här - Statkraft Södra Vindkraft AB

Transcription

Uppdragsnr: 10192858
1 (10)
PROTOKOLL
Fört vid samråd med allmänheten, vindpark Tribbhult i
Västerviks kommun, Kalmar län
Tid
2014-05-13, kl. 16.00-20.00
Plats
Hjorteds församlingshem
Närvarande Jonas Nordanstig
Statkraft Södra Vindkraft AB
JoN
Jakob Norström
JN
Malin Híllström
MH
Pierre Ståhl
PS
Marie Håkansson
MH
Ola Trulsson
WSP Sverige AB
OT
Bengt Simonsson
WSP Sverige AB
BS
Åsa Lindbom
WSP Sverige AB
ÅL
Ca 70 besökare
Bifogas samrådsredogörelse
\\ser01col1se\Common Projects\3902\10192858 - Vindpark
Tribbhult\3_Dokument\33_Samråd\Samråd allmänhet och särskilt berörda\Protokoll\Pkl
samråd allmänhet SSVkAB Th 140513.docx
Mall: Protokoll - 2003.dot ver 1.0
1
Sammanfattning av samrådets genomförande
Samrådet genomfördes i form av en posterutställning av karaktären öppet hus i kombination med en muntlig presentation. Totalt uppskattades samrådet ha haft ca 70 besökare.
Statkraft Södra Vindkraft AB (Bolaget) hade under kvällen sju representanter på plats
för att svara på frågor från besökare, varav tre representanter från konsultbolaget WSP
Sverige AB (WSP). WSP är ett oberoende konsultbolag som på uppdrag av Bolaget deltagit i samråden. Vidare har WSP fått i uppdrag att upprätta kommande miljökonsekvensbeskrivning (MKB) samt övriga ansökningshandlingarna inför inlämnande av tillståndsansökan.
I entrén hälsades besökarna välkomna, kunde fylla i närvarolista och ta del av informationsbroschyrer. Under samrådet hölls en ljuddemonstration av BS, akustiker från WSP.
Syftet med ljuddemonstrationen var att ge besökarna en bild av hur ljudet från ett vindkraftverk uppfattas vid 40 dB(A). BS svarade även på generella frågor gällande ljud och
ljud från vindkraft. En muntlig presentation inklusive frågestund hölls mellan kl. 18.00–
19.00. Under kvällen bjöd Bolaget på kaffe och smörgås.
WSP Environmental
Box 13033
402 51 Göteborg
Besök: Ullevigatan 19
Tel: +46 10 7225000
Fax: +46 10 7227420
WSP Sverige AB
Org nr: 556057-4880
Styrelsens säte: Stockholm
www.wspgroup.se
2
2 (10)
Minnesanteckningar från muntlig presentation
JoN, projektledare för vindpark Tribbhult, inledde den muntliga presentationen med att
hälsa besökarna välkomna och gick igenom praktisk information om samrådets genomförande. Representanter från Bolaget och WSP presenterade sig. Närvarolistan var frivillig att fylla i men Bolaget önskade att så många som möjligt skrev upp sig för att
kunna sammanställa en så korrekt redovisning av samrådet som möjligt.
JN, Bolagets VD, presenterade företaget. Statkraft Södra Vindkraft AB är ett samarbete
mellan Statkraft och Södra Skogsägarna. Statkraft är ett norskägt energibolag som driver projekt med affärsidén förnybar energi. Bolaget driver främst elproduktionsanläggningar kopplade till vattenkraft och vindkraft (såväl landbaserad som havsbaserad vindkraft). Bolagets huvudmarknad är i Norge, men har sedan 2003 varit etablerade i Sverige och har ca 3 500 anställda. I Sverige driver Statkraft 55 vattenkraftverk från Lagan
till Skellefte älv och är Sveriges fjärde största elproducent. Utöver elproduktion bedriver Statkraft även energihandel och har en mindre andel fjärrvärme.
JoN presenterade aktuellt projekt; vindpark Tribbhult. Bolaget avser söka tillstånd för
upp till 36 vindkraftverk i storleksklassen 2,5-4 MW. Verkens totalhöjd kommer att bli
mellan 180-220 meter. En vindpark i denna dimension förväntas producera ca 250-300
GWh/år, vilket motsvarar omkring 2/3 av elförbrukningen i Västerviks kommun. Området som utreds för vindkraftetableringen är ca 4 000 ha, fördelat på etableringsytor,
vägområden och undantagen mark. Etableringsytor är ytor inom utredningsområdet där
vindkraftverken anses vara lämpliga att placera med minsta möjliga intrång i naturmiljön och övriga värden. Vägområden är ytor inom utredningsområden som har undantagits verksplaceringar men där vägar och andra hårdgjorda ytor bedöms vara möjliga att
etablera. Undantagen mark är mark med värden som inte anses vara lämpliga för vare
sig verksplaceringar eller vägar/övriga hårdgjorda ytor. Arbetet med att identifiera och
klassificera utredningsområdet är en kontinuerlig process och fortgår under projekteringen. På samrådet visades en ögonblicksbild av utredningsområdets status, där ca 40
procent av utredningsområdets totala yta har undantagits från exploatering med hänsyn
till värden och intressekonflikter.
Utredningsområdet ägs av privata markägare samt av Sveaskog. Området består av en
kuperad terräng med mycket berg i dagen och småsjöar och domineras av skogsbruk.
Utifrån vad som idag är känt har området en normal förekomst av värdefulla biotoper
m.m. Del av området är även utpekat riksintresse för vindbruk.
MH presenterade tillståndsprocessen och var i processens steg som projektet befinner
sig. Vindkraftprojekt av aktuell storlek prövas enligt miljöbalken och följer en fastlagd
process. MH förklarar att projektet befinner sig i startskedet och att syftet med samrådet
är att samla information att ta med sig i vidare projekteringsprocess. Samrådet är första
möjligheten för allmänheten att lämna synpunkter på projektet direkt till Bolaget för att
Bolaget i fortsatt projektutveckling ska kunna arbeta in dessa. Utredningar och bedömningar av vindparkens påverkan på omgivningen genomförs, en MKB och ansökningshandlingarna upprättas och därefter lämnas en samlad ansökan in till länsstyrelsens miljöprövningsdelegation (MPD). Oftast åläggs Bolaget att komplettera ansökan med information som länsstyrelsen anser saknas. När kompletterande information har skickats
in skickar länsstyrelsen ut ansökningshandlingarna på remiss. I detta skede ska kommunen avge sin tillstyrkan enligt miljöbalken. Om inte kommunen tillstyrker projektet
kommer ansökan att avslås av MPD. När ansökningshandlingarna skickas ut på remiss
3 (10)
finns ytterligare en möjlighet för allmänheten att skicka in synpunkter på projektet, i
detta skede direkt till länsstyrelsen. Efter att ansökan har kungjorts kan MPD göra miljöprövningen och fatta beslut i ärendet. MPD:s beslut går att överklaga till Mark- och
miljödomstolen (MMD). MMD:s beslut går i sin tur att överklaga till Mark- och miljööverdomstolen (MÖD).
Verksamheten regleras av villkor i tillståndsbeslutet. Där kommer det att anges var
verksamheten får vara lokaliserad och vilken typ av verksamhet som får bedrivas. Vidare regleras förhållanden genom allmänna och särskilda villkor (t.ex. villkor som reglerar ljud, ekonomisk säkerhet, kontrollprogram etc.). MH förklarade vidare att Bolaget i aktuellt fall arbetar med en flexibel layout och att det i ansökan kommer att föreslås ett villkor som anger att slutlig parklayout ska godkännas av tillsynsmyndigheten (i
aktuellt fall Västerviks kommun). Vidare förklarade MH att ett kontrollprogram kommer att upprättas för att påvisa hur Bolaget ska uppfylla villkoren som anges i tillståndet. Uppföljningen av verksamheten styrs i hög grad av kontrollprogrammet som riktar
sig till de villkor som tillståndet anger. Kontrollprogrammet kan t.ex. innehålla ljudmätningar för att säkerställa att ljudkraven innehålls. All tillståndspliktig verksamhet
enligt 9 kap. MB omfattas av kravet om miljörapportering som också innebär att verksamheten kontrolleras gentemot miljöbalkens regler.
OT tog över och berättade om den planerade ansökan och kommande arbete med MKB.
Ansökan kommer inte specificera placeringarna till en särskild koordinat utan hänvisas
till ett område. Detta är ett vanligt tillvägagångssätt i branschen p.g.a. att tillståndsprocessen i de allra flesta fall är långdragna och att teknikutvecklingen fortgår i hög takt.
Att vid inlämnande av ansökan specificera koordinat skulle innebära att man inte kan
säkerställa att området nyttjas så optimalt som möjligt. Arbetet med att hitta optimala
placeringar har påbörjats och fortgår under vidare projekteringsprocess. Var vindkraftverken kan placeras beror på många olika parametrar bl.a. beroende av vindanalys,
kommunens vindbruksplan, ljud- och skuggutbredning, natur-, kultur- och friluftsvärden samt övriga intressen (t.ex. utifrån information som framkommer under samrådet).
Den parklayout som presenteras och konsekvensbedöms i MKB kommer vara ett värsta
fall-scenario i enlighet med vad miljöbalken föreskriver.
Samråd hålls med Försvarsmakten, luftfarten, radiolänkoperatörer m.fl. för att utreda
eventuella hinder inom utredningsområdet. Samråd har också genomförts med länsstyrelsen och kommunen samt med angränsade kommun, i detta fall Oskarshamns kommun. Till föreliggande samråd med allmänhet och närboende har en inbjudan per post
skickats till fastighetsägare och mantalsskrivna inom 2 km från utredningsområdets
gräns (ca 370 st.). Vidare har inbjudan skett via annons i lokalpress. Ett skriftligt samråd hålls med ca 50 myndigheter, organisationer och föreningar som skulle kunna vara
verksamma i närområdet.
Alla synpunkter som framkommer under samrådet sammanställs i en samrådsredogörelse som bifogas MKB:n. Huvudsyftet med samråden är att identifiera eventuella intressekonflikter och klarlägga vad som bör ingå i MKB:n. OT betonade att det är därför
viktigt att synpunkter inkommer skriftligen.
OT presenterade tidplan för vidare projekteringsarbete. Vindmätning påbörjades i april
2014 och kommer att pågå hela 2015. Samråd med kommun och länsstyrelse hölls i
mars 2014. MKB och ansökningshandlingarna beräknas vara klara i oktober 2014. Ansökan är planerad att lämnas in i november 2014. Ett beslut från MPD förväntas kunna
fås i Q4 2015.
OT redogjorde för planerade utredningar inom ramen för MKB-arbetet:
4 (10)
·
Förstudie naturvärden, fåglar och fladdermöss, har genomförts under februari 2014.
·
Kompletterande inventering av havsörn, har genomförts under februari-mars 2014.
·
Inventering av skogshöns, pågår under april-maj 2014.
·
Inventering fladdermöss yngelperiod, kommer att genomföras i juli 2014.
·
Inventering naturvärden/biotoper, kommer att genomföras i juni-augusti 2014.
·
Inventering fladdermöss flyttsträck, kommer att genomföras i augusti-september 2014.
·
Arkeologisk utredning, pågår under mars-juli 2014.
·
Landskapsanalys, pågår under februari-september 2014.
·
Ljudberäkningar inkl. beräkningar av lågfrekvent ljud, kommer att genomföras i september-oktober 2014.
·
Skuggberäkningar, kommer att genomföras under september-oktober 2014.
·
Etableringsanalys och layout till MKB, kommer att genomföras under septemberoktober 2014.
BS redogjorde för riktlinjerna för ljud från vindkraft. I huvudsak är det kravet på 40
dB(A) som gäller i tillståndet och det innebär att vindkraftverken hamnar på upp emot 1
km eller längre från bostäder vid större vindkraftetableringar. Vid mindre etableringar
kan avståndet till bostäder bli mindre. Lågfrekvent ljud har inte ansetts vara ett problem.
Folkhälsomyndigheten har fastställt riktlinjer för lågfrekvent ljud inomhus som måste
följas.
Den muntliga presentationen avslutades ca 45 minuter efter planerat slut (19.45 istället
för 19.00) då det framkom många frågor, se avsnitt 3. Representanter från Bolaget och
WSP fanns därefter på plats till ca 20.30 för att svara på fler frågor. Då många intressanta frågor och synpunkter lyftes under kvällen uppmanas besökarna att skicka in
dessa skriftligt.
3
Frågor som uppkom under den muntliga presentationen
Frågor/synpunkter om utredningsområdet och parklayout
·
I nuläget vet ni alltså inte hur många verk som kommer att byggas. Måste inte antalet
verk preciseras närmare i ansökan?
Det går inte att i dagsläget säga exakt hur många verk som kommer att byggas eller hur
många vi kommer att söka för. Som det ser ut just nu kommer vi att söka för maximalt
36 verk. Men den informationen som framkommer nu under samrådsprocessen kan innebär att antalet verk reduceras. Vi kommer dock inte att kunna ansöka för fler eller
högre verk än det som presenteras nu på samrådet.
·
Varför planeras så många verk?
Det är ett ganska stort antal men också ett ganska stort utredningsområde. Det är så
många verk som vi bedömer att området kan inrymma och som nyttjar vindenergin optimalt.
·
Om man har en flexibel placering så går det inte heller säga vad vägarna går.
5 (10)
Nej, i nuläget går det inte att säga i detalj hur vägdragningarna kommer att se ut. Men vi
har god kännedom om hur vägarna i området kan se ut. Det finns idag en befintlig väg
som går genom området idag och som är av god kvalitet. Den har i princip den bredd
som krävs för transporterna men kan komma att behöva förstärkas på sina håll och skogen närmast vägen kan komma att avverkas. Kabelschaktet som är planerad att löpa
bredvid vägen.
Vi kommer sannolikt att nyttja en infartsväg, men varje verksplacering kräver sedan en
tillfartsväg som ansluter.
·
Placeras verken tre och tre?
Nej, det finns inga sådana geometriska regler. Vi optimerar parken för att hitta den mest
energieffektiva layouten.
·
Runt hus har ni bara beräknat ett hänsynsavstånd om 500 meter, varför?
Oavsett vilken buffertzon vi har satt kring hus i nuläget så kommer ljudkravet att vara
styrande. Om 40 dB(A) ska kunna innehållas vid bostäder blir avståndet mellan bostäder och vindkraftverk i de allra flesta fall mycket längre, upp emot en kilometer eller
mer.
·
Kommer det att dras nya kraftledningar?
Ansökan omfattar vindparkens interna nät (s.k. IKN) fram till anslutningspunkt till
överliggande elnät. I dagsläget dras IKN med markkabel.
·
Var kommer huvudkabeln grävas ned? Hur löper denna?
Huvudkabeln är planerad att grävas ned i väggrenen så långt som möjligt. Vi samlar
ihop nätet från varje verk och samlar till en punkt.
·
Var ska vindparken anslutas någonstans?
Preliminärt finns en punkt som E.ON har anvisat som ligger i anslutning till den 130
kV-ledningen som löper strax öster om utredningsområdet.
Frågor/synpunkter om ljud
·
Det är skillnad på människor som bor i en stad och som bor på landet. Folk som bor på
landet har valt att bo i tystnad.
·
Vetenskapen säger idag att man ska ha minst 2 km mellan vindkraftverk och bostäder
(enligt ny rapport från 14/4). Vindkraftverken kommer att kunna höras upp till en mil
vid vissa väderlekar.
·
I Danmark bor människor så nära vindkraftverk att människokroppen har reagerat på
ljud som inte hörs (lågfrekvent ljud).
Socialstyrelsen, numera Folkhälsomyndigheten, har upprättat riktlinjer för hur mycket lågfrekvent ljud (från olika typer av verksamheter) som får förekomma inomhus (Folkhälsomyndighetens allmänna råd (FoHMFS 2014:13) om buller inomhus). En beräkning av lågfrekvent ljud
kommer att göras då slutlig parklayout är satt för att säkerställa att folkhälsomyndighetens riktlinjer följs.
·
Eftersom Folkhälsomyndighetens riktlinjer gäller ett inomhusvärde, betyder det då att
man inte kan öppna fönstret och måste enbart hålla sig inomhus för att inte drabbas av
”turbinsjukan”?
6 (10)
Om riktvärdena innehålls så ska inte lågfrekvent ljud orsaka några problem. Viktigt att
hålla i åtanken är också att lågfrekvent ljud uppkommer från alla möjliga olika typer av
verksamheter och anordningar, även inomhus (t.ex. fläktsystem). Vad gäller lågfrekvent
ljud utomhus så är det väldigt många olika parametrar som spelar in, varför Folkhälsomyndighetens riktlinjer avser inomhusvärden.
·
Om ”turbinsjukan” i framtiden skulle klassas som en erkänd sjukdom/funktionsnedsättning – stängs vindkraftverken av då?
Om vi blir ålagda av tillsynsmyndigheten att stänga av vindkraftverken så måste vi följa
det.
·
Om det skulle visa sig att vindkraftverken överskrider ljudkraven efter byggnation, vad
händer då?
Om ljudet överskrider de krav som ställs så har vi självklart ett problem och då måste vi
utreda varför det låter mer än förväntat och åtgärda problemet.
·
Om det finns människor som påverkas negativt av vindkraftverken (t.ex. av migrän och
öronsus), kommer ni att sänka ljudnivån på verken då?
Oavsett vad för problem som uppstår så är vi skyldiga att utreda vad det beror på. Och
om det visar sig att ljudkraven inte uppfylls så måste vi åtgärda detta. En möjlig lösning
kan då vara att ställa ned verket i varvantal för att erhålla en lägre ljudnivå.
·
Om 40 dB(A) hålls men människor mår dåligt ändå – hur löser ni det?
Om du mår dåligt av verksamheten så måste du kontakta tillsynsmyndigheten som i sin
tur ålägger verksamhetsutövaren att kontrollera om något avviker från normen.
·
Ljudet kan påverkas t.ex. av vattenytor och väderlek – tittar ni något på detta?
Inför det att vi tar tillståndet i anspråk måste tillsynsmyndigheten tillstyrka slutlig parklayout och vi måste påvisa att riktlinjer uppfylls, däribland ljud. Ljudberäkningar kommer att genomföras där samtliga parametrar tas i beaktande.
·
Ni har redan haft samråd med länsstyrelsen, har de sagt något om problemet med ljud
och ljudets spridning?
Nej, det har inte ingått i detalj. Samrådets syfte är snarare att vi ska få input från länsstyrelsen vad vi ska utreda i vidare projektering.
Frågor/synpunkter kopplade till den tekniska beskrivningen,
miljökonsekvensbeskrivningen och utredningar
·
Görs utredningar t.ex. avseende naturmiljö och fåglar av Statkraft själva?
Nej, alla utredningar inkl. MKB görs av oberoende konsulter.
·
Vad händer med fundamenten efter avslutad drift? Det är stora mängder betong som
måste hanteras. När tas fundamenten bort? Är det markägaren som ansvarar för fundamenten efter avslutad drift?
Generellt finns två typer av fundament; gravitationsfundament och bergfundament, och
dessa har olika storlekar. I tillståndsansökan kommer vi att beskriva vad vi avser att
göra efter avslutad drift. Praxis idag är att man ev. tar bort toppdelen av fundamentet
och sedan täcker över det. I dagsläget anses minst miljöskada uppkomma genom att
lämna kvar dem i marken. I tillståndet finns det ett villkor som anger att man inför avvecklingen ska inge en redogörelse för hur avvecklingen ska ske för godkännande av
7 (10)
tillsynsmyndigheten. Det kan ha tillkommit ny teknik vid det tillfället för avveckling
som säger något annat och då får vi ta ställning till det. Det är vi som verksamhetsutövare som ansvarar för fundamenten och inte markägarna.
·
I den angivna miljönyttan i samrådsunderlaget är siffran felaktig. Samrådsunderlaget
anger att om den energi som krävs för tillverkning, byggnation, drift och nedmontering
summeras motsvarar detta ca 1 procent av den totala energi som verket producerar under sin livslängd. Det ska istället vara 2 procent av den totala energin.
·
Hur stort område omfattar den landskapsanalys som planeras?
Den omfattar både utredningsområdet och omgivande landskap.
·
Kommer allemansrätten att gälla inom parken?
Ja.
·
Kommer parken att hägnas in?
Nej.
·
Tjustleden går igenom utredningsområdet. Ska man gå mellan vindkraftverken när man
går leden?
Ni får gärna lämna in skriftliga synpunkter angående den frågan.
·
Tjustleden går igenom utredningsområdet – har ni tagit någon hänsyn till denna?
Samråd hålls med Naturskyddsföreningen som driver och är huvudman för leden. Om
leden bedöms påverkas är vi beredda att bekosta t.ex. en omdragning av leden, men det
är ingenting som vi har tittat närmare på ännu. Vi kommer självklart undersöka saken
vidare.
·
Med hänsyn till att Tjustleden går genom utredningsområdet så kommer skyddsavstånd
till leden att krävas. I och med risken för isbildning så kommer ett skyddsavstånd över
700 meter att krävas. Det finns i dagsläget ingen avisningsteknik.
Det är vårt ansvar som driftbolag att se till att det är säkert att vistas i området. Skulle
det föreligga fara är vi tvungna att informera om det. Vad gäller avisning så har vi viss
erfarenhet av detta då vi har 160 turbiner som har utrustats med avisningsteknik.
·
Om brand uppstår i verket, t.ex. till följd av ett åsknedslag, och skogen fattar eld – vem
står då som ansvarig?
Att åska ska förorsaka en brand är ingen större risk vi ser idag med hänsyn till att verken utrustas med åskledare. Det skulle vara om verket drabbas av t.ex. något elfel som
en brand skulle kunna uppstå. Vi tar med oss frågan i vidare projekteringsprocess.
·
Hur påverkar det mobil/radio/tv? Vi har redan störningar på mobiltelefonin idag!
Samråd sker med de radiolänkoperatörer som har länkstråk i området. Som vi påvisar
på kartan över utredningsområdet så har vi en radiolänk som går genom utredningsområdets östra del som vi har undantagit från verksplaceringar och således ska inte vindkraften riskera att påverka något länkstråk. Vi kommer också säkerställa att det finns
god mobiltäckning i området med hänsyn till att vi kommer att ha personal ute på plats.
Det kommer således inte bli en försämring av mobiltäckningen utan snarare en förbättring.
·
När genomför ni en geoteknisk utredning? Det finns uran i berget.
8 (10)
I regel så genomförs en geoteknisk utredning först efter att tillstånd har erhållits. Detta
med hänsyn till att olika verkstyper kräver olika typer av fundament, vilket påverkar
berget olika. Vi samråder även med Bergstaten och SGU i frågan.
·
Det finns fiskgjuse i området.
Fiskgjuse omfattas av den inventering av fågel som Calluna kommer att genomföra under sommaren.
·
Har Calluna en lokal förankring?
Nej, men i Callunas arbete kommer de att kontakta lokala ornitologer. Lokala ornitologer ingår även i samrådet och har redan i nuläget kontaktats.
·
Kommer vindkraftverken att påverka väderleken? Kommer det t.ex. innebära att mer
regn kommer falla?
Nej, det tror vi inte. Just mikroklimatet runt omkring verken kan ändas med hänsyn till
att vindkraftverket fångar upp vinden och att vindhastigheten direkt bakom verken avtar. Men vindparken bedöms ha en mindre påverkan på klimatet än vad andra verksamheter har.
·
Det kommer inte finnas några djur kvar inom utredningsområdet med hänsyn till antalet verk och de stora montageytorna som krävs. Inom utredningsområdet finns en otroligt vacker natur som bara kommer att skövlas.
När vi tittar på utformningen av den slutliga layouten så kommer denna ta ca 2-5 procent i anspråk av det totala utredningsområdet.
·
Folk som bor upp till 2 km från vindkraftverk har sömnproblem.
·
Elallergi är ett problem hos vissa människor!
·
Länsstyrelsen har betonat naturmiljön, det måste ni väl ta hänsyn till?
Ja, vi genomför utredningar avseende såväl naturmiljö och värdefulla naturvärden/biotoper samt fågel- och fladdermusförekomst.
Frågor/synpunkter om hinderbelysning
·
Måste inte verken förses med hinderbelysning?
Jo, utrustningen med hinderbelysning följer transportstyrelsens regelverk. Detta kommer att beskrivas närmare i kommande MKB.
·
Om man sänker verken till 150 meters totalhöjd, måste man då ha hinderbelysning?
Ja, men det är olika typer av ljus beroende på höjden på hindret. De olika ljustyperna
uppfattas också olika av betraktaren. Det pågår också forskning om t.ex. radarstyrd eller
transponderstyrd hinderbelysning som innebär att hinderbelysningen tänds endast när
en flygfarkost närmar sig. Vi har själva testat transponder och tittat på olika alternativ.
·
Vi vill inte ha högintensivt vitt ljus, ni får sänka verken till 150 meters totalhöjd.
Vid användning av högintensivt vitt ljus utrustas färre verk på högre höjd i parkens utkanter, medan parkens inre verk förses med rött fast sken. Vid användning av medelintensivt rött ljus (med verk på lägre höjd), förses i princip samtliga verk i parken med
rött, blinkande sken.
·
Hur långt ifrån kan man se hinderljusen?
9 (10)
Det beror helt på terrängens utformning och meterologiska förhållanden.
·
Man kommer att kunna se hinderljusen på mycket lång väg, detta måste beskrivas i
MKB, utifrån ett värsta fall-scenario.
Det var en bra synpunkt som vi tar med oss i vidare arbete.
Övriga frågor/synpunkter
·
Var tillverkas verken?
Det beror på vilket fabrikat som väljs och det vet vi inte i nuläget. De flesta verksfabrikat tillverkas till största del utomlands. Många verksfabrikat tillverkas i Europa och då
transporteras de med båt och lastbil till platsen. När vi har utarbetat exempellayouten
har vi tittat på Siemensverk som tillverkas i huvudsak i Danmark.
·
I en vindkraftstidning så står det att en hel del komponenter tillverkas i t.ex. Ecuador
och innehåller material från regnskogen. Det är ju ingen miljönytta i det utan har
mycket stor påverkan på miljön.
·
Ni projekterar en vindpark utanför Piteå, hur stor är den och hur stort utredningsområde gäller det i jämförelse med Tribbhult?
De parkerna vi bygger ligger i Östersundstrakten. Där planeras 26 respektive 37 vindkraftverk. Utredningsområdena där är ungefär storleksmässigt jämförbara med utredningsområdet i Tribbhult.
·
Kommer fastighetsvärdena att påverkas och går ni i så fall in och kompenserar fastighetsägarna?
Om fastighetsvärdet sjunker så kan det klassas som ”ersättning av skada från verksamhet” som regleras enligt 15 kap. MB. Om ni anser att verksamheten har orsakat er skada
är det således en process som ni driver gentemot oss i ett senare skede.
·
Vi har inte bett om att vindkraft ska etableras här, varför ska vi i så fall driva en process mot Bolaget?
·
Om och hur närboende kan kompenseras för skada – finns det inte någon generell policy i Sverige?
Nej
·
Om ni inte erhåller tillstånd, vad händer med de arrendeavtal som ni har tecknat?
Då löper dessa arrenden ut och gäller inte längre.
·
Vilken teknisk livslängd har verken? Vad händer när verken har tjänat ut?
Den tekniska livslängden är 20 år, men kan variera mellan 20-25 år beroende på utbyte
av komponenter etc. Tillstånden gäller oftast enligt praxis i 30 år och säger att verken
ska avetableras. Om ny vindkraft ska byggas efter att tillståndet har gått ut så krävs en
helt ny prövning.
·
Vad händer om ni går i konkurrs?
I vårt fall så har vi solida ägare. Om man ponerar att vi går i konkurs och vad som händer då beror det på när det sker. Om vi går i konkurs när parken är bygd så finns det ett
värde i parken för att avetablera. Ur perspektivet att vindparken står som en ”spökstad”
är osannolikt.
·
10 (10)
Finns någon form av skattesubvention som betalar vindkraften?
Alla betalar elcertifikat på sin elfaktura. Detta tilldelas flertal typer av förnybar energi,
däribland vindkraften. Men det finns också en fastighetsskatt på vindkraft som relaterar
i hur mycket energi som verken producerar.
·
Hur kommer det sig att ni bygger fler verk här än i Stamåsen (med 26 verk)?
Stamåsen är endast bygd till hälften då det inte finns tillräcklig kapacitet i överliggande
elnät ännu. I stamåsen finns tillstånd för 50 verk.
Frågor/synpunkter kopplade till ansökan
·
När ni har lämnat in ansökan till länsstyrelsen, kommer samråd att hållas även då?
När ansökan anses vara komplett kommer detta att kungöras i tidningen och då får allmänheten möjlighet att lämna ytterligare synpunkter, då till länsstyrelsen direkt.
·
Kommer ansökningshandlingarna skickas på remiss innan de lämnas in till länsstyrelsen?
Nej, vi lämnar in vår ansökan och sen är det länsstyrelsen som sköter remissprocessen.
·
Om allt går enligt plan – när är parken i drift?
Vi räknar med att tillståndet överklagas och om vi erhåller ett tillstånd som har vunnit
laga kraft under 2016 skulle parken kunna vara i drift tidigast 2017.
·
Kommer protokollet som förs på detta samrådsmöte att skickas till oss som varit här
idag?
Nej, men det kommer att bifogas den samrådsredogörelse som lämnas in tillsammans
med ansökningshandlingarna. Protokollet kommer dock att läggas ut på projektets hemsida så snart det är klart.
4
Övriga frågor som uppkom under samrådet
Här sammanställs de övriga frågor som uppkom under samrådet vid diskussioner under
posterutställningen:
·
Skuggor - hur mycket blir det, när inträffar det och hur fungerar skuggregleringen?
·
Vem äger marken?
·
Vad kostar det att driva fram ett projekt till ett tillstånd?
·
Hur hög är mätmasten?
·
Vilken väg är tänkt att användas in i området?
·
Vilken väg ska transporterna ledas?
·
Hur kommer vindkraftverken att synas från Mörtfors?
·
Hur påverkas jakt och vilt?
·
Kommer samrådet att protokollföras?
Vid protokollet
Åsa Lindbom

här - Statkraft Södra Vindkraft AB

Transcription

Similar documents

Inbjudan till samråd 2014-11-25

Månadsbrev Björkhöjden

VI BYGGER VINDPARK BJÖRKHÖJDEN

Månadsbrev Ögonfägnaden

Månadsbrev Ögonfägnaden

Samrådsunderlag (PDF)

Transformatorkonferensen i Västerås 2-3 September.

Nils-Egil Rosenberg

Samrådsunderlag Bäckaskog

Disposition Höglandet - Statkraft Södra Vindkraft AB

1 Kemikalieförteckning

Nordex Florkolen MKB slutversion lågupplöst 20140324

Tillståndsansökan Bäckaskog

Förskola Hagby Ängar Nora FU VVS