MILJÖRAPPORT 2010 SOFIELUNDS

MILJÖRAPPORT
2010
SOFIELUNDS
ÅTERVINNINGSANLÄGGNING
HUDDINGE KOMMUN
Sidan 1 av 37
Miljörapportens textdel
Innehållsförteckning
1.
2.
3-4
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
16.
17.
Verksamhetsbeskrivning
Tillstånd
Beslut
Tillsynsmyndighet
Tillståndsgiven och faktiskt produktion
Gällande villkor i tillstånd
Naturvårdsverkets föreskrifter
Sammanfattning av resultat av mätningar
Vidtagna åtgärder för att säkra drift- och kontrollfunktioner
Vidtagna åtgärder vid driftstörningar, avbrott och olyckor
Åtgärder med syfte att minska förbrukning av råvaror och energi
Ersättning av kemiska produkter
Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet
Åtgärder för att minska miljö- och hälsorisker
Miljöpåverkan vid användning av egentillverkade varor
Bilageförteckning
Sid.
2
10
11
14
15
18
26
27
30
31
32
33
34
35
36
37
Sidan 2 av 37
1. Verksamhetsbeskrivning
4 § 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga
påverkan på miljön och människors hälsa. De förändringar som skett under året ska anges.
Allmänt råd: Det bör vara tillräckligt att beskrivningen av påverkan på miljön och människors hälsa görs genom att
t.ex. ange att påverkan utgörs av utsläpp till luft, utsläpp till vatten, buller, lukt, avfall, påverkan genom produkter eller
genom tillverkade produkter eller genom att produktionen kräver en stor insats av energi, råvaror eller omfattande
transporter.
Verksamhetens organisation och ansvarsfördelning
SRV återvinning AB (SRV) ägs av kommunerna Huddinge, Haninge, Botkyrka, Salem och
Nynäshamn.
VD för SRV är Robert Falck. Affärsområdeschef Anders Mattsson är ansvarig för
verksamheten på Sofielunds återvinningsanläggning.
Dotterbolaget Miljösortering på Södertörn AB driver sin verksamhet på Sofielunds
återvinnings-anläggning för finsortering av returmaterial. Miljösortering på Södertörn AB ägs
av SRV och IL Recycling.
Verksamhetssystem; kvalitets-, miljö- och arbetsmiljökontroll samt egenkontroll
SRV arbetar sedan 2003 utifrån ett verksamhetssystem certifierat enligt ISO 14 001. SRV:s
verksamhetssystem blev certifierat enligt ISO 9001 under hösten 2008. Verksamhetssystemet
integrerar de tre områdena miljö, arbetsmiljö och kvalitet. I verksamhetssystemet finns rutiner
och metoder för att fortlöpande följa upp verksamheten. Genom verksamhetssystemet och
vårt egenkontrollprogram så säkerställs efterlevnad av kraven om miljörapport och
egenkontroll enligt MB 26 kap 19 §, förordning (1998:901) om verksamhetsutövarens
egenkontroll och Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS:2006:9) om miljörapport.
Beskrivning av verksamheten
Sofielunds återvinningsanläggning ligger i Gladö industriområde i Huddinge kommun och
ägs och drivs av SRV. Anläggningen är en processinriktad återvinningsindustri med en bredd
av verksamheter innefattande bl.a. mottagning och kontroll av avfall, anläggningar för
sortering, mellanlagring och behandling av hushållsavfall och industriellt avfall, anläggning
för hantering av farligt avfall samt tre deponiområden.
Verksamheten vid Sofielunds återvinningsanläggning kan delas in i tre områden:
• Hantering av icke farligt avfall
• Hantering av farligt avfall
• Hantering av lakvatten
Sofielunds återvinningsanläggning består av följande delar:
• Mottagningsstationer
• Anläggningar för hantering av hushållsavfall och industriellt avfall
Sidan 3 av 37
• Anläggning för hantering av farligt avfall
• Anläggning för hantering av förorenade massor
• Deponiområden
• System för omhändertagande av vatten
Anläggningen omfattar totalt ca 124 ha, varav ca 70 ha består av deponiområden.
2009-10-13 fick SRV, av miljödomstolen, nytt tillstånd till fortsatt och utökad verksamhet vid
Sofielunds återvinningsanläggning i Huddinge kommun. Tillståndet har ersatt samtliga
tidigare gällande tillstånd enligt miljöskyddslagen och miljöbalken. Tillståndet togs i bruk den
20:e januari 2010. Enligt tillståndet ålagdes SRV också att göra en prövotidsutredning (kallad
U1) samt att utreda ny teknik för tvätthallsslamanläggning. I tillståndet ingick också några
frågor som vilandeförklarades av miljödomstolen. 2010-12-23 redovisade SRV
prövotidsutredningen, redovisning av utredning för ny teknik till tvätthallsslamanläggningen
samt sin syn på vilandeförklarade frågor. Ärendet ligger just nu (mars 2011) hos
miljödomstolen.
Mottagning av avfall
Allt avfall som kommer in till Sofielunds återvinningsanläggning passerar infartskontrollen
där bland annat vikt, avfallsslag och avfallslämnare registreras. Deponerbart avfall körs till
deponi 3 medan övrigt avfall körs till en sorteringsplatta, biologisk behandling eller till
mellanlagringsytor beroende på avfallsslag. På sorteringsplattan kontrolleras och sorteras
avfall för vidare behandling och återvinning.
Farligt avfall tas emot vid mottagningsstationen för farligt avfall i norra delen av Sofielunds
återvinningsanläggning. Avfall som ska till anläggningen för oljeavskiljning respektive
tvätthallsslam vägs, kontrolleras/analyseras på plats innan avlastning sker. Förorenade
schaktmassor vägs och kontrolleras mot erhållen avfallsdeklaration med avseende på
föroreningsgrad och behandlingsbarhet. Övrigt farligt avfall (t ex styckegods) tas emot och
vägs i sorteringshallen.
Bild 1. Processchema för mottagning av avfall
Sidan 4 av 37
Behandling av avfall
Inkommande träavfall, samt utsorterat bränsle, krossas i huvudsak av en kross på
sorteringsplattan innan det skickas till förbränning för energiutvinning.
Mottagen förbränningsslagg från Högdalens fjärrvärmeverk sorteras och återvinns till största
delen som konstruktionsmaterial på Sofielunds återvinningsanläggning.
Sofielunds återvinningsanläggning tar även emot källsorterat matavfall för rötning och
kompostering, samt park- och trädgårdsavfall till kompostering. Under 2010 har sluten
kompostering införts. Enligt tillståndet (Mål nr M 5717-07) så har SRV tillstånd att uppföra
och driva en anläggning för rötning av högst 50 000 ton biologiskt lättnedbrytbart avfall per
år. Under 2011 kommer bygget av en förbehandlingsanläggning för organiskt avfall som
producerar en slurry (slurryn är tänkt att rötas i en befintlig rötkammare i Stockholmsområdet)
påbörjas1.
Förpackningsmaterial levereras till finsorteringsanläggningen på återvinningsanläggningen.
Deponi 3 utgör det nuvarande deponiområdet. Deponering har pågått sedan december 2005.
Inom deponin finns också ett område för deponering av asbest.
Deponi 1 inklusive mottagningsstationen för farligt avfall
Verksamheten vid Deponi 1 startade 1939. Deponiverksamheten är idag helt avslutad
och deponin är täckt sedan 1977. Deponiområdet är återställt och återlämnat till markägaren,
Huddinge kommun.
Inom detta område finns även mottagningsstationen för farligt avfall, anläggningar för
behandling av tvätthallsslam och oljeåtervinning samt för behandling av oljeförorenade
massor (som inte är farligt avfall). Dessutom finns ett utjämningsmagasin för lakvatten från
den avslutade deponin. Behandlat vatten från tvätthallsslamsanläggningen samt
avrinningsytor inom området leds till utjämningsmagasinet. Vid mottagningsstationen för
farligt avfall sker mottagning, sortering, omemballering och mellanlagring av farligt avfall.
För att minimera utsläpp vid eventuell olycka bedrivs arbetet i lokaler som saknar avlopp.
Omlastningsytor vid mellanlager, samt mottagningshall är försedda med avstängbara
dagvattenavlopp. Vid anläggningen för behandling av tvätthallsslam mottas förutom detta
slam även gatubrunnsslam och oljeförorenat vatten. I anläggningen sker avskiljning av
läckolja samt grov- och mellansedimentering, rensavskiljning, finsedimentering, flockning,
fällning och filtrering. Det behandlade vattnet provtas och avleds till utjämningsmagasinet
inom området. I oljeåtervinningsanläggningen avvattnas olja som därefter skickas till
energiutvinning genom förbränning.
1
Anmälan för byggnationen av denna förbehandlingsanläggning gjordes till länsstyrelsen 21a december.
Sidan 5 av 37
Bild 2. Processchema för hantering av farligt avfall
Deponi 2
Deponering vid Deponi 2 startade 1978 och avslutades i slutet av 2006. Förbränningsaska från
Högdalens fjärrvärmeverk togs emot fram till januari 2007. Mottagen flyggaska har
stabiliserats och deponerats i särskilda askceller. Inom deponiområdet finns även särskilda
områden för asbest. Gas utvinns ur deponin och används för tillverkning av fjärrvärme. Större
delen av Deponi 2 är återställd och området är återlämnat till markägaren, Huddinge kommun.
Under 2011 planeras sluttäckning för de delar som ej ännu har sluttäckts.
SBR-anläggning med dammsystem och våtmark
I anslutning till Deponi 3 finns en SBR-anläggning (satsvis biologisk rening) för lokalt
omhändertagande av lakvatten. Anläggningen omfattar ett dammsystem om totalt sex dammar
för lagring och utjämning av omhändertaget vatten samt en reningsanläggning kombinerad
med konstruerad våtmark med översilningsyta och rotzon.
Årets el-förbrukning
Elförbrukningen inom Sofielunds återvinningsanläggning under 2010 var 4 006 503 kWh
(jämfört med 3 741 092 kWh för 2009). Elen nyttjas främst till uppvärmning av byggnader,
belysning inom området, drift av sorteringsanläggning, avfallskross, SBR-anläggning,
oljeåtervinningsanläggning och rötningsanläggning samt olika typer av pumpar inom
verksamheten.
Sidan 6 av 37
Bild 3. Flygbild över SBR-anläggning med dammsystem och rotzonsanläggning/våtmark,
Sofielunds återvinningsanläggning
Översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön och
människors hälsa
Påverkan sker eller kan ske genom utsläpp till luft, utsläpp till vatten, buller, samt genom
energi- och elförbrukning.
Den del av verksamheten som främst bedöms kunna ge upphov till lukt är mellanlagring och
behandling av biologiskt lättnedbrytbart avfall (kompostering och rötning). Mellanlagring av
obehandlat organiskt avfall kan medföra emissioner i form av olika gaser. Problemen åtgärdas
genom begränsad lagringstid och lagring under tak. En sluten komposteringsprocess genererar
mindre lukt än en öppen process. SRV har under 2011 infört sluten kompostering.
Rötningsanläggningen utgör ett slutet system och är dessutom försett med luktfilter.
Lukt från lakvattendammarna kan också förekomma men förhindras/lindras genom luftning
av vattnet, och regelbunden sanering genom utgrävning av sediment i dammarna.
Hantering av förorenade massor innebär avgång av mindre mängder lättflyktiga ämnen. För
att förhindra detta sker behandling av förorenade massor täckt och med kolfiltrering.
Transporter till och från återvinningsanläggningen samt arbetsmaskiner som används inom
Sofielunds återvinningsanläggning ger upphov till emissioner av t ex koldioxid, kväveoxider
och svaveldioxid till luften. SRV återvinnings ambition är att i ökad utsträckning använda
alternativa bränslen (t ex biodiesel eller biogas) för att minska emissionerna. I ledet att fasa ut
fossila bränslen så krossar också entreprenör numera returbränsle till våra värmeverk med en
el-kross (tidigare skedde krossning med dieseldrivna verk).
Sortering och krossning av grov- och industriavfall samt transporter på grusvägar kan ge
Sidan 7 av 37
upphov till damm. Vid behov sker vattenbegjutning, sopning och saltning. Vid hantering av
askor kan askorna vid behov vattenbegjutas. Damning motverkas också i form av
mellantäckning av deponin.
Deponier ger upphov till gasemissioner genom nedbrytning av organiskt material. Vid
Deponi 1 och 2 sker uppsamling och utvinning av deponigas för fjärrvärmeproduktion.
Uppsamling av gas sker genom gasbrunnar och ledningar utlagda i deponierna och leds via
reglerbrunnar till en gasstation. I framtiden kommer gasbildningen från deponierna att avta
beroende på förbudet att deponera organiskt och brännbart avfall. Den minskade
gasbildningen liksom fortsatt sluttäckning av deponierna innebär att den diffusa gasavgången
till atmosfären kommer att minska. Under året så var uppsamlingsgraden av deponigas ca 26
%.
Verksamheten ger upphov till olika typer av vatten som kan vara påverkat av
verksamheten (lakvatten, processvatten, dagvatten och spillvatten). SRV återvinning vidtar
olika åtgärder för att förhindra att förorenat vatten från verksamheten påverkar yt- och
grundvatten i omgivningen. Sådana skyddsåtgärder omfattar bl a uppsamling av lak- och
processvatten samt av avrinningsvatten från behandlingsytor, rening av vatten och
provtagning av vatten enligt kontrollprogram. Verksamheten vid Sofielunds
återvinningsanläggning omfattas av ett kontrollprogram för lak-, yt- och grundvatten. Genom
kontrollprogrammet kan miljöpåverkan från verksamheten på lak-, yt- och grundvatten
utvärderas och kompletterande skyddsåtgärder föreslås.
Buller uppkommer främst från arbetsfordon och maskiner inom anläggningen. De
dominerande bullerkällorna vid återvinningsanläggningen är olika typer av krossning,
maskinarbete samt lastning/tömning av containrar. Vid inköp av ny utrustning och nya
maskiner tas hänsyn till bulleregenskaperna. Bullrande verksamhet placeras så att störning av
buller begränsas.
Energiresursförbrukning sker i form av användning av fordonsbränsle och elektrisk ström.
Ambitionen är att utöka nyttjandet av t ex biodiesel och biogas. Det har också installerats en
RME-tank (RME, eller rapsmetylester, är ett slags biodiesel) för lastbilarna som ett steg i
ledet att fasa ut fossila bränslen. I ledet att fasa ut fossila bränslen så krossar också
entreprenör numera returbränsle till våra värmeverk med en el-kross (tidigare skedde
krossning med dieseldrivna verk) vilket också reducerat vibrationer och buller.
Systematiskt arbete för miljö, kvalitet och arbetsmiljö
Inom ramen för Sofielunds egenkontroll undersöks och bedöms riskerna (tekniska,
organisatoriska, administrativa etc.) med verksamheten från hälso- och miljösynpunkt
fortlöpande och systematiskt. Egenkontrollen är huvudsakligen byggd på aktiviteter, åtgärder
och rutiner för att på ett enkelt sätt, kontinuerligt och systematiskt minimera riskerna,
identifiera riskerna och aktivt följa upp de risker som är identifierade inom verksamheten.
Egenkontroll är delvis integrerad med SRV:s verksamhetssystem som sammanfattar miljö,
kvalitet och arbetsmiljö. Rutiner för drift och underhåll finns dokumenterade i
verksamhetssystemet. För att enkelt kontrollera uppföljning av rutiner finns checklistor.
Rutinbeskrivningar uppdateras i takt med förändringar. I verksamhetssystem finns det
möjlighet att lämna in förslag och avvikelser gällande verksamheten. Alla på SRV ansvarar
för att lämna in förslag och avvikelser och på det sättet ta sitt ansvar för det gemensamma
arbetet med ständiga förbättringar.
Sidan 8 av 37
SRV:s verksamhetssystem är miljöcertifierat enligt ISO 14001 och kvalitetscertifierat enligt
ISO 9001. Det innebär att arbetet sker strategiskt och systematiskt med ständiga förbättringar
för att minska miljöpåverkan och för att effektivisera arbetet.
Externa revisioner
Externa revisionerna av organisationen genomförs med hänsyftning på ISO 9001 och ISO
14001. Alla vid revisionen identifierade avvikelser/anmärkningar ska hanteras av respektive
ansvarig chef i verksamhetssystemet. SRV:s chefer ansvarar för att hantera de från
revisionerna inrapporterade avvikelserna så att de blir åtgärdade inom skälig tid. Resultat från
genomförda externa revisioner skickas ut till chefsgruppen samt ska medfölja vid nästföljande
genomgång av ledningen. Rapporterna arkiveras och diarieförs.
Interna revisioner
SRV har en 3-årig intern revisionsplan. Vid varje internt revisionstillfälle sker revision av
följande områden; policys, risker, förbättringsarbetet, kommunikation, efterlevnad av lagar,
ledningens engagemang, hantering av förändringar, mål, korrigerande & förebyggande
åtgärder. Efter varje år utvärderas de interna revisionerna och eventuellt behov av nya
revisionsområden identifieras utöver planen.
Revidering av miljöaspekter
Miljöaspekterna är framtagna efter en bedömningsmetod och dokumenterad i
miljöaspektregistret. Detta register revideras vid behov. Registret för betydande miljöaspekter
revideras varje år vid ledningens genomgång alternativt vid ett separat möte där ledningen
medverkar.
Systematiskt arbetsmiljöarbete
På Sofielunds återvinningsanläggning gäller SRV:s riktlinjer och rutiner för att säkerställa det
interna arbetsmiljöarbetet som systematiskt undersöker, bedömer, åtgärdar och följer upp
arbetsmiljön. SRV ska tillsammans med samtliga medarbetare samverka när det gäller att
utforma en säker arbetsmiljö. Inom SRV genomförs skyddsronder kontinuerligt. En
huvudskyddsrond äger rum under våren inom samtliga enheter. En uppföljande rond äger rum
på hösten. Ronder skall därutöver vidtas vid behov. Problem i arbetsmiljön ska i första hand
rapporteras till närmaste chef. Problem i arbetsmiljön kan också rapporteras skriftligt i form
av avvikelserapportering. Vid arbetsskador, tillbud/avvikelser, riskfyllda arbetsmoment,
förändringar av olika slag skall riskerna skriftligen bedömas. Respektive chef är ansvarig för
att så sker. Riskbedömningar och kartläggningar av arbetsmiljön kan ske på olika sätt, t ex
genom medarbetarundersökning, skyddsronder, riskbedömning av ett särskilt arbetsmoment
osv. Handlingsplan upprättas efter kartläggningar och riskbedömningar. Skyddsronder och
arbetsplatsträffar som sker minst 10 gånger per år finns dokumenterade i SRV:s affärssystem.
Systematiskt brandskyddsarbete
Varje avdelning har lokala rutiner vid brand och utrymning. Respektive chef är ansvarig för
att rutiner finns och att de är väl kända inom enheten. Inom SRV finns en
brandskyddsorganisation som har till uppgift att tillse att brandskyddet fungerar
tillfredställande. Samtliga anställda ska känna till den lokala enhetens utrymningsplan.
Samtliga anställda ska också känna till var brandskyddsutrustning finns, var första förband
finns samt var närmaste återsamlingsplats finns. Respektive chef är ansvarig för att informera
sina medarbetare.
Sidan 9 av 37
Riskbedömningar vid SRV
Varje chef skall årligen göra skyddsronder och en skriftlig kartläggning av riskerna för ohälsa
och olycksfall i arbetet samt inventera behov av utbildning och utrustning för första hjälpen
och krisstöd. Avdelningschefer är ansvariga att efter upprättade protokoll genomföra de
förändringar eller åtgärder som beslutats. Om det framkommer risker skall förebyggande
åtgärder vidtas.
Safety walks
Anläggningens skyddsombud genomför månatliga kontroller på hela anläggningen för att
förebygga olyckor samt upptäcka avvikelser angående miljö och arbetsmiljö.
Granskning av rutiner vid årlig intern processanalys
Årligen genomförs en intern processanalys för att identifiera, analysera och kvalitetssäkra, att
de aktiviteter som SRV arbetar med efterföljer SRV:s mål och affärsplan samt att processen
drivs effektivt. Processanalysen kompletterar SRV:s budget och prognosarbete, med analyser,
viktiga iakttagelser och rekommendationer från alla processledare och processägare.
Processägare ansvarar för genomförandet av processanalyserna. Marknads- och
kvalitetschefen gör sedan en sammanställning när processägarna är klara med sin analys.
Årsplan, plan för aktiviteter
Årsplanen har två syften. Det ena syftet är att den som vill planera in större aktiviteter ska
kunna göra det och säkerställa att aktiviteten inte krockar med någon annan. Det andra syftet
är att säkerställa att viktiga aktiviteter blir utförda i tid. Med marknads- och kvalitetschefen
som ansvarig tas förslag på årsplan fram av kvalitetssektionen i slutet på året. Respektive
chef/processledare ansvarar för att planerade aktiviteter enligt årsplanen startas och
genomförs i tid enligt planen. Eventuella justeringar görs löpande.
Översyn av policy
Årligen gör SRV:s ledningsgrupp en översyn av samtliga policys. De policys där innehållet
justeras eller tas bort kommuniceras av respektive chef till berörda medarbetare.
Årsplan för uppföljning av egenkontroll
Genomgång av aktiviteter sker månatligen i samband med arbetsplatsträffar för att säkerställa
att viktiga aktiviteter blir utförda i tid. Respektive medarbetare är ansvarig för att aktiviteter
genomförs i tid enligt planen. Uppdatering av årsplanen sker förlöpande.
Periodiska besiktningar
Vid den periodiska besiktningen granskas utförande och teknisk kvalitet av utförandet av
egenkontroll. Besiktningen utförs vartannat år av opartisk och sakkunnig besiktningsman.
Besiktningen ger underlag för bedömning av om anläggningen drivs och underhålls på ett
tekniskt optimalt sätt, samt om villkor och kontrollprogram följs. Senaste besiktningen på
Sofielund gjordes hösten 2010.
Sidan 10 av 37
2. Tillstånd
4 § 2. Datum och tillståndsgivande myndighet för gällande tillståndsbeslut enligt 9 kap. 6 § miljöbalken eller
motsvarande i miljöskyddslagen samt en kort beskrivning av vad beslutet eller besluten avser.
Allmänt råd: Beslutsmeningen i beslutet om tillstånd kan t.ex. anges. Villkor för verksamheten bör endast redovisas
under punkt 7.
Datum
Beslutsmyndighet
2009-10-13
Miljödomstolen (Mål nr M 5717-07)
Beslutet avser
Miljödomstolen lämnar SVR återvinning AB tillstånd enligt miljöbalken till fortsatt och
utvidgad verksamhet vid Sofielunds återvinningsanläggning i Huddinge kommun. Tillståndet
omfattar följande:
Mottagning, mellanlagring, sortering och behandling av högst följande årliga mängder av
respektive avfallsslag:
- 100 000 ton matavfall, park- och trädgårdsavfall, varav
50 000 ton genom rötning och 25 000 ton genom kompostering,
- 300 000 ton grovavfall och industriavfall,
- 50 000 ton förorenade massor (som ej utgör farligt avfall),
- 70 000 ton bottenaska (slagg) och bioaskor,
- 25 000 ton flytande avfall,
Mottagning, mellanlagring och sortering av högst följande årliga mängder av respektive
avfallsslag:
- 65 000 ton annat hushållsavfall och därmed jämförbart avfall,
- 30 000 ton farligt avfall i styckegods,
Mottagning och mellanlagring av högst 10 000 ton elavfall och vitvaror per år.
Årlig deponering av högst 90 000 ton icke farligt avfall varav högst 20 000 ton brännbart
avfall och högst 5 000 ton organiskt avfall. Tillståndet avser avfall med i domsbilaga
1 angivna avfallskoder med undantag för avfall med koder som slutar på 99, vilka endast får
deponeras efter tillsynsmyndighetens medgivande.
Deponering av högst 30 000 ton farligt avfall per år. Endast de farliga avfallsslag som framgår
av tabellen på sidan 66 får deponeras till dess annat har beslutats.
Uppförande och drift av en anläggning för rötning av högst 50 000 ton biologiskt
lättnedbrytbart avfall per år samt till de övriga åtgärder som krävs för den fortsatta och
förändrade verksamheten.
Sidan 11 av 37
3 och 4. Anmälningsärenden beslutade under året och andra gällande beslut
4 § 3. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra beslut under året med anledning av anmälningspliktiga
ändringar enligt 21 § förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd samt en kort
redovisning av vad beslutet eller besluten avser.
4 § 4. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra gällande beslut enligt miljöbalken samt en kort
redovisning av vad beslutet eller besluten avser.
Kommentar: Kan t.ex. vara anmälningsärenden som är beslutade tidigare år och som fortfarande är aktuella, förelägganden mm.
2010-02-08
Nacka Tingsrätt
Avser: rättelse/komplettering i mål nr M 5717-07
Beslut: Domslutet, sid. 1, rad 1 ändras ”SVR” till ”SRV”. Vidare ändras ”flytande avfall” till
”flytande farligt avfall” i domslutet, sid. 1, andra stycket, sista raden, sid. 6, punkten 21, andra
stycket, sid. 10, andra stycket, rad 13 och sid. 20, tabellen, kolumnen tre nedifrån. Slutligen
ändras ”silver” till ”kvicksilver” i domslutet sid. 3, P1, tabellen, och domen sid. 42, övre
tabellen.
2010-06-18
Länsstyrelsen (5556-2010-6075)
Avser: (svar angående) reparationer av sidotätning på deponi 3 vid Sofielunds
återvinningsanläggning i Huddinge kommun.
Beslut: Länsstyrelsen har tagit del av handlingar daterade den 26 april 2010 samt inspekterat
genomförda reparationer den 15 juni 2010. Länsstyrelsen har inget att erinra och ärendet
avskrivs från vidare handläggning.
2010-07-01
Länsstyrelsen (5553-2010-9437)
Avser: föreläggande om utredningar, avhjälpande åtgärder samt installation av teknisk
utrustning vid Sofielunds återvinningsanläggning i Huddinge kommun
Beslut: Länsstyrelsen i Stockholms län förelägger SRV återvinning AB med stöd av 9, 19, 21,
22 §§, 26 kap, miljöbalken (1998:808) att:
1. Kontrollera och reparera bottenkonstruktionen för de delar av deponi 3 (deponi 2000)
som tagits i anspråk men där avfall ännu ej deponerats. Eventuella reparationer ska
vara genomförda senast den 30 september 2010. Redovisning av kontroll och
genomförda reparationer ska skriftligen lämnas till länsstyrelsen senast den 8 oktober
2010.
2. Vegetation som kan skada sluttäckningskonstruktionen på den sluttäckta delen av
deponi 2 ska avlägsnas. Åtgärden ska vara genomförd senast den 30 september 2010.
Länsstyrelsen ska skriftligen meddelas när åtgärden är genomförd.
3. Installera flödesmätning på lakvattenledning från deponi 3(deponi 2000).
Mätutrustning ska vara installerad, kalibrerad och i drift senast den 30 september
2010. Länsstyrelsen ska skriftligen meddelas när flödesmätningen är installerad och i
drift.
4. Utreda och ge förslag till eventuella avhjälpande åtgärder för att förhindra fortsatt
läckage och omhändertagande av redan förorenade mark och vatten vid
provtagningspunkterna Y3, Y4, Y6, Y7, Y21, G1, G2 och G5. För alla förslag till
avhjälpande åtgärder ska den uppskattade kostnaden för åtgärden anges. Redovisning
Sidan 12 av 37
av genomförda utredningar och eventuella förslag till avhjälpande åtgärder ska vara
inlämnad till länsstyrelsen senast den 1 mars 2011.
5. Redovisa en teoretisk vattenbalans för de delar av deponi 3 som tagits i anspråk.
Vattenbalansen ska lämnas skriftligen till länsstyrelsen senast den 1 september 2010.
2010-07-02
Länsstyrelsen (5556-2010-7829)
Avser: dokumentation av sluttäckning etapp 09 på deponi 2 vid Sofielunds
återvinningsanläggning i Huddinge kommun.
Beslut: Länsstyrelsen har tagit del av handlingar daterade januari 2010 samt inspekterat delar
av sluttäckningarbeten den 15 juni 2010. Länsstyrelsen kan inte godkänna genomförd
sluttäckning innan SRV Återvinning AB kan verifiera att funktionen av sluttäckningen är
uppfyllda i enlighet med den inlämnade anmälan som beskriver konstruktionens egenskaper.
2010-08-04
Länsstyrelsen (5553-2010-10712)
Avser: överklagan av punkt 2 i länsstyrelsens beslut 5553-2010-9437 angående vegetation på
sluttäckningen på deponi 2 vid Sofielunds avfallsanläggning i Huddinge kommun.
Beslut: Länsstyrelsen i Stockholms län omprövar punkten 2 i föreläggandet med stöd av 27 §
förvaltningslagen (1968:22). Punkten 2 i föreläggandet ska i stället ha följande lydelse:
2. Vegetation som kan skada sluttäckningskonstruktionen på den sluttäckta delen av
deponi 2 ska avlägsnas. Åtgärden ska vara genomförd senast den 31 december 2010.
Länsstyrelsen ska skriftligen meddelas när åtgärden är genomförd.
2010-09-10
Länsstyrelsen (550-2010-5063)
Avser: begäran om ställningstagande avseende en eventuell flytt av brandhärjat material från
deponi
Beslut: länsstyrelsen bedömer utifrån det underlagsmaterial som har presenterats att det är
olämpligt att material som har använts för att släcka en brand på deponin ska skrapas av och
återanvändas. Länsstyrelsen gör bedömningen att en utgrävning av de massor som använts vid
släckning av branden inte är att anse som en mindre ändring av verksamheten och bör därför
tillståndsprövas. Länsstyrelsen prövar inte denna fråga utan det ankommer på
Miljödomstolen.
2010-11-04
Länsstyrelsen (555-2010-210 och 555-2009-56022)
Avser: klagomål på buller och lukt från Sofielunds återvinningsanläggning i Huddinge
kommun.
Beslut: Länsstyrelsen överlämnar klagomål över dålig lukt samt buller från Sofielunds
återvinningsanläggning till SRV återvinning AB för hantering inom ramen för egenkontroll av
verksamheten
Sidan 13 av 37
2010-11-08
Länsstyrelsen (555-2010-010475 och 555-2010-000370)
Avser: ekonomisk säkerhet för Sofielunds återvinningsanläggning, Huddinge kommun.
Beslut: Länsstyrelsen har erhållit en ekonomisk säkerhet för Sofielunds
återvinningsanläggning i enlighet med tillståndsbeslutet daterat 2009-10-13 i mål M 5717-07.
Ärendet avskrivs härmed från vidare handläggning.
2010-11-12
Länsstyrelsen (555-2010-14202)
Avser: Beslut om årlig avgift för prövning och tillsyn av miljöfarlig verksamhet enligt
miljöbalken.
Beslut: Länsstyrelsen fastställer avgiften för prövning och tillsyn enligt miljöbalken till146
900 kr.
2010-12-14
Länsstyrelsen (555-2010-15004)
Avser: Beslut angående avvikelserapport gällande mottagning av oljeförorenade jordar med
innehåll av farligt avfall på Sofielunds avfallsanläggning i Huddinge kommun.
Beslut: Länsstyrelsen i Stockholms län avslutar ärendet utan ytterligare åtgärd.
Sidan 14 av 37
5. Tillsynsmyndighet
4 § 5.Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken.
Länsstyrelsen i Stockholms län
Sidan 15 av 37
6. Tillståndsgiven och faktisk produktion
4 § 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion eller annat mått på verksamhetens omfattning.
Tabellen gäller mottagning, mellanlagring, sortering och behandling av följande årliga
mängder av respektive avfallsslag.
Avfallsslag
Matavfall, park- och trädgårdsavfall
Hanterad mängd under
2009(ton)
18 940 ton,
varav 825 ton genom
rötning och 16666 ton
genom kompostering,
samt 1449 ton som har
förts ut för behandling
på extern anläggning.
Tillståndsgiven mängd
(ton/år)
100 000
varav 50 000 ton
genom rötning och
25 000 ton genom
kompostering
Grovavfall och industriavfall
90 7562
300 000
Förorenade massor (som ej utgör farligt avfall)
26 6843
50 000
Bottenaska (slagg) och bioaskor
34 5234
70 000
Flytande farligt avfall
12 9245
25 000
Tabellen gäller mottagning, mellanlagring och sortering av högst följande årliga mängder av
respektive avfallsslag
Avfallsslag
Hanterad mängd under
2010 (ton)
Tillståndsgiven mängd
(ton/år)
32 0116
65 000
1 283,8
30 000
Annat hushållsavfall och därmed jämförbart avfall
Farligt avfall i styckegods
2
Varav 9340 ton har mellanlagrats och 81416 ton har behandlats (efter eventuell sortering eller lagring).
Varav ca 3500 ton har behandlats (se också bilaga 6, RGS 90s årssammanställning). I den totalt redovisade
mängden ingår också 624,63 ton som visade sig innehålla förhöjda halter av PAH:er (enligt första provtagning så
var PAH-halten ej förhöjd) som efter upptäckt kördes till RGS 90:s anläggning i Norrköping; anmälan från SRV
till länsstyrelsen gjordes i samband med upptäckt (länsstyrelsens beteckning: 555-2010-15004).
4
Endast slagg har tagits emot och behandlats.
5
Varav 12889 ton har behandlats och resterande mängd mellanlagrats och eventuellt sorterats.
6
Varav 3262 ton först har sorterats.
3
Sidan 16 av 37
Tabellen gäller mottagning och mellanlagring av högst 10 000 ton elavfall och vitvaror per år.
Avfallsslag
Hanterad mängd under
2010 (ton)
Tillståndsgiven mängd
(ton/år)
1 434
10 000
elavfall och vitvaror
Tabellen gäller deponering av icke farligt avfall.
Deponering av icke farligt avfall
Avfallsbenämning
Avfallskod
(EWC)
20 158
Totalt
- Rest från Miljösortering
191212
191212
- Tipprester industriavfall
191212
- Deponirest från ÅVC
191212
- Deponirest, branschspecifik
170904
- Schakt- & rivning (föranmält)
- Deponirest från
MSS/Metallkretsen
191212
191212
- Deponi, ej branschspecifik
- Material till
konstruktionsarbete
7
Hanterad mängd under
2010 (ton)
17 03 02
Mängd i tillstånd, per år (ton)
90 000 ton icke farligt avfall
varav högst 20 000 ton
brännbart avfall och högst 5 000
ton organiskt avfall7, 8
239,26
Kod finns med i domsbilaga 1
(tillhörande nr M 5717-07)
1 281,04
Kod finns med i domsbilaga 1
(tillhörande nr M 5717-07)
951,32
Kod finns med i domsbilaga 1
(tillhörande nr M 5717-07)
8,38
Kod finns med i domsbilaga 1
(tillhörande nr M 5717-07)
14,84
Kod finns med i domsbilaga 1
(tillhörande nr M 5717-07)
610,14
Kod finns med i domsbilaga 1
(tillhörande nr M 5717-07)
16 978,71
Kod finns med i domsbilaga 1
(tillhörande nr M 5717-07)
74,78
Kod finns med i domsbilaga 1
(tillhörande nr M 5717-07)
Tillståndet avser avfall med i domsbilaga 1 angivna avfallskoder med undantag för avfall med koder som slutar
på 99, vilka endast får deponeras efter tillsynsmyndighetens medgivande (mål nr M 5717-07).
8
Det har under året ej gjorts någon deponering av brännbart avfall eller organiskt avfall (och det har heller ej
sökts någon dispens för det).
Sidan 17 av 37
Deponering av farligt avfall
Avfallsbenämning
Avfallskod
(EWC)
Hanterad mängd under
2010 (ton)
Mängd i tillstånd, per år (ton)
1 492
30 0009
Totalt
-Material som innehåller asbest
170605*
1 492
Kod finns med i tabellen på sid 66
(tillhörande nr M 5717-07)
Kommentar till deponering av farligt respektive icke farligt avfall: Deponeringen har minskat
avsevärt jämfört med år 2009 då totalt 40 363 ton deponerades.
9
Endast de farliga avfallsslag som framgår av tabellen på sidan 66 (i miljödomstolens deldom, mål nr M 571707, 2009-10-13) får deponeras till dess annat har beslutats.
Sidan 18 av 37
7. Gällande villkor i tillstånd
4 § 7. Redovisning av de villkor som gäller för verksamheten samt hur vart och ett av dessa villkor har uppfyllts.
Till dess annat har beslutats gäller följande provisoriska föreskrifter:
P1
Sammanlagt högst 250 000 m3 vatten får årligen avledas till Henriksdals reningsverk, under
förutsättning att Stockholm Vatten anser det möjligt att ta emot och behandla det med
avseende på nedbrytbarhet, bioackurnulerbarhet och toxicitet samt innehållet av tungmetaller
och organiska parametrar, t ex PCB, PAH, AOX och ftalater. Avloppsvattnets pH ska som
riktvärde10 vara 6,5-11 och för utsläppet av följande ämnen till spillvattennätet gäller nedan
angivna riktvärden*.
Parameter Kg/år
Arsenik 0,2
Kadmium 0,08
Krom 0,8
Koppar 0,8
Silver 0,008
Bly 0,8
Zink 8
Under 2010 har 249 681 m3 vatten från Sofielunds återvinningsanläggning avletts till
Henriksdals reningsverk. Analyser enligt Stockholm Vattens önskemål har utförts. Analyserna
finns redovisade i bilaga 3 (driftrapport, resultat från vattenprovtagning enligt SRV:s
kontrollprogram). Resonemang och diskussion kring analyserna finns i Bilaga 1 Kontroll av
lak-, yt-, grund- och processvatten, samt, för analyser utifrån vatten som genomgår rening i
vår SBR-anläggning, Bilaga 2. Provtagning och analyserna är utförda av ackrediterat
laboratorium. Utsläppsmängder för 2010 för gällande parametrar var följande:
Ämne kg
As 4,27
Cd 0,09
Cr 14,99
Cu 15,80
Hg 0,015
Pb 3,41
Zn 241,39
Utsläppsmängderna överskrider alla provisoriska riktvärden. Angående SRV återvinning
aktiebolags ansökan om tillstånd till utökad verksamhet vid Sofielunds
återvinningsanläggning i Huddinge kommun (M 5717-07) så ska här tilläggas att SRV, hos
Miljödomstolen (Nacka tingsrätt), 2010-11-05, har begärt ändring av denna provisoriska
föreskrift (dvs P1). Den begärda ändringen rör de provisoriska riktvärdena där SRV, i samråd
och efter godkännande av Stockholm Vatten AB, har föreslagit följande reviderade
provisoriska riktvärden:
Ämne kg
As 6
Cd 0,3
Cr 20
Cu 20
10
Med riktvärde avses ett värde som om det överskrids medför en skyldighet för
tillståndshavaren att vidta sådana åtgärder att värdet kan innehållas.
Sidan 19 av 37
Hg 0,1
Pb 10
Zn 400
Det kan tilläggas att utsläppsmängderna för år 2010 inte överskred de riktvärdena som SRV
enligt ovan har föreslagit ska gälla. 2011-02-08 beslutade miljödomstolen att ändra de
provisoriska riktvärdena i enlighet med SRV:s förslag.
Medelvärden på pH under 2010 på utgående vatten från anläggningen:
Lakvattendamm L1: pH= 7,9
Lakvattendamm L2: pH=7,7
L8 (utsläppspunkt från kompostplattan): pH=4,6
Efter rening i SBR-anläggningen: pH=7,7
pH är analyserat av ackrediterat laboratorium (se även bilaga 3, driftrapport, resultat från
vattenprovtagning enligt SRV:s kontrollprogram). SRV:s egna fältmätningar visar på ett
medelvärde som ligger på ungefär samma nivå, se bilaga 3. Vattnet från fyra ovan nämnda
utsläppspunkter blandas sedan innan det når spillvattennätet. Av de 249 681 m3 vatten som
gått till spillvattennätet så kommer endast 9325 m3 vatten från L8.
Till dess annat har beslutats gäller följande provisoriska föreskrifter:
P2
För utsläpp av processvatten från tvätthalsslamsbehandlingen till kommunens
spillvattennät gäller följande riktvärden*:
Parameter Riktvärde (mg/l)
Bly 0,05
Zink 0,5
Oljehalt (oljeindex) 20
Inkommande avfall till anläggningen för behandling av tvätthallsslam kontrolleras enligt
rutiner som finns i verksamhetssystemet och utgående avloppsvatten från anläggningen
provtas enligt kontrollprogram. Under 2010 togs stickprover och månadsprover för zink och
bly varje månad och inte vid något tillfälle överskreds riktvärdena på någon av dessa
parametrar. Oljeindex analyserades fyra gånger under 2010 utifrån stickprov och inte heller i
dessa fall överskred halterna de provisoriska riktvärdena. Se även driftrapport, bilaga 3
(driftrapport, resultat från vattenprovtagning enligt SRV:s kontrollprogram) för exakta
resultat.
Allmänt: Villkor 1
Om ej annat framgår av denna dom skall verksamheten, inklusive åtgärder för
att reducera vatten- och luftföroreningar och andra störningar för omgivningen,
bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget uppgett eller
åtagit sig i målet.
Villkoret är uppfyllt och SRV arbetar fortlöpande med att minimera vatten- och luft
föroreningar.
Allmänt: Villkor 2
Bolaget skall senast vid infartskontroll med stöd av handlingar såsom, analysprotokoll,
klassningshandlingar eller karakteriseringshandlingar förvissa sig
om att avfallet får tas emot på anläggningen. Inkommande avfall skall vägas.
Allt avfall som deponeras och som inte är undantaget från föreskriften eller
deponeringsförordningen genomgår en grundläggande karaktärisering. Uppgifterna
dokumenteras skriftligt och sparas i 10 år.
Sidan 20 av 37
Allmänt: Villkor 3
Område där arbete pågår skall vara inhägnat och förses med varningsskyltar,
utom i de delar av Deponi 2 och 3 där det finns naturliga barriärer som
effektivt förhindrar fritt tillträde till området. Bolaget ska ha ett system för
kontroll för att upptäcka och förhindra illegal dumpning inom anläggningen.
Villkoret är uppfyllt. Området är inhägnat där det inte finns naturliga barriärer.
Varningsskyltar finns uppsatta.
Allmänt: Villkor 4
Opåverkat grund- och ytvatten skall avledas så att det inte når behandlings- eller
Deponeringsområdena. Utloppsdiken skall fortlöpande underhållas.
Opåverkat grund- och ytvatten från t ex sluttäckta deponeringsytor och parkeringsytor avleds.
Förbättrande åtgärder och underhåll sker fortlöpande. Bl a så sker omgivningskontroll vid
provtagning enligt rutiner i verksamhetssystemet.
Allmänt: Villkor 5
Bräddning av lak- och processvatten, exklusive avledning till Henriksdals
avloppsreningsverk, får inte ske.
Misstänkt läckage kan ha förekommit i vallen (vid den yta av deponi 3 som färdigställts men
där deponering ej påbörjats) med genomföring till Swerocks område. Utredning har gjorts och
anmälan är skickad till länsstyrelsen 20:e september. Se även punkt 11 nedan.
Allmänt: Villkor 6
Dagvatten från ytor inom anläggningen, som konstaterats vara opåverkat av
hanteringen av avfall vid anläggningen eller vara av en kvalitet motsvarande
sådant opåverkat dagvatten, får avledas avskilt från annat vatten som ett
kontrollerat utsläpp till recipienten.
Plan för ombyggnation av vattenhanteringssystemet är framtaget och kommer att byggas om
under 2011.
Allmänt: Villkor 7
Buller ifrån anläggningen skall begränsas så att det inte ger upphov till högre
ekvivalent ljudnivå som begränsningsvärde utomhus vid närmaste bostäder än
50 dB(A) dagtid kl. 07.00-18.00
45 dB(A) kvällstid kl. 18.00-22.00
40 dB(A) nattetid kl. 22.00-07.00
Om hörbara toner eller impulsartat ljud förekommer skall begränsningsvärdena
för de ekvivalenta nivåerna sänkas med 5 dBA enheter.
Bullermätningar skall genomföras minst vart tredje år samt efter sådana
ändringar av verksamheten, som kan påverka bullernivån på ett väsentligt sätt.
Det finns rutiner för bullermätningar i SRV:s verksamhetssystem för att följa villkoret i
tillståndet. Under 2010 genomförde Huddinge kommun en bullerutredning av Gladö
industriområde, där Sofielunds återvinningsanläggning ligger. Bullerutredningen visar
sammanfattningsvis att riktvärdet dag-, kvälls- och nattetid för externt industribuller vid
närmaste bostäder innehålls för redovisade driftsförhållanden. Utifrån redovisad
bullerutredning kan SRV visa att villkorade bullervillkor innehas.
I övrigt, gällande krossning av returbränsle till våra värmeverk, så krossar numera vår
entreprenör med en el-kross vilket har reducerat vibrationer och buller.
Sidan 21 av 37
Allmänt: Villkor 8
Verksamheten skall bedrivas så att olägenheter till följd av lukt, damning,
nedskräpning, vibrationer samt spridning via vind och vatten av avfall undviks.
Om olägenheter ändå uppkommer skall bolaget vidta effektiva motåtgärder.
I SRV:s verksamhetssystem finns alla rutiner för att minimera olägenheter från verksamheten.
Nytt under 2010 är att SRV vid anläggningen för farligt avfall har byggt en tvätt för
fordonsdäck och att det köpts två nya tält för nederbördsskydd av allt el-avfall. Det har också
lagts nytt golv i sorteringshallen vid anläggningen för farligt avfall. Dessutom har ytskiktet på
biosanplattan vid anläggningen för farligt avfall förstärkts. Sluten kompostering har också
införts i enlighet med det nya tillståndet (M 5717-07). Entreprenör som krossar returbränsle
till våra värmeverk gör det numera med en el-kross vilket reducerat vibrationer och buller.
Allmänt: Villkor 9
Åtgärder skall vidtas mot större ansamlingar av fåglar vid anläggningen eller i
närheten av denna samt för bekämpning av skadedjur.
Skadedjursbekämpning drivs i samarbete med Anticimex där de kommer regelbundet för att
åtgärda problem med skadedjur. Vid större ansamling av fåglar används en gasolkanon.
Driften på Sofielund arbetar för att minimera antalet skadedjur genom att utforma
arbetsrutiner som tar hänsyn till problematiken kring fåglar och skaderutiner.
Allmänt: Villkor 10
En plan för åtgärder och beredskap mot brand skall upprättas i samråd med
den lokala räddningstjänsten och finnas tillgänglig på anläggningen.
I SRV:s verksamhetssystem finns alla rutiner för skydd mot olyckor och brand. I
beredskapsplanen finns också en brandskyddsorganisation med en brandskyddssamordnare
som följer upp och kontrollerar arbetet. Ansvaret för skyddsronder, utrymningsövningar,
riskbedömningar och utbildningsplaner ligger annars på respektive chef.
Allmänt: Villkor 11
Senast 6 månader innan verksamheter avslutas skall en anmälan med förslag
till åtgärder för återställning av platsen lämnas till tillsynsmyndigheten.
Villkoret har inte varit aktuellt.
Allmänt: Villkor 12
Sökanden skall till tillsynsmyndigheten inom 3 månader inge egenkontrollprogram
för verksamheten. I kontrollprogrammet skall anges mätmetod,
mätfrekvens och utvärderingsmetod för utsläpp till luft och vatten.
SRV sände den 19:e april in kontrollprogram och redovisning av egenkontroll till
länsstyrelsen.
Behandling och lagring: Villkor 13
Kemikalier skall hanteras och förvaras så att spill eller läckage inte kan nå
dag-, yt- eller grundvatten.
Sidan 22 av 37
I SRV:s verksamhetssystem finns rutiner för hantering av farligt avfall för att säkerställa att
hantering sker enligt tillståndet och gällande lagstiftning. Bl a så finns specialbelagda ytor, i
form av biosan, där tryckimpregnerat trä mellanlagras. Ytskiktet på biosanplattan har under
året förstärkts. Hallen för mottagning och sortering är invallad, liksom även de kamrar där
mellanlagring av sorterat avfall (kemikalier) sker. I sorteringslokalen finns även ett låst
utrymme för toxiska kemikalier. Det har också lagts nytt golv i sorteringshallen. För att
minimera utsläpp vid eventuell olycka bedrivs arbetet i lokaler som saknar avlopp.
Omlastningsytor vid mellanlager, samt mottagningshall är försedda med avstängbara
dagvattenavlopp. Oljor och drivmedel som används i den dagliga driften är förvarade enligt
gällande lagstiftning.
Behandling och lagring: Villkor 14
Avskiljda sediment och olja från behandlingsanläggningar skall omhändertas
vid godkänd behandlingsanläggning.
Sediment från tvätthallsslamanläggningen blandas med flis. Delar av sedimentet siktas bort
och flisdelen körs iväg till RGS 90:s anläggning i Norrköping. Övriga sedimentrester körs till
deponi.
Avskiljd olja från oljeavskiljningsanläggningen förs ut till Svensk Oljeåtervinning för
oljeåtervinning.
Behandling och lagring: Villkor 15
Samtliga operativa cisterner skall ha fungerande larm- och nivåmätningssystem
så att överspolning, läckage, haveri och dylikt förhindras.
I SRV:s verksamhetssystem finns alla rutiner för kontroll av cisterner. Kontroller journalförs.
Besiktningar av ackrediterad besiktningsman arkiveras.
Behandling och lagring: Villkor 16
Alla förorenade massor skall kontrolleras genom okulärbesiktning före och
efter lossning vid anläggningen. De förorenade massorna skall vara analyserade
före behandling. Analys av massorna skall ske efter behandling.
Villkoret är uppfyllt. Okulärbesiktning sker och analys av förorenade massor sker före och
efter eventuell behandling. Massornas ursprung och mängder redovisas i bilaga 6 (RGS 90s
årssammanställning).
Behandling och lagring: Villkor 17
Vid behandling av förorenade massor skall behandling ske i sluten anläggning
med rening av utgående luft. Utgående luft skall renas från luktstörande
emissioner, brandfarliga och frätande gasformiga ämnen. Utsläppen av flyktiga
organiska ämnen får som begränsningsvärde uppgå till högst 0,9 ton
VOC per år per 5 000 ton behandlade massor.
Villkoret är uppfyllt; behandling sker slutet och med rening med kolfiter, se bilaga 6 (RGS
90s årssammanställning).
Behandling och lagring: Villkor 18
Innan någon av de nya behandlingsformerna påbörjas skall de anmälas till
tillsynsmyndigheten. I anmälan skall bolaget beskriva försiktighetsmåtten för
omgivningen.
Ej aktuellt
Sidan 23 av 37
Behandling och lagring: Villkor 19
Massor som även efter behandling klassas som farligt avfall får inte användas
som sättningsutjämnande material, vallbyggnadsmaterial eller för mellan- och
sluttäckning av deponin.
På material som används i deponikonstruktioner ställs minst samma krav som på avfall som
ska deponeras, de materialen ska klara kraven för icke farligt avfall.
Förorenade massor som klassas som farligt avfall behandlas inte på anläggningen.
Behandling och lagring: Villkor 20
Sluttäckningsmassorna skall uppfylla Naturvårdsverkets krav för mindre
känslig markanvändning.
För massor som ska gå till sluttäckning ovan tätskikt begärs analyser in för att säkerställa att
kraven för MKM klaras. För de delar av deponi 2 som sluttäckts under 2010 och som vetter
mot naturmark har endast KM-massor använts. MKM-massor har använts där uppsamling av
avrinningsvatten sker.
Under 2010 användes ca 85 000 ton massor till sluttäckningen.
Behandling och lagring: Villkor 21
Lagring och mellanlagring av farligt avfall skall ske nederbördsskyddat, och
ämnen som kan reagera med varandra skall hållas åtskilda.
Flytande avfall skall lagras inom invallade ytor som är täta och beständiga
mot det avfall som lagras eller lagras i transportgodkända emballage på tät
yta.
Lagring och mellanlagring sker nederbördsskyddat och sådana ämnen som kan reagera med
varandra hålls åtskilda och i sorteringslokalen finns även ett låst utrymme för toxiska
kemikalier. Under 2010 har det köpts två nya tält för nederbördsskydd av allt el-avfall. De
ytor där flytande avfall lagras är invallade och täta och beständiga mot det avfall som lagras.
Hallen för mottagning och sortering är invallad. För att minimera utsläpp vid eventuell olycka
bedrivs arbetet i lokaler som saknar avlopp. Omlastningsytor vid mellanlager, samt
mottagningshall är försedda med avstängbara dagvattenavlopp.
Behandling och lagring: Villkor 22
Rötning och kompostering av organiskt avfall, som inte innehåller park- och
trädgårdsavfall, skall drivas, kontrolleras och dokumenteras så att avdödning
av skadliga mikroorganismer säkerställs.
Det är en slutenkompostering som kontrolleras bla. genom att man mäter temperaturen varje
vecka och som dokumenteras och följs upp samt att man provtar råkomposten enligt spcr 152.
Rötningsanläggningen har en hygienisering av allt substrat i en timme i 70 grader Celsius,
dessutom utföres analyser enligt spcr 120.
Behandling och lagring: Villkor 23
Vid längre driftavbrott skall matavfall inte mellanlagras utan föras till
alternativ behandling.
SRV återvinning har ett gott samarbete med andra avfallsbolag som kan ta emot matavfall vid
eventuellt driftsavbrott och behandla detta med godkänd biologisk behandling.
Sidan 24 av 37
Behandling och lagring: Villkor 24
Bolaget skall före utgången av oktober månad 2010 ha infört sluten
kompostering.
Slutenkompostering har tagits i bruk. AG-BAGS som används som komposteringssystem
påbörjades redan i april.
Deponi: Villkor 25
Gas från deponier och reaktorer skall insamlas och avledas för behandling
genom nyttjande alternativt förbränning. Effektiviteten av insamlingssystemet
och hur mycket gas som behandlats skall årligen kommenteras i miljörapporten.
Under 2010 uppgick den insamlade mängden gas från deponi 1 och 2 till 2,7 milj. Nm3 och
0,16 milj. Nm3 från biogasanläggningen, totalt ca 10 500 MWh.
Den uppsamlade mängden deponigas (biogas från rötningsanläggningen är itne inräknad)
utgör ca 26% av den beräknade totala mängden bildad deponigas. Oxidationen vid deponiytan
beräknas vara ca 10 %, vilket ger ett diffust gasutsläpp på ca 66% eller 24m3/m2/år.
Deponi: Villkor 26
Deponerat avfall skall täckas på lämpligt sätt så att den öppna sårytan hålls så
liten som möjligt. Ytan får inte vid något tillfälle överstiga 5 ha.
Inmätningar görs årligen. Den totala ytan för pågående deponi på deponi 3 är 5 ha, se
beräkning (bilaga 4, deponiyta)
Deponi: Villkor 27
Bolaget skall reservera en tillräckligt stor yta för framtida sidobarriär i grundvattnets
strömningsriktning. Inom detta område får inte åtgärder vidtas som
förhindrar möjligheterna att i framtiden anlägga en barriär inom området.
Områdena för framtida sidobarriär finns avsatta i Huddinge kommuns pågående arbete med
detaljplan som beräknas antas första halvåret 2012.
Deponi: Villkor 28
Deponering, inklusive sluttäckning, får ske till en högsta höjd om + 105
m.ö.h.
Inmätningar görs årsvis och redovisas i bilaga 5, deponihöjd.
Deponi: Villkor 29
Senast sex månader innan respektive deletapp anläggs skall bolaget till tillsynsmyndigheten
redovisa en detaljerad beskrivning av bottenkonstruktionens
utformning (geologisk barriär, bottentätning, dränering och lakvattenuppsamling),
vattenavledande åtgärder samt en deponeringsplan. Bolaget skall
innan respektive deletapp anläggs till tillsynsmyndigheten redovisa en plan
för kvalitetssäkring av bottenkonstruktionen. Kvalitetssäkringsplanen skall innehålla uppgifter
om bottenkonstruktionens utformning, konstruktionsmaterial
och utförande. Planen skall också innehålla uppgifter om när och hur
de återkommande besiktningarna som skall genomföras under arbetets gång
samt när slutbesiktningen avses ske. I planen skall anges den oberoende
kontrollant som bolaget har utsett att genomföra besiktningarna.
Kvalitets- och kontrollplan tas fram i samband med projektering. Ingen ny bottenkonstruktion
har anlagts under 2010. Endast justering och reparation av tidigare etapp har skett efter
föreläggande från tillsynsmyndigheten (Dnr 5553-2010-9437).
Sidan 25 av 37
Deponi: Villkor 30
Senast sex månader innan respektive deletapp avslutas skall bolaget till
tillsynsmyndigheten redovisa hur sluttäckningen kommer att genomföras.
Redovisningen skall innehålla uppgifter om sluttäckningens utformning,
konstruktionsmaterial samt en tidplan för arbetet. Bolaget skall, innan respektive
deletapp sluttäcks, till tillsynsmyndigheten redovisa en plan för kvalitetssäkring
av sluttäckningen. Kvalitetssäkringsplanen skall innehålla uppgifter
om sluttäckningens utformning, konstruktionsmaterial och utförande. Planen
skall också innehålla uppgifter om när och hur de återkommande besiktningarna
skall genomföras under arbetets gång samt när slutbesiktningen
avses ske. I planen skall anges den oberoende kontrollant bolaget har utsett att
genomföra besiktningarna.
Under 2010 sluttäcktes etapp 10. Redovisning av utformning samt kvalitetssäkringsplan
skickades till tillsynsmyndigheten 2009-12-16
Sidan 26 av 37
8. Naturvårdsverkets föreskrifter
4 § 8. Redovisning av de uppgifter som behövs för att kunna bedöma efterlevnaden av Naturvårdsverkets föreskrifter
SNFS 1990:14, SNFS 1994:2, NFS 2001:11, NFS 2002:26 och NFS 2002:28. Där så är möjligt ska uppgifter redovisas
i SMP:s emissionsdel.
Kommentar: Det som för närvarande är möjligt att lägga in i SMP:s emissionsdel är huvudsakligen uppgifter i enlighet
med SNFS 1990:14 och SNFS 1994:2.
Aktuell
Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar
för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse, SNFS 1990:14
Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i
jordbruket, SNFS 1994:2
Begränsningar av flyktiga organiska föreningar förorsakade av
användningen av organiska lösningsmedel i vissa verksamheter och
anläggningar, NFS 2001:11
Utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från
förbränningsanläggningar med en installerad tillförd effekt på 50 MW
eller mer, NFS 2002:26
Avfallsförbränning, NFS 2002:28.
Ej aktuell
X
X
X
X
X
Sidan 27 av 37
9. Sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar
4 § 9. En kommenterad sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar som
utförts under året för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa. Där så är möjligt ska
värden till följd av villkor redovisas i SMP:s emissionsdel.
Allmänt råd: Här bör redovisas de mätningar, beräkningar och andra undersökningar som följer av t.ex. villkor för
verksamheten, föreläggande och de föreskrifter som inte omfattas av punkt 8 och kan gälla t.ex. utsläpp, energi och
råvaruförbrukning, produktion av avfall samt transporter till och från anläggningen.
Kommentar: Det som för närvarande är möjligt att lägga in i SMP:s emissionsdel är villkorsparametrar som finns med i SMP:s
parameterlista.
Provtagning och analyser under 2010 är utförda av ackrediterade ALcontrol Laboratories. Utbildad
personal från SRV utför själv mätning av pH och konduktivitet för lak-, grund- och
ytvattenprovtagningspunkter enligt gällande kontrollprogram för Sofielunds återvinningsanläggning.
På uppdrag av SRV återvinning har ALcontrol sammanställt och utvärderat analysresultat från
2010 års provtagning av lakvatten, processvatten, ytvatten och grundvatten vid Sofielunds
avfallsanläggning i Huddinge. Denna rapport omfattar utvärdering av resultat från 2010, samt
jämförelser med resultat från åren 1996-2009. Nedan följer en sammanfattning av denna
sammanställning/utvärdering. Rapporten i sin helhet återfinns i Bilaga 1. Kontroll av lak-, yt-,
grund- och processvatten –Årsrapport 2010. Resultat från SRV:s egen provtagning redovisas i
Bilaga 3 (driftrapport, resultat från vattenprovtagning enligt SRV:s kontrollprogram).
Lakvatten
Deponi 1 (L1) och Deponi 2 (L2)
I lakvattnet från Deponi 1 och 2 var vattnets konduktivitet och ammoniumkvävehalter högre
än Svenskt Vattens varningsvärden vid flera tillfällen under 2010. Föroreningsgraden verkar
dock generellt ha minskat i båda lakvattendammarna de senaste 5-10 åren. Dessa lakvatten
hade också förhöjda halter av flera metaller. Oljehalterna i lakvattnet vid årets provtagningar
var liksom 2002-2009 låga. Summan av cancerogena polyaromatiska kolväten (PAH) var
lägre än rapporteringsgränsen för analysen (<0,10 µg/l) vid både L1 och L2. Samtliga
analyser av PCB vid L1 och L2 år 2010 visade också lägre halter än rapporteringsgränsen för
analysen, d.v.s. <0,01 µg/l. Vid L1 analyserades diklorbensener, trikloreten och tetrakloreten
samt destillerbara fenoler och ftalater till halter över rapporteringsgränsen för respektive
analys. Vid L2 analyserades vissa klorbensener samt destillerbara fenoler och ftalater till
halter över rapporteringsgränsen för respektive analys. Vid både L1 och L2 analyserades vissa
dioxiner till halter över rapporteringsgränsen för analysen.
Askstabilisatdeponin (L3)
Vid L3 visade konduktivitet samt halter av bl.a. klorid, natrium och kalium på en mycket hög
föroreningsgrad 2010. Såväl konduktivitet som kloridhalt har dock minskat signifikant under
perioden 1996-2010. Ammoniumkvävehalterna har signifikant minskat sedan toppnoteringen
2004, men Svenskt Vattens varningsvärde för ammonium överskreds vid samtliga tillfällen
under 2010. Flera metaller förekom också i förhöjda halter. Samtliga analyser av olja, BTEX,
PCB och PAH gav resultat lägre än rapporteringsgränsen för respektive analys. Samtliga
analyser av klorerade och bromerade alifater, trihalometaner, klorfenoler, klorbensener och
destillerbara fenoler gav resultat lägre än rapporteringsgränsen för respektive analys med
undantag av 1,4-diklorbensen. Flertalet analyserade dioxiner rapporterades till halter över
rapporteringsgränsen för analysen.
Sidan 28 av 37
Tvätthallsslamanläggningen (L1a)
Vid L1a överskred vattnets konduktivitet Svenskt Vattens varningsvärde vid flera tillfällen
under år 2010. Någon signifikant trend för perioden 1996-2010 syns inte. Föroreningsgraden
med avseende på organiskt material och fosfor bedömdes vara förhållandevis hög.
Kvävehalterna ökade fram till 2007, men har därefter tenderat att minska igen. Vid enstaka
tillfällen har Svenskt Vattens varningsvärden för ammonium, klorid och pH-värde passerats
under 2010. Flera metaller förekom i förhöjda halter. Riktvärdena för bly och zink överskreds
inte vid något provtagningstillfälle år 2010. Analyserna av oljeindex underskred riktvärdet
med god marginal vid samtliga fyra provtagningstillfällen under året. Halterna av BTEX vid
L1a var högre än rapporteringsgränsen för respektive analys och högre än vid övriga lokaler i
denna undersökning. Anmärkningsvärt höga halter av PAH rapporterades vid två av fem
provtagningstillfällen. Förhöjda halter av PCB noterades vid ett provtagningstillfälle av fyra.
Vid L1a analyserades 1,2-diklorbensen, di-, tri- och tetrakloreten samt nonylfenol till halter
över rapporteringsgränsen för respektive analys. Vissa dioxiner rapporterades till halter över
rapporteringsgränsen för analysen.
Kompostplattan (L8)
I lakvattnet från kompostplattan visade lakvattentypiska parametrar år 2010 på en mycket hög
föroreningsgrad. Halterna av bl.a. fosfor, kväve, organiskt material, suspenderad substans och
metaller var högre vid L8 än vid övriga lakvattenpunkter i denna undersökning. Vid
undersökningarna år 2010 överskreds Svenskt Vattens varningsvärde med avseende på
konduktivitet, klorid, magnesium och ammoniumkväve vid flertalet tillfällen. Vattnet pHvärden var också anmärkningsvärt låga och lägre än Svenskt Vattens varningsintervall. I
lakvattnet uppmättes också förhöjda halter av flera metaller. Oljeanalyserna vid årets
provtagningar visade halter lägre än eller nära rapporteringsgränsen för analysen. De extremt
höga halterna av organiskt material kan ha gett ett visst utslag på oljeanalysen. Inga analyser
med avseende på BTEX, PAH, PCB, fenol, nonylfenol, klorerade och bromerade alifater,
klorfenoler, klorbensener, ftalatser, trihalometaner eller dioxiner utfördes år 2010.
Ytvatten
Sammanfattningsvis bedöms kontrollpunkterna Y1 och Y2 vara ej eller obetydligt påverkade
medan övriga kontrollpunkter Y3, Y4, Y6, Y7, Y21, Y23 och DB411 bedöms vara tydligt
påverkade jämfört med naturliga bakgrundshalter. Ytvattnet vid Y23 bedömdes dock vid vissa
provtagningstillfällen vara ej eller obetydligt påverkat. Y0 fungerar bra som referens. I vissa
ytvattenpunkter (Y3, Y4, Y6, Y7, Y21 och DB4) var metallhalterna tydligt förhöjda.
Miljökvalitetsnormerna och gränsvärdena som anges i Naturvårdsverkets rapporter ”Förslag
till gränsvärden för särskilt förorenande ämnen” (Naturvårdsverket 2008a) och ”Övervakning
av prioriterade miljöfarliga ämnen listade i Ramdirektivet för vatten” (Naturvårdsverket
2008b) överskreds med avseende på koppar, zink, kadmium och nickel i flera fall.
Miljökvalitetsnormerna och gränsvärdena som anges i dessa rapporter avser dock metallhalter
i filtrerat vatten. Metallanalyser inom ramen för SRV:s undersökningar utförs på icke
filtrerade prover. Analys av BTEX, PAH och PCB, klorerade och bromerade alifater,
11
Provpunkt DB4 avleder grundvatten under uppsamlingsdammar och utjämningsmagasin vid Deponi 3. På
grund av tidigare läckage från en av dammarna avleds vattnet tillfälligtvis till Henriksdals reningsverk
till dess att dammen har reparerats (anmälan gjordes till länsstyrelsen 22:a maj 2009).
Sidan 29 av 37
klorfenoler och klorbensener samt dioxiner utfördes vid Y3 och Y4. Vid dessa lokaler var
halterna av BTEX lägre än rapporteringsgränsen för respektive analys vid samtliga
analystillfällen, med undantag av bensen vid Y3, d.v.s. uppströms utjämningsmagasinet.
Samtliga analyser av PAH och PCB visade halter lägre än rapporteringsgränsen för analysen
vid såväl Y3 som Y4. Vid Y3 rapporterades trikloreten, tetrakloreten, 1,2-diklorbensen, 1,4diklorbensen och 1,2-dikloreten till halter högre än respektive rapporteringsgräns. Vid Y4
rapporterades trikloreten, tetrakloreten, 1,4-diklorbensen och 1,2-dikloreten till halter högre
än respektive rapporteringsgräns. Vid både Y3 och Y4 rapporterades också vissa dioxiner till
halter över rapporteringsgränsen för analysen.
Grundvatten
Analysresultaten visade förhöjda värden med avseende på bl.a. konduktivitet, klorid, natrium,
kalium och ammoniumkväve i G5 samt G2b och G10b, vilket indikerar en stark eller mycket
stark påverkan. Därutöver överskreds larmnivåerna för grundvatten i kontrollprogram 201006-11 (Vectura 201012) vid ett eller flera tillfällen med avseende på konduktivitet i G4,
G9517, G9521, G8 och G30, klorid i G9521, ammoniumkväve i G3, G3b, G9515, G7 och G8,
vilket indikerar påverkan. I flertalet rör överskreds larmnivåerna för järn och/eller mangan. I
G4 var halterna av bly, kadmium och zink tydligt förhöjda och högre än respektive larmnivå.
Larmnivåerna överskreds också i G7 med avseende på zink samt i G10b och G2b med
avseende på arsenik. Oljehalterna var lägre än rapporteringsgränsen för analysen i samtliga
grundvattenrör. Analys av BTEX, PAH och PCB samt klorerade och bromerade alifater,
trihalometaner, klorfenoler, klorbensener utfördes på vatten från G1, G10b, G2b och G5.
Halterna var lägre än rapporteringsgränsen för respektive analys med undantag av vissa
klorbensener i G5, G2b och G10. Vatten från grundvattenrören G1, G10b, G2b, G5, G3B och
G9521 analyserades också med avseende på dioxiner. I samtliga dessa rör rapporterades vissa
dioxiner till halter över rapporteringsgränsen för analysen.
Övriga utredningar
Under 2010 påbörjades också en utredning gällande föroreningar i grundvattenprovpunkter
G1, G2 och G5 samt i ytvattenprovpunkter Y3, Y4, Y6, Y7 och Y21. Redovisning av denna
utredning samt förslag till åtgärder skickades in till länsstyrelsen 25:e februari 2011.
12
Planeras ersätta tidigare kontrollprogram under våren 2011.
Sidan 30 av 37
10. Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner
4 § 10. Redovisning av de betydande åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner samt
för att förbättra skötsel och underhåll av tekniska installationer.
Allmänt råd: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens
egenkontrollansvar.
Under året så uppgraderades FIX-systemet (SRV:s uppföljningssystem för övervakning av
drift beträffande rötningsanläggningen och kompressorstationen). SRV uppgraderade även
back-up för strömförsörjning vid vågstationen vid strömavbrott. Även mjukvaran för
datasystemet i vågstationen har uppgraderats. SRV har också installerat flödesmätare vid
lakvattenledning från deponi 3 (deponi 2000). Vid anläggningen för farligt avfall så har det i
sorteringshallen lagts nytt golv och ytskiktet på biosanplattan har förstärkts.
Sidan 31 av 37
11. Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott,
olyckor mm
4 § 11. Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott,
olyckor eller liknande händelser som har inträffat under året och som medfört eller hade kunnat medföra olägenhet
för miljön eller människors hälsa.
Allmänt råd: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens
egenkontrollansvar.
I mars upptäcktes att avloppsledningen från Gladö industriområde bräddade via en brunn, ut
på åkern vid Gladö 1:3, Hökärrsvägen. Detta skedde alltså inte på Sofielundsområdet.
Förklaringen till bräddningen ligger i höga flöden p g a snösmältning. För att minska sin andel
i bräddningen minskade SRV utpumpning av lakvatten från lakvattenmagasinen. SRV
kontaktade också Stockholm Vatten (huvudman för VA-verksamheten i Huddinge kommun)
för att undersöka brunnen och ledningar. För SRV:s del så gäller generellt att utpumpning
sker under regelbunden tillsyn för att förhindra bräddning. Hänvisar här också till meddelande
från länsstyrelsen med beteckning 5556-2010-8154.
I juli utbröt en brand på Sofielund i bränslelagret för bränslekross där ca 1000 ton bränsle
brann upp. Branden släcktes av brandförsvaret varefter eftersläckning genomfördes av SRV m
h a två brandmän. Eftersom släckningsarbetet orsakade kraftig rökutveckling informerades
allmänheten om branden via radion. Länsstyrelsen och Huddinge kommun informerades i en
anmälan skickad 14e juli. Rökutvecklingen innebar dock inga risken för allmänheten.
I september fick SRV information om att ett rör hittats i vallen (vid den yta av deponi 3 som
färdigställts men där deponering ej påbörjats) med genomföring till Swerocks område.
Eftersom deponering skett över vallgränsen till innanförliggande cell innebar detta att
lakvatten kan ha runnit genom dräneringen och via röret ut på Swerocks område. Röret är
idag proppat. Ett konsultföretag anlitades för att utreda frågan. Huruvida utsläpp skett eller
inte kunde inte fastställas. Beräkningar gjordes för att se vilka effekter ett eventuellt utsläpp
skulle kunna få och slutsatsen blev att det skulle betyda endast marginell eller ingen påverkan
på människors hälsa eller miljön. Ingen påverkan kunde heller noteras vid grundvattenprovtagningspunken G27S som ligger nedströms området. Det bedöms osannolikt att ett
eventuellt utsläpp skulle nå eller påverka sjön Orlången 2,7 km nedströms. Anmälan gjordes
till länsstyrelsen 20e september.
I november utbröt en brand vid Stenas anläggning vid Gladö Kvarn och i samband med det
inhalerade en maskinentreprenör vid SRV brandrök. De åtgärder som vidtagits med anledning
av det är bl a att kontakt tagits mellan SRV och Stena för att diskutera händelsen varvid rutin
upprättats att vid liknande händelser i framtiden så måste berörda arbetsledare kontakta
varandra för att utrymma områden som bedöms olämpliga att vistas i. Vidare så blev
skyddsombud, entreprenörens arbetsledare, samt Arbetsmiljöverket underrättade och det
hanterades internt i SRV:s avvikelserapporteringssystem. Faktorer som legat bakom
händelsen är att snöyra rådde vid tillfället vilket försvårade för maskinentreprenören att
uppfatta att han befann sig i brandröken. Med anledning av det inträffade skickade SRV in en
utredning av händelsen till (och på begäran av) Arbetsmiljöverket varpå Arbetsmiljöverket
avslutade ärendet utan ytterligare åtgärder. Arbetsmiljöverkets beteckning för ärendet är IMS
2010/42675.
Sidan 32 av 37
12. Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens
förbrukning av råvaror och energi
4 § 12. Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens
förbrukning av råvaror och energi.
Allmänt råd: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens
egenkontrollansvar.
Under året så har SRV uppgraderat fordonsparken genom att köpa in en hjullastare, en
materialhanterare och en grävmaskin; maskiner, som är mer moderna och miljöanpassade. Det
har också installerats en RME-tank (RME, eller rapsmetylester, är ett slags biodiesel) för
lastbilarna som ett steg i ledet att fasa ut fossila bränslen. I ledet att fasa ut fossila bränslen så
krossar entreprenör numera returbränsle till våra värmeverk med en el-kross (tidigare skedde
krossning med dieseldrivna verk) vilket också reducerat vibrationer och buller.
Sidan 33 av 37
13. Ersättning av kemiska produkter mm
4 § 13. De kemiska produkter och biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för miljön eller människors
hälsa och som under året ersatts med sådana som kan antas vara mindre farliga.
Allmänt råd: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens
egenkontrollansvar.
SRV har under året, för merparten av maskinerna, bytt ut hydraulolja till den biologiskt
nedbrytbara Holbein Bio Plus.
Sidan 34 av 37
14. Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet.
4 § 14. Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året i syfte att minska volymen avfall från
verksamheten och avfallets miljöfarlighet.
Allmänt råd: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens
egenkontrollansvar.
Ej aktuellt.
Sidan 35 av 37
15. Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön
eller människors hälsa
4 § 15. Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska sådana risker som kan
ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa.
Allmänt råd Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens
egenkontrollansvar.
Biobränslet RME har under året ersatt dieseldrivmedel för lastbilar. Sluten kompostering
infördes under våren 2010 (i enlighet med villkor 24 i tillståndet, mål nr M 5717-07). Under
året byggdes också en tvätt för fordonsdäck vid anläggningen för farligt avfall. Även två nya tält för
nederbördsskydd av allt el-avfall köptes in. Vid anläggningen för farligt avfall så har det i
sorteringshallen lagts nytt golv och ytskiktet på biosanplattan har förstärkts. Under 2010 så
har även vårt egenkontrollsystem uppdaterats samt ett nytt kontrollprogram för
vattenprovtagning tagits fram (vattenkontrollprogrammet har dock ännu inte tagits i bruk men
planeras göra det under våren 2011).
Sidan 36 av 37
16. Miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som
verksamheten tillverkar
4 § 16 En sammanfattning av resultaten av de undersökningar som genomförts under året för att klarlägga
miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar samt vilka åtgärder
detta eventuellt har resulterat i.
Allmänt råd: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens
egenkontrollansvar.
Ej aktuellt.
Sidan 37 av 37
17. Bilageförteckning
Lägg till de bilagor som är aktuella för verksamheten.
Bilaga 1: Kontroll av lak-, yt-, grund- och processvatten
Bilaga 2: Rening av lakvatten i SBR-anläggningen
Bilaga 3: Driftrapport (resultat från vattenprovtagning enligt SRV:s kontrollprogram)
Bilaga 4: Deponiyta 2010
Bilaga 5: Deponihöjd 2010
Bilaga 6: RGS 90s årssammanställning
Bilaga 7: Driftrapport, biogasanläggningen