Nätinformationssystem för Vetlanda Energi och

Transcription

Nätinformationssystem för Vetlanda Energi och Teknik AB
Dokument 3 till Kontrakt
2011-04-20
Sid 1 (51)
Dokument 3 till kontrakt
Nätinformationssystem
för
Vetlanda Energi och Teknik AB
Teknisk specifikation
© Unicon 2011
2011-04-20
Sid 2 (51)
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 1.1 1.2 INLEDNING .................................................................................... 5 Målsättning med nytt NIS ................................................................ 6 Läsanvisningar ................................................................................. 7 2.1 2.2 2.3 2.4 2.5 NÄTBESKRIVNINGAR ................................................................. 8 El 8 Fjärrvärme ........................................................................................ 8 VA .................................................................................................... 8 Bredband .......................................................................................... 9 Gas ................................................................................................... 9 3.1 3.2 3.3 3.4 3.5 BEFINTLIGA DOKUMENTATIONSSYSTEM .......................... 10 El 10 Fjärrvärme ...................................................................................... 10 VA .................................................................................................. 10 Bredband ........................................................................................ 11 Gas ................................................................................................. 11 4.1 4.2 4.3 4.4 4.4.1 4.4.2 4.4.3 4.4.4 4.5 4.6 4.6.1 4.6.2 4.7 4.7.1 4.7.2 4.8 ÖVERGRIPANDE SYSTEMKRAV ............................................ 12 Befintligt datanät ............................................................................ 12 Systemkoncept och standarder ....................................................... 12 Erforderlig hårdvara ....................................................................... 12 Arbetsplatser .................................................................................. 12 Interna arbetsplatser ....................................................................... 12 Externa arbetsplatser ...................................................................... 13 Systemarbetsplatser........................................................................ 13 Antal användare ............................................................................. 13 Prestanda ........................................................................................ 14 Systemunderhåll och Systemdrift .................................................. 15 Systemuppstart ............................................................................... 15 Systemövervakning och säkerhetskopiering .................................. 15 Databas ........................................................................................... 16 Skapande av databas ...................................................................... 16 Databasmodifieringar ..................................................................... 16 Beteckningar .................................................................................. 16 5.1 5.2 5.2.1 5.2.2 5.2.3 OPERATÖRSKOMMUNIKATION ............................................. 17 Utskriftsenheter .............................................................................. 17 Behörighet för användare ............................................................... 17 Normala behörigheter ..................................................................... 17 Systembehörighet. .......................................................................... 17 Användning över verksamhetsgränser ........................................... 17 6.1 6.2 6.3 6.4 SÖKNINGAR OCH RAPPORTER............................................... 18 Sökning och presentationer ............................................................ 18 Rapporter........................................................................................ 18 Statistik .......................................................................................... 18 Rapportering till myndigheter och branschorganisationer ............. 18 2 3 4 5 6 7 © Unicon 2011
SAMVERKAN MED BEFINTLIGA SYSTEM ........................... 19 Nätinformationssystem för Vetlanda Energi och Teknik AB
7.1 7.2 7.3 7.4 8 8.1 8.2 8.3 8.4 8.5 8.6 8.7 © Unicon 2011
2011-04-20
Sid 3 (51)
Överföring av data från debiteringssystem .................................... 19 Överföring av information från fjärrkontrollsystem elnät
(OPTION B) .............................................................................. 19 Överföring av data från fjärravlästa elmätare (OPTION C) .......... 19 Överföring av data från fjärravlästa fjärrvärmemätare
(OPTION D) .............................................................................. 19 IMPORT OCH EXPORT............................................................... 21 Import av bakgrunds- och fastighetskartor .................................... 21 Lagring av primärkarta (OPTION E) ............................................. 21 Import av inmätningar.................................................................... 21 Export av ledningskartor ................................................................ 21 Export av underlag för beräkningar ............................................... 22 Åtkomst till externt lagrad information ......................................... 22 Kompatibelt med AutoCAD .......................................................... 22 9 HANDDATORSYSTEM .............................................................. 23 10 10.1 10.1.1 10.1.2 10.1.3 10.1.4 10.1.5 10.1.6 10.1.7 10.2 BASFUNKTIONER ...................................................................... 24 Kartor ............................................................................................. 24 Konvertering av kartor ................................................................... 24 Ledningskartor ............................................................................... 24 Presentation av kartor..................................................................... 24 Objekt i kartor ................................................................................ 24 Symboler för kartobjekt ................................................................. 25 Text och skisser i kartor ................................................................. 25 Bilder och dokument ...................................................................... 25 Attribut till objekt .......................................................................... 25 11 11.1 11.1.1 11.1.2 11.1.3 11.2 11.2.1 11.2.2 11.2.3 11.2.4 11.2.5 11.2.6 11.2.7 11.2.8 11.3 11.3.1 11.3.2 11.3.3 11.3.4 11.3.5 11.3.6 11.3.7 11.3.8 FUNKTIONALITET EL ............................................................... 27 Nätdokumentation .......................................................................... 27 Ledningsdokumentation ................................................................. 27 Beskrivning av elektrisk koppling ................................................. 28 Nätdata ........................................................................................... 29 Beräkningar .................................................................................... 30 Prognos av nätlaster ....................................................................... 30 Velanderkonstanter ........................................................................ 30 Typkurvor....................................................................................... 30 Uppmätta laster .............................................................................. 30 Lastprognos .................................................................................... 30 Övergripande krav på belastningsberäkningar ............................... 31 Beräkningar på lågspänningsnätet ................................................. 32 Beräkningar på högspänningsnätet ................................................ 32 Driftstödsfunktioner ....................................................................... 32 Aktuellt driftläge ............................................................................ 32 Avbrottsavisering ........................................................................... 33 Driftorderhantering ........................................................................ 33 Avbrottsstatistik ............................................................................. 33 Rapportering till myndigheter och branschorganisationer ............. 33 Ärendehantering ............................................................................. 34 Övriga driftstödsfunktioner ............................................................ 34 Underhållsfunktioner ..................................................................... 35 Nätinformationssystem för Vetlanda Energi och Teknik AB
© Unicon 2011
2011-04-20
Sid 4 (51)
11.3.9 11.4 11.5 11.5.1 11.5.2 Apparatregister ............................................................................... 35 Projektering, beredning och planering ........................................... 36 Mätinsamlingsutrustning................................................................ 36 Dokumentation koncentratorer ...................................................... 36 Arbetsorderhantering ..................................................................... 37 12 12.1 12.1.1 12.1.2 12.2 12.2.1 12.3 12.3.1 12.3.2 12.4 12.4.1 12.4.2 12.4.3 12.4.4 12.4.5 12.5 FUNKTIONALITET FJÄRRVÄRME .......................................... 38 Nätdokumentation .......................................................................... 38 Lägesriktiga kartor ......................................................................... 38 Ledningskartor ............................................................................... 38 Objekt i kartor ................................................................................ 38 Ledningsnätet och dess koppling ................................................... 39 Nätberäkningar ............................................................................... 39 Nätlaster ......................................................................................... 39 Övergripande krav på beräkningar ................................................. 40 Driftstödsfunktioner ....................................................................... 40 Avbrottsavisering ........................................................................... 40 Rapportering till myndigheter och branschorganisationer ............. 41 Övriga driftstödsfunktioner ............................................................ 41 Underhållsfunktioner ..................................................................... 41 Anläggningsdata............................................................................. 42 Projektering, beredning och planering ........................................... 42 13 13.1 13.1.1 13.1.2 13.2 13.2.1 13.3 13.3.1 13.3.2 13.4 13.4.1 13.4.2 13.4.3 13.4.4 13.4.5 13.5 FUNKTIONALITET VA .............................................................. 43 Nätdokumentation .......................................................................... 43 Lägesriktiga kartor ......................................................................... 43 Ledningskartor ............................................................................... 43 Objekt i kartor ................................................................................ 43 Ledningsnätet och dess koppling ................................................... 44 Nätberäkningar ............................................................................... 44 Nätlaster ......................................................................................... 44 Övergripande krav på beräkningar ................................................. 44 Driftstödsfunktioner ....................................................................... 45 Avbrottsavisering ........................................................................... 45 Rapportering till myndigheter och branschorganisationer ............. 45 Övriga driftstödsfunktioner ............................................................ 46 Underhållsfunktioner ..................................................................... 46 Anläggningsdetaljer ....................................................................... 46 Projektering, beredning och planering ........................................... 47 14 14.1 14.2 14.3 14.3.1 14.3.2 14.4 14.5 FUNKTIONALITET BREDBAND .............................................. 48 Svenska Stadsnäts rekommendationer ........................................... 48 Funktioner för hantering av bredbandsnät ..................................... 48 Visning av kanaler, fibrer och förbindelser. .................................. 49 Skapa förbindelse ........................................................................... 49 Ändra förbindelse........................................................................... 49 Driftstödsfunktioner ....................................................................... 49 Projektering, beredning, planering och beräkningar ...................... 50 15 FUNKTIONALITET GAS (OPTION F)....................................... 51 Nätinformationssystem för Vetlanda Energi och Teknik AB
1
2011-04-20
Sid 5 (51)
INLEDNING
Under de senaste åren har det inom Vetlanda Energi och Teknik AB samt på
Tekniska kontoret inom Vetlanda kommun pågått undersökningar att samla
och effektivisera de olika verksamheternas nätdokumentation. Nedanstående
principskiss är ett exempel hämtat från det undersökningsarbetet.
AutoCad
Projektering Tekniska kontoret
gata / VA?
Detaljplan
AutotCad
Projektering VETAB
El, VA, Opto, Fjärrvärme
Direktkoppling
eller f ilöverf öring
Direktkoppling
eller f ilöverf öring
Databas för dokumentering
El
Opto
Ledningskarta VA
Fjärrvärmekarta
Primärkarta
Planegränser
Ortofoto
Fastighetskarta
mm.
Direktkoppling
Geografiskt
tittskåp
Direktkoppling
Beslutsunderrlag / planeringsunderlag
f rån:
Länsstyrelsen
Skogsstyrelsen
Vattenmyndigheten
SGU
El-bolag
Telia
mf l
MapInfo
(SOLEN)
GIS-analyser
Översiktlig planering
Geodata f rån lantmäteriet
Fastighetskartan (ekonomiska kartan)
Ortof oto
mm
Fastigheter
Byggnader
Adresser
(Acsess)
© Unicon 2011
KIR
(Kommuninvånare)
(Oracle)
2011-04-20
Sid 6 (51)
Beslut har sedan fattats att inom Vetlanda Energi och Teknik AB inleda
upphandling av ett dokumentationssystem. Detta dokument specificerar
funktionella och tekniska krav på detta nätinformationssystem nedan kallat NIS
eller Systemet.
1.1
Målsättning med nytt NIS
Systemet skall stödja den tekniska verksamheten hos Vetlanda Energi och
Teknik AB (VETAB) för nyanläggning och planering samt drift och underhåll
av el-, fjärrvärme-, VA och bredbandsnät. Även VETAB:s gasledning ska
kunna dokumenteras. Varje typ av användare skall kunna erhålla en driftmiljö
som möjliggör optimalt utnyttjande av systemet. Kart- och ritningsinformation
skall kunna utbytas med olika enheter.
Målet är att ersätta dagens olika system som innehåller en viss delinformation
om näten med ett gemensamt system som alla intressenter kan använda.
Systemet skall innehålla information om näten, stödja den dagliga driften och
hela tiden vara uppdaterat med aktuell status för de olika verksamheterna.
Visionen är att erhålla ett systemverktyg som stödjer flertalet processer inom
verksamheterna elnät, fjärrvärme, VA och bredband samt gas och ger det
informationsstöd som verksamheten kräver med avseende på kundkrav,
effektivitet och personsäkerhet.
Processer som avses stödjas är:
 Skapande av ledningskartor
 Annan anläggningsdokumentation
 Nätplanering, projektering, beredning
 Nätberäkningar
 Driftstöd vid felsökning, avbrottshantering och underhåll, för både
driftledare och kundtjänst
 Ärendehantering
 Information om störningar och planerade avbrott
 Underhållsplanering och besiktning
 Statistik och rapportering
Systemet skall baseras på modern teknik och medge användning av digitala
hjälpmedel.
Arbete över verksamhetsgränser ska underlättas. T.ex. ska VA-personal enkelt
kunna ta del av uppgifter om en kundanläggnings el- eller
bredbandsanslutning.
© Unicon 2011
2011-04-20
Sid 7 (51)
Funktionskraven utgår ifrån hur verksamheten avser arbeta och utvärderingen
kommer att lägga stor tyngd på hur väl systemen uppfyller dessa önskemål.
1.2
Läsanvisningar
Kapitel 1 och 2 beskriver bakgrund och förutsättningar för NIS.
Kraven i kapitel 2-15 är beskrivna på följande sätt:
Varje avsnitt börjar i regel med en kort bakgrund och motiv till kraven.
Skall-krav
Dessa krav skall uppfyllas av Systemet. Det framgår av texten vad som är ett
Skall-krav genom att texten eller stycket avslutas med S-löpnr (S8)
Bör-krav
Dessa krav bör tas med i Systemet. Leverantören ska i anbudet klart ange om
dessa krav ingår i leveransen. Det framgår av texten vad som är ett Bör-krav
genom att texten eller stycket avslutas med B-löpnr (B8)
Redovisningskrav
Krav på att Leverantören i anbudet ska redovisa olika uppgifter. Det framgår
av texten vad som är ett Redovisnings-krav genom att texten eller stycket
avslutas med R-löpnr (R8)
Optioner
Optioner beskrivs till största del i egna avsnitt. Leverantören skall särredovisa
systemlösning och kostnad för att uppfylla var och en av optionerna.
© Unicon 2011
2
2011-04-20
Sid 8 (51)
NÄTBESKRIVNINGAR
VETAB:s el-, fjärrvärme-, VA-, bredbands- och gasnät finns inom Vetlanda
kommun. Nätens omfattning framgår av punkterna 2.1 – 2.5 nedan.
2.1
El
VETAB:s eldistributionsområde omfattar de centrala delarna av Vetlanda
kommun. Eldistributionssystemet omfattar:

Elnätskunder: 8 460

Fördelningsstationer 40/10 kV: 5 st

Nätstationer 10/0,4 kV: 195 st

Kabelskåp: 1400 st

Total ledningslängd: 600 km
varav landsbyggdsledning: 100 km
och därav luftledning: 40 km

Av ledningsnätet utgörs u km av högspänningsledning 10 kV och v
km av högspänningsledning 40 kV.
I VETAB:s elverksamhet ingår även gatubelysning i Vetlanda kommuns
tätorter. Gatubelysningen omfattar drygt 10 500 belysningspunkter. Avsikten är
att gatubelysningen ska dokumenteras i det nya NIS-systemet.
För fjärravläsning av elmätare använder elverksamheten ett radiobaserat AMRsystem med ca 55 koncentratorer. Behov finns att dokumentera dessa
koncentratorer i det nya NIS-systemet.
2.2
Fjärrvärme
VETAB:s fjärrvärmenät omfattar idag Vetlanda tätort samt separata nät i två
mindre tätorter några km utanför Vetlanda tätort. Det är uppbyggt med:

9 st panncentraler

Ca 100 km fjärrvärmeledning
2.3
VA
VETAB:s VA-nät betjänar kunder i 22 samhällen i hela Vetlanda kommun.
Vattensystemet består av ca. 310 km ledningar.
Spillvattensystemet består av ca. 240 km ledningar och omkring 4 000 brunnar.
Dagvattensystemet består av ca. 170 km ledningar och omkring 3 000 brunnar
© Unicon 2011
2.4
2011-04-20
Sid 9 (51)
Bredband
Bredbandsverksamheten erbjuder kunder ett aktivt nät inom hela Vetlanda
kommun.
Antalet privata bredbandskunder är ca. 2 000 varav en stor andel utanför
Vetlanda tätort. Därutöver finns ett betydande antal anslutningar till olika
kommunala verksamheter.
2.5
Gas
VETAB:s gasnät består av en ca 6 km lång ledning för deponigas mellan
deponianläggningen i Flishult och värmeverket i Vetlanda.
© Unicon 2011
3
2011-04-20
Sid 10 (51)
BEFINTLIGA DOKUMENTATIONSSYSTEM
VETAB har ett flertal olika system för att dokumentera sina nät och utföra de
andra uppgifter koppade till dokumentationen som verksamheten kräver. I
punkterna 3.1 – 3.5 nedan följer per verksamhet en sammanställning av dessa
system och hur de används.
Avsikten är att dessa system ska ersättas av det nya gemensamma NISsystemet.
Avsikten är också att Leverantören ska överföra (migrera) all data i dessa
system till det nya systemet, se dokument 5 Leverantörens övriga åtaganden.
3.1
3.2
3.3
© Unicon 2011
El
System
Användningsområde
CADRA (Mirakelbolaget)
Ledningskartor
RAKEL (Mirakelbolaget)
Nätdokumentation,
rapportering
beräkningar,
statistik,
Fjärrvärme
System
Användningsområde
AutoKa (Metria)
Kartframställning ledningar
Ettnoll (MECAD AB)
Nätdokumentation, beräkningar, projektering
AutoCAD (Autodesk AB)
Signalkablar, projektering
VA
System
Användningsområde
AutoKa (Metria)
VA-banken (VA-utveckling)
Nätdokumentation,
AutoCAD (Autodesk AB)
Projektering
3.4
3.5
© Unicon 2011
2011-04-20
Bredband
System
Användningsområde
X-opto (Tekla Software)
Nätdokumentation
Gas
System
Användningsområde
AutoKa (Metria)
Sid 11 (51)
4
2011-04-20
Sid 12 (51)
ÖVERGRIPANDE SYSTEMKRAV
Härmed menas sådana krav som berör utformningen av hela systemet.
4.1
Befintligt datanät
Avsikten är att utnyttja VETAB:s befintliga datanät för det nya systemet. Detta
datanät är ett switchat 100Mb ethernet där samtliga servers finns i ett switchat
1000Mb backbone. På serversidan används Windows 2003, 2008R2 servers.
För några mindre system används virtuella servrar byggda på VMware ESX.
På klientsidan pågår en successiv övergång från Windows XP till Windows 7.
Systemet skall kunna köras på modern Windows-plattform (för närvarande
Windows 7) (S1). Under de närmaste 2-3 åren bör även Windows XP kunna
användas (B1). Systemet bör också kunna köras på operativsystemoberoende
klientarbetsplatser. (B2)
4.2
Systemkoncept och standarder
Uppbyggnaden skall baseras på en generell relationsdatabas som är utformad
för att hantera flera samtidiga användare. (S2)
Redovisa vilka standarder som systemet uppfyller; uppbyggnad och
tillämpning. (R1)
4.3
Erforderlig hårdvara
Beställaren kommer att anskaffa erforderlig hårdvara som krävs för att uppfylla
av Leverantören redovisade krav.
Leverantören skall i sitt anbud specificera erforderlig hårdvara som erfordras
för Systemets ställda krav och egenskaper. (R2)
4.4
Arbetsplatser
4.4.1
Interna arbetsplatser
För VETAB:s personal kommer den huvudsakliga användningen av NISsystemet att ske från arbetsplatser anslutna till VETAB:s befintliga datanät.
Dessa arbetsplatser benämns här interna arbetsplatser.
Interna arbetsplatser
arbetsuppgifter. (S3)
skall
kunna
Leveransen skall omfatta programvara
arbetsplatser (samtidig användning): (S4)
© Unicon 2011
användas
för
samtliga
normala
för nedan angivet antal interna
2011-04-20
Sid 13 (51)
Leverantören skall ange vilka krav som ställs på PC som på ett effektivt sätt
skall kunna fungera som intern arbetsplats till detta system. (R3)
Leverantören skall redovisa eventuella begränsningar att köra andra
applikationer på samma arbetsplats samt även redovisa hur en användare i sin
PC växlar mellan normala program för kontorsinformation som Word och
Excel till att PC’n fungerar som intern arbetsplats i detta system. (R4)
4.4.2
Externa arbetsplatser
Det kommer att finnas många användare av NIS-systemet som saknar direkt
anslutning till VETAB:s datanät. Dessa användare utgörs av medarbetare på
andra kommunala verksamheter, anlitade entreprenörer och konsulter men
även av egna medarbetare uppkopplade via t.ex. ADSL från bostaden. För
dessa arbetsplatser, här benämnda externa arbetsplatser, behövs en lösning typ
tittskåp, web-client eller liknande.
Externa arbetsplatser bör kunna användas för samtliga normala arbetsuppgifter.
(B3) Leverantören skall i sitt anbud ange eventuella begränsningar. (R5)
Leveransen skall omfatta programvara
arbetsplatser (samtidig användning): (S5)
för nedan angivet antal externa
Leverantören skall ange vilka krav som ställs på PC som på ett effektivt sätt
skall kunna fungera som extern arbetsplats till detta system. (R6)
Leverantören skall redovisa eventuella begränsningar att köra andra
applikationer på samma arbetsplats samt även redovisa hur en användare i sin
mobila PC växlar mellan normala program för kontorsinformation som Word
och Excel till att PC’n fungerar som extern arbetsplats i detta system. (R7)
4.4.3
Systemarbetsplatser
Systemarbetsplatser är arbetsplatser som används för underhåll och
felavhjälpning av systemet självt. Interna arbetsplatser ska kunna användas
som systemarbetsplatser (S6). Även externa arbetsplatser bör kunna användas
som systemarbetsplatser (B4).
Krav på PC för att på ett effektivt sätt kunna fungera som systemarbetsplats till
detta system bör vara samma som gäller intern respektive extern arbetsplats
enligt ovan. (B5) Om så inte är fallet skall Leverantören lämna förslag på
lämplig utrustning. (R8)
4.4.4
Antal användare
Leverantören skall dimensionera systemet för unika användare enligt
nedanstående tabell (S7):
Verksamhet
© Unicon 2011
Via interna
Via externa
Samtidiga
arbetsplatser arbetsplatser användare
2011-04-20
Sid 14 (51)
El
3
3
4
Fjärrvärme
3
1
2
VA
4
4
4
Bredband
3
3
3
Gas
1
1
1
Vetlanda kommun övrigt
*
-
20
10
Systemansvar
2
0
1
Totalt
16
32
25
*Vetlanda kommun övrigt avser ”titta”-användning.
Det skall för en användare vara möjligt att ena stunden använda sin bärbara PC
som intern arbetsplats och att något senare använda samma bärbara PC som
extern arbetsplats och omvänt. (S8)
Leverantören skall i anbudet redovisa sin lösning avseende arbetsplatser samt
ange eventuella begränsningar av antalet arbetsplatser med avseende prestanda
eller liknande. (R9)
4.5
Prestanda
I nedanstående tabell har angivits de prestandakrav som vid måttlig last skall
uppfyllas för varje enskild användare. (S9) Responstider mäts från att en
bearbetning/operation initierats till det att ett komplett svar erhållits på
bildskärm.
I ett större lastfall med upp till 15 samtidigt aktiva användare bör kraven på
maximal responstid innehållas i 90% av alla operationer av respektive kategori.
(B6)
Operation
Första respons på godtycklig
tangenttryckning
0,5
Begäran om data- eller dialogfönster
0,5
Grafisk bild
(ex. nätstationsområde).
© Unicon 2011
Max. responstid (sek)
5
2011-04-20
Sid 15 (51)
Leverantören skall i anbudet redovisa hur responstider påverkas av databasens
storlek och antal samtidigt aktiva arbetsplatser.(R10)
4.6
Systemunderhåll och Systemdrift
Med systemunderhåll och systemdrift avses sådana funktioner som erfordras
för att underhålla och drifta Systemets maskinvara och programvara.
Ett grundläggande krav är att underhållsfunktionerna är så utformade att
Beställaren får en enkel systemlösning att handskas med.
Systemet skall kunna användas på valfri tid på dygnet på alla dagar av året med
undantag för nödvändiga planerade stopp för systemunderhåll.(S10)
Behov av stopp i användningen på grund av systemunderhåll ska minimeras.
Leverantören skall i anbudet redovisa frekvens och längd av nödvändiga stopp
för systemunderhåll.(R11)
4.6.1
Systemuppstart
Manuell start av centralt system skall kunna utföras av systemansvarig med få
och enkla handgrepp. Anledning till återstart eller återstartsförsök kan vara
(S11):
 Underhåll av systemet har avslutats
 Maskinvarufel
 Programvarufel
 Avbrott i kraftförsörjningen
Leverantören skall ange om automatisk återstart av Systemet sker vid något av
ovanstående fall. (R12)
4.6.2
Systemövervakning och säkerhetskopiering
VETAB använder idag programvaran HP Management för systemövervakning
och programvaran Veritas Backup EXEC för säkerhetskopiering (backup).
Centralt system bör kunna systemövervakas tillsammans med övrig utrustning i
VETAB:s datanät. (B7)
Centralt system skall kunna säkerhetskopieras med hjälp av samma system som
används för övrig utrustning i VETAB:s datanät. (S12)
Leverantören skall redovisa hur Systemet kan använda befintlig programvara
för både systemövervakning och säkerhetskopiering (backup). (R13)
© Unicon 2011
4.7
2011-04-20
Sid 16 (51)
Databas
Programvaran i systemet skall var modulärt uppbyggd kring en central databas.
I databasen skall all installationsberoende information lagras såsom
anläggningsdata. (S13 )Geografiska data kan vara lagrade i samma databas
eller separat.
Principerna för databasens uppbyggnad och organisation skall redovisas i
anbudet. (R14)
4.7.1
Skapande av databas
Vid leveransen skall Leverantören i systemet ha skapat en komplett databas för
uppfyllande av funktionskrav mm, enligt denna specifikation. (S14) Insatser
för att skapa och initiera databasen beräknas omfatta:
 Leverantören tillhandahåller en komplett grunddatabas.
 Leverantören initierar tabeller med allmänna data för respektive bransch.
 Leverantören skall också till det nya NIS-systemet överföra data från
befintliga dokumentationssystem, se dokument 5 Leverantörens övriga
åtaganden.
Av anbudet skall klart framgå eventuella begränsningar i Leverantörens
åtagande för uppbyggnad och initiering av databasen. (R15)
4.7.2
Databasmodifieringar
Systemets rutiner, principer, tillvägagångssätt
databasmodifiering skall beskrivas i anbudet. (R16)
4.8
och
hjälpmedel
för
Beteckningar
Befintliga anläggningsnummer ska användas. Anläggningsid/GS1-kod ska
kunna hanteras (bl.a. kontrollsiffra och minst 18 siffror). (S15)
Leverantören skall ange maximalt antal tecken som kan användas.
Leverantören skall ange de ev. begränsningar (antal tecken etc) som gäller för
referensidentiteter för objekt mm. Leverantören skall redovisa hur Systemet
hanterar beteckningar. (R17)
För samfakturering har VETAB en verksamhetsneutral anläggningsid under
införande. Denna id används för sammankoppling av de olika verksamheternas
(el, fjärrvärme, VA resp. bredband) anläggningsid för samma fysiska
anläggning. Denna sammankoppling bör också kunna användas i NIS-systemet
så att användaren smidigt t.ex. kan kontrollera en anläggnings
fjärrvärmeanslutning i samband med att han gjort ändringar i el- VA- eller
bredbandsanslutningen. (B8)
© Unicon 2011
5
2011-04-20
Sid 17 (51)
OPERATÖRSKOMMUNIKATION
Systemet baseras på svenska, i anbudet skall anges om och i vilka situationer
presentationer eller utskrifter ej kan ske på svenska. (R18)
Operatörsdialog och hjälpinformation skall vara skriven på svenska. (S16)
Hjälpfunktionen bör vara integrerad i systemet och egna beskrivningar bör
kunna infogas i hjälpfunktionen. (B9)
5.1
Utskriftsenheter
Skrivare skall ej ingå i leveransen. VETAB planerar att använda befintliga
skrivare på nätet. Dessa är för närvarande:
 Multifunktionsskrivare för utskrifter i svartvit/ färg och A3/ A4
 A0-plotter
Dessa skrivare skall kunna beskrivas i detta system och varje utskrift från
arbetsplats skall kunna styras till godtycklig skrivare. (S17)
Om krav finns på skrivare och plotters skall dessa anges i anbudet. Exempel på
sådana krav kan vara behov av plottserver. (R19)
5.2
Behörighet för användare
5.2.1
Normala behörigheter
Behörighetshanteringen skall vara flexibel. Behörighet i Systemet bör kunna
knytas till viss verksamhet, viss funktion eller visst objekt (exempelvis
kabelskåp för elnät) samt fria kombinationer härav. (B10) Leverantören ska i
sitt anbud redovisa behörighetshanteringen. (R20)
5.2.2
Systembehörighet.
En användare som har systembehörighet bör ha tillgång till alla funktioner och
all information som finns i systemet. Ändringar av systemparametrar,
databasstruktur mm bör bara kunna ske från användare med systembehörighet.
(B11)
5.2.3
Användning över verksamhetsgränser
Det skall vara smidigt för en användare med rätt behörighet att växla mellan
arbete inom en verksamhet, t.ex. el, till arbete inom annan verksamhet, t.ex.
VA, och omvänt. (S18)
Användaren bör vid sådant tillfälle inte behöva logga in på nytt. (B12)
© Unicon 2011
6
SÖKNINGAR OCH RAPPORTER
6.1
Sökning och presentationer
2011-04-20
Sid 18 (51)
Sökning och urval skall kunna göras av godtyckliga nätdata av den information
som finns registrerad i Systemet. Resultatet skall enkelt kunna exporteras till
Excel och visas på karta. (S19)
Sökningar skall kunna sparas. (S20)
Leverantören skall redovisa hur sökprofil anges samt möjligheter och
begränsningar. Särskilt skall anges möjlighet att använda så kallat ‘wild card’.
(R21)
6.2
Rapporter
Rapporter skall kunna skapas i systemet. (S21)
Rapportdata skall kunna skapas som har ett format som är anpassat för Excel.
Det är en fördel om rapportdata direkt kan överföras till Excel. Sådana filer
skall kunna skapas som resultat av de sökningar som beskrivs under hela
avsnitt 6. (S22)
6.3
Statistik
Funktioner skall finnas i systemet för att göra enkla sammanställningar per
objekt. (S23) Följande uppgifter skall enkelt kunna erhållas:
 Antal förekomster av objekt av viss typ.
 Summa, max-, min och medelvärde för attribut som innehåller heltal eller
flyttal.
 Antal förekomster för objekt där ett attribut har ett visst värde eller där
uppgifter saknas för attribut.
6.4
Rapportering till myndigheter och branschorganisationer
NIS skall klara den funktionalitet som krävs för rapportering till myndigheter
och branschorganisationer, exempelvis Elmarknadsinspektionen (EI), Svensk
Fjärrvärme och Svenskt vatten (VASS). Se vidare avsnitt 11 – 14 för
respektive verksamhet. Skapad rapport skall kunna hantera ledningar som går
över flera karttyper (city, tätort, svår lansbygd och landsbygd). (S24)
© Unicon 2011
2011-04-20
7
SAMVERKAN MED BEFINTLIGA SYSTEM
7.1
Överföring av data från debiteringssystem
Sid 19 (51)
Överföring av kund- och mängddata från VETAB:s debiteringssystem CS
Transmission till NIS-systemet skall kunna ske regelbundet. Gäller samtliga
verksamheter utom gas. (S25)
Redovisa vilka debiteringssystem som finns driftsatt systemsamverkan med
och vilket överföringssätt som används. (R22)
7.2
Överföring av information från fjärrkontrollsystem elnät (OPTION
B)
Aktuellt driftläge skall kunna överföras från befintligt fjärrkontrollsystem typ
MikroSCADA till det nya NIS-systemet. Överföringen skall omfatta
information om kopplingslägen och mätvärden (S26) samt bör omfatta
reläskyddsinformation från fjärrkontrollsystemet att användas för bestämning
av aktuellt felläge. (B13)
Då fjärrkontrollsystemet av säkerhetsskäl är anslutet till ett separat datanät,
skall koppling mellan systemen ske via brandvägg.
Leverantören skall i anbudet redovisa möjligheter och begränsningar för
informationsöverföring mellan systemen. (R23)
7.3
Överföring av data från fjärravlästa elmätare (OPTION C)
Mätvärden för kunders elförbrukning finns insamlade och lagrade i VETAB:s
mätinsamlingssystem Kamstrup EMS. Dessa mätvärden ska kunna överföras
till NIS och sedan användas för bl.a. lastfördelningsberäkningar. (S27)
Mätinsamlingssystemet samlar även in och lagrar avbrottsinformation. Denna
avbrottsinformation bör överföras till NIS-systemet och sedan användas som
komplement till avbrottsinformation från andra källor. (B14)
Leverantören skall redovisa i vilken utsträckning aktuell mätdata för
beräkningar kan överföras till NIS. Dessutom skall redovisas hur avbrottsdata
från fjärravläsningssystemet kan överföras till NIS. (R24)
7.4
Överföring av data från fjärravlästa fjärrvärmemätare (OPTION D)
Mätvärden för kunders fjärrvärmeförbrukning finns insamlade och lagrade i
VETAB:s mätinsamlingssystem Metrima Mcom. Dessa mätvärden ska kunna
överföras
till
NIS-systemet
och
sedan
användas
för
bl.a.
lastfördelningsberäkningar. (S28)
© Unicon 2011
2011-04-20
Sid 20 (51)
Leverantören skall redovisa i vilken utsträckning aktuell mätdata för
beräkningar kan överföras till NIS. (R25)
© Unicon 2011
2011-04-20
8
IMPORT OCH EXPORT
8.1
Import av bakgrunds- och fastighetskartor
Sid 21 (51)
Primärkarta från kommunen och fastighetskarta skall kunna användas som
bakgrundskartor. Koordinatsystemet för kartorna är SWEREF 99 15 00. (S29)
Dessa bakgrundskartor kommer normalt att vara kompletterade av kommunen
på det kartunderlag kommunen inhämtat från Metria.
Vid import bör man kunna ange vilka lager som skall tas med. Dessutom bör
fastighetsinformation (FIR), marktäckedata (GSD) och andra liknande
geografiska data kunna importeras. Behov finns även att kunna göra vissa
bearbetningar i samband med importen. (B15)
Ortofoton bör kunna importeras och visas tillsammans med övrig kartinformation. (B16) Leverantören skall ange eventuella begränsningar vid
överföring av kartdata från kommunen och utökad information från Metria.
(R26)
8.2
Lagring av primärkarta (OPTION E)
NIS-systemet skall kunna användas för lagring och export av Primärkarta.
(S30)
Detta innebär att kartunderlag från Metria importeras direkt till NIS-systemet.
Dessa kartor används sedan som bakgrundskartor för VETAB:s dokumentation
men även, efter import från externa program, i annan kommunal verksamhet.
Anbudsgivaren skall redovisa eventuella begränsningar rörande lagring och
export av Primärkarta samt rörande import av Primärkarta från externa
program (t.ex. AutoCAD). (R27)
8.3
Import av inmätningar
Systemet skall klara att importera inmätningar i DXF- och DWG-format. (S31)
8.4
Export av ledningskartor
Ledningskartor med valda attribut bör kunna exporteras till andra intressenter.
(B17) Leverantören skall redovisa vilka möjligheter det finns att exportera
ledningskartor. Exportformat, nivåer/skikt i kartor, symbolutseende mm skall
anges. Eventuella begränsningar i utseendet på exporterade kartor skall
anges.(R28)
© Unicon 2011
8.5
2011-04-20
Sid 22 (51)
Export av underlag för beräkningar
Det bör vara möjligt att i NIS-systemet hämta ut underlag för beräkning och att
exportera detta till externt beräkningssystem. (B18)
8.6
Åtkomst till externt lagrad information
Det skall från systemet gå att öppna dokument, bilder mm som är lagrade på
filserver. (S32)
8.7
Kompatibelt med AutoCAD
NIS bör vara kompatibelt med AutoCAD. (B19)
Leverantören skall ange eventuella begränsningar vid överföring av kartdata
till/från AutoCAD, t. ex. eventuella begränsningar av från vilka versioner av
AutoCAD som data kan hämtas från. Skall också redovisas vilka AutoCADformat som kan hanteras. (R29)
© Unicon 2011
9
2011-04-20
Sid 23 (51)
HANDDATORSYSTEM
I Systemet skall ingå funktionalitet för att hantera handdatorer och bärbara
datorer som stöd vid fältarbeten som besiktningar, planeringsarbeten,
arbetsorder och liknande. (S33)
Handdatorerna bör kunna användas som lokala enheter med synkroniseringsmöjlighet mot centralsystemet. Detta efter utförda uppdateringar av objekt,
kabelutsättningar och inmätningar i fält. Handdatorerna bör också kunna vara
uppkopplade mot centralsystemet via t ex GPRS/3G för direkt åtkomst av
information och för uppdatering. (B20)
Leverantören skall redovisa vilka typer av operativsystem och hårdvaror som
anses lämpliga att använda för handdatorerna. Systemet bör kunna hanteras i
handdatorer med olika operativsystem. (B21) (R30)
© Unicon 2011
10
2011-04-20
Sid 24 (51)
BASFUNKTIONER
Med basfunktioner menas sådana funktioner som användarna utnyttjar vid
normal användning av systemet. Om ej annat anges skall dessa funktioner ingå
fullt driftfärdiga i leveransen. Om konfigurering/programmering erfordras i
centralt system för att skapa eller anpassa funktioner, skall denna åtgärd ingå i
leveransen av systemet.
10.1
Kartor
10.1.1
Konvertering av kartor
Funktioner bör finnas i systemet för konvertering av kartor mellan olika
koordinatsystem. Leverantören skall redovisa sina funktioner för detta och
eventuella åtgärder som operatören måste vidta. (R31) (B22)
10.1.2
Ledningskartor
Med ledningskartor menas karta med dokumentation av ledningsnät.
In- och utzoomning i ledningskarta skall kunna ske med valfri skala och med
visning av vald skala. (S34)
10.1.3
Presentation av kartor
Minst 3 vyer bör kunna visas samtidigt. Dessa skall kunna innehålla godtycklig
karta med godtycklig detaljeringsnivå (inzoomning). Inzoomat detaljområde i
vy bör markeras i översiktskarta eller annan symbol för navigering. (B23)
10.1.4
Objekt i kartor
Alla objekt i karta har en unik identitet.
Följande enheter skall kunna hanteras som objekt i kartor: (S35)
 Objekt för elnät se avsnitt 11.1.
 Objekt för fjärrvärmenät se avsnitt 12.1.
 Objekt för VA-nät se avsnitt 13.1.
 Objekt för bredbandsnät se avsnitt 14.1.
 Objekt för gasnät se avsnitt 15.
© Unicon 2011
10.1.5
2011-04-20
Sid 25 (51)
Symboler för kartobjekt
Ett objekt skall kunna ha olika symboler, symbolstorlek och storlek för
tillhörande text i olika kartor och skalor. (S36)
Det ska vara valbart i vilken(-a) zoomningsnivå(er) ett objekts symbol ska
visas. (S37)
NIS-systemet bör kunna visa om ett objekt är inmätt eller ej. (B24)
Leverantören skall redovisa sina standardsymboler och redogöra för hur egna
symboler kan skapas och i vad mån beställaren kan göra detta själv. (R32)
10.1.6
Text och skisser i kartor
Valfri text och enkla skisser bör kunna läggas in på kartor. Den skall tillhöra ett
särskilt presentationsskikt. (B25)
10.1.7
Bilder och dokument
Bilder och dokument skall kunna knytas till valfria objekt. Dessa dokument
skall sedan kunna öppnas från aktuellt objekt. Leverantören skall redovisa
möjligheter att till objekt i databasen knyta digitala bilder samt dokument av
olika typer. (S38) (R33)
Resultat från TV-filmning, röntgning, värmefotografering etc. av ledningar bör
kunna hanteras av systemet. (B26)
10.2
Attribut till objekt
Attributdata för objekt skall finnas lagrade i systemet. Normalt skall
attributdata för objekt kunna uppdateras direkt från karta. (S39)
Presentation av attributdata bör omfatta beskrivning av attribut, värde samt sort
för respektive attribut. (B27)
Vid inmatning/uppdatering av attributdata bör kontroll av värde ske mot
gränser för värde, lista med giltiga värden eller motsvarande. (B28)
Alla objekt bör ha ett fritextfält för kommentarer och liknande. Leverantören
skall ange möjligheter och begränsning för sådant fält. (B29) (R34)
Objekt bör kunna förses med för respektive bransch gängse attributdata
omfattande minst: (B30 )
 Anläggningsnummer (minst 12 tecken).
 Anläggningsnummer som GS1-kod
 Koppling till andra objekt (ex brytare tillhör fack som tillhör station osv).
© Unicon 2011
2011-04-20
Sid 26 (51)
 Data som krävs för nätets topologi, beräkningar mm.
 Data för underhåll som installationsår, revideringsår, besiktningsintervall
 Apparatdata.
© Unicon 2011
11
FUNKTIONALITET EL
11.1
Nätdokumentation
11.1.1
Ledningsdokumentation
2011-04-20
Sid 27 (51)
Lägesriktiga kartor
Systemet skall innehålla funktioner för att skapa lägesriktiga kartor. (S40)
Följande funktioner bör finnas för att skapa, använda och uppdatera
lägesriktiga kartor: (B31)
 Uppmätning av avstånd mellan punkter i ledningskarta.
 Schakthantering med bland annat funktioner för att skapa groplinje,
knyta ledning till groplinje, markera ledningar som tillhör groplinje,
markera groplinje som används av ledning.
Ledningskartor
För ledningsnät i kartor gäller att följande typer av ledningar/ledningsnät skall
kunna skapas och/eller presenteras: (S41)

Högspänningsnät, olika spänningsnivåer.

Lågspänningsnät och servisledningar.

Jordtag och jordlinor.

Gatubelysning

Signalkablar
Leverantören skall redovisa eventuella begränsningar i möjlighet att skapa
egna ledningssymboler. (R35)
För kabelskåp skall följande krav uppfyllas: (S42)
 Man skall enkelt kunna sätta in ett kabelskåp på befintliga ledningar som
då skall dras in till skåpet.
 Skåp med delad skena skall kunna hanteras.
För kabelskåp bör följande krav uppfyllas: (B32)
 Det bör vara ett fast avstånd mellan ledningar som ansluts till kabelskåp.
Funktion skall finnas för att enkelt dela ledning och infoga station, kabelskåp
eller annat knutpunktsobjekt på ledning. (S43)
I vissa fall förekommer det att även kunds ledning är dokumenterad i NISsystemet. Det bör då vara enkelt att i NIS-systemet skilja VETAB:s ledning
från kundens. (B33)
© Unicon 2011
2011-04-20
Sid 28 (51)
Man skall enkelt kunna koppla samman ledningar av olika typ eller area
(skarv). Sådan skarv skall framgå av ledningskarta. (S44)
Funktioner bör finnas att skapa ett nytt objekt genom att kopiera ett befintligt
objekt av samma typ inklusive alla attributdata utom objektidentitet.
Leverantören skall redovisa möjligheter och begränsningar för olika typer av
objekt. (B34) (R36)
En spårningsfunktion bör finnas för att markera en ledning och få ledningens
matningsområde angivet i kartan (underliggande ledningar/delnät) enligt
gällande elektriska koppling. (B35)
Enlinjeschema
Utgående från ledningskartor, attributdata och samband mellan olika objekt
skall systemet automatiskt kunna skapa ett enlinjeschema. (S45)
Leverantören skall ange möjligheter och begränsningar vid generering,
presentation och utskrift av enlinjeschema. Beskrivning önskas även av hur och
i vilken omfattning resultatet av belastningsberäkningar framgår av schemat.
(R37)
Objekt i karta
Följande enheter ska kunna hanteras som objekt i kartor: (S46)
 Ledningar av olika typer som servisledningar, lågspänningsledningar,
högspänningsledningar, jordlinor, signalkablar, optokabel, stolpar,
åskskyddslina.

11.1.2
Knutpunkt i elnätet som skarvar/areabyte, kabelskåp, mätarskåp,
nätstationer samt kopplings- och fördelningsstationer. Leveranspunkt mot
kund och anläggningsnummer. Utrustningar i elnätet som;
transformatorer,
brytare,
frånskiljare,
nollpunktsutrustning,
ventilavledare, säkring, reläskydd, koncentratorutrustning (för
mätvärdesinsamling), repeater.
Beskrivning av elektrisk koppling
Ledningsnät och elektrisk koppling
Ett användarvänligt sätt bör användas för att skapa ledningsnät och dess
apparater med dess elektriska kopplingar. (B36) Leverantören skall utförligt
beskriva förfarandet. (R38)
Elektrisk koppling i nätstationer
Elektrisk koppling skall kunna anges direkt som relationer mellan olika objekt i
databasen, se stationskort under avsnitt 11.1.3 eller genom ett elektriskt
schema. (S47)
© Unicon 2011
2011-04-20
Sid 29 (51)
Leverantören skall redovisa om och hur följande kopplingsfall och utrustningar
i station kan hanteras med avseende på dokumentation och elektrisk koppling:
(R39)
 Flera transformatorer per station i enkel eller parallell drift
 Delad eller enkel lågspänningsskena
 Transformatorer med omsättningskopplare
 Kondensatorbatterier
 Nollpunktsmotstånd
 Reaktor
Elektrisk koppling i mottagnings- och fördelningsstationer
Elektrisk koppling skall kunna anges i schema eller direkt som relationer
mellan olika objekt i databasen. T.ex. Stationskort. (S48)
Leverantören skall redovisa om och hur följande kopplingsfall och utrustningar
i station hanteras med avseende på dokumentation och elektrisk koppling:
(R40)
 Flera transformatorer per station i enkel eller parallell drift.
 Delad eller enkel högspänningsskena.
 Transformatorer med lindningskopplare.
 Kondensatorbatterier.
 Nollpunktsmotstånd
 Reaktor
Elektrisk koppling i ledningsnät
Kedjeserviser skall kunna hanteras både vad avser koppling och belastningsberäkning. (B37)
11.1.3
Nätdata
Kabelskåpskort
Kabelskåpskort skall visa en sammanställning av anslutningar till lågspänningsskåp samt skåpdata. (S49)
Stationskort
Stationskort skall visa en sammanställning av anslutningar till främst
nätstationer samt stationsdata. (S50)
© Unicon 2011
2011-04-20
Sid 30 (51)
För stationen skall uppgift finnas om id, adress, typ och fabrikat samt
övergripande transformatordata. (S51)
För varje transformator skall uppgift finnas om bland annat: id, märkeffekt,
omsättning, reglerområde. (S52)
För varje lågspänningsgrupp skall uppgift finnas om id, skena, säkring och
maxsäkring, kabeltyp, kabellängd samt id och adress för kabelns
anslutningspunkt. (S53)
För varje högspänningsfack skall uppgift finnas om id, skena, kabeltyp,
kabellängd samt id och adress för kabelns anslutningspunkt. (S54)
11.2
Beräkningar
11.2.1
Prognos av nätlaster
Om typkurva saknas för en knutpunkt skall i stället Velanderkonstanter eller
liknande användas. (S55)
Systemet bör kunna använda uppmätta laster för prognosen. (B38)
11.2.2
Velanderkonstanter
Velanderkonstanter och effektfaktor skall kunna anges uppdelat per
kundkategori. För närvarande används cirka 20 kundkategorier. (S56)
11.2.3
Typkurvor
Typkurvor skall kunna anges för olika kundkategorier. Det skall även finnas
funktioner för att från driftarbetsplats enkelt underhålla data för dessa
typkurvor. (S57)
11.2.4
Uppmätta laster
Leverantören skall redovisa i vilken utsträckning aktuella nätlaster (timvärden)
kan användas för bl.a. lastfördelningsberäkningar. (R41)
11.2.5
Lastprognos
En sammanlagring av lasten i varje knutpunkt bör ge maxvärde, medelvärde
och standardavvikelse för matningspunkten under angiven tidsperiod. (B39)
Last i knutpunkt bör kunna vara negativ, dvs produktion. I nätet finns
generatorer. (B40)
© Unicon 2011
11.2.6
2011-04-20
Sid 31 (51)
Övergripande krav på belastningsberäkningar
Beräkningar skall kunna utföras på hela eller delar av nätet. (S58)
Val av nät/nätdel som beräkningen skall göras på, bör kunna anges i karta.
(B41)
Beräkningsprogrammet i NIS skall hantera följande alternativ: (S59)
 Beräkna laster och förluster för alla typer av ledningar.
 Hantera transformatorers omkopplarläge.
 Utföra beräkningar på nät med parallella kablar.
 Beräkna spänningsfall, totallast och överföringsförluster för varje
knutpunkt eller objekt.
 Behandla säkringar med olinjärt samband mellan ström och bryttid.
 Beräkna resistans och reaktans i varje knutpunkt.
 Kontrollera ledningars
märkströmmar.
och
transformatorers
belastning
mot
 Beräkna utlösningstider för säkringar.
Jordslutnings- och kortslutningsberäkningar.
 Beräkning av förluster i transformatorer.
 Hantera både sär- och samjordade system.
Beräkningsprogrammet i NIS bör hantera följande alternativ: (B42)
 Beräkningsstöd vid avbrottsplanering vilket omfattar bl.a. belastningsoch spänningsfallsberäkningar vid olika driftläggningar.
 Ledningsbrott, kortslutningar och jordfel bör kunna simuleras både i högoch lågspänningsnätet och användas vid beräkningar.
 Nollpunktsoptimering (kapacitiva jordfelsströmmar från kablar) för valt
driftläge och förslag på placering av reaktorer lokalt och centralt för
kompensation av Icj.
 Utföra beräkningar på både radiella och maskade nät.
Resultatet av beräkningarna bör både kunna presenteras i karta och i
rapportform. (B43) Resultatet bör tydliggöra trånga överföringssektioner s.k.
flaskhalsar i nätet. (B44)
Leverantören skall utförligt redovisa vad som kan presenteras grafiskt
respektive vad som anges i tabell eller lista. (R42)
© Unicon 2011
11.2.7
2011-04-20
Sid 32 (51)
Beräkningar på lågspänningsnätet
Vid beräkningar på lågspänningsnätet bör dessutom följande krav vara
uppfyllda: (B45)
 Ta hänsyn till kondensatorbatterier, både shunt- och seriekopplade.
 Kontroll av selektivitet lokalt och mot högspänningssäkring eller
reläskydd.
 Felströmmar vid jordslutning med direktjordad nollpunkt enligt normen
SS 424 14 05.
 Kontroll av utlösningsvillkor (enskilt och via massberäkning).
 Beräkning av jordslutningsimpedans.
11.2.8
Beräkningar på högspänningsnätet
Vid beräkningar på högspänningsnätet bör dessutom följande krav vara
uppfyllda: (B46)
 Ta hänsyn till kondensatorbatterier, både shunt- och seriekopplade.
 Beräkna nollpunktsspänning vid högohmiga jordfel.
 Kontrollera laster mot reläinställningar med avseende på utlösningstider
för överströmmar, kortslutnings- och jordslutningsströmmar.
 Kontrollera selektivitet mellan reläskydd och mellan säkring och
reläskydd.
 Kontrollera att reläskydd löser ut vid jordfel vid olika värden på
övergångsresistans.
11.3
Driftstödsfunktioner
11.3.1
Aktuellt driftläge
Aktuellt driftläge för elnätet skall kunna anges och visas i NIS. (S60)
Systemet skall markera/visa de delar av nätet som är spänningslöst. (S61)
© Unicon 2011
11.3.2
2011-04-20
Sid 33 (51)
Avbrottsavisering
Systemet skall innehålla stöd för avisering till kund vid planerade avbrott och
t.ex. röjning. Avisering skall kunna skapas från karta och/eller t.ex.
nätstationskort. Viktigt att systemet minst kan skilja på aviseringsadress och
faktureringsadress. (S62)

En rapport/lista skall kunna skapas med uppgifter om kunder som berörs
av driftläggningen eller driftavbrottet. Här skall uppgifter kunna finnas om
leveranspunkt samt namn, adress (aviseringsadress) och telefon för respektive
kund. (S63)
Speciella kundkrav t.ex. information om hur avisering bör hanteras bör kunna
hanteras i NIS. (B47)
Systemet bör stödja avisering via sms och e-post. (B48)
11.3.3
Driftorderhantering
Driftorder bör kunna skapas och hanteras i NIS med automatisk generering av
avbrottsdata för statistik. Driftorder skall vara utformad så att den stödjer
rutiner enligt ESA. (B49)
11.3.4
Avbrottsstatistik
NIS skall kunna ge stöd för hantering av avbrottsstatistik enligt gällande
föreskrifter. Leverantören skall redovisa sina standardfunktioner för att skapa
avbrottsstatistik. Särskilt bör belysas: (R43)
 För högspänning bör möjlighet finnas att hämta driftlägen från
fjärrkontrollsystemet. (B50)
 För lågspänning bör möjligheten att
fjärravläsningssystemet finnas. (B51)
hämta
avbrottstider
från
 Avbrottstider bör kunna hanteras på bl.a. nätstationsnivå och kundnivå.
(B52)
 Funktioner för statistisk sammanställning av driftavbrott under ett
intervall
med
avseende
på
typ
av
avbrott,
berörda
kunder/kundkategorier, energibortfall mm. (B53)
 Möjligheter att skapa avbrottsstatistik för enskilda kunder. (B54)
11.3.5
NIS-systemet bör stödja framtagning av rapporter enligt gällande krav på
elnätsföretag. (B55)
Exempel är:
© Unicon 2011
2011-04-20
Sid 34 (51)
 Rapport enligt krav angivna i DARWIN från Svensk Energi.
 Rapportering för förhandsreglering till Energimarknadsinspektionen, EI,
enligt gällande föreskrifter.
 Rapportering till Energimyndigheten.
11.3.6
Ärendehantering
NIS skall innehålla funktionalitet och stöd för ärendehantering. (B56)
Ärendehanteringen i NIS bör omfatta åtminstone följande funktionalitet: (B57)
 I samband med t.ex strömavbrott bör flera felanmälningar från kund
kunna knytas till ett, för störningen gemensamt, ärende.
 Ärendet tilldelas en kategori/ärendetyp. Exempel kan vara: strömavbrott,
fasfel, utsättning/kabelvisning, elkvalitet och övrigt. Det bör gå att
skapa egna kategorier/ärendetyper av behörig användare.
 Uppföljning av status och avrapportering av registrerade ärenden .
 Ärendet bör kunna vidarebefordras till t.ex. entreprenör för åtgärd och
rapportering. Ärendehanteringssystemet bör kunna knytas till epostsystem för vidarebefordran av ärenden.
 Varje ärende bör kunna knytas till en ansvarig person/resurs.
 Ärende bör kunna avslutas enskilt eller för ett specifikt urval.
Leverantören skall redovisa vilken typ av ärendehantering som finns och om
det finns något gränssnitt mot handdatorsystem. (R44)
11.3.7
Övriga driftstödsfunktioner
Exempel på övriga driftstödfunktioner som bör uppfyllas är: (B58)
 Lokalisering av fel med hjälp
reläskydd/fjärrkontrollsystem.
av
kortslutningsströmmar
från
 Hantering av selektivplaner. Leverantören skall redovisa i vilken
omfattning selektivplaner kan genereras och hur dessa presenteras.
(R45)
 Presentation av berörda kunder vid en driftstörning bör kunna hanteras
med en webblösning för presentation på hemsida.
 Systemet bör, utifrån information om avbrottsdrabbade kunder, kunna
föreslå troligt felställe/frånkopplingsställe.
© Unicon 2011
11.3.8
2011-04-20
Sid 35 (51)
Underhållsfunktioner
Leverantören skall redovisa Systemets standardfunktioner för underhåll av
elnät. (R46) Särskilt bör belysas:
 För vilka objekt som underhållsuppgifter kan anges.
 Olika metoder för att ange underhållsåtgärder. Här skall särskilt anges
möjligheten att lägga in uppgifter lagrade i fältdatorer eller
handterminaler.
 Möjlighet att skapa rondlistor eller motsvarande.
 Statistisk sammanställning av underhållsåtgärder.
 Stöd för handdatorsystem.
Besiktning och rapportering av resultat skall kunna ske ute i fält av olika
objekt, i första hand de som behandlas i EBR:s underhållshandbok U:300.
(S64)
Bland annat bör följande objekt kunna besiktigas: (B59)
Stationer
Kabelskåp
Ledningar
Ledningsgator/mark
Mottagningsstationer 40/10 kV
Apparater enligt apparatregister
Stolpar
Jordtagsmätning
I samband med besiktning bör också ett objekts läge kunna anges/justeras.
(B60)
11.3.9
Apparatregister
För underhåll och dokumentationsändamål skall systemet omfatta register för
olika typer av apparater. (S65)
Registret bör kunna omfatta alla apparater, d.v.s. både de som finns installerade
i ledningsnätet och de som finns i förråd. (B61)
Funktioner bör finnas för att: (B62)
 Kunna skapa fria fält för objekt i apparatregistret t.ex. transformator
 Uppdatera enskilda fält. Indatakontroller bör finns.
 Flytta apparater mellan nät och förråd med minimala uppdateringar av
data (identitet och station).
© Unicon 2011
11.4
2011-04-20
Sid 36 (51)
Projektering, beredning och planering
Funktioner för projektering, beredning och planering skall ingå i leveransen.
Följande huvudfunktioner bör/skall hanteras:
 Projektering. (S66)
 Planering.
Funktioner för resursplanering och uppföljning. (B63)
 Planering med projektytor.
Möjlighet att välja ut en projektyta och i Systemet göra beräkningar och
de förändringar man planerar utan att påverka verkligt nät. Man skall
kunna göra flera alternativa projektytor inom samma geografiska
område, hantera placering och planering av nya kabelskåp,
transformatorstationer och kabelnät. (S67) Detta bör generera en färdig
beredningshandling för material. (B64)
 Beredning med kalkylering
Kalkyler enligt branschens standard med P1 Överslagskalkyl, P2
Projekteringskalkyl och P3 Beredningskalkyl. EBR’s kostnadskataloger
skall kunna användas. Även egna kostnadskataloger och koder skall
kunna skapas. Procentuella påslag skall kunna användas. (B65) Timoch maskinkostnader bör kunna anges som systemparametrar
gemensamma för alla kataloger. (B66)
 Materialberedning.
Alternativa leverantörer av materiel bör finnas. Val bör t ex kunna ske
mellan olika grossister och eget förråd. Uppdelning av
materielleveranser på ett flertal leveransplatser. Beställning av materiel
via E-post. Kostnadskataloger bör kunna överföras till systemet. (B67)
 Systemet bör ha funktioner för att få fram berörda fastighetsägare i
samband med beredningsarbete eller t ex röjning av kraftledning. (B68)
 Inrapportering av utfall i form av inköp, nedlagd tid på projektet av olika
personer mm. (B69)
Leverantören skall redovisa sina standardfunktioner för projektering, beredning
och planering. Särskilt skall belysas hur ovan nämnda funktioner är realiserade.
(R47)
11.5
Mätinsamlingsutrustning
11.5.1
Dokumentation koncentratorer
Fullständig dokumentation med historikfunktion bör kunna göras för
mätinsamlingssystemets koncentratorer. (B70)
© Unicon 2011
11.5.2
2011-04-20
Sid 37 (51)
Arbetsorderhantering
Arbetsordrar för mätsystemen och arbeten på AMR-systemet bör kunna
hanteras av Systemet. (B71)
© Unicon 2011
2011-04-20
12
FUNKTIONALITET FJÄRRVÄRME
12.1
Nätdokumentation
12.1.1
Sid 38 (51)
Följande funktioner skall finnas för att skapa, använda och uppdatera
lägesriktiga kartor: (S69)
 Inläsning av koordinater och objektidentifikation från handdatorsystem
eller motsvarande samt inläggning av objekten i lägeskarta. Dessa data
skall även kunna läsas in från fil.
 X-, Y- och Z-koordinater skall hanteras.
12.1.2
Ledningskartor
Ledningskartor skall ha samma utseende på bildskärm och plottutskrift. (S70)
Funktion skall finnas för att enkelt dela ledning och infoga t ex kammare, eller
annat knutpunktsobjekt på ledning. (S71)
Man ska enkelt kunna se skillnad på fram- och returledningar. (S72)
Man skall enkelt kunna koppla samman ledningar. Sådan skarv skall framgå av
ledningskarta. (S73)
objekt. (B72)
En spårningsfunktion skall finnas för att markera en ledning och få ledningens
matningsområde angivet i kartan (underliggande ledningar/delnät). (S74)
Avbrott på fjärrvärmeledning bör enkelt kunna simuleras. (B73)
12.2
Objekt i kartor
Följande enheter skall minst kunna hanteras som objekt i kartor: (S75)
 Fjärrvärmeledningar, skarvar, tomrör och dräneringar.
© Unicon 2011
2011-04-20
Sid 39 (51)
 Utrustningar i fjärrvärmenätet som kammare, ventiler, pumpar, luft- och
avtappningsventiler
 Leveranspunkt mot kund (abonnentnummer).
 Pumpstation
 Fjärrvärmecentral (undercentral)
 Produktionsanläggning (ses i första hand som inmatningspunkt, behöver
ej kunna beskrivas i detalj).
 Larmsystem i fjärrvärmeledningar (fuktövervakning)
Fjärrvärmeledningar skall kunna beskrivas i detalj, bl.a. skall förläggning av
enkelrör, dubbelrör m.m. framgå. (S76)
12.2.1
Ledningsnätet och dess koppling
Ett användarvänligt och intuitivt sätt att skapa ledningsnät är av stor betydelse.
Leverantören skall utförligt beskriva förfarandet. Särskilt skall redovisas hur
följande behov tillgodoses: (R49)
 Hur och vilka objekt placeras direkt på kartan. Hur behandlas övriga
objekt.
 Om ett objekt skall ingå i flera kartor (nät- och översiktskarta), vilka
åtgärder måste operatören vidta för att detta skall ske.
 Vilka alternativ finns för utplacering av ledning (mellan ändpunkter,
parallellt med annan ledning osv).
12.3
Nätberäkningar
12.3.1
Nätlaster
Belastning på nätet bör kunna anges genom typkurvor baserade på bl a ansluten
effekt och energiuttag. Om typkurva saknas för en knutpunkt bör i stället
belastning manuellt kunna anges.(B74)
På sikt är förhoppningen att i större utsträckning kunna använda uppmätta
laster för prognosen.
Leverantören skall beskriva vilka möjligheter och begränsningar att hantera
nätlaster som finns i systemet.(R50)
© Unicon 2011
12.3.2
2011-04-20
Sid 40 (51)
Övergripande krav på beräkningar
Program för beräkningar på nätet bör vara fullt integrerade med nätdata, dvs
programmet bör automatiskt hämta data om nätet från nätdokumentationen.
(B75)
Beräkningar skall kunna nyttjas för dimensionering, optimering och analys av
störningar i fjärrvärmenätet. (B76)
Beräkningar skall kunna utföras på hela eller delar av nätet. Om beräkningar
sker på del av nätet skall matningar och laster i gränssnitt mot övriga delar av
nätet hämtas från tidigare beräkningar. (S77)
Beräkningsprogrammet skall hantera beräkningar av tryck, flöden, temperaturer mm i fjärrvärmenätet. (S78)
Resultatet av beräkningarna bör presenteras både grafiskt och i rapportform.
respektive vad som anges i tabell eller lista.(B77) (R51)
beräkningar som finns i systemet.(R52)
12.4
12.4.1
Avbrottsavisering
Vid störningar och driftomläggning för arbete i nätet kommer ett antal kunder
att få störningar i sin fjärrvärmeförsörjning. Funktionen skall underlätta att
avisera dessa kunder.
Avbrottsavisering bör omfatta följande funktioner: (B78)
 Operatören bör enkelt via ledningskartan kunna utföra olika
driftomläggningar i nätet. Samtliga manövrerbara objekt skall kunna
ges godtyckligt driftläge.
 Fel i nätet bör kunna simuleras och en lista med kunder som berörs av
driftavbrottet skall kunna erhållas.
 En rapport/lista bör skapas med uppgifter om kunder som berörs av
driftomläggningen eller driftavbrottet. Här skall uppgifter finnas om
anläggningsnummer samt namn, adress (aviseringsadress) och telefon
för respektive kund.
Leverantören skall redovisa vilka standardfunktioner som därutöver kan
erbjudas för administration av avisering.(R53)
© Unicon 2011
12.4.2
2011-04-20
Sid 41 (51)
NIS-systemet bör stödja framtagning av rapporter enligt gällande krav på
fjärrvärmeföretag. (B79)
Exempel är:
 Driftstörnings- och insatsrapporter till myndigheter.
 Rapportering till Svensk Fjärrvärme.
 Rapportering till Energimyndigheten.
12.4.3
Leverantören skall redovisa sina övriga funktioner som kan stödja den
operativa driften. (R54) Exempel på funktioner av intresse är: (B80)
 Hantering av felanmälningar
 Presentation av berörda kunder vid driftstörning. Särskild web-sida som
kan nås från VETAB:s hemsida.
 Direktinformation till berörda kunder vid driftstörning via SMS.
 Funktionalitet för hantering av larmnät (fuktindikering)
12.4.4
Systemet bör innehålla funktioner för underhållsplanering och rapportering.
(B81)
Leverantören skall redovisa sina standardfunktioner för underhåll av
fjärrvärmenätet. (R55) Särskilt bör belysas:
handterminaler.
Leverantören skall lämna förslag på handdatorfunktion enligt avsnitt 9.
© Unicon 2011
12.4.5
2011-04-20
Sid 42 (51)
Anläggningsdata
olika typer av komponenter. (S79)
 Uppdatera enskilda datafält. Indatakontroller bör finns där så är möjligt.
 För varje typ av komponent bör data såsom typ, utförande, fabrikat
tillverkningsnummer, år mm lagras
 Registret bör omfatta alla komponenter, dvs både de som finns
installerade i ledningsnätet och de som finns i förråd. Flera olika förråd
bör kunna användas.
 Flytta komponenter mellan nät och förråd med minimala uppdateringar
av data (identitet och station).
 Underhållsfunktioner enligt avsnitt 12.4.3.
Leverantören skall redovisa vilka data och typer av komponenter som kan
hanteras. (R56)
12.5
Funktioner för projektering, beredning och planering bör ingå i leveransen.(B83)
Av intresse här är följande huvudfunktioner:
 Projektering. Viktigt är här att flera parallella nätlösningar kan hanteras.
 Projekthantering.
 Materielberedning.
(R57)
© Unicon 2011
13
FUNKTIONALITET VA
13.1
Nätdokumentation
13.1.1
2011-04-20
Sid 43 (51)
Följande funktioner skall finnas för att skapa, använda och uppdatera
lägesriktiga kartor: (S81)
 Inläsning av koordinater och objektidentifikation från handdatorsystem
eller motsvarande samt inläggning av objekten i lägeskarta. Dessa data
skall även kunna läsas in från fil.
 X-, Y- och Z-koordinater skall hanteras.
13.1.2
Ledningskartor
Ledningskartor skall ha samma utseende på bildskärm och plottutskrift. (S82)
Funktion skall finnas för att enkelt dela ledning och infoga t ex brunn, eller
annat knutpunktsobjekt på ledning. (S83)
VETAB äger normalt VA-ledning fram till tomtgräns där kunds ledning tar
vid. Ofta dokumenteras hela eller delar av kunds ledning i NIS-systemet. Det
bör i NIS-systemet vara enkelt att skilja VETAB:s ledning från kundens. (B84)
Man skall enkelt kunna koppla samman ledningar. Sådan skarv skall framgå av
ledningskarta. (S84)
objekt. (B85)
En spårningsfunktion skall finnas för att markera en ledning och få ledningens
matningsområde angivet i kartan (underliggande ledningar/delnät). (S85)
13.2
Objekt i kartor
Följande enheter skall minst kunna hanteras som objekt i kartor: (S86)
 Vattenledningar, spillvattenledningar, dagvattenledningar.
© Unicon 2011
2011-04-20
Sid 44 (51)
 Utrustningar i ledningsnäten som ventiler, brunnar, pumpar
 Leveranspunkt mot kund (abonnentnummer).
 Pumpstation
 Tryckledningar för spillvatten respektive dagvatten
 Vattenverk och avloppsreningsverk (ses i första hand som
inmatningspunkt respektive utmatningspunkt, behöver ej kunna
beskrivas i detalj).
 Larmsystem i VA-ledningar (som tryck- eller nivåövervakning)
VA-ledningar skall kunna beskrivas i detalj. (S87)
13.2.1
Ledningsnätet och dess koppling
Ett användarvänligt och intuitivt sätt att skapa ledningsnät är av stor betydelse.
Leverantören skall utförligt beskriva förfarandet. Särskilt skall redovisas hur
följande behov tillgodoses: (R59)
 Hur och vilka objekt placeras direkt på kartan. Hur behandlas övriga
objekt.
 Om ett objekt skall ingå i flera kartor (nät- och översiktskarta), vilka
åtgärder måste operatören vidta för att detta skall ske.
 Vilka alternativ finns för utplacering av ledning (mellan ändpunkter,
parallellt med annan ledning osv).
13.3
Nätberäkningar
13.3.1
Nätlaster
Flödet i vatten- och avloppsnätet bör kunna anges genom typkurvor baserade
på bl a ansluten servisdimension och uppmätt förbrukning. Om typkurva
saknas för en knutpunkt bör i stället flödet manuellt kunna anges.(B86)
nätlaster som finns i systemet.(R60)
13.3.2
Övergripande krav på beräkningar
Program för beräkningar på nätet bör vara fullt integrerade med nätdata, dvs
programmet bör automatiskt hämta data om nätet från nätdokumentationen.
(B87)
© Unicon 2011
2011-04-20
Sid 45 (51)
Beräkningar skall kunna nyttjas för dimensionering, optimering och analys av
störningar i VA-nätet. (B88)
Beräkningar skall kunna utföras på hela eller delar av nätet. Om beräkningar
sker på del av nätet skall matningar och laster i gränssnitt mot övriga delar av
nätet hämtas från tidigare beräkningar. (S88)
Resultatet av beräkningarna bör presenteras både grafiskt och i rapportform.
respektive vad som anges i tabell eller lista.(B89) (R61)
beräkningar som finns i systemet.(R62)
13.4
13.4.1
Avbrottsavisering
Vid störningar och driftomläggning för arbete i nätet kan ett antal kunder
komma att få störningar i sin vattenförsörjning. Funktionen skall underlätta att
avisera dessa kunder.
Avbrottsavisering bör omfatta följande funktioner: (B90)
 Operatören bör enkelt via ledningskartan kunna utföra olika
driftomläggningar i nätet. Samtliga manövrerbara objekt skall kunna
ges godtyckligt driftläge.
 Fel i nätet bör kunna simuleras och en lista med kunder som berörs av
driftavbrottet skall kunna erhållas.
 En rapport/lista bör skapas med uppgifter om kunder som berörs av
driftomläggningen eller driftavbrottet. Här skall uppgifter finnas om
anläggningsnummer samt namn, adress (aviseringsadress) och telefon
för respektive kund.
Leverantören skall redovisa vilka standardfunktioner som därutöver kan
erbjudas för administration av avisering.(R63)
13.4.2
NIS-systemet bör stödja framtagning av rapporter enligt gällande krav på VAföretag. (B91)
Exempel är:
Driftstörnings- och insatsrapporter till Svenskt Vatten (VASS).
© Unicon 2011
13.4.3
2011-04-20
Sid 46 (51)
Leverantören skall redovisa sina övriga funktioner som kan stödja den
operativa driften. (R64) Exempel på funktioner av intresse är: (B92)
 Hantering av felanmälningar
 Presentation av berörda kunder vid driftstörning. Särskild web-sida som
kan nås från VETAB:s hemsida.
 Direktinformation till berörda kunder vid driftstörning via SMS.
 Funktionalitet för hantering av larm.
13.4.4
Systemet bör innehålla funktioner för underhållsplanering och rapportering.
(B93)
Leverantören skall redovisa sina standardfunktioner för underhåll av VA-nätet.
(R65) Särskilt bör belysas:
handterminaler.
Leverantören skall lämna förslag på handdatorfunktion enligt avsnitt 9.
13.4.5
Anläggningsdetaljer
olika typer av anläggningsdetaljer. (S89)
 Uppdatera enskilda datafält. Indatakontroller bör finns där så är möjligt.
 För varje typ av komponent bör data såsom typ, utförande, fabrikat
tillverkningsnummer, år mm lagras
 Registret bör omfatta alla anläggningsdetaljer, dvs både de som finns
installerade i ledningsnätet och de som finns i förråd. Flera olika förråd
bör kunna användas.
© Unicon 2011
2011-04-20
Sid 47 (51)
 Flytta anläggningsdetaljer mellan nät och förråd med minimala
uppdateringar av data (identitet och station).
 Underhållsfunktioner enligt avsnitt 12.4.3.
Leverantören skall redovisa vilka data och typer av anläggningsdetaljer som
kan hanteras. (R66)
13.5
Funktioner för projektering, beredning och planering bör ingå i leveransen.(B95)
Av intresse här är följande huvudfunktioner:
 Projektering. Viktigt är här att flera parallella nätlösningar kan hanteras.
 Projekthantering.
(R67)
© Unicon 2011
14
2011-04-20
Sid 48 (51)
FUNKTIONALITET BREDBAND
Systemet skall kunna dokumentera och administrera enheter som ingår i ett
bredbandsnät såsom fiberoptiska nät med tillhörande kablar, noder, brunnar
och kanalisation. Även andra ingående media som radiolänkar och
kopparförbindelser m.m. skall kunna dokumenteras.
14.1
Svenska Stadsnäts rekommendationer
Ett väsentligt syfte med nedanstående krav på Systemet rörande funktionalitet
bredband är att stödja Beställaren i att arbeta enligt Svenska
Stadsnätsföreningens rekommendationer för nätdokumentation.
14.2
Funktioner för hantering av bredbandsnät
Följande funktioner skall finnas för det fysiska bredbandsnätet: (S90)
© Unicon 2011

Presentation av bredbandsnätet geografiskt mot bakgrundskarta. Normala
funktioner som skall finnas är visning/uppdatering av data per objekt,
zoomning, panorering osv. Se avsnitt 10.1.

Anläggningsregister i vilket komponenter såsom ODF, konverter,
skarvboxar, rack, skåp, kabel, patch, aktiv utrustning (switchar, routrar)
mm kan hanteras. Även data för viss plats, t ex teknikbod/utrymme
inklusive relevanta fakta såsom nycklar, vägbeskrivningar mm bör
hanteras.

Leverantören skall redovisa om, och i så fall vilken typ av, funktionalitet
som finns för att hantera aktiv utrustning i systemet. (R68)

Skapa nya och ändra befintliga objekt (fysiska objekt enligt punkten ovan
samt objekt av typ förbindelse, kanalisation, schakt mm). Till objekten
skall relevanta attribut kunna kopplas.

Visning av samband mellan objekt:
Kanaler per utpekad fiber
Fibrer per utpekad kabel
Kabel per utpekat rör
Slang per utpekat rör
Rör per utpekat schakt.

Visning av ’inversen’ av ovanstående, dvs tillhörigheten för respektive
objekt, t ex att visa vilken kabel en utpekad fiber tillhör.

Presentation av delmängd av hela bredbandsnätet som uppfyller ett visst
selektionsvillkor. Följande selektionsvillkor bör kunna användas:
- Kablar med mer än X lediga kanaler(fibrer)
- Larmmarkering för kablar med mindre än X lediga fibrer

Åtkomst till externt lagrad information.
14.3
2011-04-20
Sid 49 (51)
Visning av kanaler, fibrer och förbindelser.
Följande topologifunktion skall finnas: (S91)

Visning av förbindelseväg från utpekad överlämningspunkt, dvs den
fysiska sammankopplingen av aktuell fiber/kanal.
Följande topologifunktioner bör finnas: (B96)
14.3.1

Visning av alla förbindelser som har en viss status.

Visning av kanaler/fibrer som har en viss status.
Skapa förbindelse
En förbindelse skall kunna skapas från en överlämningspunkt till en annan
överlämningspunkt. Vägen genom nätet skall kunna anges på ett rationellt sätt,
t ex genom att peka på de olika sträckorna som skall bilda förbindelsen. (S92)
Ett antal kanaler/fibrer skall kunna anges samtidigt.(S93)
Systemet bör föreslå de första lediga kanalerna/fibrerna. Möjlighet bör sedan
finnas att manuellt ändra vilka kanaler/fibrer som skall användas. (B97)
För den förbindelse som skapats enligt ovan skall status sättas till planerad,
reserverad eller idrift. (S94)
Den resulterande dämpningen för förbindelsen bör kunna beräknas och
presenteras. En varning/larm bör ges om dämpningen för förbindelsen
överstiger ett förutbestämt värde ( parameter som skall kunna ändras). (B98)
Då väg för en ny förbindelse genom nätet anges, bör varning och markering
ske av kablar längs förbindelsevägen som innehåller mindre än X lediga fibrer.
(B99)
14.3.2
Ändra förbindelse
Befintlig förbindelse skall kunna ändras med avseende på följande: (S95)
14.4

Status för förbindelsen.

Planeringstidpunkt, drifttagningstidpunkt samt ändringstidpunkt.
Leverantören skall redovisa vilka typer av driftstödsfunktioner som finns i
systemet, främst gällande avbrottsavisering, avbrottsstatistik, hantering av
felanmälningar, arbetsorderhantering samt underhållsmöjligheter. Relevanta
delar i avsnitt 11.3 kan tjäna som vägledning för vad som skall beaktas. (R69)
© Unicon 2011
2011-04-20
Sid 50 (51)
Arbetsordrar för bredbandsnätens ingående enheter skall kunna göras och
hanteras i NIS och kunna skrivas ut på papper. (S96)
Leverantören bör lämna förslag på
dokumentation av bredbandsnät. (B100)
handdatorsystem
lämpliga
för
Leverantören bör redovisa specifika driftstödfunktioner för bredbandsnät.
(R70)
14.5
Projektering, beredning, planering och beräkningar
Följande huvudfunktioner bör/skall hanteras:
 Projektering. (S97)
 Planering.
Funktioner för resursplanering och uppföljning. (B101)
 Planering med projektytor.
Möjlighet bör finnas att välja ut en projektyta och i Systemet göra
beräkningar och de förändringar man planerar utan att påverka verkligt
nät. Man bör kunna göra flera alternativa projektytor inom samma
geografiska område och även hantera placering och planering av nya
objekt i nätet. Detta bör generera en färdig beredningshandling för
materiel. (B102)
 Beredning med kalkylering
Kalkyler bör kunna skapas med hjälp av kostnadskataloger och koder.
Procentuella påslag bör kunna användas. Tim- och maskinkostnader bör
kunna anges som systemparametrar gemensamma för alla kataloger.
(B103)
Alternativa leverantörer av materiel bör finnas. Val bör t ex kunna ske
mellan olika grossister och eget förråd. Uppdelning av
materielleveranser på ett flertal leveransplatser. Beställning av materiel
via E-post. Kostnadskataloger bör kunna överföras till systemet. (B104)
 .Systemet bör ha funktioner för att få fram berörda fastighetsägare vid t
ex fel på fiberkabel. (B105)
 Inrapportering av utfall i form av inköp, nedlagd tid på projektet av olika
personer mm. (B106)
och planering. Särskilt skall belysas hur ovan nämnda funktioner är
realiserade.(R71)
Dämpningsberäkningar för enstaka eller grupper av förbindelser bör kunna
hanteras av Systemet. (B107)
© Unicon 2011
15
2011-04-20
Sid 51 (51)
FUNKTIONALITET GAS (OPTION F)
VETAB:s gasnät består av en ca 6 km lång ledning för deponigas. Det finns
inga planer på utbyggnad av gasnätet.
Eftersom deponigasen används som bränsle i VETAB:s värmeverk har
gasledningen viss koppling till VETAB:s fjärrvärmeverksamhet.
Gasledningen skall dokumenteras i NIS-systemet på motsvarande sätt som
fjärrvärmeledningar, se avsnitt 12.1 och 12.2. (S98)
Visst driftstödsfunktionalitet bör finnas (B108) främst omfattande:
 Funktionalitet för hantering av larm.
 Underhållsfunktionalitet i tillämpliga delar motsvarande kraven för
fjärrvärmenät, se avsnitt 12.4.3.
 Apparatregister i tillämpliga delar motsvarande kraven för fjärrvärmenät,
se avsnitt 12.4.4.
Det finns inga behov av att med hjälp av Systemet kunna göra beräkningar på
gasnätet.
Det krävs likaledes inte något stöd i Systemet för projektering, beredning och
planering avseende gasnätet.
© Unicon 2011

Nätinformationssystem för Vetlanda Energi och

Transcription

Similar documents

klubb som landat - Vetlanda Golfklubb

Insikt 4-2012, A4.cdr - Pingstkyrkan i Vetlanda

Utställningar - Destination Vetlanda

Verksamhetsplan, Kvarnens förskola

Nr 2 2010

Allmänna leveransbestämmelser

Ackreditering/ Förfrågningsunderlag och Avtal för