KFhandlingar_141216

Umeå studentkår
Wilmer Prentius
Kårordförande 14/15
Föredragningslista
Kårfullmäktige nr.4 14/15
Att: Kårfullmäktige, kårstyrelsen, gruppledare,
inspektor, proinspektor, verksamhetsrevisorer,
sektioner
Datum:
2014-12-16
Tid:
15.15
Plats:
Tryggheten
Punkt Ärende
F1
Mötets öppnande
F2
Mötets behöriga utlysande
Bilaga
Föredragande & förslag till beslut:
Kallelse gick ut 5/12 och handlingar 11/12
Att anse mötet behörigt utlyst.
F3
Adjungeringar
Att adjungera närvarande tjänstemän med närvarooch yttranderätt
F4
Justering av röstlängd
Andreas Wilemoll
Punkten inleds med information från Valnämnden
om revideringar i partiers kandidatförteckningar.
Att fastställa röstlängden.
F5
Val av justeringspersoner
Att utse två justerare tillika rösträknare.
F6
Tid för justering av protokoll
Att fastställa tid för justering av protokoll
F7
Avsägelser och fyllnadsval
F7
Vi har fått in två avsägelser. Dessutom finns ett antal
organ där vakanser finns för vilka fyllnadsval behöver
göras.
Att lägga avsägelserna till handlingarna.
Att som ledamot i kårstyrelsen utse:
Att som ersättare i Kårhusstiftelsens styrelse till slutet
av verksamhetsåret 14/15 utse:
Sidan 1 av 4
Att som ersättare i Kårhusstiftelsens styrelse till slutet
av verksamhetsåret 15/16 utse:
Att som revisorsersättare i Kårhusstiftelsen utse:
Att som ersättare i Stiftelsen Universitetshallens
styrelse till slutet av verksamhetsåret 16/17 utse:
Att som ersättare till verksamhetsrevisorer (2 st.) för
kårstyrelsen utse:
Att som ledamot i Valnämnden för:
F8
Fastställande av
föredragningslista
-
Studentpartiet Socialdemokraterna utse:
-
Arbetarpartiets Studentfackliga Alternativ
utse:
-
Förenade Studenter utse:
Att fastställa föreslagen föredragningslista
Punkt Ärende
Bilaga
Föredragande:
M1
M1_1
Presidiet
Presidiet informerar
M1_2
M2
Rapportering från organ inom
Umeå studentkår
Punkt Ärende
U1
M2
Maja Westling
Bilaga
Föredragande:
Sammanfattning av beslut från
föregående protokoll, KF 3
141118
Stefan Brattlöf
Att lägga protokollet till handlingarna
Punkt Ärende
Bilaga
Föredragande & förslag till beslut:
B1
B1
Linus Lundström
Verksamhetsberättelse 13/14
Föregående verksamhetsårs kårstyrelsearbete ska nu
granskas av sittande kårfullmäktige. Kårstyrelsen har i
sitt arbete att återge föregående verksamhetsår i sin
verksamhetsberättelse.
Att lägga verksamhetsberättelsen till handlingarna.
B2
Årsredovisningen 13/14 samt
disposition av resultat
Linus Lundström & Lars G Bokeskog
Då en kårsektion ännu inte rapporterat in sitt
underlag, är årsredovisningen ej färdig för beslut.
Att bordlägga ärendet.
Sidan 2 av 4
B3
Revisionsberättelse för
verksamhetsåret 13/14
B3
Maja Westling & Saga Henriksdotter
Endast revisionsberättelsen avseende verksamheten
är färdig. Frågan avseende den ekonomiska revisionen
kan därmed ej behandlas.
Att lägga verksamhetsrevisionen till handlingarna.
Att bordlägga frågan avseende ekonomisk revision.
B4
Ansvarsfrihet för 13/14
Maja Westling & Saga Henriksdotter
Då varken årsredovisning eller ekonomisk revision
färdigställts i tid, kan ansvarsfrihetsfrågan först
behandlas vid ett kommande möte.
Att bordlägga ärendet.
B5
Stadgerevidering JF-sektionen
B5_1
Wilmer Prentius
B5_2
JF-sektionen har inkommit med
stadgerevideringar för kårsektionen.
förslag
om
Att godkänna JF-sektionens förslag till
stadgerevidering.
B6
Scharinska villan
B6
Therésè Löfvenius Nilsson & Bore Sköld
Då datumet för Umeå studentkårs tillträde till
Scharinska villan närmar sig, har kårstyrelsen bedömt
det som centralt att kårfullmäktige diskuterar vad
Umeå studentkår avser med verksamhet i fastigheten.
Att fatta beslut i frågan.
B7
Ägar- och förvaltningspolicy
B7
Wilmer Prentius
För att säkerställa att studentkårens intressen tas
tillvara i stiftelser, företag och föreningar med
koppling till kåren, samtidigt som organisationerna
ska kunna känna en trygghet i vad som förväntas av
dessa, föreslås denna policy i syfte att användas som
grund vid de tillfällen Umeå studentkår på olika sätt
ska ge direktiv till organisationerna.
Att fastställa ägar- och förvaltningspolicy i enlighet
med kårstyrelsens förslag.
Sidan 3 av 4
B8
F9
Policy för utbildningspolitiska
ställningstaganden
B8
Wilmer Prentius
Att föreslå kårfullmäktige fastställa policy för
utbildningspolitiska ställningstaganden i enlighet med
kårstyrelsens förslag och med förtydligandet att
bilagan ”Utbildning straffbart” är att betrakta som ett
separat dokument.
Mötets avslutande
Sidan 4 av 4
Avsägelser
Stefan Brattlöf
Organisationssekreterare
2014-12-11
Bilaga F7
Följande avsägelser har inkommit:
Emma Strömberg avseende kårstyrelsen.
Agnes Blom Bringlöv avseende kårfullmäktige
Umeå studentkår
Biblioteksgränd 6, 907 36 Umeå
070-686 90 53
[email protected]
Sidan 1 av 1
Meddelande
Wilmer Prentius
Kårordförande
2014-12-05















Bilaga M1_1
Uppdragsansökningsordning: Henrik och jag har arbetat fram en handläggningsordning att
använda när Umeå studentkår utlyser uppdrag eller tjänster.
Musikhjälpen: Umeå studentkår samarbetar med Umeå studentradio under deras musikhjälpensändningar.
Ledningsråd: Deltog vid ledningsråd med dekaner och rektorer.
Förhandling med LH: Förhandlat med LH om avtalen kring utbildningsbevakning inför det nya
kalenderåret.
SARA: Träffades med fakulteternas och LH:s kanslichefer.
Psykologiska föreningen: Maria och jag for på ett av psykologiska föreningens styrelsemöte och
berättade om studentkåren och dess historia.
Umpe: Deltog som mötesordförande vid Umpes stormöte.
Scharinska samverkan: Thérèse och jag for på Scharinska-samverkan med kommunen.
Folkuniversitetet: Cecilia och jag for på Folkuniversitetet för en genomgång av deras
verksamhet och historia inför fortsatt styrelsearbete.
Universitetsstyrelsens budgetkommitté: Fortsatta satsningar på kreativa miljöer, efter
samhällsvetarhuset och humanisthuset så ska det nu påbörjas en ombyggnation av ljusgården i
MIT-huset.
Lisa Midlert: Lisa Midlert, universitetets myndighetskontakt vid utbildningsdepartementet, var
på besök i Umeå. Studentkårernas ordförande och Midlert träffades hos mig och diskuterade
problem, möjligheter och andra frågor.
Ladok 3: Styrgruppen för införandet av Ladok 3 fortsätter att förbereda införandet av Ladok 3.
Kårmedia i Umeå AB: Styrelsemöte för Kårmedia i Umeå AB. Bolagsstämma den 19 december,
överskottsmål om 50 kkr.
Remissvar: Skrivit ett yttrande gällande Boverkets förslag till vägledning Industri- och annat
verksamhetsbuller vid planläggning och bygglovsprövning av bostäder. Därutöver skrivit tre
yttrande om att avstå från att inkomma med synpunkter på remisser.
Brev till utbildningsutskottet: Skrev brev till utbildningsutskottets presidium, ledamöter och
suppleanter och bad dessa tillsätta en utredning för att utreda alternativa lösningar till
studieavgiftsförslaget.
Umeå studentkår
Biblioteksgränd 6, 907 36 Umeå
070-686 90 10
[email protected]
Sidan 1 av 5
Meddelande
Wilmer Prentius
Kårordförande
2014-12-05













Kursplaner: Deltagit i författandet av ett kårgemensamt remissvar på förslaget till Regler för
utformning av kursplaner på grund och avancerad nivå. Arbetsgruppen ska träffas 9/12 och gå igenom de
inkomna synpunkterna.
Studenträttsliga samverkansgruppen 14/11: Diskussion kring UKÄ:s tillsynsbeslut (Reg.nr: 3132-14) med kritik mot Umeå universitet avseende ändrat urval i en kurs vid Medicinska fakulteten.
Vidare diskussion kring lämplig tid handläggningstid vid omprövning av betyg; konsekvenserna
för studenterna om UKÄ drar in examensrätten p.g.a. bristande kvalitet; samt förutsättningarna
för införandet av nötförbud vid UmU.
Dialogmöte med lärarhögskolans ledning 18/11: Deltog och lyssnade vid LH:s dialogmöte
där studenter ställde frågor, bland annat om revideringen av kurspaketet
”Utbildningsvetenskapliga kärnan”
Antagningsråd, 17/11 & 24/11: Deltagit i antagningsrådets arbete med revidering av Umeå
universitets lokala antagningsordning (något som görs varje år). Beslut i Universitetsstyrelsen 1718/12.
Arbetsgruppen för E-lärandestrategi, 18/11: Sista mötet med arbetsgruppen, förslaget till
strategi överlämnades till Prorektor 30/11. Ett bra förslag 
Personaldag vid Samhällsvetenskapliga fakulteten, 20/11: Deltog vid SamFak:s personaldag,
temat var utmaningar för UmU (utifrån budgetproppen och nytt kvalitetssystem m.m.), samt
pedagogisk meritering.
Doktorandsektionen, 24/11: Diskussion om yttrande över två remisser inom
forskarutbildningen, kartläggning av expensmedel inom olika institutioner, förslag om förteckning
av samtliga kurser inom forskarutbildningen, planering av seminarium om forskningsansökningar
samt revidering av sektionens stadgar.
26-27/11: Nationell konferens i Stockholm om digital examination i högskolan. Intressanta
exempel på hur vissa lärosäten implementerat konceptet med digitala salstentamina. Även mycket
diskussion om examination i ett mer allmänt perspektiv.
Kursklassificeringskommittén, 1/12: Diskussion initierad av undertecknad om revidering av
UmU:s regler för kursklassificering utifrån att de inte är förenliga med nationella bestämmelser.
Prorektor samt utredare från Planeringsenheten fick i uppdrag att göra ett urval av klassificerade
kurser som ska jämföras med motsvarande kurser vid andra lärosäten. Fortsatt diskussion vid
nästa sammanträde.
PUNKTUM, 3/12: Deltagit i referensgruppens möte för Pedagogisk Utveckling av Nyfikenhet
och KreativiteT vid UMeå universitet, PUNKTUM. 1,4 mkr kommer att delas ut till
högskolepedagogiska projekt vid UmU under våren 2015.
Tillgodoräknandehandläggningsordningsrevideringsarbetsgruppen, 4/12: Genomgång av
handläggningsordningen för tillgodoräknande, kommer att föreslå Rektor att göra ett par mindre
redaktionella revideringar.
Arbetsgruppen för internationell mobilitet, 5/12: Arbetsgruppen hade sitt första sammanträde
och har fått i uppdrag att komma överens om universitetsgemensamma definitioner av
internationell mobilitet som gör att mäta och vara underlag för intern resursfördelning.
JO-anmälan: Författat en anmälan till justitieombudsmannen som skickades in 24 november.
Anmälan i sin helhet bifogas till handlingarna.
Umeå studentkår
Biblioteksgränd 6, 907 36 Umeå
070-686 90 10
[email protected]
Sidan 2 av 5
Meddelande
Wilmer Prentius
Kårordförande
2014-12-05






Remissvar: Författat Umeå studentkårs remissvar på ”Kvalitetsarbete för utbildning på
forskarnivå vid Umeå universitet” i samråd med doktorandföreningarna
Remissvar: Författat Umeå studentkårs remissvar på ”Handläggningsordning och nya reviderade
blanketter för dokumentation av uppgifter i Ladok på forskarnivå vid Umeå universitet” i samråd
med doktorandföreningarna.
Brev till riksdagens utbildningsutskott, Deltagit i författandet av Umeå studentkårs brev till
ledamöterna i riksdagens utbildningsutskott där vi uppmanar dem att avvakta med beslutet om
studieavgifter.
Tentamensrutiner, 1/12: På Umeå studentkårs initiativ genomfördes det ett andra test med
förbättrade tentamensrutiner enligt Uppsalamodellen (diskussion vid förra KF). Det blev en
succé! 
Digitala salastentamin, Planerar ett kårgemensamt öppet seminarium om digitala salstentamina
4 mars 12:00 – 14:00. Öppet för studenter, lärare samt all övrig intresserad personal.
Nya regler, Rektor beslutade 2014-11-11 om nya regler för Betyg och examination,
salstentamina, samt handläggningsordning för salstentamina. Umeå studentkår kommer att
tillsammans med de andra kårerna informera om det viktigaste förändringarna i en
affischeringskampanj.
Vice kårordförande:





SfCS, 10/11: Åkte till Skellefteå och representerade (tillsammans med kårordförande) Umeå
studentkår vid sektionens höstmöte.
Kontaktperson för HHUS: Deltagit som kontaktperson för sektionen, vid HHUS:s styrelsemöte
12/11.
Arbetsutskott och styrelse för Kempefonden, 19/11: Beslut om utdelning av stipendier för 565
100:- skulle fördelas till 41 stipendiater. Totalt 70 sökande. Även beslut om ändrad tolkning av
begreppet ”avkastning” i stiftelsens stadga för att möjliggöra en effektivare kapitalförvaltning.
Umeå studentkårs personaldag, 21/11: Heldag med hela kansliet och arvoderade med
diskussioner kring arbetsmiljö samt organisationens visioner.
Kontaktperson för HumSek: Deltagit som kontaktperson för sektionen, vid HumSek:s
styrelsemöte 2/12.
Umeå studentkår
Biblioteksgränd 6, 907 36 Umeå
070-686 90 10
[email protected]
Sidan 3 av 5
Meddelande
Wilmer Prentius
Kårordförande
2014-12-05








Varannan vatten: Deltagit i möte som innehöll en utvärdering av föregående års kampanj
”Varannan vatten” (som genomfördes av Västerbottensläns landsting i samarbete med
Brännbollsyran, BRÅ, Studenthälsan och Umeå studentkår) under Brännbollsyran 2014, och en
planering
av
samma
kampanj
under
Brännbollsyran
2015.
Umeå studentkår ska fortsätta som samarbetspartner.
Ung och cancer: Föreläsningen ”Ung och cancer” har genomförts. Utvärdering av eventet ska
utföras.
Utbildningskvalitet ut studentperspektiv: UPL har bett mig hålla i ett pass för erfarna
högskolepedagoger om utbildningskvalitet ur studentperspektiv.
Arbetsmiljöutbildning: Höstterminens arbetsmiljöutbildning är avklarad, uppslutningen av
Umeå studentkårs SAMOs har varit helt klart godkänd. Nu jobbar vi med nästa steg: HSAMOs
ska samtala med sina SAMOs. Samtliga HSAMOs från de fyra kårerna ska träffa Agnes och Lisa
för att diskutera det fortsatta arbetsmiljöarbetet.
Vi ska även föra diskussioner med berörda kring studenternas representation i arbetsmiljöfrågor –
framförallt kopplat till AMK (Arbetsmiljökommittén) där vår funktion är högst oklar. Faktum är
att AMKs funktion upplevs oklar.
Sexualiserat våld: Föreläsningen om sexualiserat våld i Sverige har genomförts.
Personaldag: Umeå studentkår har haft en personaldag där förtroendevalda tillsammans med
personal har diskuterat förbättringsåtgärder av vår organisation och arbetsmiljö.
Folkuniversitetet: Jag har deltagit i ett informationsmöte med Folkuniversitetets rektor och
ekonomiansvarig. Där jag fått information om stiftelsens historia och nuläge samt om styrelsens
arbete. Den 17/12 ska en heldagskonferens hållas med ett avslitande styrelsemöte då kommande
års budget ska antas.
Sedan 2009 har ett omfattande arbete gällande regionalspridning utförts inom FU och detta är
något som nu har, i stort sett, etablerats
Audit: Audit-arbetet vid Humfak har gjort framsteg. Intervjuer har genomförts med 5
urvalsgrupper (fakultetsledningen, prefekter, studierektorer, studieadministratörer och studenter).
Ytterligare intervjuer med lärare planeras.
Umeå studentkår
Biblioteksgränd 6, 907 36 Umeå
070-686 90 10
[email protected]
Sidan 4 av 5
Meddelande
Wilmer Prentius
Kårordförande
2014-12-05

Samtyckeskampanj: Vi var med på och stöttade ett seminarium om samtyckeskultur och
samtyckes lagstiftning den 13 november. Seminariet var väldigt intressant och medverkande i
diskussionen var Madeleine Leijonhufvud, professor emerita i straffrätt och författare till
Samtyckesutredningen. Susanna Eriksson, doktorand i straffrätt som bloggar och debatterar
samtyckesfrågor. Svante Tidholm, journalist, dokumentärfilmare och festivalgeneral på Way Out
West, engagerad i Fatta Man och Män för jämställdhet. Monica Burman, moderator, är docent i
straffrätt vid Umeå universitet.
Jag delade ut vår samtyckeskondom innan och efter seminariet och deltog i en lunch efteråt där
jag pratade med Svante Tidholm om att komma hit under våren och visa sin dokumentärfilm
”Som en Pascha” som handlar om Europas största bordell som ligger i Köln, Tyskland och sedan
prata om mansnormer.

Jag har även kontaktat Lisa Krutrök som ritade bilden till vår samtyckeskondom och bett henne
rita fler bilder på samma tema. Dessa bilder skulle användas till att göra till banderoller och/eller
rollups.

Räkmacka: Torsdagen den 4/12 var Räkmackan för Umeå studentkårs studenter. Programmen
som var inbjudna var Personalvetarna och Sociologerna. Vi hade totalt 64 anmälda studenter. Det
var även studenter från Biomedicin där. Det bjöds på Julbuffé och det hela kändes väldigt lyckat!
Nästa termin kanske det blir så att vi kör en heldag med Räkmackor, men det återstår att se.

Årshögtid: Blev tyvärr inställd på grund av för få intresserade. Men vi lägger krut på Årshögtiden
i april istället då vi firar kårens födelsedag 16 april!

Scharinska: Har varit på möte med samverkansgruppen och där bestämdes det att vi får tillgång
till huset den 1 april nästa år.

Jag var även på Medicinska kårens fullmäktige där det bestämdes att vi tillsammans med styrelsen
på UMS ska se över en kårgemensam drift innan de tar ytterligare beslut om hur de vill göra med
Scharinska.

Universitetshallen: Efter att ha blivit vald som ledamot i Universitetshallen var nästa möte rätt
tätt inpå. Där presenterade Siemens ett förslag på hur investeringar för att sänka
energikostnaderna skulle kunna se ut och beslut togs även om huruvida UH skulle investera i
markköp.

Loppis: Loppisen gick bra, dock rätt få utställare som anmält intresse, 32st, varav några inte dök
upp på söndagen så totalt var det 25 utställare. Dock kan detta ha berott på att det var
skyltsöndag och aktiviteter på Gammlia som vi konkurrerade mot. Vi hade runt 500-600
besökare. Efter loppisen fick vi mer hjälp än vi haft tidigare vilket betydde att det gick fortare att
ställa i ordning allt.

Kårhuset: Jag har skrivit ett etiskt policy dokument för Kårhuset som ska vid senare tillfälle tas i
beslut.

Musikhjälpen: Umeå studentkår stöttar Umeå studentradios insamlingsprojekt till förmån till
Musikhjälpen där pengarna insamlade i år går till kampen för att stoppa spridningen av HIV. Vi
på kåren har en insamlingsbössa som kommer under expeditionens öppettider stå där och under
lunchen kommer vi i presidiet gå runt på campus med den.
Umeå studentkår
Biblioteksgränd 6, 907 36 Umeå
070-686 90 10
[email protected]
Sidan 5 av 5
Bilaga M1_2
Carl Larsson
Från:
Skickat:
Till:
Ämne:
Carl Larsson <[email protected]>
den 15 oktober 2014 18:16
'[email protected]'
Synpunkter på förslag angående ändring i högskoleförordningen
Hej,
2014-03-28 sände utbildningsdepartementet ut ett förslag angående ändring i högskoleförordningen avseende
betygsystem på VFU-kurser i lärarutbildningen (se länk nedan). Förslaget sändes till en rad myndigheter och
organisationer, och dessa uppmanades att inkomma med synpunkter senast 2014-04-11.
Jag önskar ta del av de synpunkter som inkom till departementet med anledning av ovan nämnda förslag.
http://www.liu.se/uv/kfu_internt/inkommande-avgaende-post/post/inkommande-post-kfu-uv/2014/v-15/remisserenkater/1.559312/Delningang.betygsskalafrkurserinomVFU.pdf
Tack på förhand!
Med vänliga hälsningar
Carl
____________________________________
Carl Larsson
Utbildningsansvarig & vice kårordförande – 2014/2015
Umeå studentkår
[email protected]
070-686 90 16
1
REG ERI NG SKAN SLI ET
2014-03-28
LINKO PIN GS.
Ink& 2014 -03° 31
Utbildningsdepartementet
ur
dl:
Rättssekretariatet
Ann-Charlotte Wallin
Telefon 08 - 405 4661
Telefax 08- 723 1192
Delning av förordning
Härmed delas förslag till förordning om ändring i högskoleförordningen
(1993:100).
Innebörden av förordningens förslag:
Enligt 6 kap. 18 § högskoleförordningen får en högskola föreskriva vilket
betygssystem som ska användas. Förslaget innebär en viss ändring i detta
bl.a. utifrån skrivningar i budgetpropositionen för 2014 (prop.
2013/14:01, utg.omr. 16, sid. 54, bet. 2013/14:UbU1, rskr. 2013/14:104).
Ändringen i 6 kap. 18 § innebär att lärosätena såvitt avser utbildningar
till vissa angivna examina ska använda fler betygssteg för ett godkänt
resultat för en kurs som helt eller delvis är verksamhetsförlagd, om den
verksamhetsförlagda delen av kursen omfattar mer än tre högskolepoäng.
Rubriken Utbildning på forskarnivå som i dag står närmast efter 6 kap.
27 § ska rätteligen stå närmast efter 6 kap. 24 §. En ändring föreslås i
enlighet härmed.
Förordningens förslag
Förslaget till förordning stödjer sig på följande
normgivningsbemyndigande: 8 kap. 7 § regeringsformen
Förslaget har inte bedömts anmälningspliktigt enligt direktiv 98/34/EG
(se EU-cirkulär nr 8)
Någon konsekvensutredning har inte upprättats eftersom
Postadress
Telefonväxel
103 33 Stockholm
08-405 10 00
Besöksadress
Telefax
Drottninggatan 16
08-21 68 13
E-post: u.registratorOregeringskansliet.se
2
behovet att genomföra en förtydligad bedömning av verksamhetsförlagd
utbildning inom lärar- och förskollärarutbildningarna genom en
flergradig betygsskala har presenterats i budgetpropositionen för 2014.
Synpunkter lämnas senast fredagen den 11 april 2014 till Ann-Charlotte
Wallin,
rörpost: 416, [email protected]
Eventuella frågor ställs förutom till Ann-Charlotte Wallin till
Gerd Mörck, Universitets- och högskoleenheten
V-7
Charlotte Abrahamsson
Mottagare utöver delningslis tan:
Universitetskanslersämbetet
Uppsala universitet
Lunds universitet
Göteborgs universitet
Stockholms universitet
Umeå universitet
Linköpings universitet
Kungl. Tekniska högskolan
Luleå tekniska universitet
Karlstads universitet
Linn6.tniversitetet
Örebro universitet
Mittuniversitetet
Malmö högskola
Mälardalens högskola
Dans- och cirkushögskolan
Gymnastik- och idrottshögskolan
Högskolan i Borås
Högskolan Dalarna
Högskolan i Gävle
Högskolan i Halmstad
Högskolan Kristianstad
Högskolan i Skövde
Högskolan Väst
Konstfack
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm
Södertörns högskola
3
Chalmers tekniska högskola AB
Stiftelsen Högskolan i Jönköping
Sveriges kommuner och landsting
Friskolornas riksförbund
Lärarförbundet
Lärarnas riksförbund
Catharina Stenborg-Blom, L/ELT
Torun Rudin,U/GV
Kristina Lundström, U/S
Gerd Mörck, U/UH
Svensk författningssamling
P lä g
Förordning
om ändring i högskolefdrordningen (1993:100);
SFS
Utkom frän trycket
den
utfårdad den dd mm 2014.
Regeringen föreskriver i fråga om högskoleförordningen (1993:100)1
dels att 6 kap. 18 § ska ha följande lydelse,
dels att rubriken närmast efter 6 kap. 27 § ska sättas närmast efter 6 kap.
24 §.
6 kap.
18 §2 Betyg ska sättas på en genomgången kurs om inte högskolan
föreskriver något annat. Högskolan får föreskriva vilket betygssystem som
ska användas. För en helt eller delvis verksamhetsförlagd kurs inom
utbildning som leder till
eller
yrkeslärarexamen, ska dock alltid fler än ett betygssteg användas för ett
godkänt resultat. Detta gäller bara om den verksamhetsförlagda delen av
kursen omfattar mer än tre högskolepoäng.
Betyget ska beslutas av en av högskolan särskilt utsedd lärare
(examinator).
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2014.
2. De nya bestämmelserna ska tillämpas i fråga om helt eller delvis
På regeringens vägnar
JAN BJÖRKLUND
Charlotte Abrahamsson
(Utbildningsdepartementet)
2
Förordningen omtryckt 1998:1003.
Senaste lydelse 2010:1064.
1
Carl Larsson
Från:
Skickat:
Till:
Ämne:
Bifogade filer:
Ann-Charlotte Wallin <[email protected]>
den 16 oktober 2014 17:09
[email protected]
besked i anledning av begäran om utfående av handling
allmän handling.docx
Till Carl Larsson:
Hej.
Bifogar ett besked med anledning av din begäran i dag om utfående av vissa handlingar.
Har du några allmänna frågor om beskedet är du välkommen att ringa mig.
Med vänlig hälsning / Lotta Wallin
Ann-Charlotte Wallin
ämnesråd
Rättssekretariatet
Utbildningsdepartementet
Regeringskansliet
103 33 Stockholm
08 4054661
070 6664661
[email protected]
www.regeringen.se
1
2014-10-16
U2014/ 5949 /RS
Carl Larsson
Umeå studentkår
Utbildningsdepartementet
Begäran att få ta del av allmän handling
Du har den 16 oktober 2014 begärt att få ta del av de synpunkter som
inkom till departementet med anledning av ett förslag angående
ändring i högskoleförordningen avseende betygssystem på VFU-kurser
i lärarutbildningen.
Någon allmän handling som motsvarar din begäran förvaras inte hos
Utbildningsdepartementet.
Detta besked kan inte överklagas. Däremot kan du, om du inte är nöjd
med beskedet, vända dig till Utbildningsdepartementets registrator
([email protected]) eller till mig och begära att frågan
ska prövas av myndigheten. Ett beslut av myndigheten kan överklagas
till regeringen. Frågan kan också komma att överlämnas direkt till
regeringen.
I tjänsten
Ann-Charlotte Wallin
Postadress
103 33 Stockholm
Telefonväxel
08-405 10 00
Besöksadress
Drottninggatan 16
Telefax
08-21 68 13
E-post: [email protected]
Skrivelse
Carl Larsson
Ansvar över utbildningsfrågor
2014-11-06
PRÖVNING AV BEGÄRAN ATT FÅ TA DEL AV ALLMÄNNA
HANDLINGAR
Till: Ann-Charlotte Wallin, utbildningsdepartementet.
Umeå studentkår vände sig per e-post, 2014-10-16, till utbildningsdepartementet med en begäran
om att få ta del av allmänna handlingar. Begäran gällde att få ta del av de synpunkter som inkom
till departementet med anledning av ett förslag till ändring i högskoleförordningen, avseende
betygssystem för VFU-kurser i lärarutbildningen.
Samma dag mottog Umeå studentkår ett svar på ovan nämnda begäran (U2014/5949/RS). I svaret
framgick det att ”någon allmän handling som motsvarar din begäran förvaras inte hos
utbildningsdepartementet”.
Då Umeå studentkår har vetskap att, åtminstone, en av de organisationer som erbjöds att inkomma
med synpunkter på förslaget till förändring i förordningen, också har inkommit med ett svar till
departementet, framstår meddelandet ovan som något märkligt.
Vid ett senare telefonsamtal med berörd tjänsteman vid departementet (2014-10-17) klargjordes
situationen. Handlingar som motsvarar Umeå studentkårs begäran kan mycket väl förvaras hos
departementet, men de benämns inte som allmänna och behöver således ej heller lämnas ut.
Efter viss utredning kan Umeå studentkår konstatera att handlingarna ej benämns som allmänna
med stöd av bestämmelserna i 2 kap. 9 § 2 st. tryckfrihetsförordningen. Vi kan konstatera, utifrån
nämnda bestämmelse kring s.k. ”mellanprodukter”, att den delning av förordning som skedde
2014-03-28 i samrådssyfte med en rad myndigheter och organisationer ej anses som allmän
handling om den ej expedierats eller tagits om hand för arkivering, varken vid
utbildningsdepartementet eller hos de myndigheter som delningen sändes till i samrådsyfte.
Då handlingen diariefördes då den inkom till Linköpings universitet 2014-03-31, blev den också
allmän handling vid den myndigheten och därigenom tillgänglig för allmänheten.
Huruvida de svar som inkom till departementet avseende delningen av förordningen, ska anses som
allmänna handlingar eller ej, har Umeå studentkår en avvikande uppfattning om. Vi anser att de
svar och synpunkter som inkommit till departementet inte kan anses utgöra sådana utkast eller
koncept som avses i 2 kap. 9 § 2 st. TF. De omfattas därför inte av denna undantagsbestämmelse
utan är att betrakta som slutligt utformade handlingar som är allmänna och därför ska lämnas ut
mot begäran.
Till stöd för detta ställningstagande vill vi hänvisa till Regeringsrättens dom 1999-07-14 (RÅ 1999
ref. 36). Regeringsrätten framförde då att en utkast avseende del av revisionspromemoria som 15
oktober 1997 sänts med e-post från Skattemyndigheten i Göteborg till Riksskatteverket, RSV,
utgör en sådan handling som enligt 2 kap. 9 § 2 st. TF, inte utgör allmän handling, om den inte
Umeå studentkår
Biblioteksgränd 6, 907 36 Umeå
070-686 90 16
[email protected]
Sidan 1 av 2
Meddelande
Maja Westling
Kårfullmäktiges ordförande
2014-12-11
Bilaga M2
I enlighet med Arbetsordning för kårfullmäktige, lämnas härmed denna rapport från organ inom
Umeå studentkår.
Inget att rapportera just nu.
Inget att rapportera just nu.
Carl Larsson föredragande: Beslut om utdelning av stipendier för 565 100:- skulle fördelas till
41 stipendiater. Totalt 70 sökande. Även beslut om ändrad tolkning av begreppet ”avkastning” i
stiftelsens stadga för att möjliggöra en effektivare kapitalförvaltning.
Wilmer Prentius föredragande: Styrelsemöte för Kårmedia i Umeå AB. Bolagsstämma den 19
december, överskottsmål om 50 kkr.
Wilmer Prentius och Cecilia Wagenius föredragande: Cecilia och Wilmer har deltagit i ett
informationsmöte med Folkuniversitetets rektor och ekonomiansvarig. Där har de fått
information om stiftelsens historia och nuläge samt om styrelsens arbete. Den 17/12 ska en
heldagskonferens hållas med ett avslitande styrelsemöte då kommande års budget ska antas.
Sedan 2009 har ett omfattande arbete gällande regionalspridning utförts inom FU och detta är
något som nu har, i stort sett, etablerats.
Therésè Löfvenius Nilsson föredragande: Efter att ha blivit vald som ledamot i
Universitetshallen var nästa möte rätt tätt inpå. Där presenterade Siemens ett förslag på hur
investeringar för att sänka energikostnaderna skulle kunna se ut och beslut togs även om
huruvida UH skulle investera i markköp.
Stiftelsen Studenthälsan har valt Emelie Björn som styrelseordförande samt även beslutat att
bevilja två stipendiater totalt 16700:- i stipendier för höstterminen.
Umeå studentkår
Biblioteksgränd 6, 907 36 Umeå
Sidan 1 av 1
Bilaga B1
Verksamhetsberättelse
Kårstyrelsen 13/14
2014-12-12
....................................................................................................................................................... 7
.......................................................................................................................................... 7
........................................................................................................................................ 7
............................................................................................................................................. 9
....................................................................................................................................... 9
................................................................................................................................................... 9
................................................................................................................................................ 10
............................................................................................................................................... 10
............................................................................................... 11
.................................................................................................................................. 11
............................................................................................... 11
........................................................................................................................... 11
....................................................................................................................... 12
............................................................................................................................................. 12
.......................................................................................................... 13
............................................................... 13
................................................................... 13
............................................................................................... 14
........................................................................................................ 14
........................................................................................................................ 14
....................................................................................................................... 14
....................................................................................................... 15
.......................................................................................................................... 15
.................................................. 15
....................................... 15
........................................................................................................................ 15
..................................... 15
.......................... 15
.......................................................................... 16
Umeå studentkår
Biblioteksgränd 6
907 36 Umeå
Sidan 2 av 59
Verksamhetsberättelse
Kårstyrelsen 13/14
2014-12-12
.............................................................................................................................. 16
................................................................................................... 16
........................................................................................... 17
.......................................................................................................... 19
...................................................................................................................................... 19
................................................................................................................................ 19
.................................................................................................................................... 19
............................................................................................................................... 20
......................................................................................................... 20
............................................................................................................................. 20
............................................................................................... 20
................................................................................................ 20
.................................................................................................................................. 20
.......................................................................................................................... 21
......................................................................................................................................... 21
..................................................................... 21
................................................................................................. 21
.................................................... 21
............................ 21
.................................................................................................. 22
........................................................................ 22
...................................................... 22
....................................................... 22
................................................................. 23
................................................................................ 23
.................................................................. 23
...................................................... 23
..................................................................................................... 23
............................................................................................................... 24
.............................................................. 25
Umeå studentkår
Biblioteksgränd 6
907 36 Umeå
Sidan 3 av 59
Verksamhetsberättelse
Kårstyrelsen 13/14
2014-12-12
............................................................................... 25
.............................................................................................................................................. 26
...................................................................................................... 26
.......................................................................................................................... 26
....................................................... 26
.......................................................... 26
............................................................................... 27
.................................................................................................................................................. 27
............................................................................................................... 27
....................................................................................................................................................... 27
............................................................................................................................................................. 28
.......................................................................................................................... 28
.................................................................................................................... 28
....................................................................................................................... 28
.................................................................................. 28
...................................................................................................................................................... 29
.......................................................................................................................... 29
.................................................................................................................... 29
............................................................................. 29
............................................................................................ 29
......................................................................................................................................................... 30
.................................................................................................................................. 30
................................................................................................................................................. 30
............................................................................................ 30
.................................................................................................... 30
................................................................................................................................................. 31
...................................................................................................... 31
.......................................................................................................................... 31
................................... 31
................................................ 32
....................................................................................................... 32
Umeå studentkår
Biblioteksgränd 6
907 36 Umeå
Sidan 4 av 59
Verksamhetsberättelse
Kårstyrelsen 13/14
2014-12-12
............................................................................... 33
....................................................................................... 33
.................................................... 33
............................................................................................................... 33
................................................................................. 34
..................................................................................................................................... 36
.......................................................................................................... 36
.......................................................................................................................... 36
......................................................................................................... 36
.............................................................................................................. 36
.......................................................... 36
.......................................................................................................................................... 37
............................................................................................................... 37
.......................................................................................................................... 37
......................................................... 37
................................................................. 37
........................................................................................... 37
....................................................................................................................................... 37
........................................................................................... 37
............................................................................................................................... 38
............................................................................................................................................... 39
.................................................................................................................... 39
...................................................................................... 39
............................................................................. 40
................................................................................................................................................... 40
................................................................................................................................................ 41
................................................................................................................................................... 42
.............................................................................................................................................. 43
..................................................................................................................................... 45
.............................................................................................................................................. 46
................................................................................................................................................ 48
Umeå studentkår
Biblioteksgränd 6
907 36 Umeå
Sidan 5 av 59
Verksamhetsberättelse
Kårstyrelsen 13/14
2014-12-12
................................................................................................................................................... 49
..................................................................................................................................................... 50
.................................................................................................................................................... 51
.................................................................................................................................. 52
................................................................................................................................... 52
.............................................................. 52
............................................................................................................. 52
................................................................................................................................... 52
.................................................................................................................... 53
............................................................................................................................ 53
.................................................................................................................... 53
......................................................................................................................................................... 54
....................................... 54
.................................................................................... 55
............................................................... 56
................................................................ 57
... 58
................................................................................................................. 59
Umeå studentkår
Biblioteksgränd 6
907 36 Umeå
Sidan 6 av 59
Verksamhetsberättelse
Kårstyrelsen 13/14
2014-12-12
2013/2014 års kårstyrelse föreslår att kommande kårstyrelse använder verksamhetsberättelsen
som överlämningsdokument. För att skapa möjligheter för kommande kårstyrelser att utföra ett
så bra arbete som möjligt så krävs kontinuitet. Det gör vi genom en bra överlämning som är ett
av de viktigaste verktygen för att skapa en stark kår fylld med kunskap och stolthet. För att citera
vår käre ordförande:
”Med det studentfackliga arbetets fana ständigt stolt vajande fortsätter Umeå studentkår verka
för ett gott universitet, en bra studietid och att kårmedlemmar ska ha ett roligare studentliv.”
(Se bilaga 1: medlemsantal och valdeltagande 1969 – 2014 samt Bilaga 2: US struktur och
påverkansvägar)
Kårfullmäktige är Umeå studentkårs högsta beslutande organ. Församlingen tillsätts varje år i
form av ett partival där samtliga medlemmar ges möjlighet att delta. Fullmäktige har att fatta
samtliga beslut som är av större principiell natur genom att bland annat fastställa budget och
verksamhetsplan för det kommande året. Kårfullmäktige har också att granska kårstyrelsens
arbete. Under verksamhetsåret 2013/2014 har 69% av ledamöterna i snitt varit närvarande vid
fullmäktiges sammanträden vilket är en fortsatt minskning från 2012/2013 och 2011/2012 då
72,6% respektive 75% närvarande i snitt. Följande personer har suttit som ordförande, vice
ordförande, ledamöter samt ersättare i Umeå studentkårs fullmäktige:
Kårfullmäktiges ordförande:
Fanny Eriksson
Kårfullmäktiges Vice
ordförande:
Joakim Mäki
Vänsterns studentförbund
(VSF),
9 mandat
Studentpartiet
Socialdemokraterna
(S), 8 mandat
Förenad Studenter
(FS), 5 mandat
Ordinarie:
Ordinarie:
Karin Lindberg Jansson
Linus Lundström
Viveca Svensson Sellin
Anders Berglund
Signe Svallfors
Viktor Bränberg
Christian Liliequist
Rebecca Carlander
Bore Sköld
Simon Edvinsson
Saga Henriksdotter
Liss Jonasson
Jonas Johansson
Emilia Wallin
David Hillström
Linda Westerlind
Andreas Wilemoll
Joakim Skogberg
Fredrik Nilsson
Robin Tykosson
Cecilia Wagenius
Dennis Nyheim
Ordinarie:
Ersättare:
Per Sundqvist
Christoffer Krantz
Ersättare:
Umeå studentkår
Biblioteksgränd 6
907 36 Umeå
Sidan 7 av 59
Verksamhetsberättelse
Kårstyrelsen 13/14
2014-12-12
Ersättare:
Lin Håkansson
Adam Söderkvist Määttä
Elin Alexandersson
Robin Myte
Linn Engström
Joakim Mäki
Petra Hedberg
Mattias Sehlstedt
Ann Högberg
Daniel Nyström
Weidan Gong
Siri Adelmann
Emma Mattsson
Adrian Vinsa
Josefina Lundgren Skerk
Mattias Gotthold
Agnes Blom Bringlöv
Andreas Eliasson
Amanda Boström
Liv Nilsson
Jaffar Ridha
Eleonore Larsson
Emma Söderström
Robin Enander
Ida Fredriksson
Sara Westerlind
Nils Hultin
Ulf Liljegren
Rebecka Jacobsson
Åsa Zetterberg
Johan Frisk
Irma Olofsson
Tobias Hedlund
Fanny Eriksson
Liberala studenter
(LS), 4 mandat
Moderata studenter
(M), 4 mandat
Centerstudenter
(C), 1 mandat
Ordinarie:
Ordinarie:
Ordinarie:
Emma Strömberg
Christian Oskarsson
Sara Bartal
Fredrik Olsson Alvebro
Max Persson
Viktor Sjödin
Lisa Nilsson
Inge Breed
Maja Westling
Ersättare:
Ida Sollander
Axel Brännström
Emelie Björn
Erik Bröddén
Hannes Tysén
Jakob Wikström
Kristoffer Filipsson
Umeå studentkår
Biblioteksgränd 6
907 36 Umeå
Sidan 8 av 59
Verksamhetsberättelse
Kårstyrelsen 13/14
2014-12-12
Umeå studentkårs styrelse utses varje år av kårfullmäktige och är kårens verkställande organ. Det
är kårstyrelsen som lämnar förslag till verksamhetsplan och budget som kårfullmäktige i sin tur
fastställer. Kårstyrelsen står också till ansvar inför kårfullmäktige. Ordförande, 1:e vice
ordförande samt 2:e vice ordförande i kårstyrelsen är samtidigt Umeå studentkårs Ordförande,
1:e vice ordförande samt 2:e vice ordförande.
Kårstyrelsen har under verksamhetsåret 2013/2014 bestått av följande ledamöter och ersättare:
Ordförande:
5 ersättare:
Linus Lundström
Emelie Björn
1:e vice ordförande:
Sara Bartal till 2014-02-12
Cecilia Wagenius
Erik Bröddén från 2014-02-12
2:e vice ordförande:
Robin Tykosson
Emma Strömberg
Fredrik Nilsson
4 ordinarie ledamöter:
Johanna Bergman till 2013-09-25
Anders Berglund
Christian Oskarsson
Joakim Skogberg
Signe Svallfors
Bonnie Sagraeus från 2013-09-25
Umeå studentkårs arbetsutskott (AU) har bestått av ordförande, 1:e vice- samt 2:e vice
ordförande. Således har årets arbetsutskott bestått av Linus Lundström, Cecilia Wagenius och
Emma Strömberg.
Centralt har Umeå studentkår under året haft 4 heltidsarvoderade studenter. De arvoderade har
varit:
Linus Lundström: Verksamhetsledning
Cecilia Wagenius: Utbildningsfrågor
Emma Strömberg: Studiesociala frågor
Anders Berglund: Information- och externa relationer
Umeå studentkår
Biblioteksgränd 6
907 36 Umeå
Sidan 9 av 59
Verksamhetsberättelse
Kårstyrelsen 13/14
2014-12-12
Revisorerna har att fortlöpande granska kårstyrelsens arbete. Revisorerna har under året varit:
Auktoriserad revisor:
Andreas Vretblom, Grant Thornton
Verksamhetsrevisorer:
Ordinarie:
Irma Olofsson till 2013-12-11, Saga Henriksdotter från 2013-12-11
Majas Westling
Ersättare:
Saga Henriksdotter till 2013-12-11, Nils Hultin från 2013-12-11
Inge Breed
Valnämnden har att planera, marknadsföra och genomföra det årliga kårvalet där ledamöterna till
kårfullmäktige väljs. Valnämnden har under året bestått av:
Ordförande:
Liss Jonasson
Vice ordförande:
Christian Oskarsson
Ledamöter:
Elina Holmgren-Tyskling
Maja Westling
Joakim Skogberg
Jonas Johansson-Nordström
Emelie Björn
Joakim Mäki
Umeå studentkår
Biblioteksgränd 6
907 36 Umeå
Sidan 10 av 59
Verksamhetsberättelse
Kårstyrelsen 13/14
2014-12-12
(Se även Bilaga 2: US struktur och påverkansvägar samt Bilaga 3: Anställda och
arvoderade under 2013/2014)
Presidiet vid Umeå studentkår är kårstyrelsens verkställare. Mycket av kårens arbete sker i
presidiet eller i samråd mellan presidialer och tjänstemännen. Nytt för året var att varje presidial
skulle vara kontaktperson mot ett par av kårens sektioner, detta för att förbättra relationen mellan
kårens sektioner och kårens centrala ledning. Försöket var till stor del framgångsrikt.
Den yttersta ledningen för Umeå studentkår utgörs av AU vars sammansättning är ordförande, 1a
och andre vice ordförande – tillika tre av de fyra presidialerna. AU:s uppgift är att fatta beslut
som inte tål uppskov och som inte är av principiellt viktig karaktär. Exempel på sådana beslut
nomineringar, beslut om verksamhetsstipendium och remissvar. De frågor som nådde AU
diskuterades dock i hela presidiet med målsättningen att nå konsensus. Formella AU-möten hölls
vid behov när beslut skulle tas.
Presidiet och AU följer också kårens ekonomi tillsammans med ekonomichef och övrig personal.
Presidiet är också kårens länk till Umeå universitets ledning och rektor och innehar platser i
många centrala organ inom universitet.
Presidiet besökte även alla nya programstudenter under höstterminen för att presentera Umeå
studentkår och för att ge ett ansikte på kårens företrädare.
Umeå studentkår samarbetar med universitetsledningen i huvudsak via universitetsstyrelsemöten,
rektors beslutsmöten, universitetets ledningsråd samt informella kontakter. Mycket av samarbetet
sker också via andra centrala beslutande och beredande organ såsom budgetkommitté,
disciplinnämnd, utbildningsstrategiskt råd osv.
Internatresor med Ledningsrådet, utbildningsstrategiska rådet och universitetsstyrelsen har haft
deltagare från presidiet.
Kårstyrelsen är vald av kårfullmäktige att tillsammans leda kårens arbete. Kårstyrelsen
sammanträdde åtta (8) gånger under verksamhetsåret. Kårstyrelsens ledamöter har bestått av
ledamöter från Vänsterns studentförbund, Förenade studenter och Liberala studenter. Glädjande
nog har vissa av kårens sektioner visat ganska stort intresse av att närvara på kårstyrelsemötena.
Vi har också sett viss närvaro från oppositionen i fullmäktige. Kårstyrelsen har varit ytterst
ansvarig för att verksamhetsplan och budget genomförs på bästa sätt.
Umeå studentkår
Biblioteksgränd 6
907 36 Umeå
Sidan 11 av 59
Verksamhetsberättelse
Kårstyrelsen 13/14
2014-12-12
Kårfullmäktige är Umeå studentkårs, av medlemmarna, direktvalda församling. Under året har
kårfullmäktigesammanträden hållits vid åtta (8) tillfällen. I fullmäktige har sex kårpartier varit
representerade: Socialdemokraterna, Vänsterns studentförbund, Moderata Studenter, Förenade
studenter, Liberala studenter samt Centerstudenter.
Kårfullmäktige har under året varit noga med att följa upp kårstyrelsens och presidiets arbete
samt beslutat om såväl verksamhetsplan, budget samt de strategiska inriktningsbesluten. Genom
möten med gruppledare från alla fullmäktigepartierna har förståelse för och om möjligt
konsensus kring större beslut eftersökts. Vi har upplevt att vi har lyckats bra med den
ambitionen.
Under året har närvaron i kårfullmäktige varierat. Vi kunde se att en viss minskning av antalet
närvarande ledamöter under verksamhetsåret andra halva. Målet har naturligtvis varit full närvaro
vid varje sammanträde och Umeå studentkår har en del jobb att göra för att dit. Nytt parti för
året var Förenade studenter. Arbetarpartiet, Gröna studenter och Pedagogerna fanns inte kvar i
kårfullmäktige under verksamhetsåret.
Med en engagerad och kunnig personal skapas och förbättras de förutsättningar som krävs för att
de förtroendevalda ska lyckas genomföra sina verksamhetsplaner på ett bra sätt. Umeå studentkår
kan skatta sig lycklig att ha just sådan personal. Trots att de sällan syns tydligt gentemot studenter
eller andra parter så är det hos personalen en stor del av grunden till kårens verksamhet ligger. Då
de förtroendevalda ofta byts ut från år till år är den kontinuitet som personalen tillför mellan åren
och mellan nya förtroendevalda oerhört viktigt för organisationen.
Under året har personalen varit involverade i kårens arbete och delaktiga i vilka framtida
inriktningar kåren ska ta. Under året har löpande personalträffar samt två trevliga och lärorika
personalkonferenser genomförts. Presidiet och personalen har även deltagit i ett
kommunikations- och teambyggande projekt om två träffar. Givetvis har den årliga
krocketturneringen genomförts.
Kårordförande och kanslichef har haft en fortlöpande diskussion och särskild dialog rörande
personalfrågor under verksamhetsåret.
På personalsidan har inga större förändringar skett rörande tjänster. Presidiet har dock arbetat
med att se över organisationen i syfte att minska kostnader och förtydliga ansvar och
arbetsuppgifter. Personalen består av 1 Kanslichef (100%), 1 Kanslist (100%), 1
Organisationssekreterare (100%), 1 Informationssekreterare (100%), 1 Kamrer (100%) samt 1
Vaktmästare (50%). Ett samarbete med Folkuniversitetet har inletts om ytterligare 1 kanslist
(50% - Folkuniversitetet står för den andra halvan av tjänsten). Den nya tjänsten blev tillsatt inför
nästkommande verksamhetsår.
Umeå studentkår
Biblioteksgränd 6
907 36 Umeå
Sidan 12 av 59
Verksamhetsberättelse
Kårstyrelsen 13/14
2014-12-12
Samarbetet mellan studentkårerna har till stor del fungerat väl. Tidsbrist och prioriteringar på den
egna kåren vid ett antal tillfällen ledde tyvärr en situation där vissa frågor fick skjutas på
framtiden. En tidigare stötesten har rört kring de studenter som tillhör en kår, men vill vara
medlem i en annan nådde vi en gemensam väg kring, tyvärr var det dock en av frågorna som
aldrig hanns slutföra vilket gjort att den överlämnats till våra efterträdare.
Umeå universitets tre kårer har också samverkat kring utbildnings- och studiesociala frågor, bland
annat genomförde vi Umeå universitets första vårbal tillsammans. Ett möte med
utbildningsbevakare sker dessutom varannan vecka då bland annat studentfall diskuteras.
Kårordförandena har också regelbundet träffats inför rektors beslutsmöten och
universitetsstyrelsemöten, men vi hade även ambitionen om regelbundna träffar där emellan för
att lösa gemensamma frågor smidigt.
Som tidigare nämnts var ett uttalat mål under året att förbättra relationerna mellan kårens
sektioner och kåren centralt. Det är något som genomsyrade mycket av arbetet och ledde också
till ett gott resultat på ett allmänt plan. Någon representant från presidiet deltog i de allra flesta av
kårsektionernas styrelsemöten och även i ett antal av kårföreningarnas styrelsemöten. Vi såg även
ett uppsving av kårsektionernas deltagande på kårstyrelsemötena och till viss mån även
kårfullmäktige vilket var väldigt positivt.
Det genomfördes även en föreningsdag som syftade till att vara forum där kårens föreningar
kunde mötas och där även kåren centralt kunde deltaga. Tyvärr var deltagandet inte så bra vid
den. Vi initierade även sektionsråd men fann att intresset från kårsektionerna för att aktivt delta i
det var relativt svalt.
Vi genomförde minst ett besök på varje off-campus-sektion.
Vårt fokus under året var kårens interna organisation och därför spenderades väldigt lite tid inom
ramarna för SFS-samarbetet. Då en annan av våra viktiga uppgifter var att minska kårens
kostnader så beslutades det även slutligen i kårfullmäktige att Umeå studentkår skulle begära
utträde ur SFS.
Vi genomförde dock ett antal besök på andra kårer för att lära av varandra och få inspiration.
SöderS (Södertörns högskolas studentkår), GUS (Göteborgs universitets studentkårer) och Stuff
(Linköpings studentkår för humanister, samhällsvetare och lärarstudenter) träffade vi.
Umeå studentkår
Biblioteksgränd 6
907 36 Umeå
Sidan 13 av 59
Verksamhetsberättelse
Kårstyrelsen 13/14
2014-12-12
(Se även Bilaga 4: Omsättning och medlemsavgiftsutveckling)
Allt sedan kårobligatoriets avskaffande har Umeå studentkår kämpat med en ansträngd ekonomi.
En viktig uppgift för oss var att bidra till att komma tillrätta med den situationen. Det gjorde vi
genom ett koppel av olika åtgärder som både syftade till att minska kostnader och öka intäkter.
Att begära utträde ur SFS och minska engagemanget inom den organisationen innebar förutom
en relativt stor framtida besparing i form av medlemsavgiften också en besparing på budgetens
resekonto då vi valt att inte aktivt delta på varken förberedande möten eller SFS Fum.
Vi började se över kontoren i kår-korridoren för att se vilka vi kunde hyra ut till tredje part.
Vi undersökte eventuella stöd från arbetsförmedlingen och Länsarbetsnämnden och hittade där
vissa resurser.
Umeå studentradio blev informerade att de inte skulle räkna med att erhålla verksamhetsmedel
från Umeå studentkår framöver.
Vi genomförde omförhandlingar av de avtal Umeå studentkår har med universitetets fakulteter.
Detta för att ersättningarna de ger baseras på antal studenter och vår önskan var bibehållen
ersättning trots ett minskat studentunderlag.
Intäktssidan ökade något med försäljning av annonser på toalettpratarna. Godisautomaterna
uppgraderades till mer ändamålsenliga maskiner och sortimentet kunde utvecklas. En översyn
gjordes även på de fall där kårens expedition säljer biljetter för tredjepart där krav på viss
provision infördes.
Återinförandet på rabatterat tvåterminsmedlemsskap hade som främsta syfte att öka
medlemsbasen och därigenom intäkterna. Vid ett antal tillfällen gjordes satsningar på att sälja
stödmedlemskap på Kårhuset vilket gav ett gott resultat men som tyvärr inte blev så regelbundet
som vi hoppats på.
När det nalkades principiellt viktiga eller strategiska beslut kallade vi till gruppledarträffar för att
söka förståelse, kommentarer, input och förhoppningsvis även koncensus om Umeå studentkårs
ställning i de frågorna.
Umeå studentkårs stadgar reviderades med avseende på kårvalet för att ge kårpartier mer tid att
förbereda sig inför valet och även för att bättre anpassa valet till den internetbaserade modell som
nyttjas. Även ett tydligare krav på medlemskap för ledamöter i kårfullmäktige infördes.
Umeå studentkår fyllde 55 år våren 2014 och det skulle firas med en storstilad fest. En festgrupp
tillsattes för att planera den. Tråkigt nog blev den inställd på grund av kort planeringstid och svalt
intresse. Vi kan bättre och förhoppningsvis blir 56-årsfest något som kommer pratas om i
generationer!
Umeå studentkår
Biblioteksgränd 6
907 36 Umeå
Sidan 14 av 59
Verksamhetsberättelse
Kårstyrelsen 13/14
2014-12-12
Försöker med sektionsråd slog inte så väl ut då intresset inte visade sig finnas riktigt hos
sektionerna under verksamhetsåret. Det är nog en bra idé att hålla fast vid idén ändå och se om
den får kraftfullare gehör ett annat verksamhetsår.
Ett led i detta var att genomföra en mängd klassrumsbesök där vi presenterade oss själva och
kåren. Vi gjorde även om kårens e-nyhetsbrev där vi tydligare lyfte fram presidialerna för att
studenterna skulle få ett ansikte på oss.
Ett uttalat mål var att skapa en kårstyrelse där de flesta ledamöterna var aktiva och helst hade
egna projekt, förtroendeuppdrag eller ansvarsområden. Tyvärr var intentionerna mer ambitiösa
än resultatet. Vi arbetade dock bland annat med en studentrepresentationspolicy som borde
kunna bidra till en mer aktiv kårstyrelse under framtida verksamhetsår.
Varje person i presidiet blev tilldelad en kårsektion i Umeå studentkår som de skulle agera som
kontaktperson för och finnas med på deras sektionsmöten för att kunna ta upp aktuella händelser
från kårens sida men även vara delaktig och insatt i kårsektionernas arbete och situation.
Kårsektionerna i sin tur är i många fall sammansatta av kårföreningar och innehåller som oftast
representanter från varje förening. I många fall gjordes även besök på kårföreningsnivå för att
kunna förmedla hur Umeå studentkår kan hjälpa föreningen och vilka rättigheter föreningen har.
Verksamhetsstipendium är det främsta verktyget från kårens sida för att ekonomisk bidra till
kårföreningarnas studiesociala aktiviteter. Stipendiet har strukturerats upp genom framtagandet
av en ny ansökningsblankett med tydligare riktlinjer, som underlättar både för presidiet och
ansökande.
Vi har stärkt kopplingen mellan kåren och kårföreningarna, vilket jag anser är en viktig
stöttepelare för kårföreningarna och därigenom ger organisatorisk hjälp. I början av
verksamhetsåret blev varje presidiemedlem kontaktperson till två sektioner och fick ansvar för
relationen med sektionen samt sektionens föreningar. Jag valde att träffa varje förening för att
informera om kåren, stärka relationen samt berätta vad som var aktuellt just då. Det här ledde till
en bra kontakt med föreningarna.
Folkuniversitetet anordnade en kassörutbildning där kårföreningsaktiva var välkomna, vilken jag
skickade ut inbjudan till samtliga kårföreningar. Försökte även få till stånd en
ordförandeutbildning i samarbete med Studiefrämjandet, men fick inte tag i vår kontaktperson på
deras kontor trots många försök.
Umeå studentkår
Biblioteksgränd 6
907 36 Umeå
Sidan 15 av 59
Verksamhetsberättelse
Kårstyrelsen 13/14
2014-12-12
Även om tanken var att det skulle genomföras en mässa för olika föreningar vid Umeå universitet
valde vi att skala ner det hela och istället genomföra en föreningsdag för kårföreningar inom
Umeå studentkår. Vi ville att dagen skulle inspirera våra olika föreningar till att genomföra ny och
omväxlande verksamhet. Vi lät därför kårföreningar och kårsektioner berätta om något speciellt
de hade genomför under terminen. Under dagen informerade vi även om Kårhuset och vad det
går att bedriva för verksamhet där. Vi informerade även om hur US möjligheter ser ut att kunna
hjälpa våra föreningar.
Under verksamhetsåret 13/14 skedde en hel del strukturella förändringar gällande det
systematiska arbetet med utbildningsbevakning. I övrigt var det ett tryggt år för
utbildningsbevakningen inom Umeå studentkår. Verksamhetsplanen var, likt tidigare år, oerhört
ambitiös och på grund av bland annat stort fokus på organisatoriska frågor inom Umeå
studentkår fick en del punkter i verksamhetsplanen prioriteras lite lägre av central
utbildningsbevakare. Inför framtida verksamhetsplaner bör det diskuteras om vad som är reellt
möjligt att genomföra och vad som bör anses vara mer av ett visionärt och långsiktigt arbete som
snarare kan skriva in i ett utbildningspolitiskt dokument än i en verksamhetsplan. Tack vare en ny
struktur samt ett stabilt och engagerat utbildningsbevakarlag blev mycket gjort under året, allt
baserat på gemenskap, hjälpsamhet och samverkan. Ledorden för arbetet var fokus och kvalitet.
Under året skedde en hel del inom Umeå universitet som rörde UKÄs utvärderingssystem,
mycket kritik riktades mot systemet och flera utbildningar blev underkända i utvärderingen –
vilket medförde en del oroligheter och arbete med att åtgärda kvalitetsbristerna. På det stora hela
verkar ändock utvärderingarna ha gett positiva resultat men i och med att mycket sker snabbt är
det av oerhörd vikt att utbildningsbevakare vid berörd utbildning är alert när det kommer till
arbetet inför och, kanske främst, efter en utvärdering. En utveckling som skett, och som kommer
fortsätta under nästa verksamhetsår, är att det högst troligt kommer bli som så att lärosätena
själva kommer erbjudas att själva utveckla ett kvalitetssystem och att det UKÄ fortsättningsvis
kommer göra är att främst utvärdera lärosätenas kvalitetssystem (dvs inte gå in grundligt in i
verksamheten som tidigare). Diskussionerna om denna utveckling har gått jämsides med att det
var dags för Umeå universitet att uppdatera/utveckla vårt interna kvalitetssystem vilket har
medfört att arbetet har varit grundligt, långsamt och långsiktigt – dels för att det ska kunna
verkställas ute i verksamheten, dels för att det ska kunna stå sig i en eventuell UKÄ-granskning
och dels för att invänta besluten om det nya utvärderingssystemet. Studentkårernas del i
kvalitetsarbetet har lyfts fram i större grad än tidigare, vilket är oerhört bra då vi tidigare många
gånger glömts bort alt. setts som en sido-organisation och inte en del av Umeå universitets
arbete.
Som en del av arbetet med att säkerställa kvalitet i utbildningen anser Umeå studentkår att det är
av stor vikt att de som undervisar vid Umeå universitet har genomgått någon kurs inom
högskolepedagogik eller motsvarande. Umeå studentkår anser även att det är av största vikt att
pedagogiken och undervisningen stiger i rang vid Umeå universitet där undervisning alltför ofta
hamnar i forskningens skugga. Med detta som bakgrund gläds vi åt UPLs utvecklande av
högskolepedagogiska kurser och att de bjuder in Umeå studentkår till att tala om
Umeå studentkår
Biblioteksgränd 6
907 36 Umeå
Sidan 16 av 59
Verksamhetsberättelse
Kårstyrelsen 13/14
2014-12-12
högskolepedagogik ur ett studerandeperspektiv under kursen Ny som lärare. Vi gläds även åt Umeå
universitets satsning på pedagogisk meritering som nu genomgått en pilot-omgång för att under
nästa verksamhetsår utvecklas till ett standardiserat sätt för lärare att kunna meritera sig inom
utbildning och inte endast inom forskning.
En skrivelse som fått mycket uppmärksamhet och som lett till att Umeå universitet och dess
fakulteter/Lärarhögskolan har gett resurser till kvalitetsarbete är Studentfallsskrivelsen 2013. Vi
återkommer till denna skrivelse i texten men övergripande ska det sägas att skrivelsen har varit
grunden i vårt påverkansarbete under detta år och det har gjort arbetet ”lättare” genom att i
denna kunna välja problemområden att arbeta med och att kunna ha ett dokument att luta sig
tillbaka mot i vårt påverkansarbete – ett dokument som är erkänt av Umeå universitets ledning
och anses betydelsefullt. Framtida år bör ta den senaste Studentfallsskrivelsen i beaktande då
verksamhetsplanen formuleras, av den enkla anledningen att det är där vi summerat vilka
problemområden vi ser allvarligt på.
Samarbetet med SFS var under diskussion och även fast vi anser att syftet med den nationella
organisationen är bra kan vi inte motivera kostnaderna för att vara medlem då vår egen ekonomi
först måste stabiliseras. Dessutom har vi detta år inte kunnat ge lika mycket tid till det nationella
samarbetet då vi istället har valt att stärka utbildningsbevakningen på vårt egna lärosäte.
Det främsta arbetet inom systematisk utbildningsbevakning har inneburit ett stärkt internt
samarbete i form av en ny arbetsgrupp, kallad GUPP. Under föregående år har de övriga kårerna
gett kritik till att arbetsgruppen GUTBEV främst har bestått av utbildningsbevakare från Umeå
studentkår och att detta lett till att många diskussioner inom arbetsgruppen har kretsat kring
Umeå studentkårs verksamhetsområden – i motsatts till gemensamma frågor. Bland det första
som gjordes under verksamhetsåret 13/14 var därför att skapa arbetsgruppen GUPP som endast
består av utbildningsbevakarna inom Umeå studentkår, och studiesocialt ansvarig vid Umeå
studentkår. GUPP skapades med intentionen att interna frågor för Umeå studentkår skulle få ett
tydligt och kontinuerligt forum för att under möten med GUTBEV endast fokusera på
gemensamma frågor för de tre studentkårerna vid Umeå universitet.
Arbetet inom GUPP medförde bland annat en översyn och kartläggning av
studentrepresentationen vid institutionerna, stöd i arbetet med studentfall, formulerandet av
årsberättelsen (något nytt för detta år som stärker vårt systematiska arbete, ger oss något att utgå
ifrån då vi bedriver påverkansarbete, förstärker kontinuiteten inom vår organisation samt utgör
vårt bidrag till Studentfallsskrivelsen 2016 ), röstning om pedagogiska priset och studievägledarpriset,
författandet av en policy med stöd till studentrepresentanter (både arvoderade och ideella
förtroendevalda) mm. En hel del av arbetet har även varit det som GUTBEV tidigare arbetade
med, såsom diskussioner kring aktuella studentfall och aktuella händelser vid respektive
fakultet/LH samt förberedelser inför dialogmöte med prorektor. Att detta blev en nödvändighet
var tyvärr på grund av att GUTBEV inte fungerade detta år, de övriga kårerna kände sig tvungna
att prioritera bort denna arbetsgrupp på grund av hög arbetsbelastning. Förslag för framtida år är
att låta ordförandeskapet för arbetsgruppen ingå i kårernas rotationsordning – för att stärka
känslan av inkludering och motverka upplevelsen hos de övriga kårerna att de blir ”inbjudna” till
Umeå studentkårs möten.
Umeå studentkår
Biblioteksgränd 6
907 36 Umeå
Sidan 17 av 59
Verksamhetsberättelse
Kårstyrelsen 13/14
2014-12-12
Det GUTBEV arbetade med under året var att revidera kategorierna, och dess definitioner, till
studentfallsdiariet. De nya kategorierna innebär bland annat att studiesociala frågor innefattas
tydligare i diariet. Samtliga kårer vid Umeå universitet använder sig av samma kategorier för att
bland annat underlätta för framtida arbete med Studentfallsskrivelsen.
En ytterligare viktig del av den systematiska utbildningsbevakningen har varit ett aktivt
påverkansarbete med Studentfallsskrivelsen 2013. Mycket har skett med hjälp av skrivelsen och vårt
hårda arbete med att lyfta fram den. Det avgörande är att skrivelsen får ett starkt erkännande av
Umeå universitets ledning i form av Universitetsstyrelsen och prorektor med ansvar för
utbildningsfrågor. Universitetsstyrelsen (som är det organ där skrivelsen formellt tilldelas Umeå
universitet) beslutade om hur arbetet med skrivelsen ska bedrivas under verksamhetsåret. I
beslutet ingick att, genom USSR (Utbildningsstrategiska rådet), tillsätta en arbetsgrupp med syfte
att formulera en plan för hur Umeå universitet säkerställer regelverkets efterlevnad (i enlighet
med punkt 1.3 i Studentfallsskrivelsen 2013); att USSR väljer ut ytterligare två
universitetsövergripande problemområden från skrivelsen (VFU och praktik samt uppsatts- och
examensarbeten) att arbeta med under verksamhetsåret 13/14; samt att fakulteterna och
Lärarhögskolan får i uppdrag att, tillsammans med berörd kår, välja ut tre problemområden
vardera från skrivelsen de ska fokusera på att åtgärda.
Vad som gjorts för att åtgärda valda problemområden ska redovisas under hösten 2014 och i
samband med detta ska även en ny plan läggas för det fortsatta arbetet med Studentfallsskrivelsen
2013.
En rolig bieffekt av presenterandet av Studentfallsskrivelsen 2013 har varit att enheten för
universitetspedagogik och lärande (UPL) har i sitt planerande för 2014 kopplat delar av sina mål
till skrivelsen.
Studentfallsskrivelsen har även medfört återkommande diskussioner om antal studentfall, något
som ifrågasätter skrivelsens relevans då det inte rör sig om många studentfall. En pågående
diskussion och argumentation har därför förts detta verksamhetsår – en diskussion där Umeå
studentkår argumenterar för att fokuset på antalet studentfall innebär att fokusera på missvisande
statistik. Antalet studentfall säger hur många studenter som vänder sig till kårerna, inte hur många
studenter som farit illa och därför bör vi inte ta alltför allvarligt på siffrorna. Exempelvis: att en
institution har många studentfall kan vara en följd av att en student vid institutionen känner en
förtroendevald vid berörd kår – inte att denna institution har fler problem än någon annan (där
ingen i studentgruppen är benägen att gå till sin kår med problem).
Vid verksamhetsårets slut gavs USSR en genomgång från Umeå studentkår om vilka de vanligaste
problemområdena varit under det gångna året med exempel på studentfall till varje område och
beskrivning av vilka följder det gett till enskilda studenter som farit illa. Denna redogörelse
uppskattades varmt av deltagarna i USSR som fick större förståelse och en god diskussion kom
till följd av redogörelsen. En sådan beskrivning bör ges till rådet i slutet av varje verksamhetsår,
med fördel kopplat till Studentfallsskrivelsen och Studiebarometern.
Förutom skapandet av GUPP har ytterligare en förändring gjorts som förhoppningsvis ska leda
till en förbättring i den systematiska utbildningsbevakningen. Utbildningsbevakarna byter namn.
Det som vid årets början hette ”Central utbildningsbevakare” heter vid verksamhetsårets slut
”Studentombud med ansvar för utbildningsfrågor” och det som hette ”Studiesocialt ansvarig”
heter ”Studentombud med ansvar för studiesociala frågor” och de som kallades för
utbildningsbevakare på fakultetsnivå heter Studentombud på fakultetsnivå. Varför denna
Umeå studentkår
Biblioteksgränd 6
907 36 Umeå
Sidan 18 av 59
Verksamhetsberättelse
Kårstyrelsen 13/14
2014-12-12
förändring? Förslaget till namnbyte kom då vi diskuterade utbildningsbevakarnas
arbetsbeskrivningar,
särskilt
i
koppling
till
somligas
uppdrag
som
Huvudstuderandearbetsmiljöombud (HSAMO). Alla hade inte detta uppdrag i formell mening,
vilket även medförde en orättvis arvodering då samtliga arbetade med frågorna som rör
arbetsmiljö, informellt. Genom att förändra namnen likställer vi samtliga Studentombud, ger
samtliga uppdraget att företräda studenter i samtliga frågor, utbildningsrelaterat såväl som
arbetsmiljörelaterat etc., och breddar verksamheten utåt sett genom att med våra titlar påpeka att
vi sysslar med så mycket mer än utbildningsbevakning. Vi har med detta inte ändrat våra faktiska
arbetsuppgifter, vi har endast förtydligat och gjort en mer rättvis bild av det hela. Med detta visar
vi även tydligt att Studentombuden på fakultetsnivå samarbetar minst lika mycket med
Studentombudet med ansvar för studiesociala frågor som Studentombudet med ansvar för
utbildningsfrågor (något som inte var en självklarhet tidigare och inte skedde i lika stor
utsträckning).
Umeå studentkår har gett informations-presentationer om vårt studentfackliga arbete, om våra
vanligaste och allvarligaste studentfall, om regelverkets efterlevnad samt om vilka
utbildningsrelaterade frågor vi anser är viktigast i nuläget. Dessa presentationer har getts vid
UPLs lunchseminarium som ges till utbildningsansvariga vid UmU (främst från institutioner).
Den andra presentationen gavs vid UPLs kurs Ny lärare som ges främst till personer som är nya
lärare inom högskoleutbildningen. Dessa båda tillfällena har varit väldigt viktiga för att dels sprida
vår syn över dessa frågor och dels sprida information om oss och vårt arbete för att sänka
tröskeln för att kontakta oss. En tredje aspekt till detta är att vi kan få ta del av
utbildningsansvarigas åsikter i ett forum med högt i tak vilket är viktigt för att vi ska få ökad
förståelse om deras arbete – något som gör att vi lättare kan komma fram till konstruktiva
lösningar innan eller i samband med problem uppstår.
Lärarhögskolans (LH) ledning inbjuder studenter och studentombud till dialogträffar. Dessa har
varit enormt givande och är ovärderliga för utbildningsansvarig vid Umeå studentkår för att få
inblick i LHs funktion, verksamhet och vilka problem studenterna lyfter fram – detta är av vikt då
LHs verksamhet skiljer sig avsevärt från fakulteternas.
Kvalitet i utbildning på föreningsnivå: Ett kvalitetsutskott har skapats i en av Humseks
underföreningar. Förhoppningen är att på sikt arbeta fram kvalitetsutskott i samtliga
underföreningar som fokuserar på hur utbildningen kan förbättras och har en god och
kontinuerlig kontakt med sin utbildningsbevakare.
Vi har gått igenom de synpunkter som vi samlat in från studenter angående problem man stött på
vid salstentamen och med dessa till grund har vi arbetat fram nya rutiner vid tentamensskrivning
för att göra processen med utdelandet av tentamina mer tids-effektivt. Många gånger tvingas
studenterna vänta i allt mellan 5-40 min på att få sin tentamen. Att det ser ut på detta sätt leder till
att studenter inte får rätt till sin fulla skrivtid och tvingas genomgå ett stort stressmoment av
Umeå studentkår
Biblioteksgränd 6
907 36 Umeå
Sidan 19 av 59
Verksamhetsberättelse
Kårstyrelsen 13/14
2014-12-12
negativ art strax innan tentamensskrivning. Ett testprojekt gällande tentamensanmälningar
kommer ske där samtliga
Under verksamhetsåret har stor del av vårt påverkansarbete varit riktat mot regelverkssidan. Då
Regelsamlingen togs bort av UmU blev det inte bara betydligt svårare att hitta reglerna som finns
vid UmU, och förstå dem, somliga av reglerna som tagits rektorsbeslut om och som endast
införts in i Regelsamlingen, och ingen annanstans ”försvann” tillsammans med samlingens
borttagandes. Dessa regler återfördes efter våra påtryckningar till regelverkets hemsida så
personal och studenter kan se deras existens. Förutom detta har vi drivit att sidan ska översättas
till engelska, framförallt de regler som kan tänkas vara av särskild vikt för utbytesstudenter. En
prioriteringslista för vilka regler som ska översättas har gjorts av en arbetsgrupp där vi deltagit.
En viktig fråga under året har varit kursplaner och examination: Vad innebär det att skriva att
examinationsformer ”ska framgå”? Hur tydligt ska det framgå? Umeå studentkår har under året
arbetat systematiskt med att lyfta frågan med specificering av examinationsformer i
kursplaner. På alla nivåer, alla tänkbara möten och former. En kursplanegranskning av
samhällsvetenskapliga fakultetens samtliga kursplaner (förutom de som rör endast lärarstudenter)
har även utförts. Efter presenterandet av denna granskning har flera institutioner sett över sina
kursplaner och humanistiska fakulteten har visat intresse för att en liknande granskning görs vid
deras fakultet.
Vi har fått återkommande studentfall som rör Cambro, några mer allvarliga då det rör sig om
rättsäkerheten för studenterna. En skrivelse har författats och skickats till Rektor. Skrivelsen
beskriver händelserna och dess grava natur. Ledningen har sett över problemen och åtgärdat
dem.
En enkät har utformats för att undersöka studenters åsikter. Denna har delats ut personligen av
utbildningsansvarig i samband med att kunna synas och inbjuda till samtal med studenter.
Under hösten mötte representanter för de tre kårerna universitetets lokalbokningsenhet för att få
information om Time edit. Fokus var på fördelarna om samtliga institutioner vid UmU skulle
använda sig av detta system. Kårerna fick chansen att ge feedback på systemet utifrån studenters
behov men även hur detta system ska fungera för att regelbrott inte ska bli svårare att upptäcka.
Ett förtydligande i webbkatalogen om programstudenters platsgaranti ska göras för att informera
om detta för de som läser fristående kurser. Diskussion förs även huruvida det ska finnas
platsgaranti för studenter som läser fristående kurs – vid de kurser som har stor del
programstudenter med platsgaranti. Detta blir en vidare diskussion som eventuellt kommer bli
aktuell vid nästa revidering av lokala antagningsordningen.
Umeå studentkår
Biblioteksgränd 6
907 36 Umeå
Sidan 20 av 59
Verksamhetsberättelse
Kårstyrelsen 13/14
2014-12-12
Frågan om ökade möjligheter för praktik för studenter inom områden Samhällsvetenskap och
Humaniora är kopplat till den låga studentpengen och är en fråga som är svår att driva på grund
av avsaknaden av resurser inom detta område. Det vi kan göra är att driva frågan inom
kursklassificeringskommittén, hur kan dessa praktik-kurser klassas? – det är en diskussion som
det finns stort behov av. Hur ska resurssystemet för praktik se ut?
Vid USSR har ovanstående diskussion avverkats, baserat på bland annat ett av US remissvar till
Umeå universitet, med resultatet att en arbetsgrupp har skapats för att se över praktikfrågan och
Planeringsenheten vid Umeå universitet har getts i uppdrag att se över det budgettekniska som
gör att det underlättas för HumSam-studenter att få möjlighet till praktik, med första målsättning
att åtminstone inte antalet praktikplatser ska minska. Viktigt är dock att bollen inte tappas utan att
uppföljning i frågan sker!
Vid USSR har det även diskuterats en förfrågan, initierad av IO, om underlättade möjligheter för
att utföra praktik utomlands. Umeå studentkår har bett Prorektor, Anders Fällström, att ta frågan
vidare till arbetsgruppen som ska jobba med praktikfrågor och koppla det till Vision 2020. Om en
sådan satsning görs och ett centralt resurssystem tillsätts för det möjliggör det att fler av
HumSam-studenter kan ansöka om praktik.
Arbetet för att utöka utbudet av föreläsningar via Cambro fortskrider och Cambro ställer sig
positiva till detta och har med det i tankarna när det gäller utveckling av systemet. Det är ett
arbete som ständigt måste fortgå.
Umeå studentkår har uttalat sig i studenttidningen Vertex i frågan om behovet av ökad lärarledd
tid inom humaniora, samhällsvetenskap och juridik. Vi får se om frågan blir mer aktuell kring
riksdagsvalet och att vi därmed ges möjlighet till att bedriva påverkansarbete.
Arbetet för att utöka utbudet av kurslitteratur digitalt, som nedladdningsbart, har fortskridit och
även om inte resultat kan anses ha nåtts så är t.ex. Biblioteksstyrelsen medvetna om detta efter
påpekande från Umeå studentkårs sida och ställer sig försiktigt positiva eftersom det redan pågår
ett digitaliseringsarbete av material.
Det är väldigt svårt att lyfta denna fråga nu då de flesta sommarkurser dras ner för att tillgodose
takbeloppet. De sommarkurser som finns kvar är inte irrelevanta längre och institutionerna har
inte råd att inrätta fler. Kårens hållning har funnits med i diskussioner men för tillfället anses det
inte vara en prioriterad fråga att driva, kanske mer relevant i ett breddat grepp om temat breddad
rekrytering?
Umeå studentkår
Biblioteksgränd 6
907 36 Umeå
Sidan 21 av 59
Verksamhetsberättelse
Kårstyrelsen 13/14
2014-12-12
Umeå studentkårs hållning har varit, efter diskussioner och reflektion att nej, universitetet ska inte
syssla med det som krävs för att komma in på högre utbildning – det jobbet ska ligga hos
gymnasiet och stöd verksamhet. Det som däremot ska göras vid lärosäten är att utveckla
stödfunktioner för studenter som kan ha svårt att anpassa sig till högre studier. Dessa
stödfunktioner bör Umeå studentkår uppmärksamma och verka för att det inte ska vara
tabubelagt för studenter att söka sig till dessa stödfunktioner (i mångt om mycket rör det sig om
Studieverkstadens och Studenthälsans verksamheter).
Hårt och gediget arbete som lönat sig. Efter att ha drivit frågan på universitetscentral nivå i ett
flertal år förstår vi att, med nuvarandeledning, får vi inget stöd i arbetet med detta. Inte heller på
fakultetsnivå anses detta vara ett behov att sträva efter. Vi har istället beslutat oss för att ta frågan
”underifrån”, det innebär att det tar mer tid och energi för oss men också att vi kan arbeta på ett
mer förutsättningslöst och flexibelt sätt i våra diskussioner med lärare och utbildningsansvariga
vid institutionerna. Vi har författat en guide till anonyma hemtentamina via Cambro och via
Youtube har vi lokaliserat en pedagogisk video som visar hur en kan utföra anonyma tentamina
via Model. Ett antal institutioner (främst vid Samfak och Medfak) har visat intresse för detta! Ett
fåtal försök har gjorts och dessa har slagit väl ut, intresset växer sig bland universitetslärarna och
arbetet fortskrider under kommande år. Det är inte tidskrävande, det tillkommer inga
merkostnader - det går!
Mer om anonymitet: Vi har drivit frågan om hur vi löser anonymiteten när vissa skriver förhand
och andra på datorn (de studenter som har rätt till pedagogiskt stöd). Inga bra lösningar har
uppenbarats men vi tar med problematiken till relevanta arbetsgrupper för att diskutera vidare –
eventuellt kan ett framtida system med digitala tentamina lösa denna problematik.
Behovet är redan uppfyllt.
Av anledningen att lärare inte vill vara kontaktbar under examination (här talar vi om
salstentamina), då det kan röra sig om helgdagar, så har det medfört att debatten kommit upp till
ytan. Problemet är dock att det inte rör sig om att någon är emot att studenter endast ska utföra
sina studier under traditionella arbetsdagar utan det rör sig om att det inte finns tillräckligt med
salar för salstentamina under de tentamens-tunga perioderna. Därför finns det flera andra
områden Umeå studentkår kan verka för som i längden leder till att inga examinationer förläggs
till helgdagar. Exempel är flexibla undervisningssalar som kan nyttjas för detta, uppmuntra lärare
att använda andra examinationsformer under dessa perioder (och underlätta för möjligheten att
göra så – exempelvis se över system för lärplattformar), verka för att planering av kurser
förbättras etc.
Under våren 2014 framkom information om ett förslag till beslut från universitetet om att lärare
inte ska få närvara vid salstentamina. Umeå studentkår har reagerat kraftigt och även tagit kontakt
med övriga kårer. Har lyft att kraven snarare borde bli hårdare för lärare att närvara och att
beslutet fattats utan närvaro av studentrepresentanter.
Umeå studentkår
Biblioteksgränd 6
907 36 Umeå
Sidan 22 av 59
Verksamhetsberättelse
Kårstyrelsen 13/14
2014-12-12
Stor fråga som vi ständigt arbetar med och är ”inbakat” i många andra frågor vi aktivt driver. Vi
inväntar kommande riksdagsval för att eventuellt bedriva nationellt påverkansarbete. Vi kritiserar
hur kursklassificeringar görs, vi arbetar genom konceptet ”många bäckar små”. För att påverka
detta inom Umeå universitet kan det vara ”smartast” att påverka de områden där vi kan spara
in/fördela ut medel på ett jämlikare sätt då det är svårt att påverka klassificeringen av
studentpengen – som exempelvis gällande praktik (se ovan).
Processen med att utnämna vinnare till priserna förändrades till ett anonymt system där varje
nominerad som svarat på våra frågor tilldelades en kod. Nytt för i år var även att vi författade ett
brev till alla nominerade som inte vann för att tacka dem för deras fantastiska arbete vid Umeå
universitet och poängterade att bli nominerad av studenterna till priset är redan en vinst. Erika
Antill vann Studievägledarpriset för andra året i rad och Christina Johansson vann Pedagogiska
priset. Totalt 45 nomineringar inkom till Pedagogiska priset och 6 nomineringar inkom till
Studievägledarpriset. Priserna delades ut under Umeå universitets Vårpromovering, att det görs så
är vi positiva till. Vi har ingen egen årshögtid och det är även positivt att vårt pris delas ut
samtidigt som fakulteternas och på så vis jämställs med dessa.
Umeå universitet ordnar pedagogiska samtal med pedagogiska pristagare, däribland US vinnare
var en del av samtalen. Mycket inspirerande.
Jajjemen! Stormen kring detta har lagt sig och är längre inte en så aktuell fråga som det varit
tidigare år. Gällande doktorander har energi lagts mer på att se över möjligheterna till att
representera doktoranderna på bästa sätt, för att sedan kunna driva frågor som dessa.
Förslaget har getts till NTK och UMS. NTK har inget intresse av något av dessa
kårgemensamma samarbeten. UMS visade svagt intresse men ville först och främst stärka
organiserandet av doktorander inom sin egna kår innan de känner sig redo för kåröverskridande
arbete. Viktigt att vi inte ger upp utan fortsätter vid varje nytt verksamhetsår att ställa frågan då vi
anser att det är av stor vikt att bevakningen av forskarutbildningen stärks. Problemen för
doktorander rör sig oftast om strukturella problem som är universitetsövergripande och därför är
det positivt om det är en körövergripande organisation som bevakar frågorna. En viktig aspekt är
frågan: Vad anser doktoranderna om detta? Indikationerna vi fått är att de är intresserade av ett
kåröverskridande samarbete då de oftast inte märker av några gränser på det sättet – att deras
inställning och vilja ser ut så är viktigt att ha i beaktande i ett fortsatt arbete med frågan, är detta
deras vilja även kommande år?
Det har genomförts en studentfacklig utbildningsdag under vardera terminen under
verksamhetsåret 13/14. Den första hölls i december, något som vi insåg egentligen var alldeles
för sent men studentrepresentanter hade önskemål om att ges möjligheten till att sätta sig in i sitt
uppdrag innan utbildningsdagen gavs. 31 studenter medverkade under dagen. Den andra
utbildningsdagen gavs i mars, en betydligt bättre vald månad att hålla den i. 42 studenter deltog.
Umeå studentkår
Biblioteksgränd 6
907 36 Umeå
Sidan 23 av 59
Verksamhetsberättelse
Kårstyrelsen 13/14
2014-12-12
Båda dagarna utvärderades – både av åhörarna och av oss som höll i dagen. Förslag till
kommande år är att ta in så många ”utomstående” som möjligt.
Ett häfte (Till dig som är studentrepresentant) författades inför den andra dagen. Häftet innehåller
riktlinjer och nödvändig information för en studentrepresentant, alt. någon som är eller vill bli
engagerad i utbildningsfrågor. Ett sådant häfte hade efterfrågats vid bland annat den första
utbildningsdagen.
För de internationella studenternas rättssäkerhet har den engelska versionen av Regelrätt?, Know
your rights, setts över i samband med revideringen av Regelrätt?. Den har spridits till engelskspråkiga
studenter vid våra utställningar, kampanjer och liknande. Representanter från Umeå studentkår
har informerat om vår organisation och vad vi kan hjälpa till med under Orientation Week som
anordnas för de internationella studenterna i anslutning till terminsstart.
Vi har arbetat med att se över behovet för ett nätverk för de internationella studenterna för att
kunna stötta dem tydligare gällande deras rättigheter och även för att få insikt i de specifika
problemen just denna studentgrupp kan tänkas hamna inför. International Office (IO) vid UmU
har inget intresse för att samordna någon sådan grupp. Inte heller Studentcentrum (SC) har
intresse av att skapa ett sådant nätverk för studenter. I och med att det upplevs oetisk att söka ut
enskilda studenter i våra register har vi valt att inte gå vidare med att kontakta internationella
studenter för detta ändamål. Det som kan vara av intresse för framtida verksamhet är att under
Orientation weekk, fortsätta informera om Umeå studentkår (vi brukar bli inbjudna, men planera in
det) och då särskilt nämna att vill de organisera sig står vi till deras förfogande och vi ser gärna att
ha ett antal internationella studenter i en referensgrupp för att få veta mer om internationella
studenters upplevelser.
Detta kan mycket väl vara motiverat arbete i och med att Vision 2020 som UmU utarbetat har
internationalisering som ett av sina fyra verksamhetsområden. Dock kan det även vara så att just
detta gör att UmU redan är mycket mån om denna studentgrupp och att det då kan vara
motiverat att arbeta för andra studentgruppers rättigheter.
En tredje aspekt i det hela är det faktum att Umeå studentkår gärna ser att UmU såväl som den
egna organisationen arbetat med breddad rekrytering – en ingrediens i detta är internationella
studenter. Kan vi engagera internationella studenter i Umeå studentkår för att bredda vår
representation och därmed vår kunskap om studenters situation och behov?
För kommande år är det bra att ta tidig kontakt med koordinatorerna för Buddy program och ha ett
förslag på samarbete när det kommer till utbildningsfrågor (de sysslar med fritidsaktiviteter, inte
alls med utbildning och studenträttsliga frågor), mest för att de ska veta att vi finns om frågor
skulle uppstå men även för att skapa en bra kontakt med studentgruppen.
Vid Antagningsrådet framkom detta år information om om möjligheten som finns till särskild
antagningsomgång för avgiftsstudenter. Uppenbarligen finns irritation över att internationella
studenter söker som avgiftsstudenter och kommer hit under de premisserna för att sedan skaffa
sig ett extrajobb och genom detta få ett förändrat uppehållstillstånd vilket gör att de inte längre är
avgiftsstudenter. Detta leder i vissa fall (de mest populära kurserna och programmen förmodar
jag) till att institutionerna når över taket och förlorar pengar.
Förövrigt kan vi se att antalet internationella studenter vid UmU har ökat sedan tappet vid
införingen av avgiftsskyldighet för vissa grupper av internationella studenter.
Umeå studentkår
Biblioteksgränd 6
907 36 Umeå
Sidan 24 av 59
Verksamhetsberättelse
Kårstyrelsen 13/14
2014-12-12
De får den informationen via UmU under deras Orientation week-dagar. Trots detta har vi sett att
en oproportioneligt stor andel av studenterna som når Disciplinnämnden är internationella
studenter så det är uppenbart att mer måste göras. Initial diskussion om detta har påbörjats med
prorektor Anders Fällström och representant från Studentcentrum.
Välkomstbrev och information om studenträttigheter har skickats ut till distansstudenter – både
till medlemmar (välkomstbrev) såsom studenter som nödvändigtvis inte är medlemmar
(information om rättigheter).
En ökad kontakt med SfCS utbildningsbevakare har inletts, hen har besökt Umeå för att bland
annat delta i ett GUTBEV-möte och utbildningsansvarig tillsammans med kårordföranden har
besökt Skellefteå för att träffa utbildningsbevakaren och sektionens ordförande.
Off-Campussektionerna har bjudits in till en träff i Umeå för att knyta närmre kontakter mellan
presidiet, utbildningsbevakarna och Off-Campussektionerna.
I ett försök att nå ut bättre till distansstudenter har vi författat ett välkomstbrev till distansmedlemmar för att berätta om kårens organisation och verksamhet, vad distansstudenter får av
sitt medlemskap samt vilka rättigheter de har och vilka regler som gäller vid UmU, vilka de kan
kontakta etc. Välkomstbrevet skickas ut i samband med ny termin. Nästa steg för kommande år
föreslås, förutom detta välkomstbrev, vara att skicka ut något liknande till även icke-medlemmar.
Att medlemmar valdes ut denna gång var av två anledningar: 1. Mest akut att värna om de som
faktiskt tecknat medlemskap 2. Vi fick veta att de var enklast att hitta i registret.
Umeå studentkår
Biblioteksgränd 6
907 36 Umeå
Sidan 25 av 59
Verksamhetsberättelse
Kårstyrelsen 13/14
2014-12-12
En stor del av det studiesociala arbetet under verksamhetsåret har varit att hantera känsliga
studentärenden. Förutom det har fokus varit att sprida information kring studenters sociala och
ekonomiska situation. Stor vikt har lagts vid de stora bristerna i trygghetssystemet för gravida
studenter samt studenter med barn. I början av verksamhetsåret sammanställdes en broschyr
”Student med barn?” med lättillgänglig information från CSN och Försäkringskassan. Umeå
studentkår hade även intentionen att starta upp ett nätverk för studenter med barn, men det
fanns tyvärr ett bristande intresse för detta trots målgruppsinriktad informationsspridning och
kontakt med förskola.
I övrigt har det främst handlat om att sprida information om de brister som finns i
trygghetssystemet. Dels genom en revidering av ”Regelrätt” med mer studiesociala rättigheter
samt under ”Du har rätt-kampanjen” där jag hade en utställning om rättigheterna under namnet
”Studentlivet är mer än bara studier”. Har även reviderat ”Handbok för din ekonomi”.
Under våra klassrumsbesök har vi delat ut detta material, vi har även upplyst studenter om en del
av bristerna.
Samarbetet med fackliga organisationer har främst skett på sektionsnivå, där sektionerna
anordnat föreläsningar och dylikt tillsammans med fackliga organisationer. På central nivå har vi
påbörjat ett arbete med Akademikerförbundet samt etablerat kontakt med JUSEK.
Umeå studentkår har arbetat för att förbättra källarförrådet, första steget var att införskaffa ett
kodlås så att föreningarna inte var tvungna att jaga rätt på kårens personal för att få tag i nyckel.
Sedan kontaktades Lokalförsörjningsenheten för att få fler avlastningsytor, vi hade ett möte och
blev informerade om att detta bör ske under verksamhetsåret 14/15.
Lokalmässigt har kritik från kårföreningarna enbart inkommit vid ett tillfälle, och detta togs om
hand på sektionsnivå genom Samsek:s utbildningsbevakare.
Mottagningsutbildningen har varit studiesocialt ansvarigs skötebarn det här verksamhetsåret.
Mottagningshandboken reviderades och fick det tillfälliga namnet ”Inspark 2014”, med ett nästan
helt nytt innehåll med en ny jargong och nytt utseende.
Mottagningsutbildningen gjordes också om, med två kurstillfällen på 3,5 timmar vardera istället
för enbart en eftermiddag. Det första utbildningstillfället handlade om faddrarnas uppdrag; vad
innebär det att vara kårrepresentant och vad är en bra mottagning? Olika föreningar var inbjudna
för att ge goda exempel och vi gick igenom mottagningshandboken och mottagningspolicyn,
samt informerade om vad kåren kan hjälpa föreningarna med. Den andra utbildningsdagen låg
fokus på ledarskap och alkoholkultur. Vi gick också igenom trakasserier och diskrimineringar,
och berättade hur studenter gör om de befinner sig i en sådan situation.
Umeå studentkår
Biblioteksgränd 6
907 36 Umeå
Sidan 26 av 59
Verksamhetsberättelse
Kårstyrelsen 13/14
2014-12-12
Totalt utbildades 284 studenter, vilket är rekord! Kårstyrelsen är väldigt nöjd med de nya inslagen
i utbildningen, speciellt krafttaget mot diskriminering.
Under året genomförde kåren Loppis vid tre tillfällen, alla gånger var det stort besökarantal och
många utställare. De två första loppisarna genomfördes i Kårhuset och Universum. Den tredje
genomfördes på Östra Paviljongen i en av skrivsalarna. Flytten uppfattades som något positivt av
de i arbetsgruppen, då Universum alltid på något sätt hade ställt till problem för våra besökare
eller utställare. Östra paviljongen medför även en mindre arbetsinsats då bord och liknande redan
finns på plats.
I början av oktober genomförde Umeå studentkår en go-karttävling där lag om 5 tävlade om vilka
som kunde köra flest varv under 45 minuter. Vi var 45 deltagare och arrangemanget var väldigt
uppskattat bland deltagarna.
Samarbetet med Juridiska sektionen angående Snow Wars kom igång under hössterminen och allt
planeringsarbete gick väldigt smidigt. Även det praktiska arbetet inför själva arrangemanget som
skedde någon vecka inför arrangemanget gick bra. Tyvärr fick vi lov att ställa in Snow-wars under
den sista veckan på grund av snöbrist.
I januari arrangerade Umeå studentkår välkomstmässan med framgång. Ca. 60 föreningar och
företag ställde upp för en förväntansfylld skara studenter. Kultur på campus och
Norrlandsoperan arrangerade framträdanden.
Tillsammans med UMS och NTK genomfördes en vårbal i Universumhuset. Mottagandet blev
mycket bra.
Trots en envis kamp för en alkoholfri mötesplats på campusområdet, med diskussioner med
Studentcentrum och universitetet så fick vi inte tillgång till en helt alkoholfri lokal. Vårt arbete
uppmärksammades dock i media: ordförande intervjuades i VK och studiesocialt i
Umeåtidningen samt av P4 Västerbotten. Vi träffade även nykterhetsorganisationer som var
intresserade av vårt arbete och ville samarbeta med oss.
Det främsta arbetet med studenters ekonomi har handlat om att informera studenter om de
ekonomiska rättigheter som finns samt hjälpa till vid krångel med CSN. Studenters
trygghetssystem är ett lapptäcke av olika regelverk där ingen myndighet vill ta övergripande
ansvar.
Det har varit få studenter som ansökt om akutlån, trots mycket marknadsföring och
informationsspridning via klassrumsbesök.
En positiv sak är att regeringen höjde taket på fribeloppet, vilket gjorde att vi inte behövde agera i
den frågan.
Umeå studentkår
Biblioteksgränd 6
907 36 Umeå
Sidan 27 av 59
Verksamhetsberättelse
Kårstyrelsen 13/14
2014-12-12
Arbetet för att uppmärksamma miljöfrågor har främst skett inom ramarna för
Arbetsmiljökommittén, men fokus har legat på psykosocial arbetsmiljö snarare än klimat.
Däremot har vi åstadkommit dubbelsidig kopiering på universitetet samt startat upp ett arbete
med termosar istället för pappersmuggar. Under året har vi också bestämt att handlingar skickas
ut digitalt istället för att delas ut i fysisk form.
En fråga som i omgångar varit aktuell från US sida. Vi kontaktade berörda personer på
Husservice för att höra deras ställningstagande till att dubbelsidig kopiering ska vara förinställt på
de kopieringsmaskiner som finns på Umeå universitet. Även om deras initiala respons var att de
inte var speciellt entusiastiska till detta, återkom de någon månad senare och meddelade att efter
en kommande systemuppdatering skulle dubbelsidig kopiering vara förinställt vid utskrift och
kopiering på majoriteten av kopieringsmaskinerna vid Umeå universitet.
Under verksamhetsåret har denna fråga inte varit prioriterad.
Ett steg i arbetet med att göra en insats för ett bättre klimat från Umeå studentkårs sida var
arbetet med att ta fram termosmuggar, som skulle vara gratis att ge bort till kårmedlemmar. Det
startades ett samarbete med GN-café. GN kontaktade kåren då de såg ett problem med den stora
förbrukningen av pappmuggar som sker varje dag vid samtliga kaféer vid Umeå universitet. De
ville på något sätt kunna påverka situationen och deras tanke var att göra en termosmugg. Ett
försök till termosmugg hade lanserats av GN något år tidigare där studenter hade möjlighet att
köpa en enklare termosmugg, intresset hade dock varit lågt bland studenterna.
Tanken med en termosmugg var något som uppskattades av kårstyrelsen och en dialog fortsatte
med GN. Det hela landade i att det krävdes en bättre termosmugg än den som GN hade lanserat
och helst skulle denna nya mugg vara gratis för Umeå studentkårs medlemmar. GN gick även
med på att finansiera inköpet. Olika produktförslag togs fram och vi fann en mugg som vi kände
oss nöjda med till överkomligt pris. Dessvärre blev kostnaden allt för stor för GN som inte
kunde ta hela kostnaden, försök till att hitta andra aktörer som skulle kunna tänka sig att sponsra
gjordes men vi lyckades inte komma upp i den summan som krävdes för att kunna göra
beställningen.
Umeå studentkår
Biblioteksgränd 6
907 36 Umeå
Sidan 28 av 59
Verksamhetsberättelse
Kårstyrelsen 13/14
2014-12-12
Under året har vi arbetat med plattformen Umebo, som ska kunna erbjuda akutrum och
andrahandsboenden via en bostadsportal.
Vi har även haft möte med Bostaden tillsammans med de andra kårerna och Studentcentrum för
att diskutera studenters bostadssituation.
Under verksamhetsåret har denna fråga inte varit prioriterad.
Under 2013 blev kåren kontaktad av en privatperson som hade tillgång till ett hus på Storgatan 7 i
Umeå, huset innehöll ett kontorslandskap som inte var i bruk. Ägaren erbjöd sig att bygga om
kontorslandskapet till 12 st. mindre rum som skulle kunna användas som studentbostäder och att
Umeå studentkår skulle fungera som hyresvärd och hyra ut rummen till studenter. Efter
renoveringen flyttade de första hyresgästerna in i början av januari. Antalet boende varierade
kraftigt under de första månaderna men förhoppningen var att huset skulle fyllas med hyresgäster
under hösten 2014.
Våren 2013 lämnade kåren in en ansökan till Umeå kommun om att få vara den aktör som skulle
driva Akutrumsförmedlingen för två år. I konkurrens med dåvarande utförare KFUM så fick
Umeå studentkår uppdraget. Uppdraget innebär att vi ska hjälpa nya studenter från utanför
Umeåregionen, samt nya studenter från länder inom EU som inte har hittat boende inför
terminsstart. Det innebär kontakter med hyresvärdar och studenter via e-post, telefon och besök.
Under högsäsong har det varit öppet varje dag 8-17, samt under lågsäsong två fm per vecka.
Ansvarig tjänsteman är Ulrika Hoffrén som haft hjälp av tillfälligt anställda som skött det
praktiska arbetet.
Studenter i kö
Tackade ja
Tackade nej
Hittade eget
Boenden
förmedla
160
96
500
169
83
0
167
182
att
ht 2013
756
vt 2014
250
Tanken var att detta skulle administreras via Umebo, ett program för köhantering av bostäder
som Montania utvecklat, och som skulle anpassas för Akutrumsförmedlingens behov. Detta
skulle tas i bruk inför ht 2013; tyvärr blev det inte så. På grund av missförstånd om våra önskemål
till anpassningar och förseningar både hos kåren och hos Montania så har Umebo inte kunnat tas
i bruk, men i skrivande stund så antar man att det ska vara igång till vt 2015.
Umeå studentkår
Biblioteksgränd 6
907 36 Umeå
Sidan 29 av 59
Verksamhetsberättelse
Kårstyrelsen 13/14
2014-12-12
Arbetet i samverkansgruppen med kommunen fortsatte och visade sig vara utmanande. Vi tog
hur som slutligen helst fram konceptidéer för villan som även blev uppskattade av
samverkansgruppen.
Vi förde även diskussioner med Svedin & Fagerlund Restaurang och nöje AB om varumärket
Scharinska vilket resulterade i att de ska sluta använda det vid årsskiftet 2014/2015.
Restaureringarna av villan inleddes.
Under våren startades Kårhuset upp, Umeå studentkårs första kårhus sedan millennieskiftet. Mer
finns att läsa under avsnittet ”stiftelser och bolag”.
Arbetet för jämställdhet har blomstrat under verksamhetsåret. Under året har ett kårövergripande
jämställdhetsforum startat upp, som bland annat genererat ett jämställdhetsdokument hos SHS.
Kårens förlegade jämställdhetspolicy har reviderats från grunden och nästan 300 studenter har
utbildats i diskrimineringslagen. Vi har även startat upp den årliga traditionen att uppmärksamma
internationella kvinnodagen och initierat en DJ-utbildning riktad mot kvinnor för att motverka
den ojämställda musikscenen på campus. SVT och Vertex uppmärksammade vår DJ-utbildning.
Vi hade även intentionen att starta ytterligare studiecirkel, med tema Fröken Frimans krig,
dessvärre fanns ett bristande intresse.
Uppmärksammandet av internationella kvinnodagen blev en temavecka med två föreläsningar.
Den första av Män För Jämställdhet och den andra arrangerades av Juridiska Föreningen
tillsammans med Susanna Eriksson, jurist, som pratade om samtyckeslagstiftningen.
Påverkansarbetet gentemot universitetet gällande jämlikhet har i högsta grad varit levande. I
framställandet av universitetets likabehandlingsplan tog vi en central roll och fick genomslag för
våra idéer genom flera rådslag. Vi har även fått igenom att i kommande lika behandlingsplaner
ska studenter involveras tidigare genom dessa rådslag. I en enkät riktad mot studenter fick vi med
ett icke-binärt alternativ under frågan kön. Vi har arbetat för könsneutrala toaletter och fick till
stånd en utredning, men genomförandet lades på is i väntan på ombyggnationer i
Samhällsvetarhuset (då detta hus har flest dam- och herrtoaletter). Vi har även gjort så att Rådet
för lika villkor ska se över hemsidan och kurskatalog i syfte att eliminera förlegade könsroller och
jobbigt binära bilder.
Inom ramarna för Rådet för lika villkor har vi arbetat med remissen ”Rekryteringsmål för en
jämnare könsfördelning bland professorer.
Vi har skickat in ansökningar och fått pengar till en samtyckeskampanj som ska genomföras
verksamhetsåret 14/15. Vi har även tagit ställning för samtycke via vår ”kårkondom” vars
förpackning har ett samtyckesbudskap på sig.
Umeå studentkår
Biblioteksgränd 6
907 36 Umeå
Sidan 30 av 59
Verksamhetsberättelse
Kårstyrelsen 13/14
2014-12-12
Under året har vi verkligen försökt få till stånd ett samarbete med RFSL Umeå inom HBTQfrågor, men på grund av avhopp i deras styrelse och svårigheter att kommunicera har vi efter våra
möten och planeringar inte kunnat genomföra våra idéer.
Vi har även arbetat för trygghet på campus, genom en översyn av utomhusmiljöer tillsammans
med Akademiska Hus. Under året har jag även deltagit i ett panelsamtal på temat, anordnad av
UCGS, där vi uppmärksammade arbetet mot sexuella trakasserier. Under året har jag även gjort
en broschyr med lättillgänglig information om vilken hjälp som finns att få vid behov på
universitetet. Denna har delats ut till studenter.
Vi anordnade en föreläsning kring mobbning i högskolan med Friends samt en föreläsning med
EXPO, tillsammans med Kyrkan på campus, om organiserad intolerans och främlingsfientlighet.
Något som kåren har arbetat med under året inom ramen för information är hur Umeå
studentkår kan bli tydligare gentemot studenter, medlemmar och andra aktörer. Kåren ska vara
tydliga inom marknadsföring, social media och webb. För att kunna stärka Umeå studentkår som
varumärke krävs det att det tydligt framgår vem avsändaren är.
Mycket har gjorts på denna front men långt ifrån tillräckligt. Umeå studentkår bör fundera över
hur organisationen bör fungera för att må så bra som möjligt. Så som det ser ut i dagsläget är vi
långt från studenterna och långt från kårföreningarna som står studenterna närmast. Att se över
detta tar tid och energi och förslag är att under ett år lägga det som en punkt i VP:n och att
Kårstyrelsen har det som ett ”tema” för året, alternativt att en presidial har arbetsuppgiften att
stärka organisationen – där informationsspridning är en del av det hela.
Det som gjorts under verksamhetsåret 13/14 kopplat till denna fråga är som följer:
-
Studentfackliga utbildningsdagen under höst- och vårtermin
Klassrumsbesök
Regelrätt? och Know your rights. Broschyrerna har reviderats, finns tillgängliga i
kårexpeditionen och har spridits då vi delar ut gratis block, vid Välkomstmässorna, gör
klassrumsbesök, genomför kampanjer etc.
Kårsektionskontakt och Kårföreningskontakt medför att presidiet sprider denna
information då vi träffar sektioner och kårföreningar vid deras styrelsemöten.
Välkomstbrev till distansstudenter.
Dokumentet ”Till dig som studentrepresentant”
Kampanjer:
Kvalitet i utbildning-kampanj: Efter kartläggning av vårt arbete med kvalitet i
utbildningen och i takt med UmUs granskning av hur de arbetar med kvalitet i
utbildningen ställer vi frågan till studenterna vad som är kvalitet i utbildningen för dem
genom en utställning som rör sig runt på campus under en veckas tid.
”Du har rätt”-kampanj: Planerades till vecka 7 med tipsrunda (över 50 st deltagande),
Umeå studentkår
Biblioteksgränd 6
907 36 Umeå
Sidan 31 av 59
Verksamhetsberättelse
Kårstyrelsen 13/14
2014-12-12
ge-bort-påsar med information och gotteri gavs till studenter, en utställning med
rättigheter florerade på campus osv. Utfördes på svenska såväl som engelska.
Diskussion om förbättringsarbetet med regelverkssidan på UmUs hemsida har initierats och ska
fortsätta kommande verksamhetsår. US driver frågan om att sidan bör vara sökbar och översatt.
Diskussion om vår egen hemsida har initierats. Den bör göras om snarast och då ha ett tydligt
fokus på dessa frågor om rättigheter och stöd.
Umeå studentkår har gjort klassrumsbesök på nästan alla förstaterminsprogramstarter, där vi har
haft möjligheten att träffa nya studenter och informera om kårens verksamhet. Vi har haft
bokbord med olika teman och aktiviteter runtom på campus ungefär 2 gånger per månad under
hela verksamhetsåret. Vi har genomfört en föreningsdag på Kårhuset, och vid de tillfällen vi
funnits ute bland studenter försökt informera vad Kårhuset går att användas till.
Kårstyrelsen har försökt styra upp Umeå studentkårs engagemang inom social media. För att
hjälpa oss själva med detta har vi skapat ett styrdokument för hur vi anser att Umeå studentkår
ska använda sig av just social media. När året inleddes var Umeå studentkårs närvaro på
Facebook väldigt otydlig, det fanns en grupp, en person och en gillasida som hette ”Umeå
studentkår”. ”Umeå studentkår”-gruppen plockades bort och alla inlägg som gjordes styrdes om
till kårens gillasida. Kåren har valt att behålla personen just för att kunna bjuda in till events som
har skapats via gillasidan. Att behålla personen bara för att kunna bjuda in till arrangemang är
ingen optimal lösning men det är så vi har hanterat problemet. Under året har vi valt att vid vissa
tillfällen, såsom terminsstarter, betala för marknadsföring av inlägg på Facebook för att på så sätt
locka fler personer att gilla sidan och få upp ögonen för kårens verksamhet. Ett Instagramkonto
har skapats där kåren lagt ut bilder under det gånga året på verksamhet som har bedrivits.
Kårstyrelsen ansåg att Umeå studentkårs hemsida är i behov av uppdatering och uppfräschning,
dess design känns i dagsläget väldigt förlegad. Ett arbete gjordes i att uppdatera länkar och annat
på hemsidan som inte var aktuella, skisser över hur menyer och undermenyer skulle kunna se ut
togs fram. Ett samarbete inleddes med studenter från Digital medieproduktion vid institutionen
för Informatik. Studenterna fick komma med synpunkter på kårhemsidans nuvarande design och
komma med förslag på hur de skulle vilja förändra den. Detta resulterade i skisser på hur en ny
hemsida skulle kunna se ut. Det fanns dock inte möjlighet att anlita någon att utveckla en ny
hemsida.
Antalet toalettpratare har utökat då Umeå studentkår gjort en inventering av det befintliga
beståndet och bytt ut trasiga men även satt upp flera. Informationen i toalettprataren har bytts
var fjortonde dag och det har tydligt visats att Umeå studentkår är avsändaren.
Genomgående har studentkårens logotyp och slogan ”Kårmedlemmar har ett roligare studentliv”
kommunicerats. Delar av logotypen har använts som grafiskt element i bilder och logotypen i sin
helhet används som tydlig avsändare på trycksaker och andra publikationer. Logotypen har under
verksamhetsåret 13/14 fått en stående variant för att underlätta designarbetet. Umeå studentkårs
grafiska profil har exponeras i en högre grad mot allmänheten.
Umeå studentkår
Biblioteksgränd 6
907 36 Umeå
Sidan 32 av 59
Verksamhetsberättelse
Kårstyrelsen 13/14
2014-12-12
Umeå studentkår har funnits ute och besökt nästintill alla programstarter per termin inom kårens
verksamhetsområde. Under dessa besök har vi informerat om Umeå studentkår och vad ett
medlemskap innebär. Affischer som marknadsför kårens främsta erbjudanden har tagits fram och
på många toalettpapper har det funnits erbjudanden som riktar sig exklusivt till kårmedlemmar.
Att försöka visa på fördelarna med ett medlemskap är något som har genomsyrat all verksamhet.
I slutet av vårterminen undersöktes möjligheten att betala kåravgiften via autogiro.
Umeå studentkår representerades i samband med välkomstmässan i september, under denna
mässa delade vi monter med våra samarbetspartners. I januari arrangerade Umeå studentkår
vårens välkomstmässa med framgång. Ca. 60 föreningar och företag ställde upp för en
förväntansfull skara studenter. Kultur på campus och Norrlandsoperan arrangerade
framträdanden. Vid denna mässa fanns även möjlighet för kårens samarbetspartners att ställa ut.
Umeå studentkår har arrangerat två partnerdagar per termin där våra samarbetspartners har haft
möjlighet att stå i Lindellhallen under Umeå studentkårs flagg. Samarbetspartner framgår även via
kårens hemsida.
Under året har Umeå studentkår startat upp digitala anslagstavlor vid kårexpeditionen och i
Kårhuset, dessa finns tillgängliga för kårens sektioner och föreningar men även externa aktörer.
Välkomstmässa: Umeå studentkår deltog tillsammans med våra samarbetspartners på den
välkomstmässa som Umeå universitet arrangerar.
Konstrundvandring på Campus: Tillsammans med Ann-Chatrine från Konstvetenskap.
Väldigt intressant. Väldigt dålig uppslutning.
Go-karttävling: Ett 50-tal studenter tävlade i början av oktober.
Venture Cup: Föreläsning med fokus på entreprenörskap, fick lov att ställas in pga. för få
anmälda skulle ske i kårhuset.
Umeåhjälmen: Ett projekt där Umeå studentkår verkade för att man ska använda cykelhjälm,
detta skedde tillsammans med Kenneth Gruffman.
Profilprodukter: Umeå studentkår gjorde en beställning av profilprodukter som finns till
försäljning i expeditionen. Det handlar om en svart munktröja och en vattenflaska med Umeå
studentkårs logotyp.
Konstrundvandring Bildmuseet: Kårmedlemmar fick en guidad visning av aktuella utställning
på Bildmuseet.
Loppis: Umeå studentkår har genomfört 3 st. loppisar under verksamhetsåret.
Informationsdag för gymnasiestudenter: Kåren deltog under dagen med informationsbord i
Lindell.
Umeå studentkår
Biblioteksgränd 6
907 36 Umeå
Sidan 33 av 59
Verksamhetsberättelse
Kårstyrelsen 13/14
2014-12-12
Designtävling: I ett steg att marknadsföra Kårhuset startade Umeå studentkår en tävling där
deltagare skulle ta fram en bild till ett kondompaket.
Nyhetsbrev: E-kårren har bytt namn till På tapeten och skickas ut en gång i månaden via mejl till
alla medlemmar.
En central del av Umeå studentkårs verksamhet sedan kårobligatoriets avskaffande är att bedriva
aktiv medlemsrekrytering och att bygga starka medlemsvärden i organisationen. Även om delar av
detta arbete även pågick under kårobligatoriets tid, har det intensifierats sedan 1 juli 2010.
Umeå studentkårs verksamhetsområde omfattar studerande vid humanistiska fakulteten,
samhällsvetenskapliga fakulteten samt Lärarhögskolan. Totalt omfattar detta ca: 13 000 studenter.
Av dessa studenter finns ca: 40% på distans, dvs. på annan ort än Umeå.
För att få ett gott underlag för vårt arbete både nu och i framtiden, väljer vi att varje år föra
dagsstatistik under de 10 första veckorna av terminen för att se medlemsutvecklingen. Nedan ses
medlemsutvecklingen för de första 10 veckorna för höstterminen respektive vårterminen.
Umeå studentkår
Biblioteksgränd 6
907 36 Umeå
Sidan 34 av 59
Verksamhetsberättelse
Kårstyrelsen 13/14
2014-12-12
Det stora medlemstappet under höstterminen 2013 kan till stor del förklaras med ett minskat
studentantal samt ett stort tapp på vårterminen 2013 jämfört med tidigare vårterminer.
Anslutningsgraden har sedan obligatoriets avskaffande utvecklats på följande vis:
Umeå studentkår har sedan VT12:s topp haft en stadig nedgång men kunde under VT14 se en
återgång till en högre anslutningsgrad än föregående verksamhetsår.
Umeå studentkår
Biblioteksgränd 6
907 36 Umeå
Sidan 35 av 59
Verksamhetsberättelse
Kårstyrelsen 13/14
2014-12-12
Under året har vi genomfört en mängd olika samarbeten med olika föreningar och företag där
fokus har varit att öka studentnyttan och stärka medlemskapet i Umeå studentkår. Det är som
oftast kåren som har blivit kontaktade av olika aktörer vilket känns bra, det visar på att Umeå
studentkår är ett starkt varumärke. Vid alla dessa möten och presentationer har vi alltid letat efter
studentnyttan och valt att samarbeta utefter det.
Under året har vi genomfört en mängd olika samarbeten med olika föreningar och företag, där
alla samarbeten har strävat mot att öka studentnyttan och stärka medlemskapet i kåren. Exempel
på externa parter som har kopplat erbjudanden till campuskortet är Umespexarna, Toughest,
Umeå Open och Nordic Light Agency.
Att verka för en rabatt på resor inom lokaltrafiken för kårmedlemmar har varit ett återkommande
projekt i Umeå studentkår, vi har dock aldrig lyckats nå våra mål. Under verksamhetsåret togs
arbetet upp och ny kontakt knöts med Ultra i Umeå. I dagsläget finns det ett rabatterat
månadskort för studenter där de åker på ungdomstaxa. Ett problem är dock att dessa kort är
väldigt otillgängliga, de säljs endast på Ultras reseinfo i Umeå och det krävs att studenten ska visa
att de är folkbokförda i Umeå genom folkbokföringsbevis från skatteverket samt studerar vid
Umeå universitet genom att visa antagningsbevis. Det Umeå studentkår eftersträvar är att det ska
bli enklare för studenter att få tillgång till rabatten genom att öka platser där försäljning sker och
genom att ta bort kravet på att man ska behöva uppvisa folkbokföringsbevis. Ett förslag på
lösning från kårens sida har varit att låta försäljning ske i expeditionen där vi har möjlighet att
kontrollera detta via Ladok. Ultra har dock ställt sig kritiska till detta förslag. Vårt arbete slutade i
ett brev med synpunkter som vi skickade till politiker i Umeå, vi yrkade dock inte att någon
generell rabatt skulle gälla för kårmedlemmar, utan detta ska tillfalla alla studenter vid Umeå
universitet.
Under året kopplades olika rabatter och erbjudanden till medlemskapet i Umeå studentkår, främst
via olika föreningar som är verksamma i Umeå. Exempel på aktörer är Wasaline, IBK Dalen, IFK
Umeå, Restaurangchansen och Profilteatern.
Den här frågan fick vi inget utrymme att arbeta med.
Umeå studentkår
Biblioteksgränd 6
907 36 Umeå
Sidan 36 av 59
Verksamhetsberättelse
Kårstyrelsen 13/14
2014-12-12
Att arbeta för att av våra medlemmar får inblick i verksamheten hos olika arbetsgivare är en viktig
uppgift för kåren och det är något som är högt prioriterat bland våra medlemmar. Under året
fokuserade vi på att göra en översyn av de arbetsmarknadsprojekt som Umeå studentkår
genomfört tidigare år samt fortsätta arbetet tillsammans med Umeå kommun och genomföra
Räkmacka. Efter verksamhetsåret konstaterar vi att det går att göra mycket inom ramen för
arbetsmarknadsfrågor och det finns bra grunder för utveckling, men som mycket annat i vår
verksamhet gäller det att hitta drivna och engagerade studenter.
Under verksamhetsåret har denna fråga inte varit prioriterad.
En översyn av Headhunt och Headhunt 2.0 gjordes under verksamhetsåret och slutsatsen drogs
att Headhunt 2.0 är ett bra verktyg för att hjälpa kårföreningar att anordna arbetsmarknadsdagar.
Konceptet Headhunt 2.0 är något vi ska erbjuda våra sektioner/föreningar. Till skillnad från
Headhunt riktar Headhunt 2.0 sig mot att skapa mindre arrangemang för en
kårsektion/kårförening. Tyvärr fanns det inte tid att testa Headhunt 2.0 under året men genom
att marknadsföra att möjligheten finns tidigare under året tror vi att detta skulle vara intressant
för många föreningar.
Under året har vi deltagit i samtliga Räkmacka som arrangeras av Umeå kommun tillsammans
med ENS, Umeå studentkår, NTK och UMS. Räkmacka sker 3 gånger per termin, där specifika
studentgrupper bjuds in till en förmiddag för att lyssna till föreläsare som arbetar med det
studenterna utbildar sig till. Tanken med arrangemanget är delvis att studenter ska få lyssna till
intressanta föreläsare men även att marknadsföra aktörer inom offentlig och privat sektor i Umeå
kommun och Örnsköldsviks kommun. Arrangemanget är väldigt uppskattat bland de studenter
som besöker.
En stor del av en studentkårs uppdrag är att få ut de åsikter man vill föra fram på olika sätt. Varje
år lägger Umeå studentkår mycket arbete på att synas i media men också att svara på remisser
samt formulera skrivelser som är en central del av studentinflytandet. Det är genom remisser och
skrivelser vi på ett effektivt sätt kan ge vår syn på den utbildningspolitik som förs, såväl lokalt
som nationellt.
Umeå studentkår
Biblioteksgränd 6
907 36 Umeå
Sidan 37 av 59
Verksamhetsberättelse
Kårstyrelsen 13/14
2014-12-12
Förutom att Umeå studentkår har åstadkommit medial synlighet har kåren även behandlat totalt 7
remisser samt författat 1 skrivelse.
Remissvar:
Regler
och
salstentamen
Skrivelse:
handläggningsordning
Betyg och examination
för Ifrågasättande
av
rättssäkerheten
vid
examination genom Cambro (Cambro är
trasigt)
Plan för Lika villkor
Regler för praktik och studieresor
Internationaliseringsstrategi
Vissa frågor om Högskoleprovet
Så arbetar US med kvalitet i utbildningen
Ett framgångsrikt påverkansarbete måste bedrivas på många fronter samtidigt. Umeå är en
studentstad och frågor som rör studenter och utbildningsfrågor har ett stort allmänintresse.
Kårstyrelsen har under verksamhetsåret förekommit i media vid ett antal tillfällen. 2013/2014
förekom Umeå studentkår bland annat i följande medier:
14 artiklar i VK
10 artiklar i Folkbladet
1 artikel i Norran
5 artiklar på vertex.nu
5 inslag på svt.se
3 inslag på sverigesradio.se
Fokus var under detta år bland annat bostadssituationen för studenterna, DJ-utbildning för
kvinnliga studenter, alkoholfria alternativ på campus och Scharinska villans framtid.
Umeå studentkår
Biblioteksgränd 6
907 36 Umeå
Sidan 38 av 59
Verksamhetsberättelse
Kårstyrelsen 13/14
2014-12-12
(Se även Bilaga 2: US struktur och påverkansvägar samt Bilaga 8: Bokslutsöversikt)
Kårsektionerna utgör ryggraden i Umeå studentkårs struktur. Inom kårsektionerna samordnas
studenter inom de flesta program samt fristående kurser som omfattas av Umeå studentkårs
verksamhet. Då kårsektionerna även består av kårföreningar är det också i detta organisationsled
som huvuddelen, ca: 90%, av alla aktiva återfinns.
Kårens sektioner och föreningar har som huvudsaklig uppgift att bevaka utbildningarna inom
sina respektive områden, genomföra mottagning av nya studenter samt arrangera studiesociala
aktiviteter.
Under verksamhetsåret har Umeå studentkår uppmuntrat kårsektionerna (och även
kårföreningarna) till att inrätta så kallade Kvalitetsutskott – somliga kårsektioner har det redan och
någon kårförening har skapat ett sådant under detta år. Umeå studentkår har informerat om vilka
behov ett sådant utskott kan uppfylla och föreslagit hur ett sådant utskott kan samarbeta med
berört Studentombud. Problematisering har även förts om hur vi kan ”baka samman”
utbildningsfrågor med studerandearbetsmiljö-frågor för att undvika dubbelarbete, säkerställa att
samtliga berörda får tillgång till relevant information samt minska arbetsbelastningen på den
enskilda individen. Arbetet fortskrider.
En föreläsning om studenters rättigheter har, baserat på efterfrågan, getts till studenter inom
sektionerna vid Samfak i samarbete med dessa sektioner.
Umeå studentkår
Biblioteksgränd 6
907 36 Umeå
Sidan 39 av 59
Verksamhetsberättelse
Kårstyrelsen 13/14
2014-12-12
Kårsektionen för studerande vid Lärarhögskolan.
Fortlöpande utbildningsbevakning
UmPes styrelse med utbildningsbevakarna har bedrivit fortlöpande utbildningsbevakning och har
arbetat aktivt för att få studenter inom Lärarhögskolan att förstå att utbildningsbevakarna finns
till för dem och hur de kommer i kontakt med oss. I regelbundna möten med övriga
utbildningsbevakare vid Umeå studentkår, NTK och UMS har UmPes dito samarbetat om
gemensamma frågor.
Lärarhögskolan
I de olika råd som finns inom Lärarhögskolan har UmPe arbetat aktivt för att tillsätta
studentrepresentanter på de platser UmPe förfogar över. Studententrepresentanterna har varit
engagerade och råden har uttryckt att studenterna är en viktig del för hur råden ska gå framåt, då
det skapar en bra samverkan mellan Lärarhögskolan och dess studenter.
UmPe har under verksamhetsåret samarbetat med Lärarhögskolan vid olika event, såsom
upptakten för de nya studenterna, examensceremonin för de studenter som tar examen,
sommarringning till nya studenter och ”student för en dag” etc.
Mottagandet av nya studenter
Under HT 13 var det tre olika mottagningar för de nya studenterna. TUFF, Hectos och Smisk
har alla haft var sin för de studenter som faller inom föreningen. UmPe har innan detta inte haft
någon egen mottagningsutbildning för generaler och faddrar, utan uppmanade alla inblandade att
anmäla sig till Umeå studentkårs utbildning. Denna mottagningsutbildning innehåller allt som är
viktigt att veta när man är delaktig i en mottagning och UmPe kände att det var nödvändning att
anordna en egen när US besitter på mycket kompetens kring detta.
Kommunikationsarbete
Under verksamhetsåret har våra utbildningsbevakare arbetat väldigt aktivt med att nå ut till våra
studenter. Den största kommunikationskällan har varit Facebook. Via Facebook skriver presidiet
ut viktig information till studenterna om exempelvis rättigheter, skyldigheter, vart man kan vända
sig vid behov av skrivhjälp etc. De har också lagt ut information om kommande event, både
inom UmPes ramar men även annat, som exempelvis US eller andra organisationer anordnar.
UmPe anordnade under vårterminen ett arbetsmarknadsevent med föreläsningar riktade till
studenter i slutet av sin utbildning. UmPe bjöd Lärarhögskolans studenter på smörgåsar. Eventet
var, trots lågt studentdeltagande, lyckat. Till nästa arbetsmarknadsevent kan man dock tänka på
att börja planera ännu tidigare.
Aktiviteter
Styrelsen har under verksamhetsåret anordnat eller deltagit i en rad olika aktiviteter. Bland dessa
kan nämnas; fem rektorsträffar, kick-off för UmPes styrelse, arrangerat ett arbetsmarknadsevent,
arrangerat en UmPe-kväll i Naturvetarhuset, styrelsesamkväm, där alla kårföreningarna samlades
och lärde känna varandra samt examensceremonier.
Umeå studentkår
Biblioteksgränd 6
907 36 Umeå
Sidan 40 av 59
Verksamhetsberättelse
Kårstyrelsen 13/14
2014-12-12
Kårsektionen för studerande inom beteendevetenskap, psykologi och pedagogik.
Möten:
Vi har deltagit i möten gällande:
- Sektionsrådet
- Utbildningsrådet
- Kårstyrelsen
- Kårfullmäktige
- Husrådet
- Pedagogiska institutionens utbildningsutskott
- Studentrådet
Arrangemang:
- Vi har anordnat en styrelsekickoff.
- Vi har fortsatt driva Betseks barlag med en kvällschef på Epuben.
- Vi har genomfört en gemensam sittning för alla Betseks studenter.
- Vi har hållit en gemensam examensceremoni med bankett för alla BetSek studenter med
undantag för psykologstudenterna då de anordnar en egen examensceremoni för
avgående studenter.
Samarbete/sammanhållning:
- Utbildningsbevakaren har aktivt deltagit i alla möten och har varit en bra länk mellan
sektionen och kåren. Utbildningsbevakaren har alltid varit inbjuden till Betseks samkväm.
- Vi har hållit kårföreningarna uppdaterade vad som hänt i sektionen genom kontakt med
kårföreningarna.
Utskotten:
- Vi har drivit arrangemangsutskottet
- Vi har drivit pubutskottet
Övriga uppdrag:
-
Vi deltog i rekryteringsarbetet när BetSek och HHUS söker en ny utbildningsbevakare.
Vi marknadsförde Betsek genom Betsek sittningen och utdelning av profilkondomer i
samband med sittningen.
Vi har uppdaterat och lagt ut information angående Betsek via sociala medier.
Umeå studentkår
Biblioteksgränd 6
907 36 Umeå
Sidan 41 av 59
Verksamhetsberättelse
Kårstyrelsen 13/14
2014-12-12
Kårsektionen för studerande vid Handelshögskolan.
Utbildningsbevakning
Utbildningsbevakning är en av de tre kärnverksamheterna inom HHUS Detta är ett fortlöpande
arbete där Utbildningsutskottet bedriver det aktiva arbetet från sektionens sida tillsammans med
den arvoderade utbildningsbevakaren som under året har varit Maria Kapell. Fokus ligger som
alltid på att kunna kvalitetssäkra våra medlemmars utbildning vid Handelshögskolan i Umeå. Då
Handelshögskolan har genomgått en stor förändring där även statistik och nationalekonomi har
implementerats i verksamheten så ligger det nu i vårt intresse att fortsätta övervaka denna
förändring.
Maria Kapell som är sektionens arvoderade utbildningsbevakare är den person som våra
medlemmar och studenter kan vända sig till då problem gällande utbildningen har dykt upp.
HHUS har under året deltagit i arbetet med U9 som är ett samarbete mellan de nio största
ekonomiutbildningarna i Sverige, bestående av Handelshögskolorna i Stockholm, Lund, Uppsala,
Göteborg, Växjö, Lindköping, Jönköping och Umeå. Syftet med U9 är att utbyta erfarenheter
bland annat när det kommer till utbildningsbevakning.
Föreningens verksamhet
Sociala utskottet har under året arrangerat sittningar, event, sportevenemang och resor.
Finsittningen under hösten var väldigt lyckad.
E-puben hade ett bra verksamhetsår där intresset för pubens verksamhet ökade och det tidigare
försäljningsrekordet under en höst slogs. Puben har även bedrivit samarbete med Betsek och JF
som båda har egna barlag på puben.
Ekonomiutskottet har under året arbetat med föreningens interna kontroll och förbättringar av
rutinerna. Detta för att säkerställa att HHUS ekonomiska ställning även i fortsättningen ska vara
god.
Umeå studentkår
Biblioteksgränd 6
907 36 Umeå
Sidan 42 av 59
Verksamhetsberättelse
Kårstyrelsen 13/14
2014-12-12
Kårsektionen för studerande vid institutionen för Kostvetenskap, Statsvetenskap, Geografi och ekonomisk historia,
Socialt arbete, Restauranghögskolan samt studenter vid Umeå centrum för genusstudier. Dessutom studerande vid
institutionen för Informatik som ej läser BIT-programmet och studerande vid Handelshögskolans enheter för
statistik och nationalekonomi och som ej läser inom Civilekonomprogrammen.
I Samseks interna arbete har presidiet traditionellt haft ett stort ansvar. Det har därför varit
tidigare styrelsers vilja att utveckla överlämningsarbetet, för att underlätta transitionsperioderna.
Arbetet med detta fortsatte in i detta verksamhetsår, där ordentliga arbetsbeskrivningar
upprättades för ordföranden, vice ordföranden och utbildningsbevakaren. För att förmedla
arbetsbeskrivningarna och övriga erfarenheter anordnade det avgående presidiet en gemensam
överlämning tillsammans med tillträdande ordförande samt tillträdande vice ordförande. Avsikten
var att även tillträdande utbildningsbevakare skulle delta, men denne var vid denna tidpunkt ännu
inte utsedd.
Samarbetet med Juridiska föreningen (JF) har under året skett främst genom den gemensamma
utbildningsbevakaren. För att säkerställa att JF fortsättningsvis, även nu efter sitt utträde ur
Samsek, har inflytande vid tillsättningen av utbildningsbevakare arbetades ett samarbetsavtal
gällande detta fram. Arbetet med detta tog tyvärr längre tid än önskat, vilket ledde till att
tillsättningsprocessen för det nämnda uppdraget skedde väl sent. Den avgående styrelsen beklagar
detta, och hoppas att samarbetsavtalets utformning ska göra att tillsättningsprocessen inleds i ett
tidigare skede under det kommande verksamhetsåret.
En ytterligare förhoppning hos den avgående styrelsen var att lyfta fram det internfeministiska
arbetet inom sektionen. Umeå studentkår fastställde under året en jämställdhetspolicy, där
sektionerna och föreningarna uppdrogs att göra 1) en översyn av könsfördelningen inom olika
styrelser och utskott samt; 2) en översyn av aktiviteterna under mottagningsverksamheten. Detta
implementerades i Samseks arbete genom att kårföreningarna förväntas redogöra för dessa i sin
återrapportering. Förhoppningen är att kommande styrelse ska kunna använda dessa för att
utveckla arbetet vidare.
Under året har Samsek också arbetat med att försöka synas mer, med målet att öka
kåranslutningsgraden. Vid terminsstarterna har sektionspresidiet genomfört klassrumsbesök hos
de nya studenterna inom verksamhetsområdet där man har informerat om Samseks verksamhet
samt vikten av studentfackligt arbete. Samsek har försökt vara aktiva på Facebook, tillse att
hemsidan hålls uppdaterad med relevant information samt utveckla egna aktiviteter. Genom att
skriva samarbetsavtal med Fackförbundet ST och Akademikerförbundet SSR har sektionen
lyckats genomföra fem stycken gästföreläsningar för sina medlemmar. Vidare har sektionen också
arbetat för att stötta utvecklingen av Kårhuset genom ett aktivt deltagande i möten med Kårhuset
samt genom att försöka rikta fler föreningsaktiviteter dit. Sektionen har haft en regelbunden och
välfungerande kontakt med kårstyrelsen och kårpresidiet under årets gång, vilket kommit
verksamheten till gagn.
En annan, ny aktivitet, för året var genomförandet av den första gemensamma
examensceremonin för studenter inom Samseks verksamhetsområde. Ungefär 120 studenter
deltog, med mer än totalt 500 antalet besökare. Ceremonin var uppskattad från såväl studenter
och besökare som institutioner.
Uppsatsstipendium utlystes för både höst- som vårtermin, men då inga medlemmar ansökte om
stipendiet för hösten delades inget sådant ut. Till vårens stipendium inkom fem uppsatser, varav
två tilldelades stipendium om totalt 5 000 kr. Vårens stipendium utlystes, till skillnad från tidigare,
på första halvan av terminen, för att studenter som annars inte har möjlighet att genomföra
kostnadskrävande uppsatser fick tillfälle att göra så.
Umeå studentkår
Biblioteksgränd 6
907 36 Umeå
Sidan 43 av 59
Verksamhetsberättelse
Kårstyrelsen 13/14
2014-12-12
Vidare antogs också nya principer för fördelning av verksamhetsmedel till föreningarna för att
uppmuntra kårföreningarna att själva bedriva mer medlemsinriktade aktiviteter. Under året har
anslutningsgraden förändrats från 43 % våren 2013 till 45 % våren 2014, föreningarnas egna
anslutningsgrader presenteras i bilaga 2.
Arbetet med detta under året har kännetecknats av gott samarbete med övriga
utbildningsbevakare vid Umeå studentkårs sektioner, samt ansvariga inom kårstyrelsen. Utöver
att hjälpa, samt ge råd och stöd till studenter som upplever problem under sin utbildning och vill
rikta klagomål mot universitet, har fokus under året lagts på:
-
Genomföra en studenträttslig lunchföreläsning
-
Medverka vid planering och genomförande av Umeå studentkårs studentfackliga
utbildningsdag
-
Genomföra en granskning av fakultetens samtliga kursplaner, med fokus på
formuleringarna för examinationsformerna
-
Verka för ökad rättssäkerhet för examination genom Cambro
-
Verka för införandet av anonyma hemtentamina.
-
Verka för bättre rutiner och arbetsmiljö i samband med salstentamina.
Umeå studentkår
Biblioteksgränd 6
907 36 Umeå
Sidan 44 av 59
Verksamhetsberättelse
Kårstyrelsen 13/14
2014-12-12
Kårsektionen för studerande vid Juridiska institutionen samt Juridiskt forum vid Umeå universitet.
Sektionen är partipolitiskt, fackligt och religiöst obunden och har en enda underliggande
studentförening, Juridiska föreningen (JF). Sektionens löpande arbete sköts, förutom av
utbildningsbevakaren, av studentföreningens styrelse. Sektionens styrelse utgörs av sittande
styrelse för studentföreningen JF och tillsätts enligt studentföreningens stadgar.
Då Juridiska föreningen (Sektionen) formellt sätt blev en sektion den 1 juli 2014 har arbetet
under perioden 2013/2014 varit fokuserat på förberedelser och uppstartsåtgärder.
En hel del tid har nedlagts på att skriva sektionsstadgar. Stadgarna skulle uppfylla Umeå
studentkårs krav, samt vara förenlig med föreningens stadgar. Resultatet får sägas vara
tillfredställande.
Som sektion ansvarar vi tillsammans med Umeå studentkår för utbildningsbevakning.
Tillsammans med SamSek har vi utsett en ny arvoderad utbildningsbevakare, Pontus Neander,
för perioden 2014/2015.
Som sektion ansvarar man för mottagning av nya studenter. Eftersom tidigare mottagningar har
varit helt frånskilt från föreningen har stora förändringar skett och Sektionen ansvarar nu helt
och hållet för insparken. Allt detta har lagts över på föreningen, men det som kan rapporteras är
att föreningen rekryterat ett nytt utskott som består av sex stycken generaler.
Umeå studentkår
Biblioteksgränd 6
907 36 Umeå
Sidan 45 av 59
Verksamhetsberättelse
Kårstyrelsen 13/14
2014-12-12
Kårsektionen för studerande vid Humanistisk fakultet.
Organisation
Under detta verksamhetsår genomgick Humanistiska sektionen en generationsväxling vilket gjort
att sektionens styrelse inte fungerat optimalt vad gällande styrelsemöten. glädjande nog har våra
kårföreningar fungerat bättre. detta i kombination med konsekvenserna av ombyggnationen av
Humanisthuset har gjort att vi inte synts lika mycket från sektionen bland studenterna.
PR och information
Sociala Medier
Även detta år fanns en ambition att öka vår närvaro på sociala medier, och kanske då primärt på
facebook. Vi har en, för oss, stark kanal via vår "gilla"-sida och den används för att dela relevant
information till våra medlemmar.
Hemsida
Vår hemsida har börjat omarbetas men är mycket tunn. ambitionen är nu att färdigställa denna
under nästkommande verksamhetsår med hjälp av våra kårföreningar.
Mottagningsveckor
Även detta år har våra kårföreningar skött mottagningen av våra nya studenter till primärt de
olika programmen som finns under HumFak. vi ser även en ökad försäljning av kårmedlemskap
av kårföreningarna själva vilket resulterar i en starkare ekonomi för varje kårförening.
Ekonomi
Vi har fortsatt en god kontakt med HHUS konsultgrupp och vår ambition är att fortsatt ha en
sådan. Umeå Studentkår har flaggat för en förändring i ekonomiska medlen vi får och framtiden
får nu utvisa vilka eventuella förändringar vi som sektionen måste genomföra för att anpassa oss.
Utbildningsfrågor
När det gäller utbildningsfrågor har Humsek arbetat med utbildningsbevakning , utredning av
studentfall och studentrepresentation i kommitteer och råd. Det har under verksamhetsåret
suttitmed studentrepresentanter i några av institutionens GA-råd medanutbildningsbevakaren
suttit med vid andra . Utbildningsbevakaren och ordföranden har deltagiti fakultetsnämnden och
övriga möten Under året har även studentrepresentationen vid institutionernas GA-råd ökat och
vår ambition inför framtiden är att varje GA-råd har en representant från program/kurs
framöver.
Kårföreningar.
Under verksamhetsåret har Språkföreningen kommit igång igen vilket vi tycker är väldigt roligt.
vidare har vår kårförening Medium visat framfötterna och placerat sig som en av de starkast
växande kårföreningarna på campus i form av medlemsantal och studie-sociala aktiviteter.
HumSek har beslut från tidigare verksamhetsår att varje kårförening skall närvara vid 3
styrelsemöten med en representant för att få sitt terminsbidrag. under nuvarande verksamhetsår
har vi varit tvungna att lätta på dessa regler tillfälligt då antalet möten som hållits varit få till
antalet.
Humseks nuvarande föreningar är som följer :
Musum, Arkeologiföreningen, KEFF, Medium, HumSamPro, FOSA, Ordern samt WHB.
Umeå studentkår
Biblioteksgränd 6
907 36 Umeå
Sidan 46 av 59
Verksamhetsberättelse
Kårstyrelsen 13/14
2014-12-12
Studiesocialt och övriga aktiviteter
Då HumSek genomgått en generationsväxling och humanisthuset byggs om har vår närvaro inte
varit lika tydligt hos studenterna under det senaste verksamhetsåret. Under hösten genomfördes
dock ett arrangemang på Kårhuset, en Halloween-fest som togs väl emot. vidare har våra
kårföreningar varit flitiga på att nyttja det nya kårhuset och nyttjat lokalen ofta. Vad gäller
Sektionen har vi deltagit på välkomstmässan som universitetet anordnar, både under Hösten som
Våren.
Umeå studentkår
Biblioteksgränd 6
907 36 Umeå
Sidan 47 av 59
Verksamhetsberättelse
Kårstyrelsen 13/14
2014-12-12
Kårsektionen för doktorander vid Umeå studentkår.
Doksek har legat på is på så vis att det är svårt att få doktorander att känna de har tid och
engagemang att delta vid möten. Dock har lyckade dialoger kunnat föras med representanter från
samtliga kårföreningar som ligger under Doksek för att lägga en grund till fortsatt samarbete via
Doksek under nästa verksamhetsår.
Umeå studentkår har problematiserat om hur sektionens framtid ter sig (se rubriken
kårgemensam doktorandsektion), vilka forskarutbildningsfrågor som är mest aktuella detta
verksamhetsår samt hur sektionen bör vara strukturerad. Året började med att sektionen i stort
sett inte existerade medan vi hade tre relativt fungerande kårföreningar för doktorander.
Uppgiften blev därför att ta kontakt med representanter från kårföreningarna och diskutera
intresset för sektionen. I slutet av året kom vi fram till att intresset från kårföreningarna finns i
allra högsta grad och under nästa verksamhetsår ska nästa steg tas för att sammanföra dessa
kårföreningar under sektionen.
Diskussion och undersökning har även förts kring hur sektionen kan samarbeta med
doktorandkoordinatorn Lena Holm och vice rektor med ansvar för forskning Marianne
Somarine. Dialogträffar med doktorander förs i dagsläget likt det samarbete vi efterfrågar, vi
visste bara inte om det.
Under mötet med doktorandkoordinatorn Lena Holm och doktorandrepresentanter och
utbildningsbevakare samtalade vi kring möjligheter till samarbete och kom fram till att det
koordinatorn i stor mån redan gör är det vi önskar ett doktornadombud inom vår organisation
skulle ha som arbetsuppgifter. Dock kan vi inte bortse från att doktorandkoordinatorn vid UmU
är anställd av UmU och för universitetets talan – något som kan bli problematiskt i de fall en
doktorand finner sig i konflikt med universitetet. Under denna diskussion sa vi att US ska verka
som spindeln i nätet och samordna doktorander med sektionen och berörd kårförening med
doktorandkoordinatorn, vice rektor med ansvar för forskning eller annan berörd part.
Frågan med brist på reglering av forskarutbildningskursers kursplaner har lyfts vid Samfak och
med Lena Holm – samt hos doktorandrepresentanter.
Skriften Doktorandrätt har reviderats – den är nu uppdaterad och lite mer omfattande. En
engelsk version blir nästa steg, förhoppningsvis kommer det ske under nästa verksamhetsår.
Umeå studentkår
Biblioteksgränd 6
907 36 Umeå
Sidan 48 av 59
Verksamhetsberättelse
Kårstyrelsen 13/14
2014-12-12
Kårsektionen för studerande vid Campus Örnsköldsvik.
2013/2014 bedrev vi i stort sätt samma verksamhet som vi kommer att bedriva 2014/2015. Stung
organiserade olika fester och finsittningar samt skidresan till Hemmavan.
Umeå studentkår
Biblioteksgränd 6
907 36 Umeå
Sidan 49 av 59
Verksamhetsberättelse
Kårstyrelsen 13/14
2014-12-12
Kårsektionen för studenter vid Campus Skellefteå.
Verksamhetsplanerna för året 2013-2014 har följts bra och alla undersektioner har hållit igång
som planerat och ekonomin har sköts galant utöver hela SFCS.
Styrelsen för SFCS har haft sina kontinuerliga möten under verksamhetsårets gång och det har
fungerat bra. Vi har bjudit in berörda kårer där de fått informera styrelsen samt övriga som
deltagit på årsstämmorna(höst samt vårstämman) om eventuella händelser.
Kommunrepresentanter har deltagit på två möten vi haft där samarbetet mellan kommun och
Campus har tagits upp och där studenter får föreslå förändringar som sedan kommunen får ta
ställning till.
På vårstämman som hölls 2014/03/10 röstades den nya styrelsen fram och där då den gamla
styrelsen steg av. Övergången har sköts smidigt och den nya styrelsen fått tagit lärdomar från
tidigare styrelsen. Planen var att nya styrelsen skulle även söka styrelseutbildning hos ABF men vi
har inte fått svar från dom än.
Vi har haft två olika lokalbyten under sommaren, där vår expeditionen har flyttat från E-huset till
STOCK. Samt att vårt gym har bytt lokal från undervåningen i Campushallen till övervåningen.
Nolleperioden har gått väl och de nya ettorna har introducerats in till studentlivet. Medlemskap
till kårerna säljs på våran expedition men vi rekommenderar att de gör ansökan till medlemskapet
på kårernas hemsida då det är smidigare.
Replokalens medlemmar har sjunkit från ca. 15 till 9 personer sedan i höstas, men lokalen har
använts flitigt av de kvarvarande medlemmarna. Saker har flutit på och vi är nöjda med den nya
lokalen. Inga särskilda evenemang har ägt rum utöver de regelbundna repetitionerna.
Umeå studentkår
Biblioteksgränd 6
907 36 Umeå
Sidan 50 av 59
Verksamhetsberättelse
Kårstyrelsen 13/14
2014-12-12
Kårsektionen för studenter vid Sollefteå lärcenter.
Utförda aktiviteter
Under höstterminen 2013 utfördes och av kåren anordnades aktiviteter såsom; mottagning av nya
studenter under tre veckor, sittningar, sportarrangemang och grillkvällar.
Under vårterminen 2014, fram till årsmötet för kårsektionen anordnades diverse fester i
kårlokalen.
Studentmottagning
Under tre intensiva veckor, hösten 2013, mottogs och välkomnades blivande studenter till
Programmet för Internationell Kris- och Konflikthantering i Sollefteå med varierande aktiviteter
såsom; burträskbingo, temafester, sportaktiviteter, grillkvällar och fadderaktiviteter.
Sittningar
Under hösten 2013 anordnades en sittning, där kåren bjöd sina medlemmar på mat och erbjöd
dryck till självkostnadspris under trivsamma former.
Sportarrangemang
Den legendariska fotbollsmatchen mellan de båda IKK-klasserna samordnas av kåren och avgörs
årligen under hösten och likaså 2014.
Hyra av gymnastikhall för veckovisa sportaktiviteter.
Grillkvällar
I anslutning till kårlokalen anordnades ett antal grillkvällar där kåren bjöd på kol och tändvätska
utöver tillgång till grillar.
Umeå studentkår
Biblioteksgränd 6
907 36 Umeå
Sidan 51 av 59
Verksamhetsberättelse
Kårstyrelsen 13/14
2014-12-12
Umeå studentkår är ensam stiftare av Kårhusstiftelsen vars främsta uppgift är att förhyra lokaler i
Umeå studentkårs tidigare kårhus i Universum. Styrelsen består av ledamöter och ersättare från
kårfullmäktiges samtliga partier samt kanslichefen som är adjungerad sekreterare. Kårhusstiftelsen
har också som uppgift att stödja studentnyttan på de olika Campusområdena.
Under året har dock Kårhusstiftelsens arbete handlat uteslutande om Kårhuset. då dess uppstart
har krävt en hel del uppmärksamhet på olika plan.
(Se även bilaga 5: Statistisk sammanställning för Stiftelsen JC Kempes Minnes
Stipendiefond)
En annan viktig uppgift som Umeå studentkår har är att förvalta SJCKMS, den så kallade
Kempefonden. Under perioden 1960-1963 fick Umeå studentkår två donationer från familjen
Kempe som placerades i en stiftelse för stöd till forskning. Under åren har fonden växt till den
största i Sverige som förvaltas av en studentkår. I stiftelsens styrelse sitter erfarna forskare från
Umeå universitet, ledamöter ifrån kårstyrelsen samt två adjungerade tjänstemän.
Stiftelsens uppdrag är att efter inkomna ansökningar granska och bevilja medel till
forskarstudenters olika projekt. I vissa fall beviljas också studenter på magisternivå och studenter
med ekonomiska problem resurser ifrån fonden, detta har dock blivit allt mer ovanligt med åren.
Under verksamhetsåret beviljades 101 ansökningar, med ett totalt belopp motsvarande ca: 1,4
miljoner kronor. Den ekonomiska förvaltningen av fondens medel sköts utav Swedbank Robur.
Under verksamhetsåret har portföljen fortsatt haft en positiv utveckling jämfört med
verksamhetsåret 12/13.
I universitetshallen handlar arbetet allt som oftast, även under detta verksamhetsår, om
förflyttning av resurser och pengar till olika verksamheter, stiftelsen har bl.a. varit tvungen att
skaffa ett internationellt organisationsnummer på grund av nya regler från EU när det gäller
derivathandel.
Det har även tagits fram en egenkontrollplan när det gäller hälso- och miljövårdsarbete och
förbättrat möjligheterna för IKSUs besökare att sköta sin egen hygien efter inspektion från
kommunens Hälso- och miljövård.
Umeå studentkår är tillsammans med Umeå universitet stiftare till Folkuniversitetet Norr.
Huvudverksamheten består av kurser inom olika ämnen, uppdragsutbildningar samt
gymnasieskoleverksamhet. Under året upprättades ett samarbete mellan Folkuniversitetet och
Umeå studentkår som innebar tillskott av en arvoderad från och med början av verksamhetsåret
14/15. Arvoderingen kommer fokusera på medlemsservice, arbete inom Folkuniversitetet och
kontakt med kårens sektioner och föreningar.
Umeå studentkår
Biblioteksgränd 6
907 36 Umeå
Sidan 52 av 59
Verksamhetsberättelse
Kårstyrelsen 13/14
2014-12-12
Stiftelsen studenthälsan i Umeå stiftades 1994 av den ideella föreningen Studenthälsan i Umeå
som dessförinnan bedrivit studenthälsovården i Umeå. Stiftelsen bildades som en följd av att
huvudmannaskapet för studenthälsovården flyttades från studentkårerna, och universitet och
högskolor fick ett större ansvar att tillgodose behovet av hälsovård för sina studenter. Den 1 april
2004 övertog Umeå universitet studenthälsovårdsverksamheten från stiftelsen. Stiftelsen övergick
nu från att vara en verksamhetsstiftelse till att bli en avkastningsstiftelse. Syfte med stiftelsen är
att främja sjuk- och hälsovård bland Umeås studenter genom kontanta bidrag till olika
hälsofrämjande projekt. Under våren utlystes stipendier ur stiftelsen för första gången sedan
2008. Två ansökningar inkom varav en beviljades med ett belopp om 6000:-.
Kårmedia i Umeå AB är Umeå studentkårs och NTK:s gemensamma aktiebolag som löpande ger
ut studenttidningen Vertex och driver vertex.nu. Kårmedia är i allt annat och redaktionellt
fristående från kårerna.
Kårmedia AB drogs under verksamhetsåret med problematisk ekonomi. Vi förhandlade med
universitetet om att öka anslagen mot att vi ägare (Umeå studentkår och NTK) går in med
mindre summor årligen i bolaget och fick igenom det avtalet.
En av de stora sakerna som hände verksamhetsåret 2013/2014 var att starta verksamheten i
Kårhuset Pålebacken AB. Det visade sig vara ett stort och tidsödande projekt. Långdragen
process för att få alkoholtillstånd, tillfällig ledning och ett överväldigande åtagande bidrog till att
Kårhuset hade en del riktigt bra kvällar under året, men att det egentligen är först hösten 2014
som Kårhuset startar på ”riktigt”.
Umeå studentkår
Biblioteksgränd 6
907 36 Umeå
Sidan 53 av 59
Verksamhetsberättelse
Kårstyrelsen 13/14
2014-12-12
Umeå studentkår
Biblioteksgränd 6
907 36 Umeå
Sidan 54 av 59
Verksamhetsberättelse
Kårstyrelsen 13/14
2014-12-12
Struktur
Umeå studentkår står på tre ben. Det ena är den partipolitiska delen som tillsätts via kårval. Det
andra benet är kårens sektioner och föreningar vars styrelser tillsätts via årsmöten/årsstämmor.
Till kårsektionerna finns dessutom ett 30-tal kårföreningar som är kårens koppling ut till program
och fristående kurser. Det tredje benet är de stiftelser och bolag som Umeå studentkår sitter i.
Påverkansvägar
Umeå studentkår jobbar i tre led. Mot Umeå universitets centrala delar arbetar kårstyrelsen med
att påverka de universitetsövergripande frågorna. På fakultetsnivå jobbar främst kårsektionerna
med de frågor som rör en fakultets område. På institutions- och programnivå jobbar våra
kårföreningar.
Umeå studentkår
Biblioteksgränd 6
907 36 Umeå
Sidan 55 av 59
Verksamhetsberättelse
Kårstyrelsen 13/14
2014-12-12
Umeå studentkårs presidium och kansli
Presidium:
Linus Lundström: Kårordförande med ansvar för verksamhetsledning
Cecilia Wagenius: Vice kårordförande med ansvar för utbildningsfrågor
Emma Strömberg: 2:e vice kårordförande med ansvar för studiesociala frågor
Anders Berglund: Ansvar för information och externa relationer
Kansli:
Lars Göran Bokeskog: Kanslichef och controller, ekonomi (100%)
Ulrika Hoffrén: Kanslist, medlemsservice och information (100%)
Henrik Bjelkstål: Informationssekreterare (100%)
Stefan Brattlöf: Organisationssekreterare, handläggare Kempefonden (100%)
Veikko Karjalainen: Kamrer, ekonomi (100%)
Tommy Bäckström: Vaktmästare, post och kopiering (50%)
Arvoderade på fakultetsnivå
Lärarhögskolan
Frida Gidlund: Utbildningsbevakare UmPe
David Wissing: Distansutbildningsbevakare UmPe (avslutade sitt uppdrag 2013-12-31)
Sophie Nauclér: Distansutbildningsbevakare UmPe (påbörjade sitt uppdrag 2014-01-01)
Humanistiska fakulteten
Patrik Wallström: Utbildningsbevakare HumSek
Samhällsvetenskapliga fakulteten
Carl Larsson: Utbildningsbevakare SamSek/JF-sektionen
Alexandra Lindén: Utbildningsbevakare Betsek/HHUS (avslutade sitt uppdrag 2013-12-31)
Maria Kapell: Utbildningsbevakare Betsek/HHUS (påbörjade sitt uppdrag 2014-01-01)
Umeå studentkår
Biblioteksgränd 6
907 36 Umeå
Sidan 56 av 59
Verksamhetsberättelse
Kårstyrelsen 13/14
2014-12-12
Nedan återges hur Umeå studentkårs omsättning har förändrats de senaste 21 åren. Dessutom
ges en återblick på kåravgiftens utveckling har sett ut (serie 1) och hur den har följt
indexutvecklingen (serie 2). Under vissa verksamhetsår har kåravgiften varierat under året varför
såväl upp- som nedgångar kan återfinnas under ett och samma verksamhetsår.
*Omsättningen sedan 07/08 innefattar även kårsektionernas omsättning. Kårsektionernas
omsättning särredovisas i bilaga 8.
Umeå studentkår
Biblioteksgränd 6
907 36 Umeå
Sidan 57 av 59
Verksamhetsberättelse
Kårstyrelsen 13/14
2014-12-12
Termin
VT14
HT13
VT13
HT12
VT12
HT11
VT11
HT10
VT10
HT09
VT09
HT08
VT08
HT07
VT07
HT06
VT06
Totalt:
Antal
beviljade
ansökningar
56
47
64
55
49
50
57
45
54
49
60
47
58
50
76
60
74
951
Genomsnittsberäkningar
Beviljade ansökningar:
Andel kvinnor:
Andel män:
Utdelat belopp:
Andel
kvinnor i
antal och %
35
63%
24
51%
35
55%
26
47%
23
47%
29
58%
32
56%
30
67%
27
50%
29
59%
34
57%
25
53%
36
62%
32
64%
44
58%
33
55%
45
61%
539 57%
Andel män
i antal och
%
21 38%
23 49%
29 45%
29 53%
26 53%
21 42%
25 44%
15 33%
27 50%
20 41%
26 43%
22 47%
22 38%
18 36%
32 42%
27 45%
29 39%
412 43%
Totalt
beviljat
belopp
707000
682000
732700
674300
776655
700000
749000
638600
697050
611000
782055
681000
943800
882100
1123300
998500
751670
13130730
56
32
24
772396
Umeå studentkår
Biblioteksgränd 6
907 36 Umeå
Sidan 58 av 59
Verksamhetsberättelse
Kårstyrelsen 13/14
2014-12-12
US centralt
Kårsektioner
Gemensamt
Intäkter
Verksamhetsbidrag/medlemsavgifter
1 219 276 kr
623 771 kr
1 843 047 kr
Övriga intäkter
5 421 337 kr
356 323 kr
5 065 213 kr
6 640 613 kr
980 094 kr
7 620 707 kr
Kostnader
Arvoderingar
2 385 603 kr
55 725 kr
2 441 328 kr
Studerandefackligt
3 548 244 kr
739 771 kr
4 288 015 kr
Administration
1 137 696 kr
84 224 kr
1 221 920 kr
Verksamhetsgrenar
44 453 kr
106 414 kr
769 897 kr
S:a
7 115 996 kr
986 134 kr
8 102 130 kr
Årets resultat
- 475 383 kr
-6040 kr
- 481 423 kr
Tillgångar
Bankmedel
Övriga tillgångar
Fordringar
1 539 497 kr
90 097 kr
1 358 880 kr
1 439 997 kr
56 532 kr
33 428 kr
2 979 494 kr
146 629 kr
1 392 308 kr
2 988 474 kr
1 529 957 kr
4 518 431 kr
2 749 594 kr
- 475 383 kr
714 263 kr
1 392 256kr
-6040 kr
143 741 kr
4 183 805 kr
- 523 378 kr
858 004 kr
2 988 474 kr
1 529 957 kr
4 518 431 kr
S:a
S:a
Skulder
Eget Kapital
Årets resultat
Skulder
S:a
Umeå studentkår
Biblioteksgränd 6
907 36 Umeå
Sidan 59 av 59
Bilaga B3
Bilaga B5_1
Bilaga B5_2
Stadgar för Juridiska föreningen vid Umeå universitet – sektionen (JF-­‐sektionen) Avgifter § 1 Medlemsavgift erläggs i enlighet med Umeå studentkårs stadgar.
Medlemskap § 2 Medlem i JF-­‐sektionen är den som studerar program eller fristående kurs vid
Juridiska institutionen på Umeå universitet eller Juridiskt forum vid Umeå universitet och erlagt medlemsavgift till Umeå studentkår. § 3 Sektionsmedlem äger automatiskt medlemskap i Juridiska föreningen vid Umeå
universitet (JF). Verksamhet § 4 JF-­‐sektionen har som huvudsakligt syfte att bedriva utbildningsbevakning och verka
för juriststudenternas intressen gentemot universitetet. § 5 JF-­‐sektionen har också till uppgift att bedriva studiesociala aktiviteter för
medlemmarna. Organisation § 6 JF-­‐sektionen är partipolitiskt, fackligt och religiöst obunden.
§ 7 JF-­‐sektionen består av JF som enda underliggande förening.
Styrelse § 8 JF-­‐sektionens styrelse utgörs av sittande styrelse för JF. Styrelsen tillsätts i enlighet
med JF:s stadgar. § 9 Ordförande ansvarar för att styrelsemöten hålls i erforderlig utsträckning. Extra styrelsesammanträde ska hållas om minst en femtedel (1/5) av styrelsens ledamöter så fordrar. § 10 Styrelsen ska för JF-­‐sektionen ha samma behörighet och befogenhet som styrelsen har i JF enligt JF:s stadga, om inget annat framgår av denna stadga. § 11 Styrelsen ansvarar för att JF-­‐sektionen uppfyller Umeå Studentkårs stadgar. Årsmöte § 12 Årsmötet är JF-­‐sektionens högsta beslutande organ. § 13 Årsmötet sammanträder i två former, medlemsmöte respektive årsstämma. § 14 Medlemsmötet hålls årligen innan den 10 november. § 15 Årsstämman hålls årligen innan utgången av februari månad i samband med JF:s årsstämma. § 16 Medlemsmötet ska behandla föregående års verksamhetsberättelse, ekonomiska berättelse och revisionsberättelse. § 17 Årsstämman ska behandla ansvarsfrihet för den avträdande styrelsen. § 18 Styrelsen kallar till medlemsmöte respektive årsstämma i enlighet med vad som gäller för kallelse till JF:s medlemsmöte respektive årsstämma. § 19 Följande dagordning gäller vid medlemsmötet: • mötets öppnande • mötets vederbörliga utlysande • val av mötesordförande • val av mötessekreterare • val av två justerare • val av två rösträknare • fastställande av dagordning • verksamhetsberättelse • ekonomisk berättelse • revisionsberättelse • val av revisor • mötets avslutande § 20 Följande dagordning gäller vid årsstämman: • mötets öppnande • mötets vederbörliga utlysande • val av mötesordförande •
•
•
•
•
•
val av mötessekreterare val av två justerare val av två rösträknare fastställande av dagordning ansvarsfrihet för avträdande styrelse mötets avslutande § 21 Omröstning sker genom acklamation. Om minst två tredjedelar (⅔) av närvarande medlemmar så begär ska sluten omröstning ske. § 22 Styrelsen får kalla till extra årsmöte om särskilda omständigheter föranleder det. Ekonomi § 23 Styrelsen svarar för JF-­‐sektionens ekonomi och verksamhet inför årsstämman. § 24 JF-­‐sektionens räkenskapsår löper från 1 juli till 30 juni. Firmateckning § 25 JF-­‐sektionens firma tecknas av JF:s ordförande och ekonomiansvarig var för sig. Stadgar § 26 Stadgeändring kan ske om förslag vinner stöd av minst tre fjärdedelars (¾) majoritet vid ett årsmöte/extra årsmöte. § 27 För att stadgeändring ska kunna verkställas krävs godkännande från Umeå studentkårs fullmäktige. Om inspektor § 28 JF-­‐sektionen ska ha en inspektor. Inspektor för JF-­‐sektionen ska vara samma som inspektor för JF, och ha motsvarande befogenheter i JF-­‐sektionen som denne har avseende JF. Upplösning § 29 På initiativ av styrelsen kan JF-­‐sektionen upplösas. För upplösning av JF-­‐sektionen krävs minst två tredjedelars (2/3) majoritet av avgivna röster vid två (2) på varandra följande ordinarie årsmöten. § 30 JF-­‐sektionens tillgångar ska vid upplösning enligt § 28 förvaltas av Umeå studentkår för att återgå till JF-­‐sektionen vid eventuell reorganisation. § 31 Efter upplösning kan JF-­‐sektionen reorganiseras av personer som uppfyller kravet på medlemskap i § 2. Underlag
Thérèse Löfvenius Nilsson
Projektansvarig
2014-12-11
Bilaga B6_1
Under hösten har arbetet med Scharinska villan legat på att försöka hitta en finansieringsplan för
Scharinska villan. Arbetet har inte gått enligt förväntningarna och det finns fortfarande inte
någon finansiering till Scharinska villan.
Kårfullmäktige har tidigare beslutat (vid sammanträder 2014-04-16) att Umeå studentkår ska
arbeta med inriktningen att bedriva verksamheten i Scharinska villan. I diskussionsunderlaget är
dock förslaget att denna verksamhet ska placeras i Kårhusstiftelsen, en stiftelse som enligt sina
egna stadgar endast får arbeta med förvaltning eller drift av verksamhet i vad som numera är
Kårhuset Universum. Således kan Kårhusstiftelsen inte förvalta Scharinska villan och en av
förutsättningar till det beslut som fattades är alltså inte giltig.
Den 1 april 2015 kommer Umeå studentkår få tillgång till villan och Umeå kommun förväntar sig
en fullständig plan över all verksamhet i januari, då vill de även ha en tydlig finansieringsplan.
(Som bilaga till detta finns det visionsdokument för Scharinska villan som varit grunden till de
diskussioner som kåren fört under hösten och även haft till grund för de ansökningar om
finansiering som genomförts).
UMS har bestämt att tillsammans med oss undersöka hur en kårgemensam drift skulle se ut. De
har inte bestämt sig för att gå in med pengar än, detta beslut kan komma senast efter årsskiftet.
Det finns även en skrivelse som UMS och NTK kommer att skriva under (om de inte redan gjort
det när detta tas upp i KF). Denna skrivelse ska lämnas över till UmU där vi anser att de ska gå in
med finansiering till Scharinska. UmU har tidigare behandlat frågor kring vikten av
kårhusverksamhet och även stöttat uppstart av kårhus. Vidare kommer även Umeå kommun
kontaktas i syfte att söka medfinansiering, samt några andra större finansiärer.
Oavsett utgången av det arbete som pågår kring medfinansiering, så har Umeå studentkår en
verklighet som möter oss VT15, då vi formellt tar över verksamheten i Scharinska villan. Hyran
för villan ligger på 430 000kr plus renoveringskostnader på 387 679kr vilket gör att
årskostnaderna landar på 817 679kr per år.
Oavsett hur vi skulle göra med villan så kommer US alltså att behöva betala
renoveringskostnaderna som totalt ligger på 4,8 miljoner kr (fördelat på 15år).
Det är därför nu upp till kårfullmäktige att ta ett nytt inriktningsbeslut, där alla dessa faktorer vägs
in. Vare sig utkomsten är att fortsatta enligt tidigare fattade beslut, eller att kårfullmäktige
kommer fram till något annat, är det centralt att kårfullmäktige nu ger kårstyrelsen ett tydligt
mandat för vad som är nästa steg i processen.
Umeå studentkår
Biblioteksgränd 6, 907 36 Umeå
070 – 686 90 11
[email protected]
Sidan 1 av 1
Underlag
Wilmer Prentius
Kårordförande
2014-12-11
Bilaga B6_2
Scharinska villan har en anrik historia med sin början år 1905 då byggnaden färdigställdes efter
Ragnar Östbergs ritningar och Egil Unander-Scharin med familj kunde flytta in. Egil UnanderScharin var en affärs- och industriman verksam inom träindustrin i Umeå.
Redan år 1957 förvärvade Umeå kommun villan och två år senare, 1959, beslutades det att
upplåta byggnaden hyresfritt, via ett avtal mellan Kunglig Majestät och Umeå kommun, till
studentkårerna. Detta var i syfte att skapa en samlingsplats för studenterna i Umeå, då främst de
vid medicinska och odontologiska utbildningsanstalten. När Scharinska uppläts till studentlivet
fanns ännu inte Umeå universitet, och Umeå hade endast ett fåtal studenter i staden. När Umeå
väl tilldelades ett universitet 1965 fungerade redan Scharinska villan som en självklar knytpunkt
för studenterna i norr.
Allt sedan dess har såväl staden som studentlivet förändrats kraftfullt – Umeå har utan tvekan
dragit nytta av den kraft som universitetet tagit med sig, där universitetet vidare dragit kraft av det
framgångsrika studentliv Umeå har kunnat presentera med Scharinska i centrum. Den
framgångsrika samverkan mellan studenter, universitet och kommun har i dag gjort Umeå till den
sanna huvudstaden i norr genom framväxten av framstående näringsliv, utbildning och forskning.
Med tillkomsten av konstnärligt campus ser vi i dag möjligheterna – och behovet av – att knyta
samman universitetsstadens stråk, med början i det centrerade campus i öst, vidare till
konstnärligt campus med destination Umeå centrum, där Scharinska villan har potential att
fungera som den självklara platsen där studenter möter stad och stad möter studenter. Genom att
erbjuda denna mötesplats och brygga ges möjlighet för utvecklad samverkan mellan näringslivet
och dess framtida arbetstagare. Med kulturarrangemang i nära samarbete med Umeås
kulturföreningar ges möjligheter att effektivt introducera det civila samhället för de tusentals
nykomna studenterna och på detta sätt få in dem i den gemensamma atmosfären som finns i
Umeå.
Den verksamhet som planeras i Scharinska villan skulle återföra funktionen till vad den en gång i
tiden var, en samlingsplats för studenterna men också en byggnad som välkomnade stadens
invånare, vilkas möten tillsammans bidragit till den kreativa aura som omger Scharinska villan.
Namnet Scharinska har dessutom genom åren blivit ett etablerat begrepp inom staden, synonymt
med engagerad kulturverksamhet och något som ska värderas högt och fortsätta att vårdas.
Scharinska villan är av stort historiskt värde med omfattande studenttraditioner,
disputationsmiddagar och kulturarrangemang av olika slag, varför det är viktigt att knyta an till
den anrika historien men också bygga en verksamhet för framtiden.
Umeå studentkår
Biblioteksgränd 6, 907 36 Umeå
070-686 90 10
[email protected]
Sidan 1 av 3
Underlag
Wilmer Prentius
Kårordförande
2014-12-11
Scharinska villan kommer hyras av Umeå studentkår från Umeå kommun. Umeå studentkår
skulle i sin tur hyra ut verksamheten till en nybildad stiftelse, förvaltad av studentkårerna i Umeå,
som sköter den dagliga driften.
Fördelarna med att förlägga den faktiska verksamheten i en stiftelse är många.

Verksamheten regleras av en stiftelseurkund där ändamålet med verksamheten tydligt ska
framgå. Att ändra i en stiftelseurkund, särskilt med avseende på ändamål, är mycket svårt
och är något som i enlighet med Stiftelselagen (1994:1220) också ska godkännas av
Kammarkollegiet.

Samtliga intäkter från externa parter som inkommer till stiftelsen ska också brukas för
dess ändamål. Medel kan alltså ej användas för andra syften.

I stiftelseurkunden kan inflytande från samtliga kårer vid Umeå universitet samt
representation för Umeå universitet och Umeå kommun säkras, vilket stärkes samarbetet
mellan samtliga parter.

Vidare så bör stiftelseurkunden till viss del reglerar hur fastigheten ska vårdas med hänsyn
till byggnadsminnesförklaringen. Detta skapar ett åtagande från stiftarna gentemot
Scharinska villan.
Den gemensamma förvaltningen, där varje deltagande studentkår också är en del av stiftelsen,
garanterar ett likvärdigt inflytande och ansvarstagande i verksamheten, och möjliggör den breda
grund som en framgångsrik mötesplats behöver.
I den senare delen av detta dokument beskrivs förslag och idéer på verksamheter, med förbehåll
att dessa är just förslag och idéer snarare än färdiga koncept. För att driva förberedelserna och
planeringen inför verksamhetsstart föreslås en person anställas inom ramen för en
projektanställning under sex månader.
Scharinska villan har en byggnadsminnesförklaring som lades på fastigheten år 1981, vilket har
medfört att de restaureringar och renoveringar som nu genomförs ska återställa villan i ett
ursprungligt skick. Att byggnaden är kulturminnesmärkt innebär också att ett stort ansvar måste
tas avseende nyttjandet av lokalerna, där man aktivt vårdar den fastighet som studentkårerna fått i
uppgift att förvalta för studenternas och Umeås bästa.
Scharinska har i många år fokuserat på att ha dagverksamhet i form av lunchservering samt
kvällsverksamhet i form av klubbar. Det nya Scharinska villan föreslås bredda sin verksamhet
betydligt för att svara mot vad hela studentlivet, och omgivande samhälle, efterfrågar och för att
kunna vara en mötesplats för studenter och medborgare i Umeå centrum.
Scharinska villan ska, genom sitt läge, fungera som en del i den nya campussträckningen, och
binda ihop huvudcampus, konstnärligt campus och Umeå stad. Med studieplatser på dagtid och
som knytpunkt på kvällstid förflyttar sig universitetet uppströms, inte enbart med lokaler utan
också med studenter.
Umeå studentkår
Biblioteksgränd 6, 907 36 Umeå
070-686 90 10
[email protected]
Sidan 2 av 3
Underlag
Wilmer Prentius
Kårordförande
2014-12-11
Föreslagen verksamhet från hösten 2015 och framåt:

Studieplatser: Cirka 100 studieplatser 8-17 vardagar placerade i restaurangdelen på plan 2
och plan 3 (se bilaga 1). Här möjliggörs även utställningsytor för framförallt studenter vid
konstnärligt campus.

Restaurang/café: Drivs i egen regi alla dagar 8-17. Används för att även bedriva sittningar
och disputationsmiddagar.

Konferens och event: På plan 3 (se bilaga 2) placeras konferens- och eventverksamhet
med tre konferensrum för 12, 18 respektive 24 deltagare. Till dessa finns två grupprum
för vardera 8-12 deltagare.

Kvälls- och helgverksamhet: På kvällar
serveringstillstånd, med fokus på pub
kulturföreningar och studentföreningar
introducera och främja utbytet av kultur
världen.

Alkoholfri verksamhet: Scharinska villan ska också fungera som ett alternativ till de pubar
som finns i centrala Umeå. Den övriga verksamheten finansierar och stödjer alkoholfri
verksamhet och verksamhet där inte alkoholen är i fokus.

Övriga events: Löpande kommer även andra events att hållas på Scharinska villan. Såväl
dag- som kvällstid kan allt från föreläsningar, till caféer, utställningar, uppträdanden,
föreningskvällar och mer ordnas, där Umeå universitet ges en tydligare närvaro i Umeå
stad och möjliggör ett större nyttiggörande av universitetets kunskaper till det omgivande
samhället.
och helger drivs verksamheten med allmänt
och kultur. I nära samverkan med Umeås
arrangeras löpande kulturevents, i syfte att
från Umeå såväl som från övriga Sverige och
Umeå studentkår
Biblioteksgränd 6, 907 36 Umeå
070-686 90 10
[email protected]
Sidan 3 av 3
Policy
Wilmer Prentius
Kårordförande
2014-12-05
Bilaga B7
Denna policy har fastställts av kårfullmäktige den xx december 2014.
Sfären runt Umeå studentkår omfattar en rad stiftelser, företag och föreningar
(”organisationerna”), som antingen bildats, drivs eller förvärvats av Umeå studentkår. För att
säkerställa att studentkårens intressen tas tillvara i dessa, samtidigt som organisationerna ska
kunna känna en trygghet i vad som förväntas av dessa, författas denna policy i syfte att användas
som grund vid de tillfällen Umeå studentkår på olika sätt ska ge direktiv till organisationerna.
Vid de tillfällen Umeå studentkår har möjlighet att göra formella eller informella medskick till
organisationerna, exempelvis ägardirektiv till aktiebolag, ska denna policy skickas som bilaga
till det organisationsspecifika direktiv som författas vid det enskilda tillfället. I det fall inget
specifikt direktiv författas ska ändå denna policy läggas som bilaga.
För stiftelser och föreningar sammankopplade med Umeå studentkår, då inkluderat kårsektioner
och kårföreningar, ska policyn beaktas i verksamheten och ligga till grund när företrädare för
Umeå studentkår möter dessa organisationer.
Umeå studentkår är en studentkår för studenter vid Umeå universitet som studerar vid
samhällsvetenskaplig fakultet, humanistisk fakultet eller Lärarhögskolan. Umeå studentkårs
huvudsakliga syfte är att bevaka och medverka i utvecklingen av utbildningen och
förutsättningarna för studier vid Umeå universitet.1 Utöver detta har Umeå studentkår som syfte
att främja sina medlemmars väl.2 Alla organisationer som inbegrips i den sfär som utgår ifrån
Umeå studentkår bör vara införstådda i och agera för att vara behjälpliga i att uppfylla dessa
syften.
Umeå studentkår är en medlemsorganisation. Detta innebär att Umeå studentkår, och
organisationerna som inbegrips i den sfär som utgår ifrån Umeå studentkår, ska arbeta för att
premiera kårmedlemskapet. Att erbjuda olika förmåner för studenter är beaktansvärt, men sedan
4 kap. 9 § högskolelagen (1992:1434): ”En studentkår ska ha som huvudsakligt syfte att bevaka och medverka i
utvecklingen av utbildningen och förutsättningarna för studier vid högskolan.”
2
1 kap. 4 § Umeå studentkårs stadgar: ”Umeå studentkår har som huvudsakligt syfte att bevaka och medverka i
utvecklingen av utbildningen och förutsättningarna för studier vid Umeå universitet samt främja sina medlemmars
väl.”
1
Umeå studentkår
Biblioteksgränd 6, 907 36 Umeå
070-686 90 10
[email protected]
Sidan 1 av 2
Policy
Wilmer Prentius
Kårordförande
2014-12-05
kårobligatoriets avskaffande så måste distinktionen mellan kårmedlemmar och studenter göras,
varför medlemsnytta är det centrala begreppet, i syfte att öka medlemskapets värde.
Umeå studentkår tror på solidaritet mellan olika studentkårer, varför förmåner riktade gentemot
kårmedlemmar även från andra studentkårer ses som positivt. Primärt fokus ska dock alltid vara
gentemot Umeå studentkårs medlemmar.
Umeå studentkår har ett varumärke som är omfattande och brett. I många fall så finns ingen
distinktion mellan organisationer initierade eller skapade av Umeå studentkår och studentkåren.
Med anledning av detta så måste alla organisationer som inbegrips i den sfär som utgår ifrån
Umeå studentkår ha i åtanke hur dess verksamheter påverkar studentkåren.
Misstänker organisationen att en verksamhet har potential att skada Umeå studentkårs
varumärke eller på något annat sätt påverka medlemmarnas, studenternas eller allmänhetens
förtroende för Umeå studentkår, ska alltid Umeå studentkårs arbetsutskott (AU) kontaktas och
rådgöras med.
Umeå studentkår är en studentkår för alla. För att vara en studentkår för alla måste (potentiella)
medlemmar Umeå studentkår också uppfattas som sådan. Det är därför av största vikt att alla,
oavsett etnisk tillhörighet, hudfärg, religion, könsidentitet, sexuell läggning, funktionsvariation
eller ålder, känner sig välkomna i studentkåren. För Umeå studentkår är det oacceptabelt om
individer känner sig det minsta ovälkomna av anledningar som har att göra med tidigare listade
diskrimineringsgrunder. Umeå studentkårs toleransnivå för frågor eller ärenden som ställer sig
i eller kan uppfattas ställa sig i kontrast till ovanstående är därför obefintligt.
Umeå studentkår är en studentkår med fokus på såväl nutid som framtid. Att lösa de aktuella
frågorna är lika viktigt som att arbeta långsiktigt med påverkansarbete, vilket har sin grund i att
förbättra universitetet och studielivet för framtida studenter.
Klimatförändringarna och miljöförstörelsen hotar det framtida samhället – därför hotar det
också de framtida studenterna. Umeå studentkår ser därför vikt i att organisationerna som
inbegrips i den sfär som utgörs av Umeå studentkår arbetar miljömässigt långsiktigt.
Umeå studentkår
Biblioteksgränd 6, 907 36 Umeå
070-686 90 10
[email protected]
Sidan 2 av 2
Bilaga B8
Policy
Wilmer Prentius
Kårordförande
2014-12-05
Denna policy är fastställd av kårfullmäktige den xx december 2014.
Denna policy är fastställd för att ge förtroendevalda och anställda inom organisationen Umeå
studentkår ett dokument att luta sig mot i frågor som rör det långsiktiga påverkansarbetet, och är
svårt att mäta i en ettårig verksamhetsplan.
Genom detta dokument fastställs vilka ställningstaganden organisationen gör, och därmed blir det
också lättare för förtroendevalda och anställda att sära på privata åsikter och de ställningstaganden
man ska företräda. När man uttalar sig i egenskap av den funktion man innehar på Umeå
studentkår, ska man göra det på ett sätt så att detta alltid är kompatibelt med denna policy.
.................................. 1
........................................................................................................................ 1
............................................................................................................. 2
.............................................................................................................. 3
......................................................................................................... 4
..................................................................................................... 6
........................................................................................................................... 6
..................................................................................................................... 7
............................................................................................................................. 7
Umeå studentkår
Biblioteksgränd 6, 907 36 Umeå
070-686 90 10
[email protected]
Sidan 1 av 10
Policy
Wilmer Prentius
Kårordförande
2014-12-05
En viktig rättssäkerhetsfråga för studenter är att de redan innan kursstart vet genom vilka former
deras prestationer kommer att bedömas. Då kursplan är en juridiskt bindande föreskrift, är det ej
tillåtet för universitetet att avvika från de examinationsformer som framgår av kursplanen. Därför
finns det ibland ett intresse att använda ospecifika formuleringar i kursplaner så att
examinationsformerna lätt kan bytas ut utan att kursplanen måste revideras.
Ospecifika formuleringar i kursplan är dock inte tillåtet enligt högskoleförordningens bestämmelser
enligt ett flertal tillsynsbeslut fattade av Högskoleverket och Universitetskanslersämbetet. Det är
en mycket viktig studenträttighet att förutsättningarna för universitetets myndighetsutövning
gentemot student är tydligt formulerat i bindande förutskrifter och skapar en förutsägbarhet om
vad en student kan förvänta sig av en kurs vid Umeå universitet.
På samma sätt som förutsägbarhet av examinationsformerna är viktigt för
grundutbildningsstudenter, är det också viktigt för doktorander. Tyvärr ställer
högskoleförordningen inga krav på att det ska finnas kursplaner vid kurser på
forskarutbildningsnivå, vilket riskerar sätta doktorander i en situation av rättslöshet. Umeå
studentkår anser att det i ett första steg vid Umeå universitet ska finnas kursplaner inom
forskarutbildningen, förutom i de fall där det finns särskilda skäl som talar emot. Något som skulle
minska risken för doktorander att utsättas för godtycklig myndighetsutövning.
Umeå studentkår anser att:


För att säkerställa en rättssäker bedömning, samt för att studenter ska veta vad de kan
förvänta sig vid en viss kurs, ska kursplaner vid Umeå universitet tydligt ange formerna
för att bedöma studenternas prestationer.
Av samma anledning som ovan, ska det införas en bestämmelse att vid Umeå universitet
att det vid samtliga kurser på forskarutbildningsnivå, ska det finnas kursplan.
Umeå studentkår
Biblioteksgränd 6, 907 36 Umeå
070-686 90 10
[email protected]
Sidan 2 av 10
Policy
Wilmer Prentius
Kårordförande
2014-12-05
Vid Umeå universitet gäller enligt beslut av rektor från 2008 att samtliga salsskrivningar ska vara
kodade och därigenom anonyma, utifrån förslag från studentkårerna vid Umeå universitet.
Motiveringen till beslutet är enligt Umeå studentkårs mening fullt tillämpbar vid de skriftliga
examinationsuppgifter där så är lämpligt:
”En viktig del av studenternas rättssäkerhet är hur examinationen sker. Det finns en oro bland
studenter för att inte bli rättvist bedömda, för att lärares personliga uppfattning om studenten skall
återspeglas i bedömningen. Det finns också en oro bland lärare över att anklagas för att inte bedöma
studenter på ett sakligt och rättvist sätt.” – Rektors beslut 2008-01-08, Dnr 500-13-08
En del av Rektors beslut från 2008 innebar att ”Under året ska Planeringsenheten utreda vidare
om även andra skriftliga examinationsuppgifter ska vara kodade och i förekommande fall hur detta
rent praktiskt ska gå till” Någon sådan utredning enligt rektors beslut ägde aldrig rum.
Ett återkommande argument mot införandet av anonyma hemtentamina är att kodningen av
salstentamina tar mycket administrativa resurser i anspråk. Att även införa kodning av
hemtentamina skulle ytterligare öka den administrativa belastningen och ta resurser från
grundutbildningen i anspråk.
Mot bakgrund av att den utav rektor beslutade utredning som aldrig ägde rum och föreställningen
om att anonymiserade hemtentamina skulle vara en administrativ belastning, har Umeå studentkår
tagit fram en modell för anonym inlämning och bedömning av skriftliga examinationsuppgifter via
Cambro. Modellen innebär ingen extra administrativ belastning, troligtvis en besparing. I
sammanhanget framstår det som anmärkningsvärt att inte hemtentamina och andra skriftliga
examinationsuppgifter redan är anonymiserade, när salstentamina sedan länge är det. Salstentamina
som till sin natur alltid är analoga, medan hemtentamina och skriftliga examinationsuppgifter alltid
går att göra digitalt. Därigenom kan kodningen, avkodningen och andra administrativa uppgifter
genomföras av en dator istället för administrativ personal.
Motsvarande metod för anonymisering finns även tillgänglig för lärandeplattformen Moodle och
med största sannolikhet även andra lärandeplattformar som förekommer.
Umeå studentkår kan konstatera att införande av anonymiserade hemtentamina ligger i linje med
den nationella trenden. Rektor vid Örebro universitet fattade beslut om att samtliga skriftliga
examinationer, så som sals- och hemtentamen ska vara anonyma 2009-10-22. Rektor vid Karlstad
universitet fattade motsvarade beslut 2012-01-18. Samtidigt som anonyma salstentamina
förkommer vid ett stort antal lärosäten i Sverige, används även anonyma hemtentamina helt vid
Juridiska institutionen vid Uppsala universitet och delvis vid Göteborgs universitet. Även vid Umeå
universitet är anonyma hemtentamina inget ovanligt. Det förekommer eller har förekommit i olika
omfattning vid Umeå centrum för genusstudier, Juridiska institutionen, institutionen för psykologi,
institutionen för kostvetenskap och institutionen för klinisk medicin och folkhälsa.
Självklart ska inte alla examinationer vara anonyma. Till exempel alla typer av examinationer som
innehåller muntliga inslag, ska inte vara anonyma av uppenbara skäl. Bara för att inte alla
examinationsformer kan vara anonyma, betyder inte att de examinationer där så är lämpligt inte ska
Umeå studentkår
Biblioteksgränd 6, 907 36 Umeå
070-686 90 10
[email protected]
Sidan 3 av 10
Policy
Wilmer Prentius
Kårordförande
2014-12-05
vara det. Det bör även vara möjligt att göra undantag från en regel vid Umeå universitet från att
samtliga skriftliga examinationer ska ske anonymt. Skäl för undantag ska framgå av kursplan.
Umeå studentkår anser att:


För att säkerställa en rättssäker bedömning för studenterna bör införas en regel om att
samtliga hemtentamina och andra skriftliga examinationsuppgifter ska bedömas anonymt.
Undantag från en sådan regel bör medges om det finns särskilda skäl. De bör då framgå
av kursplan.
Ett utav de större statliga åtagandena i Sverige, är finansiering av högre utbildning och forskning
vid universitet och högskolor. För år 2013 anslog riksdagen drygt 46 miljarder kronor för
ändamålet1. Som andel av den totala statsbudgeten motsvarar det ca 5,5 % av den totala
statsbudgeten2.
Anslagen ovan visar dock inte hela sanningen. Samtidigt som regeringen
(utbildningsdepartementet) anslår medel till lärosätena för att bedriva utbildning och forskning, går
en inte oväsentlig andel av dessa anslag tillbaka till regeringen (finansdepartementet) genom
fastighetsbolaget Akademiska Hus AB. En del av de hyror lärosätena betalar till Akademiska Hus
är helt legitima, då de går till att finansiera drift, underhåll, administration samt finansiering. En
annan del av dessa hyror är det inte, då de medlen återförs till finansdepartementet genom
vinstutdelning och bolagsskatt. För år 2013 uppgick de direkta överföringarna tillbaka till
statsbudgeten till ca 2 Mdkr3. En överföring som är mycket märklig då det en och samma
huvudman, staten.
Eftersom statliga lärosäten drivs i myndighetsform har de inte rätt att äga och förvalta fastigheter.
Istället finns det då ett utav staten helägt bolag som äger och förvaltar en mycket stor andel av de
fastigheter som lärosätena nyttja, Akademiska Hus AB. Likt andra statliga bolag, ska Akademiska
Hus drivas på marknadsmässiga villkor, vilket vid en första anblick kan verka rimligt. Problemet
uppstår när hyran på lokalerna ska bestämmas, vad är i det sammanhanget en marknadsmässig
hyra? Eftersom det nästan alltid enbart handlar om en marknad där det bara finns en säljare
(hyresvärd), Akademiska Hus och en köpare (hyresgäst), lärosätet, finns det inga förutsättningar
för en effektiv prissättning. Istället har Akademiska Hus en sådan marknadsmakt att de kan sätta
de priser som de själva tycker är lämpliga.
Eftersom staten är huvudman för både lärosätena (undantaget enskilda utbildningsanordnare) och
Akademiska Hus, har ett system skapats där det enda som har uppnåtts är en rundgång av medel
inom regeringskansliet. Till vilken nytta?
Istället bör lärosätena istället få lov att äga sina egna fastigheter, samtidigt som Akademiska Hus
AB avvecklas. En reform som redan genomförts en gång tidigare, när Chalmers tekniska högskola
1
Budgetpropositionen för 2013, Utgiftsområde 16: Utbildning och universitetsforskning, avsnitt Universitet och
högskolor, 38 903 Mkr samt Forskning, 7 140 Mkr.
2
Total budgetomslutning för 2013 enligt budgetpropositionen för 2013: 834 470 983 000 kr
3
706 982 000 kr i statlig inkomstskatt för juridiska personer (bolagsskatt) och 1 355 000 000 kr i utdelning.
Umeå studentkår
Biblioteksgränd 6, 907 36 Umeå
070-686 90 10
[email protected]
Sidan 4 av 10
Policy
Wilmer Prentius
Kårordförande
2014-12-05
och Högskolan i Jönköping ombildades från statliga myndigheter till stiftelsehögskolor på 90-talet
överfördes ägandet av de fastigheter som de lärosätena hyrde av Akademiska Hus till stiftelserna.
Ett motsvarande förfarande i samband med en total avveckling av Akademiska Hus vore dock inte
helt lämplig då olika lärosäten i olika hög grad hyr lokaler av Akademiska Hus och tilldelning då
skulle uppfattas som orättvis och godtycklig. Istället borde statens aktier i Akademiska Hus AB
överföras till de statliga lärosätena proportionellt mot varje lärosätets utbildnings- och
forskningsuppdrag.
Därefter skulle det vara upp till lärosätena själva att bestämma vad som ska hända med Akademiska
Hus. Ett möjligt scenario är att de lärosäten som önskar löser in sina aktier i Akademiska Hus i
utbyte mot att de får direkt ägande i de fastigheter som de nyttjar, genom en värdering som de
gemensamt kommer överens om. Andra lärosäten kanske kommer överens om att fastigheterna
ska förvaltas i en gemensam organisation för att kunna nyttja vissa skalfördelar. Det viktiga är att
inflytandet över fastigheterna överförs till lärosätena själva.
Förfarandet ovan är inte helt olika det förslag som Autonomiutredningen presenterade i sitt
betänkande, Självständiga lärosäten (SOU 2008:104), men som regeringen valt att lämna helt utan
åtgärd.
Ett ett avskaffande av Akademiska Hus i dess nuvarande form, tillsammans med att ägandet av
fastigheterna överförs till de enskilda lärosätena innebär en avsevärd resursförstärkning som kan
komma till nytta genom satsningar på kvalité i forskning, men framförallt inom grundutbildning
eller ett ökat antal utbildningsplatser, eller en kombination däremellan. Därutöver skulle en sådan
reform innebära att avsevärd autonomiförstärkning då inflytandet av vad som ska hända med
fastigheterna tillkommer lärosätena själva.
Umeå studentkår anser att:



Det ska genom lag bli tillåtet för statliga lärosäten att äga och förvalta fastigheter.
Akademiska Hus bör i dess nuvarande avvecklas och ägandet av fastigheterna bör
överföras till de enskilda lärosätena.
Resurstillskottet som kommer av en sådan reform ska varje enskilt lärosäte kunna
disponera på ett sätt som man anser passar det enskilda lärosätet bäst.
Umeå studentkår
Biblioteksgränd 6, 907 36 Umeå
070-686 90 10
[email protected]
Sidan 5 av 10
Policy
Wilmer Prentius
Kårordförande
2014-12-05
Över tid har undervisningens upplägg utvecklats mot att den lärarledda tiden minskar till förmån
för studenternas självstudier. Något som på många sätt är problematiskt på många sätt och som
negativt påverkar studenternas möjligheter att tillgodogöra sig kunskaperna som utbildningarna
ger. Men, givet en sådan utveckling, måste Umeå universitets lokaler anpassas därefter.
Heltidsstudenterna förväntas fortfarande ägna 40 timmar per vecka åt sina studier, och i takt med
att den lärarledda tiden minskar så ökar tiden för självstudier. Något som kräver god tillgång till
studieplatser och grupprum. I dag understiger den tillgången behovet, vilket är ett stort
arbetsmiljöproblem för studenterna. Tillgången på studieplatser måste därför avsevärt förstärkas.
Undervisningslokalerna, inklusive grupprum och studieplatser är studenternas arbetsplats och
förtjänar att behandlas därefter. De studieplatser som idag finns lever inte alltid upp till kravet om
en god arbetsmiljö.
Umeå studentkår anser att:


Tillgången på studieplatser och grupprum måste kraftigt öka.
Standarden på de studieplatser som idag finns måste öka så att de lever upp till kraven om
en god arbetsmiljö.
Utbudet av sommarkurser vid Umeå universitet är dåligt, efterfrågan bland studenter på många av
dessa kurser är ännu sämre. Som koncept är Umeå studentkår för att studenter har möjlighet att
avklara sina utbildningar snabbare, genom att läsa kvalitativa och relevanta kurser under sommaren.
Detta har många fördelar för både den enskilda individen, men också för samhället i stort. Dock
så medger inte Umeå universitets anslag för grundutbildning den satsning på sommarkurser som
skulle krävas. Därför förordar Umeå studentkår att fokus, energi och resurser satsas på att stärka
kvalitén på kurserna under höst- och vårtermin första hand.
Umeå studentkår anser att:


På lång sikt bör fler relevanta och kvalitativa sommarkurser inrättas för att studenter som
så önskar kan avklara sina utbildningar snabbare.
På kort sig bör dock samtliga satsningar istället riktas mot att säkerställa kvalitén på
utbildningen på de kurser som ges under ordinarie höst- och vårtermin.
Umeå studentkår
Biblioteksgränd 6, 907 36 Umeå
070-686 90 10
[email protected]
Sidan 6 av 10
Policy
Wilmer Prentius
Kårordförande
2014-12-05
Umeå studentkår tar avstånd från främlingsfientliga, antidemokratiska och fascistiska
yttringar i Umeå i allmänhet och på Umeå universitetet i synnerhet.
Universitetet är en plats där studenter från hela världen samlas, de har alla olika bakgrund och
åsikter detta är något vi ska värna om. Dock så innebär detta att åsikter som hotar den trygga plats
som universitetet och campus ska vara kan ges utrymme. Dessa åsikter kan vara främlingsfientliga,
antidemokratiska och/eller fascistiska. För oss på Umeå studentkår är det viktigt att ta ett kraftfullt
ställningstagande mot dessa för att markera att vi värnar om våra studenters bästa och för att visa
att vi inte tolererar sådana åsikter.
Internationella studenter bör få arbetstillstånd i Sverige efter avslutad utbildning.
Att Umeå, och resten av Sverige, ska vara en attraktiv arbetsplats efter avslutade studier tycker vi
på Umeå studentkår ska vara en självklarhet. Därför ska kåren bedriva påverkansarbete för att de
internationella studenter som studerar vid Umeå universitet ska få arbetstillstånd efter att de har
avslutat sina studier. Detta också för att bevara den kunskap dessa studenter bär på, som de fått i
Umeå och vid Umeå universitet, och att de kan berika näringslivet i Umeå.
Klimat- och miljöfrågor samt hållbar utveckling.
Att klimatet förändras är inget Umeå studentkår blundar för och för att stoppa klimatförändringar
till framtida generationer är ytterst viktigt. Därför måste studentkåren uppmärksamma studenter
om dessa klimat- och miljöfrågor och arbeta för en hållbar utveckling både inom vår egen
organisation men också på campus i stort.
Umeå studentkår anser att vidare att de krav som Umeå universitet ställer vid upphandlingar är för
låga då det gäller hållbart tänkande. Detta gäller framför allt vid upphandling av kaféer eller
administration.
I Umeå studentkårs uppdrag ingår att bland annat att bevaka och kontrollera Umeå universitets
studenters studiemiljö, trygghetssystem, boendesituation och ekonomiska stöd. Umeå studentkår
ska med andra ord tillse att studenternas studiesociala miljö och tillvaro är acceptabel och att deras
tid vid universitetet ges de bästa tänkbara förutsättningar.
Utifrån detta uppdrag finns det ett antal viktiga frågor för Umeå studentkår att ta ställning till. De
frågor som följer ska ses som riktlinjer och utesluter inte att även övriga frågor drivs.
Umeå studentkår anser att:

Umeå studentkår ska verka för en social och medveten bostadspolitik genom fler
hyresrätter och upprustning av befintligt bestånd.
Dagens boendesituation för studenter är ohållbar. Vi vet av studenter som inte tackar ja till sin
utbildning, hoppar av sin utbildning eller funderar på att hoppa av sin utbildning på grund av
boendesituationen. De två senaste åren har dessutom Umeå blivit rödlistad av Sveriges förenade
studentkårers (SFS) nationella bostadsrapport.
Umeå studentkår
Biblioteksgränd 6, 907 36 Umeå
070-686 90 10
[email protected]
Sidan 7 av 10
Policy
Wilmer Prentius
Kårordförande
2014-12-05
Umeå studentkår anser att Umeå kommun gör otillräckliga satsningar på främst hyresrätter för
målgruppen studenter och unga. Samtalen som går är många gånger ”höga hyror eller lägre
standard” – en problematisk diskussion där vi menar att synen på studenter som
andrahandsmedborgare och studenttiden som tillfälligt (och det skulle rättfärdiga ett förkastligt
boende under perioden) måste upphöra och Umeå studentkår ska göra allt för att få diskussionen
att ändra riktning från detta.
Umeå studentkår anser att:

Verka för att studenter omfattas av de sociala trygghetssystemen & bedriva
påverkansarbete mot politiker på lokalt och nationellt plan om de brister som
finns i studenternas trygghetssystem.
Umeå studentkår anser att trygghetssystemet som finns idag har alltför många brister för att kunna
klassas som just ett trygghetssystem.
Sjukförsäkringen
Bland annat måste sjukförsäkringen kopplas till studier, inte studiemedel – studenter ska inte
behöva ta studiemedel för att få rätt till sjukförsäkring. Är en student utan studiemedel i en vecka
”faller” den sjukpenninggrundade inkomsten bort, något som studenten kan ha arbetat in innan
denne påbörjade sina studier.
Vidare är det problematiskt att det idag finns ett tolkningsutrymme om vad avbrutna studier
egentligen innebär vilket innebär problem och frågor om när en student är berättigad till
sjukförsäkring. Umeå studentkår anser även att antalet karensdagar för studenter måste minskas
avsevärt.
Umeå studentkår anser att:

Bedriva påverkansarbete för att förbättra studenternas ekonomiska och sociala
situation. Genom att bland annat verka för att bidragsdelen och lånedelen ska
utgöra hälften var av studiemedlet.
I dagens Sverige räknar vi med att en heltid är 40 arbetstimmar i veckan. För att studenterna ska
kunna tillgodogöra sig den tiden behövs finansiellt stöd som täcker kostnaderna. Om detta inte
finns blir studenten tvungen till att jobba extra och på så vis antingen studera och arbeta
sammanlagt mer än heltid, alternativt lägga färre timmar på sina studier och på så vis försämra
kvaliteten på utbildningen. Att hamna i denna situation innebär även en ökad risk till psykisk och
fysisk ohälsa.
Den nytillträdda regeringen vill höja lånedelen för studenter med ca 1000 kronor. Umeå studentkår
anser att det är positivt att regeringen äntligen insett att studenternas ekonomiska situation är
ohållbar och att ett ökat ekonomiskt stöd till studenterna bör ske. Dock anser Umeå studentkår att
öka studenternas studieskuld – utan att även öka bidragsdelen – är en ytterst kortsiktig lösning.
Umeå studentkår önskar även att det utförs en översyn av arbetet på CSN. De måste återigen börja
acceptera de intyg som lärosätena tidigare utfärdat för att visa att studenterna klarat delar av kurser
som inte är formella kursmoment. I dag har vi en situation som leder till att många studenter
hamnar i kläm och blir utan försörjning på grund av CSN:s bristande administrativa rutiner.
Umeå studentkår
Biblioteksgränd 6, 907 36 Umeå
070-686 90 10
[email protected]
Sidan 8 av 10
Policy
Wilmer Prentius
Kårordförande
2014-12-05
Umeå studentkår anser att:

Det är av stor vikt att arbetsmarknadens parter möjliggör för kvalificerade
extrajobb, till kollektivavtalsenliga löner.
Psykosocial arbetsmiljö
Har studenterna en trygg ekonomisk situation, ett acceptabelt boende, innefattas av ett fungerande
trygghetssystem och kan fokusera på sina studier och inte dessa frågor så kommer mest troligt även
deras psykosociala arbetsmiljö förbättras.
Men även om ovan nämnda frågor skulle förbättras och fungera väl så skulle ett antal problem
ändock kvarstå; såsom hur ansvariga arbetar med konflikter i studentgrupp – idag finns inga tydliga
verktyg och stödfunktioner för detta. Vidare bör vi se över hur studenter mår idag när det kommer
till stress och press. Studenter med få lärarledda timmar och otydlig koppling till arbetsmarknaden
kan tänkas lida i större utsträckning av otydliga förväntningar och därmed högre grad av inre stress.
Umeå studentkår anser att:

Umeå studentkår ska motverka införandet av avgifter i svensk högre utbildning!
Det har lagts fram ett förslag på att införa avgifter och finansieringsansvar på enskilda studenter
vid vissa internationella utbildningssamarbeten, vilket riskerar en återgång till att återigen stänga
ute de resurssvaga från vissa utbildningar. Alternativa lösningar finns, vilket
Universitetskanslersämbetet tydliggjorde i sitt remissvar (131-276-14) i frågan.
Ovan nämnda förslag gör enligt Umeå studentkår, men även flera andra aktörer, ett avsteg från
principen om avgiftsfrihet. Studenter som läser vid ett svenskt universitet och vid en utbildning
som har internationella samarbeten kan med andra ord behöva betala för sin utbildning. Dessutom
ser Umeå studentkår det som ytterst allvarligt att regeringen väljer att gå vidare med sagda förslag
även efter att det kritiserats starkt av flera aktörer inom högre utbildning. Umeå studentkår ställer
sig orolig till vad som kan komma att bli nästa steg efter detta då vi vill se att
Det är allvarligt att regeringen väljer att gå vidare med ett kritiserat förslag som öppnar upp för att
göra avsteg från principen om avgiftsfrihet som står inskriven i högskolelagen. Ännu värre ter sig
beslutet i relation till att såväl Miljöpartiet som Socialdemokraterna tidigare har sagt sig vilja
avskaffa avgifterna för utomeuropeiska studenter.
Umeå studentkår anser att:

Breddad rekrytering är central för utvecklingen av högre utbildning.
Umeå studentkår är övertygad om att en breddad rekrytering och ett aktivt arbete för att stötta
studenter som inte kommer från en akademisk bakgrund (som är de som i regel inte söker sig till
högre utbildning och de som gör det löper större risk för avhopp än studenterna från en akademisk
bakgrund) leder till högre kvalitet i utbildningen genom breddad representation och breddad
kunskap. På sikt kan detta förbättra samhället i stort.
Umeå studentkår
Biblioteksgränd 6, 907 36 Umeå
070-686 90 10
[email protected]
Sidan 9 av 10
Policy
Wilmer Prentius
Kårordförande
2014-12-05
Under juli månad 2012 publicerade Umeå studentkår, i samarbete med Saco studentråd,
Stockholms universitets studentkår och Uppsala studentkår, den åttonde upplagan av Utbildning
straffbart? Trots att den publicerades 2012 är den fortfarande högst relevant, tyvärr.
I denna rapport4 står Umeå studentkårs tydligt framskrivet och kan med fördel användas i ett
utbildningspolitiskt syfte.
4
Se bilaga 1.
Umeå studentkår
Biblioteksgränd 6, 907 36 Umeå
070-686 90 10
[email protected]
Sidan 10 av 10
20
i
l
u
12
?
t
r
a
b
e
ff
d
a
n
r
t
a
s
r
a
g
f
n
t
i
r
n
Fo bild
Ut
J
Fortfarande Utbildning straffbart?
Omslag
Nina Klose studerar Ekonomprogrammet online vid Linnéuniversitetet som leder fram till
en kandidatexamen.
Nina har sedan tidigare två examina, Jur .kand. från Lunds Universitet samt en Master of
Laws från University College London.
Nina är 34 år och väntar ett syskon till Oscar 2 år. Dagen efter fotograferingen föddes Hedvig. Ekonomiprogrammet online vid Linnéuniversitet passade utmärkt för Nina då det ges
på halvfart och helt på distans. Detta gör att Nina kan kombinera en anställning och eget
företagande samt familjelivet i Stockholm. Nina har valt att inte finansiera sina studier via
CSN, ett beslut hon delar med 33 procent av studentpopulationen.
Studentgruppen har förändrats och är inte längre en homogen grupp, exempelvis har 20
procent av studenterna så som Nina barn. Den här rapporten handlar om att förutsättningarna för att studera och socialförsäkringssystemet för studenter inte har anpassats i samma
takt. Studenter riskerar idag att hamna i ett glapp mellan olika trygghetssystem. Nina är ett
exempel på de utmaningar socialförsäkringssystemet för studenter ställs inför då de måste
kunna fungera för en student som även är arbetstagare, egenföretagare samt förälder.
Följ Nina fortsatta studier på Twitter: @ninaklose
Nina Klose är medlem i Jusek, ett av Sacos 22 medlemsförbund.
Foto: Kalle Assbring
Fortfarande
Utbildning straffbart?
Juli 2012
Fortfarande Utbildning straffbart?
En rapport om studenter och trygghetssystemen
Saco studentråd, Stockholms universitets studentkår,
Umeå Studentkår, Uppsala studentkår.
Foto omslag, fotograf Kalle Assbring.
Foto sida 9, fotograf Kalle Assbring
Foto sidan 13, fotograf Hanna Victoria Mörk
Foto sidan 25, fotograf Peter Rosén
Foto sidan 33, fotograf Peter Rosén
Foto sidan 38-39, fotograf Peter Rosén
Foto sidan 40, fotgraf Carolina Hawranek
Foto sidan 47, fotograf Nazmul Bhuiyan
Foto sidan 51, fotograf Peter Rosén
Citera gärna ur rapporten, men ange källa.
© Saco Studentråd, Stockholms universitets studentkår,
Umeå Studentkår, Uppsala studentkår, Saco.
Grafisk form Mårten Chenon
Upplaga 1500 ex.
ISBN 978-91-87146-76-3
www.saco.se/student
förord Förord
Detta är den åttonde upplagan av Utbildning straffbart? som Saco Studentråd
skriver tillsammans med Umeå studentkår, Uppsala studentkår och Stockholms
universitets studentkår. Vi hade aldrig hoppats på att behöva ge ut denna rapport
så många gånger. Men oroväckande nog är problembilden i stort sett densamma.
Och våra förslag till lösningar är oprövade trots att problemen kvarstår. Fortfarande finns också stora brister i studiestöd och trygghetssystem för studenter och
doktorander.
Den här rapporten skriver vi för att vi vill berätta hur det ligger till. Men
framför allt för att visa på hur det borde vara. Många studiesociala utredningar
har försökt lösa studentgruppens problem. Alltför lite har tyvärr genomförts.
Nu är frågorna på dagordningen igen. Vi vill med denna rapport göra ett
inspel till den pågående parlamentariskt sammansatta socialförsäkringsutredningen. Dagens trygghetssystem för studenter är orimligt komplicerade.
De fungerar inte som det var tänkt och de är uppbyggda efter en homogen
studentgrupp som inte längre finns. Det är hög tid för utredningen att föreslå
förändringar och för regeringen att genomföra dem.
Studenters bristande trygghetssystem måste också ses i ett bredare perspektiv. Regeringens vårproposition 2012 fokuserade på den svenska examensåldern från högre utbildning. Med våra 29,5 år i genomsnitt ligger vi högt
bland OECD-länderna och regeringens uttalade mål är att sänka antagningsåldern till högre utbildning. I denna rapport problematiserar vi genomströmningsdebatten och det ensidiga fokuset på tidig antagningsålder. Examensålder är ett dåligt mått. Med resultat från en ny rapport från Högskoleverket
visar vi att examensålder är ett dåligt mått och att bristande kvalitet i högre
utbildning och illa fungerande trygghetssystem för studentgruppen leder till
att studenter inte avslutar sin utbildning i tid.
Det är dags att ta vara på de stora investeringar samhälle och individ gör i
högre utbildning. Både individ och samhälle förlorar på att studenterna blir
kvar längre i högre utbildning än nödvändigt. Högskoleverkets siffror talar
sitt tydliga språk. Det är dags att vi skapar ett fungerande socialförsäkringssystem. Med goda förutsättningar för att studera kan staten hjälpa studenter
genom utbildningen i stället för att stjälpa dem.
Maria Ehlin Kolk, Saco Studentråd
Lars Niska, Uppsala studentkår
Elsa Hort, Umeå Studentkår
Erik Arroy, Stockholm universitets studentkår
innehåll Innehåll
Förord2
Sammanfattning5
Vem är studenten?
9
Ett ökat antal studenter
9
62 procent kvinnor
10
Studenter med barn
10
Fortfarande social snedrekrytering
11
Förutsättningar att studera
13
Ett studiemedel att leva på?
13
De behovsprövade bidragen är inte anpassade för studentgruppen
22
Socialförsäkringssystemet för studenter
26
Sjukförsäkringen26
Föräldraförsäkringen29
Arbetslöshetsförsäkringen33
Genomströmningen och de bortglömda utredningarna
38
Mäter vi rätt saker?
38
Vad säger Högskoleverket?
40
De bortglömda utredningarna
42
Behövs det en examenspremie?
43
Otrygga villkor även för doktorander
45
Utbildningsbidraget – de fattigas doktorandtjänst
45
Stipendier för försörjning
46
Skuggdoktorander – ett oskick
46
Fortfarande Utbildning straffbart?
Sammanfattning
Denna rapport är uppdelad i fem områden. Alla belyser hur det fortfarande
finns systemfel som gör det straffbart att gå en utbildning på högskolenivå och att
genomgå en forskarutbildning. Rapporten kan läsas på två sätt. Dels som ett underlag för hur trygghetssystemen fungerar och behöver utvecklas för studenter och
doktorander. Dels som ett inlägg i debatten kring genomströmning i högre utbildning. Vi anser att det är dags att lösa en rad problem för att samhällets och alla
individers investering i högre utbildning ska komma till sin fulla rätt.
Vem är studenten?
Ett kapitel om den förändrade studentgruppen där vi föreslår detta:
• Förutsättningarna för att studera och de sociala trygghetssystemen måste
utformas efter dagens studentgrupp – inte gårdagens.
• Ett prioriterat område måste också kunna utvärderas. För att uppnå de politiska målen för antagningen från olika delar av samhället till högskolan,
behövs statistik som är jämförbar över tid.
Förutsättningar att studera
Ett kapitel om studiemedel och de behovsprövade bidrag som skapar förutsättningar för att studera i Sverige i dag. Där föreslår vi följande förbättringar:
• Heltidsstudier ska gå att bedriva på heltid. Höj studiemedlet så att det
motsvarar en students levnadskostnader.
• Fördela studiemedlet så att det utgörs av hälften lån, hälften bidrag.
• Inkomst under juni, juli och augusti ska inte påverka fribeloppet.
• Reglerna för dispens och återbetalning i studiemedelssystemet måste ses
över så att de fungerar med utbildningarnas utformning och längd.
• Höj inkomstgränsen för bostadsbidrag.
• Slopa åldersgränsen för bostadsbidrag.
• Utredd möjligheten att pröva bostadsbidraget halvårsvis.
• Tydliggör praxis för försörjningsstöd för studenter.
Socialförsäkringssystemet för studenter
Ett kapitel om hur de inkomstbaserade socialförsäkringarna fungerar för
studentgruppen. Inom sjukförsäkringen och föräldraförsäkringen föreslår vi
följande:
• Knyt rätten till vilande SGI till studierna, inte till studiemedlet.
• Inkludera studenter i sjuk- och föräldraförsäkringen genom att heltidsstudier ger en SGI motsvarande 90 procent av fullt studiemedel. SGI:n bör
ses som en försäkring för de minskande antal tagna högskolepoäng under
frånvarotiden vilka leder till en framtida inkomstförlust.
• Tydliggör informationsansvaret kring socialförsäkringar för studenter. I dag
tar ingen myndighet det övergripande ansvaret
• Sänk karenstiden vid sjukdom; 30 dagar är orimligt lång tid.
• Inför en möjlighet för studenter att återgå till studierna stegvis genom
deltidsstudier och deltidssjukskrivning.
• Ge lärosätet eller utbildningsanordnaren ett motsvarande rehabiliteringsansvar som gäller för arbetsgivare. Med detta måste ökade resurser följa för
att utbildningsanordnaren ska kunna möta upp med bland annat individuella studieplaner, studievägledning och en ökad satsning på studenthälsan.
• Sänk karenstiden för studiestöd till föräldrar hemma med sjuka barn; 30
dagar är orimligt lång tid.
• Inför en möjlighet för studenter att dela på vårdnaden av ett sjukt barn
genom deltidsföräldrapenning för vård av sjukt barn inom studiemedelssystemet.
• Gravida studenter med tung praktik eller som är i kontakt med farliga ämnen under utbildningen ska ha rätt till graviditetspeng.
För att kunna hjälpa arbetslösa studenter under sommaren och efter examen
föreslår vi också detta:
• Gör om reglerna för överhoppningsbar tid i arbetslöshetsförsäkringen. Ta
bort ålderskravet på 25 år, och öka antalet överhoppningsbara år från fem till
sex så att de matchar antalet år med studiemedel.
• Inrätta fler relevanta sommarkurser
• Näringsliv och det offentliga måste ta ansvar; det behövs fler relevanta sommarjobb.
• De problem med matchning på arbetsmarknaden som studerandevillkoret
försökte lösa finns fortfarande. Ett matchningsstöd mellan studier och
arbetsliv måste skapas.
Fortfarande Utbildning straffbart?
Genomströmningen och de
bortglömda utredningarna
Allt färre unga ska försörja allt fler äldre. Höjd pensionsålder är på agendan
samtidigt som Sverige har en hög inträdesålder internationellt sätt på arbetsmarknaden. I detta kapitel visar vi att det inte är antagningsåldern till högre
utbildning som är det primära problemet och att vårt sätt att mäta genomströmning genom uttaget examensbevis inte ger en helt sann bild av inträdet
till arbetsmarknaden. Undersökningar visar att studenter avslutar sin utbildning på grund av för dålig kvalitet när resurserna i högre utbildning urholkas och på grund av bristande socialförsäkringar och bristande studiestöd.
Många studenter plockar dessutom aldrig ut sitt examensbevis men arbetar
på relevanta jobb för sin utbildning. De studiesociala utredningarna har gång
på gång presenterat förslag för att lösa studentgruppens problem men än har
inget hänt. För högre genomströmning behövs därför att:
• Förutsättningarna för att studera och socialförsäkringssystemet för studenter måste förbättras.
• Det behövs inte en studiesocial utredning till. Genomför de bortglömda
utredningarnas förslag.
• Resurserna i högre utbildning urholkas. Det behövs ett nytt resurstilldelningssystem.
• Uttaget examensbevis vid anställning måste premieras.
Otrygga villkor även för doktorander
Doktorander bör alla vara anställda och omfattas av socialförsäkringar som
andra arbetstagare. Så ser det inte ut i dag och därför är detta kapitel med i
rapporten. Doktorander har genom olika anställningsformer både krångliga
och dysfunktionella trygghetssystem. För att lösa detta föreslår vi följande:
• Alla doktorander ska vara anställda.
• Förordningen om utbildningsbidrag bör avskaffas i den kommande forskningspolitiska propositionen. Inga nya utbildningsbidrag bör alltså ges.
• Lärosätena måste trygga doktorander som är stipendiefinansierade till
fullgoda socialförsäkringar och rättigheter.
• Öka tillsynen av lärosätena, så att ingen i framtiden ska behöva genomföra
delar av forskarutbildningen utan att vara antagen.
Fortfarande Utbildning straffbart?
Vem är studenten?
I det här kapitlet diskuteras den förändrade studentgruppen. Antalet studerande
på högskolor och universitet har ökat, studentgruppen består numera av fler kvinnor än män och en av fem studenter har barn. Det här är förändringar som förutsättningarna att studera och studenters trygghetssystem inte har anpassat sig efter.
Målet att minska den sociala snedrekryteringen har inte heller uppnåtts.
Under 1960-talet skedde en stor utbildningsexpansion i Sverige. Fler och
fler fick tillgång till högskolan, även om studentgruppen fortsatt var relativt
homogen och studenten i de allra flesta fall var en ung man med högskoleutbildade föräldrar. Sedan 90-talet har studentgruppen mer än fördubblats
och sträcker sig nu över alla åldrar, från de senare tonåren till studenter som
passerat 90 års ålder.1
Ett ökat antal studenter
I början av 2000-talet satte den dåvarande regeringen upp målet att 50 procent av befolkningen skulle påbörja högskolestudier före 25 års ålder.2 Vid
regeringsskiftet tonades detta mål ner. Den nuvarande regeringen formulerar
det som att de betonar kvalitet mer än kvantitet. Oavsett vad man tycker om
50-procentsmålet har det bidragit till att studentgruppen har växt och breddats. Under 2000-talet ökade antalet högskolenybörjare kraftigt, från 70 000
till 108 900.3 2010 var antalet helårsstudenter på grundnivå och avancerad nivå
321 000, det största antalet någonsin. Antalet helårsstudenter minskade 2011
en aning till 312 000, men ligger fortfarande på en historiskt hög nivå.4
1
2
3
4
Högskoleverket Universitet och högskolor – Högskoleverkets årsrapport 2011 [Rapport] 2011.
Regeringen Proposition 1998/99:1 Budgetpropositionen utgiftsområde 16 1999. Sid. 83. [Proposition] 1999.
SCB Statistiska meddelanden UF 20 SM 1003 [Online]. http://www.scb.se/Statistik/UF/
UF0205/2009L10X/UF0205_2009L10X_SM_UF20SM1003.pdf
Högskoleverket Statistisk analys[Online]. http://www.hsv.se/download/18.136ee657135e45b16
2a80001204/statistisk-analys-arsredovisningar-2012-5.pdf
Befolkningens studiedeltagande efter kön, tid. Typ av studiedeltagande=högskoleutbildning. (antal)
250.000
Kvinnor
Män
200.000
150.000
100.000
50.000
0
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
Källa: SCB
62 procent kvinnor
Sedan högskolereformen i slutet av 70-talet har fler kvinnor än män påbörjat
högre studier.5 I dag är de kvinnliga studenterna i klar majoritet vid universitet och högskolor, och utgör 62 procent av studenterna.6
Studenter med barn
Var femte student har barn. Bland de kvinnliga studenterna är var fjärde
förälder. Många studenter återkommer till högskolan för att vidareutbilda sig
senare i livet och många har barn innan studierna påbörjas. En mindre grupp
studenter får också barn under studietiden.
5
6
Högskoleverket Kvinnor och män i högskolan [Rapport] 2008.
Högskoleverket Universitet och högskolor – Högskoleverkets årsrapport 2011 [Rapport] 2011.
Fortfarande Utbildning straffbart?
Fortfarande social snedrekrytering
32 procent av hela befolkningen i åldrarna 25 till 64 år har en högskoleutbildning7. Samtidigt som utbildningsnivån i befolkningen ökar är den sociala
snedrekryteringen till högskolan ett faktum. Personer med utländsk bakgrund, med funktionsnedsättning eller med lågutbildade föräldrar är klart
underrepresenterade i högskolan. 58 procent av högskolenybörjarna under 35
år hade högutbildade föräldrar år 2009/10, och av dem som påbörjade forskarutbildningen var siffran 72 procent.8 Detta går att jämföra med 23 procent
i hela befolkningen. 2 procent av studenterna vid högskolor och universitet
uppgav att de hade en funktionsnedsättning; motsvarande siffra för hela
befolkningen är 14 procent.9
Läsåret 2008/09 hade 18 procent av studenterna utländsk bakgrund. Året
efter vet vi inte, då varken SCB eller Högskoleverket har tagit fram några
siffror på hur antagningen till de svenska högskolorna och universiteten ser
ut när det gäller studenternas födelseland. Att statistik inte tas fram på det
här området försvårar en diskussion om den sociala snedrekryteringen till
högskolan. Det finns en risk att avsaknaden av siffror leder till att de politiskt
antagna målen10 kring minskad social snedrekrytering hamnar i skymundan.
Förslag på lösningar:
• Förutsättningarna för att studera och de sociala trygghetssystemen måste
utformas efter dagens studentgrupp – inte gårdagens.
• Ett prioriterat område måste också kunna utvärderas. För att uppnå de politiska målen för antagningen från olika delar av samhället till högskolan,
behövs statistik som är jämförbar över tid.
7
8
Högskoleverket Universitet och högskolor – Högskoleverkets årsrapport 2011 [Rapport] 2011.
SCB Statistiska meddelanden UF 20 SM 1003 [Online]. http://www.scb.se/Statistik/UF/
UF0205/2009L10X/UF0205_2009L10X_SM_UF20SM1003.pdf
9 Funka nu [Online ].http://www.funkanu.se/Design-for-alla/Tillganglighet/Statistik/
10 Högskolelagen 1 kap. 5 §.
Fortfarande Utbildning straffbart?
Förutsättningar att studera
Föregående kapitel visade att studenter i dag inte är en homogen, utan en heterogen grupp. Det gör det ännu viktigare att det finns en grundtrygghet när man
studerar. I detta kapitel beskrivs de ekonomiska förutsättningar som finns för att
studera i Sverige.
Sverige har ett omfattande socialförsäkringssystem. Här ingår bland annat
sjukförsäkringen, föräldraförsäkringen och pensionssystemet. Bland annat
har försäkringarna gemensamt att de bygger på den så kallade inkomstbortfallsprincipen. Det innebär att ersättningarna grundas på tidigare inkomst
som också till grund för det arbetsgivaren har betalat in i försäkringspremier
genom arbetsgivaravgifter. Arbetslöshetsförsäkringen fungerar inte enhetligt
med de andra socialförsäkringarna, men spelar en viktig roll inom systemet.
Studenter hamnar ofta i en gråzon i dessa försäkringar.11
Socialförsäkringssystemet för studenter beskrivs i nästa kapitel. I detta
kapitel beskrivs andra former av stöd som studenter har rätt till, oavsett om
de har arbetat innan de började sina studier.12
Ett studiemedel att leva på?
Hösten 2011 tog 67 procent av de studerande i Sverige både studiebidrag och
studielån.13 En stor andel av studenterna är alltså beroende av studiemedlet för
att kunna studera. Samtidigt är det över 30 procent av de högskolestuderande
som lever genom medel från sina föräldrar, arbete vid sidan av studierna,
sparade pengar eller annan inkomst.14
11
12
Saco Tryggare kan alla vara. Socialförsäkringarna för studenten, sid. 14. [Rapport] 2011.
Bostadsbidraget och försörjningsstödet är dock behovsprövade. Studiemedelssystemet har en gräns
för hur mycket man får tjäna (fribeloppet); tjänar man mer än den summan påverkas studiemedelsnivån.
13 Saco Tryggare kan alla vara. Socialförsäkringarna för studenten, sid. 15 [Rapport] 2011.
14 Saco Tryggare kan alla vara. Socialförsäkringarna för studenten, sid. 47. [Rapport] 2011.
Andel ej studiemedel Procent
40
Andel ej studiemedel
35
30
25
20
15
10
5
0
1993
1995
1997
1999
2001
2003
2005
2007
2009
Källa: Saco 2011, Tryggare kan alla vara
Studiemedlet för studier på högskolenivå ger möjligheten att studera heltid
under 240 veckor motsvarande sex års studier.15 Den som studerar 2012 och tar
fullt studiemedel för heltidsstudier får ut följande belopp:
1 vecka, kr
4 veckor, kr
Bidrag
699
2 796
13 980
Lån
1 531
6 124
30 620
2 230
8 920
44 600
Totalt
20 veckor, kr
Källa: CSN 2012, Belopp heltidsstudier
Studiemedelsnivån har länge släpat efter den samhällsekonomiska utvecklingen i övrigt. Föreningssparbankens institut för privatekonomi har visat
att mellan 1989 och 2004 minskade konsumtionsutrymmet för studenter.16
Sveriges förenade studentkårer, SFS, presenterar i sin tur varje år en student15 CSN [Online] För information om grundläggande krav samt gällande regler för utländska medborgare, se www.csn.se.
16 Swedbank Pressmeddelande 2004 : Studentens standard kraftigt sänkt på 15 år. Nya förslag ger
tveksamma effekter [Online] den 27 05 2012. http://www.swedbank.se/idc/groups/public/@i/@sc
all/@kp/documents/article/fm_49424.pdf
Fortfarande Utbildning straffbart?
Andel som svarat ”100 procent” eller ”Över 100 procent” på frågan ”
I vilkenutsträckning täcks dina levnadsomkostnader av dina studiemedel?” Procent
80
70
60
50
40
30
20
10
0
2001
2003
2007
2009
2011
Källa: CSN 2012, Studerandes ekonomiska och sociala situation 2011
budget, och enligt den senaste för 2012 fattas det 740 kronor för den genomsnittliga studenten varje månad.17 Institutet för privatekonomi, numera på
Swedbank, visade i sin studentbudget 2012 annorlunda siffror och menade
att det finns ett konsumtionsutrymme på 980 kronor. Men enligt Swedbank
avgörs detta helt av om man får bostadsbidrag, vilket är behovsprövat årsvis
och har en åldersgräns vilket gör det möjligt att söka för enbart en del av
studentgruppen.18 Problemen med bostadsbidraget för studenter kommer att
tas upp senare i detta kapitel.
Konsumentverket har också gjort en studentbudget och enligt den går
en kvinnlig student 650 kronor back i månaden och en manlig student 1 000
kronor.19
Centrala studiestödsnämnden, CSN, kom i år med en stor rapport om de
studerandes ekonomiska och sociala situation 2011. Grafen nedan är hämtad
17
Sveriges Förenade Studentkårer SFS Studentbudget 2012 [Online]. http://www.sfs.se/sites/default/
files/sfs_studentbudget_2012.pdf
18 Swedbank och Sparbankerna Pressmeddelande 2012: Svårt att få ihop studentbudgeten utan
bostadsbidrag [Online] den 27 05 2012 http://feed.ne.cision.com/wpyfs/00/00/00/00/00/18/
CE/B8/wkr0001.pdf
19 Konsumentverket Exempel på en studentbudget [Online] den 27 05 2012 http://www.konsumentverket.se/privatekonomi/Livssituationer/Ekonomin-nar-du-studerar/Studentbudget/
därifrån. Den visar andelen som svarat antingen 100 procent eller över 100
procent på frågan i vilken utsträckning studiemedlet täcker deras levnadsomkostnader.20
I undersökningen ingick studerande på högskolenivå, inom yrkeshögskolan eller den kvalificerade yrkesutbildningen samt inom olika former av vuxenutbildning. Men grafen illustrerar ändå väl hur det ser ut för högskolestuderande. Av dem i undersökningen som hade både studiebidrag och studielån
var det 34 procent som ansåg att studiemedlet täcker deras levnadsomkostnader.21 Det är alltså nära 70 procent av de högskolestuderande med studiemedel
som anser att det inte täcker levnadsomkostnaderna.
Alla dessa undersökningar visar att ekvationen inte går ihop. Detta trots
att studiemedlet har höjts de senaste åren.22 Även om de olika uträkningarna
om studenternas budget inte kommer fram till samma siffror pekar de mot en
gemensam tendens: att studiemedlet inte räcker. Bostadsbidraget är enbart
sökbart vissa studenter och utan detta är studenternas utgifter högre än
inkomsten i form av studiemedel.
Studiemedelssystemet är grundläggande för en högre utbildning för alla,
och det är viktigt att det ligger på en nivå som täcker de levnadsomkostnader
studenter har. Studiemedlet behöver därför höjas. Lånedelen och bidragsdelen bör också vara lika fördelade. Investeringen i högre utbildning sker ju av
både individ och samhälle, eftersom båda parterna gynnas. Statens investering i högre utbildning är därmed stor och ett klokt studiestödssystem tar
vara på denna investering. Dagens system med låg bidragsdel och hög lånedel
leder till att en mycket stor del av kostnaden för studiestödet bärs av studenterna. Och det slår hårdare mot svagare socioekonomiska grupper då dessa
är har en större kostnadskänslighet jämfört med starkare socioekonomiska
grupper23. Det innebär att den del av studiemedlet som ska höjas är bidraget,
inte lånet.
I studiemedelssystemet finns det två lån en student kan söka vid vissa
högre kostnader: tilläggslån och merkostnadslån.24 Tilläggslånet kan sökas
20 CSN Studerandes ekonomiska och sociala situation 2011, sid. 15. [Rapport] 2012. Undersökningen
baseras på studerande inom högskola, yrkeshögskola eller kvalificerad yrkesutbildning, samt olika
former av vuxenutbildning.
21 CSN Studerandes ekonomiska och sociala situation 2011, sid. 16. [Rapport] 2012.
22 Regeringen Pressmeddelande2009:Högre studiemedel för Sveriges studenter [Online] http://www.
regeringen.se/sb/d/11325/a/131512: CSN Studiemedlen och fribeloppet höjs [Online] den 27 05 2012
http://www.csn.se/utbildningsanordnare-vagledare/nyhetsbrev/arkiv/1.6177
23 Callender, C., & Jackson, J. Does the fear of debt constrain choice of university and subject of
study? Studies in Higher Education, 33(4), 405–429. [Artikel] 2008.
24 CSN Hur mycket kan du få? [Online] den 27 05 2012 http://www.csn.se/hogskola/hur-mycket-kandu-fa
Fortfarande Utbildning straffbart?
av den som har arbetat före studierna, är över 25 år och har haft en viss lägsta
inkomst kalenderåret innan studierna påbörjades. Merkostnadslån kan ges
för vissa extra kostnader i anslutning till studierna. Viktigt att notera är att
merkostnads- och tilläggslånen är just lån och alltså inte extra bidrag.
Tufft att vara förälder och studera
Studenter med barn kan även söka tilläggsbidrag. Det kan vårdnadshavare få
till och med det kalenderhalvår barnet fyller 18, och kan sökas av studenter
för de veckor man har studiemedel. Storleken bestäms av antalet barn och om
man studerar på heltid eller deltid. Föräldrar som studerar heltid och har ett
barn får exempelvis 528 kronor extra per fyra veckor.
Precis som alla andra i Sverige har studenter rätt till barnbidrag. Det
betalas ut till det kvartal barnet fyller 16 år. Det finns olika regler för vem
av föräldrarna som barnbidraget betalas ut till beroende på vem eller vilka
som är vårdnadshavare.25 Barnbidraget är skattefritt och räknas inte som
inkomst. Det betyder att det inte påverkar vare sig eventuellt bostadsbidrag eller fribeloppet.
Barnbidraget är sparsamt om man ser till de ökade levnadskostnader det
innebär att ha barn.26 Med en inkomst på mindre än 9 000 kronor i månaden
är det svårt för en student som inte har barn att klara sin budget. Med barn
blir det förstås ännu svårare att få ekonomin att gå runt. Trots tilläggsbidrag
och barnbidrag blir ekonomin väldigt tuff för studenter med barn. En rapport från CSN visar att både ensamstående och sammanboende med barn
uppger att de har utgifter som ligger klart över nivån i studiemedlet. Detta
gäller även dem som får tilläggslån och tilläggsbidrag.27 Situationen för föräldrar som studerar visar tydligt vikten av att studiemedlet, och framför allt
bidragsdelen, höjs. Att ha en familj ska inte vara ett hinder för att studera. Då
krävs det att man slipper oroa sig för familjens ekonomi samtidigt som man
måste fokusera på nästa tenta.
Arbete under studietiden ska vara ett val och inte ett tvång
En av regeringens åtgärder för att förbättra studenternas ekonomiska situation är att underlätta för arbete under studietiden. En åtgärd har då varit att
höja fribeloppet. Studiemedlet är inkomstprövat, vilket innebär att den som
tjänar mer än det så kallade fribeloppet får sänkt studiemedel. För 2012 var
25 Försäkringskassan Faktablad:Barnbidrag och flerbarnstillägg. 2011.
26 Konsumentverket Kostnader som barn har [Online] den 27 05 2012. http://www.konsumentverket.
se/Lattlast/Dina-pengar/Kostnader-for-att-leva-i-Sverige/Kostnader-som-kvinnor-har1/
27 CSN Studerandes utgifter – En kartläggning av högskolestuderandes månadsutgifter [Rapport]
2012.
fribeloppet för heltidsstudier räknat på 20 veckor per termin 70 400 kronor.28
Inkomsten som kan påverka fribeloppet räknas på halvårsbasis: 1 januari till
sista juni och 1 juli till sista december.
Fribeloppet höjdes 2010 och 2011.29 I anslutning till budgetpropositionen
för 2010 skrev regeringen att höjningen av fribeloppet var:
… [A]ngelägen av flera skäl. Det är en viktig princip att det ska löna sig att
arbeta också för studerande. Höjningen kommer att ha särskilt stor betydelse för de studerande som inte har föräldrar eller andra närstående som
kan hjälpa till med försörjningen under sommarmånaderna. Höjningen av
fribeloppet har därmed också en tydlig rättviseprofil.30
Det är en anmärkningsvärd syn. Studiemedlet är till för att ge möjligheten att
studera heltid under 240 veckor, motsvarande sex års studier.31 Extraarbete ska
således vara ett val och inget tvång. Men många studenter känner att de måste
arbeta extra för att klara sin ekonomi. Enligt CSN säger runt en fjärdedel av
studenterna i undersökningen att de arbetar för att över huvud taget täcka
sina levnadskostnader.32 Samtidigt upplever nära en tredjedel av de studenter
som extraarbetar att studierna påverkas negativt.33 Det är enligt CSN också
”betydligt vanligare” att studerande på avancerad studienivå arbetar än de på
grundnivå.34 CSN har också visat att höjningar av fribeloppet har gjort liten
skillnad för hur många som arbetar. 35
Att fribeloppet påverkas av den inkomst som studenter kan få under sommarmånaderna juni, juli och augusti är problematiskt. Studiemedel betalas ut
för de veckor då studier bedrivs och ger ingen heltidsförsörjning. Det finns få
28 CSN Beloppsblad 2012, Studiemedelsbelopp för studier i Sverige [Online] http://www.csn.se/
polopoly_fs/1.6727!studiemedelsbelopp-sverige-2012.pdf
29 CSN Studiemedlen och fribeloppet höjs [Online] http://www.csn.se/utbildningsanordnarevagledare/nyhetsbrev/arkiv/1.6177, Utbildningsdepartementet 2009, Höjda studiemedel och höjt
fribelopp, Faktablad om budgetpropositionen 2009 [Online] http://www.regeringen.se/content/1/
c6/13/20/08/b626bd46.pdf
30 Utbildningsdepartementet 2009, Höjda studiemedel och höjt fribelopp, Faktablad om budgetpropositionen 2009 [Online] http://www.regeringen.se/content/1/c6/13/20/08/b626bd46.pdf
31 CSN [Online] För information om grundläggande krav samt gällande regler för utländska medborgare, se www.csn.se.
32 CSN Studerandes ekonomiska och studiesociala situation 2011. Bilaga B – Tabeller [Rapport] 2012.
Resultaten i tabeller med 20 grupper. Fråga 19: ”Vilken är den främsta orsaken till att du arbetade vid
sidan av dina studier under vårterminen 2011?” Av högskolestuderande med studiemedel hösten 2011:
kvinnor 26 procent, män 19 procent.
33 CSN Studerandes ekonomiska och sociala situation 2011, sid. 74 [Rapport] 2012.
34 CSN Studerandes ekonomiska och sociala situation 2011, sid. 68 [Rapport] 2012.
35 CSN Sveriges studerande upplever att de fått bättre ekonomi [Online] den 27 05 2012. http://www.
csn.se/press/pressmeddelanden/1.7048
Fortfarande Utbildning straffbart?
möjligheter att leva på studiemedlet under sommarmånaderna. Alternativet
som finns är att läsa sommarkurser. I dag finns det dock få relevanta kurser
för de flesta examina. Samtidigt straffas de studenter som arbetar in mycket
pengar under kort tid på sommaren hårt när fribeloppet påverkas av sommarmånaderna och dessutom räknas halvårsvis.
Det här sänder märkliga signaler. Få användbara sommarkurser och ett
fribelopp som inte skiljer på sommarjobb och terminsjobb sätter studenter i
en besvärlig situation för sin försörjning under sommaren. Finns inget annat
alternativ kan en student söka försörjningsstöd, men kraven för att studenter
ska få det under sommaren är ofta hårda. Mer om det nedan.
Ett system utan andrum
Genom studiestödspropositionen36 infördes strängare regler för studiestödsutbetalningar. De nya reglerna innebär att den studerande måste ha studerat
i normal takt för att kunna få studiemedel.37 Detta är en betydlig åtstramning
– tidigare beviljades studiemedel om det var sannolikt att studierna skulle
fullföljas i normal takt. Dagens regler innebär däremot att det endast i några
få fall kan göras undantag, till exempel om studenten drabbas av sjukdom
eller dödsfall i familjen, eller vid allvarliga brister hos utbildningsanordnaren. Även reglerna för dispens har skärpts och blivit mycket strikta. Endast
vid synnerliga skäl kan studiemedel ges för ytterligare veckor. Samtidigt har
utbildningarna i många fall blivit längre, vilket betyder att studenter som
exempelvis byter inriktning till en längre utbildning behöver söka dispens.
Återbetalningsreglerna som gäller från den 30 juni 2001 är också strängare
än tidigare lånevillkor. När en student inte längre är registrerad på en kurs
eller utbildning börjar återbetalningskravet att gälla. Återbetalningen baseras
också på lånets storlek och inte på inkomst. Det går att ansöka om att få
betala ett lägre årsbelopp med hänsyn till inkomst, men exempelvis kan den
som lever på försörjningsstöd bli skyldig att betala av sitt lån med detta.
Det är uppenbart att rätten att till en andra chans inte finns för studenter i
dag. Det finns alldeles för lite utrymme för att ta hänsyn till att studenten blir
efter i sina studier, trots att det finns legitima orsaker. Studenter som väljer
ett för tidskrävande ämne för sin uppsats, inser att de har valt fel utbildning
eller ändrar studieinriktning straffas för detta, och riskerar att bli helt utan
studiemedel. Dispensreglerna kan också medföra att en student tvingas att
36 Regeringen Proposition. 2009/10:141 Rättvist och effektivt – förändringar i studiestödssystemet
[Proposition]2009.
37 Med normal takt menas minst 62,5 procent av heltid eller 37 högskolepoäng under det första året
med studiemedel, och 75 procent eller 45 högskolepoäng per efterföljande år.
avsluta sin utbildning i förtid. I kombination med CSN:s regler om indraget
studiemedel om studierna misslyckas, blir dispensreglerna en ytterligare
sten på bördan. En student riskerar att förlora sin inkomst även om det bara
återstår någon enstaka termin till examen. De nya återbetalningsreglerna slår
också hårt mot dem som efter studierna inte hittar arbete. Många studenter
känner inte till att de har rätt att kräva nedsättning av återbetalningskraven.
Detta, tillsammans med övriga förändringar i det nya studiemedelssystemet,
kan bidra till att allt fler studenter hamnar hos kronofogden med obetalda
studieskulder.
Vi har alltså ett utbildningssystem med längre utbildningar och ett studiemedelssystem som kräver att vi klarar utbildningarna på kortare tid. Studenternas marginaler blir mindre, samtidigt som arbetsmarknaden kräver breda
kunskaper från flera vetenskapsområden.
Reglerna behöver ses över. Studenter måste ha rätten att misslyckas för
att sedan kunna lyckas. Reglerna slår ju i längden mot samhällsekonomin.
En student som har en halv termin kvar av sin utbildning men inte blir klar
på grund av indraget studiemedel gör det knappast bättre för någon, vare sig
samhället eller sig själv.
De behovsprövade bidragen är inte
anpassade för studentgruppen
Studiemedlet är centralt för att kunna finansiera sina studier i Sverige. Det
finns dock även bidrag, utöver studiemedlet, som studenter precis som övriga
i samhället har rätt till. Två av dessa bidrag är viktiga för studenters försörjning, men deras konstruktion försvårar för studenterna.
Bostadsbidraget
Bostadsbidraget är ett stöd som ges vid låga inkomster för att bidragstagaren
ska ha råd med hyran. För att få det ska sökanden ha fyllt 18 men inte 29 år
eller ha barn. Bostadsbidraget är inkomstprövat. I de fall bostadsbidrag har
beviljats men totalbeloppet överstiger inkomstgränsen, kan bostadsbidraget
sänkas eller behöva återbetalas. Bostadsbidraget prövas preliminärt utifrån
förväntade inkomster. Till skillnad från fribeloppet räknas dessa per kalenderår. Av studiemedlet räknas 80 procent av studiebidraget som inkomst.
Vilken inkomst som påverkar rätten till bostadsbidrag beror på om sökanden
är ensamstående, sambo och har barn. Hur mycket bidraget blir beror också
på bostadsstorlek och bostadskostnad.
Bostadskostnaden är den i särklass största utgiften studenter har. De
studentbudgetar som tidigare nämnts räknar med att hyran för studenter
Fortfarande Utbildning straffbart?
ligger på cirka 3 000 kronor.38 Inkomstgränsen för att få bostadsbidrag är
låg: för dem som bor själva utan barn minskas bostadsbidraget redan vid en
årsinkomst på 41 000 kronor, och då ska dessutom 80 procent av studiebidraget räknas. Swedbank pekar i sin studentbudget på att inkomstgränsen för
bostadsbidrag ligger kvar på 1996 års nivå.
Exempel, bostadsbidrag i kronor per månad, ensamstående:
Hyra/bostadskostnad kronor per månad
Bidragsgrundande inkomst/år
2 000
2 200
2 500
2 800
3 200
3 600
0–41 000
100
300
50 000
-
100
600
800
1 100
1 300
300
600
800
1 100
60 000--
100
300
500
800
75 000----
100
400
85 000-----
100
Källa Försäkringskassan 2012
Tas fullt studiemedel ut för ett helår (40 veckor) blir 80 procent av bidraget
22 368 kronor. Det betyder att man i ett ensamhushåll utan barn endast får
tjäna 19 000 innan bostadsbidraget påverkas.39 För den som jobbar under
sommaren är dessa summor inte svåra att komma upp till. Dessutom är det
svårt att uppskatta inkomsten för ett helt kalenderår i förväg, speciellt om det
är osäkert om man lyckas få ett sommarjobb. Osäkerhet om hur inkomsterna
kommer se ut under året i samband med en oro för att kunna bli återbetalningsskyldig kan leda till att studenter inte vågar söka bidraget. Möjligheten
att söka bostadsbidrag halvårsvis bör därför utredas.
Bostadsbidraget är i sin nuvarande form inte heller sökbart för alla studenter. Den innebär en särbehandling av de studenter som är 29 år och äldre.
Frågan infinner sig: På vilket sätt skulle dessa studenter klara sig bättre utan
bostadsbidrag bara för att de är äldre?
38 Swedbank och Sparbankerna Pressmeddelande 2012: Svårt att få ihop studentbudgeten utan
bostadsbidrag [Online] den 27 05 2012 http://feed.ne.cision.com/wpyfs/00/00/00/00/00/18/
CE/B8/wkr0001.pdf Konsumentverket Exempel på en studentbudget [Online] den 27 05 2012
http://www.konsumentverket.se/privatekonomi/Livssituationer/Ekonomin-nar-du-studerar/Studentbudget/, Sveriges Förenade Studentkårer SFS Studentbudget 2012 [Online] http://www.sfs.se/
sites/default/files/sfs_studentbudget_2012.pdf
39 Försäkringskassan Bostadsbidrag till unga utan barn, 2012
Försörjningsstöd
Försörjningsstödet är det som tidigare hette socialbidrag. Enligt socialtjänstlagen ska försörjningsstöd ges till den som inte själv kan tillgodose sina behov.
För studenter kan detta bli verklighet under sommaren, då det nuvarande
tvåterminsupplägget ger en lucka i försörjningen för heltidsstudenter som
inte lyckas hitta sommarjobb.
Försörjningsstödet ska ge en skälig levnadsnivå och ska bestämmas utifrån en individuell behovsprövning i kommunerna. Vuxna studenter bör enligt Socialstyrelsens riktlinjer ”ha sin försörjning genom
studiestödsformerna”.40 En student kan dock efter en behovsprövning,
där studiemedlet räknas in, anses vara berättigad till försörjningsstöd. En
tillfällig hjälp kan även ges i väntan på att annan försörjning, till exempel
studiemedel eller lön för feriearbete, ska betalas ut. Studenten är då i regel
återbetalningsskyldig för denna hjälp.
Studenternas möjlighet till försörjningsstöd varierar avsevärt mellan olika
kommuner.41 I vissa kommuner har det varit brukligt att inte bevilja försörjningsstöd till sökande vars partner är studerande, därför att den studerande
partnern anses ha försörjningsplikt och därför bör avsluta sina studier och
skaffa ett jobb i stället. Studiemedlen anses även i vissa kommuner täcka
studentens kostnader under hela året. Detta är anmärkningsvärt, eftersom
studiemedel enbart betalas ut under terminer och om studenten inte läser
sommarkurs inte sträcker sig över sommarmånaderna.
Försörjningsstöd är och ska inte primärt vara utformat för att försörja
studenter under sommaren. Studenters inkomstproblem vid arbetslöshet
eller avsaknad av relevanta sommarkurser är tidsbegränsade samtidigt som
försörjningsstödets behovsprövning förutsätter att studenten inte har några
tillgångar att realisera. Arbetslöshet under sommaren kan därför tvinga en
student att sälja exempelvis bostadsrätt eller dator för att vara berättigad till
försörjningsstöd; något som inte uppmuntrar fortsatta studier. Det behövs
fler relevanta extrajobb och sommarkurser för att trygga studenters försörjning under sommaren men försörjningsstöd måste finnas som ett sista
skyddsnät för studenter som för alla andra och möjligheten till stöd får inte
variera mellan kommuner. Mer om sommarens arbetslöshet i kapitlet om
socialförsäkringar för studenter och avsnittet om arbetslöshet på sommaren.
40 Socialstyrelsen Ekonomiskt bistånd. Stöd för rättstillämpning och handläggning av ärenden i den
kommunala socialtjänsten, sid. 104. [Bok] 2003.
41 Studiesociala kommittén Stärkt stöd för studier – tryggt, enkelt och flexibelt, sid. 479f [Bok] –
Stockholm: Statens offentliga utredningar, 2009. Vol. 2009:28
Fortfarande Utbildning straffbart?
Förslag på lösningar:
• Heltidsstudier ska gå att bedriva på heltid. Höj studiemedlet så att det
motsvarar en students levnadskostnader.
• Fördela studiemedlet så att det utgörs av hälften lån, hälften bidrag.
• Inkomst under juni, juli och augusti ska inte påverka fribeloppet.
• Reglerna för dispens och återbetalning i studiemedelssystemet måste ses
över så att de fungerar med utbildningarnas utformning och längd.
• Höj inkomstgränsen för bostadsbidrag.
• Slopa åldersgränsen för bostadsbidrag.
• Utredd möjligheten att pröva bostadsbidraget halvårsvis
• Tydliggör praxis för försörjningsstöd för studenter.
Fortfarande Utbildning straffbart?
Socialförsäkringssystemet
för studenter
Förra kapitlet visade på problem i både studiestödssystemet och vissa av de behovsprövade bidragen, som försvårar för studenter att studera och avsluta sin utbildning i tid. Detta kapitel behandlar de inkomstbaserade socialförsäkringarna.
Här består systemet av ett lapptäcke av särlösningar för de studenter som inte har
arbetat innan studierna.
Med socialförsäkringar menas i allmänhet det försäkringssystem som garanterar en grundläggande ekonomisk trygghet vid sjukdom, föräldraskap och
arbetslöshet. Studenter omfattas dock inte av dessa socialförsäkringar på
samma vis som arbetstagare.
Sjukförsäkringen
Syftet med sjukförsäkringen är att vara en inkomstförsäkring då arbetsförmågan tillfälligt är nedsatt samt att vara en omställningsförsäkring när
arbetsförmågan förväntas vara nedsatt permanent.42 Om studiestödet är en
inkomst eller inte kan diskuteras. Det viktiga är att sjukdom leder till att man
tar färre högskolepoäng och på så sätt minskar vinsten av den investering studenten och samhället gör genom högre utbildning. Studentgruppen är ung,
vilket innebär ett lägre sjuktal jämfört med resten av befolkningen. Studenter är dock inte vaccinerade mot sjukdom eller arbetsskador, och behöver ett
skyddsnät även under vägen ut på arbetsmarknaden.
I dag kan studenter få sjukersättning enligt två olika principer, beroende
på om de har förvärvsarbetat innan studierna eller inte. I systemet som helhet
finns många problem.
Studenter som arbetat innan studier
Om en student har arbetat innan den inledde sina studier och har en så kal�lad sjukpenninggrundande inkomst (SGI) kan denna hållas vilande under
studietiden. Den kan inte nyttjas under studietiden, men när studenten har
avslutat sina studier behöver den inte arbeta upp sin SGI på nytt. Villkoren
42 Saco Tryggare kan alla vara. Socialförsäkringarna för studenten [Rapport] 2011.
för detta är dock att Försäkringskassan fastställer en vilande SGI i samband
med övergången till studier, samt att studenten studerar med studiemedel.
En enda vecka utan studiemedel gör att SGI:n faller bort. Avgörande för om
SGI:n är skyddad eller inte blir alltså inte att studenten studerar utan att den
får studiemedel. Detta gäller även den student som inte lyckas ta tillräckligt
med poäng och på så sätt blir av med sitt studiemedel.
Detta rimmar illa med det nya studiemedelssystemets ambitioner om att
möjliggöra ett flexibelt användande av studiemedelsveckorna. Tanken är att
studenten själv ska få välja om den vill ta studiestöd eller skuldsätta sig. För
den som har arbetat innan studierna är detta i dag inte möjligt utan att förlora
sin inarbetade SGI.
I dagens lagstiftning finns dessutom tolkningsutrymme kring vad avbrutna studier innebär. Är sjukdomen i sig ett avbrott eller måste studenten
avbryta sina studier helt för att få tillgång till sin vilande SGI?
Studenter som har arbetat vid sidan av studierna och studerar med studiemedel kan också få en särskild studietids-SGI fastställd under studietiden,
som baseras på inkomster vid sidan av studierna eller vid lov. Vid sjukdom
kan den som är timanställd få timberäknad sjukpenning de första 14 dagarna.
Därefter beräknas ersättningen per kalenderdag. Trygghet för den tid studenten ägnar åt extraarbete är viktigt och bör bevaras.
Sjukförsäkringen inom studiemedelsystemet
För arbetstagare är arbetsgivaren skyldig att betala sjuklön de 14 första
dagarna. Den första dagen är en karensdag utan lön och efter en vecka kan
arbetsgivaren kräva ett läkarintyg. Den 14:e dagen anmäler arbetsgivaren till
Försäkringskassan som då tar över och utreder rätten till sjukpeng.
En student som blir sjuk och inte har någon inarbetad SGI får inte ersättning från Försäkringskassan utan från CSN. Studenten måste dock anmäla
sig till Försäkringskassan och efter åttonde dagen krävs läkarintyg. Från
första dagen som sjukanmäld och 30 dagar framåt betalas studiemedlet ut
som vanligt fast utan poängkrav. Från den 31:a dagen och framåt efter anmäld
sjukdom försvinner återbetalningskravet.
För studenter är antalet karensdagar 30. Till skillnad från en arbetstagare
får studenten ersättning från första dagen utan poängkrav, men denna ersättning består av lånade pengar som dessutom gör att studenten blir av med
studiemedelsveckor för framtida studier. Karenstidens effektivitet i sjukförsäkringssystem är omdiskuterad; 30 dagar är oavsett vilket väldigt lång tid.
Framför allt för de studenter som inte anmäler sin sjukdom till Försäkringskassan i tid. En elak, långdragen influensa kan ju börja som en förkylning som
aldrig vill gå över.
Fortfarande Utbildning straffbart?
Det andra stora problemet är de perioder då studenten inte ansökt om studiemedel, till exempel sommaruppehållet, då ingen ersättning betalas ut. Detta
gör att under en långdragen sjukskrivning får studenten enbart ersättning
under terminerna – trots oförmåga att få annan inkomst under sommarmånaderna.
Ett tredje problem rör dagens avsaknad av rehabiliteringsmöjligheter och
deltidssjukskrivning. För en student finns i dag ingen möjlighet till deltidssjukskrivning. För att inte gå miste om sin rätt till avskrivning av studiemedlet måste studenten därför vara säker på att orka studera på heltid. Det är inte
möjligt att få studiemedel för sjukdom på deltid och vanligt studiemedel samtidigt. Detta kan leda till att studenten är borta från studierna längre än vad
den egentligen behöver. I stället skulle det vara önskvärt att studenten kunde
börja studera på deltid för att känna efter hur det går och sedan trappa upp
studietakten efter hand.
Möjlighet till deltidssjukskrivning vore fördelaktigt även ur rehabiliteringssynpunkt. Många sjukdomar, exempelvis de psykosociala, är svåra att
rehabilitera om arbetsförmågan inte får trappas upp successivt. I och med att
det i dag inte går att sjukskriva studenter på deltid är det allt eller inget som
gäller. Detta kan innebära en onödigt lång sjukskrivning men i värsta fall
också att studenten avbryter studier den annars skulle ha kunnat slutföra.
Dessutom bör lärosäten och utbildningsanordnare få ett motsvarande rehabiliteringsansvar som arbetsgivare. Rehabiliteringsinsatserna för studenter
är i dag bristfälliga. Att möjliggöra deltidssjukskrivning blir enbart ett slag
i luften om inte utbildningsanordnaren möter upp med individuella studieplaner, studievägledning och en ökad satsning på studenthälsan. Detta kräver
ökade resurser till universitet och högskolor så att denna insats inte gröper ur
resurser till annat.
Ett sjukskrivningssystem för studenter med studiemedel har dock ett
stort problem: Det omfattar enbart två av tre studenter. I dag försörjer sig
en tredjedel av studenterna på ett annat sätt än genom studiemedel.43 Alla
studenter, oavsett om de tar studiemedel eller inte, kan missa högskolepoäng
vid sjukdom som då fördröjer examen. Ett trygghetssystem måste skydda de
studenter som studerar och inte dem som tar bidrag och lån av staten.
Vårt huvudförslag är därför att inkludera studenter i sjuk- och föräldraförsäkringen genom att heltidsstudier ger en SGI motsvarande 90 procent
av fullt studiemedel. SGI:n bör ses som en försäkring för de minskande antal
tagna högskolepoäng under frånvarotiden vilka leder till en framtida in43 Saco Tryggare kan alla vara. Socialförsäkringarna för studenten, sid. 15. [Rapport] 2011.
komstförlust. Om socialförsäkringarna för studenter fortsätter i studiestödssystemet måste dock de förändringar ske som vi beskrivit ovan. Förändringarna kring karenstid, deltidssjukrivning samt rehabilitering har även föreslagits
av CSN.44
Föräldraförsäkringen
Tanken med föräldraförsäkringen är att uppmuntra och underlätta familjebildning. De tilläggsbidrag för föräldrar som finns inom studiestödssystemet
beskriver vi i föregående kapitel. Här diskuterar vi studenters tillgång till
föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning och graviditetspenning.
Föräldrapenning
Föräldrapenning får föräldrar som ett ekonomiskt stöd när de vårdar barn.
Föräldrar har rätt till föräldrapenning när ett barn föds eller adopteras.45
Ersättningen för studenter beror på om de har kvalificerat sig för en SGI eller
inte. Den vilande SGI:n har samma problem inom föräldraförsäkringen som
inom sjukförsäkringen. Att den vilande SGI:n enbart skyddas vid uttag av
studiestöd och inte i och med studierna i sig är lika orimligt inom föräldraförsäkringssystemet som sjukförsäkringssystemet. Det borde vara studierna i
sig som skyddar SGI:n, inte att studenten lånar pengar från staten. En student
kan även, precis som inom sjukförsäkringssystemet, få en studietids-SGI om
den arbetar under studierna.
De studenter som inte har en SGI får ersättning enligt föräldrapenningens grundnivå. I dag ligger denna grundnivå på 180 kronor om dagen. Detta
motsvarar strax över 4 000 kronor efter skatt i månaden. Då det fulla studiemedelsbeloppet är närmare 9 000 kronor innebär detta mer än en halvering
för den som blir förälder.46 Detta bör jämföras med en förvärvsarbetare som
får 80 procent av sin lön vid föräldraledighet.
Som vi skriver i kapitlet ”Förutsättningar att studera” visar en rapport från
CSN att både ensamstående och sammanboende med barn uppger att de har
utgifter som ligger klart över nivån i studiemedlet, även om de får tilläggslån och
tilläggsbidrag.47 En halvering av denna inkomst gör inte direkt livet enklare.
44 CSN Uppdrag att se över bestämmelserna om studiemedel under sjukdom [Rapport] 2012
45 Försäkringskassan[Online]. www.forsakringskassan.se
46 Siffran är baserad på följande antagande: Individen tar föräldrapenning under ett års sammanhållen
tid, ingen övrig inkomst, ett grundavdrag enligt 2011 års bestämmelser på 22900 kr, kommunalskatt
på 31,55 %. Detta ger 4 349 kronor/månad.
47 CSN Studerandes utgifter. En kartläggning av högskolestuderandes månadsutgifter [Rapport]
2010.
Fortfarande Utbildning straffbart?
Trots att grundbeloppet i föräldraförsäkringen har höjts under de senaste
åren är det fortfarande mycket lågt. Detta är ett starkt argument för att
studierna i sig borde vara sjukpenninggrundande. Vårt förslag på ett
schablonbelopp motsvarande 90 procent av studiemedlet skulle då ge en
student strax över 8000 kronor istället för dagens 4000 kronor i föräldrapenningen. Föräldraskap bland studenter blir allt vanligare ju äldre och
mer heterogen studentgruppen blir. Föräldraförsäkringslösningar för
studenter bör därför uppmuntra och underlätta familjebildning i samma
grad som för förvärvsarbetare.
Dessutom är dagens regler, precis som de för sjukskrivning, alldeles för
dåligt kommunicerade. I dag finns ingen myndighet som har ansvar för att ge
samlad information utan uppdraget att nå ut med information om studenters
socialförsäkringssystem ligger delat på CSN och Försäkringskassan. Studenten blir hänvisad att ringa till olika handläggare som ofta ger olika besked,
precis som i exemplet nedan. Rättssäkerheten är svag, och det krävs mycket
energi för att hitta rätt och reda ut begreppen. Något som man saknar vid
sjukdom eller precis efter att ha fött barn.
CSN och Försäkringskassans hemsidor
kommunicerar ofta förbi varandra.
Från CSN:s webbplats.
Kan jag få studiemedel samtidigt som jag har föräldrapenning?
Svar:
Du kan få studiemedel för samma tid som du får föräldrapenning. Föräldrapenning
är en inkomst och reglerna för fribelopp gäller därför.
Det är däremot inte säkert att du kan få föräldrapenning samtidigt som du studerar.
Det bör du alltid kontrollera med Försäkringskassan.
Från Försäkringskassans webbplats:
Hel föräldrapenning kan i regel inte betalas ut om du deltar i bundna heltidsstudier.
I likhet med andra föräldrar ska den studerande föräldern ha hand om sitt barn för
att ha en egen rätt till föräldrapenning. Kontakta Försäkringskassans Kundcenter för
att reda ut vad som gäller för dig.
Tillfällig föräldrapenning
I dag kan tillfällig föräldrapenning betalas ut vid vård av sjukt barn, eller vid
tillfällig sjukdom hos barnets ordinarie vårdnadshavare, fram till dess att
barnet fyller tolv år. Ersättningen är 80 procent av SGI:n. En students vilande
SGI kan i de fallen aktiveras, men först om studierna har avbrutits eller
slutförts. De studenter som har arbetat vid sidan av studierna kan i vissa fall
överlåta en föräldrapenning baserad på studentens upparbetade SGI.
Studenter kan behålla studiemedlen vid vård av barn i upp till 24 veckor
per år och barn. Efter den 31:a dagen skrivs lånen av. Här finns samma problem som vid sjukdom: att studenten måste ha studiestöd och att karenstiden
är 30 dagar.
Att föräldrapenningen när man vårdar ett sjukt barn ligger inom
studiestödet gör också att studenter inte kan överlåta sin tillfälliga föräldrapenning. Det är ännu ett starkt argument för att göra studierna i sig
sjukpenninggrundande då att studera innebär många obligatoriska eller
andra viktiga moment som föreläsningar, tentor eller praktisk undervisning. Risken att behöva förlänga eller i värsta fall avbryta studier på grund
av att livet inte går ihop är utan möjlighet till att kunna överlåta tillfällig
föräldrapenning överhängande.
Arbetstagare kan ta föräldrapenning på deltid för att dela på vårdnaden av
ett sjukt barn. Detta går inte heller i dagens studiestödssystem. Om föräldrapenningen för studenter fortsätter att vara en del av studiestödet måste det gå
att ta ut studiestöd för vård av barn även på deltid.
Graviditetspeng
Blir arbetet för tungt som gravid kan man i Sverige få graviditetspenning, en
ersättning som inte tar dagar från föräldrapenningen. Graviditetspeng tar
de flesta ut nära förlossningen, för sin egen och barnets hälsa. Denna möjlighet finns inte heller för studenter. De flesta utbildningar är inte hälsofarliga
under graviditeten men de finns. Exempelvis är de blynivåer som konststudenter arbetar med högre än gränsvärdet för gravida. Rimligt vore därför att
även dessa studenter får rätt till graviditetspeng.
Fortfarande Utbildning straffbart?
Förslag på lösningar:
• Knyt rätten till vilande SGI till studierna, inte till studiemedlet.
• Inkludera studenter i sjuk- och föräldraförsäkringen genom att heltidsstudier ger en SGI motsvarande 90 procent av fullt studiemedel. SGI:n bör
ses som en försäkring för de minskande antal tagna högskolepoäng under
frånvarotiden vilka leder till en framtida inkomstförlust
• Tydliggör informationsansvaret kring socialförsäkringar för studenter. I
dag tar ingen myndighet det övergripande ansvaret
• Sänk karenstiden vid sjukdom; 30 dagar är orimligt lång tid.
• Inför en möjlighet för studenter att återgå till studierna stegvis genom
deltidsstudier och deltidssjukskrivning.
• Ge lärosätet eller utbildningsanordnaren ett motsvarande rehabiliteringsansvar som gäller för arbetsgivare. Med detta måste ökade resurser följa för
att utbildningsanordnaren ska kunna möta upp med bland annat individuella studieplaner, studievägledning och en ökad satsning på studenthälsan.
• Sänk karenstiden för studiestöd till föräldrar hemma med sjuka barn; 30
dagar är orimligt lång tid.
• Inför en möjlighet för studenter att dela på vårdnaden av ett sjukt barn
genom deltidsföräldrapenning för vård av sjukt barn inom studiemedelssystemet.
• Gravida studenter med tung praktik eller som är i kontakt med farliga
ämnen under utbildningen ska ha rätt till graviditetspeng.
Arbetslöshetsförsäkringen
Till sjukförsäkringen och föräldraförsäkringen kvalificerar försäkringstagaren sig genom sin inkomst. Den som saknar inkomst får en grundpenning.
Studenter som inte har arbetat innan eller under studierna får sin ersättning
inom studiestödet vars brister vi har diskuterat ovan. Arbetslöshetsförsäkringen skiljer sig: Studenten måste ha haft ett jobb tidigare för att kunna få
ersättning. Den student som saknar tidigare anställning är alltså utesluten.
Det leder till att man utestängs från rätten till ersättning.
Fortfarande Utbildning straffbart?
Den överhoppningsbara tiden – skillnad
på studietid och studietid?
19
Arbete
20
Studier
och
extrajobb
21
Studier
och
extrajobb
22
Studier
och
extrajobb
23
19
Resor
20
Resor
21
Studier
och
extrajobb
22
Studier
och
extrajobb
23
Studier
och
extrajobb
19
Resor
20
Studier
och
extrajobb
21
Studier
och
extrajobb
22
Studier
och
extrajobb
23
Ej
A-kassa
A-kassa
24
Studier
och
extrajobb
25
Källa: Saco 2011, Tryggare kan alla vara
För att kvalificera sig till ersättning måste man uppfylla ett så kallat arbetsvillkor. Detta innebär förenklat att individen ska ha arbetat minst halvtid i
minst ett halvår innan arbetslösheten. För den som uppfyller arbetsvillkoret
finns ett grundbelopp. Storleken på detta bestäms av hur mycket man har
arbetat innan och uppgår till max 320 kronor per dag.
För att få rätt till inkomstrelaterad ersättning måste individen dessutom
ha varit medlem i en a-kassa under tolv månader. Den inkomstrelaterade
ersättningen utgår både från hur mycket individen har arbetat innan och
hur mycket individen har tjänat. Takbeloppet är 680 kronor per dag. Vilken
a-kassa man kan söka medlemskap i beror på vilket verksamhetsområde man
har arbetat eller arbetar inom. Kravet är dock att man har arbetat i Sverige
tidigare. Studenter som inte har arbetat innan studierna kan gå med i AEA
om studenten läser en utbildning som överstiger 180 högskolepoäng.
För den student som har arbetat innan kan studietiden ses som överhoppningsbar tid. Här finns ett komplicerat regelverk. Arbetslöshetsersättningen
betalas enbart ut om den sökande är över 25 år vid avslutade studier eller har
arbetat minst fem månader innan studierna påbörjades och den överhoppningsbara tiden är max fem år. Detta ger en orättvisa mellan studenter födda
olika tider på året och premierar den som förlänger studierna med mycket
extrajobb under studietiden samt påbörjar studierna sent.
Bolognaprocessen, som vi beskriver nedan, har dessutom lett till att allt
fler utbildningar blir fem år. En missad terminstenta i slutet av utbildningen kan alltså leda till att ens upparbetade arbetsvillkor försvinner.
A-kassa
Något som kan slå onödigt hårt mot en enskild student. Rimligare än dagens system vore att antalet år matchar antalet år en student kan beviljas
studiemedel för, alltså sex år.
Sommarens arbetslöshet – fler måste ta ansvar
I kapitlet ”Förutsättningar att studera” skriver vi om studiemedlet. I Sverige
betalas detta enbart ut då studier bedrivs till skillnad från exempelvis Danmark där studiestöd betalas ut året runt48. De veckor på året studenten inte är
inskriven på en kurs eller ett program lämnas ingen ersättning.
Varje sommar drabbas många studenter alltså av två månaders arbetslöshet. De nuvarande reglerna för studenter i a-kassan är då alltför hårda med
tanke på hur verkligheten ser ut.
Villkoren för att få arbetslöshetsersättning är att man är inskriven på
Arbetsförmedlingen och är beredd att anta ett erbjudet arbete med vissa
undantag.49 En student som har arbetat innan studierna kan dock inte få
ersättning under sommaren. Studierna måste också vara helt avslutade för att
en student ska få rätt till ersättning. En regel som för det första är svårtolkad:
Vad innebär begreppet ”helt avslutade”? Hur långt måste ett studieuppehåll
vara och hur räknas resttentor? För det andra leder denna regel till att studenten faller mellan två system.
Tanken med att studierna ska vara avslutade är att man inte ska kunna få två
olika ersättningar samtidigt. Exempelvis ska det inte gå att få både föräldrapenning och a-kassa. Detta gäller alltså även studiemedel och a-kassa. Skillnaden är
dock att studiemedel till skillnad från andra försäkringar och bidrag inte betalas
ut året runt. Studiemedel betalas enbart ut om studenten studerar, och utan
studier på sommaren är studenten utestängd från båda systemen.
Att lösa problemet med ersättningen för sommarens arbetslöshet för studenter inom arbetslöshetsersättningen är svårt så som reglerna är utformade
i dag. Problemen är dock stora och måste lösas. Det kommunala försörjningsstödet får enbart vara en sista utväg då detta inte är eller ska vara utformade
för studentgruppen. Det måste istället skapa fler relevanta sommarkurser och
näringsliv och det offentliga skapa fler relevanta sommarjobb.
I Sverige har vi ett tvåterminssystem. I 2007 års högskolereform antogs
en ny utbildnings- och examensstruktur i enlighet med Bolognaprocessen.
Bolognaprocessen är ett samarbete mellan 29 europeiska länder för att främja
rörlighet, anställningsbarhet och Europas konkurrenskraft som utbildnings48 SU - Statens Uddannelsesstøtte [Online] www.su.dk
49 Arbetsförmedlingen[Online] den 27 05 2012. http://www.arbetsformedlingen.se/For-arbetssokande/Stod-och-service/Ersattning-vid-arbetsloshet/Villkor.html
Fortfarande Utbildning straffbart?
område.50 2007 års högskolereforms tolkning av Bolognaregelverket gör att
delar av studentrörelsens krav på treterminssystem är svårgenomförbara,
då våra 20 veckor långa terminer ska motsvara 30 ECTS-poäng per termin.51
Kravet på fler relevanta sommarkurser lever dock fortfarande. I dag är det ett
stort problem att även om en student vill studera på sommaren finns det få
relevanta sommarkurser att läsa. Studenten kan alltså inte välja att förkorta
sin utbildning och samtidigt ha en försörjning under sommaren.
Det behövs också fler relevanta extra- och sommarjobb. Näringsliv och
det offentliga kan inte anklaga högre utbildning för att utbilda för fel saker
om de inte är närvarande under utbildningens gång. Dels genom att tillsammans med parterna förbättra nuvarande kollektivavtal för att skapa fler
sommar- och extrajobb för studenter. En viktig pusselbit för sommarens
arbetslöshet och ett bra sätt för företag och studenter att skapa kontakt för
framtiden.
Men näringsliv och det offentliga måste också vara närvarande på våra
lärosäten. Det behövs mer arbetslivsanknytning inom högre utbildning som
kommer alla studenter till del. Oavsett om man har förmåga att arbeta vid
sidan av studierna eller ej. Ansvaret för arbetslivsanknytning kan inte enbart
läggas på studenten utan både samhälle och akademin har ett delat ansvar.
Det behövs fler praktikkurser på akademisk nivå, mer gästföreläsningar och
bättre studie- och yrkesvägledning på högskolor och universitet. God handledning är kostsamt och en lyckad praktikplats kräver att både akademi och
samhälle tar ett gemensamt ansvar.
Matchningen på arbetsmarknaden för
studenter efter examen måste lösas
Regeringen avskaffade 2007 det så kallade studerandevillkoret.52 Villkoret
innebar att en student efter avslutade studier kunde kvalificera sig till grundbeloppet i arbetslöshetsförsäkringen. Det vill säga arbetslösa studenter kunde
få rätt till grundersättning genom att de hade studerat och inte genom att de
uppfyllde arbetsvillkoret. Förutsättningen för att studenten skulle få rätt till
ersättning via studerandevillkoret var en karenstid på tre månaders arbetslöshet samt att studenten uppfyllde grundvillkoren för arbetslöshetsförsäkringen kring arbetsvilja och aktivt jobbsökande.
Studerandevillkoret hade sina problem med lång karenstid. Ett återinfö-
50 Regeringen [Online ] den 27 05 2012 http://www.regeringen.se/sb/d/9267
51 Europeiska kommissionen [Online] http://ec.europa.eu/education/lifelong-learning-policy/doc/
ects/guide_en.pdf
52 Regeringen Proposition 2006/07:15 En arbetslöshetsförsäkring för arbete [Proposition]2006.
rande vore därför inte någon bra lösning. Däremot är det problem kvar som
studerandevillkoret var tänkt att lösa. Och det är kostsamt.
Arbetslöshetssiffrorna hos personer med högre utbildning är väsentligen
lägre än hos dem med lägre utbildning. 2008 var arbetslösheten hos högskoleutbildade 3 procent enligt Statiska centralbyråns arbetskraftsundersökningar.53 Problemet för nyexaminerade är inte i första hand att de går utan jobb.
Problemet är att de får fel jobb.
Matchningen på arbetsmarknaden för akademiker, alltså passningen
mellan akademikers kvalifikationer och de krav deras jobb ställer på dem, är
inte bara viktig för individen utan även samhället. En god matchning leder
till bättre betalda jobb, vilket skapar förutsättningar för en högre tillväxt och
en större skattebas. Forskning visar att en dålig matchning för akademiker
tidigt i karriären straffar sig i deras löneutveckling genom hela deras yrkesliv.54 En god matchning leder även till en effektivare arbetsmarknad med rätt
utbildade personer på rätt plats. Samhället har alltså ett starkt intresse av att
investera i att akademiker får en god matchning på arbetsmarknaden direkt
efter avslutade studier. Även individen har en stor vinst i att få rätt jobb
snabbt då forskning visar att signalvärdet av arbetslöshet i början av karriären
har negativa effekter under lång tid.55 Någon form av matchningsstöd måste
alltså till. Detta kan exempelvis ske genom riktade förmedlingsinsatser och
en inkomstgaranti under en övergångsperiod efter studietiden.
Förslag på lösningar:
• Gör om reglerna för överhoppningsbar tid i arbetslöshetsförsäkringen. Ta
bort ålderskravet på 25 år, och öka antalet överhoppningsbara år från fem
till sex så att de matchar antalet år med studiemedel.
• Inrätta fler relevanta sommarkurser
• Näringsliv och det offentliga måste ta ansvar; det behövs fler relevanta
sommarjobb.
• De problem med matchning på arbetsmarknaden som studerandevillkoret försökte lösa finns fortfarande. Ett matchningsstöd mellan studier och
arbetsliv måste skapas.
53 Högskoleverket Högskoleverkets årsrapport 2009, sid. 66 [Rapport] 2009.
54 Thålin, M. och Korpi. T. Skill mismatch, wages, and wage growth: Overeducation in Sweden,
1974–2000. Stockholm: SOFI [Rapport]. 2006
55 Gartell, Marie. ”Har arbetslöshet i samband med examen från högskolan långsiktiga effekter?”, rapport 2009:8, IFAU [Rapport].2009.
Fortfarande Utbildning straffbart?
20% av alla
studenter har barn
Fortfarande Utbildning straffbart?
Genomströmningen och de
bortglömda utredningarna
De tidigare kapitlen har behandlat den förändrade studentgruppen och hur de
ekonomiska förutsättningarna för att studera samt socialförsäkringarna för studentgruppen inte har anpassats till dessa förändringar. Samtidigt talar den demografiska utvecklingen sitt tydliga språk. Allt färre unga ska försörja allt fler äldre
och frågan kring höjd pensionsålder finns på dagordningen. Det är därför dags
att även börja prata om inträdet på arbetsmarknaden. Här finns många viktiga
frågor för ungdomsgruppen generellt, och i denna rapport har vi valt att fokusera
på genomströmningen i högre utbildning.
I regeringens vårbudget 2012 var tidigare inträdde på arbetsmarknaden ett
huvudämne. Stor fokus lades vid den svenska genomsnittliga examensålder
från universitet och högskola som är 29,5 år. En ålder som är en de högsta
inom OECD56. Regeringens lösningsförslag i denna budget fokuserade kring
tidigare antagningsålder till högre utbildning.
Vi menar att genomströmningsdebatten måste ses i ett helhetsperspektiv.
Mycket tyder på att vårt sätt att mäta genomströmning inte ger en korrekt
bild och det finns starka faktorer som förlänger utbildningen och att detta
problem är allvarligare än att antagningsåldern är hög.
Mäter vi rätt saker?
2010 gav Högskoleverket ut Orsaker till studieavbrott. Denna rapport bygger
på Mått för genomströmning i utbildning på grund- och avancerad nivå. Båda
dessa två rapporter bygger på att genomströmningen bestäms genom att mäta
hur lång tid det har tagit för studenten att få ut sitt examensbevis – ett mått
som går att diskutera.
Först och främst bör diskuteras om vi mäter rätt saker. Studierna visar
att det endast är i yrkesutbildningar som leder till legitimationsyrken där
examensfrekvens är ett rättvisande mått på genomströmning.57 I dessa yrken
56 Långtidsutredningen 2011 –LU 2011, Bilaga 3 Vad förklarar svenska universitetsstudenters höga
examensålder. Sid 179 [Bok] – Stockholm: Statens offentliga utredningar, 2011. Vol. 2011:11.
57 Högskoleverket Mått för genomströmning i grund- och avancerad nivå (2009:29 R) [Rapport]
2009.
Fortfarande Utbildning straffbart?
kvävs examensbevisen för att få sin legitimation. I de flesta andra yrken är det
upp till arbetsgivaren att kräva eller inte kräva ett examensbevis. Examensbevis är inte heller något som kommer på posten den dagen utbildningen
är slut, utan det krävs att studenten aktivt begär ut sitt bevis. Det är något
många studenter inte känner till.
En annan studie visar att det främst är formell examen vid våra äldre lärosäten som ger en reell löneökning. Det gör att det i Sverige finns en hög andel
studenter som väljer att avsluta sina studier i förtid. Även om denna grupp
får ett jobb motsvarande sin akademiska kompetens kan de hamna i kontrollgruppen utan högre utbildning om skiljemåttet är formell examen eller
ej. Något som gör att våra siffror på genomströmningen i högre utbildning i
förhållande till studenter med rätt kompetens tillgängliga för arbetsmarknaden blir missvisande.58
Regeringen använder måtten inträdes- och examensåldrar då Sveriges
siffror då blir jämförbara med andra länder i OECD. Långtidsutredningen
2011 använde också dessa mått och presenterade siffror om att varje år av uppskjuten examen leder sammantagna kostnader för individen och samhället
som enligt utredningen motsvarar vad en heltidsanställd lågavlönad person
tjänar.59 Studenter och samhälle vinner på en snabb genomströmning i högre
utbildning. Men att enbart fokusera på ett tidigt inträde är fel väg att gå.
Dels så visar CSN att ju äldre studenterna är, desto lägre utbildningsnivå
har deras föräldrar.60 Precis som vi beskriver i vårt första kapitel ”Vem är studenten?” är den sociala snedrekryteringen till högre utbildning ett faktum;
samtidigt ger 1 kap. 5 § i högskolelagen lärosätet i uppdrag att främja en breddad rekrytering.
Dessutom vittnar studenter, näringsliv och högskolan om fördelen med
heterogena grupper inom högre utbildning. Att ha med sig andra perspektiv
och erfarenheter än enbart grundskolans in i högre utbildning kan ge ökad
förståelse och bättre slutresultat. Något som blir allt viktigare i en globaliserad värld där Sverige måste konkurrera med kvalitet.
I debatten om högre pensionsålder är även det livslånga lärandet viktigt.
Högskolan och studiestödssystemen får inte enbart formas för gymnasieungdomar. Redan i dag visar studier att över 40 procent av studenterna under en
20-årsperiod från 1978 har återkommit till högskolan.61
58 Susanna Holzer University Choice, Equality, and Academic Performance. Växjö: University Press
[Bok] 2009.
59 Långtidsutredningen 2011 –LU 2011, Bilaga 3 Vad förklarar svenska universitetsstudenters höga
examensålder. Sid 179 [Bok] – Stockholm: Statens offentliga utredningar, 2011. Vol. 2011:11.
60 CSN Studerandes ekonomiska och sociala situation [Rapport] 2011.
61 Högskoleverket Studenternas studiemönster och totala studietider (R2012:2 R) [Rapport 2012.]
Bildning måste också få ta tid. Om man inte ser högre utbildning som en
arbetskraftsfabrik har lärosätena en viktig roll i samhällsbygget för ökad bildning och demokrati. Ett värde som är garanterat svårmätbart i pengar.
Sammanfattningsvis går det att se genomströmningsdebatten utifrån
många infallsvinklar. Det viktiga är dock, för både studentens och samhällets skull, att investeringen i högre utbildning lönar sig. Centralt är också att
undersöka den faktiska orsaken till våra höga examensåldrar i Sverige. Fel
antaganden leder ju till fel lösningar.
Vad säger Högskoleverket?
De två rapporterna vi nämnde i början av detta kapitel är en ambitiös genomgång av examensfrekvensen för de olika yrkesexamensprogrammen. Frekvensen mättes genom att undersöka hur stor andel av nybörjarna på respektive
yrkesprogram som senast läsåret 2007/08 hade tagit ut en examen. Antalet
nybörjare summerades från 1994, 1996, 1998 och 2000 på respektive program
vid uppföljningen. 39 program undersöktes, och 24 av dem hade en examensfrekvens under 80 procent. En omfattande studie som gav spännande resultat.
De olika programmen delades upp i legitimationsutbildningar, tekniska
utbildningar, Sveriges lantbruksuniversitets (SLU:s) utbildningar och övriga
utbildningar. Det finns talande skillnader mellan kön och utbildningar i
avbrottsmönster och orsak till avbrott. Allt tas inte upp här utan vi diskuterar
rapporten ur ett genomströmningsperspektiv.
Bland de studenter som inte tagit examen i tid enligt Högskoleverkets
mått hade 10 procent klarat utbildningen men inte tagit ut sitt examensbevis.
Den främsta anledningen var att det inte efterfrågades då de sökte arbete. 75
procent hade avbrutit den aktuella utbildningen medan 14 procent hade gjort
studieuppehåll.
Bland dem som avbrutit sina studier gjorde 39 procent detta under de två
första terminerna. 36 procent avbröt senare under programmet och 25 procent avbröt när det återstod högst en termin.
Om utbildningsvalet var ett andrahandsval, framför allt inom legitimationsutbildningar, var det större sannolikhet att studenten avbröt
utbildningen.
Studenterna fick välja fyra faktorer som hade bidragit till att de avbrutit
studierna. Dessa faktorer var indelade i själva utbildningen, faktorer som
hade med arbetsmarknaden att göra, sociala och andra faktorer och ekonomiska faktorer. Av dessa fick de sedan rangordna den viktigaste faktorn. Det
är bland dessa svar genomströmningsdebatten ställs i ny dager.
Fortfarande Utbildning straffbart?
Utbildningen i sig
Nästan hälften av studenterna svarade att huvudorsaken till avbrott var
utbildningen i sig. Det vanligaste skälet här var att utbildningen hade fel
inriktning. Detta gällde framför allt dem som läste en utbildning som inte var
deras förstahandsval vid ansökningstillfället. Ett tidigt val till fel utbildning
kan alltså få negativa konsekvenser på genomströmningen.
Nästan lika många angav att de inte uppnådde de studieresultat som hade
förväntats samt att utbildningen var för svår. Sveriges universitetslärarförbund, SULF, har visat att det har det skett en rejäl urholkning av anslagen
till högskoleutbildningarna sedan budgetåret 1994/95.62 Resurstilldelningssystemet har inte följt kostnadsutvecklingen. Större studentkullar och ökade
kostnader har lett till en högskola med mindre resurser för kvalitativ undervisning. Studenter med behov av extra stöd för att ta sig igenom programmet
i tid eller kanske över huvud taget får ofta ta de första smällarna.
Framför allt inom lärarutbildningen, men även i de andra programmen,
lyfts kvalitetsbrister in som orsaker till avbruten utbildning. Även Juseks
undersökning bland sina nyexaminerade medlemmar inom bland annat ekonomi, systemvetenskap och juridik 2012 visade att nästan 30 procent skulle
välja en annan utbildning om de skulle välja i dag.63 Den främsta anledningen
till detta var att kvaliteten i utbildningen hade varit för låg. Alla studenter
drabbas av bristande resurser i högre utbildning. Det är dumsnålt, då utbildningsapparaten redan i dag kostar samhället stora pengar. Att den lönar sig i
längden för både individen och samhället är oerhört viktigt.
Sociala faktorer
Den näst vanligaste huvudorsaken, som över 42 procent angav som orsak till
avbrott, var sociala faktorer. Studenterna angav att de inte trivdes med att studera men också att det inte gick att kombinera studierna med familj eller att
de blev sjuka. Oroväckande är dessutom att svårigheten att kombinera studier
med familjesituationen samt sjukdom var vanligare orsaker till studieavbrott
bland kvinnor än bland män.
Arbetsmarknaden
Här finns den tredje vanligaste orsaken till avbrutna studier och också intressanta siffror som problematiserar vårt mått på genomströmningen.
Den vanligaste orsaken till att studenten avbröt utbildningen var inom
detta område att studenten fick ett arbete som matchade utbildningen
62 SULF Utbildning, utbyggnad, urholkning”, SULF:s skriftserie XXIV [Rapport] 2002
63 Jusek Bristande kvalitet i den högre utbildningen [Rapport] 2011.
innan studierna var färdiga. Detta var vanligast på SLU och bland tekniska
utbildningar. Arbetsgivarna är inte intresserade av examensbevis. Som ett
ögonhöjande exempel tar enbart 37 procent av högskoleingenjörsstudenterna
ut sitt examensbevis. I statistiken ser därför genomströmningen extremt låg
ut, samtidigt som högskoleingenjör är ett bristyrke med låg arbetslöshet på
arbetsmarknaden.
Att studenter plockar ut sitt examensbevis är inte enbart viktigt för att
kunna mäta genomströmning. Tanken med ett program inom högre utbildning måste vara större än enbart en samling kurser. Att kurserna tillsammans
bildar en helhet är examensbeviset en garant för. Dessutom gynnas både individen och företagen av att fler har ett examensbevis i och med att det leder
till ökad rörlighet. Att börja ett arbete utan examensbevis kan leda till att det
är svårare att sedan röra på sig.
De bortglömda utredningarna Under de senaste tio åren har två stora studiesociala utredningar gjorts. Den
senaste var en stor parlamentarisk utredning, Stärkt stöd för studier – tryggt,
enkelt och flexibelt64, och den föregående Studerande och trygghetssystemen65. Problemen kring trygghetssystemen och de behovsprövade bidragen
för studenter har funnits länge och utretts flera gånger, men våra tidigare
kapitel visar att de finns kvar. Vill vi på allvar ta tag i att få en snabbare genomströmning måste vi först lösa de problem vi diskuterat i denna rapport.
För detta krävs inte ännu en utredning. Det är i stället dags att väcka liv i de
bortglömda utredningarnas förslag.
Behövs det en examenspremie?
Långtidsutredningen 2011 skissade på ett förslag till examenspremie. Utgångspunkten var siffrorna ovan att varje år en student fördröjde sin utbildning efter 23 års ålder var kostsamt för både individen och samhället.
Tanken med morötter i stället för piskor är god. Men samtidigt visar erfarenheter från en liknande premie som infördes i Norge för tio år sedan att den
inte har givit önskad effekt66. Studenter som gjorde rätt innan fortsatte att
64 Studiesociala kommittén Stärkt stöd för studier – tryggt, enkelt och flexibelt, sid. 479f [Bok] –
Stockholm: Statens offentliga utredningar, 2009. Vol. 2009:28
65 Studiesociala utredningen Studerande och trygghetssystemen [Bok] – Stockholm: Statens offentliga
utredningar, 2003. Vol. 2003:130
66 V. Opheim Changing the System of Student Support in Norway: Intended and Unintended Effects
on Students, Scandinavian Journal of Educational Research, 55:1, 39-59 [Artikel] 2011.
Fortfarande Utbildning straffbart?
göra rätt, men de som gjorde fel ändrade inte sitt beteende. Mycket talar för
att andra mer grundläggande faktorer bestämmer genomströmningstakten.
Bristande kvalitet i utbildningen, bristande studiestödssystem och framförallt avsaknad av fungerande socialförsäkringssystem för studenter.
Dessutom måste vi fundera på värdet av högre utbildning. Vi behöver
forskningsanknytning för att driva vetenskapen framåt. Det behövs arbetslivsanknytning för att underlätta för studenter att få jobb efter examen. Men
det finns också ett annat uppdrag i utbildningen som handlar om bildning
och demokrati. Om man ser högskolan som en arbetskraftsfabrik som ska
spotta ur sig arbetskraft på beställning och inom en viss tid är man fel ute.
Ett alltför snävt fokus på tidig ingång till och utgång från högre utbildning kan leda fel. Precis som siffrorna ovan visar kan tidigare val leda till fler
felval. Och även om man börjar tidigt blir utbildningen ännu längre om man
valde fel och måste börja om på en annan utbildning. Större vikt bör i stället
läggas på att själva studietiden ska kortas ned med hjälp av höjd kvalitet och
ökad trygghet.
Men självklart förlorar både individ och samhälle på att studenterna blir
kvar längre i högre utbildning än nödvändigt. Högskoleverkets siffror talar
sitt tydliga språk. Det är dags att vi skapar förutsättningar för att studera samt
fungerande socialförsäkringssystem för studenter som hjälper dem igenom
utbildningen i stället för att bromsa dem.
Förslag på lösningar:
• Resurserna i högre utbildning urholkas. Det behövs ett nytt resurstilldelningssystem.
• Förutsättningarna för att studera och socialförsäkringssystemet för studenter måste förbättras. Dagens system skapar fallgropar för studenter att
ta sig igenom sina studier i tid.
• Det behövs inte en till studiesocial utredning. Genomför de bortglömda
utredningarnas förslag.
• För att kunna mäta examensfrekvens måste studenter ta ut examensbevis.
Dags att premiera uttaget examensbevis vid anställning.
Fortfarande Utbildning straffbart?
Otrygga villkor även
för doktorander
Doktorander bör alla vara anställda och omfattas av socialförsäkringar som
andra arbetstagare. Så ser det inte ut i dag och därför är detta kapitel med i rapporten. Doktorander har genom olika anställningsformer både krångliga och dysfunktionella trygghetssystem.
Precis som för studenter visar siffror från Högskoleverket att alltför många
inom forskarutbildningen avbryter sin utbildning av sociala skäl.67 En siffra
som skulle vara lägre om alla doktorander också hade en doktorandtjänst. Då
skulle alla doktorander ha full tillgång till socialförsäkringssystemet. Alla
doktorander skulle kunna vara föräldralediga eller sjuklediga utan att uppfattas som en börda på forskningsanslagen. Doktoranderna skulle dessutom
kunna söka medlemskap i en a-kassa och omfattas av arbetslöshetsförsäkringen. Så ser det dessvärre inte ut i dag. Många doktorander är precis som
studenterna förvisade till haltande trygghets- och socialförsäkringssystem
genom sina oklara anställningsformer.
Lagstiftningen kräver att doktorander endast ska antas om det finns
finansiering för hela utbildningen. Detta behöver i dag inte innebära en doktorandtjänst, utan forskarutbildning finansieras både med utbildningsbidrag
för doktorander, med anställning hos annan arbetsgivare och med stipendier.
Utbildningsbidraget – de
fattigas doktorandtjänst
Utbildningsbidraget är problematiskt på många sätt. Det räknas som skattepliktig inkomst men berättigar inte till skydd av socialförsäkringarna. Utbildningsbidrag räknas inte som sjukpenninggrundande inkomst och berättigar
inte till arbetslöshetsförsäkring. Den som har utbildningsbidrag blir alltså
utförsäkrad. Regleringar möjliggör att doktoranden kan vara föräldraledig och
sjukledig men Försäkringskassan går inte in med någon finansiering. I stället
är det knappa forskningsanslag som används, med påföljden att den som tar ut
67 Högskolverket Orsaker till att doktorander lämnar forskarutbildningen utan examen – en uppföljning av nybörjarna på forskarnivå läsåren 1999/2000 och 2000/01 (2012:1 R) [Rapport] 2012.
föräldra- eller sjukledighet riskerar att bli illa sedd av institutionen.68
Utbildningsbidraget har en rad nackdelar i socialförsäkringshänseende.
Dessa har förvärrats på senare år. Precis som för studenter hänger inte doktorandernas regelverk med när socialförsäkringssystemet görs om. Förändringarna 2005 medförde att den assistenttjänstgöring på 20 procent, som ofta
förenas med utbildningsbidrag, inte längre räknas som sjukpenninggrundande inkomst. Samtidigt skärptes arbetsvillkoret för föräldraförsäkringen. Det
krävs nu åtta månaders anställning som doktorand för att bli berättigad till
full föräldraförsäkring. Därmed uppstår ett glapp som innebär att doktoranden blir utförsäkrad när han eller hon går från utbildningsbidrag till anställning som doktorand.
Doktoranden får ha utbildningsbidrag som längst i två år och fem månader. Enligt högskoleförordningen ska doktoranden få en doktorandtjänst
senast när det återstår två år till doktorsexamen. Nu har regeringen föreslagit
att minska denna tid till ett år. Nackdelarna med utbildningsbidrag är så stora
att många universitet har börjat avskaffa dem på egen hand. Varför går inte
regeringen hela vägen?
Stipendier för försörjning
Det finns stipendier som är högt uppskattade, till exempel vetenskapliga
belöningar, resestipendier och expensstipendier. Däremot är det ett oskick
när stipendier används för doktoranders försörjning. Stipendiefinansiering
innebär att man vältrar över kostnaderna för ohälsa och pension på doktoranden, och med dagens pensionssystem som bygger på att pensionen bestäms av
livsinkomsten blir det ett ekonomiskt bottennapp att disputera.
Doktorander som har stipendier och blir allvarligt sjuka riskerar också
att ställas på bar backe. Stipendier räknas inte som sjukpenninggrundande
inkomst, och det finns exempel där doktorander på grund av sjukdom har
hamnat i ett mycket dåligt ekonomiskt läge.
Regeringens förslag om krav på att alla universitet ska behöva teckna
försäkringar för de doktorander som är stipendiefinansierade är nödvändigt.
Men målet måste vara att all forskarutbildning görs inom ramen för en doktorandtjänst.
68 Förordning (SFS 1995:938). Om utbildningsbidrag för doktorander en katalog i § 12.
Fortfarande Utbildning straffbart?
Skuggdoktorander – ett oskick
En skuggdoktorand är en student som bedriver forskarutbildning utan att
vara antagen, samtidigt som institutionen planerar att anta studenten senare.
Något som lagstiftningen försökt stoppa men som fortfarande sker. Detta gör
att skuggdoktorander inte omfattas av reglerna i högskoleförordningen när
det gäller krav på försörjning, handledning och en rättssäker handläggning i
det fall högskolan vill avbryta sina åtaganden. Skuggdoktorander är ytterst utsatta, eftersom de arbetar med mer eller mindre uttalade löften om framtida
antagning. Relationen till handledaren utvecklas här lätt mot ett rättslöst
beroende. Dessutom saknas alla former av ekonomisk trygghet eftersom
skuggdoktoranderna formellt inte finns vid lärosätet.
Förslag på lösningar:
• Alla doktorander ska vara anställda.
• Förordningen om utbildningsbidrag bör avskaffas i den kommande forskningspolitiska propositionen. Inga nya utbildningsbidrag bör alltså ges.
• Lärosätena måste trygga doktorander som är stipendiefinansierade till
fullgoda socialförsäkringar och rättigheter på universiteten.
• Öka tillsynen av lärosätena, så att ingen i framtiden ska behöva genomföra
delar av forskarutbildningen utan att vara antagen.
Fortfarande Utbildning straffbart?
Tack
Denna rapport har skrivits av Maria Ehlin Kolk, ordförande Saco Studentråd,
Elsa Hort, andra vice ordförande med ansvarig för studiesociala frågor Umeå
studentkår, Lars Niska, vice ordförande med ansvar för studiesociala frågor
Uppsala studentkår och Erik Arroy, vice ordförande Stockholm universitets
studentkår.
Men vi vill också tacka:
Andreas Bokerud, studenthandläggare Saco
Love Hansson, utredare Saco Studentråd 2012
Johannes Danielsson, Saco Studentråd
Erik Nordin, Saco Studentråd
Veronica Ekström, Sveriges Doktorandförening
Nils Jobring, handläggare Uppsala studentkår
Per Löwdin, doktorandombudsman Uppsala studentkår
Fredrik Charpentier Ljungqvist, doktorandombud Stockholms universitets
studentkår
Umeå studentkårs doktorandsektion
Detta är den åttonde varianten av Utbildning straffbart? Oroväckande nog är problembilden i stort sett samma som i första upplagan.
Fortfarande är dagens trygghetssystem för studenter och doktorander orimligt komplicerade, dysfunktionella och uppbyggda efter en
förlegad schablonbild av en student.
Många studiesociala utredningar har försökt lösa problemen.
Alltför lite har genomförts. Nu är frågorna på dagordningen igen.
Denna rapport är ett inspel till den parlamentariska socialförsäkringsutredningen. Det är också en kommentar till regeringens
vårbudget 2012 och dess fokus på att sänka antagningsåldern till
högre utbildning. Fortfarande, Utbildning straffbart visar att den
låga genomströmningen i högre utbildning är ett symtom på illa
fungerande trygghetssystem för studenter och doktorander.
Rapporten innehåller också lösningar för hur vi kan förkorta
utbildningstiden genom att skapa ett system för högre utbildning
som inte gör utbildning straffbart.