Studiehandledning - Statsvetenskapliga institutionen

Statsvetenskapliga institutionen
Freds- och konfliktstudier A, HT 2013
Moment 1: Freds- och konfliktstudier: teorier och begrepp 7,5 hp
Ges inom ramen för programmet internationell kris-och konflikthantering
Kursdatum 2 augusti– 6 oktober 2013
Ulrika Widman, 090-786 76 65, [email protected]
Studiehandledning
1. Inledning
Välkommen till Freds- och konfliktstudier och det första momentet: teorier och begrepp, 7,5 hp. I
denna studiehandledning finner du viktig information om momentets uppläggning samt schema med
läsinstruktioner.
Det första momentet ger en introduktion till ämnet freds- och konfliktstudier. Vi kommer att behandla
olika centrala frågeställningar, begrepp och teorier. Olika tolkningsramar som kan användas för att
förstå och förklara konflikters uppkomst, förlopp, lösning och konsekvenser presenteras översiktligt.
Momentet syftar till att ge dig en första inblick i hur ämnet freds- och konfliktstudier vuxit fram och
vad det handlar om. Många av de aspekter som behandlas under detta första moment kommer att
behandlas mer djupgående under de kommande momenten i ämnet freds- och konfliktstudier.
Denna studiehandledning innehåller information om förväntade studieresultat, examination,
undervisningsformer, seminarier, PM-uppgift och schema.
2. Förväntade studieresultat
I kursplanen preciseras ett antal förväntade studieresultat som du ska uppnå för att bli godkänd på
kursen.
För godkänd kurs ska den studerande avseende kunskap och förståelse kunna
• redogöra för grundläggande begrepp inom freds- och konfliktforskningen,
• redogöra för freds- och konfliktforskningens grundläggande teorier om konflikters uppkomst,
förlopp, lösning och konsekvenser,
• ha en grundläggande förståelse av hur olika teoretiska perspektiv, inklusive genusperspektiv,
innehåller skilda antaganden om hur världen är beskaffad och om hur kunskap nås, och kunna relatera
detta till den kursspecifika tematiken,
1
• ha en grundläggande förståelse av vad det innebär att studera den kursspecifika tematiken
vetenskapligt.
För godkänd kurs ska den studerande avseende färdighet och förmåga kunna
• applicera grundläggande begrepp och teorier inom freds- och konfliktforskningen på aktuella och
historiska konflikter
• delta aktivt och självständigt i seminariediskussioner.
3. Examination
Examinationen av kursen består av aktivt deltagande på tre seminarier, enligt instruktion nedan,
inklusive två PM, ett individuellt och ett författat i grupp, samt en hemtentamen.
Obligatoriska inslag
Vid de tre seminarierna gäller obligatorisk närvaro. Vid frånvaro krävs kompletteringsuppgifter.
Betyg
Poäng på tentamen och betyg på momentet – Underkänt, Godkänt eller Väl Godkänt – meddelas
senast 25 oktober på Cambro.
4. Undervisningsformer
Fyra huvudsakliga undervisningsformer används under momentet: eget arbete med kurslitteraturen,
föreläsningar, grupparbeten och seminarier.
Eget arbete med kurslitteraturen
Det egna arbetet med kurslitteraturen utgör en viktig del av inlärningen. Kurslitteraturen består av fyra
böcker:
Aggestam, Karin & Kristine Höglund (2012) Om krig och fred. Lund: Studentlitteratur.
Bjereld, Ulf, Marie Demker & Jonas Hinnfors (2009) Varför vetenskap? Om vikten av problem och
teori i forskningsprocessen (tredje upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Ramsbotham, Oliver, Tom Woodhouse & Hugh Miall (2011) “Conflict Resolution: Origins,
Foundations and Development of the Field” & “The Statistics of Deadly Quarrels and the
Measurement of Peace” (Kapitel 2–3) i Contemporary Conflict Resolution: The Prevention,
Management and Transformation of Deadly Conflicts (tredje upplagan). Cambridge: Polity Press.
Stern, Maria & Malin Nystrand (2006) Gender and Armed Conflict, SIDA. Tillgänglig via:
http://www.sida.se/shared/jsp/download.jsp?f=SIDA28381_Gender+A5+web.pdf&a=23381
Institutionen tillhandahåller också ett artikelkompendium med ytterligare relevanta texter omfattande
ca 150 sidor.
Föreläsningar
Föreläsningarna relaterar till kurslitteraturen, men utgör inte en ersättning till den. I schemat framgår
vilka delar av kurslitteraturen som sorterar under respektive föreläsningstema. Föreläsningarna utgör
2
en viktig del av undervisningen, men ännu viktigare är att du själv reflekterar över kursens teman så
som de lyfts fram i litteraturen och på föreläsningarna, och att du aktivt deltar i seminarierna.
Seminarier
Kursen omfattar tre seminarier. Det första, som äger rum torsdag den 12 september och fredag den 13
september, handlar om ickevåld. Till seminariet ska du förbereda en presentation av en
ickevåldsaktion och författa ett individuellt pm.
Det andra seminariet, som äger rum torsdag den 19 och fredag den 20 september, utgår från tidigare cuppsatser. Till seminariet ska ni i grupp förbereda en presentation av en uppsats, men presentationen
görs individuellt i tvärgrupper.
Vid det tredje seminariet, onsdag den 25 och torsdag den 26 september diskuterar vi efterkrigstidens
konflikter. Även här blir det tvärgruppsredovisningar, och ni ska även författa ett PM i grupp.
Om gruppuppgifter
Gruppuppgifter utgör viktig träning inför arbetslivet där du måste kunna samarbeta och utföra
uppgifter tillsammans med andra. Det är viktigt att alla gruppmedlemmar tar ett aktivt ansvar för
arbetet så att inte någon eller några i gruppen upplever att de får gör allt och att andra bara glider med.
För att grupparbetet ska fungera så bra som möjligt bör gruppmedlemmarna träffas i ett tidigt skede
och diskutera igenom uppgiften. Ni bör reda ut vad som egentligen ska göras. Om inte alla i gruppen
förstår uppgiften (eller förstår den på samma sätt) blir slutprodukten inte bra. Gör också en
arbetsfördelning inom gruppen, då det inte är effektivt att alla i gruppen gör allting tillsammans.
Gruppen bör också träffas och göra lägesavstämningar. Diskutera hur det går för var och en, hur långt
ni kommit, hur eventuella problem ska lösas. Naturligtvis är det viktigt att alla deltar i dessa möten.
Även om olika personer haft ansvar för olika delar av arbetet är det viktigt att hela gruppen står bakom
slutprodukten. Alla måste därför ha möjlighet att ge synpunkter på denna så att slutprodukten hänger
ihop. Den muntliga presentationen måste också hänga ihop. Planera tillsammans hur era diskussioner
och slutsatser kan presenteras på ett pedagogiskt sätt. Redovisningen bör följa en tydlig struktur så att
det är lätt att följa med.
Håll kontakten med varandra under arbetets gång–utbyt kontaktuppgifter så tidigt som möjligt. Om
svåra samarbetsproblem skulle uppstå, kontakta kursansvarig så snart som möjligt så får vi försöka
lösa det på lämpligt sätt.
5. Instruktioner för seminarier och PM-uppgift
Instruktioner för seminarium I: Ickevåld
Under det första seminariet ska vi diskutera ickevåld. Vad innebär ickevåld; i teori och praktik? Hur
kan ickevåld kopplas samman med utvecklingen av fredsbegreppet? Vilka exempel på ickevålds
aktioner finns och hur kan de förstås utifrån den kontext de verkade i?
Seminariet inleds med att vi tar upp ickevåld och diskuterar det som begrepp. Ickevåldsrörelsens
förgrundsfigur anses ofta vara Mahatma Gandhi (1869-1945), framförallt känd för sin kamp för
Indiens självständighet. Kampen för kvinnlig rösträtt är också ett tidigt exempel på ickevåldsrörelsens
kraft. Ickevåldsrörelsen fick fäste inom fredsforskningen under 50-talet, då fredsforskarna Gene Sharp
3
och Johan Galtung visade på att det finns andra alternativ än väpnat våld för att lösa konflikter. Gene
Sharp har även grundat ett institut: The Albert Einstein Institute. Där finns en förteckning på:
http://www.aeinstein.org/organizationsfb39.html över ickevåldsaktioner som ägt rum under 1900-och
2000-talet. På hemsidan finns vidare en förteckning över 198 ickevåldsmetoder på:
http://www.aeistein.org/organizations103a.html och applicering av ickevåld:
http://www.aeinstein.org/organizations72b5.html.
På seminariet ska du göra en muntlig presentation av en valfri ickevåldsaktion (den behöver inte vara
tagen från den förteckning som finns på The Albert Einstein Institutets hemsida). Din muntliga
presentation ska ta 5-10 min och innehålla en beskrivning av ickevåldsaktionen-varför och hur ägde
den rum? Diskutera varför den kan motiveras som en ickevåldsaktion-vad gjorde man? Kan aktionen
eventuellt ifrågasättas?
Du ska också göra en skriftlig presentation som ska omfatta ca 2 sidor text om ickevåldsaktionen. Du
ska här ange vilka källor du har använt genom noter och en referenslista.
Till din presentation ska du själv söka efter information om den ickevåldsaktion som du har valt. Efter
alla presentationer i gruppen diskuterar vi tillsammans vad dessa ickevåldsaktioner har gemensamt,
vad som skiljer dem åt och hur de kan förstås genom olika fredsbegrepp. För att bli godkänd på
seminariet ska du godkännas på din presentation och delta aktivt i diskussionen.
Du ska därmed själv välja vilken ickevåldsaktion du presenterar. Ditt val ska anmälas till läraren
senast fredag den 6 september. Det är bra om vi får en spridning över tid när det gäller
ickevåldsaktionerna så att vi kan diskutera om det funnits olika synsätt på fredsbegreppet under den tid
dessa ickevåldsaktioner ägt rum. Om ni är flera som valt samma ickevåldsaktion försöker vi
tillsammans ordna så ni inte hamnar i samma seminariegrupp.
Seminariet kan ge betyget U eller G.
Komplettering vid frånvaro: En skriftlig jämförelse mellan två ickevåldsaktioner på 4-5 sidor, med
fokus på likheter och skillnader i deras tillvägagångssätt och hur de kan förstås från ett av
fredsbegreppen.
Instruktioner för seminarium II:
Det andra seminariet ägnar vi åt hur man vetenskapligt kan studera frågor som rör fred och konflikt.
Det material vi utgår från är c-uppsatser författade av tidigare freds- och konfliktstudenter. Seminariet,
och förberedelserna inför seminariet, är därför samtidigt ett tillfälle att se vad du själv ska kunna
åstadkomma om tre år, under sista terminen. Åtta uppsatser finns i en särskild mapp på kurssidan i
Cambro.
Studenterna delar först in sig i åtta grupper, en grupp per uppsats som ingår i övningen.
Gruppindelning och val av uppsats ska vara klart senast måndagen den 16 september. Samtliga
gruppmedlemmar läser uppsatsen och diskuterar den gemensamt utifrån ett antal frågor:
• Vad handlar uppsatsen om?
• Vad beskriver författaren som ”syftet”, dvs. målet med uppsatsen? Är det att förklara varför en
specifik händelse ägde rum? Är det att hitta orsaken till ett vanligt förekommande fenomen/mönster?
Är det att öka vår förståelse av ett fenomen eller de bakomliggande förklaringarna till en viss politik?
Eller något annat?
4
• Vilket eller vilka fall studerar författaren? Undersöker författaren ett eller flera specifika fall? Varför
undersöker författaren just det eller de fallen? Eller är det svårt att peka på ”fall” i uppsatsen?
• Vad använder författaren för empiriskt material i uppsatsen, dvs. vad är det för material som
analyseras? Har författaren samlat in ny empiri genom enkäter eller intervjuer? Använder författaren
någon databas, dvs. en samling kodad information om ett stort antal fall? Består det analyserade
materialet av rapporter från FN, HRW, ICG och andra organisationer, eller av vetenskapliga böcker
och artiklar? Eller något annat? Varför väljer författaren just den typen av material?
• Lyckas författaren uppfylla syftet? Drar författaren rimliga slutsatser? Vad lär vi oss av uppsatsen?
Själva seminariet tar formen av tvärgruppsredovisningar. Det innebär att varje seminariegrupp består
av en representant för varje uppsats, och alla studenter får därigenom redovisa sin grupps uppsats på
sitt seminarium. Redovisningen förbereds med fördel gemensamt i uppsatsgruppen.
Förbered en presentation på ca 10 minuter som visar vad gruppen kommit fram till. Använd gärna
hjälpmedel i era presentationer, t ex. tavlan, overhead eller Powerpoint.
Efter presentationerna diskuterar vi gemensamt era slutsatser. Vilka likheter och skillnader fanns
mellan uppsatserna? Vad är en bra uppsats? Vad är bra forskning?
Seminariet kan ge betyget U eller G.
Komplettering vid frånvaro: skriftlig diskussion av ovanstående frågor för två av uppsatserna, 4–5
sidor.
Instruktioner för seminarium III
Seminarium 3 behandlar några väpnade konflikter i världen under perioden 1945–89. Denna period är
viktig att ha kunskap om för att kunna förstå och förklara många av dagens konflikter. (Moderna
konflikter behandlas på moment 2.) Syftet med seminariet är också att du ska få en första träning i att
analysera krig och konflikter.
Seminariet ska förberedas i grupper. Varje grupp ska genomföra en egen studie av en konflikt genom
att söka efter tillgängligt material och litteratur om konflikten. Ni kan använda er av litteratur, artiklar
samt källor på Internet. Var dock källkritiska! Fundera över en källas tillförlitlighet innan ni använder
den.
Varje grupp väljer själv en konflikt att fördjupa sig i. En konflikt kan endast väljas av en grupp, dvs.
flera grupper får inte behandla samma konflikt. Gruppindelning och val av konflikt ska vara klart
senast den 19 september.
I varje grupp ska följande frågor besvaras när det gäller den konflikt ni behandlar:
• Vilka var krigets huvudparter och hur agerade dessa? Vad hände?
• Vilka konfliktorsaker kan identifieras? Kan konflikten kopplas till det kalla kriget?
• Gjordes några fredsbevarande insatser?
• Avslutades kriget helt eller har det fortsatt i någon annan form senare?
• Hur kan konflikten förklaras/förstås utifrån olika analysnivåer?
5
Redovisningen av grupparbetet sker åter i tvärgruppsform, dvs. varje grupp splittras upp till seminariet
så att alla i en grupp redovisar resultatet i varsin seminariegrupp. Förbered en presentation på ca 10
minuter som visar vad ni i er grupp kommit fram till. Använd gärna hjälpmedel i era presentationer.
Efter era presentationer diskuterar vi tillsammans era resultat. Vad har de olika konflikterna
gemensamt och vad skiljer dem åt? Vilken allmän betydelse hade de olika konflikterna? Har de några
gemensamma förklaringsfaktorer? Är någon konflikt unikt eller kan vi se allmänna mönster?
Kravet på ett aktivt deltagande för att bli godkänd gäller även här samt att du blir godkänd på
seminariet.
Seminariet kan ge betyget U eller G.
Instruktioner för PM
Inför seminarium III ska varje grupp också författa ett gemensamt PM på ca 4 sidor där ni beskriver
konflikten/kriget och sammanfattar vad ni har kommit fram till i er analys, dvs. hur ni besvarat
ovanstående frågor. Pm:et ska lämnas in senast 12:00 den 23 september via Cambro. Texten ska också
notbeläggas, dvs. ni anger varifrån uppgifter hämtats.
I ert PM ska det också finnas en referenslista som visar vilka källor som ni har använt. Referenslistan
ska vara i alfabetisk ordning och innehålla fullständiga uppgifter om källorna: författare, titel, förlag,
utgivare, tryck/publikationsår, internetadress, datum för när en Internetkälla använts.
PM:et kan ge betyget U eller G.
Komplettering vid frånvaro: Skriftlig diskussion av två konflikter utifrån ovanstående frågor, 4–5
sidor.
Kursråd
Vid statsvetenskapliga institutionen tillämpar vi kursråd. Kursrådet består av ett möte mellan den
momentansvarige läraren och studenter. Målsättningen är att skapa ett forum för fördjupad dialog och
diskussion kring den aktuella kursen, där både studenter och lärare kan kommentera den pågående
verksamheten. Kursråden utgör en formativ del av utvärderingsprocessen och syftar till att ge
studenterna inflytande under kursens gång.
Kurswebb: Cambro
På http://www.cambro.umu.se portal loggar du in (CAS login) med hjälp av det användarnamn och
lösenord du fått från ITS. Där hittar du schema, studiehandledning, länk till regelsamlingen och annan
viktig information. Mellan undervisningstillfällena utgör Cambro lärarens kommunikations-kanal till
studenterna, så du bör besöka kurssidan regelbundet, och kolla din studentmail.
6
Statsvetenskapliga institutionen
Freds- och konfliktstudier A, HT 2013
Moment 1: Freds- och konfliktstudier: teorier och begrepp 7,5 hp
Ges inom ramen för programmet internationell kris-och konflikthantering
Kursdatum 2 september – 1 oktober 2013
Kursansvarig: Ulrika Widman (UW), 090-786 76 65, [email protected]
Schema
Vecka 36
Datum
Tid
Plats
Aktivitet
mån 2/9
13-15
Europa (byggnad
4)
Introduktion till IKK
ASR, UW
tis 3/9
10-12
Europa
Introduktion till
momentet: syfte,
upplägg och
instruktioner
UW
Litteratur:
Studiehandledningen
tis 3/9
13-15
Europa
Föreläsning 1:
Introduktion till
ämnet freds-och
konfliktstudier
Litteratur: Aggestam
& Höglund kap 1-2;
Ramsbotham kap 2;
Wallensteen (a)
7
UW
ons 4/9
10-12
Europa
Föreläsning 2:
Grundläggande
begrepp: krig och
konflikt Litteratur:
Aggestam &
Höglund kap 10-12
UW
ons 4/9
13-15
Europa
Föreläsning 3: Att
läsa och skriva
vetenskapliga texter
Litteratur: Jämte
UW
tors 5/9
9-11
Europa
tors 5/9
11-12
Europa
mån 9/9
13-15
Europa
tis 10/9
9-15
ons 11/9
10-12
Föreläsning 4:
Grundläggande
begrepp: fred och
säkerhet Litteratur:
Aggestam &
Höglund kap 9;
Galtung; Karlsson
Programinformation
UW
ASR, MÅ, MB
Vecka 37
Föreläsning 5:
Grundläggande
begrepp-fred och
säkerhet Litteratur:
Aggestam &
Höglund kap 4, 7
Karlsson
Europa
8
UW
Handledning
UW
Föreläsning 6:
Genusperspektiv på
freds-och
konfliktfrågor
UW
Litteratur: Stern &
Nystrand; Aggestam
& Höglund kap 13
tors 12/9
08-17
Europa
fred 13/9
08-17
Europa
Seminarium
I(obligatoriskt):
Ickevåld
Seminarium I
(obligatoriskt):
Ickevåld
Vecka 38
mån 16/9
mån 16/9
UW
UW
UW
13-15
15-16
Europa
Föreläsning 7:
Grundläggande teorier
– konflikters uppkomst
och lösning
Litteratur: Aggestam
& Höglund kap 5;
Caprioli
Europa
UW
Kursråd
UW
tis 17/9
10-12
Europa
Föreläsning 8: Det
vetenskapliga studiet
av freds-och
konfliktfrågor
Litteratur: Bjereld;
Ramsbotham kap 3;
UCDP Definitions
UW
ons 18/9
tors 19/9
fre 20/9
08-17
08-17
10-12
Seminarium II
(obligatoriskt): Cuppsatser
Europa
Seminarium II
(obligatoriskt): Cuppsatser
Europa
Föreläsning 9:
Internationella
relationer Litteratur:
Farnsworth
Europa
9
UW
Vecka 39
mån 23/9
Inlämning av PM i
Cambro
UW
12:00
UW
tis 24/9
ons 25/9
tors 26/9
08-17
08-17
Seminarium III
(obligatoriskt):
Efterkrigstidens
konflikter
Europa
Seminarium III
(obligatoriskt):
Efterkrigstidens
konflikter
Europa
Hemtentamen görs
tillgänglig på
Cambro
12.00
Inlämning av
hemtentamen på
Expeditionen,
Lärcenter, byggnad 2
Vecka 40
tis 1/10
12.00
Omtentamen
kommer att ordnas
under vecka 46, på
motsvarande sätt
som den ordinarie
tentamen.
MB Magnus
Blomgren
ASR Ann-Sofie
Rönnbäck
UW Ulrika
Widman
MÅ Malin Åkebo
10
UW
11