KTC-Objekt

Transcription

KTC-Objekt

Användarmanual del 1, KTC-Objekt
Användarmanual
KTC-Objekt
1
Användarmanual del 1, KTC-Objekt, SW-4.6.00, 2014-03-03. Joakim Ramberg KTC TECH
Innehåll
Introduktion......................................................................................................................................... 5
Manualens upplägg ............................................................................................................................. 5
Användarmanual del 1, KTC Objekt .................................................................................................. 5
Användarmanual del 1 innehåller: .................................................................................................. 5
Användarmanual del 2, KTC-Produktnamn ....................................................................................... 5
Användarmanual del 2 innehåller: .................................................................................................. 5
Redigering ........................................................................................................................................... 6
Allmänt ........................................................................................................................................... 6
Tal ................................................................................................................................................... 6
Listval ............................................................................................................................................. 6
Texter .............................................................................................................................................. 6
Värdereferenser ................................................................................................................................... 6
Kvittera ett aktivt larm. ....................................................................................................................... 7
Hitta runt i menyerna .......................................................................................................................... 8
Alt.1 ................................................................................................................................................ 8
Alt.2 ................................................................................................................................................ 8
P-band, I-tid och D-faktor. .................................................................................................................. 8
KTC-Objekt ........................................................................................................................................ 9
Objektsuppsättning ............................................................................................................................. 9
Regleringar........................................................................................................................................ 10
RL Reglerloop .............................................................................................................................. 10
RC Sekvensreglering ........................................................................................................................ 11
RC Översikt ...................................................................................................................................... 11
RC Info.............................................................................................................................................. 11
RC inställningar ................................................................................................................................ 12
FV Frysvakter ................................................................................................................................... 13
Hur en frysvakt används i KTC .................................................................................................... 13
Analogt.............................................................................................................................................. 14
AV Analoga värden ...................................................................................................................... 14
AQ Analoga beräkningar .................................................................................................................. 15
LR Linjära beräkningar ..................................................................................................................... 16
KV Kurvor ........................................................................................................................................ 17
DV Digitala värden ........................................................................................................................... 18
TR Tidreläer ...................................................................................................................................... 18
DQ Fixpunkter .................................................................................................................................. 19
Boolsk programmering ..................................................................................................................... 19
Boolskt uttryck .................................................................................................................................. 20
AZ Trepunkt ut ................................................................................................................................. 21
SK Stegkopplare ............................................................................................................................... 22
PU Pumputgång ................................................................................................................................ 23
Gradminuter .................................................................................................................................. 23
TM Termostatfunktion ...................................................................................................................... 25
TU Tidur ........................................................................................................................................... 26
VX Växlingsfunktion ........................................................................................................................ 26
TO Tidsobjekt ................................................................................................................................... 27
HR Händelseräknare ......................................................................................................................... 27
MT Motionsblock ............................................................................................................................. 28
TB Trendbuffrar ................................................................................................................................ 28
KL Årskalender ................................................................................................................................. 29
DI Digitala in .................................................................................................................................... 30
AI Analoga in .................................................................................................................................... 30
Exempel Filtertid: ......................................................................................................................... 31
UI Universella ingångar .................................................................................................................... 32
DU Digitala ut ................................................................................................................................... 33
2
AU Analoga ut .................................................................................................................................. 34
M-Bus ............................................................................................................................................... 35
Meny MB M-Bus data .................................................................................................................. 35
Meny M-Bus ................................................................................................................................. 36
Meny M-Busobjekt Sekundäradressering..................................................................................... 36
Meny M-Busobjekt: Primäradressering. ....................................................................................... 37
Sökning efter M-Bus anslutna mätnoder. ..................................................................................... 38
Kontakta M-Busmätare via känd Sekundäradress. ....................................................................... 39
Kontakta M-Busmätare via känd Primäradress. ........................................................................... 40
Specialinställningar ...................................................................................................................... 41
Z-Wave Radio ................................................................................................................................... 42
Meny RD Radio data .................................................................................................................... 42
Meny Radio .................................................................................................................................. 43
Meny RD Radio, påbörja en installation ...................................................................................... 43
Meny RD-objekt ........................................................................................................................... 46
VK Värde från Kom.......................................................................................................................... 48
System ............................................................................................................................................... 49
LS Larmsändare ............................................................................................................................ 49
Larmlista ....................................................................................................................................... 49
RT Realtid..................................................................................................................................... 50
Klockan......................................................................................................................................... 50
SL Slav-DUC SL .......................................................................................................................... 50
KP Koppling ................................................................................................................................. 50
Info ............................................................................................................................................... 50
Nätverk ......................................................................................................................................... 50
Tillfällig koppling mellan KTC-enhet och en PC......................................................................... 50
XMPP ........................................................................................................................................... 50
RS485 ........................................................................................................................................... 50
Test av kommunikation på RS485 ................................................................................................ 50
SRD/RCU/COM ........................................................................................................................... 50
Inloggning/Lösenord .................................................................................................................... 50
Konfigurationer SRD, COM och RCU ......................................................................................... 50
Konfigurationer EC2 .................................................................................................................... 50
EXA & EXD................................................................................................................................. 50
Inkoppling ......................................................................................................................................... 50
Bilagor............................................................................................................................................... 50
Bilaga 1 Värdereferenser. ............................................................................................................. 50
3
4
Introduktion
KTCs produkter byggs upp av att ett antal fördefinierade funktionsblock, kallade objekt. Objekten är genomgående i alla
KTCs produkter, vilket gör enheterna användarvänliga och smidiga att konfigurera. Applikationer i produkterna byggs
upp genom att objekten kopplas samman och konfigureras. Vilka objekt som finns i varje produkt specificeras i
produktens unika användarmanual, del 2.
Manualens upplägg
För att göra dessa manualer så enkla och ögonvänliga som möjligt har vi försökt hoppa över användandet av apostrofer,
klammer och andra tecken som irriterar vid läsning. Samma ord, förkortningar och symboler som används i KTC-enheten
används rakt av i manualen.
Användarmanual del 1, KTC Objekt
Användarmanual del 1, KTC Objekt, beskriver gemensamma fakta för KTC-enheterna nämnda under ”Användarmanual
del 2” nedan.
Användarmanual del 1 innehåller:
-
Inloggningsnivåer och lösenord.
Loggade värden
Larmhantering
Beskrivning av samtliga KTC-Objekt.
Användarmanual del 2, KTC-Produktnamn
Användarmanual del 2, KTC-Produktnamn, beskriver unika fakta för din KTC-enhet och finns för följande produkter:





Användarmanual del 2 KTC SRD5000
Användarmanual del 2 KTC RCU1111
Användarmanual del 2 KTC RCU2111
Användarmanual del 2 KTC COM1111
Användarmanual del 2 KTC COM1235
Användarmanual del 2 innehåller:














Beskrivning av KTC-enheten
Tekniska Data
Plintplacering
Inkopplingsanvisning
Menyträd
Tangenter
Indikeringar symboler, och
Teckenuppsättning
Enhetens Objektuppsättning
Loggning av värden
Förklaring Produktvarianter
Förklaring Startsida
Inloggning/Lösenord
Expansionsenheter, endast KTC-SRD5000.
5
Redigering
Allmänt
De värden som går att redigera, ändras med tangenter på enheten och visas tydligt i displayen. Du kan alltid ångra en
redigering förutsatt att ändringen inte bekräftats med
, ångra görs med
.
Om du vill spara en redigerad parameter måste detta göras med
innan du lämnar redigeringsläget, annars återgår
parametern till det värde den hade före ändringen.
För att kunna redigera en parameter använd
. Markera parametern som skall redigeras och tryck
. Nu använder du
,
,
och
för att göra de ändringar som skall utföras, bekräfta sedan med
.
Efter att
bekräftat en redigering, är det dessa tal, kategorier eller texter som blir utgångsvärde. Om ett fabriksinställt
tal eller listval önskas, markera parametern och hämta detta med
Bekräfta sedan med
.
Tal
Markera den menyrad där talet som skall redigeras finns. Tryck
, med
respektive
väljs nytt värde, med
och
flyttas markören i talet. För att hämta fabriksinställning på värdet tryck
en gång till. Ändringar sparas med
eller återgår till utgångsvärdet med
.
Listval
Markera den menyrad där listvalet som skall redigeras finns. Tryck
markerat listval blinkar, med
respektive
görs ett nytt val i den fördefinierade listan. För att hämta fabriksinställning på listvalet tryck
en gång till.
Ändringar sparas med
eller återgår till utgångsvärde med
.
Texter
Markera den menyrad där texten som skall redigeras finns. Tryck
, sista tecknet i vald text blinkar. Med
respektive
väljs nytt tecken. Med
och
flyttas markören i texten. Markerat tecken tas bort med
. Med
kopieras markerat tecken och skrivs till höger om markeringen, bra när du vill redigera mitt inne i en text. Ändringar
sparas med
eller återgår till utgångstexten med
.
Värdereferenser
En parameter kan vara en referens till ett annat värde, t ex invärdet för en analog utgång. Sådana parametrar kan ställas
till att referera till ett rörligt värde, sättas till en konstant, eller till ett ogiltigt värde (avaktiveras).
Referens till rörligt värde visas på formen OOnnvv, där:



OO är en objekttyp, t.ex. AI.
nn är index inom typen, t.ex. 01
vv är en värdebeskrivning inom objektet t.ex. va.
Man kan ställa markören på objekttyp och med
och
välja mellan tillgängliga typer.
För att växla mellan rörligt värde och konstant, ställ markören längst till höger, och tryck sedan
.
Med
en gång till kan man hämta fabriksinställningen för värdet. Detta är oftast rätt sätt att avaktivera ett värde.
Man kan ställa markören på tio- eller entalssiffran i index, och med
och
ändra index inom tillgängliga gränser.
Man kan ställa markören på värdebeskrivningen, och med
och
välja bland tillgängliga värden. De mest
intressanta är följande:



va: objektets huvudsakliga värde. För en in- eller utgång är det aktuell nivå. För en reglering är det aktuellt
börvärde.
V0: Frysvakt.
v1-v6: för objekt med flera värden, som MB. För en reglering är v1 aktuell reglersignal (utsignal från
regulatorn).
6
Kvittera ett aktivt larm.
När en felsignal, konfigurerat mot ett larm i enheten, uppstår indikeras detta genom att en röd larm-LED i nedre högra
hörnet blinkar. Denna blinkning fortsätter till larmet kvitterats, även om larmet återgått.
Om larmet kvitterats men fortfarande är aktivt lyser LED konstant rött, såvida det inte finns andra okvitterade larm, då
fortsätter röd LED blinka tills dessa larm också kvitterats.
På startsidan markerar du klockikonen, alternativt trycker på menyknappen och scrolla ner till Aktiva larm, för att nå
larmlistan.
Om KTC-enhet med Anpassad startsida Till används, finns även valet Aktiva larm att välja via menyknappen från denna
startsida.
Larm P1 RAD
DV01 A Dig Aktiv
På 2012-12-03 11:32:07
Kv 2012-12-03 11:33:20
Åt 2012-12-03 11:36:23
Ramtext på larmande objekt.
Talar om vad som larmar, larmprioretet samt status på larmet.
Datum och tid då larmet aktiverades
Datum och tid då larmet kvitterades
Datum och tid då larmet åtgärdades/återgick.
För att kvittera det aktiva larmet, markera Kvittera och tryck OK. Statusen för larmet ändras till Kvitt, kvitterat. När
orsaken till larmet åtgärdats, återgår larmet och Status blir OK. Om flera larm är aktiva bläddrar du mellan dessa med pil
höger och pil vänster.
För att komma till inställningar för larmet: Markera larmande
Objekt och tryck OK.
7
Hitta runt i menyerna
Alt.1
Du förflyttar dig med tangenterna
till, bekräftar du detta med
.
,
,
samt
i symbolmenyn och när du markerat den meny du vill komma
Alt.2
Vill du istället följa textmenyn, tryck på
och markera den meny du vill komma till, bekräfta med
.
P-band, I-tid och D-faktor.
P-band
P-bandet är det reglerfel som direkt ger fullt utslag, 100 %. Ett mindre p-band ger snabbare reglering,
men kan orsaka instabilitet, d.v.s. mellansnabba svängningar. I ett RC-objekt innebär ett P-band satt
till noll att reglersteget inte används.
I-tid
Integreringstiden är den tid som det tar att integrera fram 100 % utsignal med en regleravvikelse som
är lika med p-bandet. Det innebär t ex att om avvikelsen är en tiondel av p-bandet, kommer reglersignalen att öka med tio procentenheter varje I-tid. Kortare i-tid ger snabbare reglering, men ökad risk
för instabilitet, d.v.s. relativt långsamma svängningar.
D-tid
Om deriveringstiden är större än noll, kommer invärdets förändringshastighet att påverka utslaget,
genom att invärdet anses vara aktuellt invärde plus förändringshastigheten gånger D-tiden. Man kan
säga att d-tiden är ett försök att förutsäga vad reglerfelet kommer att bli. D-faktorn kan rätt använd ge
både större snabbhet och stabilitet. En för stor d-faktor kan dock orsaka instabilitet d.v.s. snabba
svängningar.
8
KTC-Objekt
Varje KTC-Objekttyp har sin konfigureringssida och identifieras med två bokstäver och två siffror, t.ex. AI01. De två
bokstäverna anger typ av objekt, i detta fall Analog Ingång, och siffrorna är ett index som säger vilken av flera likadana
som avses. Man växlar index med piltangent vänster respektive höger. KTC-Objekten är grupperade i olika menyer,
dessa menyer presenteras nedan.
Nedan beskrivs under vilken meny de olika KTC-Objekten för konfigurering återfinns. Beroende på vilken KTC-enhet
du har till förfogande så finns ett antal av dessa menyer och KTC-Objekt tillgängliga.
Objektsuppsättning
Regleringar
RL
RC
FV
In och utgångar
Reglerloop
Sekvensreglering
Frysvakter
Analogt
AV
AQ
LR
KV
Analoga värden
Beräknade värden
Linjära reglerfunktioner
Kurvor
DI
AI
UI
DU
AU
MB
RD
VK
Digitala ingångar
Analoga ingångar
Universella ingångar
Digitala utgångar
Analoga utgångar
M-Bus
Radio data
Värde från kommunikation
Systemmeny
Digitalt
DV
TR
DQ
AZ
SK
PU
TM
Digitala värden
Tidreläer
Fixpunkter
Trepunkt ut
Stegkopplare
Pumputgång
Termostater
Funktioner
TU
VX
TO
HR
MT
TB
KL
Tidur
Växlande
Tidsobjekt
Händelseräknare
Motionsblock
Trendbuffert
Kalender
*
LS
Larmsändare
RT
Realtidsklocka
SL
Slav-DUC
KP
Koppling
Installation
Info
Nätverk
XMPP
RS485
SRD/RCU/COM*
Parametrar
M-Bus
Radio
XE Expansion
Beroende på vilken KTC-enhet som används. Menyn namnsätts efter
produkt.
9
Regleringar
RL Reglerloop
En reglering skapar ett utvärde utifrån inställt börvärde och aktuellt ärvärde. Utsignalen begränsas av inställda max-och
mingränser. Både in och utvärden kan ges en enhet. Utvärdet kan användas t ex till en analog ut, en trepunktsfunktion
eller som invärde till en annan regulator. Utgångsvärdet kallas v1, t ex RL03v1.
Omvänd reglerriktning, t ex ett kylsteg, fås genom att i RL sätta max utsignal till ett lägre värde än min utsignal.
I RL går det också att ställa in en tolerans. Detta innebär att regleringen lugnar sig och, efter en inställd
efterjusteringstid, helt slutar att arbeta så länge felet håller sig inom den satta toleransen. På så vis blir regleringen snabb,
men ändå lugn vid stabila förhållanden.
Max utsignal
Enhet
Startvillkor
P-band
I-tid
D-tid
Ställdonstid
RL01
Börvärde
Ärvärde
Avvikelse
Min Avv
Max Avv
Utsignal
Fast börv.
Förskj. 1/
Förskj. 2
Regl. giv.
väljas
systemet.
Min utsignal
Reglerloop ett
Börvärde från vald signal
Aktuellt värde
Nuvarande avvikelse.
Största negativa avvikelse.
Största positiva avvikelse.
Signal på reglerloopens utgång.
Börvärdet ställs till ett fast värde,
enhet beroende på vald Regl.giv.
Börvärden som kan väljas mellan
alla värden i systemet, eller ställas
till ett fast värde. Dessa värden
adderas till det första.
Värdet som skall regleras kan
bland alla värden i
Det värde som fås då regulatorn ger
0 %. Minvärdet kan vara större än
eller mindre än maxvärdet. Båda
värdena kan antingen väljas ibland
systemets värden, eller vara fast
inställda.
Det värde som regulatorn går till vid
100 %,
Enhet för utvärdet, max- och
minvärden följer automatiskt.
Ett startvillkor kan väljas bland
systemets olika värden, eller ställas
till ett fast värde. Om det valda
värdet är 0 ges alltid utsignal
0,oavsett inställda gränser för
utsignal.
Se sidan 22, Regleringar Allmänt.
Gångtiden från 0-100% för
ställdonet. Om ställdonet är
långsamt i förhållande till det
reglerade systemet/reglerobjektet,
kan det vara bra för stabiliteten att
regulatorn tar hänsyn till detta. Om
ställdonstiden sätts till 0 ignoreras
detta värde.
Återst. MinMax
Aldrig: Värdet på Min/Max återställs aldrig.
Timme: Värdet på Min/Max återställs varje
hel timma.
Dygn: Värdet på Min/Max återställs
kl. 11:00 varje dygn.
Nu:
Värdet på Min/Max återställs
direkt, där efter återgår inställningen
automatiskt till det val som var gjort
på Återst. MinMax innan valet NU
gjordes.
Vid givarfel
Reaktionen på ett givarfel kan
ställas, antingen till att ge utsignal 0,
eller till att frysa utsignalen.
Text
Ramtext, visas högst upp på
menysidan, på raden efter RL01.
Tolerans
Accepterat fel i reglering. 0 innebär
normal reglering hela tiden. Kan
vara ett fast eller ett rörligt värde.
Efterjust.
Tid för efterjustering efter att det
stabila läget har inletts.
Vilotid
Räknar tid sedan regleringen intädde
i stabilt läge. När denna tid är större
än efterjusteringstiden sker ingen
reglering alls.
10
RC Sekvensreglering
Reglering i sekvens, med begränsning. RC är en PID-regulator som kan styra upp till fyra utgångar i sekvens.
Utgångssekvenserna har individuella P-bandsinställningar men delar inställningar för I-tid och D-faktor. Varje sekvens
kan ställas att ge ökande utsignal för ökande insignal (kylreglering) eller ökande utsignal för fallande insignal
(värmereglering).
Varje reglersekvens har en egen börvärdesförskjutning, fast inställd, eller som ett hämtat värde. Den kan användas t ex
för att skapa ett glapp mellan värme och kyla.
Till utgångssekvenserna kan man, via AV, t ex koppla analoga utgångar AU, stegkopplare SK eller trepunkts-styrning
AZ. Ett startvillkor styr starten av RC-blocket. RC har två givaringångar, huvudgivare och begränsningsgivare.
Huvudgivaren bestämmer utstyrningen så länge som värdet från begränsningsgivaren befinner sig inom de satta
gränserna. Frysskyddsfunktion finns också att tillgå (kopplas till AV).
RC Översikt
Menytangenten ger möjlighet att gå till sidan för RC Översikt, sidan för konfigurering RC Inställningar, eller till sidan
RC Info för data i tabellform.
Displayexemplet t.v. visar en reglering i tre steg, där det första steget är ett
kylsteg. Det andra steget är ett värmesteg med 100 % utsignal och det
tredje steget ett värmesteg med 80 % utsignal.
Man ser aktuellt börvärde, aktuellt invärde och aktuellt begränsningsvärde,
samt utsignal för de fyra reglerstegen. Utsignalen som visas är den som
utgången står på, även om den skulle vara handställd.
RC Info
RC01
Börvärde
Regl. giv.
Begr. giv
Tillstånd
Avvikelse
Min Avv
Max Avv
Utvärde 1
Utvärde 2
Utvärde 3
Utvärde 4
Sekvensreglering ett
Aktuellt börvärde
Aktuellt invärde
Aktuellt begränsningsvärde
Tillstånd: Av, Normal eller Begr.
Aktuell regleravvikelse
Minimal avvikelse.
Maximal avvikelse.
De fyra utvärdena från regulatorn,
alternativt det handställda värdet.
11
RC inställningar
I-tid
D-tid
P-band s1-s4
Neg.riktn.s1-s4
Förskj. 1-4
P-band begr.
I-tid begr.
RC01
Fast börv.
Förskj. 1
Förskj. 2
Regl. giv.
Begr. giv.
Minbegr.
Maxbegr.
Startvillkor
Sekvensreglering ett
Börvärdet ställs till ett fast värde,
enhet beroende på vald Regl. Giv.
Börvärden som kan väljas mellan
alla värden i systemet eller ställas
till ett fast värde. Dessa värden
adderas till det första.
Invärdet väljas bland systemets
samtliga värden.
Värde för begränsningsreglering
väljas bland samtliga värden i
systemet.
Undre gräns för begränsningsregleringen väljas som ett fast
värde eller bland samtliga värden
i systemet.
Övre gräns för begränsningsregleringen väljas som ett fast
värde eller bland samtliga värden
i systemet.
Ett fast värde eller vilket värde
som helst väljs som startvillkor.
Om startvillkoret är Av, eller lika
med 0, ställs RC på första värmesteget, med alla utgångsvärden
på 0.
D-tid begr.
Integreringstiden. De fyra
regulatorstegen har samma
värde.
Se sidan 22, Regleringar
Allmänt.
Deriveringstiden (D-faktorn).
De fyra regulatorstegen har
samma värde.
P-band för varje reglersteg.
Varje steg har sitt eget p-band.
Om Till fås kylreglering: större
invärde ger större utvärde.
Ett värde som läggs till börvärdet.
Olika för varje reglersteg.
P-band begränsningsregleringen.
Integreringstid begränsningsregleringen.
Deriveringstid begränsningsregleringen.
Återst. Min Max
-
Aldrig: Värdet på Min/Max återställs aldrig.
Timme: Värdet på Min/Max återställs varje hel
timma.
Dygn: Värdet på Min/Max återställs
kl. 11:00 varje dygn.
Nu:
Värdet på Min/Max återställs direkt,
där efter återgår inställningen
automatiskt till det val som var gjort
på Återst. MinMax innan valet NU
gjordes.
Vid givarfel
Hantering av givarfel kan ställas in.
Om börvärde eller ärvärde blir ogiltigt
reagerar regulatorn på ett av två sätt.
Stäng: Reagerar som om startvillkoret
blir falskt: stänger alla utgångar, och
ställer sig på första värmesteget.
Frys:
Alla signaler står kvar där de var, tills
giltiga värden kommer in igen, eller
systemet startar om.
Text
Ramtext, visas högst upp på
menysidan, på raden efter RC01.
12
FV Frysvakter
Frysvakten används för att skydda aggregat med vattenbatterier mot frysrisk. Faller temperaturen vid frysvaktsgivaren
under inställd temperatur utlöses ett larm. FV har dessutom en analog utsignal som kan kopplas till en AV. Denna
frysvaktssignal kommer att börja stiga när temperaturen vid frysvaktsgivaren är 5°C över den inställda
fryslarmstemperaturen. Utsignalen stiger med 25 % per grad vilket innebär att ventilen är fullt utstyrd när temperaturen är
en grad över fryslarmstemperaturen.
Frysvakten har dessutom en varmhållningsfunktion. Vid aktiverad varmhållningsfunktion (normalt när aggregatet står
stilla) fungerar FV som en PI-regulator med P-band på 20°C och en I-tid på en minut. Den kommer att styra den analoga
utgången för att hålla temperaturen vid frysvaktsgivaren vid det inställda börvärdet. Varmhållningen kan förreglas av en
valbar förreglingssignal.
FV01
Frysgräns
Ärvärde
Utsignal
Utsignal FV
Utsignal VH
VarmHålln.
Frysgivare
Utgång (AV)
Fördröjning
Startvillkor VH
Text
Frysvakt ett
Fryslarmstemperatur
Temperatur vid FV-givare.
Aktuell utsignal
Utsignal frysvakt
Utsignal till ställdon för varmhållning.
Börvärde för varmhållningsregleringen.
Val av insignalsignal för frysgivare.
Till vilken styrsignal utvärdet ska gå
Larmfördröjning
Digital signal som kan stoppa varmhållning då den är Från.
Ramtext, visas högst upp på menysidan, på raden efter FV01.
Hur en frysvakt används i KTC
Frysgivaren ska vara en AV. Då kommer ett A-larm på denna AV att aktiveras, och larmgräns för låglarm kommer att
hållas på den inställda frysgränsen. Eventuella larmförregleringar kopplas bort, och larmfördröjningen kopieras från
inställningarna i FV.
Frysvaktens utsignal ska kopplas till den AV som används som regulatorutgång, som Minbegränsning. Den signal som
ska användas heter t.ex. FV02v0. Detta görs enklast genom att i inställningarna för frysvakten ställa Utgång (AV) till
önskat AV-objekt. Då kommer kopplingen också att bli direkt synlig från båda håll. FV har ytterligare två
utgångssignaler, en för frysvakt (tex FV02v1) och en för varmhållning (tex FV02v2). Värdet av FV02v0 är det högre av
de två andra.
13
Analogt
AV Analoga värden
Analoga värden är värden med namn och inställd enhet, skalade och klara. De kan t ex användas som in-/utvärden i
regleringar.
Även analoga larm programmeras här. Om frysvakt används, ställs minbegränsning här.
Ex: FV01v0
AV01
Värde
Larm
Min
Max
Signalval
Minbegr./
Maxbegr.
Enhet
Återst. MinMax
Aldrig:
Timme:
Dygn:
Nu:
Manöver
Hand
Villk. min
Villk. Max
Text
Kategori
Tag
Analogt värde ett
Aktuellt utvärde
Status på larm.
Lägsta analoga utvärde
Högsta analoga utvärde
Invärde väljs bland alla systemets analoga
värden, eller ställs till ett fast värde.
Utvärdet kan begränsas till att ligga inom
inställda gränser. Gränserna kan ställas till
fasta värden, eller hämtas från valfritt värde i
systemet.
Enheten väljs från en lista med enheter.
Värdet på Min/Max återställs aldrig.
Värdet på Min/Max återställs varje hel timma.
Värdet på Min/Max återställs kl. 11:00 varje dygn.
Värdet på Min/Max återställs direkt, där efter återgår
inställningen automatiskt till det val som var gjort på
Återst. MinMax innan valet NU gjordes.
Auto/Hand.
Utvärde vid Manöver i Hand.
Ett digitalt villkor kan tvinga AV att anta sin inställda
minbegränsning.
Ett digitalt villkor kan tvinga AV att anta sin inställda
maxbegränsning.
Ramtext, visas högst upp på menysidan, på raden efter AV01.
Gruppering av data, användbart t ex för datainsamling
Ett tekniskt namn, som kan användas t ex till datainsamling.
14
AQ Analoga beräkningar
Fem invärden, med varsin konstant räknas ihop till ett analogt värde. Ett larm kan kopplas till värdet. Även konstanterna
kan, om man så vill, ställas till värdereferenser, för ökad flexibilitet.
I meny AQ översikt kan man ställa önskad funktion samt alla konstanter och invärden.
Funktioner, fors.:
Diff
VerGra
Multipl.
Värde
Funktion
Insignal 1-5
Faktor 1-5
Handställt
Enhet
Text
Utsignal
Se förklaring funktioner
nedan
Valda signaler
Faktor för vald funktion
och vald signal. Manöver
Auto/Hand
Värde vid handställd.
Enhet på värde
Ramtext, visas högst upp
på menysidan, på raden
efter AV01.
Division
Daggpkt
Tr->Fl.
Filter
Funktioner:
Max
Min
Medel
Medelmitt
Summa
Det största värdet faktor
* invärde plockas ut.
Det minsta värdet faktor
* invärde plockas ut.
Medelvärdet av
invärdena returneras,
viktat med sina
konstanter.
Som medel, men största
och minsta invärdet
ignoreras. Mindre än tre
invärden ger ogiltigt
resultat.
Alla giltiga konstant *
invärde summeras.
Observera att konstanter
kan sättas till
negativa tal, för att kunna
beräkna differenser.
COP
Gradminut
Första faktor * invärde läggs till, övriga dras
ifrån. Par med något ogiltigt värde ignoreras.
Verkningsgrad. En indikation på Verkningsgraden hos en värmeväxlare kan fås genom att
temperaturskillnaden på primär och sekundärsidan jämförs. Om tre invärden är definierade
beräknas verkningsgraden enligt:
(v1 – v3) * 100 % /(v2 – v3).
Om fyra värden finns:
(v1 – v2) * 100 % / (v3 – v4).
Om någon skillnad blir mindre än 0, fås
verkningsgrad 0.
Om verkningsgraden blir över 100 % inverteras
värdet. Konstanter används inte.
Alla giltiga konstanter och invärden
multipliceras.
Det första konstant * invärde divideras med
alla övriga giltiga konstanter och invärden.
Daggpunktsberäkning. Invärde 1 antas vara
aktuell temperatur i grader Celsius, invärde
2 relativ luftfuktighet i %. Övriga invärden
och alla konstanter ignoreras.
Tryck till flödesomräkning. Flödet beräknas
enligt konstant 1 * rot(invärde 1) * 10 ^
konstant 2. T ex konstant 1 är flöde vid 1
bar, invärde 1 är tryckfall i bar. Konstant 2
kan användas för att korrigera 10-talen,
annars får man inte glömma att sätta den
till 0.
Ett filter för mycket långa filtertider. Invärde 1
filtreras med en tidkonstant beräknad enligt:
konstant 4 dygn + konstant 3 timmar +
konstant 2 minuter + konstant 1 sekunder.
Filtertider på upp till flera år är möjliga. Man
kan för hand ställa filtrets utvärde, och
filtrering fortsätter då från det ställda värdet.
”Coefficient of Performance” för tex
värmepumpar. Kvoten mellan avlämnad effekt
och tillförd (elektrisk) effekt beräknas.
Resultatet beräknas som summan av invärde 1
och 2, delat med invärde 3: (v1+v2)/v3.
Resultatet kan begränsas inom ett rimligt
område, med faktor 4 som max och faktor 5 som
min. Om invärde 4 blir noll, fryses utvärdet
(startvillkoret).
Skillnaden mellan invärde 1 och 2 ackumuleras.
Resultatet kan begränsas med faktor 3 som max
och faktor 4 som min. Invärde 3 kan användas
som startvillkor (då värdet är 0 stoppas
ackumuleringen). Invärde 4 kan användas för
återstart. Om detta värde blir noll, nollställs
utvärdet, ackumuleringen får börja om från noll.
15
LR Linjära beräkningar
Linjär reglering LR skapar ett analogt värde som följer en linjär funktion. Funktionen skapas med en insignal och två
invärde/utvärde par. Både in- och utvärden kan väljas som värdereferenser. Man kan alltså t ex låta en digital insignal
avgöra vilken av två analoga signaler som skall bli utvärdet, eller skapa ett medelvärde mellan två analoga signaler, med
rörlig viktning osv.
LR01
Värde
Signalval
Invärde
Enhet
Startvillkor
Invärde1 och 2/
Utvärde 1 och 2
Text
Linjär reglering ett
Aktuellt utvärde
Invärde för funktionen. Om invärdet är digitalt räknas Till
som Ett och Från som Noll.
Aktuellt invärde
Valbar enhet på utvärdet.
Fast ställt eller värdereferens. Om Från blir utvärdet 0.
Två par av värden. Alla värden kan vara fasta värden eller
referenser till andra värden. Det finns inga krav på ordning
mellan värdena. Om båda invärdena är lika, väljs utvärdet
till utvärde 1.
Ramtext, visas högst upp på menysidan, på raden efter LR01.
Ex: Utetemperaturkompensering av ett fläkttryck. – 20°C ger -30Pa, 15°C ger 0Pa i tryck.
16
KV Kurvor
Kurvfunktionen används t.ex. för att skapa en yttertemperaturberoende börvärdeskurva vilket är vanligt förekommande
vid styrning av radiatorgrupper. Upp till nio värdepar kan anges.
Den skapade styrkurvan består av linjära segment. Utvärdet är begränsat till mellan första och sista utvärdet. Enhet för
utvärdet kan ställas in, enhet för invärdet tas från det refererade värdet.
Vid givarfel ställs utvärdet till det handstyrda värdet.
OBS! Koordinatparen måste anges med antingen fallande eller stigande insignalvärden.
KV01
Värde
Invärde
Signalval
Manöver
Handställt
Invärde 1-9,
Utvärde 1-9
Enhet
Startvillkor
Text
Kurva ett
Aktuellt utvärde
Aktuellt invärde
Vald insignal för funktionen
Auto/Hand
Utvärde vid Manöver läge Hand.
Par av in- och utvärden kan ställas.
Värdepar på slutet med invärden som är lika, eller som bryter
storleksordningen från de två första, ignoreras.
Enhet för utvärdet kan väljas
Fast ställt eller värdereferens. Om Från
Blir utvärdet 0.
Ramtext, visas högst upp på menysidan, på raden efter KV01.
17
DV Digitala värden
DV är ett generellt internt digitalt värde. Även om det valda invärdet skulle vara analogt (t ex en AI digitalt använd), blir
utvärdet alltid digitalt.
DV kan också tilldelas texter som motsvarar status Till och Från, tillgängliga som värdet DVnnvt.
Här programmeras även digitala larm.
DV01
Värde
Larm
Signalval
Inventerat
Manöver
Text Från
Text Till
Text
Digitalt värde ett Egen statustext skrivs vid Text Till och Text
Från.
Aktuellt status på utsignal.
Indikering av larmstatus.
Möjlighet att inventera digital nivå.
Auto, Till, Från
Egen status text vid värde Från
Egen statustext vid värde Till
Ramtext, visas högst upp på menysidan, på raden efter DV01.
TR Tidreläer
TR styrs av valfri digital signal. Tidreläer används för att få fördröjningar på digitala signaler. Både tillslags- och
frånslagsfördröjningar kan väljas. Tidreläet kommer enbart att växla om insignalen är oförändrad vid fördröjningstidens
utgång. Det går också att ställa in flankstyrning på positiv eller negativ flank. Vid flankstyrning är tillslagsfördröjning
inte aktiverat. TR kan användas som insignal vid digital villkorsstyrning, för förregling och som insignal till LR-block.
TR01
Värde
Signalval
Tid kvar
Fördr. Till
Fördr. Från
Funktion
Text
Tidrelä ett
Aktuell status på utgång, Till/Från.
Invärde kan väljas bland alla systemets digitala signaler, eller
sättas Till eller Från.
Tid kvar till ändring av status
Vid nivåstyrning fördröjs tillslaget med inställt värde.
Vid nivåstyrning fördröjs frånslaget med inställt värde. Vid
flankstyrning blir pulslängden det inställda värdet.
Ställer styrningstyp: Nivå, positiv flank eller negativ flank.
Ramtext, visas högst upp på menysidan, på raden efter TR01.
18
DQ Fixpunkter
DQ Fiktiva digitala ingångar har inga externa, fysiska ingångar utan används enbart internt i KTC-enheten. De används
främst för att kunna skapa komplexa styrvillkor genom att använda ett eller flera DQ-block som insignaler till andra DQeller DU-block.
DQ01
Värde
Manöver
Text
Fixpunkt ett.
Auto, Till, Från, Set/reset.
Ramtext, visas högst upp på menysidan, på raden efter DQ01.
Boolsk programmering
Genom att trycka på menytangenten och markera raden Formler kommer man till sidan för att mata in ett boolskt uttryck
för fixpunkten. Det är en formel innehållande upp till fyra digitala signaler. Varje signal kan inverteras.
Signalerna är grupperade i två grupper. Först beräknas värdet för grupp ett och värdet för grupp två, sedan räknas de båda
gruppernas värde ihop till ett slutligt värde. Resultatet kan vara 1,0 = Sant/Till eller 0,0 = Falsk/Från.
Mellan värden och mellan grupper ställer man in vilken operation som önskas. Se tabell Boolska utryck.
Om manövermode är Set/Reset används den första parentesen till Set, alltså villkor för att gå Till. Den andra parentesen
används för Reset, villkor för att gå Från. Status ändras bara vid positiv flank på respektive villkor. Om man t ex har
samma villkor för Till och Från, måste villkoret bli Från innan nästa växling kan ske.
Exempel 1:
I DQ skall man använda fyra stycken DI för att ändra nivån på DQ Status. Alla fyra ingångar är förnärvarande = Från.
Boolsk programmering har gjorts enligt nedan:
Uträkning:
Först räknas resultatet i första parentesen ut:
Sedan räknas resultatet i parentes två ut:
=> (0 +!0) => (0 + 1)=1
=> (!0 * 0) => (1* 0)=0
Uträkningen blir:
1 * 0 = 0 Status på DQ blir Från.
19
Exempel 2:
Nedan har vi ändrat till (! DI04va), D.v.s. Inte DI04va. Detta gör att statusen på DQ blir Till.
Uträkning:
Först räknas resultatet i första parentesen ut:
Sedan räknas resultatet i parentes två ut:
=> (0 +!0) => (0 + 1)=1
=> (!0 * !0) => (1* 1)=1
Uträkningen blir:
1 * 1 = 1 Status på DQ blir Till.
Boolskt uttryck
20
AZ Trepunkt ut
Ett analogt värde, normalt en utsignal från en regulator, kan översättas till öka-/minska-signaler, för att
t ex styra ett sådant ställdon. Tänkt att väljas in från digitala utgångar.
AZ01
Trepunkt ut ett
Värde
Aktuellt utvärde. Beräknad position på ställdonet.
Signalval
Ut öka
Öka signal Till/Från
Ut minska
Minska signal Till/Från
Gångtid öka
Ställdonets körtid från helt stängt till helt öppet.
Gångtid minska
Ställdonets körtid från helt öppet till helt stängt.
Min pulstid
Kortaste tillåtna puls. Minsta tid en utgång kan vara på åt
gången.
Ryckfri
Från:
-
Till:
Motionsinterv.
Text
Då invärdet når ett ändläge, 0 eller 100 %, aktiveras utgången
åt det hållet hela tiden. Lämpligt vid ekvensreglering.
Då invärdet närmar sig ett ändläge, justeras regulatorn så att
regleringen kontinuerligt fortsätter. AZ kommer att visa ett
värde beräknat utifrån utgångarnas aktiva tid i de olika
riktningarna, men den anslutna regulatorn justeras för att
behålla sitt reglerutrymme. Därför kan positionen för AZ i
detta läge skilja sig från regulatorns utsignal.
Om 0h ingen motionering. Annars minsta antal timmar som
ställdonet skall ha ansetts helt stängt innan motionering görs.
Motionering innebär att ställdonet kl. 11:02 öppnas helt, och
sedan stängs igen.
Ramtext, visas högst upp på menysidan, på raden efter AZ01.
21
SK Stegkopplare
SK är en Analog/Digital-omvandlare som kan användas t ex som utgång till RC. SK omvandlar en analog signal till ett
antal digitala signaler. SK kan ha upp till tio steg som kan styras ut i linjär sekvens eller i ett binärmönster. Vid linjär
sekvens aktiveras utgångarna i sekvens och omslagspunkterna fördelas över den tillgängliga insignalen.
Vid binär reglering aktiveras utgångarna enligt ett binärt mönster. Första steget antas vara det med minst effekt. Varje
följande steg bör ha större effekt än vad alla de tidigare har tillsammans.
Vid linjär reglering är det också möjligt att rotera utgångarna så att inte alltid samma utgång slås på först. Detta används t
ex för att undvika ojämn drifttidsfördelning mellan pumpar.
Om utgångarna från SK skall användas som ingångar för andra funktionsblock är det de enskilda utgångsstegen som skall
anropas. Utgångsstegen kallas s1, s2,... s9. Beteckningen för en SK-utgång ser därför ut så här: SK01s2 (utgång2 på
SK01)
SK har också ett analogt utvärde, som visar var SK ligger i intervallet mellan två steg. Detta värde kallas v1,
t ex SK01v1
SK01
Stegkopplare ett
Värde
Aktuellt utvärde
Del av steg
Visar % av signal för aktuellt steg.
Signalval
Ingångsvärde. Referens till t ex en RC, eller ett fast värde.
Manöver
Hand/Auto.
Hand
Värde som gäller vid handställt.
Antal steg
Antal använda utgångssteg.
Rotera steg
Ingen
Roterar aldrig steg.
Dygn
Roterar steg varje dygn Kl. 11:00
Vecka Roterar steg varje måndag Kl. 11:00
Månad Roterar steg den första måndagen i månaden 1l.11:00.
StartMin Det lägsta värdet väljs vid start och det högsta vid stopp.
StartMax Det högsta värdet väljs vid start och det lägsta vid stopp.
Typ
Linjär eller Binär funktion.
Fördr till
Tillslagsfördröjning för varje steg.
Fördr från
Frånslagsfördröjning för varje steg.
Utvärde 1-10
Visar vilka steg i SK som är Till respektive Från.
Jmfvärde 1-10
Ett jämförelsevärde kopplat till respektive utgångssteg.
Används om Rotera första är satt till StartMin eller StartMax.
Text
Ramtext, visas högst upp på menysidan, på raden efter SK01.
22
PU Pumputgång
PU är tänkt för att styra en cirkulationspump till ett värme- eller kylsystem. När Gräns frånslag är över eller lika med
Gräns tillslag, är PU pumpstyrning för ett värmesystem.
Om Gräns frånslag ställs under Gräns tillslag, är PU pumpstyrning för ett kylsystem. Fördröjningar för från- och tillslag
kan ställas in.
Fördröjningstiden kan räknas på två olika sätt:


Rak: Tiden börjar räkna då värdet passerar gränsen, och återställs till hela fördröjningen om det skulle gå
tillbaka innan tiden gått ut.
Gradminuter: Tiden räknas fortare ju längre från gränsen insignalen är.
o Vid tillslag: Tidräknaren sätts till frånslagsfördröjningen, och stannar där tills insignalen
passerar gränsen för frånslag. Då börjar den räkna ner, fortare om insignalen är mer än en grad
förbi gränsen.
o Vid frånslag: Tidräknaren sätts till 1 timme. Tidräknaren ökar sedan så länge insignalen inte
passerar gränsen för tillslag, fortare om långt ifrån. Tidräknaren blir aldrig större än inställd
fördröjning för tillslag. Detta gäller även om den skulle vara mindre än 1 timme. Då insignal
passerar gränsen börjar tiden räknas ner, på samma sätt som efter tillslag. Detta betyder t ex att
man kan få en mycket längre tillslagsfördröjning på ett värmesystem efter en varm sommardag,
än efter att utegivaren blivit mer kortvarigt uppvärmd på vår eller höst. PU skapar en enkel bild
av hur värme lagras i en byggnad.
Gradminuter
När gradminuter används finns två faktorer som kan påverka räkneverket för tillslag av PU, Gradminuter och Förd. Till.
Gradminuter startar alltid på 60 °minuter. Dessa °minuter är inte konfigurerbara. Räkneverket kan aldrig bli mer än vad
Förd. Till är ställd till, fabriksinställningen 120 minuter.
Förklaring Gradminuter.
Hur snabbt räkneverket räknar ner °minuterna beror på hur många grader som temperaturen ligger under Gräns tillslag.
Vilket innebär att räkneverket kan räkna ner med mer än 1 °minut/minut.
Förutsättningar:
PU har varit frånslagen i 60 minuter och har precis passerat Gräns tillslag. I 30 av dessa minuter var temperaturen 2 °C
över Gräns frånslag och i 30 minuter var temperaturen 1 °C över Gräns frånslag.
Detta ger oss 150 °minuter. (60 + 2*30 + 1*30 =150 °minuter).
Dessa 150 °minuter skall nu förbrukas innan PU går till igen.
Ligger temperaturen 1 grad under Gräns tillslag går PU till efter 150/1 = 150 °minuter.
Nerräkning 1 °minut/minut.
Ligger temperaturen 2 grader under Gräns tillslag går PU till efter 150/2 = 75 °minuter.
Nerräkning 2 °minuter/minut.
Ligger temperaturen 3 grader under Gräns tillslag går PU till efter 150/3 = 50 °minuter.
Nerräkning 3 °minuter/minut.
Förklaring Förd. Till.
Detta är ett tidräkneverk som talar om hur lång tid det får ta som mest innan PU går till efter att temperaturen passerat
Gräns tillslag. Det innebär att Gradminuterna aldrig kan ackumulera mer °minuter än vad Förd. Till är satt till. Är Förd.
Till ställd till 120 minuter kan det inte ackumuleras fler än 120 °minuter.
Gradminuter och förd. Till
Parametern Tid kvar visar den tid som mest återstår innan PU startar. Att tänka på är att vid Gradminuter räknar
räkneverket ner det antalet grader som temperatur ligger under Gräns till per minut. Detta innebär att ligger temperaturen
2 °C under Gräns till, räknar räkneverket ner med 2 °minuter/minut.
23
PU01
Värde
Invärde
Tid kvar
Manöver
Gräns frånslag
Gräns tillslag
Fördr. Från
Fördr. Till
Tidräkning
Signalval
Återstartvillk.
Tvingande
Motionsblock
Text
Pumputgång ett
Invärde från Signalval.
Återstående tid till omslag
PU kan ställas i Auto, Till eller Från. Även om PU är
handställd, fortsätter tidräkningen enligt inställda gränser. För
att motionskörning av PU skall gälla, måste Manövermode
Auto vara vald.
PU går Från då gräns passeras. Tid till frånslag räknas
beroende på om insignalen ligger över eller under denna
gräns.
PU går till då gräns passeras. Om gräns tillslag är högre än
gräns frånslag, betraktas det som ett kylsystem, och är Till för
högre insignal.
Tidsfördröjning frånslag.
Tidsfördröjning tillslag.
Man kan välja mellan Rak tidräkning eller Gradminuter.
Se förklaring förgående sidan.
Vald insignal (AV) eller fast temperatur.
En digital signal kan väljas in. Om den är Från, blir PU Från,
oavsett inställda gränser och fördröjningar.
En digital signal kan väljas in. Om den är Till går PU Till,
oavsett inställda gränser och fördröjningar.
För att undvika igensättning av pumpar etc. motionskörs
pumpen enligt inställningar i det invalda motionsblocket.
Fabriksinställning är MT01 som i sin tur har fabriksinställning
varje dag, 11:00 – 11:02. Motionsblocket hanteras som en
digital signal, och utvärdet från PU blir motionsblocket
ELLER andra villkor. Manöver måste vara Auto.
Ramtext, visas högst upp på menysidan, på raden efter PU01.
24
TM Termostatfunktion
En digital signal vars värde beror på om en vald analog insignal är över eller under sin gräns. Om gränsen för tillslag är
lägre än för frånslag, blir TM Till vid låga invärden, och tvärt om. Gränser och fördröjningar kan vara fasta eller rörliga.
TM01
Värde
Invärde
Tillslag
Frånslag
Fördr. Till
Fördr. Från
I förklaringen används °C som referens,
givetvis kan detta även vara ett flöde,
tryck osv.
Avvikelseförd
Signalval
Text
Termostatfunktion ett
Aktuell status på utsignal, Till/Från.
Värde på vald Insignal.
Invärde för tillslag
Invärde för frånslag
Status blir Till då invärdet varit Under Börvärde längre
tid än Fördr. Till.
Status blir Från då invärde varit över Återgång längre tid
än Förd. Från.
Om avvikelsefördröjning är aktiverat, blir fördröjningarna
kortare vid större avvikelse. I stället för att bara räkna tid
då ett omslag väntar, räknas tid gånger avvikelse i hela
grader. Vid t ex 2 grader förbi gränsen blir alltså omslagsfördröjningen halva den inställda. Fördröjningen blir
aldrig längre än den inställda.
Insignal väljs i en lista av i systemet tillgängliga analoga
signaler.
Ramtext, visas högst upp på menysidan, på raden efter
TM01.
25
TU Tidur
KTC-enheten har veckotidur TU som kan programmeras för tillslag och frånslag vid valda tider och veckodagar. Varje
tidur kan lagra 6 driftperioder. Det är också möjligt att programmera driftperioder för 4 olika helgdagar. Helgdagarnas
placering under året görs i årskalendern KL.
TU01
Värde
Manöver
Dagar 1-6
Tid start 1-6
Tid stopp 1-6
Text
Tidur ett.
Aktuell status på utsignal, Till/Från.
TU kan handställas, Till eller Från, eller lämnas i Auto. Om
inställningen inte är Auto, blir signalen TUnnvf Till.
Aktiva dagar för varje tidsperiod. En eller flera av veckans
dagar, samt av fyra special/helgdagar enligt KL. Vald dag
visas som dagens första bokstav eller siffran 1-4.
Se beskrivning under Årskalender KL.
Klockslag för tillslag, timmar och minuter.
Klockslag för frånslag, timmar och minuter.
Ramtext, visas högst upp på menysidan, på raden efter TU01
VX Växlingsfunktion
För att t ex kunna se till att ett antal pumpar får liknande gångtid, finns växlingsfunktion. Varje sådan funktion har upp
till 4 utsignaler, nåbara med suffix v1, v2 osv, som på bestämda klockslag, med inställbara intervall, cykliskt är sanna en
i taget.
VX01
Intervall
Timme:
Dygn:
Vecka:
Månad:
Antal steg
Värde 1-4
Text
Växlingsfunktion ett.
Växling varje jämn timme.
Växling varje dag kl. 11:00
Växling varje måndag kl. 11:00.
Växling första måndagen i varje månad kl. 11:00.
Antal använda utgångssignaler. För att få en signal som är
sann halva tiden, sätt till 2, för att få en som är sann 1/3 av
tiden, eller växla mellan tre, sätt till tre, etc.
Indikerar statusen för de valda stegen i växlingsfunktionen.
Ramtext, visas högst upp på menysidan, på raden efter VX01.
26
TO Tidsobjekt
En tidräknare med startvillkor, som kan återställas på inställbart villkor. Det går alltså att både stoppa och nollställa
räknaren, med varsitt inställbart villkor. Användbar t ex för rampfunktioner eller drifttidslarm.
TO01
Värde
Senaste
Nollställ
Funk nollst.
Startvillkor
Invers start
Text
Tidsobjekt ett.
Räknarens värde sedan senaste nollställning.
Värde vid senaste nollställning.
Signal som skall styra nollställningsvillkoret.
Funktion för nollställande av värde:
Positiv flank, Negativ flank, Valfri flank, Till eller Från.
Signal som startar/stoppar räknaren.
Om Till: Startvillkor gäller omvänt.
Ramtext, visas högst upp på menysidan, på raden efter TO01.
HR Händelseräknare
En räknare med startvillkor, som kan återställas på inställbart villkor. Det går alltså att både stoppa och nollställa
räknaren, med varsitt inställbart villkor. Det som räknas är förändringar i en digital signal. Användbar t ex för att räkna
antal starter senaste dygnet för en pump.
Om insignalen inte är en digital signal räknas istället förändring sedan senaste återställning. Detta kan användas för att t
ex se en förbrukning under ett visst tidsintervall.
HR1
Värde
Senaste
Signalval
Händelse
Nollställ
Funk nollst.
Startvillkor
Invers start
Text
Händelseräknare ett.
Räknarens värde sedan senaste nollställning.
Värde vid senaste nollställning.
Den signal vars förändringar skall räknas.
Funktion för räkning: Positiv flank, Negativ flank och Valfri
flank.
Signal som skall styra nollställningsvillkoret.
Funktion för nollställande: Positiv flank, Negativ flank, Valfri
flank och Till eller Från.
Signal som kan Starta/stoppa räknaren.
Om Till: Startvillkor gäller omvänt.
Ramtext, visas högst upp på menysidan, på raden efter HR01.
27
MT Motionsblock
För att t ex motionsköra pumpar finns digitala signaler tillgängliga som är aktiva vid bestämda tider.
Det finns fyra motionsblock, fabriksinställningar för dessa är:
-
MT01va: Till kl. 11:00 - 11:02 varje dag.
MT02va: 0Till kl. 11:00 - 11:02 varje måndag.
MT03va: Till kl. 11:00 - 11:02 första måndagen i varje månad.
MT04va: Till kl. 11:00 - 11:02 varannan dag.
MT01
Motionsblock ett.
Värde
Aktuell status för valt motionsblock
Interv (dygn)
Dagar mellan motionskörningar. För vissa intervall
synkroniseras detta med kalender:
7 dygn: Måndag.
30 dygn: Den första måndagen i varje månad.
Annars aktiveras MT första gången klockslaget stämmer, och sedan med det
inställda intervallet rullande.
Vid kl.
Klockslag för start av motionskörning.
Varaktighet
Hur länge motioneringen skall pågå varje gång.
Text
Ramtext, visas högst upp på menysidan, på raden efter MT01.
TB Trendbuffrar
Utöver de värden som loggas automatiskt i KTC-enheten kan användaren själv definiera värden som skall loggas.
TB01
Trendbuffer ett.
Värde
Aktuellt värde/mätarställning/Digitalsignal på vald
loggningssignal.
Signalval
Vald signal att logga.
Intervall
Loggningsintervall: 1,2,3,4,5,6,10,1520,30,60 minuter.
Typ
Text
Medelvärde:
Mätarst:
Digital:
Medelvärde loggas varje intervall.
Värdet loggas varje intervall (värdet just då).
Värdet loggas vid varje förändring. Högst en
puls under den inställda tidsperioden loggas
Ramtext, visas högst upp på menysidan, på raden efter TB01.
28
KL Årskalender
Systemet kan hålla reda på speciella dagar under året, då den vanliga veckorytmen bryts. Detta ger möjlighet att
programmera de fyra olika specialdagarna H1-H4 i TU. Om en specialdag är aktiv har veckodagen ingen betydelse.
Kalendern är egentligen två kalendrar.
Den ena kalendern har svenska helgdagar. Röda dagar går som H4, aftnar som H3.
Denna kalender kan man välja om den skall gälla eller inte.
Den andra kalendern är användarkonfigurerbar. Konfigureringen görs via överordnat system, den kan inte göras via det
lokala användargränssnittet, display - tangentsats.
Aktuell status för båda kalendrarna visas på kalendersidan. Om ingen specialdag är aktiv, visas aktuella veckodag. Skulle
de olika kalendrarna samtidigt ge olika specialdagar, kommer för varje TU den kalender som innebär att TU = Från att
gälla.
Dagar som ligger i den svenska kalendern:
H4 (röda dagar): Nyårsdagen (1/1), Trettondagen (6/1), Långfredagen, Påskdagen, Annandag påsk, Första maj (1/5),
Kristi himmelsfärdsdag, Nationaldagen (6/6), Midsommardagen, Juldagen (25/12), Annandag jul (26/12)
H3 (aftnar): Påskafton, Midsommarafton, Julafton (24/12), Nyårsafton (31/12)
Specialdag
Status för användarinställda helgdagskalendern.
Allm. helgdag
Status för den inbyggda kalendern.
Använd allm.
Svenska: Svenska helgdagar gäller. Fabriksinställd.
Inga:
Inga förprogrammerade helgdagar används.
Text:
Ramtext, visas högst upp på menysidan, på raden efter KL.
29
DI Digitala in
För varje digital ingång kan man se aktuell status och tillslagsfrekvens. Även antal tillslag och ackumulerad tid aktiv
visas, dessa två parametrar kan redigeras vid behov.
För att utöka tillgången av digitala ingångar på SRD5000 finns expansionsenheten EXD01 med åtta extra digitala
ingångar. Två stycken EXD01 kan anslutas mot varje SRD5000. EXD01-1 får beteckning DI11-DI18 och EXD01-2 får
beteckningarna DI21-DI28.
För att komma till inställningar DI måste man markera Basenhet alternativt EXD01-1 eller EXD01-2 som nedan är
anslutna expansionsenheter. Markera enhet, sedan OK.
DI01/DI11
Värde
Pulsräknare
Frekvens
Text
Digital ingång ett/elva.
Status på ingången. Till/Från.
Antal till- och frånslag. Kan ställas.
Frekvens på till-/frånslag.
Ramtext, visas högst upp på menysidan, på raden efter DI01.
AI Analoga in
Till de analoga ingångarna ansluts passiva temperaturgivare typ PT1000 eller NI1000. För att utöka tillgången av analoga
ingångar på SRD5000 finns expansionsenheten EXA01 med fyra extra analoga ingångar. Två stycken EXA01 kan
anslutas mot varje SRD5000. EXA01-1 får beteckning AI11-AI14 och EXA01-2 får beteckningarna AI21-AI24. För att
komma till inställningar AI måste man markera Basenhet alternativt EXA01-1 eller EXA01-2 som nedan är anslutna
expansionsenheter. Markera enhet, sedan OK.
*EXA01 har även fyra extra universella ingångar, UI, som bl.a. kan användas för passiva temperaturgivare. Se förklaring UI.
AI01/AI11
Värde
Offset
Typ
Filter
Min in
Max in
Text
Analog ingång ett/elva.
Aktuellt temperatur.
Om aktuell temperatur visar för högt/lågt värde kan man med offset funktionen kalibrera
temperaturen så rätt värde visas.
Typ av givare, Pt1000 alternativt Ni1000
Enheten avläser ingångarna med mycket hög noggrannhet. Normalt innehåller insignalen ett visst
brus, genererat av externa störkällor. För att minimera inverkan av sådana störningar kan insignalen
filtreras. Filterfaktorn bör provas ut individuellt för varje applikation så optimal funktion erhålls.
Filtreringen görs med hjälp av en tidskonstant.
Undre temperaturgräns som ansluten givare klarar mäta.
Övre temperaturgräns som ansluten givare klarar mäta.
Ramtext, visas högst upp på menysidan, på raden efter AI01.
30
Exempel Filtertid:
En utegivare utsättas normalt inte att för några snabba temperatur-förändringar och kan därför tilldelas en hög filterfaktor.
Reglerande givare på en tappvarm-vatten reglering utsätts för snabba temperaturväxlingar men skall ändå leverera rätt
vattentemperatur, och bör då tilldelas en kort/ingen filtertid.
31
UI Universella ingångar
De universella ingångarna är flexibla ingångar som kan anslutas mot passiva temperaturgivare (typ PT1000 eller
NI1000), aktivagivare 0-10 V men de kan även fungera som en digital ingång.
För att utöka tillgången av universella ingångar på SRD5000 finns expansionsenheten EXA01 med fyra extra universella
ingångar. Två stycken EXA01 kan anslutas mot varje SRD5000. EXA01-1 får beteckning UI11-UI14 och EXA01-2 får
beteckningarna UI21-UI24.
För att komma till inställningar UI måste man markera Basenhet alternativt EXA01-1 eller EXA01-2 som nedan är
anslutna expansionsenheter. Markera enhet, sedan OK.
*EXA01 har även fyra extra analoga ingångar, AI, som kan användas för passiva temperaturgivare. Se förklaring AI.
UI01/UI11
Värde
Offset
Typ
Filter
Omr. Min
Omr. Max
Enhet
Min in
Max in
Text
Universell ingång ett/elva.
Aktuellt värde
Kalibrering av aktuellt värde. Om aktuellt värde visar för högt/lågt kan man med offset funktionen
kalibrera så rätt värde visas.
Val av signal: Pt1000, Ni1000, 0-10 V, Digital in.
Enheten avläser ingångarna med mycket hög noggrannhet. Normalt innehåller insignalen ett visst
brus, genererat av externa störkällor. För att minimera inverkan av sådana störningar kan insignalen
filtreras. Filterfaktorn bör provas ut individuellt för varje applikation så optimal funktion erhålls.
Filtreringen görs med hjälp av en tidskonstant.
Se Exempel förgående sida.
Vad 0 % av signalen motsvarar.
Vad 100 % av signalen motsvarar.
Enhet på omräknat värde.
Minsta tillåtna insignal, lägre värde på insignal ger givarfel. För passiva givare (Pt1000, Ni1000) i °C,
för aktiva i Volt. För 0-10V ger insignal på denna nivå utvärde motsvarande Omr. Min.
Högsta tillåtna insignal, högre värde på insignal ger givarfel. För passiva givare (Pt1000, Ni1000) i
°C, för aktiva i Volt. För 0-10V ger insignal på denna nivå utvärde motsvarande Omr. Max.
Ramtext, visas högst upp på menysidan, på raden efter UI01.
32
DU Digitala ut
De digitala utgångarna är avsedda för 24 VAC, max 0,5A. För att utöka tillgången av digitala utgångar på SRD5000 finns
expansionsenheten EXD01 med fyra extra digitala utgångar, dessa utgångar är avsedda för 230 VAC, max 10A. Två
stycken EXD01 kan anslutas mot varje SRD5000. EXD01-1 får beteckning DU11-DU14 och EXD01-2 får
beteckningarna DU21-DU24. För att styra högre spänningar och/eller strömmar från SRD5000’s digitala utgångar, finns
reläenheten RE4i vars utgångar är avsedda för 230 VAC, 10A. För att komma till inställningar DU måste man markera
Basenhet alternativt EXD01-1 eller EXD01-2 som nedan är anslutna expansionsenheter. Markera enhet, sedan OK.
Parametrar för SRD5000:
DU01
Värde
Invärde
Signalval
Text
Digital utgång ett.
Aktuell status på utgången. Till/Från.
Status på Insignal.
Vald signal för Invärde.
Ramtext, visas högst upp på menysidan, på raden efter DU01.
Parametrar för EXD01:
DU011
Värde
Invärde
Manöverbrytare
Signalval
Indikering röd
Indikering gul
Text
Digital utgång elva.
Aktuell status på utgången. Till/Från.
Status på Insignal.
Läge på manöveromkopplare på kapsling.
Vald signal för Invärde.
Signal som skall tända röd ind. på EXD01’s kapsling.
Signal som skall tända gul ind. På EXD01’s kapsling.
Ramtext, visas högst upp på menysidan, på raden efter DU01.
33
AU Analoga ut
De analoga utgångarna är avsedda för styrning av 0-10V utrustning. För att utöka tillgången av analoga utgångar på
SRD5000 finns expansionsenheten EXA01 med fyra extra analoga utgångar. Två stycken EXA01 kan anslutas mot varje
SRD5000. EXA01-1 får beteckning AU11-AU14 och EXA01-2 får beteckningarna AU21-AU24. För att komma till
inställningar AU måste man markera Basenhet alternativt EXA01-1 eller EXA01-2 som nedan är anslutna
expansionsenheter. Markera enhet, sedan OK.
AU01
Värde
Signalval
Invärde
Värde
Min
Max
Text
Analog utgång ett.
Aktuell procentuell signal på utgången
Val av invärde för signalen. Kan väljas bland alla analoga värden i systemet.
Aktuellt värde på insignalen.
Spänning på utsignal.
Utvärde som motsvarar 0 % insignal.
Utvärde som motsvarar 100 % insignal.
Ramtext, visas högst upp på menysidan, på raden efter AU01.
34
M-Bus
Via M-Bus samlas mätdata in från anslutna mätnoder. Dessa mätnoder kan vara allt från en enkel temperaturgivare till
mer avancerad insamling av olika typer av förbrukningar; såsom vattenmätare, elmätare och energimätare på fjärrvärme.
Meny MB M-Bus data
Vilka data som presenteras beror på vilken typ av mätarnod som är ansluten. I exemplet nedan har vi anslutit en Elmätare via M-Bus till KTC-enheten.
MB01
Elmät. Fast. 1
Värde 1-6
Nuv. tim
Nuv. Dag
Nuv. Mån
För. tim
För. Dag
För. Mån
Sekundäradr.
Sek: Tillv.
Sek: Medium
Tid
Kom-status
M-Busobjekt nummer ett.
Ramtext. Namn på mätare ansluten till MB01 Skrivs vid
parameter Text, meny MB-objekt.
Här visas mätarställning och övrig information som levereras
av M-Bus-objektet. Upp till sex olika värden från M-Bus
objekt kan visas. Endast huvudvärden visas. Skall fler VIF
visas, aktiveras dessa under MB-objekt.
Förbrukning pågående timmen.
Ex: om kl. är 13.25, => förbruk. 13.00–14.00
Förbrukning pågående dygn.
Ex: om kl. 13.25 22/8 => förbruk. 22/8, 00.00–24.00
Förbrukning pågående månad.
Ex: om 22 augusti => förbruk. 1/8–31/8
Förbrukning förgående hela timmen.
Ex: om kl. är 13.25 => förbruk 12.00–13.00
Förbrukning förgående hela dygn.
Ex: om kl. 13.25 22/8 => förbruk. 21/8, 00.00–24.00
Förbrukning förgående månad.
Ex: om 22 augusti, => förbruk. Juli, 1/7–31/7
Enhetens sekundäradress.
Talar om vem som tillverkat ansluten M-Busnod.
Tal som översätts till vilket medium som mäts, översätts av
mjukvara.
Aktuellt datum och tid.
Visar om mätaren är korrekt ansluten och fungerar. OK/Time
Out/Kollision.
35
Meny M-Bus
I meny M-Bus finns möjlighet att söka efter anslutna M-Busnoder både via primär- och sekundäradress.
Funktion.
--Leta
Avbryt
Rensa alla
Spara RX
Tillstånd
Hastighet
Adressering
Antal slavar
Normalläge
Söker upp alla M-Bus anslutna mätare
Avbryter pågående sökning
Tar bort alla M-Bus anslutna mätare
Sparar senaste inkomna data i en fil.
MBusRx.txt
Indikerar Letar vid sökning efter mätare på M-bus. Återgår
till Normal när sökning efter mätare avslutas. Då MBushårdvaran indikerar överlast (t ex då en nod är kortsluten)
visas tillstånd överlast.
Valbara hastigheter är 300 och 2400 baud.
Fabriksinställning 2400 baud.
Val av vilken typ av adressering som skall användas vid
sökning efter anslutna M-Busobjekt. Primär/sekundär.
Visar antalet hittade/anslutna M-Bus objekt.
Meny M-Busobjekt Sekundäradressering.
MB02
M-Busobjekt två.
Fast-Lgh-VV01- Ramtext. Namn på mätare ansluten till MB2. Skrivs vid
parameter Text.
Adressering
I exemplet används sekundäradressering
Sekundäradr.
Sekundäradress
Sek: Tillv.
Tal som anger tillverkare för ansluten nod.
Sek: Medium
Mätt medium enligt M-Busstandard.
Text
Ramtext, visas högst upp på menysidan, på raden efter MB02.
Kategori
Talar om vad som mäts, översätts från medium. Om kategorin
ändras, ändras inte talet i Medium.
Mätarid
Nodens ID-nummer
Synk. Mätarid
Läser nodernas ID/Serienummer
Tag
Kan t.ex. användas för info om mätares placering.
Intervall
Hur ofta noden frågas av, i sekunder.
Sidor
Hur många sidor som behövs för att få de uppgifter som söks.
För djupare information se aktuell mätares manual.
Hastighet
Baudrate, 300 eller 2400 baud.
Inst 1-6
Upp till sex olika värden kan presenteras från varje ansluten
M-Busnod.
36
Meny M-Busobjekt: Primäradressering.
MB02
Adressering
PrimärAdress
Text
Elmät. Fast. 2
Kategori
Mätarid
Synk. Mätarid
Tag
Intervall
Sidor
Hastighet
Inst 1-6
M-Busobjekt två.
I exemplet används primäradressering
Ansluten M-Busnods primäradress
Ramtext, visas högst upp på menysidan.
på raden efter MB02. Skrivs vid parameter Text.
Talar om vad som mäts.
Nodens ID-nummer
Läser nodernas ID/Serienummer
Tag text. Kan t.ex. användas för info om mätares placering.
Hur ofta noden frågas av, i sekunder.
Hur många sidor som behövs för att få de uppgifter som söks.
För djupare information se aktuell mätares manual.
Baudrate, 300 eller 2400 baud.
Upp till sex olika värden kan presenteras från varje ansluten
M-Busnod.
37
Sökning efter M-Bus anslutna mätnoder.
Det är möjligt att söka både på Primär- och Sekundäranslutna M-Busnoder. Enheten söker själv av hela bussen och
lägger in hittade noder i nummerordning för vald Adressering och hastighet. Vill man ha en viss M-Busnod på ett
speciellt MB-objekt, följ instruktion ”Kontakta M-Busmätare via känd Primär-/Sekundäradress” på efterföljande sidor i
manualen. För att se vilka noder som anslutits, se avsnitt M-Bus data.
1.
2.
Markera - - - bredvid Funktion
Markera först Adressering, välj om du skall
söka på Primär eller Sekundär adressen.
3.
Tryck
och scrolla fram till Leta med
och
,
.
4.
Displayen visar:
5.
När texten Letar på raden Tillstånd ändras till Normal
är sökningen klar och antalet hittade mätnoder visas
längst ner till höger på displayen, Antal slavar. I vårt
exempel hittades två mätnoder.
38
Kontakta M-Busmätare via känd Sekundäradress.
Om M-Busnodens Sekundäradress är känd kan man skriva in adressen direkt på det M-Busobjekt man vill ha noden på.
När uppgifterna för sökning av noden är inskrivna kan man i meny M-Bus data, efter några minuter, se om anslutningen
gått bra.
Tillvägagångssätt:
Markera M-bus och tryck OK. Tryck på menytangenten på enheten och välj MBobjekt.
Förflytta dig till Adressering, välj Sekundär, OK.
Flytta markören med piltangenterna och markera Sekundäradr. Tryck
på redigeringstangentenen och använd piltangenterna för att skriva in
den Sekundärradress som mätaren har som skall anslutas, (ex:
1981104), tryck sedan OK.
- Flytta nu markören och markera raden Hastighet. Använd
redigeringstangenten och välj den hastighet som mätaren
kommunicerar med i M-Busnätverket, se mätarens manual, och tryck
sedan OK.
Exempel:
I exemplet till vänster söker vi efter en mätare med Sekundäradressen
400 och som kommunicerar på hastigheten 2400 baud.
Om mätaren är rätt ansluten kommer den snart hittas av enheten och
dess värden skrivs in på de rader den har uppgifter för. När uppgifterna
har loggats av enheten så behöver Ramtexten redigeras. Markera raden
Text och använd piltangenterna för att skriva in Ramtexten. Om du har
fler mätare som skall anslutas flyttar du dig till nästa lediga MBusobjekt och upprepar ovan moment. I meny M-Bus data finns nu
mätarställningar och övriga uppgifter som finns att tillgå för detta
objekt.
39
Kontakta M-Busmätare via känd Primäradress.
Om M-Busnodens Primäradress är känd kan man skriva in adressen direkt på det M-Busobjekt man vill ha noden på. När
uppgifterna för sökning av noden är inskrivna kan man i meny M-Bus data, efter några minuter, se om anslutningen gått
bra.
Tillvägagångssätt:
-
-
Markera M-bus och tryck OK. Tryck på meny tangenten på enheten
och välj M-Busobjekt.
Förflytta dig till Adressering, välj Primär, OK.
Flytta markören med piltangenterna och markera Primäradress. Tryck
på redigeringstangenten och använd piltangenterna för att skriva in den
Primäradress som mätaren har som skall anslutas,(ex: 2), tryck sedan
OK.
Flytta nu markören och markera raden Hastighet. Använd
redigeringstangenten och välj den hastighet som mätaren
kommunicerar med i M-Busnätverket och tryck sedan OK.
Exempel:
I exemplet till vänster söker vi efter en Primäransluten mätare med
Primäradressen 2 och som kommunicerar på hastigheten 2400 baud.
Om mätaren är rätt ansluten kommer den snart hittas av enheten och dess värden
skrivs in på de rader den har uppgifter till. När uppgifterna har loggats av enheten
så behöver Ramtexten redigeras, markera raden Text och använd piltangenterna
för att skriva in Ramtexten. Om du har fler mätare som skall anslutas flyttar du
dig till nästa lediga M-Busobjekt och upprepar ovan moment. I meny M-Bus data
finns nu mätarställningar och övriga uppgifter som finns att tillgå för detta objekt.
40
Specialinställningar
Då en mätare kopplas in via M-Bus, läser KTC-enheten av vilket medium den arbetar med, och sätter automatiskt upp ett
antal inställningar, som oftast passar mätare med detta medium. Användaren kan också välja ytterligare värden att läsa av
från en lista. Sist i listan kommer ”MS01” – ”MS04”. Detta är en möjlighet att utnyttja mer av M-Bus-protokollet, och
läsa ut ytterligare värden från en mätare, genom att göra detaljerade inställningar för upp till 4 olika värden
OBS!
För att göra konfigureringar i denna meny krävs ingående kunskap om MBus-protokollet. Vi hänvisar till
dokumentationen av MBus, version 4.8.
http://www.m-bus.com/files/MBDOC48.PDF
VIF-kod
Enhet
MSA
Önskad VIF-kod (förutom skalning), enligt M-Busprotokollet. Skrivs in decimalt.
Ett bitmönster, upp till 7 bits, med de bits i VIF-koden som
ger skalfaktorn. Skrivs in decimalt 0, 1, 3, eller 7.
10-exponenten för skalningens startvärde, enligt MBusprotokollets definition.
Samma funktion som ”Bas”
Upplösning på resultatet, antal decimaler. +/- Används inte.
Unit eller subunit enligt M-Busdokumentationen. Plockas
ur DIF.
Om detta värde inte är 0 accepteras Storage Number som
inte är 0.
Enhet för det lästa värdet.
Används inte.
Text
En text som beskriver objektet. Visas längst upp på sidan.
VIF-mask
Bas
VIF-Bas
Decimaler
Sub-enhet
Lagringsnr
41
Z-Wave Radio
KTC Radiosändare bygger på Z-Wave som är en internationell standard för trådlös kommunikation i smarta hem.
Meny RD Radio data
Vilka data som presenteras beror på vilken typ av mätarnod som är ansluten. I exemplet nedan har vi anslutit en
rumstemperaturgivare via radio till KTC-enheten.
Värde
2013-01-08
09:05:05
Senaste värde levererat av ansluten radionod.
Datum och tid då senaste värdet levererades till RD från
ansluten radionod.
XData1-3
Nuv. tim
Värde ett till tre från nod*
Förbrukning pågående timmen.
Ex: om kl. är 13.25, => förbruk. 13.00–14.00
Förbrukning pågående dygn.
Ex: om kl. 13.25 22/8, => förbruk. 00.00-24.00 22/8
Förbrukning pågående månad.
Ex: om 22 augusti, => förbruk. 1/8-31/8
Förbrukning förgående hela timmen
Ex: om kl. är 13.25, => förbruk. 12.00–13.00)
Förbrukning förgående hela dygn.
Ex: om kl. 13.25 22/8, => förbruk. 00.00-24.00 21/8
Förbrukning förgående månad.
Ex: om 22 augusti, => förbruk. Juli, 1/7-31/7
Här visas till RD01 ansluten givares/nods ID-nummer. Ofta
givares/nods Sn/Nr.
Internt KTC, förklara vilket typ av nod som levererar värde.
Version på mjukvara i radionod.
Här visas till RD01 ansluten givares/nods Serienummer om
detta finns konfigurerat.
Visar batteristatus i ansluten givare/nod.
Nuv. Dag
Nuv. Mån
För. Tim
För. Dag
För. Mån
Mätarid
Typ
Version
SN
Batteri
*En radionod kan ha upp till 4 värden. En tempgivare har bara ett, men en KTC vattenmätare har fler
värden, andra tredjepartsenheter kan också ha flera värden. T ex kan en elektrisk switch också ha ett
mätvärde för effekt och/eller energi. Dessa värden kallar vi XData 1-3.
42
Meny Radio
I meny Radio konfigureras gemensamma parametrar för hela radionätet.
Meny RD Radio, påbörja en installation
När man påbörjar en ny radioinstallation kan det vara lämpligt att rensa radionätet innan radionoderna ansluts mot
radiomastern. Observera att det bara är reset av radion i aktuell KTC-enhet. Radionoder kan fortfarande anse sig
kopplade mot KTC-enheten och måste då tas bort separat innan de kan kopplas in igen.
Om det uppstår problem med anslutning av en ny radionod, prova att ta bort radionoden från radionätet och sedan anslut
den på nytt. Detta löser oftast anslutningsproblemet.
Hålla en radionod vaken
En batterimatad radionod ligger för det mesta i viloläge för att spara batteri och kan då inte svara på frågor från RCU. För
att ställa olika parametrar kan den fås att vara vaken under ca en minut. Om det är en KTC-nod är det enklast att trycka
tre gånger på radionodens serviceknapp.
Funkt.
Parametrar för avläsning och konfigurering av mätnod.
-
--Ta bort
Lägg till cont.
Skicka NodeInfo
Reset radio
Flytta
-
Läs HomeId
Skriv HomeId
Läs Kompetenser
Sätt namn
-
Sätt plats
-
Radiotest
Lägg till
-
Läs data
Ersätt
-
Kassera
-
Räckvidd
-
Läs konf
-
Sätt konf
Normalläge
Ta bort/nollställ radionod
Koppla tillfälligt in installationsverktyg (X*)
X*
Nollställ radiomaster
Flytta en radionod från RD-objekt Index
till Parm
X*
X*
X*
Skriv namn till radionod Index, enligt vad
som är inställt under meny RD-objekt
Skriv plats till radionod Index, enligt vad
som är inställt under meny RD-objekt
X*
Lägg till ny nod som RD Index.
Samma som under RD-objekt.
X*
Ersätt en nod, RD Index om den inte längre
fungerar. Samma som under RD-objekt
Ta bort nod RD Index. Används då noden
inte längre fungerar, och vanlig borttagning
därför inte är möjlig. Samma som under RDobjekt.
Testa radiokontakten men en nod, genom att
sända ett antal meddelanden med reducerad
effekt. Samma som under RD-objekt. Här
kan dock antal sändningar ställas in, och
effektreducering i fler steg. Resultat som
antal lyckade försök.
Speciella inställningar i en nod kan läsas ut.
Nod RD Index, konfigurationsparameter
nummer Param 2. Resultat kommer i
Param.
Speciella inställningar i en nod kan göras.
Nod RD Index, konfigurationsparameter
nummer Index, nytt värde i Param.
43
Funkt.
FORTS.
Parametrar för avläsning och konfigurering av mätnod.
Info
Param
Param 2
Index
ZW Homeid
Visar åtgärd/resultat på någon av ovan åtgärd.
Tal som skall skickas till mätnod. T.ex. en mätarställning
Synk. Text
Synk. Mätarid
Identitetsnummer på det radionät som radiosändare och alla
till sändaren anslutna radionoder tillhör.
Normalt sätts Ramtexten till radionodernas konfigurerade
namn och texten Plats till radionodens konfigurerade Plats.
Den kopplingen kan tas bort för alla radionoder
tillsammans,genom att sätta Synk. Text till Från.
Normalt sätts mätarid till nodens tillverkningsnummer. Den
kopplingen kan tas bort genom att sätta Synk.Mätarid till
Från.
X* Avancerade konfigurerings parametrar som inte används i en normal installation.
44
Meny Radio, konfigurering av mätnod.
Ta bort: Ta bort en radionod
1. Markera raden Funkt, tryck på redigeringstangenten och scrolla till parametern Ta bort.
2. Tryck på tangenten OK.
3. Info: Tryck, tryck på radionodens serviceknapp. Info bekräftar med OK om borttagningen gått bra. Om Info:
Time Out, börja om på steg 1.
Lägg till cont: Aktivera fjärranslutningsinstrument.
1. Markera raden Funkt, tryck på redigeringstangenten och scrolla till parametern Lägg till cont.
2. Tryck på tangenten OK
3. Info: Tryck, tryck på fjärranslutningsinstrumentets aktiveringsknapp. Info bekräftar med OK om aktiveringen
gått bra. Om Info: Time Out, börja om på steg 1.
4. När installationen är klar, glöm ej ta bort fjärranslutningsinstrumentet från radionätet. Detta görs på samma sätt
som man tar bort en radionod. Se avsnitt Ta bort en radionod.
Reset radio: Rensa Radionät.
1. Markera raden Funkt, tryck på redigeringstangenten och scrolla till parametern Reset radio.
2. Tryck på tangenten OK.
3. Info bekräfta med OK. Om Info: Time Out, börja om på steg 1.
Flytta: Flytta en radionod mellan RD-objekt.
1. Sätt Index till index för RD som skall flyttas från.
2. Sätt Param till index som skall flyttas till.
3. Sätt funktion till "Flytta", tryck OK.
Sätt namn: Ge radionod ett namn.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Gå till meny RD-objekt för den radionod som skall döpas.
Scrolla ner till Namn.
Tryck på penntangent och skriv in namn på RD. Bekräfta med OK-tangenten.
Scrolla till Funktioner. Tryck på penntangenten, scrolla till Sätt namn.
Tryck på mätnodens serviceknapp 3 gånger.
Tryck på OK-tangenten, om allt gått bra visar Info OK. Om Info: Time Out har konfigureringen misslyckats,
börja då om på punkt 4 ovan och försök igen.
Sätt plats: Beskriv en radionods placering
1. Gå till meny RD-objekt för den nod som skall få en plats angiven.
2. Scrolla ner till Namn.
3. Tryck på penntangent och skriv in namn på RD. Bekräfta med OK-tangenten.
4. Scrolla till Funktioner. Tryck på penntangenten, scrolla till Sätt Plats.
5. Tryck på mätnodens serviceknapp 3 gånger.
6. Tryck på OK-tangenten, om allt gått bra visar Info OK. Om Info: Time Out har konfigureringen misslyckats,
börja då om på punkt 4 ovan och försök igen.
Att läsa av parameterinställningar i en nod
1. Skriv in nodens index på Index.
2. Skriv in parameternummer under Param 2.
3. Gå till funktion, tryck penna och piltangent upp tills Läs konf. Kommer upp.
4. Väck noden (tre tryck på knappen)
5. Tryck OK. Resultatet kommer som Param.
45
Meny RD-objekt
I RD-objekts meny lägger du bl.a. till, kasserar och ersätter nya och/eller gamla mätnoder.
Funkt.
Param.
Info
Kategori
Mätarid
Tag
Typ
Version
SN
Namn
Plats
Intervall
Node Id
Text
Parametrar för avläsning och konfigurering av radionod.
-
--Lägg till
Sätt Mätarst
Sätt Villkorl.
-
Läs Mätarst.
Läs Villkorl.
-
Ersätt
Kassera
Räckv. 50 %
Räckv. 10 %
Läs sänd-diff
-
Läs min
Läs max
Läs KV-temp
Läs VV-gräns
Läs Energi
Läs medd. Räkn
Läs status
Reset MM
Sätt sänd-diff
Sätt KV-temp
-
VV-gräns
-
Sätt Energi
Läs data
Sätt namn
Sätt plats
Normalläge
Installera ny radionod.
Skicka mätarställning till radionod.
Sätt villkorad mätarställning i en KTC
Pulsgivare (XData 1).
Läser av mätarställning i radionod.
Läs av villkorad mätarställning i en KTC
pulsgivare (XData 1).
Ersätt en trasig radionod med en ny.
Ta bort en trasig radionod.
Gör räckviddstest med ca halv effekt.
Gör räckviddstest med ca 10% av effekt
Temperaturförändring/antal pulser som skall
uppdatera RCU. Se Bilaga 2
Läser lägsta temperatur.
Läser högsta temperatur.
X*
X*
X*
Se bilaga 2
Felsökning, visar nodens status.
Nollställer högsta/lägsta temperatur
X*
X* Sätt uppskattad inkommande
kallvattentemperatur för energiberäkning.
X* Sätt temperaturgräns för villkorligt
flöde och energiberäkning.
X*
X*
Ger radionod ett namn
Skriv in var radionod är placerad
Tal som skall skickas till radionodnod. T.ex. en
mätarställning
Instruktion om/svar på utförd konfigurering.
Typ av medium som mäts
Radionods ID-nummer
Möjlighet till tekniskbeskrivning av RD-objektet.
Typ av radionod.
Version på mjukvara i radionod.
Radionods serienummer
Konfigurerat namn på radionod
Konfigurerad placering av givare.
För nätmatade, lyssnande noder: hur ofta data uppdateras.
Noden tekniska adress i ZW-nätverket (för info, bra att veta
om man använder avancerade verktyg).
Ramtext, visas högst upp på menysidan, på raden efter RD01.
X* Avancerade konfigurerings parametrar som ej används i en normal installation. Förklaras i bilaga.
46
Meny RD-objekt, konfigurering av mätnod.
Lägg till: Lägg till radionod.
1.
2.
3.
4.
Scrolla med piltangent till det RD-objekt som radionod skall läggas till i.
Scrolla och markera Funktioner. Tryck på penntangenten, scrolla till Lägg till.
Tryck på OK-tangenten, Info: Tryck. Tryck på radionodens serviceknapp.
Om allt gått bra skall info visa OK. Om Info: Time Out har installationen misslyckats, börja då om på punkt 2
ovan och försök igen.
Sätt Mätarst: Konfigurera mätarställning i mätnod.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
Scrolla med piltangent till det RD-objekt där mätarställning skall konfigureras.
Scrolla ner och markera Param.
Tryck på penntangent och skriv in mätarställningen med piltangent, bekräfta med OK-tangenten
Scrolla till Funktioner. Tryck på penntangenten, scrolla till Sätt mätarställning.
Väck radionoden (tryck tre ggr på knappen).
Tryck på OK-tangenten, Info: Tryck. Tryck på radionodens serviceknapp.
Om allt gått bra skall inforaden visa OK. Om Info: Time Out har installationen misslyckats, börja då om på
punkt 2 ovan och försök igen.
Ersätt: Ersätta en trasig radionod med en ny.
1. Scrolla med piltangent till det RD-objekt där den trasiga radionoden är konfigurerad.
2. Scrolla och markera Funktioner. Tryck på penntangenten, scrolla till Ersätt.
3. Tryck på OK-tangenten, Info: Tryck. Tryck på den nya radionodens serviceknapp.
4. Om allt gått bra skall Info visa OK. Om Info: Time Out har installationen misslyckats, börja då om på punkt 2
ovan och försök igen. Om det inte hjälper, kontrollera att den gamla noden verkligen inte svarar på anrop
Kassera: Ta bort en trasig radionod.
1. Scrolla med piltangent till det RD-objekt där den trasiga radionoden är konfigurerad.
2. Scrolla och markera Funktioner. Tryck på penntangenten, scrolla till Kassera.
3. Tryck på OK-tangenten.
4. Om allt gått bra skall Info visa OK. Om Info: Fel har avinstallationen misslyckats, börja då om på punkt 2 ovan
och försök igen. Om det inte hjälper, kontrollera att den gamla noden verkligen inte svarar på anrop
Räckviddstest
1. Scrolla med piltangent till rätt RD-objekt.
2. Markera Funktioner, tryck Penna och välj ”Räckv. 50%” eller ”Räckv. 10%”.
3. Väck radionoden (tryck tre ggr på knappen).
4. Tryck OK. I Param visas hur många, av 10 försök, som gick bra.
47
VK Värde från Kom.
Hämtar önskat värde från t.ex. en utetemperaturgivare som är ansluten till en annan DUC. Denna DUC skall vara nåbar
via IP eller RS485, direkt eller via COM1025 (IP-modem).
Värde
Datum och tid
Signalval
IP
SRD-adress
Intervall
Enhet
Vid kom-fel
Inställt
Kom-fel
Text
Värde som hämtats.
Tid för senaste hämtning.
Värde som skall hämtas. Skrivs som en text för största
flexibilitet. Kräver att användaren skriver rätt OOnnvv,
Objekttyp, index och värde, två tecken vardera.
IP-nummer där den andra DUC:en kan nås. Om den nås via
RS485 lämnas detta fält blankt.
SRD Id-nummer/SRDLink2 adress på DUC som skall
leverera önskat värde, vare sig det är via RS485 eller via IP.
Tidsintervall för hämtning av värde.
Enhet på hämtat värde.
Hur VK skall reagera på kommunikationsfel:

Använd senast inlästa

Använd det fördefinierade värdet

Visa felvärde.
Värde att använda vid kommunikationsfel om Vid kom-fel
valts till fördef.
Aktuell kommunikationsstatus. Till innebär Fel.
Tre hämtningar i rad har misslyckats.
Ramtext, visas högst upp på menysidan, på raden efter VK01.
48
System
/
LS Larmsändare
Här konfigureras sändningen av larm till överordnade system, Scada, OPC-server etc. Det går att välja vilka typer av
larm som skall skickas och statusförändringar för dessa larm. Sändningen kan också förreglas med någon signal i
systemet.
Varje LS kan ha olika aktuell status:
Inaktiv:
Inget att sända just nu.
Sänder:
Blinkar till kort då ett larmmeddelande läggs i sändningskön.
Väntar:
Larmmeddelande har sänts. Väntar på mottagningsbekräftelse, eller på att det är dags
för nästa försök.
Vid status Sänder eller Väntar visas också vilket larmobjekt som just nu skall sändas.
Försök
LS 01
Status
Larmsändare ett.
Aktiv/Inaktiv. Om larmsändning
sker eller ej.
Nuv. AL-obj.
Larm som håller på att bearbetas.
När larmet sänts bearbetas nästa
larm i sändningskön.
Typer
Vilka typer av larm som skall
sändas.
- Inga-larmsändaren är bortkopplad
- Endast A-Larm.
- Endast B-Larm.
- A- och B-Larm.
- Alla, även C-Larm.
Händelser
Vilka statusförändringar som skall
sändas.

Nya: Endast då larm går från OK eller
Aktivt.

Nya + OK: Också då larm återgår till OK,
både återgått och kvitterat.

Nya + Kvitt + OK: Också då larm kvitteras.

Alla: Också återgått skickas.
Hur många sändningsförsök per dag som
skall göras. Klockan 08.00 varje dag
nollställs räknaren. 0 (noll) innebär
obegränsat antal sändningsförsök
Fördröjning
Fördröjning mellan ny sändnings försök.
Gjorda försök
Antal sändningsförsök hittills. Kan
påverkas manuellt för att få system att
göra ytterligare försök.
Tid kvar
Tid kvar till nästa sändningsförsök.
IP
IP-adress för mottagare. Kan vara av
olika typ, exempel:

172.10.234.54:
Fast IP adress. Larm skickas via IP till
inställd adress och port.

larm.minserver.se
Domännamn. Systemet letar upp IPadressen via DNS, och skickar via IP till
inställd port. Kräver att DNS är
tillgänglig med aktuella nätverksinställningar.

minopc@xmpp02:
@-tecknet i texten innebär att den tolkas
som en klient i XMPP. Kräver att
systemet själv är anslutet via
XMPP. Lämnas raden tom, med
namnet localhost eller med IP-nummer
127.0.0.1: Sändning sker via RS485.
IP-Port
IP-port om sändning sker via IP.
SRD-adress
SRD-id för mottagaren. Gäller samtliga
typer av sändning.
Förregling
Digital signal som skall vara sann för att
sändning skall ske. Ogiltig inställning
innebär att sändning sker.
Text
Ramtext, visas högst upp på menysidan,
på raden efter LS01
Larmlista
Via meny på förstasidan, larmsidan eller larmsändningssidan, kan man komma till listan över aktiva larm. Där visas dels
alla LS som är aktiva, med vilket larm de just nu sänder tillsammans med alla aktiva larm. För varje larm visas:

Larm Text

Larmande objekt, Larmtyp, Larmstatus

Tid då larmet aktiverades

Tid då larmet återgick/kvitterades.
Genom att markera kvittera, och trycka på OK-tangenten kvitteras larmet. Genom att markera larmande objekt och trycka
OK-tangenten kommer man till sidan för aktuellt larm.
49
/
RT Realtid
Här konfigureras enheten att, med satta intervaller, ta kontakt med en NTP-server och ställa sin realtidsklocka efter den.
KTC-enheten kan också ta emot synkroniseringsmeddelanden via RS485.
Serv
Port
Intervall
Tidszon
Tidsynk
AV
Auto
-
NTP
RS485
Server
Adress till server som tid hämtas från
Port som tiden hämtas via.
Hur ofta enheten frågar efter rätt tid
Relativt GMT
Hur klockan skall synkroniseras.
Ingen synkronisering.
Använder NTP om det finns IP-nätverk, i annat fall lyssnar
KTC-enheten på synkronisering via RS485.
Använder bara NTP.
Använder bara S485.
Synkroniserar sig själv via NTP, och vidarebefordrar detta
över RS485 till andra KTC-enheter på samma RS485-nät.
Klockan
För att göra dataloggning måste systemet känna datum och tid. Normalt hålls tiden automatiskt uppdaterad via nätverket,
men den kan också ställas manuellt. Systemets inbyggda tidur kan ställas under System/Realtidsklocka.
Markera datum-/tidtexten genom att trycka på en piltangent.
Tryck på Redigeringstangenten.
Flytta markören med Pil Vänster/Höger.
Ändra med Pil Upp/Ner.
Bekräfta med OK.

Veckodag behöver inte ställas in, den räknar systemet ut själv.

Klockan ställer själv om sig till sommartid.
Om sommartid råder, används den för tider visade på display, t ex aktuell tid, tid för senast inkomna värde etc. I
dataloggar används alltid normaltid.
50
/
SL Slav-DUC SL
En Slav-DUC innebär en möjlighet att fjärrstyra en annan DUC, alltså att få upp dess displaybild på den egna displayen,
och med knappsatsen påverka den andra DUCen. Larmstatus läses kontinuerliga in och påverkar larm-LED.
Om slaven tillhör MMC-familjen, skapas displayen lokalt med kunskap om slavens display-träd och fylls kontinuerligt på
med data, på samma sätt som vid datainsamling (via SRDLink). För slavar från tidigare KTC produktserier görs en
kopiering av displayinnehållet.
Koppling
SRD-adress
IP
IP-Port
Intervall
Text
Välj kommunikationsväg till slav: RS485, XMPP eller IP. Av
innebär att SL-objekt inte är aktivt.
SRD-adress för slaven (0-249)
IP- eller XMPP-adress till slav. För RS485 kan fältet lämnas
tomt.
För kommunikation via IP ställs porten in på slaven. Porten
skall vara samma port som är inställt för ”DUC till DUC” på
slaven.
Intervall för uppdatering av slavstatus (larmstatus, RAM-text,
version etc)
Kopieras från slavens RAM-text, behöver inte skrivas in
/
KP Koppling
En koppling är en väg från en DUC kopplad via RS485 ut på internet, för att skicka larm eller för att hämta data. Varje
koppling motsvarar en SRD-adress på RS485-nätet, och förbinder den med en IP-adress eller en XMPP-identitet, samt en
SRD-adress som gäller ”där”, på andra sidan internet.
Anslutning
Anger om anslutningen är till en DUC, till SCADA, eller via
XMPP (DUC eller SCADA). Om anslutningen är AV anses
den inte vara använd.
IP
Adress på internet. IP-adress (t ex 192.168.0.4),
värddatornnamn (t ex nissestyr.se) eller ett XMPP-namn (t ex
haga_vader@xmpp02).
För anslutning DUC eller SCADA anges port att sända till.
För SCADA normalt 10001, för DUC 10002.
Den SRD-adress som skall användas av DUCar på RS485nätverket.
Den SRD-adress som kontaktas via internet.
IP-Port
SRD-adress här
SRD-adress där
51
/
Info
Meny Info har uppgifter om enhetens hård- och mjukvara. Uppgifterna på denna sida är bra att ha till hands när du
behöver support på enheten.
SN SRD
Typ
BasTag
Lic
Drifttid
Version
MAC
Enhetens serienummer/tillverkningsnummer.
Enhetens modellbeteckning.
Tagtext/Hostname. Här döper du enheten, texten visas på
startsidan.
Licenskod för enhetens mjukvara.
Tid som gått sedan senaste omstart av enheten.
Enhetens mjukvaruversion.
Enhetens MAC-adress.
/
Nätverk
DHCP
IP-Adr
Mask
GateW
DNS
BasTag
SRD-port
DUC till DUC
WEB-port
Uppgr-port
M-Bus port
M-Bus IP-prot
PÅ: Nätverksinställningar erhålls automatiskt. Detta kräver
att man är uppkopplad i ett nätverk, med en router.
AV:(Fabriksinställning), du skriver själv in den IP-adress som
skall användas.
IP-adress. Fabriksinställning: 192.168.0.5
Nätmask talar om vilka IP-nummer som tillhör det nätverk
som enheten är kopplad mot.
Fabriksinställning: 255.255.255.0
Default Gateway, IP-adress för vägen ut på Internet.
Fabriksinst: 192.168.0.1
IP-adress för DNS-servern.
Fabriksinställning: 0.0.0.0 (ogiltig).
Hostname, namn som DHCP använder för att identifiera
enheten. Finns även med i meny Info.
Port för kommunikation med överordnat system via TCP/IP.
Fabriksinställning: 10001
Port som används för kommunikation med andra enheter i
samma nätverk via UDP/IP.
Fabriksinställning: 10002.
På produkter med Websida
Port för uppgradering av mjukvaror via tftp.
Fabriksinställning: Port 69.
På produkter med M-Bus
På produkter med M-Bus UDP/TCP.
Fabriksinställning: UDP
52
Tillfällig koppling mellan KTC-enhet och en PC
För att tillfälligt kunna koppla upp sig mot en KTC-enhet (SRD DUC, COM, RCU), om användbara nätverksuttag
saknas, eller om enheten saknar display, och aktuell IP-adress därför är okänd, kan följande göras:

Koppla en vanlig IP-kabel mellan PCns nätverksuttag och DUCens

Efter mellan 30 till 60 sekunder ändras aktuell adress till 192.168.0.5 på enheten och den nås nu på denna
tillfälliga IP-adress, oavsett vilka inställningar den har i normala fall.
Inställningar kan nu göras på produkten, även nätverksinställningar kan ändras i detta läge utan att kontakten
mellan PC och enheten tappas.

Så fort kabeln dras ut ur PC eller enheten återställs IP-funktionen på båda till den normala
Detta förutsätter att PC:n är satt på automatiska nätverksinställningar, DHCP aktivt. I annat fall händer ingenting.
/
XMPP
XMPP är ett alternativt anslutningssätt för kommunikation som görs via en XMPP-server. Till skillnad från vanlig IPbaserad kommunikation, möjliggör XMPP en konstant uppkoppling. Fördelen med denna teknik är att enheten, vid
driftsättning, själv kopplar upp sig via XMPP-servern med ett användarnamn. Då behövs inte en känd nätverksadress
utan överordnade system kommunicerar med enheten via ett känt användarnamn och lösenord.
Status
Serv
Port
Domän
Anv.
Lösen
Aktivera
Nerkopplad/Ansluter/Ansluten (Indikering).
Nätverksadress till XMPP-server.
Port till server
Domän som för kontot
Användarnamn för kontot, oftast sista åtta tecken i enhetens
MAC-adress. Använd ej bindestreck.
Lösenord för kontot.
Inställning för att ansluta XMPP. Till/Från
När XMPP är inställt och aktiverat kommer enheten att anslutas mot XMPP-servern vid uppstart. Detta visas genom att
Status växlar mellan Nerkopplad och Ansluter. När enheten fått kontakt med XMPP-servern ändras status till Ansluten.
Vid drifttagning konfigureras XMPP även om fastighetens nätverk inte är klart. Enheten kopplar då upp sig själv när
nätverket är drifttaget.
53
/
RS485
För att bland annat kunna kommunicera med andra KTC enheter är produkten utrustad med RS485-bus. Via RS485 kan
anslutna KTC-enheter låna värden och parametrar av varandra. Detta innebär att om det t.ex. finns en
utetemperaturgivare ansluten till en annan KTC-enhet kan man låna denna temperatur i sin programmering av andra
KTC-enheter. Man behöver alltså inte montera och ansluta ytterligare en utetemperaturgivare.
SRD-adress
Hastighet
Test 1
---
Enhetens adress på RS485-Bus.
Kommunikationshastighet på RS485-Bus. För att
kommunikationen via RS485 skall fungera är det viktigt att alla
uppkopplade enheter har samma kommunikationshastighet
inställd.
För test av kommunikation med andra enheter på RS485-Bus.
Ettan, adressen, till höger om symbolen Test ändras till adress på
den enhet kommunikation skall testas mot.
Indikerar OK om kommunikation med vald enhet på RS485-Bus
lyckades, annars Time Out.
Test av kommunikation på RS485
Kommunikationen på RS485-bus’en kan testas. Till höger om symbolen test ställer man in id (adress) för en annan
ansluten enhet på RS485. Hastigheten på kommunikationen ställas in. Markerar symbolen Test och tryck OK på enhetens
tangentsats. De tre strecken längst ner försvinner, och ersätts av OK om det gick bra, TIMEOUT om det inte kom något
svar.
54
/
SRD/RCU/COM
Typ
Logginterval:
Enhetens Typbeteckning
Hur ofta mätvärden och andra data loggas. 10/15/20/30/60
minuter.
Enhetens namn/Hostname
BasTag
Kommando

Omstart SRD/RCU/COMKTC-enheten gör en omstart.

RS485-test:
Ingen funktion, testet görs i RS485 menyn.

Sätt i auto:
Sätter alla handställda objekt i auto.

Rensa minnet:
Rensar hela parameterminnet.

Larmdubbl:
Använd endast efter kontakt med KTC support.

Fixa MAC:
Använd endast efter kontakt med KTC support.
Lösen LARM
Lösen FAST.SK
Lösen DRIFT
Lösen SERVICE
Tidsynk
Text
Inloggningslösen för larmkvittering. Se nedan.
Inloggningslösen Fastighetsskötare. Se nedan.
Inloggningslösen Drifttekniker. Se nedan.
Inloggningslösen Servicetekniker. Se nedan.
Beskrivs under Realtidsklockan.
Ramtext, visas högst upp på menysidan, på raden efter
SRD/RCU/COM, och överst på startsidan.
55
Inloggning/Lösenord
För att kunna konfigurera enheten måste du vara inloggad på rätt behörighetsnivå. Den förinställda nivån i enheten är
Användare och behöver inget lösenord. På denna nivå kan du inte utföra några ändringar utan endast läsa vissa värden
och parametrar.
Inloggning kan göras på följande ställen i enheten:
Markera login med piltangenterna. Tryck på redigeringstangenten,
, för att hamna i redigeringsläge. Välj lösenord för
den nivån du vill logga in, om du ändrat lösenordet, skriver du in det nya lösenordet. Tex för service,
Med
får du fram första 9,
ändrar 9 till 6 och
kopiera 9 till 2:a platsen,
kopierar 9 till 3:e platsen
flyttar med 6 till 4:e plats,
.
Du är nu inloggad på högsta nivå och har tillgång till samtliga parametrar som är redigeringsbara i servicemenyn.
Beroende på vilken KTC-enhet som används kan man i meny System/Installation/SRD, RCU altenativt COM enkelt ställa
om lösenord upp till den nivå ditt inloggade lösenord ger dig behörighet. Om ett lösenord sätts till 0, kommer enheten att
vara inloggad på denna nivå fram till ett nytt lösenord som börjar på någon av siffrorna 1-9 skrivs in.
Skulle du ha ändrat lösenordet och förlorat det, går det få ett tillfälligt lösenord från din leverantör och med hjälp av detta
logga in och ställa om lösenorden. Innan du kontaktar din leverantör notera aktuellt datum på KTC-enheten för att få rätt
tillfälligt lösenord.
Om du ändrar lösenord i enheten, var noga med att dokumentera det nya.
Lösenord är ett tal med upp till 8 siffror.
Från fabrik är följande lösenord inställda:
Larm
LARM
Fastighetsskötare FAST.SK
: 111
: 123
Drift
Servicetekniker
: 2222
: 9966
DRIFT
SRV
Kvittera larm
Kvittera larm, ändra börvärde (ej ändra förskjutningar och
kopplingar) och ändra TU
Kvittera larm, ändra börvärde (ej ändra kopplingar) och ändra TU
Kvittera larm, ändra börvärde och ändra TU(Gäller ej EC2)
56
/
Konfigurationer SRD, COM och RCU
Man kan hantera samtliga inställningar i systemet som en konfiguration. På sidan Konfigurationer finns knappar för att
skapa och aktivera konfigurationer. Det finns också en knapp för att ladda fabriksinställningar.
Konfigurationerna heter A, B, C eller D. De kan också vara förinstallerade från KTC.
Då en konfiguration läses in, påverkas inte kommunikationsinställningarna.
Konfigurationerna lagras i enhetens filsystem, som en s k dat-fil. Dessa filer är kompatibla med Automate. Man kan
alltså skapa konfigurationer i Automate, ladda upp dem till enhetens filsystem (PLCFileTransfer), och sedan välja att
aktivera dem vid ett senare tillfälle, t ex som enheten ska ha alternativa användningar som ska väljas i fält. Motsvarande
kan man ladda hem konfigurationsfiler, och ha dem som utgångspunkt för sitt arbete i Automate.
Kugghjulssymbolen visas så länge enheten arbetar med att läsa in eller spara en
konfiguration.
Fabr
Ladda fabriksinställningar
Ladda
Knapp visas bara om konfigurationsfilen existerar. Den senast
laddade eller sparade filen markeras med ett streck under
Ladda-knappen.
Spara
Knappar för att spara en konfiguration under angivet namn (AD).
/
Konfigurationer EC2
Man kan hantera samtliga inställningar i systemet som en konfiguration. På sidan Konfigurationer finns knappar för att
aktivera konfigurationer.
Konfigurationerna kan heta A, B, C, upp till H . De kommer förinstallerade från KTC.
Då en konfiguration läses in, påverkas inte kommunikationsinställningarna.
Kugghjulssymbolen visas så länge enheten arbetar med att läsa in eller spara en
konfiguration.
Knapp visas bara om konfigurationsfilen existerar. Den senast laddade eller
sparade filen markeras med ett streck under Ladda-knappen.
57
/
EXA & EXD
Till KTC-enheten SRD5000 finns två typer av expansionsenheter, EXA01 och EXD01. Enheterna ansluts via CAN-Bus.
Två EXA01 och två EXD01, totalt fyra stycken expansionsenheter, kan anslutas till SRD5000.
EXA01, som är en expansionsenhet för den analoga sidan, utökar de analoga in- och utgångarna med fyra universella
ingångar, fyra analoga ingångar och fyra analoga utgångar. Två EXA01 kan anslutas till varje SRD5000. Totalt kan alltså
en SRD5000’s analoga in- och utgångar ökas till tolv universella ingångar, tolv analoga ingångar och tolv analoga
utgångar.
EXD01, som är en expansionsenhet för den digitala sidan, utökar de digitala in- och utgångarna med åtta digitala
ingångar och fyra digitala utgångar. Två EXD01 kan anslutas till varje SRD5000. Totalt kan alltså en SRD5000’s digitala
in- och utgångar utökas till: 20 st. digitala ingångar och tolv digitala utgångar.
Att tänka på är att de digitala utgångarna på SRD5000 är via triac’s, 24 VAC 0,5A, vilket gör dem lämpliga att använda
då behov av snabba växlingar på utgångens status eftersöks. De digitala utgångarna på EXD01 är via relä 230 VAC.
Se Användarmanual del 2, KTC SRD5000
58
Inkoppling
För att enkelt kunna se var/hur en extern enhet, t.ex. en analog givare eller ett ställdon, skall anslutas mot KTC-enheten,
finns en I/O lista med plintnummer i menyn. I/O-listan får du fram med menytangenten om du befinner dig på startsidan
alternativt i menyn In & Utgångar.
SRD5000 In- och ut
EXD In- och ut
RCU1111
EXA In- och ut
COM1111
59
Bilagor
Bilaga 1 Värdereferenser.
AI01
AI01vu
Huvudvärde
Enhet
AQ01
AQ01vf
AQ01gf
Huvudvärde
Handkörd
Givarfel utvärde
AU01
AU01v1
AU01vv
Huvudvärde
Invärde
Utnivå
AV01
AV01ac
AV01al
AV01gf
AV01hl
Av01ll
AV01s1
AV01vAV01v+
AV01vf
Huvudvärde
Antal larm
Larmstatus
Givarfelslarm
Höglarm
Låglarm
Utgångsstatus
Min
Max
Handkörd
AZ01
AZ01dAZ01d+
AZ01gf
Beräknat ställdonsläge
Utgång minska
Utgång öka
Givarfel invärde
CS01tr
CS01xm
(Resultat av RS485-test)
XMPP Status
DI01
DI01vf
Huvudvärde
Frekvens
DU01
DU01sw
DU01v1
Utgångsstatus
Manöverbrytare
Invärde
DV01
DV01ac
DV01al
DV01dl
DV01vf
Huvudvärde
Antal larm
Larmstatus
Larm aktivt
Handkörd
DQ01
DQ01vf
Huvudvärde
Handkörd
FV01
FV01v0
FV01v1
FV01v2
Till om status OK, Från om larm
aktivt
Utsignal
Utsignal FV
Utsignal VH
HR01
HR01v1
HR01vu
Räknarvärde
Senaste period
Enhet
KL01
KL01v2
Vecko- eller specialdag enligt
inställd kalender
Kalendervärde
KV01
KV01ia
KV01vf
KV01gf
Huvudvärde
Invärde
Handkörd
Givarfel invärde
LR01
LR01vi
LR01gf
Huvudvärde
Invärde
Givarfel invärde
LS01
Status för larmsändare (0=inaktiv)
MB01
MB01ci
MB01dc
MB01dv
MB01hc
MB01hv
MB01mc
MB01mv
MB01mi
MB01nt
MB01gf
MB01sn
MB01u1
MB01u2
MB01u3
MB01u4
MB01u5
MB01u6
MB01v1
MB01v2
MB01v3
MB01v4
MB01v5
MB01v6
Värde 1
Kommunikationsstatus, 1=ok
Nuvarande dag
Förgående dag
Nuvarande timme
Förgående timme
Nuvarande månad
Förgående månad
Tillverkare
Medium
Givarfel
Id nummer
Enhet 1
Enhet 2
Enhet 3
Enhet 4
Enhet 5
Enhet 6
Värde 1
Värde 2
Värde 3
Värde 4
Värde 5
Värde 6
MM01ns
MM01st
Antal installerade slavar
Status, 0 normal, 1 sökning pågår
PU01
PU01iv
PU01vf
Huvudvärde
Invärdet
Handkörd
PW01
Aktuell inloggningsnivå fjärr
RC01
RC01df
RC01f1
RC01f2
RC01f3
RC01f4
RC01gf
RC01ia
RC01la
RC01lu
RC01on
RC01r2
RC01r3
RC01s1
RC01s2
RC01s3
RC01s4
RC01st
RC01v1
RC01v2
RC01v3
RC01v4
RC01vu
Aktuellt börvärde
Regleravvikelse
Återkoppling 1
Återkoppling 2
Återkoppling 3
Återkoppling 4
Givarfel reglerande givare
Ärvärde
Begränsningsgivare värde
Begränsningsgivare enhet
Aktiv
Värde förskjutning 1
Värde förskjutning 2
Utsignal status 1
Utsignal status 2
Utsignal status 3
Utsignal status 4
Tillstånd
Utsignal 1
Utsignal 2
Utsignal 3
Utsignal 4
Enhet invärde
60
RD01
RD01bl
RD01bv
RD01dc
RD01dv
RD01gf
RD01hc
RD01hv
RD01mc
RD01mv
RD01v1
RD01v2
RD01v3
RD01v4
RD01u1
RD01u2
RD01u3
RD01u4
Värde 1
Batterinivå
Batterivarning
Nuvarande dag
Föregående dag
Givarfel
Nuvarande timme
Föregående timme
Nuvarande månad
Föregående månad
Värde 1
Värde 2
Värde 3
Värde 4
Enhet 1
Enhet 2
Enhet 3
Enhet 4
RL01
RL01ia
RL01on
RL01rf
RL01s1
RL01v0
RL01v1
RL01gf
Aktuellt börvärde
Ärvärde
Aktiv
Regleravvikelse
Utsignal status
Utsignal 0-100%
Utsignal
Givarfel reglerande givare
RT01al
RT01id
RT01rt
RT01sa
RT01sb
RT01sf
RT01sm
RT01sr
RT01st
RT01up
RT01vf
KTC SRD
Serienummer
Raw Time
Summalarm A
Summalarm B
Till om omk. EXD01 handställd
M-bus serienummer
RS485 Serienummer
Uppstartskod
Drifttid sedan senaste uppstart
Värde handställt
SK01
SK01s1
SK01s2
SK01s3
SK01s4
SK01s5
SK01s6
SK01s7
SK01s8
SK01s9
SK01st
SK01v1
SK01vf
SK01gf
Invärde
Utvärde 1
Utvärde 2
Utvärde 3
Utvärde 4
Utvärde 5
Utvärde 6
Utvärde 7
Utvärde 8
Utvärde 9
Utvärde 10
Del av steg
Handkörd
Givarfel invärde
TB01
Invärde
TM01
TM01iv
TM01vu
Huvudvärde
Invärde
Enhet invärde
TO01
TO01v1
Aktuellt räknarvärde
Senaste period
TU01
TU01vf
Aktuellt utvärde
Handkörd
UI01
Huvudvärde
VK01
VK01gf
Huvudvärde
Kommunikationsfel
VX01
VX01v1
VX01v2
VX01v3
VX01v4
Värde 1
Värde 1
Värde 2
Värde 3
Värde 4
XE01ac
XE01cr
XE01id
XE01in
XE01pc
XE01vi
Aktiv
Revision
Serienummer
Installerad
Product Code
Vendor ID
61
Bilaga 2 Parametrar i en KTC Radionod.
Parameter
Sänd-diff.
Default
Temp 5
Puls 10
Enhet
0,1°C
1 Liter
Medd. räkn.
-
1
Status
0
-
Min
-
0,1°C
Max
-
0,1°C
Reset MM
-
-
KV-temp
10
1°C
Radionodtyper
RTS100-RF Rumsgivare
OTS100-RF Utetemperaturgivare
CTS200-RF Anliggningsgivare
Temperatur
CPC200-RF Pulsräknare
Temperatur
Temperatur
Temperatur
Temperatur
Temperatur
Kommentar
Vid 0,5 °C (5*0,1) temperaturförändring alternativt 10 liter
(10*1) vattenförbrukning
uppdateras värdet hos RCU.
VV-gräns
40
1°C
Total
-
L
Villkorl.
-
L
Förbrukning då
temperaturgivaren uppmätte mer
än ”VV-gräns” vid pulstillfället.
Energi
-
Wh
En mycket grov
energiberäkning, gjord genom att
använda inställd
kallvattentemperatur och
uppmätt varmvattentemperatur
vid varje pulstillfälle (liter).
Räknar bara då temperaturen
överstiger VV-gräns.
Antal skickade datameddelanden
mellan sändare och mottagare
sedan senaste avläsning.
(Nollas vid avläsning).
Bitmönster som berättar om
nodens status.
För felsökning.
Lägsta uppmätta temperatur.
Högsta uppmätta temperatur.
Sändning av (Sänd konf) 1:a
återställer min och maxtemperatur.
Uppskattad inkommande
kallvattentemperatur, för
energiberäkning.
Temperaturgräns för villkorligt
flöde och energiberäkning.
Total förbrukning.
(Fysisk mätarställning)
62

KTC-Objekt

Transcription

Similar documents

Användarmanual del 2, COM1012-0800, T-V 2014-08

KTC-Objekt

COM1235

KCC-21EB

null

KTC IMC

Manual för utsläppsrapportering i E-CO2 – anläggningar

Manual - Plandent