docB662. - Göteborgs universitet
download 
Report Transcription
B662. - Göteborgs universitet
UNIVERSITY OF GOTHENBURG Department of Human and Economic Geography & Department of Earth Sciences Geovetarcentrum/Earth Science Centre Kolmonoxidhalter i traditionellt vedeldade inom- och utomhuskök, i Ouagadougou, Burkina Faso i ett genus och hälsoperspektiv Andreas Andjelic ISSN 1400-3821 Mailing address Geovetarcentrum S 405 30 Göteborg Address Geovetarcentrum Guldhedsgatan 5A B662 Bachelor of Science thesis Göteborg 2012 Telephone 031-786 19 56 Telefax 031-786 19 86 Geovetarcentrum Göteborg University S-405 30 Göteborg SWEDEN Tack Sofia Thorsson Jenny Lindén Miss. Cimerman Ulrich Diasso Yvonne Johansson Björn Holmér Marija Sida 2 Innehållsförteckning Abstract………………………………………………………………………………………………….5 1. Introduktion…………………………………………………………………………………………..6 1.1 Syfte och frågeställningar…………………………………………………………………………..8 1.2 Begrepp……………………………………………………………………………………….……..9 1.2.1 Luftföroreningar...……………………………………………………….................................................9 1.2.2 Kolmonoxid……………………………………………………………………………………………..……9 1.2.3 Kolmonoxid genom hälsoprocessen..……………………………………………………………………10 1.2.4 CO symtom……………………………………………………………………………………………….…11 1.2.5 Bronkit………………………………………………………………………………………………….…...12 1.2.6 Akut bronkit (luftrörskatarr)………………………………...............................................................12 1.2.7 Kronisk bronkit (luftrörsinflammation).........................................................................................12 1.2.8 Kol (COPD)…………………………………………………………………..........................................12 1.2.9 Astma………………………………………………………………………………………………………...12 2. Genusperspektiv i kök och hälsa……………………………...........................................................13 3. Studieområde………………………………………………………………………………………..14 4. Metod……………..............................................................................................................................16 4.1 Hushåll………………………………………………………………………………………….…16 4.2 Inomhuskök…………………………………………………………………………………...…..16 4.3 Utomhuskök…………………………………………………………………………………...…..17 4.3.1 Utomhuskök gränd…………………………………………………………………………………….…..17 4.3.2 Utomhuskök öppen yta…………………………………………………………………………………….18 4.3.3Utomhuskök öppen yta med tak…………………………………………………………………………...18 4.3.4 Utomhuskök väggar utan tak…………………………………………………………………………..…19 4.4 Intervjuer…………………………………………………………………………………………..19 4.5 Observation………………………………………………………………………………………..20 4.6 Mätningar……………………………………………………………………………………..…...21 4.7 Referensstation…………………………………………………………………………………….21 5. Resultat och analys Intervjumaterial mäthushåll………………………………………………...22 5.1 Hushållsstruktur……………………………………………………………………………………………...22 5.1.1 Genus………………………………………………………………………………………………………...23 5.1.2 Socialt beteende…………………………………………………………………………………………….23 5.1.3 Energistatus…………………………………………………………………………………………….…..23 5.1.4 Hälsa………………………………………………………………………………………………………...23 6.Resultat och analys data mäthushåll………………………………………………………….…....24 6.1 Resultat utomhuskök gränd…………………………………………………………………………………24 6.1.1 Resultat utomhuskök öppen yta………………………………………………………………………......26 6.1.2 Resultat utomhuskök öppen yta med tak…………………………………………………………..…….28 6.1.3 Resultat utomhuskök väggar utan tak…………..............................................................................30 6.1.4 Resultat hushåll inomhus …………………………………………………………………………….…..31 7. Redovisning Intervjumaterial fristående…………………………………………………………..32 7.1 Hushållsstrukturen……………………………………………………………………………………...……32 7.1.1 Genus ………………………………………………………………………………………………………..32 3 7.1.2 Sociala beteenden……………………………………………………………………………………...…..32 7.1.3 Energikälla………………………………..........................................................................................33 7.1.4 Hälsa………………………………………………………………………………………………………...33 8. Diskussion………………………………………………………………………………………..…33 8.1 CO i Hushållen…………………………………………………………………………..………..33 8.2 Hälsa och genus ……………………………………………………………..……………………34 8.3 Framtida forskning………………………………………………………………………………..34 9. Konklusion………………………………………………………………...…………………….….35 Referenser……………………………………………………………………………………….…….36 Litteratur………………………………………………………………………………………………36 Internet……………………………………………………………………………………………...…37 Muntlig………………………………………………………………………………………………...37 Bilagor : Intervjubilaga 1 Svensk version Intervjubilaga 2 Fransk version 4 Abstract The majority of people in developed countries dependent on coal and biomass for domestic energy, biomass burning occurs most often in simple stoves with incomplete combustion. Since women and children are responsible for household-related work, they are daily exposed to CO levels, resulting in health problems. The hypothesis is that women who use indoor kitchen are more exposed to higher CO levels compared to cooking in different outdoor kitchens. The aim of the project was to measure carbon monoxide levels (CO) in two types of wood-burning kitchen in Ouagadougou, Burkina Faso. Methods will include indoor / outdoor CO measurements as well as urban background measurements, interviews about daily activities patterns and household information as cooking habits and fuel consumption. CO measurements started 2010-04-12 and ended 2010-05-10, twelve kitchen was included in the CO measuring and forty-five households in the interview part. The measurements revealed different CO levels with the highest maximum values measured in the outdoor kitchen and the lowest maximum value in indoor kitchen which are opposite expectations. Results from the interviews show the same response in household patterns and trends. All households, measured and independent, strengthens the hypothesis through interviews and observations on women's and children's vulnerability in the context of household-related work as these two teams always cook. Further interviews indicated that the wood is the primary energy source, coal is the alternative when wood is missing. Health status is found in relation to the number of individuals with problems as extremely small, however, the problem that was identified where connected to respiratory nature combined with headache and fatigue. The results are discussed in relation to human exposure and WHO guidelines. Key words: Carbon Monoxide, Exposure, Indoor/outdoor measurements, Health Abstrakt Majoriteten av människor i utvecklingsländer är beroende av kol och biomassa som hushållsenergi, eldning med biomassa sker oftast i enkla spisar med ofullständig förbränning. Eftersom kvinnor och barn ansvarar för hushållsrelaterat arbete, utsätts de dagligen för CO-halter, vilket resulterar i hälsoproblem. Hypotesen är att kvinnor som nyttjar inomhuskök utsätts för högre CO halter jämfört med matlagning i utomhuskök. Syftet med projektet var att i Ouagadougou, Burkina Faso mäta kolmonoxidhalter i två typer av vedeldade kök, det vill säga utomhus och olika inomhuskök Metoderna kommer att omfatta inom/utomhus CO mätningar såväl som urbana bakgrundsmätningar, intervjuer angående dagliga verksamhetsmönster och hushållsinformation som matlagningsvanor och bränsleförbrukning. CO mätningarna påbörjades 2010-04-12 och avslutades 2010-05-10, tolv kök ingick i mätstudien och fyrtiofem hushåll i intervjudelen. Mätresultaten har visat på differenta CO- halter med högsta maxvärden uppmätta i utomhuskök och lägsta maxvärden i inomhuskök vilket är tvärtom förväntningarna. Resultaten från intervjuerna visar på homogena svar i trender och hushållsmönster. Samtliga hushåll, mät och fristående, stärker hypotesen via intervjuer och observationer om kvinnor och barns utsatthet i samband med hushållsrelaterat arbete då dessa två grupper alltid ansvarar för matlagning. Vidare visar intervjuerna att ved är den primära energikällan och kol är alternativet när ved saknas. Hälsostatusen konstateras i relation till antalet individer med problem som synnerligen liten dock är det problem som angetts av respiratorisk karaktär kombinerat med huvudvärk och trötthet. Resultaten diskuteras i förhållande till människors exponering och WHO: s riktlinjer. Nyckelord: Kolmonoxid, Utsatthet, inom/utomhus mätningar, Hälsa 5 1.Introduktion Många av städerna i de (sub)tropiska regionerna har vuxit explosionsartat från att vara rurala samhällen till städer, oftast utan någon större stadsplanering, restriktioner på markanvändningen eller utsläppskontroller. Luftkvalitet, och kontroll av den, har länge varit på agendan i i-länder, så är dock inte fallet med sub-sahara Afrika. Många städer har varit oförmögna att hålla stånd gentemot urbaniseringen och därför brustit i kontrollen av luftföroreningar, med andra ord har prioriteringarna riktats åt andra håll (Jonsson 2005). I takt med att städerna vuxit har irreversibla mönster uppstått i negativa betoningar. Eftersom urbanisering är en produkt av migration uppstår ett läge där olika individer, tankar och levnadsstrukturer ska sammanfogas till ett fungerande system av mänskliga kluster. Men individens migration till staden betyder inte alltid att han/hon efterlämnar sina seder och traditioner i den rurala miljö och övergår till modernare utan fortsättningsvis nyttjar indoktrinerade referensramar. Oförmågan ur en socioekonomisk aspekt eller oviljan att lämna tidigare seder, kombinerat med vanliga klimat-relaterade problem i Ouagadougou Burkina Faso, som manifesteras av svaga vindar och dålig ventilation, gör att luftföroreningar från trafik, industri samt utsläpp från mikromiljön får en permanent karaktär då spridningen av utsläppen missgynnas. Källan till luftföroreningar orsakade av antropogena företeelser skiljer sig mellan Afrika och i-länder. I Afrika finner man orsaken till luftföroreningar i eldning av biomassa, där vedeldning utgör 80 % av energikonsumtionen, skogsbränder, och undermåliga fordon som troget tjänat sina mil i utvecklade länder och sedan exporterats (Jonsson, 2005). Som kontinent har Afrika uppmärksammats i flertalet områden såsom våldsrelaterade konflikter, svält/naturkatastrofer, storskaliga epidemier, och allt detta i kombination med sämre ledarskap inom politik och näringsliv. Om man bortser från ordinarie lista med trångmål och lokaliserar samt analyserar det äldsta av Afrikas problem i modern tid, anser Friedman (2009) att energifattigdom toppar listan. Fortfarande är konceptet energifattigdom en subjektiv/objektiv tolkningsfråga beroende på vem som analyserar begreppet, vilket innebär att påståendet blir ett individuellt ställningstagande i frågan om Afrikas största problem. Men hur ska de tidigare nämnda problemen lösas om kontinentens invånare inte har tillgång till energi för att tända en lampa? Enligt Världsbanken producerar en välmående europeisk stat årligen lika mycket energi som hela Afrika nedanför Sahara under ett år (exklusivt Sydafrika), det vill säga tjugo gigawatt. Kina i sin tur producerar varannan vecka lika mycket energi som de fyrtiosju länderna (exklusivt Sydafrika) nedanför Sahara utökar sin energiproduktion per år. Detta kan tolkas som ett ofantligt energigap, men ordas sällan om i större sammanhang (Friedman, 2009). Verkställande direktör Robert Freling på företaget Solar Electric Light Fund, som levererar solenergi och trådlösa kommunikationslösningar till landsbygd och avlägsna byar runt om i utvecklingsländerna, anser att rätten till energi är lika fundamental som rätten till ren luft och rent vatten (http://www.self.org/about4.shtml). En på fyra i världen lever utan regelbunden tillgång på el, detta betyder i siffror ungefär 1,6 miljarder människor. I sub-sahara Afrika (exklusivt Sydafrika) beräknas 75% av hushållen lida brist på elförsörjning, vilket i korta drag blir en summa på 550 miljoner människor. Öster om den afrikanska kontinenten, mer bestämt Sydostasien, i länder som Pakistan, Indien och Bangladesh står 700 miljoner människor utan tillgång till el, detta motsvarar 50% av hela befolkningen och/eller 90% av befolkningen på landsbygden. Om utvecklingstrenden får fortgå i denna riktning uppskattar IEA (International Energy Agency) att 1,4 miljarder människor alltjämt kommer sakna el 2030 (Friedman, 2009). Varje år dör 1,6 miljoner som följd av luftföroreningar inomhus som orsakats av rök över öppen eld, det vanligaste kokalternativet i brist på el. WHO bedömer att förbrännig av biomassa i samband med kokning är en av de vanligaste dödsorsakerna efter undernäring, HIV/AIDS, brist på rent vatten, samt regelrätta avloppssystem. Den grupp som i huvudsak blir utsatt för dessa föroreningsemissioner är kvinnor och barn. Utsattheten som koncept är viktig ur synvinkeln värderingen av föroreningens påverkan på hälsan samt ur vinkeln riskbedömning, som oftast fokuserar på att reducera människors utsatthet direkt eller indirekt. Att utsätta sig för luftföroreningar är i stort bestämt genom koncentrationen av dessa i den levnadsmiljö där människor tillbringar mest tid och likaså mängden timmar. Globalt sett är massan av luftföroreningar erfaren inomhus då de flesta tillbringar större delen av sin tid där, men ofta underskattas vikten av koncentrerade kvantiteter i utomhusmiljö. Bedömningen av den totala utsattheten kan vara väsentlig för att inte nedvärdera hälsoeffekter orsakade genom luftföroreningar 6 där den totala utsattheten tar i beaktande både inom/utomhus koncentrationer av föroreningar samt den personliga utsattheten av dessa (WHO 2005).Forskningen om och i området luftföroreningar gällande subtropiska regioner, exempelvis Afrika, är ringa. Mindre än 20 % av all forskning som gjorts på stadsklimat och luftföroreningar är från (sub)tropiska regioner. Den forskning som trots allt finns är främst deskriptiv och 50 % av den avhandlar främst lokala luftföroreningar. Jämför man vikten av stadsklimatets betydelse och påverkan på befolkningen i de här regionerna med omfattningen av forskningen som har gjorts är det förvånande att det inte finns mer forskning än den faktiska. Forskning om stadsklimat är främst inriktat på studier av stadens värmeö (urban heat island=UHI), luftkvalitet och föroreningar, urban design/mänsklig komfort, urban boundary layer, samt vind, strålning, fukt, regn och koldioxid (Jonsson, 2005).Av de få som gjorts i utvecklingsländer lokaliseras Pakistan och andra asiatiska länder, där mätningar över öppen eld utförts och oftast i samband med inomhusmätningar, medan Afrika sub-sahara fallit i glömska vilket gör karaktären på denna studie extra intressant. Lindén et al’s studie i Ouagadougou, med CO i huvudrollen, visar hur data av mätningar på kolmonoxidhalten i staden drastiskt skiljer sig beroende på var i staden mätningen har utförts. I studien har de jämfört mätningar, som de själva har gjort, mellan urban bakgrund, vägren och i trafik. Analys av resultatet visar att data från i trafik har ett kolmonoxid värde 10-12 ggr högre än urban bakgrunds data, och värdet skiljer sig även mellan i trafik och vägren med 2-3 ggr högre halter kolmonoxid i trafiken än på vägrenen bredvid. De här skillnaderna ökar än mer när det är trafikstockning på vägarna. Då kan data från i trafik vara 20 ggr högre än urban bakgrundsdata och ca 6 ggr högre än data från vägren. De här resultaten visar hur viktigt det är med mätpunkternas geografiska läge. Om en rapport som handlar om kolmonoxidhalten i Ouagadougou enbart skulle baseras på data från urban bakgrund skulle den felaktigt visa att halterna inte överskrider WHO’s rekommendationer för individers exponering för kolmonoxid. Om data från i trafik däremot skulle användas skulle det visa en mycket högre överexponering enligt WHO’s rekommendationer. Även data från vägren kan vara missvisande, för även om halterna inte överskrider WHO’s rekommendationer allmänt, så höjs halterna extremt under situationer som t.ex. trafikstockningar, vilka ofta sker i staden. Det betyder att människor med arbeten vid sidan om vägarna, såsom t.ex. vägarbetare, exponeras mer för kolmonoxid än vad som kan visas på pappret. Förutom diskussionen om användandet av data och betydelsen av mätpunkter visar resultatet även att CO-halterna är större på kvällen än på morgonen, trots att båda tidpunkterna innebär mycket tung trafik. Det här kan bero på att atmosfären är mer rörlig på morgonen än på kvällen. Många städer i Afrika har liknande utveckling som Ouagadougou, med mycket liknande trafik, vägar, byggnader och klimat ( Linden et al.2007). Studier som dateras till tiden före 1970, visar att inom- och utomhushalter av kolmonoxid inte nödvändigtvis stämmer i relationen till varandra. Som ett exempel till föregående påstående gjordes 196970 i Hartford, Connecticut USA, en studie med 2-veckors mätintervaller, under sommaren, vintern, och hösten i byggnader. Med undantag från de halter som uppstod i privata hushåll, vilka hade samma fysiska utgångspunkt, fann man dag till natt effekt under höst och vinter säsongen, under dagarna var halten högre med ungefär 2 ppm. Skillnader i halterna kopplades till högre trafikrelaterade CO- nivåer utomhus på dagen. Koncentrationer av CO mätta i fyra hem med gashärdar, även de i Hartford, Connecticut, 1973 och 1974. Mätningarna utfördes i kök, vardagsrum och sovrum. CO koncentrationen (topparna) i flera av köken översteg 9 ppm, men genomsnittliga koncentrationerna varierade från 2-3 ppm till cirka 8 ppm. Dessa resultat är i allmänhet överens med resultaten från Boston, Massachusetts, USA. I denna studie fann utredarna betydande skillnader mellan koncentrationen av kolmonoxid i rumsmiljö och hem där det fanns gasapparatur. Effekterna av gaseldade rumsuppvärmare på inomhusluftens kvalitet mättes i ett rum och ett hus som helhet, för att sedan jämföra utsläppen av kolmonoxid från vit och blå låga. Den vita lågans konvektiva värmare släppte ut mindre CO än den blå lågans strålande värmare. Koncentrationer i bostaden var 2-7 ppm. Författarna drog slutsatsen att höga nivåer kan uppstå när fotogenvärmare används i små utrymmen eller när luftens omblandning är låg. Som noteras är studierna oftast relaterade till utvecklade länder, självfallet finns en uppsjö av likartade studier men ej relevanta för denna undersökning (WHO 1999). 7 1.1 Syfte och frågeställningar Syftet med följande studie är att mäta koncentrationer av kolmonoxid i traditionella ved/kol eldade inne- och olika utomhuskök i Ouagadougou, Burkina Faso. Detta för att belysa kvinnor och barns utsatthet av CO inom hemmet utifrån ett hälsoperspektiv. Författaren har använts sig av följande frågeställningar: 1) Vilka halter av kolmonoxid förekommer i traditionellt vedeldade kök, dvs. inom- och utomhuskök i Ouagadougou, Burkina Faso? 2) Hur skiljer sig kolmonoxidhalterna mellan olika typer av kök? 3) Överstiger kolmonoxidnivåerna i köksstrukturerna (ute/inne) WHO’s rekommendationer för maximal exponering? 4) Vilka grupper är det mest utsatta för kolmonoxidhalter utifrån ett genusperspektiv? Studien bygger på mätningar, intervjuer samt observationer och resultaten diskuteras i förhållande till människors exponering och WHO: s riktlinjer. 8 1.2 Begrepp Eftersom luftföroreningar som kolmonoxid har en befintlig källa är det oresonligt att enbart begränsa den som en sådan. Källan ingår i ett komplext system av olika förlopp som påverkar och distribuera den vidare. När köttbondens djur gör intrång på grannens åker är problemet inte komplext. Oftast löser man dessa intrång med gränser och barriärer för att minimera diskussioner och undermålig grannrelation. När grannen startar sin bil eller tänder brasan blir problemet komplext. Härden utgör en punktkälla som inte går att begränsa med staket. Systematisering av förorenade luft till din eller min kommer i sammanhanget te sig obefintlig eftersom den blir gemensam hur vi än vrider och vänder på problemet. 1.2.1 Luftföroreningar Ämnen som ändrar luftens naturliga sammansättning går under benämningen luftföroreningar. Vanligen avser begreppet ämnen vars förekomst och varaktighet är så stor att de utgör en risk för människors hälsa, att natur och miljö skadas samt förändringar i klimatsystemet. Luften förorenas av ämnen som uppstått vid industriell produktion, jordbruksrelaterade företeelser och energiutsläpp vid transporter. Utsläpp är inte bara antropogent orsakat, utsläpp som förorenar atmosfären är också en del i den naturliga processen såsom vulkanutbrott, skogsbränder med mera. Oavsett luftföroreningars ursprung är varje tillkomst av okänt materia i atmosfären kopplat till begreppet emission. Emissionen sker bland annat genom avgaser, skorstenar eller uppvirvlande stoft från markytan. När föroreningen når atmosfären sker spridning och omvandling. Spridningen omfattar spädning och transport. Spädning av förorening innebär att den emitterade koncentrationen av dessa kommer minska men samtidigt existera i en omfattande luftmassa, medan partiklars agglomerering eller atmosfärisk omvandling är en vanlig företeelse, partiklarna slås samman och blir större. När föroreningar tillträder atmosfären försvinner de genom markdeposition eller kemisk nedbrytning, vilket skapar förutsättningar för föroreningen att bli kort eller långlivad i atmosfären (Luftvård, 1997). 1.2.2 Kolmonoxid Kolmonoxid med kemiskt varumärke CO, är en gas som består av en kol och en syreatom, utan färg, lukt eller smak, och är lättare än luft. CO är oorganiska föreningar av kol, och tillhör en grupp av neutrala oxider det vill säga icke reagerbara med vatten, syror och baser. CO är av starkt toxisk karaktär för levande varelser, eftersom den är en av de största kemiska föroreningarna och luftföroreningarna. Gasen uppkommer under partiell eller ofullständig oxidation av organiskt material. Avgaser från förbränningsmotorer är en av de största förorenarna av atmosfären samt förbränning av biomassa (Omaye, 2002). När kolmonoxid andats in binds molekylen hårt till blodcellerna och berövar därmed blodet förmågan att transportera syre från lungorna ut i kroppen, eftersom dragningskraften gentemot hemoglobinet i de röda blodkropparna är stark. Oftast leder detta till hypoxemi eller syrebrist i kroppens vävnader vilket leder till kvävning. Barn under 14 år löper större risk än vuxna att bli förgiftade vid låga doser. Kolmonoxid i höga koncentrationer kan orsaka omedelbara hälsoproblem och även dödsfall (http://www.mmi-instrument.se/infoco.html ). Kolmonoxid binder sig till samma plats som syret i hemoglobinets molekyl. Emellertid har kolmonoxid 230 gånger högre affinitet till hemoglobin än syre (Guyton, 1990). Därför kan även små koncentrationer av koldioxid i atmosfärluften respektive mindre partialtryck av CO i alveolarluft 0,05 kPa orsaka toxiska nivåer i blodet. Eftersom kolmonoxid har en selektiv bindningsförmåga till hemoglobin bildas karboxihemoglobin (COHb) som begränsar blodets syretransporterande förmåga, men också vänsterförskjutning av hemoglobinets syredissociationskurva, vilket minskar syret ut i nivå med vävnaderna. Kolmonoxidens dragningskraft till myoglobin (som är den viktigaste syrebindande molekylen i muskelvävnaden) är kraftigare än dragningen till hemoglobin (Ordway, Garry, 2004). Genom bindning till hjärt-myoglobinet orsakas hypoxemi, arytmier, hjärtinfarkt och hjärtsvikt (Arandjelovic, Jovanovic, 2000). Den toxiska effekten av CO uppstår relativt snabbt även vid små uppmätta halter. Globalt spelar CO en central roll i fria troposfärens fotokemi. Större delen av naturlig CO har sekundärt ursprung, det vill säga den bildas i atmosfären vid nedbrytning av metan och andra VOC (Volatile Organic Compounds). De huvudsakliga antropogena källorna är förbränning av fossila bränslen och biomassa samt nedbrytning av antropogent metan och VOC (Janson, Hansson, 2005). 9 1.2.3 Kolmonoxid genom hälsoprocessen Följande ingångar beskriver diverse företeelser i den process som i slutändan direkt eller indirekt påverkar hälsotillståndet hos en recipient. Innan en förorening deponeras på en yta har den från källan troligtvis spridits, blivit spädd och omvandlats. Den transfer som uppstår mellan källa och recipient brukar kallas transmission. Någonstans under resan mellan källa och mottagare förorsakas en icke önskvärd effekt som gör att den betraktas som en luftförorening. Ur en praktisk synvinkel på luftföroreningars spridning särskiljs fyra olika källor; Punktkällor (emissionen sker från en punkt), linjekällor (emissionen sker längs med en linje), ytkällor ( emissionen sker från en yta), diffusa källor (emissioner som ej går att placera i tidigare nämnda).Samtidigt är nivån på spridningen av vikt och här urskiljs tre olika utsläppsnivåer; Marknivå, hustaksnivå samt höga skorstenar (oftast från industri och värmecentraler) (luftvård 1997). Tid Figur 1; Kolmonoxid från källa till hälsoeffekt, källa; bearbetad källa från Oke 1987, WHO 2005 Personlig exponering kan definieras som händelsen där individen kommer i kontakt med en föroreningskoncentration över en tidsperiod där luftföroreningar förekommer i omkringliggande mikromiljö. Konceptuellt kan utsattheten beskrivas genom processen av händelser från källan till den faktiska hälsorisken (Figur 1). Exponering kan mätas direkt genom personlig övervakning eller indirekt genom att kombinera information om koncentrerade föroreningshalter i närmiljön där människor spenderar tid och information om aktivitetsmönster, vilket också denna studie gör, genom att mäta CO halter och ställa dem i relation till hushållens specifika vanor och levnadsmönster genom intervjumaterial. Utsatthet i kombination med föroreningsdosen varje individ utsätts för är gemensamt kopplat till tid eftersom höga halter i korta tidsekvenser kan vara mindre hälsofarliga än lägre halter, men i konstant flöde under längre tidsperioder (Bruce et al. 2000).Men kring, och runt diskursen om kolmonoxid, måste man särskilja uppmätta CO halter med den faktiska verkan på organismen genom COHb, som i slutändan ger negativa hälsoeffekter. Kolmonoxidens egenskap, som manifesteras genom selektiv bindningsförmåga till hemoglobin, bildar karboxihemoglobin (COHb). Karboxihemoglobin begränsar blodets syretransporterande förmåga, men också vänsterförskjutning av hemoglobinets syredissociationskurva, vilket minskar syret ut i nivå med vävnaderna. Eftersom det inte är enkelt att mäta COHb-nivåer utanför en medicinsk miljö, mäts CO halter i luften med ppm och varaktigheten av exponeringen. Uttryckt på detta sätt, kan symtom på exponering anges som i symptom i samband med en viss koncentration av CO över tid. % COHb = [CO halt/(Hb × 1.389)] × 100 CO halten är koncentrationen av kolmonoxid uppmätta i ml per dl blod under standardtemperatur och tryck. Hb är hemoglobinets koncentration mätt i g per dl blod och 1.389 är kolmonoxidens stökimetriska (avser proportionerna i vilka kemiska ämnen reagerar med varandra) föreningskapacitet för hemoglobin genom enheterna kolmonoxid/mm per gram hemoglobin under standard temperaturer och tryck. I praktiken används ett värde på 1,36 ml CO/g hemoglobin för syrekapaciteten i normalt mänskligt blod. 10 Typiska symtom orsakade av kolmonoxid hos i övrigt helt friska personer, med tillhörande karboxihemoglobinvärden 10% COHb - Inga symptom. Storrökare kan ha så mycket som 9% COHb. 15% COHb - Lindrig huvudvärk. 25% COHb - Illamående och allvarliga huvudvärk. Ganska snabb återhämtning efter behandling med syre och / eller frisk luft. 30% COHb - symptom intensifieras. Potential för långsiktiga effekter framför allt när det gäller spädbarn, barn, äldre, offer för hjärtsjukdomar och gravida kvinnor. 45% COHb - Medvetslöshet 10% COHb, motsvarar CO halter på ca 70-80 ppm. 50 +% COHb – Dödlighet Figur 2; Symtom orsakade av kolmonoxid med tillhörande karboxihemoglobinvärden; Källa: (http://biology.about.com/od/molecularbiology/a/carbon_monoxide.htm). 1.2.4 CO Symtom Som framgår av punkterna (Figur 2), varierar symtomen och mycket bygger på exponeringen, varaktighet och den allmänna hälso- och åldersnivån för enskild. Återkommande åkommor i erkännandet av CO förgiftningar är huvudvärk, yrsel och illamående Dessa "influensaliknande symtom misstolkas ofta som influensa och kan leda till försenad eller feldiagnosticerad behandling. Hur snabbt karboxihemoglobin byggs upp är faktorn av koncentrationen CO som inhaleras (mätt i ppm) och durationen av exponeringen. Förvärras effekterna av exponering är halveringstiden för karboxihemoglobin i blodet lång. Halveringstiden är ett mått på hur snabbt halterna återgår till normala. Halveringstiden av karboxihemoglobin är cirka 5 timmar. Detta innebär att för viss exponering, tar det ungefär 5 timmar för nivån på karboxihemoglobin i blodet att sjunka till hälften av sin nuvarande nivå efter det att exponeringen upphör. (http://biology.about.com/od/molecularbiology/a/carbon_monoxide.htm). Tidiga symtom, vid förgiftningssituationer orsakat av överexponering för kolmonoxid kan generera i huvudvärk och andnöd under fysiska belastningar, ökad andningsfrekvens samt trötthet eller slöhet. I kombination med stigande COHb går symtomen oftast tillsammans med yrsel, illamående, vomering, svaghet, onormalt hög hjärtfrekvens och hyperventilation. Kraftigare exponering kan ge hjärtpåverkan (arytmier), synfältsbortfall, förvirring, svimning, koma, kramper, andningsuppehåll och död. Sena effekter kan uppkomma hos personer som haft en svår kolmonoxidförgiftning. Ålder förefaller ha betydelse i sammanhanget, då det har ansetts som kännetecknande för dessa patienter att de är medelålders eller äldre. Cirka 50 till 75 procent av de drabbade blir friska inom ett år. Symtom som försämrat minne och gångrubbningar kan kvarstå. Mekanismerna bakom detta fördröjda neuropsykiatriska syndrom är oklara, men syrebristen ensam anses inte vara tillräcklig för att förklara de kliniska yttringarna. Vid låga kolmonoxidkoncentrationer påverkas bl.a. uppmärksamhet och fysisk prestationsförmåga vid COHb-koncentrationer från ca 4 % dvs., vid nivåer avsevärt lägre än de som ger direkta sjukdomssymtom. (Socialstyrelsen 2003) . 11 Befintlig studie från Ouagadougou, Burkina Faso, koncentrerar sig på hälsofrågor kopplade till intervjubilaga 1 fråga 19, eller som nedan sammanfattas med: Barn (akuta respiratoriska lunginfektioner)- lunginflammation- astma-hosta-luftrörskattar, samt ev. ögonsjukdomar. Kvinnor (Kroniska lungsjukdomar) kronisk astma- lunginflammation-kronisk bronkit- andnöd (COPD)-lungcancer- ögonsjukdomar. 1.2.5 Bronkit Bronkit är en inflammation som sitter djupt ner i luftrören (bronkerna), luftstrupens förgrening ut i lungorna, som leder till att stora mängder slem bildas, och måste hostas upp. En vanlig orsak till bronkit är rökning (rökhosta). 1.2.6 Akut bronkit (luftrörskatarr) Akut bronkit är ett vanligt sjukdomstillstånd. Den ger hosta och hör vanligen ihop med en förkylning. Vid akut bronkit har luftrören och bronkerna plötsligt blivit inflammerade. Detta orsakas oftast av virus och ibland av bakterier, i sällsynta fall av damm, luftföroreningar mm. (http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-och-besvar/Luftrorskatarr/). 1.2.7 Kronisk bronkit (luftrörsinflammation) Hör till gruppen kroniska obstruktiva lungsjukdomar. Kriterier för kronisk bronkit är produktiv hosta i minst tre månader under två sammanhängande år. Återkommande luftvägsinfektioner och ökad mängd slem i luftvägarna är typiskt. Vid kronisk bronkit kan också luftflödet i luftvägarna, vara nedsatt. Rökning är starkt kopplad till kronisk bronkit, och rökare uppmanas sluta röka. Kronisk bronkit beror precis som kol i de flesta fall på rökning och ska alltid ses som tecken på kol. 1.2.8 Kol (COPD) Kol är en långsamt förlöpande inflammatorisk sjukdom i luftvägar och lungor som nästan alltid beror på rökning. Inflammationen förtränger lungans minsta luftrör, förstör alveolerna och smälter ihop dem tillstörre blåsor. Detta försvårar luftflödet (luftvägsobstruktion) till och från lungorna och upplevs av de drabbade som andfåddhet och dålig ork. Inflammationen i de små luftrören brukar kallas bronkiolit och processen i alveolerna för emfysem. Bronkiolit och emfysem är således de sjukdomsprocesser som tillsammans orsakar luftvägsobstruktionen och formar sjukdomsbilden vid kol. Rökare får dessutom en inflammation i de större luftrören. Detta leder till irritation och ökad slembildning med symptom i form av hosta och upphostning. Detta brukar betraktas som en sjukdom för sig, kronisk bronkit. Tillståndet anses kroniskt om patienten har haft daglig hosta med slem i minst tre månader i följd under en tvåårsperiod. (http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=158). 1.2.9 Astma Astma är en inflammatorisk sjukdom som kännetecknas av slembildning och att musklerna som omsluter luftrören drar sig samman i kramper och försvårar andningen. Astma är en ärftlig sjukdom. Idag insjuknar dock fler i astma än vad som kan förklaras av ärftliga orsaker. Astma kan ge allt från mycket allvarliga symtom till lindriga snabbt övergående besvär. Astman kan utlösas av allergiska reaktioner och av olika ämnen som irriterar luftvägarna som kringflygande damm, cigarrettrök och skadliga gaser, ansträngning, luftvägsinfektioner med mera. De allra flesta har en lindrig till måttligt svår astma. Astman yttrar sig i tung andhämtning, pipande andning, hosta, segt slem och en känsla av täppthet i bröstet. Symtomen kan vara svåra att skilja från luftrörskatarr och långvariga förkylningar. Astmaanfallen kan vara allt från några minuter till flera timmar, men kan i vissa fall pågå i flera dagar. Obehagen är oftast värre sent på natten och tidigt på morgonen. Obehandlad kan inflammationen i luftrörens slemhinnor ge kroniska besvär, med långdragna förträngningar av luftrören som resultat (http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-och-besvar/Astma-hos-barn/). Ögonsjukdomar har i teoretisk kontext extraherats eftersom begreppet i sig har en bred spektra och då de flesta hushåll relaterar till irritation är det svårt att analysera ögonsjukdomar som irritation. 12 2. Genusperspektiv I kök och hälsa Kvinnor är de främsta användarna och leverantörerna av energikällor i många utvecklingsländer. Belastade av kraven för grundläggande överlevnad, spenderas större delen av dagen till energitagande arbete. mycket av deras dag spenderas på fysiska verksamheter, såsom matlagning, införskaffande av bränsle, samt jordbruksrelaterade arbeten. Dessa bördor har dramatiska konsekvenser för kvinnor och deras ställning i könsdominerande samhällen. De fråntas tid för utbildning, för att utöva inkomstbringande verksamhet, eller ta hand om sin hälsa. Yngre generationer är inte förskonade från denna verklighet och flickor hålls ofta från att gå i grundskolor i syfte att hjälpa sina mödrar att täcka familjens elementära basbehov. Många kvinnor och flickor drabbas av hälsoproblem i samband med insamling och användning traditionella bränslen. Kvinnor utsätts för allvarliga och långvariga fysiska skador från ansträngande arbete utan tillräcklig återhämtningstid. Kvinnor måste oroa sig för fallolyckor, hot om våldtäkt samt misshandel under bränsleinsamling. De är också utsatta för en mängd olika hälsorisker från matlagningssessionerna, såsom dåligt ventilerade kök, som på sikt orsakar luftvägsinfektioner, kardiovaskulära problem samt ögonsjukdomar (UNDP 2004). Rök från undermåliga köksalternativ sotar igen deras lungor vilket bidrar till 0,5 millioner dödsfall per år i KOL bland kvinnor i jämförelse med män där ca 0,2 millioner relateras till KOL. Ineffektiv hushållsenergi är betydande för hälsan hos gravida kvinnor där bränsle måste samlas in och sedermera nyttjas. Vistelsen kring och runt eldstad kan orsaka missfall eller embryots exponering av skadliga föroreningshalter som leder till låg födelsevikt samt dödfödsel. Enligt UNDP bär i genomsnittet kvinnor och barn i Afrika sub-sahara mer än 20 kg ved över 5km dagligen, dessa avstånd tvingar kvinnor och barn att lämna områden som de anser säkra. WHO uppskattar att på grund av det bränsle som konsumeras dör 2,5 millioner kvinnor och barn genom inhalationen av toxisk rök på grund av sämre ventilerade köksutrymmen (Figur 3a, 3b). Rök från undermåligt ventilerade inomhuskök står för närmare 2 miljoner förtida dödsfall per år (Momsen 2004). Minskat slit för kvinnor och ökad tillgång till ickeförorenande alternativ för belysning, matlagning och andra hushållsändamål kan få dramatiska effekter för kvinnors nivåer av självbestämmande genom utbildning, läskunnighet, kost, hälsa, ekonomiska möjligheter samt engagemang i samhällsaktiviteter. Dessa förbättringar i kvinnors liv kan i sin tur få positiva konsekvenser för deras familjer och samhällen (UNDP 2004). Figur 3a; Inomhuskök med sotavlagringar Figur 3b; Utsida av inomhuskök med sotavlagringar 13 3. Studieområde Burkina Faso (Figur 4) är ett kustlöst (Landlocked) Sahelland i Västafrika, med en areal på 274 200 km2. Populationen utgör en mängd på ca 15 millioner med en folkdensitet på 37,6 invånare per km2. Landets geografiska position på den afrikanska kontinenten är högslätt eller platålik, med svag sluttande riktning söderut med en varierande altitud från 180-360 m.ö.h. N AFRIKA Burkina Faso Ouagadougou 0 1000 km 500 km Figur 4; Karta över Afrika med studielandet Burkina Faso; Källa: Bearbetad karta från ( http://sahelenergy.org/home/images/stories/maps/africa_sahel.jpg) Studiens geografi lokaliseras till Burkina Fasos huvudstad, Ouagadougou med den administrativa enheten Nongremassom, positionerat i den nordöstra delen av staden (Figur 5). Burkinas klimat är framträdande tropiskt med regn och torrperiod. Nederbörden minskar från sydväst med sina 1200 mm/år till 250-700 mm/år i nordöstra delarna av landet. Södra delarna av landet domineras av buskage och trädsavann medan norra delarna av landet är gräsbeklädda savanner som under torrperioden övergår till semi-öken (Linden, 2004). Huvudstaden Ouagadougou (12° 22'N, ° 31'W), är belägen i det varma torra stäppklimat i Sahelbältet på en höjd av 300 meter över havet. Befolkningen i staden är ungefär 1,1 miljon(Boman et al. 2009) men med den snabba urbaniseringen kommer populationen att öka till 1,5 miljoner under de kommande tio åren. Stadens struktur är öppen och utspridd med dominans av grusvägar och brist på vegetation. Det utmärkande för det centrala affärsdistriktet är att de flesta gator är belagda och husen några våningar höga (Offerle et al, 2003). Bostadsområden domineras av låga hus och varierar i standard beroende på hushållets socioekonomiska situering. I utkanten av staden växer oplanerade bosättningar snabbt, särskilt längs med de större vägarna runt staden. Kombinationen av hög trafikfrekvens och utsläpp relaterade till förbränning av biobränsle är kvaliteten på luften periodvis undermålig med höga nivåer av suspenderat stoft från grusvägar och omgivande torra jordytor. Eftersom atmosfäriska förhållanden och mjuka vindar speciellt under vintermånaderna är relativt stabi14 la, resulterar detta i eländig luftkvalitet i staden (Linden, 2004). Studieområdet Nongremassom tillhör de gamla stadsdelarna som utvecklades under 1960 i samband med stadens tillväxt och spridning från stadskärnan. Utmärkande för stadsmorfologin i de äldre stadsdelarna är mönster av avstyckade kvarter sammanlänkade med jord- eller sandvägar med fåtalet asfalterade vägar. Varje avstyckning är uppbyggd med kluster av enkla sandstensbyggnader. Husdensiteten är något mindre än i stadskärnan (de Jong et al). N 3 1 2 OUAGADOUGOU Figur 5; 1. Studieområde Nongremassom, 2. Referensstation Direction de la Meteorologie Nationale, 3. Intervju samt mätområde ( Källa: Bearbetad karta från http://www.fructifera.org/IMG/Ouagadougou_Web%20copy.jpg) Den populationsstruktur som manifesteras i studieområdet Nongremassom är relativt homogen och visar visuellt inga direkta skillnader i socioekonomisk status. Det vill säga, ett arbetarklassområde i brist på större kapital i form av mark (förutom den bit obrukbar jord där hushållet är lokaliserat), maskineri och pengar, förutom de pengar som intjänas genom dagsarbete. Hushållsmiljön är oftast koncentrerad till en eller två byggnader inom tomtområdet varav det ena är själva boendet och det andra ett sekundärt objekt, såsom förråd, stall eller kök. 15 4. Metod Studien har generellt följt den kvantitativa metoden genom mätningar av kolmonoxidhalter (hushåll/referensstation) från studieområdet (Nongremassom), samt intervjuer och observationer. Data som sedermera insamlades behandlades och analyserats i programvaran Excel genom att skapa diagram och grafer för statistiska och analytiska ändamål. Studien omfattade även en intervjudel som delats upp i två grupperingar. Grupp ett bestod av tolv hushåll där mätningar och intervjuer genomfördes. Grupp två bestod av 32 personer/hushåll som enbart intervjuades. Deltagarna i fristående intervjusessionen valdes spontant i samma område (Nongremassom) som referensstationen och hushållsmätningarna utfördes. Grupperna ett och två intervjuades med samma intervjufrågor och utgjorde ett sammanlagt intervjumaterial på 42 hushåll (se bilaga 1). Differensen mellan grupp 1 och 2, manifesteras genom tillvägagångssättet i undersökningen. Gruppering 1 har vid sidan om sitt fysiska deltagande i intervjuer och mätningar också öppet observerats. Under öppen observation understryks vikten med deltagarens vetskap om att han/hon observeras (Holme, Solvang, 2008). 4.1 Hushåll Utgångsplanen och önskemålet innan studien påbörjades var att få en jämn fördelning mellan hushållen. Det vill säga sex kök utomhus samt sex kök inomhus, för att vid analysen jämföra insamlade CO halter. Samtidigt se om halterna uppfyller WHO’s normer för exponeringen av CO koncentrationer och dess påverkan ur en hälsosynpunkt på individnivå. På grund av rådande torrperiod i regionen (Ouagadougou, Burkina Faso), uppstod en felmarginal i författarens kalkyl och planering vilket innebar att de flesta i mätområdet lokaliserade sina kök utomhus, orsakat av hettan. I slutändan inramades slutgiltiga summan av tio utomhus samt två inomhuskök varav ett inomhuskök pendlade mellan inne/ute. Av de kök som ingick i studien delades samtliga in i grupperingar beroende på dess fysiska placering i mikromiljön (Tabell 1 ). Eftersom skillnader i kultur, referensramar och åsikter mellan studieområdet och det vi är vana vid, är det på sin plats att reda ut vissa begrepp. Eftersom köket (Figur 6a, 6b) som en rumslig aspekt nämns genom hela studien måste inom/utomhus strukturen redas ut. Figur 6a; Traditionellt hushåll med utomhuskök Figur 6b; Traditionellt hushåll med inomhuskök Köken är i studien uppdelade i två grupper, inne- samt utomhuskök, med utomhuskökens undergrupper (Tabell 1). 4.2 Inomhuskök Med inomhuskök menas inte ett avsatt rum för koksessioner inom en bostadsyta så som vi förväntar oss efter västerländska normer, med köksluckor kylskåp och liknande, utan en byggnadskonstruktion fysiskt oberoende från bostaden. Konstruktionen innebär fyra väggar och tak med eldstad som utgör kärnan i begreppet kök samt ventilationsöppningar på långsidorna (Figur 7a, 7b) oftast lokaliserat avsides på tomt/trädgårdsytan. Denna fysiskt oberoende konstruktion är många gånger ett attribut i något mer ekonomiskt situerade hushåll eftersom alla hushåll inte har möjlighet att undvara yta eller byggmaterial. Syftet är att minimera kontakten mellan rök och resterande medlemmar i familjen samt skydda eldstaden från sol, regn, vind och damm beroende på säsong (regn, torrperiod). Nackdelen med denna struktur är rökansamling samt oerhörd hetta i utrymmet under torrperioden. 16 Tomtyta Figur 7b; Planritning inomhuskök Figur 7a; Inomhuskök 4.3 Utomhuskök Med utomhuskök menas en avsatt plats inom tomtytan utan väggar och tak. Vissa modifieringar förekommer såsom väggar utan tak eller enbart soltak, men i slutändan räknas dessa som utomhuskök. Ansvariga för de hushåll som nyttjar öppna konstruktioner anser att nackdelen med utomhuskök är att matprodukten blir utsatt för damm och sand på grund av vind, likaså problematik som uppstår under regnperioden med plötsliga skyfall. Många av dem som nyttjar ett utomhuskök i studien gör detta på grund av bristande ekonomi, väderrelaterade orsaker samt bristande möjlighet att undvara den rumsliga ytan ett inomhuskök innebär (Muntlig källa Mr.Diasso 2010). Utomhusköken har delats in i följande undergrupper: Gränd, Öppen yta, Öppen med tak samt Väggar utan tak. Hushåll/Utomhuskök 1,4,9,10,11 2,7,12 6 8 Undergrupp Gränd Öppen yta Öppen med tak Väggar utan tak Antal 5 3 1 1 Hushåll/Inomhuskök 3 5 Inomhus Inne/Ute* Inne Antal 1 1 Tabell 1; Kökens indelning efter placering i micromiljön, hushåll 3 har pendlande karaktär inne/ute Källa: Andreas Andjelic 4.3.1 Utomhuskök gränd Med utomhuskök gränd menas ett kokutrymme inbäddat mellan två byggnader och tomtmur (Figur 8a,8b). Fördelen med köket är dess placering som är något avsides från umgängesområdena på tomtytan vilker innebär att eventuella CO-halter koncentreras till individen som uppehåller sig kring eldstaden. Användaren har fri arbetsyta och köksstrukturen utgör ingen direkt fysisk belastning för nyttjaren, eftersom kroppsställningen bestäms av köksansvarig och inte av fysiska barriärer i mikromiljön. Sotavlagringar förekommer på husväggarna samt rökansamling. Ventilationen regleras under koksessionen genom rådande vindturbulens. 17 Tomtyta Figur 8a; utomhuskök, gränd Figur 8b; Planritning utomhuskök, gränd 4.3.2 Utomhuskök öppen yta Utomhuskök öppen yta innebär en tomtyta med brist på byggnader samt vegetation. Själva kokutrymmet är helt fristående från husväggar samt andra inflytelser och har oftast ingen bestämd plats (Figur 9a,9b). Med visuella intryck uppfattas ventilationen som god, dock är solinstrålningen ett problem då skydd saknas, vilket i kombination med rök tröttar ut matlagningsansvarig. Tomtyta Figur 9a; Utomhuskök, öppen yta Figur 9b; Planritning utomhuskök, öppen yta 4.3.3 Utomhuskök öppen yta med tak Utomhuskök öppen yta med tak (Figur 10a, 10b) innebär i detta studiefall en halmkonstruktion över befintlig eldhärd men fortfarande så pass fri yta att den klassas som öppen. Takvarianten har som syfte att begränsa solinstrålning dagtid samt skydda eldstaden från vind och regn under regnperioden. Nackdelen med takkonstruktionen för nyttjaren är rökansamling och sot som koncentreras i arbetsytan. Samtidigt utgör kökskonstruktionen fysisk påfrestning eftersom höjden på soltaket oftast kräver en böjd position för individen i samband med matlagning. 18 Tomtyta Figur 10a; Utomhuskök öppen yta med tak Figur 10b; Planritning utomhuskök öppen yta med tak 5.2.6 Utomhuskök väggar utan tak Utomhusköket väggar utan tak är ett utrymme som på lång sikt ska användas till att utöka hushållets levnadsutrymme men används för tillfället för kok relaterade ändamål och faller även den under öppen yta (Figur 11a, 12b). Utrymmet ger gott utrymme för ansvarig och röken ventileras i höjdled. Tomtyta Figur 11a; Utomhuskök väggar utan tak Figur 11b; Planritning utomhuskök väggar utan tak Det är viktigt att i sammanhanget definiera uppvärmningskällan i samtliga kök som alltid eller oftast är ved/ kolbaserad oavsett lokalisering det vill säga ute/inne. Elektriska spisar enligt europeisk modell är uteslutna i samhällskonstruktionen, dock kan fåtalet gasspisar förekomma. När man talar om uppvärmningskällor i köksrelaterad kontext menas det vi i industrialiserade världsdelar kallar brasstruktur eller eldstad. Upprepade gånger kommer ”ansvariga i hushållen” nämnas, och med denna definition menas inte den individ som ekonomiskt håller hushållet flytande, eller personen som fattar slutgiltiga beslut för hushållets inkomst. Med ansvariga avses individen som tar upp mest tid runt och kring koksessionerna eftersom män i sammanhanget ej deltar i köksrelaterade sysslor (Muntlig källa Mr.Diasso 2010). I specifika hushåll finns flera fruar som delar på hushållsrelaterat arbete men detta kommer då att nämnas i sammanhanget, eftersom det i de hushåll där det förekommer flera ansvariga endast en intervjuats, men då hälsostatus är känd mellan kvinnorna i hushållet har intervjuad fört andras talan. 4.4 Intervjuer Intervjudelen började den 2010-04-20 och avslutades 2010-04-28. Intervjudelen bestod av nitton frågor (se bilaga 1), i två varianter, en svensk (bilaga 1) och en fransk översättning (bilaga 2). Syftet med intervjuerna var att ackumulera bakgrundsinformation om hushållen (typ), kök (storlek, befintlig ventilation, typ av härd) kokvanor (tid och frekvens vid eld under dagen), bränslekonsumtion (typ av bränsle) och självrapporterad hälsostatus. Riktlinjen var att skapa objektiva frågoformuleringar utan att skapa frekvens av ordsättning i den intervjuades svar. 42 personer intervjuades varav 12 tillhörde mäthushållen och 32 var av fristående karaktär. Eftersom mäthushållen deltog i intervjun och direkt kun19 skap om de mönster som uppstår i ett hushålls kokvanor saknades, blev intervjusessionen ett ypperligt verktyg att utveckla ”kunskap genom dialog” (Kvale, 1997). De svar som sammanställdes sattes i relation till de värden som uppmätts. Resterande 32 personer som deltog i intervjun hade spontansökts på gatorna i studieområdet (Nongremassom) och kravet som ställdes var att personen skulle vara ansvarig i hushållets köksrelaterade verksamheter. Problematiken kring språkbarriären löstes med tolk (Mr. Ulrich Diasso) från Direction de la Meteorologie Nationale som blev tilldelad den franska versionen av intervjufrågorna som översattes till engelska och därifrån till svenska. Efter avslutat fältarbete sammanställdes resultaten i form av text samt diagram. 4.5 Observation Genom att inte särskilja de olika metoderna utan snarare integrera dem med varandra löstes specifika funderingar och frågeställningar under studiegången. Intervjumaterialet kunde jämföras med faktiska mätresultat samtidigt som observationen stärkte eller försvagade påståenden som i slutändan återigen kunde kopplas till uppmätta CO halter. Under hushållsbesöken har författaren integrerats med familjerna och på detta sätt kunnat visuellt följa beteendemönster eller vanor kring och runt punktkällan (eldstaden). Med införskaffad kännedom om praxis och trender kring hushållets hantering av eldstaden har flertalet oklarheter i intervjudelen kunnat behandlas. Genom att integrera observationer, intervjuer och mätningar skapades en cirkulär process (figur 12) och objektivitet har kunnat fullföljas genom hela undersökningen, eftersom subjektiva åsikter och ställningstaganden har författaren lyckats bli besparad ifrån genom att ställa insamlat material i konvergens. Figur 12; Integrationsmodell (Genom att integrera observation med mätningar och intervjuer ökar eller försvagas validiteten av enskilda svar i intervjudelen) Som teknik innebär observationen att vi längre eller kortare perioder uppehåller oss i anslutning till medlemmar ur en grupp eller samhälle som ska undersökas. Detta innebär att observationstekniken har den mest intima karaktären gentemot undersökningsenheten och således ställs höga etiska krav. Genom att observera fångas den totala livssituationen samt möjligheten till att lämna ut uppgifter som deltagaren inte vill ska komma ut till allmän granskning. Därför är det viktigt att reda ut den etiska komplikationen genom att informera deltagaren om att han/hon kommer observeras (Holme, Solvang 2008). I denna studie begagnades öppen observation där deltagarna var införstådda med att viss kartläggning kommer att förekomma under mätperioden. För att kunna genomföra öppen observation krävs acceptans från gruppen som deltar i en undersökning. Skapa denna tillförlit på egen hand är svårt varför det krävs en ingångsportal i form av kontaktperson som skapar förtroende mellan observatör och undersökningsgrupp. När man väl blivit accepterad av gruppen ger öppen observation mer frihet (Holme, Solvang 2008) 20 4.6 Mätningar Eftersom tolv hushåll ingick i studien och tre Langan T15v var korrekta för bruk, mättes således tre hushåll i veckan, under fyra veckor, dygnet runt med minutintervaller. Arbetet med mätningarna i de hushåll som ingick i studien inleddes 2010-04-12, 18:30 och avslutades 2010-05-10, 13:00. Denna tidsintervall gav 40002 minuter av CO data för analys. Med insamlad data utfördes en sammanställning av varje hushålls (1-12) medel samt max värde rörande CO-halterna under hela mätveckan, lokalisering av uppstådda koksessioner (Figur 13) via grafisk analys och därefter ta ut ett medel samt max värde på dessa under dygnet. För att mäta CO halterna användes 3 passiva elektrokemiska sensorer, av märket Langan T15v. Langan T15v är ett portabelt data instrument för mätning och dokumentation av CO halter mellan 0 till 200 partiklar per million (ppm), med en upplösning på 0.05 ppm och samplingsfrekvens på ner till 10 s (noggrannhet från 2,5 %, Trange:-20 to +50C°). Institutionen för Geovetenskap, Göteborgs Universitet hade fyra Langan tillgängliga för bruk. 2 3 1 Figur13 ( Markerad yta i graf visar en koksession, koksessionens triangulära struktur i graf underlättar visuell uppfattning om: 1 start, 2 max och 3 sluttid för en koksession) Varje koksession har efter analys jämförts med referensstationen för att eventuellt se huruvida koksessionerna har påverkat den oberoende källan, det vill säga det instrument som inte påverkats av direkt luftföroreningskälla utan står för bakgrundshalter i området. Mätapparaturen (Langan T15v) placerades i fixerad position i anslutning till CO källan på en höjd av 1,60 meter och ca 1,5-2 meter till höger eller vänster om eldhärd. Detta placeringsmönster har följts på samtliga eldhärdar (kök) som ingått i studien. Tanken med likvärdig positionering av Langan T15v var att minska eventuella felkällor i individens faktiska kontakt med CO halter. Vid observation konstaterades att ingen av de ansvariga uppehöll sig längre stunder inhalerandes vid eldstad. Därav Langan T15v, 1,5-2 meters avstånd i sidled och placeringshöjd 1,60 meter på Langan T15v eftersom kvinnornas huvud oftast befinner sig i denna höjd det vill säga lätt framåtlutning vid diverse hushållsrelaterade arbeten. 4.7 Referensstation (Direction de la Meteorologie Nationale) - Syftet med referensstationen var att få en urban bakgrundshalt av CO i området. I detta fall var stationen en fast referens med kontinuerlig datainsamling. En Langan T15v serienummer 71043, förlades cirka 1,5 km söder om mäthushållen i Direction de la Meteorologie Nationale (Ouagadougou) på en höjd av 1,60 meter och insamlade CO värden i minutintervaller. Värden från detta referensinstrument (Langan T15v) insamlades dagligen samtidigt som instrumentets funktionalitet kontrollerades 21 5. Resultat och analys Intervjumaterial mäthushåll Sammanställningen och resultaten av intervjuerna gjorda från de tolv mäthushållen kommer att redovisas genom de frågeställningar som användes som intervjumaterial. Dock ej i numrerad ordning från 1-19 som intervjubilagan bygger på (se bilaga 1), utan frågorna har delats in utifrån strukturmässiga förhållanden, exempelvis typ och antalet personer, kökens lokalisering, bränslekonsumtion, hälsoläge och så vidare . Det innebär att flera frågor med liknande karaktär kan utgöra analysen av en struktur. Figur 14a; Fördelning vuxna och barn 5.1 Hushållsstruktur Genom analys av de tolv hushåll som ingick i mät/intervju undersökningen summerades totalt 182 individer varav 130 utgör vuxna (över 18 år) och 52 barn (under 18 år). Av de 12 hushållen utnyttjar 3 av hushållen möjligheten till att utöka inkomsten genom matförsäljning medan 9 hushåll endast lagar mat för eget behov (Figur 14a, 14b). Med matförsäljningsalternativet ökar också eldhärdens kontinuitet med höga CO halter under dygnet som resultat eftersom eldhärden automatiskt blir mer aktiv i jämförelse med hushåll som enbart täcker sina dagliga matbehov (Intervjufråga 1). Men detta påstående kommer att redovisas när hushållsintervjuerna ställs i relation till faktisk mätdata samt observation. Efter vidare sammanställningsarbete summeras att 10 av hushållen har sitt kök placerat utomhus och 2 hushåll inomhus. Utomhuskökens fysiska lokalisering är gränd, öppen yta, öppen yta med tak, väggar utan tak, samt de 2 kök som lokaliseras inomhus varav ett senare visar sig skifta mellan ute inne men har i mätningarna inkluderats som ett inomhuskök, dock har detta räknats med i haltkalkylen. Ansvariga för respektive hushåll (1-12) redogör ytterligare varför valet av kökslokaliseringen är på befintlig plats. 3 av hushållen är ute på grund av rök, 4 hushåll anser sig ha finansiska problem och kan inte undvara kapital för investering i inomhuskök, 1 hushåll har tidigare haft inomhuskök men är nu utan då köksbyggnaden rasat under regnperioden, 2 hushåll uppger platsbrist och kan inte undvara den ytan en kökskonstruktion upptar. Figur 14b; Matlagning privat samt till försäljning De två hushåll som har inomhuskonstruktion har det på grund av damm orsakat genom eoliska processer. 10 av hushållen uppger adekvat ventilation då de befinner sig utomhus och anser att vinden ventilerar godkänt, medan 2 inomhuskök anser att ventilationen är undermålig med befintliga ventilationsgluggar (intervjufrågor 2-6). Tidsmässigt spenderar 4 av hushållen 0-2 h, 5 hushåll ökar aningen koksessioner med 2-4 h samt 3 hushåll som toppar med 7,5-8,5 h orsakat av matförsäljning. Eftersom varje koksession kräver bränsle är en aktiv eldstad inte självklar i sammanhanget utan matlagningen begränsas till en gång i 7 av hushållen, 2 hushåll tre gånger, 2 hushåll två gånger samt 1 av hushållen 4 gånger. Ju färre koksessioner desto större kvantiteter med mat vid matlagning. Som nämnt tidigare är bränslekonsumtionen av ekonomisk vikt varpå hushållen ekonomiserar bränslet och efter att matlagningen är avklarad släcker 9 av hushållen elden, 1 hushåll släcker elden om brasan är vedbaserad men matar på om den är kolrelaterad, medan 2 av hushållen matar på elden fram till kvällen. 22 5.1.1 Genus I frågorna som berör könsfördelningen i hushållet, tid som spenderas på matlagning samt sociala sammanhang kopplade till eldstad, det vill säga umgänge runt och vid aktiv eldstad internt eller vid besök, sammanställs följande. I 7 av hushållen är det frun i familjen som lagar och sköter eldstad varav det i 3 av dessa 7 hushåll är tre samt två kvinnor som delar på uppgiften eftersom polygami förekommer i traditionella hushåll. I 4 av hushållen är det en eller flera svärdöttrar som delar på uppgiften och i 2 av hushållen medverkar fyra barn under 18 år, två i vartdera hushåll. 5.1.2 Socialt beteende Eftersom fler kvinnor än antalet hushållsansvariga svarat stämmer inte ekvationen ihop, men detta förklaras med polygami och svärdöttrar som delar på sysslorna kring kök och matlagning därav flera svar generellt men framförallt i samband med hälsoanalysen. Vid socialt utbyte kring och vid eldstad visar resultatet att 8 av hushållen flyr området kring eldstad vid umgänge, 2 hushåll anser att oavsett besök kan matlagningsprocessen inte lämnas vilket innebär att man stannar kvar kring härd, medan 2 av hushållen väljer att stanna runt eldhärden om besökaren är känd sedan innan och om besöket är av ökänd karaktär avlägsnar man sig från härd. Vid internt umgänge det vill säga inom familjen sker socialt utbyte under matlagning och öppen eld i 5 av hushållen ofta, 6 av hushållen har inget socialt utbyte på den nivån och 1 av hushållen har alltid gemenskap under matlagningssessionen och öppen eld (intervjufrågor 7-12). 5.1.3 Energistatus I de frågor som kopplas till energistatus samt ekonomiska utgifter som spenderas på primära/sekundära energikällor sammanställs att av 12 hushåll nyttjar 11 ved som primär energikälla och 1 hushåll kombinerar vid tillfällen ved och gas, men då används gasen endast vid matlagning för hushållets behov och ej för försäljning. Som sekundär källa används ved i 6 av hushållen, 1 av hushållen kol, 2 av hushållen kombinerar gas och kol medan 1 hushåll helt och hållet förlitar sig till gas. Figur 15; Intervjufråga 13-17 (intervjubilaga 1). I brist på sekundär energikälla uppger 2 av hushållen att ingen mat lagas eller intas förrän ved införskaffas (Figur 15). Oavsett om energikällorna är av primär eller sekundär karaktär köpes bränslet av samtliga hushåll genom lokala handlare, men mannen i 1 av hushållen är snickare och kan dryga ut bränslet från spill och överskottsvirke samt 1 hushåll som äger en bit mark utanför Ouagadougou och kan där samla virke när ekonomin inte tillåter köp. Tid som spenderas på köpsysslan är mellan 10-30 min per dag och hushållen lägger mellan 250-1500 CFA om dagen på energikällor. Av 12 hushåll har 5 ingen tillgång alls till el medan 7 av hushållen disponerar el men aldrig till matlagning (intervjufrågor 13-17). 5.1.4 Hälsa Analysen av hälsostatusen hos kvinnor och barn i de 12 hushållen framkommer att av ansvariga köksrelaterade sysslor mår elva Inga hälsoproblem individer bra, medan tre säger sig må mindre bra och samtliga är kvinnor. Hälsodefinitionen är utarbetad efter WHO’s hälsodeklarationer (intervjubilaga, fråga 11). Hos barnen där sammanlagda antalet var 53. Uppdagas två fall av astma, sex fall med konstant hosta, tre fall med luftrörskatarr och tre Figur 16; Intervjufråga 19, Hälsodeklaration barn (intervjubilaga 1). 23 Figur 17; Hälsostatus kvinnor med konstaterade hälsoproblem fall med ögoninfektioner såsom konjunktivit, rinniga samt röda ögon. Detta utgör en summa av 14 barn eller 22 % med hälsoproblem av 53. (Figur 16). Hos kvinnorna konstateras tre fall av beständig hosta, tre fall av trötthet och alltid i samband med matlagning, två fall av migränliknande huvudvärk också alltid i samband med matlagning samt tre fall med ögonirritationer i form av rinnande och röda ögon i anknytning till matlagning (Figur 17). För båda kohorterna det vill säga kvinnor och barn, har sjukdomar som ej går att teoretiskt koppla till CO-halter extraherats, dock går det att konstatera mängden av hälsoproblem i relation till antalet individer som synnerligen liten, eftersom enbart 14 av 52 barn och 11 kvinnor av 130 individer har hälsoproblem som tydligt pekar på CO-halter (intervjufråga 18-19). 6. Resultat och analys data mäthushåll Mäthushållen redovisas genom en eller flera representanter från varje kökstyp utifrån tabeller och WHO’s exponeringsrekommendationer i relation till intervjumaterial. Intresset ligger även i att ställa två hushåll inom samma kökstyp mot varandra för att lokalisera eventuella skillnader i CO-halter, hälsostatus samt hushållsmönster. 6.1 Resultat utomhuskök gränd Utomhuskök gränd representeras av två hushåll då det är av intresse att ställa CO-trenderna från två likartade hushåll mot varandra. Den första grändrepresentanten valdes på grund av att hushållet visat på högsta uppmätta halterna under studieperioden men med tämligen goda hälsoredovisningar. Hushållet består av 21 personer varav 3 kvinnor sköter hushållsuppgifterna, 9 är barn under 18 år och ingen av barnen medverkar vid koksessionen. Perioden summeras med 13 toppar lokaliserats med en eller flera peakar under samma datum. Som konstateras i tabellen (Tabell 19a),är halterna avsevärt mycket högre i jämförelse med hushållet inomhuskök (Tabell 25a) i både medel 3,16 ppm och maxvärde 73,89 ppm. Figur 18; Visar uppmätta CO-halter i ett traditionellt vedeldat utomhuskök gränd under perioden 3/5-10/5 2010. Dock är maxvärdet av sjunkande karaktär och återgår till mer normala värden ca 2 ppm på 48 min (Figur18). Analys av tabellen bekräftar till viss del de påståenden ansvariga för hushållet deklarerar. Enligt utsago spenderas 2-4 h vid eldstad under dygnet och mat lagas i 3 omgångar vilket kan relateras till datumexempel 6/5, 7/5, 8/5, 9/5 då vi konstaterar två eller flera toppar inom samma datum. Under samma period visar referensstationen som högsta medelvärde 2,7 ppm och maxvärde 6,5. Kontrover24 siell information som beträffar punktkällans släckning efter avslutad koksession måste dementeras eftersom ingen ansvarig har i detta hushåll vid observation medvetet gått fram för att släcka eldhärden utan låtit den självsläcka. Hälsostatusen hos de tre ansvariga kvinnorna i hushållet redogörs som bra, dock har en av dem ögonirritationer i samband med koksessionerna. Hälsoproblem i anknytning till barnen är konkretiserad till hosta. Eftersom värdena är så pass höga förutsätts fler hälsoproblem än angivet. Förklaring till hushållets relativt goda hälsostatus i relation till höga CO halter och den faktiska karboxihemoglobin (COHb) halten i kroppen är svår att ge utan medicinsk expertis. Men om man enbart ser till WHO’s rekommendationer (Tabell 19b ), för individens exponering under 8 h = 9 ppm är ett medelvärde på 3,16 ppm som helhet tämligen överkomlig. Däremot, överskrider frekvensen i topparna under datumen 5/5, och sista toppen 6/5, båda medelvärdena enligt WHO’s rekommendationer (Tabell 19b). positivt nog överskrider ingen topp tidfrekvensen på 8h. Utomhuskök Gränd Tabell19b; WHO’s rekommendationer för exponering av CO Tabell 19a; (Med toppar menas koksessioner med en start, max och stoppossition; tiden är varaktighet av frekvensen på en mätt topp i timmar under angivet datum) Den andra grändrepresentanten valdes för att sättas i relation till ett likvärdigt kök med samma fysiska förutsättningar och se på eventuella skillnader i dygnsrutiner. Hushållet utgörs av 25 personer varav 4 kvinnor som ansvarar för köket och 9 barn under 18 år. Av dessa barn hjälper 2 flickor till runt koksessionen. Enligt utsago från ansvarig i hushållet släcks eldhärden efter varje koksession, vilket även tabellinformationen ger intryck av med snabbt sjunkande värden. Hushållets hälsostatus är fortfarande inte av dramatisk karaktär dock förekommer vissa skillnader i jämförelse med tidigare redovisade hushåll (inomhus, gränd klassifikation). Av ansvariga kvinnor i hushållet uppger en kvinna ”mindre bra” hälsa dock ej kopplat till respiratoriska eller kardiovaskulära bekymmer medan de andra två kvinnorna uppger ”bra” hälsostatus men med inslag av hosta och ögonirritationer vid matlagning. Vilket visar på tydliga CO tecken. Figur 20; Visar uppmätta CO-halter i ett traditionellt vedeldat utomhuskök gränd under perioden 26/4-3/5 2010. 25 I studiesammanhanget är det intressant att se hur två hushåll med samma köksklassifikation (gränd), (Tabell 19a, 21a), differentierar med om än små medel samt maxvärde. Medelvärde för hela mätperioden var 2,83 ppm och värdet 55,7. Likheten mellan gränd hushållen manifesteras i att topparna uppstår en eller flera gånger inom samma datum, dock kan vi konstatera genom att analysera tabellen (Tabell 21a) att koksessionen som utgör en topp med start, max och sluttid inte är långvariga. Av 15 dokumenterade toppar är den sista koksessionen i datumet 30/4 den med högst medelvärde 5,3 ppm. Hushållet spenderar 0-2h per dygn kring aktiv eldstad, timmarna kring lan är fördelade i 3 koksessioner. Generellt visar trenden i tabellen en morgon, för och eftermiddags session. Medan referensstationen under samma datumfrekvens visar på nattlig härdaktivitet som sträcker sig fram mot tidig förmiddag och ett högsta medelvärde på 2,7 ppm och maxvärde 8,6 ppm. Utomhuskök Gränd Tabell 21a; (Med toppar menas koksessioner med start, max och stoppossition; tiden är varaktighet av frekvensen på en mätt topp i timmar under angivet datum) Kombinationen av ”bra” men med inslag av åkommor är ett fenomen som följt med i de flesta hushåll. Av barnen som tillhör hushållet konstateras att de båda flickorna som medverkar vid koksessionen har hosta, varav en också luftrörskatarr. Återigen är det svårt att spekulera i sjukdomsbilden hos en individ om medicinsk kompetens saknas och syftet med studien är inte heller lagd åt spekulativa utspel. Hushållets halter klarar de rekommenderade värden WHO utarbetat (Tabell 21b) om man ser till medelhalten. Det höga maxvärdet 55,7 ppm klarar tidsramen på 30 min eftersom värdet sjunker till 0,031 ppm på 18 min (Figur 20). 6.1.1 Resultat utomhuskök öppen yta Utomhuskök öppen yta utgörs av ett hushåll på 3 personer, 2 vuxna och 1 barn under 18 år. Hushållet valdes som representant eftersom mat lagas för hushållets behov samt försäljning för att dryga ut inkomsten eftersom det i sammanhanget är intressant att se om skillnader i CO-halterna blir drastiska. Utomhuskök öppen yta karaktäriseras av få eller inga byggnadsinfluenser runt punktkällan och eftersom bristen på byggnader inom tomtområdet antas fritt spelrum för vind. Vid noggrannare granskning av tabellen (Tabell 22a) sammanfattas ett högre medelvärde 2,43 ppm för hela mätperioden i jämförelse med inomhusköket där medelvärdet för hela perioden var 1,47. Förklaringen kopplas till frekvensen koksessioner under dagen som kalkyleras till 4 gånger, då hushållet lagar mat till försäljning 3 gånger samt 1 gång för att täcka hushållsbehovet. Sammanlagt tillbringas 8,5 h av dagen kring punktkälla. I detta fall används ordet punktkälla när hushållet nyttjar 2 olika bränslealternativ. Koksessioner i samband med försäljning lagas av ansvarig i hushållet med ved och för hushållsbehovet den unga flickan (under 18 år) med gas. Trenden i tabellen (Tabell 22a) visar framförallt på två toppar under dagen, en för och eftermiddagspeak., 14/4, 15/4, 16/4 samt 17/4 som också har det högsta maxvärdet på 23,59 ppm. Om man ser till frekvensen över det högsta uppmätta värdet 23,59 ppm konstateras en relativt snabbt sjunkande trend ner till 2,96 ppm på 59 min (Figur 22). 26 snabbt sjunkande trend ner till 2,96 ppm på 59 min (Figur 22). Figur 22; Visar uppmätta CO-halter i ett traditionellt vedeldat utomhuskök öppen yta under perioden 12/4-19/4 2010. Vilket gör att halterna faller inom WHO’s rekommendationer. Högsta medelvärde lokaliseras 15/4 under eftermiddagspeak på 7,03 ppm (Tabell 22a). Under samma period ger referensstationen inga stora uppmätta CO-halter. Maxvärdet ligger på 8,4 ppm och högsta medelvärde på 4,8 ppm. Trenden inom referensstationen ger 5 tidiga morgon toppar mellan 00:00-04:00 och 5 eftermiddagspeakar mellan 12:15-18:00 som också varar fram till 23:10. Hushållet uppger information om att skillnader görs vid släckning av punktkälla. Vid vedeldning matas elden på fram till kvällen medan matlagning i samband med gas släcks punktkällan vid avslutat arbete. Hälsostatusen hos ansvarig och flickan sammanställs som ”bra” men ansvarig lider av trötthet i samband med matlagning och konstant huvudvärk. Flickan uppges inte ha några hälsoproblem. Faktum att energikällan skiljer sig mellan ansvarig och flickan har ingen betydelse eftersom vid tidigare studier har effekUtomhuskök terna av gaseldade rumsuppvärmare på luftens kvalitet visat höga nivåer som uppstår Öppen yta när fotogenvärmare används i små utrymmen eller när luftens omblandning är låg (WHO). Så differenser i exponering som relaterar till mindre eller mer riskabla bränslen (ved kontra gas) mellan ansvarig och flickan är ej relevant. Dock är de hälsoproblem ansvarig nämner symtom för exponering av CO halter (Tabell 22b;WHO 2005).Vid observation har det konstaterats att flickan även medverkar vid matlagning kopplat till ved och då inte bara som eldvakt utan tagit ansvar för hela koksesTabell 22b; WHO’s sionen, det vill säga från förberedelse till rekommendation för avslutad maträtt. exponering av CO Tabell 22a (Med toppar menas koksessioner med start, max och stoppossition; tiden är varaktighet av frekvensen på en mätt topp i timmar under angivet datum) 27 6.1.2 Resultat utomhuskök öppen yta med tak Utomhusköket öppen med tak (Tabell 23b), representeras av ett hushåll med tre ansvariga kvinnor. Hushållet består av 8 vuxna och 5 barn under 18 år och inga barn under 18 år medverkar vid koksessionen. Figur 23f; Visar uppmätta CO-halter i ett traditionellt vedeldat utomhuskök öppen yta under perioden 19/4-25/4 2010 Under mätperiod lokaliseras 8 koksessioner/toppar med tämligen låga halter (Tabell 23b). Medelvärdet för hela perioden kalkyleras till 1,56 ppm medan maxvärde för hela perioden uppmättes till 22,37 ppm. Högsta medelvärde för enskild topp lokaliseras 19/4 på 3,31 ppm med en tidsaktivitet på ca 10 h vilket i sig är en lång exponeringstid, medan högsta maxvärde inom en koksession/topp lokaliseras 23/4 på 22,30 ppm vilken också snabbt sjunker till normala CO-halter (Figur 23f). Koksessionen 23/4 är således av lång tidsaktivitet men har ett mindre medelvärde på 2,6 ppm. Hushållet uppger 2-4 h kring aktiv eldstad men endast med en koksession vilket innebär koncentrerad exponering under 2-4 h. Som visuellt skådas (Figur 23a), konstateras kraftiga sotansamlingar vilket relateras till det hinder i höjdled soltaket utgör och bidrar till rökansamling. 28 Utomhuskök Öppen yta med tak Tabell 23b; (Med toppar menas koksessioner med start, max och stoppossition; tiden är varaktighet av frekvensen på en mätt topp i timmar under angivet datum) Hälsostatus i hushållet förklaras som ”bra” bland de vuxna kvinnorna, hos barnen konstateras 1 fall av hosta, 1 fall med luftrörskatarr samt konjunktivit. Hushållets CO värden överskrider ej WHO’s exponeringsrekommendationer (Tabell 23c).Om man jämför två olika kök, öppen yta med tak samt öppen yta utan fysiska hinder ser vi mer koncentrerad sotansamling i köket med tak, medan köket öppen yta får en mer utspridd karaktär som kan ses i Figur 23d, 23e Figur 23d; Utomhuskök ” utomhus med tak” Tydligt koncentrerade sotavlagringar över eldstad Figur 23e; Utomhuskök ”öppen yta” Tydligt utspridda sotavlagringar över eldstad Figur 2sor Ur hälsosynpunkt är det svårt att få en uppfattning om vad som är mer eller mindre nyttigt för recipienten med tanke på kökets utformning men om man jämför de åkommor ansvariga nämner, uppger kvinnorna i hushållet öppen yta med tak inga hälsoproblem, dock har barnen hälsoproblem kopplade Figur 3 sot2 till utsatthet för CO-halter. Medan ansvarig för hushållet öppen yta uppger trötthet och huvudvärk vid matlagning men inga hälsoproblem hos barnet i hushållet. 29 6.1.3 Resultat utomhuskök väggar utan tak Utomhuskök väggar utan tak representeras av ett hushåll som endast utgörs av vuxna. Perioden sammanfattas med 9 toppar varav 5 går in i nästkommande datum (Tabell 24a). Om tabellen betraktas visar trenden på självsläckningskaraktär när efterdyningarna av CO-halter varar i mer än 19 h, exempel från topp 2829/4, dock med litet medel 2,46 ppm samt maxvärde 3,5 ppm. Efter avslutad koksession uppger ansvarig att eldhärd släcks vilket informationen i (Tabell 24a) bekräftar. 24d; Visar uppmätta CO-halter i ett traditionellt vedeldat utomhuskök öppen yta under perioden 26/4-3/5 2010 Högsta maxvärde för hela perioden 34,02 ppm uppstår 26/4 likaså det högsta medelvärdet 9,6 ppm inom samma datum. Maxhalten 34 ppm sjunker ner till 0,58 ppm på 8 h. Hushållet spenderar 2-4 h kring aktiv eldstad med en koksession. I jämförelse med utomhuskök öppen yta med tak lokaliseras inga sotansamlingar (Figur 24b) vilket tyder på konstruktionen utan tak fungerar som adekvat ventilation varpå CO-värden för hela perioden är ringa. Hälsostatusen inom hushållet dokumenteras såsom ”bra” och inga hälsoproblem relaterade till intervjufrågor är aktuella. Till skillnad från köket gränd (Figur 20) visar grafen (Figur 24d) från hushållet väggar utan tak långsam tendens att CO halten avtar med tiden. Från ett maxvärde på 34,02 ppm till 0,58 ppm uppstår en tidssekvens på ca 8 h. Detta innebär att individens exponering över tid för CO i sammanhanget blir längre, dock överskrider inget värde WHO’s rekommendationer i tidsfrekvensen (Tabell 24c). Tabell 24c; WHO’s rekommendation för exponering av CO Tabell 24a; (Med toppar menas koksessioner med start, max och stoppossition; tiden är varaktighet av frekvensen på en mätt topp i timmar under angivet datum) 30 7.2.1 Resultat hushåll inomhus Kök inne visar att under mätperioden uppstår 8 så kallade toppar med varaktighet in på nästkommande datum med ett medelvärde på 1,47 ppm och maxvärde 3,70 (Tabell 25 a), för hela mätperioden. Samtidigt visar referensstationen låga urbana bakgrundshalter med ett högsta medel på 3 ppm och maxvärde 7 ppm. Spektakulärt för detta hushåll är de låga CO-halter som uppstått eftersom förväntningarna på ett inomhuskök är höga halter och undermålig ventilation och om man ser till maxvärdet på 3,7 är köket ett stort frågetecken eftersom de uppmätta halterna i köket visar på lägre CO-halter än storrökare har i kroppen. Figur 25c; Visar uppmätta CO-halter i ett traditionellt vedeldat utomhuskök öppen yta under perioden 19/4-26/4 2010 Förklaringarna till så små CO-halter är omöjliga att ge men förslag är att ventilationsöppningarna i kökskomplexet fungerar adekvat eller starka vindar. Om man ser till den tid som spenderas vid och kring eldstad faller hushåll 5 under 4-6 timmar fördelat över två koksessioner. En koksession för hushållets behov och en till försäljning. Generellt anser ansvarig för hushållet att hälsan är mindre bra, dock är orsakerna till ansvarigs ohälsa ej av karaktär som går att koppla till COhalter vilket också uppges när sjukdomsalternativen i intervjufrågorna ställs. Av 12 personer i hushållet är 6 barn. I hushållet medverkar 2 flickor vid matlagning varav en lider av astma. Förhållandevis är hushållet besparat från hälsokomplikationer relaterade till CO-halter vilket troligtvis går att koppla till låga värden över hela perioden samt i låga medel och maxvärden i topparna. Men eftersom tidsfrekvensen i topparna är karaktäriserade av långa intervaller ska halterna ej underskattas (Figur 25c) , då den individuella exponeringstiden inom mikromiljön blir konstant och långvarig då tidsintervallen i topp 19-20/4 som Tabell 25b; WHO’s exempel varar i 17 h. Sammanfattningsrekommendationer för exponering av CO vis överskrider inget värde, varken medel eller maxhalten Tabell 25a; (Med toppar menas triangulära värden genom en start, max och stopposition; tiden är varaktighet av frekvensen på en mätt topp i timmar under angivet datum) WHO’s rekommendation för individuell exponering av CO (Tabell 25b). Denna ihärdiga peak frekvens är svår att relatera till påståendet från hushållet att elden släcks efter matlagning och självfallet kan detta vara kombinerat med andra urbana bakgrundsutsläpp från trafik, småskalig industri och 31 andra antropogena föroreningar som cirkulerar i området. Referensstationen visar under samma datum ett medelvärde på 1,5 och maxvärde på 7 ppm. 7. Redovisning Intervjumaterial fristående Sammanställningen av de spontant utvalda intervjudeltagarna kommer redovisas efter samma princip som de 12 mäthushållen, genom att sammanställa och analysera svaren från intervjufrågorna (bilaga 1). Eventuella felkällor kan förekomma då hushållen ej besökts och observationen inte kunnat tillämpas. Men koppling till mäthushållens intervjuer kommer att göras i texten 7.1 Hushållsstrukturen Av sammanlagt 33 fristående intervjuer summeras 303 vuxna och 127 barn. 11 av 33 hushåll har vid sidan om sin ordinarie basmatlagning (familjens behov), matlagningsverksamhet till försäljning för att utöka inkomsten. Vidare sammanställs att 14 hushåll lokaliseras utomhus, 8 hushåll inomhus och 11 hushåll kombinerar mellan ute/inne. Orsaken till kökens lokalisering ute är i 11 hushåll på grund av finansiska problem, kapital saknas för bygge av ett inomhuskök, 1 hushåll uppehåller sig utomhus efter att köksrummet raserats orsakat av översvämning, 2 hushåll håller sig ute på grund av värme samt rökutveckling. 10 av hushållen är konstant inne varav 6 hushåll relaterar orsaken till vädret, 2 av hushållen nyttjar gas därav inne, 1 hushåll har platsbrist och kan inte undvara tomtyta köksbyggnaden upptar och endast 1 hushåll är inne, relaterat till västerländsk komfort. Av de hushåll som kombinerar ute/inne är den största orsaken säsongsrelaterade, med andra ord beroende på om det är regn eller torrperiod. För att ge hushållen en mer exakt positionering (figur 11), är 9 av hushållen på öppen yta, 10 hushåll håller sig på öppen yta men har svårt att definiera fysisk närhet till kringliggande byggnader som orsakar tveksamheter till kökets exakta gruppindelning, 5 hushåll i grändklassifikation, samt 9 hushåll som håller sig till öppna ytor men har någon form av soltak. I denna sammanställning har de kombinerade köken inne/ute räknats med. Vid förfrågan om befintlig ventilation anser 19 hushåll att den är god, medan 11 hushåll uppger sämre ventilationsstatus. 2 hushåll har inte räknats med i denna kalkyl på grund av gaskonsumtion. Vad beträffar moderniseringsarbete i köksstrukturen säger sig 2 hushåll ha planer på modifikationer så fort ekonomin tillåter och 1 hushåll väntar på att få mannens tillstånd för köksreform. I jämförelse med intervjuerna från mäthushållen kan vi konstatera att likheterna är slående, den största skillnaden är antalet som medverkat i de fristående vilket också ger en större procenthalt i relation till intervjufrågorna. Intressant 7.1.1 Genus Återigen är könsdominansen slående för de slumpmässiga intervjuerna där ansvariga för samtliga 33 kök är kvinnor, varav arton kvinnor har fått definitionen husmor, tretton kvinnor definitionen ogifta döttrar, femton definitionen svägerskor, samt fem hjälpredor utspridda i 5 hushåll. I 7 av hushållen medverkar barn (flickor) under 18 år, sammanlagt 8 (flickor) barn varav 1 hushåll uppger att 2 (flickor) barn medverkar vid matlagning och 1 hushåll har hjälpreda (flicka) under 18 år. Tidsmässigt tillbringar dessa kvinnor samt flickor i 2 av hushållen 7h, 5 av hushållen 4-6h, 12 hushåll 2-4h, samt 14 hushåll 0-2h och maten lagas i 19 hushåll en gång, 13 av hushållen lagar mat två gånger och 1 hushåll fem gånger. Sammanfattningsvis är kvinnor samt barn den dominerande gruppen i och kring hushållsarbete både i fristående intervju och mäthushåll. Skillnaden är att frekvensen hjälpredor i köket är högre i det fristående intervjumaterialet. 7.1.2 Sociala beteenden Likt svaren från mäthushållen anser större delen av deltagarna i den fristående intervjun att vid besök är värmekällan inget umgängesområde. Mer specifikt flyr 23 hushåll eldstaden vid besök, 3 hushåll sitter kvar i nära anslutning till eldstad, 3 hushåll har ett allrum och drar sig dit, 1 hushåll uppger att om besökaren är känd sedan innan stannar man kvar och 1 hushåll uppger att om besökaren är kvinna stannar man kvar, om besökaren är man undviks eldstaden, 2 hushåll säger sig aldrig få besök. När det gäller det interna/hushållets sociala umgänge är 28 av hushållen aldrig i närhet av köksstruktur, 3 hushåll är ofta i tät anslutning till kök medan 2 hushåll alltid har socialt utbyte i anslutning till kök eller eldstad. 32 7.1.3 Energikälla Som primär energikälla brukar 27 hushåll ved, 5 hushåll gas och 1 hushåll kol. Som sekundär energikälla nyttjar 2 hushåll ved, 5 hushåll gas varav 1 hushåll kombinerar gas med kol, 23 hushåll begagnar kol varav 1 hushåll kombinerar med gas och 3 hushåll uppger att om primär energikälla saknas, lagas ingen mat. Samtliga hushåll köper sina energikällor och lägger dagligen mellan 10-30 minuter beroende på var energiförsäljarna befinner sig i området. Elektricitet som energikälla saknas i 21 hushåll, medan 12 hushåll har el men endast 1av dessa 12 hushåll konsumerar elektricitet i obefintlig skala i samband med koksessioner. Samtliga hushåll släcker befintlig eldstad eller värmekälla efter koksessionen och i denna kalkyl ingår det hushåll som nyttjar gas. 7.1.4 Hälsa Vid hälsodeklarationen uppger ansvariga för 5 hushåll sig må utmärkt, 6 hushåll mycket bra, 18 hushåll bra och 4 hushåll mindre bra. Av det mest frekventa hälsoproblem som uppdagas hos de intervjuade inklusive mäthushållen är respiratoriska de ledande med: astma, konstant hosta, luftrörskatarr men även besvär som trötthet och alltid i samband med matlagning, migränliknande huvudvärk också alltid i samband med matlagning, fall med ögonirritationer i form av rinnande och röda ögon i anknytning till matlagning samt ögoninfektioner såsom konjunktivit. Samtliga besvär går att koppla till COhalter utifrån ett medicinskt perspektiv. 8. Diskussion Analysen av hushållen visar på förvånansvärt låga halter av Kolmonoxid i jämförelse med vad som förväntades innan studien påbörjades, eftersom författaren vid förstudier (specialiseringsarbete om luftföroreningar i Afrika 2009) blivit införstådd med att energikonsumtion med biomassa utgör 80% i Afrika (Jonsson, 2005). När man i sammanhanget diskuterar halternas storlek bör det nämnas att konceptet ”låga halter” fortfarande inte är halter som individen bör utsätta sig för. Om barn medverkar vid matlagningssessionerna är exponeringen för CO halter än mer känsligare eftersom barn har svårt att hantera toxiska effekter av CO på samma sätt som vuxna personer. Enligt utsago från respektive hushåll, inkluderat hushållen som ingick i den fristående intervjun är barnens närvaro vid koksessioner tämligen låg, av 179 barn medverkar endast 12 aktivt vid matlagning. Detta påstående måste bestridas då författaren i flertalet hushåll som ej angett barns närvaro, vid observation konstaterat att barn under 18 år medverkar vid koksessionerna. Konkret har författarens uppfattningen varit att barn håller elden vid liv med att mata på ved eller annan energikälla vilket då konkret innebär fysisk närvaro vid eldstad och befintliga CO halter. Vidare kan man diskutera huruvida ett traditionellt hushåll i Afrika räknar barnets ansvar för eldstaden som medverkan vid koksessioner, eller om medverkan vid koksessioner innebär kryddning och omrörning av dagens måltid, men dessa skillnader i tolkning kopplas till referensramar, kultur och traditioner. 8.1 CO i hushållen Om CO trenderna från studien jämförs med tidigare forskning som gjorts inom ämnet (Lindén et al. 2007), visar inomhushalterna i denna studie på tillförlitlig ventilation genom de öppningar som finns på köksbyggnaden. Men som nämns i metodavsnittet ingick endast ett inomhuskök i studien och kan ej representera allmänna CO trender för denna typ av hushållsklassifikation. Men fortfarande utgör den lågt representerade CO- halten i inomhusköket en makaber upptäckt eftersom maxhalten visar 3,7 ppm och om man jämför med storrökare som kan ha upp till 9% COHb i kroppen som utgör ca 60-75 ppm är CO-halten ringa, så sammanfattningsvis visar detta hushåll lägre halter än vad en storrökare har i kroppen. Av de hushåll som lokaliserade sina kök utomhus visar CO halterna på fullgod vindventilering dock förekommer skillnader i medel samt maxvärden mellan hushållen men detta kopplas till kökens lokalisering på tomtytan. Utan kökens indelning i grupper hade en generell CO trend redovisats men i nuläget går det att specifikt koppla CO halter som högre eller lägre i relation till kökets utseende samt lokalisering på tomtytan. Så med befintliga resultat konstateras att de hushåll med högsta maxvärden lokaliseras inom kökstyp gränd vilket också förklaras med den trånga yta eldstaden är placerad i, samtidigt som utomhuskök öppna ytor som väntat håller sig med lägre halter i maxvärdena. De hushåll som har en fysisk barriär såsom tak eller liknande ligger även de inom ramen för lägre CO halter där man då kan konstatera att ventilationen i sidled fungerar godkänt. Så orsakerna till variationerna i halterna kan vara eldstadens placering i en gränd, vid en husvägg/tomtmur, under tak och alla 33 dessa fysiska barriärer påverkar vindventilationen till bättre eller sämre. Men oavsett kökens lokalisering och vinden som påverkar CO halterna har det vid observation konstaterats att ingen av ansvariga för koksessionerna uppehåller sig längre stunder kring och runt eldstad, utan man gör det som krävs och drar sig undan vilket också bekräftas i de flesta fall via intervjuerna. Eftersom inga hushåll överskrider WHO’s rekommendationer om man ser till medelvärdena konstateras att vinden är tillförlitlig som ventilationsmekanism. Samtidigt har varje redovisat mäthushåll via graf påpekat ett maxvärde som sedan följts i tid för att se frekvensen av individuell utsatthet 8.2 Hälsa och genus Intrycket hushållen ger är en klar medvetenhet om att röken från eldstaden ger komplikationer, dock inte så att de i fullgoda medicinska termer kan utrycka besvären, men genom åkommor som de relaterar till hälsostatus efter matlagning såsom trötthet, huvudvärk, hosta, hjärtklappningar vilka alla är symtom för CO halter i luften. Intressant under studiearbetet är den hälsodeklaration ansvariga för hushållen uppger. Vid intervjuarbetet har ansvariga för hushållen genomgående uppgett bra hälsostatus. I intervjubilagan där frågor som rör sjukdomsalternativen, har framförallt respiratoriska åkommor angetts. Den enda förklaringen till status ”bra” men med sjukdomsbild, kopplas återigen till kultur och referensramar, så länge man orkar gå upp på morgonen är det bra. Hur tankarna går i ett traditionellt afrikanskt hushåll är svårt att redogöra för om man jämför med västerländska normer där sjukskrivningar kan förekomma för mindre allvarliga symtom. Men om man återgår till de åkommor som angetts ser vi framförallt respiratoriska syndrom såsom astma, konstant hosta, luftrörskatarr men även besvär som trötthet och alltid i samband med matlagning, migränliknande huvudvärk också alltid i samband med matlagning, fall med ögonirritationer i form av rinnande och röda ögon i anknytning till matlagning samt ögoninfektioner såsom konjunktivit. Samtliga av de namngivna problemen är enligt WHO tecken på kontakt med Kolmonoxid (WHO 2005). Med tanke på att CO halterna ej var höga, men symtomen visar på exponering för CO går det kanske att förklara som en kombination av lägre halter men med konstant närvaro över längre tidsperioder. Samtliga hushåll, mät och fristående, stärker hypotesen via intervjuer och observationer om kvinnor och barns utsatthet i samband med hushållsrelaterat arbete. Under de 6 veckor långa arbetet har författaren endast träffat två män kopplat till hushållen och då självklart inte i kokrelaterat sammanhang. Kvinnans dominans inom matlagningsarbetet är slående. Vid diskussion med Meteorologen och tolken Ulrich Diasso (Muntlig källa Mr.Diasso 2010) uppger namne att Afrika fortfarande är ett traditionellt mansdominerat samhälle och det är i kökssammanhang otänkbart att en man eller pojke överhuvudtaget medverkar vid matlagning, eldning eller insamling av bränsle. Detta betyder att kvinnor och unga flickor rimligen borde vara mer utsatta för sämre hälsostatus kopplat till CO halter. 8.3 Framtida Forskning Studien som presenterats ingår i ett redan existerande projekt som bedrivs av stadsklimatgruppen på Göteborgs universitet. Studiens ämne är komplext och berör flera aspekter såsom micromiljöer, människors utsatthet, hälsa samt genus och allt kopplat till kolmonoxid och hur den påverkar. Befintlig undersökning skedde under torrperiod då bristen på inomhuskök var påtaglig, medan underlag från utomhuskök finns representerat i större skala. För framtiden är det av intresse att göra uppföljningsstudier/forskning under andra omständigheter. Uppföljning av liknande studie borde riktas in på inomhuskök under regnperiod, utöka köksgrupperna, hälsostatus hos kvinnor och barn för att se hur CO påverkar över tid och samtidigt involvera flera vetenskaper och forskare såsom genusforskare, forskare inom medicin, miljövetare med flera. Genom att integrera flertalet vetenskaper kommer diskursen inom ämnet intensifieras och belysas i ett bredare spektra vilket är nödvändigt då eldning med biomassa utgör så stor procentdel (80%) i Afrika sub-sahara. 34 9. Konklusion Syftet med studien var att mäta koncentrationer av Kolmonoxid i traditionellt vedeldade inne/olika utomhuskök och samtidigt se om halterna översteg rekommendationer från WHO. Huvudgrupperna som var intressanta för studien var kvinnor och barn eftersom dessa två grupper står för arbeten relaterade till koksessioner och exponeras dagligen för CO-halter med sämre hälsa som resultat. Följande frågeställningar har besvarats: 1) Vilka halter av kolmonoxid förekommer i traditionellt vedeldade kök, dvs. inom- och utomhuskök i Ouagadougou, Burkina Faso? CO-halterna konstateras variera i medel samt maxvärden. Trender och mönster i maxvärdena går att koppla till kökens lokalisering i micromiljön och det lägsta maxvärdet i mäthushållen ligger på 3,7 ppm, medan det högsta maxvärdet i hushållen ligger på 73,89 ppm. Vad beträffar medelvärdet för samtliga hushåll konstateras små skillnader med lägsta medel på 1,47 ppm och högsta medel 3,16. 2) Hur skiljer sig kolmonoxidhalterna mellan olika typer av kök? Med sammanställda resultat konstateras följande CO-halter i tolv hushåll. De hushåll med högsta maxvärden lokaliseras inom utomhusköken gränd vilket förklaras med den fysiska miljö eldstaden är placerad i, trångt och sämre ventilerade. Högsta uppmätta halterna inom denna kökstyp är 73,9 ppm, 55,7 ppm, 40,7 ppm, 27,7 ppm samt en lägre halt på 14,4 ppm. Samtidigt som utomhusköken öppen yta, som väntat håller sig med något lägre halter i maxvärdena jämfört med köken gränd, med maxhalter på 31 ppm, 23,6 ppm och 3,6 ppm, där orsaken till lägre halter kopplas till god ventilation eftersom vinden får fritt spelrum. De hushåll som har en fysisk barriär såsom tak eller väggar, förhåller sig till relativt låga halter med tanke på det fysiska hinder väggar eller tak utgör, maxhalterna ligger på 34 ppm och 22,3 ppm men med låga medelhalter 1,5 och 2,6 ppm som tyder på godkänd ventilering i kökens fysiska utformning. Inomhusköken visar i sin tur på otroligt låga CO-halter mot det förväntade, med maxvärde på 3,7 samt 3,3* ppm ( *inomhuskök pendlat mellan inne/ute och har därav extraherats som tillförlitlig inomhuskälla). Så orsakerna till variationerna i CO-halterna mellan undersökta kök är eldstadens fysiska placering, exempelvis gränd, vid en husvägg/tomtmur, under tak varpå dessa fysiska barriärer påverkar vindventilationen till bättre eller sämre. 3) Överstiger kolmonoxidnivåerna i köksstrukturerna (ute/inne) WHO’s rekommendationer för maximal exponering? Av de hushåll som ingick i studien finns hushåll där CO halten överskrider WHO’s rekommendation vad beträffar CO-halten, men eftersom rekommendationen är en kombination av CO-halter och individens utsatthet över tid klarar samtliga hushåll WHO’s rekommendation som helhet, det vill säga CO-halt plus tid . 4) Vilka grupper är det mest utsatta för kolmonoxidhalter utifrån ett genusperspektiv? Den kvinnliga dominansen inom hushållsrelaterat arbete är fullständig vilket också bekräftar att kvinnor och barn bevisligen spenderar mest tid kring eldstad och på så sätt utsätts för kolmonoxidhalter. 35 Källförteckning: Litteratur: Afzelius. M (1997). “Luftvård” Institutionen för tillämpad miljövetenskap, Göteborgs universitet 1997. Aranđelović M, Jovanović DP (2000). Ugljen monoksid na radnom mestu - faktor rizika za kardiovaskularna oboljenja. Acta biologica Jugoslavica - serija C: Physiologica et pharmacologica acta. 2000; 36(2):75-82. Boman J, Lindén J, Thorsson S, Holmer B, Eliasson I (2009).” A tentative study of urban and suburban fine particles (PM2,5) collected in Ouagadougou, Burkina Faso” John Wiley & Sons, Ltd 2009. Friedman T.L (2009).”Hett, platt och trångt” Voltaire Publishing 2009 George A. Ordway and Daniel J. Garry (2004). "Myoglobin: an essential hemoprotein in striated muscle". Journal of Experimental Biology. Guyton Arthur C. (1990) Medicinska fiziologija, Medicinska knjiga-Beograd-Zagreb 1990. Holmertz. V (2002);När barnen blir sjuka; Bonnier Tidskrifter AB 2002; Holme I.M, Solvang B.K (1991) ”Forskningsmetodik om kvalitativa och kvantitativa metoder” Studentlitteratur 1991, 1997, Pozkal 2008. Heiman. J, Delbro. D (2005), ”Kolmonoxid-toxisk gas och…signalmolekyl med terapeutisk potential” Läkartidningen Nr 9 2005 Volym 102 Janson. R, Hansson. H.C (2005).”Luftföroreningar-från utsläpp till effekt-” Institutionen för tillämpad miljövetenskap Stockholms universitet 2005 Jonsson Per (2005). “Urban climate and air quality in tropical cities” Earth sciences centre Göteborg university A98 2005 Kol-En temaskrift från hjärt-Lungfonden (ISBN 978-91-976632-5-0) Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Lindén Jenny (2004), Intra Urban Temperature Differences In Ouagadougou, Burkina Faso. B422Projektarbete Göteborg 2004 Lindén. J, Thorsson. S, Eliasson. I, (2007).“Carbon Monoxide in Ouagadougou, Burkina Faso - A Comparison between Urban Background, Roadside and In-traffic Measurements” Springer Science+Business Media B.V 2007. Nigel Bruce, Rogelio Perez- Padilla, Albalak Rachel (2000), Indoor air pollution in developing countries: a major environmental and public health challenge; World Health Organization 2000. Omaye ST. (2002). "Metabolic modulation of carbon monoxide toxicity". Toxicology 180 (2): 139–50. doi:10.1016/S0300-483X(02)00387Oke, T.R (1987) Boundary Layer Climates.-2 nd ed. Routledge London and New York. Offerle. B, Jonsson.P,Eliasson.I & Grimmond C.S.B, 2003. Preliminary investigation of energy balance fluxes in Ouagadougou, Burkina Faso. 5th International Conference on Urban Climate, Lodz, Poland, September 1-5, 2003. Socialstyrelsen (2003); Förbränningsmotordrivna ismaskiner Utredningsunderlag om kolmonoxid och kvävedioxid i ishallar, ISBN 91-7201-765-1 Artikelnr: 2003-123-13 36 Steven M. de Jong, Alain Bagre, Pieter B.M van Teeffelen, Willem P.A van Deursen Monitoring Trends in Urban Growth and Surveying City Quarters in Ouagadougou, Burkina Faso Using SPOTXS UNDP 2004; Gender &Energy For Sustainable Development: A Toolkit And Resource Guide. United Nations Development Programme, Bureau for Development Policy, Energy and Environment Group 304 East 45th Street, 9th floor, New York, NY 10017, USA WHO “Air quality guidelines, global update 2005, Particulate matter, ozone, nitrogen dioxide and sulfur dioxide” ISBN 92 890 2192 6, Printed by Druckpartner Moser2006. WHO “Environmental Health Criteria 213, CARBON MONOXIDE (SECOND EDITION,1999), US Environmental Protection Agency, Research Triangle Park, North Carolina, USA ISBN 92 4 157213 2 (NLM classification: QV 662) ISSN 0250-863X, Geneva 1999 Internet: http://www.mmi-instrument.se/infoco.html http://biology.about.com/od/molecularbiology/a/carbon_monoxide.htm http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-och-besvar/Astma-hos-barn/ http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-och-besvar/Luftrorskatarr/ http://www.undp.org/energyandenvironment/ http://sahel-energy.org/home/images/stories/maps/africa_sahel.jpg http://www.fructifera.org/IMG/Ouagadougou_Web%20copy.jpg Muntlig källa: Ulrich Diasso 2010 Foto försättsblad : Inomhuskök tillhörande Madame Semporé/Kalmogo Bibata 37 Bilagor: Intervjubilaga 1 Svensk version 1. Storlek och typ av hushåll (rumsliga dimensioner, köksstorlek, samt social struktur (antal personer i hushållet). 2. Befintlig eldstad lokaliseras – utomhus inomhus 3. Varför har eldstaden förlagts utomhus? 4. Varför har eldstaden förlagts inomhus? 5. Om eldstaden är förlagd utomhus! På vilket sätt är dess fysiska planering; gård fri yta bort från allmänhet ute- omsluten av byggnader 6. Har matlagningsutrymmet adekvat ventilation? Om inte, planerar man ändringar i fysisk planering. Ja nej annat (beskriv) …………………………………………………….. 7. Vid hushållsarbete relaterat till kök och matlagning, är ansvarig vem……………………… Om barn finns i hushållet medverkar de vid matlagning; Pojkar antal Flickor antal spädbarn antal 8. Hur mycket tid ägnas åt arbete kring en aktiv eldstad under dygnet? 0-2h 2-4h 4-6h annat……………………………………………………………………. 9. Hur ofta under dagen lagas mat som är beroende av uppvärmning (kok och eller stek behandling). 1 2 3 4 5 6 an- nat………………………………………………………………………………………………………………………… 38 10. Eldstaden tänds varje morgon och matas på under dagen, eller tänds den enbart vid matlagning och/eller för annan typ av intag, såsom uppkok av vatten för kaffe, te liknande! Beskriv…………………………………………………………………………………………………. 11. Under social gemenskap inom hushållet samt vid besök lokaliseras man ofta var? Kök sovrum allrum trädgård annat rum……………….. 12. Sker socialt utbyte i samband med matlagning och öppen eld? Ja nej ofta 13. Vilken är den primära energikällan som konsumeras i befintlig eldstad och hushåll? Beskriv……………………………………………………………………………………………………………………. 14. Om den primära energikällan saknas i hushållet, används som sekundär energikälla? Beskriv………………………………………………………………………………………………………………... 15. Beroende på typ av energi som konsumeras inom hushållet, oavsett om den är primär eller sekundär, var införskaffas denna och hur ofta? Närliggande terräng (om ved) mellanhand (affär) an- nat……………………………………………………………………………………. 16. Om bränslet inhandlas av mellanhand eller insamlas av hushållet, hur mycket tid läggs på denna sysselsättning. Beskriv…………………………………………………………………. 17. Tillgång till elektricitet och i så fall hur mycket av elektriciteten används till matlagningssessionen. Beskriv……………………………………………………………………. 39 18. Generellt skulle du säga att din hälsa är; Utmärkt mindre bra mycket bra bra dålig 19. Hälsoproblem/status hos kvinnor och barn i hushållet. Barn (akuta respiratoriska lunginfektioner) lunginflammation luftrörskattar ev. ögonsjukdomar andnöd (COPD) hosta annat……………………………………………………….. Kvinnor (Kroniska lungsjukdomar) kronisk astma nisk bronkit astma lungcancer lunginflammation kro- ögonsjukdomar Annat………………………………………………………………………………………… 40 Intervjubilaga 2 Fransk version 1. Grandeur et genre de ménage (dimension de piéces, de cuisine, ainsi que structure sociale, combien du personnes du ménage). 2. Foyer disponible localisé- dehors á l´ intérieur 3. Pourquoi le foyer a-t-il été localisé dehors ? 4. Pourquoi le foyer a-t-il été localisé á l´ intérieur ? 5. Si le foyer est dehors! Comment est l`organization physique; dans la cour surface libre loin du public entouré de bátiments 6. L´espace de cuisine a-t-il une ventilation propre? Si non, pense-t-on faire des changements dans l`organisation physique. Oui Non autres choses (décri- vez)……………………………………………………. 7. Auxtravaux domestiques relates á la cuisine le(s) responsible(s) est (sont) qui……………………. S’il y a des enfants, est-ce quìls participant á faire la cuisiné; Nombre de garcons de filles de hourrissons 8. Combien de temps est consacré autour d`un foyer actif pendant 24 houres? 0-2h 2-4h 4-6h autrement…………………………………………………… 9. Combien de fois pendant la journée est ce que l’on fait la cuisine qui depend de chauffage (caisson etc); 1 2 3 4 5 6 autres choses……………………………………………………………………………………………………. 10. Le feu/foyer est fait tous les matins, et l’on continue pendant la journée, ou il est fait seulement quand on fait la cuisine/on si l’on veut de l’eau pour café, thé, etc..! Décrivez………………………………………………………………………………………………………. 11. Quand on se voit dans le ménage ainsi qu`aux visites oú se trouve-t-on? Cuisine chambre sale de ´sejour jardin autre piece………………………….. 12. Échange social est-il lié á la cuisine et autour du feu? Oui Non souvent 13. Quelle est la source d`énergie primaire cosumé au foyer et au ménage? Décrivez………………………………………………………………………………………………………………………. 41 14. S`il n`y a pas de source d`énergie primaire dans le ménage, qu`est-ce qu`il ya comme source d’énergie secondaire? Décrivez……………………………………………………………………….. 15. Dépendant de genre d'énergie consume dans le ménage qu’il soit primaire ou secondaire, òu est-ce que l’on s`en est procure? voisin (du bois) intermédiaire (magasin) Terrain autres choses…………………… 16. Si le combustible est acheté par intermédiaire ou le bois est ramassé par le ménage, combine de temps est-ce que l’on met á cette occupation? Décrivez…………………………………………………………………………………………………………………….. 17. Est-ce que l’on dispose de l’électricité et dans ce cas, combine en est utilize pour faire la cuisine. Décrivez……………………………………………………………………………………………. 18. En general, vouz diriez que votre santé est. Excellente assez bien bien moins bien mauvaise 19. Problèmes de santé/état de santé chez femmes et enfants du ménage. Enfants (infections pulmonaires respiration urgences) pneumonie bronchite maladies de l`oeil asthme toux Femmes (maladies pulmonaires chroniques) asthma chronique pneumonie bronchite chronique cancer du poumon maladies de l`oeil 42 dyspriée (COPD) autres choses……………………………………….
