MKB 20110510 (lågupplöst 16 MB)

Transcription

Markbygdens Vindkraftpark, etapp 1
Miljökonsekvensbeskrivning, MKB - fördjupning och komplettering
20101125
Rev.datum 20110510
Förord
Regeringen beslutade 4 mars 2010 att tillåta att upp till 1101 vindkraftverk med en totalhöjd på högst 200 m får anläggas inom ett 450 km2 stort område i Piteå kommun, Norrbotten. Som grund till beslutet ligger
många års vindmätningar, kunskapsinhämtande, samråd och beräkningar.
Inför regeringens prövning av tillåtlighet upprättade bolaget Markbygden Vind AB, en miljökonsekvensbeskrivning för hela anläggningen. Denna handling – Miljökonsekvensbeskrivning – fördjupning och
komplettering för den första etappen – är ett underlag för länsstyrelsens handläggning och Miljöprövningsdelegationens beslut om tillstånd för den första etappen. Förhoppningen är också att den ska vara en kunskapskälla för alla som är intresserade av Vindkraft i allmänhet och Vindkraft i Markbygden i synnerhet.
Den första etappen omfattar 314 verk, ca en tredjedel av hela Markbygdens Vindkraftspark. 1101 parken kommer fullt utbyggd att leverera upp mot 12 TWh/år vilket motsvarar 8 % av Sveriges totala elkonsumtion
eller 1/3 av Sveriges basindustris elbehov.
Den första etappen av Markbygdens Vindkraftspark ger ett viktigt tillskott av förnybar, miljövänlig energi till gagn för Sverige och Europa.
För Markbygden Vind AB
2011-05-10
Kristina Falk
Chef tillstånds- och Miljöprocessen
Markbygden Vind AB
Markbygdens vindkraftpark, etapp 1 - Miljökonsekvensbeskrivning, MKB - fördjupning och komplettering
Arbetsgrupp
Svevind:
Kristina Falk
Danjel Henriksson
Helena Karlsson
WSP:
Uppdragsansvarig
Göran Bergström
Rapport/Layout/Gis Carina Seppelin/Karin Luthbom Kulturmiljöfrågor
Johanna Alton
Landskapsanalys
Anna Nordmark
Bullerberäkning
Johanna Thorén och Bengt Simonsson
Skuggberäkning
Ola Trulsson
2
Advokatfirman Åberg & Co:
JuridikNils Ryrberg
JuridikNils Rasmusson
Miljötjänst Nord:
Rennäring Mattias Åkerstedt
Enetjärn Natur:
Niklas Lindberg
Anders Enetjärn
Janne Dahlén
Medverkande i kapitlen ”Djurliv” och ”Konsekvenser för fågelfaunan”.
Omslagsbild
Vy mot vindkraftverk i Dragaliden från Roka viltvatten.
Foto Svevind
MARKBYGDENS VINDKRAFTPARK, ETAPP 1 - MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
Icke-teknisk sammanfattning
I Markbygden, Piteå kommun, planerar Markbygden Vind (dotterbolag till Svevind) vad som kan bli den största landbaserade
vindkraftparken i Europa och kanske i världen.
Markbygden har ovanligt goda förutsättningar för storskalig
vindkraftsproduktion. Flera faktorer samverkar till att skapa
dessa:
• goda vindförhållanden
• stora områden är utpekade som riksintresse för vindkraft
• området är glesbefolkat
• det finns förhållandevis få motstående intressen
• närhet till överliggande elnät
• utgörs av ett stort, sammanhängande område
• få markägare
Bolaget har lämnat in en tillståndsansökan enligt miljöbalken
för byggande av 1 101 verk med en totalhöjd av maximalt 200 m,
vilken remissats till regeringen för bedömning av projektets til�låtlighet. Regeringen har i beslut 2010-03-04 givit tillåtlighet
till projektet och lämnat villkor för dess genomförande. Genom
regeringsbeslutet har frågan om nollalternativet och alternativa
lokaliseringar avgjorts.
Svevind har även fått tillstånd och byggt 12 verk vid pilotanläggningen Dragaliden, som ligger i direkt anslutning till den
kommande vindkraftparken. Dragliden ger värdefulla erfarenheter inför den storskaliga utbyggnaden. Tillstånd finns även för 8
verk på Stor-Blåliden.
Markbygden Vind har i den fortsatta handläggningen av tillståndsärendet delat upp det 450 km2 stora området i etapper.
Etapp 1 omfattar ca 140 km2 och sträcker sig mellan Strömnäs
och Yttersta i norr och avgränsas i söder av väg 373 och Rokån.
Inom etapp 1 planeras 314 verk. De verk som planeras i etapp 1
är av samma typ som Dragaliden fast större, 3 MW och 7,5 MW
jämfört med 2 MW på Dragaliden. Utbyggnaden av etappen bedöms ta ca 4 år med en bedömd utbyggnad av 50 verk det första
året, och sedan 70, 80 respektive 110 verk per år.
Fullt utbyggd beräknas etapp 1 att ge ca 2,8 TWh/år vilket kan
jämföras med den elproduktion som vattenkraften i Norrbottens
län ger (14 TWh/år).
Områdets förutsättningar
Markbygden utgörs av ett stort höjdområde mellan Åbyälven i
söder och Lillpiteälven i norr, präglat av storskaligt skogsbruk.
Inom etapp 1 finns idag inga åretruntboende. En inventering
av byggnader karterade inom och i omedelbar närhet av etapp
1 visar att det finns ett antal byggnader som används för tillfällig övernattning under t.ex. skotersäsongen och älgjakten. I den
södra delen av etappen finns riksintressen, dels för rennäring
genom en flyttled, dels genom Svartlidens naturreservat, vilket
även är ett Natura 2000 område. Skoterleden, Nasaleden, mellan
Arvidsjaur och Piteå löper genom etapp 1. Berg-, morän- och
grustäkter finns inom etappen. Tillstånd för fler täkter har sökts.
I norra delen av etappen har tidigare undersökningstillstånd för
mineralfyndigheter lämnats.
Markbygden har utgjort ett kommunikationsstråk mellan Lillpite och Arvidsjaur. Transporter har under historien bland annat skett från brytningen vid Nasafjäll till kusten, vilket har gett
upphov till kulturlämningar bland annat i Ersträsk.
Etableringen
Placeringen av verken och dragningen av vägarna inom etappen
har gjorts med hänsyn till de motstående intressen som finns. Av
detta skäl har placering av verk uteslutits i närhet av sjöar och
värdefulla våtmarker, vägar och kraftledningar, skyddsvärda kulturmiljöer, områden med höga naturvärden, Natura 2000 området samt delar av område av intressen för rennäringen.
För byggande av verken behöver ca 9 mil av det befintliga skogsbilvägnätet rustas upp, och ytterligare 15,5 mil väg måste byggas. Varje verk byggs på ett fundament om ca 1 000 m3 betong. I
anslutning till fundamentet byggs en ca 4 700 m2 stor uppställningsyta för de kranar som monterar verket.
Verken levereras i delar och varje vindkraftverk kräver ca 60
transporter från Haraholmen, Piteå. Antalet transporter för
fundament är ca 200 per vindkraftverk. Därtill kommer transporter för uppbyggnad eller förstärkning av vägar inom området för
etappen 1.
Under byggfasen kommer ett antal kringanläggningar, byggbaracker och servicebyggnader att uppföras. Vidare kommer hamnen i Haraholmen att byggas ut. Intentionen är vidare att etablera
en fabrik i kommunen för att bygga tornens nedre betongsegment.
El från verken distribueras företrädesvis via markförlagd kabel
till transformatorstationer i parken, där spänningen transformeras
upp. Kraften leds vidare via luftledning (ca 150 kV) vilket kräver
en ca 60-100 m bred ledningsgata. Anslutning görs sedan via
transformatorstation till stamnätet. Avtal är för det ändamålet
träffat med Svenska Kraftnät. Den överföring av el som sker från
vindkraftverken till befintligt nät ger, genom den elektriska spänningen, upphov till elektromagnetiska fält. Styrkan beror av spänningen och strömmen och avtar med ökat avstånd till ledningen.
Då inga personer vistas permanent i anslutning till ledningarna
bedöms inte någon hälsorisk finnas.
Byggandet av vindkraftparken förändrar i hög grad landskapsbilden. Påverkan finns redan från det av det storskaliga skogsbruket på landskapet. En uppfattning om den påverkan som verken
ger kan fås genom att besöka Markbygden och studera Dragaliden. I MKBn har fotomontage gjorts för att visualisera konsekvenserna.
Vindkraftverken förses med hinderbelysning i enlighet med
gällande bestämmelser. I parkens ytterkant, på vart 3:e – 4:e verk
(totalt ca 30 verk) placeras högintensiva blinkade vita ljus. Verken med effekten 7,5 MW i parken blir högre än de omgivande
och förses därför med högintensiva vita ljus. De övriga verken i
parken kommer att förses med lågintensiva fasta röda ljus. Hinderbelysningen kan studeras genom besök i Markbygden genom
att studera Dragliden från olika platser och avstånd. Det blinkande högintensiva vita ljuset kan jämföras med det som finns
på Älvsbymasten, vilket kan ses från många platser i närheten av
området.
Rennäringen kommer att påverkas av vindkraftparken genom
bortfall av bete, försvårad renskötsel och risk för konflikter med
närliggande samebyar på grund av det ökade betestrycket. Rennäringen hanteras särskilt och redovisas i ett eget dokument,
bilaga 4.
SAMMANFATTNING
För att genomföra omställningen till ett hållbart samhälle har
Sverige satt upp en nationell planeringsram för vindkraft motsvarande en årlig produktionskapacitet på 30 TWh år 2020. Vindkraften producerar 2010 ca 3,8 TWh vilket motsvarar 2,5 % av
Sveriges elförbrukning.
3
Vindkraftverken ger upphov till ljud från vingarna och maskinhuset. Inom vindkraftparksområdet kommer ljudnivån att överskrida den som villkoras för bostäder. Ljudnivån inom parkområdet, vilken kan jämföras med medelnivån som finns på en tyst
stadsgata, kommer att påverka naturupplevelsen i de tidigare tysta
miljöerna, till exempel Svartliden. Inom området för etapp 1 finns
inga åretruntboende eller bostäder som bedöms få ljudnivåer som
överskrider regeringens villkor. De byggnader som finns i parkområdet, samt i Råmyran, kommer att få nivåer som överskrider
villkoren men nyttjas ej som bostad. Under byggfasen kommer
buller även från byggnationerna.
De roterande vingarna ger rörliga skuggor. Antalet timmar som
skuggbildning förekommer vid befintliga uteplatser eller intill befintliga bostadshus får inte överskrida 8 timmar per år och högst
30 minuter per dygn, enligt regeringsbeslutet. Inom området för
etapp 1 finns inga åretruntboende eller bostäder som bedöms få
skuggbildning som överskrider villkoret. De byggnader som finns
i parkområdet och i Råmyran kommer att få skuggbildning som
överskrider villkoret, men nyttjas ej som bostad.
Naturmiljön och fågelfaunan kommer i viss utsträckning att
påverkas, genom att mark nyttjas för vindkraftparken, men de
områden som genom inventeringar utpekats som värdefulla har
undantagits från byggnationer.
SAMMANFATTNING
Vindkraftverken riskerar att anläggas så att kulturmiljön och
viktiga samband i den historiska bebyggelseutvecklingen fram
till dagens markanvändning, påverkas negativt. Avläsbarheten i
landskapet försvåras med vindkraftverk inom utredningsområdet.
Inför den kommande utbyggnaden kommer inventeringar i fält
att ske av den mark som man planerar nyttja för vindkraftparken.
4
Vindkraftverken kommer att förses med avisningssystem. Erfarenheter från dessa finns från pilotanläggningen Dragliden och
visar att risken för iskast är liten. Som en ytterligare skyddsåtgärd
kommer området kring verken att förses med varningsskyltar.
Friluftslivet inom etapp 1 och skoterleden mellan Piteå och
Älvsbyn kommer att påverkas. Naturupplevelsen vid Roka viltvatten och Svartliden kommer att påverkas genom att den tysthet
som områdena tidigare haft inte finns kvar. Skoterleden kommer
att dras om så att den inte passerar i omedelbar närhet av enskilda verk. Jakten inom området kommer att förändras, men det
tillkommande vägnätet ger möjlighet till nya skottlinjer. Området kommer även fortsättningsvis att vara intressent för bär- och
svampplockning och blir genom det finmaskigare vägnätet mer
tillgängligt. Förekomsten av vildmarksområden, områden som
ligger mer än 1 km från närmaste väg, kommer i stort sett inte att
finnas kvar.
Försvarsmakten och luftfarten har tidigare yttrat sig avseende
den planerade vindkraftparken. Försvarsmakten menar att ett
antal av de 314 verk som etapp 1 omfattar, är omöjliga att bygga
med hänvisning till försvarets intressen. Diskussioner förs mellan
Markbygden Vind och försvaret om förutsättningarna att minimera antalet verk som måste utgå och om möjligt hitta kompensationsåtgärder. Samrådsunderlag har tillsänts teleoperatörer och
Teracom. Inkomna yttranden har inte haft något att invända mot
vindkraftparken men enskilda placeringar kan leda till ytterligare
samråd för att säkerställa bibehållen kvalitet på mottagningen.
Projektet står i överensstämmelse med de nationella miljömålen,
framför allt målet begränsad klimatpåverkan.
Projektet har marginell betydelse för hälsan, positivt är att el
producerad från fossila bränslen bortfaller, negativt är att rekreationsvärdet i etapp 1 blir lägre.
Under byggfasen kommer ett antal arbetstillfällen att skapas.
Arbetsstyrkan kommer sannolikt inte bara att vara lokal utan
kommer även att hämtas från den internationella marknaden.
Drift- och underhåll kommer primärt att ske genom personal
med lokal förankring.
Samråd har skett med kommunen, Länsstyrelsen, organisationer,
samebyarna och andra berörda. Vidare har ett öppet samråd hållits i Lillpite där information om projektet lämnats och synpunkter erhållits.
Innehåll
3
3.4Fundament
40
4.14 Friluftsliv 82
3
3.5 Uppställningsplatser
41
4.15 Utsläpp till vatten
83
Etableringen3
3.6 Vägar
42
4.16 Övrig mark- och vattenanvändning
83
Läsanvisning6
3.7 Elnät
43
4.17 Projektets påverkan på hälsan
83
1Inledning
7
3.8 Fiber/ IT
46
4.18 Sociala konsekvenser
83
1.1 Bakgrund 7
3.9Materialbehov
46
4.19 Konsekvenser i byggskedet
84
1.2 Bolaget Markbygden Vind
7
3.10Transporter
46
4.20 Särskilt känsliga områden
86
1.3 Samhällets framtida energianvändning
7
3.11 Service och underhåll
46
4.21 Sammanfattning av åtaganden
95
1.4 Markbygdens vindkraftpark
7
3.12 Avveckling och återställning
46
1.5 Tillståndsprocessen 9
3.13 Kringanläggningar
47
Områdets förutsättningar 5
Uppfyllelse av mål
101
5.1 Nationella och regionala miljökvalitetsmål
101
5.2Miljökvalitetsnormer
103
2Områdesbeskrivning
10
3.14 Investeringar utanför Markbygdens vindkraftpark47
2.1 Markbygden idag
10
3.15 Tidplan
48
2.2Riksintressen
12
Miljökonsekvenser och skyddsåtgärder
49
2.3 Naturreservat och Natura 2000-områden
13
4.1 Metodik 49
2.4 Kommunala, regionala planer
13
4.2 Hänsynsytan, en generell anpassningsåtgärd
50
2.5Infrastruktur
15
4.3 Utsläpp till luft
54
2.6Landskapsbild
16
4.4 Konsekvenser för landskapsbilden
54
2.7Rennäring
18
4.5Hindermarkering
61
2.8Geologi
18
4.6Rennäring
63
Bilagor
2.9Naturmiljö
18
4.7Ljud
63
Bilaga 1 Landskapsanalys
2.10Kulturmiljö
26
4.8 Skuggning och reflexer
65
Bilaga 2 Bullerutredning
2.11 Friluftsliv och turism
32
4.9Naturvärden
66
Bilaga 3 Fotomontage
Markbygdens vindkraftpark, etapp 1
35
4.10Fågelfauna
72
Bilaga 4 Rennäring
3.1 Parklayout
35
4.11Kulturmiljö
77
Underlagsmaterial
3.2 Vindklimatet 38
4.12Olycksrisker
81
3.3Vindkraftverk
39
4.13 Elektromagnetiska fält
81
Markbygden etapp 1 - Planerad vindkraft
i Piteå kommun, Norrbottens län Inventering och bedömning av naturvärden
3
4
6 Alternativa lokaliseringar, alternativ utformning
och nollalternativ
104
6.1 Alternativa lokaliseringar
104
6.2 Alternativ utformning
104
6.3Nollalternativ
104
7Samråd
105
8Referenser
106
INNEHÅLL
Icke-teknisk sammanfattning
5
Läsanvisning
Till varje ansökan om tillstånd enligt miljöbalken skall bifogas en
miljökonsekvensbeskrivning. Denna skall vara av sådan omfattning att konsekvenserna av planerad verksamhet kan bedömas
och att projektets uppfyllelse av miljökvalitetsnormer och miljömål framgår.
Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) redovisar konsekvenserna av Markbygdens Vindkraftpark, etapp 1. MKBn är en
komplettering och fördjupning av den övergripande MKBn som
ingick i regeringens prövning av projektets tillåtlighet.
I MKBn redovisas konsekvenserna av den verksamhet som
planeras inom och i direkt anslutning till vindkraftparken. Vidare
redovisas konsekvenserna av byggskedet med materialtransporter
mm. Miljökonsekvenser av indirekta effekter redovisas övergripande. Även tillverkning av vindkraftverken och dess komponenter ger miljöpåverkan, denna miljöpåverkan redovisas inte i denna
MKB.
Dokumentet inleds med en icke teknisk sammanfattning av
miljökonsekvensbeskrivningen. Därefter följer innehållsförteckningen och denna läsanvisning.
Kapitel 1. I inledningen redovisas bakgrunden till projektet,
information om bolaget och dess satsning i Markbygden, samhällets energimål samt tillståndsprocessen
LÄSANVISNING
Kapitel 2. Kapitlet ger en orientering av de nuvarande förhållandena. I områdesbeskrivningen redovisas först de förutsättningar
som råder i hela området för Markbygdens vindkraftpark med
omgivningar därefter förutsättningarna för etapp 1. De rådande
förutsättningarna beskrivs med avseende bland annat på markanvändning, landskap, naturvärden, friluftsliv och kulturmiljöer.
6
Kapitel 3. Teknisk beskrivning redovisar den föreslagna parklayouten, vindklimatet och val av vindkraftverk, lokaliseringsprinciper och hur verken kommer att byggas. Vidare redovisas de
principer som kommer att tillämpas för byggande av vägnätet och
elnätet inom parken, samt de kringanläggningar som blir aktuella
under bygg- och driftskedet. Slutligen redovisas även hur verken
skall avvecklas när de har tjänat ut.
Kapitel 4. Miljökonsekvenser och anpassningsåtgärder beskriver
konsekvenserna av etableringen och för varje aspekt beskrivs förutsättningar, bedömningsgrunder och anpassningsåtgärder samt
konsekvenser. I förekommande fall redovisas kompensationsåtgärder.
Kapitel 5. Uppfyllelse av mål redovisar hur planerad verksamhet
förhåller sig till de nationella och regionala miljömålen. Vidare
redovisas hur miljökvalitetsnormerna påverkas.
Kapitel 6. I kapitlet redovisas de obligatoriska momenten, alternativ lokalisering och alternativ layout. För vindkraftsprojektet
innebär detta att en redovisning görs av processen, som gjort att
just det specifika området och en specifik layout förordas.
Kapitel 7. I kapitlet redovisas kortfattat om samråd som genomförts efter regeringens beslut om tillåtlighet.
Kapitel 8. Det sista kapitlet hänvisas till de referenser som nyttjats i arbetet med framtagandet av MKBn.
1Inledning
1.1Bakgrund
Vindkraften är förnybar och inga utsläpp av luftföroreningar sker
vid elproduktionen. Energianvändningen vid tillverkning och
byggande av vindkraftverk och anslutande infrastruktur är också
begränsad vilket gör att utsläppen under verkets hela livscykel är
mycket små. De siffror som finns beror på systemgränser, platsens
förutsättningar och typ av vindkraftverk. En uppskattning för
verken på Dragaliden är att de efter 7-11 månader ”betalat” tillbaka den energi som krävts för produktion och uppförande vilket
får anses som mycket bra jämfört med till exempel elproduktion
med fossila bränslen som alltid går minus.
Den svenska vindkraftens årsproduktion var under 2010 ca 3,8
TWh, vilket motsvarade ca 2,5 % av Sveriges totala elproduktion.
Under de senaste 10 åren har ökningen varit snabb. Potentialen
att bygga ut vindkraften är mycket stor.
Markbygden Vind AB planerar att etablera upp till 1101 vindkraftverk i de västra delarna av Piteå kommun, mellan Åbyälven
i söder och Lillpiteälven i norr. Detta är det ca 450 km2 stora
Markbygdenområdet, ett långsträckt, svagt välvt höjdparti med
exceptionellt goda förutsättningar för vindkraft. Området korsas
även av tre kraftledningar som kan användas för överföring av el.
Fullt utbyggd kommer vindkraftanläggningen att ge ett betydande tillskott (ca 10 TWh) till Sveriges behov av el och den kommer att innebära positiva samhällseffekter för hela regionen.
Denna MKB behandlar den första etappen av Markbygdensatsningen; 314 vindkraftverk. Etapp 1:s planerade utbredning i
relation till hela projektet framgår av översiktskarta figur 1.1.1.
Vindförhållanden i etapp 1 är så goda att varje verk beräknas
producera hushållsel till 1500 hushåll per år, beräknat utifrån ett
hushålls förbrukning som 5000 kWh/år. Detta innebär att etapp
1 ger ström motsvarande behovet hos 450 000 hushåll och inte
bara försörjer Piteå med omnejd med ren el, utan även bidrar
med förnybar energi till hela landet.
1.2 Bolaget Markbygden Vind
1.4 Markbygdens vindkraftpark
Markbygden Vind är dotterbolag till Svevind som är ett privatägt
företag inom vindkraftbranschen med säte i Umeå. Svevind planerar, utvecklar, säljer och driver landbaserade vindkraftsprojekt.
Markbygden vindkraftpark planeras bli en av världens största
landbaserade parker med förutsättningar att bli en av Europas
största industriinvesteringar.
Markbygden Vind som bildats för Markbygdenprojektet ägs
till 25% av Enercon, som är en av världens största vindkraftstillverkare. Kontraktet mellan huvudägaren Svevind och Enercon
innebär samarbete vid projekteringen av Markbygdenprojektet
som en leveransgaranti av verk till projektet i byggfasen.
1.3 Samhällets framtida
energianvändning
Sedan början av 2009 finns ett nytt EU-direktiv om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor
(2009/28/EG). I direktivet ställs bland annat bindande krav på
att Sverige ska uppnå en andel om minst 49 % förnybar energi till
år 2020.
Med direktivet som utgångspunkt har Sverige satt upp följande
nationella mål för förnybar energi:
• Andelen förnybar energi år 2020 ska vara minst 50 % av den
totala användningen.
• Andelen förnybar energi i transportsektorn ska år 2020 vara
minst 10 %.
För att nå målet om 50 % förnybar energi har regeringen formulerat en handlingsplan. Den består bland annat av en höjning
av ambitionen i elcertifikatsystemet och fortsatt arbete för att
underlätta nätanslutningar för förnybar el samt förenklingar i
tillståndsprocessen.
Sedan år 2003 finns elcertifikatsystemet som det främsta styrmedlet för att öka produktionen av el från förnybara energikällor.
Regeringen anser att elcertifikatsystemet ska utvecklas vidare och
att ett nytt mål för ökningen av den förnybara elproduktionen
bör sättas upp i nivå med 25 TWh till år 2020 jämfört med läget
år 2002.
Markbygden har ovanligt goda förutsättningar för storskalig
vindkraftsproduktion. Det är flera faktorer som gemensamt samverkar till att skapa dessa goda förutsättningar:
• goda vindförhållanden
• stora områden som är utpekade som riksintresse för vindkraft
• området är glesbefolkat
• det finns förhållandevis få motstående intressen
• närhet till regionalt och nationellt elnät
• utgörs av ett stort, sammanhängande område
• få markägare
Utbyggnaden av hela vindkraftparken i Markbygden kommer
att behöva ske i etapper eftersom anläggningstiden för hela projektet kommer att sträcka sig över ett tiotal år.
Etapp 1
Området för etapp 1 är ca 23 km långt, i genomsnitt ca 6 km brett
och har en areal av ca 150 km2. Vindkraftparkens etapp 1 omfattar 314 vindkraftverk med en totalhöjd på maximalt 200 m.
Bolaget genomför även två mindre pilotprojekt med totalt 20
vindkraftverk (Dragaliden och Stor-Blåliden) i Markbygden.
Samliga 12 verk i Dragaliden var i drift vid årsskiftet 2010/2011.
Tillstånd för Stor-Blåliden meddelades 2009-11-15 och vann
senare laga kraft 2010-12-27.
INLEDNING
Inledningen beskriver bakgrunden för arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen. Här presenteras även bolaget
och dess satsning i Markbygden. Vidare beskrivs samhällets
energimål samt tillståndsprocessen.
7
INLEDNING
8
Figur 1.1.1 Översiktskarta som visar hela området för Markbygdens vindkraftpark (markerat rött), etapp 1 omfattar ca 1/3 av området (streckad).
Efter det att tillståndsansökan för det samlade Markbygdenprojektet lämnades till Miljöprövningsdelegationen i Norrbottens
län, har den remissats. Piteå kommun begärde att regeringen
skulle pröva projektets tillåtlighet. Regeringen fick därför ansökan för tillåtlighetsprövning.
Regeringens tillåtlighetsprövning
Markbygden Vind, har av regeringen i beslut 2010-03-04, fått
tillåtlighet för anläggande av högst 1 101 vindkraftverk med en
totalhöjd av 200 m enligt 17 kap miljöbalken. Anläggningen är
därmed tillåtlig enligt bestämmelserna i miljöbalken.
För tillåtligheten anges i beslutet att de byggnads- och anläggningsåtgärder som krävs för verksamheten ska ha vidtagits senast
den 31 december 2021. Tillåtligheten gäller i 30 år från den dag
Markbygden Vind AB (bolaget) anmäler till Länsstyrelsen i
Norrbottens län att verksamheten eller del av denna tagits i drift.
Regeringens tidigare beslut har förtydligats i beslut 2010-10-21.
Länsstyrelsens fortsatta handläggning
Prövningen hos regeringen avsåg endast tillåtligheten. Regeringen har överlämnat ärendet till Miljöprövningsdelegationen vid
Länsstyrelsen i Norrbottens län för fortsatt prövning av bolagets
ansökan om tillstånd enligt miljöbalken.
Markbygden Vind har valt att i den fortsatta prövningen av
projektet göra en indelning av området i olika etapper. Den nu
aktuella prövningen avser första etappen, bestående av 314 verk.
1.6 Syfte och avgränsning
Syftet med denna miljökonsekvensbeskrivningen, MKB, är att
tillsammans med den tidigare ingivna miljökonsekvensbeskrivningen identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter
som den planerade verksamheten kan medföra på:
• människor, djur, växter, mark, och vatten
• hushållning med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt
• annan hushållning med material, råvaror och energi.
MKBn ska även utgöra underlag för en samlad bedömning av
effekter på människors hälsa och miljö. Förutom driftsfasen beskrivs i MKBn även byggnadsfasen samt en framtida avveckling
av vindkraftparken.
I anslutning till beskrivna miljökonsekvenser redovisas även de
anpassningsåtgärder som Markbygden Vind avser att utföra, samt
i förekommande fall i planeringsprocessen genomförda anpassningsåtgärder.
Denna MKB innefattar endast den verksamhet som planeras
inom och i direkt anslutning till vindkraftparken. MKBn kommer eventuellt även att ligga till underlag för ansökan avseende
linjekoncession till energimarknadsinspektionen för anslutning av
parken till befintligt elnät.
I MKBn har även under samrådsprocessen framkomna synpunkter inarbetats.
Inför ansökan om projektets tillåtlighet har det tidigare tagits
fram samrådsunderlag, teknisk beskrivning och miljökonsekvensbeskrivning. För den som är intresserad kan dessa dokument, i
valda delar, ge mer detaljerad information om tekniska detaljer
såväl som bedömda miljömässiga konsekvenser. Dokumenten
finns på Svevinds hemsida, http://svevind.se/Projects/ eller hos
Länsstyrelsen i Norrbottens län, dnr 551-7954-08, aktbilaga nr.
3,4 och 8.
INLEDNING
1.5Tillståndsprocessen
9
2Områdesbeskrivning
Kapitlet beskriver först de förutsättningar som råder i hela
området för Markbygdens vindkraftpark därefter förutsättningarna för etapp 1. De rådande förutsättningarna
beskrivs med avseende bland annat på markanvändning,
landskap, naturvärden, friluftsliv och kulturmiljöer mm.
kommun, i ett höjdområde mellan Åbyälven i söder och Lillpiteälven i norr, figur 2.1.1.
2.1 Markbygden idag
Markbygdenområdet
Markbygden, en vidsträckt skogsbygd mellan två älvdalar som
ligger inom den mellanboreala vegetationszonen i övergången
mellan det flacka kustlandet och inlandets barrdominerade taiga.
Markbygdens vindkraftpark, är beläget i sydvästra delen av Piteå
¯
Området ligger i gränslandet där norra Norrlands vågiga bergkullterräng med oregelbundna dalstråk övergår i bergkullslätter.
De högsta höjderna (mer än 500 m.ö.h.) finns i den inre, västra
delen av området.
Skogsbruk är den dominerande markanvändningen i landskapet,
men kring byar och enskilda gårdar finns viss åkermark, som står
nu ofta utan hävd. Skogen som präglar landskapet ägs till största
delen av skogsbolag. Efter omfattande avverkningar på 1970-talet
dominerar stora ungskogar delar av området. Rennäringen är
areellt sett också en mycket betydelsefull markanvändning i
Markbygden.
Inom Markbygden finns 31 registrerade företag varav 9 är
aktiebolag. Den största enskilda arbetsgivaren är Norrbottens
Bildemontering i Storsund med över 20 anställda.
by
g
Vä
äl
ve
Markbygdens Vindkraftpark
012
4
6
8
10
Km
Figur 2.1.1 Markbygdens vindkraftpark.
3
Lil
lpi
teä
lv
en
Rokå
Befolkningsutvecklingen i området har varit negativ under åren
1996 – 2005 då befolkningen minskat med ca 20 %. Åldersfördelningen avviker från Piteå kommun i övrigt genom det stora
överskottet av äldre personer. Förvärvsfrekvensen är betydligt
lägre än för kommunen i övrigt.
Idag är befolkningen koncentrerad till ett tiotal byar. I närheten
av området finns Långträsk (ca 260 invånare), Koler (ca 80 invånare), Åträsk och Storsund (ca 70 invånare).
n
Väg 373
Etapp 1
54
6
Å
5
54
10
Vä
1
g5
g
OMRÅDESBESKRIVNING
Vä
Markbygden har, bland annat till följd av skogsbrukets mekanisering, alltsedan 1950-talet förlorat stora delar av sin befolkning.
När bland annat järvägen och skogen gav som flest arbetstillfällen på 1940- och 50-talet hade Markbygden ca 4000 invånare,
jämfört med drygt 400 idag.
n
Både den allmänna och den enskilda servicenivån är låg i området. Skola med förskola och låg- och mellanstadium finns i
Långträsk och Lillpite. Annan service i Långträsk är livsmedelsbutik med bensinförsäljning, motell och kyrka. I Lillpite finns
en livsmedelsaffär och en affär med kuriosa och matservering. I
Koler finns bl a lanthandelsmuseum.
Kommunens målsättning för att på sikt kunna hålla servicenivån
är att försöka bryta den negativa befolkningsutvecklingen samt
att verka för en ökning av antalet arbetstillfällen i området.
Avgränsningen och valet att göra planerad uppbyggnad inom det
utvalda området för etapp 1 har gjorts från det samlade områdets
förutsättningar. Etapp 1 ligger öster om stambanan och har goda
vägförbindelser med hamnen i Haraholmen. Vidare är sträckan
för anslutning till överliggande elnät kort. Markerna inom området ägs till stor del av två skogsbolag med vilka Svevind har avtal.
Bebyggelsen i området är mycket gles. Inom etapp 1 finns idag
inga åretruntboende. En inventering av byggnader (2010-08-18)
karterade inom och i omedelbar närhet av etapp 1 visar att det
Figur 2.1.2 Vy från Åträsk med skogslandskapet i Markbygden längst
bort i bild.
Stenbacka
Älvdal
Maniträsket
Brattknabben
Nyfors
Dalheden
Bäck
¯
Strömsör
Nedre GrundselSvallfors
Nygård
Tällbärke
finns ett antal byggnader som används för fritidsändamål, t.ex.
tillfällig övernattning under skotersäsong och älgjakten. Övriga
byggnader inom etappen är jaktkojor, bodar och uthus. Många är
i ett sådant skick att de inte används alls. Alla byggnader inom
och i anslutning till etapp 1 redovisas på karta, figur 2.1.3.
Maniliden
Strömnäs
Backträsk
Ånäset
Segårdsträsket
390
Ersträsk
Figur 2.1.4 Förfallen byggnad i Ersträsk.
Åträsk
Hultet
Höganäs
Hötjärn
Gårdsträsket
Kallkällselet
Kilberg
Keupan
Storslyet
Rokån
Yttersta
Lillpiteälven
Storliden
Lill-Blåliden
Snöbergen
Morajärv
Skogberget
334
Sven-Dalskojan
Hästliden
426
Gråliden
Stor-Flötub.
Skogbergs-
Svartliden
320
Flötuträsk
Figur 2.1.5 Byggnader i Ersträsk.
liden
Gråberget
Lidbodarna
Pålsboda
Tjärnliden
Fagerheden
Vackerliden
Önusberget
Finnliden
377
361
Byggnader
Rokån
Bergnäs
Kalamark
Byskeselet
0
1
2
4
6
8
Km
10
Figur 2.1.3 Alla byggnader inom och i anslutning till området för Markbygdens vindkraftpark, etapp 1.
Kälen
Figur 2.1.6 Byggnad vid väg 543 mellan Ersträsk och Kilberg.
OMRÅDESBESKRIVNING
Mittibäckskojan
11
2.2Riksintressen
Särskilt värdefulla områden kan enligt miljöbalken förklaras vara
av riksintresse för en viss samhällssektor. Olika myndigheter
ansvarar för att peka ut vad som ska vara av riksintresse inom
respektive verksamhetsområde.
Etapp 1 och området i vindkraftparkens närhet omfattas av flera
riksintressen; riksintresse för vindbruk utpekade av energimyndigheten, riksintresse för rennäringen, Natura 2000 områden och
riksintresse för kulturmiljön. Riksintressen redovisas i figur 2.2.1.
Inga riksintressen för kulturmiljön eller friluftslivet ligger inom
etapp 1. I det omgivande landskapet finns flera områden av
riksintresse för naturvården men de flesta är små och sammanfallande med de naturreservat och Natura 2000-områden som är
utpekade.
Riksintressen enligt 4 kap. miljöbalken
Utpekade Natura 2000-områden är av riksintresse enligt
4 kap. 8§ miljöbalken.
Lillpitedalen i Infjärdenområdet är av riksintresse för kulturmiljövården.
Riksintresse för rennäring finns inom etapp 1. En flyttled av
riksintresse för Östra Kikkejaure sameby paserar de södra delarna
av etappen. Inom området finns även delar av Fagerhedens kärnområde som är av riksintresse för samebyn.
Riksintressen enligt 3 kap. miljöbalken
Sedan 2004 finns i Sverige mark- och vattenområden som är
angivna som riksintressen för vindbruk i enlighet med 3 kap. 8§
miljöbalken. Efter en översyn anger Energimyndigheten år 2008
fler och större områden. Stor del av etapp 1 omfattas av riksintresset.
OMRÅDESBESKRIVNING
12
Backträsk
Hultet
Ånäset
Segårdsträsket
390
Ersträsk
Åträsk
Höganäs
Gårdsträsket
Hötjärn
Kallkällselet
Kilberg
Keupan
Storslyet
Rokån
Lillpiteälven
Yttersta
Storliden
Områden som omfattas av 3 kap. 5§ och är av riksintresse för
rennäringen eller yrkesfisket skall så långt möjligt skyddas mot
åtgärder som påtagligt kan försvåra näringarnas bedrivande.
Lill-Blåliden
Mittibäckskojan
Snöbergen
Råbäcken
Skogberget
334
Sven-Dalskojan
426
Hästliden
Gråliden
Stor-Flötub.
Skogbergs-
Svartliden
Riksintresse för vindbruk
Det vilar på berörda kommuner att ta hand om utpekade
områden i sin översiktsplanering. Länsstyrelserna ska se till
att de berörda kommunerna tillgodoser riksintresset. Att
ett område är riksintresse för vindbruk är vägledande vid
prövning av mark- och vattenanvändning. Det är alltså först i
tillståndsprövningen i det enskilda fallet som riksintresset får
en rättslig betydelse. Då bedöms riksintresse för vindbruk mot
andra riksintressen, exempelvis naturvård, kulturminnesvård,
rennäring, försvarsmaktens intressen och luftfart.
Kallbodarna
Maniliden
Strömnäs
Områden som omfattas av 3 kap. 6§ har betydelse ur allmän
synpunkt på grund av deras naturvärden eller kulturvärden eller
med hänsyn till friluftslivet. De skall så långt möjligt skyddas mot
åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön.
Att ett område är angivet som riksintresse för vindbruk, innebär att Energimyndigheten bedömer området som särskilt
lämpligt för elproduktion från vindkraft. Bedömningen görs
med hänsyn till bland annat medelvinden i området. Riksintresse är ett så kallat planeringsverktyg som finns beskrivet i
miljöbalken.
¯
Bäck
320
Flötuträsk
liden
Gråberget
Lidbodarna
Pålsboda
Tjärnliden
Vackerliden
Markbygdens vindkraftspark, etapp 1
Fagerheden
Natura Finnliden
2000
Önusberget
Riksintresse rennäring
Byskeselet
Kälen
Riksintresse kulturmiljö
1
2
Orrheden
4
Rokån
Bergnäs
Kalamark
Riksintresse vindbruk
0
377
361
Pite-Byske
6
8
Figur 2.2.1 Riksintressen och Natura 2000 områden.
10
Km
Kalaträsket
148
Natura 2000 är EU:s strategi för att bevara den biologiska mångfalden i Europa. Genom Natura 2000 bygger EU:s medlemsländer upp ett nätverk av värdefulla naturområden som är av särskilt
intresse från naturvårdssynpunkt. Syftet är att värna om vissa
naturtyper samt arter och deras livsmiljöer som EU-länderna
kommit överens om är av gemensamt intresse. De områden som
väljs ut ska innehålla de naturtyper eller arter som listas i EU:s
fågeldirektiv (fågelarter) och habitatdirektiv (övriga arter och
naturtyper).
Tillstånd för att bedriva verksamheter eller vidta åtgärder som
på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område får lämnas endast om verksamheten eller åtgärden ensam eller
tillsammans med andra pågående eller planerade verksamheter
eller åtgärder
• inte kan skada den livsmiljö eller de livsmiljöer i området
som avses att skyddas
• inte medför att den art eller de arter som avses att skyddas
utsätts för störningar som på ett betydande sätt kan försvåra
bevarandet av arten eller arterna i området.
Myndigheterna kan i vissa speciella fall ge tillstånd till åtgärder,
trots att den skadar naturvärdena. I sådana fall måste tillåtelse fås
från regeringen för ingreppet i Natura 2000-området och områdets förlorade naturvärden måste kunna kompenseras.
Både i det omgivande landskapet och inom Markbygdens vindkraftpark, etapp 1 är andelen natur med ett formellt naturskydd
låg. De flesta objekt i och runt Markbygden som omfattas av
naturreservat eller Natura 2000-skydd utgör mindre skogsobjekt
(något eller några hundratals hektar).
I området för etapp 1 finns Natura 2000 området och naturreservatet Svartliden. Vid reservatet finns en parkeringsplats, en
informationstavla, figur 2.3.1, och en naturstig på 1,2 km. Svartliden är ca 65 ha stort och bildades 1997. Reservatet utgörs av
en högproduktiv örtrik gammelskog. Svartliden är även utvalt att
ingå i Natura 2000 eftersom det i området finns naturtyper och
en art, Lappranunkel (Ranunculus lapponicus), som finns med i
art- och habitatdirektivet (SCI). Vidare hyser området flertalet
rödlistade arter.
Syftet med reservatet är att bevara områdets höga naturskogsvärden
och opåverkade karaktär. Reservatet ska bevara den biologiska mångfalden samt den värdefulla naturmiljön i området och ge förutsättningar för de ingående ekosystemen att utvecklas naturligt. Syftet är
även att de delar av reservatet som idag har lägre naturvärden ska
utvecklas i riktning mot ett naturligt tillstånd.
Inom ramen för dessa mål ska reservatet ge möjlighet till naturupplevelser, friluftsliv, turism och vetenskaplig forskning i orörd natur.
2.4 Kommunala, regionala planer
Översiktsplanen för Piteå kommun, Fördjupning för Landsbygden utgör en del i översynen av kommunens översiktliga planering. Kommunfullmäktige beslutade 2007-12-17 § 203 att anta
översiktsplanen. Se figur 2.4.1.
Landsbygdsområdet från länsgränsen i söder till gränsen mot
Arvidsjaur och Älvsbyns kommuner har områden som pekats
som riksintresse för vindbruk. Ett antal större utredningsområden
lämpliga för lokalisering av vindkraft har avsatts i denna översiktsplan.
Inga områden som omfattas av detaljplaner finns inom etapp 1.
Piteå kommun arbetar med framtagning av vindkraftsplan och
senare en vindkraftpolicy i kommunen.
Figur 2.3.1 Informationstavla vid Natura 2000 området och naturreservatet Svartliden.
OMRÅDESBESKRIVNING
2.3 Naturreservat och Natura
2000-områden
I länsstyrelsens beslut (2009-08-28, dnr 511-15244-07) står följande angivet angående reservatets syfte:
13
70
g5
Vä
1
g
Vä
g
Vä
4
37
1
7
12
8
E4
Rik
14
13
OMRÅDESBESKRIVNING
ÖVERSIKTSPLAN PITEÅ KOMMUN
Riksintressen enligt miljöbalken kapitel 3
Riksintressen enligt miljöbalken kapitel 4
Rennäringen
Piteälven, nationalälv
Byskeälven
Åbyälven
Kustområdet öster om väg E4
BETECKNINGAR
MARKANVÄNDNING
15
Befintlig bebyggelse
Kapitel 12
Flygfält
Kapitel 10
Framtida bostadsområde
Kapitel 12
Kyrkogård
Kapitel 11
Industriområde
Kapitel 8
Vattenområden
Kapitel 4 och 5
Reservområde Industri
Kapitel 8
Natura 2000, Åbyälv
Kapitel 4 och 5
Rekreation
Kapitel 5 och 6
Värdefull kulturmiljö
Kapitel 7
Befintliga Naturreservat
Kapitel 4 och 5
ÖVERSIKTSPLAN PITEÅ KOMMUN
S
#
Flyttled, Kärnområde, Rastbete, Svår passage
Yrkesfiske
Planen tangerar Bondöfjärden
Stambanan genom ÖvreNaturvård
Norrland
Riksintresse
1
Piteälven
2
Plangräns Översiktsplan Landsbygd
Reservat och Natura 2000
Sjulsmark, odlingslandskapet
10
Norrdal (Naturreservat)
11
Luobbalheden (Naturreservat)
13
Piteälven, nationalälv
4
Sjulsmark, odlingslandskapet Byskeälven
14
Flyttled, Kärnområde, Rastbete, Svår passage
5
Rosfors Bruk, odlingslandskapet
Åbyälven
Yrkesfiske
15
Kustområdet öster om väg E4
Norrfjärden, Kyrka och kyrkstugor
Planen tangerar Bondöfjärden 6
Rennäringen
S
#
Lillflötuberget (Naturreservat)
!
Kapitel 10
Allmän väg, <2000 Ådt
Kapitel 10
Järnväg, enkelspår
Kapitel 10
(
(
(
(
Skoterleder
Kapitel 6 och 8
(
(
(
(
Kraftledning
Kapitel 14
(
(
(
(
Fornlämning
Kapitel 4
MARKANVÄNDNING
Kapitel 4 och 15
Flyttled för renskötsel
Plangräns Översiktsplan Landsbygd
Svartliden (Naturreservat)
Väg E4
19
Floxen (7 kap 28 § miljöblken, beslut 2004)
13
Lillflötuberget (Naturreservat)
Väg 94
20
Svensbyfjärden (Samrådsområde)
14
Svartliden (Naturreservat)
Friluftsliv
21
Backen i Sjulsmark (Miljöstöd)
15
Hela mark- och vattenområden öster om väg
E4.
Rokliden
(Naturreservat)
Norrfjärden, Kyrka och kyrkstugor
22
Järnvägar
16
Lustgården (Naturreservat) Tetberget (Samrådsområde)
Högtotjärnen
Kyrkbyn, handelsplatsStambanan genom Övre Norrland
17
Hällträskskogen (Naturreservat)
Piteälven, Åbyälven med tillrinningsomåden samt vattendrag inom
Banan
Älvsbyn - Piteå
Lillpitedalen, bebyggelse,
odlingslandskap
Lillträsket
Byskeälvens tillrinningsområden utgör Natura 2000-områden.
18
Malberget
Forstjärnberget
Jävre, fornlämningsmiljö
Kulturmiljövård
5
!
Allmän väg, >2000 Ådt (årsdygnstrafik)
}
}
!
!
Allmän väg, >2000 Ådt (årsdygnstrafik)
Kapitel 10
Allmän väg, <2000 Ådt
Kapitel 10
Järnväg, enkelspår
Kapitel 10
Skoterleder
(
(
(
Kapitel 6 och 8
(
(
(
(
Kraftledning
Kapitel 14
(
(
(
(
Fornlämning
Kapitel 4
8
9
Vägar
Väg E4
Väg 94 23
räsket
Järnvägar
Stambanan genom Övre Norrland
Banan Älvsbyn - Piteå
14
Småland
Porsnäs
Harrbäcken
Svensbyfjärden (Samrådsområde)
21
Backen i Sjulsmark (Miljöstöd)
22
Tetberget (Samrådsområde)
Långsjön
Piteälven, Åbyälven med tillrinningsomåden samt vattendrag inom
Byskeälvens tillrinningsområden utgör Natura 2000-områden.
Viken
Lidträsket
Rentjärnen
Bentaedet
Kapitel 11
2000, Piteälv
KapitelNatura
10
Skog och övrig mark
Flygplats
Kapitel 4 och 5
Kapitel 4 och 5
Kapitel 4 och 5
Natura 2000, Byskeälv
Kapitel 4 och 5
Utredningsområde vindkraftpark
Kapitel 14
Kapitel 5
Kapitel 5
Ekopark Rosfors
Kapitel 4 och 5
Natur, viktiga hänsynsområden
Kapitel 5
Rennäringen
Kapitel 4 och 15
Skog och övrig mark
Kapitel 15
Flygplats
Kapitel 10
Kapitel 10
Kapitel 3 och 11
Kapitel 10genom Övre Norrland
Stambanan
Riksintresse
Kapitel 4 och 5
Kapitel 4 och 15
Kapitel 15
Kapitel 10
Väg 94
Riksintre
Riksintresse
Jävre-Brännland
Jävre
Junäsberget
Junästjärnen
Barksjön
Kapitel 14
Kapitel 10
Stor-Hamntjärnen
Stormyran
Kilmyran
Utredningsområde vindkraftpark
Utredning Naturreservatsbildningar
67
Rosvik
Kapitel 4 och 5
Pågånde Naturreservatsbildningar
Norrbotniabanan, utredningsområde
Orrträsket
Åbyälv
11
KapitelNatura
3 och 2000,
Kapitel 4 och 5
Bevarandeprogram odlingslandskap
72
KapitelVattenområden
10
Kapitel 7
Kapitel 4 och 5
Natura 2000, Byskeälv
Rennäringen
Kapitel 8
Kapitel 5 och 6
Natura 2000, Piteälv
Ekopark Rosfors
Kyrkogård
Kapitel 8
Norrbotniabanan, utredningsområde
Värdefull kulturmiljö
Plan- resp. lokaliseringsutredningar
Floxen (7 kap 28 § miljöblken, beslut 2004)
20
Kapitel 5
Befintliga Naturreservat
Kapitel 4 och 15
Fördjupning Jävre
Enbart Natura 2000
Norra
Rosvik
Figur
2.4.1
Utdrag
ur
Översiktsplanen
för
Piteå
kommun,
Fördjupning
för
Landsbygden.
Lappbodarna
19
Friluftsliv
Hela mark- och vattenområden öster om väg E4.
Kapitel 5
Plan- resp. lokaliseringsutredningar
Rekreation
Flygfält
Utredning Naturreservatsbildningar
Reservområde Industri
Kapitel 5
Natur, viktiga hänsynsområden
Kapitel 12
Industriområde
(
Flyttled för renskötsel
Kapitel 12
Framtida bostadsområde
ng6 Norrfjärden-Rosvik
7
Pågånde Naturreservatsbildningar
Befintlig bebyggelse
OBS!
Rokliden (Naturreservat)
Vid handläggning av
16
Lustgården (Naturreservat)
Naturvård
Reservat och Natura 2000
Kyrkbyn, handelsplats
7
17
Hällträskskogen (Naturreservat)
ärenden
skall
hänsyn
tas
1
Piteälven
8
Lillpitedalen, bebyggelse, odlingslandskap
10
Norrdal (Naturreservat)
18
Forstjärnberget
till
riksintressen,
kulturoch
naturvård.
2
Jävre, fornlämningsmiljö
9
11
Luobbalheden (Naturreservat)
3
Enbart Natura 2000
Vägar
Se även huvuddokumenten
12
Haraliden (Naturreservat)
4
}
BETECKNINGAR
3
Rosfors
Bruk,
12
Riksintressen enligt miljöbalken
kapitel(Naturreservat)
4
Riksintressen enligt miljöbalken
kapitel
3 odlingslandskapet
Haraliden
Kulturmiljövård
}
20
Stambanan genom Övre Norrland
Riksintresse
Riksintresse
19
Tjärn
Vägar
2.5Infrastruktur
Infrastrukturen i området redovisas i figur 2.5.1, nedan.
Elnät
Två kraftledningar passerar nära etapp 1. Öster om etappen går
en 400 kV kraftledning som förvaltas av Svenska Kraftnät. Väster
om området går en 130 kV kraftledning över Dragamyran. Ledningen går parallellt med stambanan och ägs av Vattenfall Eldistribution AB.
Området för etapp 1 kommer att nås från söder via väg 373,
från norr via väg 543 och från väster via väg 515, figur 2.5.1. Det
övergripande regionala vägnätet i Markbygden har klass 1 och 2
när det gäller kvalitetskrav och vägarna har bärighetsklass 1. Det
innebär att Markbygdens vägar klarar av större trafikflöden och
tyngre fordonsvikter (upp till 60 ton), men vissa sträckor har en
lägre bärighetsgrad. Under senaste åren har förbättringar gjorts
gällande tjälsäkring och trots att vägarna är förhållandevis smala
så bedöms vägnätet uppfylla rimliga krav när persontrafiken är
förhållandevis låg.
Eftersom omfattande skogsbruk har bedrivits i området finns
det många skogsbilvägar i området. Inom etapp 1 finns 9 mil
skogsväg som kan användas.
Järnväg
Stambanan genom övre Norrland passerar väster om etapp 1.
Figur 2.5.2 400 kV kraftledning passerar öster om etapp 1.
!!
¯
!!
!!
!!
!
!! !
!
!
!
!
Vä
g5
!
!
!
!
!
!
46
!
!
!
!
Figur 2.5.3 Väg 543 genom Markbygdens Vindkraftpark, etapp1.
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
3
54
!
!
!
!
!
g
Vä
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!!
!!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
Väg 373
400 kV
!
!
!
Kraftledning
8
10
Km
!
!
!
6
!
4
!
2
!
1
!
!
0
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
Befintliga skogsvägar
!
!
!
!
!
Markbygdens vindkraftspark, etapp 1
Figur 2.5.1 Infrastrukturen i området för Markbygdens vindkraftpark, etapp 1 med övergripande vägnät, befintliga skosbilvägar och överliggande
elnät.
Figur 2.5.4 Befintlig skogsbilväg längs inom de södra delarna av
etapp 1.
OMRÅDESBESKRIVNING
!
5
51
g
Vä 130 kV
15
2.6Landskapsbild
OMRÅDESBESKRIVNING
Landskapsbilden kan sägas utgöra den visuella upplevelsen av
landskapet och dess beståndsdelar och uppbyggnad. Landskapets
förutsättningar ges av områdets geologi, topografi, hydrologi,
klimatiska förhållanden, vegetationens sammansättning osv.
Människan skapar sedan kulturlandskapet när hon brukar naturresurserna. Landskapsbilden är alltså en struktur som följd av ett
historiskt skeende och är därmed föränderlig. Åskådarens upplevelse av landskapet är till stor del subjektiv, men det finns vissa
allmängiltiga bedömningsgrunder som variationsrikedom, skala,
struktur etc. Se även bilaga 1 Landskapsanalys.
16
skogstorp med små odlingsmarker skiljer sig markant från det
öppna landskapet längs fjärden. Här präglas landskapet av vidsträckta odlingsmarker med bebyggelsen samlad på moränkullar
och höjdryggar i större och mindre gårds- och byabildningar med
ett flertal väl bevarade byggnader och fina gårdsmiljöer. Större
byar utgörs av Svensbyn, Roknäs och Lillpite. De flesta byarna
ligger samlade vid Lillpiteälvens och Piteälvens utlopp i Svensbyfjärden medan Lillpite följer Lillpiteälvens sträckning en bit
inåt landet.
Skogsbygdens småkuperade landskap med korta siktlinjer
kontrasterar starkt mot de långa siktstråk som upplevs i jordbruksbygden. Här ges tydliga vyer över flacka odlingsmarker och
grupperad bebyggelse med de skogklädda höjderna i bakgrunden.
Beskrivning
Landskapsbildsanalys
I beskrivningen av landskapsbilden tas ett lite större område i
beaktande än det område som berörs av Markbygdens vindkraftpark, etapp 1. Detta för att de planerade vindkraftverken kommer
att synas över ett större område och påverka den visuella upplevelsen av landskapet.
Denna analys av landskapsbilden är bland annat baserad på begrepp ur Kevin Lynch metod att analysera landskapet. Metoden
används för att beskriva områdets läsbarhet och tydlighet med
hjälp av huvudbegrepp som stråk, knutpunkter och landmärken.
Även landskapsrum och topografi, struktur och riktning, skala
och komplexitet samt vyplatser från omgivande vägar beskrivs.
Ett par mil inåt landet från kuststaden Piteå ligger Markbygden,
en långsträckt svagt välvd höjdplatå karaktäriserad av vidsträckta
skogsområden. Bebyggelsen ligger vid vattendrag och sjöar. Större
byar, t.ex. Långträsk, Koler och Storsund i öster och Gråträsk
i väster, har utvecklats längs viktiga kommunikationsstråk som
järnvägen och större vägar. Etapp 1 ligger på gränsen mot de stora, sammanhängande odlingsmarkerna som omger Svensbyfjärden. Skogsbygdens karaktär med relativt små byar och spridda
Landskapsrum och topografi
Genom höjdskillnader och vegetation bildas mer eller mindre
tydligt avgränsade rum i landskapet. Etapp 1 utgörs av ett stort,
sammanhängande skogsområde, som i den mindre skalan avgränsas av vattendrag och vägar men som i den större skalan utgör
en del av en mycket större vidsträckt skogsbygd. Landskapet är
småkuperat med mindre, uppstickande höjdformationer som
Skogberget, Snöbergen m fl och sluttar ned mot Rokån i sydväst
och Lillpiteälven i nordost. Öster om etapp 1 uppträder ett nytt
landskap med stora odlingsmarker och bebyggelse mot Svensbyfjärden och bildar ett klart definierat landskapsrum med avvikande karaktär. Snöbergen är den första höjd som reser sig över
de flacka odlingsmarkerna och utgör en visuell gränsmarkering
mellan odlingsbygd och skogsbygd.
Mindre landskapsrum inom området bildas runt gårdsställen
med öppna ängsmarker, t.ex. Ersträsk. Landskapsrum bildas även
längs vattendrag där angränsande myrmarker skapar öppna områden tydligt avgränsade av skogsmark, t.ex. Roka viltvatten.
Figur 2.6.1 Vy mot etapp 1 från Sjulnäs vid Svensbyfjärden.
Figur 2.6.2 Roka viltvatten.
Struktur, riktning och stråk
Den böljande topografin med omgivande skogklädda höjder gör
landskapet riktningslöst i den mer övergripande skalan. De större
vattendragen, som Åbyälven och Lillpiteälven, tillsammans med
större vägar ger dock en orienterande riktning i nordväst-sydostlig riktning. Denna riktning genomkorsas i väster av väg 515
samt den parallellt följande Stambanan genom övre Norrland.
Inom etapp 1 förstärker Rokån den nordväst-sydostliga riktningen i form av en mindre dalgång eller skärning genom landskapet, bitvis kantat av branta bergssluttningar.
Stråk är de leder vi rör oss på och utifrån vilka vi kan observera
andra element i omgivningen. Tydliga stråk i området utgörs av
de för området större vägar som omger Markbygdens vindkraftpark, etapp1. Inom etapp 1 utgör vägen mellan Lillpite och Koler
ett stråk som korsar den norra delen och vägen mellan Flötuträsk
och Keupan ett stråk som korsar den mellersta delen.
Skala och komplexitet
Landskapet är storskaligt och domineras av vidsträckta barrskogsområden. Det finns relativt få objekt inom området vilket
ger ett landskap med låg komplexitet.
¯
Piteälven
Koler
Hultet
Åträsk
DragamyranDragaliden
Rödmyran
Ersträsk
Lillpiteälven
Kilberget
Yttersta
Rokån
Snöberget
Åbyälven
Figur 2.6.4 Vy mot etapp 1 från väg 373.
Lillpite
Skogberget
Svensbyfjärden
RokånSvartliden
Långträsk
Flötuträsk
Skickligmyran
Roknäs
Rokån
Sjulnäs
Roknäsberget
Rokån
Fagerheden
Kalahatten
Rokån
Svensbyn Vallsberget
Åbyälven
Landskapstypsgräns
Samlad bebyggelse
Svensbyån
Vypunkt från väg
Landmärke
Höjd
Stråk
Etapp 1, Markbygdens vindkraftspark
0
1
2
4
6
8
10
Km
Figur 2.6.5 Vy mot etapp 1 från Åträsk i norr.
Figur 2.6.3 Landskapsbildsanalyskarta visande strukturer i landskapet.
Landmärken
Landmärken är fysiska objekt som bidrar till orienterbarheten.
Omedelbart nordväst om aktuellt område finns en mindre vindkraftpark, Dragaliden, med 12 st verk. Vindkraftverken utgör
tydliga landmärken, framför allt i området nordväst om etapp 1.
I övrigt är landskapet i avsaknad av tydliga, byggda landmärken
men terränggivna landmärken som höjdpartier i landskapet finns.
Snöbergen, som ligger i etappens östra del, syns från bebyggelse
och vägar i det öppna odlingslandskapet runt Lillpite och Roknäs
och utgör ett landmärke i det området.
Vallsberget, med skidbacke och skidstadion, och Kalahatten,
Piteås mest kända utsiktsberg, ligger sydost om Markbygdens
vindkraftpark, etapp 1 och utgör landmärken i omgivningen men
är även platser varifrån tydliga utblickar över området ges.
Knutpunkter
Knutpunkter är platser dit folk färdas eller uppehåller sig. I detta
område utgörs knutpunkterna framför allt av omkringliggande
byar och samhällen som boende och besökande är på väg till eller
från. Värdefulla bebyggelsegrupper nära området för Markbygdens vindkraftpark, etapp 1 har markerats som varande viktiga
karaktärsskapande landskapselement.
Området för etapp 1 betraktat från närliggande vägmiljöer
Markbygdens vindkraftpark, etapp 1 ligger i ett glest befolkat
skogslandskap och upplevs främst av förbipasserande som trafikerar de vägar som omger området. I karta, figur 2.6.3, markeras
de platser varifrån man har god utblick över området för etapp 1
från omgivande större vägar.
OMRÅDESBESKRIVNING
_
^
17
2.7Rennäring
2.9Naturmiljö
Avsnittet om rennäring redovisas i ett eget dokument, bilaga 4.
Naturvärden inom etapp 1 av Markbygdens vindkraftpark beskrivs på några olika nivåer, såväl på en större rumslig skala som
på en lokal nivå där skyddsvärda habitat och arter har redovisats.
2.8Geologi
OMRÅDESBESKRIVNING
Markbygden är en långsträckt, svagt välvd höjdplatå som är tydligt orienterad i nordväst-sydostlig riktning mellan Fagerheden i
öster och lappmarksgränsen i väster. Berggrunden utgörs så gott
som helt av svårvittrade bergarter som granit, kvartsit och gnejser
och därför är näringsförhållandena generellt sett relativt magra.
18
Nästan hela området ligger över högsta kustlinjen som går ett
par kilometer väster om Fagerheden, rundar Skogberget för att
sedan gå strax öster om området för Markbygdens vindkraftpark,
etapp 1. Den största delen av områdets fastmarker utgörs av
morän och endast mindre stråk av isälvssediment och hällmarker
kan hittas. Större områden med torvmarker återfinns i områdets
myrar och andra våtmarker. Rokåns dalgång, med sina stora åsar
av isälvssediment, är ett område med grundvattenförekonster av
betydelse för miljömålen ”god bebyggd miljö” och ”grundvatten av
god kvalitet”. Miljömålen uppnås bland annat enligt SGUs egna
delmål ”skydd av grundvattenförande formationer” och genom
att minimera uttag av naturgrus. På dessa grundvalar gör bolaget
bedömningen att norra delen av Rokåns dalgång har potentiell
vikt för nuvarande och framtida vattenförsörjning.
På den övergripande rumsliga skalan använder bolaget termen
naturmiljö. I den större kontexten, där området med sina olika
naturvärden vävs samman till en naturmiljö handlar det mest
om människans kontextuella upplevelse och detta beskrivs under
temarubriker som berör landskapsbild, kulturmiljö och friluftsliv.
När det gäller den mindre rumsliga skalan, där ett reservat, ett
bestånd eller den lokala förekomsten av en art eller en biotop
lyfts fram beskrivs detta i termer av naturvärden. I en naturmiljö
kan det alltså finnas naturvärden som dels är bundna till en lokal,
men även till en art eller ett speciellt bestånd som utgör ett värdefullt habitat. Hur värdefull en naturmiljö är beror givetvis på de
ingående naturvärdena. Sällan är naturmiljöns biologiska värde
lika med summan av de ingående delarna och om den är högre
eller lägre beror på kontexten.
Markbygden, en översiktlig beskrivning
Markbygden domineras helt av barrskog och ligger i den del av
norra Sverige som historiskt sett domineras av tallskogar.
En stor andel av skogsmarken ägs av bolag. Detta gör att storskaliga skogsbruksingrepp är vanliga i landskapet och att stora
arealer skog har avverkats. Mycket lite äldre skog finns kvar i området och stor del av naturmiljön består av hyggen och ungskogar.
Även dikning av skogs- och våtmarker har gjorts på stora arealer,
figur 2.9.1.
De största älvarna i området är Piteälven, Byskeälven samt
Åbyälven. De naturvärden som idag finns kvar i Markbygden är
i regel samlade längs älvdalarna eller i form av stora långsträckta
våtmarker. I de flacka, vida dalgångarna mellan höjdryggarna
finns i regel långsträckta kärr och mindre bäckar. Även våtmarkerna kan vara landskapstäckande i en sådan flack terräng som
här. Sådana terrängtäckande myrar finns bl.a. vid Storslyet och
Skickligheden. Våtmarkerna i omgivningen utgörs av olika typer
av främst magra fast- och mjukmattemyrar, både öppna och med
stort inslag av spridda träd. Landskapet och naturmiljön beskrivs
mer ingående i kapitel 2.6, bolagets naturvärdesinventering och
nästföljande kapitel.
I områdets östligaste del ligger Stor- och Lill-Snöbergen. De är
så kallade kalottberg där toppen av bergen har legat ovan högsta
kustlinjen och därför inte utsatts för havets svallvågor. Moränen
ligger alltså kvar överst, på vilken det kan växa skog, och nedanför
denna finns hällmarker, stora block, gamla strandvallar och klapperstensfält. Dessa miljöer har såväl ett högt geologiskt upplevelsevärde som ett stort pedagogiskt värde.
Figur 2.9.1 Dikad våtmark inom området för Markbygdens Vindkraftpark, etapp 1.
Figur 2.9.2 Naturvärden och naturmiljövärden i Markbygden. Förkortningen VMI avser länsstyrelsens våtmarksinventering.
OMRÅDESBESKRIVNING
19
Naturvärdesinventering
Enetjärn Natur AB har genomfört en inventering i området för
Markbygdens vindkraftpark, etapp 1 som omfattat fältbesök och
sammanställning av annat relevant kunskapsunderlag. Fältbesöken gjordes under augusti och oktober 2009. Inventeringen genomfördes i syfte att peka ut lokaler och miljöer som har särskilt
höga naturvärden eller är särskilt känsliga för de ingrepp som kan
bli följden av den anläggning som planeras.
Delområden med potential att hysa högre naturvärden eller vara
känsliga för ingrepp besöktes. Även huvuddelen av de bestånd
med äldre skog som förekommer inom etapp 1 besöktes i fält, liksom våtmarker och andra intressanta naturmiljöer. Av den stora
andelen myrar och sumpskogar i området besöktes och bedömdes
endast de som bedömts till klass 1 och 2 i Länsstyrelsens våtmarksinventering.
OMRÅDESBESKRIVNING
För mer detaljerad information om inventeringen och bedömningen av naturvärdena finns i underlagsrapport, Markbygden
etapp 1 - Planerad vindkraft i Piteå kommun, Norrbottens län Inventering och bedömning av naturvärden.
20
Odlingsmark
I nordvästra delen av etapp 1 i Ersträsk, Brännaträsket och Kilberget samt utanför områdets sydvästra del i Fagerheden finns
igenväxande odlingsmark, både på fastmark och myrodlingar. Vid
Fagerheden bedrivs det fortfarande vallodling.
Skog
Marken ägs till ca 40 % vardera av Sveaskog och SCA. Resterande del, främst den östra delen mellan Fagerheden och Snöbergen,
är privatägd. Där är skiftena smala och långsträckta i nord-sydlig
riktning.
Karaktäristiskt för skogsmarken är att den är väldigt hårt brukad. Andelen ungskog och hyggen är mycket hög. Mestadels är
det tall som odlas, liksom contortatall. Större och mindre områden med gran- och björkskog finns dock. Den privatägda marken
består av mindre skiften så här är beståndsstrukturen mer varierad men skogen är även här övervägande hårt brukad. Andelen
produktiv skogsmark som i den av bolaget genomförda naturin-
venteringen bedöms ha höga naturvärden, är mycket låg, endast
1,2 % av etapp l.
Bestånden är likåldriga med väldigt få eller inga naturvärdesträd,
d.v.s. riktigt gamla levande eller döda träd som ofta har spår av
bränder, vilka var vanliga i skogslandskapet för ca 150 år sedan.
Inte ens kring eller på myrar har sådana sparats. Runt Snöbergen
finns det dock gott om naturvärdesträd och även på några hyggen
hittades sådana.
Sumpskogar
Sumpskogar är ett samlingsnamn för all skogklädd våtmark. Naturtypen har stora variationer och hyser allt ifrån rika till väldigt
fattiga naturmiljöer. Sumpskog är liksom torvmark och våtmark
väldigt vanlig i området för etapp 1. Enligt skogsstyrelsens data
(skogens källa), där endast 5-10 % har fältinventerats, består området för etapp 1 till 20 % eller 25 km2 av sumpskog.
De sumpskogsobjekt som enligt källorna och inventeringen
ovan bedöms hysa naturvärden har redovisats med karta och
Våtmarker, sjöar och vattendrag
Etapp 1 har en stor andel våtmarker och även en del mindre vattendrag och sjöar. Fyra myrområden har i Länsstyrelsens våtmarksinventering bedömts ha höga naturvärden (klass 2) och ett
område har bedömts till den högsta naturvärdesklassen (klass 1),
se figur 2.9.2. Ingen av dessa våtmarker ingår i myrskyddsplanen,
d.v.s. är prioriterade att skyddas inom en snar framtid. Arealen
våtmarker som i bolagets inventering har bedömts till klass 1,
motsvarar 3 % av etappens totalareal. Flera av de övriga våtmarkerna är dikade. Det finns flera olika myrtyper inom etapp 1. De
flesta av dessa är öppna, som t.ex. ristuvemyrar. Vidare är mager
fastmattemyr och barrskogskärr vanliga. De blötaste kärren är
mager lösbottenmyr.
Ett fåtal mindre sjöar och skogsbäckar finns i anslutning till
våtmarkerna, främst i nordvästra delen. Den största sjön inom
området för etapp 1 är Brännaträsket vid Kilberget och det
största vattendraget är Rokån. Inga biflöden till Åbyälvens avrinningssystem (Natura 2000) finns inom området.
Figur 2.9.3 Bild på ett skogsområde på Ersträskliden. Marken har karterats av Skogsstyrelsens med hjälp av fjärranalys och klassats som sumpskog.
Skogen i Markbygden är ofta, som här, i någon mån präglad av skogsbruket och merparten av de skogliga miljöerna har låga naturvärden.
Områden med utpekade naturvärden
I området för etapp 1 finns Svartlidens naturreservat. Svartliden
ingår även i nätverket Natura 2000. Svartliden, ligger mitt i den
södra delen av etapp 1 och består av en storslagen isälvsränna i
Svartlidens sluttning samt flera mindre rännor i terrängen väster
därom med liten högproduktiv gammelskog med en bäck nedanför. Skogen är örtrik med bl.a. fjälltorta. Granen dominerar
och grova lågor ligger huller om buller, figur 2.9.4. Det ger en
god miljö för de svampar som behöver död ved att leva på som
rosenticka, ostticka och ullticka vilka hittats här. Även våtmarksväxten lappranunkel har hittats här liksom garnlav. Lavskrika
noterades vid fältbesöket.
Inom inventeringsområdet har Sveaskog avgränsat ett antal
nyckelbiotoper på sin mark, främst nära Rokån. SCA har på sin
mark bedömt två mindre områden till nyckelbiotoper, se figur
2.9.2. Skogsstyrelsen, som inventerat den privatägda skogen, har
inte pekat ut några nyckelbiotoper på denna. Nyckelbiotopernas
naturvärden består både av barrnaturskog, våtmarker och bäckmiljöer. Naturvärden redovisas i figur 2.9.2. Skogsbolagen har
utöver nyckelbiotoper också uppmärksammat bolaget på en del
andra naturvärden som blivit kända genom inventeringar.
Särskilt skyddsvärda områden
Bedömningar gjorda i bolagets inventering skiljer sig i några fall
från bedömningar gjorda i Piteå kommuns naturvärdesinventering och i Länsstyrelsens våtmarksinventering. Orsak till detta
kan vara bland annat att bolaget i sin inventering kommit fram
till att av kommunen och av Länsstyrelsen utpekade områden redan är avverkade, dikade eller att det växer yngre skog i området.
De objekt som i samband med naturvärdesinventeringen bedömts ha höga naturvärden och/eller vara känsliga för ingrepp,
redovisas i tabell 2.9.1 och figur 2.9.5.
Nyckelbiotoper och naturvärdesobjekt
Nyckelbiotoper är skogsområden med mycket höga naturvärden. Dessa skogar har egenskaper som gör att de har en nyckelroll för skogens missgynnade och hotade djur och växter.
Begreppet nyckelbiotop har i sig ingen juridisk innebörd, det
finns alltså inget automatiskt skydd för nyckelbiotoper. Däremot har de stora skogsägarna och virkesköparna som policy
att undanta nyckelbiotoper från skogsbruk, vilket innebär att
nyckelbiotoperna i praktiken har en sorts frivilligt naturskydd.
Naturvärdesobjekt är skogsbestånd som uppmärksammats
under nyckelbiotopsinventeringen men som inte håller lika
höga naturvärden som nyckelbiotoperna. Områdena har
inget lagligt skydd.
Figur 2.9.4 Trådticka på stubbe i Svartlidens naturreservat.
Foto Enetjärn Natur AB.
OMRÅDESBESKRIVNING
beskrivningar i bolagets naturvärdesinventering. Övriga sumpskogsområden har, genom studier av kartor och flygbilder samt
fältbesök, bedömts sakna högre naturvärden. Detta gäller majoriteten av sumpskogsobjekten.
21
4 INVENTERINGSOMRÅDET
Nr
Typ av område
Namn
Naturvärdesklass
1
Skogsmark
Snöbergen
1-2
2
Skogsmark
Granskog med mycket asp, Liden
2
3
Skogsmark
Granskog öster om Skogberget
2
4
Skogsmark
Granskog på Skogbergets topp
1
5
Skogsmark
Granskog på norra delen av
Gråberget
2
6
Skogsmark
Grannaturskog väster om Skickligmyran
1
7
Skogsmark
Gransumpskog norr om Skickligmyran
2
OMRÅDESBESKRIVNING
8
22
Skogsmark
Granskog öster om Kilbergsheden 2
9
Våtmark
Nymyran
1
10
Våtmark
Skickligmyran
1
11
Våtmark
Dragamyran
1
12
Våtmark
Kvarnmyran
1
13
Våtmark
Röjmyran
1
14
Våtmark
Rödmyran
1
15
Äldre bosättning
Nilsdal
oklassat
16
Äldre kulturmark
(fäbod?)
Skickligmyran
oklassat
17
Äldre kulturmark
(fäbod?)
Kilbergsheden
oklassat
18
Skogs- och våtmark
Svartlidens naturreservat
1
19
Våtmark
Roka viltvatten
oklassat
-PN\Y)L]HYHUKL]pYKHVTYrKLUM\UUH\UKLYKLUUHPU]LU[LYPUN5\TTLYOpU]PZHY[PSSIL[LJRUPUNHYUHPÄN\Y
30
Tabell 2.9.1 Bevarandevärda objekt registrerade under naturvärdesinventeringen.
Ü
15
12
8
14
12
11
13
19
1
17
1
4
3
5
18
6
7
2
10 16
Utredningsområde
9
Naturvärdesklass 1
Naturvärdesklass 2
Kulturvärde
Rekreationsområde
0
1
2
3 Km
Figur 2.9.5 Bevarandevärda objekt funna under bolagets inventering, numrering enligt figur 2.9.4.
9
1
1
1
Nedan beskrivs först de objekt som är ren skogsmark, sedan
beskrivs våtmarksobjekten övergripande. Svartliden, nr 18 har
beskrivits tidigare.
Skogliga objekt
1. Snöbergen har mycket höga naturvärden och geologiska
värden. De två kalottbergen är ett ovanligt inslag i landskapet, liksom de många strandvallarna. Miljöerna är mycket
känsliga för ingrepp som vägdragning och terrängkörning.
Här finns rikligt med riktigt gamla tallar vilket är mycket
ovanligt i omkringliggande landskap.
4. Granskog på Skogbergets topp. Skogen har mycket höga
naturvärden. En så pass av skogsbruk opåverkad bördig
granskog är mycket ovanlig i omkringliggande landskap.
Troligen finns här många rödlistade arter.
6.Grannaturskog väster om Skickligmyran. Naturskog med
mycket höga naturvärden eftersom här finns rikligt med
äldre granar och mycket död ved. Inom en del av området är
marken dessutom mycket näringsrik, vilket är ovanligt inom
området. Förmodligen finns här gott om rödlistade arter.
7.Gransumpskog norr om Skickligmyran. Området är utpekat av markägaren Sveaskog som en nyckelbiotop. Höga
naturvärden och hydrologin är känslig för ingrepp.
8.Granskog öster om Kilbergsheden har höga naturvärden
knutna till relativt lång kontinuitet av gran och ett stort
inslag av asp, vilket är ovanligt i landskapet.
2. Granskog med mycket asp, i Liden. Skogen är ogallrad och i
och med det stora aspinslaget har området höga naturvärden
jämfört med omkringliggande bestånd.
foto Enetjärn Natur AB
3.Granskog öster om Skogberget. I området växer drygt
100-årig granskog med ca 10 % inslag av björk, tall och asp.
Området har höga naturvärden eftersom skogen är ogallrad,
relativt näringsrik och har ett stort inslag av asp.
OMRÅDESBESKRIVNING
5. Granskog på norra delen av Gråberget har höga naturvärden på grund av lång kontinuitet av gran och stor förekomst
av asp.
23
Våtmarksobjekt
9. Nymyran är beläget ca 1 km nordväst om Fagerheden. Objektet är en mosaikartad våtmark med öppna kärrytor och
mosseelement, men även trädklädda delar förekommer. I de
södra delarna finns flarkgölar och viss strängbildning. Omgivningarna består av hårt brukad tallskog. Myren har höga
naturvärden knutna till opåverkade myrstrukturer och hög
känslighet i dess hydrologi.
11.Dragamyran utgör den södra delen på ett stort långsträckt
våtmarksobjekt. Sjön Dragaträsket ligger i den södra delen
av objektet och de är hydrologiskt mycket starkt knutna till
varandra. De höga naturvärdena är knutna till opåverkade
myrstrukturer och hög känslighet i dess hydrologi samt
skyddsvärd fågelfauna (våtmarksfåglar).
10.Skickligmyran är en soligen myr som sluttar åt öster, med
tydlig flikighet där stråk av öppna kärrgolv blandas med trädklädda avlånga mosseelement. Längst i öster finns ett blötare
parti där trädskikt saknas och vegetationen består av högvuxen starr blandat med lösbottnar. Omgivningen består av hårt
brukade tallskogar, men i kantzonen till våtmarken och ute i
myren finns gamla tallar, torrakor och brandspår bevarade på
ett fåtal platser. Myrens höga naturvärden är knutna till opåverkade myrstrukturer och hög känslighet i dess hydrologi.
OMRÅDESBESKRIVNING
12.Kvarnmyran består av stora våtmarksområden belägna
mellan långsträckta moränryggar. De höga naturvärdena är
knutna till opåverkade myrstrukturer och hög känslighet i
dess hydrologi.
24
14.Rödmyran är ett stort myrkomplex som ligger 4 km öster om
Ersträsk. Stora enhetliga öppna myrstrukturer med ett antal
skogsholmar utspridda över hela våtmarken. Objektet har en
tjärn i dess sydligaste del. De höga naturvärdena är knutna till
opåverkade myrstrukturer och hög känslighet i dess hydrologi.
13.Röjmyran har sin avrinning i nordvästlig riktning ner till sjön
Lill-Ersträsket. På ömse sidor om objektet ligger moränryggar med tallskog på lavmark. Myrens höga naturvärden är
knutna till opåverkade myrstrukturer och hög känslighet i
dess hydrologi.
15-17 Tre äldre kulturområden, Kilbergsheden väster om Rödmyran, Skickligmyran nära ett stort öppet kärr och Nilsdal nära
Roka viltvatten, finns inom etapp 1. Kring alla dessa områden
finns fortfarande öppen ängsmark som inte hävdas.
19. Roka viltvatten är ett långsträckt sjösystem vid Rokträsket
skapats genom dämningar av Rokån. Roka viltvatten har främst
värden för friluftslivet då det är så kraftigt påverkat av dämningarna. Våtmarkerna längst i nordväst har dock mycket höga värden. I området längst i söder växer ungskog på fastmark.
Generellt om häckande fåglar
Yngre barrskogsmiljöer dominerar området och skogen är kraftigt påverkad av skogsbruket vilket betyder att många skogslevande fåglar som kräver gamla grova träd, lövskog och hålträd är
sällsynta. Fågelfaunan i skogsmiljöerna består således mestadels
av arter som är allmänna och utbredda i skogsbrukspräglad barrskog i Norrbotten. Några av de vanligare arterna är gök, trädpiplärka, rödstjärt, rödvingetrast, lövsångare, bofink och bergfink.
De fågelarter inom Markbygdens etapp 1 som är upptagna på
den nationella rödlistan finns endast med små populationer eller
med enstaka par. Inga fågelarter tillhörande de högre hotkategorierna (rödlistekategorierna VU sårbar, EN starkt hotad eller CR
akut hotad) har bekräftats förekomma regelbundet inom området
för etapp 1.
Nedan beskrivs förekomsten av olika arter och artgrupper inom
området för Markbygden etapp 1.
Särskilt om rovfåglar
Kungsörnen (rödlistad som NT nära hotad) är en av de arter
som kan påverkas av en utbyggnad av vindkraft (Dahlén, 2010).
Kungsörnsinventeringar inom det totala utredningsområdet
för vindkraft vid Markbygden har utförts av Svevind under
åren 2008-2010 (Ett särskilt PM har ingivits till länsstyrelsen
2011-03-08 med inventeringsrapporter och slutsatser.) Inventeringarna har utförts under mars och april månad, en period
då kungsörnspar spelflyger och aktivt markerar sina revir inför
häckningen. Inga örnar har konstaterats häcka inom området för
etapp 1. Närmaste kända boplats finns mer än 4 km från de yttre
gränserna för etapp 1. Eftersom kungsörnen rör sig över stora
ytor kan dock örnar från häckningar i andra delar av det stora
Markbygden-området troligen jaga i området för etapp 1. Dessutom besöker yngre icke-häckande kungsörnar trakten, främst
under vinterhalvåret. Dessa kan röra sig över området i sin jakt på
byte eller kadaver. Rapporter om tågdödade kungsörnar visar att
Stambanan och Malmbanan genom Norrbotten är den sträcka
där flest kungsörnar dör till följd av tågpåkörningar.Av totalt 74
rapporterade tågdödade kungsörnar åren 2000 – 2007 var drygt
60 % (45 st) dödade i övre Norrland.
Utöver de inventeringar som utförts av Svevind i anslutning till
utredningsområdet kring Markbygden har Piteå kommun under
2008-2010 utfört inventeringar av såväl kungsörn som havsörn i
hela kommunen. Resultaten från dessa inventeringar är ännu inte
publicerade och kommer heller inte att bli offentliga. Svevind och
Piteå kommun har även utfört en kungsörnsinventering under
vårvintern 2011. Materialet är ej färdiganalyserat men en första
översyn ger vid handen att kungsörnarnas rörelsemönster stämmer väl överens med tidigare års studier. Återkommande inventering av kungsörn kommer att bli en del av det kontrollprogram
som startar under 2011 och för detta kommer hittills genomförda
inventeringar av kungsörn från 2008-2011 utgöra ett bakgrundsunderlag.
När det gäller andra rovfågelarter bedöms förekomsten generellt
vara gles bl.a. till följd av bristen på lämpliga boträd och att miljöerna i Markbygden är relativt fattiga vad gäller bytesdjur. Några
särskilt skyddsvärda arter förtjänar ändå ett omnämnande:
Havsörn (NT nära hotad) är en art som kan påverkas av vindkraftutbyggnad. De havsörnsrevir som påträffats i Piteå kommun
ligger i direkt anslutning till kusten och inte i närheten av området för etapp 1 i Markbygden. Havsörn har dock observerats
sträcka i nordlig riktning över det stora utredningsområdet vid
Markbygden vid några tillfällen, i huvudsak väster om utredningsområdet för etapp 1.
Pilgrimsfalk (VU sårbar) har under 2010 etablerat sig med ett
par öster om området för etapp 1. Avståndet mellan utredningsområdet för vindkraft inom etapp 1 och det kända häckningsområdet för pilgrimsfalk är dock större än 2 km, vilket är den
skyddszon kring boplats och vindkraftverk som rekommenderas
av Sveriges Ornitologiska Förening.
Fiskgjuse (ej rödlistad) finns häckande längs Åbyälven. Etapp
1 är ett område fattigt på sjöar men möjligen kan arten besöka i
första hand området vid Roka viltvatten ibland.
Fjällvråk (NT nära hotad) är en art som vid tidigare bedömningar sagts kunna häcka med enstaka par inom Markbygden.
Ingen häckning är dock bekräftad inom området för Etapp 1.
Blå kärrhök (NT nära hotad) har också tidigare bedömts kunna
häcka inom Markbygden. Ingen häckning är dock bekräftad
inom området för etapp 1 trots att de våtmarker som skulle vara
möjliga häckningsplatser har inventerats.
Våtmarksfåglar
Av våtmarksfåglar är det främst myrhäckande fåglar som har
tätare stammar inom området för Markbygden etapp 1.
Fågelfaunan på Dragamyran uppströms Roka viltvatten inventerades under 2008. Dragamyran är en av de fågelrikaste myrarna
inom hela Markbygden-området och här finns en tämligen rik
fauna av våtmarksfåglar. Den störningskänsliga sädgåsen (rödlistad som NT nära hotad) häckar här med en ovanligt kustnära
förekomst och i övrigt förekommer arter som trana, ljungpipare,
enkelbeckasin, småspov, grönbena, gluttsnäppa, ängspiplärka och
gulärla.
Flera skogssjöar och tjärnar finns i Rokåns vattensystem runt
Dragamyran och Kvarnmyran. De är näringsfattiga, men sångsvan häckar här och storlom kan möjligen finnas med något par.
Vid Roka viltvatten häckar arter som kanadagås, gräsand, kricka,
knipa och trana.
Skogsfåglar
Inom området för etapp 1 finns goda stammar av alla regionens
förekommande skoghöns: tjäder, orre, järpe och dalripa. Tjäder
är en av de arter som varit föremål för särskilda inventeringar i
syfte att lokalisera och bedöma spelplatser inom etapp 1. Tidigare
uppgifter om ett par spelplatser har följts upp. Spelen har dock
visat sig vara mycket små med endast 1-3 tuppar och med ett
sporadiskt spel. Det har heller inte framkommit några ytterligare
indikationer om viktiga spelplatser för tjäder inom etapp 1.
Naturvärdesinventeringen har visat att de kvarvarande områdena med gammelskog är fragment i landskapet och vilket göra att
även fågelarter knutna till gammelskog är sällsynta inom området
för etapp 1. I kantzoner mot våtmarker och vattendrag samt i
kvarlämnad gammelskog kan man dock stöta på tretåig hackspett
(rödlistad som NT nära hotad). Även lavskrika (rödlistad som
NT nära hotad) förekommer mer sällsynt i området. I asprika
branter och sluttningar samt på hyggen kan troligen enstaka par
av gråspett häcka.
Ugglor bedöms förekomma främst med den vanligare arten
pärluggla som troligen finns som sparsam häckfågel spridd inom
området för etapp 1. Skogarna bedöms i övrigt vara fattiga på
ovanligare ugglearter som hökuggla, sparvuggla, slaguggla och
jorduggla (rödlistad som NT nära hotad). Den senare bedöms
kunna häcka med något par på myrarna inom området för Etapp
1 åtminstone under år med god gnagartillgång.
Övriga arter
Fåglar knutna till kulturmarker är i jämförelse med omgivande
landskap mycket sällsynta i Markbygden-området. Fjäll- och
kustarter saknas helt.
Generellt om flyttande och rastande fåglar
I tidigare MKB inför tillåtlighetsprövningen framhölls att Markbygden-området då inte var känt som ett område med viktiga
sträckleder eller rastplatser för flyttande fåglar. De fältstudier som
gjorts sedan dess i samband med naturvärdesinventering samt
olika fågelinventeringar har bekräftat detta.
OMRÅDESBESKRIVNING
Djurliv
25
Ett litet antal våtmarksfåglar bedöms ändå rasta i området för
Etapp 1 under flyttningen, främst vid Roka viltvatten som kan
hysa bl.a. enstaka sångsvanar, änder och vadare under flyttningen
vår och höst.
Vad gäller eventuella överflygande kungs- och havsörnar hänvisas till särskild PM som ingivits till länsstyrelsen 2011-03-08.
Däggdjur
OMRÅDESBESKRIVNING
I Markbygdenområdet finns de vanligaste däggdjuren som älg,
räv, skogshare, ekorre, mård, hermelin, småvessla och olika smågnagare. Grävling sågs på Snöbergens nordsluttning i samband
med naturvärdesinventeringen. Ett av landets fyra kärnområden
för brunbjörn finns väster om Markbygden och arten kan antas
förekomma i området för Etapp 1 regelbundet. Även lodjur (rödlistad som NT nära hotad) kan ströva förbi ibland. Utter (rödlistad som VU sårbar) finns längs både Åbyälven och Lillpiteälven.
Troligen rör sig uttern ibland även mellan dessa vattensystem,
tvärs genom området för den planerade anläggningen. Bäver förekommer längs Rokån.
26
Fladdermöss är en av de artgrupper som kan påverkas av en
vindkraftetablering. Biotoperna inom området för etapp 1 är
dock mestadels magra och präglade av hårt skogsbruk (barrskog
med stor andel hygge och ungskog) och därför bedöms de inte
hysa fladdermöss annat än i mycket låga tätheter. Fladdermöss är
oftast koncentrerade till rikare miljöer med tillgång på skogsbryn,
lövträd och hålträd, gärna i närheten av vatten. Observationer av
fladdermöss har gjorts vid Kolerträsk vid Bänkerträskets sydligaste del men annars är lite känt om bestånden av fladdermöss i
området. Förekomster av fladdermöss torde sannolikt utgöras av
arten nordisk fladdermus, den art som har en utbredning så långt
norrut som till polcirkeln.
Bland introducerade däggdjursarter med förekomst inom området för etapp 1 kan nämnas att mink förekommer längs vattendragen medan bisam förkommer i områdets sjöar och våtmarker,
åtminstone lokalt.
Fisk
Rokån rinner genom området för etapp 1. Utmed vattensystemet
finns också flera skogssjöar och tjärnar, t.ex. Dragaträsket, Lillträsket och Ersträsket. I Rokåns vattensystem förekommer främst
stationär fisk som bäcköring, harr, abborre och gädda.
2.10Kulturmiljö
Kulturmiljövård syftar till att skydda, vårda och utveckla våra
kulturmiljöer. Med kulturmiljöer avses miljöer, karaktärer, strukturer och enskilda objekt som tydligt speglar vår historia och som
berättar om människors liv och verksamhet i förfluten tid.
Mark- och vattenområden som har nationell betydelse för
bevarande eller utveckling av kulturmiljövärden kan klassificeras
som riksintresseområden. Dessa områden är av nationellt intresse
och ska hävdas i den kommunala fysiska planeringen och i andra
beslut om markanvändning. Områdena ska skyddas mot åtgärder
som påtagligt kan skada de värden som är av riksintresse.
Helhetsmiljöer, områden med bevarade historiska strukturer,
karaktärer eller objekt kan vara intressanta ur regionalt eller kommunalt perspektiv. Områden som särskilt ingående belyser viktiga
delar ur kommunens historia är även de värdefulla.
Objekt, strukturer och karaktärer som belyser platsens historia såsom ett äldre odlingslandskap, bebyggelse, äldre vägsystem, fornlämningar eller rester av industriella verksamheter kan
betraktas som en kulturell, social och ekonomisk resurs. Dessa
resurser kan utnyttjas i samband med utveckling och förändring
av vårt samhälle.
Skydd och bevarande av kulturmiljövärden
I området finns det ett antal fasta fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar som skyddas enligt lagen om kulturminnen (KML). Fasta fornlämningar är, enligt KML, lämningar efter
människors verksamhet under forna tider, som har tillkommit
genom äldre tiders bruk och som är varaktigt övergivna Kulturmiljöintressen redovisas på karta, se figur 2.10.3.
Enligt portalparagrafen till KML är det .en nationell angelägenhet att skydda och vårda vår kulturmiljö. Ansvaret för detta
delas av alla. Såväl enskilda som myndigheter skall visa hänsyn
och aktsamhet mot kulturmiljön. Den som planerar eller utför ett
arbete ska se till att skador på kulturmiljön såvitt möjligt undviks
eller begränsas.
Enligt 2 kap KML är det förbjudet att utan tillstånd rubba, ta
bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering eller
på annat sätt ändra eller skada en fast fornlämning. Till en fast
fornlämning hör ett så stort område på marken eller på sjöbotten
som behövs för att bevara fornlämningen och ge den ett tillräckligt utrymme med hänsyn till dess art och betydelse. Detta område benämns fornlämningsområde och bestäms av länsstyrelsen.
Den som vill rubba, ändra eller ta bort en fast fornlämning
eller övrig kulturhistorisk lämning ska ansöka om tillstånd hos
länsstyrelsen. Länsstyrelsen får lämna sådant tillstånd endast
om fornlämningen eller den övriga kulturhistoriska lämningen
medför hinder eller olägenhet som inte står i rimligt förhållande
till fornlämningens betydelse.
Fasta fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar finns
redovisade i Riksantikvarieämbetets fornminnesregister (fmis)
och finns att tillgå på Riksantikvarieämbetets hemsida www.fmis.
raa.se.
Nationella, regionala och kommunala intressen
I utredningsområdet finns inga kulturmiljöer som pekats ut på
grund av dess kulturmiljövärden. Ett område av riksintresse för
kulturmiljövården (3 kap miljöbalken) ligger strax öster om utredningsområdet. Nära utredningsområdet finns det även regionalt och kommunalt värdefulla miljöer. Här följer en redogörelse
för utpekade kulturmiljöer nära Markbygdens vindkraftpark,
etapp 1.
Riksintresseområde för kulturmiljövården, Lillpitedalen[K:BD 56
(Piteå sn)
I motiveringen till riksintresset står angivet attLillpitedalen är
ett väl hävdat odlingslandskap med ett stort antal bevarade och
samlade gårds- och bybildningar med många lokala särdrag.
(Gårdsmiljö, Bymiljö). Uttrycket för riksintresset är ”Rik och väl
hävdad odlingsbygd med för länet ovanligt stort inslag av välbevarade ängslador och Norrbottensgårdar.”
Väg 559 Flötuträsk, söder om vindkraftparken etapp 1
Grusväg som följer det kuperade landskapet relativt väl, särskilt
delen NO om Flötuträsk, som enligt en minnessten bröts med
traktor 1948. Den delen är slingrig även i plan. Bebyggelsen
i Flötuträsk utgörs främst av 1930 - 40-tals bebyggelse med
ladugårdar, logar och timrade uthus. Vägen och bymiljön ger ett
1940-talsintryck (Värdefulla vägmiljöer i Norrbottens och Västerbottens län).
Strömnäs, nordväst om vindkraftparken etapp 1
Strömnäs by är en relativt ung by från 1800-talets mitt med en
utpräglad småbrukarkaraktär. I byn finns fem till tio välbevarade
gårdar från 1920-talet och runt bebyggelsen är småbrutna, kuperade odlingsmarker (Norrbottens kulturmiljöprogram 2010-2020,
Bevarandeprogrammet för odlingslandskapet, klass I).
Fagerheden, söder om vindkraftparken etapp 1
Byn representerar en välhävdad naturoch kulturmiljö i kustnära skogsbygd. Det var inte alla krononybyggen som upptogs
vid denna tid som överlevde och utvecklades till livskraftiga byar.
(Husera, Bevarandeprogrammet för odlingslandskapet, klass I).
Åträsk
Öppet odlingslandskap med slåtterängar, lador och andra landskapselement som ger miljövärden. Området har ett högt bevarandevärde för dess stora artrikedom (Bevarandeprogrammet för
odlingslandskapet, klass II).
Flötuträsk
Vägmiljö av tidstrogen och välbevarad slingrig karaktär från
1940-talet, med äldre vägvisarskylt, minnessten och tillhörande
bebyggelse. Grusvägen med tillhörande objekt och bebyggelse har
bevarandevärde.
Väg 545 genom Åträsk
Vägmiljö från 1890-talet i syfte att få landsvägsförbindelse mellan
den då nybyggda järnvägen i Storsund och Åträsk, varifrån man
kunde ta sig vidare ner mot Piteå. Den utvärderade vägmiljön
består av en ca 2,5 mil lång landsväg, som är mycket slingrig och
terränganpassad. Den har i stort sett haft samma sträckning som
när den byggdes. Vägen har autentisk karaktär och lång kontinuitet. Den bör därför bevaras.
Bro över Lillpiteälven vid Ånäset, Åträsk (Sågforsbron)
Sågforsbron (1902) går över Lillpiteälven vid Ånäset. Vägen är
enskild. Bron är den enda bevarade större träbron i länet har
dessutom i stort sett bevarat sitt ursprungliga utförande om man
bortser från vissa förstärkningar. Genom sin ålderdomlighet
är den sällsynt även ur ett nationellt perspektiv och är därmed
klassad i klass I i länsstyrelsens inventering av värdefulla broar i
Norrbottens län.
Bro över Lillpiteälven i Sjulnäs (Sundbron)
Bro över Lillpiteälven i Sjulnäs, enskild väg 1372, byggdes 192122. Bron är en av få kvarstående fackverksbroar i Norrbottens län.
Tillsammans med sin omgivning bildar bron en kulturhistoriskt
värdefull helhetsmiljö. Bron är klassad i klass I i länsstyrelsens
inventering av värdefulla broar i Norrbottens län.
Bro över Rokån
Bron över Rokån, vid Roknäs, väg 551, är en 4,5 m bred betongbro från 1938. Bron klassad i klass II i länsstyrelsens inventering
av värdefulla broar i Norrbottens län.
Figur 2.10.1 Väg genom kulturmiljön i Lillpite-dalen med Snöbergen i bakgrunden
Bro över Åby älv
Bron över Åby älv, väster om Björklidsforsen väg 515, är 4 m bred
och har en spännvidd på 20 m. Bron är av typen balkrambro och
byggdes 1959. Bron är klassad i klass II i länsstyrelsens inventering av värdefulla broar i Norrbottens län.
Bro över Gråträskån
Bron över Gråträskån, sydost om Gråträsk, väg 541, är 4 m bred
och har en spännvidd på 7 meter. Bron byggdes 1947 och är av
typen plattrambro. Bron är klassad i klass II i länsstyrelsens inventering av värdefulla broar i Norrbottens län.
Bro över Lillpiteälven
Bron över Lillpiteälven, sydväst om Åträsk, väg 543, byggdes år
1953. Bron är konstruerad som en plattrambro i betong och har
spännvidden 10 m och bredden 4 m. Bron är klassad i klass II i
länsstyrelsens inventering av värdefulla broar i Norrbottens län.
Klass
I
Bro över
Lillpiteälven
Piteå
Bron över Lillpiteälven i Lillpite, väg 934, är en balkrambro i betong från 1947. Spännvidden är 20 meter och bredden 4 m. Bron
är klassad i klass II i länsstyrelsens inventering av värdefulla broar
i Norrbottens län.
Bro över Lillpiteälven vid
Bro över Rokån
Ånäset,
Bron över Rokån vidÅträsk
Roknäs, väg 551,(Sågforsbron)
byggdes 1938. Bron är en
plattrambro och har en spännvidd av 23,8 m och bredd 4,5 m.
Bron är klassad i klass II i länsstyrelsens inventering av värdefulla
broar i Norrbottens län.
Figur 2.10.2 Sågforsbron, bron över Lillpiteälven vid Ånäset. Foto:
Johannes Krusi, Länsstyrelsen Norrbottens län.
Över Lillpiteälven vid Ånäset spänner en av
länets mest värdefulla broar, den enda bevarade äldre träbron med ﬂera spann. Bron är
uppförd av sammansatta träbjälkar som vilar
på landfästen och mellanstöd av timrade sten-
Brotyp: fritt upplagd balkbro
Bronr: Vägnr: enskild väg
X-koordinat: 7270761
Y-koordinat: 1736636
Byggår: 1902
OMRÅDESBESKRIVNING
Infjärdenområdet , nordost om vindkraftparken etapp 1
Området innehåller flera medeltida storbyar. Här finns en hög
andel välbevarade gårdsgrupper med kulturhistoriskt värdefull
bebyggelse och till stor del välbevarade bystrukturer. Landskapet
präglas av vidsträckta odlingsmarker med ladlandskap. Här finns
även lämningar efter fäbodar och efter förhistorians invånare i
form av gravar, skärvstensförekomst och boplatsgropar (Husera,
Norrbottens kulturmiljöprogram 2010-2020, Bevarandeprogrammet för odlingslandskapet, klass I-II).
Överbyggnad: trä
Längd: 26,5 m
Spännvidd: 2,527
m + 8,8 m +
3,8 m
Bredd: 3,5 m
Kulturmiljön i Markbygden
Förhistorisk tid
Utredningsområdet ligger i huvudsak över högsta kustlinjen, med
undantag för dess östra del. Det innebär att området ligger högre
än havsytans maximinivå (mellan 225 och 230 meter högre än
dagens havsnivå) vid inlandsisens avsmältning för omkring
9 000 år sedan. Marken skiljer sig avsevärt från varandra beroende på om den är belägen över eller under högsta kustlinjen. Jorden ovanför utgörs av moränjordar med blandad materialstorlek.
Jorden under denna linje är sorterad och de lägre partierna består
av ursvallat material från de högre partierna. Beroende på hur
fint materialet är, har det transporterats olika långt, vilket ger ett
sedimenterat material, där de djupast liggande områdena består
av lera, så kallad postglacial lera.
OMRÅDESBESKRIVNING
I samma takt som inlandsisen smälte tog människan markområden i anspråk. Man bosatte sig i huvudsak på sydsluttningar
i områden i anslutning till vatten såsom längs den dåvarande
kusten eller till stora sjöar och älvar. Den största sannolikheten
att finna boplatslämningar från stenålder är i anslutning till större
älvar eller längs med den högsta kustlinjen i dessa trakter.
28
Under stenålder levde människorna av insamling av frukt, bär
och nötter samt av jakt och fiske. Från bosättningsområdena vid
vattnet, företogs vandringar in i skogslandet för att jaga och fiska.
Det är från sådana mer eller mindre tillfälliga expeditioner man
eventuellt kan finna spridda lämningar i form, av boplatser och
aktivitetsytor i Markbygden. Det är dock oklart i vilken omfattning det aktuella området nyttjades på detta sätt eftersom det
ännu inte finns några kända spår från dessa aktiviteter. Det står
dock klart att i omgivande områden såsom vid Åträsk norr om
området och vid Kolerträsket nordväst om området har det påträffats lämningar av stenåldersboplatser som visar att människor
har levt i Markbygden sedan årtusenden. Fynd från en senare tid
är lämningar av boplatser, med härdar, förrådsgropar och renvallar, som har daterats till ca 500–1 000 e.Kr.
Den vattennära bosättningen skedde successivt. Under järnåldern hade det skett ytterligare kolonisationer i inlandet längs
vattenlederna av samerna som var en fångstbefolkning. Det nya
bosättningsmönstret blev tydligt vid slutet av järnåldern och kännetecknas av visten med härdar vid myrar och längs de mindre
vattendragen i inlandet. Bytesdjurens vanor och vandringar var
avgörande för hur den förhistoriska befolkningen förflyttade sig i
landskapet. Ofta bodde man i anslutning till sjöar och vattendrag
med tillgång till färsk fisk och där det var enkelt att färdas.
Historisk tid
Norrbottens medeltid betecknas som en period av relativt välstånd. Fisket, särskilt laxfisket i älvarna och säljakten liksom
handeln med samerna har framhållits som betydelsefulla faktorer
bakom denna blomstringsperiod. Under 1500-talet var centralbygderna fullkoloniserade och bestod då av ett antal stora byar,
ofta med fler än tjugo hemman. Utanför kustbygden och älvdalarna fanns vid början av nyare tid ingen agrar bosättning. Samtidigt expanderade bebyggelsen i form av ett mindre antal byar.
När tamrenen under medeltid successivt kom att få en allt
större betydelse, förändrades bosättningsmönstret för samerna.
Boplatserna utefter vattendragen övergavs och renens behov och
vandringar efter bete styrde vart man uppehöll sig. För tamrenskötselns boplatser fanns vissa naturgivna förutsättningar. En våroch sommarboplats krävde god tillgång till bete, byggnadsvirke,
rengärden, ved, färskt vatten, torra backar att bygga på, bra utsikt
och antingen en kallkälla eller en lättgrävd backe att förvara
mjölkkaggarna i. Spår från sådan bosättning kan vara härdar såsom härden vid Dragatjärn (RAÄ 782:1 Piteå sn) och spår efter
kåtor. Dessa spår är dock diffusa och kan vara svåra att uppfatta.
Till en början användes tamrenarna som lockdjur för att fånga
in och tämja vildrenar men även som last- och dragdjur. Tamrenskötseln bedrevs mest intensivt under 1600 – 1800-talen.
Den skogssamiska befolkningens roll har en stor betydelse
för förståelsen av bebyggelseutvecklingen inom området. Under 1600- och 1700-talet genomgick samernas näringsliv stora
förändringar, från en tidigare intensiv renskötsel över mindre
territorier då renarna vallades och mjölkades, och där fiske, jakt
respektive handel var av lika stor betydelse för ekonomin som
renskötseln, till en i allt högre grad en extensiv och specialiserad
drift, inriktad på renskötsel med större hjordar.
Förändringarna resulterade bl.a. i en övergång från ett ”halvnomadiskt” till ett ”helnomadiskt” bosättningsmönster eftersom de
större renhjordarna behövde röra sig över större områden mellan
vinter- respektive sommarbetesland. Eftersom den agrara bebyggelsen under samma tid expanderade var det inte ovanligt att
man tog bebyggelselägen i anspråk som tidigare nyttjats som renvall av samerna. På många ställen visade sig emellertid att dessa
sjölägen vara förknippade med stor frostrisk, varför bebyggelsen
ibland flyttade upp till sydvända sluttningar eller lidlägen.
De näringsrika myrarna gav extra vinterfoder utöver den avkastning som man fick på ängsmarken invid bebyggelsen. Tillgången
på vinterfoder var den faktor som begränsade boskapsstocken
storlek. I anslutning till myrmarkerna uppfördes ängslador för att
förvara vinterfodret. Fodret transporterades till byn vintertid med
släde, vilket underlättade transporten avsevärt. För att effektivisera utvinningen av näringsrikt foder på myrarna anlades på
många ställen bevattningsanordningar i form av diken, dämmen
och avledning av vatten.
Skogsbetet försörjde boskapen under sommarmånaderna. Av
utdraget ur generalstabskartan från mitten av 1800-talet, se ovan,
framgår uppdelningen av myrmarken mellan byar i och i anslutning till området, i form av ett ”gytter” av ägogränser som finns
utritat på kartan. Detta är kännetecknande för tiden före den så
kallade avvittringen, då kronan i slutet av 1800-talet fastställde
gränserna mellan kronans och privat mark i norra Sverige. Det
främsta skälet var att få tillgång till den värdefulla skogen.
I utredningsområdet har det funnits olika typer av bebyggelse.
Den östra delen som är belägen under högsta kustlinjen har nyttjats av byarna i dalgångarna. Här har det funnits ett antal fäbodar.
En av dessa är Skogsbergsvallen som ligger inom utredningsområdet, figur 2.10.4. Idag kan man se lämningar från fäboden i
form av husgrund.er, källargropar, utplanade ytor samt stensamlingar (RAÄ 799:1 Piteå sn). Den övriga permanenta bebyggelsen har legat och ligger till viss del än idag, längs mindre vattendrag i anslutning till odlingsbar mark. De två byarna Ersträsk
och Kilberget ligger längs med den ost-västliga vägsträckningen i
norra delen av området mellan Piteå och Koler. Bebyggelseenheterna Skickligheden, Hästliden, Nilsdal, Maniliden, Önusberget
och Kilbergsheden ödelades under 1900-talet, figur 2.10.5. På
platsen för det tidigare nybygget Skickligheden finns det id.ag en
husgrund, röjda ytor, och röjningsrösen (RAÄ 1114:1 Piteå sn).
Vid Hästliden finns det bebyggelselämningar och ett par tjärdalar
(RAÄ 819:1 och 820:1 Piteå sn). Vid Maniliden finns det bebyggelselämningar efter ett torpställe, bestående husgrunder, en
brunnsgrop och röjda ytor (RAÄ 1194:1 Piteå sn). Kronobygget
Önusberget var bebott på 1860-talet. Idag återstår två husgrunder, och odlingsspår (RAÄ 1107:1 Piteå sn). Kilbergsheden har
enligt generalstabskartan tillhört byn Kilberget. Idag finns det
endast ett antal husgrunder kvar på platsen, brunn, stengärdsgård,
stensamlingar och röjda ytor (RAÄ 814:1Piteå sn).
¯
Högsta kustlinjen
Piteå socken 1194:1
ManilidenPiteå socken 1195:1
Piteå socken 957:1
Kilbergsheden
Piteå socken 814:1
Piteå socken 794:2
"
)
Härd
!
(
,
%
#
*
!
.
#
0
$
+
Boplatsgrop
"
)
Bytomt/gårdstomt
"
/
Lägenhetsbebyggelse
$
1
Stenugn
¯
Fossil åker
Färdväg
Tjärdal/tjärgrop
Kolningsanläggning
Husgrund, historisk tid
Bytomt/gårdstomt
Piteå socken 772:1
Piteå socken 778:1
Piteå socken 793:1
Fossil åker
Piteå socken 773:1
Piteå socken 771:1
Ersträsk
Piteå socken 794:3
Piteå socken 774:1
Piteå socken 789:1
Piteå socken 821:1
Piteå socken 815:1
Piteå socken 816:1
Piteå socken 818:1
Piteå socken 795:1
Piteå socken 817:1
Piteå socken 807:1
Piteå socken 775:1
Färdväg
Kilberg
Piteå socken 809:1
Piteå socken 794:1
Fäbod
Piteå socken 808:1
Piteå socken 810:1
Kulturmiljoprogrammet
Piteå socken 823:1
Piteå socken 782:1
P
Nilsdal
SKOGBARR
Piteå socken 819:1
Hästliden
Skogsbergsvallen
Piteå socken 768:1
Piteå socken 799:1
Piteå socken 767:1
Piteå socken 764:1
Piteå socken 766:1
Piteå socken 824:1
Piteå socken 825:1
Piteå socken 766:2
Piteå socken 765:1
Skickligheden
Piteå socken 783:1
Piteå socken 763:1
Piteå socken 763:2
Piteå socken 385:1
Svartlidentjärnarna
G
VÄ
Piteå socken 383:3
Piteå socken 384:1
Piteå socken 596:2
Piteå socken 383:1
Piteå socken 593:1
Piteå socken 596:1
Piteå socken 591:1
Önusberget
0
Figur 2.10.3 Kulturmiljövärden i och kring etapp 1.
Piteå socken 827:
A2
Piteå socken 858:1-2
Piteå socken 871:1
Piteå socken 383:4
Piteå socken 383:2
2,5
5
10
Kilometer
OMRÅDESBESKRIVNING
Piteå socken 820:1
29
Vid Ersträsk finns det fortfarande bebyggelse i form av två
gårdar. Här finns det lämningar i form av husgrunder, odlingsspår
och tjärdalar som härrör från en av de äldsta bebyggelserna i bygden de så kallade Gammeltomterna, figur 2.10.7. Byggnaderna
som förknippas med silverbrytningen i Nasafjäll. Gammeltomterna härrör från Nasafjällbrytningens andra epok under 1700-talet
eller möjligen redan från 1600-talet.
OMRÅDESBESKRIVNING
Efter 1700-talets mitt kom nybyggarverksamheten igång på
allvar även i de skogsområden som skilde älvdalsbygderna åt.
Förutom den allmänna befolkningsökningen förknippas expansionen dels med avvittringen och dels med industrialiseringen.
Under 1800-talet började synen på skogen. Tidigare hade skogen
främst fungerat som betesmark och försörjning av timmer och
ved för husbehov. Nu fick den ett ekonomiskt värde på grund
av den stora efterfrågan på timmer för storstädernas behov av
byggnadsmaterial. Kronans intresse, i egenskap av skogsägare,
ökade. Detta förstärkte kronans vilja att fixera gränserna för sina
så kallade kronoparker. Pite kronopark är en av dessa kronoparker
där gränserna lades fast i samband med avvittringen.
30
Med skogsbruket följde ett antal binäringar. Vid Rokträsket
i utredningsområdets sydvästra del, finns det exempelvis lämningar efter timmerflottning i form av dämmen. Inom området
finns även omfattande lämningar såsom tjärdalar och kolbottnar.
Exempelvis finns det vid Svartlidtjärnarna en timmerkoja med
ett antal kolbottnar (RAÄ 383:1-4, Piteå sn). Vid Hästliden finns
det en tjärdal (RAÄ 820:1 Piteå sn). Strax söder om Ersträsk
finns lämningar efter ytterligare tre tjärdal (RAÄ 794:1-2, 795:1
Piteå sn) och vid Kilberget (RAÄ 823:1). Kolningen och tjärbränningen pågick fram till och med krigsslutet år 1945. Skogsnäringen är dock fortfarande en ekonomisk betydelsefull faktor.
Kommunikationer
I det förflutna etablerade sig befolkningen i anslutning till vatten.
Det var inte endast för behovet av närhet till säl och fisk. Vattnet
nyttjades för transporter. Ända fram till 1600-talet bestod vägarna på land mestadels av ridstigar. Transporter av skrymmande
och tunga varor skedde företrädesvis på vatten. Även persontransporter skedde vanligen vattenvägen. Behovet av kommunikationer under förhistorisk tid styrdes mycket av var handel och
större offentliga möten hölls. Markbygden ligger mellan Lillpite
och Arvidsjaur, två orter som haft stor betydelse för samernas
handelssystem. Därför finns det flera vägsystem som löper genom
området.
¯
Generalstabskarta 1859-1878
Maniliden
Kilbergsheden
Ersträsk
Kilberg
Nilsdal
Skogsbergsvallen
Hästliden
Skickligheden
Önusberget
0
2 500
5 000 Meter
Figur 2.10.4 Utdrag ur generalstabskartan från år 1859-78 (Aktnr J122-31-1).
I början av 1600-talet påträffades silverfyndigheter i Nasafjäll.
Under 1630–50-talen bedrevs silverbrytning på platsen. Transportleden som var omkring 40 mil lång, gick förbi Ersträsk och
Keupan den första tiden, med utskeppningshamnen Piteå/Öjebyn
som mål. Den så kallade Kristinavägen som hade funnits redan
före silverfyndiheten, breddades och förstärktes och kavelbroar
anlades över myrarna. Fragment av vägen finns kvar än idag,
bland annat i form av en kavelbro och vägrester vid byn Kilberget samt och i form av vägfragment vid Ersträsk och Kilberget. I
Ersträsk, Keupan etablerades senare gästgiverier och skjutshåll att
underlätta den långa transporten. Inom utredningsområdet har
det även funnits ett gästgiveri i Önusberg.
Stambanan löper strax väster om utredningsområdet. Det var
vid Koler nordväst om området som järnvägsbygget år 1893 knöts
samman med dess nordliga respektive sydliga sträckning. Mindre stationssamhällen med järnvägshotell, stationshus och andra
serviceinrättningar etablerades vid stationerna längs järnvägen.
Vid en jämförelse med dagens läge och generalstabskartan från
mitten av 1800-talet kan det konstateras att vägnätet i det närmaste är detsamma. Det har dock förtätats något i samband med
nya landsvägar och skogsbrukets transporter. I flera fall har nya
bilvägar anlagts på gamla vägar, som därmed ändrat karaktär.
¯
Generalstabskarta 1900
Maniliden
Kilbergsheden
Ersträsk
Kilberg
Nilsdal
Figur 2.10.6 Rester av husgrund i Ersträsk.
Skogsbergsvallen
Hästliden
Skickligheden
0
2 500
5 000 Meter
Figur 2.10.5 Utdrag ur generalstabskartan från år 1900 (Aktnr Piteå J242-44-1).
Figur 2.10.7 Området med Gammeltomterna söder om Ersträsk
OMRÅDESBESKRIVNING
Önusberget
31
¯
2.11Friluftsliv och turism
Ytan för etapp 1 är stor, sammanhängande och glesbefolkad. Området domineras av skog och myrmark och det finns goda möjligheter att uppleva känslan av ostördhet och vildmark. Närheten
till tätare befolkade områden runt Piteå, odlingsbygderna runt
Svensbyfjärden och till större trafikstråk gör området lätttillgängligt för besökare. Området nyttjas huvudsakligen av de människor
som bor i omkringliggande byar men Roka viltvatten, Svartlidens
naturreservat och Nasaleden lockar även besökare från längre
avstånd.
Hultet
Dragaliden
Ersträsk
Keupan
Obrutna områden– ”vildmark”
Inom och nära området för Markbygdens vindkraftpark, etapp 1,
finns några av Piteå kommuns största sammanhängande obrutna
områden. Sådana väglösa vildmarksområden kan ha stort värde
för friluftsliv och rekreation, eftersom de ger en känsla av ostördhet. Snöbergen erbjuder en storslagen utsikt över Lillpitedalen
ner till kusten. Även Skogsberget och Ersträsk är höjder som kan
erbjuda vyer över landskapet.
Roka Viltvatten
[
¡
Snöbergen
[
«
Åbyälven
8
9
t
:
[
¡
Skogberget
Svartlidenstugan
8
9
t
:
J
¡
Nasaleden
8
9
t
:
h
g
OMRÅDESBESKRIVNING
Jakt
32
Älgjakten är mycket utbredd i bygden och ett flertal jaktlag finns
inom området. Många jaktlag arrenderar även småviltsjakt men
denna typ av jakt är generellt sett inte lika utbredd som älgjakten.
Jakt på skogsfågel bedrivs dock allmänt. Även jakt på hare och
räv med drivande hund förekommer.
Fiske
Områdets småbäckar erbjuder fiske efter bäcköring. Fisket är
dock dåligt utnyttjat, liksom fisket i Rokån som inte anses särskilt
bra i sina övre delar. Det finns även ett visst bestånd av bäcköring i Roka Viltvatten. Vattnet i Roka Viltvatten är humusfärgat,
vilket bidrar till dåligt fiske och bedöms av den anledningen vara
mindre intressent för sportfiske än i t.ex. Åbyälven och Rokån
nedströms Bröstfallet. Bröstfallet utgör enligt sportfiskarna ett
vandringshinder för Bäcköringen i Rokån.
Skoter
Markbygden är känt som ett snörikt område och vintertid är
skotertrafiken livlig. Dock är trafiken i hög grad koncentrerad till
markerade leder. I Markbygden finns större genomfartsleder mellan Koler och Långträsk, samt genom östra delen av etapp 1, norr
om Fagerheden där Nasaleden passerar, figur 2.11.1. Nasaleden
är en 40 mil lång skoterled som går mellan Piteå och Nasafjäl-
Rokån
[
¡
[
¡
[
«
h
g
J
¡
8
9
t
:
Fiskeintressen
Fågelintressen
Rokån
[
¡
Rokån
[
¡
Naturreservat
Paddling
Skoterintressen
0
Skoterleder
2,5
5 Kilometer
Figur 2.11.1 Intresseområden för friluftslivet inom området för etapp 1.
let och som underhålls av skoterklubbarna Piteå Snöskoterklubb,
Arvidsjaurs Snöskoter-förening, Arvidsjaur skoterförening, Jäkkvik Snöskoterförening och Övre Laisdalens Turism, en förening
för företag som verkar i Laisdalen. Längs Nasaleden i områdets
östra del finns ett vindskydd vid Roka Viltvatten och en nyligen
uppförd koja vid Gråberget norr om Fagerheden. Enligt uppgift
från Piteå kommun är Snöbergen utflyktsmål för skoterfolket.
Information om Snöbergens betydelse för friluftlivet är dock
knapphändig och i Piteå kommuns natur- kultur och friluftsguide ”Pitemål” finns Snöbergen inte beskrivet som ett utflyktsmål.
Bergen ligger utanför markerade skoterleder.
Övrigt friluftsliv
I området plockas bär- och svamp. I Markbygdenområdet förekommer även kommersiell bärplockning, med plockare anställda
av bäruppköpare. Friluftsaktiviteter som skridskoåkning och
skidåkning förekommer inte i någon nämnvärd omfattning.
Vid Rokträsket, Roka Viltvatten, finns förutsättningar för fågelskådning. Sjösystemet skapades vid dämning av Rokån, under
den tid då ån användes för flottning av timmer. Fågeltorn finns
uppställda vid Rokträskets östra ände, två på en ås en kilometer
längre västerut och en vid Rokträskets norra sida. För besökaren
finns väl utmärkta stigar, informationstavlor, eldstäder och väderskydd. Roka viltvatten är påverkat av de redan uppförda vindkraftverken vid Dragaliden och har i viss mån tappat i upplevelsevärde avseende natur och rekreation (figur 2.11.3-4).
Svartlidens naturreservat, som även är ett Natura 2000-område,
ligger mitt i den södra delen av etapp 1. Naturreservatet är lättillgängligt från Keupan, Flötuträsk och väg 373 vid Fagerheden.
I området finns en storslagen isälvsränna i Svartlidens sluttning,
flera mindre rännor samt högproduktiv och örtrik gammelskog
där granen dominerar. Grova lågor ligger huller om buller. I länsstyrelsens beslut för Svartlidens naturreservat (Dnr 511-1524407) anges att det inom reservatet skall ges möjlighet till naturupplevelser, friluftsliv, turism och vetenskaplig forskning i orörd
natur. Utanför reservatet finns en parkeringsplats, informationsskylt och i reservatet en naturstig på 1,2 kilometer (figur 2.11.2).
Figur 2.11.3 Vid Roka Viltvatten finns eldstäder och väderskydd. Ett
vindkraftverk som sätts upp i Dragaliden syns i bakgrunden.
Figur 2.11.4 Fågeltorn vid Roka Viltvatten.
OMRÅDESBESKRIVNING
Figur 2.11.2 Vid Svartlidens naturreservat finns en parkerinsplats,
en informationsskylt och en naturstig på 1,2 km. .
33
2.12Övrig mark- och vattenanvändning
Jordbruk
I området för etapp 1 finns inga jordbruk.
Undersökningstillstånd och täkter
I Maniliden, mellan Koler och Åträsk, har Botnia Exploration
AB undersökningstillstånd för två mindre områden för att undersöka nickel- och koppartillgångar. Undersökningstillstånden
gäller tom 2010-11-21 och 2011-10-09.
OMRÅDESBESKRIVNING
Grustäkter finns i de södra delarna av etapp 1, nära Bergnäs
söder om Svartliden. Täkter finns även öster om området för
etapp 1, sydväst om Keupan.
34
Täkter
Beviljade undersökningstillstånd
0
1
2
4
6
8
Figur 2.12.1 Undersökningstillstånd och täkter.
10
Km
Försvaret
Totalförsvaret har, liksom i många andra delar av landet, intressen i Markbygden. Försvarets intressen är emellertid generellt av
sådan karaktär att de inte beskrivs i utredningsrapporter. I samråd
med Försvarsmakten har det konstaterats att det finns risk för
konflikt med totalförsvarets intressen om vindkraftverk byggs i
området.
Samråd hålls löpande med försvarsmakten som har uttryckt att
inte kommer accepteras inom delar av etapp 1. I yttrande 200808-29 anger försvaret att 89-91% av angivna verk (1248-1031 st)
inom hela Markbygdenområdet kan uppföras.
¯
Av de 314 verk som etapp 1 omfattar, menar försvarsmakten att
det i nuläget och med nuvarande förutsättningar inte är möjligt att bygga samtliga, med hänvisning till försvarets intressen.
Markbygden Vind avser att utforma vindkraftparken för att tillgodose både totalförsvarets och vindkraftens intressen klarläggs
närmare i det fortsatta arbetet.
3 Markbygdens vindkraftpark, etapp 1
3.1 Parklayout
De första förslaget på utredningsområdet som presenterades
för offentligheten hittar man i samrådshandlingen ”Vindkraft
i Markbygden förstudie – Samrådshandling” daterad 6/7 2007.
Regeringen fattade under 2010 beslutet att bevilja tillåtlighet
för en etablering av 1101 vindkraftverk i Markbygden enligt det
område som redovisas i nedanstående bild. Etapp 1 är en del av
det området.
Tillåtligheten från regeringen innehöll en del villkor. Bland
annat att hänsyn ska tas till naturoch kulturmiljö, skogsbruk
och rennäring, samt kommunala och privata planer för markens
användande.
Ungefär samtidigt som Svevind AB började titta på Markbygden som en plats för en storskalig vindkraftetablering gjorde Piteå kommun en fördjupad översiktsplan för landsbygden (oktober
2007). Där beskrivs ett område som i stora drag är identiskt med
Markbygden där kommunen ser möjlighet för en omfattande
vindkraftsetablering.
Jämförs den layout som presenteras i denna tillståndsansökan
med den som presenterades i tillåtlighetshandlingen och den som
diskuterades på samråden i begynnelsen kan det konstateras att
mycket förändrats. Det finns även en tydligare och mer konsekvent linje när det gäller hänsynstagande. Sådant som tidigare beskrevs som faktorer att utreda har utretts och tillåtits påverka den
layout som redovisas här. Jämför därför gärna redovisat förslag till
layout med layouten ”sannolikt huvudalternativ” som redovisas i
kapitel 8.2 i MKBn för tillåtlighetsprövningen (sida 53). Faktum
är att de noggranna undersökningar som gjorts i området lett
till att mer än 50 % av ytan bedömts olämpligt för etablering av
vindkraft.
Även om koordinater för enskilda verk inte fastslås i och med
denna miljötillståndsansökan - eftersom bl.a. fortsatt teknikutveckling och miljöhänsyn kan påverka den slutgiltiga layouten
- visas här de lokaliseringsprinciper som är ledande i arbetet med
sökt alternativ.
Bolagets strävan är att etableringar av verk och infrastruktur ska
ske på ett för miljö och människa så skonsamt sätt som möjligt
samtidigt som områdets goda vindlägen nyttjas för att generera
energi. Ett vindkraftverk i etapp 1 beräknas varje år producera
hushållsel till ca 1000 lägenheter.
Vindkraftverken kommer att placeras inom det angivna området för etapp 1, med undantag för utpekade hänsynsytor. För
fåtal verk görs avsteg från principen att inte placera på hänsynsytor. Dessa motiveras i varje enskilt fall. Den redovisade
layouten kan komma att ändras till följd av faktorer som inte
är fullständigt klarlagda t.ex. försvarsmaktens intressen.
Den iterativa processen
Vid lokaliseringen av vindkraftverken har funktionen getts hög
prioritet. Vindresursen är lokal och måste av den anledningen få
väga tungt men samverkar trots detta på många plan med andra
faktorer.
2009 gjordes den första optimeringen av layouten för hela
Markbygden utifrån de övriga intressen som var kända och de
vindmätningsresultat som hunnit inkomma. Motstående intressen beaktades på en översiktlig nivå och verk placerades i känsliga
områden som t.ex. åsarna i Rokåns dalgång och hällarna på Snöbergen och alldeles invid naturreservatet Svartlidens gräns.
När den ur vindsynpunkt optimerade layouten var framtagen inleddes arbetet med att bedöma konsekvenser på högre detaljnivå.
Detta ledde till att generella hänsynstaganden kunde framarbetas
(detta beskrivs närmare i kapitel 4.2) varefter en ny optimering
genomfördes. Denna blev klar 2010 och tog alltså hänsyn till de
objekt som kunde operationaliseras i en GIS-analys.
Den framtagna layouten, den som redovisas i denna handling,
har sedan bearbetats av en människa och mjuka faktorer som
landskapsbild, upplevelsen av naturoch kulturmiljöer och landskapets sammanhang har tagits i beaktande. I bild 3.1.2 går det
att se hur layouten förändrats i dessa tre steg.
Teknisk ordlista:
Iterativ: Stegvis process. Att göra något steg för steg och därigenom närma sig svaret.
Binär: Något med endast två möjligheter. Jämför med uttryck
som: Ett och noll, på eller av, svart eller vitt.
Algoritm: Väldefinierade instruktioner eller funktioner för att
behandla ett data. Kan även beteckna en systematisk procedur.
Operationalisera: Att automatisera en arbetsgång och göra
det operativa arbetet möjligt att upprepa.
Stokastisk variabel: En slumpmässig variabel.
MARKBYGDENS VINDKRAFTPARK, ETAPP 1
Kapitlet innehåller en teknisk beskrivning som redovisar tekniken som föreslås användas vid etableringen. Här
beskrivs parklayoutens utveckling från det första samrådet
2007, valet av teknik och hur verken kommer att byggas.
Även de principer som kommer att tillämpas för byggande
av vägnätet och elnätet inom parken, säkerhetsutrustning
(såsom avisning och hinderbelysning) samt de kringanläggningar som blir aktuella under bygg- och driftskedet redovisas. Slutligen redovisas även hur verken skall avvecklas när
de har tjänat ut.
35
36
Figur 3.1.1 Karta som visar Markbygdens utredningsområde och avgränsningen för etapp 1 samt föreslagen layout.
Figur 3.1.2. Bilden visar skillnaden mellan tidigare layouter optimerade ur vindsynpunkt jämfört med gällande layout i denna MKB. I layouten från 2009 togs övergripande hänsyn till ytor från t.ex. VMI och naturreservat. I
layouten från 2010 togs även hänsyn till mer högupplösta data såsom bolagets naturvärdesinventering och kulturmiljö. I den layout som presenteras i denna MKB tas hänsyn till samband mellan naturmiljöer, tekniska begränsningar och mjuka värden såsom markägarfördelning och åtkomlighet ur infrastrukturperspektiv. I infälld bild ser man ett exempel där naturmiljön mellan kända naturvärden beaktats och vägen ritats för att i hög grad behålla
sambandet mellan Lill- och Storsnöbergen
37
3.2 Lokaliseringsprinciper/Principiell layout Vilka principer har tillämpats vid placeringen av vindkraftverken/parklayouten.
Optimeringsalgoritmen, indata och mjuka värden
38
Den optimeringsalgoritm som använts för layouten i tidigare
steg är helt automatiserad och löper över flera tusen cykler. Rent
matematiskt görs små stokastiska förändringar i layouten, varefter
vindklimatet och produktionen skattas. Därefter implementeras
framgångsrika förändringar och stegen upprepas. Av prestandaskäl körs optimeringen först på mindre delområden innan hela
parken läggs ihop och slutligen modelleras och optimeras helheten. Optimeringen är starkt beroende av sina ramvillkor och
de ovan nämnda hänsynsytorna är undantagna. En annan viktig
ingångsparameter är det kortaste tillåtna avståndet mellan verken,
vilket i Markbygden, etapp 1 är fem rotordiametrar eller ca 500
meter. Om verken står tätare stjäl de för mycket vind av varandra
och parkeffekten minskar.
Då inte alla faktorer går att fånga i en algoritm läggs mycket
energi på att i efterhand justera de ur produktionssynpunkt
optimerade positionerna. T.ex. måste varje parklayout uppfylla
tekniska krav på tillgänglighet för såväl anslutande vägar och
elnät som för den kranplats som ska byggas vid varje verk. För
detaljplaneringen har LIDAR-data från Lantmäteriets nya nationella höjdmodell använts. Därmed har små lokala åsar, ryggar och
andra geologiska strukturer, som inte syns i den terrängmodell
som använts för optimeringen, kunnat lokaliseras. Eftersom vindenergierna ökar med höjden har förekomsten och placeringen
av lokala höjdlägen i många fall fått styra layouten. Dessutom
sammanfaller höjdlägen ofta med torrare mark och hög bärighet vid vägbyggnation. Därigenom har vindkraftverken och dess
infrastruktur placerats så att både energiproduktion, markanvändning och resursnyttjande ytterligare förfinats. Planeringen har
varit iterativ och på detaljnivå förändrats många gånger för att
etableringen på ett ännu bättre sätt ska kunna samexistera med
områdets befintliga värden. Mer om detta i kapitel 4 där såväl
generella som specifika anpassningsåtgärder avhandlas.
Nästa steg
Trots att parklayouten utvecklats till det vi ser idag kommer
planeringen att ytterligare förfinas. Nästa steg i utformningen
av parken blir en detaljprojektering som kommer att ske i nära
dialog med tillsynsmyndighet och sakkunniga. Detta steg kommer efter medgivet miljötillstånd och leder till att den layout som
presenterats kommer att bli än bättre ur hänsynssynpunkt. Bolaget har positiva erfarenheter av den iterativa process som varit
gällande vid bygge av parkerna Dragaliden och Gabrielsberget
där bolaget i samråd med tillsynsmyndigheten utformat detaljer
avseende sprängningar, våtmarkspassager och kabelstråk för att
minska påverkan och anpassa layouten till teknikläget och de
detaljförutsättningar som råder på platsen.
Vindens riktning varierar i högre grad än på många andra
I ett skede
med förstudier plockades restriktionsområden fram. Mer om
våramen
restriktionsområden
finns
i
3.2
Vindklimatet
platser,
vindar från 180o-315
o är något
vanligare än t.ex.
kapitel 2.12. Därefter gjordes placeringar utifrån en matematisk modell
för från
att optimera
produktionen.
vindar
80o-165o. Vindrosen
visar att inte någon/några tydligt
förhärskande vindriktningar kan identifieras, figur 3.2.1. ÅrsmeSvevind driver ett mycket ambitiöst vindmätningsprogram i
delvinden
med höjden
över markytan
och uppgår på många
Optimeringsalgoritmen
iterativ
flera
omgångar
är att ökar
optimera
produktionen
i
Markbygdenområdet.
Medärfyra
egna över
master,
därtusen
tre är 120
m och och syftet
ställen i Markbygden
runt och
8 m/s vid navhöjd, d.v.s. på 135 m
en
150 m,
samtvissa
två externa
master med
inhyrd utrustninggräns,
finns tillåtna minimiavstånd
parken
inom
ramar såsom
utredningsområdets
mellan till
verken
över markytan.
en gedigen kunskap om rådande vindklimat. Dessutom finns
exkluderande av de restriktionsytor som presenterats. Rent matematiskt fungerar det så att små
erfarenheter från pilotanläggningen på Dragaliden där vindmätstokastiska
förändringar
i layouten
görs, varefter
vindklimatet och produktionen skattas. De
ningar
kan valideras
mot verklig
produktion.
Produktionsdata
från
Dragaliden förändringarna
finns dessutom tillgänglig
på sedan
den publika
hemsiframgångsrika
genomförs
varefter
stegen upprepas. Av prestandaskäl körs
dan
www.vindstat.se.
optimeringen
först på mindre delområden innan hela parken läggs ihop och slutligen modelleras och
optimeras som en helhet.
Vindklimatets betydelse för parklayoutens geometri
är starkt
beroende av
sina göras
ramvillkor
i Markbygden spelar restriktionsytorna speciellt
IOptimeringen
många vindklimat
kan placeringen
av verk
utifrånoch
enkla
stor rolloch
samtidigt
som
enhur
annan
viktig mellan
ingångsparameter
teorier
tumregler
kring
samspelet
parklayoutensär det minsta tillåtna inbördes avståndet mellan
geometri
och
förhärskande
vindriktning
påverkar
parkverkningsverken, vilket inte fick överstiga 5 rotordiametrar.
grad och produktion. Eftersom det inte finns någon entydig förhärskande
vindriktning
1 tillämpas
ingengöras
sådanutifrån
princip.enkla teorier och tumregler kring hur samspelet
I många vindklimat
kani etapp
placeringen
av verk
mellan layoutens geometri och förhärskande vindriktning påverkar produktionen. Eftersom det inte kan
sägas finnas någon entydig förhärskande vindriktning i Markbygden tillämpas ingen sådan princip.
Wind direction distribution
Wind speed distribution
117 m
123 m
N
Height
Height
W
E
S
Figur 3.2.1. Vindrosen visar att vindens riktning varierar i hög grad
och att ingen förhärskande vindriktning kan identifiera
Figur 3.2.2. Storblålidens vindmätningsmast. Svevind har under
lång tid genomfört en mycket omfattande vindmätningskampanj för
att verifiera vindklimatet i området.
Utöver vinden och den skattade produktionen är markförhållanden den i särklass viktigaste parametern.
Ofta sammanfaller dock lokala höjdlägen med torrare mark och hög bärighet. Därför har resultatet från
optimeringen justerats manuellt och anpassats till markförhållanden på mikronivå. Små lokala åsar, ryggar
och andra geologiska strukturer som inte syns i den terrängmodell som använts för optimeringen har då
lokaliserats. Vindkraftverken och dess infrastruktur har placerats så att både produktion och
Hindermarkering
3.3Vindkraftverk
Vindkraftverket består av fundament, torn, rotor med rotorblad
samt tornhus. De torn som är aktuella i denna etablering består
av en betongsektion samt en övre stålsektion. Vindkraftverket
kommer att ha en ljusgrå ton med gröna sektioner längst ner för
att minska konstrasten mot himmel och skog.
Vindkraftbranschen har det senaste decenniet genomgått en
mycket snabb utveckling både avseende turbinteknik och verkens
storlek. Verken är nu större, tystare (i förhållande till installerad
effekt) och mer driftsäkra. Med avancerad styrteknik och bättre
generatorer klarar de att omvandla mer av vindenergin till el.
Enligt föreskrifterna skall vindkraftverk med totalhöjd över
150 m markeras med vit färg och förses med ett högintensivt
vitt blinkande ljus. Hinderbelysningen är tänd med maximal
styrka under dagtid. Under denna tid skall intensiteten uppgå till
100 000 cd i maxpunkten. Vid skymning reduceras ljusstyrkan till
20 000 cd för att under mörker uppgå till 2 000 cd. Vid gryning
skall intensiteten åter vara 20 000 cd. Blinkfrekvensen skall vara
40-60 blinkningar per minut.
Omkring år 1980 hade de mest ekonomiska verken ca 30 m
höga torn, 15 m rotordiameter och ca 0,03 MW installerad effekt. Omkring år 2000 hade utvecklingen lett fram till ca 100 m
tornhöjd, 70 m rotordiameter och 1,5 MW installerad effekt per
verk. Utvecklingen fortgår och de största prototypverken har nu
ca 140 m tornhöjd, 130 m rotordiameter och 7,5 MW installerad effekt. Med högre verk når man upp till säkrare och starkare
vindar och med större rotor kan mer av vindens energi fångas in.
Enligt föreskrifterna tillåts lägre ljusstyrka på verk placerade
inom en parkformation. Förutsatt att alla verk är lika höga, alternativt att verken i kanten är högst, behöver endast verk i ytterkanten markeras med högre ljusstyrka. Om verken inom parken
är lika med eller högre än 150 m markeras ett antal gränsverk
med högintensivt vitt ljus och verken inom gränsen med vit färg
och minst lågintensiv rött ljus. Även de vindkraftverk som är belägna innanför vindkraftparkens yttre gräns och som har en höjd
över markytan som är högre än de som utgör yttre gränsen ska
markeras som gränsverken.
För att kunna nyttja den senaste tekniken fastställs inte verktypen i denna ansökan. De modeller som är aktuella i dagsläget
har en navhöjd på 99-137 m och en rotordiameter på 101-126 m,
figur 3.3.1. Totalhöjden för dessa verk blir således
149,5-200 m. Den installerade effekten per verk bedöms uppgå
till ca 3-7,5 MW. De verk som beskrivs i denna ansökan är speciellt utvecklade för att passa i inlands- och skogsområden. De
aktuella vindkraftverken, E-101 respektive E-126, startar vid en
vindhastighet på ca 2 m/s och ca 3 m/s.
Navhöjd
Rotordiameter
Installerad effekt
E-101
E-126
135 m
101 m
3 MW
137 m
126 m
7,5 MW
Figur 3.3.1 Två typer av verk, Enercon E-101 samt E-126.
Under utbyggnadsfasen kommer verken i ytterkanten att vara
försedd med de högintensiva ljusen vilket gör att dessa troligtvis
kommer att flyttas, allteftersom parken byggs färdig. För
etapp 1 uppskattas andelen vindkraftverk markerade med högintensiv belysning bli, enligt föreslagen parklayout, ca 10 %.
Enligt Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om
markering av föremål som kan utgöra en fara för luftfarten,
TSFS 2010:155, vilken trädde i kraft 2010-11-01, ska höga konstruktioner som vindkraftverk markeras med hinderljus. Hinderbelysningen är nödvändig som komplement till den instrumentering som finns i till exempel ambulanshelikoptrar. Det är framför
allt i situationer med låga molnbaser och i mörker som hinderbelysningen behövs för att eliminera risken att flyga in i verken.
39
Teknik mot nedisning
Drift och övervakning
Risk för nedisning av torn eller rotorblad föreligger när det
är fuktigt och kallt, d.v.s. när det är underkylt regn, underkyld
dimma, eller vid snabba temperaturstegringar på natten. Kraftigast isbildning uppstår vid låg molnhöjd då vingspetsarna i
sitt övre läge täcks av molnbanken. Enligt den isbildningskarta
som har tagits fram av Meteorologiska Institutet i Finland inom
ramen för WECO-projektet , uppgår antalet isbildningsdagar i
större delen av Sverige till 2–7 dagar per år. Detta är dock inte
helt applicerbart på Markbygden som generellt är mer utsatt för
isbildning än många andra platser och väsentligen påverkar parkens förutsättningarna.
Varje verk är försett med bland annat mätare för vindhastighet,
vindriktning, temperatur, luftfuktighet och lufttryck utöver utrustning för att motverka nedisning av vingarna. För att förhindra
skador från blixtnedslag är verken försedda med åskledare.
Vindkraftverken som är aktuella för etableringen kommer
att vara utrustade med avisningssystem för att minimera risker
med iskast och stillestånd pga. nedisning. Vid temperaturer och
luftfuktigheter som är gynnsamma för bildning av is aktiveras
avisningssystemet vilket innebär att luft värms upp och cirkuleras
i bladen. Systemet ska alltså förebygga isbildning under tiden verken är i drift, vilket är en utveckling från tidigare avisningssystem
som endast avisade efter att driftstörningar detekterats.
I varje verk finns även styr- och reglerutrustning. Data från mätarna samlas in och styr verken genom att rotorn vrids mot vindriktningen och vingarna vinklas för att uppnå maximalt utbyte.
När det blåser över en förutbestämd vindhastighet (ca 30 m/s)
stängs verken av till följd av att de stora krafterna orsakar slitage
på mekaniska komponenter. Reglerutrustningen i verket känner även av om verket belastas ojämnt vilket kan ske i det fall att
isbildning sker. I sådana situationer stoppas verket.
Övervakning av driften sker genom att data från verken skickas
till en övervakningscentral. Data från övervakning av kritiska
komponenter, lager m m, sker bland annat genom vibrationsmätare och temperaturgivare. Data skall ligga inom förutbestämda
värden, överskrids dessa utlöses ett larm. Uppkommer allvarligare
avvikelse stoppas driften.
Skulle isbildning trots detta uppstå är styrsystemen på moderna
vindkraftverk konstruerade för att detektera driftstörningar. Sker
isbildning under drift påverkas verkets aerodynamiska egenskaper, vilket gör att övervakningssystemet signalerar en avvikelse
och verken stoppas för avisning på konventionellt vis.
Bolaget har under två vintrar utfört tester på pilotsajten Dragaliden under vinter 2009-10 och 2010-11 i syfte att utvärdera
avisningssystemet. Under testet jämfördes ett vindkraftverk med
avisningssystem mot ett verk utan, för att effekten på värmefläktarna skulle optimeras. Resultatet blev en vinst på ca 50 % i
produktion genom att ha ett avisningssystem installerat, se figur
3.3.2. Man vinner även en ökad säkerhet för både människa och
djur som vistas i närhet till vindkraftverken i och med att risken
för iskast minskar drastiskt. Figuren nedan visar resultatet av
testet på Dragaliden och vid vilka månader avisningssystemet gör
störst skillnad i producerad energi.
800
Varje vindkraftverk monteras på ett fundament. De verk som
byggs i Markbygden kommer att anläggas med gravitationsfundament. Det innebär att fundamentet utgör tillräcklig stödyta och
motvikt för att stå emot vindens vältkraft utan ytterligare förankring i berggrunden.
Storleken på fundamentet varierar något med typen av mark,
navhöjd, rotordiameter och generatorstorlek. I etapp 1 kommer
det vanligaste fallet bli att fundamenten dimensioneras för att
klara högt grundvatten. För maskinen E101 med 3MW generator och 135 m navhöjd kommer då ca 1000 m3 betong att behövas till varje fundament.
Byggande av fundament
Först schaktas en grop där fundamentet ska gjutas. Gropens djup
beror till viss del på markförutsättningarna och grävs till fast
botten. Efter bottenbesiktning av geolog återfylls schaktgropen
med ballast (befintligt material eller kross) för att skapa en plan
och stabil grundläggningsyta på rätt grundläggningsnivå, ofta ca
3 m under markytan. Beroende på typ av fundament skiljer sig
förfarandet härefter men på de flesta marktyper gjuts härefter
en arbetsbetong varpå fundamentet kan armeras, formsättas och
slutligen gjutas.
Verk 2, med avisning
700
Verk 1, utan avisning
600
Skillnad i producerad
energi
500
400
300
200
100
0
Nov 09
Dec 09
Jan 10
Feb 10
Mar 10
Figur 3.3.2
Resultatet
av testerna av
från testerna
Dragaliden ifrån
syfte attDragaliden
utvärdera avisningssystemet
Figur
3.3.2
Resultatet
i syfte att utvärdera avisningssystemet
Drift och övervakning
Varje verk är försett med bland annat mätare för vindhastighet, vindriktning, temperatur, luftfuktighet och
40
3.4Fundament
På platser där jorddjupet inte är tillräckligt kommer sprängning
att ske. Detta görs med konventionell teknik. Ett borraggregat
borrar ett antal hål i vilket sprängladdningarna placeras. Detonationen styrs beroende vilket styckefall man önskar. Detonationen
Energiutbyte [kWh]
lufttryck utöver utrustning för att motverka nedisning av vingarna. För att förhindra skador från blixtnedslag
är verken försedda med åskledare.
I varje verk finns även styr- och reglerutrustning. Data från mätarna samlas in och styr verken genom att
Figur 3.4.1 Arbetsbetongen gjuts.
riktas så att stenkast sker i en förutbestämd riktning. Vid behov
förhindras stenkast genom att lastfördelningsplattor (förenklat
en typ av gummimattor) läggs över detonationsytan. När ytan
rensats till fast botten gjuts en arbetsbetong på samma sätt som
vid de grävda groparna.
mekaniska hållfasthet varför massor i sällsynta fall behöver tillföras sajten.
Figur 3.5.2 Uppställningsplatserna måste vara stora för att förutom
kran och arbetsytor även rymma anläggningsmaskiner, baracker och
maskindelar.
3.5 Uppställningsplatser
Vid varje verk krävs en viss yta för uppställning av kranar som på
ett säkert sätt ska lyfta torn, bladdelar och tornhus.
Varje enskilt verk kräver, för montering, en trädfri och till viss
del hårdgjord yta enligt specifikationer från turbitillverkaren
Enercon. För verktypen E101 är ytbehovet ca 4700 m2. Uppställningsplatserna skiljer sig något i utformning beroende på terrängtyp och vilken kran och montagemetod som används. Generellt kan sägas att mittendelen på 1500 m2 byggs för att klara 18,5
ton/m2 och ”lagerytan” till höger på 1200 m2 (se bild 3.5.1 ) ges
en bärighet av 6 ton/m2.
Figur 3.4.2 På arbetsbetongen armeras fundamentets skelett.
Bild 6.7.2:
KlippEn
frånskiss
Zuwegung
und Kranstellfläche” © Enercon GmbH
skiss av
Figur
3.5.1
av kranuppställningsplatsen.
Utanvisar
attenräkna
Stora delar av kranplatsen konstrueras inte för speciellt tunga
kranuppställningsplatsen.
Utan
att
räkna
in
tillfartsvägen
innebär
varje
uppställningsplats
ett intrång på
in tillfartsvägen
innebär
varje
uppställningsplats
ett
intrång
på
laster
utan används mest till uppställning av redskapsbodar och
2
4700 mm
, 2varav
ca 3000
m2 är hårdgjord
yta. Ytterligare
föravverkatt lösa plats för
caca4700
, varav
ca 3000
m2 är hårdgjord
yta.avverkningar
Ytterligare
liknande.
kranbommen kan komma att göras när terrängen inte medger rak tillfartsväg.
ningar för att lösa plats för kranbommen kan komma att göras när
På mark med bra bärighet räcker det om ytan avverkas. BärigheFör verktypen
E-126
är måtten
kranuppställningsplatsen ännu större. Den mittersta delen, med de
terrängen
inte
medger
rakpåtillfartsväg.
högsta bärighteskraven, alltså kranytan, mäter här 46x70 m och till det kommer omgivande ytor för ten säkerställs genom att sprängmattor läggs ut över ytan.
uppställning och förmontage av delar motsvarande 4000 m2. Det totala intrånget för dessa
uppställningsplatser uppgår således till ca 7000 m2.
Figur 3.4.3 Färdiggjutet fundament.
10
Montaget av kranbom (150 m) och rotor (bladlängd 48-60 m)
kan komma att kräva ytterligare avverkningar utanför uppställningsplatsen eftersom dessa sträcker sig utanför den förberedda
ytan. Detta handlar dock inte om några hårdgjorda ytor utan bara
om begränsad avverkning för att skapa nödvändigt utrymme för
monteringen.
Då hela etappen inte kommer att byggas samtidigt kommer
återställandet av uppställningsplatser att ske samtidigt med anläggandet av nya uppställningsplatser, varvid massor från återställandet kan användas till de nya platserna. Uppskattningsvis kan
När fundamentet gjutits återfylls gropen med morän så att
stabilitet erhålls. Det material som schaktats ur gropen kan oftast
användas till återfyllning. Vissa krav finns dock på återfyllnadens
41
ca 1/3 av massorna från återställandet av uppställningsplatserna
återanvändas. För etappen 1 betyder det att återanvänt material
från 225 uppställningsplatser räcker till 75 nya.
För verktypen E-126 är ytan på kranuppställningsplatsen ännu
större. Den mittersta delen, med de högsta bärighteskraven,
kranytan, mäter här 46x70 m och till det kommer omgivande ytor
för uppställning och förmontage av delar motsvarande 4000 m2.
Det totala intrånget för dessa uppställningsplatser uppgår således
till ca 7000 m2.
42
3.6 Vägar
Ca 9 mil av den befintliga skogsbilvägen kommer att rustas för
att kunna användas, men ytterligare 15,5 mil måste anläggas
Tillfartsvägarnas lägsta prestanda är en teknisk fråga och regleras
i Enercons kvalitetsdokument. De verktyper som planeras är helt
nya och erfarenheten av montage begränsad varför det inte helt
är känt viken prestanda som krävs på vägarna. Det som beskrivs
i detta kapitel får snarare ses som ett ”worst case” beträffande
intrång än ett sannolikt huvudalternativ.
Vägarna i området kommer att vara av olika klasser enligt redovisning nedan. Den grundläggande principen är att vägkroppen
till största del ska kunna byggas av material i väglinjen och att
endast överbyggnaden ska behöva transporteras till platsen. Bolaget har sökt tillstånd för att öppna ett antal täkter och hoppas
primärt kunna sköta materialförsörjningen till etapp 1 från dessa
men det är även sannolikt att en viss del material behöver köras
in externt.
Vägarnas slutgiltiga konstruktion med avseende på bredder och
bärigheter kommer att bestämmas i samråd med tillsynsmyndighet när byggordningen för etapp 1 är klar. Vissa vägar kommer att behöva klara mötande tung trafik för att så stor del som
möjligt av transporterna ska kunna lämna det offentliga vägnätet
så snart som möjligt. Vilken typ av kran som ska användas för
montaget och hur denna flyttas mellan sajterna är också avgörande för vägarnas konstruktion. Larvburna kranar är som regel
bredare än hjulburna kranar med stödben och det går i detta läge
inte att förutsäga exakt hur montaget ska ske.
När vägar måste dras fram över sämre terräng såsom våtmarker,
torvmarker, vattendrag eller mark med osammanhängande, tunt
jordtäcke krävs speciallösningar. Bolaget har ansökt om att öppna
en moräntäkt vilken kan stå för materialförsörjningen i sådana
fall då morän inte finns i väglinjen. Vilka anpassningsåtgärder
som planeras för att minimera påverkan på dessa marktyper
beskrivs under generella anpassningsåtgärder kapitel 4.2 samt respektive temarubrik i kapitel 4.
Under samråd har frågan om Roka viltvattenvägen lyfts med
avseende på framkomlighet, allemansrättsliga värden och naturvärden. Bolaget kommer att bredda och förstärka vägen då den
redan är en av de bättre transportlederna in i området. Områdets
naturvärden bedöms inte påverkas då bolaget generellt undantar
kända naturvärden från exploatering (se kapitel 4.9). De passager som finns över Rokån är nyligen försedda med nya rörbroar
och något utbyte av dessa med anledning av vindkraftsprojektet
planeras ej.
hålla minst 50 m i ytterkant och 35 m i innerkant. Till detta
Byggnationerna
av vägarna görs
enligt”Anvisningar
för projekteringför
och byggande
skogsbilväg
klass III
kommer trädfria
zoner
utanför körbanan
att klara
de längsta
och IV” (Skogsstyrelsen) med anpassning till de i projektet dimensionerande fordonen. Anvisningarna
transporterna
som är vindkraftverkens
utgår
från följande dimensionerande
fordon: längd 24 m, bredd vingar.
2,6 m, höjd 4,5 m, bruttovikt 60 ton,
axel-/boggietryck 10/18 ton, axeltryck broar 14 ton boggietryck broar 18-22 ton. Dimensionerande
Terrassen
byggs
huvudsakligen
morän
hastighet:
för Vägklass
III 30 km/tim
och för vägklassav
IV 20
km/tim. och överbyggnaden
(förstärkningslager, bärlager och slitlager) av bergkross. Di-
Vägen och vägområdets uppbyggnad framgår av principskissen nedan.
Undergrund:
Den naturliga
marken under
vägkroppen,
antingenmarken
orörd eller under
avschaktad.
Figur 3.6.2
Undergrund:
Den
naturliga
vägkroppen,
Underbyggnad: Delen mellan undergrund och överbyggnad som är resultatet av fyllning.
antingen orörd
ellerovanför
avschaktad.
Överbyggnad:
Allt material
terrassytan.
Underbyggnad: Delen mellan undergrund och överbyggnad som är
Vägnätet inom etappen bedöms vara möjligt att bygga upp genom balansering av massor i väglinjen till
resultatet av
underbyggnaden.
Förfyllning.
överbyggnaden kommer krossmaterial att tillföras. Det som är värt att notera är att
deÖverbyggnad:
dimensionerande fordonen
etapp1 kan
ha upp tillterrassytan.
28 t axeltryck och att kraven på tillgänglighet
Allt inom
material
ovanför
är väldigt höga, varför vägarna kan komma att byggas med upp till 0,8 m överbyggnad.
Tabell 1. Principiell uppbyggnad av överbyggnaden.
Tabell 3.6.15Principiell
uppbyggnad
Överbyggnad
cm
Slitlager
5-15 cm
Bärlager
60 cm
Förstärkningslager
av överbyggnaden.
Överbyggnad
5 cm
5-15 cm
60 cm
Slitlager
Bärlager
Förstärkningslager
12
Specifikationer
Figur 3.6.1 Befintlig skogsbilväg som förstärkts för bygget av pilotprojektet Dragaliden. De långa och tunga transporterna kräver breda
och starka vägbanor för att verkets alla komponenter ska kunna transporteras. Kurvorna blir speciellt breda vilket tydligt syns på bilden.
Vägarna konstrueras generellt för att klara ett axeltryck på maximalt 22 ton och kunna ta fordon med totalvikt uppemot 150 ton.
Vidare måste körbanan vara minst 5,5 m bred för att exempelvis
kranarna ska kunna flyttas på ett rationellt sätt.
För enkelriktad väg gäller att kurvradierna i en 90o-kurva måste
Figur 3.6.3 Befintlig väg som förstärkts. Terrassen har byggts upp av
morän i väglinjen och diken gjorts djupare och bredare. På terrassen
kommer sedan en överbyggnad av stenkross för att ge vägen erforderlig bärighet. OBS. Vägen på de två bilderna motsvarar inte samma
sträckning men ger en indikation av de principer som tillämpas.
Vägen och vägområdets uppbyggnad framgår av figur 3.6.2,
3.6.3 och tabell 3.6.1.
Vägnätet inom etappen bedöms vara möjligt att bygga upp
genom balansering av massor i väglinjen till underbyggnaden. För
överbyggnaden kommer krossmaterial att tillföras.
Vägnätet i etapp 1 redovisas i figur 3.1.1 och tabell 3.6.2 och
kommer att vara följande:
Klass 1: Normalbredd på körbanan är 7,5 m. Klassen motsvarar
huvudtransportleder inom området och vägarna är dimensionerade för att kunna tillåta mötande trafik med de största transporterna.
1. Körbanan blir upp till 30 m bred i 90o-kurva.
2. Påverkan på terrängen, i figur 3.6.2 kallat ”vägområde”, i ett
upp till 50 m brett område.
3. Uppskattad längd; ca 60 km, här ingår dock drygt 13 km
förstärkningar av Roka viltvattenvägen som primärt kommer att serva framtida etapper. Normalbredd på intrånget
är 27,5 m.
större tillfartsvägar inom området och vägarna är dimensionerade
för att kunna tillåta mötande trafik med anläggningsmaskiner
och de största transporterna.
Uppskattad längd; ca 45 km. Normalbredd på intrånget är 26,5
m.
den lägsta klassen av tillfartsväg. Uppfyller krav på bärighet och
mötesplatser anläggs för att i begränsad omfattning tillåta att
trafik möts.
2. Påverkan på terrängen i ett upp till 35 m brett område.
3. Uppskattad längd; ca 140 km. Normalbredd på intrånget
25,5 m.
Totalt innebär detta att ca 155 km ny väg kommer att byggas
och 90 km förstärks. Ett markintrång på grund av restaureringar
och nybyggd väg beräknas enligt figur 3.6.4 till 6,4 km2, vilket
motsvarar knappt 5 % av områdets area.
Kortare vägsträckor , t.ex. norr om och i trakterna kring Snöberget kommer att gå över ej exkluderade klapperstensfält.
Våtmarkspassager kan förslagsvis byggas med geoduk, geogrid som små balkbroar eller på ”rör”, allt anpassat efter de lokala
förutsättningarna i syfte att minimera påverkan på hydrologin.
Det är gynnsamt att korsa våtmarker och vattendrag där de för så
lite vatten som möjligt så att även hydrologin påverkas så lite som
möjligt.
3.7 Elnät
De föreslagna vindkraftverken kommer att producera elström
som matas in i elnätet. Totalt kommer ca 400 km kabel och luftledning att byggas i etapp 1 under de ca 4 åren som är beräknad
byggtid. Den långa byggtiden innebär att flera tekniska lösningar
troligtvis kan utvecklas vilket betyder att viss flexibilitet hålls.
Figur 3.7.1 illustrerar en principskiss av nätet som kommer att
vara uppbyggt med två spänningsnivåer och ett antal understationer inom parken. Elnät från verken kommer att grupperas
om ca 100 MW och distribueras via ledning eller kabel till ett
antal transformatiorstationer som placeras centralt i parken. Där
höjs spänningen och elen matas vidare på ett 130-170 kV nät till
stamnätet. Bygglov för transformatorstationerna söks separat.
Denna lösning föreslås eftersom parkens geografiska utbredning
och anslutna effekt gör att den vanliga konstruktionsspänningen
på 30 kV inom vindkraftparker inte är tillräcklig.
Tekniska alternativ
För det parkinterna uppsamlingsnätet på 150 kV finns bara en
gängse teknisk lösning och det är blank ledning. I markbygden
kommer denna att hängas i parallella linjer med dubbelstolpar
enligt bild 3.7.4. Eftersom uppsamlingsledningen byggs redundant blir det dessutom två dubbellinjer, vilka kommer att följas åt
den sista biten genom området fram till anslutningspunkten till
stamnätet enligt 3.7.5.
Transformator
stationer
30/130 kV
2. Påverkan på ett upp till 43 m brett område
130-170 kV
dubbelstolpar
Tabell 3.6.2 Vägarnas påverkan genom intrång i skogsmiljön. ”Normalbredd intrång” avser ett ”worst case” scenario Behov av massor avser bergkross,
antaget att underbyggnaden kan byggas av material i väglinjen.
Vägklass Längd [m]
Klass 1
Klass 2
Klass 3
60 000
45 000
140 000
Summa:
245 000
Normalbredd
körbana [m]
Normalbredd
Intrång [m]
Area körbana [m2]
Area intrång [m2]
7,5
6,5
5,5
27,5
26,5
25,5
450 000
292 500
770 000
1650 000
1 192 500
3 570 000
360 000
234 000
616 000
1 512 500
6 412 500
1 210 000
30 kV från
vindkraftverken
Överbyggnadens volym [m3]
400 kV
130-170 kV –
2 st dubbelstolpar
Transformatorstation,
stamnätsförbindelse
30/130/400 kV
Figur 3.7.1 Principskiss av nätet i vindkraftparken.
mensionerna på krossmaterialet i överbyggnaden anpassas till
tillgången. För att nå önskad bärighetsklass beräknas överbyggnadens tjocklek kunna uppgå till 0,8 m även om det givetvis kan
variera inom området.
43
Ledning
När kabeln dragits ut ur vindkraftverket kan den antingen
övergå i ledning eller fortsätta som markförlagd. Leverantörens
standardlösning är att alltid kabelförlägga alla anslutningar eftersom ledning i närheten av vindkraftverken innebär en säkerhetsrisk och innebär en större påverkan på landskapsbilden.
Ledningsnät på denna spänningsnivå håller dock automatiskt så
stora skyddsavstånd mellan fas och jord (ca 2 meter) att risken
för fågeldöd genom strömgenomgång, även för stora fåglar, anses
försumbar. Detta gäller alla installationer på denna spänningsnivå,
även inom transformatorstationens område. När det gäller risken
för kollisioner kommer åtgärder för ökad synbarhet för luftledning att beslutas i samråd med tillsynsmyndigheten.
Markförlagd kabel
Att vindkraftverken måste anslutas är dock helt klart och konsekvenserna av detta beskrivs i t.ex. kapitel 4.2 och 4.9. Områdeskoncessionärens (Piteå Energis) standard är luftledning och
bolaget ser ingen anledning att inte i förekommande fall bygga
luftledning om det kan minska påverkan på områdets naturvärden jämfört med kabelalternativet.
Under bygg- och förläggningsfasen krävs normalt ett arbetsområde på 8-10 m bredd. Då kablar placeras i skogsmark röjs en ledningsgata som är ca 10 m bred för att anläggningsmaskiner ska
kunna ta sig fram, se figur 3.7.3. Ledningsgatan röjs även för att
det ska finnas plats för uppgrävda massor samt förhindra trädrötter på träd att växa så nära kabeln att den skadas om träden faller.
För överföringen av el från vindkraftverken till fördelningsstationerna är luftledning med enkelstolpar ett alternativ till markförlagd kabel. Den ledningen, med en lägre spänningsnivå på 30
kV, kräver generellt en trädfri ledningsgata med en bredd på ca
40 m beroende på skogens karaktär. Ledning kommer att uppföras som BLL, belagd ledning. Den plastbeläggning som omsluter
linan kan förhindra eller minska strömavbrott på grund av trädpåfall eller tillfällig kontakt med främmande föremål. I skogsområden gör detta att bredden på en ledningsgata efter utredning av
risker ibland minskas till ca 10 m.
För uppsamlingsslingorna på 30 kV-nivå finns däremot en större
teknisk flexibilitet. Alla vindkraftverk ansluts med varandra med
kabel som standardlösning. Bild 3.7.2 visar ett foto av ett fundament som just armerats där kabelrören sticker ut.
44
Bolaget önskar dock inte i miljötillståndet binda sig till en
teknisk lösning utan ser ett antal fall då det vore mer rationellt att
ansluta verken till varandra och till uppsamlingsstationerna med
ledning. Ett sådant fall kan vara om ett mindre vattendrag ska
passeras eller andra ställen där anslutning ger en större påverkan
om det sker med markförlagd kabel än med luftledning.
Markförlagd kabel förläggs i kabelschakt och följer där det är
tekniskt möjligt, vägarna inom parken. Kabeln läggs då vid sidan
om vägen. Val av metod för att förlägga kabel beror på markens
beskaffenhet och känslighet. Kabeln förläggs på ett djup av ca 0,5
m och kabelgraven ges en bredd på ca 0,7 m. Den täcks sedan
med material och kabelgraven återfylls med befintliga massor.
Luftledning är ledare eller kabel som är förlagd ovan mark på
stolpar eller andra stöd. En ny luftledning kräver generellt en ledningsgata som i skogsmark utgörs av en gata med trädfria kantzoner som håller ledningen trädsäker. Den trädfria ledningsgatan
kommer att variera i bredd beroende på stolpar- och ledningstyp.
Främst är ledning ett alternativ för den högre spänningsnivån i
parken, men det kan även delvis bli aktuellt på 30kV-nivå.
Bredden på ledningsgatan för den högre spänningsnivån på
ca 150 kV uppskattas till ca 50 m, se figur 3.7.4 vilken visar en
dubbelstolpe. Där två sådana ledningar går ihop, det vill säga vid
två stycken dubbelstolpar, blir bredden ca 90 m, figur 3.7.5. Vid
behov förbereder man en enkel skogsväg från befintliga vägar till
ledningsgatan. Till största delen sker dock transporter av anläggningsmaskiner och material i ledningsgatan. Bild 3.7.7 visar en
befintlig installation med en dubbelstolpe som korsar en offentlig
väg och en stamnätsledning såsom det kan komma att se ut i
etapp 1, Markbygden.
Tekniska lösningar för att minska riskerna för fågellivet har
också diskuterats. Belagda ledningar för den del som byggs för
30 kV är enligt Sveriges Ornitologiska Förening (SOF) bra för
att öka synbarheten på ledningarna. Detta minskar risken för
såväl kollisioner som strömgenomgång både för små och stora
fåglar. När det gäller transformatorer kommer dessa att utföras så
att inkommande 30 kV nät ansluts med kabel. Det från understationerna utgående 150 kV nätet utförs alltid som luftledning.
Kabel schaktas vanligtvis ned i marken där den är grävbar. Vid
stenigt markunderlag och berg i dagen förläggs den i avsett kabelskydd.
Figur 3.7.2 Varje vindkraftverk ansluts via kabel till ett uppsamlingsnät på 30 kV.
Figur 3.7.3 Tvärsnitt av arbetsområdet vid schaktning utan respektive med befintlig väg.
Kabel kräver inget underhåll vid normal drift, förutom viss
regelbunden röjning av större träd ovanför kabeldiket. Direkt
tillgång till kabeln krävs endast vid eventuella kabelfel vilka är
sällsynta då kabeln i regel läggs väl skyddad från yttre påverkan.
Markförlagd kabel är förstahandsalternativet för distribution av
el från vindkraftverken till fördelningsstationerna.
Typen av stolpe kommer att anpassas efter markens beskaffenhet samt ledningens dragning och spänningsnivå. För 30 kV-
15
20
150 kV
130kV
15
Figur 3. Principskiss på ledningsgata med en dubbelstolpe i uppsamlingsnätet
20
15
Figur 3.7.4 Principskiss på ledningsgata med en dubbelstolpe i uppsamlingsnätet. (Avstånd i meter)
150
kV
130kV
Figur 3. Principskiss på ledningsgata med en dubbelstolpe i uppsamlingsnätet
33kV
33 kV
15
20
20
20
15
Figur 3.7.5 Principskiss på ledningsgata med två dubbelstolpar
130kV samt
markförlagd kabel i uppsamlingsnätet. (Avstånd i meter) 33kV
Figur 3.7.6 En översiktskarta över Markbygden där Markbygdens
vindkraftpark, etapp 1 ansluter till stamnätet (400 kV) i nordost i
bild.
Figur 3.7.7 150 kV elnät på dubbelportalstolpar ansluter 400 kV
elnät.
Figur 5. En översiktskarta över Markbygden där etapp 1 ansluter till stamnätet i nordost i bild
återfylls.
Anslutning till överliggande elnät
I parkens östra del kommer 150 kV-ledningen byggas med
dubbla dubbelstolpar (figur3.7.5). Ledningsgatan blir då ca 100
m bred och hyser även dubbla kabellinjer för de mest närliggande
verken. Den trädsäkra gatan innebär att träd avverkas och röjs
i kantzonerna. Linjerna byggs dubbla för att ge redundans och
öka driftsäkerheten. Genom att bygga linjerna nära varandra kan
intrånget minimeras.
Ledningen uppförs troligast i portalstolpar av trä eller stål, stålrörs- eller gitterstolpar enligt gällande standard. Ledningen kan
nätet
trästolpar
det främsta
dock
Figur 4.ärPrincipskiss
på ledningsgata
med alternativet.
två dubbelstolpar Vid
samt behov
markförlagdkan
kabel
i uppsamlingsnätet komma att byggas med en kombination av stolptyper. Ledningen
andra stolptyper anläggas. Höjden på stolparna i 30 kV-nätet blir
utgörs av dubbla trefaslinor samt en längsgående topplina. Om
ca 10 m och avståndet mellan dem ca 60 m. Uppsamlingsnätet,
kraftledningen byggs med portalstolpar av trä så krävs det dubbla
150 kV, kräver stolpar som är ca 15 m höga som står med ett
topplinor på sträckorna närmast transformatorstationerna. Ledavstånd på ca 150 från varandra.
ningsgatan kommer att röjas med jämna mellanrum.
15
15
20
20
20
Avstånden mellan stolparna anpassas till terräng och till de olika
intressen som förekommer inom etapp 1. Detta påverkar även
höjden på stolparna.
Beroende på markens beskaffenhet kan betongfundament till
stolparna komma att anläggas. Anläggandet av fundamenten
kräver en arbetsyta på ca 20x20 m. Vid anläggandet av bergfundament förankras stolpen även med stag i berget eller marken.
Figur 4. Principskiss på ledningsgata med två dubbelstolpar samt markförlagd kabel i uppsamlingsnätet
Trästolpar kräver dock inte ett fundament. Vid anläggande av
trästolpar schaktas stolpbenen ner cirka 2 m i marken och hålet
Överföringen av elen sker via en mottagningsstation till stamnätet som Svenska Kraftnät driver, figur 3.7.6. Den exakta anslutningspunkten är ännu inte fastställd. Beroende på vindkraftverkens och transformatorstationens slutgiltiga position kan
avståndet till stamnätet variera i storleksordningen 1-10 km.
15
45
3.8 Fiber/ IT
För driftövervakning, datainsamling och styrning av verken behövs datakommunikation inom parken. Parallellt med vägar och
elnät kommer optofiber att installeras.
Fiberkablarna kommer till största del att samförläggas med befintligt elnät men det kommer även att behövas egna alternativa
stråk för fibern för att skapa ett redundant och driftsäkert nät.
Intrånget begränsas till några meters trädfri bredd.
46
Till viss del kan även trådlösa kommunikationslösningar inom
parken bli aktuella.
3.9Materialbehov
Överbyggnaden av totalt 245 km ny väg och väg som rustas upp
blir 1 210 000 m3. Överbyggnaden utgörs av krossmaterial. Den
volym bergkross som åtgår till överbyggnaden kan förhoppningsvis till största del tas från täkter inom Markbygdens vindkraftpark, etapp 1 och mindre mängd massor antas behöva köras in
externt.
Markens beskaffenhet bestämmer mängden krossmaterial och
uppbyggnaden av uppställningsplatser görs på samma sätt som
för vägarna (se kapitel 3.6). Med antagandet att det i genomsnitt krävs 0,3 m bergkross till överbyggnaden och att en yta på
3000 m2 ges denna överbyggnad blir materialbehovet till planerna
900 m3 per plan. Totalt summerar detta till 270 000 m3 för 300
uppställningsplaner.
För byggande av fundamenten krävs betongballast och cement.
För maskinen E101 med 3 MW generator och 135 m navhöjd
kommer då ca 1000 m3 betong att behövas till varje fundament
varav ca 60 % utgörs av ballast. I botten av fundamentsgropen
placeras krossmaterial för att plana ut schaktbotten.
För anläggande av kabelschakt krävs sand i schaktbotten
Det sammanlagda materialbehovet för vägar, uppställningsplaner, betongballast och cement till fundament, samt sand till
elkabelgravar, uppgår till ca 2 700 000 ton. Materialförsörjningen
kommer att vara utsträckt under hela den tid som etappen byggs.
Täktverksamheter
För att förse vindkraftprojektet med massor till vägbyggnad och
betongballast till fundamenten kommer det att behöva etableras
nya täkter i regionen. Bolaget har tre ingivna täktansökningar
som är föremål för behandling hos länsstyrelsen i Norrbottens
län. De sökta täkterna ligger alla i etapp 1 eller i direkt anslutning
till denna. Det är en moräntäkt på Rödmyran om 199 000 ton, en
bergtäkt på Lövbergt om maximalt 2 000000 ton samt en grustäkt på Bergnäs 1:1 om 450 000 ton. Materialet till byggnationerna i etapp 1 bedöms i huvudsak tas från dessa täkter, men även
andra täkter i bolagets regi eller underentreprenörers regi kan bli
aktuella. Tillstånd för täkter behandlas separat och omfattas inte
av denna ansökan.
3.10Transporter
För leveransen av varje enskilt vindkraftverk inklusive tillhörande
byggmaterial och kringutrustning krävs ca 60 transporter. Till
varje vindkraftverk tillkommer transporter för fundament. Dessa
transporter beräknas till ca 200 per verk.
Utöver transporter till verken och fundament tillkommer transporter av material för konstruktionen av vägar och uppställningsplatser enligt kapitel 3.9. Antalet transporter för detta beror på
antalet verk som byggs men även hur mycket ny väg som ska
anläggas samt hur många meter befintlig väg som ska förstärkas.
En uppskattning av antalet transporter per deletapp kan ses i
kapitel 4.19.
Material för byggnationerna kommer i största möjliga utsträckning att hämtas från täkter inom eller i omedelbar anslutning
till etapp 1. Detta för att minimera transporter på det offentliga
vägnätet.
De vägar som mest kommer att användas är delar av väg 515,
543 och 373. Ballastmaterial för byggnationerna kan komma att
hämtas från Åträskområdet vilket innebär att transporterna kommer att gå på väg 545. Transport av vindkraftverksdelar kommer
att ske på väg 373. För deletapp 1 och 2 kommer även väg 515
att nyttjas men för deletapp 3 och 4 används den då förstärkta
Roka viltvattenvägen, strax efter Fagerheden. Därefter kommer
transporterna att fortsätta på befintliga, förstärkta eller nybyggda
skogsbilvägar. De tomma fordonen går tillbaka samma väg. Eftersom väg 373 håller högre kvalitet och säkerhet kommer den i
huvudsak att användas.
3.11Service och underhåll
Även om mycket kan ske med fjärrstyrning kommer varje verk
att behöva regelbunden tillsyn. Detta kommer att kräva att den
lokala organisationen besöker varje verk uppskattningsvis en
gång per vecka eller tvåveckorsperiod. Omfattningen av denna
tillsyn kommer gradvis att öka under uppbyggnadsfasen och när
anläggningen är i full drift kommer detta att innebära att driftoch underhållsorganisationen kommer att besöka 150-300 verk
per vecka, med de persontransporter detta medför. Detta innebär
bland annat att det interna vägnätet kommer att användas för
transporter vintertid. Vid större service- eller ombyggnadsarbeten i verken kommer en eller flera kranar att behöva nyttjas. Då
tillkommer transporter av kranar och reservdelar.
Planerat underhållsarbete görs företrädesvis under sommarhalvåret.
3.12 Avveckling och återställning
Ett vindkraftverks livstid uppskattas uppgå till 20-25 år. Efter
den tiden är det möjligt att plocka ner blad och tornhus vars
komponenter återvinns alternativt deponeras, beroende på materialets egenskaper. Betongen i tornet krossas och återanvänds som
fyllnad och stålet återvinns. Fundament avlägsnas till marknivå
och eventuella ihåligheter fylls.
Då tekniken ständigt utvecklas kan ett vindkraftverks livstid
komma att öka i framtiden. Det är främst de mekaniska delarna
som slits och de komponenterna kan komma att bytas ut utan att
fundament och torn rivs.
3.13 Kringanläggningar
Ett vindkraftprojekt av den omfattning som planeras kommer
förutom elanläggningar, uppställningsytor och vägar att innebära
ytterligare kringanläggningar både inom och utanför själva verksamhetsområdet.
Betongstation och mobilt krossverk
Inom området för etapp 1 avser bolaget etablera mobila bergkrossar och betongstationer för att lösa materialförsörjningen inom
parken och minska transporterna på det allmänna vägnätet. En
mobil betongstation innebär dock ändå att cement och tillsatsmedel måste köras in, men såtillvida ballastförsörjningen kan ske
från egen täkt beräknas transporttrycket på det allmänna vägnätet
att minska avsevärt. Såväl mobila krossverk som betongstationer
är dock anmälningsärenden som hanteras i särskild ordning och
ligger formellt utanför denna MKB.
Avfall
Industrier för vindkraftverkens komponenter
Under byggperioden tillser leverantören av vindkraftverken att
avfall hanteras på ett korrekt sätt och enligt gällande föreskrifter.
Leverantören av vindkraftverken hyr toaletter och tvättutrustning
med septiktankar.
En följdeffekt av ett tillstånd för en storskalig etablering i norrbotten kan vara att det blir ekonomiskt fördelaktigt att tillverka
delar av vindkraftverken på plats i Piteå. Möjligheten för detta
beror på projektets skala. En avsiktsförklaring har i augusti 2010
undertecknats av vindkraftstillverkaren Enercon och Piteå kommun om etablering av en fabrik för de prefabricerade betongelementen i tornen. Fabriken beräknas skapa i storleksordningen
150 jobb och planering pågår. Ytterligare etablering av till exempel en monteringsfabrik kan bli aktuell att genomföra.
Vattenförsörjning
Vattenförsörjningen till byggbaracker mm. kommer sannolikt
att ske genom anläggande av bergborrade brunnar. Vattnet från
brunnarna behandlas för att uppfylla de krav som ställs på dricksvatten. Från dessa kan vatten transporteras ut på de enskilda
temporära arbetsplatserna, vilket kan ske i behållare eller mindre
tankar beroende av behovet.
Vatten används förutom till det sanitära behovet även till betongtillverkningen.
Uttaget av vatten från bergsakvifären bedöms vara så litet att det
inte utgör någon betydande risk för avsänkning av akvifären
Byggbaracker
Servicebyggnad
Under byggtiden kommer eventuellt även byggbaracker att behöva anläggas i anslutning till etableringsområdet. De byggnader
som krävs för etableringen kommer att utformas enligt gällande
föreskrifter. De tillstånd och bygglov som fordras kommer att
behandlas separat.
En servicebyggnad kommer att etableras centralt i området.
Exakt position är ännu inte avgjort. En befintlig byggnad kan
komma att rustas upp eller byggas om efter behov till detta ändamål. Servicebyggnaden kan även bli ett nybygge.
3.14 Investeringar utanför Markbygdens
vindkraftpark
Utbyggnad av hamnen i Haraholmen
Figur 3.13.1 Bild från bolagets sajt på Gabrielsberget där dubbla
krossverk etablerats för att lösa försörjningen av förstärkningsmateriel
till vägnätet. I bakgrunden skymtas ett antal vindkraftverk som just
uppförts.
De redan uppförda vindkraftverken på Dragaliden tillverkades
till huvuddelen i Tyskland. Den övre delen av tornet som är i
stål tillverkades i Malmö. Komponenter transporterades då med
båt till hamnen i Haraholmen, Piteå, för vidare vägtransport till
Dragaliden. Utbyggnad av hamnen i Haraholmen torde vara
nödvändigt för att tillgodose detta transportbehov förutsatt att
vindkraftverken även för etapp 1 kommer med båt från Tyskland.
Utbyggnaden skulle då ske i områden som redan idag är delvis
ianspråktagna för hamnverksamhet.
Eftersom stora mängder betong erfordras för fundament planeras en ny anläggning i Markbygdenområdet. Avsikten är att
denna anläggning ska leverera betong till huvuddelen av fundamenten. Även mobila betongstationer kan bli aktuella. Kompletteringar med betong från redan befintliga stationer i exempelvis
Piteå, Älvsbyn och Boden kan bli aktuellt vid bland annat starten
av etapp 1 eller vid driftsavbrott.
Tillstånd för kringverksamheter såsom betongindustri, utbyggnad av hamnen i Haraholmen och industrier för vindkraftverkens
komponenter prövas separat och ingår ej i denna handling.
47
3.15 Tidplan
Kvatal
År
Tillstånd Etapp 1 enligt miljöbalken
Tillstånd berg/moräntäkter enligt miljöbalken
1
2
2011
3
4
1
X
X
X
2
2012
3
4
1
2
Tidplan Etapp 1 markbygden
2013
3
4
1
2
2014
3
4
1
2
2015
3
4
1
2016
2
3
4
Detaljprojektering vägar och annan infrastruktur
Finansiering
Etaberling arbetsplats
Vatten försörjning
48
Ev temporärt boende med vatten, avlopp mm
Mobil betongfabrik
Försträkning av befintligt vägnät
Tillkommande vägar
Etablering upptällningytor
Fundament
Byggande verk
Jordkabel
Transformatorstationer
Luftledning
Anslutning kraftnät
Driftsättning
Figur 3.15.1 Projektets preliminära tidplan från sista kvartalet 2011 till slutet av år 2016. Vindkraftverken beräknas vara i drift 20-30 år, efter
driftstart, om inte anläggningen förnyas.
350
310
300
250
200
200
150
120
100
50
50
0
2013
2014
2015
2016
Figur 3.15.2 Ackumulerat antal vindkraftverk i drift år 2013-2016.
4 Miljökonsekvenser och skyddsåtgärder
4.1Metodik
Konsekvenserna beskrivs i varje temaavsnitt med återkoppling till
vad som beskrivits i kapitel 2 och 3.
När konsekvenser och anpassningsåtgärder beskrivits baseras
Bolagets bedömningsgrunder på lagar, förordningar och regeringsvillkoren, Bolagets och dess samarbetspartners erfarenhet,
beräkningar samt aktuell forskning och riktlinjer.
Figur 4.1.1 Bilden illustrerar upplägget av konsekvensbedömningen.
Därefter beskrivs kvarstående konsekvenser och Bolagets förslag
till eventuella kompensationsåtgärder och om eventuellt kontrollprogram ska upprättas. Utformandet av kontrollprogrammet
hanteras enligt regeringsvillkor 3 och 5 i särskild process tillsammans med sakägare, länsstyrelsen och Piteå Kommun.
Konsekvenser
Under varje temarubrik beskrivs påverkan av intrånget. Här görs
även en värdering och analys av effekten av intrånget.
Anpassningsåtgärder
Under varje temarubrik redovisas anpassningsåtgärder. Anpassningsåtgärder är åtgärder som bolaget åtar sig att göra för att
minska de negativa konsekvenserna som uppkommer i samband
med uppbyggnaden av vindkraftparken.
Kvarstående konsekvenser
Efter att bolaget utfört anpassningsåtgärder i syfte att minimera
de negativa konsekvenserna finns ibland kvarstående konsekvenser. Dessa beskrivs här.
Eventuella kompensationsåtgärder
En kompensationsåtgärd syftar till att kompensera för den
bedömda skadan till följd av etableringen. Om den kvarstående
konsekvensen anses så stor att en kompensation bör ske från
bolaget beskrivs kompensationsåtgärden här.
Kontrollprogram
Ett kontrollprogram tas fram i syfte att kontrollera verksamheten mot givna villkor samt utreda och följa upp påverkan på en
särskild företeelse som t.ex. rennäringen eller fågellivet.
MILJÖKONSEKVENSER OCH SKYDDSÅTGÄRDER
I detta kapitel redovisas och bedöms konsekvenserna av
Markbygdens vindkraftpark, etapp1. De faktorer som legat
till grund för vindkraftverkens placering redovisas, d.v.s.
varför den föreslagna layouten är optimerad.
49
50
4.2 Hänsynsytan, en generell
anpassningsåtgärd
Stipulerade principer MKB för tillåtlighetsansökan 2008
Data som definierar bolagets hänsynsyta i etapp 1.
Bortvalda områden:
Bortvalda områden:
Det fysiska intrånget går inte att undvika ens med de bästa
tekniska lösningar. Genom att inom parken välja platser med hög
geologisk, hydrologisk och biologisk tålighet kan dock etableringen ske med så små konsekvenser som möjligt.
Skogliga naturvärden
Skogliga naturvärden
•
Natura2000
•
Natura2000+200 m skyddsavstånd
•
Naturreservat
•
Naturreservat+200 m skyddsavstånd
•
Biotopskydd
•
Naturvärden från bolagets naturvärdesinventering inklusive 20 m
skyddsavstånd
•
Nyckelbiotoper (skogsstyrelsen) + 20 m
•
Höga naturvärden från SCA/Sveaskog +20 m
•
Norra delen av Rokåns dalgång
Bolagets hänsynsyta
Bolaget identifierade relativt tidigt i processen med etapp 1 olika
ytor där en etablering av vindkraftverk var mindre gynnsam.
Dessa ytor listas i figur 4.2.1 och beskrivs nedan. Sammantaget
kallas dessa överväganden ”bolagets hänsynsyta” och är de platser
som undantagits från etablering av vindkraftverk. Hänsynsytans
genomslag för layouten ser man tydligt om man exempelvis jämför ”sannolik huvudalternativ 2008” (karta på sid 53 i MKB:n för
tillåtlighetsprövningen; ”Vindkraft i Markbygden – Ett regionalt
industriprojekt inom förnyelsebar energi, Miljökonsekvensbeskrivning daterad 2008-05-26”) med den layout som i denna
MKB redovisas i figur 3.2.1.
I kommande avsnitt under kapitel 4 beskrivs också ett antal
andra omständigheter som bolaget har valt att lägga till grund
för lokaliseringen av vindkraftverken, men som inte har ingått i
den så kallade hänsynsytan. Det finns alltså utöver 4.2.1 andra
åtaganden för placering av vindkraftverk, t.ex. sådana som berör
enskilda lokaler, landskapsbild eller rennäringen som inte redovisas här i kapitel 4.2 eller figur 4.2.1.
Våtmarker och sjöar
•
Våtmarker klass 1 och 2
•
150 m från sjöar med strandskydd
Avstånd till infrastruktur och övr. markanvändning
•
200 m från allmänna vägar och järnvägar
Övrigt
•
Lågpartier nära berg
•
Mark brantare än 10 %
•
•
Våtmarkers utbredning av klass 1 och 2 enligt VMI
•
All våtmark
•
Strandskydd 100 m från sjöar och berörda bäckar
Avstånd till infrastruktur och övr. markanvändning
Områden som i huvudsak ligger utanför det som anges som utred• Avstånd hålls till befintlig bebyggelse så att regeringens krav på
ningsområde för vindkraft i kommunens översiktsplan
buller och skuggor uppfylls
•
200 meter allmän väg och järnväg
•
30 m befintlig kraftledning
Övrigt
Skogliga- och övriga naturvärden
•
Skyddsvärda ytor enligt kulturmiljöprogrammet
• Naturreservat och Natura 2000 har i etapp 1 getts 200 meter
generellt hänsynsavstånd då det enda berörda objektet är
Svartlidens naturreservat. 200 meter är baserat på en rimlighetsbedömning av konsekvenser för att skydda de upplevelsevärden som finns i reservatet samt nyttan med vindkraftverken.
Svartliden beskrivs närmre i såväl naturvärdesinventeringen
som under friluftsliv, landskapsbild och kapitel 4.20 ”Särskilt
känsliga områden”.
• Naturvärdespolygoner från bolagets inventering har fått
20 meter skyddsavstånd. Inventeringen redovisas i bolagets
naturvärdesinventering, som hittas på bolagets hemsida. www.
svevind.se. Då dessa data bedöms som mycket högupplöst är
20 ett minsta avstånd vi kan hålla utan att påverka objektet i
fråga.
• Nyckelbiotoper från skogsstyrelsens data har inkluderats i
hänsynsytan med 20 meter buffertzon för att undvika direkt
•
Svåråtkomlig mark såsom branter och mark som omgärdas av
motstående intressen.
•
Fornlämningar efter utredning.
•
Geologi enligt kapitel 4.9
•
Ytor av vikt för landskapsbilden och naturmiljön såsom toppar och
det som redovisas i kapitel 4.4 och 4.20.
•
Försvaret kommer att peka ytor där etablering inte blir möjlig.
Figur 4.2.1 Jämförelse mellan de generella lokaliseringsprinciper som stipulerades i tillåtlighetshandlingen 2008 och det data som beskriver dagens
hänsynsyta.
påverkan på dessa.
• Ytor som skogsbolagen pekat ut har undantagits eftersom
skogsbolagens egen skogsbruksplan är mycket viktig för att
naturvärden ska kunna utvecklas. Häri ingår skogliga naturvärden av alla typer såsom sumpskogar, nyckelbiotoper och
gammelskog. Buffertzonen på 20 meter är vald då data ansetts
vara högupplöst.
• Rokåns dalgång har undantagits av flertalet skäl som beskrivs
i berörd temarubrik. Området hyser grundvattentillgångar,
upplevelsevärden och är det viktigaste fågelområdet i etapp1.
Dalgången har även till viss del exkluderats i kommunens
fördjupade översiktsplan, även om bolagets avgränsning skiljer
sig något från kommunens bedömning.
• Våtmarker av VMI klass 1 och 2 har generellt undantagits,
trots att de inte alltid hyser höga naturvärden. När det gäller
naturvärden hänvisar bolaget till gjord inventering. Våtmarker
i området för etappen 1 beskrivs mer ingående i kapitel 4.9.
• Våtmark, och våt våtmark har generellt undantagits eftersom
geologi, hydrologi och ekologi ofta är känslig kring våtmarker.
Dessutom finns risk för dåliga grundläggningsförhållanden
och fördyrningar vid bygge av infrastruktur. Våt våtmark antas
mer skyddsvärd och ger större påverkan på grundläggningsförhållanden och har därför getts 20 meter buffertzon. Terrängkartans data är dock inte helt överensstämmande med verkliga
förhållanden. Bolaget kommer att samråda med tillsynsmyndighet när det finns tveksamheter kring klassificeringen av en
markyta.
• Skydd av miljöer när vatten har tillämpats och satts till 100
meter. Efter inventering av naturvärden konstaterades att inga
bäckar förekommer där strandskyddet tillämpas. Då terrängens lågpunkter dessutom ofta går bort av vindklimatskäl och/
eller anläggningstekniska skäl blir avståndet i praktiken ofta
längre än 100 meter. Etablering nära befintlig bäck är inte intressant då det kan leda till anläggningstekniska problem p.g.a.
erosion och tjälrelaterad problematik. Av de större bäckarna
i området kommer inga nya vägar att byggas över dessa utan
befintligt vägnät utnyttjas. Detta beskrivs mer under kapitel
4.9 Naturmiljö. Området är kraftigt dikat på många ställen
och dessa karteras ibland som bäckar på terrängkartan. Dessa
undviks vid verksplacering (av anläggningstekniska skäl) men
det kommer inte att visas någon generell hänsyn vid bygge av
infrastruktur.
Figur 4.2.3 visar hur VMI data (lila) inte alltid sammanfaller med de inventerade höga naturvärden, vare sig när det gäller Bolagets egen
inventering(grön) eller Sveaskogs bedömning (rosa). Det framgår även att våtmarksområdet undantagits från lokalisering av vägar och verk.
Avstånd till infrastruktur, övrig markanvändning och
befintlig bebyggelse
• Befintlig bebyggelse kommer att beaktas så till vida att bolaget uppfyller regeringens krav. Frågan om buller och skuggbildning berörs vidare under 4.7 och 4.8.
• Skyddsavståndet på minst 200 meter till allmän väg och
järnväg är satt som en planeringsbuffert. Detta efter samråd
med Trafikverket, som med hänvisning till Boverkets ”Vindkrafthandbok” preliminärt har förespråkat ett skyddsavstånd
motsvarande verkets totalhöjd. Då ingen järnväg passerar
genom etapp 1 aktualiseras inte skyddsavståndet till järnväg.
Beträffande allmän väg har Trafikverket meddelat att det i
särskilda fall kan bli aktuellt med ett mindre skyddsavstånd än
200 meter.
• Avståndet till befintliga kraftledningar har satts till 30 meter
av praktiska skäl men är i praktiken inte tekniskt intressant
då det finns metoder för att undvika konflikt med befintlig
ledning. Se resonemang ”lokalisering av vindkraftverk nära
befintlig ledning” nedan.
Befintlig kraftledning är ett alternativt markutnyttjande som an-
51
52
tas kunna samexistera med vindkraftverken. Svevind AB har kännedom om elsäkerhetsverkets rekommendation: ”Elsäkerhetsverket
rekommenderar därför att minsta horisontella avstånd mellan vindkraftverk och högspänningsledning är minst vindkraftverkets totala
höjd, det vill säga navhöjden plus halva turbindiametern.” Svevind
vill dock påminna om att detta är en rekommendation och för
dialog med Piteå Energi (koncessionsinnehavare för spänningar
upp till 40 kV) och Vattenfall (koncessionsinnehavare för befintlig 130 kV linje vid Dragaliden). De lösningar som utarbetas
kommer att ske i samförstånd parterna emellan.
De konflikter, eller risker som finns då vindkraftverk planeras
nära elnätet är:
1.
Turbulens. Vindkraftverken skapar oregelbundna luftströmmar som kan sätta ledningar i svängning om de byggs för
nära. Detta är inget problem i skogslandskap utan snarare på öppen mark varför ingen särskild hänsyn har tagits till detta.
2.
Haveri. Vindkraftverket, eller delar av detta skulle kunna
orsaka skador på intilliggande miljö vid haveri. Ibland hävdas
därför ett ”skyddsavstånd” på verkets fulla höjd. Risken för sådant
haveri bedöms emellertid vara försumbar och därför har ingen
speciell hänsyn utifrån detta tagits.
3.
Iskast eller isras. Vintertid skulle is eller snö kunna lossna
från toppen av vindkraftverket och blåsa eller kastas en bit och
potentiellt kunna skada närliggande elledningar. Då detta inte
bedöms vara någon kvarstående risk efter att avisningssystem verifierats och kalibrerats på pilotsajten Dragaliden (samt framöver
även på Stor Blåliden) har inte någon särskild hänsyn tagits till
detta.
4.
Personsäkerhet. Vid service och underhållsarbeten måste
servicetekniker ibland fira ner en hiss från generatorhuset för
att få upp tung eller skrymmande utrustning. Det kan även vara
nödvändigt att använda hissen för persontransport i händelse av
nödsituation eller kamraträddning. Detta innebär att den vajer
som hissas ner, oberoende av vindstyrka, inte vid några omständigheter får komma i kontakt med strömförande ledning. För att
säkerställa detta borde, enligt tillverkaren av verken, ett skyddsavstånd på minst 0,75*”verkets höjd” hållas.
De 30 m som använts som en tumregel är tillräckligt för att
undvika flytt av befintligt ledningsstråk utifrån förutsättningen
att linjen bitvis kan markförläggas. Avståndet är inte tillräckligt
för att säkerställa personsäkerheten. Detta innebär emellertid inte
att vindkraftverken måste flytta på sig utan det kan vara lättare att flytta ledningen. Bolaget kommer i aktuella fall att hitta
lösningar där t.ex. delar av ledningsnät flyttas eller mer sannolikt
markförläggs för bibehållen personsäkerhet och leveranstrygghet
för kunderna längs ledningslinjen.
Övriga hänsynstaganden
• Skyddsvärda ytor enligt kulturmiljöprogrammet har inkluderats för att hindra att vindkraftverk hamnar direkt på
skyddsvärda objekt. Utökad hänsyn till kulturmiljö beskrivs i
kommande kapitel 4.11.
• Svåråtkomlig mark har definierats som ytor på mindre än
1000 m2 som ligger så att de är helt omgivna av formella
intressen. Vid den genomgång av layouten som gjorts har
även andra överväganden, som skulle kunna kallas hänsyn till
svåråtkomlig mark gjorts; såsom lutning och marktyp. Detta
har dock inte operationaliserats utan är mjuka värden som
beaktats i någon mening.
• Lågpartier nära berg ansågs för diffust för att beaktas och
undantas inte generellt.
• Mark brantare än 10 % har inte använts som en generell hänsynsyta eftersom små moränkullar etc. kunde blivit exkluderade. Just moränkullar är snarare en önskvärd placering och de
framträder med avsevärt högre tydlighet i bolagets nya höjddata (NNH) än i den gamla tillgängliga terrängmodellen.
• Bolaget skriver i MKBn för tillåtlighetsprövningen att områden som i huvudsak ligger utanför det som anges som
utredningsområde för vindkraft i kommunens översiktsplan
generellt skall undantas från etablering. För etapp 1 gör bolaget bedömningen att detta omfattar norra delen av Rokåns
dalgång och Svartlidens naturreservat – två områden som
ingår i hänsynsytan även av andra skäl och berörs särskilt i kapitel 4.20. Totalt är dock bolagets hänsynsyta (som inkluderar
norra delarna av dalgången med Roka viltvatten, Dragamyran
och Dragaträsket) mer än den yta som utpekats i kommunens
fördjupade översiktsplan.
Aspekter som inte ingår i hänsynsytan men som kommer att beaktas i detaljprojekteringen
• Försvarets intressen har inte särskilt beaktats då föreslagna
positioner har kommunicerats med försvaret som ännu inte
lämnat ett slutligt svar. Det är dock ett regeringsvillkor att
hänsyn skall visas till totalförsvarets intressen varför detta kan
hanteras i ett senare skede.
• Fornlämningar kommer att hanteras enligt KML och ansågs
för osäkert lägesbestämda för att inkluderas i detta läge. Detta
behandlas i kap 4.11.
• Geologiska värden är relativt lätta att identifiera med fjärranalys och åtaganden görs beträffande detta i kap 4.9.
• Landskapsbilden är något väldigt övergripande och svår att
operationalisera varför situationsbetingad hänsyn har tagits.
Exempelvis har placering på bergstoppar undvikits och verken glesats ut på Snöbergens nordostsluttning så att bergen i
någon mån erbjuder vindkraftsfria vyer mot kulturlandskapet.
Även vid Rokån och inte minst Svartliden (som har fått 200
meter skyddsavstånd) har landskapsbilden beaktats. Mer om
landskapsbilden i kap 4.4.
Figur 4.2.4 En relativt nygjord plantering på Storslyet, SCAs
mark. Platsen är typisk med tanke på den massiva dikning och
markberedning som gjorts. Storslyet vid Ersträsk är bara ett av
många exempel på kraftigt påverkade områden med produktionsskog
som helt saknar naturvärden.
Figur 4.2.5 Bild som visar skillnaden mellan Piteå kommuns förslag på undantaget område i översiktsplanen (blått) och en grov bild av bolagets föreslagna hänsynsyta (rosa).
53
4.3 Utsläpp till luft
54
Vindkraftparken ger genom sin energiproduktion möjlighet att
minska produktion av el baserad på fossila bränslen. Den el som
produceras från vindkraftverken, kan ersätta el som producerats
genom användning av fossila bränslen. Under dessa förutsättningar bidrar 1 GWh till att reducera utsläppen av föroreningar
enligt nedan (data enligt Wizelius, Vindkraftshandboken 2007):
Fossilt CO2 850 ton
Svaveldioxid
379 kg
Stoft100 kg
NOx2,6 ton
Beräkningarna bygger på att elen från vindkraften ersätter kolbaserad elproduktion.
Elen kan även komma att användas till eldrivna personfordon,
vilket ger ytterligare en minskning av fossil CO2.
För underhåll och service av parken kommer servicefordon att
nyttjas. För byggande av parken kommer entreprenadmaskiner,
transportfordon mm. att användas. Det dominerande bränslet är i
dagsläget fossilt bränsle.
Bedömningsgrunder
För utomhusluft finns miljökvalitetsnormer avseende bland annat
stoft, kväveoxider och ozon.
Konsekvenser
Vindkraftparken bidrar till att reducera utsläpp av såväl växthusgaser, som de försurande gaserna svaveldioxid och kväveoxider.
Uppförande och drift av vindkraftparken ger utsläpp till luft som
är så ringa att de inte medför någon risk för överskridande av gällande miljökvalitetsnormer.
4.4 Konsekvenser för landskapsbilden
Generellt
Vindkraft påverkar landskapet på olika sätt, både direkt och indirekt. Den direkta påverkan sker genom den fysiska etableringen
med fundament, vägar och kraftledningar. Den indirekta påverkan består av att vindkraftverk blir synliga på långt avstånd.
Hur vindkraftparker generellt påverkar landskapsbilden beror
på verkens storlek, antal, avstånd och synbarhet och på hur väl
anläggningen harmoniserar med landskapet. Begreppen dominans
och kontrast kan användas för att förklara samspelet med landskapet.
Vindkraftverk som syns på nära håll i ett småbrutet jordbrukseller skogslandskap kommer att dominera landskapsbilden, medan
vindkraftverk på längre avstånd i ett stort obrutet landskap kommer att uppfattas som mindre dominerande.
Kontrast handlar om anläggningens förmåga att smälta in i
landskapet. I ett ålderdomligt landskap, till exempel opåverkade
skogs- och kulturmiljöer, blir kontrasten med vindkraftverken
stor jämfört med områden med stor sentida påverkan, som E4stråket eller industrimiljöerna i Piteå och Öjebyn. Kontrasten
upplevs också något mindre med ett homogent, rationellt skogsbruk än med naturliga skogsmiljöer.
Inom närzonen (på upp till ca 4 km avstånd) uppfattas synliga
vindkraftverk som dominerande element i landskapet. Se fotomontage från t.ex. Rokmyran.
I mellanzonen (ca 4 - 8 km) varierar synligheten beroende på
landskapets karaktär. Över öppna partier blir verken väl synliga,
men det är svårt att uppfatta deras storlek.
I fjärrzonen, upp till ca 15 km, kommer vindkraftverken att bli
väl synliga från öppna partier, men landskapsformerna minskar
dominansen. Se fotomontage från t.ex. Sjulnäs. På avstånd längre
än 15 km uppfattas vindkraftverken som små företeelser vid horisonten och de kan vara svåra att urskilja från andra landskapselement.
Vindkraftverkens synlighet i landskapet framgår av fotomontagen i bilaga 3.
Generellt för etapp 1
Den stora etableringen av vindkraftverk som planeras inom
Markbygdens vindkraftpark, etapp 1 kommer att medföra stora
förändringar i landskapet. De vindkraftverk som planeras är höga
och kommer därför att kunna ses från många platser i det omgivande landskapet. Parkens storlek, både till antal verk och verkstorlek, innebär att den dominerar området oavsett landskapstyp.
Vindkraftverken kommer, trots en medveten färgsättning, att
kontrastera med sin färg och form mot sin bakgrund och drar
med sina roterande turbinblad blickarna till sig. Vindkraftverken
kommer också att vara mycket storskaliga i förhållande till andra
objekt i landskapet.
Med den verkstorlek och det antal verk som planeras kommer ett stort antal verk att synas från platser som idag har vida
utblickar, medan påverkan kommer att bli liten från platser där
de huvudsakliga utblickarna sker i riktning bort från vindkraftverken eller där utblickarna är skymda av exempelvis vegetation,
byggnader eller bergsryggar. Anläggningen kommer att kunna
ses från ett stort antal platser i omgivningen, från bebyggelseområden i framförallt de öppna odlingsbygderna i öster samt från
höjdpunkter i landskapet. Dock innehåller inte landskapet några
viktiga siktlinjer som kan påverkas.
I och med att det är ett så stort antal vindkraftverk som kommer
att etableras kommer dominansen över landskapets uttryck att bli
total. Trots landskapets storskalighet och tålighet för nya inslag
kommer den förändring som de nya verken innebär bli mycket
påtaglig. Verken kommer inte att kunna infogas i landskapet
utan kommer att utgöra främmande inslag i miljön. Landskapet
innehåller dock inga andra viktiga visuella värden eller landmärken som kan konkurreras ut. Det finns inte heller andra moderna
landskapselement som större kraftledningar, motorvägar eller
industribyggnader som kan samverka med vindkraftsetableringen.
Vindkraftverken har placerats ut med hänsyn till topografin där
navhöjderna följer landskapets höjdförändringar. Placering direkt
på spetsiga bergstoppar har dock undvikits eftersom en sådan
placering innebär en större påverkan på landskapsbilden.
Vindkraftverkens placering utan planerade gruppformationer
eller geometriskt mönster gör att den visuella störningen i landskapet kommer att bli större än om så hade varit fallet eftersom
landskapet då hade tillförts minsta möjliga komplexitet. Vindkraftverken har placerat utifrån olika kriterier som vindförhållanden och naturoch kulturvärden. Påverkan på landskapsbilden
har också utgjort underlag för placeringen av verken där t.ex. en
placering på spetsiga toppar, se ovan, har undvikits. Markbygdens
Förutom själva vindkraftverkens påverkan på landskapet kommer de skogsbilvägar som anläggs för uppförande och service
samt luftledningar som anläggs för att transportera elen ut till
nätet att påverka upplevelsen av landskapet. De jordkablar som
anläggs för att transportera elen från vindkraftverken till transformatorstationer läggs i mark vid sidan av vägen och orsakar inga
konsekvenser för landskapsbilden. De skogsbilvägar som anläggs
splittrar upp skogsområdet ytterligare men innebär samtidigt
ökad tillgänglighet. Luftledningarna, med sina breda ledningsgator, kommer att synas på håll som tydliga linjer genom skogslandskapet även utanför området i etapp 1 . Ledningarna förstärker
exploateringen av landskapet.Vindkraftverken kommer även att
medföra buller och skuggor, och kan också ge ljusstörningar på
grund av hindermarkering (se avsnitt 4.5, 4.7 och 4.8). Detta påverkar människors upplevelse av landskapet och därmed landskapets attraktivitet och användbarhet. Ur ett rekreativt perspektiv är
bebyggelsenära landskap fria från buller och andra störningar en
bristvara. En aspekt av vindkraftsetableringen blir att en miljökvalitet som tystnad kommer att försvinna från området.
Människors uppfattning av vindkraftverk
Hur landskapet uppfattas handlar om relationen mellan människa och plats där inte bara visuella upplevelser spelar in utan
även ljud, lukt, känsla, minnen och associationer. Vissa kopplar
vindkraftverken till den nytta de gör, för miljön och ekonomiskt
för bygden, och accepterar därmed påverkan på landskapsbilden.
Några uppfattar vindkraftverken som vackra anläggningar som
tillför landskapet en ny dimension.
Med en positiv syn på vindkraftsetablering kan även den visuella
verkan komma att uppfattas som något positivt. En så här stor
anläggning kan då uppfattas som något storslaget och utöver det
vanliga. Intresserade, både tekniskt kunniga och andra allmänt in-
tresserade, kommer med stor säkerhet att besöka området för att
se vindkraftparken i funktion och häpna över dess storskalighet.
Andra kommer, oavsett synen på vindkraft som sådan, uppfatta
vindkraftsetableringen som ett sår i landskapet där vindkraftverken utgör främmande inslag i landskapet som gör ingrepp i
landskapsbilden.
Landskapets användare kan mycket grovt delas in i fyra kategorier som var och en torde ha ett eget förhållningssätt till området.
De fyra kategorierna är:
1. Bofast befolkning och fritidsboende som vistas i området
dagligen, till vardags och som närlandskap för rekreation och
utfärder etc.
2. Tillresta turister eller personer som tillfälligt söker natur och
landskapsupplevelser.
3. Personer som dagligen arbetar i området, exempelvis med
skogsarbete, rennäring eller transporter.
4. Förbipasserande resenärer på väg till färdmål utanför området och utan känslomässig bindning till platsen.
Beroende på vilken kategori man identifierar sig med eller tillhör kommer en större vindkraftsanläggning att mer eller mindre
färga intrycket av området. Utan att spekulera alltför mycket kan
man anta att grupp 1 och 2 är de som mest känsliga för förändring, följt av grupp 3 i den mån vindkraften påverkar deras
arbetsmiljö.
Utöver de fyra grupperna finns det också personer som kommer att besöka området beroende på att vindkraftanläggningen
etableras:
• de som är sysselsatta med byggnation eller underhåll av vindkraftverk.
• de som är sysselsatta med kringverksamheter till anläggningarna, exempelvis transporter, service, handel och matserveringar.
• de som besöker anläggningen i studiesyfte eller av annat intresse, från forskare till turister.
För dessa grupper är vindkraftanläggningen huvudanledning till
att de befinner sig i området och för dessa kommer anläggningen
att vara något som huvudsakligen tillför värden till landskapsbilden.
Landskapets karaktär kommer att förändras med en vindkraftsanläggning och upplevelsen av området efter en förändring kommer att kräva en mental omställning av den som betraktar det.
Detta är inget konstigt eller anmärkningsvärt utan följer alltid
som en naturlig del inför en förändring.
Den värdering av landskapets karaktärer samt den känslighetsoch tålighetsanalys som gjorts, har resulterat i att ett antal viktiga
platser avseende landskapsbilden pekats ut. Dessa platser har bl
a valts ut med tanke på rekreationsvärden. Utsikten och upplevelsen av landskapet från vissa områden, både inom och utanför
området för etapp 1, har varit styrande.
Höjderna inom området för etapp 1, Skogberget samt Lilla och
Stora Snöberget, har pekats ut som viktiga platser för landskapsbilden eftersom synligheten här blir stor. Placering av verk på
höjderna skulle innebära en ojämnare linje av vindkraftverk med
vissa verk som sticker upp vid betraktelse av vindkraftparken från
avstånd än vad som är fallet om höjderna undviks. Snöbergen har
även pekats ut som en visuell gränsmarkering mellan skogsbygd
och odlingsbygd och en mindre yta har utpekats som hänsynsyta
för att ge möjlighet till fria utblickar från berget ner mot kulturlandskapet.
Förutom dessa viktiga platser för landskapsbilden har generell
hänsyn tagits till vissa andra områden som våtmarker och sjöar,
infrastruktur, skyddsvärd mark enligt kulturmiljöprogrammet
samt skogliga värden och områden med höga naturvärden. Se avsnitt 4.2 Generella skyddsåtgärder. Ett hänsynstagande för dessa
områden innebär indirekt även ett hänsynstagande för landskapsbilden, även om det handlar om upplevelsen av landskapet inom
ett begränsat närområde.
Avseende anpassningsåtgärder för närliggande bebyggelse som
Hultet, Fagerheden, Pålboda, Lidbodarna och Yttersta har en
sådan hänsyn tagits då utformningen av området för etapp 1
gjordes. Områdesavgränsningen lades ca 1-2 km från bebyggelsen
med avsikt att man på dessa platser inte skulle få vindkraftverk
direkt utanför fastigheterna.
Hänsynsytor och ytor av särskild vikt för landskapsbilden redovisas i figur 4.4.1.
vindkraftpark, etapp 1 med ca 300 verk är en mycket stor vindkraftsanläggning som kommer att innebära en stor förändring
för upplevelsen av landskapet. Till följd av de hänsyn som tagits
till olika intressen är vindkraftverken oregelbundet placerade i
området med vissa mindre stråk utan vindkraftverk i framför
allt sydöstra delen av området. För att verken ska upplevas vara
placerade i organiserade grupper krävs att större markområden
hålls fria från etablering med breda och långa siktgator till det
bakomliggande landskapet. Att undanhålla så stora markytor från
etablering är inte ekonomiskt eller vindresursmässigt försvarbart.
Att i den här etableringen arbeta med grupperingar skulle handla
om att undanhålla mindre ytor från etablering. Att lämna mindre
områden fria skapar otydliga grupperingar och kan snarare ge ett
rörigt intryck.
55
Landskapsrum och topografi
Området för etapp 1 ligger inom ett landskapsrum, ett stort och
sammanhängande skogsområde, vilket gör att vindkraftparken
kan upplevas vara tydligare avgränsad än om anläggningen hade
sträckt sig över två landskapsrum. Den småkuperade terrängen
med uppstickande höjdformationer ger en komplex topografi där
förutsättningarna för att formera en vindkraftsanläggning med en
tydlig struktur inte är goda. Vindkraftverken följer istället landskapets topografi. Detta ger ett rörigare intryck än en vindkraftanläggning där verken placerats i ett geometriskt mönster. Upplevelsen av ett sådant tydligt ordnat mönster förutsätter dock verk
av samma höjd utplacerade i ett flackt landskap vilket i praktiken
endast är möjligt för vindkraftparker placerade till havs. För att
Hultet
ett mönster skall upplevas i kuperad terräng krävs en individuell
höjd för varje verk, vilket inte bedöms vara praktiskt eller ekonomiskt genomförbart. Vindkraftparken utformas som en sammanhängande anläggning med en upplevd tydlig början och slut.
På avstånd upplevs vindkraftparken som en samlad anläggning
som sträcker sig längs skogslandskapets böljande horisontlinje, se
fotomontage från Vallsberget i figur 4.4.2.
för området för etapp 1. Landskapet tillförs nya stråk som till viss
del splittrar skogsområdet och förstärker exploateringen av området. I sänkorna mellan Gråberget, Skogberget och Snöbergen
placeras inga verk vilket gör att en form av stråk skapas genom
området. Dessa är dock inte tillräckligt breda och distinkta för att
upplevas som tydliga stråk utan ses mer som utglesningar av verk
i vindkraftparken.
Struktur, riktning och stråk
Utbredningen av området för etapp 1 följer de naturliga riktningarna i landskapet med huvudstråk som går från sydost till nordväst. Området korsar inga viktiga stråk utan avgränsas av trafikstråk som vägar och järnvägar samt av naturliga låglänta stråk i
landskapet som Rokån och Lillpiteälven. De luftledningar som
anläggs för att transportera el kommer med sina ledningsgator
kunna synas på håll som linjer genom skogslandskapet även utan-
¯
Skala och komplexitet
Vindkraftsanläggningen tillför inte landskapet någon ny skala
utan den understryker snarare landskapets storskalighet. Landskapet bör även efter etablering kunna upplevas som enhetligt
trots att parklayouten inte tar utgångspunkt i ett tydligt geometriskt mönster eller planerade gruppformationer. Storskaligheten
understryks av att etableringen kan upplevas som en sammanhängande park från flera platser i landskapet. Verkens till synes
slumpvisa placering med navhöjder som följer landskapets höjdförändringar ger ett oregelbundet intryck, vilket tillför landskapet
en ökad komplexitet.
Lillpite
Landmärken
Landskapet innehåller inga viktiga byggda landmärken som kan
konkurreras ut av vindkraftverken. Vindkraftverken i Dragaliden,
som idag utgör ett landmärke i området, kommer att upplevas
utgöra en del av den stora vindkraftparken i etapp 1. Snöbergens
betydelse som naturgivet landmärke från t.ex. Sjulnäs minskar.
Den höjdmarkering som Snöbergen utgör förtas delvis i horisontlinjen av de vindkraftverk som omger Snöbergen. Vindkraftparken kommer att utgöra ett nytt industriellt landmärke med
stor synlighet på långt avstånd och från ett flertal platser i omgivande landskap.
Åträsk
Dragaliden
Rödmyran
Ersträsk
Lillpiteälven
Kilberget
Yttersta
Rokån
Snöberget
Skogberget
Rokån Svartliden
Flötuträsk
Skickligmyran
Roknäsberget
Rokån
Fagerheden
Kalahatten
Rokån
Etapp 1, Markbygdens vindkraftspark
Hänsynsyta landskapsbild
Åbyälven
Yta av vikt för landskapsbilden
0
1
2
4
6
8
10
Km
Svensbyån
Figur 4.4.1 Karta med platser av särskild vikt för landskapsbilden samt hänsynsytor avseende landskapsbilden
56
Roknäs
Rokån
Vindkraftparken betraktat från närliggande miljöer
I bilaga 3 redovisas samtliga fotomontage av vindkraftverken
inom etapp 1.
Naturmiljöer
Påverkan och konsekvenser för upplevelsen av landskapsbilden
vid naturreservatet Svartliden, Roka viltvatten och Snöbergen
redovisas i avsnitt 4.20 Särskilt känsliga områden.
Boendemiljöer
Yttersta
Bebyggelsen i Yttersta ligger direkt nordost om området för etapp
1. Bebyggelsen är sedan tidigare opåverkad av vindkraft och de
omgivande ängarna och odlingsmarkerna ger till viss del fria, om
än korta, utblickar, begränsade av skogsvegetation, över området för etapp 1. Från Yttersta blir påverkan på landskapsbilden
påtaglig i och med att de höga vindkraftverken upplevs på relativt
nära håll. Från väg 543 finns det närmaste verket ca 1,8 km bort.
Vindkraftverken är sedan placerade på sluttningen upp mot Snöbergen vilket ger stor synlighet. Tydligast blir förändringen från
de fastigheter som omges av odlingsmarker eftersom skogsvegetationen här inte har någon döljande effekt.
Figur 4.4.2 Fotomontage från Vallsberget
Konsekvensen på landskapsbilden av etableringen av vindkraftparken blir att ett boende som tidigare upplevdes ha ett avskilt
läge i en mindre jordbruksby nu upplevs vara tydligt påverkat av
vindkraft, se figur 4.4.3.
Ett sätt att minska inverkan på landskapsbilden kan vara att anlägga skogsridåer runt fastigheterna. Då dessa idag i flertalet fall
har fina vyer över odlingsmarkerna bedöms en sådan åtgärd vara
av mer skada än nytta och utgör därmed inget alternativ.
Hultet
Påverkan på landskapsbilden från bebyggelsen i Hultet blir
påtaglig om än inte så dramatisk som det nära läget skulle kunna
ge intryck av. Från Hultet är det närmaste verket placerat ca 1,2
km bort. Hultet är placerat just nordväst om området för etapp
1 vilket innebär att man har utblick över vindkraftparkens ena
kortsida. Detta innebär att vindkraftverken syns längs en relativt
kort sträcka bakom skogsranden, se figur 4.4.4. Även om ett flertal verk blir synliga härifrån dominerar de inte platsen i och med
att hela vindkraftsetableringen inte är synlig.
Konsekvensen på landskapsbilden av etableringen av vindkraftparken blir att ett boende som tidigare upplevdes ha ett avskilt
läge i skogsbygden nu upplevs vara tydligt påverkat av vindkraft
Knutpunkter
Knutpunkter återfinns inte inom området för etapp 1 utan
runtom vindkraftparken varför dessa inte kommer att förändras
till följd av etableringen. Knutpunkterna har här också en mer
funktionell betydelse än en visuell sådan.
57
Ett sätt att minska inverkan på landskapsbilden kan vara
att anlägga skogsridåer runt fastigheterna. Då dessa idag i
flertalet fall har fina vyer över odlingsmarkerna bedöms en
sådan åtgärd vara av mer skada än nytta och utgör därmed
inget alternativ.
58
Fagerheden
Bebyggelsen i Fagerheden ligger längs väg 373 söder om
området för etapp 1 och omges av odlingsmarker. Från
vägen är det närmaste vindkraftverket placerat ca 1 km bort.
Figur 4.4.3 Fotomontage från Yttersta
Figur 4.4.4 Fotomontage från Hultet
Konsekvensen på landskapsbilden av etableringen av vindkraftparken blir att ett boende som tidigare varit opåverkat av vindkraft och upplevdes ha ett avskilt läge i skogsbygden nu upplevs
vara tydligt påverkat av vindkraft, se figur 4.4.5.
Ett sätt att minska inverkan på landskapsbilden kan vara att anlägga skogsridåer runt fastigheterna. Då dessa idag i flertalet fall
har fina vyer över odlingsmarkerna bedöms en sådan åtgärd vara
av mer skada än nytta och utgör därmed inget alternativ.
Ersträsk och Kilberg
Bebyggelsen i Ersträsk, mellan Ersträsk och Kilberg samt i
Kilberg ligger längs den väg, väg 543, som korsar norra delen av
området för etapp 1. Bebyggelsen kommer att vara omgärdad av
vindkraftsetableringar. Utblickarna över landskapet från fastigheterna kommer både visuellt och upplevelsemässigt via ljudet från
rotorbladen helt att domineras av vindkraftverk.
Figur 4.4.5 Vy mot etapp 1 från väg 373 vid Fagerheden.
Av det lugna och avskilda läget i skogsmiljö kommer inget att
finnas kvar efter vindkraftsetableringen. Landskapsbildsmässigt
är området förstört så länge vindkraftverken finns på platsen.
I figur 4.4.7 visas hur en vindkraftetablering kan upplevas
inifrån parken. Fotot är taget i Dragaliden, öster om området för
etapp 1, där det idag finns 12 vindkraftverk
Figur 4.4.7 Foto från vindkraftetableringen i Dragaliden
Vägmiljöer
Markbygdens vindkraftpark, etapp 1 ligger i ett glest befolkat
skogslandskap och upplevs främst av förbipasserande som trafikerar de vägar som omger området. I landskapsanalyskartan, figur
2.6.3, i avsnitt 2.6 Landskapsbild markeras de platser varifrån
man har god utblick över vindkraftparken från omgi vande större
vägar.
I fotomontagen på nästa sida, figur 4.4.8-9, visas hur vindkraftparken kan komma att upplevas från vägen genom Tällträsk, väg
546, norr om området för etapp 1 och från väg 373 vid Fagerheden/Djupdal söder om området för etapp 1.
Figur 4.4.6 Karta visande fotopunkt i Dragaliden för figur 4.4.7.
59
60
Figur 4.4.8 Fotomontage från väg 373 Fagerheden/Djupdal.
Figur 4.4.9 Fotomontage från Tällträsk
Vindkraftparken förses med hindermarkering i enlighet med
föreskrifterna i TSFS 2010:155, d.v.s. högintensivt, blinkande vitt
i parkens kant och lågintensivt, fast rött innanför parkens kant.
Om det finns bostadsbebyggelse inom 5 km ska belysningen vara
avskärmad så att direkt ljus inte träffar markytan inom 5 km från
vindkraftverket.
Hinderbelysningen på vindkraftverken utgör ett främmande
inslag i en annars till stor del mörk miljö. Området är i stort sett
helt fri från artificiella ljuskällor och den blinkande belysningen
från vindkraftverken kan komma att uppfattas som störande av
många.
Vid väder där molnbasen är låg kan ljuset främst från den
högintensiva hinderbelysningen upplevas förstärkt genom att det
är fler partiklar i luften som reflekterar ljuset i många riktningar.
Erfarenheter från pilotprojektet på Dragaliden visar även att
störning uppkommer då ljuset träffar bladet på vindkraftverket
i riktning uppåt och reflekteras. En stor del av vindkraftverken
(minst alla innanför kanten, ca 280 st) kommer att markeras med
lågintensiv, röd hinderbelysning. Lamporna kommer att lysa med
ett fast sken vilka kan ses på verk 1 och 2 på Dragaliden.
Konsekvenserna av hindermarkeringen kommer att vara störst
för människor som bor i parkens närhet och dagligen ser och
upplever lamporna. Uppskattningsvis kommer vindkraftverken
och hinderbelysningen på avstånd mer än ca 10 km synas från
platser med fri sikt över parken men inte upplevas vara i fokus på
samma sätt som på kortare avstånd.
Det är inte bara de närboende som kommer att se och uppleva
ljuset på hinderbelysningen utan även resande på främst väg 543
samt 373. På ställen med fri sikt mot vindkraftverken kommer
belysningen att kunna skymtas men inte blända föraren. Längs
med både väg 543 och 373 finns växtlighet och höjder respektive
dalar som gör att en stor del av vindkraftverken kommer att vara
dolda.
Alla vindkraftverk som inte har vitt ljus kommer att förses med
ett lågintensivt, fast rött ljus vilket kan ses på verk 1 och 2 på
Dragaliden, se figur 4.5.1 vart i parken de är belägna.
Genom att pilotprojektet på Dragaliden är uppfört och har tre
typer av hindermarkering, d.v.s. lågintensivt, medelintensivt samt
högintensivt, kan man åka till olika utsiktsplatser för att uppleva
belysningen i verkligheten. Kartan i figur 4.5.1 visar förslag på
olika platser där parken vid Dragaliden kan ses samt avstånden
Figur 4.5.1 Kartan visar förslag på platser där vindkraftparken Dragaliden och dess hindermarkering kan ses från olika avstånd
till det närmsta verket. Avstånd 5 400 m är badplatsen i Koler,
avstånd 1 700 m är vägen mellan Koler och Långträsk, avstånd 1
640 m är väg 543 mellan Strömnäs och Ersträsk, avstånd 10 050
m är väg 373.
Enligt Transportstyrelsens föreskrifter ska högintensiv belysning avskärmas så att strålen inte träffar marken inom en radie av
5 km från ljuskällan. Tester på pilotprojektet Dragaliden har gett
bolaget möjlighet att utveckla avskärmningen/avstrålningen av de
högintensiva lampor som är placerade på 2 av de 12 vindkraftverken vilka är i drift sen hösten 2010, de gula i figur 4.5.2. Tillsammans med turbintillverkaren och hinderbelysningstillverkaren
har lamporna kunnat utvecklas och är i dagsläget avskärmade i
möjligaste mån. Utvecklingen kommer att fortsätta inför uppförandet av etappen 1 för att minimera ljusspridningen i nedåtgående riktning.
Genom att placera de högintensiva lamporna som ska utgöra
gränsen av parken så långt som föreskrifterna tillåter från bebyggelse kan påverkan lindras. I föreskrifterna finns tillvägagångssätt
4.5Hindermarkering
61
för placering av de högintensiva lamporna där utgångspunkten
är att ha en säkerhetszon på 1600 meter runt parken. En mer
detaljerad förklaring av hur placeringen av de vita blinkande lamporna ska ske kan hittas i Transportstyrelsens föreskrifter TSFS
2010:155.
62
I figur 4.5.2 kan ett förslag på layout ses samt vilka vindkraftverk som kan komma att förses med högintensiv belysning. Totalt
rör det sig om ca 30 vindkraftverk av 314 som skulle ha vita, blinkande lampor i detta förslag. Eftersom layouten är preliminär har
bolaget endast fört diskussioner kring förslaget med Transportstyrelsen och inga beslut avseende placering är tagna. Då layouten
är fastslagen kommer den slutliga placeringen av de högintensiva
lamporna att ske i samråd med Transportstyrelsen. Förutom verken i parkens gräns kommer även de vindkraftverk som är högre
än omgivande verk förses med högintensiv vit belysning. Om layouten förändras på grund av exempelvis synpunkter från försvaret
kommer även layouten på hinderbelysningen att förändras. Dock
kommer utgångspunkten vara att hålla nere antalet högintensiva
lampor samt att placera dessa så långt som föreskrifterna tillåter
från bebyggelse.
Huvuddelen av parken kommer att förses med lågintensivt rött
ljus för att minimera påverkan (i enlighet med TSFS 2010:155).
Bolaget kommer att fortsätta arbeta, tillsammans med branschorganisationen för vindkraft, för en reducering av intensitet för
främst de högintensiva lamporna. Bolaget kommer även att hålla
sig uppdaterad avseende teknikutveckling för hinderbelysning
och övrig teknik som syftar till att reducera störningen från hindermarkeringen.
Hindermarkeringen kommer att vara utformad enligt föreskrifterna vilket även betyder att de högintensiva lamporna ska blinka
med en frekvens på 40-60 blinkningar per minut (bpm). För att
minimera påverkan kommer lamporna att vara inställda på lägsta
frekvens, d.v.s. 40 bpm. Blinkningarna på hindermarkeringen
kommer även att vara synkroniserad för att minimera påverkan.
Vad gäller fåglar är den allmänna bedömningen att de ljuskällor
som nuförtiden används på vindkraftverk för att varna flygplan
inte associeras med ökad dödlighet att fåglar (referenser i Dahlén
2010). De största riskerna för kollisioner är vid anläggningar upplysta av ett starkt, konstant ljus, typ fasadbelysning, framförallt
under nätter med dålig sikt. Risken för att fåglarna ska attraheras
av hinderbelysningen minskar således om frekvensen på blinket
ökar och ljusstyrkan hålls på en så låg nivå som möjligt.
Figur 4.5.2 Kartan visar ett förslag på layout där de högintensiva (gula) och de lågintensiva lamporna (röda) är markerade
Även om de högintensiva lamporna placeras så långt det är möjligt från bebyggelse kommer ljuset att vara synligt och eventuellt
störa boende i direkt närhet till parken. Ljuset upplevs subjektivt
och för vissa kan ett rött fast sken upplevas som mer störande än
det vita blinkande.
Även om den högintensiva lampan är avskärmad nedåt så kommer inte ljuset att stängas ute totalt. Detta på grund av att det
inte är en fysisk avskärmning som mildrar strålningen inom 5 km
utan lamporna som vinklas. Hade lampan varit fysiskt avskärmad
med en typ av platta hade den behövt vara ca 36 m i diameter för
att skärma av en radie av 5 km. Detta förutsatt att tornet är 138
m högt och lampans höjd är 0,5 m. Att skärma av hinderbelysningen med en sådan stor platta är inte tekniskt möjligt och skapar även stora problem vid till exempel snöfall eller hårda vindar.
Ljuset från belysningen kommer således att vara synlig inom 5
km från vindkraftverket.
Yttersta:
Från bebyggelsen runt Yttersta är det ca 1,7 km till den närmsta
högintensiva lampan. Bebyggelsen är placerad lägre i terrängen
än de närmsta vindkraftverken i parken vilket gör att vindkraftverken och hinderbelysningen kommer upp något och blir mer
synliga för närboende.
Strömnäs – Hultet - Bäck:
Avståndet från bebyggelse till det närmsta vindkraftverk med
högintensiv belysning är ca 1,7 km vid Strömnäs, Hultet och
Bäck.
Figur 4.5.3 Kartan visar möjlig placering av de högintensiva lamporna vid
Fagerheden
Yttersta
Lillpite:
Från Lillpite är det ca 5 km mellan bebyggelsen och den närmsta
högintensiva lampan. Det relativt stora avståndet från bebyggelse
gör att påverkan bedöms som mindre än i de övriga fallen.
4.6Rennäring
Avsnittet om rennäring redovisas i ett eget dokument, bilaga 4.
4.7Ljud
Konsekvenser
Figur 4.5.5 Kartan visar möjlig placering av de högintensiva lamporna
vid Hultet, Strömnäs och Bäck
Lillpite
Från ett antal platser runt eller i parken kommer störningen att
vara högre än andra på grund av avståndet till närmsta vindkraftverk med högintensiv belysning. Följande kartor är baserade
på en layout som kan komma att ändras vilket även då påverkar
placeringen av hindermarkeringen.
Fagerheden:
Från bebyggelsen i Fagerheden till den närmsta högintensiva
lampan är det ca 1 km. På det avståndet kommer ljuset från
lampan att synas tydligt tidpunkter då det är mörkt ute. Övriga
högintensiva lampor i Fagerhedens närhet är belägna ca 2,5-3 km
från bebyggelsen.
Bedömningen är att störningen är som störst vintertid då det blir
Vindkraftverken ger upphov till ljud. Ljud alstras dels när vingarna passerar tornet och dels från de mekaniska delarna i turbinhuset. Ljud från vindkraftverken varierar i styrka och frekvens, vilket
främst kan höras i nära anslutning till verken. På längre avstånd
kommer ljudet att upplevas mer likformigt.
Beräkningen av ljudnivån är gjord med den svenska modellen,
”Ljud från vindkraft”. Enligt anvisning gäller vindstyrkan 8 m/s
på 10 meters höjd, medvind i alla riktningar. Modellen tar ej
hänsyn till markdämpning eller skärmning på grund av kuperad
terräng. Det resulterar generellt i högre beräknade ljudnivåer än
med andra modeller såsom Nord2000 eller Industribullermodellen (General Prediction Model). Den svenska modellen redovisar
i och med detta ett värsta-fall. Resultatet av bullerberäkningarna
redovisas i figur 4.7.1 och i sin helhet i bilaga 2.
mörkt tidigt på kvällen samt att det blir ljust sent. Runt området
finns en del högre växtlighet vilket kommer att skymma den fria
sikten mot lampan från vissa håll.
63
Verktypen E-101 3 MW, har ett källjud, eller avger en ljudeffekt
på 106 dBA och verktypen E-126 7,5 MW avger en ljudeffekt på
108,5 dBA. Som jämförelse redovisas ljudnivåer från olika miljöer
och verksamheter i figur 4.7.2. Ljudnivåerna i vindkraftparken
kommer att uppgå till 45-55 dBA. Omedelbart under respektive
verk kan ljudnivån överstiga 55 dBA.
64
Även transporter till/från parken i samband med anläggningsarbeten och driften samt anläggningsarbetena kommer att alstra
ljud. Ljud från transporterna kommer att ge ett marginellt bidrag
och har av detta skäl inte inkluderats i beräkningarna.
I regeringsbeslutet anges att ljudnivån från vindkraftverken får
som begränsningsvärde inte överskrida en ekvivalent ljudnivå
på 40 dBA utomhus vid bostäder. En inventering av byggnader
inom (t.ex. Ersträsk) och i omedelbar närhet av etapp 1 visar att
byggnader längs väg 543 används för fritidsändamål, t.ex. tillfällig
övernattning under skotersäsong och älgjakten och de kan även
fortsättningsvis komma att användas på detta sätt.
Ljudnivå
Leq, 2 m ö mark
Samtliga verk
dBA
> 35
Även den byggnad som ligger i Råmyran bedöms för närvarande
användas för tillfällig övernattning av ägarna.
> 40
> 45
Permanenta bostäder och fritidsbostäder i Fagerheden kommer inte att få ljudnivåer som överskrider 40 dBA. Bebyggelsen
i Strömnäs och Yttersta kommer inte att få ljudnivåer som överskrider 35 dBA.
Vindkraftverken kommer att byggas i ett område där ljudnivån
är mycket låg och anläggningen kommer medföra att graden av
bullerfrihet minskar i området. Anläggningen kan komma att
höras på långa avstånd. Ljudet kommer att innebära att naturupplevelsen i vindkraftsparksområdet, bland annat vid Svartlidens
naturreservat och Roka viltvatten, störs.
Bolaget har gjort bedömningen att inga byggnader inom eller i
anslutning till området för etapp1 används på sådant sätt att de
omfattas av regeringens villkor rörande buller.
Bolaget gör bedömningen att det inte blir några kvarstående konsekvenser för boende i parkens närhet i och med att regeringsvillkoren uppfylls.
I naturreservatet Svartliden kommer en ökad ljudnivå att vara
en konsekvens av etableringen. Kartan i figur 4.7.1 visar att
ljudnivån i Svartliden kommer att uppgå till ca 45 dBA beräknat
utifrån ett värsta-fall. Bedömningen är dock att ljudnivån oftast
kommer att vara under 45 dBA med den föreslagna layouten.
> 50
> 55
0
1,5
3
6
km
Markbygden vindkraftpark
WSP Akustik
RITAD AV
JTN
Översikt etapp 1
GRANSKAD AV
BSN
DATUM 2010-07-09
PROJEKTNUMMER 10137843
Figur 4.7.1 Karta, bullerutbredning. Ljudberäkningen är utförd baserad på en tidigare layout. Layouten har nu förändrats något, men det påverkar
inte de bedömningar som är gjorda utifrån beräkningen.
Under vissa meteorologiska förhållanden kommer ljudet i naturreservatet att upplevas som högre då reservatet ligger i en sänka. I
sänkor är det oftare lä vilket betyder att bakgrundsljudet är lägre.
Om bakgrundsljudet är lägre kommer skillnaden mellan bakgrundsljudet och ljudet från vindkraftverken att vara högre. NaH örtrös kel
Tyst kontorsrum
S ovrum
2
10
20
30
Storstadsgata
40
50
60
Figur 4.7.2 Buller från olika verksamheter
Rockk onsert
Startande
lastbil
Sam ta l
70
80
turvärdena i reservatet bedöms dock inte påverkas av den ökade
ljudnivån. I naturreservatet Svartliden, liksom för övriga området
inom etapp 1, kommer en ökad ljudnivå att vara en konsekvens av
etableringen.
90
100
S tartande jetplan
110
120
130
dB (A )
Stenbacka
Bäck
Rotorbladen på vindkraftverk kan ge upphov till rörliga skuggor.
När solen skiner bakom vindkraftverket uppstår skuggrörelserna
som ger ett fladdrande intryck eftersom rotorbladen roterar. Antalet timmar med skuggeffekten vid omgivande bebyggelse, beror
på väderstreck, vegetation och höjdskillnader men också antal
soltimmar.
Maniliden
Strömnäs
390
Ersträsk
Bolaget har gjort bedömningen att inga byggnader inom eller i
anslutning till området för etapp 1 används på sådant sätt att de
omfattas av regeringens villkor rörande skuggning. Tidigare har
solreflexer uppkommit från vindkraftverkens vingar, detta ska inte
behöva förekomma idag då dessa är försedda med en matt yta.
Åträsk
Höganäs
Hötjärn
Gårdsträsket
Kallkällselet
Kilberg
Keupan
Storslyet
Rokån
Yttersta
Lillpiteälven
Storliden
Lill-Blåliden
Mittibäckskojan
Snöbergen
Morajärv
Skogberget
334
Sven-Dalskojan
Hästliden
426
De byggnader som ligger längs väg 543 inom vindkraftparkområdet kommer att få skuggningar som överskrider villkoret
för bostäder. Byggnaderna på fastigheten Råmyran kommer att
få teoretiska skuggtider på 17-18 timmar per år. Den faktiska
skuggtiden blir mindre eftersom skuggbildningen endast sker när
det är solsken.
Skuggor och reflexer kan även påverka besökare till området för
etapp 1.
Ånäset
Segårdsträsket
I Regeringens tillåtlighetsbeslut 2010-03-04, reglerar villkor
7 skuggbildningen. Faktisk skuggbildning på befintlig uteplats,
alternativt ett område om 5 × 5 meter intill befintliga bostadshus, får inte överstiga 8 timmar per kalenderår. Varaktigheten får
uppgå till högst 30 minuter per dygn.
Övriga byggnader utanför etapp 1 kommer att få teoretiska
skuggtider som understiger 8 timmar per år.
Backträsk
Hultet
Beräkningar av antalet timmar som skuggning från verken förekommer har gjorts med datorprogrammet WindPro. Resultatet
av simuleringarna framgår av figuren 4.8.1.
Byggnaderna längs väg 543 och i Råmyran används för närvarande i begränsad utsträckning och inte som bostad, varför
skuggningarna inte omfattas av regeringsvillkoret eller av Boverkets riktlinjer.
Brattknabben
Nyfors
Dalheden
Konsekvenser
¯
Älvdal
Maniträsket
Tällbärke
Gråliden
Stor-Flötub.
Skogbergs-
Svartliden
320
Flötuträsk
liden
Gråberget
Lidbodarna
Vindkraftverk
Pålsboda
Tjärnliden
Fagerheden
Vackerliden
Byggnader
Sannolik skuggtid, timmar/år
Önusberget
Finnliden
4
377
361
8
Rokån
Bergnäs
Kalamark
12
Byskeselet
0
1
2
4
6
8
Km
10
Kälen
Figur 4.8.1 Kartan visar resultatet av en skuggberäkning. Linjerna visar teoretiskt maximal skuggtid för en plats i timmar per år. Skuggberäkningen
baseras på en tidigare layout. Layouten har förändrats något men det påverkar inte de bedömningar som är gjorda utifrån beräkningen.
Kvarstående konsekvens blir att besökare till området för etappen
1 kommer att uppleva skuggningar från vindkraftverkens blad.
Detta kommer att vara tydligast under soliga dagar.
4.8 Skuggning och reflexer
Strömsör
Nedre GrundselSvallfors
Nygård
65
4.9Naturvärden
Markbygdens vindkraftpark, etapp 1 omfattar en stor areal och
genom att försiktighetsmått och miljöhänsyn tas under projektering och byggnation kommer områdets naturvärden till största
del att kunna bevaras. Som beskrivs i kapitel 4.2 har stor generell
hänsyn tagits för att minimera påverkan på alla typer av värden.
66
Bolaget gör i konsekvensbedömningen skillnad på naturvärden
och naturmiljö (se faktaruta på nästkommande sida). Naturmiljön ges en fullödigare beskrivning i kapitel 4.4, 4.14 och bilagan
om landskapsbild. Även om de enskilda naturvärdena kommer
att kunna bevaras råder det ingen tvekan om att etableringen av
över 300 vindkraftverk kommer att lämna stora spår i landskapet,
naturmiljön och kulturmiljön.
Under samråd med Piteå kommun och Länsstyrelsen har dessutom några extra känsliga områden identifierats och dessa ges
en utförligare, inzoomad, konsekvensbeskrivning i kapitel 4.20
där även människans upplevelse av landskapsbild och naturmiljö
beaktas.
Eftersom våtmark generellt undantagits kommer vindkraftverken till största del att byggas i skogsmiljöer vilket i sig innebär
många naturvärden skonas därigenom. De skogliga värdelokalerna är generellt sett små och kan relativt enkelt skyddas. Dessa har
därför undantagits från placering av verk och infrastruktur.
Bakgrunden till bristen på naturvärden inom etapp 1 är att
naturen här i huvudsak utgörs av produktiv skogsmark, starkt
präglad av rationellt skogsbruk. Detta innebär att nästan hela
området någon gång avverkats. Kartan på föregående sida visar
avverkningar där de äldsta är daterade år 1992, ehuru data enligt
skogsstyrelsen endast kan anses heltäckande och kvalitetssäkrat
sedan de senaste 10 åren. Kontentan är att området som regel
saknar skogliga naturvärden och att man endast på små fläckar
kan hitta undantag med naturvärden.
Förutom att de skogliga naturvärdena är få och små är även de
flesta våtmarker och sumpskogar starkt dikningspåverkade och
saknar nästan helt naturvärden. Såväl påverkade våtmarker som
brukade skogsområden kan dock ha ett värde för naturmiljön och
områdets storskaliga strukturella samband. Störst effekt för naturmiljön får den direkta förluster av skogsmiljöer, omvandlingen
av landskapet från skogsbrukslandskap till vindbrukslandskap och
den ökade fragmenteringen till följd av ett utbyggt vägnät.
Fig 4.9.1 Kartan kan jämföras med karta som endast visar områdets naturvärden i kapitel 2.9. Denna karta ger en övergripande bild av konsekvenserna av en etablering i landskapet. Befintlig väg och avverkningsanmälningar från skogsstyrelsens dataset visas med rött. Avverkningsanmälningar
avser inkomna anmälningar att skogen kommer att avverkas; inte att den nödvändigtvis har avverkats. Man kan se att många av de bestånd med
äldre skog som pekats ut vid tidigare inventeringar idag är föremål för planerad avverkning varför de inte getts särskild hänsyn i bolagets inventering.
Som nämnts i kapitel 2.9 stämmer inte bolagets bedömning av
naturvärden helt med den gjord av Piteå kommun. Det kan bero
på att utpekade områden redan är avverkade, dikade eller att det
växer yngre skog i området. Därför har skogsbolagens eget inventeringsdata getts en högre ställning som beslutsunderlag.
Figur 4.9.2 Blockrik terräng på Snöbergens sydsluttning. Någonstans
här, där bilden är tagen, går gränsen för vad som bedömts skyddsvärt och vad som bedömts ordinärt. Blocken är gamla och rundade
av havets vågor men skogen är brukad och geologin relativt vanlig i
området. Bland de positiva effekterna kan nämnas att en etablering
kommer att öka tillgängligheten till området för friluftslivet.
Geologiska värden
Konsekvenser
Geologisk påverkan från de flesta typer av anläggningsarbeten
blir i någon mening irreversibel. Material flyttas från täkter och
läggs ut i naturen för att utgöra vägterrasser och kranplaner.
Gropar schaktas eller sprängs i marken där fundamenten till
”Naturmiljö eller naturvärde
Det finns en tydlig distinktion mellan människans upplevelse
av naturen och de biologiska värdena.
Naturvärde används här för att beteckna det biologiska
värdet, medan begreppet Naturmiljö används som ett vidare
begrepp där även människans upplevelse av naturen kan
sägas ingå.
En lokal med höga naturvärden kan alltså vara en delmängd
av en uppskattad naturmiljö. Som exempel kan Roka viltvatten nämnas där en konstgjord fördämning gjort att man
skapat en naturmiljö snarare än ett naturvärde. I den naturmiljön ingår sedan fragmenterat ett antal naturvärden såsom
gammelskog, fågellokaler och opåverkade våtmarker.”
Figur 4.9.3 Bolaget har efter samråd med SGU vidtagit åtgärder för att minska påverkan på de geologiskt värdefulla Snöbergen. Ovan en karta som
visar den föreslagna layoutens påverkan på de geologiskt värdefulla miljöerna vid snöberget. Utöver den hänsynsyta som bestämts vid inventeringen
(grön) ändras den projekterade vägens sträckning så att intrånget minimeras. Påverkan i den allra ostligaste delen bedöms med föreslagen layout bli så
litet att det lämnas utan revision.
vindkraftverken ska gjutas. Bygger man dessutom verk eller nödvändig infrastruktur på t.ex. brant hällmark eller klapperstensfält
kommer påverkan vara irreversibel.
Området för etapp 1 har med sitt moräntäckta skogslandskap
generellt en ganska tålig och vanlig geologi. Grundvattenförekomsten i Rokåns dalgång med dess åsar och sjöar är av riksintresse utgör ett undantag och har skyddats från påverkan. Detta
gäller även Snöbergen som med dess hällar, klapperstensfält,
strandvallar och kalspolade partier utgör en geologisk sevärdhet i
den östligaste delen av området.
Rokåns dalgång kommer inte att påverkas av etableringen och
det är inte bolagets bedömning att ytterligare åtgärder utöver det
som listas under ”skyddsåtgärder under byggtiden” krävs för att
undvika påverkan på grundvatten.
67
68
Frågan om påverkan på grundvatten genom förorening vid
olycka med spill från anläggningsmaskiner eller dylikt lyftes av
SGU under fördjupade samråd (samråd mellan Svevind AB och
SGU som hölls fredag 18 februari 2011 i Uppsala). SGU var av
åsikten att utredningar bör göras beträffande potentiell risk för
markkontaminering som leder till grundvattenpåverkan. Bolaget föreslår dock att det önskemålet lämnas utan åtgärd. Dels
är kemikaliemängder små under byggande av vindkraftverk och
infrastruktur och dels har entreprenörer utrustning för att åtgärda
en olycka på plats. T.ex. för att samla upp hydraulolja som annars
skulle kunna nå grundvattnet
Bolagets hantering av geologiskt värdefulla miljöer beträffande
vägar och ledningar utgår från att ingen påverkan såsom sprängning eller schaktning får göras i klapperstensfält eller strandvallar
annat än i särskilda undantagsfall vilket då beslutas av tillsynsmyndigheten. Sprängning rent generellt kommer av erfarenhet
att vara nödvändig för ett rationellt och miljöanpassat byggande
av vägar som passerar områden med tunt osammanhängande
jordtäcke eller korta hällmarkspartier. Detta föreslås då prövas av
tillsynsmyndighet.
Beträffande de geologiska miljöerna vid Snöberget nåddes under
ovan nämnda samråd med SGU en samsyn. Bolaget åtar sig att
projektera vägen vid snöbergen så att denna till största del undviker påverkan på geologin. Bolaget åtar sig även att inte ta ytterligare klapperstensfält i anspråk vid byggande av infrastruktur eller
vindkraftverk.
Kabelnätet förläggs ytligt i någon typ av skydd eller som luftledning. I skrivande stund provar bolaget nya metoder då massor
schaktas över elkabel på Gabrielsberget (istället för att kabeln
sprängs ner i berget eller plöjs ner i marken) för att skydda geologin. Faller det försöket väl ut föreslås det som förläggningsmetod
på hällmark. Ett annat alternativ är att lägga rör för kabeln på
markytan.
För att ge den känsliga geologin på Snöbergen ett generellt
skydd undantas ett stort område som innefattar den största delen
av hällmarkerna och den sammanhängande naturmiljön mellan
Lill- och Stor Snöbergen.
Kvarstående konsekvenser blir att viss sprängning måste utföras
för vägar, uppställningsplatser och inte minst för verkens fundament. Viss hällmark i snöbergens östligaste del kan komma att
påverkas men endast i begränsad omfattning då den största delen
av området undantagits och skyddats av bolaget.
Figur 4.9.4 Bilden ovan visar passage av skogsdike på Gabrielsberget
där bolaget i samråd med länsstyrelsen i Västerbotten kommit överens
om att använda halvtrumma för att skona dikets bottenfauna. Detta
paradoxalt nog för att sänka flödet då diket, som inte varit föremål för
prövning, håller på att växa igen. I vägkroppen Iigger även fyra heltrummor för att se till att skyddsfunktionen för vägen bibehålls även
vid höga flöden eller eventuell igenväxning.
Kompensationsåtgärder
För att förstärka upplevelsen av Snöbergen kommer bolaget att
finansiera och verka för att skyltar sätts upp som informerar besökare om Snöbergens naturvärden. Det kan vara information om
kalottberg och landskapets förändringsprocess efter istiden och
förklaringar om fenomen som brandljud, värdet av gammal skog
och varför det är viktigt att bevara naturvärdesträd. Informationstavlor kan också informera om de positiva sidorna med vindkraften och exploateringens begränsade livslängd, vilket torde leda till
ökad acceptans. Informationstavlor och kompensationsåtgärder
utformas i samråd med markägare och Piteå kommun.
Våtmarker, sjöar och vattendrag
Samtliga våtmarker, oavsett klass, är känsliga för ingrepp som
påverkar hydrologin. Detta gäller även mindre våtmarker med
lägre naturvärden. Däremot blir konsekvenserna för naturmiljön
av olika betydelse beroende på våtmarkens initiala naturvärden.
Om ett vindkraftverk eller anläggningar för detta byggs i en liten,
artfattig och redan dikespåverkad våtmark blir konsekvenserna
för naturvärden och naturmiljö små även om de hydrologiska
och geologiska konsekvenserna för den enskilda våtmarken blir
enorma. Bolaget har här antagit något av ett helikopterperspektiv
och i detta kapitel beskrivs främst påverkan på områdets naturmiljö och kända naturvärden.
Figur 4.9.5 Bild som visar en våtmarkspassage på bolagets sajt
Gabrielsberget, Nordmaling kommun. Passagen är konstruerad med
materialavskiljande duk i botten och sedan ett batteri vägtrummor
innan vägen terrasserats för att förhindra dels att vägen sjunker ner i
våtmarken och dels att den naturliga hydrologin påverkas. I förekommande fall kan metoden upprepas i flera lager.
I tidigare prövningar i processen har Åbyälven lyfts fram som
särskilt bevarandevärd. Det finns inga biflöden till Åbyälvens
Natura 2000-område i etapp 1. Enligt regeringsbeslutet bedöms
projektet dessutom inte påverka miljön i Natura 2000-områdena
på ett betydande sätt och därför krävs inte tillstånd enligt Natura
2000-bestämmelserna. Rokån som avgränsar området i södra
delen är det största vattendraget. I övrigt är vattendragen små och
ofta uträtade. De vattendrag som har naturlig sträckning eller
högre flöden, såsom Svartlidbäcken och Hällbäcken, kommer att
kräva noggrann planering vid den fortsatta projekteringen, bland
annat för att utreda huruvida eventuella åtgärder omfattas av
kraven på anmälan för vattenverksamhet.
Konsekvenser
När verk byggs i eller i direkt anslutning till våtmarker, sjöar och
vattendrag förändras de hydrologiska och geologiska förutsättningarna. Det kan handla om grumling då anläggningsarbeten
frigör finsediment eller förändrade flöden om en vägbank eller
annan anläggning förläggs så att vattnets naturliga väg hindras.
Detta kan leda till uttorkning av befintliga sjöar, vattendrag och
våtmarker och eventuellt bildandet av nya sådana med förändrade livsvillkor för insekter och djur. Vid passage av befintliga
diken, bäckar eller mycket fuktiga våtmarker kan vandringshinder
för däggdjur, groddjur och fisk bildas om anläggningen skär det
befintliga stråket.
Vindkraftverk kommer inte att byggas i befintliga våtmarker, oavsett storlek. Byggs verk nära våtmarker sker det så att naturliga
vattenflöden ej påverkas.
Stolpar med material eller impregnering som inte påverkar
biologin i våtmarken väljs utifrån den teknik som finns tillgänglig
vid tiden för uppförandet.
Vägar kommer inte att anläggas så att de påverkar hydrologin i
några befintliga våtmarker med kända naturvärden. I första hand
anläggs vägar på naturliga vattendelare med hjälp av GIS-analys
av den laserscanning som är gjord i området. På våtmarker, eller
på torvmark, som redan är påverkad av t.ex. skogsbruket och inte
hyser några naturvärden av vikt kommer passager anläggas med
materialavskiljande geotextil för att ge ytan bärighet och minimera påverkan.
Bolaget har erfarenhet av att anlägga våtmarkspassager från
tidigare projekt som berört våtmarker av klass 1 och klass 2. Det
finns flera sätt att anlägga skonsamma våtmarkspassager och den
exakta utformningen måste få bero på de lokala förutsättningarna. Denna process föreslås ske i samråd med tillsynsmyndighet
och den fortsatta projekteringen kommer att präglas av försiktighetsmått i form av hänsynsfulla anpassningar för passager av
våtmarker (för exempel, se nedan).
Några exempel på olika tekniker för våtmarkspassager är:
• Rörbro, lämpar sig oftast bäst i kombination med duk på halvfasta våtmarker med kommunicerande vattenflöden.
• Balkbro, lämpar sig oftast bäst då passagen är kort och goda
möjligheter finns för stöd på ömse sidor passagen. Oftast en
sista utväg då våtmarken är för sank för att låta sig förstärkas
med rör och geotextil.
• Geotextil, geogrid eller kombigrid läggs på fasta våtmarker
med små eller inga ytliga vattenflöden för att öka bärigheten.
Vägkroppens material påförs direkt på t.ex.tilen.
• Kombinationer av de nämnda kan användas när våtmarkens
geologi och hydrologi är komplex.
• Pålning kan i nödfall tillämpas för att öka bärigheten i en
mycket lös våtmark. I praktiken sällan tillämpat då det oftast är ett bättre alternativ att projektera en ny sträckning för
vägen.
• Vid en våtmark med höga värden undviks alltid passager då
det är det säkraste sättet att undvika påverkan på våtmarkens
biologiska värden.
MKBn för tillåtlighetsprövningen skrevs på en översiktlig nivå
och innan naturvärdesinventeringar utfördes i större omfattning.
Då beskrevs grumling utan att inventeringar genomförts. Efter
genomförda naturvärdesinventeringar i etapp 1 har inga speciella
områden pekats ut där grumling skulle kunna vara ett problem
förutom möjligen vid Svartlidbäcken.
När det gäller vattendrag kommer bolaget att innan byggstart
att utreda planerade anläggningars inverkan på hydrologi och
djurliv och eventuella åtgärder för att minska grumling skall
därefter företas. Bolaget ska i samråd med tillsynsmyndigheten
rådgöra om tider, platser och i enskilda fall åtgärder för anläggningsarbeten för att motverka grumling. Det skall även, innan
byggstart, utredas huruvida några av de planerade anläggningarna
innebär anmälningsplikt för vattenverksamhet.
När det gäller passage av befintliga skogsdiken och vattendrag
finns olika tekniker för att förhindra påverkan. Förläggningsmetod av trummor och val av trumtyp kommer att utredas under detaljprojekteringen och fastslås i samråd med tillsynsmyndigheten
utifrån lokala förutsättningar, innan byggstart. Bolaget utgår från
att diken och uträtade bäckar får heltrumma och att naturliga
vattendrag, i de fall sådana måste passeras, får halvtrumma för att
inte påverka bottenflora och fauna. Trummor förläggs dock alltid,
oavsett var, så att inte vandringshinder kan uppstå.
Det interna distributionsnätet för el kommer att utföras som
kabel längs vägen, därmed blir den extra påverkan mycket ringa.
Bolaget följer stipulerade lokaliseringsprinciper för vägar och
föreslår att samråd med tillsynsmyndighet ska ske vid beslut
av förläggningssätt vid passage av våtmarker. Om vägkroppens
bredd inte medger placering kan styrd borrning eller luftledning
vara alternativ som inte påverkar markens hydrologi.
De våtmarker som inventerats har ibland redan påverkats av
skogsbrukets vägar, huggning eller dikningar. När dike eller annan påverkan redan är gjord blir effekten av en vägbyggnation
mindre och att förstärka en befintlig väg är oftast skonsammare
för naturmiljön än att bryta en ny.
Sammanfattning av anpassningsåtgärder
• Inga vindkraftverk förläggs så att våtmarkers hydrologi
påverkas.
• Passager av våtmark av klass 1 och 2 ska inte anläggas.
• Passager över våtmark skall alltid, oavsett klass, utföras med
minst geogrid/ -t.ex.til som skydd så att markens hydrologiska funktion bibehålls. Samråd ska hållas med tillsynsmyndighet och andra lösningar (trummor, rörbro etc.) diskuteras.
• Vid passage av naturliga vattendrag skall trummor förläggas
så att inte vandringshinder bildas i vattendraget.
• Nybrytning undviks genom att befintliga vägar så långt som
möjligt nyttjas vid passager av vattendrag och våtmarker.
• Vid alla passager av vattendrag kommer det att utredas huruvida passagen är föremål för anmälan av vattenverksamhet.
• Innan byggstart kommer våtmarks- och vattendragspassager
att inventeras och förfarningssätt beslutas i samråd med tillsynsmyndighet, för att säkerställa att påverkan på eventuella
naturvärden minimeras.
• Innan byggstart skall bolaget i samråd med tillsynsmyndigheten rådgöra om tider, platser och i enskilda fall åtgärder
för anläggningsarbeten för att motverka grumling.
• Vid passage av våtmark eller vattendrag skall bolaget utreda
och i samråd med tillsynsmyndighet besluta om teknik för
elanslutning, det vill säga huruvida kabel eller ledning är
mest lämpligt.
Lokaliseringen av verken påverkar inte områdets hydrologi då de
placeras på höjdpunkter i landskapet.
Det kommer att brytas flera mil ny skogsbilväg vilket i viss mån
kommer att påverka området. Dock bedöms påverkan som ringa
eftersom anpassningsåtgärder vidtas för att minimera påverkan.
För enskilda, mindre och redan påverkade våtmarker kan påverkan bli fortsatt stor.
I etapp 1 finns inte några speciellt utpekade vattendrag och rent
generellt finns ganska få vattendrag. Efter att utfäst utredning
gjorts och skyddsåtgärder enligt samråd med tillsynsmyndighet
vidtagits kommer påverkan på vattendragens naturvärden att bli
mycket liten och lokal. Sumpskog
Under samråd med Länsstyrelsen och Piteå kommun har frågan
om påverkan på värdefulla sumpskogar lyfts. Det bör klargöras att
sumpskogar är en naturtyp som innefattar all trädbärande våtmark med viss krontäckningsgrad. Det kan således sägas vara ett
mellanting till skog och våtmark. Liksom skog och våtmark hyser
sumpskogar väldigt olika grad av naturvärden, beroende dess
förutsättningar och naturtyp. En mycket stor del av etapp 1 täcks
visserligen av sumpskog, men den är till största del dikespåverkad
eller mycket mager varför den allra största delen saknar naturvärden. För mer om detta hänvisas till kapitel ”2.8 naturmiljö” och
bolagets naturvärdesinventering.
Elledning som byggs över vattendrag utgör främst kollisionsrisk
för fågel och påverkar inte nämnvärt hydrologin. Historiskt har
stolparnas impregnering lett till att gifter spritts i våtmarker.
69
70
Konsekvenser
Då det i etapp 1 generellt sett inte är artrika sumpskogar med
gammalt trädbestånd och gott om död ved som exploateras, utan
snarare fattiga tallmossar präglade av skogsbruk blir konsekvenserna av en ytterligare exploatering små. Konsekvenserna kan
handla om skogsfågel som temporärt får söka andra boplatser och
konsekvenser som att skogsbruket förlorar vissa arealer. När det
gäller de naturvärden som finns knutna till sumpskog beskrivs
de i Naturvärdesinventeringen. En etablering i de områden som
pekats ut som mer värdefulla leder till habitats- och biotopförluster för fler arter och påverkar kraftigt områdets naturvärden.
Detta gäller även om en sumpskogs hydrologiska förutsättningar
förändras, varvid naturvärden kan gå förlorade.
För att bevara sumpskogarnas naturvärden är det avgörande
att vattnets flöden och beskuggningen av marken kan bibehållas. Bolaget kommer att hålla samråd med skogsbolagen innan
detaljprojekteringen drar igång för att stämma av det planerade
intrånget mot skogsbolagens långsiktiga miljöarbete.
Sumpskog med höga naturvärden undantas från etablering av
verk och infrastruktur.
Sumpskogar med höga naturvärden berörs ej och tillåts utveckla
sina naturvärden. Sumpskog med låga naturvärden kommer att
påverkas genom avverkningar vid etablering av verk samt bygge
av infrastruktur. Vid framdragning av vag över sumpskogar kommer även markens hydrologi att påverkas.
Indirekt påverkan av sumpskog genom ökat virkesuttag, främst
på privata marker, kan bli en följd av att vägnätet förstärks.
För att undvika etablering på värdefulla sumpskogar har bolaget
som ingångsvärden i utförd inventering beaktat sumpskogarnas
potential. Vidare har skogsbolagen SCA och Sveaskogs egna
inventeringar, liksom Piteå kommuns naturvärdesinventering,
använts som bakgrundsinformation (mer om detta i bilaga
”Markbygden etapp 1 inventering och bedömning av naturvärden ”). Bolagets inventering ger tillsammans med skogsbolagens
egna bedömningar en bild som är så nära heltäckande som kan
anses rimligt. Skogsbolagens bruksplaner är nyckelinformation
och genom att anpassa layouten till dessa data kan påverkan på
naturvärden bundna till skogliga objekt minimeras.
4.9.6 Bild från ett sumpskogsklassat område på Storslyet. Utmärkt
med en röd prick på kartan ovan. Det som skogsstyrelsen genom fjärranalys klassat som sumpskog hyser i Markbygden ofta produktionsskog
som är kraftigt påverkad och nästan helt saknar naturvärden.
4.9.7 Sumpskogsskikt (ljusblå) och nyckelbiotoper (grön) från skogens källa (skogsstyrelsen) tillsammans med bolagets och skogsbrukets egna inventeringar av naturvärden (ljusgrönt respektive lila –SCA och rosa –Sveaskog). Som framgår av bilden är det få naturvärden som är bundna till områdets sumpskogar.
Sumpskogar som idag saknar naturvärden, men som på sikt har
potential att utvecklas till naturvärdeslokaler, har pekats ut av
skogsbolagen. Dessa har beaktats och ibland undantagits beroende på ålder och naturtyp.
Skogsbolagen har i samråd uttryckt att de kan komma att kompensera för ett eventuellt intrång för att nå interna miljömål kring
beståndet. Detta utvecklas nedan under ”skogliga naturvärden”. Skogliga naturvärden
Skogliga naturvärden kan vara knutna till exempelvis gammelskog som fått stå orörd eller impediment mark som inte avverkats på lång tid. Inom utredningsområdet finns endast ett fåtal,
relativt välavgränsade lokaler med naturvärdesskog. Tack vare
egna inventeringar och ett gott samarbete med skogsbolagen är
områdets förutsättningar väl kända vilket ger en bra grund för att
beskriva konsekvenserna.
Skogsbolagen delar bolagets intresse att etableringen ska ske
med så stor hänsyn till befintliga naturvärden som möjligt.
Högsta naturvärdesklassen från Sveaskog AB kallas ”ej utbytbar”.
Sveaskog anger att etablering av vindkraftverk inte är aktuellt
inom naturvårdsarealer i ekoparker eller inom så kallade ej utbytbara naturvårdsskogar. Övriga inventerade ytor bör behandlas
med eftertänksamhet. Dessa redovisas ej på kartan ovan men har
beaktats i layouten även om placering på dessa ytor inte i alla
lägen uteslutits.
SCAs skötselklassade områdena är avsatta som områden som
ska sparas tills vidare, brukas med alternativa metoder eller dylikt. De skötselklassade områdena är alltså av vikt att ta hänsyn
till. Nästa klass (redovisas ej på kartan ovan) kallas av SCA för
”hänsynsområden” och är alla områden där något av intresse för
naturvård eller liknande uppmärksammats. De områdena är alltså
inte speciellt skyddade utan utpekade för hänsyn i skogsbruket.
Bolaget har tagit hänsyn till dessa men inte uteslutit etableringar
på dessa ytor då de är stora och relativt grova i sin avgränsning.
Konsekvenser
När vindkraftverk etableras måste en stor yta avverkas för att ge
plats till infrastruktur och kranuppställningsplats. Storskalig avverkning påverkar i hög grad biotoperna och även om infrastrukturen till vindkraftverken i skogsbruksperspektiv inte är några
stora ytor kan det leda till att livsvillkoren för flora och fauna
ändras genom fragmentering av naturmiljön. Känsligast är områden med gammal skog eller vissa typer av rika sumpskogar.
En etablering av vindkraft i dessa områden skulle drastiskt decimera områdets redan låga naturvärden och försämra förutsättningarna för många arter.
De objekt som i samband med bolagets naturinventering bedömdes ha höga naturvärden och/eller vara känsliga för ingrepp,
har undantagits från utbyggnad av vindkraftverk och vägar. Även
övriga naturvärden som Natura 2000 områden, naturreservat,
nyckelbiotoper och värdefulla våtmarker har undantagits för att
minimera påverkan i dessa områden. Eftersom bristen på gammal
skog i landskapet är så stor är det viktigt att bevara de rester som
finns i området
• Inga vindkraftverk etableras i lokaler med kända naturvärden
av högsta klass från skogsbrukets inventeringar.
Figur 4.9.8 Karta som visar föreslagen etablering i relation till kända naturvärden. SCAs ytor klassade som skötselklassat har inte undantagits helt
utan bara undvikits då SCA etablerat egna vägar som påverkat dessa och uttryckt att ytor klassade som ”skötselklassat” kan kompenseras med andra
ytor.
• Elnätet skall anläggas så att värdefulla skogliga miljöer inte
påverkas. Samråd ska hållas med skogsbolagen och tillsynsmyndighet innan slutgiltig sträckning fastläggs.
71
• Vägar skall anläggas så att de i bolagets naturvärdesinventering
utpekade områden undviks (om inte markägaren uttryckligen
önskar annorlunda p.g.a. redan planerad avverkning i sådant
område).
• Vägar ska anläggas så att inga andra utpekade naturvärden
skadas (t.ex. skogsbolagens avsatta områden, reservat eller
natura 2000-områden).
72
Skogsmarkerna i markbygden är den marktyp som kommer att
påverkas mest av etableringen. Verk och vägar förläggs till torr
och fast mark vilken i nio fall av tio är skogsbeklädd, men även
i de flesta fall redan präglad av ett rationellt skogsbruk varför
påverkan på skogliga naturvärden blir mycket liten.
Byggandet av infrastrukturen leder däremot till att skogslandskapet fragmenteras vilket påverkar naturmiljön negativt och att
markägarnas tillgång på vägar förbättras, varför det indirekt kan
leda till ökad föryngringsavverkning.
Bolaget planerar inte på eget initiativ några kompensationsåtgärder då det inte har rådighet över marken. För Sveaskogs naturvårdsskogar gäller att hänsyn skall tas så att de i möjligaste mån
undviks vid lokalisering av vindkraftverk. I de fall sådana naturvårdsskogar ändå direkt berörs kommer nya naturvårdsskogar att
väljas ut för att ersätta dessa i Sveaskogs avsättningar.
Då vindkraftverken ger skogsbolag och markägare en intäkt
utöver skogsbruket hoppas bolaget att de vid inventeringen identifierade värdena kan skyddas. Bolaget kommer att informera de
markägare som under inventeringen funnits ha bestånd av skog
med höga naturvärden. Vidare är det önskvärt att utökade avsättningar kan göras efter etableringen av vindkraftverken. Detta har
dock inte bolaget någon rådighet över utan hantering av mark
som saknar formellt skydd är en fråga för markägaren.
4.10Fågelfauna
Nedan beskrivs möjliga konsekvenser för fåglar inom området
för etapp 1. En artvis redovisning görs i en tabell för de arter som
finns upptecknade i den nationella rödlistan. För kungsörnen görs
en särskild redovisning under egen rubrik.
Lokaliseringen av en vindkraftetablering är normalt den faktor som har störst betydelse för effekterna på fåglar (Widemo,
2007). Etableringar på platser med viktiga häcknings- och rastförekomster av utpekade arter, större fågelkolonier eller flyttstråk
t.ex. utmed dalgångar eller kuster kan i värsta fall orsaka negativa
effekter på fåglarnas livsmiljöer eller en ökad dödlighet. Riskerna
för rovfågelkollisioner anses generellt vara mycket små, men kan
öka i områden där aktiviteten av rovfåglar är stor, t.ex. i flyttstråk
eller i goda jaktmarker (referenser i Widemo, 2007).
Generellt om påverkan på häckande fåglar
Fågelfaunan i området för etapp 1 domineras av allt att döma av
arter som är allmänna och utbredda i brukad skog i denna del
Norrbotten. I avsnitt 2.9 konstateras att förutsättningarna för fågelfaunan styrs av unga bestånd med lägre naturvärden. Sett i ett
vidare perspektiv är Markbygden etapp 1 således en lokalisering
som trots sin storlek kommer att innebära mindre konsekvenser
för skogsfågelfaunan än om motsvarande anläggning, eller flera
anläggningar med sammanlagt samma storlek, planerats i marker
med en rikare förekomst av skogliga naturvärden.
Våtmarksfaunan i och i direkt anslutning till området för etapp
1 är koncentrerad till våtmarker och sjöar i Rokåns dalgång. I
nordvästra delen finns bl.a. en känslig art, sädgås (rödlistad som
NT). Generellt gäller att påverkan på våtmarksfåglar i Rokåns
dalgång kommer att kunna begränsas till följd av särskilda hänsynstaganden i dessa miljöer, se nedan under Anpassningsåtgärder samt i kapitel 4.2.
Oavsett vad som nämnts ovan kommer vissa häckande arter och
enskilda häckande fåglar att påverkas av den stora anläggningen.
Den art som motiverar mest utredning med anledning av detta är
kungsörn, se särskild PM som ingivits till länsstyrelsen 2011-0308.
En annan art som tidigare lyfts fram är tjädern där bedömningen har varit att arten kan komma att påverkas till följd av
förlusten av livsmiljöer och av störning. En av utgångspunkterna
om tjädern var bl.a. att det skulle finnas flera viktiga spelplatser
för arten inom området för etapp 1. Detta har dock inte kunnat
bekräftas vid efterföljande inventeringar. Hur tjäder och övriga
skogshöns kan påverkas av en vindkraftanläggning är osäkert
varför Naturvårdsverkets kunskapsprogram Vindval avsatt medel
för att under åren 2009-2012 studera bl.a. om skogshönsens
häckningsframgång och habitat-utnyttjande påverkas av en vindkraftanläggning. Likaså kommer Svevinds eget kontrollprogram
genom bl.a. spillningsinventeringar följa upp eventuella förändringar i tjäderstammen. Fram till dess att tydliga resultat föreligger från Vindval eller kontrollprogrammet kommer det vara svårt
att förutse påverkan från den nu planerade anläggningen. Däremot är det känt att skogshöns är överrepresenterade när det gäller
kollisioner med elnätet, se nedan.
Vindkraftverkens anslutning till elnätet kan påverka fåglar på
flera sätt. Det är väl känt att luftledningar kan orsaka dödsfall
när fåglar kolliderar med ledningar, något som ofta drabbar t.ex.
skogshöns, svanar, tranor och rovfåglar. Risken att de våtmarksanknutna arterna drabbas av detta begränsas påtagligt av att inga
luftledningar ska uppföras inom de särskilt utpekade fågelområdena utmed Rokåns dalgång, figur 4.10.1 (se vidare avsnittet
Anpassningsåtgärder).
Det är också väl dokumenterat att stora ugglor och rovfåglar
är artgrupper som mer än andra riskerar att dödas till följd av
strömgenomgång i samband med att de använder elledningar och
transformatorer som sittplatser.
Under byggskedet är det troligt att buller och andra aktiviteter påverkar vissa störningskänsliga arter medan bullret under
driftskedet bedöms ge bestående effekter endast lokalt.
Generellt om påverkan på flyttande och rastande
fåglar
Inventeringsområdet ligger inte i något betydande stråk med
flyttande fåglar. Sådana särskilt viktiga stråk följer främst kuster,
dalgångar och större vattendrag. Visserligen kommer enstaka
flyttande fåglar att kollidera med vindkraftverken men risken att
anläggningen inom etapp 1 kommer att orsaka märkbara populationsförluster för någon flyttande fågelart bedöms vara liten.
Rovfåglar
Bedömningen med den kunskap som finns idag är att risken är liten att en utbyggnad av Markbygdens vindkraftsanläggning etapp
1 kommer att få påtagliga konsekvenser för kungsörnspopulationen i området, se särskild PM som ingivits till länsstyrelsen
2011-03-08.
Där anläggningsytor och nya vägar planeras nära naturreservatet
Svartliden kommer hänsynszonen kring reservatet att vara markerad i terrängen i syfte att helt utesluta risken för körning och
andra verksamheter inom hänsynszonen eller reservatet. Personalen som kommer att arbeta med anläggningsarbetet kommer att
informeras om detta åtagande.
Norra delen av Rokåns dalgång med Dragaträsket, Dragamyran
samt Roka viltvatten är undantaget från etablering av vindkraftverk och luftledningar (se kapitel 4.2).
Skulle det uppstå starka skäl för bolaget att ändå överväga luftledning i närheten eller genom detta område kommer detta ske i
samråd med tillsynsmyndighet i syfte att överväga rimliga markeringlösningar samt kabelalternativ.
Lokaliseringen av vindkraftverk med tillhörande infrastruktur
kommer att ske med stor hänsyn till våtmarkerna inom utredningsområdet. I det fall det blir aktuellt med anläggning av väg
eller andra anläggningsytor inom områden som bedöms som
våtmark kommer detta att föregås av samråd med tillsynsmyndighet, se kapitel 4.2.
Vid eventuell anläggning av väg över våtmark och som föregåtts
av samråd med tillsynsmyndighet kommer vägen att anläggas
utan urgrävning. Passagen över våtmark ska i stället utformas
med sådan teknik att de hydrologiska förhållandena bibehålls
under vägkroppen och därmed så att påverkan på våtmarken både
uppströms och nedströms blir marginell.
Elnätet inom vindkraftanläggningen kommer till största del att
markförläggas (därigenom undviks att skogshöns, rovfåglar m.fl.
arter kolliderar med elledningar). För högre spänningsnivåer gäller dock luftledning.
De luftledningar som ändå kommer att anläggas samt transformatorerna kommer att utformas så att det inte föreligger risk för
eldöd hos ugglor och rovfåglar eller andra arter.
Om bon av hotade arter upptäcks under arbetet kommer kontakt att tas med tillsynsmyndighet om detta i syfte att samråda
om fortsatt förfarande. Personalen som kommer att arbeta med
anläggningsarbetet kommer att vara informerad om detta.
Figur 4.10.1 Kartan visar den ungefärliga utbredningen hos tre fågelområden med en buffert på 500 m.
De kvarstående konsekvenserna av anläggningen redovisas för var
och en av de arter i den svenska rödlistan som bedöms förekomma inom området. Även några andra icke rödlistade arter som
beskrivits i MKB inför tillåtlighetsprövningen redovisas nedan.
För bedömningsgrunder hänvisas till tabell xx
Åtgärder
De generella skyddsåtgärder som planeras redovisas i kapitel
4.2. Utöver dessa kommer bolaget att i enlighet med villkor i
regeringsbeslutet, i samråd med länsstyrelsen och Piteå kom-
mun, upprätta ett program för och utföra undersökningar av
vindkraftsanläggningens påverkan på flora och fauna, i synnerhet
fåglar. Undersökningarna, som ska bekostas av bolaget, ska avse
påverkan under byggnads- och anläggningsarbetena och under
driften i jämförelse med förhållandena innan uppförandet.
Sångsvan (ej rödlistad)
Sparsam häckfågel i sjöar främst i Rokåns dalgång, möjligen
också i någon annan mindre tjärn inom etapp 1. Sparsamt rastande under vår och höst. Talrik genomflyttare förbi området vår och
höst, dock främst utmed de större dalgångarna utmed Åbyälven
och Piteälven.
Anläggningen kommer inta att ta i anspråk mark inom en hänsynszon om 200 m från naturreservatet Svartliden och ej heller
inom andra områden som i naturvärdesinventeringen utpekats
med höga naturvärden.
73
Tabell 4.10.1 Bedömningsgrunder för påverkan på rödlistade och av EU utpekade fåglar och djur
74
Stora konsekvenser
Måttliga konsekvenser
Små konsekvenser
Obetydliga konsekvenser Positiva konsekvenser
Betydande påverkan på
starkt hotad art
Begränsad påverkan på akut Begränsad påverkan på sår- Liten påverkan på sårbar art Förbättrade förutsättningar
hotad art eller betydande
bar art eller liten påverkan eller marginell påverkan på för rödlistad art
påverkan på sårbar art
på missgynnad art
missgynnad art
Begränsad påverkan på av Begränsad - betydande på- Liten påverkan på utpekad Förbättrade förutsättningar
EU utpekad art med bety- verkan på utpekad art med art med liten-marginell före- för utpekad art
dande förekomst i området liten förekomst i området
komst i området
Små konsekvenser till följd av att merparten av flyttningen sker i
huvudsak utanför området för etapp 1 och av att Rokåns dalgång
undantas från anläggning av vindkraftverk och luftledningar.
Artens förekomst i området kommer att kunna följas upp under
det planerade kontrollprogrammets delmoment ”Våtmarksfåglar”.
Sädgås (rödlistad NT, nära hotad)
En häckning har konstaterats på Dragamyran i Rokåns dalgång.
Bedömningen är att inga fåglar i övrigt rastar inom området
under vår och höst samt att de få genomflyttande sädgässen följer
de större dalgångarna utmed Åbyälven och Piteälven.
Små konsekvenser till följd av att merparten av flyttningen sker i
huvudsak utanför området för etapp 1 och av att Rokåns dalgång
undantas från anläggning av vindkraftverk och luftledningar.
Artens häckningsframgång och vidare förekomst i området
kommer att kunna följas upp under det planerade kontrollprogrammets delmoment ”Våtmarksfåglar”.
Salskrake (rödlistad NT, nära hotad)
Inga kända häckningar inom området men arten kan förekomma
som häckande med enstaka par i sjöar och myrtjärnar liksom som
rastande i sjöarna utmed Rokåns dalgång.
Små konsekvenser. Störning kan ske på häckplatser främst
under anläggningsskedet. Osäker bedömning då förekomsten i
området är osäker.
Artens häckningsframgång och vidare förekomst i området
kommer att kunna följas upp under det planerade kontrollprogrammets delmoment ”Våtmarksfåglar”.
Havsörn (rödlistad NT, nära hotad)
Angående förekomst, se särskild PM som ingivits till länsstyrelsen 2011-03-08.
Konsekvenserna bedöms som små.
Blå kärrhök (rödlistad NT, nära hotad)
Inga häckningar bedöms förekomma inom området för etapp 1.
Enstaka individer kan söka sig genom området under flyttningen
vår och höst, men merparten av flyttningen torde ske utmed de
stora älvdalarna. Rokåns dalgång kan vara en flyttled som enstaka
individer följer.
Konsekvenserna bedöms som obetydliga till små med hänsyn
till att arten inte bekräftats inom området, att merparten av
flyttningen sker på andra platser i landskapet liksom att Rokåns
dalgång är undantagen från anläggningar som kan störa arten.
Storlom (ej rödlistad)
Troligen inga häckningar inom området.
Sannolikt obetydliga konsekvenser. Även om häckning konstateras i området bedöms konsekvenserna som högst bli små.
Bivråk (rödlistad VU, sårbar)
Bivråk är en av de få rödlistade arter som tillhör någon av de
något högre hotkategorierna. Bedömningen har tidigare varit att
det kan förekomma något enstaka par bivråk inom hela Markbygden-området. Under naturvärdesinventeringen av området
för etapp 1 har det dock inte hittats några lövskogsrika miljöer av
den karaktär som kan vara lämpliga för häckande bivråk. Arten
för ett diskret liv varför den är svår att upptäcka och kartlägga.
Om bivråk ändå förekommer inom Markbygden-området är det
troligt att den finns i de delar som berörs av etapp 1 eller att den
finns i andra kustnära delar av hela Markbygden-området. Antalet flyttande bivråkar genom området bedöms vara minimalt, då
antalet häckande fåglar norr om området är litet.
Om bivråk förekommer inom området för etapp 1 kan den
komma att påverkas av störning på häckningsplatsen främst
under byggtiden samt av risken för kollisioner under drifttiden.
Konsekvensanalysen är behäftad med stora osäkerheter då det är
så osäkert om arten ens förekommer i området. Effekten bedöms
som helhet vara begränsad och konsekvenserna således små, eller
obetydliga om arten inte häckar inom området.
Eventuell förekomst av arten kommer till viss del att kunna
följas upp under det planerade kontrollprogrammets delmoment
”Fåglar i landskapet”.
Eventuell förekomst av arten kommer att kunna följas upp
under det planerade kontrollprogrammets delmoment ”Våtmarksfåglar”.
Fjällvråk (rödlistad NT, nära hotad)
Inga häckningar har bekräftats inom området för etapp 1. Enstaka individer kan söka sig genom området under flyttningen vår
och höst, men det är osäkert om flyttningen sker på bred front
över skogslandet eller om den sker samlat utmed de stora älvdalarna.
Konsekvenserna bedöms som små med hänsyn till att arten inte
bekräftats häcka inom området men å andra sidan kan komma
att flytta med enstaka individer genom anläggningen, något som i
så fall innebär en risk för kollisioner med vindkraftverken.
Kungsörn (rödlistad NT, nära hotad)
Angående förekomst, se särskild PM som ingivits till länsstyrelsen 2011-03-08. Den beskrivning av kungsörnarnas rörelsemönster som görs där kan sägas ytterligare bekräftas av de uppgifter
som framkommit vid 2011 års inventering.
Även vad gäller konsekvenserna hänvisas till särskild PM som
ingivits till länsstyrelsen 2011-03-08. Bedömningen är att konsekvenserna för arten enbart till följd av etapp 1 är små.
En betydande del av det planerade kontrollprogrammet kommer
att vara inriktat på att följa upp konsekvenserna för kungsörnen
till följd av hela anläggningen i Markbygden.
Konsekvenserna bedöms som små med hänsyn till att arten inte
häckar inom området samt att Rokåns dalgång är undantagen
från anläggningar som kan störa arten i samband med fiske där.
Stenfalk (ej rödlistad)
Stenfalk bedöms häcka med enstaka par i skog nära myrar, hyggen och öppnare marker.
Små konsekvenser, men risk för störning på häckningsplatserna
främst under anläggningstiden.
Järpe (ej rödlistad)
Järpe är en sparsam häckfågel i tät barrskog med lövinslag, helst
nära vattendrag.
Järpen har speciella krav på sina livsmiljöer (fuktiga blandskogar) och dessa kommer inte att kunna undantas för anläggningen
(de omfattas inte av den särskilda hänsynen till våtmarker).
Planerings- och anläggningsarbete kommer därför sannolikt leda
till vissa biotopförluster. De flesta gynnsamma biotoperna kommer dock även fortsatt att vara opåverkade. Riskerna för kollisioner begränsas för arten genom att ledningsnätet till största delen
markförläggs. Konsekvenserna bedöms med hänsyn till att arten
inte är rödlistad, sammantaget som små trots en viss habitatförlust.
Artens förekomst i området kommer delvis att kunna följas upp
under det planerade kontrollprogrammets delmoment ”Marklevande däggdjur”, då detta moment även kommer att inkludera
spillningsräkning av skogshöns.
Orre (ej rödlistad)
Allmän häckfågel i barrskog med hyggen och våtmarker.
Riskerna för kollisioner begränsas för arten genom att ledningsnätet till största delen markförläggs. Konsekvenserna bedöms
som små för denna relativt vanliga art.
Tjäder (ej rödlistad)
Sparsam häckfågel i äldre barrskog. De spelplatser inom området
för etapp 1 som det tidigare fanns uppgift om har visat sig vara
mycket små.
Tjädern behöver en bred repertoar av livsmiljöer och anläggningen kommer att medföra biotopförluster för arten, främst i
form av skogsmiljöer. Skogslandskapets fragmentering till följd av
vägnätet kommer också att påverka arten negativt. Riskerna för
kollisioner begränsas för arten genom att ledningsnätet till största
delen markförläggs. Konsekvenserna kan bedömas som måttliga
men med hänsyn till att arten är vanlig och inte rödlistad bedöms
konsekvenserna sammantaget som små.
Trana (ej rödlistad)
Tranan är en vanlig häckfågel i norra Sverige. I Markbygden
etapp 1 förekommer arten med enstaka par vid våtmarker och
sjöar, bl.a. i Rokåns dalgång. Tranan kan också flytta över området
på hög höjd, dock sker flyttningen främst utmed de stora älvdalarna.
Små konsekvenser till följd av att merparten av flyttningen sker
på mycket hög höjd och sannolikt i första hand utanför området
för etapp 1 samt av att Rokåns dalgång undantas från anläggning
av vindkraftverk och luftledningar och av att våtmarker i övrigt
berörs av generella hänsynsåtgärder.
Ljungpipare (ej rödlistad)
Allmän häckfågel på öppnare våtmarker och förbiflyttare under
vår och höst. Dock finns inga naturliga rastplatser för arten inom
området för etapp 1.
Arten berörs av de särskilda hänsynsåtgärder till våtmarker som
kommer att vidtas. Risken för kollisioner med vindkraftverken
begränsas till följd av detta. Konsekvenserna bedöms därav sammantaget som små.
Brushane (rödlistad VU, sårbar)
Möjlig häckfågel på öppnare våtmarker men inga häckningar hittills bekräftade inom området för etapp 1. Förbiflyttare under vår
och höst men det finns inga naturliga rastplatser för arten inom
området för etapp 1.
I det fall brushanen häckar inom området för etapp 1 berörs den
av de särskilda hänsynsåtgärder till våtmarker som kommer att
vidtas. Risken för kollisioner med vindkraftverken begränsas till
följd av detta. Konsekvenserna bedöms därav sammantaget som
små.
Artens eventuella förekomst i området kommer delvis att kunna
”Våtmarksfåglar”.
Storspov (rödlista VU, sårbar)
Möjlig häckfågel på öppnare våtmarker men inga häckningar är
hittills bekräftade inom området för etapp 1. Lämpliga åkermarker för arten finns inte inom eller i närheten av området för etapp
1. Förbiflyttare under vår och höst men det finns inga naturliga
rastplatser för arten inom området för etapp 1.
I det fall storspoven häckar inom området för etapp 1 berörs den
av de särskilda hänsynsåtgärder till våtmarker som kommer att
vidtas. Risken för kollisioner med vindkraftverken begränsas till
följd av detta. Konsekvenserna bedöms därav sammantaget som
små.
Artens eventuella förekomst i området kommer delvis att kunna
”Våtmarksfåglar”.
Grönbena (ej rödlistad)
Allmän häckfågel på öppnare våtmarker och förbiflyttare under
vår och höst. Naturliga rastplatser för arten finns på myrar och i
sjökanter inom området för etapp 1.
Arten berörs av de särskilda hänsynsåtgärder till våtmarker som
kommer att vidtas. Risken för kollisioner med vindkraftverken
begränsas till följd av detta. Konsekvenserna bedöms med ledning
av detta samt med hänsyn till att arten är så vanlig som små.
Fiskgjuse (ej rödlistad)
Fiskgjuse finns häckande längs Åbyälven. Etapp 1 är ett område fattigt på sjöar men möjligen kan arten besöka i första hand
området vid Roka viltvatten ibland.
75
Hökuggla (ej rödlistad)
Möjlig häckfågel med något enstaka par under goda år med god
gnagartillgång.
76
Arten berörs – om den förekommer - av den särskilda hänsyn
som vidtas i form av markförläggning av ledningar och fågelsäkring av anslutande elnät. Risken för el-död begränsas till följd av
detta. Arten kan å andra sidan vara störningskänslig, i synnerhet
under anläggningstiden. Det finns dock en viss osäkerhet eftersom det inte är känt hur ugglor påverkas av vindkraftetableringar.
Den sparsamma förekomsten inom området talar för att konsekvenserna blir små.
Sparvuggla (ej rödlistad)
Möjlig häckfågel med enstaka par.
Bedömningen av konsekvenser är osäker då det inte är känt hur
ugglor påverkas av vindkraftetableringar, men med ledning av att
detta är en relativt vanlig art nationellt sett och sannolikt sparsam
i området bedömningen att konsekvenserna blir små.
Slaguggla (ej rödlistad)
Möjlig häckfågel med något enstaka par under goda år med god
gnagartillgång.
Arten berörs – om den förekommer - av den särskilda hänsyn
som vidtas i form av markförläggning av ledningar och fågelsäkring av anslutande elnät. Risken för el-död begränsas till följd av
detta. Arten kan å andra sidan vara störningskänslig, i synnerhet
under anläggningstiden. Det finns dock en viss osäkerhet eftersom det inte är känt hur ugglor påverkas av vindkraftetableringar.
Den sparsamma förekomsten inom området talar för att konsekvenserna blir små.
Jorduggla (rödlistad NT, nära hotad)
Bedöms kunna häcka med något par på myrarna inom området
för etapp 1 åtminstone under goda år med god gnagartillgång.
Arten berörs – om den förekommer - av de särskilda hänsynsåtgärder till våtmarker som kommer att vidtas. Risken för kollisioner med vindkraftverken begränsas till följd av detta. Konsekvenserna bedöms med ledning av detta som små.
Pärluggla (ej rödlistad)
Pärluggla är den vanligaste av ugglearterna och den finns som
sparsam häckfågel spridd inom området för etapp 1.
Bedömningen av konsekvenser är osäker då det inte är känt hur
ugglor påverkas av vindkraftetableringar, men med ledning av att
detta är en relativt vanlig art nationellt sett är bedömningen att
konsekvenserna är små.
Göktyta (rödlistad NT, nära hotad)
Arten kan förekomma med något eller några enstaka par inom
området för etapp 1, troligen med häckning på hyggen.
Artens status i området bedöms inte vara beroende av hur vägar
och anläggningsytor utformas utan den kan förmodligen till och
med dra nytta av att det skapas en del insektsrika miljöer i spåren
av anläggningen. Konsekvenserna bedöms som små.
under det planerade kontrollprogrammets delmoment ”Fåglar i
landskapet”.
Spillkråka (ej rödlistad)
Sparsam häckfågel i barrskog inom hela området med häckning i
stora hålträd.
och anläggningsytor utformas. Konsekvenserna bedöms som små.
landskapet”.
Gråspett (ej rödlistad)
Häckfågel med enstaka par inom området.
och anläggningsytor utformas. Konsekvenserna bedöms som små.
landskapet”.
Tretåig hackspett (rödlistad NT, nära hotad)
Häckfågel med enstaka par inom området i äldre grandominerade bestånd.
En del av artens livsmiljöer, icke naturvärdesklassade fuktiga
barr- och blandskogar, kommer att fragmenteras då de inte kan
undantas (omfattas inte av den särskilda hänsynen) i samband
med planerings- och anläggningsarbete. Detta leder till biotop-
förluster för arten. Å andra sidan kommer artens statusförändring
begränsas av de hänsynsåtgärder som innebär att naturinventeringens värdefullaste skogsmiljöer behålls intakta.
Konsekvenserna för arten bedöms som små-måttliga.
landskapet”.
Stenskvätta (ej rödlistad)
Kan förekomma med enstaka par på hyggen.
med dra nytta av att det skapas en del insektsrika miljöer i spåren
av anläggningen. Konsekvenserna bedöms som obetydliga.
landskapet”.
Blåhake (ej rödlistad)
Förekommer under flyttningen vår och höst i sly, buskmarker och
myrkanter. Artens status i området bedöms inte vara beroende
av hur vägar och anläggningsytor. Konsekvenserna bedöms som
obetydliga.
Lavskrika (rödlistad NT, nära hotad)
Sparsam häckfågel i äldre barrskog.
En del av artens livsmiljöer, äldre skogar som ännu inte utvecklat riktigt höga naturvärden, kommer att fragmenteras då
de inte kan undantas (omfattas inte av den särskilda hänsynen)
i samband med planerings- och anläggningsarbete. Detta leder till biotopförluster för arten. Å andra sidan kommer artens
statusförändring begränsas av de hänsynsåtgärder som innebär
att naturinventeringens värdefullaste skogsmiljöer behålls intakta.
Möjligen finns en viss störningsrisk under anläggningsarbetet
men arten är långt ifrån skygg. Konsekvenserna för arten bedöms
sammantaget som små-måttliga.
landskapet”.
med dra nytta av att det skapas en del buskrika miljöer i spåren
av anläggningen under några år. Konsekvenserna bedöms som
obetydliga.
landskapet”.
Ortolansparv (rödlistad VU, sårbar)
och anläggningsytor utformas utan den kan möjligen till och med
dra nytta av att det skapas en del vegetationsfria ytor i spåren av
anläggningen. Konsekvenserna bedöms som obetydliga.
landskapet”.
Kontrollprogram
I Regeringens tillåtlighetsbeslut 2010-03-04, finns villkor som
syftar till att följa upp påverkan på fågelfauna i form av kontrollprogram som ska godkännas av länsstyrelsen. Byggnads- och anläggningsarbeten får inte påbörjas innan programmet är godkänt.
Vissa kontrollprogram drar dock igång innan byggnationen
startatar. Som ett exempel kan här nämnas den återkommande
inventeringen av kungsörn som kommer att bli en del av det kontrollprogram som startar under 2011. För detta kommer hittills
genomförda inventeringar av kungsörn från 2008-2011, enligt
kapitel 2.9, att utgöra ett bakgrundsunderlag.
¯
4.11Kulturmiljö
Konsekvenser
Piteå socken 776:1
Piteå socken 778:1
Den kulturmiljö inom vilken vindkraftsparken planeras, är ett
område med en mängd subtila lämningar från mänsklig närvaro
under årtusenden som har accentuerats de senaste 300 åren. Det
är avtryck från rennäringen, jakt, fiske, utvinning av vinterfoder
på myrarna samt de binäringar som försörjt befolkningen de
senaste 200 åren. Under de senaste 150 åren kom skogsbruket att
få en allt större betydelse för befolkningen.
Piteå socken
772:1
795:1
794:2
794:3
793:1
Piteå socken 773:1
Piteå socken 789:1
Piteå socken 771:1
Piteå socken 774:1
Piteå socken 775:1
Den etablering av vindkraft som planeras i området kommer att
dominera landskapet, vilket gör att dessa subtila fysiska minnen,
i form av vägsystem, ängslador, bebyggelselämningar, dammanläggningar, tjärdalar och kolbottnar riskerar att marginaliseras. En
skalförskjutning kommer att ske i landskapet som riskerar att påverka kulturhistoriska strukturer och samband negativt i området.
Det område som ligger i den östra delen av utredningsområdet
ligger under högsta kustlinjen. De första människorna bosatte sig
och/eller hade sina aktivitetsytor i anslutning till vatten. Det var
även i denna del av utredningsområdet som kust- och älvdalsbefolkningen hade sina fäbodvallar. En etablering av vindkraftverk
med tillhörande anläggningar såsom etableringsytor och vägar i
denna förhistoriskt viktiga zon riskerar att skada ännu inte kända
spår av den första bofasta befolkningen.
Piteå socken 782:1
Figur
4.11.1 Fornminnen
kring Ersträsk,
vindkraftverk och vägar.
Bytomt/gårdstomt
"
) Härd
#
0 Kolningsanläggning
¯
!
(
Boplatsgrop
$
+
,
%
Fossil åker
"
)
Bytomt/gårdstomt
Fossil åker
#
*
FärdvägPiteå socken
"
/ 814:1
Fäbod
!
.
Tjärdal/tjärgrop
Färdväg
Vilka fornlämningar som finns inom etapp 1 framgår av figur
4.11.3 och tabell 4.11.1. I tabellen görs även en bedömning av
vilka fornminnen som påverkas av verksamheten. Om ett fornminne ligger inom 150 meter från en väg där vägåtgärder kommer att genomföras, eller inom 150 meter från ett vindkraftverk,
görs bedömningen att en påverkan sker och att ett samråd med
länsstyrelsen måste genomföras innan vidare åtgärder vidtas. Av
tabellen framgår att ungefär hälften av de fornlämningar som
finns inom etapp 1 påverkas direkt eller indirekt av åtgärderna.
Vid etablering av vindkraftparken kan vägåtgärder, såsom breddning och förstärkning, utanför etapp 1 vara nödvändiga. Fornminnen i anslutning av aktuella vägar, samt bedömd påverkan,
framgår av tabell 4.11.2.
$
1
Stenugn
0
250
500 Meter
Piteå socken 815:1Piteå socken 816:1 Piteå socken 818:1
Piteå socken 822:1
Piteå socken 809:1
Piteå socken 821:1
Piteå socken 807:1
Piteå socken 817:1
Piteå socken 808:1
"
)
Härd
#
0
Kolningsanläggning
Bytomt/gårdstomt
!
(
Boplatsgrop
$
+
,
%
Fossil åker
"
)
Bytomt/gårdstomt
Fossil åker
#
*
Färdväg
"
/
Fäbod
!
.
Tjärdal/tjärgrop
$
1
Stenugn
Färdväg
0
250
500 Meter
Figur 4.11.2 Fornminnen kring Kilberget, vindkraftverk och vägar.
Rosenfink (rödlistad VU, sårbar)
77
Tabell 4.11.1 Identifierade fornlämningar inom etapp 1 samt bedömd påverkan.
78
Objekt id
RAA‐nummer
Lämningstyp
Antikvarisk bedömning
Bedömd påverkan Kommentar
10019511020001
10019511030001
10019511030002
10019511040001
10019511230001
10019511230002
10019511940001
10019511950001
10019512910001
10019503830001
10019503830002
10019503830003
10019503830004
10019503840001
10019503850001
10019507730001
10019507740001
10019507750001
10019507750001
10019507750001
10019507820001
10019507930001
10019507940001
10019507940002
10019507940003
10019507950001
10019508100001
10019508200001
10019508230001
10019511070001
10019511140001
10019511940001
10019507720001
10019507730001
Piteå socken 383:1
Piteå socken 383:2
Piteå socken 383:3
Piteå socken 383:4
Piteå socken 384:1
Piteå socken 385:1
Piteå socken 773:1
Piteå socken 774:1
Piteå socken 775:1
Piteå socken 775:1
Piteå socken 775:1
Piteå socken 782:1
Piteå socken 793:1
Piteå socken 794:1
Piteå socken 794:2
Piteå socken 794:3
Piteå socken 795:1
Piteå socken 810:1
Piteå socken 820:1
Piteå socken 823:1
Piteå socken 772:1
Piteå socken 773:1
Härd
Härd
Härd
Tjärdal/tjärgrop
Boplatsgrop
Boplatsgrop
Torp
Tjärdal/tjärgrop
Härd
Kolningsanläggning
Kolningsanläggning
Härd
Torp
Färdväg
Torp
Torp
Torp
Härd
Bytomt/gårdstomt
Tjärdal/tjärgrop
Tjärdal/tjärgrop
Kemisk industri
Kemisk industri
Stenugn
Tjärdal/tjärgrop
Tjärdal/tjärgrop
Bytomt/gårdstomt
Bytomt/gårdstomt
Torp
Bytomt/gårdstomt
Torp
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Övrig kulturhistorisk lämning
Bevakningsobjekt
Bevakningsobjekt
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Nej
Nej
Nej
Ja
Nej
Nej
Ja
Ja
Ja
Nej
Nej
Nej
Nej
Nej
Ja
Ja
Nej
Ja
Ja
Ja
Nej
Nej
Nej
Nej
Nej
Nej
Nej
Nej
Nej
Nej
Nej
Ja
Nej
Ja
10019507750001
Piteå socken 775:1
Torp
Ja
10019507760001
10019507780001
Piteå socken 776:1
Piteå socken 778:1
Kvarn
Fossil åker
Bevakningsobjekt
Nej
Ja
10019507890001
Piteå socken 789:1
Bytomt/gårdstomt
Ja
10019507990001
10019508140001
10019508150001
10019508160001
Piteå socken 799:1
Piteå socken 814:1
Piteå socken 815:1
Piteå socken 816:1
Fäbod
Bytomt/gårdstomt
Bytomt/gårdstomt
Bytomt/gårdstomt
Ja
Ja
Ja
Ja
10019508170001
10019508180001
10019508190001
10019508080001
10019507710001
10019508090001
Piteå socken 817:1
Piteå socken 818:1
Piteå socken 819:1
Piteå socken 808:1
Piteå socken 771:1
Piteå socken 809:1
Torp
Torp
Bytomt/gårdstomt
Färdväg, kavelbro
Färdväg, kavelbro
Färdväg, kavelbro
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Ja
Ja
Ja
Ja
Nej
Ja
10019508210001
Piteå socken 821:1
Färdväg, kavelbro
Fast fornlämning
Ja
10019508070001
Piteå socken 807:1
Färdväg, kavelbro
Fast fornlämning
Ja
10019508220001
Piteå socken 822:1
Färdväg, kavelbro
Fast fornlämning
Ja
Utanför samrådsavstånd. Utanför samrådsavstånd. Utanför samrådsavstånd. Inom samrådsavstånd, ca 20 meter från ny väg.
Utanför samrådsavstånd. Utanför samrådsavstånd. Inom samrådsavstånd, ca 50 meter från ny väg.
Inom samrådsavstånd, ca 45 meter från ny väg.
Inom samrådsavstånd, ca 145 meter från ny väg.
Utanför samrådsavstånd. Utanför samrådsavstånd. Utanför samrådsavstånd. Utanför samrådsavstånd. Utanför samrådsavstånd. Inom samrådsavstånd, 50 m från befintlig väg.
Inom samrådsavstånd, 50 m från befintlig väg.
Utanför samrådsavstånd. Inom samrådsavstånd, ca 100‐150 m från ny väg.
Inom samrådsavstånd, ca 100‐150 m från ny väg.
Inom samrådsavstånd, ca 100‐150 m från ny väg.
Utanför samrådsavstånd. Utanför samrådsavstånd. Utanför samrådsavstånd. Utanför samrådsavstånd. Utanför samrådsavstånd. Utanför samrådsavstånd. Utanför samrådsavstånd. Utanför samrådsavstånd. Utanför samrådsavstånd. Utanför samrådsavstånd.
Utanför samrådsavstånd.
I anslutning till ny väg och ca 150 m från vindkraftverk. Utanför samrådsavstånd.
Inom samrådsavstånd, lämningen ligger i anslutning till befintlig väg. Påverkas vid ev förstärkning av väg. Inom samrådsavstånd, lämningen ligger i anslutning till ny väg samt 30 meter från vindkraftverk. Utanför samrådsavstånd, på gränsen till Etapp 1‐området.
Inom samrådsavstånd, lämningen ligger ca 120 m från vindkraftverk och 155 m från befintlig väg.
Inom samrådsavstånd, lämningen ligger i anslutning till befintlig väg. Påverkas vid ev förstärkning av väg. Inom samrådsavstånd, lämningen ligger ca 20 m från befintlig väg.
Inom samrådsavstånd, lämningen ligger ca 140 m från ny väg. Inom samrådsavstånd, lämningen ligger ca 60 meter från ny väg. Inom samrådsavstånd, lämningen ligger i anslutning till befintlig väg. Påverkas vid ev förstärkning av väg. Inom samrådsavstånd, lämningen ligger ca 60 meter från ny väg. Inom samrådsavstånd, lämningen ligger ca 20 meter från ny väg. Inom samrådsavstånd, lämningen ligger ca 20 meter från ny väg. Inom samrådsavstånd. Lämningen ligger ca 30 meter från ny väg i två riktningar. Utanför samrådsavstånd.
Inom samrådsavstånd. Lämningen ligger ca 120 m från utplacerat vindkraftverk. Potentialen för nyfynd i området är god.
Utom samrådsavstånd, men bedöms påverkas då den ingår i en kontinuerlig struktur som kan påverkas av etableringen.
Utom samrådsavstånd, men bedöms påverkas då den ingår i en kontinuerlig struktur som kan påverkas av etableringen.
Inom samrådsavstånd. Lämningen ligger 150 meter från ett vindkraftverk och är en del av en kontinuerlig struktur där potentialen för nyfynd är god.
Högsta kustlinjen
ManilidenPiteå socken 1195:1
Vindkraftverk
Piteå socken 957:1
Kilbergsheden
Piteå socken 814:1
Piteå socken 794:2
Piteå socken 772:1
Piteå socken 778:1
Piteå socken 793:1
Ersträsk
Piteå socken 794:3
Piteå socken 774:1
Piteå socken 789:1
Piteå socken 821:1
Piteå socken 815:1
Piteå socken 816:1
Piteå socken 818:1
"
)
Bytomt/gårdstomt
"
/
$
1
Stenugn
Fossil åker
Färdväg
Tjärdal/tjärgrop
Kolningsanläggning
Fossil åker
Fäbod
Piteå socken 817:1
Piteå socken 807:1
Piteå socken 775:1
Piteå socken 795:1
Boplatsgrop
Kilberg
Piteå socken 809:1
Piteå socken 794:1
Härd
Bytomt/gårdstomt
Piteå socken 773:1
Piteå socken 771:1
"
)
!
(
,
%
#
*
!
.
#
0
$
+
¯
Piteå socken 808:1
Piteå socken 810:1
Färdväg
Piteå socken 823:1
Piteå socken 782:1
Kulturmiljoprogrammet
P
Nilsdal
SKOGBARR
Piteå socken 819:1
Piteå socken 820:1
Hästliden
Skogsbergsvallen
Piteå socken 768:1
Piteå socken 799:1
Piteå socken 767:1
Piteå socken 764:1
Piteå socken 766:1
Piteå socken 824:1
Piteå socken 825:1
Piteå socken 766:2
Piteå socken 765:1
Skickligheden
Piteå socken 783:1
Piteå socken 763:1
Piteå socken 763:2
Piteå socken 385:1
Piteå socken 827:
A2
G
VÄ
Piteå socken 858:1-2
Piteå socken 871:1
Piteå socken 383:4
Piteå socken 383:3
Piteå socken 384:1
Piteå socken 596:2
Piteå socken 383:2
Piteå socken 383:1
Piteå socken 591:1
Önusberget
0
Figur 4.11.3 Föreslagen layout och identifierade kulturmiljöer och fornlämningar i och kring etapp 1.
Piteå socken 593:1
Piteå socken 596:1
2,5
5
10
Kilometer
¯
Vägar
!
79
Tabell 4.11.2 Identifierade fornlämningar i anslutning till vägar utanför etapp 1 som kan beröras vid eventuella förstärkningsåtgärder.
Lämningstyp
Antikvarisk bedömning
Kommentar
10019505960001 Piteå socken 596:1
Bytomt/gårdstomt
Inom samrådsavstånd från väg. Påverkas av eventuella förstärkningsåtgärder på väg. Potential för nyfynd.
10019507660001 Piteå socken 766:1
10019508250001 Piteå socken 825:1
Fäbod
10019508270001 Piteå socken 827:1
Fäbod
10019508340001 Piteå socken 834:1
Bytomt/gårdstomt
10019508350001 Piteå socken 835:1
Bytomt/gårdstomt
10019508360001 Piteå socken 836:1
Bytomt/gårdstomt
10019508710001 Piteå socken 871:1
Fäbod
Inom samrådsavstånd från väg. Påverkas av eventuella förstärkningsåtgärder på väg. Potential för nyfynd.
Inom samrådsavstånd. Ligger i anslutning till befintlig väg som kan påverkas av evetuella förstärkningsåtgärder. Potential för nyfynd. En jaktstuga finns på platsen.
Inom samrådsavstånd. Ligger i anslutning till befintlig väg som kan påverkas av evetuella förstärkningsåtgärder. Potential för nyfynd.
10019511130001 Piteå socken 1113:1
Tjärdal/tjärgrop
Inom samrådsavstånd. Påverkas av ev. förstärkningsåtgärder på väg.
10019505930001 Piteå socken 593:1
Tjärdal/tjärgrop
Ligger på/i anslutning till befintlig väg. Påverkas av ev. förstärkningsåtgärder på väg.
10019507630001 Piteå socken 763:1
Tjärdal/tjärgrop
Inom samrådsavstånd. Lämningen delvis förstörd. Påverkas av ev. förstärkningsåtgärder på väg.
10019507630002 Piteå socken 763:2
Tjärdal/tjärgrop
Inom samrådsavstånd. Lämningen delvis förstörd. Påverkas av ev. förstärkningsåtgärder på väg.
10019507650001 Piteå socken 765:1
Tjärdal/tjärgrop
10019507660002 Piteå socken 766:2
Tjärdal/tjärgrop
10019507670001 Piteå socken 767:1
Tjärdal/tjärgrop
Inom samrådsavstånd. Lämningen har delvis förstörts vid anläggande av befintlig väg. Påverkas av ev. förstärkningsåtgärder på väg.
Inom samrådsavstånd. Lämningen förstärdes kraftigt vid anläggande av befintlig väg. Påverkas av ev. förstärkningsåtgärder på väg.
10019507830001 Piteå socken 783:1
Tjärdal/tjärgrop
10019508580001 Piteå socken 858:1
Boplatsgrop (i klapper)
10019508580002 Piteå socken 858:2
Boplatsgrop (i klapper)
Objekt id
80
RAA‐nummer
Vindkraftverken riskerar att anläggas så att viktiga samband
inom den historiska byorganisationen påverkas negativt. En byorganisation består och har bestått av bebyggelse, produktionsmark,
binäringar och kommunikationer. Till varje by har det hört vatten, myrmark och skogsbete. Dessa olika komponenter har varit
en förutsättning för byns överlevnad. Om någon av dessa komponenter går förlorad, förlorar den visuella, fysiska kontakten eller
tas bort, påverkas även övriga komponenter i byorganisationen.
Ingrepp som minskar visuell, fysisk kontakt försvårar avläsbarheten och möjligheten att förstå landskapet. Av figur 4.11.1 framgår
att vägar och verk finns placerade nära bebyggelsemiljöerna i
Erträsk och mellan enheter i byorganisationen. Samma förhållande uppstår i Kilberget, figur 4.11.2. Av figuren framgår att ett
vindkraftverk finns placerat mellan två kavelbroar, markerade som
färdväg på kartan (RAA 809:1 och RAA 821:1). Konsekvensen
av detta är att den kontinuerliga struktur, som kavelbroarna utgör,
blir svårare att uppfatta även om lämningarna i sig lämnas orörd.
Landskapsanalysen i Bilaga 1 visar att vindkraftparken kommer
att synas från omkringliggande byar. Ur ett kulmiljöperpektiv
görs ändå bedömningen att riksintresset Lillpitedalen [K:BD
56] samt kulturmiljöerna i Infjärdenområdet och Sjulnäs endast
påverkas marginellt i och med att byarna har en orientering från
vindkraftsparken i riktning mot Svensbyfjärden. Konsekvensen
på kulturmiljön Fagerheden och Flötuträsk, liksom vägmiljöer i
anslutning till Flötuträsk, bedöms däremot som större. Byarna,
som upplevs ha ett avskilt läge i skogsbygden, blir i och med
etableringen tydligt påverkat av industrialisering. Det värde som
byn representerar, en välhävdad naturoch kulturmiljö i kustnära
skogsbygd, kommer att försvinna.
• Inför etableringen av vindkraftparken skall det genomföras
en särskild arkeologisk utredning i hela utredningsområdet,
för att ta reda på om det finns ytterligare fornlämningar och
övriga kulturhistoriska lämningar som ännu inte är kända.
Ansökan om tillstånd till en sådan särskild arkeologisk utredning görs hos länsstyrelsen som beslutar om dess omfattning
och utförande.
• Vindkraftverk, etableringsytor och vägar skall så stor utsträckning som möjligt förläggas så att fornlämningar och övriga
kulturhistoriska lämningar inte skadas. Om en fornlämning
likväl påverkas negativt av arbetsföretaget ska en ansökan om
en arkeologisk undersökning göras hos länsstyrelsen. Länsstyrelsen tar beslut om undersökningens syfte, omfattning och
utförande.
• Inför anläggandet av vindkraftparken skall alla berörda fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar markeras i
terrängen under överinseende av antikvarisk kompetens.
Trots ovanstående åtgärder kommer landskapets strukturer
skalnivåer att förskjutas. Det kommer att innebära att de subtila
avtrycken från människan sedan 9 000 års markutnyttjande riskerar att marginaliseras. Boplatslämningar från den första stenåldersbosättningen och fäbodvallar under högsta kustlinjen riskeras
att skadas.
Vindkraftverken riskerar att anläggas så att viktiga samband i den
historiska bebyggelseutvecklingen fram till dagens markanvändning, påverkas negativt. Avläsbarheten i landskapet försvåras med
det stora antalet vindkraftverk inom utredningsområdet.
Förslag på kompensationsåtgärd
De fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar som
finns i området bör tillgängliggöras så att en allmänhet kan ta
del av spåren av mänsklig aktivitet genom historien. Det kan
göras genom att sätta upp orienteringsskyltar vid vissa strategiska
entrépunkter till vindkraftparken. För att underlätta möjligheten
att ta sig till önskade platser bör en kulturmiljöskyltning göras
inom vindkraftparken. Vid vissa platser kan det bli aktuellt att
sätta upp skyltar med information om en specifik lämning och
dess historia.
3.8 Elektromagnetiska fält
4.12Olycksrisker
4.13Elektromagnetiska fält
Vindkraftverken är testade och certifierade enligt olika internationella standarder och uppfyller de höga säkerhetskrav som
finns. De vindkraftverk som används i Sverige uppfyller de högt
ställda säkerhetskrav som stipuleras i olika nationella och internationella regelverk. Vid t.ex. ojämn gång på rotorn finns mekanismer som stoppar verket och larmar om felfunktionen.
Ledningsstråken kommer att ge upphov till elektromagnetiska
fält. Det elektromagnetiska fältets styrka är beroende av spänningen i ledningen och klingar av med avståndet från ledningens
centrumlinje, se figur 4.13.1. Ingen bebyggelse finns i anslutning
till ledningsstråken, varför människor inte kommer att exponeras
permanent för fälten. De som vistas i området befinner sig där
endast en del av årets samtliga timmar.
Konsekvenser
En specifik risk vid vindkraft i kallt klimat är att nedfallande is
från verken kan innebära en risk för de på marken. Enercon och
Svevind har på Dragaliden bedrivit pilotverksamhet, bland annat
i syfte att optimera det avisningssystem som finns installerat på
verken för lokala förhållanden. Systemet använder ett värmebatteri och fläktar, monterade i varje vinge, för att cirkulera varmluft
genom rotorbladen. Uppvärmningssystemet eliminerar i stort sett
nedisningen av rotorbladen under drift och verket kan då också
producera el vid väderförhållanden som medför risk för nedisning.
Styrsystemen på moderna vindkraftverk är konstruerade för att
detektera isbildning. Sker isbildning under drift påverkas verkets
aerodynamiska egenskaper, vilket gör att övervakningssystemet
signalerar en avvikelse och verken stoppas.
Vidare kommer varningsskyltar att placeras kring vindkraftverken för att informera om risker med iskast och nedfallande
föremål.
Bolaget för samråd med räddningstjänsten angående säkerheten
inom det aktuella området. En uppsamlingsplats kommuniceras och berörda får koordinater till denna plats. Under byggtiden kommer framkomligheten att vara god vintertid då vägar
hålls plogade. Framkomligheten kan tidvis dock vara begränsad
på grund av stora kranar som ska flyttas eller monteras. Under
drifttiden kommer räddningstjänsten att använda bandvagn eller
skoter vid en eventuell utryckning.
Risker med att is ska falla ned i vindkraftverkets närhet finns
även om avisningsystem är installerat. Risken är dock mycket liten och att en människa ska bli träffad bedöms vara extremt liten. Riskerna för exponering av magnetfält bedöms vara proportionella mot magnetfältets stryka och den tidsrymd som man
exponeras. Det finns därför inte några förutsättningar för att
exponeringen kan komma upp i de nivåer som Socialstyrelsens
rekommendation grunder sig på.
Inga bostäder kommer att exponeras för magnetfält över den
styrkan. Magnetfält under 0,4 µT bedöms av Socialstyrelsen inte
ge upphov till någon ökad risk för leukemi hos barn (den känsligaste gruppen).
Ledningsstråken kommer att ge upphov till elektromagnetiska fält.
ledningarna centrumlinje.
Figur 4.13.1 Elektromagnetiska fältets styrka klingar av med avstånbebyggelse
finns och kommer inte att finnas i anslutning
detIngen
från ledningens
centrumlinje
till
människor inte kommer att exponeras permanent för fälten. EU-kom
rekommendationer för en begränsning av befolkningens exponering
och magnetiska fält. Gränsvärdet är satt till 100 μT.
3.9 Naturmiljö
Inventering av naturmiljön har gjorts. Hänvisning till Enetjärns Nat
utformningen av vindkraftsparken har hänsyn tagits till naturvärden
3.10 Rovfåglar
Vad säga om kungsörn. Fiskgjuse finns häckande längs Åbyälven
bivråk inom, eller nära anslutning till vindkraftsparken. Kunskapen
följd av få besök under den tid då ugglorna ropar. Generellt bedöm
följd av lämpliga boträd.
3.11 Kulturmiljö
Utvärderade miljöer i länsstyrelsens kulturmiljöprogram och länssty
bevarande av odlingslandskapets kulturmiljövärden inom och i ans
Etapp1 är Ersträsk och Strömnäs. Intentionerna med ovan nämnda
skydda kulturhistoriskt utvärderade miljöer mot åtgärder som påtag
81
4.14Friluftsliv
Konsekvenser
82
Etablering av vindkraft i ett område som tidigare varit relativt
opåverkat kommer att förändra upplevelsevärdet för den som
besöker området för rekreation. Vindkraftverken kommer att
byggas i ett område där ljudnivån är mycket låg och anläggningen
kommer medföra att graden av bullerfrihet minskar i området.
Anläggningen kan komma att höras på långa avstånd. Ljudet
kommer att innebära att naturupplevelsen i vindkraftsparksområdet, bland annat vid Svartlidens naturreservat och Roka
Viltvatten, förändras. Bullerberäkningar har visat att den högsta
ljudnivån som kan uppnås kommer att ligga mellan 45-50 dBA
inom Svartlidens naturreservat.
terna och -stråken. Dessa stråk och intressen sammanfaller dessutom i ett flertal fall med andra intressen, såsom landskapsbild
och naturvärdeintressen där hänsynsytor utarbetats. Roka Viltvatten, naturreservatet Svartliden och Stor- och Lillsnöbergen
ingår i de hänsynsytor som utarbetats både ur landskaps-, naturoch fritidssynpunkt. Inga verk kommer att placeras i Svartlidens
naturreservat och upplevelsen av de höga biologiska och geologiska värden som finns i naturreservatet kommer att kvarstå. Där
anpassning av verkens placering i förhållande till Nasaleden inte
är möjlig kommer leden behöva dras om.
Svårare är det att anpassa utformningen efter aktiviteter som är
utbredda över hela området, t.ex. jakt och bärplockning. Någon
anpassning till dessa intressen har inte varit möjlig. Resultatet av
det är att framförallt jakt inom området kommer att minska. Väl-
avgränsade och för viltet värdefulla småbiotoper i landskapet, t.ex.
källdråg, sjö- och myrkanter och tjäderspelplatser har generellt
undvikits. I och med detta kan betydande påverkan på jaktbart
vilt förhindras. För bärplockningen kommer andelen mark som
kan rymma bär minska men det kompenseras av att tillgängligheten till områdets alla delar ökar i och med det nya vägsystemet.
För att minimera risken för iskast från vindkraftverken är propellerbladen utrustade med ett avisningssystem. Detta beskrivs
vidare i avsnitt 4.12. Denna teknik möjliggör att människor kan
vistas inom området utan fara. Varningsskyltar kommer att sättas
upp vid varje verk, eftersom ett litet område direkt under vindkraftverk blir ett riskområde om vindkraftverket stått stilla under
en längre tid.
¯
Tidigare obrutna marker kommer att genomkorsas av det vägnät
som krävs för verksamheten och kommer göra att området inte
längre är ett väglöst land.
Förutsättningarna för älgjakt förändras genom etablering av vindkraftparken. Vissa områden kan bli olämpliga för jakt till följd av
risken för rikoschetter, men å andra sidan kan skottlinjer tillkomma genom det nya vägnätet. Övrig jakt, exempelvis toppfågeljakt,
förekommer i mindre omfattning men förutsättningarna även för
denna jakt kommer också påverkas av vindkraftparken.
Allemansrätten ger rätt för alla människor att färdas över privat
mark i naturen och att tillfälligt uppehålla sig där och denna rätt
står inte i strid mot etableringen. Allmänheten kommer fortfarande ha tillgång till området och ingen inhängning av enskilda verk kommer att ske. I en avvägning mellan olika former
av markanvändning ligger bolagets intresse i att kunna utnyttja
området och placera vindkraftverken där vindtillgången är som
bäst. Att utnyttja befintliga allmänna vägar, och att placera verk
efter dem, minskar dessutom behovet av nya vägdragningar. En
etablering av den här storleken kommer att påverka upplevelsen
av området, och därmed allemansrätten ur upplevelsesynpunkt.
Områden med höga upplevelsevärden, t.ex. Snöbergen och Roka
viltvatten, har undantagits från etableringen.
Flera av de friluftsintressen som utövas i bygden utövas i huvudsak på väldefinierade platser, t.ex. fiske och fågelskådning kring
Roka-Viltvatten, fiske i Rokån samt skoteråkningen på de markerade lederna. Detta gör att placeringen av vindkraftverken har
kunnat anpassas i förhållande till de mest välbesökta besökspunk-
Hultet
Dragaliden
Ersträsk
Keupan
Roka Viltvatten
[
¡
Snöbergen
[
«
Åbyälven
8
9
t
:
[
¡
Skogberget
Svartlidenstugan
8
9
t
:
J
¡
Nasaleden
8
9
t
:
h
g
Rokån
[
¡
[
¡
[
«
h
g
J
¡
8
9
t
:
Fiskeintressen
Fågelintressen
Naturreservat
Paddling
Rokån
[
¡
Rokån
[
¡
Skoterintressen
Skoterleder
Hänsynsytor fritid
Vindkraftverk
Vägar
Figur 4.14.1 Hänsynsytor för fritid inom etapp 1-området.
0
2,5
5 Kilometer
• Anläggningen kommer medföra att graden av bullerfrihet
minskar och området kommer inte utgöra väglöst land. Området kommer fortfarande vara tillgängligt för allmänheten.
• Stor- och Lillsnöbergets höjder kommer att vara intakta då
inga verk placeras där men utsikten från dem kommer att
förändras. Däremot kommer andra upplevelsevärden att skapas. Dessa är dock kopplade till upplevelsen av vindkraftverk
snarare än upplevelsen av ostördhet. Snöbergen, som tidigare
varit tämligen otillgängliga för andra än skoteråkare, kommer i
och med vägnätet bli tillgängligt även för andra besökare.
• De höga biologiska och geologiska värden som finns i naturreservatet Svartliden kommer att kvarstå. Upplevelsen av naturreservatet kan emellertid förändras då graden av bullerfrihet
minskar i området.
• Förutsättningarna för fiske i Rokån och Roka Viltvatten
bedöms inte förändras. Vindkraftsanläggningen kan dock
komma att höras på långa avstånd, vilket påverkar naturupplevelsen av fisket.
• Nasa-leden kommer att påverkas av etableringen och leden
behöver delvis dras om.
• De ytor som kan rymma bär kommer att minska. Det tillkommande vägnätet kommer att medföra att bärplockare får en
ökad tillgänglighet till marker som tidigare varit svårtillgängliga.
• Intresset för jakt inom området kommer att minska. Det tillkommande vägnätet ger dock möjlighet till fler skottlinjer.
• För att vindkraftområdet skall kännas öppet och tillgängligt
för besökare lyfts särskilt värdefulla platser fram med skyltning
och kartbeskrivningar. Detta kan vara en plats där utblicken
över vindkraftparken är särskilt god men även platser där det
finns höga naturoch kulturvärden som kan belysas, t.ex. Kristinaleden och Gammeltomterna i Ersträsk. På vissa utvalda
platser kan det bli aktuellt med att iordningsställa nya grillplatser. Detta tillgängliggör dessutom områdets besöksmål och
naturoch kulturvärden i större grad än vad som görs idag.
• För att Nasa-leden skall vara möjlig att använda även när
vindkraftparken är i drift, kommer en omläggning av vissa
delar av skoterleden behöva göras. Omläggningen kommer
att göras i samråd med de skoterklubbar som idag underhåller
leden.
4.15Utsläpp till vatten
4.17Projektets påverkan på hälsan
Verksamheten ger inte annat än marginella utsläpp till vatten.
Miljökvalitetsnormer finns för lax och musselvatten. Rokån har
2009 måttlig ekologisk status och vattenmyndigheten har bedömt att det finns skäl att fastställa miljökvalitetsnormen till god
ekologisk status med tidsfrist till 2021. Undantag har lämnats
för försurning, kontinuitet och morfologiska förändringar vilka
bedömts vara tekniskt omöjliga att åtgärda.
I ett övergripande perspektiv ger vindkraftparken positiva hälsokonsekvenser genom att produktion av el baserad på fossila
bränslen kan ersättas. I det lokala perspektivet har projektet
marginella hälsokonsekvenser. En positiv effekt är tillkommande
arbetstillfällen. Som framgår av rennäringskapitlet kan bortfallet
av renbetesmarker ge psykosocial stress hos renskötare. Vidare
kommer området inte att ge samma mått av rekreation för skoteråkare, sportfiskare och andra som besöker området.
Verksamheten bedöms inte ge upphov till överskridande av de
miljökvalitetsnormer som gäller för lax- och musselvatten. Byggandet av parken berör inte någon lax- och musselvatten. Verksamhetsområdet avvattnas till Rokån, men bedöms inte påverka
förutsättningarna för vattendraget att uppnå god ekologisk status
är 2021.
4.16Övrig mark- och vattenanvändning
Inom etapp 1 kan brytvärda mineraliseringar finnas. Verk och
vägar kommer inte att placeras så att exploatering av dessa förhindras. Vindkraftparken medför att ytor lämpliga för skogsbruk
reduceras i viss utsträckning. Grustäkter är belägna inom området
för etapp 1 och vindkraftetableringen utgör inte något hinder för
eventuellt fortsatt uttag. Andra intressen i området som luftfarten, förvaret, radiokommunikation har tidigare identifierats.
Området har valts utifrån att dessa har begränsade ytanspråk och
inte heller hindras av en vindkraftparksetablering.
Av regeringsbeslutet framgår att varje enskilt vindkraftverks
exakta placering och utformning inom utredningsområdet ska
vara godkänd av Försvarsmakten innan byggarbetet för verket
påbörjas.
De föreslagna positionerna för verken har kommunicerats med
försvarsmakten. Som tidigare redovisats menar försvarsmakten
att ett antal av de 314 verk som etapp 1 omfattar, är omöjliga att
bygga med hänvisning till försvarets intressen. Diskussioner förs
mellan Markbygden Vind och försvaret om förutsättningarna
att etablera så många verk som möjligt genom att vidta rimliga
kompensationsåtgärder. Vindkraftsparken bedöms inte påverka
förutsättningar för fortsatt uttag av grundvatten vid bostäder som
har egen vattenförsörjning inom etapp 1 eller i nära anslutning
till denna.
4.18Sociala konsekvenser
Projektet ger framför allt under byggtiden ett stort antal arbetstillfällen och för de mindre företag som finns i området kan aktiviteterna innebära ett kraftigt uppsving. Projektets effekter kan
i viss utsträckning jämföras med de som erhölls under utbyggnaden av vattenkraften med ett stort antal anläggningsarbetare, men
en begränsad arbetsstyrka under driftskedet. För byggnationen
eftersträvas arbetskraft från den lokala/regionala marknaden. Den
personal som skall svara för drift och underhåll kommer att ha
lokal förankring. Projektet innebär att arbetstillfällen kommer att
tillföras bygden
83
4.19Konsekvenser i byggskedet
Byggnationerna kommer att ge tillkommande transporter jämfört
med dagens trafik på vägnätet.
84
Verken levereras i delar och varje verk kräver ca 60 transporter
som körs från Haraholmen i Piteå. Till varje fundament krävs ca
200 transporter. En mobil betongstation kommer att etableras i
området och transportsträckor på allmänna vägar blir fler för de
första verken som etableras i området än för de senare. Allt eftersom parken byggs ut kommer det interna vägnätet att byggas ut
och förstärkas vilket innebär färre transporter på allmän väg.
Totalt sett blir antalet transporter per vindkraftverk och fundament ca 260 per vindkraftverk. Efter det att transporten är utförd
sker även en tillbakaresa vilket gör att totala antalet transporter
dubbleras.
Bitvis kommer väg 373 att användas för transporter av vindkraftverken och byggmaterial till vindkraftparken. De första åren
kommer vindkraftverken att levereras på väg 373 fram till väg
515, mellan Långträsk och Koler, och fram till site. För de senare
åren sker transporterna från Piteå på väg 373 och fram till strax
efter Fagerheden. Därefter nyttjas förstärkta vägar inom området
för etappen 1.
Utöver transporter för vindkraftverk, byggmaterial och fundament behövs material till bland annat vägar och uppställningsplatser. Materialet transporteras från täkter belägna i anslutning
till området för etappen 1. Transporter kommer i större utsträckning att ske sommartid än vintertid och kommer att ske företrädelsevis på kortare avsnitt av de allmänna vägarna, mellan täkt
och avfartsväg till vindkraftparken. Antalet trafikanter som berörs
av dessa transporter är ringa men vägnätet på dessa vägar är i
sådant skick att det stora antalet transporter kan ge upphov till
skador på vägkroppen.
Även i nedmonteringsfasen kommer transporter att ske. Tornen
plockas ned segmentvis således sker ingen sprängning. Det finns
två alternativ för vidare hantering. Antingen skrotas delarna på
plats alternativt transporteras till deponi. Beträffande transport
till deponi så räknar turbintillverkaren med ungefär lika många
transporter för detta som vid resning av tornen. Antalet transporter blir således lika många som antalet transporter för vindkraftverk i tabellen.
Transporterna kommer att ge måttliga konsekvenser då de till
stor del att nyttjar vägar inom parken där övrig trafik är ringa
eller obefintlig. Det finns inte heller fasta boende inom parkens
gränser eller i anslutning till de vägar som är tänkta att förstärkas
och nyttjas. Det är främst det första två åren som kommer att
generera flest transporter på allmänna vägar.
Transporterna av de breda och långa delarna till vindkraftverken
sker ofta med specialfordon. Beroende av den maximala bredden
och längden kan dispens behövas för att genomföra transporten.
Framkomligheten på väg 373 till följd av de stora transporterna
kommer att vara begränsad från tid till annan. Transporterna
kommer dock ske på en kortare del av väg 373 då bolaget förstärker befintlig väg och använder denna istället. I höjd med Fagerheden kommer majoriteten av transporterna gå in i området för
etappen 1, främst för deletapper 3 och 4.
Tabell 4.19.1 visar det totala antalet transporter per dygn för de
olika deletapperna. I beräkningarna är det förutsatt att transport
sker på årets alla dagar samt att en mobil betongstation etableras
i området. För deletapp 3 och 4 är det större osäkerhet då det ligger ett antal år bort i tiden. Det totala antalet transporter i tabellen är endast enkel väg (första tre raderna) medan antalet transporter per dygn även tar hänsyn till returresan (sista fem raderna).
Antalet transporter är baserat på den tidsplan bolaget har för
etappen 1 med 50 verk år 1, 70 verk år 2, 80 verk år 3 och 110
verk år 4.
I beräkningarna är det även förutsatt att varje deletapp etableras
på ett år. Tar en deletapp längre tid kommer antalet transporter
per dygn att bli färre men samtidigt pågå under längre period.
Under byggtiden kommer informations- och varnings-/förbudsskyltar att sättas upp i området samt vid varje infartsväg in
i området där det byggs. Informationsskyltar talar om vad som
kommer att utföras samt i vilken omfattning. Varnings-/förbudsskyltarna informerar även om att det är en byggarbetsplats och att
obehöriga ej äga tillträde under den tid som byggnationen pågår
samt vart man kan vända sig i händelse att man vill komma i
kontakt med någon ansvarig.
Vid bland annat vägbyggnationer kommer fasta hinder att placeras ut för att försvåra för obehöriga att ta sig in på området under icke arbetstid för att minimera risker för skada. Vidare kommer det att finnas markeringar på de ställen där brantare slänter
eller djupare schakter utförs för att i möjligaste mån förhindra att
händelser som medför att skada, på framförallt människor, kan
uppstå.
Under byggtiden kommer bolaget att stängsla området runt
fundamentgropen för att förhindra att människor och större djur
faller ned och skadar sig. Staket kommer att finnas runt groparna
tills dess att fundamenten är gjutna och återfyllning runt dessa är
utförd. Innan tornet är rest finns av tekniska skäl ett hål i fundamentet vilket avspärras med samma typ av staket för att förhindra
att skador uppstår på större djur och människor.
Bolaget kommer även att ställa miljökrav på de underentreprenörer som avses anlitas i byggnationerna. Bolaget har även en
arbetsmiljöplan med tillhörande instruktioner och riskanalyser
för olika händelser och risker i byggnadsarbetet. Denna kompletteras med de olika entreprenörernas driftinstruktioner samt deras
respektive riskanalyser. Dessa genomgås med samtliga berörda
vilka signeras efter att man tagit del av nyss nämnda dokument.
Transporterna av material kommer att ske så att avståndet till
täkt minimeras.
Transporterna skall eskorteras av transportledare vilka svarar för
att varna annan trafik vid transporten och ökar säkerheten.
Transporterna orsakar även buller, i viss mån damning och leder
generellt till en ökad olycksrisk och försämrad trafiksäkerhet
under byggnadsfasen.
Under anläggningstiden kommer buller att uppstå från maskiner och bilar. Det kommer även att bli en ökning av trafik under
driftsfasen på grund av service och underhåll.
Inom området för byggnationer kommer en stor del att vara
otillgänglig för allmänheten under perioder då det bl.a. anläggs
vägar och torn reses. Detta på grund av riskerna som följer med
byggnationerna. När vindkraftverken är resta och i drift kommer
parken och vägar inom området att vara tillgängliga för allmänheten.
Vägnätet kan komma att ta skada av de tyngre transporterna
som sker i anläggningsfasen.
Antal verk uppförda under ett år
Antal transporter för vindkraftverk in i
området, enkel väg
Antal transporter för fundament (inklusive
isolering, armering och formmaterial) in i
området, enkel väg
Antal transporter för uppställningsplatser
och vägar (material in i området, enkel
väg)
Antal transporter för vindkraftverk per
dygn under ett år förutsatt transport på
årets alla dagar
Antal transporter för fundament per dygn
under ett år förutsatt transport på årets
alla dagar
Antal transporter för vägar och uppställningsplatser (material) per dygn under ett
år förutsatt transport på årets alla dagar
Totalt antal transporter per dygn på
allmänna vägnätet under ett år förutsatt
transport på årets alla dagar
Totalt antal transporter per dygn på
interna vägnätet under ett år förutsatt
transport på årets alla dagar
50
70
80
110
3 000 allmän väg
4 200 allmän väg
4 800 delvis allmän väg
6 600 delvis allmän väg
10 500 allmän väg
14 700 varav ca 3 000 på allmän väg
17 000 interna vägnätet
24 000 interna vägnätet
10 000 allmän väg
23 000 varav 4 500 ca på allmän väg
Ca 15
Ca 23
Ca 25
Ca 35
Ca 55
Ca 80
Ca 95
Ca 130
Ca 55
Ca 90
Ca 95
Ca 125
Ca 130
Ca 55
ca 45
Ca 60
-
Ca 135
Ca 170
Ca 230
Tabell 4.19.1 Tabellen visar antalet transporter för respektive deletapp av etableringen.
85
4.20Särskilt känsliga områden
Efter samråd med Länsstyrelsen i Norrbotten samt Piteå kommun har tre särskilt känsliga områden inom etappen 1 identifierats. Dessa tre är Snöbergen, Svartlidens naturreservat och Roka
viltvatten.
86
Bolaget har tagit fram alternativ som syftar till att belysa konsekvenserna för olika alternativa layouter kring dessa platser. Bolagets huvudalternativ är dock som redovisats tidigare i kapitel 3.1.
Genom att ta bort ett antal verk kan utökad hänsyn till naturmiljö samt hänsyn till landskapsbilden tas. En reduktion av antalet
verk skulle dock innebära att områdets potential för elproduktion
inte nyttjas till fullo.
Snöbergen
Snöbergen består av två kalottberg, Lill-och Stor-Snöberget.
Toppen av dessa berg låg ovan högsta kustlinjen och morän finns
kvar som inte har spolats bort. På bergen finns även tät tallskog.
Nedanför topparna främst utmed bergens norra och östra sidor
finns stora ytor med kalspolad hällmark. Hällmarkerna med gammelskog har bedömts till klass 1 i naturvärdesinventeringen, för
mer detaljerad information och bilder se bilaga Inventering och
bedömning av naturvärden sida 29-33.
Bolaget anser att det huvudalternativ som redovisats inte påverkar naturvärden i nämnda områden och att de konsekvenser
som kvarstår för naturmiljö och landskapsbild är skäliga mot
bakgrund av de berörda verkens elproduktion. Ställningstagandet
grundar sig på att det finns en tydlig distinktion mellan människans upplevelse av naturen och de biologiska värdena. Naturvärde används här för att beteckna det biologiska värdet, medan
begreppet naturmiljö används som ett vidare begrepp där även
människans upplevelse av naturen kan sägas ingå (se kapitel 4.9).
Landskapsbilden handlar om människans upplevelse av omgivningen (se kapitel 4.4).
Alternativ 1 är för Snöbergen bolagets huvudalternativ och är
det som genomgående beskrivs i miljökonsekvensbeskrivningen.
Inga verk tas bort.
Alternativ 2 ger för Snöbergen ett utökat hänsynstagande till
naturmiljön. Ca 7 verk tas bort från föreslagen layout.
Alternativ 3 ger för Snöbergen ett hänsynstagande till landskapsbilden. Ca 16 verk tas bort från föreslagen layout.
Alternativ 1 är för Svartliden – Roka viltvatten bolagets huvudalternativ och är det som genomgående beskrivs i miljökonsekvensbeskrivningen. Inga verk tas bort.
Alternativ 2 ger för Svartliden – Roka viltvatten ett utökat
hänsynstagande för både naturmiljön samt ett hänsynstagande till
landskapsbilden, som för denna lokal sammanfaller. Ca 6 verk tas
bort från föreslagen layout
Figur 4.20.1 Hänsyn till naturvärden, Snöbergen alternativ 1.
Alternativ 1 – Hänsyn till naturvärden
I huvudalternativet tar bolaget hänsyn till de utpekade naturvärden som Snöbergen besitter. Viss hänsyn tas även till naturmiljön
på Snöbergen genom att området mellan Stor-Snöberget och
Lill-Snöberget är undantaget från etablering, figur 4.20.1.
Detta är bolagets förslag på layout och alla naturvärden på Snöbergen undantas. Därmed uppfylls regeringens villkor från til�låtlighetsbeslutet. Hänsyn tas ej till landskapsbilden och vindtillgången bedöms väga tyngre.
Naturmiljö
Kvarstående konsekvenser blir att viss sprängning i direkt anslutning till naturvärden måste utföras för vägar, uppställningsplatser
och inte minst för verkens fundament. Viss hällmark i Snöbergens östligaste del kan komma att påverkas men endast i begränsad omfattning då den största delen av området undantagits och
skyddats av bolaget. I övrigt kommer inga naturvärden att påverkas.
Vägar kommer inte att dras över bergen och vindkraftverk
placeras inte på mark med naturvärdesklass 1 eller 2. Hänsyn är
tagen till naturmiljön genom att området mellan bergen undantas
från etablering vilket gör det möjligt att ströva mellan topparna
utan att stöta på spår från mänsklig aktivitet.
Figur 4.20.2 Fotomontage vindkraftverken sett från Kalahatten, alternativ 1.
Figur 4.20.3 Fotomontage vindkraftverken sett från Vallsberget, alternativ 1.
Landskapsbild
I och med att vindkraftverk har placerats på sluttningen norr
och öster om Snöbergen blir påverkan på landskapsbilden negativ då Snöbergens betydelse som gränsmarkering luckras upp,
vindkraftverken ”spiller över” på fel sida. Verken upplevs dock
fortfarande tillhöra skogsbygden, om än dess flacka del mot odlingsbygden, och gör inget direkt visuellt intrång i odlingsbygden.
Snöbergens betydelse som landmärke från t.ex. Sjulnäs minskar
också, se fig 4.20.4. Härifrån döljs delvis den höjdmarkering som
Snöbergen utgör i horisontlinjen av de vindkraftverk som omger
Snöbergen.
87
88
Konsekvensen av vindkraftverkens placering öster om Snöbergen blir en förskjutning av den visuella gränsmarkeringen mellan
kuperad skogsbygd och flack odlingsbygd. Upplevelsen av Snöbergen som ett tydligt landmärke minskar. Med den föreslagna
parklayouten kommer vindkraftverken att dominera landskapet.
Vindkraftparkens början kommer att upplevas som den nya
visuella gränsen mellan skogsmark och odlingsmark. Upplevelsen
av förskjutningen av gränsmarkeringen mellan skogsbygd och odlingsbygd är dock olika beroende på betraktelsepunkt. Tydligast
blir denna gränsförskjutning från Yttersta, se figur 4.20.5, medan
man från utsiktsplatsen på Kalahatten eller Vallsberget, se figur
4.20.2 och 4.20.3 upplever en längre horisontlinje där Snöbergen
mer upplevs ingå och ligga mitt i en lång linje av höjdformationer. Vindkraftparken kommer att utgöra ett nytt industriellt
Figur 4.20.4 Fotomontage vindkraftverken sett från Sjulnäs, , alternativ 1.
Figur 4.20.5 Fotomontage vindkraftverken sett från Yttersta, alternativ 1.
landmärke med stor synlighet på långt avstånd och från ett flertal
platser i omgivande landskap.
För besökare uppe på Stora Snöberget kvarstår en fri vy mot
Lillpite även om omkringliggande verk kommer att synas och
påverka intrycket. I och med att en yta mellan Lilla och Stora
Snöberget hållits fri från vindkraftverk bevaras ett visst visuellt
samband mellan topparna.
För att förstärka upplevelsen av Snöbergen kommer bolaget att
finansiera och verka för att skyltar sätts upp som informerar besökare om Snöbergens naturvärden. Det kan vara information om
kalottberg och landskapets förändringsprocess efter istiden och
förklaringar om fenomen som brandljud, värdet av gammal skog
och varför det är viktigt att bevara naturvärdesträd. Informationstavlor kan också informera om de positiva sidorna med vindkraften och exploateringens begränsade livslängd, vilket torde leda till
ökad acceptans. Informationstavlor och kompensationsåtgärder
utformas i samråd med markägare och Piteå kommun.
Samlad bedömning
Den samlade bedömningen är att bolagets huvudalternativ inte
påtagligt kommer att påverka naturvärdena. Vindkraftverken bedöms inte heller att påverka landskapsbilden i den grad att området i Snöbergens omgivning borde undantas från etablering. Sett
från ett större perspektiv är antalet berörda av gränsförlusten få i
relation till nyttan vindkraftverken kommer att göra. Bedömningen görs med vetskapen om antalet hushåll som vindkraftverken
kan förse med el. Detta kan sättas i relation till antalet människor
som berörs av förlusten av Snöberget som en gräns i landskapet,
vilket främst upplevs från Kalahatten och Yttersta.
Alternativ 2 – Utökat hänsynstagande till naturmiljön
I detta alternativ utökas området runt Snöbergen för att öka hänsynstagandet till naturmiljön och ca 7 verk tas bort från bolagets
föreslagna layout, figur 4.20.6.
Ett större område undantas från etablering av vindkraftverk och
väg av hänsyn till naturmiljön. Området runt Snöbergen blir hänsynsyta och upplevelsevärdet på bergen är i större grad intakta.
Någon större hänsyn till landskapsbilden tas inte utan vindtillgången bedöms väga tyngre. Viss hänsyn har dock tagits då den
fria vyn från Snöbergen mot Lillpite vägts in vid utformningen
av vindkraftparken och verk har därför inte placerats i bergets
nordost-sluttning.
Naturmiljö
Inga kvarstående konsekvenser avseende naturvärden eller naturmiljö.
Landskapsbild
Vindkraftparken kommer att påverka landskapsbilden negativt
genom att den upplevs utgöra gränsen mellan kuperad skogsbygd
och flack odlingsbygd, dominera landskapet och utgöra ett nytt
industriellt landmärke i området. Då vindkraftverk på Snöbergens nord- och östsluttning tas bort framträder Snöbergen något
tydligare som landmärke även om vissa verk sydost och nordväst
om Stora Snöbergets topp fortfarande stör vyn.
För besökare uppe på Snöbergen kvarstår en fri vy mot Lillpite
även om omkringliggande verk kommer att synas och påverka
intrycket. I och med att en yta mellan Lilla och Stora Snöberget
hållits fri från vindkraftverk bevaras ett visuellt samband mellan
topparna.
Övrigt
Då området för etablering minskar blir en konsekvens att ca 7
vindkraftverk tas bort utifrån föreslagen layout. Ett vindkraftverk
på 3 MW producerar på ett år hushållsel för ca 1800 hem, under
förutsättning att antalet fullasttimmar är 3000 och en förbrukning på 5000 kWh/år. De 7 vindkraftverk som tas bort för ett
utökat naturmiljöhänsyn skulle kunna producera hushållsel för ca
12 600 hem.
Figur 4.20.6. Utökat hänsynstagande till naturmiljön, Snöbergen alternativ 2. 7 verk har tagits bort från bolagets föreslagna layout.
Samlad bedömning
Den samlade bedömningen är att det inte krävs ett utökat hänsynstagande för att naturmiljön på Snöbergen ska kunna upplevas. Snöbergens funktion som gräns mellan odling- och skogsbygd kommer inte att upplevas utan denna gräns kommer snarare
utgöras av vindkraftparken.
89
Alternativ 3 – Hänsyn till landskapsbilden
Ett relativt stort område runt Stor- och Lill-Snöbergen undantas
från etablering av hänsyn till landskapsbilden. Detta innebär att
ca 16 vindkraftverk tas bort från föreslagen layout., figur 4.20.7
90
Ett större område på Snöbergens nord- och östsluttningar undantas från etablering av vindkraftverk och väg av hänsyn till
landskapsbilden. Området runt Snöbergen blir hänsynsyta och
Snöbergen kommer fortsatt upplevas som ett landmärke och
utgöra gränsmarkering mellan kuperad skogsbygd och flack od-
lingsbygd.
Naturmiljö
Landskapsbild
Landskapsbilden påverkas negativt av etableringen av vindkraftverk. I och med att Snöbergens sluttning ned mot bebyggelsen
i Yttersta hålls fri från vindkraftverk upplevs vindkraftparken
ligga mer på avstånd med bergen som ett visuellt skydd emellan. Med den alternativ 3, där Snöbergens topp samt nord- och
östsluttning hålls fria från vindkraftverk, upprätthålls Snöbergens funktion som landmärke och gränsmarkering mellan kuperad skogsbygd och flack odlingsbygd. Den sammanhängande
vindkraftparken hålls som helhet inom den kuperade delen av
skogslandskapet. Tydligast blir detta från utsiktspunkterna på
Kalahatten och Vallsberget där Snöbergen tydligt framträder som
höjdmarkeringar i horisontlinjen. Från Sjulnäs kommer vindkraftverk i parkens nordöstra del att skymta diffust i horisonten.
Snöbergen framträder dock tydlig som landmärke.
Vindkraftverken reser sig i horisonten över omkringliggande
berg. Även om vindkraftparken hålls samman så upplevs de oregelbundet placerade verken med spretande rotorblad utgöra ett
avvikande inslag i landskapet. Vindkraftparken fortsätter att dominera landskapsbilden och utgör ett nytt industriellt landmärke.
Övrigt
En stor del av området skulle försvinna i och med att Snöbergen
med direkt omgivning undantas från etablering. Det rör sig om
ca 16 verk som skulle tas från den föreslagna layout i MKBn bort
vilket motsvarar hushållsel för ca 28 800 hem.
Samlad bedömning
Den samlade bedömningen är att Snöbergens funktion som gräns
i landskapet inte är av den dignitet att det ska hindra etablering
av vindkraftverk i Snöbergens omgivning. Bedömningen är att
vindkraftparken ändå kommer dominera landskapet från vissa
utsiktsplatser och uppfattas som ett nytt landmärke.
Svartliden – Roka viltvatten
Roka viltvatten är ett våtmarksområde med fågelskådarpotential
samt fiskevatten. Området ligger mellan Dragamyran i nordväst
och Svartliden i sydost. I naturvärdesinventeringen är området
klassat som rekreationsområde. Roka viltvatten nyttjas även för
skoteråkning.
Svartliden är ett naturreservat och Natura2000. Naturreservatet
består av en högproduktiv skog. Skogen består till stor del av gran
men här finns även inslag av asp och björk. Det ger en god miljö
för de svampar som behöver död ved att leva på som rosenticka,
ostticka och ullticka vilka hittats här. Även våtmarksväxten lappranunkel har hittats här liksom garnlav. Reservatet är lättillgängligt och mycket lämpligt som studieobjekt eller utflyktsmål.
Figur 4.20.7. Hänsyn till landskapsbilden, Snöbergen alternativ 3. Ca 16 verk har tagits bort från föreslagen layout.
Området mellan Svartliden och Roka viltvatten består av blandad naturtyp, till stor del hygge, våtmarker och ungskog. De två
Figur 4.20.8 Fotomontage med alternativ layout sett Kalahatten. Layout med hänsyn till landskapsbilden, alternativ 3.
Figur 4.20.9 Fotomontage med alternativ parklayout från Vallsberget. Layout med hänsyn till landskapsbilden, alternativ 3.
Figur 4.20.10 Fotomontage med alternativ parklayout från Sjulnäs. Layout med hänsyn till landskapsbilden, alternativ 3.
91
92
Figur 4.20.11 Fotomontage med alternativ parklayout från Yttersta. Layout
med hänsyn till landskapsbilden, alternativ 3.
områden uppfattas som två separata områden då naturtyperna
skiljer sig och en vägkorsning söder om Roka viltvatten fungerar
som delare.
Svartliden är ett naturreservat och Natura2000. Naturreservatet
består av en högproduktiv skog. Skogen består till stor del av gran
men här finns även inslag av asp och björk. Det ger en god miljö
för de svampar som behöver död ved att leva på som rosenticka,
ostticka och ullticka vilka hittats här. Även våtmarksväxten lappranunkel har hittats här liksom garnlav. Reservatet är lättillgängligt och mycket lämpligt som studieobjekt eller utflyktsmål.
Området mellan Svartliden och Roka viltvatten består av blandad naturtyp, till stor del hygge, våtmarker och ungskog. De två
områden uppfattas som två separata områden då naturtyperna
skiljer sig och en vägkorsning söder om Roka viltvatten fungerar
som delare.
Alternativ 1 - Hänsyn till naturvärden
I bolagets huvudalternativ på layout tas hänsyn till de utpekade
naturvärden som finns i Svartliden samt våtmarksområdet vid
Roka viltvatten. Inga vindkraftverk eller vägar etableras på dessa
ytor vilket gör att naturvärdena inte påverkas negativt. Verk placeras mellan Roka viltvattenvägen och naturreservatet Svartliden.
En buffertzon om 200 meter är lagd runt Svartlidens naturreservat. Det gör att bullernivåerna inom Svartlidens naturreservatet
blir lägre än om verk skulle vara placerade i direkt anslutning
till det. Även Rokåns dalgång är undantaget från etablering, vari
Roka viltvatten är beläget.
Figur 4.20.12. Hänsyn till naturvärden, Svartliden, alternativ 1
Naturmiljö
Inga kvarstående konsekvenser gällande naturvärde eller naturmiljö bedöms finnas.
Landskapsbild
Naturreservatet kommer att omgärdas av vindkraftverk. Merparten av vindkraftverken i området för etapp 1 ligger i norr och
öster om reservatet men en rad verk finns även i väster och söder
mellan Rokån och reservatet. Upplevelsen av naturreservatet
ur ett landskapsbildsperspektiv kommer att förändras från ett
lugnt område med höga rekreativa värden till ett område som är
mycket påverkat av vindkraftsetableringen. Även om reservatet
består av skogsmark och saknar en öppen utsiktspunkt varifrån
vindkraftsparken kan överblickas och de höga träden har en viss
döljande effekt så kan enskilda verk komma att framträda tydligt.
De snurrande rotorbladen drar blickarna till sig och närheten
till verken innebär även en ljudmässig påverkan som ett störande
inslag i naturupplevelsen. Det skogsparti som finns mellan Roka
viltvatten och Svartliden är viktig för att vindkraftverken ska
synas så lite som möjligt. Konsekvensen av vindkraftsetableringen
blir att naturreservatet tappar i attraktivitet som utflyktsmål för
att uppleva en orörd naturmiljö.
Alternativ 2 – Utökat hänsynstagande till naturmiljön samt
hänsyn till landskapsbilden
Genom att utöka hänsynsområdet till att undanta lokalen mellan Roka viltvatten och Svartliden från etablering blir en effekt
att naturmiljön och landskapsbilden gynnas. Det utökade hänsynsområdet innebär att ca 6 verk tas bort med den föreslagna
layouten.
Svartliden och Roka viltvatten sammanbinds genom att området
emellan dessa lokaler undantas från etablering
Naturmiljö
Rokån med Roka viltvatten har idag ett visst värde som utflyktsmål för friluftsliv och rekreation. Det öppna landskapsrum
som skapas vid myrmarkerna och sjöbildningarna ger fri vy över
vindkraftsetableringen som redan finns på Dragaliden. Ytterligare vindkraftverk inom området för etapp 1 kommer bara att
förstärka upplevelsen av den totala dominansen som verken har
över omgivande skogslandskap. Av de tidigare landskapsbildsvärdena avseende ett orört naturområde med utblickar över sjöar och
skogslandskap kommer inget att finnas kvar. Landskapsbilden
domineras av vindkraftverk vilket för de vindkraftsintresserade
skapar en ny attraktion i området där verken kan studeras på
relativt nära håll.
I och med att vindkraftverk placeras väster om Svartliden mellan naturreservatet och Rokån bryts det sammanhängande stråk
som utgörs av Rokåns dalgång med dess öppna vattenytor och
skogspartier mellan Roka viltvatten och Svartliden.
Samlad bedömning
Den samlade bedömningen är att påverkan från vindkraftverken
sydväst om reservatet är acceptabelt utifrån naturmiljön sett. Inga
naturvärden påverkas.
Figur 4.20.13. Utökat hänsynstagande till naturmiljön samt hänsyn till landskapsbilden, Svartliden - Roka viltvatten, alternativ 2
93
Landskapsbild
Konsekvenserna avseende upplevelsen av landskapet vid Roka
viltvatten påverkas inte av att ett område väster om Svartliden
undantas från etablering.
94
Vid Svartliden har detta dock betydelse för den besökare som
kommer till naturreservatet eller ska vidare in i området för etapp
1 då det fysiska mötet med vindkraftparken sker norr om naturreservatet. Inte förrän i vägkorsningen norr om Svartliden sker
det första mötet med ett vindkraftverk. Vindkraftverken kommer
fortfarande att skönjas men Svartliden upplevs inte ligga mitt
inne i vindkraftparken utan på gränsen till denna. Upplevelsevärdet förbättras något då naturreservatet inte omgärdas av vindkraftverk samtidigt som bullerpåverkan minskar.
Övrigt
Då området för etablering minskar blir en konsekvens att ca 6
vindkraftverk tas bort utifrån den aktuella layouten. Ett vindkraftverk på 3 MW producerar på ett år hushållsel för ca 1800
hem. De 6 vindkraftverk som tas bort för ett utökat naturmiljöhänsyn samt hänsyn till landskapsbilden skulle på ett år kunna
producera hushållsel för ca 10 800 hem.
Samlad bedömning
Den samlade bedömningen är att vindkraftverk mellan Svartliden
och Roka viltvattenvägen inte kommer att påverka naturmiljön
eller landskapsbilden i den grad att verk ska tas bort. Roka viltvattenvägen är en relativt stor skogsbilväg vilket gör att området
redan är påverkat av människan. De två områdena, Svartliden och
Roka viltvatten, är dessutom av olika karaktär vilken gör att de
redan nu uppfattas som två olika landskapsrum. Mellan områdena finns en vägkorsning som förstärker detta.
4.21Sammanfattning av åtaganden
I den MKB som upprättades för tillåtlighetsprövningen gjordes
ett antal åtaganden för verksamheten. I tabellen nedan beskrivs
1. Lokaliseringsprinciper
hur dessa åtaganden har hanterats i föreliggande MKB. I vissa fall
har avsteg från de tidigare åtagandena gjorts. Det kan bero på att
ny information tillkommit och förutsättningar ändrats. I de fall
där avsteg har gjorts från åtagandena har detta motiverats.
Tidigare MKBn
Hantering
1.1
1.1
Följande områden har undantagits från verksetablering i principlokaliseringarna (58):
•
Skyddsområden som Natura2000, naturreservat, biotopskydd samt våtmarker klass 1 och 2
•
Områden inom 200 meter från allmänna vägar och järnvägar
•
Områden inom 150 meter med strandskydd
•
Lågpartier nära berg
•
Mark som sluttar brantare än 10 %
Se kapitel 4.2 i MKB.
1.2
Generella principer för lokalisering och tydliggörande av hänsynsytor anges i kapitel 4.2, MKB.
Eventuella avsteg från principerna görs i samråd med tillsynsmyndigheterna.
Områden som i huvudsak ligger utanför det som anges som utredningsområde i kommunens översiktsplan
2. Landskapsbilden
1.2
(58).
Detaljlösningar för enskilda lokaliseringar ska presenteras i ett senare skede inför tillståndsprövningen
2.1
Detaljerade områdesbeskrivningar ska redovisas (16).
2.1
Se bilaga 1, Landskapsanalys samt kapitel 2.6 i MKB.
2.2
Lokaliseringen är vald så att så få personer som möjligt störs av vindkraftverken (62).
2.2
Se kapitel 1.4 och 2.1 i MKB.
2.3
Vindkraftverken ges en ljusgrå färgton som minskar synbarheten mot himlen (62).
2.3
Uppfylls med vald verktyp, se kapitel 3.3, MKB samt bilaga 1, Landskapsanalys.
2.4
Utredningsmaterialet ska kompletteras med:
2.4
Se bilaga 1, Landskapsanalys samt kapitel 4.4 i MKB.
-
En landskapsanalys av respektive etapp.
-
Konsekvensanalyser för aktuella layouter (72).
3. Hindermarkering
3.1
Inför tillståndsprocessen ska utredningsmaterialet kompletteras med en beskrivning av hur hinderbelysningsfrågan avses lösas för anläggningen och de konsekvenser för landskapsbilden som följer därav (91).
3.1 Hindermarkeringen beskrivs i kapitel 3.3, MKB. Konsekvenser och anpassningsåtgärder beskrivs i
kapitel 4.5, MKB.
4. Rennäring
4.1
En socioekonomisk konsekvensanalys ska genomföras för Östra kikkejaure sameby (48).
4.1
Se bilaga Socio-ekonomisk analys för Östra kikkejaure.
4.2
(61).
Riktlinjer för återvegetering ska ske i samråd med samebyn och med en företrädare för expert på renbete
4.2
Avsnittet om rennäring redovisas i ett särskilt dokument.
4.3
4.4
4.3
Konsekvenser och åtgärder ska utvecklas inför tillståndsprocessen samt beaktas utifrån helhetsperspektivet som beskrivs i den tidigare MKBn (124).
4.4
Lista med åtgärdsförslag, bl.a.
-
Direkt kommunikation, tidig överenskommelse
-
Anpassning av tid för anläggningsarbetena
Åtaganden i MKB för tillåtlighetsprövning
95
5. Ljud
96
Tidigare MKB
Hantering
5.1
Åtgärder avseende ljudspridning (62):
-
Verken placeras på långt avstånd från bebyggelse
-
Maskinljudet dämpas genom isolering
5.1
Genom uppfyllande av regeringsvillkoret avseende buller uppfylls intentionen med åtagandet.
Verken är placerade långt från samlad bebyggelse och vindkraftverket har variablet varvtal. Maskinljudet kommer även att dämpas med isolering. Verkens ljudnivåer är således så låga som ljud från denna
typ av verk kan bli. Sker ytterligare utveckling avseende ljudemission för det av bolaget valda vindkraftverk kommer denna teknik att användas.
-
Variabelt varvtal används på turbinen
-
Ljudemissionen kan justeras för att reducera ljudnivåer
-
Ljudemissionen kan säkerställas genom avtal med tillverkaren
5.2
Uppfyllt, se kapitel 4.7, MKB samt bilaga Bullerutredning, MKB.
5.2
Detaljerade bedömningar av påverkan och konsekvenser av ljudmiljön inom och i anslutning till utredningsområdet görs i ett senare skede inför länsstyrelsens förväntade tillstånds- och villkorsprövning för utbyggnaden inom de olika etappområdena (107).
6. Skuggor och reflexer
6.1
Inför tillståndsprövningen kommer skugganalyser att genomföras för ett värstafallsscenarion vid bebyggelse. För enskilda hus, som exempelvis i Manträsk, Flötuträsk och Önusberget sker skugganalyser och beaktande
av dessa i samband med den fortsatta planeringen av varje etapp (118).
6.2
7. Naturmiljö
Potentiella störningsperioder räknas ut och verket stängs automatiskt under denna tid (62).
Vindkraftanläggningen kan kombineras med ljusrelä och stänger endast av när solen skiner (62).
7.1
En detaljerad kartläggning och inventering av Åbyälvens, Byskeälven, Piteälven biflöden kommer att
påbörjas sommaren 2008 (23).
7.2
Vattendrag ska om möjligt lämnas orörda. Vid nödvändiga passager ska hänsyn tas till det aktuella vattendragets flora och fauna (59).
7.3
När ett vattendrag ska passeras nyttjas konstruktioner som halvtrumma, broar, halvtrumma för att bibehålla bottenstruktur och fallhöjd (59).
7.4
Tidsrekommendationer för att inte påverka fiskar i mindre vattendrag (59).
7.5
När väg passerar nära en högt värderad våtmark ska ett lager geotextil användas (60).
7.6
Gammal skog där biotopskydd förbereds ska lämnas orörd (60).
6.1
Uppfylls genom skuggberäkning som redovisas i kapitel 4.8. (De hus som nämns ligger utanför
det område som är relevant för etapp 1.
6.2 Verket ska ej komma att behöva stängas av vissa perioder då inga bostäder påverkas i den
grad att åtgärder vidtas.
7.1
Detta har ej slutförts. Bolaget genomförde flygbildsanalyser efter inlämnandet av tidigare
MKB och fann då att de biflöden som skulle kunna påverkas var väldigt små, samt starkt påverkade av
människan, d.v.s. dikade. I och med detta fanns där inte samma naturvärden som bolaget först trodde
och biflödena hade inte något särskilt högt bevarandevärde. Efter samråd med länsstyrelsen har bolaget
därför istället valt att lägga resurserna på egenkontrollen och uppföljning i form av kontrollprogram.
Under bygget är det även viktigt att se till att entreprenörer arbetar med samma miljöpolicy som bolaget och att ställa krav under upphandlingen, se kap 4.9.
7.2
Uppfylls. Se kapitel 4.9, MKB. Ursprunglig skrivning syftar främst på ovan nämnda vattendrag
och inte skogsdiken samt redan påverkade vattendrag.
7.3
Uppfylls. Se kapitel 3.6, 4.2 samt 4.9, MKB.
7.4
Uppfylls. Se kapitel 4.9, MKB.
7.7
Inför kommande prövning kommer bedömningen av konsekvenser förfinas med analyser hur vart och ett
7.5
Uppfylls. Beskrivs i kapitel 3.6 samt 4.9, MKB.
av de enskilda objekten (kap. 10.9) kommer att påverkas (94).
7.6
Samråd hålls kontinuerligt med Skogsstyrelsen så att bolaget är uppdaterad gällande biotop7.8
Inför kommande prövning kommer bedömningen av konsekvenserna förfinas med analyser hur var och
skydd och undviker dessa områden.
en av de mest värdefulla myrarna och sjöarna kommer att påverkas (94).
7.7
För biflöden och vattendrag se 7.1 ovan. Då det gäller övriga objekt inom etappen 1 har de
7.9
En noggrannare kartläggning och konsekvensbedömning även av objekt med lokala och regionala värhanterats i naturvärdesinventeringen.
den, d.v.s. vattendrag, våtmarker, nyckelbiotoper mm (96).
7.8
Uppfyllt. Se naturvärdesinventeringen. Se kapitel 2.9, MKB.
7.10
Skyddsavstånd till naturreservat, orörd natur och vildmark avvägs i den kommande tillståndsprövningen
(8 kompl.).
7.9
Uppfylls. Kartläggningen är en del av naturvärdesinventeringen och sammanfattas i kapitel
2.9, MKB. Konsekvenserna beskrivs under 4.2 och 4.9, MKB.
7.11
Frågan om känsliga områden samt kompensationer för storskalig påverkan ska tas med i den fortsatta
hanteringen (8 kompl.).
7.10
Uppfylls, se 4.2 och 4.9.
7.12
Bolaget tar med sig frågan avseende kompensation för påverkan på skyddad natur (10 kompl.).
7.11
Särskilt känsliga områden identifieras och beskrivs i kapitel 4.20, MKB.
7.12
ring.
Inga kompensationsåtgärder bedöms krävas då den skyddade naturen undantas från etable-
8. Fågelfauna
Tidigare MKB
Hantering
8.1
8.1
Uppfyllt. Se naturvärdesinventeringen.
8.2
Behandlas i kontrollprogrammet för flora och fauna.
8.3
Uppfyllt, se kapitel 4.10, MKB.
8.4
Inventeringar sommaren 2008 med inriktning på de våtmarker i området som har högst skyddsklass (29).
8.2
Fortsatta utredningar ska visa om SOF:s rekommenderade buffertzoner är lämpliga att följa, 1-2 km för
bon för vissa skogs- och våtmarksfåglar samt 2 km för bon för stora rovfåglar (60).
8.3
I det fortsatta arbetet kommer det att utredas om och i vilken utsträckning åtgärder på ledning och stolpar ska utföras (60).
8.4
Så långt möjligt kommer ledningar som går tvärs över ledlinjer i landskapet som myrstråk, vattendrag
och dalgångar att undvikas, alt. synliggöras med reflexer eller andra markörer. Om utredningen visar att särskilt
känsliga lägen finns kommer ledningar där att läggas i marken istället (60,99).
8.5
I det fortsatta arbetet kommer det att utredas om de skadelindrande åtgärderna för stora rovfåglar ska
kompletteras med kompensationsåtgärder (60).
8.6
Detaljerade bedömningar av påverkan och konsekvenser på enskilda arter och häckplatser görs i ett
senare skede inför länsstyrelsens prövning (99).
8.7
Påbörjade inventeringar av olika artgrupper kommer att fortsätta och fågelinventeringar i särskilda värdeområden kommer att göras (99).
9. Kulturmiljö
8.5
Etapp 1 bedöms ej medföra sådana förluster av habitat för stora rovfåglar, se kapitel 4.10 och
till länsstyrelsen ingivet material 2011-03-08 att det motiverar utformning av särskilda kompensationsåtgärder. Fortsatt uppföljning av Kungsörn kommer att göras inom ramen för Kontrollprogrammet för hela
Markbygdenprojektet.
8.6
8.7
Uppfyllt i och med Naturvärdesinventering samt andra inventeringar specifikt av fåglar som
utförts sedan 2008. Kontrollprogrammet som upprättas och påbörjas under 2011 har en stark tonvikt på
inventering och uppföljning av fåglar.
9.1
Arkeologisk utredning görs innan byggstart och lagstiftning för fornlämningar enligt Kulturminneslagen
kommer att följas i etableringen (63,106).
9.1
Hur verksamheten skall kontrolleras med avseende på fornlämningar beskrivs i kapitel 4.11,
MKB. Kulturminneslagen kommer att följas i etableringen.
9.2
Om någon lämning skulle påverkas av etableringen åtar sig bolaget att dokumentera som kompensationsåtgärd (63).
9.2
Om en fornlämning påverkas negativt av arbetsföretaget ska en ansökan om en arkeologisk
undersökning göras hos länsstyrelsen. Länsstyrelsen tar beslut om undersökningens syfte, omfattning
och utförande, se 4.11.
9.3
Påverkan på kulturmiljön vid Infjärden-området kan t.ex. motverkas genom att projektören anpassar
verkens läge eller att de verk som är mycket dominerande tas bort. Som en förebyggande åtgärd kan områden frid- 9.3
Detta hanteras under kap 4.4 då det främst rör synligheten och den visuella påverkan. Landlysas i detaljplaner mot utbyggnad (105).
skapsbilden för berörd kulturmiljö bedöms inte vara av den vikt att verk ska tas bort eller att området
ska fridlysas från etablering, se kap 4.20.
9.4
Vägdragning och verksplacering anpassas så att historiska lämningar inte påverkas direkt (106).
9.4
Kända fornlämningar har undvikits vid placering av verk och vägar. Det finns dock fornläm9.5
Påverkan på Gammeltomterna kan motverkas genom att anpassa verkens läge eller tas bort (105).
ningar som kan komma att påverkas i och med att de ligger inom 150 meter från vägar eller verk. Påverkan kan även ske genom att sambandet mellan olika lämningar bryts, se kap 4.11.
9.6
För att minimera den redan begränsade påverkan på kulturmiljön vid Strömnäs kan projektören etablera
lägre verk på platsen eller ta bort de verk som är störande (105).
9.5
Gammeltomterna har undantagits vid utplacering av verk, se kap 4.11.
9.7
Som kompensation, vid Flötuträsk, kan man göra en dokumentation av vägmiljön, samt ta tillvara på de
tillhörande vägmiljöobjekten (minnessten och äldre vägvisarskylt), under etableringsstadiet och se till att de bevaras i vindkraftsmiljön på ett bra sätt. Man kan även bygga ny väg som är mer anpassad till vindkraft (106).
9.6
Se bilagan Landskapsanalys där en analys görs kring boendemiljön Hultet. Strömnäs är beläget i direkt anslutning till Hultet. Där finns även fotomontage. Bedömningen är gjord att vindkraftverken
inte kommer dominera och enbart en mindre del av parken blir synlig. Bolaget anser det då inte skäligt
att ta bort verk.
9.7
Berör inte etappen 1.
97
10. Olycksrisker
Tidigare MKB
Hantering
10.1
10.1
Uppfylls. De punkter som beskrivits i tidigare handling är en självklarhet och ligger kanske mer
i bolagets intresse än i allmänhetens. De flesta skyddssystem har dessutom utvecklats och är idag än
säkrare än 2008 då tillåtlighets MKBn upprättades. Vid byggstart kan man tänka sig att säkerhetssystemen utvecklats ytterligare. Dagens teknik avhandlas i kapitel 3 och 4, MKB.
Åtgärder för säkrare vindkraftverk (62):
-Övervakningssystem
-Åskledare
-Varningsskyltar
-Avisningssystem
98
-Hindermarkering
-
Kontrollering av vindkraftdelar
-
Rätt kompetens i installation och underhåll
-
Alltid låst dörr till tornet
10.2
Bolaget för samråd med räddningstjänsten angående säkerheten för det aktuella området.
Räddningstjänsten får koordinater till en uppsamlingspunkt inom området där det även är möjligt att
vända. Under byggtiden kommer framkomligheten att vara relativt god och vägarna hålls plogade. Det
kan dock uppstå tillfällen då kranar monteras eller flyttas vilket minskar framkomligheten i området. Under drifttiden kommer inte alla vägar i området att vara plogade och om det är mycket snö kan inte en
vanlig bil ta sig fram. Räddningstjänsten kommer då att få använda sig av bandvagn eller skoter vid en
utryckning. Bolaget kommer att ta fram ett register över samtliga verk med numrering samt koordinater,
se kap 4.12.
10.2
Säkerhetsföreskrifter för hela vindkraftparken tas fram, övningar säkerställs för eventuella tillbud och vägarna ska utformas så att räddningstjänstens utryckningsfordon tar sig fram utan hinder. Ett register över verkens
numrering samt vägdragning ska tas fram som räddningstjänsten ska ha tillgång till (122).
11. Elektromagnetiska fält
11.1
Främst ska kablar läggas i mark och luftledningar behövs främst över mindre dalar och svackor i landskapet, om avstånd och terräng motiverar detta (120).
11.1
Uppfylls, se kapitel 3.7, MKB.
12. Friluftsliv
12.1
Detaljerade bedömningar av påverkan och konsekvenser på friluftslivet görs i ett senare skede inför länsstyrelsens tillståndsprövning för utbyggnaden inom de olika etappområdena (103).
12.1
Uppfylls och redovisas i kapitel 4.14, MKB.
13. Försvaret och luftfarten
13.1
13.1 Uppfylls. Bolaget för löpande diskussioner med representanter för luftfarten.
14. Övrigt
14.1
Inom projektet kommer bolaget i samverkan med kommunen att klarlägga alternativa tomtlägen med
motsvarande kvalitet som de tomtlägen, som visuellt påverkas av vindkraften (131).
14.1 Uppfyllt. Bolaget har tidigare undersökt denna möjlighet och frågan är fortfarande levande.
15. Kontrollprogram
15.1
Bolaget kommer att följa upp konsekvenserna för rennäringen i samarbete med berörda samebyar (134).
15.1
15.2
Kontrollprogram för kungsörn, inventering samt sök efter döda fåglar (134).
15.3
Studie av tjäder, kartläggning av spelplatser (135).
15.2
Upprättande av kontrollprogram för flora och fauna pågår där kungsörn ingår. Exakt utformning sker i samverkan med länsstyrelse, Piteå kommun och experter inom området.
Fortsatta samråd ska hållas med flygplatsen i Arvidsjaur (127).
15.4
Kontrollprogram för påverkan på vattendrag, utvärdering av trummors placering, undersökning av grumling och vattenkemi, analyser av bottenfauna och elfiske. I synnerhet större biflöden till Åbyälven och Lillpiteälven
kommer att följas (135).
15.5
Beredskap finns för att kontrollera att inte fågelfaunan på högt värderade våtmarker i väsentlig grad
påverkas av utbyggnaden. Inventering av häckfågelfaunan ska i sådana fall göras innan bygget startar samt följas
upp i bygg- samt driftfas. Med de skadeförebyggande åtgärderna bedöms detta dock inte bli aktuellt (135).
15.3
Bolaget har påbörjat arbetet med kontrollprogrammet.
Se 15.2.
15.4
Bolaget upprättar kontrollprogram för bland annat Natura 2000-vattendrag och Vägpassager
över känsliga våtmarker/livsmiljöer. I detta ryms Åbyälvens biflöden och vattensystem, se särskilt ingivet
kontrollprogram för flora och fauna.
15.5
Byt ut t.ex.t under Hantering ”Kontrollprogram har upprättats av bolaget för att bland annat
utreda påverkan på skogs- och våtmarksfågel. I kontrollprogrammet ryms även spillningsinventeringar
på tjäder, se kap 4.10. Inventeringar av våtmarksfågel har även utförts på samtliga klass 1-våtmarker
inom området för etappen 1
Bolagets åtaganden
För bygget av vindkraftparkens markbaserade infrastruktur gäller
generellt att våtmarker och hällmarker undviks. Vägdragningen
görs så smal och anpassad till terrängen som förutsättningarna
tillåter. Bolaget önskar fastslå de ramvillkor, åtaganden och
principer som ska gälla vid projekteringen. Samråd med tillsynsmyndighet föreslås ske innan byggstart för att försäkra att anläggningen blir i huvudsaklig överensstämmelse med utfästelser i
denna MKB.
Bolagets förslag på åtgärder, om vilka samråd måste hållas med
tillsynsmyndighet
Bolaget åtar sig att ta upp följande frågor, om de uppstår, med
tillsynsmyndighet.
1. Bedöma möjligheten till flytt av verk, om särskilda skäl
finns, som innebär att verken hamnar på den hänsynsyta
som visas i figur 4.2.1.
2. Bedöma möjligheten till flytt av verk, om särskilda skäl
finns, som påverkar geologiskt värdefulla miljöer såsom
hällmark eller klapper.
3. Bedöma möjligheten till sprängningar eller andra irreversibla ingrepp på geologiskt värdefulla miljöer.
4. Om särskilda skäl finns bedöma möjligheten till eventuella
vägdragningar, lednings- eller kabeldragningar som gör
avsteg från de principer som fastslagits i denna MKB.
När ändringar görs, som inte faller under någon av punkterna
ovan och som följer de utfästelser som gjorts i denna MKB yrkar
Bolaget att korrigeringar av layouten ska anses vara ”verksamhet
som i huvudsak är i överensstämmelse med beslutet”.
Miljöprinciper för byggande och drift
Vid byggande av vägar undviks i möjligaste mån de hänsynsytor
som tagits fram för placering av verk.
I de fall vägpassager över våtmarker och fuktstråk inte kan undvikas, utformas passagerna så att våtmarkens hydrologiska funktion bibehålls. I de fall vägpassager anläggs över myrmark läggs
ett materialavskiljande lager av till exempel geotextil/kombiduk
och trummor mellan våtmark och vägkropp i syfte att bibehålla
markens hydrologiska funktion.
Elnätet inom vindkraftparken från vindkraftverken till transformatorstationerna, kommer i första hand att förläggas som jordkabel och enligt samma miljömässiga principer som vägarna. För
passage av våtmarker kan även styrd borrning vara ett alternativ
och beslutas efter samråd med tillsynsmyndighet.
Bolaget som beställare av entreprenader tar ansvar för att kemikalier, drivmedel och farligt avfall lagras i behållare med sekundärt skydd, vilket skall innehålla hela den lagrade volymen. Avfall
kommer att sorteras enligt de anvisningar som finns i kommunens renhållningsordning. Lagring av avfallet kommer att ske
så att risk för spridning minimeras. Avloppsvatten kommer att
samlas upp i sluten tank, för tömning enligt tillsynsmyndighetens
anvisningar. Dusch och tvättvatten avleds/omhändertas efter
tillsynsmyndighetens godkännande.
Entreprenörers miljöarbete granskas genom riktade miljörevisioner. Under entreprenadtiden kommer entreprenören att informeras om gällande miljötillstånd, bolagets miljöpolicy samt ges
grundläggande genomgång av miljöhänsyn i detta projekt.
Åtaganden generellt
1. De anpassningsåtgärder och miljöprinciper som stipuleras i
t.ex.terna till denna MKB gäller som åtaganden.
2. Innan byggstart skall bolaget genomföra samråd med tillsynsmyndighet som ska godkänna tänkt vägsträckning.
3. Innan byggstart skall bolaget genomföra samråd med
tillsynsmyndighet som ska godkänna tänkt ledningssträckning.
4. Innan byggstart skall samråd med länsstyrelsens kulturmiljöenhet genomföras, för ett eventuellt beslut om arkeologisk undersökning.
5. De anpassningsåtgärder och miljöprinciper som stipuleras i
t.ex.terna i denna MKB gäller som åtaganden.
Åtaganden vägar
• Vägar skall anläggas så att de i bolagets naturvärdesinventering
utpekade områden undviks (om inte markägaren uttryckligen
önskar annorlunda p.g.a. redan planerad avverkning i sådant
område).
• Vägar ska anläggas så att inga andra utpekade naturvärden
skadas (t.ex. skogsbolagens avsatta områden, reservat eller
natura 2000-områden).
• Bolaget kommer inte att anlägga vägpassager över våtmark
som i VMI har klass 1 eller 2.
• Passager över våtmark skall alltid, oavsett klass eller naturvärden, utföras med minst geogrid/ -t.ex.til som skydd så att
markens hydrologiska funktion bibehålls. Samråd ska hållas
•
•
•
•
•
med tillsynsmyndighet och andra lösningar (trummor, rörbro
etc.) diskuteras där bolaget under detaljprojekteringen finner
det tillämpligt.
Vid passage av naturliga vattendrag skall det utredas huruvida
tillstånd för vattenverksamhet krävs.
Vägpassager över öppna diken eller i undantagsfall vattendrag
anläggs med trummor så att de inte utgör vandringshinder för
fisk, andra vattenlevande organismer eller djur som använder
vattendraget som vandringsstråk.
Innan byggstart skall bolaget i samråd med tillsynsmyndigheten rådgöra om tider, platser och i enskilda fall åtgärder för
anläggningsarbeten för att motverka grumling.
För att förhindra grumling vid Svartlidbäcken kommer anläggningsarbete vid bäcken endast att genomföras vid årstider
med låga flöden.
Vägar kommer under sommaren att dammbindas för att motverka damning.
Åtaganden uppsamlingsnät 30 kV (kabel och ledning)
• Lednings- och kabelnätet på lägre uppsamlingsnivå byggs i
huvudsak längs med vägarna och när detta inte är fallet gäller
följande:
• Vid lokaler med rikt fågelliv byggs inte elnätet som luftledning (se kapitel 4.10).
• Våtmarker med inventerade höga naturvärden undantas.
• Mark med inventerade höga naturvärden undantas
• Natura 2000 samt Naturreservat undantas.
• Samråd kommer att hållas med tillsynsmyndigheten om elnätet avviker från vägnätet.
• Vid passage av våtmark eller vattendrag skall bolaget utreda
och i samråd med tillsynsmyndighet besluta om teknik för
elanslutning, det vill säga huruvida kabel eller ledning är mest
lämpligt.
• Innan detaljprojektering sker ska bolaget hålla samråd med
markägare och tillsynsmyndighet för att besluta om eventuella
sträckor där BLL är det tekniska alternativ som bör användas.
Åtaganden uppsamlingsnät 130-170 kV (ledning)
• Inom 500 m från lokaler med rikt fågelliv (se elnätets inverkan
på naturmiljön, Fågellivet) vidtas åtgärder efter samråd med
tillsynsmyndighet för att öka ledningarnas synbarhet.
• Elledningar skall anläggas så att ingen påverkan på våtmarker
av klass 1 och 2 görs.
• Områden med inventerat höga naturvärden undantas.
• Natura 2000 samt Naturreservat undantas
• Elnätet skall anläggas så att i denna handling utpekade värdefulla skogliga miljöer inte påverkas.
99
• Elnätet skall anläggas så att värdefulla skogliga miljöer inte
påverkas. Samråd ska hållas med skogsbolagen och tillsynsmyndighet innan slutgiltig sträckning fastläggs. (s. 90)
100
Övrigt
• Inför etableringen av vindkraftparken skall det genomföras
en särskild arkeologisk utredning i hela utredningsområdet,
för att ta reda på om det finns ytterligare fornlämningar och
övriga kulturhistoriska lämningar som ännu inte är kända.
Ansökan om tillstånd till en sådan särskild arkeologisk utredning görs hos länsstyrelsen som beslutar om dess omfattning
och utförande.
• Vindkraftverk, etableringsytor och vägar skall så stor utsträckning som möjligt förläggas så att fornlämningar och övriga
kulturhistoriska lämningar inte skadas. Om en fornlämning
likväl påverkas negativt av arbetsföretaget ska en ansökan om
en arkeologisk undersökning göras hos länsstyrelsen. Länsstyrelsen tar beslut om undersökningens syfte, omfattning och
utförande.
• Inför anläggandet av vindkraftparken bör alla berörda fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar markeras i
terrängen under överinseende av antikvarisk kompetens.
5 Uppfyllelse av mål
Miljömål
Berörs av projektet
1. Begränsad klimatpåverkan
Ja
2. Frisk luft
Ja
3. Bara naturlig försurning
Ja
5.1 Nationella och regionala
miljökvalitetsmål
4. En giftfri miljö
Ja
5. Skyddande ozonskikt
Nej
6. Säker strålmiljö
ja
Riksdagen har antagit 16 miljökvalitetsmål. Miljökvalitetsmålen
ska leda vägen för vår strävan att åstadkomma en miljömässigt
hållbar samhällsutveckling. Miljömålen har blivit riktmärken för
allt svenskt miljöarbete, oavsett var och av vem det bedrivs.
7. Ingen övergödning
Ja
8. Levande sjöar och vattendrag
Ja
9. Grundvatten av god kvalite
Ja
10. Hav i balans samt levande kust
och skärgård
Nej
11. Myllrande våtmarker
Ja
12. Levande skogar
Ja
• värna biologisk mångfald och andra naturvärden
13. Ett rikt odlingslandskap
Nej
14. Storslagen fjällmiljö
Nej
• bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga
15. God bebyggd miljö
Ja
16. Ett rikt växt- och djurliv
Ja
Arbetet med de sexton miljökvalitetsmålen vilar på fem grundläggande värden. En miljömässigt hållbar utveckling ska:
• främja människors hälsa
• ta tillvara de kulturhistoriska värdena
• trygga en god hushållning med naturresurserna.
Länsstyrelsen i Norrbottens län beslutade den 30 november
2007 om en revidering av delmålen till Norrbottens regionala
miljömål. Revideringen innebär att delmålen som fastställdes
2003 har anpassats till gällande nationella delmål enligt riksdagens beslut 2005.
Nedan redovisas de sexton miljömålen. I de fall som de nationella målen har bearbetats regionalt anges detta i t.ex.ten. För
varje miljömål finns nationella och regionala delmål, mer information om dessa kan läsas på Naturvårdsverkets respektive Länsstyrelsens webbplatser.
Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s
ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå
som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir
farligt. Målet skall uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt
att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen
säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras.
Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att detta
globala mål kan uppnås.
2. Frisk luft
Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och
kulturvärden inte skadas.
I Norrbotten ska de försurande effekterna av nedfall och markanvändning underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten i tekniskt material eller kulturföremål och byggnader.
4. Giftfri miljö
I Norrbotten ska miljön vara fri från ämnen och metaller som
skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden.
Ozonskiktet skall utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot
skadlig UV-strålning.
6.
Människors hälsa och den biologiska mångfalden skall skyddas
mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön.
I Norrbotten ska halterna av gödande ämnen i mark och vatten
inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig
användning av mark och vatten.
Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga,
biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras samtidigt som
förutsättningar för friluftsliv värnas.
10.Grundvatten av god kvalitet
I Norrbotten ska grundvattnet ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i
sjöar och vattendrag.
11.Hav i balans samt levande kust och skärgård
Bottenviken ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga
och den biologiska mångfalden ska bevaras. Norrbottens kust
och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärde samt naturoch kulturvärden. Nyttjande av hav, kust
och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas.
Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra
störningar.
12.Myllrande våtmarker
Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Kulturhistoriska värden med koppling till våtmarker ska
bevaras och stärkas.
*Nationellt miljömål: Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla
våtmarker bevaras för framtiden.
13.Levande skogar
I Norrbottens län ska skogslandskapet förvaltas så att förutsättningarna för alla dess arter förbättras. Skogen ska brukas uthålligt
UPPFYLLELSE AV MÅL
Kapitel redovisar hur planerad verksamhet förhåller sig till
de nationella och regionala miljömålen. Vidare redovisas
hur miljökvalitetsnormerna påverkas.
101
så att naturvärden, kulturmiljövärden, sociala värden och friluftslivet värnas samt att rennäringens förutsättningar förbättras.
* Nationellt miljömål: Skogens och skogsmarkens värde för
biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska
mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden
värnas.
14.Ett rikt odlingslandskap
Det norrbottniska odlingslandskapet ska ha ett aktivt lantbruk
som uthålligt producerar livsmedel och andra biologiska råvaror
av hög kvalitet samtidigt som biologisk mångfald och kulturhistoriska värden bevaras och stärks. Jordbruksmarkens värde för
biologisk produktion ska skyddas.
* Nationellt miljömål: Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska
skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks.
UPPFYLLELSE AV MÅL
15.Storslagen fjällmiljö
Fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk
mångfald, upplevelsevärden samt naturoch kulturvärden. Natur
och kulturvärden i fjällen ska bevaras och utvecklas så att de är
en resurs för en hållbar utveckling av ett län där människor har
möjlighet att leva och verka.
102
* Nationellt miljömål: Fjällen skall ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden samt naturoch kulturvärden. Verksamheter i fjällen skall bedrivas med
hänsyn till dess värden och så att en hållbar utveckling främjas.
Särskilt värdefulla områden skall skyddas mot ingrepp och andra
störningar.
16.God bebyggd miljö
I Norrbotten ska städer, tätorter och annan bebyggd miljö utgöra
en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional
och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas
på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning
med mark, vatten och andra resurser främjas.
17.Ett rikt växt- och djurliv
Den biologiska mångfalden skall bevaras och nyttjas på ett
hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas
livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer
skall värnas.
Arter skall kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med
tillräcklig genetisk variation. Människor skall ha tillgång till en
god naturoch kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som
grund för hälsa, livskvalitet och välfärd.
Av resonemanget för begränsad klimatpåverkan framgår att projektet även i viss mån bidrar till miljömålet ingen övergödning.
Verksamheten berör inte det regionala miljömålet.
Uppfyllelse av miljömålen
Projektet beaktar målet genom de hänsynstaganden som tagits
vid placeringen av de enskilda verken och de skyddsåtgärder som
vidtas vid vägars passage över vattendrag.
Endast nationella mål är formulerade.
Projektet primära syfte är att uppfylla målet genom produktion
av förnybar el. Vindkraftparken tillför förnybar el som kan ersätta
den marginalel som produceras med tillexempel fossila bränslen.
Omställning av delar av fordonsparken till eldrift bedöms medföra en ökad efterfrågan på el. För att uppnå miljömålet måste
den vara producerad från icke fossila bränslen.
2. Frisk luft
Av resonemanget för begränsad klimatpåverkan framgår att projektet även bidrar till miljömålet frisk luft. Platsen för den elproduktion, baserad på fossila bränslen, som ersätts kan ligga såväl i
Sverige som utanför nationens gränser. Det regionala miljömålet
berörs ej.
Av resonemanget för begränsad klimatpåverkan framgår att projektet även i viss mån bidrar till miljömålet bara naturlig försurning. Den planerade vindkraftparken påverkar marginellt det
regionala miljömålet.
4. Giftfri miljö
Verksamheten bidrar indirekt i begränsad omfattning till miljömålet giftfri miljö. Den påverkan som reduceras är den uppkommer till följd av produktion av de fossila bränslen som används
för produktion av el, vilken reduceras genom produktion av
vindkraftsel.
Verksamheten berör inte miljömålet.
Verksamheten bidrar i viss utsträckning till att ersätta el producerad från kärnkraft. Brytning av uran och tillverkning av kärnbränsle samt dess avfallshantering kan ge utsläpp av radioaktiva
ämnen.
9. Grundvatten av god kvalitet
Då Rokåns norra delar kunnat skyddas kommer projektet inte
beröra uppfyllandet av miljömålet. Den hantering av kemikalier
och flytande farligt avfall som måste ske, sker med erforderliga
skyddsåtgärder som säkrar att påverkan på grundvattnet inte sker.
10.Hav i balans samt levande kust och skärgård
Verksamheten berör inte miljömålet.
11.Myllrande våtmarker
Lokaliseringen av de enskilda verken och dragning av vägar har
gjorts så att våtmarker skyddas.
12.Levande skogar
Lokaliseringen av de enskilda verken och dragning av vägar har
gjorts så att värdefulla skogsbiotoper och kulturminnen skyddas.
13.Ett rikt odlingslandskap
Projektet berör inte miljömålet.
14.Storslagen fjällmiljö
Projektet berör inte miljömålet.
15.God bebyggd miljö
Utbyggnad av vindkraft stöder målet. Uttaget av naturgrus är
begränsat i länsmålet med uttag för användning till betongballast
bedöms ända vara förenligt med det övergripande målet. Platsen
för etableringen tar hänsyn till bevarandet av kulturhistoriska och
estetiska värden.
16.Ett rikt växt- och djurliv
Projektet har tagit hänsyn till nyckelbiotoper.
5.2Miljökvalitetsnormer
Miljökvalitetsnormer
Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt styrmedel som infördes med
miljöbalken 1999 och som regleras i miljöbalkens 5:e kapitel.
Normer kan meddelas av regeringen i förebyggande syfte, för att
skydda människors hälsa eller miljön, eller för att åtgärda befintliga miljöproblem. Miljökvalitetsnormerna infördes för att komma
till rätta med miljöpåverkan från diffusa utsläppskällor som till
exempel trafik och jordbruk. Miljökvalitetsnormer kan även användas för att de 16 svenska miljökvalitetsmålen ska uppnås eller
för att kunna genomföra EU-direktiv. En miljökvalitetsnorm kan
till exempel gälla högsta tillåtna halt av ett ämne i luft, mark, eller
vatten. När en miljökvalitetsnorm meddelas måste regeringen
samtidigt utse myndigheter och kommuner som ska mäta och
kontrollera att normen uppfylls.
Förordningar om miljökvalitetsnormer som idag finns är:
Fisk- och musselvatten (SFS 2001:554)
Normerna för fisk- och musselvatten avser endast vissa, i författning utpekade vatten. I Norrbotten berörs Kalixälven som är ett
utpekat laxvatten.
Vattenförekomster (SFS 2004:660)
Regeringen har utfärdat en förordning om miljökvalitetsnormer
för vatten. Beslutet om miljökvalitetsnormer omfattar ekologisk
status eller ekologisk potential, kvantitativ status samt kemisk
status för samtliga vattenförekomster i Bottenvikens vattendistrikt. Hela Norrbotten och huvuddelen av Västerbottens län
utgör Bottenvikens vattendistrikt.
Omgivningsbuller (SFS 2004:675)
Normen avser buller från vägar, järnvägar, flygplatser och industriell verksamhet.
I detta projekt bedöms ingen av miljökvalitetsnormerna överskridas.
UPPFYLLELSE AV MÅL
Föroreningar i utomhusluft (SFS 2001:527)
Till skydd för människors hälsa vill man med miljökvalitetsnormen för utomhusluft begränsa utsläppen av kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, bly, bensen, partiklar och ozon i
utomhusluft. Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft gäller i hela
landet.
103
ALTERNATVA LOKALISERINGAR
6 Alternativa lokaliseringar, alternativ utformning och nollalternativ
104
I kapitlet redovisas de obligatoriska momenten vilka för ett
vindkraftsprojekt innebär att en redovisning görs av processen som gjort att just det specifika området och en specifik
layout förordas.
De alternativa layouterna innebär inte att buller och skuggning vid närmast belägna byggnader förändras. Övriga skillnader
i konsekvenser av alternativa layouter är högst marginella och
alternativa layouter är i detta hänseende jämförliga.
6.1 Alternativa lokaliseringar
6.3Nollalternativ
Frågan om alternativ lokalisering har bedömts vid regeringens
prövning inför tillåtlighetsbeslutet. Den möjlighet som beskrivits att producera motsvarande mängd förnybar energi på annan
plats eller på annat sätt i den tidigare MKBn har fler motstående
intressen och är därför mindre lämpliga sett ur ett miljömässigt
helhetsperspektiv. (Utbyggnad av vattenkraft i två nationalälvarna
och två av de sista skogsälvarna.) Frågan om alternativ lokalisering redovisas därför inte vidare.
Nollalternativet har behandlats i det underlag som regeringen
har tagit ställning till, varför frågeställningen kommer att beröra
alternativ utformning av parken inom ramen för de tekniska och
miljömässiga förutsättningar som området ger.
6.2 Alternativ utformning
Parken avgränsas av den begränsningslinje som anges i ansökan
Parken har optimerats för energiproduktion utifrån de hänsynstaganden som gjorts till andra intressen, bland annat redovisade
i figur 4.2.1. Utöver de ovan redovisade hänsynstaganden har
även en diskussion förts med Piteå kommun i samrådsprocessen
beträffande parklayoutens inverkan på landskapsbilden. Diskussionen har bland annat rört de verk som är placerade öster om
Snöbergen. Anläggningens samlade funktion för att producera
förnybar el har dock bedömts väga tyngre än enskilda verks inverkan på landskapsbilden.
Samtliga nämnda faktorer har påverkat den i MKB framtagna
layouten vilken kan komma att förfinas till följd av den pågående
planeringsprocessen.
Skillnaden mellan de olika utformningsalternativen är att ytterligare verk placeras i mer låglänt terräng där vindförhållandena
är sämre än på de höglänta platserna. Exempel på sådana platser
finns i stråket mellan Svartliden och Rokaån. Sett i ett helhetsperspektiv är skillnaden mellan de möjliga alternativa utformningarna marginella, men kan innebära att bullernivåerna inom
parkområdet, bland annat Svartlidens Naturreservat, förändras.
Av den MKB som ingivits för projektet som helhet framgår
att nollalternativet skulle kunna vara att producera motsvarande
energimängd på annan plats eller att genom energibesparingar
reducera energibehovet.
Produktion av energi på annan plats, i Sverige eller övriga Europa, skulle kunna ske genom en mix av kärnkraft, kolkondenskraft
och annan vindkraft. Elproduktionen ersätts i detta fall helt eller
delvis av alternativ som bedöms vara miljömässigt sämre genom
utsläpp av bland annat växthusgaser.
Besparingsalternativet innebär investeringar i ny teknik, vilket
innebär energiåtgång vid tillverkningen och i många fall även i
driftsfasen. Besparingsalternativet innebär teknikutveckling och
investeringar av helt andra marknadsaktörer och kan mycket väl
kombineras med en omställning till förnybar energi. Besparingsalternativet bedöms inte stå i motsatsställning till en utbyggnad
av elproduktionen då en ökad efterfrågan på el förväntas
7Samråd
Samråd i tidigare skeden
Bolaget har tidigare genomfört samråd enligt 6 kap 4 § miljöbalken för hela projektet Vindkraft i Markbygden i samband med
ansökan om tillåtlighet. Härutöver har bolaget haft kontakter
med referensgrupper representerande områdets byar.
Samrådsmöten med samebyarna
Svevinds hemsida
Svevind träffade samebyarna, Östra och Västra Kikkejaure samt
Semisjaur-Njarg, den 25 augusti 2010. Svevind har träffat Östra
Kikkejaure sameby även 28 oktober 2010, 24 februari 2011 samt
24 mars 2011. Utöver detta har ett flertal kontakter skett under
utredningstiden.
Samrådsunderlaget har funnits tillgängliga för nerladdning från
Svevinds hemsida (www.svevind.se) under ”Våra projekt” sedan
2 augusti 2010.
Platsbesök med Piteå kommun
Svevind träffade Piteå kommuns representanter på plats den 8
september 2010.
Samrådsmöten med Länsstyrelsen och Piteå kommun
Kontakter med försvaret
Samrådsmöten med Länsstyrelsen i Norrbottens län respektive
med Piteå kommun har genom förts 31 maj 2010, 9 mars samt 6
april 2011.
Samråd med försvarsmakten har skett genom att planerade positioner för verken har redovisats för yttrande samt genom möte
i maj 2010. Utöver detta möte har ett flertal kontakter skett via
telefonsamtal och andra kontaktvägar.
Svevind gick igenom projektet, informerade om projektplanerna och den fortsatta hanteringen av ärendet och inhämtade av
information och synpunkter. Vid mötena har frågor om närmare
placering och utformning av vindkraftverk och vägar behandlats. Fokus har varit att utformningen ska påverka naturvärdena
i så liten utsträckning som möjligt. Förutom värdet i sig i att ha
samråd uppfyller även mötena och kontakterna villkor 4 enligt
regeringens beslut om tillåtlighet.
Utöver detta har ett flertal samråd skett via telefonsamtal och
andra kontaktvägar.
Samråd med allmänheten
En inbjudan till samrådsmöte annonserades i Norrbottens Kuriren, NSD och PT den 3 juli och 6 augusti 2010.
Inbjudan till boende och till föreningar i området med information om projektet skickades den 8 juli 2010.
Samrådsunderlag lades ut på Svevinds hemsida den 2 augusti
2010.
Samrådsmötet med allmänheten hölls den 17 augusti i Gotis i
Lillpite. På mötet närvarade ca 85 personer.
Allmänhet, myndigheter, samebyar, länsstyrelser, organisationer
och andra intresserade hade under samrådet möjlighet att lämna
synpunkter i första hand fram t.o.m. 15 september 2010.
Samråd med andra kommuner
Ett informations- och samrådsmöte genomfördes med Älvsby
kommun 30 augusti 2010.
Samråd med andra myndigheter
Samråd med andra myndigheter såsom Transportstyrelsen,
Trafikverket, SGU, Piteå Energi har skett. Svevind har redovisat
övergripande layout och ”knäckfrågor” för respektive myndighet
och synpunkter har erhållits.
Övriga kontakter
Informella kontakter för att inhämta information har löpande
hållits med lokalbefolkningen och många andra som har kunskaper om området, bl.a. byaföreningar, ornitologer, jägare, naturkännare och samebyar. Vid dessa tillfällen har också uppdateringar
om projektet kunnat ges. Fortlöpande har kontakt hållits med
organisationer och privatpersoner via telefonsamtal och andra
kontaktvägar.
Svevinds nyhetsbrev
Nyhetsbrev med ny information rörande företagets projekt har
regelbundet presenterats på Svevinds hemsida (www.svevind.se).
Intresserade har kunnat anmäla sig till Svevinds nyhetsbrev och
få det utskickat till sig.
SAMRÅD
Markbygden Vind är angelägna att uppnå en öppen planeringsprocess och att uppnå delaktighet med berörda människor,
myndigheter och organisationer. En komplett samrådsredogörelse
finns bifogad tillståndsansökan.
105
8Referenser
Webbsidor och GIS-underlag
Länsstyrelsen i Norrbottens län GIS-underlag på: http://
www.gis.lst.se/
Länsstyrelen i norrbottens län: www.bd.lst.se
Regeringskansliet: www.regeringen.se
Skogsstyrelsen: www.svo.se
Riksantikvarieämbetet: www.raa.se
Naturvårdsverket: www.naturvardsverket.se
Piteå kommun: www.pitea.se
Svens vindenergi: www.svenskvindenergi.org
Vindlov: www.vindlov.se
SCB: www.scb.se
Trafikverket: www.trafikverket.se
www.nina.no
www.dyreposisjoner.no
www.artportalen.se
www.pssk.se/default.asp?m=14&w=nasaleden Piteå Snöskoterklubb
http://ilmatieteenlaitos.fi/research_meteorology/meteorology_9.
html WECO-projektet
www.nina.no
www.dyreposisjoner.no
www.artportalen.se
REFERENSER
http://www.samer.se
106
Bevarandeprogrammet för odlingslandskapet, Piteå: http://www.
lansstyrelsen.se/norrbotten/sv/om-lansstyrelsen/om-lanet/kulturmiljo/bevarandeprogrammet-for-odlingslandskapet/Pages/
default.aspx?keyword=odlingslandskapet
http://www.fmis.raa.se
Generalstabskartan från år 1900, aktnr Piteå J242-44-1
Generalstabskartan från år 1859-78 aktnr J122-31-1
Naturvardsverket. 2011. Fåglar och vindkraft i skogsmiljö. www.
naturvardsverket.se. 2011 april 27.
Martin Green, forskare vid Lunds universitet - http://windren.
se/WW2011/35_LundUniv_Green_Birds_Swedish.pdf
Muntliga
Kurt Berglund, Långträsk
Förhör med professor Eje Danell, SLU, i miljödomstolen den
2010-10-06.
Michael Åkerlund, Norrlandsflyg, Säve.
Anneth Svensson, BDX
Skriftliga
Dahlén, 2010. Med vind i vingarna – Fåglar och vindkraft. Examensarbete, Lunds Universitet. 46s.
Flydal, K., Reimers, E., Enger, P. S., Eftestøl, S., Hermansen,
A., Johansen, F. B., Korslund, L. & Colman, J. 2000. Effekter av
kraftlinjer og vindmøller på reinens atferd og arealbruk. Reindriftsnytt. No 2/3, sept.
Helander, B., Räikkönen, J. & Bignert, A. 2009b. Analys av påkörningar av örnar längs statens järnvägar 2000–2007. Naturhistoriska riksmuseet, Report 8:2009.
Höglin, S. 1998: Agrarhistorisk landskapsanalys över Norrbottens län, länsöversikt. Riksantikvarieämbetet och Länsstyrelsen i
Stockholms län. Landskapsprojektet rapport 1998:6 Riksantikvarieämbetet.
Höglin, S. 2002: Kulturhistorisk utredning av lappmarksbyn
Gallejaur, Arvidsjaurs kommun, Norrbottens län. Länsstyrelsen i
Norrbottens län
Jacobsen, K.-O. 2009 (red.). Nordisk kongeørnsymposium.
Tromsø 25.- 28. september 2008 - NINA Rapport 442. 64s.
Luftfartsstyrelsens författningssamling, 2008. LFS, 2008:47. 11
september 2008.
Lundin-Segerlund, K. 2002: Regionalt bebyggelsemönster i
Kustlandets skogsbygder i Norrbottens län Rapport av en metodstudie ingående i projektet ”Karaktärsdrag och bebyggelsemönster”. Länsstyrelsen i Norrbottens län och Riksantikvarieämbetet.
Rapport 10/2002 Länsstyrelsen i Norrbottens län.
Länsstyrelsen i Norrbottens län,1993. Vårt hävdade Norrbotten.
Bevarandeprogram för odlingslandskapet, Länsstyrelsen i Norr-
bottens län.
Länsstyrelsen i Norrbottens län, 1998. Norrbottens synliga historia. Norrbottens kulturmiljöprogram, Länsstyrelsen i Norrbottens
län
Länsstyrelsen i Norrbottens län, 2007. Bevarandeplan Natura
2000, Svartliden SE 0820024, fastställd av Länsstyrelsen 200712-11.
Länsstyrelsen i Norrbottens län, 2010. Norrbottens kulturmiljöprogram 2010-2020.
Länsstyrelsen i Norrbottens län, 2007. Norrbottens Miljömål
2007, reviderade delmål Naturvårdsverket (2004). Naturvårdsverket allmänna råd om buller från byggplatser, NFS 2004:15.
Nelleman, C. & Cameron, R. D. 1998. Cumulative impacts of an
evolving oil-field complex on the distribution of calving
caribou. Canada Journal of Zoology, vol. 76, pp. 1425-1430.
Norges forskningsråd, 2002. Rapport fra REIN-prosjektet.
Peteå kommen, 2009. Naturreservat Svartliden Piteå kommun –
Revidering av gränser och föreskrifter 2009-08-28.
Transportstyrelsens författningssamling, 2010. TSFS 2010:155.
29 september 2010.
Piteå kommun (opubl.). Örnar och vindkraft i Piteå kommun.
Piteå kommun (2008). Piteåmål. Utgiven av Piteå kommun 2008.
Regerings beslut 2010-03-04.
Transportstyrelsens författningssamling, 2010. TSFS 2010:155.
29 september 2010.
VISS Vattenförekomst Rokån (SE 726040-172737)
Vistnes, I., Nelleman, C. 2001. Avoidance of cabins and power
transmission lines by semi-domesticated reindeer during calving.
Journal of Wildlife Management, vol. 65, pp. 915-925.
Vägverket region Nord, 2001. Länsstyrelsen i Norrbottens och
Västerbottens län. Värdefulla vägmiljöer i Norrbottens och Västerbottens län ISSN 1401-9612.
Widemo, F. 2007. Vindkraftens inverkan på fågelpopulationer –
kunskap, kunskapsbehov och förslag till åtgärder. Utredning på
uppdrag av Sveriges ornitologiska förening.

MKB 20110510 (lågupplöst 16 MB)

Transcription

Similar documents

Mobil dokumentation - Nya arbetssätt med många vinster

Danslärarutbildningen vid Luleå tekniska universitet

Cykla/Götakanal

Droppen Bladen

KROKVIKSBERGETS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING

Flyktingsamordningen

ReumatikerNytt(a) nr:1 2013

Nu är etapp 1, 22 garageandelar på Ilanda Industriområde ute till