Pedagogik dokumentation fsk.pdf

Pedagogisk dokumentation
2 april 2013
VARFÖR och lite HUR. Pedagogisk dokumentation är ett arbetsverktyg som kan användas för att följa upp, utvärdera och
utveckla verksamheten. Det handlar om att dokumentera det som händer mellan barn, vuxna och miljön i verksamheten, till
exempel med hjälp av kamera och film eller penna och papper. I analysen av dokumentationen får man syn på hur man kan
utveckla verksamheten vidare.
Lpfö 98/10
Bakgrund för spridning och intresset har ökat för pedagogisk dokumentation som ett arbetssätt för uppföljning,
utveckling och utvärdering
Uppföljning, utvärdering och utveckling rapport från Skolverket
Vad säger styrdokumenten?
Verksamheten
Barnet utveckling och lärande
I läroplan för förskolan finns angivet att verksamheten skall dokumenteras och att varje barns utveckling och lärande
skall dokumenteras. Dessa båda skall göras kontinuerligt och systematiskt och vara möjlig att utvärdera.
All dokumentation av barns utveckling och lärande ska göras i relation till den pågående verksamheten. Likaså ska
uppföljningen, utvärderingen och utvecklingen av verksamheten alltid göras i relation till de barn som vistas där.
6 min film om
Uppföljning, utvärdering och utveckling
Skolverket 2011
Pedagogisk dokumentation
Utgångspunkten är att ”lyssna in” det som pågår bland barnen
och synligöra det genom att dokumentera det.
Samtalen och reflektionerna tillsammans med alla inblandade –
både med barnen och med arbetslaget – är avgörande för att
arbetet ska kunna bidra till att utveckla verksamheten.
Man skulle kunna säga att det är just diskussionerna och
dialogerna som gör en dokumentation till en pedagogisk
dokumentation.
(ur Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan, 2012)
Det handlar om att försöka se och förstå vad som pågår i verksamheten, utan en på förhand bestämd
ram av förväntningar och normer. Bygger på en konstruktionistiska teori betonar språkets betydelse för
produktionen av kunskap. Likaså ses de mellanmänskliga relationerna som mycket viktiga. Om
man tänker att kunskap skapas på olika sätt i olika sammanhang blir de pedagogiska miljöerna extra
betydelsefulla.
Barnen i centrum
1. barnen och personalen
2. personalen i arbetslaget
Flexibla mål
De vuxna använder alltså i första hand dokumentationen ihop med barnen; det är barnens reflektioner som ska ligga till grund för
hur man väljer att gå vidare. I andra hand träffas arbetslaget för att undersöka dokumentationerna mer på djupet, för att förstå mer
om hur barnen tänker och gör. De vuxna kan då identifiera övergripande frågor och problemområden, ta ställning till vad kommande
projekt ska handla om och vilket område som man ska fokusera på Hur går arbetet till? Vad behöver vi utveckla i arbetslaget? Vad
kan vi bli bättre på? Vad har vi missat?
När det fungerar
- integrerat i verksamheten
- barnen är delaktiga
- förenligt med Lpfö
- organisera för pedagogisk dokumentation
- kultur
Pedagogisk dokumentation är ett exempel på hur man kan synligöra processerna i förskolans verksamhet
i enlighet med förskolans läroplan. Detta förutsätter en kultur av samarbete, reflektion och
kommunikation. Det kräver även en professionell inställning och en vilja att granska sina egna
handlingar och ställa sig i dialog med andra.
Tillgänglighet
Dokumentationen används av både barn och
personal
tillgänglig och synligjord för alla - lätt att
”återbesöka”
”Pedagogisk dokumentation skapar på så sätt förbindelser
mellan det som hänt, nuet och det som är på väg att hända – den
sätter saker i rörelse mot framtiden samtidigt som den innebär en
reflektion över det som varit”.
(ur Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan, 2012)
Kunskapsapparaten:
Kunskapssyn, arbetssätt, miljöer, barnsyn och
förhållningssätt
,
Läroplanen - sätter mål (motor)
barn och personal dokumenterar (delar)
barn och personal kommunicerar det man
dokumenterar (bränslet)
Den pedagogiska dokumentationen sätter alltså igång en kunskapsapparat. Vid analysen av olika
arbetsverktyg måste man uppmärksamma att varje utvärderingsmetod för med sig ett särskilt arbetssätt,
ett sätt att tala och göra, ett sätt att arrangera verksamheten på och en egen dokumentationspraktik.
Därför är det angeläget att kritiskt granska och fråga sig vad det verktyg som används egentligen ger
svar på.
Hinder
okunskap om delarna i kunskapsapparaten
att man endast plockar vissa delar
Röja hinder - kritiskt granska
kunskaper om
- lärande teorier
- relationsarbete
- mål
- hantera digitala verktyg
öva öva öva
Är det så att det behövs mer kunskap om lärandeteori? Eller behövs mer kunskap om teknik och metoder? Mer kunskap om
reflektionsarbete? Ökad kunskap om olika mål- områden? Behöver barnen lära sig att hantera kameror och ljudinspelare så att de kan
fotografera eller intervjua varandra? Vad krävs sammantaget för att den här kunskapsapparaten ska fungera på bästa möjliga vis, så att
barnens lärande, under- sökande, kreativa skapande och delaktighet kan utvecklas på bästa sätt?
Metoder
Insamling
- spontant, planerat
verktyg; kamera,ljudupptagningar, papper och
penna (spalter)
gör
säger reflektion
Genom att man turas om att fotografera och ibland prövar att växla fokus blir det möjligt att fånga olika slags skeenden och händelser.
I diskussionerna om bilderna blir det ofta tydligt att valet av plats, perspektiv och fokus har betydelse för hur bilderna kan ”läsas” och
förstås. inte samma som att fotografera hemma, lucia mm men om barn och personal är överens om vad kameran ska ha för funktion
kan det bli väldigt intressant att gemensamt fotografera och sedan resonera om sådant som händer.
(ur Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan, 2012)
Det här exemplet är hämtat från en vinterdag då två pojkar, nedan kallade L och N, kommer på att de
kan åka snowboard med pulkor på förskolans gård. Detta utvecklades senare till ett matematikprojekt om
rotationer; 180° och 360°
filmad dokumentation
FILM_ Den visar också att barnet håller på att skapa en förståelse för det matematiska begreppet volym samt för begreppen ”tungt”, ”lätt”, ”fullt” och ”tomt”. Barnet
fyller tratten, ser hur den fylls, låter sanden rinna ut och upplever att den är tom. Hon känner först tyngden i handen och sedan lättheten då sanden rinner ut. Kanske
behöver personalen läsa på om matematiska begrepp såsom volym. Då kan de upptäcka att barnen inte bara undersöker ”fullt” och ”tomt”, utan att volym också kan
handla om att jämföra olika slags bunkar, litermått, hinkar, kannor och muggar.
LERAN Förskolläraren förstår att barnens ointresse för leran vid det första tillfället inte beror på barnen, utan att det beror på hur hon har förberett det hela. Hon förstår
att hon måste bearbeta leran på något sätt. Hon väljer denna gång att mjuka upp leran och forma den till korvar för att presenterar den på detta sätt för barnen.
Bearbetning och analys (läsning)
- tillsammans med barnen
- flytta perspektiv
- släppa för givet tagandet
- inte ett rätt, gärna många
ex flytta perspektiv - först den egna tolkning för att spegla den, medvetandegöra sina/ lagets tankar,
Arbetslaget
- olika perspektiv
- hitta olika kunskapsområden
- utveckling av verksamhet
- Kritiska läsningar:
värdegrunden; genus, jämställdhet, demokrati
Etik och dokumentation
Lyhördhet:
Dokumentationsarbetet ska ske med
glädje, lust och nyfikenhet.
Kommungemensamma regler för
publicering/förvaring
slutligen etiken och dokumentationen
Nästa gång:
6 maj- Kreativa lärmiljöer
Processuppgift 2
Utforma och fastslå era pedagogiska helhetsidéer!
Uppgiften behöver göras i flera olika steg. Hela processuppgiften återfinns i en pdf på wikisen och på Google
drive;
Formulera er verksamhets unika pedagogiska helhetsidéer tillsammans med övriga
pedagoger i verksamheten. Förslag på hur finns nedan.
Ha en ritual där ni gemensamt "fastslår" och firar in dessa helhetsidéer. Bildbevis
önskas :)!
Frivilligt: Nu kommer den tid där behovet av att få stöta, nöta och blöta med någon
utomstående är som störst. Boka med fördel in ett processtöd!