Produktkatalog (pdf)

PRODUKTKATALOG
Datum:
2015-04-01
Produktkatalog för Geodatasamverkan
Bilaga 1 till Samverkansavtalet för Geodatasamverkan
Organisation
Lantmäteriet
Postadress
801 82 Gävle
Besöksadress
Lantmäterigatan 2
Telefon
0771-63 63 63
E-post
[email protected]
Internet
www.geodata.se
Produktkatalog
Datum:
2015-04-01
Produktkatalog för geodatasamverkan
Produktkatalogen beskriver vilka data som ingår i geodatasamverkan, det vill säga vilka data som
ingår i myndigheternas utbyte av data (datadelning).
Gällande version av Produktkatalogen finns på www.geodata.se.
Produktkatalogen är genererad utifrån metadata i metadatakatalogen och ingår som bilaga 1 till
Samverkansavtalet för Geodatasamverkan.
Produktkatalogen är indelad i två delar:

Innehållsförteckning som listar ansvariga organisationer

Övergripande beskrivning som per ansvarig organisation ger ytterligare information om varje
geodataprodukt: Ansvarig organisation, titel, beskrivning av geodataprodukten samt om det
rör sig om en datamängd, serie eller tjänst.
För varje geodataprodukt som beskrivs i den övergripande beskrivningen nås fullständiga metadata i
metadatakatalogen via följande symbol och titeln på produkten:
Observera att det inom geodatasamverkan kan förekomma begränsningar för vissa geodataprodukter, bland annat rörande antal leveranser och geografiskt täckningsområde. Information om
eventuella leveransrestriktioner återfinns i respektive geodataprodukts metadata.
Förändringar sedan föregående version
De förändringar som har skett avseende geodataprodukter som ingår i geodatasamverkan beskrivs
på Geodata.se under
https://www.geodata.se/sv/Ga-med/Samverkansavtal/Geodataportalen/Forandringar-avgeodataprodukter/
Organisation
Lantmäteriet
Postadress
801 82 Gävle
Besöksadress
Lantmäterigatan 2
Telefon
0771-63 63 63
E-post
[email protected]
Internet
www.geodata.se
PRODUKTKATALOG
Datum:
2015-04-01
Innehållsförteckning
1.
Jordbruksverket
2.
Lantmäteriet
3.
Länsstyrelserna
4.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
5.
Naturvårdsverket
6.
Riksantikvarieämbetet
7.
Sjöfartsverket
8.
Skogsstyrelsen
9.
SMHI
10.
Socialstyrelsen
11.
Statens geotekniska institut
12.
Statistiska centralbyrån
13.
Sveriges geologiska undersökning
14.
Trafikverket
15.
Vattenmyndigheterna
Organisation
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Internet
Lantmäteriet
801 82 Gävle
Lantmäterigatan 2
0771-63 63 63
[email protected]
www.geodata.se
PRODUKTKATALOG
Datum:
2015-04-01
1.
Jordbruksverket
1.1
Jordbruksverket
url
Datamängd
Jordbruksblock
Jordbruksblock är en datamängd som innehåller uppgifter om maximalt stödberättigande jordbruksmark enligt EU:s
definitioner. Jordbruksblocken används av Jordbruksverket för att administrera stöd till lantbrukare, till exempel för att
kontrollera arealuppgifterna i lantbrukarnas ansökningar och för att informera lantbrukarna om gällande uppgifter.
Datamängden innehåller inte all jordbruksmark i Sverige, utan bara de delar som en lantbrukare har sökt stöd för
någon gång.
Ett block är en polygon/yta som avgränsar ett område med jordbruksmark. Ett block avgränsas av fasta avgränsningar.
Exempel på fasta avgränsningar är vägar, stenmurar, skog och bebyggelse. Ett block kan också avgränsas av
regiongränser (församlingsgränserna från 2000). Ett block måste, med få undantag, vara minst 0,1 hektar. På ett block
kan bara en lantbrukare ha jordbruksmark (undantag för betesmark som sambetas).
Datamängden Jordbruksblock innehåller cirka 1 143 000 block. Av dessa är cirka 891 000 åkermarksblock och ca 252
000 betesmarksblock. Den totala arealen är 3,2 miljoner hektar, varav 2,7 miljoner hektar är åkermark och 510 000
hektar är betesmark. Genomsnitts-arealen för åkermarksblocken är 3,03 ha och för betesmarksblocken är
motsvarande siffra 2,03 ha.
1.2
url
Jordbruksverket
Jordbruksverkets visningstjänst Inspire
Tjänst
Nitratkänsliga områden
Datamängd
Jordbruksverkets visningstjänst Inspire
Innehåller visningstjänst för datamängderna:
AF.Produktionsplatser
AF.Vattenbruk
AM.Nitratkänsliga områden
HB.Ängs-och betesmarksinventeringen
HB.Ängs-och betesmarksinventeringen naturtyper
LU.Jordbruksblock
1.3
url
Jordbruksverket
Enligt nitratdirektivet (rådets direktiv 91/676/EEG om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket) ska
känsliga områden för kväveföroreningar identifieras i varje medlemsland och för dessa områden ska särskilda
åtgärdsprogram upprättas.
Till de nitratkänsliga områdena i Sverige hör:
• Gotlands, Stockholms och Södermanlands län
• Delar av Skåne, Blekinge, Hallands, Västra Götalands, Kalmar, Östergötlands, Värmlands, Örebro, Västmanlands,
Dalarna och Uppsala län.
För dessa områden finns längre gående bestämmelser för att minska växtnäringsförlusterna från jordbruket än i övriga
landet.
Vilka kommuner och församlingar som tillhör det känsliga området anges närmare i Jordbruksverkets föreskrifter
(SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring.
Organisation
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Internet
Lantmäteriet
801 82 Gävle
Lantmäterigatan 2
0771-63 63 63
[email protected]
www.geodata.se
PRODUKTKATALOG
Datum:
2015-04-01
1.4
url
Jordbruksverket
Datamängd
Produktionsplatser för djurhållning
Produktionsplats för djurhållning
Viss typ av djurhållning som hålls på en plats ska anmälas till Jordbruksverket.
De djur som ska anmälas till Jordbruksverket är:
* Nötkreatur
* Grisar
* Får
* Getter
* Fjäderfän som hålls för kommersiellt bruk eller om antalet överskrider 350 värphönsplatser
Platsen får då ett produktionsplatnummer med syftet att det ska vara möjligt att spåra djur från en plats till en annan vid
utbrott av någon smittsam djursjukdom.
Ett produktionsplatsnummer består av landsbeteckningen SE plus sex siffror. Produktionsplatsnumret är knutet till den
anläggning eller plats där verksamheten bedrivs.
Grundprincipen är att ett produktionsplatsnummer avser en byggnad för djur som huvudsakligen vistas inomhus, eller
en anläggning om det finns ett antal tätt liggande byggnader som tydligt utgör en enhet.
Platsens geografiska utformning avgör om ett eller flera nummer behövs. Ligger betena mindre än 500 meter från
varandra fågelvägen, och det inte finns några andra klövdjur som tillhör någon annan mellan platserna, är det en och
samma produktionsplats. Om avståndet är mer än 500 meter eller om det finns andra klövdjur som tillhör någon annan
mellan platserna, ska platserna ha olika produktionsplatsnummer.
Uppgifter om PPN:
•vilket djurslag som finns på produktionsplatsen.
Produktionsplatsnummer vid transport
Ibland behöver exempelvis en lastbil eller ett släp ha ett produktionsplatsnummer. Produktionsplatsnummer för fordon
behövs i följande fall:
•djur från flera produktionsplatser transporteras tillsammans och sedan lämnas på flera produktionsplatser
•djurhållaren på den avsändande eller mottagande produktionsplatsen inte har kännnedom om varandra.
Om djuren är på väg direkt till slakt behövs inget produktionsplatsnummer för transporten.
1.5
url
Jordbruksverket
Datamängd
Vattenbruksanläggningar
Vattenbruksanläggningar
Enligt vattenbruksdirektivet (rådets direktiv 2006/88/EG om djurhälsokrav för djur och produkter från vattenbruk och om
förebyggande och bekämpning av vissa sjukdomar hos vattenlevande djur) ska Sverige hålla ett register med uppgifter
om varje vattenbruksföretag och deras anläggningar. Vattenbruksanläggningarnas geografiska läge ska anges med
koordinater.
Vattenbruk, dvs. odling av fisk, skaldjur och alger, är en växande näring med stor potential i Sverige. Vattenbruket
producerar god och miljömässigt bra mat men också miljötjänster såsom upptag av näring genom musselodling.
Idag odlas fisk främst i kassar i öppet vatten men även i viss utsträckning i slutna system eller dammar på land.
Musslor och ostron odlas främst på rep eller i korgar i öppet vatten längs västkusten. Viss odling av kräftor sker också i
dammar på land.
Syftet med registret över vattenbruksanläggningarna är bland annat att göra det möjligt att förstå smittspridningen
genom att följa djur vid förflyttning mellan olika platser vid utbrott av smittsamma sjukdomar.
Organisation
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Internet
Lantmäteriet
801 82 Gävle
Lantmäterigatan 2
0771-63 63 63
[email protected]
www.geodata.se
PRODUKTKATALOG
Datum:
2015-04-01
1.6
url
Jordbruksverket
Datamängd
Ängs- och betesmarksinventeringen
Kartskiktet Ängs- och betesmarksinventeringen innehåller ytor för alla marker som besökts vid inventeringen till och
med 2011.
Sveriges ängs- och betesmarker har inventerats. Det innebär att 300 000 hektar mark undersöktes under åren 2002 till
2004. Detta för att se var markerna finns och vilka speciella naturvärden och kulturlämningar som finns där, till exempel
speciella växter eller gamla byggnader.
Inventeringen visade att det finns 270 000 hektar värdefulla marker i Sverige. 7 000 hektar av dem är ängar och 229
000 är betesmarker. Resten behöver restaureras för att kvaliteten på dem ska bevaras.
Fortsatt inventering sker inom landsbygdsprogrammet (2007-2013).
Inventeringen används för att kunna göra utvärderingar och uppföljningar av miljöersättningar och andra åtgärder för
naturmiljö och kulturmiljö. Uppgifterna kan användas som underlag vid rådgivning, samhällsplanering och forskning.
Resultatet av inventeringen finns i databasen TUVA. Den är även tillgänglig på Jordbruksverkets webbplats. Från
inventeringen finns två kartskikt. Det ena innehåller alla marker som besökts vid inventeringen (ängs- och
betesmarksobjekt). Det andra skiktet (naturtypsytor) innehåller de marker som inventerats fullständigt. I detta skikt är
de inventerade markerna nedbrutna så att varje naturtyp har en egen yta, enligt Natura 2000 definitionen.
1.7
url
Jordbruksverket
Datamängd
Ängs- och betesmarksinventeringen
naturtyper
I kartskiktet Ängs- och betesmarksinventeringen naturtyper är bara de fullständigt inventerade markerna med. I detta
skikt är de inventerade markerna nedbrutna så att varje naturtyp, enligt Natura 2000 definitioner, har en egen yta.
Sveriges ängs- och betesmarker har inventerats. Det innebär att 300 000 hektar mark undersöktes under åren 2002 till
2004. Detta för att se var markerna finns och vilka speciella naturvärden och kulturlämningar som finns där, till exempel
speciella växter eller gamla byggnader.
Inventeringen visade att det finns 270 000 hektar värdefulla marker i Sverige. 7 000 hektar av dem är ängar och 229
000 är betesmarker. Resten behöver restaureras för att kvaliteten på dem ska bevaras.
Fortsatt inventering sker inom landsbygdsprogrammet (2007-2013).
Inventeringen används för att kunna göra utvärderingar och uppföljningar av miljöersättningar och andra åtgärder för
naturmiljö och kulturmiljö. Uppgifterna kan användas som underlag vid rådgivning, samhällsplanering och forskning.
Resultatet av inventeringen finns i databasen TUVA. Den är även tillgänglig på Jordbruksverkets webbplats. Från
inventeringen finns två kartskikt. Det ena innehåller alla marker som besökts vid inventeringen (ängs- och
betesmarksobjekt). Det andra skiktet (naturtypsytor) innehåller de marker som inventerats fullständigt. I detta skikt är
de inventerade markerna nedbrutna så att varje naturtyp har en egen yta, enligt Natura 2000 definitionen.
Organisation
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Internet
Lantmäteriet
801 82 Gävle
Lantmäterigatan 2
0771-63 63 63
[email protected]
www.geodata.se
PRODUKTKATALOG
Datum:
2015-04-01
2.
Lantmäteriet
2.1
Lantmäteriet
url
Tjänst
Administrativ indelning Inspire
Nedladdningstjänst enligt EG-direktivet Inspire för temat administrativa enheter (Administrative units).
Vid beställning erhålls GSD-Administrativ indelning 1:250 000.
Område: Sverige
2.2
url
Lantmäteriet
Tjänst
Administrativ indelning Visning - Inspire
Visningstjänst enligt EU-direktivet Inspire för temat Administrativ indelning (Administrative units). Tjänst innehållande
administrativa områden för kommuner, län och rike från grunddata anpassat för skalområde 1:10 000 och 1:250 000.
Administrativa enheter delar upp områden där medlemsstater har och/eller utövar jurisdiktion, på lokal, regional och
nationell nivå, åtskilda av administrativa gränser.
Skikt som återfinns i tjänsten är:
- Administrativ enhet
- Administrativ gräns
- NUTS-region
NUTS = Nomenklatur för statistiska territoriella enheter (Nomenclature of Units for Territorial Statistics).
Underhållsfrekvensen är halvårsvis.
Kartografin i temat följer Inspire specifikationer.
2.3
url
Lantmäteriet
Tjänst
Adress Direkt
Tjänsten ger möjlighet att hämta information om adresser från fastighetsregistrets adressdel. Tjänsten består av ett
antal fördefinierade delar som kan hämtas tillsammans eller var och en för sig.
Fastighetsregistrets adressdel innehåller uppgifter om så kallade belägenhetsadresser. Belägenhetsadressen kan ha
viss tilläggsinformation, till exempel postnummer, postort, populärnamn och adressplatsanmärkning.
2.4
url
Lantmäteriet
Tjänst
Adress Nedladdning Inspire
Nedladdningstjänst enligt EG-direktivet Inspire för temat adresser (Addresses).
Område: Kommun
Den tekniska lösningen på nedladdningsplatsen är ett så kallat Atomflöde.
2.5
url
Lantmäteriet
Tjänst
Adress Visning Inspire
Visningstjänst enligt EU-direktivet Inspire för temat Adresser (Addresses).
Här visas belägenhetsadresser.
Underhållsfrekvens är halvårsvis.
Kartografin i temat följer Inspire specifikationer.
2.6
url
Lantmäteriet
Tjänst
Allmänna kartor Visning
Med våra visningstjänster kan du använda Lantmäteriets kartor i dina egna system eller applikationer.
Visningstjänsterna går att kombinera med våra övriga geodatatjänster. Tjänsten ger tillgång till följande kartor i
rasterform:
- GSD-Terrängkartan
- GSD-Vägkartan
- GSD-Fjällkartan
- GSD-Översiktskartan
- GSD-Sverigekartan
Varje karta har sitt eget utseende (manér) och lämpar sig för visning inom sitt skalområde.
GSD-Terrängkartan och GSD-Vägkartan uppdateras fem gånger per år. De övriga kartbilderna uppdateras en gång per
år.
Översiktskartan tas bort ur produkten Allmänna kartor visning fr.o.m. 1 juli 2015 i samband med att Översiktskartan
raster utgår ur Lantmäteriets produktsortiment.
Organisation
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Internet
Lantmäteriet
801 82 Gävle
Lantmäterigatan 2
0771-63 63 63
[email protected]
www.geodata.se
PRODUKTKATALOG
Datum:
2015-04-01
2.7
url
Lantmäteriet
Tjänst
ArkenProxy
ArkenProxy är en tjänst som används för att integrera Lantmäteriets digitala arkiv Arken i externa system. Tjänsten ger
åtkomst till lantmäteriförrättningar och detaljplaner i DjVu-format.
2.8
url
Lantmäteriet
Tjänst
ArkivSök
Söka information om förrättningsakter samt material från Rikets allmänna kartverks arkiv och Lantmäteristyrelsens
arkiv utifrån behörighet. Används av avtalskunder
2.9
url
Lantmäteriet
Tjänst
Byggnad Direkt
Tjänsten ger möjlighet hämta information om byggnader från fastighetsregistrets byggnadsdel. Tjänsten består av ett
antal fördefinierade delar som kan hämtas tillsammans eller var och en för sig.
Fastighetsregistrets byggnadsdel innehåller i huvudsak information om
•bostadsbyggnader som utnyttjas som helårs- eller fritidsbostäder
•byggnader som används för industri, handel eller annan enskild verksamhet av någon betydelse
•byggnader som används för sociala eller kulturella ändamål
•byggnader för allmän förvaltning
2.10
url
Lantmäteriet
Tjänst
Byggnad Nedladdning Inspire
Nedladdningstjänst enligt EG-direktivet Inspire för temat byggnader (Buildings). Område: Kommun Den tekniska
lösningen på nedladdningsplatsen är ett så kallat Atomflöde.
2.11
url
Lantmäteriet
Tjänst
Byggnad Visning Inspire
Visningstjänst enligt EU-direktivet Inspire för temat Building (Byggnad). Tjänsten innehåller byggnadsgeometrier för
alla byggnader utom planerade och avregistrerade. Informationen i tjänsten visas i skalområde 1:50 till 1:25 000.
Tjänsten innehåller ett skikt; Byggnader.
Byggnadsinformationen ajourhålls kontinuerligt av kommunerna och uppdateringsfrekvensen varierar för de olika
kommunerna. Informationen i tjänsten uppdateras varje timme.
Kartografin i temat följer Inspire specifikationer.
2.12
url
Lantmäteriet
Serie
DGA - Digitalt Geodetiskt Arkiv
Geodetiska punkter i de nationella riksnäten, vilka är bärare av de nationella referenssystemen.
2.13
url
Lantmäteriet
Serie
Digital flygbildsdata - DMC,
orienteringsdata - 3D modelldata,
orienteringsdata
Bildgeometri i form av Ori-filer från Match-AT till flygbilder från DMC-kameran (Digital Mapping Camera) med 0,25 m
och 0,48 m upplösning, med 8 eller 12 bitars radiometrisk upplösning.
2.14
url
Lantmäteriet
Serie
Digital flygbildsdata - DMC, RGB, digital
Flygbildsdata fotograferad med DMC-kamera (Digital Mapping Camera) med 0,25 m och 0,5 m upplösning. RGB färgbilder. Produkten levereras i rasterform.
Organisation
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Internet
Lantmäteriet
801 82 Gävle
Lantmäterigatan 2
0771-63 63 63
[email protected]
www.geodata.se
PRODUKTKATALOG
Datum:
2015-04-01
2.15
url
Lantmäteriet
Digital flygbildsdata - DMC, rådata, pan+lr4
Serie
Flygbildsdata fotograferat med DMC-kamera (Digital Mapping Camera) med 0,25 m samt 0,48 m upplösning.
Pankromatiska (svartvita) bilder + LR4 (low resolution) lågupplösta bilder i fyra band - färg och infrarött.
Produkten levereras i rasterform.
2.16
url
Lantmäteriet
Digital flygbildsdata - UCE, orienteringsdata 3D modelldata, orienteringsdata
Serie
Bildgeometri i form av Ori-filer från Match-AT till flygbilder från UCE-kameran med 0,25 m respektive 0,48 m
upplösning för år 2013 och 0,24 m respektive 0,48 m från år 2014, med 8 eller 12 bitars radiometrisk upplösning.
2.17
url
Lantmäteriet
Serie
Digital flygbildsdata - UCE, RGB, digital
Flygbildsdata från år 2013 med 0,25 m samt 0,48 m upplösning. Från 2014 med 0,24 m samt 0,48 m upplösning.
RGB - färgbilder fotograferade med UCE-kamera (UltraCam Eagle).
Produkten levereras i rasterform.
2.18
url
Lantmäteriet
Serie
Digital flygbildsdata - UCXp, IR, digital
Flygbildsdata med 0,24 m och 0,48 m upplösning, beroende på var i Landet det är, se översikt i GeoLex.
2.19
url
Lantmäteriet
Digital flygbildsdata - UCXp, orienteringsdata
Serie
Bildgeometri i form av Ori-filer från Match-AT till flygbilder från UCXp-kameran (UltraCam-X prime) med 0,24 m och
0,48 m upplösning.
2.20
url
Lantmäteriet
Serie
Digital flygbildsdata - UCXp, RGB, digital
Flygbildsdata med 0,24 m och 0,48 m upplösning, beroende på var i landet det är.
RGB - färgbilder fotograferade med UCXp-kamera (UltraCam-X prime).
2.21
url
Lantmäteriet
Serie
Digital flygbildsdata-DMC, IR, digital
Flygbildsdata fotograferad med DMC-kamera (Digital Mappping Camera) med 0,25 m och 0,5 m upplösning. Infraröda
bilder. Produkten levereras i rasterform.
2.22
url
Lantmäteriet
Serie
Digital flygbildsdata-UCE, IR, digital
Flygbildsdata från år 2013 med 0,25 m samt 0,48 m upplösning. Från 2014 med 0,24 m samt 0,48 m upplösning.
Infraröda bilder fotograferad med UCE-kamera (UltraCam Eagle).
Produkten levereras i rasterform.
Organisation
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Internet
Lantmäteriet
801 82 Gävle
Lantmäterigatan 2
0771-63 63 63
[email protected]
www.geodata.se
PRODUKTKATALOG
Datum:
2015-04-01
2.23
url
Lantmäteriet
Tjänst
Fastighet Direkt
Tjänsten ger möjlighet att hämta information om fastigheter och samfälligheter från fastighetsregistrets allmänna del.
Tjänsten består av ett antal fördefinierade delar som kan hämtas tillsammans eller var och en för sig.
Fastighetsregistrets allmänna del innehåller aktuell information om t.ex.
•fastighetsindelning, både gällande och historisk
•fastighetsrättsliga åtgärder, t.ex. avstyckningar
•nuvarande och tidigare fastighetsbeteckning
•centralpunktskoordinat
•läns-, kommun- och församlingstillhörighet
•fastighetens areal
•samfälligheter.
2.24
url
Lantmäteriet
Tjänst
Fastighetsavisering
Produkten Fastighetsavisering bevakar och aviserar förändringar utifrån ett geografiskt område (kommun, län, riket)
och/eller en viss bestämd stock av fastigheter. Genom aviseringen får du tillgång till de förändringar som sker i
allmänna-, adress-, inskrivnings- och byggnadsdelen hos Lantmäteriet.
I tjänsten ingår även taxeringsuppgiftsdelen som aviseras en gång varje år. Inteckningar aviseras inte.
Fastighetsavisering finns i två varianter:
•Fullständig avisering - ger dig samtliga förändringar som skett på en fastighet för de tabeller du abonnerar på.
Fullständig avisering kan beställas för de flesta tabellerna som ingår i registret och leverans sker dagligen (vardagar)
eller veckovis
•Förenklad avisering - ger dig endast den senaste förändringen om flera förändringar skett inom samma tabell och
fastighet sedan du senast fick en leverans. Leverans sker en gång per månad, kvartal, halvår eller år. Förenklad
avisering kan endast väljas för fastighet, adress och ägare
Innan en avisering kan börja måste du göra ett Fastighetsuttag.
Om bevakning skall ske på en stock av fastigheter kan ett eller flera Fastighetsuttag per år vara nödvändigt då stocken
under året ändras.
2.25
url
Lantmäteriet
Tjänst
Fastighetsindelning Visning
Med våra visningstjänster kan du använda Lantmäteriets kartor i dina egna system eller applikationer.
Visningstjänsterna går att kombinera med våra övriga geodatatjänster. Tjänsten ger tillgång till fastighetsinformation
från Lantmäteriets grunddatalager. Kartinformationen är uppdelad i nio separata skikt. För vart och ett av skikten finns
ett eller flera fördefinierade presentationssätt, så kallade ”stilar”. Informationen i tjänsten uppdateras varje timme.
2.26
url
Lantmäteriet
Tjänst
Fastighetsområde Inspire
Nedladdningstjänst enligt EG-direktivet Inspire för Cadastral parcels (Fastighetsområden).
Vid beställning erhålls GSD-fastighetskartans fastighetsindelning.
Område: Län
2.27
url
Lantmäteriet
Tjänst
Fastighetsområde Visning Inspire
Visningstjänst enligt EU-direktivet Inspire för temat Fastighetsområden (Cadastral parcels).
Tjänst innehållande ytor för fastighet och kommun samt fastighetsbeteckningar från grunddata anpassat till
skalområdet 1:10 000.
Tjänsten är uppdelad i tre skikt:
- Fastighetsområden
- Fastighetsindelning
- Fastighetsgränser
Kartografin i temat följer Inspire specifikationer.
2.28
url
Lantmäteriet
Tjänst
Fastighetsprisavisering
Genom att abonnera på Fastighetsprisavisering aviseras de lagfartsförändringar som skett i landet för vidare hantering
i ditt datorsystem. Informationen kan bl.a. kopplas till karta och användas vid fastighetsvärderingar eller
marknadsanalyser. Abonnemanget kan anpassas efter ditt behov vad gäller geografisk område och typ av information.
Organisation
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Internet
Lantmäteriet
801 82 Gävle
Lantmäterigatan 2
0771-63 63 63
[email protected]
www.geodata.se
PRODUKTKATALOG
Datum:
2015-04-01
2.29
url
Lantmäteriet
Tjänst
Fastighetsprisuttag
Produkten Fastighetsprisuttag ger dig möjlighet att beställa fastighetsprisinformation i digital form för integrering i dina
egna system. Informationen levereras enligt fastighetsprisformatet som textfiler.
2.30
url
Lantmäteriet
Tjänst
Fastighetsuttag
Fastighetsuttag ger dig möjlighet att beställa fastighetsinformation i digital form och integrera den i ditt eget
verksamhetssystem. Informationen redovisar förhållandet vid datumet för uttaget och levereras enligt
överföringsformatet (ÖFF) som textfiler.
Genom ett fastighetsuttag kan du få fram fastighetsinformation utifrån olika urvalskriterier. Du kan till exempel välja
avgränsning av området, som kan vara både ett geografiskt eller administrativt område, genom att ange län, kommun
eller församling.
2.31
url
Lantmäteriet
Tjänst
Gemensamhetsanläggning Direkt
Tjänsten ger möjlighet att hämta information om gemensamhetsanläggningar från fastighetsregistrets allmänna del.
Tjänsten består av ett antal fördefinierade delar som kan hämtas tillsammans eller var och en för sig.
Fastighetsregistrets allmänna del innehåller information om gemensamhetsanläggningar. En
gemensamhetsanläggning är en anläggning för t.ex. väg, vatten- och avlopp, energianläggning eller trapphus och hiss.
En gemensamhetsanläggning är till nytta för och ägs av flera fastigheter.
2.32
url
Lantmäteriet
Tjänst
Gränspunkt Direkt
Tjänsten ger tillgång till information från digitala registerkartan som är en del av Fastighetsregistret. Informationen
innehåller gränspunkter med geometri (läge) och attribut som beskriver typ av markering, lägesnoggrannhet,
markeringsläge samt beteckning.
Tjänsten har två sökmöjligheter:
• Hämta en eller flera gränspunkter med samtliga attribut genom att ange identiteten
• Hitta referenser till gränspunkter med hjälp av geometri- eller beteckningsfilter. Referenserna kan sedan användas för
att hämta fullständig information om gränspunkterna.
2.33
url
Lantmäteriet
Serie
GSD-Administrativ indelning 1:1 miljon
GSD-Administrativ indelning utgörs av data i vektorform för administrativ indelning. Riks- och territorialgräns, samt
läns- och kommungränser redovisas.
2.34
url
Lantmäteriet
Serie
GSD-Administrativ indelning 1:250 000
GSD-Administrativ indelning utgörs av data i vektorform för administrativ indelning. Riks- och territorialgräns, samt
läns- kommun- och församlingsgränser redovisas.
Produkten utgår 1 juli 2015, informationsmängden ingår i GDS-Översiktskartan, vektor.
2.35
url
Lantmäteriet
GSD-Fastighetkartan, planer, bestämmelser
och rättigheter
Serie
Innehåller gränser och beteckningar för detaljplaner och andra planer enligt plan- och bygglagen samt områdesskydd
enligt miljöbalken (naturreservat, strandskydd o.s.v.). Dessutom redovisas områden med täkttillstånd, fasta
fornlämningar, byggnadsminnen med flera markreglerande bestämmelser.
Produkten levereras i vektorform. Planer- och bestämelseytor levereras som ytbildad vektor. Vid hämtning på
Geodataplatsen ingår även topografi och fastighetsindelning.
Organisation
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Internet
Lantmäteriet
801 82 Gävle
Lantmäterigatan 2
0771-63 63 63
[email protected]
www.geodata.se
PRODUKTKATALOG
Datum:
2015-04-01
2.36
url
Lantmäteriet
GSD-Fastighetskartan, sammanslagen raster
Serie
Nivåkurvor och terrängformationer
Bebyggelseområden och byggnader
Vägar
Järnvägar
Kraftledningar
Markslag och markanvändning
Hydrografi
Administrativa gränser
bestämmelser om natur- och kulturvård, militära områden och fornlämningar.
GSD-Fastighetskartan i rasterform gör det möjligt att presentera fastighetskartan som digital kartbild på en dator, t.ex.
som bakgrundsbild. Den digitala kartbilden innehåller det som ingår i den tryckta kartan, inklusive ett infärgat ortofoto
men exklusive referensnäten.
2.37
url
Lantmäteriet
Serie
GSD-Fastighetskartan, skiktad raster
Administrativ indelning
Bebyggelse och anläggningar
Bestämmelser
Hydrografi
Järnvägar
Kraftledningar
Kurvor
Markytor
Text
Vägar
GSD-Fastighetskartan i skiktad rasterform gör det möjligt att presentera fastighetskartan som digital kartbild på en
dator, t.ex. som bakgrundsbilder.
Bilderna kan även användas för framställning av följdprodukter och som indata till geografiska informationssystem.
GSD-Fastighetskaratan i skiktad rasterform har sammantaget samma innehåll och manér som GSD-Fastighetskartan,
raster med undantag för ortofoto som inte finns i denna produkt.
2.38
url
Lantmäteriet
GSD-Fastighetskartans fastighetsindelning,
vektor
Serie
Innehåller fastighets- och administrativ indelning, fastighetspunkter och fastighetsanknuten text.
2.39
url
Lantmäteriet
Serie
GSD-Fastighetskartans topografi, vektor
Innehållet lämpar sig bra för grafisk presentation i skalområdet 1:5000 - 1:20 000.
Innehåller hydrografi, markslag och markanvändning, kommunikationer, bebyggelse, vissa markreglerande
bestämmelser, karttext och höjdkurvor.
Fastighetskartan kan användas som bakgrundsinformation eller som underlagsdata vid GIS-bearbetningar inom olika
verksamhetsområden.
2.40
url
Lantmäteriet
Serie
GSD-Fjällinformation, vektor
Som komplement till Vägkartan finns Fjällinformation i vektorformat. Basen innehåller fjällinformation såsom leder,
broar, vad, fjällstationer, raststugor, vindskydd, hjälptelefoner m.m. Produkten innehåller även höjdkurvor.
Organisation
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Internet
Lantmäteriet
801 82 Gävle
Lantmäterigatan 2
0771-63 63 63
[email protected]
www.geodata.se
PRODUKTKATALOG
Datum:
2015-04-01
2.41
url
Lantmäteriet
Serie
GSD-Fjällkartan, raster
GSD-Fjällkartan i rasterform innehåller det som ingår i den tryckta Fjällkartan i 1:100 000 exklusive referensnäten.
Grundinformation utgörs av GSD-Vägkartan d.v.s. administrativ indelning, gator, allmänna och enskilda vägar,
järnvägar, kraftledningar, sjöar, vattendrag, bebyggelseområden och byggnader, skog, öppen mark, sankmark, kalfjäll,
glaciärer samt restriktioner för markanvändning, karttext och höjdkurvor. Dessutom finns fjällspecifik tilläggsinformation
såsom leder, broar, vad, fjällstationer, raststugor, vindskydd, hjälptelefoner m.m.
2.42
url
Lantmäteriet
Serie
GSD-Höjddata, grid 2+
Rikstäckande höjddata i form av ett regelbundet rutnät med 2 meters upplösning. En terrängmodell skapad utifrån
mark- och vattenpunkter i laserdata.
2.43
url
Lantmäteriet
Serie
GSD-Höjddata, grid 50+
Innehåller höjdvärden i ett regelbundet rutnät med 50 meters punktavstånd. Data kan fås i flera olika referenssystem.
Punkterna är skapade i ett regelbundet rutnät enligt indexrutor i RT 90.
Produkten kommer att tillhandahållas med förenklade villkor fr.o.m. 1 juli 2015.
2.44
url
Lantmäteriet
Serie
GSD-Höjdkurvor 10 m ekvidistans
Höjdkurvor med 10 meters ekvidistans, utom i fjällvärlden där ekvidistansen av kartografiska skäl är 20 m. Kurvorna är
anpassade till Vägkartan och Fjällkartan. Höjdvärden finns som attribut.
2.45
url
Lantmäteriet
Serie
GSD-Höjdkurvor 25 m ekvidistans
Höjdkurvor med 25 meters ekvidistans i vektorform anpassade till Översiktskartan.
Produkten utgår 1 juli 2015, informationsmängden ingår i GSD-Översiktskartan, vektor.
2.46
url
Lantmäteriet
Serie
GSD-Höjdkurvor 5 m ekvidistans
Digitala höjdkurvor anpassade till GSD-Fastighetskartan och GSD-Terrängkartan. Innehåller även djupkurvor. Den
övervägande ekvidistansen är 5 m, men även något område med ekvidistansen 10 m.
2.47
url
Lantmäteriet
Serie
GSD-Ortnamn
Produkten som innehåller geografiska namn och namnformer fungerar som rättesnöre i den svenska
ortnamnsverksamheten.
Produkten används för:
- att kontrollera stavningen av ortnamn
- att skapa register till olika kartprodukter
- post- och varudistribution
- planeringsarbete inom statlig och kommunal förvaltning
- vägvisning
- forskning, med ett internationellt, nationellt och lokalhistoriskt perspektiv
- namngivning
2.48
url
Lantmäteriet
Serie
GSD-Ortofoto, färg med 0,5 m upplösning
GSD-Ortofoto är flygbilder fotograferade från normalt 4 800 meters flyghöjd. De har korrigerats geometriskt och satts
samman till en skalriktig avbildning av marken. Resultatet är en bildfil i rasterformat i färg eller IR (infraröd färg) med en
upplösning där varje pixel på marken motsvarar 0,5 meter.
Gäller ortofoton från år 1994 och senare, i den mån de finns i digitalt lager.
Organisation
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Internet
Lantmäteriet
801 82 Gävle
Lantmäterigatan 2
0771-63 63 63
[email protected]
www.geodata.se
PRODUKTKATALOG
Datum:
2015-04-01
2.49
url
Lantmäteriet
Serie
GSD-Ortofoto, färg med 1 m upplösning
GSD-Ortofoto är flygbilder fotograferade från normalt 4 800 meters flyghöjd. De har korrigerats geometriskt och satts
samman till en skalriktig avbildning av marken. Resultatet är en bildfil i rasterformat i färg eller IR (infraröd färg) med en
upplösning där varje pixel på marken motsvarar 0,5 meter. I denna produkt är upplösningen omräknad till 1 meter.
Gäller ortofoton från år 1994 och senare, i den mån de finns i digitalt lager.
2.50
url
Lantmäteriet
Serie
GSD-Ortofoto, IR med 0,5 m upplösning
GSD-Ortofoto är flygbilder fotograferade från normalt 4 800 meters flyghöjd. De har korrigerats geometriskt och satts
samman till en skalriktig avbildning av marken. Resultatet är en bildfil i rasterformat i färg eller IR (infraröd färg) med en
upplösning där varje pixel på marken motsvarar 0,5 meter.
Gäller ortofoton från år 1994 och senare, i den mån de finns i digitalt lager.
2.51
url
Lantmäteriet
Serie
GSD-Ortofoto, IR med 1 m upplösning
GSD-Ortofoto är flygbilder fotograferade från normalt 4 800 meters flyghöjd. De har korrigerats geometriskt och satts
samman till en skalriktig avbildning av marken. Resultatet är en bildfil i rasterformat i färg eller IR (infraröd färg) med en
upplösning där varje pixel på marken motsvarar 0,5 meter. I denna produkt är upplösningen omräknad till 1 meter.
Gäller ortofoton från år 1994 och senare, i den mån de finns i digitalt lager.
2.52
url
Lantmäteriet
GSD-Ortofoto, svartvit med 0,5 m upplösning
Serie
GSD-Ortofoto är flygbilder fotograferade från normalt 4 800 meters flyghöjd. De har korrigerats geometriskt och satts
samman till en skalriktig avbildning av marken. Resultatet är en bildfil i rasterformat i färg eller IR (infraröd färg) med en
upplösning där varje pixel på marken motsvarar 0,5 meter. Svartvita ortofoton framställs från ortofoto i färg, i samband
med leverans.
Gäller ortofoton från år 1994 och senare, i den mån de finns i digitalt lager.
2.53
url
Lantmäteriet
GSD-Ortofoto, svartvit med 1 m upplösning
Serie
GSD-Ortofoto är flygbilder fotograferade från normalt 4 800 meters flyghöjd. De har korrigerats geometriskt och satts
samman till en skalriktig avbildning av marken. Resultatet är en bildfil i rasterformat i färg eller IR (infraröd färg) med en
upplösning där varje pixel på marken motsvarar 0,5 meter. Svartvita ortofoton framställs från ortofoto i färg, i samband
med leverans. I denna produkt är upplösningen omräknad till 1 meter.
Gäller ortofoton från år 1994 och senare, i den mån de finns i digitalt lager.
2.54
url
Lantmäteriet
GSD-Ortofoto25, färg med 0,25 m upplösning
Serie
GSD-Ortofoto25 är framställda från flygbilder, fotograferade med digital kamera, med 0,25 m upplösning. De har
korrigerats geometriskt och satts samman till en skalriktig mosaik. Resultatet är en bildfil i rasterformat i färg och/eller
IR (infraröd färg) med en upplösning där varje pixel på marken motsvarar 0,25 meter.
2.55
url
Lantmäteriet
GSD-Ortofoto25, färg med 0,5 m upplösning
Serie
GSD-Ortofoto25 är framställda från flygbilder, fotograferade med digital kamera, med 0,25 m upplösning. De har
korrigerats geometriskt och satts samman till en skalriktig mosaik. Resultatet är en bildfil i rasterformat i färg och/eller
IR (infraröd färg) med en upplösning där varje pixel på marken motsvarar 0,25 meter.
I denna produkt är upplösningen omräknad till 0,5 meter.
2.56
url
Lantmäteriet
Serie
GSD-Ortofoto25, färg med 1 m upplösning
GSD-Ortofoto25 är framställda från flygbilder, fotograferade med digital kamera, med 0,25 m upplösning. De har
korrigerats geometriskt och satts samman till en skalriktig mosaik. Resultatet är en bildfil i rasterformat i färg och/eller
IR (infraröd färg) med en upplösning där varje pixel på marken motsvarar 0,25 meter.
I denna produkt är upplösningen omräknad till 1 meter.
Organisation
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Internet
Lantmäteriet
801 82 Gävle
Lantmäterigatan 2
0771-63 63 63
[email protected]
www.geodata.se
PRODUKTKATALOG
Datum:
2015-04-01
2.57
url
Lantmäteriet
GSD-Ortofoto25, IR med 0,25 m upplösning
Serie
GSD-Ortofoto25 är framställda från flygbilder, fotograferade med digital kamera, med 0,25 m upplösning. De har
korrigerats geometriskt och satts samman till en skalriktig mosaik. Resultatet är en bildfil i rasterformat i färg och/eller
IR (infraröd färg) med en upplösning där varje pixel på marken motsvarar 0,25 meter.
2.58
url
Lantmäteriet
GSD-Ortofoto25, IR med 0,5 m upplösning
Serie
GSD-Ortofoto25 är framställda från flygbilder, fotograferade med digital kamera, med 0,25 m upplösning. De har
korrigerats geometriskt och satts samman till en skalriktig mosaik. Resultatet är en bildfil i rasterformat i färg och/eller
IR (infraröd färg) med en upplösning där varje pixel på marken motsvarar 0,25 meter.
I denna produkt är upplösningen omräknad till 0,5 meter.
2.59
url
Lantmäteriet
Serie
GSD-Ortofoto25, IR med 1 m upplösning
GSD-Ortofoto25 är framställda från flygbilder, fotograferade med digital kamera, med 0,25 m upplösning. De har
korrigerats geometriskt och satts samman till en skalriktig mosaik. Resultatet är en bildfil i rasterformat i färg och/eller
IR (infraröd färg) med en upplösning där varje pixel på marken motsvarar 0,25 meter.
I denna produkt är upplösningen omräknad till 1 meter.
2.60
url
Lantmäteriet
Serie
GSD-Ortofoto25, svartvit med 0,25 m
upplösning
GSD-Ortofoto25 är framställda från flygbilder, fotograferade med digital kamera, med 0,25 m upplösning. De har
korrigerats geometriskt och satts samman till en skalriktig mosaik. Resultatet är en bildfil i rasterformat i färg och/eller
IR (infraröd färg) med en upplösning där varje pixel på marken motsvarar 0,25 meter.
Svartvita ortofoton framställs från ortofoto i färg, i samband med leverans.
2.61
url
Lantmäteriet
Serie
GSD-Ortofoto25, svartvit med 0,5 m
upplösning
GSD-Ortofoto25 är framställda från flygbilder, fotograferade med digital kamera, med 0,25 m upplösning. De har
korrigerats geometriskt och satts samman till en skalriktig mosaik. Resultatet är en bildfil i rasterformat i färg och/eller
IR (infraröd färg) med en upplösning där varje pixel på marken motsvarar 0,25 meter.
Svartvita ortofoton framställs från ortofoto i färg, i samband med leverans. I denna produkt är upplösningen omräknad
till 0,5 meter.
2.62
url
Lantmäteriet
GSD-Ortofoto25, svartvit med 1 m upplösning
Serie
GSD-Ortofoto25 är framställda från flygbilder, fotograferade med digital kamera, med 0,25 m upplösning. De har
korrigerats geometriskt och satts samman till en skalriktig mosaik. Resultatet är en bildfil i rasterformat i färg och/eller
IR (infraröd färg) med en upplösning där varje pixel på marken motsvarar 0,25 meter.
Svartvita ortofoton framställs från ortofoto i färg, i samband med leverans. I denna produkt är upplösningen omräknad
till 1 meter.
2.63
url
Lantmäteriet
Serie
GSD-Sverigekartan 1:1 milj raster
Administrativ indelning, vägar, järnvägar, övriga linje- och punktobjekt såsom vattendrag och diverse symboler. Ytor för
vatten, skog, öppen mark samt bebyggelse och text. Basen innehåller alla objekt som redovisas på den tryckta
Sverigekartan utom geodetiska nät.
2.64
url
Lantmäteriet
Serie
GSD-Sverigekartan 1:1 milj vektor
Administrativ indelning, vägar, järnvägar, övriga linje- och punktobjekt såsom vattendrag och diverse symboler. Ytor för
vatten, skog, öppen mark samt bebyggelse och text. Basen innehåller alla objekt som redovisas på den tryckta
Sverigekartan utom geodetiska nät.
Organisation
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Internet
Lantmäteriet
801 82 Gävle
Lantmäterigatan 2
0771-63 63 63
[email protected]
www.geodata.se
PRODUKTKATALOG
Datum:
2015-04-01
2.65
url
Lantmäteriet
Serie
GSD-Sverigekartan 1:10 milj vektor
Kustlinje, sjöar/öar, vattendrag, riksgräns, länsgräns, polcirkeln och gradnät/rutnät.
2.66
url
Lantmäteriet
GSD-Sverigekartan 1:20 milj vektor
Serie
GSD-Sverigekartan 1:5 milj vektor
Serie
Kustlinje, riksgräns, polcirkeln och gradnät/rutnät.
2.67
url
Lantmäteriet
Kustlinje, sjöar/öar, vattendrag, riksgräns, länsgräns, kommungräns, landskapsgräns, polcirkeln och gradnät/rutnät.
2.68
url
Lantmäteriet
Serie
GSD-Terrängkartan, raster
GSD-Terrängkartan i rasterform innehåller det som ingår i den tryckta kartan exklusive referensnäten, d.v.s.
administrativ indelning, gator, allmänna och enskilda vägar, järnvägar, kraftledningar, sjöar, vattendrag, olika typer av
bebyggelseområden och byggnader, olika typer av skog, öppen mark och sankmark, berg i dagen, blockmark samt
restriktioner för markanvändning, karttext och höjdkurvor.
2.69
url
Lantmäteriet
Serie
GSD-Terrängkartan, vektor
GSD-Terrängkartan utgörs av data i vektorform för administrativ indelning, gator, allmänna och enskilda vägar,
järnvägar, kraftledningar, sjöar, vattendrag, olika typer av bebyggelseområden och byggnader, olika typer av skog,
öppen mark och sankmark, berg i dagen, blockmark samt restriktioner för markanvändning, karttext och höjdkurvor.
2.70
url
Lantmäteriet
Serie
GSD-Tätort, raster
Rasterbilden bygger på en bearbetning av databasen GSD-Tätort, vektor. Namn på torg, offentliga byggnader och
idrottsplatser granskas inte av Ortnamnsmyndigheten.
Den innehåller b
ebyggelse, industriområde, öppen mark
, torg, sankmark, skog, hydrografi, vägar, järnvägar, tunnelbana, spårväg, offentliga byggnader, kommungräns,
kartografisk text innehållande gatunamn, ett urval gatunummer, namn på offentliga byggnader och övrig text (sjö,
vattendrag, ort, område, park, info, torg, anläggning, idrottsplats).
2.71
url
Lantmäteriet
Serie
GSD-Vägkartan, raster
GSD-Vägkartan i rasterform innehåller det som ingår i den tryckta kartan exklusive referensnäten, d.v.s. administrativ
indelning, gator, allmänna och enskilda vägar, järnvägar, kraftledningar, sjöar, vattendrag, bebyggelseområden och
byggnader, skog, öppen mark, sankmark, kalfjäll, glaciärer samt restriktioner för markanvändning, karttext och
höjdkurvor.
2.72
url
Lantmäteriet
Serie
GSD-Vägkartan, vektor
GSD-Vägkartan i vektorform utgörs av data för administrativ indelning, gator, allmänna vägar, enskilda vägar,
järnvägar, kraftledningar, sjöar, vattendrag, bebyggelseområden och byggnader, skog, öppen mark, sankmark, kalfjäll,
glaciärer samt restriktioner för markanvändning, karttext och höjdkurvor. Vägar, järnvägar och kraftledningar utgör
sammanhängande nätverk. Till vägnätet hör uppgifter om vägnummer och bärighet, som lagras som attribut.
Organisation
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Internet
Lantmäteriet
801 82 Gävle
Lantmäterigatan 2
0771-63 63 63
[email protected]
www.geodata.se
PRODUKTKATALOG
Datum:
2015-04-01
2.73
url
Lantmäteriet
Serie
GSD-Översiktskartan, raster
GSD-Översiktskartan i rasterform innehåller allt som finns i den tryckta kartan förutom referensnäten och
terrängskuggning, d.v.s. administrativ indelning, landskap, allmänna och enskilda vägar, järnvägar, kraftledningar,
hydrografi, område för tätort, område för annan koncentrerad bebyggelse, byggnader och anläggningar, skog, öppen
mark, sankmark, kalfjäll, glaciärer samt restriktioner för markanvändning, karttext och höjdkurvor.
Produkten utgår 1 juli 2015.
2.74
url
Lantmäteriet
Serie
GSD-Översiktskartan, vektor
GSD-Översiktskartan utgörs av data i vektorform för administrativ indelning, landskap, allmänna och enskilda vägar,
järnvägar, kraftledningar, hydrografi, område för tätort, område för annan koncentrerad bebyggelse, byggnader och
anläggningar, skog, öppen mark, sankmark, kalfjäll, glaciärer samt restriktioner för markanvändning, karttext och
höjdkurvor.
Produkten kommer att tillhandahållas med förenklade villkor fr.o.m. 1 juli 2015.
2.75
url
Lantmäteriet
Tjänst
Hydrografi Inspire
Nedladdningstjänst enligt EG-direktivet Inspire för temat Hydrografi (Hydrography).
Vid beställning erhålls GSD-fastighetskartans linjeskikt och punktskikt med hydrografi samt ytskikt med vatten (sjöar
och större vattendrag) dessutom GSD-Översiktskartans polygonskikt för sjöar respektive hav och linjeskikt för
vattendrag.
Område: Län
2.76
url
Lantmäteriet
Tjänst
Hydrografi Visning Inspire
Visningstjänst enligt EU-direktivet Inspire för temat Hydrografi, fysiska vatten (Hydrography Physical water) anpassat
för skalområde 1:10 000, 1:50 000 och 1:250 000.
Innehållet i tjänsten är uppdelat i 6 skikt:
- Vattenområden
- Strandkontur
- Konstruktioner
- Sankmark och Glaciär
- Havsyta
- Vattenfall och Fors
Kartografin i temat följer Inspire specifikationer.
2.77
url
Lantmäteriet
Tjänst
Höjd Inspire
Nedladdningstjänst enligt EG-direktivet Inspire för temat Höjd (Elevation).
Vid beställning erhålls GSD-Höjdkurvor i tre generaliseringsnivåer 5, 10 och 25m,
Område: län
2.78
url
Lantmäteriet
Tjänst
Höjd Visning Inspire
Visningstjänst enligt EU-direktivet Inspire för temat Höjd (Elevation). Informationen i tjänsten är hämtat från
databaserna i skalområde 1:10 000, 1:100 000 och 1:250 000.
I tjänsten presenteras kartografiska höjdvärden och höjdkurvor med 5m, 10m och 25m ekvidistans.
Tjänsten innehåller ett skikt - Höjdkurva.
Kartografin i temat följer Inspire specifikationer.
2.79
url
Lantmäteriet
Tjänst
Höjdmodell nedladdning
Nedladdningstjänst för höjddata i form av grid.
Med höjdmodell nedladdning kan du hämta aktuella data från Lantmäteriet.
Tjänsten är av typen WCS (Web Coverage Service).
Tjänsten innehåller ett skikt som är ett enmetersgrid.
Data kan laddas ner i ett antal referenssystem och upplösningar.
Till grund för höjdmodellen ligger data från den nationella höjdmodellen, som består av laserskannade punkter.
Tjänsten kommer att vara tillgänglig från mars 2015.
Organisation
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Internet
Lantmäteriet
801 82 Gävle
Lantmäterigatan 2
0771-63 63 63
[email protected]
www.geodata.se
PRODUKTKATALOG
Datum:
2015-04-01
2.80
url
Lantmäteriet
Tjänst
Höjdmodell Visning
Visningstjänst för lutningsbilder och skuggbilder. Med våra visningstjänster kan du använda Lantmäteriets kartor i dina
egna system eller applikationer. Visningstjänsterna går att kombinera med våra övriga geodatatjänster.
Tjänsten innehåller fyra skikt, ett skikt för vardera terrängskuggnings- och lutningsbilder, ett skikt som redovisar
aktualitet och ursprung samt ett skikt som redovisar insamlingsår. Höjdmodellen i form av ett grid med upplösningen 1
meter ligger till grund för visningstjänsten och kommer att vara rikstäckande när uppbyggnaden är klar.
2.81
url
Lantmäteriet
Tjänst
Inskrivning Direkt
Tjänsten ger möjlighet att hämta information om inskrivningar från fastighetsregistrets inskrivningsdel. Tjänsten består
av ett antal fördefinierade delar som kan hämtas tillsammans eller var och en för sig.
Fastighetsregistrets inskrivningsdel innehåller bl.a. information om
•lagfarter
•tomträtter
•inteckningar
•anteckning om bl.a. konkurs och utmätning
•avtalsservitut
•nyttjanderätter
•ägarhistorik.
2.82
url
Lantmäteriet
Serie
Laserdata
Höjddata i form av laserpunktmoln i klasserna mark, vatten, oklassificerat samt broar. Punkttätheten är 0.5-1 punkt/kvm
2.83
url
Lantmäteriet
Tjänst
Markreglering Direkt
Tjänsten ger möjlighet att hämta information om planer och bestämmelser från fastighetsregistrets plandel. Tjänsten
består av ett antal fördefinierade delar som kan hämtas tillsammans eller var och en för sig.
I Fastighetsregistrets plandel redovisas information om vilka planer och bestämmelser som gäller för en viss fastighet
eller ett visst område. Planerna och bestämmelserna reglerar användningen av mark och vatten. Exempel på sådana
planer och bestämmelser är detaljplaner, fornlämningar och naturvårdsbestämmelser.
Varje plan och bestämmelse har en aktbeteckning som är kopplad till Lantmäteriets arkiv. Ibland anges en alternativ
aktbeteckning som du kan använda för att ta del av dokumenten hos ansvarig myndighet.
2.84
url
Lantmäteriet
Tjänst
Ortnamn Direkt
Tjänsten ger möjlighet att söka bland de officiella bebyggelse- och naturnamn som finns i Lantmäteriets
ortnamnsregister och visa dem i en karta eller ett ortofoto. Ortnamnsinformationen omfattar:
- län
- kommun
- ort-ID
- ortnamn
- koordinat.
Ortnamnsregistret uppdateras löpande.
Tjänsten kan endast beställas tillsammans med någon av våra visningstjänster för kartor och bilder.
2.85
url
Lantmäteriet
Tjänst
Ortnamn Inspire
Nedladdningstjänst enligt EG-direktivet Inspire för temat Ortnamn (Geographical names).
Vid beställning erhålls GSD-Ortnamn.
Område: Län
2.86
url
Lantmäteriet
Tjänst
Ortnamn Visning - Inspire
Visningstjänst enligt EU-direktivet Inspire för temat Ortnamn (Geographical names).
Tjänsten omfattar namn på områden, regioner, platser, städer, förorter, tätorter och annan bebyggelse, samt andra
geografiska och topografiska företeelser av allmänt och historiskt intresse. Informationen är hämtad ur
ortnamnsregistret.
Kartografin i temat följer Inspire specifikationer.
Organisation
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Internet
Lantmäteriet
801 82 Gävle
Lantmäterigatan 2
0771-63 63 63
[email protected]
www.geodata.se
PRODUKTKATALOG
Datum:
2015-04-01
2.87
url
Lantmäteriet
Tjänst
Ortofoto - Visning Årsvisa
Med våra visningstjänster kan du använda Lantmäteriets skalriktiga flygbilder, så kallade ortofoton, i dina egna system
eller applikationer. Visningstjänsterna går att kombinera med våra övriga geodatatjänster. Tjänsten ger tillgång till
årsvis visning av ortofoton i färg (RGB) med upplösning 0,5 m/pixel. Tjänsten har laddats med ortofoton från och med
2006.
2013 års bilder och sömmar finns tillgängliga från och med 2014-11-04
2.88
url
Lantmäteriet
Tjänst
Ortofoto Inspire
Nedladdningstjänst enligt EG-direktivet Inspire för temat Ortofoto (Orthoimagery).
Vid beställning erhålls GSD-ortofoto färg med en upplösning av 0,5 m.
Område:5 km indexruta.
2.89
url
Lantmäteriet
Tjänst
Ortofoto Visning
Visningstjänst för Ortofoto färg och IR med 0,5 m upplösning samt ca 130 tätorter i färg med 0,25 m upplösning.
Med våra visningstjänster kan du använda Lantmäteriets skalriktiga flygbilder, så kallade ortofoton, i dina egna system
eller applikationer. Visningstjänsterna går att kombinera med våra övriga geodatatjänster.
2.90
url
Lantmäteriet
Tjänst
Ortofoto Visning Inspire
Visningstjänst enligt EU-direktivet Inspire för temat Ortofoto (Orthoimagery).
Tjänsten omfattar Ortofoto 0,5, Ortofoto 0,25 samt Ortofoto IR och presenteras även i den skiktindelningen.
Kartografin i temat följer Inspire specifikationer.
2.91
url
Lantmäteriet
Planer, bestämmelser och rättigheter Visning
Tjänst
Tjänsten presenterar information om planer, bestämmelser och rättigheter som redovisas i Fastighetsregistrets
allmänna del. Informationen är uppdelad i fyra separata skikt; Rättigheter, Fastighetsplaner, Detaljplaner och
Bestämmelser.
2.92
url
Lantmäteriet
Tjänst
Referens Uppslag Adress
Tjänsten ger möjlighet att hämta referens till fastighet, samfällighet och gemensamhetsanläggningar genom att ange
adress.
2.93
url
Lantmäteriet
Tjänst
Referens Uppslag Organisation
Tjänsten ger möjlighet att hämta referens till taxeringsinformation och fastighetsinformation genom att ange ett
organisationsnummer.
2.94
url
Lantmäteriet
Tjänst
Registerbeteckning Direkt
Tjänsten ger möjlighet att söka aktuella uppgifter om fastighetsbeteckningar, samfälligheter och
gemensamhetsanläggningar ur den allmänna delen av Lantmäteriets fastighetsregister och visa dem i en karta eller ett
ortofoto. Informationen omfattar: - fastighetsnyckel - registerbeteckning - status - koordinat Registerenhet i
Lantmäteriets fastighetsregister uppdateras dagligen av statliga och kommunala lantmäterimyndigheter. Tjänsten kan
endast beställas tillsammans med någon av våra visningstjänster för kartor och bilder.
2.95
url
Lantmäteriet
Tjänst
Rättighet Direkt
Tjänsten ger möjlighet att hämta information om rättigheter från fastighetsregistrets allmänna del. Tjänsten består av
ett antal fördefinierade delar som kan hämtas tillsammans eller var och en för sig.
Fastighetsregistrets allmänna del innehåller information om rättigheter. En rättighet kan medföra rätt för en ägare till en
fastighet, person eller bolag att för visst ändamål använda ett område av annan ägares fastighet eller anläggning.
Exempel på rättigheter är väg, brygga och el-ledning.
Organisation
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Internet
Lantmäteriet
801 82 Gävle
Lantmäterigatan 2
0771-63 63 63
[email protected]
www.geodata.se
PRODUKTKATALOG
Datum:
2015-04-01
2.96
url
Lantmäteriet
Tjänst
Samfällighetförening Direkt
Tjänsten visar information från Samfällighetregistret.
• Samfällighetsföreningsregistret innehåller information om
• Typ av förening: samfällighetsförening, vägförening, vägsamfällighet eller förening enligt lagen om
gemensamhetsanläggning
• Namn på förening, organisationsnummer eller länskod
• Namn och adressuppgifter för styrelsemedlemmar
• Uppgifter om vad föreningen förvaltar t.ex. vägar, vattenförsörjning, avloppsanläggning, grönområden, bad- och/eller
båtanläggning.
2.97
url
Lantmäteriet
Serie
SWEPOS- efterberäkningsdata
GNSS (Global Navigation Satellite System) observationsdata från SWEPOS (Lantmäteriets stödsystem för
satellitpositionering i Sverige) nät av fasta referensstationer.
2.98
url
Lantmäteriet
Tjänst
SWEPOS Nätverks-DGNSS-tjänst
SWEPOS (Lantmäteriets stödsystem för satellitpositionering i Sverige) nätverks-DGNSS-tjänst erbjuder
navigeringsstöd och positionering med en halvmeters noggrannhet i realtid.
Med begreppet DGNSS menas vanligen relativ kodmätning i realtid på en frekvens, det vill säga GNSS-mottagarens
(Global Navigation Satellite System) position bestäms relativt en känd punkt.
2.99
url
Lantmäteriet
Tjänst
SWEPOS Nätverks-RTK-tjänst
SWEPOS (Lantmäteriets stödsystem för satellitpositionering i Sverige) nätverks-RTK-tjänst (Real-Time Kinematic)
erbjuder navigeringsstöd och positionering med centimeternoggrannhet i realtid.
url
2.100 Lantmäteriet
Tjänst
Taxering Direkt
Tjänsten ger möjlighet att hämta taxeringsinformation från fastighetsregistrets taxeringsdel. Tjänsten består av ett antal
fördefinierade delar som kan hämtas tillsammans eller var och en för sig.
Fastighetsregistrets taxeringsdel innehåller taxerings- och värderingsenhetsuppgifter för mark och byggnader.
url
2.101 Lantmäteriet
Tjänst
Topografisk webbkarta Visning
Med våra visningstjänster kan du använda Lantmäteriets kartor i dina egna system eller applikationer.
Visningstjänsterna går att kombinera med våra övriga geodatatjänster. Tjänsten ger tillgång till en topografisk
webbkarta som är anpassad för skärmvisning. Kartinformationen visas med en harmoniserad kartografi mellan
skalorna. Tjänsten innehåller ett skikt med topografisk kartinformation och ett skikt som presenterar den topografiska
kartinformationen i en nedtonad variant. Informationen uppdateras med olika intervall beroende på informationsslag
och skalnivå. Skalområden upp till 1:20 000 uppdateras minst dygnsvis. Skalområden över 1:20 000 uppdateras minst
kvartalsvis. Text uppdateras minst dygnsvis
url
2.102 Lantmäteriet
Tjänst
Topografisk webbkarta Visning Cache
Med våra visningstjänster kan du använda Lantmäteriets kartor i dina egna system eller applikationer.
Visningstjänsterna går att kombinera med våra övriga geodatatjänster. Tjänsten ger tillgång till en topografisk
webbkarta som är anpassad för skärmvisning. Kartinformationen visas med en harmoniserad kartografi mellan
skalorna. Tjänsten är innehållsmässigt mycket lik tjänsten Topografisk webbkarta Visning men har högre prestanda
och något sämre aktualitet. Informationen uppdateras med olika intervall beroende på informationsslag och skalnivå.
Skalområden upp till 1:20 000 uppdateras minst dygnsvis. Skalområden över 1:20 000 uppdateras minst kvartalsvis.
Organisation
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Internet
Lantmäteriet
801 82 Gävle
Lantmäterigatan 2
0771-63 63 63
[email protected]
www.geodata.se
PRODUKTKATALOG
Datum:
2015-04-01
url
2.103 Lantmäteriet
Topografisk webbkarta Visning, skiktindelad
Tjänst
Med våra visningstjänster kan du använda Lantmäteriets kartor i dina egna system eller applikationer.
Visningstjänsterna går att kombinera med våra övriga geodatatjänster. Tjänsten ger tillgång till en topografisk
webbkarta som är anpassad för skärmvisning. Kartinformationen är uppdelad i 12 informationsslag. Vart och ett av
informationsslagen, utom terrängskuggning, finns i två skikt. Ett skikt där informationen presenteras tydligt
framträdande och färgsatt och ett där informationen presenteras nedtonad i en gråskala. Informationen uppdateras
med olika intervall beroende på informationsslag och skalnivå. Skalområden upp till 1:20 000 uppdateras minst
dygnsvis. Skalområden över 1:20 000 uppdateras minst kvartalsvis. Text uppdateras minst dygnsvis.
Organisation
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Internet
Lantmäteriet
801 82 Gävle
Lantmäterigatan 2
0771-63 63 63
[email protected]
www.geodata.se
PRODUKTKATALOG
Datum:
2015-04-01
3.
Länsstyrelserna
3.1
Länsstyrelserna
url
Datamängd
LST El- och energianläggningar
Tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet. Tjänsten innehåller el- och energianläggningar med status Drift, Planerad, ej
igångsatt, efterbehandling i Miljöreda. Respektive länsstyrelse ansvarar för informationen om anläggningar i sitt län.
Källa: Länsstyrelsernas handläggninssystem (miljöreda) för tillsyn av miljöfarlig verksamhet.
3.2
url
Länsstyrelserna
Tjänst
LST Miljödata
• Tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet och energitorvtäkter i drift. Innehåller A, B och T-anläggningar med status Drift,
Planerad, ej igångsatt, efterbehandling. Ej anläggningar där generalläkaren har tillsynsansvar. Respektive länsstyrelse
ansvarar för informationen om anläggningar i sitt län. Källa: Länsstyrelsernas handläggningsstöd (miljöreda) för tillsyn
av miljöfarlig verksamhet.
• Potentiellt förorenade områden. Förorenad mark, grundvatten, ytvatten, sediment och byggnader. Observera att
kartan inte ger en helhetsbild av landets förorenade områden. Mer information om förorenade områden kan finnas hos
andra myndigheter som kommuner, Försvarsmakten och Trafikverket. Områdena är identifierade och klassificerade av
Länsstyrelserna på uppdrag av Naturvårdsverket och med hjälp av MIFO-metodiken (Metodik för Inventering av
Förorenade Områden), Naturvårdsverkets rapport 4918. Landets Länsstyrelser har arbetat med att inventera potentiellt
förorenade områden sedan 1990-talet. Syftet med inventeringen är att skapa en bild av vilka områden som är eller kan
vara förorenade. Utifrån inventeringens resultat prioriteras sedan det fortsatta arbetet med att undersöka och sanera.
• Genomförda åtgärder i vatten, innehåller fysiska åtgärder som genomförts i och omkring vattendrag. Till exempel
biotopvård och fiskutsättning.
• Fiskvägar, innehåller uppgifter om befintliga fiskvägar t ex typ av fiskväg, fallhöjd och när fiskvägen togs i bruk.
• Vandringshinder för fisk, exempelvis dammar, naturliga hinder (vattenfall) och vägtrummor.
• Vandringshinder för öring, bedömning om öring kan ta sig förbi hindren.
3.3
url
Länsstyrelserna
Datamängd
LST Miljöförvaltningsområden
Tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet. Tjänsten innehåller avloppsreningsanläggningar samt behandling av avfall med
status Drift, Planerad, ej igångsatt, efterbehandling i Miljöreda. Respektive länsstyrelse ansvarar för informationen om
anläggningar i sitt län. Källa: Länsstyrelsernas handläggninssystem (miljöreda) för tillsyn av miljöfarlig verksamhet.
3.4
url
Länsstyrelserna
Datamängd
LST Tillverkningsindustrier
Tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet. Tjänsten innehåller tillverkningsindustrier med status Drift, Planerad, ej
igångsatt, efterbehandling i Miljöreda. Respektive länsstyrelse ansvarar för informationen om anläggningar i sitt län.
Källa: Länsstyrelsernas handläggninssystem (miljöreda) för tillsyn av miljöfarlig verksamhet.
3.5
url
Länsstyrelserna
Datamängd
LST Täkter
Tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet. Tjänsten innehåller täkter med status Drift, Planerad, ej igångsatt,
efterbehandling i Miljöreda. Respektive länsstyrelse ansvarar för informationen om anläggningar i sitt län. Källa:
Länsstyrelsernas handläggninssystem (miljöreda) för tillsyn av miljöfarlig verksamhet.
3.6
url
Länsstyrelserna
Datamängd
LstF Miljöriskområden
Lagrum: Miljöbalken 10 kap. 15§ alt. 10§ (lydelse före 1 augusti 2007)
Ett miljösriskområde är ett mark eller vattenområde som är så allvarligt förorenat att det med hänsyn till riskerna för
männsikornas hälsa och miljön är nödvändigt att besluta om begränsningar i markanvändningen eller andra
försiktighetsmått.
Inom den primära, inre, zonen gäller generellt mer restriktioner än inom den sekundära, yttre, zonen.
Organisation
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Internet
Lantmäteriet
801 82 Gävle
Lantmäterigatan 2
0771-63 63 63
[email protected]
www.geodata.se
PRODUKTKATALOG
Datum:
2015-04-01
3.7
url
Länsstyrelserna
Datamängd
Riksintresse Rörligt friluftsliv
Områden av riksintresse för friluftsliv. Områden vilka av Naturvådsverket utpekats som riksintresse enligt 4 kap. 2 §
miljöbalken.
3.8
url
Länsstyrelserna
Datamängd
SE.AM Musselvatten
Kustvattenområden som ingår i Länsstyrelsens förteckning över musselvatten som skall skyddas enligt enligt
förordningen (SFS 2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten. Områdena baseras på SMHI:s
Havsområdesregister version 2007.
3.9
url
Länsstyrelserna
Tjänst
SE.AM.Nedladdningstjänst Områden med
särskild förvaltning
Tjänsten innehåller:
Musselvatten; Kustvattenområden som ingår i Länsstyrelsens förteckning över musselvatten som skall skyddas enligt
enligt förordningen (SFS 2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten. Områdena baseras på SMHI:s
Havsområdesregister version 2007.
Miljöriskområden; Lagrum: Miljöbalken 10 kap. 15§ alt. 10§ (lydelse före 1 augusti 2007) Ett miljösriskområde är ett
mark eller vattenområde som är så allvarligt förorenat att det med hänsyn till riskerna för männsikornas hälsa och
miljön är nödvändigt att besluta om begränsningar i markanvändningen eller andra försiktighetsmått. Inom den
primära, inre, zonen gäller generellt mer restriktioner än inom den sekundära, yttre, zonen.
3.10
url
Länsstyrelserna
SE.AM.Visningstjänst (WMS) Områden med
särskild förvaltning
Tjänst
Tjänsten innehåller:
Musselvatten; Kustvattenområden som ingår i Länsstyrelsens förteckning över musselvatten som skall skyddas enligt
enligt förordningen (SFS 2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten. Områdena baseras på SMHI:s
Havsområdesregister version 2007.
Miljöriskområden; Lagrum: Miljöbalken 10 kap. 15§ alt. 10§ (lydelse före 1 augusti 2007) Ett miljösriskområde är ett
mark eller vattenområde som är så allvarligt förorenat att det med hänsyn till riskerna för männsikornas hälsa och
miljön är nödvändigt att besluta om begränsningar i markanvändningen eller andra försiktighetsmått. Inom den
primära, inre, zonen gäller generellt mer restriktioner än inom den sekundära, yttre, zonen.
3.11
url
Länsstyrelserna
SE.PF. Nedladdningstjänst Produktions- och
industrianläggningar
Tjänst
Tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet. Tjänsten innehåller täkter, Tillverkningsindustrier samt el- och
energianläggningar med status Drift, Planerad, ej igångsatt, efterbehandling i Miljöreda. Respektive länsstyrelse
ansvarar för informationen om anläggningar i sitt län. Källa: Länsstyrelsernas handläggninssystem (miljöreda) för tillsyn
av miljöfarlig verksamhet.
3.12
url
Länsstyrelserna
Tjänst
SE.PF.Visningstjänst (WMS) Produktionsoch industrianläggningar
Tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet. Tjänsten innehåller täkter, Tillverkningsindustrier samt el- och
energianläggningar med status Drift, Planerad, ej igångsatt, efterbehandling i Miljöreda. Respektive länsstyrelse
ansvarar för informationen om anläggningar i sitt län. Källa: Länsstyrelsernas handläggninssystem (miljöreda) för tillsyn
av miljöfarlig verksamhet.
3.13
url
Länsstyrelserna
Tjänst
SE.US. Visningstjänst (WMS)
Miljöförvaltningsanläggningar
Tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet. Tjänsten innehåller avloppsreningsanläggningar samt behandling av avfall med
status Drift, Planerad, ej igångsatt, efterbehandling i Miljöreda. Respektive länsstyrelse ansvarar för informationen om
anläggningar i sitt län. Källa: Länsstyrelsernas handläggninssystem (miljöreda) för tillsyn av miljöfarlig verksamhet.
Organisation
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Internet
Lantmäteriet
801 82 Gävle
Lantmäterigatan 2
0771-63 63 63
[email protected]
www.geodata.se
PRODUKTKATALOG
Datum:
2015-04-01
3.14
url
Länsstyrelserna
Tjänst
SE.US.Nedladdningstjänst
Miljöförvaltningsanläggningar
Tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet. Tjänsten innehåller avloppsreningsanläggningar samt behandling av avfall med
status Drift, Planerad, ej igångsatt, efterbehandling i Miljöreda. Respektive länsstyrelse ansvarar för informationen om
anläggningar i sitt län. Källa: Länsstyrelsernas handläggninssystem (miljöreda) för tillsyn av miljöfarlig verksamhet.
Organisation
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Internet
Lantmäteriet
801 82 Gävle
Lantmäterigatan 2
0771-63 63 63
[email protected]
www.geodata.se
PRODUKTKATALOG
Datum:
2015-04-01
4.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
4.1
Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap
url
Tjänst
HH. Naturolyckor - Nedladdningstjänst
Data om naturolyckor. Dokumentation om bakomliggande orsaker, händelseförlopp, hantering och lärdomar från
naturolyckor finns samlat i en nationell naturolycksdatabas.
Databasen fungerar som ett stöd och en kunskapskälla för myndigheter i deras förberedande och förebyggande
säkerhetsarbete eller i utbildningssammanhang.
Informationen är tillgänglig för alla som vill läsa om händelser som inträffat i deras närhet eller i övriga Sverige. För
några av händelserna har shp-filer skapats över utbredningen av enskilda händelser, ex. skyfall, stormar.
Data om inträffade naturolyckor inom Sveriges gränser finns som punkt eller ytobjekt.
4.2
Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap
url
Tjänst
HH. Stora olyckor - Nedladdningstjänst
Databasen innehåller uppgifter om stora olyckor i Sverige från 1950 och framåt. Med stora olyckor menas olyckor där
minst fyra personer har omkommit, minst tio personer har skadats eller där konsekvenserna på annat sätt bedömts
vara särskilt omfattande. Detta arbete omfattade genomgångar av årsböcker, tidningsartiklar, rapporter från diverse
kommissioner, andra rapporter med anknytning till området. En del uppgifter har även kompletterats efter kontakt med
de kommuner där olyckor inträffat. Datamaterialet har därefter kompletterats årligen.
4.3
Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap
url
Datamängd
HH.Naturolyckor
Data om naturolyckor. Dokumentation om bakomliggande orsaker, händelseförlopp, hantering och lärdomar från
naturolyckor finns samlat i en nationell naturolycksdatabas.
Databasen fungerar som ett stöd och en kunskapskälla för myndigheter i deras förberedande och förebyggande
säkerhetsarbete eller i utbildningssammanhang.
Informationen är tillgänglig för alla som vill läsa om händelser som inträffat i deras närhet eller i övriga Sverige. För
några av händelserna har shp-filer skapats över utbredningen av enskilda händelser, ex. skyfall, stormar.
Data om inträffade naturolyckor inom Sveriges gränser finns som punkt eller ytobjekt.
4.4
Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap
url
Tjänst
HH.Naturolyckor - Visningstjänst
WMS-tjänst innehållande data om naturolyckor. Dokumentation om bakomliggande orsaker, händelseförlopp,
hantering och lärdomar från naturolyckor finns samlat i en nationell naturolycksdatabas.
Databasen fungerar som ett stöd och en kunskapskälla för myndigheter i deras förberedande och förebyggande
säkerhetsarbete eller i utbildningssammanhang.
Informationen är tillgänglig för alla som vill läsa om händelser som inträffat i deras närhet eller i övriga Sverige. För
några av händelserna har shp-filer skapats över utbredningen av enskilda händelser, ex. skyfall, stormar.
Data om inträffade naturolyckor inom Sveriges gränser finns som punkt eller ytobjekt.
4.5
Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap
url
Datamängd
HH.Stora olyckor
Databasen innehåller uppgifter om stora olyckor i Sverige från 1950 och framåt. Med stora olyckor menas olyckor där
minst fyra personer har omkommit, minst tio personer har skadats eller där konsekvenserna på annat sätt bedömts
vara särskilt omfattande. Detta arbete omfattade genomgångar av årsböcker, tidningsartiklar, rapporter från diverse
kommissioner, andra rapporter med anknytning till området. En del uppgifter har även kompletterats efter kontakt med
de kommuner där olyckor inträffat. Datamaterialet har därefter kompletterats årligen.
4.6
Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap
url
Tjänst
HH.Stora olyckor - Visningstjänst
Databasen innehåller uppgifter om stora olyckor i Sverige från 1950 och framåt. Med stora olyckor menas olyckor där
minst fyra personer har omkommit, minst tio personer har skadats eller där konsekvenserna på annat sätt bedömts
vara särskilt omfattande. Detta arbete omfattade genomgångar av årsböcker, tidningsartiklar, rapporter från diverse
kommissioner, andra rapporter med anknytning till området. En del uppgifter har även kompletterats efter kontakt med
de kommuner där olyckor inträffat. Datamaterialet har därefter kompletterats årligen.
Organisation
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Internet
Lantmäteriet
801 82 Gävle
Lantmäterigatan 2
0771-63 63 63
[email protected]
www.geodata.se
PRODUKTKATALOG
Datum:
2015-04-01
4.7
Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap
url
Datamängd
NZ. Brandriskvärden, analyserade
I stödsystemet Brandrisk Skog och Mark beräknas brandriskprognoser och väder redovisas som stöd för beslut i frågor
om brand i vegetation. När prognosen upphört görs en ny beräkning av brandriskvärdena utifrån senast tillgänglig
väderdata. Denna "analysdata" lagras. Efter varje års brandsäsong sparas den analyserade historiska datamängden
för de modellberäknade rutorna om 11*11 km med mittpunkten angiven i x och y-koordinater.
Varje 11*11 km ruta har attributen som anges nedan (viss variation kan förekomma från år till år):
FFMC: Fine Fuel Moisture Code representerar fuktigheten på blad och gräs. Den maximala vattenmagasineringen i
detta skikt är mindre än 1 mm. Ingår i FWI-modellen.
DMC: Duff Moisture Code representerar fuktigheten I ett något djupare skikt än det allra ytligaste i FWI-modellen, t ex
mossa och det ytliga markskiktet. Magasineringen i detta skikt motsvarar ca 15 mm vatten
DC: Drought Code visar fukthalten i tjocka kompakta humuslager (ca 100 mm vatten). DC ingår i FWI-modellen.
ISI: Initial Spread Index. Ett mått på brandens spridningshastighet. Ett index som används för att räkna fram ett FWIvärde. Beräknas ur FFMC och förstärks av vindhastigheten.
BUI: Buildup Index. Kan ses som ett allmänt fuktighetsmått för de något djupare markskikten. Ett indexvärde som
används för att räkna fram ett brandriskvärde, FWI-värde. Viktat medelvärde av DMC och DC.
FWI: Fire Weather Index. Brandriskvärde som räknas fram ur ISI och BUI, vilka i sin tur baseras på tre grundvärden för
fukthalter i olika skikt (FFMC, DMC och DC). Indata till beräkningen är dygnsnederbörden samt temperatur, relativ
fuktighet och vindhastighet mitt på dagen.
FWI-index: Index för Spridningsrisk och Brandbeteende i skogsmark. Baseras på grundvärdet FWI (se ovan). För
närvarande indelat i sex olika indexnivåer (1, 2, 3, 4, 5, 5E) där index 1 är lägsta risken och index 5E är högsta risken.
HBV: Viktat markfuktighetsvärde baserat på fuktigheten i två markskikt beräknad med HBV-Skog, vilket är en
specialanpassning av den hydrologiska avrinningsmodellen HBV (Hydrologiska Byråns Vattenbalansavdelning). Indata
till modellen är dygnsnederbörd och dygnsmedeltemperatur.
HBV-ö: HBV övre markskikt (se HBV ovan)
HBV-u: HBV undre markskikt (se HBV ovan)
Observera att visningstjänsten visar de punkter som värden samlats in för. Genom nedladdning ges tillgång till de
faktiska värdena enligt ovan nämnda beskrivning.
Under brandrisksäsongen (mars-aug) finns brandriskprognoser tillgängliga i tjänsten Brandrisk skog och mark.
Informationen i ”Brandrisk skog och mark” kan visas i två varianter, en inloggningsskyddad som i första hand riktar sig
till kommunal räddningstjänst och länsstyrelser samt en öppen för andra intresserade. Tjänsten finns här:
http://www.smhi.se/brandrisk
Organisation
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Internet
Lantmäteriet
801 82 Gävle
Lantmäterigatan 2
0771-63 63 63
[email protected]
www.geodata.se
PRODUKTKATALOG
Datum:
2015-04-01
4.8
Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap
url
Tjänst
NZ. Brandriskvärden, analyserade Nedladdningstjänst
I stödsystemet Brandrisk Skog och Mark beräknas brandriskprognoser och väder redovisas som stöd för beslut i frågor
om brand i vegetation. När prognosen upphört görs en ny beräkning av brandriskvärdena utifrån senast tillgänglig
väderdata. Denna "analysdata" lagras. Efter varje års brandsäsong sparas den analyserade historiska datamängden
för de modellberäknade rutorna om 11*11 km med mittpunkten angiven i x och y-koordinater.
Varje 11*11 km ruta har attributen som anges nedan (viss variation kan förekomma från år till år):
FFMC: Fine Fuel Moisture Code representerar fuktigheten på blad och gräs. Den maximala vattenmagasineringen i
detta skikt är mindre än 1 mm. Ingår i FWI-modellen.
DMC: Duff Moisture Code representerar fuktigheten I ett något djupare skikt än det allra ytligaste i FWI-modellen, t ex
mossa och det ytliga markskiktet. Magasineringen i detta skikt motsvarar ca 15 mm vatten
DC: Drought Code visar fukthalten i tjocka kompakta humuslager (ca 100 mm vatten). DC ingår i FWI-modellen.
ISI: Initial Spread Index. Ett mått på brandens spridningshastighet. Ett index som används för att räkna fram ett FWIvärde. Beräknas ur FFMC och förstärks av vindhastigheten.
BUI: Buildup Index. Kan ses som ett allmänt fuktighetsmått för de något djupare markskikten. Ett indexvärde som
används för att räkna fram ett brandriskvärde, FWI-värde. Viktat medelvärde av DMC och DC.
FWI: Fire Weather Index. Brandriskvärde som räknas fram ur ISI och BUI, vilka i sin tur baseras på tre grundvärden för
fukthalter i olika skikt (FFMC, DMC och DC). Indata till beräkningen är dygnsnederbörden samt temperatur, relativ
fuktighet och vindhastighet mitt på dagen.
FWI-index: Index för Spridningsrisk och Brandbeteende i skogsmark. Baseras på grundvärdet FWI (se ovan). För
närvarande indelat i sex olika indexnivåer (1, 2, 3, 4, 5, 5E) där index 1 är lägsta risken och index 5E är högsta risken.
HBV: Viktat markfuktighetsvärde baserat på fuktigheten i två markskikt beräknad med HBV-Skog, vilket är en
specialanpassning av den hydrologiska avrinningsmodellen HBV (Hydrologiska Byråns Vattenbalansavdelning). Indata
till modellen är dygnsnederbörd och dygnsmedeltemperatur.
HBV-ö: HBV övre markskikt (se HBV ovan)
HBV-u: HBV undre markskikt (se HBV ovan)
Observera att visningstjänsten visar de punkter som värden samlats in för. Genom nedladdning ges tillgång till de
faktiska värdena enligt ovan nämnda beskrivning.
Under brandrisksäsongen (mars-aug) finns brandriskprognoser tillgängliga i tjänsten Brandrisk skog och mark.
Informationen i ”Brandrisk skog och mark” kan visas i två varianter, en inloggningsskyddad som i första hand riktar sig
till kommunal räddningstjänst och länsstyrelser samt en öppen för andra intresserade. Tjänsten finns här:
http://www.smhi.se/brandrisk
Organisation
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Internet
Lantmäteriet
801 82 Gävle
Lantmäterigatan 2
0771-63 63 63
[email protected]
www.geodata.se
PRODUKTKATALOG
Datum:
2015-04-01
4.9
Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap
url
Tjänst
NZ. Brandriskvärden, analyserade Visningstjänst
I stödsystemet Brandrisk Skog och Mark beräknas brandriskprognoser och väder redovisas som stöd för beslut i frågor
om brand i vegetation. När prognosen upphört görs en ny beräkning av brandriskvärdena utifrån senast tillgänglig
väderdata. Denna "analysdata" lagras. Efter varje års brandsäsong sparas den analyserade historiska datamängden
för de modellberäknade rutorna om 11*11 km med mittpunkten angiven i x och y-koordinater.
Varje 11*11 km ruta har attributen som anges nedan (viss variation kan förekomma från år till år):
FFMC: Fine Fuel Moisture Code representerar fuktigheten på blad och gräs. Den maximala vattenmagasineringen i
detta skikt är mindre än 1 mm. Ingår i FWI-modellen.
DMC: Duff Moisture Code representerar fuktigheten I ett något djupare skikt än det allra ytligaste i FWI-modellen, t ex
mossa och det ytliga markskiktet. Magasineringen i detta skikt motsvarar ca 15 mm vatten
DC: Drought Code visar fukthalten i tjocka kompakta humuslager (ca 100 mm vatten). DC ingår i FWI-modellen.
ISI: Initial Spread Index. Ett mått på brandens spridningshastighet. Ett index som används för att räkna fram ett FWIvärde. Beräknas ur FFMC och förstärks av vindhastigheten.
BUI: Buildup Index. Kan ses som ett allmänt fuktighetsmått för de något djupare markskikten. Ett indexvärde som
används för att räkna fram ett brandriskvärde, FWI-värde. Viktat medelvärde av DMC och DC.
FWI: Fire Weather Index. Brandriskvärde som räknas fram ur ISI och BUI, vilka i sin tur baseras på tre grundvärden för
fukthalter i olika skikt (FFMC, DMC och DC). Indata till beräkningen är dygnsnederbörden samt temperatur, relativ
fuktighet och vindhastighet mitt på dagen.
FWI-index: Index för Spridningsrisk och Brandbeteende i skogsmark. Baseras på grundvärdet FWI (se ovan). För
närvarande indelat i sex olika indexnivåer (1, 2, 3, 4, 5, 5E) där index 1 är lägsta risken och index 5E är högsta risken.
HBV: Viktat markfuktighetsvärde baserat på fuktigheten i två markskikt beräknad med HBV-Skog, vilket är en
specialanpassning av den hydrologiska avrinningsmodellen HBV (Hydrologiska Byråns Vattenbalansavdelning). Indata
till modellen är dygnsnederbörd och dygnsmedeltemperatur.
HBV-ö: HBV övre markskikt (se HBV ovan)
HBV-u: HBV undre markskikt (se HBV ovan)
Observera att visningstjänsten visar de punkter som värden samlats in för. Genom nedladdning ges tillgång till de
faktiska värdena enligt ovan nämnda beskrivning.
Under brandrisksäsongen (mars-aug) finns brandriskprognoser tillgängliga i tjänsten Brandrisk skog och mark.
Informationen i ”Brandrisk skog och mark” kan visas i två varianter, en inloggningsskyddad som i första hand riktar sig
till kommunal räddningstjänst och länsstyrelser samt en öppen för andra intresserade. Tjänsten finns här:
http://www.smhi.se/brandrisk
4.10
Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap
url
Tjänst
NZ. Översiktlig stabilitetskartering Nedladdningstjänst
MSB har regeringens uppdrag att stödja kommuner och länsstyrelser med översiktliga kartläggningar av markens
stabilitet i bebyggda områden där det finns förutsättningar för jordrörelser. Syftet är att identifiera bebyggda områden
som översiktligt inte kan klassas som stabila. Karteringen ska utgöra ett stöd i kommunens riskinventering och
riskhantering och kan användas som underlag för kommunens översiktplaner. Avsikten är att kommunen själv ska gå
vidare och utföra detaljerade utredningar i utpekade områden.
Data redovisar
• områden som översiktligt identifierats ha tillfredsställande stabilitet.
• områden som översiktligt inte kan klassas som tillfredsställande stabilt eller som är otillräckligt utrett. På grund av
avsaknad av bebyggelse rekommenderas inte detaljerad utredning.
• områden som översiktligt inte kan klassas som tillfredsställande stabilt eller som är otillräckligt utrett och detaljerad
utredning rekommenderas.
• områden där detaljerad utredning bedöms som speciellt angeläget.
• områden som tidigare har klassats som tillfredsställande stabilt eller som har förstärkts men som inte har följt
skredkommissionens anvisningar.
• områden där översyn av tidigare utredningar och stabiliserande åtgärder bedöms som speciellt angeläget.
Dessutom ingår filer som visas kvickleraförekomst, fyllning, stabilitetsåtgärder och stabilitetszoner i datamängden.
Kartfiler i digital form finns för karteringar genomförda efter 2001. Karteringen är genomförd inom begränsade områden
som är bebyggda och där förutsättningar för skred bedöms finnas.
Över tiden kan exempelvis erosion och mänsklig aktivitet påverka förhållandena.
Den översiktliga stabilitetskarteringen visar rådande stabilitetsförhållanden vid karteringstillfället. Innehållet i och
tillförlitligheten hos de översiktliga stabilitetskarteringarna varierar eftersom metoderna förfinats med åren. MSB gör
inte några uppdateringar av materialet utifrån förändrade förhållanden eller genomförda utredningar eller förstärkningar.
Organisation
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Internet
Lantmäteriet
801 82 Gävle
Lantmäterigatan 2
0771-63 63 63
[email protected]
www.geodata.se
PRODUKTKATALOG
Datum:
2015-04-01
4.11
Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap
url
Datamängd
NZ.Översiktlig stabilitetskartering
MSB har regeringens uppdrag att stödja kommuner och länsstyrelser med översiktliga kartläggningar av markens
stabilitet i bebyggda områden där det finns förutsättningar för jordrörelser. Syftet är att identifiera bebyggda områden
som översiktligt inte kan klassas som stabila. Karteringen ska utgöra ett stöd i kommunens riskinventering och
riskhantering och kan användas som underlag för kommunens översiktplaner. Avsikten är att kommunen själv ska gå
vidare och utföra detaljerade utredningar i utpekade områden.
Data redovisar
• områden som översiktligt identifierats ha tillfredsställande stabilitet.
• områden som översiktligt inte kan klassas som tillfredsställande stabilt eller som är otillräckligt utrett. På grund av
avsaknad av bebyggelse rekommenderas inte detaljerad utredning.
• områden som översiktligt inte kan klassas som tillfredsställande stabilt eller som är otillräckligt utrett och detaljerad
utredning rekommenderas.
• områden där detaljerad utredning bedöms som speciellt angeläget.
• områden som tidigare har klassats som tillfredsställande stabilt eller som har förstärkts men som inte har följt
skredkommissionens anvisningar.
• områden där översyn av tidigare utredningar och stabiliserande åtgärder bedöms som speciellt angeläget.
Dessutom ingår filer som visas kvickleraförekomst, fyllning, stabilitetsåtgärder och stabilitetszoner i datamängden.
Kartfiler i digital form finns för karteringar genomförda efter 2001. Karteringen är genomförd inom begränsade områden
som är bebyggda och där förutsättningar för skred bedöms finnas.
Över tiden kan exempelvis erosion och mänsklig aktivitet påverka förhållandena.
Den översiktliga stabilitetskarteringen visar rådande stabilitetsförhållanden vid karteringstillfället. Innehållet i och
tillförlitligheten hos de översiktliga stabilitetskarteringarna varierar eftersom metoderna förfinats med åren. MSB gör
inte några uppdateringar av materialet utifrån förändrade förhållanden eller genomförda utredningar eller förstärkningar.
4.12
Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap
url
Tjänst
NZ.Översiktlig stabilitetskartering Visningstjänst
MSB har regeringens uppdrag att stödja kommuner och länsstyrelser med översiktliga kartläggningar av markens
stabilitet i bebyggda områden där det finns förutsättningar för jordrörelser. Syftet är att identifiera bebyggda områden
som översiktligt inte kan klassas som stabila. Karteringen ska utgöra ett stöd i kommunens riskinventering och
riskhantering och kan användas som underlag för kommunens översiktplaner. Avsikten är att kommunen själv ska gå
vidare och utföra detaljerade utredningar i utpekade områden.
Data redovisar
• områden som översiktligt identifierats ha tillfredsställande stabilitet.
• områden som översiktligt inte kan klassas som tillfredsställande stabilt eller som är otillräckligt utrett. På grund av
avsaknad av bebyggelse rekommenderas inte detaljerad utredning.
• områden som översiktligt inte kan klassas som tillfredsställande stabilt eller som är otillräckligt utrett och detaljerad
utredning rekommenderas.
• områden där detaljerad utredning bedöms som speciellt angeläget.
• områden som tidigare har klassats som tillfredsställande stabilt eller som har förstärkts men som inte har följt
skredkommissionens anvisningar.
• områden där översyn av tidigare utredningar och stabiliserande åtgärder bedöms som speciellt angeläget.
Dessutom ingår filer som visas kvickleraförekomst, fyllning, stabilitetsåtgärder och stabilitetszoner i datamängden.
Kartfiler i digital form finns för karteringar genomförda efter 2001. Karteringen är genomförd inom begränsade områden
som är bebyggda och där förutsättningar för skred bedöms finnas.
Över tiden kan exempelvis erosion och mänsklig aktivitet påverka förhållandena.
Den översiktliga stabilitetskarteringen visar rådande stabilitetsförhållanden vid karteringstillfället. Innehållet i och
tillförlitligheten hos de översiktliga stabilitetskarteringarna varierar eftersom metoderna förfinats med åren. MSB gör
inte några uppdateringar av materialet utifrån förändrade förhållanden eller genomförda utredningar eller förstärkningar.
Organisation
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Internet
Lantmäteriet
801 82 Gävle
Lantmäterigatan 2
0771-63 63 63
[email protected]
www.geodata.se
PRODUKTKATALOG
Datum:
2015-04-01
4.13
Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap
url
Datamängd
NZ.Översiktliga översvämningskarteringar
MSB har regeringens uppdrag att förse landets kommuner och länsstyrelser med översiktlig kartläggning av områden
som kan översvämmas utmed landets vattendrag.
Syftet med översvämningskarteringarna är bland annat att vara ett planeringsunderlag för kommunernas översiktliga
fysiska planering och som ett underlag för arbetet med de kommunala handlingsprogrammen. Karteringarna kan även
vara ett stöd i räddningstjänstens övergripande planering av insatser.
Den översiktliga översvämningskarteringen visar vattnets utbredning för två olika flöden, 100-årsflödet och det högsta
beräknade flödet. Med en händelses återkomsttid menas att den inträffar eller överträffas i genomsnitt en gång under
denna tid. Det innebär att sannolikheten för exempelvis ett 100-års flöde är 1 på 100 för varje enskilt år. Sannolikheten
för att flödet ska inträffa 1 gång under 100-årsperioden är 63 procent och sannolikheten att det ska inträffa 2 gånger
under samma period är 40 procent.
4.14
Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap
url
NZ.Översiktliga översvämningskarteringar Nedladdningstjänst
Tjänst
Nedladdningstjänst innehållande de översiktliga översvämningskarteringarna. MSB har regeringens uppdrag att förse
landets kommuner och länsstyrelser med översiktlig kartläggning av områden som kan översvämmas utmed landets
vattendrag.
Syftet med översvämningskarteringarna är bland annat att vara ett planeringsunderlag för kommunernas översiktliga
fysiska planering och som ett underlag för arbetet med de kommunala handlingsprogrammen. Karteringarna kan även
vara ett stöd i räddningstjänstens övergripande planering av insatser.
Den översiktliga översvämningskarteringen visar vattnets utbredning för två olika flöden, 100-årsflödet och det högsta
beräknade flödet. Med en händelses återkomsttid menas att den inträffar eller överträffas i genomsnitt en gång under
denna tid. Det innebär att sannolikheten för exempelvis ett 100-års flöde är 1 på 100 för varje enskilt år. Sannolikheten
för att flödet ska inträffa 1 gång under 100-årsperioden är 63 procent och sannolikheten att det ska inträffa 2 gånger
under samma period är 40 procent.
4.15
Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap
url
NZ.Översiktliga översvämningskarteringar Visningstjänst
Tjänst
WMS-tjänst innehållande de översiktliga översvämningskarteringarna. MSB har regeringens uppdrag att förse landets
kommuner och länsstyrelser med översiktlig kartläggning av områden som kan översvämmas utmed landets
vattendrag.
Syftet med översvämningskarteringarna är bland annat att vara ett planeringsunderlag för kommunernas översiktliga
fysiska planering och som ett underlag för arbetet med de kommunala handlingsprogrammen. Karteringarna kan även
vara ett stöd i räddningstjänstens övergripande planering av insatser.
Den översiktliga översvämningskarteringen visar vattnets utbredning för två olika flöden, 100-årsflödet och det högsta
beräknade flödet. Med en händelses återkomsttid menas att den inträffar eller överträffas i genomsnitt en gång under
denna tid. Det innebär att sannolikheten för exempelvis ett 100-års flöde är 1 på 100 för varje enskilt år. Sannolikheten
för att flödet ska inträffa 1 gång under 100-årsperioden är 63 procent och sannolikheten att det ska inträffa 2 gånger
under samma period är 40 procent.
4.16
Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap
url
Tjänst
PF. Sevesoanläggningar Nedladdningstjänst
Databasen till visningstjänsten har utvecklats för att motsvara de krav som finns för återrapportering av tillsyn enligt
rådets direktiv 96/82/EG om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga olyckshändelser där farliga
ämnen ingår, det s.k. Seveso II-direktivet, till EU-kommissionen. I Sverige har direktivet implementerats genom bl.a.
Lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Databasen utvecklades i
JAVA miljö vilket ger möjlighet för länsstyrelserna att uppdatera informationen i databasen via Internet.
OBS! Eftersom Sevesodatabasen inte ursprungligen skapades för att redovisa data geografiskt finns vissa brister. Den
position ett objekt har kan i vissa fall peka på platsen för huvudkontoret och inte för anläggningen som bedriver den
farliga verksamheten.
Organisation
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Internet
Lantmäteriet
801 82 Gävle
Lantmäterigatan 2
0771-63 63 63
[email protected]
www.geodata.se
PRODUKTKATALOG
Datum:
2015-04-01
4.17
Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap
url
Datamängd
PF.Sevesoanläggningar
Databasen har utvecklats för att motsvara de krav som finns för återrapportering av tillsyn enligt rådets direktiv
96/82/EG om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga olyckshändelser där farliga ämnen ingår,
det s.k. Seveso II-direktivet, till EU-kommissionen. I Sverige har direktivet implementerats genom bl.a. Lagen om
åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Databasen utvecklades i JAVA miljö
vilket ger möjlighet för länsstyrelserna att uppdatera informationen i databasen via Internet.
OBS! Eftersom Sevesodatabasen inte ursprungligen skapades för att redovisa data geografiskt finns vissa brister. Den
position ett objekt har kan i vissa fall peka på platsen för huvudkontoret och inte för anläggningen som bedriver den
farliga verksamheten.
4.18
Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap
url
Tjänst
PF.Sevesoanläggningar - Visningstjänst
Databasen till visningstjänsten har utvecklats för att motsvara de krav som finns för återrapportering av tillsyn enligt
rådets direktiv 96/82/EG om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga olyckshändelser där farliga
ämnen ingår, det s.k. Seveso II-direktivet, till EU-kommissionen. I Sverige har direktivet implementerats genom bl.a.
Lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Databasen utvecklades i
JAVA miljö vilket ger möjlighet för länsstyrelserna att uppdatera informationen i databasen via Internet.
OBS! Eftersom Sevesodatabasen inte ursprungligen skapades för att redovisa data geografiskt finns vissa brister. Den
position ett objekt har kan i vissa fall peka på platsen för huvudkontoret och inte för anläggningen som bedriver den
farliga verksamheten.
4.19
Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap
url
Tjänst
US. Ljudsändare för utomhusvarning Nedladdningstjänst
Ger en bild av placeringen över ljudsändare som finns i kommunerna. Detta underlag kan användas för att se hur väl
invånarna i kommunerna kan nås via utomhusvarningvid en allvarlig olycka, samt ge en anvisning om det skulle
behövas en utbyggnad av systemet för att täcka in nybygga områden eller nya riskområden, med avseende på
kommunernas risk och sårbarhetsanalys.
4.20
Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap
url
Tjänst
US. Skyddsrum - Nedladdningstjänst
Data om skyddsrum. I lagen om skyddsrum (2006:545) finns det bestämmelser om hur skyddsrum skall
utformas och placeras, byggas, utrustas och underhållas och kontrolleras.
4.21
Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap
url
Datamängd
US.Brandstationer
Data om brandstationers lägen. Brandstationerna utgörs av punkter med information om anspänningstid, beredskap,
namn och tillhörande kommun eller förbund. Räddningstjänst är kommunens ansvar enligt Lagen (2003:778) om skydd
mot olyckor. Kommunen ansvarar för tillsyn inom kommunens område och länsstyrelsen inom länet. Den centrala
tillsynen utövas av MSB som samlar in information om brandstationerna.
OBS! Lägesnoggrannheten för brandstationerna är av varierande kvalitét.
4.22
Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap
url
Tjänst
US.Brandstationer - Nedladdningstjänst
Nedladdningstjänst innehållande brandstationer. Brandstationerna utgörs av punkter med information om
anspänningstid, beredskap, namn och tillhörande kommun eller förbund. Räddningstjänst är kommunens ansvar enligt
Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. Kommunen ansvarar för tillsyn inom kommunens område och länsstyrelsen
inom länet. Den centrala tillsynen utövas av MSB som samlar in information om brandstationerna.
Organisation
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Internet
Lantmäteriet
801 82 Gävle
Lantmäterigatan 2
0771-63 63 63
[email protected]
www.geodata.se
PRODUKTKATALOG
Datum:
2015-04-01
4.23
Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap
url
Tjänst
US.Brandstationer - Visningstjänst
WMS-tjänst innehållande brandstationer. Brandstationerna utgörs av punkter med information om anspänningstid,
beredskap, namn och tillhörande kommun eller förbund. Räddningstjänst är kommunens ansvar enligt Lagen
(2003:778) om skydd mot olyckor. Kommunen ansvarar för tillsyn inom kommunens område och länsstyrelsen inom
länet. Den centrala tillsynen utövas av MSB som samlar in information om brandstationerna.
4.24
Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap
url
Datamängd
US.Ljudsändare för utomhusvarning
WMS-tjänst innehållande ljudsändare för utomhusvarning. Ger en bild av placeringen över ljudsändare som finns i
kommunerna. Detta underlag kan användas för att se hur väl invånarna i kommunerna kan nås via utomhusvarning vid
en allvarlig olycka, samt ge en anvisning om det skulle behövas en utbyggnad av systemet för att täcka in nybygga
områden eller nya riskområden,med avseende på kommunernas risk och sårbarhetsanalys.
4.25
Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap
url
Tjänst
US.Ljudsändare för utomhusvarning Visningstjänst
Ger en bild av placeringen över ljudsändare som finns i kommunerna. Detta underlag kan användas för att se hur väl
invånarna i kommunerna kan nås via utomhusvarning vid en allvarlig olycka, samt ge en anvisning om det skulle
behövas en utbyggnad av systemet för att täcka in nybygga områden eller nya riskområden,med avseende på
kommunernas risk och sårbarhetsanalys.
4.26
Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap
url
Datamängd
US.Skyddsrum
Data om skyddsrum. I lagen om skyddsrum (2006:545) finns det bestämmelser om hur skyddsrum skall
utformas och placeras, byggas, utrustas och underhållas och kontrolleras.
4.27
Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap
url
Tjänst
US.Skyddsrum - Visningstjänst
WMS-tjänst innehållande skyddsrum. I lagen om skyddsrum (2006:545) finns det bestämmelser om hur skyddsrum
skall utformas och placeras, byggas, utrustas och underhållas och kontrolleras.
Organisation
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Internet
Lantmäteriet
801 82 Gävle
Lantmäterigatan 2
0771-63 63 63
[email protected]
www.geodata.se
PRODUKTKATALOG
Datum:
2015-04-01
5.
Naturvårdsverket
5.1
Naturvårdsverket
url
Biogeografiska regioner: Myrregionindelning
Datamängd
Myrregionerna har tagits fram baserat på naturgeografiska regioner som till viss utsträckning har modifierats och
kompletterats. Myrregionindelning används i Naturvårdsverkets arbete med Myrskyddsplan för Sverige
("Myrskyddsplan för Sverige Huvudrapport över revidering 2006", Naturvårdsverket 2007).
5.2
url
Naturvårdsverket
Biogeografiska regioner: Naturgeografiska
regioner (enligt Nordiska ministerrådet 1994)
Datamängd
Sverige delas in i olika naturgeografiska regioner. Regionindelningen bygger på såväl biologiska som geologiska
faktorer i landskapet. Indelningen tar också hänsyn till topografi, det vill säga dess höjdförhållanden och brutenhet.
Regionindelningen gjordes i regi av Nordiska ministerrådet (1984). Norden omfattar 76 naturgeografiska regioner. Av
dessa berör 29 Sverige.
5.3
url
Naturvårdsverket
Tjänst
EF.Nationell miljöövervakning: Hälsa, luft
och miljögifter, visningstjänst.WMS
Karttjänsten visar var undersökning inom nationell miljöövervakning, programområdena miljögiftssamordning, luft och
hälsorelaterad miljöövervakning bedrivs. Tjänsten visar även de delprogram inom programområde sötvatten samt kust
och hav som Naturvårdsverket ansvarar för. Se metadata för respektive delprogram för mer information.
5.4
url
Naturvårdsverket
Tjänst
HB.Natura naturtypskarta,
visningstjänst.WMS
Karttjänsten innehåller data från systemet NNK (Naturanaturtypskartan) som innehåller naturtyper enligt Art- och
habitatdirektivet. Data kompletteras och underhålls kontinuerligt av länsstyrelserna. Data finns för skyddade områden
och Natura 2000 områden och kartering sker enligt fastlagda rutiner. Dessa dataset ingår i Inspires bilaga 3, tema
"Livsmiljöer och naturtyper" (Habitats and biotopes).
5.5
url
Naturvårdsverket
Tjänst
HB.Våtmarksinventeringen,
visningstjänst.WMS
Karttjänst som visar data från våtmarksinventeringen. De data som visas är områden, punkter och sk LOID som är en
länk till själva inventeringsdata.
5.6
url
Naturvårdsverket
Datamängd
Myrskyddsplan 2007
Naturvårdsverket reviderade Myrskyddsplan för Sverige 2007. Planen innehöll de oskyddade myrar med höga
naturvärden som Naturvårdsverket ansåg borde ges ett långsiktigt skydd. Under 2013 togs beslut om korrektur för
planen från 2007. Rapporterna finns nedladdningsbara och kan beställas på http://www.naturvardsverket.se/OmNaturvardsverket/Publikationer/ och på http://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Vagledningamnesvis/Skyddade-omraden/Process-att-bilda-naturreservat/Myrskyddsplan-for-Sverige/ finns länsvisa filer m.m.
nedladdningsbara. Rapporterna bör inte läsas utan tillgång till det supplement som hör till rapporterna. Det här GISskiktet inkluderar korrekturen som tagits fram 2013 och är det skikt som bör användas.
5.7
url
Naturvårdsverket
Tjänst
Nationalparksplan
I Nationalparksplan för Sverige (2008) presenterar Naturvårdsverket en långsiktig plan med nya och utvidgade
nationalparker. Urvalet baserades på Miljöbalkens bestämmelser, internationella och svenska kriterier för
nationalparker. Nationalparksplanen utgör ett toppskikt av större värdefulla områden i landet. Planen är att se som en
samlad redovisning av områden som enligt nuvarande bedömning är lämpade att ingå i landets nät av nationalparker.
Det har därmed mer karaktär av en önskelista eller handlingsprogram för bildande av nationalparker än som plan för
genomförandet. Gränserna för områdena är ungefärliga. Länk till boken Nationalparksplan för Sverige:
http://www.naturvardsverket.se/Om-Naturvardsverket/Publikationer/ISBN/1200/978-91-620-1269-4/
Organisation
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Internet
Lantmäteriet
801 82 Gävle
Lantmäterigatan 2
0771-63 63 63
[email protected]
www.geodata.se
PRODUKTKATALOG
Datum:
2015-04-01
5.8
url
Naturvårdsverket
Datamängd
Nationell miljöövervakning: Fjäll,
övervakning av smågnagare
Undersökning inom nationell miljöövervakning, programområde Fjäll. Delfinansierat av Z, AC och BD-län, och därmed
ett gemensamt delprogram inom den regionala miljöövervakningen. Kartan visar ungefärlig placering av provytor, vilka
utgörs av flera kvadratmil stora områden inom vilka mindre förband av fällor är utspridda. Övervakningen omfattar
fällfångst vår och höst av sorkar och lämlar vilka är viktiga komponenter i de terrestra näringskedjorna i fjällen. Även en
del näbbmöss infångas. Insamlat djurmaterial lagras i Miljöprovbanken.
5.9
url
Naturvårdsverket
Datamängd
Nationell miljöövervakning: Hälsa,
dagboksstudie, enkätstudie besvär
förorsakade av luftföroreningar
Undersökning inom nationell miljöövervakning, programområde Hälsorelaterad miljöövervakning. Kartan visar områden
där studien utförs. Beräkning av besvär förorsakade av luftföroreningar (dagboksstudier) i Stockholm, Göteborg, Umeå
5.10
url
Naturvårdsverket
Datamängd
Nationell miljöövervakning: Hälsa,
exponering för kvävedioxid
Undersökning inom nationell miljöövervakning, programområde Hälsorelaterad miljöövervakning. Uppskattning av
befolkningens exponering för kvävedioxid (NO2). Undersökningen är en modellberäkning. Framtagning av kartskikt
pågår. Halten av kvävedioxid i luft är en god indikator för utsläpp av luftföroreningar från biltrafiken. De halter av
kvävedioxid som finns i svenska tätorter kan förvärra för dem som har astma eller lungproblem. I naturen orsakar
nedfallet av kvävedioxid försurning och övergödning. Kvävedioxid är även en nyckelfaktor för bildning av marknära
ozon.
5.11
url
Naturvårdsverket
Nationell miljöövervakning: Hälsa, halter av
kadmium i urin hos två åldersgrupper av
kvinnor
Datamängd
Undersökning inom nationell miljöövervakning, programområde Hälsorelaterad miljöövervakning. Kartan visar var
undersökningen utförs. Mätningar av kadmium (Cd) i urin hos två åldersgrupper kvinnor samt mätning av en markör för
njurskador. Spridning av kadmium till miljön sker till följd av industriell verksamhet och indirekt genom innehållet i
produkter och via vägtrafik och sopförbränning. Njuren är känslig för kadmium som ansamlas i njurbarken. Effekter på
njurfunktionen ses efter lång tid vid omgivningsexponering. Kadmium har även effekter på skelettet och relativt låg
exponering har satts i samband med frakturer och minskad bentäthet.
5.12
url
Naturvårdsverket
Nationell miljöövervakning: Hälsa, kvicksilver
i hårstrån från gravida kvinnor
Datamängd
Undersökning inom nationell miljöövervakning, programområde Hälsorelaterad miljöövervakning. Kartan visar var
prover samlas in. I metoden undersöks halter av kvicksilver i hår och blod hos gravida kvinnor. Exponering för
kvicksilver sker främst i samband med intag av fisk som innehåller både oorganiskt och organiskt kvicksilver (det
sistnämnda främst som metylkvicksilver MeHg). För gravida är det viktigt att exponeringen ligger på en låg nivå då
MeHg är neurotoxiskt och kan påverka fostrets utveckling. Samma effekter kan ses hos vuxna men de uppträder först
vid högre koncentrationer. Resultaten från undersökningarna ska kunna användas i risk-bedömning, jämföras med
andra studier av gravida samt användas med tanke på tidstrender.
5.13
url
Naturvårdsverket
Nationell miljöövervakning: Hälsa, mätningar
av organiska miljöföroreningar i bröstmjölk,
Stockholm
Datamängd
Insamling av bröstmjölksprover fortsätter Undersökning inom nationell miljöövervakning, programområde
Hälsorelaterad miljöövervakning. Kartan visar mittpunkten i den stad där proverna samlas in. Under många år har
prover av bröstmjölk samlats in eller köpts in från Stockholms Modersmjölkscentral med syfte att mäta halten av vissa
organiska miljöföroreningar i mjölken. Därför finns det idag långa tidsserier där förändringar i halten av till exempel
flamskyddsmedel och PCB i modersmjölk kan följas på ett unikt sätt. Syftet med uppdraget är att fortsätta dessa
insamlingar och samla prover i Miljöprovbanken som är lokaliserad till Naturhistoriska riksmuseet. Därigenom kommer
prover också att vid behov finnas tillgängliga för analys inom ramen för Naturvårdsverkets miljöövervakningsprogram.
I de prover som samlas in i Stockholm kommer årliga mätningar att genomföras. Bland annat kommer de tidsserier
som finns avseende halter av flamskyddsmedel i fisk av fortsätta.
Organisation
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Internet
Lantmäteriet
801 82 Gävle
Lantmäterigatan 2
0771-63 63 63
[email protected]
www.geodata.se
PRODUKTKATALOG
Datum:
2015-04-01
5.14
url
Naturvårdsverket
Nationell miljöövervakning: Hälsa, mätningar
av organiska miljöföroreningar i bröstmjölk,
Uppsala
Datamängd
Undersökning inom nationell miljöövervakning, programområde Hälsorelaterad miljöövervakning. Kartan visar var
prover samlas in. Tidsserier för organiska miljöföroreningar i modersmjölk. Dels samlingsprover, dels individuella
prover. I den mjölk som samlas in analyseras i första hand olika organiska miljöföroreningar, bl.a. polyklorerade
bifenyler (PCB), klorerade bekämpningsmedel (DDT m.fl.), dioxiner och bromerade flamskyddsmedel. Resultaten
används bl.a. för att följa hur halterna av organiska miljöföroreningar i modersmjölk förändras med tiden, och de är
också mycket viktiga för uppföljning av Livsmedelsverkets råd om konsumtion av PCB- och dioxinförorenad fisk.
Startår 1996 resp 1970.
5.15
url
Naturvårdsverket
Datamängd
Nationell miljöövervakning: Hälsa,
personburen exponering för flyktiga
organiska ämnen
Stationskarta för undersökning inom nationell miljöövervakning, programområde Hälsorelaterad miljöövervakning.
Mätningar av exponering för flyktiga organiska ämnen hos en slumpmässigt utvald grupp personer som bor i tätort.
Syftet är att värdera allmänhetens exponering för några väsentliga cancerframkallande luftföroreningar.
5.16
url
Naturvårdsverket
Datamängd
Nationell miljöövervakning: Hälsa,
sjukhusbesök pga luftföroreningshalter
Undersökning inom nationell miljöövervakning, programområde Hälsorelaterad miljöövervakning. Kartan i vilka
regioner beräkning av besvär förorsakade av luftföroreningar (dagboksstudier) genomförs. Punkterna motsvarar
städernas mittpunkt.
5.17
url
Naturvårdsverket
Nationell miljöövervakning: Hälsa, uppmätta
blyhalter i blod hos ungdomar - tidsserie
Datamängd
Undersökning inom nationell miljöövervakning, programområde Hälsorelaterad miljöövervakning. Kartan visar var
mätningar görs. Mätningar av bly i blod hos barn i Trelleborg och Landskrona. Målsättningen med undersökningen är
att: kartlägga exponeringsnivåer, studera trender i sådana exponeringsnivåer över tid, studera geografiska skillnader i
exponering, studera effekter av åtgärder som vidtas för att minska människors exponering för metaller, ge underlag för
riskbedömningar och t.ex. hälsobaserade gränsvärden för metaller, följa upp de nationella miljökvalitetsmålen (särskilt
miljömålet "Giftfri miljö").
5.18
url
Naturvårdsverket
Datamängd
Nationell miljöövervakning: Jordbruk,
bekämpningsmedel i ytvatten, grundvatten
och i sediment
Undersökning inom nationell miljöövervakning, programområde Jordbruksmark. Provtagningsområdenas exakta läge
anges inte på grund av sekretess. Kartan visar istället inom vilka kartblad enligt Rikets nät (50 x 50 km) de ligger.
Mätningar av bekämpningsmedel (pesticider), under växtsäsongen inom fyra så kallade intensivtypområden i Skåne,
Östergötland, Västra Götalands län och Halland samt i två skånska åar (Vegeå samt Skivarpsån). Variationen under
året av bekämpningsmedel i vattnet följs, samt mängden transporterade mängder bekämpningsmedel. Yt- och
grundvatten samt sediment analyseras i samtliga områden från och med 2003. De ämnen som analyseras är
växtgifter,(herbicider), insektsgifter (insekticider) och svampgifter (fungicider).
5.19
url
Naturvårdsverket
Nationell miljöövervakning: Jordbruk, kemi i
matjord, alv och gröda, engångskartering
1988-1995
Datamängd
Undersökning inom nationell miljöövervakning, programområde Jordbruksmark, delprogram Yttäckande rikskartering
av mark och gröda. Kartan visar i vilka kommuner provtagning utförts (antal provpunkter per kommun anges i
attributdata). Mellan 1988 och 1995 utförde Institutionen för markvetenskap vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, en
systematisk inventering av den svenska åkermarken på humushalt, jordart, pH och kalktillstånd, innehåll av
växtnäringsämnen, halter av spårelement mm. På växtproven bestämdes innehåll av de viktigaste
makronäringsämnena och spårelementen. Undersökningen omfattade 3100 matjords- och 1700 alvprov från
provplatser slumpmässigt fördelade över Sveriges åkerareal. Syftet var att beskriva tillståndet i jordbruksmark liksom
grödans kvalitet i relation till markens tillstånd, odlingsåtgärder och driftsformer.
Organisation
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Internet
Lantmäteriet
801 82 Gävle
Lantmäterigatan 2
0771-63 63 63
[email protected]
www.geodata.se
PRODUKTKATALOG
Datum:
2015-04-01
5.20
url
Naturvårdsverket
Nationell miljöövervakning: Jordbruk, kemi i
matjord, alv och gröda, fast provtagningsnät
Datamängd
Undersökning inom nationell miljöövervakning, programområde Jordbruksmark, delprogram Yttäckande rikskartering
av mark och gröda. Kartan visar i vilka kommuner provtagning utförts (antal provpunkter per kommun anges i
attributdata). Mellan 2001-2007 utförde Institutionen för markvetenskap vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, en
systematisk inventering av den svenska åkermarkens humushalt, jordart, pH och kalktillstånd, innehåll av
växtnäringsämnen, halter av spårelement m.m. På växtproven bestämdes innehåll av de viktigaste
makronäringsämnena och spårelementen. Undersökningen omfattade 2000 prover på matjord och 1000 prover på
grödor enligt ett rullande schema. Undersöknigen upprepas 2011-2017. Undersökningen var en upprepning av
motsvarande inventering 1988-1995. Syftet var att beskriva tillståndet i jordbruksmark liksom grödans kvalitet i relation
till markens tillstånd, odlingsåtgärder och driftsformer.
5.21
url
Naturvårdsverket
Nationell miljöövervakning: Jordbruk,
metaller och organiska miljögifter i biologiskt
material, provbankning av stare
Datamängd
Nationell miljöövervakning, programområde Jordbruksmark. Kartan visar var prover samlas in. Starar insamlas årligen
från ett antal lokaler. Från och med 2013 görs insamlingen endast i Boa Berg, Fleringe, Grimsö, Krankesjön omg
(Revinge) och Svartedalen. Proverna lagras i Miljöprovbanken vid Naturhistoriska riksmuseet. Fram till 1997
analyserade Riksmuseet halter av organiska miljögifter och fram till 1999 metaller. Starprogrammet gör det möjligt att i
framtiden analysera gifthalterna och bedöma de tidsmässiga variationerna av miljögifter i jordbrukslandskapet. Genom
att studera förändringar i starpopulationen kan man kontrollera hur häckningen lyckats.
5.22
url
Naturvårdsverket
Nationell miljöövervakning: Jordbruk,
observationsfält, mätningar i
dräneringsvatten, grundvatten och ytvatten
Datamängd
Undersökning inom nationell miljöövervakning, programområde Jordbruksmark. Provtagningsområdenas exakta läge
anges inte på grund av sekretess. Kartan visar istället inom vilka kartblad enligt Rikets nät (50 x 50 km) de ligger. Med
syfte att studera hur odlingen påverkar växtnäringsläckaget, undersöks sedan 1972 tretton observationsfält (enstaka
fält som brukas) i olika delar av landet, fr o m 2011 undersöks tolv stycken. Vattenföringen registreras kontinuerligt.
Dräneringsvattnet provtas varannan vecka, då flöde finns. Lantbrukaren lämnar årligen uppgifter om odlingen på fältet;
gröda, gödsling, jordbearbetning etc. Fälten ingår i gårdens växtföljd och särbehandlas inte.
5.23
url
Naturvårdsverket
Datamängd
Nationell miljöövervakning: Jordbruk,
typområden, mätningar i ytvatten och
grundvatten
Undersökning inom nationell miljöövervakning, programområde Jordbruksmark. Provtagningsområdenas exakta läge
anges inte på grund av sekretess. Kartan visar istället inom vilka kartblad enligt Rikets nät (50 x 50 km) de ligger. I
avrinningsområden där jordbruket dominerar mäts och beräknas halter av näringsämnen och rester av
bekämpningsmedel i yt- och grundvatten under olika perioder och i olika områden. Resultaten kopplas till den odling
som förekommer inom avrinningsområdet. Institutionen för markvetenskap vid SLU har gjort mätningar till och med
2001 i 34 områden, så kallade typområden, som valts ut för att representera olika jordartsregioner. Övervakningen
omorganiserades 2002 och åtta redan existerande typområden ingår nu i ett nationellt program med så kallade
intensivtypområden (färgmarkerade i kartan). De övriga 15 typområdena övervakas inom regional
miljöövervakning.Ytvattenprover tas till exempel varje vecka och grundvatten fyra gånger per år.
Organisation
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Internet
Lantmäteriet
801 82 Gävle
Lantmäterigatan 2
0771-63 63 63
[email protected]
www.geodata.se
PRODUKTKATALOG
Datum:
2015-04-01
5.24
url
Naturvårdsverket
Datamängd
Nationell miljöövervakning: Jordbruk,
undersökning av markpackning
Undersökning inom nationell miljöövervakning, programområde Jordbruksmark. Här studeras sedan 2003 strukturen i
alven, alltså det undre lagret av kulturjordmånen, på åkrar. Detta lager är viktigt för hur rötterna utvecklas och
växtligheten kan utnyttja växtnäringen. Omfattar övervakning, av vissa markfysikaliska parametrar i alven, på 30
utvalda typfält som skall representera de viktigaste typjordarna och driftsinriktningarna i de större jordbruksområdena.
De fysikaliska parametrar som bestäms är markens mättade genomsläpplighet, torra skrymdensitet, porositet, andel
vattenfyllda porer vid 1,0 m vattenavförande tryck samt markens penetrationsmotstånd. Undersöks i ett sexårigt
intervall, det vill säga fem provtagningsplatser årligen. Från och med år 2008 ingår även matjorden i övervakningen.
Förutom de parametrar som mäts i alven bestäms även aggregatstabilitet samt risken för fosforförluster i matjorden.
Markpackning uppstår då tunga fordon med för smala hjul körs över marken och påverkar förutom produktionsförmåga
även andra egenskaper hos jorden, såsom permeabilitet för vatten och läckage av växtnäringsämnen.
Provtagningsområdenas exakta läge anges inte på grund av sekretess. Kartan visar istället inom vilka kartblad enligt
Rikets nät (50 x 50 km) de ligger.
5.25
url
Naturvårdsverket
Datamängd
Nationell miljöövervakning: Kust och hav,
biologisk effektövervakning av organiska
tennföreningar
Undersökning inom nationell miljöövervakning, programområde Kust och hav. Kartan visar platser där undersökning
görs. Effekter av organiska tennföreningar studeras genom att undersöka missbildningar hos snäckor.
5.26
url
Naturvårdsverket
Datamängd
Nationell miljöövervakning: Kust och hav,
embryonalutveckling hos vitmärla
Undersökning inom nationell miljöövervakning, programområde Kust och hav. Framtagning av kartskikt pågår.
Undersökning av embryon av vitmärlor för att påvisa långsiktiga belastningsförändringar av främst metaller och
miljögifter i sediment.
5.27
url
Naturvårdsverket
Datamängd
Nationell miljöövervakning: Kust och hav,
kustfisk hälsa
Undersökning inom nationell miljöövervakning, programområde Kust och hav. Kartan visar var prover samlas in.
Miljöförändringar följs genom att undersöka hälsan hos stationär kustfisk i referensområden.
5.28
url
Naturvårdsverket
Nationell miljöövervakning: Kust och hav,
metaller och organiska miljögifter i biologiskt
material, kust och hav
Datamängd
Undersökning inom nationell miljöövervakning, programområde Kust och hav. Kartan visar var prover samlas in. Syftet
är att följa förändringar i halter av miljögifter hos olika marina arter. Analyser görs på vävnad från fisk, musslor och ägg
från sillgrissla. Startdatum är olika, de tidigaste 1969 (OECD).
5.29
url
Naturvårdsverket
Nationell miljöövervakning: Kust och hav,
metaller och organiska miljögifter i sediment
Datamängd
Undersökning inom nationell miljöövervakning, programområde Kust och hav. Kartan visar var prover samlas in. Syftet
är att beskriva tillstånd och långsiktiga förändringar av förekomsten av metaller och organiska miljögifter i de öppna
havsområdenas bottensediment och ge referensvärden till motsvarande mätningar i kustnära områden. Sedimentprov
samlas in under maj-september. Vid varje station tas sju stycken prov. Organiska miljögifter analyseras i ett
samlingsprov från de sju proven. För att få en uppfattning om den småskaliga variationen på de enskilda stationerna
analyseras innehållet av metaller i de olika proven. Resultaten utgör underlag för uppföljning av miljökvalitetsmålet
Giftfri miljö och Hav i balans. Uppdraget är en del av de internationella övervakningsprogrammen inom ramen för
OSPAR och HELCOM.
Organisation
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Internet
Lantmäteriet
801 82 Gävle
Lantmäterigatan 2
0771-63 63 63
[email protected]
www.geodata.se
PRODUKTKATALOG
Datum:
2015-04-01
5.30
url
Naturvårdsverket
Datamängd
Nationell miljöövervakning: Landskap,
fågelräkning och ringmärkning vid Ottenby
Undersökning inom nationell miljöövervakning, programområde Landskap. Kartan visar var undersökningen utförs. Vid
Ottenby (Ölands sydspets) fångas, huvudsakligen med nät, framför allt småfåglar för räkning och ringmärkning under
tiden 15/3-15/6 och 25/7-15/11.
5.31
url
Naturvårdsverket
Datamängd
Nationell miljöövervakning: Landskap,
häckfågeltaxering med fast standardrutt
Undersökning inom nationell miljöövervakning, programområde Landskap, delprogram Svensk fågeltaxering (SFT).
Kartan visar ungefärligt läge för de fasta standardrutterna, som fr.a. norröver inte alla inventeras årligen.
Standardrutten utgörs av en kvadrat om 2 x 2 kilometer, längs vilken man en gång per sommar dels noterar alla fåglar
längs linjen (linjetaxering), dels stannar 5 minuter på 8 fasta punkter och utför punkttaxeringar. Sedan 2012 räknas
även däggdjur. Dessa rutter är samlokaliserade med NILS-programmets observationsnät (Nationell Inventering av
Landskapet i Sverige)
5.32
url
Naturvårdsverket
Datamängd
Nationell miljöövervakning: Landskap,
häckfågeltaxering med punkttaxering
Undersökning inom nationell miljöövervakning, programområde Landskap, delprogram Svensk fågeltaxering (SFT). ).
Kartan visar ”gamla” ekobladsrutor där minst en punkttaxering genomfördes 20XX. Inventerare väljer en godtycklig rutt
och stannar 5 minuter på 20 punkter och räknar alla hörda och sedda fåglar. Detta sker en gång om året sommartid,
och samma rutt bör återbesökas år efter år.
5.33
url
Naturvårdsverket
Nationell miljöövervakning: Landskap,
nationell inventering av landskapet i Sverige
(NILS)
Datamängd
Undersökning inom nationell miljöövervakning, Programområde Landskap. Kartan visar stationsnätets omfattning av
provrutor för Nationell inventering av landskapet i Sverige (NILS) Lägesangivelse för provrutor är inte exakta p.g.a.
sekretess. Kartskiktet är inte nedladdningsbart. NILS är ett program som samlar in miljödata, framför allt relaterat till
miljöpåverkan av markanvändning på biologisk mångfald och natur- och kulturlandskapsvärden, över hela den svenska
landmiljön. NILS består av ett stickprov av drygt 600 rutor om vardera 5*5 km, vilka inventeras med hjälp av
flygbildstolkning och fältarbete i ett femårigt rullande omdrev sedan 2003. Rutorna är fördelade över hela landet i ett
systematiskt stickprov, dock med viss tonvikt på jordbruks- och fjällområden.
5.34
url
Naturvårdsverket
Datamängd
Nationell miljöövervakning: Landskap,
sträckfågelräkning vid Falsterbo
Undersökning inom nationell miljöövervakning, programområde Landskap. Kartan visar var fågelräkning utförs.
Räkning av rovfåglar och ett stort antal andra utsträckande fågelarter sker från den 1 augusti till den 20 november vid
Nabben i sydvästra Skåne.
5.35
url
Naturvårdsverket
Datamängd
Nationell miljöövervakning: Landskap,
svensk dagfjärilsövervakning
Ett delprogram för volontärbaserad övervakning av dagfjärilar inom miljöövervakningens programområde Landskap.
Verksamheten koordineras sedan starten 2010 av Lunds universitet på uppdrag av Naturvårdsverket. Övervakningen
baseras på att oavlönade fjärilsintresserade personer rapporterar in observationer av dagfjärilar från subjektivt valda
områden, antingen i form av permanenta slingor eller som punktlokaler, vid flera tillfällen årligen. Verksamheten
kommer att utvecklas stegvis med målet att bli rikstäckande. Data rapporteras till ”The European Grassland Butterfly
Indicator”.
5.36
url
Naturvårdsverket
Datamängd
Nationell miljöövervakning: Landskap,
svensk sjöfågelinventering
Undersökning inom nationell miljöövervakning, programområde Landskap. Kartan visar ett hundratal platser som i
mitten av januari varje år inventeras genom observationer från land eller med flyg av frivilliga observatörer.
Undersökningen är den svenska delen av en internationellt samordnad räkning av simfåglar, framför allt andfåglar,
på övervintringsområden. Inventeringen är ett åliggande enligt Ramsarkonventionen.
Organisation
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Internet
Lantmäteriet
801 82 Gävle
Lantmäterigatan 2
0771-63 63 63
[email protected]
www.geodata.se
PRODUKTKATALOG
Datum:
2015-04-01
5.37
url
Naturvårdsverket
Datamängd
Nationell miljöövervakning: Landskap,
vinterfågelräkning med punkttaxering
Undersökning inom nationell miljöövervakning, programområde Landskap, delprogram Svensk fågeltaxering (SFT).
Kartan visar ”gamla” ekobladsrutor där minst en punkttaxering genomfördes 20XX. Inventeraren väljer en godtycklig
rutt och stannar 5 minuter på 20 punkter och räknar alla hörda och sedda fåglar. Rutterna besöks 1-5 gånger vintertid,
och samma rutt bör återbesökas år efter år.
5.38
url
Naturvårdsverket
Datamängd
Nationell miljöövervakning: Luft,
bekämpningsmedel i luft
Undersökning inom nationell miljöövervakning, programområde Luft. Bekämpningsmedel mäts i nederbörd (deposition)
vid Vavihill sedan 2002 och vid Aspvreten sedan 2009. Bekämpningsmedel i luft mäts vid Vavihill sedan 2009.
Mätningarna i nederbörd syftar till att få en överblick av vilka potentiellt miljö- och hälsofarliga pesticider som faller ner
över Sydsverige och i vilka mängder. Delprogrammet ger också kunskap om trender och information om långväga
transporter i atmosfären av bekämpningsmedel. Resultatet av mätningarna kan fungera som underlag till att bedöma
miljö- och hälsorisker kopplade till luftburen spridning av bekämpningsmedel. Valet av pesticider tar hänsyn till
behoven inom EUs ramdirektiv för vatten.
5.39
url
Naturvårdsverket
Nationell miljöövervakning: Luft, försurande
och övergödande nedfall i skog
(krondroppsnätet)
Datamängd
Undersökning inom nationell miljöövervakning, programområde Luft. Kartan visar var mätningar görs. Syftet är att
beskriva tillstånd, regionala skillnader, utveckling i tiden samt effekter av surt nedfall. Det atmosfäriska nedfallet av
svavel och kväve är den främsta orsaken till den pågående försurningen av olika ekosystem. Försurningen ger
omfattande pH-sänkningar i mark, grundvatten, sjöar och vattendrag. I marken ger det sura nedfallet en utlakning av
alkaliska näringsämnen, vilken på sikt ger näringsbrist och frigörelse av toxiskt oorganiskt aluminium. En ökande
ackumulering av deponerat kväve kan även på sikt innebära risk för utlakning av kväve till sjöar och vattendrag. Utöver
nedfallsmätningarna utförs även markvattenkemiska provtagningar och analyser av lufthalter på lokalerna. Metodiken
följer nationell och internationell standard.
5.40
url
Naturvårdsverket
Nationell miljöövervakning: Luft, försurande
och övergödande ämnen i luft
Datamängd
Undersökning inom nationell miljöövervakning, programområde Luft. Kartan visar var mätningar görs. Syftet är att följa
utvecklingen av försurande och övergödande nedfall över Sverige.
5.41
url
Naturvårdsverket
Nationell miljöövervakning: Luft, försurande
och övergödande ämnen i nederbörd
Datamängd
Undersökning inom nationell miljöövervakning, programområde Luft. Kartan visar var mätningar görs. Syftet är att följa
utvecklingen av försurande och övergödande nedfall över Sverige.
5.42
url
Naturvårdsverket
Nationell miljöövervakning: Luft, försurande
och övergödande ämnen. Modellberäkning
av nedfall.
Datamängd
Nationell miljöövervaking, programområde Luft. Framtagning av karta pågår. Sverigemodellen är en operativ
atmosfärkemisk spridningsmodell som skall följa förändringen för koncentrationer i luft och depositionen av svavel,
kväve och baskatjoner över Sverige samt delar av Östersjön och Västerhavet. De nationella miljömål som berörs är
Bara naturlig försurning, Ingen övergödning och Frisk luft.
5.43
url
Naturvårdsverket
Datamängd
Nationell miljöövervakning: Luft, marknära
ozon
Undersökning inom nationell miljöövervakning, programområde Luft. Kartan visar var mätningar av ozonhalter i
bakgrundsluft görs. Resultaten från dessa mätningar används i det internationella arbetet med uppföljning av vidtagna
emissionsbegränsande åtgärder samt modellering av ozonhalter. Vidare får man en god bild av den storskaliga
transporten av ozonrika luftmassor vid exempelvis episoder.
Organisation
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Internet
Lantmäteriet
801 82 Gävle
Lantmäterigatan 2
0771-63 63 63
[email protected]
www.geodata.se
PRODUKTKATALOG
Datum:
2015-04-01
5.44
url
Naturvårdsverket
Nationell miljöövervakning: Luft, metaller i luft
Datamängd
Undersökning inom nationell miljöövervakning, programområde Luft. Kartan visar var mätningar görs. Syftet är att följa
utvecklingen för halter av tungmetaller, särskilt kvicksilver, i Sverige och norra Finland.
5.45
url
Naturvårdsverket
Datamängd
Nationell miljöövervakning: Luft, metaller i
mossa
Undersökning inom nationell miljöövervakning, programområde Luft. Framtagning av stationskarta pågår. Syftet är att
kvalitativt och kvantitativt karakterisera det regionala bakgrundsnedfallet av metaller och att påvisa mer betydande
föroreningskällor och utsträckningen av de påverkade områdena.
5.46
url
Naturvårdsverket
Datamängd
Nationell miljöövervakning: Luft, metaller i
nederbörd
Undersökning inom nationell miljöövervakning, programområde Luft. Kartan visar var mätningar görs. Syftet är att följa
utvecklingen för deposition av tungmetaller, särskilt kvicksilver, i Sverige och norra Finland.
5.47
url
Naturvårdsverket
Datamängd
Nationell miljöövervakning: Luft, organiska
miljögifter i luft
Undersökning inom nationell miljöövervakning, programområde Luft. Kartan visar var mätningar görs. Syftet är att följa
utvecklingen för halter och deposition av organiska miljögifter i Sverige och norra Finland.
5.48
url
Naturvårdsverket
Nationell miljöövervakning: Luft, ozonskiktets
tjocklek
Datamängd
Undersökning inom nationell miljöövervakning, programområde Luft. Kartan visar var mätningar görs. Undersökningen
följer tidsmässiga förändringar av ozonskiktets tjocklek (totalozon) i atmosfären över Sverige. Mätstationerna ingår i det
internationella nätverket för övervakning av ozonskiktet inom WMO Global Ozone Observing System (GO3OS).
5.49
url
Naturvårdsverket
Nationell miljöövervakning: Luft, partiklar och
sot i luft
Datamängd
Undersökning inom nationell miljöövervakning, programområde Luft. Kartan visar var mätningar görs. Syftet är att
övervaka halter och trender för partiklar och sot i bakgrundsluft i Sverige.
5.50
url
Naturvårdsverket
Datamängd
Nationell miljöövervakning:
Miljögiftsamordning, övervakning av slam
och utgående vatten från reningsverk
Undersökning inom nationell miljöövervakning, programområde Miljögiftssamordning, delprogram Miljögifter i urban
miljö. Kartan visar var regelbundna mätningar av metaller och organiska ämnen görs i slam och utgående vatten från
vissa bestämda reningsverk. De flesta kemikalierna från samhället samlas upp i de kommunala avloppsreningsverkens
slam eller utgående vatten. En del av slammet återförs till naturen, t.ex. på åkrar eller som anläggningsjord. Detta
medför att avloppsreningsverk är en transportväg för dessa antropogena substanser ut till miljön. Undersökningens
syfte är att följa upp hur halterna av ett brett spektrum av miljögifter i slam och utgående vatten från ett antal
representativa avloppsreningsverk förändras över tid. Resultatet är användbart för uppföljning av vissa preciseringar till
miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Årlig kvantifiering görs av utvalda ämnen. Provtaget slam läggs i en miljöprovbank hos
Naturhistoriska Riksmuseet för framtida analyser.
Organisation
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Internet
Lantmäteriet
801 82 Gävle
Lantmäterigatan 2
0771-63 63 63
[email protected]
www.geodata.se
PRODUKTKATALOG
Datum:
2015-04-01
5.51
url
Naturvårdsverket
Nationell miljöövervakning: Skog, integrerad
miljöövervakning
Datamängd
Undersökning inom nationell miljöövervakning, programområde Skog. Kartan visar var mätningar görs. Delprogrammet
skall, i små avrinningsområden i naturliga skogsekosystem, långsiktigt bestämma tillstånd och följa förändringar,
relaterade främst till luftföroreningar och klimatförändringar. Avrinningsområdena ingår i det Europeiska nätet av
stationer för Integrated Monitoring inom FN:s luftvårdskonvention (CLRTAP). Nätet har till syfte att följa upp de
samlade miljöeffekterna i skog till följd av internationella avtal om minskade luftutsläpp av försurande ämnen,
övergödande ämnen och miljögifter. Nätet används även för att bedöma framtida effekter inom de tre nämnda
områdena samt kan bidra i bedömningen av effekter inom området klimatförändringar.
5.52
url
Naturvårdsverket
Datamängd
Nationell miljöövervakning: Skog,
markinventeringen (MI)
Undersökning inom nationell miljöövervakning, programområde Skog. Kartan visar placering av förband av provytor,
s.k. trakter, varav en tiondel besöks årligen. (Dock fältbesökts inte ytor helt placerade inom områden där produktiv
skog inte kan antas växa, såsom kalfjäll och fjällbjörkskog.) Lägesangivelse för provytor är inte exakta på grund av
sekretess och kartskiktet är inte nedladdningsbart. Markinventeringen syftar till att skapa en rikstäckande databas för
studier av tillstånd och förändringar för ett antal miljörelevanta markförhållanden i framför allt skog (nedom
fjällbjörkskogen). Programmet bedrivs på Riksskogstaxeringens (RT:s) objektivt utlagda permanenta provytor.
Fältinventering och anknytande aktiviteter är integrerad med RT. Samverkan mellan MI och RT sker under
paraplybegreppet Riksinventeringen av skog (RIS). Totala antalet provytor som besöks under hela omdrevet är ca 20
000 för ståndorts-, jordmåns- och vegetations¬beskrivning m.m., varav ca hälften för provtagning och kemisk analys av
humus varav dessutom ca 3 400 ytor för provtagning och analys av mineraljord. Insamlade jordprover förvaras i
provbank. Delprogrammet utgör i sina huvuddrag en direkt fortsättning på Ståndorts¬karteringen, vilken pågick 19932002.
5.53
url
Naturvårdsverket
Datamängd
Nationell Miljöövervakning: Skog,
övervakning av smågnagare
Undersökning inom nationell miljöövervakning, Programområde Skog. Kartan visar ungefärlig placering av provytor,
vilka utgörs av flera kvadratmil stora områden inom vilka mindre förband av fällor är utspridda. Övervakningen omfattar
fällfångst vår och höst av sorkar och lämmlar vilka är viktiga komponenter i de terrestra näringskedjorna i boreala
skogar. Även en del näbbmöss infångas. Insamlat djurmaterial lagras i Miljöprovbanken.
5.54
url
Naturvårdsverket
Nationell miljöövervakning: Sötvatten,
metaller och organiska miljögifter i biologiskt
material, provbankning av fisk
Datamängd
Nationell miljöövervakning, programområde Sötvatten. Kartan visar var prover samlas in. Syftet är att insamla
biologiskt material för kommande analyser av miljögifter.
5.55
url
Naturvårdsverket
Datamängd
Nationell miljöövervakning: Sötvatten,
metaller och organiska miljögifter i fisk
Stationskarta för undersökning inom nationell miljöövervakning, programområde Sötvatten. Att analysera insamlat
material, biologiskt, sediment och vattenkemi på innehåll av miljögifter
5.56
url
Naturvårdsverket
Datamängd
Nationell miljöövervakning: Våtmark,
satellitbaserad övervakning av våtmarker
Undersökning inom nationell miljöövervakning, programområde Våtmark. Kartan visar inom vilket tidsintervall som den
satellitbaserad övervakning utförs. Generellt analyseras all öppen myr inom området förutom i fjällen där
fjällavgränsningen definieras av den alpina myrregionen. För Norrbotten är däremot utgångspunkten för analysen VMIobjektens utbredning. Längst upp i norr undantogs även delar av palsregionen.
Organisation
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Internet
Lantmäteriet
801 82 Gävle
Lantmäterigatan 2
0771-63 63 63
[email protected]
www.geodata.se
PRODUKTKATALOG
Datum:
2015-04-01
5.57
url
Naturvårdsverket
Datamängd
Naturtyper och biotoper: Natura
naturtypskarta
Natura naturtypskartan beskriver utbredningen av naturtyper som ingår i EU:s Art- och habitatdirektivet, bilaga 1 (EEG
92/443) samt ett urval av andra naturtyper. Kodlistan och en kort beskrivning finns i dokumentet ”Tillgängliga koder för
attributet naturtyp i NNK-IT systemet” (bifogas vid nedladdning av data). Den geografiska utbredningen för data är
beslutade Natura 2000 områden, naturreservat och nationalparker, men det kan finnas områden som ej är karterade.
5.58
url
Naturvårdsverket
Datamängd
Naturtyper och biotoper:
Våtmarksinventeringen, VMI
Våtmarksinventeringens(VMI) objekt. Data innehåller avgränsningen av VMI-objektet (yta), en centralpunkt samt ett ID
(LOID). Skala 1:250 000. På Sverigenivå (1:6 400 000) och ner till 1:250 000 visas endast inventeringar > 1000 HA.
Under 1:250 000 visas samtliga inventerade våtmarksytor oavsett storlek.
5.59
url
Naturvårdsverket
Tjänst
Naturtypskartering (KNAS)
WMS-tjänst innehållande Kontinuerlig Naturtypskartering av Skyddade områden (KNAS). Syftet med KNAS är att ha
en nationellt homogen naturtypsindelning av skyddade områden. KNAS-karteringen täcker naturreservat,
nationalparker, naturvårdsområden och Natura 2000 områden. Den används som underlag för strategier och praktiskt
naturvårdsarbete samt för nationell och internationell rapportering. KNAS är en satellitbildbaserad klassning av
skogstyper som läggs samman med olika kartdata (vägkarta, terrängkarta, Svenska marktäckedata (SMD), Ängs- och
betesmarksinventeringen (TUVA). Karteringen görs per satellitbild och ett delresultat är en grundkartering som täcker
mer än 95 % av Sverige. Den slutliga karteringen omfattar de objekt som ska karteras. Dessa har genomgått en visuell
kontroll och en bestämning av om kala skogsområden är skogliga impediment eller hygge/ungskog. Den aktuella
versionen av KNAS är KNAS 6 som är en sammanslagning av KNAS 4 (nedanför fjällnära gränsen) och KNAS 5
(ovanför fjällnära gränsen). Karteringens utbredning utökas kontinuerligt genom att nya områden läggs till, detta
uppdateras regelbundet i tjänsten (ca 6-8 vecka).
5.60
url
Naturvårdsverket
Tjänst
Naturvårdsavtal (Naturvårdsverket,
länsstyrelse)
Visningstjänst (WMS) med naturvårdsavtal som tecknats mellan fastighetsägare och Naturvårdsverket eller
länsstyrelse som avtalspart för staten. Naturvårdsavtal är ett civilrättsligt avtal. Fastighetsägaren och staten eller en
kommun kommer överens om en viss ekonomisk ersättning för fastighetsägaren mot att denne avstår från till exempel
skogsbruk. Naturvårdsavtal kan träffas både för områden som är beroende av skötsel för att bevara naturvärdena och
för sådana områden där naturvärdena gynnas bäst av fri utveckling. Avtalstiden kan variera mellan 1 och 50 år.
Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket vägleder tillsammans hur man kan gå till väga.
5.61
url
Naturvårdsverket
Naturvårdsverkets nedladdningstjänst
(ATOM-flöde) för data som ingår i INSPIRE
Tjänst
Detta är Naturvårdsverkets nedladdningstjänst (ATOM-flöde) för data som ingår i INSPIRE bilaga 1-3.
Naturvårdsverkets data som ingår i INSPIRE bilaga 1/Annex 1:
- Skyddade områden (Protected Sites)
Naturvårdsverkets data som är föreslagna att ingå i INSPIRE bilaga 2/Annex 2:
- Marktäcket (Land Cover)
Naturvårdsverkets data som ingår i INSPIRE bilaga 3/Annex 3:
- Anläggningar och platser för miljöövervakning (Environmental monitoring Facilities)
- Områden som har relativ homogena ekologiska förhållanden med likartade egenskaper (Bio-geographical regions)
- Livsmiljöer och naturtyper (Habitats and biotopes)
- Arters utbredning (Species distribution)
Organisation
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Internet
Lantmäteriet
801 82 Gävle
Lantmäterigatan 2
0771-63 63 63
[email protected]
www.geodata.se
PRODUKTKATALOG
Datum:
2015-04-01
5.62
url
Naturvårdsverket
Datamängd
Palsmyrar i Sverige 2008-2010
Datasetet är en totalkartering av Sveriges palsmyrar redovisade i form av ett 100x100m´s rutnät med förekomst av pals
och palsrelaterat vatten. Pals och palsrelaterat vatten visas i % för resp 100x100 m´s ruta.
För definitioner se referensdokument.
Data som beskrivs har attributen: PALS = andel pals 0-100%, PALS_VATT = andel palsrelaterat vatten 0-100%.
PALS_HA = areal pals i hektar, PALSVATTHA = areal palsrelaterat vatten i hektar.
5.63
url
Naturvårdsverket
Tjänst
PS.Skyddade områden, Natura 2000,
nedladdningstjänst.WFS
Nedladdningstjänst innehållande Natura 2000 områden.
5.64
url
Naturvårdsverket
Tjänst
PS.Skyddade områden, Natura 2000,
visningstjänst.WMS
WMS-tjänst innehållande Natura 2000-områden. Natura 2000-områden utses med stöd av två direktiv nämligen
fågeldirektivet (direktiv 79/409/EEG) samt habitatdirektivet (direktiv 92/43/EEG). Fågeldirektivet berör totalt 200
fågelarter varav 66 finns i Sverige. Varje medlemsland ska dels vidta åtgärder som är nödvändiga för att bibehålla
fågelarter i livskraftiga populationer (exempelvis reglera fågeljakten) och dels vidta särskilda åtgärder för fågelarter
som är listade i direktivets bilaga 1. Bland annat ska särskilda skyddsområden pekas ut. Skyddet kan också handla om
att återställa livsmiljöer för fåglarna. Habitatdirektivet behandlar naturtyper samt andra artgrupper än fåglar.
Begreppet habitat används mycket brett och innefattar såväl geologiska formationer som biotoper och växtsamhällen.
Artgrupperna i direktivet är däggdjur, däribland varg, vissa säloch fladdermusarter, groddjur som klockgroda, fiskar
som lax och stensimpa, mollusker som flodpärlmussla, kärlväxter som till exempel guckusko och mossor som
hårklomossa. Lavar, svampar och alger ingår inte i direktivet. Totalt listas över 170 naturtyper i bilaga 1 till
habitatdirektivet, varav 88 finns i Sverige. Varje medlemsland ska föreslå områden med dels berörda naturtyper
(bilaga 1), dels arter som nämns (bilaga 2) och dels se till att nödvändiga åtgärder vidtas i områdena för att bevara
arternas livsmiljöer så att de kan fortleva i livskraftiga bestånd och att naturtyperna bevaras långsiktigt. För både
habitat och fågeldirektivets områden gäller att medlemslandet ska se till att Natura 2000-områdena får den skötsel de
behöver samt övervaka att deras naturvärden bevaras så att tillståndet för berörda naturtyper och arter förblir
gynnsamt. De olika naturtyperna i direktivet definieras i EU-kommissionens tolkningsmanual (Interpretation Manual).
5.65
url
Naturvårdsverket
PS.Skyddade områden, naturvårdsregistret,
nedladdningstjänst.WFS
Tjänst
WFS-tjänst innehållande de delar av Naturvårdsregistret där Naturvårdsverket är sk informationsansvarig myndighet. I
dagsläget omfattar WFS-tjänsten följande skyddstyper; Nationalparker, Naturreservat, Naturvårdsområden, Djur- och
växtskyddsområden, Naturminnen, Biotopskyddsområden beslutade av kommun eller länsstyrelse,
Vattenskyddsområden och Kulturreservat. Utöver de data som finns i WFS-tjänsten innehåller naturvårdsregistret
Landskapsbildsskyddsområden och Skogliga biotopskyddsområden.
5.66
url
Naturvårdsverket
PS.Skyddade områden, naturvårdsregistret,
visningstjänst.WMS
Tjänst
WMS-tjänst innehållande de delar av Naturvårdsregistret där Naturvårdsverket är sk informationsansvarig myndighet. I
dagsläget omfattar WMS-tjänsten följande skyddstyper; Nationalparker, Naturreservat, Naturvårdsområden, Djur- och
växtskyddsområden, Naturminnen, Biotopskyddsområden beslutade av kommun eller länsstyrelse,
Vattenskyddsområden och Kulturreservat. Utöver de data som finns i WMS-tjänsten innehåller naturvårdsregitret
Landskapsbildsskyddsområden och Skogliga biotopskyddsområden.
5.67
url
Naturvårdsverket
Tjänst
PS.Skyddade områden, RAMSAR,
nedladdningstjänst.WFS
WFS-tjänst innehållande skyddade områden enligt Ramsar-konventionen. Ramsarkonventionen är en global
naturvårdskonvention om att bevara våtmarker och vattenmiljöer och nyttja dem på ett hållbart sätt.
Organisation
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Internet
Lantmäteriet
801 82 Gävle
Lantmäterigatan 2
0771-63 63 63
[email protected]
www.geodata.se
PRODUKTKATALOG
Datum:
2015-04-01
5.68
url
Naturvårdsverket
Tjänst
Riksintresse friluftsliv
Områden av riksintresse för friluftslivet ska ha stora friluftsvärden på grund av särskilda natur- och kulturkvaliteter,
variationer i landskapet och god tillgänglighet för allmänheten. Områdena ska också vara eller kunna bli attraktiva för
besökare från stora delar av landet; kanske rentav från hela landet och även från utlandet. Många olika svenska
landskapstyper ska finnas representerade i urvalet. Handbok med allmänna råd finns publicerade av
Naturvårdsverket i "Riksintresse för naturvård och friluftsliv. Handbok 2005:5".
5.69
url
Naturvårdsverket
Datamängd
Skyddade områden, Art- och
habitatdirektivet (Natura2000, SCI, SAC)
Habitatdirektivet (direktiv 92/43/EEG) tillkom 1992. Det behandlar naturtyper samt andra artgrupper än fåglar.
Begreppet habitat används mycket brett och innefattar såväl geologiska formationer som biotoper och växtsamhällen.
Artgrupperna i direktivet är däggdjur, däribland varg, vissa säloch fladdermusarter, groddjur som klockgroda, fiskar
som lax och stensimpa, mollusker som flodpärlmussla, kärlväxter som till exempel guckusko och mossor som
hårklomossa. Lavar, svampar och alger ingår inte i direktivet. Totalt listas över 170 naturtyper i bilaga 1 till
habitatdirektivet, varav 88 finns i Sverige. Varje medlemsland ska dels föreslå områden av gemenskapsintresse med
dels berörda naturtyper (bilaga 1), dels arter som nämns (bilaga 2) och dels se till att nödvändiga åtgärder vidtas i
områdena för att bevara arternas livsmiljöer så att de kan fortleva i livskraftiga bestånd och att naturtyperna bevaras
långsiktigt. För både habitatoch fågeldirektivets områden gäller att medlemslandet ska se till att Natura 2000-områdena
får den skötsel de behöver samt övervaka att deras naturvärden bevaras så att tillståndet för berörda naturtyper och
arter förblir gynnsamt. De olika naturtyperna i direktivet definieras i EU-kommissionens tolkningsmanual (Interpretation
Manual). Utifrån den har Naturvårdsverket tagit fram boken Svenska naturtyper.
5.70
url
Naturvårdsverket
Skyddade områden, biotopskyddsområden
Datamängd
Biotopskyddsområde används för att bevara mindre livsmiljöer för nationellt hotade arter och små skyddsvärda
naturtyper i skogs- eller jordbrukslandskapet. Skogliga biotopskyddsområden hanteras av Skogsstyrelsen.
5.71
url
Naturvårdsverket
Datamängd
Skyddade områden, djur- och
växtskyddsområden
Det är möjligt att skydda till exempel häckande fåglar eller sälkolonier genom att förbjuda tillträde till ett område under
vissa av årets månader. De flesta av de drygt 1000 djurskyddsområden som finns i dag ligger vid kuster eller insjöar
och har tillkommit för att freda sjöfågel eller säl.
5.72
url
Naturvårdsverket
Skyddade områden, fågeldirektivet (Natura
2000, SPA)
Datamängd
År 1979 beslöt EU-länderna att införa särskilda regler för skydd av fåglar, fågeldirektivet (direktiv 79/409/EEG).
Fågeldirektivet berör totalt 200 fågelarter som förekommer i medlemsländerna. Av dem finns 66 i Sverige (se
fågellistan i pdf-biblioteket). Varje medlemsland ska dels vidta åtgärder som är nödvändiga för att bibehålla fågelarter i
livskraftiga populationer (exempelvis reglera fågeljakten) och dels vidta särskilda åtgärder för fågelarter som är listade i
direktivets bilaga 1. Bland annat ska särskilda skyddsområden pekas ut. Skyddet kan också handla om att återställa
livsmiljöer för fåglarna. Direktivet innehåller flera regler som styr ländernas möjligheter att jaga och handla med fåglar.
5.73
url
Naturvårdsverket
Datamängd
Skyddade områden, kulturreservat
Med stöd av miljöbalken kan kommun eller länsstyrelse skydda värdefulla kulturpräglade landskapsområden som
kulturreservat. De kan inrättas på såväl statlig som kommunal eller enskild mark.
5.74
url
Naturvårdsverket
Datamängd
Skyddade områden, nationalparker
Syftet med en nationalpark är att "bevara ett större sammanhängande område av viss landskapstyp i dess naturliga
tillstånd eller i väsentligt oförändrat skick" (ur miljöbalken). Staten äger all mark i en nationalpark. Nationalparkerna ska
utgöras av representativa landskapstyper som bevaras i naturligt tillstånd men de ska också vara natursköna eller
unika miljöer som kan ge starka naturupplevelser. Sverige har 29 nationalparker.
Organisation
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Internet
Lantmäteriet
801 82 Gävle
Lantmäterigatan 2
0771-63 63 63
[email protected]
www.geodata.se
PRODUKTKATALOG
Datum:
2015-04-01
5.75
url
Naturvårdsverket
Datamängd
Skyddade områden, naturminnen
Merparten av naturminnena är inrättade genom äldre beslut och med stöd av tidigare naturvårdslagstiftning. De flesta
utgörs av särskilt skyddsvärda träd, t.ex. jätteekar. Andra objekt är flyttblock och jättegrytor. Även mindre områden,
som t.ex. växtplatser för ovanliga växter eller små holmar, förekommer bland naturminnena. Naturminnen kan vara
både ytor och punkter.
5.76
url
Naturvårdsverket
Datamängd
Skyddade områden, naturreservat
Länsstyrelserna och kommunerna kan bilda naturreservat enligt miljöbalken. Naturreservat bildas i ”syfte att bevara
biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller tillgodose behov av områden för friluftslivet. Ett
område som behövs för att skydda, återställa eller nyskapa värdefulla naturmiljöer eller livsmiljöer för skyddsvärda
arter får också förklaras som naturreservat.” (ur miljöbalken). Sverige har drygt 3 300 naturreservat.
5.77
url
Naturvårdsverket
Datamängd
Skyddade områden, naturvårdsområden
Länsstyrelsen eller kommunen kunde innan miljöbalken trädde i kraft avsätta naturvårdsområden med stöd av
naturvårdslagen. Skyddsformen var svagare än naturreservatet och fick inte hindra pågående markanvändning, som till
exempel skogsbruk. De flesta naturvårdsområden inrättades för att värna om landskapsbilden, framför allt i kusttrakter,
eller för att upprätthålla skötseln av slåtterängar och betesmarker. Några kommuner har använt skyddsformen för att
slå vakt om populära friluftsmarker. Sedan miljöbalken trädde i kraft har möjligheten att skapa nya naturvårdsområden
upphört. Men redan bildade naturvårdsområden finns kvar och ska enligt miljöbalken numera betraktas som
naturreservat.
5.78
url
Naturvårdsverket
Datamängd
Skyddade områden, naturvårdsregistret
Naturvårdsverket har ansvar för att upprätthålla ett komplett nationellt register med all natur som skyddats enligt
Miljöbalken. I dagsläget omfattar registret följande skyddstyper; Nationalparker, Naturreservat, Naturvårdsområden,
Djuroch växtskyddsområden, Naturminnen, Landskapsbildsskyddsområden, Biotopskyddsområden,
Vattenskyddsområden, Kulturreservat och Skogliga biotopskyddsområden. Skyddstyperna Naturvårdsområden och
Landskapsbildsskyddsområden har skyddats med stöd av den äldre lagstiftning som fanns innan Miljöbalken trädde i
kraft. För dessa två skyddstyper finns separata övergångsbestämmelser för hur de ska betraktas innan beslut har
fattats och de har blivit skyddade enligt Miljöbalken. När det gäller skogliga biotopskyddsområden är det
Skogsstyrelsen som har ansvar att besluta och registrera dessa.
5.79
url
Naturvårdsverket
Tjänst
Skyddade områden, naturvårdsregistret
Öppna tjänster (WMS, WFS och REST-API) mot naturvårdsregistret. Det nationella naturvårdsregistret innehåller
skyddade områden enligt kap. 7 i miljöbalken. Det innehåller följande skyddstyper: Nationalparker, Naturreservat,
Naturvårdsområden, Djur- och växtskyddsområden, Naturminnen, Biotopskyddsområden beslutade av kommun eller
länsstyrelse, Vattenskyddsområden, Kulturreservat, Landskapsbildsskyddsområden och Skogliga
biotopskyddsområden. Tjänsten omfattar gällande beslut (beslut som vunnit laga kraft) samt beslut om naturreservat
som ännu ej vunnit laga kraft (beslutsstatus beslutat) eller överklagats (beslutsstaus överklagat) Utöver detta
redovisas även tillträdesförbud inom skyddade områden. I följande län finns det för närvarande brister i ajourföringen
vad gäller tillträdesförbud, och pga det så redovisas inte tillträdesförbud inom länen: Södermanland, Örebro, Gotland,
och Stockholm (4 st) Naturvårdsverket och länsstyrelserna registrerar beslut i registret kontinuerligt. Skogsstyrelsens
beslut om biotopskyddsområden överförs två gånger i veckan till naturvårdsregistret. Tjänsten uppdateras varje natt
5.80
url
Naturvårdsverket
Datamängd
Skyddade områden, RAMSAR
Ramsarkonventionen är en global naturvårdskonvention om att bevara våtmarker och vattenmiljöer och nyttja dem på
ett hållbart sätt. Ramsarkonventionen undertecknades 1971, trädde i kraft 1975 och var således den första moderna
konventionen som rör biologisk mångfald. Från början innebar konventionsarbetet främst utpekande av internationellt
värdefulla våtmarker (Ramsarområden), men under senare år har fokus allt mer lagts på riktlinjer för nyttjande av
vattenresurser såsom förvaltning av avrinningsområden och planering av markanvändning. Idag har 154 länder anslutit
sig till konventionen, och runt om i världen finns totalt 1 641 Ramsarområden. Varje medlemsland åtar sig att utse och
bevara minst ett område av internationell betydelse, ett så kallat Ramsarområde, vilka finns upptagna på en särskild
lista. Kriterierna för utpekande baseras på ekologisk, botanisk, zoologisk, limnologisk eller hydrologisk betydelse.
Ramsarområden kan ha värde till exempel som rasteller häckningsområde för flyttande fåglar, som uppväxtområde för
fisk eller som en viktig resurs för vattenförsörjning. Ramsarkonventionen är fristående och tillhör inte FN-systemet.
Konventionsarbetet sker dock i nära samarbete med flera andra internationella överenskommelser, däribland
Konventionen om biologisk mångfald och Bonnkonventionen.
Organisation
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Internet
Lantmäteriet
801 82 Gävle
Lantmäterigatan 2
0771-63 63 63
[email protected]
www.geodata.se
PRODUKTKATALOG
Datum:
2015-04-01
5.81
url
Naturvårdsverket
Tjänst
Skyddade områden, Sveriges Natura 2000
områden
Öppna tjänster (WMS, WFS, REST-API) mot Sveriges Natura 2000 områden. Natura 2000 databasen omfattar
svenska områden som pekats ut att ingå i EU:s sammanhängande europeiska ekologiska nätverk av naturområden,
Natura 2000. Informationen visar de beslut som Sveriges regering har fattat vid olika tillfällen om områden till nätverket.
Natura 2000-områden utpekas enligt EU:s art- och habitatdirektiv(direktiv 92/43/EEG)eller fågeldirektiv (direktiv
79/409/EEG), ibland båda direktiven. I tjänsterna visas detta som: •Natura 2000 (SCI), områden utpekade enligt artoch habitatdirektivet •Natura 2000 (SPA), särskilt skyddsområde enligt fågeldirektivet •Natura 2000 (SPA/SCI),
områden som är utpekade enligt båda direktiven Tjänsterna ger information om vilka arter och/eller naturtyper som
området är utpekat för att bevara. Fågeldirektivet behandlar fåglar. Habitatdirektivet behandlar naturtyper samt andra
artgrupper än fåglar. Tjänsterna ger inte tillgång till den fullständiga databasen. Naturvårdsverket ansvarar för
informationen i databasen men respektive länsstyrelse är primär källa för all denna information.
5.82
url
Naturvårdsverket
Skyddade områden, vattenskyddsområden
Datamängd
Länsstyrelsen eller kommunen får besluta om vattenskyddsområde till skydd för en grund- eller ytvattentillgång som
utnyttjas eller kan antas komma att utnyttjas för vattentäkt (7 kapitlet 21 och 22 §§ miljöbalken).
5.83
url
Naturvårdsverket
Datamängd
Skyddsvärda statliga skogar
Visningstjänst för Skyddsvärda statliga skogar och urskogsartade skogar. Inventering av skogar på statens mark med
naturvärden som motiverar bildande av naturreservat. Inventeringen utfördes av länsstyrelserna efter
Naturvårdsverkets anvisningar på uppdrag av Regeringen. Inventeringen slutrapporterades 2004.
5.84
url
Naturvårdsverket
Datamängd
Skär i Östersjön (Kalmar län)
Skiktet är baserat på en GIS-analys som avgränsar exponerade öar utan skog i Östersjön och omkringliggande
havsområde inom 200 meter ned till maximalt 6 meters djup. Objekten i skiktet är potentiellt Skär och små öar i
Östersjön (1620) enligt habitatdirektivet (Natura 2000). Syftet med analysen var att skatta hela Sveriges areal av
habitatet.
5.85
url
Naturvårdsverket
Datamängd
Svenska Marktäckedata
Svenska Marktäckedata (SMD) redovisar vegetation och markanvändning med en indelning som bygger på EU:s
klassificeringssystem för CORINE Land Cover; anlagda ytor, jordbruksmarker, skog och naturliga marker, våtmarker
och vatten. I databasen redovisas 58 klasser, minsta karteringsenhet är 1, 2, 5 eller 25 ha beroende på klass.
Klasserna är ett resultat av användarbehov, EU-krav samt vad som var tekniskt och ekonomiskt möjligt att kartera.
SMD finns tillgängligt som tre olika produkter: • SMD, pixel. Produkten har en upplösning på 25*25 meter där de
klasser som karterats genom klassning av satellitinformation kan ha den upplösningen. Klasser som tolkats visuellt av
operatör har minsta karteringsenhet för aktuell klass, medan de klasser som hämtats från annat material har en
upplösning som är beroende av utgångsmaterialet. • SMD, raster. Produkten är i rasterformat och de ingående ytorna
är automatiskt generaliserade till minsta karteringsenhet (1, 2, 5 eller 25 hektar). Olika klasser har olika minsta
karteringsenhet, se bilaga 1 för detaljerad beskrivning. Vid generaliseringen tillämpades de regler som specificerats för
arbetet med CORINE Land Cover • SMD, vektor. Produkten är en vektorisering av ”Marktäckedata, raster”.
Vektoriseringen är gjord så att vektorerna följer rastret exakt.
5.86
url
Naturvårdsverket
Datamängd
Utsjöbanksinventeringen omgång 1,
Artutbredningsmodeller: Rata Storgrund
Skikten är framtagna som ett komplement till fältinventeringar med syftet att öka kunskapen om naturvärden på
utsjöbankar längs Sveriges kust . Rasterskikten beskriver den potentiella rumsliga utbredningen av växt- och djurarter
på utsjöbankar inventerade inom utsjöbanksinventeringens första omgång. Pixelvärdet anger sannolikhet för förekomst
mellan 0-1. Prediktionen bedöms vara av god kvalitet (ROC= 0,93).
Organisation
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Internet
Lantmäteriet
801 82 Gävle
Lantmäterigatan 2
0771-63 63 63
[email protected]
www.geodata.se
PRODUKTKATALOG
Datum:
2015-04-01
6.
Riksantikvarieämbetet
6.1
Riksantikvarieämbetet
url
Tjänst
Byggnader, enligt INSPIRE, hela Sverige,
nedladdningstjänst
Nedladdningstjänst enligt EU-direktivet INSPIRE för byggnader. Tjänsten innehåller data om kulturhistorisk intressant
bebyggelse samt ruiner.
6.2
url
Riksantikvarieämbetet
Tjänst
Byggnader, enligt INSPIRE, hela Sverige,
visningstjänst
Visningstjänst enligt EU-direktivet INSPIRE för byggnader. Tjänsten innehåller data om kulturhistoriskt intressant
bebyggelse samt ruiner.
6.3
url
Riksantikvarieämbetet
Datamängd
Fornlämningar och övriga kulturhistoriska
lämningar, hela Sverige
Fornminnesinformationssystemet (FMIS) är ett samlingsbegrepp inkluderar databas, den publika söktjänsten Fornsök,
en registreringsklient (Intrasis), FMIS-administrationsverktyg och FMIS-användaradministration. Här beskrivs
datamängden.
Datauttag från tjänsten omfattar information om de fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar som är kända
och registrerade. Det tillkommer kontinuerligt information om nya lämningar. Enligt kulturmiljölag (1988:950) är
fornlämningar skyddade oavsett om de är registrerade eller ej. Informationen kommer huvudsakligen från
inventeringar, anmälningar och arkeologiska undersökningar. En stor del av informationen kommer från den s.k.
fornminnesinventeringen som pågick 1938-2002. Vid överföring av information från analog till digital form ingick
kvalitetssäkring på en övergripande nivå men inte av varje enskild post. Endast den mest nödvändiga informationen
kvalitetssäkrades; lämningstyp, antikvarisk bedömning samt läge. Övrig information kvalitetssäkrades inte, detta gäller
bland annat beskrivningarna. Dessa ingår inte heller i uttaget utan finns endast tillgängliga via Fornsöks söktjänst.
Kvalitetssäkring pågår hela tiden och fel rättas löpande.
6.4
url
Riksantikvarieämbetet
Fornlämningar och övriga kulturhistoriska
lämningar, hela Sverige, nedladdningstjänst
Tjänst
Fornminnesinformationssystemet (FMIS) är ett samlingsbegrepp inkluderar databas, den publika söktjänsten Fornsök,
en registreringsklient (Intrasis), FMIS-administrationsverktyg och FMIS-användaradministration. Här beskrivs
visningstjänsten.
I dag innehåller Fornsök/FMIS information om lämningar på ca 600.000 platser, med ingående lämningstyper (t.ex.
graven på ett gravfält) m.m. så rör det sig om ca 1,7 miljoner objekt. Lämningarna är som regel knutna till geografisk
position i form av punkt, polygon och linje. Datauttag från tjänsten omfattar information om de fornlämningar och övriga
kulturhistoriska lämningar som är kända och registrerade. Informationen kommer huvudsakligen från inventeringar,
anmälningar och arkeologiska undersökningar. Det tillkommer kontinuerligt information om nya lämningar. Enligt
kulturmiljölag (1988:950) är fornlämningar skyddade oavsett om de är registrerade eller ej. Tjänsten innehåller
information om bl.a. en lämnings antikvariska bedömning, lämningstyp, huruvida en lämning skall aviseras till
fastighetskartan eller ej, om den skall ha upplysningstext m.m. Det övergripande syftet är att tillgängliggöra
fornminnesinformationen digitalt som ett led i Riksantikvarieämbetets arbete med informationsförsörjning. Data är fritt
att använda för internt bruk, men källa och datum för datauttag måste anges. Om data ska tillgängliggöras publikt ska
först Riksantikvarieämbetet kontaktas. Avgifter för användning tas ej ut.
Vid överföring av information från analog till digital form ingick kvalitetssäkring på en övergripande nivå men inte av
varje enskild post. Endast den mest nödvändiga informationen kvalitetssäkrades; lämningstyp, antikvarisk bedömning
samt läge. Övrig information kvalitetssäkrades inte, detta gäller bland annat beskrivningarna. Dessa ingår inte heller i
uttaget utan finns endast tillgängliga via Fornsöks söktjänst. Kvalitetssäkring pågår hela tiden och fel rättas löpande.
Organisation
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Internet
Lantmäteriet
801 82 Gävle
Lantmäterigatan 2
0771-63 63 63
[email protected]
www.geodata.se
PRODUKTKATALOG
Datum:
2015-04-01
6.5
url
Riksantikvarieämbetet
Information om det byggda kulturarvet, hela
Sverige
Datamängd
Datamängden innehåller information om det byggda kulturarvet i Sverige, med tyngdpunkt på byggnader och
anläggningar skyddade enligt kulturmiljölag (1988:950) och Förordningen (1988:1229) om statliga byggnadsminnen.
6.6
url
Riksantikvarieämbetet
Riksantikvarieämbetets landskapsskikt, hela
Sverige
Datamängd
Landskapsindelningen är en generalisering av Riksantikvarieämbetets Antikvarisk-Topgrafiska Arkivs (ATA:s)
sockenindelning. Sockenindelningen i sig är producerad utifrån ATA:s sockentabeller och ett av Riksantikvarieämbetet
kvalitetssäkrat geografiskt sockenskikt med gränser hämtade direkt från Geodatabanken. Socknar har alltid en
landskapstillhörighet och landskapsindelningen har skapats i ArcInfo genom att generalisera sockengeometrierna
baserat på socknarnas landskapstillhörighet. Observera dock att socknarnas geometri representerar läget från 197495 då fastighetsregistret datoriserades. Vissa socknar kan ha bytt "landskapsidentitet" vilket också påverkar
landskapsindelningen. Vissa felaktigheter förekommer därför i landskapsskiktet till följd av förändringar i socknarnas
landskapstillhörighet. Landskapsindelningen skapas som ESRI Shape, laddas i Oracle Spatial och publiceras som
WMS via Geoserver.
6.7
url
Riksantikvarieämbetet
Datamängd
Riksantikvarieämbetets sockenskikt, hela
Sverige
Originaldata som ligger till grund för Riksantikvarieämbetets nationella, geografiska sockendatabas utgörs av
sockenpolygoner som levererats från LMV. De sockengränser som använts vid ytbildningen är hämtade från
fastighetskartans (GDB-alfa) administrativa skikt. Originaldata har därmed en detaljeringsgrad motsvarande kartbaser i
skala 1:10 000. Den ursprungliga ytbildningen har utförts av LMV. LMV saknade dock möjligheter att id-sätta
polygonerna varför ingen identitet eller namn medföljde leveransen. De digitala sockengränsernas geometri skall
representera sockenindelningen senast 1995, dvs. den tidpunkt då sockengränserna definitivt frystes.
6.8
url
Riksantikvarieämbetet
Datamängd
Skyddade områden kulturarv, enligt
INSPIRE, hela Sverige
Datamängd enligt EU-direktivet INSPIRE för fornlämningar, byggnadsminnen och kyrkliga kulturminnen enligt
kulturmiljölag (1988:950) samt statliga byggnadsminnen enligt förordningen (1988:1229) om statliga byggnadsminnen
m.m.
6.9
url
Riksantikvarieämbetet
Skyddade områden kulturarv, enligt Inspire,
hela Sverige, nedladdningstjänst
Tjänst
Nedladdningstjänst enligt EU-direktivet INSPIRE för fornlämningar, byggnadsminnen och kyrkliga kulturminnen enligt
kulturmiljölag (1988:950) samt statliga byggnadsminnen enligt förordningen (1988:1229) om statliga byggnadsminnen
m.m.
Tjänsten gäller fördefinierade datamängder. Data är uppdelat länsvis och kan laddas hem i shp- och tab-format.
6.10
url
Riksantikvarieämbetet
Skyddade områden kulturarv, enligt Inspire,
hela Sverige, visningstjänst
Tjänst
Visningtjänst enligt EU-direktivet INSPIRE för fornlämningar, byggnadsminnen och kyrkliga kulturminnen enligt
kulturmiljölag (1988:950) samt statliga byggnadsminnen enligt förordningen (1988:1229) om statliga byggnadsminnen
m.m.
Organisation
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Internet
Lantmäteriet
801 82 Gävle
Lantmäterigatan 2
0771-63 63 63
[email protected]
www.geodata.se
PRODUKTKATALOG
Datum:
2015-04-01
7.
Sjöfartsverket
7.1
Sjöfartsverket
url
Reducerad djupdata - min, max, medel. 500
m - Visningstjänst
Tjänst
Visningstjänst för INSPIRE temat Höjd (Elevation). Informationen i tjänsten är hämtat från Sjöfartsverkets djupdatabas
(DIS) . I tjänsten presenteras reducerade djupvärden i en upplösning av 500 x 500 meter. Djupen representerar minsta,
största och medel djupen inom respektive cell/pixel.
7.2
url
Sjöfartsverket
Datamängd
Reducerad djupdata 500 m, medeldjup
Medeldjup i Sjöfartsverkets djupdatabas inom varje ruta i ett rutnät med 500 x 500 m stora rutor. Djupens position är
mitt i resp. ruta.
7.3
url
Sjöfartsverket
Datamängd
Reducerad djupdata 500 m, mindjup
Minsta (grundaste) djup i Sjöfartsverkets djupdatabas inom varje ruta i ett rutnät med 500 x 500 m stora rutor. Djupen
har samma position som i den totala djupmängden i djupdatabasen.
7.4
url
Sjöfartsverket
Datamängd
Sjökort - Kustkort
Täckning över hela svenska kusten. Korten används vid angöring och navigering i kustnära farvatten samt som
underlag vid planering.
Skalan är vanligtvis 1:250 000.
7.5
url
Sjöfartsverket
Datamängd
Sjökort - Skärgårdskort
Korten täcker hela Sveriges skärgård. De används vid navigering inomskärs och i kustnära områden.
Skalan är vanligtvis 1:50 000.
7.6
url
Sjöfartsverket
Datamängd
Sjökort - Specialer
I många sjökort finns specialer, d.v.s. oftast mindre områden som redovisas i bättre skala än huvudkortet. Mestadels
över större och mindre hamnar.
7.7
url
Sjöfartsverket
Datamängd
Sjökort - Översiktskort
Korten täcker stora delar av Sveriges sjöterritorium. De används för navigering i öppen sjö samt för översiktlig
planering.
Skalan är vanligtvis 1:500 000.
Dessutom finns ett sjökort som täcker hela Sverige i skala 1:1 600 000.
Organisation
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Internet
Lantmäteriet
801 82 Gävle
Lantmäterigatan 2
0771-63 63 63
[email protected]
www.geodata.se
PRODUKTKATALOG
Datum:
2015-04-01
8.
Skogsstyrelsen
8.1
Skogsstyrelsen
url
Datamängd
Biotopskyddsområden beslutade av
Skogsstyrelsen
Det är vanligt att livsmiljöer som har stor betydelse för växt- och djurarter bara påträffas som små spridda öar i ett mer
alldagligt landskap. I den svenska lagstiftningen finns en möjlighet att avsätta sådana områden som så kallade
biotopskyddsområden. Skogsstyrelsen ansvarar för detta områdesskydd om biotoperna ligger på skogsmark, på annan
mark är länsstyrelserna ansvarig. De områden som kan få denna status är, enligt lagtexten, "mindre mark- eller
vattenområden som utgör livsmiljö för hotade djur- eller växtarter eller som annars är särskilt skyddsvärda". Syftet med
att skapa biotopskyddsområden är alltså enligt lagtexten förhållandevis entydigt de biologiska värdena.
Det är vanligt att storleken på områdena som skyddas är 2-10 hektar men de kan vara upp till cirka 20 hektar
stora.Rätten att färdas och vistas kan regleras i områdena, men i övrigt formuleras inga föreskrifter eller förbud för
varje särskilt område. Det finns i stället en allmän regel från lagtexten, som säger att det i områdena inte får bedrivas
verksamhet eller vidtas åtgärder som kan skada naturmiljön.
8.2
url
Skogsstyrelsen
Datamängd
Naturvårdsavtal - Skogsstyrelsen
Naturvårdsavtalet är ett civilrättsligt avtal som tecknas mellan Skogsstyrelsen, länsstyrelse eller kommun och
markägare som är intresserade av naturvård. Syftet med avtalet är att bevara och utveckla områden med höga
naturvärden. Avtalstiden kan variera mellan 1 och 50 år och utgör en del av det långsiktiga skogsskyddet. Markägaren
får viss ekonomisk ersättning för de begränsningar i brukandet som avtalet medför. Ersättningen grundas på områdets
skogliga ekonomiska värde (bedömt rotnetto) och avtalstidens längd. Naturvårdsavtal kan träffas både för områden
som är beroende av skötsel för att bevara naturvärdena och för sådana områden där naturvärdena gynnas bäst av fri
utveckling. Områdena har vanligtvis en storlek på mellan 3 till 20 hektar men det förekommer områden på mer än 100
hektar.
8.3
url
Skogsstyrelsen
Datamängd
Nyckelbiotoper - Skogsstyrelsen
En nyckelbiotop är ett skogsområde som från en samlad bedömning av biotopens struktur, artinnehåll, historik och
fysiska miljö idag har mycket stor betydelse för skogens flora och fauna. Där finns eller kan förväntas finnas rödlistade
arter.Nyckelbiotoper inventeras enligt Handboken för Inventering av Nyckelbiotoper.
http://www.skogsstyrelsen.se/Myndigheten/Skog-och-miljo/Biologisk-mangfald/Nyckelbiotoper/. Datamängd innehåller
följande variabler: ärende beteckning, län, kommun, areal, objektnamn, inventeringsdatum, biotoptyp (upp till tre) samt
nyckelord på biotopnivå (upp till åtta). För utökade information krävs inloggning, kontakta Skogsstyrelsen kundtjänst för
mer information.
8.4
url
Skogsstyrelsen
Datamängd
Objekt med naturvärden - Skogsstyrelsen
Under inventeringen av nyckelbiotoper har man också registrerat andra objekt som har naturvärden, utan att nå upp till
samma kvalitet som en nyckelbiotop. Resultatet används till rådgivning och planering av insatser för naturvården.
8.5
url
Skogsstyrelsen
Datamängd
Sumpskog - Skogsstyrelsen
Samlingsnamn för all skogsklädd våtmark. 3 typer, myrskog, fuktskog och strandskog. Myrskogen kan delas in i
kärrskog och mosseskog. Fuktskogen delas in i översilningsskog och övrig fuktskog.
Organisation
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Internet
Lantmäteriet
801 82 Gävle
Lantmäterigatan 2
0771-63 63 63
[email protected]
www.geodata.se
PRODUKTKATALOG
Datum:
2015-04-01
9.
SMHI
9.1
SMHI
url
Tjänst
Analysmodeller (MESAN, AROME och
HIROMB) - visningstjänst
Visningstjänsten är en WMS-tjänst som visar det geografiska området som resp. analys producerar data för.
För MESAN täcker området Skandinavien, brittiska öarna, norra delen av kontinenten och de baltiska staterna.
Koordinater för området ges av hörnen:
sydvästra
48.5N, 10.5W
nordvästra
75.1N, 11.5W
nordöstra
63.3N, 51.6E
sydöstra
42.4N, 22.9E
För AROME täcker området Skandinavien, norra delen av kontinenten och de baltiska staterna. Koordinater för
området ges av hörnen:
sydvästra
52.04N, 1.64W
nordvästra
72.30N, 12.65W
nordöstra
72.30N, 42.73E
sydöstra
52.04N, 28.38E
För HIROMB täcker området hela Östersjön och Sveriges västkust (Kattegatt och Skagerrak). Den västliga gränsen
går strax väster om Jyllands nordspets.
Koordinater för området ges av hörnen:
nordvästra
65.9N, 9.38E
sydvästra
53.7N, 9.38E
nordöstra
65.9N, 30.23E
sydöstra
53.7N, 39.23E
9.2
url
SMHI
Datamängd
Antal graddagar för uppvärmning för
perioden 1961/62-1978/79.
Antalet graddagar för uppvärmning för perioden 1961/62-1978/79. Värdena beräknas för ett enskilt dygn som
skillnaden mellan 17 °C - den s.k. bastemperaturen - och dygnets medeltemperatur. Under sommarhalvåret, från april
till oktober, gäller detta endast om medeltemperaturen understiger vad man kallar eldningsgränsen. Eldningsgränsen
är 10 °C i maj-juli, då solstrålningen bidrar mest till uppvärmningen, 11 °C i augusti, 12 °C i april och september samt
13 °C i oktober. Den i beräkningarna använda bastemperaturen 17 °C motsvarar innetemperaturen på 20 °C, eftersom
bl.a. belysning, spis, kyl och frys också bidrar till uppvärmningen. Den rekommenderade skalan för produkten är 1:10
miljoner. Aktuella värden för antal graddagar kan beställas från SMHIs Affärsverksamhet.
9.3
url
SMHI
Datamängd
Avdunstning, årlig potentiell
Kartan beskriver den årliga potentiella avdunstningens medelvärde 1961-1978. Ett viktigt mått på luftens
vattenupptagande förmåga är den potentiella (möjliga) avdunstningen. Den definieras som avdunstningen från en
gräsbevuxen yta som inte lider brist på vatten i rotzonen och där ingen värmelagring förekommer i marken. Kartan
finns publicerad i Sveriges nationalatlas Klimat, sjöar och vattendrag
9.4
url
SMHI
Datamängd
Blixtnedslag 1988
Antal blixtnedslag per 100 km2, 1988. Kartan finns publicerad i Sveriges nationalatlas Klimat, sjöar och vattendrag.
Observera att kartan är baserad på ett blixtpejlsystem som var i drift vid denna tid. Den är därför inte direkt jämförbar
med kartor baserade på senare mätsystem.
9.5
url
SMHI
Datamängd
Dammar (SVAR2013) - datamängd
Produkten bygger på dammregistrets dammenheter med tillägg av tillhörande dammanläggning och administrativa
uppgifter. Dammenheten kan vara kopplad till flera vattenförekomster (antingen i denna cykel beslutade = VF, eller
preliminära = PVF i SVAR), vattenytor(sjöar, dammar, magasin etc) och rinnsträckor(åar, älvar, floder etc). Vi har valt
att ta med alla dessa vattenförekomster.
Flertalet dammar har en koppling till en rinnsträcka/vattendrag eller vattenyta som är klassat som vattenförekomst,
EU_CD i tabellen. Vissa dammar har även en koppling till en vattenyta via den dammanläggning som dammenheten
ingår i, VY_EU_CD i tabellen. En dammenhet kan således ha koppling till fler vattenförekomster eller endast koppling
via dammanläggning. En damm är kopplad till rinnsträcka och vattenyta uppströms.
Organisation
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Internet
Lantmäteriet
801 82 Gävle
Lantmäterigatan 2
0771-63 63 63
[email protected]
www.geodata.se
PRODUKTKATALOG
Datum:
2015-04-01
9.6
url
SMHI
Dammar (SVAR2013) - nedladdningstjänst
Tjänst
Produkten bygger på dammregistrets dammenheter med tillägg av tillhörande dammanläggning och administrativa
uppgifter. Dammenheten kan vara kopplad till flera vattenförekomster (antingen i denna cykel beslutade = VF, eller
preliminära = PVF i SVAR), vattenytor(sjöar, dammar, magasin etc) och rinnsträckor(åar, älvar, floder etc). Vi har valt
att ta med alla dessa vattenförekomster.
Flertalet dammar har en koppling till en rinnsträcka/vattendrag eller vattenyta som är klassat som vattenförekomst,
EU_CD i tabellen. Vissa dammar har även en koppling till en vattenyta via den dammanläggning som dammenheten
ingår i, VY_EU_CD i tabellen. En dammenhet kan således ha koppling till fler vattenförekomster eller endast koppling
via dammanläggning. En damm är kopplad till rinnsträcka och vattenyta uppströms.
9.7
url
SMHI
Tjänst
Dammar (SVAR2013) - visningstjänst
Produkten bygger på dammregistrets dammenheter med tillägg av tillhörande dammanläggning och administrativa
uppgifter. Dammenheten kan vara kopplad till flera vattenförekomster (antingen i denna cykel beslutade = VF, eller
preliminära = PVF i SVAR), vattenytor(sjöar, dammar, magasin etc) och rinnsträckor(åar, älvar, floder etc). Vi har valt
att ta med alla dessa vattenförekomster.
Flertalet dammar har en koppling till en rinnsträcka/vattendrag eller vattenyta som är klassat som vattenförekomst,
EU_CD i tabellen. Vissa dammar har även en koppling till en vattenyta via den dammanläggning som dammenheten
ingår i, VY_EU_CD i tabellen. En dammenhet kan således ha koppling till fler vattenförekomster eller endast koppling
via dammanläggning. En damm är kopplad till rinnsträcka och vattenyta uppströms.
9.8
url
SMHI
Datamängd
Dygn med nederbörd [serie]
Antal dygn med nederbörd större än 0,1 / 1,0 / 10,0 mm för normalperioden 1961-1990. Analysen är baserad på
mätningar från ca 1250 stationer. Kartan finns publicerad i Sveriges nationalatlas Klimat, sjöar och vattendrag.
9.9
url
SMHI
Datamängd
Dygn med snötäcke per år
Antal dygn med snötäcke per år, medelvärde 1961-1990. Kartan finns publicerad i Sveriges nationalatlas Klimat, sjöar
och vattendrag.
9.10
url
SMHI
Datamängd
Frekvens av vita jular
Frekvens av vita jular för perioden 1931-1980. Kartan finns publicerad i Sveriges nationalatlas Klimat, sjöar och
vattendrag. Jämför med http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/julvader-1.4274
9.11
url
SMHI
Datamängd
Första dag med snötäcke
Första dag med snötäcke, medelvärde 1961-1990. Kartan finns publicerad i Sveriges nationalatlas Klimat, sjöar och
vattendrag.
9.12
url
SMHI
Datamängd
Första höstfrost
Första höstfrosten. Genomsnittligt datum för första dygn med minimitemperatur under 0°C, baserat på normalperioden
1961-1990. Kartan finns publicerad i Sveriges nationalatlas Klimat, sjöar och vattendrag.
9.13
url
SMHI
Datamängd
Globalstrålning, månad [serie]
Globalstrålning per månad för utvalda månader gällande normalperioden 1961-1990. Analysen bygger på
medelvärden från ett antal observationsplatser. Kartan finns publicerad i Sveriges nationalatlas Klimat, sjöar och
vattendrag. Den totala mängden solstrålning som träffar en horisontell (mark-)yta kallas globalstrålning.
Globalstrålningen utgörs alltså av summan av strålningen direkt från solen och den diffusa strålningen från övriga
himlavalvet, det vill säga solstrålning som spridits av atmosfärens molekyler och partiklar eller reflekterats av moln.
Organisation
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Internet
Lantmäteriet
801 82 Gävle
Lantmäterigatan 2
0771-63 63 63
[email protected]
www.geodata.se
PRODUKTKATALOG
Datum:
2015-04-01
9.14
url
SMHI
Datamängd
Globalstrålning, året
Globalstrålning för året under normalperioden 1961-1990. Analysen bygger på medelvärden från ett antal
observationsplatser. Kartan finns publicerad i Sveriges nationalatlas Klimat, sjöar och vattendrag. Den totala mängden
solstrålning som träffar en horisontell (mark-)yta kallas globalstrålning. Globalstrålningen utgörs alltså av summan av
strålningen direkt från solen och den diffusa strålningen från övriga himlavalvet, det vill säga solstrålning som spridits
av atmosfärens molekyler och partiklar eller reflekterats av moln.
9.15
url
SMHI
Datamängd
Huvud- och delavrinningsområden,
vattendelare (SVAR 2008) - datamängd
Avrinningsområdets storlek på olika platser i vattensystemet är en grundläggande hydrologisk uppgift. Vattendelaren
utgör gränsen för ett avrinningsområde och den avgör vilka markområden som påverkar vattenförhållandena i en viss
punkt i vattensystemet. Vid vattenplanering och för utredningar om vattenförhållanden behövs ofta detaljerad
information om avrinningsområden. Databasen delar in Sverige i ca 17 000 delavrinningsområden med en
genomsnittlig storlek på ca 27 km². Avrinningsområden har bestämts för in- och utlopp till större sjöar, mynningen av
biflöden, vattenföringsstationer med mera. Avrinningsområden har även bestämts för de vattenförekomster som
rapporterat till EU i enlighet med artikel 5 i vattendirektivet. Huvudavrinningsområden är lila i kartan,
delavrinningsområden dyker upp i finare zoomnivåer och markeras med röd kantlinje.
9.16
url
SMHI
Tjänst
Huvud- och delavrinningsområden,
vattendelare (SVAR2008) nedladdningstjänst
Avrinningsområdets storlek på olika platser i vattensystemet är en grundläggande hydrologisk uppgift. Vattendelaren
utgör gränsen för ett avrinningsområde och den avgör vilka markområden som påverkar vattenförhållandena i en viss
punkt i vattensystemet. Vid vattenplanering och för utredningar om vattenförhållanden behövs ofta detaljerad
information om avrinningsområden. Databasen delar in Sverige i ca 17 000 delavrinningsområden med en
genomsnittlig storlek på ca 27 km². Avrinningsområden har bestämts för in- och utlopp till större sjöar, mynningen av
biflöden, vattenföringsstationer med mera. Avrinningsområden har även bestämts för de vattenförekomster som
rapporterat till EU i enlighet med artikel 5 i vattendirektivet. Huvudavrinningsområden är lila i kartan,
delavrinningsområden dyker upp i finare zoomnivåer och markeras med röd kantlinje.
9.17
url
SMHI
Tjänst
Huvud- och delavrinningsområden,
vattendelare (SVAR2008) - visningstjänst
Avrinningsområdets storlek på olika platser i vattensystemet är en grundläggande hydrologisk uppgift. Vattendelaren
utgör gränsen för ett avrinningsområde och den avgör vilka markområden som påverkar vattenförhållandena i en viss
punkt i vattensystemet. Vid vattenplanering och för utredningar om vattenförhållanden behövs ofta detaljerad
information om avrinningsområden. Databasen delar in Sverige i ca 17 000 delavrinningsområden med en
genomsnittlig storlek på ca 27 km². Avrinningsområden har bestämts för in- och utlopp till större sjöar, mynningen av
biflöden, vattenföringsstationer med mera. Avrinningsområden har även bestämts för de vattenförekomster som
rapporterat till EU i enlighet med artikel 5 i vattendirektivet. Huvudavrinningsområden är lila i kartan,
delavrinningsområden dyker upp i finare zoomnivåer och markeras med röd kantlinje.
9.18
url
SMHI
Datamängd
Huvud- och delavrinningsområden,
vattendelare (SVAR2010) - datamängd
Avrinningsområdets storlek på olika platser i vattensystemet är en grundläggande hydrologisk uppgift. Vattendelaren
utgör gränsen för ett avrinningsområde och den avgör vilka markområden som påverkar vattenförhållandena i en viss
punkt i vattensystemet. Vid vattenplanering och för utredningar om vattenförhållanden behövs ofta detaljerad
information om avrinningsområden. Databasen delar in Sverige i 37 787 delavrinningsområden. Avrinningsområden
har bestämts för in- och utlopp till större sjöar, mynningen av biflöden, vattenföringsstationer med mera.
Avrinningsområden har även bestämts för de vattenförekomster som rapporterat till EU i enlighet med artikel 5 i
vattendirektivet. Huvudavrinningsområden är lila i kartan, delavrinningsområden dyker upp i finare zoomnivåer och
markeras med röd kantlinje.
Organisation
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Internet
Lantmäteriet
801 82 Gävle
Lantmäterigatan 2
0771-63 63 63
[email protected]
www.geodata.se
PRODUKTKATALOG
Datum:
2015-04-01
9.19
url
SMHI
Tjänst
Huvud- och delavrinningsområden,
vattendelare (SVAR2010) nedladdningstjänst
Avrinningsområdets storlek på olika platser i vattensystemet är en grundläggande hydrologisk uppgift. Vattendelaren
utgör gränsen för ett avrinningsområde och den avgör vilka markområden som påverkar vattenförhållandena i en viss
punkt i vattensystemet. Vid vattenplanering och för utredningar om vattenförhållanden behövs ofta detaljerad
information om avrinningsområden. Databasen delar in Sverige i ca 17 000 delavrinningsområden med en
genomsnittlig storlek på ca 27 km². Avrinningsområden har bestämts för in- och utlopp till större sjöar, mynningen av
biflöden, vattenföringsstationer med mera. Avrinningsområden har även bestämts för de vattenförekomster som
rapporterat till EU i enlighet med artikel 5 i vattendirektivet. Huvudavrinningsområden är lila i kartan,
delavrinningsområden dyker upp i finare zoomnivåer och markeras med röd kantlinje.
9.20
url
SMHI
Tjänst
Huvud- och delavrinningsområden,
vattendelare (SVAR2010) - visningstjänst
Avrinningsområdets storlek på olika platser i vattensystemet är en grundläggande hydrologisk uppgift. Vattendelaren
utgör gränsen för ett avrinningsområde och den avgör vilka markområden som påverkar vattenförhållandena i en viss
punkt i vattensystemet. Vid vattenplanering och för utredningar om vattenförhållanden behövs ofta detaljerad
information om avrinningsområden. Databasen delar in Sverige i ca 17 000 delavrinningsområden med en
genomsnittlig storlek på ca 27 km². Avrinningsområden har bestämts för in- och utlopp till större sjöar, mynningen av
biflöden, vattenföringsstationer med mera. Avrinningsområden har även bestämts för de vattenförekomster som
rapporterat till EU i enlighet med artikel 5 i vattendirektivet. Huvudavrinningsområden är lila i kartan,
delavrinningsområden dyker upp i finare zoomnivåer och markeras med röd kantlinje.
9.21
url
SMHI
Datamängd
Huvud- och delavrinningsområden,
vattendelare (SVAR2012) - datamängd
Avrinningsområdets storlek på olika platser i vattensystemet är en grundläggande hydrologisk uppgift. Vattendelaren
utgör gränsen för ett avrinningsområde och den avgör vilka markområden som påverkar vattenförhållandena i en viss
punkt i vattensystemet. Vid vattenplanering och för utredningar om vattenförhållanden behövs ofta detaljerad
information om avrinningsområden. Databasen delar in Sverige i 50829 delavrinningsområden. Avrinningsområden har
bestämts för in- och utlopp till större sjöar, mynningen av biflöden, vattenföringsstationer med mera.
Avrinningsområden har även bestämts för de vattenförekomster som rapporterat till EU i enlighet med artikel 5 i
vattendirektivet. Huvudavrinningsområden är lila i kartan, delavrinningsområden dyker upp i finare zoomnivåer och
markeras med röd kantlinje.
9.22
url
SMHI
Tjänst
Huvud- och delavrinningsområden,
vattendelare (SVAR2012) nedladdningstjänst
Avrinningsområdets storlek på olika platser i vattensystemet är en grundläggande hydrologisk uppgift. Vattendelaren
utgör gränsen för ett avrinningsområde och den avgör vilka markområden som påverkar vattenförhållandena i en viss
punkt i vattensystemet. Vid vattenplanering och för utredningar om vattenförhållanden behövs ofta detaljerad
information om avrinningsområden. Databasen delar in Sverige i ca 17 000 delavrinningsområden med en
genomsnittlig storlek på ca 27 km². Avrinningsområden har bestämts för in- och utlopp till större sjöar, mynningen av
biflöden, vattenföringsstationer med mera. Avrinningsområden har även bestämts för de vattenförekomster som
rapporterat till EU i enlighet med artikel 5 i vattendirektivet. Huvudavrinningsområden är lila i kartan,
delavrinningsområden dyker upp i finare zoomnivåer och markeras med röd kantlinje.
9.23
url
SMHI
Tjänst
Huvud- och delavrinningsområden,
vattendelare (SVAR2012) - visningstjänst
Avrinningsområdets storlek på olika platser i vattensystemet är en grundläggande hydrologisk uppgift. Vattendelaren
utgör gränsen för ett avrinningsområde och den avgör vilka markområden som påverkar vattenförhållandena i en viss
punkt i vattensystemet. Vid vattenplanering och för utredningar om vattenförhållanden behövs ofta detaljerad
information om avrinningsområden. Databasen delar in Sverige i ca 17 000 delavrinningsområden med en
genomsnittlig storlek på ca 27 km². Avrinningsområden har bestämts för in- och utlopp till större sjöar, mynningen av
biflöden, vattenföringsstationer med mera. Avrinningsområden har även bestämts för de vattenförekomster som
rapporterat till EU i enlighet med artikel 5 i vattendirektivet. Huvudavrinningsområden är lila i kartan,
delavrinningsområden dyker upp i finare zoomnivåer och markeras med röd kantlinje.
Organisation
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Internet
Lantmäteriet
801 82 Gävle
Lantmäterigatan 2
0771-63 63 63
[email protected]
www.geodata.se
PRODUKTKATALOG
Datum:
2015-04-01
9.24
url
SMHI
Tjänst
Hydrologisk analysmodell (S-HYPE)
nedladdningstjänst
I denna nedladdningstjänst finns hydrologiska data från modellen S-HYPE.
Data från S-HYPE levereras på två olika sätt:
1. Ladda ner modelldata per område, http://vattenwebb.smhi.se/modelarea/. I karttjänsten väljer man det område man
är intresserad av och erbjuds sedan att ladda ner en fil i EXCEL-format. Filen innehåller ett kalkylblad med ett antal
flikar. Där finns både översiktlig information och simulerade tidsserier för det valda området.
2. Ladda ner modelldata hela Sverige, http://vattenwebb.smhi.se/modelregion/. Tjänsten erbjuder ett antal tabeller med
information om alla delavrinningsområden i Sverige, både tabeller med indata till modellen och tabeller med
modellresultat. Tabellerna erbjuds i både TXT-format och EXCEL-format och är tänkta att enkelt kunna användas i GISprogram för att rita kartor.
MER INFO
Information om modellen S-HYPE, se http://www.smhi.se/Professionella-tjanster/Professionella-tjanster/Miljo-ochklimat/Vattenmiljo/referensguide-till-smhi-vattenwebb-1.22742
9.25
url
SMHI
Datamängd
Hydrologisk modell (S-HYPE2012) historiska analysdata
I denna datamängd finns hydrologiska data från modellen S-HYPE fram till och med dygnet innan uttaget sker. SHYPE är en nationell uppsättning av HYPE (HYdrological Predictions for the Environment), en hydrologisk
beräkningsmodell med öppen källkod. Modellen beräknar både vattenbalans och ämnestransport för varje dygn i
delavrinningsområden. För närvarande finns ca 37 000 delavrinningsområden i Sverige och varje delavrinningsområde
har en genomsnittlig area på ca 11 km2. Indata till modellen består av information om hydrografiska förhållanden,
topografi, markanvändning, jordarter, regleringar, punktutsläpp och atmosfärisk deposition av näringsämnen. Drivdata
till modellen består av tidsserier med dygnsvärden av nederbörd och lufttemperatur som genereras i den nationella
klimatologiska databasen PTHBV.
ANVÄNDNING
S-HYPE används inom den nationella prognos- och varningstjänsten vid SMHI för att karakterisera flödesförhållanden i
landet. S-HYPE används inom den svenska vattenförvaltningen för att karaktärisera vattenflöden och ämnestransport
som underlag för bl.a. statusklassificering av vattenförekomster. Modellberäknad tillrinning av vatten och
näringsämnen från S-HYPE används som drivdata till Kustzonsmodellen för att beskriva miljötillstånd i kustområden.
FORMAT
Data från S-HYPE levereras i Excel-format och kan laddas ned per område eller för hela Sverige.
MER INFO
Information om modellen S-HYPE, se http://www.smhi.se/Professionella-tjanster/Professionella-tjanster/Miljo-ochklimat/Vattenmiljo/referensguide-till-smhi-vattenwebb-1.22742
9.26
url
SMHI
Datamängd
Hydrologiska observationer - Vattenföring
Syfte: Beskriva Sveriges hydrologi. Används för prognoser och varningar, klimatstudier och scenarier för infrastruktur,
näringstransporter och översvämningskartering mm.
Enhet: m3/s
Egenskaper: Beskriver den mängd vatten per tidsenhet som rinner fram i ett vattendrag.
Utformning: Datum, värde, kvalitet.
Kvalitetskoder: Kontrollerat och okontrollerat.
Gränser: >=0
9.27
url
SMHI
Datamängd
Islossning [serie]
Datum för islossning i små (mindre än 10 km2) respektive medelstora sjöar (10-100km2), medelvärde för
normalperioden 1961-1990. Punkterna symboliserar observerade sjöar. Kartorna finns publicerade i Sveriges
nationalatlas Klimat, sjöar och vattendrag.
Organisation
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Internet
Lantmäteriet
801 82 Gävle
Lantmäterigatan 2
0771-63 63 63
[email protected]
www.geodata.se
PRODUKTKATALOG
Datum:
2015-04-01
9.28
url
SMHI
Datamängd
Isläggning [serie]
Datum för isläggning för små (mindre än 10 km2) respektive medelstora sjöar (10-100km2), medelvärde för
normalperioden 1961-1990. Punkterna symboliserar observerade sjöar. Kartorna finns publicerade i Sveriges
nationalatlas Klimat, sjöar och vattendrag.
9.29
url
SMHI
Datamängd
Klara dagar, januari och juli [serie]
Antal klara dagar i genomsnitt månadsvis (januari och juli) för normalperioden 1961-1990. Genomsnittligt antal dygn då
medelmolnigheten, baserad på observationer gjorda kl 07,13 och 19 svensk normaltid, varit mindre än 25%. Analysen
bygger på medelvärden från ett stort antal observationsplatser. Kartan finns publicerad i Sveriges nationalatlas Klimat,
sjöar och vattendrag.
9.30
url
SMHI
Datamängd
Klara dagar, året
Antal klara dagar i genomsnitt per år för normalperioden 1961-1990. Genomsnittligt antal dygn då medelmolnigheten,
baserad på observationer gjorda kl 07,13 och 19 svensk normaltid, varit mindre än 25%. Analysen bygger på
medelvärden från ett stort antal observationsplatser. Kartan finns publicerad i Sveriges nationalatlas Klimat, sjöar och
vattendrag.
9.31
url
SMHI
Datamängd
Kontinentala och marina områden
Sveriges klimat påverkas relativt mycket av inflytandet från Atlanten. Kartan beskriver hur kontinentala olika områden
är. Kontinentaliteten anges här som summan av temperaturskillnaden mellan juli och januari samt mellan dag och natt
under juni. Kartan finns publicerad i Sveriges nationalatlas, klimat, sjöar och vattendrag.
9.32
url
SMHI
Kustvatten- och havsområden (SVAR2008) nedladdningstjänst
Tjänst
Kartlager med kustvattenområden enligt vattendirektivet. I kartlagret finns också havsområden utanför svensk
ekonomisk zon.
9.33
url
SMHI
Kustvatten- och havsområden (SVAR2008) visningstjänst
Tjänst
Kartlager med kustvattenområden enligt vattendirektivet. I kartlagret finns också havsområden utanför svensk
ekonomisk zon.
9.34
url
SMHI
Kustvatten- och havsområden (SVAR2010) datamängd
Datamängd
Datamängden kustvatten- och havsområden SVAR 2010_2 kommer från SVAR geodatabas vid SMHI. Version
2010_2 av SVAR sparades slutgiltigt 2010-12-16. Datamängden innehåller 690 polygoner som representerar olika
havsbassängers vattenytor i Östersjön, Öresund, Bälten, Skagerrak och Kattegatt. Det finns i SVAR också ett ytskikt
med havsöar och ett med linjerna för havsbassängernas avgränsning.
9.35
url
SMHI
Kustvatten- och havsområden (SVAR2010) nedladdningstjänst
Tjänst
Kartlager med kustvattenområden enligt vattendirektivet. I kartlagret finns också havsområden utanför svensk
ekonomisk zon.
9.36
url
SMHI
Kustvatten- och havsområden (SVAR2010) visningstjänst
Tjänst
Kartlager med kustvattenområden enligt vattendirektivet. I kartlagret finns också havsområden utanför svensk
ekonomisk zon.
Organisation
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Internet
Lantmäteriet
801 82 Gävle
Lantmäterigatan 2
0771-63 63 63
[email protected]
www.geodata.se
PRODUKTKATALOG
Datum:
2015-04-01
9.37
url
SMHI
Kustvatten- och havsområden (SVAR2012) datamängd
Datamängd
Datamängden kommer från SVARs geodatabas vid SMHI.
Version 2012_2 av SVAR sparades slutgiltigt 2012-06-04. Datamängden innehåller 713 polygoner som representerar
olika havsbassängers vattenytor i Östersjön, Öresund, Bälten, Skagerrak och Kattegatt. Det finns i SVAR också ett
ytskikt med havsöar sammanslaget med avrinningsområden samt ett skickt med linjerna för havsbassängernas
avgränsning. Från version 2012_1 har sammanslagningar av bassänger gjorts längs svensk-norska gränsen och därav
har antalet minskat från 722 till 713. För de sammanslagna bassängerna har ett antal preliminära attribut satts.
9.38
url
SMHI
Kustvatten- och havsområden (SVAR2012) nedladdningstjänst
Tjänst
Kartlager med kustvattenområden enligt vattendirektivet från SVAR version 2012_2.
9.39
url
SMHI
Kustvatten- och havsområden (SVAR2012) visningstjänst
Tjänst
Kartlager med kustvattenområden enligt vattendirektivet. Data kommer från SVAR version 2012_2 hos SMHI.
9.40
url
SMHI
Datamängd
Meteorologisk analysmodell (MESAN) historiska analysdata
BESKRIVNING
I denna datamängd finns arkiverade MESAN-data fram till och med dygnet innan uttaget sker.
Mesan är en meteorologisk analysmodell som beskriver det aktuella väderläget i gridrutor.
Varje timme under dygnet görs en tvådimensionell kartläggning av vanliga väderparametrar. Vilka dessa är varierar
något över dygnet. I huvudsak beskriver de meteorologiska förhållanden som temperatur, nederbörd, moln, sikt,
luftfuktighet, vind och snö.
Analysen görs över ett område som täcker Skandinavien, brittiska öarna, norra delen av kontinenten och de baltiska
staterna.
KOORDINATER
Koordinater för området ges av hörnen:
sydvästra 48.5N, 10.5W
nordvästra 75.1N, 11.5W
nordöstra 63.3N, 51.6E
sydöstra 42.4N, 22.9E
Gridrutorna är 11*11 km.
ANVÄNDNING
Mesan-data används på SMHI för att göra väderkartor som meteorologen har som underlag i prognosverksamheten.
Om observationer saknas kan analyserade värden ibland ersätta dessa. Mesan-data används också som indata till
andra modeller t ex för att beräkna avrinningen i våra vattendrag eller för att kartlägga risken för bränder i skog och
mark.
FORMAT
Data levereras i GRIB-format. Information som underlättar användningen finns på:
http://www.smhi.se/klimatdata/Oppna-data/Information-om-oppna-data/grib-format-1.30761
9.41
url
SMHI
Tjänst
Meteorologisk analysmodell (MESAN)
nedladdningstjänst
Nedladdningstjänsten levererar alla parametrar som ingår i analysen dygnsvis.
Organisation
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Internet
Lantmäteriet
801 82 Gävle
Lantmäterigatan 2
0771-63 63 63
[email protected]
www.geodata.se
PRODUKTKATALOG
Datum:
2015-04-01
9.42
url
SMHI
Datamängd
Meteorologisk prognosmodell (AROME) historiska analysdata
BESKRIVNING
Datamängden innehåller historiska analysdata från prognosmodellen AROME. Det innebär att endast data för det
första tidssteget (nulägesbeskrivningen) har valts ut för respektive tidpunkt. Prognosdata ingår inte.
AROME är en numerisk prognosmodell som beskriver vädrets utveckling i tid och rum.
Modellen har utvecklats inom ett internationellt samarbete där ett stort antal europeiska länder ingår.
Prognosen utgår från hur vädret ser ut vid en viss tidpunkt, det s.k. initialtillståndet. För att kartlägga detta görs en
analys av väderläget. Därvid modifieras en tidigare prognos för att stämma bättre med aktuella observationer. Detta
görs med en variationell metod. Därmed kan värdet av de olika prognosparametrar bestämmas i ett rutnät. För
närvarande är dessa rutor 2.5 x 2.5 km i horisontell utsträckning och atmosfären har delats in i 65 nivåer i vertikal led.
Åtta prognoser görs per dygn, men bara fyra används för prognosändamål, de andra används bara för uppdatering av
analysen. Varje prognos sträcker sig upp till knappt 3 dygn framåt i tiden. Var 3:e timme under dygnet görs en
tredimensionell kartläggning av olika väderparametrar. Kartläggningen görs för att bestämma förhållanden i marken
men inte minst för att beskriva hur det ser ut i atmosfären. Det kan gälla temperatur, fuktighet, vind, lufttryck, molnighet
och nederbörd men också t ex strålningsförhållanden, havsisens utbredning eller vatteninnehållet i snö. Allt detta har
betydelse för vädrets utveckling.
Data för nulägesanalysen av markparametrar levereras av modellen MESAN.
AROME-analysen görs över ett område som täcker
Skandinavien, norra delen av kontinenten och de baltiska staterna
KOORDINATER
Koordinater för området ges av hörnen
Sydvästra 52.04N, 1.64W
Nordvästra 72.30N, 12.65W
Nordöstra 72.30N, 42.73E
Sydöstra 52.04N, 28.38E
Gridrutorna är 2.5x2.5 km
ANVÄNDNING
På SMHI används AROME som underlag för prognoser i radio och TV. Den används också för prognoser till
kommersiella kunder som olika tidningar och kommuner. Data från AROME kan även användas som indata till andra
modeller. Det gäller såväl meteorologiska som hydrologiska och oceanografiska.
FORMAT
Data levereras i GRIB-format. Information som underlättar användningen finns p
http://www.smhi.se/klimatdata/Oppna-data/Information-om-oppna-data/grib-format-1.30761
9.43
url
SMHI
Tjänst
Meteorologisk prognosmodell (AROME) historiska analysdata nedladdningstjänst
Nedladdningstjänsten levererar alla parametrar från modellen AROME som ingår i det första tidssteget
(nulägesbeskrivning) dygnsvis.
Data finns fr o m 2014-03-18. Då togs denna högupplösta modell i drift. Dessförinnan levererades motsvarande data
av HIRLAM-modellen.
Organisation
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Internet
Lantmäteriet
801 82 Gävle
Lantmäterigatan 2
0771-63 63 63
[email protected]
www.geodata.se
PRODUKTKATALOG
Datum:
2015-04-01
9.44
url
SMHI
Datamängd
Meteorologisk prognosmodell (HIRLAM
E11) - historiska analysdata
BESKRIVNING
Datamängden innehåller historiska analysdata från prognosmodellen HIRLAM. Det innebär att endast data för det
första tidssteget (nulägesbeskrivningen) har valts ut för respektive tidpunkt. Prognosdata ingår inte.
Data finns t o m 2014-03-18. Därefter ersätts HIRLAM-modellen med den mer högupplösta modellen AROME.
HIRLAM är en numerisk prognosmodell som beskriver vädrets utveckling i tid och rum.
Modellen har utvecklats inom ett internationellt samarbete där de nordiska länderna ingår och dessutom Irland,
Nederländerna, Spanien och Litauen.
Prognosen utgår från hur vädret ser ut vid en viss tidpunkt, det s.k. initialtillståndet. För att kartlägga detta görs en
analys av väderläget. Därvid modifieras en tidigare prognos för att stämma bättre med aktuella observationer. Detta
görs med en variationell metod. Därmed kan värdet av de olika prognosparametrar bestämmas i ett rutnät. För
närvarande är dessa rutor 11 x 11 km i horisontell utsträckning och atmosfären har delats in i 65 vertikala nivåer.
Fyra prognoser görs per dygn och varje prognos sträcker sig upp till 3 dygn framåt i tiden. Var 6:e timme under dygnet
görs en tredimensionell kartläggning av olika väderparametrar. Kartläggningen görs för att bestämma förhållanden i
marken men inte minst för att beskriva hur det ser ut i atmosfären. Det kan gälla temperatur, fuktighet, vind, lufttryck,
molnighet och nederbörd men också av t ex strålningsförhållanden, havsisens utbredning eller vatteninnehållet i snö.
Kort sagt, allt som har betydelse för vädrets utveckling.
De data som presenteras här har dock begränsats till vind (horisontellt och vertikalt), temperatur, relativ luftfuktighet
och höjden till olika s.k. tryckytor i atmosfären. I övrigt hänvisas till data från MESAN.
Analysen görs över ett område som täcker Skandinavien, brittiska öarna, norra delen av kontinenten och de baltiska
staterna.
KOORDINATER
Koordinater för området ges av hörnen:
Sydvästra 48.5N, 12.0W
nordvästra 77.0N, 15.1W
nordöstra 64.6N, 55.2E
sydöstra 42.6N, 22.7E
Gridrutorna är 11*11 km.
ANVÄNDNING
På SMHI används HIRLAM som underlag för prognoser i radio och TV. Den används också för prognoser till
kommersiella kunder som olika tidningar och kommuner. Data från HIRLAM kan även användas som indata till andra
modeller. Det gäller såväl meteorologiska som hydrologiska och oceanografiska.
FORMAT
Data levereras i GRIB-format. Information som underlättar användningen finns på:
http://www.smhi.se/klimatdata/Oppna-data/Information-om-oppna-data/grib-format-1.30761
9.45
url
SMHI
Tjänst
Meteorologisk prognosmodell (HIRLAM
E11) - historiska analysdata
nedladdningstjänst
Nedladdningstjänsten levererar alla parametrar som ingår i det första tidssteget (nulägesbeskrivning) dygnsvis.
Data finns t o m 2014-03-18. Därefter ersätts HIRLAM-modellen med den mer högupplösta modellen AROME.
Organisation
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Internet
Lantmäteriet
801 82 Gävle
Lantmäterigatan 2
0771-63 63 63
[email protected]
www.geodata.se
PRODUKTKATALOG
Datum:
2015-04-01
9.46
url
SMHI
Datamängd
Meteorologisk prognosmodell PMP
PMP är en prognosdatabas som är kvalitetskontrollerad av en meteorolog. Databasen består av prognosvärden
utlagda i ett grid (fält). Varje parameter har ett värde i varje gridpunkt och vid varje specifik tidpunkt. Avståndet mellan
gridpunkterna är 11 km.
Tidsupplösningen på informationen i PMP glesas ut efterhand. För de första timmarna finns data för varje timma,
därefter finns data för var tredje timma, därefter var sjätte timma och för de sista dygnen i databasen är
tidsupplösningen 12 timmar.
PMP skapas genom att meteorologen väljer in data från ett antal prognosmodeller samt använder metoder för
efterbearbetning. Slutprodukten, PMPs datamängd, innehåller prognosdata för upp till 240 timmar.
PMP uppdateras minst 6 ggr/dygn.
Via denna tjänst levereras PMP-data för en rad parametrar. En beskrivning av dessa hittar du via:
http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.34248!Parameterlista%20API%20ver%20131118.xlsx
Tjänsten är ett API som svarar på t ex följande anrop och ger ett svar i json-format: http://opendata-downloadmetfcst.smhi.se/api/category/pmp1g/version/1/geopoint/lat/58.34/lon/16.98/data.json
I länken kan du ange valfri latitud och longitud inom PMP-området (ungefär Norden). APIet returnerar data från
närmaste gridpunkt inom detta område. För mer information se Användarhandledningen:
http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.34246!Anv%C3%A4ndarhandledning_f%C3%B6r_SID_s_PMP_punkt_api.pdf
KOORDINATER:
Koordinater för området ges av hörnen:
Sydvästra 48,5N, 10.6W
Nordvästra 75.2 N, 11.5W
Nordöstra 63.4N, 51.6E
Sydöstra
42.6N, 22.8E
Gridrutorna är 11*11 km.
ANVÄNDNING:
På SMHI används PMP som underlag för prognoser till såväl allmänhet som kommersiella kunder. Väderprognoserna
på smhi.se och appen ”smhi väder” baseras på information från PMP.
FORMAT:
Data levereras i JSON-format, se användarhandledningen ovan.
9.47
url
SMHI
Datamängd
Meteorologiska observationer Globalstrålning timvärde
Syfte: Beskriver aktuellt väder och med tiden klimatet. Används främst för forskning och utveckling inom meteorologi
och klimatologi samt bl.a. för energiforskning och biologisk forskning.
Enhet: W/m2
Egenskaper: Uppmätt globalstrålning vid automatiska strålningsstationer. Timmedelvärde. (Kan även ses som
ackumulerat energivärde per ytenhet med enheten Wh/m2.)
Utformning: Datum, tidpunkt, värde och kvalitet.
Kvalitetskoder: Grönt = Kontrollerade och godkända värden. Gult = Misstänkta värden, aggregerade värden, grovt
kontrollerade arkivdata och okontrollerade realtidsdata (senaste 2 tim).
Gränser: -15 till 1600 W/m2
För mer info se: http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/solstralning-1.4186
9.48
url
SMHI
Datamängd
Meteorologiska observationer Lufttemperatur timvärde
Syfte: Beskriver aktuellt väder och med tiden klimatet. Underlag för prognoser och klimatstudier.
Enhet: grader Celsius
Egenskaper: Lufttemperatur uppmätt vid mätstationer. Momentanvärde varje resp var tredje timme, samt på enklare
stationer två eller tre ggr per dygn.
Utformning: Datum, tidpunkt, värde och kvalitet.
Kvalitetskoder: Grönt = Kontrollerade och godkända värden. Gult = Misstänkta värden, aggregerade värden, grovt
kontrollerade arkivdata och okontrollerade realtidsdata (senaste 2 tim).
Gränser: -60 till +40 gr C
För mer info se: http://www.smhi.se/klimatdata/meteorologi/temperatur
Organisation
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Internet
Lantmäteriet
801 82 Gävle
Lantmäterigatan 2
0771-63 63 63
[email protected]
www.geodata.se
PRODUKTKATALOG
Datum:
2015-04-01
9.49
url
SMHI
Datamängd
Meteorologiska observationer Lufttemperatur, max- och minvärde 1 dygn
Syfte: Beskriver aktuellt väder och med tiden klimatet
Enhet: grader Celsius.
Egenskaper: Max- och minvärde av lufttemperatur gällande 24 timmar, lagrat 18 UTC.
De flesta stationer mäter värden 2 gånger per dygn (06 UTC och 18 UTC) som då gäller 12 timmar och av dessa väljs
det högsta respektive lägsta värdet för att få fram dygnsvärden.
Kvalitetskoden blir i så fall gul. Mäts endast dygnsvärden blir kvalitetskoden grön.
Utformning: Datum, tidpunkt, värde och kvalitet.
Kvalitetskoder: Gult = Aggregerade värden
Gränser: -60 till +40 gr C
För mer info se: http://www.smhi.se/klimatdata/meteorologi/temperatur
9.50
url
SMHI
Datamängd
Meteorologiska observationer Lufttemperatur, medelvärde 1 dygn
Syfte: Beskriver aktuellt väder och med tiden klimatet
Enhet: grader Celsius.
Egenskaper: Dygnsmedelvärde en gång per dygn, beräknat från mätstationens uppmätta temperaturvärden, med den
metod som beskrivs här: (http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/hur-beraknas-medeltemperatur-1.3923) Kl.
00 registreras mätvärdet som avser dygnet innan.
Utformning: Datum, tidpunkt, värde och kvalitet.
Kvalitetskoder: Gult = Aggregerade värden
Gränser: -60 till +40 gr C
För mer info se: http://www.smhi.se/klimatdata/meteorologi/temperatur
9.51
url
SMHI
Meteorologiska observationer Lufttemperatur, medelvärde 1 månad, 196190
Datamängd
Syfte: Beskriver aktuellt väder och med tiden klimatet
Enhet: grader Celsius.
Egenskaper: Dygnsmedelvärde en gång per dygn, beräknat från mätstationens uppmätta temperaturvärden, med den
metod som beskrivs här: (http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/hur-beraknas-medeltemperatur-1.3923) Kl.
00 registreras mätvärdet som avser dygnet innan.
Utformning: Datum, tidpunkt, värde och kvalitet.
Kvalitetskoder: Gult = Aggregerade värden
Gränser: -60 till +40 gr C
För mer info se: http://www.smhi.se/klimatdata/meteorologi/temperatur
9.52
url
SMHI
Meteorologiska observationer - Lufttryck vid
havsytan, timvärde
Datamängd
Syfte: Beskriver aktuellt väder och med tiden klimatet. Underlag för prognoser och klimatstudier.
Enhet: Pascal
Egenskaper: Stationerna mäter lufttryck. Eftersom trycket bland annat beror på höjden över havet, räknas det om till ett
värde som representerar trycket vid havsytans nivå, för att värdena från olika stationer ska kunna jämföras.
Utformning: Datum, tidpunkt, värde och kvalitet.
Kvalitetskoder: Grönt = Kontrollerade och godkända värden. Gult = Misstänkta värden, aggregerade värden, grovt
kontrollerade arkivdata och okontrollerade realtidsdata (senaste 2 tim).
Gränser: 80000 till 107000 pascal
För mer info se: http://www.smhi.se/klimatdata/meteorologi/lufttryck
Organisation
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Internet
Lantmäteriet
801 82 Gävle
Lantmäterigatan 2
0771-63 63 63
[email protected]
www.geodata.se
PRODUKTKATALOG
Datum:
2015-04-01
9.53
url
SMHI
Datamängd
Meteorologiska observationer - Nederbörd
timvärde
Syfte: Beskriver aktuellt väder och med tiden klimatet. Underlag för klimatstudier och prognosverifikation.
Enhet: mm
Egenskaper: Nederbörd uppmätt vid automatiska mätstationer, ackumulerat värde under en timme. Nederbörden mäts
i smält form.
Utformning: Datum, tidpunkt, värde och kvalitet.
Kvalitetskoder: Grönt = Kontrollerade och godkända värden. Gult = Misstänkta värden, aggregerade värden, grovt
kontrollerade arkivdata och okontrollerade realtidsdata (senaste 2 tim).
Gränser: >=0
För mer info se: http://www.smhi.se/klimatdata/meteorologi/nederbord
9.54
url
SMHI
Meteorologiska observationer - Nederbörd,
summa 1 dygn
Datamängd
Syfte: Beskriver aktuellt väder och med tiden klimatet. Underlag för klimatstudier och prognosverifikation.
Enhet: mm
Egenskaper: Nederbörd uppmätt vid manuella och automatiska mätstationer. Nederbörden mäts kl 06 UTC och avser
den ackumulerade mängden under 24 timmar, d v s sedan kl 06 UTC föregående dygn. Mätvärdet är därmed mer
representativt för dygnet innan. Om nederbörden fallit i fast form smälts den före mätning.
Utformning: Datum, tidpunkt, värde och kvalitet.
Kvalitetskoder: Grönt = Kontrollerade och godkända värden. Gult = Misstänkta värden, aggregerade värden, grovt
kontrollerade arkivdata och okontrollerade realtidsdata (senaste 2 tim).
Gränser: >=0
För mer info se: http://www.smhi.se/klimatdata/meteorologi/nederbord
9.55
url
SMHI
Datamängd
Meteorologiska observationer Nederbördsintensitet kvartsvärde
Syfte: Beskriver aktuellt väder och med tiden klimatet.
Enhet: mm/s.
Egenskaper: Nederbördsintensiteten uppmätt vid automatiska stationer, högsta värdet under 15 minuter.
Utformning: Datum, tidpunkt, värde och kvalitet.
Kvalitetskoder: Grönt = Kontrollerade och godkända värden. Gult = Misstänkta värden, aggregerade värden, grovt
kontrollerade arkivdata och okontrollerade realtidsdata (senaste 2 tim). Data för nederbördsintensitet granskas än så
länge inte och är därmed alltid gulmarkerade.
Gränser: >=0
För mer info se: http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/nederbordsintensitet-1.19163
9.56
url
SMHI
Datamängd
Meteorologiska observationer Nederbördsmängd kvartsvärde
Syfte: Beskriver aktuellt väder och med tiden klimatet.
Enhet: mm
Egenskaper: Nederbörd uppmätt vid automatiska mätstationer, ackumulerat värde över 15 minuter. Nederbörden mäts
i smält form.
Utformning: Datum, tidpunkt, värde och kvalitet.
Kvalitetskoder: Grönt = Kontrollerade och godkända värden. Gult = Misstänkta värden, aggregerade värden, grovt
kontrollerade arkivdata och okontrollerade realtidsdata (senaste 2 tim).
Gränser: >=0
För mer info se: http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/nederbord
Organisation
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Internet
Lantmäteriet
801 82 Gävle
Lantmäterigatan 2
0771-63 63 63
[email protected]
www.geodata.se
PRODUKTKATALOG
Datum:
2015-04-01
9.57
url
SMHI
Datamängd
Meteorologiska observationer Nederbördstyp 12- eller 24-timmarsvärde
Syfte: Beskriver aktuellt väder och med tiden klimatet.
Enhet: Kodvärden översatta till textbeskrivning
Egenskaper: Observerade nederbördstyper de senaste 12 eller 24 timmarna, beroende på stationstyp. Manuella
synopstationer rapporterar nederbördstyp kl 18 UTC som gäller 24 timmar. De flesta klimatstationer rapporterar kl 06
UTC där nederbördstyp också gäller 24 timmar. Det finns dock en del stationer som anger nederbördstyp gällande för
12 timmar och dessa rapporterar då både kl 06 UTC och kl 18 UTC.
Utformning: Datum, tidpunkt, kod i text och kvalitet.
Kvalitetskoder: Grönt = Kontrollerade och godkända värden. Gult = Misstänkta värden, aggregerade värden, grovt
kontrollerade arkivdata och okontrollerade realtidsdata (senaste 2 tim).
9.58
url
SMHI
Datamängd
Meteorologiska observationer - Relativ
luftfuktighet timvärde
Syfte:
Syfte: Beskriver aktuellt väder och med tiden klimatet. Underlag för prognoser och klimatstudier.
Enhet: Procent
Egenskaper: Relativ luftfuktighet uppmätt vid mätstationer. Momentanvärde varje resp var tredje timme.
Utformning: Datum, tidpunkt, värde och kvalitet.
Kvalitetskoder: Grönt = Kontrollerade och godkända värden. Gult = Misstänkta värden, aggregerade värden, grovt
kontrollerade arkivdata och okontrollerade realtidsdata (senaste 2 tim).
Gränser: 0 till 100 %
För mer info se: http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/luftfuktighet-1.3910
9.59
url
SMHI
Datamängd
Meteorologiska observationer - Rådande
väder 3-timmars eller kvartsvärde
Syfte: Beskriver aktuellt väder och med tiden klimatet.
Enhet: Kodvärden.
Egenskaper: Rådande väder observerat var tredje timme på manuella mätstationer. Vid automatiska stationer sker
mätningen varje kvart. Om flera väderfenomen observeras samtidigt så ska det mest signifikanta vädret rapporteras.
Koderna är utformade så att högre kodsiffror innebär mer signifikant väder med ett undantag för manuella stationer där
kod 17 (Åska utan nederbörd) är mer signifikant än koderna 20-49. Koderna finns förklarade här,
http://opendata.smhi.se/apidocs/metobs/codes.html#parameter-13.
Utformning: Datum, tidpunkt, kod och kvalitet.
Kvalitetskoder: Grönt = Kontrollerade och godkända värden. Gult = Misstänkta värden, aggregerade värden, grovt
kontrollerade arkivdata och okontrollerade realtidsdata (senaste 2 tim).
Gränser: Kodvärden 0 till 511.
9.60
url
SMHI
Meteorologiska observationer - Sikt timvärde
Datamängd
Syfte: Beskriver aktuellt väder och med tiden klimatet.
Enhet: Meter
Egenskaper: Sikten uppmätt eller manuellt bedömd på stationerna. Vid manuell bedömning är det minsta värdet på
sikten som anges, om sikten varierar i olika riktningar. Automatiska mätningar ger ett värde för sikten vid stationen.
Utformning: Datum, tidpunkt, värde och kvalitet.
Kvalitetskoder: Grönt = Kontrollerade och godkända värden. Gult = Misstänkta värden, aggregerade värden, grovt
kontrollerade arkivdata och okontrollerade realtidsdata (senaste 2 tim).
Gränser: >= 0
För mer info se: http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/sikt-1.3925
Organisation
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Internet
Lantmäteriet
801 82 Gävle
Lantmäterigatan 2
0771-63 63 63
[email protected]
www.geodata.se
PRODUKTKATALOG
Datum:
2015-04-01
9.61
url
SMHI
Datamängd
Meteorologiska observationer - Snödjup
dygnsvärde
Syfte: Beskriver aktuellt väder och med tiden klimatet. Underlag för prognoser.
Enhet: meter
Egenskaper: Snödjup uppmätt vid manuella stationer. Momentanvärde uppmätt endast kl 06 UTC varje dygn. Av de
stationer som fortfarande rapporterar enbart med journal mäter flertalet bara några få gånger per månad. Är det
barmark sätts dock snödjupet lika med noll.
Utformning: Datum, tidpunkt, värde och kvalitet.
Kvalitetskoder: Grönt = Kontrollerade och godkända värden. Gult = Misstänkta värden, aggregerade värden, grovt
kontrollerade arkivdata och okontrollerade realtidsdata (senaste 2 tim).
Gränser: -0.02 till 3 meter (De negativa värdena är koder; -0.01 = mindre än 0.005 meter snö och -0.02 = fläckvis med
snö)
För mer info se: http://www.smhi.se/klimatdata/meteorologi/sno
9.62
url
SMHI
Meteorologiska observationer - Solskenstid
timvärde
Datamängd
Syfte: Beskriver aktuellt väder och klimatet. Information till media, turistbranschen och allmänheten. Validering av
modellberäkningar.
Enhet: Sekunder
Egenskaper: Uppmätt solskenstid på automatiska strålningsstationer. Ackumulerat värde under 1 timme.
Utformning: Datum, tidpunkt, värde och kvalitet.
Kvalitetskoder: Grönt = Kontrollerade och godkända värden. Gult = Misstänkta värden, aggregerade värden, grovt
kontrollerade arkivdata och okontrollerade realtidsdata (senaste 2 tim).
Gränser: 0 till 3600 sekunder
För mer info se: http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/solstralning-1.4186
9.63
url
SMHI
Datamängd
Meteorologiska observationer - Total
molnmängd timvärde
Syfte: Beskriver aktuellt väder och med tiden klimatet. Underlag för prognosverifikation
Enhet: %
Egenskaper: Den totala molnmängden uppmätt varje timme på automatiska stationer eller bedömd var tredje timme på
manuella stationer. Om molnmängden inte går att avgöra på grund av dimma, nederbörd eller andra siktnedsättande
fenomen så sätts värdet till 113%.
Utformning: Datum, tidpunkt, värde och kvalitet.
Kvalitetskoder: Grönt = Kontrollerade och godkända värden. Rött (R) = Misstänkta/felaktiga data eller data som
kommer från en givare med max mäthöjd 3800 m. Den missar moln på högre höjd, vilket ger ett osäkert mätvärde
generellt.
Gränser: 0 till 100 % samt 113 %
För mer info se: http://www.smhi.se/kunskapsbanken/molnighet-och-molnmangd-1.1514
9.64
url
SMHI
Datamängd
Meteorologiska observationer Vindhastighet timvärde
Syfte: Beskriver aktuellt väder och med tiden klimatet. Underlag för prognoser och klimatstudier.
Enhet: m/s
Egenskaper: Vindhastighet uppmätt vid mätstationer. Medelvärde över 10 minuter varje resp var tredje timme.
Utformning: Datum, tidpunkt, värde och kvalitet. Kvalitetskoder: Grönt = Kontrollerade och godkända värden. Gult =
Misstänkta värden, aggregerade värden, grovt kontrollerade arkivdata och okontrollerade realtidsdata (senaste 2 tim).
Gränser: >=0 m/s
För mer info se: http://www.smhi.se/klimatdata/meteorologi/vind
Organisation
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Internet
Lantmäteriet
801 82 Gävle
Lantmäterigatan 2
0771-63 63 63
[email protected]
www.geodata.se
PRODUKTKATALOG
Datum:
2015-04-01
9.65
url
SMHI
Meteorologiska observationer - Vindriktning
timvärde
Datamängd
Syfte: Beskriver aktuellt väder och med tiden klimatet. Underlag för prognoser och klimatstudier.
Enhet: grader
Egenskaper: Vindriktning uppmätt vid mätstationer. Medelvärde över 10 minuter varje resp var tredje timme.
Utformning: Datum, tidpunkt värde och kvalitet.
Kvalitetskoder: Grönt = Kontrollerade och godkända värden. Gult = Misstänkta värden, aggregerade värden, grovt
kontrollerade arkivdata och okontrollerade realtidsdata (senaste 2 tim).
Gränser: 0 till 360 grader (När vindhastigheten är 0 m/s sätts vindriktningen till 0 grader. 360 grader representerar norr,
90 grader öster osv.)
För mer info se: http://www.smhi.se/klimatdata/meteorologi/vind
9.66
url
SMHI
Tjänst
Meteorologiska observationer
nedladdningstjänst
Nedladdningstjänsten tillhandahåller meteorologiska observationer; parametrarna temperatur, nederbörd, vindriktning,
vindhastighet, relativ luftfuktighet, lufttryck, rådande väder, sikt, snödjup, molnmängd, globalstrålning och solskenstid.
Dessa kan laddas ned stationsvis på fyra olika sätt:
1. Alla granskade arkivdata fram till den förste föregående månad.
2. Alla ogranskade data de senaste två månaderna.
3. Alla data för det senaste dygnet.
4. Alla data för den senaste timmen.
9.67
url
SMHI
Meteorologiska observationer visningstjänst
Tjänst
Visningstjänsten är en WMS-tjänst som visar meteorologiska stationer som mäter en eller flera av parametrarna
temperatur, nederbörd, vindriktning, vindhastighet, relativ luftfuktighet, lufttryck, rådande väder, sikt, snödjup,
molnmängd, globalstrålning och solskenstid. Tjänsten visar alla stationer som någonsin levererat data för dessa
parametrar.
9.68
url
SMHI
Datamängd
Molnighet, månadsmedel [serie]
Månadsmedelmolnighet i procent för några utvalda månader under normalperioden 1961-1990. Kartan finns publicerad
i Sveriges nationalatlas Klimat, sjöar och vattendrag. Baserad på manuella observationer av total molnmängd kl 7, 13
och 19 SNT.
9.69
url
SMHI
Datamängd
Mulna dagar, januari och juli [serie]
Antal mulna dagar i genomsnitt månadsvis (januari och juli) för normalperioden 1961-1990. Genomsnittligt antal dygn
då medelmolnigheten varit större än 75%. Analysen bygger på observationer kl 07,13 och 19 SNT från ett stort antal
observationsplatser. Kartan finns publicerad i Sveriges nationalatlas Klimat, sjöar och vattendrag.
9.70
url
SMHI
Datamängd
Mulna dagar, året
Antal mulna dagar i genomsnitt per år för normalperioden 1961-1990. Genomsnittligt antal dygn då medelmolnigheten
varit större än 75%. Analysen bygger på observationer kl 07,13 och 19 SNT från ett stort antal observationsplatser.
Kartan finns publicerad i Sveriges nationalatlas Klimat, sjöar och vattendrag.
9.71
url
SMHI
Datamängd
Nederbörd, månadsvis [serie]
Uppmätt nederbörd, månadsvis, medelvärde 1961-1990. Analysen är baserad på mätningar från ca 1250 stationer.
Med uppmätt nederbörd avses direkt erhållna värden från lämpligt placerade nederbördsmätare. Kartan finns
publicerad i Sveriges nationalatlas Klimat, sjöar och vattendrag.
9.72
url
SMHI
Datamängd
Nederbörd, uppmätt årsmedel
Uppmätt årsmedelnederbörd för normalperioden 1961-1990. Analysen är baserad på mätningar från ca 1250 stationer.
Med uppmätt nederbörd avses direkt erhållna värden från lämpligt placerade nederbördsmätare. Kartan finns
publicerad i Sveriges nationalatlas Klimat, sjöar och vattendrag.
Organisation
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Internet
Lantmäteriet
801 82 Gävle
Lantmäterigatan 2
0771-63 63 63
[email protected]
www.geodata.se
PRODUKTKATALOG
Datum:
2015-04-01
9.73
url
SMHI
Datamängd
Nätverksbildade vattendrag (SVAR2010) datamängd
Kartlager med vattendragslinjer som representerar ytvattnets flödesriktning i rinnsträckor och sjöar inom
avrinningsområden i Sverige eller på gränsen till Norge och Finland. Linjerna följer de vattendrag som finns kartlagda i
Lantmäteriets översiktskarta i skala 1: 250000 samt efter behov tillagda objekt som inte finns i översiktskartan. I de
vattenytor som i SVAR-databasen kodats som rinnsträckor eller sjöytor har nätverkslinjerna dragit manuellt. I dessa
ytor förbinds alla biflöden till en linje som representerar en huvudgren. Nätverket är uppbyggt så att varje hydrologisk
företeelse kopplas till en definierad huvudgen. Nätverket med linjer fortsätter ut i havet till en flödeslinje som börjar
längst uppe i Bottenviken och slutar på gränsen mellan Skagerrak och Nordsjön. Med hjälp av linjen i havet kan alla
vattendrag som mynnar i havet sorteras i ordning från Torneälven vid Finska gränsen till Enningdalsälvens mynning i
Skagerrak.km². Avrinningsområden har bestämts för in- och utlopp till större sjöar, mynningen av biflöden,
vattenföringsstationer med mera. Avrinningsområden har även bestämts för de vattenförekomster som rapporterat till
EU i enlighet med artikel 5 i vattendirektivet. Huvudavrinningsområden är lila i kartan, delavrinningsområden dyker upp
i finare zoomnivåer och markeras med röd kantlinje.
9.74
url
SMHI
Tjänst
Nätverksbildade vattendrag (SVAR2010) nedladdningstjänst
Kartlager med vattendragslinjer som representerar ytvattnets flödesriktning i rinnsträckor och sjöar inom
avrinningsområden i Sverige eller på gränsen till Norge och Finland. Linjerna följer de vattendrag som finns kartlagda i
Lantmäteriets översiktskarta i skala 1: 250000 samt efter behov tillagda objekt som inte finns i översiktskartan. I de
vattenytor som i SVAR-databasen kodats som rinnsträckor eller sjöytor har nätverkslinjerna dragit manuellt. I dessa
ytor förbinds alla biflöden till en linje som representerar en huvudgren. Nätverket är uppbyggt så att varje hydrologisk
företeelse kopplas till en definierad huvudgen. Nätverket med linjer fortsätter ut i havet till en flödeslinje som börjar
längst uppe i Bottenviken och slutar på gränsen mellan Skagerrak och Nordsjön. Med hjälp av linjen i havet kan alla
vattendrag som mynnar i havet sorteras i ordning från Torneälven vid Finska gränsen till Enningdalsälvens mynning i
Skagerrak.km². Avrinningsområden har bestämts för in- och utlopp till större sjöar, mynningen av biflöden,
vattenföringsstationer med mera. Avrinningsområden har även bestämts för de vattenförekomster som rapporterat till
EU i enlighet med artikel 5 i vattendirektivet. Huvudavrinningsområden är lila i kartan, delavrinningsområden dyker upp
i finare zoomnivåer och markeras med röd kantlinje.
9.75
url
SMHI
Tjänst
Nätverksbildade vattendrag (SVAR2010) visningstjänst
Kartlager med vattendragslinjer som representerar ytvattnets flödesriktning i rinnsträckor och sjöar inom
avrinningsområden i Sverige eller på gränsen till Norge och Finland. Linjerna följer de vattendrag som finns kartlagda i
Lantmäteriets översiktskarta i skala 1: 250000 samt efter behov tillagda objekt som inte finns i översiktskartan. I de
vattenytor som i SVAR-databasen kodats som rinnsträckor eller sjöytor har nätverkslinjerna dragit manuellt. I dessa
ytor förbinds alla biflöden till en linje som representerar en huvudgren. Nätverket är uppbyggt så att varje hydrologisk
företeelse kopplas till en definierad huvudgen. Nätverket med linjer fortsätter ut i havet till en flödeslinje som börjar
längst uppe i Bottenviken och slutar på gränsen mellan Skagerrak och Nordsjön. Med hjälp av linjen i havet kan alla
vattendrag som mynnar i havet sorteras i ordning från Torneälven vid Finska gränsen till Enningdalsälvens mynning i
Skagerrak.km². Avrinningsområden har bestämts för in- och utlopp till större sjöar, mynningen av biflöden,
vattenföringsstationer med mera. Avrinningsområden har även bestämts för de vattenförekomster som rapporterat till
EU i enlighet med artikel 5 i vattendirektivet. Huvudavrinningsområden är lila i kartan, delavrinningsområden dyker upp
i finare zoomnivåer och markeras med röd kantlinje.
9.76
url
SMHI
Datamängd
Nätverksbildade vattendrag (SVAR2012) datamängd
Kartlager med vattendragslinjer som representerar ytvattnets flödesriktning i rinnsträckor och sjöar inom
avrinningsområden i Sverige eller på gränsen till Norge och Finland. Linjerna följer de vattendrag som finns kartlagda i
Lantmäteriets översiktskarta i skala 1: 250000 samt efter behov tillagda objekt som inte finns i översiktskartan. I de
vattenytor som i SVAR-databasen kodats som rinnsträckor eller sjöytor har nätverkslinjerna dragit manuellt. I dessa
ytor förbinds alla biflöden till en linje som representerar en huvudgren. Nätverket är uppbyggt så att varje hydrologisk
företeelse kopplas till en definierad huvudgen. Nätverket med linjer fortsätter ut i havet till en flödeslinje som börjar
längst uppe i Bottenviken och slutar på gränsen mellan Skagerrak och Nordsjön. Med hjälp av linjen i havet kan alla
vattendrag som mynnar i havet sorteras i ordning från Torneälven vid Finska gränsen till Enningdalsälvens mynning i
Skagerrak.km². Avrinningsområden har bestämts för in- och utlopp till större sjöar, mynningen av biflöden,
vattenföringsstationer med mera. Avrinningsområden har även bestämts för de vattenförekomster som rapporterat till
EU i enlighet med artikel 5 i vattendirektivet. Huvudavrinningsområden är lila i kartan, delavrinningsområden dyker upp
i finare zoomnivåer och markeras med röd kantlinje.
Organisation
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Internet
Lantmäteriet
801 82 Gävle
Lantmäterigatan 2
0771-63 63 63
[email protected]
www.geodata.se
PRODUKTKATALOG
Datum:
2015-04-01
9.77
url
SMHI
Tjänst
Nätverksbildade vattendrag (SVAR2012) nedladdningstjänst
Kartlager med vattendragslinjer som representerar ytvattnets flödesriktning i rinnsträckor och sjöar inom
avrinningsområden i Sverige eller på gränsen till Norge och Finland. Linjerna följer de vattendrag som finns kartlagda i
Lantmäteriets översiktskarta i skala 1: 250000 samt efter behov tillagda objekt som inte finns i översiktskartan. I de
vattenytor som i SVAR-databasen kodats som rinnsträckor eller sjöytor har nätverkslinjerna dragit manuellt. I dessa
ytor förbinds alla biflöden till en linje som representerar en huvudgren. Nätverket är uppbyggt så att varje hydrologisk
företeelse kopplas till en definierad huvudgen. Nätverket med linjer fortsätter ut i havet till en flödeslinje som börjar
längst uppe i Bottenviken och slutar på gränsen mellan Skagerrak och Nordsjön. Med hjälp av linjen i havet kan alla
vattendrag som mynnar i havet sorteras i ordning från Torneälven vid Finska gränsen till Enningdalsälvens mynning i
Skagerrak.km². Avrinningsområden har bestämts för in- och utlopp till större sjöar, mynningen av biflöden,
vattenföringsstationer med mera. Avrinningsområden har även bestämts för de vattenförekomster som rapporterat till
EU i enlighet med artikel 5 i vattendirektivet. Huvudavrinningsområden är lila i kartan, delavrinningsområden dyker upp
i finare zoomnivåer och markeras med röd kantlinje.
9.78
url
SMHI
Tjänst
Nätverksbildade vattendrag (SVAR2012) visningstjänst
Kartlager med vattendragslinjer som representerar ytvattnets flödesriktning i rinnsträckor och sjöar inom
avrinningsområden i Sverige eller på gränsen till Norge och Finland. Linjerna följer de vattendrag som finns kartlagda i
Lantmäteriets översiktskarta i skala 1: 250000 samt efter behov tillagda objekt som inte finns i översiktskartan. I de
vattenytor som i SVAR-databasen kodats som rinnsträckor eller sjöytor har nätverkslinjerna dragit manuellt. I dessa
ytor förbinds alla biflöden till en linje som representerar en huvudgren. Nätverket är uppbyggt så att varje hydrologisk
företeelse kopplas till en definierad huvudgen. Nätverket med linjer fortsätter ut i havet till en flödeslinje som börjar
längst uppe i Bottenviken och slutar på gränsen mellan Skagerrak och Nordsjön. Med hjälp av linjen i havet kan alla
vattendrag som mynnar i havet sorteras i ordning från Torneälven vid Finska gränsen till Enningdalsälvens mynning i
Skagerrak.km². Avrinningsområden har bestämts för in- och utlopp till större sjöar, mynningen av biflöden,
vattenföringsstationer med mera. Avrinningsområden har även bestämts för de vattenförekomster som rapporterat till
EU i enlighet med artikel 5 i vattendirektivet.
Organisation
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Internet
Lantmäteriet
801 82 Gävle
Lantmäterigatan 2
0771-63 63 63
[email protected]
www.geodata.se
PRODUKTKATALOG
Datum:
2015-04-01
9.79
url
SMHI
Datamängd
Oceanografisk prognosmodell (HIROMB
BS01) - historiska analysdata
BESKRIVNING
Datamängden innehåller historiska analysdata från prognosmodellen HIROMB. Det innebär att endast data för första
tidssteget har valts ut för respektive tidpunkt. Prognosdata ingår inte.
HIROMB BS01 är en oceanografisk prognosmodell som beskriver tillståndet i havet för ett antal fysikaliska parametrar.
Var 6:e timme körs en 60-timmars prognos som bygger på dataassimilation av tillgängliga observationer. Som indata
används meteorologiska prognosmodellen HIRLAM (C11) och floddata från HBV-modellen. Prognos görs för bl.a.
temperatur, salthalt, strömmar, vattenstånd och is.
Området som täcks av HIROMB BS01 är hela Östersjön och Sveriges västkust (Kattegatt och Skagerrak). Den västliga
gränsen går strax väster om Jyllands nordspets.
KOORDINATER
Koordinaterna för området ges av hörnen:
sydvästra 53.7N, 9.38 E
nordvästra 65.9N, 9.38 E
nordöstra 65.9N, 30.23 E
sydöstra
53.7N, 39.23 E
Gridrutorna är 1 nautisk mil (ca 2*2 km)
ANVÄNDNING
På SMHI används data från HIROMB till vattenståndsvarningar, isprognoser, utredningar för byggnationer till havs och
försäkringsärenden. HIROMB-data används även som indata till oljespillsmodellering i SeatrackWeb.
Externa användare använder HIROMB som indata till egna oceanografiska modeller via det internationella HIROMBsamarbetet. Försvaret, Räddningsverket, vädertjänsterna i Storbritannien, Danmark och Norge samt några kommuner
och kärnkraftverk använder HIROMB-data.
FORMAT
Data levereras i GRIB-format. Information som underlättar användningen finns på:
http://www.smhi.se/klimatdata/Oppna-data/Information-om-oppna-data/grib-format-1.30761
9.80
url
SMHI
Tjänst
Oceanografisk prognosmodell (HIROMB
BS01) - historiska analysdata
nedladdningstjänst
Nedladdningstjänsten levererar alla parametrar som ingår i det första tidssteget i prognosmodellen
(nulägesbeskrivningen) dygnsvis.
9.81
url
SMHI
Datamängd
Oceanografiska observationer Havstemperatur timvärden
Syfte: Observera havets temperatur, förbättra havscirkulationsmodeller och stöd inom istjänsten. Assimilera och
validera modeller som används inom HIROMB samt istjänsten.
Enhet: Grader C.
Egenskaper: Vattnets temperatur, insamlat från fartyg (ferrybox-system), havspeglar vid kusten eller bojar. Mätning en
gång per timme.
Utformning: Datum, tidpunkt, värde, kvalitet och mätdjup.
Kvalitetskoder: Grön (G) = Kontrollerade och godkända värden. Gul (Y) = Misstänkta eller aggregerade värden. Grovt
kontrollerade arkivdata och okontrollerade realtidsdata (senaste 2 tim).
Gränser: Ungefär mellan -3 och +30 grader C.
För mer info se:
http://www.smhi.se/kunskapsbanken/oceanografi/ytvattentemperatur-i-havet-1.6001
Organisation
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Internet
Lantmäteriet
801 82 Gävle
Lantmäterigatan 2
0771-63 63 63
[email protected]
www.geodata.se
PRODUKTKATALOG
Datum:
2015-04-01
9.82
url
SMHI
Datamängd
Oceanografiska observationer Havsvattenstånd timvärde
Syfte: Assimilera och validera modeller och bestämma landhöjningen.
Enhet: cm
Egenskaper: Vattenståndet i relation till höjdsystemet RH2000 (Sveriges nya nationella höjdsystem) från 23
havspeglar, varav 19 mäter i realtid. Mäts en gång per timme.
Utformning: Datum, tidpunkt, värde, kvalitet och mätdjup.
Kvalitetskoder: Grön (G) = Kontrollerade och godkända värden. Gul (Y) = Misstänkta eller aggregerade värden. Grovt
kontrollerade arkivdata och okontrollerade realtidsdata (senaste 2 tim).
Gränser: Både >0 och <0.
För mer info se:
http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.6387!nyaste_havsvattenst%C3%A5nd.pdf
http://www.smhi.se/kunskapsbanken/oceanografi/matstationer-for-havsvattenstand-1.13981
9.83
url
SMHI
Datamängd
Oceanografiska observationer - Salthalt
timvärde
Syfte: Assimilera och validera modeller som används inom SMHI:s verksamhet t.ex. havscirkulationsmodellen HIROMB.
Enhet: PSU
Egenskaper: Vattnets salthalt, mäts en gång i timmen. Insamlat från fartyg (ferrybox-system) samt ett fåtal bojar.
Utformning: Datum, tidpunkt, värde, kvalitet och mätdjup.
Kvalitetskoder: Grön (G) = Kontrollerade och godkända värden. Gul (Y) = Misstänkta eller aggregerade värden. Grovt
kontrollerade arkivdata och okontrollerade realtidsdata (senaste 2 tim).
Gränser: 0-40 PSU.
För mer info se:
http://www.smhi.se/kunskapsbanken/oceanografi/ytvattentemperatur-i-havet-1.6001
9.84
url
SMHI
Datamängd
Oceanografiska observationer Strömhastighet timvärde
Syfte: Observera strömmar i havet och förbättra havscirkulationsmodeller. Assimilera och validera modeller som
används inom SMHI:s verksamhet t.ex. havscirkulationsmodellen HIROMB.
Enhet: cm/s
Egenskaper: Mått på vattnets rörelser från havsbojar. En gång per timme. Vissa stationer levererar data från flera
nivåer under havsytan.
Utformning: Datum, tidpunkt, värde, kvalitet och mätdjup.
Kvalitetskoder: Grön (G) = Kontrollerade och godkända värden. Gul (Y) = Misstänkta eller aggregerade värden. Grovt
kontrollerade arkivdata och okontrollerade realtidsdata (senaste 2 tim).
Gränser: >0 cm/s
För mer info se:
http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.17789!webbFaktablad_52.pdf
Organisation
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Internet
Lantmäteriet
801 82 Gävle
Lantmäterigatan 2
0771-63 63 63
[email protected]
www.geodata.se
PRODUKTKATALOG
Datum:
2015-04-01
9.85
url
SMHI
Datamängd
Oceanografiska observationer Strömriktning timvärde
Syfte: Observera strömmar i havet och förbättra havscirkulationsmodeller. Assimilera och validera modeller som
används inom SMHI:s verksamhet t.ex. havscirkulationsmodellen HIROMB.
Enhet: Grader
Egenskaper: Mått på vattnets riktning från havsbojar. En gång per timme. Vissa stationer levererar data från flera
nivåer under havsytan.
Utformning: Datum, tidpunkt, värde, kvalitet och mätdjup. Noll grader avser att vattnet strömmar mot norr, 90 grader
mot öst o s v.
Kvalitetskoder: Grön (G) = Kontrollerade och godkända värden. Gul (Y) = Misstänkta eller aggregerade värden. Grovt
kontrollerade arkivdata och okontrollerade realtidsdata (senaste 2 tim).
Gränser: 0-360 grader
För mer info se:
http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.17789!webbFaktablad_52.pdf
9.86
url
SMHI
Datamängd
Oceanografiska observationer - Våghöjd
timvärde
Syfte: Observera havsvågornas höjd och förbättra vågmodeller. Assimilering och validering av modeller.
Enhet: Meter med 2 decimaler.
Egenskaper: Signifikant våghöjd är medelvärdet av högsta tredjedelen av vågorna under 30 minuter. Maximal våghöjd
är det maximala värdet under 30 minuter. Mätningarna genomförs från bojar nära kusten och till havs.Ett värde per
timme.
Utformning: Datum, tidpunkt, värde, kvalitet och mätdjup.
Kvalitetskoder: Grön (G) = Kontrollerade och godkända värden. Gul (Y) = Misstänkta eller aggregerade värden. Grovt
kontrollerade arkivdata och okontrollerade realtidsdata (senaste 2 tim).
Gränser: >0
För mer info se:
http://www.smhi.se/kunskapsbanken/oceanografi/matning-och-berakning-av-vagor-1.3082
http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.12171!webbFaktablad_46.pdf
Organisation
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Internet
Lantmäteriet
801 82 Gävle
Lantmäterigatan 2
0771-63 63 63
[email protected]
www.geodata.se
PRODUKTKATALOG
Datum:
2015-04-01
9.87
url
SMHI
Datamängd
Oceanografiska observationer - Vågperiod
medelvärde 30 minuter
Syfte: Observera havsvågornas period och förbättra vågmodeller.
Assimilering och validering av modeller.
Enhet: Sekunder med 2 decimaler.
Egenskaper: Vågperioden definieras som tidsintervallet mellan två på varandra följande vågtoppar.
Medelvågperioden (VTZA) är medelvärdet av vågornas period under 30 minuter. Mätningen görs från bojar och med
bottenplacerade instrument nära kusten och till havs.
Peak period (VTPK) är perioden där vågornas energi är som störst under 30 minuter. Mätningen görs från bojar nära
kusten och till havs och ger 1 värde per timme.
Utformning: Datum, tidpunkt, värde, kvalitet och mätdjup.
Kvalitetskoder: Grön (G) = Kontrollerade och godkända värden. Gul (Y) = Misstänkta eller aggregerade värden, grovt
kontrollerade arkivdata och okontrollerade realtidsdata (senaste 2 tim).
Gränser: >0
För mer info se:
http://www.smhi.se/kunskapsbanken/oceanografi/matning-och-berakning-av-vagor-1.3082
http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.12171!webbFaktablad_46.pdf
9.88
url
SMHI
Oceanografiska observationer - Vågriktning
medelvärde 30 minuter
Datamängd
Syfte: Observera havsvågornas riktning och förbättra vågmodeller. Assimilering och validering av modeller.
Enhet: Grader med 1 decimal.
Egenskaper: Vågriktningen definieras som den riktning varifrån vågorna kommer. Mätningen görs från bojar nära
kusten och till havs.
Medelvågriktning (MDIR) är medelvärdet av vågornas riktning under 30 minuter.
Vågriktning vid Tp (VDIR)är riktningen hos vågorna där energin är som störst under 30 minuter.
Ett värde per timme erhålls.
Utformning: Datum, tidpunkt, värde, kvalitet och mätdjup.
Kvalitetskoder: Grön (G) = Kontrollerade och godkända värden. Gul (Y) = Misstänkta eller aggregerade värden, grovt
kontrollerade arkivdata och okontrollerade realtidsdata (senaste 2 tim).
Gränser: 0-360 grader
För mer info se:
http://www.smhi.se/kunskapsbanken/oceanografi/matning-och-berakning-av-vagor-1.3082
http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.12171!webbFaktablad_46.pdf
9.89
url
SMHI
Tjänst
Oceanografiska observationer
nedladdningstjänst
Nedladdningstjänsten tillhandahåller oceanografiska observationer; parametrarna salthalt, våghöjd, vågperiod,
vågriktning, ytvattentemperatur, havsvattenstånd, strömriktning och strömhastighet. Dessa kan laddas ned stationsvis
på tre olika sätt; alla data fram till kl 00 innevarande dygn, alla data senaste dygnet eller data för senaste timmen.
9.90
url
SMHI
Oceanografiska observationer visningstjänst
Tjänst
Visningstjänsten är en WMS-tjänst som visar oceanografiska stationer som mäter en eller flera av parametrarna
salthalt, våghöjd, vågperiod, vågriktning, ytvattentemperatur, havsvattenstånd, strömriktning och strömhastighet.
Tjänsten visar alla stationer som någonsin levererat data för dessa parametrar. De är insamlade från fartyg
(FERRYBOX) eller havsbojar.
Organisation
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Internet
Lantmäteriet
801 82 Gävle
Lantmäterigatan 2
0771-63 63 63
[email protected]
www.geodata.se
PRODUKTKATALOG
Datum:
2015-04-01
9.91
url
SMHI
Datamängd
Sista dag med snötäcke
Sista dag med snötäcke, medelvärde 1961-1990. Kartan finns publicerad i Sveriges nationalatlas Klimat, sjöar och
vattendrag.
9.92
url
SMHI
Datamängd
Sista vårfrost
Sista vårfrosten. Genomsnittligt datum för sista dygn med minimitemperatur under 0°C, baserat på normalperioden
1961-1990. Kartan finns publicerad i Sveriges nationalatlas Klimat, sjöar och vattendrag.
9.93
url
SMHI
Datamängd
Sjöregistret (SVAR 2012)
Sjöregistret är en tabell med information om 106 600 sjöar i Sverige, ur SVAR 2012_2. Vissa av sjöarna ligger även i
Norge och Finland. Varje sjö har en position i Sweref99TM och har dessutom en del kopplade attribut, t ex
storleksklass, namn och ID. Informationen presenteras som en kartbild med punkter.
För mer information se: http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.24479!/sj_p_2012_2_beskrivning.pdf
9.94
url
SMHI
Datamängd
Snönederbörd
Andel snö av årsnederbörden, medelvärde för normalperioden 1961-1990. Analysen är baserad på mätningar från ca
1000 stationer. Kartan finns publicerad i Sveriges nationalatlas Klimat, sjöar och vattendrag.
9.95
url
SMHI
Datamängd
Solskenstid, månad [serie]
Solskenstid per månad för utvalda månader under normalperioden 1961-1990. Analyserna bygger på medelvärden
från ett trettiotal observationsplatser samt meteorologisk sakkunskap. Kartan finns publicerad i Sveriges nationalatlas
Klimat, sjöar och vattendrag. Solskenstid definieras som den tid då den direkta solstrålningen är större än 120 W/m².
9.96
url
SMHI
Datamängd
Solskenstid, året
Solskenstid per månad för utvalda månader under normalperioden 1961-1990. Analyserna bygger på medelvärden
från ett trettiotal observationsplatser samt meteorologisk sakkunskap. Kartan finns publicerad i Sveriges nationalatlas
Klimat, sjöar och vattendrag. Solskenstid definieras som den tid då den direkta solstrålningen är större än 120 W/m².
9.97
url
SMHI
Datamängd
Spridningsklimat [serie]
Spridningsklimat under sommar respektive vinter. Kartan visar hur bra eller dåligt olika ämnen transporteras med luft
och vatten under sommaren och vintern. Kartan finns publicerad i Sveriges nationalatlas Klimat, sjöar och vattendrag.
9.98
url
SMHI
Datamängd
Största dygnsnederbörd per år
Största dygnsnederbörd per år i medelvärde för normalperioden 1961-1990. Analysen är baserad på mätningar från ca
1250 stationer. Kartan finns publicerad i Sveriges nationalatlas Klimat, sjöar och vattendrag.
9.99
url
SMHI
Datamängd
Största snödjup, medel
Största snödjup under vintern, medelvärde 1961-1990. Kartan finns publicerad i Sveriges nationalatlas Klimat, sjöar
och vattendrag.
Organisation
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Internet
Lantmäteriet
801 82 Gävle
Lantmäterigatan 2
0771-63 63 63
[email protected]
www.geodata.se
PRODUKTKATALOG
Datum:
2015-04-01
url
9.100 SMHI
Datamängd
Största uppmätta snödjup
Största uppmätta snödjup under normalperioden 1961-1990. Kartan finns publicerad i Sveriges nationalatlas Klimat,
sjöar och vattendrag.
url
9.101 SMHI
Datamängd
Temperatur, medelmax [serie]
Medelvärde av dygnets maximitemperatur per månad för normalperioden 1961-1990. Analysen bygger på
observationer från drygt 500 platser. Kartorna ger en god uppfattning om det verkliga temperaturmönstret. I fjällen,
med dess stora lokala höjdskillnader är dock analysen förenklad. Kartan finns publicerad i Sveriges nationalatlas
Klimat, sjöar och vattendrag.
url
9.102 SMHI
Datamängd
Temperatur, medelmin [serie]
Medelvärde av dygnets minimitemperatur per månad för normalperioden 1961-1990. Analysen bygger på
observationer från cirka 500 observationsplatser. Kartorna ger en god uppfattning om det verkliga temperaturmönstret.
I fjällen, med dess stora lokala höjdskillnader är dock analysen förenklad. Kartan finns publicerad i Sveriges
nationalatlas Klimat, sjöar och vattendrag.
url
9.103 SMHI
Datamängd
Temperatur, månadsmedel [serie]
Månadsmedeltemperatur för normalperioden 1961-1990. Analysen bygger på observationer från cirka 500 platser.
Kartorna ger en god uppfattning om det verkliga temperaturmönstret. I fjällen, med dess stora lokala höjdskillnader är
dock analysen förenklad. Kartan finns publicerad i Sveriges nationalatlas Klimat, sjöar och vattendrag.
url
9.104 SMHI
Datamängd
Temperatur, sannolikhet [serie]
Medeltemperaturer i januari respektive juli som underskrids respektive överskrids i genomsnitt vart 10:e år. Analysen
bygger på medelvärden för normalperioden 1961-1990 för cirka 500 observationsplatser. Kartorna ger en god
uppfattning om det verkliga temperaturmönstret. I fjällen, med dess stora lokala höjdskillnader är dock analysen
förenklad. Kartan finns publicerad i Sveriges nationalatlas Klimat, sjöar och vattendrag.
url
9.105 SMHI
Vattenförekomster, vattendrag (SVAR2012) datamängd
Datamängd
Vattendragslinjer, även kallat flödeslinjer, är linjer genom sjöar, vattendragsytor och
vattendrag som beskriver nätverket. Varje flödeslinje har ett unikt id (rinnsträckaidentitet)
och tillhör ett vattendrag med vattendragsidentitet och namn.
EU_CD är ett attribut som samordnas med vattenmyndigheterna för identifiering av vattenförekomster eller övrigt
vatten. En vattenförekomst är en avgränsad och betydande
förekomst av yt- eller grundvatten, i detta fall ytvatten. Enligt vattendirektivet definieras det som
den minsta storheten för beskrivning och bedömning av vatten, undantaget grundvatten. En
ytvattenförekomst tillhör en speciell typ, har en bestämd vattenkvalitet och bedöms utsättas för en
specificerad nivå av påverkan. Vissa mindre sjöar som ingår i distriktens grundstruktur och
miljöövervakas men inte uppfyller urvalskriterierna för att klassas som vattenförekomst kallas för
”övrigt vatten” och har också ett EU_CD. Dessa är dock kodade med N i kolumnen VF och är
alltså ingen vattenförekomst. Flödeslinjer som inte är vattenförekomster har EU_CD som börjar
med tecknen ”NW”.
Organisation
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Internet
Lantmäteriet
801 82 Gävle
Lantmäterigatan 2
0771-63 63 63
[email protected]
www.geodata.se
PRODUKTKATALOG
Datum:
2015-04-01
url
9.106 SMHI
Vattenförekomster, vattendrag (SVAR2012) nedladdningstjänst
Tjänst
Vattendragslinjer, även kallat flödeslinjer, är linjer genom sjöar, vattendragsytor och
vattendrag som beskriver nätverket. Varje flödeslinje har ett unikt id (rinnsträckaidentitet)
och tillhör ett vattendrag med vattendragsidentitet och namn.
EU_CD är ett attribut som samordnas med vattenmyndigheterna för identifiering av vattenförekomster eller övrigt
vatten. En vattenförekomst är en avgränsad och betydande
förekomst av yt- eller grundvatten, i detta fall ytvatten. Enligt vattendirektivet definieras det som
den minsta storheten för beskrivning och bedömning av vatten, undantaget grundvatten. En
ytvattenförekomst tillhör en speciell typ, har en bestämd vattenkvalitet och bedöms utsättas för en
specificerad nivå av påverkan. Vissa mindre sjöar som ingår i distriktens grundstruktur och
miljöövervakas men inte uppfyller urvalskriterierna för att klassas som vattenförekomst kallas för
”övrigt vatten” och har också ett EU_CD. Dessa är dock kodade med N i kolumnen VF och är
alltså ingen vattenförekomst. Flödeslinjer som inte är vattenförekomster har EU_CD som börjar
med tecknen ”NW”.
url
9.107 SMHI
Vattenförekomster, vattendrag (SVAR2012) visningstjänst
Tjänst
Vattendragslinjer, även kallat flödeslinjer, är linjer genom sjöar, vattendragsytor och
vattendrag som beskriver nätverket. Varje flödeslinje har ett unikt id (rinnsträckaidentitet)
och tillhör ett vattendrag med vattendragsidentitet och namn.
EU_CD är ett attribut som samordnas med vattenmyndigheterna för identifiering av vattenförekomster eller övrigt
vatten. En vattenförekomst är en avgränsad och betydande
förekomst av yt- eller grundvatten, i detta fall ytvatten. Enligt vattendirektivet definieras det som
den minsta storheten för beskrivning och bedömning av vatten, undantaget grundvatten. En
ytvattenförekomst tillhör en speciell typ, har en bestämd vattenkvalitet och bedöms utsättas för en
specificerad nivå av påverkan. Vissa mindre sjöar som ingår i distriktens grundstruktur och
miljöövervakas men inte uppfyller urvalskriterierna för att klassas som vattenförekomst kallas för
”övrigt vatten” och har också ett EU_CD. Dessa är dock kodade med N i kolumnen VF och är
alltså ingen vattenförekomst. Flödeslinjer som inte är vattenförekomster har EU_CD som börjar
med tecknen ”NW”.
url
9.108 SMHI
Vattenförekomster, vattenytor (SVAR2012) datamängd
Datamängd
Vattenytor består av polygoner som representerar sjöar, sjöar utan synligt utlopp, vattendrag, öar, sankmark
och övriga vattenytor t.ex. små konstgjorda dammar som inte är med i sjöregistret.
Vattendrag av tillräcklig storlek representeras av polygon i stället för enbart linje. Polygonerna kallas
vattendragsytor. En sjö är en mer eller mindre permanent större ansamling av vatten utan signifikant
strömhastighet i en sänka i jordytan. En sjö har i regel ett utlopp, men det förekommer sjöar med fler utlopp och de
som helt saknar utlopp. Alla sjöar i sjöregistret finns inte representerade som vattenytor.
EU_CD är ett attribut som samordnas med vattenmyndigheterna för identifiering av
vattenförekomster eller övrigt vatten. En vattenförekomst är en avgränsad och betydande
förekomst av yt- eller grundvatten, i detta fall ytvatten. Enligt vattendirektivet definieras det som
den minsta storheten för beskrivning och bedömning av vatten, undantaget grundvatten. En 2(2)
ytvattenförekomst tillhör en speciell typ, har en bestämd vattenkvalitet och bedöms utsättas för en
specificerad nivå av påverkan. Vissa mindre sjöar som ingår i distriktens grundstruktur och
miljöövervakas men inte uppfyller urvalskriterierna för att klassas som vattenförekomst kallas för
”övrigt vatten” och har också ett EU_CD. Dessa är dock kodade med N i kolumnen VF och är
alltså ingen vattenförekomst. Vattenytor som inte är vattenförekomster har EU_CD som börjar
med tecknen ”NW”.
Organisation
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Internet
Lantmäteriet
801 82 Gävle
Lantmäterigatan 2
0771-63 63 63
[email protected]
www.geodata.se
PRODUKTKATALOG
Datum:
2015-04-01
url
9.109 SMHI
Vattenförekomster, vattenytor (SVAR2012) nedladdningstjänst
Tjänst
Vattenytor består av polygoner som representerar sjöar, sjöar utan synligt utlopp, vattendrag, öar, sankmark
och övriga vattenytor t.ex. små konstgjorda dammar som inte är med i sjöregistret.
Vattendrag av tillräcklig storlek representeras av polygon i stället för enbart linje. Polygonerna kallas
vattendragsytor. En sjö är en mer eller mindre permanent större ansamling av vatten utan signifikant
strömhastighet i en sänka i jordytan. En sjö har i regel ett utlopp, men det förekommer sjöar med fler utlopp och de
som helt saknar utlopp. Alla sjöar i sjöregistret finns inte representerade som vattenytor.
EU_CD är ett attribut som samordnas med vattenmyndigheterna för identifiering av vattenförekomster eller övrigt
vatten. En vattenförekomst är en avgränsad och betydande
förekomst av yt- eller grundvatten, i detta fall ytvatten. Enligt vattendirektivet definieras det som
den minsta storheten för beskrivning och bedömning av vatten, undantaget grundvatten. En
ytvattenförekomst tillhör en speciell typ, har en bestämd vattenkvalitet och bedöms utsättas för en
specificerad nivå av påverkan. Vissa mindre sjöar som ingår i distriktens grundstruktur och
miljöövervakas men inte uppfyller urvalskriterierna för att klassas som vattenförekomst kallas för
”övrigt vatten” och har också ett EU_CD. Dessa är dock kodade med N i kolumnen VF och är
alltså ingen vattenförekomst. Flödeslinjer som inte är vattenförekomster har EU_CD som börjar
med tecknen ”NW”.
url
9.110 SMHI
Vattenförekomster, vattenytor (SVAR2012) visningstjänst
Tjänst
Vattenytor består av polygoner som representerar sjöar, sjöar utan synligt utlopp, vattendrag, öar, sankmark
och övriga vattenytor t.ex. små konstgjorda dammar som inte är med i sjöregistret.
Vattendrag av tillräcklig storlek representeras av polygon i stället för enbart linje. Polygonerna kallas
vattendragsytor. En sjö är en mer eller mindre permanent större ansamling av vatten utan signifikant
strömhastighet i en sänka i jordytan. En sjö har i regel ett utlopp, men det förekommer sjöar med fler utlopp och de
som helt saknar utlopp. Alla sjöar i sjöregistret finns inte representerade som vattenytor.
EU_CD är ett attribut som samordnas med vattenmyndigheterna för identifiering av vattenförekomster eller övrigt
vatten. En vattenförekomst är en avgränsad och betydande
förekomst av yt- eller grundvatten, i detta fall ytvatten. Enligt vattendirektivet definieras det som
den minsta storheten för beskrivning och bedömning av vatten, undantaget grundvatten. En
ytvattenförekomst tillhör en speciell typ, har en bestämd vattenkvalitet och bedöms utsättas för en
specificerad nivå av påverkan. Vissa mindre sjöar som ingår i distriktens grundstruktur och
miljöövervakas men inte uppfyller urvalskriterierna för att klassas som vattenförekomst kallas för
”övrigt vatten” och har också ett EU_CD. Dessa är dock kodade med N i kolumnen VF och är
alltså ingen vattenförekomst. Flödeslinjer som inte är vattenförekomster har EU_CD som börjar
med tecknen ”NW”.
url
9.111 SMHI
Datamängd
Vegetationsperiodens längd
Vegetationsperiodens längd under normalperioden 1961-1990. Beräknad utifrån antal dygn med medeltemperatur för
1961-1990 över 5 grader C. Kartan finns publicerad i Sveriges nationalatlas Klimat, sjöar och vattendrag.
url
9.112 SMHI
Datamängd
Vindenergi
Kartan beskriver genomsnittliga vindenergiförhållanden i Sverige. Kartan finns publicerad i Sveriges nationalatlas
Klimat, sjöar och vattendrag.
Organisation
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Internet
Lantmäteriet
801 82 Gävle
Lantmäterigatan 2
0771-63 63 63
[email protected]
www.geodata.se
PRODUKTKATALOG
Datum:
2015-04-01
url
9.113 SMHI
Datamängd
Ångtryck, månad [serie]
Ångtryck för utvalda månader, medelvärde 1961-1990. Ångtrycket i detta sammanhang avser vattenångans
partialtryck. Luft kan ses som en blandning av två gaser torr luft och vattenånga. Summan av de två gasernas
partialtryck ger lufttrycket.uKartan finns publicerad i Sveriges nationalatlas Klimat, sjöar och vattendrag.
En annan intressant variabel är vattenångans mättnadsångtryck över en vattenyta. Detta definieras som det ångtryck
vid vilket vattnets avdunstning är i jämvikt med kondensationen. Mättnadsångtrycket över vatten är strikt
temperaturberoende.Notera att mättnadsångtrycket över is skiljer sig från det över vatten.
url
9.114 SMHI
Datamängd
Årsavrinning, årstiderna [serie]
Årsavrinning, medelvärde per årstid för normalperioden 1961-1990. Vinter (december-februari). Vår (mars-maj).
Sommar (juni-augusti). Höst (september-november). Kartan finns publicerad i Sveriges nationalatlas Klimat, sjöar och
vattendrag.
url
9.115 SMHI
Datamängd
Årsmedelmolnighet
Årsmedelmolnighet i procent, baserat på observationer gjorda kl 7,13 och 19 SNT under normalperioden 1961-1990.
Kartan finns publicerad i Sveriges nationalatlas Klimat, sjöar och vattendrag.
url
9.116 SMHI
Datamängd
Årsmedeltemperatur
Årsmedeltemperatur för normalperioden 1961-1990. Analysen bygger på medelvärden för drygt 500
observationsplatser. Kartorna ger en god uppfattning om det verkliga temperaturmönstret. I fjällen, med dess stora
lokala höjdskillnader, är dock analysen förenklad. Kartan finns publicerad i Sveriges nationalatlas Klimat, sjöar och
vattendrag.
url
9.117 SMHI
Datamängd
Årsnederbörd (verklig)
Uppskattning av verklig årsnederbörd för normalperioden 1961-1990. Analysen bygger på medelvärden för cirka 1250
observationsplatser. Med verklig nederbörd menas att den uppmätta nederbörden korrigerats med avseende på olika
mätfel. I fjällen, med dess stora lokala höjdskillnader, är dock analysen förenklad. Kartan finns publicerad i Sveriges
nationalatlas Klimat, sjöar och vattendrag.
url
9.118 SMHI
Datamängd
Årstidernas början [serie]
Kartorna visar de olika årstidernas början angivet med genomsnittligt datum för normalperioden 1961-1990. Analysen
bygger på medelvärden från ett stort antal observationsplatser. Kartan finns publicerad i Sveriges nationalatlas Klimat,
sjöar och vattendrag. SMHI definierar vinter som den period då dygnets medeltemperatur varaktigt är 0 grader eller
lägre. Om dygnsmedeltemperaturen är 0,0°C eller lägre fem dygn i följd, säger vi att vintern anlände det första av
dessa dygn. Även om det blir en återgång till högre temperaturer därefter så räknas det fortfarande som vinter. Den
meteorologiska definitionen av vår är att dygnsmedeltemperaturen ska vara stigande och ligga mellan 0 och 10
plusgrader. Om dygnsmedeltemperaturen ligger i intervallet från 0,1°C till och med 9,9°C kallar vi detta för ett dygn
med vårtemperatur. Om detta inträffar sju dygn i följd, säger vi att våren anlände det första av dessa dygn. Även om
det blir en återgång till lägre temperaturer därefter så räknas det fortfarande som vår. SMHIs definition av vår
innehåller ytterligare ett villkor. Starten på våren får inte ske före den 15 februari. Detta är normalt tiden för högvintern i
sydligaste Sverige. Den meteorologiska definitionen av sommar är att dygnsmedeltemperaturen varaktigt ska vara
minst 10 grader. Om dygnsmedeltemperaturen är 10,0°C eller högre fem dygn i följd, säger vi att sommaren anlände
det första av dessa dygn. Även om det blir en återgång till lägre temperaturer därefter så räknas det fortfarande som
sommar. Den meteorologiska definitionen av höst är att dygnsmedeltemperaturen ska vara sjunkande och ligga mellan
0 och 10 plusgrader. Om dygnsmedeltemperaturen är 9,9°C eller lägre fem dygn i följd, säger vi att hösten anlände det
första av dessa dygn. Även om det blir en återgång till högre temperaturer därefter så räknas det fortfarande som höst.
Som ytterligare villkor gäller att hösten inte kan börja före den 1 augusti. Det är någon vecka efter medeldatum för
årets varmaste dag.
För mer info se: http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/arstider-1.1082
url
9.119 SMHI
Datamängd
Åskdagar
Antal dygn med åska per år under normalperioden 1961-1990. Baseras på manuella observationer vilket gör att den
endast med försiktighet bör jämföras med motsvarande kartor baserade på olika typer av blixtlokaliseringssystem.
Kartan finns publicerad i Sveriges nationalatlas Klimat, sjöar och vattendrag.
Organisation
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Internet
Lantmäteriet
801 82 Gävle
Lantmäterigatan 2
0771-63 63 63
[email protected]
www.geodata.se
PRODUKTKATALOG
Datum:
2015-04-01
Organisation
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Internet
Lantmäteriet
801 82 Gävle
Lantmäterigatan 2
0771-63 63 63
[email protected]
www.geodata.se
PRODUKTKATALOG
Datum:
2015-04-01
10.
Socialstyrelsen
10.1
Socialstyrelsen
url
HH Dödsorsaker
Datamängd
HH Dödsorsaker visningstjänst
Tjänst
Socialstyrelsens statistikdatabas Dödsorsaker
10.2
url
Socialstyrelsen
Dödsorsaker, per kön, antal per 100 000 invånare i Sverige 1998-2012
- J44 KOL Kroniskt obstruktiv lungsjukdom
- J60-J70 Lungsjukdomar av yttre orsaker
10.3
url
Socialstyrelsen
HH Sjukdomar
Datamängd
HH Sjukdomar nedladdningstjänst
Tjänst
Socialstyrelsens statistikdatabas Sjukdomar
10.4
url
Socialstyrelsen
Sjukdomar, per kön, antal personer och per 100 000 invånare i Sverige 1998-2012
- J44 KOL Kroniskt obstruktiv lungsjukdom
- J60-J70 Lungsjukdomar av yttre orsaker
- T78 Allergisk chock/reaktion
10.5
url
Socialstyrelsen
Tjänst
HH Sjukdomar visningstjänst
Sjukdomar, per kön, per 100 000 invånare i Sverige 1998-2012
- J44 KOL Kroniskt obstruktiv lungsjukdom
- J60-J70 Lungsjukdomar av yttre orsaker
- T78 Allergisk chock/reaktion
10.6
url
Socialstyrelsen
Datamängd
HH Skador
Socialstyrelsens statistikdatabas skador och förgiftningar
10.7
url
Socialstyrelsen
Tjänst
HH Skador visningstjänst
Skador per kön och per100 000 invånare i Sverige 2001-2012
- X40-X49 Förgiftningsolyckor genom olyckshändelse
10.8
url
Socialstyrelsen
Tjänst
HH Skador nedladdningstjänst
Skador, per kön, antal personer och per 100 000 invånare i Sverige 2001-2012
- X40-X49 förgiftningsolyckor genom olyckshändelse
Organisation
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Internet
Lantmäteriet
801 82 Gävle
Lantmäterigatan 2
0771-63 63 63
[email protected]
www.geodata.se
PRODUKTKATALOG
Datum:
2015-04-01
11.
Statens geotekniska institut
11.1
Statens geotekniska institut
url
Datamängd
Branschens Geotekniska Arkiv (Geosuite
borrhål)
Inom ramen för projektet "Geoteknisk sektorsportal - nationell datainfrastruktur för tillgång till genomförda geotekniska
undersökningar" har datakedjan "borrningar i fält --> Geosuite desktop branschstandardprogram --> GeoSuite SQL
Server databas --> WMS" gjorts tillgänglig. Den del som SGI har ansvar för kallas BGA Braschens Geotekniska Arkiv.
Här visas till GeoSuite SQL Server databas uppladdade Geosuite borrhål.
11.2
Statens geotekniska institut
url
Tjänst
Branschens Geotekniska Arkiv (Geosuite
borrhål) - WMS
Inom ramen för projektet "Geoteknisk sektorsportal - nationell datainfrastruktur för
tillgång till genomförda geotekniska undersökningar" har datakedjan "borrningar i fält
--> Geosuite desktop branschstandardprogram --> GeoSuite SQL Server databas --> WMS"
gjorts tillgänglig. Den del som SGI har ansvar för kallas BGA Braschens Geotekniska
Arkiv. Här visas till GeoSuite SQL Server databas uppladdade Geosuite projektområden
(bounding box). [Geoteknik]
11.3
Statens geotekniska institut
url
Datamängd
Branschens Geotekniska Arkiv (Geosuite
projektområde)
Inom ramen för projektet "Geoteknisk sektorsportal - nationell datainfrastruktur för tillgång till genomförda geotekniska
undersökningar" har datakedjan "borrningar i fält --> Geosuite desktop branschstandardprogram --> GeoSuite SQL
Server databas --> WMS" gjorts tillgänglig. Den del som SGI har ansvar för kallas BGA Braschens Geotekniska Arkiv.
Här visas till GeoSuite SQL Server databas uppladdade Geosuite projektområden (bounding box).
11.4
Statens geotekniska institut
url
Tjänst
Branschens Geotekniska Arkiv (Geosuite
projektområde) - WMS
Inom ramen för projektet "Geoteknisk sektorsportal - nationell datainfrastruktur för
tillgång till genomförda geotekniska undersökningar" har datakedjan "borrningar i fält
--> Geosuite desktop branschstandardprogram --> GeoSuite SQL Server databas --> WMS"
gjorts tillgänglig. Den del som SGI har ansvar för kallas BGA Braschens Geotekniska
Arkiv. Här visas till GeoSuite SQL Server databas uppladdade Geosuite projektområden
(bounding box). [Geoteknik]
11.5
Statens geotekniska institut
url
Datamängd
Geotekniska undersökningsområden
Inom ramen för förstudien/utvecklingsprojektet "Geoteknisk sektorsportal - nationell datainfrastruktur för tillgång till
genomförda geotekniska undersökningar" har en webbapplikation för registrering av (både analoga och GeoSuite
digitala) geotekniska undersökningsområden utvecklats. Registering sker via ett särskilt WFS/OpenLayers-baserat
gränssnitt eller som uppladd shp enligt en fastlagd struktur. I projektet deltar SGI, SGU, Trafikverket, SKL och
Lantmäteriet och med finansiering från MSB. SGI är värd/huvudman för registreringsapplikationen och publicering av
WMS.
Organisation
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Internet
Lantmäteriet
801 82 Gävle
Lantmäterigatan 2
0771-63 63 63
[email protected]
www.geodata.se
PRODUKTKATALOG
Datum:
2015-04-01
11.6
Statens geotekniska institut
url
Geotekniska undersökningsområden - WMS
Tjänst
Inom ramen för förstudien/utvecklingsprojektet "Geoteknisk sektorsportal - nationell datainfrastruktur för tillgång till
genomförda geotekniska undersökningar" har en webbapplikation för registrering av (både analoga och GeoSuite
digitala) geotekniska undersökningsområden utvecklats. Registering sker via ett särskilt WFS/OpenLayers-baserat
gränssnitt eller som uppladd shp enligt en fastlagd struktur. I projektet deltar SGI, SGU, Trafikverket, SKL och
Lantmäteriet och med finansiering från MSB. SGI är värd/huvudman för registreringsapplikationen och publicering av
WMS. [Geoteknik]
11.7
Statens geotekniska institut
url
Datamängd
GÄU: Erosion - datapaket
Innehåll: sedimentprover, erosiosskydd över vattenytan, särskilda erosionsområden, bottenivåförändring 2003-2009,
se vidare http://gis.swedgeo.se/dokument/geodatasezip/erosionspaketet_innehåll.xls och GÄU_delrapport_1.pdf
(http://swedgeo.se/upload/Publikationer/Gota%20alvutredningen/GAU_delrapport_1.pdf) "Erosionsförhållanden i Göta
älv".
[Geoteknik]
11.8
Statens geotekniska institut
url
Datamängd
GÄU: Skredrisker, klimatpåverkan mm datapaket
Innehåll: Dagens risknivåer, Klimatpåverkan, Utredd sektion (rev juni12, se även Stabilitetsberäkningspaketet),
Längdmätning och Bladindelning. Se även
http://gis.swedgeo.se/dokument/geodatasezip/skredriskpaketet_innehåll.xls och "GÄU Slutrapport Del 3 - Kartor"
(http://swedgeo.se/upload/Publikationer/Gota%20alvutredningen/GAU_slutrapport_del3.pdf) - innehåller i
skredriskpaketet motsvarar innehållet i denna rapport.
Det som skiljer pdf-erna och dessa är att "Dagens risker" i pdf-en saknar utritade begränsningslinjer mellan talparen för
sannolikhetsklass/konsekvensklass. I det digitala materialet i zip-filen finns dessa (så att man lättare skall kunna se var
gränsen går).
[Geoteknik]
11.9
Statens geotekniska institut
url
Datamängd
GÄU: Stabilitetsberäkningar och
sektionsritningar - datapaket
Utredd sektion (reviderad juni 12) med länkar till utförda stabilitetsberäkningar och CAD sektionsritningar. (262
sektioner). Se vidare http://gis.swedgeo.se/dokument/geodatasezip/stabilitetsberakningspaketet_innehåll.xls och
respektive Tekniskt PM och MUR Markundersökningsrapport.
[Geoteknik]
11.10 Statens geotekniska institut
url
Datamängd
GÄU: Tidigare utförda borrhål - datapaket
Borrhål utförda tidigare än 2009 och "utanför" GÄU och som nyttjas till viss del inom GÄU. Över 25.000 sonderingar.
Data kommer från Trafikverket Bana Väg i Väst, kommuner m fl.
Se http://gis.swedgeo.se/dokument/geodatasezip/borrhaltidigarepaketet_innehåll.xls och GÄU delrapporter och
huvudrapporter (http://swedgeo.se/templates/SGIStandardPage____2634.aspx) och tillämpliga
Markundersökningsrapporter.
11.11 Statens geotekniska institut
url
Datamängd
GÄU: Utförda borrhål - datapaket
Samtliga UTFÖRDA BORRHÅL INOM GÖTA ÄLVUTREDNINGEN (1870 st).
Sex kommunvisa paket och kataloger med profilritningar (jpg-bilder) förekommer (i syfte att hålla datamängden nere):
\ale_do9_do11; \gbg_do1_do2_do10_do11; \knglv_do2_do3_do11; \ledet_do4_do5_do6_do7_do8_do11;
\thn_do5_do6_do7_do11; \vborg_do6_do11
Se vidare http://gis.swedgeo.se/dokument/geodatasezip/borrhalspaketet_innehåll.xls och GÄU delrapporter och
huvudrapporter (http://swedgeo.se/templates/SGIStandardPage____2634.aspx) och tillämpliga
Markundersökningsrapporter.
[Geoteknik]
Organisation
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Internet
Lantmäteriet
801 82 Gävle
Lantmäterigatan 2
0771-63 63 63
[email protected]
www.geodata.se
PRODUKTKATALOG
Datum:
2015-04-01
11.12 Statens geotekniska institut
url
Skreddatabas (skred, ras, erosion och övriga
jordrörelser)
Datamängd
SGI är statens sakkunnigorgan i skred-, ras- och stranderosionsfrågor och medverkar till att minska riskerna inom det
geotekniska området i samhället. Utgångspunkten för verksamheten är att människor ska kunna bo på säker grund, så
att liv och egendom inte går till spillo vid naturolyckor av typen skred och ras eller vid stranderosion. SGI"s
skreddatabas är en sammanställning över inträffade skred, ras och övriga jordrörelser i Sverige med tillhörande
beskrivning av typ av händelse, omfattning, läge etc - se SGI Varia 512. Antal objekt är 1206 st (jan 2014). Vissa större
skred har en utförligare beskrivning (orsak, händelseförlopp, erfarenhetsåterföring mm) i MSB"s Naturolycksdatabas.
11.13 Statens geotekniska institut
url
Skreddatabas (skred, ras, erosion och övriga
jordrörelser) - WMS
Tjänst
SGI Statens geotekniska institut är statens sakkunnigorgan i skred-, ras- och stranderosionsfrågor och medverkar till
att minska riskerna inom det geotekniska området i samhället. Utgångspunkten för verksamheten är att människor ska
kunna bo på säker grund, så att liv och egendom inte går till spillo vid naturolyckor av typen skred och ras eller vid
stranderosion.
SGI"s skreddatabas är en sammanställning över inträffade skred, ras och övriga jordrörelser i Sverige med tillhörande
beskrivning av typ av händelse, omfattning, läge etc - se vidare SGI Varia 512. Antal objekt jan 2014: 1206 st. Vissa
större skred har en utförligare beskrivning (orsak, händelseförlopp, erfarenhetsåterföring mm) i MSB"s
Naturolycksdatabas.
[Geoteknik]
11.14 Statens geotekniska institut
url
Datamängd
Skredrisker Göta älvdalen
Mot bakgrund av klimatförändringar (bl a uttryckt i Klimat- och sårbarhetsutredningen) gav regeringen SGI ett uppdrag
att under 2009-2011 utföra en heltäckande och omfattande kartläggning och analys av skredförutsättningar och
skredrisker i Göta älvdalen, det s k GÄU göta älvuppdraget. I april 2012 redovisades resultatet i form av tre
huvudrapporter - 1.Samhällskonsekvenser; 2.Kartläggning; 3.Kartor (33 st A3-blad 1:10.000) - samt 34 tekniska
delrapporter. Se vidare www.swedgeo.se samt
http://www.swedgeo.se/upload/Publikationer/Gota%20alvutredningen/GAU_slutrapport_del3.pdf (Del 3 kartor).
Risk är en kombination av sannolikheten för skred (kvalificerat geotekniskt bedömningsarbete baserat på en stor
mängd digitala data, bla en detaljerad terrängmodell för land och älv) och konsekvensen av ett skred (där hänsyn har
tagits till liv/befolkning, fastighetsvärden, trasnportinfrastruktur, energi- och teledistribution, miljöfarlig verksamhet mm).
Redovisning sker enligt direktiven i regeringsuppdraget och enligt rådande fackmässiga och geotekniska
analysmodeller.
11.15 Statens geotekniska institut
url
Tjänst
Skredrisker Göta älvdalen - download
Mot bakgrund av klimatförändringar (bl a uttryckt i Klimat- och sårbarhetsutredningen) gav regeringen SGI ett uppdrag
att under 2009-2011 utföra en heltäckande och omfattande kartläggning och analys av skredförutsättningar och
skredrisker i Göta älvdalen, det s k GÄU göta älvuppdraget. I april 2012 redovisades resultatet i form av tre
huvudrapporter - 1.Samhällskonsekvenser; 2.Kartläggning; 3.Kartor (33 st A3-blad 1:10.000) - samt 34 tekniska
delrapporter. Se vidare www.swedgeo.se samt
http://www.swedgeo.se/upload/Publikationer/Gota%20alvutredningen/GAU_slutrapport_del3.pdf (Del 3 kartor).
Risk är en kombination av sannolikheten för skred (kvalificerat geotekniskt bedömningsarbete baserat på en stor
mängd digitala data, bla en detaljerad terrängmodell för land och älv) och konsekvensen av ett skred (där hänsyn har
tagits till liv/befolkning, fastighetsvärden, trasnportinfrastruktur, energi- och teledistribution, miljöfarlig verksamhet mm).
Redovisning sker enligt direktiven i regeringsuppdraget och enligt rådande fackmässiga och geotekniska
analysmodeller.
[Geoteknik]
Organisation
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Internet
Lantmäteriet
801 82 Gävle
Lantmäterigatan 2
0771-63 63 63
[email protected]
www.geodata.se
PRODUKTKATALOG
Datum:
2015-04-01
11.16 Statens geotekniska institut
url
Tjänst
Skredrisker Göta älvdalen - WMS
Mot bakgrund av klimatförändringar (bl a uttryckt i Klimat- och sårbarhetsutredningen) gav regeringen SGI ett uppdrag
att under 2009-2011 utföra en heltäckande och omfattande kartläggning och analys av skredförutsättningar och
skredrisker i Göta älvdalen, det s k GÄU göta älvuppdraget. I april 2012 redovisades resultatet i form av tre
huvudrapporter - 1.Samhällskonsekvenser; 2.Kartläggning; 3.Kartor (33 st A3-blad 1:10.000) - samt 34 tekniska
delrapporter. Se vidare www.swedgeo.se samt
http://www.swedgeo.se/upload/Publikationer/Gota%20alvutredningen/GAU_slutrapport_del3.pdf (Del 3 kartor).
Risk är en kombination av sannolikheten för skred (kvalificerat geotekniskt bedömningsarbete baserat på en stor
mängd digitala data, bla en detaljerad terrängmodell för land och älv) och konsekvensen av ett skred (där hänsyn har
tagits till liv/befolkning, fastighetsvärden, trasnportinfrastruktur, energi- och teledistribution, miljöfarlig verksamhet mm).
Redovisning sker enligt direktiven i regeringsuppdraget och enligt rådande fackmässiga och geotekniska
analysmodeller.
[Geoteknik]
11.17 Statens geotekniska institut
url
Datamängd
Utredningar Naturolyckor, klimat och
sårbarhet
Geografisk översikt över de klimatrelaterade utredningar SGI utfört själva eller i samarbete med andra. Exempel på
utredningar är regionala och länsvisa klimat- och sårbarhetsanalyser på uppdrag av länsstyrelser och kommuner. Som
en del i MSB:s översiktliga stabilitetskartering så har SGI också gjort ett antal förstudier och huvudstudier för finkornig
respektive grovkornig jord. (Se även MSB:s hemsida för fler, av andra utförda översiktliga stabilitetskarteringar). SGI
har även utfört ett antal andra risk- och klimatrelaterade studier för olika geografiska områden i landet.
Syftet med tittskåpet är att geografiskt åskådliggöra i vilka län och kommuner som utredningarna finns genomförda av
SGI. Målgruppen för tittskåpet är handläggare vid kommuner, länsstyrelser och myndigheter, men även andra
intressenter som konsulter, markägare och forskare. Tittskåpet länkar direkt till skriftliga rapporter i PDF-format. GISdata finns i vissa fall tillgängliga via den s.k. Geodataportalen. [Geoteknik]
Organisation
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Internet
Lantmäteriet
801 82 Gävle
Lantmäterigatan 2
0771-63 63 63
[email protected]
www.geodata.se
PRODUKTKATALOG
Datum:
2015-04-01
12.
Statistiska centralbyrån
12.1
Statistiska centralbyrån
url
Datamängd
A2: Förvärvsarbetande Nattbefolkning (2064 år)
Befolkningsstatistik redovisas för SAMS-områden och Rutor (250x250 meter i tätorter och 1x1 km utanför). Olika
grupperingar används. Statistik redovisas för 1999 och framåt. Statistik för fler år och med andra grupperingar kan
beställas från SCB.
12.2
Statistiska centralbyrån
url
Tjänst
A2: Förvärvsarbetande Nattbefolkning (2064 år) WMS
Befolkningsstatistik redovisas för SAMS-områden och Rutor (250x250 meter i tätorter och 1x1 km utanför). Olika
grupperingar används. Statistik redovisas för 1999 och framåt. Statistik för fler år och med andra grupperingar kan
beställas från SCB.
12.3
Statistiska centralbyrån
url
A4: Förvärvsarbetande Dagbefolkning (16+
år)
Datamängd
Befolkningsstatistik redovisas för SAMS-områden och Rutor (250x250 meter i tätorter och 1x1 km utanför). Olika
grupperingar används. Statistik redovisas för 1999 och framåt. Statistik för fler år och med andra grupperingar kan
beställas från SCB.
12.4
Statistiska centralbyrån
url
A4: Förvärvsarbetande Dagbefolkning (16+
år) WMS
Tjänst
Befolkningsstatistik redovisas för SAMS-områden och Rutor (250x250 meter i tätorter och 1x1 km utanför). Olika
grupperingar används. Statistik redovisas för 1999 och framåt. Statistik för fler år och med andra grupperingar kan
beställas från SCB.
12.5
Statistiska centralbyrån
url
A7: Befolkning (20-64 år) efter sysselsättning
Datamängd
Befolkningsstatistik redovisas för SAMS-områden och Rutor (250x250 meter i tätorter och 1x1 km utanför). Olika
grupperingar används. Statistik redovisas för 1999 och framåt. Statistik för fler år och med andra grupperingar kan
beställas från SCB.
12.6
Statistiska centralbyrån
url
Tjänst
A7: Befolkning (20-64 år) efter
sysselsättning WMS
Befolkningsstatistik redovisas för SAMS-områden och Rutor (250x250 meter i tätorter och 1x1 km utanför). Olika
grupperingar används. Statistik redovisas för 1999 och framåt. Statistik för fler år och med andra grupperingar kan
beställas från SCB.
12.7
Statistiska centralbyrån
url
Datamängd
A9: Befolkning (25-64 år) efter utbildning
Befolkningsstatistik redovisas för SAMS-områden och Rutor (250x250 meter i tätorter och 1x1 km utanför). Olika
grupperingar används. Statistik redovisas för 1999 och framåt. Statistik för fler år och med andra grupperingar kan
beställas från SCB.
12.8
Statistiska centralbyrån
url
Tjänst
A9: Befolkning (25-64 år) efter utbildning
WMS
Befolkningsstatistik redovisas för SAMS-områden och Rutor (250x250 meter i tätorter och 1x1 km utanför). Olika
grupperingar används. Statistik redovisas för 1999 och framåt. Statistik för fler år och med andra grupperingar kan
beställas från SCB.
Organisation
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Internet
Lantmäteriet
801 82 Gävle
Lantmäterigatan 2
0771-63 63 63
[email protected]
www.geodata.se
PRODUKTKATALOG
Datum:
2015-04-01
12.9
Statistiska centralbyrån
url
Datamängd
Arbetsplatsområden utanför tätorter
Arbetsplatsområden utanför tätorter är koncentrationer av arbetsställen med minst 50 sysselsatta och högst 300 meter
mellan byggnaderna. SCB avgränsar polygoner för dessa och beräknar sedan statistik per område utgående från
registerdata.
12.10 Statistiska centralbyrån
url
Tjänst
Arbetsplatsområden utanför tätorter WMS
Arbetsplatsområden utanför tätorter är koncentrationer av arbetsställen med minst 50 sysselsatta och högst 300 meter
mellan byggnaderna. SCB avgränsar polygoner för dessa och beräknar sedan statistik per område utgående från
registerdata.
12.11 Statistiska centralbyrån
url
Datamängd
B1: Befolkning efter ålder
Befolkningsstatistik redovisas för SAMS-områden och Rutor (250x250 meter i tätorter och 1x1 km utanför). Olika
grupperingar används. Statistik redovisas för 1999 och framåt. Statistik för fler år och med andra grupperingar kan
beställas från SCB.
12.12 Statistiska centralbyrån
url
Tjänst
B1: Befolkning efter ålder WMS
Befolkningsstatistik redovisas för SAMS-områden och Rutor (250x250 meter i tätorter och 1x1 km utanför). Olika
grupperingar används. Statistik redovisas för 1999 och framåt. Statistik för fler år och med andra grupperingar kan
beställas från SCB.
12.13 Statistiska centralbyrån
url
Datamängd
B10: Befolkningsförändring
Befolkningsstatistik redovisas för SAMS-områden. Olika grupperingar används. Statistik redovisas för 1999 och framåt.
Statistik för fler år och med andra grupperingar kan beställas från SCB.
12.14 Statistiska centralbyrån
url
Datamängd
B2: Befolkning efter kön
Befolkningsstatistik redovisas för SAMS-områden och Rutor (250x250 meter i tätorter och 1x1 km utanför). Olika
grupperingar används. Statistik redovisas för 1999 och framåt. Statistik för fler år och med andra grupperingar kan
beställas från SCB.
12.15 Statistiska centralbyrån
url
Tjänst
B2: Befolkning efter kön WMS
Befolkningsstatistik redovisas för SAMS-områden och Rutor (250x250 meter i tätorter och 1x1 km utanför). Olika
grupperingar används. Statistik redovisas för 1999 och framåt. Statistik för fler år och med andra grupperingar kan
beställas från SCB.
12.16 Statistiska centralbyrån
url
Datamängd
B3: Befolkning efter civilstånd
Befolkningsstatistik redovisas för SAMS-områden och Rutor (250x250 meter i tätorter och 1x1 km utanför). Olika
grupperingar används. Statistik redovisas för 1999 och framåt. Statistik för fler år och med andra grupperingar kan
beställas från SCB.
12.17 Statistiska centralbyrån
url
Tjänst
B3: Befolkning efter civilstånd WMS
Befolkningsstatistik redovisas för SAMS-områden och Rutor (250x250 meter i tätorter och 1x1 km utanför). Olika
grupperingar används. Statistik redovisas för 1999 och framåt. Statistik för fler år och med andra grupperingar kan
beställas från SCB.
12.18 Statistiska centralbyrån
url
B5: Befolkning efter födelseland (grupperat)
Datamängd
Befolkningsstatistik redovisas för SAMS-områden och Rutor (250x250 meter i tätorter och 1x1 km utanför). Olika
grupperingar används. Statistik redovisas för 1999 och framåt. Statistik för fler år och med andra grupperingar kan
beställas från SCB.
Organisation
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Internet
Lantmäteriet
801 82 Gävle
Lantmäterigatan 2
0771-63 63 63
[email protected]
www.geodata.se
PRODUKTKATALOG
Datum:
2015-04-01
12.19 Statistiska centralbyrån
url
B5: Befolkning efter födelseland (grupperat)
WMS
Tjänst
Befolkningsstatistik redovisas för SAMS-områden och Rutor (250x250 meter i tätorter och 1x1 km utanför). Olika
grupperingar används. Statistik redovisas för 1999 och framåt. Statistik för fler år och med andra grupperingar kan
beställas från SCB.
12.20 Statistiska centralbyrån
url
Datamängd
Fritidshusområden
Fritidshusområden är koncentrationer av fritidshus med minst 50 fritidshus och högst 150 meter mellan husen. De
avgränsas för områden utanför tätorter. SCB avgränsar polygoner för fritidshusområden och beräknar sedan statistik
för dessa utgående från registerdata. De kan överlappa småorter.
12.21 Statistiska centralbyrån
url
Tjänst
Fritidshusområden WMS
Fritidshusområden är koncentrationer av fritidshus med minst 50 fritidshus och högst 150 meter mellan husen. De
avgränsas för områden utanför tätorter. SCB avgränsar polygoner för fritidshusområden och beräknar sedan statistik
för dessa utgående från registerdata. De kan överlappa småorter.
12.22 Statistiska centralbyrån
url
IF1: Familjer efter förvärvsinkomst (20+ år)
Datamängd
Befolkningsstatistik redovisas för SAMS-områden och Rutor (250x250 meter i tätorter och 1x1 km utanför). Olika
grupperingar används. Statistik redovisas för 1999 och framåt. Statistik för fler år och med andra grupperingar kan
beställas från SCB.
12.23 Statistiska centralbyrån
url
IF1: Familjer efter förvärvsinkomst (20+ år)
WMS
Tjänst
Befolkningsstatistik redovisas för SAMS-områden och Rutor (250x250 meter i tätorter och 1x1 km utanför). Olika
grupperingar används. Statistik redovisas för 1999 och framåt. Statistik för fler år och med andra grupperingar kan
beställas från SCB.
12.24 Statistiska centralbyrån
url
Datamängd
Rutor
Rutorna är 250x250 meter i tätorter och 1000x1000 meter utanför tätorter. Rutor skapas maskinellt utifrån
fastighetskoordinater i områden där aktuell statistik finns representerad.
12.25 Statistiska centralbyrån
url
Datamängd
SAMS-områden
SAMS är en rikstäckande områdesindelning som skapades 1994 i samarbete med kommunerna. SAMS bygger i de
större komunerna på kommunens delområdesidnelning, NYKO, och i de mindre kommunerna på valdistrikt.
12.26 Statistiska centralbyrån
url
Datamängd
Småorter
Småorter är bebyggelsekoncentrationer med 50-199 invånare och högst 150 meter mellan husen. Dessutom ingår
orter med fler invånare i det fall att andel permanenthus är mindre än 50 %. SCB avgränsar polygoner för småorter och
beräknar sedan statistik för dessa utgående från registerdata.
12.27 Statistiska centralbyrån
url
Tjänst
Småorter WMS
Småorter är bebyggelsekoncentrationer med 50-199 invånare och högst 150 meter mellan husen. Dessutom ingår
orter med fler invånare i det fall att andel permanenthus är mindre än 50 %. SCB avgränsar polygoner för småorter och
beräknar sedan statistik för dessa utgående från registerdata.
Organisation
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Internet
Lantmäteriet
801 82 Gävle
Lantmäterigatan 2
0771-63 63 63
[email protected]
www.geodata.se
PRODUKTKATALOG
Datum:
2015-04-01
12.28 Statistiska centralbyrån
url
Datamängd
Tätorter
Tätorter är bebyggelsekoncentrationer med minst 200 invånare och högst 200 meter mellan husen. Andelen
permanenthus ska vara minst 50 %. SCB avgränsar polygoner för tätorter och beräknar sedan statistik för dessa
utgående från registerdata.
12.29 Statistiska centralbyrån
url
Tjänst
Tätorter WMS
Tätorter är bebyggelsekoncentrationer med minst 200 invånare och högst 200 meter mellan husen. Andelen
permanenthus ska vara minst 50 %. SCB avgränsar polygoner för tätorter och beräknar sedan statistik för dessa
utgående från registerdata.
12.30 Statistiska centralbyrån
url
US.AdministrativaOchSocialaOffentligaTjänst
er.Förskolor
Datamängd
Företagsdatabasen klassificerar inte specifikt förskolor. Det är arbetsställen som i alla andra branscher och
företagsformer. Branschkoden som används är SNI 85100 (Förskoleutbildning). Geografisk information är
belägenhetsadress på arbetsställe.
12.31 Statistiska centralbyrån
url
US.AdministrativaOchSocialaOffentligaTjänst
er.Förskolor.Atom
Tjänst
Företagsdatabasen klassificerar inte specifikt förskolor. Det är arbetsställen som i alla andra branscher och
företagsformer. Branschkoden som används är SNI 85100 (Förskoleutbildning). Geografisk information är
belägenhetsadress på arbetsställe.
12.32 Statistiska centralbyrån
url
US.AdministrativaOchSocialaOffentligaTjänst
er.Förskolor.WMS
Tjänst
Företagsdatabasen klassificerar inte specifikt förskolor. Det är arbetsställen som i alla andra branscher och
företagsformer. Branschkoden som används är SNI 85100 (Förskoleutbildning). Geografisk information är
belägenhetsadress på arbetsställe.
12.33 Statistiska centralbyrån
url
US.AdministrativaOchSocialaOffentligaTjänst
er.MyndighetsOchKommunkontor
Datamängd
Företagsdatabasen klassificerar inte specifikt myndighetskontor. Det är arbetsställen som i alla andra branscher och
företagsformer. Branschkoden som används är SNI 84111 (Stats- och kommunledning, lagstiftning och övergripande
planering). Utöver den specifika branschkoden använder vi oss även av de juridiska formerna 83 (Kommunalförbund),
85 (Allmänna försäkringskassor) och 89 (Regionala statliga myndigheter). Geografisk information är
belägenhetsadress på arbetsställe.
12.34 Statistiska centralbyrån
url
US.AdministrativaOchSocialaOffentligaTjänst
er.MyndighetsOchKommunkontor. Atom
Tjänst
Företagsdatabasen klassificerar inte specifikt myndighetskontor. Det är arbetsställen som i alla andra branscher och
företagsformer. Branschkoden som används är SNI 84111 (Stats- och kommunledning, lagstiftning och övergripande
planering). Utöver den specifika branschkoden använder vi oss även av de juridiska formerna 83 (Kommunalförbund),
85 (Allmänna försäkringskassor) och 89 (Regionala statliga myndigheter). Geografisk information är
belägenhetsadress på arbetsställe.
12.35 Statistiska centralbyrån
url
US.AdministrativaOchSocialaOffentligaTjänst
er.MyndighetsOchKommunkontor.WMS
Tjänst
Företagsdatabasen klassificerar inte specifikt myndighetskontor. Det är arbetsställen som i alla andra branscher och
företagsformer. Branschkoden som används är SNI 84111 (Stats- och kommunledning, lagstiftning och övergripande
planering). Utöver den specifika branschkoden använder vi oss även av de juridiska formerna 83 (Kommunalförbund),
85 (Allmänna försäkringskassor) och 89 (Regionala statliga myndigheter). Geografisk information är
belägenhetsadress på arbetsställe.
Organisation
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Internet
Lantmäteriet
801 82 Gävle
Lantmäterigatan 2
0771-63 63 63
[email protected]
www.geodata.se
PRODUKTKATALOG
Datum:
2015-04-01
12.36 Statistiska centralbyrån
url
US.AdministrativaOchSocialaOffentligaTjänst
er.Polisstationer
Datamängd
Företagsdatabasen klassificerar inte specifikt polisstationer. Det är arbetsställen som i alla andra branscher och
företagsformer. Branschkoden som används är SNI 84240 (Polisverksamhet), i kombination med Rikspolisstyrelsens
organisationsnummer.
De polisstationer som finns i företagsdatabasen är enbart de bemannade stationerna. Geografisk information är
belägenhetsadress på arbetsställe.
12.37 Statistiska centralbyrån
url
US.AdministrativaOchSocialaOffentligaTjänst
er.Polisstationer.Atom
Tjänst
Företagsdatabasen klassificerar inte specifikt polisstationer. Det är arbetsställen som i alla andra branscher och
företagsformer. Branschkoden som används är SNI 84240 (Polisverksamhet), i kombination med Rikspolisstyrelsens
organisationsnummer.
De polisstationer som finns i företagsdatabasen är enbart de bemannade stationerna. Geografisk information är
belägenhetsadress på arbetsställe.
12.38 Statistiska centralbyrån
url
US.AdministrativaOchSocialaOffentligaTjänst
er.Polisstationer.WMS
Tjänst
Företagsdatabasen klassificerar inte specifikt polisstationer. Det är arbetsställen som i alla andra branscher och
företagsformer. Branschkoden som används är SNI 84240 (Polisverksamhet), i kombination med Rikspolisstyrelsens
organisationsnummer.
De polisstationer som finns i företagsdatabasen är enbart de bemannade stationerna. Geografisk information är
belägenhetsadress på arbetsställe.
Organisation
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Internet
Lantmäteriet
801 82 Gävle
Lantmäterigatan 2
0771-63 63 63
[email protected]
www.geodata.se
PRODUKTKATALOG
Datum:
2015-04-01
13.
Sveriges geologiska undersökning
13.1
Sveriges geologiska undersökning
url
Datamängd
Bergartskemi
Datamängden Bergartskemi innehåller lägesuppgifter, kort beskrivning samt kemiska analyser av bergartsprover.
Mängden information om proven, provtagningsmetodik, analys- och provberedningsmetod, analyslaboratorium och
mängden analyserade element varierar stort. För närvarande innehåller databasen som datamängden Bergartskemi
genereras från 19000 analyserade prov, varav ca 3000 håller hög kvalitet.
13.2
Sveriges geologiska undersökning
url
Datamängd
Bergets ålder, isotopanalyser
I datamängden Bergets ålder, isotopanalyser finns samtliga kända radiometriska åldersbestämningar av Sveriges
berggrund, sammanlagt ca 1900 poster. Förutom provets ålder med felmarginal, finns information om provets läge,
bergartstyp, daterat material, analysmetod samt hur åldern tolkas. Till varje post finns en litteraturhänvisning. I den
källreferensen finns detaljerad information om åldersbestämningen.
13.3
Sveriges geologiska undersökning
url
Bergets ålder, isotopanalyser (visningstjänst)
Tjänst
I visningstjänsten Bergets ålder, isotopanalyser visas samtliga kända radiometriska åldersbestämningar av Sveriges
berggrund, sammanlagt ca 1900 poster. Förutom provets ålder med felmarginal, finns information om provets läge,
bergartstyp, daterat material, analysmetod samt hur åldern tolkas. Till varje post i åldersdatabasen finns en
litteraturhänvisning. I den källreferensen finns detaljerad information om åldersbestämningen.
13.4
Sveriges geologiska undersökning
url
Datamängd
Berggrund 1:1 miljon
Datamängden är en avsevärt förbättrad version av den Geologiska kartan över Fennoskandiska skölden. Litologi,
gångar och tektoniska strukturer har reviderats baserat på kartor och databaser som producerats vid Sveriges
geologiska undersökning under åren 1999 - 2009. Legenden har omarbetas i samarbete med de geologiska
undersökningarna i Finland och Norge, och inkluderar aktuella resultat från radiometriska åldersbestämningar.
13.5
Sveriges geologiska undersökning
url
Tjänst
Berggrund 1:1 miljon (visningstjänst)
Visningstjänsten berggrund 1:1 miljon är framför allt till för dig som vill få en översiktlig bild av Sveriges berggrund.
Kartbilden är anpassad för presentation i skala 1:1 miljon, vilket innebär att informationen är kraftigt generaliserad.
Här visas de olika bergarternas utbredning och, om du väljer detta lager, tektonik och diabasgångar. Det finns även
möjlighet att få fram en kartbild som visar bergarterna indelade efter ålder, dvs. en karta som beskriver till vilken
geologiska bildningsperiod bergarterna hör.
13.6
Sveriges geologiska undersökning
url
Datamängd
Berggrund 1:250 000
Datamängden Berggrund 1:250 000 innehåller information om berggrunden indelad efter bergart och ålder samt visar
en tolkad bild av berggrunden under lösa avlagringar och sjöar. Informationen baseras huvudsakligen på äldre
berggrundskartor vars information har digitaliserats, generaliserats och anpassats till en visningsskala på ca 1:250
000. Vissa mindre fältinsatser har också gjorts.
13.7
Sveriges geologiska undersökning
url
Datamängd
Berggrund 1:50 000
Datamängden Berggrund 1:50 000 innehåller information om berggrunden indelad efter bergart och ålder samt visar
en tolkad bild av berggrunden under lösa avlagringar och sjöar. Tolkningen baseras på noggranna undersökningar av
blottade delar av berggrunden (vanligtvis hällar), kemiska och isotopkemiska undersökningar, geofysisk information,
genomgång av äldre geologiska information samt den karterande geologens kunskap och erfarenhet. Informationen är
anpassad för att visas i skala 1:50 000.
13.8
Sveriges geologiska undersökning
url
Datamängd
Berggrundsobservationer
Datamängden Berggrundsobservationer innehåller information om objekt, vanligen hällar men även borrhål, block,
tunnlar etc., som karterats under berggrundskarteringen. Datamängden innehåller lägesinformation för objekten samt
information om bergart, uppträdande, ingående nyckelmineral, kornstorleksfördelning, färg, struktur, textur samt ett
fritextfält för vidare information. I hela lander finns idag 240 000 observationer från 160 000 objekt och det fylls på med
flera tusen observationer varje år.
Organisation
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Internet
Lantmäteriet
801 82 Gävle
Lantmäterigatan 2
0771-63 63 63
[email protected]
www.geodata.se
PRODUKTKATALOG
Datum:
2015-04-01
13.9
Sveriges geologiska undersökning
url
Datamängd
Bergkvalitet 1:50 000
Datamängden Bergkvalitet 1:50 000 innehåller information om berggrundens tekniska beskaffenhet ur ballast- och
anläggningssynpunkt. Datamängden innehåller information om bergkvalitet, där de bergkvalitetsklasser som SGU
använder huvudsakligen baserar sig på de kvalitetskrav som ställs för vägbyggnad. Där finns också information om
strukturer, hällytor, radiumindex och lägesangivelser för punkter där teknisk analys av bergart har genomförts.
13.10 Sveriges geologiska undersökning
url
Datamängd
Biogeokemi
Datamängden Biogeokemi innehåller information om grundämnen i omlopp i vår omgivning, såväl naturligt
förekommande som spridda genom luftföroreningar eller andra utsläpp, som delvis är tillgängliga för växters och djurs
upptag. Biogeokemi handlar om grundämnenas kretslopp i naturen. Informationen är framtagen genom att samla in
och analysera rötterna från levande växtrötter och vattenlevande mossor. Växterna inaskas och analyseras med bl.a.
XRF och ICP-MS. Datamängden innehåller analyser från ca 38 000 prov. Analyserna visar förekomsten av ca 30 olika
ämnen i naturliga vatten, bl.a. arsenik, bly, guld, kadmium, kobolt, koppar, krom, kvicksilver, molybden, nickel, selen,
uran, vanadin, volfram och zink. Provtagningstätheten är 1 prov per ca 6–7 km2.
13.11 Sveriges geologiska undersökning
url
Tjänst
Biogeokemi, koppar (visningstjänst)
I visningstjänsten Biogeokemi, koppar redovisas kopparhalterna i mg/kg i prover tagna på rötter från starrväxter som
växer i bäckfåror. Provresultaten visar hur metallbelastningen av koppar i vattendragen varierar inom landet.
Belastningen beror på såväl det naturliga tillskottet från jordarter och berggrund som på tillskottet från olika
föroreningskällor.
De färgade ytorna på de mer översiktliga kartbilderna går från blått (låg halt) till rött (hög halt). I tillräcklig
förstoringsgrad kan du även få fram halten för en enskild provpunkt.
Syftet med tjänsten är att ge ett exempel på innehållet i SGUs geokemiska databaser, som förutom koppar innehåller
information om cirka 40 olika grundämnen samt pH.
13.12 Sveriges geologiska undersökning
url
Datamängd
Borrkärnor
Datamängden Borrkärnor innehåller koordinatsatt information om borrhål från vilka SGU förvaltar borrkärnor, kax mm.
Materialet kommer från borrningar gjorda i dokumentationssyfte och/eller i samband med prospekterings- och
anläggningsarbeten över hela Sverige.
13.13 Sveriges geologiska undersökning
url
Tjänst
Borrkärnor (visningstjänst)
Visningstjänsten Borrkärnor visar koordinatsatt information om borrhål från vilka SGU förvaltar borrkärnor, kax mm.
Materialet kommer från borrningar gjorda i dokumentationssyfte och/eller i samband med prospekterings- och
anläggningsarbeten över hela Sverige.
För Borrkärnor samlingar finns inte alltid en borrkärna. Om BORRID inte har ett SGUB-nummer finns ingen kärna.
13.14 Sveriges geologiska undersökning
url
Datamängd
Brunnar
I datamängden Brunnar finns uppgifter om enskilda brunnars läge och tekniska data såsom djup, jorddjup,
foderrörslängd, dimensioner, vattenkapacitet och vad brunnen används till. Datamängden innehåller även information
om till exempel lagerföljder, vattennivåer och provpumpningar. Uppgifterna gäller främst bergborrade brunnar och
utgörs av de uppgifter som brunnsborrare sedan 1976 enligt lag skickar in till SGU.
13.15 Sveriges geologiska undersökning
url
Tjänst
Brunnar (visningstjänst)
I visningstjänsten för brunnar finns uppgifter om enskilda brunnars läge och tekniska data såsom djup, jorddjup,
foderrörslängd, dimensioner, vattenkapacitet och vad brunnen används till. Uppgifterna gäller främst bergborrade
brunnar och utgörs av de uppgifter som brunnsborrare sedan 1976 enligt lag skickar in till SGU.
Organisation
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Internet
Lantmäteriet
801 82 Gävle
Lantmäterigatan 2
0771-63 63 63
[email protected]
www.geodata.se
PRODUKTKATALOG
Datum:
2015-04-01
13.16 Sveriges geologiska undersökning
url
Datamängd
Geofysiska flygmätningar, EM
Datamängden Geofysiska flygmätningar, EM innehåller flygmätningar av det elektromagnetiska fältet. Vid mätningarna
registreras sekundära elektromagnetiska fält som orsakas av induktion i exempelvis ledande mineral eller större
sprickzoner i berggrunden. Tolkningen av elektromagnetiska data tillför information om berggrundens strukturella drag,
uppbyggnad och svaghetszoner samt om markens ledningsförmåga.
13.17 Sveriges geologiska undersökning
url
Geofysiska flygmätningar, gammastrålning
(detaljerad)
Datamängd
Datamängden Geofysiska flygmätningar, gammastrålning (detaljerad) innehåller data från SGUs
gammaspektrometriska mätningar av markens gammastrålning. Med hjälp av gammastrålningsmätningar kan markens
halt av de naturligt förekommande radioaktiva isotoperna av kalium, uran och torium beräknas. För mätningar gjorda
1986 och därefter kan, pga. Tjernobylolyckan, även cesiumbeläggningen beräknas.
13.18 Sveriges geologiska undersökning
url
Geofysiska flygmätningar, gammastrålning
(översiktlig)
Datamängd
Datamängden Geofysiska flygmätningar, gammastrålning (översiktlig) innehåller ett gleasare urval av data från SGUs
gammaspektrometriska mätningar av markens gammastrålning än datamängden Geofysiska flygmätningar,
gammastrålning (detaljerad). Med hjälp av gammastrålningsmätningar kan markens halt av de naturligt förekommande
radioaktiva isotoperna av kalium, uran och torium beräknas. För mätningar gjorda 1986 och därefter kan, pga.
Tjernobylolyckan, även cesiumbeläggningen beräknas.
13.19 Sveriges geologiska undersökning
url
Geofysiska flygmätningar, gammastrålning
kalium (visningstjänst)
Tjänst
Visningstjänsten Geofysiska flygmätningar, gammastrålning kalium visar fördelningen av kalium i den översta delen av
berggrunden eller jordarterna. Det radioaktiva sönderfall som utnyttjats för beräkningen av kaliumhalten är
gammastrålningen från sönderfallet av kalium-40 till argon-40. Kalium-40 utgör 0,0118 % av naturligt förekommande
kalium. Halten kalium är uttryckt becquerel per kg(Bq/kg) samt i procent (%).
13.20 Sveriges geologiska undersökning
url
Geofysiska flygmätningar, gammastrålning
torium (visningstjänst)
Tjänst
Visningstjänsten Geofysiska flygmätningar, gammastrålning torium visar fördelningen av torium i den översta delen av
berggrunden eller jordarterna. Halten torium är uttryckt i becquerel per kg (Bq/kg) samt i ppm (parts per million) eTh,
där eTh anger att beräkningen av halten förutsätter radiometrisk jämvikt i sönderfallskedjan av torium.
13.21 Sveriges geologiska undersökning
url
Geofysiska flygmätningar, gammastrålning
uran (visningstjänst)
Tjänst
Visningstjänsten Geofysiska flygmätningar, gammastrålning uran visar fördelningen av uran i den översta delen av
berggrunden eller jordarterna. Halten uran är uttryckt i becquerel per kg (Bq/kg) samt i ppm (parts per million) eU, där
eU anger att beräkningen av halten förutsätter radiometrisk jämvikt i sönderfallskedjan av uran.
13.22 Sveriges geologiska undersökning
url
Datamängd
Geofysiska flygmätningar, magnetfält
(detaljerad)
Geofysiska flygmätningar, magnetfält (detaljerad) innehåller information om det jordmagnetiska fältet. De
flygmagnetiska mätningarna görs normalt i linjer med 200 m mellanrum på 60 meters höjd. Användningsområden är
t.ex. prospektering och samhällsplanering.
Organisation
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Internet
Lantmäteriet
801 82 Gävle
Lantmäterigatan 2
0771-63 63 63
[email protected]
www.geodata.se
PRODUKTKATALOG
Datum:
2015-04-01
13.23 Sveriges geologiska undersökning
url
Tjänst
Geofysiska flygmätningar, magnetfält
(visningstjänst)
Visningstjänsten Geofysiska flygmätningar, magnetfält visar uppmätta variationer i det magnetiska totalfältet efter
subtraktion av det geomagnetiska referensfältet (DGRF 1965.0) och baseras på flygburna mätningar på 30/60 meters
höjd under åren 1960–2005. Flygmagnetiska data används huvudsakligen i samband med geologisk kartläggning och
prospektering och ger information om berggrundens strukturella drag och uppbyggnad oberoende av jord- och
vattendjup. Informationen är av stor vikt då endast några få procent av Sveriges berggrund är blottad, övriga delar är
täckta av jord eller vatten.
Jordskorpans magnetiska egenskaper bestäms huvudsakligen av förekomsten av det magnetiska mineralet magnetit i
de olika bergarterna. Djup- och ytfördelningen av olika bergarter kan tolkas ur mönstren i anomalikartan.
Bergartsutbredning, strykning och stupningsriktningar kan bestämmas med olika geofysiska tolkningstekniker.
Förkastningar och deras relativa rörelser kan ses som förskjutningar i det magnetiska mönstret.
Magnetfältet uttrycks i enheten nanoTesla (nT).
13.24 Sveriges geologiska undersökning
url
Datamängd
Geofysiska flygmätningar, magnetfält
(översiktlig)
Geofysiska flygmätningar, magnetfält (översiktlig) innehåller ett gleasare urval av data om det jordmagnetiska fältet än
Magnetfält - 200x40m. De flygmagnetiska mätningarna görs normalt i linjer med 200 m mellanrum på 60 meters höjd.
Användningsområden är t.ex. prospektering och samhällsplanering.
13.25 Sveriges geologiska undersökning
url
Tjänst
Geofysiska markmätningar,
prospekteringsområden (visningstjänst)
This service contains information about survey areas explored for prospecting purposes with different types of
geophysical instruments. The database contains information about both analogue and digital data at SGU. Beside the
geographical definitions, the metabase contains the following information: The name of the exploration area, the total
amount of measuring points in the area, exploration method, year of the survey, name of the datafile, report number (if
available) and comments. The measurements have been made with following methods: * magnetometer * electrical
depth sounding * gravimeter * slingram 18 kHz, slingram 3.6 kHz * induced polarization sounding using a modified
Schlumberge configuration (2-electrode RP, IP, SP) * induced polarization sounding with Wenner configuration (4electrode RP, IP, SP) * VLF measurements with GRB in England as transmitter and VLF measurements with JXZ in
Norway as transmitter.
13.26 Sveriges geologiska undersökning
url
Datamängd
Geofysiska markmätningar, tyngdkraft
Datamängden Geofysiska markmätningar, tyngdkraft innehåller information om tyngdkraften. Informationen används
bl.a. inom prospektering.
13.27 Sveriges geologiska undersökning
url
Tjänst
Geofysiska markmätningar, tyngdkraft
(visningstjänst)
Tyngdkraftsinformation används bl.a. för att kartlägga malmstyrande strukturer, bergarters utbredning och
grundvattenmagasin men också för att lokalisera lämpliga områden för geotermisk energiutvinning.
Mätningarna görs idag främst längs väg med bil. I områden med glest vägnät används snöskoter eller helikopter.
Tyngdkraftskartan är en s.k. Bougueranomalikarta (ISGN71) där enheten är mGal och den baseras på
tyngdkraftsmätningar som utförts av SGU, Lantmäteriet med flera organisationer.
13.28 Sveriges geologiska undersökning
url
Datamängd
Grundvatten 1:1 miljon
I datamängden Grundvatten 1:1 miljon återges huvuddragen i Sveriges grundvattentillgångar i berg och jord. Den
bygger på grundvattenkartor i olika skalor, åldrar och kvalitet så noggrannheten varierar. Datamängden är framtagen
för presentation i skala 1:1 miljon, vilket innebär att vissa grundvattentillgångar har generaliserats kraftigt.
Rullstensåsarna är t.ex. kraftigt överdrivna för att framträda tydligt. Uttagsmöjligheterna i berg baseras på
kapacitetsuppgifter från bergborrade brunnar.
Organisation
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Internet
Lantmäteriet
801 82 Gävle
Lantmäterigatan 2
0771-63 63 63
[email protected]
www.geodata.se
PRODUKTKATALOG
Datum:
2015-04-01
url
13.29 Sveriges geologiska undersökning
Tjänst
Grundvatten 1:1 miljon (visningstjänst)
Visningstjänsten för grundvatten 1:1 miljon är framför allt till för dig som vill få en översiktlig bild över Sveriges
grundvattentillgångar i berg och jord. Kartbilden är anpassad för presentation i skala 1:1 miljon, vilket innebär att en
stor del av informationen är kraftigt generaliserad. Isälvssediment i åsarna är till exempel betydligt överdrivna för att de
ska framträda tydligt. De angivna gränserna för uttagsmöjligheter i teckenförklaringen är minimivärden.
url
13.30 Sveriges geologiska undersökning
Datamängd
Grundvattenmagasin
Grundvattenmagasin ger en generaliserad bild över grundvattentillgångar i jord och berg, dvs. utbredning av
grundvattenmagasin och uttagbara mängder vatten i dessa. Grundvattendelare och grundvattnets strömningsriktningar
redovisas. Informationen utgör ett beslutsunderlag i kommunal planering för markanvändning, vattenförsörjning,
grundvattenskydd samt grundvattenrelaterade tillstånds- och tillsynsfrågor. Informationens detaljeringsgrad skiljer sig
över landet, översiktlig information i skala 1:250 000 dominerar men mer detaljerad information i skala 1:50 000 finns
över flera områden i framför allt södra Sverige.
url
13.31 Sveriges geologiska undersökning
Datamängd
Grundvattenövervakning, nivådata
Datamängden består av tidsserier av grundvattennivådata från slutet av 1960-talet och framåt. Grundvattennivån mäts
manuellt i ungefär 330 observationsrör som är grupperade i 80 områden. Områdena är tämligen jämnt fördelade över
landet i olika miljöer avseende geologi, klimat och topografi. Huvuddelen av mätningarna sker 24 ggr per år i
jordgrundvatten under opåverkade förhållanden. I ett fåtal observationsrör sker mätningar och dataöverföring
automatiskt.
url
13.32 Sveriges geologiska undersökning
Datamängd
Grus och krossberg
Datamängden Grus och krossberg innehåller uppgifter om läge, utbredning, uttagbar volym, kvalitet, materialtyp och
naturvärden för ca 13 000 grus-, 1 600 krossbergs- och 600 moränförekomster. Informationen har samlats in genom
manuell registrering och digitalisering i samband med regionala inventeringar. Rekommenderad presentationsskala är
1:50 000-1:250 000.
url
13.33 Sveriges geologiska undersökning
Datamängd
Högsta kustlinjen
Datamängden Högsta kustlinjen visar läget av högsta kustlinjen, dvs. den högsta nivån i terrängen där strandmärken
från det hav, eller de stadier av Östersjön, som täckte delar av landet vid inlandsisens försvinnande, påträffas.
Exempel på strandmärken är erosionshak och strandvallar.
url
13.34 Sveriges geologiska undersökning
Datamängd
Isräfflor
Datamängden Isräfflor visar läge och riktning av isräfflor, skapade av landisars/glaciärisars rörelse över berghällar.
Riktningsangivelserna (360 gradersystem) avser den riktning varifrån isen rört sig mot observationsplatsen.
Datamängden innehåller i en del fall information om olika isräffelsystems relativa ålder på samma observationsplats.
Positioneringsnoggrannheten kan variera beroende på vilket kartunderlag som använts i insamlingen. Noggrannheten i
riktningsangivelserna kan uppskattas till +\- 5 grader.
Databasen omfattar mer än 60 000 uppgifter.
13.35 Sveriges geologiska undersökning
url
Datamängd
Jordarter 1:1 miljon
Kartan återger huvuddragen i Sveriges jordartsgeologi. Noggrannheten varierar eftersom den är en sammanställning
baserad på jordartskartor i olika skalor och med skiftande kvalitet. Kartbilden är mycket kraftigt generaliserad och
jordartsindelningen är grovt förenklad. Minsta redovisade yta är ca 1 km2. Informationen är endast avsedd att använda
för översikter på nationell nivå, och bör utnyttjas med försiktighet i analyssammanhang.
13.36 Sveriges geologiska undersökning
url
Tjänst
Jordarter 1:1 miljon (visningstjänst)
Kartan återger huvuddragen i Sveriges jordartsgeologi. Noggrannheten varierar eftersom den är en sammanställning
baserad på jordartskartor i olika skalor och med skiftande kvalitet. Kartbilden är mycket kraftigt generaliserad och
jordartsindelningen är grovt förenklad. Minsta redovisade yta är ca 1 km2. Informationen är endast avsedd att använda
för översikter på nationell nivå, och bör utnyttjas med försiktighet i analyssammanhang.
Organisation
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Internet
Lantmäteriet
801 82 Gävle
Lantmäterigatan 2
0771-63 63 63
[email protected]
www.geodata.se
PRODUKTKATALOG
Datum:
2015-04-01
13.37 Sveriges geologiska undersökning
url
Datamängd
Jordarter 1:200 000, Västernorrland
Kartan ger en mycket översiktlig bild av jordartsförhållandena inom de delar av Västernorrlands län där SGU saknar
mer detaljerad jordartsinformation. Den kommer successivt att ersättas med jordartskartor i skalområdet 1:25 000 till
1:100 000. Kartan bör användas med stor försiktighet vid analyser och bedömningar av markförhållanden.
13.38 Sveriges geologiska undersökning
url
Tjänst
Jordarter 1:200 000, Västernorrland
(visningstjänst)
Kartan ger en mycket översiktlig bild av jordartsförhållandena inom de delar av Västernorrlands län där SGU saknar
mer detaljerad jordartsinformation. Den kommer successivt att ersättas med jordartskartor i skalområdet 1:25 000 till
1:100 000. Kartan bör användas med stor försiktighet vid analyser och bedömningar av markförhållanden.
13.39 Sveriges geologiska undersökning
url
Datamängd
Jordarter 1:25 000-1:100 000
Jordartskartan visar jordarternas utbredning i eller nära markytan samt förekomsten av block i markytan. Jordarterna
indelas efter bildningsätt och kornstorlekssammansättning. Ytliga jordlager med en mäktighet som understiger en halv
till en meter samt jordlager på djupet redovisas i vissa fall. Även vissa landformer, såsom t ex moränbacklandskap,
moränryggar och flygsanddyner redovisas. Kartläggningen har skett med olika metoder, skiftande geografiskt underlag
samt för presentationsskalor från 1:25 000 till 1:100 000. Detta gör att det finns stora skillnader i kvalitet inom
produkten, både vad gäller lägesnoggrannhet och jordarternas indelning. De skillnader i karteringsmetod som
tillämpats vid kartläggningen redovisas genom att informationen har märkts som olika karttyper.
13.40 Sveriges geologiska undersökning
url
Jordarter 1:25 000-1:100 000 (visningstjänst)
Tjänst
Jordartskartan visar jordarternas utbredning i eller nära markytan samt förekomsten av block i markytan. Jordarterna
indelas efter bildningsätt och kornstorlekssammansättning. Ytliga jordlager med en mäktighet som understiger en halv
till en meter samt jordlager på djupet redovisas i vissa fall. Även vissa landformer, såsom t ex moränbacklandskap,
moränryggar och flygsanddyner redovisas.
Syftet med jordartskartan är att ge underlag för analyser av grundvattenförhållanden, spridning av föroreningar i mark
och grundvatten, markstabilitet, erosion, byggbarhet, naturvärden och andra markrelaterade frågor. Informationen i
kartan kan med fördel användas för framställning av olika tematiska produkter, t ex grundvattnets sårbarhet, markens
genomsläpplighet, erosionskänslighet och skredförutsättningar. Informationen ligger till grund för SGUs tryckta
jordartskartor och olika karttjänster.
Kartläggningen har skett med olika metoder, skiftande geografiskt underlag samt för presentationsskalor från 1:25 000
till 1:100 000. Detta gör att det finns stora skillnader i kvalitet inom produkten, både vad gäller lägesnoggrannhet och
jordarternas indelning. De skillnader i karteringsmetod som tillämpats vid kartläggningen redovisas genom att
informationen har märkts som olika karttyper.
13.41 Sveriges geologiska undersökning
url
Datamängd
Jordarter 1:250 000, Nordligaste Sverige
Kartan Jordarter 1:250 000 nordligaste Sverige täcker nordligaste delen av Sverige och ger en mycket översiktlig bild
av jordarternas fördelning och landformer. Kartan kan användas som ett mycket översiktligt planerings- och
resurshushållningsunderlag för prospekteringsföretag, länsstyrelse, kommuner m.fl. intressenter. Kartbilden är
generaliserad för presentation i skala 1:250 000 och minsta redovisade yta är ca 0,1 km2.
13.42 Sveriges geologiska undersökning
url
Tjänst
Jordarter 1:250 000, Nordligaste Sverige
(visningstjänst)
Kartan Jordarter 1:250 000 nordligaste Sverige täcker nordligaste delen av Sverige och ger en mycket översiktlig bild
av jordarternas fördelning och landformer. Kartan kan användas som ett mycket översiktligt planerings- och
resurshushållningsunderlag för prospekteringsföretag, länsstyrelse, kommuner m.fl. intressenter. Kartbilden är
generaliserad för presentation i skala 1:250 000 och minsta redovisade yta är ca 0,1 km2.
13.43 Sveriges geologiska undersökning
url
Datamängd
Jordarter 1:750 000, Mittnorden
Kartan återger huvuddragen i regionens jordartsgeologi. Kartan är avsedd för presentation i skalområdet 1:750 000 –
1:1 miljon. Kartbilden är mycket generaliserad och jordartsindelningen förenklad. Minsta redovisade yta är knappt 1
km2. Informationen är endast avsedd att användas för översikter på storregional nivå, och bör utnyttjas med
försiktighet i analyssammanhang.
Organisation
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Internet
Lantmäteriet
801 82 Gävle
Lantmäterigatan 2
0771-63 63 63
[email protected]
www.geodata.se
PRODUKTKATALOG
Datum:
2015-04-01
13.44 Sveriges geologiska undersökning
url
Tjänst
Jordarter 1:750 000, Mittnorden
(visningstjänst)
Kartan återger huvuddragen i regionens jordartsgeologi. Kartan är avsedd för presentation i skalområdet 1:750 000 –
1:1 miljon. Kartbilden är mycket generaliserad och jordartsindelningen förenklad. Minsta redovisade yta är knappt 1
km2.
13.45 Sveriges geologiska undersökning
url
Datamängd
Jordlagerföljder
Datamängden Jordlagerföljder innehåller drygt 30 0000 uppgifter om jorddjup, jordlagrens mäktighet och
karaktäristiska egenskaper, t.ex. bildningssätt och kornstorlek. Informationen bygger på observationer i skärningar eller
på resultat av borrningar/sonderingar.
Positioneringsnoggrannheten kan variera beroende på vilket kartunderlag som används vid insamlingen.
13.46 Sveriges geologiska undersökning
url
Datamängd
Jordskred och raviner
Produkten visar morfologiskt framträdande spår i terrängen av inträffade jordskred på land och havsbottnen samt
raviner i lösa jordlager. Tillsammans med jordartskartor och höjddata kan informationen användas för en översiktlig
bedömning av skredkänslighet och markstabilitet. De flesta skred har skett i lerjord, men det förekommer även spår av
skred i sandjordar, inte minst i de norrländska älvdalarna, samt i moränjordar. I de fall skred har inträffat i sandjord
finns ofta silt- eller lerlager under ett ytligt sandlager. Spår av jordras har också inkluderats i den mån de har gett
upphov till former liknande jordskredsspår.
13.47 Sveriges geologiska undersökning
url
Tjänst
Jordskred och raviner (visningstjänst)
Produkten visar morfologiskt framträdande spår i terrängen av inträffade jordskred på land och havsbottnen samt
raviner i lösa jordlager.
13.48 Sveriges geologiska undersökning
url
Datamängd
Källor
Datamängden Källor innehåller information om totalt ca 1 900 källor, dvs. naturliga grundvattenutflöden. Här redovisas
uppgifter om läge, flöde, akvifertyp och i viss omfattning vattenkvalitet m.m.
13.49 Sveriges geologiska undersökning
url
Tjänst
Källor (visningstjänst)
Källor (visningstjänst) innehåller information om totalt ca 1 900 källor, dvs. naturliga grundvattenutflöden. Här redovisas
uppgifter om läge, flöde, akvifertyp och i viss omfattning vattenkvalitet m.m.
13.50 Sveriges geologiska undersökning
url
Tjänst
Malmer (visningstjänst)
Visningstjänsten Malmer innehåller uppgifter om de största metalliska malmerna och mineraliseringarna i Sverige. Här
hittar du information om fyndigheternas läge, geologi och mineralogi, nuvarande status, eventuell gruvdrift, metallhalter
och tonnage samt referenser till litteratur som beskriver fyndigheten. Databasen utgör Sveriges bidrag till
"Fennoscandian Ore Deposit Database (FODD)" − Fennoskandiska fyndighetsdatabasen − en gemensam
malmdatabas över hela den Fennoskandiska skölden. Geologiska forskningsscentralen (GTK) i Finland är databasvärd
för den Fennoskandiska fyndighetsdatabasen.
13.51 Sveriges geologiska undersökning
url
Datamängd
Marina sedimentprover
Datamängden Marina sedimentprover innehåller uppgifter om sedimentprover avseende jordarternas beskaffenhet och
för ett mindre antal även kemiskt innehåll - både av grundämnen och långlivade organiska miljögifter (miljökemisk
sedimentdatabas). Observationerna är gjorda i samband med SGUs reguljära maringeologiska kartläggning.
Organisation
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Internet
Lantmäteriet
801 82 Gävle
Lantmäterigatan 2
0771-63 63 63
[email protected]
www.geodata.se
PRODUKTKATALOG
Datum:
2015-04-01
13.52 Sveriges geologiska undersökning
url
Datamängd
Maringeologi 1:100 000
Datamängden Maringeologi 1:100 000 innehåller uppgifter om jord- och bergarters utbredning inom svenskt
territorialhav och svensk ekonomisk zon (EEZ). I databasen finns information om bottenmaterial, olika sediments
mäktighet och bildningssätt (genes).
13.53 Sveriges geologiska undersökning
url
Datamängd
Maringeologi 1:500 000
Datamängden Maringeologi 1:500 000 innehåller uppgifter om jord- och bergarters utbredning inom svenskt
territorialhav och svensk ekonomisk zon (EEZ). I databasen finns information om bottenmaterial och bildningssätt.
13.54 Sveriges geologiska undersökning
url
Datamängd
Markgeokemi
I datamängden Markgeokemi finns information om mer än 30 grundämnens naturliga förekomst i mark, främst i
skogsbevuxen moränmark, samt markens surhetsgrad (pH). Flera av grundämnena har i många fall analyserats med
avseende på såväl totalhalter som syralakbara halter. Analysparametrar som ingår är bl.a. aluminium, antimon,
arsenik, barium, beryllium, bly, fosfor, guld, järn, kadmium, kalcium, kalium, klor, kobolt, krom, koppar, lantan, litium,
magnesium, mangan, molybden, natrium, nickel, pH, rubidium, strontium, svavel, thorium, titan, uran, vanadin, vismut,
volfram, yttrium, zink och zirkonium.
Datamängden innehåller i huvudsak resultat från analys av moräners finfraktion, men även en mindre del andra
jordarter och ytjord (i tätorter) ingår i proverna från vissa delar av landet.
13.55 Sveriges geologiska undersökning
url
Tjänst
Markgeokemi, koppar (visningstjänst)
I visningstjänsten Markgeokemi, koppar redovisas kopparhalterna i mg/kg i morän. Detta ger en uppfattning om de
naturliga halterna av koppar i marken. De färgade ytorna på de mer översiktliga kartbilderna går från grönt (låg halt) till
rött (hög halt). I tillräcklig förstoringsgrad kan du även få fram halten för en enskild provpunkt.
Informationen kommer från SGUs markgeokemiska databas samt uppgifterna om kopparhalter i NSG−SGABs
geokemiska databas. (NSG =Nämnden för statens gruvegendom, SGAB = Sveriges Geologiska AB).
Syftet med kartvisaren är att ge ett exempel på innehållet i SGUs geokemiska databaser, som förutom koppar
innehåller information om ett fyrtiotal olika grundämnen samt pH.
13.56 Sveriges geologiska undersökning
url
Datamängd
Miljöövervakning, grundvattenkemi
SGU är datavärd för miljöövervakning grundvatten. Datavärdskap är ett system som inrättats av Naturvårdsverket för
att öka tillgänglighet och leverans av miljöövervakningsdata. Data samlas in inom ramen för programmen
referensstationer grundvatten, SGUs grundvattennät och integrerad miljöövervakning. Dessa data kan utan kostnad
laddas ned länsvis från datavärdskapets webbplats. Webbplatsen erbjuder därutöver grafisk presentation av tidsserier
och statistisk information.
13.57 Sveriges geologiska undersökning
url
Tjänst
Miljöövervakning, grundvattenkemi
(visningstjänst)
SGU är datavärd för miljöövervakning grundvatten. Datavärdskap är ett system som inrättats av Naturvårdsverket för
att öka tillgänglighet och leverans av miljöövervakningsdata. Data samlas in inom ramen för programmen
referensstationer grundvatten, SGUs grundvattennät och integrerad miljöövervakning.
I Miljöövervakning grundvattenkemi - WMS visas endast information om provtagningsstationer och platser. För
nedladdning av tidsseriedata och statistisk information hänvisas till SGUs kartvisarapplikation (online-källa).
Organisation
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Internet
Lantmäteriet
801 82 Gävle
Lantmäterigatan 2
0771-63 63 63
[email protected]
www.geodata.se
PRODUKTKATALOG
Datum:
2015-04-01
13.58 Sveriges geologiska undersökning
url
Datamängd
Miljöövervakning, havs- och sjösediment
Finkorniga, recenta sediment som återfinns inom så kallade ackumulationsbottnar kan innehålla ansenliga mängder
tungmetaller och miljögifter och utgöra sänkor för dessa ämnen. Kemisk analys av sedimentprover från
ackumulationsbottnar har därför blivit ett betydelsefullt verktyg i havsmiljöövervakningen. Datavärdskap är ett system
som inrättats av Naturvårdsverket för att öka tillgänglighet och leverans av olika typer av miljöövervakningsdata, bl.a.
sediment. Här redovisas data som samlas in inom ramen för nationell-, regional- och lokal miljöövervakning av
sediment. Från och med 2011 ska även dumpningsplatser av muddermassor ute till havs att redovisas. Dessa data
kan utan kostnad laddas ned från valfritt geografiskt område. Datavärdskapets web-tjänst erbjuder därutöver grafisk
presentation av tidsserier.
13.59 Sveriges geologiska undersökning
url
Tjänst
Miljöövervakning, havs- och sjösediment
(visningstjänst)
Sedimenten i ackumulationsområden utgör en sänka för många grundämnen och miljögifter. Analys av sedimentprover
har därför blivit ett betydelsefullt verktyg i miljöövervakningsarbetet. Datavärdskap är ett system som inrättats av
Naturvårdsverket för att öka tillgänglighet och leverans av olika typer av miljöövervakningsdata, bl.a. sediment.
I Miljöövervakning marina sediment - WMS visas endast information om provtagningsstationer och platser inom ramen
för nationell-, regional- och lokal miljöövervakning av sediment samt dumpningsplatser. För nedladdning av
tidsseriedata och statistisk information hänvisas till SGUs kartvisarapplikation (online-källa).
13.60 Sveriges geologiska undersökning
url
Datamängd
Mineralresurser
Datamängden Mineralresurser innehåller information om drygt 13 000 svenska fyndigheter av metaller, industrimineral,
industriella bergarter samt kolväteförekomster. Samtliga fyndigheter beskrivs med namn, läge, typ av förekomst,
ekonomisk status och litteraturreferenser men ofta ingår även djupare beskrivningar av värdbergart, ingående mineral,
omvandlingar, metallhalter etc.
13.61 Sveriges geologiska undersökning
url
Tjänst
Mineralresurser (visningstjänst)
Mineral resources - WMS innehåller information om mineral-, bergarts- och kolväteförekomster i Sverige. Här
presenteras både småförekomster (skärpningar) och större förekomster såsom nedlagda gruvor,
prospekteringsuppslag och producerande gruvor.
The mineral and bedrock resource database contains information concerning mineral, bedrock and hydrocarbon
resources in Sweden. The database includes information on minor occurrences as well as deposits where metals,
industrial minerals or bedrock have been or are being exploited economically.
13.62 Sveriges geologiska undersökning
url
Datamängd
Mineralrättigheter
Datamängden Mineralrättigheter innehåller rikstäckande information om ansökta, beviljade och förfallna
undersökningstillstånd, samt undersökningstillstånd under förbudsår. Ansökta och beviljade
bearbetningskoncessioner, beviljade torvkoncessioner och markanvisningar ingår också i databasen. Innehavare, valt
förstahandsmineral, tillståndets namn, identitetsnummer och giltighetstid framgår också.
13.63 Sveriges geologiska undersökning
url
Tjänst
Mineralrättigheter (visningstjänst)
Visningstjänsten för mineralrättigheter är ett utdrag ur Bergstatens mineralrättsregister. Här kan du se ansökta och
beviljade bearbetningskoncessioner och undersökningstillstånd. Information om tillståndets identitetsnummer, namn på
tillståndet, ägare till tillståndet samt giltighetstiden finns tillgänglig.
13.64 Sveriges geologiska undersökning
url
Datamängd
Petrofysik, densitet och magnetiska
egenskaper
I datamängden Petrofysik, densitet och magnetiska egenskaper redovisas densitet och magnetiska egenskaper
(susceptibilitet och remanens) mätt på bergartsprover. Därutöver innehåller databasen mätningar av magnetisk
susceptibilitet direkt på häll.
Organisation
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Internet
Lantmäteriet
801 82 Gävle
Lantmäterigatan 2
0771-63 63 63
[email protected]
www.geodata.se
PRODUKTKATALOG
Datum:
2015-04-01
13.65 Sveriges geologiska undersökning
url
Datamängd
Petrofysik, gammastrålning
Datamängden Petrofysik, gammastrålning innehåller information från gammastrålningsmätningar utförda på häll.
Datamängden innehåller också information om laboratoriemätta gammastrålningsegenskaper på bergartsprover
(totalstrålning, kalium-, uran- och toriumhalter).
13.66 Sveriges geologiska undersökning
url
Tjänst
Riksintressen, mineral (visningstjänst)
I visningstjänsten Riksintressen mineral återfinns områden som anses innehålla fyndigheter av riksintresse.
Fyndigheterna på dessa platser består av ämnen och material, exempelvis natursten, industrimineral och metaller,
vilka av SGU bedöms som viktiga. Bedömningen görs i enlighet med miljöbalken (3 kap. 7 § andra stycket). Det är
SGU som ansvarar för att de berörda länsstyrelserna förses med information om vilka områden som bedöms utgöra
riksintressen.
På kartan visas de områden som SGU bedömer vara av riksintresse. I nuläget omfattas drygt 130 områden och av
dessa är ungefär hälften detaljavgränsade medan de resterande har lägesbestämts med en centrumkoordinat, det vill
säga har endast markerats med en punkt på kartan.
Organisation
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Internet
Lantmäteriet
801 82 Gävle
Lantmäterigatan 2
0771-63 63 63
[email protected]
www.geodata.se
PRODUKTKATALOG
Datum:
2015-04-01
14.
Trafikverket
14.1
Trafikverket
url
Datamängd
Administrativa företeelser - NVDB
Innehåller uppgifter från Nationella Vägdatabasen (NVDB):
* Driftbidrag
* Funktionell vägklass
* Gatunamn
* Övriga vägnamn
* Vägnummer
* Väghållare
* Vägtrafiknät (typ)
Innehåller även följande uppgifter för skogliga vägar:
* Framkomlighet för vissa fordonskombinationer
* Svängmöjlighet
* Tillgänglighet
* Vändmöjlighet
14.2
url
Trafikverket
Datamängd
Admistrativa Företeelser - Statliga vägdata
Uppgifter för det statliga vägnätet som ajourhålls av Trafikverket:
Driftområde
Huvudväg för godstransport
NRL-nät
Pendling- och serviceväg
Vinter2003
Vägkategori
Vägtyp
14.3
url
Trafikverket
Tjänst
BaTman - portal
Förvaltningssystem för broar, tunnlar, färjelägen och stödkonstruktioner för vägar och järnvägar. Täckning: statligt väg
och järnvägsnät, vissa kommunala vägar (i juni 2014 drygt 90 kommuner). En viss del av informationen är öppen i
systemet, men för dig som ska arbeta med BaTMan och förvaltning av byggnadsverk krävs ett användarkonto.
14.4
url
Trafikverket
Datamängd
Bro- och tunneldata - väg
Dataprodukten består av företeelser av typen Bro och Tunnel som ingår i Nationella Vägdatabasen (NVDB) och
omfattar data om överfarter, underfarter samt tunnlar på vägsträckor. Data förekommer bl.a. vid broar, planskilda
korsningar, vägportar samt tunnlar.
14.5
url
Trafikverket
BU.AnnanKonstruktion.Bullerskydd.Järnväg
Datamängd
Data innehåller nätanknutna bullerskydd från Trafikverkets databaser. Det finns data för bullerskydd längs statlig
järnväg.
14.6
url
Trafikverket
Datamängd
BU.AnnanKonstruktion.Bullerskydd.Väg
Data innehåller nätanknutna bullerskydd för statliga vägar i Sverige från Trafikverkets databaser. Täckningsgrad är
bristfällig, data kan saknas för vissa av Trafikverkets regioner.
14.7
url
Trafikverket
Tjänst
BU.AnnanKonstruktion.Visningstjanst
Inspire visningstjänst från Trafikverket för tema BU (byggnader), otherConstruction.
Organisation
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Internet
Lantmäteriet
801 82 Gävle
Lantmäterigatan 2
0771-63 63 63
[email protected]
www.geodata.se
PRODUKTKATALOG
Datum:
2015-04-01
14.8
url
Trafikverket
Datamängd
JVG_Kilometertal
Punkter för kilometerräkningen i det statliga järnvägsnätet samt ett antal andra anläggningar som är sammanlänkade
med det statliga järnvägarna, bl.a. Öresundsbron och Arlandabanan.
14.9
url
Trafikverket
Datamängd
JVG_Natverk
Järnvägsnätet är en generaliserad representation av det nationella järnvägsnätet med en uppsättning grundläggande
järnvägsdata. Järnvägsnätet omfattar statliga järnvägar samt ett antal andra anläggningar som är sammanlänkade
med det statliga järnvägarna, t.ex. Öresundsbron och Arlandabanan. Det omfattar inte kommunala eller industriägda
spåranläggningar, inte heller smalspårig järnväg eller spårvägar. Sidospår på bangårdar eller mötesspår ingår inte i
datamängden.
url
14.10 Trafikverket
Datamängd
JVG_Trafikplatser
Punkter som representerar trafikplatser (driftplats, driftplatsdel, hållplats, linjeplats) och hållställen i det statliga
järnvägsnätet samt i ett antal andra anläggningar som är sammanlänkade med det statliga järnvägarna, t.ex.
Öresundsbron och Arlandabanan.
url
14.11 Trafikverket
Tjänst
Klickbara kartan
Webbapplikation för trafikflöde för statligt vägnät. Kartan visar olika typer av trafikmätningsplatser utifrån vilken
statistisk undersökning vägtrafikdata används till. Trafikmätningarna avser t.ex. trafikflöden och fordonshastigheter
kopplade till olika motorfordonskategorier.
url
14.12 Trafikverket
Datamängd
NVDB - Cykelföreteelser
Cykelspecifika uppgifter från Nationella vägdatabasen (NVDB):
* Cykelled
* Rekommenderad bilväg för cykeltrafik
* Cykelvägtyp
* Reglering och Separation
* Trafiksäkerhetshöjande åtgärder
* Belysning
Finns på statliga cykelvägar och på kommunala cykelvägar i knappt 200 kommuner. Ej heltäckande.
url
14.13 Trafikverket
Tjänst
NVDB på webb
NVDB på webb är en webbapplikation som gör det möjligt att se Sveriges alla vägar och cykelvägar som finns lagrade i
Nationella vägdatabasen (NVDB). Man kan välja att titta på flera olika egenskaper (dataslag) som gäller för en vissa
sträcka. Det är också möjligt att rapportera felaktigheter i det data som visas och är du leverantör av data till Nationella
vägdatabasen kan du även rapportera förändringar.
url
14.14 Trafikverket
Datamängd
NVDB-Vägnät
Geometri och topologi (länkar och noder) för vägnätet i Nationella Vägdatabasen (NVDB).
Organisation
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Internet
Lantmäteriet
801 82 Gävle
Lantmäterigatan 2
0771-63 63 63
[email protected]
www.geodata.se
PRODUKTKATALOG
Datum:
2015-04-01
url
14.15 Trafikverket
Datamängd
Tekniska företeelser - NVDB
Uppgifter om Sveriges vägnät från Nationella Vägdatabasen (NVDB) om:
* Färjeled
* Höjdhinder upp till 4,5 meter
* Farthinder och Väghinder
* Vägbredd
* Antal körfält
* Korsning
Grövre/översiktlig information om:
* Bro/tunnel
* Slitlager (belagd/grus)
url
14.16 Trafikverket
Tekniska företeelser Statliga vägdata
Datamängd
TN.Järnväg.AntalSpår
Datamängd
Tekniska företeelser statliga vägdata innehållande:
*Järnvägskorsning
* Korsning
* Mittremsa
* Stigningsfält
* Slitlager (detaljerat)
* Vägräcke
* Vägnybyggnad
* Viltstängsel
* VVIS (vägväderstationer)
url
14.17 Trafikverket
Datamängden redovisar huvuddelen av Sveriges järnväg. Täckningsgraden ökar allteftersom i och med den insamling
av nationell järnvägsdata som pågår i Trafikverket. Antal spår är alltid 1 eftersom att alla spår redovisas som separata
länkar.
url
14.18 Trafikverket
Datamängd
TN.Järnväg.Bangårdsnod
Datamängden redovisar bangårdsnoder för huvuddelen av Sveriges järnväg. Bangårdsnoder består av mittpunkten för
registrerade lastplatser. Täckningsgraden ökar allteftersom i och med den insamling av nationell järnvägsdata som
pågår i Trafikverket.
url
14.19 Trafikverket
Datamängd
TN.Järnväg.Järnvägsanvändning
Datamängden redovisar huvuddelen av Sveriges järnväg. Täckningsgraden ökar allteftersom i och med den insamling
av nationell järnvägsdata som pågår i Trafikverket. Konstant värde (mixed) för användning anges för alla länkar.
url
14.20 Trafikverket
Datamängd
TN.Järnväg.Järnvägselektrifiering
Datamängden redovisar huvuddelen av Sveriges järnväg. Täckningsgraden ökar allteftersom i och med den insamling
av nationell järnvägsdata som pågår i Trafikverket. Datamängden redovisar om järnvägen är elektrifierad eller inte.
url
14.21 Trafikverket
Datamängd
TN.Järnväg.Järnvägslinje
Datamängden redovisar huvuddelen av Sveriges järnväg. Täckningsgraden ökar allteftersom i och med den insamling
av nationell järnvägsdata som pågår i Trafikverket. Begreppet järnvägslinje motsvaras av begreppet stråk som
används av Trafikverket. Ett stråk består av en eller flera sammanhängande bandelar. Paranteser i stråknamn anger
om en driftplats ingår eller inte ingår i stråket. Driftplatsnamn omgivet av parantes betyder att platsen inte ingår i
stråket. Driftplatsnamn utan parentes innebär att platsen ingår i stråket.
Organisation
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Internet
Lantmäteriet
801 82 Gävle
Lantmäterigatan 2
0771-63 63 63
[email protected]
www.geodata.se
PRODUKTKATALOG
Datum:
2015-04-01
url
14.22 Trafikverket
Datamängd
TN.Järnväg.Järnvägslänk
Datamängden redovisar huvuddelen av Sveriges järnväg. Innehållet är de länkar som bygger upp det topologiska
nätet.Täckningsgraden ökar allteftersom i och med den insamling av nationell järnvägsdata som pågår i Trafikverket.
url
14.23 Trafikverket
Datamängd
TN.Järnväg.Järnvägslänksekvens
Datamängden redovisar huvuddelen av Sveriges järnväg. Innehållet är de länkar som bygger upp det topologiska
nätet.Täckningsgraden ökar allteftersom i och med den insamling av nationell järnvägsdata som pågår i Trafikverket.
url
14.24 Trafikverket
Datamängd
TN.Järnväg.Järnvägsnod
Datamängden redovisar huvuddelen av Sveriges järnväg. Täckningsgraden ökar allteftersom i och med den insamling
av nationell järnvägsdata som pågår i Trafikverket. Järnvägsnoder består av objekttyperna spårväxel, plankorsning och
planskild korsning i Trafikverkets verksamhetsdatabas.
url
14.25 Trafikverket
Datamängd
TN.Järnväg.Järnvägsstationsnod
IDatamängden redovisar huvuddelen av Sveriges järnväg. Täckningsgraden ökar allteftersom i och med den insamling
av nationell järnvägsdata som pågår i Trafikverket. Järnvägsstationsnod motsvaras av trafikplatser med förutsättningar
för resandeutbyte.
url
14.26 Trafikverket
Datamängd
TN.Järnväg.Järnvägstyp
Datamängden redovisar huvuddelen av Sveriges järnväg. Täckningsgraden ökar allteftersom i och med den insamling
av nationell järnvägsdata som pågår i Trafikverket. Järnvägstyp anger den typ av transport som järnvägen är
konstruerad för. Exempel är tåg, spårväg, tunnelbana eller bergbana.
url
14.27 Trafikverket
Datamängd
TN.Järnväg.Konstruktionshastighet
Datamängden redovisar huvuddelen av Sveriges järnväg. Täckningsgraden ökar allteftersom i och med den insamling
av nationell järnvägsdata som pågår i Trafikverket.
Inspiretemat Konstruktionshastighet (DesignSpeed) genereras utifrån objekttypen STH A/B/S-tåg i Trafikverkets
verksamhetsdatabas. STH står för största tillåtna hastighet. A-tåg är konventionella tåg med stela boggier, B-tåg är
konventionella tåg med mjuka boggier och S-tåg är tåg med korglutning.
Temat beskriver den högsta hastighet som järnvägen är konstruerad för, det är en uppgift som inte är möjlig att
tillhandahålla från Trafikverket. Hastighet för S-tåg anges för att beteckna konstruktionshastighet i brist på annat för att
ge en uppfattning om konstruktionshastighet.
url
14.28 Trafikverket
Datamängd
TN.Järnväg.Markeringsstolpe
Datamängden redovisar huvuddelen av Sveriges järnväg. Täckningsgraden ökar allteftersom i och med den insamling
av nationell järnvägsdata som pågår i Trafikverket.
Datamängden redovisar nätanknutet läge för fysiska kilometertavlor längs järnvägen. Kilometertavlorna är
referenspunkter för banans gällande längdmätning.
url
14.29 Trafikverket
Tjänst
TN.Järnväg.Nedladdningstjänst
Inspire nedladdningstjänst för järnvägstransportnät, tema 7 Transport Network. Förgenererade datamängder från
Trafikverket.
url
14.30 Trafikverket
Datamängd
TN.Järnväg.NominellSpårvidd
Datamängden redovisar huvuddelen av Sveriges järnväg. Täckningsgraden ökar allteftersom i och med den insamling
av nationell järnvägsdata (NJDB) som pågår i Trafikverket.
För närvarande finns fel i data för nominell spårvidd pga eftersläpning mot projekt NJDB som samlar in data även för
smalspåriga anläggningar. Felet innebär att även smalspåriga sträckor felaktigt har värdet "standard".
Organisation
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Internet
Lantmäteriet
801 82 Gävle
Lantmäterigatan 2
0771-63 63 63
[email protected]
www.geodata.se
PRODUKTKATALOG
Datum:
2015-04-01
url
14.31 Trafikverket
Datamängd
TN.Järnväg.RiktningFörTrafikflödet
Datamängden redovisar huvuddelen av Sveriges järnväg. Täckningsgraden ökar allteftersom i och med den insamling
av nationell järnvägsdata som pågår i Trafikverket. Riktnin för trafikflödet beskriver trafikens riktning i förhållande till
transportnätslänkens riktning.
url
14.32 Trafikverket
Datamängd
TN.Järnväg.Tillträdesbegränsning
Datamängden redovisar huvuddelen av Sveriges järnväg. Täckningsgraden ökar allteftersom i och med den insamling
av nationell järnvägsdata som pågår i Trafikverket. Järnväg som förvaltas av Trafikverket och som har
besiktningsklass=0 (besiktigas ej) tilldelas värdet "physicallyImpossible", övriga järnväg som förvaltas av Trafikverket
tilldelas värdet "publicAccess". För närvarande tilldelas järnväg som förvaltas av annan organisation än Trafikverket
alltid "physicallyImpossible".
genereras utifrån indelningen/objekttypen besiktningsklass i Trafikverkets verksamhetsdatabas.
url
14.33 Trafikverket
Datamängd
TN.Järnväg.Underhållsmyndighet
Datamängden redovisar huvuddelen av Sveriges järnväg. Täckningsgraden ökar allteftersom i och med den insamling
av nationell järnvägsdata som pågår i Trafikverket.
Temat beskriver vilken myndighet eller organisation som har ansvar för underhåll av anläggningen.
url
14.34 Trafikverket
Datamängd
TN.Järnväg.VertikalPosition
Datamängden redovisar huvuddelen av Sveriges järnväg. Täckningsgraden ökar allteftersom i och med den insamling
av nationell järnvägsdata som pågår i Trafikverket.
Temat ska beskriva järnvägens vertikala position i förhållande till andra transportelement.Det datamängden faktiskt
redovisar är sträckor där järnvägen går ovan eller under mark, dvs om järnvägen går på bro eller i tunnel.
url
14.35 Trafikverket
Tjänst
TN.Järnväg.Visningstjänst
Inspire visningstjänst för järnvägstransportnät, tema 7 Transport Network.
url
14.36 Trafikverket
Datamängd
TN.Järnväg.Ägarmyndighet
Datamängden redovisar huvuddelen av Sveriges järnväg. Täckningsgraden ökar allteftersom i och med den insamling
av nationell järnvägsdata som pågår i Trafikverket.
Temat beskriver vilken myndighet eller organisation som äger anläggningen.
url
14.37 Trafikverket
Datamängd
TN.Väg.Bro_och_ tunnel
Enligt INSPIRE dataspecifikation ska datamängden beskriva vägens vertikala position i förhållande till andra
transportelement.Det datamängden faktiskt redovisar är "Konstruktioner som tillåter trafik över eller under vattendrag,
dalgångar, vägar, byggnader, järnvägar och cykelvägar eller genom berg eller jord."
url
14.38 Trafikverket
TN.Väg.Europaväg
Datamängd
TN.Väg.Funktionell_vägklass
Datamängd
Datamängden redovisar Europavägar
url
14.39 Trafikverket
Funktionell vägklass är en klassificering baserad på hur viktig en väg är för det totala vägnätets förbindelsemöjligheter.
Klassificeringen skall kunna användas för automatiserade vägval.
Datamängden redovisar nationella vägdata.
Organisation
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Internet
Lantmäteriet
801 82 Gävle
Lantmäterigatan 2
0771-63 63 63
[email protected]
www.geodata.se
PRODUKTKATALOG
Datum:
2015-04-01
url
14.40 Trafikverket
Datamängd
TN.Väg.Hastighetsgräns
Datamängden redovisar hastighetsgräns baserad på trafikregel om med vilken högsta hastighet fordon får föras enligt
beslut.
url
14.41 Trafikverket
Datamängd
TN.Väg.Körriktning
Datamängden redovisar uppgift om trafikflödesriktning på vägsträcka, vilket motsvaras av företeelsetypen körriktning i
nationella vägdatabasen (NVDB).
url
14.42 Trafikverket
Datamängd
TN.Väg.Namn_på_väg
Datamängden har gatunamn eller vägnummer som attribut.
url
14.43 Trafikverket
Tjänst
TN.Väg.Nedladdningstjänst
Inspire nedladdningstjänst för vägtransportnät, tema 7 Transport Network. Förgenererade datamängder från
Trafikverket.
url
14.44 Trafikverket
Datamängd
TN.Väg.Referenslänk
Referenslänkarna är det linjära referenssytemet som används i NVDB och dessa översätts direkt till INSPIRE
RoadLink.Referenslänkarna saknar historik och följdaktligen inte användbara för visualisering.
En länk representerar en vägsträcka som öppnats för trafik vid ett och samma tillfälle. Referenslänken har ett
godtyckligt antal portar och kopplar ihop de anslutande nätelementen med hjälp av sina portar.
url
14.45 Trafikverket
Datamängd
TN.Väg.Referenslänkdel
En referenslänksdel tillhör en referenslänk (en referenslänk representerar en vägsträcka som öppnats för trafik vid ett
och samma tillfälle) och anger giltighetsperioden för en del av en referenslänk. Referenslänkar beskriver vilka delar av
en specifik referenslänk som är giltiga vid olika tidpunkter.
url
14.46 Trafikverket
Datamängd
TN.Väg.Restriktioner_för_fordon
Inspiretemat Restriction for vehicles genereras från följande NVDB företeelser
Höjdhinder
Förbud mot trafik
Begränsad bruttovikt
Begränsad fordonsbredd
Begränsad fordonslängd
Begränsat axel/boggietryck
Företeelsetyperna med begränsaningar översätts rakt över. Höjdhinder ligger i NVDB lagrad som enpunktföreteelse
men skriptet räknar om denna till en tio meter lång sträckföreteelse. Förbud mot trafik tas endast företeelser med
viktrestriktion med.
I det fall det skulle finnas tidsbegränsningar på förbud mot trafik kommer dessa inte att tas med på grund av att
Inspirespecifikationen inte stödjer vårat sätt att uttrycka tidsintervall i form av måndag - fredag eller helger.
url
14.47 Trafikverket
Datamängd
TN.Väg.Slitlager
Datamängden redovisar vägens slitlager (belagd eller grus).
Organisation
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Internet
Lantmäteriet
801 82 Gävle
Lantmäterigatan 2
0771-63 63 63
[email protected]
www.geodata.se
PRODUKTKATALOG
Datum:
2015-04-01
url
14.48 Trafikverket
Datamängd
TN.Väg.Tillgänglighetsrestriktioner
Inspiretemat AccessRestriction är genererat ur från följande NVDB-företeelser:
Förbud mot trafik
Förbjuden färdriktning
Gatunamn
Vägnummer
Väghinder
Väghinder är en punktföreteelse i NVDB och för denna görs punktutbredningen med hjälp av referenslänkarnas
geometrier.
Förbjuden färdriktning och Förbud mot trafik används för de juridiska restriktionerna. Gatunamn och Vägnummer
används bara där länkrollen är skild från "normal" men Förbjuden färdriktning inte är satt.
url
14.49 Trafikverket
Datamängd
TN.Väg.Typ_av_väg
Datamängden redovisar en klassificering baserad på vägens fysiska utformning. INSPIRE-temat FormOfWay har
ingen fullständig motsvarighet i nationella vägdatabasen (NVDB). Datamängden genereras från dessa företeelsetyper i
NVDB:
Vägnummer
Gatunamn
Cirkulationsplats
Vägtyp
Vägtrafiknät
Motorväg
Motortrafikled
url
14.50 Trafikverket
Datamängd
TN.Väg.Underhållsmyndighet
Inspiretemat Authority är genererat från följande NVDB-företeelse:
Väghållare
Eftersom det inte finns någon skillnad på Ägare och ansvarig för drift (även om driften kan ligga på annan organisation)
skrivs Väghållarföreteelsen till både temat OwnerAuthority och MaintenanceAuthority. Då kommuner är väghållare och
attributet Väghållarnamn saknas görs en överläggsanalys med hjälp av Lantmäteriets kommunpolygoner och
kommunnamnet ärvs.
url
14.51 Trafikverket
Tjänst
TN.Väg.Visningstjänst
Inspire visningstjänst för vägtransportnät, tema 7 Transport Network.
url
14.52 Trafikverket
Datamängd
TN.Väg.Vägbredd
Datamängden redovisar vägbanans bredd i meter. För belagd väg avses avståndet mellan beläggningskanterna eller
kantstöden. För övrig väg avses bärig bredd, dvs. den del av vägbanan som uppfyller den angivna bärigheten.
url
14.53 Trafikverket
Datamängd
TN.Väg.Vägnod
Datamängden anger olika typer av vägnoder som genereras ur följande företeelsetyper i nationella vägdatabasen
(NVDB):
Referenslänksdelar
Referensnoder
Cirkulationsplats
url
14.54 Trafikverket
Datamängd
TN.Väg.Ägarmyndighet
I Sverige finns det inte finns någon skillnad på vägens ägare och ansvarig för drift och underhåll. Företeelsetypen
väghållare i nationella vägdatabasen (NVDB) för att generera ägarmyndighet.
Organisation
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Internet
Lantmäteriet
801 82 Gävle
Lantmäterigatan 2
0771-63 63 63
[email protected]
www.geodata.se
PRODUKTKATALOG
Datum:
2015-04-01
url
14.55 Trafikverket
Tjänst
Trafikflödeskartan
Webbapplikation för trafikflöden för statligt vägnät. Trafikflödena visar totaltrafiken för motorfordon och lastbilstrafiken
med olika bandbredder där bandens bredd är proportionella mot årsmedeldygnstrafiken.
url
14.56 Trafikverket
Datamängd
Trafikregelföreteelser - NVDB
Företeelser från Nationella Vägdatabasen (NVDB) för hela vägnätet:
* Begränsad bruttovikt,
* Begränsad fordonsbredd,
* Begränsad fordonslängd,
* Begränsat axel - boggitryck,
* Bärighet
* Cirkulationsplats
* Förbjuden färdriktning
* Förbjuden sväng
* Förbud mot trafik
* Gågata & Gångfartsområde
* Hastighetsgräns
* Inskränkningar för transport av farligt gods
* Miljözon
* Motortrafikled & Motorväg
* Tättbebyggt område
url
14.57 Trafikverket
Tjänst
Trafikverket - järnvägslager
Trafikverkets förenklade järnvägsnät är en representation av det nationella järnvägsnätet med en uppsättning
grundläggande järnvägsdata. Järnvägsnätet omfattar statliga järnvägar samt ett antal andra anläggningar som är
sammanlänkade med det statliga järnvägarna, exv. Öresundsbron och Arlandabanan. Det omfattar inte kommunala
eller industrägda spåranläggningar, inte heller smalspårig järnväg eller spårvägar.
Tjänsten innehåller även järnvägens trafikplatser (driftplatser, hållplatser, linjeplatser och hållställen) samt
kilometerräkning.
Sidospår på bangårdar eller mötesspår ingår inte i datamängden.
Tjänsten och ingående datamängder håller på att fasas ut och ersättas av andra.
url
14.58 Trafikverket
Trafikverket - riksintressen för trafikslagens
anläggningar
Datamängd
Shapefiler som redovisar riksintressena för trafikslagens anläggningar (flyg, järnväg, sjöfart och väg) inklusive tabeller
med fullständiga funktionsbeskrivningar för alla anläggningar.
Såväl befintliga som planerade och framtida riksintressen redovisas.
De tidigare fyra trafikverken, numera Trafikverket, har under hösten 2009 och våren 2010 arbetat med en
trafikslagsövergripande översyn av riksintressen. I juli 2010 beslutade Trafikverket om riksintressen för trafikslagens
anläggningar. Det beslutet har reviderats och ett nytt beslut om riksintressen för trafikslagens anläggningar har tagits
20 februari 2013. Det innebär att tidigare utpekanden av riksintressen som har gjorts av Vägverket, Banverket,
Sjöfartsverket och Luftfartsstyrelsen inte längre gäller.
url
14.59 Trafikverket
Tjänst
Trafikverket - WMS riksintresse
trafikslagens anläggningar
Tjänsten innehåller riksintressena för trafikslagens anläggningar (flyg, järnväg, sjöfart och väg). Såväl befintliga som
planerade och framtida riksintressen redovisas.
De tidigare fyra trafikverken, numera Trafikverket, har under hösten 2009 och våren 2010 arbetat med en
trafikslagsövergripande översyn av riksintressen. I juli 2010 beslutade Trafikverket om riksintressen för trafikslagens
anläggningar. Det beslutet har reviderats och ett nytt beslut om riksintressen för trafikslagens anläggningar har tagits
20 februari 2013. Det innebär att tidigare utpekanden av riksintressen som har gjorts av Vägverket, Banverket,
Sjöfartsverket och Luftfartsstyrelsen inte längre gäller.
I dagsläget kan inte tjänsten producera en teckenförklaring. Tillsvidare tillhandahålls en separat teckenförklaring på
följande adress: http://www.trafikverket.se/PageFiles/14982/teckenforklaring_wms_ri_trafikslagens_anl.pdf.
Organisation
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Internet
Lantmäteriet
801 82 Gävle
Lantmäterigatan 2
0771-63 63 63
[email protected]
www.geodata.se
PRODUKTKATALOG
Datum:
2015-04-01
url
14.60 Trafikverket
Tjänst
Trafikverket - Vägdata, visningstjänst
Tjänst med vägdata från Trafikverket. Innehåller 95 företeelsetyper från bl.a. NVDB (Nationella vägdatabasen).
url
14.61 Trafikverket
Datamängd
Vägtrafikdata - statistiska
Statistiska/historiska mätdata om Trafikflöde Årsmedeldygnsflödet (ÅDT) på statligt vägnät, uppdelat i total
motorfordonstrafik, lastbilar och axelpar. Innehåller även uppgifter om mätperiod, mätmetod och datas osäkerhet.
Organisation
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Internet
Lantmäteriet
801 82 Gävle
Lantmäterigatan 2
0771-63 63 63
[email protected]
www.geodata.se
PRODUKTKATALOG
Datum:
2015-04-01
15.
Vattenmyndigheterna
15.1
Vattenmyndigheterna
url
Tjänst
Kvalitetsfaktorer vattenförekomster, VISS
VatteninformationssystemSverige
I VISS (VatteninformationssystemSverige) finns statusklassificeringar av Sveriges vattenförekomster - bedömningar av
vattnens tillstånd. Vattenförekomstindelningen för sjöar, vattendrag och kustvatten kommer från SMHI och är
avgränsade i skala 1:250 000. Grundvattenförekomster avgränsas av SGU. Tjänsten visar vattenförekomsterna med
bedömningar av 35 olika kvalitetsfaktorer från VISS. En kvalitetsfaktor består av en eller flera parametrar, exempelvis
fisk, bottenfauna och tungmetaller. Datat uppdateras kontinuerligt.
15.2
url
Vattenmyndigheterna
Tjänst
Miljökvalitetsnormer vattenförekomster,
VISS VatteninformationssystemSverige
I VISS (VatteninformationssystemSverige) finns statusklassificeringar av Sveriges vattenförekomster - bedömningar av
vattnens tillstånd. Vattenförekomstindelningen för sjöar, vattendrag och kustvatten kommer från SMHI och är
avgränsade i skala 1:250 000. Grundvattenförekomster avgränsas av SGU.
Tjänsten innehåller miljökvalitetsnormer för ekologisk, kemisk och kvantitativ status med kvalitetskrav samt tidpunkt,
beslutade 2009. Innehåller 8st dataset grupperade på status. Tjänsten uppdateras kontinuerligt.
15.3
url
Vattenmyndigheterna
Tjänst
Miljöproblem VISS vattenförekomster,
VatteninformationssystemSverige
I VISS (VatteninformationssystemSverige) finns statusklassificeringar av Sveriges vattenförekomster - bedömningar av
vattnens tillstånd. Vattenförekomstindelningen för sjöar, vattendrag och kustvatten kommer från SMHI och är
avgränsade i skala 1:250 000. Grundvattenförekomster avgränsas av SGU.
Tjänsten visar vattenförekomster med bedömningar av miljöproblemen övergödning, miljögifter exklusive kvicksilver,
morfologiska förändringar, försurning, vattenuttag, flödesförändringar och kontinuitetsförändringar. Innehåller 17st
dataset. Tjänsten uppdateras kontinuerligt.
15.4
url
Vattenmyndigheterna
Tjänst
Riskbedömningar vattenförekomster, VISS
VatteninformationssystemSverige
I VISS (VatteninformationssystemSverige) finns statusklassificeringar av Sveriges vattenförekomster - bedömningar av
vattnens tillstånd. Vattenförekomstindelningen för sjöar, vattendrag och kustvatten kommer från SMHI och är
avgränsade i skala 1:250 000. Grundvattenförekomster avgränsas av SGU.
Tjänsten visar vattenförekomster med riskklassningar av att ekologisk, kemisk och kvantitativ status (grundvatten) inte
uppnås 2021. Innehåller 8st dataset. Tjänsten uppdateras kontinuerligt.
15.5
url
Vattenmyndigheterna
Vattenförekomster statusklassningar, VISS
VatteninformationssystemSverige
Tjänst
I VISS (VatteninformationssystemSverige) finns statusklassificeringar av Sveriges vattenförekomster - bedömningar av
vattnens tillstånd. Vattenförekomstindelningen för sjöar, vattendrag och kustvatten kommer från SMHI och är
avgränsade i skala 1:250 000. Grundvattenförekomster avgränsas av SGU. Tjänsten visar vattenförekomster med de
sammanfattande statusklassningarna från VISS. Visar ekologisk och kemisk (inklusive samt exklusive kvicksilver)
status för ytvatten samt kemisk och kvantitativ status för grundvatten. Dessutom visas tillförlitlighetsklassningen för
ekologisk och kemisk status. Tjänsterna uppdateras kontinuerligt.
15.6
url
Vattenmyndigheterna
Tjänst
Övervakningsstationer, VISS
VatteninformationssystemSverige
I VISS (VatteninformationssystemSverige) registreras miljöövervakningsstationer för alla typer av vattenkategorier som
finns registrerade i VISS. Innehåller bland annat stationer från nationell och regional miljöövervakning,
kalkeffektuppföljning, samordnad recipientkontroll och recipientkotroll. Tjänsten visar i olika grupper upp vilka stationer
som mäter vilka kvalitetsfaktorer, i vilken vattenkategori, om det finns skyddade områden, om de används för
internationell rapportering eller ramdirektivet för vatten. WMS:en visar ej upp de stationer som är inmatade som
hemliga i VISS.
Organisation
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Internet
Lantmäteriet
801 82 Gävle
Lantmäterigatan 2
0771-63 63 63
[email protected]
www.geodata.se
PRODUKTKATALOG
Datum:
2015-04-01
Organisation
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Internet
Lantmäteriet
801 82 Gävle
Lantmäterigatan 2
0771-63 63 63
[email protected]
www.geodata.se