Översvämningssäkerhet – Hur påverkar ett framtida klimat

Översvämningssäkerhet
– Hur påverkar ett framtida klimat Karlshamns kommun?
En rapport av:
Daniel Karlsson (Naturvårdsingenjör)
Samhällsbyggnadsförvaltningen
VA-enheten november 2006
Karlshamns Kommun
Sammanfattning
Det är väl belagt hur klimatet påverkar vattenförhållandena i marken. Detta och jordartstyp
har stor betydelse för markens hållfasthet och stabilitet. Naturolyckor som översvämningar,
ras, skred samt erosion kan samtliga relateras till klimatet. De samband som finns mellan
höga grundvattennivåer och högt portryck är väl belagda, men det finns stora kunskapsluckor
när det gäller att förutse förhållanden vid dagens extrema vädersituationer och än mer vid
avseende på föränderligt klimat. Ett förändrat klimat kommer att påverka Karlshamns kommun
och klimatprognoserna pekar på ett varmare och blötare klimat med kraftigare och häftigare
regn samt en förhöjd havsnivå. Havsnivåhöjningen kommer troligen vara det som påverkar
kommunen mest. Medelvattenståndet i havet förväntas kunna stiga med upp +0,84 meter till
år 2100 men tillfälliga extrema högvatten förväntas inträffa oftare. Dagens högsta dokumenterade
högvattenyta är +1,55 meter vilket kan ge en högsta högvattenyta på +2,39 meter år 2100!
SMHI har på uppdrag av Räddningsverket gjort en översiktlig översvämningskartering av
Mörrumsån, men den tar bara hänsyn till dagens klimatförhållanden och inte till en framtida
klimatförändring. Mörrumsån och Mieån är de vattendrag i Karlshamns kommun där
översvämningsrisken är som störst och detta bör särskilt beaktas vid nyetablering. Idag är det
få fastigheter som påverkas vid ett 100års flöde i både Mörrumsån och Mieån. Kommunen tar
idag ingen hänsyn till det framtida klimatet vid samhällsplaneringen utan hänsyn tas endast
till dagens klimatförhållanden. För att mildra effekterna av ett ändrat klimat kan man undvika
att bygga på översvämningsbenägen mark, höja lägsta bebyggelsenivå och vid nybyggnation
ta hand om regnvattnet lokalt. Detta kan man göra med hjälp av olika LOD-tekniker (Lokalt
Omhändertagande av Dagvatten) som syftar till att fördröja vattnet.
Innehållsförteckning
Inledning ...................................................................................................................................6
Rapportens syfte......................................................................................................................6
Bakgrund...................................................................................................................................7
Definition ................................................................................................................................7
Översvämningars orsaker och dess effekter............................................................................7
Markanvändning .....................................................................................................................7
Lagar och regler ......................................................................................................................8
SMHI.......................................................................................................................................8
EU och Sverige .......................................................................................................................8
Vattendistrikt...........................................................................................................................8
Klimat ........................................................................................................................................9
Klimatets förändring i Sverige under de senaste 15 åren........................................................9
Framtidens klimat i Sverige ..................................................................................................11
Dagens klimat i Karlshamns kommun ..................................................................................12
Framtidens klimat i Karlshamns kommun ............................................................................12
Havsnivå ..................................................................................................................................14
Havsnivå i framtiden .............................................................................................................14
Vad innebär en förhöjd havsnivå för Karlshamns kommun? ...............................................15
Vad gäller för Karlshamns kommun? ..................................................................................15
Översiktlig översvämningskartering .....................................................................................15
Översiktlig skredriskkartering...............................................................................................16
Riskobjekt vid översvämning i kommunen?.........................................................................16
Områden som drabbats av översvämning i Karlshamns kommun........................................17
Fysisk planering och bebyggelse ...........................................................................................19
Vad innebär ett ändrat klimat för fysisk planering och bebyggelse? ....................................19
Avlopp .....................................................................................................................................20
Dagvatten ..............................................................................................................................20
Avlopp...................................................................................................................................20
Avloppsreningsverk inom Karlshamns kommun..................................................................20
Dagvatten och avlopp i Karlshamns kommun ......................................................................20
Vattenförsörjning ...................................................................................................................22
Klimatets påverkan på vattenförsörjning ..............................................................................22
Vattentäkter inom Karlshamns kommun ..............................................................................22
Karlshamns kommuns vattendrag och sjöar .........................................................................22
Förorenad mark .....................................................................................................................23
Förorenade markområden i Karlshamns kommun ................................................................23
Hur kan man förebygga översvämningar? ..........................................................................24
Lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD)......................................................................24
Strandskydd...........................................................................................................................25
Risk och sårbarhetsanalyser ..................................................................................................25
Ekonomi ..................................................................................................................................25
Finansiering...........................................................................................................................25
Slutsats/diskussion ..................................................................................................................26
Referenser ...............................................................................................................................28
Bilagor
Översvämningssäkerhet – Hur påverkar ett framtida klimat
Karlshamns kommun?
Inledning
Med anledning av de svåra översvämningar som drabbade Småland sommaren 2004 aktualiserades
kommunens översvämningssäkerhet. Teknik och fritidsnämnden beslutade 2004-12-01
(TFN § 328) att kommuns rutiner när det gäller översvämning skulle ses över.
Sambandet mellan klimat och egenskaperna i mark och vatten är nära kopplade till varandra.
Klimatet påverkar vattenförhållandena i marken, detta och jordart har stor betydelse för markens
hållfasthet och stabilitet. Naturolyckor som översvämningar, ras, skred samt erosion kan alla
relateras till klimatet. De samband som finns mellan höga grundvattennivåer och högt portryck
är väl belagda, men det finns stora kunskapsluckor när det gäller att förutse förhållanden vid
dagens extrema vädersituationer och än mer vid avseende på föränderligt klimat [1].
För närvarande (2006) finns det inte någon central svensk myndighet som ansvarar för anpassningar
för framtida miljöförändringar, dock har en del företag, branschorganisationer, forskningsfinansiärer
och myndigheter tagit egna initiativ i frågan [2].
Översvämningsskador i Sverige har ökat efter en lugn period på 60-, 70- och 80- talet. Aktuell
klimatforskning pekar på att frekvens och magnitud av översvämningar kan komma att öka i
framtiden. Då samhället blir allt mer känsligt för den typ av skador som översvämningar orsakar
ställer detta högre krav på förebyggande arbete för att kunna motverka framtida negativa effekter
och kostnader [3].
Flera städer i Sverige är lokaliserade till låglänta, strandnära områden. Enligt SCB ligger
426 000 (cirka 12%) av Sveriges byggnader inom 100 meter från kust- eller strandlinjen.
Risken för översvämning i dessa områden är stor och medvetenheten hos beslutsfattare och
bland allmänhet är ofta otillräcklig [1].
Klimatförändringarna kommer att innebära genomgripande förändringar av förutsättningar för
en rad samhällsfunktioner. Detta påverkar även finans- och försäkringssektorn. Försäkringspremier och självrisker kan komma att höjas och i vissa fall kan det bli omöjligt att försäkra
egendom mot översvämning [4].
Rapportens syfte
Att uppmärksamma de effekter som översvämningar orsakade av ett föränderligt klimat kan ge,
samt skapa en probleminsikt hos beslutsfattare. Rapporten kan även ligga som stöd för långsiktig
planering och implementering av åtgärder, som kan förebygga översvämningars effekter och
därmed minimera framtida kostnader och skador. Rapporten fokuserar främst på de direkta
problem som kan uppstå pga. extrema väderhändelser som kan uppstå vid ett förändrat framtida
klimat, samt hur en framtida förhöjd havsnivå kan påverka oss. Den tar inte upp källaröversvämningsproblematiken och inte heller inte upp de problem som ett förändrat klimat kan ge på biologiska
processer.
6
Bakgrund
Definition
SMHIs definition av översvämning lyder: ”Med översvämning menas att vattnet täcker ytor
utanför den normala gränsen för sjö, vattendrag eller hav. Till översvämning inkluderas också
andra markområden, som normalt inte gränsar till vatten, men där till exempel häftigt regn
kan orsaka översvämningar” [5]
Översvämningars orsaker och dess effekter
Kraftiga översvämningar orsakas ofta av en kombination av faktorer. Stora vårflöden kan t.ex.
orsakas av riklig snötillgång på vintern, översvämningsrisken är särskilt stor om snösmältningen
sker sent och vid ett snabbt temperaturomslag. Hur fuktig marken är av stor betydelse för
vattenflödet. Om marken är torr kan ofta stora mängder magasineras i marken, men är den
redan vattenmättad på grund av långvarigt regn eller snösmältning, ökar flödena i vattendragen
snabbt [6]. Höga flöden kan orsaka översvämning, utlakning av föroreningar, belastning av
dagvattensystemen erosion etc.[7]. Ofta är det regn i flera dygn som utlöser svåra översvämningar.
Om havsnivån är hög kan den dämma vattendragen och som resultat kan det ske en översvämning
uppströms. Risken för översvämning kan påverkas av olika mänskliga aktiviteter. Genom
förändrad markanvändning, som exempelvis skogsavverkning, utdikning, urbanisering, påverkas
naturens egen förmåga att magasinera vattenflöden [6]. Hydrologin i urbana miljöer påverkas
mer av en klimatförändring än i rurala områden. Det är stadens hårdgjorda ytor som ger ett direkt
upphov till större flöden vid större regn. På landet kan ökade regnmängder magasineras i mark
och växtlighet. En klimatförändring kan komma att påverka grundvattennivåer som i sin tur
påverkar installationer under jord som t.ex. dagvattensystem, ledningar och kommunikationssystem.
Översvämningar kan drabba flacka och låglänta områden i de flesta regioner i landet [7].
”Att översvämningsproblemen ökat hänger också ihop med den fysiska planeringen och utvecklingen
av infrastrukturen. Denna erfarenhet dras över hela världen. I Sverige kan en stor del av förra
årets problem kopplas till svårigheter att släppa fram vattnet och konflikter med ofta relativt
nyetablerad bebyggelse. Ett speciellt problem uppstår i de fall som vattenkraftsystemets dämpande
effekt har överskattats. Man kan egentligen bara räkna med att regleringen minskar riskerna
för vårflöden och medelstora sommar- och höstflöden. Eftersom kraftiga flöden därför inträffar
mindre ofta i en reglerad älv uppstår den paradoxala situationen att översvämningsriskerna minskar
medan skaderiskerna ökar efterhand som vattenkraften byggs ut. Överraskningsmomentet blir helt
enkelt större när flöden väl kommer.” [5].
Trots de skador och effekter som översvämningar kan ge, får man inte glömma att översvämningar
är naturliga. Många arter är beroende av översvämningar för sin existens. Ett exempel är öringen
som är beroende av syrerika bottnar utan organiskt material för att rommen skall utvecklas till
yngel. Temporära höga flöden spolar bort organiskt material från dessa områden [8].
Markanvändning
För att förbättra förutsättningen för ett modernt skogsbruk gjorde man vid slutet av 1800-talet
omfattande dikningsverksamhet. Detta har lett till att översvämmade ängsmarker har i stort sett
försvunnit och naturligt meandrande vattendrag har rätats, rensats och vallats in [8].
7
Lagar och regler
Användningen av mark- och vattenområden regleras i plan- och bygglagen (PBL) och den ger
direktiv när det gäller lokalisering och utformning av byggnader, anläggningar och annat [8].
Översiktsplanen som skall vara kommunomfattande regleras i PBL. Planen skall innehålla en
redovisning av de allmänna intressen och de miljö- och riskfaktorer som bör beaktas vid beslut
om användningen av mark- och vattenområden. Efter en lagändring 1996 förtydligades lagtexten i
PBL, miljö- riskfaktorer skall redovisas explicit i översiktsplanen. Översvämningsrisken är en
sådan riskfaktor [8]
SMHI
Utifrån analyserade aktuella hydrologiska förhållanden och prognoser lämnar SMHI information
och varningar till myndigheter, vattenregleringsföretag, samordningsgrupper för höga flöden,
massmedia och allmänhet. Runt den 20 i varje månad ges hydrologiska meddelanden som kan
ses på t. ex. SMHIs hemsida ( www.smhi.se/hydprog ) och när det är risk för höga flöden och
översvämningar skickas det flödesvarningar till länsstyrelser, kraft- och vattenregleringsföretag,
SOS alarm m.m [8].
EU och Sverige
Den vanligaste naturkatastrofen i Europa är översvämningar. Av denna anledningen håller EU
på att ta fram ett systerdirektiv till EU:s direktiv för vatten. I översvämningsdirektivet ska riktlinjer
för risker och riskhantering hanteras. Programmet innehåller också fysiska-, miljö-, och socioekonomiska aspekter på översvämningar av vattendrag, mynningar och hav [1].
Sveriges beredskap för översvämningar utreds just nu i Klimat och sårbarhetsutredningen, ett
slutbetänkande ska lämnas senast oktober 2007 [9, 10]. Från denna utredning ska rekommendationer
för beredskap och anpassning utarbetas [9, 11].
Vattendistrikt
I Sverige finns det fem vattendistrikt
och de är uppbyggda av de avrinningsområden som berör varje
distrikt. Distrikten är en följd av
EU:s vattendirektiv som bygger på
insikten att miljöpåverkan och vattenkvalitet ofta är ett regionalt ansvar.
Verksamhet i en kommun kan påverka
vattenkvaliteten i en annan kommun.
Blekinge ingår i vattendistriktet
Södra Östersjön som i sin tur är
indelat i 7 områden. Delområdet
som Karlshamns kommun ingår i
heter Blekingekusten - Kronobergslän
(fig1) [12].
Figur 1. Vattendistriktet Södra Östersjön omfattar Östergötland, en stor del av Småland , Öland, Gotland, Blekinge
och en stor del av Skåne. Alla landområden med avrinning till Östersjön från och med Bråviken till och med Öresund
ingår i distriktet. Förutom landområden, sjöar och vattendrag, omfattar distriktet även kustvattnet ut till en nautisk
mil utanför baslinjen [12].
8
Klimat
Klimatets förändring i Sverige under de senaste 15 åren
För att kunna verifiera en klimatförändring i Sverige jämförs aktuella värden i enlighet med en
internationell överenskommelse, med den så kallade standardnormalperioden 1961-1990.
Detta ska göras fram till 2021 då en ny 30 års period är fullbordad, 1991-2020. En jämförelse
ska då göras för att se klimatförändringens omfattning. Man har redan idag gjort en jämförelse
med perioden 1991-2005 mot standardnormalperioden 1961-1990. I jämförelse mellan de
båda perioderna har vi haft ett varmare och blötare klimat de senaste 15 åren (figur 2, 3, 4).
Temperaturökningen för hela året är närmare en grad och ökningen är statistisk signifikant.
Ökningarna under vår och sommar är något större i södra än i norra Sverige. Sommartid är det
Österjöns kusttrakter som ligger i topp. Nederbörden har ökat med cirka 7%, men det gäller
inte hela landet och den är inte statistiskt signifikant [13].
Figur 2. Temperatur (tv) och nederbördsförändring (th) för årsmedel. Perioden 1991-2005 jämförd med referensperioden
1961-1990 till [13]. I vår region är temperaturökningen ca +0.8
C och nederbördsökningen runt 10%, källa SMHI.
9
Figur 3. Nederbördsförändring för årstiderna från perioden 1961-1990 till 1991-2005 [13]. En ökning av nederbörden
för de sista 15 åren kan ses i vår region under alla årstider förutom våren. Nederbörden har ökad i vår region under
hösten, medan den i övriga landet har minskat, källa SMHI.
10
Figur 4. Förändring i nederbörd i Sverige månadsvis från perioden 1961-1990 till 1991-2005 [13].
Framtidens klimat i Sverige
De klimatscenarier som tagits fram av Rossby center beskriver den tänkbara förändringen för
Sverige från perioden 1961-1990 till perioden 2071-2100. I scenarierna ökar Sveriges medeltemperatur med mellan 2,5 och 4,5
C (figur 5). Vegetationslängden beräknas öka mellan en
till två månader. Nederbörden förväntas öka med mellan 5 och 25% under det nuvarande
århundradet. Den största ökningen bedöms ske i norra Sverige under vinterhalvåret. Södra
Sverige får däremot minskad nederbörd sommartid, vilket leder till en avsevärt minskad
tillgång på vatten. Nederbördens intensitet förväntas däremot öka både i norra och södra
Sverige. Temperaturvariationerna beräknas minska under vintern, detta då extremt kalla
perioder förväntas minska kraftigt. På sommaren gäller det omvända, dygnsvariabiliteten kan
öka något, på grund av extremt varma perioder. I norra Sverige kommer vårfloden att inträffa
2-4 veckor tidigare än idag. I södra Sverige bedöms vårfloden kunna försvinna helt och avrinningen sommartid minskar kraftigt. En högre genomsnittlig avrinning förväntas under höst
och vinter och tendenser finns att avrinningen under denna tid kan bli mer extrem med ökad
risk för översvämningar. Det har (2005) ännu inte gjorts någon heltäckande kartläggning över
hur en klimatförändring kan komma att påverka extrema vattenflöden. Framtidens förväntade
uppvärmning och förändrade nederbördsmönster kommer att påverka grundvattennivåer och
portrycksförhållanden vilket i sin tur påverkar risken för ras och skred. Stabilitetsförbättrande
åtgärder kan komma att behöva sättas in på områden som idag anses stabila [4].
11
Figur 5. Beräknad temperaturhöjning i Europa sommartid: 2071-2100 jämfört med 1961-1990. Figuren till vänster
visar ett scenario där vi inte lyckas minska utsläppen av växthusgaser och figuren till höger visar ett scenario där
vi lyckas minska utsläppen av växthusgaser. Det värsta scenariot visar en temperaturhöjning på 4 -5°C, källa SMHI.
Dagens klimat i Karlshamns kommun
Vädret i Blekinge bestäms oftast av lågtryck från Atlanten och högtryck från Baltikum. Den
årliga nederbörden i Karlshamns kommun är jämfört med övriga landet ganska låg. Men
nederbörden ökar från havsbandet och inåt land. Årsmedelnederbörden i kustlandet och de
mellersta delarna av det inre dallandskapet är på 550-650mm. I de norra delarna av kommunen
är nederbörden cirka 700mm. De årliga variationerna i nederbördsmängderna är stora.
Februari och mars är de nederbördsfattigaste månaderna och juli är den nederbördsrikaste
enligt referensperioden 1961-1990.
Medeltempen för den kallaste månaden som är februari är cirka 1
C vid kusten och 0
C vid
Smålandsgränsen. Under våren kyler havet kustlandet och det blir något kallare närmast kusten
jämfört med övriga delar av kommunen. Den varmaste månaden är juli och medeltempen är
cirka 16
C.
Vegetationsperioden omfattar 220-240 dagar/år (dagsmedeltemp>3
C ) [14].
Framtidens klimat i Karlshamns kommun
Om klimatet följer dagens klimatprognoserna kommer Karlshamns kommun få ett varmare och
blötare klimat under nuvarande sekel. Beroende på vilket klimatscenario man väljer blir ökningen
under sommarmånaderna mellan 2 till 6°C, varma temperaturextremer kan komma att öka.
Nederbörden förväntas öka i hela Sverige och ökningen ligger mellan 5 och 25%. För Karlshamns
kommuns del skulle detta kunna innebära en årsmedelnederbörden i det inre dal landskapet på
mellan 580 – 810 mm och i de norra delarna med 735 – 875 mm. Under sommaren förväntas
nederbörden att minska i södra Sverige och detta innebär en ökad risk för torka vilket kan leda
till vattenbrist, försämrad vattenkvalitet och sättningar på byggnader pga. en grundvattensänkning
och portrycksändring. Intensiteten på det regn som faller förväntas öka under alla årstider och
extrema väderhändelser bedöms inträffa oftare, vilket kan innebära ökad erosion. Vintrarna
kommer troligen att bli mildare och de kalla temperaturextremerna kan komma att minska.
Detta kan leda till mindre snömängder och därmed kan eventuell vårflod minska eller försvinna.
Under sommaren förväntas avrinningen minska och under höst och vinter förväntas den bli
mer extrem. Detta kan ge ökad risk för översvämning. Medelvattenytan i havet kan komma att
12
öka med 84 cm. Utöver medelvattenytan förväntas tillfälliga högvatten inträffa oftare. En höjd
havsnivå kan leda till en högre grundvattennivå som i sin tur kan leda till ökad ytavrinning och
erosion. Vegetationslängden kan komma att öka med 2-3 månader.
Klimatprognoserna spår sommartorka i vår region, men den jämförelse som gjorts med standardnormalperioden 1961-1990 och 1991-2005 visar inte på mindre nederbördsmängder under
sommarmånaderna, utan en ökning på cirka 20%. Detta kan vara en tillfällig klimatvariation
och vi kan trots det få sommartorka i vår region. Men det kan också vara en indikation, att vi i
framtiden kommer att få ett blötare klimat, även under sommarmånaderna. Bortsett från det följer
den ändring i klimatet som skett de senaste 15 åren prognoserna ganska väl.
Det bör påpekas att det är prognoser och det innebär att effekterna kan bli mindre eller större!
13
Havsnivå
Havsnivå i framtiden
Den globala havsnivåhöjningen har prognostiserats att öka mellan 9 till 88 cm till år 2100 och
skillnaden beror på vilket klimatscenario man tittar på. Höjningen gäller även för Östersjöns del.
Men för att bedöma den faktiska höjningen i Östersjön måste man ta hänsyn till den pågående
landhöjning respektive landsänkning, samt effekter orsakade av vindförändringar. I figur 6
visas två alternativa scenarier för ändringar i medelvattenståndet där man tagit hänsyn till detta
[15, 4]. Det bör dock nämnas att havsnivån kommer att fortsätta även efter 2100.
Figur 6. Förändring i Östersjöns medelvattenstånd i cm baserad på landhöjningen och två scenarier för globalt
vattenstånd och vinddrivna effekter. Källa: Rossby Centre/SMHI Meier et al.2004, Climate Research,27,59-75.
Ett tillfälligt högvatten av 1,5 m inträffar statistiskt med en återkomsttid av cirka 60 år, men med
det klimat som förväntas omkring 2050 förväntas det rent statistiskt kunna ske vartannat år [1, 16].
Som en följd av den globala uppvärmningen förväntas en havsyta 0,5 meter över dagens medelnivå
för Södra Sverige inom kortare tid än 100 år. Enligt SMHI:s klimatscenarier kommer havsytan
att höjas mellan 60 – 80 cm längs sydkusten till 2100. En vattenståndshöjning leder till en permanent
höjning av grundvattenståndet, som i sin tur kan leda till ökad ytavrinning och erosion [1].
En höjning av havets nivå ökar sårbarheten på hamnar och flygfält som redan idag kan vara i
riskzonen. Ett förändrat vågklimat t.ex. genom en ökning av extrema vågor ökar sårbarheten
för konstruktioner längs kusten [4].
Då framtida klimatförändringar förväntas öka problemen med stranderosion har statens geologiska
institut (SGI) genomfört en översiktlig kartläggning av stranderosionen längs Sveriges kuster.
Resultaten visar att förutsättningar för stranderosion finns främst i Halland, Skåne, på Öland
och Gotland [1].
14
Vad innebär en förhöjd havsnivå för Karlshamns kommun?
När det är nordliga vindar stiger havsnivån och dämmer flödet vid Mieåns mynning. Vid normala
förhållande är detta inget problem, men i kombination med höga flöden i ån kan detta leda till
översvämningsproblem vid t.ex. Ågatan. Vad kommer detta att innebära om havsnivån höjs på
grund av den globala klimatförändringar? Detta är särskilt intressant då man står i startgroparna
för att börja bygga på Bryggeritomten. Har den framtida havsnivåhöjning tagits med i bedömningen
under planeringsarbetet? I samband med byggandet av oljehamnen 1971 tog Skånska
cementgjuteriet fram uppgifter om högsta havsnivån. Högsta högvattenytan skall enligt deras
uppgifter varit + 1.55 meter och lägsta lågvattenytan –1.00 m. Kajkanten i höjd med biblioteket
ligger på cirka +1.15 meter. Skyddsmuren och vallen som har byggts för att skydda bebyggelsen
vid Stadsportsgatan ligger på cirka +1.50 meter.
Figur 7. Visar dagens högsta dokumenterade högvattenyta, samt beräknad framtida medelvattenyta och möjlig
högvattenyta år 2100 vid loftgångshuset vid Mieån. Foto: 2006 © Daniel Karlsson.
Vad gäller för Karlshamns kommun?
Översiktlig översvämningskartering
På uppdrag av Räddningsverket har SMHI gjort en översiktlig kartering av översvämningsrisker
av de större vattendragen i Sverige [2]. De framtagna översiktliga kartorna är avsedda för övergripande planering av räddningstjänstens arbete och som underlag för kommunens översiktsplaner.
Man har utgått från två olika slags flöden, högsta flödet och 100-årsflödet. 100-årsflödet visar
med vilken sannolikhet en viss mängd vatten passerar en viss plats i ett vattendrag under en
100 årsperiod och högsta flödet är den största mängd vatten som kan förekomma inom ett
visst område. Båda scenariorna bygger på beräkningar som tar hänsyn till flera faktorer som
bidrar till ett flöde, regn, snösmältning, hög markfuktighet, och magasinsfyllning i reglerade
vattendrag. De framtagna digitala kartorna visar vilka områden utmed vattendragen som
riskerar att översvämmas. Det bör påpekas att kartorna endast är avsedda för övergripande
15
planering. Om kommunen eller någon annan aktör avser att detaljplanera ett område som
ligger inom översvämningszonerna eller för byggnation i eller nära vattendraget, krävs bättre
och mer detaljerade beräkningar för vattenstånd. Det krävs också en bättre beskrivning av
topografin i området, t.ex. med nivåer på vägbanor och vallar [17, 18].
Många kommuner och länsstyrelser hänvisar till den översiktliga översvämningskarteringen,
som dock utgår från befintlig klimatvariabilitet och inte tar hänsyn till eventuella effekter av
en klimatförändring [2].
Inom Karlshamns kommun har Mörrumsån karterats (2004) och det finns färdiga digitala kartor.
Räddningsverket skall beställa en kartering av Mieån, men när denna kartering skall ske är
inte sagt. Enligt Räddningsverket bör den vara klar senast inom en 5 års period (2010) [12].
Utöver Mörrumsån och Mieån kommer inga andra vattendrag i Karlshamns kommun att ingå i
Räddningsverkets kartering.
Räddningsverket har upphovsrätt till översvämningskarteringarna som skyddas av upphovsrättslagen (1960:729). Att mångfaldiga innehållet i rapporter och Cd-skivor helt eller delvis
utan medgivande av Räddningsverket är inte tillåtet [17].
Översiktlig skredriskkartering
Räddningsverket har fått i uppdrag av regeringen att utföra skredriskinventeringar av landets
kommuner. I Karlshamns kommun gjordes en förstudie 1995. Det finns för närvarande (2005)
ingen tidsplan när huvudstudien skall genomföras. Karlshamn bedöms inte vara någon högriskkommun med avseende på skred och ras. Men vid planarbete i skredkänsliga områden bör
dock skaderisken utredas närmare och man bör även ta med framtida klimatförhållande i
bedömningen då det kan medföra ökad risk för skred [12]. I förstudien har man föreslagit att
5km 2 inom kommunen ska skredriskkarteras [19]. De områden som SGI anser bör karteras är:
 Karlshamn utmed Mieån ner till draget på västra sidan av Karlshamnsfjorden och till och
med Östra kajen på östra sidan (bilaga 1).
 Asarum i områdena kring Mieån och Torapsbäcken (bilaga 1).
 Svängsta från industriområdet i norr till Gungvala i söder (bilaga 2).
 Mörrum inom en ca 200 meter bred zon utmed Mörrumsån och Hästarydsbäcken
(bilaga 2).
 Hällaryd i områdena intill Modalaån (Hällarydsån) från Trensum i söder till Elisberg i
norr (bilaga 3).
 Längs Årydsån från de nordvästra delarna av Åryd vid Tyskamöllan till Guövik i söder
(bilaga 3).
 Siggarp, inom de tätbebyggda områdena längs Siggarpsåns dalgång (bilaga 3).
Riskobjekt vid översvämning i kommunen?
Mörrumsån och Mieån är de vattendrag i kommunen där översvämningsrisken är som störst,
översvämningsriskerna bör särskilt beaktas vid nyetablering. Idag (2006) är det få fastigheter
som påverkas av översvämningar vid ett 100 års flöde. Framtida klimatförändringar kan innebära
att fler fastigheter berörs och behöver skyddas, detta då vattenflödena kan bli större än ett
100-års flöde [12]. En del byggnader och verksamheter är mer sårbara än andra och kan behöva
förses med ett permanent skydd. Det kan gälla t.ex. miljöfarlig verksamhet, pump-stationer,
vägar, byggnader, bensinstationer, vattenverk, reningsverk, elverk, avfallstippar (gamla &
nya) etc.
16
Studerar man den översiktliga översvämningskarteringen för Mörrumsån så kan man konstatera
att det är få fastigheter som berörs både vid högsta flöde och 100 års flöde. Särskilt utsatta är
dock de låglänta områdena i Elleholm där man ett antal fastigheter och pumphus berörs (figur
8). Laxerian är också mycket utsatt och särskilda insatser kan behöva göras i samband med
höga flöden för att skydda byggnaden.
Figur 8. Mörrumsåns nedre lopp & mynning. Det blåstreckade området visar det område som översvämmas vid
ett 100 års flöde. De rosa partierna visar beräknat högsta flöde och då ingår även den blåstreckade zonen. Man kan
se att ett antal fastigheter och en pumpstation berörs, de röda punkterna är pumpstationer.
Områden som drabbats av översvämning i Karlshamns kommun
Nedan kan ses några exempel på områden i Karlshamns kommun som tidigare eller fortfarande
drabbas av översvämningar och som i framtiden kan drabbas värre/igen trots att i del fall
åtgärder gjorts för att motverka översvämningar [20]:
 Partier av Ågatan & Stadsportsgatan som översvämmats på grund av hög havsnivå
(figur 9-10). Enligt dokumentation har det skett på 60-70-80-90-talet.
 Bryggeritomten/Mejeritomten, Mieån svämmar över vid förhöjd havsnivå.
 Cirka 300 meter söder om Röda ladan översvämmas Kolleviksvägen vid bäcken/dikets
inlopp till Hunnemara tippen. Bäcken leds med hjälp av rör längs tippens södra kant.
Översvämningarna orsakas troligen av underdimensionerade rör.
 Kolonistugområdet Sommarstaden, före detta våtmark, en pumpstation pumpar undan
dagvatten idag.
 Vettekullavägen, i samband med hög havsnivå svämmar vägen över där bäcken/diket har
sitt utlopp i Sandvik.
 Stärnöplan och vägen till bågskyttebanan, del av gammal havsvik, hög havsnivå ger
översvämning av grusplanen och vägen. Vattnet behöver lång tid för att rinna undan.
 Härnäs, våtmarksområde svämmar över och vägen får stängas av.
 Norr om Svängsta samhälle, Holländarevägen.
 Utmed väg 129 strax söder om Svängsta samhälle, mellan Danstorp och Marieborg,
Naturlig översvämningszon för Mörrumsån.
17








Laxerian, utsatt byggnad vid höga flöden i Mörrumsån.
Elleholms nedre lopp, översvämning vid höga flöden och hög havsnivå.
Björkenäs, Skitarebäcken/Dunabäcken svämmar över E22 vägbana.
Edstorp vid Skeppareslätt, översvämning av åkermark.
Årydsåns utlopp, jordbruks mark svämmar över.
Borvidsmåla, översvämning av Sven Jonas väg.
Skärserås, översvämning av norra Högahultsvägen.
Slänsmåla byväg, åtgärdas för tillfället genom att höja vägbanan.
Figur 9. Två dokumentära bilder från översvämningar vid Stadsportsgatan 1976. Foto: Karlshamns Kommun.
Figur 10. Översvämning vid hörnet Norra Fogdelyckegatan och Ågatan 1976, byggnaderna till höger är placerade
där Karlshamns stadsbiblioteket ligger idag. Den vita byggnaden i bakgrunden finns fortfarande kvar och ligger
på Stadsportsgatan. När sker det igen? Foto: Karlshamns Kommun.
18
Fysisk planering och bebyggelse
Vad innebär ett ändrat klimat för fysisk planering och bebyggelse?
”Det är angeläget att anpassa samhället till ett förändrat klimat eftersom det, även om massiva
åtgärder för utsläppsminskningar sätts in, redan är försent att helt undvika en klimatförändring [4].”
”Klimatets betydelse för den fysiska planeringen diskuteras på många håll, men än finns det få
konkreta analyser. Remisshandlingar och bedömningar av anslag för förebyggande åtgärder av
naturolyckor har i viss mån belyst frågorna” [2]. Vissa kommuner har ändrat regelverket för
fysisk planering och bebyggelse så hänsyn tas till framtida extrema vattennivåer och flöden [4].
I några av Sveriges kommuner har man börjat vidta åtgärder på lokal nivå vid fysisk planering
och bebyggelse för att möta framtida problem orsakade av ett ändrat klimat. Främst handlar
det om att höga flöden och vattenstånd omvärderats. Nya höjdgränser har satts för lokalisering
av bebyggelse och man har tagit fram höjder för lägsta golvnivå och nivåer på kapaciteten i
VA-systemen. I flera län och kommuner har man också påbörjat insatser för att minska risken
för översvämningar [4].
Avrinningen i Sverige förväntas öka främst under höst och vinter, detta medför en ökad risk
för översvämningar. Historiskt har bebyggelse placerats till säkra platser, men under de senaste
årtionden har detta inte beaktats i samma utsträckning. Nya byggnader har placerats inom
områden som riskerar att utsättas för översvämningar, ras och skred [4].Bristen på hänsyn till
klimatvariationer vid fysisk planering har i flera fall lett till att bebyggelse placerats inom
områden som regelbundet utsätts för översvämningar. Detta gäller sjöar och vattendrag, men
även kustnära områden där man i framtiden också måste tänka på risken med en förhöjd
havsnivå pga. av den globala uppvärmningen [2].
Vid fysisk planering är grundvattennivåer och portrycksförhållanden, som är klimatberoende
viktiga att beakta. Ändrade förhållanden medför ökad risk för ras och skred. Om grundvattennivåerna sänks i områden som får torrare klimat, medför detta en ökad risk för marksättningar.
Ett förändrad portryck och grundvattenförhållande ger även markkemiska konsekvenser, som
påverkar urlakningen av föroreningar. Ett förändrat klimat kommer att påverka bebyggelse på
ett mer direkt sätt. Snö- och vindlaster samt dimensionerade korttidsnederbörd, kan komma
att ändras och det är av betydelse för anläggningar med plana tak. Kraftigare vindar kan leda
till drivning av regnet så att det tär mer på väggar och fasader. Ett varmare och fuktigare klimat
kan ge ökad risk för fukt och mögel [2].
En översiktlig kartering av översvämningsrisker i Sverige har gjorts av SMHI på uppdrag av
räddningsverket, samt har lantmäteriet, SGI och SGU karterat skredförutsättningar i ler- och
siltjordar. Båda karteringarna syftar till att stödja den fysiska planeringen. Gemensamt för
båda karteringarna är att de är avsedda att skydda vitala samhällsfunktioner mot extrema
väderhändelser som inträffar med dagens klimat, inte med avseende på ett framtida klimat,
även om de ofta framställs så [2].
Den effektivaste åtgärden för att undvika översvämningsskador sker genom god planering av
vår bebyggelse och infrastruktur t.ex. genom översvämningskartering [8].
19
Avlopp
”Avloppsvatten är ett samlingsnamn för vatten – i regel förorenat – som avleds i rörledning,
dike eller liknande. I kapitel 9.2 i Miljöbalken ges en juridisk definition av vad som avses.
Exempel på avloppsvatten är spillvatten, dagvatten, kylvatten och dräneringsvatten.”
Dagvatten
Dagvattenssystemens dimensionering och kapacitet är avgörande faktorer för att begränsa skador
vid extrem nederbörd. Redan idag leder underdimensionering till stora skador och kostnader
för försäkringsbolag och enskilda. Om ett förändrat klimat ökar frekvensen av extrem nederbörd
kommer dessa problem att öka och risken för att avloppsreningsverk ska slås ut ökar [15,4].
Ytvatten kan förorena grundvattentäkter vilket kan ge direkta konsekvenser på vattenförsörjning.
Vid översvämningar kan miljöfarliga ämnen komma i omlopp om t.ex. industrier och deponier
drabbas [4].
Avlopp
De kommunala avloppsledningsnäten kan vara kombinerade, separata eller duplikata. Kombinerade
avloppsledningar är gemensamma för såväl spillvatten, dagvatten och dräneringsvatten. Ett
separat ledningssystem har separat ledning för spillvatten, medan dagvatten avleds på öppna
ytor och i diken. Duplikata system har skilda ledningar för spillvatten och dagvatten. Det sker
alltid ett visst inläckage av grundvatten till otäta avloppsledningar och detta beror främst på
lokala meterologiska och hydrologiska förhållanden. Inläckaget av grundvatten till avloppsledningarna är t.ex. större i områden med hög grundvattennivå. Tillskottsvattnet volym kan
vara lika stor som det årliga spillvattenflödet till ett reningsverk [21].
Vid kraftiga regn kan man brädda avloppsnätet för att förebygga t.ex. källaröversvämningar
och hydraulisk belastning av avloppsreningsverk. Bräddavlopp är vanligast på kombinerade
ledningsnät, men kan också förkomma på duplikata system. Även anordningar för bräddning
av avloppsvatten från pumpstationer och utjämningsmagasin räknas också som bräddavlopp.
Antalet bräddningar bör minimeras då det kan påverka vattenkvaliteten mycket negativt [21].
Avloppsreningsverk inom Karlshamns kommun
Inom kommunen finns det två konventionella avloppsreningsverk. Det ena är placerat i Stärnö
vid Munkahusviken och renar avloppsvatten från Karlshamn, Asarum, Svängsta, Hällaryd och
Åryd. Det andra är placerat söder om Mörrum på Mörrumsåns västra strand och renar avloppsvattnet från Mörrum. Verket i Mörrum saknar idag (2005) kväverening, men en ombyggnad
ligger i investeringsplanen [12]. Medför verkets placering vid ån en risk att utsättas för en
översvämning i framtiden?
I Ringamåla och Halahult sker avloppsreningen med hjälp av markbäddar [12].
Dagvatten och avlopp i Karlshamns kommun
För Karlshamns del finns det inga kombinerade system, men det finns både separata och duplikata. I
några enstaka fall är fastigheter påkopplade på spillvattenledningen och detta gäller både dagvatten
och dräneringsvatten. Dagvatten leds ut till närmaste vattendrag, via diken eller kulvertar, oftast
utan någon fördröjning eller rening. Några få fastigheter tar hand om sitt eget dagvatten [22]. I
Karlshamns kommun finns det 35 mil spill- och 25 mil dagvattenledningar [23]. Vid nyanläggning
längs endast duplikata system [22]. Höga flöden orsakade av regn kan medföra att reningsverkens
satta gränsvärden inte kan hållas. Bräddningar av avloppsnätet sker vid ett antal tillfällen varje
år i Karlshamns kommun och de kan både vara planerade eller orsakade av tekniska fel. Ett exempel
på en situation när man praktiserat sig av en planerad bräddning är under snösmältningen (April 2006).
20
På grund av höga flöden var man tvungen att stänga av pumpstationerna P9 (Rosenkällan) och
P51 (Hällaryd). Detta gjorde man för att pumpstationen (P75) i hamnparken inte skulle svämma
över och skapa olägenheter för hushållen runt hamnparken [24]. Det är viktigt att minska mängden
bräddat vatten då det kan ge negativa miljöeffekter [21]. Antalet bräddningar kan i framtiden
komma att öka på grund av ändrade nederbördsmönster.
Efter omfattande källaröversvämningar 1988 uppdaterade man spillvattennätet i Mörrum. Omfattande
arbeten gjordes 1989 och 1990, spillvattenledningar byttes ut och dagvattennätet kompletterades.
VA-enheten har därefter fortsatt med undersökningar och efterhand renoverat och förnyat rörnätet.
De insatser som gjorts har lett till en avsevärd mindre risk för överbelastning av spillvattennätet
samt minskat volymen av tillskottsvatten till reningsverket. Trots dessa åtgärder belastas verket
tidvis fortfarande av en stor mängd ovidkommande vatten. Vid perioder med högt grundvatten
kan betydande mängder tillföras spillvatten-systemet. Detta då de flesta bostadsområden har
bebyggelse med källare och husdräneringen kopplad till spillvattnet. Även otäta stuprörs- och
dagvattenledningar medför överläckage till spillvattnet. Endast ett mindre antal fastigheter har
ej någon möjlighet till dagvattenanslutning och av dessa är det bara ett fåtal som leder regnvatten
till spillvattenledningar (2003) [25].
Den mängd spillvatten som kan nå Sternö avloppsreningsverk är idag begränsad av det flöde
som pumpstationen ”Torsken” vid Prinsgatan kan leverera. Pumpstationen kan leverera
ca 20 000 m3/dygn. Vid större flöden bräddas spillvattnet. Det skulle innebära att en ökad
nederbörd i framtiden inte påverkar maxflödet till avloppsreningsverket, men att antalet
tillfällen med höga flöden till Sternö reningsverk kan komma att öka. Om man tittar på
perioden 2000-2006 så motsvarar 27% av årliga spillvattenflödet tillskottsvatten. Inläckaget
av tillskottsvatten under ett dygn till Sternö reningsverket varierar mycket, t.ex. den 2 april
2006 motsvarade tillskottsvatten 69% av flödet. För Mörrums reningsverk motsvarar mängden
tillskottsvatten till verket cirka 49% av det årliga spillvattenflödet. En förhöjd havsnivå kan
också påverka reningsverket genom ett ökat inläckage av saltvatten på de ledningar som är
före ”Torsken”. Tillskottsvattnet påverkar flödet genom reningsverken och det kan innebära
att reningen inte fungerar optimalt. Om reningsverken fungerar som de ska och inget haveri
inträffat bedöms ett ökat flöde inte vara något större problem. En ökad salthalt på avloppsvattnet
bedöms idag inte som ett problem, men kan leda till korrosion på ledningar [26].
Karlshamns kommun har ännu (2006) inte upprättat någon dagvattenstrategi.
21
Vattenförsörjning
Klimatets påverkan på vattenförsörjning
Vattenförsörjningen påverkas i mycket stor grad av vädret och klimatet. De hittills genomförda
klimat scenarierna pekar på att vattentillgången i södra Sverige kommer att påverkas negativt,
detta gäller både yt- och grundvatten. Förutom påverkan på tillgången på vatten påverkas
kvaliteten av förhöjda sommartemperaturer (särskilt vid lågvatten). Vid regniga perioder ökar
den kemiska belastningen i sjöar samtidigt som omsättningen kan bli snabbare.
Översvämningar kan påverka vattenförsörjningen genom att avloppsreningsverk kan slås ut
och ytvatten kan förorena grundvattentäkter. Torrare somrar och en förändrad havsnivå kan
öka risken för saltvatteninträngningar till vattentäkter och VA-nät. Översvämningar på t.ex.
industriområden och deponier kan medföra att miljöfarliga ämnen kommer i omlopp [2, 4].
Den förväntade minskningen av tillrinningen i södra och sydöstra Sverige under sommarmånaderna, kan i kombination med ökad temperatur i våra sjöar få negativa konsekvenser på
såväl tillgång som kvalitet av dricksvatten. Höga flöden kan även påverka vattenkvaliteten
menligt. De största hoten mot vattenkvaliteten är förändrad lukt och smakproblem, förekomst
av giftiga alger och en ökad spridning av skadliga ämnen i översvämmade vattendrag [4].
Vattentäkter inom Karlshamns kommun
Av Karlshamns kommuns 7 vattentäkter är det endast ytvattentäkten vid Långasjön som har
ett skyddsområde. Ytvattentäkten förser de flesta invånare i kommunen med dricksvatten.
Kommunen har reservvattentäkter (grundvatten) vid Olsborg (Karlshamn), Mörrum, Lycke
(Hällaryd) och Åryd. Vid behov kan även råvatten tas från Stora Kroksjön och ledas till
vattenverket vid Långasjön [12]. Kommunens dricksvattennät är 25 mil långt [23].
Ringamåla får sitt råvatten från två bergsborrade grundvattentäkter, en vid vattenverket och en
vid prästgården som ligger ca 300 m nordost om verket [12].
Ett stort antal enskilda vattenförsörjningsanläggningar (ca 2500 pers.) och flera föreningsägda
vattenanläggningar finns inom kommunen [12].
Dricksvattentäkten vid Långasjön är sårbar, ett exempel på det är den tankbilsolycka som inträffade
vid Mieån 1994 och som slog ut täkten under lång tid. Geologer från SGU kartlägger just nu
(okt. 2006) kommunens grundvattentillgångar. Målet är att finna en vattenreserv och göra
kommunens vattentäkter mindre sårbara. Enligt statsgeolog Mattias Gustafsson är tillgången
på grundvatten dålig i Karlshamns kommun, detta då vi har ett torrt klimat med lite nederbörd
och hög avdunstning [27].
Karlshamns kommuns vattendrag och sjöar
Inom Karlshamns kommun finns det 7 avrinningsområden som alla löper i nord-sydlig riktning.
Det finns 8 åar varav Mörrumsån och Mieån är de största. De övriga åarna är Östra och Västra
Orlundsån, Gallån, Edstorpsbäcken, Årydsån och Hällarydsån. Av Mörrumsåns avrinningsområde
ligger mindre än 4% inom kommunens gränser, resten är på det småländska höglandet. Både
Mörrumsån och Mieån är reglerade vattendrag som har regleringsdammar och kraftverk [12].
Mörrumsån följer sin ursprungsfåra utom vid de två Hemsjö-kraftverken, där vattnet leds i två
kanaler till kraftverken. Mätningar av Mörrumsåns flöde har gjorts vid mynningen sen 1920talet och de uppmätta max- min- och medel flödena är 136m 3/s och 1.7m3/s resp. 27m3/s.
Cirka 65% av den årliga avrinningen sker under perioden december-maj [28].
22
I Mieån sker flödesmätning på två platser, vid kraftstationen vid Miens utlopp och vid utloppet
från Långasjön. Sjön Mien är reglerad och normalt skall flödet från Mien inte överstiga 7m 3/s,
men utflödet kan vara högre, men det är mycket ovanligt. Mätningar gjorda av VA-verket
under perioden 1992-2004 visar ett maxflöde på 8,2 m 3/s. Detta flöde registrerades dock bara
under två veckor under denna period. Medelflödet under samma period har legat på 1,2 m3 /s
Det uppmätta maxflödet vid Långasjön under samma period (1994-2004) var 13,2 m 3/s.
Medelflödet under perioden låg på 2,1m 3/s. Vattenskyddsområdet är beräknat efter ett högsta
flöde på 15m 3/s [29].
Antalet sjöar i kommunen uppgår till 225 stycken varav endast 8 är större än 0,5 km2 [12]
Förorenad mark
Förorenade markområden i Karlshamns kommun
Länsstyrelsen har gjort en inventering över förorenade markområden inom Karlshamns kommun.
Den konstaterade att det finns cirka 750 misstänkt förorenade markområden som bedöms ligga
inom riskklasserna 1-4. Risklass 1 innebär att mycket stor risk föreligger, riskklass 2 stor risk,
riskklass 3 och riskklass 4 liten risk [12]. Hur kommer dessa områden påverkas i framtiden av
ett förändrat klimat med större nederbördsmängder? Ligger några av markområdena inom områden
som riskerar att översvämmas?
Studerar man den översiktliga översvämningskarteringen för Mörrumsån som SMHI gjort för
räddningsverkets räkning och överlappar t.ex. 100 års flödet med Länsstyrelsens lager över
förorenade områden hamnar ett antal förorenade områden inom översvämningszonerna. Idag
pågår ingen verksamhet på dessa områden men föroreningar kan finnas kvar i marken och kan
spridas vid översvämningar. I de potentiellt förorenade områdena inom översvämningszonerna
har följande verksamheter bedrivits, betning av säd, kvarnar, textilindustri, sågverk, åkeri
Betong och cementindustri.
23
Hur kan man förebygga översvämningar?
Lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD)
Översvämningar är naturligt förekommande och är en förutsättning för många växter och djurs
existens [2]. Det är inte möjligt att bygga bort översvämningar helt, när markmagasinen är fulla
så är de det. När markens infiltrationskapacitet är överskriden börjar ytavrinningen. Man kan
mildra ytavrinningens effekter genom t.ex. lokalt omhändertagande av dagvatten, såkallad LOD.
Genom att efterlikna naturens eget sätt, avdunstning, fördröjning och infiltration kan man ta
hand om det regnvatten som faller på ogenomsläppliga ytor som t.ex. asfalt och tak. LOD
åtgärder kan ske genom anläggning av fördröjningsdammar, möjligheter för infiltration, t.ex.
gräsbeklädda diken, genomsläpplig asfalt mm. Vegetationsbeklädda tak som fördröjer vattnet
och som på sommaren har den positiva effekten att kyla byggnaden och på vintern isolera den,
därmed sparas energi och ekonomi. Alla åtgärder har en positiv effekt på vattenkvaliteten och
kan dessutom förhöja ett områdes trivselvärde[ 30]. En grundregel är att inte mer vatten än vad
som lämnar ett område vid naturliga förhållanden bör ske efter att ett område exploaterats.
Figur 11. Visar avrinningen efter en viss regnhändelse på ett påverkat avrinningsområde med hårdgjorda ytor,
jämfört med ett avrinningsområde som är opåverkat. Skillnaden i lag time (fördröjningstiden ) kan också ses.
Ett påverkat område har en snabb avrinning och flödet i vattendraget ökar snabbt och återgår sen snabbt till
vattendragets basflöde. När avrinningsområdet är opåverkat tar det längre tid innan flödet når sitt maximum i
vattendraget och återgången till basflödet är inte lika hastig [31].
Dagvatten leds vanligen direkt till närmaste vattendrag utan fördröjning och rening. Flödet påverkas
mycket av egenskaper i avrinningsområdet som markanvändning, jordart, vegetation, vattendragets
utformning. Figur 11 visar skillnaden i flödet till ett vattendrag när avrinningsområdet är påverkat
och opåverkat. Lag time (fördröjningstiden) är tiden från en viss regnhändelses topp till den
tidpunkt när flödestoppen inträffar i vattendraget. Lagtime skiljer mycket mellan det opåverkade
och det påverkade avrinningsområdet. Med LOD kan man uppnå en avrinning som liknar den
som sker från ett avrinningsområde som är opåverkat.
24
Strandskydd
Strandskyddsområde omfattar land- och vattenområde intill 100 meter från strandlinjen vid
medelvattenstånd. Strandskyddet kan vid behov utökas upp till 300 meter. För Blekinges del
gäller strandskyddet för alla sjöar som är angivna på den topografiska kartan i skala 1:50 000
[32]. Strandområden inom Karlshamns kommun som ingår i planer fastställda före 1975 omfattas
inte av strandskydd, dvs. om det inte finns något särskilt beslut att införa strandskydd. Det kan
även finnas områden inom kommunen där Länsstyrelsen har upphävt strandskyddet. Det gäller
då främst detaljplanlagt område där det har funnits särskilda skäl att upphäva skyddet.
” Kommunens viljeinriktning är att vid ny detaljplaneläggning upphäva strandskyddet efter
samråd med Länsstyrelsen” [33].
Risk och sårbarhetsanalyser
En programvara, IBERO som kan laddas ner och användas kostnadsfritt från Länsstyrelsen i
Stockholm har utvecklats för att stödja områdesansvariga aktörer när de ska analysera sin förmåga
att hantera händelser som kan ha stora konsekvenser på samhället. Programmet kan användas
både på lokal, regional och nationell nivå och är användbart för olika riskområden t.ex. översvämning,
elavbrott, attacker etc.
Med hjälp av IBERO kan man få en visuell överblick över de konsekvenser olika händelser
kan ge, samt se hur god förmåga man har att hantera krisen och dess olika förlopp. Analyser
från flera enskilda aktörer kan jämföras och man kan väga olika aktörers förmåga emot varandra.
Under- och överkapacitet i den samlade förmågan kan då upptäckas. Detta kan ge förutsättningar
för en effektivare resursfördelning, genom samarbete kring nyttjandet av befintliga resurser.
Enskilda aktörer kan vara t.ex. en kommun, en stadsdel eller förvaltning [34]. Sårbarheten
beror främst på hur stor klimatförändringen är och hur snabbt den sker, men den beror även på
hur väl förberett samhället är och hur anpassningsbara de naturliga ekosystemen är [4].
Ekonomi
Finansiering
”Kommunerna kan idag ansöka om ekonomiskt stöd till att förebygga jordskred och andra
naturolyckor. En utredning om effekterna av klimatförändringar och hur samhällets sårbarhet
för dessa kan minska, ska bland annat lämna förslag på hur systemet med detta stöd kan
effektiviseras. I avvaktan på utredningens förslag vill regeringen engångsvis öka anslaget
med 15 miljoner kronor för åren 2007, 2008 och 2009” [35].
25
Slutsats/diskussion
Idag tar man inom Karlshamns kommun inte någon hänsyn till de effekter som en framtida
klimatförändring kan ge. Man är ofta medveten om att det kan bli ett problem men man vet
inte hur man ska förhålla sig till det. I de fall klimathänsyn tas, är det med avseende på dagens
klimatförhållande och inte för en framtid med förhöjd havsnivå, ökad nederbörd och mer
intensiva regnfall, som kan öka risken för översvämningar.
Enligt de scenarier som gjorts inom forskningsprogrammet om regional klimatmodellering vid
Rossby Center på SMHI i Norrköping, kommer översvämningar att bli vanligare längs svenska
kuster samt längs sjöar och vattendrag. En bedömning är att antalet översvämningar i framtiden
kan komma att öka i Karlshamns kommun på grund av ändrade nederbördsmönster. Men det
som troligen kommer att påverka oss mest är en förhöjd havsnivå. Väldigt lite bebyggelse finns i
anslutning till vattendragen Mörrumsån och Mieån. Då dessa följer i stort sett sina ursprungliga
fåror borde översvämningar i framtiden inte påverka fler fastigheter än idag, så länge vi inte
bygger i vattendragens omedelbara närhet.
Ska man undvika att bebygga områden som i ökad grad kan komma att översvämmas pga.
klimatförändringar eller väger andra skäl tyngre? Innebär detta att man kan acceptera en högre
risk eller anpassningskostnad? I den föreslagna nya översiktsplanen för Karlshamns kommun
skriver man att kommunens viljeriktning är att vid ny detaljplaneplanering upphäva strandskyddet
efter samråd med Länsstyrelsen. Den tolkningen som man kan komma fram till är att kommunen
avsikt är att möjliggöra bebyggelse på dessa områden. Detta skulle påtagligt öka risken för att
bebyggelse påverkas av översvämningar. Det minskar även förutsättningarna för det rörliga
friluftslivet och förstör viktiga livsmiljöer för djur och växter. Även vattenkvaliteten kan komma
att försämras då zonen närmast vattendraget är mycket viktig för att begränsa näringsbelastningen
i våra vattendrag och sjöar och slutrecipienten havet. Man kan även läsa följande under rubriken
vattendirektivet: ”Hushållningen med våra vattenresurser har ett tydligt stöd i den nationella
lagstiftningen och i miljömålsarbetet. Därtill har EU utfärdat ett ramdirektiv för vatten för att
hejda den pågående försämringen av sötvattenresurserna i Europa.”
Det framtida klimatet kan innebära konsekvenser på den redan byggda staden och det kan bli
nödvändigt att anpassa bebyggelsen för dessa nya förhållanden. Vid nybyggnation kan det vara
nödvändigt att ändra de dimensionerade krav och gränser som finns. Det kan gälla höjda
respektive sänkta grundvattennivåer, höjd havsnivå, ökade regnintensiteter, ändrade smältförhållanden
och flodöversvämningspåverkan. Risken för översvämningar måste beaktas vid all markanvändning
och man bör avstå från att bygga på översvämningskänslig mark. Vilka risknivåer bör gälla i
bebyggelseplaneringen?
Här återstår många frågor att besvara:
 Vilka tillfälliga högvattenstånd skall läggas till den höjda medelvattennivån 0-84 cm?
Handlar det om dagens uppmätta högvattennivå +1,55 meter eller mer?
 Höjs medelvattennivån i havet kommer också grundvattennivån att höjas. Med hur mycket
och hur påverkas grundvattennivån vid tillfälliga högvattenstånd?
 Kommer kusten att utsättas för större erosion än idag?
 Vilket tidsperspektiv ska gälla vid riskhänsyn i planeringen?
 Vilka möjligheter finns det att bygga säkert inom riskområden? Reglerad lägsta
grundläggningsnivå, vattentäta byggnadskonstruktioner eller invallning?
 Finns det fler aspekter?
26
Karlshamns kommun saknar idag en dagvattenstrategi och en sådan bör upprättas. Det kan vara
lämpligt att i detaljplaner hänvisa att dagvattenhanteringen i första hand bör lösas med hjälp av
lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD).Vid all nybyggnation bör målet vara att ta hand
om så mycket dagvatten som möjligt lokalt, dvs. mer kretsloppsanpassat. Man bör även implementera
framtida klimatprognosers effekter vid planering av ny bebyggelse. Vid uppbyggnad av strukturer
och anläggningar som skall finnas kvar under lång tid måste man ta hänsyn till att klimatet
kan ändras under anläggningens livstid.
Idag leder man snabbt bort dagvatten i ledning till närbelägna vattendrag. I framtiden kan en
sådan åtgärd leda till uttorkade vattendrag då det inte finns tillräckligt med vatten för att
bibehålla ett basflöde under sommarmånaderna. Detta kan till viss del motverkas genom att
man fördröjer vattnet och infiltrerar det där regnet faller med hjälp av olika LOD tekniker.
Det förväntas i framtiden bli ett mycket torrare klimat under sommarmånaderna i vår region.
Det medför att risken för marksättningar ökar då grundvattenläge och portryck ändras. Detta
kan påverka ledningsnätet negativt med sättningar och brott som följd.
Är dagens dagvattennät dimensionerat med avseende på ökade framtida nederbördsmängder
och intensivare regn? Idag finns det några få ”flaskhalsar” som inte skapar några stora problem.
Var kommer ”flaskhalsarna” vara i framtiden? Om nederbörden ökar i framtiden är dagvattennätet
inte dimensionerat för detta. Vissa problem kan motverkas genom fortsatt kontinuerligt underhåll,
t.ex. rensning av galler och ledningar. I framtiden kan det bli nödvändigt att rensa oftare för
att motverka problem.
Det framtida klimatet är inte något som bara berör kommunal verksamhet utan hela samhället.
Ett systemtänkande behövs då tänkbara anpassningsåtgärder i en sektor samtidigt kan bidra till
lösningar eller förvärra hotbilden för andra sektorer.
För att bättre kunna bedöma risken för översvämning och ras inom kommunen bör man ta
fram lämpligt bakgrundsmaterial och kartor.
Vattendrag är långa och löper ofta genom flera kommuner. Finns det fungerande varningssystem?
Allt som görs uppströms påverkar nedströms liggande vatten.
Kontinuerlig uppföljning av vattenståndet, t.ex. med automatiserade mätstationer.
Översvämningsskador kan till viss del reduceras med hjälp av tillfälliga översvämningsskydd
som även enskilda fastighetsägare kan bygga.
Vid en plötslig översvämning finns det risk att elektroniken i pumphusen slås ut och följden blir
att pumparna inte fungerar. Har det gjorts en riskanalys för detta? Vad händer om en eller flera
pumphus får nedsatt kapacitet eller blir utslagna?
Översvämningar av Mieåns nedre lopp har skett med regelbundna intervaller. För att minska
effekterna på fastigheter orsakade av en framtida havsnivåhöjning, är det nödvändigt att höja
kajkanter och höja befintliga vallar. De lägre partierna som är stensatta längs ån har en höjd på
cirka 1,20 meter vilket inte är tillräckligt ens med dagens klimat. Det kan även vara nödvändigt
att ge särskilt utsatta objekt ett permanent skydd mot översvämningar.
27
Referenser
[1] SGI, Statens geotekniska institut., På säker grund för hållbar utveckling, Förslag till
handlingsplan för att förutse och förebygga naturolyckor i Sverige vid förändrat klimat.,
januari 2006.
[2] Rummukainen M., Bergström s., Persson G. och Ressner E. 2005. Anpassning till
klimatförändringar. Kartläggning av arbete med sårbarhetsanalyser, anpassningsbehov och
anpassningsåtgärder i Sverige till framtida klimatförändringar. SMHI Reports Meteorology
and Climatology No. 106, SMHI, SE-601 76 Norrköping, Sweden. 44 pp.
[3] NÄS, nätverket för älvsäkerhet., http://www.nac.kau.se/files/NAS%20broschyr.pdf., April
2004.
[4] Regeringskansliet, Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet., Sveriges fjärde
nationalrapport om klimatförändringar - I enlighet med förenta nationernas ramkonvention
om klimatförändringar, Ds 2005:55., December 2005.
[5] Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut., www.smhi.se., besökt 2006-11-22.
[6] SMHI (Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut)., Översvämningar i Sverige.,
Faktablad nr 21., juni 2004.
[7] Formas., Klimatforskning – fördjupningsstudie 2003.,
http://www.formas.se/upload/dokument/forskning/insatsomraden/klimat/Klimatrapporten_ver
sion_1.pdf., september 2003.
[8] K.Skogs-o.lantbr.akad.Tidskr.142:22, 2003., Översvämningar och dess orsaker
[9] Elin Karlsson., Effekter av översvämningar exempel från Köpings kommun., C-uppsats
Karlstads universitet., juni 2006.
[10] Häggman Sofie., Skyddsnätet, Samhället mer sårbart av förändrat klimat.,
http://www.skyddsnatet.nu/., besökt 2006-10-26.
[11] Statens Geotekniska Institut, SGI., www.swedgeo.se., besökt 2006-11-22.
[12] Karlshamns kommun, Samhällsbyggnadsförvaltningen, Karl Magnus Adielsson.,
Översiktsplan - Samrådshandling., 2005-12-07.
[13] SMHI (Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut)., Klimat i förändring.,
Faktablad nr 29., okt 2006.
[14] Karlshamns Kommun., Översiktsplan Karlshamn, Samrådshandling 2005-12-07.
[15] Naturvårdsverket., Sårbarhetsanalys, klimateffekter och anpassningar, särtryck av kap.6
ur underlaget till Sveriges fjärde nationalrapport om klimatförändringen., okt 2006.
28
[16] Rankka K., Rydell B., SGI, Statens geotekniska institut., Erosion och översvämningar –
Underlag för handlingsplan för att förutse och förebygga naturolyckor i Sverige vid förändrat
klimat, deluppdrag 2., Jordskred och ras i klimatförändringens spår, VARIA 560:2.,
September 2005.
[17] Svenska Räddningsverket, SRV., Översiktlig översvämningskartering.,
Informationsblad.,
http://www.srv.se/upload/Förebyggande/naturolyckor/Översiktlig%20översvämningskartering
.pdf., besökt 2006-10-26.
[18] Räddningsverket., översiktlig översvämningskartering längs Mörrumsån – Sträckan
Helgasjön till Granö Kraftverk, Rapport 20, 2001-08-31.
[19] Statens geotekniska institut,. förstudie för översiktlig skredriskkartering, Karlskrona,
Ronneby, Karlshamns, Sölvesborgs och Olofströms kommuner., juni 1995.
[20] Personlig kontakt., VA-enheten Karlshamns kommun, ställföreträdande VA-chef Bengt
Johansson , Ulf Bernmark VA-ingenjör , Gatuenheten Karlshamns kommun, arbetsledare
Staffan Petersson, Karlshamns kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen, entreprenadingenjör
Lennart Nilsson., nov 2006.
[21] Rosén Nilsson K., Naturvårdsverket, SNV., 2004.,
http://www.naturvardsverket.se/index.php3?main=/dokument/teknik/avlopp/avloppdok/komre
n.htm., besökt 2006-10-27.
[22] Personlig kontakt., ställföreträdande VA-chef Bengt Johansson , VA-enheten
Karlshamns kommun
[23] Va-enheten., ledningsregistret, Vabasduf., 2004.
[24] Karlshamns kommun, sammanträdesprotokoll teknik och fritidsnämnden 2006-09-20.,
http://www.karlshamn.se/kommun/struktur/namnder/tofnamnd/2006/tfn060920.pdf., besökt
2006-10-27.
[25] Ingvar Johansson, Karlshamns Kommun,. Skrivelse, Avloppsledningar till Mörrums
reningsverk,. 2003-03-25.
[26] Personlig kontakt., driftledare, Anders Eriksson , processingenjör , Karin Arvidsson, VAenheten Karlshamns kommun.
[27] Blekinge Läns tidning (BLT)., Lennart Cromnow., sid 12., 2006-10-19
[28] Länsstyrelsen., Bevarandeplan för Natura 2000 – område., SE0410128 Mörrumsån., Dnr
511-992-2005., 2005
[29] VA-enheten, Karlshamns kommun., Ansökan om fastställande av vattenskyddsområde
för Karlshamns kommuns vattentäkt Långasjön.,2005.
[30] Veg Tech., www.vegtech.se., besökt 2006-11-28.
29
[31] J. David Rogers, P.E., R.G., C.E.G., Department of Geolocical Engineering University of
Missouri-Rolla., Flood damage:Evolving laws and policies for an ever-present risk.,
http://web.umr.edu/~rogersda/umrcourses/ge301/Evolving%20Laws%20for%20Flood%20da
mage%20Litigation.html., besökt 2006-11-22.
[32] Landsbygdsgruppen., Vissa frågor om landsbygdsutveckling i Blekinge Landsbygdsgruppens förslag Hösten 2001.,
http://www5.k.lst.se/pdf/eu/Landsbygdsutveckling.pdf.
[33] Karlshamns kommun., Förslag till ny översiktsplan 2007, utställningshandling. okt 2006.
[34] Länsstyrelsen i Stockholmslän.,www.ab.lst.se/templates/informationpage____8975.asp.,
besökt 26 okt –06.
[35] Försvarsdepartementet,. Försvar samt beredskap mot sårbarhet.,
http://www.regeringen.se/content/1/c6/07/10/58/5a6e76e5.pdf., Faktablad om
budgetpropositionen för 2007 som överlämnades till riksdagen den 16 oktober 2006.
30