Bibliotek 2012 Rapport - Biblioteksstatistik

Transcription

Bibliotek 2012
Folkbibliotek
Forskningsbibliotek
Sjukhusbibliotek
Bibliotek 2012
Denna publikation är en del av Sveriges officiella statistik (SOS). Det är tillåtet att kopiera och på annat sätt mångfaldiga innehållet.
Om du citerar, var god uppge källan på följande sätt:
Källa: Kungliga biblioteket, Bibliotek 2012.
Den särskilda SOS-logotypen får enligt lag inte användas vid vidarebearbetningar av statistiken.
This publication is a part of the official statistics of Sweden (SOS). It may be used freely and quoted.
When quoting, please state the source as follows:
Source: National Library of Sweden, Bibliotek 2012
Use of the particular SOS logotype is prohibited when further processing the statistics.
Omslagsbild: Folkbiblioteket i Trollbäcken, foto: Vera Almström
Ansvarig utgivare: Kungliga biblioteket
Förfrågningar: Cecilia Ranemo, tel. +46 (0)10-709 36 39, e-post: [email protected]
webb: http://www.kb.se/
blogg: http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/
© Kungliga biblioteket 2013
Kungliga biblioteket, Box 5039, 102 41 Stockholm, Sweden
ISSN 2001-1814
2
Innehåll
Sammanfattning
Fakta om statistiken
Inledning........................................................................................................................................................................................9
Insamling, bearbetning och rapport, referenstid .............................................................................................................. 10
Folkbiblioteken.................................................................................................................................................................... 10
Forskningsbiblioteken ........................................................................................................................................................ 11
Sjukhusbiblioteken.............................................................................................................................................................. 11
Rådet för den officiella statistiken ....................................................................................................................................... 11
Presentation, tabeller ............................................................................................................................................................. 11
Folkbibliotek
Inledning..................................................................................................................................................................................... 13
Biblioteksplaner ....................................................................................................................................................................... 13
De kommunala folkbibliotekens organisation .................................................................................................................. 14
Integrering med skolbibliotek .......................................................................................................................................... 14
Bokbussar ............................................................................................................................................................................. 16
Övriga utlåningsställen ...................................................................................................................................................... 16
Personal ..................................................................................................................................................................................... 17
Antal anställda ..................................................................................................................................................................... 17
Årsverken ............................................................................................................................................................................. 17
Ekonomi..................................................................................................................................................................................... 18
Driftskostnader ................................................................................................................................................................... 18
Investeringsutgifter............................................................................................................................................................. 20
Intäkter ................................................................................................................................................................................. 20
Bestånd ...................................................................................................................................................................................... 20
Bokbestånd .......................................................................................................................................................................... 21
Barnböcker .......................................................................................................................................................................... 21
Tidnings- och tidskriftsbestånd ....................................................................................................................................... 23
AV-mediebestånd ............................................................................................................................................................... 25
Nyförvärv .................................................................................................................................................................................. 25
Nättjänster och datorer ........................................................................................................................................................ 26
Utlån ........................................................................................................................................................................................... 26
E-bokslån ......................................................................................................................................................................... 27
Utlån av AV-medier ................................................................................................................................................................ 29
Fjärrlån .................................................................................................................................................................................. 32
Lån via övriga utlåningsställen.......................................................................................................................................... 32
Aktiva låntagare ....................................................................................................................................................................... 32
Besök .......................................................................................................................................................................................... 34
Öppethållande .......................................................................................................................................................................... 34
Öppettider ........................................................................................................................................................................... 34
3
Bibliotek 2012
Aktiviteter på folkbiblioteken ............................................................................................................................................... 36
Forskningsbibliotek
Inledning..................................................................................................................................................................................... 38
Om statistiken.......................................................................................................................................................................... 39
Så görs statistiken............................................................................................................................................................... 39
Organisation ............................................................................................................................................................................. 39
Personal ..................................................................................................................................................................................... 40
Ekonomi..................................................................................................................................................................................... 41
Utgifter exklusive lokalkostnader ................................................................................................................................... 41
Lokalkostnader ................................................................................................................................................................... 41
Intäkter ................................................................................................................................................................................. 44
Bestånd ...................................................................................................................................................................................... 44
Oredovisade objekt och dokument .................................................................................................................................... 44
Böcker och seriella publikationer i tryckt form......................................................................................................... 45
Kursböcker .......................................................................................................................................................................... 45
Manuskript ........................................................................................................................................................................... 46
Musiktryck............................................................................................................................................................................ 46
Grafiska och kartografiska dokument ........................................................................................................................... 46
Mikrografiska dokument ................................................................................................................................................... 46
Audiovisuella dokument, AV-medier ............................................................................................................................. 48
Databaser ............................................................................................................................................................................. 48
E-böcker ............................................................................................................................................................................... 49
Övriga dokument, inklusive patent och småtryck ...................................................................................................... 49
Periodika, tidskrifter, tidningar........................................................................................................................................ 49
Elektronisk publicering i fulltext ..................................................................................................................................... 50
Nyförvärv .................................................................................................................................................................................. 50
Användning av samlingarna – lån ......................................................................................................................................... 52
Lokala lån.............................................................................................................................................................................. 52
Fjärrlån .................................................................................................................................................................................. 52
Användning av den elektroniska samlingen .................................................................................................................. 53
Verksamhet ............................................................................................................................................................................... 54
Besök ..................................................................................................................................................................................... 54
Fysiska besök .................................................................................................................................................................. 54
IP-besök ........................................................................................................................................................................... 55
Sökningar i OPAC ......................................................................................................................................................... 55
Discoverysystem ........................................................................................................................................................... 55
Fysiska serviceresurser .......................................................................................................................................................... 55
Serviceställen ....................................................................................................................................................................... 55
Publika datorer ................................................................................................................................................................... 55
Studieplatser ........................................................................................................................................................................ 56
Undervisning ........................................................................................................................................................................ 56
Referensfrågor .................................................................................................................................................................... 56
Indexeringar ......................................................................................................................................................................... 57
Öppethållande .......................................................................................................................................................................... 58
Övriga kommentarer från uppgiftslämnarna ..................................................................................................................... 59
4
Sjukhusbibliotek
Inledning..................................................................................................................................................................................... 64
Organisation ............................................................................................................................................................................. 64
Svarsbortfall .............................................................................................................................................................................. 64
Personal ..................................................................................................................................................................................... 65
Antal anställda och årsverken ......................................................................................................................................... 65
Årsverken för barnoch ungdomsverksamhet ...................................................................................................... 65
Ekonomi..................................................................................................................................................................................... 66
Utgifter.................................................................................................................................................................................. 66
Intäkter ................................................................................................................................................................................. 67
Bestånd ...................................................................................................................................................................................... 68
Tryckta böcker .............................................................................................................................................................. 68
Ljudböcker ...................................................................................................................................................................... 68
Tidningar.......................................................................................................................................................................... 68
Tidskrifter ....................................................................................................................................................................... 68
Musik ................................................................................................................................................................................ 69
Mikrografiska dokument .............................................................................................................................................. 69
Övriga medietyper ........................................................................................................................................................ 69
Lån............................................................................................................................................................................................... 69
Fjärrlån ....................................................................................................................................................................................... 71
Besök .......................................................................................................................................................................................... 71
Fysiska besök ....................................................................................................................................................................... 71
Virtuella besök .................................................................................................................................................................... 71
OPAC......................................................................................................................................................................................... 71
Aktiva låntagare ....................................................................................................................................................................... 71
Bokvagnsronder .................................................................................................................................................................. 72
Öppethållande .......................................................................................................................................................................... 72
Datorer ...................................................................................................................................................................................... 72
Programaktiviteter .................................................................................................................................................................. 72
Övriga bibliotek ....................................................................................................................................................................... 73
Myndigheten för tillgängliga medier ............................................................................................................................... 73
Sjömansbiblioteket ............................................................................................................................................................. 73
Sammanfattande kapitel
Inledning..................................................................................................................................................................................... 74
Organisation ............................................................................................................................................................................. 75
Personal och ekonomi ........................................................................................................................................................... 75
Lån............................................................................................................................................................................................... 76
Besök .......................................................................................................................................................................................... 77
Bestånd och utlån för personer med läshinder ................................................................................................................ 77
Glossary
79
5
Bibliotek 2012
Folkbiblioteket i Bromölla, foto: Eva Persson
6
Sammanfattning
Den här rapporten redovisar uppgifter om
2012 års verksamhet vid landets
folkbibliotek, universitets- och högskolebibliotek, nationalbibliotek, specialbibliotek,
sjukhusbibliotek samt två övriga bibliotek.
Gemensamt för de tillfrågade biblioteken
är att de är offentligt finansierade och
öppna för alla medborgare.
Sist i rapporten finns ett sammanfattande kapitel.
Samtliga detaljresultat presenteras i separata xlsfiler som finns på KB:s webb.
Antalet bemannade biblioteksserviceställen
fortsättar att minska. År 2012 fanns 1 538
bemannade offentliga bibliotek, borträknat
skolbiblioteken. Det är en total minskning med 32
stycken sedan 2011. Antalet rapporterade
obemannade övriga utlåningsställen som
folkbiblioteken har, där vidare låneregistrering inte
sker, fortsätter dock att öka.
Användandet av e-medier fortsätter att öka på
bekostnad av de tryckta medierna. På forskningsbiblioteken är nu användningen av e-medier helt
dominerande jämfört med de tryckta. Under 2012
gjordes närmare 45 miljoner nedladdningar från
forskningsbibliotekens elektroniska samlingar.
På folkbiblioteken har e-boksutlåningen ökat med
289 procent sedan 2009, men lånen av fysiska
medier är alltjämt helt dominerande på
folkbiblioteken även om den sjunkit med 1,6
miljoner lån sedan 2011. En bidragande orsak kan
vara att 25 folkbiblioteksfilialer har stängts på ett
år.
Den totala rapporterade användningen av alla
bibliotekens samlingar; lokala lån, nedladdningar
och fjärrutlån, har dock ökat med närmare fem
miljoner på ett år till 124 miljoner, beroende på
den ökade e-användningen på forskningsbiblioteken. Totalt sett har den lokala fysiska
utlåningen minskat med omkring en halv miljon
lån. Totalt sett har också fjärrlånehanteringen
minskat i Sverige sedan 2011.
Kostnaderna för personal och medier på alla de
svarande biblioteken uppgick till 4,3 miljarder
kronor under 2012. Detta motsvarar cirka 450
kronor per invånare. Antalet årsverken på alla
biblioteken uppgick till 7 137 vilket är en liten
minskning jämfört med föregående år som kan
förklaras av minskningen av bemannade bibliotek.
Antalet registrerade fysiska besök på biblioteken
fortsätter att minska. Sammanlagt noteras en
minskning med cirka två miljoner besök på ett år.
Folkbiblioteken står för den största delen av
minskiningen med 1,4 miljoner färre besök än
2011.
Folkbiblioteken anordnade 108 tusen publika
aktivitetstillfällen 2012, vilket är en ökning. Totalt
sett är 63 procent av aktiviteterna riktade till barn
och unga. Vanligen rör det sig om olika former av
läsfrämjande aktiviteter.
Folkbibliotekens, forskningsbibliotekens och
sjukhusbibliotekens personal undervisar
användarna i informationssökning. Totalt sett
deltog 159 tusen i formella lärarledda
undervisningstillfällen på forskningsbiblioteken. På
folkbiblioteken anordnades närmare 12 tusen
biblioteksvisningar och data/internetkurser och på
sjukhusbiblioteken deltog 6 500 i lärarledd
biblioteksundervisning. Biblioteken är därmed på
fler än ett sätt mycket viktiga för det framtida
informationssamhället.
7
Bibliotek 2012
Summary
This report presents findings which
summarize the year of activity for 2012 in
Sweden's public libraries, university and
higher education libraries, the national
library, special libraries, hospital libraries as
well as two additional libraries. Each library
included in the study receives public
funding and is open to all citizens.
The report concludes with a summary chapter.
Individual data sets of the findings broken down
into separate xls-files, is made available on KB's
website.
The number of manned points of library service
continues to decrease. In 2012, there were 1 538
public libraries with personnel, not including
school libraries. This shows an overall reduction
of 32 since 2011. The number of reported
unmanned additional lending service points run by
public libraries, where loans otherwise are not
registered, has continued however to increase.
The use of e-media continues to increase at the
expense of printed media. At research libraries,
the use of e-media has completely dominated in
comparison to print. In 2012, there were close to
45 million downloads from the electronic
collections of research libraries. E-book lending at
public libraries has increased by 289 percent since
2009, but the loan of physical media is all the
more dominating at public libraries, even if it
indeed has dipped by 1.6 million loans since 2011.
One contributing factor may be the fact that 25
public libraries have closed in one year.
In total, inter-library lending has decreased in
Sweden since 2011.
The cost for personnel and media at all libraries
participating in the study was upwards of 4.3
million for 2012. The number of full-time
equivalents at all libraries was approximately
7 137, which is a small decrease compared to
previous years and may be attributed to the
decline of manned libraries.
The number of registered physical visits at
libraries continues to decrease. All in all, a
reduction of approximately two million visits for
the year is noted. Public libraries account for the
majority of this decrease, with 1.4 million fewer
visits than in 2011.
Public libraries arranged 108 thousand activities
open to the general public in 2012, which is an
increase. Overall, 63 percent of such activities are
geared towards children and youths. Most
common are different forms of reading promotion
campaigns.
Public, research, and hospital libraries' personnel
provide instruction for their users in information
retrieval. In total, 159 thousand participated in
formalized, teacher-led educational sessions at
research libraries. At public libraries, close to 12
thousand library tours and computer/internet
courses were arranged, and at hospital libraries
6 500 participated in teacher-led library
instruction. Libraries are thereby, in more ways
than one, very important for the information
society of the future.
The total reported usage of all library collections local loans, downloads, and inter-library loans has however increased by close to five million in
one year to 124 million transactions, depending
on the increased e-usage at research libraries. The
total amount of local physical loans has decreased
by approximately one half million loans.
8
Biblioteket i Trollbäcken, foto: Vera Almström
Fakta om biblioteksstatistiken
Inledning
Folkbiblioteks-, forskningsbiblioteks- och
sjukhusbiblioteksstatistiken ingår i Sveriges
officiella statistik och Kungliga biblioteket (KB) är
statistikansvarig myndighet för dessa. Den här
rapporten redovisar i tre olika delkapitel
årsstatistiken 2012 för dessa tre bibliotekstyper.
Sist i rapporten finns en kortare sammanställning
av alla tre. De bibliotek som tillfrågats är samtliga
offentligt finansierade och öppna för alla
medborgare.
Folkbiblioteken ska finnas för alla medborgare för
att främja intresse för läsning och litteratur, för
information, upplysning och utbildning samt för
kulturell verksamhet i övrigt. Folkbiblioteken ska
verka för att databaserad information görs
tillgänglig för alla medborgare. Folk- och
skolbiblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet
åt personer med funktionsnedsättning, personer
av utländsk härkomst och andra minoriteter.
Folkbiblioteken har också ett särskilt uppdrag att
främja barn och ungdomars språkutveckling och
stimulera till läsning genom att erbjuda böcker,
informationsteknik och andra medier anpassade
för deras behov. Folkbiblioteken har inte i
grunden ett bevarande uppdrag, det kan många
gånger vara lika viktigt för dem att kunna erbjuda
det senaste som producerats.
Forskningsbiblioteken består av universitets- och
högskolebibliotek samt specialbiblioteken och
nationalbiblioteket. Enligt bibliotekslagen ska det
finnas högskolebibliotek vid alla högskolor och
9
Bibliotek 2012
dessa ska svara för biblioteksservice som anknyter
till den typ av utbildning och forskning som
bedrivs vid respektive högskola.
Specialbibliotekens uppgifter är av skilda slag.
Många gånger har de ett uppdrag att tillhandahålla
och bevara alla medier inom sitt specialområde.
Nationalbibliotekets uppgift är sedan år 1661 att
samla in och bevara allt svenskt tryck och på
senare år har biblioteket även tagit över uppgiften
att samla in och bevara svensk radio, tv, film,
video, skivor och multimedia. Samtidigt är
nationalbiblioteket även ett humanistiskt
forskningsbibliotek.
Sjukhusbiblioteken har i flera fall ett tudelat
uppdrag. De ska tillhandahålla uppdaterad
medicinsk speciallitteratur till studenter och
personal vid sjukhuset, samtidigt som de ska
tillfredsställa informationsbehoven för patienterna.
Vissa sjukhusbibliotek har dock endast ett av
dessa två uppdrag.
Forskningsbiblioteken och sjukhusbiblioteken
bidrar till och effektiviserar informationsförsörjningen till högre utbildning och forskning.
Dessa bibliotek har en central roll i forskningens
infrastruktur.
Det officiella biblioteksstatistikuppdraget
inbegriper också landets alla skolbibliotek och
sådan statistik publicerades i juni 2012.
Ett av riksdagens mål, där biblioteksväsendet ingår
som en viktig del, är att värna om yttrandefriheten
och allas rätt till information för att därigenom
underlätta för demokratin. Denna rapport utgör
ett underlag för att bedöma utvecklingen inom
biblioteksområdet.
Mer information om planerade och pågående
biblioteksstatistikundersökningar finns på:
http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se
www.kb.se
Insamling, bearbetning och
rapport, referenstid
Insamlingarna av 2012 års biblioteksstatistik
gjordes via KB:s webbenkätsystem. Bearbetning
och rapport sammanställdes av KB:s personal.
Referenstiderna för uppgifterna om personal är
2012-03-31 för folkbibliotek och 1 mars för
forskningsbiblioteken. Samtliga bibliotekstyper har
referenstiden 2012-12-31 för bestånd. Andra
uppgifter gäller för kalenderåret 2012.
Tre olika typer av enkäter användes, en för
respektive bibliotekstyp. En första uppmaning att
besvara undersökningen utgick till samtliga
bibliotek i början av januari 2013. Uppgifterna som
efterfrågades gällde verksamheten under 2012.
Denna slutliga publicering av statistiken föregicks
av en preliminär publicering av folkbiblioteksstatistiken 19 mars 2013.
Folkbiblioteken
Totalt sett besvarade 288 av 290 folkbibliotek
enkäten. Folkbiblioteken i kommunerna Hudiksvall
och Strömstad ingår därför med 2011 respektive
2010 års värde i tabellmaterialet för att
riksvärdena ändå ska kunna presenteras.
Tidigare under åren ingick en fråga om
folkbiblioteken har en antagen biblioteksplan i
undersökningen men den frågan utgick ur enkäten
under 2011 år eftersom denna uppgift parallellt
samlades in i samband med arbetet med det nya
uppdrag som KB fick under 2011; att följa upp hur
de planer som biblioteken antagit för verksamheten
har utformats och hur de används. Det finns två
rapporter, länkar till planerna och mer statistik
om detta på följande länk samt på KB:s
informationssidor om statistik och kvalitet.
Folkbiblioteksstatistiken besvaras och
sammanställs per kommun, oavsett hur många
filialer som finns i respektive kommun. Ett mindre
internbortfall av svar på enstaka frågor
förekommer. Totalt sett har sju kommuner
frångått principen om att ha ett huvudbibliotek
som samordnande enhet för filialerna i
kommunen. Nu har de kommunerna bara
10
fristående biblioteksenheter, men besvarade ändå
enkäten samlat.
Det förekommer att folkbiblioteken inom vissa län
eller regioner på olika sätt samarbetar med
varandra och delar resurser, ibland även med
skolbibliotek, forskningsbibliotek eller
sjukhusbibliotek. Detta påverkar ibland
möjligheterna att lämna detaljerad statistik för
vissa variabler, till exempel när biblioteken delar
biblioteksdatasystem och alla medier tillhör ”alla”
biblioteken i ett län.
Forskningsbiblioteken
Totalt sett tillfrågades 74 forskningsbibliotek, 38
högskolebibliotek, nationalbiblioteket och 35
specialbibliotek. Linnéuniversitetet samredovisar
biblioteken i Kalmar och Växjö. Riksarkivet
samredovisar med Krigsarkivet.
Antalet svarande är 71 i årets undersökning. Det
förekommer också ett visst internbortfall av svar
på vissa frågor, men en stor del av internbortfallet
är förklarat. Det kan gälla att efterfrågade
medietyper inte finns på biblioteket, att biblioteket
inte har kunnat erhålla uppgifter om ekonomi och
datatrafik i tid för enkätinlämnandet eller att det
inte funnits personalresurser för att handräkna
vissa medier som inte är inlagda i biblioteksdatasystemen. Totalt sett är 2 bibliotek inlagda med
2010 års värden för att kompensera för bortfallet
på centrala variabler.
Rådet för den officiella statistiken
Biblioteksstatistiken är en del av Sveriges officiella
statistik. Totalt sett finns drygt 350 olika
produkter inom den officiella statistiken varav
biblioteksstatistiken är fyra.
Ett önskemål som kommer från många aktörer
inom biblioteksområdet är att biblioteksstatistiken
ska vara enhetlig och att respektive bibliotekstyp
endast har några få frågeställningar som är unika
för respektive bibliotekstyp. En mer enhetlig
biblioteksstatistik skulle också underlätta
jämförelser, inte bara mellan olika bibliotekstyper,
utan också kunna påvisa samlade regionala
skillnader för samtliga offentligt finansierade
bibliotek inom respektive region. Under 2013
fastställs de nya internationella ISO-standarderna
för biblioteksstatistik och indikatorer och i
samband med detta kan också den nationella
statistiken utvecklas.
De främsta skälen till alla regler som finns kring
den officiella statistiken är:
– Den måste vara kvalitetssäkrad.
– Jämförbarheten över tid bör bevaras.
– Andra myndigheter och aktörer är beroende av
olika variabler för sina egna beräkningar.
– Uppgiftslämnarna måste informeras i god tid om
förändringar så att de har en rimlig möjlighet att
förbereda sig för att ta fram efterfrågade uppgifter.
– Samhällets kostnader för den officiella statistiken
samlat ska sänkas.
Sjukhusbiblioteken
För fjärde året i rad tillfrågades sjukhusbiblioteken
med en ny enkät och ett större urval än vad som
tidigare varit brukligt. Totalt sett besvarades 60
enkäter, vissa landsting valde att besvara hela
länets sjukhusbiblioteksuppgifter i en och samma
enkät. Urvalet avser sjukhusbiblioteksverksamhet
på totalt 73 olika adresser. Endast ett
sjukhusbibliotek har utgått helt på grund av
svarsvägran. Sjukhusbiblioteksenkäten besvarades
också av Myndigheten för tillgängliga medier, MTM
(f.d. TPB) och Sjömansinstitutets bibliotek.
Presentation, tabeller
Eftersom årets rapport egentligen redovisar tre
undersökningar och tabellmaterialet är
omfattande, innehåller inte den skriva delen av
rapporteringen mer än huvudresultaten av
undersökningarna.
För mer detaljerade resultat uppdelat på
respektive bibliotek, kommun eller län hänvisas till
det tabellmaterial som återfinns på KB:s webbplats
www.kb.se. Där finns totalt några hundra sidor
tabeller i xls-format, om de skrivs ut i A4-format.
Dataformatet möjliggör egna beräkningar av de
11
Bibliotek 2012
efterfrågade variablerna. Hänvisning finns oftast till
respektive tabell i den skrivna delen av rapporten.
Folkbibliotekens tabeller har numrering F1–F19,
forskningsbiblioteken har två tabelluppsättningar;
utveckling 2002-2012 heter NHS1–8 och 2012 års
tabeller heter FB1–FB9. Sjukhusbibliotekens
tabeller heter S1-S10.
Delar av det statistiska grundmaterialet till
folkbiblioteksstatistiken finns också tillgängligt i
Sveriges statistiska databaser på Statistiska
centralbyråns webbplats, www.scb.se. Där kan
man själv göra tabeller, tidsserier, diagram och
kartgrafik samt exportera filer till olika dataformat
från år 2000 och framåt.
Förfrågningar angående rapporten och resultaten
kan göras till Kungliga biblioteket.
Kontaktuppgifter finns under Biblioteksstatistik på
www.kb.se eller skicka e-post till
[email protected].
Folkbiblioteket i Överkalix, foto: Yvonne Nilsson
12
Folkbiblioteket i Kristianstad, foto: Stefan Sjölund
Folkbibliotek
Inledning
I detta kapitel redovisas huvudresultaten av den
webbenkät som folkbiblioteken besvarade.
Redovisningen är uppdelad i olika huvudfrågeområden såsom uppgifter om personal, ekonomi,
bestånd och utlåning, öppettider och aktiviteter.
Förutom de uppgifter som redovisas i detta
kapitel finns uppgifter på riks-, läns- och kommunnivå samt nyckeltal att tillgå i xls-format på
Kungliga bibliotekets webbplats www.kb.se
Biblioteksplaner
biblioteksverksamhet. Många kommuner hade ännu
inte, 2012, någon antagen biblioteksplan. Vissa
kommuner har således brutit mot lagen under en rad
år.
Frågan om folkbiblioteken har en antagen
biblioteksplan utgick ur enkäten detta år eftersom
denna uppgift parallellt samlades in i samband med
arbetet med det nya uppdrag som KB fick under 2011;
att följa upp hur de planer som biblioteken antagit för
verksamheten har utformats och hur de används. Se
rapporten, planerna och mer statistik om detta via
följande länk till KB:s informationssidor om statistik
och kvalitet.
Enligt bibliotekslagen ska varje kommun sedan den
1 januari 2005 anta en plan för sin
13
De kommunala folkbibliotekens
organisation
Den kommunala biblioteksverksamheten bedrivs
vid kommunala huvudbibliotek och filialbibliotek
samt på bokbussar och övriga utlåningsställen.
Med filialbibliotek avses en fast fristående
avdelning med ett till största delen fast
mediebestånd, fast anställd personal och
regelbundna öppettider. Till bokbussar räknas
uteslutande bokbussar vars främsta funktion är
utlåning inne i fordonets biblioteksutrymme, det
vill säga som bokbuss räknas inte transportfordon,
som till exempel ”bokbilar” eller liknande. Övriga
utlåningsställen omfattar bland annat bokstationer
och utlåningsställen på till exempel servicehus,
förskolor, övriga kommunala institutioner som
inte är bemannade av folkbibliotekets personal.
Enligt bibliotekslagen ska varje kommun ha ett
kommunalt folkbibliotek. I lite större kommuner
återfinns flera olika adresser med folkbiblioteksverksamhet. Vanligen har kommunerna ett
huvudbibliotek och flera filialer. År 2012 uppgav
283 av de 290 kommunerna (2011: 283, 2010:
285) att de hade ett huvudbibliotek och sju
kommuner att de har frångått den organisationsmodellen, de har bara fristående folkbiblioteksenheter. Samtidigt har antalet filialer minskat
något.
År 2009 rapporterades sammanlagt 1 260
huvudbibliotek och filialer och 2010 hade samma
antal minskat till 1 214, vilket utgör en minskning
med 46 enheter på ett år. Under 2011
rapporterades totalt 1 212 huvudbibliotek och
filialer, således hade ytterligare två filialer lagts
ned. År 2012 rapporteras totalt 1 187 bemannade
folkbiblioteksenheter. Således en minskning med
73 enheter på fyra år, vilket motsvarar en
minskning med 6 procent.
Av diagram 1 framgår utvecklingen över tid samt
en prognos till år 2020. Om utvecklingen
fortsätter i samma takt kommer det att finnas
folkbibliotek på cirka 1 000 adresser i Sverige
2020, vilket kan jämföras med 1 539 år 1995.
Nytt för 2012 är att fler än 10 kommuner rapporterar
att de har folkbiblioteksverksamhet som sköts av
frivilliga personer som inte uppbär lön för sin
arbetsinsats. Folkbiblioteket tillhandahåller medier till
en speciell adress, det kan vara en annars nedlagd filial,
som sedan administreras av personer i civilsamhället.
Det kan vara frågan om föreningsmedlemmar,
”eldsjälar” eller personal på privata företag som
fortsätter att förmedla folkbibliotekens medier till
kommuninnevånarna efter att kommunen dragit in
folkbiblioteksbemanningen på adressen.
Integrering med skolbibliotek
Samtidigt som antalet filialer minskat sedan början av
1990-talet har integrationen av filialer med
skolbibliotek ökat under en rad år. Där det förut fanns
skolbibliotek på en adress och folkbibliotek på en
annan finns det allt oftare ett bibliotek som har två
funktioner på en adress. För att utgöra ett integrerat
bibliotek krävs att beslut om detta tagits på politisk
nivå. Det räcker inte med att de två bibliotekstyperna
har ett lösare samarbete inom kommunen för att
räknas som integrerade i statistiken.
Det här ställer till vissa svårigheter när statistiken ska
göras jämförbar mellan åren eftersom flera kommuner
lagt om sin totala biblioteksverksamhet i slimmade
organisationer där folkbibliotekets personal även
tillhandahåller medier till skolbibliotek och verkar där
som skolbibliotekarier viss tid av sin arbetstid utan att
det tagits ett formellt politiskt beslut om att skolbiblioteksverksamheten och folkbiblioteksverksamheten
ska integreras. I vissa kommuner förekommer det
också att allt bestånd av medier, oavsett om det hör till
ett kommunalt skolbibliotek eller folkbiblioteket ingår i
samma bibliotekssystem. Det blir då svårigheter att
skilja ut verksamhet som renodlat hör till folkbiblioteksstatistiken ifrån skolbiblioteksstatistiken som
sammanställs vid andra tillfällen.
Integrationen med skolbiblioteken börjat minska de
senaste åren i takt med att filialer läggs ned. År 2012
var 490 folkbiblioteksenheter (2011: 509, 2010: 523,
2009: 540) integrerade med skolbibliotek. Detta utgör
41 procent av de 1 187 stycken bemannade
folkbiblioteksenheterna. Detta är en minskning med 50
integrerade folk-/skolbibliotek sedan 2009.
14
Bibliotek 2012
Diagram 1: Totalt antal folkbiblioteksenheter, huvudbibliotek och filialer, samt antal som är
integrerade med skolbibliotek 1995–2012 samt prognos till 2020.
Figure 1: Number of public libraries including branch libraries and, of which, integrated with school libraries
1990–2012.
Huvudbibliotek och filialer
varav integrerade med skolbibliotek
Linjär (Huvudbibliotek och filialer)
1600
1400
1200
1000
800
600
400
200
0
År 1995
2000
2005
2010
2015
År 2020
Detaljresultat per kommun och län presenteras i tabell F:1 på www.kb.se.
Tabell 1: Totalt antal folkbibliotek, huvudbibliotek och filialer, samt antal som är integrerade
med skolbibliotek 1995–2012.
Table 1: Number of public libraries including branch libraries and, of which, integrated with school libraries
1990–2012.
Totalt huvudvarav totalt
bibliotek och
integrerade med
Huvudbibliotek
Filialer
År
filialer
skolbibliotek
1995
1 539
480
288
1 251
1996
1 541
469
288
1 253
1997
1 507
485
288
1 219
1998
1 491
519
289
1 202
1999
1 472
539
289
1 183
2000
1 460
554
289
1 171
2001
1 414
566
289
1 125
2002
1 405
579
289
1 116
2003
1 381
573
290
1 091
2004
1 355
573
290
1 065
2005
1 321
566
290
1 031
2006
1 348
568
290
1 058
2007
1 291
554
290*
1 001
2008
1 286
548
290*
996
2009
1 260
540
290*
970
2010
1 214
523
285
929
2011
1 212
509
283
929
2012
1 187
490
283
904
* = Några kommuner redovisade även dessa år att de inte hade något huvudbibliotek men statistiken redovisades som att de hade det.
15
Bokbussar
Förutom de 1 187 biblioteksenheterna fanns det
även tillgång till bokbuss i vissa av landets
kommuner 2012. Totalt sett uppger
folkbiblioteken i 82 kommuner (2011: 80, 2010:
81) att de har bokbuss som de själva administrerar
och folkbiblioteken i 17 kommuner (2011: 17,
2010: 15) svarar att de genom samarbete har
tillgång till en bokbuss som en annan kommun
administrerar. Totalt sett har således 99
kommuner tillgång till sammanlagt 82 bokbussar.
Bokbussarna stannade vid totalt 6 791 (2011:
6 862, 2010: 6 736, 2009: 8 113, 2008: 7 248)
olika bokbusshållplatser.
Övriga utlåningsställen
Samtidigt som filialerna läggs ned finner
personalen på folkbiblioteken allt fler olika sätt att
nå ut till medborgarna via så kallade övriga
utlåningsställen där vidare låneregistrering inte
sker. Det kan vara allt från att bokkassar som
cirkuleras mellan familjer som har barn på
förskolorna till mindre tillfälliga bestånd som byts
då och då på sjukhem, äldreboenden eller
arbetsplatsbibliotek. Det förekommer också att
folkbibliotekets böcker finns att tillgå på simhallar,
turistbyråer och bensinstationer. Naturligtvis är det då
frågan om ett mindre bestånd av medier.
Antalet rapporterade övriga utlåningsställen som
administrerades av folkbiblioteken ökar. En förklaring
är en minskning av antalet filialer, i vissa fall finns en
mindre del av beståndet sedan kvar på filialens plats
och blir ett ”serviceställe” utan personal. En annan
delförklaring är att folkbiblioteken blivit allt bättre på
att rapportera förekomsten av dessa övriga
utlåningssätt. Det är känt att alla kommuner som till
exempel cirkulerar boklådor och bokkassar på
förskolorna tidigare inte rapporterat antalet. 2012
rapporterades 2 192övriga utlåningsställen (2011:
2 126, 2010: 2 000, 2009: 928 och 2008: 712 stycken).
En följd av ökningen av antalet övriga utlåningsställen är
att allt fler lån inte registreras i lånestatistiken och
detta påverkar det totala antalet rapporterade lån
negativt. Vissa kommuner räknar med lånen via
förskolorna, andra inte. Då räknas dock lånet som ett
även om bokkassen cirkulerar mellan olika familjer i
upp till ett halvår.
.
Diagram 2: Antal utförda årsverken vid Sveriges folkbibliotek 1980–2012.
Figure 2: Number of FTEs, at municipal libraries 1980–2012 and of which are librarians.
Årsverken totalt
Årsverken utförda av bibliotekarier
7000
6000
5000
4000
3000
2000
1000
0
1980
1982
1984
1986
1988
1990
1992
1994
1996
1998
2000
2002
2004
2006
2008
2010
2012
Detaljresultat presenteras i tabell F:2 samt F:15 på www.kb.se.
16
Bibliotek 2012
Personal
I statistiken är bibliotekspersonalen uppdelad på
bibliotekarier, som har akademisk examen inom
biblioteks- och informationsvetenskap eller
motsvarande, och övrig personal. Till övrig
personal räknas bland annat kanslister,
biblioteksassistenter, bokuppsättare,
fritidspedagoger, vaktmästare samt chaufförer.
Städpersonal medräknas inte i personalredovisningen eftersom det är så olika i olika
kommuner vilken ekonomisk enhet som avlönar
dessa. Personal som under året är helt
tjänstlediga, långtidssjukskrivna eller motsvarande
inkluderas inte heller, men däremot vikarier för
dessa.
Men en del av variationen i årsverken per invånare kan
förklaras av bakomliggande faktorer. Till exempel så
måste kommuner med färre invånarantal ha fler
anställda per invånare än befolkningsrika kommuner
för att kunna upprätthålla en viss standard på
bibliotekets basfunktioner. Kommuner med hög andel
av biblioteksfilialer som är integrerade med
skolbibliotek har generellt sett också fler årsarbeten
vid biblioteken än de kommuner som inte har några
integrerade biblioteksenheter alls. Detta ger att det
endast är lämpligt att jämföra kommuner med liknande
storlek på befolkningen och ytan eller antal integrerade
skolbibliotek med hjälp av detta mått.
Antal anställda
Den 1 mars 2012 var 5 555 personer anställda vid
folkbiblioteken (2011: 5 553, 2010: 5 478, 2009:
5 680, 2008: 5 795). Av dessa var 3 077
bibliotekarier (2011: 3 065, 2010: 3 002, 2009:
2 960, 2008: 2 955) och 2 478 övrig personal
(2011: 2 488, 2010: 2 476, 2009: 2 720, 2008:
2 840). Nu utgör 55 procent av personalen på
folkbiblioteken utbildade bibliotekarier, men det
finns en kommun som inte har någon anställd
bibliotekarie alls vid folkbiblioteket. Totalt sett är
82 procent av alla anställda vid folkbiblioteken
kvinnor.
Årsverken
Totalt utfördes 4 664 årsverken vid
folkbiblioteken (2011: 4 665, 2010: 4 589, 2009:
4 715, 2008: 4 799) under 2012. I genomsnitt
arbetar således varje anställd person 84 procent
av en heltidstjänst. I diagram 2 presenteras antalet
utförda årsverken vid de kommunala
folkbiblioteken mellan 1980 och 2012.
Olika kommuner satsar olika mycket på sina
biblioteksverksamheter. Ett uttryck för detta är
antal utförda årsverken vid folkbiblioteken per
1 000 invånare. Variationen kommunerna emellan
är stor, allt från 0,24 årsverken per 1 000 invånare
till 1,25. I medeltal finns det ”en halv”, 0,49
folkbiblioteksanställd per 1 000 invånare.
Folkbiblioteket i Trelleborg, tomtefågel, foto Annika Olsson
En femtedel, 20 procent av samtliga årsverken som
utfördes vid folkbiblioteken 2012 berörde barnoch
ungdomsverksamheten vid biblioteken. Totalt användes
937 årsverken (2011: 967, 2010: 885, 2009: 937, 2008:
975) till barnoch ungdomsverksamhet vilket
motsvarar 0,61 årsverken per 1 000 barn i åldern 0–14
år. De svarande stöter på svårigheter att beräkna
personalen vid biblioteken, vanligen eftersom
personalen på olika sätt delar på arbetsuppgifter med
17
andra funktioner inom kommunen. Det kan till
exempel vara så att bibliotekschefen också är
kulturchef eller att folkbibliotekets personal också
arbetar ut på kommunala skolbibliotek eller
turistinformationen del av sin arbetstid.
Ekonomi
Kostnaderna för biblioteksdatasystem inkluderas dock
inte;
– personalkostnader, som avser samtliga kostnader för
bibliotekarier och övrig personal, pensioner medräknas
dock inte;
– lokalkostnader, som avser samtliga kostnader för hyra,
städning och liknande.
Driftskostnader
Under 2012 uppgick driftskostnaderna för
folkbiblioteken till 3 827 miljoner kronor (2011:
3,7, 2010: 3,7, 2009: 3,7, 2008: 3,6 miljarder). Den
totala driftskostnaden per invånare i Sverige var
400 kronor (2011: 393, 2010: 385, 2009: 394,
2008: 391).
Uppgifterna om driftskostnader enligt bokslut
avser bruttokostnader för biblioteksverksamhet
inklusive program och utställningar. I
driftskostnaderna ingår:
– mediekostnader, som avser samtliga kostnader
för böcker, tidningar, tidskrifter, AV-medier,
databaslicenser, e-licenser med mera.
Drygt hälften, 53 procent, av driftskostnaderna 2012
gick till utgifter för personal (2011: 53, 2010: 54, 2009:
53, 2008: 53 procent) och en fjärdedel, 24 procent till
utgifter för lokaler. En tiondel, 11 procent (2011: 11,
2010: 11, 2009: 11 procent, 2008: 12 procent) av
folkbibliotekens samlade driftskostnader gick till inköp
av medier. I medeltal kostade folkbibliotekens
medieinköp 45 kronor per invånare 2012.
Fördelningen mellan olika kostnadsslag är i stort sett
oförändrad under med de senaste åren. I posten övriga
utgifter ligger till exempel kostnader för bibliotekssystemen. En viss del av förändringarna mellan åren kan
tillskrivas de svårigheter som vissa bibliotek har att ta
fram exakta uppgifter.
Tabell 2: Driftskostnader för folkbiblioteken, faktiska kostnader, åren 1995–2012. Tusental
kronor.
Table 2: Working costs public libraries 1995–2012. Thousands SEK.
Driftskostnader
Driftskostnader
Driftskostnader
Driftskostnader
totalt
medier
personal
lokaler, något
År
underskattat
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2 666 706
2 761 491
2 836 778
2 896 147
2 883 153
2 917 560
3 063 160
3 178 357
3 272 137
3 308 000
3 351 925
3 501 415
3 498 399
3 575 007
3 676 252
3 623 035
3 728 982
3 827 093
341 178
342 210
354 570
370 709
372 315
383 841
391 069
402 549
399 486
395 000
397 681
416 237
406 846
418 090
418 936
409 367
424 920
430 145
1 258 256
1 311 707
1 358 524
1 394 225
1 403 692
1 459 033
1 547 434
1 644 769
1 717 078
1 727 000
1 759 094
1 817 420
1 845 376
1 914 907
1 940 914
1 936 634
1 966 757
2 023 891
674 553
693 759
703 324
693 407
693 611
698 954
702 280
717 630
757 939
768 000
787 852
792 886
798 349
801 010
863 509
864 893
873 033
908 904
18
Bibliotek 2012
Diagram 3: Driftskostnader efter kostnadsslag 1980–2012. Procent av totala kostnader.
Figure 3: Operating costs by type of cost, 1980–2012. Percentage of total costs.
Personal
Lokaler
Medier
Övrigt
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
1980
1982
1984
1986
1988
1990
1992
1994
1996
1998
2000
2002
2004
2006
2008
2010
2012
2004
2006
2008
2010
2012
Detaljresultat presenteras i tabell F:3 på www.kb.se.
Diagram 4: Driftskostnadernas utveckling i fasta priser 1980–2012.
Nettoprisindex 100 = 1980. Kortad skala.
Figure 4: Operating costs, change in fixed prices, 1980–2012. Index 100 = 1980.
Driftskostnadernas utveckling index
150
140
130
120
110
100
90
80
1980
1982
1984
1986
1988
1990
1992
1994
1996
1998
2000
2002
19
Samtidigt som det totala antalet årsverken har
minskat sedan 1980, har driftskostnaden för
biblioteksverksamheten under samma period ökat
med 43 procent, räknat i fasta priser. Det är
framför allt kostnaderna för personal och lokaler
som fått driftskostnaderna att öka under
perioden.
Investeringsutgifter
Investeringsutgifterna var 2012 110 miljoner
kronor (2011: 90, 2010: 82, 2009: 104).
Investeringsutgifterna varierar till exempel
beroende på hur många som gör ombyggnationer
eller nybyggnader.
De totala utgifterna för folkbibliotekens
verksamhet i landet var således 3,9 miljarder
kronor 2012 (2011: 3,8, 2010: 3,7).
Intäkter
De kommunala folkbibliotekens egna intäkter,
exklusive anslag och bidrag, minskade för fjärde
året i rad till närmare 94 miljoner kronor (2011:
92, 2010: 97, 2009: 115 respektive 2008: 124
miljoner). Intäkterna består bland annat av
försenings- och reservationsavgifter, kopiering
samt uthyrningsintäkter av till exempel filmer och
lokaler. Skillnader i intäkter beror till exempel på
att folkbiblioteken i vissa kommuner säljer så
kallade profilprodukter på biblioteken samt att
olika kommuner har olika policy för
förseningsavgifter. Se flik F.3 i tabellfilerna.
Bestånd
För att kunna fullgöra sitt uppdrag har
folkbiblioteken ett mediebestånd av såväl böcker
som audiovisuella medier, AV-medier.
Bokbeståndet består av vuxen- och barnböcker,
både skön- och facklitteratur. I AV-medier ingår
bland annat skivor, ljudböcker, talböcker och
video/DVD. Dessutom har folkbiblioteken många
tidningar och tidskrifter på svenska och andra
språk.
Beräkning av antalet enheter baseras på den
fysiska formen (förvaringsformen). Varje separat
volym eller motsvarande räknas som en enhet.
Folkbiblioteket i Kristianstad, foto: Stefan Sjölund
Även inbundna kartor, avslutade tidskriftsårgångar i
kapsel och häften sammanförda till en volym räknas
som en enhet. E-medier räknas i antal titlar eller
tillgång till antal databaser.
Allt fler folkbibliotek erbjuder också olika e-medier,
det vill säga e-böcker, ljudböcker, nedladdning av musik
och elektroniska tidskrifter.
Framför allt tillgången till utländska e-tidskrifter har
ökat, men denna tillgång mäts inte i antal titlar i den
nuvarande statistiken utan ingår i uppgiften om antal
databaser. Därför ser det ut som att antalet utländska
titlar minskat totalt sett.
Till viss del är statistiken över beståndet av e-medier
vid folkbiblioteken också missvisande. De flesta
folkbibliotek har betalat för licenser och erbjuder eböcker och ljudböcker via till exempel E-Lib, ett
företag som har ett stort bestånd av olika e-titlar.
Böckerna är i bibliotekets bestånd när någon betalat
för att ladda ned den. Där betalar biblioteket vanligen
20 kronor per lån. Men att redovisa E-Lib:s bestånd
gånger 290 kommuner är inte meningsfullt eftersom
böckerna inte tillhör folkbiblioteket exklusivt. Därför
efterfrågas endast de e-böcker som biblioteken har
20
Bibliotek 2012
egna köpta licenser för, som de kan låna ut utan
för att betala en fast kostnad varje gång. Således
har svenska folket tillgång till fler e-titlar via
folkbiblioteken än vad som redovisas i
beståndsstatistiken. I genomsnitt betalar
folkbiblioteken för 10 e-licenser från olika
leverantörer per kommun, varav en ofta är E-lib.
E-medierna utgörs inte bara skriven text utan kan
också utgöras av e-musik som biblioteken har
tillgång till via till exempel Musikwebb och Naxos
music library – nedladdning av klassisk musik – där
över en miljon musiktitlar ingår, samt de
tidskriftsartiklar som är nedladdningsbara eller
utskriftsbara via folkbiblioteken. Således är det
bestånd som redovisas till allra största delen
fysiska medier.
Beståndet av fysiska medier (mestadels tryckta
böcker) minskar stadigt på folkbiblioteken och
uppgick 2012 till 39 miljoner medier (exklusive
tidningar och tidskrifter). Sedan 1988 är detta en
minskning med 9,4 miljoner medier.
Bokbestånd
Folkbiblioteken hade 2012 totalt 36 miljoner
tryckta böcker. Drygt hälften, 54 procent, av det
fysiska bokbeståndet på folkbiblioteken är
skönlitteratur, signum H. Hälften av
skönlitteraturen är lämplig för barn i åldern 0–14 år.
Några bibliotek hade svårigheter med att dela upp
bokbeståndet i fackoch skönlitteratur och detta har
påverkat några av de rapporterade beståndsuppgifterna för skönlitteratur positivt jämfört med
facklitteraturen. Majoriteten, 60 procent, av
vuxenlitteraturen är facklitteratur.
Barnböcker
Det fanns 7,8 barnböcker per barn 0–14 år i
befolkningen under 2012 (2011: 7,8, 2010: 7,9, 2009:
6,5). Antal nyförvärv av barnlitteratur var ungefär
desamma 2012 som 2011. Delförklaringar till
variationen mellan olika län avseende barnlitteratur är
hur stor andel av skolbiblioteken som är integrerade
med folkbiblioteken samt skolornas olika
användningssätt av folkbiblioteken.
Ett bibliotek måste införskaffa en viss mängd böcker
om utbudet av titlar ska bli tillräckligt tillfredsställande
och täcka grundbehovet. Detta medför att mindre
kommuner måste köpa in fler böcker per invånare än
större kommuner. Mindre kommuner tenderar därför
att ha ett högre antal barnböcker per barn än vad
folkrika kommuner har. Detta förhållande gäller inte
enbart barnböcker utan även övriga medier i
förhållande till kommunens befolkningsstorlek.
Tabell 3: Mediebestånd 1980–2012.
Tusental.
Table 3: Media stock 1980–2012, books and AV media.
Thousands.
År
1988
1992
1996
2000
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
Mediebestånd
totalt
47 277
47 702
46 051
46 628
45 220
44 437
43 754
43 213
42 668
41 684
39 955
39 572
39 376
Bokbestånd
45 471
45 547
43 711
44 012
42 248
41 359
40 634
40 104
39 520
38 073
36 462
36 258
35 990
AVmediebestånd
1 806
2 155
2 340
2 616
2 972
3 078
3 119
3 109
3 148
3 612
3 493
3 314
3 386
Barnboksavdelningen på folkbiblioteket i Överkalix, foto: Yvonne Nilsson
21
Tabell 4: Resultat av undersökningens frågor som handlar om vad folkbiblioteken gör speciellt
för barn 0–14 år. Per län/region 2012.
Table 4: Results from questions about public libraries work for children 0–14 years. Per county 2012.
Skönlitt.
barn,
andel
nyförvärv
av
beståndet
Antal
barnb.
per
barn
0-14
år
Antal
barnbokslån
per
barn 014 år
Andel
barnutlån
Andel
publika
aktiviteter
primärt
för
barn/unga
Antal
skönlitt.
barn
Antal facklitt.
barn
8%
10 029 939
2 476 010
7,9
18,0
51 %
63 %
20 %
Stockholms län
10 %
1 369 742
281 709
4,3
11,8
52 %
64 %
15 %
Uppsala län
Södermanlands
län
Östergötlands
län
10 %
322 649
64 454
6,8
19,1
50 %
49 %
7%
7%
309 931
72 692
8,4
17,1
51 %
58 %
24 %
11 %
398 616
74 965
6,7
17,4
51 %
61 %
15 %
Jönköpings län
9%
380 481
135 003
8,9
18,7
52 %
61 %
23 %
Kronobergs län
8%
275 770
60 197
11,0
22,7
51 %
66 %
23 %
Kalmar län
8%
377 361
87 829
13,5
26,8
53 %
60 %
22 %
Region Gotland
5%
112 424
26 893
16,7
30,3
52 %
66 %
23 %
Blekinge län
6%
269 916
53 071
13,6
23,7
55 %
76 %
31 %
Region Skåne
8%
1 284 794
328 569
7,6
17,1
47 %
66 %
17 %
Region Halland
Västra
Götalands län
8%
367 727
73 303
8,4
25,5
56 %
73 %
31 %
8%
1 547 556
454 355
7,5
18,6
50 %
59 %
20 %
Värmlands län
8%
323 634
72 138
9,7
18,8
49 %
60 %
16 %
Örebro län
Västmanlands
län
7%
359 402
78 762
9,5
19,0
54 %
69 %
25 %
9%
243 902
51 124
7,2
16,3
51 %
58 %
34 %
Dalarnas län
8%
400 663
101 854
11,8
22,2
50 %
64 %
20 %
Gävleborgs län
Västernorrlands
län
7%
397 173
87 781
11,5
19,3
52 %
69 %
17 %
7%
293 361
154 692
11,8
21,0
54 %
66 %
25 %
Jämtlands län
Västerbottens
län
Norrbottens
län
7%
221 762
48 130
13,7
21,6
51 %
58 %
22 %
8%
391 018
93 522
11,8
32,4
58 %
67 %
34 %
7%
382 057
74 967
12,4
24,9
58 %
80 %
23 %
Region/län
Riket
Andel
årsverken
till barn- o
ungd.verks
.
22
Bibliotek 2012
Diagram 5: Andel av bokbeståndet som är
facklitteratur och skönlitteratur för barn och
vuxna 2012.
Facklitt
barn
7%
Skönlitt
vuxna
26%
Facklitt
vuxna
39%
Stockholms stadsbibliotek, Kulturhuset, foto: Cecilia Ranemo
Skönlitt
barn
28%
Tidnings- och tidskriftsbestånd
Utöver böcker och AV-medier ingår även tidskrifter
och tidningar i bibliotekens bestånd. Som tidningar
räknas de publikationer som utkommer minst två
dagar i veckan och till tidskrifter räknas sådana
periodiska publikationer som utkommer med minst
fyra nummer per år. Antalet titlar i tidnings- och
tidskriftsbeståndet räknas endast vid varje kommuns
huvudbibliotek.
Antalet fysiska prenumerationer och antal fysiska
titlar har minskat både avseende tidningar och
tidskrifter. Under 2012 hade folkbiblioteken 7 472
tidningsprenumerationer (2011: 8 231, 2010: 8 355,
2009: 8 542, 2008: 8 475) och 67 271 tidskriftsprenumerationer (2011: 68 478, 2010: 73 934, 2009:
77 300, 2008: 79 468).
Flera bibliotek uppger dock att de också har tillgång
till exempelvis databasen Library Press Display med
en mängd utländska titlar. Det är tänkbart att de
elektroniska tidskrifterna till viss del kommit att
ersätta de tryckta på folkbiblioteken, men den
statistik som efterfrågas är för närvarande inte bra
på att registrera nedladdning från och förekomst av
tidskriftsdatabaser på folkbiblioteken. Förekomst av
utländska e-tidskrifter framkommer endast via
skrivna textsvar samt under tillgång till antal
databaser. Det är dock känt att folkbiblioteken i
medeltal prenumererar på tio licenser till databaser
där bland annat tidningar och tidskrifter kan ingå.
Såväl de tryckta tidningarna som tryckta tidskrifterna
utgörs främst av svenska titlar – cirka 82 procent av
tidningarna och 93 procent av tidskrifterna är
svenska.
Prenumerationerna fördelade sig på 5 221
tidningstitlar (2011: 5 555, 2010: 5 533, 2009: 6 100,
2008: 6 106) och 41 715 tidskriftstitlar (2011:
44 163, 2010: 44 806, 2009: 49 212, 2008: 50 159).
23
Biblioteket i Valdemarsvik, foto: Thomas Klintecom
Diagram 6: Bestånd av vissa mediekategorier inom gruppen AV-medier 2010–2012.
Figure 6: Stock of audiovisual media 2010–2012.
2012
2011
2010
963 772
896 229
834 662
Ljudböcker
725 449
698 259
706 125
Talböcker
430 408
405 083
383 195
Video, DVD
868 323
883 935
888 879
Musikfonogram
296 864
302 656
276 409
Övr. AV-media
CD-rom, spel
98 431
78 314
87 255
Detaljresultat per kommun och län visas i tabell F.5 på www.kb.se
24
Bibliotek 2012
AV-mediebestånd
AV-medier är sådana medier som det krävs speciell
teknisk utrustning till för att man ska kunna ta del
av innehållet. Till AV-mediebeståndet räknas
samtliga fonogram (medier med ljud) och
bildmedier som är tillgängliga för allmänheten. Till
fonogrammen räknas också de talböcker, inklusive
DAISY, som får postbefordras portofritt (enligt
reglerna för blindskriftsförsändelser). Traditionellt
räknas CD-skivor, DVD-skivor, grammofonskivor
och ljudband samt kassetter till musikfonogrammen.
Den tidigare vanliga medietypen Bok och band har
utgått som egen kategori och redovisas nu under
kategorin Övriga AV-medier. Det totala AVbeståndet på folkbiblioteken 2012 var 3 386 373
(2011: 3 314 000, 2010: 3 493 000). AV-medierna
utgör ungefär en tiondel av folkbibliotekens
mediebestånd. Två tredjedelar av AV-medierna är
musik, ljudböcker eller talböcker.
Nyförvärv
Nyförvärven av böcker, 1 986 538 stycken, var i
stort sett oförändrat 2012 jämfört med 2011.
Totalt utgjorde dessa 1 199 852 titlar. De
nyförvärvade böckerna utgjorde 5,5 procent av det
totala tryckta bokbeståndet (2011: 5,6). Trenden är
att nyförvärvet av tryckta böcker minskar stadigt, se
diagram 7.
Andelen nyförvärv av AV-beståndet var större, totalt
9,8 procent. Totalt sett köpte folkbiblioteken in
331 772 stycken nya AV-media under 2012 (2011:
350 869, 2010: 421 300).
Andelen nyförvärv belyser hur stor del av beståndet
som tillkommit under året. Totalt sett var 47 procent
av de nyförvärvade böckerna barnlitteratur.
En hög andel nyförvärv kan bero på flera olika
faktorer. Vissa böcker, till exempel barnböcker, slits
mer och behöver bytas ut oftare än andra. Däremot
är slitaget på referenslitteratur mindre, vilket medför
att en lägre andel nyförvärv behövs av sådana. Andra
böcker behöver bytas ut för att litteraturen ska hållas
så aktuell som möjligt, vilket till exempel gäller för
facklitteratur. Andelen nyförvärv kan även vara hög
som en följd av att medietypen är relativt ny och
beståndet är under uppbyggnad, vilket är fallet med
vissa AV-medier. Även bibliotekens prioriteringar,
inköpsbudget och den lokala efterfrågan är av
betydelse.
Diagram 7: Antal nyförvärvade tryckta böcker 1980–2012. Tusental. Kortad skala, trendlinje.
Figure 7: Number of additions printed books 1980–2012. Thousands. Shorted scale, trend.
2 600
2 400
2 200
2 000
1 800
1 600
1 400
1 200
1 000
1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020
25
Nättjänster och datorer
I bibliotekslagen står det att: ”folkbiblioteken ska
verka för att databaserad information görs
tillgänglig för alla medborgare”. Folkbiblioteken
hade år 2012 totalt 0,53 datorer med
internetuppkoppling per 1000 invånare. Två
tusen invånare delar således på en dator för att
få tillgång till Internet via folkbiblioteken. Med
tanke på att allt mer av samhällsinformationen
endast kan nås via internet och allt fler medier
som folkbiblioteken tillhandahåller är e-baserade
så kan detta tyckas som ett lågt värde. Det finns
risk för att medborgare som inte har egen dator
och internetuppkoppling inte kan få tillgång till
information via folkbiblioteken i den
utsträckning som övriga invånare får.
Totalt fanns det 6 428 datorer på folkbiblioteken
(2011:6 428, 2010: 6 551, 2009: 6 697, 2008: 6
620) som var tillgängliga för allmänheten under
2012. En femtedel av datorerna, 22 procent
(2011:22, 2010: 21, 2009: 22, 2008: 25) användes
endast för sökning i bibliotekens kataloger.
Biblioteken erbjöd totalt 2 818 betaldatabaser
(licensierade databaser) (2011: 2 876, 2010: 2
947, 2009:3 217, 2008:3 029) varav 44 procent
(2011: 40, 2010: 39) hade extern åtkomst
(remote access) dvs. låntagarna behöver inte
befinna sig på biblioteket för att nå dem.
Utlån
I stort sett har den registrerade utlåningen från
folkbiblioteken minskat med nio miljoner lån
under de senaste 20 åren. Under 2012
rapporterades totalt 67,9 miljoner lån, se tabell
5.
Minskningen av utlånen består främst av
skönlitteratur för vuxna där även vissa tidningar
och tidskrifter ingår i utlåningskategorin. Det
finns naturligtvis många anledningar till att den
registrerade utlåningen sjunker. Den förklaring
som ligger närmast till hands är att alla invånare
har en begränsad mängd fritid och att den tid
man har möjlighet att avsätta till bokläsning blir
lidande på grund av andra aktiviteter såsom till
exempel internetanvändande. Men i longitudinella
undersökningar visas att bokläsningen inte sjunkit
dramatiskt under den senaste tioårsperioden. I vissa
mätningar har den till och med ökat om man räknar
med användningen av ljudböcker och på senare tid
även e-böcker. Om man läser lika mycket under
samma tidsperiod som man gjorde för tio år sedan är
dock oklart. Kanske är det lika vanligt att ”man har en
bok på gång” men att man lägger ned mindre tid på
läsning vid varje lästillfälle och därför konsumerar färre
böcker under ett år.
Befolkningens inköpsvanor av böcker har förändrats
under tioårsperioden. Nätbokhandeln har ökat kraftigt
under de senaste åren samtidigt som det också blivit
vanligare att kunna köpa bestsellerpockets i vanliga
matvarubutiker. Invånarna köper skönlitteratur istället
för att låna eftersom det många gånger är mer
lättillgängligt när det blir längre till biblioteket då
filialerna läggs ned. Men det finns också mättekniska
förklaringar till varför en lägre utlåning på
folkbiblioteken noteras:
1. Samtidigt som antalet filialer minskar, ökar också de
andra sätten på vilket medborgarna får tillgång till
folkbibliotekens böcker. De obemannade
serviceställena ökar i antal och det sker en ökad
”oregistrerad” utlåning som det bara går att gissa
omfattningen av. Kommuninnevånarna kan till och med
låna på sådana ställen utan att ens ha registrerat sig
som aktiva låntagare vid biblioteket. Andelen aktiva
låntagare av befolkningen har också tenderat att
minska under de senaste åren.
2. Låntagarna har tillgång till databaser med
tidskriftsartiklar och annan typ av information via sina
hemdatorer genom folkbibliotekets webbplats. Dessa
”nedladdningar”, vilket i praktiken är utlån, registreras
inte i den befintliga statistiken. I genomsnitt har varje
folkbibliotek tillgång till 10 licensierade databaser för
vilka omfattningen på användningen är okänd på
riksnivå i den officiella statistiken.
3. Antalet integrerade folkoch skolbibliotek minskar
något samtidigt som folkbiblioteksfilialerna läggs ned.
26
Bibliotek 2012
Den andel av utlåningen som elever gör tillfaller
inte längre folkbibliotekens utlåningssiffor i och
med detta.
Det är dock de tryckta medierna som
fortfarande utgör en majoritet av utlåningen.
Totalt sett var 82 procent av utlåningen tryckta
medier under 2012.
Den absoluta majoriteten av all utlåning via
folkbiblioteken, 91 procent, var böcker i någon
form; tryckta böcker, e-böcker, talböcker eller
ljudböcker. Resterande andel av utlånen
utgjordes olika typer av AV-medier.
Antalet utlån under 1995–2012 framgår av
tabellen, med den lite äldre uppdelningen mellan
böcker och AV-medier, där e-böckerna ingår i
AV för jämförbarhet mellan åren. Hälften, 51
procent, av utlånen av tryckta media var lämplig
för barn i åldern 0-14 år.
I antalet utlånade böcker räknas även tidningar
och tidskrifter samt det som personal på
biblioteket kopierar ur en bok eller tidskrift.
Oavsett hur många sidor som kopieras ur en
bok eller tidskrift räknas detta som ett utlån. I
de bibliotek som är integrerade med
skolbibliotek ingår både elevernas lån och
allmänhetens lån.
Den ökning av lån som sker till verksamheter
där övrig utlåning inte sker kompenserar till viss
del den minskning i registrerade lån på
bemannade serviceställen som noteras:
2012
2011
2010
2009
Totalt
73 136 939
74 256 489
73 802 440
75 360 976
Lån vid
bemannade
folkbibliotek
67 927 710
69 532 068
69 316 874
70 963 000
Övriga
lån
5 209 229
4 724 421
4 485 566
4 397 976
Tabell 5: Antal utlån 1995–2012.
Table 5: Number of loans 1995–2012.
År
2012
2011
2010
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2003
2002
2001
2000
1999
1998
1997
1996
1995
Total
utlåning
67 927 710
69 685 068
69 269 540
70 431 000
69 890 000
68 918 000
69 985 000
71 395 000
74 423 000
76 078 291
77 103 845
78 377 808
79 896 481
79 412 686
80 901 240
80 478 854
81 168 025
77 254 878
Utlån
tryckta
böcker tidn.
tidskrifter
55 702 751
57 423 403
57 386 589
58 424 000
58 263 000
57 245 000
58 555 000
60 181 000
63 296 000
64 774 720
66 104 063
68 050 994
70 139 562
70 259 024
72 097 652
72 344 850
73 347 717
70 335 264
Utlån AVmedier
totalt inkl.
e-bok, emusik
12 224 959
12 261 665
11 882 951
12 007 000
11 627 000
11 673 000
11 430 000
11 214 000
11 127 000
11 303 571
10 999 782
10 326 814
9 756 919
9 153 662
8 803 588
8 134 004
7 820 308
6 919 614
E-bokslån
E-bokslånen ökar även detta år. Totalt sett
rapporterades 1 073 169 stycken utlån av e-böcker
2012 (2011: 650 980). Det är en ökning med 65
procent jämfört med 2011. Sedan 2009 har ebokutlåningen ökat med 289 procent. Antalet eboksutlån kanske kunde ha blivit högre om inte vissa
kommuner tvingats begränsa antalet e-lån på grund av
ekonomiska skäl. Varje e-bokslån kostar ungefär 20
kronor för biblioteket. Öningen av e-bokslånen
förklarar dock bara en liten del av minskningen av
utlån av tryckta böcker, tidningar och tidskrifter som
pågått de senaste tio åren.
27
Diagram 8: Antal utlånade böcker 1980–2012. Miljoner tryckta medier, böcker, tidningar och
tidskrifter. Trend till 2020.
Figure 8: Number of printed book loans, 1980–2012 (millions of books).
Boklån totalt
Barnböcker
Skönlitteratur för vuxna
Facklitteratur
Linjär (Boklån totalt)
Linjär (Skönlitteratur för vuxna)
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
1980
1985
1990
1995
2000
2005
2010
2015
2020
Detaljresultat presenteras i tabell F:8, F:9, F:16 på www.kb.se.
Tabell 9: Procentuell andel av bokutlåningen, inklusive tidningar och tidskrifter, fördelning på
vuxen respektive barnlitteratur. Uppdelat på skön- och facklitteratur 2009–2012.
Table 9: Percent book loans for adults and children 2009–2012. Fiction (skönlitt.) and non-fiction.
Facklitt. barn
Facklitt. vuxna
6%
7%
6%
7%
2012
2010
2009
25%
25%
25%
26%
45%
44%
43%
42%
Skönlitt. barn
Skönlitt. vuxna
2011
24%
24%
26%
25%
28
Bibliotek 2012
Totalt sett var 69 procent av alla utlån av tryckta
böcker, tidningar och tidskrifter av skönlitterärt
slag, både för barn och vuxna. Den inbördes
fördelningen av utlån fördelat på skön- och
facklitteratur har inte förändrats nämnvärt sedan
2009.
Utlån av AV-medier
Folkbibliotekens utlån av medier domineras
fortfarande av den tryckta boken. Lån av AVmedier står för 18 procent av den totala
utlåningen. Dock ökar andelen AV-lån i
förhållande till de tryckta medierna. Under 2011
genomfördes drygt 12 miljoner AV-medielån på
folkbiblioteken. Även detta år räknas e-böckerna
till kategorin AV-medier för att bibehålla
jämförbarhet med tidigare år.
är att allt fler låntagare kan ladda ned talböckerna
direkt från Myndigheten för tillgängliga medier, MTM,
och denna typ av nedladdning ska inte räknas i
folkbiblioteksstatistiken. Den totala talboksanvändningen har istället ökat. Folkbiblioteken
registrerade 1 160 161 utlån av talböcker 2012.
Mellan 1980 och 1992 fördubblades utlåningen av AVmedier för att därefter öka i allt snabbare takt. Från
och med 2003 har dock ökningen mattats av och
utlåningen uppgår fram till 2008 till ungefär 11-12
miljoner enheter per år. En av förklaringarna till
avmattningen är den samtidigt ökade tillgången till
Internet i svenska hem. En del av informationen som
bara gick att få via AV-lån tidigare kan nu också sökas
vid datorn hemma via nätet. AV-medierna lånas i
genomsnitt ut fler gånger per år än de tryckta
medierna.
Utlåningen av talböcker ser ut att ha minskat år
från år på folkbiblioteken. En förklaring till detta
Diagram 10: Antal utlånade AV-medier 1980–2012. Tusental. Trendlinje.
Figure 10: Number of AV media item loans, 1980–2012. Thousands.
18 000
16 000
14 000
12 000
10 000
8 000
6 000
4 000
2 000
0
1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020
Fr.o.m. 2010 redovisas AV-medier inklusive e-musiklån. Detaljresultat presenteras i tabell F:10 på www.kb.se.
29
Tabell 6: Nyckeltal för folkbiblioteken per län 2012.
Table 6: Key figures per county 2012. Red= low, green=high.
Total
Andel
Antal
utlåning
Antal
aktiva biblioteksAndel
per
årsverken
låntagare
enheter integrerade
invånare,
per 1000
per
per 1000 skolbibliotek
ej einvånare
invånare
invånare
musik
Fysiskt
MedieFysiskt
mediekostnad bokbestånd
bestånd
per
per
per
invånare
invånare
invånare
Bestånd
av
barnböcker
per
barn 014 år
Riket
7,05
0,28
0,12
0,41
0,49
4,13
45,01
3,77
7,85
Stockholms län
5,11
0,26
0,06
0,19
0,41
2,44
35,28
2,22
4,28
Uppsala län
7,88
0,3
0,1
0,43
0,44
3,61
48,85
3,25
6,76
Södermanlands län
6,57
0,27
0,11
0,35
0,5
4,53
46,6
4,24
8,37
Östergötlands län
6,65
0,28
0,1
0,18
0,48
3,51
41,06
3,2
6,72
Jönköpings län
7,5
0,27
0,18
0,58
0,46
4,7
49,53
4,29
8,95
Kronobergs län
8,6
0,31
0,24
0,53
0,58
5,31
50,96
4,94
10,99
Kalmar län
8,75
0,31
0,21
0,43
0,61
6,44
54,72
5,96
13,48
Region Gotland
9,77
0,36
0,21
0,33
0,85
9,8
50,91
9,28
16,67
Blekinge län
7,83
0,31
0,19
0,48
0,55
5,88
51,81
5,45
13,56
Skåne län
7,36
0,27
0,13
0,45
0,52
4,11
45,4
3,72
7,59
Hallands län
9,16
0,31
0,12
0,51
0,51
3,92
48,23
3,57
8,44
Västra Götalands
län
7,64
0,29
0,11
0,36
0,49
3,92
45,07
3,54
7,54
Värmlands län
6,94
0,39
0,12
0,18
0,49
5,11
44,17
4,7
9,68
Örebro län
6,86
0,26
0,14
0,36
0,48
4,81
44,38
4,45
9,45
Västmanlands län
6,44
0,26
0,1
0,32
0,44
4,58
50,55
4,14
7,17
Dalarnas län
8,05
0,31
0,18
0,35
0,55
5,93
54,49
5,42
11,79
Gävleborgs län
7,21
0,27
0,16
0,53
0,54
5,36
45,5
4,84
11,47
Västernorrlands
län
6,95
0,24
0,18
0,65
0,48
4,58
40,97
4,25
9,93
Jämtlands län
7,82
0,3
0,29
0,68
0,57
7,99
62,18
7,52
13,73
10,36
0,34
0,21
0,63
0,66
5,82
63,17
5,39
11,84
7,27
0,27
0,16
0,49
0,54
5,24
57,7
4,86
12,41
Västerbottens län
Norrbottens län
AV-mediers utlåneuppgift är exkluderat e-musikutlån, för bibehållen jämförbarhet mellan olika år.
Detaljresultat presenteras i tabell F:15 och F:16 på www.kb.se
Tabell 7: Utlån av AV-medier efter kategori 2007–2012. Tusental.
Table 7: Loans of AV media by category in 2007–2012. Thousands.
Totalt
exkl.
emusik*
Musikfonogram
Ljudböcker
Eböcker
Talböcker
Video,
DVD
Bok
och
band
CDrom,
spel
Emusik
Övriga
AVmedier
Riket 2012
11 681
1 476
3 971
1 073
1 160
3 114
-
412
543
475
Riket 2011
11 737
1 870
4 068
651
1 219
3 017
-
432
525
480
Riket 2010
11 456
2 144
4 082
464
1 261
2 695
-
393
429
415
Riket 2009
12 007
2 652
4 214
276
1 285
2 757
156
315
488
352
Riket 2008
11 626
2 868
3 864
183
1 379
2 548
163
-
453
619
Riket 2007
11 673
3 374
3 377
218
1 547
2 201
135
-
-
822
* 2008–2012 års totala AV-mediers utlåneuppgift är exkluderat e-musikutlån, för bibehållen jämförbarhet. Detaljresultat presenteras i tabell F:10 på
www.kb.se
.
30
Bibliotek 2012
Diagram 11: Nycketal för länen avseende besök, bestånd och utlåning 2012. Rangordnat efter
utlån.
Figure 11: Key figures per county 2012, visits, book stock and loan per citizen.
Antal fysiska besök per invånare
Fysiskt bokbestånd per invånare
Västerbottens län
Total utlåning per invånare, ej e-musik
9,56
5,39
10,36
6,95
Region Gotland
Hallands län
7,40
3,57
9,16
Kalmar län
5,96
Kronobergs län
6,74
8,75
7,24
4,94
Dalarnas län
8,60
7,48
5,42
Uppsala län
8,05
6,37
3,25
7,88
5,73
5,45
Blekinge län
7,83
Jämtlands län
7,52
7,82
Västra Götalands län
7,64
6,70
4,29
Skåne län
7,50
6,99
7,36
3,72
Norrbottens län
4,86
Gävleborgs län
4,84
Riket
6,01
7,27
7,57
7,21
6,92
7,05
6,84
6,95
6,34
6,94
6,66
6,86
6,45
6,65
7,18
6,57
3,77
Västernorrlands län
4,54
Värmlands län
4,70
Örebro län
4,45
3,20
Södermanlands län
4,24
Västmanlands län
4,14
2,22
9,36
6,90
3,54
Jönköpings län
Stockholms län
9,28
9,77
5,56
6,44
6,84
5,11
31
Fjärrlån
Fjärrlån är vanligen lån mellan två enskilda bibliotek
med olika huvudman. Fjärrlån som görs mellan två
folkbibliotek räknas som fjärrlån om lånet gått in
eller ut ur kommunen.
Fjärrlånen har totalt sett minskat under de senaste
åren. Det är troligt att detta beror på den ökade
tillgången på medier via Internet och förändrade
inköpsrutiner. Totalt sett gjordes ungefär 315 519
fjärrinlån (2011: 345 550, 2010: 379 400, 2009:
393 992, 2008: 389 522) och 257 612 fjärrutlån
(2011: 331 889, 2010: 289 000, 2009: 307 000, 2008:
388 340). Det var således något vanligare att
biblioteken lånade in från andra bibliotek än att de
lånade ut även detta år. Omlånen i fjärrlånesystemet
räknades också in som nytt lån.
Det uppstår ett definitionsproblem i de län där
tekniska samarbeten mellan folkbiblioteken
förekommer, till exempel samarbeten som SELMA,
HelGe och V8 där folkbiblioteken i flera kommuner
delar bibliotekssystem. Enligt definitionen för fjärrlån
räknas det som ett fjärrlån så fort mediet lämnat
kommungränsen, men inom dessa samarbeten
räknas oftast fjärrlån som att de har lämnat gränsen
för samarbetet och de samarbetande kommunerna
emellan räknas lån som lokala lån. Denna
definitionsproblematik kan också till viss del förklara
minskningen av fjärrlånen totalt sett.
Lån via övriga utlåningsställen
År 2012 rapporterades totalt 5 209 229 lån till
utlåningsställen där vidare låneregistrering inte sker
(2011: 4 724 421). Exempel på ett sådant
utlåningsställe kan vara servicehus, förskolor,
turistbyråer, affärer. Sedan 2009 har denna typ av
utlåning ökat med minst 800 000 lån. Det bör dock
noteras att det förekommer ett visst internbortfall
av svar. Vvärdena är underskattningar.
Underskattning beror också på att folkbiblioteken i
vissa kommuner inte kan särskilja lån som gjorts
med så kallade ”institutionslånekort”. I de fall som
förskolor hämtar en stor mängd böcker till förskolan
för att sedan cirkulera dem i bokkassar mellan
familjerna som har barn på förskolan räknas dessa
lån endast en gång. Böcker som deponeras under
lång tid på servicehus blir heller inte upptagna i
lånestatistiken i den verkliga omfattningen som de
lånas. Det kan vara frågan om både att personal på
olika inrättningar lånar ut stora mängder media eller
att folkbibliotek genom samarbete distribuerar en
större mängd medier vid ett och samma tillfälle.
Det innebär i praktiken att många av de lån som görs
aldrig blir registrerade. Resultatet blir en officiell
minskning av antalet utlån trots att kommuninvånare
ändå tar del av de medier som distribueras via
folkbiblioteket.
Detta påverkar också de svenska författarnas
möjlighet till ersättning för utlånen som sker på de
svenska folkbiblioteken via Sveriges författarfond.
Aktiva låntagare
Antalet aktiva låntagare minskar något. En aktiv
låntagare är den som utfört minst en transaktion via
sitt lånekort under året, dvs. lån, reservation eller
åtelämning. Under 2012 var totalt sett 2 688 695
invånare aktiva låntagare, vilket kan jämföras med
2 753 208 under 2011. Det motsvarar 28 procent av
befolkningen 2012. Antalet aktiva låntagare per antal
bemannade serviceställen varierar kraftigt mellan
olika kommuner.
Dubbelräkning kan dock förekomma i flera av
kommunerna, därför får uppgifterna ses som ett
närmevärde. Personer kan förekomma flera gånger i
register eller ha lånekort i flera kommuner. Det
förekommer också att bibliotekssamarabeten mellan
kommuner gör att redovisning av antal aktiva
låntagare bara kan göras totalt för alla inom
samarbetet, men inte uppdelat på kommun.
Det förekommer också att låntagare får sina medier,
till exempel talböcker, hemsända utan att de själva
besökt biblioteket. Totalt sett fick närmare 15 502
låntagare (2011: 15 805, 2010: 17 839) hemsända
böcker och andra medier under 2011, vilket är en
liten minskning jämfört med föregående år. Personer
kan nu också göra så kallad egen nedladdning via
internet från Myndigheten för tillgängliga medier,
MTM eller få det via posten.
Detaljresultat presenteras i tabell F.1 och F:12 på www.kb.se.
32
Bibliotek 2012
Diagram 12: Nyckeltal per invånare för Sveriges folkbibliotek 1995–2012.
Figure 12: Key figures, loan and stock per citizen 1995–2012.
Boklån per invånare
Summa lån bok- och AV-medier per invånare
Mediebestånd bokbestånd per invånare
Mediebestånd bok- och AV-medier per invånare
Linjär (Summa lån bok- och AV-medier per invånare)
Linjär (Mediebestånd bok- och AV-medier per invånare)
10
9
8
7
6
5
4
3
2
1
0
År 1995
År 2000
År 2005
År 2010
År 2015
År 2020
Detaljresultat presenteras i tabell F:15 och F:16 på www.kb.se.
Diagram 13: Utlån från Sveriges folkbibliotek 1995–2012.
Figure 13: Loans from municipal libraries 1995–2012, books and AV-media.
Utlåning böcker Totalt
Utlån AV-medier totalt
Utlån AV-medier därav talböcker
Summa lån bok- och AV-medier totalt
90 000 000
80 000 000
70 000 000
60 000 000
50 000 000
40 000 000
30 000 000
20 000 000
10 000 000
0
År 1995
År 1997
År 1999
År 2001
År 2003
År 2005
År 2007
År 2009
År 2011
Detaljresultat presenteras i tabell F:15 och F:16 på www.kb.se.
33
Besök
Under 2011 gjordes 66 059 tusen fysiska besök
(2011: 67,5 miljoner, 2010: 67,3, 2009: 67,8, 2008:
67,7) vid landets kommunala folkbibliotek. I
uppgiften om antalet besök ingår såväl
huvudbiblioteket som filialerna. Antalet besök har
därmed minskat med 2 procent sedan 2011. Mindre
skillnader kan bero på att några bibliotek ingår med
föregående års värde på grund av det bortfall av svar
som uppkommit på grund av trasiga eller avstängda
besöksräknare etc. Stor uppgång i antal besök hos
enskilda kommuner beror vanligtvis på att de gjort
nybyggnationer eller ombyggnader, biblioteksrummets utformning och läge gör vanligen en
skillnad för antalet besök.
Besöken vid de övriga 2 192 stycken (2011: 2 126)
utlåningsställen där vidare låneregistrering inte sker
räknas inte. Dessa har ökat något i antal under de
senaste åren i takt med att filialer läggs ned.
Samtidigt som de fysiska besöken vid folkbiblioteken
tenderar att minska något sett över en lite längre tid,
får det tas i beaktande att tiotusentals låntagare
numer väljer att besöka biblioteket via Internet. År
2009 gjordes för första gången ett försök att mäta
hur många virtuella besök som gjordes vid
biblioteket som en del av undersökningen. Ungefär
hälften av folkbiblioteken saknade då möjlighet att
lämna uppgifter om trafiken på sin webbsida och
även om situationen ännu var liknande vid 2012 års
mätning, visade många gånger de bibliotek som
lämnat uppgifter vid båda mättillfällena att besöken
på deras webb ökat. Totalt sett redovisades,
underskattat, 19,0 miljoner virtuella besök på
folkbibliotekens externa webbsidor.
Antalet sidvisningar på bibliotekens alla olika
webbsidor var fler än 75,4 miljoner, dvs. besökarna
tittade på cirka 4 sidor per besök. Antalet besök i
bibliotekets OPAC – Online Public Access Catalog,
var fler än 8,5 miljoner vilket är underskattningar av
det egentliga antalet (2011: 7,9, 2010: 7,6) och
antalet unika besökare redovisas som 8,0 miljoner
(dvs. unika IP-adresser). Uppgifterna som inhämtades
var ganska bristfälliga och bör därför egentligen
endast betraktas per svarande kommun. Det
förekommer även dubbelredovisning, då de
kommuner som samverkar med varandra kan ha
redovisat sina uppgifter både enskilt och tillsammans
i samverkansgruppen.
Dessutom beror besökssiffror över fysiska besök på
hur biblioteket är placerat. Det är känt att det blir
olika höga fysiska besökssiffror om biblioteket ligger
i ett centrum eller i en kulturbyggnad där många
människor ändå passerar dagligen av andra
anledningar, om det har förbindelse med andra
institutioner där barn springer in och ut eller om
biblioteket ligger på en enskild adress.
Detaljresultat presenteras i tabell F:12, F:16 och F:17 på www.kb.se.
Öppethållande
När öppethållandet ska beräknas används summan
öppethållande under en genomsnittsvecka vintertid.
Om olika delar av biblioteket har olika långt
öppethållande räknas det öppethållande som
vuxenavdelningen har. Folkbibliotek som är
integrerade med skolbibliotek räknar öppethållandet
den tid då biblioteket är öppet för andra än
eleverna. Generösa öppettider påverkar besöks- och
utlåningssiffror i positiv riktning.
Öppettider
Huvudbiblioteken hade i medeltal oförändrade
öppettider jämfört med de tre senaste mätningarna.
Huvudbiblioteken hade i medeltal öppet 44 timmar i
veckan under 2012, varav fyra timmar var förlagda
till efter klockan 18.00. Biblioteken i 61 kommuner
uppger att något av deras bibliotek hade regelbundet
söndagsöppet under 2012. 229 stycken kommuner
saknar således söndagsöppna bibliotek.
I medeltal har de 904 filialer som finns öppet 17
timmar i veckan. De bokbussar som finns hade i
medeltal öppet 20 timmar i veckan.
34
Bibliotek 2012
Tabell 8: Antal besök vid filialer och huvudbibliotek 2007–2012 uppdelat på län. Tusental.
Table 8: Number of visits to branch libraries and main libraries in 2007–2012 per county (thousands).
Antal
fysiska besök
2007
2008
2009
2010
2011
2012
Riket
68 145
67 691
67 831
67 333
67 350
66 059
Stockholm
Uppsala
Södermanland
13 561
2 229
2 124
13 813
2 230
2 114
14 569
2 372
2 023
14 704
2 388
1 879
14 777
2 306
1 885
14 555
2 177
1 972
Östergötland
Jönköping
Kronoberg
3 235
2 302
1 680
3 071
2 235
1 501
2 874
2 223
1 221
2 955
2 238
1 457
2 808
2 228
1 384
2 798
2 270
1 346
Kalmar
Gotland
Blekinge
1 764
365
876
1 764
484
918
1 785
504
951
1 849
487
921
1 724
473
1 016
1 573
398
873
Skåne
8 868
8 929
9 154
8 830
8 941
8 835
2 375
11 423
2 398
11 687
2 471
11 705
2 258
11 554
2 216
11 600
2 251
11 035
Värmland
Örebro
Västmanland
1 699
2 038
1 627
1 685
1 888
1 505
1 589
1 857
1 488
1 613
1 871
1 476
1 689
1 925
1 453
1 733
1 886
1 424
Dalarna* högst ökning
Gävleborg
Västernorrland
1 876
2 191
1 742
1 853
2 065
1 644
1 711
2 061
1 687
1 816
1 959
1 510
1 947
2 023
1 551
2 019
2 094
1 655
Jämtland
Västerbotten
Norrbotten
1 312
2 898
1 961
1 345
2 777
1 784
1 199
2 701
1 687
1 205
2 664
1 699
1 216
2 591
1 595
1 182
2 488
1 495
Halland
Västra Götaland
Folkbiblioteket i Brandbergen sett ur barnens perspektiv foto: Vera Almström
35
Aktiviteter på folkbiblioteken
Det förekommer en mängd aktiviteter vid landets
folkbibliotek som inte nödvändigtvis har en direkt
koppling till in- och utlån av olika medier.
Folkbiblioteken är också på andra sätt viktiga kulturoch utbildnings- och aktivitetscentra. De har även
hand om samhällsinformation, råd och stöd.
Under 2012 förekom 108 247 stycken (2011:
102 223, 2010: 96 596, 2009: 98 667, 2008: 86 000)
olika publika aktivitetstillfällen inom ramen för
bibliotekens verksamhet. Av dessa aktivitetstillfällen
riktade sig 63 procent primärt till barn och
ungdomar.
Aktiviteter som kan förekomma i bibliotekens
lokaler, men som helt och hållet anordnas av andra
aktörer än biblioteken själva, till exempel
studieförbund, ingår inte i redovisningen. År 2012
lämnade totalt 286 kommuner, uppgifter om hur
många publika aktiviteter som de genomfört under
året.
Folkbiblioteken ägnar sig åt en omfattande
läsfrämjande verksamhet. Den enskilt vanligaste
aktiviteten som anordnades var 22 743 stycken
bokprat, samtal eller läsecirklar speciellt riktade till
barn och ungdom, 21 procent av det totala antalet
aktiviteter var klassade som sådana.
De näst mest vanliga aktivitet som folkbiblioteken
anordnar är berättar- eller sagostunder, vanligen är
de riktade till barn och ungdom. Totalt sett
anordnades 12 564 sådana under 2012.
Vissa folkbibliotek har succesivt gått över till att
räkna sina aktiviteter i de kategorier som den
officiella statistiken efterfrågar under de senaste
åren, varför tillförlitligheten i denna förhållandevis
nya del av statistiken ständigt blir bättre.
gavs klassindelades aktiviteterna till de 17
kategorierer som nu efterfrågas. Syftet med att
tillfråga folkbiblioteken om vilka publika aktiviteter
som de anordnar är att visa på den bredd som
folkbiblioteken erbjuder kommuninnevånare och den
tyngd som folkbiblioteksverksamheten har i
kommunerna.
De första regelrätta mätåren 20082010 förekom
bortfall av svar och det kan förklara att det ser ut
som att det skett en kraftig ökning av publika
aktiviteter jämfört med 2012.
Totalt sett anordnades 4 967 scenkonstframträdanden på folkbiblioteken 2012. Det kan till
exempel vara frågan om musik- eller teaterföreställningar. De allra flesta var riktade till barn och
unga.
Flera bibliotek har anordnat kurser inom det
pågående Digidel-projektet, men även ordnat kurser
och information om dator- och internethantering i
helt egen regi. Totalt sett anordnades dator- och
internetkurser vid 8 553 tillfällen under 2012 (2011:
7 374). Folkbiblioteken är en viktig aktör för att fler
människor ska få möjlighet att kunna använda och
över huvud taget få tillgång till Internet.
Det är också vanligt att folkbiblioteken arrangerar
författarbesök. Totalt anordnades 2 429 stycken
författarbesök under 2012, 36 procent av dem var
riktade till barn och ungdom.
Folkbiblioteken anordnar också läsecirklar på olika
sätt, totalt sett anordnades 8 593 (2011: 7 863)
sådana cirklar och sammankomster, 30 procent av
dem riktade sig till barn och ungdom.
Totalt sett anordnades också 3 174 sångstunder för
barn och vuxna, 98 procent av dessa var avsedda för
barn.
Ursprungligen fick folkbiblioteken under 2007 på
prov fylla i vilka aktiviteter som de gjort under året
förhållandevis fritt och utifrån de beskrivningar som
36
Bibliotek 2012
Tabell 9: Antal aktivitetstillfällen där olika publika aktiviteter anordnades på folkbiblioteken
2007–2012.
Table 9: Number of occasions in which various public activities were arranged at public libraries in 2007–
2012.
Publika aktiviteter på folkbiblioteken
2007
2008
2009
2010
2011
2012
Riket
66 205
85 820
98 667
96 596
102 223
108 247
Bokprat – boksamtal
Biblioteksinformation/-visning för
grupper/elever/studerande
17 989
19 881
22 846
21 798
20 904
21 378
12 033
13 891
15 809
13 761
11 607
13 677
Berättar- eller sagostunder
9 908
11 494
12 338
12 344
12 894
12 564
Utställning
Data/-Internetkurs – handledning, seniorsurf (öppen
eller sluten visning)
5 082
5 889
6 400
6 327
6 343
6 564
2 983
3 872
5 599
5 166
7 374
8 553
Föreläsning, föredrag, debatt eller föreningsarrangemang
Bok- eller läsecirkel – sluten sammankomst med litterär
anknytning
2 828
3 448
3 894
3 953
4 272
4 582
1 868
3 120
3 968
4 289
5 400
5 989
Teater- eller trolleriföreställning
2 039
2 373
2 779
2 494
2 892
2 914
Författarbesök
1 507
1 996
2 252
2 093
2 505
2 429
Aktiviteter i samarbete med BVC
1 680
1 870
2 816
2 696
2 648
2 787
Sångstund, rytmik, rim & ramsor
Bild-, tecknings-, målnings, pyssel-, hantverks-,
experimentverkstad/-kurs
1 284
1 861
2 597
2 736
3 117
3 174
1 174
1 836
1 850
2 348
3 188
3 315
951
1 517
1 688
1 858
2 137
2 053
1 028
1 358
2 019
2 113
2 463
2 604
Filmvisning – filmprat
548
883
1 602
1 775
1 950
2 270
Skrivarkurser/-läger, litteraturläger
173
371
511
414
720
629
3 130
10 160
9 699
10 431
11 809
12 765
Musik, -underhållning, -arrangemang, -café
Bok-, läs- eller korsordscafé - öppen sammankomst med
litterär anknytning
Annan programaktivitet
Varav antal tillfällen primärt för barn och
ungdom 68659 stycken, 63 procent 2012
Detaljresultat presenteras i tabell F:13 och F.14 på www.kb.se
Exempel på ”annan programaktivitet”: Advokatjour,
ansiktsmålning, barnlördagar, bildarkiv, bokloppis,
boksläpp, dyslexiträff, elallergiöppet, företagarservice, förr i tiden-dagar, julgransplundring,
juristjour, klassbesök, konsumentvägledning,
krubbvisning, kulturnatt, kulturluncher, läxhjälp,
medborgardialog, myntvärdering, pelargonkväll,
pyjamasparty, Rookiedag för gymnasiet, schack,
släktforskning, studieolympiad, studievägledning,
tipspromenad, tjejkväll, växtbytardag.
Så här beskriver en enskild kommun sina
programaktiviteter: Läskalas för alla 6-åringar i
kommunen, litterär mässa tillsammans med skolan
och näringslivet, samarrangemang med
hembygdsföreningen "Kura skymning", deltagande
vid anhörigcafé, deltagande på mångfaldsdag,
deltagande på kulturdagar för barnoch ungdomar.
Biblioteket i Trollbäcken, foto Vera Almström
37
.
Riksdagsbiblioteket, foto Cecilia Ranemo
Forskningsbibliotek
Inledning
enkät som forskningsbiblioteken besvarade.
Forskningsbiblioteksstatistikens syfte är att:
– redovisa forskningsbibliotekens verksamhet ur ett
samlat nationellt perspektiv.
– ge en översiktlig bild av det enskilda bibliotekets
verksamhet.
– utgöra underlag för planering, budgetering och
anslagsäskande.
– tjänstgöra som instrument för jämförelser mellan
bibliotek.
Forskningsbiblioteksstatistiken omfattar
forskningsbibliotek som är helt eller delvis
finansierade med statliga medel och som är
tillgängliga för allmänheten.
Biblioteken delas upp i tre kategorier:
nationalbibliotek (1), högskolebibliotek (3) och
38
Bibliotek 2012
specialbibliotek (3). Kategorin högskolebibliotek
inkluderar både universitets- och högskolebibliotek.
Till gruppen specialbibliotek hör bland annat
bibliotek vid vissa forskningsinstitut, myndigheter
och museer. Forskningsbiblioteken som ingår i
urvalet är så kallade samverkansbibliotek. Mer
information om kriterierna för
samverkansbiblioteken finns på www.kb.se.
Statistikunderlaget visar att det finns 207
serviceställen, det vill säga lokaler där
biblioteksservice erbjuds.
Om statistiken
Statistiken framställs en gång per år och omfattar
bland annat uppgifter om tillgänglighet, bestånd och
förvärv, användning, personal och ekonomi.
Statistiken reviderades 2002 efter en ny
internationell standard för biblioteksstatistik (ISO
2789: 2003 Information and documentation –
International library statistics). Inga EU-krav om
statistikens utformning finns ännu.
Vissa frågor som rör personal, fjärrlån, bestånd,
datorer och anpassade medier har lagts till och eller
i viss mån förändrats i och med 2010 års statistik.
Syftet med förändringarna var att göra statistiken
mer jämförbar med övriga bibliotekstyper.
I årets enkät tillkom ett svarsfält för de bibliotek
som har svårigheter att särskilja sina webbesök i
olika kategorier eftersom de skaffat en så kallad
discoveryplattform.
Så görs statistiken
Statistik över universitetsbibliotekens och vissa
andra forskningsbiblioteks verksamhet har
publicerats i Statistisk årsbok sedan 1954. Den första
redovisningen avsåg uppgiftsåret 1953, alternativt
1952/53. Insamlandet och bearbetningen av
uppgifterna sköttes först av Kungliga biblioteket (KB)
därefter av Forskningsrådet och sedan av
Delegationen för vetenskaplig och teknisk
informationsförsörjning (DFI) i samarbete med
Statistiska centralbyrån (SCB).
När DFI lades ner 1988, överfördes ansvaret för
statistiken till Kungliga biblioteket (KB) och
BIBSAM, avdelningen för nationell samordning och
utveckling. Från och med den 1 februari 2007 har KB
ansvaret.
Forskningsbiblioteksstatistiken har sedan uppgiftsåret
1980, alternativt 1979/80, redovisats av SCB i
Statistiska meddelanden, Serie Ku. Åren 2001–2002
ingick statistiken inte i Sveriges officiella statistik
(SOS). Från uppgiftsåret 2003 ingår
forskningsbiblioteksstatistiken åter i SOS men
rapporteras fristående från Statistiska meddelanden.
Statistiken för 20102012 har samlats in via KB:s
webbenkätverktyg och sammanställts av en person
på KB. Resultaten för 20102012 presenteras i tabell
FB1-FB9 och resultaten för år 2002-2012 i tabell
NHS1-NHS8 på www.kb.se.
För att möjliggöra jämförelser med föregående
verksamhetsår har de specialbibliotek som inte
besvarat undersökningen avseende
verksamhetsår 2012 ersatts med 2011 års värde
i tabellerna i den mån som de lämnade uppgifter
då. Bibliotek som svarat, men inte svarat på alla
frågor, har ersatts med föregående års värde på
vissa av de centrala variablerna.
Organisation
Biblioteken vid universitet och högskolor har i första
hand till uppgift att stödja det egna lärosätets
utbildning och forskning. I andra hand ska de även
vara en resurs i ett bredare sammanhang och vara
tillgängliga för alla som vill använda sig av bibliotekets
tjänster. Utifrån denna gemensamma bas finns stora
skillnader i bibliotekens uppdrag och gränserna för
vad som ingår i begreppet biblioteksservice har
successivt flyttats i takt med förändringar i
informationsförsörjningens struktur. På många håll
ingår det numera i bibliotekens uppdrag att sköta
det egna lärosätets publicering och att vara en
pedagogisk resurs i utbildningen.
Till universitets- och högskolebibliotekens
målgrupper räknas primärt studenter, lärare och
39
forskare som är knutna till lärosätet. Läsåret
2009/2010 var första gången som antalet
helårsstudenter översteg 300 000, totalt 316 386
studenter och år 2011 var antalet helårsstudenter
312 000. Uppgifter om antal studenter och personal
på svenska universitet och högskolor publiceras av
Universitetskanslerämbetet och Statistiska
centralbyrån, SCB.
Vid sidan av universitets- och högskolebiblioteken
finns ett antal specialbibliotek, som verkar i
institutioner där forskning och utveckling bedrivs.
Specialbibliotekens primära målgrupp är i regel den
egna moderorganisationens personal, men
biblioteken är också viktiga för studenter och för
externa forskare.
Nationalbiblioteket, Kungliga biblioteket, är en
myndighet som arbetar på uppdrag av regeringen
och har en nationell samordningsroll för offentligt
finansierade bibliotek i Sverige. Inom det uppdraget
ryms arbete med övergång till Dewey, samordning
kring open access, den nationella katalogen Libris,
Sveriges officiella biblioteksstatistik,
kvalitetsutveckling, utbildning och gemensamma
upphandlingar för e-licenser.
Karl Isaksson på Avdelningen för nationell samverkan i Kungliga
biblioteket undervisningssal, foto C Ranemo.
Nationalbiblioteket samlar, beskriver, bevarar och
tillgängliggör också allt svenskt tryck. Även
audiovisuellt material samlas in och bevaras. Det kan
vara frågan om TV- och radioprogram, svensk musik
och vad som publiceras på vissa domäner under .se
på webben. Det är även ett humanistiskt
forskningsbibliotek som är öppet för alla.
Personalstyrkans fördelning på olika befattningar är i
stort sett oförändrad jämfört med föregående år.
Under 2012 var 60 procent av personalen
bibliotekarier eller dokumentalister, 12 procent
biblioteksassistenter och 13 procent fackutbildade
specialister (till exempel pedagoger, systemvetare)
och 16 procent övriga anställda. Tio procent av alla
anställda vid forskningsbiblioteken är anställda på ett
specialbibliotek.
Personal
Antalet anställda personer vid forskningsbiblioteken
är i stort sett oförändrat jämfört med föregående
mätning 2011. Antalet anställda personer på
forskningsbiblioteken är 2 456 personer (2011:
2 423, 2010: 2 342) som genomför 2196 årsverken
(2011: 2 203, 2010: 2 137). Andelen anställda män
var totalt sett 36 procent (2012:35, 2010: 35
procent).
Könsfördelningen skiljer mellan olika typer av
personal. Andelen män bland bibliotekarier och
dokumentalister är 27 procent och 55 procent bland
de fackutbildade specialisterna som arbetar på
forskningsbiblioteken under 2012.
Det är känt att några bibliotek valt att rapportera
sina timanställda, även kallat studentvakter, på olika
sätt.
40
Bibliotek 2012
Diagram 14: Utveckling 2002–2012 av antalet helårsanställda/årsverken vid
forskningsbiblioteken, uppdelat på olika personalkategorier.
Figure 14: Development 2002–2012 number of FTEs at research libraries, different staff categories.
Bibliotekarier/ dokumentalister
Biblioteksassistenter
Fackutbildade specialister
Övriga
1 600
1 400
1 200
1 000
800
600
400
200
0
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
Detaljresultat presenteras i tabell NHS6 och tabell FB4 på www.kb.se.
Ekonomi
Frågorna om ekonomi ändrades något från och med
2009 års mätning. Det som tidigare var ”förvärv
tryckt material” formulerades ”inköp fysiska media
och AV-material” och det tidigare ”elektroniska
resurser” utgjordes nu av kategorin ”inköp virtuella
e-baserade media och databaslicenser”.
Förändringen kan ha gjort att kostnader för vissa
media har ha bytt redovisningskategori. Vissa andra
värden, framför allt lokalkostnader och
personalkostnader, får ses som närmevärden
eftersom det förekommer ett visst internbortfall.
kronor. Universitets- och högskolebiblioteken utgör
81 procent av utgifterna.
De elektroniska mediernas andel av utgifterna för
media har återigen ökat och är nu 81 procent av
mediekostnaderna. Motsvarande siffra för 2011 var
80 procent, 2010 78 procent. 2009 75 procent, 2008
72 procent, för 2007 69 procent, för 2006 65
procent, för 2005 58 procent och för 2004 var den
53 procent.
Andelen av driftskostnaderna som går till förvärv av
fysiska media var följaktligen 19 procent under 2012.
Utgifter exklusive lokalkostnader
Lokalkostnader
Forskningsbibliotekens sammanlagda driftskostnader
(exklusive hyra, underhåll och drift av
bibliotekslokaler) för 2012 rapporterades till 1 970
tusen kronor (2011:1 897, 2010: 1 821, 2009:1 843,
2008: 1 716, 2007: 1 673, 2006: 1 650, 2005: 1 545).
Det är brukligt att exkludera lokalkostnader när
utgifterna för biblioteken redovisas eftersom
kostnaderna är avhängiga bibliotekets geografiska
placering. Många bibliotek har också svårt att
specificera exakta lokalkostnader eftersom
biblioteket och dess lokaler ofta ingår i en större
byggnad med den övriga organisationen och det är
inte alltid som biblioteket betalar lokalkostnaderna
Utgifterna för forskningsbiblioteken samlat, inklusive
lokalkostnader, uppgår skattat till drygt 2,6 miljarder
41
ur sin egen budget. Många gånger har också
biblioteken personal som arbetar både i biblioteket
och i den övriga organisationen och frågan är då
vilka arbetsytor som ska räknas in i bibliotekets
lokalkostnader.
Diagram 15: Utgifter för e-medier och fysiska medier åren 2002–2012.
Figure 15: Expenditures for virtual media versus printed books and AV-media. Research libraries 2009–2012.
Fysiska medier högskolebibliotek
Fysiska medier specialbibliotek
E-medier högskolebibliotek
E-medier specialbibliotek
400000
350000
300000
250000
200000
150000
100000
50000
0
år 2002 år 2003 år 2004 år 2005 år 2006 år 2007 år 2008 år 2009 år 2010 år 2011 år 2012
42
Bibliotek 2012
Diagram 16: Forskningsbibliotekens utgifter år 2009–2012.
Figure 16: Total cost in SEK, expenditures for staff, virtual media, books and AV-media. Research libraries
2009–2012.
år 2012
år 2011
år 2010
år 2009
1 151 780 012
1 127 364 113
1 073 809 975
1 048 916 820
Personal, löner
397 317 034
372 489 194
362 740 673
345 694 041
Virtuella e-baserade media och databaslicenser
309 476 159
284 555 683
265 486 304
314 082 311
Övriga kostnader
90 802 948
93 396 634
99 439 513
117 041 769
Fysiska media och AV-material
Kompetensutveckling
20 219 592
19 687 824
19 950 728
17 668 108
Diagram 17: Forskningsbibliotekens intäkter 2009–2012.
Figure 17: Total revenues in SEK. Research libraries 2009–2012.
år 2012
år 2011
år 2009
2 377 900 728
2 258 560 302
2 211 154 027
2 115 596 974
Anslag från moderorganisationen
69 257 985
67 129 663
75 647 768
63 484 563
Genererade intäkter
Projektmedel
23 468 044
36 001 048
34 509 186
37 616 079
Totalt bidrag och driftskostnader privata sektorn
12 133 632
11 147 061
10 381 328
27 438 957
65 689 855
65 266 887
63 580 510
73 841 804
Bidrag och intäkter från offentliga sektorn
Övrigt
år 2010
33 881 520
25 417 135
22 247 680
30 858 103
43
Det är särskilt specialbiblioteken som har
svårigheter att beräkna sina lokalkostnader, men det
förekommer också att högskolebiblioteken inte kan
lämna uppgift om detta. Därför ska de sammanlagda
lokalkostnaderna om 630 miljoner kronor som
biblioteken uppgivit i årets undersökning ses som en
grov underskattning. Totalt sett uppgav endast två
tredjedelar av de svarande kostnaderna för
bibliotekens lokaler.
Diagram 18: Procentuell fördelning av utgifterna
för universitets- och högskolebiblioteken 2012
exklusive lokalkostnader.
Kometensu
tveckling
personal
1%
Lönekostn
ader
personal
56%
Övriga
utgifter
14%
Virtuella ebaserade
media,
datbaslicen
ser
24%
Fysiska
media, AVmaterial
5%
Intäkter
Omkring 92 procent av forskningsbibliotekens
intäkter var anslag från moderorganisationen. År
2012 uppgick intäkterna till 2 582 miljoner kronor,
en ökning med 2 procent (2011: 2464, 2010: 2 417,
2009: 2 349).
Alla universitets- och högskolebiblioteken lämnade i
år uppgifter om sina intäkter. De hade totalt sett
2 117 miljoner kronor i intäkter varav 92 procent
var bidrag från moderorganisationerna.
Intäkterna som redovisas får i vissa fall ses som
närmevärden. Biblioteken har ofta gemensamma
åtaganden gentemot den övriga organisationen och
det kan vara svårt att särskilja just bibliotekens
utgifter och intäkter. Flera bibliotek har också
lämnat avrundade intäktsuppgifter.
Bestånd
Forskningsbibliotekens bestånd kan sammanfattas
som närmare 51 miljoner (2011:52, 2010: 50
miljoner) fysiska medier och närmare 6 miljoner
digitala titlar (2011: 5, 2010: 3 miljoner). Dessutom
närmare 66 tusen titlar av tryckta periodika och
tidningar. Patent- och registreringsverkets bibliotek
har dessutom 51 miljoner digitala dokument av vilka
de flesta är patenthandlingar.
Uppgifterna om mediebeståndet är inte alltid exakta.
Olika bibliotek har olika förutsättningar att ta fram
uppgifter om sitt bestånd. Detta framkommer på
olika sätt i de kommentarer som biblioteken ger i
samband med sina svar. Uppgifterna om bestånd är
underskattade.
Det finns forskningsbibliotek som endast kan räkna
vissa delar av sitt bestånd i hundratals hyllmeter och
det gör att det exakta beståndet inte kan beräknas.
Dessutom har universitets- och högskolebiblioteken
tillgång till enheter via webben som annars inte är
öppna för allmänheten. Till exempel har många
forskningsbibliotek tillgång till de närmare 15 000
titlarna i UR access, men dessa räknas endast som
tillgång till en databas.
Trots att beståndsuppgifterna inte alltid är exakta är
de ändå så distinkta att utvecklingen kan följas. Ett
exempel på detta är att de tryckta medierna minskar
i andel av det totala beståndet till förmån för emedierna.
Oredovisade objekt och dokument
Även detta år tillfrågades forskningsbiblioteken om
de har någon annan typ av objekt eller dokument i
samlingen som de inte kan redovisa i någon av de
efterfrågade kategorierna under rubriken Bestånd.
Det visade sig att det är relativt vanligt att
biblioteken har föremål och medier som de inte
redovisar i statistiken, här är några exempel:
44
Bibliotek 2012
Kungliga biblioteket har drygt 7 miljoner timmar
AV-material på fysiska bärare, som video- och
ljudband, CD, DVD mm där ca 2/3 är ljud och
resten video. Materialet räknas inte i antal titlar.
Dessutom tillkommer det digitala arkivet där det
2012 fanns över 4 miljoner timmar varav det
egendigitaliserade var en bit över 1,8 miljoner
timmar.
Många bibliotek lånar också ut föremål av olika slag:
översättningspennor, läspennor, DISY-spelare,
diktafoner, hörlurar, nycklar, bärbara datorer,
instrument, instrumenttillbehör, miniräknare och
USB-minnen, materialprover, datormöss, MP3spelare, bankdosor, varukataloger, priskuranter.
På Naturhistoriska riksmuseets forskningsenheter
finns ett stort antal särtryck, många äldre
manuskript, mer än 100 000 fotografier, kartor och
andra arkivalier.
Många bibliotek lägger in olika medier som är fritt
tillgängliga via internet i sina kataloger men de räknas
inte till beståndet.
Dessutom har vissa bibliotek arkiv som de inte
räknar in i bibliotekets verksamhet eller lägger så
kan det också förekomma att de lägger in utskrifter
av PDF-dokument i sin referenssamling.
Böcker och seriella publikationer
i tryckt form
Totalt sett uppger de svarande biblioteken att de
hade 28,0 miljoner tryckta böcker och seriella
publikationer i tryckt form på forskningsbiblioteken
vid 2012 års slut. Detta är en liten minskning jämfört
med 2010 då 29,0 miljoner rapporterades. Vissa
bibliotek har endast lämnat uppgift om antal
hyllmeter och då har en omräkning gjorts med
faktor 40. Universitets- och högskolebiblioteken har
tillsammans 76 procent av forskningsbibliotekens
bestånd av tryckta böcker och seriella publikationer.
Kungliga biblioteket har ensamt 10 procent av detta
bestånd.
I samband med kontrollberäkningen kompletterades
också beståndsuppgifterna med uppgift om antal
hyllmeter i de fall som de svarande endast hade
uppgett antingen antal fysiska tryckta medier eller
antal hyllmeter av sådana. Den kompletterade
uppgiften om hyllmeter visar att det vid årets slut
fanns minst 812 875 hyllmeter (2011: 810 714 ,
2010: 832 128 och 2009: 847 362, 2008:881 728).
Trenden att beståndet av tryckta böcker och seriella
publikationer minskat de senaste åren, har därmed
avstannat. En viss del av förändringen i bestånd kan
förklaras av att några bibliotek slagits samman eller
stängt under de senaste åren.
Sett över en tioårsperiod har dock beståndet i antal
hyllmeter vid forskningsbiblioteken ökat med så
många meter som skattat motsvarar en ökning med
1,5 miljoner volymer.
Kursböcker
Första gången som bestånd av kursböcker
efterfrågades i statistiken var 2009. Eftersom det var
en ny variabel förekom det att ett flertal bibliotek
hade svårigheter att skilja ut kursböcker i
biblioteksdatasystemen. Även 2012 kunde inte 34
procent (2011:30, 2010: 35 procent) av
högskolebiblioteken lämna uppgift om
kursboksbeståndet, varken antal fysiska enheter eller
antal hyllmeter. Specialbiblioteken och KB uppgav att
de inte hade några kursböcker, förutom Svenska
filminstitutets bibliotek.
De högskolebibliotek som lämnade uppgift uppgav
att de hade 303 255 fysiska enheter kursböcker
(2011: 333 825, 2010: 311 031, 2009: 317 669) vid
2012 års slut. Antalet titlar av elektronisk
kurslitteratur, e-böcker, var 4 204 (2011: 3 273,
2010: 2 268, 2009: 1 557). Hela ökningen kan inte
förklaras av tidigare svarsbortfall.
Även andelen nyförvärv av kursböcker under året
efterfrågades. Definitionen var att mediet skulle
förvärvats under 2012 genom inköp, gåva, byte eller
liknande. Depositioner räknas inte med. De
högskolebibliotek som lämnade uppgifter svarade att
de förvärvat sammanlagt 67 169 fysiska enheter
(2011:29 515, 2010: 27 191, 2009: 20 058) och 733
elektroniska titlar (2011:784, 2010: 673, 2009: 391)
av kursböcker.
45
Manuskript
Grafiska och kartografiska dokument
Ett manuskript är oftast ett hand- eller maskinskrivet
originaldokument. I en manuskriptsamling ingår ofta
privatarkiv som även kan innehålla bilder, ljudband
eller liknande. I den mån som arkivet hålls samlat
som ett privatarkiv kan även dessa medier räknas
som manuskript.
Kartografiska dokument är återgivningar i reducerad
skala av konkreta och abstrakta fenomen som kan
lokaliseras i tid och rum, vanligen kartor. Grafiska
dokument är dokument där bilder är det mest
framträdande draget.
Det fanns minst 132 245 fysiska manuskript vid de
svenska forskningsbiblioteken under 2012 (2011:
129 209). Det förekomer vissa internbortfall i
rapporteringen. Vissa redovisar hyllmeter och vissa
fysiska exemplar. Eftersom det rör manuskript kan
inte den vanliga omräkningsfaktorn om 40 medier
per hyllmeter användas för att räkna upp resultatet.
En minoritet av forskningsbiblioteken har manuskript
i sina bestånd. Endast 4 högskolebibliotek,
nationalbiblioteket och 5 specialbibliotek uppger att
de har manuskript i sina samlingar. Uppsala
universitetsbibliotek har flest manuskript, totalt
74 796 stycken (2011:74 630, 2010: 63 574).
Musiktryck
Musiktryck är vanligen noter. En minoritet av
forskningsbiblioteken har musiktryck i sina bestånd.
Majoriteten av de 596 356 rapporterade
musiktrycken (2011: 583 661, 2010: 495 300 ,
2009:393 317) finns på Musik- och teaterbiblioteket
(66 procent).
Det är framför allt KB (2 249 705) och Uppsala
universitetsbibliotek (3 124 359) som har denna typ
av dokument i sina samlingar. Totalt sett uppger
forskningsbiblioteken att det fanns 5 730 432
dokument i samlingarna 2012 (2011: 5 727 375,
2010: 3 034 280, 2009: 2 957 594).
Mikrografiska dokument
Till mikrografiska dokument räknas både mikrofil
och mikrofiche. Antalet mikrografiska dokument
uppgick 2012 till 1 505 578 (2011: 1 525 768, 2010:
1 212 845). KB har ensamt 26 procent av det totala
beståndet.
Beståndet av mikrografiska dokument ökar inte
längre. De bibliotek som har bestånd av
mikrografiska dokument har inte ökat sitt bestånd
nämnvärt under de senaste åren därför att det nu
finns helt andra tekniska möjligheter att bevara
dokument för eftervärlden.
Foto Stefan Sjölund
46
Bibliotek 2012
Diagram 19: Bestånd redovisat i antal olika medietyper vid forskningsbiblioteken 2009–2012.
Figure 19: Media stock by different media types, research libraries 2009–2012.
1 397 473
990 720
34 799
150 539
Övriga digitala, utom PRV
15 003 571
15 353 198
15 245 137
15 280 745
Övriga tryckta
507 771
448 612
437 806
451 081
64 139
61 240
62 802
85 578
3 678 952
3 156 518
2 365 656
1 885 375
3 204
3 452
3 364
3 148
109 825
139 717
107 835
383 132
1 505 578
1 525 768
1 212 845
1 161 951
5 730 432
5 727 375
3 034 280
2 957 594
596 356
583 661
495 300
519 740
132 245
129 209
117 760
180 931
4 204
3 273
2 268
1 554
303 255
333 825
311 031
317 669
Periodika och tidn. elektroniska titlar
Periodika och tidn. fysiska titlar
E-böcker, titlar
Databaser
AV-dokument
Grafiska kartografiska dokument
Musiktryck fysiska
Manuskript fysiska
Kurslitt e-titlar
Kursböcker fysisk form
Totalt 2012
Totalt 2011
Totalt 2010
Totalt 2009
28 036 720
28 633 071
29 101 930
33 745 420
Fysiska böcker och seriella publikationer
0
10 000 000
20 000 000
30 000 000
40 000 000
Detaljresultat presenteras i tabell FB_4 och NHS:2 på www.kb.se
47
Audiovisuella dokument, AV-medier
AV är sådana medier som till övervägande del
återger ljud och/eller bild och för att kunna ta del av
dem krävs särskild teknisk utrustning. Exempel på
dessa är medier i formatet CD, LP, MP3, CD-ROM,
Xbox, PS1-3, VHS, DVD, Blu-ray, OH, diabilder och
ljudband samt filmrullar och kassetter av olika slag.
Beståndet av AV-medier vid forskningsbiblioteken,
förutom nationalbiblioteket var 109 825 i slutet av
2012.
KB har det största beståndet av AV-medier, men de
redovisas inte i den officiella statistiken därför att
det mäts i timmar och inte i antal titlar. KB har drygt
7 miljoner timmar AV-material på fysiska bärare,
som video- och ljudband, CD, DVD mm där ca 2/3
är ljud och resten video. Dessutom tillkommer det
digitala arkivet där det 2012 fanns över 4 miljoner
timmar varav det egendigitaliserade var en bit över
1,8 miljoner timmar.
Databaser
Databaser är samlingar av elektroniskt lagrad data
eller poster som kan återvinnas via mjukvara. De
databaser som finns fritt tillgängliga på Internet
räknas inte, inte heller bibliotekets egen katalog.
Oftast krävs en betald licens för att databaserna ska
kunna användas. Forskningsbiblioteken hade 2012 en
sammanlagd tillgång till 3 204 databaser (2011: 3 452,
2010: 3 364).
Tabell 10: De forskningsbibliotek som har tillgång
till flest databaser 2012.
Table 10: Research libraries with most access to
databases 2012.
Antal
databaser
Uppsala universitetsbibliotek
271
Göteborgs universitetsbibliotek
224
Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.
202
biblioteket
Lunds universitets bibliotek
189
Umeå universitetsbibliotek
133
Linköpings universitetsbibliotek
132
Patent- och registreringsverkets
130
bibliotek
Chalmers bibliotek
130
Detaljresultat presenteras i tabell NHS:2 på www.kb.se
Tabell 11: Högskolebibliotekens tillgång till ebokstitlar 2012.
Table 11: Research libraries with most access to different
e-book titles 2012.
Högskolebibliotek
Anna Lindh - biblioteket
Blekinge Tekniska Högskola.
Biblioteket
Chalmers bibliotek
Tillgång
till antal ebokstitlar
16
99 116
151 266
Ersta Sköndal högskolebibliotek
Gymnastik- och idrottshögskolan,
GIH biblioteket
105
2
258 313
Handelshögskolan i Stockholm.
Biblioteket
Högskolan Dalarna. Biblioteket
21 200
Högskolan i Borås. Bibliotek &
läranderesurser
Högskolan i Gävle. Biblioteket
108 456
80 762
80 426
Högskolan i Halmstad. Biblioteket
83 740
Högskolan i Jönköping. Biblioteket
81 178
Linnéuniversitetet i Kalmar svarar
ihop med Växjö
Högskolan i Skövde. Biblioteket
95 800
Högskolan Kristianstad Lär och
Resurscentrum
Högskolan på Gotland,
Almedalsbiblioteket
Högskolan Väst, Biblioteket
79 933
Karlstads universitetsbibliotek
82 541
Karolinska Institutet
Universitetsbiblioteket
Konstfacks bibliotek
89 393
75 648
85 919
79 218
2
Kungl. Tekniska högskolans
bibliotek
161 742
Luleå universitetsbibliotek
132 712
221 303
128 001
Malmö högskola. Bibliotek och IT
94 314
Mittuniversitetets bibliotek
98 049
Mälardalens högskolas bibliotek
79 056
Nordiska högskolan för
folkhälsovetenskap. Biblioteket
Stockholms universitetsbibliotek
3
281 735
Sveriges lantbruksuniversitets
bibliotek
Södertörns högskolebibliotek
80 878
89 683
88 896
414 651
Örebro universitetsbibliotek
81 603
Summa Högskolebibliotek
3 505 660
Detaljresultat presenteras i tabell NHS:2 på www.kb.se.
48
Bibliotek 2012
E-böcker
Periodika, tidskrifter, tidningar
Eftersom många personer oftast kan läsa en och
samma e-bok samtidigt efterfrågas antalet ebokstitlar istället för licenser eller enheter. Den
sammanlagda tillgången till e-bokstitlar ökade med
16 procent mellan 2011 och 2012 till totalt
3 678 952 titlar (2011: 3 156 518, 2010: 2 365 656).
Högskolebiblioteken har nästan hela beståndet av
forskningsbibliotekens e-böcker.
Periodika, tidskrift, är en seriell publikation som
utkommer mer sällan än en gång i veckan och en
tidning är en seriell publikation av nyhetskaraktär
som utkommer minst en gång i veckan.
Övriga dokument, inklusive patent och
småtryck
Forskningsbiblioteken uppger att de har totalt
15 003 571 övriga tryckta dokument (2011:
15 353 198, 2010: 15 245 137) som de inte fyllt i på
annat ställe i statistiken. KB har majoriteten av dessa
dokument.
Övriga digitala dokument ingår inte i diagrammen
eftersom de är så många och nära nog alla titlarna i
denna kategori redovisas av Patent- och
registreringsverkets bibliotek (PRV) och Uppsala
universitetsbibliotek. Totalt sett finns 50 895 003
digitala dokument på PRV och de andra
forskningsbiblioteken har tillsammans 1 397 473
stycken.
Det sammanlagda antalet titlar av periodika vid
forskningsbiblioteken, fysiska och elektroniska, har
dubblerat under de senaste tio åren från 259 280 till
571 910. Antalet titlar avser dock inte unika titlar
utan ökningen förklaras av att fler forskningsbibliotek har fått möjlighet att erbjuda ett bredare
utbud genom att allt fler tidskrifter finns på emedier.
En absolut majoritet, 95 procent, av de seriella
publikationerna som forskningsbiblioteken har är
periodika och endast 5 procent är tidningstitlar.
Närmare nio av tio titlar, 89 procent, är nu
elektroniska.
Diagram 20: Utvecklingen av periodika, tillgång till antal titlar av tidskrifter och tidningar på
forskningsbiblioteken 2002–2012.
Figure 20: Number of newspapers and periodicals titles, research libraries 2002–2012. Elektronic and printed
format.
Periodika tryckt form
Periodika elektronisk form
Tidningar tryckt form
Tidningar elektronisk form
600000
500000
400000
300000
200000
100000
0
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
49
Tabell 12: Sammanlagt antal titlar i tryckt
och elektronisk form av tidningar och
tidskrifter 2012.
Table 12: Number of newspapers and periodicals,
research libraries 2012.
Periodika
Tidningar
Totalt
Tryckt Elektronisk
form
form
64 139
507 771
1 489
31 576
65 628
539 347
Totalt
571 910
33 065
604 975
Detaljresultat presenteras i tabell NHS:2 på www.kb.se.
Titlar av periodika och tidningar i tryckt form
tenderar att minska till förmån för titlar av periodika
i elektronisk form på de allra flesta biblioteken.
Lunds universitetsbibliotek har det i särklass största
beståndet av löpande periodika, 14 327 tryckta titlar
och 20 987 e-titlar.
Elektronisk publicering i fulltext
De allra flesta högskolebibliotek och vissa
specialbibliotek redovisar att de har ett omfattande
bestånd av elektroniska fulltextdokument (ofta PDFfiler). Det kan vara frågan om avhandlingar,
uppsatser, artiklar, rapporter, konferenshandlingar.
Under 2012 rapporterade biblioteken att de hade
ett bestånd av 206 144 sådana fulltextdokument
(2011:183 756, 2010: 145 434).
Samtidigt som beståndet av elektroniska
fulltexthandlingar (oftast PDF-filer) ökar, ökar också
antalet avhandlingar, uppsatser och artiklar som
publicerats under året. Under 2012 publicerades
37 736 sådana handlingar vilket kan jämföras med
27 858 året innan, en ökning med 35 procent.
Nyförvärv
Forskningsbiblioteken nyförvärv av fysiska enheter
sjönk med 21 procent jämfört med 2011. Totalt sett
förvärvade sammanlagt 451 148 fysiska medier
(2011:542 674) under 2012. Det kan också vara
fråga om gåva, byte eller liknande. Depositioner
medräknas inte i nyförvärv. Nyförvärvets andel av
motsvarande fysiska beståndsuppgifter var samlat 0,9
procent för forskningsbiblioteken, varierande mellan
0 procent och 17,4 procent. Flera av de större
forskningsbiblioteken minskade sitt nyförvärv av
fysiska medier betydlig under 2012 jämfört med
2011.
Även förvärvet av e-bokstitlar minskade till 475 566
(2011: 609 492).
Sex av tio, 60 procent, av dessa är studentuppsatser.
Totalt sett publicerades 18 procent (2011:15, 2010:
19) av beståndet under 2012. De enda
specialbibliotek som rapporterat att de har
elektroniskt bestånd av fulltextdokument i någon
betydande omfattning är Naturvårdsverkets
bibliotek, totalt 3 722.
50
Bibliotek 2012
Diagram 21: Antal nyförvärv vid forskningsbiblioteken 2009–2012. Övriga digitala dokument
exkluderade.
Figure 21: Number of new acquisitions at research libraries 2009–2012. Digital document in category
“other” excluded.
475 566
609 492
540 711
E-böcker, titlar
208 135
249 341
283 317
317 574
Fysiska böcker och seriella publikationer
Övriga tryckta
3 978
Grafiska kartografiska dokument
Kursböcker fysisk form
AV-dokument
416 904
104 635
123 306
114 213
7 723
5 711
46 401
3 614
67 169
29 515
27 191
19 958
6 505
8 723
6 920
7 506
År 2012
År 2011
År 2010
År 2009
2 188
27 036
3 579
3 880
Musiktryck fysiska
12 861
63 433
1 787
3 654
Manuskript fysiska
726
1 633
995
5 032
Kurslitt e-titlar
733
784
673
391
Databaser
203
222
292
139
Detaljresultat presenteras i tabell FB5 på www.kb.se.
51
Användning av samlingarna – lån
Fjärrlån
Forskningsbiblioteken lånade under 2012 ut 9,5
miljoner enheter från sina samlingar (2011: 9,5,
2010: 10,0 2009: 10,4 miljoner 2008 10,0 miljoner,
2007: 10,6 miljoner, 2006: 11,2 miljoner). Värdet för
lån inkluderar hemlån (initiala och omlån),
läsesalslån, kopior istället för lån samt fjärrutlån.
Därtill kommer användningen av de elektroniska
samlingarna som 2012 uppgick till 44,5 miljoner
nedladdningar vilket också kan betraktas som lån.
Forskningsbiblioteken gör fyra gånger så många
fjärrutlån som fjärrinlån, 458 tusen utlån jämfört med
111 inlån. Med fjärrlån menas lån mellan biblioteksorganisationer. Fjärrlånen är oftast i något fysiskt
format och i andra hand elektroniskt format eller
papperskopior av dokument. Det är mindre vanligt
att lånen består av något annat format, till exempel
CD.
Högskolebiblioteken står för 97 procent av
forskningsbibliotekens lokala utlåning och för 91
procent av fjärrutlånen. Lokala lån omfattar i
statistiken hemlån, läsesalslån och kopior istället för
lån.
De traditionella lånen på forskningsbiblioteken
tenderar att minska till förmån för användningen av
de elektroniska samlingarna. Den tidigare ökningen
av antalet lån år från år, kan ha berott på att
målgruppen under en följd av år blev större,
samtidigt som biblioteken höjde sin servicenivå. En
ny generation biblioteksdatasystem gjorde det
lättare att hitta litteratur, samtidigt som användarna
fick möjligheter till utökad självservice. Det blev
exempelvis enklare för användarna att förnya sina lån
via Internet och andelen omlån av det totala antalet
lån blev allt större medan antalet initiala lån (nya lån)
minskade.
Lokala lån
En majoritet av de lokala lånen är omlån. Jämförelser
mellan enskilda bibliotek avseende lokala lån bör
göras med försiktighet eftersom omlånen utgör en
så stor andel av hemlånen och antalet omlån
påverkas av hur lång initial lånetid som biblioteken
använder sig av. Bibliotek med lång lånetid har färre
lån än bibliotek med kort lånetid.
I kategorin kopior istället för lån ingår alla former av
kopiering av dokument till papper eller CD-skiva i
syfte att ersätta ett lån av ett originaldokument. Det
kan också vara frågan om till exempel. fotokopiering,
kopiering av mikrofilm och utskrifter av elektroniska
dokument om de utförs av bibliotekspersonal.
Den största delen av fjärrlånehanteringen sker inom
landet, 5 procent av fjärrutlånen går till utländska
bibliotek. Drygt 71 procent av alla fjärrutlån går till
andra bibliotek i Sverige och 69 procent av
fjärrinlånen kommer från svenska bibliotek.
Tabell 13: Antal fysiska lokala lån vid forskningsbiblioteken 2012.
Table 13: Number of local loans at research libraries
2012.
Procent
Antal fysiska
av
lokala lån lokala lån
Hemlån, initiala
2 839 171
32 %
Hemlån, omlån
5 880 228
66 %
18 894
0%
186 725
2%
8 925 018
100 %
Kopior istället för lån
Läsesalslån
Totalt
Detaljresultat presenteras i tabell NHS3 på www.kb.se.
Tabell 14: Antal fjärrlån och hemlån vid
forskningsbiblioteken 2012.
Table 14: Number of interlibrary loans at research
libraries 2012.
Fjärrlån
Utlån
Inlån
Fjärrlån direkt till
113 366
användare
Fjärrlån från svenska
323 475
76 602
bibliotek
Fjärrlån utom Sverige
21 009
34 668
Totalt
457 850
111 270
Detaljresultat presenteras i tabell NHS9 och FB7på www.kb.se.
Fjärrlån
Fysiska initiala hemlån
Fysiska omlån hemlån
Levererade elektroniska
dokument
Levererade papperskopior
Lån i andra format, t.ex. CD
Totalt
Ut
224 156
130 832
22 959
In
67 434
26 822
28 927
50 976
457 850
16 976
38
111 270
52
Bibliotek 2012
Högskolebiblioteken står för majoriteten av alla
fjärrlån som forskningsbiblioteken gör. Uppsala
universitetsbibliotek står ensamt för 16 procent av
forskningsbibliotekens totala fjärrutlåning och
Chalmers för 11 procent samt Umeå
universitetsbibliotek för 8 procent.
Användning av den elektroniska
samlingen
Det är framför allt högskolebiblioteken som har, och
använder sig av, elektroniska samlingar av dokument.
Denna hantering ersätter allt mer den fysiska
utlåningen. Information om användningen av den
elektroniska samlingen erhålls i regel från
databasleverantören. Beroende på vilken
leverantören är, räknas användningen på olika sätt.
Många bibliotek har kommenterat sina
utlåningsvärden och då framkommer att vissa
utelämnat användning som andra forskningsbibliotek
redovisat i statistiken. Alla bibliotek redovisar inte
nedladdningar av sektioner. Därför bör läsaren av
tabellerna vara noga med att inte jämföra enskilda
bibliotek sinsemellan eftersom skillnaden i
redovisade värden därmed kan skilja på tusentals
nedladdningar.
Det förekommer också att det skiljer också mellan
biblioteken om de räknar med nedladdningar från
Digitala Vetenskapliga Arkivet (DiVA). Den totala
användningen av de elektroniska samlingarna
inkluderar framtagna dokument från:
Fulltextdokument i databaser
Övriga databaser
Seriella publikationer i elektronisk form
Fulltextdokument e-böcker
AV-dokument i digital form
Övriga digitala dokument inkl. patent
Sökningar i bibliografiska databaser
Den totala användningen av de elektroniska
samlingarna som efterfrågats i statistiken har ökat
med 42 procent sedan 2010. Från närmare 47
miljoner enskilda sökningar, framtagningar och
nedladdningar 2010 till drygt 66 miljoner 2012.
Diagram 22: Fördelning av användningen av olika
delar av de elektroniska samlingarna på
Fulltextdokument i databaser
Övriga databaser
Seriella publikationer i elektronisk form
Fulltextdokument e-böcker
AV-dokument i digital form
Övriga digitala dokument inkl. patent
0%
15%
23%
1%
20%
41%
Detaljresultat presenteras i tabell NHS5 och FB6 på www.kb.se.
Ökad användning av de elektroniska samlingarna gör
också att användningen av bibliotekens lokala
biblioteksdatasystem ökar, även om det förekommer
stora svarsbortfall på den variabeln (se vidare
sökningar i OPAC).
År 2012 gjordes 66 381 882sådana (2011:61
255 000) varav 44 509 224 var framtagna dokument
ur de elektroniska samlingarna.
53
Diagram 23: Högskolebibliotekens användning av den elektroniska samlingen i relation till
andelen lokala initiala utlån 2002–2012.
Figure 23: Research libraries usage of e-documents in relation to physical initial loans 2002–2012
Antal sökningar i databaser
Fulltextdokument från databaser
Seriella fulltextdokument
E-bokslån
Lokala initiala utlån
25 000 000
20 000 000
15 000 000
10 000 000
5 000 000
0
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
Detaljresultat presenteras i tabell NHS:5 och NHS:3 på www.kb.se.
Verksamhet
Besök
En absolut majoritet av besöken som forskningsbiblioteken sammanlagt får görs på högskolebiblioteken, oavsett om de är fysiska eller virtuella.
Tabell 15: Antal fysiska och virtuella besök vid
Table 15: Number of physical and virtual visits at research
libraries 2012.
Nationalbibliotek
Högskolebibliotek
Specialbibliotek
Fysiska besök
IP-besök
OPAC
sökningar
Detaljresultat presenteras i tabell NHS1 och FB8 på www.kb.se.
De virtuella besöken är grovt underskattade
eftersom det förekommer ett stort bortfall av
svarande bibliotek på dessa variabler. Även de fysiska
besöken är i viss mån skattade, men inte lika
underrepresenterade i statistiken som de virtuella.
Även om biblioteken kan lämna uppgifter om antal
IP-besök och sökningar i OPAC, så förekommer
olika mätmetoder i olika datasystem. Detta gör att
uppgifterna inte är riktigt jämförbara biblioteken
emellan. Vissa bibliotek kunde inte lämna några
uppgifter alls för 2012.
Fysiska besök
Antalet fysiska besök räknas antingen per år enligt
räkneverk eller uppskattas med hjälp av stickprov
och anges i fysiska besök per dag.
54
Bibliotek 2012
Görs en sammanräkning av besöken vid de bibliotek
som använt stickprovsmetoden multiplicerat med
antalet öppetdagar, överensstämmer antalet
besökare med rimlig avrundning till det antal som
besöksräknarna noterat. De flesta bibliotek
besvarade besöksfrågan antingen i form av stickprov
eller totalt antal besökare per år. Vid en
sammanställning av de två frågesätten noteras
sammanlagt 16,2 miljoner fysiska besökare
(2011:17,1, 2010 17,8, 2009: 16 miljoner) vid
högskolebiblioteken och 138 tusen vid
specialbiblioteken. Totalt sett har 16 bibliotek inte
kunnat lämna någon uppgift alls. Flera av dem är
stora högskolebibliotek med många biblioteksbesökare, varför antalet fysiska besök som noterats
totalt är en klar underskattning av det sanna värdet.
Det går heller inte att säga med säkerhet att antalet
besök gått ned sedan 2011 även om det kan
konstateras att många av de bibliotek som givit
värden vid båda mätningarna noterat en minskning i
antal fysiska besök 2012 jämfört med 2011.
IP-besök
Ett IP-besök är en serie av anrop efter datafiler, med
ett uppehåll mindre än 30 sekunder mellan två
konsekutiva anrop, från bibliotekets webbplats till
samma IP-besökare. Uppehållet får aldrig vara större
än 30 minuter för att det ska räknas som en del av
samma virtuella besök. En IP-besökare är en
identifierad IP-adress, använd av en fysisk person,
som hämtat sidor från bibliotekets webbplats under
året. Även bibliotekspersonalens besök räknas.
Olika bibliotek har olika möjligheter att ta fram
värden som följer definitionen på det som man avser
att mäta. Under 2012 hade forskningsbiblioteken
åtminstone 20,7 miljoner (2011: 20,9, 2010: 19,7
miljoner) IP-besök på sina webbplatser. Endast två
tredjedelar av forskningsbiblioteken besvarade
frågan, varför värdet är en grov underskattning.
Sökningar i OPAC
Endast hälften av biblioteken redovisar antalet
sökningar i deras OPAC – Online Public Access
Catalog, det vill säga bibliotekens kataloger som kan
nås via Internet. De lämnade uppgifterna varierar
vanligen mycket mellan åren, varför en skattning
utifrån tidigare års värden inte kan göras. Därmed
kan endast noteras att forskningsbiblioteken har
minst 27,8 miljoner sökningar i sina OPAC under
2012. De olika uppgifterna redovisas i tabell FB_8 på
www.kb.se.
Discoverysystem
Allt fler högskolebibliotek skaffar så kallade
discoverysystem och detta medför att de får
svårigheter att besvara de traditionella frågorna om
IP besök och sökningar i OPAC. I discoverysystemen
går det inte att urskilja till exempel vad som är ett
besök i OPAC eller någon annan typ av besök på
bibliotekens webb.
För att möjliggöra att de bibliotek som skaffat sådana
system också skulle kunna redovisa sina webbplatsbesök fanns i år en tilläggsfråga om antalet besök i
bibliotekens discoverysystem. Totalt sett valde 13
bibliotek att fylla i denna uppgift i formuläret och de
redovisade tillsammans 5,9 miljoner besök. Några
bibliotek har fyllt i både de traditionella webbuppgifterna samt uppgifter för sitt discoverysystem. De
olika uppgifterna redovisas i tabell FB_8 på
www.kb.se.
Fysiska serviceresurser
Serviceställen
Forskningsbiblioteken som redovisar statistik är
totalt sett 75 till antalet men många av dem har
filialer på olika adresser. Totalt sett noterades 207
under 2012. Flera specialbibliotek har fått ändrade
förhållanden och ett bibliotek har upphört och
flyttats till en ny myndighet under de senaste åren.
Publika datorer
Vid mätningen 2009 togs frågan om hur många
publika datorer som har Internetuppkoppling bort.
Förändringen gjordes eftersom det är känt att
utvecklingen under åren gått mot att de allra flesta
publika datorerna har Internetuppkoppling och
frågan är inte längre angelägen att ställa.
Totalt rapporterade de svarande forskningsbiblioteken att det fanns 4 702 publika datorer
(2011: 4 788, 2010: 4 956) vilket för fjärde året i rad
är en liten minskning. Totalt sett finns 96 procent av
dessa datorer på högskolebiblioteken. Kanske är
55
detta början på en trend med färre publika datorer
eftersom många studenter nu har möjlighet att
införskaffa egna bärbara datorer med
Internetuppkoppling och med hjälp av dessa kan
logga in i bibliotekssystemen.
Studieplatser
Även frågan om sittplatser omformulerades i 2009
års undersökning för att vara jämförbar med andra
bibliotekstypers statistik. Detta kan till viss del
förklara nedgången i det redovisade antalet över
åren. Tidigare år efterfrågades endast antalet
sittplatser och men nu definieras antalet
studieplatser som en sittplats vid en skriv- eller
läsyta. Även platser i grupprum ingår. Sammanlagt
redovisades 24 166 studieplatser 2012 (2011:
24 825, 2010: 24 946) Totalt sett fanns 95 procent
av studieplatserna vid högskolebiblioteken.
Undervisning
Med handledning i informationssökning avses en i
förväg bokad tid med en bibliotekarie för enskild
hjälp med informationssökning. Totalt sett gavs
20 091 sådana undervisningstimmar av personalen på
forskningsbiblioteken under 2012 (2011: 6 702,
2010: 5 829).
Tabell 16: Undervisning, handledning och digitala
pedagogiska resurser. Totalt forskningsbiblioteken
2012.
Table 16: Coaching sessions, education and digital
pedagogical resources at research libraries 2012.
Antal
Timmar formell lärarledd
undervisning (hours)
20 091
Deltagare vid formella lärarledda
undervisningstillfällen
159 903
Biblioteksanställda som arbetat med
undervisning
603
Digitala pedagogiska resurser
676
IP-besökare på digitala pedagogiska
resurser
970 522
Timmar handledning i
informationssökning
6 968
Naturligt nog är det främst högskolebiblioteken som
har lärarledd undervisning i informationssökning.
Totalt sett har 25 procent av alla anställda vid
högskolebiblioteken, sammanlagt 603 personer,
arbetat med formell lärarledd undervisning under
2012.
Sammanlagt har alla forskningsbiblioteken anordnat
åtminstone 20 091 timmar (2011: 19 926, 2010:
20 848 timmar) formell lärarledd undervisning under
2012 som totalt 159 903 kursdeltagare deltagit i
(2011: 159 567, 2010: 154 671).
Biblioteken har också digitala pedagogiska resurser,
oftast i form av nätkurser som lär ut informationssökning. Sammanlagt fanns 676 digitala pedagogiska
resurser 2012 (2011: 624, 2010: 356). Närmare en
miljon besök rapporteras av ungefär hälften av de
forskningsbibliotek som har tillgång till digitala
pedagogiska resurser. Detta är en klar ökning av
antalet studenter som använder digitala pedagogiska
resurser.
Referensfrågor
En referensfråga är när en användare och
bibliotekets personal har ett informationsutbyte.
Kontakten involverar personalens kunskap och
användning av en eller flera informationskällor (till
exempel tryckta källor, databaser eller
bibliotekskataloger). Instruktioner eller
rekommendationer om hur man använder
informationskällor räknas också hit.
För att få fram det totala antalet referensfrågor
under ett år används stickprov enligt anvisningar.
Under två separata normalveckor räknas antalet
referensfrågor, vartefter siffrorna extrapoleras för
att gälla 12 månader.
Frågor som kommer på elektronisk väg, exempelvis
e-post, via bibliotekets webbplats, IRC och ICQ,
räknas in i det totala antalet referensfrågor, men
redovisas också separat.
Totalt sett utgör de referensfrågor som kommer in
på elektronisk väg 19 procent (2011: 19, 2010: 15)
av det totala antalet referensfrågor som görs.
Forskningsbiblioteken uppger att de besvarat
310 156 referensfrågor (2011: 354 079, 2010:
374 721), varav 52 717 (2011: 67 403, 2010: 57 529)
kom på elektronisk väg. Totalt sett behandlades 52
procent av forskningsbibliotekens referensfrågor av
högskolebiblioteken. Antalet referensfrågor minskar
56
Bibliotek 2012
i takt med att allt fler studenter deltar i lärarledd
undervisning på forskningsbiblioteken, se diagram 22.
Indexeringar
Frågan om indexeringar mäter antal poster som
indexerats av bibliotekets personal i databaser och
andra informationstjänster.
Totalt sett lämnar endast 21 av högskolebiblioteken
och 12 specialbibliotek uppgift om hur många
indexeringar de gjort under året. Tillsammans
lämnar dessa bibliotek uppgifter om att de gjort
83 113 stycken (2011: 74 154, 2010: 97 177)
indexeringar för databaser och bibliografiska
tjänster. Värdena är således grovt underskattade för
riket samlat.
På förfrågan från några högskolebibliotek klargjordes
definitionen på frågan till att inte gälla sådana
indexeringar som studenterna själva gör i Digitala
Vetenskapliga Arkivet, DiVA. Arbetet ska ha gjorts
av bibliotekets personal. Uppgifterna för de
svarande biblioteken visas i tabell FB_9 på
www.kb.se.
Diagram 24: Forskningsbibliotekspersonalens arbete med utbildning i förhållande till antal
referensfrågor åren 2002–2012.
Figure 24: Formal tutoring by staff at research libraries versus usage of reference questions 2002–2012.
Timmar formell läraledd undervisning
Deltagare vid formell läraledd undervisning
Digitala pedagogiska resurser
Referensfrågor genom stickprov
varav referensfrågor på elektronisk väg
Poster indexerade för bibl.tjänster och databaser
Linjär (Poster indexerade för bibl.tjänster och databaser)
700000
600000
500000
400000
300000
200000
100000
0
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
57
Öppethållande
En hög servicegrad innebär ofta att biblioteket har
långa öppettider. Huvudsaken är att biblioteket är
öppet när den målgrupp som använder sig av det,
behöver det. Det är vanligt att specialbiblioteken i
enkäten uppger de öppettider de har för
allmänheten, medan de anställda på institutionen/
myndigheten/museet som biblioteket tillhör oftast
har mer eller mindre obegränsad tillgång till
biblioteket och kanske är det också de som har mest
nytta av samlingarna.
Bibliotek vid universitet och högskolor har i regel
möjlighet till generösare öppettider än
specialbiblioteken. I genomsnitt hade
högskolebiblioteken öppet 61 timmar per vecka och
specialbiblioteken 30 timmar.
Några bibliotek beskriver att de har flera filialer och
att dessa har olika öppettider, därför redovisas
oftast öppettiden vid ”huvudbiblioteket”.
Det förekommer att vissa bibliotek håller stängt
under en period på till exempel sommaren. I lämnad
statistik ser det då ut som att de sällan har öppet.
Andra bibliotek kan ha haft stängt för ombyggnad
under en period och antalet öppetdagar per år ser
då ut att vara ovanligt få.
Vissa bibliotek har öppet nästan jämt, men ofta med
reducerad service, det vill säga, det finns inte
kvalificerad personal på plats (istället studentvakter)
eller biblioteket är endast öppet för vissa som har
egen nyckel eller arbetar inom organisationen.
Andra har öppet mer sällan, men när de väl har det
finns alltid kvalificerad personal på plats.
Medelantalet öppetdagar per år vid samtliga
forskningsbibliotek som besvarat frågan är 235
(2011: 243, 2010: 239), vilket i stort sett motsvarar
alla vardagar under året. Naturligt nog är det så att
bibliotek som har öppet många dagar i många
timmar oftare har högre andel reducerad service än
bibliotek som har mer normala öppettider.
Tabell 17: Forskningsbibliotekens öppettider antal dagar per år, antal timmar per vecka, samt
varav medelantal med reducerad service 2012.
Table 17: Open days/year and hours/week of which average number reduced service, research libraries
2012.
Medelantal av bibliotek som angett värde större än 0
Öppet
Dagar med
Öppet
Timmar/vecka med
dagar/år reducerad service/år
timmar/vecka
reducerad service
Nationalbibliotek
315
0
53
0
Högskolebibliotek
271
68
61
21
Specialbibliotek
186
24
31
33
Detaljresultat presenteras i tabell FB_8 och NHS:1 på www.kb.se.
.
58
Bibliotek 2012
Övriga kommentarer från
uppgiftslämnarna
Sist i enkäten fanns ett textfält där uppgiftslämnarna
på forskningsbiblioteken kunde notera sådant de ville
framföra till Kungliga biblioteket om undersökningen.
Nedan följer ett axplock av de kommentarer som
gavs:
”Tidsåtgången när det gäller statistiken för de
licensierade resurserna känns extrem, det tar
mycket tid i anspråk.”
”Trots förklaringar ändå det ibland ändå oklart vad
som efterfrågas i de olika kategorier som erbjuds.”
”Biblioteket är integrerat i myndighetens öppna
landskap och antal biblioteksbesökare går inte att
beräkna.”
”Utöver öppethållande med personal finns
studieplatser inom bibliotekets lokaler som är
tillgängliga ytterligare 5 tim./dag under vardagar och
6 tim./dag på lör.-sön. Samt en filial med 24 timmars
öppethållande.”
”Vi gillar KB Bibsams excel-sammanställning som de
jobbar vidare med. Hade varit superbra om KB
Bibsam-avtalens statistik kan sammanställas direkt
genom dem. ”
Anders Öhman på Avdelningen för audiovisuella medier på Kungliga
biblioteket framför TV4:s produktion som han ska digitalisera,
foto C Ranemo
”Försök förenkla, det är alldeles för långa
instruktioner förknippade med frågorna och därmed
risk för stor felmarginal. När frågorna är så
detaljerade, så finns det ändå sådant som inte är
nämnt och då vet man inte om man ska ta med det i
beräkningen eller inte.”
59
Tabell 18a: Sammanfattning av forskningsbiblioteken 2012. Bokstavsordning.
Table 18a: Keys figures for research libraries 2012.
Serviceställen
Årsverken
Totala utgifter,
exklusive
lokalkostnader
2012
Fysiska
besök
Virtuella
besök av IP
Fysiska
enheter totalt
(ej tidn. tidskr.)
Digitala titlar
(enheter) totalt
Nyförvärv
procent av
m otsvarande
Lokala lån
fysiska bestånd totalt
Totalt fram tagna
dokum ent från
elektronisk
sam ling
Totalt
fjärrutlån
2012
Biblioteksnam n
Bibliotekstyp
Ajtte, svenskt fjäll- och samem. Biblioteket
Specialbibliotek
1
0
248 627
2 295
Anna Lindh - biblioteket
Högskolebibliotek
3
13
11 060 763
114 629
Arbetarrörelsens arkiv och bibl.
Specialbibliotek
1
4
2 332 299
Arkitekturmuseets bibliotek
Specialbibliotek
1
2
1 455 777
Armémuseum. Biblioteket
Specialbibliotek
1
2
280 000
812
Blekinge Tekniska Högskola. Biblioteket
Högskolebibliotek
2
10
11 012 599
CAN:s bibliotek
Specialbibliotek
1
2
Chalmers bibliotek
Högskolebibliotek
3
46
Dans och Cirkushögskolans bibliotek
Högskolebibliotek
1
1
605 000
716
2 737
8 569
-
3%
1 428
828
71
Ersta Sköndal högskolebibliotek
Högskolebibliotek
3
8
6 844 521
92 552
92 341
54 905
21 866
4%
37 345
69 265
145
FMV Bibliotek
Specialbibliotek
1
3
927 231
-
-
27 720
8
0%
193
3 630
9
Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH biblioteket
Högskolebibliotek
1
4
3 176 224
4 164
24 765
61 118
2 975
2%
20 992
133 034
310
Högskolebibliotek
10
187
157 393 786
1 428 062
1 811 409
3 039 348
296 795
2%
515 942
6 046 159
31 041
Handelshögskolan i Stockholm. Biblioteket
Högskolebibliotek
1
10
7 652 076
-
96 950
116 982
51 004
1%
19 025
174 136
1 599
Havs- och vattenmyndigheten. Biblioteket
Specialbibliotek
1
1
1 105 100
-
-
24 028
3 650
0%
117
803
49
Hjälpmedelsinstitutets bibliotek
Specialbibliotek
1
2
361 687
1 080
3 804
8 284
1 163
5%
4 148
158
3 830
Högskolan Dalarna. Biblioteket
Högskolebibliotek
2
17
14 478 696
129 000
250 795
153 775
97 729
2%
85 938
199 907
4 684
Högskolan i Borås. Bibliotek & läranderesurser
Högskolebibliotek
1
40
34 619 000
347 403
745 188
124 178
154 383
3%
60 527
319 214
3 576
Högskolan i Gävle. Biblioteket
Högskolebibliotek
1
23
15 750 100
236 676
94 445
94 081
3%
71 265
317 093
4 866
Högskolan i Halmstad. Biblioteket
Högskolebibliotek
1
17
13 292 039
163 823
478 032
96 289
102 473
2%
80 878
335 520
3 016
Högskolan i Jönköping. Biblioteket
Högskolebibliotek
1
22
21 437 987
409 725
463 936
179 628
100 761
2%
140 707
636 210
10 385
Högskolan i Skövde. Biblioteket
Högskolebibliotek
1
13
11 818 076
158 907
155 652
121 892
92 881
1%
28 077
185 178
2 542
Högskolan Kristianstad Lär och Resurscentrum
Högskolebibliotek
1
16
17 198 911
127 950
110 465
64 491
89 208
4%
90 624
134 508
5 248
Högskolan på Gotland, Almedalsbiblioteket
Högskolebibliotek
14
6
4 504 891
300 468
38 914
274 070
93 340
2%
234 341
44 083
1 924
Högskolan Väst, Biblioteket
Högskolebibliotek
1
15
13 652 051
176 493
157 070
59 668
99 707
3%
107 147
558 088
11 584
-
18 405
4
1%
1 078
-
59 971
244 945
3 703
1%
43 748
46 595
-
-
166 407
-
2%
329
-
107
1 956
9 027
37 033
1%
2 448
3 361
234
2 531
35 350
1%
5 017
-
-
576 357
36 776
131 325
3%
33 775
452 000
510
131 874
15 200
200
2%
1 110
53
110
62 467 172
503 151
109 964
625 933
164 362
0%
49 974
1 539 475
50 839
-
2
-
217
3 029
239
501 106
2 149
Se vidare tabell FB1-FB9 på www.kb.se
60
Bibliotek 2012
Tabell 18b: Sammanfattning av forskningsbiblioteken 2012, fortsättning från föregående sida. Bokstavsordning.
Table 18b: Keys figures for research libraries 2012.
Serviceställen
Årsverken
Totala utgifter,
exklusive
lokalkostnader
2012
Fysiska
besök
Virtuella
besök av IP
Fysiska
enheter totalt
(ej tidn. tidskr.)
Digitala titlar
(enheter) totalt
Nyförvärv
procent av
m otsvarande
Lokala lån
Totalt fram tagna
dokum ent från
elektronisk
sam ling
Totalt
fjärrutlån
2012
Biblioteksnam n
Bibliotekstyp
Karlstads universitetsbibliotek
Högskolebibliotek
2
22
24 221 141
-
106 672
250 315
99 812
2%
102 885
314 741
6 596
Karolinska Institutet Universitetsbiblioteket
Högskolebibliotek
2
107
116 994 823
-
1 169 234
577 952
103 058
1%
164 409
2 997 151
14 870
Konstbiblioteket/Nationalm. & Moderna M.
Specialbibliotek
1
4
2 910 009
552
-
2 727 538
19
0%
1 806
11 108
128
Konstfacks bibliotek
Högskolebibliotek
1
4
2 784 216
41 164
-
44 339
432
2%
25 002
3 631
613
Kungl. akademien för de fria konsterna. Biblioteket
Specialbibliotek
1
2
620
1 350
3 125
18 282
-
0%
2 467
-
Kungl. Konsthögsk. Arkitekturskolans bibl.
Högskolebibliotek
1
1
968 600
-
-
-
-
0%
243
-
Kungl. skogs- och lantbruksakademien. Biblioteket
Specialbibliotek
1
6
50 000
-
-
-
-
0%
875
65
833
Kungl. Tekniska högskolans bibliotek
Högskolebibliotek
77 023 961
3 018 180
3 288
6
57
Kungl. vetenskapsakad., centr. för vetenskapshist. Specialbibliotek
1
0
0%
68 743
2%
-
-
Kungliga biblioteket
Nationalbibliotek
3
333
259 500 000
132 000
-
16 675 210
8 898
1%
93 379
76 327
6 861
Högskolebibliotek
6
93
84 488 000
782 631
Linnéuniversitetet i Kalmar svarar ihop med Växjö
Högskolebibliotek
2
46
42 341 851
766 869
769 195
143 894
2%
500 504
1 429 646
22 003
312 795
119 982
5%
248 459
642 144
Livrustkammarens biblioteket
Specialbibliotek
1
93 000
-
6 434
-
43 386
1
0%
22
Livsmedelverkets bibliotek
Specialbibliotek
1
1
1 736 000
-
-
8 364
1 200
4%
Luleå universitetsbibliotek
Högskolebibliotek
2
38
36 059 431
409 636
355 986
273 269
174 154
1%
293 812
467 431
14 809
Högskolebibliotek
33
194
180 260 768
2 241 135
Läkemedelsverkets bibliotek
Specialbibliotek
1
2
2 681 496
1 242 743
3 597 202
274 437
0%
523 454
5 686 339
29 439
18 000
10 981
2 881
17%
659
14 310
Malmö högskola. Bibliotek och IT
Högskolebibliotek
4
47
41 146 143
21
390 171
690 862
170 602
115 719
4%
443 772
1 075 907
10 223
Mittuniversitetets bibliotek
Högskolebibliotek
3
42
Musik- och teaterbiblioteket (sammanslaget 2010)
Specialbibliotek
2
21
34 720 370
645 749
337 304
234 773
115 746
2%
181 722
489 902
9 071
8 420 159
277
165 009
522 628
301
0%
39 387
189 579
Mälardalens högskolas bibliotek
Högskolebibliotek
2
7 798
21
19 080 917
410 553
302 773
109 889
96 059
4%
274 570
274 921
Naturhistoriska riksmuseet Forskningsavdelningsbibl.Specialbibliotek
9 960
9
2
1 861 655
5 000
-
368 806
6 253
0%
100
15 583
Naturvårdsverkets biblioteket
209
Specialbibliotek
1
4
2 228 000
2 180
-
28 284
7 014
2%
1 227
558 660
176
Nordiska Afrikainstitutets bibliotek
Specialbibliotek
1
7
4 459 417
13 929
22 726
71 255
347
2%
6 713
670
1 960
Nordic School of Public Health. Biblioteket
Högskolebibliotek
1
2
810 000
-
-
11 000
6 608
2%
-
-
272
-
365 265
1 053 265
486 708
914 858
5 366
181 226
2
-
-
580 422
-
61
-
-
45
-
-
58
-
Tabell 18c: Sammanfattning av forskningsbiblioteken 2012, fortsättning från föregående sida.
Table 18c: Keys figures for research libraries 2012.
Serviceställen
Årsverken
Totala utgifter,
exklusive
lokalkostnader
2012
Fysiska
besök
Virtuella
besök av IP
Fysiska
enheter totalt
(ej tidn. tidskr.)
Digitala titlar
(enheter) totalt
Nyförvärv
procent av
m otsvarande
Lokala lån
Totalt fram tagna
dokum ent från
elektronisk
sam ling
Totalt
fjärrutlån
2012
Biblioteksnam n
Bibliotekstyp
Nordiska museets bibliotek
Specialbibliotek
1
5
2 460 843
3 836
14 670
35 079
391
11%
5 810
6 000
493
Patent och registreringsverkets bibliotek
Specialbibliotek
2
15
9 803 301
4 342
18 172
1 512 830
50 988 156
0%
3 257
1 060 850
8 333
Polishögskolans bibliotek
Högskolebibliotek
2
8
4 630 000
62 804
-
35 150
631
3%
12 973
-
2 419
Riksantikvarieämbetet -Vitterhetsakademiens bibliotekSpecialbibliotek
2
27
17 569 000
4 968
72 342
448 290
133
1%
36 427
16 891
3 146
Riksarkivets bibliotek, inklusive Krigsarkivets bibliotekSpecialbibliotek
4
6
3 827 508
15 076
1 474 059
396 762
13
1%
2 609
17 691
647
Riksdagsbiblioteket
Specialbibliotek
1
36
33 776 913
47 296
-
351 611
109 067
1%
18 251
21 646
1 320
Röda Korsets Högskola. Biblioteket
Högskolebibliotek
1
3
1 716 964
35 937
37 890
13 860
405
10%
23 656
25 899
680
SIPRI Library and Documentation Department
Specialbibliotek
1
4
310 000
2 500
21 200
51 346
5 020
1%
450
8 034
59
Statens maritima museer. Biblioteken
Specialbibliotek
2
3
204 790
739
14 909
84 171
2
1%
1 158
-
184
Statistiska centralbyråns bibliotek
Specialbibliotek
1
4
5 800 590
188
98 383
6 503
0%
953
153 099
352
Stockholms universitetsbibliotek
Högskolebibliotek
9
114
114 143 000
1 455 992
1 740 534
2 664 371
338 174
1%
1 101 302
3 074 284
15 952
Svenska barnboksinstitutets bibliotek
Specialbibliotek
1
7
4 718 000
1 440
6 761
101 323
141
3%
5 446
-
Svenska emigrantinstitutet. Bibliotek
Specialbibliotek
1
1
503 750
225
-
23 100
-
1%
29
-
Svenska filminstitutets bibliotek
Specialbibliotek
1
14
8 194 481
24 308
15 596
325 030
97 318
1%
37 444
Sveriges geologiska undersökning. Biblioteket
Specialbibliotek
1
2
1 800 000
-
149 000
230
0%
2 750
Sveriges lantbruksuniversitets bibliotek
Högskolebibliotek
6
52
54 827 000
497 545
950 667
570 882
99 600
0%
94 171
732 329
5 045
Södertörns högskolebibliotek
Högskolebibliotek
1
37
30 217 111
532 971
321 090
159 997
106 009
6%
251 233
2 023 205
3 662
Tekniska museet, Biblioteket
Specialbibliotek
2
3
204 790
739
14 909
84 171
2
1%
1 158
Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Biblioteket
Specialbibliotek
4
5
3 200 000
-
44 368
2%
-
Högskolebibliotek
4
101
97 563 000
913 211
1 253 778
1 750 150
113 154
2%
2 083 813
2 674 763
38 312
Högskolebibliotek
1 898 395
2 605 148
8 532 504
1 698 472
0%
316 786
5 685 673
74 950
59 064
132 084
2 059
0%
670
333 458
490 728
95 982
1%
311 930
12
192
179 645 000
VTI Statens väg- och transportforskningsinstitut. BICSpecialbibliotek
1
8
5 261 000
Örebro universitetsbibliotek
4
31
29 442 072
Högskolebibliotek
-
-
380 037
-
-
197
15
3 276
2 002
-
493
-
184
659
-
-
590
490 226
11 329
62
Bibliotek 2012
Helsingborgs sjukhusbibliotek, foto: Sanja Matoničkin
63
Sjukhusbibliotek
Inledning
enkät som sjukhusbiblioteken besvarade. Sedan 2009
har sjukhusbiblioteken redovisat sina uppgifter i en
ny typ av enkät där både den allmänna och den
medicinska delen av verksamheten ingår för de
sjukhusbibliotek som har båda delar. Tidigare
omfattade undersökningen 36 sjukhusbibliotek men i
och med omläggningen utökades urvalet till nästan
det dubbla 2009. Undersökningen går därför inte att
jämföra med resultat från tidigare år än 2009.
Urvalet innehåller de sjukhusbibliotek som är
offentligt finansierade av landstingskommunala medel
och som inte endast är en filial till folkbiblioteket i
kommunen.
Enkätens frågor har utformats tillsammans med
företrädare för sjukhusbibliotek i Sverige.
Organisation
Sjukhusbiblioteken har olika organisationsform på
olika orter och i olika län. Sjukhusbiblioteken kan
bestå av en allmändel för patienter och personal
eller medicinsk del för personal och studenter eller
både och. Ibland är den allmänna delen skött av den
kommunala folkbiblioteksverksamheten, antingen på
entreprenad eller som en regelrätt folkbiblioteksfilial. De renodlade folkbiblioteksfilialerna ingår i
folkbibliotekens statistikuppgifter. Ibland sköts även
den allmänna delen i bibliotek av landtingets
personal. De medicinska delarna av sjukhusbiblioteken har alltid landstinget som huvudman, förutom i
de fall där sjukhusbiblioteket är kopplat till en
högskola. De medicinska bibliotek som är kopplade
till högskolor lämnar uppgifter till
forskningsbiblioteksstatistiken istället.
De svenska sjukhusbiblioteken är många gånger
organisatoriskt sammanlänkade med folkbiblioteken.
Det kan vara så att patientdelen på ett
sjukhusbibliotek helt enkelt är en folkbiblioteksfilial
eller så sköter det kommunala folkbiblioteket
64
verksamheten på entreprenad. Det finns exempel på
bibliotek som både är folkbibliotek,
högskolebibliotek och sjukhusbibliotek samtidigt.
Vissa av de bibliotek som 2009 ingick i urvalet har
avböjt att besvara undersökningen därför att de
istället lämnat statistik till enkäterna om folkbibliotek
eller forskningsbibliotek; statistikinsamlingar som
pågick samtidigt. Andra bibliotek som också täcks in
av någon av de andra undersökningarna har valt att
även besvara denna undersökning eftersom de tyckt
att det är viktigt att visa på hur det ser ut i gruppen
sjukhusbibliotek. En mindre del av värdena som
lämnats i denna undersökning ingår således också i
vissa uppgifter för folkbiblioteken och
forskningsbiblioteken. En summering av alla
bibliotekstypernas bestånd etc. bedöms ändå vara
möjlig.
Sjukhusbiblioteken är inte en homogen grupp. I vissa
län finns ett sjukhusbibliotek som har verksamhet på
flera orter. I andra fall kan ett bibliotek på en och
samma adress bestå av två olika enheter som har två
olika huvudmän.
Svarsbortfall
Sjukhusbiblioteksstatistiken har både interna och
externa bortfall av svar sedan 2009. Det kan därför
vara svårt att studera utvecklingen sedan 2009 på
vissa av de efterfrågade variablerna. Jämförelser
underlättas inte heller på riksnivå av att flera
sjukhusbibliotek lagts ned och utgått ur statistiken.
I årets undersökning var det endast en organisation
av de förväntade som inte besvarade
undersökningen, lasarettsbiblioteket i Motala.
På frågan om hur många sjukhusbibliotek det finns
varierar svaret beroende på om man avser en
bemannad verksamhet på en enskild adress, ett
bibliotekssystem eller en organisationsenhet med en
chef. Eller om man räknar sjukhusbibliotekens
allmänna- eller medicinska delar.
Bibliotek 2012
År 2012 fanns någon form av sjukhusbiblioteksverksamhet på 73 olika adresser men i praktiken
innebär det att det finns färre enskilda
sjukhusbibliotek än så sett till om man räknar
organisationsenheter. År 2009 fanns det
sjukhusbiblioteksverksamhet på 82 olika adresser. I
vissa fall har också den medicinska- alternativt den
allmänna delen lagts ned men det finns fortfarande
viss verksamhet kvar för den andra delen på
adressen.
Sedan 2009 har således ett av tio sjukhusbibliotek
lagts ner, varför jämförelse på riksnivå mellan åren
påverkas av att antalet tillfrågade sjukhusbibliotek nu
är lägre.
De svarande sjukhusbiblioteken har omväxlande valt
att besvara undersökningen per biblioteksadress, per
bibliotekssystem eller samlat för hela länet. Detta
gör att resultaten inte alltid kan redovisas på
institutionsnivå men väl på länsnivå.
Det förekommer ett visst internbortfall av svar på
enskilda frågor. Till exempel så räknar inte alla
sjukhusbibliotek hur många besökare de har eller så
har de svårigheter att urskilja olika medietyper i sina
biblioteksdatasystem, alternativt att biblioteken inte
hade tillgång till de statistikmoduler som behövdes
för att ta ut informationen.
Undersökningen tillfrågar också två bibliotek som
ingår i gruppen ”övriga bibliotek”, Myndigheten för
tillgängliga medier, MTM (f.d. TPB) och
Sjömansbiblioteket vars huvudman är Sjöfartsverket.
Uppgifterna för dessa två bibliotek är inte
inkluderade i de redovisade siffrorna för
sjukhusbibliotek i riket.
Detaljresultat presenteras i tabell S1 på www.kb.se.
Personal
Många sjukhusbibliotek har kommenterat sina
uppgifter om personalresurser på biblioteken. Ett av
problemen som uppstår då flera av frågorna i
enkäten ska besvaras, är att personalen på
sjukhusbiblioteket ofta delas av att de har olika
arbetsgivare, landstinget eller kommunen. I en och
samma lokal kan det arbeta bibliotekarier sida vid
sida som har olika arbetsgivare.
Antal anställda och årsverken
Antalet årsverken beräknas utifrån en årsarbetstid
om 1 700–1 800 timmar, borträknat ledigheter och
helgdagar. En full årsarbetstid, inklusive ledigheter
uppgår till 2 080 timmar vilket motsvarar 40timmars arbetsvecka.
Ibland ingår allmändelen av sjukhusbiblioteken helt
och hållet i det kommunala folkbiblioteket, ibland
köper sjukhusbiblioteket tjänster från folkbibliotek
och ibland är den allmänna delen helt och hållet
sjukhusets egen. Behovet av årsarbetskraft på
sjukhusbiblioteken är naturligtvis beroende på
sjukhusets storlek avseende patientunderlag,
förekomst av studenter och antal anställda.
Antalet utförda årsverken vid sjukhusbiblioteken har
minskat med 7 procent sedan 2009. Till viss del kan
detta förklaras av att nedläggningar av sjukhusbibliotekisverksamhet på vissa orter. År 2011 kunde
antalet årsarbeten skattas till 226 om korrigering för
bortfall görs och motsvarande värde för 2012 var
215 årsverken. Dessa årsverken utförs av drygt 250
anställda personer.
Totalt sett är utförs 62 procent av årsverkena av
kvinnor med utbildning som bibliotekarier eller
dokumentalister. En av sex årverken utförs av
biblioteksassistenter. Endast ett fåtal personer
räknas till IT-personal eller övriga anställda.
Årsverken för barnoch ungdomsverksamhet
Det är relativt ovanligt att sjukhusbiblioteken
avsätter personal för särskild barnoch
ungdomsverksamhet utom där det finns ett renodlat
barnsjukhus, som till exempel Astrid Lindgrens
barnsjukhus i Solna och Barn- och
ungdomsbiblioteket vid Sahlgrenska i Göteborg.
Totalt noteras särskilt avsatt tid vid 13
sjukhusbibliotek i landet. År 2012 noterades något
färre antal årsverken som speciellt avsatts för barnoch ungdom, totalt 11,58 jämfört med 13,12 året
innan. Det motsvarar 5 procent av det totala antalet
avsatta årsverken vid sjukhusbiblioteken.
65
Ekonomi
Alla sjukhusbibliotek har inte haft tillgång till
uppgifter om alla kostnadstyper eftersom de på olika
sätt ingår i sjukhusen, landstingens eller
universitetens ekonomi. Ibland också på olika sätt i
den kommunala folkbiblioteksverksamheten. Vissa
värden, framför allt lokalkostnader och personalkostnader, får därför ses som närmevärden.
Utgifter
Det förekommer både externa och interna
svarsbortfall i de lämnade uppgifterna om
sjukhusbibliotekens utgifter för verksamheterna. De
sjukhusbibliotek som besvarat delfrågorna om
ekonomi uppger sammanlagt att deras utgifter under
2012 var 159 miljoner kronor exklusive
lokalkostnader med viss korrigering för bortfall av
svar.
Sjukhusbibliotekens samlade utgifter är en
försvinnande liten del av landstingens totala utgifter
som uppgår till mer än 250 miljarder kronor.
Lönekostnaderna dominerar sjukhusbibliotekens
utgifter. Totat sett utgörs 60 procent av utgifterna
av lönekostnader (2011: 62, 2010: 64) och 1 procent
(2011:1, 2010: 2 procent) går till personalens
kompetensutveckling.
Det är kostnader för de virtuella e-baserade
medierna och databaslicenserna som utgör den
största delen av mediekostnaderna för
sjukhusbiblioteken. Det gäller speciellt de
sjukhusbibliotek som är medicinska bibliotek.
Detaljresultat presenteras i tabell S2 på www.kb.se
Tabell 19: Antal anställda personer vid sjukhusbiblioteken 2012*).
Bibliotekarier,
dokumentalister
Totalt antal
anställda
251
Biblioteksassistenter
IT-personal
Övriga anställda
Kvinnor
Män
Kvinnor
Män
Kvinnor
Män
Kvinnor
Män
148
31
46
4
0
2
14
6
*) Ett visst bortfall av svar förekommer varför värdet är underskattat med några personer
Diagram 25: Sjukhusbibliotekens utgifter. Procentuell fördelning på olika kostnadstyper 2012
samt antal kronor, exklusive lokalkostnader.
Figure 25: Hospital libraries 2012, expenditures. In order; staff costs, e-media, physical media, other costs,
staff training and investments. Percentage excluded rent.
Löner
60%
Virtuella ebaserade media
och databaslicenser
15%
66
Fysiska media
och AV-material
12%
Kompetensutveckling
1%
Investeringsutgift
er
Övriga
12%
kostnader
0%
Bibliotek 2012
Intäkter
De rapporterade intäkterna översteg de
rapporterade kostnaderna, men detta ska inte tolkas
som att ett överskott uppstått under 2012. Som
redan nämnts kunde inte alla bibliotek rapportera
samtliga kostnader och skillnaden får därför ses som
en konsekvens av det interna bortfallet av svar i
undersökningen. De sammanlagda rapporterade
intäkterna på 174 miljoner kronor är en
underskattning men nivån på de rapporterade
kostnaderna ligger troligen närmare det sanna värdet
än vad de totala rapporterade kostnaderna gör.
Totalt sett kom 90 procent av sjukhusbibliotekens
intäkter från moderorganisationerna. Nära nog hela
den resterande delen, 9 procent, kommer från
bidrag och intäkter från den övriga offentliga
sektorn.
Tabell 20: Rapporterade kostnader för sjukhusbibliotekens verksamhet i olika län 2009–2012.
Table 20: Totalt cost for hospital libraries, per county 2009–2012.
år 2009
år 2010
år 2011
år 2012 Kronor
per
invånare
Riket sjukhusbibliotek
134 212 019
124 209 841*)
130 804 887*)
158 522 786
17
21 040 335
19 160 145
18 215 775
18 928 700
9
03 Uppsala län
4 927 388
8 034 000*)
8 329 000
9 817 750
29
04 Södermanlands län
7 128 000
6 272 000
6 576 000
7 025 000
26
1 089 949*)
1 281 500*)
933 266*)
06 Jönköpings län
6 282 000
6 212 000
7 386 000
8 308 900
25
07 Kronobergs län
3 620 800
2 816 000
5 120 000
6 803 120
37
-
3 245 918
3 356 000
4 125 300
18
09 Region Gotland
1 065 644
1 285 903
-
807 911
14
10 Blekinge län
2 758 597
2 518 000
2 431 000
2 724 860
18
17 721 600
-
-
24 975 581
20
4 062 000
-
7 600 000
7 485 000
25
14 Västra Götalands län
21 351 001
22 017 000*)
23 852 021*)
27 159 273
17
17 Värmlands län
10 002 000
9 574 000
9 406 103
9 651 000
35
8 204 815
-
-
12 587 992
44
717 628
4 938 000
5 169 900
6 039 324
24
20 Dalarnas län
8 405 250
6 615 166*)
6 283 920*)
8 488 000
31
21 Gävleborgs län
2 389 416
2 563 291
2 686 607
2 825 776
10
22 Västernorrlands län
6 614 635
8 286 425
6 171 200
8 339 300
34
986 361
2 043 863
1 983 600
2 006 850
16
24 Västerbottens län
3 752 600*)
3 162 700*)
3 227 445*)
3 404 505*)
13*)
25 Norrbottens län
3 460 000*)
3 432 000*)
3 437 000*)
4 091 500
16
01 Stockholms län
05 Östergötlands län
08 Kalmar län
12 Region Skåne
13 Region Halland
18 Örebro län
19 Västmanlands län
23 Jämtlands län
1 448 000
Partiellt bortfall
67
I den fortsatta redovisningen kommenteras endast
sådana resultat som är av den kvaliteten att de kan
utgöra ett faktaunderlag avseende bestånd och
nyförvärv.
Detaljresultat för enskilda bibliotek presenteras i tabell S4 på
www.kb.se.
Tryckta böcker
Majoriteten av de tryckta böcker som sjukhusbiblioteken har är medicinsk litteratur. Totalt sett utgörs
63 procent av beståndet av tryckta böcker av fackoch referenslitteratur. Sex procent av beståndet av
tryckta böcker utgjordes av nyförvärv.
Andelen skönlitteratur för barn, 28 procent, är
troligen något underskattad eftersom några
sjukhusbibliotek nämner att de inte har möjlighet att
särskilja skönlitteratur för vuxna från barnlitteratur i
sina bibliotekskatalogsystem.
Helsingborgs sjukhusbibliotek, foto: Sanja Matoničkin
Bestånd
Beståndsuppgifterna som olika sjukhusbibliotek
varierar i kvalitet mellan de olika uppgiftsåren. År
2012 var kvaliteten på det tryckta beståndet relativt
god och det kan därför konstateras en liten ökning i
bestånd jämfört med 2011. Totalt sett uppgår det
tryckta beståndet på sjukhusbiblioteken, inklusive
tidningar och tidskrifter till drygt 700 000 enheter.
Däremot så är uppgifterna om det elektroniska
beståndet och utlåningen på olika sätt av sämre
kvalitet, se vidare ett speciellt avsnitt om Eira, hälsooch sjukvårdens elektroniska bibliotek.
Uppgifterna om totalt bestånd på riksnivå bör
även detta år därför betraktas som
närmevärden.
68
Ljudböcker
Sjukhusbiblioteken har en förhållandevis stor andel
ljudböcker, CD-böcker och kassettböcker. De
rapporterande biblioteken räknar samman ett
bestånd om drygt 27 tusen, 11 procent av beståndet
i slutet av året var nyförvärv.
Tidningar
Flera bibliotek nämner att de inte räknar antal
tryckta tidningar eller att dessa inte ingår i
katalogsystemet. Det förekommer också att
tidningarna rent organisatoriskt tillhör olika kliniker,
men att de administreras av biblioteket.
Beståndsuppgifterna är därför osäkra.
Tidskrifter
Majoriteten av de tidskrifter som sjukhusbiblioteken
har av tidskrifter, periodika, seriella publikationer är
e-baserade.
Beståndsuppgifterna håller inte den kvalitet att något
riksvärde presenteras.
Många bibliotek samarbetar inom det egna länet är
uppgifterna om tillgången till e-tidskrifter och
tidningar är därför svåra att sammanställa för
enskilda bibliotek.
Bibliotek 2012
Tabell 21: Bestånd och nyförvärv på sjukhusbiblioteken 2012. Underskattade värden.
Table 21: Number of stock and new additions at hospital libraries 2012. Underestimated values.
Medietyp
Fysiska
varav antal nyförvärv
enheter
totalt
Tryckta böcker skönlitteratur vuxna
167 077
7 754
Tryckta böcker skönlitteratur barn
64 800
4 072
Tryckta böcker fackoch referenslitteratur
402 684
19 505
E-böcker, antal titlar sammanlagt
32 532
6 744
Ljudböcker, CD-böcker, kassettbok, ej talbok
27 021
2 879
Talböcker, DAISY
3 236
580
Tidskrifter, periodika, seriella publikationer, löpande titlar
7 489
1 807
Tidningar, dagstidningar, veckotidningar, månadstidn.,
1 079
löpande titlar
E-musik, antal titlar sammanlagt
Musik på CD, LP, MP3, kassett, ljudband
18 289
449
Film på DVD, VHS, filmkassett, filmpatron, videogram, Blu10 372
1 257
ray
Mikrografiska dokument, mikrofil, mikrofiche
352
Grafiska och kartografiska dokument, OH, presentationer
33
1
Manuskript, artiklar, avhandlingar, patent, noter, festskrifter,
7 590
48
rapporter
Interaktiva medier, CD-ROM, Tv-spel, interaktiva läromedel
456
Övriga medietyper som inte ingår i övriga kategorier
2 716
55
Totalt (underskattade värden pga. bortfall)
713 194
45 218
Musik
De flesta sjukhusbibliotek har ett utbud av musik
som kan lånas eller laddas ned. Totalt sett räknades
drygt 18 tusen fysiska bärare av musik och flera
sjukhusbibliotek rapporterar också att de har tillgång
till databaser med e-musik. Troligen är
musikbeståndet i huvudsak avsett för den allmänna
delen av biblioteken som används av patienterna.
Endast ett sjukhusbibliotek rapporterar att det har
några mikrografiska dokument, mikrofil eller
mikrofiche, i beståndet. Detta är troligen en
underskattning på riksnivå.
Övriga medietyper
I beståndet av övriga medietyper har flera
sjukhusbibliotek också valt att fylla i sitt bestånd av
teknisk utrustning som de också lånar ut, till
exempel CD-spelare.
Lån
Vissa sjukhusbibliotek rapporterar att de inte
registrerar omlån, varför deras sammanlagda utlåning
är underskattningar. Samtliga lån efterfrågas som
summan av initialt lån och omlån.
Vissa bibliotek för inte någon lånestatistik alls över
vissa medietyper, eftersom dessa står i publika
lokaler och det har bedömts att detta inte är
nödvändigt. Vissa bibliotek har inte eller lånar heller
inte ut alla typer av medier. Totalt sett rapporteras
ändå 1,3 miljoner utlån, inklusive omlån, av samtliga
medietyper under 2012, vilket är en ökning jämfört
med tidigare år som delvis kan bero på att
biblioteken blivit bättre på att rapportera lån till
statistikinsamlingen.
Vad som säkert kan konstateras är att
sjukhusbiblioteken har en stor betydelse för den
personal och allmänhet som brukar dem. Det visas
69
av den höga utlåningsstatistiken även om denna är en
underskattning av den faktiska utlåningen.
Vissa större sjukhusbibliotek har en lika stor
omfattning på sin utlåning som hela folkbiblioteket
har i mindre kommuner i Sverige.
Svarsbortfall av cirka 500 000 e-lån 2010–2012
KB har i år fått tillgång till uppgifter om hur många nedladdningar som faktiskt gjorts från Eira, hälso- och
sjukvårdens elektroniska bibliotek. Det framkommer därvidlag att sjukhusbiblioteken i alla län utom
Stockholm, Örebro, Västerbotten och Västernorrlands län inte rapporterat nedladdningarna från Eira, som
det var tänkt, i den statistik som de rapporterat till Sveriges officiella biblioteksstatistik. Underrapporteringen
är så omfattande att uppgifter om e-lån endast bör betraktas per enskilt sjukhusbibliotek som gjort komplett
rapportering åren 2010–2012. De faktiska uppgifterna om nedladdning/lån från Eira rör sig om närmare
900 000 under 2012. Detta gör att riksvärdena för den totala utlåningen på sjukhusbiblioteken är
underskattad med närmare en halv miljon lån.
Rapporterade utlån/nedladdningar av tidskrifter, periodika, seriella publikationer
Faktiskt antal nedladdningar från Eira
Stockholms län
Uppsala län
Södermanlands län
Jönköpings län
Kronobergs län
Kalmar län
Region Gotland
Blekinge län
Region Skåne
Region Halland
Västra Götalands län
Värmlands län
Örebro län
Västmanlands län
Dalarnas län
Gävleborgs län
Västernorrlands län
Jämtlands län
Västerbottens län
Norrbottens län
0
70
50000
100000
150000
200000
250000
300000
350000
Bibliotek 2012
Diagram 27: Sjukhusbibliotekens utlån av
vissa medietyper 2011–2012.
Figure 27: Loans at hospital libraries by some media
categories 2011–2012.
År 2011
År 2012
352 528
389 658
Tryckta böcker fackoch
referenslitteratur
166 078
204 136
Tryckta böcker
skönlitteratur vuxna
Tryckta böcker
skönlitteratur barn
62 722
65 802
Ljudböcker, CD-böcker,
kassettbok, ej talbok
60 792
68 180
E-böcker
50 121
48 069
Film på DVD, VHS,
filmkassett, filmpatron,
videogram, Blu-ray
44 452
47 811
Musik på CD, LP, MP3,
kassett, ljudband
17 507
12 773
Övriga medietyper som
inte ingår i övriga
kategorier
4 363
7 984
Talböcker, DAISY
2 613
1 110
Fjärrlån
Uppgifterna om antal fjärrutlån och fjärrinlån bör
endast betraktas per de enskilda sjukhusbibliotek
som lämnat kompletta uppgifter för 2012. Beroende
på partiella bortfall är inte uppgifterna rättvisande
sammanställt på riksnivå och det går heller inte att
jämföra emellan åren för att någon utveckling ska
kunna konstateras.
Besök
Fysiska besök
Det förekom en omfattande verksamhet vid
sjukhusbiblioteken under 2012. Det totala antalet
besök är dock okänt eftersom det förekommer att
sjukhusbiblioteken i flera län inte besvarat frågan.
Som mest något år rapporterade sjukhusbiblioteken
drygt 800 tusen besök, då var också det flest
bibliotek som besvarat frågan jämfört med senare år.
Antalet besök på enskilda bibliotek kan studeras i
tabellerna på www.kb.se, se flik
Tab_S8_Verksamhet.
Även det år som sjukhusbiblioteken rapporterade
flest besök är det känt att även detta var en
underskattning eftersom vissa sjukhusbibliotek
rapporterar att de inte registrerar besök och att
personalen kan utnyttja biblioteket dygnet runt med
hjälp av passerkort utan att besöket registreras.
Virtuella besök
En stor del av sjukhusbiblioteken kunde inte lämna
uppgifter om hur många virtuella besök de haft. En
majoritet av de som besöker sjukhusbiblioteket via
webb är personal som kommer via interna länkar på
sjukhusens webbplatser. Dessa sökvägar är inte
öppna för allmänheten. Ändå noterades så många
som 555 719 besök på sjukhusbibliotekens interna
webbplatser och 47 839 på deras externa
webbplatser. Uppgifterna är således grovt
underskattade värden.
OPAC
Alla sjukhusbibliotek kunde inte lämna uppgift om
hur många besökare de haft i sin OPAC (Online
Public Access Catalog). Totalt sett rapporterades
363 tusen OPAC-sökningar vilket är en grov
underskattning av det totala antalet sökningar som
gjorts.
Aktiva låntagare
En majoritet av sjukhusbiblioteken har också
svårigheter att räkna hur många aktiva låntagare de
har. Vanligen beror detta på att lånen inte
registreras på patienternas namn, utan på avdelning.
71
Inskrivna patienter lånar anonymt. Dessutom har de
lån som utförs av personal och studenter med
passerkort inte alltid förts upp på respektive individ.
Några sjukhusbibliotek nämner att de har ett
datorsystem som inte sparar uppgift om aktiva
låntagare efter årsskiftet och andra har problem att
särredovisa uppgifter eftersom de ingår i
datorsystem som är gemensamt för flera bibliotek
inom landstinget.
Bokvagnsronder
Totalt rapporterades 5 710 (2011: 5 917, 2010:
5 378) bokvagnsronder utförda av sjukhusbibliotekets personal på sjukhusen, vilket är en
underskattning av det faktiska värdet på grund av
bortfall av svarande enheter. Bokvagnsronderna är
ett sätt som sjukhusbiblioteken använder för att
distribuera medier till sängliggande patienter. Se
vidare tabell S8 på www.kb.se.
Öppethållande
biblioteken även har öppet för andra grupper och
med full eller viss bemanning så har sjukhusbiblioteken i medeltal öppet mellan 202 och 252 dagar per
år. För utförligare resultat om öppethållande per
svarande bibliotek, se tabell S9 på www.kb.se.
Datorer
Sjukhusbiblioteken rapporterar att det finns 347
(2011: 309, 2010: 311) publika datorer på de
enheter som besvarat enkäten – varav 136 endast är
avsedda för sökning i bibliotekens katalog.
Programaktiviteter
Personalen på sjukhusbiblioteken anordnade
programaktiviteter vid sammanlagt minst 5 054
(2011: 5 564, 2010: minst 3 900 och 2009: 6 982)
tillfällen och engagerade minst 26 996 (2011: 23 628,
2009: 25 198) deltagare. Medeltal per tillfälle har inte
beräknats eftersom de olika aktiviteterna kan ta
varierande antal deltagare.
Många sjukhusbibliotek har så att säga öppet dygnet
runt eftersom sjukhuspersonalen alltid kan gå in med
passerkort. Sett till de tider och dagar som
Tabell 28: Sjukhusbibliotekens programaktiviteter antal tillfällen 2012. Procent.
Table 28: Program activities at hospital libraries 2012. Percent.
Författarbesök
3%
Annan programverksamhet
64%
Lärarledd undervisning
24%
Boka en bibliotekarie
7%
Sökningar på
uppdrag
2%
72
Bibliotek 2012
Övriga bibliotek
Två bibliotek som tillfrågas via enkäten som sänds till
sjukhusbiblioteken är inte sjukhusbibliotek, de tillhör
gruppen övriga bibliotek, Myndigheten för tillgängliga
medier, MTM (f.d. TPB) och Sjömansinstitutet.
Dessa två bibliotek ingår inte i beräkningarna för
riket bland sjukhusbiblioteken.
Myndigheten för tillgängliga medier
Myndigheten för tillgängliga medier, MTM,
redovisade vissa av de efterfrågade uppgifterna, de
som var relevanta för deras verksamhet 2012.
Resultaten av detta presenteras på sista raden i
sjukhusbibliotekens tabeller på www.kb.se.
Eftersom MTM inte är ett traditionellt bibliotek som
går att besöka, fungerar inte alltid frågeformuläret
optimalt för dess verksamhet.
MTM är inte bara bibliotek utan fungerar också som
förlag och IT-utvecklare. MTM är en statlig
myndighet. Det anser att det är omöjligt att i detalj
separera vad som är renodlat biblioteksarbete och
har därför inte rapporterat antal anställda i
biblioteksverksamheten.
Under året har MTM:s bestånd av talböcker på
kassett slutgallrats. Inget bestånd av talböcker på
hylla finns nu kvar. Distributionen av talböcker sker
numera främst genom att biblioteken och enskilda
låntagare laddar ner från MTM:s digitala bibliotek.
Distributionen av digitala talböcker sker numera
främst genom att biblioteken eller enskilda låntagare
laddar ned från MTM:s digitala bibliotek. Totalt sett
gjordes 434 760 nedladdningen av talböcker/DAISY
under 2012 (2011: 380 777 , 2010: 211 883). MTM:s
totala utlåning under 2012 uppgick till 445 167 ,
vilket är en ökning jämfört med 2011.
Nedladdningarna har ökat sedan det blivit möjligt för
enskilda låntagare att göra så kallad egen
nedladdning.
De 1 422 (2011: 1 066, 2010:1 717) aktiva låntagare
som redovisas anger endast det antal enskilda
personer som lånat fysiska exemplar från MTM.
Totalt sett gjordes 795 437 besök i MTM:s OPAC
under 2012 (2011: 447 826 , 2010: 304 489).
Sjömansbiblioteket
Sjömansbiblioteket har en unik uppgift genom att de
endast distribuerar böcker och ljudböcker av olika
slag till fartyg inom den svenska handelsflottan och
till utlandsflaggade fartyg med serviceavtal.
Sjömansbiblioteket är ett globalt vandringsbibliotek
vars huvudman är Sjöfartsverket.
Distributionen av medier sker genom att det finns
bokväskor i ett 20-tal hamnar i fyra världsdelar.
Böcker kan vara ute i flera år på bibliotekets filialer
eller vara runt på olika båtar. Hur många gånger
boken lånats om inom eller mellan fartygen är
omöjligt att veta.
Enkätens konstruktion är inte alltid optimal för att
redovisa Sjömansbibliotekets verksamhet eftersom
den är så speciell.
Sjömansbibliotekets totala bestånd beräknas till 131
tusen fysiska medier och 6000 e-titlar. Totalt 1,3
årsarbetare arbetar med verksamheten i Göteborg.
Under 2012 gjordes 16 635 lån från
Sjömansbiblioteket.
73
Tidningsläsning i Bromölla, foto Eva Persson
Sammanfattande kapitel
Inledning
I detta kapitel redovisas vissa variabler som grovt
går att jämföra i de tre undersökningarna. Ett visst
bortfall av svar gör dock att de redovisade värdena
är underskattade för alla bibliotekstyper utom
folkbiblioteken.
kunnat särskiljas i de två statistikinlämningarna.
Detta är också viktigt i kommunerna där många
skolbibliotek är integrerade i folkbibliotekets
verksamhet och det är svårt att skilja ut de olika
delarna till respektive statistikfrågeformulär.
Det pågår ett arbete att harmonisera
biblioteksstatistiken för de olika bibliotekstyperna.
Detta arbete blir allt viktigare i takt med att fler
och fler bibliotek samverkar på olika sätt. En
framtida harmonisering skulle också underlätta
analysen av regionala skillnader, sett till hela
biblioteksverksamheten inom olika regioner.
En nackdel med att harmonisera statistiken för alla
bibliotekstyperna är att respektive bibliotekstyps
särart då inte alltid kommer att åskådliggöras i
detalj. Ett exempel på detta är vikten av frågor
kring media för barn och personella resurser som
avsatts till barnverksamhet i folkbiblioteksstatistiken, frågor som inte alls har någon alls relevans i
enkäten till högskolebiblioteken.
En ytterligare fördel med att harmonisera
statistiken är att det i framtiden inte ska vara
möjligt att dubbelräkning förekommer. Till
exempel är den allmänna delen i vissa
sjukhusbibliotek utlagd på folkbiblioteket i
kommunen och det är osäkert om beståndet
Det fortsatta arbetet med en förändring av
statistiken avvaktar de nya internationella
standarderna, ISO 2789 och ISO 11620, för
biblioteksstatistik som kommer att bli antagen
74
Bibliotek 2012
under 2013. KB representerar Sverige i arbetet
med de nya standarderna.
Organisation
De fyra bibliotekstyperna har tillsammans 1 538
(2011: 1 570, 2010: 1 581) bemannade enheter
inklusive bokbussarna. Dessutom tillkommer
bokbusshållplatser och obemannade serviceställen i
kommunerna. Totalt sett är 490 (2011: 509, 2010:
523) folkbiblioteksenheter integrerade med
skolbibliotek. Det är känt att antalet filialer minskat
under en lång rad år. Allt fler bibliotek samarbetar
också med varandra eller ingår i en och samma
organisation, varför det totala antalet enskilda
biblioteksenheter i Sverige, sett över en längre tid,
stadigt minskar.
exakt många adresser som det finns bibliotek på i
Sverige. Till exempel så är det känt att det finns en
viss dubbelräkning mellan sjukhusbiblioteksundersökningen och folkbiblioteksundersökningen
avseende serviceställen.
Personal och ekonomi
Antalet årsverken som utförs på de offentligt
finansierade biblioteken har minskat något, vilket
delvis förklaras av att antalet bemannade bibliotek
minskat.
Kostnaderna för medier och personal är de
kostnadstyper som kan jämföras mellan de olika
bibliotekstyperna på ett någorlunda rättvisande
sätt. Sammanlagt uppgår dessa kostnader till 4,3
(2011: 4,2, 2010: 4,1 miljarder).
Det är inte alltid klarlagt hur många servicesställen
som de olika biblioteksorganisationerna har. Det
finns inget samlat register där det framgår hur
Tabell 22: Antal serviceställen, olika bibliotekstyper 2012.
Table 22: Number of service points for different library types 2012.
Bemannade serviceställen på offentligt finansierade bibliotek
År2010
År2011
År 2012
Folkbibliotek
1 214
1 212
1 187
Folkbiblioteksbokbussar
81
80
82
Högskolebibliotek
140
140
138
Nationalbibliotek
4
4
3
Specialbibliotek
57
55
53
Sjukhusbibliotek
78
77
73
Övriga bibliotek
2
2
2
Summa
1 576
1 570
1 538
Tabell 23: Personal vid olika typer av bibliotek 2010–2012. Antal årsverken.
Table 23: Staff at different library types 2010–2012. FTE
År2010
År 2011
Folkbibliotek
4 589
4 665
Högskolebibliotek
1 590
1 629
Nationalbibliotek
357
363
Specialbibliotek
192
259
Sjukhusbibliotek
230 skattat
230
Övriga bibliotek
64
64
Summa
7 022
7 210
År 2012
4 664
1 657
333
205
215
63 skattat
7 137
75
Tabell 24: Kostnader för medier och personal 2010–2012. Tusental
Table 24: Staff and media costs 2010–2012 thousands SEK.
Tusental kronor
Tusental kronor
2010
2011
Folkbibliotek
2 351 042
2 391 676
Högskolebibliotek
1 263 517
1 315 590
Nationalbibliotek
182 403
186 494
Specialbibliotek
109 796
110 854
Sjukhusbibliotek
110 647*
120 144
Övriga bibliotek
93 157**
104 916
Summa
4 110 562
4 229 674
Tusental kronor
2012
2 454 036
1 336 549
187 945
115 406
137 583
50 847
4 282 366
* underskattat värde ** kompletterat värde
Tabell 25: Lokala lån 2010–2012.
Table 25: Local loans 2010–2012.
Lokala utlån 2010
Folkbibliotek
68 422 014
Högskolebibliotek
9 290 632
Nationalbibliotek
102 634
Specialbibliotek
203 616
Sjukhusbibliotek
1 006 614*
Övriga bibliotek
54 603*
Summa
79 080113
Lokala utlån 2011
68 509 271
8 717 373
95 716
218 369
1 069 297 **
40 545
78 650 571
Lokala utlån 2012
67 384 284
8 645 172
93 379
186 467
1 252 139
482 725
78 044 166
* 2009 års värde, **förändrad fråga, ej e-bok
För jämförbarhet mellan åren är e-böcker och/eller e-musik exkluderad i vissa kategorier.
Lån
Det är i viss mån möjligt att jämföra den lokala
utlåningen bibliotekstyperna emellan. Hänsyn får
dock tas till att sjukhusbiblioteken inte registrerar
alla sina enskilda utlån och att det saknas vissa
uppgifter om nedladdade e-medier både på folkoch sjukhusbiblioteken. Alla tryckta böcker
registreras inte heller på folkbiblioteken eftersom
många böcker cirkuleras bland kommuninnevånarna utan att vidare låneregistrering sker. Den
absoluta majoriteten av den lokala utlåningen sker
på folkbiblioteken. De som på olika sätt besöker
forskningsbiblioteken använder främst de
elektroniska samlingarna, närmare drygt 44
miljoner (2011: 38, 2010: 31) nedladdningar
noteras, det är också dessa nedladdningar som
utgör den huvudsakliga ökningen som kan noteras.
Om samtliga lån som finns rapporterade räknas;
nedladdningar, fjärrutlån och lokala lån, skapas en
76
betydligt mer omfattande bild av användningen av
bibliotekens bestånd:
Tabell 26: Lån, nedladdningar och fjärrutlån
på biblioteken 2011–2012. Exkluderat vissas
e-medier.
Table 26: Total usage of stock 2011–2012.
Total användning
2011
2012
Folkbibliotek
70 016 957
68 185 322
Forskningsbiliotek
47 190 209
53 892 092
Sjukhusbibliotek
1 132 984
1 343 581
Övriga bibliotek
421 322
482 725
Summa 118 761 472 123 903 720
Dessutom gjordes 21 872 658 sökningar i
bibliografiska databaser på forskningsbiblioteken
under 2012.
Bibliotek 2012
Besök
Drygt 85 miljoner besök noterades vid de olika
biblioteken under 2012. Naturligt nog stod
folkbiblioteken för 79 procent av alla besök.
Uppgiften om antalet besök vid
forskningsbiblioteken har till viss del beräknats
utifrån antalet besök per dag genom stickprov. Det
förekommer också bortfall av hela svar varför
värdet alla år är underskattade.
Tabell 27: Fysiska besök på biblioteken 2010–2012.
Table 27: Physical visits at the libraries 2010–2012.
Fysiska besök 2010
Folkbibliotek
67 333 060
Högskolebibliotek
17 787 485
Nationalbibliotek
163 500
Specialbibliotek
141 269*
Sjukhusbibliotek
832 615*
Övriga bibliotek
940*
Summa
86 258 869
Fysiska besök 2011
67 350 043
16 769 180*
164 700
216 188*
833 101*
1000*
85 334 212
Fysiska besök 2012
66 059 088
16 238 941*
132 000
138 193*
697 056*
1000*
83 266 278
* underskattat värde pga. bortfall av svar
Bestånd och utlån för personer
med läshinder
I samråd med MTM (f.d. TPB), som är en av de
myndigheter som tillhandahåller anpassade medier,
ställdes för fjärde året i rad två delfrågor om
medier för personer med läshinder. Följande fråga
fanns i alla de tre biblioteksenkäterna:
”Hur stort var beståndet och utlåningen av anpassade
medier för personer med läshinder 2012?”
Frågan ställdes som en del av ett försök till att
kartlägga beståndet av anpassade medier vid
Sveriges bibliotek. Eftersom frågeställningen ingår i
enkäter som är en del av Sveriges officiella statistik
(SOS) fanns inte utrymme att efterfråga mer
detaljerade uppgifter. SOS-statistiken har ett krav
på sig att vara begränsad.
De två delfrågorna får ses som en första startpunkt
på att följa utvecklin. Mer detaljerade studier kan
tänkas i framtiden, men kommer då att ligga
utanför SOS-statistiken. Eftersom frågorna är
relativt nya lämnades följande förklaring till vad
som efterfrågades:
fyllde i under de andra beståndsfrågorna. Här avses
talböcker (producerade enligt undantagsparagraf 17),
talboksspelare, datorer med särskild anpassning, DVD
och videogram (teckentolkade) för döva, storstilsböcker,
lättläst och punktskrift. Räkna även med varje enskilt
media ni har på eventuell Äppelhylla. Som talbok
räknas de titlar som är producerade för personer med
funktionsnedsättning vad gäller läsning, oavsett om de
är köpta, nedladdade, sparade på minneskort, mp3spelare eller i andra fysiska format. Om fem olika
boktitlar sparats på ett minneskort räknas det som
fem utlån i statistiken. En nedladdad talbok som kastas
efter utlån ska tas med under utlån men inte under
bestånd.”
De medier som är producerade för barn i ”läraläsa” åldern 6-9 år, lättlästa storstilsböcker, bör
räknas bort eftersom de är avsedda för barn utan
speciella läshinder.
Det förekommer bortfall av svarande bibliotek.
Andelen svarande varierade mellan de olika
bibliotekstyperna. Det framgår klart att många av
högskolebiblioteken lånade ut anpassade medier
som de erhåller från MTM, men många av dem har
inget eget bestånd. Det är väldigt ovanligt att
specialbiblioteken arbetar med anpassade medier.
”Det går bra att lämna en skattning om exakta
uppgifter saknas. Räkna även här med talböckerna du
77
Framför allt är det folkbiblioteken i Sverige som på
olika sätt tillhandahåller anpassade medier till
personer med läshinder. I Sverige finns idag
uppskattningsvis 400 000 personer med dyslexi
och över 120 000 personer med synskada.
Dessutom finns det till exempel personer som är
barndomshörselskadade och för dem är det
svenska skrivna språket inte alltid en självklarhet,
de kanske använder teckenspråk och behöver
teckentolkade medier. Dessutom finns tusentals
personer som har diagnosen dövblindhet.
Även om alla bibliotek inte besvarat båda frågorna
om anpassade medier för personer med läshinder
kan det konstateras att ett totalt bestånd om
närmare 1,3 miljoner medieenheter och 1,9
miljoner utlån indikerar en omfattande verksamhet
vid landets bibliotek. I och med att invånare själva
göra nedladdningar från MTM och inte alltid
behöver bibliotekens hjälp för att kunna göra ett
lån av anpassade medier har antalet nedladdningar
ökat dramatiskt.
Talböcker i fysisk form finns fortfarande, foto: C Ranemo
Det är känt att vissa folkbibliotek rapporterat egna
nedladdningar som utlån från biblioteket vilket i
praktiken blir en dubbelräkning med utlånen från
MTM. Ett samarbete mellan MTM och KB har
inletts för att reda ut den framtida statistiken. I
nedanstående tabeller ingår inte MTM:s bestånd
och nedladdningar med vilka i praktiken är just
medier för personer med läshinder.
Tabell 28: Bestånd av anpassade medier för personer med läshinder vid offentligt finansierade
bibliotek 2010–2012. Antal.
Table 28: Stock and loans of appropriate media for people with reading disabilities 2010–2012.
Bestånd 2010
Bestånd 2011
Folkbibliotek*
1 257 452
1 363 103
1 232 044
Högskolebibliotek*
5 870
8 803
10 539
Nationalbibliotek*
Specialbibliotek*
135
135
Sjukhusbibliotek *
2 882
9 000
9 833
Summa
1 266 339
1 381 041
1 252 416
*) Underskattat värde pga. bortfall
Tabell 29: Utlån av anpassade medier för personer med läshinder vid offentligt finansierade
bibliotek 2010–2012. Antal.
Table 29: Stock and loans of appropriate media for people with reading disabilities 2010–2012.
Utlån 2010
Utlån 2011
Utlån 2012
Folkbibliotek*
2 189 273
2 072 554
1 904 000
Högskolebibliotek*
13 705
22 655
23 847
Nationalbibliotek*
Specialbibliotek*
30
30
Sjukhusbibliotek *
1 338
12 782
8 803
Summa
2 204 346
2 108 021
1 936 650
*) Underskattat värde pga. bortfall
78
Bibliotek 2012
Glossary
Swedish
English
Swedish
English
andel
annan
antal
AV-utlån
AV-media
AV-mediebestånd
barn
barnböcker
besökare
betaldatabas
bibliotek
bibliotekarier
biblioteksanslag
bibliotekspersonal
biblioteksplan
bibliotekssystem
bibliotekstjänst
bok
bokbestånd
bokbuss
bokinköp
bokslut
bokutlåning
bortfall
datorer
diabildserier/bildband/film
driftskostnader
egna
enheter
exklusive
facklitteratur
filialbibliotek
fjärrlån
fonogram
folkbibliotek
fördelning
helårsverken
hemlån
huvudbibliotek
ingen uppgift
intäkt
investeringskostnad
kommun(er)
kommunala folkbibliotek
kostnader
fraction, share
other
number
audio-visual
circulation
(lending)
audio-visual media
audio-visual media stock
children
children's books
visitor(s)
database license
library (-ies)
librarians
library grant
library staff
library plan
library system
library service
book
book stock
bookmobile
book acquisitions
annual accounts
book circulation (lending)
non-response
computers
slide series/film strips/films
operating costs
own
units
excluding
non-fiction
branch library
inter-urban media circulation
phonogram, gramophone record
municipal public library
distribution
person-years
home loan
main library; central library
no data
income
investment cost
municipality (-ies)
municipal libraries
expenditure, costs
kvinnor
lokaler
lokalkostnader
lån
lånecentral
låntagare (aktiv)
länsbibliotek
mediekostnader
miljon
män
nyförvärv
nyckeltal
nättjänster
women
premises
costs of premises
loan(s)
inter-lending centre
active borrower
county / regional library
media costs
million
men
new acquisitions
key figure(s)
internet service / free
internet resources
per capita
staff
staff budget (for library
activities)
subscriptions
percentage(s)
reference literature
all
hospital
school library
fiction
sum, total
Swedish
search, inquiry
audio books
newspaper subscriptions
periodical subscriptions
accessibility; availability
hours
thousand
during
reference books
external service points
foreign (language)
week(s)
video tape recording
volumes
adults
annual subscription
hours open
others
per invånare
personal
personalkostnader
prenumerationer
procent
referenslitteratur
samtliga
sjukhus
skolbibliotek
skönlitteratur
summa
svenska
sökning
talböcker
tidningsprenumerationer
tidskriftsprenumerationer
tillgänglighet
timmar
tusen
under
uppslagsböcker
utlåningsställen
utländska
vecka(or)
videogram
volymer
vuxna
årsprenumeration
öppethållande
övriga
79

Bibliotek 2012 Rapport - Biblioteksstatistik

Transcription

Similar documents

Skoglig ordlista

hur kan man skatta mängden trädbiomassa i

Specialsortimentguide

Plantbroschyr 2014 - Sundins Skogsplantor AB