11.2 Hvem gælder ordningen for - Lyngby
Transcription
11.2 Hvem gælder ordningen for - Lyngby
RAPPORT U2011:20 Servicenivå för insamling av hushållens farliga avfall och grovavfall - Goda exempel och rekommendationer ISSN 1103-4092 Förord Mängden farligt avfall och grovavfall som samlas in av kommunerna har ökat över tiden. Det gör att många kommuner har sett över eller kommer att se över insamlingssystemen för att anpassa dessa till ökade mängder och invånarnas önskemål om tillgänglighet och annan service. Insamling via återvinningscentralerna är kostnadseffektiv och utgör basen för insamlingen. I rapporten presenteras intressanta insamlingssystem för grovavfall och farligt avfall från hushåll som fungerar som komplement till återvinningscentralerna för att utöka servicen för icke bilburna och kunder som vill ha mer fastighetsnära insamling. Den ger goda exempel från kommuner som arbetar med service på ett metodiskt och framgångsrikt sätt. Rapporten innehåller rekommendationer till arbetssätt från planering, utformning och införande av insamlingssystem till uppföljning och informationsinsatser. Syftet är att uppmuntra kommunerna till bättre servicenivå för insamling av hushållens farliga avfall och grovavfall. Konsultinsatsen i projektet har utförts av Celeste Ganga Parada, Annika Ekstrand och Katarina Jonerholm, samtliga vid Sweco Environment AB i Stockholm. Projektet har finansierats genom Avfall Sverige Utveckling. I projektets styrgrupp har följande personer medverkat: Jenny Westin, Jessica Christiansen och Jon Nilsson-Djerf från Avfall Sverige, Olle Oskarsson och Cecilia Mattsson från Naturvårdsverket samt Peter Wenster, Sveriges Kommuner och Landsting. Representanter från Avfall Sveriges arbetsgrupper för farligt avfall, beställarfrågor och återvinningscentraler har kommit med värdefulla synpunkter. Avstämningar har gjorts med alla intervjuade kommuner. Malmö i september 2011 Håkan Rylander Ordf. Avfall Sveriges Utvecklingskommitté Weine Wiqvist VD Avfall Sverige Sammanfattning Målgruppen för rapporten är kommuner och kommunala bolag som planerar för, utvecklar och följer upp insamlingen av hushållens farliga avfall och grovavfall. Rekommendationer ska vägleda kommunerna i deras arbete med att utveckla insamlingen och uppnå god servicenivå. Varje enskild kommun ansvarar för att utforma den lokala avfallshanteringen, exempelvis vilka insamlingstjänster som ska erbjudas och avgör därmed vilken servicenivå som invånarna får tillgång till. Begreppet servicenivå i fråga om hantering av hushållsavfall kan definieras utifrån två olika aktörers perspektiv – ansvarig organisation för hanteringen och avfallslämnaren. Utifrån ansvarig organisation, definieras servicenivå av kommunens lokala förutsättningar och tillgängliga resurser såsom personal och ekonomi, samt erbjudna insamlingssystem och tjänster. För avfallslämnaren spelar andra faktorer in såsom att servicenivån motsvarar de avgifter som betalas för avfallshanteringen och att insamlingssystemen underlättar källsortering och att lämna avfall på rätt plats. Olika kommuner kan ha många gemensamma förutsättningar men även stora skillnader. Det medför att det är svårt att rekommendera en universallösning för avfallshanteringen i sin helhet, liksom för specifika insamlingssystem för farligt avfall och grovavfall. Kommunerna rekommenderas att använda både avfallsplanering och uppföljning som verktyg för att analysera behov och förankra nödvändiga åtgärder. Lokala förutsättningar bör analyseras innan man väljer insamlingsmetod oavsett avfallsfraktion. Redan vid planeringsstadiet rekommenderas kommunen att ta ett brett kommunaltekniskt perspektiv, vilket innebär att man även inkluderar till exempel VA, vägar, mark och fastighet i utredningen. Dessutom bör man besluta vilka informationsoch kommunikationsverktyg som kommer att användas och hur uppföljning av systemen kommer att genomföras. En rad andra konkreta råd ges för en framgångsrik insamling av farligt avfall och grovavfall: • Genomför regelbunden uppföljning av kostnader, insamlade mängder för olika system, nyttjandegrad och kundernas nöjdhet. Skapa rutiner som underlättar uppföljning, till exempel genom särredovisning av kostnader och separat invägning av insamlat avfall för de olika systemen. • Upprätta kundnöjdhetsindex med särskilt anpassade frågor om insamlingen av grovavfall och farligt avfall. Sätt upp mätbara mål för verksamheten och följ upp dessa regelbundet. • Mätningar av nyttjandegrad bör ske under samma period varje år. Nyttjandegraden skiljer sig åt mellan olika system och uppföljningen måste anpassas till det system som ska följas upp. • Ta fram riktlinjer för hur förvaring och hämtning ska gå till med tydlig ansvarsfördelning mellan hushåll, fastighetsägare och transportör. • Skapa en fungerande organisation för avfallsplanarbetet genom att involvera representanter från miljö, samhällsbyggnadskontor, etcetera • Genomför regelbundet plockanalyser för att se hur mycket farligt avfall som finns i soppåsen. En hög andel är en indikation på att insamlingen eller informationen inte fungerar tillfredsställande. Manual för plockanalyser finns i rapport RVF Utveckling 2005:19. • Använd verktygen för utvärdering och uppföljning i Avfall Web. God statistik skapar trovärdighet och är grunden för en långsiktig utveckling av både den lokala avfallshanteringen och den svenska avfallsbranschen. • Samverka gärna med andra kommuner inom upphandlingar, plockanalyser, informationssatsningar, kundundersökningar med mera. Det kan bland annat leda till bättre utnyttjande av personella och ekonomiska resurser, bättre möjligheter för långsiktig planering och strategiska beslut. • Återkoppla resultat till kunderna. Utan återkoppling kommer ambitionen att sortera och nyttja de olika systemen att sjunka över tid. Utnyttja en mångfald av informationskanaler, som hemsida, kundtidningar, personliga möten och sociala medier för att nå olika målgrupper. Summary The target audiences for this report are the Swedish municipalities that plan, develop and monitor the collection of both bulky and hazardous household waste. The recommendations are intended to guide municipalities in their efforts to develop the collection systems and achieve a good level of service. Each municipality is responsible for defining and designing the local systems for waste collection - for instance which collection services are to be provided, thus determining the level of service that local residents have access to. The term, level of service, in regards to the management of household waste, can be defined by two different points of view - the organization responsible for management and the producer of household waste. Based on the responsible organization, the level of service is defined by the municipalities local conditions and available resources such as personnel and finances, and also offered collection services. From the waste producers point of view, the level of service is defined by factors such as, that the level of service is equivalent to the fees paid for them and that the collection systems facilitate sorting. Different municipalities may have many of the conditions that affect the design of the waste collection systems in common. But the differences can also be very large, thus making it difficult to recommend a single, general solution for waste collection, as well as for specific collection systems for bulky and hazardous waste. Municipalities are advised to use both waste planning and monitoring as tools in order to analyze and gain acceptance for any needs and necessary measures to be taken. Local conditions should be analyzed before choosing different collection options regardless of the waste fraction. And as early as in the planning stages, it is recommended that the municipalities take a broad municipal technical perspective. This means that the planning should include issues such as water and sewage, roads, land and property. In addition, the municipality should decide which information and communication tools are to be used and how monitoring will be implemented. A number of other practical recommendations are given for a successful collection of hazardous waste and bulky waste: • Carry out regular monitoring of costs, collected waste amounts for the different systems, degree of utilization and customer satisfaction. Create routines that facilitate monitoring, for example by separate accounting of costs and separate weighing of the waste collected from the various systems. • Establish customer satisfaction index with tailored questions about the collection of bulky waste and hazardous waste. Set measurable action targets and follow up on these regularly. Measurements of utilization should be done during the same period each year. The utilization differs between different systems and monitoring must be adapted to the collection system to be monitored. • Develop guidelines for storage and collection, with a clear defined division between the responsibility of different actors such as households, property owners and transporters. • Create a functioning organization for waste planning by involving representatives from the environmental, community planning agencies, etc. • Perform regular sorting analysis in order to see how much hazardous waste is not being sorted out. A high percentage is an indication that the collection system or information provided is not functioning properly. • Use tools for evaluation and monitoring provided in Avfall Web. Good statistical data creates credibility and is the basis for the sustainable development of both the local waste management and the Swedish waste industry. • Cooperate, when possible, with other municipalities in procurement processes, waste component analysis, information campaigns, customer surveys, and so on. This gives opportunities to better utilize human and financial resources, and make long-term planning and strategic decisions. • Give feedback on the results to the customers. Without feedback, the ambition to sort the waste and utilize the various systems will decrease over time. Take advantage of the diversity of information channels, such as website, customer newsletters, personal meetings and different types of social media to reach different audiences. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 1.1 1.2 1.3 1.4 1.5 1.6 2 2.1 2.2 2.3 2.4 2.5 2.6 2.7 3 4 Inledning Bakgrund Syfte och målsättning Förutsättningar och avgränsningar Metod Kommunens ansvar Om insamlingen av farligt avfall och grovavfall Exempel på god servicenivå Organistation och samverkan Planering Insamlingssystem Finansiering av insamling Uppföljning Information och kommunikation Återanvändning Slutsatser och rekommendationer Referenser BILAGOR Bilaga 1 Uppdragsbeskrivning & intervjusammanställning Bilaga 2 Intervjufrågor Bilaga 3 Statistik & insamlingssystem 1 1 1 1 2 3 4 6 6 6 10 20 21 23 24 25 32 1 Inledning 1.1 Bakgrund Under 2007 redovisade Naturvårdsverket en delmålsrapport om avfall under miljömålet God bebyggd miljö. Ett av de prioriterade områdena i denna var att det ska vara enkelt för hushållen att sortera avfall. En av de åtgärder som föreslogs här var utveckling av riktlinjer för servicenivå vid insamling av hushållens farliga avfall och grovavfall. Miljödepartementet gav i regleringsbrevet 2010 Naturvårdsverket i uppdrag att utveckla riktlinjer för servicenivå för denna insamling. I samråd med Miljödepartementet bedömde Naturvårdsverket att det var lämpligast om Avfall Sverige arbetade fram goda exempel och rekommendationer med syfte att uppmuntra kommunerna till bättre servicenivå för hushållens farliga avfall och grovavfall. 1.2 Syfte och målsättning Syftet med rapporten är att ta fram rekommendationer och lyfta fram goda exempel om servicenivå för insamling av hushållens farliga avfall och grovavfall. Rekommendationerna ska vägleda kommuner att planera och utveckla insamlingssystem som är enkla för hushållen. Insamlingssystemen ska vara effektiva för samhället och kommunen där hänsyn tas till kostnader, spridning av farliga ämnen, materialåtervinning, risker och säkerhet. Målgruppen för rapporten är alltså personer i kommuner/kommunala bolag som planerar för, utvecklar och följer upp insamlingen av hushållens farliga avfall och grovavfall. Kommunerna får i rapporten underlag till att planera och utveckla sina insamlingssystem för att uppnå bästa möjliga servicegrad. Såväl tjänstemän som förtroendevalda verksamma inom renhållning och miljö har nytta av denna rapport. 1.3 Förutsättningar och avgränsningar Rapporten omfattar enbart grovavfall och farligt avfall från hushåll – alltså avfall som kommunen ansvarar för. Avfall med producentansvar, som el-avfall och batterier, ingår inte i studien. Men eftersom insamling av dessa fraktioner ofta är integrerade med övrig insamling är det ofrånkomligt att även sådana exempel tagits med. Våra rekommendationer fokuserar på planering, uppföljning och insamlingssystem. I den mån det varit möjligt har en sammanställning av kommuners egna uppföljningar genomförts. Syftet är att belysa hur insamlingssystemen uppfattas av hushållen. Uppföljningen kan göras utifrån insamlade mängder, plockanalyser, kundnöjdhet, risker, säkerhet och kostnader. Andra tänkbara parametrar är nyttjandegrad, antal hämtningar eller hushållens upplevelser av vissa tekniska lösningar. Begreppet servicenivå kan definieras utifrån två olika perspektiv – ansvarig organisation för hanteringen och avfallslämnaren. 1 Utifrån ansvarig organisation beror servicenivån på kommunens lokala förutsättningar samt tillgängliga resurser såsom personal och ekonomi m.m. De insamlingssystem som erbjuds utgör tillsammans med övrigt arbete som ansvarig renhållningsenhet utför servicenivån i respektive kommun enligt nedanstående moment: • Planering – utgör grunden vid utveckling av nya insamlingssystem och andra avfallshanteringstjänster eller förändringar i befintliga system • Uppföljning – analys och kontroll av hur de olika systemen fungerar och hur pass nöjda kunderna är m.m. • Information och kommunikation – utgör viktiga verktyg för att underlätta för avfallslämnaren att göra sig av med sitt hushållsavfall För avfallslämnaren är det viktigt att servicenivån motsvarar de avgifter man betalar för avfallshanteringen och att insamlingssystemen underlättar både källsortering och att lämna avfall på rätt plats. Viktiga faktorer är tillgänglighet och öppettider. I bilaga 1 finns alla intervjuer sammanställda för den som önskar mer information om respektive kommun som intervjuats. 1.4 Metod En kvalitativ utvärdering och sammanställning genomfördes av kommuner med goda servicenivåer för insamling av hushållens farliga avfall och grovavfall. Telefonintervjuer genomfördes med tretton svenska kommuner samt Oslo och Köpenhamns kommuner. För mer information om frågeställningen se bilaga 2. Kommunerna valdes av styrgruppen utifrån information från bland annat befintliga Avfall Sverige rapporter, information från Avfall Web samt med hjälp av kontakter med arbetsgrupperna för beställarfrågor, farligt avfall och materialåtervinning samt återvinningscentraler. Följande kommuner intervjuades: • Göteborg stad • Halmstads kommun • Härjedalens kommun • Hässleholms kommun • Järfälla kommun • Linköpings kommun • Ljungby kommun • Ludvika kommun • Malmö stad • Pajala kommun • Umeå kommun • Värmdö kommun • Örebro kommun Ambitionen har varit att välja kommuner med olika förutsättningar och olika insamlingssystem. Oslo och Köpenhamn valdes för att ge exempel på hur miniåtervinningscentraler kan fungera. 2 Rapporten har kompletterats med information från Avfall Sveriges rapporter: Hantering av grovavfall i Sverige (U2010:5) och Fastighetsnära insamling av farligt avfall från hushåll (U2009:20). Dessa rapporter innehåller kartläggningar över insamlingssystem och kommunernas hantering av grovavfall och farligt avfall. Även Avfallshantering på öar och i glesbygd (U2009:12) tar upp intressanta insamlingssystem. 1.5 Kommunens ansvar Kommunens ansvar för insamling, transport och behandling av hushållens avfall, inklusive farligt avfall och grovavfall, regleras bland annat av bestämmelserna i miljöbalken (SFS 1998: 808), avfallsförordningen (SFS 2001: 1063) och respektive kommuns renhållningsordning. Renhållningsordningen består av föreskrifter för avfallshanteringen och avfallsplan. Kommunerna har, enligt 27 kap. miljöbalken, rätt att ta betalt för den renhållning de utför. Avfallsavgifterna ska betalas enligt den taxa som Kommunfullmäktige antar. Om kommunen anlitar någon annan för att utföra renhållningen, såväl insamling som behandling, får avtalet läggas till grund för beräkningen av renhållningsavgifterna. Detta är däremot inte tillåtet om kostnaden skulle bli väsentligt högre än om kommunen själv skulle utföra renhållningen. Avfallsplanen ska bland annat innehålla mål och åtgärder för insamling och behandling samt hur avfallets mängd och farlighet kan minskas. Vidare ska det beskrivas hur mål och åtgärder har följts upp och kommer att följas upp. Läs mer i Avfall Sveriges Handbok för kommunal avfallsplanering (RVF rapport 2006:13) Varje enskild kommun ansvarar för att utforma den lokala avfallshanteringen, exempelvis vilka insamlingstjänster som ska erbjudas, och avgör därmed vilken service som kommunens invånare ska ha tillgång till. Förutsättningarna anges i de kommunala renhållningsföreskrifterna. Läs mer i Mall för renhållningsordning, rapport 2007:07, som tagits fram av Avfall Sverige och Sveriges Kommuner och Landsting. Hushållen har skyldighet att sortera ut och lämna sitt avfall till de olika insamlingssystem som finns. Hushållen har också skyldighet att följa reglerna för avfallshanteringen i kommunen. Avfallet ska hanteras enligt den prioritetsordning som beskrivs med avfallshierarkins fem steg: • förebyggande av avfall • återanvändning • materialåtervinning • annan återvinning, till exempel energiåtervinning • bortskaffande Avvikelser från hierarkin kan vara nödvändiga av tekniska, ekonomiska eller miljömässiga skäl. Enligt 15 kap. 17 § Miljöbalken är kommunen skyldig att utöver vad som står i renhållningsordningen hämta hushållsavfall vid fastigheten om fastighetsägaren eller nyttjanderättshavaren begär det och det inte är oskäligt med tanke på omständigheterna. Denna skyldighet gäller även grovavfall och farligt avfall. Kommunen har rätt att finansiera dessa tjänster genom särskilda avgifter i taxan. 3 1.6 Om insamlingen av farligt avfall och grovavfall Det finns flera olika system för insamling av hushållens avfall. Dessa förekommer i olika omfattning och kombinationer i olika kommuner. Det vanligaste systemet för insamling av farligt avfall och grovavfall är kommunernas stationära, bemannade återvinningscentraler. Belastningen har under senare år ökat på många återvinningscentraler. Det gäller både antal besök och mängder som samlas in. Detta har lett till att många kommuner har anpassat sina centraler, genom utbyggnad och ökade öppettider. Återvinningscentralen (ÅVC) är det mest kostnadseffektiva systemet sett till kostnaden per insamlad mängd. Systemet utgör basen för insamlingen. Mer än 90 procent av allt grovavfall samlas in på återvinningscentralerna1. Under 2009 samlades det in ca 1,5 miljoner ton grovavfall, vilket motsvarar 160 kg per person. Grovavfallet utgör omkring en tredjedel av det totala hushållsavfallet. I Sverige finns cirka 600 återvinningscentraler och antal besök uppskattas till 20 miljoner per år. Den största återvinningscentralen i respektive kommun är i snitt öppen 46 timmar per vecka (visar medianvärde för tillgänglighet hämtat ur Avfall Web). Motsvarande för kvällar och helger är 10 timmar per vecka. Öppettiderna, är av naturliga skäl, mer generösa i större kommuner med högre besöksunderlag. Kundundersökningar visar att 83 procent av alla kunder är nöjda eller mycket nöjda med hur besöket vid ÅVC fungerar2. 77 procent anger att de är nöjda eller mycket nöjda med tillgängligheten till ÅVC. Andelen nöjda är högre i stora kommer jämfört med mindre, vilket troligen hänger samman med öppettider och avstånd. Däremot kan man inte utläsa några skillnader mellan stora och små kommuner när det gäller nöjdhet med själva besöket. Olika former av fastighetsnära insamling och insamling vid butik etc. fungerar som komplement till återvinningscentralerna. Dessa system finns utförligt beskrivna i de rapporter som nämns i kapitel 1.4. Trenden under senare år visar att kommunerna har ökat andelen parallella insamlingssystem för farligt avfall. Tre fjärdedelar av alla kommuner har tre till fyra olika system i jämförelse med år 2001 då flertalet kommuner bara hade ett system. 1 Enligt kartläggningen i rapport U2010:05, Hantering av grovavfall i Sverige, gör mer än 60 procent av kommunerna i undersökningen bedömningen att det är mindre än 10 procent av totala mängden grovavfall som samlas in vid fastighet. 2 Medianvärde för nöjdhet vid ÅVC hämtat ur Avfall Web 4 Under 2009 samlades det in 45 380 ton farligt avfall från svenska hushåll. Det motsvarar 4,9 kg farligt avfall per person. I farligt avfall ingår impregnerat virke, en fraktion som ökat stadigt de senaste åren och utgör 55 procent av hushållens farliga avfall.3 Av det totala hushållsavfallet utgör det farliga avfallet drygt en procent. Mängden farligt avfall som samlas in fastighetsnära utgör cirka 2 procent av den totala mängden insamlat farligt avfall. Mängden kan tyckas liten men är med hänsyn till avfallets farlighet ändå inte obetydlig. Av den mängd farligt avfall som samlas in fastighetsnära utgörs 70 procent av så kallat traditionellt farligt avfall (småkemikalier, spillolja, färg, lim och lösningsmedel). 30 procent utgörs av småbatterier, bilbatterier och ljuskällor. Kundundersökningar visar att 71 procent av invånarna anger att de har god eller mycket god tillgänglighet till inlämningsställe för farligt avfall4. Åtta av tio anger att de lämnar in mycket eller allt farligt till insamlingssystemet. Däremot är det ”bara” 64 procent som anger att de är väl eller mycket väl informerade om hur de ska hantera farligt avfall. Plockanalyser visar att kärl- och säckavfallet innehåller 0,2 procent farligt avfall och 0,3 procent elavfall (medianvärde Avfall Web). 3 Avfall Sverige, Svensk avfallshantering 2010, Malmö i juni 2010 4 Medianvärde för nöjdhet vid ÅVC hämtat ur Avfall Web 5 2 Exempel på god servicenivå Servicenivå definieras utifrån ett flertal faktorer eller parametrar. Det handlar inte enbart om val av insamlingssystem, utan även om ansvarig organisations arbetsform vid planering och uppföljning, hur man tar fram och sprider information samt anpassar det till andra lokala förhållanden. Lika betydelsefullt är kundens eller avfallslämnares uppfattning om erbjudna tjänster och faktorer som tillgänglighet, öppettider och insamlingssystemens enkelhet. Nedan redovisar vi de viktigaste faktorerna för en god servicenivå: planering, insamlingssystem, uppföljning, samt verktyg för information och kommunikation. Under respektive rubrik redovisar vi också goda exempel från kommuner och andra organisationer. Avslutningsvis tar vi upp återanvändning som en möjlighet till god service genom att avfallslämnare erbjuds möjligheten att ge föremål de tänkt slänga till second-hand verksamhet i stället. 2.1 Organisation och samverkan När kommunen inför ett nytt system för insamling av hushållsavfall inleds arbetet vanligtvis med en planeringsfas. Utformning och innehåll varierar från kommun till kommun. Kommuner där insamlingen sköts av entreprenörer inför ofta förändringar i samband med upphandling av ny entreprenör. Eventuella utredningar genomförs i samband med att man tar fram förfrågningsunderlag. Kommuner som samlar in i egen regi har däremot möjlighet att införa förändringar eller nya system utan att vara begränsade till särskilda insamlingsavtal. 2.2 Planering och samverkan Svenska kommuner har möjligheten, genom bestämmelsen om kommunalt självstyre som sedan 1974 finns inskriven i grundlagen, att själva välja hur man vill organisera sin avfallshantering. Kommunerna kan välja att hantera detta i förvaltningsform eller genom egna kommunala bolag, eller i samverkan med andra kommuner genom samägda kommunala bolag. Knappt hälften av kommunerna, har avfallshanteringen inom den egna förvaltningen, i gemensam nämnd eller genom kommunalförbund. Resterande del verkställer sitt ansvar för avfallshantering genom kommunala bolag, eget eller samägda med andra kommuner. Själva insamlingen av hushållsavfallet kan utföras av entreprenörer eller av kommunerna själva i egen regi. På samma sätt kan behandlingen av det insamlade avfallet genomföras i egen regi eller av extern aktör (exempelvis kommunalägt bolag eller privat företag). Samverkan kan även ske i gemensamma nämnder eller kommunalförbund. Mariestad och Gullspång har till exempel bildat en gemensam nämnd som ansvarar för avfallshanteringen. VA SYD är ett kommunalförbund som ansvarar bland annat för avfallshanteringen i Malmö stad och Burlöv kommun. För behandlingen av insamlat avfall svarar dock i detta fall Sysav (Sydskånes Avfalls AB) som är ett kommunalägt bolag. 6 Söderhalls Renhållningsverk AB (SÖRAB) är ett regionalt kommunalt avfallsbolag i norra Stockholms län. Det ägs av kommunerna Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby, Vallentuna och Stockholms stad (passiv delägare). Bolaget svarar för behandling av allt det insamlade avfallet och har tillsammans med kommunerna framgångsrikt arbetat fram en gemensam avfallsplan som ligger till grund för utvecklingen av avfallshanteringen. Det finns också samverkan i mer eller mindre formella nätverk och kommuner som samarbetar kring enskilda frågor, exempelvis kring upphandling. DalaAvfall är ett nätverk för utbyte av erfarenheter och kompetens. Syftet är att säkerställa god utveckling i fråga om kvalitet, kostnadseffektivitet, kundservice och miljöanpassning i hela Dalarna. Samarbete sker genom gemensamt uppsatta mål och gemensamma projekt, upphandlingar, informationssatsningar, kundundersökningar m.m. Samverkan är en naturlig verksamhetsform som blir nödvändig när högre krav ställs på den svenska avfallshanteringen, och kan leda till: • Bättre nyttjande av personella och ekonomiska resurser • Effektivare arbetsformer • Tillvaratagande och utvecklande av kompetens och resurser • Gemensamma riktlinjer och begrepp för personal och kunder • Bättre möjligheter för långsiktig planering och strategiska och beslut • Kvalitet, kostnadseffektivitet och kundservice utvecklas till gagn för kunder, personal och verksamhet i stort. Avfallsplanering Kommunen ansvarar för upprättande av lokal avfallsplan enligt bestämmelserna i miljöbalken. Planens innehåll regleras av Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om innehållet i en kommunal avfallsplan och länsstyrelsens sammanställning (NFS 2006:6). De allmänna råden preciserar att § 3 i föreskrifterna bör innehålla en redovisning av hushållsavfallet i sju grupper, bland annat grovavfall och farligt avfall. För varje grupp bör insamlad mängd redovisas och hur avfallet återvinns eller bortskaffas. Ur Avfall Web kan man ta fram en rapport som heter ”kommunal avfallsplanering”. De flest uppgifter som behövs till avfallsplanen kan hämtas ur Avfall Web. De uppgifter som berör grovavfall och farligt avfall sammanställs nedan: Insamlat hushållsavfall (§3 punkt 3) • Grovavfall (ton) • Farligt avfall från hushåll (ton) • El-avfall utanför producentansvaret (ton) Omhändertagande (§3 punkt 4) • Grovavfall till förbränningsanläggning (ton) • Trädgårdsavfall till kompostering (ton) Avfallsplanen är ett viktigt strategiskt dokument. Den tydliggör bland annat kommunens ambitioner och inriktning på avfallsområdet. Planen anger också kommunens mål för verksamheten och planerade framtida åtgärder. Den kan även ange riktlinjer för vad som är en rimlig servicenivå för den lokala avfallshanteringen. Vidare kan avfallsplanen vara ett viktigt verktyg för att informera allmänhet och företag i kommunen om planerade förändringar och vad som förväntas av dem med mera. 7 Under 2006 tog Avfall Sverige fram en Handbok i kommunal avfallsplanering (2006:13) som i skrivande stund håller på att revideras. Handbokens syfte är att ge kommunerna vägledning i det lokala planeringsarbetet. Den nya handboken beräknas vara färdig hösten 2011. Avfallsplaneringsarbetet kan underlättas påtagligt genom utbyte med andra kommuner. Detta kan ske genom olika former av erfarenhetsutbyte och samordning. Förutsättningar för framgångsrik avfallsplanering blir bättre om flera kommuner kan arbeta tillsammans, och ta fram en gemensam regional avfallsplan eller likartade planer för varje kommun. Samverkan kring avfallsplaner har därför blivit mer vanligt. Ett exempel hittas i Stockholms län, där SÖRAB och de aktiva delägarkommunerna har arbetat fram en gemensam avfallsplan med övergripande mål som sträcker sig till 2020. Planens syfte är bland annat att skapa en gemensam bild av den kommunala avfallshanteringen Detta kan ge kommunerna möjlighet att agera på ett likartat sätt och hjälpa varandra att nå målen. Ett mål är att avfallsverksamheten ska vara en del av den fysiska planeringen och att kommunerna ska fastställa vilka insamlingstjänster man ska tillhandahålla gemensamt.5 När det gäller farligt avfall och grovavfall anges bland annat följande delmål: • År 2012 ska minst 90 procent av hushållen ha kunskap om vad som är farligt avfall och var det ska lämnas samt anse sig ha tillgång till ett tillfredsställande insamlingssystem för denna fraktion, • År 2012 ska det finnas rutiner för vad som ska göras när nya typer av farligt avfall upptäcks hos hushållen, • År 2012 ska minst 40 procent av hushållsavfallet materialåtervinnas och återvinningscentralerna ska ha en bättre tillgänglighet jämfört med år 2006. Det finns ytterligare delmål om farligt avfall. De rör bland annat farligt avfall i bygg- och rivningsavfall och tillsyn av icke anmälnings- och tillståndspliktiga företag. Under arbetets gång kommer SÖRAB och samarbetande kommuner arbeta fram nya delmål. Utveckling av insamlingstjänster Kommunernas avfallsplaner anger, som redan nämnts, vilken inriktning avfallshanteringen ska ha. Detta inkluderar även kommunens ambition i fråga om servicenivå och vilka insamlingstjänster som ska erbjudas. Vid planering eller utveckling av insamlingssystem är det viktigt att bedöma behovet utifrån ett flertal faktorer. Här kan Göteborgs stad lyftas fram då kommunen genom Kretsloppskontoret, som har det praktiska ansvaret för avfallshanteringen, bedömer större förändringar och nya insamlingssystem utifrån de tre dimensionerna för hållbar utveckling: ekonomi, social inkl. riskbedömning och miljömässig dimension. Kommunfullmäktige i Göteborg har under minst tio år arbetat med att belysa ärenden ur dessa tre aspekter som ursprungligen kommer från FN:s Agenda 21 arbete. Som stöd finns en mall för tjänsteutlåtanden. 5 För mer information se SÖRABs hemsida, www.sorab.se 8 Ansvarig tjänsteman eller handläggare på Kretsloppskontoret tar fram underlag. Under genomgången tas hänsyn till systemets kostnader, vad det innebär för kunder och medarbetare i form av merarbete m.m. inklusive eventuella arbets-, hälso- och miljörisker som systemet kan medföra. Vidare försöker kontoret även ta hänsyn till särskilda kundgrupper såsom pensionärer, personer med funktionsnedsättning och icke bilburna kunder, genom att bland annat inkludera viss närhet till de olika insamlingssystemen. Det finns en tvärgrupp för tjänsteutvecklingsfrågor som diskuterar och belyser viktiga tjänstefrågor. Den har representanter från alla enheter; administration, kundservice, planering, information och entreprenad. Järfälla håller en tät kontakt med sin entreprenör vid utveckling av olika insamlingssystem, inom ramen för respektive upphandlingskontrakt. Återkommande månadsvisa driftmöten och kvartalsmöten om kraven i kontraktet bidrar till att utveckla samarbetet och höja kvaliteten. Vidare deltar även representant från miljö- och hälsokontoret på driftmötena. Politiskt samarbete Det lokala politiska intresset spelar en viktig roll vid utvecklingen av kommunens avfallshantering. I Ljungby kommun är servicenivå en viktig politisk fråga som värderas högt och prioriteras av både politiker och kommunala tjänstemän. I januari 2007 antogs så kallade kvalitetsgarantier för ett flertal verksamhetsområden inklusive avfallshanteringen. Garantin innebär att den kommunala servicenivån ska vara tydlig, att hushållsavfall ska hämtas punktligt och att tömning ska ske inom 24 timmar vid missad tömning. Det finns även en specifik kvalitetsgaranti för farligt avfall som berör insamlad mängd per abonnent. Kvalitetsgarantierna följs upp varje år och sammanställs i kommunens årsredovisning. Göteborgs stad tycker att samarbetet med renhållningsansvarig nämnd fungerar bra. Nämnden brukar vara positiv till nya insamlingssystem eller förändringar om dessa bedöms som motiverade utifrån tidigare nämnda hållbarhetsaspekter. Samarbetet med nämnden följer normal arbetsgång i kommunerna och årets uppdrag beslutas i budget samt i de uppdrag som ges löpande under året. Återrapportering sker direkt till nämnden eller i bokslutsredovisningen. Information ges som ärenden vid nämndmöten. I Järfälla kommun har det politiska intresset för utvecklingen av avfallshanteringen ökat väsentligt i och med den gemensamma avfallsplanen för SÖRAB-regionen. Att styrelsen är politiskt tillsatt och har representanter från varje ägarkommun har också bidragit till att öka intresset. Samarbetet med ansvarig nämnd fungerar bra och det finns ett uttalat förtroende för tjänstemännen som hanterar avfallsfrågorna i kommunen. Stads- och samhällsplanering Vid planering av den lokala avfallshanteringen i kommunen är det viktigt att representanter från andra delar av den kommunala organisation deltar för att resultatet ska ses som hela kommunens strategidokument. Följande perspektiv bör finnas med vid planering: • Brett kommunaltekniskt perspektiv (t ex VA, mark, fastigheter) • Kommunalt stadsplaneringsperspektiv • Tillgänglighetsperspektiv • Omvårdnadsperspektiv Det är vanligt att frågor kring avfallshantering tas upp i ett relativt sent skede i kommunens stadsplanering. Men ambitionen med nya plan- och bygglagen (SFS 2010: 900)6 är att avfallshantering ska finnas med vid planläggning och annan prövning, och därmed komma in i ett tidigare skede i processen. 6 Plan- och bygglag, SFS 2010: 900 - att gälla fr.o.m. 2 maj 2011 9 Hur mycket kommunerna i undersökningen samarbetar internt varierar stort. Variationerna i samarbete med andra kommuner är också stora. Olika former av nätverk förekommer, exempelvis Region Västerbotten som syftar till att i en politisk styrd organisation ta ett regionalt politiskt ansvar för regionala utvecklingsfrågorna. I Järfälla kommun har ett aktivt internt långsiktigt och kontinuerligt arbete lett till att avfallsenheten nu får möjlighet att i ett tidigt skede delta i översikts-, detaljplane- och bygglovsärenden. Det förhindrar att avfallsutrymmen och vändplatser för sopbilar med mera byggs bort. Varje plan skickas till de olika nämnderna i kommunen för yttrande. Dessa ska göras skriftligen och godkännas av den tekniska nämnden. Ett exempel på det interna samarbetet är utvecklingen av nya Barkarbystaden där det eventuellt ska byggas sopsug och anslutas avfallskvarn för de planerade cirka 5 000 hushållen. Miljösamordnare och Plankontoret har tillsammans arbetat fram ett Övergripande miljö- och gestaltningsprogram och kvalitetsprogram för Barkarbystaden. Syfte är att ha ett styrande dokument för den fortsatta planeringen så att den fördjupade översiktsplanens mål och intentioner för staden kan förverkligas. Avfallsenheten har bedrivit ett antal utredningar och ärenden genom tekniska nämnden för att undersöka förutsättningarna för att installera sopsugsystem med kommunalt huvudmannaskap. Viktiga frågor är om det är ekonomiskt försvarbart, hur ägandeförhållanden kan fungera samt hur upplägget för samsortering av förpackningsmaterial med producentansvar (exkl. glas i sopsugen) ska fungera. Kommunen har även arbetat brett med byggherrarna. 2.3 Insamlingssystem Det finns en mängd olika insamlingssystem för farligt avfall och grovavfall. Vissa är lokala varianter av samma system medan andra är unika för en specifik kommun. Nedan redovisas goda exempel som alla kan rekommenderas. De stationära återvinningscentralerna utgör basen för mottagningen. Flera kommuner erbjuder olika alternativ för insamling av avfall, för att möta olika behov hos avfallslämnarna och för att öka servicenivån. Återvinningscentraler Det vanligaste systemet för insamling av farligt avfall och grovavfall är kommunernas stationära, bemannade återvinningscentraler. Här hanteras de absolut största mängderna och det är därför ofta det mest kostnadseffektiva sättet att samla in grovavfall och farligt avfall. De flesta kommuner har åtminstone en ÅVC, många har flera. Vid centralerna finns personal som hjälper avfallslämnaren att sortera avfallet. Bemanningen ger en säkerhet i överlämnandet och bättre sortering. Återvinningscentralerna finansieras ofta via grundavgiften i avfallstaxan. Farligt avfall samlas ofta in vis särskild miljöstation inom återvinningscentralen, se figur 1. Många kommuner tycker att insamlingen vid centralerna är det system som fungerar bäst, med avseende på insamlade mängder, säkerhet och kvalitet (man uppnår relativt rena fraktioner). Återvinningscentralerna är ofta svåra att nå för kunder utan bil. Därför kompletteras de ofta med fastighetsnära insamling eller insamling i butik. I de flesta kommuner kan även småföretagare nyttja den service som erbjuds via de kommunala återvinningscentralerna. Inlämningen är ofta kopplad till någon form av betalsystem och i vissa fall är inpasseringen till centralen reglerad genom olika typer av inpasseringssystem, se figur 2 nedan. Inpasseringssystemen är ofta kopplade till ett besökskort med obegränsat/begränsade antal besök. 10 Figur 1 Insamling av farligt avfall vid återvinningscentral. Foto: Sysav Figur 2 ÅVC-kortet i Göteborg ger sex fria besök per år. Foto: Marie Svärd Miniåtervinningscentraler Miniåtervinningscentraler (mini-åvc), eller näråtervinningscentraler, är en bemannad, stationär, mindre central, placerad nära eller i tätbefolkade områden. På mini-åvc samlar kommunen bland annat in farligt avfall och mindre grovavfall. Mini-åvc:erna utgör ett komplement till de stationära återvinningscentralerna och införs främst för att underlätta för icke-bilburna hushåll. Mini-ÅVC finns för närvarande i bland annat Köpenhamn och Oslo (inte i Sverige). Insamlingssystemet passar bra i områden/kommuner med en stor andel icke-bilburna invånare, exempelvis i tätorter med hög andel boende i lägenhet. 11 Köpenhamn har mini-åvc sedan 1998, Oslo sedan 2002, se figur 3. Grovavfall utgör den största delen av det mottagna avfallet. Men de tar också emot stora mängder farligt avfall och el-avfall. Vid centralerna i Köpenhamn finns särskilda transportvagnar att låna för de avfallslämnare som behöver hjälp med transporten. Här finns även de mycket populära byteshyllorna för inlämning av föremål som fortfarande kan användas. Även i Oslo tar man emot kläder och småsaker för återanvändning men dessa lämnas sedan vidare till second-hand försäljning på andra platser. Även i Sverige förekommer det system för inlämning av återanvändbara varor och köp av sådana, se kapitel 2.6. Figur 3 Miniåtervinningscentral Oslo. Mobil återvinningscentral Med mobil återvinningscentral menas en bemannad, rörlig anläggning för mottagning av farligt avfall, visst grovavfall och ofta även el-avfall, se figur 4. Den mobila centralen besöker ett antal fasta insamlingsplatser enligt en särskild turlista. Systemet kan fungera bra för insamling i småbygder som ligger en bit utanför centralorterna och i tätbebyggda områden där det är svårt att få permanent plats för mini-åvc. Figur 4 Mobil återvinningscentral i Enköping. Foto: Vafab 12 Flytande återvinningscentral Flytande återvinningscentral är ett system som fungerar bra i kommuner med skärgård med många boende. Värmdö kommun är en utpräglad skärgårdskommun. Där sker insamling av farligt avfall och grovavfall bland annat via en flytande återvinningscentral, en så kallad ÅVC-färja (figur 5). Centralen består av en bemannad, mindre vägfärja. Färjan anlägger vid ett 30-tal bryggor enligt ett fast schema. Var och hur länge man stannar anpassas till behovet (på respektive station). ÅVC-färjan tar även emot el-avfall, inklusive vitvaror, wellpapp, tidningar och glasförpackningar. Insamling med ÅVC-färja ger en god service för boende i skärgården och är ett uppskattat system i Värmdö. Systemet finansieras via grundavgiften. Under 2010 var grundavgiften ca 900 kr för permanentboende i småhus och boende i fritidshus. Figur 5 Flytande återvinningscentral. Foto: Värmdö kommun Fastighetsnära insamling med bil Fastighetsnära insamling av farligt avfall, med s.k. miljöbil eller farligt avfall bil innebär att specialutrustade fordon besöker olika bostadsområden enligt bestämt schema, se exempel i figur 6. Fastighetsnära insamling av grovavfall, enligt bestämt schema, kallas ofta kampanjhämtning. I en del kommuner innebär kampanjhämtning att grovavfall hämtas vid varje fastighet. Turtätheten varierar vid fastighetsnära insamling av grov- och farligt avfall och anpassas till de lokala behoven i kommunen. En fördel med dessa system är att mottagningen kommer närmare kunderna och gör det möjligt även för icke bilburna att göra sig av med sitt avfall. Systemet passar i exempelvis glesbygd där avståndet till närmaste återvinningscentral är långt eller i tätortsområden där det finns behov av komplement till återvinningscentraler eller miljöstationer p.g.a. gällande trafiksituation och begränsat bilinnehav. I vissa kommuner samordnas fastighetsnära insamling av grov- och farligt avfall med insamling av andra avfallsfraktioner såsom el-avfall. Ett mobilt insamlingssystem där flera fraktioner tas emot samtidigt klassas lämpligen som mobil återvinningscentral. 13 Figur 6 Insamling av farligt avfall med miljöbil. Budning Budning, det vill säga att kunderna kan beställa hämtning vid fastigheten, används både för farligt avfall och grovavfall. Kommuner som har fastighetsnära insamling av farligt avfall från småhus, erbjuder ofta hämtning efter budning för boende i lägenhet, för att samtliga kundkategorier ska få likvärdig servicenivå. Hämtning vid lägenhetsdörr i flerfamiljshus sker ofta, efter budning och med krav på personlig överlämning för att minska riskerna vid hantering av avfallet (figur 7). Systemet används bland annat i Järfälla kommun där hämtning sker antingen vid nästa planerade insamlingstur, eller enligt överenskommelse med kunden. Systemet används ofta i kommuner där de obemannade miljöstationerna har tagits bort för att det fortfarande ska vinnas möjligheter för kunder utan bil att göra sig av med sitt farliga avfall. Erfarenheter visar dock att denna form av insamling från boende i lägenhet ger relativt små insamlade mängder och få hämtningar, det vill säga en låg nyttjandegrad. Detta kan bero på att det krävs att avfallslämnaren är på plats vid överlämning. Hämtning av löst grovavfall efter budning innebär att fastighetsägaren beställer hämtning vid behov, via kommunen eller direkt från entreprenören. Hämtning kan ske inom ett antal dagar, eller efter ett visst schema, exempelvis fem gånger per år som i Ljungby. Avfallet hämtas vid tomtgräns eller på annan överenskommen plats. Insamling efter budning är en vanligt förekommande tjänst för boende i småhus. Hämtning av löst grovavfall från boende i flerfamiljshus sker oftast via respektive fastighetsägare eller hyresvärd. Det förekommer att de boende kan beställa hämtning själva. Insamling av farligt avfall och grovavfall vid fastigheten utgör vanligtvis ett komplement till det grundsystem som återvinningscentralerna utgör. 14 Figur 7 Insamling av farligt avfall med personlig överlämning. Foto: Järfälla kommun Farligt avfall-skåp Det finns flera olika typer av skåp eller automater för insamling av farligt avfall. Den senare innebär att avfallet placeras i automaten istället för direkt på en hylla i ett traditionellt skåp. Sysav erbjuder skåpet Lotta, ett system där det farliga avfallet ställs i röda backar som sedan skjuts in i skåpet (figur 8). Avfallslämnaren eller andra obehöriga kan sedan inte komma åt avfallet. Skåpet töms av utbildad personal. Systemet har införts för att underlätta för boende i lägenhet som inte har möjlighet att ta sig till återvinningscentral eller miljöstation. Lotta finns för närvarande i Augustenborg i Malmö och i Lund. Förhoppningen är att systemet sprids till andra kommuner inom Sysav-samarbetet. Figur 8 Insamling av farligt avfall skåpet Lotta. Foto: Sysav 15 Insamling av grovavfall med container Insamling av grovavfall med container förekommer oftast i bostadsområden där gemensamma grovavfallsutrymmen saknas. I Malmö stad finns en form av insamling med container, som lokalt kallas ”den bemannade återvinningscontainern”, se figur 9. Containern öppnas på hela långsidan och det går att gå in i den. Inuti finns särskilda behållare för metallskrot, övrigt grovavfall och el-avfall. Den tar inte emot farligt avfall. Fastighetsägare kan hyra containern, lämpligen i samband med vår- och höststädning i området. Tjänsten är mycket uppskattad och tycks vara en bra lösning för bland annat mindre bostadsrättsföreningar. De två tillgängliga containrarna är så pass populära att staden funderar på att köpa in fler. Figur 9 Insamling av grovavfall med särskild containerlösning i Malmö stad. Foto: VA Syd ”Returburken” i Halmstad, liknar systemet i Malmö. Även här sker insamlingen med en fackindelad container, se figur 10. Den kan, vid behov, kompletteras med en lätt lastbil. Containern ställs ut efter beställning, mot särskild avgift. Mottagningen är bemannad. Systemet anses fungera så bra att Halmstad Energi och Miljö planerar att utveckla och marknadsföra systemet ytterligare, t.ex. genom att investera i en större container. 16 Figur 10 Insamling av grovavfall med Returburken i Halmstads kommun. Foto: Halmstad Energi & Miljö Ett tredje insamlingssystem med container finns i Umeå. ”UMEVA-modellen”, består av en specialtillverkad container som inrymmer El-Kretsens standardbehållare för smått el-avfall, glödlampor, lågenergilampor och två batterihinkar (figur 11). Inkasthålen finns på sidan av containrarna. De är placerade 1,5 – 1,6 m över marken (handikappsanpassade mått). Tömning sker en gång per månad. Systemet infördes i samarbete med El-kretsen. Syftet var att öka tillgängligheten och bland annat nå icke-bilburna avfallslämnare. Kommunen har under en försöksperiod från 2009 till 2010 haft tre containrar centralt utplacerade i tätbefolkade områden. Systemet är uppskattat på grund av dess närhet. Men insamlade mängder är relativt små. De har dock successivt ökat under försöksperioden. Det är ett exempel på att omställning ofta tar tid och att det är viktigt med information till avfallslämnarna. Systemet har utvärderats av El-Kretsen, i samarbete med SÖRAB, och resultatet presenteras i rapporten ”Framtidens insamlingssystem för smått el-avfall”7. I rapporten anges att systemet har uppfattats positivt av kunderna främst med anledning av närheten till avfallslämnaren, att systemet är tillgängligt samtliga dagar i veckan samt att även boende i flerfamiljshus har möjlighet att bli av med smått elavfall. En nackdel med systemet är att det kan vara svårt att hitta centrala lägen och få mark att tillgå för behållarna. 7 El-Kretsen & SÖRAB, Framtidens insamlingssystem för smått el-avfall, 2011. 17 Figur 11 Insamling med el-container. Foto: Umeva Hässleholm har fastighetsnära insamling av glödlampor och batterier, i samband med ordinarie hämtning av kärl- och säckavfallet, sedan cirka fyra år. Bra servicenivå värderas högt i kommunen. Man valde därför att införa fastighetsnära insamling i hela kommunen. Insamling av icke-brännbart grovavfall med grå box Insamling av små, ej brännbara föremål som ändå betecknas som grovavfall, exempelvis bestick, skruvar, porslin, dricksglas m.m., förekommer i Järfälla kommun via den så kallade ”grå boxen”, se figur 12. Hämtning av den grå boxen samordnas ofta med den fastighetsnära insamlingen av farligt avfall. Insamlad metall materialåtervinns. Även fastighetsägare av flerfamiljshus har möjlighet att beställa hämtning av denna fraktion. Insamling via grå boxen från villahushåll startade år 2004. Syfte var framförallt, i och med införandet av deponiförbudet, att försöka fånga upp de små fraktioner icke brännbart avfall som annars ändå hamnar i den vanliga restavfallspåsen och går till förbränning i onödan. Den grå boxen hämtas/töms samtidigt som miljöboxen och hämtningen ingår i grundavgiften. Järfälla kommun har utfört ett antal plockanalyser och under 2009 visade analysen att ca 17 procent av insamlat material utgjordes av metall (exklusive en del felsorterade förpackningar). Kommunen anser att systemet fungerar bra för boende i småhus. Några flerbostadshus är också med i insamlingen som då sker i 660 liters kärl. 18 Inom SÖRAB arbetar man, i samband med avfallsplanearbetet, med att undersöka vilket basutbud på gemensamma tjänster som bör eftersträvas. Den grå boxen är ett av förslagen, möjligen som en tilläggstjänst i flera av kommunerna. En fråga som diskuteras är om systemet bör användas för flerbostadshus i SÖRAB-regionen eller om det i dessa fall är tillräckligt att samsortera med övrigt grovavfall. Samsortering förutsätter att SÖRAB kan förfina sorteringstekniken för att öka metallåtervinningen m.m. Figur 12 Insamling av icke-brännbart grovavfall med grå-box. Foto: Järfälla kommun Insamling vid butik Det förekommer även system för insamling av vissa fraktioner farligt avfall och smått el-avfall vid butik. Dessa system gynnar och underlättar avfallslämnare att lämna sitt avfall i direkt anslutning till andra aktiviteter. För närvarande samlas ofta små mängder in och de är relativt dyra i drift i förhållande till insamlade mängder. Den så kallade ”Samlaren” är ett brandklassat skåp, med inkasthål för olika typer av avfall (glödlampor, lågenergilampor, småbatterier, sprayburkar, färgpatroner, småelektronik, kemikalier, termometrar m.m.). Samlaren finns i två versioner: med tre eller sex inkasthål. Den används bland annat i Göteborg. Göteborg har även varit med och utvecklat systemet, i samarbete med Renova och Chalmers tekniska högskola. Enligt Göteborgs stads kundundersökningar upplevs Samlaren positivt av avfallslämnare. Figur 13 Insamling i butik med Samlaren. Foto: Göteborgs stad 19 I mindre landsbygdskommuner som Ludvika och Pajala, finns ytterligare exempel på särskilda insamlingsbehållare för insamling av smått el-avfall, som batterier, lågenergilampor och vanliga glödlampor. Exempel på insamlingsholk finns i figur 14. Pajala har valt detta system eftersom de inte har resurser för fastighetsnära insamling av farligt avfall, främst på grund av de stora transportavstånden. Figur 14 Insamling via insamlingsholkar. 2.4 Finansiering av insamling Ofta ingår all hantering av hushållens farliga avfall och återvinningscentraler i avfallstaxans grundavgift. Det beror huvudsakligen på att många kommuner vill stimulera insamlingen av farligt avfall. I de flesta är insamling av farligt avfall ett viktigt miljömål. Även om det är praktiskt möjligt att ta ut en särskild avgift för exempelvis insamling vid fastigheten, tillämpas detta sällan. Insamling av grovavfall vid fastigheten efter budning har ofta en särskild avgiftskonstruktion med framkörningsavgift samt kubikmeteravgift. En del kommuner tar ut avgift eller ersättning per timbasis för särskilda tjänster såsom insamling av grovavfall vid fastigheten. Att på detta sätt differentiera avgiften utifrån yttre hämtförhållanden har ännu inte prövats av miljödomstolen. Det kan därför inte anses avgjort huruvida detta är möjligt enligt kommunallagens likställighetsprincip. Denna typ av avgift bör dock undvikas eftersom avgiften i slutändan beror av var fastigheten ligger vilket är tveksamt utifrån likställighetsprincipen. Avfall Sverige rekommenderar inte timpriser för budad hämtning. Det är bättre att ta betalt per antal kollin eller kubikmeter. 20 2.5 Uppföljning En kommun kan ha flera olika syften med att genomföra en uppföljning av servicenivån och de olika insamlingssystemen, exempelvis kunna redovisa resultatet av kommunens arbete för politiker och kommuninvånare, jämföra den egna kommunen mellan åren eller med andra kommuner och i förlängningen förbättra systemen. Det är vanligt att kommunerna gör en översiktlig bedömning av en eller ett par parametrar, ofta bedömning och uppföljning av insamlade mängder, exempelvis mängden farligt avfall i kärl- och säckavfallet. Andra vanligt förekommande parametrar i uppföljningen är nyttjandegrad och kundnöjdhet. Det förekommer att kommuner inte genomför någon egentlig uppföljning. Det beror bland annat på att det kan vara svårt att genomföra för vissa system, till exempel om insamlade avfallsmängder för olika insamlingssystem inte särredovisas. En annan orsak är att kommunen bedömer att systemet fungerar och inte ser något behov av uppföljning. Bland intervjuade kommuner anger två att resurser saknas för att genomföra någon större uppföljning. Avfall Web Syftet med att följa upp insamlade mängder är att skapa sig en övergripande bild av avfallsströmmarna och undersöka hur väl ett särskilt insamlingssystem fungerar. Kommunerna kan använda olika verktyg för sammanställning av statistik. Många kommuner använder sig av Avfall Sveriges statistikverktyg Avfall Web för sammanställning av statistik. I Avfall Web finns exempel på nyckeltal som kan ge indikation på hur och om god service uppfylls och hur det uppfattas av kunderna, se kapitel 3. Inom SÖRAB-samarbetet har kommunerna bildat en statistikgrupp som bland annat har arbetat fram en statistikmodell för hur kommunerna ska rapportera statistik i Avfall Web. De har identifierat interna och externa aktörer och hittat felkällor i statistiken. I SÖRABs arbete med den gemensamma avfallsplanen och uppföljning av 2009 års handlingsplan redovisas att Avfall Web varit en viktig del av statistikarbetet. Kundnöjdhet och nyttjandegrad Uppföljning av kundnöjdhet och nyttjandegrad görs för att få en bild över hur nöjda kommuninvånarna eller avfallslämnarna är med tillgängliga insamlingssystem. Dessa parametrar kan i sitt syfte likna varandra men resultatet vid uppföljning av nyttjandegrad kan även användas för att underbygga eller förklara resultatet av övriga parametrar, exempelvis mängder och kostnader, men även för att identifiera vilken typ av kund som nyttjar olika typer av insamlingssystem. Det är vanligt att kommunerna genomför återkommande kundenkäter för att ta del av kommuninvånarnas syn på avfallshanteringen. Totalt anger åtta av de intervjuade kommunerna att de har genomfört någon form av kundnöjdhetsundersökning, regelbundet återkommande eller sporadiskt. Ett annat sätt att ta del av kommuninvånarnas och avfallslämnarens synpunkter på avfallshanteringen är via kundtjänst. Järfälla kommun är en av de kommuner som har en egen kundtjänst, vilket kommunen anser ger tydlig insyn i verksamheten, goda möjligheter till egenkontroll och möjlighet att säkerställa ett uppdaterat kundregister som även kan användas som planeringsverktyg. Det är viktigt att kundtjänstärenden registreras på ett användbart sätt. 21 Plockanalyser Plockanalyser kan genomföras av flera skäl, exempelvis för att utvärdera och jämföra insamlingssystem, planera införandet och kontrollera effekterna av styrmedel såsom taxeförändringar eller informationskampanjer, planera och dimensionera insamling, transport och behandling, samt kontrollera återvinningsmaterialens kvalitet. Bland intervjuade kommuner har tio genomfört plockanalyser. Göteborgs stad och Järfälla kommun, genomför regelbundna kontroller av kärl- och säckavfallet för kontroll av mängderna felsorterat farligt avfall. I Järfälla redovisas resultaten för kunderna, både via kommunens hemsida och i den miljökalender som skickas ut till samtliga hushåll varje år. Den genomsnittliga soppåsen i Järfälla kommun under 2009 innehöll 0,5 procent farligt avfall och el-avfall. Återkoppling och bekräftelse till avfallslämnaren bidrar till att förankra både insamlingssystemet och kundens miljöriktiga beteende. Risker och säkerhet Syftet med att följa upp risker och säkerhet är att identifiera potentiella risker och förebygga att olyckor med miljö-, hälso- eller arbetsmiljökonsekvenser inträffar. Risker följs vanligtvis upp kontinuerligt då dessa ofta är en stående punkt på dagordningen vid entreprenadmöten. Ofta ansvarar inte kommunen för avfallsutrymmen, har inte tillstånd eller möjlighet på grund av begränsade resurser, att besöka avfallsutrymmen. Detta medför att insamlingspersonalen blir ansvariga för tillsyn och återrapportering. Både insamlingspersonalen och fastighetsägare bör därför uppmuntras till att rapportera risker. Arbetsmiljöfrågor är extra viktiga vid fastighetsnära insamling av farligt avfall. Potentiella risker är bland annat att olika slag av farligt avfall blandas, behållare med okänt innehåll eller felaktig märkning samt risker till följd av tunga lyft vid manuell hantering. Riskerna ökar med systemets anonymitet och sådana system bör undvikas. Kostnader Kostnader kan följas upp av olika anledningar, bland annat för att redovisa avfallshanteringens kostnader för politiker och kommuninvånare, identifiera avvikelser från budget eller bedöma om systemet är kostnadseffektivt eller om förändringar bör genomföras. För vissa typer av insamlingssystem, exempelvis fastighetsnära, kan uppföljning vara svårt att genomföra om dessa inte särredovisas per system. Förekommer det dessutom flera olika lösningar för insamling vid fastigheten för samma fraktion försvåras bilden ytterligare. Erfarenheter visar dock att insatsen och kostnader kan anses acceptabla om insamlade mängder ökar varje år och kommunen har hög andel icke-bilburna kunder. 22 2.6 Information och kommunikation Aktivt informationsarbete och kommunikation är ytterligare faktorer som måste beaktas redan under planeringsstadiet av nya insamlingssystem eller förändringar i gällande. God tillgänglighet och lätt förstådd information underlättar sorteringen av de olika avfallsfraktionerna och kan bidra till att avfallslämnaren upplever att de får den service de efterfrågar. Information måste vara återkommande (och adekvat). Informationsinsatsen är inte avslutad när till exempel ett nytt insamlingssystem införts. Det är ofta då frågor kommer. Vid införandet av förändringar eller helt nya insamlingssystem är det viktigt att informationen är tydlig till de avfallslämnare eller andra intressenter som kommer att beröras av förändringarna. Det är även viktigt att löpande informera om avfallshanteringen i kommuner och återkoppla till avfallslämnaren om uppnådda resultat. Utan återkoppling kan det lätt hända att sorteringsambitionen och nyttjandet av de olika systemen sjunker med tiden. Då kan det vara viktigt att visa var avfallet tar vägen och hur det tas omhand samt vilken nytta utsortering och rätt hantering kan ge. Att ändra folks beteende eller uppmuntra till fortsatt sortering kan vara svårt. Det är möjligt att underlätta processen genom att exempelvis ta med en erfaren informatör redan vid planeringsstadiet. En informatör kan bistå avfallsenheten med att anpassa information till de lokala förutsättningarna och följa upp varje skeende med rätt informationsinsats. Information är alltid en viktig del av avfallshanteringssystemet. Det finns många informationskanaler att använda sig av. Många kommuner informerar om insamlingen av farligt avfall och grovavfall tillsammans med övrig information om avfallshanteringen. De intervjuade kommunerna använder bland annat följande informationskanaler: • Kommunens och/eller i förekommande fall avfallsbolagets hemsida • Särskilda kundtidningar • Annonser i lokaltidningar m.m., kampanjvisa informationstillfällen • Särskild information till skolor • Årlig miljökalender • Information på sopbilar • Särskilda nyhetsbrev eller kommunblad • Riktad information till turister • Riktad information till nyinflyttade • Personliga möten: Kundträffar och möten med bostadsrättsföreningar, fastighetsägare eller dialog med kunder vid återvinningscentralerna • Ute-på-stan kampanjer • Studiebesök • Samarbete med andra kommuner/regionalt Göteborgs stad har tre olika kundtidningar – en för boende i lägenhet, en för boende i småhus och en för ägare eller förvaltare av flerfamiljshus. Halmstad Energi och Miljö skickar ut avfallsinformation på nio olika språk, och har flerspråkiga kundtjänstmedarbetare. Under 2008 anordnade de den mycket omtalade och prisbelönade SopOperan, ett evenemang som syftade till att uppmärksamma miljö- och klimatfrågan. Ett fåtal kommuner använder sociala medier. Antalet har dock ökat på senare tid. Ett exempel är Malmö stad som genom VA SYD informerar med hjälp av egen blogg, twitter, facebook och youtube där kunder kan se filmer om utsortering av matavfall. Sociala medier kan nyttjas med fördel för att nå yngre målgrupper. 23 2.7 Återanvändning Avfallshanteringens fokus har under senare år flyttats allt mer från att minska deponering och öka återvinning till att, inte enbart minska avfallets farlighet utan även minska dess mängd. Arbetet med att förebygga avfall är prioriterat av EU och står till exempel överst i avfallshierarkin, se även kapitel 1.5. Genom att erbjuda avfallslämnaren möjligheten att ge de föremål som man tänkt slänga en andra chans kan kommunen bidra till att minska avfallets mängd. Detta kan även betraktas som god service då återanvändning underlättas. Bland intervjuade kommuner finns ett antal exempel på förebyggande åtgärder som presenteras kortfattat nedan. Göteborgs stad arbetar aktivt med att förebygga avfall bland annat genom att driva Kretsloppsparken (återvinningscentral) och projektet Leva Livet. På Kretsloppsparken finns Återbruket som erbjuder begagnat byggmaterial såsom fönster, garderober och takpannor. Stadsmissionen säljer begagnade kläder, husgeråd, möbler och diverse andra prylar. I Returhuset kan besökaren köpa föremål som är tillverkade av återanvända material som trä, metall och betong. Returhuset åtar sig även uppdrag av olika slag exempelvis att frakta bort material från storstädning eller garageröjning, och att renovera och reparera till exempel cyklar och möbler. Kretsloppsparken kan nås med både bil och buss. Projektet Leva Livet drivs av Göteborgs stad genom ett samarbete mellan miljöförvaltningen, Kretsloppskontoret, Konsument Göteborg och Familjebostäder. Målet att locka göteborgare att öka sin livskvalitet samtidigt som de bidrar till en bättre miljö., bland annat att minska avfallsmängderna. Samtidigt pågår även kampanjen ”En värld utan sopor”, en film, bioreklam, hemsida m.m. I Halmstads kommun finns en arbetsmarknadsenhet som arbetar med återbruksverksamhet. Byggåtervinningen Fyllinge tillvaratar och säljer begagnat byggmaterial som kommer från selektiva rivningar, företag och privatpersoner. I Kretsloppans butik säljs egentillverkade eller renoverade varor som möbler, husgeråd och cyklar. Återbruk Flygstaden drivs i samarbete med Halmstad Energi & Miljö på återvinningscentralen. Där kan kommuninvånare välja att istället för att slänga kasserade föremål, skänka dem till ovanstående verksamheter. Hässleholms kommun samarbetar, genom Hässleholms Miljö AB, med bland annat idrottsföreningar som får möjlighet att ta emot föremål på återvinningscentralerna som inte behöver slängas. Och i Umeå kommun finns en organisation kallad VIVA Resurs som hjälper arbetssökande med arbets- eller praktikplatser. Ett av målen är att, som ett led i kommunens miljösatsning för återbruk/återvinning, ta hand om kommunens överskottsmaterial. Viva Resurs hämtar, reparerar, river och bygger, samt säljer och levererar varor från egen butik. 24 3 Slutsatser och rekommendationer Servicenivå bestäms i praktiken av ansvarig organisations lokala förutsättningar och tillgängliga resurser såsom personal och ekonomi, samt erbjudna insamlingssystem och tjänster. För avfallslämnaren spelar andra faktorer in såsom att servicenivån motsvarar de avgifter som betalas för avfallshanteringen och att insamlingssystemen underlättar källsortering och avlämning av avfall. Det finns ett flertal olika moment i kommunens arbete som tillsammans fastställer riktlinjer och nivån för de tjänster och system som erbjuds, med andra ord vilken servicenivå avfallslämnaren kommer att ha tillgång till i respektive kommun. Nedan följer ett antal rekommendationer för de olika moment/ faktorer som tillsammans kommer att definiera en enskild kommuns servicenivå. Utvecklingen av nya insamlingssystem är beroende av rådande lokala förutsättningar såsom bebyggelsetyper, boendestruktur, transportavstånd m.m. Och även om olika kommuner kan ha liknande problem eller frågor att ta ställning till så är det sällan möjligt att hänvisa till en universallösning som passar överallt. Organisation och samverkan Kommunerna har möjlighet att själva bestämma hur man vill organisera sin avfallshantering. Organisationens utformning och tillgängliga resurser kan vara av betydelse för erbjuden servicenivå då den kan vara en begränsande faktor. I exempelvis, små kommuner, kan avfallsansvarig tjänsteman ofta ansvara även för andra teknikområden vilket gör det svårt att upprätta och bibehålla kompetens, genomföra uppföljning av erbjudna tjänster m.m. Att samarbeta med andra kommuner kan då vara ett sätt att underlätta utvecklande av kompetens men även då bidra till effektivare tillvaratagande av kompetens och resurser. Tabell 1 Rekommendationer för samverkan Samverka gärna med andra kommuner inom gemensamma projekt, upphandlingar, plockanalyser, informationssatsningar, kundundersökningar m.m. Det kan bland annat leda till bättre nyttjande av personella och ekonomiska resurser, bättre möjligheter för långsiktig planering, strategiska och långsiktiga beslut samt god utveckling i fråga om kvalitet, kostnadseffektivitet och kundservice till gagn för medverkande kommuners kunder, personal och verksamhet i stort. Planering av avfallshanteringen En väl genomarbetad avfallsplan utgör en bra grund vid planering och utformning av avfallshanteringen i kommunen inklusive planering av förändringar av tillgängliga insamlingssystem. Det finns ett flertal faktorer som tillsammans skapar goda förutsättningar för en framgångsrik avfallsplanering, se tabellen nedan. 25 Tabell 2 Rekommendationer vid planering av avfallshantering En god politisk vilja och samsyn om avfallshanteringens betydelse bidrar till kontinuitet i arbetet och att tillräckliga resurser avsätts. Kompetens och engagemang i avfallsfrågor samt drivande tjänstemän. Det är viktigt med en fungerande organisation för avfallsplanarbetet, genom att exempelvis involvera representanter från renhållning, miljö, samhällsbyggnadskontor etc. Beakta lokala förutsättningar såsom bebyggelse- och näringslivsstruktur samt social struktur. För mer information kring kommunal avfallsplanering se Avfall Sveriges handbok8. Insamlingssystem Återvinningscentralerna utgör basen för insamling av farligt avfall och grovavfall. Enligt ett flertal av de intervjuade kommunerna är återvinningscentralen det mest effektiva systemet – både i fråga om insamlade mängder och om kvalitet. Övriga insamlingssystem, främst olika former av fastighetsnära insamling är viktiga komplement till återvinningscentralerna. Allt fler kommuner diskuterar idag att komplettera insamlingssystemet för farligt avfall med fastighetsnära insamling. Syftet är att öka servicenivån och tillgängligheten och att erbjuda alternativ för icke bilburna avfallslämnare och andra kundgrupper. De kommuner som tillämpar fastighetsnära insamling har vanligen ett flertal olika system för insamling av farligt avfall - i genomsnitt fyra olika system. 8 Avfall Sverige, Handbok i kommunal avfallsplanering – Vägledning för ett framgångsrikt arbete, 2006:13. Ny uppdaterad version förväntas vara färdig under 2011. 26 Tabell 3 Rekommendationer vid utveckling av insamlingssystem En god politisk vilja och samsyn om avfallshanteringens betydelse bidrar till kontinuitet i arbetet och att erforderliga resurser avsätts. Slå fast syfte och mål med det nya insamlingssystemet och/eller eventuella förändringar av nuvarande. Bedöm behovet av nya system utifrån servicenivå, kundnöjdhet och önskemål från kunder, bland annat gällande tillgänglighet och öppettider samt insamlade mängder och plockanalysresultat. Kartlägg vilka grundsystem som finns och vilken betydelse de kan få i systemet som helhet. Ta ställning till om det är önskvärt med ett högt utnyttjande av systemet. Detta är av betydelse för bland annat informationsarbetet, logistik, ekonomi och taxesättning. En kundvänlig lösning med låg eller ingen extra avgift för hushållen kan bidra till önskad nyttjandegrad. Försök hitta samordningsmöjligheter mellan olika system, exempelvis genom att nyttja samma insamlingsfordon eller samma informationskanaler. Skapa redan vid planeringsstadiet rutiner som underlättar uppföljning, exempelvis: Regelbundna avstämningar med hämtningspersonal och andra medarbetare Engagera berörd personal och avsätt tid för uppföljning Upprätta rapporteringsrutiner Separat invägning av inkommet avfall för de olika systemen Särredovisning av kostnader Återkommande kundnöjdhetsenkäter Rapportera statistik i Avfall Web och använd systemets verktyg för uppföljning av mål och trender. Tänk igenom hur eventuella lagkrav ska kunna efterlevas. Ta fram riktlinjer för hur förvaring och hämtning ska gå till med tydlig ansvarsfördelning mellan hushåll, fastighetsägare och transportör. Insamlingssystemet ska även möjliggöra en effektiv behandling av avfallet genom att underlätta rätt sortering av avfallet. Ta fram riktlinjer för informationsarbetet och kommunikationsplan. Använda avfallsplaneringen som ett verktyg för att kontinuerligt analysera, belysa och förankra behov och åtgärder. Uppföljning Vid jämförelser mellan kommuner och statistik från Avfall Sverige används ofta nyckeltalet insamlad mängd avfall per invånare. Nyckeltalet kan med fördel användas för att följa hur mängderna i en kommun förändras över tiden. Det kan också vara relevant vid jämförelser mellan kommuner i samma region eller som bedöms ha liknande förutsättningar beträffande t.ex. boendeform och konsumtion. För att nyckeltalen ska kunna tolkas och för att säkerställa att de beräknas på samma sätt över tiden bör de åtföljas av kommentarer om exempelvis vilka mängder som innefattas. Nedan följer ett antal rekommendationer vid uppföljning av ett flertal relevanta faktorer enligt tabellen nedan. 27 Tabell 4 Rekommendationer vid uppföljning av avfallshanteringen Faktor Mängder Kostnader Risker & säkerhet Andel felsorterat avfall Kundnöjdhet Nyttjandegrad Uppföljning • Avfallet bör vägas in separat från olika delar av insamlingssystem. • Redovisning av insamlade mängder bör ske separat för de olika insamlingssystemen. • Redovisade siffror bör beskrivas och statistik rekommenderas att redovisas i Avfall Web. • Budget för respektive insamlingssystem bör fastställas. • Fördelningsnycklar bör upprättas för att kunna redovisa kostnader per insamlingssystem. • Vilka uppgifter som ska framgå av uppföljningen bör preciseras i förväg Fördelningsnycklar kan användas för att visa hur stor del av den gemensamma kostnaden som ska fördelas på respektive post. Fördelningsnycklarna kan baseras på exempelvis uppskattad arbetstid vid transport eller mottagning av avfall, körda mil vid transport, hanterade mängder. • Rapporteringsrutiner för olyckor, risker och avvikelser från standard bör upprättas. • Identifierade risker bör klassificeras på en fördefinierad skala, exempelvis klass 1 är olycka med person eller material, klass 2 risk för läckage eller brand föreligger osv. • Sammanställning av årligen inrapporterade olyckor, risker och avvikelser bör göras. Ofta är det inte kommunen själv som ansvarar för avfallsutrymmen eller besöker dessa, vilket kan försvåra uppföljningen. Insamlingspersonalen och fastighetsägare bör uppmuntras till att rapportera risker till kommunen. • Använd Avfall Sveriges manual ”Manual för plockanalys av hushållsavfall i kärl och säckar”, RVF Utveckling 2005:19. Arbete pågår med att ta fram manual för plockanalyser i fråga om sortering av grovavfall från återvinningscentral. • Återkommande plockanalyser bör genomföras. • Noggrannhet vid utsortering av farligt avfall krävs då exempelvis andelen farligt avfall i kärl- och säckavfallet är mycket låg och avfallet är svår att upptäcka. • Ta ut tillräckligt stora provmängder. • Ta hänsyn till årstidsvariationer vid planeringen och bedömning av resultatet. • Sätt upp mätbara mål • Upprätta kundnöjdhetsindex avseende insamling av farligt avfall och grovavfall • Ställ särskild anpassade frågor om insamlingen av farligt avfall och grovavfall • Nyttja personalens kontaktytor med kunden Vid etablering av nya insamlingssystem är det viktigt att vara medveten om att varje system har en etableringsfas som beror bl.a. på informationsinsatserna och hur synligt eller pedagogiskt systemet är. • Nyttjandegraden bör användas för att underbygga och tolka resultat från uppföljning av andra parametrar. • Uppföljningsmodellen bör anpassas till det insamlingssystem som avses följas upp. Nyttjandegraden skiljer sig mellan olika system och uppföljningen av denna parameter anpassas till det system som avses att följas upp. Om uppföljningen innefattar mätningar av exempelvis antalet besök bör mätningar ske under samma period varje år. 28 Verktyg för uppföljning & nyckeltal God statistik skapar trovärdighet och är grunden för en långsiktig utveckling av både den lokala avfallshanteringen och den svenska avfallsbranschen. Statistik kan även användas för att utvärdera den lokala verksamheten och organisationen med andra i en viss bransch, så kallad benchmarking. För att underlätta jämförelser och stödja svenska kommuner med sammanställning och analys av tillgänglig statistik har Avfall Sverige tagit fram ett web-baserat statistiksystem, Avfall Web. Avfall Web har vuxit fram genom ett samarbete mellan ett tjugotal kommuner i Mellansverige. Under 2008 togs systemet över av Avfall Sverige för att göra det tillgängligt för Sveriges samtliga kommuner. Avfall Web kan användas för att analysera ett flertal olika frågor, se tabellen nedan. Tabell 5 Exempel på frågeställningar som kan analyseras med hjälp av Avfall Web • Hur ligger vår kommun till jämfört med andra jämförbara/närliggande kommuner? • Hur effektiv är vår verksamhet eller delar av vår verksamhet, till exempel insamling, återvinningscentraler, information och administration? • Vilka goda exempel finns bland andra kommuner? • På vilket sätt kan vi använda Avfall Web för att planera och utvärdera informationsinsatser? Det finns en ny rapport kring Avfall Web och dess användningsområden ”Användandet av Avfall Web”, som syftar till att utveckla användningen av Avfall Web främst för varje enskild kommun och dess avfallsansvariga organisation. Avfall Web har en rad olika användningsområden. Här ges exempel på ett par av dem: • Benchmarking är ett sätt där man som organisation utvärderar sin verksamhet i förhållande till de som man uppfattar beter sig bäst inom en viss bransch. Det finns flera sätt att bedriva benchmarking men tre är särskilt lämpliga med tillämpning av Avfall Web, nämligen att jämföra den egna organisationen med närliggande, jämförbara och föredömliga kommuner. • Verksamhetsplanering utförs för att tydliggöra den framtida färdriktningen i en organisation eller verksamhet. Planen innefattar ofta affärsidé, vision, mål och åtgärder. Verksamhetsplanerna är ofta verksamhetsknutna, för exempelvis avfall, till skillnad från en affärsplan som ofta är företags- eller förvaltningsövergripande. För att ta fram visioner och mål krävs en nulägesanalys av nuvarande verksamhet för att klargöra styrkor och svagheter. För att kunna sätta mätbara mål och följa upp dessa krävs nyckeltal, som med fördel hämtas ur Avfall Web, se exempel i tabell 6. • Information ut mot kommuninvånare är en allt viktigare del av kommunens avfallshantering, särskilt när det gäller hanteringen av farligt avfall. Det kan gälla information till hemsida, media och miljöalmanacka. Förutom information om öppettider och kontaktuppgifter vill man ofta påverka sina kunders beteenden och attityder eller stärka förtroende och varumärke hos organisationen. • Utrednings- och utvecklingsprojekt - Avfallsstatistik går att använda till en mängd olika utredningar och analyser exempelvis som underlag vid utveckling av den egna återvinningscentralen eller utredning om hur väl insamlingssystemen för farligt avfall fungerar. Några exempel på nyckeltal som kan användas vid uppföljning redovisas i tabellen nedan. Fetstilade nyckeltal finns att hitta i Avfall Web. 29 Tabell 6 Parametrar och nyckeltal för uppföljning av insamlingssystem Uppföljnings- Exempel på nyckeltal parameter Insamlade mäng- • Total insamlad mängd der per system per fraktion • Insamlad mängd per invånare Kostnader per system • Kostnad per insamlad mängd • Kostnad per hushåll • Kostnad per fraktion Risker och säker- • Återrapporterade risker het fördelade på klass per system eller tidsperiod Andel felsorterat • Andel farligt avfall i kärlavfall och säckavfallet ”Plockanalyser” • Andel farligt avfall i grovavfallet • Andel grovavfall i kärloch säckavfallet Kundnöjdhet Andel hushåll som är nöjda med insamlingssystemet Kommentar/Syfte Få en övergripande bild över hur väl ett system fungerar och få en övergripande bild över avfallsströmmarna. Kombineras med kvalitet- och kundundersökningar för att få en total bild. Avfall Web stödjer dock i nuläget inte uppföljning av mängder för olika insamlingssystem. Redovisning för politiker och kommuninvånare, identifiera avvikelser från budget, bedöma systemets kostnadseffektivitet eller om förändringar bör genomföras. Avfall Web stödjer dock inte uppföljning av kostnader för olika insamlingssystem. Identifiera potentiella risker och förebygga olyckor. Avfall Web stödjer inte denna typ av uppföljning. Undersöka hur väl ett insamlingssystem fungerar eller vilka informationsinsatser som kan behövas. En grundläggande förutsättning för rättvisande jämförelser är att plockanalyserna görs med samma metod, dvs att man följer den manual som finns. Få en bild över kommuninvånarnas syn på insamlingssystemen och att i förlängningen, vid behov, genomföra förändringar av systemen. Använd gärna det frågebatteri som Avfall Web anpassats efter. Det finns för nedladdning i Avfall Web. Avfall Web stödjer inte för tillfället uppföljning per system förutom insamling vid återvinningscentral. Nöjdhet finns dock med per boendeform. Nyttjandegrad • Antal fastighetsnära hämtningar per år • Antal besök till åvc • Antal besök till miljöstation • Antal tömningar av utrymmen eller behållare Information och kommunikation I Avfall web finns underlag och särskilt lämpliga nyckeltal som kan användas för att påverka attityder och beteende, exempelvis • Inlämningsgrad farligt avfall (det vill säga andel invånare som anger att de lämnar in ”mycket eller allt farligt avfall” till insamlingssystemet) • Informationsgrad farligt avfall (det vill säga andel invånare som anger att de är ”väl eller mycket väl informerade om hur de ska hantera farligt avfall) • Andel farligt avfall i kärl- och säckavfall • Andel farligt avfall i grovavfall • Insamlade mängder grovavfall och farligt avfall Underbygga och eventuellt förklara resultatet av uppföljningen av övriga parametrar, identifiera vilken typ av kund och hur många hushåll som nyttjar systemen samt hur många hämtningar som genomförs. Information och kommunikation Aktivt informationsarbete och goda kommunikationsmöjligheter är en förutsättning för en lyckad insamling och hantering av hushållens farliga avfall och grovavfall. God tillgänglighet och lättförstådd information underlättar sortering och förbättrar därmed avfallslämnarens upplevelse av erbjudna insamlingssystem. I nedanstående tabell anges några rekommendationer i fråga om kommunens informationsarbete. 30 Tabell 7 Rekommendationer för arbete med information och kommunikation • Informera hushållen om att det bästa är att samordna lämning av farligt avfall med grovavfall vid besök på en återvinningscentral • Vid införandet av förändringar eller helt nya insamlingssystem är det oerhört viktigt att lägga resurser på informationsarbete. • Kommunicera resultat från kundundersökningar, plockanalyser m.m. tillbaks till kunderna. Utan återkoppling kan sorteringsambitionen och nyttjandet av de olika systemen sjunka efter ett tag. • Ta hjälp av erfaren informatör redan vid planeringsstadiet • Utnyttja en mångfald av informationskanaler, såsom hemsida, kundtidningar, miljökalender, riktad information, personliga möten och sociala medier för att nå olika målgrupper. • Ta fram ”starpaket” med riktad information till nyinflyttade. Olika kommuner kan ha många gemensamma förutsättningar som påverkar avfallshanteringens utformning. Även skillnaderna kan vara väldigt stora, vilket gör att det är svårt att rekommendera en universallösning, generellt för avfallshanteringen, men även specifikt för insamlingen och hanteringen av farligt avfall och grovavfall. Samtliga kommuner rekommenderas dock att använda både avfallsplanering och uppföljning som verktyg för att analysera och förankra behov och åtgärder. Lokala förutsättningar bör analyseras vid val av insamlingssystem. Vi rekommenderar att kommunerna redan i planeringsstadiet tar ett brett kommunaltekniskt perspektiv samt beslutar vilka informations- och kommunikationsverktyg man ska använda, och hur uppföljning av systemen kommer att ske. 31 4 Referenser Kommuner/kommunala bolag i djupintervjuer Göteborgs kommun, Kretsloppskontoret Halmstads kommun, HEM Härjedalens kommun Hässleholms kommun, Hässleholm Miljö AB Järfälla kommun Linköpings kommun, Tekniska Verken Ljungby kommun Ludvika kommun Malmö kommun, VA-SYD Pajala kommun Umeå kommun, UMEVA Värmdö kommun Örebro kommun Oslo kommun Köpenhamns kommun Anne-Louise Eliasson Per Ålund Margareta J Erixon Maryanne Jönsson Anne Ljusnefors Nordstedt Lars Petersen Pia Davidsson Anders Hammarbäck Marie Castor Margoth Smedqvist Jan-Olof Åström Bella Hall Lars Hedström Aina Kristiansen Kennet Petersen Skriftliga referenser 1. Avfall Sverige. Svensk avfallshantering 2010, Malmö, Avfall Sverige, 2010. 2. Avfall Sverige. RVF Utveckling 2005: 09. Tips och råd med kvalitetsarbetet vid insamling av källsorterat bioavfall, Malmö, Avfall Sverige, 2005. 3. Avfall Sverige. RVF Utveckling 2005: 19. Manual för plockanalys av hushållsavfall, Malmö, Avfall Sverige, 2005. 4. Avfall Sverige. RVF rapport 2006: 13. Handbok i kommunal avfallsplanering, Malmö, Avfall Sverige, 2005. 5. Avfall Sverige. Rapport 2008:4. Kartläggning av information till nysvenskar, Malmö, Avfall Sverige, 2008 6. Avfall Sverige. Rapport U2010:05. Hantering av grovavfall i Sverige. Malmö, Avfall Sverige, 2010. 7. Avfall Sverige. Rapport U2009:12. Avfallshantering på öar och i glesbygd. Malmö, Avfall Sverige, 2009. 8. Avfall Sverige. Rapport U2009:20. Fastighetsnära insamling av hushållens farliga avfall. Malmö, Avfall Sverige, 2010. 9. Avfall Sverige. Utkast rapport – Projekt U521 Användning och nytta med Avfall web, Malmö, Avfall Sverige, 2010. 10. El-kretsen i samarbete med SÖRAB, Framtidens insamlingssystem för smått el-avfall, El-kretsen, 2011. 32 BILAGA 1 UPPDRAGSBESKRIVNING & INTERVJUSAMMANSTÄLLNING Innehållsförteckning 1 Läsanvisning 2 Uppdragsbeskrivning 3 Göteborgs Stad 4 Halmstads kommun 5 Härjedalens kommun 6 Hässleholms kommun 7Järfälla kommun 8 Linköpings kommun 9 Ljungby kommun 10 Ludvika kommun 11 Malmö stad 12 Pajala kommun 13 Umeå kommun 14 Värmdö kommun 15Örebro kommun 16 Insamling av farligt avfall och grovavfall i Oslo, Norge 17 Insamling av farligt avfall och grovavfall i Köpenhamn, Danmark 18 Referenser 1 2 4 11 15 18 23 30 34 38 42 47 50 54 57 60 63 65 1 Läsanvisning Nedanstående är en beskrivning av uppdraget samt sammanställning av genomförda intervjuer med 13 svenska och två internationella kommuner kring bland annat insamling, planering och uppföljning av insamlingssystem för farligt avfall och grovavfall. Vid behov har materialet kompletterats med information från respektive kommuns och/eller bolags hemsida, eller annat tillgängligt material exempelvis respektive kommuns avfallsplan. B1 2 Uppdragsbeskrivning 2.1 Bakgrund Uppdraget kommer ursprungligen från regeringen som gav Naturvårdsverket i uppdrag att utveckla riktlinjer för servicenivå för insamling av hushållens farliga avfall och grovavfall. I samråd med Miljödepartementet bedömde Naturvårdsverket att det var lämpligast om Avfall Sverige arbetade fram goda exempel och rekommendationer med syfte att uppmuntra kommunerna till bättre servicenivå för hushållens farliga avfall och grovavfall. Rekommendationerna ska vägleda kommunerna att planera och utveckla insamlingssystem för farligt avfall och grovavfall som är enkla för hushållen. Insamlingssystemen ska vara effektiva för samhället där hänsyn tas till kostnader, spridning av farliga ämnen, materialåtervinning, risker och säkerhet. 2.2 Förutsättningar och avgränsningar Framtagna rekommendationer ska vara fokuserade på insamlingssystem för farligt avfall och grovavfall, exklusive system för insamling av el-avfall och batterier. I den mån det är möjligt genomförs en sammanställning av utvalda kommuners egna uppföljningar med syfte att belysa hur insamlingssystemen uppfattas av hushållen. Uppföljningen kan vara utifrån insamlade mängder, plockanalyser, kundnöjdhet, risker, säkerhet och kostnader. Andra tänkbara parametrar kan vara nyttjandegrad, antal hämtningar eller hushållens upplevelser av vissa tekniska lösningar. Goda exempel och rekommendationer arbetas fram utifrån genomförda intervjuer och kompletteras vid behov med tidigare rapporter om insamlingssystem för farligt avfall och grovavfall. 2.3 Metod En styrgrupp bildades med representanter från Naturvårdsverket, Sveriges Kommuner och Landsting samt Avfall Sveriges arbetsgrupper för farligt avfall, beställarfrågor och återvinningscentraler. Styrgruppen bestod av: • Jenny Westin, Avfall Sverige - projektledare • Jessica Christiansen, Avfall Sverige • Jon Nilsson-Djerf, Avfall Sverige • Per Wenster, Sveriges Kommuner och Landsting • Olle Oskarsson, Naturvårdsverket En kvalitativ utvärdering och sammanställning genomfördes av kommuner med goda servicenivåer för insamling av hushållens farliga avfall och grovavfall. Telefonintervjuer genomfördes med 13 av styrgruppen utvalda kommuner samt ytterligare två internationella. För mer information om frågeställningen se bilaga 2. B2 2.4 Utvalda kommuner Kommunerna valdes av styrgruppen utifrån information från bland annat befintliga Avfall Sverige rapporter, information från Avfall Web samt med hjälp av kontakter med arbetsgrupperna för beställarfrågor, farligt avfall och materialåtervinning samt återvinningscentraler. Följande kommuner valdes: • Göteborg stad • Halmstads kommun • Härjedalens kommun • Hässleholms kommun • Järfälla kommun • Linköpings kommun • Ljungby kommun • Ludvika kommun • Pajala kommun • Umeå kommun • Malmö stad • Värmdö kommun • Örebro kommun Utöver ovanstående valdes även Oslo och Köpenhamns kommuner på grund av deras miniåtervinningscentraler. Ambitionen har varit att välja kommuner med olika förutsättningar och olika system för insamling av farligt avfall och grovavfall. B3 3 Göteborgs Stad 3.1 Ansvar och organisation Göteborgs stad har drygt en halv miljon invånare, vilket medför att kommunen klassas som en storstad enligt Sveriges kommuner och Landstings kommungruppsindelning. Kretsloppskontoret har det praktiska ansvaret för verksamhetsområdena vatten och avlopp, samt för hantering av det hushållsavfall som faller under kommunalt ansvar. Kontoret ansvarar även för att handla upp de företag som hämtar hushållsavfallet i staden. De främsta kriterierna vid upphandling är ett välutvecklat miljöprogram, kvalitet och service i alla led, samt rätt pris. Avfallsinsamlingen i Göteborg är indelad i ett antal geografiska och några funktionella entreprenadområden. Fastighetsnära insamling av grovavfall (inkl. container) ingår i de geografiska, farligt avfall utgör en av de funktionella entreprenaderna. Hämtning av hushållsavfall i 16 av de 20 stadsdelarna hanteras av Renova AB, som även ansvarar för driften av återvinningscentralerna och miljöstationerna i kommunen. Renova AB är ett kommunalägt bolag som ägs av 11 kommuner i regionen inklusive Göteborgs stad1. Staden har egen kundtjänst som hanterar både avfalls- och VA-frågor. Fördelen med att ha egen kundtjänst anses vara att kommunen kan hantera kunderna lika i de geografiskt olika entreprenörsområdena samt att kommunen får en bra insyn i hämtregistret. En nackdel anses vara att det krävs mer administrativ personal och att det kan vara svårt att åstadkomma lagom bemanning. Inkomna synpunkter samt eventuella åtgärder dokumenteras av kundtjänst och uppföljning sker månadsvis med respektive entreprenör. Staden har ett särskilt bötes/bonussystem som faller ut efter uppföljning. 3.2 Information om avfallshantering Göteborgs stad har en egen informationsavdelning där bland annat sex personer arbetar enbart med avfalls- och VA-frågor. För att informera om avfallshanteringen nyttjar staden ett flertal kanaler: • Information via stadens hemsida - www.goteborg.se Tre olika kundtidningar som delas ut två gånger per år • Boende & kretslopp – delas ut till boende i lägenhet • Småhus & kretslopp – delas ut till boende i villa eller radhus • Fastighet & kretslopp – delas ut till ägare eller förvaltare av flerfamiljshus • Annonsering på buss och bioreklam förekommer, liksom kampanjvisa informationstillfällen såsom information riktad till politiker m.m. • Studiebesök • Särskild information till skolor 1 Renova AB ägs av Ale, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille, Tjörn, Stenungssund och Öckerö. B4 När det gäller farligt avfall och grovavfall informerar kommunen ofta i särskilda annonser. Och för grovavfall är det oftast frågan om mer praktisk information såsom återvinningscentralernas öppettider eller särskild information om Återbruket, se även punkt 3.5. Inom kretsloppskontoret finns det en person som arbetar specifikt med information till skolor och staden har även arbetat fram ett spel för gymnasielever som handlar om konsumtion och miljöpåverkan. Mer information om miljöfrågor för elever och lärare finns att tillgå via Renovas miljöskola, www.renova.se/ miljoskolan. Genom Renova är det även möjligt att anordna besök till olika avfallsanläggningar. Det informationsmaterial som finns att tillgå är på enklare svenska och information på andra språk finns endast ifråga om förpacknings- och tidningsinsamlingens insamlingssystem2. Staden arbetar inte aktivt med specifika informationsinsatser för särskilda kundgrupper såsom pensionärer eller personer med olika former av funktionsnedsättning, och endast i mindre grad med information riktad mot verksamheter. Under intervjun med Göteborgs stad framgick det att en mindre positiv erfarenhet ifråga om stadens informationsarbete gäller informationen om utsortering av matavfall. Staden har uppmärksammat att även om respektive fastighetsägare ansvarar för att informera hyresgästerna om avfallshanteringen och de boende får särskild kundtidning, så verkar informationen inte nå ända fram då mycket matavfall fortfarande hamnar i restavfallet. Staden skulle även kunna bli bättre på mer riktad information exempelvis hantering av julgranen. 3.3 Mål för avfallshanteringen Den övergripande visionen för avfallshanteringen i Göteborgs stad, anges i gällande avfallsplan antagen 2003, och innebär att verksamheten ska präglas av hållbar utveckling, vilket förutsätter en sund stark ekonomi, mänsklig utveckling och delaktighet samt en livskraftig och hälsosam miljö. Under 2009/2010 har ett nytt förslag till gemensam regional avfallsplan arbetats fram av Göteborgsregiongens kommunalförbund (GR) i nära samarbete med medlemskommunerna3. Planen utgör ett underlag för samarbete mellan kommunerna och anger mål till och med år 2020. Planen ger även Renova AB ett tydligare planeringsunderlag och riktlinjer från ägarkommunerna. GR kommer att utöka sitt arbete med den regionala avfallsplanen men det är i skrivande stund oklart i vilken form. Det nya förslaget till avfallsplan anger att: • Avfallshanteringen ska utgå från människans behov • Vara anpassad till både den som lämnar och den som hämtar avfall • Insamlingen ska vara enkel, lätt att förstå och erbjuda efterfrågad service • Omhändertagande av avfall ska ske med minskade risker för människor och miljö Även i denna plan lyfts de tre dimensionerna för hållbar utveckling fram och från vilka fem övergripande mål, samt detaljerade mål har formulerats för Göteborgsregionens avfallshantering till år 2020. Regionala handlingsplaner och åtgärder kommer att arbetas fram vartannat år och respektive kommun förväntas bidra med lokala åtgärder och uppföljningsbara aktiviteter. 2 Mer information om Förpacknings- och tidningsinsamlingens ansvar, insamlingssystem m.m. finns på www.ftiab.se. 3 Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungssund, Tjörn och Öckerö B5 En avstämning av målen kommer att ske under 2015 vilket förväntas kunna öka möjligheten för måluppfyllelse och tillåta kommunerna vid behov göra nödvändiga justeringar av målbilden. Vidare planerar Göteborgs stad att anställa en person för att hantera frågor relaterade till avfallsplanen. I förslaget till ny avfallsplan anges följande mål som berör farligt avfall och grovavfall specifikt: • Mängden farligt avfall i det brännbara hushållsavfallet ska minst halveras. • Andel material som samlas in för materialåtervinning (ex. grovavfall) ska öka och resultera i en materialkvalitet som kan ersätta jungfruliga material. Till målen har ett antal åtgärder och uppföljningsverktyg arbetats fram, exempelvis bidra till att förändra konsumtionsmönster, öka återvinning via miljöstyrande taxa, öka tillgänglighet för att lämna farligt avfall m.m. I det förslaget till ny avfallsplan finns inget särskilt mål kring information men det ses som ett verktyg tillsammans med avfallsplanen. Informationsarbetet är övergripande och berör hela avfallsplanen. 3.4 Arbetsform vid utveckling av insamlingssystem Kretsloppskontoret arbetar kontinuerligt med översyn av nuvarande insamlingssystem och utveckling. Vid större förändringar av insamlingssystemen görs en bedömning utifrån de tre dimensionerna för hållbar utveckling: ekonomi, social inkl. riskbedömning och miljömässig. Under utredningens gång försöker kontoret även ta hänsyn till särskilda kundgrupper såsom pensionärer, personer med funktionsnedsättning, icke bilburna m.m. genom att inkludera viss närhet till de olika insamlingssystemen. Det framgår vidare under intervjun att samarbetet med ansvarig nämnd fungerar bra och att om systemet beskrivs noggrant, har en stabil grund och det finns ekonomiska resurser, dvs. bedöms som ett bra system utifrån ovannämnda hållbarhetsaspekter, så är ansvarig nämnd positiv till förändringar. Kretsloppskontoret arbetar kontinuerligt med att försöka förbättra samarbetet med Stadsbyggnadskontoret, i synnerhet med hänsyn till nya Plan och Bygglagen där det ställs krav på hänsyn till avfallshanteringsfrågor vid planeringsarbetet. Vidare samarbetar Kretsloppskontoret i mindre grad med Miljöförvaltningen då avfallsområdet inte är ett, generellt sett, prioriterat område. Miljöförvaltningen arbetar årsvis med fokusområde och genomför tillsyn över stadens återvinningscentraler. Även viss kontroll av återvinningsstationerna genomförs, vilket bland annat har resulterat i ett föreläggande för FTIAB gällande nedskräpning vid återvinningsstationerna. Kretsloppskontoret samarbetar inte aktivt med Räddningstjänsten ifråga om utformning av avfallsutrymmen för fastighetsnära insamling av farligt avfall eller grovavfall. Staden har arbetat fram en särskild guide för avfallsutrymmen för farligt avfall som dock hanterar frågan mer ur ett arbetsmiljöperspektiv. B6 Kretsloppskontoret samarbetar även vid behov med respektive insamlingsentreprenör vid planering av förändringar eller nya insamlingssystem. Vanligtvis får det att utveckla gällande avtal under kontraktstiden men vissa avtal är snäva och staden får betala extra för att genomföra förändringar. Ifråga om arbetsmiljön ligger ansvaret hos respektive entreprenör som även ansvarar även för att ha tillgång till ett eget skyddsombud. Stadens entreprenörer har även en arbetsmiljögrupp som har klassat samtliga hämtställen på fastlandet utifrån ett arbetsmiljöperspektiv. Arbetsmiljön är även en fråga som hanteras vid hållbarhetsbedömningar. Samarbete med övriga kommuner sker i mindre grad och för tillfället endast ifråga om gemensamma inpasseringskort till återvinningscentralerna. 3.5 Insamlingssystem för farligt avfall och grovavfall 3.5.1 Övergripande servicenivå Matavfallsinsamlingen subventioneras via avfallstaxan och utgörs av ett frivilligt system där samtliga hushåll som vill har möjlighet att delta (några verksamheter ingår). I Göteborg finns det 336 återvinningsstationer för insamling av förpacknings- och tidningsavfall. Enligt Kretsloppskontorets erfarenheter så förekommer det att grovavfall lämnas vid återvinningsstationerna och en trolig orsak till detta är att grovsopsrum saknas och/eller att de boende inte har tillgång till bil. FTIAB ansvarar för städningen av och kring återvinningsstationerna. Vidare finns det fem återvinningscentraler placerade runt om i kommunen där invånarna har möjlighet att lämna ett flertal olika avfallsfraktioner. Vid avlämning av grovavfall registreras ett besök på kundens åvc-kort (totalt sex ”fria” besök per år ingår). Men det är också möjligt att lämna ett flertal avfallsfraktioner, såsom el-avfall inkl. vitvaror, farligt avfall, förpacknings- och tidningsavfall, användbart byggmaterial samt second hand artiklar, ”gratis”, dvs. utan att besök registreras på kortet. 3.5.2 Insamling av farligt avfall Insamling av farligt avfall sker via ett flertal olika system: • Miljöstationer • Återvinningscentraler • Farligt avfall bilen (tar ibland emot återbruksmaterial) • Samlaren Det finns 14 miljöstationer för insamling av farligt avfall utplacerade till mesta dels vid bensinstationer runt om i Göteborg. Farligt avfall kan även lämnas på någon av stadens fem återvinningscentraler, till Farligt avfall-bilen samt till Samlaren. Farligt avfall bilen kör enligt ett särskilt schema under höst (september till november) och vår (april till juni). Till Farligt avfall-bilen kan hushållen, förutom farligt avfall, även lämna små el- och elektronikprodukter såsom glödlampor, hårtorkar, strykjärn, batteridrivna leksaker m.m. Ibland samarbetar staden med någon secondhand verksamhet och då kan bilen även ta emot möbler, kläder m.m. Samlaren är ett specialgjort skåp för insamling av glödlampor och andra smålampor, lågenergilampor, småbatterier, småelektronik såsom mobiltelefoner, rakapparater m.m. och sprayburkar. Samlaren finns utplacerad i sju olika butiker runt om i staden. B7 De största mängderna farligt avfall får staden in vid återvinningscentralerna men via det insamlingssystemet är det svårt att nå icke bilburna avfallslämnare. Samlaren upplevs som positiv av stadens kunder men inga större mängder samlas in, inte heller via Farligt avfall bilen som inte heller har så många besökare. Eventuella risker kring miljöstationerna, som är låsta, har diskuterats då bensinstationspersonalen inte har möjlighet att följa med avfallslämnaren till stationen vid lämning av farligt avfall. Önskemål från kunder har framförts om fastighetsnära insamling. 3.5.3 Insamling av grovavfall Insamling av grovavfall sker via ett flertal system, enligt nedan, men insamlingen vid stadens olika återvinningscentraler är det system som fungerar bäst. Insamling av grovavfall sker via: • Återvinningscentraler • Fastighetsnära insamling från grovavfallsutrymmen • Insamling via container • Budning av löst grovavfall Inga särskilda klagomål eller synpunkter har inkommit från stadens kunder gällande insamlingssystemen, dock har miljöförvaltningen haft synpunkter på att det i avfallsinformationen inte riktigt framgår att trädgårdsavfall ingår som ett grovavfall. Enligt A-L Eliasson, Kretsloppskontoret, tillgodoses inte alla kunder då det förekommer en del grovavfall och trädgårdsavfall vid återvinningsstationerna. 3.5.4 Insamlade mängder farligt avfall och grovavfall I Göteborgs stad producerades det ca 264 kg kärl- och säckavfall per invånare under 2009, ca 4,8 kg farligt avfall och ca 70 kg grovavfall per invånare. Insamlade mängder farligt avfall och grovavfall per invånare har legat relativt stabilt sedan piken 2007. Insamlade avfallsmängder har inte ökat och förväntas inte öka, men i jämförelse med 10 år bakåt i tiden är det en idag fördubbling av grovavfallet. Staden arbetar mot målet att öka insamlade mängder farligt avfall på kort sikt men minska på lång sikt. Fler invånare kommer att ge större mängder men kanske inte per invånare. Göteborgs stad arbetar med att förebygga uppkomna avfallsmängder, bland annat genom Återbruket och olika informationskampanjer se även punkt 3.6. 3.5.5 Finansiering av insamling av farligt avfall och grovavfall Kostnaden för insamlingen av farligt avfall täcks av årsavgiften eller den så kallade grundavgiften som även täcker exempelvis driftskostnader för stadens återvinningscentraler. Avfallstaxan används inte direkt för att styra insamlingen av farligt avfall och grovavfall, förutom att farligt avfall alltid är fritt att lämna via de olika insamlingssystemen och grovavfall vid centralerna. Grovavfallet hämtas till självkostnadspris hos fastighetsägaren. Staden planerar att införa viktbaserad avfallstaxa som hittills bara införts i delar av kommunen. 3.5.6 Insamling av farligt avfall och grovavfall från verksamhet Stadens återvinningscentraler tar emot farligt avfall från mindre verksamheter, utan extra kostnad. Ifråga om grovavfall får mindre verksamheter med kommunal insamling av hushållsavfall (abonnenter) ett särskilt årskort med sex fria inlämningar. Det ingår i grundavgiften. B8 3.6 Förebyggande av avfall Göteborgs stad arbetar aktivt med att förebygga uppkomna avfallsmängder genom bland annat Kretsloppsparken/Återbruket och Projektet Leva Livet. På Kretsloppsparken kan kommuninvånare lämna in second-hand produkter och samtidigt även handla begagnade möbler, byggvaror m.m. I Kretsloppsparken finns förutom en återvinningscentral, tre olika försäljningsställen som drivs av Återbruket, Stadsmissionen och Returhuset. Kretsloppsparken nås med bil eller med buss. Återbruket erbjuder begagnat byggmaterial såsom fönster, garderober och takpannor. Stadsmission har begagnade kläder, husgeråd, möbler och diverse andra prylar. Hos Returhuset kan besökaren fynda föremål som är gjorda av återanvända material som trä, metall och betong. Returhuset åtar sig även uppdrag av olika slag exempelvis frakt av material vid storstädning eller garageröjning, samt renoveringar och reparationer av t.ex. cyklar och möbler. Projektet Leva Livet drivs av Göteborgs stad genom ett samarbete mellan miljöförvaltningen, Kretsloppskontoret, Konsument Göteborg och Familjebostäder. Projektet har som mål att locka göteborgare att öka sin livskvalitet samtidigt som de bidrar till en bättre miljö. Projektet, som startade under hösten 2010, bygger på att föra en dialog med ett antal deltagande familjer med syfte att öka förståelsen och värdet av att leva mer hållbart. Deltagande familjer utmanas i hållbar livsstil och kommer att under projektets gång ha antagit sju utmaningar, bland annat minskning av avfall. För mer information se Göteborgs stads hemsida. 3.7 Uppföljning av insamlingssystemen Göteborgs stad genomför regelbunden uppföljning av insamlade avfallsmängder, inkomna synpunkter, antal besök på återvinningscentralerna och kundenkäter. Plockanalyser genomförs regelbundet av kärl- och säckavfallet för kontroll av mängderna felsorterat farligt avfall, men analyser kopplade till grovavfallet genomförs inte. Grovavfall försorteras efter insamling och före vidare behandling, och vid behov omklassas avfallet. Vikttaxa har nyligen införts i vissa områden men det finns ännu inte statistik på det farliga avfallet i soppåsen för det området. Kretsloppskontoret har inte heller kunnat se en ökning av grovavfall vid återvinningsstationerna i vikttaxeområdena. Huruvida fler besök till återvinningscentralerna har genomförts för området är inte heller tydligt. Kundnöjdhet följs upp genom årliga enkätundersökningar och ibland genom olika fokusgrupper. Antal besök vid återvinningscentralerna och farligt avfall bilen räknas också. Stadens entreprenörer redovisar månadsvis statistik som används vid exempelvis planering och vid framtagning av enkätfrågor. Staden redovisar även i Avfall Web, dock inte anläggningsdelen som troligen kommer fyllas i framöver. B9 Ingen strukturerad uppföljning av risker sker ifråga om gällande insamlingssystem. I samband med månatliga entreprenörsmöten finns arbetsmiljö med som en stående punkt liksom hanteringen av farligt avfall. Enligt A-L, Eliasson, Kretsloppskontoret, är sorteringen av grovavfallet bättre vid återvinningscentralerna bland annat då det finns fler valmöjligheter, dvs. fler containrar. Men det är svårt att se om kvalitén beror på dålig information eller annat. Ifråga om farligt avfall är det ingen större skillnad på bemannade system och obemannade sådana. 3.8 Möjliga förbättringsområden Göteborgs stad planerar att ställa ut fler Samlare runt om i kommunen, se även punkt 3.5.2. I takt med att bensinstationer tas bort i tätorterna försvinner även en del miljöstationer vilket kan komma att leda till en utökning av körschemat för farligt avfall bilen med särskilda kampanjer, exempelvis under vårstädningsperioden. Det framgår även under intervjun att Kretsloppskontoret hittills inte varit intresserade av att införa s.k. röda boxar för insamling av farligt avfall då det anses att systemet lockar till sig för få användare och samlar in således endast små mängder. Enligt Anne-Louise Eliasson skulle staden kunna bli bättre på att informera kring hanteringen av trädgårdsavfall, som varken anges tillräckligt tydligt i avfallstaxan och inte heller vid upphandling av insamlingsentreprenör. Staden skulle även kunna arbeta mer med att informera kring hanteringen av farligt genom att exempelvis dela ut särskilda papperspåsar med information vid återvinningscentralerna, något som har gjorts tidigare. Ett annat system som i dagsläget är på idéstadiet, enligt Anne-Louise Eliasson, är särskilda påsar med tomma burkar för att samla penseltvättfärg i och som skulle kunna delas ut eller säljas vid t.ex. färgbutiker. Andra önskemål som finns inom kommunen är bland annat att öka antalet återvinningscentraler för att underlätta ytterligare för invånarna att lämna sitt avfall, något som också bidrar till en ökad servicenivå - det ska vara tydligt, lätt att lämna och sortera sitt avfall. Vidare, har kommunen från politisk sida framfört önskemål om att möjliggöra för fastighetsägare av flerbostadshus att själva köra och lämna sitt avfall på återvinningscentralerna, som dock går emot det ansvar som staden har för att transportera hushållsavfallet. B10 4 Halmstads kommun 4.1 Ansvar och organisation Halmstads kommun klassas med sina ca 91 000 invånare som en större stad enligt Sveriges kommuner och Landstings kommungruppsindelning. Halmstads Energi och Miljö AB (HEM) bildades den 1 november 2006 och är helägt av Halmstads kommun. Bolaget har det praktiska ansvaret för hantering och administration av avfallshanteringen i kommunen, samt ansvarar även för informationen kring den lokala insamlingen av de produkter som faller under producentansvaret. HEM förser över 45 000 kunder med olika tjänster, från avfallshantering och vatten, till el-nät och el. Halmstads Energi och Miljö har egen kundtjänst som hanterar ärenden och katalogiserar inkomna synpunkter gällande deras olika verksamhetsområden. Kundtjänst kan nås via telefon, mejl samt chatt via deras hemsida. HEM har provat att handla upp kundtjänstfunktionen men har tagit tillbaka denna då det var svårt att hålla kundregistret uppdaterat m.m. 4.2 Information om avfallshantering HEM ansvarar för att informera om avfallshanteringen i kommunen och framtagning av informationsmaterial. Ett flertal olika informationskanaler används: • Information via HEM:s hemsida: www.hem.se • Viss information på kommunens hemsida: www.halmstad.se • Kundträffar och möten, exempelvis med bostadsrättsföreningar, fastighetsägare eller dialog vid återvinningscentralerna • Kundhandböcker samt nyhetsbrev som bilaga till fakturan • Ute-på-stan kampanjer • Särskild skolinformation • Studiebesök HEM har börjat med utskick av information om avfallshantering på nio olika språk och har flerspråkiga kundtjänstmedarbetare. Informationen är oftast av allmän karaktär, och är inte riktad till olika kundgrupper. HEM anordnar även studiebesök av olika karaktär inom deras tre verksamhetsområden; avfall, el och energi. De samarbetar med skolor (grundskola och gymnasium) med syfte att intressera ungdomar för energibranschen och miljöfrågor. Särskild skolinformation med informationsmaterial, övningar m.m. finns på att tillgå via www.skolinformation.se. Vidare har HEM som målsättning att samarbeta med Högskolan i Halmstad och kan erbjuda lämpliga examensjobb, praktik m.m. För samordning av samarbetet med skolor finns en ansvarig person hos HEM, som anordnar besök till åvc, föreläser, arbetar särskilt med olika klasser och handleder specialarbeten. Under 2008 anordnades den mycket omtalade och prisbelönade SopOperan i Halmstad, ett evenemang som drog till sig internationell uppmärksamhet. Operan handlade om Fredrik som städar ur sin lägenhet och inser hur mycket skräp han samlat på sig. Syftet var att uppmärksamma miljö- och klimatfrågan. B11 4.3 Mål för avfallshanteringen Gällande avfallsplan antogs av kommunfullmäktige i juni 2009 och gäller för perioden 2009 – 2012. Avfallsplanen har utarbetats utifrån kommunens vision och dess värdegrund som bland annat anger att utvecklingen ska vara långsiktigt hållbar. Vilket innebär att utvecklingen ska tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. I avfallsplanen anges ett antal mål som specifikt berör grovavfall och farligt avfall: • Avfall och restprodukter ska sorteras så att de kan behandlas efter sina egenskaper och återföras i kretsloppet i ett balanserat samspel mellan bebyggelse och dess omgivning. För perioden 2009 – 2012 har utsorteringsgraden satts till 67 procent. Fortsatt riktade informationsinsatser till hushåll, bostadsföretag och verksamheter. Tidigare har översyn av åvc genomförts vilket resulterade bland annat i uppförandet av ny åvc. • Utsortering av skrymmande och miljöstörande avfall skulle ytterligare förbättras för att säkerställa en miljöriktig avfallshantering. För perioden 2009 – 2012 ska 4 000 ton farligt avfall per år omhändertas. Aktivt informationsarbete och fortsatt utveckling av konceptet ”Farliga baren” på återvinningscentralerna. • Vidare anges även mål för att förebygga uppkomsten av avfall. För perioden 2009 – 2012 anges att den årliga ökningen ska bromsas upp. År 2012 ska den ha minskat från 2,9 till 1,5 procent. Som åtgärd anges aktivt informationsarbete riktad till hushåll och verksamheter. I avfallsplanen anges även mål för utökad regional samverkan inom avfallsområdet och för perioden 2009 – 2012 är ambitionen fortsatt regionalt samarbete med kommuner, verksamheter och högskolan. Tidigare mål och samverkan resulterade i gemensamma upphandlingar och samordnade informationsinsatser. 4.4 Arbetsform vid utveckling av insamlingssystem Halmstads Energi och Miljö driver avfallsinsamlingen i egen regi men för insamling i glesbygden har HEM handlat upp en extern entreprenör. HEM samarbetar aktivt med Samhällsbyggnadskontoret, Byggnadskontoret samt Miljö- och hälsoskyddskontoret vid planering av nya system eller förändringar, samt i tillsynsfrågor. Vidare samarbetar HEM även aktivt med räddningstjänsten som är mycket involverade i all verksamhet. Kommunen samarbetar med skyddsombud för att säkerställa arbetsmiljön vid insamling av farligt avfall och grovavfall. Riskbedömning genomförs i samarbete med entreprenör ifråga om återvinningscentralerna, från insamling till behandling av inkommet avfall. Samarbete med andra kommuner sker i mindre utsträckning. Enligt Per Ålund, inspireras andra kommuner av kommunens återvinningscentraler som är bra utformade och placerade. B12 4.5 Insamlingssystem för farligt avfall och grovavfall 4.5.1 Övergripande servicenivå Insamling av kärl- och säckavfall sker i enfacksbilar vilket möjliggör färre turer med sopbilen då bilen rymmer en större mängd avfall. Ingen utsortering av matavfall sker. I kombinationssopbilar med två fack hämtas tidningar, wellpapp och glasförpackningar (färgade och ofärgade), plastförpackningar, plåtförpackningar och pappförpackningar, kontorspapper och hushållsavfall. Ordinarie hämtning av kärl- och säckavfall sker var 14:e dag. Tätare intervall kan medges efter prövning och om särskilda skäl föreligger. Även för boende i sommar- och fritidsstugor sker hämtning var 14:e dag men begränsad till perioden maj-augusti. Inom kommunen finns fem återvinningscentraler varav den första uppfördes under 1990-talet. Centralerna anses vara mycket bra insamlingssystem enligt Per Ålund. HEM samarbetar i begränsad utsträckning med Förpacknings- och Tidningsinsamlingen (FTIAB) och oftast genom de årliga samrådsmötena. I kommunen finns 75 återvinningsstationer, inga större mängder grovavfall hamnar vid stationerna. 4.5.2 Insamling av farligt avfall Farligt avfall samlas endast in på de olika återvinningscentralerna placerade runt om i kommunen. Farligt avfall får lämnas in i originalförpackningar eller hela märkta förpackningar. Insamling av farligt avfall kan även ske i samband med fastighetsnära insamling av grovavfall, se även punkt 4.5.3. El-avfall och småbatterier tas emot på återvinningscentralerna och småbatterier kan även lämnas i särskilda batteriholkar placerad vid återvinningsstationer, butiker/affärer samt i vissa privata avfallsutrymmen. 4.5.3 Insamling av grovavfall Grovavfall insamlas, liksom det farliga avfallet, via de fem återvinningscentralerna och genom fastighetsnära insamling vid exempelvis flerfamiljshus. Internt kallas den fastighetsnära insamlingen för ”Returburken” och systemet består av en fackindelad container placerad på ett lastbilsflak, som även kan kompletteras med en lätt lastbil. Den fastighetsnära insamlingen av grovavfall anses fungera bra och HEM planerar att marknadsföra systemet ytterligare och även utveckla systemet genom att bl.a. investera i en större container. 4.5.4 Insamlade mängder farligt avfall och grovavfall I Halmstads kommun samlades under 2009 in 283 kg kärl- och säckavfall, 13 kg farligt avfall och 31 kg grovavfall per invånare. 4.5.5 Finansiering av insamling av farligt avfall och grovavfall Insamling av farligt avfall och grovavfall sker främst vid kommunens återvinningscentraler, vars kostnader täcks av avfallstaxans grundavgift. Det är fria antal besök men det pågår diskussioner kring reglering av inpasseringen till återvinningscentralerna med så kallat bomsystem. Erfarenheter från Falkenbergs kommun med reglering av inpassering visar på mottagande av samma mängder med färre besökare. Falkenberg införde bomsystem för två år sedan. B13 4.5.6 Insamling av farligt avfall och grovavfall från verksamhet Grovavfall från småföretagare tas emot på återvinningscentralerna mot betalning. I dagsläget, 2011, kostar det 150 kr per besök, ett pris som anses rimlig av de flesta företagare. 4.6 Förebyggande av avfall Inom Halmstads kommun finns en arbetsmarknadsenhet som arbetar med återbruksverksamhet, i viss mån i samarbete med Halmstads Energi och Miljö. Byggåtervinningen Fyllinge tillvaratar och säljer begagnat byggmaterial som kommer från selektiva rivningar, företag och privatpersoner. I Kretsloppans butik säljs egentillverkade eller renoverade varor såsom möbler, husgeråd, cyklar m.m. Vidare, drivs Återbruk Flygstaden i samarbete med HEM på återvinningscentralen Flygstaden, där kommuninvånare kan välja att istället för att slänga kasserade föremål, skänka dem till ovanstående nämnda verksamheter. 4.7 Uppföljning Vid uppföljning av insamlingssystemen genomförs plockanalyser och ekonomiska analyser. Det är stora kostnader för borttransport och behandling av det avfall som kommer in. Statistik kring insamlade avfallsmängder m.m. redovisas till Avfall Web. Enkätundersökningar genomförs årligen, där även frågor om informationsarbetet ställs. Kunderna är alltid positiva till återvinningscentralerna. 4.8 Möjliga förbättringsområden Halmstads Energi och Miljö undersöker för tillfället möjligheterna att införa den s.k. Samlaren, se även punkt 3.5.2, för att samla in smått el-avfall m.m. Andra system såsom sopsugsystem är, enligt Per Ålund, mycket intressanta, som ett led i klimat- och arbetsmiljöfrågan, samt utveckling av källsorteringssystem. Även möjligheterna att hålla återvinningscentralerna öppna sju dagar i veckan ses över med syfte att förbättra insamlingen av farligt avfall och grovavfall, och förbättra tillgängligheten. Även inpassering med bommar är något som ses över. Vidare, undersöker HEM även möjligheten att införa s.k. grovavfallsrunda, dvs. fastighetsnära insamling av grovavfall i kampanjform men anses vara ett mycket kostsamt insamlingssystem. B14 5 Härjedalens kommun 5.1 Ansvar och organisation Härjedalens kommun är till ytan en av Sveriges största kommuner med 11 934 kvadratkilometer. Kommunen klassas som en turism- och besöksnäringskommun enligt Sveriges Kommuner och Landstings kommungruppsindelning. Det övergripande ansvaret för avfallshanteringen i Härjedalens kommun ligger på Samhällsbyggnadsnämnden och det praktiska ansvaret ligger på samhällsbyggnadsförvaltningen som genom Tekniska kontoret även ansvarar för räddningstjänst, väghållning, skötsel av avfallsanläggningar m.m. Kommunen har sedan den 1 januari 2011 kundtjänst i egen regi, en tjänst som tidigare varit utlagd på entreprenör. I samband med övertagandet av kundtjänst genomför kommunen en inventering och uppdatering av kundregistret samt inför nytt faktureringssystem. Kommuninvånarna kan nå kundtjänst genom telefon och via e-post. Samtliga inkomna beställningar och eventuella klagomål hanteras av kundtjänst via kommunens verksamhetssystem, och informerar entreprenören om eventuella åtgärder. 5.2 Information om avfallshantering Kommunen informerar via ett flertal kanaler kring hanteringen av avfall. Tidigare har det funnits en person på renhållningsavdelningen som specifikt har jobbat med informationsfrågor och som även har haft särskild kunskap inom informationsarbete. Tillgängliga informationskanaler: • Kommunens hemsida: www.herjedalen.se • Årlig miljökalender • Infoblad/Broschyrer • Riktad information i turiststugor • Studiebesök • Särskilda informationskampanjer • Kommunbladet 4 ggr per år med blandade miljöfrågor Den årliga miljökalendern är väldigt populär bland kommunens kunder och i den informeras allmänt kring avfall och vart de olika fraktionerna kan lämnas. Med miljökalender nås ca 13 000 abonnenter. Tidigare har det funnits särskilt avfallsinformation på tyska men planer finns nu på att eventuellt ta fram särskilt informationsmaterial på samiska. Vidare finns det planer på att bifoga särskilt infoblad med fakturan eller komplettera själva fakturan med information om avfallshanteringen. Studiebesök till återvinningscentralerna anordnas bland annat för femteklassare samt träffar ute hos olika klasser i olika skolor. I mitten av februari kommer en informationskampanj inledas inför invigningen av ny återvinningscentral. B15 5.3 Mål för avfallshanteringen Härjedalens kommuns gällande avfallsplan antogs under 2001, att gälla från och med 1 januari 2002. Planen anger att bland annat att renhållningsarbetet ska inriktas på att minska mängden hushållsavfall genom information och rådgivning från kommunen. Ifråga om grovavfallet anges att målet är att öka utsorteringen och återvinningen av inkommet material, men den fastighetsnära insamlingen ska upphöra och kommunen kommer endast att erbjuda budning. Målet för det farliga avfallet är att allt avfall från hushållen ska samlas in och att varor och produkter som innehåller tungmetaller och är svårnedbrytbara organiska ämnen ska samlas in effektivt och tas omhand säkert. Mängden producerat farligt avfall ska minskas genom förbättrad information om utbytesprodukter och som åtgärd planeras flytt av en del miljöstationer eller miljöbodar till återvinningscentralerna. Eftersom dessa är bemannade kan bättre service ges till kommunens invånare och en säkrare hantering ske. I kommunens gällande översiktsplan och miljöpolicy, anges även ett antal mål som berör avfallshanteringen. Betydelsen av en ekologisk hållbar utveckling genom att bland annat säkerställa god hantering av samhällets restprodukter i form av avfall nämns och som övergripande miljömål har man angett att avfallet ska hanteras så att återanvändning/återvinning optimeras. Allt farligt avfall ska samlas in på ett säkert sätt. 5.4 Arbetsform vid utveckling av insamlingssystem Kommunen har haft samma entreprenör för insamling av farligt avfall och grovavfall i många år och samarbetet på utförarsidan fungerar bra. Däremot har en del problem förekommit med register och fakturering. För transport av avfall från återvinningscentral till behandling används en annan entreprenör. Vid planering av nya system eller förändringar i existerande genomförs inga särskilda risk- eller säkerhetsanalyser, varken ifråga om avfallslämnaren eller hämtningspersonalen. 5.5 Insamlingssystem för farligt avfall och grovavfall 5.5.1 Övergripande servicenivå I Härjedalens kommun sker ingen utsortering av matavfall. Det förekommer inte heller några större problem med dumpning, varken av grovavfall eller farligt avfall vid återvinningsstationerna. Förpacknings- och tidningsinsamlingen ansvarar för skötseln av stationerna. 5.5.2 Insamling av farligt avfall Insamling av farligt avfall sker vid kommunens sju återvinningscentraler (kommer dock att minskas till sex). Tidigare fanns även möjlighet att lämna farligt avfall vid miljöstationer placerade runt om i kommunen men dessa togs bort på grund av ordningsproblem. Kommunen genomförde även särskilda insamlingskampanjer men dessa har upphört. 5.5.3 Insamling av grovavfall Insamling av grovavfall sker vid återvinningscentralerna placerade runt om i kommunen. Fastighetsnära insamling sker från grovavfallsutrymmen som fastighetsägaren ansvarar för, samt genom budning mot särskild avgift. B16 5.5.4 Insamlade mängder farligt avfall och grovavfall Under 2009 samlades in 436 kg kärl- och säckavfall, 9 kg farligt avfall och 116 kg grovavfall per invånare. Kommunen väntar sig en ökning av grovavfallet under de närmaste åren, troligen mest impregnerat trä. 5.5.5 Finansiering av insamling av farligt avfall och grovavfall Det finns ingen miljöstyrande faktor i avfallstaxan ifråga om farligt avfall och grovavfall men kommunen har behovsanpassad hämtning av kärl- och säckavfallet. Alla har samma kärlstorlek men kunden ställer fram kärlet när de vill få hämtat, fakturering sker därefter. Behovsanpassad insamling av kärl- och säckavfall är ett nytt system i kommun som uppmuntrar sortering och hemkompostering. 5.5.6 Insamling av farligt avfall och grovavfall från verksamheter Grovavfall från småföretagare tas emot vid de olika återvinningscentralerna. Sorterat trä- och metallavfall från verksamheter tas emot mot en avgift på 160 kr/m3, övrigt mot en avgift på 650 kr/m3 samt branschspecifikt avfall enligt avtal. Kommunen är dock intresserade av att införa ett prickkort eller liknande för småföretagare. 5.6 Uppföljning Plockanalyser genomförs årligen, och det är inte mycket felsorterat farligt avfall i kärl- och säckavfallet. Nuvarande entreprenör redovisar statistik kontinuerligt, tidigare kvartalsvis, men kommer att övergå till daglig redovisning och 1 gång per månad för insamlingen vid återvinningscentralerna. Härjedalen redovisar till Avfall web och till invånarna. Kundnöjdhet har hittills inte följt upp genom enkäter eller liknande men det är något kommunen funderar på. 5.7 Möjliga förbättringsområden I Loftsdalen planerar kommunen i samarbete med fastighetsägare att införa hämtning av underjordsbehållare med registrering av varje öppning och kortsystem, vilket innebär att varje användare måste ha ett särskilt kort som är laddat med öppningsfunktion. Enligt Margareta J, Erixon, kan insamlingen alltid förbättras. Fler återvinningsstationer önskas, samt batteriholkar eller liknande insamlingssystem. B17 6 Hässleholms kommun 6.1 Ansvar och organisation Hässleholms kommun är belägen i Skåne län och gränsar bland annat till Perstorp och Kristianstad. Kommunen klassificeras som en större stad enligt Sveriges Kommuners och Landstings kommungruppsindelning, med en befolkningsmängd på ca 50 000 invånare. Enligt Hässleholms översiktsplan uppskattas befolkningsökningen med ca 720 personer fram till år 2020. Vidare anges att befolkningsökningen är beroende av fortsatt inflyttning. Och att de som idag flyttar till kommunen är oftast unga, ensamstående och högutbildade individer. Hässleholm Miljö AB ansvarar för avfallshanteringen i kommunen samt för värmeproduktion inklusive distribution i Hässleholm och Tyringe. Bolaget är ett helägt kommunalt bolag med en politisk bolagsstyrelse utsedd av Hässleholms kommunfullmäktige. Bolaget har som mål att bedriva en effektiv ekonomisk renhållningsverksamhet med största möjliga hänsynstagande och ska aktivt driva utvecklingen med särskilt beaktande av miljö, teknisk utveckling, ekonomi och personal. Under 2002 tecknades ett övergripande samarbetsavtal mellan Hässleholms och Kristianstads kommuner med syfte att åstadkomma en bättre miljö genom ett samordnat omhändertagande av avfall. Under 2003 anslöt sig även Osby och Östra Göinge till avtalet, se även punkt 6.3. Bolaget har en egen kundtjänst vilket möjliggör direktkontakt med kunden. Eventuella avvikelser eller felanmälningar dokumenteras med avvikelserapporter och kundtjänst diskuterar sedan vidare med insamlingsentreprenören. 6.2 Information om avfallshantering Hässleholm Miljö ansvarar för att informera om avfallshanteringen i kommunen och nyttjar ett flertal olika kanaler för detta: • Information via hemsidan www.hassleholmmiljo.se • Tidningen ”Källsortera” som kommer ut 2 ggr/år. • Nyinflyttade får särskild broschyr ”Så funkar det” med information kring hanteringen av avfall • Särskild information kan även förmedlas via kundfakturan eller via lokal media. • Särskilda informationsmöten (exempelvis bostadsrättsföreringar, skolor m.m.) Inom bolaget finns det en person som arbetar med information ifråga om avfallshanteringen samt håller i särskilda informationsmöten och träffar på så sätt en hel del kunder. Maryanne Jönsson upplever att invånarna är stolta över sin avfallshantering eftersom kommunen har kommit långt med sin sortering av avfallet. Bolaget arbetar inte med särskild information om farligt avfall och grovavfall, inte heller med information riktad till någon särskild kundgrupp. Undantaget är en bok om sortering för lågstadiet som har arbetats fram. B18 Information om avfallshanteringen i kommunen finns även på engelska och tyska och ett särskilt informationsblad om sortering på arabiska har arbetats fram. Tidigare har invånarna i kommunen fått en årlig tömningskalender direkt i brevlådan med information kring årets hämtningar. Informationen finns nu endast på entreprenörens hemsida, vilket inte är så populärt hos alla kunder, men det går att beställa ett utskick om kunden saknar tillgång till Internet. 6.3 Mål för avfallshanteringen Det samarbetsavtal som under 2002/2003 har tecknats mellan Hässleholm, Kristianstad, Osby och Östra Göinge, reglerar de övergripande förutsättningar för hur samarbetet inom avfallsområdet ska bedrivas och utvecklas inom kommunerna och utgör en förutsättning för utvecklingen av både den lokala och regionala avfallshanteringen. Under 2005 antogs en gemensam avfallsplan för Hässleholm, Osby och Östra Göinge mot bakgrund av det gemensamma samarbetsavtalet som reglerar behandlingen av avfallet i regionen. Planen anger att avfallet i kommunerna ska tas om hand och behandlas på ett effektivt och ekonomiskt sätt med minsta möjliga miljöbelastning och att EU:s avfallshierarki ska följas. Under intervjun framgick det att Hässleholms ambition är att ha hämtning så nära som möjligt avfallslämnaren, dvs. grindhämtning. För grovavfall från hushållen anges, i avfallsplanen, att inriktningen är att införa behovsanpassad grindhämtning samt utöka service och öppethållande vid återvinningscentralerna för att stimulera till lämnande av grovavfall och minska nedskräpning. Ifråga om farligt avfall anges att inriktningen är att minska användningen av farliga produkter samt öka andelen farligt avfall som samlas in, genom att bland annat intensifiera information till kunderna, genomföra särskilda insamlingskampanjer och införa budad grindhämtning. Maryanne Jönsson anger dock att avfallsplanen behöver uppdateras, att målen är inaktuella och att arbetet har kommit längre, se även punkt 6.5.2. 6.4 Arbetsform vid utveckling av insamlingssystem Vid planering av nya system sker inget särskilt samarbete med stadsbyggnadskontoret men bolaget får ibland möjlighet att tycka till om det planeras ett nytt bostadsområde. Vidare genomförs ingen särskild risk- eller säkerhetsanalys och inget samarbete sker med Räddningstjänsten. Inom kommunen finns det inga avfallsutrymmen för farligt avfall vid fastighet och oftast samlas grovavfallet in utomhus vilket gör att det inte heller finns så många grovavfallsutrymmen. Hässleholm Miljö samarbetar med Miljökontoret då kontoret har tillsyn på kommunens återvinningscentraler. Länsstyrelsen har tillsyn på avfallsanläggningarna. Vid planering av nya insamlingssystem samarbetar bolaget med entreprenörens skyddsombud för att säkerställa arbetsmiljön vid insamling av bland annat farligt avfall och grovavfall. Genom att sträva efter att ha fastighetsnära insamling av samtliga fraktioner, exempelvis finns inga återvinningsstationer, har kommunen tagit hänsyn till olika kundgrupper inklusive sådana grupper med något hinder. Stora förändringar av insamlingssystemen följs av särskilda informationskampanjer via ovan nämnda informationskanaler, se punkt 6.2. B19 6.5 Insamlingssystem för farligt avfall och grovavfall 6.5.1 Övergripande servicenivå Hässleholms kommun, genom Hässleholm Miljö, strävar som redan nämnts efter att ha välfungerande system med fastighetsnära insamling av samtliga fraktioner då detta anses vara en hög servicenivå. Följande fraktioner samlas in via fastighetsnära insamling: • Organiskt avfall (förpackas i papperspåsar eller tidningspapper) i kärl • Brännbart avfall i kärl • Metall- och glasförpackningar i särskilda hinkar • Deponirest och tidningar i kärl • Pappers- och plastförpackningar i säckar • Farligt avfall och grovavfall Då det inom kommunen inte finns några återvinningsstationer sker ingen särskild samordning med Förpacknings- och tidningsinsamlingen, som enligt M. Jönsson inte heller är så positiva till fastighetsnära insamling av förpackningar. Vidare anges att förpacknings- och tidningsinsamlingen hävdar att det blir sämre kvalitet på materialet vid fastighetsnära insamling vilket inte stämmer med kommunens erfarenhet. Servicenivå har alltid värderats högt och valet av fastighetsnära insamlingssystem grundar sig på att ge alla kunder bra service och samma förutsättningar. 6.5.2 Insamling av farligt avfall I Hässleholms kommun finns inga miljöstationer och insamling av farligt avfall sker via icke låsbara men barnsäkra röda boxar. Fastighetsnära insamling av den röda boxen har erbjudits under de senaste 4-5 åren och sker efter särskilt schema, månadsvis och efter budning från småhus. Hämtning från lägenheter sker efter budning och då krävs personlig överlämning. Budning kan beställas via Hässleholms Miljös hemsida eller via telefon. Vid hämtning av den röda boxen krävs även ifyllnad av en särskild blankett med information om vad som lämnas i boxen. En nackdel med insamling av farligt avfall i röd box är att det är administrativt krångligt för kunden att fylla i blankett med information om vad som lämnas in. Detta leder till att farligt avfall kan hanteras felaktigt eller inte samlas in eftersom det är jobbigt att fylla i blanketten. Kunder har efterfrågat en enklare hantering. Farligt avfall kan även lämnas på någon av kommunens sex återvinningscentraler och är även det system som anses fungera bäst. 6.5.3 Insamling av grovavfall Grovavfall kan lämnas på någon av kommunens 6sex återvinningscentraler men hushållen har även möjlighet att beställa hämtning från småhus och flerfamiljshus utan extra kostnad. Fastighetsnära insamling via budning är begränsad till budning en gång per månad, max 10 kollin för småhus. Boende i lägenhet får buda mer än 10 kollin. Beställning sker antingen direkt till kundtjänst eller via respektive fastighetsägare. Från större fastighetsbolag kan det hämtas kontinuerligt. Budning av grovavfall från småhus, liksom farligt avfall, kan beställas via telefon eller via Hässleholm Miljös hemsida och ett problem är att en del kunder beställer hämtning av sådant avfall som inte ska hämtas av bolaget. B20 6.5.4 Insamlade avfallsmängder Totalt samlades in 212 kg kärl- och säckavfall, 5 kg farligt avfall och 146 kg grovavfall per invånare under 2009. I skrivande stund finns ingen statistik för insamlade mängder farligt avfall och grovavfall via de olika systemen. Eventuellt är detta något kommunen kommer att titta på under året. 6.5.5 Finansiering av insamling av farligt avfall och grovavfall Insamling av farligt avfall och grovavfall ingår i den årliga grundavgiften. 6.5.6 Insamling av farligt avfall och grovavfall från verksamheter Samtliga återvinningscentraler tar emot avfall från verksamheter. Vid en av centralerna tas dock endast mindre mängder farligt avfall emot. Verksamheter får alltid betala 50 kr exkl. moms i inträde, sedan är allt återvinningsbart gratis att lämna. Fraktioner som går till deponering och förbränning lämnas dock mot särskilt avgift. 6.6 Förebyggande av avfall Hässleholm Miljö arbetar även med att förebygga avfall genom att exempelvis ge idrottsföreningar möjlighet att ta emot föremål som inte behöver slängas på återvinningscentralerna. Information om förebyggande och minimera avfallsmängderna kommer även att ges i nästa nummer av tidningen ”Källsortera”. 6.7 Uppföljning Entreprenören redovisar mängduppgifter och annan statistik en gång per månad. Hässleholm Miljö började med att redovisa statistik i Avfall Web förra året och upptäckte då att en del statistik saknas eller inte har begärts in. Plockanalyser har genomförts under 2005 på den brännbara fraktionen och deponiresten. Den senare för att fraktionen eventuellt ska samlas in i mindre behållare. Plockanalysen visade försumligt små mängder farligt avfall och el-avfall i den brännbara fraktionen och även väldigt små mängder el-avfall i deponiresten. Kundnöjdhet ifråga om insamlingssystemen för farligt avfall och grovavfall har inte följts upp men en ny kundenkät är planerad. Nyttjandegrad av insamlingssystemen för farligt avfall och grovavfall har inte heller följts upp. Då ingen riskanalys har genomförts vid införande eller planering av nya system har ingen särskild uppföljning genomförts. Hässleholm Miljö upplever att det är bra kvalité på samtliga insamlingssystem och ser ingen större skillnad på kvaliteten på det insamlade avfallet. B21 6.8 Möjliga förbättringsområden Inga större förändringar har genomförts med nuvarande entreprenör. Men man för diskussioner kring att byta ut den del i kärlet som idag användas för att samla in deponirest mot en hink. Den då oanvända delen i kärlet skulle användas för att samla in en annan fraktion, i skrivande stund ej klart vilken. Den senaste större förändringen av insamlingen av farligt avfall infördes för ca 4 år sedan då man startade med hämtning av glödlampor och batterier vid ordinarie insamling. Vidare anger Maryanne Jönsson att man funderar på att begränsa valmöjligheten över vad som går att skriva in vid beställning av hämtning av grovavfall via hemsidan (se punkt 6.5.3), då detta har visat sig vara ett problem om kunden saknar kunskap kring vad som räknas som grovavfall och beställer hämtning av annat avfall. Vid sådana tillfällen kontaktas kunden av kundtjänst för att justera beställningen. B22 7 Järfälla kommun 7.1 Ansvar och organisation Järfälla kommun ligger i Stockholms län cirka 2 mil nordväst om Stockholms centrum, med en areal på 6 350 ha. Kommunen har ca 62 300 invånare varav 21 procent har utländsk bakgrund. Kommunen klassas som en förortskommun till större stad enligt Sveriges Kommuners och Landstings kommungruppsindelning. Tekniska nämnden har det övergripande ansvaret för avfallshanteringen i Järfälla kommun, liksom för trafikfrågor, vatten- och avloppsförsörjning, park- och naturvård, gatuhållning m.m.. Det praktiska ansvaret för avfallshanteringen faller på Bygg- och Miljöförvaltningen genom Avfallsenheten som ansvarar bland annat för upphandling av insamlingsentreprenörer. Behandling av hushållsavfallet hanteras genom det regionala avfallsbolaget Söderhalls Renhållningsverk AB (SÖRAB) som ägs av åtta norrortskommuner samt Stockholms stad4. SÖRAB har en polistik bolagsstyrelse med representanter från flertalet av bolagets ägare. Det politiska intresset i att utveckla och införa nya insamlingssystem har ökat väsentligt i och med att Järfälla nu har en egen representant i bolagets styrelse. Samarbetet med ansvarig nämnd fungerar bra och det finns ett starkt förtroende för tjänstemännen som hanterar avfallsfrågorna i kommunen. Järfälla har kundtjänst i egen regi som även hanterar och samdebiterar VA vilket ger samordningsvinster. En fördel med egen kundtjänst är att det ger egenkontroll, insyn i verksamheten och uppdaterat kundregister som kan användas som planeringsverktyg. Kundtjänsten är central för hela kommunen och kunden har ett nummer att ringa. Eventuella avvikelser ifråga om insamlingen av avfallet noteras i debiteringssystemet och ärendet skickas till entreprenör som åtgärdar och meddelar kommunen efter utförd åtgärd. Innan åtgärd är genomförd utgår ingen ersättning till entreprenören. Överhopp som beror på entreprenören sammanställs en gång per månad och eventuellt utgår viten. Kommun har ca 10-15 avvikelser per månad. Driftsmöten med entreprenören genomförs en gång per månad och regelbundna uppföljningsmöten med kundtjänst genomförs (inkl. utbildning i avfallsfrågor). 7.2 Information om avfallshantering I Järfälla kommun finns en informationschef som arbetar på kommunledningssidan och inom Byggoch Miljöförvaltningen finns en egen intern förvaltningsinformatör men de arbetar inte direkt med avfallsfrågor. Varje enhet har dock en egen webbredaktör som ansvarar för sina sidor och portaler. Från tjänstemannasidan finns dock önskemål om att avfallsenheten anställde en egen informatör/ kommunikatör. 4 Söderhalls Renhållningsverk AB ägs av kommunerna, Danderyd, Järfälla, Lidingö, Solna, Stockholm, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna. B23 Kommunen informerar via ett flertal kanaler om avfallshanteringen och samarbetar även med övriga Sörab-kommuner när informationsmaterial tas fram, exempelvis har en ny folder om byggoch rivningsavfall tagits fram som riktar sig mot byggherrar och privatpersoner. Vidare anses Avfall Sveriges kampanjer vara bra informationsverktyg och under EU minskar avfallet-veckan delades kassar i återvinningsbar plast med trycket ”Våga vägra plastkasse” på, vid olika centrumanläggningar och handlare. I kassen fanns även ett information kring minskning av avfall. Järfälla använder sig av följande kanaler för att informera om avfallshanteringen: • Samtliga hushåll får en kalender en gång per år med t.ex. sorteringsanvisningar och uppdaterad information om miljöboxen m.m. • Information via kommunens hemsida www.jarfalla.se samt via SÖRABs hemsida www.sorab.se • Information ges även via tidningen ”Järfälla visar vägen” som ges ut en gång per månad. • Annonser genom bilaga eller annonser i lokaltidningen. • Kundtjänst informerar kunder exempelvis vid beställning av miljöbox eller hämtning av grovavfall, om vad som kan läggas i miljöboxen eller vad som hämtas som grovavfall. • Information i fakturan där exempelvis plockanalysresultat redovisas • Ute på stan kampanjer eller informationsmöten med bland annat PRO, villaägarföreningar, kommunens egna verksamheter och politiska grupper. • Information på sopbilarna • Webbaserad skolinformation för högstadier och neråt i åldrarna Kommunen är miljödiplomerad och arbetar även internt med miljöfrågor och information. Till avfallsplanen finns en kommunikationsplan kopplad som kallas ”1000 målet” och som innebär att ta 1000 kontakter inom kommunen för att sprida information om kommunens avfalls- och miljöarbete. Under våren införs utsortering och insamling av matavfall. Inför detta krävs mycket informationsarbete. Några av de kanaler som skulle kunna användas är att knacka dörr, utskick av olika slag och ute-på-stan kampanjer. Några av de svårigheter som Ann Ljusnefors-Nordstedt, nämner ifråga om informationsarbetet är att synas genom mediabruset, nå invånare i flerfamiljshus och nå ut med information på flera språk. Det kan vara svårt att nå ungdomar och där skulle sociala medier, exempelvis Facebook kunna vara en informationskanal. Då kommunen inte har tillgång till samtliga adresser för boende i flerfamiljshus kan det vara svårt att nå alla, något som kan bli bättre i och med förändringar inom Lantmäteriet. Fastighetsägarna har informationsansvaret för avfallshanteringen men informationen når inte alltid fram till de boende. Även information på andra språk än svenska är något som kommunen skulle kunna arbeta mer med enligt Ann Ljusnefors-Nordstedt. Det behöver inte alltid vara text utan illustrationer kan fungera lika bra. Byggavfallsfoldern som har arbetats fram gemensamt inom SÖRAB finns, förutom på svenska, engelska, ryska och polska. Foldern delas bland annat ut på olika byggmarknader inom SÖRAB-området. Under 2010 tilldelades kommunen SAKAB:s pris för deras arbete med insamling av farligt avfall. Med hjälp av prispengarna kommer kommunen genomföra en särskild informationskampanj. En röd kasse av återvunnen plast kommer att delas ut till de boende med en informationsfolder i hur farligt avfall ska hanteras. Det är en långsam process med informationsarbete och farligt avfall-kassar i återvunnen plast som ska tryckas och delas ut, se även punkt 7.5.2. B24 7.3 Mål för avfallshanteringen I slutet av 2008 antogs en gemensam avfallsplan för Sörab-kommunerna (utom Stockholm). Planen gäller från 2009 till och med 2020. Tillsammans har kommunerna ett upptagningsområde på ca 420 000 invånare som förväntas växa med ca 100 000 till år 2020. Avfallsplanen övergripande mål är satta till år 2020. Planen innehåller även delmål till år 2012, samt strategier för hur arbetet ska gå till för att uppnå delmålen. Utöver strategierna arbetar kommunerna utifrån enskilda, årliga handlingsplaner som blir en del av kommunernas verksamhetsplaner. I planen anges åtta övergripande mål - Människan i centrum; Kvalitet; Minska avfallets mängd; Minska avfallets farlighet; Öka återanvändningen; Öka materialåtervinningen; Energiutvinning och Deponering. Varje mål har olika arbetsgrupper, totalt 15 st., som ska arbeta för att uppfylla delmålen. Järfälla medverkar i fem av dem. Under arbetets gång kommer nya delmål tas fram. Några av de delmål till år 2012 som berör farligt avfall och grovavfall är: • Minst 90 procent av hushållen ska ha ska kunskap om vad som är farligt avfall och var det ska lämnas och anse sig ha tillgång till ett tillfredsställande insamlingssystem för farligt avfall. • Minst 90 procent av byggherrarna och byggentreprenörerna i SÖRAB-regionen ska ha kunskap om vad som är farligt i bygg- och rivningsavfall och hur det ska hanteras. • Besluta kring vilka gemensamma insamlingstjänster som kommunerna ska tillhandahålla (Insamlingen ska spegla olika typer av hushållsavfall inkl. grovavfall och farligt avfall, och man ska ha identifierat hinder och möjligheter samt ha tagit hänsyn till människors olika behov). • Minst 40 procent av hushållsavfallet ska materialåtervinns 7.4 Arbetsform vid utveckling av insamlingssystem De mål som anges i kommunens avfallsplan, exempelvis att samla in matavfall, är styrande för arbetet med planering av nya insamlingssystem eller utveckling av redan existerande. Andra styrande dokument är de nationella miljökvalitetsmålen och avfallshierarkin samt eventuella förändringar i lagstiftningen som leder till en anpassning av avfallshanteringen. Vid utveckling av insamlingssystemen har kommunen tät kontakt med nuvarande entreprenör som också visar ett stort intresse av utveckling, givetvis inom ramen för upphandlingskontraktet. Återkommande driftsmöten med entreprenören och kvartalsmöten om kraven i kontraktet utvecklar en samarbetsvana och vilja. Entreprenören har eget skyddsombud ifråga om insamlingen och kommunen samarbetar aktivt även med denna vid planering av förändringar eller nya system. Vidare, kartlägger Sörab-kommunerna förekommande avfallsutrymmen inom ramen för avfallsplanearbetet. I samband med detaljplaneärenden och bygglovsärenden får avfallsenheten möjlighet att yttra sig. Oftast får enheten möjlighet att vara med i ett tidigt skede så att inte avfallsutrymmen byggs bort men avfallsenheten har, enligt Ann Ljusnefors-Nordstedt, fått anstränga sig för att få delta i arbetet. Ett exempel på samarbetet är utvecklingen av nya Barkarbystaden där det eventuellt ska byggas sopsug eller avfallskvarn. Samarbetet med stadsbyggnad är del av målet ”Människan i Centrum” som anger att avfallsverksamheten ska vara en del av den fysiska planeringen. Vidare har Järfälla en särskild handbok för planering av avfallsutrymmen riktad till fastighetsägare och som bygger på Avfall Sveriges handbok om avfallsutrymmen. Sörabs särskilda arbetsgrupp i frågan har även varit remissinstans till nya PBL som är planerad till mars-april 2011. B25 Avfallsenheten samarbetar även aktivt med Miljö- och hälsa genom att förvaltningen är representerad på driftmöten med entreprenören och genom att miljö- och hälsa även har varit representerad i arbetet med framtagning av avfallsplanen med SÖRAB och övriga SÖRAB kommuner. 7.5 Insamlingssystem för farligt avfall och grovavfall 7.5.1 Övergripande servicenivå Järfällas övergripande ambition är att avfallsarbetet ska vara i fokus samt att kommunen bibehåller en hög ambition med insamlingen av farligt avfall. Kommunen strävar efter att införa bra fastighetsnära insamlingssystem genom vilka hänsyn tas till samtliga kundgrupper, inklusive icke bilburna eller personer med funktionsnedsättning. Inom SÖRAB-regionen finns även en uttalat mål, se även punkt 7.3, kring införande av liknande eller gemensamma insamlingssystem i berörda kommuner. Insamlingssystemen skulle utgöras av ett grundpaket och tilläggstjänster. 7.5.2 Insamling av farligt avfall Insamling av farligt avfall sker genom ett flertal olika sätt: • Miljöbox eller s.k. röd box från småhus • Budning från flerfamiljshus (hämtning vid bostaden med personlig överlämning) • Görvelns återvinningscentral • Mobil återvinningscentral under utredning • Farligt avfall-skåp Den röda boxen har delats ut till samtliga småhus med egen avfallshämtning. Kunden kan sedan beställa hämtning via kundtjänst som noterar vad boxen innehåller och skriver en order till entreprenören. Miljöboxen är inte klassad som barnsäker av tillverkaren, den är ej låsbar men det krävs tvåhandgrepp för att öppna. Information finns på locket av boxen och vid utdelning ligger även ett informationsblad inuti boxen. Med syfte att likställa servicenivån mellan hushåll i småhus och hushåll i flerfamiljshus introducerades hämtning av farligt avfall vid lägenhetsdörr. Beställning görs via kundtjänst och avfallslämnaren måste lämna minst tre artiklar. Tjänsten har dock inte använts i förväntad omfattning och kommunen går ifrån det systemet mer och mer. Senaste införda förändring var farligt avfall skåpen, i klassade avfallsutrymmen, i flerfamiljshus. Skåpen innehåller pulversläckare och är invallade för att fånga upp eventuellt läckage. Kommunen har tagit fram tre referensskåp men fastighetsägaren ansvarar själv för att köpa och underhålla skåpet. Vid användning av skåp försvinner dock möjligheten för de boende att beställa hämtning vid dörren. Det avfall som lämnas i skåpet måste vara märkt, i annat fall får fastighetsägaren stå för kostnaden av en kemist som identifierar och hämtar avfallet. Enligt Ann Ljusnefors-Norstedt har systemen för flerfamiljshus vuxit fram successivt men det är alltid svårt då fastighetsägaren alltid kan säga nej till systemen. Genom att erbjuda fastighetsnära insamling av farligt avfall anses behovet hos samtliga kunder inklusive kunder i särskilda kundkategorier tillgodoses. Miljöstationerna har tagits bort pga. säkerhetsskäl och för att inte förvirra kunderna med för många insamlingssystem. Det system som anses fungera bäst är insamling via miljöbox då systemet är lätt att förstå, fungerar bra som förvaring hemma och ger kunden bra service. Systemet analyserades innan införandet och inga större problem har upplevts. B26 Då bland annat utrymme i flerfamiljshus är en begränsande faktor för insamling av farligt avfall och grovavfall är möjligheten att införa mobil återvinningscentral under utredning av SÖRAB. Järfälla är i framkant vad gäller insamling av farligt avfall och kommunen tilldelades under 2010 även SAKABs ALLFa-pris för deras målmedvetna arbete för att samla in och omhänderta det farliga avfallet. Genom plockanalyser och noggrann dokumentering vet kommunen exakt vilka mängder och vilken sorts farligt avfall som tas omhand. I kommunen har samtliga invånare möjlighet att få hämtning av farligt avfall vid bostaden utan särskild avgift. 7.5.3 Insamling av grovavfall Vid insamling av grovavfall ställs krav på sortering i en brännbar och en icke brännbar fraktion. Vid felsortering utgår en särskild sorteringskostnad som vid exempelvis farligt avfall i grovavfallet kan uppgå till 7 000 kr. Grovavfall samlas in via ett flertal olika insamlingssystem: • Görvelns återvinningscentral • Hämtning av container enligt schema • Hämtning från grovavfallsutrymmen • Budning från en- och tvåfamiljshus • Gråbox från en- och tvåfamiljshus • Mobil återvinningscentral under utredning Den gråa boxen används för insamling av en- och tvåfamiljshushållens icke brännbara fraktion såsom bestick, skruvar, porslin och dricksglas. Metallen ur den grå boxen materialåtervinns. Grå-boxen hämtas samtidigt som miljöboxen hämtas. Flerfamiljshus har ett 660 liters kärl för denna fraktion. Hämtning av grovavfall från en- och tvåfamiljshus sker även genom budning och då ingår en kostnadsfri hämtning av grovavfall per år, max 5 kbm. Bygg- och rivningsavfall, el-avfall, farligt avfall och fasta inventarier hämtas inte. Grovavfall förekommer i viss mån vid återvinningsstationerna, oftast i lägenhets- och verksamhetsområden. Det kan finnas olika anledningar till det - avlämnaren tror sig göra rätt, lathet eller språkbarriär. Förpacknings och tidningsinsamlingen ansvarar för städningen kring stationerna. Järfälla kommun strävar efter att ge medborgarna service till rätt pris och kvalité, tillgänglighet är en viktig faktor och det ska vara lätt att göra rätt samt förstå systemen. Och hade kommunen haft ansvar för insamlingen av förpacknings- och returpapper hade de nog infört fastighetsnära insamling av dessa fraktioner, enligt Ann Ljusnefors-Norstedt. 7.5.4 Insamlade mängder farligt avfall och grovavfall Totalt samlades in 213 kg kärl- och säckavfall, 3 kg farligt avfall och 185 kg grovavfall per invånare under 2009. 7.5.5 Finansiering av insamling av farligt avfall och grovavfall Kommunen har genomfört en ny upphandling av insamlingen av hushållsavfall och det nya avtalet kommer att börja gälla från 2012. Det övergripande resonemanget vid framtagning av avfallstaxa är att det inte ska vara dyrare att sortera än att inte sortera. Ifråga om matavfallsfraktionen så införs en volym- och viktbaserad taxa med syfte att bland annat uppmuntra kunden att minska matavfallssvinnet. B27 Ifråga om insamling av farligt avfall från småhus, i miljöbox, ingår 26 hämtningar i grundavgiften. Fastighetsägare till flerfamiljshus med insamling av el-avfall får fri tömning av denna fraktion en gång per månad. Introducerar fastighetsägaren insamling av el-avfall och farligt avfall i skåp görs ett avdrag på grundavgiften per lägenhet och år med 80 kr exklusive moms. 7.5.6 Insamling av farligt avfall och grovavfall från verksamheter Insamling av farligt avfall och grovavfall från företag sker i den mån avfallet är jämförligt med hushållsavfall. Mindre mängder grovavfall kan lämnas på Görvälns återvinningscentral om verksamheten har klippkort, dock inte farligt avfall. Större mängder grovavfall kan lämnas sorterat till Hagby återvinningscentral mot avgift. Vidare samlas ca 600 ton matavfall in från verksamheter idag. Matavfallet omlastas på Hagby och körs sedan till Uppsala för rötning. Sopbilarna går på biogas. Biogödsel som bildas efter rötningen sprids på åkermark i Uppsalatrakten. 7.6 Uppföljning Statistik över insamlade mängder sammanställs av SÖRAB som ansvarar för omlastning och behandling av avfallet. I och med arbetet med den gemensamma avfallsplanen, se även punkt 7.3, finns en särskild ansvarig statistikgrupp. Uppgifter om mängder m.m. för Järfälla kommun och övriga SÖRAB-kommuner rapporteras in till Avfall Web. Plockanalys genomfördes under 2007 och 2009 som även är basår för avfallsplanen. Metodiken skiljer sig dock åt för dessa två plockanalyser och de går inte att jämföra. I den kalender som årligen skickas ut till hushållen i Järfälla redovisas ett cirkeldiagram av vad soppåsen innehåller. Diagrammet redovisas även på kommunens hemsida. Under 2009 minskade mängden grovavfall vilket kan delvis bero på att Järfälla kommun har arbetat med att förebygga avfall men det kan givetvis även bero på lågkonjunkturen. Ifråga om farligt avfall är det svårare att studera inkomna mängder då avfallet kan lagras tillfälligt. Kommunen strävar dock mot att samla in större mängder farligt avfall från flerfamiljshus i och med satsningen på farligt avfall-skåp. Ann Ljusnefors-Nordstedt anger också att det även vore intressant att få statistik över hur ofta miljöboxen tas med av användarna till återvinningscentralen för tömning där. Det finns dock inga sådana uppgifter för tillfället. Nyttjandegrad har inte följts upp mer än att det finns uppgifter över hur många som har budat grovavfall och farligt avfall samt insamlade mängder. Statistik finns även för varje farligt avfall skåp och miljöbox. Kostnader för insamling och behandling följs upp och kundenkäter genomförs för att ta del av kommuninvånarnas syn på avfallshanteringen. En ny kundenkät kommer att skickas ut under 2012 i samtliga SÖRAB-kommuner. Enligt avfallsenhetens erfarenhet så är kvalitén i det insamlade materialet bättre vid bemannade system. I fråga om grovavfallet kontrolleras varje container vid behandlingsanläggningen och eventuella felsorteringar debiteras enligt Sörabs gällande avgifter. Felsorterat avfall fotograferas som bevis till Järfälla kommun som sedan debiterar fastighetsägaren. Respektive container okulärbesiktigas också vid hämtning hos fastighetsägaren och är det uppenbart felsorterat avfall hämtas inte containern. B28 Ifråga om risker såsom miljö- och hälsa samt arbetsmiljörisker ställs krav, vid upphandlingen, om personlig skyddsutrustning och ADR-kompetens där det krävs. Entreprenören ansvarar själv för arbetsmiljön och kommunen genomför inga stickprovskontroller på säkerheten. 7.7 Möjliga förbättringsområden Inom SÖRAB-regionen undersöks frågan om insamling av grovavfall från flerfamiljshus med mobil återvinningscentral, ett system som skulle vara gemensamt för samtliga kommuner. Tidigare har Järfälla kommun även tittat på ambulerande bil för insamling av farligt avfall, detta innan miljöboxen infördes. Systemet avfärdades dock då det ansågs locka till sig alldeles för få besökare och var för dyrt. Kommunen försöker nu även frångå systemet med insamling av farligt avfall vid lägenhetsdörr B29 8 Linköpings kommun 8.1 Ansvar och organisation Linköpings kommun är Sveriges femte största kommun med ca 145 000 invånare, och klassas som en större stad enligt Sveriges Kommuners och Landstings kommungruppsindelning. Linköping är en av Sveriges tillväxtorter och folkmängden har under det senaste decenniet ökat med ett snitt på 1 200 personer per år. Det praktiska ansvaret för hanteringen av hushållsavfall ligger på Tekniska Verken i Linköping (TVL), ett bolag som ägs av Linköpings kommun och har en politisk tillsatt styrelse. Tekniska Verken har totalt ca 280 000 privat- och företagskunder inom deras verksamhetsområden - el, vatten, fjärrvärme, fjärrkyla, avfallshantering, bredband och biogas. Tekniska Verken har egen kundtjänst men för inte statistik över generella klagomål, dock dokumenteras eventuella klagomål eller missar som entreprenörerna ansvarar för. Entreprenören meddelas sedan om detta och får möjlighet att rätta till. Inga avdrag görs på entreprenaden. Tekniska Verken planerar dock att införa ett ärendehanteringssystem under 2011 vilket antas ge en annorlunda bild över klagomålen än dagens. 8.2 Information om avfallshantering Inom Tekniska Verken finns en heltidstjänst inom information och kommunikation för avfallshanteringen. Ansvarig samarbetar med den centrala avdelningen för information, som består av 5 - 6 heltidstjänster och totalt 10 - 12 personer. Tekniska Verken informerar via ett flertal kanaler om avfallshanteringen i Linköpings kommun: • Kommunens årliga kalender där även Tekniska Verken informerar • Utskick av infobladet ”Din vardag” med fakturan några gånger per år • Information via Tekniska verkens hemsida: www.tekniskaverken.se • Kortfattad information på kommunens hemsida: www.linkoping.se • Annonsering i dagspress samt bioreklam i samband med Avfall Sverige kampanjer • Kampanjer-på-stan och återvinningscentraler, mässor m.m. • Skolkampanjer med möjlighet till studiebesök på återvinningscentralerna Tekniska Verken arbetar inte med information på andra språk eller annan information till särskilda kundgrupper utöver fritidshusägare eller villaägare som får information om hantering av trädgårdsavfall, med undantag av informationstillfällen och liknande som hölls med pensionärsorganisationer och handikappsorganisationer inför införandet av matavfallsutsortering. Information tas fram i samband med införandet av nya system men även för påminnelse efter själva införandet. Hur kunden har uppfattat informationen kring avfallshanteringen har undersökts främst via telefonintervjuer och generellt sett har kunderna varit positiva. B30 8.3 Mål för avfallshanteringen Gällande avfallsplanen är inte ett aktivt dokument, den antogs 2006 och var egentligen redan gammal när det kom ut, enligt Lars Peterson. En del av den information som står i planen, mål m.m. stämmer inte eller har ändrats. Tekniska verken har inte börjat eller planerar för någon ny avfallsplan. Planen måste tas fram under kommunens ledning men tidigare har Tekniska Verken skrivit större delar av den. Även de lokala föreskrifterna om avfallshantering måste uppdateras i och med att insamlingen av matavfall som ska införas under våren 2012. I gällande avfallsplan finns specifika mål för farligt avfall och materialåtervinning med, men som redan nämnts anses planen vara förlegad och används inte som ett styrande dokument. En uppföljning av målen gjordes för några år sedan men dokumentet blev liggande och antogs aldrig på politisk nivå. 8.4 Arbetsform vid utveckling av insamlingssystem Tekniska Verken har ett bra samarbete med entreprenörer vid planering och genomförande av förändringar av insamlingssystemen, samt i arbetsmiljöfrågor. Utvecklingen av nya insamlingssystem styrs av flera kanaler och inte bara idéer eller Tekniska Verkens behov - nationella mål, lagkrav m.m. Vid planering av nya system samarbetar Tekniska Verken med stadsbyggnadskontoret i den mån de måste granska nya planer och i bygglovsärenden. I vissa frågor, exempelvis vid test av fastighetsnära insamling av farligt avfall samarbetade Tekniska Verken med miljö och hälsa, som även har tillsyn på återvinningscentralerna. Tekniska Verken har inget särskilt samarbete med andra kommuner ifråga om insamling av hushållsavfall, men det finns en ekonomisk förening för erfarenhetsutbyte i regionen som kallas def. waste. Mer information finns på www.defwaste.se. När nya återvinningscentraler planerades i Linköping hämtades inspiration från andra kommuner och centraler och vid planering av fastighetsnära insamling av farligt avfall tittade Tekniska Verken främst på Ludvika men även Järfälla kommun. Inga särskilda riskbedömningar genomförs ifråga om farligt avfall och grovavfall förutom vid återvinningscentralerna där även skyddsronder genomförs. 8.5 Insamlingssystem för farligt avfall och grovavfall 8.5.1 Övergripande servicenivå I Linköpings kommun betalar kunden en viktbaserad avgift för kärl- och säckavfallet med syfte att uppmuntra minskning av mängden avfall. Det finns 45 återvinningsstationer, men inget särskilt samarbete med Förpacknings- och tidningsinsamlingen sker. Det finns fyra återvinningscentraler, varav en tar emot företags- och verksamhetsavfall. Under våren 2012 kommer Linköpings kommun och Tekniska verken introducera matavfallsinsamling från hushåll. 8.5.2 Insamling av farligt avfall Insamling av farligt avfall sker via ett flertal olika system: • Tre återvinningscentraler • Bemannad mobil återvinningscentral, lördag-söndag en gång per år • Budning av farligt avfall (villor och flerfamiljshus) B31 Under 2009 togs obemannade miljöstationer bort och ersattes av budning fyra gånger per år med personlig överlämning enligt turlista. Miljöstationerna togs bort främst av arbetsmiljöskäl men även för att verksamheter lämnade farligt avfall vid stationerna och insamlade mängder var relativt små. Idén med fastighetsnära insamling av farligt avfall är även att nå särskilda kundgrupper såsom icke bilburna men även budningen av farligt avfall ger små mängder och relativt få hämtningar per år, ca 60 stycken. Det system som fungerar bäst är återvinningscentralerna och andra insamlingssystem utgör egentligen ett komplement till centralerna. 8.5.3 Insamling av grovavfall Insamling av grovavfall sker via ett flertal system: • Tre återvinningscentraler • Bemannad mobil återvinningscentral • Budning av grovavfall från villor • Grovsoprum i flerfamiljshus Boende i småhus kan beställa hämtning av grovavfall vid fastigheten mot en särskild avgift (250 kr per gång och 2 kbm). Boende i småhus tycker att det är en bra service men i många fall anses det vara dyrt. Boende i flerfamiljshus kan, i förekommande fall, lämna grovavfall i särskilt grovavfallsutrymme. Avfallet samlas in löst, i kärl eller i container. Hämtning av grovavfall utgör ibland ett arbetsmiljöproblem och kvalitén på avfallet varierar kraftigt då det kan vara blandat med el-avfall eller farligt avfall. Det förekommer grovavfall vid återvinningsstationerna men inte i några stora mängder. Förpacknings- och tidningsinsamlingen ansvarar för städningen kring stationerna och Tekniska Verken tar emot avfallet utan extra kostnad. Insamlingen av grovavfall vid återvinningscentralerna är det system som fungerar bäst och som kunderna är mest positiva till. 8.5.4 Insamlade mängder farligt avfall och grovavfall Under 2009 samlades totalt in 196 kg kärl- och säckavfall och 135 kg grovavfall per invånare. Uppgifter för farligt avfall saknas. Insamlade mängder grovavfall har planat ut under de senaste åren och håller sig ganska konstant. 8.5.5 Finansiering av insamling av farligt avfall och grovavfall Viktbaserad taxa utgår för kärl- och säckavfall, vilket syftar till uppmuntra sortering av avfallet. Inlämning av farligt avfall och grovavfall ingår i den s.k. miljöserviceavgiften som täcker bland annat kostnaderna för återvinningscentralerna. Fastighetsnära insamling av grovavfall uppmuntras inte då kvalitén på avfallet inte blir så bra. För denna typ av insamling inkl. budning, utgår särskild avgift. 8.5.6 Insamling av farligt avfall och grovavfall från verksamheter. Företag och verksamheter kan lämna mindre mängder sorterat avfall på Gärstad återvinningscentral grovavfall och farligt avfall. Varje besök ska registreras i en kortterminal inne på området och kostnaden faktureras i efterhand. Varje kort är kopplat till registreringsnumret på ett fordon. Hämtning av avfall kan även beställas av Tekniska Verken. B32 8.6 Förebyggande av avfall Genom viktbaserad taxa för hämtning av kärl- och säckavfall vill Tekniska Verken uppmuntra avfallslämnaren att sortera och minska avfallsmängderna. På återvinningscentralerna finns inget återbrukssystem men Tekniska Verken samarbetar med Myrorna som på varje central har en container för insamling av kläder och möbler. Tekniska verken arbetar även med information kring avfallsminskning genom annonsering och genom att delta i kampanjer som Avfall Sverige tar fram. Information om åtgärder för att minska avfallsmängderna finns även på Tekniska verkens hemsida. 8.7 Uppföljning Plockanalyser genomförs, dock inte regelbundet. Under 2009 undersöktes mängden farligt avfall i kärloch säckavfallet. Mängden var mindre än 1 procent. Kundnöjdhet inklusive informationsarbetet följs upp vartannat år, oftast via telefonintervjuer eller genom enkätundersökningar på återvinningscentralerna. Tekniska Verken rapporterar in statistik till Avfall Web, men inte heltäckande. 8.8 Möjliga förbättringsområden I skrivande stund planeras inga nya eller förändringar av redan existerande insamlingssystem. Fastighetsnära insamling av farligt avfall från flerfamiljshus har testats och lagts ned då insamlade mängder var små och nyttjandegraden var låg. B33 9 Ljungby kommun 9.1 Ansvar och organisation Ljungby kommuns ligger i Kronobergs län och har ca 27 500 invånare. Enligt Sveriges Kommuners och Landstings kommungruppsindelning klassas kommunen som en varuproducerande kommun, vilket innebär minst 34 procent av nattbefolkningen mellan 16 och 24 år förvärvsarbetar inom varuproduktion. I Ljungby har Kommunstyrelsen och ansvarig Tekniskt utskott det övergripande ansvaret för avfallshanteringen. Tekniska kontoret, genom VA- och Renhållningsavdelningen ansvarar för det praktiska utförandet av avfallsverksamheten liksom räddningstjänst, kosten, vatten, avlopp, samt gatu, park- och fastighetsförvaltning. Den politiska ledningen och kommunens tjänstemän värderar servicenivå högt och det utgör en viktigt politisk fråga. Den 1 januari 2007 antogs kvalitetsgarantier som omfattar områden som tillgänglighet, ungdomar och unga vuxna, exploatering, miljö, renhållning m.m., se även punkt 9.3. Ljungby kommun har egen kundtjänst som anses ge bättre kontroll och närhet till kunden. Inkomna synpunkter och klagomål noteras i kommunens verksamhetssystem och uppföljning med entreprenören är styrt i entreprenadavtalet. Ingen analys har gjorts ifråga om det är mer ekonomiskt lönsamt att handla upp funktionen, vilken kan vara en nackdel enligt Pia Davidsson. 9.2 Information om avfallshantering Va- och Renhållningsavdelningen ansvarar för framtagning av informationsmaterial och samarbetar med ansvarig kommunal informatör som får möjlighet att tycka till om materialet innan publicering. Kommunen informerar om avfallshanteringen genom ett flertal kanaler: • Information via hemsidan www.ljungby.se • Kvartalsvis information med fakturan, ett extra blad • Ute-på-stan kampanjer • Annonsering i dagstidning Inget särskilt samarbete sker med entreprenör vid framtagning eller utskick av information. Kommunen arbetar inte heller med information på andra språk eller riktad information till särskilda kundgrupper. Varje tisdag har kommunen tillgång till en helsida i lokaltidningen där det finns möjlighet att lägga in information om avfallshanteringen. Helsidan har funnits tillgänglig under tre år och verkar läsas av många. Det har inte funnits något särskilt stort intresse från skolor trots försök från avfallsavdelningen. Studiebesök på kommunens återvinningscentral anordnas för grupper från 5 år till gymnasiet. De yngre grupperna får möjlighet att ta med sig avfall hemifrån för att sortera det på plats. B34 Särskild information om hantering av farligt avfall och grovavfall brukar skickas med fakturan och informationskampanjer genomförs vid behov, senast vid införandet av plastkärl 2007. Information kring hantering av förpackningar och returpapper samordnas med Förpacknings- och tidningsinsamlingen, och kommunen har årliga samrådsmöten med FTI på deras initiativ. Enligt Pia Davidsson får Ljungby kommun inte in några särskilda klagomål kring informationsarbetet eller avfallshanteringen som anses, av kunder, fungera tillfredställande. 9.3 Mål för avfallshanteringen Enligt kommunens kvalitetsgarantier ska den kommunala servicenivån vara tydlig och renhållningen ska utföra tömningar av hushållsavfall punktligt och tömning ska ske inom 24 timmar vid missad tömning. Kommunens gällande avfallsplan antogs 1994, finns endast i pappersformat och är inaktuell. Utöver kommunens kvalitetsgarantier finns inga nu gällande mål eller ambition dokumenterad. 9.4 Arbetsform vid utveckling av nya insamlingssystem VA- och Renhållningsavdelningen har särskilda arbetsplatsträffar för att diskutera nya idéer inklusive förslag som har kommit in från medborgare och huruvida dessa förslag är något att gå vidare med genom att undersöka möjlighet att införa, ekonomisk rimlighet m.m. Förslag från medborgare ska tas upp politiskt och ska besvaras inom sex månader. Samarbetet med kommunens entreprenörer fungerar bra och senaste införda förändring var när insamlingen av farligt avfall via röd box fick ADR-regler vilket medförde att kunden blev tvungen att ringa kundtjänst för att meddela typ av avfall som kunden ville lämna. Transportblankett fylls i av kundtjänst som sedan meddelar entreprenören. Tidigare ställdes boxen helt enkelt ut av kunden när den önskade få den tömd. Införandet av ADR-regler har lett till en minskning i antal hämtningar. Vid planering av nya områden, offentliga lokaler och större byggen samarbetar VA- och Renhållningsavdelningen med Miljö- och byggkontoret för att det ska finnas lämpliga avfallsutrymmen och lämpliga transportvägar innan bygglov godkänns. Vidare samarbetar avdelningen med Miljökontoret ifråga om tillsyn. Inget särskilt samarbete sker med kommunens räddningstjänst eller andra kommuner ifråga om avfallshanteringen. Entreprenören har eget skyddsombud som ser över insamlingen av farligt avfall. För grovavfall genomförs inga särskilda skyddsronder. Kommunens säkerhetsrådgivare går igenom insamlingen av farligt avfall varje år. 9.5 Insamlingssystem för farligt avfall och grovavfall 9.5.1 Övergripande servicenivå I Ljungby sker ingen utsortering av matavfall. Behållare för kärl- och säckavfall ska på hämtningsdagen stå inom fem meter från insamlingsfordonets angöringsplats. Dispens kan sökas. 9.5.2 Insamling av farligt avfall Insamling av farligt avfall sker via ett flertal system: • Återvinningscentral • Röd box • Låsbart utrymme i flerfamiljshus alt. Miljöskåp B35 Farligt avfall tas emot på kommunens återvinningscentral. Hushåll i småhus har möjlighet att samla in farligt avfall i den icke låsbara röda boxen. Ca 10 procent av hushållen i småhus har röd box men antalet hämtningar har minskat under senare år och i samband med införandet av nya ADR-regler vid fastighetsnära insamling av farligt avfall har det blivit krångligare för kunden som måste ringa till kundtjänst för att få sin box tömd. Boende i flerfamiljshus har, i förekommande fall, möjlighet att lämna farligt avfall i låsbart utrymme, som sedan töms enligt schema, eller särskilt miljöskåp. I annat fall kan avfallet lämnas på kommunens återvinningscentral. Av totalt 29 000 hushåll i flerfamiljshus har ca 35 procent tillgång till fastighetsnära insamling av farligt avfall. Även fraktioner som el-avfall, glödlampor och batterier kan lämnas i röda boxen eller i farligt avfallskåpen. Dessa töms i samband med ordinarie hämtning av kärl- och säckavfall. Sopbilen har ett särskilt fack för farligt avfall. Av ovanstående system anses insamlingen av farligt avfall på kommunens återvinningscentral fungera bäst. 9.5.3 Insamling av grovavfall Insamling av grovavfall sker via ett flertal system: • Återvinningscentral • Grovavfallsutrymmen i flerfamiljshus • Schemalagd hämtning från villahushåll Den schemalagda hämtningen från villahushåll är uppskattad av kommunens invånare. Hämtning av löst grovavfall sker fem gånger per år och beställs genom kommunens kundtjänst. Grovavfallet transporteras till kommunens återvinningscentral där det sorteras. Många som nyttjar denna tjänst är äldre personer som har svårare att ta sig till återvinningscentralen. Fastighetsnära hämtning från flerfamiljshus sker i förekommande fall från särskilda grovavfallsutrymmen, i övrigt har de boende möjlighet att åka till återvinningscentralen. Vissa fastighetsägare åker själva med grovavfallet till återvinningscentralen. Grovavfall kan förekomma vid återvinningsstationerna men det anses inte vara något särskilt stort problem enligt Pia Davidsson. 9.5.4 Insamlade avfallsmängder Totalt samlades in 238 kg kärl- och säckavfall, 5 kg farligt avfall och 312 kg grovavfall per invånare under 2009. Mängderna säck- och kärlavfall, samt batterier och el-avfall har legalt stabilt de senaste åren. Kommunen förväntar sig ökade avfallsmängder, men relativt stabila mängder farligt avfall och grovavfall. Insamlade grovavfallsmängder ökade under 2009 medan farligt avfall har minskat. Det är oklart varför denna ökning då mängderna har legat konstant tidigare år. Vid återvinningscentralerna samlas ca 40 ton farligt avfall per år och 1 500 ton grovavfall. I snitt besöker ca 1 500 fordon återvinningscentralen varje vecka. B36 9.5.5 Finansiering av insamling av farligt avfall och grovavfall Insamlingen av farligt avfall och grovavfall, inklusive den fastighetsnära insamlingen, ingår i den årliga grundavgiften, som även täcker kostnader för driften av återvinningscentralen, annonsering och informationsmaterial och administration. 9.5.6 Farligt avfall och grovavfall från verksamhet Verksamheter har möjlighet att betala 3 000 kr per år för ett kort till återvinningscentralen för att lämna grovavfall. Verksamheterna har obegränsad tillgång till centralen men är begränsade att komma med max en personbil samt släp per gång. Systemet anses fungera bra. 9.6 Förebyggande av avfall Ljungby kommun driver inget särskilt återbruk eller liknande på kommunens återvinningscentral men har deltagit i Avfall Sveriges och EU:s minska-avfallet-vecka genom information på kommunens hemsida och på återvinningscentralen. 9.7 Uppföljning Kommunen har genomfört kundnöjdhetsundersökningar via SCB:s kommunala enkäter, med bland annat frågor kring intresset för fastighetsnära insamling av förpackningar. Resultatet visade på ett väldigt lågt intresse från invånare och sådan insamling har därför inte utretts vidare. Nyttjandegraden av den fastighetsnära insamlingen av farligt avfall och grovavfall har följts upp och för farligt avfall är det ca 45 procent av kunderna som nyttjar den röda boxen eller farligt avfall skåp. Inga plockanalyser har genomförts men inga större kvalitetsskillnader anses finnas genom de olika insamlingssystemen. Ljungby kommun sammanställer statistik och rapporterar in till Avfall Web, men då kommunen saknar tydliga saknar mål görs ingen direkt uppföljning av siffrorna. Erfarenheten visar dock att företag och verksamheter lämnar in alldeles för stora mängder farligt avfall vid återvinningscentralerna då personalen inte ser. Särskilda skyddsronder genomförs, förutom ifråga om grovavfallsinsamlingen, i samarbete med entreprenören som även har eget arbetsmiljöombud. 9.8 Möjliga förbättringsområden Inga nya system eller större förändringar planeras i skrivande stund, förutom ombyggnad av farligt avfall-mottagningen på återvinningscentralen som kommer att flyttas närmare personalbyggnaden, för bättre kontroll. Tidigare har kommunen haft en mobil kampanjhämtning kvällstid för grovavfall men systemet lades ned då allt möjligt avfall lämnades. B37 10 Ludvika kommun 10.1 Ansvar och organisation Ludvika kommun har ca 25 700 invånare och klassas som en varuproducerande kommun enligt Sveriges Kommuners och Landstings kommungruppsindelning. Det innebär att minst 34 procent av nattbefolkningen mellan 16 och 24 år förvärvsarbetar inom varuproduktion. Enligt kommunens planeringstal för befolkningsutvecklingen 2010 - 2024, befolkningsutveckling visat på en positiv trend under 2009 och 2010, framförallt beroende på flyttnettot som står för hela ökningen och flyttningen från utlandet som ger det överlägset största tillskottet. Kommunen arbetar utifrån tre befolkningsutvecklingsscenarier som regelbundet stäms av. Befolkningsförändringarna i de olika alternativen anger som bästa alternativ en ökning med ca 2 600 personer till år 2024 och som sämsta alternativ en minskning med 1 076 personer. I Ludvika har Tekniska kontoret genom avdelningen Avfall det praktiska ansvaret för avfallshanteringen. Det övergripande ansvaret faller på Tekniska nämnden. Tekniska kontoret ansvarar även för förvaltning och underhåll av kommunens fastigheter samt lokalvård, gator och parker samt vattenförsörjningen i kommunen. Ludvika kommun har egen kundtjänst sedan många år tillbaka som även hanterar VA-frågor då det bedöms som det bästa alternativet för kommunen och dess kunder. Inkomna klagomål eller synpunkter diarieförs via kundtjänst som hanterar ärendet. 10.2 Information om avfallshantering En stor del av kommunens informationsarbete sker via DalaAvfall (se punkt 10.4), samt via kommunens hemsida. Kommunen har även arbetat internt med information kring avfallshanteringen samt tagit hjälp av extern reklambyrå för utformning av informationsmaterial. Kommunen har nu även anställt en ny person vars huvudsakliga uppgift är att arbeta som avfallsinformatör. Kommunen informerar om avfallshanteringen via ett flertal kanaler: • Kommunens hemsida www.ludvika.se • DalaAvfall:s hemsida www.dalaavfall.se • Särskilt informationsmaterial Kommunen har som mål att arbeta mer aktivt med information då den anses vara knapphändig. Detta gäller både information till enskilda abonnenter och fastighetsägare. Även hemsidan har upplevts som knapphändig och kommer att förbättras. DalaAvfall har tagit fram en broschyr om källsortering på svenska, engelska och tyska. Kommunen arbetar dock inte med annan information på andra språk utöver Förpacknings- och tidningsinsamlingens material. B38 10.3 Mål för avfallshanteringen Gällande avfallsplan var för perioden 2007 - 2010 och revideringsarbete påbörjas under 2011. Under 2006 arbetades fram en gemensam avfallsplan eller avfallsplanestruktur genom DalaAvfall, med gemensamma mål men med utrymme för lokala mål. I gällande avfallsplan är det gemensamma och övergripande målet att den totala mängden genererat avfall inte ska öka och den resurs som avfallet utgör ska tas tillvara i så hög grad som möjligt samtidigt som påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras. Det övergripande målet är sedan indelad i fyra fokusområden med specifika inriktningsmål. Ludvika har sedan arbetat fram egna lokala mål. I samband med framtagande av den regionala avfallsplanen genomfördes en enkätundersökning som låg till grund för målen. I slutet av 2010 skickades en uppföljningsenkät ut, som visade att man inte lyckats uppnå målen. Både målen i den gemensamma planen och frågorna i enkäten riktas framförallt mot ökad kunskap och medvetenhet och hantering/sortering av avfall. Enligt Anders Hammarbäck kommer enkätsvaren att utvärderas vidare men en orsak till att målen inte uppnåddes kan vara att svarsfrekvensen varit större från invånare i åldersgruppen 55 plus, vilka till stor del uppgett att de föredrar information direkt i brevlådan. Genomförda informationskampanjer har legat på hemsidan, liksom tävlingar av olika slag. Även radion och reklamkampanjer har genomförts. 10.4 Arbetsform vid utveckling av insamlingssystem Ludvika samarbetar med andra kommuner via DalaAvfall som är nätverk genom vilket ett flertal kommuner5 utbyter erfarenheter och kompetens med syfte att utveckla hela Dalarna vad gäller avfallshanteringen och på så sätt säkerställa god utveckling i fråga om kvalitet, kostnadseffektivitet, kundservice och miljöanpassning i den lokala avfallsverksamheten. Samarbetet sker genom att kommunerna arbetar med gemensamt uppsatta mål och genom gemensamma projekt, exempelvis gemensamma avfallsplaner, upphandling, informationssatsningar, kundundersökningar med mera. Till stöd vid framtagande och uppföljning av mål används nyckeltal som tas fram via Avfall Web. Samarbete med Miljö- och byggkontoret ifråga om tillsyn m.m. av avfallshanteringen fungerar bra och avfallsavdelningen försöker få till ett bra samarbete ifråga om mark- och byggfrågor. Vidare finns inget samarbete med räddningstjänsten men kommunen har skyddsombud involverade i verksamheten. 10.5 Insamlingssystem för farligt avfall och grovavfall 10.5.1 Övergripande servicenivå I Ludvika kommun sker ingen utsortering av matavfall. Insamling sker enbart i egen regi. 10.5.2 Insamling av farligt avfall Insamling av farligt avfall sker via ett flertal olika system: • Återvinningscentraler • Budning från småhus och farligt avfall-skåp • Mobil återvinningscentral (våren 2011) • Butiksinsamling av glödlampor och batterier 5 Avesta kommun, Borlänge Energi, Dala Vatten och Avfall (Gagnef, Leksand, Rättvik), FaluEnergi och Vatten, Hedemora Energi, Ludvika kommun, Malung-Sälens kommun, NOVADA (Mora, Orsa & Älvdalen), Smedjebacken Energi och Vatten, Säters kommun samt Vansbro kommun. B39 Mindre mängder farligt avfall från hushåll hämtas efter budning i samband med ordinarie sophämtningstillfälle. Boende i flerfamiljshus lämnar sitt farliga avfall i förekommande fall tillgängligt farligt avfall-skåp. De boende får kontakta sin egen vice-värd som har nyckel för inlämning av farligt avfall. Detta för att säkerställa märkning och innehåll. Den fastighetsnära insamlingen ses som en bra tjänst men inte så effektiv. I samarbete med det kommunala fastighetsbolaget kommer en mobil återvinningscentral att införas under våren 2011. Bolaget är den största fastighetsägaren i kommunen och den mobila centralen kommer endast att hämta från dessa fastigheter. Ett mobilt system för samtliga hushåll är dock en kostnadsfråga men kan eventuell införas i framtiden. Utöver ovanstående har kommunen butiksinsamling av fraktioner som batterier och glödlampor i samtliga matbutiker genom holkar eller s.k. latrinkärl med hål i locket. 10.5.3 Insamling av grovavfall Den största delen grovavfall, nästan 100 procent, samlas in via kommunens två återvinningscentraler. Tidigare har kommunen haft en tredje återvinningscentral men denna stängdes på grund av för höga driftskostnader. Fastighetsnära insamling från både hushåll och verksamheter sker efter beställning och mot avgift. En mobil återvinningscentral kommer att införas under våren 2011 i samarbete med det kommunala fastighetsbolaget, se även punkt 10.5.2. Inga särskilda klagomål har förekommit kring hanteringen av grovavfall, förutom just önskemål om en mobil återvinningscentral. Grovavfall kan förekomma på återvinningsstationerna placerade runt om i kommunen, och det har hänt att kommunen har fått städa själva kring stationerna och sedan debiterat Förpacknings- och tidningsinsamlingen för detta. Ingen särskild samordning eller samarbete sker med FTI förutom att kommunen använder sig av deras information som tas med i den årliga kommunkalendern. 10.5.4 Insamlade mängder farligt avfall och grovavfall Under 2009 samlades in 235 kg kärl- och säckavfallet, 11 kg farligt avfall och 219 kg grovavfall per invånare. Farligt avfall och grovavfall är de två fraktionerna som ökar mest, särskilt träavfall som enligt Anders Hammarbäck kallar för ”Timell”-effekten efter alla gör-det-själv programmen. 10.5.5 Finansiering av insamling av farligt avfall och grovavfall Hantering av farligt avfall och grovavfall, förutom fastighetsnära hämtning av den senare, ingår i den årliga grundavgiften. Ordinarie kostnad för fastighetsnära insamling av grovavfall tas ut per gång från hushåll och per timme från verksamheter. 10.5.6 Insamling av farligt avfall och grovavfall från verksamheter Verksamhetsutövare ska från och med 2011 betala för avlämning av avfall på Björnhyttans återvinningscentral, där avfallet vägs och faktureras i efterhand. Systemet kräver dock att verksamheterna är ärliga. Ludvika kommun överväger dock att införa ett särskilt inpasseringssystem med bom och tittar på den modell som används i Eksjö kommun. B40 10.6 Förebyggande av avfall Anders Hammarbäck menar att det är svårt att förebygga avfall i dagens konsumtions- och slit-ochslängsamhälle. Han anser att uppgiften bör ligga mer på Agenda21 eller andra miljösamordnare inom kommunen. Kommunen samarbetar i viss mån med RIA som är Svenska kyrkans organisation för stöd till hemlösa, f.d. narkotikamissbrukare m.fl. RIA kommer att ha en separat insamling inom återvinningscentralerna och hoppas kunna ta hand om återanvändningsbart material. Förhoppningen är att även Pingstkyrkan kan bli intresserade av att ha något återbrukssamarbete med t.ex. container vid ÅVC. 10.7 Uppföljning Kommunen genomför ingen regelbunden uppföljning av insamlingen av grovavfall och farligt avfall. Det har, enligt Anders Hammarbäck, aldrig heller funnits ett behov av att följa upp kostnader för systemen då dessa används och anses fungera tillfredsställande. Senaste plockanalysen genomfördes 2008 och enligt den nya regionala avfallsplanen ska plockanalyser genomföras regelbundet. Kundnöjdhetsundersökningar har genomförts som grund för att fastställa mål i avfallsplanen och kommer att genomföras genom DalaAvfall för att följa upp fastställda målsättningar, se även punkt 10.3. Arbetsmiljöarbete är en kontinuerlig process i enlighet med gällande lagstiftning, punktinsatser och utbildningar genomförs under hela året. 10.8 Möjlighet till förbättringar Inga nya system eller förändringar i gällande insamlingssystem planeras. B41 11 Malmö stad 11.1 Ansvar och organisation Malmö ligger i sydvästra delen av Skåne och är Sveriges tredje största stad. Sedan den 1 januari 1996 är Malmö indelat i 10 stadsdelar, varav centrum är den största med ca 43 000 invånare och Oxie den minsta med ca 12 000 invånare. Stadens klassas som en storstad enligt Sveriges Kommuners och Landstings kommungruppsindelning. Dess befolkning har ökat för det tjugofemte året i rad och år 2016 beräknas Malmö ha ca 328 000 invånare. VA SYD har det praktiska ansvaret för avfallshanteringen i Malmö stad. VA Syd är ett kommunalförbund som bildades 2008 och som består av Lunds, Malmös samt från och med 2011 även Burlövs VAverksamheter. VA SYD ansvarar för att leverera friskt dricksvatten och renar avloppsvatten i de olika kommunerna samt ansvarar för avfallshanteringen i Malmö och Burlöv. VA SYD har en politisk tillsatt styrelse med representanter från Malmö stad och Lunds kommun. Hämtningen av hushållsavfallet som faller under kommunalt ansvar utförs av entreprenörer som anlitas genom upphandling av VA SYD. All återvinning och behandling av det avfall som samlas in hanteras av Sydskånes Avfalls AB (SYSAV), som även ansvarar för återvinningscentralerna samt insamlingen av farligt avfall genom de drygt 36 miljöstationer i regionen. SYSAV är ett kommunalt bolag som bildades 1974 och som ägs av Burlöv, Kärlinge, Lomma, Lund, Malmö, Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Staffanstorp, Svedala, Tomelilla, Trelleborg, Vellinge och Ystad. SYSAV har ett upptagningsområde på ca 655 000 invånare och hanterade 792 505 ton avfall under 2009, varav 95,4 procent behandlades genom material- och energiåtervinning, resterande 4,6 % deponerades. Bolagets övergripande mål är ”Mesta möjliga återvinning – minsta möjliga deponering”. VA SYD bedriver kundservice i egen regi. Kundservice svarar på frågor om vatten och avlopp i Malmö och Lunds kommun, avfallshanteringen i Malmö och Burlöv samt frågor om fakturor, abonnemang och liknande. Uppskattningsvis berör ca 90 procent av frågorna avfallshanteringen. En fördel med egen kundservice är den direkta kundkontakten och att det är lättare att ta del av kundernas önskemål och synpunkter. Inkomna synpunkter dokumenteras i VA SYDs verksamhetssystem, de följs upp direkt och vid större klagomål direkt med respektive entreprenör. B42 11.2 Information om avfallshantering VA SYD har en relativt stor informationsavdelning med informatörer och formgivare som är väl insatta i kommunens olika system. VA SYD informerar om avfallshanteringen via ett flertal kanaler: • Huvudwebbsida - www.vasyd.se • Blogg – http://vasyd.wordpress.com • Twitter – http://twitter.com/VASYD • Facebook – VA SYDs fanpage • Videoinlägg på www.youtube.com • Kundblad ”Sorterat från VA SYD” • Kundblad ”Fripassageraren” • Kampanjer och affischering på stan • Broschyrer och informationsmaterial VA SYD är aktiva inom ett flertal social medier såsom twitter och youtube, varav via den senaste förmedlas ett antal filmer om bland annat utsortering av matavfall i villahushåll och lägenheter och sopsorterande hundar. Länkar till respektive film finns på VA SYD:s hemsida. VA SYDs upptagningsområde består av ca 80 procent flerfamiljshus vilket leder till att informationen fokuserar till stor del på att nå ut till dessa abonnenter. Ett särskilt kundblad ”Sorterat från VA SYD” distribueras till boende i lägenhet (distribueras i brevlådorna till samtliga lägenheter) 9-10 ggr per år. Via kundbladet informeras kunderna om sortering och lämning. Bladet har funnits i 2-3 år och anses vara ett bra sätt att informera på. För boende i villa finns ett motsvarande kundblad som skickas tillsammans med fakturan. VA SYD arbetar inte aktivt med information på andra språk utan använder sig av illustrativ information och på enkel svenska. Även Malmö kommuns miljöförvaltning som VA SYD har diskuterat frågan med använder sig av enbart svenska som informationsspråk. Inte heller arbetar bolaget med särskild riktad information till fastighetsägare eller liknande. Information till fastighetsägare ges framförallt via hemsidan. Årliga kampanjer genomförs i samband med Malmöfestivalen samt i samband med relevanta mässor. Och affischering på stan har använts framförallt sedan införandet av separat utsortering av matavfall. 11.3 Mål för avfallshanteringen Malmö stad har tillsammans med Burlövs kommun arbetat fram en ny avfallsplan att gälla under perioden 2011 - 2015. Förslaget har varit på remiss och samråd under 2010, och är i skrivande stund ännu inte antagen. I avfallsplanen anges tre övergripande mål - det är lätt att välja en hållbar konsumtion, det är rätt att prioritera miljönytta och det är lätt att göra rätt. Till varje övergripande mål finns ett antal effektmål och ifråga om farligt avfall samt grovavfall anges följande: • Allt farligt avfall ska sorteras rätt av våra användare • 50 % av hushållsavfallet återvinns genom materialåtervinning • Fastighetsägare ger de boende goda möjligheter att sortera sitt avfall såväl i bostaden som i fastighetens insamlingssystem B43 Vidare anges i avfallsplanen att planeringen för att skapa ett hållbart samhälle måste vara långsiktig och att planen därför utformats som en strategisk plan med övergripande mål för det långsiktiga arbetet med avfallsfrågorna. De övergripande målen ska årligen brytas ned till handlingsplaner med konkreta tidsatta åtgärder. En särskild arbetsgrupp med representanter från VA SYD och berörda förvaltningar i respektive kommun kommer att ansvara för arbetet. Utöver detta ska årliga kommunikationsplaner upprättas. 11.4 Arbetsform vid utveckling av insamlingssystem Sysav sköter insamlingen av farligt avfall på uppdrag av VA SYD, och är den som föreslår förändringar. I fråga om grovavfall har nya system inte diskuterats på senare tid. För fem år sedan introducerades en ny containerlösning som fungerar ungefär som en mini återvinningscentral. Lösningen har blivit populär vilket kan resultera i att fler köps in. Samarbete med andra kommuner sker per automatik ifråga om hanteringen av farligt avfall genom Sysav. Vidare samarbetar VA SYD aktivt både med stadsbyggnadsnämnden i planprocess och som remissinstans vid bygglovsansökan, men samarbetar i mindre utsträckning med miljö- och hälsa. Vid tillsyn av återvinningscentraler sker kommunikationen direkt med Sysav som sköter dessa. VA SYD har en särskild arbetsmiljögrupp som har kontinuerligt samarbete och kommunikation med respektive entreprenör. 11.5 Insamlingssystem för farligt avfall och grovavfall 11.5.1 Övergripande servicenivå Malmö stad erbjuder restauranger, kommunala verksamheter, bostadsrättsföreningar hyresfastigheter att sortera matavfallet. Insamlat avfall går till biogasproduktion. och 11.5.2 Insamling av farligt avfall Insamling av farligt avfall sker via ett flertal olika system: • Miljöstationer • Två återvinningscentraler • Fastighetsnära insamling – Skåpet Lotta m.m. Sysav ansvarar för fem miljöstationer i Malmö kommun och totalt 36 stationer placerade i runt om i ägarkommunerna inklusive Lund. Sysav önskar dock avveckla dess på grund av för höga kostnader och ersätta dessa med en miljöbil som åker runt två gånger årligen samt med möjlighet till budning som dock inte ska marknadsföras. VA SYD lobbar dock för att miljöstationerna ska finnas kvar. I början av februari 2009 startade samarbetsprojektet ”Insamling av el-avfall i butik” mellan avfallsbolagen Renova, Vafab Miljö och Sysav tillsammans med Avfall Sverige och El-Kretsen. Syftet var att undersöka om en ökad service mot hushållen genom insamling av el-avfall i butiker med hjälp av Samlaren, se även punkt 3.5.2, är en framgångsrik väg för insamling. Projektet utvärderades efter sex månader i en första delrapport med positiva resultat. Samlaren finns på två varuhus i Malmö och VA SYD önskar fler Samlaren. B44 Boende i lägenhet har möjlighet, i förekommande fall, att lämna sitt farliga avfall i fastigheten i Skåpet Lotta. Det farliga avfallet sorteras ut och ställs i röda backar som sedan skjuts in i det blåa skåpet och då kommer avfallslämnaren inte längre åt avfallet. Skåpet töms sedan av utbildad personal. Det förekommer även att fastighetsägare kan ha farligt avfall förvaring i låst utrymme och avfallet lämnas över av vaktmästare i samband med exempelvis budning av grovavfall vid vår/höst städningen på gården. 11.5.3 Insamling av grovavfall Insamling av grovavfall sker via ett flertal olika system: • Två återvinningscentraler • Containerinsamling • Bemannad återvinningscontainer • Budning En särskild containerlösning, även kallad bemannad återvinningscontainer i Malmö, är ett system som fastighetsägarna kan hyra, exempelvis vid vår/höststädning, med en öppen långsida och behållare för sortering av grovavfall, metallavfall samt burar för el-avfall. Tjänsten är mycket uppskattad. Det är en bra lösning för mindre bostadsrättsföreningar och tjänsten växer. Tjänsten marknadsfördes tidigare aktivt men nu går de två containrarna på max belastning och kommunen funderar på att köpa in fler. Vidare kan fastighetsägare hyra en vanlig container, tillfällig eller permanent, för insamling av grovavfall. Grovsopsrumssystemet försöker man avveckla med hänsyn till arbetsmiljön. Budning, en relativ dyr tjänst, kan göras av både villor och flerfamiljshus. I det senare fallet beställs hämtning av bostadsrättsföreningen eller hyresvärden. Budning är tjänst som lämpar sig bäst för villor, dock fungerar återvinningscentralerna som huvudsaklig insamlingstjänst. Större hyreshus och bostadsrättsföreningar väljer vanligtvis insamling via vanlig container och kompletterar ofta med annan sortering/insamling exempelvis farligt avfall, metall, el-avfall eller liknande. Det förekommer grovavfall vid stadens återvinningsstationer och Förpacknings- och tidningsinsamlingen ansvarar för städningen. Inom VA SYD finns en person som ansvarar för kontakten med FTI AB och som träffar dem regelbundet. 11.5.4 Insamlade mängder farligt avfall och grovavfall Totalt samlades in 255 kg kärl- och säckavfall, 1,2 kg farligt avfall och 167 kg grovavfall per invånare under 2009 11.5.5 Finansiering av insamlingssystem för farligt avfall och grovavfall Insamling av farligt avfall och grovavfall vid återvinningscentralerna ingår i den årliga grundavgiften. Privata hushåll har fria, obegränsade besök till centralerna. 11.5.6 Insamling av farligt avfall och grovavfall från verksamheter Småföretagare kan lämna avfall på stadens återvinningscentraler mot särskild avgift, men det finns även en särskild återvinningscentral för företag på Spillepengs avfallsanläggning i Malmö där företagen kan lämna sorterat grovavfall, farligt avfall eller annat svårhanterligt avfall mot avgift. B45 11.6 Uppföljning Uppföljning av insamlingen av farligt avfall inklusive kostnader hanteras av Sysav som sköter insamling av den fraktionen. Som en följd av uppföljning av kostnader önskar Sysav ta bort de kostsamma miljöstationerna, se även punkt 11.5.2. Plockanalyser genomförs minst en gång per år, liksom enkätundersökningar gällande kundnöjdhet. Nyttjandegrad analyseras till viss del genom respons från invånare men inga särskilda undersökningar har genomförts. 11.7 Möjliga förbättringsområden SYSAV planerar att införa miljöbil för insamling av farligt avfall 2 ggr per år. B46 12 Pajala kommun 12.1 Ansvar och organisation Storkommunen Pajala bildades 1971 av tidigare Pajala, Korpilombolo, Tärendö och Junosuando kommuner. Pajala gränsar i söder till Övertorneå och Överkalix kommun och i norr till Kiruna. Kommunen klassas som en glesbygdskommun enligt Sveriges Kommuners och Landstings kommungruppsindelning, vilket innebär att kommunen har en tätortsgrad understigande 70 procent och mindre än åtta invånare per kvadratkilometer. Tekniska enheten har det praktiska ansvaret för ett flertal verksamhetsområden såsom vatten/avlopp, väghållning, fastighetsunderhåll m.m. samt ombesörjer insamlingen av hushållsavfall som från och med 1 januari 2011 drivs i egen regi. Utöver detta ansvarar enheten för driften av kommunens fem återvinningscentraler/miljöstationer och tre egna återvinningsstationer. I kommunen finns även ett antal återvinningsstationer som ägs och sköts av Förpacknings- och tidningsinsamlingen. Pajala kommun har ingen egen kundtjänst eftersom det inte upplevs som ett stort behov i kommunen. Kunder ringer vanligtvis till kommunens växel som kopplar direkt till Tekniska enheten och till någon av de administrativa handläggarna. Frågor kring återvinningscentralerna och insamling hanteras direkt av entreprenören. 12.2 Information om avfallshantering Pajala har enligt Margoth Smedqvist, som arbetar själv mycket som informatör, begränsat med resurser för att informera. Tekniska enheten samarbetar med kommunens informationsavdelning vid framtagning av informationsmaterial men enheten har huvudansvaret. Pajala kommun använder sig av följande kanaler för att informera: • Kommunens hemsida: www.pajala.se • Annonsering i lokaltidning - Annonsbladet • Anordnar studiebesök till återvinningscentraler Kommunens hemsida är en viktig informationspunkt där enheten annonserar även om akuta händelser såsom sorteringsförändringar och hämtningar. Befolkningen är av samisk, finsk och svensk härkomst men tillgänglig information finns endast på svenska med undantag av en källsorteringsbroschyr på finska. Tekniska enheten har även möjlighet att informera via annonsering i lokala gratistidningen ”Annonsbladet” som kommer direkt i brevlådan två gånger per månad. Vidare samarbetar tekniska enheten med skolor, ofta lågstadiet eller förskolan, genom att bjuda in till studiebesök till återvinningscentralerna. Margoth Smedqvist brukar även skicka länkar med information från exempelvis Förpacknings- och tidningsinsamlingen eller Avfall Sverige, vid viktiga förändringar, till lämplig lärarpersonal men får tyvärr inte särskilt mycket respons. Ute-på-stan kampanjer eller liknande förekommer ibland, oftast i samband med införande av nya system. B47 12.3 Mål för avfallshanteringen Gällande avfallsplan utgörs av en regional plan från 2002 som arbetades fram tillsammans med Kiruna, Jokkmokk ochGällivare. Samarbetet gick under arbetsnamnet Kraftfält Norr men är sedermera nedlagt. Pajala har ingen kontakt via detta forum med de andra kommunerna, däremot samarbetar kommunen fortfarande med Kiruna dit de skickar insamlat avfall för behandling. 12.4 Arbetsform vid utveckling av insamlingssystem Tekniska enheten har ett bra samarbete med gällande entreprenör och för en öppen dialog kring behovet av förändringar/förbättringar. Även diskussioner med Kiruna som tar emot avfallet för behandling förs kring eventuella förbättringar. Den kommunala verksamheten i Pajala kommun är ganska liten och kommunikation samt utbyte mellan kontoren, exempelvis med miljö- och hälsa, fungerar väldigt bra. Pajala har inget särskilt samarbete med andra kommuner, se även punkt 12.3, men har vid bland annat planering och införande av batteri/glödlampsholkar tittat på Kirunas insamlingssystem. 12.5 Insamlingssystem för farligt avfall och grovavfall 12.5.1 Övergripande servicenivå Matavfall sorteras inte ut främst pga. av resursbrist och det stora, extra arbetet som krävs för hämtning av så små mängder. Kommunen uppmuntrar istället till hemkompostering. Pajala kommun har fem återvinningscentraler, varav fyra är säsongsöppna med begränsade öppettider mellan mars och oktober, placerade i Pajala, Tärendö, Kangos, Korpilombolo och Muodoslompol. Miljöstationer finns vid varje återvinningscentral. Utöver detta har kommunen tre egna återvinningsstationer för insamling av förpacknings- och tidningsavfall. Förpacknings- och tidningsinsamlingen har 13 återvinningsstationer i kommunen och ansvarar för städningen kring dessa. Grovavfall eller farligt avfall kan förekomma vid stationerna och FTI har i dessa fall möjlighet att lämna avfallet på återvinningscentralerna. Enligt Margoth Smedqvist efterlyses ett mycket större samarbete med Förpacknings- och tidningsinsamlingen, som hitintills aldrig blivit kontaktad av organisationen, trots egna försök. 12.5.2 Insamling av farligt avfall Insamling av farligt avfall sker via kommunens återvinningscentraler. Utöver detta finns det i kommunen batteri- och glödlampsholkar placerade i butiker runt om i kommunen eller vid återvinningsstationerna. Hanteringen av farligt avfall vid återvinningscentralerna ses som praktiskt genomförbart. Det finns inga resurser i kommunen och de stora transportavstånden utgör ett stort hinder för att ha fastighetsnära insamling av farligt avfall. 12.5.3 Insamling av grovavfall Insamling av grovavfall sker främst via återvinningscentralerna men kommunen hämtar också vid fastigheten från småhus och fritidshus max en gång per år. Hämtning sker efter beställning och är begränsat till kyl/frys, vitvaror och metall. Även för grovavfallet är hanteringen vid återvinningscentraler det som anses vara praktiskt genomförbart. Kommunen hoppas dock kunna ta bort budning helt och hållet. B48 12.5.4 Insamlade avfallsmängder Under 2009 samlades totalt in 159 kg kärl- och säckavfall, 8 kg farligt avfall och 150 kg grovavfall per invånare. Insamlade mängder farligt avfall och grovavfall har varit relativt konstanta, men kommunen tror dock att man kommer att se en ökning i och med att den nya återvinningscentralen öppnade under 2010. 12.5.5 Finansiering av insamling av farligt avfall och grovavfall Insamlingen av farligt avfall vid återvinningscentralerna ingår i den årliga grundavgiften liksom budningen av grovavfall från småhus och fritidshus, se även punkt 12.5.3. 12.5.6 Insamling av farligt avfall och grovavfall från verksamheter Småföretag har möjlighet att, mot särskild avgift, lämna grovavfall och farligt avfall, på kommunens återvinningscentraler. Kommunen har dock inte bra styrning på systemet då företagaren själv måste meddela att han besöker centralen. 12.6 Förebyggande av avfall Pajala kommun, genom tekniska enheten, driver inget aktivt arbete ifråga om förebyggandet av avfall. Det finns dock s.k. Röda korset kuber, runt om i kommunen, som upplevs fungera bra vid insamling av skor och kläder. 12.7 Uppföljning Kommunen har för få resurser för att genomföra någon större uppföljning av insamlingssystemen. Kostnader följs upp i synnerhet för hanteringen av grovavfall som är kostsamt. Varken kundnöjdhet eller nyttjandegrad följs upp genom särskilda enkätundersökningar. Enligt Margoth Smedqvist räcker det oftast med ett telefonsamtal från kunder som ringer in med synpunkter. Plockanalyser genomförs av Kiruna som tar emot avfallet för behandling. Pajala kommun är ISO certifierad vilket innebär att kontinuerliga kontroller av miljö- och hälsa samt arbetsmiljön genomförs. 12.8 Möjliga förbättringsområden Tidigare har Pajala kommun inte haft så stora utvecklingsplaner eller stor tillväxt, men den planerade nya gruvverksamheten (järnmalm) kommer troligtvis innebära stora förändringar i kommunen med ny infrastruktur, nya bostäder m.m. Eventuell nya system och behov ifråga om avfallshanteringen kommer till stor del bero på denna nya utveckling. Tekniska enheten vill, som redan nämnts, ta bort den fastighetsnära insamlingen av grovavfall från småhus och fritidshus som är mycket kostsamt. Fastighetsnära insamling av förpacknings- och tidningsavfall har diskuterats tidigare men bedöms inte vara genomförbart, rent kostnadsmässigt. B49 13 Umeå kommun 13.1 Ansvar och organisation Umeå kommun är norra Sveriges mest befolkningsrika kommun med sina ca 114 000 invånare. Kommunen klassas som en större stad enligt Sveriges Kommuner och Landstings kommungruppsindelning. I dagsläget arbetar kommunen med sju fördjupade översiktsplaner som i slutskedet ska leda till en ny samlad översiktsplan. UMEVA bildades den 1 januari 2000 och är ett helägt kommunalt bolag som ansvarar för vatten och avlopp samt avfall och återvinning inom Umeå kommun. Bolaget har en politiskt tillsatt styrelse. UMEVA har egen kundservice som hanterar både VA- och avfallsfrågor, och som nås via telefon, fax, e-post eller via formulär på hemsidan. Bolaget använder sig av ett system som kallas FELA av Logica, för att registrera inkomna klagomål. Normalt styrs klagomålen eller frågorna till passande handläggare som är bäst lämpad för att hantera ämnet. UMEVA har löpande kontakt med entreprenörerna om eventuell missad hämtning m.m. De kommunala tjänstemännen har drivit frågan om att behålla kundtjänst inom kommunal regi och har även tre av de sex största återvinningscentralerna i kommunal regi. 13.2 Information om avfallshantering UMEVA informerar främst genom bolagets hemsida som utgör en mycket viktig informationskanal. I övrigt används följande kanaler: • UMEVAS hemsida: www.umeva.se • Viss information via kommunens hemsida: www.umea.se • Kundträffar • Samarbete med skolor • Olika former av trycksaker och utskick som vår och höstbrev Fastighetsägare har tillgång till ”Mina sidor” via UMEVAs hemsida, där de kan se uppgifter kring förbrukning, mätarställning, hämtning m.m. Även fakturor redovisas där. UMEVA har även årliga kundträffar med fastighetsägare av flerfamiljshus. Kundträffarna är viktiga informationskanaler, med bra uppslutning, som används för att sprida information om nya system och funktioner och för att uppmuntra fastighetsägarna att sprida informationen vidare till bogästerna. Inom UMEVA arbetar flera ingenjörer som även har viss kunskap om informationsarbete och som även kan bistå fastighetsägare med frågor kring exempelvis utformning, dimensionering m.m. Vidare finns information gällande matavfallsinsamling på sex olika språk och särskilda utskick tas fram vid införande av nya system. I gällande avfallsplan finns även mål om att skolor, främst årsklass fyra, ska erbjudas information kring avfallshanteringen. Detta har man jobbat med i ca fyra år. B50 13.3 Mål för avfallshanteringen Gällande avfallsplan antogs den 31 maj 2010 av kommunfullmäktige och i samband med detta fastställdes att funktionshinder och tillgänglighetsperspektivet skulle genomsyra genomförande av planen. Framtagna mål utgår från EU:s avfallshierarki och är indelade i ett antal övergripande mål och detaljerade delmål. De övergripande målen är indelade i: • TR Trappräcket – något att hålla sig till hela vägen; anger bland annat att förbättra omhändertagande av farligt avfall är viktigare än annan avfallshantering. • TS1 Trappsteg 1, Minimera – Det man inte skaffar behöver man inte slänga; anger bland annat att avfallets mängd per invånare ska minska och att kommunen ska föregå med gott exempel. • TS2 Trappsteg 2, Återanvända – Det som är skräp för en, är ett fynd för en annan; anger bland annat att det år 2016 ska vara möjligt att lämna avfall till återanvändning vid samtliga återvinningscentraler. • TS3 Trappsteg 3, Återvinna material – Det man återvinner, behöver man inte utvinna; med 18 delmål är inriktningen att utsorteringen av olika fraktioner ska förbättras med hjälp av förbättrade insamlingssystem och information. 13.4 Arbetsformer vid utveckling av insamlingssystem Umeå kommun har kontinuerliga kontakter med andra kommuner och Avfall Sverige ifråga om olika typer av insamlingssystem. Kommunen samarbetar även inom Region Västerbotten, ett regionalt utvecklingsorgan i Västerbottens län som bildades 1 januari 2008, med syfte att i en politisk styrd organisation ta ett regionalt politiskt ansvar för de regionala utvecklingsfrågorna6. Genom Region Västerbotten har elva kommuner, inklusive Umeå kommun, gemensam trädgårdsavfallshämtning, med viss samordning, från återvinningscentralerna och behandling. Ansvariga tjänstemännen har varit drivande vid utvecklande av nya insamlingssystem. En nackdel, enligt Jan-Olof Åström, är att det kan vara kostsamt att införa förändringar i insamlingssystemen under pågående entreprenadavtal. Det är en nackdel att ha så långa avtalstider när det gäller att utveckla system. UMEVA samarbetar i viss mån med kommunens räddningstjänst, exempelvis vid besiktning av miljöstationer där räddningstjänsten kan ge tips och råd. Med miljö- och hälsa sker både formellt och informellt samarbete, exempelvis vid tillsynsfrågor eller vid besiktning av hemkomposter där en examensarbetare samarbetar med personal från avfallsenheten. Vidare ansvarar respektive entreprenör för arbetsmiljö och skyddsombud finns även på återvinningscentralerna. Vid planering av den nya återvinningscentralen hade UMEVA kontakt med representanter från handikappsorganisationer som fick möjlighet att delta i planeringen. 6 Regionala Västerbottens medlemmar är: Västerbottens läns landsting, Bjurholm, Dorotea, Lycksele, Malå, Nordmaling, Norsjö, Robertsfors, Skellefteå, Sorsele, Storuman, Umeå, Vilhelmina, Vännäs och Åsele. B51 13.5 Insamlingssystem för farligt avfall och grovavfall 13.5.1 Övergripande servicenivå Nästan hälften av bostäderna har utsortering av matavfall och ca 9 procent av matavfallsmängden från hushållsavfallet sorteras ut. 13.5.2 Insamling av farligt avfall Större delen av det insamlade farliga avfallet samlas in via kommunens sex återvinningscentraler. Ytterligare en kommer att öppna under 2011. Det finns även en mindre återvinningscentral som inte tar emot trädgårdsavfall på Holmön och kallas ”återvinningsgård” istället. Gården ombesörjer ca 48 villor. Insamling av farligt avfall sker främst via: • Återvinningscentraler • Miljöstationer Det finns fem miljöstationer utplacerade vid olika bensinstationer runt om i kommunen, men i och med den nya återvinningscentralen kommer dock två av dessa att tas bort. Kommunen har veckotillsyn på miljöstationerna. I privat regi finns även 35 hämtställen, ca 3 000 lägenheter, i hyreshus som betalas privat av fastighetsägarna direkt till privat entreprenör. I de fall entreprenören har redovisat insamlade mängder har kommunen ersatt kostnaderna. Systemet infördes utan kommunens vetskap som i efterhand har besiktigat systemet och konstaterat att det inte är bra uppbyggt. Tanken är att kommunen ska ta över dessa eventuellt till hösten 2011, och då kommer farligt avfall-skåp installeras för att säkerställa korrekt hantering. Vidare finns det tre insamlingscontainers för smått el-avfall, ljuskällor och batterier uppställda centralt i tätbefolkade områden. Inkast sker från sidan av containrarna, som har småhål i storlek för en brödrost. Små mängder samlas in via detta system, men det är uppskattat av invånarna. 13.5.3 Insamling av grovavfall Insamling av grovavfall sker främst via kommunens återvinningscentraler. Budning kan beställas mot särskild transportavgift och hämtning sker inom 17 dagar. Avgiften består av framkörningsavgift per tillfälle samt en rörlig avgift per m3. Enligt Jan-Olof Åström är det mest fördelaktigt att ha bemannade stationer såsom återvinningscentraler. Villaägare har haft synpunkter på den fastighetsnära insamlingen då 17 dagar upplevs som en alldeles för lång tid, vilket blir en drivkraft och uppmanar avfallslämnaren att köra sitt avfall till återvinningscentralen. UMEVA har dock möjlighet att, vid särskild anledning, erbjuda tidigare hämtning. 13.5.4 Insamlade mängder farligt avfall och grovavfall Totalt under 2009 insamlades 189 kg kärl- och säckavfall, 3 kg farligt avfall och 134 kg grovavfall per invånare. Av den totala mängden grovavfall samlas ca 18 ton per år in via fastighetsnära hämtning, mängden minskar dock varje år. 13.5.5 Finansiering av insamling av farligt avfall och grovavfall Hantering av grovavfall och farligt avfall vid återvinningscentralerna finansieras av den årliga grundavgiften. För den fastighetsnära insamlingen av grovavfall inklusive trädgårdsavfall utgår en särskild avgift, se även punkt 13.5.3. Den fastighetsnära insamlingen är dock subventionerad. B52 13.5.6 Insamling av farligt avfall och grovavfall från verksamheter Verksamheter och småföretagare hänvisas till privata avfallsanläggningar för avlämning av grovavfallsliknande fraktioner, farligt avfall, byggavfall m.m. 13.6 Förebyggande av avfall I kommunen finns en organisation, VIVA Resurs, som syftar till att hjälpa vuxna arbetssökande (25 år – 64 år) med arbets- eller praktikplatser. Ett av målen för VIVA Resurs är att, som ett led i Umeå kommuns miljösatsning för återbruk/återvinning, ta hand om kommunens överskottsmaterial. VIVA Resurs hämtar, reparerar, river och bygger, samt säljer och levererar varor från egen butik. 13.7 Uppföljning Kommunen genomför kontinuerliga kundenkäter för uppföljning av insamlingssystemen. Kommentarer och synpunkter kring insamling av grovavfall och farligt avfall syns inte påtagligt då det är ofta större fokus på andra avfallsslag. Boende i småhus (ca 30 procent av kunderna) ger generellt sett sämre betyg, en anledning kan vara att de ser kostnaderna direkt i fakturan, medan boende i flerfamiljshus ger bättre betyg. Kunderna är oftast nöjda med återvinningscentralerna. Plockanalyser genomfördes under 2004 och 2009, då man bland annat tittade på mängden farligt avfall. Plockanalyser planeras att genomföras vart tredje år. 13.8 Möjligheter till förbättringar Systemen för insamling av farligt avfall går alltid att förbättra, bland annat så hoppas kommunen kunna ta över den fastighetsnära insamlingen från flerfamiljshus som har uppstått som ett samarbete mellan privata entreprenörer och privata fastighetsägare, se även punkt 13.5.2. Inom UMEVA förs även diskussioner kring möjligheten att införa återanvändningsverksamhet vid återvinningscentralerna liknande den verksamhet som finns i Göteborg, se även punkt 3.6. B53 14 Värmdö kommun 14.1 Ansvar och organisation Värmdö kommun ligger i hjärtat av Stockholms skärgård, och består av en unik arkipelag av drygt 24 000 öar, kobbar och skär. Kommunen har ca 37 800 invånare och klassas som en förortskommun till större stad enligt Sveriges Kommuners och Landstings kommungruppsindelning. Samhällsplaneringsnämnden har det övergripande ansvaret för avfallshanteringen i Värmdö kommun, liksom för andra verksamhetsområden såsom markexploatering, trafik-, VA- och gatu- samt parkfrågor. Samhällsbyggnadskontoret har, genom VA- och Renhållningsenheten, det praktiska ansvaret för avfallsverksamheten. Kommunen har egen kundservice som nås via telefon eller e-post. Inkomna synpunkter dokumenteras på en särskild postlista där ärendehanteringen kan ses. Eventuella klagomål tas direkt med respektive entreprenör och kan leda till avdrag för denne. Enligt Bella Hall är det bara fördelar med egen kundservice som underlättar kundkontakt och ger en bra överblick över hela avfallshanteringskedjan. 14.2 Information om avfallshantering Renhållningsenheten ansvarar för framtagning av informationsmaterial, men det finns ingen särskild informationsansvarig. Enheten består av två personer samt en person som sitter på kundservice. Inom kommunen finns en särskild kommunikationsavdelning som vid behov hjälper till. Enligt Bella Hall finns dock önskemål om att anställa en person som specifikt arbetar med framtagning av avfallsinformation. Följande informationskanaler används: • Kommunens hemsida: www.varmdo.se • Årlig miljökalender • Info-rader på fakturan förekommer Den främsta informationskanalen är kommunens hemsida. Det finns ingen information på andra språk då detta inte varit ett så stort behov. Vid större systemförändringar har kommunen tagit fram särskild utskick. Kommunen har inte heller arbetat fram information till särskilda kundgrupper, såsom skolelever och lärare. Skolor har dock möjlighet att genomföra studiebesök på återvinningscentralerna. 14.3 Mål för avfallshanteringen Värmdö kommun arbetar med framtagande av ny avfallsplan och kommer i samband med detta troligtvis ta fram mål som berör farligt avfall, grovavfall samt matavfallsinsamling. Gällande avfallsplan är från 2005 men har inte varit ett aktivt dokument och målen har inte följts upp. Av betydelse för avfallsplanen kommer även den kontinuerligt pågående expansionen vara. Utbyggnaden av kommunalt VA bidrar till både fler fastboende i småhus och i flerfamiljshus. B54 14.4 Arbetsform vid utveckling av insamlingssystem Kommunen har ett bra samarbete med entreprenören. I vissa fall har kommunen fått betala extra för att genomföra förändringar i rådande insamlingssystem. Entreprenörerna ansvarar själva för arbetsmiljöfrågor och för att ha tillgång till skyddsombud. Det sker dock ingen särskild aktiv utveckling, och inga större förändringar har genomförts på senare tid utöver utökade öppettider på återvinningscentralerna och ersättning av säckhämtning med kärl vid flerfamiljshus. Renhållningsenheten samarbetar vid behov angående planering av avfallsutrymmen m.m. med byggoch miljökontoret, med vilka de sitter i samma lokaler. Miljö- och hälsa följer ibland även med på de veckovisa besöken till återvinningscentralerna. Erfarenhetsutbyte sker framförallt med Nacka och Tyresö. 14.5 Insamlingssystem för farligt avfall och grovavfall 14.5.1 Övergripande servicenivå Ingen utsortering av matavfall sker i Värmdö kommun. Dumpning av avfall förekommer oftast på sommaren där skärgårdsborna går iland, exempelvis vid Stavsnäs vinterhamn som ligger lite avsides och inte syns vilket underlättar för den som vill dumpa avfall. 14.5.2 Insamling av farligt avfall Följande insamlingssystem för farligt avfall används: • Återvinningscentraler – stationära, mobila samt flytande • Miljöstationer inkl. batteriholkar Insamling av farligt avfall sker främst och fungerar bäst vid återvinningscentralerna. Det finns fem återvinningscentraler i kommunen – varav två ligger på fastlandet och tre i skärgården. Sommartid kan de boende i skärgården även lämna sitt avfall till åvc-färjan som lägger till vid ett 40-tal bryggor. Färjan tar emot farligt avfall, grovavfall, el-avfall, returpapper, glasförpackningar, vitvaror inkl. kyl/frys, och är en mycket uppskattad tjänst. Utöver ovanstående finns tre miljöstationer placerad vid bensinstationer runt om i kommunen, samt en mobil återvinningscentral på fastlandet som ställs upp en dag på våren och en dag på hösten på Stavsnäs. Ingen fastighetsnära insamling förekommer, endast för el-avfall, vilket innebär att systemen inte är särskilt anpassade till särskilda kundgrupper såsom icke bilburna, men kommunen har, enligt Bella Hall, inte tagit emot klagomål på detta heller. 14.5.3 Insamling av grovavfall Insamling av grovavfall sker främst via stationära återvinningscentralerna samt åvc-färjan, se ovan. Budning av grovavfall förekommer och sker efter beställning och mot särskild avgift per m3. B55 14.5.4 Insamlade mängder farligt avfall och grovavfall Totalt samlades in 277 kg kärl- och säckavfall, 6 kg farligt avfall och 231 kg grovavfall per invånare under 2009. Kommun har behovshämtning av kärl- och säckavfall, vilket har medfört minskade mängder hushållsavfall och ökad utsortering. Detta i samband med en ökning av antalet invånare leder till att både mängderna grovavfall och farligt avfall har och förväntas fortsätta öka. 14.5.5 Finansiering av insamling av farligt avfall och grovavfall Värmdö kommuns avfallstaxa består av en årlig grundavgift (fast avgift) och en rörlig som utgår per genomförd hämtning. I grundavgiften ingår kostnaden för drift m.m. av återvinningscentralerna samt miljöstationerna. För budning och hämtning av grovavfall vid fastigheten tas en särskilt avgift ut. 14.5.6 Insamling av farligt avfall och grovavfall från verksamhet För hantering av farligt avfall och grovavfall från verksamheter, hänvisas dessa till privata aktörer då kommunen inte tar emot verksamhetsutövare på de kommunala återvinningscentralerna. 14.6 Förebyggande av avfall Kommunen har hittills inte aktivt arbetat med att förebygga avfall men planerar att kunna införa någon form av återbruksverksamhet i samband med bygget av ny återvinningscentral vid Ekobacken, se även punkt 14.8. 14.7 Uppföljning Värmdö kommun har inte tillräckligt med resurser för att genomföra en ordentlig uppföljning av insamlingssystemen. Insamlade avfallsmängder följs upp och annan statistik följs upp årligen, samt rapporteras till Avfall Web. Inga plockanalyser genomförs med det har diskuterat inför införandet av utsortering och insamling av matavfall. Enligt Bella Hall, brukar behandlingsmottagare av grovavfallet höra av sig om fraktionen är för dåligt sorterat. Oftast är kvalitén på det insamlade avfallet bättre vid bemannade system. Uppföljning av arbetsmiljöfrågor m.m. görs i samband med driftsmöten med respektive entreprenör. 14.8 Möjligheter till förbättringar Värmdö kommun planerar två nya återvinningscentraler, Ekobacken och Djurö, varav den senare har överklagats ett flertal gånger. Det finns även planer på att införa någon form av återbruksverksamhet vid återvinningscentralen på Ekobacken, men detta är planerat till tidigast år 2016. Kommunen planerar även att undersöka möjligheterna att införa utsortering och insamling av matavfall. B56 15 Örebro kommun 15.1 Ansvar och organisation Örebro kommun är befolkningsmässigt landets sjunde största kommun med sina ca 134 000 invånare och klassas som en stor stad enligt Sveriges Kommuners och Landstings kommungruppsindelning. Tekniska nämnden har det övergripande ansvaret för bland annat avfallshanteringen i kommunen och Tekniska förvaltningen har det praktiska ansvaret. Förvaltningen har ett bra samarbete med tekniska nämnden som har ett bra driv ifråga om hanteringen av avfall, exempelvis kom frågan om utsortering av matavfall från politisk sida. Kommun har egen kundtjänst för hela verksamheten, bestående av 21 personer och som även handhar VA-frågor m.m. Särskild kundservice finns för hantering av detaljfrågor kring avfallsverksamheten. Inkomna klagomål hanteras via ett e-postbaserat klagomålssystem och samtliga klagomål diarieförs. Ungefär hälften av avfallshanteringen ligger på entreprenad och resterande hälft hanteras i egen regi. 15.2 Mål för avfallshanteringen Gällande avfallsplan antogs 2005 och anger bland annat att hämtningssystemet för farligt avfall ska utvecklas. Kommunen ska bland annat verka för utökad hushållsnära insamling av farligt avfall i flerfamiljshus. Örebro kommun har i skrivande stund påbörjat arbetet med att ta fram ny renhållningsordning och kommer efter detta arbeta fram en ny avfallsplan. 15.3 Information om avfallshantering Örebro kommun använder sig av ett flertal kanaler för att informera om avfallshanteringen: • Kommunens hemsida: www.orebro.se • Kampanjer • Annonsering • Riktade utskick och informationsmaterial på flera språk • Skolinformation Kommunen genomför särskilda informationskampanjer bland annat i samband med Avfall Sveriges kampanjer. Annonsering sker även via tv, radio, lokaltidningar, egna bilar m.m. Enligt Lars Hedström är nästa steg möjligen riktad information genom sociala medier som exempelvis Facebook för att nå ut till individer i åldersgruppen 18-30. Vidare har kommunen även arbetat med information kring matavfallshanteringen på tio olika språk. I allt material som tas fram försöker man ha talande bildspråk. Det förekommer även att kommunen arbetar med riktad information mot exempelvis boende i lägenhet m.fl. Inom kommunen finns det två skolinformatörer varav en av tjänsterna hanterar nästan enbart avfallsfrågor. Skolinformatörer fokuserar sitt arbete på mellanstadieelever och arbetar både med föreläsningar av olika slag samt studiebesök. B57 15.4 Arbetsform vid utveckling av insamlingssystem Tekniska förvaltningen försöker i så stor omfattning som möjligt samarbeta med stadsbyggnadskontoret vid exempelvis planering av nya områden. De fungerar ofta som remissinstans. Förvaltningen har bra samarbete med gällande entreprenörer och har möjlighet att genomföra mindre förändringar. Större ändringar kan bli en fråga om ekonomisk kompensation. Vidare samarbetar kommunen med andra kommuner genom Mälardalens Återvinnings Nätverk (MÅN), som är ett relativt nystartat samarbete där man fortfarande utreder på vilket sätt man kommer att samarbeta. Än så länge sträcker sig samarbetet till gemensamma informationskampanjer. Samtliga anläggningar har skyddsombud och entreprenören ansvarar för arbetsmiljöfrågan vid hämtning av avfall. Inom kommunen finns även en miljöingenjör som årligen går igenom att kommunen uppfyller kraven ställda i ledningssystemet ISO 14 001. 15.5 Insamlingssystem för farligt avfall och grovavfall 15.5.1 Övergripande servicenivå Boende i småhus och fritidshus har möjlighet att sortera ut sitt matavfall som sedan behandlas i kompostanläggningen vid Atleverket. En del områden i kommunen har inte tillgång till återvinningsstationer. 15.5.2 Insamling av farligt avfall Insamling av farligt avfall sker via ett flertal olika system: • Återvinningscentral (5 st) • Miljöstationer • Röd box • Budning av farligt avfall (endast småhus) • Mobil återvinningscentral Den röda boxen används för insamling av farligt avfall inklusive smått el-avfall, glödlampor, batterier m.m. från småhus. Hämtning av den röda boxen sker efter budning, fem gånger per år enligt fastställd turlista. Insamling med mobil återvinningscentral sker en gång per år och är ett bra system för småbygder som ligger en bit utanför centralorten. Miljöstationerna placerade vid bensinstationerna har tagits bort. 15.5.3 Insamling av grovavfall Insamling av grovavfall sker främst via kommunens återvinningscentraler. Insamlat grovavfall via container eller efter budning sorteras på återvinningscentralen. Insamlingssystem för grovavfall: • Återvinningscentral • Budning mot särskild avgift • Container B58 15.5.4 Insamlade mängder av farligt avfall och grovavfall Totalt samlades in 191 kg kärl- och säckavfall, 6 kg farligt avfall och 89 kg grovavfall per invånare under 2009. Kommunen för statistik hela tiden på insamlade mängder avfall. Restavfallet har varit oförändrat de senaste åren medan matavfallet har gått upp och nu stagnerat. Grovavfallsmängderna är relativ konstanta och tendensen pekar nedåt. 15.5.5 Insamling av farligt avfall och grovavfall från annan verksamhet Kommunen undviker helst att ta hand om verksamhetsavfall och har tagit fram speciella företagskort. Personalen på återvinningscentralerna försöker göra en bedömning av avfallet. Restriktioner finns för bilstorlek och vikt m.m. 15.6 Förebyggande av avfall För ca två år sedan startade Örebro ett projekt rörande, i första hand, återanvändning, intill återvinningscentralen. Inför projektet vände man sig till bland annat Göteborg. I skrivande stund har inget system upprättats men frågan kommer att tas upp igen då det har efterfrågats av kommuninvånarna. 15.7 Uppföljning Kommunen genomför plockanalyser i komplement till marknadsanalyser som genomförs ett par gånger per år. Marknadsanalyserna fokuserar på att hitta insamlingssystemens och informationsarbetets svaga punkter enligt abonnenternas tycke. Den återkoppling som kommunen får varierar. Kunderna är ofta positiva till återvinningscentralerna men kommunen får ofta frågan om fastighetsnära insamling av grovavfall och farligt avfall. Kommunens utgångspunkt vid planering av insamlingssystem har varit att hitta den servicenivå som också är ekonomiskt fungerande. 15.8 Möjligheter till förbättringar Kommunen tittar ständigt på eventuella förbättringar, i skrivande stund att eventuell utöka insamling av farligt avfall och grovavfall samt införa någon form av återbruk vid återvinningscentralerna. B59 16 Insamling av farligt avfall och grovavfall i Oslo, Norge 16.1 Ansvar och organisation Renovasjonsetaten (REN) har det praktiska ansvaret för avfallshanteringen i Oslo kommun. Insamling och transport av hushållsavfall utförs av privata entreprenörer upphandlade av REN. Renovasjonsetaten är certifierad enligt ISO 14001 och kvalitetssäkrad enligt ISO 9001. Oslo kommun har ca 597 000 invånare varav ca 70 procent bor i lägenhet. 16.2 Information om avfallshantering Inför införandet av nya insamlingssystem eller större förändringar genomför kommunen särskilda informationskampanjer samt annonserar i lokaltidningen. Vid behov bjuds berörda kunder in till särskilda informationsmöten. REN informerar via ett flertal kanaler: • Kommunens hemsida: www.oslo.kommune.no • Särskilda broschyrer och utskick • Annonsering i lokaltidningar m.m Inför kampanjinsamlingar får samtliga hushåll en broschyr direkt hem i brevlådan med information kring vilka avfallsfraktioner som kan lämnas, vart insamlingsbilen kommer att stanna samt under vilka tidpunkter. REN arbetar även med information på elva olika språk. Under senare år har man fokuserat på information om avfallshanteringen i kommunen på polska och ryska då många utländska hantverkare har kommit till Oslo. 16.3 Arbetsform vid utveckling av insamlingssystem Vid planering av förändringar i gällande system eller planering av nya insamlingssystem fokuserar REN på skillnaden mellan tidigare och ny trafik (interna transporter och kundtrafik) samt på säkerställandet av en bra arbets- och kundmiljö. Kommunen fokuserar särskilt på de hushåll som inte har tillgång till bil för att hitta bra lösningar för dem. I skrivande stund planeras en ny återvinningscentral i västra Oslo och även i det fallet är det viktigt för kommunen att säkerställa bra arbetsmiljö ifråga om bland annat buller och damm. Återvinningscentralerna underhålls kontinuerligt och årliga riskbedömningar av erbjudna tjänster genomförs, utöver ordinarie skyddsronder. Vid etablering av miniåtervinningscentraler eller ordinarie återvinningscentraler görs även en analys av förväntat upptagningsområde och förväntade avfallsmängder. B60 16.4 Insamlingssystem för farligt avfall och grovavfall 16.4.1 Övergripande servicenivå Oslo kommun har valt att införa utsortering av matavfall genom Optibag-systemet vilket innebär central sortering av olika avfallsfraktioner med optisk teknik. Matavfallet samlas i gröna påsar, plastavfall i blåa påsar och restavfall i svarta eller vita påsar. Papper, glas och metall sorteras ut i speciella containers. Kommunen har dock stött på problem med utsorteringen av restavfall då en del kunder använder sig av svarta sopsäckar för att slänga grovavfall vilket försämrar kvalitén på det insamlade materialet. Enligt Aina Kristiansen, måste hanteringen av grovavfall förbättras då det är viktigt att avfallet, inklusive övriga fraktioner såsom farligt avfall och el-avfall lämnas in till rätt insamlingssystem. 16.4.2 Insamling av farligt avfall I Oslo kommun, liksom i många andra kommuner, råder det markbrist och många av hushållen har inte heller tillgång till bil, vilket har gjort att kommunen har tvingats se över sina system och anpassa dessa till icke-bilburna kundgrupper. Insamling av farligt avfall sker via ett flertal olika system: • Återvinningscentraler • Miniåtervinningscentraler • Mobila miniåtervinningscentraler • Miljöstationer Insamling av farligt avfall sker via 32 miljöstationer, till största delen placerade vid olika bensinstationer runt om i kommunen. Stationerna är obemannade, men de inspekteras och töms minst en gång per vecka. Då stationerna är obemannade förekommer det att systemet utnyttjas av verksamheter och felaktiga fraktioner lämnas där, bland annat däck och asbest. Mini-återvinningscentraler har införts i Oslo med syfte att framförallt få in farligt avfall och öka servicenivån för de hushåll som inte har tillgång till bil. Kommunen har haft mini-återvinningscentraler sedan 2002 och har idag totalt fem, varav två är mobila. En station i västra Oslo kommer dock att läggas ned då lokalen kommer att byggas om till en brandstation. Mini-återvinningscentralerna har varierande öppettider; en central har öppet tre dagar per vecka, en två dagar per vecka och den tredje har öppet samtliga dagar i veckan. Dessutom genomförs mobila kampanjinsamlingar av farligt avfall kvällstid. Information om insamlingen skickas ut till kunderna en vecka före, med information om tidpunkter och stoppställen. Utöver ovanstående system har fastighetsägare av flerfamiljshus möjlighet att under ca en veckas tid hyra ett farligt avfall/el-avfall-skåp, ett system som passar bra under vår- och höststädningen. Större delen av det farliga avfallet kommer in via kommunens återvinningscentraler, ett system som de flesta kunderna är nöjda med. Enligt genomförda användarundersökningar blev genomsnittet av poängsättningen 6 av 7 poäng. Enligt Aina Kristiansen är kommunens uppfattning att kunderna är mycket nöjda med närheten till systemen och att det finns möjlighet att lämna in eller byta till sig återanvändbara produkter. B61 16.4.3 Insamling av grovavfall Insamling av grovavfall sker främst genom kommunens två återvinningscentraler. Grønmo får ca 180 000 besök per år och Haraldrud, ca 240 000. Miniåtervinningscentralerna fungerar bra som ett komplement till de större centralerna då de infördes med syfte att öka servicenivån för hushåll som inte har tillgång till bil. Det är sällan kunder kommer med för stora saker till miniåtervinningscentralerna, oftast vad man själv kan bära och byteshyllan är särskilt populär. 16.5 Förebyggande av avfall Vid kommunens miniåtervinningscentraler har hushållen möjlighet att lämna in varor som fortfarande kan användas och ta med sig sådant som de har nytta av. 16.6 Uppföljning Regelbundna uppföljningar av nyttjandegraden av de olika systemen, insamlade avfallsmängder och kundnöjdhet genomförs. Utöver detta genomförs årliga riskbedömningar av de olika systemen, inklusive skyddsronder. 16.7 Möjligheter till förbättringar Då det är ont om plats i Oslo väst och det är svårt att hitta passande lokaler hoppas REN kunna påbörja ett försök under 2011 med mobil återvinningscentral för hämtning av grovavfall. Kommunen planerar även för en ny återvinningscentral. B62 17 Insamling av farligt avfall och grovavfall i Köpenhamn, Danmark 17.1 Information om avfallshantering Köpenhamns kommun informerar via ett flertal kanaler: • Kommunens hemsida • Särskilt informationsblad • Årlig miljökalender • Särskilda avfallsguider • Broschyrer och annat tryckt material Köpenhamns kommun släpper fyra gånger per år ett 8-sidigt informationsblad (Waste KBH) om avfallshanteringen som skickas hem till brevlådan till samtliga hushåll. Informationsbladet erbjuder ett ypperligt tillfälle att informera brett men även fokusera på specifika ämnen. Kommunen använder bladet för att informera om nya system, säkerhetsfrågor, m.m. Fastighetsägare har möjlighet, att vid behov, få besök av en särskild avfallsguide som går igenom avfallshanteringen inom fastigheten och som kan ge rekommendationer kring antal fraktioner m.m. 17.2 Insamlingssystem för farligt avfall och grovavfall 17.2.1 Insamling av farligt avfall Insamling av farligt avfall sker via: • Röd box för farligt avfall och smått el-avfall från småhus • Farligt avfall-skåp • Återvinningscentral • Miniåtervinningscentral Den röda boxen töms fyra gånger per år och har ersatt tidigare system med insamling med farligt avfallbil från småhus. Boende i flerfamiljshus har i förekommande fall möjlighet att lämna sitt farliga avfall i så kallade farligt avfall-skåp. Mottagning av avfallet hanteras av särskild fastighetsvärd eller vaktmästare som även beställer hämtning. Systemet är frivilligt. Insamling av farligt avfall med farligt avfall-bilen eller så kallad miljöbil sker en gång per månad. Farligt avfall-bilen har ett fastställt schema med 28 permanenta platser. Kommuninvånarna informeras årligen om platser och tidpunkter. Insamling av batterier sker via särskilda insamlingsholkar/behållare som är placerade vid papperskorgar runt om i staden. Det finns ca 5 000 behållare i staden. B63 Utöver dessa system kan farligt avfall lämnas till stadens återvinningscentraler inklusive de så kallade miniåtervinningscentralerna. Färgburkar med rester kan återlämnas till de flesta återförsäljare. Ifråga om miniåtervinningscentralerna är kommunens kunder mycket nöjda med återbruksmöjligheterna samt att de får möjlighet att fråga personal och få vägledning. De system som fungerar bäst är insamlingen via röd box och farligt avfall-skåp. De ger de största volymerna och högst kundnöjdhet. Det är dock viktigt att kontinuerligt informera användarna av den röda boxen att lådorna inte får ställas på trottoaren och ska förvaras på en säker plats i hemmet. Insamlade mängder farligt avfall har, tack vare dessa system, ökat under senare år. 17.2.2 Insamling av grovavfall Insamling av grovavfall sker via: • Kampanjinsamling från småhus • Särskilda avfallsutrymmen i flerfamiljshus • Container Boende i småhus har möjlighet att fyra gånger per år lämna grovavfall på trottoaren som sedan hämtas av kommunen. Kommunen informerar årligen om tänkta tömningsdagar. Boende i flerfamiljshus har möjlighet att, i förekommande fall, lämna sitt grovavfall i särskilda avfallsutrymmen inom fastigheten. Fastighetsägaren har även möjlighet att hyra containrar för insamling. Mängderna grovavfall har minskat under senare år beroende bland annat på den finansiella krisen. 17.3 Förebyggande av avfall Köpenhamns kommun arbetar aktivt med att erbjuda möjlighet till inlämning av återbruksföremål både vid ordinarie återvinningscentraler men även vid miniåtervinningscentralerna. Dessutom finns det möjligheter att lämna in eller byta till sig återanvändbart byggmaterial. 17.4 Uppföljning Köpenhamns kommun granskar och följer upp samtliga insamlingssystem och ser över förbättringsmöjligheter. Hälsa och säkerhet är viktiga parametrar vid utformning av nya insamlingssystem eller planering av förändringar och kommunen arbetar aktivt med att engagera både entreprenörer och slutanvändare i processen. Insamlade mängder följs upp månadsvis. B64 18 Referenser Kommuner/kommunala bolag i djupintervjuer Göteborgs kommun, Kretsloppskontoret Halmstads kommun, HEM Härjedalens kommun Hässleholms kommun, Hässleholm Miljö AB Järfälla kommun Linköpings kommun, Tekniska Verken Ljungby kommun Ludvika kommun Malmö kommun, VA-SYD Pajala kommun Umeå kommun, UMEVA Värmdö kommun Örebro kommun Oslo kommun Köpenhamns kommun Anne-Louise Eliasson Per Ålund Margareta J Erixon Maryanne Jönsson Ann Ljusnefors Nordstedt Lars Peterson Pia Davidsson Anders Hammarbäck Marie Castor Margoth Smedqvist Jan-Olof Åström Bella Hall Lars Hedström Aina Kristiansen Kennet Petersen Skriftliga referenser 1. Göteborgs stad. Avfallsplan för Göteborg - Utdrag ur Kretsloppsplanen, 2003 2. Göteborgs stad. A2020 - Avfallsplan för Göteborgsregionen. Förslag 2010, ej antagen. 3. Halmstads kommun. Renhållningsordning för Halmstads kommun 2009-2012. Halmstad : Halmstads kommun, 2009. 4. Härjedalens kommun. Avfallsplan – Härjedalens kommun 2002. 5. Hässleholms kommun & Östra Göinge kommun & Osby kommun. Regional avfallsplan. Hässleholms kommun & Östra Göinge kommun & Osby kommun, 2005. 6. Linköpings kommun. Renhållningsordning 2006 - Avfallsplan och lokala föreskrifter för avfallshantering, 2006. 7. Ljunby kommun. Renhållningsordning för Ljungby kommun 2008 - Föreskrifter om avfallshantering, 2008. 8. Ludvika kommun. Renhållningsordning för Ludvika kommun - avfallsplan, 2008. 9. Malmö stad. Avfallsplan 2011 - 2015 för Malmö stad och Burlövs kommun, Remissutgåva 2010. 10. Malmö stad. Avfallsplan 2006 - 2010 för Malmö och Burlöv, 2006. 11. Pajala kommun. Regional Avfallsplan 2002 - Kiruna, Gällivare, Jokkmokk och Pajala kommuners avfallssamarbete, 2002. 12. SAKAB. Järfälla knep titeln - Sverigebäst på farligt avfall. Pressmeddelande. SAKAB, 2010. 13. Sveriges Kommuner och Landsting. Kommungruppsindelning 2011 - Revidering av Sveriges Kommuner och Landstings kommungruppsindelning. Stockholm : Sveriger Kommuner och Landsting, 2010. ISBN: 978-91-7164-585-2. 14. Söderhalls Renhållningsverk AB m.fl. Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle. Söderhalls Renhållningsverk AB, 2009. 15. Umeå kommun. Avfallsplan 2020, juni 2010. 16. Värmdö kommun. Avfallsplan för Värmdö kommun, 2005. 17. Örebro kommun. Avfallsplan, april 2005. B65 Internetkällor 1. DalaAvfall. DalaAvfall - hemsida. www.dalaavfall.se 2. Göteborgs stad. Göteborgs stad – hemsida. www.goteborg.se 3. Halmstads Energi och Miljö AB. HEM – hemsida. www.hem.se 4. Härjedalens kommun. Härjedalens kommun – hemsida. www.herjedalen.se 5. Hässleholm Miljö AB. Hässleholm Miljö AB - hemsida. www.hassleholmmiljo.se 6. Järfälla kommun. Järfälla kommun – hemsida. www.jarfalla.se 7. Linköpings kommun. Linköpings kommun - hemsida. www.linkoping.se 8. Ljungby kommun. Ljungby kommun - hemsida. www.ljungby.se 9. Ludvika kommun. Ludvika kommun - hemsida. www.ludvika.se 10. Malmö stad. Malmö stad - hemsida. www.malmo.se 11. VASYD. VA SYD - hemsida. www.vasyd.se 12. Sydskånes avfallsaktiebolag. Sysav - hemsida. www.sysav.se 13. Pajala kommun. Pajala kommun - hemsida. www.pajala.se 14. Renova AB. Renova AB - hemsida. www.renova.se 15. Söderhalls Renhållningsverk AB. SÖRAB - hemsida. www.sorab.se 16. Tekniska Verken. Tekniska Verken - hemsida. www.tekniskaverken.se 17. Umeå kommun. Umeå kommun - hemsida. www.umea.se 18. UMEVA. UMEVA - hemsida. www.umeva.se 19. Värmdö kommun. Värmdö kommun - hemsida. www.varmdo.se 20. Örebro kommun. Örebro kommun - hemsida. www.orebro.se B66 BILAGA 2 INTERVJUFRÅGOR 1 Sammanställning frågor svenska kommuner 1.1 Organisationsform • • • • • Inom vilken avdelning/enhet ligger avfallsverksamheten? Vilken är den politiskt ansvariga nämnden? Är kommunens styre politiskt stabilt? Finns det ett politiskt intresse att utveckla och införa nya system? Fungerar samarbetet med nämnden bra? 1.2 Kundtjänst • • • • Har kommunen/organisationen egen kundtjänst för avfallsinsamling? Hur hanteras synpunkter eller klagomål som kommer in? Dokumenteras inkomna synpunkter? Kopplas klagomål till avdrag för entreprenören? Om ej kundtjänst, på vilket sätt tar kommunen del av eventuella klagomål/problem rörande insamlingen av farligt avfall och grovavfall? (exempelvis vid driftmöten, daglig/veckovis/månadsvis kontakt med entreprenör) Varför har kommunen valt egen kundtjänst alt. att köpa in tjänsten? För- och nackdelar? 1.3 Information • • • • • • • • • • • • • • Hur arbetar kommunen med information kring insamling av farligt avfall och grovavfall till invånare/kunder/företag? Sker samarbete med eventuell informationsavdelning eller entreprenör vid framtagning av informationsmaterial? Vad informeras det om? Arbetar kommunen med särskild, separat info om farligt avfall och grovavfall? Arbetar kommunen regelbundet med framtagande av informationsmaterial? Hur ofta? Har kommunen resurser för att informera? Har avfallsansvarig personal särskild kunskap inom informationsarbete? Finns det information på andra språk? Vilka informationskanaler finns det? Arbetar kommunen med riktad information, exempelvis villaägare, lägenhetsinnehavare, olika åldersgrupper, verksamheter m.m.? Tas hänsyn till särskilda kundgrupper såsom pensionärer, handikappade eller ej bilburna, ej svensktalande kunder vid informationskampanjer? Samarbetar kommunen med skolor? Följs införandet av nya insamlingssystem av någon typ av informationskampanj? Som regel eller ibland? Skickas information före och efter införandet? Positiva/negativa erfarenheter med information B1 1.4 Planering • • • • Har kommunen bra samarbete med sina entreprenörer och kan införa förändringar under avtalstiden (eller införs förändringar i samband med ny entreprenad?) På vilket sätt utvecklas nya system i egen regi? Arbetssätt? När infördes senast en större förändring i insamlingssystemen för farligt avfall och grovavfall? Görs någon risk- och säkerhetsanalys för privatpersoner och hämtningspersonal vid införandet av nytt insamlingssystem? Samt av avfallsutrymmen? 1.5 Samarbete med annan verksamhet • • • • • • Har någon annan kommun inspirerat er kommun vid val av insamlingssystem för farligt avfall eller grovavfall? Motivera? Samarbetar kommunen/organisationen med stadsbyggnadskontoret/plankontoret vad gäller avfallsfrågor? Om ja, på vilket sätt? Om nej, varför inte? Samarbetar kommunen med andra kommuner vad gäller insamling av avfall? (främst grovavfall och farligt avfall?) Om ja, på vilket sätt? Om nej, varför inte? Samarbetar kommunen/organisationen med miljö- och hälsa vad gäller avfallsfrågor, exempelvis vid tillsyn av verksamheter eller vid tillsyn för grovavfall vid återvinningsstationer? Om ja, på vilket sätt? Om nej, varför inte? Har kommunen samarbete med exempelvis Räddningstjänsten vid eventuell utformning av utrymmen för fastighetsnära insamling av farligt avfall eller grovavfall? Samarbetar kommunen med något skyddsombud för att säkerställa arbetsmiljön vid insamling av farligt avfall och grovavfall? 1.6 Särskilda kundgrupper • Tas hänsyn till särskilda kundgrupper såsom pensionärer, handikappade eller ej bilburna vid planering/införande av nya insamlingssystem eller vid förändringar av befintliga system? 1.7 Insamlingssystem farligt avfall • • • • • • Vilka insamlingssystem för farligt avfall har kommunen? Vilka system för insamling fungerar bäst? Varför har man valt dessa system? Upplevs något insamlingssystem som mer positivt hos kunderna än andra system? Kommer det in mycket klagomål från kunderna gällande systemen? Via kundenkäter? Upplever kommunen några svårigheter med något av insamlingssystemen för farligt avfall? Hur tillgodoses alla kunder? 1.8 Insamlingssystem grovavfall • • • • • • Vilka insamlingssystem för grovavfall har kommunen? Vilka system för insamling fungerar bäst? Varför har man valt dessa system? Upplevs något insamlingssystem som mer positivt hos kunderna än andra system? Kommer det in mycket klagomål från kunderna gällande systemen? Via kundenkäter? Upplever kommunen några svårigheter med något av insamlingssystemen för grovavfall? Hur tillgodoses alla kunder? B2 1.9 Insamlade avfallsmängder • • • • • Finns det uppgifter om insamlade farligt avfall och grovavfallsmängder via de olika systemen? Arbetar kommunen aktivt och medvetet med att förebygga avfallsmängderna av farligt avfall och grovavfall? T ex återbruk? (T.ex. underlätta återbruk/återanvändning genom samarbete med organisationer som bedriver secondhand verksamhet, informera om att undvika produkter med farliga ämnen) Hur stor del av grovavfallet skickas till materialåtervinning och hur mycket skickas till energiåtervinning? Förändringar av mängder grovavfall och farligt avfall vid plockanalyser? Förväntningar för de närmaste åren, ökning/minskning i mängderna? 1.10 Farligt avfall och grovavfall från annan än hushåll • Erbjuder ni insamling av farligt avfall och grovavfall från verksamheter? Mot betalning? 1.11 Finansiering av insamlingssystemen • • • • • Hur finansieras insamlingen av farligt avfall respektive grovavfall för de olika insamlingssystemen? Grundavgift/rörlig avgift? Använder kommunen särskilda styrmedel, exempelvis taxan för att uppmuntra insamling av farligt avfall eller grovavfall? Årsavgift hämtning av kärl- och säckavfall (ingår exempelvis fria besök åvc, miljöstationer, hämtning av grovavfall m.m.). Finns det någon miljöstyrande faktor i taxan (exempelvis utsortering av matavfall)? Dyr budning av grovavfall? Har kommunen gjort någon uppföljning av styrning? Har beteendet förändrats hos invånarna/ kunderna? 1.12 Nya insamlingssystem • • • Planeras något nytt system, inom en 4 års period, för insamling av farligt avfall eller grovavfall? Har kommunen insamlingssystem för exempelvis el-avfall som skulle kunna överföras på FAinsamling eller grovavfallsinsamling? Har något system avfärdats vid planering och införande av system för insamling av farligt avfall eller grovavfall? Anledning? 1.13 Övergripande servicenivå • • • • • Har kommunen utsortering av matavfall? (Villor, lägenheter, fritidshus, verksamheter) Upplever kommunen att det lämnas mycket grovavfall eller farligt avfall vid återvinningsstationerna? Ser kommunen skillnad i olika områden (lgh/villor)? Vem sköter städningen kring återvinningsstationerna? Vad beror det på? Resonemang kring detta! Samordnas informationen mellan kommunen och Förpacknings- och tidningsinsamlingen? Vad anser de kommunala tjänstemännen vara en bra servicenivå? Finns det några politiska riktlinjer för servicenivån? Hur högt värderas servicenivån i kommunen? Finns det något hinder (lagligt/annat) för kommunen att uppnå den servicenivå som kommunen önskar? (Arbetsmiljö/risker/regelverk/internt) B3 1.14 Uppföljning • • • • • • • • • • • • Genomför kommunen någon regelbunden uppföljning av insamlingen av grovavfall och farligt avfall? Om nej, varför inte? Om ja, hur? Genomför kommunen plockanalyser? På vilken fraktion genomförs plockanalyser och resultat avseende farligt avfall och grovavfall? Om nej, varför inte? Om ja, vad är syftet, vad tittar man på? Har kommunen följt upp kostnader för insamlingssystemen av grovavfall och farligt avfall? Nivå? Om nej, varför inte? Om ja, hur? Har kommunen följt upp nyttjandegraden av insamlingssystemen för farligt avfall samt grovavfall? Om nej, varför inte? Om ja, hur? Har kommunen följt upp kundnöjdhet av insamlingssystemen för farligt avfall och grovavfall? (Enkätundersökningar, attitydundersökningar). Om nej, varför inte? Om ja, hur? Följer kommunen upp informationsarbetet eller andra styrmedel genom exempelvis enkätundersökningar, attitydundersökningar? Om nej, varför inte? Om ja, hur? Och hur ofta? Rapporterar kommunen uppgifter om uppföljning till Avfall Web? Om nej, varför inte? Om ja, hur? Hur ofta redovisar entreprenör statistik eller hur ofta sker en uppföljning av statistik (om egen regi)? Om nej, varför inte? Om ja, till vem? Används statistiken som underlag vid planering av nya eller förändringar av gällande insamlingssystem? Om nej, varför inte? Om ja, hur? Sker någon form av uppföljning av risker (miljö-, hälso- och arbetsmiljörisker)? Om nej, varför inte? Om ja, hur? Värdering av nytt system – kostnad mot förbättrad servicenivå? Är det skillnad på kvalitén på avfallet beroende på insamlingssystem för grovavfall/farligt avfall? (Bättre vid bemannade system, t ex ÅVC?) B4 2 Sammanställning frågor internationella kommuner 2.1 Miniåtervinningscentral • • Varför valdes detta system med Miniåvc? Föregångare/förebild? Vilken reaktion på insamlingssystemet har ni fått från invånare/kunder? Positiv/negativ? Via enkät/kundtjänst? 2.2 Insamlingssystem farligt avfall • • • • • • Vilka övriga insamlingssystem har ni för farligt avfall? Vilka system för insamling fungerar bäst? Har systemet ersatt något annat system eller är det ett komplement till övriga insamlingssystem? Varför har man valt dessa system? Upplevs något insamlingssystem som mer positivt hos kunderna än andra system? Kommer det in mycket klagomål från kunderna gällande systemen? Via kundenkäter? Upplever kommunen några svårigheter med något av insamlingssystemen för farligt avfall? 2.3 Insamlingssystem grovavfall • • • • • • Vilka övriga insamlingssystem har ni för grovavfall? Vilka system för insamling fungerar bäst? Har systemet ersatt något annat system eller är det ett komplement till övriga insamlingssystem? Varför har man valt dessa system? Upplevs något insamlingssystem som mer positivt hos kunderna än andra system? Kommer det in mycket klagomål från kunderna gällande systemen? Via kundenkäter? Upplever kommunen några svårigheter med något av insamlingssystemen för farligt avfall? 2.4 Planering • • • Görs någon risk- och säkerhetsanalys för privatpersoner och hämtningspersonal vid införandet av nytt insamlingssystem? Samt av avfallsutrymmen? Hur arbetar ni med information vad gäller insamlingssystem för grovavfall och farligt avfall? Kontinuerligt, vid införande av nytt system? Tas hänsyn till särskilda kundgrupper såsom pensionärer, handikappade eller ej bilburna vid planering/införande av nya insamlingssystem eller vid förändringar av befintliga system samt vid infokampanjer? 2.5 Insamlade avfallsmängder • • Arbetar kommunen aktivt och medvetet med att förebygga avfallsmängderna av farligt avfall och grovavfall? T ex återbruk? (T.ex. underlätta återbruk/återanvändning genom samarbete med organisationer som bedriver secondhand verksamhet, informera om att undvika produkter med farliga ämnen) Förändringar av mängder grovavfall och farligt avfall vid plockanalyser? 2.6 Styrmedel • Använder kommunen särskilda styrmedel, exempelvis taxan för att uppmuntra insamling av farligt avfall eller grovavfall? 2.7 Uppföljning • Har ni gjort någon uppföljning för att se om systemet har haft någon positiv effekt på insamlade mängder? B5 BILAGA 3 STATISTIK & INSAMLINGSSYSTEM INTERVJUADE KOMMUNER Kommuntyp, befolkningsstatistik och bostäder Kn Kn-typ Invånare* Bostäder** varav småhus** varav fler familjhus** Göteborgs stad Halmstads kn Storstad Större stad Turism- och besöksnäringskommun Större stad Förortskommun till större stad Större stad Varuproducerande kommun Varuproducerande kommun Storstad Glesbygdskommun Större stad Förortskommun till större stad Större stad 507 330 91 087 255 121 44 255 54 840 21 472 200 281 22 783 10 585 50 036 6 250 23 669 4 825 15 047 1 425 8 622 65 295 144 690 28 700 70 337 10 880 23 650 17 820 46 687 27 410 13 326 8 562 4 764 25 650 293 909 6 309 114 075 14 207 147 421 3 894 55 288 7 044 26 931 3 074 20 115 7 163 120 490 820 35 173 37 756 134 006 12 621 66 071 8 247 22 537 4 374 43 534 Härjedalens kn Hässleholms kn Järfälla kn Linköpings kn Ljungby kn Ludvika kn Malmö kn Pajala kn Umeå kn Värmdö kn Örebro kn *Antal invånare per den 31 december 2009. Källa: SCB **Kalkylerat bostadsbestånd 2009. Källa: SCB B1 B2 X X X X X X Järfälla kn Personlig överlämning Linköpings kn Ljungby kn Ludvika kn Under 2011 - endast kommunala fastigheter lampor & batterier Malmö kn Pajala kn Umeå kn Värmdö kn Örebro kn X X X X X X X X X Under utredning AmbuleÅVC rande ÅVC X Halmstads kn Härjedalens kn Hässleholms kn Kn Göteborgs stad Insamlingsystem för farligt avfall X ÅVC färja X X X X Miljö station X Miljöbil X X X X FAskåp X X X Kan ske i samband med hämtning av grovavfall Särskilt avfallsutrymme X X X X Röd box X Butiks insamling av X Budning (småhus) annan än röd box X X Butiksinsamling av batterier och elektronik, samt batteriinsamling vid åvs. Samlaren (främst el-avfall) Batteri- och glödlampsholkar Insamlingscontainer (el-avfall) Budning (lght) Annat Samlaren (främst el-avfall) B3 X X X X X X X X X X X X X Halmstads kn Härjedalens kn Hässleholms kn Järfälla kn Linköpings kn Ljungby kn 5 ggr/år Ludvika kn Malmö kn Pajala kn Umeå kn Värmdö kn Örebro kn ÅVC Göteborgs stad Kn Mini-åvc Införs 2011 Under utredning X Ambuler ande ÅVC Insamlingsystem för grovavfall X ÅVC färja X X X X X X Särskilt avfallsutrymme X X X X X Container X X X X X X X X Schemalagd X X X Budning (småhus) X X X X X X Budning (lght) Ambulerande insamling Budning mot avgift Mini-åvc som hyrbar containerlösning Grå-box för insamling av deponifraktion Ordinarie avfallshämtning Annat Farligt avfall bilen tar ibland emot återbruksmaterial, men ej grovavfall Insamling med container sker via systemet ”Returburken” B4 Kn * Statistik redovisad i Avfall Web Göteborgs stad Halmstads kn Härjedalens kn Hässleholms kn Järfälla kn Linköpings kn Ljungby kn Ludvika kn Malmö kn Pajala kn Umeå kn Värmdö kn Örebro kn Kärl- & säckav- Kärl- & säckav- Kärl- & säckavfall 2009 fall 2008 fall 2007 (ton) (ton) (ton) 133 825 139 482 141 087 25 800 23 993 4 611 10 625 10 669 10 132 13 905 14 390 14 471 28 287 29 108 29 171 6 529 6 041 6 032 6 456 6 261 74 996 74 964 76 858 1 000 1 000 21 533 21 197 21 574 10 461 10 593 10 820 25 632 24 225 24 842 Farligt avfall 2009 (ton) 2 432 1 153 90 250 172 129 282 364 53 342 244 755 Insamlade mängder kärl- & säckavfall, farligt avfall samt grovavfall* Farligt avfall 2008 (ton) 2 433 814 579 144 172 39 351 237 851 Farligt avfall 2007 (ton) 2 652 213 135 5 436 659 186 392 43 351 257 674 Grovavfall 2009 (ton) 35 687 2 837 1 224 7 318 12 090 19 479 8 550 5 619 49 012 948 15 308 8 709 11 958 Grovavfall 2008 (ton) 36 170 2 456 188 13 539 18 266 6 473 35 666 15 802 7 177 12 571 Grovavfall 2007 (ton) 36 775 8 774 12 836 20 865 1 476 4 087 49 689 15 815 7 760 13 760 Rapporter från Avfall sverige 2011 aVFall SVerigeS utVecklingSSatSning U2011:01 På spåret. Transporter av avfall på järnväg – en möjlighet? U2011:02 Förebygga avfall med kretsloppsparker. Analys av miljöpåverkan. U2011:03 Biogödselförädling - Tekniker och leverantörer U2011:04Nationell kartläggning av plockanalyser av hushållens kärl- och säckavfall U2011:05 Goda exempel på förebyggande av avfall för kommuner U2011:06 Med blicken mot 2020 Omvärldsanalys och scenarier för kommunernas roll i framtidens avfallshantering U2011:07 Byggande och anläggande på och i anslutning till gamla avfallsupplag Problem och möjliga lösningar avseende gassäkerhet och andra frågeställningar U2011:08 Förstudie av olika system för matavfallsutsortering med avfallskvarnar U2011:09 Bedömning av långtidsegenskaper hos tätskikt bestående av flygaskstabiliserat avloppsslam, FSA - Beständighet, täthet och utlakning U2011:10 Viktbaserad avfallstaxa - en litteraturöveriskt U2011:11 Volymvikter för avfall U2011:12 Handbok metanpotential U2011:13 Miljöeffekter av polymerer inom biogasbranschen. Förstudie U2011:14 Kartläggning av vittrings- och korrosionsskador på biologiska behandlingsanläggningar, Etapp II. Tätskikt på betong – State of the Art U2011:15 Avfallshantering i några utvalda europeiska länder. En jämförande studie U2011:16 Strategi för biogödsel och kompost U2011:17 Förbättring av bottenaskors kvalitet U2011:18 Värdering och utveckling av mätmetoder för bestämning av metanemissioner från biogasanläggningar – Litteraturstudie U2011:19 Hjälpmedel för introduktion av system för insamling av källsorterat matavfall U2011:20 Servicenivå för insamling av hushållens farliga avfall och grovavfall - Goda exempel och rekommendationer aVFall SVerigeS utVecklingSSatSning, BiologiSk Behandling B2011:01 Handbok metanmätningar aVFall SVerigeS utVecklingSSatSning, dePonering AVFALL SVERIGES UTVECKLINGSSATSNING, AVFALLSFÖRBRÄNNING F2011:01 Mätvärdeshantering vid avfallsförbränningsanläggningar med anledning av avfallsförbränningsdirektivet F2011:02 Measurements of suspended solids – How does the salt content and the quantity of rinsing water affect the result? “Vi är Sveriges största miljörörelse. Det är Avfall Sveriges medlemmar som ser till att svensk avfallshantering fungerar - allt från renhållning till återvinning. Vi gör det på samhällets uppdrag: miljösäkert, hållbart och långsiktigt. Vi är 12 000 personer som arbetar tillsammmans med Sveriges hushåll och företag.” Avfall Sverige Utveckling U2011:20 ISSN 1103-4092 ©Avfall Sverige AB Adress Prostgatan 2, 211 25 Malmö Telefon 040-35 66 00 Fax 040-35 66 26 E-post [email protected] Hemsida www.avfallsverige.se