Markbygdens Vindkraftpark, Etapp 2

Transcription

Markbygdens Vindkraftpark, Etapp 2
Miljökonsekvensbeskrivning
- fördjupning och komplettering av Vindkraft i Markbygden, Etapp 2
Bilaga 2
2013-03-19
Reviderad 2013-09-23
Förord
Regeringen beslutade 4 mars 2010 att bevilja tillåtlighet för upp till 1101 vindkraftverk med 200 m totalhöjd. Området mäter 450m2 och ligger i Piteå kommuns inland på en höjdplatå som i utredningen fått samlingsnamnet Markbygden. Som grund för beslutet ligger många års vindmätningar, kunskapsinhämtande, samråd och beräkningar.
Inför regeringens prövning av tillåtligheten upprättades en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för hela vindkraftparken. Denna skulle sedan fördjupas etappvis för länsstyrelsens fortsatta handläggning och tillståndsprövning.
Denna handling – Markbygdens vindkraftpark, Etapp 2, Miljökonsekvensbeskrivning – är ett underlag för länsstyrelsens handläggning och Miljöprövningsdelegationens beslut om tillstånd för den andra etappen.
Förhoppningen är också att den ska vara en kunskapskälla för alla som är intresserade av Vindkraft i allmänhet och Vindkraft i Markbygden i synnerhet.
Den andra etappen omfattar 440 verk, drygt en tredjedel av hela Markbygdens Vindkraftspark. Parken som helhet med 1101 verk kommer fullt utbyggd att leverera upp mot 12 TWh/år vilket motsvarar 8 % av
Sveriges totala elkonsumtion eller 1/3 av Sveriges basindustris elbehov.
Den andra etappen av Markbygdens Vindkraftspark ger ett viktigt tillskott av förnybar, miljövänlig energi till gagn för Sverige och Europa.
För Markbygden Vind AB
2013-09-23
Caroline Lithner
Projektledare Etapp 2.
Markbygden Vind AB
Markbygdens vindkraftpark, Etapp 2 Miljökonsekvensbeskrivning MKB- fördjupning och komplettering
Arbetsgrupp
Svevind:
Kristina Falk
Daniel Kulin/Caroline Lithner
Helena Karlsson
Caroline Lundgren
Tyréns AB:
Uppdragsansvarig
Kulturmiljö
Annika Lindberg
Carina Öberg
Johanna Alton
Landskapsanalys
Annika Lindberg
Naturmiljö
Jenny Grönesjö Norén
Åsa Karlberg
Fåglar
Magnus Lingegård
Vatten/N2000/Miljökvalitetsnormer Anders Nilsson
Rennäring
Anders Nilsson
Annika Lindberg
Ljud
Örjan Lindholm
Skuggor och reflexer
Linus Edström
Gis
Magnus Lingegård
Andreas Bergman
Fotomontage
Jörgen Nätterlund
Rapport/Layout
Annika Lindberg
Enetjärn Natur AB:
Fåglar
Artskydd
Advokatfirman Åberg & Co:
Juridik
Omslagsbild
Vy mot Hästberget från sydväst.
Foto Tyréns AB.
2
Niklas Lindberg Alseryd
Sofia Lund
Niklas Lindberg Alseryd
Nils Ryrberg
MARKBYGDENS VINDKRAFTPARK, ETAPP 2 - MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
Icke teknisk sammanfattning
I Markbygden, Piteå kommun, planerar Markbygden Vind (dotterbolag till Svevind) vad som kan bli den största landbaserade
vindkraftparken i Europa och kanske i världen.
Markbygden har ovanligt goda förutsättningar för storskalig
vindkraftsproduktion. Flera faktorer samverkar till att skapa
dessa:
•
goda vindförhållanden
•
stora områden är utpekade som riksintresse för vindkraft
•
området är glesbefolkat
•
det finns förhållandevis få motstående intressen
•
närhet till överliggande elnät
•
utgörs av ett stort, sammanhängande område
•
få markägare
Bolaget har av regeringen i beslut 2010-03-04, fått tillåtlighet för
anläggande av högst 1 101 vindkraftverk med en totalhöjd av 200
m enligt 17 kap miljöbalken. Anläggningen är därmed tillåtlig
enligt bestämmelserna i miljöbalken. Regeringen har överlämnat
ärendet till Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Norrbottens län för fortsatt prövning av bolagets ansökan om tillstånd
enligt miljöbalken.
Ett dotterbolag till Svevind Holding AB har även fått tillstånd
och byggt 12 verk vid pilotanläggningen Dragaliden, som ligger i
direkt anslutning till den kommande vindkraftparken. Dragliden
ger värdefulla erfarenheter inför den storskaliga utbyggnaden.
Tillstånd finns även för 8 verk på Stor-Blåliden.
Bolaget har i den fortsatta handläggningen av tillståndsärendet
delat upp det 450 km² stora området i etapper.
Tillstånd att uppföra och driva 314 vindkraftverk inom Etapp
1 i Markbygden vann laga kraft 2012-10-16, enligt Mark och
miljödomstolens beslut i ärendet (Mål nr M 116-12).
De simulerade optimeringar av parklayout som gjorts visar att
det ur teknisk synpunkt och med hög grad av hänsyn till skyddsvärda områden är möjligt att bygga ca 440 vindkraftverk i Etapp
2. I den tekniska beskrivningen (kap. 3) utgår vi från två exempel
på turbiner som idag finns tillgängliga på marknaden, E101 och
E126. Oaktat turbintyp blir Etapp 2 det största landbaserade
vindkraftprojektet hittills i Sverige
I området finns det ett antal fasta fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar som skyddas enligt lagen om kulturminnen (KML). Samiska lämningstyper som visten och gravar samt
förhistoriska lämningar och lämningar från historisk tid finns i
och kring utredningsområdet. Ett antal värdestråk och värdeområden har identifierats. Dessa är koncentrerade till dalarna.
Områdets förutsättningar
Skoterleder finns mellan Koler och Långträsk, samt förbi de
centrala sjöarna i området.
Markbygden utgörs av ett stort höjdområde mellan Åbyälven i
söder och Lillpiteälven i norr, präglat av storskaligt skogsbruk.
Utredningsområdet för Etapp 2 utgörs av ett höglänt område
som skjuter fram som en ”udde” av inlandets bergiga terräng, ut i
kustlandets flackare landskap. Området består av fyra långsträckta
höjdryggar, åtskiljda av tre dalgångar i nordvästlig-sydostlig riktning. Terrängformerna är generellt stora, mjukt och runt formade
med mer dramatiska inslag i nordväst. Några av Piteå kommuns
högsta berg finns i området.
Inom och i närheten av Etapp 2 finns fritidshus, några permanent boende samt jakt-/och skogskojor.
Inom Etapp 2 finns riksintressen för vindkraft och riksintresse
för rennäringen. I anslutning till området finns riksintresse för
järnväg. Några mindre biflöden till Åbyälvens, Piteälvens och
Byskeälvens Natura 2000-områden finns inom området för
Etapp 2 och omfattas därmed av riksintresse.
Etableringen
Placeringen av verken och dragningen av vägarna inom Etapp
2 har gjorts med hänsyn till de motstående intressen som finns.
Av detta skäl har placering av verk uteslutits i närhet av sjöar och
värdefulla våtmarker, allmänna vägar, skyddsvärda kulturmiljöer,
områden med höga naturvärden samt Natura 2000 områden.
För byggande av verken behöver ca 8,5 mil av det befintliga
skogsbilvägnätet rustas upp, och ytterligare ca 22 mil väg måste
byggas. Varje verk byggs på ett fundament om ca 1 000-1500 m³
betong. I anslutning till fundamentet byggs en ca 4 700-7000 m²
stor uppställningsyta, beroende på storlek och typ av verk, för de
kranar som monterar verket.
För rennäringen finns kärnområden av riksintresse i områdets
nordöstra respektive sydvästra delar. Flyttled av riksintresse ligger
inom områdets sydvästra och nordöstra delar samt vid Långtjärnberget.
Verken levereras i delar och varje vindkraftverk kräver ca 100
transporter från Haraholmen, Piteå. Antalet transporter för
fundament är ca 200 per vindkraftverk. Därtill kommer transporter för uppbyggnad eller förstärkning av vägar inom området för
Etapp 2.
Områdets skogar är till övervägande delar av trivial typ och
präglade av skogsbruk. Värdefull skogsmark, liksom värdefulla
våtmarker har identifierats genom inventeringar.
Under byggfasen kommer ett antal kringanläggningar, byggbaracker och servicebyggnader att uppföras. Även ytor för tillfällig
lagring av material kan komma att uppföras.
Dubblabergens naturreservat ligger i anslutning till och delvis
inom vindkraftsområdets nordvästra del. Dubblabergen är i princip opåverkat av skogsbruk, vilket gör området unikt i landskapet som i övrigt brukats hårt. Sodokbergets naturreservat är ett
område i den västra delen av utredningsområdet. Skogen är delvis
urskogsartad. Området gränsar till Ekopark Dubblabergen.
El från verken distribueras företrädesvis via markförlagd kabel
till transformatorstationer i parken, där spänningen transformeras
upp. Kraften leds vidare via luftledning (ca 130 kV) vilket kan
kräva en upp till 100 m bred ledningsgata. Anslutning görs sedan
via transformatorstation till stamnätet väster om parken. Tre
alternativa anslutningssträckor har studerats.
Områden med särskilt känslig lanskapsbild finns på Bänkerbergets sydvästsida, Långtjärnbergets östsida, Norrdubbla, Sodokbergets sydsida och Stor-Huvberget.
I denna MKB redovisas 130 kV-ledningen som en följdverksamhet. Konsekvenserna av ledningen kommer att prövas i ett
senare skede i samband med elkoncessionsansökan.
SAMMANFATTNING
För att genomföra omställningen till ett hållbart samhälle har
Sverige satt upp en nationell planeringsram för vindkraft motsvarande en årlig produktion av vindel på 30 TWh år 2020, varav 20
TWh på land. År 2011 översteg vindkraftens produktion av el för
första gången 6 TWh.
3
Kvarstående konsekvenser
Konsekvenser under bygg- och anläggningstiden
•
Transporter och maskiner orsakar buller och damning och
leder generellt till en ökad olycksrisk och försämrad trafiksäkerhet under byggnadsfasen.
•
Områden där byggnationer sker kommer till en stor del att
vara otillgänglig för allmänheten under perioder.
•
Vägar kan komma att ta skada av de tunga transporter som
sker i anläggningsfasen.
•
Under byggtiden skapas ett stort antal arbetstillfällen.
Konsekvenser under drifttiden
Natura 2000
• Konsekvenserna för Pite och Åby älvsystems Natura
2000-värden bedöms som ringa.
Hinderbelysning
• Mycket stora konsekvenser av hinderbelysningen för bebyggelsen inne i parken, Koler, Kolerträsk, Björkheden och
bebyggelsen kring Bänkerträsket.
•
Stora konsekvenser av hinderbelysningen för bebyggelsen i
Långsel, Åselet och Södra Brännträsk.
•
Små-måttliga konsekvenser av hinderbelysningen för bebyggelsen längs Åbyälven och söder därom.
SAMMANFATTNING
4
Stora konsekvenser för landskapsbilden för Långsel, Strömnäs - Bäck – Hultet, Koler, Bänkerudden, Södra Brännträsk
och Åselet samt för vägmiljöerna längs 544.
•
Kraftledningsalternativen Anslutande N och Anslutande NV
medför stora konsekvenser för landskapsbilden.
•
Måttliga konsekvenser för landskapsbilden för Björkheden, Lill-Bröträsk och Huvåsen, för vägmiljöerna längs väg
515/545 samt för Stambanan genom Över Norrland
•
Kraftledningsalternativ Anslutande SV medför måttliga konsekvenser för landskapsbilden.
•
Små konsekvenser för landskapsbilden för Dartsel, Kvarnbäcken och Brännan, Huvträsk, Skällbäcken och Strömfors,
Daludden och Lyckoträsk, Storsund, Näsudden - Tällträsk
och Långträsk med flera samt vägmiljöerna längs väg 373 och
542.
•
Obetydliga konsekvenser för landskapsbilden för Gråträsk,
Vistträsk, Teugerträsk med flera.
Kombinationen av ökad aktivitet i området, habitatförlust och
nya barriärer påverkar både stora och små däggdjur. Den samlade bedömningen är att klövvilt och mindre däggdjur kan
komma att störas under byggtiden men att de under driftfasen inte kommer att påverkas nämnvärt. Konsekvenserna för
dessa arter bedöms bli obetydliga.
•
Ingen påverkan kommer att ske på Lill-Piteälven eller Åbyälven där kända populationer av flodpärlmussla finns.
•
Med de hänsynsåtgärder som planeras i form av minimerad grumling och fria vandringsvägar bedöms vattenlevande
organismer som fisk och flodpärlmussla inte påverkas av vindkraftetableringen. Konsekvenserna för dessa arter bedöms bli
obetydliga.
•
Dispens från artskyddsförordningen kommer att sökas i samband med miljöprövningen för Etapp 2.
•
Populationerna av de däggdjur som omfattas av Artskyddsförordningens bilaga 1 bedöms inte påverkas, varken lokalt
eller nationellt.
•
Vindkraftparken bedöms inte påverka den enda förekommande fladdermusarten, nordisk fladdermus, bevarandestatus
varken nationellt eller lokalt. Små konsekvenser för fladdermöss.
•
Genom att undanta det område vid Bastatjärn där större
aktivitet av fladdemöss registrerades under inventeringen och
där det finns lämpliga jaktmiljöer för arten bedöms påverkan i
form av habitatförlust utebli.
•
De planerade åtgärderna bedöms inte vara förenliga med
artskyddsförordningen avseende förekommande grod- och
kräldjur, varför dispens kommer att sökas för dessa arter.
•
Konsekvenserna redovisas för var och en av de fågelarter i
den svenska rödlistan som bedöms förekomma inom området. Även några icke rödlistade arter som beskrivits i MKB
inför tillåtlighetsprövningen redovisas. Konsekvenserna för de
aktuella fågelarterna bedöms för flertalet arter bli obetydliga,
för några arter små respektive positiva.
•
Genom att skyddszoner tillämpas mot samtliga kända boplatser i örnreviren, specifikt anpassade till de rörelsemönster som
kartlagts i respektive revir, bedöms att konsekvenserna för
kungsörn av en utbyggnad i Etapp 2 blir små.
•
Dispens kommer att sökas för ett antal växter och svampar
som bedöms kunna förekomma utanför de områden med
höga naturvärden som kommer att undantas från exploatering
Geologi
• Konsekvenserna för geologin blir små.
Rennäring
• Rennäringen kommer att påverkas av vindkraftparken genom
bortfall av bete, försvårad renskötsel samt ökat betestryck på
andra marker.
•
Landskapsbild
• Mycket stora konsekvenser för boendemiljöerna inne i Etapp
2, Kolerträsk och Bänkerträsk samt vägmiljöerna längs Väg
543.
•
•
•
Ett avtal om bland annat skydds- och kompensationsåtgärder
har tecknats med Östra Kikkejaur sameby, den sameby som
direkt påverkas av Etapp 2. Avtalet omfattar full kompensation för allt intrång följd av Markbygdenprojektet, vilket
innebär att inget ökat tryck på på angränsande samebyar skall
ske. Möjligheterna att samexistera och nödvändiga åtgärder
kommer att diskuteras med de samebyar som berörs innan
byggstart för respektive etapp. Konsekvenserna för rennäringen blir därmed måttliga.
I den mån vindkraftverk kommer att byggas inom mark som
tillhör Semisjaur-Njargs samabys renskötselområde kommer
kompensationsåtgärder och ersättning att utgå enligt samma
principer som för Östra Kikkejaure sameby.
Naturmiljö
•
•
Det redan hårt fragmenterade området blir än mer fragmenterat. Svårspridda arter påverkas dock inte ytterligare av vindkraftanläggningen jämfört med befintlig produktionsskog. All
skog med högre naturvärde och kantskogar runt våtmarker
och vattenmiljöer lämnas intakt. Sammantaget bedöms konsekvenserna för naturvärden i skogsmark vara små.
Skyddsavstånd till sjöar, vattendrag och våtmarker gör att
konsekvenser för hydrologin blir små. Vandringshinder och
grumling undviks genom att anpassningsåtgärder vidtas.
Konsekvenserna för naturvärden i sjöar och vattendrag blir
små.
•
Utifrån ett lokalhistoriskt landskapsperspektiv bedöms konsekvenserna av vindkraftetableringen som stora, då de subtila
lämningarna från årtusendens utnyttjande av naturresurserna
upplevelsemässigt kommer att marginaliseras.
Sociala konsekvenser:
• Aktiviteterna kan innebära ett kraftigt uppsving för de mindre företag som finns i området, vilket medför förbättrade
levnadsvillkor för många boende i området.
•
•
Under driftskedet skapas ett antal arbetstillfällen i vindkraftparken.
Förutsättningarna att bo och vistas i området kan upplevas
försämrade på grund av att upplevelsen av landskapet och
boendemiljön förändras.
Friluftsliv
• Upplevelsen av vildmark minskar väsentligt då området kommer att domineras av vindkraftverk.
•
•
Ökad tillgänglighet till området i och med att nya vägar
anläggs underlättar åtkomsten till attraktiva områden för
friluftsliv.
Olycksrisker
• Liten olycksrisk med fallande is från vindkraftverk finns även
om avisningssystem är installerat.
•
Konsekvenserna för friluftslivet bedöms sammantaget bli
måttliga
Mark- och vattenanvändning
• Arvidsjaurs flygplats MSA-yta berörs av vindkraftparken i
Etapp 2. Om MSA-ytan höjs kan det innebära att inflygningsvägarna blir längre, inflygningstiderna ökar, bränsleförbrukningen ökar och det blir större påverkan på miljön.
Höjning av MSA-ytan medför inga säkerhetsmässiga konsekvenser.
•
•
I det lokala perspektivet kan projektet ha måttliga negativa
hälsokonsekvenser på grund av upplevd störning i närmiljön
som ger en upplevelse av försämrad livskvalitet.
Ljud
• Angivna riktvärden och villkor avseende buller kan klaras
med någon eller en kombination av de alternativa åtgärder
som finns att tillgå.
Skuggning och reflexer
• Angivna riktvärden och villkor avseende skuggning kan klaras
med någon eller en kombination av de alternativa åtgärder
som finns att tillgå.
•
Transporter och maskiner orsakar buller och damning och
leder generellt till en ökad olycksrisk och försämrad trafiksäkerhet under avvecklingsfasen.
•
Områden där rivning sker kommer en stor del att vara otillgänglig för allmänheten under perioder
•
Vägar kan komma att ta skada av de tunga transporter som
sker i avvecklingsfasen.
Vissa fritidshus och enstaka hus med permanent boende kan
behöva lösas in.
Kumulativa effekter
• Mycket stora konsekvenser för landskapsbilden av den mycket stora vindkraftparken.”Läsningen”, förståelsen, av landskapets stukturer förändras eftersom vindkraftverkens storlek
förskjuter skalan i landskapet.
•
Stora konsekvenser av det stora antal hinderbelysningspunkter den utbyggda vindkraftparken kommer att vara utrustad
med, men influensområdets storlek är svårbedömt.
•
Däggdjur riskerar få kumulativa effekter på grund av intilliggande vindkraftparker. Kombinationen av ökad aktivitet
i områdena, på grund av friluftsliv och servicebehovet av
verken, habitatförlust och nya barriärer bedöms ge negativa
konsekvenser för däggdjur.
•
De kumulativa effekterna på de lokala kulturmiljövärdena
är betydande för de kulturmiljöer som även omges av vindkraftsparkerna Etapp 1 och Dragaliden.
•
För friluftslivet utgörs de kumulativa effekterna framför allt
av förändringen av upplevelsen av landskapet som den mycket
storskaliga vindkraftparken kommer att medföra. Området
blir mer lättillgängligt genom alla nya vägar men förlorar en
stor del av sin nuvarande vildmarkskaraktär.
•
Genom samverkan av de olika etapperna förstärks de positiva
effekterna på arbetstillfällen, både genom ökad volym och
längre utdragen anläggningstid.
Två av Telias radiokommunikationsstråk kan komma att behöva flyttas eller byggas om.
Hälsa
• I ett övergripande perspektiv ger vindkraftparken positiva
hälsokonsekvenser genom att produktion av el baserad på fossila bränslen kan ersättas.
Konsekvenser under avvecklingstiden
SAMMANFATTNING
Kulturmiljö
• Konsekvenserna för kulturmiljön bedöms som små i ett nationellt och regionalt perspektiv, under förutsättning att det
finns angränsande miljöer med motsvarande bevarade ostörda
strukturer och samband med samma karaktär.
5
Läsanvisning
Till varje ansökan om tillstånd enligt miljöbalken skall en
miljökonsekvensbeskrivning (MKB) bifogas. Denna skall vara av
sådan omfattning att konsekvenserna av planerad verksamhet kan
bedömas och att projektets uppfyllelse av miljökvalitetsnormer
och miljömål framgår.
Denna MKB redovisar konsekvenserna av Markbygdens vindkraftpark, Etapp 2. MKBn är en komplettering och fördjupning
av den övergripande MKBn som ingick i regeringens tillåtlighetsprövning av Markbygdens hela vindkraftpark.
I MKBn redovisas konsekvenserna av den verksamhet som
planeras inom och i direkt anslutning till vindkraftparken. Vidare
redovisas konsekvenserna av byggskedet med materialtransporter
mm. Miljökonsekvenser av indirekta effekter redovisas övergripande. Även tillverkning av vindkraftverken och dess komponenter ger miljöpåverkan, denna miljöpåverkan redovisas inte i denna
MKB.
130 kV kraftledning för anslutning av vindkraftparken till
stamnätet beskrivs som en följdverksamhet till vindkraftanläggningen. Konsekvenserna av kraftledningen kommer att prövas i
ett senare skede i samband med elkoncessionsansökan.
Dokumentet inleds med en icke teknisk sammanfattning av
MKB:n. Därefter följer innehållsförteckningen och denna läsanvisning.
LÄSANVISNING
Kapitel 1. I inledningen redovisas bakgrunden till projektet,
information om bolaget och dess satsning i Markbygden, samhällets energimål samt tillståndsprocessen.
6
Kapitel 2. Kapitlet ger en orientering av de nuvarande förhållandena. I områdesbeskrivningen redovisas först översikligt de
förutsättningar som råder i hela området för Markbygdens vindkraftpark därefter mer ingående förutsättningarna för Etapp 2.
De rådande förutsättningarna beskrivs med avseende bland annat
på miljökvalitetsnormer, markanvändning, landskap, naturvärden,
kulturmiljöer och friluftsliv.
Kapitel 3. Teknisk beskrivning redovisar exempel på preliminär
parklayout, vindklimatet och val av vindkraftverk, lokaliseringsprinciper och hur verken kommer att byggas. Vidare redovisas de
principer som kommer att tillämpas för byggande av vägnätet och
elnätet inom parken, samt de kringanläggningar som blir aktuella
under bygg- och driftskedet. Slutligen redovisas även hur verken
skall avvecklas när de har tjänat ut.
Kapitel 4. Miljökonsekvenser och anpassningsåtgärder beskriver
konsekvenserna av etableringen och för varje aspekt beskivs vilka
konsekvenser som bedöms uppstå pga den planerade verksamheten samt vilka bedömningsgrunder som tillämpats. Här beskrivs
även vilka anpassningsåtgärder som bolaget avser att vidta för att
mildra eventuella negativa konsekvenser. Kumulativa effekter av
samverkande påverkan av Etapp1, Etapp 2, Dragaliden och StorBåliden beskrivs. I förekommande fall redovisas kompensationsåtgärder.
Kapitel 5. Uppfyllelse av mål redovisar hur planerad verksamhet
förhåller sig till de nationella och regionala miljömålen.
Kapitel 6. I kapitlet redovisas de obligatoriska momenten,
alternativ lokalisering och alternativ utformning. För vindkraftsprojektet innebär detta en redovisning av processen som gjort att
just det specifika området och den specifika lokaliseringsprincipen förordas. För 130 kV-nätet redovisas olika alternativa anslutningsstråk till stamnätet.
Kapitel 7. I kapitlet redovisas kortfattat om samråd som genomförts för Etapp 2.
Kapitel 8. Det sista kapitlet hänvisar till de referenser som nyttjats i arbetet med framtagandet av MKBn.
Innehåll
2
3
6
8
3.2 Vindklimatet
59
4.11 Konsekvenser för friluftsliv
128
3.3 Vindkraftverk
60
4.12 Övrig mark- och vattenanvändning
130
3.4 Fundament
61
4.13 Projektets påverkan på hälsan
132
1.1 Bakgrund
8
3.5 Uppställningsplatser
62
4.14 Ljud
133
1.2 Bolaget Markbygden Vind AB
8
3.6 Vägar
63
4.15 Skuggning och reflexer
137
1.3 Samhällets framtida energianvändning
8
3.7 Elnät
65
4.16 Elektromagnetiska fält
141
1.4 Markbygdens vindkraftpark
8
3.8 Fiber/ IT
68
4.17 Olycksrisker
141
1.5 Tillståndsprocessen
10
3.9 Materialbehov
69
4.18 Sociala konsekvenser
142
1.6 Syfte och avgränsning
10
3.10 Transporter
69
4.19 Konsekvenser i bygg- och avvecklingsskedet
145
1.7 Samråd
10
3.11 Service och underhåll
71
4.20 Sammanställning av åtaganden
148
3.12 Avveckling och återställning
71
Områdesbeskrivning
5
Uppfyllelse av mål
11
3.13 Kringanläggningar
71
2.2 Riksintressen
14
3.14 Investeringar utanför Markbygdens
vindkraftpark
72
Alternativa lokaliseringar, alternativ
utformning och nollalternativ
3.15 Tidplan
73
6.1 Alternativa lokaliseringar för vindkraftparken
157
6.2 Alternativa stråk för anslutning till stamnät
157
6.3 Alternativ utformning
158
6.4 Nollalternativ
158
16
6
2.4 Miljökvalitetsnormer
18
2.5 Kommunala, regionala planer
22
Miljökonsekvenser och anpassningsåtgärder
2.6 Infrastruktur
24
4.1 Metodik
74
2.7 Övrig mark- och vattenanvändning
25
4.2 Hänsynsytor, generell anpassningsåtgärd
75
2.8 Geologi
26
4.3 Konsekvenser för Natura 2000
79
2.9 Rennäring
28
4.4 Konsekvenser för miljökvalitetsnormer
81
2.10 Landskapsbild
31
4.5 Konsekvenser för landskapsbilden
82
2.11 Naturmiljö
37
4.6 Hindermarkering
101
2.12 Kulturmiljö
46
4.7 Konsekvenser för geologi
103
2.13 Friluftsliv och turism
55
4.8 Konsekvenser för rennäring
104
Teknisk beskrivning
57
4.9 Konsekvenser för naturmiljö
108
4.10 Konsekvenser för kulturmiljö
124
3.1 Anläggningsområdet och parklayout
57
4
5.1 Nationella och regionala mål
155
2.1 Markbygden idag
2.3 Natura 2000
3
11
74
7 Samråd
8 Referenser
Bilagor
Bilaga A:
Bilaga B:
Bilaga C:
Bilaga D:
Bilaga E:
Bilaga F:
Bilaga G:
155
157
159
160
Bullerberäkning, Tyréns, 2013-01-29
Inventering och bedömning av naturvärden,
Enetjärn Natur AB, 2011-11-25
Kompletterande naturvärdesinventering, Flottakammen,
Enetjärn Natur AB, 2012-10-01
Naturvärdesinventering av Storbäcken och Rudtjärnbäcken,
Hushållningssällskapet Rådgivning Nord AB, 2012-09-20
Kompletterande arthabitatinventering, Fladdermushabitat
vid Bastatjärnen, Enetjärn Natur AB, 2012-12-10
Linjetaxering samt inventering av våtmarksfåglar, Enetjärn
Natur AB, 2013-02-13
Sekretessbelagd örnrapport 2008-2013, Enetjärn Natur AB,
2013
INNEHÅLL
Icke teknisk sammanfattning
Läsanvisning
1 Inledning
7
1 Inledning
Inledningen beskriver bakgrunden för arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen. Här presenteras även bolaget
och dess satsning i Markbygden. Vidare beskrivs samhällets
energimål samt tillståndsprocessen.
1.1 Bakgrund
Vindkraften är förnybar och inga utsläpp av luftföroreningar sker
vid elproduktionen. Energianvändningen vid tillverkning och
byggande av vindkraftverk och anslutande infrastruktur är också
begränsad vilket gör att utsläppen under verkets hela livscykel är
mycket små. Storleken på energianvändning och utsläpp beror på
systemgränser, platsens förutsättningar och typ av vindkraftverk.
En uppskattning för verken på Dragaliden är att de efter 7-11
månader ”betalat” tillbaka den energi som krävts för produktion
och uppförande vilket får anses som mycket bra jämfört med till
exempel elproduktion med fossila bränslen som alltid går minus.
INLEDNING
Under de senaste 10 åren har ökningen av vindkraftens årsproduktion varit snabb. Den svenska vindkraftens årsproduktion var
under 2010 ca 3,8 TWh, vilket motsvarade ca 2,5 % av Sveriges
totala elproduktion. År 2011 översteg för första gången vindkraftens totala årsproduktion 6 TWh. Preliminära produktionssiffror
för år 2012 visar att vindkraften producerade drygt 7 TWh el
med en installerad effekt på knappt 4 000 MW. Det utgör ca 5 %
av elanvändningen i Sverige (källa Svensk Energi). Potentialen att
bygga ut vindkraften ytterligare är mycket stor.
8
Markbygden Vind AB planerar att etablera upp till 1101 vindkraftverk i de västra delarna av Piteå kommun, mellan Åbyälven
i söder och Lillpiteälven i norr. Detta är det ca 450 km2 stora
Markbygdenområdet, ett långsträckt, svagt välvt höjdparti med
mycket goda förutsättningar för vindkraft. Området korsas även
av tre kraftledningar som kan användas för överföring av el. Fullt
utbyggd kommer vindkraftanläggningen att ge ett betydande
tillskott (ca 12 TWh) till Sveriges behov av el och den kommer
att innebära positiva samhällseffekter för hela regionen.
Denna MKB behandlar den andra etappen av Markbygdensatsningen; 440 vindkraftverk på 162 km2. Etapp 2:s planerade
utbredning i relation till hela projektet framgår av översiktskarta
figur 1.1.1. Vindförhållanden i Etapp 2 är så goda att varje verk á
3 MW beräknas producera hushållsel till 1800 hushåll per år, be-
räknat utifrån ett hushålls förbrukning om 5000 kWh/år. Detta
innebär att Etapp 2 ger ström motsvarande behovet hos 800 000
hushåll och inte bara försörjer Piteå med omnejd med ren el, utan
även bidrar med förnybar energi till hela landet.
En anslutande kraftledning kommer att behöva byggas för att
distribuera elkraft från den planerade vindkraftsanläggningen vid
Markbygden Etapp 2 till befintligt stamnät (400 kV-ledning)
väster om parken. Från vindkraftverken kommer elkraft att ledas
genom 33 kV markförlagda kablar som sedan samlas upp i ett
antal transformatorstationer inom parken till ett 130 kV-uppsamlingsnät.
1.2 Bolaget Markbygden Vind AB
Markbygden Vind AB och Svevind AB är dotterbolag till Svevind Holding AB som är ett privatägt företag inom vindkraftbranschen med säte i Umeå. Svevind planerar, utvecklar, säljer
och driver landbaserade vindkraftsprojekt.
Markbygden Vind AB som bildats för Markbygdenprojektet ägs
till 25% av Enercon, som är en av världens största vindkraftstillverkare. Kontraktet mellan bolagen innebär samarbete vid projekteringen av Markbygdenprojektet och en leveransgaranti av verk
till projektet i byggfasen.
För att nå målet om 50 % förnybar energi har regeringen formulerat en handlingsplan. Den består bland annat av en höjning
av ambitionen i elcertifikatsystemet och fortsatt arbete för att
underlätta nätanslutningar för förnybar el samt förenklingar i
tillståndsprocessen.
Sedan år 2003 finns elcertifikatsystemet som det främsta styrmedlet för att öka produktionen av el från förnybara energikällor.
Målet är att öka produktionen av el från förnybara energikällor
med 25 TWh från 2002 års nivå fram till år 2020. Elcertifikatsystemet, som pågår till och med utgången av år 2035, ska bidra
till att Sverige får ett mer ekologiskt hållbart energisystem. Från
den 1 januari 2012 gäller en ny lag om elcertifikat. Den möjliggör
samordning av elcertifikat mellan olika länder. I och med Norges
inträde på elcertifikatsmarknaden 2012 ges nya möjligheter då
elcertifikat kan handlas mellan aktörer i Sverige och Norge.
1.4 Markbygdens vindkraftpark
Markbygden vindkraftpark planeras bli en av världens största
landbaserade parker med förutsättningar att bli en av Europas
största industriinvesteringar.
Markbygden har ovanligt goda förutsättningar för storskalig
vindkraftsproduktion. Det är flera faktorer som gemensamt samverkar till att skapa dessa goda förutsättningar:
1.3 Samhällets framtida
energianvändning
•
goda vindförhållanden
•
stora områden som är utpekade som riksintresse för vindkraft
Sedan början av 2009 finns ett nytt EU-direktiv om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor
(2009/28/EG). I direktivet ställs bland annat bindande krav på
att Sverige ska uppnå en andel om minst 49 % förnybar energi till
år 2020.
•
området är glesbefolkat
•
det finns förhållandevis få motstående intressen
•
närhet till regionalt och nationellt elnät
•
utgörs av ett stort, sammanhängande område
Med direktivet som utgångspunkt har Sverige satt upp följande
nationella mål för förnybar energi:
•
få markägare
•
Andelen förnybar energi år 2020 ska vara minst 50 % av den
totala användningen.
•
Andelen förnybar energi i transportsektorn ska år 2020 vara
minst 10 %.
Utbyggnaden av hela vindkraftparken i Markbygden kommer
att behöva ske i etapper eftersom anläggningstiden för hela projektet kommer att sträcka sig över ett tiotal år.
Etapp 2
Dragaliden
Stor-Blåliden
Etapp 1
Figur 1.1.1 Översiktskarta som visar hela området för Markbygdens vindkraftpark samt Stor-Blåliden och den befintliga anläggningen Dragaliden. Etapp 2, markerat med grönt, omfattar ca 1/3 av vindkraftparken.
INLEDNING
Etapp 3
9
Etapp 1
Länsstyrelsens fortsatta handläggning
Området för Etapp 1 är ca 23 km långt, i genomsnitt ca 6 km brett
och har en areal av ca 150 km². Vindkraftparkens Etapp 1 omfattar upp till 314 vindkraftverk med en totalhöjd på maximalt 200
m.
Prövningen hos regeringen avsåg endast tillåtligheten. Regeringen har överlämnat ärendet till Miljöprövningsdelegationen vid
Länsstyrelsen i Norrbottens län för fortsatt prövning av bolagets
ansökan om tillstånd enligt miljöbalken.
Etapp 2
Markbygden vind har i den fortsatta prövningen av projektet
valt att göra en indelning i etapper. För Etapp 1 finns laga kraftvunnet tillstånd att uppföra och driva upp till 314 vindkraftverk.
Området för Etapp 2 är ca 19 km långt och ca 6,5 - 12,5 km brett
och har en areal av ca 162 km². Vindkraftparkens Etapp 2 omfattar 440 vindkraftverk med en totalhöjd på maximalt 200 m.
Pilotprojekt
Svevind Holding AB:s dotterbolag genomför även två mindre
pilotprojekt med totalt 20 vindkraftverk (Dragaliden och StorBlåliden) i Markbygden. Samliga 12 verk i Dragaliden var i drift
vid årsskiftet 2010/2011. Tillstånd för Stor-Blåliden meddelades
2009-11-15 och vann laga kraft 2010-12-27. Planering för bygget pågår.
1.5 Tillståndsprocessen
INLEDNING
Efter det att tillståndsansökan för det samlade Markbygdenprojektet lämnades till Miljöprövningsdelegationen i Norrbottens
län, har den remissats. Piteå kommun begärde att regeringen
skulle pröva projektets tillåtlighet. Regeringen fick därför ansökan för tillåtlighetsprövning.
10
Denna handling och den kommande miljöprövningen av Etapp
2 omfattar ca 440 vindkraftverk och blir därmed det största vindkraftprojektet hittills i Sverige.
Bolaget avser att redovisa 130 kV-elanslutningen för den planerade vindkraftparken i Markbygden Etapp 2 som en följdverksamhet i ansökan om miljötillstånd enligt 9 kap. miljöbalken.
Miljökonsekvenserna kommer härmed att prövas i koncessionsansökan av Energimarknadsinspektionen i senare skede. Redovisningen av påverkan och åtgärdsförslag i föreliggande dokument
har gjorts för att det ska vara lättare för läsaren att få en överblick
över projektets påverkan som helhet.
1.6 Syfte och avgränsning
Syftet med denna MKB är att, tillsammans med den tidigare ingivna MKB inför tillåtlighetsansökan, identifiera och beskriva de
direkta och indirekta effekter som den planerade verksamheten
kan medföra på:
•
människor, djur, växter, mark, och vatten
Regeringens tillåtlighetsprövning
•
hushållning med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt
Markbygden Vind AB, har av regeringen i beslut 2010-03-04, fått
tillåtlighet för anläggande av högst 1 101 vindkraftverk med en
totalhöjd av 200 m enligt 17 kap miljöbalken. Anläggningen är
därmed tillåtlig enligt bestämmelserna i miljöbalken.
•
annan hushållning med material, råvaror och energi.
För tillåtligheten anges i beslutet att de byggnads- och anläggningsåtgärder som krävs för verksamheten ska ha vidtagits senast
den 31 december 2021. Tillåtligheten gäller i 30 år från den dag
bolaget anmäler till Länsstyrelsen i Norrbottens län att verksamheten eller del av denna tagits i drift. Regeringens tidigare beslut
har förtydligats i beslut 2010-10-21.
MKBn ska även utgöra underlag för en samlad bedömning av
effekter på människors hälsa och miljö. Förutom driftsfasen beskrivs i MKBn även byggnadsfasen samt en framtida avveckling
av vindkraftparken.
I anslutning till beskrivna miljökonsekvenser redovisas även de
anpassningsåtgärder som bolaget avser att utföra, samt i förekommande fall i planeringsprocessen genomförda anpassningsåtgärder.
MKB:n omfattar den verksamhet som planeras inom och i
direkt anslutning till vindkraftparken. De intilliggande vindkraftanläggningarna Dragaliden och Stor-Blåliden samt Markbygden
Etapp 1 betraktas som ”redan befintliga” när de kumulativa effekterna beskrivs.
MKB:n utgör även underlag för ansökan avseende linjekoncession till energimarknadsinspektionen för anslutning av parken till
befintligt stamnät.
I MKB:n har under samrådsprocessen framkomna synpunkter
inarbetats.
1.7 Samråd
Samråd har genomförts enligt 6 kap 4 § miljöbalken för Vindkraft i Markbygden i samband med ansökan om tillåtlighet. I
samband med att planering för Etapp 2 av Markbygdens vindkraftpark påbörjades genomfördes samråd med en vid samrådskrets. Avsikten med samråden har dels varit att informera om den
planerade verksamheten, dels att ta del av synpunkter gällande
relevanta aspekter att ta hänsyn till vid konsekvensbedömningen
och/eller eventuell information om området som kan vara viktig
att beakta i den fortsatta planeringen av Etapp 2. De samråd som
genomförts och de synpunkter som framförts angående Markbygdens vindkraftpark Etapp 2 har sammanställts i en samrådsredogörelse, se Bilaga 1 till ansökan. En sammanställning av
genomförda samråd presenteras i kapitel 7.
2 Områdesbeskrivning
Kapitlet beskriver först de förutsättningar som råder i hela
området för Markbygdens vindkraftpark därefter förutsättningarna för Etapp 2. De rådande förutsättningarna
beskrivs med avseende bland annat på markanvändning,
landskap, naturvärden, friluftsliv och kulturmiljöer mm.
2.1 Markbygden idag
Både det allmänna och enskilda serviceutbudet är begränsat i
området. Långträsk skola och förskola stängdes 2011. I Långträsk
finns livsmedelsbutik med bensinförsäljning, motell och kyrka.
I Lillpite finns en livsmedelsaffär och en affär med kuriosa och
matservering. I Koler finns bl a lanthandelsmuseum.
Kommunens målsättning för att på sikt kunna hålla servicenivån
är att försöka bryta den negativa befolkningsutvecklingen samt
att verka för en ökning av antalet arbetstillfällen i området.
Markbygdens vindkraftpark, Etapp 2
Avgränsningen och valet att göra planerad uppbyggnad inom det
utvalda området för Etapp 2 har gjorts från det samlade områdets
förutsättningar. Etapp 2 ligger väster om stambanan och har goda
vägförbindelser med hamnen i Haraholmen. Vidare är sträckan
för anslutning till överliggande elnät förhållandevis kort. Markerna inom området ägs till största delen av Sveaskog med vilket
bolaget har nyttjanderättsavtal.
Markbygdenområdet
Markbygden, en vidsträckt skogsbygd mellan två älvdalar som
ligger inom den mellanboreala vegetationszonen i övergången
mellan det flacka kustlandet och inlandets barrdominerade taiga.
Markbygdens vindkraftpark, är beläget i sydvästra delen av Piteå
kommun, i ett höjdområde mellan Åbyälven i söder och Lillpiteälven i norr, figur 1.1.1.
Skogsbruk är den dominerande markanvändningen i landskapet,
men kring byar och enskilda gårdar finns viss åkermark. Skogen
som präglar landskapet ägs till största delen av skogsbolag. Efter
omfattande avverkningar på 1970-talet dominerar stora ungskogar delar av området. Rennäringen är areellt sett också en mycket
betydelsefull markanvändning i Markbygden.
Markbygden har, bland annat till följd av skogsbrukets mekanisering, alltsedan 1950-talet förlorat stora delar av sin befolkning.
När bland annat järnvägen och skogen gav som flest arbetstillfällen på 1940- och 50-talet hade Markbygden ca 4000 invånare,
jämfört med drygt 400 idag.
Befolkningsutvecklingen i området har varit negativ under åren
1999 – 2010 då befolkningen minskat med ca 30 %. Åldersfördelningen avviker från Piteå kommun i övrigt genom det stora
överskottet av äldre personer. Förvärvsfrekvensen är betydligt
lägre än för kommunen i övrigt.
Idag är befolkningen koncentrerad till ett tiotal byar. I närheten
av området finns Långträsk (ca 260 invånare), Koler (ca 80 invånare), Åträsk och Storsund (ca 70 invånare).
Figur 2.1.1 Markbygdens vindkraftpark Etapp 2.
OMRÅDESBESKRIVNING
Området ligger i gränslandet där norra Norrlands vågiga bergkullterräng med oregelbundna dalstråk övergår i bergkullslätter.
De högsta höjderna (mer än 500 m.ö.h.) finns i den inre, västra
delen av området.
11
Bebyggelse
Bebyggelsen i området är gles. Huvuddelen av bebyggelsen ligger
utanför utredningsområdet för Etapp 2, i dalstråken kring Bänkerträsket och Åbyälven samt kring sjöarna Bastaträsket, Manjärvträsket och Mellanträsket.
Inom och i närheten av Etapp 2 finns fritidshus, några permanent boende samt jakt-/och skogskojor. Bolaget har varit i kontakt med ägare till kända byggnader inom och i anslutning till
Etapp 2 för att stämma av hur byggnaderna nyttjas i dagsläget.
Alla kända byggnader inom och i anslutning till Etapp 2 redovisas på karta, figur 2.1.3.
Utredningsområdet för Etapp 2 har i stor utsträckning anpassats
för att klara skyddsavstånd till bebyggelsen i området avseende
bullerpåverkan. Ett antal mindre byggnader, som nyttjas som
jakt- och fiskekojor, ligger mitt i eller i omedelbar anslutning till
vindkraftparken. Nyttjandet av dem är dock i flera fall inte att betrakta som fritidshus. Detta gäller bland annat byggnader enligt
figurer 2.1.2, 2.1.5, 2.1.7 samt en byggnad på södra sidan av Lill
Finnträsket.
OMRÅDESBESKRIVNING
Foton från fler bebyggelsemiljöer inom och runt utredningsområdet finns i kapitel 2.10 Landskapsbild, 4.5 Konsekvenser för
landskapsbilden och 4.18 Sociala konsekvenser.
12
Etapp 2
1 km buffer
Figur 2.1.2 Skogskoja inom vindkraftparken vid Bäckmyrbäcken på
fastigheten Bergbacka 1:3 norr om Manjärvliden. Kojan nyttjas som
rastplats vid skoterutflykter och jakt. Foto Svevind.
Byggnad
Möjliga elanslutningskorridorer
Figur 2.1.3 Byggnader inom och intill Markbygdens vindkraftpark Etapp 2. Den blå linjen runt vindkraftparken visar 1000 meters avstånd till närmaste
möjliga vindkraftverk.
Figur 2.1.6 Byggnader vid Mellanträsket. Foto Piteå kommun.
Figur 2.1.8 Byggnader mellan Manträsk och Bastaudden. Foto Piteå kommun.
Figur 2.1.5 Jaktkoja vid Slåttermyrtjärnen, Åselet 1:3. Väster om Stenberget inom vinkraftparken. Byggnaden nyttjas vid älgjakt, vår och sommar. Övernattning förekommer. Foto Svevind.
Figur 2.1.7 Jaktkoja vid Bergmyran väster om Bänkerträsket, Bänkerträsk 1:2. Byggnaden nyttjas vid älgjakt.
Övernattning förekommer. Foto Svevind.
OMRÅDESBESKRIVNING
Figur 2.1.4 Byggnader i Manjärvträsk. Foto Piteå kommun.
Figur 2.1.9 Byggnader i Manjärvträsk. Foto Piteå kommun.
13
2.2 Riksintressen
Särskilt värdefulla områden kan enligt miljöbalken förklaras vara
av riksintresse för en viss samhällssektor. Olika myndigheter
ansvarar för att peka ut vad som ska vara av riksintresse inom
respektive verksamhetsområde.
Etapp 2 och området i vindkraftparkens närhet omfattas av
flera riksintressen; riksintresse för vindkraft, riksintresse för
rennäringen, riksintresse för järnväg samt Natura 2000-område.
Åbyälvens, Piteälvens och Byskeälvens vattensystem är Natura
2000-områden och utgör därned även riksintresse för naturvård
enligt 4 kap. 8 § miljöbalken (MB). Några mindre biflöden till
nämnda älvar finns inom området för Etapp 2. Riksintressen
redovisas i figur 2.2.1 och 2.2.2.
Riksintresse för vindbruk
Att ett område är angivet som riksintresse för vindbruk, innebär att Energimyndigheten bedömer området som särskilt lämpligt för elproduktion från vindkraft. Bedömningen görs med hänsyn till bland annat medelvinden i området. Riksintresse är ett så kallat planeringsverktyg som finns beskrivet i miljöbalken.
Det vilar på berörda kommuner att ta hand om utpekade områden i sin översiktsplanering. Länsstyrelserna ska se till att de berörda kommunerna tillgodoser riksintresset. Att ett område är riksintresse för vindbruk är vägledande vid prövning av mark- och vattenanvändning.
Det är alltså först i tillståndsprövningen i det enskilda fallet som riksintresset får en rättslig betydelse. Då bedöms riksintresse för vindbruk
mot andra riksintressen, exempelvis naturvård, kulturminnesvård, rennäring, försvarsmaktens intressen och luftfart.
Riksintressen enligt 3 kap. miljöbalken
Inga riksintressen enligt miljöbalkens kapitel 3 för kulturmiljön,
naturmiljön eller friluftslivet ligger inom Markbygdens vindkraftpark Etapp 2.
OMRÅDESBESKRIVNING
Riksintresse för vindbruk
Sedan 2004 finns i Sverige mark- och vattenområden som är
angivna som riksintressen för vindbruk i enlighet med 3 kap. 8§
miljöbalken. Efter en översyn angav Energimyndigheten år 2008
fler och större områden angivna som riksintresse. Ett nytt förslag
på områden av riksintresse för vindbruk har tagits fram av Energimyndigheten. I december 2012 lämnades förslaget på remiss.
En stor del av Markbygdens vindkraftpark Etapp 2 omfattas av
riksintresset för vindbruk.
Riksintresse för totalförsvaret
Vidsel flygplats är av riksintresse för totalförsvaret enligt 3 kap
9§ miljöbalken. Området berör riksintresset vilken har krav på
hinderfrihet från Försvarsmakten. Det finns även riksintressen för
totalförsvarets militära del som omfattas av sekretess, vilka inte
redovisas på karta.
Figur 2.2.1 Riksintressen, förutom rennäring (se figur 2.2.2), samt Natura 2000-områden.
14
Rennäringens riksintressen
För rennäringen finns utpekade riksintressen enligt miljöbalken 3 kap 5 § som delvis ligger inom området för Etapp 2, se
figur 2.2.2 Rennäringens riksintressen. Flera kärnområden av
riksintresse finns i närheten, varav Arvidsträsket och Åbyälven
ligger delvis inom områdets nordöstra respektive sydvästra delar
(Semisjaur-Njarg sameby respektive Östra Kikkejaure sameby).
Nattberget (norr om Storsund) och Tällträsket (öster om Koler) är andra näraliggande kärnområden vilka ligger utanför det
utpekade området. Flyttled av riksintresse ligger inom områdets
nordöstra och sydvästra delar samt vid Långtjärnberget, se figur
2.2.2.
Riksintressen enligt 4 kap. miljöbalken
Figur 2.2.2 Rennnäringens riksintressen.
OMRÅDESBESKRIVNING
Utpekade Natura 2000-områden är av riksintresse enligt
4 kap. 8§ miljöbalken. Se vidare kapitel 2.3 Natura 2000.
15
2.3 Natura 2000
Natura 2000 är EU:s strategi för att bevara den biologiska mångfalden i Europa. Genom Natura 2000 bygger EU:s medlemsländer upp ett nätverk av värdefulla naturområden som är av särskilt
intresse från naturvårdssynpunkt. Syftet är att värna om vissa
naturtyper samt arter och deras livsmiljöer som EU-länderna
kommit överens om är av gemensamt intresse. Dessa områden
och arter listas i EU:s fågeldirektiv (79/409/EEG) och art- och
habitatdirektiv (92/43EEG).
att bevara älvens naturligt fluktuerande vattenstånd. För arterna
är målen att populationerna ska hållas livskraftiga och att flodpärlmussla ska få en fungerande reproduktion.
Gynnsam bevarandestatus förutsätter att de typiska arterna
inte minskar påtagligt i området respektive på biogeografisk nivå
eftersom typiska arter indikerar att naturtypen upprätthåller viss
kvalitet och viktiga ekologiska funktioner. Tillstånd för att bedriva verksamheter eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt
kan påverka miljön i ett Natura 2000-område får lämnas endast
om verksamheten inte påverkar gynnsam bevarandestatus för
utpekade arter och naturtyper. Det innebär att verksamheten:
•
inte får skada den livsmiljö eller de livsmiljöer i området som
avses att skyddas
•
inte får medföra att den art eller de arter som avses att
skyddas utsätts för störningar som på ett betydande sätt kan
försvåra bevarandet av arten eller arterna i området.
OMRÅDESBESKRIVNING
Myndigheterna kan i vissa speciella fall ge tillstånd till åtgärder,
trots att den skadar naturvärdena. I sådana fall måste tillåtelse fås
från regeringen för ingreppet i Natura 2000-området och områdets förlorade naturvärden måste kunna kompenseras.
16
Åbyälven
Åbyälven är en naturlig älv som gränsar mellan Norrbotten och
Västerbotten (se figur 2.3.1). Trots kraftverksdammen i Hednäs
(Västerbotten) är den ett mycket värdefullt exempel på en naturlig skogsälv, med naturliga vattenståndsfluktuationer samt med
ursprungliga, naturligt reproducerande bestånd av östersjölax och
havsöring. Flodpärlmussla finns i älven, men inga små musslor
har hittats vilket kan tyda på att de inte reproducerar sig. Förutom ovan nämnda Natura 2000-arter (exklusive havsöring) finns
även stensimpa och utter i Åbyälven.
Utpekade habitattyper är Oligo-mesotrofa sjöar, Dystrofa sjöar
och småvatten, Naturliga större vattendrag av fennoskandisk typ
och Vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor.
Målet för dessa habitat är bland annat att arealerna av respektive
Natura 2000-naturtyp inte ska minska och att livsmiljöerna ska
ha gynnsam bevarandestatus. En av de viktigaste funktionerna är
Figur 2.3.1 Natura 2000-områden.
Piteälven
Piteälven är en av våra fyra nationalälvar (se figur 2.3.1). Älven
hyser naturliga vattenståndsfluktuationer som sätter stark prägel
på vegetationen längs stora delar av älven. Träd- och buskvegetation hålls tillbaka, varvid stränderna blir öppna och domineras av
örter, ris och gräs. Trots kraftverksdammen i Sikfors, räknas den
ringen i Rudtjärnsbäcken är det endast stensimpa som är utpekad
i Art- och habitatdirektivet. Ingen förekomst av flodpärlmussla
hittades i någon av bäckarna. För lokalisering se karta, figur 2.3.1,
samt den fullständiga rapporten från inventeringen i bilaga D.
Biflöden längs 130 kV-stråket utanför parken
Sju biflöden tillhörande Natura 2000 berörs av altrernativa och
planerade luftledningsstråk utanför själva vindkraftparken, se
figur 2.4.1 och 2.4.2.
och småvatten, Naturliga större vattendrag av fennoskandisk typ,
Vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor och
Alpina vattendrag med örtrik strandvegetation.
Art
Habitatförutsättningar
Status
Flodpärlmussla (1029)
natura 2000-naturtyp inte ska minska och att livsmiljöerna ska ha
gynnsam bevarandestatus. En av de viktigaste funktionerna är att
bevara älvens naturligt fluktuerande vattenstånd. För arterna är
målen att populationerna ska hållas livskraftiga.
Beroende av syrerika sand-/grusbottnar och av öring
som värddjur under larvstadiet. Indirekt behöver därmed flodpärlmussla fria vandringsvägar.
Ingen flodpärlmussla hittades vid naturvärdesinventeringen vid
någon av lokalerna. Etablering kan dock inte uteslutas. Detta gäller i
huvudsak de lokaler där öring påträffades.
Stensimpa (1163)
Sötvattenmiljöer med renspolad botten, från grunda
brackvattensmiljöer till små bäckar. Skuggande träd
som hindrar stora temperaturväxlingar i vattendraget.
Finns i Rudtjärnsbäcken.
Byskeälven
Byskeälven är en naturlig älv helt opåverkad av modern vattenkraftsexploatering, som gränsar mellan Norrbotten och Västerbotten (se figur 2.3.1). Byskeälven är ett mycket värdefullt
exempel på en naturlig skogsälv, med naturliga vattenståndsfluktuationer samt med ursprungliga, naturligt reproducerande
bestånd av östersjölax och havsöring. Stensimpa finns och Byskeälven har även ett starkt utterbestånd.
Utpekade habitat och arter
och småvatten, Naturliga större vattendrag av fennoskandisk typ
och Vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor.
Natura 2000-naturtyp inte ska minska och att livsmiljöerna ska
ha gynnsam bevarandestatus. En av de viktigaste funktionerna är
att bevara älvens naturligt fluktuerande vattenstånd. För arterna
är målen att populationerna ska hållas livskraftiga. Se beskrivning
för dessa habitat och arter i figur 2.3.2 samt 2.3.3.
Biflöden inom Etapp 2
Delar av området för Etapp 2 ligger inom Åbyälvens, Piteälvens
och Byskeälvens tillrinningsområde. Några biflöden har via små
förgreningar sina källflöden inom utredningsområdet och/eller rinner ställvis genom utredningsområdet. Två biflöden som
utmynnar i namngivna bäckar inom området är Rudtjärnsbäcken
och Storbäcken (foto figur 2.4.2). Hushållningssällskapet Rådgivning Nord AB har utfört en naturvärdesinventering av bäckarna
sommaren 2012. Av de fiskarter som påträffades vid invente-
Lax (1106)
Forsande och strömmande partier i vattendrag.
Berörs inte så här högt upp i vattensystemet.
Utter (1355)
Stora vattenområden som erbjuder riklig tillgång på
lättillgänglig föda året runt och tillgång till landområden där uttern kan vila ostört, föda upp ungar etc.
Finns i samtliga vattensystem och rör sig troligt även mellan vattensystemen.
Figur 2.3.2 Habitatförutsättningar för förekommande Natura 2000-arter i Åby-, Byske- och Piteälven. Endast i Piteälven har utpekade arter
bedömts ha gynnsam bevarandestatus. Övriga saknar underlag och är därmed svårbedömda.
Art/habitat
Viktiga strukturer och funktioner
Typiska arter
Gynnsam bevarandestatus nationellt
Oligo-mesotrofa sjöar
(3130)
Naturliga vattenståndsfluktuationer, periodvis blottlagda stränder, klart vatten.
Storlom, fiskgjuse,
öring, flodkräfta
Inte gynnsam på grund av att återhämtningen från försurningen är långsam,
naturliga vattenfluktuationer hindras av
utbyggda vatten.
Sångsvan, smålom
Gynnsam bevarandestatus. Intakta
strandvåtmarker och strandskog är
viktiga förutsättningar för gynnsam
bevarandestatus.
Dystrofa sjöar och små- Intakt hydrologi i strandzonen, skoglig
vatten (3160)
kontinuitet i anslutande skog.
Naturliga större vatten- Naturliga vattenståndsvariationer och
Flodpärlmussla,
drag av fennoskandisk flöden. Kontinuitet i närmiljön (hydrostensimpa, öring
typ (3210)
logi, luftfuktighet) – fungerande buffertzon. Konnektivitet. God vattenkvalitet.
Inte gynnsam i dagsläget, pga vattenregleringar, vandringshinder och ofta
bristfällig vattenkvalitet. Verksamheter
lämnar dåliga kantzoner och tar inte
hänsyn i strandzoner.
Vattendrag med
flytbladsvegetation
eller akvatiska mossor
(3260)
I den boreala regionen är bevarandestatusen inte gynnsam. Det beror på vattenregleringar som motverkar naturliga
vattenståndsfluktuationer, vandringshinder och bristfällig vattenkvalitet.
Naturliga vattenståndsfluktuationer och Öring, harr, flodpärlflöden. Kontinuitet i närmiljön (hydromussla
logi, luftfuktighet) – fungerande buffertzon. Konnektivitet. God vattenkvalitet.
Alpina vattendrag med Karaktäristisk strandvegetation, naturli- Trådfräken, gullbräcka,
örtrik strandvegetation ga vattenståndsfluktuationer och flöden, fjällviol, öring
(3220)
konnektivitet, god vattenkvalitet.
Gynnsam bevarandestatus.
Figur 2.3.3 Gynnsam bevarandestatus på utpekade habitat i Åby-, Pite- och Byskeälven. Endast i Piteälven har utpekade habitat
bedömts ha gynnsam bevarandestatus. Övriga saknar underlag och är därmed svårbedömda. ”Typiska arter” är arter som är typiska
för naturtypen men kanske inte förekommer i ovanstående Natura 2000-objekt.
OMRÅDESBESKRIVNING
som en av våra stora outbyggda älvar, ett mycket värdefullt exempel på ett stort naturligt vattendrag. Det finns ett ursprungligt,
naturligt reproducerande bestånd av östersjölax och havsöring
samt reproducerande flodpärlmussla. Även utter och stensimpa
förekommer i vattendraget.
17
2.4 Miljökvalitetsnormer
Vattenförekomster
Vattenmyndigheterna har det övergripande ansvaret att se till att
EU:s ramdirektiv för vatten genomförs i Sverige. Sedan 2004 är
Sverige därför uppdelat i fem vattendistrikt med en vattenmyndighet i varje distrikt. För varje vattenmyndighet finns det en
särskild vattendelegation som fungerar som beslutsfattare inom
vattenmyndighetens ansvarsområde. Det är denna delegation som
beslutar om miljökvalitetsnormer. Vattenförvaltningen omfattar alla förekomster av ytvatten och grundvatten samt Sveriges
kustvatten. Syftet är att uppnå målsättning god vattenstatus i alla
vatten senast år 2015. Med vatten avses både ytvatten och grundvatten.
god ekologisk status/potential. Båda vattenförekomsterna bedömdes 2009 inneha måttlig ekologisk status. Skälet till undantagen är att det är ekonomiskt orimligt och/eller tekniskt omöjligt
att vidta de åtgärder som skulle behövas för att uppnå god ekologisk status 2015. Om alla möjliga och rimliga åtgärder vidtas kan
god ekologisk status förväntas uppnås 2021.
För vattenförekomsten Stavaträsket, har kontinuitetsförändringar konstaterats som en orsak till att god ekologisk status är
i riskzonen att inte nås till 2015. För att avgöra vilka åtgärder
som krävs för att skapa hydromorfologiska förutsättningar för att
uppnå god ekologisk status krävs ytterligare utredning.
Samtliga berörda ytvattenförekomster inom utredningsområdet
för vindkraftparken bedömdes 2009 inneha en god kemisk ytvattenstatus och antaget kvalitetskrav om god kemisk ytvattenstatus
2015. Se tabell, figur 2.4.1 och karta, figur 2.4.4.
För vattenförekomsten inloppet till Stavaträsket, har morfologiska förändringar konstaterats som en orsak till att god ekologisk status är i riskzonen att inte nås till 2015. För att avgöra vilka
åtgärder som krävs för att skapa hydromorfologiska förutsättningar för att uppnå god ekologisk status krävs ytterligare utredning.
10
9
Vattenförekomster inom vindkraftparken
Åtta ytvattenförekomster inom utredningsområdet för Etapp 2 är
utpekade av Vattenmyndigheten för Bottenvikens vattendistrikt
och omfattas av beslut om miljökvalitetsnormer. De utpekade
vattenförkomsterna tillhör huvudavrinningsområdena Piteälven,
Lillpiteälven (foto figur 2.4.4) och Åbyälven (foto figur 2.4.6).
1
För två av vattenförkomsterna som tillhör huvudavrinningsområdet Lillpiteälven, inloppet till Stavaträsket (SE727475-170910,
nr 5 i tabellen figur 2.4.1)) och Stavaträsket (SE727245-171137,
nr 6 i tabellen figur 2.4.1) omfattas av ett generellt undantag, i
form av tidsfrist till 2021, från miljökvalitetsnormen att uppnå
12
11
3
2
17
OMRÅDESBESKRIVNING
13
18
Miljökvalitetsnormer
4
5
8
Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt bindande styrmedel
som infördes med miljöbalken 1999. De beskrivs närmare
i miljöbalkens 5:e kapitel. Miljökvalitetsnormerna infördes
för att komma till rätta med miljöpåverkan från diffusa utsläppskällor som till exempel trafik och jordbruk. Utgångspunkten för en norm är kunskaper om vad människan och
naturen tål. Normerna kan även ses som styrmedel för att
på sikt nå miljökvalitetsmålen.
6
14
15
7
16
Vattenförekomster
De flesta av miljökvalitetsnormerna baseras på krav i olika
direktiv inom EU. Idag finns det förordningar om miljökvalitetsnormer för vattenförekomster, utomhusluft, olika
parametrar i fiskoch musselvatten och omgivningsbuller.
´
Etapp 2 avgränsning
0
1
2
3
4
5 km
Figur 2.4.1 Vattenförekomster (mörkblått) med antagna miljökvalitetsnormer som ligger i anslutning till utredningsområdet för Etapp 2. Numreringen hänvisar till texten i tabell, figur 2.4.2.
EU_CD
kod
Vattenförekomst
1
SE728389170671
SE727833170334
SE727878170453
SE727661170558
SE727475170910
SE727245171137
SE727014171563
SE727412170316
Rudtjärnsbäcken
Lillpiteälven
2
3
4
5
6
7
8
9
10
SE728920170046
SE728730169813
Huvudavrinningsområde
Piteälven
Storbäcken
Lillpiteälven
Lillpiteälven
Lillpiteälven
Lillpiteälven
Lillpiteälven
Lillpiteälven
Åbyälven
Naktebäcken
Piteälven
Namnlös bäck
Piteälven
Holmträskbäcken
Manjärv-träsket
Lillpiteälven
Stavaträsket
Lillpiteälven
Ekologisk/kvantitativ status 2009
Kvalitetskrav
(MKN)
Kemisk status
2009
Kvalitetskrav (MKN)
God ekologisk
status
God ekologisk
status
God ekologisk
status
God ekologisk
status
Måttlig ekologisk
status
Måttlig ekologisk
status
God ekologisk
status
God ekologisk
status
God ekologisk
status 2015
God ekologisk
status 2015
God ekologisk
status 2015
God ekologisk
status 2015
God ekologisk
status 2021
God ekologisk
status 2021
God ekologisk
status 2015
God ekologisk
status 2015
God kemisk
ytvattenstatus
God kemisk
ytvattenstatus
God kemisk
ytvattenstatus
God kemisk
ytvattenstatus
God kemisk
ytvattenstatus
God kemisk
ytvattenstatus
God kemisk
ytvattenstatus
God kemisk
ytvattenstatus
God kemisk ytvattenstatus 2015
God ekologisk
status
God ekologisk
status
God ekologisk
status 2015
God ekologisk
status 2015
God kemisk
ytvattenstatus
God kemisk
ytvattenstatus
Eventuellt områdesskydd
Anläggningsdel utanför Etapp 2 som berör resp
vattenförekomst.
Natura 2000 SE0820234 Piteälven
Natura 2000 SE0820433 Åbyälven. Miljökvalitetsnormer
enligt fiskoch musselvattenförordningen, Fiskvatten,
SEFI1002.
Luftledning alternativ N, Natura 2000 SE0820234 Piteälven.
Luftledning och Transformatorstation alternativ N, Natura 2000 SE0820234 Piteälven.
11
SE727883169838
Kvarnbäcken
Åbyälven
God ekologisk
status
God ekologisk
status 2015
God kemisk
ytvattenstatus
Luftledning alternativ NV, Natura 2000 SE0820433
Åbyälven. Miljökvalitetsnormer enligt fiskoch musselvattenförordningen, Fiskvatten, SEFI1002.
12
SE727986169535
Njokabäcken
Åbyälven
Otillfredsställande
ekologisk status
God ekologisk
status 2021
God kemisk
ytvattenstatus
13
SE727851168582
Åbyälven
Åbyälven
God ekologisk
status
God ekologisk
status 2015
God kemisk
ytvattenstatus
Luftledning och Transformatorstation alternativ NV,
Natura 2000 SE0820433 Åbyälven. Miljökvalitetsnormer
enligt fiskoch musselvattenförordningen, Fiskvatten,
SEFI1002.
Luftledning alternativ SV, Natura 2000 SE0820433
Åbyälven. Miljökvalitetsnormer enligt fiskoch musselvattenförordningen, Fiskvatten, SEFI1002.
14
SE727261169339
Åbyälven,
Byskeälven
God kvantitativ
status
God kvantitativ
status 2015
Luftledning och Transformatorstation alternativ SV.
SE726255171799
Åbyälven
God ekologisk
status
God ekologisk
status 2015
God kemisk
grundvattenstatus
God kemisk
ytvattenstatus
God kemisk grundvattenstatus 2015
15
Grundvatten-,
sand och grusförekomst
Åbyälven
Luftledning anslutande Skällberget, Natura 2000
SE0820433 Åbyälven. Miljökvalitetsnormer enligt fiskoch musselvattenförordningen, Fiskvatten, SEFI1002.
16
SE727155170386
Flakbäcken
Åbyälven
Måttlig ekologisk
status
God ekologisk
status 2021
God kemisk
ytvattenstatus
Luftledning anslutande Skällberget, Natura 2000
SE0820433 Åbyälven. Miljökvalitetsnormer enligt fiskoch musselvattenförordningen, Fiskvatten, SEFI1002.
17
SE727731171618
Bänkerträsket
Lillpiteälven
God ekologisk
status
God ekologisk
status 2015
God kemisk
ytvattenstatus
Luftledning anlutande Bänkerberget.
Figur 2.4.2 Antagna miljökvalitetsnormer (MKN) för vattenförekomster inom utredningaområdet Etapp 2. I tabellen anges även om berörda vattenförekomster omfattas av områdesskydd och andra gällande miljökvalitetsnormer.
För vattenförekomster utanför vindkraftparken anges vilken luftledning eller vilket alternativ för luftledning som berör respektive vattenförekomst. För vattenförekomsternas lokalisering, se karta, figur 2.4.1.
OMRÅDESBESKRIVNING
Nr
19
Vattenförekomster längs 130 kV-stråket utanför parken
Åtta utpekade ytvattenförekomster och en utpekad grundvattenförekomst berörs av kraftledningsstråken och omfattas av beslut
om miljökvalitetsnormer. De utpekade vattenförekomsterna
tillhör huvudavrinningsområdena Piteälven, Lillpiteälven, Byskeälven och Åbyälven.
OMRÅDESBESKRIVNING
För två av ytvattenförekomsterna som tillhör huvudavrinningsområdet Åbyälven, Njokabäcken (SE727986-169535, nr 12 i
kartan, figur 2.4.1 och i tabellen figur 2.4.2) och Flakabäcken
(SE727155-170386, nr 16 i kartan, figur 2.4.1 och i tabellen figur
2.4.2) omfattas av ett generellt undantag, i form av tidsfrist till
2021, från miljökvalitetsnormen att uppnå god ekologisk status/
20
potential. Njokabäcken bedömdes inneha otillfredsställande ekologisk status samt Flakabäcken bedömdes inneha måttlig ekologisk status.
Skälet till undantagen är att det är ekonomiskt orimligt och/eller tekniskt omöjligt att vidta de åtgärder som skulle behövas för
att uppnå god ekologisk status 2015. Om alla möjliga och rimliga
åtgärder vidtas kan god ekologisk status förväntas uppnås 2021.
För Njokabäcken har morfologiska förändringar konstaterats
som en orsak till att god ekologisk status är i riskzonen att inte
nås till 2015. För att avgöra vilka åtgärder som krävs för att skapa
hydromorfologiska förutsättningar för att uppnå god ekologisk
status krävs ytterligare utredning.
Figur 2.4.3 Storbäcken vid vårflod, intill väg 543. Tillhör Åbyälvens avrinningsområde. Foto Tyréns AB.
För Flakabäcken, har kontinuitetsförändringar konstaterats som
en orsak till att god ekologisk status är i riskzonen att inte nås till
2015. För att avgöra vilka åtgärder som krävs för att skapa hydromorfologiska förutsättningar för att uppnå god ekologisk status
krävs ytterligare utredning.
Samtliga redovisade vattenförekomster längs 130 kV-stråket
utanför parken bedömdes 2009 inneha en god kemisk yt- respektive grundvattenstatus och antaget kvalitetskrav om god kemisk
yt- respektive grundvattenstatus 2015. Se karta, figur 2.4.1, och
tabell, figur 2.4.2.
Figur 2.4.4 Lillpiteälven vid Bastatjärn. Foto Enetjärn Natur AB.
Föroreningar i utomhusluft
Omgivningsbuller
Till skydd för människors hälsa vill man med miljökvalitetsnormen för utomhusluft begränsa utsläppen av kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, bly, bensen, partiklar och ozon i
utomhusluft.
Normen avser buller från vägar, järnvägar, flygplatser och industriell verksamhet.
Fisk- och musselvatten
Figur 2.4.5 Rudtjärnsbäcken Foto Enetjärn Natur AB.
Figur 2.4.6 Åbyälven sedd från Stor-Huvberget. Vy mot sydost. Foto Svevind AB.
OMRÅDESBESKRIVNING
Normerna för fiskoch musselvatten avser endast vissa utpekade
vatten. Åby älvsystem är ett sådant vattenområde. Storbäcken
som delvis ligger inom utredningsområde för Etapp 2 tillhör
tillrinngsområdet för Åbyälven och omfattas av förordningen
(2001:554) om miljökvalitetsnormer för fiskoch musselvatten.
Se karta, figur 2.4.1, och tabell, figur 2.4.2.
21
2.5 Kommunala, regionala planer
©
Fritidsbebyggelse
- Bänkerträsk
- Mörtsel
Översiktsplanen är ett handlingsprogram som visar hur kommunen ser på mark- och vattenanvändning samt på bebyggelseutveckling i kommunens olika delar. En översyn av översiktsplanen
har gjorts, med fördjupning av tre delar. Arbetet har skett i nära
samarbete och dialog med såväl föreningsliv som näringsliv på
landsbygden. Kommunfullmäktige beslutade 2007-12-17 att anta
översiktsplanen.
Byaområde Storsund
Byaområde Koler
Åbyälven föreslås nyttjas mer
för besöksnäringen
Skyltning av sevärdheter.
Iordningsställande av:
- Vandringsleder
- Ridstigar
- Parkeringsplatser
Fördjupning för Landsbygden utgör en del i översynen av kommunens översiktliga planering. Se figur 2.5.1.
Byaområde Gråträsk
OMRÅDESBESKRIVNING
Nasaleden
förbättras
22
Teckenförklaring
MARKANVÄNDNING
Allmän väg, < 2000 Ådt *
Öppen mark och skog
Lokalgata / Enskild väg
Jordbruk
Järnväg, enkelspår
Befintlig bebyggelse
Traktorväg
Byaområde Långträsk
Vattenområden
Motionsspår
Befintliga Naturreservat
Stig
Pågånde Naturreservatsbildningar
Vandringsled
Utredning Naturreservatsbildningar
}
}
Skoterleder
Natur, viktiga hänsynsområden
!
!
Kraftledning
Värdefull kulturmiljö
Mindre vattendrag
H
Utredningsområde vindkraftspark
Fornlämning
Avgränsning byaområde
* Årsdygnstrafik
0
3 750
7 500
15 000 Meter
OBS!
Vid handläggning av
ärenden skall hänsyn tas
till riksintressen, kultur- och naturvård.
Se även huvuddokumenten
LANDSBYGDSOMRÅDE
Markbygden
Figur 2.5.1 Piteå kommuns översiktsplan, Fördjupning för landsbygden, delen Markbygden antagen 2007-12-17.
Landsbygdsområdet från länsgränsen i söder till gränsen mot
Arvidsjaur och Älvsbyns kommuner har områden som utpekats
som riksintresse för vindbruk. Ett antal större utredningsområden
lämpliga för lokalisering av vindkraft har avsatts i denna översiktsplan.
Ungefär samtidigt som Svevind började titta på Markbygden
som en plats för en storskalig vindkraftetablering gjorde Piteå
kommun en fördjupad översiktsplan för landsbygden (oktober
2007). Där beskrivs ett område som i stora drag följer utredningsområdet för Markbygden där även kommunen ser möjlighet för
en omfattande vindkraftsetablering.
För närvarande arbetar Piteå kommun med framtagande av en
policy för vindkraft i kommunen, ett så kallat tematiskt tillägg
till översiktsplanen avseende vindbruk. Piteå kommun har låtit
ta fram ett förslag till vindbruksplan i augusti 2013 (figur 2.5.2).
Planförslaget är utställt för granskning 18 september-18 november 2013.
Figur 2.5.3 Detaljplan för Bänkerträsk 1:14 m.fl.
Figur 2.5.2 Piteå kommuns Vindbruksplan, Förslag, augusti 2013.
OMRÅDESBESKRIVNING
I utredningsområdets närhet finns detaljplaner för Koler
(D0255 Koler stationssamhälle, D0310 Koler, Storheden 1:18,
1:20 m.fl., D0343 Storheden 1:36, Koler). Detaljplaneområdena
ligger som närmast ca 2,5 km från utredningsområdet. Detaljplan
finns för Bänkerträsk 1:14 m.fl., lagakraftvunnen 2009-06-22
(se figur 2.5.3). Planområdet består av femton fritidshustomter
i tyst naturmiljö vid Bänkerviken, varav de flesta är bebyggda
med fritidshus. Ett av syftena med detaljplanen är att säkerställa
att området förblir en tyst naturmiljö med fritidshusbebyggelse.
Buller från omgivande verksamheter får inte överstiga 35 dB(A)
ekvivalent nivå. Detaljplaneområdet ligger som närmast ca 1,2
km från utredningsområdet för vindkraftparken.
23
2.6 Infrastruktur
Vägar
Elnät
Sydost om Etapp 2 går väg 515 som via väg 543 (figur 2.6.2), 544
och 545 når området, se karta, figur 2.6.3.
OMRÅDESBESKRIVNING
Väster om utredningsområdet går en större kraftledning, en stamledning med spänningen 400 kV, som ägs av Svenska Kraftnät.
Öster om Etapp 2 passerar en 130 kV kraftledning. Ledningen
går parallellt med stambanan och ägs av Vattenfall Eldistribution
AB. Till denna kraftledning är pilotprojektet Dragaliden anslutet
(figur 2.6.1). Kapaciteten i kraftledningsnätet är en viktig förutsättning för vindkraftetablering. Kraftledningarna visas på karta,
figur 2.6.3 Dessutom har Piteå Energi ett flertal 20 kV-ledningar
inom området.
24
Det övergripande regionala vägnätet i Markbygden har klass 1
och 2 när det gäller kvalitetskrav och vägarna har bärighetsklass
1. Det innebär att Markbygdens vägar klarar av större trafikflöden och tyngre fordonsvikter (upp till 60 ton), men vissa sträckor
har en lägre bärighetsgrad. Under senaste åren har förbättringar
gjorts gällande tjälsäkring och trots att vägarna är förhållandevis
smala så bedöms vägnätet uppfylla rimliga krav när persontrafiken är förhållandevis låg.
Eftersom omfattande skogsbruk bedrivis i området är nätet av
skogsbilvägar väl utbyggt. Inom Etapp 2 finns ett väl utbyggt nät
av skogsbilvägar som kan användas (se även karta över befintligt
vägnät i figur 4.10.1).
Järnväg
Stambanan genom övre Norrland passerar sydost om Etapp 2, se
karta figur 2.6.3.
Figur 2.6.1 Kraftledning öster om Markbygden Etapp 2. Till den vänstra
är Dragalidens vindkraftpark ansluten. Den högra förser järnvägen med
elektricitet. Foto Tyréns AB.
Järnvägsövergångar
0
Figur 2.6.2 Väg 543, bron över Lillpite älv. Foto Tyréns AB.
Figur 2.6.3 Karta allmänna vägar, järnväg, stora kraftledningar.
1
2
3
4
5 km
Arvidsjaurs flygplats ligger ca 7,8 mil från Koler och är Markbygdens närmaste flygplats. Från Arvidsjaur går dagliga flygningar
till Stockholm-Arlanda. Charter går några gånger i veckan under
vintersäsongen till europeiska städer. Luleå Airport ligger ca 10,5
mil från Koler och är Norrlands mest trafikerade flygplats. Nordväst om Piteå ligger Långnäs flygfält med Piteå Flygklubb och
flyg för små plan med affärs- och skolflyg.
En militär flygplats finns i Vidsel, ca 4 mil norr om Koler, se
vidare angående försvaret under kapitel 2.7. Flygplatsernas läge i
förhållande till Markbygden Vindkraft Etapp 2 framgår av kartan
i figur 2.6.4.
TV-länk
Masten på Bänkerberget ingår i Teracoms TV-länksystem.
Länksystemet berör Markbygdens vindkraftpark Etapp 2.
Jordbruk
Ett antal småjordbruk har funnits i byarna vid de centrala sjöarna.
Idag finns inga aktiva jordbruk inom området.
Etapp 2
Undersökningstillstånd och täkter
I Maniliden, mellan Koler och Åträsk, har Botnia Exploration
AB haft undersökningstillstånd för två mindre områden för att
undersöka nickel- och koppartillgångar. Undersökningstillstånden gällde till och med 2010-11-21 respektive 2011-10-09.
Radiolänk
Rakel är ett gemensamt radiokommunikationssystem för organisationer i samhället som arbetar med allmän ordning, säkerhet
och hälsa. Exempel är kommuner, statliga myndigheter, så kallade
blåljusorganisationer (polis, ambulans et c) och privata aktörer,
exempelvis elleverantörer och elnätsföretag. Masten på Bänkerberget ingår i radiolänksystemet. Fyra radiolänkstråk för Rakel
korsar Etapp 2, se karta, figur 2.6.5.
Influensområde Vidslbasen
2.7 Övrig mark- och
vattenanvändning
Boliden undersöker möjligheterna för en ny koppargruva i Laver
i Älvsbyns kommun. Fyndet klassificeras som ett prospekteringsresultat och alltså ännu inte som en mineraltillgång.
Inga täkter finns inom eller i anslutning till Etapp 2.
Figur 2.6.5 Radiolänkar för Rakel från masten på Bänkerberget.
Försvaret
Totalförsvaret har, liksom i många andra delar av landet, intressen i Markbygden. Försvarets intressen är emellertid generellt av
sådan karaktär att de inte beskrivs i utredningsrapporter.
Samråd hålls löpande med Försvarsmakten som har uttryckt att
vindkraftverk inte kommer accepteras inom delar av Etapp 2. I
yttrande 2008-08-29 anger försvaret att 89-91% av angivna verk
inom hela Markbygdenområdet kan uppföras.
Influensområde Arvidsjaurs flygplats
Figur 2.6.4 Arvidsjaur flygplats och Vidselbasens influensområden
i förhållande till Markbygdens vindkraftpark. Den turkosa ytan är
TMA, sk terminalområde, för Vidselbasen. Cirklarna är MSA-ytor
(minimun sector altitude).
OMRÅDESBESKRIVNING
Flyg
25
2.8 Geologi
Området som berörs av Markbygdens vindkraftpark, Etapp 2
tillhör Markbygden som ligger i gränsen mellan den naturgeografiska regionen som kallas ”Norrlands vågiga bergkullterräng med
mellanboreala skogsområden” och ”Norra norrlands och norra
Finlands barrskogsområden och bergkullslätter”. Hela området
ligger över högsta kustlinjen och den största delen av områdets
fastmarker utgörs av morän. Stora områden med torvmarker återfinns i områdets myrar och andra våtmarker.
Topografin har en tydlig nordväst-sydostorientering, präglad av
inlandsisens inverkan, se figur 2.8.1. I områdets norra del, kring
Stenberget och Långtjärnberget, finns tydliga kvartärgeologiska
spår (spår från senaste istiden) med talrika isälvsrännor, ändmoräner, moränkullar och mycket stor- och rikblockig terräng (figur
2.8.2). Övriga delar av Etapp 2 har en mindre dramatisk geologi
med mjukt formade moränryggar (figur 2.8.3). Mycket lite berg i
dagen förekommer inom Etapp 2.
Berggrunden består övervägande av sura, kvarts- och fältspatsrika bergarter eller granit. Därför är näringsförhållandena generellt
sett relativt magra, se figur 2.8.4.
OMRÅDESBESKRIVNING
Berggrunden har måttlig grundvattenkapacitet och inga grundvattenförande jordarter finns inom området för Etapp 2, se figur
2.8.5.
26
Figur 2.8.1 Jordartskarta, SGU. Kartan visar att morän och torv dominerar inom Etapp 2.
Figur 2.8.3 Mjukt kuperad terräng med moränhöjder centralt inom
området. Foto Enetjärn Natur AB.
Figur 2.8.4 Utsnitt ur berggrundskarta, SGU.
Figur 2.8.5 Utsnitt ur grundvattenkarta, SGU.
OMRÅDESBESKRIVNING
Figur 2.8.2 Brant och storblockig terräng på Långtjärnbergets södra
sluttning. Foto Enetjärn Natur AB.
27
2.9 Rennäring
Etapp 2 av vindkraftparken planeras i renbetesområdet inom
betesmarker som används av Östra Kikkejaure skogssameby och i
kanten av Semisjaur-Njarg samebys renbetesmarker, se figur 2.9.1
Samebyarnas betesområden. Östra Kikkejaure är den sameby som
mest berörs av det planerade vindkraftprojektet.
OMRÅDESBESKRIVNING
Enligt regeringens tillåtlighetsbeslut för Markbygdens vindkraftpark ska vindkraftanläggningens påverkan på rennäringen
följas upp genom ett uppföljningsprogram. Undersökningarna
ska avse påverkan under byggnads- och anläggningsarbetena och
under driften i jämförelse med förhållandena innan uppförandet.
Uppföljningsprogrammet påbörjades hösten 2010. Avrapportering till länsstyrelsen kommer att ske årligen fram till programmets slut. Nulägesbeskrivningen avseende rennäringen bygger till
stor del på hittillsvarande resultat av uppföljningsprogrammet för
Östra Kikkejaure respektive Semisjaur-Njarg samebyar.
28
Betesområden
Hela utredningsområdet Etapp 2 ingår i vinterbetesland för
Östra Kikkejaure och Semisjaur-Njarg, se figur 2.9.2 Årstidsland,
som används för renskötsel under renskötselårets vinterperiod.
Tiden då dessa marker får brukas enligt rennäringslagen är 1
oktober till 30 april.
Östra Kikkejaure
Östra Kikkejaure är en skogssameby som bedriver renskötsel från
områdena väster om Moskosel och österut till kusten vid Piteå.
Skogssamebyar har sina åretruntmarker ovanför lappmarksgränsen och sina vinterbetesmarker nedanför denna gräns. Tiden på
året som vinterbetesmarkerna får brukas enligt rennäringslagen är
1 oktober till 30 april. Nyttjandet av området varierar mycket från
år till år beroende på bl.a. vind- och snöförhållanden. Östra Kikkejaures åretruntmarker ligger väster om Markbygdens vindkraftpark i Arvidsjaurs kommun.
Figur 2.9.1 Samebyarnas betesområden. Gult område utgör även i sin helhet vinterbetesland för Semisjaur-Njarg.
Förutom streckat blått åretruntland så utgör hela det blåa området vinterbetesland för Östra Kikkejaure.
Flytten mot vinterbetesmarkerna börjar i regel under oktober
månad. De första markerna som brukas är de som finns väster
om stambanan, det vill säga inom det område där Markbygdens
vindkrafts planerade Etapp 2 ligger. Dessa brukas ungefär under
perioden oktober till december.
Skiljning och slaktuttag görs ofta i en av samebyns viktigaste
anläggningar, Huvåsen. Vid anläggningen finns ett flertal hagar
som kan nyttjas för utfodring och övernattning i samband med
skiljningen.
På grund av Markbygdenområdets höglänta placering i landskapet kommer ofta rikligt med snö tidigt på vintern. De stora
snömängderna försvårar renarnas bete avsevärt under stora delar
av vintern och gör att området är lämpligt för bete under förjulsvintern innan snömängden har blivit för stor. Beroende på snöförhållanden kan dock scenariot vara det omvända, det vill säga
att man börjar betet närmare kusten och sedan brukar områden i
väster senare på vintern.
Figur 2.9.2 Betande renar i Markbygdenområdet förvintern 2012. Foto Tyréns AB.
Vårflytten sker i regel i början av april från områdena nere vid
kusten och pågår i ca 5-10 dagar. Det är främst då som utpekade
flyttleder av riksintresse brukas, men lastbil kan användas för flytt
delar av eller hela sträckan. Flytt sker då till samebyns åretruntmarker.
Semisjaur-Njarg
Semisjaur-Njarg nyttjar flyttleder öster om utredningsområdet
för Etapp 2 (se figur 2.9.3).
Semisjaur-Njarg
Strategiska områden motsvarar de krav som ställs för att renskötaren ska kunna samla ihop en hjord. De aktuella områdena
används av samebyn vintertid för att samla renarna inför slakt,
skiljning och flyttning till vinterlanden. Uppsamlingsområden är
marker dit renarna beger sig vid viss vindriktning och väderlek
och där de sedan har benägenhet att stanna upp. Ytan har ingen
exakt avgränsning utan anger det huvudsakliga området under
normala förhållanden. Uppsamlingsområdet som berörs innefattar även trivselland. Dit söker sig renarna naturligt för bete och
De marker som berörs av Markbygdens vindkraftparks Etapp 2
för Semisjaur-Njarg används under renskötselårets vinterperiod.
Samebyn nyttjar för närvarande inte dessa marker i någon större
omfattning. Man menar att det beror på att angränsande samebyars renar har betat upp dessa marker innan Semisjaur- Njarg har
hunnit ner till vinterbetesmarkerna. Det är vanligt att renar passerar över samebygränserna in på angränsande samebyars marker.
Det är framförallt renar från Östra Kikkejaur som kommer in på
Semisjaur-Njargs marker. Betestrycket från andra samebyars renar upplevs som ett problem för Semisjaur-Njarg och har därför
lyfts fram i uppföljningsprogrammet.
Enligt samebyn har betestrycket från Östra Kikkejaurs renar fått
till följd att Semisjaur-Njarg måste stanna kvar längre i åretruntmarkerna. Områden som trampas upp av andra samebyars renar
kan inte nyttjas av Semisjaur-Njarg under den säsongen. Följden
är att man inte kan ha lika många renar som man skulle önska
och att man kan inte variera nyttjandet av vinterbetesmarkerna
utan tvingas övernyttja de ”skonade markerna”. Den nordvästra
gruppen är nästan alltid tvungen att stödutfodra renarna från
februari och fram till vårflytten.
Östra Kikkejaure
Området kring Stor-Huvberget (sydvästligaste delen av utredningsområdet) berör ett uppsamlingsområde för Östra Kikkejaure, se figur 2.9.4 Samebyarnas strategiska områden. I eller i
anslutning till uppsamlingsområden finns ett antal anläggningar
för renskötselarbetet, se figurer 2.9.3 och 2.9.4. Exempel på
anläggningar är arbetshage, kåta och beteshage. Samtliga anläggningar är lokaliserade utanför utbyggnadsområdet för Etapp 2.
Semisjaur-Njarg
Inget av Semisjaur-Njargs strategiska områden berörs direkt av
utredningsområdet för Etapp 2.
Övergångshage Beteshage
Övergångshage
Beteshage
Östra kikkejaure
BeteshageBeteshage
Östra kikkejaure Övergångshage
Östra kikkejaure
Arbetshage
Kåta
Östra kikkejaure
Östra kikkejaure
Östra kikkejaure
De norra vinterbetesgrupperna inom Semisjaur-Njarg, som är
de som påverkas av den planerade vindkraftparken, brukar flytta
ner renarna till vinterbetesmarken under perioden 1 december –
15 januari.
Flyttleder
Östra kikkejaure
Beteshage
Östra kikkejaure
0
1
2
3
4
5 km
Strategiska områden rennäring
Arbetshage
Beteshage
trivselland
renstängsel
Östra Kikkejaure
Östra Kikkejaure har flyttleder i nordväst-sydostriktning på
vardera sidan av Etapp 2. En flyttled går över Långtjärnberget
i norra delen av området, där det också finns ett område som
används för rastbete under flyttning. En annan flyttled går över
Bänkerberget i öster, fram till en passageplats över järnvägen (se
figur 2.9.3).
flyttled
Arbetshage
anläggningar
Östra kikkejaure
svår passage
Renvaktarstuga
Östra kikkejaure
rastbete
uppsamlingsområde
´
Figur 2.9.3 Samebyarnas strategiska områden. De gröna områdena utgör uppsamlingsområden, men även trivselområden för Östra Kikkejaures
renar.
OMRÅDESBESKRIVNING
Semisjaur-Njarg är en fjällsameby med åretruntmarker på ömse
sidor om Silvervägen från Arjeplog och västerut till norska
gränsen. Samebyn har inget sammanhängande betesområde från
åretruntmarkerna till kusten.
Strategiska områden
vila under längre period. Dessa har betingelser i topografin och
betet som gör att renarna trivs där.
29
Konkurrerande markanvändningar
Skogsbruket är det största konkurrerande intresset i området.
Genom avverkning av äldre skog och markberedning försvinner
eller försämras betet. Plantering av contortatall försämrar betet
och innebär stora praktiska problem för renskötseln då det i princip inte går att ta sig fram med skoter i områdena.
Vägar, inte minst skogsbilvägar ökar tillgängligheten för människor till skogsområden som annars är tämligen ostörda, vilket
kan orsaka störningar på renarna.
Stambanan har en starkt avskärande effekt på samebyarnas
områden och innebär en svår passage. Dåliga stängsel har även
inneburit att renar hamnat innanför stängselområdet med omfattande renpåkörningar som följd
Större vägar inom samebyarnas marker medför att det årligen
sker ett antal renpåkörningar. E4 utgör ett hinder då områden
närmast kusten ska brukas.
Vindkraft finns idag i Dragaliden (12 vindkraftverk) sydost om
Etapp 2. Inom Östra Kikkejaues område finns även Bondön med
18 vindkraftverk. När Etapp 1 är utbyggd kommer påverkan på
Östra Kikkejaures renskötsel sannolikt vara betydande. Vilken effekt vindkraften har på renar är inte helt klarlagt, men kunskapen
ökar ständigt tack vare ett flertal pågåense forskningsprojekt.
Bebyggelsen är tätare ju närmare kusten man kommer med bl.a.
sämre betesro för renarna som följd.
OMRÅDESBESKRIVNING
Inom hela vinterbetesmarkerna medför det rörliga friluftslivet
i form av bl.a. jakt och skotertrafik en påverkan. Påverkan från
friluftsliv är störst närmare kusten.
30
Figur 2.9.4 Renskiljningsanläggningen vid Huvåsen. Foto Piteå kommun.
Figur 2.9.5 och 2.9.6 Renar längs väg 545 öster om Etapp 2 i januari 2012. Foto Tyréns AB.
2.10 Landskapsbild
Landskapsbildsanalys
I beskrivningen av landskapsbilden tas ett lite större område i
beaktande än det område som berörs av Markbygdens vindkraftpark, Etapp 2. Detta för att de planerade vindkraftverken kommer att synas över ett större område och påverka den visuella
upplevelsen av landskapet.
Denna analys av landskapsbilden är bland annat baserad på begrepp ur Kevin Lynch metod att analysera landskapet. Metoden
används för att beskriva områdets läsbarhet och tydlighet med
hjälp av huvudbegrepp som stråk, knutpunkter och landmärken.
Även landskapsrum och topografi, struktur och riktning, skala
och komplexitet samt vyplatser beskrivs.
Utredningsområdet för Etapp 2 är en del av en svagt välvd
höjdplatå och ligger i sin helhet över den högsta kustlinjen, som
i den här delen av Norrbotten återfinns ca 220 meter över havet.
Området består av fyra långsträckta höjdryggar som reser sig mot
nordväst, åtskiljda av tre dalgångar i nordvästlig-sydostlig riktning. Mot sydost fortsätter höjdpartiet i den höjdrygg som utgör
Markbygdens vindparks Etapp 1. I den stora skalan är landskapets nordost-sydvästorienterade struktur mycket tydlig, se figur
2.10.1. Terrängformerna är generellt stora, mjukt och runt formade med få dramatiska inslag. Några av Piteå kommuns högsta
berg finns i området. Markbygden skjuter fram som en ”udde” av
inlandets bergiga terräng, ut i kustlandets flackare landskap och
utgör gränsland mellan kustlandets och inlandets landskap.
Landskapskaraktärer
Etapp 2 omfattas av tre olika översiktliga landskapskaraktärer, se
figur 2.10.1. Huvuddelen har karaktären storskaligt, mjukt kuperat landskap med tydlig struktur/riktning. Långa, runda höjdryg-
Sjörikt
mosaiklandskap
Bergigt utan
tydlig riktning
I den stora skalan är såväl Etapp 1 som Etapp 2 en del av en
mycket stor vidsträckt skogsbygd som domineras av barrskog.
Skogsbruket är intensivt med stora arealer ungskog och hyggen.
Inom Etapp 2 ger stora hyggen och vidsträckta myrområden
möjlighet till långa utblickar i delar av området. I dalarna mellan
höjdryggarna finns sjöar och vattendrag. På höjdstråken finns få
tjärnar men gott om myrmark. Ett flertal små bäckar avvattnar
våtmarkerna mot dalgångarna.
Landskapet kring Etapp 2 utgör Piteå kommuns mest vildmarkspräglade och ostörda område. Ett fåtal större byar finns
i omgivningen, tex Långträsk, Koler och Storsund i öster och
Gråträsk i väster. Dessa har utvecklats vid vattendrag och sjöar
längs viktiga kommunikationsstråk som järnvägen och större vägar.
Landskapsbilden är den samlade bilden av den visuella
upplevelsen av landskapets uppbyggnad och olika beståndsdelar. Grundelementen i landskapet kan definieras
genom nyckelbegrepp som identitet, struktur, skala, färg
etc. Landskapsbilden kan sägas vara en sammanfattning
av naturgivna förutsättningar, historisk och nuvarande
användning samt hur vi som betraktare tolkar detta. Upplevelsen är individuell men påverkas av kunskap, erfarenheter och kulturella förutsättningar.
Mjukt
kt kuperat
kup
med
tydlig riktni
riktning NV-SO
Småbrutet med
uppstickande toppar
Huvuddelen av bebyggelsen inom Etapp 2 finns i det centrala
dalstråket längs en serie sjöar. Bebyggelsen är sparsam och utgörs
till övervägande del av fritidshus eller äldre bostadshus som idag
används som fritidshus. Jordbruksmark finns i begränsad utsträckning i anslutning till bebyggelsen, dock inga aktiva jordbruk.
Flacka, mjukt
formade höjder
Figur 2.10.1 Landskapets strukturer: Riktningar, karaktärsområden, landskapsrum, stråk/vägar.
OMRÅDESBESKRIVNING
Beskrivning
Landskapsbild
31
gar reser sig i det skogsdominerade landskapet. Stora myrområden och hyggen ger delvis bergen kalfjällsliknande karaktär när
de betraktas på avstånd, speciellt på vintern. I väster går Etapp
2 in i ett landskapsavsnitt med högre, mer markerade berg som
saknar tydlig riktning och struktur, och i söder omfattar en del av
Etapp 2 ett par toppar i ett landskapsavsnitt som är mer småbrutet, med ett antal distinkta, inte så stora bergstoppar som sticker
upp ur det omgivande skogslandskapet.
en struktur som är lätt att läsa av på platser där man kan få en
överblick. Ofta hindrar dock skogen möjligheterna att få en större
överblick.
Stråk är de leder vi rör oss på och utifrån vilka vi kan observera
andra element i omgivningen. Tydliga stråk i området utgörs
av vägar genom och i närheten av Markbygdens vindkraftpark,
Etapp 2 (figur 2.10.1). Rörelsestråken i landskapet har historiskt
följt höjdryggar, sjöar och vattendrag, där det har varit lättast att
komma fram sommar- respektive vintertid. Dagens modernare
vägar går delvis på tvärs med de naturliga riktningarna, då andra
kriterier har varit avgörande för vägarnas dragning. Förutom de
allmänna vägarna finns ett flertal skogsbilvägar, vilkas tillkomst
har styrts av var större avverkningar har förekommit.
Struktur, riktning och stråk
Topografin i Etapp 2 är tydligt nordväst-sydostorienterat (se figur
2.10.1). Såväl i den större som i den mindre skalan är landskapet format av inlandsisens rörelse. Höjdryggar, myrar sjöar och
vattendrag är orienterade i samma riktning. Detta ger landskapet
Ett flertal landskapliga enheter kan urskiljas inom Etapp 2 med
omgivningar, till exempel Åbyälven, Lillpiteälven och dalgången
Bänkerträsket-Smalträsket-Brännträsket och sjöarna centralt i
området, Bänkerberget, Långtjärnberget, Nakterberget, Dubblabergen, Sodokberget-Färskberget, Flottakammen, Stor-Huvberget, Skällberget samt det flacka, slättliknande området öster om
Sodokberget, se figur 2.10.2.
Nakterberget
Brännträsket
Dubblabergen
Ku
t
rn
tjä
ng
Lå rget
be
et
de
sk
vli
trä
jär
er
an
n
Sodokberget
an
be
en
Gr
n
lid
lve
rg
e
t
Lillp
iteä
erb
erg
et
Landmärken
Landmärken är fysiska objekt som bidrar till orienterbarheten (figur 2.10.2). Områdets främsta landmärke är masten eller
tornet på Bänkerbergets topp. Bänkerbergets tydliga profil, där
det ligger norr om sjön, omgivet av lägre, flackare mark, förstärks
ytterligare av tornet på toppen. Berget och tornet är ett markant
landmärke från såväl Kolerträsk och Björkheden som från Bänkerträsk och Södra Brännträsk.
Andra landmärken i området är Stor-Huvberget och Lill-Huvberget som är väl synliga längs Åbyälvens dalgång, samt Dragalidens vindkraftpark sydost om Etapp 2. Dragaliden kommer dock
att få minskad effekt som landmärke när Markbygdens vindkraftparks Etapp 1 är byggd.
a
av
Åb
yä
en
nk
St
OMRÅDESBESKRIVNING
Bä
id
nk
32
M
ul
Bä
Flottakammen
Skala och komplexitet
Landskapet inom Etapp 2 är storskaligt och domineras av vidsträckta barrskogsområden med långa myrstråk, stora hyggen och
relativt stora sjöar. Större delen av Etapp 2 utgörs av de två mjukt
och storskaligt formade höjdryggarna med Manjärvliden-Stavaliden respektive Granliden och dalgången med sjöarna däremellan. I väster, med början vid Dubblabergen, Flottakammen och
Sodokberget, är landskapet fortfarande storskaligt men betydligt
mer komplext med branta bergssidor och trånga dalar i olika riktningar. Norr om Kutuliden och söder om Åbyälven är landskapet
mer småskaligt med ett gytter av små sjöar, slingrande bäckar och
kullar. I söder även med uppstickande markerade bergsklackar
som Stor-Huvberget och Skällberget. Åbyälven själv utgör en
serie med småskaliga och väl definierade landskapsrum.
lven
Stor-Huvberget
Skällberget
Figur 2.10.2 Objekt i landskapet: Urskiljbara enheter, landmärken, markanta terrängformer, utblickspunkter.
Knutpunkter
Knutpunkter är platser dit folk färdas eller uppehåller sig. Inom
Etapp 2 utgör bebyggelsen vid de centrala sjöarna viktiga knutpunkter. I området i stort utgörs knutpunkterna framför allt av
omkringliggande byar och samhällen som boende och besökande
är på väg till eller från, framför allt Koler, Långträsk och Storsund.
Området för Etapp 2 betraktat från närliggande vägmiljöer och
bebyggelse
Markbygdens vindkraftpark Etapp 2 ligger i ett glest befolkat
skogslandskap. Förutom från bebyggelsen inne i Etapp 2 upplevs
området främst från bebyggelse i områdets närhet. Från Långsel, väster om etappen, syns Sodokbergets västsluttning på nära
håll och Stor-Huvberget i fjärran. Bänkerberget och i viss mån
Långtjärnberget ses från bebyggelsen längs Brännträsket och
Bänkerträsket.
Väg 543 passerar genom Etapp 2 på sin väg mellan Koler och
Lauker (se karta figur 2.6.3). I öppna partier kan man från vägen
få en överblick över delar av området. Även för trafikanter på väg
544, som går norrut från Koler, ges utblickar dels mot höjderna
i väster, dels mot Bänkerberget i nordost. Även från övriga vägar
kan mindre vyar öppna sig mot området. I figur 2.10.2, markeras
viktiga utblickspunkter från vägarna.
Känsliga områden
Foton
Ett antal områden med särskilt känslig landskapsbild har identifierats (se figur 2.10.3) med hänsyn till deras exponerade lägen,
särpräglade topografiska former och strukturella samband:
På följande sidor visas foton från Etapp 2 med omgivningar (figurer 2.10.5 - 2.10.20). Fotona är numrerade 1-16 och fotopunkterna redovisas på kartan nedan, figur 2.10.4.
•
Bänkerbergets sydvästsida
•
Långtjärnbergets östsida
•
Norrdubblas östsida
•
Stenberget
•
Flottakammen
•
Färskberget
•
Sodokbergets sydvästsida
•
Stor-Huvberget
4
16
3
12
15
5
6
14
8
13
11
9
7
2
1
Figur 2.10.3 Områden med särskilt känslig landskapsbild markerade med gula fält.
Figur 2.10.4 Karta över fotopunkter för foton på följande sidor.
OMRÅDESBESKRIVNING
10
33
1
3
Figur 2.10.5 Vy från Stor-Huvberget mot öster över Åbyälven mot Granliden. Dragalidens vindkraftpark anas vid horisonten till
höger Foto Svevind.
2
Figur 2.10.7 Vy från Stenberget mot sydost. Bänkerberget till vänster, Bänkerträsket centralt
i bild och Koler till höger. Foto Enetjärn Natur AB.
OMRÅDESBESKRIVNING
4
34
Figur 2.10.6 Vy från Stor-Huvberget mot nordost över Åbyälven med Dubblabergen i fonden. Foto Svevind.
Figur 2.10.8 Vy från Stenberget mot bergslandskapet norr om vindkraftparken. Åselet centralt i bild. Foto Enetjärn Natur AB.
5
Figur 2.10.9 Vy mot sydost från Långsel längs Åbyälven mot Sodokberget till vänster och Stor-Huvberget. Foto Tyréns AB.
Figur 2.10.11 Lillpiteälven nedströms väg 543 mellan Mellanträsket och Stavaträsket. Foto Tyréns AB.
Figur 2.10.10 Vy mot nordväst från väg 543 väster om Manjärvträsket. Foto Tyréns AB.
8
Figur 2.10.12 Manträsk med Manjärvliden i fonden. Foto Tyréns AB.
9
Figur 2.10.13 Manträsk med Granliden i fonden. Foto Tyréns AB.
OMRÅDESBESKRIVNING
7
6
35
10
11
Figur 2.10.14 Vy från sydväst från skogsbilväg mot Hästberget. Foto Tyréns AB.
Figur 2.10.15 Vy mot nordväst från väg 543 mot Manjärvliden. Foto Tyréns AB.
12
13
Figur 2.10.17 Åbyälven söder om kommungränsen mellan Piteå och Arvidsjaur.
Foto Tyréns AB.
OMRÅDESBESKRIVNING
Figur 2.10.16 Vy från nordost från skogsbilväg mot Flottakammen. Foto Tyréns AB.
36
14
Figur 2.10.18 Vy från Kolerträsk mot Bänkerberget. Foto
Tyréns AB.
15
Figur 2.10.19 Bänkerberget från Bänkerträsk. Foto
Tyréns AB.
16
Figur 2.10.20 Långtjärnsberget från Kroksundsliden, nordväst om Bänkerberget. Foto Tyréns
AB.
Markbygden domineras helt av barrskog och ligger i den del av
norra Sverige som historiskt sett domineras av tallskogar. Området för vindkraftetableringen består främst av bolagsägd produk-
tionsskog med stora arealer ungskog och hyggen. Dessa
skogsbestånd har varken höga naturvärden eller är känsliga
för ingrepp. I området finns dock ett antal skogar, våtmarker och vattendrag med höga naturvärden.
Bolaget började inventera området inför tillåtlighetsansökan 2008 och sedan har kunskaperna fördjupats med ett
Kunskapsunderlag och inventeringar
•
September 2000, augusti 2003: Länsstyrelsen i Norrbotten fältinventering av Våtmarker klass 1 (VMI)
•
Mars - april åren 2008-2011 Örninventeringar från hela Piteå kommun och Markbygdenområdet (Piteå kommun resp. Svevind AB) - se separat PM till Länsstyrelsen.
•
Juni 2008 – fågelinventering av våtmarker av VMI klass 1 objekt (Svevind, Enetjärn
Natur).
•
Augusti - oktober 2009: Inventering och bedömning av naturvärden för Markbygden Etapp 1 (Svevind, Enetjärn Natur)
•
Juli-november 2011: Inventering och bedömning av naturvärden för Markbygden
Etapp 2 (Svevind, Enetjärn Natur)
•
Augusti 2011, Fladdermusinventering Markbygden (Svevind, Noctula)
•
Årsrapport 2011 av Uppföljningsprogram för fauna och flora för Markbygden. Programmet innefattar linjetaxering och revirkartering fåglar, kungsörnsuppföljning,
spillningsinventering däggdjur, florainventeringar (Svevind, Enetjärn Natur)
•
Naturinventering av Storbäcken och Rudtjärnsbäcken 2012 (Svevind, Hushållningssällskapet Rådgivning Nord)
•
Juni 2012: fågelinventering (linjetaxering och revirkartering) av skog och våtmarker
Etapp 2
•
September - oktober 2012: Kompletterande naturvärdesinventering, Flottakammen (Svevind, Enetjärn Natur)
•
Oktober 2012: : Inventering av fladdermushabitat vid Bastatjärnen (Svevind, Enetjärn Natur)
•
Årsrapport 2012 av Uppföljningsprogram för fauna och flora för Markbygden. Programmet innefattar linjetaxering och revirkartering fåglar, kungsörnsuppföljning,
spillningsinventering däggdjur, florainventeringar (Svevind, Enetjärn Natur)
•
Mars-april 2013: Inventering av ugglor i Markbygden (del i Uppföljningsprogrammet för fauna och flora)
•
Mars-april 2013: Inventering av kungsörn i Markbygden (del i Uppföljningsprogrammet för fauna och flora)
•
Augusti 2013: Inventering av kungsörn vid två boplatser i Markbygden (del i Uppföljningsprogrammet för fauna och flora)
•
Referensmaterial i form av årligt återkommande inventeringar av standardrutter,
Lunds universitet, zoologiska institutionen. Häckfågeltaxering med fast standardrutt, kombinerad linje- och punkttaxering. Etapp 2 jämförs med intilliggande rutter
och speciellt ruta 24K7C som ligger precis norr om Etapp 2.
•
Observationer registrerade i Artportalen. www.artportalen.se
•
Inventeringsdata från projekt pilgrimsfalk
•
Skogsbolagens inventeringar (Sveaskogs naturvärdesinventering, SCAs naturvärdesinventering)
•
Piteå kommuns inventering
OMRÅDESBESKRIVNING
2.11 Naturmiljö
Figur 2.11.1 Karta över Natura 2000, Naturreservat och strandskydd.
37
antal fördjupade inventeringar och information från bland annat
länsstyrelse, kommun och skogsbolag. Nedan följer en sammanfattning av naturmiljön i området. Samtliga naturvärdesobjekten
(utom Sodokberget) beskrivs i bolagets naturinventering och områden som nämns under kapitlen om skogsmark, våtmarker samt
sjöar och vattendrag nedan har hänvisning inom parentes till
objekt-id i bolagets naturinventering (se figur 2.11.2 samt bilaga
B). I figur 2.11.6 redogörs för de naturvärdesklasser som använts
vid inventeringen
Nedan presenteras naturmiljön mer specifikt under delrubrikerna skogsmark, våtmark, sjöar och vattendrag samt olika djurgrupper. Under respektive delrubrik finns eventuella skyddade områden specificerade. Natura 2000-områdena inklusive Åbyälven,
Piteälven och Byskeälven finns beskrivna ytterligare i kapitel 2.3.
Skogsmark
OMRÅDESBESKRIVNING
Huvuddelen av skogen inom utredningsområdet för Etapp 2
är brukad skog utan särskilt höga naturvärden (se figur 2.11.4).
Mindre skogsbestånd med mycket höga naturvärden (klass 1 och
2) finns dock spritt i området. Tillsammans utgör de 676 ha, det
vill säga 4,2 % av arealen. Flest objekt med höga naturvärden
finns i områdets norra och västra delar. Geografiskt ligger områdena spridda från varandra, med brukad skog emellan, vilket
medför att de har dålig konnektivitet (kontakt) i landskapet. Det
gör att arter knutna till skogarna med höga naturvärden har svårt
att sprida sig mellan områdena. Alla skogsområden klassade som
värdefulla har inte något lagligt skydd som hindrar dem från avverkning. Vissa är utpekade som nyckelbiotoper av skogsstyrelsen,
men inte heller detta säkerställer dess skydd.
38
Karaktäristiskt för flera av objekten med högt naturvärde är att
de har ett påtagligt inslag av asp som i många fall är grov. Äldre
aspar med grov barkstruktur är ofta värdar för många signal- och
rödlistade arter, t ex stor aspticka, aspgelélav och skinnlav. Många
av de asprika områdena har också inslag av äldre sälgträd, som
också ofta har påväxt av intressanta arter så som doftticka, stuplav, bårdlav, lunglav och skrovellav. Inslaget av lövträd (även rönn
och björk) är också av betydelse för fåglar och insekter. Se figur
2.11.3.
Figur 2.11.2 Karta över naturvärden identifierade vid inventering 2011. Naturvärdesklasser enligt tabell, figur 2.11.6.
Inom 1 mil från Etapp 2-området finns 14 naturreservat som
består av gammal skog av olika kvaliteter. Inom utredningsområdet finns dock bara två reservat; Dubblabergen samt Sodokberget. Övriga naturreservat ligger utanför utredningsområde för
Etapp 2.
Naturreservatet, och utredningsområdet, angränsar till Sveaskogs Ekopark Dubblabergen, ett ca 4600 ha stort område som
invigdes 2007. Ekoparker utgör en del av Sveaskogs naturvårdssatsningar. Minst hälften av marken i en ekopark ska användas
för naturvårdsändamål. Idag utgör ca 3200 ha av området pro-
duktiv skogsmark men inom dem finns områden som är lämpliga
att restaurera, framförallt genom tillskapande av död ved. Målet
är att naturvårdsandelen i ekoparken ska vara ungefär 56 %. Inom
ekoparken finns naturvårdsintressanta miljöer som hänglavsrika
höglägesgranskogar, lövrika brandsuccessioner och stavatallskogar
som uppkommit naturligt efter brand och som aldrig blivit brukade. Området har ett stort inslag av myrmarker och oreglerade
älvar som ger upphov till sumpskogar och artrika strandskogar.
Nakteberget
Nakteberget (id 1 i naturinventeringen) är ett 364 ha stort
naturreservat och Natura 2000-område. Området är kuperat
och på de högsta topparna har skogen karaktär av fjällurskog.
Naturreservatet har en rik flora med många sällsynta växter och
fågelfaunan inkluderar arter som ex tjäder, tretåig hackspett och
pärluggla.
Nakteberget ligger utanför utredningsområdet för vindkraftpar-
Figur 2.11.3. Naturvärdesskog med brandspår, lågor och död ved. Foto Enetjärn Natur.
ken (ca tre kilometer norr om Dubblabergen), men invid ett av
kraftledningsalternativen (alternativ nordväst).
Sodokberget
Sodokbergets naturreservat (id AG och AH i figur 2.11.2)
bildades i augusti 2011 och är ett ca 110 ha stort område i den
västra delen av utredningsområdet. Skogarna i reservatet består av
lövrika barrblandskogar som vuxit upp efter en hård skogsbrand
som drog fram över berget under andra hälften av 1800-talet.
Skogen på den västra delen av Sodokberget är urskogsartad med
både påtagligt grova och riktigt gamla granar, samt smågranar
som är föryngrade på gamla halvt nedbrutna lågor. Det finns även
torrakor och högstubbar av gran. Lövinslaget av björk och sälg är
ganska litet (ca fem procent), men höjer värdet på objektet. Andelen död ved är påtagligt hög med lång kontinuitet av liggande
död ved. Den östra delen av Sodokberget har något yngre skog
och inte lika god tillgång på död ved som västra delen, men ingår
också i reservatet.
Figur 2.11.4 Utredningsområdet domineras av produktionsskog. Foto Enetjärn Natur
OMRÅDESBESKRIVNING
Dubblabergen
Dubblabergen (id A i figur 2.11.2) är ett 1119 ha stort naturreservat, som ligger precis i anslutning till och delvis inom vindkraftsområdets nordvästra del, se figur 2.11.1. Dubblabergen är i
princip opåverkat av skogsbruk, vilket gör området unikt i landskapet som i övrigt brukats hårt. Terrängen i reservatet är kuperad och mellan bergen och kullarna ligger det små sjöar och långsmala myrmarker. Stora delar av området brandhärjades omkring
1830-talet, vilket resulterat i att brandpräglad granskog med stort
inslag av lövträd dominerar i området. Utanför utredningsområdet, i reservatområdets mitt finns dock en mycket gammal granskog som undkommit skogsbränderna. Naturreservatet ligger på
gränsen mellan Arvidsjaur, Piteå och Älvsbyns kommuner.
39
Norrdal
Ett 53 ha stort naturreservat och Natura 2000-område som
utgörs av två låga talldominerade sluttningar med mellanliggande
myr och sumpskog (id 4 i naturinventeringen). Här finns tallar
av imponerande storlek och en rik förekomst av grova torrakor,
fallna träd och hålträd.
Norrdal ligger ca fyra kilometer sydväst om Sodokberget och
intill ett av kraftledningsalternativen (alternativ sydväst).
Våtmarker
Våtmarker med höga naturvärden finns i ett stråk från nordväst
till sydost och detta karaktäriserar hela området. Även vid Bänkerberget i det nordöstra delområdet, finns ett sådant myrstråk.
Tillsammans utgör våtmarksområdena 1782 ha, vilket är 11 % av
utredningsområdets yta.
Till skillnad från de skogliga naturvärdesobjekten är våtmarkerna ofta länkade till varandra till exempel genom att de binds
samman av bäckar och fuktstråk, se figur 2.11.2. Om vattenflödet skulle ändras i en del riskerar stora delar av lägre liggande
myrstråk att påverkas. Denna höga grad av konnektivitet mellan
våtmarkernas naturvärden i landskapet är därför viktig att bevara.
OMRÅDESBESKRIVNING
Figur 2.11.5. Lunglav är exempel på intressant art som finns bland
annat på Norrdubblabergen. Lunglav indikerar höga naturvärden
och växer på gamla, grova lövträd. Foto Enetjärn Natur.
40
De allra flesta våtmarkerna är blandmyrar av sträng-flarktyp (se
figur 2.11.8), det vill säga omväxlande fuktiga och blöta partier.
Det är i huvudsak löst sammansatta mjukmattor av blötväxande
vitmossor i de fuktigare stråken, flarkarna, och fastare sammanfogade vitmossor på de torrare strängarna, där det också finns
ett buskskikt av olika ris så som dvärgbjörk, kråkbär och ljung.
Stora delar av myrarna är bevuxna av olika arter av halvgräs som
trådstarr, tuvull, snip och på blötare partier ängsull. Mineralfattiga
förhållanden råder nästan överallt vilket leder till att floran på
myrarna är trivial. På en myr i nordväst vid Dubblabergen finns
en liten orkidé, myggblomster, som till skillnad från andra orkidéer inte kräver högt mark-pH eller hög mineralhalt. Denna utgör
ett intressant tillskott till floran ur naturvärdessynpunkt.
Naturvärdesklass
Bedömning
Innebörd
1
Högsta naturvärde
Värdekärna
Opåverkade naturmiljöer med ett stort inslag av värdefulla strukturer och/eller arter, alternativt delvis påverkade miljöer med ett stort inslag av värdefulla strukturer och/eller arter.
2
Högt naturvärde
3
Ordinärt
Påverkade naturmiljöer med ett visst inslag av värdefulla strukturer eller arter, alternativt
opåverkade naturmiljöer med ett ringa inslag av värdefulla strukturer eller arter.
Låga naturvärden och starkt påverkad mark.
Figur 2.11.6. Naturvärdesklasser enligt naturinventering 2011, jämför karta, figur 2.11.2.
Rödlistekategorier
NT – Nära hotad
VU – Sårbar
EN – Starkt hotad
CR – Akut hotad
Sträng-flarkmyrarna är av särskilt värde för våtmarksfåglarna
inom området, framförallt för vadare. Detta beskrivs närmare i
avsnittet Fåglar nedan.
Många myrar har en mosaik av öppna våtmarker och mer
trädbeklädda partier, både på myrholmar och i kantzonen. Dessa
områden är ofta relativt opåverkade av människan, vilket gör att
träden kan vara gamla och området kan ha höga naturvärden.
Det finns också kulturspår så som stämpling av träd och barktäkt
i vissa områden. Exempel på områden med väl bevarat trädskikt
är Vägamyren (id T och U se figur 2.11.2) norr om Bänkerberget,
som har gott om gamla tallar med platta kronor. Även Däckmyran (id AD figur 2.11.2), Lag-Hjällmyran-Hjällmyran (id AF
figur 2.11.2) och delar av Stavamyran-Björkmyran (id AP och
AR figur 2.11.2) har kantzoner med gamla vackra tallar.
De myrar som har hög eller mycket hög grad av mångformighet
och hydrologisk variation samt naturliga övergångszoner mellan skog och myr har bedömts till klass 1, medan de med mindre
mångformighet har bedömts till klass 2. Det har dock ofta varit
svårt att dra gräns mellan klass 1 och klass 2-områden då de flesta
myrarna är mångformiga, så en helhetsbedömning för varje myr
har gjorts.
I nordväst och i söder är några mindre delar av myrarna dikade,
vilket innebär att hydrologin förändrats lokalt och myren har
blivit torrare. Det leder till igenväxning och att naturvärdena
försvinner. Dessa områden har undantagits från de klassade områdena.
Bolagets våtmarksinventering har utförts genom att länsstyrelsens våtmarksinventering (VMI) först studerats. De har justerats
mot ortofoto och sen har fältbesök gjorts. I det fall dessa visat
att verkligheten avviker från de först nämnda handlingarna har
gränserna ritats om. Eftersom bolagets inventering är färskare
och grundar sig på fältbesök så bedöms den vara mer korrekt för
utredningsområde Etapp 2 än VMI. Det har dock visat sig i kontakt med Piteå kommun att både VMI och bolagets inventering
verkar ha gjort gränsdragningar som inte stämmer helt med våtmarkernas utbredning på ortofoto. Våtmarkernas verkliga utbredning kommer att beaktas vid anläggandet av vindkraftparken.
Lillpiteälven (id AX figur 2.11.2) har, från Stavaträskets mynning till utredningsområdets östgräns, till stor del fina kantzoner
med äldre granskog och inslag av löv. Älven är på sträckan inte så
mycket av en älv utan snarare en stor bäck då den varierar mellan
två och fem meter i bredd. Lillpiteälven har mestadels hårdbotten
med omväxlande forssträckor och långsammare vattenföring och
hyser höga naturvärden och bestånd av skyddsvärda arter som
exempelvis föryngrande flodpärlmusslor, utter och öring. Biflödet
Hästbergsbäcken (id J figur 2.11.2) är smal och slingrande med
omväxlande hård- och mjukbotten. Omgivande kantzoner består
av senvuxen skog med äldre gran samt glasbjörk och gråal och har
höga naturvärden.
Sjöar och vattendrag
Lillpiteälven med dess huvudfåra, källflöden och sjösystem, utgör
det dominerande avrinningsområdet, ca 70 procent, av utredningsområdet för Etapp 2. Piteälven, Åbyälven och Byskeälven
är angränsande avrinningsområden norr respektive söder om
Lillpiteälvens avrinningsområde. Dessa älvar, med biflöden, utgör
Natura 2000-områden och beskrivs ytterligare i kapitel 2.3. Byskeälven har dock inte några biflöden som berörs av Etapp 2 och
beskrivs endast under kapitel 2.3 Natura 2000. Avrinningsområden visas i figur 2.11.7.
Lillpiteälven
Lillpiteälven rinner från nordväst till sydost genom Bastaträsket,
Mellanträsket och Stavaträsket innan den mynnar i Piteälven utanför utredningsområdet (se figur 2.11.9). Förutom själva huvudfåran finns ett biflöde, Holmträskbäcken, som utgör ett källflöde
till Lillpiteälvens vattensystem.
Lillpiteälven vattensystem omfattas av miljökvalitetsnormer för
dess vattenförekomster inom utredningsområdet. Två av de sex
klassade vattenförekomsterna omfattas av ett generellt undantag
på grund av att risk finns att kvalitetsmålet god ekologisk vattenstatus inte kan uppnås till 2015. Vattenförekomsterna i fråga är
Stavaträsket och inflödet (Lillpiteälven) till Stavaträsket. Skälet
till undantaget är morfologiska förändringar och kontinuitetsförändringar. Se vidare om miljökvalitetsnormer i tabell, figur 2.4.1
och karta över vattenförekomster i figur 2.4.4.
Piteälven
Rudtjärnsbäcken är ett mindre biflöde till Piteälven som har
sina källflöden utanför utredningsområdet vid Dubblabergen för
att sedan passera utredningsområdet i nordväst och avvattnar
Dubblamyran (se figur 2.11.9). Vidare rinner vattendraget norrut
ut ur utredningsområdet för anslutning till andra biflöden till
Piteälven. Piteälvens vattensystem tillhör Natura 2000-område
på grund av älvens naturtyper, främst ”oligo- och mesotrofa sjöar”
och ”naturliga större vattendrag av fennoskandisk typ”, och dess
höga naturvärden med förekomst av exempelvis lax, utter och
flodpärlmussla. Delar av Rudtjärnsbäcken omfattas av miljökvalitetsnormer för vattenförekomster inom utredningsområdet. Se
vidare om miljökvalitetsnormer i tabell, figur 2.4.1 och karta över
vattenförekomster i figur 2.4.4.
Etapp 2
Etapp 2
Etapp 1
Etapp 3
Delavrinningsområden som
tillhör Natura 2000 vattendrag
Etapp 3
Utredningsområde
Delavrinningsområde Piteälven
Delavrinningsområde Åbyälven
Delavrinningsområde Byskeälven
Natura 2000 vattendrag
0
5
10 km
Figur 2.11.7 Karta över huvudsakliga avrinningsområden.
Figur 2.11.8. Våtmark av sträng-flarktyp, dvs omväxlande fuktiga och blöta partier. Foto Enetjärn Natur.
OMRÅDESBESKRIVNING
Etapp 2
41
Åbyälven
Storbäcken är ett mindre biflöde till Åbyälven och har sina
källflöden utom utredningsområdets sydvästra del och passerar
och avvattnar utredningsområdet i sydöstlig riktning för att ca 3
km utanför utredningsområdet ansluta till Åbyälvens huvudfåra.
Åbyälvens vattensystem tillhör Natura 2000-område på grund
av älvens naturtyper, främst Oligo- och mesotrofa sjöar och
Naturliga större vattendrag av fennoskandisk typ, och dess höga
naturvärden med förekomst av exempelvis lax, utter och flodpärlmussla.
OMRÅDESBESKRIVNING
Åbyälven omfattas även av miljökvalitetsnormer enligt fisk och
musselvattenförordningen. Delar av Storbäcken omfattas av miljökvalitetsnormer för vattenförekomster inom utredningsområdet.
Se vidare om miljökvalitetsnormer i tabell, figur 2.4.1 och karta
över vattenförekomster i figur 2.4.4.
42
Figur 2.11.9. Lillpiteälven vid Stavaträsket. Foto Enetjärn Natur.
Djur
Somliga av de aktuella arterna är känsliga för mänsklig störning
eller riskerar att utsättas för förföljelse. För att inte röja lokaler för
känsliga arter bifogas inte alla rapporter från fågelinventeringarna
till MKB:n, utan inlämnas separat till länsstyrelsen så att resultaten kan behandlas konfidentiellt.
Marklevande däggdjur
Inom utredningsområdet förekommer de vanligaste däggdjuren.
Älg, ren, rådjur, skogshare och räv har påträffats i samband med
olika inventeringar. Allmännare arter så som mård, mink, ekorre,
hermelin, småvessla och olika smågnagare och näbbmöss förväntas förekomma i varierande antal mellan olika år. Enstaka förekomster av grävling är också möjlig, vilken är sedd inom Etapp
1. Även björn, lo och utter förekommer i området. I samband
med naturvärdesinventeringen påträffades björnspillning inom
utredningsområdet och spillning har även påträffats i andra delar
av Markbygden. Markbygden ligger inom björnens huvudsakliga
reproduktionsområde och i området finns lämpliga livsmiljöer. I
samband med fågelinventering i Markbygdenområdet 2008 observerades ett lodjur, dock inte inom Etapp 2. Markbygden ligger
inom lodjurets utbredningsområde, och inom en del av länet som
har en fast reproducerande stam av lodjur. Utter har observerats
vid ett par tillfällen i närheten av utredningsområdet, bland annat
vid Tällträsket och Arvidsträsket. I samband med naturvärdesinventeringen observerades också utter i utredningsområdets norra
del. Spår efter utter i snön har också setts några gånger under
pågående örn- och uggleinventeringar i området. Utter är ett
svårsett djur och bakom dessa fåtaliga observationer döljer sig
sannolikt regelbunden förekomst, både inom och i närheten av
utredningsområdet.
Fladdermöss
En särskild fladdermusinventering vid Markbygden 2011 visade
förekomst av nordisk fladdermus inom utredningsområdet, om än
med förhållandevis glesa observationer. Nordisk fladdermus var
den enda fladdermusart som noterades vid inventeringen. Inom
Figur 2.11.10. Rudtjärnsbäcken. Foto Enetjärn Natur.
I området kring Bastatjärnen finns lämpliga miljöer för fladdermöss, främst i form av födosöksmiljöer men möjligen även sommarboplatser. I det kärva klimat som råder i Markbygden antas
fladdermöss inte kunna övervintra annat än i delvis uppvärmda
byggnader, t ex på vindar i åretruntbostäder. Bebyggelsemiljöer (som ofta är bra födosöksplatser och dessutom kan erbjuda
uppvärmda boplatser) finns i Manjärvträsk, Koler och Kolerträsk,
däremot inte vid Bastatjärnen. Fladdermöss förflyttar sig främst
längs ledlinjer i landskapet såsom vattendrag och dalgångar.
Man kan därför anta att fladdermössen i området rör sig mellan
lämpliga boplatser och födosöksplatser längs Lillpiteälven och
Stavaträsket.
Nordisk fladdermus är den vanligaste fladdermusarten i Sverige
med en utbredning från sydli-gaste Skåne till Lappland. Nordisk
fladdermus förekommer i de flesta slags miljöer, såsom jordbrukslandskap, kuster, vil¬laområden och skog av alla slag. Arten jagar i
öppet landskap och i öppna gläntor i skogen. Arten bildar nästan
alltid sina yngelkolonier inne i hus.
Alla fladdermöss är skyddade enligt artskyddsförordningen.
Grod- och kräldjur
Några grod- eller kräldjur har inte påträffats i området. Förekomst av åkergroda, skogsödla, vanlig padda, huggorm är möjlig
och mer eller mindre sannolikt i området. Detta utifrån arternas
utbredning och krav på livsmiljö samt områdets naturmiljöer.
Flodpärlmussla
Flodpärlmussla (rödlistad som EN, starkt hotad) finns i de nedströms liggande vattendragen Lillpiteälven, Piteälven och Åbyälven. Huruvida flodpärlmussla även finns i de mindre vattendragen inom Markbygden Etapp 2 har inte utretts men förekomst
kan inte uteslutas.
Insekter
Någon särskild inventering av insekter har inte gjorts inom Etapp
2. Kontakter med entomologer i Norrbotten som togs 2007
under arbetet med den övergripande MKB:n för tillåtlighetsansökan visade dock inte på några särskilt skyddsvärda förekomster
av insekter inom Markbygdenområdet. Vid kontroll i artportalen
har inga fynd av rödlistade insekter noterats. Bredkantad dykare
(utpekad av EU:s Art- och habitatdirektiv skulle kunna förekomma i Piteälvens och Åbyälvens Natura 2000-områden och med
enstaka förekomster även i områdets sjöar, även om inga säkra
fynduppgifter hittats.
Fåglar
Inventeringsinsatser
Fågelfaunan inventerades 2008 på utvalda delar av de mest
skyddsvärda våtmarkerna inom Etapp 2. Fågellivet på klass 1-våtmarkerna har också översiktligt inventerats under länsstyrelsens
våtmarksinventering 2000 respektive 2003. För att ge en mer
heltäckande bild av fågellivet i Etapp 2 har sedan ytterligare en
inventering, med linjetaxering och förenklad revirkartering, gjorts
under sommaren 2012. Vidare har bolaget, i syfte att långsiktigt
följa upp vindkraftens påverkan på fågelfaunan i Markbygden,
påbörjat ett uppföljningsprogram av fåglar. Uppföljningsprogrammet genomförs framförallt inom Etapp 1, men delar av
Etapp 2 täcks in med två linjerutter och en våtmark där fågellivet
följs. Dessa inventeringar har gjorts 2011 och 2012.
Vidare har kungsörn inventerats i hela utredningsområdet för
vindkraft i Markbygden. Dessa inventeringar har utförts årligen
sedan 2008 (en särskild sekretessbelagd bilaga som sammanfattar
dessa resultat och slutsatser bifogas). Inventeringarna har utförts
under mars och april månad, en period då kungsörnspar spelflyger och aktivt markerar sina revir inför häckningen. Utöver de
inventeringar som utförts av bolaget har Piteå kommun under
2008-2011 utfört inventeringar av såväl kungsörn som havsörn
i hela kommunen. Återkommande inventering av kungsörn i
Markbygdenområdet är en del av det pågående uppföljningsprogram som genomförts 2011-2013 och för detta utgör genomförda inventeringar av kungsörn från 2008-2011 ett bakgrundsunderlag. Kompletterande inventeringar på två boplatser som berör
Etapp 2 har också genomförts i augusti 2013 (se sekretessbelagd
bilaga G).
Generellt om häckande fåglar
De fågelarter inom Markbygdens Etapp 2 som är upptagna på
den nationella rödlistan förekommer i etappområdet med glesa
eller små populationer eller endast med enstaka par. Av fågelarter
som tillhör rödlistans kategori VU sårbar har brushane observerats under häckningstid och antas förekomma regelbundet inom
området med enstaka par. Rosenfink och ortolansparv (VU) kan
också ha enstaka förekomster i området men i övrigt tillhör övriga arter den lägsta rödlistekategorin NT nära hotad.
Rovfåglar
Kungsörn (rödlistad som NT nära hotad) häckar med några par
i Markbygdenområdet. Dessutom besöker yngre icke-häckande
kungsörnar trakten, främst under vinterhalvåret. Dessa kan röra
sig över området i sin jakt på byte eller kadaver. Området Etapp
2 berör två etablerade kungsörnsrevir vars boplatser och örnrörelser har dokumenterats väl under fältstudier 2008-2013 och gett
värdefull kunskap om hur örnarna nyttjar området. För detaljer
se särskild sekretessbelagd bilaga G. De övriga revir av kungsörn
som är kända i trakten ligger väster och norr om Etapp 2, på avsevärt avstånd. Under de fältstudier av kungsörn som gjorts 20082013 har örnar från de reviren endast vid något enstaka tillfälle
rört sig närmare Etapp 2 än 4 km, och aldrig närmare än 2 km.
Resultaten visar tydligt att örnar från dessa revir inte regelbundet
nyttjar området Etapp 2.
När det gäller andra rovfågelarter bedöms förekomsten generellt
vara gles bland annat på grund av det hårda skogsbruket som
Nedan ges en sammanfattning av resultaten från genomförda
fågelinventeringar. Fullständiga artlistor finns i inventeringsrapporterna. Vad gäller resultaten från kungsörnsinventeringarna så
finns dessa redovisade i rapporter men av sekretesskäl är detta
material inte offentligt tillgängligt.
Vad gäller resultat från pågående uppföljningsprogram så sker
redovisningen till länsstyrelsen på årlig basis.
Figur 2.11.11 Kungsörn.
OMRÅDESBESKRIVNING
utredningsområdet Markbygden Etapp 2 registrerades arten med
större aktivitet vid Bastatjärn (längs Lillpiteälven) samt vid Koler
och Kolerträsk strax utanför utredningsområdet. Det är dock inte
säkert att den höga aktiviteten vid Bastatjärn också innebär en
hög täthet (många individer) eftersom registreringen gjordes av
en automatisk inspelningsutrustning (s.k. autobox). Högre aktivitet noterades även vid Strömnäs och nära Rokån längre österut.
43
lett till brist på lämpliga boträd och att miljöerna i Markbygden
är relativt fattiga vad gäller bytesdjur. Några särskilt skyddsvärda
arter förtjänar ändå ett omnämnande:
Havsörn (NT) har vid ett fåtal tillfällen under tidig vår observerats sträcka i nordlig riktning över det stora utredningsområdet
vid Markbygden, främst över området för Etapp 2. De havsörnsrevir som påträffats i Piteå kommun ligger dock i direkt anslutning till kusten och inte i närheten av området för Etapp 2 i
Markbygden.
Pilgrimsfalk (VU) häckar i närheten av Markbygdenområdet,
men inga par finns etablerade inom Etapp 2 eller dess omedelbara närhet. Tyngdpunkten i artens utbredning i Norrbotten
ligger längre norrut och västerut i länet men arten ökar och är i
Norrland för närvarande under långsam spridning söderut och
närmare kusten.
Fiskgjuse (inte rödlistad) häckar längs Åbyälven. Inom Etapp
2 finns för arten lämpliga miljöer och fiskesjöar vid Bastaträsket,
Manjärvträsket, Stavaträsket, Stor-Bröträsket och Holmträsket.
Arten har observerats under inventeringar i området 2008 och
2012, dock inte med några tecken på boplatser.
OMRÅDESBESKRIVNING
Bivråk (rödlistad VU, sårbar) är en av de få rödlistade arter i
området som tillhör någon av de något högre hotkategorierna.
Bivråk har observerats i Markbygden Etapp 1 där den också kan
häcka med något enstaka par. Inom Markbygden Etapp 2 är det
dock tveksamt om det finns någon lämplig häckningsmiljö (högproduktiv ogallrad skog, gärna nära vatten).
44
Fjällvråk (NT) är en art som vid tidigare bedömningar sagts
kunna häcka med enstaka par inom Markbygden. Ingen häckning
är dock bekräftad inom området för Etapp 2 och arten har inte
heller observerats under de inventeringar som gjorts.
och mångformiga, med strängar och flarkar, bäckar, tjärnar och
mindre vattenspeglar. Den här typen av miljöer är av värde för
exempelvis tjäder, orre, trana, blå kärrhök, stenfalk, ljungpipare,
grönbena, brushane, drillsnäppa, storspov, slaguggla, jorduggla,
tretåig hackspett och videsparv.
Av våtmarksfåglar är det främst myrhäckande fåglar som förekommer med tätare stammar inom området för Markbygden
Etapp 2. På myrarna inom Etapp 2 förekommer arter som dalripa, trana, ljungpipare, enkelbeckasin, småspov, gluttsnäppa, grönbena, gulärla och videsparv. Gulärla och grönbena är de vanligast
förekommande arterna.
Däremot har inga förekomster hittats av sällsynta och mer krävande arter som sädgås och myrsnäppa, till skillnad från Etapp 1,
vilket visar att våtmarksområdena inte är av allra högsta värde för
våtmarksfåglar.
De långsträckta myrarna mellan Stor-Bastamyran och Stavamyran utgör ett för Norrlands kustland mycket stort sammanhängande stråk av blandmyrar. Stavamyran, längs Stavaträsket
och Lillpiteälven, är ett tydligt exempel, liksom den fågelrika
Storstenmyran längre åt söder. Även Vägamyran vid Bänkerberget och Stormyran intill Lillpiteälven i områdets sydöstra del har
en art- och individrik fauna av våtmarksfåglar. Våtmarker i och
nära Etapp 2 som på förhand bedömdes kunna ha höga värden
för fågellivet inventerades 2008 och 2011-2012. De utpekade och
rödlistade arter som hittats på de olika myrarna är:
•
Stormyran: Sångsvan, Orre, Trana, Ljungpipare, Brushane,
Grönbena, Tretåig hackspett, Videsparv
•
Storstenmyran: Sångsvan, Trana, Ljungpipare, Storspov,
Grönbena, Hökuggla
•
Stavamyran: Trana, Grönbena, Videsparv
Blå kärrhök (NT) har också tidigare bedömts kunna häcka inom
Markbygden. Arten har dock inte observerats inom Etapp 2 trots
att de våtmarker som skulle vara möjliga häckningsplatser har
inventerats.
•
Hjällmyran: Orre, Tornseglare, Videsparv
•
Bäckmyran: Trana, Grönbena
•
Stor-Bastamyran: Ljungpipare
Stenfalk (inte rödlistad) antas häcka med enstaka par i skog nära
myrar och öppnare marker, även om den inte observerats under
de genomförda inventeringarna.
•
Dammyran: Videsparv
•
Vägamyran: Orre, Trana, Grönbena, Tretåig hackspett, Videsparv
Våtmarksfåglar
Av de våtmarker som i naturinventeringen bedömts till naturvärdesklass 1 och 2 är ett flertal koncentrerade till ett nordostligtsydvästligt stråk i av långsträckta våtmarker och sjöar från Holmsjön till områdena längs Lillpiteälven. Flera våtmarker är odikade
I områdets näringsfattiga skogssjöar och tjärnar häckar sångsvan, storlom, knipa samt troligtvis fiskmås och drillsnäppa med
några par vardera. De utgör också fiskeplatser för fiskgjuse. Observationer av storlom har under inventeringarna gjorts i följande
större sjöar i och nära utbyggnadsområdet Etapp 2:
•
Holmträsket
•
Stavaträsket
•
Manjärvträsket
Den totala artlistan motsvarar ungefär vad man kan vänta sig i
regionen. Andfåglar är generellt sällsynta och det beror troligen
på att större öppna vattenytor med rikare växtlighet saknas på
flera av våtmarkerna.
Skogslevande fåglar
Några av de vanligaste arterna i områdets brukade skogsmiljöer
är trädpiplärka, rödstjärt, lövsångare, bofink och bergfink. Goda
stammar finns av alla i regionen förekommande skogshöns: tjäder,
orre, järpe och dalripa.
Eftersom skogen domineras av yngre produktionsbestånd saknas
många skogslevande fågelarter som kräver gamla grova träd, lövskog och hålträd. I kantzoner mot våtmarker och vattendrag samt
i kvarlämnad gammelskog kan man dock stöta på den rödlistade
arten tretåig hackspett (NT). Även lavskrika (NT) förekommer
mer sällsynt i området. I asprika branter och sluttningar samt på
hyggen kan troligen enstaka par av gråspett häcka.
Figur 2.11.12. Övervintrande and i Lillpiteälven i januari.
Foto Tyréns AB.
Det finns inom Etapp 2 inga kända spelplatser för tjäder utan
närmaste dokumenterade spelplats ligger 500 m från utredningsområdet. Kvarlämnade äldre skogsområden vid Långtjärnberget
och Södra Stenberget utgör dock möjliga spelplatser. Miljöer där
hönor och kycklingar kan söka föda i skydd för rovdjur finns dock
på relativt många platser inom Etapp 2. Det rör sig om granskog
med blåbärsris, surdråg och myrmark. Dessa miljöer är mycket
viktiga för tjäderns reproduktion och miljöerna ligger ofta flera
km från spelplatsen.
dokberget, Södra Stenberget, Långtjärnberget, Nymyrberget och
Stor-Huvberget (figur 4.9.2). Det som är gemensamt för dessa
är en blandning av äldre tall- eller grandominerade skogar med
surdråg eller rörligt vatten och ett påtagligt inslag av asp, al och
björk.
ningen, främst vid det centrala stråket av sjöar och långsträckta
myrar. Det rör sig bland annat om mindre antal sångsvanar, änder
och vadare under vår och höst.
Den här typen av miljöer är av värde för exempelvis fjällvråk,
järpe, tjäder, sparvuggla, slaguggla, lappuggla, hökuggla, pärluggla,
gråspett, tretåig hackspett, spillkråka, lavskrika och videsparv.
Av ugglor är pärluggla den vanligast förekommande arten. Pärluggla häckar sparsamt spridd i området. Sparvuggla finns troligtvis i små antal, liksom något enstaka par av hökuggla. Skogarna
bedöms dock, på grund av brist på lämpliga boplatser, vara fattiga
på ovanligare ugglearter som hökuggla, slaguggla och lappuggla
(NT). Under de uggleinventeringar som genomfördes våren 2013
inom uppföljningsprogrammet för Markbygdenprojektet hördes
några få spelande pärlugglor samt en hökuggla i eller intill Etapp
2. Jorduggla bedöms kunna häcka med något par på myrarna
inom området under år med god gnagartillgång.
Övriga arter
Fåglar knutna till kulturmarker är i jämförelse med omgivande
landskap mycket sällsynta i Markbygdenområdet. Fjäll- och
kustarter saknas helt.
Artskyddsförordningen (2007:845) är en lagstiftning som innebär
fridlysning av ett antal arter och alla vilda fåglar, samt skydd av
deras livsmiljöer. Artskyddsförordningen införlivar EU:s art- och
habitatdirektiv samt fågeldirektiv i svensk lagstiftning.
Till förordningen hör två listor med arter, bilaga 1 och 2. Förenklat kan man säga att alla de listade arterna är fridlysta, d.v.s.
man får inte samla in, skada eller döda de listade arterna. För
arterna i bilaga 1 är dessutom arternas livsmiljöer skyddade och
får inte förstöras.
De fåglar som omfattas av Artskyddsförordningen och som
har påträffats inom Markbygden Etapp 2 är storlom, sångsvan, kungsörn, havsörn, fiskgjuse, orre, tjäder, trana, brushane,
ljungpipare, grönbena, storspov, hökuggla, pärluggla, tornseglare, gråspett, spillkråka, tretåig hackspett, lavskrika, törnskata
och videsparv. Observera att i enlighet med Naturvårdsverkets
handledning är det endast arter som markerats med B och/eller
är upptagna på den nationella rödlistan som tas upp här. Av de
arter som tas upp i Artskyddsförordningens bilaga 1 har, förutom
fåglar, fyra arter påträffats inom Markbygden Etapp 2 eller i dess
omedelbara närhet; nordisk fladdermus, björn, lodjur och utter.
Observationer har gjorts i samband med de olika inventeringar
som utförts i utredningsområdet.
Ytterligare arter som kan antas förekomma i området eller dess
närområde är åkergroda, bredkantad dykare, salskrake, bivråk, blå
kärrhök, fjällvråk, stenfalk, järpe, drillsnäppa, sparvuggla, slaguggla, lappuggla, jorduggla, göktyta, mindre hackspett, rosenfink
och ortolansparv. Detta antagande grundas på kännedomen om
arternas utbredning och livsmiljöer.
Av de arter som tas upp i Artskyddsförordningens bilaga 2 har
spindelblomster, jungfru marie nycklar, myggblomster, revlummer och doftticka påträffats i Markbygden Etapp 2 i samband
med de naturvärdesinventeringar som utförts där. Ytterligare
arter som kan antas förekomma i området eller dess närområde är
skogsödla, vanlig padda, huggorm, knärot, korallrot, skogsnycklar, nattviol, plattlummer, mattlummer, lopplummer, fjällummer,
strandlummer och höstlåsbräken. Detta antagande grundas på
kännedomen om arternas utbredning och livsmiljöer.
Figur 2.11.13. Naturvärdesskogarna är viktiga biotoper för skogsfåglar. Foto Enetjärn Natur.
OMRÅDESBESKRIVNING
Bland värdefulla skogsmiljöer utmärker sig sex områden som
extra skyddsvärda för fågellivet. Områdena är Dubblabergen, So-
Generellt om flyttande och rastande fåglar
I tidigare MKB inför tillåtlighetsprövningen framhölls att Markbygdenområdet då inte var känt som ett område med viktiga
sträckleder eller rastplatser för flyttande fåglar. De fältstudier som
gjorts sedan dess i samband med naturvärdesinventering samt
olika fågelinventeringar har bekräftat detta. Ett litet antal våtmarksfåglar bedöms ändå rasta i området för Etapp 2 under flytt-
Artskyddsförordningen
45
2.12 Kulturmiljö
Kulturmiljövård syftar till att skydda, vårda och utveckla våra
kulturmiljöer. Med kulturmiljöer avses miljöer, karaktärer, strukturer och enskilda objekt som tydligt speglar vår historia och som
berättar om människors liv och verksamhet i förfluten tid.
Mark- och vattenområden som har nationell betydelse för
bevarande eller utveckling av kulturmiljövärden kan klassificeras
som riksintresseområden. Dessa områden är av nationellt intresse
och ska hävdas i den kommunala fysiska planeringen och i andra
beslut om markanvändning. Områdena ska skyddas mot åtgärder
som påtagligt kan skada de värden som är av riksintresse.
Objekt, strukturer och karaktärer som belyser platsens historia såsom ett äldre odlingslandskap, bebyggelse, äldre vägsystem, fornlämningar eller rester av industriella verksamheter kan
betraktas som en kulturell, social och ekonomisk resurs. Dessa
resurser kan utnyttjas i samband med utveckling och förändring
av vårt samhälle.
I det immateriella kulturarvet ingår ort- och platsnamn, berättelser och traditioner. Namnen anknyter till platsens historiska
verksamheter och berättelser och traditioner stärker kulturmiljöns
Helhetsmiljöer, områden med bevarade historiska strukturer,
karaktärer eller objekt kan vara intressanta ur regionalt eller kommunalt perspektiv. Områden som särskilt ingående belyser viktiga
delar ur kommunens historia är även de värdefulla.
OMRÅDESBESKRIVNING
Kunskapsunderlag och inventeringar
46
•
Riksantikvarieämbetets fornminnesregister FORNSÖK,
www.raa.se
•
Tittskåpet på hemsidan för Länsstyrelsen i Norrbottens
län, www.lansstyrelsen.se/Norrbotten
•
Husera, Piteås kommunala kulturmiljöprogram. www.
pitea.se
•
Norrbottens kulturmiljöprogram 2010-2020
•
Vårt hävdade Norrbotten. Program för bevarande av odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden i Norrbotten. Rapport 1993:6. Länsstyreslen i Norrbotten län.
•
Årsbok 2011. Piteå museum.
•
Markbygden från skogsbygd till industrilandskap – landskap, bebyggelse och livsmiljö. 2010. Piteå museum.
•
Värdefulla vägmiljöer i Norrbottens och Västerbottens län.
Publikation 2001:22 Vägverket.
•
Särskild arkeologisk utredning Pite kronopark 1:57, mfl.
Landskapsarkeologerna 2011.
•
4000-9000-serien. Inventering av kulturhistoriska lämningar. Piteå museum.
Figur 2.12.1 Karta med kulturmiljöer och värdefulla objekt.
karaktär. Värdet i en kulturmiljö kan vara rent vetenskapligt där
arkeologiska undersökningar kan ge svar om vår förhistioria, föremålsfynd kan berätta om teknik, hantverk och handelskontakter.
Upplevelsevärdet handlar om miljöns värde för brukare och/eller
besökare och innefattar även miljöns betydelse för ortens identitet eller dess symboliska betydelse. Kulturmiljöns bruksvärde kan
bestå i att miljön används i dess ursprungliga funktion.
Utredningsområdet präglas av lämningar från framför allt två
perioder av människans historia; stenålder och historisk tid
(1700-talet och framåt). De spår som finns kvar från stenålder är
koncentrerade till sjöar och vattendrag, främst längs Åbyälven.
De historiska spåren visar ett extensivt utnyttjande av naturen, i
form av skogsbruk, slåtter och nomadiserande och stationär betesdrift. I utredningsområdet finns viss bebyggelse som anknyter
till de näringar som bedrivits i området.
I och i anslutning till utredningsområdet finns nationellt, regionalt och kommunalt utpekade värdefulla kulturmiljöer. Här följer
en redogörelse för utpekade kulturmiljöer nära Markbygdens
vindkraftpark, Etapp 2.
Nationella, regionala och kommunala intressen
Lagen om kulturminnen
En del av de fysiska lämningarna utgör fasta fornlämningar och
övriga kulturhistoriska lämningar och skyddas därmed enligt Lag
om kulturminnen (KML). Fasta fornlämningar är, enligt KML,
lämningar efter människors verksamhet under forna tider, som
har tillkommit genom äldre tiders bruk och som är varaktigt
övergivna. Kulturmiljöer och värdefulla objekt redovisas på karta,
se figur 2.12.1. Kända fornlämningar redovisas även i tabell, figur
2.12.8 och 2.12.9. Enligt portalparagrafen till KML är det en nationell angelägenhet att skydda och vårda vår kulturmiljö. Ansvaret för detta delas av alla. Såväl enskilda som myndigheter skall
Figur 2.12.2 Holmträsket. Foto Enetjärn Natur AB.
visa hänsyn och aktsamhet mot kulturmiljön. Den som planerar
eller utför ett arbete ska se till att skador på kulturmiljön såvitt
möjligt undviks eller begränsas.
Enligt 2 kap KML är det förbjudet att utan tillstånd rubba, ta
bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering eller
på annat sätt ändra eller skada en fast fornlämning. Till en fast
fornlämning hör ett så stort område på marken eller på sjöbotten som behövs för att bevara fornlämningen och ge den ett
tillräckligt utrymme med hänsyn till dess art och betydelse. Detta
område benämns fornlämningsområde och bestäms av länsstyrelsen. Den som vill rubba, ändra eller ta bort en fast fornlämning eller övrig kulturhistorisk lämning ska ansöka om tillstånd
hos länsstyrelsen. Länsstyrelsen får lämna sådant tillstånd endast
om fornlämningen eller den övriga kulturhistoriska lämningen
medför hinder eller olägenhet som inte står i rimligt förhållande
till fornlämningens betydelse.
Inför det fortsatta arbetet med planeringen för vindkraftparken
ska en särskild arkeologisk utredning göras med syfte att identifiera eventuella lämningar som inte tidigare varit kända.
Kyrkomiljöer skyddas enligt 4 kap KML. De kyrkobyggnader
som ligger närmast aktuellt utredningsområde är Gråsträsks kapell, omkring 1,6 mil väster om Storhuvberget och Älvsbyns kyrka omkring 2,3 mil nordost om Bänkerberget. Gråträsks kapell
uppfördes 1934 på platsen för det gamla kapellet. Kapellet tillhör
Piteå församling. Älvsbyns kyrka är uppförd i Österbottnisk stil
och byggdes år 1808–1813. Avståndet mellan utredningsområdet
och dessa kyrkobyggnader är så långt att de inte bedöms påverkas
i vindkraftsprojektet och behandlas därför inte vidare.
Figur 2.12.3 Järnvägen i Koler. I bakgrunden syns vindkraftverken på
Dragaliden. Foto Tyréns AB.
I Norrbottens län finns en inventering av kulturhistoriska lämningar, vilken kallas 4000-9000-serien. De lämningar som ingår i
serien är inte registrerade i Riksantikvarieämbetets fornminnesregister. Dessa lämningar kan dock vid en registrering klassificeras
som fasta fornlämningar enligt Riksantikvarieämbetets praxis för
antikvarisk bedömning av kulturhistoriska lämningar.
Områden av riksintresse för kulturmiljövården
Inga områden av riksintresse för kulturmiljövården finns inom
utredningsområdet. Det finns tre riksintresseområden inom en
radie av tre mil. Lillpitedalen, riksintresse beteckning [K:BD
56] (Piteå socken) ligger tre mil öster om utredningsområdet. I
motiveringen till riksintresset står angivet att Lillpitedalen är ett
väl hävdat odlingslandskap med ett stort antal bevarade och samlade gårds- och bybildningar med många lokala särdrag. (Gårdsmiljö, Bymiljö). Uttrycket för riksintresset är ”Rik och väl hävdad
odlingsbygd med för länet ovanligt stort inslag av välbevarade
ängslador och Norrbottensgårdar.” Riksintresseområdet berörs
delvis genom att Lillpiteälven med dess delvis bebyggda stränder
löper genom utredningsområdet.
De två övriga är Byskeälven, riksintresse beteckning [K:AC 21]
( Jörn, Fällfors och Byske socknar) beläget i en av de parallella
dalgångarna omkring 1,4 mil söder om utredningsområdet och
Manjärv, riksintresse beteckning [K:BD 69] (Älvsbyns socken)
omkring 2,2 mil norr om utredningsområdet. Avståndet mellan utredningsområdet och dessa riksintresseområden är så långt
att de inte bedöms påverkas i vindkraftsprojektet och behandlas
därför inte vidare.
Figur 2.12.4 Vy över Bänkerträsket mot Bänkerberget.
Foto Enetjärn Natur AB.
OMRÅDESBESKRIVNING
Skydd och bevarande av kulturmiljövärden
47
Lyckoträsk, öster om vindkraftparken, Etapp 2
Bebyggelselämningar och tjärdalar kring sjön vittnar om de
kronotorp som funnits i området. Lyckoträsk har varit en viktig
fiskesjö för både samer och bönder. Se karta figur 2.12.1.
Strömnäs, ostsydost om vindkraftparken, Etapp 2
Strömnäs by består av att antal relativt välbevarade gårdar från
1920-talet med tillhörande odlingsmark av småbrukarkaraktär.
Området har även högsta klass (klass 1) i länets bevarandeplan
för odlingslandskapet. Se karta figur 2.12.1.
OMRÅDESBESKRIVNING
Koler, norr söder och öster om vindkraftparken, Etapp 2
Koler är ett typiskt stationssamhälle utmed Norra stambanan (figur 2.12.3) mellan Långträsk och Storsund. I Kolerområdet finns
en mängd fornlämningar som berättar att i trakten har människor
levt sedan stenåldern. De rika fiskesjöarna har varit viktiga näringsfång genom tiderna. (Piteå kommun kulturmiljöprogram, se
karta figur 2.12.1).
48
Ersträsk, ost-sydost om vindkraftparken, Etapp 2
Söder om landsvägen i Ersträsk ligger de så kallade Gammeltomterna som härrör från Nasafjällbrytningens andra epok under
1700-talet. De består av grunder, spismursrester, källargrop och
igenväxande åkrar. Rester av transportvägens kavelbroar finns
också (Piteå kommun kulturmiljöprogram, se karta figur 2.12.1).
Storsund, nordost om vindkraftparken, Etapp 2
Stationssamhället Storsund har upplevt både uppgång och fall.
Vid sekelskiftet 1900 blomstrade orten och på 1940-talet fanns
det både ett järnvägshotell och en konsumbutik i samhället. Samhällets karaktärsbyggnader har fått en medveten och tidstypisk
utformning (Piteå kommun kulturmiljöprogram, e karta figur
2.12.1).
Kulturhistoriskt värdefulla vägmiljöer och broar, Etapp 2
En inventering av kulturhistoriskt värdefulla vägar gjordes 2001
i Norrbotten och Västerbotten av Trafikverket. Här redovisas de
värdefulla vägarna kommunvis. Vägarna har gruppindelats med
utgångspunkt från dess värden men förutsättningarna för vägar
Figur 2.12.5 Bänkerträsket mot Lillpiteälven i söder. Foto Piteå kommun.
Figur 2.12.6 Slingrande grusväg och odlingslandskap i Björkheden. Foto Piteå kommun.
inom en och samma grupp skiljer sig något. Grupp 2 avser vägar
som har genomgått kraftiga förändringar men fortfarande löper i
en äldre sträckning och är omgiven av natur- och kulturhistoriskt
värdefulla miljöer och objekt. Grupp 1 avser vägar av äldre karaktär som fortfarande löper i en äldre sträckning och är omgiven av
natur- och kulturhistoriskt värdefulla miljöer och objekt (Värdefulla vägmiljöer i Norrbottens och Västerbottens län. Vägverket 2001). Kulturhistoriskt värdefulla vägar visas på karta, figur
2.12.1.
•
Väg 263, norr och söder om delområden i vindkraftparken
(grupp 2)
•
Väg 546, öster om delområden i vindkraftparken (grupp 1)
I den inventering som gjorts av broarna i Norrbottens län har
broar med kulturhistoriska värden delats in i tre klasser. De broar
som är belägna i nära anslutning till utredningsområdet har den
lägsta klassen (klass 3), broar med ett visst kulturhistoriskt värde.
Till denna klass hör de vanligaste brotyperna. Även broar som
genomgått mer omfattande underhållsarbeten, men där brons
•
Bro, väg 543, söder om Manträsk
•
Bro, väg 545, över Lillpiteälven
Bebyggelseutveckling i Markbygden
Topografi och naturgeografi
Utredningsområdet ligger i övergången mellan kust- och fjällbygden. Området består mestadels av skogsmark med inslag av
en mosaik av våtmarksområden som genomkorsas av vattendrag
huvudsakligen i nordväst-sydostlig riktning. Marknivån ligger
över högsta kustlinjen, vilket innebär att området ligger högre än
havsytans maximinivå vid inlandsisens avsmältning för omkring 9
000 år sedan(mellan 225 och 230 meter högre än dagens havsnivå). Jordarten ovan högsta kustlinjen domineras av moränjordar
med blandad materialstorlek.
Bytesdjurens vanor och vandringar var avgörande för hur människorna förflyttade sig i landskapet. Ofta bodde man i anslutning till sjöar och vattendrag med tillgång till färsk fisk och där
det var enkelt att färdas.
Inom och i anslutning till det aktuella utredningsområdet finns
spåren från de förhistoriska bosättningarna som bland annat
utgörs av skörbrända och skärviga stenar på marken som använts
för uppvärmning och matlagning. I kokgropen lagades maten.
I dess botten lade man uppvärmd sten. När stenen hade värmts
upp ett antal gånger, började den sintra och kunde inte på samma
sätt hålla värmen. De eldpåverkade stenarna ersattes då med nya
stenar. De kasserade stenarna lades ofta på hög. Dessa klassificeras som fasta fornlämningar. Vid boplatserna kan även finnas
spår av redskapstillverkning av stenverktyg. Boplatsgroparna har
framförallt en förvaringsfunktion vilket varit av stor betydelse
för att skydda födan mot rovdjur. Även härdar finns inom och i
anslutning till utredningsområdet och de flesta är bedömda som
fasta fornlämningar.
Förhistorisk tid
Allt sedan inlandsisens avsmältning har människorna i området
kunnat livnära sig på jakt och fiske i sjöar och vattendrag samt
på insamling av ätliga vegetabilier. I huvudsak på sydsluttningar
i områden i anslutning till vatten såsom längs den dåvarande
kusten eller till stora sjöar och älvar återfinns boplatslämningar
från denna tid. Förutom jakt och fiske levde människorna under
stenålder av insamling av frukt, bär och nötter. Från bosättningsområdena vid vattnet företogs vandringar in i skogslandet för att
jaga och fiska.
Under järnåldern intensifierades nyttjandet av inlandet ytterligare vilket kan sammanfalla med den begynnande samiska
renskötseln. Arkeolog Sven-Donald Hedman har konstaterat att
dateringen av undersökta härdar i övre Norrlands skogsområde
uppvisar ett entydigt mönster. I slutet av vendeltid och början av
vikingatid (omkring 700-800 e Kr f.) börjar boplatslokaler med
härdar uppträda i större koncentrationer. Ett nytt bosättningsmönster uppträder. Koncentrationen sker mot tallhedar med bra
renbete, intill myrar, småbäckar och tjärnar. Det tydliga geografiska boplatsmönstret bedöms enligt Hedman kvarstå längre fram
i tiden och tolkats tillhöra ett samiskt samhälle baserat på seminomadism (renskötsel kombinerad med jakt och fiske, Hedman
2003).
Figur 2.12.7 Utsikt från Dubblabergen åt nordost mot Åselet. Foto Sevind.
Samiska lämningstyper finns i och i anslutning till utredningsområdet. I vistena finns spår efter kåtor och renhagar. Bedömning
fast fornlämning likväl som övrig kulturhistorisk lämning förekommer för vistena medan samtliga gravar utgör fasta fornlämningar.
Historisk tid
Utanför kustbygden och i älvdalarna fanns vid början av nyare tid
ingen agrar bosättning. När tamrenen under medeltid successivt
kom att få en allt större betydelse, förändrades bosättningsmönstret för samerna. Boplatserna utefter vattendragen övergavs och
renens behov och vandringar efter bete styrde var man uppehöll
sig.
Under 1600- och 1700-talet genomgick samernas verksamhet
stora förändringar. Den tidigare intensiva renskötsel över mindre
territorier, där renarna vallades och mjölkades, kombinerad med
fiske, jakt och handel ersattes med en mer extensiv renskötsel.
Verksamheten kom nu att bli med specialiserad och inriktad
OMRÅDESBESKRIVNING
ursprungliga konstruktion fortfarande kan uppfattas, har placerats i denna klass. Ändringar och underhållsarbete av broar i klass
3 bör utföras varsamt så att broarnas kulturhistoriska värde inte
minskar. (Broarna i Norrbottens län. Vägverket och Länsstyrelsen 2005). Kulturhistoriskt värdefulla broar visas på karta, figur
2.12.1.
49
på renskötsel med större hjordar. Ännu berättar platsnamn och
fysiska lämningar såsom kåtatomter, visten och gravplatser om
områdets samiska verksamhet.
Under 1700-talet bedrev staten en intensiv propaganda för en
kolonisation av Norrlands inland. Det var främst boskapsskötsel
med god tillgång på skogsbete och myrslåtter man ägnade sig åt.
Avseende slåtter, så ägnade man sig åt en form av ängsbruk på
så kallade översilningsängar. Det var ängsmark som man genom
dämmen lät svämmas över på våren, för att senare torka upp.
Metoden gav en osedvanligt stor och näringsrik avkastning. Man
höll kor, får, get och ibland även en häst. Den starkt kuperade och
fragmentariska förekomsten av odlingsbar mark gjorde att tegarna blev små och låg långt ifrån varandra. Främst odlades korn
och potatis. Men jakt och fiske var avgörande för överlevnaden
i dessa trakter. Dock dröjde till långt in på 1800-talet innan nya
gårdar kom att anläggas inom utredningsområdet. Staten erbjöd
30 års skattefrihet mot att nybyggaren byggde en gård och bröt
upp och odlade ett visst antal hektar mark. Än idag finns det spår
kvar från slåtterbruket i form av vattendämmen och platsnamn,
såsom Ladumyran (sannolikt efter en ängslada som legat där),
Hässjemyran och Slåttesmyran.
Under 1900-talet växte mindre centra fram varav Manträsk var
ett. Här fanns det skola och såg till långt in på 1950-talet.
OMRÅDESBESKRIVNING
Kolonisationsprocessen fick till konsekvens att samerna trängdes
undan från de fiskevatten där de tidigare haft delar av sin utkomst, kombinerad med renskötseln. I stället kom nu den extensiva renskötseln att bli samernas dominerade näring för de grupper som inte integrerades i den framväxande samhällsstrukturen.
50
Industrialismen
Tillgången på skog och möjligheten till vidareförädling och avsalu av träkol och tjära kom att bli ett komplement till jakt, fiske
och jordbruk för invånarna i övergångsbygden, till långt in på
1900-talet. Under senare delen av 1800-talet förändrades skogsbruket i övre Norrland. Från att tidigare ha varit skogsbruk för
husbehov, växte verksamheten till en storskalig träindustri med
avsättning på stort avstånd från platsen. Detta innebar arbetstillfällen vid avverkning men även i samband med timmerflottning
ut mot kusten och vid sågverken. Det i sin tur resulterade i en
omfattande inflyttning till Markbygden. Piteå var en av landets
största exporthamnar för sågat virke. I vattendragen kan man
fortfarande se spår av timmerflottning i form av dammvallar,
flottningsrännor och ledarmar i utredningsområdet. Här finns det
även ortnamn som anspelar på timmerflottningen, såsom Flottakammen och Flottabäcken.
Tjära och träkol är en annan stor exportvara som utvanns i skogen. Tjäran kom utomlands att framförallt användas för impregnering av träfartyg. Träkolet användes i järnframställningen som
bränsle. Av den verksamhet som bedrivits i skogarna är särskilt
tjärdalar och kolbottnar frekvent förekommande.
Det finns även spår i form av stämplingar, bleckor och barktäkter. Stämplingar är märken som gjordes på träd som skulle avverkas. Bleckor är märken som gjordes för att skada träden så att
de skulle producera kåda, vilket gav en form av impregnering av
trävirket. Barken som togs från stammen användes som en del i
den samiska kosten och som förpackningsmaterial för senor som
skulle bevaras mjuka.
Kommunikationer
Fram till 1600-talet bestod vägarna på land mestadels av ridstigar.
Transporter av skrymmande och tunga varor skedde företrädesvis på vatten såväl sommar som vinter. Även persontransporter
skedde vanligen vattenvägen. Behovet av kommunikationer under
förhistorisk tid styrdes givetvis av möjligheten till att nå miljöer
för näringsfång men även av tillgänglighet till handel och mötesplatser.
Farbara vattendrag inom utredningsområdet har varit sjöar vilka
förbinds med Åbyälven och Lillpiteälven och större vattendrag.
Lillpiteälven är idag farbar endast några få kilometer och Åbyälven är fylld med forsar och har endast några korta större fjärdar.
Med anläggandet av silvergruvan i Nasafjäll år 1634, upprättades en vägförbindelse från Piteå vid kusten och 40 mil västerut
till Nasafjäll. Leden som kommit att kallas Pitevägen eller Kristinavägen, var ursprungligen en gammal led för färder till och från
lappmarken. Ledens sträckning gick via Ersträsk och Gråträsk
och vidare västerut. Som led till Nasafjäll kom den endast att användas under en kort tid och redan i mitten av 1640-talet hade en
ny förbindelse anlagts mellan Skellefteå och silvergruvan. Delar
av Kristinavägen underhölls och användes dock för transporter
fram till vägnätets utbyggnad i slutet av 1800-talet. Fortfarande
kan man återfinna delar av vägens sträckning i form av kavelbroar
och stenskodda sträckor. Även andra äldre leder finns i korta
avsnitt bevarade än idag inom utredningsområdet.
På 1890-talet byggdes den så kallade Norra stambanan (se figur
2.12.3) som löper strax öster om utredningsområdet. Dess tillkomst kom att få stor betydelse för utvecklingen av stationssamhällena längs järnvägen. I Storsund fanns både konsumaffär och
järnvägshotell på 1940-talet.
Generalstabskartan från senare delen av 1800-talet redovisar bebyggelselägen, vägnät, vägar/stigar samt platsnamn. Bebyggelsens
lägen och vägnätet vid denna tidpunkt överensstämmer till stora
delar med dagens situation.
Identifierade värdekärnor
Med utgångspunkt i Riksantikvarieämbetets fornminnesregister
(FMIS), Piteå kommuns kulturmiljöprogram, Norrbottens kulturmiljöprogram 2010-2020, Bevarandeprogrammet för odlingslandskapet och Värdefulla vägmiljöer i Norrbottens och Västerbottens län 2001 har ett antal värdekärnor och stråk identifierats
i och kring det aktuella utredningsområdet(se figur 2.12.1). Även
de historiska kartorna har legat till grund för identifieringen.
Härdar, boplatser och boplatsgropar finns företrädesvis invid
Åbyälven, Huvträsket, på västra sidan om Bänkerträsket och
Kolerträsket samt på västra sidan om Bastuträsket. De historiska
boplatslämningarna är väl synliga i dess miljö. Att härden legat
inuti en kåta eller annan enklare bostad kan dock vara svårare att
uppfatta. Kåtan kan i sin tur ligga inom ett viste. Det innebär att
härden bara är en indikation på att platsen varit bebodd av samer
eller nybyggare och att boplatsen geografiskt omfattar ett betydligt större område.
Tjärdalarna uppvisar ett relativt jämt spridningsmönster inom
området som inte förefaller i särskilt hög grad vara kopplade
till de samtida bebyggelselämningarna. Tjärdalarnas spridning
har istället styrts av tillgången på tjärved inom området och för
att minska transporter anlades tjärdalarna där tillgången på ved
fanns.
Av den historiska bebyggelsen återstår på vissa håll fortfarande
upprätta byggnader. På flera håll kan man se husrester och öppna
röjda ytor som fortfarande inte vuxit igen.
Utöver ovanstående koncentrationer finns enstaka förekomster
av begravningsplatser, fyndplatser, fångstgropssystem, kåtatomter,
en kavelbro samt en färdväg, spridda i landskapet. Inom nedan
angivna områden är vissa typer av fysiska lämningar särskilt väl
samlade.
Värdekärnornas lokalisering i förhållande till Markbygdens
vindkraftpark, Etapp 2 framgår av kartan, figur 2.12.1.
Värdekärnor inom vindkraftparken
Åbyälven-Huvträsk
Åbyälven är en central miljö för förhistoriska bosättningar men
även för aktiviteter under historisk tid. På ömse sidor om älven
ligger stenåldersboplatser och härdar tätt. Dessa spår vittnar om
det intensiva utnyttjandet av vattensystemen, både för fiske och
för transporter. Ett flertal härdar finns också vid de till älven
RAÄ-nr
Lämningstyp
Art
Antikvarisk bedömning
Invid älven finns även rikligt med tjärdalar. Lokaliseringen av
dessa kan ha styrts av det goda förutsättningarna för transporten
av tjärtunnor med båtar eller på isen vintertid.
Piteå socken 1423:1
Kemisk industri
Tjärdal
Övrig kulturhistorisk lämning
Kemisk industri
Tjärdal
Platsnamn vid Åbyälven såsom Ackjeselet och Åkåtaselet
anknyter till områdets samiska historia. Efterleden -selet kan
möjligen komma från det finsk/samiska ordet ”selkä”, vilket är en
benämning för öppna vattenytor vid sjöarna och höjningar.
Piteå socken 476:1
Kemisk industri
Tjärdal
Husgrund, historisk tid
Kojgrund
Kemisk industri
Tjärdal
Kojgrund
Kemisk industri
Tjärdal
Piteå socken 213:1
Härd
Härd, lappviste
Den fornlämningstäta miljön längs Åbyälven har ett högt kulturhistoriskt värde. Med utgångspunkt från fornlämningar och
det omgivande landskapet kan man utläsa hur människor för flera
tusen år sedan har nyttjat naturresurserna. De historiska lämningar som delvis överlagrar och är belägna i anslutning till stenåldersboplatserna visar på ett kontinuerligt nyttjande av naturen.
Holmträsk - Lappkåtatjärn
Området kring Holmträsket (se figur 2.12.2) och den lilla Lappkåtatjärn är en miljö för förhistorisk bosättning men även för
aktiviteter under histoprisk tid. Vid norra stranden av Lappkåtatjärn ligger en boplats från stenålder där det påträffats rikligt
med avslag, redskap samt bränd lera.
Vid sjön finns spår av en tjärdal. Invid Lappkåtatjärnen finns
även röjda markytor och en bleckad trädstam invid en härd.
Bleckning av träd har man gjort av två olika skäl. Antingen kan
man ha gjort det för att märka ett träd för avverkning eller för
att trädet skulle öka produktionen av kåda. Spåren berättar att
området nyttjats för tjärframställning och virkestäkt. På den stenröjda ytan kan man ha bedrivit någon form av odling eller så har
den varit platsen för ett tillfällig boende, exempelvis för fiske eller
tjärframställning.
Genom dessa lämningar får vi en samlad bild av hur människan
under olika tider har nyttjat naturens resurser. Det här området
uppvisar en mångfasetterad användning, tjärframställning, odling,
skogsbruk och boende.
Bastaträsk-Manjärv-Manträsk
Området har undantagits från vindkraftparken centralt i parken
på grund av dess kulturmiljövärden. Här mellan sjöarna finns
flera tjärdalar och bebyggelselämningar, en härd samt en begravningsplats. Området sträcker sig dock in i vindkraftparken.
Torpet Granberg med dess omgivande odlingsmark ligger inom
utredningsområdet. Strax norr om Granberg flyter Flottabäcken
och väster om torpet ligger Hässje- och Ladumyran. Ortnamnen och spåren från den historiska markanavändningen visar att
Piteå socken 470:1
Kemisk industri
Tjärdalar, 2 st
Piteå socken 471:1
Boplats
Fast fornlämning
Piteå socken 1491
Naturföremål/-bildning
med tradition
Lägenhetsbebyggelse
Boplats utan synlig
anläggning
Bleckning i trädstam
Kemisk industri
Torplämning
Tjärdal
Kemisk industri
Tjärdal
Piteå socken 669:1
Viste
Lappviste
Uppgift om
Piteå socken 669:2
Obestämbar
Lappgrav?
Dammvall
Fördämningsvall
Piteå socken 1492
Kemisk industri
Tjärdal
Färdväg
Spång
Torplämning
Kemisk industri
Tjärdal
Dammvall
Fördämningsvall
Bytomt/gårdstomt
Bevakningsobjekt
Kemisk industri
Gårdstomt (5 hg, kolbotten, igenväxande
åkermark, röjningsrösen mm)
Tjärdal
Piteå socken 779:1
Torplämning
Piteå socken 696:1
Kemisk industri
Tjärdal/tjärgrop
Piteå socken 667:1
Boplatser och visten
Viste
Bevakningsobjekt
Jakt och fångst
Fångstgropssystem
Fast fornlämning
Figur 2.12.8 Tabell över kända fornlämningar, Piteå socken.
OMRÅDESBESKRIVNING
näraliggande Huvträsken. I vattensystemet har tillgången på fisk
varit god vilket innebär att boplatsernas läge varit gynnsamma.
51
Granbergs näringsfång har bestått av jordbruk med inriktning
på boskapsskötsel. Av Generalstabskartan framgår att Granberg
är en av få gårdar som bedrivit spannmålsodling i utredningsområdet. Närheten till Flottabäcken kan betyda att invånarna kan
ha varit behjälpliga i den omfattande flottningsverksamhet som
bedrivits i området under 1800- och 1900-talen.
Dagens kvarvarande bebyggelse längs Manjärvträsks södra
strand, såsom vid Bergbacka, Manjärv och Manträsk samt på
udden i Bastaträsket visar en bosättningsmönster i området sedan
mitten av 1800-talet.
Området kring Bastaträsk, Manjärv och Manträsk bär omfattande spår som avsatts av människan. Torpet Granberg är en av
få miljöer i utredningsområdet som uppvisar ett komplett brukningscentrum med både bebyggelselämningar och odlingsmark.
Övriga lämningar ger en kompletterande bild av hur människan
utnyttjat landskapet.
Brännträsket-Bänkerträsk-Kolerträsk
Området har varit attraktivt för bosättning under stenålder.
Flera boplatslämningar i form av kvarts- och skifferavslag och
skärvsten finns på den östra sidan om Kolerträsk. På Fårudden i
Bänkerträsket finns boplatsgropar och en härd.
Enstaka husgrunder från historisk tid ligger kring sjöarna och
några i närheten till dagens bebyggelse.
I anslutning till vattnen finns även ett antal spridda tjärdalar.
OMRÅDESBESKRIVNING
Området kring Brännträsket, Bänkerträsk och Kolerträsk ger
en liknande bild som ovanstående område kring de tre sjöarna
Bastaträsk, Manjärv och Manträsk.
52
Stavaträsket, Bastatjärnen och Lillpiteälven
Från Stavaträsk rinner Lillpiteälven som vidgas vid Bastatjärnen.
Från tjärnen fortsätter sedan älven sitt slingrande förlopp norrut.
I den södra delen av Stavaträsket finns rester efter en dammanläggning i form av en fördämningsvall, den så kallade Stavadammen. Vid Stavaträskets stränder finns det även timrade stenkistor
som tillhör dammanläggningen. Ytterligare en fördämningsvall
ligger lite längre ner i Lillpiteälven. Enligt ortsbefolkningen är
fördämningsvallarna rester från flottningsepoken.
Inom området finns historiska bebyggelselämningar bestående
av husgrunder och en brunnsgrop (figur 2.12.10). I anslutning till
bebyggelselämningarna ligger en kolbottnen där man framställt
träkol. I närheten står ett mindre boningshus och en sommarladugård. Dessa är redovisade på ekonomiskakartan från 1951. Till
bebyggelseläget hör även en röjd yta som sannolikt utgjort åker
eller trädgårdsland.
RAÄ-nr
Lämningstyp
Art
Antikvarisk bedömning
Arvidsjaur socken
2864:1
Arvidsjaur socken
1959:1
Arvidsjaur socken
1958:1
Arvidsjaur socken
1957:1
Arvidsjaur socken
1953:1
Arvidsjaur socken
1956:1
Arvidsjaur socken 3707
Boplats
Uppgift om
Boplats
Uppgift om
Boplats
Fast fornlämning
Härd
Fast fornlämning
Härd
Fast fornlämning
Härd
Fast fornlämning
Boplats
Fast fornlämning
Arvidsjaur socken
1954:1
Arvidsjaur socken 1955
Härd
Bevakningsobjekt
Härd
Fast fornlämning
Arvidsjaur socken
1951:1
Arvidsjaur socken
1950:1
Arvidsjaur socken
1949:1
Arvidsjaur socken
2861:1
Arvidsjaur socken
1948:1
Arvidsjaur socken
1947:1
Arvidsjaur socken
1946:1
Arvidsjaur socken
1944:1
Arvidsjaur socken
1941:1
Arvidsjaur socken
1945:1
Arvidsjaur socken
2862:1
Arvidsjaur socken
1942:1
Boplats
Fast fornlämning
Boplats
Fast fornlämning
Härd
Härd
Uppgift om
Kemisk industri
Tjärdal/tjärgrop
Härd
Fast fornlämning
Härd
Fast fornlämning
Härd
Fast fornlämning
Boplats
Fast fornlämning
Härd
Fast fornlämning
Härd
Uppgift om
Härd
Fast fornlämning
Figur 2.12.9 Tabell över kända fornlämningar, Arvidsjaur socken.
Längs älvstranden ligger de två byarnas bebyggelse och jordbruksmark. I anslutning till bebyggelsen finns ett stort antal
tjärdalar för framställning av tjära, vilka tillhört byarna.
Norr om Åbyälven och de två byarna ligger lämningarna efter
gården Gartevare med dess bebyggelselämningar och fossila åkermark. Strax intill finns mycket omfattande fångstgropssystem.
Dessa fångstgropar har nyttjats för att jaga storvilt, såsom älg.
Det är det mest omfattande fångstgropssystemet i utredningsområdet. Fångstgropsystem är värdefullt eftersom det visar hur
jakten på storvilt har gått till.
Figur2.12.10 På den ekonomiska kartan finns bebyggelseläget utritat
och betecknas som koja. Här bodde sannolikt den person som kolat och
framställt tjära i de två anläggningarna.
Här finns även en tjärdal som tydligt visar hur tjärframställningen gått till, med en bevarad avtappningsränna som avslutas med
en grop för en tjärtunna. I anslutning till platsen finns ett äldre
vägavsnitt
Området uppvisar omfattande lämningar från nyttjandet av
Lillpiteälvens möjligheter till transporter. Här finns omfattande
lämningar från timmerflottning som kan berätta hur det gick till
när man flottade. Även träkol och tjära transporterades. Denna
miljö är värdefull ur transporthistoriskt perspektiv, för förståelsen
av hur avsättningen för alla produkter som framställdes lokalt
kunde möjliggöras.
Alternativ anslutande till stamnätet N
Längs sträckan finns inga kända kulturhistoriska lämningar.
Alternativ anslutande till stamnätet NV, Långsel och Dartsel
De två byarna Långsel och Dartsel ligger längs Åbyälven som
här består av ett antal sammanhängande sjöar. Som antyds i
redogörelsen för Markbygdens bebyggelseutveckling (se ovan),
betyder ordet sel, fjärd eller öppet vatten. Det stämmer väl in på
de två byarnas placering vid stranden till platser där älven vidgar
sig. Här finns mycket omfattande spår från stenålder och historisk tid, framför allt 1700-tal och framåt. Spåren av bosättning
Den fornlämningstäta miljön längs Åbyälven har ett högt
kulturhistoriskt värde. Med utgångspunkt från fornlämningar
och det omgivande landskapet kan man utläsa hur människor
för flera tusen år sedan har nyttjat naturresurserna. De historiska
lämningar som delvis överlagrar och är belägna i anslutning till
stenåldersboplatserna visar på ett kontinuerligt nyttjande av naturen. Här finns de två byarna kvar med dess produktionsmarker
och kommunikationsstråk.
Alternativ anslutande till stamnätet SV
På den plats där kraftledningen föreslås att korsa Åbyälven,
finns spår av stenålderbosättningar i form av avslag från kvartsit,
skörbränd sten och härdar. Dessa lämningar utgör en del i det
omfattande komplex med stenåldersbosättningar i anslutning till
Dartsel och Långsel (se ovan).
Kraftledningsanslutning vid Huvträsk
På den södra stranden till Åbyälven ligger ett viste bestående av
en plan, röjd yta. På den plana ytan finns bebyggelselämningar.
Enligt uppgift har området under 1930- och 40-talen använts
som betesvall. I vattendraget mellan Huvträsk och Åbyälven finns
ytterligare lämningar i form av en vattendriven spånhyvel bestående av en igenväxande dammanläggning och bebyggelselämningar. Anläggningen användes fram till 1930- talet av byborna
i omkringliggande byar och benämns Spånspilt. I anslutning till
älven ligger även en tjärdal samt en stenåldersboplats.
Miljön uppvisar en mångfasetterad bild av hur människor har
nyttjat naturresurserna under olika tider.
Kraftledningsanslutning vid Lövudden
Vid Hals, ett näs mellan Brännträsket och Smalträsket, finns ett
omfattande fångstgropssystem. Anläggningen är placerad på den
plats där näset är som smalast. Fångstgropar anlades för att jaga
storvilt såsom älg. Detta fångstgropsystem är mycket värdefullt
eftersom det på ett pedagogiskt sätt visar hur jakten på storvilt
har gått till.
Värdekärnor i anslutning till vindkraftparken
Stora Skällträsket och sydväst om Skällberget
I gränsen till den planerade vindkraftparken i anslutning till
Stora Skällträsket finns ett antal härdar. Härdarna kan genom
lokaliseringen tolkas vara av samiskt ursprung. Enligt utsago har
den udde på vilken en av härdarna ligger nyttjats som boplats
av samer och kallas Lappudden. Nordväst om Stora Skällträsket
vid Skällbergets fot finns bebyggelselämningar, på kartan kallade
tallåsen och ett stort antal tjärdalar
Lyckoträsk
Bebyggelselämningar kring sjön Lyckosträck utgör rester av de
kronotorp som funnits i området. Lyckoträsk har varit en viktig
fiskesjö för både samer och bönder. Samer har under lång tid
kommit hit för att fiska. I närheten av torplämningarna finns
tjärdalar, där man framställt tjära. Tjäran har varit en av flera
utkomster för invånarna i kronotorpen. Den stora förekomsten
av tjärdalar i utredningsområdet visar att efterfrågan på tjära varit
stor.
Kring sjöns stränder finns förhistoriska lämningar i form av
härdar och så kallade boplatsgropar – djupa hål i marken som
använts till att förvara livsmedel i.
Strömnäs
Strömnäs by är en relativt ung by från 1800-talets mitt med en
utpräglad småbrukarkaraktär. I byn finns ett antal välbevarade
gårdar från 1920-talet och runt bebyggelsen ligger byns småbrutna, kuperade odlingsmarker. Området har även högsta klass (klass
1) enligt länets bevarandeplan för odlingslandskapet.
Koler
Koler ligger omedelbart öster om det centrala vindkraftparkområdet. Namnet Koler kommer från samiskan och torde tyda på att
Koler by, sedermera Kolerträsk, strax nordväst om Koler stationssamhälle, etablerades på platsen för ett sameviste. Orten är starkt
sammankopplad med tillkomsten av Norra stambanan (figur
2.12.3) och samhällsutvecklingen på 1890-talet. De närmaste
OMRÅDESBESKRIVNING
från stenålder består av härdar, avslag från redskapstillverkning
och skörbränd sten från matlagning. Till den här platsen sökte
man sig för fisket och på grund av älvens goda egenskap som
transportled. Sträckan mellan Mörtselet och Östra Kikkejaure är
den sträcka i utredningen med de mest omfattande spåren från
stenålder.
53
krononybyggena vid denna tid fanns då i Kolerträsk och de var
etablerade under 1800-talet. Det var här som den norra och södra
delen av Norra stambanan kopplades samman år 1893. Platsen
är markerad med en minnessten. Stationshuset som inte längre
finns kvar var speciellt utformat med dess fornnordiska drag med
fasader av liggande timmer och utstickande timmerknutar och
fasadtimmer som fick behålla dess runda form och som endast
var avbarkat.
Koler har utgjort en knutpunkt för transporter som utnyttjats
för sågverksamhet med även såsom central plats för service. Under 1940-talet var Koler en av de större utlastnings-stationerna i
trakten och under denna period blomstrade stationssamhället. I
samhället har det utöver stationen funnits skola och lanthandel.
OMRÅDESBESKRIVNING
Koler är ett representativt exempel på stationssamhällenas
framväxt och utveckling i Norrland från slutet av 1800-talet och
framåt.
54
Ersträsk
En silverfyndighet i Nasafjäll i Arjeplogsfjällen upptäcktes 1634
och mycket snart kom gruvbrytningen igång och en väg anlades
därför mellan Nasafjäll och Piteå. Den kallades Kristinavägen
efter drottning Kristina. I Pitebygden etablerades fast bebyggelse utmed vägen under brukets verksamma tid år 1636-1659.
De som bosatte sig längs den livnärde sig på jordbruk och fiske
men också på att sköta skjutsar och transporter. Kristinavägen
gick genom skogslandet och över myrmarker. Stora insatser
gjordes för att göra leden farbar året runt. Kavelbroar lades ut
över sankmarken men sträckan var ändå svår att hålla framkomlig och kom att överges efter en kort period och istället ersättas
med en sträckning mellan Skellefteå och Nasafjäll. De så kalllade Gammeltomterna söder om landvägen i Ersträsk härrör från
Nasafjällbrytningens andra epok under 1700-talet. De består av
grunder, spismursrester, källargrop och igenväxande åkrar. Rester
av transportvägens kavelbroar finns också. Samtliga lämningar
från Kristinavägen ligger dock utanför utredningsområdet.
Bastuträsket
Området ligger norr om vindkraftparken. På Visselholmen mitt i
sjön finns spår efter en förhistorisk boplats sannolikt från stenålder. Vid Stenudden, Stornäset och Daludden finns även tjärdalar
där man framställt tjära.
Storsund
Storsund, norr om vindkraftparken är ett stationssamhälle som
ligger längs Norra Stambanan. Järnvägshotellet pryds av en mag-
nifik punchveranda i två våningar som kröns av elegant kupa med
välvt tak.
Identifierade värdestråk
Värdestråkens lokalisering i förhållande till Markbygdens vindkraftpark, Etapp 2 framgår av kartan, figur 2.12.1.
Norra Stambanan
Järnvägens tillkomst i form av den Norra Stambanan, medförde
möjlighet till utförsel av skogsprodukter och utveckling av stationssamhällen. Detta innebar att det i början av 1900-talet
skedde en befolkningsutveckling, tack vare de nya arbetstillfällena
som skapades inom träindustrin och serviceinrättningarna.
Väg 263, norr och söder om delområden i vindkraftparken Etapp 2
Vägen bröts på 1930-talet och förbinder Björkheden med Kolerträsk och löper genom byn Kolerträsk. Grusvägen är smal och
slingrande med låg vägbank (se bild, figur 2.12.6). Norra delen
av vägsträckan löper genom skog, södra delen i kuperad terräng
med bebyggelse och ängsmarker i lidläge, ned mot Kolerträsket.
Invid vägen finns två äldre mötesstolpar bevarade. Väg 263 tillhör
i inventering av värdefulla vägmiljöer (grupp 2) i Norrbottens
och Västerbottens län (Värdefulla vägmiljöer i Norrbottens och
Västerbottens län 2001).
Motivet för bevarande är att vägen löper i ursprunglig sträckning. Att mötesplatsstolpar längs vägar är bevarade är ovanligt
och är ett viktigt komplement till vägens värden. Endast en kortare sträcka av vägen har dock bevarats i dess äldre karaktär, på
större delen av vägsträckan har det skett vägförbättringar, exempelvis breddning och påförsel av fyllnadsmaterial.
Väg 546, öster om delområden i vindkraftparken Etapp 2
Väg 546 är en slingrande grusväg som följer landskapets terräng
väl. Landsvägen mellan Åträsk och Storsund färdigställdes under
1890-talet och tillkom för att få landsvägsförbindelse med järnvägen. Detta är typiskt för vägbyggandet under perioden 18901920. Dagens väg har i stort sett exakt samma sträckning som
1890-talets väg, möjligen med undantag för en mindre kurvrätning i Tällträsk. Vägen är således mycket slingrig, främst i plan
men även i profil och följer terrängen väl. Mellan Svallfors och
Nyfors är vägen något bredare.
Motiv till bevarande är att vägen har en autentisk karaktär, lång
kontinuitet samt ett upplevelsemässigt och pedagogiskt värde. För
att vägen ska bibehålla dess höga kulturmiljövärden bör vägens
ursprungliga sträckning med alla dess variationer i plan och profil, bevaras. Omdragningar av vägsträckning i form av rätningar
påbyggnader och nya skärningar bör undvikas. Även breddning
och förändringar av beläggning av vägen och omfattande dikningar längs vägen bör undvikas.
Bro, väg 543, söder om Manjärvträsk
Bro över Lillpiteälven, öster om Manjärvträsk, beläget i det
centrala området som undantagits från vindkraftparken. Bron är
byggd år 1951 i betong i ett spann och 4 meter bred. Bron har
bedömts ha ett visst kulturhistoriskt värde (Klass 3). Ändringar
och underhållsarbete av bron bör utföras så varsamt så att dess
kulturhistoriska värde inte minskar.
Bro, väg 545, över Lillpiteälven
Bron över Lillpiteälven, nordost om Koler ligger utanför utredningsområdet. Bron är byggd år 1951 i betong i ett spann och 4
meter bred. Bron har bedömts ha ett visst kulturhistoriskt värde
(klass 3). Ändringar och underhållsarbete av bron bör utföras så
varsamt så att dess kulturhistoriska värde inte påverkas negativt.
Möjlig sträckning av äldre färdväg
Mellan två kavelbroar finns en bevarad äldre vägssträcka som är
minst 1000 meter lång. Ställvis har den hålvägskaraktär. I en rapport från Landskapsarkeologerna 2011 bedöms vägsträckningen
topografiskt vara en lämplig sträckning för Kristinavägen, anlagd
på 1630-talet. Vägsträckningen finns ej angiven på generalstabskartan.
Vägar enligt generalstabskartan
Inom utredningsområdet har fyra vägstråk observerats på Generalstabskartorna som inte redovisas i det yngre kartunderlaget:
•
Stor Bröträsk-Granberget
•
Lappkåtatjärn-Åselet
•
Manjärvsträsk-Storstensmyran
•
Över Bänkerberget-Kutumyran
Lillpiteälven och Åbyälven
På Lillpiteälven har man färdats sedan stenålder. Älvarna, vattendragen och sjöarna har varit en mycket viktig lokaliseringsfaktor
för bosättning genom tiderna. Här fanns möjlighet till fiske och
närhet till jaktmarker. Älven har även fungerat som transportled
för produkter såsom träkol, tjära, trävaror men även för timmerflottningen under historisk tid. I samband med trävaruindustrin
fyllde vattendragen en mycket viktig funktion såsom kraftkälla
Ytan för Etapp 2 är stor, sammanhängande och glest befolkad.
Området domineras av skog och myrmark och det finns goda
möjligheter att uppleva känslan av ostördhet och vildmark.
Avståndet från tätorterna Älvsbyn är ca 4,5 mil, från Piteå ca 6
mil och från Arvidsjaur ca 8 mil. Vägar till och genom området,
samt ett flertal skogsbilvägar inom området gör det förhållandevis
tillgängligt för besökare. Området nyttjas huvudsakligen av de
människor som bor i byarna i och omkring området, men Dubblabergens naturreservat och Sodokbergets naturresrevat lockar
även besökare från längre avstånd. Jakt och fiske utgör en viktig
del av livsstilen för befolkningen i Markbygden.
I Piteå kommuns översiktsplan föreslås Åbyälvens dalgång
utvecklas för besöksnäringen, med vandringsleder, ridstigar, parkeringsplatser och skyltning av sevärdheter. Under 2012 rankades Piteå kommun som nr 22 av 290 kommuner i utmärkelsen
Sveriges friluftskommun. Piteå placerade sig högst i länet.
”Orörd” natur– ”vildmark”
Trots att skogsbilsvägnätet inom Etapp 2 är relativt väl utbyggt
och skogen till stora delar präglas av aktivt skogsbruk finns goda
förutsättningar att uppleva natur som känns ”orörd” och ”vild”
inom området, se vidare beskrivning av naturvärdesskogar i kapitel 2.9 Naturmiljö.
Figur 2.13.1 Bergterräng i nordväst. Foto Enetjärn Natur.
De höga bergen i områdets norra del erbjuder en del storslagna
utblickar över det milsvida skogslandskapet. Bänkerberget är ett
lättillgängligt utflyktsmål med bilväg upp på toppen
Sodokbergets naturreservat ligger i det västra hörnet av Etapp
2 och är ett lättillgängligt naturskogsområde som ligger nära
Åbyälven. Toppen på Sodokberget når ca 430 meter över havet
och från bergets sydbrant har man en vacker utsikt över Åbyälvens dalgång.
Dubblabergens naturreservat ligger ligger delvis inom den
norra delen av Etapp 2. Piteå kommuns högsta punkt ligger nära
toppen på Norrdubbla (590 meter över havet ) och erbjuder en
fantastisk utsikt österut över stora delar av Piteå kommun.
I norr gränsar Etapp 2 till Ekopark Dubblabergen. Ekoparken
är ett vackert och glest befolkat område som lämpar sig mycket
bra för friluftsliv. Inte minst på grund av det varierande skogslandskapet som erbjuder fina möjligheter till bär och svampplockning. Längs bergens sluttningar växer lövrika granskogar,
där några delar har fått stå helt utan påverkan av av skogsbruk. I
dalarna finns en del äldre tallskog med tydliga spår av brand.
Ekoparkens många sjöar och vattendrag gör att området erbjuder bra fiske. Det finns inga utmärkta vandringsleder men det
finns en mängd skogsbilvägar som gör ekoparken lättillgänglig.
Människor har rört sig här i tusentals år och spår av gamla boplatser finns ännu längs älvstränderna.
Figur 2.13.2 Fiske i Åbyälven. Foto Tyréns AB.
Jakt
Flera jaktvårdsföreningar och jaktlag finns i området (Pite-Långnäs Viltvårdsområde, Björklidens jaktlag, Långträsk Jägargille,
Högbacken-Risnabbens Jaktvårdsförening). Älgjakten är mycket
utbredd och ett flertal jaktlag finns i bygden. Även småviltsjakt
och jakt på skogsfågel förekommer, men i mindre omfattning.
Fiske
I Åbyälven och Lillpiteälven bedrivs sportfiske Även områdets
småbäckar erbjuder fiske efter bäcköring. I sjöarna kring Koler
fiskas abborre, gädda och sik. I Piteå kommuns landsbygdsplan
för Markbygden föreslås att en fiskevårdsplan för området upprättas.
Fiskevårdsföreningar i området är Långträsk fiskevårdsförening..
Koler Fiskevårdsförening och Vistträsk fiskevårdsområdesförening. Brännträskets kortfiskeområde har målsättningen att i sjön
Brännträsket skapa ett av landets bästa sportfiskevatten. Årligen
sätts 10 000 laxöring och 10 000 harr ut i Brännträsket.
Skoter
Markbygden är känt som ett snörikt område och vintertid är
skotertrafiken livlig. Dock är trafiken i hög grad koncentrerad till
markerade leder. I östra delen av Etapp 2 finns en större genom-
Figur 2.13.3 Skoterled genom Markbygdens vindkraftpark Etapp 2.
Foto Enetjärn Natur AB.
OMRÅDESBESKRIVNING
2.13 Friluftsliv och turism
55
fartsled mellan Koler och Långträsk. Förbundet med denna finns
en led förbi bebyggelsen vid Manjärv. Öster om Stenberget passerar en skoterled som går mot nordväst från Koler, se skoterledskarta, figur 2.13.5.
I Piteå kommuns landsbygdsplan för Markbygden föreslås att
skoterleder byggs längs Lillpiteälven och Åbyälven.
Övrigt friluftsliv
I området plockas bär och svamp. I Markbygdenområdet förekommer även kommersiell bärplockning, med plockare anställda
av bäruppköpare.
Ett fåtal hästägare finns i området och ridning/körning förekommer på vägar och stigar inom Etapp 2.
I Piteå kommuns landsbygdsplan för Markbygden föreslås att
vandringsleder och ridvägar byggs längs Lillpiteälven och Åbyälven.
OMRÅDESBESKRIVNING
Friluftsaktiviteter som skridskoåkning och skidåkning förekommer inte i någon nämnvärd omfattning. Inga utpekade kanotleder
finns i området.
56
Figur 2.13.4 Möjlighet till bärplockning. Foto Enetjärn Natur AB.
Figur 2.13.5 Utdrag ur Piteå kommuns skoterledskarta. Etapp 2 inlagd med grå områdesgräns.
3 Teknisk beskrivning
Det första förslaget på utredningsområdet som presenterades
för offentligheten hittar man på sidan 17 i samrådshandlingen
”Vindkraft i Markbygden förstudie – Samrådshandling” daterad
2007-06-06. Handlingen var starten på samrådsfasen för tilllåtlighetsansökan för Markbygdens vindkraftpark. MKB:n för
hela Markbygdenprojektet lämnades in för prövning under 2008.
I den handlingen presenterades olika förslag på parklayout och
ett sannolikt huvudalternativ presenterades, se figur 3.1.2. Den
4 mars 2010 beslutade regeringen att ge tillåtlighet för maximalt
1101 vindkraftverk inom utredningsområdet markerat på karta
på sidan 10 i den tekniska beskrivningen från 2008-05-26. Se
figur 3.1.1 nedan.
K rs
Ko
r berg
rget
Stockberg
nträ s k et
Kaall
Granberg
Lilllträsk
kå
Ånäseet
n
skket
125
ån
Åls
Högbränn an
Nö
örd -S
Sto
orva ttnet
Sälgtr
träskliden
Hobberggslidden
Strandffo rs
Sörr Bllankkb erget
Leejontorrp
325
Åfors
Ribbfo rs
r
Lövvliden
0
10
25
310
Mört
r tr
trä skk
liden
Klu
b
Vargmyran
Kva rn uddden
Dammyra n
Bjö rk
r ber get
Nyfors
Brännlideen
V Lidenn
Mjösjö liden
Granträsket
StorTväråm.
Bjö rnh ålen
Mjösjön
Berg
Rism yrrliden
50
5
35
0
27
425
75
0
20
325
Grantrräskmaark
Abbo
orrträsken
Nörd-Bla
l n kb .
ån
Hobergskn ö s e n
Kälen
Knöppellberget
210
0
Bysketorp
5 km
Kalaträske
et
Ka
K
alaträske
et
Boodsjön
Nöör
Bröönet
Övrebrrännann
Kaallfo
f rs
Stennsjökulllen
Rökojjan
5 emming
gsmarrk
17H
bälv
v en
Klubbffors
Brännnfo rs
b.
H e mträä s k
t
Grranholm
350
373
Sve
e ns b y n
Kalamark
es
Figur 3.1.1 Utredningsområdet markerat på karta i den tekniska beskrivningen från 2008-05-26.
4
Stockbääckeen
Rokå
n
Pite -Byskke
Matm
myr
Nä
Ön
Ryggskatan
Svensb
by
Eddet
Risnn äsett
Sju lnäs
Fagg erheeden
Or r h e d e n
Holmfo
f rs
r
Strömstorp
Bergge
Dussen
Rokn
näs
ng
anboda
3
k es
ele
Huultbackken
dä
Brän
nnfors
2
Blåå myran
än
Klubbfors
Åls
Tallbberget
1
By s
Låångnäss
113
Pålsboda
361
Lilllpite
e
Sko
k gberg
rgslliidenn
Önnusbe rg et
377
7
Berggnä s
Finnnliden
Kyrkkbyn
Tuvenn
Råbbäcken
Br
325
0
Kälen
Hob
bergsträ sknr MS 2006/1578
2006
Ärende
Åly©
ckaLantmäteriet
n
320
Gr å b e r g e t
Kva
n
T v ä rå n
Le
ejont
ntorp
n
Verk som tillståndsprövas Myrhedenn
separat
150
325
Storberggett
R
gbrännan
B
lvve
Övrebr
bränn
5 e m m ing
g
17H
räs
Länsgräänsenn
ys
Näsb erEnercon
g
ke E-126
Vindkraftverk
Katrineeberrg
ä
Grant
nträ
5 km
387
Vackerlliden
Gra
r nholmsb.
38
84
KaxliidE-82
en
Vindkraftverk Enercon
lv e
Lillmooren
Pitee å fpl.
Mellanb oda
Figur 3.1.2 ”Sannolikt huvudalternativ” som presenterades i tillåtlighetsansökan för Markbygdens
vindkraftpark 2008.
Hemträsket
TEKNISK BESKRIVNING
L
Hej
325
0
30
30
0
4
Banfo rs
r
n
3
385
Bredträskb.
n
Utredningsområde
Väästerbbo
Grålilden
Tjärnlliiden
kå
ve
2
äs
te ä
Lidbodarnaa
äl
1
© Lantmäteriet 2006 Ärende nr MS 2006/1578
Bredträsk
d tr
Norrberget
469
Storka xen
Ulriksberg
lpi
33
34
Sva rtrtliden
374
Norrbodarnna
Yttersta
Snöb ergen
Sko gberget
Hässtliden
bb
n
vaa nträsk
Orrheden
olm
0
Kåtaselet
423
Gran
nholms b.
384
4
Utredningsområdet
Stormyra n
Mittibäckkskoj
o ann
Storgranlliden
u
Kl
lve
bä
ub
Kl
Sv
Gä
d
Blandad
gnäs
Storrliden
Lill-Blåliden
Torr
rrberrget
Hötjtjärn
Pålbeerget
Kalllkällselet
Lilil
Flötutträsk
373
Åträsk
Högaanää s
ån
426
Stor-Flötub .
Långträäsk
Bre
redträskket
Ånääset
Keeup an
Sve n-Dalskojan
Bjö rkliden
Storlå ngträsk
Breedkåtaheden
Kalllbodarna
Morajärv
Långträsks kolonat
Tallberg
Renggårdsheden
Högbackeen
Fin
nnliden
Sva
v naträsket
Se
egård sträsket
Gårrd
dstr
träsket
Kilberg
Storslyet
Rönnbe rg
r ett
Brattknabbben
Nyfors
Furu
r
Stridhh olm
75
100
Tjärn
Vacke
k rlliden
Strömfors
Vitfflocckb
k erg et
Tjalmisberget
huult
393
Ro
k
Vitb errget
1 25
S tockb
bäcke
ken
Leddvatttnett
Ersträsk
Sttennträsktorpeen
V Dorisberge t
Backträsk
390
Öbeerga
en
Svvallfforss
125
S torgranlliden
n
lv
Dalhedenn
Huultet
Stor-Blålidenn
yä
Nedre Grunndsell
Älvddal
Maanilid en
Strömnnä s
Pållberg
r
Skutthamn
168
Strömsör
100
Blååm
Åb
275
5
32
22
5
373
ranh
Ska rp ljugaren
Rissn abben
3 20
G
Flötuträsk
439
Stor-Risberget
Bäck
Arneema rk
Storsträskk
n
lvve
rässk
ede
beerget
R åb
bäcken
b rg
be
gslid
den
n
lven
Selsborgg
Sto
orsträsket
Klo ckarträsk
Kroka trä skl
klidenn
279
Stenbb acka
Boddu dden
teä
g
33
34
Gråliden
iteä
Sundeet
Borrgfors
Krokträskk
Storr Klockkarträsket
Maniträsket
Skä llbäcken
Jägarbbo
Björkliden
Nygå rd
441
Huvåå seen
L å n g t r ä sk b e r g e t
Mittibä
b ckksk
Tälltrräskk
Tällbärkke
Lillp
Skä llberget
S to
t rliden
äskb
424
Stavaliliden
480
Horngubb en
t
Nääsu dden
Lyyckotr
trä skket Häbbersträsket
Holm
Bräännh eden
Kapte nsviken
Pi
Stallb
l ergett
504
annnäs
Ytt
Huvträskk
Huvträsken
Tallberget
skket
7
Hö
Sta
avaträsket
Granlidee n
500
425
Se
G å rd
ds trää
Kilbe
b rg
t
Lyccko träskk
Koler
Kolerb
r errgett
Sikfors
Skom
mansskäälen
Pello
Tä
T
ällt räske t
228
Koleerträäsk
Manjärvträsk
Brröträskk
Stor-Älgberrgget
Granlunnd
Peersbb erg
Mellantr
träske t
Brännann
Norrdal
Backträsk
H
Sodo kb.
Stor-Gäd dträsket
409
5
37
rna
Gra
Mannjjärvliden
n
Abbo rrträskliden
520
träs
34
ve
Brännlidden
265
Nills
2 00
Melakträsklide n
557
sk
äl
k
Bänkkerträskett
274
Brän
Boddträssk
Graanträskk
Granträsket
Stuudsarhedeen
Bänkerrträsk
Bastuudden
5
lla
a kträsket
A
Färskb
k er get
L å n g se l
Backkträäsk
Antonss
Heeden
Liden
Lövudden
32
Mel
Åb
y
Bänkkerb
rberg
r ett
Bänkerudden
Dartsel
beerrgget
Fjälaträsk
503
375
Ö Ki
Kikkejaure
r
346
Linndås
t
nka
k
Holm
mträsket
0
Alterg
rg ård
Alte rdaal
Tvärånn
Nedre Svedjan
0
45
Ersträsket
Ögåården
0
503
Kuutuliden
K
Stenbeerrggett
Smååträäsk
Y tr
Yt
tre Arv
rvidstr
träsket
Sö
ör-Teugerr
Storr Myrbe rgett
329
n
Sördub bla
Storsunnd
Bastu
uträsket
20
01
lve
ä s ke t
475
395
Flyggbeerget
Teugeerträsk
271
1
Brrännträske
k t
S B r ä n n t r ä sk
Stor-Arb
rb o s t
Nedree Stoorffors
Strycktjtärn
Salberrg
sä
Bredvviken
S tenbe
berg
get
586
131
Arviddsträskk
225
Krokvva
Övrre Storfors
Björnbb erg
or
591
Bådovvare
Njoka
Gammelträä sk
Norrdubbla
Asp lövvberge t
Brrännnb erg et
Ö Lå
å ngtr
träsk
f
rg
Be
Sotbe rg et
Bränna
Arvidstr
t r ä sk b e r g e t
345
Djupviik
Metträsk
288
246
Bodn äs
Dalenn
Fiinntr
F
träsket
Brä
r nnbeerg et
428
Åse let
374
Petberrg slide n
StorrT
Te
euger
156
Strannd
Finntjärnliden
Visttjtjärnliden
275
Trolltjärn
Nuortte
Stor-Renberget
Sjönäs
Höghedeen
Petbe rg et
Karlsborg
Djupträskket
n
Sva rtlidenn
Nakte berget
Nuorteliden
40
Holmträssk
Grrannlidee n 54
Bodstranden
Änge storp
Flakaberget
Rammelberget
Bjö rkhollm
m s ber get
rälve
Alter
Norrr-Storrlidden
G r u n d se l
Brännb erg et
Bre
redträskb.
175
Kanta berget
A
t
30
ån
Bolaget avser inte fastslå koordinater för enskilda verk i denna
miljötillståndsansökan för Etapp 2 utan söker på ett område, så
kallad ”box-modell”. Ett preliminärt exempel på parklayout presenteras i figur 3.1.3 för att till exempel kunna genomföra ljudoch skuggberäkningar samt illustrera den visuella påverkan. Dock
kommer omfattande fältbesök, fortsatt teknikutveckling och
miljöhänsyn att påverka den slutgiltiga layouten. I kapitel 4.20
Sammanställning av åtaganden, fastläggs de åtaganden som ska
20
Vistt
Mörtträ sk
Bods tranden
Ä
Fl k b
Parklayout
5
erg
get
ån
Etapp 2 är en del av utredningsområdet och att projektet skulle
prövas i etapper har varit en planeringsförutsättning och accepterad arbetsgång vilket även beskrivs i tillåtlighetshandlingen.
Tillåtlighetsbeslutet från regeringen innehöll flera villkor, bland
annat avseende samråd, rennäring, naturvärden, ljud, skuggning
och återställning.
3.1 Anläggningsområdet och
parklayout
22
Kapitlet innehåller en teknisk beskrivning av den planerade verksamheten för Markbygdens vindkraftpark Etapp
2. I den tekniska beskrivningen förklaras hur utkastet på
parklayouten tagits fram, valet av teknik avseende vindkraftverk och hur verken kommer att byggas. Även de principer som används för byggande av vägar och elnät inom
parken, säkerhetsutrustning (såsom avisning och hinderbelysning) samt de kringanläggningar som kan bli aktuella
under bygg- och driftfasen redovisas. Slutligen beskrivs även
hur verken skall avvecklas när de har tjänat ut.
57
Vindkraftverken
kommer att placeras
inom det angivna
området för Etapp
2, med undantag för
de skyddsområden
som fastslås i kapitel
4. Viss infrastruktur kan komma att
etableras utanför
utredningsområdet
– detta sker dock
alltid enligt samma
principer som inom
området.
I den redovisade
layouten har inte
hänsyn tagits till
bulleraspekten, då
den kan komma att
hanteras enligt olika
principer inom olika
delar av vindkraftparken.
TEKNISK BESKRIVNING
Den redovisade
layouten kommer att
justeras till följd av
faktorer som inte är
fullständigt klarlagda t.ex. försvarsmaktens intressen.
58
Figur 3.1.3 Ett exempel på hur en layout för Etapp 2 skulle kunna se ut baserad på dagens teknik och känd information i området.
Det exempel på preliminär parklayout som illustreras i denna
ansökan har baserats på en blandning mellan ett E101 verk samt
E126 av tillverkaren Enercon. Slutliga val av verk inom Etapp 2
kommer dock att beslutas i samband med detaljprojekteringen
varför installerad effekt per verk samt rotordiameter kan komma
att ändras. Den totala maxhöjden för verk kommer inte att överstiga 200 m enligt villkor i tillåtlighetsbeslutet 2010-03-04.
För att kunna generera ett exempel på en preliminär parklayout har först restriktionsytor tagits fram. Restriktionsytornas
funktion är att inom området för tillåtlighetsbeslutet undanta
områden som kräver särskild hänsyn från placering av verk.
Restriktionsytorna består bland annat av områden med höga
natur- och kulturvärden samt skyddsavstånd till befintlig infrastruktur, se kapitel 4.2 Hänsynsytor, generell anpassningsåtgärd.
Vindkraftverk har placerats ut av en dator med ett mellanrum på
minst fem rotordiametrar där naturvärdena är låga och få andra
motstående intressen finns, dvs på det område som blir kvar då
restriktionsytorna tagits bort. Det enda datorn har placerat ut är
just vindkraftverk men till varje vindkraftverk tillkommer infrastruktur och arbetsytor för kranar med mera. Infrastrukturen och
kranplaner har placerats ut manuellt vilket har lett till justeringar
av verksplaceringar. En del positioner har tagits bort då bedömningen varit att det inte är möjligt att dra en väg till verket eller
anlägga en kranplan utan att inkräkta på restriktionsytor eller av
tekniska skäl. Vid framtagande av preliminär layout har LIDARdata från Lantmäteriets nationella höjdmodell använts.Mindre
lokala åsar, ryggar och andra geologiska strukturer, som inte
synts i den terrängmodell som använts för den av datorn gjorda
optimeringen, har därmed kunnat lokaliseras. Eftersom vindenergierna ökar med höjden har även många vindkraftverk flyttats
från datorns föreslagna position till lokala höjdlägen. Höjdlägen
sammanfaller ofta med torrare mark och hög bärighet. Även vid
dragningen av vägen har LIDAR-data nyttjats för att hitta bra
mark. LIDAR-data kommer även att användas i det fortsatta
layoutarbetet i samband med detaljprojektering inför byggfasen.
av vindkraftverk. Det kommer även att utföras flertalet fältbesök,
utredningar och undersökningar vilka kan visa att de föreslagna
positionerna inte är möjliga på grund av till exempel arkeologiska
fyndigheter eller den lokala hållfastheten och måste därmed flyttas. Då vindkraftverken bör stå med ett intervall på minst 5 rotordiametrar från varandra betyder det att flytt av en position kan
leda till flytt av flera vindkraftverk som då skulle hamna för nära.
Detta på grund av att ett vindkraftverk ger upphov till turbulens i
luftrummet i närheten av verket vilket leder till minskad produktion om ett annat vindkraftverk står för nära.
Den senare detaljprojekteringen ska ske i nära dialog med
tillsynsmyndighet och sakkunniga utifrån tillståndets villkor och
de skyddsåtgärder som fastslås i bolagets ansökan. Detta steg
kommer efter medgivet miljötillstånd och leder till att layouten
ytterligare förfinas innan byggstart. Bolaget har positiva erfarenheter av den iterativa process som varit gällande vid bygget av bolagets parker Dragaliden och Gabrielsberget där bolaget i samråd
med tillsynsmyndigheten utformat detaljer avseende till exempel
sprängningar och våtmarkspassager för att minska påverkan eller
anpassa layouten till teknikläget och de detaljförutsättningar som
råder på den aktuella platsen.
med inhyrd utrustning vilka samlat in en gedigen kunskap om
rådande vindklimat. Dessutom finns erfarenheter från pilotanläggningen på Dragaliden med 12 E82-verk, där 10 verk har navhöjd 108 m och 2 verk med navhöjd 138 m. På Dragaliden kan
vindmätningar valideras mot verklig produktion. Produktionsdata
från pilotanläggningen finns tillgänglig på den publika hemsidan
www.vindstat.nu.
Vindklimatets betydelse för parklayouten
I många vindklimat kan placeringen av verk göras utifrån enkla
teorier och tumregler kring hur samspelet mellan parklayoutens
geometri och förhärskande vindriktning påverkar parkverknings-
3.2 Vindklimatet
Svevind driver ett mycket ambitiöst vindmätningsprogram i
Markbygdenområdet. Bolaget har haft fyra egna master i området, tre med höjd 120 m och en på 150 m. År 2012 plockades en
av dessa master ned. Bolaget har även nyttjat två externa master
tŝŶĚĚŝƌĞĐƟŽŶĚŝƐƚƌŝďƵƟŽŶ
117 m
N
tŝŶĚƐƉĞĞĚĚŝƐƚƌŝďƵƟŽŶ
123 m
Height
Height
E
Nästa steg
Det exempel på preliminär parklayout som presenteras här i
MKB:n kommer att justeras ända fram till byggstart. Dels kommer fler produktionsberäkningar att göras och vindkraftverk
kommer att flyttas till de mest fördelaktiga positionerna. Detta
kommer att ske i flera omgångar och kanske även med olika typer
S
Figur 3.2.1 Vindros och Weibullfördelning från en av mätpunkterna i Markbygden.
Vindrosen visar att vindens riktning varierar i hög grad och att ingen förhärskande
vindriktning kan identifieras.
Figur 3.2.2. Storblålidens vindmätningsmast. Svevind har under
lång tid genomfört en mycket omfattande serie av vindmätningar
för att verifiera vindklimatet i området. Foto Svevind.
TEKNISK BESKRIVNING
vara vägledande vid etableringen för att anläggandet av verk och
infrastruktur ska ske på ett så skonsamt sätt som möjligt samtidigt som områdets goda vindlägen nyttjas för att generera energi.
59
grad och produktion. Eftersom det inte finns någon entydig förhärskande vindriktning i Etapp 2 tillämpas ingen sådan princip.
Hindermarkering
Vindens riktning varierar i högre grad än på många andra
platser, men vindar från 180o-315o är något vanligare än t.ex.
vindar från 80o-165o. Vindrosen visar att inte någon/några tydligt
förhärskande vindriktningar kan identifieras, figur 3.2.1. Årsmedelvinden ökar med höjden över markytan och uppgår på många
ställen i Markbygden till runt 8 m/s vid navhöjd, det vill säga på
ca 135 m över markytan.
Enligt Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om
markering av föremål som kan utgöra en fara för luftfarten, TSFS
2010:155, vilken trädde i kraft 2010-11-01, ska höga konstruktioner som vindkraftverk markeras med hinderljus. Hinderbelysningen är nödvändig som komplement till den instrumentering
som finns i till exempel ambulanshelikoptrar. Det är framför allt
i situationer med låga molnbaser och i mörker som hinderbelysningen behövs för att eliminera risken att flyga in i verken.
Enligt föreskrifterna skall vindkraftverk med totalhöjd över
150 m markeras med vit färg och förses med ett högintensivt vitt
blinkande ljus. Hinderbelysningen är tänd med maximal styrka
under dagtid. Under denna tid skall intensiteten uppgå till 100
000 cd i maxpunkten. Vid skymning reduceras ljusstyrkan till 20
000 cd för att under mörker uppgå till 2 000 cd. Vid gryning skall
intensiteten åter vara 20 000 cd. Blinkfrekvensen skall vara 40-60
blinkningar per minut.
3.3 Vindkraftverk
Vindkraftverket består av fundament, torn, rotor med rotorblad
samt tornhus. De torn som är aktuella i denna etablering kan
bestå av stål eller en kombination av betong och stål. Vindkraftverket kommer att ha en ljusgrå ton för att minska konstrasten
mot himmel.
Enligt föreskrifterna tillåts lägre ljusstyrka på verk placerade
inom en parkformation. Förutsatt att alla verk är lika höga, alternativt att verken i kanten är högst, behöver endast verk i ytterkanten markeras med högre ljusstyrka. Om verken inom parken
är lika med eller högre än 150 m markeras ett antal gränsverk
med högintensivt vitt ljus och verken inom gränsen med vit färg
och minst lågintensiv rött ljus. Även de vindkraftverk som är belägna innanför vindkraftparkens yttre gräns och som har en höjd
över markytan som är högre än de som utgör yttre gränsen ska
markeras som gränsverken.
TEKNISK BESKRIVNING
Vindkraftbranschen har det senaste decenniet genomgått en
mycket snabb utveckling både avseende turbinteknik och verkens
storlek. Verken är nu större, tystare i förhållande till installerad
effekt och mer driftsäkra. Med avancerad styrteknik och bättre
generatorer klarar de att omvandla mer av vindenergin till el.
60
Omkring år 1980 hade de mest ekonomiska verken ca 30 m
höga torn, 15 m rotordiameter och ca 0,03 MW installerad effekt. Omkring år 2000 hade utvecklingen lett fram till ca 100 m
tornhöjd, 70 m rotordiameter och 1,5 MW installerad effekt per
verk. Utvecklingen fortgår och de största verken har nu ca 140
m tornhöjd, ca 130 m rotordiameter och ca 7,5 MW installerad
effekt. Med högre verk når man upp till säkrare (minskad turbulens) och starkare vindar och med större rotor kan mer av vindens
energi fångas in.
För att kunna nyttja den senaste tekniken fastställs inte verkstypen i denna ansökan. De exempelverk som använts i denna
ansökan är E101-verk med en navhöjd på 135 m och en rotordiameter på 101 m samt ett E126-verk med navhöjd 137 m och en
rotordiameter på 126 m (se figur 3.3.1). Verken startar vid vindhastigheter på ca 2-3 m/s Totalhöjden för de verk som slutligen
kommer att byggas kommer att ha en maximal höjd på 200 m.
Den installerade effekten per verk bedöms bli ca 2,3-7,5 MW. De
verk som beskrivs i denna ansökan är speciellt utvecklade för att
passa i inlands- och skogsområden.
Navhöjd
Rotordiameter
Installerad effekt
E-101
E-126
135 m
101 m
3 MW
137 m
126 m
7,5 MW
Figur 3.3.1 Två typer av verk, Enercon E-101 samt E-126.
Under utbyggnadsfasen kan verken i ytterkanten komma att
vara försedda med de högintensiva ljusen vilket gör att dessa
troligtvis kommer att flyttas, allteftersom parken byggs färdig.
För Etapp 2 torde andelen vindkraftverk markerade med högintensiv hinderbelysning ligga runt 10 %. Detta beror dock på hur
sammanhållen parken kan vara samt hur föreskrifterna ser ut vid
byggstart. Om vindkraftparken i hög grad måste anpassas till andra motstående intressen kan ”hål” i layouten innebära en uppdelning som leder till att fler högintensiva lampor måste installeras.
Teknik mot nedisning
Risk för nedisning av torn eller rotorblad föreligger när det är
fuktigt och kallt, det vill säga när det är underkylt regn, underkyld dimma, eller vid snabba temperaturstegringar på natten.
Kraftigast isbildning uppstår vid låg molnhöjd då vingspetsarna
i sitt övre läge täcks av molnbanken. Enligt den isbildningskarta
som har tagits fram av Meteorologiska Institutet i Finland inom
Vindkraftverken som är aktuella för etableringen kommer att
vara utrustade med avisningssystem för att minimera risker med
iskast och stillestånd på grund av. nedisning. Dagens avisningssystem aktiveras vid temperaturer och luftfuktigheter som är
gynnsamma för bildning av is genom att luft värms upp och
cirkuleras i bladen. Systemet ska alltså förebygga isbildning under
tiden verken är i drift, vilket är en utveckling från tidigare avisningssystem som endast avisade efter att driftstörningar detekterats.
Skulle isbildning trots detta uppstå är styrsystemen på moderna
vindkraftverk konstruerade för att detektera driftstörningar. Sker
isbildning under drift påverkas verkets aerodynamiska egenskaper, vilket gör att övervakningssystemet signalerar en avvikelse
och verken stoppas för avisning på konventionellt vis.
Bolaget har under två vintrar utfört tester på pilotsajten Dragaliden under vinter 2009-2010 och 2010-2011 i syfte att utvärdera
avisningssystemet. Under testet jämfördes ett vindkraftverk med
avisningssystem mot ett verk utan, för att effekten på värmefläktarna skulle optimeras. Resultatet blev en vinst på ca 50 % i
ŶĞƌŐŝƵƚďǇƚĞ΀ŬtŚ΁
ϴϬϬ
produktion genom att ha ett avisningssystem installerat, se figur
3.3.2. Man vinner även en ökad säkerhet för både människa och
djur som vistas i närhet till vindkraftverken i och med att risken
för iskast minskar drastiskt. Figur 3.3.2 nedan visar resultatet av
testet på Dragaliden och vid vilka månader avisningssystemet
gör störst skillnad i producerad energi. Idag är samtliga verk på
Dragaliden, och även i Svevinds andra parker, utrustade med en
bladvärmare. Värmen är luftburen och har en effekt på ca 85 kW
per verk.
Övervakning av driften sker genom att data från verken skickas
till en övervakningscentral. Data från övervakning av kritiska
komponenter, lager med mera, sker bland annat genom vibrationsmätare och temperaturgivare. Data skall ligga inom förutbestämda värden, överskrids dessa utlöses ett larm. Uppkommer
allvarligare avvikelse stoppas driften.
Drift och övervakning
Varje vindkraftverk monteras på ett fundament. De verk som
byggs i Markbygden kommer att anläggas med gravitationsfundament. Det innebär att fundamentet utgör tillräcklig stödyta och
motvikt för att stå emot vindens vältkraft utan ytterligare förankring i berggrunden.
Varje verk är försett med bland annat mätare för vindhastighet,
vindriktning, temperatur, luftfuktighet och lufttryck utöver utrustning för att motverka nedisning av vingarna. För att förhindra
skador från blixtnedslag är verken försedda med åskledare.
I varje verk finns även styr- och reglerutrustning. Data från
mätarna samlas in och styr verken genom att rotorn vrids mot
vindriktningen och vingarna vinklas för att uppnå maximalt
utbyte. När det blåser över en förutbestämd vindhastighet (ca 30
m/s) stängs verken av till följd av att de stora krafterna orsakar
slitage på mekaniska komponenter. Reglerutrustningen i verket
känner även av om verket belastas ojämnt vilket kan ske i det fall
att isbildning sker. I sådana situationer stoppas verket.
sĞƌŬϮ͕ŵĞĚĂǀŝƐŶŝŶŐ
ϳϬϬ
sĞƌŬϭ͕ƵƚĂŶĂǀŝƐŶŝŶŐ
ϲϬϬ
^ŬŝůůŶĂĚŝƉƌŽĚƵĐĞƌĂĚ
ĞŶĞƌŐŝ
3.4 Fundament
Storleken på fundamentet varierar något med typen av mark,
navhöjd, rotordiameter och generatorstorlek. I Etapp 2 kommer
det vanligaste fallet bli att fundamenten dimensioneras för att
klara högt grundvatten. Uppskattningsvis kommer ca 1000-1200
m3 betong att behövas till varje fundament.
Byggande av fundament
Först schaktas en grop där fundamentet ska gjutas. Gropens djup
beror till viss del på markförutsättningarna och grävs till fast botten. Efter bottenbesiktning av geotekniker återfylls schaktgropen
med ballast (befintligt material eller kross) för att skapa en plan
och stabil grundläggningsyta på rätt grundläggningsnivå, ofta ca
3 m under markytan. Hur djup gropen för fundamentet blir beror
även på val av teknik. Det finns även möjlighet att schakta en
ϱϬϬ
ϰϬϬ
ϯϬϬ
ϮϬϬ
ϭϬϬ
Ϭ
EŽǀϬϵ
ĞĐϬϵ
:ĂŶϭϬ
&ĞďϭϬ
DĂƌϭϬ
Figur 3.3.2 Resultatet av testerna från Dragaliden i syfte att utvärdera avisningssystemet.
Figur 3.4.1 Arbetsbetongen gjuts. Foto Svevind.
TEKNISK BESKRIVNING
ramen för WECO-projektet , uppgår antalet isbildningsdagar i
större delen av Sverige till 2–7 dagar per år. Detta är dock inte
helt applicerbart på Markbygden som generellt är mer utsatt för
isbildning än många andra platser.
61
grundare grop och låta fundamentet sticka upp över marknivån.
Beroende på typ av fundament skiljer sig förfarandet härefter
men på de flesta marktyper gjuts härefter en arbetsbetong (figur
3.4.1) varpå fundamentet kan armeras (figur 3.4.2), formsättas
och slutligen gjutas (figur 3.4.3).
På platser där jorddjupet inte är tillräckligt kommer sprängning
att ske. Detta görs med konventionell teknik. Ett borraggregat
borrar ett antal hål i vilket sprängladdningarna placeras. Detonationen styrs beroende vilket styckefall man önskar. Detonationen
riktas så att stenkast sker i en förutbestämd riktning. Vid behov
förhindras stenkast genom att sprängmattor (förenklat en typ
av gummimattor) läggs över detonationsytan. När ytan rensats
till fast botten gjuts en arbetsbetong på samma sätt som vid de
grävda groparna.
När fundamentet gjutits återfylls gropen med morän så att
stabilitet erhålls. Det material som schaktats ur gropen kan oftast
användas till återfyllning. Vissa krav finns dock på återfyllnadens
mekaniska hållfasthet varför massor i sällsynta fall behöver tillföras sajten. I vissa fall kan det bli nödvändigt med dränering. Detta
kan göras genom att borra och anlägga rör, spränga eller utdika.
Val av metod avgörs från fall till fall, exempelvis kan utdikning
som återfylls med schaktat material lämpa sig bättre i känsligt
område för vattenansamling.
3.5 Uppställningsplatser
Vid varje verk krävs en viss yta för uppställning av kranar som
på ett säkert sätt ska lyfta torn, bladdelar och tornhus (figur 3.5.1
och 3.5.2).
Varje enskilt verk kräver, för montering, en trädfri och till viss
del hårdgjord yta enligt specifikationer från turbintillverkaren.
Arean av varje kranplan uppskattas till ca 4700 m2. Till det
tillkommer området där träd tas ned, ca 2500 m2. Främst krävs
ett relativt stort trädfritt område bakom fundamentet för att få
plats med de långa vingarna, både för förvaring och för montage.
Uppställningsplatserna skiljer sig något i utformning beroende på
terrängtyp, vilken kran- och montagemetod som används. Generellt kan sägas att mittendelen på ca 1500 m2 byggs för att klara
18,5 ton/m2 och ”lagerytan” på 1200 m2 (till höger i figur 3.5.1)
ges en bärighet på 6 ton/m2.
Stora delar av kranplanen konstrueras inte för speciellt tunga
laster utan används mest till uppställning av redskapsbodar och
liknande.
På mark med bra bärighet räcker det om ytan avverkas. Bärigheten säkerställs genom att stockmattor läggs ut över ytan.
Montaget av kranbom (ca 150 m) och rotor (bladlängd ca
45-78 m) kan komma att kräva ytterligare avverkningar utanför uppställningsplatsen eftersom dessa sträcker sig utanför den
förberedda ytan. Detta handlar dock inte om några hårdgjorda
TEKNISK BESKRIVNING
Figur 3.4.2 På arbetsbetongen armeras fundamentets skelett. Foto
Svevind.
62
Figur 3.4.3 Färdiggjutet fundament. Foto Svevind.
Figur 3.5.1 En principskiss av en uppställningsplats. Utan att räkna
in tillfartsvägen innebär varje uppställningsplats ett intrång på ca
4700 m², varav ca 3000 m² är hårdgjord yta baserat på beräkningar
för ett E101-verk. Ytterligare avverkningar för att lösa plats för
kranbommen kan komma att göras när terrängen inte medger rak
tillfartsväg.
Figur 3.5.2 Uppställningsplatserna måste vara stora för att förutom
kran och arbetsytor även rymma anläggningsmaskiner, baracker och
maskindelar. Foto Svevind.
ytor utan bara om begränsad avverkning för att skapa nödvändigt
utrymme för monteringen.
3.6 Vägar
Då hela etappen inte kommer att byggas samtidigt kommer
återställandet av uppställningsplatser att ske samtidigt med anläggandet av nya uppställningsplatser, varvid massor från återställandet kan användas till de nya platserna. Det betyder att en del
av materialbehovet i Etapp 2 kan täckas genom återvinning från
tidigare Etapp 1.
De befintliga skogsbilvägarna kommer att rustas för att kunna
användas, men ytterligare mil måste nybrytas. Tillfartsvägarnas
lägsta prestanda är en teknisk fråga och regleras i turbinleverantörens kvalitetsdokument. Det slutliga valet av verktyper är ännu
okänt varför kännedom om montage är begränsad, vilket medför
att det inte helt är känt vilken prestanda som krävs för vägarna.
För större verk är även ytan på kranuppställningsplatsen större.
Enercons hittills största maskin, E-126 skulle kräva att den mittersta delen, med de högsta bärighetskraven skulle behöva en yta
motsvarande ca 50x70 m, tillkommer gör även omgivande ytor
för uppställning och förmontage av delar motsvarande 4000 m2.
Det totala intrånget för dessa uppställningsplatser uppgår till ca
7000 m2. Den yta som kommer att krävas för uppställningsplatsen kommer att bero på vilken typ av verk som anläggs.
Vissa vägar kommer att behöva klara mötande tung trafik för att
så stor del som möjligt av transporterna ska kunna lämna det offentliga vägnätet så snart som möjligt. Vilken typ av kran som ska
användas för montaget och hur denna flyttas mellan sajterna är
också avgörande för vägarnas konstruktion. Larvburna kranar är
som regel bredare än hjulburna kranar med stödben och det går i
detta läge inte att förutsäga exakt hur montaget ska ske.
Vägarna i området kommer att vara av olika klasser enligt
redovisning i figur 3.6.6 nedan. Den grundläggande principen
är att vägkroppen till största del ska kunna byggas av material i
väglinjen och att endast överbyggnaden ska behöva transporteras
till platsen.
När vägar måste dras fram över sämre terräng såsom våtmarker,
torvmarker, vattendrag eller mark med osammanhängande, tunt
jordtäcke krävs speciallösningar. Vilka anpassningsåtgärder som
planeras för att minimera påverkan på dessa marktyper beskrivs
under respektive temarubrik i kapitel 4.
Specifikationer
Vägarna konstrueras generellt för att klara ett axeltryck på ca 22
ton och kunna ta fordon med totalvikt uppemot 150 ton. Vidare
måste körbanan vara minst 5,5 m bred för att exempelvis kranarna ska kunna flyttas på ett rationellt sätt.
För enkelriktad väg gäller att kurvradierna i en 90o-kurva måste
hålla minst 50 m i ytterkant och 35 m i innerkant. Till detta
kommer trädfria zoner utanför körbanan för att klara de längsta
transporterna som är vindkraftverkens vingar.
Terrassen byggs huvudsakligen av morän och överbyggnaden
(förstärkningslager, bärlager och slitlager) av bergkross. Dimensionerna på krossmaterialet i överbyggnaden anpassas till
tillgången. För att nå önskad bärighetsklass beräknas överbyggnadens tjocklek kunna uppgå till 0,8 m även om det givetvis kan
variera inom området.
Vägnätet inom etappen bedöms vara möjligt att bygga upp
genom balansering av massor i väglinjen till underbyggnaden. För
överbyggnaden kommer krossmaterial att tillföras.
Vägnätet i Etapp 2 redovisas i figur 3.1.2 och tabellen i figur
3.6.2 och uppskattas få följande dimensioner:
Klass 1: Normalbredd på körbanan är 7,5 m. Klassen motsvarar
huvudtransportleder inom området och vägarna är dimensionerade för att kunna tillåta mötande trafik med de största transporterna.
Figur 3.6.1 De långa och tunga transporterna kräver breda och starka vägbanor för att verkets alla komponenter ska kunna transporteras. Kurvorna
blir speciellt breda vilket tydligt syns på bilden. Foto Svevind.
•
Körbanan blir upp till 30 m bred i 90o-kurva.
•
Påverkan på terrängen, i figur 3.6.2 kallat ”vägområde”, i ett
upp till 50 m brett område.
•
Uppskattad totallängd; ca 50 km varav ca 36 km är befintlig
skogsbilväg. Normalbredd på intrånget är 27,5 m.
TEKNISK BESKRIVNING
Vägen och vägområdets uppbyggnad framgår av figur 3.6.2,
3.6.3 och 3.6.4.
63
större tillfartsvägar inom området och vägarna är dimensionerade
för att kunna tillåta mötande trafik med anläggningsmaskiner och
de största transporterna.
•
•
Påverkan på ett upp till 43 m brett område
•
Uppskattad längd; ca 80 km varav ca 30 km är befintlig
skogsbilväg. Normalbredd på intrånget är 26,5 m.
den lägsta klassen av tillfartsväg. Uppfyller krav på bärighet och
mötesplatser anläggs för att i begränsad omfattning tillåta att
trafik möts.
•
•
Påverkan på terrängen i ett upp till 35 m brett område.
•
Uppskattad längd; ca 180 km varav ca 20 km är befintlig
skogsbilväg. Normalbredd på intrånget 25,5 m.
Totalt innebär detta att ca 220 km ny väg kommer att byggas.
Längden på förstärkning av befintliga vägar är ca 85 km.
Figur 3.6.4 Byggande av ny väg. Terrassen har byggts upp av morän. På terrassen läggs sedan en materialskiljande fiberduk och överbyggnad av
stenkross för att ge vägen erforderlig bärighet. OBS. Vägen på de två bilderna motsvarar inte samma sträckning men ger en indikation av de principer
som tillämpas. Foton Svevind.
TEKNISK BESKRIVNING
Ett markintrång på grund av restaureringar och nybyggd väg
beräknas enligt figur 3.6.5 till 8 km2, vilket motsvarar ungefär 5 %
av områdets totala area.
64
Figur 3.6.2 Undergrund: Den naturliga marken under vägkroppen,
antingen orörd eller avschaktad.
Underbyggnad: Delen mellan undergrund och överbyggnad som är
resultatet av fyllning.
Överbyggnad: Allt material ovanför terrassytan.
Överbyggnad
5 cm
5-15 cm
60 cm
Slitlager
Bärlager
Förstärkningslager
Figur 3.6.3 Principiell uppbyggnad av överbyggnaden.
Figur 3.6.5 Tvärsnitt av arbetsområdet vid schaktning utan respektive med befintlig väg.
Vägklass Total
väglängd
(bef+nya)
[km]
Klass 1
50
Klass 2
80
Klass 3
180
Summa:
310
Normalbredd
körbana [m]
Normalbredd
Intrång [m]
Area körbana [m²]
Area intrång [m²]
Överbyggnadens volym [m³]
7,5
6,5
5,5
27,5
26,5
25,5
375 000
520 000
990 000
1 375 000
2 120 000
4 590 000
300 000
410 000
792 000
1 885 000
8 085 000
1 508 000
Figur 3.6.6 Vägarnas påverkan genom intrång i skogsmiljön. ”Normalbredd intrång” avser ett ”worst case” scenario. Behov av massor avser bergkross,
antaget att underbyggnaden kan byggas av material i väglinjen.
3.7 Elnät
De föreslagna vindkraftverken kommer att producera el som
matas in i stamnätet väster om vindkraftparken.
Från vindkraftverken kommer elkraft att ledas genom 30 kV
markförlagda kablar som sedan samlas upp i ett antal transformatorstationer inom parken till ett 130 kV-uppsamlingsnät för att
sedan kopplas upp mot stamnätet via en 130/400 kV-transformatorstation (se figur 3.7.1). Uppsamlingsnätet kommer troligtvis att byggas som ett 130 kV-nät men spänningen kommer att
variera och kommer att ha en konstruktionsspänning (den spänning nätet konstueras för av säkerhetsskäl) på 170 kV. Figur 3.7.1
illustrerar en principskiss av nätet som kommer att vara uppbyggt
med två spänningsnivåer och ca 4-6 transformatorstationer inom
parken. I figur 3.7.10 visas en möjlig lokalisering av 130 kV-nätet
inom Etapp 2.
Då elledningen fortsätter från parkens ytterkant och vidare ut
mot stamnätet i väster har tre preliminära alternativa stråk utretts,
vilka bedöms få en sträckning på ca 5-10 km, se figur 3.7.3. Illustrationen visar inte den slutliga exakta placeringen som kommer
ta ett betydligt mindre område i anspråk för själva ledningsgatan.
Den slutliga utformningen av ledningssträckningen kommer att
ta hänsyn till hus och andra intressen som medför restriktioner
för nytt elnät. Kompletterande utredningar kommer att bli nödvändiga i ett senare skede då den exakta sträckan för elledningsgatan ska fastställas. De illustrerade breda korridorerna i kartan,
figur 3.7.3, kan därför komma att justeras
Andrahandsalternativ: Alternativ anslutande SV
Luftledningen dras i sydvästlig riktning längs med kommungränsen mellan Piteå och Arvidsjaur kommun med anslutning
i närheten av Norrdals naturreservat. Detta alternativ passerar
Åbyälven.
Tredjehandsalternativ: Alternativ anslutande NV
Luftledningen dras i nordvästlig riktning i huvudsak längs med
väg 543 nära Åbyälven med anslutning till stamnätets 400 kVledning i närheten av väg 543. Alternativet passerar genom Ekopark Dubblabergen längs dess södra kant.
Totalt kommer ca 400 km markförlagd kabel och 40-70 km
luftledning att byggas inom Etapp 2 under de ca 4-5 åren som är
beräknad byggtid. Den långa byggtiden innebär att flera tekniska
lösningar avseende teknik kan utvecklas vilket betyder att viss
flexibilitet hålls.
Anslutande N
N9 IUnQ
YLQGNUDIW
YHUNHQ
Anslutande NV
N9
GXEEHOVWROSDU
Anslutande SV
N9²
VW GXEEHOVWROSDU
N9
7UDQVIRUPDWRUVWDWLRQ
VWDPQlWVI|UELQGHOVH
N9
Figur 3.7.1 Principskiss av nätet i vindkraftparken.
Figur 3.7.2 Stamnätet vid anslutningspunkten för alternativ
Anslutande N. Foto Tyréns.
¯
Elledningsanslutningar
0 0,5 1
2
3
4
Kilometer
Figur 3.7.3 Förslag på olika ledningsstråk för anslutning till stamnätet.
TEKNISK BESKRIVNING
7UDQVIRUPDWRU
VWDWLRQHU
N9
Huvudalternativ: Alternativ anslutande N
Luftledningen dras norr om ekoparken och norr om Norrdubbla,
därefter västerut mot anslutningspunkt till stamnätet i närheten
av där väg 552 korsar stamnätets 400 kV-ledning (figur 3.7.3).
65
Tekniska alternativ
För det parkinterna uppsamlingsnätet på 130 kV finns bara en
gängse teknisk lösning och det är blank ledning. I Markbygden
kommer denna att hängas i parallella linjer med dubbelstolpar
enligt bild 3.7.4. Eftersom uppsamlingsledningen kan komma
att byggas redundant kan det dessutom bli två dubbellinjer enligt
3.7.5. Hur lång sträcka som kommer att byggas redundant är inte
bestämt och ett alternativ är att bygga hela 130 kV-ledningen
redundant.
För uppsamlingsslingorna på 30 kV -nivå finns däremot en
större teknisk flexibilitet. Alla vindkraftverk ansluts med varandra
med kabel som standardlösning. Bild 3.7.6 visar ett foto av ett
fundament som just armerats där kabelrören sticker ut.
När kabeln dragits ut ur vindkraftverket kan den antingen
övergå i ledning eller fortsätta som markförlagd. Leverantörens
standardlösning är att alltid kabelförlägga alla anslutningar eftersom ledning i närheten av vindkraftverken innebär en säkerhetsrisk och innebär en större påverkan på landskapsbilden.
Bolaget önskar dock att i miljötillståndet inte binda sig till en
teknisk lösning. För ett antal fall skulle det kunna bli mer rationellt att ansluta verken till varandra och till uppsamlingsstationerna med luftledning. Ett sådant fall kan uppstå om ett mindre
vattendrag ska passeras eller andra ställen där anslutning ger
en större påverkan om det sker med markförlagd kabel än med
luftledning.
När det gäller transformatorer kommer dessa att utföras så att
inkommande 30 kV-nät ansluts med kabel.
Det från understationerna utgående 130 kV-nätet utförs alltid
som luftledning. Ledningsnät på denna spänningsnivå håller
automatiskt stora skyddsavstånd mellan fas och jord (ca 2 meter).
Detta gäller alla installationer på denna spänningsnivå, även inom
transformatorstationens område.
130 kV
130kV
Markförlagd kabel
Markförlagd kabel förläggs i kabelschakt parallellt med vägar
inom parken. Kablarna följer i huvudsak vägarna inom parken (fi15
20
gur 3.7.7). Där det inte är tekniskt möjligt eller där sträckan längs
med vägen blir avsevärt mycket längre kan kabeln avvika från
vägrenen. Val av metod för att förlägga kabel beror på markens
beskaffenhet och känslighet. Kabeln förläggs på ett djup på ca
0,5 m och kabelgraven ges en bredd på ca 0,7 m. Den täcks sedan
med material och kabelgraven återfylls med befintliga massor.
Under bygg- och förläggningsfasen av kabelgravarna krävs
normalt ett arbetsområde på 8-10 m bredd. Då kablar placeras
i skogsmark röjs en ledningsgata som är ca 10 m bred för att
anläggningsmaskiner ska kunna ta sig fram. Ledningsgatan röjs
även för att det ska finnas plats för uppgrävda massor att tillfälligt
förvaras samt för att förhindra trädrötter att växa så nära kabeln
att den skadas om träden faller och river med sig sitt rotsystem.
Kabel schaktas vanligtvis ned i marken där det är möjligt att
gräva. Vid stenigt markunderlag och berg i dagen förläggs den i
avsett kabelskydd.
Kabel kräver inget underhåll vid normal drift förutom viss regelbunden röjning av större träd ovanför kabeldiket. Direkt tillgång
till kabeln krävs endast vid eventuella kabelfel vilka är sällsynta då
kabeln i regel läggs väl skyddad från yttre påverkan.
I första hand kommer kabeln som distribuerar el från vindkraftverken till 30/130 kV-transformatorstationerna att markförläggas.
I undantagsfall kan luftledning för den lägre spänningsnivån att
vara aktuell.
15
TEKNISK BESKRIVNING
Figur 3.7.4 Principskiss på ledningsgata med en dubbelstolpe i uppsamlingsnätet. (Avstånd i meter)
66
130
kV
130kV
33kV
30
kV
15
20
20
20
15
Figur 3.7.5 Principskiss på ledningsgata med två dubbelstolpar samt
markförlagd kabel i uppsamlingsnätet (avstånd i meter).
Figur 3.7.6 Varje vindkraftverk ansluts via kabel till ett uppsamlingsnät på
30 kV. Foto Svevind.
Figur 3.7.7 Nybruten väg till vindkraftverk. Till vänster ligger
markförlagd kabel. Foto Svevind.
Luftledning är ledare eller kabel som är förlagd ovan mark på
stolpar eller andra stöd. En ny luftledning kräver generellt en ledningsgata som i skogsmark utgörs av en gata med trädfria kantzoner som håller ledningen trädsäker. Den trädfria ledningsgatan
kommer att variera i bredd beroende på stolp- och ledningstyp.
Ledning är det enda alternativet för den högre spänningsnivån i
parken på 130 kV, men det kan även delvis bli aktuellt på 30 kVnivå.
För överföringen av el från vindkraftverken till transformatorstationerna är luftledning med enkelstolpar ett alternativ till
markförlagd kabel. Den ledningen, med en lägre spänningsnivå
på 30 kV, kräver generellt en trädfri ledningsgata med en bredd
på ca 10 m beroende på skogens karaktär. Ledning kommer att
uppföras som BLL, belagd luftledning. Den plastbeläggning som
omsluter linan kan förhindra eller minska strömavbrott på grund
av trädpåfall eller tillfällig kontakt med främmande föremål.
Figur 3.7.8 130 kV elnät på dubbelportalstolpar ansluter 400 kV
elnät. Foto Svevind.
Vid behov förbereds en enkel skogsväg från befintliga vägar till
ledningsgatan. Till största delen sker dock transporter av anläggningsmaskiner och material i ledningsgatan. Figur 3.7.8 visar en
befintlig installation med en dubbelstolpe som korsar en offentlig
väg och en stamnätsledning.
Typen av stolpe kommer att anpassas efter markens beskaffenhet samt ledningens dragning och spänningsnivå. För 30 kVnätet är trästolpar det främsta alternativet. Vid behov kan dock
andra stolptyper anläggas. Höjden på stolparna i 30 kV-nätet blir
ca 10 m och avståndet mellan dem ca 60 m. Uppsamlingsnätet,
130 kV, kräver stolpar som är ca 15-30 m höga som står med ett
avstånd på ca 150-200 från varandra. Stolparnas höjd varierar
beroende på den lokala terrängen där placering av stolpar sker.
Även avståndet mellan stolparna kommer att variera beroende av
terräng.
Beroende på markens beskaffenhet kan betongfundament till
stolparna komma att anläggas. Anläggandet av fundamenten
kräver en arbetsyta på ca 20x20 m. Vid anläggandet av bergfundament förankras stolpen även med stag i berget eller marken.
Trästolpar kräver dock inte ett fundament. Vid anläggande av
trästolpar schaktas stolpbenen ner i marken och hålet återfylls.
130 kV-ledningen kommer helt eller delvis att byggas redundant
med dubbla ledningar (figur 3.7.5). Ledningsgatan blir då upp
till 100 m bred. Den trädsäkra gatan innebär att träd avverkas
och röjs i kantzonerna. Linjerna byggs dubbla för att ge redundans och öka driftsäkerheten eftersom vid skada eller fel på den
ena ledningen kan energin matas genom den andra ledningen.
Genom att bygga dessa dubbla gator nära varandra kan intrånget
minimeras.
Ledningen uppförs troligast i portalstolpar av trä eller stål, stålrörs- eller gitterstolpar enligt gällande standard. Ledningen kan
komma att byggas med en kombination av stolptyper beroende av
terräng. Ledningen utgörs av dubbla trefaslinor samt en längsgående topplina. Om kraftledningen byggs med portalstolpar av trä
så krävs det dubbla topplinor på sträckorna närmast transformatorstationerna.
Figur 3.7.9 Bilden illustrerar en transformatorstation som omvandlar 30 kV till 130 kV Foto
Svevind.
TEKNISK BESKRIVNING
Luftledning
67
Transformatorstationer och anslutning till överliggande elnät
Antalet transformatorstationer inom vindkraftparken har i detta
skede bedömts till 4-6 st, beroende på hur många verk och hur
stor installerad effekt som slutligen anläggs för Etapp 2. Ett grovt
utkast på placering av dessa illustreras i kartan i figur 3.7.10. I
figur 3.7.9 visas hur en transformatorstation för omvandling av
30 kV till 130 kV kan komma att se ut. Slutlig utformning bestäms dock inte inom ramen för miljötillståndsansökan. Separata
bygglov söks för dessa.
Anslutning till stamnätet sker via en 130/400 kV-transformatorstation som Svenska Kraftnät driver.
Anslutningen av vindkraftparken till stamnätet kommer att gå
utanför utredningsområdet för vindkraft. Vid planering av det
anslutande nätet ges närhet till större befintlig väg vid anslutningspunkten samt längden på anslutande ledning stor vikt. Hänsyn tas till höga naturvärden.
Lämplig anslutningspunkt kommer att beslutas av Svenska
Kraftnät baserat på vidare tekniska utredningar samt det huvudalternativ för dragning av ledningen som beskrivs i denna
ansökan. Fortsatta samråd kommer att hållas mellan bolaget och
Svenska kraftnät.
Slutlig utformning av elnätet
Den slutliga utformningen av 130 kV-nätet kommer att redovisas
i ansökan om nätkoncession för linje till Energimarknadsinspektionen. Slutlig utformning av elnätet kommer att bero på ett antal
faktorer, däribland antalet verk, vilka synpunkter som framkommit under samråd, villkor som fastställs i miljötillståndet och
Svenska Kraftnäts bedömning av lämplig anslutningspunkt till
stamnätet.
3.8 Fiber/ IT
För driftövervakning, datainsamling och styrning av verken behövs datakommunikation inom parken och parallellt med vägar
och kabel kommer optofiber att installeras.
Fiberkablarna kommer till största del att samförläggas med
kabel från vindkraftverk men det kommer även att behövas egna
stråk för fibern för att, på samma sätt som för 130 kV-ledningen,
skapa ett redundant och driftsäkert nät. Intrånget begränsas till
ca 2-5 meters trädfri bredd.
TEKNISK BESKRIVNING
Till viss del kan även trådlösa kommunikationslösningar inom
parken bli aktuella beroende på möjlig teknisk utveckling.
68
Figur 3.7.10 Grovt utkast på placering av 130 kV-ledning och transformatorstationer inom Etapp 2. Placeringen av kraftledningsstråk mellan
etappens olika delar kan komma att ändras för att finna lämpligaste sträckning med hänsyn till skyddsintressen.
Överbyggnaden av totalt ca 300 km ny samt väg som rustas upp
blir preliminärt ca 1,5 miljoner m3. Överbyggnaden utgörs av
krossmaterial. Den volym bergkross som åtgår till överbyggnaden kan till största del troligtvis tas från täkter i närområdet och
endast en mindre mängd massor behöver köras in externt.
Markens beskaffenhet bestämmer mängden krossmaterial och
uppbyggnaden av uppställningsplatser görs på samma sätt som
för vägarna (se kapitel 3.6). Med antagandet att det i genomsnitt
krävs 0,3 m bergkross till överbyggnaden och att en yta på 3000
m2 ges denna överbyggnad blir materialbehovet till planerna 900
m3 per plan. Totalt summerar detta till ca 400 000 m3 som skulle
krävas för totalt 440 verk i Etapp 2.
För byggande av fundamenten krävs betongballast och cement.
Uppskattningsvis kommer ca 1000 m3 betong att behövas till
varje fundament varav ca 60 % utgörs av ballast. I botten av fundamentsgropen placeras krossmaterial för att plana ut schaktbotten.
För anläggande av kabelschakt krävs sand i schaktbotten.
Det sammanlagda materialbehovet för vägar, uppställningsplaner, betongballast och cement till fundament, samt sand till
elkabelgravar, uppskattas i detta skede till nära 4,5 miljoner ton.
Materialförsörjningen kommer att vara utsträckt under hela den
tid som Etapp 2 byggs.
3.10 Transporter
Byggtid
För leveransen av varje enskilt vindkraftverk inklusive tillhörande
byggmaterial och kringutrustning krävs ca 100 transporter. Till
varje vindkraftverk tillkommer transporter för fundament, drygt
200 per verk. Uppskattningarna av antalet transporter av verk och
fundament är baserade på Enercon-verk med installerad effekt på
ca 2-4 MW.
Utöver transporter till verken och fundament tillkommer transporter av material för konstruktionen av vägar och uppställningsplatser med uppskattade mängder enligt kapitel 3.9. Med uppskattningen att det kommer att krävas ca 3 miljoner ton material
för vägar samt ca 0,8 miljoner ton för uppställningsplatserna
och att varje transport kan ta ca 35 ton/bil blir det totala antalet
transporter enkel väg ca 90 000 för vägar respektive ca 20 000 för
uppställningsplatserna, se figur 3.10.1. Tabellen visar det uppskattade antalet transportrörelser (tur och retur) under ett år för olika
antal uppförda verk.
Byggnationer av elnät och transformatorstation kommer också
att generera transportrörelser till och i utredningsområdetområdet. För det luftburna elnätet beräknas dessa grovt till ca 300 enkel resa. I denna uppskattning räknas med dubbla dubbelstolpar,
dvs 6 st stolpar i bredd med avstånd ca 150 m baserat på en 80
km lång sträcka (70 km internt inom parken och 10 km externt).
Det kommer även att tillkomma transporter för kranar, material
för servicebyggnader, persontransporter samt övriga konstruktionsmaskiner. Antalet transporter för dessa ändamål är svåra
att uppskatta då det till stor del beror på turbintyp och valet av
konstruktionsteknik.
De vägar som mest kommer att användas är delar av väg 515,
543 och 373 samt de mindre vägarna 542 och 544. Transport av
vindkraftverksdelar kommer troligtvis att främst ske på väg 373
samt kortare sträckor på väg 505 och 506. Se karta i figur 3.10.2.
Därefter kommer transporterna att fortsätta på mindre allmänna
vägar för att sedan gå över på förstärkta eller nybyggda skogsbilvägar. Eftersom väg 373 håller högre kvalitet och säkerhet kommer den i huvudsak att användas. Material för byggnationerna
kommer i största möjliga utsträckning att hämtas från täkter
inom eller i närhet till Etapp 2. Detta för att minimera längden
transporter på det offentliga vägnätet , men även för att minska
transportsträckan totalt sett.
Drifttid
Under drifttiden, som beräknas uppgå till ca 20-25 år, kommer
planerat och oplanerat underhåll att ske. Med det stora antalet
verk i Markbygden-området är det troligt att service av verk sker
med utgångspunkt från parken, dvs att arbetsplatsen är lokaliserad i eller i direkt anslutning till hela vindkraftparken. Då Etapp
2 börjar driftsättas borde enligt tidsplanen stora delar av Etapp 1
redan vara i drift. Det betyder att upp till ca 150-200 verk redan
är uppförda och i drift i Markbygdenområdet vilket kommer att
kräva en servicestab. Med en ny arbetsplats i området kommer
persontransporterna att öka, beroende på vart personalen bor.
Uppskattningsvis kan antalet persontransporter komma att uppgå
till ca 10-20 per dag. Antalet transportrörelser i Etapp 2, mellan
vindkraftverk och servicebyggnad, kommer uppskattningsvis att
uppgå till ca 20-40 per dag.
Återställande
Även i nedmonteringsfasen kommer transporter att ske. Tornen
plockas ned segmentvis och sprängning ska således inte krävas.
Det finns två alternativ för vidare hantering; antingen skrotas
delarna på plats eller så transporteras delarna till deponi eller
återvinning. För transport till deponi räknar turbintillverkarna
med att antalet transporter blir ungefär detsamma som i byggnadsfasen, se tabell se figur 3.10.1. Skrotas delarna på plats skulle
antalet transporter bli något färre.
Transporterna av upp till 440 vindkraftverk kommer att ske
under ca 4-5 år som beräknas bli byggtiden.
Antal verk uppförda per år
50
70
80
110
130
Vindkraftverk
Ca 10 000
Ca 14 000
Ca 16 000
Ca 22 000
Ca 26 000
Fundament
Ca 20 000
Ca 28 000
Ca 32 000
Ca 44 000
Ca 52 000
Vägar
Ca 20 000
Ca 28 000
Ca 32 000
Ca 44 000
Ca 52 000
Uppställningsplatser
Ca 5000
Ca 7000
Ca 8000
Ca 11 000
Ca 13 000
Figur 3.10.1 Uppskattat antal transportrörelser (tur och retur) baserat på 50, 70, 80, 110 respektive 130 uppförda vindkraftverk per år.
TEKNISK BESKRIVNING
3.9 Materialbehov
69
TEKNISK BESKRIVNING
70
Figur 3.10.2 Vägnätet i området kring etapp 2. Huvudsakligen kommer väg 373, 515, 543 542, 544 att användas.
3.11 Service och underhåll
3.12 Avveckling och återställning
3.13 Kringanläggningar
Daglig övervakning av vindkraftanläggningen kommer att ske via
ett fjärrstyrt driftövervakningssystem. Även om övervakningen
sker med fjärrstyrning kommer varje verk att behöva regelbunden
service på plats. Felavhjälpning på plats kommer också att ske vid
behov.
När en vindkraftanläggning tas ur drift avvecklas och återställs
området till så nära ursprungligt skick som möjligt. Ett vindkraftverks livstid uppskattas uppgå till 20-25 år. Då tekniken
ständigt utvecklas kan ett vindkraftverks livstid dock komma att
öka i framtiden. Det är främst de mekaniska delarna som slits
och dessa komponenter kan komma att bytas ut utan att fundament och torn rivs. Vindkraftanläggning får dock endast bedrivas
så länge som tillståndet anger och om fortsatt drift efter denna
tidsperiod övervägs kommer nya tillstånd att fordras för anläggningen.
Ett vindkraftprojekt av den omfattning som planeras kommer
förutom elanläggningar, uppställningsytor och vägar att innebära
ytterligare kringanläggningar både inom och utanför själva verksamhetsområdet.
Ett avisningssystem kommer att installeras. Detta för att öka
produktionen under vinterhalvåret. Även åskledare kommer att
installeras på varje verk för att undvika skador på vindkraftanläggningen vid blixtnedslag.
Utöver service och underhåll av vindkraftverken tillkommer
löpande tillsyn och underhållsarbeten för vindkraftanläggningens
infrastruktur, såsom elnät, ställverk, vägar och kranplattformar.
Ledningsgatan för 130 kV-luftledning kommer att hållas trädfri
genom röjning och vägarna inom vindkraftparken kommer att
underhållas för att klara de transporter som krävs för service- och
underhållsarbeten. Under vintertid innebär vägunderhållet snöröjning av det interna vägnätet. Snöröjning beställs i samband
med att underhållsarbeten ska utföras för att möjliggöra åtkomst
till de verk som ska servas. Snöröjning sker även löpande efter
snöfall. Under barmarksäsong innebär underhållet av vägarna att
bland annat kontrollera och åtgärda att vägarna är framkomliga
i samband med kraftig nederbörd och snösmältning. Även vindkraftanläggningens varningsskyltar kommer att tillsynas för att
säkerställa att de är synliga för allmänheten.
I villkor 8 i regeringens beslut (M2009/1517/F/M) om tillåtlighet för utbyggnad av vindkraft i Markbygden framgår följande:
”Vid nedläggning av verksamheten ska åtgärder för återställning
vidtas av bolaget. Verksamheten ska anses som nedlagd om verksamhet
för elproduktion inte har bedrivits under en sammanhängande tid av
två år. Länsstyrelsen får besluta i vilken omfattning verk, fundament,
maskinhus, transformatorer, ledningar och övrig utrustning ska tas
bort av bolaget och vilka övriga åtgärder som krävs för att återställa
området i så nära ursprungligt skick som möjligt.”
Villkoret kommer att uppfyllas genom att bolaget åtar sig att
vidta återställningsåtgärder vid nedläggning av verksamheten.
Dessa återställningsåtgärder kommer att utformas i en efterbehandlingsplan som skickas in till Länsstyrelsen för godkännande
i god tid innan planerad nedläggning av verksamheten.
Betongstation och mobilt krossverk
Materialförsörjningen inom Etapp 2 kommer troligen att ske
från täkt belägen i Lövberget i Etapp 1 eller från betongstation i
Etapp 2. Transportrörelserna kan då minimeras till att endast gå
genom från Lövberget i Etapp 1 vidare till Etapp 2.
Täktverksamheter
För att förse vindkraftprojektet med massor till vägbyggnad och
betongballast till fundamenten kommer det att behöva etableras
nya täkter i regionen. Täkter kan antingen upprättas i bolagetseller underentreprenörers regi. Det är fördelaktigt om så stor del
som möjligt av materialbehovet kan tillgodoses inom utredningsområdet för Etapp 2 alternativt med så korta transportrörelser
som möjligt. Tillstånd för täkter behandlas separat och omfattas
inte av denna ansökan.
Om enstaka verk skulle tas ur drift permanent görs en skriftlig
anmälan om detta till Länsstyrelsen.
En ekonomisk säkerhet kommer att ställas för de redovisade
kostnaderna för nedmontering av vindkraftverk och återställning
av området vid nedläggning av verksamheten. Den ekonomiska
säkerheten ska täcka de förväntade kostnaderna för en efterbehandling om en situation där bolaget inte kan fullfölja sina åtaganden skulle uppstå. Inför ansökan om miljötillstånd för Markbygdens vindkraftpark Etapp 1 gjordes en kostnadsberäkning för
nedmontering, bortforslande och återvinning av material samt
återställning av området. Denna kostnadsberäkning kommer att
ligga till grund för att bestämma lämpligt belopp på ekonomisk
säkerhet för Markbygdens vindkraftpark Etapp 2.
Figur 3.13.1 Bild från bolagets sajt på Gabrielsberget där dubbla
krossverk etablerats för att lösa försörjningen av förstärkningsmateriel
till vägnätet. I bakgrunden skymtas ett antal vindkraftverk som just
uppförts. Foto Svevind.
TEKNISK BESKRIVNING
En lokal drift- och underhållsorganisation kommer att besöka
varje verk uppskattningsvis en gång i kvartalet. Omfattningen av
denna tillsyn kommer gradvis att öka under uppbyggnadsfasen.
När vindkraftanläggningen för Etapp 2 är i full drift uppskattas
4400 mandagar per år åtgå till regelbunden service på plats. Arbetet kommer att fördelas på flera olika serviceteam beroende på
åtgärd. Uppskattningen är att det kommer att finnas servicepersonal på plats i parken varje dag året om. De personaltransporter
som service- och underhållsarbetet medför redovisas i kap 3.10
Transporter.
71
För Etapp1 har en täktverksamhet påbörjats. Denna täkt skulle
kunna utökas från befintlig storlek på 2 miljoner ton för att även
täcka materialbehovet för Etapp 2 till ca 10 miljoner ton.
Etablering av arbetsplats
Under byggfasen kan det ev. behöva anläggas en ”site camp”
bestående av ca 30-40 baracker/mindre byggnader för tillfälligt
boende. Barackerna förses med vatten och avlopp. Området kräver en lika stor yta som en kranplan, dvs. ca 3000-5000 m2.
Mellanlagringsytor
Under vissa perioder behövs mellanlagringsytor för material. En
sådan mellanlagringsyta behöver en yta på ca 10 000 m2. Var mellanlagringsytor kan behövas beror på var verk är placerade. Mellanlagringsytor behövs preliminärt i områdena kring:
•
Manjärvträsket
•
Stenberget/Manjärvliden/Hästberget
•
Stavaliden
Servicebyggnad
En servicebyggnad, som kommer att nyttjas under drifttiden,
kommer att etableras centralt i området. Exakt position är ännu
inte avgjort. En befintlig byggnad kan komma att rustas upp eller
byggas om för att uppfylla ändamålet med byggnaden. Servicebyggnaden kan även bli ett nybygge. De tillstånd och bygglov
som fordras kommer att behandlas separat och kommer inte att
omfattas av denna ansökan.
TEKNISK BESKRIVNING
Vattenförsörjning
72
Vattenförsörjningen till byggbaracker med mera kommer sannolikt att ske genom anläggande av bergborrade brunnar. Vattnet
från brunnarna behandlas för att uppfylla de krav som ställs på
dricksvatten. Från dessa kan vatten transporteras ut på de enskilda temporära arbetsplatserna, vilket kan ske i behållare eller
mindre tankar beroende av behovet. Vatten används förutom till
det sanitära behovet även till betongtillverkningen. Uttaget av
vatten från bergsakvifären bedöms vara så litet att det inte utgör
någon betydande risk för avsänkning av akvisfären och att varken
allmänna eller enskilda intressen skadas genom vattenverksamhetens inverkan på vattenförhållanden. Vattenverksamheten bedöms
därför inte vara tillståndspliktig.
3.14 Investeringar utanför
Markbygdens vindkraftpark
Markbygdens vindkraftpark Etapp 1
Tillstånd för Markbygdens vindkraftpark Etapp 1 vann laga kraft
16 oktober 2012. Byggnation av Etapp 1 beräknas vara igång när
projektering inför byggstart av Etapp 2 påbörjas. Etapp 1 och
Etapp 2 kan komma att byggas parallellt under en viss period.
Det kommer att krävas stora mängder betong för att anlägga
fundament. Leveransen av betong kan ske från Lövberget i Etapp
1 eller från en nyetablerad anläggning i Markbygdenområdet,
från mobila betongstationer eller en kombination av dessa. Det
kan även bli aktuellt med leverans av betong från redan befintliga
stationer i närområdet beroende på bland annat eventuella driftavbrott i andra tillverkande anläggningar och vilket byggskede
som Etapp 1 är i.
Tillstånd för kringverksamheter såsom betongindustri, utbyggnad av hamnen i Haraholmen och industrier för vindkraftverkens
komponenter prövas separat och ingår ej i denna MKB.
Servicekontor i Markbygden och i Piteå
För att täcka behovet av såväl övervakning som underhåll kommer en lokal serviceorganisation att upprättas. Organisationen
kommer att ha ansvar för service men även eventuellt för att
sköta övervakningen av verken. Svevind jobbar i dotterbolaget
Svevind Solutions med att utveckla mjukvara för övervakning och
serviceplanering av >1 000 vindkraftverk.
Utbyggnad av hamnen i Haraholmen
De redan uppförda vindkraftverken på Dragaliden tillverkades
till huvuddelen i Tyskland. Den övre delen av tornet som är i
stål tillverkades i Malmö. Komponenter transporterades då med
båt till hamnen i Haraholmen, Piteå, för vidare vägtransport till
Dragaliden. Utbyggnad av hamnen i Haraholmen torde vara
nödvändigt för att tillgodose detta transportbehov förutsatt att
vindkraftverken även för Etapp 2 kommer med båt från Tyskland.
Utbyggnaden skulle då ske i områden som redan idag är delvis
ianspråktagna för hamnverksamhet.
ϰϱϬ
ϰϬϬ
ϯϱϬ
Avfall
Industrier för vindkraftverkens komponenter
Under byggperioden tillser leverantören av vindkraftverken att
avfall hanteras på ett korrekt sätt och enligt gällande föreskrifter.
Leverantören av vindkraftverken hyr toaletter och tvättutrustning
med septiktankar.
En följdeffekt av ett tillstånd för en storskalig etablering av
vindkraft i Norrbottens län kan vara att det blir ekonomiskt
fördelaktigt att tillverka delar av vindkraftverken på plats i Piteå.
Möjligheten för detta beror på projektets skala. En avsiktsförklaring har i augusti 2010 undertecknats av vindkraftstillverkaren
Enercon och Piteå kommun om etablering av en fabrik för de
prefabricerade betongelementen i tornen. Fabriken beräknas
skapa i storleksordningen 150 jobb och planering pågår. Ytterligare etablering av till exempel en monteringsfabrik kan bli aktuell
att genomföra.
ϯϬϬ
ϮϱϬ
ϮϬϬ
ϭϱϬ
ϭϬϬ
ϱϬ
Ϭ
ϮϬϭϱ
ϮϬϭϲ
ϮϬϭϳϳ
ϮϬϭ
ϭϴ
ϮϬϭϵ
Figur 3.15.1 Ackumulerat antal vindkraftverk i drift år 2015-2019.
3.15 Tidplan
Preliminär tidplan för Markbygdens vindkraftpark etapp 2
1
2013
2
3
4
1
2014
2 3
4
1
2015
2 3
4
1
2016
2 3
4
1
2017
2 3
4
1
2018
2 3
4
Miljötillstånd för vindkraftanläggning inklusive elnät
Utökat tillstånd för berg- och moräntäkter, etapp 1
Arkeologisk utredning
Detaljprojektering av vägar och annan infrastruktur
Avverkning
Meddelande om nätkoncession
Etablering av arbetsplats
Vattenförsörjning
Ev temporärt boende med vatten, avlopp mm
Förstärkning av befintligt vägnät och etablering av nya vägar
Etablering av uppställningsytor
Etablering av mobil betongfabrik
Anläggande av fundament
Byggande av verk
Etablering av jordkabel
Byggande av transformatorstationer
Etablering av luftledning
Anslutning till kraftnät
Driftsättning av vindkraftanläggningen
Uppföljningsprogram
1
2019
2 3
4
1
2020
2 3
4
Figur 3.15.2 Projektets preliminära tidplan från 2013 till slutet av år 2019. Byggförberedande arbeten, som avverkningar etc, kommer att påbörjas först när erforderliga tillstånd erhållits. Vindkraftverken beräknas vara i drift ca
20-30 år efter driftstart, om inte anläggningen förnyas. Utvecklingen av antal verk illustreras i diagrammet i figur 3.15.1.
TEKNISK BESKRIVNING
År
Kvartal
73
MILJÖKONSEKVENSER OCH ANPASSNINGSÅTGÄRDER
4 Miljökonsekvenser och anpassningsåtgärder
74
I detta kapitel redovisas och bedöms konsekvenserna av
Markbygdens vindkraftpark, Etapp 2. De faktorer som legat
till grund för vilka områden som är lämpliga för placering
av vindkraftverk redovisas, det vill säga hur den preliminära layouten som är optimerad utifrån produktionsförhållanden är anpassad till olika miljöintressen. Beskrivningen
av påverkan på och konsekvenser för de olika miljöintressena fokuserar i första hand på aspekter under vindkraftparkens drifttid. Påverkan och konsekvenser under bygg- och
avvecklingsfas beskrivs i ett separat avsnitt, kapitel 4.19.
4.1 Metodik
Konsekvenserna beskrivs i varje temaavsnitt med återkoppling till
vad som beskrivits i kapitlen om förutsättningar (kapitel 2) och
teknisk beskrivning (kapitel 3).
När konsekvenser och anpassningsåtgärder beskrivits baseras
Bolagets bedömningsgrunder på lagar, förordningar och regeringsvillkoren, bolagets och dess samarbetspartners erfarenhet,
beräkningar samt aktuell forskning och riktlinjer.
Därefter beskrivs kvarstående konsekvenser och Bolagets förslag
till eventuella kompensationsåtgärder och om eventuellt uppföljningsprogram upprättas. Utformandet av uppföljningsprogrammet hanteras enligt regeringsvillkor 3 och 5 i särskild process
tillsammans med sakägare, länsstyrelsen och tillsynsmyndigheten.
Bolagets princip är att i första hand undvika påverkan, i andra
hand minska påverkan och i sista hand, om det behövs på grund
av att de kvarsående konsekvenserna trots anpassningsåtgärder,
kompensera för påverkan. Arbetsgången illustreras schematiskt i
figur 4.1.1.
minska de negativa konsekvenserna som uppkommer med anledning av vindkraftparken.
Bolaget avser att redovisa 130 kV-ledning för anslutning mellan etappens olika delar samt för anslutning till stamnätet som
en följdverksamhet i ansökan till Miljöprövningsdelegationen.
Miljökonsekvenserna förkraftledningen kommer i senare skede
att prövas av Energimarknadsinspektionen i koncessionsansökan.
Redovisningen av påverkan och åtgärdsförslag har gjorts i denna
MKB för att göra det lättare för läsaren att få en överblick över
projektets påverkan som helhet.
En kompensationsåtgärd syftar till att kompensera för den
bedömda skadan till följd av etableringen. Om den kvarstående
konsekvensen anses behöva kompenseras beskrivs den kompensationsåtgärden här.
Påverkan
Under varje temarubrik beskrivs påverkan av intrånget. Här görs
även en värdering och analys av effekten och konsekvenserna av
intrånget. Konsekvenserna bedöms i förhållande till påverkans
storlek och det påverkade värdets betydelse enligt figur 4.1.2
Efter att bolaget utfört anpassningsåtgärder i syfte att minimera
de negativa konsekvenserna finns ibland kvarstående negativa och
positiva konsekvenser. Dessa beskrivs här.
Kompensationsåtgärder
I vissa fall görs uppföljningsprogram. Uppföljningsprogram tas
fram i syfte att kontrollera verksamheten mot givna villkor samt
utreda och följa upp påverkan på en särskild företeelse som till
exempel rennäringen eller fågellivet.
Kumulativa effeketer
Här beskrivs de samlade effekter som bedöms uppstå för verksamheten av Markbygdens vindkraftsparks Etapp 2 tillsammans
med Markbygdens vindkraftsparks Etapp 1, Dragalidens och
Stor-Blålidens vindkraftparker.
Anpassningsåtgärder
Under varje temarubrik redovisas anpassningsåtgärder. Anpassningsåtgärder är åtgärder som bolaget åtar sig att göra för att
Figur 4.1.1 Bilden illustrerar arbetsgången för konsekvensbedömningen.
Figur 4.1.2 Graf som illustrerar förhållandet mellan påverkat intresses
värde, påverkans omfattning och storleken på bedömd konsekvens.
Det fysiska intrånget går inte att undvika ens med de bästa tekniska lösningar. Genom att inom parken välja platser med hög
geologisk, hydrologisk och biologisk tålighet kan dock etableringen ske med så små konsekvenser som möjligt.
Arbetsområde är den yta inom vilken entreprenör får vara verksam under anläggandet av vindkraftparken, d.v.s område som kan
komma att påverkas av grävning, schaktning, avverkning av skog,
uppställning av bodar, fordon, upplag mm.
•
Arbetsområdet kring vindkraftverk omfattar vindkraftverkets
fundament plus fritt arbetsutrymme och slänter kring verket.
Ytans storlek beror på typ av vindkraftverk. Dessutom innefattas plats för kranplan, bodar och upplag.
•
Arbetsområdet kring vägar omfattar diken och vägslänter,
uppläggningsytor och etableringsytor (plats för bodar, fordon
etc).
•
Arbetsområdet kring mark- och luftförlagda 30 kV-ledningar
omfattar den avverkade ledningsgatan (ca 10 m bred för det
interna ledningsnätet) samt etableringsytor.
Hänsynsyta
Bolaget har i processen med Etapp 2 identifierat olika ytor där
en etablering av vindkraftverk är mindre lämplig. Dessa ytor visas
på karta, figur 4.2.2 och listas i tabellerna i figur 4.2.3. Sammantaget kallas dessa överväganden ”hänsynsyta” och är de platser
som undantagits från etablering av vindkraftverk. Hänsynsytans
genomslag för layouten ser man om man exempelvis jämför ”sannolikt huvudalternativ 2008” i MKB:n för tillåtlighetsprövningen;
”Vindkraft i Markbygden – Ett regionalt industriprojekt inom
förnyelsebar energi, Miljökonsekvensbeskrivning daterad 200805-26”, (figur 3.1.2) med den layout som i denna MKB redovisas
i figur 3.1.3.
Angivna skyddsavstånd ligger till grund för parklayout för
Markbygdens vindkraftpark Etapp 2 samt konsekvensbedömningarna i MKB.
Det exempel på preliminär layout som illustreras i denna MKB
(se figur 3.1.3) är optimerat för att få ut största möjliga vindenergi med minsta möjliga intrång i känsliga miljöer.
Skyddsobjekten omfattar olika typer av skyddsvärden, såväl
miljöintressen (natur- och kulturmiljövärden, boendemiljöer) som
samhällsintressen och infrastruktur (vägar, järnväg, radiolänkar
•
Arbetsområdet kring luftledningar 130 kV omfattar den
avverkade ledningsgatan (upp till 100 m bred) samt etableringsytor.
och flyg). Olika typer av objekt har bedömts ha olika behov av
skyddsavstånd. För försvarets intressen har inte generella hänsyn
tagits i det förslag till parklayout som redovisas i denna MKB, eftersom fortlöpande samråd hålls med försvaret om hur eventuella
restriktioner kommer att utformas.
Artspecifika skyddszoner
• För kungsörn har skyddsavståndet anpassats för att minimera
påverkan baserat på inventeringsresultat. Skyddsavståndet
redovisas i sekretessbelagd bilaga G. Inom skyddsavståndet
kommer inte vindkraftverk att anläggas.
•
Skyddsavstånd på 500 m tillämpas mot örnbon. Inom skyddsavståndet kommer inte vägar och luftledningar att anläggas.
•
En artspecifik skyddszon tillämpas mot den kända förekomsten av brushane (500 m).
•
För fladdermöss kommer det område vid Bastatjärn där större
koncentrationer av fladdermöss har observerats att lämnas
intakt.
Skogliga och övriga naturvärden
• Naturreservat har i Etapp 2 getts 200 meter generellt hänsynsavstånd. Skyddsavståndet är baserat på en rimlighetsbedömning av konsekvenser för att skydda de bevarandevärden
som finns i reservatet samt nyttan med vindkraftverken.
För att minimera negativ påverkan på bland annat värdefull natur- och kulturmiljö har bolaget lagt på en buffertzon, benämnd
skyddsavstånd, runt områden som kräver ett särskilt hänsynstagande.
Syftet med skyddsavstånden är att undvika att öppna upp området precis intill de skyddsvärda objekten. Om till exempel skogen
precis angränsande till en naturvärdeslokal avverkas kan mikroklimatet inne i naturvärdesobjektet förändras så att naturvärdena
påverkas. Vägar, anläggningsytor med mera kan också orsaka störning på djurlivet inne i objektet, varför ett viss skyddsavstånd kan
minska risken för störning. Det finns också en risk att gränserna
på kartan inte stämmer helt överens med den verkliga gränsen i
naturen. Skyddsavstånden säkerställer därför att skyddsvärdet inte
kommer till skada på grund av kanteffekter av vindkraftetableringen.
Skyddsavstånden beräknas från arbetsområdets gräns kring
vindkraftverk, vägar, elledningar och andra anläggningar till
skyddsvärt område, se figur 4.2.1.
Figur 4.2.1 Principskiss över arbetsområde och skyddsavstånd mot skyddsvärde.
4.2 Hänsynsytor, generell
anpassningsåtgärd
75
76
•
För naturvärden som identifierats i bolagets
inventering tillämpas 20 meter skyddsavstånd. Inventeringen redovisas i bolagets
naturvärdesinventering, se bilaga B. Då dessa
data bedöms som mycket högupplösta är 20
meter ett minsta avstånd som kan hållas utan
att påverka objektet i fråga.
•
För nyckelbiotoper från skogsstyrelsens data
tillämpas 20 meter skyddsavstånd för att undvika direkt påverkan på dessa.
•
Ytor som Sveaskog pekat ut som ”ej utbytbara” har undantagits eftersom skogsbolagens
egna skogsbruksplaner är mycket viktig för
att naturvärden ska kunna utvecklas. Häri ingår skogliga naturvärden av alla typer såsom
sumpskogar, nyckelbiotoper och gammelskog.
Skyddsavståndet på 20 meter är valt då data
ansetts vara högupplöst.
Våtmarker och sjöar
• Våtmarker har generellt undantagits eftersom
geologi, hydrologi och ekologi ofta är känslig
kring våtmarker. Dessutom finns risk för dåliga grundläggningsförhållanden och fördyrningar vid bygge av infrastruktur. Våtmarker
som i naturvärdesinventeringen har hänförts klass 1 eller klass 2 har getts 20 meter
skyddsavstånd. Terrängkartans data är dock
inte helt överensstämmande med verkliga
förhållanden. Bolaget kommer att samråda
med tillsynsmyndighet när det finns tveksamheter kring klassificeringen av en markyta.
•
För små vatten och vattendrag som inte omfattas av strandskydd tillämpas ett skyddsavstånd på 20 meter för att undvika erosion och
anläggningstekniska problem.
Figur 4.2.2 Karta över hänsynsytor och skyddsavstånd
inom Etapp 2.
Skyddsvärde
MILJÖSKYDD
Skyddsavstånd
20 m
Naturinventeringens
våtmarker kl
1&2
Avser
Motivering
del av
anläggning
Vindkraftverk med
kranplan
Anm.
Avståndet är anpassat till att undvika
att avvattning av arbetsytan påverkar
våtmarkens hydrologi.
20 m
Naturinventeringens
våtmarker kl
1&2
Vägar,
ledningar
att avvattning av arbetsytan påverkar
våtmarkens hydrologi.
Förstärkning av befintlig väg omfattas inte av skyddsavståndet..
20 m
Naturinventeringens
skogsvärden
1&2
Vindkraftverk med
kranplaner,
vägar och
ledningar
kanteffekter som kan påverka lokalklimatet inne i skogen
Innefattar även Sveaskogs högst
klassade naturvärdesobjekt 2011.
Vindkraftverk med
kranplaner,
vägar och
ledningar
Avståndet är baserat på en rimFörstärkning av befintlig väg omlighetsbedömning för att skydda
fattas inte av skyddsavståndet.
reservatets skyddsvärden. Därigenom
skyddas även reservatets upplevelsevärden.
Färg i
karta
Skyddsvärde
Skyddsavstånd
Avser
Motivering
del av
anläggning
Anm.
Sjöar och vattendrag som
omfattas av
strandskydd *
100 m
Vägar och
ledningar
Innefattar bl.a. N 2000-vattnen
Åbyälven, Rudtjärnsbäcken och
Storbäcken
Avståndet är anpassat till det formella
strandskyddet som omfattar såväl
skydd för vattenmiljön som tillgänglighet till strandområdet mm.
Avser vattendrag som 2012 hade
strandskydd enligt Piteå kommun.
Förstärkning av befintlig väg omfattas inte av skyddsavståndet.
Naturreservat
200 m
Nyckelbiotoper
20 m
Vindkraftverk med
kranplaner,
vägar och
ledningar
kanteffekter som kan påverka lokalklimatet i nyckelbiotopen.
Biotopskydd
20 m
Vindkraftverk med
kranplaner,
vägar och
ledningar
kanteffekter som kan påverka lokalklimatet i biotopen.
Sjöar och vattendrag som
omfattas av
strandskydd *
100 m
Vindkraftverk med
kranplaner
Avståndet är anpassat till det formella Innefattar bl.a. N 2000-vattnen
strandskyddet som omfattar såväl
Åbyälven, Rudtjärnsbäcken och
skydd för vattenmiljön som tillgängStorbäcken
lighet till strandområdet mm.
Avser vattendrag som 2012 hade
strandskydd enligt Piteå kommun.
Färg i
karta
Nya passager av vägar, mark- och
luftledningar kommer inte, annat
än i undantagsfall och i så fall
först efter tillsynsmyndighetens
godkännande, behöva korsa
dessa områden. Konsekvenserna
av ev. passage ska vägas mot
konsekvenserna av att runda området. Vid planering av vägpassage över naturligt vattendrag
ska i första hand alltid befintlig
väg användas
Små vatten
och vattendrag som inte
omfattas av
strandskydd
20 m
Vindkraftverk med
kranplaner
påverkan på vattendragets hydrologi
och påverkan av grumlande partiklar
under byggtiden.
Små vatten
och vattendrag som inte
omfattas av
strandskydd
20 m
Vägar och
lednngar
påverkan på vattendragets hydrologi
och påverkan av grumlande partiklar
under byggtiden.
Nya passager av vägar, mark- och
luftledningar undviks. Förstärkning av befintlig väg omfattas
inte av skyddsavståndet.
Fasta fornlämningar
150 m
Vindkraftverk med
kranplaner,
vägar och
ledningar
Länsstyrelsen har angivit 150 meter
som ett generellt skyddsavstånd
eftersom objektens avgränsning ofta
inte är definitivt definierad.
Efter genomförd arkeologisk
utredning kan objekten ges en
säkrare avgränsning och skyddsområdet begränsas efter faktiskt
skyddsbehov. Förstärkning av
befintlig väg omfattas inte av
skyddsavståndet.
Kulturhistoriska lämningar
25 m
Vindkraftverk med
kranplaner,
vägar och
ledningar
Avståndet är anpassat till att undvika påverkan på objekt, eftersom
objektens avgränsning ofta inte är
definitivt definierad.
Efter genomförd arkeologisk
utredning kan objekten ges en
säkrare avgränsning och skyddsområdet begränsas efter faktiskt
skyddsbehov. Förstärkning av
befintlig väg omfattas inte av
skyddsavståndet.
* Vilka sjöar och vattendrag som berörs av strandskydd är en tolkning av länsstyrelsens avgränsningsbeslut samt de
vattenytor som är 1 ha eller större och de vattendrag som ansluter till dessa ytor.
Figur 4.2.3 Tabell över skyddsvärden och skyddsavstånd för Etapp 2 avseende miljöskydd och samhällsintressen. Färgmarkeringar syftar på motsvarande färger i kartan, figur 4.2.2. Tabellen fortsätter i figur 4.2.4 på sid 78.
MILJÖSKYDD
77
MILJÖSKYDD
78
SAMHÄLLSINTRESSEN
Skyddsvärde
Skyddsavstånd
Avser
Motivering
del av
anläggning
Känd förekomst av
brushane
500 m
Vindkraftverk
Avståndet motiveras utifrån rekommendationer i syntesrapport Vindkraftens påverkan på på fåglar och
fladdermöss.
Fladdermuslokal
-
Vindkraftverk
Större aktivitet av fladdermöss har
registrerats
Vindkraftverk kommer inte att
anläggas inom habitatet vid
Bastatjärn.
Örnbon
Redovisas
i sekretessbelagd
bilaga
Vindkraftverk
Skyddsavstånd har anpassats för att
minimera påverkan på örnar baserat
på inventeringsresultat och redovisas
i sekretessbelagd bilaga.
Avser vindkraftverk. Skyddsavstånden redovisas som skyddszoner i sekretessbelagd bilaga.
Skyddszonerna avser aktiva
bon vid tiden för uppförande av
verken.
Örnbon
500 m
Luftledningar
och vägar
Avståndet motiveras utifrån rekommendationer i i artfaktabladet för
Kungsörn.
Bebyggelse
-
Vindkraftverk
Åtgärd kommer att anpassas i samråd Utgör inte hänsynsyta och finns
med fastighetsägaren för att villkor
därför inte med i kartan i fig 4.2.2
avseende buller och skuggor ska
uppfyllas.
130
kV-kraftledning
och 0,4
mikrotessla
Skyddsavstånd kommer att anpassas Utgör inte hänsynsyta och finns
för att leva upp till försiktighetsprinci- därför inte med i kartan i fig 4.2.2
pen för magnetiska fält.
Bebyggelse
-
Anm.
Färg i
karta
Skyddsvärde
Skyddsavstånd
Avser
Motivering
del av
anläggning
Järnväg
Likställs
med verkets
totala höjd
Vindkraft- Avståndet är anpassat till att undvika
verk
att vindkraftverk vid ett eventuellt
haveri kan påverka säkerheten på
järnvägen.
Järnväg
20 m
Luftledning
Allmän väg
Likställs
med verkets
totala höjd
Vindkraft- Avståndet är anpassat till att undvika
verk
att vindkraftverk vid ett eventuellt
haveri kan påverka säkerheten på
vägen.
Anm.
Färg i
karta
Enligt förordningen (1957:601) om
elektriska statkströmsanläggningar.
Försvarsintres- Bestäms en- Vindkraftligt villkor 1 i verk
sen
Utgör inte hänsynsyta och finns
regeringens
beslut om
tillåtlighet.
Arvidsjaur
flygplats
Anpassas till
den MSAyta som
gäller vid
byggstart.
Vindkraft- Åtgärden säkerställer att säkerheten
verk och
för flygplatsen att inte påverkas.
luftledningar
Radiolänkstråk Bestäms i
Vindkraft- För att ingen skada ska uppstå på
samråd med verk
radiolänkstråken.
berörda
radiolänkoperatörer.
TMA-ytans buffertzon sammanfaller med MSA-ytan.
Teracoms stråk kommer att
plockas ner. Telias stråk kommer
att undvikas eller byggas om.
Figur 4.2.4 Fortsättning på tabell över skyddsvärden och skyddsavstånd för Etapp 2 avseende miljöskydd och samhällsintressen. Färgmarkeringar syftar på motsvarande färger i kartan, figur 4.2.2.
Avstånd till befintlig bebyggelse och infrastruktur
• Befintlig bebyggelse kommer att beaktas så till vida att bolaget uppfyller regeringens villkor avseende buller och skuggor.
Buller och skuggbildning berörs vidare i kapitel 4.14 Ljud
och 4.15 Skuggning och reflexer.
•
definitivt definierad. Kring kulturhistoriska lämningar tilllämpas av samma skäl ett skyddsavstånd på 25 meter. Fornlämningar kommer att hanteras enligt KML. Detta behandlas
i kapitel 4.10 Konsekvenser för kulturmiljö.
•
Försvarets intressen har inte särskilt beaktats då föreslagna
positioner har kommunicerats med försvaret som ännu inte
lämnat ett slutligt svar. Det är dock ett regeringsvillkor att
hänsyn skall visas till totalförsvarets intressen varför detta kan
hanteras i ett senare skede.
•
Skyddet mot påverkan på landskapsbilden har ansetts vara
mindre värt än skyddet för ett annat intresse (t.ex naturmiljö)
vid avvägning av olika skyddsinttressen och avvägning av vad
som är samhällsekonomiskt rimligt. Placering av vindkraft-
Skyddsavståndet för vindkraftverk till allmän väg och järnväg
likställs med verkets totala höjd. Skyddsavståndet är satt med
hänvisning till Boverkets Vindkrafthandbok.
Övriga hänsynstaganden
• Ett skyddsavstånd på 150 meter tillämpas mot fornlämningar.
Avståndet har angetts av länsstyrelsen som ett generellt
skyddsavstånd eftersom objektens avgränsning ofta inte är
verk på ur landskapsbildssynpunkt särskilt känsliga områden
har undvikits där intresset sammanfallit med andra skyddsintressen. Se vidare kapitel kap 4.5 Konsekvenser för landskapsbilden.
Elnät och ledningar
Även elnätet anpassas efter hänsynsytor och skyddsavstånd. Befintligt kunskapsunderlag kommer att kompletteras med inventeringar av natur- och kulturvärden för föreslagna ledningsstråk
utanför Etapp 2. Detta kommer att beaktas i kommande elkoncessionsansökan
Påverkan
Storbäcken (figur 4.3.4) ligger inom Åbyälvens (figur 4.3.1 och
4.3.3) avrinningsområde och Rudtjärnsbäcken (figur 4.3.5) ligger
inom Piteälvens avrinningsområde. I området finns befintliga
vägpassager över vattendragen. Troligtvis kan någon eller några
av dessa befintliga passager komma att behöva förstärkas. Både
Storbäcken och Rudtjärnsbäcken kan komma att bli aktuella för
nya passager av vägar och elledningar inom Etapp 2. Generellt
kommer nya vägdragningar och mindre elledningar (30 kV) att
samförläggas men undantag kan komma att behöva göras.
Arbeten i vattendrag medför grumling under anläggningsskedet.
Grumling kan leda till att bottnar sätter igen av sediment och
därmed orsakar syrebrist. Det kan i sin tur kväva eventuella flodpärlmusslor och fiskägg som finns i bottnarna. Vidare kan grumling tillfälligt göra att fisk flyr från området och händer detta vid
fel tidpunkt riskerar eventuell fiskelek att utebli. Detta är dock en
temporär effekt tills grumlingen är över.
Nyanläggning av vägpassager över vattendrag kan medföra såväl
positiva som negativa effekter alternativt inga effekter alls för
vandringsmöjligheterna längs vattendraget för fisk och andra vattenlevande organismer. Positiva effekter fås när befintliga felaktigt
utformade vattendragspassager åtgärdas och/eller ersätts med nya
miljöanpassade passager. Det bedrivs ett aktivt skogsbruk i området och dikningar har skett. Hur detta har påverkat bäckarna och
deras organismer är svårt att bedöma.
I den mån den planerade verksamheten kommer påverka de
utpekade arterna flodpärlmussla, lax, stensimpa och utter bedöms
eventuell negativ påverkan i allt väsentligt komma av störningar
som uppkommer under byggskedet vid anläggandet av vattendragspassagerna. Påverkan är då av tillfällig karaktär och avtar
efter det arbetet i vattenområdet avslutats.
Natura 2000 längs 130 kV-stråket utanför parken
Kraftledningsstråket för anslutning av den södra parkdelen (Anslutning Skällberget) korsar Åbyälvens huvudfåra, se figur 4.3.1.
Illustrerad korridor för kraftledninngen kan komma att flyttas
med hänsyn till skyddsintressen.
Ledningsstråk alternativ Anslutande SV för anslutning till
stamnätets 400 kV-ledning korsar Åbyälvens huvudfåra, se figur
4.3.1.
•
Eventuella arbeten i Storbäckens och Rudtjärnsbäckens vattenområde utförs under lågvattenperiod, se schematisk bild
över rekommenderade tider för grumlande arbeten i figur
4.3.2.
•
Befintliga vägpassager finns över bäckarna och förstärkning
av någon eller några av dessa kommer att övervägas innan
andra nya passageplatser planeras.
•
Partier med potentiell lekbotten (sand/grusbottnar) i vattendragen undviks.
•
Forsslut där mer långsamflytande partier tar vid väljs i första
hand som lämpliga passageplatser.
•
Hänsyn tas till lekperioder för fisk i bäckarna vid arbeten
som riskerar medföra grumling, se rekommenderade tider för
arbeten i vattendrag i figur 4.3.2.
•
Stor hänsyn tas i anslutning till de områden där öring dokumenterats eller där förutsättningar för öringlek finns då
öringen fungerar som värddjur för flodpärlmusslans larver.
Arbeten undviks under öringens lekperiod, som i regel inträffar mellan den 15:e september‐15:e oktober.
•
Eventuella passager ska anläggas på ett miljöanpassat sätt så
att vandringshinder inte uppstår för fisk och andra vattenlevande organismer. Hänsyn tas då exempelvis till bäckarnas
hydrologi, bredd och naturliga vattenregim vilken kommer att
behållas.
Ledningsstråk alternativ Anslutande NV korsar två bäckar som
är biflöden till Åbyälven, se figur 4.3.1.
Ledningsstråk alternativ Anslutande N korsar två bäckar som är
biflöden till Piteälven, se figur 4.3.1.
Fästena till nya luftledningspassager kan anläggas i torrhet på
land vid passager över Åby älv och övriga vattendrag och verksamheten behöver inte påverka älvens respektive biflödenas vattenområde.
Anslutande N
Anslutning
Bänkerberget
Anslutande NV
• Nya luftledningar anläggs företrädelsevis vintertid på tjälad mark. Detta val av tidpunkt för
genomförande minskar risken för körskador i
terrängen, speciellt i våta områden och svackor
i terrängen där ytvattenflöden i tillrinningsområdet förekommer. Vintertiden är även den
period på året när såväl grundvattennivåerna
som flödena i vattendragen är som lägst. Små
biflöden i tillrinningsområdet som är vattenförande under vår och höst är ofta torra alternativt
bottenfrusna vintertid.
Anslutande SV
Anslutning
Skällberget
Figur 4.3.1 Karta över vindkraftområdet och kraftledningsstråk
utanför Etapp 2.
• Vägpassagerna i vattenområdena ska erosionsskyddas och anslutande vägar utformas så att
materialtransport inte kan ske från omgivande
mark direkt ut i vattendragen.
Figur 4.3.2 Rekommenderade tider för grumlande arbeten. Tiderna är relevanta för befintliga
fiskarter i området.
Tillståndspliktig vattenverksamhet kommer att
undvikas. En bedömning görs från fall till fall om
4.3 Konsekvenser för Natura 2000
79
behov finns att söka tillstånd för vattenverksamhet enligt miljöbalkens 11 kap. Utförd naturvärdesinventering med föreslagna
anpassningsåtgärder och försiktighetsmått kommer att ligga till
grund för eventuella sakprövningar. Bolaget kommer att ha möjlighet att i samråd med tillsynsmyndigheten slutligt detaljplanera
lokalisering och genomförande samt utformning av behövliga
passager över Rudtjärnsbäcken. I Storbäcken bedöms i nuläget
inga nya vägpassager anläggas.
80
Både Storbäcken och Rudtjärnsbäcken omfattas av strandskydd,
vilket ingår i skyddsavstånd för bäckarna, och innebär att inga
byggnader eller vindkraftverk kan etableras närmare än 100 meter
från bäckarnas huvudfåra.
Natura 2000 längs 130 kV-stråk utanför parken
Vid nya passager över Åbyälven och berörda biflöden kan ledningsstolpar anläggas i torrhet och ingen påverkan på vattenområdet behöver ske under anläggningstiden. Luftledningar anläggs
företrädelsevis vintertid på tjälad mark. Placering av transformatorstationer sker med hänsyn till Natura 2000-vattendrag.
Kvarstående konsekvenser för de utpekade arterna i Art och
habitatdirektivet och bevarandeplanerna för berört områdesskydd
Natura 2000 (Piteälven SE0820434, Åbyälven SE0829433)
redovisas nedan:
Flodpärlmussla
Ingen flodpärlmussla hittades vid naturvärdesinventeringen vid
någon av lokalerna, men det faktum att inventeringen var begränsad till kortare sträckor samt att arten förekommer i närhe-
Figur 4.3.3 Åbyälven. Foto Tyréns AB.
ten (Åbyälven och Lillpiteälven) gör att en eventuell etablering,
eller återetablering, inte kan uteslutas. Detta gäller i huvudsak de
lokaler där öring påträffades. Öringen fungerar som värddjur för
flodpärlmusslans larver (s.k. glochidielarver). Genom detta ingår
alltså öring indirekt i Natura 2000.
Tillståndspliktig vattenverksamhet kommer att undvikas. Passager över vattendrag kommer utföras på ett sådant sätt så att
påverkan på livsmiljöer i vatten inte uppstår. Inga nya vägar kommer att anläggas över Lillpiteälven och inga arbeten kommer att
göras i älven. Om grumling trots åtgärder uppstår kan det medföra påverkan på öringens rom och yngel.
Med de hänsynsåtgärder som planeras i form av minimerad
grumling och fria vandringsvägar bedöms vattenlevande organismer som fisk och flodpärlmussla inte påverkas av vindkraftetableringen. Konsekvenserna för flodpärlmussla bedöms bli obetydliga.
Lax
Lax berörs inte av planerade åtgärder.
Stensimpa
I Sverige är stensimpan varken hotad eller rödlistad och statusen
betecknas som livskraftig. De hotbilder som finns mot arten är
bland annat rensning av vattendrag, avverkning och borttagande
av skuggande träd samt försurning. Bedömningen är att eventuella förstärkande åtgärder av vägarna kommer att ha en liten eller
obetydlig påverkan på populationen som helhet i Rudtjärnsbäcken. Detta förutsatt att grävningar utförs från juli och framåt då
ynglen sannolikt har kläckts. Vid grävning tidigare är det risk att
lekgömmor med rom blir förstörda. Arten är inte speciellt känslig
för grumling då hanen vaktar och ”fläktar” rommen kontinuer-
Figur 4.3.4 Storbäcken. Foto Hushållningssällskapet
Rådgivning Nord AB.
ligt, vilket förhindrar syrebrist. Följaktligen har en potentiell och
kvarvarande grumling året efter grävning en obetydlig eller ringa
påverkan på arten. Bevarandemålet för stensimpa ”att bibehålla
en livskraftig population” är sammanfattningsvis inte hotat av
planerade vägrelaterade åtgärder kring Storbäcken och Rudtjärnsbäcken
Utter
Bevarandemålet för utter berörs inte. Eventuella störningar längs
vattendragen kommer att begränsas till perioden för byggnation
av vägar då framkomligheten vid vattendragen blir begränsad.
Sammantaget Natura 2000
Med redovisade planerade anpassningsåtgärder bedöms utförandet av behövliga väg- och elledningspassager över vattendrag
tillhörande Pite och Åby älvar inte negativt påverka utpekade
livsmiljöers och arters gynnsamma bevarandestatus. Konsekvenserna för Pite och Åby älvars utpekade Natura 2000-värden
bedöms som ringa, varför tillstånd enligt 7 kap 28§ miljöbalken
inte bedöms krävas.
En bedömning görs från fall till fall om behov finns att anmäla
eller söka tillstånd för vattenverksamhet enligt miljöbalkens 11
kap.
Kumulativa effekter
Stor-Blålidens vindkraftpark ligger delvis inom Åbyälvens avrinningsområde men berör inget vattendrag tillhörande Åbyälvens
vattenområde. Etapp 1 och Dragalidens vindkraftpark tillhör
Lillpiteälvens avrinningsområde. Inga kumulativa effekter bedöms uppstå för Åbyälvens och Piteälvens Natura 2000-värden.
Figur 4.3.5 Rudtjärnsbäcken. Foto Hushållningssällskapet
Rådgivning Nord AB.
De miljökvalitetsnormer som omfattas av Makbygdens vindkraftpark Etapp 2 med tillhörande elanslutning utgörs av normer för
vattenförekomster, utomhusluft, olika parametrar i fiskoch musselvatten och normer för omgivningsbuller.
Påverkan
Planerad etablering innebär verksamheter som under anläggningskedet och/eller driftskedet medför arbeten i vattenområden,
emissioner till luft och bullerpåverkan. Passager för vägar kommer att behöva utföras över vattendrag. Omgivningen kommer
att påverkas av buller från transporter och vindkraftverk. Utsläpp
till luft kommer att ske från arbetsmaskiner och fordon. En
grundvattenförekomst kan komma att påverkas av byggnation av
en transformatorstation.
Vattenförekomster
Eventuell negativ påverkan för ekologisk funktion och vattenkvalitet begränsas till tiden närmast genomförandet av eventuella arbeten i vattenområdena i samband med vägbyggnation. Påverkan
blir då tillfällig, lokal och av övergående karaktär. Inga förorenade
massor ska tillföras området och inga sulfidjordar förekommer då
hela området är beläget över högsta kustlinjen. Planerad verksamhet bedöms inte medföra negativ påverkan på vattenkvaliteten på
grund av tillförsel av näringsämnen och/eller utläckage av metalller som kan påverka miljökvalitetsmålen negativt. Inga nya vandringshinder för fisk och andra vattenlevande organismer kommer
att etableras längs vattendragen.
Utomhusluft
Utsläpp till luft kommer att vara av så begränsad omfattning att
miljökvalitetsnormerna för utomhusmiljö inte riskerar att överskridas.
Utpekat fiskoch musselvatten i området är Åby älv. Älven kommer att påverkas i så begränsad omfattning att miljökvalitetsnormerna förfisk- och musselvatten inte riskerar att överskridas.
Omgivningsbuller
Vindkraftparken medför ökning av omgivningsbuller:
Negativ påverkan på miljöaspekter som miljökvalitetsnormerna
ska skydda begränsas genom den planering, principer och generella anpassningsåtgärder som arbetet med hänsynsområden och
skyddsavstånd innebär. Detta sker genom redovisade principer
för genomförande med hänsyn till skyddsvärden under respektive
temaområde, exempelvis Natura 2000, naturmiljö och ljud.
Vattenförekomster
Anpassningsåtgärder finns beskrivna under kapitel 4.3 Konsekvenser för Natura 2000 samt kapitel 4.9 Naturmiljö. Åtgärder
som begränsar eventuell risk för sedimenttransport till vattendragen ska vidtas, exempelvis dikesavslut före vattendragen, och vid
behov även anläggande av sedimentationsfällor. Vattendragens
naturliga vattenregim och naturliga flöden ska behållas.
Utomhusluft
Inga särskilda anpassningsåtgärder planeras avseende utsläpp till
luft.
Åtgärder som har bäring på skyddet av fiskoch musselvatten
(Åby älv) beskrivs under kapitel 4.3 Konsekvenser för Natura
2000 samt kapitel 4.9 Konsekvenser för naturmiljö.
Omgivningsbuller
Anpassningsåtgärder finns beskrivna under kapitel 4.13 Ljud.
Anpassningsåtgärder vidtas genom någon av följande åtgärder
eller genom en kombination av dessa:
Vattenförekomster
Med vidtagna anpassningsåtgärder bedöms inte några bestående
konsekvenser av betydelse ske varken avseende vattenkvalitet
eller ekologisk funktion för områdets vatten. Eventuell negativ
påverkan som exempelvis grumling blir tillfällig, lokal och är av
övergående karaktär, då den är begränsad till tiden för byggnationen. Planerad vindkraftsutbyggnad Etapp 2 med elnätsanslutning
bedöms inte medföra något försvårande att uppnå de av vattenmyndighetens uppsatta miljökvalitetsmål, God ekologisk status
och God kemisk ytvattenstatus, till 2015 för områdets vattenförekomster. Lillpiteälven och Stavaträsket samt Njokabäcken och
Flakbäcken (biflöden till Åbyälven, se figur 2.4.1 och 2.4.2) har
fått tidsfrist till 2021 för att uppnå God ekologisk status på grund
av vattenförekomsternas morfologi. Orsaken till tidsfristen berörs
inte av planerad utbyggnad.
Utomhusluft
Etablering av elproduktion med vindkraft har regelmässigt en
positiv effekt i stort på luftkvaliteten. Lokalt i området Markbygden kan utsläpp till luft öka något under byggskedet. Etableringen av Markbygdens vindkraftpark Etapp 2 med elnätsanlutning
bedöms dock inte riskera att normen överskrids.
Med vidtagna genomförandeprinciper och skyddsavstånd samt
skyddsåtgärder beskrivna under sakområdena Natura 2000 och
hydrologi bedöms normen inte överskridas.
•
Tekniska åtgärder på verk som sänker den avgivna ljudeffekten från vindkraftverken.
Omgivningsbuller
För vindkraftparken Markbygden Etapp 2 bedöms inte miljökvalitetsnormen överskridas.
•
Vissa verk kan behöva strykas ur parklayouten. Detta är att
betrakta som sistahandsåtgärd.
Kumulativa effekter
•
I samråd med fastighetsägare diskutera inlösen av någon
fastighet.
Bullernivåerna kommer inte att överstiga 40 dBA vid bostäder
(35 dBA för fritidshus på Bänkerudden).
De sammantagna effekterna av Markbygdens vindkraftpark
Etapp 1 och Etapp 2 samt Dragalidens och Stor-Blålidens
vindkraftparker medför inte ökad risk för att någon av de aktuella
miljökvalitetsnormerna överskrids.
4.4 Konsekvenser för miljökvalitetsnormer
81
82
4.5 Konsekvenser för
landskapsbilden
Vindkraft påverkar landskapet på olika sätt, både direkt och indirekt. Den direkta påverkan sker genom den fysiska etableringen
med fundament, vägar och kraftledningar. Den indirekta påverkan består av att vindkraftverk blir synliga även på långt avstånd.
Metod
Avståndet till vindkraftverk påverkar upplevelsen. Ett vindkraftverk kan till exempel upplevas negativt på nära avstånd men
intresseväckande på långt håll.
Bedömningen av påverkan och konsekvenser för landskapsbilden utgår dels från landskapet som helhet (dess strukturer och
skala) dels från landskapet betraktat från olika platser. Fokus har
då lagts vid platser där människor förväntas vistas eller röra sig,
framför allt boendemiljöer och vägar.
Den värdering av landskapets karaktärer samt den känslighetsoch tålighetsanalys som gjorts (se kapitel 2.10) har resulterat i att
ett antal viktiga områden avseende landskapsbilden pekats ut (se
figur 2.10.3). Dessa områden har bland annat valts ut med tanke
på vilken betydelse de har för upplevelsen av landskapet. Utsikten
och upplevelsen av landskapet från platser både inom och utanför
Etapp 2, har beaktats. De utpekade områdena har dock inte varit
styrande för det presenterade utkastet till parklayout. Bolaget
har i MKB:n valt att utgå från ett värsta scenario ur konsekvenssynpunkt. I och med att placeringen av verk i denna ansökan
inte kommer att vara definitiv kommer det att finnas alternativa
placeringar av verken inom de områden som ansetts som möjliga för vindkraft. När dessa möjliga områden har tagits fram har
konsekvenser på omgivningen beaktats.
Hur vindkraftparker generellt påverkar landskapsbilden beror
på verkens storlek, antal, avstånd och synbarhet och på hur väl
anläggningen harmonierar med landskapet. Begreppen dominans
och kontrast kan användas för att förklara samspelet med landskapet.
Vindkraftverk som syns på nära håll i ett småbrutet jordbrukseller skogslandskap kommer att dominera landskapsbilden, medan
vindkraftverk på längre avstånd i ett stort obrutet landskap kommer att uppfattas som mindre dominerande.
Kontrast handlar om anläggningens förmåga att smälta in i
landskapet. I ett ålderdomligt landskap, till exempel opåverkade
skogs- och kulturmiljöer, blir kontrasten med vindkraftverken
stor jämfört med områden med stor sentida påverkan. Kontrasten
upplevs också något mindre med ett storskaligt, rationellt skogsbruk än med naturliga skogsmiljöer.
Inom närzonen (på upp till ca 4 km avstånd, se figur 4.5.1) uppfattas vindkraftverk som dominerande element i landskapet. Ju
närmare vindkraftverken man kommer desto svårare kan det vara
att överblicka vindkraftsparkens storlek, det totala antalet vindkraftverk, varför intrycket av dominans i landskapet kan ändra
karaktär med avståndet till vindkraftanläggningen.
En avvägning görs mellan att skydda olika intressen och vad
som är samhällsekonomiskt rimligt. Skyddet mot påverkan på
landskapsbilden kan i vissa fall anses vara mindre värt än skyddet
för ett annat intresse (t.ex naturmiljö) när en avvägning görs om
störningens omfattning är så stor att det motiverar produktionsbortfall från ett stort antal verk.
Generellt om vindkraft och landskapsbild
Landskap och landskapsupplevelser är komplexa frågor eftersom
samma fysiska landskap kan tolkas, upplevas och återges på flera
olika sätt av olika personer.
Den Europeiska landskapskonventionen fokuserar på en helhetssyn på landskapets värden, där landskapsanalys är ett viktigt redskap. Landskapsanalys är en metod som används för att
kartlägga landskapet genom att beskriva landskapskaraktärer,
synintryck, utformning och identitet. Synen på landskapet kan
å ena sidan vara teknisk och formell och å andra sidan baserad
på känslomässiga upplevelser. Båda betraktelsesätten är ”sanna” i
Figur 4.5.1 Kartan visar Etapp 2 med närzon -grön linje (upp till 4 km), Mellanzon - blå linje (4-8 km).
I fjärrzonen, upp till ca 15 km, är vindkraftverk synliga från
öppna partier, men landskapsformerna kan minska dominansen.
På avstånd längre än 15 km uppfattas vindkraftverken som små
företeelser vid horisonten och de kan vara svåra att urskilja från
andra landskapselement.
Kapitel 4.5 avhandlar den visuella (och i viss mån känslomässiga) påverkan på och konsekvenser av vindkraftparken under
dagsljusförhållanden. Karaktären av visuell påverkan skiljer sig
mellan dagsljus och mörker på grund av den hinderbelysning som
kraftverken kommer att utrustas med. Påverkan och konsekvenser
av detta beskrivs i kapitel 4.6 Hinderbelysning.
Människors uppfattning av vindkraftverk
Hur landskapet uppfattas handlar om relationen mellan människa och plats där inte bara visuella upplevelser spelar in utan
även ljud, lukt, känsla, minnen och associationer. Vissa kopplar
vindkraftverken till den nytta de gör, för miljön och ekonomiskt
för bygden, och accepterar därmed påverkan på landskapsbilden.
Några uppfattar vindkraftverken som vackra anläggningar som
tillför landskapet en ny dimension medan andra ser dem som
främmande element som invaderar deras invanda miljö eller stör
Med en positiv syn på vindkraftsetablering kan även den visuella
verkan komma att uppfattas som något positivt. En så här stor
anläggning kan då uppfattas som något storslaget och utöver det
vanliga. Intresserade, både tekniskt kunniga och andra allmänt intresserade, kommer med stor säkerhet att besöka området för att
se vindkraftparken i funktion och häpna över dess storskalighet.
Andra kommer, oavsett synen på vindkraft som sådan, uppfatta
vindkraftsetableringen som ett sår i landskapet där vindkraftverken utgör främmande inslag i landskapet som gör ingrepp i
landskapsbilden.
Landskapets användare kan mycket grovt delas in i olika kategorier som var och en torde ha ett eget förhållningssätt till området:
•
Bofast befolkning som vistas i området dagligen, till vardags
och som närlandskap för rekreation.
•
Fritidsboende som söker natur och landskapsupplevelser i
området som närlandskap för rekreation och utfärder etc.
•
Tillresta turister eller personer som tillfälligt söker natur och
landskapsupplevelser.
•
Personer som arbetar i området, exempelvis med skogsarbete
eller transporter.
•
Personer som arbetar i området med utgångspunkt i dess
naturliga kvaliteter, exempelvis med rennäring eller turism.
•
Förbipasserande resenärer på väg till färdmål utanför området
och utan känslomässig bindning till platsen.
Beroende på vilken kategori man identifierar sig med eller tillhör kommer en större vindkraftsanläggning att mer eller mindre
färga intrycket av området. Sannolikt kan man anta att de två
förstnämnda kategorierna är de som mest känsliga för förändring,
medan den sistnämnda är minst känslig.
Utöver de fyra grupperna finns det också personer som kommer att besöka området beroende på att vindkraftanläggningen
etableras:
•
de som är sysselsatta med byggnation eller underhåll av vindkraftverk.
•
de som är sysselsatta med kringverksamheter till anläggningarna, exempelvis transporter, service, handel och matserveringar.
•
de som besöker anläggningen i studiesyfte eller av annat intresse, från forskare till turister.
För dessa grupper är vindkraftanläggningen huvudanledning till
att de befinner sig i området och för dessa kommer anläggningen
att vara något som huvudsakligen tillför värden till landskapsbilden.
objekt i landskapet. De enskilda verkens höjd överstiger landskapets relief i förhållande till samtliga berg och höjder inom hela
utredningsområdet, undantaget Norrdubbla.
Med den verkstorlek och det antal vindkraftverk som planeras
kommer ett stort antal verk att synas från platser som idag har
vida utblickar. Från platser där de huvudsakliga utblickarna sker i
riktning bort från vindkraftverken eller där utblickarna är skymda
av exempelvis vegetation, byggnader eller bergsryggar kommer
påverkan däremot att bli liten. Anläggningen kommer att kunna
ses från ett stort antal platser i omgivningen, se figur 4.5.3 karta
över vindkraftverkens synlighet.
I och med att det är ett så stort antal vindkraftverk som kommer att etableras kommer dominansen över landskapets uttryck
att bli total. Trots landskapets storskalighet och tålighet för nya
inslag kommer den förändring som vindkraftverken innebär att
bli mycket påtaglig. Verken kommer inte att kunna infogas i
landskapet utan kommer att utgöra främmande inslag i miljön.
Det finns inte heller andra moderna landskapselement som större
kraftledningar, större vägar eller industribyggnader som kan samverka med vindkraftsetableringen.
Markbygdens vindkraftpark, Etapp 2 med ca 440 verk är en
mycket stor vindkraftsanläggning som kommer att innebära en
stor förändring för upplevelsen av landskapet.
Vindkraftverken har placerats utifrån olika kriterier som vindförhållanden och olika skyddsvärden som natur- och kulturvär-
Landskapets karaktär kommer att förändras med en vindkraftsanläggning och upplevelsen av området efter en förändring kommer att kräva en mental omställning av den som betraktar det.
Detta är inget konstigt eller anmärkningsvärt utan följer alltid
som en naturlig del inför en förändring.
Generellt för Etapp 2
Den stora etableringen av vindkraftverk som planeras inom
Markbygdens vindkraftpark, Etapp 2 kommer att medföra stora
förändringar i landskapet. De vindkraftverk som planeras är höga
och kommer därför att kunna ses från många platser i det omgivande landskapet. Parkens storlek, både till antal verk och verkstorlek, innebär att den dominerar området oavsett landskapstyp.
Vindkraftverken kommer, trots en medveten färgsättning, att
kontrastera med sin färg och form mot sin bakgrund och drar
med sina roterande turbinblad blickarna till sig. Vindkraftverken
kommer också att vara mycket storskaliga i förhållande till andra
Figur 4.5.2 Lill-Bröträsk och väg 542 norrut mot Etapp 2. Foto
Tyréns.
I mellanzonen (ca 4 - 8 km, se figur 4.5.1) varierar synligheten
beroende på landskapets karaktär. Över öppna partier blir verk väl
synliga, men det är svårt att uppfatta deras storlek.
83
Figur 4.5.3 Synlighetskarta för vindkraftparkens tre etapper. Karta från MKB för ansökan
om tillåtlighet 2008. Kartan baseras på en layout
som inte längre är aktuell och tar inte hänsyn till
sedan tillåtligheten tillkommande hänsynsytor.
Analysen har baserats på lantmäteriets marktäckedata från 2004. Skogshöjden har, baserat på
typ av vegetation, satts till 0, 5, 10 eller 15 meter.
Analysen är gjord med programmet WindPro 2.6
ZVI.
84
Etapp 2
Lyckoträsk
Koler
Strömnäs
Etapp 1
Lillpitedalen
Långträsk
Flötuträsk
Etapp 3
6\QOLJDYLQGNUDIWYHUN
8WUHGQLQJVRPUnGHW
0
1
2
3
4 km
Fagerheden
Förutom själva vindkraftverkens påverkan på landskapet kommer de vägar som anläggs för uppförande och service samt transformatorstationer och luftledningar som anläggs för att distribuera elen ut till stamnätet att påverka upplevelsen av landskapet.
De vägar som anläggs splittrar upp skogsområdet ytterligare och
innebär samtidigt ökad tillgänglighet. För att transportera elen
från vindkraftverken till transformatorstationer läggs jordkablar i
mark vid sidan av vägarna. Dessa orsakar därmed inga ytterligare
konsekvenser för landskapsbilden.
Större luftledningar (130 kV) kommer att gå från transformatorstationerna och samlas i en luftledning som ansluter parken
till stamnätet väster om Etapp 2. 130 kV-ledningarna med sina
breda ledningsgator kommer att synas på håll som linjer genom
skogslandskapet även utanför området i Etapp 2 och bidrar till
intrycket av exploateringen av landskapet.
Vindkraftverken kommer att medföra buller och skuggbildning,
och kommer också att ge ljusstörningar på grund av hindermarkering (se avsnitt 4.6, 4.14 och 4.15). Detta påverkar människors
upplevelse av landskapet och därmed landskapets attraktivitet och
användbarhet. En aspekt av vindkraftsetableringen blir att miljökvaliteten tystnad kommer att försvinna från området.
Påverkan
Etapp 2 allmänt
Den största naturliga nivåskillnaden inom Etapp 2 och dess omland är 319 meter, från Brännträskets yta på 271 meter över havet
till Norrdubblas topp på 590 meter över havet. Inom större delen
av Etapp 2 med omnejd är nivåskillnaderna mer blygsamma,
omkring 100-150 meter mellan dal och berg. De enskilda verkens
höjd överstiger därmed landskapets relief i förhållande till samtliga berg och höjder inom området, undantaget Norrdubbla och
ett antal berg nordväst om vindkraftparken.
Etapp 2 överlagrar områdets terrängformer med höjdsträckningar och dalgångar. Vindkraftparken kommer att medföra en
total dominans i ett landskap som i nuläget upplevs som naturligt och opåverkat av industriell verksamhet (med undantag från
storskaligt skogsbruk).
Den dominanta skalan tillsammans med vindkraftverkens
moderna, industriella arkitektur, rotorblad i ständig rörelse och
hinderbelysning, medför att landskapet efter en etablering sannolikt kommer att förstås som ett vindbruks- eller industrilandskap.
Vindkraftparken betraktad från boendemiljöer i närzonen
Manjärvträsk, Bastuudden med flera inom Etapp 2
Inom Etapp 2 finns bebyggelse i det område kring de centrala
sjöarna som undantagits från vindkraftexploatering: Manjärvträsk, Manträsk, Manjärv, Bergbacka och Bastuudden. Dessutom
finns hus i Bröträsk inom själva parken.
Figur 4.5.4 Koler med Stavaliden i Etapp 2 i fonden. Foto Svevind. Figur 4.5.5 Bänkerudden med Lillberget i fonden.
Foto Svevind
Dessa miljöer kommer att vara omgivna av vindkraftverk på alla
sidor. Alla utblickar över sjöarna och över öppen mark kommer
att ha vindkraftverk i fonden. Vindkraftparken kommer att dominera landskapsbilden.
Ett flertal bebyggelsemiljöer finns inom närzonen (inom 4 km)
till Etapp 2.
Dartsel
Vindkraftverken på Sodokbergets norra och västra sida kommer
att kunna vara synliga där inte skog nära byn skymmer sikten.
Avståndet mellan byn och närmaste vindkraftverk blir ca 4 km.
Vindkraftparken kommer inte att dominera landskapsbilden sett
från Dartsel.
Långsel
Bebyggelsen ligger på en udde i Åbyälven, omgiven av öppen
odlingsmark och med utsikt längs älven mot sydost. Sodokbergets västsluttning är mycket framträdande. I fonden utgör StorHuvbergets markerade topp landmärke. Föreslagna vindkraftverk
på Sodokbergets västsluttning och krön kommer att dominera en
stor del av utblicken längs älven, se fotomontage 2, Figur 4.5.10.
Kvarnbäcken och Brännan
Bebyggelsen ligger huvudsakligen omgiven av skog intill Åby älvs
norra strand. Skogen och topografin gör att vindkraftverken, trots
närheten, inte kommer att vara synliga eller bara skymtas över
trädtopparna.
Lill-Bröträsk
Den förhållandevis flacka topografin gör att vindkraftparken
kommer att vara synlig framför allt i vägens siktlinje mot nord-
Figur 4.5.6 Åselet med Stenberget i fonden. Foto Piteå kommun
den. Vindkraftverkens placering utan planerade gruppformationer eller geometriskt mönster gör att vindkraftparken kommer att
upplevas svåröverblickbar. Det gör dess dominans över landskapet
ännu större än om den hade haft en urskiljbar struktur som kunnat läsas in som en del av landskapet.
85
väst (figur 4.5.2). Mot norr och öster döljer skogen till största
delen vindkraftparken, men detta är beroende av hur skogen
kommer att avverkas. Vindkraftparken kommer att vara synlig
med inte dominerande.
Den kraftledning som kommer att förbinda vindkraftverken
på Skällberget med Etapp 2:s huvudområde kommer att passera
nära Lill-Bröträsk. Kraftledningen kan komma att bli ett mer
dominerande inslag i den lokala landskapsbilden än själva vindkraftparken.
86
Huvträsk
Bebyggelsen ligger vid sjön Inre Huvträsket. I dagsläget skymmer skogen eventuella utblickar mot Etapp 2. Från sjön kommer
sannolikt vindkraftverk på Granberget och Sodokberget att synas
över skogen på ca 4 km håll.
Huvåsen
Från Huvåsen kommer vindkraftparken att skymmas av StorHuvberget och omgivande skog. Beroende på eventuella skogsavverkningar kan de västligaste vindkraftverken på Skällberget bli
synliga men inte dominera landskapsbilden.
Skällbäcken och Strömfors
Där terrängen är öppen kan vindkraftverken på Skällberget att
vara synliga i nordost-norr.
Daludden
I dagsläget döljer skogen föreslagna vindkraftverk.
Strömnäs - Bäck - Hultet
Från höjdlägen kommer den sydöstra delen av Etapp 2 att vara
synlig från byn på 2,5-3 km avstånd. Tillsammans med vindkraftverken på Dragaliden kommer påverkan på landskapet att
vara påtaglig.
Lyckoträsk
Föreslagna vindkraftverk på Bänkerberget är ca 3 km bort, medan
Etapp 2:s huvudområde finns på ca 6 km avstånd. I öppningar i
skogen kommer troligen en del av de högre belägna vindkraftverken att synas, men inte dominera landskapet.
Koler
Den största byn som ligger inom närzonen för Etapp 2. Över
Kolerträsket kommer etappens sydöstra delar, Stavaliden (se figur
4.5.4 och fotomontage 9, Figur 4.5.17) och Manjärvliden, att
synas över skogen och dominera utblickarna på drygt 2 km håll.
Vindkraftverken på Bänkerberget i norr kommer till övervägande
del att vara dolda bakom skogen.
Kolerträsk
Härifrån kommer vindkraftverken på Bänkerberget att vara
mycket exponerade på andra sidan Bänkerträsket. Vindkraftverken kommer att totalt dominera över berget, som idag är ett
karaktäristiskt landmärke. Det gamla TV-torn som står på bergets topp kommer att underordnas de betydligt högre vindkraftverken. Se fotomontage 11, Figur 4.5.19.
Björkheden
Vindkraftparken i söder och väster döljs, trots sin närhet (ca 1,5
km), i huvudsak av omgivande skog. Åt norr öppnar sig utblickar
mot Bänkerberget där vindkraftverk kommer att synas ca 4 km
bort.
Vindkraftparken betraktad från boendemiljöer i fjärrzonen
I fjärrzonen (upp till ca 15 km) är synligheten för Etapp 2 i huvudsak begränsad till höjdpartier, utblickspunkter från berg. De
större byar som finns inom 8-15 km från Etapp 2 är Gråträsk, 15
km, Vistträsk, 12 km och Teugerträsk, 10 km. Vindkraftparken
kommer inte alls eller mycket begränsat att vara synlig från dessa.
Vindkraftparken betraktad från vägmiljöer
Markbygdens vindkraftpark, Etapp 2 ligger i ett glest befolkat
skogslandskap med få landsvägar genom eller intill vindkraftparken, se karta, figur 2.6.3 i kapitel 2.6 Infrastruktur.
Bänkerudden
Mellan Bänkerudden och Etapp 2 ligger Lillberget som minskar vindkraftparkens dominans sett från Bänkerudden något.
Vindkraftverken kommer ändå att vara synliga över berget, se
fotomontage 1, Figur 4.5.9. Även ny 130 kV-kraftledning öster
om Långtjärnberget påverkar landskapsbilden sedd från Bänkerudden.
Väg 544
Vindkraftparken kommer att upplevas av trafikanter på väg 544
längs Bänkerträsket främst genom att vägen erbjuder flera fina
utblickar över Bänkerträsket mot Bänkerberget och Krokundsliden. Ett par kilometer norr om Kolerträsk passerar vägen ett
större hygge där även vindkraftverk väster om vägen på och
omkring Manjärvliden kommer att vara synliga så länge vegetationen är låg. Nya utblickar från vägen både mot väster, norr och
öster kan öppnas om nya hyggen tas upp. Vindkraftparkens norra
enklav kring Bänkerberget kommer att vara mycket påtaglig, men
kommer att upplevas på viss distans, varför den inte kommer att
helt dominera trafikantupplevelsen. Undantaget är eventuella enstaka kraftverk på Långtjärnsbergets sydspets som skulle komma
att upplevas stå nära vägen.
Södra Brännträsk
Långtjärnberget, söder om byn, har undantagits från exploatering
och kommer att dölja huvuddelen av vindkraftparken från Södra
Brännträsk. Däremot kommer delen på Kutuliden och Bänkerberget att vara exponerade över Brännträsket och dominera
landskapet i sydost, se fotomontage 8, Figur 4.5.16.
130 kV-kraftledningen som förbinder den norra enklaven med
huvuddelen av parken kommer att korsa och delvis gå parallellt
med vägen. Kraftledningen kommer att bidra till intrycket av
intilliggande el-produktionslandskap. Kraftledningsgatan kommer att bidra till att öppna vyer mot framför allt den norra delen
av parken.
Åselet
Byn ligger i högt läge på en sydvänd sluttning som exponerar
vindkraftparkens norra del. Stenberget och dalen öster om Norrdubbla kommer att domineras av vindkraftverk. Bergens betydelse som karaktärsskapande element i landskapet kommer att
försvagas betydligt.
Väg 543
Väg 543 är den enda allmänna väg som går genom själva vindkraftparken i Etapp 2. När man färdas på vägen kommer upplevelsen av att färdas inne i vindkraftparken att vara stark och
flera vindkraftverk passeras sannolikt på nära håll, som närmast
200 meter. Möjligheterna att överblicka vindkraftparkens storlek
kommer dock att vara små eftersom få eller inga bra utblicksmöjligheter ges (se fotomontage 4, Figur 4.5.12). Vägen kan komma
att korsas på två ställen beroende på slutligt val av dragningen för
130 kV-ledningen inom Etapp 2. Detta skulle i så fall förstärka
intrycket av elproduktionslandskap.
Bänkerträsk
Föreslagna vindkraftverk på Bänkerberget och Kutuliden kommer att vara väl synliga över Bänkerudden och dominera utblickarna över sjön mot nordost.
Vindkraftparken betraktad från boendemiljöer i mellanzonen
I mellanzonen (ca 4 - 8 km) är Storsund, Näsudden - Tällträsk
och Långträsk de mest betydande byarna. Topografin i kombination med att byarna omges av skog gör att Etapp 2 kommer att
vara mycket begränsat synlig från dessa.
Väg 515/545 och Stambanan genom Övre Norrland
Mellan Storsund och Långträsk kommer delar av Etapp 2,
Dragaliden och Stor-Blåliden att synas på håll från olika ut-
Väg 373
När man färdas längs väg 373 norrut från Långträsk kommer
vindkraftverken på Skällberget stundtals att vara i fonden, men
då på 4-5 km avstånd. Övriga delar av vindkraftparken kommer
sannolikt inte att vara synliga från vägen utan skyms av topografi
och skog.
Väg 542
Vägen är smal och omges av skog med få möjligheter till utblickar. Längs några sträckor kommer man att ha Etapp 2 i vägens
förlängning, och då kommer vindkraftverk att vara synliga, se
fotomontage 3, Figur 4.5.11. 130 kV-kraftledningen som förbinder vindkraftverken på skällberget med huvuddelen av Etapp 2
kommer att gå mer eller mindre parallellt med vägen och kommer i sig att påverka vägmiljön och trafikantupplevelsen mer än
vindkraftparken. Kraftledningsgatan kan medföra att fler utblickar mot vindkraftverken öppnas
Kraftledning
En 130 kV-kraftledning kommer att anläggas för att ansluta
Etapp 2 till stamnätet väster om parken. Kraftledningen kommer
att bestå av 15 meter höga stolpar i en upp till 100 meter bred
trädfri kraftledningsgata (se vidare kapitel 3.7 Elnät). Tre alternativa korridorer för anslutningsledningen har studerats.
Anslutande N
Korridoren går norr om Norrdubbla, mellan Ekopark Dubblabergen och Nakterbergets naturreservat. Området har idag en orörd
vildmarksprägel, omgivet av höga berg. Kraftledningsgatan kom-
mer att påverka sambandet mellan de värdefulla naturområdena
och kommer att innebära en betydande påverkan på områdets
orörda karaktär. Alternativet innebär den längsta kraftledningssträckan, ca 8 km.
Anslutande NV
Korridoren går i stort sett parallellt med väg 543 och Åbyälven.
Längs sträckan finns flera mindre bebyggelsegrupper. Ledningen
ansluter till stamnätets kraftledning vid Dartsel. Kraftledningen
blir genom sin närhet till vägen mer exponerad än övriga två
alternativ. Kraftledningens skala och linjeföring står i kontrast till
vägens och bebyggelsemiljöernas småskalighet. Kraftledningsgatan kommer att utgöra visuell gräns mot sydväst för Ekopark
Dubblabergen, där idag endast den smala väg 543 avgränsar ekoparken mot Åbyälvens dalgång. Ledningssträcka ca 5 km.
Anslutande SV
Korridoren korsar Åbyälven ca 1,5 km nedströms Långsel. Möjlighet finns att inom korridoren hitta ett läge med bra terrängstöd så att vegetationen längs älvens stränder kan lämnas intakt.
Norrdals naturreservat avgränsas i väster av den befintliga 400 kV
stamnätsledningen. Kraftledningsgatan för alternativ SV passerar
norr om naturreservatet, som närmast 200 meter från reservatsgränsen (se tabell över skyddsavstånd, figur 4.2.3). Kraftledningen
kommer att kunna vara synlig från de mer öppna myrpartierna
inom reservatet nära väg 573. Huvuddelen av reservatet och dess
omland är dock skogklätt med relativt få utblickar. Alternativet är
det som bedöms påverka landskapsbilden minst. Ledningssträcka
ca 5 km.
•
De landskapsbildsmässigt känsliga områdena Långtjärnberget, Stor-Huvberget, Norrdubblas högsta partier och delar av
Sodokberget har undantagits från exploatering. Styrande har
dock andra bevarandevärden varit, främst natumiljövärden.
•
Sjöar och större våtmarker är generellt känsliga ur landskaps-
bildssynpunkt. Våtmarker och sjöar har undantagits från exploatering Våtmarker klass 1 och 2 i naturvärdesinventeringen
samt sjöar har ett skyddsavstånd (se kapitel 4.2).
•
Längs allmänna vägar och järnväg har en zon på 200 meter
undantagits från exploatering, vilket även har betydelse för
upplevelsen av landskapet från vägen/järnvägen.
•
Generell hänsyn har tagits till skyddsvärd mark ur kulturmiljösynpunkt, skogliga värden och områden med höga
naturvärden, se avsnitt 4.2 Generella anpassningsåtgärder.
Hänsynstagande till dessa värden innebär indirekt även ett
hänsynstagande till landskapsbilden, även om det handlar om
upplevelsen av landskapet inom ett begränsat närområde.
•
Vindkraftverken har en ljust grå färg som ger liten kontrast
mot himlen.
Beaktade men ej vidtagna åtgärder
För att i någon mån minska vindkraftparkens dominans i landskapet kan verken placeras så att de upplevs vara placerade i
organiserade grupper som inordnas i landskapets övergripande
struktur. För att åstadkomma detta krävs att stora områden hålls
fria från etablering med breda och långa siktgator till det bakomliggande landskapet. Att undanhålla så stora markytor inom
Etapp 2 från etablering är inte ekonomiskt eller vindresursmässigt försvarbart varför denna typ av åtgärd inte är vidtagen.
För att undvika eller minska påverkan på de ur landskapsbildssynpunkt känsliga områdena Bänkerbergets sydvästsida, Stenberget, Flottakammen och Färskberget samt på de delar av Norrdubbla och Sodokberget som inte har undantagits från etablering
av andra skäl krävs att i storleksordningen 70 vindkraftverk tas
bort ur skisserad layout. Att ta bort ett så stort antal verk skulle
medföra ett allt för stort produktionsbortfall, varför Bolaget väljer
att inte vidta en sådan åtgärd.
Ett sätt att minska inverkan på landskapsbilden lokalt är att
säkerställa att skogsridåer runt fastigheter och på andra känsliga
Mycket stora konsekvenser
Stora konsekvenser
Måttliga konsekvenser
Små konsekvenser
Obetydliga konsekvenser
Positiva konsekvenser
Föreslagen åtgärd dominerar och
har mycket stor påverkan på det
omgivande landskapets värden
(orienterbarhet, invanda stråk,
avgränsningar, landmärken och
utblickar mm).
Föreslagen åtgärd står i stor
kontrast med eller påverkar det
omgivande landskapets värden
(orienterbarhet, invanda stråk,
avgränsningar, landmärken och
utblickar mm).
Föreslagen åtgärd kontrasterar
omgivningen i måttlig grad och
påverkar det omgivande landskapets värden i begränsad omfattning.
Föreslagen åtgärd harmonierar i
huvudsak med omgivande landskap och påverkar det omgivande
landskapets värden i liten grad.
Föreslagen åtgärd harmonierar
med omgivande landskap och
underordnar sig det omgivande
landskapets värden.
Föreslagen åtgärd innebär att
områdets landskapsbild tillförs nya
värden, exempelvis ökad rumslighet, förbättrad utsikt, förstärkande
av stråk, målpunkter eller landmärken.
Figur 4.5.7. Bedömningsgrunder för konsekvenser för landskapsbilden.
blickspunkter längs vägen och järnvägen (se foto från väg 545,
figur 4.9.1). Väg 515 och Stambanan genom Övre Norrland går
parallellt och passerar sydost om Etapp 2. De vindkraftverk som
placeras närmast etappgränsen kommer att kunna vara synliga på
nära håll från vägen och i viss mån från järnvägen, men vindkraftparken i stort kommer att vara skymd bakom skogen. Det kommer sannolikt att vara svårt att uppfatta vindkraftverkens totala
storlek.
87
ställen, som inom skyddsavstånd runt natur- eller kulturvärden,
bevaras. Detta kan ske genom avtal med skogsägaren, som då
förbinder sig att inte avverka den aktuella skogsridån. Bolaget har
valt att inte ingå några sådana avtal i detta skede, då en förutsättning för att identifiera lämpliga platser kräver att verkens positioner är klarlagda.
Trots närheten till vindkraftparken blir konsekvenserna för
Björkheden måttliga eftersom den visuella påverkan blir begränsad.
Även från Lill-Bröträsk och Huvåsen är den visuella påverkan
begränsad. Störst konsekvenser bedöms den nya kraftledningen
ge.
88
Etapp 2 allmänt
Konsekvenserna för landskapsbilden i Etapp 2 och dess omgivningar kommer att bli mycket stora med en genomgripande
förändring av landskapets karaktär. Landskapet som idag präglas
av skogsbruk eller har vildmarksprägel kommer att överlagras av
ett industriellt produktionslandskap.
Boendemiljöer i närzonen
Små konsekvenser
Från bebyggelsen i Dartsel, Kvarnbäcken och Brännan, Huvträsk,
Skällbäcken och Strömfors, Daludden och Lyckoträsk kommer
den visuella påverkan av vindkraftverken att vara begränsad.
Boendemiljöer i mellanzonen
Konsekvenserna för byarna i mellanzonen, Storsund, Näsudden Tällträsk och Långträsk med flera blir små.
Konsekvenserna för boendemiljöerna inne i vindkraftparkens
Etapp 2 kommer att bli mycket stora i och med den genomgripande förändringen av landskapets karaktär.
Boendemiljöer i fjärrzonen
Konsekvenserna för byarna i fjärrzonen, Gråträsk, Vistträsk, Teugerträsk med flera blir obetydliga.
För Kolerträsk och Bänkerträsk förändras upplevelsen av landskapet i och med att Bänkerbergets karaktäristiska siluett förlorar
en stor del av sitt värde som landmärke. Detta tas över av vindkraftverken.
Vägmiljöer
Stora konsekvenser
Långsels natursköna och idylliska läge ändrar karaktär när vindkraftverken tar över Sodokbergets roll som landmärke och rumsavgränsande element. Fotomontage 2, Figur 4.5.10.
Från Koler kommer horisonten i söder att utgöras av vindkraftverk överallt där den är synlig. Även om vindkraftparken
till stora delar skyms av skog nära byn blir konsekvenserna ändå
stora.
Från Bänkerudden kommer visserligen större delen av parken
att vara dold bakom en bergrygg, men uddens läge mitt mellan
parkens huvudområde och norra enklav gör att konsekvenserna
ändå blir stora.
Södra Brännträsk påverkas av den norra vindkraftparksenklaven,
som kommer att dominera vyn över sjön. Kutuliden och Bänkerbergets karaktäristiska siluett förlorar en stor del av sitt värde som
landmärke. Detta tas över av vindkraftverken.
Åselets storslagna utsikt mot Stenberget och Norrdubbla tas
över av vindkraftverk som försvagar bergens betydelse.
Konsekvenserna för landskapsbilden blir stora.
Anslutande NV
Korridorens mellersta del går tillräckligt långt från Åbyälven
och väg 543 för att inte påverka landskapsbilden sett ur dessa
perspektiv. I södra delen, mot Etapp 2 sneddar kraftledningen
Sodokbergets (Rålidens) nordvästsluttning och kommer då att
exponeras från vägen och älven. Anslutningen till stamnätet i
norr sker nära byn Dartsel, som i och med det blir omgiven av
stora kraftledningar både i väster och nordost. Konsekvenserna
för landskapsbilden blir stora.
Anslutande SV
Kraftledningen korsar väg 543 och Åby älv i rät vinkel, exponeringen blir därmed måttlig. Skogen längs älvstränderna kan
sparas, vilket minskar konsekvenserna för landskapsbilden.
Terrängen mellan Åbyälven och stamledningen vid väg 373 är
förhållandevis flack, vilket bidrar till måttlig exponering. Konsekvenserna blir måttliga. Alternativet är det som bedöms påverka
landskapsbilden minst.
Kumulativa effekter
Väg 543 som går genom själva vindkraftparken i Etapp 2 kommer att ändra karaktär, dels genom närheten till kraftverken, dels
genom att den kan komma att förstärkas och breddas.
Stora konsekvenser
Förändringen av utblickarna från väg 544 samt närheten till
kraftledningen ger stora konsekvenser för trafikantupplevelsen.
För upplevelsen av landskapet från väg 515/545 och Stambanan
genom Övre Norrland blir konsekvenserna måttliga.
Små konsekvenser
För upplevelsen av landskapet från väg 373 och 542 blir konsekvenserna små.
Etapp 2 är i sig en mycket stor vindkraftpark. Tillsammans med
Etapp 1 och Dragaliden och Stor-Blåliden omfattar parken ett
område som är ca 4,5 mil långt och mellan 0,5 och 2 mil brett.
Detta område kommer att domineras av vindkraftverken, som
med sin höjd förminskar proportionerna på alla andra byggnadsverk i omgivningarna och på den naturliga topografin. Det
huvudsakliga visuella influensområdet sträcker sig ytterligare ca 1
mil nordost om och 0,5 mil sydväst om vindkraftparken. Det betyder att Etapp 1, Etapp 2, Dragaliden och Stor-Blåliden visuellt
påverkar ett område som är omkring 1000 km3 stort. Noteras bör
dock att vindkraftverk inte kommer att vara synliga från hela den
ytan, utan på de flesta platser kommer topografin och skog att
göra att inga vindkraftverk alls syns. Även från vissa platser längre
ifrån vindkraftparken kommer vindkraftverk att vara synliga, men
då i mer begränsad omfattning och/eller på så långt avstånd att
effekten blir begränsad.
Kraftledning
Markbygdens vindkraftpark kommer, helt utbyggd, att bli en av
de största vindkraftparkerna i världen, vilket i sig kan locka besökare till området som vill uppleva just detta.
Anslutande N
Områdets vildmarksprägel minskar. Kraftledningen och den breda kraftledningsgatan försvagar sambandet och skapar en barriär
mellan Nakterbergets naturreservat och Ekopark Dubblabergen.
Konsekvenserna av den mycket stora vindkraftparken kan bli
att ”läsningen”, förståelsen, av landskapets stukturer förändras
eftersom vindkraftverkens storlek förskjuter skalan i landskapet.
Samtidigt accentueras den framskjutande höjdrygg som i den
övergripande skalan utgör basen för vindkraftparken.
1
En effekt på det mer lokala planet ger det kraftigt utbyggda
vägnätet i vindkraftparken, som kommer att resultera i nya
rörelsemönster och att tidigare svårtillgängliga områden istället
blir lättillgängliga. Detta ger möjligheter att uppleva landskapet
på ett nytt sätt, samtidigt som hittills ostörda trakter kan upplevas ”förstörda”. Förändringen kommer sannolikt att upplevas
både positiv och negativ av besökare men framför allt av områdets befolkning.
Konsekvenserna för landskapsbilden i Strömnäs - Bäck Hultet blir mycket stora då bebyggelsen kommer att omges av
vindkraftverk i både öster, söder och väster när både Etapp 1,
Dragaliden, Stor-Blåliden och Etapp 2 är utbyggda.
Sammantaget medför Markbygdens vindkraftpark Etapp 1,
Etapp 2, Dragaliden och Stor-Blåliden tillsammans mycket
stora konsekvenser för landskapsbilden.
8
12
1
2
4
10
11
5
6
9
3
7
Figur 4.5.8 Fotovinklar för foton och fotomontage på följande
sidor, numrerade 1-12.
Figur 4.5.9 Vy från Bänkerudden mot väster. Nedre bilden fotomontage med utbyggd Etapp 2. Foto Piteå kommun.
Idag är det moderna skogsbruket den storskaliga markanvändning i området som överlagrar mindre, mer ålderdomliga
markanvändningar, som det småskaliga jordbruket, lämningar
av äldre tiders skogsbruk med kolmilor, rennäringens strukturer etcetera. Denna struktur kommer i sin tur att överlagras av
vindkraftparkens ännu mer storskaliga struktur.
89
2
90
Figur 4.5.10 Vy från Långsel längs Åbyälven mot sydväst. Sodokberget till vänster. Nedre bilden fotomontage med utbyggd Etapp 2. Foto Tyréns.
3
Figur 4.5.11 Vy längs väg 542 norrut från bron över Åbyälven. Högra bilden fotomontage med utbyggd Etapp 2. Foto Tyréns.
Figur 4.5.12 Vy norrut från väg 543 vid Manjärvtjärnen. Nedre bilden fotomontage med utbyggd Etapp 2. Foto Tyréns.
4
91
5
92
Figur 4.5.13 Vy mot nordväst över Mellanträsket från vägbron över Lillpiteälven. Nedre bilden fotomontage med utbyggd Etapp 2. Foto Tyréns.
Figur 4.5.14 Vy mot sydväst från Manjärvträsk mot Granliden. Nedre bilden fotomontage med utbyggd Etapp 2. Foto Piteå kommun.
6
93
7
94
Figur 4.5.15 Vy mot sydost från Stor
Huvberget längs åbyälven. Dragaliden
kan anas i fonden. Nedre bilden fotomontage med utbyggd Etapp 1 och 2.
Foto Svevind.
Figur 4.5.16 Vy mot sydost från Södra Brännträsk över Brännträsket mot Långtjärnberget. Nedre bilden fotomontage med utbyggd Etapp 2. Foto Piteå kommun.
9
Figur 4.5.17 Vy från Koler badplats. Högra bilden fotomontage med utbyggd Etapp 2. Foto Svevind.
8
95
10
96
Figur 4.5.18 Vy från Bänkerberget mot söder över Bänkerträsket. Kolerträsk till vänster i bild. Bilden på motstående sida är fotomontage med utbyggd Etapp 2. Foto Svevind.
97
11
98
Figur 4.5.19 Vy från Kolerträsk mot norr över Bänkerträsket med Bänkerberget i fonden. Bilden på motstående sida är fotomontage med utbyggd Etapp 2. Foto Svevind.
99
12
100
Figur 4.5.20 Vy från Norrdubbla mot öster - söder. Bänkerberget syns mellan granarna till vänster i bild. Stor Huvberget syns bakom tallen till höger. Däremellan syns, från vänster, Stenberget, Hästberget, Bastaliden och
Granliden. Manjärvträsket skymtar i bildens högra del. Nedre bilden är fotomontage med utbyggd Etapp 2. Foto Tyréns.
Påverkan
störning uppkommer då ljuset träffar bladet på vindkraftverket
i riktning uppåt och reflekteras. En stor del av vindkraftverken
kommer att markeras med lågintensiv, röd hinderbelysning. Lamporna kommer att lysa med ett fast sken.
Vindkraftparken förses med hindermarkering i enlighet med
Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering
av föremål som kan utgöra en fara för luftfarten, TSFS 2010:155.
Det innebär för Etapp 2 att ett antal gränsverk markeras med
högintensivt vitt ljus och verken inom gränsen markeras med
lågintensiv rött ljus. Om vindkraftparken i hög grad måste anpassas till andra motstående intressen kan ”hål” i layouten innebära
en uppdelning som leder till att fler högintensiva lampor måste
installeras. Där det finns bostadsbebyggelse inom 5 km ska belysningen vara avskärmad så att direkt ljus inte träffar markytan
inom 5 km från vindkraftverket.
Under den mörkaste årstiden är dagsljusperioden kort, och
hinderbelysningen kommer att upplevas under en stor del av
dygnet. Sommartid, när fritidshusbebyggelsen i området är som
mest nyttjad, är det istället i stort sett dagsljus dygnet runt och
hinderbelysningen kommer därför att vara mindre påtaglig eller
knappt synlig.
Eftersom layouten är preliminär har bolaget endast fört diskussioner kring förslaget med Transportstyrelsen och inga beslut
avseende placering av hindermarkering är tagna. Då layouten är
fastslagen kommer den slutliga placeringen av de högintensiva
lamporna att ske i samråd med Transportstyrelsen. Förutom verk
i parkens gräns kommer även vindkraftverk som är högre än
omgivande verk att förses med högintensiv vit belysning. Om layouten förändras på grund av exempelvis synpunkter från försvaret
kommer även layouten på hinderbelysningen att förändras.
Uppskattningsvis kommer vindkraftverken och hinderbelysningen att synas från platser med fri sikt över parken på mer än
Trafikanter på vägarna kring vindkraftparken kommer att se och
uppleva ljuset på hinderbelysningen. Främst är det trafikanter på
väg 543 genom Etapp 2 som påverkas, men även från väg 515,
542, 544 och 545 nära Etapp 2, samt järnvägen kommer hinderbelysningen att synas på ställen med fri sikt mot vindkraftverken.
ca 10 km avstånd. Avståndet gör dock att effekten blir betydligt
mindre än på kortare avstånd.
Bäst bild av vilken effekt hinderbelysningen har kan man få
genom att besöka Dragalidens vindkraftverk vid olika ljusförhållanden och typer av väderlek, se även figur 4.6.2.
De ljuskällor som används på vindkraftverk för att varna flygplan bedöms inte associeras med ökad dödlighet för fåglar (referenser i Dahlén 2010). De största riskerna för kollisioner är vid
anläggningar upplysta av ett starkt, konstant ljus, typ fasadbelysning, framförallt under nätter med dålig sikt. Risken för att fåglar
ska attraheras av hinderbelysningen minskar således om blinkningsfrekvensen ökar och ljusstyrkan hålls på en så låg nivå som
möjligt.
Ljuset upplevs subjektivt och för vissa kan ett rött fast sken upplevas som mer störande än det vita blinkande.
I pilotprojektet på Dragaliden är tre typer av hindermarkering
monterade, lågintensivt, medelintensivt och högintensivt. Där
kan man från olika utsiktsplatser uppleva belysningen i verkligheten. Kartan i figur 4.6.1 visar förslag på olika platser där parken
vid Dragaliden kan ses samt avstånden till det närmsta verket.
Avstånd 5 400 m är badplatsen i Koler, avstånd 1 700 m är vägen
mellan Koler och Långträsk, avstånd 1 640 m är väg 543 mellan
Strömnäs och Ersträsk, avstånd 10 050 m är väg 373.
I området för Etapp 2 är artificiella ljuskällor i stort sett begränsade till bebyggelse. Det innebär att i områdena mellan de
större byarna (Koler, Långträsk, Storsund) finns, förutom ett par
radiomaster, endast mycket få ljuskällor som dessutom endast har
mycket lokal effekt.
Den blinkande belysningen från vindkraftverken kommer att
utgöra ett främmande inslag i den annars till stor del mörka miljön och kan komma att uppfattas som störande av många.
Vid väder där molnbasen är låg kan ljuset främst från den
högintensiva hinderbelysningen upplevas förstärkt genom att det
är fler partiklar i luften som reflekterar ljuset i många riktningar.
Erfarenheter från pilotprojektet på Dragaliden visar även att
Figur 4.6.1 Karta över vindkraftverken på Dragaliden med typ av hinderbelysning. Lämpliga utsiktsplatser för att
studera hinderbelysningen är markerade.
4.6 Hindermarkering
101
•
Konsekvenserna av hindermarkeringen kommer att vara störst
för människor som bor i parkens närhet och dagligen ser och
upplever lamporna. Även om de högintensiva lamporna placeras så långt det är möjligt från bebyggelse och kommer att vara
avskärmade kommer ljuset att vara synligt och kan verka störande
för boende i eller nära parken. På längre avstånd kommer hindermarkeringarna att synas från platser med fri sikt över parken men
inte upplevas vara i fokus på samma sätt som på kortare avstånd.
Konsekvenserna kan bli störst vid vissa typer av låg molnighet då
ljusets spridning blir störst.
•
102
Kraftverk i det inre av parken kommer att förses med lågintensivt rött ljus för att minimera påverkan. I parkens periferi
kommer kraftverk att förses med högintensivt ljus i enlighet
med TSFS 2010:155.
Enligt Transportstyrelsens föreskrifter ska högintensiv belysning avskärmas så att strålen inte träffar marken inom
en radie av 5 km från ljuskällan. Transportstyrelsen ser över
föreskrifterna eftersom det inte är tekniskt möjligt att uppfylla både kravet på 5 km och kraven på grund av säkerheten
för luftfarten. Luftfartens krav ges tills vidare företräde. Tester
på pilotprojektet Dragaliden har gett bolaget möjlighet att
utveckla avskärmningen/avstrålningen av de högintensiva
lampor som är placerade på 2 av de 12 vindkraftverken vilka
är i drift sen hösten 2010. Tillsammans med turbintillverkaren och hinderbelysningstillverkaren har lamporna kunnat
utvecklas och är i dagsläget avskärmade i möjligaste mån. Utvecklingen kommer att fortsätta inför uppförandet av Etapp
1, vilket kommer att kunna tillgodogöras i Etapp 2.
•
Genom att i möjligaste mån undvika att placera de högintensiva lamporna som ska utgöra gränsen av parken nära
bebyggelse kan påverkan lindras. I föreskrifterna finns tillvägagångssätt för placering av de högintensiva lamporna där
utgångspunkten är att ha en säkerhetszon på 1600 meter runt
parken. En mer detaljerad förklaring av hur placeringen av de
vita blinkande lamporna ska ske kan hittas i Transportstyrelsens föreskrifter TSFS 2010:155.
•
Bolaget kommer att fortsätta arbeta, tillsammans med
branschorganisationen för vindkraft och turbintillverkare, för
en reducering av intensitet för främst de högintensiva lamporna. Bolaget kommer även att hålla sig uppdaterad avseende teknikutveckling för hinderbelysning och övrig teknik som
syftar till att reducera störningen från hindermarkeringen.
•
Hinderbelysningen kommer att placeras så att påverkan på
bebyggelse blir så liten som möjligt inom ramen för Transportstyrelsens föreskrifter för hinderbelysning.
•
Hindermarkeringen kommer att vara utformad enligt föreskrifterna vilket även betyder att de högintensiva lamporna
ska blinka med en frekvens på 40-60 blinkningar per minut
(bpm). För att minimera påverkan kommer lamporna att vara
inställda på lägsta frekvens, d.v.s. 40 bpm. Blinkningarna på
hindermarkeringen kan komma att vara synkroniserad om
detta skulle visa sig minska påverkan.
De platser där risken för störning är störst och därmed konsekvenserna blir störst, är bebyggelsen inne i parken, Koler, Kolerträsk, Björkheden och bebyggelsen kring Bänkerträsket. Orsaken
är att dessa byar/bebyggelsegrupper kommer att vara omgivna av
vindkraftverk med hinderbelysning åt flera håll och på relativt
nära avstånd.
Övriga boendemiljöer som kan bli störda på grund av närheten till vindkraftverk med hinderbelysning, men där störningen
huvudsakligen kommer från ett håll är Långsel, Åselet och Södra
Brännträsk.
Från övriga boendemiljöer längs Åbyälven och söder därom blir
konsekvenserna måttliga eller små på grund av vindkraftparkens
begränsade synlighet.
Kumulativa effekter
Med kumulativa effekter avses de effekter som uppstår genom
samverkan mellan Markbygdens vindkraftparks Etapp 1, Etapp 2,
Dragaliden och Stor-Blåliden.
De kumulativa effekterna av det stora antal hinderbelysningspunkter den utbyggda vindkraftparken kommer att vara utrustad med kommer att bli stora, men influensområdets storlek är
svårbedömt. Markbygdenområdet är höglänt och låga moln eller
dimma är vanligt förekommande vissa tider på året. Effekten av
återskenet av så många ljuspunkter från lågt liggande moln kan
bli att himlen över ett stort område upplevs upplyst, blinkande,
där den i nuläget är helt mörk. Vid klart väder kommer istället
talrika ljuspunkter att vara synliga över ett mycket stort område.
Det idag ”öde” skogslandet kommer att upplevas som ett exploaterat landskap med industripåverkad karaktär.
Vid dagsljus och sommartid blir dock konsekvenserna av hinderbelysningen obetydliga till små.
Figur 4.6.2 Vindkraftverken på Dragaliden med hinderbelysning i vinterskymning. Foto Svevind.
4.7 Konsekvenser för geologi
Byggandet av vindkraftparken innebär schaktning och fyllning
i terrängen för vindkraftverkens fundament och för vägar. Den
övervägande delen av Etapp 2 utgörs av storskaligt formad moränterräng där geologiska värden inte påverkas av den typen av
ingrepp. De geologiskt mest intressanta delarna inom Etapp 2 är
den blockiga terrängen i parkens norra del, kring Långtjärnberget
och Stenberget och sluttningarna mot Dubblabergen. Byggande
av vägar och fundament i den stor- och rikblockiga terrängen
innebär stor påverkan på de kvartärgeologiska formerna och
riskerar att förstöra eller försvåra förståelsen av formationer som
isälvsrännor, ändmoräner med mera. Långtjärnberget har i stort
sett undantagits från exploatering, liksom delar av Stenberget och
den översta delen av Norrdubblas sluttning på grund av att områdena även omfattas av andra skyddsvärden. Dalgången mellan
bergen har inte undantagits från etablering.
•
Byggande av vindkraftverk, vägar och transformatorstationer
undviks i de geologiskt intressanta delar av parken där de
geologiska skyddsvärdena sammanfaller med skogliga skyddsvärden (Långtjärnberget och delar av Stenberget).
•
Om nya vägar byggs i områden med utpräglade kvartärgeologiska terrängformer (Långtjärnberget och delar av Stenberget
med mellanliggande dalgång) anpassas vägens linjeföring och
profil där så är möjligt till terrängformerna.
Figur 4.7.1 Blockig terräng vid Långtjärnberget. Foto Enetjärn Natur AB.
Konsekvenserna för geologin bedöms bli små.
Då konsekvenserna bedöms bli små planeras inga kompensationsåtgärder att utföras.
Kumulativa effekter
Med kumulativa effekter avses de effekter som kommer att uppstå när såväl Etapp 1, Etapp 2 som Dragaliden och Stor-Blåliden
med tillhörande kraftledningar uppförs och drivs.
Eftersom den påverkan som sker är lokal och inte påverkar de
större, landskapliga geologiska formationerna bedöms inga kumulativa effekter uppstå avseende geologi.
Figur 4.7.2 Berg i dagen på Långtjärnberget. Foto Enetjärn Natur AB.
Påverkan
103
4.8 Konsekvenser för rennäring
det. Kraftigt ökat antal vägar gör området mer lättillgängligt och
kan medföra att människor rör sig i en större del av området än
som tidigare varit vanligt.
i bruk 2008 och samtliga tolv vindkraftverk har varit i drift sedan
december 2010. Inom Etapp 1 har anläggningsarbeten påbörjats
under hösten 2012.
Påverkan
Renar och renskötsel bedöms påverkas såväl under anläggningsfasen (2014-2019) som under driftfasen (2016 och framåt). En
reaktion hos renarna behöver inte nödvändigtvis medföra en
praktisk negativ effekt på renskötsel. Omvänt kan det emellertid
uppstå driftmässiga störningar, även om renarna i sig inte reagerar negativt på vindkraftsetableringen. Det kan exempelvis vara
svårt att flytta renar ur vägnätet i en etablering eftersom renarna
gärna följer plogade vägar där det är lätt att gå.
Anslutning till stamnät, alternativ Anslutande N
Kraftledninskorridoren går norr om Norrdubbla, inom Östra
Kikkejaures åretruntmarker.
Semisjaur-Njarg sameby
Semisjaur-Njarg sameby påverkas av att Bolaget planerar att
inom Etapp 2 anlägga vindkraftverk på Kutuliden. Enligt samebyn nyttjas för närvarande inte dessa marker vid Kutuliden i
någon större omfattning för renbete.
Anslutning till stamnät, alternativ Anslutande NV
Kraftledningskorridoren går i norr om Åbyälven och tangerar
kärnområde av riksintresse inom vinterland för Östra Kikkejaure.
Anslutning till stamnät, alternativ Anslutande SV
Kraftledningskorridoren korsar Åbyälven samt kärnområde och
flyttled av riksintresse inom vinterland för Östra Kikkejaure.
Anslutning till Skällberget
Kraftledningskorridoren korsar Åbyälven och kärnområde av
riksintresse inom vinterland för Östra Kikkejaure. Illustrerad korridor för kraftledninngen kan komma att flyttas med hänsyn till
skyddsintressen.
Semisjaur-Njarg sameby kan också komma att påverkas indirekt
om Östra Kikkejaure samebys renar tvingas omfördelas i landKärnområde Malme
Malmejaure
Sommar-, höst- och vinterland
LU
ÅK
OK
KE
TA
-M
MÁ
VA
S
ST
År
lap etru
pm ntm
ark ark
sg er
rän ov
se an
n
Kärnområde Hedvallen
ViktigasteUområdet
DT
JA
Intensivt kalvningsland
Östra Kikkejaure sameby
Sameby, gränsbestämt område
Odlingsgräns
Lappmarksgräns
Stängsel inom samebyns marker
Kärnområde av riksintresse
Vårland
Höstland
Sommarland
Vinterland
Utredningsområde för vindkraft
Vin
lap terb
pm et
ark esm
sg ark
rän er
se ne
n
da
n
Anläggning Städdejaure
Piit
P
ite
tte
eä
e
ä
älllv
v
ve
en
en
Mo
Mos
Mosk
Moskose
M
osko
kosel
k
os
ose
el
Östra Kikkejaure samebys markanvändning
0
10
Km
© Lantmäteriet 2001. Ur GSD-ÖVERS, Dnr: M2001/1502.
Unbyn
U
nbyn
b
VÄ
ST
RA
KIK
KK
EJ
A
UR
E
94
SE
Visth
Vi
Visthed
V
Visthede
is hed n
MIS
I J
AU
RNJ
AR
G
Ä lv s b y n
Korsträs
K
Ko
orsträsk
o
Kärnområden
Fagerheden och Sågån
94
Kall
al
Anslutning till Bänkerberget
Kraftledningskorridoren korsar rastbete och flyttled av riksintresse inom vinterland för Östra Kikkejaure.
E
Ersnäs
Storsund
Stor
Stors
ors
E45
Sjulsmar
ma
ak
ark
ar
Arvid
dsjaur
n
lvve
eä
Koler
Ko
K
o err
Kärnområde Byskeälven
Östra Kikkejaure sameby
Östra Kikkejaure sameby påverkas av att bolaget planerar att
anlägga vindkraftverk inom ca en fjärdedel av samebyns vinterbetesland i de västra delarna av samebyns marker. Samebyn påverkas av vindkraftverk inom anläggningens samtliga etappområden,
det vill säga delvis inom områden där byggande av verk och
vägar redan har påbörjats. Dragalidens vindkraftverk började tas
20
Vidsel
Dojomhed
Do
Dojom
D
ojo
o
jo
om
mhe
he
ed
den
Pit
Daglig biltrafik för service med mera kommer att generera en
störningseffekt och risk för påkörning som idag inte finns i områ-
Anläggande av kraftledningar kan innebära störning, men om
huvuddelen av arbetet sker då renar inte befinner sig i området
kommer effekterna sannolikt inte vara betydande.
Långtr
Långträ
Långträsk
Långträs
Lå
ngt
ngträ
träsk
äskk
MA
US
JA
UR
E
Roknäs
R
Ro
ok
o
oknäs
knäs
s
Svensbyn
sbyn
sby
byn
by
b
yn
yn
Adak
Skiljning Huvåsen
Glommersträsk
Glommers
mm träsk
sk
sk
By
sk
eä
lve
lv
n
R o s v ik
ST
ÅK
KE
Lillpite
E4
MA
LÅ
M alå
Kärnområde Åbyälven
SV
Lavrika barrskogar,
AIIP
PA
flera anläggningar
Piteå
Hortla
orrtla
o
rtla
ttllax
la
axx
Blåsmark
åsmark
rk
rk
Hemmings
Hemming
Hemmingss-
ma k
mark
VÄ
ST
SE
RA
MIS
KIK
KE
JA
JAU
UR
RE
-N
JA
RG
Andersmyran anläggning
Figur 4.8.1 Översiktskarta för Östra Kikkejaure sameby.
Källa Uppföljningsprogram Östra Kikkejaure sameby.
Nor
No
Norrfjä
Norrfjär
o ä den
en
n
Kärnområde Pitholmen
Böle
n
Byggnadsarbetet för anläggningen kommer att pågå året runt,
alltså även vintertid då renskötsel bedrivs i området (huvudsakligen oktober - januari). Störningar hos renar till följd av mänsklig
aktivitet och ljudalstrande anläggningsarbeten (sprängningar,
schaktning etc.), bedöms uppstå inom projektområdet och upp
till en radie av ca 2 km från projektområdets gränser. Störningsområdets utbredning varierar dock beroende på topografi och huvudsakliga områden för anläggningsarbete. Inom störningszonen
bedöms det finnas en gradient där vissa djur helt undviker denna
zon medan andra djur sannolikt kan beta i direkt anslutning till
anläggningsområdet. Graden av undvikande hänger sannolikt
även ihop med betesförhållandena. Till exempel om betet i direkt
anslutning till anläggningsområdet är bra kan motivationen att
stanna för att beta vara tillräckligt stor för en del renar. Var renarna betar styrs också av hur renskötarna väljer att bruka området och näraligganden områden.
En särskild utredning genomfördes 2008 i samarbete med
Östra Kikkejaure sameby där de socioekonomiska konsekvenserna av den planerade vindkraftparken beskrivits. Syftet med
den utredningen var att utreda de socioekonomiska effekterna av
den planerade vindkraftparken samt ge förslag på åtgärder för
att lindra dess konsekvenser. Utredningen har tidigare ingivits
till Miljöprövningsdelegationen och finns på Svevinds hemsida
(http://svevind.se/UploadedFiles/Dokument/Markbygden/
SKA_080708_lag.pdf ).
llve
yä
Åb
104
Generell påverkan
Etapp 2 berör en yta om ca 162 km2 (16 200 ha). Beroende på
slutlig layout kommer upp till 9 km2 att tas i anspråk vid anläggningsarbeten och därmed helt utgå som betesmark. Det motsvarar ca 6 % av etappens totala yta. Den areal som permanent
kommer att påverkas, och inte återbeskogas så länge vindkraftverken är i drift, är av betydelse ut ett renbetesperspektiv. Anläggningsarbetet berör dock endast i vissa delar betesmarker av högre
kvalitet.
Östra Kikkejaure sameby påverkas av att samtliga alternativ för
130 kV-kraftledning går inom samebyns område. Alla alternativa
korridorer utom alternativ Anslutande N påverkar områden av
riksintresse. Kraftledningarna medför att nya barriärer skapas,
som kan påverka renarnas rörelsemönster.
Kraftledningar
Ledningsgator för 130 kV luftledningar inom anläggningen
och till stamnätet kommer att uppta en yta om ca 5-8 km2, varav
huvuddelen inom skogsmark. Där ledningarna går i skogsmark
kommer skogen inom ledningsgatan att avverkas. Avverkning av
skog längs med kraftledningen medför en förändring i betesförutsättningarna. Om skogen sedan tidigare hållit marklav förändras sannolikt det till förmån för annan markvegetation, exempelvis gräs.
n
ve
äl
le
Lu
Markbygdens vindkraftparks Etapp 2 ligger i sin helhet inom
renbetesmarker som används av Östra Kikkejaure skogssameby
och av Semisjaur-Njarg sameby (se figur 2.9.1 Samebyarnas betesområden). Östra Kikkejaure är den sameby som mest berörs av
det planerade vindkraftprojektet.
Jä
äv
ä
vvre
Vintern 2011-2012 upplevde samebyn mer störningar av inkräktande renar än vintern 2010-2011. Om detta har samband
med vindkraftverken på Dragaliden är dock omöjligt att säga
efter ett enstaka år, eftersom det kan vara många olika faktorer
som påverkar.
•
Löpande information till samebyarna om förväntade aktiviteter i området under kommande vinter (årligen, främst under
anläggningsfasen).
•
Årlig utvärdering av uppföljningsprogram, uppkomna konsekvenser, hur åtgärderna fungerar och diskussion med samebyarna om nya/reviderade åtgärder och eventuella förändringar
i driften (exempelvis plogning av vägar, grind efter någon
specifik väg etc.).
•
Återställning av delar av uppställningsplatserna som inte
kommer att användas i den fortsatta driften.
•
Installation av system för avisning samt information till samebyarna om vilka tidpunkter det finns förhöjd risk för iskast.
Det ska upprättas tydliga rutiner för hur kommunikationen
med avseende på risker ska fungera.
•
Regelverk/utbildning tas fram för hur personal ska bete sin
inom området då renar finns i området under driftfas. Exempelvis att fordon ska användas ända fram till vindkraftverken,
ej lösa hundar et cetera.
Med anpassningsåtgärder menas de åtgärder bolaget åtar sig för
att så långt som möjligt begränsa påverkan från Etapp 2 i linje
med regeringsvillkor 2 för tillåtlighet för Markbygdens vindkraftpark.
Anpassningsåtgärder för Östra Kikkejaure och Semisjaur-Njarg
samebyar i Etapp 2:
•
Bolaget kommer att kalla samebyarna till löpande samrådsmöten under såväl planeringsfasen som anläggningsfasen då
information sker om utbyggnadsplanerna och det kommer att
finnas vissa möjligheter för samebyarna att påverka utbyggnaden i tid och rum.
GA
SS
KA
LU
OK
TA
-M
ÁV T j i e g g e lvv a s
AS
Informera renskötare om och var renar befinner sig i området,
som ett stöd i deras bevakning av renarna.
•
Nya vägar anläggs med huvudriktning längs med terrängen, i
nordväst – sydostriktning, vilket bidrar till att inte underlätta
för renarna att vandra mellan samebyarnas områden. Renar
förflyttar sig snabbare längs vägar än när de går i terräng och
betar sig fram vilket går långsamt.
E10
TU
OR
PO
N
SE
RR
J o k k m o kIk
45
R ie b n e s
n
ve
ällv
ne
Rå
V ollerim
Vuollerim
ll im
S ä d v v á já v r r e
Kärnområde Nattberget
lavrika skogar
en
äg
rv
ve
Sillv
ST
Arjeplog
VÄ
ST
RA
Semisjaur-Njarg samebys markanvändning
Sameby, gränsbestämt område
Sameby, ej gränsbestämt område
Odlingsgräns
Lappmarksgräns
Kärnområde av riksintresse
Vårland
Höstland
Sommarland
Vinterland
Markbygden planerad vindkraftanläggning
Eventuellt vinterbetesområde
MA
SK
AU
RE
Flytt
och ning ti
med ll fots
last
bil
Gu nar
Gunnar
G
Boträskfors
Boträskfors
Botr
räskfors
räskfor
ä kfors
Harads
arads
ds
en
älv
le
le
Lu
L a is a n A js já v r r e
U d d j a u re
e
LU
OK
TA
-M
-M
ÁV
AS
Svartlå
vart
vartlå
artlå
Vittjär
ttjärv
rvv
KIK
KK
EJ
AU
RE
Piite
P
Pit
i eä
älv
lv
ven
Mo
Moskosel
Mosk
os osel
Bod
Vid l
Vidsel
Säv
Vistheden
Visthede
Visthe
V
iist
stheden
st
t
n
RA
KIIK
KK
EJA
UR
E
Sorsele
Sors
orsele
ele
Bä
Klöverträsk
löverträsk
överträsk
Kor
Korsträs
K
Korsträsk
o s r sskk
B
94
Alvik
Alvi
lv
Err
Ersnäs
E
Sjulsmark
lsm
sm
ST
ÅK
KE
Kole
Koler
er
er
R os
E4
Norrfj
N
No
orrfj
Lillpite
L
e
Böle
e
Roknä
Rokn
nä
nä
äss
Effekter på renar kan till exempel vara:
•
Undvikandeeffekter
•
Högre aktivitetsmönster hos renar och mindre effektivt brukade av markerna
•
Följdeffekter som till exempel sämre kondition
Effekter på renskötseln kan till exempel vara:
•
Sammanblandningar av renar
•
Högre arbetsbelastning
•
Mindre valmöjligheter i arbetet
•
Ökade kostnader
•
Påverkan på möjligheterna för samling med skoter och helikopter
B e r g s v i k e n Piteå
Det finns en risk att renar som fått negativa upplevelser i området under anläggningsfasen kommer att undvika detta även under
driftfasen. Detsamma kan gälla för enstaka extra störningskänsliga renar inom hjorden. Enstaka renar som undviker eller sprids
från projektområdet kan även ta med sig en mindre grupp renar.
Svensbyn
nsbyn
sby
sbyn
byn
byn
yn
Adak
akk
VÄ
ST
RA
Blattniksele
lattn
tn kse
ksele
sele
Kärnområde Myrheden
Glommerträsk
m rträ
äsk
äsk
Kärnområde
M Stryckfors
AL
Å
MA
US
Kärnområde Smörlunda
Hortlax
Hort
H
Ho
ortla
ortlax
rtlax
Blåsmark
åsm
mark
ma
JA
UR
E
Jö
Jörn
ö
Bond
Hemm
Hemmingsmark
emmi
m g
KIK
KE
By
sk
eä
lve
n
M alå
JA
UR
E
Jä
ävre
ävre
SV
AIP
A
95
© Lantmäteriet 2006 Ärende nr MS 2006/1578
Indirekta konsekvenser uppkommer på grund av störningar
på renar och/eller renskötsel till följd av vindkraft, vägar och
mänskliga aktivitet som en följd av den planerade anläggningen.
Indirekta konsekvenser kan också vara följdeffekter av uppkomna
störningar.
Enligt samebyarna är renar är mer flyktbenägna tidigt under
vintern, men kraftiga störningar senare på våren kan medföra
större effekter då de kan påverka dräktiga vajor.
G a m m e ls t a d
Ä lv s b y n
94
40
Km
Direkta konsekvenser till följd av vindkraftetableringen följer av
att mark tas i anspråk av vindkraftverk, vägar, kraftledningar med
mera och vad den förlusten av betesmark kan betyda för renarna
och renskötseln.
Unb
U
Un
nb
Fly
oc ttnin
hm g
ed till fo Arvidsjaur
las
ts
ÖS
E45 tb
il
T
S to ra v a n
Kristineberg
Krist
K
st
20
Hittillsvarande indikationer från studier om vindkraft visar
att vindkraft under driftfas kan kombineras med rennäring i ett
område (preliminära resultat från Norska studier inom ramen för
forskningsprojektet VindRein).
G
ÄL
LIV
VA
RE
Kärnområde
Arvidsträsket
UD
TJ
A
ÅK
KE
Laisvall
Laisva
isvall
va
va
alll
GR
AN
0
Skydds- eller kompensationsåtgärder för Östra Kikkejaure
(stängslig, fodring mm) påverkar konsekvenserna för Semisjaur-Njarg genom att minska risken för befarad sekundär
påverkan från Östra Kikkejaures renar.
97
H o rn a v a n
H o rn a v a n
SV
AIP
A
•
•
Kärnområde Selet
N o r s jö
och Tåmeträsk
Figur 4.8.2 Översiktskarta för Semisjaur-Njarg sameby.
Källa Uppföljningsprogram Semisjaur-Njarg sameby.
B olii d e n
Bysk
Byske
ske
k
Drängs
Drängsm
rä
räng
rän
äng
gssm
gs
smark
sma
ma
mark
arrk
k
Ostvik
vikk
vi
Kusmarkk
Kåge
Kåge
E
k
Figur 4.8.3 Stödutfodring av renar, Östra Kikkejaure sameby. Foto
Enetjärn Natur.
skapet till följd av störningar från anläggningen. Inom Semisjaur-Njarg sameby finns en oro över att vindkraftanläggningen
kommer att innebära ett ökat tryck av renar på dess marker, med
betesförluster och ökad arbetsbelastning till följd. Om Östra Kikkejaure påverkas så att de måste flytta renarna tidigare till östra
sidan av stambanan kan även problematiken med inkräktande
renar hos Semisjaur-Njarg komma att flyttas öster om järnvägen.
105
Även betesförhållandena har betydelse för renarnas reaktioner
på störningar. Om motivationen att beta inom ett område är stor
har störningsmoment mindre betydelse. En annan faktor som kan
påverka renarna och deras rörelsemönster är plogade vägar och/
eller skoterspår. Detta i kombination med eventuella störningar
från servicepersonal och/eller allmänhet som fått ökad tillgänglighet till området, kan medföra att renar inte uppehåller sig i
området lika långa perioder som annars vore fallet.
106
Genom att renarna med tiden blir mer vana vid anläggningen
kommer eventuell negativ respons på vindkraftsområdet sannolikt att minska, om det visas nödvändig hänsyn till renskötsel
under driftfasen.
I rennäringen är det vanligt att helikopter nyttjas vid vissa arbetsmoment. Vindkraftanläggningen kommer inte att innebära
förbud att nyttja helikopter inom parken men kräver ökad uppmärksanhet vid flygning i närheten av vindkraftverk. Piloterna är
de som avgör när flygning är lämplig eller inte.
Markbygden Etapp 2 är en mycket större anläggning än de
anläggningar som hittills varit föremål för vetenskapliga studier
eller som forskningen har kunnat dra erfarenheter ifrån. Bedömningen är dock att renarna inom Semisjaur-Njarg och Östra Kikkejaure med tiden inte kommer att uppfatta vindkraftsområdet
som skrämmande och att renar kan tillgodogöra sig den föda som
finns inom området. Osäkerheten i bedömning är dock stor då
det inte finns erfarenheter eller studier från liknande projekt.
Området hyser i stora delar inte de allra bästa vinterbetesförutsättningarna. Den mark som tas i anspråk för vindkraftverk,
vägar och transformatoranläggningar och därmed helt utgår som
möjlig betesmark för renar är i förhållande till samebyarnas totala
vinterbetesareal inte betydande. Betesbortfallet är ca 0,5 % för
Östra Kikkejaure och betydligt mindre för Semisjaur-Njarg och
har endast ringa konsekvens för renhjordarnas bärkraft. Konsekvensen till följd av markbortfallet bedöms därför som liten.
Kraftledningar
Bortfallet av renbetesmark på grund av kraftledningar bedöms ha
obetydlig betydelse för rennäringen, eftersom skogen i området
sedan tidigare är kraftigt påverkat av skogsbruk och marken under kraftledningsgatan även fortsättningsvis kan brukas för renbete. Alternativ Anslutande N är det alternativ för anslutning till
stamnätet som medför minst konsekvenser för rennäringen i och
med att det inte berör område av riksintresse eller flyttled samt är
orienterat längs med renarnas vandringsriktning. Samtliga övriga
korridorer medför viss barriäreffekt inom riksintresseområde, då
renar kan ha ett motstånd mot att korsa ledningsgator.
Bedömda konsekvenser för Östra Kikkejaure sameby
Största konsekvenserna bedömes uppstå de första 1-2 åren av
byggtiden då renskötseln i området måste ställas om till förändrade förhållanden. Renarna måste vänja sig med nya rutiner etc.
vilket kan bli problematiskt eftersom de är vanedjur. Projektet
medför stora konsekvenser för samebyn men konsekvenserna
lindras via de åtgärder som avtalats. Rennäring bedöms därför
kunna bedrivas i samma omfattning som idag i området och de
sammantagna konsekvenserna blir måttliga.
En positiv effekt är att betesområden kommer att ligga i träda
under anläggningstiden och att dessa kommer att förbättra möjligheterna för renar att nyttja områden etablerade med vindkraft
efter byggtiden.
Den direkta påverkan genom ianspråktagande av mark är av
mindre betydelse för rennäringens bedrivande jämfört med befarade störningar från exempelvis byggtiden och sekundär påverkan av projektet framför allt i form av ökad störning av renarna
genom att fler människor kommer att röra sig i området.
De största störningarna bedöms uppkomma under byggtiden.
Under driftstiden tyder mycket på att området åter kan nyttjas
som betesmark.
Negativa konsekvenser:
•
Risk att renarna i högre grad än idag kommer sprida sig
norrut och söderut mot angränsande byars marker, vilket
innebär att samebyn måste fånga upp dem tidigare och öka
bevakningen av renarna.
•
Begränsningar i var och när renarna kan släppas i området.
•
Ökat behov av utfodring i hagar för att inte komma för
tidigt till vinterbetet.
Njargs renar till området ökar risken att markerna redan är
avbetade när Semisjaur-Njarg anländer. Det finns också en risk
för spridning av renar och därmed avbetning av det värdefulla
området (riksintresseområde) norr om berget.
Om Östra Kikkejaure påverkas så att de måste flytta renarna
tidigare till östra sidan av stambanan kan konsekvensen bli att
problematiken med inkräktande renar hos Semisjaur-Njarg flyttas även öster om järnvägen.
De skydds- och kompensationsåtgärder som kommer att vidtas
för Östra Kikkejaure sameby kommer i stor grad att motverka att
negativa konsekvenser för Semisjaur-Njarg sameby uppstår.
Negativa konsekvenser:
•
Ökad risk att renar från angränsande sameby i högre grad
än idag kommer sprida sig in på byns marker, vilket innebär
merarbete och risk för avbetning
•
Risk att problematiken med inkräktande renar sprids till
områdena öster om järnvägen.
Med kompensationsåtgärder menas de åtgärder som bolaget
avser att vidta för att kompensera för förväntade konsekvenser i
linje med regeringsvillkor 2: ”Den inom utredningsområdet närmare placeringen och utformningen av vindkraftverk och vägar ska, i
samråd med Länsstyrelsen i Norrbottens län och berörda samebyar, ske
Positiv konsekvens:
•
Betesområden som kommer att ligga i träda under anläggningstiden kommer att underlätta nyttjandet av området
efter byggtiden.
Bedömda konsekvenser för Semisjaur-Njarg sameby
Inom Semisjaur-Njarg sameby finns en oro över att vindkraftanläggningen kommer att innebära ett ökat tryck av renar på dess
marker, med betesförluster och ökad arbetsbelastning till följd.
Med utbyggd Etapp 2 med vindkraftverk på Bänkerberget
finns risk att Östra Kikkejaures renar att vara mindre benägna att
stanna på bergets södra sida, utan i högre grad än idag komma in
på Semisjaur-Njargs marker med störningar som följd. Eftersom
Östra Kikkejaures renar vanligen kommer tidigare än Semisjaur-
Figur 4.8.4 Ren på väg 545 norr om Etapp 2 med Dragalidens
vindkraftpark i bakgrunden. Foto Tyréns AB.
Under anläggningsfasen och driftfasen kommer medel att
avsättas för kompensation av förväntade konsekvenser. För Östra
Kikkejaure sameby är detta reglerat i ett avtal mellan bolaget och
samebyn. Detta bedöms täcka förväntade kostnader för bland
annat:
•
Foder till renar
•
Nya utfodringsanläggningar med fodersilos och tillgång till
vatten
•
Övriga kostnader kopplat till utfodring, exempelvis arbetsskoter, krubbor, fodersilo, fodervagn
•
Extra arbetskraft
•
Ökade driftkostnader i form av slitage på skotrar, drivmedel,
helikopterunderstöd,
•
Övriga oförutsedda utgifter
vindkraftparken kan innebära för samebyn. Samebyn får enligt
avtalet en full kompensation för allt intrång till följd av Markbygdenprojektet, inbegripet anläggningarna i Dragaliden och StorBlåliden. I ersättningen ingår bland annat ekonomisk kompensation för uppförande av utfodringsanläggningar som uppförs
enligt tidsplan styrd mot antal uppförda vindkraftverk.
Bolaget ska genom ett uppföljningsprogram följa upp den inverkan som vindkraftverken har på rennäringen. Samebyn ska medverka till att uppföljningen kan genomföras på ett ändamålsenligt
sätt och utan oskäliga kostnader. Bolaget ska tillse att möten och
andra dialoger hålls på tider och platser som passar samebyn.
Bolaget skall informera och samråda med samebyn om de aktiviteter som planeras i området i samband med etablering.
Som exempel på vad som innefattas i den ekonomiska kompensationen kan nämnas ökade kostnader för kontroll av renarna, så
att dessa inte sprids till angränsande samebyars marker. Om renar
befinner sig på andra samebyars områden hämtas dessa hem så
snart samebyn fått kännedom om detta för att undvika indirekta
konsekvenser på övriga samebyar.
Bolagets och Östra Kikkejaure samebys samstämmiga uppfattning är att de avsedda kompensationsåtgärderna och ersättningarna innebär att samebyns rennäring kan fortsätta att bedrivas i
dagens omfattning och samexistera med vindkraftsverksamheten
under såväl bygg- som driftskedet. För bedömningen har sakkunskap anlitats. Någon ytterligare kompensation eller åtgärder
är således inte motiverad såvitt avser rennäringen som bedrivs av
Östra Kikkejaure sameby. I den mån vindkraftverk kommer att
byggas inom mark som tillhör Semisjaur-Njargs samabys renskötselområde kommer kompensationsåtgärder och ersättning att
utgå enligt samma principer som för Östra Kikkejaure sameby.
Första
årets
resultat
Vindkr
aft
Markb
ygden
Uppfölj
ning av
konsek
Östra Ki
venser
kkejaur
na för
sameb
rensköt
y
seln ino
m
Andra årets resultat
Uppföljning/kontroll
I regeringens beslut om tillåtlighet för Markbygdens vindkraftpark (2010-03-04) ställdes villkor avseende rennäringen; Regeringsvillkor 3:
”Bolaget ska, i samråd med Länsstyrelsen och berörda samebyar, upprätta ett program för och utföra undersökningar av vindkraftsanläggningens påverkan på rennäringens bedrivande. Undersökningarna,
som ska bekostas av bolaget, ska avse påverkan under byggnads- och
anläggningsarbetena och under driften i jämförelse med förhållandena
innan uppförandet. Programmet ska godkännas av Länsstyrelsen.
Byggnads- och anläggningsarbetena får inte påbörjas innan Länsstyrelsen godkänt programmet.”
Uppföljningsprogram för berörda samebyar enligt regeringsvillkor 3 pågår. Uppföljningsprogrammet avser främst att bidra
till kunskapsuppbyggnaden kring vindkraftens inverkan på rennäringen och kompensationsåtgärdernas funktion.
Kumulativa effekter kommer att uppstå när såväl Etapp 1, Etapp
2 som Dragaliden och Stor-Blåliden med tillhörande kraftledningar uppförs och drivs.
Uppföljning av konsekvenserna för renskötseln inom
r AB 2012
Utgångspunkten är att det avtal som har träffats med Östra Kikkejaure sameby fullt ut kompenserar för de ökade kostnader som
För att undvika indirekt skada på angränsade samebyar är det av
avgörande betydelse att båda parter i avtalet fullgör sina åtagande.
Fullgörs åtagandena i avtalet anses indirekta effekter på angränsande samebyar inte behöva uppstå.
Kumulativa effekter
Vindkraft Markbygden
Produktio
n: Enetj
ärn Natu
Störst konsekvenser under anläggningsfasen bedöms uppkomma
om det byggs samtidigt i både Etapp 1 och Etapp 2, då störningar som kan ha negativ effekt på renar och rennäringen i detta fall
sprids över ett mycket stort område.
2012-0
6-26
Produktion: Enetjärn Natur AB 2012
Åtaganden enligt avtal med Östra Kikkejaure
Bolaget har tecknat ett avtal med Östra Kikkejaure sameby som
reglerar bolagets åtaganden gentemot samebyn. Utdrag ur avtalet: ”Bolaget ska tillsammans med Samebyn gemensamt verka för att
Samebyns rennäring i det berörda området ska kunna fortsätta att
bedrivas på nuvarande nivå tillsammans med vindkraftsproduktionen. Bolaget ska så långt som är möjligt sett till syftet med vindkraftsanläggningen, bedriva sin verksamhet så att rennäringen ska kunna
fortleva på nuvarande nivå. Samebyn ska härvid medverka till att
minska påverkan på rennäringen på de sätt som den bedömer vara
lämpliga.”
Ett annat exempel är ersättningen för utfodringsanläggningarna,
som fullt ut ska kompensera för eventuellt minskat bete inom
vindkraftparken och som en följd av detta skulle kunna få renar
att sprida sig till angränsande samebyar.
2012-06-26
Figur 4.8.5 Uppföljningsprogram 2012 för Semisjaur-Njarg och
Östra Kikkejaure samebyar.
När båda etapperna, liksom Dragaliden och Stor-Blåliden, är
tagna i drift och kan nyttjas av rennäringen bedöms de kumulativa effekterna bli måttliga. Osäkerheten i bedömning är dock
stor då inget projekt i motsvarande skala finns någonstans inom
renskötselområde, och hittillsvarande studier av vindkraftens påverkan på renar och rennäring har genomförts i betydligt mindre
vindkraftparker.
så att påverkan på rennäringens bedrivande så långt möjligt begränsas. Bolaget ska vidta åtgärder i syfte att kompensera för det intrång
som verksamheten förorsakar rennäringen i utredningsområdet och
omkringliggande områden.”.
107
4.9 Konsekvenser för naturmiljö
108
En vindkraftutbyggnad innebär att mark tas i anspråk för exploatering, både för uppställningsplatser, tillhörande vägar, ledningsgator och eventuella materialtäkter. Det medför en direkt
påverkan på naturen i området genom att naturmiljöer försvinner
eller fragmenteras. Det kan också medföra förändrad markhydrologi och därmed påverkan på intilliggande våtmarker. Förändrat
lokalklimat och förändrat ljusinsläpp som en följd av att mark tas
i anspråk och öppnas upp kommer att påverka naturmiljöerna på
intilliggande mark. När naturmiljöer försvinner eller förändras
kommer de arter som lever där, eller snarare de individer som
lever där, också att påverkas.
En vindkraftanläggning kan också orsaka direkt dödlighet på
fåglar och fladdermöss genom att dessa t.ex. kolliderar med vindkraftverken eller med anslutande luftledningar, alternativt (främst
fåglar) dödas i elchocker genom kontakt med strömförande delar
av elnätet.
En vindkraftsetablering medför även en del störning genom
buller liksom till följd av att det kontinuerligt kommer att röra
sig människor och fordon i området. Även sådant medför att
naturmiljöernas kvalitet förändras. Barriäreffekter som innebär att
djur och fåglar undviker området kan medföra bortfall av viktiga
födosöksområden eller att djuren förbrukar dyrbar energi på att
ta omvägar eller tvingas till andra områden längre bort.
Slutligen kan nya livsmiljöer, i exempelvis kraftledningsgator,
längs vägkanter och på uppställningsytor, leda till positiva effekter
med möjlighet för nya arter att etablera sig och andra arter att
sprida sig i korridorer som skapas.
Markbygdens vindkraftpark, Etapp 2, omfattar en stor areal och
genom att försiktighetsmått och miljöhänsyn tas under projektering och byggnation kommer områdets naturvärden till största
del att kunna bevaras. Med 440 vindkraftverk råder det dock inte
någon tvekan om att det kommer lämna stora spår i naturmiljön.
Det ska dock nämnas att utredningsområdet Markbygden Etapp
2 i stor utsträckning nyttjas för skogsbruk och att utgångsläget
därför är att området på inget sätt är orört.
Tack vare inventeringar i området är områdets förutsättningar
väl kända vilket ger en bra grund för att beskriva konsekvenserna.
Vid anläggandet av vindkraftparken kommer hänsyn att tas till
befintliga naturvärden. Det är dock enbart biotopskyddsområden
och naturreservat som har ett juridiskt skydd idag varför övriga
skogar riskerar att avverkas. Bolaget hoppas att övriga skogar
inom projektet med höga naturvärden ändå ska sparas vid framtida avverkningsplaneringar.
Påverkan
Planerad vindkraftutbyggnad innebär att mark kommer att ianspråktas för uppställning av 440 vindkraftverk. Uppställningsplats
för varje vindkraftverk innebär intrång på en ca 4 700 m2 stor
yta. Ca 3000 m2 av ytan hårdgörs. För Enercons hittills största
vindkraftverk krävs en hårdgjord yta på ca 3500 m2. Det totala
intrånget för ett sådant verk uppgår till ca 7000 m2. Ibland kan
ytterligare avverkningar krävas där terrängen gör tillgängligheten
besvärlig.
Planerad vindkraftutbyggnad innebär vidare att befintligt vägnät
behöver förstärkas samt att nya vägar behöver anläggas för åtkomst till vindkraftverken. Omkring 22 mil väg, motsvarande ca
580 ha ianspråktagen yta, kommer att nyanläggas.
Schakt och fyllning av massor samt utformningen av vägar med
diken och passager av vattendrag och våtmarker kan påverka
hydrologin. Dikningar, körningar i terrängen med skogsmaskiner
samt vid avverkning av skog kan bidra med exempelvis tillförsel
av organiskt material till sjöar och vattendrag i berörda avrinningsområden.
Vidare kommer luftburna ledningar till stamnätet att anläggas
vilket innebär att skog kommer att avverkas inom ledningsgatorna. Tre alternativa korridorer för anslutning av kraftledning till
stamnätet har studerats, se figur 3.7.4 Alternativa korridorer för
anslutning till stamnätet:
Anslutning till stamnät, alternativ Anslutande N
130 kV-ledning enligt alternativ Nord startar vid naturreservatet
Dubblabergens östra spets och passerar mellan Dubblabergens
och Nakterbergets naturreservat. Ledningen ansluter till stamnätet nära väg 552 och sjön Nuortajávrrie.
Anslutning till stamnät, alternativ Anslutande NV
130 kV-ledning enligt alternativ Nordväst följer väg 543 norr om
Åbyälven längs gränsen till Ekopark Dubblabergen. Ledningsgatan riskerar att göra intrång i sydvästra kanten av ekoparken.
Figur 4.9.1 Karta över utvecklingen av vägnätet inom Etapp 2. Bilden till vänster är före anläggande av Etapp 2 och bilden till höger efter genomförd
vindkraftpark.
Anslutning till stamnät, alternativ Anslutande SV
130 kV-ledning enligt alternativ Sydväst korsar Åbyälven. Anslutningspunkten till stamnätet ligger vid väg 373 nära Norrdals
naturreservat.
Skogsmark
Skog kommer att avverkas för uppställning av vindkraftverk, ny
vägar och nya luftledningar. Det innebär förutom att denna skog
försvinner även att intilliggande skog kan bli påverkad genom att
mikroklimatet i kantzonen kan ändras genom vind- och solpåverkan. Vidare kan dikning i anslutning till vägar och uppställningsytor påverka skogsmarkens hydrologi.
Utbyggnaden av vägnätet inom vindkraftparken kan ha som sekundär effekt att avverkningen av skog ökar i och med att skogsskiften blir mer lättillgängliga för markägarna.
Utbyggnaden av vägnätet inom vindkraftparken kan ha som sekundär effekt att avverkningen av skog ökar i och med att skogsskiften blir med lättillgängliga för markägarna.
Våtmarker samt sjöar och vattendrag
Utredningsområdet för planerad vindkraftsutbyggnad med elanslutning till stamnätet berör fyra huvudavrinningsområden. Piteälven, Lillpiteälven, Åbyälven samt Byskeälven, se figur 2.11.7.
I berörda delar av avrinningsområdena finns även skyddsvärda
våtmarker, sjöar och mindre biflöden till älvarna, se figur 2.11.1
och 2.11.2.
Samtliga våtmarker, oavsett klass, är känsliga för ingrepp som
påverkar hydrologin. Beroende på vilket naturvärde våtmarken
har blir konsekvenserna av olika betydelse. Ser man på stor skala
kan påverkan i en våtmark påverka andra, intilliggande våtmarker
då de hydrologiska förhållandena påverkas nedströms.
Planerad utbyggnad innebär nybyggnad och/eller förstärkning
av befintligt vägnät i avrinningsområdet för åtkomst till vindkraftverken inom Etapp 2. Ytor för etablering av vindkraftverken
behöver anläggas. Påverkan kan ske på hydrologin genom schakt
och fyllning av massor samt utformningen av vägar med diken
och anläggningar för passager av vattendrag och våtmarker. Dessa
aktiviteter kan bidra med exempelvis tillförsel av organiskt material till sjöar och vattendrag i berörda avrinningsområden
Körning intill vattendrag och grävning i vattendrag leder till
grumling. Grumling kan leda till negativa konsekvenser genom
att bottnar sätter igen och vattenlevande organismer inte kan
fortleva i vattendraget. Oftast handlar det om kortsiktiga konsekvenser, men vid omfattande grumling kan hela vattendrag
ödeläggas.
Vandringshinder kan skapas vid anläggande av bro eller trumma
i ett vattendrag om inte anpassningar görs. Det kan i sin tur
påverka spridningen av vattenlevande organismer och ge stora
konsekvenser både lokalt och regionalt. IInga nya vägar planeras
över Lillpiteälven, men däremot över flera mindre vattendrag,
bland annat biflöden till Natura 2000.
Samtliga trummor som byts i vattendrag kommer att anmälas
för vattenverksamhet till länsstyrelsen. Inga övriga verksamheter
bedöms kräva anmälan eller tillstånd för vattenverksamhet.
Landlevande däggdjur
Störningar på däggdjur från vindkraft sker dels under byggtiden
och dels då anläggningen är i drift. Studier har visat att i första
hand stora däggdjur kan störas av vindkraftparker och då framförallt under anläggningsfasen när det är stor aktivitet i området.
Stora rovdjur är en grupp som särskilt pekats ut som potentiellt
känsliga.
Fladdermöss
Fladdermöss är känsliga för vindkraftsutbyggnad. De födosöker
gärna i närheten av vindkraftverk, eftersom det på läsidan av
verken samlas flygande insekter. Där riskerar de att kollidera med
verkens vingar eller skadas av det tryckfall som uppstår runt de
snabbt roterande rotorbladen. Olyckorna sker ofta varma sommar- och höstnätter med svag vind. Eftersom fladdermöss har
en låg reproduktionstakt kan en ökad dödlighet snabbt få konsekvenser på populationsnivå.
Olycksfrekvensen har visat sig vara större i skogsområden, framför allt där vindkraftverken är placerade på höjder, jämfört med
flacka jordbrukslandskap. Även ledlinjer i terrängen (kustlinje,
vattendrag, dalgångar, åsryggar etc.) har pekats ut som områden
där en högre risk kan föreligga. Det verkar inte finnas något samband mellan olycksfrekvens och antal vindkraftverk.
Markbygden är både individ- och artfattigt när det gäller fladdermöss, vilket beskrivs i kapitel 2.11. Nordisk fladdermus är en
art som räknas som ”högriskart” i vindkraftsammanhang. Med
det avses att eftersom den ibland jagar insekter på hög höjd och
till och med söker sig till toppar i landskapet (till exempel ett
uppstickande vindkraftverk) löper arten stor risk att kollidera
med vindkraftverkets vingar.
En stor del av kollisionerna sker under enstaka nätter med hög
temperatur och svag vind under sommar och höst då mycket
insekter samlas kring höjder i landskapet, s.k. ”hill-topping”.
Insektsansamlingarna drar till sig födosökande fladdermöss. Huruvida detta fenomen förekommer i norra Sverige är än så länge
oklart eftersom det inte studerats här.
Flodpärlmussla
En vindkraftetablering kan påverka flodpärlmussla genom de ingrepp som görs i vattenmiljöer. Vid vattenpassager och ianspråktagande av mark i direkt anslutning till vatten kan grumling och
sedimentflykt uppslå. Flodpärlmussla klarar inte av att överlagras
av fint sediment varför grumling och sedimentflykt kan vara fatalt
för nedströms liggande musselförekomster. Även utsläpp av oljor
eller andra kemikalier skulle kunna påverka nedströms liggande
populationer negativt. Då flodpärlmussla i larvstadiet liftar med
öring kan flodpärlmusslan även påverkas indirekt genom att
vandringshinder uppstår i vattendrag som öring inte kan ta sig
förbi. Därmed försvåras musslans förmåga till spridning på ett
avgörande sätt.
Fågelfaunan
Nedan beskrivs möjliga konsekvenser för fåglar inom området för
Etapp 2. En artvis redovisning görs sist i detta kapitel för de arter
som finns upptecknade i den nationella rödlistan samt arter som
erfarenhetsmässigt påverkas mycket av vindkraft.
Lokaliseringen av en vindkraftetablering är normalt den faktor
som har störst betydelse för effekterna på fåglar (Widemo, 2007).
Etableringar på platser med större fågelkolonier, viktiga häckningsområden och rastområden för utpekade arter eller flyttstråk,
till exempel utmed dalgångar eller kuster, kan i värsta fall orsaka
negativa effekter på fåglarnas livsmiljöer eller en ökad dödlighet.
I produktionsskog i flack terräng är påverkan på fåglar sannolikt
liten generellt sett. Vad gäller kollisionsstatistiken är rovfåglar och
hönsfåglar överrepresenterade. Riskerna för rovfågelkollisioner
anses dock generellt vara mycket små, men kan öka i områden
där aktiviteten av rovfåglar är stor, till exempel i flyttstråk eller i
goda jaktmarker (Widemo, 2007).
Generellt om påverkan på häckande fåglar
Fågelfaunan i området för Etapp 2 domineras av arter som är
allmänna och utbredda i brukad skog i denna del av Norrbotten.
I avsnitt 2.11 konstateras att förutsättningarna för skogslevande
arter som kräver hålträd, gamla grova träd och lövskog är dåliga.
Sett i ett vidare perspektiv är Markbygden Etapp 2 således en
lokalisering som trots sin storlek kommer att innebära mindre
konsekvenser för skogsfågelfaunan än om motsvarande anläggning, eller flera anläggningar med sammanlagt samma storlek,
planerats i marker med en rikare förekomst av skogliga naturvärden.
Det finns inga entydiga resultat på hur fåglar, framförallt i
skogsmark, påverkas av den habitatförlust, av själva markingreppet eller från de störningsfaktorer som vindkraftanläggningar
109
innebär under anläggnings- och driftskedet. Andfåglar, hönsfåglar (fälthöns) och vadare verkar dock vara fågelgrupper som
minskar i täthet i anslutning till vindkraftparker (Naturvårdsverket rapport 6467).
110
Studier på vägbuller har visat att fågeltätheter och reproduktiv
förmåga kan påverkas negativt vid bullernivåer från 45 dBA och
uppåt (Collinder et al, 2011) ), där en ekvivalent ljudnivå om 50
dBA beräknas ge en kvalitetsförsämring på habitat om 20 %. Då
vindkraftbuller, liksom vägbuller, visat sig ha negativ påverkan på
människors hälsa (Möller et al, 2011) finns därmed risk att vindkraftbuller även kan ha negativ påverkan på fågellivet. Se även
kapitel 4.14 Ljud.
Generellt gäller att påverkan i värdefulla skogsmiljöer kommer
att kunna begränsas till följd av särskilda anpassningsåtgärder i
dessa miljöer, se nedan under Anpassningsåtgärder samt i kapitel
4.2 för hänsynsområden.
Speciellt utpekade fågelarter
Oavsett vad som nämnts ovan kommer vissa häckande arter och
enskilda häckande individer att påverkas negativt av den stora
anläggningen. Två arter i Markbygden som lyfts fram som särskilt hänsynskrävande är kungsörn (se nedan under Rovfåglar)
och tjäder. Förluster av spelplatser, ökade störningar från trafik
och andra aktiviteter samt fragmentering av skogslandskapet är
faktorer som t.ex. kan påverka tjäderstammen negativt. Anpassningsåtgärder för att reducera påverkan planeras dock (se nedan)
och för en mer detaljerad genomgång av påverkan och bedömda
konsekvenser, se den artvisa genomgången under Kvarstående
konsekvenser, Fåglar).
Rovfåglar
Bedömningen, med den kunskap som finns idag, är att en utbyggnad av Markbygdens vindkraftsanläggning Etapp 2 skulle
kunna påverka områdets population av kungsörn negativt, främst
genom risken att örnarna kolliderar med vindkraftverken men
också genom barriäreffekter eller störningar från olika aktiviteter
under anläggning och drift, se särskild utredning 2008-2013 , sekretessbelagd bilaga G. Samma typ av möjlig påverkan gäller för
de övriga arter av rovfåglar som bedöms förekomma i området.
Ledningar och byggskede
Vindkraftverkens anslutning till elnätet kan påverka fåglar på
flera sätt. Det är väl känt att luftledningar kan orsaka dödsfall när
fåglar kolliderar med ledningar, något som ofta drabbar till exempel skogshöns, svanar, tranor och rovfåglar. Eftersom tydliga stråk
av våtmarker eller sjöar kan fungera som ledlinjer för flygande
Figur 4.9.2. Höga naturvärden. Skogar och våtmarker av särskilt intresse för fågellivet markerade. Centralt stråk med sjöar och myrar markerat med
röd pil.
fåglar innebär korsande luftledningar på sådana platser en förhöjd
risk att fåglar kolliderar
men även sådan påverkan som t.ex. buller, ändrat mikroklimat,
hydrologi och spridning av oönskade arter.
Det är också väl dokumenterat att stora ugglor och rovfåglar
är artgrupper som mer än andra riskerar att dödas till följd av
strömgenomgång i samband med att de använder elledningar och
transformatorer som sittplatser.
Våtmarker
Hänsyn till våtmarker tas främst genom lämpliga placeringar
av vindkraftverk, nya vägar och elledningar i området (se om
skyddsavstånd i kapitel 4.2). Vidare kommer ett skyddsavstånd
om 20 m att hållas till alla våtmarker med högt naturvärde.
Under byggskedet är det troligt att buller och andra aktiviteter
påverkar fåglarna, särskilt störningskänsliga arter.
Generellt om påverkan på flyttande och rastande fåglar
Inventeringsområdet ligger inte i något betydande stråk med
flyttande fåglar. Sådana särskilt viktiga stråk följer främst kuster,
dalgångar och större vattendrag. Markbygdenområdet passeras
i huvudsak av ett glesare fågelsträck på bred front. Visserligen
kommer enstaka flyttande fåglar att kollidera med vindkraftverken men risken att anläggningen inom Etapp 2 kommer att
orsaka märkbara populationsförluster för någon flyttande fågelart
bedöms vara liten. Sentida forskning har visat att kollisionsrisken
för flyttande fåglar generellt är mycket liten, inte minst på grund
av utvecklade undvikelsebeteenden (Naturvårdsverket, rapport
6467). Ett flertal väl genomförda radarstudier både nattetid och i
dåligt väder visar också att mycket lite fågelsträck pågår i dimma
och vid dålig sikt (se t.ex. Pettersson 2011).
Vad gäller nya vägar och elledningar kommer även de i möjligaste mån placeras utanför våtmarker. Enstaka passager över
våtmarker kan dock bli nödvändiga och i nuläget bedöms det bli
tre sådana passager. När passager av väg och elledningar ändå
behöver göras över våtmark kommer såväl val av metod, teknisk
utformning, genomförandetid som lokaliseringen av ny väg och/
eller elledning, noggrant planeras och projekteras för att begränsa
påverkan på hydrologin. Konkreta åtgärder som kan komma
ifråga är:
•
Passage med ny väg kommer inte att anläggas inom våtmark
av klass 1 och 2 i naturvärdesinventeringen eller så att sådana
våtmarkers hydrologi påverkas.
•
Passage med ny väg över övrig våtmark skall alltid utföras
med minst geogrid/ -textil som skydd så att markens hydrologiska funktion bibehålls. Samråd ska hållas med tillsynsmyndighet och andra lösningar (trummor, rörbro etc.) diskuteras
där bolaget under detaljprojekteringen finner det tillämpligt.
•
Täta jordmaterial eller gummiduk kan behövas där vägdragningar, trots val av lämpligaste lokalisering, riskerar att få en
dränerande effekt från en våtmark.
•
Diken utformas så att de inte leder till onödig avvattning
av omgivande mark samt med dikesavslut som inte mynnar
direkt i de biflöden inom avrinningsområdet som behöver
passeras.
•
30 kV-nätet inom vindkraftparken, kommer i första hand att
förläggas som jordkabel i anslutning till vägar. För passage av
våtmarker kan även styrd borrning vara ett alternativ. Detta
beslutas efter samråd med tillsynsmyndighet
I det fall det blir aktuellt med anläggning av väg eller andra
anläggningsytor inom områden som bedöms som våtmark kom-
Hänsyn tas vid planering av lokalisering av vindkraftverk, vägar,
ledningar och transformatorstationer. Varken vindkraftverken,
deras etableringsytor, kraftledningarna, transformatorstationerna
eller vägarna kommer att utgöra något ingrepp i värdefulla naturområden. Ett skyddsavstånd läggs som en buffert runt samtliga värdefulla naturområden enligt tabell 4.2.3. Skyddsavstånd
kommer att markeras i terrängen i syfte att minimera risken för
körning och andra verksamheter inom skyddsavståndet eller hänsynsytorna. Personalen som kommer att arbeta med anläggningsarbetet kommer att informeras om detta åtagande.
Skogsmark
Inga ingrepp kommer att göras i de skogsbestånd som bedömts
hysa högt naturvärde (klass 1 och klass 2 i naturvärdesinventeringen). Inga ingrepp kommer heller att göras i nyckelbiotoper,
biotopskyddade områden eller naturreservat.
Vidare kommer ett skyddsavstånd om 20 m att hållas till alla
objekt med högt naturvärde, både skogsmark och våtmarker.
Runt naturreservat kommer ett skyddsavstånd om 200 m att hållas. Skyddsavstånden syftar till att undvika direkt habitatförlust
Figur 4.9.4 Naturvärdesskogarna är viktiga biotoper för skogsfåglar. Foto Enetjärn Natur AB.
111
mer detta att föregås av samråd med tillsynsmyndighet, se avsnittet Kommande sakprövningar i kapitel 4.20 Sammanfattning av
åtaganden. I fall där det blir aktuellt att lägga kabel över våtmark
schaktas den ner eller eller anläggs med överfyllning. Metodval
sker i samråd med tillsynsmyndigheten. Om det inte är lämpligt
att gå genom våtmarken dras kabeln runt våtmarken
112
Sjöar och vattendrag
Hänsyn till sjöar och vattendrag tas främst genom lämpliga placeringar av vindkraftverk, nya vägar och elledningar i området (se
om skyddsavstånd i kapitel 4.2). Inga vindkraftverk kommer att
placeras inom strandskyddat område. Vid de vattendrag som inte
omfattas av strandskydd kommer ett skyddsavstånd på 20 m att
tillämpas.
Vad gäller nya vägar och elledningar kommer även de i möjligaste mån placeras på andra ställen. Enstaka passager över vattendrag kommer dock bli nödvändiga. Där väg och elledningar ändå
behöver passera vattendrag kommer såväl val av metod, teknisk
utformning, genomförandetid som lokaliseringen av ny väg och/
eller elledning, noggrant planeras och projekteras för att begränsa
påverkan på hydrologin. Se även kapitel 4.3 Konsekvenser för
Natura 2000.
•
Utgångspunkten är att all ny väganläggning liksom förstärkning av befintliga vägar kommer att utföras utan behov av
markavattning, vilket innebär att det inte kommer att vara
aktuellt med någon tillståndspliktig vattenverksamhet. Planering av vägpassage över naturligt vattendrag ska dock alltid
föregås av utredning kring huruvida åtgärden ska bli föremål
för anmälan om vattenverksamhet
•
Vid planering av vägpassage över naturligt vattendrag ska i
första hand alltid befintlig väg användas.
•
Samtliga trummor som byts i vattendrag kommer att anmälas
för vattenverksamhet till länsstyrelsen. Inga övriga verksamheter bedöms kräva anmälan eller tillstånd för vattenverksamhet
•
Diken utformas så att de inte leder till onödig avvattning
av omgivande mark samt med dikesavslut som inte mynnar
direkt i de biflöden inom avrinningsområdet som behöver
passeras.
•
Vägpassager över vattendrag utformas med hänsyn till vattenflöden och vattenlevande organismer så att inte några vandringshinder skapas. Detta görs genom att anlägga trummor/
broar som har minst samma bredd som vattendraget och som
är ordentligt nedgrävda så att bäckbotten har möjlighet att
etableras inom trumman/bron.
•
Förstärkning av befintlig väg liksom nyanläggning av väg
kommer att ske med sådan hänsyn till naturliga vattendrag att
miljön i dessa inte påverkas genom exempelvis grumling och
vandringshinder. Eventuella nya vägtrummor eller liknande
kommer således att anläggas så att vatten och vattenlevande
djur fritt ska kunna passera med beaktande av att det dimensionerade flödet inte ska påverkas.
•
Markarbeten på befintlig väg liksom vid nyanläggning av väg
i anslutning till vattendrag kommer om möjligt utföras under
torrsäsong för att undvika grumling i nedströms liggande vattendrag.
•
Planering av ny väg över våtmark eller naturligt vattendrag
ska föregås av inventering av värden varefter samråd om det
planerade utförandet hålls med tillsynsmyndigheten. För passage av naturligt vattendrag ska samrådet särskilt fokusera på
att lägga fast tider för utförandet och lämpliga åtgärder i syfte
att motverka grumling.
•
Närmast vattendragspassagerna lämnas marken så opåverkad
som möjligt.
•
I de fall stora områden av jord blottläggs kommer tillfälliga utjämningsbassänger att anläggas mot vattendrag för att
hindra sediment från att åka ut i vattendraget. Dessa kommer även att fungera som infiltrationsplatser till mark och
som sedimentationsfällor den första tiden efter byggnationen.
Utformning av dessa kommer vara noggrann och de kommer
i driftskedet att ha en skötselplan kopplad till sig.
•
Där luftledningar behöver anläggas ska inte några arbeten
som påverkar hydrologin behöva göras. Det gäller exempelvis
passager över Åby älv.
•
Vid luftledning över vattendrag placeras kraftledningsstolpar
ovanför strandbrinken för att undvika påverkan på vattenmiljön.
Figur 4.9.3 Myr av sträng-flarktyp som är värdefull för många våtmarksfåglar. Foto Enetjärn Natur AB.
För samtliga åtgärder i och i närheten av vatten kommer att
utredas huruvida anmälan för vattenverksamhet är nödvändig.
•
Innan byggstart kommer bolaget i samråd med tillsynsmyndigheten att rådgöra om tider, platser och i enskilda fall åtgärder för anläggningsarbeten för att motverka grumling.
•
Krav ställs på att entreprenören skall ha riskberedskap vid
oförutsedda utsläpp till luft, mark eller vatten med exempelvis
absorptionsmedel, uppsamlingsplats och oljelänsar. Lagring,
uppläggning och hantering av material, kemiska produkter
och fordon skall ske på sådant sätt att spill och läckage fångas
upp och inte riskerar orsaka skada eller olägenhet för människors hälsa eller för miljön.
Flodpärlmussla
Tillståndspliktig vattenverksamhet kommer att undvikas. Passager över vattendrag kommer utföras på ett sådant sätt så att
påverkan på livsmiljöer i vatten inte uppstår. Det gäller både
passage av mindre vattendrag och passage av Lillpiteälven. Inga
nya vägar kommer att anläggas över Lillpiteälven. Älven korsas
av en befintlig väg som går mellan Björkheden och Stor-Blåliden.
Denna väg kommer att användas i Markbygdens vindkraftpark
Etapp 2 (och även vid anläggandet av Stor-Blålidens vindkraftpark). Breddning av vägen där den passerar Lillpiteälven är inte
planerad och inga arbeten kommer att göras i älven. Vidare kommer en skyddszon att lämnas till alla sjöar och vattendrag.
Detta tillsammans med åtgärder som planeras avseende Sjöar och
vattendrag (se ovan) kommer att motverka att påverkan uppstår
på eventuella ytterligare förekomster av flodpärlmussla och dess
livsmiljöer. Se även kapitel 4.3 Konsekvenser för Natura 2000.
Fladdermöss
Det område vid Bastatjärn där större koncentrationer av fladdermöss har observerats kommer att lämnas intakt. Inte heller kommer några verk placeras inom 100 meter från Lillpiteälven (det
vill säga strandskyddat område) och därmed kommer den ledlinje
som fladdermössen huvudsakligen antas förflytta sig längs och
jaga vid behållas intakt.
Fåglar
Extra buffertar runt i naturvärdesinventeringen utpekade områden med höga naturvärden innebär att många våta, risiga miljöer
som inte utgör värdekärnor men är av betydelse för fågellivet (ex
tjäder och våtmarksfåglar) kommer sparas.
Strandskydd på 100 meter tillämpas för de sjöar och vattendrag
som utpekats av Piteå kommun, se karta figur 2.11.1. Detta innebär att många fuktiga kantzonsmiljöer sparas.
För kungsörn är en generell utgångspunkt att skyddszoner tilllämpas runt befintliga boplatser, både bon där häckning nyligen
genomförts och runt befintliga alternativbon i reviret som kan
komma att användas i framtiden. Zonerna har utformats i detalj
med hänsyn till faktisk kunskap som samlats in om hur örnarna
i respektive revir rört sig i boplatsernas närområde. Inom dessa
lokalt anpassade zoner kommer ingen anläggning av vindkraft att
ske. Studier av örnarnas rörelser under vårvintrarna 2008-2013
samt boplatsstudier som genomförts under pågående örnhäckningar i de två reviren i Etapp 2 i augusti 2013 har sammantaget
gett en god bild av hur örnarna nyttjar sina revir, i synnerhet
området närmast boplatserna. Även generell kunskap om örnars habitatval från de Vindvalsstudier av kungsörn som nyligen
genomförts har vägts in vid zonens utformning. För kartor, se
Sekretessbelagd bilaga G.
Vidare kommer, enligt rekommendationer i artskyddsförordningen, ett skyddsavstånd på 500 m att tillämpas mot örnbon
inom vilket vägar och luftledningar inte kommer att anläggas.
En artspecifik skyddszon tillämpas också mot den kända förekomsten av brushane (500 m). Ingen utökad skyddszon mot
våtmarkerna utöver den generella på 20 m till våtmarker klass 1
och 2 i naturvärdesinventeringen enligt naturvärdesinventeringen
planerar att tillämpas. Detta eftersom förekomster av sällsynta
och extra skyddsvärda våtmarksfåglar inte har hittats i Etapp 2
trots flera inventeringar mellan 2008 och 2012. Fågeltätheterna är
måttliga och riktigt sällsynta och krävande arter (sädgås, myrsnäppa, smalnäbbad simsnäppa etc.) saknas, till skillnad från de
våtmarker där 500 m skyddszon brukar rekommenderas (Naturvårdsverket, rapport 6467).
Elnätet inom vindkraftanläggningen kommer till största del att
markförläggas. Därigenom undviks att skogshöns, rovfåglar och
Stora konsekvenser
Betydande påverkan
på starkt hotad art.
Begränsad påverkan på akut
hotad art eller betydande
påverkan på sårbar art.
Betydande påverkan Begränsad påverkan på av EU
på av EU utpekad art utpekad art med betydande
med betydande före- förekomst inom området.
komst inom området.
andra arter kolliderar med elledningar. För högre spänningsnivåer
gäller dock luftledning. De luftledningar som kommer att anläggas samt transformatorerna kommer att utformas så att det inte
föreligger risk för eldöd hos ugglor och rovfåglar eller andra arter.
Skulle det uppstå starka skäl för bolaget att överväga luftledning
på andra ställen än nämnt i kap 4.2 kommer detta ske i samråd
med tillsynsmyndighet i syfte att överväga rimliga markeringlösningar samt kabelalternativ.
•
I det fall luftledning måste anläggas så att den korsar större
stråk av våtmark, sjö eller vattendrag förses ledningarna med
tydliga markeringar för att minska risken för kollisioner med
t.ex. sjö- och våtmarksfåglar och skogshöns.
•
De luftledningar som kommer att anläggas samt transformatorerna kommer att utformas så att det inte föreligger risk för
eldöd hos ugglor, rovfåglar eller andra arter.
Om bon av hotade arter upptäcks under arbetet med uppföljningsprogram kommer kontakt att tas med tillsynsmyndighet
om detta i syfte att samråda om fortsatt förfarande. Personalen
som kommer att arbeta med anläggningsarbetet kommer att vara
informerad om detta.
Skogsmark
Inga ingrepp kommer att göras inom områden som bedömts hysa
ett högt naturvärde. Skyddsavstånden säkerställer att konsekvenserna på omgivande marker, på grund av vindkraftsutbyggnaden,
minimeras. Risken för ofrivilligt intrång minskar också i och
med att skyddsavstånden ger en slags ”vingelmån”. Skyddsavstånden till de utpekade skogarna gör att påverkan från dikning och
avverkning blir minimal. Vidare gör skyddsavstånden att mikroklimatet i värdefulla skogar inte påverkas genom att den extra
kantzonen skyddar från vind och ljusinstrålning.
Små konsekvenser
Begränsad påverkan på
sårbar art eller liten påverkan på missgynnad art.
Begränsad - betydande
påverkan på utpekad art
med liten förekomst i
området.
Liten påverkan på sårbar
art eller marginell påverkan
på missgynnad art.
Liten påverkan på utpekad
art med liten-marginell
förekomst i området.
Förbättrade konsekvenser för
rödlistad art.
Figur 4.9.5 Bedömningsgrunder för påverkan på rödlistade respektive av EU utpekade fåglar.
Förbättrade förutsättningar
för utpekad art.
•
113
Övriga skogsmarker, utan särskilda naturvärden, är de områden
som kommer att påverkas mest av vindkraftetableringen. Denna
skog är präglad av skogsbruk varför påverkan på skogliga naturvärden blir liten.
114
Anläggningen gör att det redan hårt fragmenterade området
blir än mer fragmenterat med alla nya vägar, röjda kraftledningsgator och vindkraftverk. För de flesta skogslevande arter torde
skogsbruket i sig stå för fragmenteringen och vägar inte utgöra
ytterligare barriärer eftersom de anläggs på produktionsmark. För
enstaka arter kan dock vägar fungera som nya och mer svårforcerade barriärer och ytterligare bidra till fragmenteringen. Då
all skog med högre naturvärde och kantskogar runt våtmarker
av klass 1 och 2 i naturvärdesinventeringen samt vattenmiljöer
lämnas intakt är den samlade bedömningen att konsekvenserna
på skogliga naturvärden blir små.
Våtmarker samt sjöar och vattendrag
De skyddsavstånd till områdets sjöar, vattendrag och våtmarker som tillämpas medför att konsekvenser för vattenområdens
hydrologi blir små. Att anläggning av vägar på våtmarker görs
med genomsläppliga bankar gör att hydrologin inte kommer att
påverkas negativt. Vandringshinder undviks genom god miljöanpassning av trumma eller bro och grumling i sjöar och vattendrag
undviks genom att inga diken mynnar direkt i vattendrag, utan
vattnet stoppas upp så att sediment hinner sätta sig. Under dessa
förutsättningar bedöms konsekvenserna för våtmarker, sjöar, vattendrag och de berörda avrinningsområdenas hydrologi bli små.
Landlevande däggdjur
Här hanteras klövvilt och mindre däggdjur som inte omfattas av
Artskyddsförordningen. Utter och de stora rovdjuren hanteras
under rubriken Artskyddsförordningen.
Under byggtiden förekommer stor aktivitet i området då många
människor rör sig där och buller och andra störningar från maskiner under byggskedet kan störa djuren. För Markbygdens vindkraftspark är byggtiden totalt ca 10 år, fördelat på de olika etapperna och aktiviteten i området kommer under denna period att
vara ganska stor, vilket riskerar att störa djurlivet i området.
Störningen under drifttiden, när byggskedet är avslutat, är också
framför allt kopplad till mänsklig aktivitet i området. Vindkraftetableringen leder till att tillgängligheten till området ökar, eftersom vägnätet i området byggs ut. Service och underhåll av verken
sker genom besök av varje verk ungefär en gång per 1-2 veckor. I
ett område med ca 1000 vindkraftverk innebär det daglig trafik
och aktivitet i området.
Det förtätade vägnätet får effekter för friluftslivet, med ökade
möjligheter till skoteråkning, jakt och övrigt friluftsliv som följd.
Ökad trafik och mänsklig aktivitet i området leder ofta till negativa konsekvenser för djur. Många däggdjursarter har visat sig helt
undvika områden som har stor mänsklig aktivitet. Habitatet får
förändrade förutsättningar som gör att det inte är attraktivt för
djuren längre med följden minskad populationsstorlek.
inget fall kommer att påverkas, varken lokalt eller regionalt. Dock
kvarstår konsekvenser i form av en risk för att enstaka individer
av en del arter riskerar att fara illa. Detta både under anläggningstiden då enstaka bon, ägg, växtplatser och individer riskerar
att förstöras och under driftfasen då enstaka individer riskerar att
kollidera med vindkraftverkets vingar eller skadas av den fordonstrafik som uppkommer i området.
Mark som utnyttjas för etableringsytor och nya vägar innebär
en direkt habitatförlust för djuren. I Markbygden Etapp 2 kommer ca 600 ha att ianspråktas med ca 22 mil nya vägar. Eftersom
risken för störning kan innebära att däggdjur dessutom undviker
områden nära de mest trafikerade vägarna och andra delar som
utsätts för frekvent störning, så kan den indirekta habitatförlusten
bli betydligt större.
I samband med ansökan om tillstånd för vindkraftparken kommer dispens från artskyddsförordningen att sökas. Dispens kan
ges från förbuden i artskyddsförordningen bilaga 1 under förutsättning att verksamheten inte har någon annan lösning, att inte
upprätthållandet av gynnsam bevarandestatus försvåras och att
verksamheten har ett stort allmänintresse. För arter i artskyddsförordningen bilaga 2 gäller att ingen annan lösning får finnas
och att upprätthållandet av gynnsam bevarandestatus inte försvåras.
De vägar som planeras i området bedöms inte utgöra barriärer för några däggdjur. För större djur fungerar vägar ofta som
korridorer där de kan sprida sig vilket kan vara både positivt och
negativt. Negativt för att predationen av rovdjur kan öka längs
vägarna och därmed öka barriäreffekten för mindre däggdjur.
Fragmentering innebär större brynområden, med förvisso bra
bete för klövvilt, vilket i sin tur leder till sämre konnektivitet mellan områden. Med tanke på det omfattande skogsbruk som redan
idag bedrivs i området, med stora hyggen och produktionsskogar,
blir detta med stor sannolikhet inte någon avgörande försämring
mot dagens situation. Brynområdena utgör ofta ett bra bete för
klövviltet.
Den samlade bedömningen är att klövvilt och mindre däggdjur
kan komma att störas under byggtiden men att de under driftfasen inte kommer att påverkas nämnvärt. Detta då de arter som
lever här ofta förekommer i icke-naturliga miljöer i närheten av
människan. Konsekvenserna för dessa arter bedöms bli obetydliga.
Flodpärlmussla och andra vattenlevande organismer
Med de hänsynsåtgärder som planeras i form av minimerad
grumling och fria vandringsvägar bedöms vattenlevande organismer som fisk och flodpärlmussla inte påverkas av vindkraftetableringen. Konsekvenserna för dessa arter bedöms bli obetydliga.
Artskyddsförordningen
Den påverkan som en vindkraftetablering kan ha på de arter som
omfattas av Artskyddsförordningen kommer att begränsas av de
anpassningsåtgärder som presenteras som presenteras tidigare
i detta kapitel under rubriken Anpassningsåtgärder. I och med
dessa åtgärder görs bedömningen att arternas bevarandestatus i
Stora rovdjur och utter
Vad gäller de däggdjur (utom fladdermöss) som omfattas av Artskyddsförordningens bilaga 1, är bedömningen att inga individer
av de stora rovdjuren eller utter kommer att dödas eller dö till
följd av den planerade vindkraftetableringen. Däremot kommer
deras revir eller hemområden, förutsatt att de har sådana i det
aktuella området, påverkas så att de kanske väljer att tillfälligt
undvika hela eller delar av området. Även om björn och lodjur
är skygga djur så bedöms de inte vara så störningskänsliga så att
buller från vindkraftverk eller ökad aktivitet i området skulle ha
någon större permanent effekt på dem. Störningarna pågår heller
inte samtidigt över hela det planerade utbyggnadsområdet Etapp
2. En eventuell störning bedöms inte påverka de populationer
som finns av dessa djurarter varken lokalt eller nationellt. Vad
gäller björnen har den ett stort utbredningsområde i landet och
den har en så livskraftig population att jakt bedrivs på den.
Vad gäller utter är dess livsmiljö i huvudsak skonad från påverkan i och med att vattendrag och strandskyddat område i huvudsak kommer att undantas från vindkraftetablering. En del vägpassager över vatten kommer att behövas och det ingreppet bedöms
innebära en störning för arten under byggskedet. Påverkan är
dock av tillfällig karaktär och avtar efter arbetet i vattenområdet
avslutats. I driftskedet kommer trafiken i området att vara liten
och risken för kollisioner därför näst intill obefintlig. Bedömningen är att störningen inte är av sådan karaktär att artens lokala
bevarandestatus kommer att påverkas.
Konsekvenserna för björn, lo och utter inom Etapp 2 bedöms
som små.
Fladdermöss
Genom att undanta det område vid Bastatjärn där större aktivitet
registrerades under inventeringen och där det finns lämpliga jaktmiljöer för arten bedöms påverkan i form av habitatförlust utebli.
Exakt hur fladdermössen rör sig i området vet man inte mer än
att förekomsten var mycket gles i produktionsskogslandskapet
och att det var just kring Bastatjärn samt bebyggelsen vid Koler
och Kolerträsk de uppvisade större aktivitet. Genom att undanta
hela det öppna området med lämpliga jaktmarker som finns vid
Bastatjärn fram till skogskant från verksplaceringar,kommer risken för kollisioner att reduceras. Även förmodade förflyttningsstråk som Lillpiteälven och strandskyddat område kring denna
undantas från verksplacering. Risken för kollisioner bedöms med
dessa anpassningsåtgärder vara låg även om enstaka dödsfall som
följd av kollisioner inte kan uteslutas.
Risken att vindkraftsetableringar ger en märkbar påverkan på
den nordiska fladdermusens populationsnivå anses idag vara liten
(Naturvårdsverket, Rapport 6467, sid 100). En etablering av
Etapp 2 bedöms, med den kunskap som finns om artens förekomstmönster i Markbygden och de anpassningsåtgärder som
föreslås, inte påverka artens bevarandestatus varken nationellt
eller lokalt.
Konsekvenserna för fladdermöss inom Etapp 2 bedöms som
små.
Grod- och kräldjur
För grod- och kräldjur är bedömningen att det finns en stor risk
för att individer av åkergroda som omfattas av Artskyddsförordningens bilaga 1 samt vanlig padda, skogsödla och huggorm som
omfattas av Artskyddsförordningens bilaga 2 kommer att dödas
i byggfasen av den planerade etableringen, förutsatt att de förekommer där. Denna bedömning sker mot bakgrund av att det är
små arter som inte har möjlighet att fly undan på samma sätt som
de stora däggdjuren. De vuxna djuren har visserligen möjlighet
att röra sig över stora områden, men har inte samma överblick
och möjlighet att lokalisera en annalkande fara eller störning
som stora djur. Under vinterhalvåret ligger de dessutom i dvala
utan möjlighet att fly. Under driftfasen kan trafiken på vägarna i
området innebära att enstaka individer blir överkörda, det gäller
främst huggorm som gärna ligger och solar på vägar och grodor som främst i fuktig väderlek är ute och vandrar. Skogsödla,
åkergroda, vanlig padda och huggorm är vanligt förekommande
i större delen av landet och även om klimatet gör att förekomsterna glesnar så här långt norrut så är bförekommande grod- och
kräldjur,edömningen att den planerade vindkraftetableringen inte
kommer att påverka artens bevarandestatus varken nationellt eller
lokalt. Dock bedöms de planerade åtgärderna inte vara förenliga
med artskyddsförordningen varför dispens kommer att sökas för
dessa arter.
Salskrake (rödlistad NT, nära hotad; artskyddsförordningen bil 1)
Trots inventeringar har inga häckningar inom området påträffats
men möjligheten kvarstår att arten kan förekomma som häckande med enstaka par i skogstjärnar och småsjöar eller som rastande
i enstaka exemplar.
Insekter
Eventuella förekomster av bredkantad dykare inom utredningsområdet bedöms inte påverkas av planerad vindkraftetablering.
Detta eftersom vattenmiljöerna i området är undantagna från
planerna.
Salskrakens möjliga häckningsmiljöer (sjöar, tjärnar, större vattendrag) är i stor utsträckning undantagna från vindkraftetableringen. Arten kan dock störas av rörelse och aktivitet på intilliggande mark om verksamheten hörs eller syns från deras häckplats.
Fåglar
De kvarstående konsekvenserna av anläggningen redovisas för var
och en av de rödlistade fågelarter som bedöms förekomma inom
området. Även några andra icke rödlistade arter som beskrivits i
MKB inför tillåtlighetsprövningen redovisas nedan. För bedömningsgrunder hänvisas till figur 4.9.5. Generellt gäller att påverkan på våtmarksfåglar och sjöfåglar kommer att kunna begränsas
till följd av särskilda hänsynstaganden i dessa miljöer, som buffertzoner, reducering av antalet luftledningspassager över våtmark
samt tydliga markeringar på ledningarna. När det gäller rovfåglar
och ugglor kommer merparten av de habitat som kan hysa lämpliga boplatser att undantas genom olika typer av skyddszoner,
det gäller också spelplatser för orre och tjäder. Se vidare avsnittet
Anpassningsåtgärder, under Fåglar.
Sångsvan (artskyddsförordningen bil 1)
Sångsvan antas häcka med några enstaka par i området. Under
vår och höst kan dessutom en del flyttande sångsvanar rasta i
området, främst i de större dalgångarna utmed Åbyälven och
Piteälven.
Sångsvanens häckningsmiljöer, d.v.s. våtmarker och sjöar inklusive strandskyddat område, är i stor utsträckning undantagna från
vindkraftetableringen, dock med undantag för enstaka vägpassager och ledningspassager över våtmark. Arten kan i viss mån störas av rörelse och aktivitet på intilliggande mark om verksamheten hörs eller syns från deras häckplats. Ett större stråk med sjöar
och våtmarker, det stråk där svanarna främst antas flytta igenom
området, undantas dessutom av hänsyn till bebyggelse.
Konsekvenserna för arten bedöms med ledning av ovanstående
bli obetydliga.
Delar av artens förekomst i området (Stormyran) kommer att
följas upp under uppföljningsprogrammets delmoment ”Våtmarksfåglar”.
Störning kan ske på häckplatser främst under anläggningsskedet
men eftersom eventuella boplatser i holkar eller hålträd i huvudsak finns i de skyddszoner eller naturvärdesobjekt som undantas
från utbyggnad så bedöms påverkan bli liten.
Konsekvenserna för arten bedöms bli obetydliga.
Artens eventuella förekomst på Stormyran kommer att följas
upp under uppföljningsprogrammets delmoment ”Våtmarksfåglar”.
Storlom (artskyddsförordningen bil 1)
Storlommen antas häcka med enstaka par i de större sjöarna
eftersom den är sedd i några av dessa under genomförda inventeringar.
Häckplatserna, d.v.s. sjöar och strandskyddat område inklusive
skogsbårder längs stränderna, undantas från vindkraftetablering.
Sjöarna i Etapp 2 kan inte sägas vara livligt besökta och kommer knappast heller att bli så till följd av en utbyggd vindkraft.
Kollisionsrisken bedöms som liten eftersom storlommen till stor
del fiskar i den sjö där den häckar och längre flygturer till andra
fiskevatten inte sker så frekvent.
Konsekvenserna för storlom bedöms därigenom bli obetydliga.
Smålom (rödlistad, NT nära hotad; artskyddsförordningen bil 1)
Smålom häckar inte inom området. Den har inte påträffats under
inventeringarna och finns heller inte rapporterad inom närliggande områden eller standardrutter (fastlagda inventeringar
som genomförts sedan 1975). Området ligger inte inom artens
huvudutbredningsområde i Norrbotten, d.v.s. kustnära (inom 15
km) eller fjäll- respektive fjällnära region. Tillfälligt skulle någon
enstaka smålom kunna rasta i områdets sjöar under flyttningen.
Konsekvenserna för smålom bedöms därigenom bli obetydliga
eller inga.
Bivråk (rödlistad VU, sårbar; artskyddsförordningen bil 1)
Bivråk är en av de få rödlistade arter i området som tillhör någon av de något högre hotkategorierna. Bivråk har observerats i
115
Markbygden Etapp 1 där den också kan häcka med något enstaka par. Inom Markbygden Etapp 2 är det dock tveksamt om
det finns någon lämplig häckningsmiljö (högproduktiv ogallrad
skog, gärna nära vatten). Däremot antas bivråkar från närliggande
områden ibland födosöka även i Etapp 2 och bivråkar kan också
sällsynt flytta igenom området. Rovfåglar uppvisar kortare störningsavstånd mot vindkraftverk, ofta några tiotals meter, jämfört
med många andra fåglar (Naturvårdsverket, Rapport 6467).
116
Effekten bedöms som helhet vara begränsad och konsekvenserna således obetydliga, eller inga om arten inte häckar i eller nära
området.
Eventuell förekomst av arten kommer till viss del att kunna
följas upp under det pågående uppföljningsprogrammets delmoment ”Fåglar i landskapet.
Havsörn (rödlistad NT, nära hotad; artskyddsförordningen bil 1)
Vad gäller utredningsområdet Markbygden Etapp 2 visar inga
inventeringsdata på att havsörn häckar i området. Vissa indikationer finns på att en etablering kan vara på gång i kringliggande
trakt, västerut och norrut, dock på avsevärt avstånd (>10 km).
Inventeringarna visar också att havsörnar troligen passerar glest
under flyttningen och arten kan möjligen övervintra i området
med någon enstaka individ vissa år om det finns gott om kadaver
(se den särskilda bilagan om kungsörn 2008-2013 vilken även
sammanfattar observationer och slutsatser avseende havsörn).
Konsekvenserna för havsörn bedöms som obetydliga.
Eventuell förekomst av arten kommer att kunna följas upp i
samband med de kungsörnsinventeringar som ingår som en del i
det pågående uppföljningsprogrammet.
Blå kärrhök (rödlistad NT, nära hotad; artskyddsförordningen bil 1)
Blå kärrhök antas häcka med enstaka par även om den inte observerats under inventeringarna. Under vår och höst kan dessutom enstaka flyttande fåglar passera genom området.
Blå kärrhökens huvudsakliga häckningsmiljöer, våtmarker och
kantzoner mot fuktiga/våta miljöer inklusive strandskyddat
område, är i stor utsträckning undantagna från vindkraftetableringen, dock med undantag för enstaka vägpassager och ledningspassager över våtmark. Arten kan i viss mån störas av rörelse
och aktivitet på intilliggande mark om verksamheten hörs eller
syns från deras häckplats. Rovfåglar uppvisar dock kortare störningsavstånd mot vindkraftverk, några tiotals meter, jämfört med
många andra fåglar (Naturvårdsverket, Rapport 6467).
Konsekvenserna för blå kärrhök bedöms som obetydliga.
Eventuell förekomst av arten kommer kunna följas upp under
kontrollprogrammets delmoment ”Våtmarksfåglar” och ”Fåglar i
landskapet”.
ner och eldöd. Till detta ska läggas att utbyggnad i Etapp 2 inte
sker i våtmarker och naturvärdesobjekt med höga värden, där
örnarnas byten ofta finns.
Fjällvråk (rödlistad NT, nära hotad)
Inga häckningar eller andra observationer av fjällvråk har bekräftats inom området för Etapp 2. Arten antas dock kunna häcka
med enstaka par inom området. Under vår och höst passerar även
flyttande fåglar på bred front genom området.
Baserat på ovanstående bedöms att konsekvenserna för kungsörn av en utbyggnad i Etapp 2 blir små.
En betydande del av det pågående uppföljningsprogrammet
kommer att vara inriktat på att följa upp konsekvenserna för
kungsörnen till följd av den samlade utbyggnaden av Markbygden.
Fjällvråk har inte bekräftats häcka inom området men å andra
sidan flyttar den sannolikt med enstaka individer genom anläggningen, något som då innebär en risk för kollisioner med vindkraftverken. Eftersom flyttande rovfåglar generellt inte kolliderar
så frekvent med vindkraftverk anses denna risk ändå vara liten.
Om arten förekommer i området är den främsta påverkan i form
av att häckningsmiljöer kan tas i anspråk. Särskilda anpassningsåtgärder för kvarlämnad skog med höga naturvärden kommer
dock att i hög grad begränsa påverkan på eventuella bolokaler.
Rovfåglar uppvisar kortare störningsavstånd mot vindkraftverk,
några tiotals meter, jämfört med många andra fåglar (Naturvårdsverket, Rapport 6467).
Fiskgjuse (artskyddsförordningen bil 1)
Fiskgjuse kan möjligen häcka med något enstaka par inom
utredningsområdet Markbygden Etapp 2. Den häckar med säkerhet i närliggande trakt, t.ex. längs Åbyälven. Arten observerades
bland annat vid fågelinventeringen 2012 i nordvästra delen av
utredningsområdet. Sjöarna i utredningsområdet utgör bra födosöksområden för fiskgjuse och gjusar från intilliggande områden kan antas fiska här ibland. Rovfåglar uppvisar kortare störningsavstånd mot vindkraftverk, ofta några tiotals meter, jämfört
med många andra fåglar (Naturvårdsverket, Rapport 6467).
Konsekvenserna för fjällvråk bedöms med ledning av detta som
obetydliga.
Sjöar och strandskyddat område kommer att undantas från
vindkraftetablering.
Kungsörn (rödlistad NT, nära hotad; artskyddsförordningen bil 1)
Två revir av kungsörn berörs av den planerade utbyggnaden
Markbygden Etapp 2. Detaljerade uppgifter om artens revir i
området 2008-2013 redovisas i sekretessbelagd bilaga G. Inventeringar visar också att kungsörnar passerar glest även under flyttningen. Ett litet antal individer kan antas övervintra i området.
Det senare bedöms kunna röra sig om uppåt ett tiotal individer
totalt i Markbygdenområdet vissa år om det finns gott om kadaver i trakten.
Genom att skyddszoner tillämpas mot samtliga kända boplatser i örnreviren, specifikt anpassade till de rörelsemönster som
kartlagts i respektive revir, kommer riskerna för kollisioner och
störningar vid boplatserna att reduceras. De av örnarna mest
frekventerade delarna nära boplatserna i reviren täcks in av buffertzonerna, inklusive de åsar och branter nära boet som har
konstaterats attrahera flygande kungsörnar, inte minst de flygga
årsungarna under 2013. Genom att skyddszonen täcker in bona
och de områden där örnar rört sig mest frekvent, och förväntas
göra så framgent, kommer risken för påverkan att avsevärt minskas. Att inga vägar och luftledningar anläggs inom 500 m från
boplats kommer att reducera risken för störning. Utformning och
säkring av elnätet kommer också att reducera risken för kollisio-
Konsekvenserna för fiskgjuse bedöms sammantaget som obetydliga.
Pilgrimsfalk (rödlistad, VU sårbar)
Pilgrimsfalk häckar inte inom Etapp 2 eller i dess omedelbara
närhet. Inga observationer har heller gjorts under de fågel- eller
naturvärdesinventeringar som genomförts.
Avståndet mellan utredningsområdet för vindkraft inom Etapp
2 och det närmsta kända häckningsområdet för pilgrimsfalk är
Figur 4.9.6 Fiskgjuse.
Konsekvenserna för pilgrimsfalk bedöms därför bli obetydliga.
Stenfalk (artskyddsförordningen bil 1)
Stenfalk antas häcka med enstaka par i skog nära myrar och öppnare marker, även om den inte observerats under de genomförda
inventeringarna.
Risk för påverkan uppstår främst genom att häckningsplats och
livsmiljöer kan tas i anspråk samt att häckningsplatserna störs,
främst under anläggningstiden. Genom att dess huvudsakliga
häckningsmiljöer, våtmarker och kantzoner mot fuktiga/våta
miljöer sparas reduceras dock denna risk i hög grad. Rovfåglar
uppvisar kortare störningsavstånd mot vindkraftverk, ofta några
tiotals meter, jämfört med många andra fåglar (Naturvårdsverket,
Rapport 6467).
Konsekvenserna för stenfalk bedöms därför bli obetydliga.
Figur 4.9.7 Holmträsket, möjlig fiskesjö för fiskgjuse. Foto Enetjärn
Natur AB.
Järpe (artskyddsförordningen bil 1)
Järpe är en sparsam häckfågel i tät barrskog med lövinslag, helst
nära stränder och vattendrag.
Järpen har speciella krav på sina livsmiljöer (fuktiga blandskogar). Sådana miljöer kommer till stor del att undantas från exploatering genom skyddsavstånd till bäckar, sjöar och våtmarker av
värdeklass 1 och 2 i naturvärdesinventeringen, figur 4.2.2). Planerings- och anläggningsarbete kommer sannolikt leda till vissa
biotopförluster men de flesta för arten gynnsamma livsmiljöerna
kommer även fortsatt att vara opåverkade.
Eftersom det finns så stora arealer lämpliga livsmiljöer inom
utredningsområdet bedöms en minskning i arealen livsmiljö vara
av marginell betydelse. Riskerna för kollisioner med luftledningar
begränsas för arten genom att ledningsnätet till största delen
markförläggs och att eventuell luftledning på utsatta passager
kommer att utrustas med markeringar.
Genom att dess huvudsakliga spelplatser och viktiga miljöer för
orrkycklingar som våtmarker och kantzoner mot sjöar och fuktiga/våta miljöer sparas reduceras förlusterna av artens kärnområden i hög grad.
Konsekvenserna bedöms med hänsyn till att artens kärnområden till stor del undantas, sammantaget som obetydliga.
Konsekvenserna bedöms bli obetydliga för denna relativt vanliga
art.
Artens förekomst i området kommer delvis att kunna följas
upp under det pågående uppföljningsprogrammets delmoment
”Fåglar i landskapet” men också ”Marklevande däggdjur”, då det
senare momentet även inkluderar spillningsräkning av skogshöns.
Orre (artskyddsförordningen bil 1)
Orre är en allmän häckfågel i barrskog med öppnare miljöer som
hyggen och våtmarker.
Tjäder (artskyddsförordningen bil 1)
Tjädern är en sparsamt förekommande häckfågel, främst i äldre
barrskog i närheten av myrar. Tjädern är, särskilt i Norrbotten, en
utbredd art och inte rödlistad.
Figur 4.9.8. Bäckmiljö, möjlig biotop för järpe Foto Enetjärn Natur AB..
betydligt större än 2 km, vilket är den skyddszon kring boplats
och vindkraftverk som rekommenderas av Sveriges Ornitologiska
Förening. Inga gamla häckningslokaler för pilgrimsfalk finns
dokumenterade i området och platser med rik förekomst av måseller andfåglar vilka kan dra till sig förbiflyttande falkar finns inte
heller i området.
117
Påverkan på skogshöns
Hur tjäder och övriga skogshöns kan påverkas av en vindkraftanläggning är osäkert varför Naturvårdsverkets kunskapsprogram Vindval avsatt medel för att under åren 2009-2012
studera bl.a. om skogshönsens häckningsframgång och habitatutnyttjande påverkas av en vindkraftanläggning.
Likaså kommer uppföljningsprogrammet genom bl.a. spillningsinventeringar att följa upp eventuella förändringar i
tjäderstammen.
118
Fram till dess att tydliga resultat föreligger från Vindval eller
uppföljningsprogrammet kommer det vara svårt att förutse
påverkan från den nu planerade anläggningen. Genom
anpassningsåtgärder undantas dock både möjliga tjäderspelplatser och platser viktiga för hönor och kycklingar.
Däremot är det känt att skogshöns är överrepresenterade när
det gäller kollisioner med elnätet.
tidigt även gynna smågnagare (se kapitel 4.9.5 däggdjur), vilket
skulle minska predationstrycket på tjäder.
Konsekvenserna för den lokala populationen av tjäder bedöms
sammantaget bli små, främst för att värdekärnorna för arten till
stora delar undviks i planeringen.
Trana (artskyddsförordningen bil 1)
Tranan är en vanlig häckfågel i norra Sverige. I Markbygden
Etapp 2 häckar arten troligen med enstaka par på de större våtmarkerna. Området berörs sannolikt också av tranor som passerar
på bred front på hög höjd. Merparten av transträcket följer dock
ledlinjer längs de stora älvdalarna och längs markerade höjdryggar vilket inte finns inom området.
Tranan berörs av de särskilda hänsynsåtgärder vid våtmarker
som kommer att vidtas. Dess häckningsmiljöer på våtmarker samt
kantzoner mot sjöar och blöta/fuktiga miljöer är i stor utsträckning undantagna från vindkraftetableringen. Viss störning kan
ske från aktivitet på intilliggande mark om verksamheten hörs
eller syns från tranans häckplats.
Merparten av tranans flyttning sker på mycket hög höjd och
sannolikt i första hand utanför området för Etapp 2. Riskerna för
kollisioner med luftledningar begränsas för arten genom att ledningsnätet till största delen markförläggs. Under sin häckning är
tranan dock ganska markbunden så den exponerar sig inte heller
så mycket för kollisioner med ledningar.
Sammantaget bedöms konsekvenserna för trana bli obetydliga.
Artens förekomst på Stormyran kommer delvis att kunna följas
Tjädern behöver en bred repertoar av livsmiljöer och anläggningen kommer att medföra biotopförluster för arten, främst i
form av skogsmiljöer. Inom Etapp 2 finns inga kända spelplatser,
och närmaste dokumenterade spelplats ligger 500 m från utredningsområdet. Däremot har några skogsmiljöer inom området pekats ut (Peder Ljungkvist, Piteå kn) som möjliga sådana
(Långtjärnberget och Södra Stenberget). Dessa skogar med äldre
tall- och grandominerade skogar med lövinslag och våta partier
hyser stora värden för fågellivet. Myrmark, surdråg och granskog
med blåbärsris utgör viktiga födosöksmiljöer.
Skogar som utpekats som särskilt lämpliga för tjäderrevir är
också utpekade för sina höga naturvärden och kommer därigenom undantas från exploatering och förses med ett skyddsavstånd
på 20 meter. Genom att dessa objekt har kontakt med våtmarker
och fuktsänkor längs vattendrag, d.v.s. lämpliga uppväxtmiljöer
för kycklingarna, där skyddszoner också tillämpas kommer den
sammantagna arealen undantagna tjäderhabitat att bli större och
mer sammanhängande, se Anpassningsåtgärder karta 4.2.2 samt
tabell, figur 4.2.3. Riskerna för kollisioner med luftledningar
begränsas genom att ledningsnätet till största delen markförläggs
och att eventuell luftledning på utsatta passager kommer att
utrustas med markeringar.
Utbyggnadens konsekvenser för predationstrycket är svåra att
bedöma då den ökade mängden skogsbilvägar och kantzoner kan
underlätta framkomligheten för räv vintertid, men det kan sam-
Figur 4.9.9 Lag-Hjällmyran, möjlig biotop för Brushane m.fl. Foto Enetjärn Natur AB
Arten berörs av de särskilda hänsynsåtgärder vid våtmarker som
kommer att vidtas. Ljungpiparens häckningsmiljöer inklusive
kantzoner är i stor utsträckning undantagna från vindkraftetableringen. Viss störning kan dock uppkomma av aktiviteter
på intilliggande mark om verksamheten hörs eller syns från deras
häckplats. Risken för kollisioner med vindkraftverken bedöms
dock vara liten eftersom vadare generellt inte anses så kollisionsbenägna (Naturvårdsverket, rapport 6467).
Konsekvenserna för ljungpipare bedöms sammantaget bli små.
Artens förekomst på Stormyran kommer delvis att kunna följas
Brushane (rödlistad VU, sårbar; artskyddsförordningen bil 1)
Brushane har observerats med häckningsindicier på Stormyran
inom Markbygden Etapp 2. Arten antas häcka med som mest
enstaka par på någon eller några få av de större myrarna. Under
vår och höst kan även flyttande brushanar rasta på myrarna i små
antal.
Brushanen berörs av de särskilda hänsynsåtgärder till våtmarker
som kommer att vidtas. Dess möjliga häckningsmiljöer är därmed
till största delen undantagna från vindkraftetableringen. Brushanen kan dock störas av rörelse och aktivitet på intilliggande mark
om verksamheten hörs eller syns från deras häckplats. Därför tilllämpas ett skyddsavstånd på 500 m mot det område på Stormyran där brushane har konstaterats förekomma. Hänsynszoner på
500 m rekommenderas generellt mot skyddsvärda förekomster
av häckande vadare (Naturvårdsverket, rapport 6467). Risken för
störning minimeras till följd av detta. Risken för kollisioner med
vindkraftverken bedöms vara liten eftersom vadare generellt inte
anses så kollisionsbenägna (Naturvårdsverket, rapport 6467).
Konsekvenserna för brushane bedöms sammantaget som obetydliga.
Artens förekomst på Stormyran kommer att kunna följas upp
under uppföljningsprogrammets delmoment ”Våtmarksfåglar”.
Storspov (rödlista VU, sårbar)
Storspov antas häcka med enstaka par på någon eller några av
de större myrarna inom utredningsområdet Markbygden Etapp
2. Vid fågelinventeringen 2012 observerades storspov på Storstenmyran under häckningssäsong. Under vår och höst kan även
enstaka flyttande individer rasta på myrarna.
Sverige. Den häckar vid steniga stränder och vattendrag.
I det fall storspoven häckar inom området för Etapp 2 berörs
den av de särskilda hänsynsåtgärder till våtmarker som kommer
att vidtas. Deras häckningsmiljöer är till största delen undantagna
från vindkraftetableringen. Storspoven kan störas av rörelse och
aktivitet på intilliggande mark om verksamheten hörs eller syns
från deras häckplats. Risken för kollisioner med vindkraftverken
bedöms dock vara liten eftersom vadare generellt inte anses så
kollisionsbenägna (Naturvårdsverket, rapport 6467).
Hökuggla (artskyddsförordningen bil 1)
Hökuggla kan möjligen häcka med något enstaka par i utredningsområdet under år med god gnagartillgång. En spelande
hane observerad vid Storstenmyran under inventeringar 2013.
Konsekvenserna för storspov bedöms därför som obetydliga.
Artens eventuella förekomst på Stormyran följs upp under uppföljningsprogrammets delmoment ”Våtmarksfåglar”.
Grönbena (artskyddsförordningen bil 1)
Grönbenan är den vanligast förekommande vadaren på våtmarker
i norra Sverige. Den har observerats på myrar inom Markbygden
Etapp 2, bland annat på Hjällmyran, Vägamyran-Kutumyran,
Storstenmyran och Bäckmyran. I samband med fågelinventeringen 2012 observerades grönbena på ett flertal myrar under
häckningsperioden och arten antas häcka allmänt på myrar i
området. Under vår och höst kan även flyttande grönbenor rasta
på myrarna och då i större antal.
Grönbenan berörs av de särskilda hänsynsåtgärder för våtmarker
som kommer att vidtas. Dess häckningsmiljöer är i stor utsträckning undantagna från vindkraftetableringen. En viss störning
kan uppkomma av rörelse och aktivitet på intilliggande mark om
verksamheten hörs eller syns från grönbenans häckplats. Risken
för kollisioner med vindkraftverken bedöms dock vara liten eftersom vadare generellt inte anses så kollisionsbenägna (Naturvårdsverket, rapport 6467).
Konsekvenserna för grönbena bedöms med ledning av detta som
obetydliga.
Artens förekomst i området kommer delvis att kunna följas upp
under uppföljningsprogrammets delmoment ”Våtmarksfåglar”
och ”Fåglar i landskapet”.
Drillsnäppa (rödlista NT, nära hotad)
Drillsnäppa har inte observerats under inventeringarna men är en
relativt vanligt förekommande art i passande miljöer i denna del i
Drillsnäppans häckningsmiljöer i form av sjöar och större vattendrag inklusive skyddszoner på 100 m kommer att undantas
från vindkraftutbyggnad.
Konsekvenserna för drillsnäppa bedöms därför som obetydliga.
Att skogsområden med höga naturvärden, samt sumpskogar
och kantzoner mot våtmarker klass 1 och 2 i naturvärdesinventeringen undantas från ingrepp gör att de mest sannolika
häckningsplatserna sparas. Arten gynnas också av den särskilda
hänsyn som vidtas i form av markförläggning av ledningar och
fågelsäkring av anslutande elnät. Risken för el-död begränsas till
följd av detta. Arten kan å andra sidan vara störningskänslig, i
synnerhet under anläggningstiden. Det råder dock osäkerhet om
detta eftersom inte mycket är känt om hur ugglor påverkas av
vindkraftetableringar (Naturvårdsverket, rapport 6467). När det
gäller nomadiska arter som hökuggla rör de sig dessutom över
mycket stora områden och bosätter sig där det för tillfället finns
god tillgång på gnagare vilket gör att begreppet lokal population
inte är särskilt tillämpbart.
Konsekvenserna för hökuggla bedöms sammantaget bli obetydliga. Även den sparsamma förekomsten inom området styrker
detta.
Artens förekomst i området kommer att kunna följas upp under
uppföljningsprogrammets delmoment ”Ugglor” och ”Fåglar i
landskapet” (den är delvis dagaktiv).
Sparvuggla (artskyddsförordningen bil 1)
Sparvuggla kan möjligen häcka i området med enstaka par, även
om inga observationer gjorts hittills under inventeringarna.
Att skogsområden med höga naturvärden undantas från ingrepp gör att de mest sannolika häckningsplatserna sparas. Likaså
kommer viktiga häcknings- och födosöksmiljöer i kantzoner mot
myrar i stor utsträckning att lämnas intakta.
Med ledning av att sparvugglan är en relativt vanlig art nationellt sett och att den sannolikt är sparsam i området görs bedömningen att konsekvenserna blir obetydliga.
uppföljningsprogrammets delmoment ”Ugglor” och ”Fåglar i
landskapet” (den är delvis dagaktiv).
Ljungpipare (artskyddsförordningen bil 1)
Ljungpiparen är en allmän art i Norrbotten där den har sin
tyngdpunkt på fjällens hedar och på öppna myrmarker i lappmarkerna. Mindre, spridda förekomster finns dock även i Markbygden. Den har under häckningstid observerats på myrar inom
Markbygden Etapp 2, bland annat på Storstenmyran, och antas
häcka sparsamt med ett litet antal par på några av de större myrarna. Under vår och höst kan även flyttande ljungpipare rasta på
myrarna i små antal.
119
Slaguggla (artskyddsförordningen bil 1)
Slaguggla kan möjligen häcka med något enstaka par i området,
även om inga observationer gjorts hittills under inventeringarna.
Att skogsområden med höga naturvärden, samt sumpskogar och
kantzoner mot våtmarker klass 1 och 2 i naturvärdesinventeringen undantas från ingrepp gör att de mest sannolika häckningsplatserna sparas. Arten gynnas också – om den förekommer - av
den särskilda hänsyn som vidtas i form av markförläggning av
120
ledningar och fågelsäkring av anslutande elnät. Risken för el-död
begränsas till följd av detta. Slagugglan kan å andra sidan vara
störningskänslig, i synnerhet under anläggningstiden. Det råder
dock osäkerhet om detta eftersom inte mycket är känt om hur
ugglor påverkas av vindkraftetableringar.
Konsekvenserna för slaguggla bedöms sammantaget bli obetydliga. Även den sparsamma förekomsten inom området styrker
detta.
uppföljningsprogrammets delmoment ”Ugglor”.
Jorduggla (rödlistad NT, nära hotad; artskyddsförordningen bil 1)
Jorduggla bedöms kunna häcka med något par på myrarna inom
området för Etapp 2 under år med god gnagartillgång, även om
inga observationer gjorts hittills under inventeringarna.
Jordugglan kan störas av rörelse och aktivitet på intilliggande
mark om verksamheten hörs eller syns från deras häckplats. Arten
gynnas, om den förekommer, av de särskilda hänsynsåtgärder till
våtmarker och kantzoner mot sjöar och blöta/fuktiga miljöer som
kommer att vidtas. Därmed är de potentiella häckningsmiljöerna
i stor utsträckning undantagna från vindkraftetableringen. Risken
för störningar och kollisioner med vindkraftverken begränsas till
följd av detta. Arten gynnas också av den särskilda hänsyn som
vidtas i form av markförläggning av ledningar och fågelsäkring av
anslutande elnät. Risken för el-död begränsas till följd av detta.
När det gäller nomadiska arter som jorduggla rör de sig dessutom över mycket stora områden och bosätter sig där det för tillfället finns god tillgång på gnagare vilket gör att begreppet lokal
population inte är särskilt tillämpbart.
Konsekvenserna för jorduggla bedöms sammantaget som obetydliga.
Jordugglans förekomst i området kommer delvis följas upp
under det planerade uppföljningsprogrammets delmoment ”Våtmarksfåglar” och ”Fåglar i landskapet” (den är delvis dagaktiv).
Pärluggla (artskyddsförordningen bil 1)
Pärluggla är den vanligaste av ugglearterna och den häckar sparsamt spritt inom området för Etapp 2.
Att skogsområden med höga naturvärden, liksom sumpskogar
och kantzoner mot våtmarker klass 1 och 2 i naturvärdesinventeringen undantas från ingrepp gör att de mest sannolika häckningsplatserna sparas. Pärlugglan kan påverkas av störningar, i
synnerhet under anläggningstiden. Det råder dock en viss osäkerhet om detta eftersom inte mycket är känt om hur ugglor påverkas av vindkraftetableringar.
Konsekvenserna för pärluggla bedöms sammantaget bli obetydliga, inte minst med tanke på att det är en talrik uggleart både
nationellt och i Norrbotten.
Figur 4.9.10 Grov asp berikar granskogarna genom att vara möjliga framtida hålträd för ugglor m.fl. Foto Enetjärn Natur AB.
Göktyta (rödlistad NT, nära hotad)
Göktyta har inte observerats i Markbygden Etapp 2 men med
ledning av att flera observationer gjorts i Etapp 1 antas den ändå
förekomma sparsamt som häckfågel, främst i gles skog och på
hyggen.
Att skogsområden med höga naturvärden, liksom sumpskogar
och kantzoner mot våtmarker klass 1 och 2 i naturvärdesinventeringen undantas från ingrepp gör att de mest sannolika häckningsplatserna sparas. Arten gynnas också, om den förekommer,
av den särskilda hänsyn som vidtas i form av markförläggning av
ledningar och fågelsäkring av anslutande elnät. Risken för el-död
begränsas till följd av detta. Lappugglan kan å andra sidan vara
störningskänslig, i synnerhet under anläggningstiden. Det råder
dock osäkerhet om detta eftersom inte mycket är känt om hur
ugglor påverkas av vindkraftetableringar.
Miljöer där lämpliga hålträd ofta hittas, d.v.s. skogsområden
med höga naturvärden, samt sumpskogar och kantzoner mot
våtmarker klass 1 och 2 i naturvärdesinventeringen undantas från
ingrepp vilket gör att många möjliga häckningsplatser sparas.
Artens status i området bedöms inte enbart påverkas negativt av
hur vägar och anläggningsytor utformas utan den kan förmodligen till och med dra nytta av att det skapas en del solexponerade
insektsrika miljöer som kantzoner och öppna platser i spåren
av anläggningen. Möjligen kan arten påverkas av störningar, i
synnerhet under anläggningstiden. Det råder dock osäkerhet om
detta eftersom inte mycket är känt om hur göktytan påverkas av
vindkraftetableringar.
Konsekvenserna för lappuggla bedöms sammantaget bli obetydliga. Även den sparsamma förekomsten inom området styrker
detta.
Tornseglare (rödlistad NT, nära hotad)
Tornseglare förekommer sparsamt och spritt i området för Markbygden Etapp 2, på platser där lämpliga hålträd för dess häckning
finns. Utanför området kan spridda par häcka under t.ex. tegelpannor på bostäder i kringliggande byar.
Konsekvenserna för göktyta bedöms därför bli obetydliga till
positiva.
under uppföljningsprogrammets delmoment ”Fåglar i landskapet”.
Spillkråka (artskyddsförordningen bil 1)
Spillkråka häckar sparsamt i områdets barrskog, främst grovstammig sådan.
Arten är extra viktig eftersom den skapar boplatser för flera
andra arter, såsom hökuggla, pärluggla, salskrake och tornseglare.
Lämpliga miljöer för spillkråka (äldre skog med framför allt asp,
al, gran och tall men också kantzoner mot våtmarker och sjöar)
finns i ett flertal naturvärdesklassade miljöer. Ett flertal av områdena är mycket små men alla kommer att förses med skyddszon
(se Anpassningsåtgärder).
Artens status i området bedöms inte vara beroende av hur vägar
och anläggningsytor utformas så länge skogsområden med höga
naturvärden undantas. Möjligen kan arten påverkas av störningar,
i synnerhet under anläggningstiden. Det råder dock osäkerhet om
detta eftersom inte mycket är känt om hur hackspettar påverkas
av vindkraftetableringar.
Konsekvenserna för spillkråka bedöms sammantaget bli obetydliga.
Gråspett (artskyddsförordningen bil 1)
Gråspett antas förekomma sällsynt som häckfågel i området. Den
har bland annat observerats intill Långtjärnberget och på Nymyrliden under inventeringar i området. Arten är främst knuten till
skogsmiljöer med ett stort inslag av asp.
Arten häckar i den här delen av Sverige framförallt i gles tallskog, men också i kantzoner mot våtmarker samt på hyggen där
hålträd lämnats kvar. Det är en minskande art, främst på grund av
bristen på bra boplatser. Tornseglaren anses vara utsatt för större
kollisionsrisk än många andra fågelarter då den gärna fångar
insekter som ansamlas runt vindkraftverkens torn.
Att skogsområden med höga naturvärden undantas från ingrepp
gör att de mest sannolika häckningsplatserna sparas. Möjligen
kan arten påverkas av störningar, i synnerhet under anläggningstiden. Det råder dock osäkerhet om detta eftersom inte mycket är
känt om hur hackspettar påverkas av vindkraftetableringar.
I Markbygden kommer tornseglarnas livsmiljöer till stor del att
undantas från exploatering genom undantag av och skyddsavstånd till bebyggelse samt skogar med höga naturvärden, d.v.s. där
hålträd antas förekomma.
Konsekvenserna för gråspett bedöms med ledning av detta bli
obetydliga.
Gråspettens förekomst i området kommer delvis att kunna följas
upp under uppföljningsprogrammets delmoment ”Fåglar i landskapet”.
Konsekvenserna för tornseglaren bedöms bli små till obetydliga.
Även den regionalt sett sparsamma förekomsten inom området
styrker detta.
Tretåig hackspett (rödlistad NT, nära hotad; artskyddsförordningen
bil 1)
Tretåig hackspett antas häcka sparsamt i äldre grandominerade
bestånd inom utredningsområdet. Några observationer har gjort
under inventeringarna.
Figur 4.9.11. Tornseglare riskerar att kollidera med vindkraftverken då de fångar
insekter som ansamlats vid tornen. Foto Tyréns AB.
Lappuggla (rödlistad NT, nära hotad; artskyddsförordningen bil 1)
Lappuggla har inte observerats vid inventeringar, men kan antas
förekomma i området, åtminstone goda gnagarår. Lappugglan
häckar i skogsmark där den i första hand utnyttjar risbon efter
bland annat bivråk och duvhök.
121
Att skogsområden med höga naturvärden samt sumpskogar
och kantzoner mot våtmarker klass 1 och 2 i naturvärdesinventeringen undantas från ingrepp gör att de mest sannolika häckningsplatserna sparas. Möjligen kan arten påverkas av störningar,
i synnerhet under anläggningstiden. Det råder dock osäkerhet om
detta eftersom inte mycket är känt om hur hackspettar påverkas
av vindkraftetableringar.
Konsekvenserna för arten bedöms som obetydliga.
122
under uppföljningsprogrammets delmoment ”Fåglar i landskapet”
och ”Våtmarksfåglar”.
Mindre hackspett (rödlistad NT, nära hotad)
Mindre hackspett antas kunna häcka med enstaka par i äldre
lövträd i lövrika miljöer inom utbredningsområdet, även om inga
observationer har gjorts under inventeringarna.
Att skogsområden med höga naturvärden samt sumpskogar
och kantzoner mot vattendrag och våtmarker klass 1 och 2 i
naturvärdesinventeringen undantas från ingrepp gör att de mest
sannolika häckningsplatserna sparas. Möjligen kan arten påverkas
av störningar, i synnerhet under anläggningstiden. Det råder dock
osäkerhet om detta eftersom inte mycket är känt om hur hackspettar påverkas av vindkraftetableringar.
Konsekvenserna för arten bedöms som obetydliga till inga. Den
regionalt sett sparsamma förekomsten inom området styrker
detta.
Lavskrika (rödlistad NT, nära hotad)
Lavskrika häckar sparsamt i äldre barrskog. Att skogsområden
med höga naturvärden samt kantzoner mot vattendrag och
våtmarker klass 1 och 2 i naturvärdesinventeringen undantas
från ingrepp gör att många häckningsplatser sparas. En del av
artens livsmiljöer, äldre skogar som ännu inte utvecklat riktigt
höga naturvärden, kommer dock att fragmenteras i samband med
planerings- och anläggningsarbete eftersom de inte omfattas av
den särskilda hänsynen, kap 4.2. Detta leder till biotopförluster
för arten. I områden med fragmentering och mänsklig aktivitet
minskar artens häckningsframgång (Artdatabankens artfaktablad,
2006). Å andra sidan kommer artens statusförändring begränsas
av de hänsynsåtgärder som innebär att naturvärdesinventeringens
värdefullaste skogsmiljöer behålls intakta. Möjligen finns en viss
störningsrisk under anläggningsarbetet men arten är långt ifrån
skygg. Tättingar uppvisar generellt sett bara kortare störningsavstånd mot vindkraftverk, några tiotals meter i genomsnitt (Naturvårdsverket, Rapport 6467).
Konsekvenserna för lavskrika bedöms sammantaget bli små till
obetydliga.
Rosenfink (rödlistad VU, sårbar)
Rosenfink kan förekomma med enstaka par, främst på lövrika
hyggen, även om inga observationer har gjorts under inventeringarna. Frodiga hyggen är dock sällsynta i området och de förekomster som finns ligger sannolikt i första hand vid vattendrag och
gamla odlingsmarker vilka inte omfattas av utbyggnaden.
Artens status i området bedöms inte vara beroende av hur vägar
och anläggningsytor utformas utan den kan förmodligen till och
med dra nytta av att det nyskapas en del buskrika miljöer i spåren
av anläggningen under några år. Hyggen och igenväxningsmarker
har genom naturlig succession och röjningsåtgärder sällan längre
kontinuitet i skogslandskapet. Tättingar uppvisar generellt sett
bara kortare störningsavstånd mot vindkraftverk, några tiotals
meter i genomsnitt (Naturvårdsverket, Rapport 6467).
Konsekvenserna för rosenfink bedöms bli obetydliga till inga.
Törnskata (fågeldirektivet bilaga 1)
Törnskata har observerats vid inventeringar i Etapp 2, dock endast med en individ.
Arten gynnas av hyggen som skapas av det aktiva skogsbruket
i regionen. Genom naturlig succession har många av dess hyggesmiljöer en begränsad livslängd för arten. Det berörda området
ligger dock på gränsen för artens utbredning inåt landet och det
är tveksamt om den har stadigvarande förekomster här.
Om det finns en fast förekomst kan törnskatan troligen till och
med dra nytta av att det skapas nya hyggesytor och vegetationsfria ytor som körspår och vägslänter i spåren av anläggningen.
Konsekvenserna för törnskatan bedöms bli obetydliga till positiva.
Artens eventuella förekomst i området kommer delvis att kunna
följas upp under uppföljningsprogrammets delmoment ”Fåglar i
landskapet”.
Ortolansparv (rödlistad VU, sårbar; artskyddsförordningen bil 1)
Ortolansparv kan förekomma som häckfågel med enstaka par
på färska hyggen, även om inga observationer har gjorts under
inventeringarna.
Ortolansparvens status i området bedöms inte vara beroende av
hur vägar och anläggningsytor utformas utan den kan möjligen
till och med dra nytta av att det skapas nya hyggesytor och vegetationsfria ytor som körspår och vägslänter i spåren av anläggningen. Genom naturlig succession har många av dess hyggesmiljöer annars ganska kort livslängd för arten. Tättingar uppvisar
generellt sett bara kortare störningsavstånd mot vindkraftverk,
några tiotals meter i genomsnitt (Naturvårdsverket, Rapport
6467).
Konsekvenserna för ortolansparv bedöms bli obetydliga till
positiva.
Videsparv (rödlistad NT, nära hotad)
Videsparv är en sparsamt förekommande men relativt utbredd art
vid våtmarker och sjöar i nordligaste Sverige. Viktiga häckningsbiotoper är sumpskogar, myr- och kärrkanter och strandskogar
mot sjöar. Vid Markbygden Etapp 2 antas den häcka sparsamt,
främst i myrkanter och sumpskogar.
Att våtmarker klass 1 och 2 i naturvärdesinventeringen samt
sumpskogar inklusive ett skyddsavstånd i stor utsträckning kommer att lämnas intakta innebär att artens livsmiljöer inte kommer
tas i anspråk. Tättingar uppvisar generellt sett bara kortare störningsavstånd mot vindkraftverk, några tiotals meter i genomsnitt
(Naturvårdsverket, Rapport 6467) och därför bedöms den generella hänsynszonen på 20 m tillräcklig.
Konsekvenserna för videsparv bedöms därför sammantaget bli
obetydliga.
under uppföljningsprogrammets delmoment ”Fåglar i landskapet”
och ”Våtmarksfåglar”.
Växter och svampar
För växter och svampar är det oundvikligt att de individer som
finns på platsen försvinner när deras livsmiljö försvinner vid direkt ianspråktagande av mark. De arter som är knutna till fuktiga
miljöer kommer även att påverkas av förändrad hydrologi vid t
ex vägdragning vilket också kan medföra att individer dör. Med
Vad gäller de växtarter som finns eller kan antas finnas inom
utredningsområdet är bedömningen att knärot, nattviol, korallrot
och myggblomster endast förekommer inom naturvärdesobjekt
som identifierats i naturvärdesinventeringen. Då dessa kommer
att undantas från exploatering så kommer arterna inte beröras
av vindkraftetableringen. Även spindelblomster och revlummer
torde ha merparten av sina förekomster inom naturvärdesobjekt
som identifierats i naturvärdesinventeringen, men arterna kan
även förekomma på annan skogsmark i området. Eventuell förekomst av strandlummer borde ligga i strandnära område och då
dessa områden kommer att undantas från exploatering så kommer arten inte beröras av vindkraftetableringen.
Arter som kan finnas spritt i området på mark som inte pekats
ut som höga naturvärden är spindelblomster, jungfru marie nycklar, skogsnycklar, revlummer, mattlummer, plattlummer, fjällummer, lopplummer, höstlåsbräken och doftticka. Med den kunskap
som finns om naturmiljöerna i utredningsområdet görs bedömningen att det då rör sig om ganska enstaka och spridda förekomster. Dessa arter kommer att kunna påverkas av vindkraftetableringen så till vida att enstaka växtplatser ianspråktas för vägbygge,
uppställningsyta, ledningsgata eller materialtäkt. När det gäller
fjällummer och höstlåsbräken är arterna så sparsamt förekommande så att de, om de alls finns i utredningsområdet, sannolikt
inte kommer att påverkas av vägdragningar och uppställningsytor.
Sammantaget görs bedömningen att även om enstaka växtplatser förstörs så kommer arternas bevarandestatus inte påverkas
varken nationellt eller lokalt.
Det ska också nämnas att det faktum att mer öppna miljöer skapas i ledningsgator och i anslutning till vägar och uppställningsplatser också kan innebära att arter som jungfru marie nycklar,
skogsnycklar, mattlummer och plattlummer kan öka i utbredning.
Dock bedöms de planerade åtgärderna inte vara förenliga med
artskyddsförordningen varför dispens kommer att sökas för de
växter och svampar som bedöms kunna förekomma utanför de
områden med höga naturvärden som kommer att undantas från
exploatering dvs spindelblomster, jungfru marie nycklar, skogsnycklar, revlummer, mattlummer, plattlummer, fjällummer, lopplummer, höstlåsbräken och doftticka
Bolaget utreder och undersöker möjligheter till att bygga upp
alternativbon, längre bort från vindkraftparken, för de kungsörnar
som för närvarande häckar inom och i närheten av Markbygdens
vindkraftpark.
Vidare utreds om holkar kan sättas upp för att ge fåglar som i
vanliga fall bor i hålträd en möjlighet att finnas kvar eller t.o.m.
öka i området.
Utredningen görs inom ramen för uppföljningsprogrammet
för flora och fauna avseende hela vindkraftsparken. Byggande av
alternativbon för örn kommer att utföras om referensgruppen för
uppföljningsprogrammet tillstyrker detta.
Uppföljningsprogram
I Regeringens tillåtlighetsbeslut 2010-03-04, finns villkor som
syftar till att följa upp påverkan på fågelfauna i form av uppföljningsprogram som ska godkännas av länsstyrelsen. Länsstyrelsen
har godkänt programmet 2012-09-21. Uppföljningen startade
ändå 2011, förutom för kungsörn där uppföljningen skett sedan
2008. För ugglor kommer en uppföljning att starta 2013. En referensgrupp finns knuten till arbetet och årliga redovisningar görs
till referensgruppen. Undersökningarna avser påverkan under
byggnads- och anläggningsarbetena och under driften i jämförelse med förhållandena innan uppförandet.
Kumulativa effekter
Stationära arter
De arter som skulle kunna påverkas kumulativt är de som rör sig
över stora områden. I det här fallet björn, lo och kungsörn. Övriga arter som rör sig över mindre områden kan möjligen påverkas
lokalt om det görs ingrepp i dess revir men kommer inte påverkas
ytterligare om det även görs ingrepp några kilometer bort.
Stora rovdjur som björn och lo riskerar att påverkas av kumulativa effekter från intilliggande vindkraftparker. Kombinationen av
ökad aktivitet i områdena, på grund av friluftsliv och servicebehovet av verken, och habitatförlust bedöms kunna medföra negativa
konsekvenser för dessa arter genom att områdena kan komma
att undvikas med en minskad populationsstorlek som långsiktig
följd. I stort bedöms dock inte populationerna påverkas på regional eller nationell skala.
Vad gäller kungsörn har omfattande studier 2008-2013 gjorts
i och runt hela det planerade utbyggnadsområdet för vindkraft i
Markbygden. Resultaten bifogas i separat, sekretessbelagd rapport. Resultaten visar tydligt att rörelserna för örnarna i de två
revir som berörs av Etapp 2 inte har sträckt sig in i eller nära
något annat av de befintliga eller planerade utbyggnadsområdena.
Därigenom bedöms någon kumulativ effekt på reviren, genom
t.ex. barriäreffekter, störningar eller ökad dödlighet, inte uppstå.
Inte heller har örnarna i något av de revir som ligger närmare
de andra planerade etapperna rört sig i eller nära intill Etapp 2.
Därigenom bedöms en utbyggnad av Etapp 2 inte heller kunna
samverka med de övriga utbyggnadsområdena och ge kumulativa
effekter på andra örnrevir i Markbygden.
Flyttande fåglar
På platser där flera olika vindkraftanläggningar planeras nära
varandra har ibland framförts att de samlade barriäreffekterna
kan ge en kumulativ påverkan på flyttande fåglar, t.ex. genom en
ökad energiåtgång när de måste flyga runt flera anläggningar. Ny
forskning (Naturvårdsverket, rapport 6467) visar dock att enskilda anläggningar inte är ett problem – det krävs troligen avvikelser
i flygväg vid många parker längs en hel flyttväg för att energiförlusterna för flyttande fåglar ska bli av någon nämnvärd betydelse.
De samlade planerna på vindkraft i Markbygden bedöms inte få
någon sådan kumulativ effekt på flyttande fåglar.
de anpassningsåtgärder som presenteras i avsnitt Anpassningsåtgärder så kommer dock hydrologin i stor utsträckning att hållas
intakt. Även avverkning av skog i anslutning till vägar och uppställningsytor eller i ledningsgator kan medföra att naturmiljön
förändras så mycket så att arter som idag finns där dör även om
marken i sig inte påverkas.
123
4.10 Konsekvenser för kulturmiljö
Bedömningsgrunder
Målen som rör kulturmiljösektorn är tydliga när grunderna för
bedömning utgörs av utpekade värdefulla miljöer såsom områden
av riksintresse, utpekade regionala och kommunala/lokala värden
eller miljöer och objekt som skyddas enligt lagen om kulturminnen (KML).
124
De nationella målen för kulturmiljövärden återfinns i flera av
de nationella miljömålen, såsom en God bebyggd miljö, ett Rikt
odlingslandskap och Levande skogar.
Det nationella målet för kulturpolitiken är att Främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas och är antaget av
riksdagen.
Målen för kulturmiljövärden som är generellt förekommande
och som allmänt berättar om bebyggelseutvecklingen och människans nyttjande av landskapets resurser, är dock mindre tydliga.
I Sverige har vi ratificerat den europeiska landskapskonventionen.
I konventionen betonas särskilt att landskapet ska ses som en
helhet. Den omfattar såväl vardagslandskapet som särskilt värdefulla landskap, men även landskap som är negativt påverkade och
mindre estetisk tilltalande. Den understryker de värden alla typer
av landskap har för oss enskilda människor och behovet av en
medveten och långsiktig förvaltning av dem (se www.raa.se ).
Stora konsekvenser
Miljöns värdekärnor skadas
eller viktiga samband och
strukturer går förlorade när
höga kulturmiljövärden
påverkas; område av riksintresse, regionalt eller/och
lokalt utpekade miljöer,
mycket värdefulla enskilda
objekt. Höga värden kan
representeras av mycket
värdefulla enskilda objekt
eller miljöer som inte alltid
kommit med i övergripande inventeringar.
Enstaka kulturmiljövärden,
välbevarade, unika eller på
annat sätt värdefulla i ett
regionalt perspektiv går
förlorade, höga kulturmiljövärden fragmenteras så att
dess helhet inte kan uppfattas, strukturer och samband
försvagas och blir mindre
tydliga. Höga värden kan
representeras av mycket
värdefulla enskilda objekt
eller miljöer som inte alltid
kommit med i övergripande
inventeringar. .
I utredningsområdet för vindkraftetableringen i Markbygden Etapp 2 finns det inga kulturmiljöer som är utpekade vare
sig såsom riksintresse för kulturmiljövården, i ett regionalt och
kommunalt perspektiv. Landskapet inom utredningsområdet
representeras av ett extensivt utnyttjat vardagslandskap. Även om
de kulturhistoriska objekten och miljöerna inte är utpekade som
värdefulla har de ett högt lokalhistoriskt värde. Det lokalhistoriska värdet har stor betydelse för bedömningen av vindkraftparkens
påverkan på kulturmiljövärden.
Skala för bedömning av påverkan på kulturmiljövärden
Negativa konsekvenser för kulturmiljövärden uppkommer när
åtgärderna bidrar till oönskade strukturella förändringar för kulturmiljövärden och när viktiga karaktärsbärande drag skadas eller
inte kan upprätthållas till följd av åtgärderna. Exempel på positiv
påverkan för kulturmiljövärden är åtgärder som exempelvis bidrar
till vidareutveckling av en karaktär och ett samband, samverkar
med annan fysisk planering på sätt som är till fördel för kulturmiljövärden eller förbättrar kvalitet och upplevelse hos värdeområden. Se tabell över bedömningsgrunder, figur 4.10.1.
Påverkan
De kulturmiljövärden som återfinns i den planerade vindkraftparken, består av en mängd lämningar där framför allt två perioders
nyttjande dominerar. De tidigaste spåren är de från stenålder
och den andra periodens lämningar som framstår som tydligast
Små konsekvenser
Enstaka kulturmiljöobjekt
eller miljöer av mindre betydelse påverkas eller tas
bort. De enstaka objekten
eller miljön är inte betydelsebärande för kulturmiljöns helhet eller är inte
unika eller sällsynta av sin
typ. Samband och strukturer kan även i framtiden
uppfattas.
Figur 4.10.1 Bedömningsgrunder för påverkan på kulturmiljövärden.
Enstaka kulturmiljöobjekt
eller miljöer av mindre
betydelse påverkas marginellt.
uppstår när projektet bidrar till att tydliggöra och
förstärka kulturmiljövärden såsom objekt, miljöer,
kulturhistoriska samband
och strukturer.
är de som avsatts de senaste 300 åren. Flera lämningar är relativt
otydliga och det kan krävas förkunskaper för att kunna uppfatta
dem i landskapet.
Den storskaliga etableringen som planeras kommer att dominera landskapet, vilket riskerar att försvåra möjligheten att förstå
och tolka de mindre tydliga fysiska lämningarna. Förståelsen
för de fysiska och funktionella sambanden och strukturerna i ett
komplext näringssystem riskerar att försvåras.
De bebyggda miljöerna som finns i området präglas av en lågmäld småskalig bebyggelse som i förhållande till de stora verken
riskerar att framstå som än mer trivial och anspråkslös. Även de
kulturhistoriska strukturer och samband såsom vägsystem, översilningssystem på myrarna, träkol- och tjärframställningsplatser,
jaktrelaterade lämningar och timmerflottningsanläggningar som
finns i området riskerar att uppfattas som mer fragmenterade och
diffusa i förhållande till de storskaliga vindkraftverken.
En gårds organisation består och har bestått av bebyggelse,
produktionsmark, binäringar och kommunikationer. Dessa
komponenter har varit en förutsättning för gårdens försörjning.
Om någon av dessa komponenter går förlorad eller förlorar den
visuella, funktionella eller fysiska kopplingen till övriga delar,
påverkas hela organisationen på ett negativt sätt.
Ett antal kommunalt värdefulla kulturmiljöer kommer sannolikt att påverkas negativt av vindkraftverken eftersom utblicken
från deutpekade kulturmiljöerna visuellt kommer att präglas av
vindkraften. I samband med avverkning av skog kan det finnas
risk för att vindkraftverken blir synliga från andra vyer vilket kan
påverka ytterligare kulturmiljöer negativt.
Flera områden med en hög koncentration av lämningar från
förhistorisk och historisk tid har uteslutits från vindkraftsparken,
såsom dalgångarna längs Lillpiteälven med Stavaträcket, Mellanträsket och Bastaträsket, Åbyälven och dalgången med Brännträsket, Bänkerträsket och Kolerträsket.
Påverkan på värdekärnor och värdestråk inom vindkraftparken
Området Bastaträsk-Manjärv-Manträsk, centralt i vindkraftpark
Etapp 2
I och omkring Bastaträsket, Manjärvträsket och Manträsket finns
historiska spår såsom en kvarnanläggning, tjärdalar, kolbottnar
och bebyggelselämningar med tillhörande produktionsmarker.
Delar av kulturmiljön har lagts utanför parken med undantag bebyggelselämningarna och den fortfarande öppna odlingsmarken
vid Granberg (se figur 4.10.2). Vägen fram till Granberg ingår i
det vägsystem som planeras att breddas och förstärkas. Även om
Den historiska organisationen för den extensiva markanvändningen riskerar att påverkas negativt av vindkraftverken eftersom
sambanden mellan dessa näringar och bebyggelsen fragmenteras.
De subtila spåren av den historiska markanvändningen kommer att uppfattas som ännu mer diffusa och svårförståeliga med
en storskalig exploatering av vindkraften. Påverkan bedöms som
måttlig, då den historiska bebyggelsen endast delvis kommer att
påverkas direkt.
Stavaträsket, Bastatjärnen och Lillpiteälven, inom vindkraftpark
Etapp2
Lillpiteälvens dalgång längs med Stavaträsket, Bastatjärnen och
Lillpiteälven utgör en del av Lillpiteälvens dalgång. Dalgången
utgör i dess östra sträckning ett område av riksintresse för kulturmiljövården, [K:BD 56] (Piteå socken).
De omfattande lämningar som utgör värdekärnan representerar olika tiders nyttjande av naturresurserna. Här finns dammkonstruktioner från timmerflottning, tjärdalar från tjärbränning
och kolbottnar från träkolsframställning. Här finns även spår av
bosättning, främst från historisk tid men även från förhistorisk
tid. Sydost om älven ligger den redan befintliga Dragalidens
vindkraftspark. Här tangerar även vindkraftsparken för Etapp 1
det aktuella området.
Etableringen medför en måttlig negativ påverkan på älvdalen
med dess sjöar och vattendrag. Den historiska organisationen
för den extensiva markanvändningen i form av jord- och skogsbruk kommer att påverkas negativt av vindkraftverken eftersom
sambanden mellan spåren från dessa näringar och bebyggelsen
fragmenteras. De subtila spåren av den historiska markanvändningen kommer att uppfattas som ännu mer diffusa och svårförståeliga med en storskalig exploatering av vindkraften. Påverkan
på kulturmiljön bedöms som stor, då vindkraftverken planeras i
direkt anslutning till älvdalen.
Holmträsk – Lappkåtatjärn inom vindkraftpark Etapp 2
Vid Holmträsket och Lappkåtatjärn finns det en stenåldersboplats och ett antal tjärdalar och kolbottnar. De två sjöarna kommer att omges av vindkraftverk. På var sida om sjöarna kommer
två av vindkraftparkens huvudvägar att gå. Det är två befintliga
vägar som breddas och förstärks. Kulturmiljön kommer att påverkas i relativt stor omfattning, om vindkraftverken placeras i nära
anslutning till sjöarna. De två breddade och förstärkta vägarna
och vindkraftverken riskerar att dominera över de lokalhistoriska
värdena subtila lämningarna. Påverkan bedöms som måttlig.
Påverkan på värdekärnor och värdestråk i anslutning till vindkraftparken
Strömnäs
Avståndet mellan Strömnäs by och gränsen för utredningsområdet är 2,6 km. Risken för att de höga bevarandevärdena som
odlingslandskapet Strömnäs by representerar ska påverkas negativt är liten eller obefintlig.
Koler
Kolers stationssamhälle omges praktiskt taget av vindkraftverk.
Ortens värde för områdets kulturhistoria är dess egenskap av stationssamhälle. Den visuella påverkan från vindkraften riskerar att
påverka orten negativt. Den negativa påverkan bedöms dock som
liten, då det kulturhistoriska värdet ligger i dess funktion och inte
i dess omgivande landskap.
Storsund
Det stora avståndet på 3,7 km till vindkraftparken och förhållandet att det kulturhistoriska värdet i Storsund ligger i dess
funktion och inte i dess omgivande landskap, gör att påverkan på
kulturmiljön som obefintlig.
Bastuträsket
Avståndet till det nordvästra vindkraftsparksområdet är 2,6 km.
Området mellan Bastuträsks kulturmiljö och vindkraftverken,
präglas till stor del av skogsmark. Det relativt stora avståndet
och skogen gör att vindkraftsetableringen inte bedöms påverka
kulturmiljöns värden.
Brännträsket-Smalträsk-Bänkerträsk-Kolerträsk
Dalgången riskerar att påverkas negativt av den omfattande vindkraftsetableringen på omgivande höjder. Störst påverkan kommer
att ske i dess norra del vid Hals. Stränderna längs med träsken
utgörs av lågbeväxt våtmark. Utblicken är därmed så lång att
vindkraftsverken på ett påtagligt sätt kan uppfattas såväl i sydväst
som i norr. Den negativa påverkan på kulturmiljön bedöms dock
som måttlig eftersom värdestråket har undantagits från vindkraftparken.
Stora Skällträsket
Vindkraftsverken planeras längs sjöns nordöstra strand. Upplevelsen av samevistet på Lappudden, samt tjärdalarna norr om sjön
riskerar att påverkas negativt av etableringen. Påverkan på kulturmiljön bedöms som måttlig.
Figur 4.10.2 Granberg, bebyggelselämningar och odlingsmark nordväst om Manjärvträsket. Utdrag ur Ekonomiska kartan från år 1951 (Aktbeteckning 24 K Älvsby 5a Flottakammen, LMV) utdrag ur fornminnesregistret (FMIS) ortofoto.
Granberg med omgivning undantas från etablering av vindkraftverk kommer bebyggelsekoncentrationen i anslutning till det tre
sjöarna att påverkas av etableringen, då avståndet till verken ligger
så nära att de kan komma att uppfattas som störande. Människan har historiskt sett bedrivit ett mycket extensivt näringsfång i
området.
125
Lyckoträsk
Avståndet för bebyggelselämningarna från kronotorpen, härdarna, tjärdalarna samt de förhistoriska härdarna och boplatsgroparna kring sjön till vindkraftsparken gör att kulturmiljövärden
inte bedöms att påverkas av vindkraftsetableringen.
126
Kulturhistoriskt värdefulla vägmiljöer och broar
Ett stort antal nya vägar kommer att dras i samband med
vindkraftsutbyggnaden. Det kommer att förändra rörelserna i
landskapet. De historiska målpunkterna i form av sockencentra, stationssamhällen och mindre gårdar och byar kommer att
upphöra som de enda målpunkterna i landskapet. De vägar, såväl
vattenvägen som landvägen som burit upp den historiska transportstrukturen kommer på det viset förändras helt. Den historiska avläsbarheten kommer att försvåras.
Påverkan av kraftledningsanslutningar
Kraftledningsanslutningen vid Huvträsk
Den befintliga kraftledningen längs med vägen över Åbyälven
kommer att ersättas med en avsevärt större kraftledning. I anslutning till den befintliga ledningen ligger ett viste och en dammanläggning för en vattendriven spårhyvel. Dessa miljöer riskerar
att påverkas av den stora kraftledning som planeras i anslutning
till platserna. Den negativa påverkan bedöms som liten eftersom
det redan finns en kraftledning i samma sträckning. Illustrerad
korridor för kraftledninngen (figur 4.10.3) kan komma att flyttas
med hänsyn till skyddsintressen.
Det finns även risk för att ett stort antal befintliga vägar förlorar
karaktären av små lokala landsvägar, då de i samband med exploateringen kommer att breddas och förstärkas. Därmed kommer det bli omöjligt att bedöma kronologiska relationer mellan
vägarna i landskapet och dess ursprungliga syfte. Påverkan på de
kommunikationshistoriska värdena bedöms som stora.
Väg 263 och väg 546
Vägarna ligger utanför utredningsområdet. Vindkraftparken bedöms inte påverka vägarnas kulturmiljövärden.
Vägar enligt generalstabskartan
Delar av det äldre vägsystemet fanns redan i slutet av 1800-talet. Flera av dessa vägar kommer att breddas och förstärkas och
den äldre karaktären av vägen kommer att gå förlorad. Det äldre
vägsystemet kommer inte längre att kunna skiljas från det nytillkomna. De historiska sambanden i området riskerar därmed att
minska i tydlighet och den historiska vägstrukturen kommer att
fragmenteras. Påverkan på de kommunikationshistoriska värdena
inom utredningsområdet bedöms som måttliga eftersom vägnätet fortfarande kommer att finnas kvar men svårigheten att läsa
vägstrukturens kronologi kommer att öka avsevärt.
Bro, väg 543 söder om Manjärvträsk
Bron ligger i det centrala området som undantagits från utredningsområdet. Vindkraftparken bedöms inte påverka brons
kulturmiljövärden.
Bro, väg 545 över Lillpiteälven
Bron ligger utanför utredningsområdet. Vindkraftparken bedöms
inte påverka brons kulturmiljövärden.
Figur 4.10.3 Identifierade värdekärnor och värdestråk.
Kraftledningsanslutningen vid Lövudden
Vid Hals föreslås en luftkabelanslutning mellan vindkraftparksområdena att gå över ett näs som skiljer Brännträsket från
Smalträsket (figur 4.10.3). På detta näs ligger ett av de mest pedagogiskt tydliga fångstgropssystem i hela området. På den östra
sidan ligger Lövudden och på dess västra sida, Övre Bänkerträsk.
Den pedagogiskt mycket värdefulla miljön riskerar att påverkas
negativt av en luftkabelledning. Påverkan på värdekärnan bedöms
som måttlig.
Påverkan på värdekärnor längs alternativ Anslutande NV till
stamnätet
Längs med Åbyälvens strand ligger byarna Dartsel och Långsel.
Landskapet präglas av Åbyälvens stränder som varit befolkade
periodvis sedan stenålder. Lämningarna från tidigare bosättning
är i form av subtila spår som är svåra att uppfatta. Den föreslagna
placeringen av kraftledningen norr om älvstranden (figur 4.10.3)
riskerar att fragmentera bystrukturen, då en bebyggelselämning
tillhörande byn samt flera av byns historiska spår av binäringar
ligger här, kolbottnar, fångstgropar och tjärdalar. Bebyggelsemiljön med spår av tidig bosättning från olika tider riskerar att påverkas negativt om en luftburen kraftledning anläggs längs med
den parallellt belägna vägen, på grund av dess storskalighet. Den
negativa påverkan på kulturmiljövärden bedöms som måttlig.
kulturhistorisk lämningarna gäller ett skyddsavstånd på 25
meter.
•
•
•
Påverkan på värdekärnor längs alternativ Anslutande SV till
stamnätet
Alternativet till luftkabelanslutning löper över Åbyälven inom
värdekärnan som beskrivits ovan. Platsen där luftkabeln korsar
älven ligger dock strax söder om den stora koncentrationen av
lämningar i anslutning till byn Långsel (figur 4.10.3). I sträcknigen finns boplatslämningar och en husgrund från historisk tid.
Påverkan på kulturmiljövärdena bedöms som liten under förutsättning att dessa lämningar undviks.
•
•
Inför etableringen av vindkraftparken ska en särskild arkeologisk utredning genomföras i utredningsområdet, för att ta
reda på om det finns ytterligare fornlämningar och övriga
kulturhistoriska lämningar som ännu inte är kända. Ansökan
om tillstånd till en sådan görs hos länsstyrelsen som beslutar
om dess omfattning och utförande.
Innan åtgärder vidtas i samband med anläggande av vindkraftparken ska alla berörda fasta fornlämningar och övriga
kulturhistoriska lämningar markeras i terrängen under överinseende av antikvarisk kompetens. Till varje fast fornlämning
hör ett skyddsområde, ett så kallat fornlämningsområde som
också ska markeras. I det aktuella projektet har länsstyrelsen
bedömt att avståndet ska vara 150 meter tills fornlämningsområdets faktiska avgränsning har bestämts. För de övriga
Vindkraftverk, etableringsytor och vägar förläggs i så stor utsträckning som möjligt så att fasta fornlämningar och övriga
kulturhistoriska lämningar inte skadas. Om en fornlämning
likväl påverkas negativt av arbetsföretaget ska en ansökan om
en arkeologisk undersökning göras hos länsstyrelsen. Länsstyrelsen tar beslut om tillstånd till om ingrepp i fast fornlämning. Om beslutet medger ett ingrepp i fornlämningen
ska detta föregås av en arkeologisk undersökning. I beslutet
ställs villkor om syfte, omfattning och utförande av undersökningen.
Längs sträckan för kraftledning mellan norra delområdet
och vindkraftsparken ligger ett av de mest pedagogiskt tydliga fångstgropssystem i hela området (RAÄ Piteå socken
1401:1). För att inte skada den pedagogiskt värdefulla miljön
undviks en placering av kraftledningen över näset där fångstgropsystemet finns.
I samband med anläggande av luftburna kraftledningar ska
kulturhistoriska lämningar undvikas.
Nationella och regionala värden
I utredningsområdet finns inga utpekade kulturmiljövärden ur
ett nationellt och regionalt perspektiv, såsom områden av riskintresse för kulturmiljövården eller kulturmiljöer i regionala och
kommunala bevarandeprogram. Ett fåtal sådana miljöer riskerar
dock att påverkas men i begränsad omfattning på grund av visuell
påverkan. Ett stort antal fasta fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar finns inom området. Utgångspunkten för
konsekvensbedömningen är att dessa bevaras.
Lokala landskapsvärden
Landskapet i Markbygden präglas av få och ofta mycket subtila
spår av människans bruk. Landskapet är ett levande arkiv som
ger oss ett tidsperspektiv. Ett sådant landskap kan vara mer känsligt för en storskalig exploatering än ett landskap som exempelvis
med industriella eller i övrigt moderna storskaliga inslag. Därför
är landskapet i Markbygden mer känsligt för en sådan exploatering. När storskaliga vindkraftverk blir ett nytt riktmärke för storheter sker en skalförskjutning i landskapet. Få och små kulturhistoriska spår upplevs att minska i betydelse. När vindkraftverken
”överskuggar” intrycket av landskapets historiska dimension sker
en negativ påverkan på kulturmiljövärden.
Utifrån ett lokalhistoriskt landskapsperspektiv bedöms konsekvenserna av vindkraftetableringen som stora, då de subtila
lämningarna från årtusendens utnyttjande av naturresurserna
upplevelsemässigt kommer att marginaliseras och vindkraften
förändrar landskapet från ett extensivt utnyttjat naturlandskap till
ett storskaligt industrilandskap.
Informationsskyltar sätts upp, som berättar om de fornlämningar
och övriga kulturhistoriska lämningar som ligger lättillgängliga
för allmänheten, till exempel stenåldersboplatsen intill Holmträsket och fångstgropsystemen mellan Brännträsket och Smalträsket respektive norr om Långsel och Dartsel. Viss skyltning kan
underlätta orienteringen mellan dessa informationsplatser inom
området.
Kumulativa effekter
De kumulativa effekterna på kulturmiljövärdena är betydande
för de kulturmiljöer som även omges av vindkraftsparkerna Etapp
1, Dragaliden och Stor-Blåliden, då dessa förstärker upplevelsen av ett storskaligt industrilandskap. Störst påverkan på dessa
kulturmiljöer blir det där det omgivande landskapet präglas av
lågbeväxt myrmark. Även de kulturmiljöer som omges av föryngringsytor eller skogsmark som planeras för avverkning påverkas
eller riskerar att i framtiden påverkas av de kumulativa effekterna
av vindkraftsparkerna.
Ur ett nationellt och regionalt perspektiv bedöms dock konsekvenserna för de identifierade värdekärnorna, mot bakgrund av
att dessa historiska miljöer kan återfinnas i relativt stor omfattning i skogs- och myrmarksområdet mellan kustlandskap och
fjällvärld i Norrbotten och Västerbotten, som små.
Koler stationssamhälle kommer praktiskt taget att omges av
vindkraftverk, vilket ger kumulativa visuella effekter på orten. Avståndet till vindkraftverken är dock 2,7 km som kortast. Ortens
värde för områdets kulturhistoria är dess egenskap av stationssamhälle. Då det kulturhistoriska värdet ligger i dess funktion och
inte i dess omgivande landskap bedöms de negativa konsekvenserna därför som små.
Eventuella kumulativa effekter för kulturmiljön kring
Lyckoträsket i samband med utbyggnaden av Etapp 1 och 2 är i
hög grad beroende av skogsavverkningen i området.
Påverkan på värdekärnor längs alternativ Anslutande N till
stamnätet
Det finns inga kända kulturhistoriska lämningar eller strukturer
som kan komma att påverkas av den föreslagna sträckningen.
127
4.11 Konsekvenser för friluftsliv
Påverkan
128
Generellt
Påverkan på friluftsliv och rekreation kan beskrivas utifrån två
perspektiv: upplevelsevärde och barriäreffekt/tillgänglighet. Etablering av vindkraft i ett område som tidigare varit relativt opåverkat kommer att förändra upplevelsevärdet för den som besöker
området för rekreation. Upplevelsen av att en miljö är rofylld kan
störas. Sådana rofyllda miljöer är viktiga ur rekreationssynpunkt
och därmed även ur folkhälsosynpunkt. Upplevelsen av rofylldhet,
av vildhet och rymd är beroende av lågt omgivningsbuller.
Allemansrätten ger rätt för alla människor att färdas över privat
mark i naturen och att tillfälligt uppehålla sig där och denna rätt
står inte i strid mot vindkraftetablering. En vindkraftpark medför
generellt sett ingen barriäreffekt för friluftslivet. Snarare medför
den ofta ökad tillgänglighet till området i och med att vägnätet i
allmänhet förbättras och byggs ut.
För turismnäringen kan vindkraft ha betydelse, men det finns
för lite forskningsresultat och erfarenheter för att kunna dra entydiga slutsatser: Vissa turistkategorier väljer sannolikt att undvika
områden med vindkraft, men uppgifter finns också att vindkraftverk på flera platser har blivit besöksmål, något som antyder att
även teknologi i landskapet kan vara del i en vidare rekreationsupplevelse.
Etapp 2
Vindkraftverken kommer att byggas i ett område som upplevs
som oexploaterat och där ljudnivån är mycket låg, naturens egna
ljud dominerar, och anläggningen kommer medföra att graden av
bullerfrihet minskar i området. Anläggningen kan komma att höras på långa avstånd. Ljudet kommer att innebära att naturupplevelsen i vindkraftsparksområdet, bland annat vid Sodokbergets
naturreservat och Dubblabergens naturreservat samt Ekopark
Dubblabergen förändras. Bullerberäkningar har visat att den högsta ljudnivån som kan uppnås kommer att ligga mellan 40 och 50
dBA inom Sodokbergets naturreservat och Dubblabergens naturreservat samt upp till 50 dBA inom den del av Ekopark Dubblabergen som gränsar till vindkraftparken.
Områden som tidigare legat långt från närmaste väg och delvis varit ganska svårtillgängliga kommer att genomkorsas av det
vägnät som krävs för verksamheten.
Allmänheten kommer även fortsättningsvis att ha tillgång till
området och ingen inhängning av enskilda verk kommer att ske
då parken är i drift. Under anläggningsskedet kommer arbetsområden att spärras av. En etablering av den här storleken kommer
att påverka upplevelsen av området, och därmed allemansrätten
ur upplevelsesynpunkt.
Förutsättningarna för jakt förändras genom etablering av vindkraftparken. Vissa områden kan bli olämpliga för jakt till följd av
risken för rikoschetter, men å andra sidan kan skottlinjer tillkomma genom det nya vägnätet.
Stora konsekvenser
Små konsekvenser
Kärnområden för friluftsliv
och rekreation förstörs,
störs kraftigt drastiskt
eller tillgängligheten
drastiskt försämras genom barriäreffekter. Gäller
områden som pekats
ut i kommunala planer,
på nationell nivå eller
som i övrigt är viktiga för
möjligheten till rekreation
och friluftsliv.
Områden som är mindre
viktiga för möjligheten till
rekreation och friluftsliv förstörs eller störs. Mindre delar
av ett större rekreationsområde/kärnområde påverkas
negativt, upplevelsevärdet
försämras men möjligheten
till rekreation/friluftsliv kvarstår eller tillgängligheten till
områden försämras måttligt.
Tillgänglighet eller upplevelsevärde i ett område
försämras i mindre omfattning.
Tillgänglighet eller upplevelsevärde i ett område
påverkas i så liten grad att
inte områdets rekreationsvärde påverkas..
Tillgängligheten eller
upplevelsevärdet ökar i
ett område så att möjligheterna till rekreation och
friluftsliv förbättras.
Figur 4.11.1 Bedömningsgrunder för friluftsliv.
Vissa av de friluftsintressen som utövas i området utövas i huvudsak på väldefinierade platser, till exempel fiske i Åbyälven och
Brännträsket samt skoteråkningen på de markerade lederna. Andra viktiga platser är utflyktsmål som Bänkerberget, Norr-Dubbla
och Sodokberget. Friluftslivets intressen sammanfaller i flera fall
med andra intressen, såsom naturvärdeintressen där hänsynsytor
utarbetats.
Ingen anpassning av vindkraftparken har skett till aktiviteter
som är utbredda över hela området, som jakt och bär- och svampplockning. För viltet värdefulla biotoper i landskapet, till exempel
sjö- och myrkanter har generellt undvikits. I och med detta kan
betydande påverkan på jaktbart vilt förhindras.
•
Områden med höga upplevelse- och naturvärden, till exempel
Sodokbergets naturreservat och Dubblabergens naturreservat
samt ett skyddsavstånd runt reservaten, har undantagits från
etableringen.
•
För att minimera risken för iskast från vindkraftverken är
rotorbladen utrustade med ett avisningssystem. Detta beskrivs
vidare i kapitel 3.11 Service och underhåll. Denna teknik gör
att risken för människor att skadas av fallande is inom området är minimal. Varningsskyltar placeras ut på lämpliga platser
i samråd med tillsynsmyndigheten.
Figur 4.11.2 Oexploaterad och rofylld natur. Foto Enetjärn Natur AB.
•
Upplevelsen av de höga biologiska värden som finns i Sodokbergets naturreservat och Dubblabergens naturreservat kommer att kvarstå, men upplevelsen av vildmark kan komma att
väsentligt minska då utblickar åt söder och öster i hög grad
kommer att domineras av vindkraftverk.
Åtgärder för att förbättra eller vidmakthålla tillgänglighet:
•
Enkla rast- eller grillplatser iordningsställs på utvalda natursköna platser, till exempel vid Holmträsket, vid Manjärvträsket eller vid Åby älv.
•
En omläggning av vissa delar av skoterleden kan behöva göras
om leden kommer i konflikt med placeringen av vindkraftverk eller andra anläggningar. Eventuell omläggning kommer
att göras i samråd med de skoterklubbar som idag underhåller
leden samt Piteå kommun.
•
Upplevelsen av vildmark påverkas negativt av att graden av
bullerfrihet minskar i området och att området blir betydligt
mer lätttillgängligt.
•
Vindkraftverkens placering kan innebära hinder för jakt till
följd av risken för rikoschetter, men nya skottlinjer som gynnar jakten kan tillkomma genom det nya väg- och kraftledningsnätet.
Kumulativa effekter
•
De negativa effekterna på jaktbara däggdjur blir troligen jämförelsevis små.
•
För bärplockningen kommer andelen mark som kan rymma
bär minska. De många nya vägarna gör dock området mer
lättillgängligt.
•
Skoterlederna genom området kommer att påverkas upplevelsemässigt, genom att vildmarkskänslan kommer att minska,
men vindkraftparken får små konsekvenser för framkomligheten.
För friluftslivet utgörs de kumulativa effekterna framför allt av
den totala upplevelse av landskapet som den mycket storskaliga
vindkraftparken kommer att medföra. Hur upplevelsen av att
till exempel röra sig genom eller förbi flera mil av sammanhängande vindkraftpark kommer att påverka områdets attraktivitet för
friluftslivet är svårt att bedömma. Området är idag inte särskilt
välbesökt och sannolikt kommer delvis andra kategorier av besökare att komma till området i framtiden, när det gjorts betydligt
mer lättillgängligt genom alla nya vägar men förlorat en stor del
av sin nuvarande vildmarkskaraktär.
•
Förutsättningarna för fiske i vattendrag och sjöar bedöms inte
förändras men naturupplevelsen kommer att påverkas och
upplevelsen av vildmark kommer att minska.
•
Ökad tillgänglighet till området i och med att nya vägar
anläggs underlättar åtkomsten till attraktiva områden för
friluftsliv.
Figur 4.11.4 Älgjaktstorn på Granberget. Foto Tyréns AB.
Kompensationsåtgärder som planeras för det rörliga friluftslivet
inom Etapp 1 ger positiva effekter för bygden och därmed även
för människor kring Etapp 2.
Sammantaget bedöms konsekvenserna för friluftslivet inom och
i anslutning till Etapp 2 bli måttliga.
För att vindkraftparken skall kännas öppet och tillgängligt för
besökare lyfts särskilt värdefulla platser fram med skyltning och
kartbeskrivningar:
•
Platser med god utsikt över vindkraftparken, till exempel
Bänkerberget.
•
Platser med höga natur- eller kulturvärden, till exempel stenåldersboplatsen intill Holmträsket (se kapitel 4.10 Kulturmiljö) och nya möjliga angöringspunkter till naturreservaten.
Figur 4.11.3 Informationsskylt för Bränntäskets kortfiskeområde. Foto Tyréns AB.
Figur 4.11.5 Blåbärsskog inom Etapp 2. Foto Enetjärn Natur AB.
129
4.12 Övrig mark- och
vattenanvändning
Påverkan
Inga kända brytvärda mineraliseringar finns inom Etapp 2. Inga
grustäkter eller andra täkter finns inom Etapp 2. Täkter finns i
närområdet vid Södra Brännträsk och vid Bänkerträsk.
130
Andra intressen i området som luftfarten, radiokommunikation,
försvaret och grundvattentillgångar har identifierats.
Luftfart
Vid en flygplats finns olika skyddsområden för att flygverksamheten ska fungera säkert. Närmast flygplatsen finns Hinderbegränsande ytor och längre ut finns Procedurområden. Längst ut
från flygplatsen når den MSA-påverkande ytan. Gemensamt för
dessa områden och ytor är att de garanterar hinderfrihet för flygtrafiken. MSA (Minimum Sector Altitude) är den höjd på vilken
flygplanen påbörjar den sista delen av inflygningen.
Markbygdens vindkraftpark Etapp 2 ligger inom Arvidsjaur
flygplats MSA-yta. Enligt samråd med Arvidsjaur flygplats är det
inte bara de områden där vindkraftverken kan överstiga nuvarande högsta hinderhöjd som kan påverka inflygningen, utan även
resten av vindkraftparken som faller inom MSA-påverkande ytan.
ytans nordöstra sektor har en högsta bygghöjd på 701 m.ö.h. och
bedöms därmed inte påverkas av de planerade vindkraftverken.
För fullständig flyghinderanalys, se Luftfartsverkets flyghinderanalys daterad 2013-07-01.
Bolaget har därefter låtit Luftfartsverket (LFV) utföra en
flyghinderanalys för Arvidsjaur flygplats (LFV:s flyghinderanalys avseende planerat uppförande av vindkraftverk, Markbygden
etapp 2 Piteå kommun, 2013-07-01). Flyghinderanalysen baseras
på den preliminära layout som presenteras i kap 3. Analysen omfattar dels en bedömning av påverkan på CNS-utrustning (radar)
som ägs av LFV, dels en bedömning av påverkan på Arvidsjaur
flygplats luftrum, in- och utflygningsprocedurer, CNS-utrustning
samt hinderbegränsande områden. Flyghinderanalysen visade att
endast en sektion av MSA ytan för Arvidsjaur flygplats påverkas.
Arvidsjaur flygplats CNS-utrustning samt övriga hinderbegränsande områden bedöms ej påverkas av den planerade vindkraftparken.
Vidsel flygplats MSA-yta och buffertzon för TMA-yta berörs
av Markbygdens vindkraftpark Etapp 2.
Radiokommunikation
Beroende på var vindkraftverk placeras kan de medföra kraftiga
störningar på radio- och teleutrustning i befintlig radiolänkstation samt på radiobaserade teleförbindelser till och från stationen.
Enligt flyghinderanalysen bedöms ingen påverkan uppstå på
LFVs CNS-utrustning. Däremot bedöms Arvidsjaur flygplats
luftrum kunna påverkas. Buffertzonen för Arvidsjaur flygplats TMA (terminalområde) sammanfaller med flygplatsens
MSA-yta. Därmed kommer även denna att kunna påverkas av
vindkraftparken. In- och utflygningsprocedurerna för Arvidsjaur flygplats bedöms också kunna påverkas av den planerade
vindkraftparkens Etapp 2. MSA-ytans sydöstra sektor bedöms
påverkas av verk som uppnår en höjd på över 640 m.ö.h. MSA-
Enligt en utredning genomförd av Telia 2013 kommer två av de
radiolänkstråk som nyttjas av TeliaSonera att påverkas av vindkraftparken i Etapp 2. Det ena stråket (nr 1 i figur 4.12.2) har
en buffertzon på 100 meter och det andra stråket (nr 2 i figur
4.12.2) har en buffertzon på 350 meter.
Utöver dessa två stråk finns ytterligare två länkstråk (nr 3 och nr
4 i figur 4.12.2) som korsar etapp 2. Stråk nr 3 bedöms av Telia
inte påverkas av vindkraftsutbyggnaden.
2
Bänkerberget
Etapp 2
Figur 4.12.1 Områden inom vilka vindkraftverk kan påverka MSAytan för Arvidsjaurs flygplats.
4
1
Figur 4.12.2 Radiolänkstråk.
3
TV-länk
Teracom kommer att avveckla sina master på Bänkerberget
innan årsskiftet 2013/2014 eftersom de inte längre nyttjas.
Åtgärder
Försvaret
Av regeringsbeslutet framgår att varje enskilt vindkraftverks
exakta placering och utformning inom utredningsområdet ska
vara godkänd av Försvarsmakten innan byggarbetet för verket
påbörjas.
Luftfart
• Hindermarkering ska ske i enlighet med Transportstyrelsens
föreskrifter, TSFS 2012:155.
•
En flyghinderanmälan skickas in till Försvarsmakten senast
fyra veckor innan ett objekt når en höjd av 20 m.
Luftfart
Enligt LFVs flyghinderanalys är den förändring av MSA-ytan
för Arvidsjaur flygplats som föreslås av mindre karaktär och
relativt okomplicerad eftersom förändringar av procedurer inte är
nödvändiga.
•
De föreslagna positionerna för verken har kommunicerats med
Försvarsmakten. Som tidigare redovisats menar försvarsmakten
att ett antal av de 440 verk som Etapp 2 omfattar är omöjliga att
bygga med hänvisning till försvarets intressen.
Påverkan på Arvidsjaur flygplats MSA åtgärdas genom att
aktuell sektor höjs från 3100 fot till 3300 fot.
En höjning av MSA-ytan medför inga säkerhetsmässiga konsekvenser enligt LFVs flyghinderanalys.
•
Verk kommer att placeras så att de inte påverkar Arvidsjaur
flygplats terminalområde.
•
Vattentäkter och grundvatten
Vindkraftsparken bedöms inte påverka förutsättningar för fortsatt uttag av grundvatten vid bostäder som har egen vattenförsörjning inom Etapp 2 eller i nära anslutning till denna.
Eventuella nödvändiga justeringar av inflygningsvägar görs i
samråd med berörd flygplats.
Enligt samråd med Arvidsjaur flygplats kan en höjning av
MSA-ytan innebära att inflygningsvägarna behöver ändras och
blir längre, inflygningstiderna ökar, bränsleförbrukningen ökar
och det blir större påverkan på miljön.
•
Fortsatt dialog kommer att hållas mellan bolaget och berörda
flygplatser.
Av de tre alternativa korridorerna för planerad kraftledningsanslutning till stamnätet ansluter alternativ Sydväst till stamnätet på
en isälvsavlagring som i SGU:s regionala grundvattenkartering
betraktas som en grundvattenförekomst med en måttlig vattentillgång. Det kan vara olämpligt att ytterligare exploatera marken
på grundvattentillgången om detta innebär byggnation av till
exempel en transformatorstation.
Skogsbruk
Inom hela Etapp 2 (utom inom naturskyddade områden) bedrivs
skogsbruk. Skogsmark kommer att tas i anspråk, men skogsbruket kommer i hög grad att gynnas av det kraftigt utbyggda
vägnätet.
Åtgärderna ovan gäller Arvidsjaur flygplats. De har stämts av
och överenskommits med Arvidsjaur flygplats den 20/8 2013.
Vidsel flygplats omfattas av villkor 1 i tillåtlighetsbeslutet och
beslut om eventuella åtgärder ingår i dialogen med försvaret.
Radiokommunikation
• Telia har i sin utredning föreslagit lösningen att flytta två
stråk (nr 1 och nr 2 i figur 4.12.1) och har även uppskattat en
kostnad för detta. Bolaget kommer att utföra denna åtgärd
eller någon av nedanstående två punkter:
•
För stråk där konflikt kan uppstå placeras verk utanför zonerna.
•
Ombyggnation av länkstråken övervägs om det bedöms orimligt att utesluta placering av vindkraftverk inom buffertzonen.
Försvaret
• En dialog förs mellan bolaget och försvaret om förutsättningarna att etablera så många verk som möjligt genom att vidta
rimliga kompensationsåtgärder.
Vattentäkter och grundvatten
• Om alternativ Sydväst väljs kommer transformatorstationen
att lokaliseras och utformas så att konsekvenserna för grundvattentillgången minimeras.
De aktörer som idag är verksamma med helikopterflygningar
bedömer inte att några betydande problem kommer att uppstå
på grund av vindkraftparken i och med att den kommer att vara
reglementsenligt markerad.
Övrig mark och vattenanvändning
Två radiolänkstråk kan behöva flyttas eller byggas om för att
bibehålla funktionen. Med föreslagna anpassningsåtgärder blir
konsekvenserna för övrig mark- och vattenanvändning små.
Eventuella kompensationsåtgärder kommer att bestämmas i samråd med berörda parter.
Kumulativa effekter
Eventuella kumulativa effekter identifieras under ovan nämnda
fortsatta samråd med berörda parter.
131
4.13 Projektets påverkan på hälsan
Påverkan
132
Utbyggnaden av vindkraftparken medför en genomgripande
omdaning av landskapet och bygden. Det som idag kan upplevas
som en avlägsen bygd, förhållandevis opåverkad av det industriella samhället kommer istället att kunna uppfattas som en viktig
del av ett högteknologiskt, modernt samhälle. Detta påverkar levnadsförhållanden för människor som bor eller regelbundet vistas
i området, något som kan medföra påverkan på förutsättningarna
för god hälsa ur ett flertal aspekter.
Påverkan och konsekvenser av vindkraftutbyggnaden och tillhörande kraftledningar i form av ökat buller, skuggning, risk för
elektromagnetisk strålning och olycksrisker beskrivs närmare i
kapitel 4.14 Ljud, kapitel 4.15 Skuggning och reflexer, kapitel
4.16 Elektomagnetiska fält respektive kapitel 4.17 Olycksrisker.
Projektets påverkan på människors sociala situation i området
beskrivs i kapitel 4.18 Sociala konsekvenser
Åtgärder
Åtgärder för att motverka hälsorisker och främja en god levnadsmiljö beskrivs under respektive kapitel 4.14 Ljud, kapitel 4.15
Skuggning och reflexer, kapitel 4.16 Elekrtomagnetiska fält och
kapitel 4.17 Olycksrisker.
Konsekvenser
I ett övergripande perspektiv ger vindkraftparken positiva hälsokonsekvenser genom att produktion av el baserad på fossila
bränslen kan ersättas.
I det lokala perspektivet kan projektet ha måttliga negativa
hälsokonsekvenser på grund av upplevd störning i närmiljön som
ger en upplevelse av försämrad livskvalitet. Förutom besvärsupplevelser av buller och skuggor har inga påtagliga hälsoeffekter
kunnat påvisa i de studier som hittills utförts (källa Vindval,
Naturvårdsverket Rapport 6497).
En positiv effekt är tillkommande arbetstillfällen i en bygd som
idag avfolkas.
Den socioekonomiska konsekvensbeskrivning som genomfördes 2008 i samarbete med Östra Kikkejaure sameby (Analys av
socio-ekonomiska konsekvenser för samebyn, Östra Kikkejaure
sameby 2008-07-07) visade att bortfallet av renbetesmarker kan
ge psykosocial stress hos renskötare.
Området kommer inte att ge samma mått av rekreation som
innan exploateringen för skoteråkare, sportfiskare och andra som
besöker området.
Risk för olyckor med fallande is (iskast) uppstår, även om sannolikheten för sådana olyckor är mycket liten.
Kumulativa effekter
Påverkan på hälsan sker framför allt på den lokala nivån, men
upplevd stress kan öka på grund av vindkraftparkens skala. En
orsak till detta kan vara att ett mycket stort område kommer att
påverkas av ökade bullernivåer.
Den kumulativa effekten på samebyarna riskerar att medföra
ökad risk för psykosocial stress.
Detta avsnitt presenterar resultatet av bullerberäkningar
för Etapp 2, där den sammanlagrade effekten från redan
planerade och driftagna vindkraftverk finns med i beräkningen. Bullerberäkningar har även utförts för transporter
under byggtiden, se kapitel 4.19. För den sammanlagrade
effekten finns förutom vindkraftverk från Etapp 2, även
tillståndsgivna men ej byggda Etapp 1 och Stor-Blåliden
samt befintliga vindkraftsparken Dragaliden med i beräkningarna. En tredje etapp är planerad för Markbygdens
vindkraftspark, beräkningen för denna finns inte med i
rapporten.
Beräkningsförutsättningar
Beräkningsmodeller
För beräkning av buller från vindkraftverken i drift har beräkningsmodellen Nord 2000 använts. Denna tar hänsyn till kuperad
terräng och olika markegenskaper på olika platser, till exempel
hård mark för sjöar och mjuk mark för skog.
Tersband, Hz
31,5
Ljudtrycksnivå, dB 56
Ljudtrycksnivå,
16,5
dBA
40
49
14,5
50
43
13
63
41,5
15,3
80
40
17,5
100
38
19
Indata
Följande indata har använts i bullerberäkningen för vindkraftsparkerna, se tabeller i figurer 4.14.2 och 4.14.3. Uppgiften om
totala ljudeffektnivån kommer från Enercon och Markbygden
vind AB. Då frekvensspektra saknades för E-101 har tersbandsdata från ett liknande vindkraftverk E-82 använts och skalats upp
till angiven ljudeffekt. En (1) dBA har lagts till ljudeffektnivån i
databladen förutom för vindkraftverk E-101 i vindkraftsparkerna
Dragaliden och Etapp 1. Alla vindkraftverk är av märket Enercon.
I beräkningen med Nord 2000 tas hänsyn till frekvensfördelningen. I tabell, figur 4.14.3 redovisas frekvensfördelningen för
respektive vindkraftverk i bullerberäkningen. Frekvensspektrat
skalas upp till respektive ljudeffekt i beräkningarna.
Påverkan
Enligt tillåtlighetsprövningen för Markbygden har regeringen
beslutat att ljudnivån från vindkraftverken får som begränsningsvärde inte överskrida en ekvivalent ljudnivå på 40 dBA utomhus
vid bostäder. I Bänkerudden, där en detaljplan finns sedan juni
2009, får ljudnivån från vindkraftverken som begränsningsvärde
inte överskrida en ekvivalent ljudnivå på 35 dBA utomhus vid
bostäder.
I Socialstyrelsens allmänna råd om buller inomhus (SOFS
2005:6) anges riktvärden för lågfrekvent buller inomhus enligt
tabell, figur 4.14.1.
125
36
20
160
34
20,5
Beräknade ljudnivåer för Etapp 2 samt Etapp 1, Dragaliden
och Stor-Blåliden enligt tabellen i figur 4.14.2 visas i kartbilden i
figur 4.14.4.
Den ekvivalenta ljudnivån beräknas vara mellan 40 och 50 dBA
i Sodokbergens naturreservat, mellan 35 och 50 i Dubblabergens
naturreservat samt mellan 30 och 50 dBA i Dubblabergens ekopark (se figur 4.14.7 där ljudnivåerna för dessa områden visas).
En ljudnivå på 50 dBA bedöms ge en försämring av livsmiljön
på 20 %. Försämringen gäller framförallt för fåglar, grodor och
fladdermöss som kommunicerar via ljud. Bullret kan påverka
djurens beteende och även leda till försämrad reproduktion, ökad
dödlighet och minskad populationstäthet. De flesta studier som
finns i ämnet rör vägbuller, men vindkraftbuller har ofta visat sig
ha liknande effekter som vägbuller. Dubblabergens naturreservat,
Dubblabergens ekopark samt Sodokbergets naturreservat har
bildats för att bevara värden som är kopplade till gammal skog,
med fokus på död ved samt värdena knutna till denna, det vill
säga svampar, lavar etc. För dessa reservat finns inga riktvärden
för ljudnivåer.
Normalt räknar man med medvind från alla bullerkällor samtidigt. Speciellt på längre avstånd kan det skilja väsentligt på
ljudnivån beroende på om det är medvind eller motvind. Markbygdens vindkraftspark är utspridd på ett mycket stort område.
För många ljudkänsliga mottagarpositioner är det inte möjligt att
det blåser medvind från alla bullerkällor samtidigt.
Ljudet från vindkraftverken maskeras ofta av det naturliga vindbruset och prasslet från närliggande vegetation. Denna maskering
ökar med ökande vindhastighet på marken.
200
32
21
I dessa beräkningar har mottagarpunkterna placerats vid större
ansamlingar av bebodda hus (uppgift från Piteå kommun).
Frekvens
50
63
80
100
125
160
200
250
315
400
500
630
E-126. Ljudeffekt, dBA
Frekvens
80,6
82,3
85,3
89,2
93,3
89,7
91,5
94
94,1
94,4
97,4
97,4
75,1
77,4
80,6
82,9
89,8
86,3
88,9
92,5
93,9
94,2
94,5
94,9
800
1k
1,25k
1,6k
2k
2,5k
3,15k
4k
5k
6,3k
8k
10k
97,5
97,5
97
96,4
95,2
93,8
92,1
89,7
87,3
84,7
80,6
74,9
92,9
91,9
89,8
87,0
83,9
79,8
74,5
72,8
69,3
67,4
65,9
64,8
Figur 4.14.1 Tabellen visar socialstyrelsens riktvärden för lågfrekvent buller inomhus
Vindkraftspark
Markbygden Etapp 1
Markbygden Etapp 2
Markbygden Etapp 2
Dragaliden
Dragaliden
Stor Blåliden
Stor Blåliden
Antal
283
13
426
10
2
2
6
Typ
E-101
E-126
E-101
E-82
E-82
E-126
E-101
Figur 4.14.2 Tabellen visar antal vindkraftverk i beräkningen
Ljudeffekt, dBA
106
109,5
107
105
105
109,5
106
Navhöjd, m
135
135
135
108
138
135
135
Figur 4.14.3 Tabellen visar frekvensspektrat för vindkraftverken i beräkningen. För E-101 används tersbandsdata från ett
liknande verk, E-82.
4.14 Ljud
133
Åtgärder
För att uppfylla tillåtlighetsbeslutets bullervillkor måste ljudnivån till några mottagarpunkter sänkas. Det finns flera olika sätt
att mildra påverkan och säkra att uppställda villkor klaras. I en
del fall uppger fastighetsägarna att byggnaderna inte nyttjas för
bostadsändamål. Dessa byggnader bör inte omfattas av villkoret.
Samråd med fastighetsägare har genomförts för att reda ut byggnadernas status.
134
Verksamhetsutövaren åtar sig att uppfylla regeringens tilllåtlighetsvillkor. Detta kommer att ske genom någon av följande
åtgärder eller genom en kombination av dessa:
•
Tekniska åtgärder på verk som sänker den avgivna ljudeffekten från vindkraftverken
•
I samråd med fastighetsägare diskutera inlösen av fastighet.
•
Vissa verk kan behöva strykas ur parklayouten.
Etapp 2
StorBlåliden
I figur 4.14.5 och 4.14.6 redovisas beräkningar där man med
olika åtgärder enligt ovan får ner ljudnivån så att bullervillkoret
uppfylls i mottagarpunkterna. Beräkningen är inte tänkt som något definitivt alternativ, utan främst för att visa att bullervillkoret
kan uppfyllas i dessa mottagarpunkter. Resultatet av ljudberäkningen till några utvalda mottagarpunkter 1,5 m över mark ges i
tabellen i figur 4.14.5. I tabellen redovisas både den totala ljudnivån och bidraget till ljudnivån i några lägre frekvensband.
Dragaliden
Etapp 1
Ekvivalent ljudnivå
i dB(A)
< 35
35 - 40
40 - 45
>= 45
Figur 4.14.4 Kartan visar beräknade ljudnivåer utan vidtagna åtgärder. Beräkningsmodell Nord 2000 har använts.
Då det är ett stort antal vindkraftverk som samverkar över stora
avstånd kommer de lägre frekvenserna att vara dominerande i
mottagarpunkterna.
Typiska familjebostadshus i Sverige har en ljudreduktion för
låga frekvenser på omkring 15 till 20 dB. Detta innebär att risken
är liten att ljudnivån inomhus, vid ljudnivåer utomhus enligt figur
4.14.5, kommer att överskida socialstyrelsens riktvärden enligt
figur 4.14.1. Om riktvärdena inomhus men inte utomhus skulle
överskridas finns alltid möjligheten med fasadåtgärder att få ner
ljudnivån inomhus, till exempel genom att byta fönster.
För Dubblabergens naturreservat, Dubblabergens ekopark samt
Sodokbergets naturreservat beräknas den ekvivalenta ljudnivån
bli närmare 50 dBA för de ca 570 hektar som ligger närmast
vindkraftparken, se figur 4.14.7. Dessa miljöer blir då mindre
värdefulla för djurlivet, medan de botaniska värdena består.
Dubblabergens naturreservat, Dubblabergens ekopark samt Sodokbergets naturreservat är bildade för att bevara värden som är
Mottagarpunkter
Beräknad ljudnivå dBA
Frekvens, Hz
Tot
50
63
80
100
125
160
200
Bröträsk
Bänkerudden norr
39
35
19
17
20
19
23
21
25
23
30
28
25
23
27
25
Bänkerudden syd
Bänkerudden väst
Kolerträsk syd
Kolerträsk väst
Manjärvträsk
Manträsk
Stor Bröträsket
35
34
40
39
39
40
40
17
16
20
19
20
20
20
19
18
21
20
22
22
22
21
20
24
23
24
24
24
23
22
25
24
26
26
26
29
27
31
30
32
31
31
24
23
25
25
26
26
26
25
24
26
27
28
28
27
Figur 4.14.5 Tabellen visar beräknade ljudnivåer till några utvalda mottagarpunkter efter åtgärder
för att sänka ljudnivån.
Etapp 2
kopplade till gammal skog, med fokus på död ved samt de direkt
knutna värdena till denna, det vill säga svampar, lavar etc. Det gör
att livsmiljön för fåglar förvisso delvis försämras, men att inga
konflikter uppstår med syftet med reservaten och ekoparken.
För Dubblabergens naturreservat motsvarar den bullerspåverkade ytan 13 % av reservatet. För Dubblabergens ekopark motsvarar
den bullerstörda ytan 8 % av totala ytan och för Sodokbergets
naturreservat 60 % av naturreservatets totala yta.
StorBlåliden
Dragaliden
Skala 1:80000
0 0,4 0,8
Ekvivalent ljudnivå
1,6
2,4
3,2
km
Symboler
i dB(A)
< 35
35 - 40
40 - 45
>= 45
Vatten
Byggnad
Vägar
Mottagare
Figur 4.14.6 Kartan visar beräknade ljudnivåer efter åtgärder för att sänka ljudnivån. Beräkningsmodell Nord 2000
har använts.
135
136
Dubblabergens
naturreservat
Ekopark Dubblabergen
Etapp 2
Figur 4.14.7 Kartan
visar beräknade ljudnivåer i Ekopark Dubblabergen, Dubblabergens
naturreservat och Sodokbergets naturreservat.
Beräkningsmodell Nord
2000 har använts.
Sodokbergets
naturreservat
I kapitlet redovisas effekter och konsekvenser som vindkraftverk ger upphov till i form av skuggning. Vad gäller reflexer
från vindkraftverk så är moderna vindkraftverk antireflexbehandlade och några soleffekter från verken uppkommer
inte. Denna aspekt behandlas därför inte. Vid uppförande
av en tillståndsgiven anläggning åligger det verksamhetsutövaren att slutgiltigt visa tillståndsmyndigheten hur
riktvärden i givna villkor uppfylls. I detta kapitel har visats
att det är möjligt att nå uppställda rekommendationer och
villkor.
Beräkningsförutsättningar
Skuggeffekter på närliggande områden med bostäder och fritidshus har beräknats i programmet WindPRO SHADOW (EMD,
2008). För värstafallsscenario antar beräkningsprogrammet molnfria förhållanden under årets alla dagar mellan solens upp- och
nedgång, att vindkraftverken alltid är i drift samt att rotorbladen
alltid står vända i den mest skuggande vinkeln i förhållande till
respektive byggnad. Beräkningsprogrammet tar vidare inte hänsyn till eventuella hinder mellan bostäder och vindkraftverk, som
till exempel vegetation eller byggnader, vilka vanligen reducerar
de faktiska skuggeffekterna. Således kan konstateras att beräkningsmodellen avspeglar värsta fallet vad gäller skuggeffekter vid
närliggande bostäder.
Genom att beakta den statistiska sannolikheten för molnfrihet,
vindriktning och soltimmar i det aktuella etableringsområdet,
erhålls förväntade värden på skuggeffekterna för bostadshus som
kan beröras av skuggorna. Beräkningarna bygger på statistik över
soltimmar från Luleå och driftstimmar för olika vindsektorer från
närliggande Dragalidens 12 verk. Denna beräkning ger ett teoretiskt förväntat resultat.
Skuggberäkningarna är utförda för E101-verk med rotordiameter 101 meter och fiktiv tornhöjd 149,50 meter vilket överenstämmer med totalhöjden i ansökan på 200 meter. Det exakta
valet av verkstyp, om tornhöjden skulle justeras något tiotal meter
eller om vissa verk skulle ha större rotordiameter ger mycket marginella förändringar i skuggpåverkan.
Som skuggmottagare (svarta punkter i kartfigurer) har områden
på marken med storlek 5x5 meter utifrån villkoret i tillåtlighets-
Figur 4.15.1. Då vindkraftverket står mellan solen och betraktaren
kan skuggor uppstå. Foto Marco Glijnis för Tyréns AB.
beslutet lagts in. Skuggmottagare har lagts in vid närliggande
bebyggelse, dock ej för varje enskild bebyggelsepunkt. Vindkraftverk som ligger inom 3 km från skuggmottagarna har tagits med
i beräkningen då verk på längre avstånd än detta med marginal
inte ger upphov till någon skuggpåverkan. Se vidare under rubrik
konsekvenser. På kartorna kan det därför se ut som om parklayouten i vissa områden saknar verk. Det beror alltså på att dessa
områden är belägna längre än 3 km från bebyggelse.
Osäkerheter i beräkningarna
Det finns flera osäkerheter i skuggberäkningarna vilket gör att de
inte går att ta för faktisk sanning. Det är fråga om teoretiska beräkningar som bygger på antaganden och sannolikheter. Inte heller är den exakta placeringen av verken given. Ansökan är gjord
enligt en s.k. boxmodell som gör att verk kan placeras relativt fritt
inom det tillståndsgivna området. Den exakta lokaliseringen av
hus och hur det ser ut i husens närområde har inte tagits hänsyn
till i beräkningarna. Beräkningarna ger dock en fingervisning om
och en trolig bild av vilken skuggpåverkan som uppkommer.
Påverkan
Det finns inget lagkrav för hantering av skuggpåverkan. Det har
däremot utvecklats en praxis, med ursprung i Tyskland, som säger
att den teoretiska skuggtiden inte bör överstiga 30 timmar/år och
att den faktiska skuggtiden inte bör överstiga 8 timmar per år
och inte mer än 30 minuter per dygn. Detta är också något som
Boverket i Vindkrafthandboken (2009) anger.
Vindkraftverk ger med sina höga torn och roterande blad upphov
till såväl fasta som rörliga skuggor, där den senare bedöms som
mest relevant. I praktiken uppstår påverkan på närliggande bostäder främst när solen står lågt och skugga därmed kastas långt.
Verkens rotorblad skymmer solstrålarna ca en till två gånger per
sekund, vilket kan upplevas som störande, både inom- och utomhus. Sannolikheten för detta att inträffa är som störst dagtid
under vinterhalvåret, respektive morgon/kväll under sommarhalvåret. Skuggan blir mer diffus med avståndet till vindkraftverk.
Det brukar uppskattas att man kan uppfatta skuggorna på ca 1,5
km avstånd men då endast i form av en diffus ljusförändring. Var
den absoluta gränsen går är svårt att avgöra och beror på meterologiska faktorer men i vart fall på 3 km avstånd uppfattas ingen
som helst skuggeffekt (Vindkraftshandboken, Boverket)
Genom att studera en karta med fastigheters lägen och verkens
placering i förhållande till dem kan man anta vilka områden som
kommer att bli utsatta för skuggpåverkan. Områden helt norr om
verk kommer inte att påverkas då verken aldrig står mellan solen
och huset. Verk som ligger i väst- eller nordvästläge kommer sannolikt att påverka mycket då verken kommer i vägen för kvällssol
sommartid.
Skuggningen är normalt fördelad över ett stort antal dagar,
vilket föranleder att den faktiska skuggtiden per dag är förhållandevis liten. Hur den detaljerade situationen ser ut vid varje hus,
var uteplatser finns, vilken vegetation som växer och hur hög den
är, spelar förstås in.
Den exakta placeringen av verk inom området fastställs inte förrän i ett detaljprojekteringsskede. Men om parken får ett utseende såsom beskrivs i kap 3 med ett maximerat antal verk skulle
riktvärdena kraftigt överstigas för att antal bebyggelsepunkter
inom området. Det är lätt att förstå eftersom flera byggnader ligger med verk i alla väderstreck runt sig och på korta avstånd.
I en sådan layout försämras livskvaliteten för boende och fritidsboende i området och det går inte att utesluta negativa hälsoeffekter. Jämfört med andra störningseffekter från vindkraftverken
bedöms dock skuggpåverkan som ett relativt mindre problem.
Mot bakgrund av påverkans omfattning bedöms dock konsekvensen blir måttlig till stor.
I regeringen tillåtlighetsbeslut för projektet står angivet i villkor
7 att ”befintliga uteplatser, eller om sådana saknas, ett område om 5
x 5 meter intill befintliga bostadshus, får inte belastas med en faktisk
skuggbildning överstigande 8 timmar per kalenderår. Varaktigheten
av skuggbildningen får uppgå till högst 30 minuter per dygn.” Regeringens villkor överensstämmer alltså med praxis.
4.15 Skuggning och reflexer
137
138
Naturvårdsverkets rapport 6497, maj 2012, är en syntesrapport
som beskriver människans påverkan på människors intressen.
Enligt denna saknas vetenskapliga publikationer kring störning
av skuggor. Man refererar dock till ett examensarbete från Högskolan i Halmstad, som baseras på fakta från två svenska tvärsnittsstudier. Av 1095 deltagare i studien svarade ca 8 % att de
lade märke till skuggor från vindkraft. Andelen som märkte och/
eller stördes av skuggor ökade med beräknad maximal skuggtid
per dag, från ca 2 % för boende utsatta mindre än 10 minuter per
dag till ca 33 % för boende med mer än 24 minuter per dag. Andelen som sade sig vara ganska mycket eller mycket störda ökade
också, upp till 10 % bland boende med mest skuggtid. Nuvarande
svenska riktvärden för skuggor baseras på en tysk studie som rapporterar att personer som utsatts för mer än 15 timmar skuggtid
per år ansåg att deras livskvalitet försämrats betydligt.
Geografiskt
namn
Förväntade/
faktiska värden, tim:min/
år
Max tim:min/
dygn, värsta
dag
Uppfylls
riktvärden
Det finns flera olika sätt att mildra påverkan och säkra att uppställda villkor klaras. I en del fall nyttjas byggnaderna inte för
bostadsändamål och bör inte omfattas av villkoret. Samråd med
fastighetsägare kommer att ske för att reda ut byggnadernas
status.
Verksamhetsutövaren åtar sig att uppfylla regeringens tilllåtlighetsvillkor. Detta kommer att ske genom någon av följande
åtgärder eller genom en kombination av dessa:
•
Tekniska åtgärder på verk, så kallad skuggoptimering, det vill
säga att verk stängs av vid tider då skuggningsproblem kan
uppstå.
Status på byggnad enligt
fastighetsregistret
Geografiskt
namn
Bastuudden
Max 8 timmar
6:52
Max 30 minuter
0:40
JA/NEJ
Fritidshus
Lill-Finnträsket
Syd
Bergbacka
Bergmyran
4:19
10:12
0:41
0:53
JA/NEJ
NEJ
Manjärv
Manjärvliden
NV
3:52
10:34
0:55
0:31
JA/NEJ
NEJ
Manträsk
Manjärvträsk
Manjärvträsket
Mellanträsket
Stor-Bröträsk
Bröträsk
Huvträsk
Huvåsen
Kolerträsk
Lill-Finnträsket
Nord
1:57
6:27
0:18
5:07
6:08
3:09
0
0:51
1:12
2:50
0:22
0:47
0:41
0:31
0:29
0:21
0
0:15
0:12
0:28
JA
JA/NEJ
JA
JA/NEJ
JA
JA
JA
JA
JA
JA
Övrig byggnad
Övrig byggnad. Jaktkoja som
används under älgjakten.
Övernattning förekommer.
Övrig byggnad
Övrig byggnad, skogskoja
som används som rastplats
vid skoterutflykter mm.
Bebodd fastighet
Bebodd fastighet
Övrig byggnad
Övrig byggnad
Bebodd fastighet
2 bebodda fastigheter
Bebodd fastighet
Bebodd fastighet
Flera bebodda fritidshus
Övrig byggnad
Förväntade/
faktiska värden, tim:min/
år
•
Vissa verk kan behöva strykas ur parklayouten. Detta är att
betrakta som sistahandsåtgärd.
•
I samråd med fastighetsägare diskutera inlösen av någon
fastighet.
Tabellen i figur 4.15.2 redovisar situationen vid 30 skuggmottagarpunkter kring parken. Beräkningen visar resultat efter att
skuggreducering genomförts genom att ett antal verk närmast
skuggmottagarna tagits bort ur beräkningen. Alternativ till detta
kan vara att verk stängs av vid vissa tidpunkter.
Enligt genomförd beräkning med anpassad parklayout klaras
uppställda villkor för de flesta skuggmottagare. Ett fåtal får dock
Max tim:min/
dygn, värsta
dag
Uppfylls
riktvärden
Status på byggnad enligt
fastighetsregistret
Övrig byggnad. Skogskoja
som inte nyttjas som fritidshus.
Övrig byggnad
Övrig byggnad
Övrig byggnad
Flera bebodda
Flera bebodda
Övrig byggnad
Bebodd fastighet och 4 fritidsfastigheter
Övrig byggnad
Övrig byggnad
Övrig byggnad
Flera bebodda samt en fritidsfastighet
Övrig byggnad
Övrig byggnad
Övrig byggnad. Jaktkoja
som framför allt används
vid älgjakten. Övernattning
förekommer.
Max 8 timmar
8:27
Max 30 minuter
0:58
NEJ
Långsel
Brännan
Blåliden väster
Björkheden
Koler
Bänkerträsk
Bänkerudden
1:14
2:42
3:45
2:07
0
0:56
3:31
0:16
0:24
0:28
0:25
0
0:26
0:28
JA
JA
JA
JA
JA
JA
JA
Brännträsket
Åselet
Sodokberget
Strömsnäs
0:36
1:53
0:00
0
0:13
0:51
0:00
0
JA
JA
JA
JA
0:27
0:15
0:59
JA
JA
NEJ
Daludden
4:17
Öberga
2:47
Väster om Sten- 14:10
berget
Figur 4.15.2 Tabell över teoretiskt beräknad skuggstörning. För beskrivning av bebyggelse se kap 2.1. Läge för skuggmottagarna, se karta nedan. Bebyggelse som även efter justering av parklayout får överskridna värden, rött i
bild ovan, är skogs- och jaktkojor som inte omfattas av villkor i tillåtlighetsbeslutet. Vissa byggnader får överskridna värden vad gäller max minuter/dygn. Överskridelsen är dock liten och är möjlig att komma till rätta med genom
skuggoptimering (inställning av verk).
WindPRO version 2.8.563 Okt 2012
Timmar per år,
verkligt fall
Figur 4.15.3 Karta över skuggning, beräknade förväntade
värden, timmar per år. Parklayouten har anpassats kring bebyggelse för att klara riktvärden.
Observera att endast verk inom
3 km från varje skuggmotagare
är medtagen i beräkningen. T
ex planeras även verk nordväst
om Stor-Blåliden. Avståndet till
bebyggelse är dock mer än 3 km
varför det inte varit relevant att
ta med dessa i skuggberäkningarna.
Svarta punkter är näraliggande
bebyggelse/skuggmottagare.
0
2,5
5
7,5
10km
8
139
Timmar per år, verkligt
fall
8 Timmar
Det är dock inga stora överskridelser och de kan åtgärdas genom
inställning av verken om inte naturliga förhållanden på platsen
döljer skuggverkan.
Sammantaget är bedömningen att angivna riktvärden och villkor kan klaras med någon av de alternativa åtgärder som finns att
tillgå. Efter utförd anpassning bedöms konsekvenserna blir små
eller obefintliga.
140
Uppställda villkor och praxis för riktvärden skall hållas. För att
uppnå detta kommer anpassningsåtgärder att utföras till dess att
de klaras. Några kompensationsåtgärder bedöms därför inte vara
aktuellt vad gäller skuggning.
Kumulativa effekter
Med kumulativa effekter avses effekter som uppstår tillsammans
med andra närliggande vindkraftverk. Sydost om Etapp 2 ligger
Dragalidens 12 verk. Dessa ger en liten skuggpåverkan på Daludden, sydost om Etapp 2. Markbygdens tillståndsgivna Etapp 1
ligger på så stort avstånd att någon skuggpåverkan på den bebyggelse som Etapp 2 ger upphov till inte uppkommer. Strömnäs får
skuggpåverkan från Dragalidens verk men obefintlig från Etapp
2. Den kumulativa effekten avseende skuggpåverkan är således
mycket begränsad. Den huvudsakliga skuggpåverkan på Daludden uppkommer i huvudsak från Etapp 2:s verk.
Stor-Blåliden ligger insprängt i områdets södra del omedelbart
nordväst om Öberga i kartfigurerna. På Stor-Blåliden finns 8
tillståndsgivna vindkraftverk. Kumulativ skuggpåverkan kommer
att uppstå på bebyggelse i Öberga från Stor-Blåliden såväl som
från Etapp 2. Avståndet är dock stort och riktningen nordväst om
Öberga ger att skuggpåverkan blir mycket begränsad och med
marginal klarar villkor och riktvärden.
0
500
1000
1500
2000 m
Figur 4.15.4 Karta över skuggning, beräknade värden. Inzoomning på bebyggelsen kring de centrala sjöarna. Svarta punkter= bebyggelse.
i beräkningen överskridna gränsvärden. Bergmyran, Manjärvliden
NV, Lill-Finnträsket Syd samt en punkt väster om Stenberget
klarar inte riktvärdet på 8 timmar per år som anges i villkoret
i tillåtlighetsbeslutet. Att det är dessa som får överskridna värden är inte överraskande då de befinner sig mitt i parken eller
i direkt anslutning. Bedömningen vad gäller användningen av
ovan nämnda byggnader är dock att de nyttjas som tillfälliga
övernattningsmöjligheter och väderskydd i samband med jakt
och fiske., se vidare i kap 2.1. Av denna anledning bör villkoret i
tillåtlighetsbeslutet inte gälla eftersom dessa byggnader inte är att
betrakta som bostäder.
Ett fåtal punkter ser ut att få överskridna värden för max
skuggning per dag. Det gäller Bergbacka, Bastuudden, Manjärv,
Manjärvträsk samt Mellanträsket, se karta, figur 4.15.3. Dessa
är belägna med verk runtom vilket sannolikt innebär att de kan
få skuggeffekter från flera olika verk under ett och samma dygn.
4.16 Elektromagnetiska fält
4.17 Olycksrisker
Påverkan
Inga bostäder kommer att exponeras för magnetfält över 0,4 μT
varför inga konsekvenser för hälsan uppstår.
Påverkan
Kumulativa effekter
Kraftledningen norrut från Skällberget samt alternativ Nordväst
för anslutning till stamnätet kan, beroende på placering inom
korridoren, komma att passera i relativ närhet till bebyggelsen i
Huvträsk respektive bebyggelsen i Långsel och Dartsel.
Eftersom effekter av elektromagnetiska fält endast uppkommer nära kraftledningarna kommer inga kumulativa effekter att
uppstå.
Magnetfält under 0,4 μT bedöms av Socialstyrelsen inte ge
upphov till någon ökad risk för leukemi hos barn (den känsligaste
gruppen).
En specifik risk vid vindkraft i kallt klimat är att nedfallande is
från verken kan innebära en risk för människor på marken.
Under byggtiden kommer framkomligheten för bland annat
räddningstjänsten att vara god även vintertid då vägar hålls plogade. Framkomligheten kan dock tidvis vara begränsad på grund
av stora kranar som ska flyttas eller monteras. Under drifttiden
kan räddningstjänsten komma att använda bandvagn eller skoter
vid en eventuell utryckning.
•
De vindkraftverk som används i Sverige uppfyller de högt
ställda säkerhetskrav som stipuleras i olika nationella och
internationella regelverk. Vid till exempel ojämn gång på
rotorn finns mekanismer som stoppar verket och larmar om
felfunktionen.
•
Styrsystemen på moderna vindkraftverk är konstruerade för
att upptäcka isbildning. Sker isbildning under drift försöker
verket först avisa i drift men går inte det stoppas verket och
avisning sker.
•
Avisningssystem kommer att installeras på vindkraftverken.
Enercon och Svevind har på Dragaliden bedrivit pilotverksamhet, bland annat i syfte att optimera det avisningssystem
som finns installerat på verken för lokala förhållanden.
•
Varningsskyltar placeras kring vindkraftverken för att informera om risker med iskast.
•
Bolaget för samråd med räddningstjänsten angående säkerheten inom det aktuella området. En uppsamlingsplats kommuniceras och berörda får koordinater till denna plats. .
•
Arbetsrutiner ska finnas på plats inför varje byggperiod. Dessa
är formulerade för att minimera risken för arbetsplatsolyckor
både under anläggningsfasen och driftfasen.
•
Kraftledningar inom vindkraftparken och mellan vindkraftparken och stamnätet lokaliseras så att inga bostäder exponeras för magnetfält över 0,4 μT.
Figur 4.16.1 Elektromagnetiska fältets styrka klingar av med avståndet från ledningens centrumlinje
Risker med att is ska falla ned i vindkraftverkets närhet finns
även om avisningsystem är installerat. Risken är dock mycket
liten och sannolikheten att en människa ska bli träffad bedöms
vara extremt liten.
Ledningsstråken kommer att ge upphov till lågfrekventa elektromagnetiska fält. Det lågfrekventa elektromagnetiska fältets styrka
i en viss punkt från ledningen är beroende av strömstyrkan i
ledningen och avtar med avståndet från ledningens centrumlinje,
se figur 4.16.1.
141
Kumulativa effekter
Inga kumulativa effekter uppstår avseende risker.
142
4.18 Sociala konsekvenser
Inom ramen för kunskapsprogrammet Vindval har vindkraftens påverkan på bland annat ekonomi och verksamheter, hälsa och ohälsa samt upplevelse av landskapet studerats
och sammanställts (Naturvårdsverket rapport 6497). Nedanstående bedömningar av påverkan och konsekvenser bygger dels på slutsatser i dessa studier, dels på de samråd som
genomförts med boende och allmänhet i bygden.
Påverkan
Service och arbetstillfällen
Projektet ger framför allt under byggtiden ett stort antal arbetstillfällen och för de mindre företag som finns i området kan aktiviteterna innebära ett kraftigt uppsving. Projektets effekter kan
i viss utsträckning jämföras med de som erhölls under utbyggnaden av vattenkraften med ett stort antal anläggningsarbetare, men
en begränsad arbetsstyrka under driftskedet. För byggnationen
eftersträvas arbetskraft från den lokala/regionala marknaden.
Det ökade antalet verksamma inom bygden medför att behovet
av olika typer av service kommer att öka. Det kan ge underlag för
lokala aktörer att erbjuda matservering, övernattning med mera.
Det ger också ökat kundunderlag för befintliga verksamheter,
som matbutiken i Långträsk.
Projektet innebär att arbetstillfällen kommer att tillföras bygden.
Figur 4.18.1 Butik i Koler. Foto Enetjärn Natur AB.
Upplevelsen av området
Vindkraftverken kommer att byggas i ett område som upplevs
som oexploaterat trots att området har nyttjats av människor
under en lång tid. Naturens egna ljud dominerar och spåren av
den långa kontinuiteten av mänsklig aktivitet är ofta subtila. Det
moderna, storskaliga skogsbruket har omformat landskapet på ett
sätt som inte äldre verksamheter har gjort. Vindkraftparken kommer att medföra ytterligare förändringar i upplevelsen av landskapet (se avsnitt 4.5, 4.10 och 4.11). Genom vindkraftverkens stora
skala och antal blir den förändring som vindkraftparken innebär
mer storskalig än de förändringar som människan hittills har
orsakat i landskapet.
Hur förändringarna kommer att upplevas av personer som bor
eller vistas i området beror dels på vilka av dagens kvaliteter i området man uppskattar, dels på inställningen till vindkraften som
sådan och dels på hur etableringen och dess följdeffekter påverkar
den personliga situationen. Vanliga orsaker till varför man väljer
att bo eller vistas i området idag är för naturanknutna aktiviteter
som fiske, jakt, bär- och svampplockning och skoterturer, eller för
att man har släktrötter i området och kanske har kvar mark eller
en släktgård där man vistas.
Personer som till exempel får arbete i bygden på grund av vindkraftetableringen kan förväntas uppleva det nya vindkraftlandskapet mer positivt än den som enbart upplever negativ påverkan
i form av intrång, visuell påverkan, buller etc. Med en positiv
syn på vindkraft kan etableringen uppfattas som något positivt
även om vissa kvaliteter i området försvagas eller förloras. Andra
kommer att uppfatta vindkraftsetableringen som ett främmande
inslag i landskapet och som enbart störande.
Figur 4.18.2 Fritidshus vid Bänkerträsket. Foto Svevind.
Områdets attraktivitet och användbarhet kommer att påverkas
av att vindkraftverken medför buller, skuggbildning och ljusstörningar på grund av hindermarkering (se avsnitt 4.6, 4.14
och 4.15). Den ur rekreationssynpunkt viktiga upplevelsen av en
rofylld miljö kan störas.
Påverkan på boendemiljöer
Den exakta placeringen av verk inom området fastställs inte
förrän i ett detaljprojekteringsskede. Om antal vindkraftverk i
parken maximeras kan det innebära att ett antal bostäder eller
fritidshus inom området får värden som överskrider riktvärdena
avseende buller och/eller skuggning (se avsnitt 4.14 och 4.15). I
dessa fall är inlösen eller flytt av byggnad tänkbara alternativ.
Ett stort antal verk kommer att synas från boendemiljöer som
idag har vida utblickar. Från platser där de huvudsakliga utblickarna sker i riktning bort från vindkraftverken eller där utblickarna
är skymda av exempelvis vegetation, byggnader eller bergsryggar
kommer påverkan däremot att bli liten.
Områdets attraktivitet som boendemiljö påverkas både negativt och positivt av vindkraftetableringen. Den positiva påverkan
består framför allt av ökade möjligheter att arbeta i området, och
förväntat ökat serviceutbud till följd av att fler människor kommer att vara verksamma i bygden. Den negativa påverkan består
främst av att boendemiljön kan komma att upplevas försämrad
på grund av den påverkan vindkraftparken har på upplevelsen av
landskapet och miljön som helhet.
För att uppfylla regeringens tillåtlighetsvillkor avseende buller
och skuggor kan någon av följande åtgärder eller en kombination
av dessa diskuteras som alternativ till att fastigheter kan behöva
lösas in, vilket även påverkar de sociala konsekvenserna.
•
Tekniska åtgärder på verk för att minska buller- och skuggpåverkan på bostäder.
•
Verk stryks ur parklayouten. I vissa fall kan ett stort antal
verk behöva tas bort ur layouten för att ett gränsvärde för en
byggnad ska klaras. I dessa fall är denna åtgärd att betrakta
som ett sistahandsalternativ.
Positiva konsekvenser av att sysselsättningstillfällena i bygden
ökar vilket förbättrar förutsättningarna för boende i området.
Positiva konsekvenser av att tillgängligheten till och i området
förbättras i och med att vägnätet byggs ut och förstärks.
Negativa konsekvenser av att upplevelsen av landskapet och boendemiljön försämras, vilket kan leda till att förutsättningarna att
bo kvar upplevs förstörda. Vissa fritidshus och enstaka hus med
permanent boende kan behöva lösas in.
Miljökvaliteten tystnad kommer att försvinna i området.
Kumulativa effekter
Genom samverkan av de olika etapperna förstärks de positiva
effekterna på arbetstillfällen och förutsättningar för service, både
genom ökad volym och längre utdragen anläggningstid.
Kompensationsåtgärder som planeras för det rörliga friluftslivet
inom Etapp 1 ger positiva effekter för bygden och därmed även
för människor kring Etapp 2.
De negativa effekterna på upplevelsevärden som tystnad och
ostördhet för vistelse- och boendemiljöer förstärks genom exploateringens totala storlek.
Figur 4.18.3 Fritidshus på Bastaudden. Foto Svevind.
Figur 4.18.5 Björkheden. Foto Piteå kommun
Figur 4.18.4 Manjärvträsk. Foto Piteå kommun.
Inför byggandet kommer nya vägar och luftledningar att anläggs
i området. Dessa splittrar upp skogsområdet men innebär samtidigt ökad tillgänglighet för såväl boende som besökare.
143
144
Figur 4.18.6 Dartsel. Foto Tyréns AB.
Figur 4.18.9-10 Fritidshus på Bänkerudden. Foto Enetjärn Natur AB respektive Svevind.
Figur 4.18.7 Åselet. Foto Enetjärn Natur AB.
Figur 4.18.8 Långsel. Foto Tyréns AB.
Figur 4.18.11 Strömnäs med Dragaliden. Foto Tyréns AB.
Påverkan
Transporter
Byggnationerna av Etapp 2 kommer att pågå under ca 5-6 år.
Under denna tid kommer upp till 440 vindkraftverk med tillhörande elnät. samt material till vägar och kranplaner att transporteras till och inom området. Byggnationerna kommer att ge
betydande ökning av antalet transporter jämfört med dagens
trafik på vägnätet.
Utöver transporter för vindkraftverk, byggmaterial och fundament behövs material till bland annat vägar och uppställningsplatser. Materialet transporteras i första hand från befintlig täkt i
Etapp1, för vilken tillstånd för utökning kommer att sökas.
Antalet trafikanter som berörs av dessa transporter är ringa
men vägnätet på dessa vägar är i sådant skick att det stora antalet
transporter kan ge upphov till skador på vägkroppen.
Vindkraftverken levereras i delar och varje verk kräver ca 100
transporter som körs från Haraholmen i Piteå. Till varje fundament krävs drygt 200 transporter. En mobil betongstation kan
komma att etableras i området. Transportsträckorna på allmänna
vägar kan därför bli kortare för de vindkraftverk som etableras i
området senare än för de tidigast byggda. Allt eftersom parken
byggs ut kommer det interna vägnätet att byggas ut och förstärkas vilket innebär kortare transporter på allmän väg.
Även i nedmonteringsfasen kommer transporter att ske. Antalet
transporter blir ungefär lika många som antalet transporter för
vindkraftverk i tabellen, figur 4.19.1.
Transporter av de breda och långa delarna till vindkraftverken
sker med specialfordon. Dispens kommer att sökas för dessa
transporter.
Framkomligheten på väg 373 till följd av de stora transporterna
kommer att vara begränsad från tid till annan. Transporterna
kommer dock ske på en kortare del av väg 373 då bolaget kan
komma att använda en förstärkt väg inom Etapp 1. Från i höjd
Totalt sett blir antalet transporter per vindkraftverk och fundament ca 260 per vindkraftverk. Efter det att transporten är utförd
sker även en tillbakaresa vilket gör att totala antalet transporter
dubbleras.
Antal verk uppförda under
ett år
Antal transporter
Vindkraftverk in i området, tur och returtransport
Fundament (inklusive isolering, armering
och formmaterial) in i området, tur och
retur
Uppställningsplatser och vägar (material in i området, tur och retur)
Vindkraftverk per dygn under ett år förutsatt transport på årets alla dagar
Fundament per dygn under ett år förutsatt transport på årets alla dagar
Vägar och uppställningsplatser (material) per dygn under ett år förutsatt
transport på årets alla dagar
50
70
80
110
130
Ca 10 000
Ca 14 000
Ca 16 000
Ca 22 000
Ca 26 000
Ca 20 000
Ca 28 000
Ca 32 000
Ca 44 000
Ca 52 000
med Fagerheden kan majoriteten av transporterna mot Etapp 2
gå inom området för Etapp 1. Eventuell anläggning av en bevakad plankorsning med stambanan kommer att utredas.
Tabellen i figur 4.19.1 visar det totala antalet transporter per år
och per dygn för olika deletapper. I beräkningarna är det förutsatt
att transport sker på årets alla dagar samt att en mobil betongstation etableras i området. Antalet transporter är baserat på den
tidplan bolaget har för Etapp 2 med 50 verk år 1, 70 verk år 2, 80
verk år 3, 110 verk år 4 och 130 verk år 5 (se figur 3.15.1). Om
utbyggnaden sker i en långsammare takt kommer antalet transporter per dygn att bli färre men samtidigt pågå under längre
period.
Vattenmiljöer
Arbeten i vattendrag medför grumling under anläggningsskedet. Körning intill vattendrag kan riskera att leda till grumling.
Grumling kan påverka bottenfauna och lekområden för fisk negativt genom att bland annat orsaka syrebrist. Oftast handlar det
om kortsiktiga konsekvenser, men vid omfattande grumling kan
hela vattendrag ödeläggas.
Rennäring
Renar och renskötsel bedöms påverkas under anläggnings- och
avvecklingsfasen. Byggnadsarbeten för anläggningen kommer
att pågå vintertid då renskötsel bedrivs i området. Störningar
hos renar till följd av mänsklig aktivitet och ljudalstrande anläggningsarbeten (sprängningar, schaktning etc.), bedöms uppstå
inom projektområdet och upp till en radie av ca 2 km från projektområdets gränser. Inom störningszonen bedöms det finnas en
gradient där vissa djur helt undviker denna zon medan andra djur
sannolikt kan beta i direkt anslutning till anläggningsområdet.
Graden av undvikande hänger sannolikt även ihop med betesförhållandena.
Ökad trafik inom området under anläggnings- och avvecklingsfas orsakar störning för renarna och ökad risk för påkörning.
Ca 25000
Ca 35 000
Ca 40 000
Ca 55 000
Ca 65 000
Ca 27
Ca 38
Ca 44
Ca 60
Ca 71
Ca 55
Ca 77
Ca 88
Ca 120
Ca 142
Ca 68
Ca 96
Ca 110
Ca 150
Ca 178
Figur 4.19.1 Tabell över antal transporter per år respektive per dygn beroende på antal verk som uppförs per år.
Däggdjur
Byggtiden medför störningar på däggdjur. Särskilt stora däggdjur kan störas framförallt under anläggningsfasen när det är stor
aktivitet i området. Under anläggnings- men även undeer avvecklingskedet är det troligt att buller och andra aktiviteter påverkar
vissa störningskänsliga arter.
För Markbygdens vindkraftspark är byggtiden totalt ca 10 år,
fördelat på de olika etapperna, och aktiviteten i området kommer
under denna period att vara stor, vilket riskerar att störa djurlivet
i området.
För transporter av vindkraftverken och byggmaterial kommer
delar av väg 515, 543 och 373 samt de mindre vägarna 542 och
544 att nyttjas. Kortare sträckor kommer även vägarna 505 och
506 att nyttjas Transport av vindkraftverksdelar kommer troligtvis att främst ske på väg 373 för att sedan fortsätta på mindre
allmänna vägar och slutligen gå över på förstärkta eller nybyggda
skogsbilvägar. Se karta över de transportvägar, figur 3.10.2.
4.19 Konsekvenser i bygg- och
avvecklingsskedet
145
förhindra att händelser som medför att skada, på framförallt
människor, kan uppstå.
Friluftsliv
Under anläggningsskedet kommer arbetsområden att spärras av
varför tillgängligheten till området kommer att begränsas. Även
under avvecklingsfasen kommer arbetsområden att vara avspärrade.
•
Under byggtiden kommer bolaget att stängsla området runt
fundamentgropen för att förhindra att människor och större
djur faller ned och skadar sig. Staket kommer att finnas runt
groparna tills dess att fundamenten är gjutna och återfyllning
runt dessa är utförd. Innan tornet är rest finns av tekniska
skäl ett hål i fundamentet vilket avspärras med samma typ av
staket för att förhindra att skador uppstår på större djur och
människor.
Åtgärder
•
146
Informations- och varnings-/förbudsskyltar kommer att sättas upp i området samt vid varje infartsväg in i området där
det byggs. Informationsskyltar talar om vad som kommer att
utföras samt i vilken omfattning. Varnings-/förbudsskyltarna
informerar även om att det är en byggarbetsplats och att obehöriga ej äga tillträde under den tid som byggnationen pågår
samt vart man kan vända sig i händelse att man vill komma i
kontakt med någon ansvarig.
•
Vid bland annat vägbyggnationer kommer fasta hinder att
placeras ut för att försvåra för obehöriga att ta sig in på området under icke arbetstid för att minimera risker för skada.
•
Det kommer att finnas markeringar på de ställen där brantare
slänter eller djupare schakter utförs för att i möjligaste mån
Plats (väg nummer)
Hastighet
•
Bolaget kommer att ställa miljökrav på de underentreprenörer
som avses anlitas i byggnationerna.
•
Bolaget har en arbetsmiljöplan med tillhörande instruktioner
och riskanalyser för olika händelser och risker i byggnadsarbetet. Denna kompletteras med de olika entreprenörernas
driftinstruktioner samt deras respektive riskanalyser. Dessa
genomgås med samtliga berörda vilka signeras efter att man
tagit del av nyss nämnda dokument.
•
Entreprenören skall ha riskberedskap vid oförutsedda utsläpp
till luft, mark eller vatten med exempelvis absorptionsmedel,
uppsamlingsplats och oljelänsar.
Befintlig trafik
Trafik under byggtiden
km/h
ÅDT
Andel tung
trafik %
ÅDT
Andel tung
trafik %
Långträsk - Björkliden (väg 515)
50
80
31
397
86
Långträsk (väg 373)
70
720
19
1037
44
Koler (väg 534)
50
100
10
417
78
•
Lagring, uppläggning och hantering av material, kemiska
produkter och fordon skall ske på sådant sätt att spill och
läckage fångas upp och inte riskerar orsaka skada eller olägenhet för människors hälsa eller för miljön.
•
Drivmedelstankar och behållare skall vara märkta, godkända
vid besiktning samt skyddade för påkörning.
•
Ingen tankning och lagring av petroleumprodukter får ske i
direkt anslutning till vattendrag.
•
Transporterna av material kommer att ske så att avståndet till
täkt minimeras.
•
Transporter av vindkraftverk med specialfordon skall eskorteras av transportledare vilka svarar för att varna annan trafik
vid transporten och ökar säkerheten.
•
Arbeten i vattenområden utförs om möjligt under lågvattenperiod, se schematisk bild över rekommenderade tider för
grumlande arbeten i figur 4.3.2.
•
Hänsyn tas i den mån det är möjligt till lekperioder för fisk
i bäckarna vid arbeten som riskerar medföra grumling, se
rekommenderade tider för arbeten i vattendrag i figur 4.3.2.
•
Eventuellt kan tillfälliga utjämningsbassänget behöva anläggas vid vägar som korsar vattendrag.
•
Nya luftledningar anläggs företrädelsevis vintertid på tjälad
mark. Detta val av tidpunkt för genomförande minskar risken
för körskador i terrängen, speciellt i våta områden och svackor
i terrängen där ytvattenflöden i tillrinningsområdet förekommer.
•
Bolaget kommer att kalla samebyarna till löpande samrådsmöten under såväl planeringsfasen som anläggningsfasen då
information sker om utbyggnadsplanerna och det kommer att
finnas vissa möjligheter för samebyarna att påverka arbeten i
tid och rum.
•
Löpande information till samebyarna om förväntade aktiviteter i området under anläggnings- och avveclingsfasen.
Figur 4.19.2 Trafikdata i trafikbullerberäkningen, nuläge samt under byggtiden.
Plats (väg nummer)
Avstånd vägmitt
Ekvivalent ljudnivå, dBA
10 m
20 m
25 m
Max ljudnivå, dBA
10 m
20 m
25 m
Avstånd, meter, för
ljudnivå
55 dBA ekv 70 dBA
max
Långträsk - Björkliden (väg 515)
48 (57)
43 (53)
41 (51)
77 (82)
70 (75)
67 (72)
< 5 (15)
20 (28)
Långträsk (väg 373)
60 (64)
56 (59)
54 (57)
83 (85)
76 (78)
73 (75)
22 (31)
30 (35)
Koler (väg 534)
46 (57)
42 (53)
40 (51)
77 (81)
70 (75)
67 (72)
< 5 (15)
20 (28)
Figur 4.19.3 Tabellen visar beräknade ljudnivåer för vägtrafikbuller vid befintlig trafik. Resultatet för trafik under byggtiden visas inom parantes. Beräkningshöjden är 2 m över mark och för maximal ljudnivå har 5:e högsta ljudnivån beräknats.
Indirekta konsekvenser uppkommer på grund av störningar på
renar och/eller renskötsel till följd av vindkraft, vägar och mänskliga aktivitet som en följd av den planerade anläggningen.
inom Etapp 2 kommer att anläggas. Väg 543 kommer att nyttjas i
begränsad utsträckning inom Etapp 2.
Buller och damning
Transporterna orsakar buller och damning och leder generellt till
en ökad olycksrisk och försämrad trafiksäkerhet under byggnadsfasen.
Såväl allmänna som enskilda vägar kan komma att ta skada av
de tunga transporter som sker i anläggningsfasen. Reparation av
skador på enskilda vägar som uppkommit på grund av vindkraftsbyggnationen bekostas av Bolaget. Vid skador på det allmänna
vägnätet sker samråd med Trafikverket.
Under anläggningstiden kommer buller att uppstå från maskiner och bilar. Det kommer även att bli en ökning av trafik under
driftsfasen på grund av service och underhåll.
En beräkning av buller från transporterna under byggtiden har
utförts och jämförts med det buller som nuvarande trafik framkallar. För transporter under byggtiden har ett ”värsta” fall beräknats, där antalet tunga fordon satts till det högsta vid ett uppförande av 130 vindkraftverk per år och alla antas passera genom
Långträsk och Koler. Befintlig trafik samt den prognostiserade
trafiken i de två byarna Koler och Långträsk visas i figur 4.19.2.
För vägtrafik är Trafikverkets långsiktiga målsättning för vägtrafikbuller vid bostäder, 55 dBA ekvivalent ljudnivå utomhus
vid fasad och 70 dBA maximal ljudnivå vid uteplats. För befintlig
väg, d.v.s. ej nybyggnad eller väsentlig ombyggnad av väg, har
Trafikverket 65 dBA ekvivalent ljudnivå som gräns för att titta på
åtgärder.
Trafikbullerberäkningen har utförts med hjälp av programvaran
SoundPLAN 7.1, vilken tillämpar den nordiska beräkningsmodellen för vägtrafikbuller, RTN 1996. I tabell 8 redovisas resultatet av bullerberäkningen med trafik enligt tabell 4. Resultatet för
trafik under byggtiden redovisas inom parantes.
Framkomlighet/tillgänglighet
Områden där byggnationer sker kommer en stor del att vara
otillgänglig för allmänheten under perioder då det bland annat
anläggs vägar och torn reses. Detta på grund av riskerna som följer med byggnationerna. När vindkraftverken är resta och i drift
kommer parken och vägar inom området att vara tillgängliga för
allmänheten.
Transporterna till Etapp 2 kommer att ge måttliga konsekvenser
för frankomligheten på allmänna vägar då de till stor del att nyttjar vägar inom Etapp 1 där övrig trafik är ringa eller obefintlig
och där det inte heller finns fast boende i anslutning till de vägar
som är tänkta att förstärkas och nyttjas.
Inom Etapp 2 kommer i huvudsak befintliga förstärkta skogsbilvägar och nyanlagda skogsbilvägar att nyttjas för transporter.
Ett tiotal nya anslutnings- eller korsningspunkter med väg 543
Utsläpp till vatten
Verksamheten ger inte annat än marginella utsläpp till vatten.
Åby älv omfattas av miljökvalitetsnormer för fiskoch musselvatten. Miljökvalitetsnormer finns också för ett antal mindre vattendrag inom Etapp 2, se vidare kapitel 2.4 Miljökvalitetsnormer.
Verksamheten bedöms inte ge upphov till överskridande av eller
påverka förutsättningarna för vattendragen att uppnå gällande
miljökvalitetsnormer för vattendragen.
Täkter
I Etapp1 finns en befintlig täkt för vilken tillstånd för utökning
kommer att sökas. Tillstånd för täkter behandlas separat och
omfattas inte av denna ansökan.
Krossverk
Mobila bergkrossar och betongstationer kommer att etableras för
att lösa materialförsörjningen inom parken och minska transporterna på det allmänna vägnätet. Såväl mobila krossverk som betongstationer är dock anmälningsärenden som hanteras i särskild
ordning och ligger formellt utanför denna MKB.
147
4.20 Sammanställning av åtaganden
Siffra inom parentes syftar på sida i MKB för tillåtlighetsansökan. I de fall åtaganden från kompletteringen till tillåtligheten
avses framgår det, med sidhänvisning.
Åtaganden i MKB för tillåtlighetsprövning
I den MKB som upprättades för tillåtlighetsprövningen gjordes
ett antal åtaganden för verksamheten. I tabellen nedan beskrivs
hur dessa åtaganden har hanterats i föreliggande MKB. I vissa fall
har avsteg från de tidigare åtagandena gjorts. Det kan bero på att
ny information tillkommit och förutsättningar ändrats. I de fall
där avsteg har gjorts från åtagandena har detta motiverats.
148
1. Lokaliseringsprinciper
MKB för tillåtlighetsansökan 2008-05-26
Hantering
1.1
1.1
Se kapitel 4.2 i MKB. För strandskydd gäller områden inom 100 meter, vilket är en anpassning
till generellt strandskydd.
Följande områden har undantagits från verksetablering i principlokaliseringarna (58):
•
Skyddsområden som Natura 2000, naturreservat, biotopskydd samt våtmarker klass 1 och 2
•
Områden inom 200 meter från allmänna vägar och järnvägar
•
Områden inom 150 meter med strandskydd
•
Mark som sluttar brantare än 10 %
1.2
Generella principer för lokalisering och tydliggörande av hänsynsytor anges i kapitel 4.2, MKB.
Eventuella avsteg från principerna görs i samråd med tillsynsmyndigheterna.
Områden som i huvudsak ligger utanför det som anges som utredningsområde i kommunens översiktsplan
2. Landskapsbilden
1.2
(58).
Detaljlösningar för enskilda lokaliseringar ska presenteras i ett senare skede inför tillståndsprövningen
2.1
Detaljerade områdesbeskrivningar ska redovisas (16).
2.1
Se kapitel 2.10 i MKB.
2.2
Lokaliseringen är vald så att så få personer som möjligt störs av vindkraftverken (62).
2.2
Se kapitel 1.4 och 2.1 i MKB.
2.3
Vindkraftverken ges en ljusgrå färgton som minskar synbarheten mot himlen (62).
2.3
kommer att beaktas vid val av verktyp, se kapitel 3.3, MKB samt kapitel 4.5.
2.4
Utredningsmaterialet ska kompletteras med:
2.4
Se kapitel 2.10 samt 4.5 i MKB.
-
En landskapsanalys av respektive etapp.
-
Konsekvensanalyser för aktuella layouter (72).
3. Hindermarkering
3.1
Inför tillståndsprocessen ska utredningsmaterialet kompletteras med en beskrivning av hur hinderbelysningsfrågan avses lösas för anläggningen och de konsekvenser för landskapsbilden som följer därav (91).
3.1 Hindermarkeringen beskrivs i kapitel 3.3, MKB. Konsekvenser och anpassningsåtgärder beskrivs i
kapitel 4.6, MKB.
4. Rennäring
4.1
En socioekonomisk konsekvensanalys ska genomföras för Östra Kikkejaure sameby (48).
4.1
4.2
(61).
Riktlinjer för återvegetering ska ske i samråd med samebyn och med en företrädare för expert på renbete
4.2
I samråd med tillsynsmyndigheten har det gjorts några försök med återplantering inom vindkraftparken i Dragaliden. Slutsatsen av dessa försök har varit att den troligen bästa metoden är naturlig
återväxt som görs genom att det jordlager som tas bort sedan läggs tillbaka. Val av återvegeteringsmetod kommer fortsatt att diskuteras i samråd med berörd sameby och tillsynsmyndigheten för att uppnå
bästa resultat.
4.3
Konsekvenser och åtgärder ska utvecklas inför tillståndsprocessen samt beaktas utifrån helhetsperspektivet som beskrivs i den tidigare MKB:n (124).
4.4
Lista med åtgärdsförslag, bl.a.
-
Direkt kommunikation, tidig överenskommelse
-
Anpassning av tid för anläggningsarbetena
Se Socioekonomisk analys för Östra Kikkejaure.
4.3
Semisjaur-Njargs sameby kompenseras på motsvarande sätt som Östra Kikkejaur sameby i den
mån samebyns mark tas i anspråk. Se kapitel 4.8.
4.4
Semisjaur-Njargs sameby kompenseras på motsvarande sätt som Östra Kikkejaur sameby i den
mån samebyns mark tas i anspråk. Se kapitel 4.8.
.
Hantering
5.1
Åtgärder avseende ljudspridning (62):
-
Verken placeras på långt avstånd från bebyggelse
-
Maskinljudet dämpas genom isolering
5.1
Genom uppfyllande av regeringsvillkoret avseende buller uppfylls intentionen med åtagandet.
Verken är placerade på avstånd från samlad bebyggelse. Maskinljudet kommer även att dämpas med
isolering. Verkens ljudnivåer är således så låga som ljud från denna typ av verk kan bli. Sker ytterligare
utveckling avseende ljudemission för det av bolaget valda vindkraftverk kommer denna teknik att användas.
-
Variabelt varvtal används på turbinen
-
Ljudemissionen kan justeras för att reducera ljudnivåer
-
Ljudemissionen kan säkerställas genom avtal med tillverkaren
5.2
Uppfyllt, se kapitel 4.13 i MKB.
5.2
Detaljerade bedömningar av påverkan och konsekvenser av ljudmiljön inom och i anslutning till utredningsområdet görs i ett senare skede inför länsstyrelsens förväntade tillstånds- och villkorsprövning för utbyggnaden inom de olika etappområdena (107).
6. Skuggor och reflexer
6.1
Inför tillståndsprövningen kommer skugganalyser att genomföras för ett värstafallsscenarion vid bebyggelse. För enskilda hus, som exempelvis i Manträsk, Flötuträsk och Önusberget sker skugganalyser och beaktande
av dessa i samband med den fortsatta planeringen av varje etapp (118).
6.2
7. Naturmiljö
Potentiella störningsperioder räknas ut och verket stängs automatiskt under denna tid (62).
Vindkraftanläggningen kan kombineras med ljusrelä och stänger endast av när solen skiner (62).
7.1
En detaljerad kartläggning och inventering av Åbyälvens, Byskeälven, Piteälven biflöden kommer att
påbörjas sommaren 2008 (23).
7.2
Vattendrag ska om möjligt lämnas orörda. Vid nödvändiga passager ska hänsyn tas till det aktuella vattendragets flora och fauna (59).
7.3
När ett vattendrag ska passeras nyttjas konstruktioner som halvtrumma, broar, halvtrumma för att bibehålla bottenstruktur och fallhöjd (59).
7.4
Tidsrekommendationer för att inte påverka fiskar i mindre vattendrag (59).
7.5
När väg passerar nära en högt värderad våtmark ska ett lager geotextil användas (60).
7.6
Gammal skog där biotopskydd förbereds ska lämnas orörd (60).
6.1
Uppfylls genom skuggberäkning som redovisas i kapitel 4.14. Skugganalys för bebyggelse som
är relevant i Etapp 2 har utförts, bland annat bebyggelsen i Manträsk.
6.2
Verk kan komma att behöva stängas av vissa perioder då bostäder påverkas i den grad att
åtgärder behöver vidtas.
7.1
En inventering av bäckar inom Etapp 2 som omfattas av Natura 2000 har utförts sommaren
2012. Den detaljerade inventeringen av Åbyälvens, Byskeälvens och Piteälven samtliga biflöden har ej
slutförts. Bolaget genomförde flygbildsanalyser efter inlämnandet av tidigare MKB och fann då att de
biflöden som skulle kunna påverkas var väldigt små, samt starkt påverkade av människan, d.v.s. dikade.
I och med detta fanns där inte samma naturvärden som bolaget först trodde och biflödena hade inte
något särskilt högt bevarandevärde. Efter samråd med länsstyrelsen har bolaget därför istället valt att
lägga resurserna på egenkontrollen och uppföljning i form av kontrollprogram. Under bygget är det
även viktigt att se till att entreprenörer arbetar med samma miljöpolicy som bolaget och att ställa krav
under upphandlingen, se kap 4.9.
7.2
Uppfylls. Se kapitel 4.3 och 4.9 i MKB. Ursprunglig skrivning syftar främst på ovan nämnda
vattendrag och inte skogsdiken samt redan påverkade vattendrag. Genom den inventering i Natura
2000-bäckar som genomförts kan passager lokaliseras där risken för skador är minimal.
7.7
Inför kommande prövning kommer bedömningen av konsekvenser förfinas med analyser hur vart och ett 7.3
av de enskilda objekten (kap. 10.9) kommer att påverkas (94).
7.4
7.8
Inför kommande prövning kommer bedömningen av konsekvenserna förfinas med analyser hur var och
7.5
en av de mest värdefulla myrarna och sjöarna kommer att påverkas (94).
Uppfylls. Se kapitel 4.9 i MKB.
Uppfylls. Beskrivs i kapitel 3.6, 4.3 samt 4.9 i MKB.
7.9
En noggrannare kartläggning och konsekvensbedömning även av objekt med lokala och regionala värden, d.v.s. vattendrag, våtmarker, nyckelbiotoper mm (96).
7.6
Samråd hålls kontinuerligt med Skogsstyrelsen så att bolaget är uppdaterad gällande biotopskydd och undviker dessa områden.
7.10
Skyddsavstånd till naturreservat, orörd natur och vildmark avvägs i den kommande tillståndsprövningen
(8 kompl.).
7.7
För biflöden och vattendrag se 7.1 och 7.2 ovan. Då det gäller övriga objekt inom Etapp 2 har
de hanterats i naturvärdesinventeringen.
7.11
Frågan om känsliga områden samt kompensationer för storskalig påverkan ska tas med i den fortsatta
hanteringen (8 kompl.).
7.8
7.12
Bolaget tar med sig frågan avseende kompensation för påverkan på skyddad natur (10 kompl.).
Uppfyllt. Se naturvärdesinventeringen. Se kapitel 2.11 i MKB.
7.9
Uppfylls. Kartläggningen är en del av naturvärdesinventeringen och sammanfattas i kapitel
2.11 i MKB. Konsekvenserna beskrivs under 4.3 och 4.9 i MKB.
7.10
Uppfylls, se 4.3 och 4.9 i MKB.
7.11
7.12
ring.
Inga kompensationsåtgärder bedöms krävas då den skyddade naturen undantas från etable-
5. Ljud
Tidigare MKB
149
8. Fågelfauna
Tidigare MKB
Hantering
8.1
8.1
Inventeringar sommaren 2008 med inriktning på de våtmarker i området som har högst skyddsklass (29).
8.2
Behandlas i uppföljningsprogrammet för flora och fauna.
8.3
8.3
I det fortsatta arbetet kommer det att utredas om och i vilken utsträckning åtgärder på ledning och stolpar ska utföras (60).
8.4
Uppfyllt, se kapitel 4.2 och 4.9 i MKB.
8.4
Så långt möjligt kommer ledningar som går tvärs över ledlinjer i landskapet som myrstråk, vattendrag
och dalgångar att undvikas, alt. synliggöras med reflexer eller andra markörer. Om utredningen visar att särskilt
känsliga lägen finns kommer ledningar där att läggas i marken istället (60,99).
8.5
I Etapp 2 övervägs att bygga ersättningsbon för kungsörn. Etappen bedöms inte medföra sådana förluster av habitat för stora rovfåglar, se kapitel 4.9 och till länsstyrelsen ingivet material 2011-0308 att det motiverar övriga kompensationsåtgärder. Fortsatt uppföljning av Kungsörn kommer att göras
inom ramen för uppföljningsprogrammet för hela Markbygdenprojektet.
8.5
I det fortsatta arbetet kommer det att utredas om de skadelindrande åtgärderna för stora rovfåglar ska
kompletteras med kompensationsåtgärder (60).
8.6
8.6
Detaljerade bedömningar av påverkan och konsekvenser på enskilda arter och häckplatser görs i ett
senare skede inför länsstyrelsens prövning (99).
8.7
Uppfyllt i och med Naturvärdesinventering samt andra inventeringar specifikt av fåglar som
utförts sedan 2008. Uppföljningsprogrammet som upprättats och påbörjats under 2011 har en stark
tonvikt på inventering och uppföljning av fåglar.
8.2
Fortsatta utredningar ska visa om SOF:s rekommenderade buffertzoner är lämpliga att följa, 1-2 km för
bon för vissa skogs- och våtmarksfåglar samt 2 km för bon för stora rovfåglar (60).
150
Uppfyllt. Se naturvärdesinventeringen.
8.7
Påbörjade inventeringar av olika artgrupper kommer att fortsätta och fågelinventeringar i särskilda värdeområden kommer att göras (99).
9. Kulturmiljö
9.1
Arkeologisk utredning görs innan byggstart och lagstiftning för fornlämningar enligt Kulturminneslagen
kommer att följas i etableringen (63,106).
9.1
Hur verksamheten skall kontrolleras med avseende på fornlämningar beskrivs i kapitel 4.10 i
MKB. Kulturminneslagen kommer att följas i etableringen.
9.2
Om någon lämning skulle påverkas av etableringen åtar sig bolaget att dokumentera som kompensationsåtgärd (63).
9.2
Om en fornlämning påverkas negativt av arbetsföretaget ska en ansökan om en arkeologisk
undersökning göras hos länsstyrelsen. Länsstyrelsen tar beslut om undersökningens syfte, omfattning
och utförande, se 4.10 i MKB.
9.3
Påverkan på kulturmiljön vid Infjärdenområdet kan t.ex. motverkas genom att projektören anpassar
verkens läge eller att de verk som är mycket dominerande tas bort. Som en förebyggande åtgärd kan områden frid- 9.3
Ej relevant för Etapp 2.
lysas i detaljplaner mot utbyggnad (105).
9.4
Kända fornlämningar har undvikits vid placering av verk och vägar. Indirekt påverkan kan ske
9.4
Vägdragning och verksplacering anpassas så att historiska lämningar inte påverkas direkt (106).
genom att sambandet mellan olika lämningar bryts, se kap 4.10.
9.5
Påverkan på Gammeltomterna kan motverkas genom att anpassa verkens läge eller tas bort (105).
9.6
För att minimera den redan begränsade påverkan på kulturmiljön vid Strömnäs kan projektören etablera
lägre verk på platsen eller ta bort de verk som är störande (105).
9.7
Som kompensation, vid Flötuträsk, kan man göra en dokumentation av vägmiljön, samt ta tillvara på de
tillhörande vägmiljöobjekten (minnessten och äldre vägvisarskylt), under etableringsstadiet och se till att de bevaras i vindkraftsmiljön på ett bra sätt. Man kan även bygga ny väg som är mer anpassad till vindkraft (106).
9.5
9.6
9.7
Ej relevant för Etapp 2..
10. Olycksrisker
Tidigare MKB
Hantering
10.1
Åtgärder för säkrare vindkraftverk (62):
-
Övervakningssystem
-
Åskledare
10.1
Uppfylls. De punkter som beskrivits i tidigare handling är en självklarhet och ligger kanske mer
i bolagets intresse än i allmänhetens. De flesta skyddssystem har dessutom utvecklats och är idag än
säkrare än 2008 då tillåtlighets MKB:n upprättades. Vid byggstart kan man tänka sig att säkerhetssystemen utvecklats ytterligare. Dagens teknik avhandlas i kapitel 3 och 4 i MKB.
-
Varningsskyltar
-
Avisningssystem
-
Hindermarkering
-
Kontrollering av vindkraftdelar
-
Rätt kompetens i installation och underhåll
-
Alltid låst dörr till tornet
10.2
Bolaget för samråd med räddningstjänsten angående säkerheten för det aktuella området.
Räddningstjänsten får koordinater till en uppsamlingspunkt inom området där det även är möjligt att
vända. Under byggtiden kommer framkomligheten att vara relativt god och vägarna hålls plogade. Det
kan dock uppstå tillfällen då kranar monteras eller flyttas vilket minskar framkomligheten i området. Under drifttiden kommer inte alla vägar i området att vara plogade och om det är mycket snö kan inte en
vanlig bil ta sig fram. Räddningstjänsten kommer då att få använda sig av bandvagn eller skoter vid en
utryckning. Bolaget kommer att ta fram ett register över samtliga verk med numrering samt koordinater
inför byggstart eller i samband med detaljprojekteringen inför byggstart..
10.2
Säkerhetsföreskrifter för hela vindkraftparken tas fram, övningar säkerställs för eventuella tillbud och vägarna ska utformas så att räddningstjänstens utryckningsfordon tar sig fram utan hinder. Ett register över verkens
numrering samt vägdragning ska tas fram som räddningstjänsten ska ha tillgång till (122).
11. Elektromagnetiska fält
11.1
Främst ska kablar läggas i mark och luftledningar behövs främst över mindre dalar och svackor i landskapet, om avstånd och terräng motiverar detta (120).
11.1
Uppfylls, se kapitel 3.7 i MKB.
12. Friluftsliv
12.1
Detaljerade bedömningar av påverkan och konsekvenser på friluftslivet görs i ett senare skede inför länsstyrelsens tillståndsprövning för utbyggnaden inom de olika etappområdena (103).
12.1
Uppfylls och redovisas i kapitel 4.11 i MKB.
13. Försvaret och luftfarten
13.1
13.1
Uppfylls. Bolaget för löpande diskussioner med representanter för luftfarten.
14. Övrigt
14.1
Inom projektet kommer bolaget i samverkan med kommunen att klarlägga alternativa tomtlägen med
motsvarande kvalitet som de tomtlägen, som visuellt påverkas av vindkraften (131).
14.1
Uppfyllt. Bolaget har tidigare undersökt denna möjlighet och frågan är fortfarande levande.
15. Kontrollprogram
15.1
Bolaget kommer att följa upp konsekvenserna för rennäringen i samarbete med berörda samebyar (134).
15.1
Arbetet med uppföljningsprogrammet påbörjades 2011.
15.2
Kontrollprogram för kungsörn, inventering samt sök efter döda fåglar (134).
15.2
Uppföljningsprogram för flora och fauna där kungsörn ingår har upprättats. Utformningen har
skett i samverkan med länsstyrelse, Piteå kommun och experter inom området.
15.3
Studie av tjäder, kartläggning av spelplatser (135).
Fortsatta samråd ska hållas med flygplatsen i Arvidsjaur (127).
15.3
15.4
Kontrollprogram för påverkan på vattendrag, utvärdering av trummors placering, undersökning av grumling och vattenkemi, analyser av bottenfauna och elfiske. I synnerhet större biflöden till Åbyälven och Lillpiteälven
kommer att följas (135).
15.5
Beredskap finns för att kontrollera att inte fågelfaunan på högt värderade våtmarker i väsentlig grad
påverkas av utbyggnaden. Inventering av häckfågelfaunan ska i sådana fall göras innan bygget startar samt följas
upp i bygg- samt driftfas. Med de skadeförebyggande åtgärderna bedöms detta dock inte bli aktuellt (135).
Se 15.2.
15.4
Bolaget upprättar uppföljningsprogram för bland annat Natura 2000-vattendrag och vägpassager över känsliga våtmarker/livsmiljöer. I detta ryms Åbyälvens biflöden och vattensystem.
15.5
Hanteras inom ramen för uppföljningsprogram
151
Bolagets åtaganden
För bygget av vindkraftparkens markbaserade infrastruktur gäller
generellt att våtmarker och hällmarker undviks. Vägdragningen
görs så smal och anpassad till terrängen som förutsättningarna
tillåter. Bolaget önskar fastslå de ramvillkor, åtaganden och
principer som ska gälla vid projekteringen. Samråd med tillsynsmyndighet föreslås ske innan byggstart för att försäkra att anläggningen blir i huvudsaklig överensstämmelse med utfästelser i
denna MKB.
152
Samråd med tillsynsmyndigheten
Bolaget åtar sig att ta upp följande frågor, om de uppstår, med
tillsynsmyndighet.
•
Bedöma möjligheten till flytt av verk, om särskilda skäl finns,
som innebär att verken hamnar på den hänsynsyta som visas i
figur 4.2.1.
•
Bedöma möjligheten till flytt av verk, om särskilda skäl finns,
som påverkar geologiskt värdefulla miljöer.
•
Bedöma möjligheten till sprängningar eller andra irreversibla
ingrepp på geologiskt värdefulla miljöer.
•
Om särskilda skäl finns bedöma möjligheten till eventuella
vägdragningar, lednings- eller kabeldragningar som gör avsteg
från de principer som fastslagits i denna MKB.
•
I samråd med tillsynsmyndigheten slutligt detaljplanera
lokalisering och genomförande samt utformning av behövliga
passager över vattendrag som omfattas av Natura 2000.
Ändringar, förutom ovan nämnda, som är inom ramen för de utfästelser som gjorts i denna MKB ska anses vara ”verksamhet som
i huvudsak är i överensstämmelse med beslutet”.
Miljöprinciper för byggande och drift
Vid byggande av vägar undviks i möjligaste mån de hänsynsytor
som tagits fram för placering av verk enligt kapitel 4.2 och figur
4.2.3.
Vindkraftverk kommer inte att anläggas inom våtmark av klass
1 och 2 i naturvärdesinventeringen, eller så att sådana våtmarkers
hydrologi påverkas.
Passage med ny väg kommer inte att anläggas inom våtmark
av klass 1 och 2 i naturvärdesinventeringen, eller så att sådana
våtmarkers hydrologi påverkas.
I de fall vägpassager över våtmarker och fuktstråk inte kan undvikas, anläggs ny väg över våtmark med teknik i form av rörbro,
balkbro, geotextil, geogrid, kombigrid och i undantagsfall med
pålning, allt i syfte att åstadkomma bärighet och minimera påverkan på hydrologin.
•
Vägar ska anläggas så att inga andra utpekade naturvärden
skadas (till exempel skogsbolagens avsatta områden, reservat
eller Natura 2000-områden).
Elnätet inom vindkraftparken, från vindkraftverken till transformatorstationerna, kommer i första hand att förläggas som jordkabel och enligt samma miljömässiga principer som vägarna.
•
Vägar ska inte anläggas över våtmarker av klass 1 eller 2 i
naturvärdesinventeringen. Passager över övrig våtmark skall
alltid utföras med minst geogrid/ -textil som skydd så att
markens hydrologiska funktion bibehålls. Samråd ska hållas
med tillsynsmyndighet och andra lösningar (trummor, rörbro
etc.) diskuteras där bolaget under detaljprojekteringen finner
det tillämpligt.
•
Vid planering av vägpassage över naturligt vattendrag ska i
första hand alltid befintlig väg användas.
•
Vägpassager över vattendrag utformas med hänsyn till vattenflöden och vattenlevande organismer så att inte några
vandringshinder skapas. Eventuella arbeten i vattendrags
vattenområde utförs under lågvattenperiod. Hänsyn tas till
lekperioder för fisk
•
Utgångspunkten är att all ny väganläggning liksom förstärkning av befintliga vägar kommer att utföras utan behov av
markavattning, vilket innebär att det inte kommer att vara
aktuellt med någon tillståndspliktig vattenverksamhet. Planering av vägpassage över naturligt vattendrag ska dock alltid
föregås av utredning kring huruvida åtgärden ska bli föremål
för anmälan om vattenverksamhet.
•
Vägpassager i vattenområden ska erosionsskyddas och anslutande vägar utformas så att materialtransport inte kan ske
från omgivande mark direkt ut i vattendrag.
•
Vid passage över våtmarker sker anmälan till tillsynsmyndigheten.
•
Förstärkning av befintlig väg liksom nyanläggning av väg
kommer att ske med sådan hänsyn till naturliga vattendrag att
miljön i dessa inte påverkas genom exempelvis grumling och
vandringshinder. Eventuella nya vägtrummor eller liknande
kommer således att anläggas så att vatten och vattenlevande
djur fritt ska kunna passera med beaktande av att det dimensionerade flödet inte ska påverkas.
•
Markarbeten på befintlig väg liksom vid nyanläggning av väg
i anslutning till vattendrag kommer i första hand att utföras
under torrsäsong för att undvika grumling i nedströms liggande vattendrag.
•
Planering av ny väg över våtmark eller naturligt vattendrag
Bolaget som beställare av entreprenader tar ansvar för att kemikalier, drivmedel och farligt avfall lagras i behållare med sekundärt skydd, vilket skall innehålla hela den lagrade volymen. Avfall
kommer att sorteras enligt de anvisningar som finns i kommunens renhållningsordning. Lagring av avfallet kommer att ske
så att risk för spridning minimeras. Avloppsvatten kommer att
samlas upp i sluten tank, för tömning enligt tillsynsmyndighetens
anvisningar. Dusch och tvättvatten avleds/omhändertas efter
tillsynsmyndighetens godkännande.
Entreprenörers miljöarbete granskas genom riktade miljörevisioner. Under entreprenadtiden kommer entreprenören att informeras om gällande miljötillstånd, bolagets miljöpolicy samt ges
grundläggande genomgång av miljöhänsyn i detta projekt.
Åtaganden generellt
• De anpassningsåtgärder och miljöprinciper som stipuleras i
texterna till denna MKB gäller som åtaganden.
•
Innan byggstart skall bolaget genomföra samråd med tillsynsmyndighet som ska godkänna tänkt vägsträckning.
•
Ledningssträckning ska prövas av Energimarknadsinspektionen inom ramen för koncessionsansökan. Bolaget ska även
genomföra samråd med tillsynsmyndigheten angående tänkt
ledningssträckning.
•
Innan byggstart skall samråd med länsstyrelsens kulturmiljöenhet genomföras, för ett eventuellt beslut om arkeologisk
undersökning.
•
För samtliga åtgärder i och i närheten av vatten kommer att
utredas huruvida anmälan för vattenverksamhet är nödvändig.
Åtaganden vägar
• Vägar skall anläggas så att de i bolagets naturvärdesinventering utpekade områden undviks (såvida inte naturvärdena
har förändrats eller helt försvunnit på grund av till exempel
avverkningar bolaget inte har rådighet över. I dessa fall ska en
syn göras tillsammans med naturvärdesinventerare som har
relevant kompetens samt tillsynsmyndigheten).
•
Innan byggstart skall bolaget i samråd med tillsynsmyndigheten rådgöra om tider, platser och i enskilda fall åtgärder för
anläggningsarbeten för att motverka grumling.
•
Vägar kommer under sommaren vid behov att dammbindas
för att motverka damning.
•
Vid behov anläggs tillfälliga utjämningsbassänger som även
kommer att fungera som infiltrationsplatser och sedimentationsfällor den första tiden efter byggnationen.
Åtaganden uppsamlingsnät 30 kV (kabel och ledning)
Lednings- och kabelnätet på lägre uppsamlingsnivå byggs i
huvudsak längs med vägarna och när detta inte är fallet gäller
följande:
•
•
•
Samråd kommer att hållas med tillsynsmyndigheten om 30
kV-elnätet avviker från vägnätet. Detta är en ändring från
villkor 3 i beslutet för etapp 1. Ändringen motiveras av att
det endast är vid en avvikelse från vägnätet som ett behov av
samråd med tillsynsmyndigheten kan uppstå.
Vid passage av våtmark eller vattendrag skall bolaget utreda
och i samråd med tillsynsmyndighet besluta om teknik för
elanslutning, det vill säga huruvida kabel eller luftledning är
mest lämpligt. I fall där det blir aktuellt att lägga kabel över
våtmark schaktas den ner eller eller anläggs med överfyllning. Metodval sker i samråd med tillsynsmyndigheten. Om
det inte är lampligt att gå genom våtmarken dras kabeln runt
våtmarken.
Om luftledning väljs på någon delsträcka, ska utformningen
följa åtaganden för 130 kV nätet i tillämpliga delar.
Åtaganden uppsamlings- och anslutningsnät 130 kV (ledning)
Redovisad 130 kV-elanslutning hanteras som en följdverksamhet
i ansökan om miljötillstånd enligt 9 kap. miljöbalken och kommer att prövas i koncessionsansökan av Energimarknadsinspektionen i senare skede. Redovisningen av åtaganden i föreliggande
dokument har gjorts för att det ska vara lättare för läsaren att få
en överblick över projektets påverkan som helhet.
•
Kraftledningar inom vindkraftparken och mellan vindkraftparken och stamnätet lokaliseras så att inga bostäder expone-
ras för magnetfält över 0,4 μT.
•
•
styrelsen tar beslut om undersökningens syfte, omfattning och
utförande.
Inom 500 m från lokaler med rikt fågelliv (se figur 4.9.2) vidtas åtgärder efter samråd med tillsynsmyndighet för att öka
ledningarnas synbarhet.
•
De luftledningar som kommer att anläggas samt transformatorerna kommer att utformas så att det inte föreligger risk för
eldöd hos ugglor, rovfåglar eller andra arter.
Inför anläggandet av vindkraftparken ska alla berörda fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar markeras i
terrängen under överinseende av antikvarisk kompetens.
•
Utöver redovisade anpassningsåtgärder utför bolaget ett uppföljningsprogram för flora och fauna i enlighet med villkor i
regeringsbeslutet och i samråd med länsstyrelsen och Piteå
kommun. Programmet är godkänt av länsstyrelsen 2012-0921. Undersökningarna, som bekostas av bolaget, påbörjades
2011 och avser påverkan under byggnads- och anläggningsarbetena och under driften i jämförelse med förhållandena
innan uppförandet.
•
Ett område vid Bastatjärn där större koncentrationer av fladdermöss har observerats kommer att lämnas intakt.
•
Om bon av hotade arter upptäcks under arbetet med uppföljningsprogram kommer kontakt att tas med tillsynsmyndig
•
Ingen tankning och lagring av petroleumprodukter får ske i
direkt anslutning till vattendrag. Förvaring av kemiska produkter, material och drivmedel skall ske så att spill och läckage av farliga ämnen undviks, t.ex. invallat, i dubbelmantlade
kärl, i container eller motsvarande.
•
Elledningar skall anläggas så att ingen påverkan på våtmarker
av klass 1 och 2 i naturvärdesinventeringen görs.
•
Kraftledningsstolpar placeras ovanför strandbrinkarna vid
passage av vattendrag och sjöar för att undvika påverkan på
vattenmiljön.
•
Områden med inventerat höga naturvärden (naturvärdesinventeringens våtmarker kl 1 och 2 samt naturvärdesinventeringens skogsvärden 1 och 2 enligt figur 4.2.3) undantas.
•
Natura 2000 samt Naturreservat undantas.
•
Elnätet skall anläggas så att i denna handling utpekade värdefulla skogliga miljöer (naturvärdesinventeringens skogsvärden
1 och 2 enligt figur 4.2.3) inte påverkas.
•
Elnätet skall anläggas så att värdefulla skogliga miljöer inte
påverkas. Samråd ska hållas med fastighetsägarna och tillsynsmyndighet angående tänkt ledningssträckning.
•
Nya luftledningar anläggs företrädelsevis vintertid på tjälad
mark.
•
Om alternativ Sydväst väljs kommer transformatorstationen
att lokaliseras och utformas så att konsekvenserna för grundvattentillgången minimeras.
Åtaganden rennäring
• Bolaget ska i enlighet med villkor 2 i regeringsbeslutet och i
enlighet med tecknat avtal tillsammans med Östra Kikkejaure
sameby gemensamt verka för att samebyns rennäring i det berörda området ska kunna fortsätta att bedrivas på nuvarande
nivå tillsammans med vindkraftsproduktionen.
Åtaganden övrig natur- och kulturmiljö
• Inför etableringen av vindkraftparken beslutar länsstyrelsen
om det skall det genomföras en särskild arkeologisk utredning
för att ta reda på om det finns ytterligare fornlämningar och
övriga kulturhistoriska lämningar som ännu inte är kända.
Länsstyrelsen beslutar om dess omfattning och utförande.
•
I den mån vindkraftverk byggs inom Semisjaur-Njargs område kompenseras och ersätts samebyn enligt samma principer
som Östra Kikkejaure sameby med syfta att samebyns rennäring i det berörda området ska kunna fortsätta att bedrivas
på nuvarande nivå tillsammans med vindkraftsproduktionen, i
enlighet med villkor 2 i regeringsbeslutet.
•
Vindkraftverk, etableringsytor och vägar skall förläggas med
skyddsavstånd enligt figur 4.2.3 och 4.2.4.
•
•
Vindkraftverk, etableringsytor och vägar skall förläggas med
skyddsavstånd enligt figur 4.2.3 och 4.2.4 till fornlämningar
och övriga kulturhistoriska lämningar. Om en fornlämning
likväl påverkas negativt av arbetsföretaget ska en ansökan om
en arkeologisk undersökning göras hos länsstyrelsen. Läns-
Bolaget utför ett uppföljningsprogram för rennäringen i enlighet med villkor 3 i regeringsbeslutet och upprättar i samråd
med länsstyrelsen och berörda samebyar ett program för och
utför undersökningar av vindkraftsanläggningens påverkan
på rennäringens bedrivande. Undersökningarna bekostas av
bolaget och avser påverkan på rennäringen under byggnads-
ska föregås av inventering av värden varefter samråd om det
planerade utförandet hålls med tillsynsmyndigheten. För passage av naturligt vattendrag ska samrådet särskilt fokusera på
att lägga fast tider för utförandet och lämpliga åtgärder i syfte
att motverka grumling.
153
och anläggningsarbetena samt under driften i jämförelse med
förhållandena innan uppförandet
nisationen för vindkraft, för en reducering av intensitet för
främst högintensiv hinderbelysning. Bolaget kommer även att
hålla sig uppdaterad avseende teknikutveckling för hinderbelysning och övrig teknik som syftar till att reducera störningen från hindermarkeringen.
Åtaganden Övrig mark- och vattenanvändning
• Hindermarkering ska ske i enlighet med Transportstyrelsens
föreskrifter, TSFS 2012:155.
•
•
154
En flyghinderanmälan skickas in till Försvarsmakten senast
fyra veckor innan ett objekt når en höjd av 20 m.
Påverkan på Arvidsjaur flygplats på MSA åtgärdas genom att
den sektor av MSA som berörs höjs från 3100 fot till 3300
fot.
•
Eventuella nödvändiga justeringar av inflygningsvägar görs i
samråd med berörd flygplats.
•
Fortsatt dialog kommer att hållas mellan bolaget och berörda
flygplatser.
•
Bolaget kommer att utföra någon av följande åtgärder avseende radiolänkstråk i syfte att undvika påverkan på dessa: flytta
stråk där konflikt kan uppstå, utesluta placering av verk inom
zoner där konflikt kan uppstå eller ombyggnation av länkstråk
där konflikt kan uppstå.
Kommande sakprövningar och utredningar
Följande sakprövningar kan komma att krävas i detta projekt.
Utöver dessa kan även andra sakprövningar bli aktuella.
•
Ansökan om nätkoncession för linje.
•
Dispens från terrängkörningslagen. För utsättningsarbeten,
geotekniska undersökningar etc.
•
Tillstånd enligt kulturmiljölagen. Om fornlämningar påträffas under markarbeten ska tillstånd enligt Kulturminneslagen
2 kap 12§ sökas hos länsstyrelsen.
•
Bygglov för transformatorstationer. Söks hos aktuell kommun.
•
Tillstånd för uppläggning av fasta ämnen. Uppläggning av
fasta ämnen, under viss tid eller permanent kan bli aktuellt
inom projektet. Massor som uppkommer i detta projekt bedöms vara sådana att de endast ger upphov till ”ringa föroreningsrisk” och klassificeras som C-verksamhet för vilken
anmälan görs till den kommunala nämnden. Tillstånd eller
anmälningsplikt till länsstyrelsen eller kommunen kan föreligga för tillfällig uppläggning av fasta ämnen, så kallad mellanlagring av avfall.
•
Tillstånd för transport av avfall. Om entreprenörer anlitas för
transport av jord och berg till permanent upplag ska dessa ha
tillstånd för transport av avfall eftersom jord och berg finns
med som en avfallskategori i miljöbalken.
Åtaganden människors hälsa och säkerhet
• Gällande riktvärden för buller ska uppfyllas, antingen genom
tillräckligt avstånd mellan vindkraftverk och befintlig bebyggelse, genom att lösa in fastigheter som inte klarar riktvärdet
eller genom att vidta andra åtgärder, till exempel stänga av
verk vid viss vindriktning.
•
Vindkraftverken kommer att förses med avisningsanläggningar för att motverka att isbildning uppstår.
•
Bolaget kommer att arbeta, tillsammans med branschorga•
Dispens för transporter med specialfordon.
•
Kompletterande naturvärdesinventering för aktuella korridorer för kraftledningar utanför område för Etapp 2.
•
Kompletterande kulturmiljöutredning för aktuella korridorer
för kraftledningar utanför område för Etapp 2.
•
Dispens från Artskyddsförordningen.
5 Uppfyllelse av mål
5.1 Nationella och regionala mål
Riksdagen har antagit 16 miljökvalitetsmål. Miljökvalitetsmålen
ska leda vägen för vår strävan att åstadkomma en miljömässigt
hållbar samhällsutveckling. Miljömålen har blivit riktmärken för
allt svenskt miljöarbete, oavsett var och av vem det bedrivs.
Arbetet med de sexton miljökvalitetsmålen vilar på fem grundläggande värden. En miljömässigt hållbar utveckling ska:
•
främja människors hälsa
•
värna biologisk mångfald och andra naturvärden
•
ta tillvara de kulturhistoriska värdena
•
bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga
•
trygga en god hushållning med naturresurserna.
2. Frisk luft
Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och
kulturvärden inte skadas.
6. Säker strålmiljö
Människors hälsa och den biologiska mångfalden skall skyddas
mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön.
3. Bara naturlig försurning
I Norrbotten ska de försurande effekterna av nedfall och markanvändning underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten i tekniskt material eller kulturföremål och byggnader.
7. Ingen övergödning
I Norrbotten ska halterna av gödande ämnen i mark och vatten
inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig
användning av mark och vatten.
4. Giftfri miljö
I Norrbotten ska miljön vara fri från ämnen och metaller som
skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden.
8. Levande sjöar och vattendrag
Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga,
biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras samtidigt som
förutsättningar för friluftsliv värnas.
5. Skyddande ozonskikt
Ozonskiktet skall utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot
skadlig UV-strålning.
Länsstyrelsen i Norrbottens län beslutade den 30 november
2007 om en revidering av delmålen till Norrbottens regionala
miljömål. Revideringen innebär att delmålen som fastställdes
2003 har anpassats till gällande nationella delmål enligt riksdagens beslut 2005.
Miljömål
Berörs av projektet
1. Begränsad klimatpåverkan
Ja
2. Frisk luft
Ja
Ja
Nedan redovisas de sexton miljömålen. I de fall som de nationella målen har bearbetats regionalt anges detta i texten. För varje
miljömål finns nationella och regionala delmål, mer information
om dessa kan läsas på Naturvårdsverkets respektive Länsstyrelsens webbplatser.
4. En giftfri miljö
Ja
Nej
Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s
ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå
som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir
farligt. Målet skall uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt
att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen
säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras.
Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att detta
globala mål kan uppnås.
ja
Ja
Ja
9. Grundvatten av god kvalite
Ja
10. Hav i balans samt levande kust
och skärgård
Nej
11. Myllrande våtmarker
Ja
12. Levande skogar
Ja
13. Ett rikt odlingslandskap
Nej
14. Storslagen fjällmiljö
Nej
15. God bebyggd miljö
Ja
16. Ett rikt växt- och djurliv
Ja
9. Grundvatten av god kvalitet
I Norrbotten ska grundvattnet ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i
sjöar och vattendrag.
10. Hav i balans samt levande kust och skärgård
Bottenviken ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga
och den biologiska mångfalden ska bevaras. Norrbottens kust
och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärde samt natur- och kulturvärden. Nyttjande av hav, kust
och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas.
Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra
störningar.
Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Kulturhistoriska värden med koppling till våtmarker ska
bevaras och stärkas.
*Nationellt miljömål: Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla
våtmarker bevaras för framtiden.
12. Levande skogar
I Norrbottens län ska skogslandskapet förvaltas så att förutsättningarna för alla dess arter förbättras. Skogen ska brukas uthålligt
UPPFYLLELSE AV MÅL
Kapitlet redovisar hur planerad verksamhet förhåller sig till
de nationella och regionala miljömålen. Vidare redovisas
hur miljökvalitetsnormerna påverkas.
155
så att naturvärden, kulturmiljövärden, sociala värden och friluftslivet värnas samt att rennäringens förutsättningar förbättras.
* Nationellt miljömål: Skogens och skogsmarkens värde för
biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska
mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden
värnas.
Det norrbottniska odlingslandskapet ska ha ett aktivt lantbruk
som uthålligt producerar livsmedel och andra biologiska råvaror
av hög kvalitet samtidigt som biologisk mångfald och kulturhistoriska värden bevaras och stärks. Jordbruksmarkens värde för
biologisk produktion ska skyddas.
* Nationellt miljömål: Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska
skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks.
Fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk
mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Natur
och kulturvärden i fjällen ska bevaras och utvecklas så att de är
en resurs för en hållbar utveckling av ett län där människor har
möjlighet att leva och verka.
UPPFYLLELSE AV MÅL
* Nationellt miljömål: Fjällen skall ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Verksamheter i fjällen skall bedrivas med
hänsyn till dess värden och så att en hållbar utveckling främjas.
Särskilt värdefulla områden skall skyddas mot ingrepp och andra
störningar.
156
I Norrbotten ska städer, tätorter och annan bebyggd miljö utgöra
en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional
och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas
på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning
med mark, vatten och andra resurser främjas.
Den biologiska mångfalden skall bevaras och nyttjas på ett
hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas
livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer
skall värnas.
Arter skall kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med
tillräcklig genetisk variation. Människor skall ha tillgång till en
god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som
grund för hälsa, livskvalitet och välfärd.
Av resonemanget för begränsad klimatpåverkan framgår att projektet även i viss mån bidrar till miljömålet ingen övergödning.
Verksamheten berör inte det regionala miljömålet.
Uppfyllelse av miljömålen
Projektet beaktar målet genom de hänsynstaganden som tagits
vid placeringen av de enskilda verken och de skyddsåtgärder som
vidtas vid vägars passage över vattendrag.
Endast nationella mål är formulerade.
Projektet primära syfte är att uppfylla målet genom produktion
av förnybar el. Vindkraftparken tillför förnybar el som kan ersätta
den marginalel som produceras med tillexempel fossila bränslen.
Omställning av delar av fordonsparken till eldrift bedöms medföra en ökad efterfrågan på el. För att uppnå miljömålet måste
den vara producerad från icke fossila bränslen.
2. Frisk luft
Av resonemanget för begränsad klimatpåverkan framgår att projektet även bidrar till miljömålet frisk luft. Platsen för den elproduktion, baserad på fossila bränslen, som ersätts kan ligga såväl i
Sverige som utanför nationens gränser. Det regionala miljömålet
berörs ej.
Av resonemanget för begränsad klimatpåverkan framgår att projektet även i viss mån bidrar till miljömålet bara naturlig försurning. Den planerade vindkraftparken påverkar marginellt det
regionala miljömålet.
4. Giftfri miljö
Verksamheten bidrar indirekt i begränsad omfattning till miljömålet giftfri miljö. Den påverkan som reduceras är den uppkommer till följd av produktion av de fossila bränslen som används
för produktion av el, vilken reduceras genom produktion av
vindkraftsel.
Verksamheten berör inte miljömålet.
Verksamheten bidrar i viss utsträckning till att ersätta el producerad från kärnkraft. Brytning av uran och tillverkning av kärnbränsle samt dess avfallshantering kan ge utsläpp av radioaktiva
ämnen.
9. Grundvatten av god kvalitet
Vid val av alternativ Sydväst för anslutning av Etapp 2 till
stamnätet skyddas den grundvattenförande geologiska bildningen
i anslutning till stamnätet. Därmed kommer projektet att beakta
uppfyllandet av miljömålet. Den hantering av kemikalier och flytande farligt avfall som måste ske, sker med erforderliga skyddsåtgärder som säkrar att påverkan på grundvattnet inte sker.
10. Hav i balans samt levande kust och skärgård
Verksamheten berör inte miljömålet.
Lokaliseringen av de enskilda verken och dragning av vägar har
gjorts så att våtmarker skyddas.
12. Levande skogar
Lokaliseringen av de enskilda verken och dragning av vägar har
gjorts så att värdefulla skogsbiotoper och kulturminnen skyddas.
Projektet berör inte miljömålet.
Projektet berör inte miljömålet.
Genom uppfyllande av vilkoren avseende buller och skuggning
beaktas målet. Uttaget av naturgrus är begränsat i länsmålet med
uttag för användning till betongballast bedöms ända vara förenligt med det övergripande målet. Platsen för etableringen tar hänsyn till bevarandet av kulturhistoriska och estetiska värden.
Projektet har tagit hänsyn till fåglar och värdefulla naturmiljöer
av vikt för växt och djurlivet.
6 Alternativa lokaliseringar, alternativ utformning och nollalternativ
I kapitlet redovisas de obligatoriska momenten vilka för ett
vindkraftsprojekt innebär att en redovisning görs av processen som gjort att just det specifika området och en specifik
layout förordas.
Alternativ anslutande
kraftledning
Anslutande N
Anslutande NV
Anslutande SV
Kraftledningens längd
Ca 8 km
Ca 5 km
Ca 5 km
Natura 2000 och miljökvalitetsnormer
Korsar biflöden till Pite älv. Obetydliga konsekvenser.
Korsar biflöden till Åby älv.
Obetydliga konsekvenser.
Korsar Åby älv. Transformator
vid grundvattenförekomst.
Obetydliga konsekvenser.
Landskapsbild
Skapar barriär, påverkar sambandet mellan värdefulla naturområden och påverkar områdets
orörda karaktär. Stora konsekvenser.
Inom Semisjaur-Njarg samebys
område. Berör inget utpekat
område.
Passerar mellan Dubblabergens
och Nakterbergets naturreservat
och ger viss barriäreffekt.
Skala och linjeföring står i
kontrast till vägens och bebyggelsemiljöernas småskalighet.
Stora konsekvenser.
Kulturmiljö
Inga kända kulturhistoriska lämningar eller strukturer som kan
komma att påverkas
Friluftsliv
Påverkar sambandet mellan
naturreservat. Områdets orörda
karaktär minskar.
4000 år kända bosättningar
mm kantar älvstranden. Spår av
de historiska binäringarna. Helhetsmiljön påverkas negativt
Delvis exponerad från väg.
och intrång i ekopark påverkar
attraktivitet för friluftsliv.
Boendemiljö
Ingen bostad närmare än 200300 m från kraftledning och
ställverk.
Kraftledning och ställverk i när- Ingen påverkan.
heten av bostäder i Dartsel.
Övrig markanvändning
Ingen påverkan.
Ingen påverkan.
Ingen påverkan.
Elektromagnetiska fält
Inga bostäder kommer att exponeras för magnetfält över 0,4 μT
Inga bostäder kommer att
exponeras för magnetfält över
0,4 μT
Inga bostäder kommer att
exponeras för magnetfält över
0,4 μT
Aspekt
Frågan om alternativ lokalisering av vindkraftparken har bedömts
vid regeringens prövning inför tillåtlighetsbeslutet. Den möjlighet som beskrivits att producera motsvarande mängd förnybar
energi på annan plats eller på annat sätt i den tidigare MKB:n
har fler motstående intressen och är därför mindre lämpliga sett
ur ett miljömässigt helhetsperspektiv (utbyggnad av vattenkraft i
två nationalälvarna och två av de sista skogsälvarna.) Frågan om
alternativ lokalisering av vindkraftparken redovisas därför inte
vidare.
6.2 Alternativa stråk för anslutning
till stamnät
Markbygdens vindkraftpark Etapp 2 kommer att anslutas till
stamnätet via ett 400 kV-ställverk. Mellan vindkraftparken och
ställverket byggs en 130 kV-ledning. 130 kV-ledningen redovisas
som en följdverksamhet i denna ansökan till miljöprövningsdelegationen. Miljökonsekvenserna av kraftledningen kommer att
prövas av Energimarknadsinspektionen i en senare koncessionsansökan. Redovisningen i denna MKB av påverkan och åtgärdsförslag har gjorts för att det ska vara lättare för läsaren att få en
överblick över projektets påverkan som helhet.
Alternativa anslutningspunkter längs stamnätets 400 kV-ledning,
och därmed alternativa korridorer för anslutande kraftledning har
sökts utifrån ett. antal kriterier:
•
Möjlighet att anlägga ställverk vid 400 kV-ledningen nära
anslutande 130 kV-ledning, helst inte på mer än 50 meters
avstånd.
•
Nära större väg som klarar tunga transporter.
Rennäring
Naturmiljö
Lokal påverkan på orörd karaktär vid Åbyälven. Bra terrängstöd så att vegetationen längs
älvens stränder kan lämnas
intakt. Måttliga konsekvenser.
Inom Östra Kikkejaure samebys Korridoren korsar uppsamlingsområde. Berör inget utpekat
område och flyttled för Östra
område.
Kikkejaure sameby.
Gör intrång i sydvästra kanten Nära Norrdals naturreservat
av Ekopark Dubblabergen.
men gör inte intrång.
Över Åbyälven med dess kulturhistoriska spår. Påverkan på
värdekärnan i Dartsel är obetydlig.
Lokal påverkan på orörd karaktär vid Åbyälven, viss påverkan
på attraktivitet för friluftsliv.
Figur 6.2.1 Jämförelse mellan de tre studerade alternativen för anslutning av 130 kV-kraftledning till stamnätet.
ALTERNATVA LOKALISERINGAR
6.1 Alternativa lokaliseringar för
vindkraftparken
157
•
Nära till lokalkraft.
•
Markförhållanden som har goda förutsättningar att bära ett
ställverk utan för mycket fyllning eller schaktning.
•
Undvika konflikter med kända skyddade värden
För anslutning av Etapp 2 till stamätet har tre alternativa ledningsstråk identifierats, se jämförande tabell, figur 6.2.1
•
•
ALTERNATVA LOKALISERINGAR
•
158
Anslutande NV. Luftledningen dras i nordvästlig riktning i
huvudsak längs med väg 543 nära Åbyälven med anslutning
till stamnätets 400 kV-ledning i närheten av väg 543. Alternativet passerar genom Ekopark Dubblabergen längs dess
södra kant. Ledningssträcka mellan vindkraftparken och
stamnätet är cirka 5 km.
Anslutande SV. Luftledningen dras i sydvästlig riktning
längs med kommungränsen mellan Piteå och Arvidsjaur
kommuner med anslutning i närheten av Norrdals naturreservat och väg 373. Detta alternativ korsar Åbyälven. Ledningssträcka mellan vindkraftparken och stamnätet är cirka
5 km.
Anslutande N. Luftledningen dras norr om Dubblabergens
naturreservat och Ekopark Dubblabergen, söder om Nakterbergets naturreservat och därefter västerut mot anslutningspunkt till stamnätet i närheten av där väg 552 korsar
stamnätets 400 kV-ledning. Ledningssträcka mellan vindkraftparken och stamnätet är cirka 8 km.
6.3 Alternativ utformning
6.4 Nollalternativ
Parken avgränsas av den begränsningslinje som anges i ansökan.
Parken har optimerats för energiproduktion utifrån de hänsynstaganden som gjorts till andra intressen, bland annat redovisade
i figur 4.2.1. Samtliga nämnda faktorer har påverkat den i MKB
framtagna layouten vilken kommer att förfinas till följd av den
pågående planeringsprocessen.
Nollalternativet har behandlats i det underlag som regeringen
har tagit ställning till, varför frågeställningen kommer att beröra
alternativ utformning av parken inom ramen för de tekniska och
miljömässiga förutsättningar som området ger.
Där bullerpåverkan eller skuggeffekter riskerar att överskrida
vilkoren i tillåtligheten finns tre alternativa åtgärdsscenarior:
Teknisk lösning
Verken stängs tillfälligt av då riktvärdena för skuggpåverkan eller
riktvärdena för buller riskerar att överskridas. Avseende buller
finns även tekniska lösningar då kraftverkets effekt stryps eller
vingarna vinklas om så att mindre buller alstras.
Inlösen
Bostadsfastigheter som riskerar att utsättas för ljudnivåer eller
påverkan av skuggor som överskrider de i tillåtlighetsbeslutet
villkorade kan lösas in efter överenskommelse/dialog med fastighetsägaren.
Uteslutning av vindkraftverk
Enskilda vindkraftverk kan orsaka att bostadsfastigheter riskerar
att utsättas för ljudnivåer eller påverkan av skuggor som överskrider de i tillåtlighetsbeslutet villkorade nivåerna. Dessa vindkraftverk kan uteslutas ur layouten och alltså inte byggas.
Av den MKB som ingivits för projektet som helhet framgår att
nollalternativet skulle kunna vara att producera motsvarande
energimängd på annan plats eller att genom energibesparingar
reducera energibehovet.
Produktion av energi på annan plats, i Sverige eller övriga Europa, skulle kunna ske genom en mix av kärnkraft, kolkondenskraft
och annan vindkraft. Elproduktionen ersätts i detta fall helt eller
delvis av alternativ som bedöms vara miljömässigt sämre genom
utsläpp av bland annat växthusgaser.
Besparingsalternativet innebär investeringar i ny teknik, vilket
innebär energiåtgång vid tillverkningen och i många fall även i
driftsfasen. Besparingsalternativet innebär teknikutveckling och
investeringar av helt andra marknadsaktörer och kan mycket väl
kombineras med en omställning till förnybar energi. Besparingsalternativet bedöms inte stå i motsatsställning till en utbyggnad
av elproduktionen då en ökad efterfrågan på el förväntas.
7 Samråd
Samråd i tidigare skeden
Bolaget har tidigare genomfört samråd enligt 6 kap 4 § miljöbalken för hela projektet Vindkraft i Markbygden i samband med
ansökan om tillåtlighet. Härutöver har bolaget haft kontakter
med referensgrupper representerande områdets byar.
Samråd inför ansökan om tillstånd för Etapp 2
Inför tillståndsansökan hos Miljöprövningsdelegationen för
Etapp 2 har samråd hållits med Länsstyrelsen i Norrbottens län,
Piteå kommun, boende och föreningar i området, allmänhet,
myndigheter, samebyar och organisationer.
Kompletterande samråd gällande 130 kV-ledning
Inför ansökan om koncession för anslutande 130 kV-ledning
till stamnätet har samråd hållits med samtliga samrådsparter för
Etapp 2 samt ägare till fastigheter mellan vindkraftparken och
stamnätet väster om vindkraftparken.
Samrådsmöten med Länsstyrelsen och Piteå kommun
Samrådsmöten med Länsstyrelsen i Norrbottens län har genomförts 15 december 2011 och 9 maj 2012. Samrådsmöten med Piteå kommun har genomförts 7 november 2011, 18 januari 2012,
17 febroari 2012, 9 maj 2012 och 20 november 2012.
Bolaget gick igenom projektet, informerade om projektplanerna
och den fortsatta hanteringen av ärendet och inhämtade information och synpunkter. Fokus har varit att utformningen ska påverka naturvärden i så liten utsträckning som möjligt. Även påverkan
på kulturvärden och landskapsbild har lyfts fram som prioriterade
områden. Förutom värdet i sig i att ha samråd uppfyller även
mötena och kontakterna villkor 4 enligt regeringens beslut om
tillåtlighet.
Utöver detta har ett flertal samråd skett via telefonsamtal och
andra kontaktvägar.
Samrådsmöten med Arvisdsjaur och Älvsby kommuner
Samrådsmöten med Arvidjaurs kommun respektive med Älvsby
kommun har genomförts 19 april 2012. Bolaget gick igenom
projektet, informerade om projektplanerna och den fortsatta han-
teringen av ärendet och inhämtade information och synpunkter.
Fokus var på hur vindkraften kan påverka flyget.
Kompletterande samråd har hållits avseende 130 kV-kraftledning. Ett samrådsmöte genomfördes 12 november 2012 med
Älvsby kommun. Med Arvidsjaurs kommun hölls samrådsmöte
avseende 130 kV-kraftledning 8 november.
Samråd med allmänheten
Ett öppet samrådsmöte med allmänheten hölls den 18 april 2012
i Koler. Mötet annonserades den 28 mars 2012 och den 14 april
2012 i NSD, Norrbottenskuriren och Piteå-Tidningen.
Inbjudan till boende och till föreningar i området med information om projektet skickades den 28 mars 2012.
Samrådsunderlag lades ut på bolagets hemsida den 3 april 2012.
Samrådsmöte med boende och fritidshusägare i området hölls
den 29 november 2011 i Pite Långträsk.
Allmänhet, myndigheter, samebyar, länsstyrelser, organisationer
och andra intresserade hade under samrådet möjlighet att lämna
synpunkter i första hand fram till och med 16 maj 2012.
Samrådsmöten med samebyarna
Samrådsmöten har hållits med Östra Kikkejaur sameby samt
Semisjaur-Njarg sameby i Arvidsjaur den 23 maj 2012. Utöver
detta har kontakter skett under utredningstiden.
Samrådsmöten med Naturvårdsverket
Samrådsmöte har hållits med Naturvårdsverket den 16 oktober
2012 i Stockholm. Bolaget gick igenom projektet, informerade
om projektplanerna och den fortsatta hanteringen av ärendet och
inhämtade synpunkter.
Samråd med övriga myndigheter
Samråd med andra myndigheter såsom Transportstyrelsen,
Trafikverket, Riksantikvarieämbetet, Skogsstyrelsen, SGU, Energimyndigheten har skett. Bolaget har redovisat övergripande
layout och viktiga frågeställningar för respektive myndighet och
synpunkter har erhållits.
Övriga samråd
Samrådsunderlag har skickats ut till en rad övriga organisationer
och företag, till exempel Sveaskog, Sveriges Naturskyddsförening,
Sveriges Ornitologiska förening, Telia Sonera, Arvidsjaurs flygplats med flera och synpunkter har inkommit till bolaget. I vissa
fall har även telefon och/eller mailkontakter förekommit.
Övriga kontakter
Informella kontakter för att inhämta information har löpande
hållits med lokalbefolkningen och många andra som har kunskaper om området, bl.a. byaföreningar, ornitologer, jägare, naturkännare och samebyar. Vid dessa tillfällen har också uppdateringar
om projektet kunnat ges. Fortlöpande har kontakt hållits med
organisationer och privatpersoner via telefonsamtal och andra
kontaktvägar.
Bolagets nyhetsbrev
Nyhetsbrev med ny information rörande företagets projekt har
regelbundet presenterats på bolagets hemsida (www.svevind.se).
Intresserade har kunnat anmäla sig till bolagets nyhetsbrev och få
det utskickat till sig.
Bolagets hemsida
Samrådsunderlaget har funnits tillgängliga för nerladdning från
bolagets hemsida (www.svevind.se) under ”Våra projekt” sedan 3
april 2012.
Kontakter med försvaret
Bolaget har haft löpande kontakt med försvarsmakten och samråd har skett blan annat genom att förslag till layout har stämts
av. Samråd kommer fortlöpande att hållas med försvarsmakten.
Samrådsmöte med Arvidsjaur flygplatsr
Samrådsmöte med Arvidjaur flygplats har genomförts den 8 november 2012 och den 20 augusti 2013. Syftet med mötena var att
nå en samsyn kring de konsekvenser verksamheten kan medföra
för Arvidsjaur flygplats samt vilka åtgärder som ska vidtas.
SAMRÅD
Markbygden Vind AB är angelägna att uppnå en öppen planeringsprocess och att uppnå delaktighet med berörda människor,
myndigheter och organisationer. En komplett samrådsredogörelse
finns bifogad tillståndsansökan.
159
8 Referenser
Webbsidor och GIS-underlag
Muntliga
Skriftliga
Länsstyrelsen i Norrbottens län GIS-underlag på: http://
www.gis.lst.se/
Martin Green, forskare vid Lunds universitet, ekologiska institutionen, angående rollen som projektledare för Vindvals pågående
forskningsprojekt ”Fåglar och vindkraft i skogsmiljö”.
Centrum för biologisk mångfald, 2013. Trafikbuller i värdefulla
naturmiljöer II - slutrapport.
Länsstyrelesn i norrbottens län: www.bd.lst.se
Regeringskansliet: www.regeringen.se
Skogsstyrelsen: www.svo.se
Riksantikvarieämbetet: www.raa.se
Naturvårdsverket: www.naturvardsverket.se
Boverket: www.boverket.se
Piteå kommun: www.pitea.se
Husera: http://195.196.144.69/piteinter/husera/
Svensk vindenergi: www.svenskvindenergi.org
Svensk energi: www.svenskenergi.se
Vindlov: www.vindlov.se
Trafikverket: www.trafikverket.se
www.artportalen.se
Regionalt kulturmiljöprogram för Norrbottens län. Länsstyrelsens hemsida:http://www.lansstyrelsen.se/norrbotten/Sv/
om-lansstyrelsen/om-lanet/kulturmiljo/kulturmiljoprogrammet/
Pages/default.aspx
http://www.fmis.raa.se
Generalstabskartan från år 1900, aktnr Piteå J242-44-1
Generalstabskartan från år 1859-78 aktnr J122-31-1
REFERENSER
Naturvårdsverket. 2011. Fåglar och vindkraft i skogsmiljö. www.
naturvardsverket.se. 2011 april 27.
160
Naturvårdsverket, Art- och naturtypsvisa vägledningar. och Vägledning för arter i art- och habitatdirektivet. http://www.naturvardsverket.se/Start/Naturvard/Skydd-av-natur/Natura-2000/
Vagledning/
Tim Hipkiss, forskare på SLU, angående rollen som projektledare
för de pågående forskningsprojektet ”Effekter av vindkraftsetablering på kungsörnens biotopval och häckningsframgång”.
Länsstyrelsen i Norrbottens län,1993. Vårt hävdade Norrbotten.
Bevarandeprogram för odlingslandskapet, Länsstyrelsen i Norrbottens län.
Daniel Bengtsson, vindkraftssamordnare för SOF, Sveriges ornitologiska förening. Angående fåglar och vindkraft.
Länsstyrelsen i Norrbottens län, 1998. Norrbottens synliga historia. Norrbottens kulturmiljöprogram, Länsstyrelsen i Norrbottens
län
Peder Ljungkvist, kommunekolog Piteå kommun. Angående
förekomst av kända tjäderspel i området.
Länsstyrelsen i Norrbottens län, 2010. Norrbottens kulturmiljöprogram 2010-2020.
Håkan Harnesk inventerare av förekomst av örn i Markbygden,
samt Bert-Ove Lindström, ansvarig för Norrbottens örngrupp.
Samråd angående observationer av andra arter under inventering
av örnförekomst 2008-2011.
Länsstyrelsen i Norrbottens län, 2007. Norrbottens Miljömål
2007, reviderade delmål Naturvårdsverket (2004). Naturvårdsverket allmänna råd om buller från byggplatser, NFS 2004:15.
Kjell Sjöberg, professor i viltekologi, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Samråd angående vindkraft och påverkan på tjäderpopulationer.
Länsstyrelsen i Norrbottens län, 2005. Broarna i Norrbottens län
Inventering av kulturhistoriskt värdefulla vägbroar.
Länsstyrelsen i Norrbottens och Västerbottens län och Vägverket,
2001. Värdefulla vägmiljöer
Länsstyrelsen Västerbotten, 2010. Vindbruk och örn i västerbottens län - förslag till strategi. Meddelande 8 2010.
Länsstyrelsen i Norrbotten, Bevarandeplan Natura 2000, Åbyälven SE0820433
Länsstyrelsen i Norrbotten, Bevarandeplan Natura 2000, Piteälven SE0820434.
Länsstyrelsen i Norrbotten, Bevarandeplan Natura 2000, Byskeälven SE0820432.
Länsstyrelsen i Norrbotten, 2000 och 2003, protokoll från fältinventering av våtmarker av VMI klass 1 - Bäckmyran, Hjällmyran
och Stavamyran.
Piteå kommun (opubl.). Örnar och vindkraft i Piteå kommun.
Piteå Museum 2011. Piteå museum. Årsbok 2011.
Martin Green, forskare vid Lunds universitet - http://windren.se/
WW2011/35_LundUniv_Green_Birds_Swedish.pdf
Piteå Museum 2010. Markbygden från skogsbygd till industrilandskap – landskap, bebyggelse och livsmiljö.
SGU, Sveriges geologiska undersökningar. Kartgeneratorn:
http://maps2.sgu.se/kartgenerator
Husera. Piteå kommuns kulturmiljöprogram (www.pitea.se).
Regeringens beslut om tillåtlighet 2010-03-04.
Riksantikvarieämbetet, 2000. Kultur och vindkraft, ISBN 917209-175-4.
striprojekt inom förnyelsebar energi. Miljökonsekvensbeskrivning
2008-05-26.
Vägverket 2001. Värdefulla vägmiljöer i Norrbottens och Västerbottens län. Publikation 2001:22.
Boverkets vindkraftshandbok, 2009
Svevind AB 2009. Inventering och bedömning av naturvärden
för Markbygden Etapp 1. (Enetjärn Natur AB, rapport 2010-0303, reviderad 2011-04-05)
Naturvårdsverket, Vindval, 2011. Vindkraftens effekter på fåglar
och fladdermöss. En syntesrapport. Rapport 6467, november
2011.
Svevind AB 2010. Markbygdens Vindkraftpark, etapp1. Miljökonsekvensbeskrivning, MKB - fördjupning och komplettering
2010-11-25, rev 2011-05-10.
Naturvårdsverket, 2012. Rapport 6497, Vindkraftens påverkan på
människors intressen.
Svevind AB 2011. Inventering och bedömning av naturvärden
för Markbygden Etapp 2. (Enetjärn Natur AB, rapport 2011-1125)
Collinder et al, 2011. Trafikbuller i värdefulla naturmiljöer – en
metod för att identifiera konfliktpunkter. TriEkol.
Jacobsen, K.-O. 2009 (red.). Nordisk kongeørnsymposium.
Tromsø 25.- 28. september 2008 - NINA Rapport 442. 64s.
Widemo, F. 2007. Vindkraftens inverkan på fågelpopulationer –
kunskap, kunskapsbehov och förslag till åtgärder. Utredning på
uppdrag av Sveriges ornitologiska förening.
Pettersson, J. 2011. Små- och sjöfåglars nattflyttning vid Utgrundens havsbaserade vindkraftpark – en studie med radar i Södra
Kalmarsund. Rapport 6413, Vindval, Naturvårdsverket.
Svensson, S., Svensson, M. & Tjernberg. M. 1999. Svensk Fågelatlas. Stockholm.
Hedman, Sven-Donald 2003. Boplatser och offerplatser. Ekonomisk strategi och boplatsmönter bland skogssamer 700-1600 AD.
Studia Achaeologica Universitatis Umensis 17.
Landskapsarkeologerna 2011. Särskild arkeologisk utredning Pite
kronopark 1:57, Stoheden 1:7, Björkheden 1:2, Kolerträsk 1: &
1:14, Björkliden 1:3 & 1:15 mfl. Preliminär rapport 2011-07-07.
Sveriges ornitologiska förening, SOF, 2012. Rekommendationer för planering och handläggning av vindkraft för att undvika
negativ påverkan på fåglar (utkast).
Svevind AB, 2008. Protokoll från fågelinventering av våtmarker
av VMI klass 1. - Bäckmyran, Hjällmyran och Stavamyran (Enetjärn Natur AB)
Svevind AB 2008. Vindkraftprojektet Markbygden inom Östra
Kikkejaure sameby. Analys av socio-ekonomiska konsekvenser för
samebyn. 2008-07-07.
Svevind AB 2008. Vindkraft i Markbygden - ett regionalt indu-
Svevind AB, Årsrapport 2011, Vindkraft i Markbygden. Uppföljningsprogram för fauna och flora. (Enetjärn Natur AB, rapport
2012-03-16)
Svevind AB, 2008-2011. Protokoll och sammanställning från
örninventering 2008-2011.
Svevind AB, 2011. Fladdermusinventering Markbygden (Noctula, rapport 2011-11-07)
Svevind AB, 2012. Naturvärdesinventering av Storbäcken och
Rudtjärnsbäcken 2012 (Hushållningssällskapet Rådgivning Nord
AB, rapport 2012-09-20).
Svevind AB, 2012. Kompletterande naturvärdesinventering, Flottakammen (Enetjärn Natur AB, 2012-10-01).
Svevind AB, 2012. Kompletterande arthabitatinventering, Fladdermushabitat vid Bastatjärnen (Enetjärn Natur AB, 2012-1210).
Svevind AB, 2013. Linjetaxering samt inventering av våtmarksfåglar (Enetjärn Natur AB, 2013-02-13).
Svevind AB, 2013. Bullerberäkning (Tyréns AB, 2013-01-29).
Svevind AB, 2012: fågelinventering (linjetaxering och revirkartering) av skog och våtmarker Etapp 2
Svevind AB, Årsrapport 2012 av Uppföljningsprogram för fauna
och flora för Markbygden.
Svevind AB, 2013: Inventering av ugglor i Markbygden (del i
Uppföljningsprogrammet för fauna och flora)
Svevind AB, 2013: Inventering av kungsörn i Markbygden (del i
Uppföljningsprogrammet för fauna och flora)
Svevind AB, 2013: Inventering av kungsörn vid två boplatser i
Markbygden (del i Uppföljningsprogrammet för fauna och flora)
Svevind AB, 2013: fladdermusuppföljning Etapp 1
REFERENSER
Helldin mfl, 2012. Vindkraftens effekter på landlevande däggdjur
– en syntesrapport Naturvårdsverket rapport 6499.
LFV:s flyghinderanalys avseende planerat uppförande av vindkraftverk, Markbygden etapp 2 Piteå kommun, 2013-07-01.
161

Markbygdens Vindkraftpark, Etapp 2

Transcription

Similar documents

Mobil dokumentation - Nya arbetssätt med många vinster

Cykla/Götakanal

Samrådsunderlag (PDF)

KROKVIKSBERGETS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING

Nu är etapp 1, 22 garageandelar på Ilanda Industriområde ute till

Så var det dags igen

Ladda ner nyheten som PDF

Nummer 1 - Norisol