från Byggettan

Transcription

från Byggettan

Byggettans
verksamhet
2011
Jämförelsesiffror inom parentes avser föregående verksamhetsår.
© 2012 Byggnads Stockholm-Gotland
Projektledare, layout och produktion: Byggettan information, Inger Fagerberg
Foto: Medialaget, foto från första maj: Mats Hammarlund, foto på försäkringsinformatörer: privat
Tryck: Byggettan
— Innehåll —
sidan
Ordförande har ordet.......................................................4
Demokratiska organisationen.........................................6
Mål och målavstämning..................................................12
Löner................................................................................13
Statistik........................................................................... 14
Medlemmar......................................................................15
Försäkringar....................................................................16
Medlemsinformation.......................................................17
Facklig verksamhet.........................................................18
Arbetsmiljö......................................................................21
Studier............................................................................. 22
Yrkesutbildning.............................................................. 24
Personal........................................................................... 27
Ekonomisk årsredovisning............................................ 28
Verksamhetsområde...................................................... 52
Byggettans verksamhetsberättelse 2011 | 3
— Ordförande har ordet —
Ordförande har ordet
Året som gått
I januari hade Byggettans nya ideologiska medlemsutbildning Påfarten premiär, den är obligatorisk för alla fackligt förtroendevalda. Deltagarna överöste kursen med väldigt bra kurskritik och
Påfarten är definitivt här för att stanna. Representanter från andra avdelningar inom Byggnads var
hos oss och gick utbildningen, för att sedan kunna
genomföra liknande utbildningar för sina medlemmar.
Byggettans nya snabba nyhetsbrev, Helt enkelt,
gavs ut under året och fick ett mycket bra mottagande. Byggettans tidning renodlades och innehåller nu fler reportage.
Byggnads tecknade ett nytt ettårigt avtal med
Maskinentreprenörerna som började gälla den
1 april. Avtalet säkerställer konkurrensneutralitet
mellan Byggavtalet och Entreprenadmaskinavtalet, genom att avtalen fått samma regler avseende
lön till maskinförare som kör på arbetsplatser med
prestationslön. Avtalet innehåller också högre lön
och ytterligare arbetstidsförkortning.
Första maj-tåget gick i sorgens tecken för Byggettans del. Temat var arbetsmiljö och Byggettans
deltagare bar sorgband för att hedra de tolv byggnadsarbetare som omkom på arbetet 2010. Med i
tåget hade vi också en svartmålad kista som symboliserade att regeringens politik tar död på Arbetsmiljöverket. Byggettans initiativ uppmärksammades i både tv och tidningar.
Den 8 juni hölls en tyst minut över hela Sverige
för att hedra våra döda och skadade kamrater. Manifestationen hölls också för att sätta fokus på vår
arbetsmiljö, och för att påminna om att byggnadsarbetare fortfarande dör på arbetet. Manifestationen var mycket lyckad och fick ett stort genomslag
i media. Initiativtagare var vår medlem Calle Fridén, som genom en grupp på Facebook lyckades få
över 17 500 personer att delta i den tysta minuten.
Den 30 september stängdes konferensanläggningen Nässlingen, som de senaste åren fått det
allt svårare med ekonomin. Vikande marknad för
konferenser var en av de främsta anledningarna
till Nässlingens stora förluster. Vad som ska ske
med Nässlingen utreddes på uppdrag från representantskapet. Byggettans styrelse tog den 12 december beslut om att gå vidare i utredningens del
Christian Bengtzelius, Byggettans ordförande.
om en försäljning av Nässlingen och gav en mäklare i uppgift att marknadsvärdera Nässlingen.
Vi kom allt längre från Sveriges Byggindustrier,
BI, i synen på facklig utbildning och vi har olika
syn på både skyddsombudsutbildningar och konferenser. På grund av konflikten om skyddsombudskonferenserna avfördes ett antal skyddsombud på Gotland, då företagen inte lät dem ta del av
den utbildning vi kräver för våra skyddsombud.
Det finns dock positiva händelser också inom
arbetsmiljön. Tomas Kullberg, arbetsmiljöansvarig
och regionalt skyddsombud på Byggettan, utsågs
till årets skyddsombud av LO-distriktet i Stockholms läns representantskap. En stark bekräftelse
på att Tomas och skyddsombuden gör ett mycket
bra jobb!
Jag var, tillsammans med Byggettans tolk Michael Jaget, i Polen och besökte den polska fackföreningen Solidarność. Resan mynnade ut i ett
avtalsförslag mellan Byggettan och den polska
fackföreningen med samarbetsformer inom ett
flertal områden. Bland annat gemensam information till byggnadsarbetare som vill arbeta i Sverige
— Ordförande har ordet —
och validering av deras yrkeskunskaper. Avtalet är
dock ännu inte undertecknat, men kommer troligtvis att bli klart under våren 2012.
Vi hade ett par stupstocksarbetsplatser under
året. Den ena, som gällde Peab Arenastaden, fick
till slut en positiv lösning. Men den andra, som gäller NCC bro i Sundbyberg, är tyvärr fortfarande
inte löst.
Samarbetet inom 6F är fortfarande i sin linda.
Men vi hade regelbundna möten med både en styrgrupp, bestående av ordföranden i avdelningarna,
och en arbetsgrupp som tittade på vilka olika samarbetsområden som var möjliga. Det finns också
en studiegrupp där de studieansvariga ingår. Förhoppningsvis så kommer vi igång med samarbeten
2012. Under året har Elektrikerna flyttat till Skytteholmsvägen och numera finns fem av de sex fackavdelningarna under samma tak, vilket underlättar framtida samarbeten.
Tyvärr fick vi en väldigt stor ökning av yttranden om immigrerad arbetskraft. Under året hade vi
över åtta hundra yttrande, jämfört med en bit över
tre hundra 2010. Det stora problemet är att det i
många fall inte är något annat än människohandel.
En ansökan kan innehålla en lön på 5 000 kr. När
företaget fått avslag med hänvisning till att nivån
inte följer svenska kollektivavtal, så har vi snart ett
nytt yttranden - men då med en avtalsenlig nivå på
25 000 kr. Det skulle förvåna mig mycket om företaget helt plötsligt skjutit till 20 000 kr. Det finns
också exempel på företag som tagit in över 30 immigranter, men omsättningsmässigt knappast har
jobb för fler än ett fåtal av dessa.
Under året provade vi ett nytt grepp för att få
uppmärksamhet kring medlemskapet genom en
medlemsvärvartävling. Förstapriset, som är en
New York resa för två, togs hem av Rikard Andersson som lyckades värva 13 nya medlemmar!
Vi går in i 2012 med en ny organisation där medlemskretsar, regionsstyrelse och regionsfullmäktige är de nya namnen att lära in. Efter både cirklar
ute i sektionerna och ett heldagsrepresentantskap
togs beslutet om att antalet medlemskretsar blir
samma som antalet sektioner. Även om det mesta
ser ut som tidigare på pappret, så hoppas jag att
alla tar organisationsförändringen som en riktig
nystart för den demokratiska organisationen. Den
första januari 2012 byter vi namn enligt kongressbeslut, från Svenska Byggnadsarbetareförbundet
avdelning 1 till Byggnads Stockholm-Gotland.
Den stora utmaningen inför framtiden är fortsatt organisationsgraden där vi under 2012 med gemensamma krafter måste se till att vi åter börjar
växa, så vi kan fortsätta att vara en stark organisation och part på arbetsmarknaden. Vi måste bli en
organisation som medlemmarna känner igen sig i
och där medlemskapet är en självklarhet!
Arbetsmarknadsläget
Tyvärr har konjunkturen, som vid samma tid förra
året såg mycket positiv ut, vänt nedåt. Byggnadsarbeten för 43 miljarder kr påbörjades under året,
att jämföra med 48 miljarder kr 2010. Antalet öppet
arbetslösa i kassa 36, som organiserar byggnadsarbetare och målare i Stockholms län, sjönk dock
något från 743 arbetslösa i januari till 632 arbetslösa vid årsskiftet.
Vi fick in flera varsel om uppsägningar i slutet
av året, som i värsta fall kan leda till större arbetslöshet i början på 2012. Det finns dock flera stora
projekt som pågår i Stockholm, med bland annat
två stora arenabyggnationer och Nya Karolinska
sjukhuset, vilket tillsammans med en fortsatt stor
bostadsbrist borde betyda att vi inte står inför någon djupare lågkonjunktur denna gång - utan att vi
förhoppningsvis kan få en vändning uppåt under
första halvåret 2012.
Christian Bengtzelius,
Byggettans ordförande
— Demokratiska organisationen —
Byggettans representantskap.
Demokratiska
organisationen
Byggettans
representantskap
Byggettans representantskap är Byggettans högsta beslutande organ. Det bestod av 206 ledamöter
med 52 suppleanter. Valet av ledamöter till representantskapet genomfördes på sektionernas årsmöten den 18 januari, i samtliga sektioner genomfördes valen med acklamation.
Årsmöte 24 mars
Representantskapets årsmöte den 24 mars inleddes traditionsenligt med sång av Byggnadsarbetarekören, samt parentation över 227 avlidna medlemmar.
Som mötesordförande valdes Barbro Engman,
ordförande i Hyresgästföreningen. Christian Bengtzelius valdes till ordförande i Byggettan och den tidigare ordföranden, Johan Lindholm, avtackades.
Beslut togs om försäljning av kvarteret Tunnbindaren, Byggettans fastighet på Gotland.
Inbjuden gäst var Ingemar Göransson, en av
författarna till boken Löftet. Han inledde med att
fråga om varför fackföreningsrörelsen håller på
med politik. Och gav själv svaret; för att fackföreningen är ett försvar mot kapitalismen och mot
en fri och avreglerad arbetsmarknad. Facket ska
även förhindra att andra tvingas in i en situation
där de arbetar på sämre villkor och för lägre lön.
Den fackliga makten vilar på de lagar riksdagen
fattar – därför är det viktigt med ett bra fackligt/
politiskt samarbete.
På mötet var 139 röstberättigade närvarande.
Heldagsmöte 28 maj
Lördagen den 28 maj hölls ett heldagsmöte i de
egna lokalerna på Vimpeln konferens i Solna.
Ett kompletteringsval till avdelningsstyrelsen
genomfördes. Representantskapet delades in i fem
grupper för att diskutera organisationens ombildning - från avdelning till region och från sektion
till medlemskrets. Underlaget användes sedan för
beslut på septembermötet.
För att uppmärksamma dödsolyckor gjorde
representantskapet ett uttalande som riktade sig
till alla ansvariga i byggbranschen; Maj månad –
svart månad för byggnadsarbetare - nu måste något hända!
29 september
Representantskapet beslutade att bilda 12 medlemskretsar inom ett verksamhetsområde, Stockholm-Gotland, fr o m den 1 januari 2012, samma
antal som tidigare sektioner. Avtalsmotioner och
motioner till LO-kongressen 2012 behandlades. Representantskapet beslutade att utreda framtiden
för konferensanläggningen Nässlingen.
Stefan Carlén, förbundsekonom på Handels,
var inbjuden gäst. Han talade om massarbetslöshet, om varför vi inte har full sysselsättning.
Han ansåg att sedan 20 år tillbaka bedrivs en
misslyckad ekonomisk politik som resulterat i
massarbetslöshet, med för lite investeringar och
för hög ränta. Enligt Carlén har staten inte några
stora ekonomiska problem - det gäller bara att
våga tänka och satsa på ett annorlunda sätt. Att
låna till investeringar ger både sysselsättning
och skatteintäkter.
8 december
Representantskapet fastställde Byggettans budget för 2012 och antog Byggettans mål och visioner. Mötet valde de medlemmar som kommer att
ingå i Byggnads avtalsråd under 2012. Mötet valde
ombud till förbundets extrakongress 2012 samt nomineringar till förbundsledningen.
Mötet behandlade och fastställde mandatfördelningen inför 2012 års regionsfullmäktige. Mötet
beslutade om riktlinjer inför nomineringar till val
som ska förrättas vid regionfullmäktiges årsmöte
den 22 mars 2012. Mötet gjorde ett uttalande som
stöd för ett skyddsombud i Örebro.
Vinnarna i Byggettans medlemsvärvartävling,
som pågick under året, presenterades och tog emot
sina priser.
2012 års budget
Styrelsens övergripande anvisningar, och de
målplaner som Byggettans personal varit med
om att utarbeta inom grupperna, kostnadsberäknades och låg till grund för budget och verksamhet 2012.
Även sektionsstyrelserna medverkade i budgetarbetet genom att göra egna verksamhetsplaner för
det kommande året. Det sammantagna förslaget
redovisades på sektionsmötena.
Representantskapet fastställde budgeten för
2012 på mötet den 8 december.
Representantskapet beslutade att avdelningsavgiften ska vara oförändrad 119 kr. Den som ligger
i klass 1 betalar högsta avgiften 720 kr per månad.
Förbundsfullmäktige
Byggnads förbundsfullmäktige hade möte den 1314 juni. De beslutade om ett Medlemscenter, som
ska vara i drift senast den 1 juni 2012. Förbundets
prioriterade mål under 2011 var kollektivavtalsbevakning, utveckla förtroendemannaorganisationen, medlemsvärvning och Byggnads organisation.
Kongressen 2010 fattade beslut om ett nytt differentierat avgiftssystem. De nya avgifterna infördes
den 1 januari 2011.
Kongressen uppdrog åt förbundsfullmäktige
att under kongressperioden årligen justera medlemsavgift och avgiftsintervall, så att balans uppnås mellan intäkter och kostnader i förbundets ideella verksamhet.
Byggettans styrelse, främre raden: Robert Belving, Gunnar Palmberg, Christian Bengtzelius, Jonte Söderström, Tomas Johansson.
Bakre raden; Jonatan Sundelin, Roger Johansson, Per-Uno Ljung, Stefan Slottensjö, Kjell Lindström, Tommy Andersson.
Avdelningsstyrelsen
På representantskapets årsmöte i mars valdes
Christian Bengtzelius med acklamation till ordförande i Byggettan. Övriga ledamöter omvaldes.
Under året tillsatte styrelsen Jonte Söderström
till ny kassör och utsåg Roger Johansson till avtalsansvarig.
Ledamöterna påbörjade en utbildning för teamutveckling, som samtliga avdelningsstyrelser ska
genomföra.
Avdelningsstyrelse
Christian Bengtzelius, ordförande
(föräldraledig 110501-111030)
Roger Thunqvist, kassör (t o m 110208)
Jonte Söderström, kassör (fr o m 110223)
Robert Belving, avdelningssekreterare
Roger Johansson, vice ordförande/avtalsansvarig
(tf kassör 110208-110223)
Stefan Slottensjö, vice sekreterare
I augusti genomförde styrelsen en tredagars
konferens på Nässlingen där man arbetade med
Byggettans mål och visioner, planerade och beslutade om inriktningen inför 2012 års verksamhet.
Avdelningsstyrelsen hade 12 protokollförda
möten, varav tio var ordinarie möten och två var
extramöten på grund av kassörsskifte och ny organisation. Dessutom hade styrelsen fyra konstitueringsmöten.
Övriga ledamöter
Tomas Johansson, Jonatan Sundelin,
Per-Uno Ljung, Kjell Lindström, Gunnar Palmberg,
Fredrik Sirberg (110501-111030), Tommy Andersson
Suppleanter
Fredrik Sirberg, Roland Ahl, Pär Lindelöf,
Göran Andersson, Gert Lindström, Magnus Säfström,
Magnus Ekström, Mika Stenroos, Birgitta Larsson,
Monica Lindström, Pål Nylander
Sektionsmöten
Byggettans tolv sektioner hade fyra fastlagda
medlemsmöten, den 18 januari, 8 mars, 13 september och 22 november. Sektionernas årsmöten hölls av samtliga sektioner den 18 januari.
Val till representantskap, sektionsstyrelse och,
i förekommande fall, val till sektionsordförande
genomfördes. Dessutom nominerades ledamöter
till avdelningsstyrelse, revisorer och avdelningens valberedning, samt ombud till sidoorganisationer.
På mötet den 13 september nominerades ledamöter till Byggnads avtalsråd för 2012 och organisationsförändringen diskuterades, där beslut togs
av representantskapet den 29 september. På mötet
den 22 november gick man igenom anvisningarna
inför Byggettans målarbete och budgetförslag.
Några sektioner genomförde en studiecirkel
kring ämnet organisationsförändring. En inspirationsresa till Katrineholm om alternativ energi
genomfördes och man hade ett välbesökt medlemsmöte i samband med ett skolbesök.
Gäster som har bidragit med sakkunskap har
bjudits in till mötena, för att skapa en bred debatt och diskussion kring viktiga fackliga frågor.
Bland annat diskuterades arbetsmiljöfrågor och
dödsolyckorna i byggbranschen. Detta resulterade i aktiv handling - en tyst minut i hela Sverige
och uppvaktning av regeringen.
De flesta sektioner hade intressant verksamhet som skapade engagemang och nyfikenhet hos
medlemmarna, men även i år var uppslutningen
dålig på en del möten. Förhoppningsvis kommer
intresset kring sektionsverksamheten och dess
aktiviteter sprida sig ute på arbetsplatserna och
bidra till att fler väljer att besöka de nya medlemskretsarna, som sektionerna kommer att heta från
2012.
Förbundskonferenser
Åtta förbundskonferenser planerades inom följande avtalsområden: plåtslagare, golvläggare,
ställningsbyggare, anläggare och dykare, TB-lagbasar, murare och vvs-arbetare. Ett flertal konferenser ställdes dock in på grund av för lågt deltagande från andra avdelningar i landet.
Samtliga konferenser var på Rönnebergas konferensanläggning. Byggettan hade sammanlagt 12
yrkesverksamma medlemmar på de konferenser
som genomfördes.
Ambassadörer
På LO-distriktets kampanj för medlemsvärvning
vecka 6 och 37, stod Byggettans ambassadörer
i köpcentrum och på biografer och visade upp
facket, svarade på frågor och värvade medlemmar.
Revisorer
valda av
representantskapet
Auktoriserad revisor
Ulrika Granholm Dahl, PwC*
Förtroendevalda revisorer
Ove Carlsson, Stig Nyman, Lars Jonsson
Revisorssuppleanter
Stefan Gullberg, Bengt Persson, Lars Johansson
* PricewaterhouseCooper
Arbetsutskott
Christian Bengtzelius
(föräldraledig 110501-111030)
Robert Belving
Roger Thunqvist (t o m 110208)
Jonte Söderström (fr o m 110223)
Roger Johansson (även tf kassör 110208-110223)
Tomas Johansson
Per-Uno Ljung (ersättare)
Adjungerade
Jonte Söderström (t o m 110223)
Heidi Svärd
Leif Nysmed (t o m 111030)
Arbetsutskottet har haft 30 sammanträden.
Sektionsstyrelser
Sektion 01
Peter Moderato*, ordförande
Patrik Karlsson, vice ordförande
Anders Lindman, sekreterare
Juha Hutri, övrig ledamot
Anton Lahdo*, övrig ledamot
Suppleanter Sune Gidgård, Lars Holmström,
Ove Carlsson*, Fredrik Sirberg*,
Johnny Daveman*
Styrelseelev Joao Paulo Viera Barbosa,
Peter Koivisto
Adjungerad ledamot Johnny Daveman
Sektion 02
Karl Jegefalk*, ordförande
Mathias Darnelius, vice ordförande
Kent Johansson, sekreterare
Per-Uno Ljung*, övrig ledamot
Juan Pineda Chicas*, övrig ledamot
Suppleanter Rikard Nilsson*, Daniel Guevara
Lima (t o m 110228), Per-Erik Markusson,
Peter Johansson, Monica Lindström
Styrelseelev Dennis Elgholm Grönroos
Adjungerad ledamot Magnus Ledéus
Sektion 03
Thorbjörn Andersson, ordförande
Inge Johansson, vice ordförande
Kurt Lindersson*, sekreterare
Ernst Blaser*, vice sekreterare
Aryan Abdulkader Ahmad, övrig ledamot
Suppleanter Daniel Kallur*, Jonte Söderström*,
Bertil Tunefalk, Roland Henriksson,
Robert Torgrimsson*
Adjungerad ledamot Bertil Tunefalk
Sektion 04
Stefan Slottensjö, ordförande
Samuel Batros, vice ordförande
Lars Westin*, sekreterare
Mika Stenroos*, övrig ledamot
Sven-Erik Persson, övrig ledamot
Pär-Olow Johansson, övrig ledamot
Mats Wellerfors, övrig ledamot
Suppleanter Stig Lahti, Göran Andersson*,
Dennis Rydberg*, Anders Eliasson,
Johny Andersson, Magnus Säfström*
Adjungerad ledamot Stig Lahti
Sektion 05
Calle Fridén*, ordförande
Torsten Gradin*, vice ordförande
Johan Tolinsson, sekreterare
Suppleanter Anders Gradin, Bengt Ekström
Adjungerad ledamot Eddy Johansson
Sektion 06
Pål Nylander, ordförande
Christofer Matsson*, vice ordförande
Mårten Hedström, sekreterare
Bo Johansson, övrig ledamot
Gunnar Allstrin*, övrig ledamot
Suppleanter Olle Klingberg*, Nicklas Lillman (t o m
110321), Andreas Wiström, Lars Svensson,
Alberto Soldevilla*
Styrelseelev Björn Bylund
Adjungerad ledamot Göran Sporsén
Sektion 07
Gert Lindström*, ordförande
Errol Rupertsson*, vice ordförande
Tomas Johansson, sekreterare
Anders Möller*, övrig ledamot
Stefan Gullberg, övrig ledamot
Suppleanter Gunder Eriksson*, Alf Jonsson*,
Styrelseelever Anthony Lörström, Peter Gårdefors
Adjungerad ledamot Hugo Carlsson
Sektion 08
Johan Nyström*, ordförande
Mats Larsson*, sekreterare
Jens Bryner*, övrig ledamot
Pär Törnblom, övrig ledamot
Maximilian Mårtensson, övrig ledamot
Benny Lundberg, övrig ledamot
Suppleanter –
Adjungerad ledamot Lennart Brantemark
Sektion 09
Patrik Svensson, ordförande
Tommy Andersson*, vice ordförande
Kennet Söderström, sekreterare
Lars-Erik Svensson*, vice sekreterare (t o m 110831)
Göran Ryttersson*, övrig ledamot
Suppleanter Zeth Björninger*, Erik Nygren*,
Zam Johandersson*, Stig Nyman
Adjungerad ledamot Tommy Andersson
Yrkesklubbar
Sektion 10
Magnus Ekström, ordförande
Jonatan Sundelin*, vice ordförande
Rolf Stenberg, sekreterare
Tomas Talle*, övrig ledamot
Kurt Jansson*, övrig ledamot
Suppleanter Anders Andersson*, Bengt Lindström*,
Björn Liljedahl, Erik Mårtensson
Adjungerad ledamot Roger Thunqvist
Sektion 11
Gunnar Palmberg, ordförande
Peter Skogert, vice ordförande
Kurt Stafsudd, sekreterare
Ulf Persson*, övrig ledamot
Per-Ola Lindner*, övrig ledamot
Suppleanter Roland Ahl*, Johnny Rindebrant,
Robert Johansson, Richard Gruvell,
Roland Palmberg*
Adjungerad ledamot Roland Ahl
Sektion 12
Kjell Lindström, ordförande
Birgitta Larsson, vice ordförande
Mikael Bäckström*, sekreterare
Ulf Magnusson*, vice sekreterare
Bengt-Åke Forsman, övrig ledamot
Leif Nilsson*, övrig ledamot
John Aspendal*, övrig ledamot
Suppleanter Klas Berg, Göran Olsson,
Per Jonsson*, Håkan Jansson*, Micael Vahlqvist,
Jonas Lennartsson* Bror Tomsson
Adjungerad ledamot John Aspendal
Bil & Maskinförarna
Kontaktman Roger Johansson
Bleck & Plåtslagarna
Kontaktman Pär Lindelöf
Glasarbetarna
Ordförande Daniel Lidehag
Kontaktman Jörgen Landeborn
Golvläggarna
Ordförande Ingvar Tobiasson
Kontaktman Johnny Daveman
Isolerarna
Ordförande Peter Rossberg
Kontaktman Christian Bengtzelius
Stenmontörerna
Ordförande Per-Ola Lindner
Kontaktman Stig Lahti
Stuckatörerna
Ställningsbyggarna
Kontaktman Roland Ahl
Undertaksmontörerna
Kontaktman Eddy Johansson
Södertäljes klubbar
Murarklubben
* I tur att avgå vid årsmötet
Träklubben
Ordförande Tomas Kullberg
Hjälpverksamhetsstiftelsen
Ordförande Tomas Kullberg
— Mål och målavstämning —
Mål och avstämning
Löner
Intresset för prestationslöneformerna i Byggavtalet var fortfarande stort. Byggettan uppnåde målet
och stämde av över fem miljoner ackordstimmar,
5 017 510 (3 669 699) timmar, vilket är en bra höjning
från föregående år.
Fullmakter
De regionala fackligt förtroendvalda, reg FFM, åtog
sig allt mer kvalificerade arbetsuppgifter och löste
dem på ett mycket förtjänstfullt sätt. Elva av Byggettans reg FFM fick fullmakt att genomföra förhandlingar för arbetskraft från bemanningsföretag. De
förtroendevalda ska bevaka sina kamraters intressen samt avtalens och konkurrensneutralitetens efterlevnad. En lagbas fick en fullmakt, inom lön/ackord
och intressefrågor. Utvecklingssamtal med fullmaktsinnehavarna genomfördes.
Byggettan startade nya forum för att kompetensutveckla reg FFM och få dem att bli mer integrerade i
verksamheten, i linje med de prioriterade målen. Gemensamma morgonmöten var tredje vecka fortsatte
för reg FFM och Byggettans ombudsmän.
För samarbetet med 6F är processen igång med
lokalt fackkontor på arbetsplatser för tre stora projekt.
Organisationsgrad
Byggettan arbetade vid alla tillfällen och forum under
året för att värva nya och vårda gamla medlemmar.
Både ombudsmän och administratörer internutbildades för att finna de goda argumenten för ett medlemskap i Byggnads.
En värvartävling pågick under året och fick upp
medlemsvärvningen på dagordningen, 70 medlemmar deltog i kampanjen och tillsammans värvade de
111 nya medlemmar till Byggettan.
Byggettan lyssnade på medlemmarna och kartlade anledningarna till att många valde bort ett
Prioriterade mål 2011
q Organisationsgrad
q Arbetsplatsorganisation
q Demokratiska organisationen
fackligt medlemskap. För att informera tydligare
om värdet av medlemskapet, infördes till exempel
medlemsutbildningen Påfarten och nyhetsbrevet
Helt enkelt.
De som begärde utträden ur organisationen blev
uppringda och påtalade hur viktiga de är som medlemmar - för byggnadsarbetarnas arbetsvillkor och
innehållet i kollektivavtalet.
Man bearbetade skolorna och de unga för att
åskådliggöra vad facket är och vilken roll man spelar på arbetsmarknaden.
Arbetsplatsorganisation
För att öka den fackliga medvetenheten och inflytandet på arbetsplatsen och i företagen har Byggettan
särskilt prioriterat en del arbetsuppgifter. Bland annat förtydligade man uppdraget som företrädare för
organisationen, genom att lägga större tonvikt vid
ideologi och grunduppdraget att företräda organisationen och medlemmarna på bästa sätt varje dag.
Byggettan införde en obligatorisk medlemsutbildning för förtroendevalda - Påfarten - med målet att nå 200 personer, vilket man med god marginal
överskred. Funktionsutbildningarna uppdaterades
efter dagens behov och man valde kursledare noga
för att få ett bra pedagogiskt upplägg.
Man var tydligare med att införa Byggettans måldokument till reg FFM och MB-grupperna, så att
alla företrädare ska dra åt samma håll.
Ett positivt trendbrott var att förtroendevalda
valdes från de mindre yrkesgrupperna där det tidigare hade saknats, och MB-överenskommelser
träffades i de mindre bolagen.
Utöver de möten som MB-grupperna organiserade, planerade och genomförde Byggettan 42 så kal�lade UVA-möten, fackliga möten på betald arbetstid
enligt utvecklingsavtalet inom byggnadsindustrin.
Demokratiska organisationen
Alla medlemmar hade möjligheten att delta på möten i sina ortsektioner och medlemmarna informerades på flera olika sätt, som på baksidan av
Byggettans tidning, i Byggnadsarbetaren, via sms,
hemsidan och i vissa fall brev. För att försöka göra
sektionsstyrelserna starkare och ta ett större eget
ansvar arbetade man för att få förtroendevalda medlemmar att axla rollen som adjungerade.
Byggettan började förbereda för en språk- och
tolkbank, ett ytterligare försök att låta medlemmen
stå i centrum med sina språkkunskaper.
— Löner —
Löner
Ackordsförhandlingar
Ackordsmätning
– fördelning inmätta belopp i kronor
2011 2010
2009
Prestationslöner uppmuntrar till
Anläggningsarbeten
113
448
330
86
329
908
95
282
294
lagarbete, ger individen större infly1 828 832
Bleck & Plåt
tande över byggprocessen och löneGlasmästeriarbeten
795 698
utvecklingen. Byggnadsarbetare som
Golvläggningsarbeten
2 310 231
4 625 279
6 298 365
arbetar i ett lagackord upplever störMureriarbeten
47 268 662
59 141 301
50 947 185
Plattsättningsarbeten
1 394 511
1 394 511
6 650 614
re sammanhållning och att man har
Rör rent ackord
13 554 894
23 693 812
större inflytande i hur arbetet ska
Rör Isolering
184 446
111 720
utföras. Detta gynnar arbetsmiljö,
TBM PU-ackord
inom Sthlms avtalsområde
608 909 416 393 809 302 425 784 930
produktivitet och kvalitet. PrestaRakt/rent ackord
46 091 830
55 713 834
64 675 130
tionslöneformen ger även en bättre
Blandackord
341 287 977 320 686 596 471 356 387
löneutveckling, är på det sättet ett
TBM all löneform
996 289 223 799 152 048 1 002 908 535
draglok åt hela branschen och höjer
även tidlönen.
tiden innan stupstock. Detta kan Byggettan aldrig
Byggettan utförde under året 2 139 avstämningacceptera, utan man gör överenskommelser för
ar och över 5 miljoner ackordstimmar i Stockholm
hela bygget.
och Gotland, varav huvuddelen var inom TBMA,
Några företag drev på hårt för att införa löneträ-betong-murare-anlägg.
former som bromsar löneutveckling och inflytanUtgående lön höjdes med 2,65 kr, utbetalningsde. Löneformer där man kan tjäna mycket pengar
nivån höjdes med 4,00 kr till 170,00 kr. Den fasta
utan att bry sig om hur många timmar det går åt
delen höjdes med 3,00 kr till 99,00 kr.
på bygget, vilket stoppar löneutvecklingen på sikt.
Intresset för prestationslöneformerna i ByggavDe företagen ville inte ge de arbetslag som vill ha
talet var alltjämt stort och Byggettans lagbasutbildinflytande, delaktighet och produktivitet ens möjningar var fullbelagda.
lighet att nå samma lönenivåer.
Det var ett turbulent år med två segdragna stupMen det finns även flera företag som gick åt anstockar som varat under i princip hela året, en är
dra hållet, som gick ifrån tidlön och enkla blandlöst och en återstår. Anledning till konflikten var
ackord - som ville ha in produktivitet och delaktigSveriges Byggindustriers nya tolkning av kollekhet och gav bra förutsättningar för det.
tivavtalet - de anser att man inte kan förhandla för
Löneutveckling - ackord Stockholm, kvartalsvis 2007-2011
kr/tim
helår
— Statistik —
Medlemsutveckling 2007-2011
20 000
18 000
16 000
14 000
12 000
10 000
8 000
6 000
4 000
2 000
0
17 967
17 188
16 588
15 895
15 022
13 070
12 407
4 899
4 781
2007
2008
Totalt medlemmar
11 967
11 337
4 621
11 016
4 558
4 006
2009
2010
2011
I produktion
Ej i produktion
Hängavtal
1 januari–31 december 2011
Nya avtal
Uppsagda avtal
Löpande avtal
Bygg & Anlägg 233 (190)
Bygg & Anlägg 83 (125)
Bygg & Anlägg (inkl utländska ftg) 948 (814)
VVS11 (19)VVS6 (20)VVS (inkl utländska ftg)
96 (92)
Plåt
3 (7)
Plåt
1 (1)
Plåt
28 (30)
Glas1 (0)Glas0 (1)Glas7 (6)
MB*
2 (3)
Maskin
7 (1)
MB*
22 (19)
Städ7 (1)Utländska företag
1 (2)Kyl2 (2)
Bemanning
1 (0)
Totalt
98 (150)Bemanning6 (6)
Maskin
2 (0)
Maskin
19 (24)
Ställning9 (0)Totalt
1 128 (993)
Utländska företag 20 (9)
Totalt
289 (229)
* MB = Medbestämmande
Förtjänstutveckling - ackord i kronor, 2008–2011
Stockholm
Yrke
2011
Anläggare
Bleck/plåt
Murare
216,14
Plattsättare
203,27
Glasmästare
Golvläggare
214,06
Rörmontör rent ackord
Rörisolerare
PU-ackord*
201,09
Blandackord
192,01
TBMA rent ackord 217,67
Gotland
2011
Stockholm
2010
196,06
218,84
196,48
193,04
200,09 209,15
215,92
228,84
187,52 195,95
188,48
200,09 197,85
* PU = Premiebaserade underlag
Gotland
2010
192,16
181,31
180,65
181,71
Stockholm
2009
190,65
193,29
188,28
150,16
211,65
195,12
192,62
190,61
188,18
195,33
Gotland
2009
197,05
176,42
178,31
Stockholm Gotland
2008
2008
188,31
193,61
195,64
159,35
204,99
205,45
200,31
187,57
182,45
195,76
187,33
172,15
170,59
— Medlemmar —
Medlemmar
Medlemsantal
Under 2011 blev 1 171 (1 271) personer nya medlemmar i Byggettan, 100 färre än 2010. 2 137 (1 964)
medlemmar lämnade avdelningen, vilket innebar
en minskning med 873 medlemmar totalt.
Nytt avgiftssystem
På Byggnads kongress 2010 togs beslut om nytt
inkomstbaserat avgiftssystem som infördes den
1 januari 2011. I samband med det togs regeln bort
om att medlem som fyller 75 år blir avgiftsbefriad,
vilket medförde att en del äldre medlemmar lämnade Byggettan.
Värvning
En kampanj för att värva medlemmar pågick under året och vinnarna korades på representantskapets möte den 8 december. Den som tog hem
titeln ”Byggettans bäste värvare 2011” var Rikard
Andersson, Skanska. Han värvade 13 nya medlemmar.
Andraplatsen delades av Fredrik Lingvall, Veidekke, och Hans Hellsten, Kungsfiskaren. 70 medlemmar deltog i kampanjen och tillsammans värvade de 111 nya medlemmar till Byggettan. Första
priset var en New Yorkresa för två, andra och
tredje pris var en weekend på Hasseludden med
familjen. Alla som värvade en ny medlem fick en
Trisslott.
Vit dag
En av Byggettans vita dagar hade särskild inriktning på att ringa de medlemmar som begärt utträde samt de som missat att betala någon eller några
månaders medlemsavgift. I aktiviteten deltog, förutom ombudsmän, regionala fackligt förtroendevalda och administrativ personal.
Medlemsservice
Som medlem ska det vara lätt att nå sin fackförening. Under 2010 gick Byggettan in i ett telefonisystem med olika val för att underlätta för medlemmen att komma till rätt enhet/person för hjälp.
Under 2011 utökades samarbetet med LO ServiceCenter för ökad tillgänglighet genom att lägga över
en av telefonslingorna ”Medlemskap och avgifter”
till dem.
Richard Andersson blev Byggettans bästa medlemsvärvare 2011
och vann en resa till New York.
I juli startade möjligheten att bli medlem via
webben, vilket innebar en förenkling av rutiner
och snabbare medlemsinträde.
Byggettans medlemmar
Medlemsantal
Antal medlemmar 1/1 2011
15 895 (16 588)
Antal medlemmar 31/12 2011
15 022 (15 895)
– en minskning med 873 medlemmar
Medlemmar som tillkommit
Nya medlemmar
Återinträden
Från annat förbund
Från annan avdelning
Totalt
1 082 (1 082)
- (32)
89 (62)
- (95)
1 171 (1 271)
Medlemmar som avregistrerats
Till annan avdelning
Till annat förbund
Beviljade utträden
Strukna p g a bristande betalning
Avlidna
Totalt
- (101)
293 (317)
984 (609)
653 (700)
207 (237)
2 137 (1 964)
— Försäkringar —
Försäkringar
Förutom den löpande handläggningen prioriterades dels verksamheten med försäkringsinformatörer
och dels tillgängligheten. Registret
med försäkringsinformatörer uppdaterades och de elva aktiva informatörerna inbjöds till en gemensam
träff. I slutet av året hade antalet
ökat till 17 personer. Kontaktuppgifter och bilder på försäkringsinformatörerna lades upp på Byggettans hemsida.
Genom nyhetsbrevet Helt enkelt
kunde aktuell försäkringsinformation föras ut till medlemmarna oftare. Dessutom
utökades tillgängligheten genom att gruppen för
medlemsservice även började bemanna telefonkön
”Försäkringar”. Alla tre i gruppen för medlemsservice gick utbildning inom försäkringsområdet.
Under året avled 207 medlemmar och i cirka
hälften av fallen bistod Byggettan med en sista
hälsning i form av en blomsterkrans. Om anhöriga så önskar deltar Byggettan dessutom i begravningen med fanbärare.
I samband med att ett nytt förbundsgemensamt
ärendehanteringssystem för försäkringar lanserades var hela gruppen på en utbildningsdag på förbundet. Försäkringsansvarig deltog också i en utbildning inom a-kasseområdet.
Ett utökat nätverkande skedde med övriga fackföreningar i huset och deras försäkringsansvariga. LO-TCO Rättsskydd anlitades i ett par fall, och
även en tidigare anställd, för att bidra med kompetens inom a-kasseområdet.
Antal nyregistrerade och avslutade ärenden
minskade jämfört med föregående år, främst på
grund av ändrade rutiner, genom att inte registrera
alla typer av enklare ärenden. Handlagda ärenden
rörde sig främst om fritids- och arbetsolycksfall.
Försäkringar
Nyregistrerade ärenden
648 (968)
Pågående ärenden
408 (365)
Avslutade ärenden
564 (961)
Registrerade ärenden som bevakats 1 620 (2 294)
Byggettans försäkringsinformatörer.
Rehabilitering
Byggettans uppdrag är att bevaka medlemmars
rätt till anpassning och rehabilitering. Rehabiliteringsarbetet handlade till stora delar om att bedöma personers kapacitet att vara kvar inom företaget/byggbranschen eller om man måste hitta
annan bransch att jobba i. Under året har cirka 700
medlemmar med rehabiliteringsbehov biträtts genom avstämningsmöten, bland annat på Försäkringskassan, på företaget eller i telefon.
Byggettan representerade i regionala anpassningsgruppen, där 140 (137) personer fick rehabilitering. Under de senaste åren har en ökning skett
av personer som får lönebidrag istället för att gå via
anpassningsgruppen, som tanken är inom byggbranschen. Medlemsföretagen har inte heller varit så aktiva med att få ut personer i nytt jobb via
anställning i Galaxen.
Byggettan representerade också i LO-distriktets
socialförsäkringsnämnd, med uppdraget att föra
fram konsekvenser för våra medlemmar av rådande socialförsäkringssystem och påverka politiken
i rätt riktning.
De utsedda rehabiliteringsombuden i företagen,
oftast skyddsombud, har till uppgift att bevaka
och delta i arbetsgivarens systematiska arbetsanpassnings- och rehabiliteringsarbete. Ombuden medverkade vid rehabiliteringsutredningar
och upprättande av rehabiliteringsplaner, om inte
medlemmen själv tackade nej till medverkan.
Tvådagars rehabiliteringsutbildning hölls, främst
för skyddsombuden, med ett tillfälle på våren och
ett på hösten.
— Medlemsinformation —
Medlemsinformation
Byggettans tidning
Byggettans tidning ingår i medlemsskapet och
skickas till alla medlemmar, press och andra opinionsbildare. Medlemstidningen fick en ny design
och blev mer inriktad på reportage, den utkom med
fyra nummer (sex), två på våren och två på hösten.
Upplagan var drygt 16 000 ex.
Tidningen innehöll bland annat reportage om
byggnadsarbetares situation på de stora arbetsplatserna Nya Karolinska och arenabygget vid Globen.
Man skrev om villkoren för mindre yrkesgrupper,
som glasarbetarna vid Stockholms näst hösta byggnad med fasad helt i glas - Victoria Tower i Kista och om servicetekniker som åker runt till olika ställen och servar och kontrollerar sprinkler.
Ungdomar berättade om hur det är att vara ny
i branschen i serien ”Ung i facket”. Arbetsmiljökampanjen ”Vem ska dö” hade en tyst minut för
att hedra byggnadsarbetare som omkommit på sitt
arbete. Detta fick väldigt stort genomslag i andra
medier, vilket redovisades i medlemstidningen.
Utländska arbetare som utnyttjades av sin arbetsgivare berättade om sin situation. Det fanns också reportage om Påfarten, den nya medlemsutbildningen.
Sektionsmöten annonserades i tidningen.
Nyhetsbrev Helt enkelt
För att snabbt komma ut med information till medlemmarna började Byggettan att ge ut ett nyhetsbrev i mars, som ett komplement till medlemstidningen. Nyhetsbrevet döptes till ”Helt enkelt
- från Byggettan” och utkom med sex nummer.
Nyhetsbrevet skickades med post till alla fackligt
förtroendevalda samt med e-post till alla medlemmar med en registrerad e-postadress.
Återkommande inslag som tidigare fanns i Byggettans tidning flyttades till nyhetsbrevet, som lönetoppen, försäkringsinformation, konkurser, och studier. Andra inslag var bland annat information från
medlemsservice, om medlemsvärvartävlingen, arbetsmiljö, lärlingar och personalnytt.
En speciell version av nyhetsbrevet gjordes till
företag med hängavtal,”Helt enkelt - hängavtal”.
Den skickades ut med post och e-post och utkom
med två nummer, ett på våren och ett på hösten.
Nyhetsbreven ersatte den tidigare informationen
FFM-info och Häng-info.
Helt enkelt
Nr 1, mars 2011
Häng upp
nyhetsbrevet på
din arbetsplats!
– från Byggettan
Nyhetsbrev till Byggettans medlemmar och fackligt förtroendevalda
— Christian har ordet —
Organisationsgraden
- allas ansvar!
Det här är inte första gången i år som
jag berör ämnet organisationsgrad.
Men det finns en anledning, det är våra
löner, arbetsmiljö och arbetsvillkor
som hotas.
Vår storsatsning på medvetenskap
hos våra medlemmar har inletts. Något
jag är säker på kommer att leda till fler
medlemmar på sikt. Första tillfället av
den nya utbildningen Facklig medvetenskap blev en succé, om man ser till kurskritiken. Det värmer extra mycket när
jag hör engagemanget och stoltheten
hos Roger Johansson och Jörgen Landeborn som ledde den första kursen.
Den 15 mars kommer alla Byggettans
30 ombudsmän och några regionala
fackligt förtroendevalda att besöka
byggarbetsplatser i länet. De kommer att titta på bodetableringarna och
arbetsmiljön på mindre byggarbetsplatser och mindre företag. Även detta är
en del i satsningen runt organisationsgraden, åtminstone två gånger om året
ska vi besöka de medlemmar och icke
medlemmar som ser minst av facket. Vi
hoppas att det ska leda till många bra
samtal om medlemskapets värden, och
genom det, fler medlemmar.
Vår medlemsvärvartävling, med en
trisslott för varje medlem som värvas
och en fin resa till den som värvar flest
medlemmar under året,
går vidare. Den som
leder hittils har värvat
fyra nya medlemmar.
Varenda medlem som
vi får in är lika viktig
- och kan vi tillsammans vända
trenden så
är vi alla
Christian Bengtzelius,
vinnare!
Byggettans ordförande
Lönen på bygget i Sollentuna är cirka 3 euro
”Han borde egentligen
tjäna mindre”
Fem byggnadsarbetare bor i huset som de renoverar i Sollentuna. Lönen är 3,1 euro i timmen och det räcker inte för att äta
sig mätta.
Nu har de själva slagit larm och satt upp en skylt utanför
huset, där det står att de behandlas som slavar, är hungriga
och behöver hjälp.
Christian Bengtzelius, Byggettans
ordförande, är mycket upprörd.
- Det är 2011, folk ska inte behöva leva
under sådana förhållanden i Sverige.
Carl Kjellberg, VD på Renovatis
AB, talar om en av sina anställda i ett
nyhetsinslag på TV4 att 3 euro i timmen
är ”skäligt för den insats han gör. Han
borde egentligen tjäna mindre”.
Företagets affärsidé är att erbjuda
bred, bra och billig utländsk hantverkarkompetens. Men det är arbetare från
Lettland som får betala priset genom
att inte ha tillräckligt med pengar till
mat.
- En arbetsgivare har inte rätt att
utnyttja människor så här, även om de
har kommit till Sverige av fri vilja. Det
är helt oacceptabelt, säger Christian
Bengtzelius.
Tre av letterna har nu blivit medlemmar i Byggettan. Efter TV4:s nyhetsinslag - och att skatteverket visat intresse
för företagets verksamhet - har arbetsgivaren backat. Samtal pågår nu mellan
företaget och Byggettan om att teckna
ett svenskt kollektivavtal.
För att få det här
nyhetsbrevet
direkt på din mejl,
meddela din
e-postadress till
[email protected]
Helt enkelt – från Byggettan
Ansvarig utgivare: Christian Bengtzelius, Byggettans ordförande, 08-734 66 32, 070-302 14 62, [email protected]
Redaktör, text, foto och layout: Inger Fagerberg, 08-734 65 77, [email protected]
För att få nyhetsbrevet direkt på din mejl, meddela din e-postadress till [email protected]
Helt enkelt – från Byggettan
nr 1, 2011
sidan 1
Nyhetsbrevet Helt enkelt lanserades i mars.
Övrig medlemsinformation
Byggettans hemsida, som ligger som en undersida
till förbundets, innehåller aktuell lokal information
för medlemmarna. Där finns även kontaktuppgifter på anställda, regionala fackligt förtroendevalda, reg FFM, och försäkringsinformatörer.
Byggettans tidning och nyhetsbrevet Helt enkelt
gick att ladda ner som pdf. Tid och plats för sektionsmöten fanns också på hemsidan.
SMS användes till medlemmar för kort och
snabb information och påminnelser.
Redaktionskommitté
Byggettans tidning
Christian Bengtzelius (ansvarig utgivare),
Inger Fagerberg (redaktör),
Robert Belving, Roger Johansson, Leif Nyberg,
Jonte Söderström (t o m nr 1),
Heidi Svärd (fr o m nr 2)
— Facklig verksamhet —
Facklig verksamhet
Medbestämmande
Medbestämmandeverksamhetens fem ombudsmän har kontakt med Byggettans medbestämmandegrupper, MB-grupper, i företagen. Man arbetar
för ett aktivt förhandlingsarbete och en utvecklad
arbetsorganisation inom företagen, där en bättre
arbetsmiljö och goda arbetsvillkor är viktigast.
Ombudsmän utser och utbildar de förtroendevalda i den decentraliseringsprocess som används
för medlemsrekrytering, avtalsbevakning och arbetsmiljöbevakning på arbetsplatsnivå.
Byggettan hade 21 regionala fackligt förtroendevalda, reg FFM, verksamma under året. De hade
sju halvdagsmöten. Byggettan utfärdade elva fullmakter, som utgjorde ett utökat förhandlingsmandat för reg FFM i de större bolagen.
Var tredje vecka var det en timmes infoforum
för reg FFM, där ombudsmän och förtroendevalda uppdaterade varandra om aktuella händelser.
Det var en MB-konferens för mindre och medelstora bolags MB-grupper, för utbyte av erfarenheter och målplanering av nästa verksamhetsår.
Även aktuella arbetsrättsliga frågeställningar
behandlades. Ombudsmännen medverkade som
adjungerade i förhandlingar och deltog på 42
UVA-möten, det vill säga fackliga möten på betald arbetstid. Dessutom har MB-grupperna hållt
i egna UVA-möten.
Ett aktivt arbete bedrevs ute i företagen, målsättningen med att delegera ut arbetsuppgifter och
förhandlingsmandat fungerade väl.
Fackligt förtroendevalda, FFM
Byggettans fackligt förtroendevalda, FFM, är
nyckelpersoner i organisationen. Välutbildade
och motiverade förtroendevalda ska sköta avtalsbevakning och rekrytering i sin vardag.
Ytterligare en lagbas har fått fullmakt för att förhandla löner på sin arbetsplats. Byggettan hade 997
(966) fackligt förtroendevalda/medbestämmandeledamöter varav 906 (884) tillhörde TBMA - trä-betongmurare-anlägg, vvs hade 74 (73) och plåt 17 (nio).
Byggettan hade 50 (45) MB-grupper verksamma, varav 41 (35) på TBMA och nio (tio) på vvs.
Man hade elva (12) representanter i företagens
styrelser, varav sex (sex) ordinarie och fem (sex)
suppleanter.
Arbetsrätt och
tvisteförhandlingar
Tvist där medlemmen ej fått ut sin lön
259
Medbestämmandeförhandlingar
144
LAS uppsagda eller avskedade medlemmar
141
Lag och avtalsbrott
71
Olaga kvittning mot medlemmens lön
20
Akuta arbetsmiljöutryckningar
27
Brott mot löneparagraf 3
11
Föreningsrättskränkning6
Diskriminering/Mobbningsärenden16
De fackligt förtroendevalda svarade upp till organisationens behov av att lägga ut traditionella
ombudsmannauppgifter till de förtroendevalda på
arbetsplats- och företagsnivå.
Avtalsteckning
Att teckna hängavtal med avtalslösa företag är en
av Byggettans mest grundläggande arbetsuppgifter. Byggnads tecknar hängavtal när företaget inte
är medlemmar i en arbetsgivareorganisation och
har ett kollektivavtal den vägen.
Byggettan tecknade 289 (229) nya hängavtal, ökningen beror på att Sveriges Byggindustrier, BI,
numera kräver bokslut för två års verksamhet för
att teckna kollektivavtal.
Arbetsrätt och
tvisteförhandlingar
Byggettan arbetar aktivt med att förebygga tvister mellan arbetstagare och arbetsgivare genom
dialog. Den specialiserade ombudsmannajouren
undanröjer missförstånd och prestigelåsningar,
genom att stödja medlemmarnas egen talan och
kunskap om lagar och avtal.
Medlemmen, som efter eget försök ändå behöver hjälp, kontaktar jourombudsmannen - som
i sin tur kontaktar arbetsgivaren - och söker en
konstruktiv lösning på frågan. Först därefter
registreras ett ärende och en tvisteförhandlare
utses. En förhandlingsframställan skickas till
arbetsgivaren och deras organisation. Antalet
handlagda ärenden minskade därför markant och
Byggettan behandlade 736 (1 247) ärenden. Men
ärendena är ofta mer komplicerade och kräver fle-
ra förhandlingstillfällen och allt fler ärende går
vidare till central nivå.
Utöver dessa tvister framkom att vår motpart
och dess medlemsföretag allt oftare bestrider utbildning enligt förtroendemannalagen, framförallt
för skyddsombud. Men även lagbasar och medbestämmandeledamöter har fått erfara ett allt hårdare klimat där man kräver facklig återhållsamhet
och mindre samverkan.
Lagbasar och mätare mötte ett växande motstånd mot ackordslöner, där man från motparten
tydligt ville införa fasta löneformer. Genom att
vantolka den nya lydelsen i § 3 vägrade arbetsgivarna betala ut ackordslön retroaktivt, när det efter utdragna förhandlingar träffas en överenskommelse om produktivitetsutfallet på arbetsplatsen.
Arbetsplatsbesök
Arbetet fortsatte med att föra ut arbetsplatsbevakningen till löneförhandlarna och att delegera
avtalsbevakningen till förtroendevalda på arbetsplatsnivå.
Man satsade aktivt på att utse fackligt förtroendevalda i mindre och medelstora företag, så att bevakning och rapportering skedde från arbetsplatsnivå av Byggettans förtroendevalda i företaget.
Efter inkomna tips utfördes arbetsplatskontroller, då man tittade på arbetsmiljö och under
entreprenadkedjor. Om avtalsbrott upptäcktes inleddes förhandlingar med företaget.
Konkurser
Det var en klart mer positiv utveckling under året
än föregående år, när det gäller antalet byggkonkurser i Stockholmsområdet. Byggettan behandlade 586
(617) konkurser under året och såg till att 84 (94)
medlemmar fick sina innestående lönefordringar
på 5 422 446 (8 016 892) kr i konkursbolagen.
Byggettan genomförde, tillsammans med konkursförvaltare, i snitt en konkursinformation
per månad, där man i samtal med medlemmarna
hjälpte och stöttade dem på bästa sätt. Vid de stora
konkursinformationerna krävdes mycket tid för
att vara behjälplig med genomgång av lönekrav,
för personliga möten och telefonsamtal.
I samband med konkurser ser Byggettan också en ökad tendens att allt fler företag saknar kollektivavtal. För den enskilde medlemmen ställer
det till besvär till exempel med att få hjälp av ett
omställningsstödsbolag. Det som är självklart för
medlemmar som arbetar i företag med kollektivavtal - blir till ett problem för medlemmar som arbetar i företag som saknar avtal, då rätten till hjälp
och coachning för ett nytt arbete genom TSL inte
erbjuds.
Den ekonomiska oron i omvärlden påverkar även
den svenska arbetsmarknaden. Utvecklingen beror
helt på hur djup den ekonomiska krisen i omvärlden
blir, och dess påverkan på svensk ekonomi.
Löneindrivningar
Byggettan behandlade 45 (59) löneindrivningar till 98 (181) medlemmar som inte fått ut sina
löner och/eller semesterpengar på 7 397 033
(13 008 990) kr, vilket är en minskning jämfört
med föregående år. En positiv trend är att ett stort
antal företag under indrivningsprocessen reglerade lönekraven till medlemmarna och därmed
avbröts processen.
Indrivningar
till medlemmar
Konkurser 20112010
Antal konkurser
Antal medlemmar
Kr till medlemmar 586
84
5 422 446 kr
617
94
8 016 892 kr
Löneindrivningar
20112010
Antal indrivningar
Antal medlemmar
Kr till medlemmar
45
59
98
181
7 397 022 kr 13 008 990 kr
Rättstvisteförhandlingar
- Löner
Antal medlemmar
Kr till medlemmar
20112010
84
2 384 575 kr 100
1 821 345 kr
Skadestånd
(skadestånd avskrivna vid konkurs är inte inräknade)
Antal medlemmar
Kr till medlemmar
20112010
5
95 000 kr
6
41 800 kr
Migration
Antalet migrationsärenden, för arbetskraft från
länder utanför EU, som inkommer till Byggettan
ökar enormt mycket varje år. Byggettan kontrollerar om företaget har avtal, försäkring och att lönen är kollektivavtalsenlig. Sedan görs ett yttrande
för beslut om arbetstillstånd. På tre år har det ökat
från 53 till 821 ärenden och det finns ingen tendens
till att det skulle minska, snarare tvärtom.
Ett arbetstillstånd är en inträdesbiljett till EU,
som många betalar stora summor pengar för att
få. Företagen kan ange en kollektivavtalsenlig lön
i ansökan, men sedan finns det ingen kontroll på
vilken lön eller vilka villkor dessa arbetare tvingas
arbeta under. Misstankarna är starka om att företag har hittat ett nytt sätt att utnyttja arbetskraft
som är i stark beroendeställning, att det handlar
om människohandel.
Handläggningstiden skiljer sig åt när ansökan
kommer direkt från företaget, då ska ärendet behandlas inom två veckor. När ansökan kommer
från Migrationsverket har Byggettan endast fem
dagar på sig att lämna yttrande. Migrationsverket
tar stor hänsyn till Byggettans yttrande i sitt beslut
om arbetstillstånd.
Första maj-paroll
Migration
2010 333
Byggettan deltog på första maj med fanor och sorgband, för att få uppmärksamhet för arbetsmiljöfrågor. Man bar på en svart likkista med texten
”Det dör en byggnadsarbetare i månaden, vem dör
i maj?” Istället för sedvanliga plakat delades små
flygblad ut med texten ”Du kommer väl hem pappa?”, ”Jag vill att min son kommer hem oskadad!”
samt ”Var är din tumme morfar?”
Första maj-demonstrationen arrangerades av
LO-distriktet i Stockholms län, Stockholms arbetarekommun och Stockholms läns socialdemokratiska partidistrikt. På Gotland deltog man
i LO-distriktet Gotland och Socialdemokratiska
arbetarepartiets demonstration.
Den 8 juni hölls en tyst minut på byggen i hela
Sverige, som en manifestation för alla arbetskamrater som omkommit i arbetsplatsolyckor. Det var
ett initiativ från en medlem i Byggettan som blev
en mycket lyckad kampanj vilken hörsammades
i hela landet. Uppmärksamheten från media var
stor och gav avtryck, inte bara i branschen - utan
i hela samhället.
Lagbas-AU
q Arbetsmiljöfrågor!
2011
821
Första maj
Manifestation
Lagbasmöten
Byggettan hade fyra (fyra) lagbasmöten för TBMA
- trä-betong-murare-anlägg, samtliga möten var på
Vimpeln konferens. Lagbasmötena var välbesökta
med över 100 deltagare per möte.
På mötena diskuterade man anställningsformer,
löneformer, skyddsombud och arbetsmiljö, fackligt förtroendevalda och § 38-40. Andra ämnen var
arbetsmarknadsläget, infrastruktur, arbetsplatser,
Ärenden yrkesutbildning samt utländsk arbetskraft. Man
diskuterade också konflikterna som har varit under året och fortsatt in på det nya året - om Sveriges
Byggindustriers nya tolkning om retroaktiv lön när
man hamnat på stupstock. Innehållet på lagbasmötena förbereddes av Lagbas-AU.
Byggettan hade fyra (tre) lagbas/FFM-möten för
vvs, där man diskuterade lärlingar, utbildning,
lönepott 0,8 procent och andra avtalsfrågor.
2009
53
Dennis Rydberg, Byggettan
Thorbjörn Andersson, Peab bostad
Richard Becker, NCC
Mikael Johansson, Peab Sverige
Roine Lundqvist, Veidekke
Mikael Mattson, JM inredning
Stefan Slottensjö, Skanska
— Arbetsmiljö —
Arbetsmiljö var Byggettans tema på första maj, vilket symboliserades med en likkista.
Arbetsmiljö
Arbetsmiljön är en stor och ständigt aktuell fråga och
viktig för Byggettans medlemmar. Nio dödsolyckor
skedde på byggarbetsplatser under året, vilket är helt
oacceptabelt. Till detta tillkom många svåra olyckor,
med personskador som gör att de kanske inte kan
komma tillbaka till branschen.
En orsak kan vara stressade byggtider i kombination med alldeles för många företag/bemanningsföretag på en arbetsplats. Det gör att man inte
kan strukturera verksamheten.
Det finns även arbetsplatser med så kallat partingavtal, där företag och beställare delar på vinsten och förlusten. För att få så bra vinst som
möjligt på objektet försöker man snåla in på arbetsmiljön - som hissar, luftrenare, bodar, belysning etc. Det blir svårt att planera arbetsplatsen i
god tid, då det ofta saknas handlingar för dem som
ska utföra arbetet.
Aktuella frågor
Motståndet var hårt från Sveriges Byggindustrier,
BI, när de ifrågasatte utbildningar för skyddsombuden. De hävdade att Byggettan inte har rätt att
utbilda skyddsombuden i den utsträckning som
man har gjort tidigare år. Orsaken är att BI anser
att skyddsombuden ska utbildas av företagen och
att skyddsombudsuppdraget inte är ett fackligt
uppdrag.
I tre år har Byggettan försökt att komma överens om en utbildningsplan för skyddsombuden,
men under året sa BI upp alla utbildningar som
Byggettan hade i Stockholm. BI hävdade att det är
avtalet som gäller och inget annat. Byggettan hävdade i sin tur att man som organisation har rätt att
utbilda skyddsombud, enligt fackliga förtroendemannalagen.
Nekandet av utbildningar för skyddsombud
växte - och en del ville inte vara skyddsombud
längre på grund av att de kände sig motarbetade
av företaget.
Antalet trakasserier ökade och det blev fler överläggningar där arbetsgivaren ansåg att någon anställd inte skött sig och företaget ville avsluta anställningen.
Företagen krävde i större utsträckning att det
skulle finnas ett förstadagsintyg när man var sjuk.
Orsaken var att man ville pressa den anställda, det
handlade alltså inte om att utreda individen.
Under året uppkom flera tvister om arbetstidsförläggningen, för att man ville få ut fler timmar av
laget eller den anställda. Man bemannade obekväma tider med bemanningsföretag. Även beställarna ville att man skulle ha verksamhet 12 timmar om
dygnet, så flera arbeten började gå skiftgång. Men
företagen kan inte vad som står i avtalet, att man
är skyldig att förhandla innan man startar ett skiftarbete. Flera förhandlingar rörde dessa frågor.
Årets skyddsombud
Tomas Kullberg, Byggettans arbetsmiljöansvarige,
utsågs till Årets skyddsombud 2011 av LO-distriktet i Stockholms läns representantskap. Ur motiveringen till utnämningen:
— Arbetsmiljö, Studier —
Kursdatum ...........................................................................
De regionala skyddsombuden, RSO, gjorde 1 104
(953) arbetsplatsbesök i olika ärenden. Det var flera
överläggningar om rehabilitering och utförsäkring,
där man aktivt drev frågorna så att medlemmen
kunde komma tillbaka in på arbetsmarknaden.
Man hade också information och utbildning på
skolnivå för gymnasieelever.
RSO informerade om arbetsmiljö i olika forum
Arbetsgivarens godkännande
och nådde totalt cirka 9 400 (9 000) medlemmar,
icke medlemmar och företagare.
Personnummer .....................................................................
Namn ...................................................................................
Anställningsnummer ............................................................
Adress ..................................................................................
Postnummer/postadress ........................................................
Telefon, hem/mobil ...............................................................
E-post...................................................................................
Ort och datum ......................................................................
Arbetsgivarens underskrift ...................................................
Arbetsmiljöutbildningar
Namnförtydligande ..............................................................
Byggettan genomförde fyra (fyra) utbildningar i
Bättre arbetsmiljö, BAM, för skyddsombuden och
NCC hade grundutbildningar för dem.
Byggettan hade även två (fyra) utbildningar i
arbetsmiljö, hälsa och säkerhet. Det var en utbildning under hösten som vände sig till både skyddsombud och tjänstemän inom Byggmästargruppen.
Det var två rehabutbildningar, tyvärr med få deltagare.
På Gotland hade man inte så många utbildningar på grund av en schism som gjorde att skyddsombuden inte fick ledigt för utbildning.
Intresset för utbildningarna var bra, deltagarna
var hungriga på kunskap och hade många frågor.
Det började även komma in yngre skyddsombud
som ville vara med och förändra.
Skyddsombudskonferenser
Byggettan hade fyra (fyra) konferenser i Stockholm
och tre (tre) på Gotland för skyddsombud, även företagen var inbjudna på konferenserna. Totalt var
640 (740) skyddsombud på konferenserna och 20
arbetsgivare (endast på Gotland) och många fick
sina frågor besvarade.
Samarbete
Byggettan, El-ettan och Målarettan brottas med ungefär samma frågeställningar, därför besöker man
tillsammans arbetsplatser med arbetsmiljöproblem.
Sammanlagt besöktes 25 (25) arbetsplatser.
Påfarten
Illustration Kjell Nilsson Mäki
RSO-verksamheten
Studier
Byggettan
erbjöd
medlemmarna ungefär samma kurser
som året innan.
Facklig medvetenskap
Förbundet
har
Anmälan
kommit
överens med
www.fackligutbildning.se
arbetsgivarna
om att
sms: 070-306 65 45
see-post:
över och förbä[email protected]
innehållet i de artel: 08-734 65 45
betsmiljöutbildningar Byggnads har för
skyddsombuden. Det
ärVälkommen
nu fem
block
att höra
av dig! man
ska gå och två av dessa
innehåller nyheter.
Innehåll och material
Varför ska man vara med i en fackförening?
till kurserna blev inte
Varför är du medlem i föreningen?
Vi vill och kan förklara. Kan du?
klart i tid så den kom
inte igång i augusti,
som planerat.
Den gamla utbildningen upphörde i april, vilket ställde till det.
Kostnaden för arbetsgivaren blev högre än tidigare, vilket gjorde att det drog ut på tiden, men att
de var motvilliga till att skicka skyddsombuden
på utbildning påverkade också. Det gick några
nya kurser under våren och dessa blockutbildningar är planerade fullt ut för 2012.
Antalet medlemmar som gått den första fackliga medlemsutbildningen Medlem i Facket, har
minskat drastiskt sedan Byggettan gick över till
den tvärfackliga kursen på Långholmen. Innehållet är detsamma som tidigare - det vill säga
grunderna för föreningen samt de lagar som styr
anställningsvillkoren - men det visade sig vara
svårare att rekrytera till tvärfacklig medlemsutbildning. Vissa kurser blev därför inställda, men
positivt var att tre av Byggettans medlemmar blev
handledare för Medlem i facket.
Kursen Påfarten, för Byggettans nya och omvalda förtroendemän, gick väldigt bra. Välfyllda
och uppskattade kurser under hela året och långa
listor på dem som ska gå.
Vald på jobbet, en kurs för förtroendevalda,
gick ihop med Seko under hela året. Därmed erbjöds kursen vid 12 tillfällen istället för tidigare sex. Enligt kurskritiken var det värdefullt att
lära sig hur förtroendevalda i andra branscher
har det.
Byggettan information/if, 25 mars-2011
”Med en stor arbetsmiljökunskap och ett engagemang utöver det vanliga är Tomas Kullberg
ett föredöme för andra skyddsombud.
Tomas
Ledighetsansökan
har visat ett stort intressetill
ocharbetsgivaren
mod utan rädsla
som satt avtryck i Byggnads
skyddsombudsJag ansöker
om studieledighet för kursen
Påfarten - facklig medvetenskap
(enligt Studieledighetslagen § 3 och § 5.)
arbete.”
— Studier —
Vidare utbildningar ihop med andra förbund
planeras kontinuerligt, främst inom förbunden
i 6F.
Lagbasutbildningen hade, som tidigare, två
kurser under året. Ännu har det inte lett till ökat
antal mandat att förhandla själv, men det är på
gång. Lagbasarna har efter kursen förberett nästan allt inför avstämningarna, vilket underlättar
och snabbar på mätningarna betydligt.
För att medlemmarna på Gotland också ska
ha möjlighet att gå kurser har man åkt dit med
kursledare och hållt förtroendemannakurser och
Påfarten.
En arbetsmiljökurs hade alldeles för få deltagare för att den egentligen skulle genomföras,
men då avhoppen var väldigt sena så ställdes den
inte in. Avhoppen berodde på schismen mellan
Byggnads och arbetsgivarna om arbetsmiljöutbildningarna.
Ungdomskommittén
Ungdomsgruppen består av en handfull killar.
Under våren sköttes diskussioner och informationsutbyte via e-post, under hösten hade de tre
möten. En kille har tillkommit i gruppen under
hösten, vilket är bra eftersom några kommit upp
till 30-årsgränsen.
Gruppen har planerat för uppsökeri under
2012, de kommer att besöka så många byggelever som möjligt i årskurs 1 på gymnasieskolorna. Elevernas första kontakt med fackföreningen
ska då bli med unga företrädare, som kan tala
om sina egna erfarenheter de första åren i branschen - och vilken nytta de ser med medlemskapet i facket.
Tre av killarna anmälde intresse för att vara
adjungerade från ungdomskommittén i regionsstyrelsen.
Byggettans ungdomsgrupp, och andra medlemmar under 30 år, var delaktiga i dessa aktiviteter
under året:
- 10-kampen inom 6F på Rönneberga den 29 juni
- 3 juli, med deltagare från Norden.
- Facket på sommarjobbet, LO:s uppsökeri under semesterveckorna.
- LO:s Ungdomsforum på Runö den 30 november - 2 december med temat Påverka.
Det finns nu ett engagemang i ungdomskommittén som bådar för en bra verksamhet framöver.
Byggettans studier
Ämne
Kurser Deltagare
Solna
Påfarten
12 281
Lagbasutbildning
230
Ackord och avtal vvs
2
Förhandlingsteknik
19
30
Vald på jobbet
Aktivt inflytande
12
100
2
20
Arbetsmiljö-Hälsa-Säkerhet2 30
Arbetsmiljö Rehabilitering
2
21
Bättre arbetsmiljö
4
80
Gotland
Påfarten
120
Vald på jobbet + Bättre arbetsmiljö 2
13
LO- och förbundsutbildningar
Vidareutbildning SO
1
Skyddsombud påbyggnad
1
Kurs för skyddsombud
1
Fysiska och psykiska belastningsskador
1
Insikter
4
Retorik1
Fackligt arbete i företags styrelse
1
Kvinnligt nätverk
4
Att informera och agitera
5
Tiokamp3
Svenska modellen
3
Arbetsrätt grund 1
Facklig politisk aftonskola
1
Medlem i facket
9
Om facket
2
Ordförandeutbildning2
Sekreterarutbildning2
— Yrkesutbildning —
Byggplåtslagarutbildningen på Kista gymnasium.
Yrkesutbildning
Bygg och anläggning
Yrkesutbildningen förändrades i enlighet med regeringsbeslut om GY 11. Det innebär nya möjligheter att nå fram till yrkesbevis, samtidigt som det
finns hinder att med slutbetyg från gymnasiet läsa
vidare till högskoleutbildning.
Cirka 10 procent färre elever började i årskurs
1, jämfört med föregående år. Skolorna tillämpade
både det gamla och nya utbildningssystemets programutbud för lärlingsutbildningar. Ett antal friskolor har etablerat sig och efter olika barnsjukdomar
börjat forma sig efter Skolverkets och Byn Stockholms krav om god utbildningsverksamhet.
Regionala Yrkeskommittén, Ryk, namnändradess till Byggnadsindustrins Yrkesnämnd, Byn.
Baggium har namnändrats till Praktiska och bedriver åtta skolor inom Byggettans område och
Thorengruppen har tre skolor.
Det är oroande att elevunderlaget är ungefär
samma som förra året, medans antalet skolor ökade. För Byggettans del innebar det fler enheter att
besöka och stödja och mer administrativt arbete.
En utbildning hölls och fem medlemmar i produktionen utsågs för att ta plats i var sin skola som
programrådsledamöter.
Stockholm skiljer sig från övriga landet avseende antalet traditionella lärlingar. Antalet är ungefär detsamma varje år, förutom vid lågkonjunktur, och brukar ligga mellan 175 och 225 personer.
Det är nästan lika många som gymnasieelever som
fick lärlingsanställning med lärlingsbok, vilket var
241 personer.
Oroande var att många lärlingar arbetade i avtalslösa, ofta mindre, företag. Byggettan fick då se
till att företagen tecknade hängavtal, motparten
tecknar endast avtal med företag som varit verksamma i mer än två år.
Antalet fristående utbildningsanordnare ökade
successivt när kommunerna skapade komvuxutbildningar, för främst långtidsarbetslösa och personer från andra länder. Kriminalvården fortsatte
sin satsning på yrkesutbildning på olika anstalter.
I några kommuner, bland annat i Södertälje, bedrevs olika utbildningsprojekt i samarbete med
Byn, företag, arbetsförmedling och utbildningsanordnaren Basta.
På Gotland fanns en sökande, ännu ej godkänd,
utbildningsanordnare jämte Christoffer Polhemsgymnasiet.
Yrkesutbildningen är ett komplext ansvarsområde för Byggettan. Det är många intressenter som
ska enas kring ett samlat regelverk, som Byn, skolverk, arbetsförmedling, migrationsverk och fristående utbildningsanordnare. Det kanske viktigaste
regelverk man arbetar efter är det yrkesutbildningsavtal som finns, men som är under omarbetning och
förväntas resultera i ett nytt avtal 2012.
VVS
Grundskolans elever som under hösten sökte gymnasieutbildning till vvs-yrken var den första årskullen som sökte in på kursplaner enligt vvs och
fastighetsprogrammet. Det tidigare Energiprogrammet lever kvar med årskullarna 2 och 3 till
och med våren 2013. Utbildningsplatserna till gymnasiet i Stockholms län fortsatte, likt föregående år,
att utökas genom att ytterligare fler skolor startade
vvs-utbildning. Yrkeskommittén i Stockholm hade
kontakt med arton gymnasieskolor och två vuxenutbildningar. På Gotland finns en skola.
Byggettan deltar i programråd/yrkesråd och
träffar även eleverna i samtliga skolor under skoltiden. Den största träffen hade man på våren med
avgångsklasserna i årskurs 3, totalt i samtliga skolor cirka 200 elever. Eleverna fick under en heldag klassvis information om branschen och branschens parter. Till detta tillkom kontakt med de
som går vuxenutbildningar.
Den största komvuxutbildningen i Stockholm
bedrivs genom Lernia i Liljeholmen. Lernias utbildning är cirka 60 veckor och Byggettan träffade
samtliga elever vid start och avslutad utbildning.
Lernia startade utbildningar för cirka 200 elever
2011. Det här betyder att om alla dessa komvuxoch gymnasieelever, efter avslutad skolutbildning,
söker en anställning i vvs-branschen, ska företagen i Stockholms län ta emot över 300 personer
som gått ut en vvs-utbildning och som vill ha en
lärlingsplats. Företagen har inte möjligheter att erbjuda lärlingsplatser till alla dessa avgångselever.
178 (141) vvs-lärlingsavtal registrerades, nio av
dessa var företagslärlingar och 74 kom från komvux. 76 (57) lärlingar godkändes på branschprovet och fick sina branschcertifikat. På Gotland har
Christopher Polhemgymnasiet vvs-utbildning med
åtta elever i varje årskull. Eleverna därifrån täcker
väl behovet av nyrekrytering på Gotland. Byggettan har bra kontakt med skolan och eleverna. Även
där hade man en heldagsinformation för eleverna
i årskurs 3.
På Gotland registrerades nio (fem) vvs-lärlingsavtal. En (en) lärling godkändes på branschprovet
och fick därmed sitt branschcertifikat.
Arbetet med branschrekommenderad utbildare BRU, är en av de viktigaste frågor som yrkeskommittéerna kommer att arbeta med framöver.
Meningen med BRU är att säkerställa en god utbildning samt att blivande elever och föräldrar ska
använda informationen vid val av skolutbildning
och företag vid anställning av lärlingar.
BRU är ett erbjudande till skolorna. VVS-Branschens Yrkesnämnd har givit de lokala yrkeskommittéerna i uppdrag att aktivt arbeta för att
kvalitetssäkra grundutbildningen inom gymnasieskolans vvs-utbildning.
Skolorna kan frivilligt ansöka om att bli
branschrekommenderad utbildare. I Stockholm
har fem skolor ansökt och blivit branschrekommenderade. Målet är att samtliga skolor bedriver
en undervisning på ett sådant sätt att de kommer
att ansöka och bli godkända.
Isolering
Isoleringsfirmornas förenings skola, IF Skolan och
deras mobila utbildning, samt ALTIK i Sundsvall är
godkända utbildningssamordnare av VVS-Branschens Yrkesnämnd. Här läser isolerarlärlingarna
under sin anställning antingen till vvs-isolerare ellerindustriisolerare, som är de två inriktningarna
inom isoleraryrket. Ett (tre) lärlingsavtal tecknades under året.
Maskin
Antalet nya lärlingar låg på en ganska hög och stadig nivå, vilket är glädjande och en nödvändighet
då ett stort antal maskinförare i Byggettans område
är på väg att gå i pension. De stora infrastrukturprojekten runt Stockholm fortsatte. De utländska
företagen dominerade på dessa arbetsplatser och
det strömmade in utländska maskinförare, som behövde ha godkända utbildningar enligt reglerna i
avtalen för de vanligaste maskinerna. Valideringsprocessen av deras utbildningar och erfarenheter
med certifikat/yrkesbevis och arbetad tid, som va-
rit en svårhanterlig och tidskrävande arbetsuppgift för Byggettan, togs under hösten över av det
centrala kansliet i Byn Sverige.
En av två gymnasieskolor inom Byggettans område, Fredrik i Haninge, tog inte in några nya elever
på hösten, eftersom de slutar med denna utbildning våren 2014. Då går de sista eleverna ut den
treåriga utbildningen. Detta har branschen reagerat negativt på när man deltagit på programråden,
men skolan ändrade inte sin inställning. Nu finns
det bara en gymnasieutbildning till maskinförare
kvar som ligger i Upplands Bro.
Men en av Sveriges största utbildningsgivare
på maskiner, Yrkesakademien, etablerade sig i
Åkersberga och bedriver Komvuxutbildningar på
beställning från Stockholms stads arbetsförmedlingar. Cirka 100 elever utbildades i 16 veckor. En
stor andel av eleverna fick jobb efter utbildningen.
Maskingruppen i Byn Stockholm arrangerade
en lärarkonferens med maskinlärare, med bra diskussioner och erfarenhetsutbyten. Den stora frågan var att den nya gymnasiereformen GY 11, som
startade i och med höstens ettor, inte haft klart med
vilka kurser som skulle ingå och om det skulle vara
möjligt att få körkortet inom skolans utbildning,
vilket är nödvändigt att ha för att kunna köra på
de flesta arbetsplatser.
I och med att man ännu inte fått ett nytt Yrkesutbildningsavtal, så var det fortfarande dispens för
att inte behöva göra slutprovet, YTP, för att få sitt
yrkesbevis.
Plåt
Utbildning för byggnads- och ventilationsplåtslagare finns på tre skolor i Stockholmsområdet, Rönninge gymnasium, Kista gymnasium och Fredrika
Bremergymnasiet Fredrik. Antalet elever som går
plåt- och ventilationsutbildningar minskade. Branscherna står inför stora problem att lösa rekryteringsfrågan under de kommande åren.
Det tecknades utbildningskontrakt med elever
som gått ut gymnasiet samt med företagslärlingar.
LY-kommittén verkade, i samverkan med skolorna,
för att öka kvalitén på utbildningarna och jobbade för att förbättra handledningen av lärlingar och
elever ute på företagen.
För att informera om yrket och utbildningsvägar deltog LY-kommittén på öppna hus och
informationskvällar på de skolor som har plåtutbildningar.
Representation
Stockholm
Programråd Bygg: Krister Strömberg, Roland Ahl
Programråd Energi: Anders Andersson
Programråd Fordon/Maskin: Roland Ahl
Programråd Österåker-/Storboda- och Asptunaanstalten: Krister Strömberg
AF Branschråd Bygg i Sthlm: Krister Strömberg
Utbildningsprojekt/Häggvik: Krister Strömberg
Byggnadsindustrins Yrkesnämnd, BYN:
Krister Strömberg
BYN Stockholm: Christian Bengtzelius, Krister
Strömberg, Roland Ahl, Margareta Fäldt
Plåt: LY-kommitté: Pär Lindelöf, Tomas Talle
VVS Yrkeskommitté: Anders Andersson,
Ulf Sellgren, Christian Bengtzelius, Per-Uno Ljung
Gotland
På Gotland heter det inriktningsråd istället för
programråd och vänder sig till varje huvudbransch,
bygg, plåt, anlägg och måleri.
Bygg, Regionala yrkeskommittén:
John Aspendal och Krister Strömberg
Bygg inriktningsråd: John Aspendal
Plåt: LY-kommitté: Pär Lindelöf, John Aspendal
Plåts inriktningsråd: John Aspendal
VVS Yrkeskommitté: Anders Andersson,
Stefan Green, Göran Olsson
— Personal —
Personal
Förutom organisatoriska förändringar satsade
Byggettan på kompetensutveckling för personalen.
All administrativ personal genomgick en utvecklingsserie ”Den professionella medarbetaren”.
Fokus var att bli tydligare, öka förutsättningarna
för bra samarbete och att stärkas som individ.
För ombudsmännen, med mer utåtriktat arbete, handlade kompetensutvecklingen om att åstadkomma effektivare förhandlingar och möten för att
nå bättre resultat och samtidigt spara energi. 22
personer genomgick utvecklingssatsningen ”Ledarskap genom professionell förhandling” under
året, resterande kommer att gå under 2012.
En halvdagsutbildning i Power Point anordnades under våren och 12 personer deltog.
Året inleddes med en föreställning ”Samtal pågår” med Tage Granit. Syftet var att sätta fokus på
medlemsrekryteringen och dessutom samla fackföreningarna i huset för en gemensam aktivitet.
Ett uppstartsmöte för personalen hölls den 21
januari i Vimpelns hörsal. Innehållet var främst
information och återkoppling kring målarbetet
från Island.
Under våren skedde förändringar i ledningsstrukturen. Roger Thunqvist avgick som kassör
den 8 februari. Jonte Söderström utsågs till ny kassör den 28 februari och lämnade därmed uppdraget som mätningsföreståndare. Roger Johansson
var tillförordnad kassör och ordförande i Vimpeln
för tiden där emellan.
Begreppet mätningsföreståndare togs bort och
ersattes med avtalsansvarig i enlighet med förbundets beslut. Dennis Rydberg utsågs till löneansvarig.
Roger Johansson, vice ordförande, utnämndes
till avtalsansvarig, han blev även personalansvarig för enheterna Lön och Avtal. En förändring
i Byggettans organisation genomfördes och de
tidigare enheterna togs bort. Istället inrättades
sju olika grupper med en samordnare för varje.
Startskottet blev i samband med årets personalöverläggning som ägde rum på Nässlingen den
29-30 augusti. I de nya grupperna utarbetades mål
och handlingsplaner för 2012 och förhållningssätt gentemot varandra diskuterades. På kontoret i Solna gjordes en hel del omflyttningar så att
grupperna kunde sitta samlade. Studieverksamheten flyttade upp på plan 2.
Köksdelen på plan 2 fräschades upp. Nya köksluckor, nytt porslin och nya möbler inhandlades
och ett akvarium kom på plats.
På Gotland, i Arbetarrörelsens hus, gjordes också omflyttningar till en mer ändamålsenlig placering för samarbete mellan de fackliga organisationerna i huset.
Under semesterperioden var det semesterstängt
under två veckor, v 29-30. Växeln var bemannad
och en jourgrupp tog hand om brådskande samtal
och ärenden.
En tvådagars konferens kring arbetsvärdering
och lön genomfördes där tre representanter från
Handelsklubben och två från arbetsgivaren deltog.
Ett informationsmöte för personalen hölls den
21 oktober, det första mötet i ny form som framöver
ska äga rum kvartalsvis.
Den 16 december hölls årets julfest i Vimpelns
lokaler. Precis som tidigare år deltog även a-kassans och Vimpelns personal i festligheterna.
Antal anställda
Antalet anställda per den 31 december uppgick till
53 personer, varav 3 visstidsanställda. Fördelningen av tillsvidareanställda mellan kategorierna var
31 funktionärer (31 män) och 19 administratörer (16
kvinnor och 3 män).
Pär Lindelöf återkom från projekt på förbundskontoret i augusti. Lina Bengtzelius återkom från
föräldraledighet i maj. Christian Bengtzelius gick
på sex månaders föräldraledighet i maj, ställföreträdare var Roger Johansson. Lars Holmström
började jobba en dag/vecka (20 %) i oktober från
att ha varit 100 % tjänstledig. Michael Jaget började i oktober att arbeta två dagar/vecka i stället
för heltid.
Nyanställda
John Aspendal anställdes den 11 januari till Gotlandskontoret och påbörjade en tolv månaders
funktionärsutbildning.
Personal som slutat
Administratör som slutat: Marcela Salazar, försäkringsansvarig, slutade den 2 december.
Funktionärer som slutat: Pontus Bergvall, Gotlandskontoret, slutade den 28 februari.
Svenska Byggnadsarbetareförbundet avdelning 1
802000-4910
Byggettans årsredovisning 2011
Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2011.
Om inte annat särskilt anges, redovisas alla belopp i tusental kronor.
Uppgifter inom parentes avser föregående år.
Styrelsen avger följande årsredovisning och koncernredovisning.
Förvaltningsberättelse
Verksamheten
Byggnads avdelning 1 (Byggettan), är en av 20 lokalavdelningar/regioner inom Svenska
Byggnadsarbetareförbundet. Avdelningen utgör en självständig ideell förening.
Verksamhetsområdet utgörs i stort sett av Stockholms län och Gotland, avdelningens
huvudkontor finns i Solna. För att klara den fackliga servicen på Gotland finns ett bemannat
lokalkontor där. Avdelningens uppgift är att tillvarata medlemmarnas intressen på
arbetsmarknaden och inom näringslivet samt i övrigt verka för en samhällsutveckling på
grundval av politisk, social och ekonomisk demokrati. Verksamheten regleras i gemensamma
stadgar fastställda av Byggnads kongress och gäller för samtliga avdelningar.
Föreningen bedriver också uthyrnings- och konferensverksamhet genom det helägda
dotterbolaget Fastighetsbolaget Vimpeln. Avdelningens högsta beslutande instans är
representantskapet, som under året bestått av 206 ledamöter med 52 suppleanter.
Val av ledamöter sker på sektionernas årsmöten. Sektionerna är tolv till antalet.
Sektionstillhörighet avgörs av medlemmens bostadsort.
En viktig uppgift under året har varit att följa och påverka utvecklingen inom bostads- och
sysselsättningspolitiken. Särskild kraft har också lagts på arbetsmiljö, medlemsrekrytering
samt lönefrågor och löneformer.
Väsentliga händelser
Under året har en omfattande medlemsutbildning ägt rum. Utbildningen har namnet Påfarten
och vänder sig till alla medlemmar som har ett fackligt förtroendeuppdrag. Utbildningen har
fått ett mycket positivt gensvar från deltagarna. Avdelningen har även gjort olika utbildningssatsningar riktade mot funktionärer och administratörer.
Under hösten stängdes konferensanläggningen Nässlingen och personalen sades upp. Detta
på grund av flera års förlustverksamhet.
Under året har Byggnads tecknat ett nytt ettårigt avtal med Maskinentreprenörerna vilket
säkerställer konkurrensneutralitet mellan Byggavtalet och Entreprenadmaskinavtalet.
Det innebär samma regler avseende lön för maskinförare som arbetar på arbetsplatser med
prestationslön.
Byggettans verksamhetsberättelse 2011 / 28
802000-4910
Under året har arbetsplatsolyckorna särskilt uppmärksammats. Den 8 juni hölls en tyst minut
för att hedra de byggnadsarbetare som omkommit på sina arbetsplatser.
Från 2012 börjar den nya organisationen gälla för Byggnads. De tidigare avdelningarna går
samman och bildar elva regioner. Byggettan påverkas inte av denna omorganisation, mer än
genom namnbyte till Byggnads Stockholm-Gotland, sektionerna ersätts med medlemskretsar,
avdelningsstyrelse blir regionsstyrelse och representantskap blir regionsfullmäktige.
Avdelningens framtidsvision
-
Alla sysselsatta i byggbranschen är medlemmar i Byggnads.
Alla företag i byggbranschen har svenska kollektivavtal.
Byggettan finns och fungerar i alla företag och på alla arbetsplatser.
Byggettan har fackligt förtroendevalda i alla företag med
fler än fem anställda.
Nollvision – olyckor och arbetsskador.
Prestationslön är den vanligaste löneformen.
Byggettans medlemmar har ett naturligt inflytande
på samhällsbyggandet.
Medlemmarna
Beträffande medlemsavgifterna, se flerårsjämförelse. Medlemsantalet har fortsatt att minska.
Antalet yrkesverksamma medlemmar vid årets utgång uppgick till 11 016 (11 337) och det
totala medlemsantalet uppgick till 15 022 (15 895) en minskning med 873 medlemmar.
Antal vid årets början
Tillkomna
Avgångna
2011
15 895
1 171
2 044
2010
16 588
1 149
1 842
Antal vid årets slut
15 022
15 895
Styrelsen
Avdelningens styrelse består av elva ledamöter med elva personliga suppleanter, valda av
föreningens representantskap. Representantskapet utser, genom särskilt val, avdelningens
ordförande och sekreterare. Mandattiden är två år och varje år ska halva antalet ledamöter
väljas om.
Under verksamhetsåret 2011 genomförde avdelningens styrelse 12 protokollförda
sammanträden samt fyra konstitueringsmöten. Styrelsen behandlade vid sina möten de
punkter som förelåg vid respektive styrelsemöte i enlighet med styrelsens arbetsordning.
Styrelsen utser inom sig ett arbetsutskott. I arbetsutskottet ingår ordförande, kassör,
avdelningssekreterare och ytterligare två styrelseledamöter. Adjungerad till utskottet är
personalchef. Arbetsutskottet, som förbereder ärendena till styrelsen, har haft 30 protokollförda
sammanträden.
802000-4910
Revisorer
Representantskapet väljer på årsmötet en auktoriserad revisor, tre förtroendevalda revisorer
och tre suppleanter för dessa.
Resultat och ställning
Avdelningens/moderföreningens intäkter består av medlemsavgifter, bidrag och övriga
intäkter och uppgår till 53 594 tkr (51 582 tkr). Avdelningens intäkter från medlemsavgifterna ökar trots att antalet medlemmar fortsätter att minska. Förklaringen till detta är
att det nya avgiftssystemet ger avdelningarna en större del i förbundets centrala
medlemsintäkter.
Personalkostnaderna uppgår till 49 212 tkr, vilket är 8 234 tkr högre än 2010.
Den kraftiga ökningen av personalkostnaderna förklaras främst av att avdelningen ej tagit
gottgörelse ur pensionsstiftelsen. Ökningen förklaras även av en omfattande
utbildningssatsning för avdelningens personal.
Underskottet i den fackliga verksamheten uppgick sammanlagt till -8 016 tkr
(-3 435 tkr).
Resultatet av finansverksamheten uppgick till 10 780 tkr (11 903 tkr), vilket omfattar räntor,
utdelningar och realiserade vinster. I resultatet ingår ränteintäkter från dotterbolag med
1 596 tkr (1 610 tkr). Det bokförda värdet på de finansiella tillgångar vilka är kopplade till
aktier har skrivits ner med 2 350 tkr som en följd av värdeminskningen under året.
Moderföreningen redovisar ett resultat efter bokslutsdispositioner och skatt på 854 tkr
(13 150 tkr). Det egna kapitalet vid årets slut uppgick till 219 869 tkr (219 015 tkr).
Koncernen
Resultat
Koncernens verksamhetsintäkter ökade från föregående år och uppgår till 75 296 tkr
(69 505 tkr). Ökningen förklaras dels av reavinsten vid försäljningen av fastigheten i Visby,
dels av ökade medlemsintäkter. Resultatet efter finansiella poster uppgick till 2 663 tkr
jämfört med -5 493 tkr föregående år. Finansnettot uppgår till 9 174 tkr (10 284 tkr).
Resultatet efter skatt uppgår till -630 tkr (-5 233 tkr).
Finansiell ställning
Koncernens egna kapital uppgick vid årsskiftet till 216 051 tkr (216 682 tkr). Soliditeten
beräknad som eget kapital i förhållande till balansomslutningen uppgår till 88,9 % (88,6 %).
Miljöpåverkan
I dotterbolaget, Fastighetsbolaget Vimpeln, bedrivs anmälningspliktig verksamhet enligt
miljöbalken. Anmälan avser kursgårdsverksamheten på Nässlingen som har en anläggning
för avloppsrening, vilken är väsentlig för verksamheten.
Förslag till resultatdisposition
Styrelsen föreslår att kapitalbehållningen i moderföreningen på 219 869 tkr överförs i ny
räkning.
802000-4910
Flerårsjämförelse
Koncernen
Verksamhetsintäkter, tkr
Förändring i %
Verksamhetsresultat, tkr
Resultat från finansiella poster, tkr
Resultat före skatt, tkr
Årets resultat, tkr
Verksamhetsmarginal, %
Nettomarginal före skatt, %
Balansomslutning, tkr
Eget kapital, tkr
Avkastning på eget kapital, %
Soliditet %
Medeltal anställda
Investeringar, tkr
Moderföreningen
Verksamhetsintäkter, tkr
Förändring i %
Resultat från:
Fackliga verksamheten/tkr
Mätnings- och granskningsverksamhet*, tkr
Finansiella verksamheten, tkr
Bokslutsdispositioner, tkr
Överskott före skatt, tkr
Årets överskott/underskott, tkr
Justerat eget kapital, tkr
Medeltal anställda
Antal medlemmar
varav aktiva
Eget kapital per aktiv medlem, kr
Antal aktiva medlemmar per anställd
Medlemsavgift (helbetalande), kr
- till avdelning
- till förbund
-till a-kassa (fr 2007 inkl
finansieringsavg)
Grundavgift
- till avdelning
- till förbund
2011
2010
2009
2008
2007
75 296
8,3
-6 511
9 174
2 663
-630
-8,60
3,5
243 092
216 051
-0,3
88,9
65
525
69 505
0,7
-15 777
10 284
-5 493
-5 233
-22,69
-7,9
244 604
216 682
-2,4
88,6
68
1 176
69 046
-13,7
-16 231
11 674
-4 557
-4 905
-23,50
-6,6
252 379
221 915
-2,2
87,9
67
3 576
80 056
-17,8
-25 322
4 570
-20 752
-19 029
-31,63
-25,9
272 595
226 820
-8,4
83,2
80
377
97 415
-7,0
-646
16 903
16 257
9 681
-0,66
16,7
281 044
245 849
3,9
87,5
107
2 966
53 594
3,9
51 582
-3,0
53 195
-14,1
61 945
-25,0
82 573
16,4
-8 016
-3 435
-10 845
-11 815
-6 635
10 780
1 877
4 641
854
229 946
51
11 903
6 000
14 468
13 150
230 476
52
12 178
4 360
5 693
4 198
222 813
54
5 315
6 155
-345
-345
220 323
67
10 697
17 651
-1 526
20 187
12 745
225 100
95
15 022
11 016
20 873
216
476
119
357
15 985
11 337
19 318
218
429
119
310
16 588
11 967
18 619
222
426
119
307
17 188
12 407
17 758
185
396
97
299
17 967
12 970
17 355
137
396
97
299
235
47
20
27
375
47
20
27
425
47
20
27
296
46
19
27
366
46
19
27
* I samband med avtalsförhandlingarna 2007 utmönstrades gransknings- och mätarvoden
ur kollektivavtalet fr o m 2007-04-01.
Beträffande avdelningens och koncernens verksamhet och ställning i övrigt, hänvisas
efterföljande resultat- och balansräkning med tillhörande noter.
Nyckeltalsdefinitioner framgår av not 1.
802000-4910
Not
Koncernresultaträkning
2011
2010
1
Intäkter
Medlemsavgifter
Bidrag
Uthyrning/Försäljning
Övriga intäkter
Summa intäkter
2
3
4
Kostnader
Råvaror inklusive handelsvaror
Externa kostnader
Personalkostnader
Avskrivningar
Summa kostnader
-3 061 -2 689
5, 6,17 -18 280 -30 530
7
-56 977 -48 675
-3 489 -3 388
-81 807 -85 282
-6 511 -15 777
Verksamhetsresultat
Resultat från finansiella investeringar
Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är
anläggningstillgångar
Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter
Räntekostnader
Summa resultat från finansiella investeringar
8
8 985 10 168
338
352
-149
-236
9 174 10 284
Resultat efter finansiella poster
Skatt
Årets resultat
47 975 46 124
1 677 1 592
21 702 17 923
3 942 3 866
75 296 69 505
9
2 663
-5 493
-3 293
-630
260
-5 233
802000-4910
Not
Koncernbalansräkning
2011-12-31
2010-12-31
Tillgångar
1
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Byggnader och mark
Inventarier
10
11
51 853
3 029
54 882
54 209
4 302
58 511
Finansiella anläggningstillgångar
Andra långfristiga värdepappersinnehav
12
158 734
162 107
213 616
220 618
-
324
2 378
4 052
572
1 034
8 036
2 038
8 867
2 446
1 151
14 502
21 440
29 476
243 092
9 160
23 986
244 604
Summa anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
Varulager
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar
Övriga kortfristiga fordringar
Skattefordringar
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Kassa och bank
Summa omsättningstillgångar
Summa tillgångar
13
802000-4910
Eget kapital och skulder
1
Eget kapital
Kapitalbehållning
Bundet eget kapital
Årets resultat
Summa eget kapital
14
207 044
9 637
-630
216 051
206 473
15 442
-5 233
216 682
15
4 036
4 530
16
1 530
517
9 559
11 399
23 005
243 092
1 894
829
9 510
11 159
23 392
244 604
Ställda säkerheter
Inga
Inga
Ansvarsförbindelser
Inga
Inga
Avsättningar
Uppskjuten skatt
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder
Skatteskulder
Övriga skulder
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Summa eget kapital och skulder
802000-4910
Kassaflödesanalys för koncernen
2011
2010
-6 511
9 174
3 489
3 016
-2 225
-15 778
10 284
3 388
186
-772
6 943
-2 692
324
4 591
-76
4 839
-61
-3 631
-1 664
-5 356
11 782
-8 048
-525
1 023
498
-1 176
-5 769
-6 945
Årets kassaflöde
12 280
-14 993
Likvida medel vid årets början
Likvida medel vid årets slut
9 160
21 440
24 153
9 160
Förändring likvida medel
12 280
-14 993
5 313
385
-149
5 549
5 073
337
236
5 646
666
186
2 350
3 016
186
Verksamheten
Resultat från den löpande verksamheten
Resultat från den finansiella verksamheten
Avskrivningar
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet
Betald skatt
Kassaflöde från verksamheten före förändring av
rörelsekapital
Kassaflöde från förändring i rörelsekapital
Ökning/minskning lager
Ökning/minskning kortfristiga fordringar
Ökning/minskning kortfristiga skulder
Summa rörelsekapitalförändringar
Kassaflöde från verksamheten
Investeringsverksamheten
Investeringar i inventarier
Förvärv/avyttring finansiella anläggningstillgångar
Kassaflöde från investeringsverksamheten
Tilläggsupplysningar
Betalda räntor och erhållen utdelning
Erhållen utdelning
Erhållen ränta
Erlagd ränta
Summa betalda räntor och erhållen utdelning
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet
Utrangeringar
Nedskrivning, återföring av finansiella
Summa justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet
802000-4910
Not
Moderföreningens resultaträkning
2011
2010
47 975
1 677
3 942
53 594
46 124
1 592
3 866
51 582
-11 966
-49 212
-432
-61 610
-13 725
-40 978
-314
-55 017
-8 016
-3 435
10 581
11 778
337
-138
10 780
351
-226
11 903
2 764
8 468
1 877
-3 787
854
6 000
-1 318
13 150
1
Verksamhetens intäkter
Medlemsavgifter
Bidrag
Övriga intäkter
Summa verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
Externa kostnader
Personalkostnader
Avskrivningar
Summa verksamhetens kostnader
2
3
4
5, 6, 17
7
Verksamhetsresultat
Resultat från övriga värdepapper och
fordringar som är anläggningstillgångar
Övriga ränteintäkter och liknande
resultatposter
Räntekostnader
8
Resultat efter finansiella poster
Bokslutsdispositioner
Skatt
Årets resultat
18
802000-4910
Not
Moderföreningens balansräkning
Tillgångar
2011-12-31
2010-12-31
11
885
1 066
19
12
96
65 200
158 734
224 030
224 915
96
65 200
162 107
227 403
228 469
13
683
7 487
3 811
572
942
13 495
14 491
27 986
252 901
695
7 000
8 843
1 795
966
19 299
4 014
23 313
251 782
1
Anläggningstillgångar
Inventarier
Aktier och andelar i dotterföretag
Fordringar hos dotterföretag
Summa anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar
Fordringar dotterföretag
Övriga kortfristiga fordringar
Skattefordringar
Kassa och bank
Summa omsättningstillgångar
Summa tillgångar
802000-4910
Eget kapital och skulder
1
Eget kapital
Kapitalbehållning
Resultat
Summa eget kapital
14
219 015
854
219 869
205 865
13 150
219 015
20
13 673
15 550
16
1 226
98
9 333
8 702
19 359
252 901
1 125
98
9 209
6 785
17 217
251 782
Ställda säkerheter
Inga
Inga
Ansvarsförbindelser
Inga
Inga
Obeskattade reserver
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder
Skulder till koncernföretag
Övriga skulder
Summa kortfristiga skulder
Summa eget kapital och skulder
802000-4910
Kassaflödesanalys för moderföreningen
2011
2010
-8 016
10 780
432
2 379
5 010
-3 435
11 903
314
173
1 815
10 585
10 770
2 143
-2 993
-850
-3 504
42 937
39 433
Kassaflöde från verksamheten
9 735
50 203
Investeringsverksamheten
Investeringar i inventarier
Förvärv/avyttring finansiella anläggningstillgångar
Kassaflöde från investeringsverksamheten
-281
1 023
742
-375
-58 469
-58 844
Årets kassaflöde
10 477
-8 641
Likvida medel vid årets början
Likvida medel vid årets slut
4 014
14 491
12 655
4 014
Förändring likvida medel
10 477
-8 641
5 313
385
5 698
5 073
337
5 410
2 350
-
29
2 379
173
173
Verksamheten
Resultat från den löpande verksamheten
Resultat från den finansiella verksamheten
Avskrivningar
Övriga poster som ej ingår i kassaflödet
Betald/återbetald skatt
Kassaflöde från verksamheten före förändring i
rörelsekapital
Ökning/minskning kortfristiga skulder
Ökning/minskning kortfristiga fordringar
Summa rörelsekapitalförändringar
Tilläggsupplysningar
Betalda räntor och erhållen utdelning
Erhållen utdelning
Erhållen ränta
Summa betalda räntor och erhållen utdelning
Nedskrivningar/återföring av anläggningstillgångar
Justering för poster som ej ingår i kassaflödet
Utrangeringar bokfört värde
Summa justering för poster som ej ingår i kassaflödet
802000-4910
Noter, gemensamma för moderförening och koncern
Not 1
Redovisnings- och värderingsprinciper
Årsredovisning har upprättats enligt Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens
normgivning, med tillämpning av kostnadsslagsindelad resultaträkning.
Redovisningsprinciperna är oförändrade i jämförelse med föregående år.
Koncernredovisning
I koncernredovisningen ingår Svenska Byggnadsarbetarförbundet, Avdelning 1 och de
dotterföretag där moderföreningen direkt innehar mer än 50 % av rösterna, eller på annat sätt
har ett bestämmande inflytande.
Koncernens bokslut är upprättat enligt förvärvsmetoden, vilket innebär att dotterbolagens
egna kapital vid förvärvet, fastställt som skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas
verkliga värden, elimineras i sin helhet. I koncernens egna kapital ingår härigenom endast
den del av dotterbolagens egna kapital som tillkommit efter förvärvet.
I moderbolagets bokslut redovisas andelar i dotterföretag till anskaffningsvärde med avdrag
för eventuella nedskrivningar.
Av koncernens totala inköp i externa kostnader och totala verksamhetsintäkter mätt i kronor
avser 14,7 % (8,2 %) av inköpen och 6,4 % (3,8 %) av verksamhetsintäkterna andra företag
inom koncernen.
Av moderföreningens totala inköp i externa kostnader och totala verksamhetsintäkter mätt i
kronor avser 28,3 % (21,3 %) av inköpen och 1,1 % (1,0 %) av verksamhetsintäkterna andra
företag inom koncernen.
Intäkter
Intäkter från medlemsavgifter redovisas enligt kontantprincipen.
Inkomstskatter
Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år,
justeringar avseende tidigare års aktuella skatt.
Skatteskulder/-fordringar värderas till vad som enligt företagets bedömning ska erläggas till
eller erhållas från skatteverket. Bedömningen görs enligt de skatteregler och skattesatser som
är beslutade eller som är aviserade och med stor säkerhet kommer att fastställas.
För poster som redovisas i resultaträkningen, redovisas även därmed sammanhängande
skatteeffekter i resultaträkningen. Skatteeffekter av poster som redovisas direkt mot eget
kapital, redovisas mot eget kapital.
Uppskjuten skatt avseende framtida skatteeffekter redovisas inte i resultat- och
balansräkningarna.
802000-4910
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar.
Materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över tillgångens bedömda
nyttjandeperiod.
Linjär avskrivningsmetod används för samtliga typer av materiella tillgångar.
Följande avskrivningstider tillämpas:
Inventarier
Byggnad, förvaltningsverksamhet
Byggnad, kursgårdsverksamhet
Markanläggningar
20 %
2%
3%
5%
Värdepapper som är anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärdet. Nedskrivning
sker vid varaktig värdenedgång av marknadsvärdet. Vid värdering tillämpas portföljmetoden.
Leasingavtal
Samtliga leasingavtal, oavsett om de är finansiella eller operationella, redovisas som
hyresavtal (operationella leasingavtal). Leasingavgiften kostnadsförs linjärt över
leasingperioden.
Fordringar
Fordringar med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen redovisas som
anläggningstillgångar, övriga som omsättningstillgångar. Fordringar upptas till det belopp
som efter individuell prövning beräknas bli betalt.
Varulager
Varulagret värderas, med tillämpning av först-in först-ut-principen, till det lägsta av
anskaffningsvärdet och verkligt värde på balansdagen. Inkuransrisken har därvid beaktats.
Kassaflödesanalys
Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar
endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar.
Nyckeltalsdefinitioner
Soliditet
Eget kapital och obeskattade reserver (med avdrag för uppskjuten skatt) i förhållande till
balansomslutningen.
Avkastning på eget kapital
Resultat efter finansiella poster i förhållande till eget kapital och obeskattade reserver (med
avdrag för uppskjuten skatt).
802000-4910
Not 2
Medlemsavgifter
Koncernen
2011
Antal hel- och halvbetalande
Antal grundavgiftsbetalande
Antal avgiftsbefriade
Summa
Avgift per månad för hel- och
halvbetalande
Grundavgifter per månad
Hel avgift per månad till förbund
och avdelning *
Avgift till a-kassa inkl.
arbetslöshetsavgift
Halv avgift per månad till förbund
och avdelning **
Grundavgift per månad till förbund
och avdelning ***
2010
Moderföreningen
2011
2010
11 016
3 989
17
15 022
11 337
2 776
1 782
15 895
11 016
3 989
17
15 022
11 337
2 776
1 782
15 895
119
20
119
20
119
20
119
20
476
429
476
429
235
375
235
375
273
274
273
274
47
47
47
47
* Det nya avgiftssystemet innebär att helbetalande indelas i 6 avgiftsklasser baserat på
inkomst. I sammanställningen redovisas beloppen för den högsta avgiftsklassen.
** Motsvarar avgiftsklass 7.
*** Motsvarar avgiftsklass 8.
Not 3
Bidrag
Koncernen
2011-12-31 2010-12-31
Moderföreningen
2011-12-31 2010-12-31
Arbetsmiljöverket
Övriga
1 267
410
1 340
252
1 267
410
1 340
252
Summa bidrag
1 677
1 592
1 677
1 592
Not 4
Övriga intäkter
Expeditionsavgifter hängavtal
Skadestånd
Övriga
Summa
Koncernen
2011
2010
2 518
585
839
3 942
2 214
255
1 397
3 866
Moderföreningen
2011
2010
2 518
585
839
3 942
2 214
255
1 397
3 866
802000-4910
Not 5
Ersättning till revisorerna
Koncernen
2011
2010
Moderföreningen
2011
2010
Revision
Öhrlings PricewaterhouseCoopers
Förtroendevalda revisorer
124
10
156
31
13
10
13
31
Summa
134
187
23
44
Not 6
Leasingåtagande
Koncernen
2011
Tillgångar som innehas via
operationella leasingavtal
Årets leasingkostnader exklusive
lokalhyror
Not 7
621
2010
1 097
Moderföreningen
2011
2010
555
1 009
Anställda och personalkostnader
Koncernen
2011
Medelantalet anställda
Kvinnor
Män
Totalt
Löner, ersättningar och sociala
avgifter
Styrelse och ordförande *
Övriga anställda
Ersättning till medlemmar
Sociala avgifter enligt lag och avtal
Varav pensionskostnader inkl
löneskatt
2010
Moderföreningen
2011
2010
24
41
65
25
43
68
16
35
51
16
36
52
705
28 444
1 007
30 156
624
27 819
647
29 090
705
23 428
1 007
25 140
624
22 545
647
23 816
23 919
17 964
21 949
16 232
14 846
9 119
14 538
8 830
Föreningen tryggar sina pensionsutfästelser genom stiftelsen KP Pension & Försäkring för
administrativ personal och genom Svenska Byggnadsarbetareförbundets Pensionsstiftelse för
funktionärer. Föreningens tillgodohavande i stiftelserna den 31 december 2011 översteg
pensionsskulden, som uppgick till 126 878 tkr (131 261 tkr), med 61 441 tkr (57 563 tkr).
* I dotterbolagen har inga arvoden eller andra ersättningar utgått till styrelseledamöter.
Ledande befattningshavare följer gällande kollektivavtal. Pensioner utgår enligt allmän
pensionsplan från 65 år.
802000-4910
Styrelseledamöter och ledande
befattningshavare
Antal styrelseledamöter på
balansdagen
Män
Totalt
11
11
11
11
11
11
11
11
Sjukfrånvaro
Total sjukfrånvaro %
- sjukfrånvaro för män %
- sjukfrånvaro för kvinnor %
- anställda 30-49 år %
- anställda 50 år - %
2,6
-
2,4
-
2,9
2,4
4,0
2
3,6
2,3
2,0
3,0
1,5
3,5
Not 8
Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är
Koncernen
2011
Utdelningar
Ränteintäkter
Ränteintäkter från koncernföretag
Realisationsresultat
Nedskrivningar
Summa
Not 9
5 313
385
5 637
-2 350
8 985
2010
5 073
337
4 758
10 168
Moderföreningen
2011
2010
5 313
385
1 596
5 637
-2 350
10 581
5 073
337
1 610
4 758
11 778
Skatt på årets resultat
Koncernen
2011
Aktuell skatt för året
Uppskjuten skatt
Summa
3 787
-494
3 293
2010
1 318
-1 578
-260
Moderföreningen
2011
2010
3 787
3 787
1 318
1 318
802000-4910
Not 10
Byggnader och mark
Koncernen
2011
Kursgårdsverksamheten
Ingående anskaffningsvärden
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
2010
22 771
22 771
22 771
22 771
Ingående avskrivningar
Årets avskrivningar
Utgående ackumulerade avskrivningar
Utgående restvärde enligt plan
Taxeringsvärden
-12 639
-593
-13 232
9 539
10 999
-12 045
-594
-12 639
10 132
11 354
Fastighetsförvaltning
Ingående anskaffningsvärde
Nybyggnationer/Avyttringar
Utgående ackumulerat anskaffningsvärde
Avyttringar
Utgående ackumulerade avskrivningar
59 155
-717
58 438
-15 078
81
-1 127
-16 124
42 314
59 905
59 905
-14 689
-1 139
-15 828
44 077
74 559
76 117
48 401
254
3 198
51 853
50 613
263
3 333
54 209
62 176
23 382
85 558
64 294
23 177
87 471
Taxeringsvärden
Specifikation bokförda värden
Byggnader
Markanläggningar
Mark
Specifikation taxeringsvärde
Byggnader
Mark
Summa taxeringsvärde
802000-4910
Not 11
Inventarier
Koncernen
2011
2010
Moderföreningen
2011
2010
Årets inköp
Försäljningar och utrangeringar
Utgående ackumulerade
anskaffningsvärden
26 252
525
-456
26 632
1 176
-1 556
7 427
281
-306
8 405
376
-1 354
26 321
26 252
7 402
7 427
Försäljningar och utrangeringar
avskrivningar
-21 950
426
-1 768
-21 666
1 371
-1 655
-6 361
276
-432
-7 227
1 180
-314
-23 292
-21 950
-6 517
-6 361
3 029
4 302
885
1 066
Not 12
Koncernen
2011
Tillkommande värdepapper
Avgående värdepapper
Utgående ackumulerat
anskaffningsvärde
Årets nedskrivningar
uppskrivningar/nedskrivningar
Utgående redovisat värde, totalt
Noterade aktier
Aktiefonder
Räntefonder
Penningmarknadsfonder/Certifikat
Övriga aktier och andelar
Obligationer
Indexobligationer
Summa
2010
Moderföreningen
2011
2010
162 107
-1 023
156 338
5 769
-
162 107
-1 023
156 338
5 769
-
161 084
162 107
161 084
162 107
-2 350
-
-2 350
-
-2 350
0
-2 350
0
158 734
162 107
158 734
162 107
Bokfört värde Marknads värde
2 138
1 781
58 816
58 042
33 729
35 460
8 038
8 257
3 150
3 150
5 192
4 751
50 020
48 405
161 083
159 846
802000-4910
Not 13
Koncernen
2011-12-31 2010-12-31
Förutbetalda hyror
Upplupna ränteintäkter
Övriga poster
Summa
Not 14
37
997
1 034
170
981
1 151
487
37
418
942
465
170
331
966
Eget kapital
Moderföreningen
Balanserat
resultat
Årets
resultat
219 015
219 015
854
854
Belopp vid årets ingång
Årets resultat
Belopp vid årets utgång
Koncernen
Fritt
eget kapital
Bundet eget
kapital
201 240
5 805
-630
206 414
15 442
-5 805
9 637
Eget kapital 2010-12-31
Förskjutning mellan bundet och fritt kapital
Årets resultat
Eget kapital 2011-12-31
Not 15
Moderföreningen
2011-12-31 2010-12-31
Summa
eget
kapital
219 015
854
219 869
Summa
eget
kapital
216 681
-630
216 051
Uppskjuten skatt
Inga bokslutsdispositioner eller obeskattade reserver redovisas i koncernredovisningen,
utan en uppdelning har gjorts mellan uppskjuten skatt och eget kapital.
Koncernen
Obeskattad reserv
Uppskjuten skatt
Förändrad kapital andel förd till bundet eget kapital
2010- Förändring
12-31
15 550
-1 877
-4 530
494
11 020
-1 383
201112-31
13 673
-4 036
9 637
802000-4910
Not 16
Koncernen
2011-12-31 2010-12-31
Semesterlöner
Upplupna sociala avgifter
Upplupen löneskatt
Förutbetalda hyror
Övriga poster
Summa
Not 17
3 941
691
1 751
2 364
2 412
11 159
3 722
647
2 755
1 578
8 702
3 286
586
1 663
1 250
6 785
Externa kostnader
Lokalkostnader
Tele och porto
Materialkostnader
Avgifter och anslag
Utbildningskostnader,
studieverksamhet
Mötesverksamhet
Övrigt
Not 18
3 997
772
2 843
2 478
1 309
11 399
Moderföreningen
2011-12-31 2010-12-31
Koncernen
2011
Moderföreningen
2011
2010
2010
838
2 074
485
765
1 178
2 420
829
793
3 056
2 004
215
765
3 052
2 300
417
793
467
1 377
12 274
18 280
769
1 354
23 187
30 530
467
1 377
4 082
11 966
654
1 637
4 872
13 725
Bokslutsdispositioner
Periodiseringsfond, årets avsättning
Periodiseringsfond, årets återföring
Summa
2011
2010
-4 797
6 674
1 877
6 000
6 000
802000-4910
Not 19
Aktier och andelar i dotterföretag
Koncernen
Org nr
Säte
Fastighetsbolaget Vimpeln HB
Fastighets AB Nässlingen
916403-9076
556121-2266
Solna
Solna
Moderbolaget
Fastighetsbolaget Vimpeln HB
Fastighets AB Nässlingen
Summa
Not 20
Kapital- Rösträttsandel % andel %
90
100
90
100
Antal
aktier
135
1 000
Kapitalandel (%)
90
100
Bokfört
värde 1112-31
14
82
96
Bokfört
värde 1012-31
14
82
96
2011-12-31
2010-12-31
8 876
4 797
13 673
6 674
8 876
15 550
Periodiseringsfond, tax-07
Solna 2012-02-13
Christian Bengtzelius
Roger Johansson
Robert Belving
Jonte Söderström
Stefan Slottensjö
Per-Uno Ljung
Tomas Johansson
Tommy Andersson
Kjell Lindström
Jonatan Sundelin
Gunnar Palmberg
802000-4910
Vår revisionsberättelse har lämnats 2012-02-23
Ove Carlsson
Revisor
Lars Jonsson
Revisor
Stig Nyman
Revisor
Ulrika Granholm Dahl
Resultat 2011
Fastighetsbolaget Vimpeln
Fastigheten
Uthyrning/försäljning hyror
Drifts- och administrationskostnader
Resultat före avskrivningar
Avskrivningar
Resultat efter avskrivningar
Finansiella intäkter och kostnader
Resultat före skatt och
bokslutsdispositioner
Nässlingen
16 989
-10 594
6 395
9 624
-11 459
-1 835
-1 942
-1 113
4 453
-2 948
-1 305
-301
3 148
-3 249
802000-4910
Revisionsberättelse
Till årsmötet i Svenska Byggnadsarbetareförbundet Avdelning 1,
org.nr 802000-4910
Rapport om årsredovisningen och
koncernredovisningen
Vi har reviderat årsredovisningen och koncernredovisningen för
Svenska Byggnadsarbetareförbundet Avdelning 1 för år 2011.
Föreningens årsredovisning och koncernredovisning ingår i den
tryckta versionen av detta dokument på sidorna 28-49.
Styrelsens ansvar för årsredovisningen och
koncernredovisningen
Rapport om andra krav enligt lagar och andra
författningar samt stadgar
Utöver vår revision av årsredovisningen och
koncernredovisningen har vi även reviderat styrelsens förvaltning
för Svenska Byggnadsarbetareförbundet Avdelning 1 för år 2011.
Styrelsens ansvar
Det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen.
Det är styrelsen som har ansvaret för att upprätta en
årsredovisning och en koncernredovisning som ger en rättvisande
Revisorernas ansvar
bild enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som
styrelsen bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förvaltningen
på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god
och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga
revisionssed i Sverige.
felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår
revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat
Revisorernas ansvar
väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i föreningen för att
kunna bedöma om någon styrelseledamot har företagit någon
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och
koncernredovisningen på grundval av vår revision. Revisionen har åtgärd eller gjort sig skyldig till försummelse som kan föranleda
utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi ersättningsskyldighet.
planerat och utfört revisionen för att med rimlig säkerhet försäkra Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och
oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte
ändamålsenliga som grund för vårt uttalande.
innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta
revisionsbevis om belopp och annan information i
årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka
åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna
för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och
koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller
på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den
interna kontrollen som är relevanta för hur föreningen upprättar
årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en
rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är
ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i
syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i föreningens interna
kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av
ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts
och av rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen,
liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i
årsredovisningen och koncernredovisningen.
Uttalande
Vi tillstyrker att årsmötet beviljar styrelsens ledamöter
ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Stockholm den 23 februari 2012
Ove Carlsson
Lars Jonsson
Stig Nyman
Ulrika Granholm Dahl
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och
ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Uttalanden
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen och
koncernredovisningen upprättats i enlighet med
årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden
rättvisande bild av moderföreningens och koncernens finansiella
ställning per den 31 december 2011 och av dessas finansiella
resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen.
Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och
koncernredovisningens övriga delar.
802000-4910
Byggettans verksamhetsområde
Byggettans verksamhetsområde utgörs av hela Stockholms län och Gnesta kommun inom
Södermanlands län samt av Gotland. Med undantag av Norrtälje kommun samt Bro,
Låssa, Västra Ryd, Håbo-Tibble och Håtuna församlingar i Upplands Bro kommun.
Undantagna är också Hölö och Mörkö församlingar i Södertälje kommun inom
Stockholms län.
Kartan ovan visar indelningen av sektionerna.
802000-4910
Plats för egna anteckningar
................................................................................... .........................................................
................................................................................... .........................................................
................................................................................... .........................................................
................................................................................... .........................................................
................................................................................... .........................................................
................................................................................... .........................................................
................................................................................... .........................................................
................................................................................... .........................................................
................................................................................... .........................................................
................................................................................... .........................................................
................................................................................... .........................................................
................................................................................... .........................................................
................................................................................... .........................................................
................................................................................... .........................................................
................................................................................... .........................................................
................................................................................... .........................................................
................................................................................... .........................................................
................................................................................... .........................................................
................................................................................... .........................................................
................................................................................... .........................................................
................................................................................... .........................................................
................................................................................... .........................................................
................................................................................... .........................................................
................................................................................... .........................................................
802000-4910
Plats för egna anteckningar
................................................................................... .........................................................
................................................................................... .........................................................
................................................................................... .........................................................
................................................................................... .........................................................
................................................................................... .........................................................
................................................................................... .........................................................
................................................................................... .........................................................
................................................................................... .........................................................
................................................................................... .........................................................
................................................................................... .........................................................
................................................................................... .........................................................
................................................................................... .........................................................
................................................................................... .........................................................
................................................................................... .........................................................
................................................................................... .........................................................
................................................................................... .........................................................
................................................................................... .........................................................
................................................................................... .........................................................
................................................................................... .........................................................
................................................................................... .........................................................
................................................................................... .........................................................
................................................................................... .........................................................
................................................................................... .........................................................
................................................................................... .........................................................
802000-4910
802000-4910

från Byggettan

Transcription

Similar documents

Utökning av verksamheten Mera Svenska Bättre Hälsa

Dags för ett nytt utvecklingssteg för JR Byggnads AB!

Delfi_Dagligvarukartan_2012

beskrivning

ICES R&D managers introduction.pdf

Läs utskickat material här. - Skyttstennäs Tomtägarförening

(pdf). - Hyresgästföreningens intranät Bosse

Liberal Arts prel utbildningsplan HFN

Löwenhielmska släktföreningen anordnar sedvanlig Morjanåträff