11.2 Hvem gælder ordningen for - Lyngby

Transcription

RAPPORT U2011:20
Servicenivå för insamling av hushållens
farliga avfall och grovavfall
- Goda exempel och rekommendationer
ISSN 1103-4092
Förord
Mängden farligt avfall och grovavfall som samlas in av kommunerna har ökat över tiden. Det gör att
många kommuner har sett över eller kommer att se över insamlingssystemen för att anpassa dessa
till ökade mängder och invånarnas önskemål om tillgänglighet och annan service. Insamling via
återvinningscentralerna är kostnadseffektiv och utgör basen för insamlingen.
I rapporten presenteras intressanta insamlingssystem för grovavfall och farligt avfall från hushåll som
fungerar som komplement till återvinningscentralerna för att utöka servicen för icke bilburna och
kunder som vill ha mer fastighetsnära insamling. Den ger goda exempel från kommuner som arbetar
med service på ett metodiskt och framgångsrikt sätt.
Rapporten innehåller rekommendationer till arbetssätt från planering, utformning och införande av
insamlingssystem till uppföljning och informationsinsatser. Syftet är att uppmuntra kommunerna till
bättre servicenivå för insamling av hushållens farliga avfall och grovavfall.
Konsultinsatsen i projektet har utförts av Celeste Ganga Parada, Annika Ekstrand och Katarina
Jonerholm, samtliga vid Sweco Environment AB i Stockholm. Projektet har finansierats genom Avfall
Sverige Utveckling.
I projektets styrgrupp har följande personer medverkat: Jenny Westin, Jessica Christiansen och Jon
Nilsson-Djerf från Avfall Sverige, Olle Oskarsson och Cecilia Mattsson från Naturvårdsverket samt Peter
Wenster, Sveriges Kommuner och Landsting.
Representanter från Avfall Sveriges arbetsgrupper för farligt avfall, beställarfrågor och
återvinningscentraler har kommit med värdefulla synpunkter. Avstämningar har gjorts med alla
intervjuade kommuner.
Malmö i september 2011
Håkan Rylander
Ordf. Avfall Sveriges Utvecklingskommitté
Weine Wiqvist
VD Avfall Sverige
Sammanfattning
Målgruppen för rapporten är kommuner och kommunala bolag som planerar för, utvecklar och följer upp
insamlingen av hushållens farliga avfall och grovavfall. Rekommendationer ska vägleda kommunerna i
deras arbete med att utveckla insamlingen och uppnå god servicenivå.
Varje enskild kommun ansvarar för att utforma den lokala avfallshanteringen, exempelvis vilka
insamlingstjänster som ska erbjudas och avgör därmed vilken servicenivå som invånarna får tillgång till.
Begreppet servicenivå i fråga om hantering av hushållsavfall kan definieras utifrån två olika aktörers
perspektiv – ansvarig organisation för hanteringen och avfallslämnaren.
Utifrån ansvarig organisation, definieras servicenivå av kommunens lokala förutsättningar och
tillgängliga resurser såsom personal och ekonomi, samt erbjudna insamlingssystem och tjänster. För
avfallslämnaren spelar andra faktorer in såsom att servicenivån motsvarar de avgifter som betalas för
avfallshanteringen och att insamlingssystemen underlättar källsortering och att lämna avfall på rätt
plats.
Olika kommuner kan ha många gemensamma förutsättningar men även stora skillnader. Det medför
att det är svårt att rekommendera en universallösning för avfallshanteringen i sin helhet, liksom för
specifika insamlingssystem för farligt avfall och grovavfall.
Kommunerna rekommenderas att använda både avfallsplanering och uppföljning som verktyg för
att analysera behov och förankra nödvändiga åtgärder. Lokala förutsättningar bör analyseras innan
man väljer insamlingsmetod oavsett avfallsfraktion. Redan vid planeringsstadiet rekommenderas
kommunen att ta ett brett kommunaltekniskt perspektiv, vilket innebär att man även inkluderar till
exempel VA, vägar, mark och fastighet i utredningen. Dessutom bör man besluta vilka informationsoch kommunikationsverktyg som kommer att användas och hur uppföljning av systemen kommer att
genomföras.
En rad andra konkreta råd ges för en framgångsrik insamling av farligt avfall och grovavfall:
• Genomför regelbunden uppföljning av kostnader, insamlade mängder för olika system,
nyttjandegrad och kundernas nöjdhet. Skapa rutiner som underlättar uppföljning, till exempel
genom särredovisning av kostnader och separat invägning av insamlat avfall för de olika systemen.
• Upprätta kundnöjdhetsindex med särskilt anpassade frågor om insamlingen av grovavfall och farligt
avfall. Sätt upp mätbara mål för verksamheten och följ upp dessa regelbundet.
• Mätningar av nyttjandegrad bör ske under samma period varje år. Nyttjandegraden skiljer sig åt
mellan olika system och uppföljningen måste anpassas till det system som ska följas upp.
• Ta fram riktlinjer för hur förvaring och hämtning ska gå till med tydlig ansvarsfördelning mellan
hushåll, fastighetsägare och transportör.
• Skapa en fungerande organisation för avfallsplanarbetet genom att involvera representanter från
miljö, samhällsbyggnadskontor, etcetera
• Genomför regelbundet plockanalyser för att se hur mycket farligt avfall som finns i soppåsen. En
hög andel är en indikation på att insamlingen eller informationen inte fungerar tillfredsställande.
Manual för plockanalyser finns i rapport RVF Utveckling 2005:19.
• Använd verktygen för utvärdering och uppföljning i Avfall Web. God statistik skapar trovärdighet
och är grunden för en långsiktig utveckling av både den lokala avfallshanteringen och den svenska
avfallsbranschen.
• Samverka gärna med andra kommuner inom upphandlingar, plockanalyser, informationssatsningar,
kundundersökningar med mera. Det kan bland annat leda till bättre utnyttjande av personella och
ekonomiska resurser, bättre möjligheter för långsiktig planering och strategiska beslut.
• Återkoppla resultat till kunderna. Utan återkoppling kommer ambitionen att sortera och nyttja de
olika systemen att sjunka över tid. Utnyttja en mångfald av informationskanaler, som hemsida,
kundtidningar, personliga möten och sociala medier för att nå olika målgrupper.
Summary
The target audiences for this report are the Swedish municipalities that plan, develop and monitor the
collection of both bulky and hazardous household waste. The recommendations are intended to guide
municipalities in their efforts to develop the collection systems and achieve a good level of service.
Each municipality is responsible for defining and designing the local systems for waste collection - for
instance which collection services are to be provided, thus determining the level of service that local
residents have access to.
The term, level of service, in regards to the management of household waste, can be defined by two
different points of view - the organization responsible for management and the producer of household
waste.
Based on the responsible organization, the level of service is defined by the municipalities local conditions
and available resources such as personnel and finances, and also offered collection services. From the
waste producers point of view, the level of service is defined by factors such as, that the level of service is
equivalent to the fees paid for them and that the collection systems facilitate sorting.
Different municipalities may have many of the conditions that affect the design of the waste collection
systems in common. But the differences can also be very large, thus making it difficult to recommend
a single, general solution for waste collection, as well as for specific collection systems for bulky and
hazardous waste.
Municipalities are advised to use both waste planning and monitoring as tools in order to analyze and
gain acceptance for any needs and necessary measures to be taken. Local conditions should be analyzed
before choosing different collection options regardless of the waste fraction. And as early as in the
planning stages, it is recommended that the municipalities take a broad municipal technical perspective.
This means that the planning should include issues such as water and sewage, roads, land and property.
In addition, the municipality should decide which information and communication tools are to be used
and how monitoring will be implemented.
A number of other practical recommendations are given for a successful collection of hazardous waste
and bulky waste:
• Carry out regular monitoring of costs, collected waste amounts for the different systems, degree
of utilization and customer satisfaction. Create routines that facilitate monitoring, for example by
separate accounting of costs and separate weighing of the waste collected from the various systems.
• Establish customer satisfaction index with tailored questions about the collection of bulky waste and
hazardous waste. Set measurable action targets and follow up on these regularly. Measurements of
utilization should be done during the same period each year. The utilization differs between different
systems and monitoring must be adapted to the collection system to be monitored.
• Develop guidelines for storage and collection, with a clear defined division between the responsibility
of different actors such as households, property owners and transporters.
• Create a functioning organization for waste planning by involving representatives from the
environmental, community planning agencies, etc.
• Perform regular sorting analysis in order to see how much hazardous waste is not being sorted
out. A high percentage is an indication that the collection system or information provided is not
functioning properly.
• Use tools for evaluation and monitoring provided in Avfall Web. Good statistical data creates
credibility and is the basis for the sustainable development of both the local waste management and
the Swedish waste industry.
• Cooperate, when possible, with other municipalities in procurement processes, waste component
analysis, information campaigns, customer surveys, and so on. This gives opportunities to better
utilize human and financial resources, and make long-term planning and strategic decisions.
• Give feedback on the results to the customers. Without feedback, the ambition to sort the waste and
utilize the various systems will decrease over time. Take advantage of the diversity of information
channels, such as website, customer newsletters, personal meetings and different types of social
media to reach different audiences.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1
1.1
1.2
1.3
1.4
1.5
1.6
2
2.1
2.2
2.3
2.4
2.5
2.6
2.7
3
4
Inledning
Bakgrund
Syfte och målsättning
Förutsättningar och avgränsningar
Metod
Kommunens ansvar
Om insamlingen av farligt avfall och grovavfall
Exempel på god servicenivå
Organistation och samverkan
Planering
Insamlingssystem
Finansiering av insamling
Uppföljning
Information och kommunikation
Återanvändning
Slutsatser och rekommendationer
Referenser
BILAGOR
Bilaga 1 Uppdragsbeskrivning & intervjusammanställning
Bilaga 2 Intervjufrågor
Bilaga 3 Statistik & insamlingssystem
1
1
1
1
2
3
4
6
6
6
10
20
21
23
24
25
32
1 Inledning
1.1 Bakgrund
Under 2007 redovisade Naturvårdsverket en delmålsrapport om avfall under miljömålet God bebyggd
miljö. Ett av de prioriterade områdena i denna var att det ska vara enkelt för hushållen att sortera avfall.
En av de åtgärder som föreslogs här var utveckling av riktlinjer för servicenivå vid insamling av hushållens
farliga avfall och grovavfall. Miljödepartementet gav i regleringsbrevet 2010 Naturvårdsverket i uppdrag
att utveckla riktlinjer för servicenivå för denna insamling.
I samråd med Miljödepartementet bedömde Naturvårdsverket att det var lämpligast om Avfall Sverige
arbetade fram goda exempel och rekommendationer med syfte att uppmuntra kommunerna till bättre
servicenivå för hushållens farliga avfall och grovavfall.
1.2 Syfte och målsättning
Syftet med rapporten är att ta fram rekommendationer och lyfta fram goda exempel om servicenivå för
insamling av hushållens farliga avfall och grovavfall.
Rekommendationerna ska vägleda kommuner att planera och utveckla insamlingssystem som är enkla
för hushållen. Insamlingssystemen ska vara effektiva för samhället och kommunen där hänsyn tas till
kostnader, spridning av farliga ämnen, materialåtervinning, risker och säkerhet.
Målgruppen för rapporten är alltså personer i kommuner/kommunala bolag som planerar för, utvecklar
och följer upp insamlingen av hushållens farliga avfall och grovavfall. Kommunerna får i rapporten
underlag till att planera och utveckla sina insamlingssystem för att uppnå bästa möjliga servicegrad.
Såväl tjänstemän som förtroendevalda verksamma inom renhållning och miljö har nytta av denna
rapport.
1.3 Förutsättningar och avgränsningar
Rapporten omfattar enbart grovavfall och farligt avfall från hushåll – alltså avfall som kommunen
ansvarar för. Avfall med producentansvar, som el-avfall och batterier, ingår inte i studien. Men
eftersom insamling av dessa fraktioner ofta är integrerade med övrig insamling är det ofrånkomligt
att även sådana exempel tagits med. Våra rekommendationer fokuserar på planering, uppföljning och
insamlingssystem.
I den mån det varit möjligt har en sammanställning av kommuners egna uppföljningar genomförts.
Syftet är att belysa hur insamlingssystemen uppfattas av hushållen. Uppföljningen kan göras utifrån
insamlade mängder, plockanalyser, kundnöjdhet, risker, säkerhet och kostnader. Andra tänkbara
parametrar är nyttjandegrad, antal hämtningar eller hushållens upplevelser av vissa tekniska lösningar.
Begreppet servicenivå kan definieras utifrån två olika perspektiv – ansvarig organisation för hanteringen
och avfallslämnaren.
1
Utifrån ansvarig organisation beror servicenivån på kommunens lokala förutsättningar samt tillgängliga
resurser såsom personal och ekonomi m.m. De insamlingssystem som erbjuds utgör tillsammans
med övrigt arbete som ansvarig renhållningsenhet utför servicenivån i respektive kommun enligt
nedanstående moment:
• Planering – utgör grunden vid utveckling av nya insamlingssystem och andra avfallshanteringstjänster
eller förändringar i befintliga system
• Uppföljning – analys och kontroll av hur de olika systemen fungerar och hur pass nöjda kunderna
är m.m.
• Information och kommunikation – utgör viktiga verktyg för att underlätta för avfallslämnaren att
göra sig av med sitt hushållsavfall
För avfallslämnaren är det viktigt att servicenivån motsvarar de avgifter man betalar för avfallshanteringen
och att insamlingssystemen underlättar både källsortering och att lämna avfall på rätt plats. Viktiga
faktorer är tillgänglighet och öppettider.
I bilaga 1 finns alla intervjuer sammanställda för den som önskar mer information om respektive
kommun som intervjuats.
1.4 Metod
En kvalitativ utvärdering och sammanställning genomfördes av kommuner med goda servicenivåer för
Telefonintervjuer genomfördes med tretton svenska kommuner samt Oslo och Köpenhamns kommuner.
För mer information om frågeställningen se bilaga 2.
Kommunerna valdes av styrgruppen utifrån information från bland annat befintliga Avfall Sverige
rapporter, information från Avfall Web samt med hjälp av kontakter med arbetsgrupperna för
beställarfrågor, farligt avfall och materialåtervinning samt återvinningscentraler.
Följande kommuner intervjuades:
• Göteborg stad
• Halmstads kommun
• Härjedalens kommun
• Hässleholms kommun
• Järfälla kommun
• Linköpings kommun
• Ljungby kommun
• Ludvika kommun
• Malmö stad
• Pajala kommun
• Umeå kommun
• Värmdö kommun
• Örebro kommun
Ambitionen har varit att välja kommuner med olika förutsättningar och olika insamlingssystem. Oslo
och Köpenhamn valdes för att ge exempel på hur miniåtervinningscentraler kan fungera.
2
Rapporten har kompletterats med information från Avfall Sveriges rapporter: Hantering av grovavfall i
Sverige (U2010:5) och Fastighetsnära insamling av farligt avfall från hushåll (U2009:20). Dessa rapporter
innehåller kartläggningar över insamlingssystem och kommunernas hantering av grovavfall och farligt
avfall. Även Avfallshantering på öar och i glesbygd (U2009:12) tar upp intressanta insamlingssystem.
1.5 Kommunens ansvar
Kommunens ansvar för insamling, transport och behandling av hushållens avfall, inklusive farligt avfall
och grovavfall, regleras bland annat av bestämmelserna i miljöbalken (SFS 1998: 808), avfallsförordningen
(SFS 2001: 1063) och respektive kommuns renhållningsordning. Renhållningsordningen består av
föreskrifter för avfallshanteringen och avfallsplan. Kommunerna har, enligt 27 kap. miljöbalken,
rätt att ta betalt för den renhållning de utför. Avfallsavgifterna ska betalas enligt den taxa som
Kommunfullmäktige antar. Om kommunen anlitar någon annan för att utföra renhållningen, såväl
insamling som behandling, får avtalet läggas till grund för beräkningen av renhållningsavgifterna. Detta
är däremot inte tillåtet om kostnaden skulle bli väsentligt högre än om kommunen själv skulle utföra
renhållningen.
Avfallsplanen ska bland annat innehålla mål och åtgärder för insamling och behandling samt hur
avfallets mängd och farlighet kan minskas. Vidare ska det beskrivas hur mål och åtgärder har följts upp
och kommer att följas upp. Läs mer i Avfall Sveriges Handbok för kommunal avfallsplanering (RVF
rapport 2006:13)
Varje enskild kommun ansvarar för att utforma den lokala avfallshanteringen, exempelvis vilka
insamlingstjänster som ska erbjudas, och avgör därmed vilken service som kommunens invånare ska
ha tillgång till. Förutsättningarna anges i de kommunala renhållningsföreskrifterna. Läs mer i Mall för
renhållningsordning, rapport 2007:07, som tagits fram av Avfall Sverige och Sveriges Kommuner och
Landsting.
Hushållen har skyldighet att sortera ut och lämna sitt avfall till de olika insamlingssystem som finns.
Hushållen har också skyldighet att följa reglerna för avfallshanteringen i kommunen.
Avfallet ska hanteras enligt den prioritetsordning som beskrivs med avfallshierarkins fem steg:
• förebyggande av avfall
• återanvändning
• materialåtervinning
• annan återvinning, till exempel energiåtervinning
• bortskaffande
Avvikelser från hierarkin kan vara nödvändiga av tekniska, ekonomiska eller miljömässiga skäl.
Enligt 15 kap. 17 § Miljöbalken är kommunen skyldig att utöver vad som står i renhållningsordningen
hämta hushållsavfall vid fastigheten om fastighetsägaren eller nyttjanderättshavaren begär det och det
inte är oskäligt med tanke på omständigheterna. Denna skyldighet gäller även grovavfall och farligt
avfall. Kommunen har rätt att finansiera dessa tjänster genom särskilda avgifter i taxan.
3
1.6 Om insamlingen av farligt avfall och grovavfall
Det finns flera olika system för insamling av hushållens avfall. Dessa förekommer i olika omfattning och
kombinationer i olika kommuner. Det vanligaste systemet för insamling av farligt avfall och grovavfall
är kommunernas stationära, bemannade återvinningscentraler. Belastningen har under senare år ökat
på många återvinningscentraler. Det gäller både antal besök och mängder som samlas in. Detta har lett
till att många kommuner har anpassat sina centraler, genom utbyggnad och ökade öppettider.
Återvinningscentralen (ÅVC) är det mest kostnadseffektiva systemet sett till kostnaden per insamlad
mängd. Systemet utgör basen för insamlingen. Mer än 90 procent av allt grovavfall samlas in på
återvinningscentralerna1. Under 2009 samlades det in ca 1,5 miljoner ton grovavfall, vilket motsvarar
160 kg per person. Grovavfallet utgör omkring en tredjedel av det totala hushållsavfallet.
I Sverige finns cirka 600 återvinningscentraler och antal besök uppskattas till 20 miljoner per år.
Den största återvinningscentralen i respektive kommun är i snitt öppen 46 timmar per vecka (visar
medianvärde för tillgänglighet hämtat ur Avfall Web). Motsvarande för kvällar och helger är 10 timmar
per vecka. Öppettiderna, är av naturliga skäl, mer generösa i större kommuner med högre besöksunderlag.
Kundundersökningar visar att 83 procent av alla kunder är nöjda eller mycket nöjda med hur besöket
vid ÅVC fungerar2. 77 procent anger att de är nöjda eller mycket nöjda med tillgängligheten till ÅVC.
Andelen nöjda är högre i stora kommer jämfört med mindre, vilket troligen hänger samman med
öppettider och avstånd. Däremot kan man inte utläsa några skillnader mellan stora och små kommuner
när det gäller nöjdhet med själva besöket.
Olika former av fastighetsnära insamling och insamling vid butik etc. fungerar som komplement till
återvinningscentralerna. Dessa system finns utförligt beskrivna i de rapporter som nämns i kapitel 1.4.
Trenden under senare år visar att kommunerna har ökat andelen parallella insamlingssystem för farligt
avfall. Tre fjärdedelar av alla kommuner har tre till fyra olika system i jämförelse med år 2001 då flertalet
kommuner bara hade ett system.
1 Enligt kartläggningen i rapport U2010:05, Hantering av grovavfall i Sverige, gör mer än 60 procent av kommunerna i undersökningen bedömningen
att det är mindre än 10 procent av totala mängden grovavfall som samlas in vid fastighet.
2 Medianvärde för nöjdhet vid ÅVC hämtat ur Avfall Web
4
Under 2009 samlades det in 45 380 ton farligt avfall från svenska hushåll. Det motsvarar 4,9 kg farligt
avfall per person. I farligt avfall ingår impregnerat virke, en fraktion som ökat stadigt de senaste åren
och utgör 55 procent av hushållens farliga avfall.3 Av det totala hushållsavfallet utgör det farliga avfallet
drygt en procent.
Mängden farligt avfall som samlas in fastighetsnära utgör cirka 2 procent av den totala mängden insamlat
farligt avfall. Mängden kan tyckas liten men är med hänsyn till avfallets farlighet ändå inte obetydlig.
Av den mängd farligt avfall som samlas in fastighetsnära utgörs 70 procent av så kallat traditionellt
farligt avfall (småkemikalier, spillolja, färg, lim och lösningsmedel). 30 procent utgörs av småbatterier,
bilbatterier och ljuskällor.
Kundundersökningar visar att 71 procent av invånarna anger att de har god eller mycket god
tillgänglighet till inlämningsställe för farligt avfall4. Åtta av tio anger att de lämnar in mycket eller allt
farligt till insamlingssystemet. Däremot är det ”bara” 64 procent som anger att de är väl eller mycket väl
informerade om hur de ska hantera farligt avfall.
Plockanalyser visar att kärl- och säckavfallet innehåller 0,2 procent farligt avfall och 0,3 procent elavfall (medianvärde Avfall Web).
3 Avfall Sverige, Svensk avfallshantering 2010, Malmö i juni 2010
4 Medianvärde för nöjdhet vid ÅVC hämtat ur Avfall Web
5
2 Exempel på god servicenivå
Servicenivå definieras utifrån ett flertal faktorer eller parametrar. Det handlar inte enbart om val av
insamlingssystem, utan även om ansvarig organisations arbetsform vid planering och uppföljning, hur
man tar fram och sprider information samt anpassar det till andra lokala förhållanden.
Lika betydelsefullt är kundens eller avfallslämnares uppfattning om erbjudna tjänster och faktorer som
tillgänglighet, öppettider och insamlingssystemens enkelhet.
Nedan redovisar vi de viktigaste faktorerna för en god servicenivå: planering, insamlingssystem,
uppföljning, samt verktyg för information och kommunikation. Under respektive rubrik redovisar vi
också goda exempel från kommuner och andra organisationer.
Avslutningsvis tar vi upp återanvändning som en möjlighet till god service genom att avfallslämnare
erbjuds möjligheten att ge föremål de tänkt slänga till second-hand verksamhet i stället.
2.1 Organisation och samverkan
När kommunen inför ett nytt system för insamling av hushållsavfall inleds arbetet vanligtvis med en
planeringsfas. Utformning och innehåll varierar från kommun till kommun. Kommuner där insamlingen
sköts av entreprenörer inför ofta förändringar i samband med upphandling av ny entreprenör. Eventuella
utredningar genomförs i samband med att man tar fram förfrågningsunderlag.
Kommuner som samlar in i egen regi har däremot möjlighet att införa förändringar eller nya system
utan att vara begränsade till särskilda insamlingsavtal.
2.2 Planering och samverkan
Svenska kommuner har möjligheten, genom bestämmelsen om kommunalt självstyre som sedan 1974
finns inskriven i grundlagen, att själva välja hur man vill organisera sin avfallshantering. Kommunerna
kan välja att hantera detta i förvaltningsform eller genom egna kommunala bolag, eller i samverkan
med andra kommuner genom samägda kommunala bolag. Knappt hälften av kommunerna, har
avfallshanteringen inom den egna förvaltningen, i gemensam nämnd eller genom kommunalförbund.
Resterande del verkställer sitt ansvar för avfallshantering genom kommunala bolag, eget eller samägda
med andra kommuner.
Själva insamlingen av hushållsavfallet kan utföras av entreprenörer eller av kommunerna själva i egen
regi. På samma sätt kan behandlingen av det insamlade avfallet genomföras i egen regi eller av extern
aktör (exempelvis kommunalägt bolag eller privat företag).
Samverkan kan även ske i gemensamma nämnder eller kommunalförbund. Mariestad och Gullspång
har till exempel bildat en gemensam nämnd som ansvarar för avfallshanteringen. VA SYD är ett
kommunalförbund som ansvarar bland annat för avfallshanteringen i Malmö stad och Burlöv kommun.
För behandlingen av insamlat avfall svarar dock i detta fall Sysav (Sydskånes Avfalls AB) som är ett
kommunalägt bolag.
6
Söderhalls Renhållningsverk AB (SÖRAB) är ett regionalt kommunalt avfallsbolag i norra Stockholms
län. Det ägs av kommunerna Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby,
Upplands Väsby, Vallentuna och Stockholms stad (passiv delägare). Bolaget svarar för behandling av allt
det insamlade avfallet och har tillsammans med kommunerna framgångsrikt arbetat fram en gemensam
avfallsplan som ligger till grund för utvecklingen av avfallshanteringen.
Det finns också samverkan i mer eller mindre formella nätverk och kommuner som samarbetar kring
enskilda frågor, exempelvis kring upphandling. DalaAvfall är ett nätverk för utbyte av erfarenheter och
kompetens. Syftet är att säkerställa god utveckling i fråga om kvalitet, kostnadseffektivitet, kundservice
och miljöanpassning i hela Dalarna. Samarbete sker genom gemensamt uppsatta mål och gemensamma
projekt, upphandlingar, informationssatsningar, kundundersökningar m.m.
Samverkan är en naturlig verksamhetsform som blir nödvändig när högre krav ställs på den svenska
avfallshanteringen, och kan leda till:
• Bättre nyttjande av personella och ekonomiska resurser
• Effektivare arbetsformer
• Tillvaratagande och utvecklande av kompetens och resurser
• Gemensamma riktlinjer och begrepp för personal och kunder
• Bättre möjligheter för långsiktig planering och strategiska och beslut
• Kvalitet, kostnadseffektivitet och kundservice utvecklas till gagn för kunder, personal och verksamhet
i stort.
Avfallsplanering
Kommunen ansvarar för upprättande av lokal avfallsplan enligt bestämmelserna i miljöbalken. Planens
innehåll regleras av Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om innehållet i en kommunal
avfallsplan och länsstyrelsens sammanställning (NFS 2006:6).
De allmänna råden preciserar att § 3 i föreskrifterna bör innehålla en redovisning av hushållsavfallet i
sju grupper, bland annat grovavfall och farligt avfall. För varje grupp bör insamlad mängd redovisas och
hur avfallet återvinns eller bortskaffas.
Ur Avfall Web kan man ta fram en rapport som heter ”kommunal avfallsplanering”. De flest uppgifter
som behövs till avfallsplanen kan hämtas ur Avfall Web. De uppgifter som berör grovavfall och farligt
avfall sammanställs nedan:
Insamlat hushållsavfall (§3 punkt 3)
• Grovavfall (ton)
• Farligt avfall från hushåll (ton)
• El-avfall utanför producentansvaret (ton)
Omhändertagande (§3 punkt 4)
• Grovavfall till förbränningsanläggning (ton)
• Trädgårdsavfall till kompostering (ton)
Avfallsplanen är ett viktigt strategiskt dokument. Den tydliggör bland annat kommunens ambitioner
och inriktning på avfallsområdet. Planen anger också kommunens mål för verksamheten och planerade
framtida åtgärder. Den kan även ange riktlinjer för vad som är en rimlig servicenivå för den lokala
avfallshanteringen. Vidare kan avfallsplanen vara ett viktigt verktyg för att informera allmänhet och
företag i kommunen om planerade förändringar och vad som förväntas av dem med mera.
7
Under 2006 tog Avfall Sverige fram en Handbok i kommunal avfallsplanering (2006:13) som i
skrivande stund håller på att revideras. Handbokens syfte är att ge kommunerna vägledning i det lokala
planeringsarbetet. Den nya handboken beräknas vara färdig hösten 2011.
Avfallsplaneringsarbetet kan underlättas påtagligt genom utbyte med andra kommuner. Detta kan
ske genom olika former av erfarenhetsutbyte och samordning. Förutsättningar för framgångsrik
avfallsplanering blir bättre om flera kommuner kan arbeta tillsammans, och ta fram en gemensam
regional avfallsplan eller likartade planer för varje kommun.
Samverkan kring avfallsplaner har därför blivit mer vanligt. Ett exempel hittas i Stockholms län, där
SÖRAB och de aktiva delägarkommunerna har arbetat fram en gemensam avfallsplan med övergripande
mål som sträcker sig till 2020. Planens syfte är bland annat att skapa en gemensam bild av den kommunala
avfallshanteringen Detta kan ge kommunerna möjlighet att agera på ett likartat sätt och hjälpa varandra
att nå målen. Ett mål är att avfallsverksamheten ska vara en del av den fysiska planeringen och att
kommunerna ska fastställa vilka insamlingstjänster man ska tillhandahålla gemensamt.5 När det gäller
farligt avfall och grovavfall anges bland annat följande delmål:
• År 2012 ska minst 90 procent av hushållen ha kunskap om vad som är farligt avfall och var det ska
lämnas samt anse sig ha tillgång till ett tillfredsställande insamlingssystem för denna fraktion,
• År 2012 ska det finnas rutiner för vad som ska göras när nya typer av farligt avfall upptäcks hos
hushållen,
• År 2012 ska minst 40 procent av hushållsavfallet materialåtervinnas och återvinningscentralerna
ska ha en bättre tillgänglighet jämfört med år 2006.
Det finns ytterligare delmål om farligt avfall. De rör bland annat farligt avfall i byggoch rivningsavfall
och tillsyn av icke anmälnings- och tillståndspliktiga företag.
Under arbetets gång kommer SÖRAB och samarbetande kommuner arbeta fram nya delmål.
Utveckling av insamlingstjänster
Kommunernas avfallsplaner anger, som redan nämnts, vilken inriktning avfallshanteringen ska ha.
Detta inkluderar även kommunens ambition i fråga om servicenivå och vilka insamlingstjänster som ska
erbjudas. Vid planering eller utveckling av insamlingssystem är det viktigt att bedöma behovet utifrån ett
flertal faktorer. Här kan Göteborgs stad lyftas fram då kommunen genom Kretsloppskontoret, som har
det praktiska ansvaret för avfallshanteringen, bedömer större förändringar och nya insamlingssystem
utifrån de tre dimensionerna för hållbar utveckling: ekonomi, social inkl. riskbedömning och miljömässig
dimension. Kommunfullmäktige i Göteborg har under minst tio år arbetat med att belysa ärenden ur
dessa tre aspekter som ursprungligen kommer från FN:s Agenda 21 arbete. Som stöd finns en mall för
tjänsteutlåtanden.
5 För mer information se SÖRABs hemsida, www.sorab.se
8
Ansvarig tjänsteman eller handläggare på Kretsloppskontoret tar fram underlag. Under genomgången tas
hänsyn till systemets kostnader, vad det innebär för kunder och medarbetare i form av merarbete m.m.
inklusive eventuella arbets-, hälso- och miljörisker som systemet kan medföra. Vidare försöker kontoret
även ta hänsyn till särskilda kundgrupper såsom pensionärer, personer med funktionsnedsättning och
icke bilburna kunder, genom att bland annat inkludera viss närhet till de olika insamlingssystemen. Det
finns en tvärgrupp för tjänsteutvecklingsfrågor som diskuterar och belyser viktiga tjänstefrågor. Den har
representanter från alla enheter; administration, kundservice, planering, information och entreprenad.
Järfälla håller en tät kontakt med sin entreprenör vid utveckling av olika insamlingssystem, inom ramen
för respektive upphandlingskontrakt. Återkommande månadsvisa driftmöten och kvartalsmöten om
kraven i kontraktet bidrar till att utveckla samarbetet och höja kvaliteten. Vidare deltar även representant
från miljö- och hälsokontoret på driftmötena.
Politiskt samarbete
Det lokala politiska intresset spelar en viktig roll vid utvecklingen av kommunens avfallshantering.
I Ljungby kommun är servicenivå en viktig politisk fråga som värderas högt och prioriteras av både
politiker och kommunala tjänstemän. I januari 2007 antogs så kallade kvalitetsgarantier för ett flertal
verksamhetsområden inklusive avfallshanteringen. Garantin innebär att den kommunala servicenivån
ska vara tydlig, att hushållsavfall ska hämtas punktligt och att tömning ska ske inom 24 timmar vid
missad tömning. Det finns även en specifik kvalitetsgaranti för farligt avfall som berör insamlad mängd
per abonnent. Kvalitetsgarantierna följs upp varje år och sammanställs i kommunens årsredovisning.
Göteborgs stad tycker att samarbetet med renhållningsansvarig nämnd fungerar bra. Nämnden brukar
vara positiv till nya insamlingssystem eller förändringar om dessa bedöms som motiverade utifrån
tidigare nämnda hållbarhetsaspekter. Samarbetet med nämnden följer normal arbetsgång i kommunerna
och årets uppdrag beslutas i budget samt i de uppdrag som ges löpande under året. Återrapportering
sker direkt till nämnden eller i bokslutsredovisningen. Information ges som ärenden vid nämndmöten.
I Järfälla kommun har det politiska intresset för utvecklingen av avfallshanteringen ökat väsentligt i
och med den gemensamma avfallsplanen för SÖRAB-regionen. Att styrelsen är politiskt tillsatt och har
representanter från varje ägarkommun har också bidragit till att öka intresset. Samarbetet med ansvarig
nämnd fungerar bra och det finns ett uttalat förtroende för tjänstemännen som hanterar avfallsfrågorna
i kommunen.
Stads- och samhällsplanering
Vid planering av den lokala avfallshanteringen i kommunen är det viktigt att representanter från
andra delar av den kommunala organisation deltar för att resultatet ska ses som hela kommunens
strategidokument. Följande perspektiv bör finnas med vid planering:
• Brett kommunaltekniskt perspektiv (t ex VA, mark, fastigheter)
• Kommunalt stadsplaneringsperspektiv
• Tillgänglighetsperspektiv
• Omvårdnadsperspektiv
Det är vanligt att frågor kring avfallshantering tas upp i ett relativt sent skede i kommunens stadsplanering.
Men ambitionen med nya plan- och bygglagen (SFS 2010: 900)6 är att avfallshantering ska finnas med
vid planläggning och annan prövning, och därmed komma in i ett tidigare skede i processen.
6 Plan- och bygglag, SFS 2010: 900 - att gälla fr.o.m. 2 maj 2011
9
Hur mycket kommunerna i undersökningen samarbetar internt varierar stort. Variationerna i
samarbete med andra kommuner är också stora. Olika former av nätverk förekommer, exempelvis
Region Västerbotten som syftar till att i en politisk styrd organisation ta ett regionalt politiskt ansvar för
regionala utvecklingsfrågorna.
I Järfälla kommun har ett aktivt internt långsiktigt och kontinuerligt arbete lett till att avfallsenheten
nu får möjlighet att i ett tidigt skede delta i översikts-, detaljplane- och bygglovsärenden. Det förhindrar
att avfallsutrymmen och vändplatser för sopbilar med mera byggs bort. Varje plan skickas till de olika
nämnderna i kommunen för yttrande. Dessa ska göras skriftligen och godkännas av den tekniska
nämnden.
Ett exempel på det interna samarbetet är utvecklingen av nya Barkarbystaden där det eventuellt ska
byggas sopsug och anslutas avfallskvarn för de planerade cirka 5 000 hushållen. Miljösamordnare
och Plankontoret har tillsammans arbetat fram ett Övergripande miljö- och gestaltningsprogram
och kvalitetsprogram för Barkarbystaden. Syfte är att ha ett styrande dokument för den fortsatta
planeringen så att den fördjupade översiktsplanens mål och intentioner för staden kan förverkligas.
Avfallsenheten har bedrivit ett antal utredningar och ärenden genom tekniska nämnden för att
undersöka förutsättningarna för att installera sopsugsystem med kommunalt huvudmannaskap. Viktiga
frågor är om det är ekonomiskt försvarbart, hur ägandeförhållanden kan fungera samt hur upplägget
för samsortering av förpackningsmaterial med producentansvar (exkl. glas i sopsugen) ska fungera.
Kommunen har även arbetat brett med byggherrarna.
2.3 Insamlingssystem
Det finns en mängd olika insamlingssystem för farligt avfall och grovavfall. Vissa är lokala varianter
av samma system medan andra är unika för en specifik kommun. Nedan redovisas goda exempel som
alla kan rekommenderas. De stationära återvinningscentralerna utgör basen för mottagningen. Flera
kommuner erbjuder olika alternativ för insamling av avfall, för att möta olika behov hos avfallslämnarna
och för att öka servicenivån.
Återvinningscentraler
Det vanligaste systemet för insamling av farligt avfall och grovavfall är kommunernas stationära,
bemannade återvinningscentraler. Här hanteras de absolut största mängderna och det är därför ofta det
mest kostnadseffektiva sättet att samla in grovavfall och farligt avfall. De flesta kommuner har åtminstone
en ÅVC, många har flera. Vid centralerna finns personal som hjälper avfallslämnaren att sortera avfallet.
Bemanningen ger en säkerhet i överlämnandet och bättre sortering. Återvinningscentralerna finansieras
ofta via grundavgiften i avfallstaxan.
Farligt avfall samlas ofta in vis särskild miljöstation inom återvinningscentralen, se figur 1.
Många kommuner tycker att insamlingen vid centralerna är det system som fungerar bäst, med avseende
på insamlade mängder, säkerhet och kvalitet (man uppnår relativt rena fraktioner).
Återvinningscentralerna är ofta svåra att nå för kunder utan bil. Därför kompletteras de ofta med
fastighetsnära insamling eller insamling i butik.
I de flesta kommuner kan även småföretagare nyttja den service som erbjuds via de kommunala
återvinningscentralerna. Inlämningen är ofta kopplad till någon form av betalsystem och i vissa fall
är inpasseringen till centralen reglerad genom olika typer av inpasseringssystem, se figur 2 nedan.
Inpasseringssystemen är ofta kopplade till ett besökskort med obegränsat/begränsade antal besök.
10
Figur 1 Insamling av farligt avfall vid återvinningscentral. Foto: Sysav
Figur 2 ÅVC-kortet i Göteborg ger sex fria besök per år. Foto: Marie Svärd
Miniåtervinningscentraler
Miniåtervinningscentraler (mini-åvc), eller näråtervinningscentraler, är en bemannad, stationär,
mindre central, placerad nära eller i tätbefolkade områden. På mini-åvc samlar kommunen bland
annat in farligt avfall och mindre grovavfall. Mini-åvc:erna utgör ett komplement till de stationära
återvinningscentralerna och införs främst för att underlätta för icke-bilburna hushåll.
Mini-ÅVC finns för närvarande i bland annat Köpenhamn och Oslo (inte i Sverige). Insamlingssystemet
passar bra i områden/kommuner med en stor andel icke-bilburna invånare, exempelvis i tätorter med
hög andel boende i lägenhet.
11
Köpenhamn har mini-åvc sedan 1998, Oslo sedan 2002, se figur 3. Grovavfall utgör den största delen av
det mottagna avfallet. Men de tar också emot stora mängder farligt avfall och el-avfall. Vid centralerna
i Köpenhamn finns särskilda transportvagnar att låna för de avfallslämnare som behöver hjälp med
transporten. Här finns även de mycket populära byteshyllorna för inlämning av föremål som fortfarande
kan användas. Även i Oslo tar man emot kläder och småsaker för återanvändning men dessa lämnas
sedan vidare till second-hand försäljning på andra platser.
Även i Sverige förekommer det system för inlämning av återanvändbara varor och köp av sådana, se
kapitel 2.6.
Figur 3 Miniåtervinningscentral Oslo.
Mobil återvinningscentral
Med mobil återvinningscentral menas en bemannad, rörlig anläggning för mottagning av farligt
avfall, visst grovavfall och ofta även el-avfall, se figur 4. Den mobila centralen besöker ett antal fasta
insamlingsplatser enligt en särskild turlista. Systemet kan fungera bra för insamling i småbygder som
ligger en bit utanför centralorterna och i tätbebyggda områden där det är svårt att få permanent plats
för mini-åvc.
Figur 4 Mobil återvinningscentral i Enköping. Foto: Vafab
12
Flytande återvinningscentral
Flytande återvinningscentral är ett system som fungerar bra i kommuner med skärgård med många
boende.
Värmdö kommun är en utpräglad skärgårdskommun. Där sker insamling av farligt avfall och grovavfall
bland annat via en flytande återvinningscentral, en så kallad ÅVC-färja (figur 5). Centralen består av
en bemannad, mindre vägfärja. Färjan anlägger vid ett 30-tal bryggor enligt ett fast schema. Var och
hur länge man stannar anpassas till behovet (på respektive station). ÅVC-färjan tar även emot el-avfall,
inklusive vitvaror, wellpapp, tidningar och glasförpackningar.
Insamling med ÅVC-färja ger en god service för boende i skärgården och är ett uppskattat system i
Värmdö. Systemet finansieras via grundavgiften. Under 2010 var grundavgiften ca 900 kr för
permanentboende i småhus och boende i fritidshus.
Figur 5 Flytande återvinningscentral. Foto: Värmdö kommun
Fastighetsnära insamling med bil
Fastighetsnära insamling av farligt avfall, med s.k. miljöbil eller farligt avfall bil innebär att
specialutrustade fordon besöker olika bostadsområden enligt bestämt schema, se exempel i figur 6.
Fastighetsnära insamling av grovavfall, enligt bestämt schema, kallas ofta kampanjhämtning. I en del
kommuner innebär kampanjhämtning att grovavfall hämtas vid varje fastighet.
Turtätheten varierar vid fastighetsnära insamling av grov- och farligt avfall och anpassas till de lokala
behoven i kommunen.
En fördel med dessa system är att mottagningen kommer närmare kunderna och gör det möjligt även
för icke bilburna att göra sig av med sitt avfall. Systemet passar i exempelvis glesbygd där avståndet till
närmaste återvinningscentral är långt eller i tätortsområden där det finns behov av komplement till
återvinningscentraler eller miljöstationer p.g.a. gällande trafiksituation och begränsat bilinnehav.
I vissa kommuner samordnas fastighetsnära insamling av grov- och farligt avfall med insamling av andra
avfallsfraktioner såsom el-avfall. Ett mobilt insamlingssystem där flera fraktioner tas emot samtidigt
klassas lämpligen som mobil återvinningscentral.
13
Figur 6 Insamling av farligt avfall med miljöbil.
Budning
Budning, det vill säga att kunderna kan beställa hämtning vid fastigheten, används både för farligt avfall
och grovavfall.
Kommuner som har fastighetsnära insamling av farligt avfall från småhus, erbjuder ofta hämtning efter
budning för boende i lägenhet, för att samtliga kundkategorier ska få likvärdig servicenivå. Hämtning
vid lägenhetsdörr i flerfamiljshus sker ofta, efter budning och med krav på personlig överlämning för att
minska riskerna vid hantering av avfallet (figur 7). Systemet används bland annat i Järfälla kommun där
hämtning sker antingen vid nästa planerade insamlingstur, eller enligt överenskommelse med kunden.
Systemet används ofta i kommuner där de obemannade miljöstationerna har tagits bort för att det
fortfarande ska vinnas möjligheter för kunder utan bil att göra sig av med sitt farliga avfall.
Erfarenheter visar dock att denna form av insamling från boende i lägenhet ger relativt små insamlade
mängder och få hämtningar, det vill säga en låg nyttjandegrad. Detta kan bero på att det krävs att
avfallslämnaren är på plats vid överlämning.
Hämtning av löst grovavfall efter budning innebär att fastighetsägaren beställer hämtning vid behov,
via kommunen eller direkt från entreprenören. Hämtning kan ske inom ett antal dagar, eller efter ett
visst schema, exempelvis fem gånger per år som i Ljungby. Avfallet hämtas vid tomtgräns eller på annan
överenskommen plats.
Insamling efter budning är en vanligt förekommande tjänst för boende i småhus. Hämtning av löst
grovavfall från boende i flerfamiljshus sker oftast via respektive fastighetsägare eller hyresvärd. Det
förekommer att de boende kan beställa hämtning själva.
Insamling av farligt avfall och grovavfall vid fastigheten utgör vanligtvis ett komplement till det
grundsystem som återvinningscentralerna utgör.
14
Figur 7 Insamling av farligt avfall med personlig överlämning. Foto: Järfälla kommun
Farligt avfall-skåp
Det finns flera olika typer av skåp eller automater för insamling av farligt avfall. Den senare innebär att
avfallet placeras i automaten istället för direkt på en hylla i ett traditionellt skåp.
Sysav erbjuder skåpet Lotta, ett system där det farliga avfallet ställs i röda backar som sedan skjuts in i
skåpet (figur 8). Avfallslämnaren eller andra obehöriga kan sedan inte komma åt avfallet. Skåpet töms
av utbildad personal. Systemet har införts för att underlätta för boende i lägenhet som inte har möjlighet
att ta sig till återvinningscentral eller miljöstation. Lotta finns för närvarande i Augustenborg i Malmö
och i Lund. Förhoppningen är att systemet sprids till andra kommuner inom Sysav-samarbetet.
Figur 8 Insamling av farligt avfall skåpet Lotta. Foto: Sysav
15
Insamling av grovavfall med container
Insamling av grovavfall med container förekommer oftast i bostadsområden där gemensamma
grovavfallsutrymmen saknas.
I Malmö stad finns en form av insamling med container, som lokalt kallas ”den bemannade
återvinningscontainern”, se figur 9. Containern öppnas på hela långsidan och det går att gå in i den. Inuti
finns särskilda behållare för metallskrot, övrigt grovavfall och el-avfall. Den tar inte emot farligt avfall.
Fastighetsägare kan hyra containern, lämpligen i samband med vår- och höststädning i området. Tjänsten
är mycket uppskattad och tycks vara en bra lösning för bland annat mindre bostadsrättsföreningar. De
två tillgängliga containrarna är så pass populära att staden funderar på att köpa in fler.
Figur 9 Insamling av grovavfall med särskild containerlösning i Malmö stad. Foto: VA Syd
”Returburken” i Halmstad, liknar systemet i Malmö. Även här sker insamlingen med en fackindelad
container, se figur 10. Den kan, vid behov, kompletteras med en lätt lastbil. Containern ställs ut efter
beställning, mot särskild avgift. Mottagningen är bemannad. Systemet anses fungera så bra att Halmstad
Energi och Miljö planerar att utveckla och marknadsföra systemet ytterligare, t.ex. genom att investera
i en större container.
16
Figur 10 Insamling av grovavfall med Returburken i Halmstads kommun. Foto: Halmstad Energi &
Miljö
Ett tredje insamlingssystem med container finns i Umeå. ”UMEVA-modellen”, består av en
specialtillverkad container som inrymmer El-Kretsens standardbehållare för smått el-avfall, glödlampor,
lågenergilampor och två batterihinkar (figur 11). Inkasthålen finns på sidan av containrarna. De är
placerade 1,5 – 1,6 m över marken (handikappsanpassade mått). Tömning sker en gång per månad.
Systemet infördes i samarbete med El-kretsen. Syftet var att öka tillgängligheten och bland annat
nå icke-bilburna avfallslämnare. Kommunen har under en försöksperiod från 2009 till 2010 haft tre
containrar centralt utplacerade i tätbefolkade områden. Systemet är uppskattat på grund av dess närhet.
Men insamlade mängder är relativt små. De har dock successivt ökat under försöksperioden. Det är ett
exempel på att omställning ofta tar tid och att det är viktigt med information till avfallslämnarna.
Systemet har utvärderats av El-Kretsen, i samarbete med SÖRAB, och resultatet presenteras i rapporten
”Framtidens insamlingssystem för smått el-avfall”7. I rapporten anges att systemet har uppfattats
positivt av kunderna främst med anledning av närheten till avfallslämnaren, att systemet är tillgängligt
samtliga dagar i veckan samt att även boende i flerfamiljshus har möjlighet att bli av med smått elavfall. En nackdel med systemet är att det kan vara svårt att hitta centrala lägen och få mark att tillgå
för behållarna.
7 El-Kretsen & SÖRAB, Framtidens insamlingssystem för smått el-avfall, 2011.
17
Figur 11 Insamling med el-container. Foto: Umeva
Hässleholm har fastighetsnära insamling av glödlampor och batterier, i samband med ordinarie
hämtning av kärl- och säckavfallet, sedan cirka fyra år. Bra servicenivå värderas högt i kommunen. Man
valde därför att införa fastighetsnära insamling i hela kommunen.
Insamling av icke-brännbart grovavfall med grå box
Insamling av små, ej brännbara föremål som ändå betecknas som grovavfall, exempelvis bestick,
skruvar, porslin, dricksglas m.m., förekommer i Järfälla kommun via den så kallade ”grå boxen”, se figur
12. Hämtning av den grå boxen samordnas ofta med den fastighetsnära insamlingen av farligt avfall.
Insamlad metall materialåtervinns. Även fastighetsägare av flerfamiljshus har möjlighet att beställa
hämtning av denna fraktion.
Insamling via grå boxen från villahushåll startade år 2004. Syfte var framförallt, i och med införandet av
deponiförbudet, att försöka fånga upp de små fraktioner icke brännbart avfall som annars ändå hamnar
i den vanliga restavfallspåsen och går till förbränning i onödan. Den grå boxen hämtas/töms samtidigt
som miljöboxen och hämtningen ingår i grundavgiften.
Järfälla kommun har utfört ett antal plockanalyser och under 2009 visade analysen att ca 17 procent av
insamlat material utgjordes av metall (exklusive en del felsorterade förpackningar). Kommunen anser
att systemet fungerar bra för boende i småhus. Några flerbostadshus är också med i insamlingen som
då sker i 660 liters kärl.
18
Inom SÖRAB arbetar man, i samband med avfallsplanearbetet, med att undersöka vilket basutbud
på gemensamma tjänster som bör eftersträvas. Den grå boxen är ett av förslagen, möjligen som
en tilläggstjänst i flera av kommunerna. En fråga som diskuteras är om systemet bör användas
för flerbostadshus i SÖRAB-regionen eller om det i dessa fall är tillräckligt att samsortera med
övrigt grovavfall. Samsortering förutsätter att SÖRAB kan förfina sorteringstekniken för att öka
metallåtervinningen m.m.
Figur 12 Insamling av icke-brännbart grovavfall med grå-box. Foto: Järfälla kommun
Insamling vid butik
Det förekommer även system för insamling av vissa fraktioner farligt avfall och smått el-avfall vid butik.
Dessa system gynnar och underlättar avfallslämnare att lämna sitt avfall i direkt anslutning till andra
aktiviteter. För närvarande samlas ofta små mängder in och de är relativt dyra i drift i förhållande till
insamlade mängder.
Den så kallade ”Samlaren” är ett brandklassat skåp, med inkasthål för olika typer av avfall (glödlampor,
lågenergilampor, småbatterier, sprayburkar, färgpatroner, småelektronik, kemikalier, termometrar
m.m.). Samlaren finns i två versioner: med tre eller sex inkasthål. Den används bland annat i Göteborg.
Göteborg har även varit med och utvecklat systemet, i samarbete med Renova och Chalmers tekniska
högskola. Enligt Göteborgs stads kundundersökningar upplevs Samlaren positivt av avfallslämnare.
Figur 13 Insamling i butik med Samlaren. Foto: Göteborgs stad
19
I mindre landsbygdskommuner som Ludvika och Pajala, finns ytterligare exempel på särskilda
insamlingsbehållare för insamling av smått el-avfall, som batterier, lågenergilampor och vanliga
glödlampor. Exempel på insamlingsholk finns i figur 14.
Pajala har valt detta system eftersom de inte har resurser för fastighetsnära insamling av farligt avfall,
främst på grund av de stora transportavstånden.
Figur 14 Insamling via insamlingsholkar.
2.4 Finansiering av insamling
Ofta ingår all hantering av hushållens farliga avfall och återvinningscentraler i avfallstaxans grundavgift.
Det beror huvudsakligen på att många kommuner vill stimulera insamlingen av farligt avfall. I de flesta
är insamling av farligt avfall ett viktigt miljömål. Även om det är praktiskt möjligt att ta ut en särskild
avgift för exempelvis insamling vid fastigheten, tillämpas detta sällan.
Insamling av grovavfall vid fastigheten efter budning har ofta en särskild avgiftskonstruktion med
framkörningsavgift samt kubikmeteravgift.
En del kommuner tar ut avgift eller ersättning per timbasis för särskilda tjänster såsom insamling av
grovavfall vid fastigheten. Att på detta sätt differentiera avgiften utifrån yttre hämtförhållanden har
ännu inte prövats av miljödomstolen. Det kan därför inte anses avgjort huruvida detta är möjligt
enligt kommunallagens likställighetsprincip. Denna typ av avgift bör dock undvikas eftersom avgiften
i slutändan beror av var fastigheten ligger vilket är tveksamt utifrån likställighetsprincipen. Avfall
Sverige rekommenderar inte timpriser för budad hämtning. Det är bättre att ta betalt per antal kollin
eller kubikmeter.
20
2.5 Uppföljning
En kommun kan ha flera olika syften med att genomföra en uppföljning av servicenivån och de
olika insamlingssystemen, exempelvis kunna redovisa resultatet av kommunens arbete för politiker
och kommuninvånare, jämföra den egna kommunen mellan åren eller med andra kommuner och i
förlängningen förbättra systemen.
Det är vanligt att kommunerna gör en översiktlig bedömning av en eller ett par parametrar, ofta bedömning
och uppföljning av insamlade mängder, exempelvis mängden farligt avfall i kärl- och säckavfallet. Andra
vanligt förekommande parametrar i uppföljningen är nyttjandegrad och kundnöjdhet.
Det förekommer att kommuner inte genomför någon egentlig uppföljning. Det beror bland annat på att
det kan vara svårt att genomföra för vissa system, till exempel om insamlade avfallsmängder för olika
insamlingssystem inte särredovisas. En annan orsak är att kommunen bedömer att systemet fungerar
och inte ser något behov av uppföljning. Bland intervjuade kommuner anger två att resurser saknas för
att genomföra någon större uppföljning.
Avfall Web
Syftet med att följa upp insamlade mängder är att skapa sig en övergripande bild av avfallsströmmarna
och undersöka hur väl ett särskilt insamlingssystem fungerar. Kommunerna kan använda olika verktyg
för sammanställning av statistik.
Många kommuner använder sig av Avfall Sveriges statistikverktyg Avfall Web för sammanställning av
statistik. I Avfall Web finns exempel på nyckeltal som kan ge indikation på hur och om god service
uppfylls och hur det uppfattas av kunderna, se kapitel 3.
Inom SÖRAB-samarbetet har kommunerna bildat en statistikgrupp som bland annat har arbetat
fram en statistikmodell för hur kommunerna ska rapportera statistik i Avfall Web. De har identifierat
interna och externa aktörer och hittat felkällor i statistiken. I SÖRABs arbete med den gemensamma
avfallsplanen och uppföljning av 2009 års handlingsplan redovisas att Avfall Web varit en viktig del av
statistikarbetet.
Kundnöjdhet och nyttjandegrad
Uppföljning av kundnöjdhet och nyttjandegrad görs för att få en bild över hur nöjda kommuninvånarna
eller avfallslämnarna är med tillgängliga insamlingssystem. Dessa parametrar kan i sitt syfte likna
varandra men resultatet vid uppföljning av nyttjandegrad kan även användas för att underbygga eller
förklara resultatet av övriga parametrar, exempelvis mängder och kostnader, men även för att identifiera
vilken typ av kund som nyttjar olika typer av insamlingssystem. Det är vanligt att kommunerna genomför
återkommande kundenkäter för att ta del av kommuninvånarnas syn på avfallshanteringen. Totalt anger
åtta av de intervjuade kommunerna att de har genomfört någon form av kundnöjdhetsundersökning,
regelbundet återkommande eller sporadiskt.
Ett annat sätt att ta del av kommuninvånarnas och avfallslämnarens synpunkter på avfallshanteringen
är via kundtjänst. Järfälla kommun är en av de kommuner som har en egen kundtjänst, vilket kommunen
anser ger tydlig insyn i verksamheten, goda möjligheter till egenkontroll och möjlighet att säkerställa ett
uppdaterat kundregister som även kan användas som planeringsverktyg.
Det är viktigt att kundtjänstärenden registreras på ett användbart sätt.
21
Plockanalyser
Plockanalyser kan genomföras av flera skäl, exempelvis för att utvärdera och jämföra insamlingssystem,
planera införandet och kontrollera effekterna av styrmedel såsom taxeförändringar eller
informationskampanjer, planera och dimensionera insamling, transport och behandling, samt
kontrollera återvinningsmaterialens kvalitet.
Bland intervjuade kommuner har tio genomfört plockanalyser. Göteborgs stad och Järfälla kommun,
genomför regelbundna kontroller av kärl- och säckavfallet för kontroll av mängderna felsorterat farligt
avfall. I Järfälla redovisas resultaten för kunderna, både via kommunens hemsida och i den miljökalender
som skickas ut till samtliga hushåll varje år. Den genomsnittliga soppåsen i Järfälla kommun under
2009 innehöll 0,5 procent farligt avfall och el-avfall. Återkoppling och bekräftelse till avfallslämnaren
bidrar till att förankra både insamlingssystemet och kundens miljöriktiga beteende.
Risker och säkerhet
Syftet med att följa upp risker och säkerhet är att identifiera potentiella risker och förebygga att olyckor
med miljö-, hälso- eller arbetsmiljökonsekvenser inträffar. Risker följs vanligtvis upp kontinuerligt då
dessa ofta är en stående punkt på dagordningen vid entreprenadmöten. Ofta ansvarar inte kommunen
för avfallsutrymmen, har inte tillstånd eller möjlighet på grund av begränsade resurser, att besöka
avfallsutrymmen. Detta medför att insamlingspersonalen blir ansvariga för tillsyn och återrapportering.
Både insamlingspersonalen och fastighetsägare bör därför uppmuntras till att rapportera risker.
Arbetsmiljöfrågor är extra viktiga vid fastighetsnära insamling av farligt avfall. Potentiella risker är
bland annat att olika slag av farligt avfall blandas, behållare med okänt innehåll eller felaktig märkning
samt risker till följd av tunga lyft vid manuell hantering. Riskerna ökar med systemets anonymitet och
sådana system bör undvikas.
Kostnader
Kostnader kan följas upp av olika anledningar, bland annat för att redovisa avfallshanteringens kostnader
för politiker och kommuninvånare, identifiera avvikelser från budget eller bedöma om systemet är
kostnadseffektivt eller om förändringar bör genomföras.
För vissa typer av insamlingssystem, exempelvis fastighetsnära, kan uppföljning vara svårt att genomföra
om dessa inte särredovisas per system. Förekommer det dessutom flera olika lösningar för insamling
vid fastigheten för samma fraktion försvåras bilden ytterligare. Erfarenheter visar dock att insatsen och
kostnader kan anses acceptabla om insamlade mängder ökar varje år och kommunen har hög andel
icke-bilburna kunder.
22
2.6 Information och kommunikation
Aktivt informationsarbete och kommunikation är ytterligare faktorer som måste beaktas redan under
planeringsstadiet av nya insamlingssystem eller förändringar i gällande. God tillgänglighet och lätt
förstådd information underlättar sorteringen av de olika avfallsfraktionerna och kan bidra till att
avfallslämnaren upplever att de får den service de efterfrågar.
Information måste vara återkommande (och adekvat). Informationsinsatsen är inte avslutad när till
exempel ett nytt insamlingssystem införts. Det är ofta då frågor kommer. Vid införandet av förändringar
eller helt nya insamlingssystem är det viktigt att informationen är tydlig till de avfallslämnare eller
andra intressenter som kommer att beröras av förändringarna. Det är även viktigt att löpande informera
om avfallshanteringen i kommuner och återkoppla till avfallslämnaren om uppnådda resultat. Utan
återkoppling kan det lätt hända att sorteringsambitionen och nyttjandet av de olika systemen sjunker
med tiden. Då kan det vara viktigt att visa var avfallet tar vägen och hur det tas omhand samt vilken
nytta utsortering och rätt hantering kan ge.
Att ändra folks beteende eller uppmuntra till fortsatt sortering kan vara svårt. Det är möjligt att
underlätta processen genom att exempelvis ta med en erfaren informatör redan vid planeringsstadiet.
En informatör kan bistå avfallsenheten med att anpassa information till de lokala förutsättningarna och
följa upp varje skeende med rätt informationsinsats.
Information är alltid en viktig del av avfallshanteringssystemet. Det finns många informationskanaler
att använda sig av. Många kommuner informerar om insamlingen av farligt avfall och grovavfall
tillsammans med övrig information om avfallshanteringen. De intervjuade kommunerna använder
bland annat följande informationskanaler:
• Kommunens och/eller i förekommande fall avfallsbolagets hemsida
• Särskilda kundtidningar
• Annonser i lokaltidningar m.m., kampanjvisa informationstillfällen
• Särskild information till skolor
• Årlig miljökalender
• Information på sopbilar
• Särskilda nyhetsbrev eller kommunblad
• Riktad information till turister
• Riktad information till nyinflyttade
• Personliga möten: Kundträffar och möten med bostadsrättsföreningar, fastighetsägare eller dialog
med kunder vid återvinningscentralerna
• Ute-på-stan kampanjer
• Studiebesök
• Samarbete med andra kommuner/regionalt
Göteborgs stad har tre olika kundtidningar – en för boende i lägenhet, en för boende i småhus och en
för ägare eller förvaltare av flerfamiljshus. Halmstad Energi och Miljö skickar ut avfallsinformation på
nio olika språk, och har flerspråkiga kundtjänstmedarbetare. Under 2008 anordnade de den mycket
omtalade och prisbelönade SopOperan, ett evenemang som syftade till att uppmärksamma miljö- och
klimatfrågan.
Ett fåtal kommuner använder sociala medier. Antalet har dock ökat på senare tid. Ett exempel är
Malmö stad som genom VA SYD informerar med hjälp av egen blogg, twitter, facebook och youtube där
kunder kan se filmer om utsortering av matavfall. Sociala medier kan nyttjas med fördel för att nå yngre
målgrupper.
23
2.7 Återanvändning
Avfallshanteringens fokus har under senare år flyttats allt mer från att minska deponering och öka
återvinning till att, inte enbart minska avfallets farlighet utan även minska dess mängd. Arbetet med att
förebygga avfall är prioriterat av EU och står till exempel överst i avfallshierarkin, se även kapitel 1.5.
Genom att erbjuda avfallslämnaren möjligheten att ge de föremål som man tänkt slänga en andra
chans kan kommunen bidra till att minska avfallets mängd. Detta kan även betraktas som god service
då återanvändning underlättas. Bland intervjuade kommuner finns ett antal exempel på förebyggande
åtgärder som presenteras kortfattat nedan.
Göteborgs stad arbetar aktivt med att förebygga avfall bland annat genom att driva Kretsloppsparken
(återvinningscentral) och projektet Leva Livet. På Kretsloppsparken finns Återbruket som erbjuder
begagnat byggmaterial såsom fönster, garderober och takpannor. Stadsmissionen säljer begagnade
kläder, husgeråd, möbler och diverse andra prylar. I Returhuset kan besökaren köpa föremål som är
tillverkade av återanvända material som trä, metall och betong. Returhuset åtar sig även uppdrag av
olika slag exempelvis att frakta bort material från storstädning eller garageröjning, och att renovera och
reparera till exempel cyklar och möbler. Kretsloppsparken kan nås med både bil och buss.
Projektet Leva Livet drivs av Göteborgs stad genom ett samarbete mellan miljöförvaltningen,
Kretsloppskontoret, Konsument Göteborg och Familjebostäder. Målet att locka göteborgare att öka
sin livskvalitet samtidigt som de bidrar till en bättre miljö., bland annat att minska avfallsmängderna.
Samtidigt pågår även kampanjen ”En värld utan sopor”, en film, bioreklam, hemsida m.m.
I Halmstads kommun finns en arbetsmarknadsenhet som arbetar med återbruksverksamhet.
Byggåtervinningen Fyllinge tillvaratar och säljer begagnat byggmaterial som kommer från selektiva
rivningar, företag och privatpersoner. I Kretsloppans butik säljs egentillverkade eller renoverade varor
som möbler, husgeråd och cyklar. Återbruk Flygstaden drivs i samarbete med Halmstad Energi & Miljö
på återvinningscentralen. Där kan kommuninvånare välja att istället för att slänga kasserade föremål,
skänka dem till ovanstående verksamheter.
Hässleholms kommun samarbetar, genom Hässleholms Miljö AB, med bland annat idrottsföreningar
som får möjlighet att ta emot föremål på återvinningscentralerna som inte behöver slängas. Och i
Umeå kommun finns en organisation kallad VIVA Resurs som hjälper arbetssökande med arbets- eller
praktikplatser. Ett av målen är att, som ett led i kommunens miljösatsning för återbruk/återvinning, ta
hand om kommunens överskottsmaterial. Viva Resurs hämtar, reparerar, river och bygger, samt säljer
och levererar varor från egen butik.
24
3 Slutsatser och rekommendationer
Servicenivå bestäms i praktiken av ansvarig organisations lokala förutsättningar och tillgängliga resurser
såsom personal och ekonomi, samt erbjudna insamlingssystem och tjänster. För avfallslämnaren spelar
andra faktorer in såsom att servicenivån motsvarar de avgifter som betalas för avfallshanteringen och
att insamlingssystemen underlättar källsortering och avlämning av avfall.
Det finns ett flertal olika moment i kommunens arbete som tillsammans fastställer riktlinjer och nivån
för de tjänster och system som erbjuds, med andra ord vilken servicenivå avfallslämnaren kommer att
ha tillgång till i respektive kommun. Nedan följer ett antal rekommendationer för de olika moment/
faktorer som tillsammans kommer att definiera en enskild kommuns servicenivå.
Utvecklingen av nya insamlingssystem är beroende av rådande lokala förutsättningar såsom
bebyggelsetyper, boendestruktur, transportavstånd m.m. Och även om olika kommuner kan ha liknande
problem eller frågor att ta ställning till så är det sällan möjligt att hänvisa till en universallösning som
passar överallt.
Organisation och samverkan
Kommunerna har möjlighet att själva bestämma hur man vill organisera sin avfallshantering.
Organisationens utformning och tillgängliga resurser kan vara av betydelse för erbjuden servicenivå
då den kan vara en begränsande faktor. I exempelvis, små kommuner, kan avfallsansvarig tjänsteman
ofta ansvara även för andra teknikområden vilket gör det svårt att upprätta och bibehålla kompetens,
genomföra uppföljning av erbjudna tjänster m.m. Att samarbeta med andra kommuner kan då vara
ett sätt att underlätta utvecklande av kompetens men även då bidra till effektivare tillvaratagande av
kompetens och resurser.
Tabell 1 Rekommendationer för samverkan
Samverka gärna med andra kommuner inom gemensamma projekt, upphandlingar, plockanalyser, informationssatsningar, kundundersökningar m.m. Det kan bland annat leda till bättre nyttjande av personella
och ekonomiska resurser, bättre möjligheter för långsiktig planering, strategiska och långsiktiga beslut
samt god utveckling i fråga om kvalitet, kostnadseffektivitet och kundservice till gagn för medverkande
kommuners kunder, personal och verksamhet i stort.
Planering av avfallshanteringen
En väl genomarbetad avfallsplan utgör en bra grund vid planering och utformning av avfallshanteringen
i kommunen inklusive planering av förändringar av tillgängliga insamlingssystem.
Det finns ett flertal faktorer som tillsammans skapar goda förutsättningar för en framgångsrik
avfallsplanering, se tabellen nedan.
25
Tabell 2 Rekommendationer vid planering av avfallshantering
En god politisk vilja och samsyn om avfallshanteringens betydelse bidrar till kontinuitet i arbetet och att
tillräckliga resurser avsätts.
Kompetens och engagemang i avfallsfrågor samt drivande tjänstemän.
Det är viktigt med en fungerande organisation för avfallsplanarbetet, genom att exempelvis involvera
representanter från renhållning, miljö, samhällsbyggnadskontor etc.
Beakta lokala förutsättningar såsom bebyggelse- och näringslivsstruktur samt social struktur.
För mer information kring kommunal avfallsplanering se Avfall Sveriges handbok8.
Insamlingssystem
Återvinningscentralerna utgör basen för insamling av farligt avfall och grovavfall. Enligt ett flertal av
de intervjuade kommunerna är återvinningscentralen det mest effektiva systemet – både i fråga om
insamlade mängder och om kvalitet.
Övriga insamlingssystem, främst olika former av fastighetsnära insamling är viktiga komplement till
återvinningscentralerna. Allt fler kommuner diskuterar idag att komplettera insamlingssystemet för
farligt avfall med fastighetsnära insamling. Syftet är att öka servicenivån och tillgängligheten och att
erbjuda alternativ för icke bilburna avfallslämnare och andra kundgrupper. De kommuner som tillämpar
fastighetsnära insamling har vanligen ett flertal olika system för insamling av farligt avfall - i genomsnitt
fyra olika system.
8 Avfall Sverige, Handbok i kommunal avfallsplanering – Vägledning för ett framgångsrikt arbete, 2006:13. Ny uppdaterad version förväntas
vara färdig under 2011.
26
Tabell 3 Rekommendationer vid utveckling av insamlingssystem
En god politisk vilja och samsyn om avfallshanteringens betydelse bidrar till kontinuitet i arbetet och att
erforderliga resurser avsätts.
Slå fast syfte och mål med det nya insamlingssystemet och/eller eventuella förändringar av nuvarande.
Bedöm behovet av nya system utifrån servicenivå, kundnöjdhet och önskemål från kunder, bland annat
gällande tillgänglighet och öppettider samt insamlade mängder och plockanalysresultat.
Kartlägg vilka grundsystem som finns och vilken betydelse de kan få i systemet som helhet.
Ta ställning till om det är önskvärt med ett högt utnyttjande av systemet. Detta är av betydelse för bland
annat informationsarbetet, logistik, ekonomi och taxesättning. En kundvänlig lösning med låg eller ingen
extra avgift för hushållen kan bidra till önskad nyttjandegrad.
Försök hitta samordningsmöjligheter mellan olika system, exempelvis genom att nyttja samma insamlingsfordon eller samma informationskanaler.
Skapa redan vid planeringsstadiet rutiner som underlättar uppföljning, exempelvis:
Regelbundna avstämningar med hämtningspersonal och andra medarbetare
Engagera berörd personal och avsätt tid för uppföljning
Upprätta rapporteringsrutiner
Separat invägning av inkommet avfall för de olika systemen
Särredovisning av kostnader
Återkommande kundnöjdhetsenkäter
Rapportera statistik i Avfall Web och använd systemets verktyg för uppföljning av mål och trender.
Tänk igenom hur eventuella lagkrav ska kunna efterlevas.
Ta fram riktlinjer för hur förvaring och hämtning ska gå till med tydlig ansvarsfördelning mellan hushåll,
fastighetsägare och transportör.
Insamlingssystemet ska även möjliggöra en effektiv behandling av avfallet genom att underlätta rätt
sortering av avfallet.
Ta fram riktlinjer för informationsarbetet och kommunikationsplan.
Använda avfallsplaneringen som ett verktyg för att kontinuerligt analysera, belysa och förankra behov och
åtgärder.
Uppföljning
Vid jämförelser mellan kommuner och statistik från Avfall Sverige används ofta nyckeltalet insamlad
mängd avfall per invånare. Nyckeltalet kan med fördel användas för att följa hur mängderna i en
kommun förändras över tiden. Det kan också vara relevant vid jämförelser mellan kommuner i samma
region eller som bedöms ha liknande förutsättningar beträffande t.ex. boendeform och konsumtion.
För att nyckeltalen ska kunna tolkas och för att säkerställa att de beräknas på samma sätt över tiden bör
de åtföljas av kommentarer om exempelvis vilka mängder som innefattas.
Nedan följer ett antal rekommendationer vid uppföljning av ett flertal relevanta faktorer enligt tabellen
nedan.
27
Tabell 4 Rekommendationer vid uppföljning av avfallshanteringen
Faktor
Mängder
Kostnader
Risker & säkerhet
Andel felsorterat avfall
Kundnöjdhet
Nyttjandegrad
Uppföljning
• Avfallet bör vägas in separat från olika delar av insamlingssystem.
• Redovisning av insamlade mängder bör ske separat för de olika insamlingssystemen.
• Redovisade siffror bör beskrivas och statistik rekommenderas att redovisas
i Avfall Web.
• Budget för respektive insamlingssystem bör fastställas.
• Fördelningsnycklar bör upprättas för att kunna redovisa kostnader per
insamlingssystem.
• Vilka uppgifter som ska framgå av uppföljningen bör preciseras i förväg
Fördelningsnycklar kan användas för att visa hur stor del av den gemensamma
kostnaden som ska fördelas på respektive post. Fördelningsnycklarna kan baseras på exempelvis uppskattad arbetstid vid transport eller mottagning av avfall,
körda mil vid transport, hanterade mängder.
• Rapporteringsrutiner för olyckor, risker och avvikelser från standard bör
upprättas.
• Identifierade risker bör klassificeras på en fördefinierad skala, exempelvis
klass 1 är olycka med person eller material, klass 2 risk för läckage eller
brand föreligger osv.
• Sammanställning av årligen inrapporterade olyckor, risker och avvikelser bör
göras.
Ofta är det inte kommunen själv som ansvarar för avfallsutrymmen eller besöker
dessa, vilket kan försvåra uppföljningen.
Insamlingspersonalen och fastighetsägare bör uppmuntras till att rapportera
risker till kommunen.
• Använd Avfall Sveriges manual ”Manual för plockanalys av hushållsavfall
i kärl och säckar”, RVF Utveckling 2005:19. Arbete pågår med att ta fram
manual för plockanalyser i fråga om sortering av grovavfall från återvinningscentral.
• Återkommande plockanalyser bör genomföras.
• Noggrannhet vid utsortering av farligt avfall krävs då exempelvis andelen
farligt avfall i kärl- och säckavfallet är mycket låg och avfallet är svår att
upptäcka.
• Ta ut tillräckligt stora provmängder.
• Ta hänsyn till årstidsvariationer vid planeringen och bedömning av resultatet.
• Sätt upp mätbara mål
• Upprätta kundnöjdhetsindex avseende insamling av farligt avfall och grovavfall
• Ställ särskild anpassade frågor om insamlingen av farligt avfall och grovavfall
• Nyttja personalens kontaktytor med kunden
Vid etablering av nya insamlingssystem är det viktigt att vara medveten om att
varje system har en etableringsfas som beror bl.a. på informationsinsatserna
och hur synligt eller pedagogiskt systemet är.
• Nyttjandegraden bör användas för att underbygga och tolka resultat från
uppföljning av andra parametrar.
• Uppföljningsmodellen bör anpassas till det insamlingssystem som avses
följas upp.
Nyttjandegraden skiljer sig mellan olika system och uppföljningen av denna
parameter anpassas till det system som avses att följas upp. Om uppföljningen
innefattar mätningar av exempelvis antalet besök bör mätningar ske under
samma period varje år.
28
Verktyg för uppföljning & nyckeltal
God statistik skapar trovärdighet och är grunden för en långsiktig utveckling av både den lokala
avfallshanteringen och den svenska avfallsbranschen. Statistik kan även användas för att utvärdera den
lokala verksamheten och organisationen med andra i en viss bransch, så kallad benchmarking.
För att underlätta jämförelser och stödja svenska kommuner med sammanställning och analys av
tillgänglig statistik har Avfall Sverige tagit fram ett web-baserat statistiksystem, Avfall Web. Avfall Web
har vuxit fram genom ett samarbete mellan ett tjugotal kommuner i Mellansverige. Under 2008 togs
systemet över av Avfall Sverige för att göra det tillgängligt för Sveriges samtliga kommuner. Avfall Web
kan användas för att analysera ett flertal olika frågor, se tabellen nedan.
Tabell 5 Exempel på frågeställningar som kan analyseras med hjälp av Avfall Web
• Hur ligger vår kommun till jämfört med andra jämförbara/närliggande kommuner?
• Hur effektiv är vår verksamhet eller delar av vår verksamhet, till exempel insamling, återvinningscentraler, information och administration?
• Vilka goda exempel finns bland andra kommuner?
• På vilket sätt kan vi använda Avfall Web för att planera och utvärdera informationsinsatser?
Det finns en ny rapport kring Avfall Web och dess användningsområden ”Användandet av Avfall Web”,
som syftar till att utveckla användningen av Avfall Web främst för varje enskild kommun och dess
avfallsansvariga organisation.
Avfall Web har en rad olika användningsområden. Här ges exempel på ett par av dem:
•
Benchmarking är ett sätt där man som organisation utvärderar sin verksamhet i förhållande till de
som man uppfattar beter sig bäst inom en viss bransch. Det finns flera sätt att bedriva benchmarking
men tre är särskilt lämpliga med tillämpning av Avfall Web, nämligen att jämföra den egna
organisationen med närliggande, jämförbara och föredömliga kommuner.
•
Verksamhetsplanering utförs för att tydliggöra den framtida färdriktningen i en organisation eller
verksamhet. Planen innefattar ofta affärsidé, vision, mål och åtgärder. Verksamhetsplanerna är ofta
verksamhetsknutna, för exempelvis avfall, till skillnad från en affärsplan som ofta är företags- eller
förvaltningsövergripande. För att ta fram visioner och mål krävs en nulägesanalys av nuvarande
verksamhet för att klargöra styrkor och svagheter. För att kunna sätta mätbara mål och följa upp
dessa krävs nyckeltal, som med fördel hämtas ur Avfall Web, se exempel i tabell 6.
•
Information ut mot kommuninvånare är en allt viktigare del av kommunens avfallshantering,
särskilt när det gäller hanteringen av farligt avfall. Det kan gälla information till hemsida, media
och miljöalmanacka.
Förutom information om öppettider och kontaktuppgifter vill man ofta påverka sina kunders beteenden
och attityder eller stärka förtroende och varumärke hos organisationen.
•
Utrednings- och utvecklingsprojekt - Avfallsstatistik går att använda till en mängd olika utredningar
och analyser exempelvis som underlag vid utveckling av den egna återvinningscentralen eller
utredning om hur väl insamlingssystemen för farligt avfall fungerar.
Några exempel på nyckeltal som kan användas vid uppföljning redovisas i tabellen nedan. Fetstilade
nyckeltal finns att hitta i Avfall Web.
29
Tabell 6 Parametrar och nyckeltal för uppföljning av insamlingssystem
Uppföljnings- Exempel på nyckeltal
parameter
Insamlade mäng- • Total insamlad mängd
der per system
per fraktion
• Insamlad mängd per
invånare
Kostnader per
system
• Kostnad per insamlad
mängd
• Kostnad per hushåll
• Kostnad per fraktion
Risker och säker- • Återrapporterade risker
het
fördelade på klass per
system eller tidsperiod
Andel felsorterat • Andel farligt avfall i kärlavfall
och säckavfallet
”Plockanalyser” • Andel farligt avfall i
grovavfallet
• Andel grovavfall i kärloch säckavfallet
Kundnöjdhet
Andel hushåll som är nöjda
med insamlingssystemet
Kommentar/Syfte
Få en övergripande bild över hur väl ett system fungerar
och få en övergripande bild över avfallsströmmarna.
Kombineras med kvalitet- och kundundersökningar för
att få en total bild.
Avfall Web stödjer dock i nuläget inte uppföljning av
mängder för olika insamlingssystem.
Redovisning för politiker och kommuninvånare, identifiera avvikelser från budget, bedöma systemets kostnadseffektivitet eller om förändringar bör genomföras.
Avfall Web stödjer dock inte uppföljning av kostnader för
olika insamlingssystem.
Identifiera potentiella risker och förebygga olyckor.
Avfall Web stödjer inte denna typ av uppföljning.
Undersöka hur väl ett insamlingssystem fungerar eller
vilka informationsinsatser som kan behövas.
En grundläggande förutsättning för rättvisande jämförelser är att plockanalyserna görs med samma metod, dvs
att man följer den manual som finns.
Få en bild över kommuninvånarnas syn på insamlingssystemen och att i förlängningen, vid behov, genomföra
förändringar av systemen.
Använd gärna det frågebatteri som Avfall Web anpassats efter. Det finns för nedladdning i Avfall Web.
Avfall Web stödjer inte för tillfället uppföljning per system förutom insamling vid återvinningscentral. Nöjdhet
finns dock med per boendeform.
Nyttjandegrad
• Antal fastighetsnära
hämtningar per år
• Antal besök till åvc
• Antal besök till miljöstation
• Antal tömningar av utrymmen eller behållare
Information och
kommunikation
I Avfall web finns underlag och särskilt lämpliga nyckeltal som kan användas för att
påverka attityder och beteende, exempelvis
• Inlämningsgrad farligt avfall (det vill säga andel invånare som anger att de lämnar
in ”mycket eller allt farligt avfall” till insamlingssystemet)
• Informationsgrad farligt avfall (det vill säga andel invånare som anger att de är
”väl eller mycket väl informerade om hur de ska hantera farligt avfall)
• Andel farligt avfall i kärl- och säckavfall
• Andel farligt avfall i grovavfall
• Insamlade mängder grovavfall och farligt avfall
Underbygga och eventuellt förklara resultatet av uppföljningen av övriga parametrar, identifiera vilken typ av
kund och hur många hushåll som nyttjar systemen samt
hur många hämtningar som genomförs.
Information och kommunikation
Aktivt informationsarbete och goda kommunikationsmöjligheter är en förutsättning för en lyckad
insamling och hantering av hushållens farliga avfall och grovavfall. God tillgänglighet och lättförstådd
information underlättar sortering och förbättrar därmed avfallslämnarens upplevelse av erbjudna
insamlingssystem. I nedanstående tabell anges några rekommendationer i fråga om kommunens
informationsarbete.
30
Tabell 7 Rekommendationer för arbete med information och kommunikation
• Informera hushållen om att det bästa är att samordna lämning av farligt avfall med grovavfall vid
besök på en återvinningscentral
• Vid införandet av förändringar eller helt nya insamlingssystem är det oerhört viktigt att lägga resurser
på informationsarbete.
• Kommunicera resultat från kundundersökningar, plockanalyser m.m. tillbaks till kunderna. Utan återkoppling kan sorteringsambitionen och nyttjandet av de olika systemen sjunka efter ett tag.
• Ta hjälp av erfaren informatör redan vid planeringsstadiet
• Utnyttja en mångfald av informationskanaler, såsom hemsida, kundtidningar, miljökalender, riktad
information, personliga möten och sociala medier för att nå olika målgrupper.
• Ta fram ”starpaket” med riktad information till nyinflyttade.
Olika kommuner kan ha många gemensamma förutsättningar som påverkar avfallshanteringens
utformning. Även skillnaderna kan vara väldigt stora, vilket gör att det är svårt att rekommendera en
universallösning, generellt för avfallshanteringen, men även specifikt för insamlingen och hanteringen
av farligt avfall och grovavfall.
Samtliga kommuner rekommenderas dock att använda både avfallsplanering och uppföljning som
verktyg för att analysera och förankra behov och åtgärder. Lokala förutsättningar bör analyseras vid
val av insamlingssystem. Vi rekommenderar att kommunerna redan i planeringsstadiet tar ett brett
kommunaltekniskt perspektiv samt beslutar vilka informationsoch kommunikationsverktyg man ska
använda, och hur uppföljning av systemen kommer att ske.
31
4 Referenser
Kommuner/kommunala bolag i djupintervjuer
Göteborgs kommun, Kretsloppskontoret
Halmstads kommun, HEM
Härjedalens kommun
Hässleholms kommun, Hässleholm Miljö AB
Järfälla kommun
Linköpings kommun, Tekniska Verken
Ljungby kommun
Ludvika kommun
Malmö kommun, VA-SYD
Pajala kommun
Umeå kommun, UMEVA
Värmdö kommun
Örebro kommun
Oslo kommun Köpenhamns kommun
Anne-Louise Eliasson
Per Ålund
Margareta J Erixon
Maryanne Jönsson
Anne Ljusnefors Nordstedt
Lars Petersen
Pia Davidsson
Anders Hammarbäck
Marie Castor
Margoth Smedqvist
Jan-Olof Åström
Bella Hall
Lars Hedström
Aina Kristiansen
Kennet Petersen
Skriftliga referenser
1. Avfall Sverige. Svensk avfallshantering 2010, Malmö, Avfall Sverige, 2010.
2. Avfall Sverige. RVF Utveckling 2005: 09. Tips och råd med kvalitetsarbetet vid insamling av
källsorterat bioavfall, Malmö, Avfall Sverige, 2005.
3. Avfall Sverige. RVF Utveckling 2005: 19. Manual för plockanalys av hushållsavfall, Malmö, Avfall
Sverige, 2005.
4. Avfall Sverige. RVF rapport 2006: 13. Handbok i kommunal avfallsplanering, Malmö, Avfall Sverige,
2005.
5. Avfall Sverige. Rapport 2008:4. Kartläggning av information till nysvenskar, Malmö, Avfall Sverige,
2008
6. Avfall Sverige. Rapport U2010:05. Hantering av grovavfall i Sverige. Malmö, Avfall Sverige, 2010.
7. Avfall Sverige. Rapport U2009:12. Avfallshantering på öar och i glesbygd. Malmö, Avfall Sverige,
2009.
8. Avfall Sverige. Rapport U2009:20. Fastighetsnära insamling av hushållens farliga avfall. Malmö,
Avfall Sverige, 2010.
9. Avfall Sverige. Utkast rapport – Projekt U521 Användning och nytta med Avfall web, Malmö, Avfall
Sverige, 2010.
10. El-kretsen i samarbete med SÖRAB, Framtidens insamlingssystem för smått el-avfall, El-kretsen,
2011.
32
BILAGA 1
UPPDRAGSBESKRIVNING & INTERVJUSAMMANSTÄLLNING
Innehållsförteckning
1
Läsanvisning
2
Uppdragsbeskrivning
3
Göteborgs Stad
4
Halmstads kommun
5
Härjedalens kommun
6
Hässleholms kommun
7Järfälla kommun
8
Linköpings kommun
9
Ljungby kommun
10 Ludvika kommun
11 Malmö stad
12 Pajala kommun
13 Umeå kommun
14 Värmdö kommun
15Örebro kommun
16 Insamling av farligt avfall och grovavfall i Oslo, Norge
17 Insamling av farligt avfall och grovavfall i Köpenhamn, Danmark
18 Referenser
1
2
4
11
15
18
23
30
34
38
42
47
50
54
57
60
63
65
1 Läsanvisning
Nedanstående är en beskrivning av uppdraget samt sammanställning av genomförda intervjuer med
13 svenska och två internationella kommuner kring bland annat insamling, planering och uppföljning
av insamlingssystem för farligt avfall och grovavfall. Vid behov har materialet kompletterats med
information från respektive kommuns och/eller bolags hemsida, eller annat tillgängligt material
exempelvis respektive kommuns avfallsplan.
B1
2 Uppdragsbeskrivning
2.1 Bakgrund
Uppdraget kommer ursprungligen från regeringen som gav Naturvårdsverket i uppdrag att utveckla
riktlinjer för servicenivå för insamling av hushållens farliga avfall och grovavfall.
I samråd med Miljödepartementet bedömde Naturvårdsverket att det var lämpligast om Avfall Sverige
arbetade fram goda exempel och rekommendationer med syfte att uppmuntra kommunerna till bättre
servicenivå för hushållens farliga avfall och grovavfall.
Rekommendationerna ska vägleda kommunerna att planera och utveckla insamlingssystem för farligt
avfall och grovavfall som är enkla för hushållen. Insamlingssystemen ska vara effektiva för samhället
där hänsyn tas till kostnader, spridning av farliga ämnen, materialåtervinning, risker och säkerhet.
2.2 Förutsättningar och avgränsningar
Framtagna rekommendationer ska vara fokuserade på insamlingssystem för farligt avfall och grovavfall,
exklusive system för insamling av el-avfall och batterier.
I den mån det är möjligt genomförs en sammanställning av utvalda kommuners egna uppföljningar
med syfte att belysa hur insamlingssystemen uppfattas av hushållen. Uppföljningen kan vara utifrån
insamlade mängder, plockanalyser, kundnöjdhet, risker, säkerhet och kostnader. Andra tänkbara
parametrar kan vara nyttjandegrad, antal hämtningar eller hushållens upplevelser av vissa tekniska
lösningar.
Goda exempel och rekommendationer arbetas fram utifrån genomförda intervjuer och kompletteras vid
behov med tidigare rapporter om insamlingssystem för farligt avfall och grovavfall.
2.3 Metod
En styrgrupp bildades med representanter från Naturvårdsverket, Sveriges Kommuner och Landsting
samt Avfall Sveriges arbetsgrupper för farligt avfall, beställarfrågor och återvinningscentraler.
Styrgruppen bestod av:
• Jenny Westin, Avfall Sverige - projektledare
• Jessica Christiansen, Avfall Sverige
• Jon Nilsson-Djerf, Avfall Sverige
• Per Wenster, Sveriges Kommuner och Landsting
• Olle Oskarsson, Naturvårdsverket
En kvalitativ utvärdering och sammanställning genomfördes av kommuner med goda servicenivåer för
Telefonintervjuer genomfördes med 13 av styrgruppen utvalda kommuner samt ytterligare två
internationella. För mer information om frågeställningen se bilaga 2.
B2
2.4 Utvalda kommuner
Kommunerna valdes av styrgruppen utifrån information från bland annat befintliga Avfall Sverige
rapporter, information från Avfall Web samt med hjälp av kontakter med arbetsgrupperna för
beställarfrågor, farligt avfall och materialåtervinning samt återvinningscentraler.
Följande kommuner valdes:
• Göteborg stad
• Halmstads kommun
• Härjedalens kommun
• Hässleholms kommun
• Järfälla kommun
• Linköpings kommun
• Ljungby kommun
• Ludvika kommun
• Pajala kommun
• Umeå kommun
• Malmö stad
• Värmdö kommun
• Örebro kommun
Utöver ovanstående valdes även Oslo och Köpenhamns kommuner på grund av deras
miniåtervinningscentraler.
Ambitionen har varit att välja kommuner med olika förutsättningar och olika system för insamling av
farligt avfall och grovavfall.
B3
3 Göteborgs Stad
3.1 Ansvar och organisation
Göteborgs stad har drygt en halv miljon invånare, vilket medför att kommunen klassas som en storstad
enligt Sveriges kommuner och Landstings kommungruppsindelning.
Kretsloppskontoret har det praktiska ansvaret för verksamhetsområdena vatten och avlopp, samt för
hantering av det hushållsavfall som faller under kommunalt ansvar. Kontoret ansvarar även för att
handla upp de företag som hämtar hushållsavfallet i staden. De främsta kriterierna vid upphandling är
ett välutvecklat miljöprogram, kvalitet och service i alla led, samt rätt pris.
Avfallsinsamlingen i Göteborg är indelad i ett antal geografiska och några funktionella
entreprenadområden. Fastighetsnära insamling av grovavfall (inkl. container) ingår i de geografiska,
farligt avfall utgör en av de funktionella entreprenaderna.
Hämtning av hushållsavfall i 16 av de 20 stadsdelarna hanteras av Renova AB, som även ansvarar för
driften av återvinningscentralerna och miljöstationerna i kommunen. Renova AB är ett kommunalägt
bolag som ägs av 11 kommuner i regionen inklusive Göteborgs stad1.
Staden har egen kundtjänst som hanterar både avfalls- och VA-frågor. Fördelen med att ha egen kundtjänst
anses vara att kommunen kan hantera kunderna lika i de geografiskt olika entreprenörsområdena samt
att kommunen får en bra insyn i hämtregistret. En nackdel anses vara att det krävs mer administrativ
personal och att det kan vara svårt att åstadkomma lagom bemanning.
Inkomna synpunkter samt eventuella åtgärder dokumenteras av kundtjänst och uppföljning sker
månadsvis med respektive entreprenör. Staden har ett särskilt bötes/bonussystem som faller ut efter
uppföljning.
3.2 Information om avfallshantering
Göteborgs stad har en egen informationsavdelning där bland annat sex personer arbetar enbart med
avfalls- och VA-frågor. För att informera om avfallshanteringen nyttjar staden ett flertal kanaler:
• Information via stadens hemsida - www.goteborg.se
Tre olika kundtidningar som delas ut två gånger per år
• Boende & kretslopp – delas ut till boende i lägenhet
• Småhus & kretslopp – delas ut till boende i villa eller radhus
• Fastighet & kretslopp – delas ut till ägare eller förvaltare av flerfamiljshus
• Annonsering på buss och bioreklam förekommer, liksom kampanjvisa informationstillfällen såsom
information riktad till politiker m.m.
• Studiebesök
• Särskild information till skolor
1 Renova AB ägs av Ale, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille, Tjörn, Stenungssund och Öckerö.
B4
När det gäller farligt avfall och grovavfall informerar kommunen ofta i särskilda annonser. Och för
grovavfall är det oftast frågan om mer praktisk information såsom återvinningscentralernas öppettider
eller särskild information om Återbruket, se även punkt 3.5.
Inom kretsloppskontoret finns det en person som arbetar specifikt med information till skolor och staden
har även arbetat fram ett spel för gymnasielever som handlar om konsumtion och miljöpåverkan. Mer
information om miljöfrågor för elever och lärare finns att tillgå via Renovas miljöskola, www.renova.se/
miljoskolan. Genom Renova är det även möjligt att anordna besök till olika avfallsanläggningar.
Det informationsmaterial som finns att tillgå är på enklare svenska och information på andra språk
finns endast ifråga om förpacknings- och tidningsinsamlingens insamlingssystem2. Staden arbetar inte
aktivt med specifika informationsinsatser för särskilda kundgrupper såsom pensionärer eller personer
med olika former av funktionsnedsättning, och endast i mindre grad med information riktad mot
verksamheter.
Under intervjun med Göteborgs stad framgick det att en mindre positiv erfarenhet ifråga om stadens
informationsarbete gäller informationen om utsortering av matavfall. Staden har uppmärksammat att
även om respektive fastighetsägare ansvarar för att informera hyresgästerna om avfallshanteringen och
de boende får särskild kundtidning, så verkar informationen inte nå ända fram då mycket matavfall
fortfarande hamnar i restavfallet. Staden skulle även kunna bli bättre på mer riktad information
exempelvis hantering av julgranen.
3.3 Mål för avfallshanteringen
Den övergripande visionen för avfallshanteringen i Göteborgs stad, anges i gällande avfallsplan antagen
2003, och innebär att verksamheten ska präglas av hållbar utveckling, vilket förutsätter en sund stark
ekonomi, mänsklig utveckling och delaktighet samt en livskraftig och hälsosam miljö.
Under 2009/2010 har ett nytt förslag till gemensam regional avfallsplan arbetats fram av
Göteborgsregiongens kommunalförbund (GR) i nära samarbete med medlemskommunerna3. Planen
utgör ett underlag för samarbete mellan kommunerna och anger mål till och med år 2020. Planen ger
även Renova AB ett tydligare planeringsunderlag och riktlinjer från ägarkommunerna. GR kommer att
utöka sitt arbete med den regionala avfallsplanen men det är i skrivande stund oklart i vilken form.
Det nya förslaget till avfallsplan anger att:
• Avfallshanteringen ska utgå från människans behov
• Vara anpassad till både den som lämnar och den som hämtar avfall
• Insamlingen ska vara enkel, lätt att förstå och erbjuda efterfrågad service
• Omhändertagande av avfall ska ske med minskade risker för människor och miljö
Även i denna plan lyfts de tre dimensionerna för hållbar utveckling fram och från vilka fem övergripande
mål, samt detaljerade mål har formulerats för Göteborgsregionens avfallshantering till år 2020.
Regionala handlingsplaner och åtgärder kommer att arbetas fram vartannat år och respektive kommun
förväntas bidra med lokala åtgärder och uppföljningsbara aktiviteter.
2 Mer information om Förpacknings- och tidningsinsamlingens ansvar, insamlingssystem m.m. finns på www.ftiab.se.
3 Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungssund, Tjörn och Öckerö
B5
En avstämning av målen kommer att ske under 2015 vilket förväntas kunna öka möjligheten för
måluppfyllelse och tillåta kommunerna vid behov göra nödvändiga justeringar av målbilden. Vidare
planerar Göteborgs stad att anställa en person för att hantera frågor relaterade till avfallsplanen.
I förslaget till ny avfallsplan anges följande mål som berör farligt avfall och grovavfall specifikt:
• Mängden farligt avfall i det brännbara hushållsavfallet ska minst halveras.
• Andel material som samlas in för materialåtervinning (ex. grovavfall) ska öka och resultera i en
materialkvalitet som kan ersätta jungfruliga material.
Till målen har ett antal åtgärder och uppföljningsverktyg arbetats fram, exempelvis bidra till att förändra
konsumtionsmönster, öka återvinning via miljöstyrande taxa, öka tillgänglighet för att lämna farligt
avfall m.m.
I det förslaget till ny avfallsplan finns inget särskilt mål kring information men det ses som ett verktyg
tillsammans med avfallsplanen. Informationsarbetet är övergripande och berör hela avfallsplanen.
3.4 Arbetsform vid utveckling av insamlingssystem
Kretsloppskontoret arbetar kontinuerligt med översyn av nuvarande insamlingssystem och utveckling.
Vid större förändringar av insamlingssystemen görs en bedömning utifrån de tre dimensionerna
för hållbar utveckling: ekonomi, social inkl. riskbedömning och miljömässig. Under utredningens
gång försöker kontoret även ta hänsyn till särskilda kundgrupper såsom pensionärer, personer med
funktionsnedsättning, icke bilburna m.m. genom att inkludera viss närhet till de olika insamlingssystemen.
Det framgår vidare under intervjun att samarbetet med ansvarig nämnd fungerar bra och att om
systemet beskrivs noggrant, har en stabil grund och det finns ekonomiska resurser, dvs. bedöms som
ett bra system utifrån ovannämnda hållbarhetsaspekter, så är ansvarig nämnd positiv till förändringar.
Kretsloppskontoret arbetar kontinuerligt med att försöka förbättra samarbetet med
Stadsbyggnadskontoret, i synnerhet med hänsyn till nya Plan och Bygglagen där det ställs krav på
hänsyn till avfallshanteringsfrågor vid planeringsarbetet.
Vidare samarbetar Kretsloppskontoret i mindre grad med Miljöförvaltningen då avfallsområdet inte
är ett, generellt sett, prioriterat område. Miljöförvaltningen arbetar årsvis med fokusområde och
genomför tillsyn över stadens återvinningscentraler. Även viss kontroll av återvinningsstationerna
genomförs, vilket bland annat har resulterat i ett föreläggande för FTIAB gällande nedskräpning vid
återvinningsstationerna.
Kretsloppskontoret samarbetar inte aktivt med Räddningstjänsten ifråga om utformning av
avfallsutrymmen för fastighetsnära insamling av farligt avfall eller grovavfall. Staden har arbetat
fram en särskild guide för avfallsutrymmen för farligt avfall som dock hanterar frågan mer ur ett
arbetsmiljöperspektiv.
B6
Kretsloppskontoret samarbetar även vid behov med respektive insamlingsentreprenör vid planering
av förändringar eller nya insamlingssystem. Vanligtvis får det att utveckla gällande avtal under
kontraktstiden men vissa avtal är snäva och staden får betala extra för att genomföra förändringar.
Ifråga om arbetsmiljön ligger ansvaret hos respektive entreprenör som även ansvarar även för att ha
tillgång till ett eget skyddsombud. Stadens entreprenörer har även en arbetsmiljögrupp som har klassat
samtliga hämtställen på fastlandet utifrån ett arbetsmiljöperspektiv. Arbetsmiljön är även en fråga som
hanteras vid hållbarhetsbedömningar.
Samarbete med övriga kommuner sker i mindre grad och för tillfället endast ifråga om gemensamma
inpasseringskort till återvinningscentralerna.
3.5 Insamlingssystem för farligt avfall och grovavfall
3.5.1 Övergripande servicenivå
Matavfallsinsamlingen subventioneras via avfallstaxan och utgörs av ett frivilligt system där samtliga
hushåll som vill har möjlighet att delta (några verksamheter ingår).
I Göteborg finns det 336 återvinningsstationer för insamling av förpacknings- och tidningsavfall. Enligt
Kretsloppskontorets erfarenheter så förekommer det att grovavfall lämnas vid återvinningsstationerna
och en trolig orsak till detta är att grovsopsrum saknas och/eller att de boende inte har tillgång till bil.
FTIAB ansvarar för städningen av och kring återvinningsstationerna.
Vidare finns det fem återvinningscentraler placerade runt om i kommunen där invånarna har möjlighet
att lämna ett flertal olika avfallsfraktioner. Vid avlämning av grovavfall registreras ett besök på kundens
åvc-kort (totalt sex ”fria” besök per år ingår). Men det är också möjligt att lämna ett flertal avfallsfraktioner,
såsom el-avfall inkl. vitvaror, farligt avfall, förpacknings- och tidningsavfall, användbart byggmaterial
samt second hand artiklar, ”gratis”, dvs. utan att besök registreras på kortet.
3.5.2 Insamling av farligt avfall
Insamling av farligt avfall sker via ett flertal olika system:
• Miljöstationer
• Återvinningscentraler
• Farligt avfall bilen (tar ibland emot återbruksmaterial)
• Samlaren
Det finns 14 miljöstationer för insamling av farligt avfall utplacerade till mesta dels vid bensinstationer
runt om i Göteborg. Farligt avfall kan även lämnas på någon av stadens fem återvinningscentraler, till
Farligt avfall-bilen samt till Samlaren.
Farligt avfall bilen kör enligt ett särskilt schema under höst (september till november) och vår
(april till juni). Till Farligt avfall-bilen kan hushållen, förutom farligt avfall, även lämna små el- och
elektronikprodukter såsom glödlampor, hårtorkar, strykjärn, batteridrivna leksaker m.m. Ibland
samarbetar staden med någon secondhand verksamhet och då kan bilen även ta emot möbler, kläder
m.m.
Samlaren är ett specialgjort skåp för insamling av glödlampor och andra smålampor, lågenergilampor,
småbatterier, småelektronik såsom mobiltelefoner, rakapparater m.m. och sprayburkar. Samlaren finns
utplacerad i sju olika butiker runt om i staden.
B7
De största mängderna farligt avfall får staden in vid återvinningscentralerna men via det
insamlingssystemet är det svårt att nå icke bilburna avfallslämnare. Samlaren upplevs som positiv av
stadens kunder men inga större mängder samlas in, inte heller via Farligt avfall bilen som inte heller
har så många besökare. Eventuella risker kring miljöstationerna, som är låsta, har diskuterats då
bensinstationspersonalen inte har möjlighet att följa med avfallslämnaren till stationen vid lämning av
farligt avfall. Önskemål från kunder har framförts om fastighetsnära insamling.
3.5.3 Insamling av grovavfall
Insamling av grovavfall sker via ett flertal system, enligt nedan, men insamlingen vid stadens olika
återvinningscentraler är det system som fungerar bäst.
Insamling av grovavfall sker via:
• Fastighetsnära insamling från grovavfallsutrymmen
• Insamling via container
• Budning av löst grovavfall
Inga särskilda klagomål eller synpunkter har inkommit från stadens kunder gällande insamlingssystemen,
dock har miljöförvaltningen haft synpunkter på att det i avfallsinformationen inte riktigt framgår att
trädgårdsavfall ingår som ett grovavfall. Enligt A-L Eliasson, Kretsloppskontoret, tillgodoses inte alla
kunder då det förekommer en del grovavfall och trädgårdsavfall vid återvinningsstationerna.
3.5.4 Insamlade mängder farligt avfall och grovavfall
I Göteborgs stad producerades det ca 264 kg kärl- och säckavfall per invånare under 2009, ca 4,8 kg
farligt avfall och ca 70 kg grovavfall per invånare.
Insamlade mängder farligt avfall och grovavfall per invånare har legat relativt stabilt sedan piken 2007.
Insamlade avfallsmängder har inte ökat och förväntas inte öka, men i jämförelse med 10 år bakåt i tiden
är det en idag fördubbling av grovavfallet. Staden arbetar mot målet att öka insamlade mängder farligt
avfall på kort sikt men minska på lång sikt. Fler invånare kommer att ge större mängder men kanske
inte per invånare.
Göteborgs stad arbetar med att förebygga uppkomna avfallsmängder, bland annat genom Återbruket
och olika informationskampanjer se även punkt 3.6.
3.5.5 Finansiering av insamling av farligt avfall och grovavfall
Kostnaden för insamlingen av farligt avfall täcks av årsavgiften eller den så kallade grundavgiften som
även täcker exempelvis driftskostnader för stadens återvinningscentraler.
Avfallstaxan används inte direkt för att styra insamlingen av farligt avfall och grovavfall, förutom att
farligt avfall alltid är fritt att lämna via de olika insamlingssystemen och grovavfall vid centralerna.
Grovavfallet hämtas till självkostnadspris hos fastighetsägaren. Staden planerar att införa viktbaserad
avfallstaxa som hittills bara införts i delar av kommunen.
3.5.6 Insamling av farligt avfall och grovavfall från verksamhet
Stadens återvinningscentraler tar emot farligt avfall från mindre verksamheter, utan extra kostnad.
Ifråga om grovavfall får mindre verksamheter med kommunal insamling av hushållsavfall (abonnenter)
ett särskilt årskort med sex fria inlämningar. Det ingår i grundavgiften.
B8
3.6 Förebyggande av avfall
Göteborgs stad arbetar aktivt med att förebygga uppkomna avfallsmängder genom bland annat
Kretsloppsparken/Återbruket och Projektet Leva Livet.
På Kretsloppsparken kan kommuninvånare lämna in second-hand produkter och samtidigt även handla
begagnade möbler, byggvaror m.m. I Kretsloppsparken finns förutom en återvinningscentral, tre olika
försäljningsställen som drivs av Återbruket, Stadsmissionen och Returhuset. Kretsloppsparken nås med
bil eller med buss.
Återbruket erbjuder begagnat byggmaterial såsom fönster, garderober och takpannor. Stadsmission
har begagnade kläder, husgeråd, möbler och diverse andra prylar. Hos Returhuset kan besökaren
fynda föremål som är gjorda av återanvända material som trä, metall och betong. Returhuset åtar sig
även uppdrag av olika slag exempelvis frakt av material vid storstädning eller garageröjning, samt
renoveringar och reparationer av t.ex. cyklar och möbler.
Projektet Leva Livet drivs av Göteborgs stad genom ett samarbete mellan miljöförvaltningen,
Kretsloppskontoret, Konsument Göteborg och Familjebostäder. Projektet har som mål att locka
göteborgare att öka sin livskvalitet samtidigt som de bidrar till en bättre miljö. Projektet, som startade
under hösten 2010, bygger på att föra en dialog med ett antal deltagande familjer med syfte att öka
förståelsen och värdet av att leva mer hållbart. Deltagande familjer utmanas i hållbar livsstil och
kommer att under projektets gång ha antagit sju utmaningar, bland annat minskning av avfall. För mer
information se Göteborgs stads hemsida.
3.7 Uppföljning av insamlingssystemen
Göteborgs stad genomför regelbunden uppföljning av insamlade avfallsmängder, inkomna synpunkter,
antal besök på återvinningscentralerna och kundenkäter.
Plockanalyser genomförs regelbundet av kärl- och säckavfallet för kontroll av mängderna felsorterat
farligt avfall, men analyser kopplade till grovavfallet genomförs inte. Grovavfall försorteras efter
insamling och före vidare behandling, och vid behov omklassas avfallet.
Vikttaxa har nyligen införts i vissa områden men det finns ännu inte statistik på det farliga avfallet i
soppåsen för det området. Kretsloppskontoret har inte heller kunnat se en ökning av grovavfall vid
återvinningsstationerna i vikttaxeområdena. Huruvida fler besök till återvinningscentralerna har
genomförts för området är inte heller tydligt.
Kundnöjdhet följs upp genom årliga enkätundersökningar och ibland genom olika fokusgrupper. Antal
besök vid återvinningscentralerna och farligt avfall bilen räknas också.
Stadens entreprenörer redovisar månadsvis statistik som används vid exempelvis planering och vid
framtagning av enkätfrågor. Staden redovisar även i Avfall Web, dock inte anläggningsdelen som
troligen kommer fyllas i framöver.
B9
Ingen strukturerad uppföljning av risker sker ifråga om gällande insamlingssystem. I samband med
månatliga entreprenörsmöten finns arbetsmiljö med som en stående punkt liksom hanteringen av
farligt avfall.
Enligt A-L, Eliasson, Kretsloppskontoret, är sorteringen av grovavfallet bättre vid återvinningscentralerna
bland annat då det finns fler valmöjligheter, dvs. fler containrar. Men det är svårt att se om kvalitén
beror på dålig information eller annat. Ifråga om farligt avfall är det ingen större skillnad på bemannade
system och obemannade sådana.
3.8 Möjliga förbättringsområden
Göteborgs stad planerar att ställa ut fler Samlare runt om i kommunen, se även punkt 3.5.2. I takt
med att bensinstationer tas bort i tätorterna försvinner även en del miljöstationer vilket kan komma att
leda till en utökning av körschemat för farligt avfall bilen med särskilda kampanjer, exempelvis under
vårstädningsperioden.
Det framgår även under intervjun att Kretsloppskontoret hittills inte varit intresserade av att införa s.k.
röda boxar för insamling av farligt avfall då det anses att systemet lockar till sig för få användare och
samlar in således endast små mängder.
Enligt Anne-Louise Eliasson skulle staden kunna bli bättre på att informera kring hanteringen av
trädgårdsavfall, som varken anges tillräckligt tydligt i avfallstaxan och inte heller vid upphandling av
insamlingsentreprenör. Staden skulle även kunna arbeta mer med att informera kring hanteringen av
farligt genom att exempelvis dela ut särskilda papperspåsar med information vid återvinningscentralerna,
något som har gjorts tidigare.
Ett annat system som i dagsläget är på idéstadiet, enligt Anne-Louise Eliasson, är särskilda påsar
med tomma burkar för att samla penseltvättfärg i och som skulle kunna delas ut eller säljas vid t.ex.
färgbutiker.
Andra önskemål som finns inom kommunen är bland annat att öka antalet återvinningscentraler för att
underlätta ytterligare för invånarna att lämna sitt avfall, något som också bidrar till en ökad servicenivå
- det ska vara tydligt, lätt att lämna och sortera sitt avfall. Vidare, har kommunen från politisk sida
framfört önskemål om att möjliggöra för fastighetsägare av flerbostadshus att själva köra och lämna
sitt avfall på återvinningscentralerna, som dock går emot det ansvar som staden har för att transportera
hushållsavfallet.
B10
4 Halmstads kommun
Halmstads kommun klassas med sina ca 91 000 invånare som en större stad enligt Sveriges kommuner
och Landstings kommungruppsindelning.
Halmstads Energi och Miljö AB (HEM) bildades den 1 november 2006 och är helägt av Halmstads
kommun. Bolaget har det praktiska ansvaret för hantering och administration av avfallshanteringen i
kommunen, samt ansvarar även för informationen kring den lokala insamlingen av de produkter som
faller under producentansvaret. HEM förser över 45 000 kunder med olika tjänster, från avfallshantering
och vatten, till el-nät och el.
Halmstads Energi och Miljö har egen kundtjänst som hanterar ärenden och katalogiserar inkomna
synpunkter gällande deras olika verksamhetsområden. Kundtjänst kan nås via telefon, mejl samt chatt
via deras hemsida. HEM har provat att handla upp kundtjänstfunktionen men har tagit tillbaka denna
då det var svårt att hålla kundregistret uppdaterat m.m.
HEM ansvarar för att informera om avfallshanteringen i kommunen och framtagning av
informationsmaterial. Ett flertal olika informationskanaler används:
• Information via HEM:s hemsida: www.hem.se
• Viss information på kommunens hemsida: www.halmstad.se
• Kundträffar och möten, exempelvis med bostadsrättsföreningar, fastighetsägare eller dialog vid
återvinningscentralerna
• Kundhandböcker samt nyhetsbrev som bilaga till fakturan
• Särskild skolinformation
• Studiebesök
HEM har börjat med utskick av information om avfallshantering på nio olika språk och har flerspråkiga
kundtjänstmedarbetare. Informationen är oftast av allmän karaktär, och är inte riktad till olika
kundgrupper.
HEM anordnar även studiebesök av olika karaktär inom deras tre verksamhetsområden; avfall, el och
energi. De samarbetar med skolor (grundskola och gymnasium) med syfte att intressera ungdomar för
energibranschen och miljöfrågor. Särskild skolinformation med informationsmaterial, övningar m.m.
finns på att tillgå via www.skolinformation.se.
Vidare har HEM som målsättning att samarbeta med Högskolan i Halmstad och kan erbjuda lämpliga
examensjobb, praktik m.m. För samordning av samarbetet med skolor finns en ansvarig person hos HEM,
som anordnar besök till åvc, föreläser, arbetar särskilt med olika klasser och handleder specialarbeten.
Under 2008 anordnades den mycket omtalade och prisbelönade SopOperan i Halmstad, ett evenemang
som drog till sig internationell uppmärksamhet. Operan handlade om Fredrik som städar ur sin lägenhet
och inser hur mycket skräp han samlat på sig. Syftet var att uppmärksamma miljö- och klimatfrågan.
B11
Gällande avfallsplan antogs av kommunfullmäktige i juni 2009 och gäller för perioden 2009 – 2012.
Avfallsplanen har utarbetats utifrån kommunens vision och dess värdegrund som bland annat anger att
utvecklingen ska vara långsiktigt hållbar. Vilket innebär att utvecklingen ska tillgodose dagens behov
utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov.
I avfallsplanen anges ett antal mål som specifikt berör grovavfall och farligt avfall:
• Avfall och restprodukter ska sorteras så att de kan behandlas efter sina egenskaper och återföras i
kretsloppet i ett balanserat samspel mellan bebyggelse och dess omgivning. För perioden 2009 –
2012 har utsorteringsgraden satts till 67 procent. Fortsatt riktade informationsinsatser till hushåll,
bostadsföretag och verksamheter. Tidigare har översyn av åvc genomförts vilket resulterade bland
annat i uppförandet av ny åvc.
• Utsortering av skrymmande och miljöstörande avfall skulle ytterligare förbättras för att säkerställa
en miljöriktig avfallshantering. För perioden 2009 – 2012 ska 4 000 ton farligt avfall per år
omhändertas. Aktivt informationsarbete och fortsatt utveckling av konceptet ”Farliga baren” på
återvinningscentralerna.
•
Vidare anges även mål för att förebygga uppkomsten av avfall. För perioden 2009 – 2012 anges att den
årliga ökningen ska bromsas upp. År 2012 ska den ha minskat från 2,9 till 1,5 procent. Som åtgärd anges
aktivt informationsarbete riktad till hushåll och verksamheter.
I avfallsplanen anges även mål för utökad regional samverkan inom avfallsområdet och för perioden
2009 – 2012 är ambitionen fortsatt regionalt samarbete med kommuner, verksamheter och
högskolan. Tidigare mål och samverkan resulterade i gemensamma upphandlingar och samordnade
informationsinsatser.
Halmstads Energi och Miljö driver avfallsinsamlingen i egen regi men för insamling i glesbygden har
HEM handlat upp en extern entreprenör.
HEM samarbetar aktivt med Samhällsbyggnadskontoret, Byggnadskontoret samt Miljö- och
hälsoskyddskontoret vid planering av nya system eller förändringar, samt i tillsynsfrågor. Vidare
samarbetar HEM även aktivt med räddningstjänsten som är mycket involverade i all verksamhet.
Kommunen samarbetar med skyddsombud för att säkerställa arbetsmiljön vid insamling av farligt avfall
och grovavfall.
Riskbedömning genomförs i samarbete med entreprenör ifråga om återvinningscentralerna, från
insamling till behandling av inkommet avfall.
Samarbete med andra kommuner sker i mindre utsträckning. Enligt Per Ålund, inspireras andra
kommuner av kommunens återvinningscentraler som är bra utformade och placerade.
B12
Insamling av kärl- och säckavfall sker i enfacksbilar vilket möjliggör färre turer med sopbilen då bilen
rymmer en större mängd avfall. Ingen utsortering av matavfall sker.
I kombinationssopbilar med två fack hämtas tidningar, wellpapp och glasförpackningar (färgade
och ofärgade), plastförpackningar, plåtförpackningar och pappförpackningar, kontorspapper och
hushållsavfall.
Ordinarie hämtning av kärl- och säckavfall sker var 14:e dag. Tätare intervall kan medges efter prövning
och om särskilda skäl föreligger. Även för boende i sommar- och fritidsstugor sker hämtning var 14:e
dag men begränsad till perioden maj-augusti.
Inom kommunen finns fem återvinningscentraler varav den första uppfördes under 1990-talet.
Centralerna anses vara mycket bra insamlingssystem enligt Per Ålund.
HEM samarbetar i begränsad utsträckning med Förpacknings- och Tidningsinsamlingen (FTIAB)
och oftast genom de årliga samrådsmötena. I kommunen finns 75 återvinningsstationer, inga större
mängder grovavfall hamnar vid stationerna.
Farligt avfall samlas endast in på de olika återvinningscentralerna placerade runt om i kommunen.
Farligt avfall får lämnas in i originalförpackningar eller hela märkta förpackningar. Insamling av farligt
avfall kan även ske i samband med fastighetsnära insamling av grovavfall, se även punkt 4.5.3.
El-avfall och småbatterier tas emot på återvinningscentralerna och småbatterier kan även lämnas
i särskilda batteriholkar placerad vid återvinningsstationer, butiker/affärer samt i vissa privata
avfallsutrymmen.
Grovavfall insamlas, liksom det farliga avfallet, via de fem återvinningscentralerna och genom
fastighetsnära insamling vid exempelvis flerfamiljshus. Internt kallas den fastighetsnära insamlingen
för ”Returburken” och systemet består av en fackindelad container placerad på ett lastbilsflak, som även
kan kompletteras med en lätt lastbil.
Den fastighetsnära insamlingen av grovavfall anses fungera bra och HEM planerar att marknadsföra
systemet ytterligare och även utveckla systemet genom att bl.a. investera i en större container.
I Halmstads kommun samlades under 2009 in 283 kg kärl- och säckavfall, 13 kg farligt avfall och 31 kg
grovavfall per invånare.
Insamling av farligt avfall och grovavfall sker främst vid kommunens återvinningscentraler, vars
kostnader täcks av avfallstaxans grundavgift. Det är fria antal besök men det pågår diskussioner kring
reglering av inpasseringen till återvinningscentralerna med så kallat bomsystem. Erfarenheter från
Falkenbergs kommun med reglering av inpassering visar på mottagande av samma mängder med färre
besökare. Falkenberg införde bomsystem för två år sedan.
B13
Grovavfall från småföretagare tas emot på återvinningscentralerna mot betalning. I dagsläget, 2011,
kostar det 150 kr per besök, ett pris som anses rimlig av de flesta företagare.
Inom Halmstads kommun finns en arbetsmarknadsenhet som arbetar med återbruksverksamhet, i viss
mån i samarbete med Halmstads Energi och Miljö.
Byggåtervinningen Fyllinge tillvaratar och säljer begagnat byggmaterial som kommer från selektiva
rivningar, företag och privatpersoner. I Kretsloppans butik säljs egentillverkade eller renoverade varor
såsom möbler, husgeråd, cyklar m.m. Vidare, drivs Återbruk Flygstaden i samarbete med HEM på
återvinningscentralen Flygstaden, där kommuninvånare kan välja att istället för att slänga kasserade
föremål, skänka dem till ovanstående nämnda verksamheter.
4.7 Uppföljning
Vid uppföljning av insamlingssystemen genomförs plockanalyser och ekonomiska analyser. Det är stora
kostnader för borttransport och behandling av det avfall som kommer in. Statistik kring insamlade
avfallsmängder m.m. redovisas till Avfall Web.
Enkätundersökningar genomförs årligen, där även frågor om informationsarbetet ställs. Kunderna är
alltid positiva till återvinningscentralerna.
Halmstads Energi och Miljö undersöker för tillfället möjligheterna att införa den s.k. Samlaren, se även
punkt 3.5.2, för att samla in smått el-avfall m.m. Andra system såsom sopsugsystem är, enligt Per Ålund,
mycket intressanta, som ett led i klimat- och arbetsmiljöfrågan, samt utveckling av källsorteringssystem.
Även möjligheterna att hålla återvinningscentralerna öppna sju dagar i veckan ses över med syfte att
förbättra insamlingen av farligt avfall och grovavfall, och förbättra tillgängligheten. Även inpassering
med bommar är något som ses över.
Vidare, undersöker HEM även möjligheten att införa s.k. grovavfallsrunda, dvs. fastighetsnära insamling
av grovavfall i kampanjform men anses vara ett mycket kostsamt insamlingssystem.
B14
5 Härjedalens kommun
Härjedalens kommun är till ytan en av Sveriges största kommuner med 11 934 kvadratkilometer.
Kommunen klassas som en turism- och besöksnäringskommun enligt Sveriges Kommuner och
Landstings kommungruppsindelning.
Det övergripande ansvaret för avfallshanteringen i Härjedalens kommun ligger på
Samhällsbyggnadsnämnden och det praktiska ansvaret ligger på samhällsbyggnadsförvaltningen som
genom Tekniska kontoret även ansvarar för räddningstjänst, väghållning, skötsel av avfallsanläggningar
m.m.
Kommunen har sedan den 1 januari 2011 kundtjänst i egen regi, en tjänst som tidigare varit utlagd
på entreprenör. I samband med övertagandet av kundtjänst genomför kommunen en inventering och
uppdatering av kundregistret samt inför nytt faktureringssystem. Kommuninvånarna kan nå kundtjänst
genom telefon och via e-post.
Samtliga inkomna beställningar och eventuella klagomål hanteras av kundtjänst via kommunens
verksamhetssystem, och informerar entreprenören om eventuella åtgärder.
Kommunen informerar via ett flertal kanaler kring hanteringen av avfall. Tidigare har det funnits en
person på renhållningsavdelningen som specifikt har jobbat med informationsfrågor och som även har
haft särskild kunskap inom informationsarbete.
Tillgängliga informationskanaler:
• Kommunens hemsida: www.herjedalen.se
• Infoblad/Broschyrer
• Riktad information i turiststugor
• Studiebesök
• Särskilda informationskampanjer
• Kommunbladet 4 ggr per år med blandade miljöfrågor
Den årliga miljökalendern är väldigt populär bland kommunens kunder och i den informeras allmänt
kring avfall och vart de olika fraktionerna kan lämnas. Med miljökalender nås ca 13 000 abonnenter.
Tidigare har det funnits särskilt avfallsinformation på tyska men planer finns nu på att eventuellt ta
fram särskilt informationsmaterial på samiska. Vidare finns det planer på att bifoga särskilt infoblad
med fakturan eller komplettera själva fakturan med information om avfallshanteringen.
Studiebesök till återvinningscentralerna anordnas bland annat för femteklassare samt träffar ute
hos olika klasser i olika skolor. I mitten av februari kommer en informationskampanj inledas inför
invigningen av ny återvinningscentral.
B15
Härjedalens kommuns gällande avfallsplan antogs under 2001, att gälla från och med 1 januari 2002.
Planen anger att bland annat att renhållningsarbetet ska inriktas på att minska mängden hushållsavfall
genom information och rådgivning från kommunen.
Ifråga om grovavfallet anges att målet är att öka utsorteringen och återvinningen av inkommet material,
men den fastighetsnära insamlingen ska upphöra och kommunen kommer endast att erbjuda budning.
Målet för det farliga avfallet är att allt avfall från hushållen ska samlas in och att varor och produkter
som innehåller tungmetaller och är svårnedbrytbara organiska ämnen ska samlas in effektivt och
tas omhand säkert. Mängden producerat farligt avfall ska minskas genom förbättrad information
om utbytesprodukter och som åtgärd planeras flytt av en del miljöstationer eller miljöbodar till
återvinningscentralerna. Eftersom dessa är bemannade kan bättre service ges till kommunens invånare
och en säkrare hantering ske.
I kommunens gällande översiktsplan och miljöpolicy, anges även ett antal mål som berör
avfallshanteringen. Betydelsen av en ekologisk hållbar utveckling genom att bland annat säkerställa
god hantering av samhällets restprodukter i form av avfall nämns och som övergripande miljömål har
man angett att avfallet ska hanteras så att återanvändning/återvinning optimeras. Allt farligt avfall ska
samlas in på ett säkert sätt.
Kommunen har haft samma entreprenör för insamling av farligt avfall och grovavfall i många år
och samarbetet på utförarsidan fungerar bra. Däremot har en del problem förekommit med register
och fakturering. För transport av avfall från återvinningscentral till behandling används en annan
entreprenör.
Vid planering av nya system eller förändringar i existerande genomförs inga särskilda risk- eller
säkerhetsanalyser, varken ifråga om avfallslämnaren eller hämtningspersonalen.
I Härjedalens kommun sker ingen utsortering av matavfall.
Det förekommer inte heller några större problem med dumpning, varken av grovavfall eller farligt
avfall vid återvinningsstationerna. Förpacknings- och tidningsinsamlingen ansvarar för skötseln av
stationerna.
Insamling av farligt avfall sker vid kommunens sju återvinningscentraler (kommer dock att minskas
till sex). Tidigare fanns även möjlighet att lämna farligt avfall vid miljöstationer placerade runt om i
kommunen men dessa togs bort på grund av ordningsproblem. Kommunen genomförde även särskilda
insamlingskampanjer men dessa har upphört.
Insamling av grovavfall sker vid återvinningscentralerna placerade runt om i kommunen. Fastighetsnära
insamling sker från grovavfallsutrymmen som fastighetsägaren ansvarar för, samt genom budning mot
särskild avgift.
B16
Under 2009 samlades in 436 kg kärl- och säckavfall, 9 kg farligt avfall och 116 kg grovavfall per invånare.
Kommunen väntar sig en ökning av grovavfallet under de närmaste åren, troligen mest impregnerat trä.
Det finns ingen miljöstyrande faktor i avfallstaxan ifråga om farligt avfall och grovavfall men kommunen
har behovsanpassad hämtning av kärl- och säckavfallet. Alla har samma kärlstorlek men kunden ställer
fram kärlet när de vill få hämtat, fakturering sker därefter.
Behovsanpassad insamling av kärl- och säckavfall är ett nytt system i kommun som uppmuntrar
sortering och hemkompostering.
5.5.6 Insamling av farligt avfall och grovavfall från verksamheter
Grovavfall från småföretagare tas emot vid de olika återvinningscentralerna. Sorterat trä- och
metallavfall från verksamheter tas emot mot en avgift på 160 kr/m3, övrigt mot en avgift på 650 kr/m3
samt branschspecifikt avfall enligt avtal. Kommunen är dock intresserade av att införa ett prickkort eller
liknande för småföretagare.
5.6 Uppföljning
Plockanalyser genomförs årligen, och det är inte mycket felsorterat farligt avfall i kärl- och säckavfallet.
Nuvarande entreprenör redovisar statistik kontinuerligt, tidigare kvartalsvis, men kommer att övergå
till daglig redovisning och 1 gång per månad för insamlingen vid återvinningscentralerna. Härjedalen
redovisar till Avfall web och till invånarna.
Kundnöjdhet har hittills inte följt upp genom enkäter eller liknande men det är något kommunen
funderar på.
I Loftsdalen planerar kommunen i samarbete med fastighetsägare att införa hämtning av
underjordsbehållare med registrering av varje öppning och kortsystem, vilket innebär att varje användare
måste ha ett särskilt kort som är laddat med öppningsfunktion.
Enligt Margareta J, Erixon, kan insamlingen alltid förbättras. Fler återvinningsstationer önskas, samt
batteriholkar eller liknande insamlingssystem.
B17
6 Hässleholms kommun
Hässleholms kommun är belägen i Skåne län och gränsar bland annat till Perstorp och Kristianstad.
Kommunen klassificeras som en större stad enligt Sveriges Kommuners och Landstings
kommungruppsindelning, med en befolkningsmängd på ca 50 000 invånare.
Enligt Hässleholms översiktsplan uppskattas befolkningsökningen med ca 720 personer fram till år
2020. Vidare anges att befolkningsökningen är beroende av fortsatt inflyttning. Och att de som idag
flyttar till kommunen är oftast unga, ensamstående och högutbildade individer.
Hässleholm Miljö AB ansvarar för avfallshanteringen i kommunen samt för värmeproduktion
inklusive distribution i Hässleholm och Tyringe. Bolaget är ett helägt kommunalt bolag med en politisk
bolagsstyrelse utsedd av Hässleholms kommunfullmäktige.
Bolaget har som mål att bedriva en effektiv ekonomisk renhållningsverksamhet med största möjliga
hänsynstagande och ska aktivt driva utvecklingen med särskilt beaktande av miljö, teknisk utveckling,
ekonomi och personal.
Under 2002 tecknades ett övergripande samarbetsavtal mellan Hässleholms och Kristianstads
kommuner med syfte att åstadkomma en bättre miljö genom ett samordnat omhändertagande av avfall.
Under 2003 anslöt sig även Osby och Östra Göinge till avtalet, se även punkt 6.3.
Bolaget har en egen kundtjänst vilket möjliggör direktkontakt med kunden. Eventuella avvikelser eller
felanmälningar dokumenteras med avvikelserapporter och kundtjänst diskuterar sedan vidare med
insamlingsentreprenören.
Hässleholm Miljö ansvarar för att informera om avfallshanteringen i kommunen och nyttjar ett flertal
olika kanaler för detta:
• Information via hemsidan www.hassleholmmiljo.se
• Tidningen ”Källsortera” som kommer ut 2 ggr/år.
• Nyinflyttade får särskild broschyr ”Så funkar det” med information kring hanteringen av avfall
• Särskild information kan även förmedlas via kundfakturan eller via lokal media.
• Särskilda informationsmöten (exempelvis bostadsrättsföreringar, skolor m.m.)
Inom bolaget finns det en person som arbetar med information ifråga om avfallshanteringen samt håller
i särskilda informationsmöten och träffar på så sätt en hel del kunder. Maryanne Jönsson upplever att
invånarna är stolta över sin avfallshantering eftersom kommunen har kommit långt med sin sortering
av avfallet.
Bolaget arbetar inte med särskild information om farligt avfall och grovavfall, inte heller med information
riktad till någon särskild kundgrupp. Undantaget är en bok om sortering för lågstadiet som har arbetats
fram.
B18
Information om avfallshanteringen i kommunen finns även på engelska och tyska och ett särskilt
informationsblad om sortering på arabiska har arbetats fram.
Tidigare har invånarna i kommunen fått en årlig tömningskalender direkt i brevlådan med information
kring årets hämtningar. Informationen finns nu endast på entreprenörens hemsida, vilket inte är så
populärt hos alla kunder, men det går att beställa ett utskick om kunden saknar tillgång till Internet.
Det samarbetsavtal som under 2002/2003 har tecknats mellan Hässleholm, Kristianstad, Osby och
Östra Göinge, reglerar de övergripande förutsättningar för hur samarbetet inom avfallsområdet ska
bedrivas och utvecklas inom kommunerna och utgör en förutsättning för utvecklingen av både den
lokala och regionala avfallshanteringen.
Under 2005 antogs en gemensam avfallsplan för Hässleholm, Osby och Östra Göinge mot bakgrund av
det gemensamma samarbetsavtalet som reglerar behandlingen av avfallet i regionen. Planen anger att
avfallet i kommunerna ska tas om hand och behandlas på ett effektivt och ekonomiskt sätt med minsta
möjliga miljöbelastning och att EU:s avfallshierarki ska följas.
Under intervjun framgick det att Hässleholms ambition är att ha hämtning så nära som möjligt
avfallslämnaren, dvs. grindhämtning. För grovavfall från hushållen anges, i avfallsplanen, att
inriktningen är att införa behovsanpassad grindhämtning samt utöka service och öppethållande vid
återvinningscentralerna för att stimulera till lämnande av grovavfall och minska nedskräpning.
Ifråga om farligt avfall anges att inriktningen är att minska användningen av farliga produkter samt
öka andelen farligt avfall som samlas in, genom att bland annat intensifiera information till kunderna,
genomföra särskilda insamlingskampanjer och införa budad grindhämtning. Maryanne Jönsson anger
dock att avfallsplanen behöver uppdateras, att målen är inaktuella och att arbetet har kommit längre, se
även punkt 6.5.2.
Vid planering av nya system sker inget särskilt samarbete med stadsbyggnadskontoret men bolaget får
ibland möjlighet att tycka till om det planeras ett nytt bostadsområde. Vidare genomförs ingen särskild
risk- eller säkerhetsanalys och inget samarbete sker med Räddningstjänsten. Inom kommunen finns det
inga avfallsutrymmen för farligt avfall vid fastighet och oftast samlas grovavfallet in utomhus vilket gör
att det inte heller finns så många grovavfallsutrymmen.
Hässleholm Miljö samarbetar med Miljökontoret då kontoret har tillsyn på kommunens
återvinningscentraler. Länsstyrelsen har tillsyn på avfallsanläggningarna.
Vid planering av nya insamlingssystem samarbetar bolaget med entreprenörens skyddsombud för att
säkerställa arbetsmiljön vid insamling av bland annat farligt avfall och grovavfall. Genom att sträva
efter att ha fastighetsnära insamling av samtliga fraktioner, exempelvis finns inga återvinningsstationer,
har kommunen tagit hänsyn till olika kundgrupper inklusive sådana grupper med något hinder. Stora
förändringar av insamlingssystemen följs av särskilda informationskampanjer via ovan nämnda
informationskanaler, se punkt 6.2.
B19
Hässleholms kommun, genom Hässleholm Miljö, strävar som redan nämnts efter att ha välfungerande
system med fastighetsnära insamling av samtliga fraktioner då detta anses vara en hög servicenivå.
Följande fraktioner samlas in via fastighetsnära insamling:
• Organiskt avfall (förpackas i papperspåsar eller tidningspapper) i kärl
• Brännbart avfall i kärl
• Metall- och glasförpackningar i särskilda hinkar
• Deponirest och tidningar i kärl
• Pappers- och plastförpackningar i säckar
• Farligt avfall och grovavfall
Då det inom kommunen inte finns några återvinningsstationer sker ingen särskild samordning med
Förpacknings- och tidningsinsamlingen, som enligt M. Jönsson inte heller är så positiva till fastighetsnära
insamling av förpackningar. Vidare anges att förpacknings- och tidningsinsamlingen hävdar att det
blir sämre kvalitet på materialet vid fastighetsnära insamling vilket inte stämmer med kommunens
erfarenhet. Servicenivå har alltid värderats högt och valet av fastighetsnära insamlingssystem grundar
sig på att ge alla kunder bra service och samma förutsättningar.
I Hässleholms kommun finns inga miljöstationer och insamling av farligt avfall sker via icke låsbara men
barnsäkra röda boxar. Fastighetsnära insamling av den röda boxen har erbjudits under de senaste 4-5
åren och sker efter särskilt schema, månadsvis och efter budning från småhus. Hämtning från lägenheter
sker efter budning och då krävs personlig överlämning. Budning kan beställas via Hässleholms Miljös
hemsida eller via telefon.
Vid hämtning av den röda boxen krävs även ifyllnad av en särskild blankett med information om vad
som lämnas i boxen. En nackdel med insamling av farligt avfall i röd box är att det är administrativt
krångligt för kunden att fylla i blankett med information om vad som lämnas in. Detta leder till att farligt
avfall kan hanteras felaktigt eller inte samlas in eftersom det är jobbigt att fylla i blanketten. Kunder har
efterfrågat en enklare hantering.
Farligt avfall kan även lämnas på någon av kommunens sex återvinningscentraler och är även det system
som anses fungera bäst.
Grovavfall kan lämnas på någon av kommunens 6sex återvinningscentraler men hushållen har även
möjlighet att beställa hämtning från småhus och flerfamiljshus utan extra kostnad.
Fastighetsnära insamling via budning är begränsad till budning en gång per månad, max 10 kollin för
småhus. Boende i lägenhet får buda mer än 10 kollin. Beställning sker antingen direkt till kundtjänst
eller via respektive fastighetsägare. Från större fastighetsbolag kan det hämtas kontinuerligt.
Budning av grovavfall från småhus, liksom farligt avfall, kan beställas via telefon eller via Hässleholm
Miljös hemsida och ett problem är att en del kunder beställer hämtning av sådant avfall som inte ska
hämtas av bolaget.
B20
6.5.4 Insamlade avfallsmängder
Totalt samlades in 212 kg kärl- och säckavfall, 5 kg farligt avfall och 146 kg grovavfall per invånare under
2009. I skrivande stund finns ingen statistik för insamlade mängder farligt avfall och grovavfall via de
olika systemen. Eventuellt är detta något kommunen kommer att titta på under året.
Insamling av farligt avfall och grovavfall ingår i den årliga grundavgiften.
Samtliga återvinningscentraler tar emot avfall från verksamheter. Vid en av centralerna tas dock endast
mindre mängder farligt avfall emot. Verksamheter får alltid betala 50 kr exkl. moms i inträde, sedan är
allt återvinningsbart gratis att lämna. Fraktioner som går till deponering och förbränning lämnas dock
mot särskilt avgift.
Hässleholm Miljö arbetar även med att förebygga avfall genom att exempelvis ge idrottsföreningar
möjlighet att ta emot föremål som inte behöver slängas på återvinningscentralerna. Information om
förebyggande och minimera avfallsmängderna kommer även att ges i nästa nummer av tidningen
”Källsortera”.
6.7 Uppföljning
Entreprenören redovisar mängduppgifter och annan statistik en gång per månad. Hässleholm Miljö
började med att redovisa statistik i Avfall Web förra året och upptäckte då att en del statistik saknas eller
inte har begärts in.
Plockanalyser har genomförts under 2005 på den brännbara fraktionen och deponiresten. Den senare
för att fraktionen eventuellt ska samlas in i mindre behållare. Plockanalysen visade försumligt små
mängder farligt avfall och el-avfall i den brännbara fraktionen och även väldigt små mängder el-avfall i
deponiresten.
Kundnöjdhet ifråga om insamlingssystemen för farligt avfall och grovavfall har inte följts upp men en
ny kundenkät är planerad. Nyttjandegrad av insamlingssystemen för farligt avfall och grovavfall har inte
heller följts upp.
Då ingen riskanalys har genomförts vid införande eller planering av nya system har ingen särskild
uppföljning genomförts.
Hässleholm Miljö upplever att det är bra kvalité på samtliga insamlingssystem och ser ingen större
skillnad på kvaliteten på det insamlade avfallet.
B21
Inga större förändringar har genomförts med nuvarande entreprenör. Men man för diskussioner kring
att byta ut den del i kärlet som idag användas för att samla in deponirest mot en hink. Den då oanvända
delen i kärlet skulle användas för att samla in en annan fraktion, i skrivande stund ej klart vilken.
Den senaste större förändringen av insamlingen av farligt avfall infördes för ca 4 år sedan då man
startade med hämtning av glödlampor och batterier vid ordinarie insamling.
Vidare anger Maryanne Jönsson att man funderar på att begränsa valmöjligheten över vad som går att
skriva in vid beställning av hämtning av grovavfall via hemsidan (se punkt 6.5.3), då detta har visat sig
vara ett problem om kunden saknar kunskap kring vad som räknas som grovavfall och beställer hämtning
av annat avfall. Vid sådana tillfällen kontaktas kunden av kundtjänst för att justera beställningen.
B22
7 Järfälla kommun
Järfälla kommun ligger i Stockholms län cirka 2 mil nordväst om Stockholms centrum, med en areal på
6 350 ha. Kommunen har ca 62 300 invånare varav 21 procent har utländsk bakgrund.
Kommunen klassas som en förortskommun till större stad enligt Sveriges Kommuners och Landstings
kommungruppsindelning.
Tekniska nämnden har det övergripande ansvaret för avfallshanteringen i Järfälla kommun, liksom
för trafikfrågor, vatten- och avloppsförsörjning, park- och naturvård, gatuhållning m.m.. Det praktiska
ansvaret för avfallshanteringen faller på Bygg- och Miljöförvaltningen genom Avfallsenheten som
ansvarar bland annat för upphandling av insamlingsentreprenörer.
Behandling av hushållsavfallet hanteras genom det regionala avfallsbolaget Söderhalls Renhållningsverk
AB (SÖRAB) som ägs av åtta norrortskommuner samt Stockholms stad4. SÖRAB har en polistik
bolagsstyrelse med representanter från flertalet av bolagets ägare.
Det politiska intresset i att utveckla och införa nya insamlingssystem har ökat väsentligt i och med att
Järfälla nu har en egen representant i bolagets styrelse. Samarbetet med ansvarig nämnd fungerar bra
och det finns ett starkt förtroende för tjänstemännen som hanterar avfallsfrågorna i kommunen.
Järfälla har kundtjänst i egen regi som även hanterar och samdebiterar VA vilket ger samordningsvinster.
En fördel med egen kundtjänst är att det ger egenkontroll, insyn i verksamheten och uppdaterat
kundregister som kan användas som planeringsverktyg. Kundtjänsten är central för hela kommunen
och kunden har ett nummer att ringa.
Eventuella avvikelser ifråga om insamlingen av avfallet noteras i debiteringssystemet och ärendet skickas
till entreprenör som åtgärdar och meddelar kommunen efter utförd åtgärd. Innan åtgärd är genomförd
utgår ingen ersättning till entreprenören. Överhopp som beror på entreprenören sammanställs en gång
per månad och eventuellt utgår viten. Kommun har ca 10-15 avvikelser per månad.
Driftsmöten med entreprenören genomförs en gång per månad och regelbundna uppföljningsmöten
med kundtjänst genomförs (inkl. utbildning i avfallsfrågor).
I Järfälla kommun finns en informationschef som arbetar på kommunledningssidan och inom Byggoch Miljöförvaltningen finns en egen intern förvaltningsinformatör men de arbetar inte direkt med
avfallsfrågor. Varje enhet har dock en egen webbredaktör som ansvarar för sina sidor och portaler.
Från tjänstemannasidan finns dock önskemål om att avfallsenheten anställde en egen informatör/
kommunikatör.
4 Söderhalls Renhållningsverk AB ägs av kommunerna, Danderyd, Järfälla, Lidingö, Solna, Stockholm, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och
Vallentuna.
B23
Kommunen informerar via ett flertal kanaler om avfallshanteringen och samarbetar även med
övriga Sörab-kommuner när informationsmaterial tas fram, exempelvis har en ny folder om byggoch rivningsavfall tagits fram som riktar sig mot byggherrar och privatpersoner. Vidare anses Avfall
Sveriges kampanjer vara bra informationsverktyg och under EU minskar avfallet-veckan delades kassar
i återvinningsbar plast med trycket ”Våga vägra plastkasse” på, vid olika centrumanläggningar och
handlare. I kassen fanns även ett information kring minskning av avfall.
Järfälla använder sig av följande kanaler för att informera om avfallshanteringen:
• Samtliga hushåll får en kalender en gång per år med t.ex. sorteringsanvisningar och uppdaterad
information om miljöboxen m.m.
• Information via kommunens hemsida www.jarfalla.se samt via SÖRABs hemsida www.sorab.se
• Information ges även via tidningen ”Järfälla visar vägen” som ges ut en gång per månad.
• Annonser genom bilaga eller annonser i lokaltidningen.
• Kundtjänst informerar kunder exempelvis vid beställning av miljöbox eller hämtning av grovavfall,
om vad som kan läggas i miljöboxen eller vad som hämtas som grovavfall.
• Information i fakturan där exempelvis plockanalysresultat redovisas
• Ute på stan kampanjer eller informationsmöten med bland annat PRO, villaägarföreningar,
kommunens egna verksamheter och politiska grupper.
• Information på sopbilarna
• Webbaserad skolinformation för högstadier och neråt i åldrarna
Kommunen är miljödiplomerad och arbetar även internt med miljöfrågor och information. Till
avfallsplanen finns en kommunikationsplan kopplad som kallas ”1000 målet” och som innebär att ta
1000 kontakter inom kommunen för att sprida information om kommunens avfalls- och miljöarbete.
Under våren införs utsortering och insamling av matavfall. Inför detta krävs mycket informationsarbete.
Några av de kanaler som skulle kunna användas är att knacka dörr, utskick av olika slag och ute-på-stan
kampanjer.
Några av de svårigheter som Ann Ljusnefors-Nordstedt, nämner ifråga om informationsarbetet är att
synas genom mediabruset, nå invånare i flerfamiljshus och nå ut med information på flera språk. Det
kan vara svårt att nå ungdomar och där skulle sociala medier, exempelvis Facebook kunna vara en
informationskanal.
Då kommunen inte har tillgång till samtliga adresser för boende i flerfamiljshus kan det vara svårt
att nå alla, något som kan bli bättre i och med förändringar inom Lantmäteriet. Fastighetsägarna har
informationsansvaret för avfallshanteringen men informationen når inte alltid fram till de boende. Även
information på andra språk än svenska är något som kommunen skulle kunna arbeta mer med enligt
Ann Ljusnefors-Nordstedt. Det behöver inte alltid vara text utan illustrationer kan fungera lika bra.
Byggavfallsfoldern som har arbetats fram gemensamt inom SÖRAB finns, förutom på svenska, engelska,
ryska och polska. Foldern delas bland annat ut på olika byggmarknader inom SÖRAB-området.
Under 2010 tilldelades kommunen SAKAB:s pris för deras arbete med insamling av farligt avfall. Med
hjälp av prispengarna kommer kommunen genomföra en särskild informationskampanj. En röd kasse
av återvunnen plast kommer att delas ut till de boende med en informationsfolder i hur farligt avfall ska
hanteras. Det är en långsam process med informationsarbete och farligt avfall-kassar i återvunnen plast
som ska tryckas och delas ut, se även punkt 7.5.2.
B24
I slutet av 2008 antogs en gemensam avfallsplan för Sörab-kommunerna (utom Stockholm). Planen
gäller från 2009 till och med 2020. Tillsammans har kommunerna ett upptagningsområde på ca 420
000 invånare som förväntas växa med ca 100 000 till år 2020.
Avfallsplanen övergripande mål är satta till år 2020. Planen innehåller även delmål till år 2012, samt
strategier för hur arbetet ska gå till för att uppnå delmålen. Utöver strategierna arbetar kommunerna
utifrån enskilda, årliga handlingsplaner som blir en del av kommunernas verksamhetsplaner.
I planen anges åtta övergripande mål - Människan i centrum; Kvalitet; Minska avfallets mängd;
Minska avfallets farlighet; Öka återanvändningen; Öka materialåtervinningen; Energiutvinning och
Deponering. Varje mål har olika arbetsgrupper, totalt 15 st., som ska arbeta för att uppfylla delmålen.
Järfälla medverkar i fem av dem. Under arbetets gång kommer nya delmål tas fram.
Några av de delmål till år 2012 som berör farligt avfall och grovavfall är:
• Minst 90 procent av hushållen ska ha ska kunskap om vad som är farligt avfall och var det ska
lämnas och anse sig ha tillgång till ett tillfredsställande insamlingssystem för farligt avfall.
• Minst 90 procent av byggherrarna och byggentreprenörerna i SÖRAB-regionen ska ha kunskap om
vad som är farligt i byggoch rivningsavfall och hur det ska hanteras.
• Besluta kring vilka gemensamma insamlingstjänster som kommunerna ska tillhandahålla
(Insamlingen ska spegla olika typer av hushållsavfall inkl. grovavfall och farligt avfall, och man ska
ha identifierat hinder och möjligheter samt ha tagit hänsyn till människors olika behov).
• Minst 40 procent av hushållsavfallet ska materialåtervinns
De mål som anges i kommunens avfallsplan, exempelvis att samla in matavfall, är styrande för arbetet
med planering av nya insamlingssystem eller utveckling av redan existerande. Andra styrande dokument
är de nationella miljökvalitetsmålen och avfallshierarkin samt eventuella förändringar i lagstiftningen
som leder till en anpassning av avfallshanteringen.
Vid utveckling av insamlingssystemen har kommunen tät kontakt med nuvarande entreprenör som också
visar ett stort intresse av utveckling, givetvis inom ramen för upphandlingskontraktet. Återkommande
driftsmöten med entreprenören och kvartalsmöten om kraven i kontraktet utvecklar en samarbetsvana
och vilja. Entreprenören har eget skyddsombud ifråga om insamlingen och kommunen samarbetar aktivt
även med denna vid planering av förändringar eller nya system. Vidare, kartlägger Sörab-kommunerna
förekommande avfallsutrymmen inom ramen för avfallsplanearbetet.
I samband med detaljplaneärenden och bygglovsärenden får avfallsenheten möjlighet att yttra sig.
Oftast får enheten möjlighet att vara med i ett tidigt skede så att inte avfallsutrymmen byggs bort men
avfallsenheten har, enligt Ann Ljusnefors-Nordstedt, fått anstränga sig för att få delta i arbetet. Ett
exempel på samarbetet är utvecklingen av nya Barkarbystaden där det eventuellt ska byggas sopsug eller
avfallskvarn.
Samarbetet med stadsbyggnad är del av målet ”Människan i Centrum” som anger att avfallsverksamheten
ska vara en del av den fysiska planeringen. Vidare har Järfälla en särskild handbok för planering
av avfallsutrymmen riktad till fastighetsägare och som bygger på Avfall Sveriges handbok om
avfallsutrymmen. Sörabs särskilda arbetsgrupp i frågan har även varit remissinstans till nya PBL som är
planerad till mars-april 2011.
B25
Avfallsenheten samarbetar även aktivt med Miljö- och hälsa genom att förvaltningen är representerad
på driftmöten med entreprenören och genom att miljö- och hälsa även har varit representerad i arbetet
med framtagning av avfallsplanen med SÖRAB och övriga SÖRAB kommuner.
Järfällas övergripande ambition är att avfallsarbetet ska vara i fokus samt att kommunen bibehåller en
hög ambition med insamlingen av farligt avfall. Kommunen strävar efter att införa bra fastighetsnära
insamlingssystem genom vilka hänsyn tas till samtliga kundgrupper, inklusive icke bilburna eller
personer med funktionsnedsättning.
Inom SÖRAB-regionen finns även en uttalat mål, se även punkt 7.3, kring införande av liknande
eller gemensamma insamlingssystem i berörda kommuner. Insamlingssystemen skulle utgöras av ett
grundpaket och tilläggstjänster.
Insamling av farligt avfall sker genom ett flertal olika sätt:
• Miljöbox eller s.k. röd box från småhus
• Budning från flerfamiljshus (hämtning vid bostaden med personlig överlämning)
• Görvelns återvinningscentral
• Mobil återvinningscentral under utredning
• Farligt avfall-skåp
Den röda boxen har delats ut till samtliga småhus med egen avfallshämtning. Kunden kan sedan beställa
hämtning via kundtjänst som noterar vad boxen innehåller och skriver en order till entreprenören.
Miljöboxen är inte klassad som barnsäker av tillverkaren, den är ej låsbar men det krävs tvåhandgrepp
för att öppna. Information finns på locket av boxen och vid utdelning ligger även ett informationsblad
inuti boxen.
Med syfte att likställa servicenivån mellan hushåll i småhus och hushåll i flerfamiljshus introducerades
hämtning av farligt avfall vid lägenhetsdörr. Beställning görs via kundtjänst och avfallslämnaren måste
lämna minst tre artiklar. Tjänsten har dock inte använts i förväntad omfattning och kommunen går ifrån
det systemet mer och mer.
Senaste införda förändring var farligt avfall skåpen, i klassade avfallsutrymmen, i flerfamiljshus. Skåpen
innehåller pulversläckare och är invallade för att fånga upp eventuellt läckage. Kommunen har tagit fram
tre referensskåp men fastighetsägaren ansvarar själv för att köpa och underhålla skåpet. Vid användning
av skåp försvinner dock möjligheten för de boende att beställa hämtning vid dörren. Det avfall som
lämnas i skåpet måste vara märkt, i annat fall får fastighetsägaren stå för kostnaden av en kemist som
identifierar och hämtar avfallet. Enligt Ann Ljusnefors-Norstedt har systemen för flerfamiljshus vuxit
fram successivt men det är alltid svårt då fastighetsägaren alltid kan säga nej till systemen.
Genom att erbjuda fastighetsnära insamling av farligt avfall anses behovet hos samtliga kunder inklusive
kunder i särskilda kundkategorier tillgodoses. Miljöstationerna har tagits bort pga. säkerhetsskäl och
för att inte förvirra kunderna med för många insamlingssystem. Det system som anses fungera bäst är
insamling via miljöbox då systemet är lätt att förstå, fungerar bra som förvaring hemma och ger kunden
bra service. Systemet analyserades innan införandet och inga större problem har upplevts.
B26
Då bland annat utrymme i flerfamiljshus är en begränsande faktor för insamling av farligt avfall och
grovavfall är möjligheten att införa mobil återvinningscentral under utredning av SÖRAB.
Järfälla är i framkant vad gäller insamling av farligt avfall och kommunen tilldelades under 2010 även
SAKABs ALLFa-pris för deras målmedvetna arbete för att samla in och omhänderta det farliga avfallet.
Genom plockanalyser och noggrann dokumentering vet kommunen exakt vilka mängder och vilken
sorts farligt avfall som tas omhand. I kommunen har samtliga invånare möjlighet att få hämtning av
farligt avfall vid bostaden utan särskild avgift.
Vid insamling av grovavfall ställs krav på sortering i en brännbar och en icke brännbar fraktion. Vid
felsortering utgår en särskild sorteringskostnad som vid exempelvis farligt avfall i grovavfallet kan
uppgå till 7 000 kr. Grovavfall samlas in via ett flertal olika insamlingssystem:
• Görvelns återvinningscentral
• Hämtning av container enligt schema
• Hämtning från grovavfallsutrymmen
• Budning från en- och tvåfamiljshus
• Gråbox från en- och tvåfamiljshus
• Mobil återvinningscentral under utredning
Den gråa boxen används för insamling av en- och tvåfamiljshushållens icke brännbara fraktion såsom
bestick, skruvar, porslin och dricksglas. Metallen ur den grå boxen materialåtervinns. Grå-boxen hämtas
samtidigt som miljöboxen hämtas. Flerfamiljshus har ett 660 liters kärl för denna fraktion.
Hämtning av grovavfall från en- och tvåfamiljshus sker även genom budning och då ingår en kostnadsfri
hämtning av grovavfall per år, max 5 kbm. Bygg- och rivningsavfall, el-avfall, farligt avfall och fasta
inventarier hämtas inte.
Grovavfall förekommer i viss mån vid återvinningsstationerna, oftast i lägenhets- och
verksamhetsområden. Det kan finnas olika anledningar till det - avlämnaren tror sig göra rätt, lathet
eller språkbarriär. Förpacknings och tidningsinsamlingen ansvarar för städningen kring stationerna.
Järfälla kommun strävar efter att ge medborgarna service till rätt pris och kvalité, tillgänglighet är en
viktig faktor och det ska vara lätt att göra rätt samt förstå systemen. Och hade kommunen haft ansvar
för insamlingen av förpacknings- och returpapper hade de nog infört fastighetsnära insamling av dessa
fraktioner, enligt Ann Ljusnefors-Norstedt.
2009.
Kommunen har genomfört en ny upphandling av insamlingen av hushållsavfall och det nya avtalet
kommer att börja gälla från 2012. Det övergripande resonemanget vid framtagning av avfallstaxa är att
det inte ska vara dyrare att sortera än att inte sortera.
Ifråga om matavfallsfraktionen så införs en volym- och viktbaserad taxa med syfte att bland annat
uppmuntra kunden att minska matavfallssvinnet.
B27
Ifråga om insamling av farligt avfall från småhus, i miljöbox, ingår 26 hämtningar i grundavgiften.
Fastighetsägare till flerfamiljshus med insamling av el-avfall får fri tömning av denna fraktion en gång
per månad. Introducerar fastighetsägaren insamling av el-avfall och farligt avfall i skåp görs ett avdrag
på grundavgiften per lägenhet och år med 80 kr exklusive moms.
Insamling av farligt avfall och grovavfall från företag sker i den mån avfallet är jämförligt med
hushållsavfall. Mindre mängder grovavfall kan lämnas på Görvälns återvinningscentral om
verksamheten har klippkort, dock inte farligt avfall. Större mängder grovavfall kan lämnas sorterat till
Hagby återvinningscentral mot avgift.
Vidare samlas ca 600 ton matavfall in från verksamheter idag. Matavfallet omlastas på Hagby och körs
sedan till Uppsala för rötning. Sopbilarna går på biogas. Biogödsel som bildas efter rötningen sprids på
åkermark i Uppsalatrakten.
7.6 Uppföljning
Statistik över insamlade mängder sammanställs av SÖRAB som ansvarar för omlastning och behandling
av avfallet. I och med arbetet med den gemensamma avfallsplanen, se även punkt 7.3, finns en särskild
ansvarig statistikgrupp. Uppgifter om mängder m.m. för Järfälla kommun och övriga SÖRAB-kommuner
rapporteras in till Avfall Web.
Plockanalys genomfördes under 2007 och 2009 som även är basår för avfallsplanen. Metodiken skiljer
sig dock åt för dessa två plockanalyser och de går inte att jämföra. I den kalender som årligen skickas ut
till hushållen i Järfälla redovisas ett cirkeldiagram av vad soppåsen innehåller. Diagrammet redovisas
även på kommunens hemsida.
Under 2009 minskade mängden grovavfall vilket kan delvis bero på att Järfälla kommun har arbetat
med att förebygga avfall men det kan givetvis även bero på lågkonjunkturen.
Ifråga om farligt avfall är det svårare att studera inkomna mängder då avfallet kan lagras tillfälligt.
Kommunen strävar dock mot att samla in större mängder farligt avfall från flerfamiljshus i och med
satsningen på farligt avfall-skåp. Ann Ljusnefors-Nordstedt anger också att det även vore intressant att
få statistik över hur ofta miljöboxen tas med av användarna till återvinningscentralen för tömning där.
Det finns dock inga sådana uppgifter för tillfället.
Nyttjandegrad har inte följts upp mer än att det finns uppgifter över hur många som har budat grovavfall
och farligt avfall samt insamlade mängder. Statistik finns även för varje farligt avfall skåp och miljöbox.
Kostnader för insamling och behandling följs upp och kundenkäter genomförs för att ta del av
kommuninvånarnas syn på avfallshanteringen. En ny kundenkät kommer att skickas ut under 2012 i
samtliga SÖRAB-kommuner.
Enligt avfallsenhetens erfarenhet så är kvalitén i det insamlade materialet bättre vid bemannade
system. I fråga om grovavfallet kontrolleras varje container vid behandlingsanläggningen och eventuella
felsorteringar debiteras enligt Sörabs gällande avgifter. Felsorterat avfall fotograferas som bevis till
Järfälla kommun som sedan debiterar fastighetsägaren. Respektive container okulärbesiktigas också
vid hämtning hos fastighetsägaren och är det uppenbart felsorterat avfall hämtas inte containern.
B28
Ifråga om risker såsom miljö- och hälsa samt arbetsmiljörisker ställs krav, vid upphandlingen, om
personlig skyddsutrustning och ADR-kompetens där det krävs. Entreprenören ansvarar själv för
arbetsmiljön och kommunen genomför inga stickprovskontroller på säkerheten.
Inom SÖRAB-regionen undersöks frågan om insamling av grovavfall från flerfamiljshus med mobil
återvinningscentral, ett system som skulle vara gemensamt för samtliga kommuner.
Tidigare har Järfälla kommun även tittat på ambulerande bil för insamling av farligt avfall, detta innan
miljöboxen infördes. Systemet avfärdades dock då det ansågs locka till sig alldeles för få besökare och var
för dyrt. Kommunen försöker nu även frångå systemet med insamling av farligt avfall vid lägenhetsdörr
B29
8 Linköpings kommun
Linköpings kommun är Sveriges femte största kommun med ca 145 000 invånare, och klassas som en
större stad enligt Sveriges Kommuners och Landstings kommungruppsindelning.
Linköping är en av Sveriges tillväxtorter och folkmängden har under det senaste decenniet ökat med ett
snitt på 1 200 personer per år.
Det praktiska ansvaret för hanteringen av hushållsavfall ligger på Tekniska Verken i Linköping (TVL), ett
bolag som ägs av Linköpings kommun och har en politisk tillsatt styrelse. Tekniska Verken har totalt ca
280 000 privat- och företagskunder inom deras verksamhetsområden - el, vatten, fjärrvärme, fjärrkyla,
avfallshantering, bredband och biogas.
Tekniska Verken har egen kundtjänst men för inte statistik över generella klagomål, dock dokumenteras
eventuella klagomål eller missar som entreprenörerna ansvarar för. Entreprenören meddelas sedan om
detta och får möjlighet att rätta till. Inga avdrag görs på entreprenaden. Tekniska Verken planerar dock
att införa ett ärendehanteringssystem under 2011 vilket antas ge en annorlunda bild över klagomålen
än dagens.
Inom Tekniska Verken finns en heltidstjänst inom information och kommunikation för avfallshanteringen.
Ansvarig samarbetar med den centrala avdelningen för information, som består av 5 - 6 heltidstjänster
och totalt 10 - 12 personer.
Tekniska Verken informerar via ett flertal kanaler om avfallshanteringen i Linköpings kommun:
• Kommunens årliga kalender där även Tekniska Verken informerar
• Utskick av infobladet ”Din vardag” med fakturan några gånger per år
• Information via Tekniska verkens hemsida: www.tekniskaverken.se
• Kortfattad information på kommunens hemsida: www.linkoping.se
• Annonsering i dagspress samt bioreklam i samband med Avfall Sverige kampanjer
• Kampanjer-på-stan och återvinningscentraler, mässor m.m.
• Skolkampanjer med möjlighet till studiebesök på återvinningscentralerna
Tekniska Verken arbetar inte med information på andra språk eller annan information till särskilda
kundgrupper utöver fritidshusägare eller villaägare som får information om hantering av trädgårdsavfall,
med undantag av informationstillfällen och liknande som hölls med pensionärsorganisationer och
handikappsorganisationer inför införandet av matavfallsutsortering.
Information tas fram i samband med införandet av nya system men även för påminnelse efter själva
införandet. Hur kunden har uppfattat informationen kring avfallshanteringen har undersökts främst via
telefonintervjuer och generellt sett har kunderna varit positiva.
B30
Gällande avfallsplanen är inte ett aktivt dokument, den antogs 2006 och var egentligen redan gammal
när det kom ut, enligt Lars Peterson. En del av den information som står i planen, mål m.m. stämmer
inte eller har ändrats. Tekniska verken har inte börjat eller planerar för någon ny avfallsplan. Planen
måste tas fram under kommunens ledning men tidigare har Tekniska Verken skrivit större delar av
den. Även de lokala föreskrifterna om avfallshantering måste uppdateras i och med att insamlingen av
matavfall som ska införas under våren 2012.
I gällande avfallsplan finns specifika mål för farligt avfall och materialåtervinning med, men som redan
nämnts anses planen vara förlegad och används inte som ett styrande dokument. En uppföljning av
målen gjordes för några år sedan men dokumentet blev liggande och antogs aldrig på politisk nivå.
Tekniska Verken har ett bra samarbete med entreprenörer vid planering och genomförande av
förändringar av insamlingssystemen, samt i arbetsmiljöfrågor. Utvecklingen av nya insamlingssystem
styrs av flera kanaler och inte bara idéer eller Tekniska Verkens behov - nationella mål, lagkrav m.m.
Vid planering av nya system samarbetar Tekniska Verken med stadsbyggnadskontoret i den mån de
måste granska nya planer och i bygglovsärenden. I vissa frågor, exempelvis vid test av fastighetsnära
insamling av farligt avfall samarbetade Tekniska Verken med miljö och hälsa, som även har tillsyn på
återvinningscentralerna.
Tekniska Verken har inget särskilt samarbete med andra kommuner ifråga om insamling av
hushållsavfall, men det finns en ekonomisk förening för erfarenhetsutbyte i regionen som kallas def.
waste. Mer information finns på www.defwaste.se.
När nya återvinningscentraler planerades i Linköping hämtades inspiration från andra kommuner och
centraler och vid planering av fastighetsnära insamling av farligt avfall tittade Tekniska Verken främst
på Ludvika men även Järfälla kommun. Inga särskilda riskbedömningar genomförs ifråga om farligt
avfall och grovavfall förutom vid återvinningscentralerna där även skyddsronder genomförs.
I Linköpings kommun betalar kunden en viktbaserad avgift för kärl- och säckavfallet med syfte
att uppmuntra minskning av mängden avfall. Det finns 45 återvinningsstationer, men inget särskilt
samarbete med Förpacknings- och tidningsinsamlingen sker. Det finns fyra återvinningscentraler, varav
en tar emot företags- och verksamhetsavfall.
Under våren 2012 kommer Linköpings kommun och Tekniska verken introducera matavfallsinsamling
från hushåll.
• Tre återvinningscentraler
• Bemannad mobil återvinningscentral, lördag-söndag en gång per år
• Budning av farligt avfall (villor och flerfamiljshus)
B31
Under 2009 togs obemannade miljöstationer bort och ersattes av budning fyra gånger per år med
personlig överlämning enligt turlista. Miljöstationerna togs bort främst av arbetsmiljöskäl men även för
att verksamheter lämnade farligt avfall vid stationerna och insamlade mängder var relativt små. Idén
med fastighetsnära insamling av farligt avfall är även att nå särskilda kundgrupper såsom icke bilburna
men även budningen av farligt avfall ger små mängder och relativt få hämtningar per år, ca 60 stycken.
Det system som fungerar bäst är återvinningscentralerna och andra insamlingssystem utgör egentligen
ett komplement till centralerna.
Insamling av grovavfall sker via ett flertal system:
• Tre återvinningscentraler
• Bemannad mobil återvinningscentral
• Budning av grovavfall från villor
• Grovsoprum i flerfamiljshus
Boende i småhus kan beställa hämtning av grovavfall vid fastigheten mot en särskild avgift (250 kr per
gång och 2 kbm). Boende i småhus tycker att det är en bra service men i många fall anses det vara dyrt.
Boende i flerfamiljshus kan, i förekommande fall, lämna grovavfall i särskilt grovavfallsutrymme.
Avfallet samlas in löst, i kärl eller i container. Hämtning av grovavfall utgör ibland ett arbetsmiljöproblem
och kvalitén på avfallet varierar kraftigt då det kan vara blandat med el-avfall eller farligt avfall. Det
förekommer grovavfall vid återvinningsstationerna men inte i några stora mängder. Förpacknings- och
tidningsinsamlingen ansvarar för städningen kring stationerna och Tekniska Verken tar emot avfallet
utan extra kostnad.
Insamlingen av grovavfall vid återvinningscentralerna är det system som fungerar bäst och som
kunderna är mest positiva till.
Under 2009 samlades totalt in 196 kg kärl- och säckavfall och 135 kg grovavfall per invånare. Uppgifter
för farligt avfall saknas.
Insamlade mängder grovavfall har planat ut under de senaste åren och håller sig ganska konstant.
Viktbaserad taxa utgår för kärl- och säckavfall, vilket syftar till uppmuntra sortering av avfallet.
Inlämning av farligt avfall och grovavfall ingår i den s.k. miljöserviceavgiften som täcker bland annat
kostnaderna för återvinningscentralerna.
Fastighetsnära insamling av grovavfall uppmuntras inte då kvalitén på avfallet inte blir så bra. För
denna typ av insamling inkl. budning, utgår särskild avgift.
8.5.6 Insamling av farligt avfall och grovavfall från verksamheter.
Företag och verksamheter kan lämna mindre mängder sorterat avfall på Gärstad återvinningscentral grovavfall och farligt avfall. Varje besök ska registreras i en kortterminal inne på området och kostnaden
faktureras i efterhand. Varje kort är kopplat till registreringsnumret på ett fordon. Hämtning av avfall
kan även beställas av Tekniska Verken.
B32
Genom viktbaserad taxa för hämtning av kärl- och säckavfall vill Tekniska Verken uppmuntra
avfallslämnaren att sortera och minska avfallsmängderna.
På återvinningscentralerna finns inget återbrukssystem men Tekniska Verken samarbetar med Myrorna
som på varje central har en container för insamling av kläder och möbler.
Tekniska verken arbetar även med information kring avfallsminskning genom annonsering och
genom att delta i kampanjer som Avfall Sverige tar fram. Information om åtgärder för att minska
avfallsmängderna finns även på Tekniska verkens hemsida.
8.7 Uppföljning
Plockanalyser genomförs, dock inte regelbundet. Under 2009 undersöktes mängden farligt avfall i kärloch säckavfallet. Mängden var mindre än 1 procent.
Kundnöjdhet inklusive informationsarbetet följs upp vartannat år, oftast via telefonintervjuer eller
genom enkätundersökningar på återvinningscentralerna.
Tekniska Verken rapporterar in statistik till Avfall Web, men inte heltäckande.
I skrivande stund planeras inga nya eller förändringar av redan existerande insamlingssystem.
Fastighetsnära insamling av farligt avfall från flerfamiljshus har testats och lagts ned då insamlade
mängder var små och nyttjandegraden var låg.
B33
9 Ljungby kommun
Ljungby kommuns ligger i Kronobergs län och har ca 27 500 invånare.
Enligt Sveriges Kommuners och Landstings kommungruppsindelning klassas kommunen som en
varuproducerande kommun, vilket innebär minst 34 procent av nattbefolkningen mellan 16 och 24 år
förvärvsarbetar inom varuproduktion.
I Ljungby har Kommunstyrelsen och ansvarig Tekniskt utskott det övergripande ansvaret för
avfallshanteringen. Tekniska kontoret, genom VA- och Renhållningsavdelningen ansvarar för det
praktiska utförandet av avfallsverksamheten liksom räddningstjänst, kosten, vatten, avlopp, samt gatu, park- och fastighetsförvaltning.
Den politiska ledningen och kommunens tjänstemän värderar servicenivå högt och det utgör en viktigt
politisk fråga. Den 1 januari 2007 antogs kvalitetsgarantier som omfattar områden som tillgänglighet,
ungdomar och unga vuxna, exploatering, miljö, renhållning m.m., se även punkt 9.3.
Ljungby kommun har egen kundtjänst som anses ge bättre kontroll och närhet till kunden. Inkomna
synpunkter och klagomål noteras i kommunens verksamhetssystem och uppföljning med entreprenören
är styrt i entreprenadavtalet. Ingen analys har gjorts ifråga om det är mer ekonomiskt lönsamt att handla
upp funktionen, vilken kan vara en nackdel enligt Pia Davidsson.
Va- och Renhållningsavdelningen ansvarar för framtagning av informationsmaterial och samarbetar
med ansvarig kommunal informatör som får möjlighet att tycka till om materialet innan publicering.
Kommunen informerar om avfallshanteringen genom ett flertal kanaler:
• Information via hemsidan www.ljungby.se
• Kvartalsvis information med fakturan, ett extra blad
• Annonsering i dagstidning
Inget särskilt samarbete sker med entreprenör vid framtagning eller utskick av information. Kommunen
arbetar inte heller med information på andra språk eller riktad information till särskilda kundgrupper.
Varje tisdag har kommunen tillgång till en helsida i lokaltidningen där det finns möjlighet att lägga in
information om avfallshanteringen. Helsidan har funnits tillgänglig under tre år och verkar läsas av
många.
Det har inte funnits något särskilt stort intresse från skolor trots försök från avfallsavdelningen.
Studiebesök på kommunens återvinningscentral anordnas för grupper från 5 år till gymnasiet. De yngre
grupperna får möjlighet att ta med sig avfall hemifrån för att sortera det på plats.
B34
Särskild information om hantering av farligt avfall och grovavfall brukar skickas med fakturan och
informationskampanjer genomförs vid behov, senast vid införandet av plastkärl 2007.
Information kring hantering av förpackningar och returpapper samordnas med Förpacknings- och
tidningsinsamlingen, och kommunen har årliga samrådsmöten med FTI på deras initiativ.
Enligt Pia Davidsson får Ljungby kommun inte in några särskilda klagomål kring informationsarbetet
eller avfallshanteringen som anses, av kunder, fungera tillfredställande.
Enligt kommunens kvalitetsgarantier ska den kommunala servicenivån vara tydlig och renhållningen ska
utföra tömningar av hushållsavfall punktligt och tömning ska ske inom 24 timmar vid missad tömning.
Kommunens gällande avfallsplan antogs 1994, finns endast i pappersformat och är inaktuell. Utöver
kommunens kvalitetsgarantier finns inga nu gällande mål eller ambition dokumenterad.
9.4 Arbetsform vid utveckling av nya insamlingssystem
VA- och Renhållningsavdelningen har särskilda arbetsplatsträffar för att diskutera nya idéer inklusive
förslag som har kommit in från medborgare och huruvida dessa förslag är något att gå vidare med
genom att undersöka möjlighet att införa, ekonomisk rimlighet m.m. Förslag från medborgare ska tas
upp politiskt och ska besvaras inom sex månader.
Samarbetet med kommunens entreprenörer fungerar bra och senaste införda förändring var när
insamlingen av farligt avfall via röd box fick ADR-regler vilket medförde att kunden blev tvungen att
ringa kundtjänst för att meddela typ av avfall som kunden ville lämna. Transportblankett fylls i av
kundtjänst som sedan meddelar entreprenören. Tidigare ställdes boxen helt enkelt ut av kunden när
den önskade få den tömd. Införandet av ADR-regler har lett till en minskning i antal hämtningar.
Vid planering av nya områden, offentliga lokaler och större byggen samarbetar VA- och
Renhållningsavdelningen med Miljö- och byggkontoret för att det ska finnas lämpliga avfallsutrymmen
och lämpliga transportvägar innan bygglov godkänns. Vidare samarbetar avdelningen med Miljökontoret
ifråga om tillsyn. Inget särskilt samarbete sker med kommunens räddningstjänst eller andra kommuner
ifråga om avfallshanteringen.
Entreprenören har eget skyddsombud som ser över insamlingen av farligt avfall. För grovavfall
genomförs inga särskilda skyddsronder. Kommunens säkerhetsrådgivare går igenom insamlingen av
farligt avfall varje år.
I Ljungby sker ingen utsortering av matavfall. Behållare för kärl- och säckavfall ska på hämtningsdagen
stå inom fem meter från insamlingsfordonets angöringsplats. Dispens kan sökas.
Insamling av farligt avfall sker via ett flertal system:
• Återvinningscentral
• Röd box
• Låsbart utrymme i flerfamiljshus alt. Miljöskåp
B35
Farligt avfall tas emot på kommunens återvinningscentral. Hushåll i småhus har möjlighet att samla
in farligt avfall i den icke låsbara röda boxen. Ca 10 procent av hushållen i småhus har röd box men
antalet hämtningar har minskat under senare år och i samband med införandet av nya ADR-regler
vid fastighetsnära insamling av farligt avfall har det blivit krångligare för kunden som måste ringa till
kundtjänst för att få sin box tömd.
Boende i flerfamiljshus har, i förekommande fall, möjlighet att lämna farligt avfall i låsbart utrymme,
som sedan töms enligt schema, eller särskilt miljöskåp. I annat fall kan avfallet lämnas på kommunens
återvinningscentral. Av totalt 29 000 hushåll i flerfamiljshus har ca 35 procent tillgång till fastighetsnära
insamling av farligt avfall.
Även fraktioner som el-avfall, glödlampor och batterier kan lämnas i röda boxen eller i farligt avfallskåpen. Dessa töms i samband med ordinarie hämtning av kärl- och säckavfall. Sopbilen har ett särskilt
fack för farligt avfall.
Av ovanstående system anses insamlingen av farligt avfall på kommunens återvinningscentral fungera
bäst.
Insamling av grovavfall sker via ett flertal system:
• Grovavfallsutrymmen i flerfamiljshus
• Schemalagd hämtning från villahushåll
Den schemalagda hämtningen från villahushåll är uppskattad av kommunens invånare. Hämtning
av löst grovavfall sker fem gånger per år och beställs genom kommunens kundtjänst. Grovavfallet
transporteras till kommunens återvinningscentral där det sorteras. Många som nyttjar denna tjänst är
äldre personer som har svårare att ta sig till återvinningscentralen.
Fastighetsnära hämtning från flerfamiljshus sker i förekommande fall från särskilda grovavfallsutrymmen,
i övrigt har de boende möjlighet att åka till återvinningscentralen. Vissa fastighetsägare åker själva med
grovavfallet till återvinningscentralen. Grovavfall kan förekomma vid återvinningsstationerna men det
anses inte vara något särskilt stort problem enligt Pia Davidsson.
2009. Mängderna säck- och kärlavfall, samt batterier och el-avfall har legalt stabilt de senaste åren.
Kommunen förväntar sig ökade avfallsmängder, men relativt stabila mängder farligt avfall och grovavfall.
Insamlade grovavfallsmängder ökade under 2009 medan farligt avfall har minskat. Det är oklart varför
denna ökning då mängderna har legat konstant tidigare år.
Vid återvinningscentralerna samlas ca 40 ton farligt avfall per år och 1 500 ton grovavfall. I snitt besöker
ca 1 500 fordon återvinningscentralen varje vecka.
B36
Insamlingen av farligt avfall och grovavfall, inklusive den fastighetsnära insamlingen, ingår i den
årliga grundavgiften, som även täcker kostnader för driften av återvinningscentralen, annonsering och
informationsmaterial och administration.
9.5.6 Farligt avfall och grovavfall från verksamhet
Verksamheter har möjlighet att betala 3 000 kr per år för ett kort till återvinningscentralen för att lämna
grovavfall. Verksamheterna har obegränsad tillgång till centralen men är begränsade att komma med
max en personbil samt släp per gång. Systemet anses fungera bra.
Ljungby kommun driver inget särskilt återbruk eller liknande på kommunens återvinningscentral
men har deltagit i Avfall Sveriges och EU:s minska-avfallet-vecka genom information på kommunens
hemsida och på återvinningscentralen.
9.7 Uppföljning
Kommunen har genomfört kundnöjdhetsundersökningar via SCB:s kommunala enkäter, med bland
annat frågor kring intresset för fastighetsnära insamling av förpackningar. Resultatet visade på ett
väldigt lågt intresse från invånare och sådan insamling har därför inte utretts vidare.
Nyttjandegraden av den fastighetsnära insamlingen av farligt avfall och grovavfall har följts upp och
för farligt avfall är det ca 45 procent av kunderna som nyttjar den röda boxen eller farligt avfall skåp.
Inga plockanalyser har genomförts men inga större kvalitetsskillnader anses finnas genom de olika
insamlingssystemen.
Ljungby kommun sammanställer statistik och rapporterar in till Avfall Web, men då kommunen saknar
tydliga saknar mål görs ingen direkt uppföljning av siffrorna. Erfarenheten visar dock att företag
och verksamheter lämnar in alldeles för stora mängder farligt avfall vid återvinningscentralerna då
personalen inte ser.
Särskilda skyddsronder genomförs, förutom ifråga om grovavfallsinsamlingen, i samarbete med
entreprenören som även har eget arbetsmiljöombud.
Inga nya system eller större förändringar planeras i skrivande stund, förutom ombyggnad av farligt
avfall-mottagningen på återvinningscentralen som kommer att flyttas närmare personalbyggnaden, för
bättre kontroll. Tidigare har kommunen haft en mobil kampanjhämtning kvällstid för grovavfall men
systemet lades ned då allt möjligt avfall lämnades.
B37
10 Ludvika kommun
Ludvika kommun har ca 25 700 invånare och klassas som en varuproducerande kommun enligt
Sveriges Kommuners och Landstings kommungruppsindelning. Det innebär att minst 34 procent av
nattbefolkningen mellan 16 och 24 år förvärvsarbetar inom varuproduktion.
Enligt kommunens planeringstal för befolkningsutvecklingen 2010 - 2024, befolkningsutveckling visat
på en positiv trend under 2009 och 2010, framförallt beroende på flyttnettot som står för hela ökningen
och flyttningen från utlandet som ger det överlägset största tillskottet. Kommunen arbetar utifrån
tre befolkningsutvecklingsscenarier som regelbundet stäms av. Befolkningsförändringarna i de olika
alternativen anger som bästa alternativ en ökning med ca 2 600 personer till år 2024 och som sämsta
alternativ en minskning med 1 076 personer.
I Ludvika har Tekniska kontoret genom avdelningen Avfall det praktiska ansvaret för avfallshanteringen.
Det övergripande ansvaret faller på Tekniska nämnden. Tekniska kontoret ansvarar även för förvaltning
och underhåll av kommunens fastigheter samt lokalvård, gator och parker samt vattenförsörjningen i
kommunen.
Ludvika kommun har egen kundtjänst sedan många år tillbaka som även hanterar VA-frågor då det
bedöms som det bästa alternativet för kommunen och dess kunder. Inkomna klagomål eller synpunkter
diarieförs via kundtjänst som hanterar ärendet.
En stor del av kommunens informationsarbete sker via DalaAvfall (se punkt 10.4), samt via kommunens
hemsida. Kommunen har även arbetat internt med information kring avfallshanteringen samt tagit
hjälp av extern reklambyrå för utformning av informationsmaterial. Kommunen har nu även anställt en
ny person vars huvudsakliga uppgift är att arbeta som avfallsinformatör.
Kommunen informerar om avfallshanteringen via ett flertal kanaler:
• Kommunens hemsida www.ludvika.se
• DalaAvfall:s hemsida www.dalaavfall.se
• Särskilt informationsmaterial
Kommunen har som mål att arbeta mer aktivt med information då den anses vara knapphändig. Detta
gäller både information till enskilda abonnenter och fastighetsägare. Även hemsidan har upplevts
som knapphändig och kommer att förbättras. DalaAvfall har tagit fram en broschyr om källsortering
på svenska, engelska och tyska. Kommunen arbetar dock inte med annan information på andra språk
utöver Förpacknings- och tidningsinsamlingens material.
B38
Gällande avfallsplan var för perioden 2007 - 2010 och revideringsarbete påbörjas under 2011. Under
2006 arbetades fram en gemensam avfallsplan eller avfallsplanestruktur genom DalaAvfall, med
gemensamma mål men med utrymme för lokala mål.
I gällande avfallsplan är det gemensamma och övergripande målet att den totala mängden genererat
avfall inte ska öka och den resurs som avfallet utgör ska tas tillvara i så hög grad som möjligt samtidigt
som påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras. Det övergripande målet är sedan indelad i
fyra fokusområden med specifika inriktningsmål. Ludvika har sedan arbetat fram egna lokala mål.
I samband med framtagande av den regionala avfallsplanen genomfördes en enkätundersökning som
låg till grund för målen. I slutet av 2010 skickades en uppföljningsenkät ut, som visade att man inte
lyckats uppnå målen. Både målen i den gemensamma planen och frågorna i enkäten riktas framförallt
mot ökad kunskap och medvetenhet och hantering/sortering av avfall. Enligt Anders Hammarbäck
kommer enkätsvaren att utvärderas vidare men en orsak till att målen inte uppnåddes kan vara att
svarsfrekvensen varit större från invånare i åldersgruppen 55 plus, vilka till stor del uppgett att de
föredrar information direkt i brevlådan. Genomförda informationskampanjer har legat på hemsidan,
liksom tävlingar av olika slag. Även radion och reklamkampanjer har genomförts.
Ludvika samarbetar med andra kommuner via DalaAvfall som är nätverk genom vilket ett flertal
kommuner5 utbyter erfarenheter och kompetens med syfte att utveckla hela Dalarna vad gäller
avfallshanteringen och på så sätt säkerställa god utveckling i fråga om kvalitet, kostnadseffektivitet,
kundservice och miljöanpassning i den lokala avfallsverksamheten. Samarbetet sker genom att
kommunerna arbetar med gemensamt uppsatta mål och genom gemensamma projekt, exempelvis
gemensamma avfallsplaner, upphandling, informationssatsningar, kundundersökningar med mera. Till
stöd vid framtagande och uppföljning av mål används nyckeltal som tas fram via Avfall Web.
Samarbete med Miljö- och byggkontoret ifråga om tillsyn m.m. av avfallshanteringen fungerar bra och
avfallsavdelningen försöker få till ett bra samarbete ifråga om mark- och byggfrågor. Vidare finns inget
samarbete med räddningstjänsten men kommunen har skyddsombud involverade i verksamheten.
I Ludvika kommun sker ingen utsortering av matavfall. Insamling sker enbart i egen regi.
• Budning från småhus och farligt avfall-skåp
• Mobil återvinningscentral (våren 2011)
• Butiksinsamling av glödlampor och batterier
5 Avesta kommun, Borlänge Energi, Dala Vatten och Avfall (Gagnef, Leksand, Rättvik), FaluEnergi och Vatten, Hedemora Energi, Ludvika kommun,
Malung-Sälens kommun, NOVADA (Mora, Orsa & Älvdalen), Smedjebacken Energi och Vatten, Säters kommun samt Vansbro kommun.
B39
Mindre mängder farligt avfall från hushåll hämtas efter budning i samband med ordinarie
sophämtningstillfälle. Boende i flerfamiljshus lämnar sitt farliga avfall i förekommande fall tillgängligt
farligt avfall-skåp. De boende får kontakta sin egen vice-värd som har nyckel för inlämning av farligt
avfall. Detta för att säkerställa märkning och innehåll. Den fastighetsnära insamlingen ses som en bra
tjänst men inte så effektiv.
I samarbete med det kommunala fastighetsbolaget kommer en mobil återvinningscentral att införas
under våren 2011. Bolaget är den största fastighetsägaren i kommunen och den mobila centralen
kommer endast att hämta från dessa fastigheter. Ett mobilt system för samtliga hushåll är dock en
kostnadsfråga men kan eventuell införas i framtiden.
Utöver ovanstående har kommunen butiksinsamling av fraktioner som batterier och glödlampor i
samtliga matbutiker genom holkar eller s.k. latrinkärl med hål i locket.
Den största delen grovavfall, nästan 100 procent, samlas in via kommunens två återvinningscentraler.
Tidigare har kommunen haft en tredje återvinningscentral men denna stängdes på grund av för höga
driftskostnader. Fastighetsnära insamling från både hushåll och verksamheter sker efter beställning och
mot avgift.
En mobil återvinningscentral kommer att införas under våren 2011 i samarbete med det kommunala
fastighetsbolaget, se även punkt 10.5.2. Inga särskilda klagomål har förekommit kring hanteringen av
grovavfall, förutom just önskemål om en mobil återvinningscentral.
Grovavfall kan förekomma på återvinningsstationerna placerade runt om i kommunen, och det har
hänt att kommunen har fått städa själva kring stationerna och sedan debiterat Förpacknings- och
tidningsinsamlingen för detta. Ingen särskild samordning eller samarbete sker med FTI förutom att
kommunen använder sig av deras information som tas med i den årliga kommunkalendern.
Under 2009 samlades in 235 kg kärl- och säckavfallet, 11 kg farligt avfall och 219 kg grovavfall per
invånare. Farligt avfall och grovavfall är de två fraktionerna som ökar mest, särskilt träavfall som enligt
Anders Hammarbäck kallar för ”Timell”-effekten efter alla gör-det-själv programmen.
Hantering av farligt avfall och grovavfall, förutom fastighetsnära hämtning av den senare, ingår i den
årliga grundavgiften. Ordinarie kostnad för fastighetsnära insamling av grovavfall tas ut per gång från
hushåll och per timme från verksamheter.
Verksamhetsutövare ska från och med 2011 betala för avlämning av avfall på Björnhyttans
återvinningscentral, där avfallet vägs och faktureras i efterhand. Systemet kräver dock att verksamheterna
är ärliga. Ludvika kommun överväger dock att införa ett särskilt inpasseringssystem med bom och tittar
på den modell som används i Eksjö kommun.
B40
Anders Hammarbäck menar att det är svårt att förebygga avfall i dagens konsumtions- och slit-ochslängsamhälle. Han anser att uppgiften bör ligga mer på Agenda21 eller andra miljösamordnare inom
kommunen.
Kommunen samarbetar i viss mån med RIA som är Svenska kyrkans organisation för stöd till hemlösa,
f.d. narkotikamissbrukare m.fl. RIA kommer att ha en separat insamling inom återvinningscentralerna
och hoppas kunna ta hand om återanvändningsbart material. Förhoppningen är att även Pingstkyrkan
kan bli intresserade av att ha något återbrukssamarbete med t.ex. container vid ÅVC.
10.7 Uppföljning
Kommunen genomför ingen regelbunden uppföljning av insamlingen av grovavfall och farligt avfall. Det
har, enligt Anders Hammarbäck, aldrig heller funnits ett behov av att följa upp kostnader för systemen
då dessa används och anses fungera tillfredsställande.
Senaste plockanalysen genomfördes 2008 och enligt den nya regionala avfallsplanen ska plockanalyser
genomföras regelbundet.
Kundnöjdhetsundersökningar har genomförts som grund för att fastställa mål i avfallsplanen och
kommer att genomföras genom DalaAvfall för att följa upp fastställda målsättningar, se även punkt 10.3.
Arbetsmiljöarbete är en kontinuerlig process i enlighet med gällande lagstiftning, punktinsatser och
utbildningar genomförs under hela året.
10.8 Möjlighet till förbättringar
Inga nya system eller förändringar i gällande insamlingssystem planeras.
B41
11 Malmö stad
Malmö ligger i sydvästra delen av Skåne och är Sveriges tredje största stad. Sedan den 1 januari 1996
är Malmö indelat i 10 stadsdelar, varav centrum är den största med ca 43 000 invånare och Oxie den
minsta med ca 12 000 invånare.
Stadens klassas som en storstad enligt Sveriges Kommuners och Landstings kommungruppsindelning.
Dess befolkning har ökat för det tjugofemte året i rad och år 2016 beräknas Malmö ha ca 328 000
invånare.
VA SYD har det praktiska ansvaret för avfallshanteringen i Malmö stad. VA Syd är ett kommunalförbund
som bildades 2008 och som består av Lunds, Malmös samt från och med 2011 även Burlövs VAverksamheter. VA SYD ansvarar för att leverera friskt dricksvatten och renar avloppsvatten i de olika
kommunerna samt ansvarar för avfallshanteringen i Malmö och Burlöv. VA SYD har en politisk tillsatt
styrelse med representanter från Malmö stad och Lunds kommun.
Hämtningen av hushållsavfallet som faller under kommunalt ansvar utförs av entreprenörer som anlitas
genom upphandling av VA SYD.
All återvinning och behandling av det avfall som samlas in hanteras av Sydskånes Avfalls AB (SYSAV),
som även ansvarar för återvinningscentralerna samt insamlingen av farligt avfall genom de drygt 36
miljöstationer i regionen.
SYSAV är ett kommunalt bolag som bildades 1974 och som ägs av Burlöv, Kärlinge, Lomma, Lund,
Malmö, Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Staffanstorp, Svedala, Tomelilla, Trelleborg, Vellinge och Ystad.
SYSAV har ett upptagningsområde på ca 655 000 invånare och hanterade 792 505 ton avfall under 2009,
varav 95,4 procent behandlades genom material- och energiåtervinning, resterande 4,6 % deponerades.
Bolagets övergripande mål är ”Mesta möjliga återvinning – minsta möjliga deponering”.
VA SYD bedriver kundservice i egen regi. Kundservice svarar på frågor om vatten och avlopp i Malmö
och Lunds kommun, avfallshanteringen i Malmö och Burlöv samt frågor om fakturor, abonnemang och
liknande. Uppskattningsvis berör ca 90 procent av frågorna avfallshanteringen. En fördel med egen
kundservice är den direkta kundkontakten och att det är lättare att ta del av kundernas önskemål och
synpunkter.
Inkomna synpunkter dokumenteras i VA SYDs verksamhetssystem, de följs upp direkt och vid större
klagomål direkt med respektive entreprenör.
B42
VA SYD har en relativt stor informationsavdelning med informatörer och formgivare som är väl insatta
i kommunens olika system.
VA SYD informerar om avfallshanteringen via ett flertal kanaler:
• Huvudwebbsida - www.vasyd.se
• Blogg – http://vasyd.wordpress.com
• Twitter – http://twitter.com/VASYD
• Facebook – VA SYDs fanpage
• Videoinlägg på www.youtube.com
• Kundblad ”Sorterat från VA SYD”
• Kundblad ”Fripassageraren”
• Kampanjer och affischering på stan
• Broschyrer och informationsmaterial
VA SYD är aktiva inom ett flertal social medier såsom twitter och youtube, varav via den senaste
förmedlas ett antal filmer om bland annat utsortering av matavfall i villahushåll och lägenheter och
sopsorterande hundar. Länkar till respektive film finns på VA SYD:s hemsida.
VA SYDs upptagningsområde består av ca 80 procent flerfamiljshus vilket leder till att informationen
fokuserar till stor del på att nå ut till dessa abonnenter. Ett särskilt kundblad ”Sorterat från VA SYD”
distribueras till boende i lägenhet (distribueras i brevlådorna till samtliga lägenheter) 9-10 ggr per år.
Via kundbladet informeras kunderna om sortering och lämning. Bladet har funnits i 2-3 år och anses
vara ett bra sätt att informera på.
För boende i villa finns ett motsvarande kundblad som skickas tillsammans med fakturan.
VA SYD arbetar inte aktivt med information på andra språk utan använder sig av illustrativ information
och på enkel svenska. Även Malmö kommuns miljöförvaltning som VA SYD har diskuterat frågan
med använder sig av enbart svenska som informationsspråk. Inte heller arbetar bolaget med särskild
riktad information till fastighetsägare eller liknande. Information till fastighetsägare ges framförallt via
hemsidan.
Årliga kampanjer genomförs i samband med Malmöfestivalen samt i samband med relevanta mässor.
Och affischering på stan har använts framförallt sedan införandet av separat utsortering av matavfall.
Malmö stad har tillsammans med Burlövs kommun arbetat fram en ny avfallsplan att gälla under
perioden 2011 - 2015. Förslaget har varit på remiss och samråd under 2010, och är i skrivande stund
ännu inte antagen.
I avfallsplanen anges tre övergripande mål - det är lätt att välja en hållbar konsumtion, det är rätt att
prioritera miljönytta och det är lätt att göra rätt. Till varje övergripande mål finns ett antal effektmål och
ifråga om farligt avfall samt grovavfall anges följande:
• Allt farligt avfall ska sorteras rätt av våra användare
• 50 % av hushållsavfallet återvinns genom materialåtervinning
• Fastighetsägare ger de boende goda möjligheter att sortera sitt avfall såväl i bostaden som i
fastighetens insamlingssystem
B43
Vidare anges i avfallsplanen att planeringen för att skapa ett hållbart samhälle måste vara långsiktig
och att planen därför utformats som en strategisk plan med övergripande mål för det långsiktiga arbetet
med avfallsfrågorna.
De övergripande målen ska årligen brytas ned till handlingsplaner med konkreta tidsatta åtgärder. En
särskild arbetsgrupp med representanter från VA SYD och berörda förvaltningar i respektive kommun
kommer att ansvara för arbetet. Utöver detta ska årliga kommunikationsplaner upprättas.
Sysav sköter insamlingen av farligt avfall på uppdrag av VA SYD, och är den som föreslår förändringar. I
fråga om grovavfall har nya system inte diskuterats på senare tid. För fem år sedan introducerades en ny
containerlösning som fungerar ungefär som en mini återvinningscentral. Lösningen har blivit populär
vilket kan resultera i att fler köps in.
Samarbete med andra kommuner sker per automatik ifråga om hanteringen av farligt avfall genom
Sysav. Vidare samarbetar VA SYD aktivt både med stadsbyggnadsnämnden i planprocess och som
remissinstans vid bygglovsansökan, men samarbetar i mindre utsträckning med miljö- och hälsa. Vid
tillsyn av återvinningscentraler sker kommunikationen direkt med Sysav som sköter dessa.
VA SYD har en särskild arbetsmiljögrupp som har kontinuerligt samarbete och kommunikation med
respektive entreprenör.
Malmö stad erbjuder restauranger, kommunala verksamheter, bostadsrättsföreningar
hyresfastigheter att sortera matavfallet. Insamlat avfall går till biogasproduktion.
och
• Miljöstationer
• Två återvinningscentraler
• Fastighetsnära insamling – Skåpet Lotta m.m.
Sysav ansvarar för fem miljöstationer i Malmö kommun och totalt 36 stationer placerade i runt om i
ägarkommunerna inklusive Lund. Sysav önskar dock avveckla dess på grund av för höga kostnader och
ersätta dessa med en miljöbil som åker runt två gånger årligen samt med möjlighet till budning som
dock inte ska marknadsföras. VA SYD lobbar dock för att miljöstationerna ska finnas kvar.
I början av februari 2009 startade samarbetsprojektet ”Insamling av el-avfall i butik” mellan
avfallsbolagen Renova, Vafab Miljö och Sysav tillsammans med Avfall Sverige och El-Kretsen. Syftet
var att undersöka om en ökad service mot hushållen genom insamling av el-avfall i butiker med hjälp av
Samlaren, se även punkt 3.5.2, är en framgångsrik väg för insamling. Projektet utvärderades efter sex
månader i en första delrapport med positiva resultat. Samlaren finns på två varuhus i Malmö och VA
SYD önskar fler Samlaren.
B44
Boende i lägenhet har möjlighet, i förekommande fall, att lämna sitt farliga avfall i fastigheten i Skåpet
Lotta. Det farliga avfallet sorteras ut och ställs i röda backar som sedan skjuts in i det blåa skåpet
och då kommer avfallslämnaren inte längre åt avfallet. Skåpet töms sedan av utbildad personal. Det
förekommer även att fastighetsägare kan ha farligt avfall förvaring i låst utrymme och avfallet lämnas
över av vaktmästare i samband med exempelvis budning av grovavfall vid vår/höst städningen på
gården.
Insamling av grovavfall sker via ett flertal olika system:
• Två återvinningscentraler
• Containerinsamling
• Bemannad återvinningscontainer
• Budning
En särskild containerlösning, även kallad bemannad återvinningscontainer i Malmö, är ett system som
fastighetsägarna kan hyra, exempelvis vid vår/höststädning, med en öppen långsida och behållare för
sortering av grovavfall, metallavfall samt burar för el-avfall. Tjänsten är mycket uppskattad. Det är en
bra lösning för mindre bostadsrättsföreningar och tjänsten växer. Tjänsten marknadsfördes tidigare
aktivt men nu går de två containrarna på max belastning och kommunen funderar på att köpa in fler.
Vidare kan fastighetsägare hyra en vanlig container, tillfällig eller permanent, för insamling av grovavfall.
Grovsopsrumssystemet försöker man avveckla med hänsyn till arbetsmiljön.
Budning, en relativ dyr tjänst, kan göras av både villor och flerfamiljshus. I det senare fallet beställs
hämtning av bostadsrättsföreningen eller hyresvärden. Budning är tjänst som lämpar sig bäst för villor,
dock fungerar återvinningscentralerna som huvudsaklig insamlingstjänst.
Större hyreshus och bostadsrättsföreningar väljer vanligtvis insamling via vanlig container och
kompletterar ofta med annan sortering/insamling exempelvis farligt avfall, metall, el-avfall eller
liknande.
Det förekommer grovavfall vid stadens återvinningsstationer och Förpacknings- och tidningsinsamlingen
ansvarar för städningen. Inom VA SYD finns en person som ansvarar för kontakten med FTI AB och som
träffar dem regelbundet.
Totalt samlades in 255 kg kärl- och säckavfall, 1,2 kg farligt avfall och 167 kg grovavfall per invånare
under 2009
11.5.5 Finansiering av insamlingssystem för farligt avfall och grovavfall
Insamling av farligt avfall och grovavfall vid återvinningscentralerna ingår i den årliga grundavgiften.
Privata hushåll har fria, obegränsade besök till centralerna.
Småföretagare kan lämna avfall på stadens återvinningscentraler mot särskild avgift, men det finns även
en särskild återvinningscentral för företag på Spillepengs avfallsanläggning i Malmö där företagen kan
lämna sorterat grovavfall, farligt avfall eller annat svårhanterligt avfall mot avgift.
B45
11.6 Uppföljning
Uppföljning av insamlingen av farligt avfall inklusive kostnader hanteras av Sysav som sköter insamling
av den fraktionen. Som en följd av uppföljning av kostnader önskar Sysav ta bort de kostsamma
miljöstationerna, se även punkt 11.5.2.
Plockanalyser genomförs minst en gång per år, liksom enkätundersökningar gällande kundnöjdhet.
Nyttjandegrad analyseras till viss del genom respons från invånare men inga särskilda undersökningar
har genomförts.
SYSAV planerar att införa miljöbil för insamling av farligt avfall 2 ggr per år.
B46
12 Pajala kommun
Storkommunen Pajala bildades 1971 av tidigare Pajala, Korpilombolo, Tärendö och Junosuando
kommuner. Pajala gränsar i söder till Övertorneå och Överkalix kommun och i norr till Kiruna. Kommunen
klassas som en glesbygdskommun enligt Sveriges Kommuners och Landstings kommungruppsindelning,
vilket innebär att kommunen har en tätortsgrad understigande 70 procent och mindre än åtta invånare
per kvadratkilometer.
Tekniska enheten har det praktiska ansvaret för ett flertal verksamhetsområden såsom vatten/avlopp,
väghållning, fastighetsunderhåll m.m. samt ombesörjer insamlingen av hushållsavfall som från och
med 1 januari 2011 drivs i egen regi. Utöver detta ansvarar enheten för driften av kommunens fem
återvinningscentraler/miljöstationer och tre egna återvinningsstationer. I kommunen finns även ett
antal återvinningsstationer som ägs och sköts av Förpacknings- och tidningsinsamlingen.
Pajala kommun har ingen egen kundtjänst eftersom det inte upplevs som ett stort behov i kommunen.
Kunder ringer vanligtvis till kommunens växel som kopplar direkt till Tekniska enheten och till någon
av de administrativa handläggarna. Frågor kring återvinningscentralerna och insamling hanteras direkt
av entreprenören.
Pajala har enligt Margoth Smedqvist, som arbetar själv mycket som informatör, begränsat med
resurser för att informera. Tekniska enheten samarbetar med kommunens informationsavdelning vid
framtagning av informationsmaterial men enheten har huvudansvaret.
Pajala kommun använder sig av följande kanaler för att informera:
• Kommunens hemsida: www.pajala.se
• Annonsering i lokaltidning - Annonsbladet
• Anordnar studiebesök till återvinningscentraler
Kommunens hemsida är en viktig informationspunkt där enheten annonserar även om akuta händelser
såsom sorteringsförändringar och hämtningar. Befolkningen är av samisk, finsk och svensk härkomst
men tillgänglig information finns endast på svenska med undantag av en källsorteringsbroschyr på
finska.
Tekniska enheten har även möjlighet att informera via annonsering i lokala gratistidningen
”Annonsbladet” som kommer direkt i brevlådan två gånger per månad.
Vidare samarbetar tekniska enheten med skolor, ofta lågstadiet eller förskolan, genom att bjuda in till
studiebesök till återvinningscentralerna. Margoth Smedqvist brukar även skicka länkar med information
från exempelvis Förpacknings- och tidningsinsamlingen eller Avfall Sverige, vid viktiga förändringar,
till lämplig lärarpersonal men får tyvärr inte särskilt mycket respons.
Ute-på-stan kampanjer eller liknande förekommer ibland, oftast i samband med införande av nya
system.
B47
Gällande avfallsplan utgörs av en regional plan från 2002 som arbetades fram tillsammans med Kiruna,
Jokkmokk ochGällivare. Samarbetet gick under arbetsnamnet Kraftfält Norr men är sedermera nedlagt.
Pajala har ingen kontakt via detta forum med de andra kommunerna, däremot samarbetar kommunen
fortfarande med Kiruna dit de skickar insamlat avfall för behandling.
Tekniska enheten har ett bra samarbete med gällande entreprenör och för en öppen dialog kring behovet
av förändringar/förbättringar. Även diskussioner med Kiruna som tar emot avfallet för behandling förs
kring eventuella förbättringar.
Den kommunala verksamheten i Pajala kommun är ganska liten och kommunikation samt utbyte mellan
kontoren, exempelvis med miljö- och hälsa, fungerar väldigt bra.
Pajala har inget särskilt samarbete med andra kommuner, se även punkt 12.3, men har vid bland annat
planering och införande av batteri/glödlampsholkar tittat på Kirunas insamlingssystem.
Matavfall sorteras inte ut främst pga. av resursbrist och det stora, extra arbetet som krävs för hämtning
av så små mängder. Kommunen uppmuntrar istället till hemkompostering.
Pajala kommun har fem återvinningscentraler, varav fyra är säsongsöppna med begränsade
öppettider mellan mars och oktober, placerade i Pajala, Tärendö, Kangos, Korpilombolo och
Muodoslompol. Miljöstationer finns vid varje återvinningscentral. Utöver detta har kommunen tre egna
återvinningsstationer för insamling av förpacknings- och tidningsavfall.
Förpacknings- och tidningsinsamlingen har 13 återvinningsstationer i kommunen och ansvarar för
städningen kring dessa. Grovavfall eller farligt avfall kan förekomma vid stationerna och FTI har i
dessa fall möjlighet att lämna avfallet på återvinningscentralerna. Enligt Margoth Smedqvist efterlyses
ett mycket större samarbete med Förpacknings- och tidningsinsamlingen, som hitintills aldrig blivit
kontaktad av organisationen, trots egna försök.
Insamling av farligt avfall sker via kommunens återvinningscentraler. Utöver detta finns det i kommunen
batteri- och glödlampsholkar placerade i butiker runt om i kommunen eller vid återvinningsstationerna.
Hanteringen av farligt avfall vid återvinningscentralerna ses som praktiskt genomförbart. Det finns inga
resurser i kommunen och de stora transportavstånden utgör ett stort hinder för att ha fastighetsnära
insamling av farligt avfall.
Insamling av grovavfall sker främst via återvinningscentralerna men kommunen hämtar också vid
fastigheten från småhus och fritidshus max en gång per år. Hämtning sker efter beställning och är
begränsat till kyl/frys, vitvaror och metall.
Även för grovavfallet är hanteringen vid återvinningscentraler det som anses vara praktiskt genomförbart.
Kommunen hoppas dock kunna ta bort budning helt och hållet.
B48
Under 2009 samlades totalt in 159 kg kärl- och säckavfall, 8 kg farligt avfall och 150 kg grovavfall per
invånare.
Insamlade mängder farligt avfall och grovavfall har varit relativt konstanta, men kommunen tror dock
att man kommer att se en ökning i och med att den nya återvinningscentralen öppnade under 2010.
Insamlingen av farligt avfall vid återvinningscentralerna ingår i den årliga grundavgiften liksom
budningen av grovavfall från småhus och fritidshus, se även punkt 12.5.3.
Småföretag har möjlighet att, mot särskild avgift, lämna grovavfall och farligt avfall, på kommunens
återvinningscentraler. Kommunen har dock inte bra styrning på systemet då företagaren själv måste
meddela att han besöker centralen.
Pajala kommun, genom tekniska enheten, driver inget aktivt arbete ifråga om förebyggandet av avfall.
Det finns dock s.k. Röda korset kuber, runt om i kommunen, som upplevs fungera bra vid insamling av
skor och kläder.
12.7 Uppföljning
Kommunen har för få resurser för att genomföra någon större uppföljning av insamlingssystemen.
Kostnader följs upp i synnerhet för hanteringen av grovavfall som är kostsamt.
Varken kundnöjdhet eller nyttjandegrad följs upp genom särskilda enkätundersökningar. Enligt
Margoth Smedqvist räcker det oftast med ett telefonsamtal från kunder som ringer in med synpunkter.
Plockanalyser genomförs av Kiruna som tar emot avfallet för behandling.
Pajala kommun är ISO certifierad vilket innebär att kontinuerliga kontroller av miljö- och hälsa samt
arbetsmiljön genomförs.
Tidigare har Pajala kommun inte haft så stora utvecklingsplaner eller stor tillväxt, men den planerade
nya gruvverksamheten (järnmalm) kommer troligtvis innebära stora förändringar i kommunen med ny
infrastruktur, nya bostäder m.m. Eventuell nya system och behov ifråga om avfallshanteringen kommer
till stor del bero på denna nya utveckling.
Tekniska enheten vill, som redan nämnts, ta bort den fastighetsnära insamlingen av grovavfall från
småhus och fritidshus som är mycket kostsamt.
Fastighetsnära insamling av förpacknings- och tidningsavfall har diskuterats tidigare men bedöms inte
vara genomförbart, rent kostnadsmässigt.
B49
13 Umeå kommun
Umeå kommun är norra Sveriges mest befolkningsrika kommun med sina ca 114 000 invånare. Kommunen
klassas som en större stad enligt Sveriges Kommuner och Landstings kommungruppsindelning.
I dagsläget arbetar kommunen med sju fördjupade översiktsplaner som i slutskedet ska leda till en ny
samlad översiktsplan.
UMEVA bildades den 1 januari 2000 och är ett helägt kommunalt bolag som ansvarar för vatten och
avlopp samt avfall och återvinning inom Umeå kommun. Bolaget har en politiskt tillsatt styrelse.
UMEVA har egen kundservice som hanterar både VA- och avfallsfrågor, och som nås via telefon, fax,
e-post eller via formulär på hemsidan. Bolaget använder sig av ett system som kallas FELA av Logica, för
att registrera inkomna klagomål. Normalt styrs klagomålen eller frågorna till passande handläggare som
är bäst lämpad för att hantera ämnet. UMEVA har löpande kontakt med entreprenörerna om eventuell
missad hämtning m.m. De kommunala tjänstemännen har drivit frågan om att behålla kundtjänst inom
kommunal regi och har även tre av de sex största återvinningscentralerna i kommunal regi.
UMEVA informerar främst genom bolagets hemsida som utgör en mycket viktig informationskanal. I
övrigt används följande kanaler:
• UMEVAS hemsida: www.umeva.se
• Viss information via kommunens hemsida: www.umea.se
• Kundträffar
• Samarbete med skolor
• Olika former av trycksaker och utskick som vår och höstbrev
Fastighetsägare har tillgång till ”Mina sidor” via UMEVAs hemsida, där de kan se uppgifter kring
förbrukning, mätarställning, hämtning m.m. Även fakturor redovisas där.
UMEVA har även årliga kundträffar med fastighetsägare av flerfamiljshus. Kundträffarna är viktiga
informationskanaler, med bra uppslutning, som används för att sprida information om nya system och
funktioner och för att uppmuntra fastighetsägarna att sprida informationen vidare till bogästerna.
Inom UMEVA arbetar flera ingenjörer som även har viss kunskap om informationsarbete och som även
kan bistå fastighetsägare med frågor kring exempelvis utformning, dimensionering m.m. Vidare finns
information gällande matavfallsinsamling på sex olika språk och särskilda utskick tas fram vid införande
av nya system.
I gällande avfallsplan finns även mål om att skolor, främst årsklass fyra, ska erbjudas information kring
avfallshanteringen. Detta har man jobbat med i ca fyra år.
B50
Gällande avfallsplan antogs den 31 maj 2010 av kommunfullmäktige och i samband med detta
fastställdes att funktionshinder och tillgänglighetsperspektivet skulle genomsyra genomförande av
planen. Framtagna mål utgår från EU:s avfallshierarki och är indelade i ett antal övergripande mål och
detaljerade delmål. De övergripande målen är indelade i:
• TR Trappräcket – något att hålla sig till hela vägen; anger bland annat att förbättra omhändertagande
av farligt avfall är viktigare än annan avfallshantering.
• TS1 Trappsteg 1, Minimera – Det man inte skaffar behöver man inte slänga; anger bland annat att
avfallets mängd per invånare ska minska och att kommunen ska föregå med gott exempel.
• TS2 Trappsteg 2, Återanvända – Det som är skräp för en, är ett fynd för en annan; anger bland annat
att det år 2016 ska vara möjligt att lämna avfall till återanvändning vid samtliga återvinningscentraler.
• TS3 Trappsteg 3, Återvinna material – Det man återvinner, behöver man inte utvinna; med 18
delmål är inriktningen att utsorteringen av olika fraktioner ska förbättras med hjälp av förbättrade
insamlingssystem och information.
13.4 Arbetsformer vid utveckling av insamlingssystem
Umeå kommun har kontinuerliga kontakter med andra kommuner och Avfall Sverige ifråga om olika
typer av insamlingssystem. Kommunen samarbetar även inom Region Västerbotten, ett regionalt
utvecklingsorgan i Västerbottens län som bildades 1 januari 2008, med syfte att i en politisk styrd
organisation ta ett regionalt politiskt ansvar för de regionala utvecklingsfrågorna6. Genom Region
Västerbotten har elva kommuner, inklusive Umeå kommun, gemensam trädgårdsavfallshämtning, med
viss samordning, från återvinningscentralerna och behandling.
Ansvariga tjänstemännen har varit drivande vid utvecklande av nya insamlingssystem. En nackdel,
enligt Jan-Olof Åström, är att det kan vara kostsamt att införa förändringar i insamlingssystemen under
pågående entreprenadavtal. Det är en nackdel att ha så långa avtalstider när det gäller att utveckla
system.
UMEVA samarbetar i viss mån med kommunens räddningstjänst, exempelvis vid besiktning av
miljöstationer där räddningstjänsten kan ge tips och råd. Med miljö- och hälsa sker både formellt
och informellt samarbete, exempelvis vid tillsynsfrågor eller vid besiktning av hemkomposter där en
examensarbetare samarbetar med personal från avfallsenheten.
Vidare ansvarar respektive entreprenör för arbetsmiljö och skyddsombud finns även på
återvinningscentralerna. Vid planering av den nya återvinningscentralen hade UMEVA kontakt med
representanter från handikappsorganisationer som fick möjlighet att delta i planeringen.
6 Regionala Västerbottens medlemmar är: Västerbottens läns landsting, Bjurholm, Dorotea, Lycksele, Malå, Nordmaling, Norsjö, Robertsfors,
Skellefteå, Sorsele, Storuman, Umeå, Vilhelmina, Vännäs och Åsele.
B51
Nästan hälften av bostäderna har utsortering av matavfall och ca 9 procent av matavfallsmängden från
hushållsavfallet sorteras ut.
Större delen av det insamlade farliga avfallet samlas in via kommunens sex återvinningscentraler.
Ytterligare en kommer att öppna under 2011. Det finns även en mindre återvinningscentral som inte tar
emot trädgårdsavfall på Holmön och kallas ”återvinningsgård” istället. Gården ombesörjer ca 48 villor.
Insamling av farligt avfall sker främst via:
• Miljöstationer
Det finns fem miljöstationer utplacerade vid olika bensinstationer runt om i kommunen, men i och med
den nya återvinningscentralen kommer dock två av dessa att tas bort. Kommunen har veckotillsyn på
miljöstationerna.
I privat regi finns även 35 hämtställen, ca 3 000 lägenheter, i hyreshus som betalas privat av
fastighetsägarna direkt till privat entreprenör. I de fall entreprenören har redovisat insamlade mängder
har kommunen ersatt kostnaderna. Systemet infördes utan kommunens vetskap som i efterhand har
besiktigat systemet och konstaterat att det inte är bra uppbyggt. Tanken är att kommunen ska ta över
dessa eventuellt till hösten 2011, och då kommer farligt avfall-skåp installeras för att säkerställa korrekt
hantering.
Vidare finns det tre insamlingscontainers för smått el-avfall, ljuskällor och batterier uppställda centralt i
tätbefolkade områden. Inkast sker från sidan av containrarna, som har småhål i storlek för en brödrost.
Små mängder samlas in via detta system, men det är uppskattat av invånarna.
Insamling av grovavfall sker främst via kommunens återvinningscentraler. Budning kan beställas mot
särskild transportavgift och hämtning sker inom 17 dagar. Avgiften består av framkörningsavgift per
tillfälle samt en rörlig avgift per m3.
Enligt Jan-Olof Åström är det mest fördelaktigt att ha bemannade stationer såsom återvinningscentraler.
Villaägare har haft synpunkter på den fastighetsnära insamlingen då 17 dagar upplevs som en alldeles för
lång tid, vilket blir en drivkraft och uppmanar avfallslämnaren att köra sitt avfall till återvinningscentralen.
UMEVA har dock möjlighet att, vid särskild anledning, erbjuda tidigare hämtning.
Totalt under 2009 insamlades 189 kg kärl- och säckavfall, 3 kg farligt avfall och 134 kg grovavfall per
invånare. Av den totala mängden grovavfall samlas ca 18 ton per år in via fastighetsnära hämtning,
mängden minskar dock varje år.
Hantering av grovavfall och farligt avfall vid återvinningscentralerna finansieras av den årliga
grundavgiften. För den fastighetsnära insamlingen av grovavfall inklusive trädgårdsavfall utgår en
särskild avgift, se även punkt 13.5.3. Den fastighetsnära insamlingen är dock subventionerad.
B52
Verksamheter och småföretagare hänvisas till privata avfallsanläggningar för avlämning av
grovavfallsliknande fraktioner, farligt avfall, byggavfall m.m.
I kommunen finns en organisation, VIVA Resurs, som syftar till att hjälpa vuxna arbetssökande (25
år – 64 år) med arbets- eller praktikplatser. Ett av målen för VIVA Resurs är att, som ett led i Umeå
kommuns miljösatsning för återbruk/återvinning, ta hand om kommunens överskottsmaterial. VIVA
Resurs hämtar, reparerar, river och bygger, samt säljer och levererar varor från egen butik.
13.7 Uppföljning
Kommunen genomför kontinuerliga kundenkäter för uppföljning av insamlingssystemen. Kommentarer
och synpunkter kring insamling av grovavfall och farligt avfall syns inte påtagligt då det är ofta större
fokus på andra avfallsslag. Boende i småhus (ca 30 procent av kunderna) ger generellt sett sämre betyg,
en anledning kan vara att de ser kostnaderna direkt i fakturan, medan boende i flerfamiljshus ger bättre
betyg. Kunderna är oftast nöjda med återvinningscentralerna.
Plockanalyser genomfördes under 2004 och 2009, då man bland annat tittade på mängden farligt avfall.
Plockanalyser planeras att genomföras vart tredje år.
13.8 Möjligheter till förbättringar
Systemen för insamling av farligt avfall går alltid att förbättra, bland annat så hoppas kommunen kunna
ta över den fastighetsnära insamlingen från flerfamiljshus som har uppstått som ett samarbete mellan
privata entreprenörer och privata fastighetsägare, se även punkt 13.5.2.
Inom UMEVA förs även diskussioner kring möjligheten att införa återanvändningsverksamhet vid
återvinningscentralerna liknande den verksamhet som finns i Göteborg, se även punkt 3.6.
B53
14 Värmdö kommun
Värmdö kommun ligger i hjärtat av Stockholms skärgård, och består av en unik arkipelag av drygt 24
000 öar, kobbar och skär.
Kommunen har ca 37 800 invånare och klassas som en förortskommun till större stad enligt Sveriges
Kommuners och Landstings kommungruppsindelning.
Samhällsplaneringsnämnden har det övergripande ansvaret för avfallshanteringen i Värmdö kommun,
liksom för andra verksamhetsområden såsom markexploatering, trafik-, VA- och gatu- samt parkfrågor.
Samhällsbyggnadskontoret har, genom VA- och Renhållningsenheten, det praktiska ansvaret för
avfallsverksamheten.
Kommunen har egen kundservice som nås via telefon eller e-post. Inkomna synpunkter dokumenteras
på en särskild postlista där ärendehanteringen kan ses. Eventuella klagomål tas direkt med respektive
entreprenör och kan leda till avdrag för denne. Enligt Bella Hall är det bara fördelar med egen kundservice
som underlättar kundkontakt och ger en bra överblick över hela avfallshanteringskedjan.
Renhållningsenheten ansvarar för framtagning av informationsmaterial, men det finns ingen särskild
informationsansvarig.
Enheten består av två personer samt en person som sitter på kundservice. Inom kommunen finns en
särskild kommunikationsavdelning som vid behov hjälper till. Enligt Bella Hall finns dock önskemål om
att anställa en person som specifikt arbetar med framtagning av avfallsinformation.
Följande informationskanaler används:
• Kommunens hemsida: www.varmdo.se
• Info-rader på fakturan förekommer
Den främsta informationskanalen är kommunens hemsida. Det finns ingen information på andra
språk då detta inte varit ett så stort behov. Vid större systemförändringar har kommunen tagit fram
särskild utskick. Kommunen har inte heller arbetat fram information till särskilda kundgrupper, såsom
skolelever och lärare. Skolor har dock möjlighet att genomföra studiebesök på återvinningscentralerna.
Värmdö kommun arbetar med framtagande av ny avfallsplan och kommer i samband med detta troligtvis
ta fram mål som berör farligt avfall, grovavfall samt matavfallsinsamling. Gällande avfallsplan är från
2005 men har inte varit ett aktivt dokument och målen har inte följts upp. Av betydelse för avfallsplanen
kommer även den kontinuerligt pågående expansionen vara. Utbyggnaden av kommunalt VA bidrar till
både fler fastboende i småhus och i flerfamiljshus.
B54
Kommunen har ett bra samarbete med entreprenören. I vissa fall har kommunen fått betala extra
för att genomföra förändringar i rådande insamlingssystem. Entreprenörerna ansvarar själva för
arbetsmiljöfrågor och för att ha tillgång till skyddsombud.
Det sker dock ingen särskild aktiv utveckling, och inga större förändringar har genomförts på senare
tid utöver utökade öppettider på återvinningscentralerna och ersättning av säckhämtning med kärl vid
flerfamiljshus.
Renhållningsenheten samarbetar vid behov angående planering av avfallsutrymmen m.m. med byggoch miljökontoret, med vilka de sitter i samma lokaler. Miljö- och hälsa följer ibland även med på de
veckovisa besöken till återvinningscentralerna.
Erfarenhetsutbyte sker framförallt med Nacka och Tyresö.
Ingen utsortering av matavfall sker i Värmdö kommun.
Dumpning av avfall förekommer oftast på sommaren där skärgårdsborna går iland, exempelvis vid
Stavsnäs vinterhamn som ligger lite avsides och inte syns vilket underlättar för den som vill dumpa
avfall.
Följande insamlingssystem för farligt avfall används:
• Återvinningscentraler – stationära, mobila samt flytande
• Miljöstationer inkl. batteriholkar
Insamling av farligt avfall sker främst och fungerar bäst vid återvinningscentralerna. Det finns fem
återvinningscentraler i kommunen – varav två ligger på fastlandet och tre i skärgården. Sommartid kan
de boende i skärgården även lämna sitt avfall till åvc-färjan som lägger till vid ett 40-tal bryggor. Färjan
tar emot farligt avfall, grovavfall, el-avfall, returpapper, glasförpackningar, vitvaror inkl. kyl/frys, och är
en mycket uppskattad tjänst.
Utöver ovanstående finns tre miljöstationer placerad vid bensinstationer runt om i kommunen, samt
en mobil återvinningscentral på fastlandet som ställs upp en dag på våren och en dag på hösten på
Stavsnäs.
Ingen fastighetsnära insamling förekommer, endast för el-avfall, vilket innebär att systemen inte är
särskilt anpassade till särskilda kundgrupper såsom icke bilburna, men kommunen har, enligt Bella
Hall, inte tagit emot klagomål på detta heller.
Insamling av grovavfall sker främst via stationära återvinningscentralerna samt åvc-färjan, se ovan.
Budning av grovavfall förekommer och sker efter beställning och mot särskild avgift per m3.
B55
2009.
Kommun har behovshämtning av kärl- och säckavfall, vilket har medfört minskade mängder
hushållsavfall och ökad utsortering. Detta i samband med en ökning av antalet invånare leder till att
både mängderna grovavfall och farligt avfall har och förväntas fortsätta öka.
Värmdö kommuns avfallstaxa består av en årlig grundavgift (fast avgift) och en rörlig som utgår per
genomförd hämtning. I grundavgiften ingår kostnaden för drift m.m. av återvinningscentralerna samt
miljöstationerna. För budning och hämtning av grovavfall vid fastigheten tas en särskilt avgift ut.
För hantering av farligt avfall och grovavfall från verksamheter, hänvisas dessa till privata aktörer då
kommunen inte tar emot verksamhetsutövare på de kommunala återvinningscentralerna.
Kommunen har hittills inte aktivt arbetat med att förebygga avfall men planerar att kunna införa någon
form av återbruksverksamhet i samband med bygget av ny återvinningscentral vid Ekobacken, se även
punkt 14.8.
14.7 Uppföljning
Värmdö kommun har inte tillräckligt med resurser för att genomföra en ordentlig uppföljning av
insamlingssystemen. Insamlade avfallsmängder följs upp och annan statistik följs upp årligen, samt
rapporteras till Avfall Web.
Inga plockanalyser genomförs med det har diskuterat inför införandet av utsortering och insamling av
matavfall. Enligt Bella Hall, brukar behandlingsmottagare av grovavfallet höra av sig om fraktionen är
för dåligt sorterat. Oftast är kvalitén på det insamlade avfallet bättre vid bemannade system.
Uppföljning av arbetsmiljöfrågor m.m. görs i samband med driftsmöten med respektive entreprenör.
Värmdö kommun planerar två nya återvinningscentraler, Ekobacken och Djurö, varav den senare har
överklagats ett flertal gånger. Det finns även planer på att införa någon form av återbruksverksamhet vid
återvinningscentralen på Ekobacken, men detta är planerat till tidigast år 2016.
Kommunen planerar även att undersöka möjligheterna att införa utsortering och insamling av matavfall.
B56
15 Örebro kommun
Örebro kommun är befolkningsmässigt landets sjunde största kommun med sina ca 134 000 invånare
och klassas som en stor stad enligt Sveriges Kommuners och Landstings kommungruppsindelning.
Tekniska nämnden har det övergripande ansvaret för bland annat avfallshanteringen i kommunen och
Tekniska förvaltningen har det praktiska ansvaret. Förvaltningen har ett bra samarbete med tekniska
nämnden som har ett bra driv ifråga om hanteringen av avfall, exempelvis kom frågan om utsortering
av matavfall från politisk sida.
Kommun har egen kundtjänst för hela verksamheten, bestående av 21 personer och som även handhar
VA-frågor m.m. Särskild kundservice finns för hantering av detaljfrågor kring avfallsverksamheten.
Inkomna klagomål hanteras via ett e-postbaserat klagomålssystem och samtliga klagomål diarieförs.
Ungefär hälften av avfallshanteringen ligger på entreprenad och resterande hälft hanteras i egen regi.
Gällande avfallsplan antogs 2005 och anger bland annat att hämtningssystemet för farligt avfall ska
utvecklas. Kommunen ska bland annat verka för utökad hushållsnära insamling av farligt avfall i
flerfamiljshus.
Örebro kommun har i skrivande stund påbörjat arbetet med att ta fram ny renhållningsordning och
kommer efter detta arbeta fram en ny avfallsplan.
Örebro kommun använder sig av ett flertal kanaler för att informera om avfallshanteringen:
• Kommunens hemsida: www.orebro.se
• Kampanjer
• Annonsering
• Riktade utskick och informationsmaterial på flera språk
• Skolinformation
Kommunen genomför särskilda informationskampanjer bland annat i samband med Avfall Sveriges
kampanjer. Annonsering sker även via tv, radio, lokaltidningar, egna bilar m.m.
Enligt Lars Hedström är nästa steg möjligen riktad information genom sociala medier som exempelvis
Facebook för att nå ut till individer i åldersgruppen 18-30.
Vidare har kommunen även arbetat med information kring matavfallshanteringen på tio olika språk.
I allt material som tas fram försöker man ha talande bildspråk. Det förekommer även att kommunen
arbetar med riktad information mot exempelvis boende i lägenhet m.fl.
Inom kommunen finns det två skolinformatörer varav en av tjänsterna hanterar nästan enbart
avfallsfrågor. Skolinformatörer fokuserar sitt arbete på mellanstadieelever och arbetar både med
föreläsningar av olika slag samt studiebesök.
B57
Tekniska förvaltningen försöker i så stor omfattning som möjligt samarbeta med stadsbyggnadskontoret
vid exempelvis planering av nya områden. De fungerar ofta som remissinstans.
Förvaltningen har bra samarbete med gällande entreprenörer och har möjlighet att genomföra mindre
förändringar. Större ändringar kan bli en fråga om ekonomisk kompensation.
Vidare samarbetar kommunen med andra kommuner genom Mälardalens Återvinnings Nätverk
(MÅN), som är ett relativt nystartat samarbete där man fortfarande utreder på vilket sätt man kommer
att samarbeta. Än så länge sträcker sig samarbetet till gemensamma informationskampanjer.
Samtliga anläggningar har skyddsombud och entreprenören ansvarar för arbetsmiljöfrågan vid hämtning
av avfall. Inom kommunen finns även en miljöingenjör som årligen går igenom att kommunen uppfyller
kraven ställda i ledningssystemet ISO 14 001.
Boende i småhus och fritidshus har möjlighet att sortera ut sitt matavfall som sedan behandlas i
kompostanläggningen vid Atleverket.
En del områden i kommunen har inte tillgång till återvinningsstationer.
• Återvinningscentral (5 st)
• Miljöstationer
• Röd box
• Budning av farligt avfall (endast småhus)
• Mobil återvinningscentral
Den röda boxen används för insamling av farligt avfall inklusive smått el-avfall, glödlampor, batterier
m.m. från småhus. Hämtning av den röda boxen sker efter budning, fem gånger per år enligt fastställd
turlista.
Insamling med mobil återvinningscentral sker en gång per år och är ett bra system för småbygder som
ligger en bit utanför centralorten.
Miljöstationerna placerade vid bensinstationerna har tagits bort.
Insamling av grovavfall sker främst via kommunens återvinningscentraler. Insamlat grovavfall via
container eller efter budning sorteras på återvinningscentralen.
Insamlingssystem för grovavfall:
• Budning mot särskild avgift
• Container
B58
15.5.4 Insamlade mängder av farligt avfall och grovavfall
2009.
Kommunen för statistik hela tiden på insamlade mängder avfall. Restavfallet har varit oförändrat de
senaste åren medan matavfallet har gått upp och nu stagnerat.
Grovavfallsmängderna är relativ konstanta och tendensen pekar nedåt.
15.5.5 Insamling av farligt avfall och grovavfall från annan verksamhet
Kommunen undviker helst att ta hand om verksamhetsavfall och har tagit fram speciella företagskort.
Personalen på återvinningscentralerna försöker göra en bedömning av avfallet. Restriktioner finns för
bilstorlek och vikt m.m.
För ca två år sedan startade Örebro ett projekt rörande, i första hand, återanvändning, intill
återvinningscentralen. Inför projektet vände man sig till bland annat Göteborg. I skrivande stund har
inget system upprättats men frågan kommer att tas upp igen då det har efterfrågats av kommuninvånarna.
15.7 Uppföljning
Kommunen genomför plockanalyser i komplement till marknadsanalyser som genomförs ett par gånger
per år. Marknadsanalyserna fokuserar på att hitta insamlingssystemens och informationsarbetets svaga
punkter enligt abonnenternas tycke. Den återkoppling som kommunen får varierar. Kunderna är ofta
positiva till återvinningscentralerna men kommunen får ofta frågan om fastighetsnära insamling av
grovavfall och farligt avfall. Kommunens utgångspunkt vid planering av insamlingssystem har varit att
hitta den servicenivå som också är ekonomiskt fungerande.
Kommunen tittar ständigt på eventuella förbättringar, i skrivande stund att eventuell utöka insamling
av farligt avfall och grovavfall samt införa någon form av återbruk vid återvinningscentralerna.
B59
16 Insamling av farligt avfall och grovavfall i Oslo, Norge
Renovasjonsetaten (REN) har det praktiska ansvaret för avfallshanteringen i Oslo kommun. Insamling
och transport av hushållsavfall utförs av privata entreprenörer upphandlade av REN. Renovasjonsetaten
är certifierad enligt ISO 14001 och kvalitetssäkrad enligt ISO 9001.
Oslo kommun har ca 597 000 invånare varav ca 70 procent bor i lägenhet.
Inför införandet av nya insamlingssystem eller större förändringar genomför kommunen särskilda
informationskampanjer samt annonserar i lokaltidningen. Vid behov bjuds berörda kunder in till
särskilda informationsmöten.
REN informerar via ett flertal kanaler:
• Kommunens hemsida: www.oslo.kommune.no
• Särskilda broschyrer och utskick
• Annonsering i lokaltidningar m.m
Inför kampanjinsamlingar får samtliga hushåll en broschyr direkt hem i brevlådan med information
kring vilka avfallsfraktioner som kan lämnas, vart insamlingsbilen kommer att stanna samt under vilka
tidpunkter.
REN arbetar även med information på elva olika språk. Under senare år har man fokuserat på information
om avfallshanteringen i kommunen på polska och ryska då många utländska hantverkare har kommit
till Oslo.
Vid planering av förändringar i gällande system eller planering av nya insamlingssystem fokuserar REN
på skillnaden mellan tidigare och ny trafik (interna transporter och kundtrafik) samt på säkerställandet
av en bra arbets- och kundmiljö.
Kommunen fokuserar särskilt på de hushåll som inte har tillgång till bil för att hitta bra lösningar för
dem. I skrivande stund planeras en ny återvinningscentral i västra Oslo och även i det fallet är det viktigt
för kommunen att säkerställa bra arbetsmiljö ifråga om bland annat buller och damm.
Återvinningscentralerna underhålls kontinuerligt och årliga riskbedömningar av erbjudna tjänster
genomförs, utöver ordinarie skyddsronder. Vid etablering av miniåtervinningscentraler eller
ordinarie återvinningscentraler görs även en analys av förväntat upptagningsområde och förväntade
avfallsmängder.
B60
Oslo kommun har valt att införa utsortering av matavfall genom Optibag-systemet vilket innebär central
sortering av olika avfallsfraktioner med optisk teknik. Matavfallet samlas i gröna påsar, plastavfall i blåa
påsar och restavfall i svarta eller vita påsar. Papper, glas och metall sorteras ut i speciella containers.
Kommunen har dock stött på problem med utsorteringen av restavfall då en del kunder använder sig av
svarta sopsäckar för att slänga grovavfall vilket försämrar kvalitén på det insamlade materialet. Enligt
Aina Kristiansen, måste hanteringen av grovavfall förbättras då det är viktigt att avfallet, inklusive
övriga fraktioner såsom farligt avfall och el-avfall lämnas in till rätt insamlingssystem.
I Oslo kommun, liksom i många andra kommuner, råder det markbrist och många av hushållen har inte
heller tillgång till bil, vilket har gjort att kommunen har tvingats se över sina system och anpassa dessa
till icke-bilburna kundgrupper.
• Miniåtervinningscentraler
• Mobila miniåtervinningscentraler
• Miljöstationer
Insamling av farligt avfall sker via 32 miljöstationer, till största delen placerade vid olika bensinstationer
runt om i kommunen. Stationerna är obemannade, men de inspekteras och töms minst en gång per
vecka. Då stationerna är obemannade förekommer det att systemet utnyttjas av verksamheter och
felaktiga fraktioner lämnas där, bland annat däck och asbest.
Mini-återvinningscentraler har införts i Oslo med syfte att framförallt få in farligt avfall och öka
servicenivån för de hushåll som inte har tillgång till bil. Kommunen har haft mini-återvinningscentraler
sedan 2002 och har idag totalt fem, varav två är mobila. En station i västra Oslo kommer dock att läggas
ned då lokalen kommer att byggas om till en brandstation. Mini-återvinningscentralerna har varierande
öppettider; en central har öppet tre dagar per vecka, en två dagar per vecka och den tredje har öppet
samtliga dagar i veckan.
Dessutom genomförs mobila kampanjinsamlingar av farligt avfall kvällstid. Information om insamlingen
skickas ut till kunderna en vecka före, med information om tidpunkter och stoppställen.
Utöver ovanstående system har fastighetsägare av flerfamiljshus möjlighet att under ca en veckas tid
hyra ett farligt avfall/el-avfall-skåp, ett system som passar bra under vår- och höststädningen.
Större delen av det farliga avfallet kommer in via kommunens återvinningscentraler, ett system som
de flesta kunderna är nöjda med. Enligt genomförda användarundersökningar blev genomsnittet
av poängsättningen 6 av 7 poäng. Enligt Aina Kristiansen är kommunens uppfattning att kunderna
är mycket nöjda med närheten till systemen och att det finns möjlighet att lämna in eller byta till sig
återanvändbara produkter.
B61
Insamling av grovavfall sker främst genom kommunens två återvinningscentraler. Grønmo får ca 180
000 besök per år och Haraldrud, ca 240 000.
Miniåtervinningscentralerna fungerar bra som ett komplement till de större centralerna då de infördes
med syfte att öka servicenivån för hushåll som inte har tillgång till bil. Det är sällan kunder kommer
med för stora saker till miniåtervinningscentralerna, oftast vad man själv kan bära och byteshyllan är
särskilt populär.
Vid kommunens miniåtervinningscentraler har hushållen möjlighet att lämna in varor som fortfarande
kan användas och ta med sig sådant som de har nytta av.
16.6 Uppföljning
Regelbundna uppföljningar av nyttjandegraden av de olika systemen, insamlade avfallsmängder och
kundnöjdhet genomförs. Utöver detta genomförs årliga riskbedömningar av de olika systemen, inklusive
skyddsronder.
Då det är ont om plats i Oslo väst och det är svårt att hitta passande lokaler hoppas REN kunna påbörja
ett försök under 2011 med mobil återvinningscentral för hämtning av grovavfall.
Kommunen planerar även för en ny återvinningscentral.
B62
17 Insamling av farligt avfall och grovavfall
i Köpenhamn, Danmark
Köpenhamns kommun informerar via ett flertal kanaler:
• Kommunens hemsida
• Särskilt informationsblad
• Särskilda avfallsguider
• Broschyrer och annat tryckt material
Köpenhamns kommun släpper fyra gånger per år ett 8-sidigt informationsblad (Waste KBH) om
avfallshanteringen som skickas hem till brevlådan till samtliga hushåll. Informationsbladet erbjuder
ett ypperligt tillfälle att informera brett men även fokusera på specifika ämnen. Kommunen använder
bladet för att informera om nya system, säkerhetsfrågor, m.m.
Fastighetsägare har möjlighet, att vid behov, få besök av en särskild avfallsguide som går igenom
avfallshanteringen inom fastigheten och som kan ge rekommendationer kring antal fraktioner m.m.
Insamling av farligt avfall sker via:
• Röd box för farligt avfall och smått el-avfall från småhus
• Farligt avfall-skåp
• Miniåtervinningscentral
Den röda boxen töms fyra gånger per år och har ersatt tidigare system med insamling med farligt avfallbil från småhus.
Boende i flerfamiljshus har i förekommande fall möjlighet att lämna sitt farliga avfall i så kallade farligt
avfall-skåp. Mottagning av avfallet hanteras av särskild fastighetsvärd eller vaktmästare som även
beställer hämtning. Systemet är frivilligt.
Insamling av farligt avfall med farligt avfall-bilen eller så kallad miljöbil sker en gång per månad. Farligt
avfall-bilen har ett fastställt schema med 28 permanenta platser. Kommuninvånarna informeras årligen
om platser och tidpunkter.
Insamling av batterier sker via särskilda insamlingsholkar/behållare som är placerade vid papperskorgar
runt om i staden. Det finns ca 5 000 behållare i staden.
B63
Utöver dessa system kan farligt avfall lämnas till stadens återvinningscentraler inklusive de så kallade
miniåtervinningscentralerna. Färgburkar med rester kan återlämnas till de flesta återförsäljare. Ifråga
om miniåtervinningscentralerna är kommunens kunder mycket nöjda med återbruksmöjligheterna
samt att de får möjlighet att fråga personal och få vägledning.
De system som fungerar bäst är insamlingen via röd box och farligt avfall-skåp. De ger de största
volymerna och högst kundnöjdhet. Det är dock viktigt att kontinuerligt informera användarna av
den röda boxen att lådorna inte får ställas på trottoaren och ska förvaras på en säker plats i hemmet.
Insamlade mängder farligt avfall har, tack vare dessa system, ökat under senare år.
Insamling av grovavfall sker via:
• Kampanjinsamling från småhus
• Särskilda avfallsutrymmen i flerfamiljshus
• Container
Boende i småhus har möjlighet att fyra gånger per år lämna grovavfall på trottoaren som sedan hämtas
av kommunen. Kommunen informerar årligen om tänkta tömningsdagar.
Boende i flerfamiljshus har möjlighet att, i förekommande fall, lämna sitt grovavfall i särskilda
avfallsutrymmen inom fastigheten. Fastighetsägaren har även möjlighet att hyra containrar för
insamling.
Mängderna grovavfall har minskat under senare år beroende bland annat på den finansiella krisen.
Köpenhamns kommun arbetar aktivt med att erbjuda möjlighet till inlämning av återbruksföremål
både vid ordinarie återvinningscentraler men även vid miniåtervinningscentralerna. Dessutom finns
det möjligheter att lämna in eller byta till sig återanvändbart byggmaterial.
17.4 Uppföljning
Köpenhamns kommun granskar och följer upp samtliga insamlingssystem och ser över
förbättringsmöjligheter. Hälsa och säkerhet är viktiga parametrar vid utformning av nya insamlingssystem
eller planering av förändringar och kommunen arbetar aktivt med att engagera både entreprenörer och
slutanvändare i processen.
Insamlade mängder följs upp månadsvis.
B64
18 Referenser
Kommuner/kommunala bolag i djupintervjuer
Göteborgs kommun, Kretsloppskontoret
Halmstads kommun, HEM
Härjedalens kommun
Hässleholms kommun, Hässleholm Miljö AB
Järfälla kommun
Linköpings kommun, Tekniska Verken
Ljungby kommun
Ludvika kommun
Malmö kommun, VA-SYD
Pajala kommun
Umeå kommun, UMEVA
Värmdö kommun
Örebro kommun
Oslo kommun Köpenhamns kommun
Anne-Louise Eliasson
Per Ålund
Margareta J Erixon
Maryanne Jönsson
Ann Ljusnefors Nordstedt
Lars Peterson
Pia Davidsson
Anders Hammarbäck
Marie Castor
Margoth Smedqvist
Jan-Olof Åström
Bella Hall
Lars Hedström
Aina Kristiansen
Kennet Petersen
Skriftliga referenser
1. Göteborgs stad. Avfallsplan för Göteborg - Utdrag ur Kretsloppsplanen, 2003
2. Göteborgs stad. A2020 - Avfallsplan för Göteborgsregionen. Förslag 2010, ej antagen.
3. Halmstads kommun. Renhållningsordning för Halmstads kommun 2009-2012. Halmstad :
Halmstads kommun, 2009.
4. Härjedalens kommun. Avfallsplan – Härjedalens kommun 2002.
5. Hässleholms kommun & Östra Göinge kommun & Osby kommun. Regional avfallsplan. Hässleholms
kommun & Östra Göinge kommun & Osby kommun, 2005.
6. Linköpings kommun. Renhållningsordning 2006 - Avfallsplan och lokala föreskrifter för
avfallshantering, 2006.
7. Ljunby kommun. Renhållningsordning för Ljungby kommun 2008 - Föreskrifter om
avfallshantering, 2008.
8. Ludvika kommun. Renhållningsordning för Ludvika kommun - avfallsplan, 2008.
9. Malmö stad. Avfallsplan 2011 - 2015 för Malmö stad och Burlövs kommun, Remissutgåva 2010.
10. Malmö stad. Avfallsplan 2006 - 2010 för Malmö och Burlöv, 2006.
11. Pajala kommun. Regional Avfallsplan 2002 - Kiruna, Gällivare, Jokkmokk och Pajala kommuners
avfallssamarbete, 2002.
12. SAKAB. Järfälla knep titeln - Sverigebäst på farligt avfall. Pressmeddelande. SAKAB, 2010.
13. Sveriges Kommuner och Landsting. Kommungruppsindelning 2011 - Revidering av Sveriges
Kommuner och Landstings kommungruppsindelning. Stockholm : Sveriger Kommuner och
Landsting, 2010. ISBN: 978-91-7164-585-2.
14. Söderhalls Renhållningsverk AB m.fl. Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle. Söderhalls
Renhållningsverk AB, 2009.
15. Umeå kommun. Avfallsplan 2020, juni 2010.
16. Värmdö kommun. Avfallsplan för Värmdö kommun, 2005.
17. Örebro kommun. Avfallsplan, april 2005.
B65
Internetkällor
1. DalaAvfall. DalaAvfall - hemsida. www.dalaavfall.se
2. Göteborgs stad. Göteborgs stad – hemsida. www.goteborg.se
3. Halmstads Energi och Miljö AB. HEM – hemsida. www.hem.se
4. Härjedalens kommun. Härjedalens kommun – hemsida. www.herjedalen.se
5. Hässleholm Miljö AB. Hässleholm Miljö AB - hemsida. www.hassleholmmiljo.se
6. Järfälla kommun. Järfälla kommun – hemsida. www.jarfalla.se
7. Linköpings kommun. Linköpings kommun - hemsida. www.linkoping.se
8. Ljungby kommun. Ljungby kommun - hemsida. www.ljungby.se
9. Ludvika kommun. Ludvika kommun - hemsida. www.ludvika.se
10. Malmö stad. Malmö stad - hemsida. www.malmo.se
11. VASYD. VA SYD - hemsida. www.vasyd.se
12. Sydskånes avfallsaktiebolag. Sysav - hemsida. www.sysav.se
13. Pajala kommun. Pajala kommun - hemsida. www.pajala.se
14. Renova AB. Renova AB - hemsida. www.renova.se
15. Söderhalls Renhållningsverk AB. SÖRAB - hemsida. www.sorab.se
16. Tekniska Verken. Tekniska Verken - hemsida. www.tekniskaverken.se
17. Umeå kommun. Umeå kommun - hemsida. www.umea.se
18. UMEVA. UMEVA - hemsida. www.umeva.se
19. Värmdö kommun. Värmdö kommun - hemsida. www.varmdo.se
20. Örebro kommun. Örebro kommun - hemsida. www.orebro.se
B66
BILAGA 2 INTERVJUFRÅGOR
1 Sammanställning frågor svenska kommuner
1.1 Organisationsform
•
•
•
•
•
Inom vilken avdelning/enhet ligger avfallsverksamheten?
Vilken är den politiskt ansvariga nämnden?
Är kommunens styre politiskt stabilt?
Finns det ett politiskt intresse att utveckla och införa nya system?
Fungerar samarbetet med nämnden bra?
1.2 Kundtjänst
•
•
•
•
Har kommunen/organisationen egen kundtjänst för avfallsinsamling?
Hur hanteras synpunkter eller klagomål som kommer in? Dokumenteras inkomna synpunkter?
Kopplas klagomål till avdrag för entreprenören?
Om ej kundtjänst, på vilket sätt tar kommunen del av eventuella klagomål/problem rörande
insamlingen av farligt avfall och grovavfall? (exempelvis vid driftmöten, daglig/veckovis/månadsvis
kontakt med entreprenör)
Varför har kommunen valt egen kundtjänst alt. att köpa in tjänsten? För- och nackdelar?
1.3 Information
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Hur arbetar kommunen med information kring insamling av farligt avfall och grovavfall till
invånare/kunder/företag?
Sker samarbete med eventuell informationsavdelning eller entreprenör vid framtagning av
informationsmaterial?
Vad informeras det om? Arbetar kommunen med särskild, separat info om farligt avfall och
grovavfall?
Arbetar kommunen regelbundet med framtagande av informationsmaterial? Hur ofta?
Har kommunen resurser för att informera?
Har avfallsansvarig personal särskild kunskap inom informationsarbete?
Finns det information på andra språk?
Vilka informationskanaler finns det?
Arbetar kommunen med riktad information, exempelvis villaägare, lägenhetsinnehavare, olika
åldersgrupper, verksamheter m.m.?
Tas hänsyn till särskilda kundgrupper såsom pensionärer, handikappade eller ej bilburna, ej
svensktalande kunder vid informationskampanjer?
Samarbetar kommunen med skolor?
Följs införandet av nya insamlingssystem av någon typ av informationskampanj? Som regel eller
ibland?
Skickas information före och efter införandet?
Positiva/negativa erfarenheter med information
B1
1.4 Planering
•
•
•
•
Har kommunen bra samarbete med sina entreprenörer och kan införa förändringar under avtalstiden
(eller införs förändringar i samband med ny entreprenad?)
På vilket sätt utvecklas nya system i egen regi? Arbetssätt?
När infördes senast en större förändring i insamlingssystemen för farligt avfall och grovavfall?
Görs någon risk- och säkerhetsanalys för privatpersoner och hämtningspersonal vid införandet av
nytt insamlingssystem? Samt av avfallsutrymmen?
1.5 Samarbete med annan verksamhet
•
•
•
•
•
•
Har någon annan kommun inspirerat er kommun vid val av insamlingssystem för farligt avfall eller
grovavfall? Motivera?
Samarbetar kommunen/organisationen med stadsbyggnadskontoret/plankontoret vad gäller
avfallsfrågor? Om ja, på vilket sätt? Om nej, varför inte?
Samarbetar kommunen med andra kommuner vad gäller insamling av avfall? (främst grovavfall och
farligt avfall?) Om ja, på vilket sätt? Om nej, varför inte?
Samarbetar kommunen/organisationen med miljö- och hälsa vad gäller avfallsfrågor, exempelvis
vid tillsyn av verksamheter eller vid tillsyn för grovavfall vid återvinningsstationer? Om ja, på vilket
sätt? Om nej, varför inte?
Har kommunen samarbete med exempelvis Räddningstjänsten vid eventuell utformning av
utrymmen för fastighetsnära insamling av farligt avfall eller grovavfall?
Samarbetar kommunen med något skyddsombud för att säkerställa arbetsmiljön vid insamling av
farligt avfall och grovavfall?
1.6 Särskilda kundgrupper
•
Tas hänsyn till särskilda kundgrupper såsom pensionärer, handikappade eller ej bilburna vid
planering/införande av nya insamlingssystem eller vid förändringar av befintliga system?
1.7 Insamlingssystem farligt avfall
•
•
•
•
•
•
Vilka insamlingssystem för farligt avfall har kommunen?
Vilka system för insamling fungerar bäst?
Varför har man valt dessa system?
Upplevs något insamlingssystem som mer positivt hos kunderna än andra system? Kommer det in
mycket klagomål från kunderna gällande systemen? Via kundenkäter?
Upplever kommunen några svårigheter med något av insamlingssystemen för farligt avfall?
Hur tillgodoses alla kunder?
1.8 Insamlingssystem grovavfall
•
•
•
•
•
•
Vilka insamlingssystem för grovavfall har kommunen?
Upplever kommunen några svårigheter med något av insamlingssystemen för grovavfall?
Hur tillgodoses alla kunder?
B2
1.9 Insamlade avfallsmängder
•
•
•
•
•
Finns det uppgifter om insamlade farligt avfall och grovavfallsmängder via de olika systemen?
Arbetar kommunen aktivt och medvetet med att förebygga avfallsmängderna av farligt avfall och
grovavfall? T ex återbruk? (T.ex. underlätta återbruk/återanvändning genom samarbete med
organisationer som bedriver secondhand verksamhet, informera om att undvika produkter med
farliga ämnen)
Hur stor del av grovavfallet skickas till materialåtervinning och hur mycket skickas till
energiåtervinning?
Förändringar av mängder grovavfall och farligt avfall vid plockanalyser?
Förväntningar för de närmaste åren, ökning/minskning i mängderna?
1.10 Farligt avfall och grovavfall från annan än hushåll
•
Erbjuder ni insamling av farligt avfall och grovavfall från verksamheter? Mot betalning?
1.11 Finansiering av insamlingssystemen
•
•
•
•
•
Hur finansieras insamlingen av farligt avfall respektive grovavfall för de olika insamlingssystemen?
Grundavgift/rörlig avgift?
Använder kommunen särskilda styrmedel, exempelvis taxan för att uppmuntra insamling av farligt
avfall eller grovavfall?
Årsavgift hämtning av kärl- och säckavfall (ingår exempelvis fria besök åvc, miljöstationer, hämtning
av grovavfall m.m.).
Finns det någon miljöstyrande faktor i taxan (exempelvis utsortering av matavfall)? Dyr budning av
grovavfall?
Har kommunen gjort någon uppföljning av styrning? Har beteendet förändrats hos invånarna/
kunderna?
1.12 Nya insamlingssystem
•
•
•
Planeras något nytt system, inom en 4 års period, för insamling av farligt avfall eller grovavfall?
Har kommunen insamlingssystem för exempelvis el-avfall som skulle kunna överföras på FAinsamling eller grovavfallsinsamling?
Har något system avfärdats vid planering och införande av system för insamling av farligt avfall eller
grovavfall? Anledning?
1.13 Övergripande servicenivå
•
•
•
•
•
Har kommunen utsortering av matavfall? (Villor, lägenheter, fritidshus, verksamheter)
Upplever kommunen att det lämnas mycket grovavfall eller farligt avfall vid återvinningsstationerna?
Ser kommunen skillnad i olika områden (lgh/villor)? Vem sköter städningen kring
återvinningsstationerna? Vad beror det på? Resonemang kring detta!
Samordnas informationen mellan kommunen och Förpacknings- och tidningsinsamlingen?
Vad anser de kommunala tjänstemännen vara en bra servicenivå? Finns det några politiska riktlinjer
för servicenivån? Hur högt värderas servicenivån i kommunen?
Finns det något hinder (lagligt/annat) för kommunen att uppnå den servicenivå som kommunen
önskar? (Arbetsmiljö/risker/regelverk/internt)
B3
1.14 Uppföljning
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Genomför kommunen någon regelbunden uppföljning av insamlingen av grovavfall och farligt
avfall? Om nej, varför inte? Om ja, hur?
Genomför kommunen plockanalyser? På vilken fraktion genomförs plockanalyser och resultat
avseende farligt avfall och grovavfall? Om nej, varför inte? Om ja, vad är syftet, vad tittar man på?
Har kommunen följt upp kostnader för insamlingssystemen av grovavfall och farligt avfall? Nivå?
Om nej, varför inte? Om ja, hur?
Har kommunen följt upp nyttjandegraden av insamlingssystemen för farligt avfall samt grovavfall?
Om nej, varför inte? Om ja, hur?
Har kommunen följt upp kundnöjdhet av insamlingssystemen för farligt avfall och grovavfall?
(Enkätundersökningar, attitydundersökningar). Om nej, varför inte? Om ja, hur?
Följer kommunen upp informationsarbetet eller andra styrmedel genom exempelvis
enkätundersökningar, attitydundersökningar? Om nej, varför inte? Om ja, hur? Och hur ofta?
Rapporterar kommunen uppgifter om uppföljning till Avfall Web? Om nej, varför inte? Om ja, hur?
Hur ofta redovisar entreprenör statistik eller hur ofta sker en uppföljning av statistik (om egen
regi)? Om nej, varför inte? Om ja, till vem?
Används statistiken som underlag vid planering av nya eller förändringar av gällande
insamlingssystem? Om nej, varför inte? Om ja, hur?
Sker någon form av uppföljning av risker (miljö-, hälso- och arbetsmiljörisker)? Om nej, varför inte?
Om ja, hur?
Värdering av nytt system – kostnad mot förbättrad servicenivå?
Är det skillnad på kvalitén på avfallet beroende på insamlingssystem för grovavfall/farligt avfall?
(Bättre vid bemannade system, t ex ÅVC?)
B4
2 Sammanställning frågor internationella kommuner
2.1 Miniåtervinningscentral
•
•
Varför valdes detta system med Miniåvc? Föregångare/förebild?
Vilken reaktion på insamlingssystemet har ni fått från invånare/kunder? Positiv/negativ? Via
enkät/kundtjänst?
2.2 Insamlingssystem farligt avfall
•
•
•
•
•
•
Vilka övriga insamlingssystem har ni för farligt avfall?
Har systemet ersatt något annat system eller är det ett komplement till övriga insamlingssystem?
2.3 Insamlingssystem grovavfall
•
•
•
•
•
•
Vilka övriga insamlingssystem har ni för grovavfall?
Har systemet ersatt något annat system eller är det ett komplement till övriga insamlingssystem?
2.4 Planering
•
•
•
Görs någon risk- och säkerhetsanalys för privatpersoner och hämtningspersonal vid införandet av
nytt insamlingssystem? Samt av avfallsutrymmen?
Hur arbetar ni med information vad gäller insamlingssystem för grovavfall och farligt avfall?
Kontinuerligt, vid införande av nytt system?
Tas hänsyn till särskilda kundgrupper såsom pensionärer, handikappade eller ej bilburna vid
planering/införande av nya insamlingssystem eller vid förändringar av befintliga system samt vid
infokampanjer?
2.5 Insamlade avfallsmängder
•
•
Arbetar kommunen aktivt och medvetet med att förebygga avfallsmängderna av farligt avfall och
grovavfall? T ex återbruk? (T.ex. underlätta återbruk/återanvändning genom samarbete med
organisationer som bedriver secondhand verksamhet, informera om att undvika produkter med
farliga ämnen)
Förändringar av mängder grovavfall och farligt avfall vid plockanalyser?
2.6 Styrmedel
•
Använder kommunen särskilda styrmedel, exempelvis taxan för att uppmuntra insamling av farligt
avfall eller grovavfall?
2.7 Uppföljning
•
Har ni gjort någon uppföljning för att se om systemet har haft någon positiv effekt på insamlade
mängder?
B5
BILAGA 3 STATISTIK & INSAMLINGSSYSTEM
INTERVJUADE KOMMUNER
Kommuntyp, befolkningsstatistik och bostäder
Kn
Kn-typ
Invånare*
Bostäder**
varav
småhus**
varav fler
familjhus**
Göteborgs stad
Halmstads kn
Storstad
Större stad
Turism- och besöksnäringskommun
Större stad
Förortskommun till
större stad
Större stad
Varuproducerande
kommun
Varuproducerande
kommun
Storstad
Glesbygdskommun
Större stad
Förortskommun till
större stad
Större stad
507 330
91 087
255 121
44 255
54 840
21 472
200 281
22 783
10 585
50 036
6 250
23 669
4 825
15 047
1 425
8 622
65 295
144 690
28 700
70 337
10 880
23 650
17 820
46 687
27 410
13 326
8 562
4 764
25 650
293 909
6 309
114 075
14 207
147 421
3 894
55 288
7 044
26 931
3 074
20 115
7 163
120 490
820
35 173
37 756
134 006
12 621
66 071
8 247
22 537
4 374
43 534
Härjedalens kn
Hässleholms kn
Järfälla kn
Linköpings kn
Ljungby kn
Ludvika kn
Malmö kn
Pajala kn
Umeå kn
Värmdö kn
Örebro kn
*Antal invånare per den 31 december 2009. Källa: SCB
**Kalkylerat bostadsbestånd 2009. Källa: SCB
B1
B2
X
X
X
X
X
X
Järfälla kn
Personlig överlämning
Linköpings kn
Ljungby kn
Ludvika kn
Under 2011 - endast
kommunala fastigheter
lampor & batterier
Malmö kn
Pajala kn
Umeå kn
Värmdö kn
Örebro kn
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Under
utredning
AmbuleÅVC rande ÅVC
X
Halmstads kn
Härjedalens kn
Hässleholms kn
Kn
Göteborgs stad
Insamlingsystem för farligt avfall
X
ÅVC färja
X
X
X
X
Miljö
station
X
Miljöbil
X
X
X
X
FAskåp
X
X
X
Kan ske i
samband med
hämtning av
grovavfall
Särskilt avfallsutrymme
X
X
X
X
Röd box
X
Butiks
insamling
av
X
Budning
(småhus)
annan än
röd box
X
X
Butiksinsamling av batterier
och elektronik, samt batteriinsamling vid åvs.
Samlaren (främst el-avfall)
Batteri- och glödlampsholkar
Insamlingscontainer (el-avfall)
Budning
(lght)
Annat
Samlaren (främst el-avfall)
B3
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Halmstads kn
Härjedalens kn
Hässleholms kn
Järfälla kn
Linköpings kn
Ljungby kn
5 ggr/år
Ludvika kn
Malmö kn
Pajala kn
Umeå kn
Värmdö kn
Örebro kn
ÅVC
Göteborgs stad
Kn
Mini-åvc
Införs 2011
Under
utredning
X
Ambuler
ande ÅVC
Insamlingsystem för grovavfall
X
ÅVC färja
X
X
X
X
X
X
Särskilt
avfallsutrymme
X
X
X
X
X
Container
X
X
X
X
X
X
X
X
Schemalagd
X
X
X
Budning
(småhus)
X
X
X
X
X
X
Budning
(lght)
Ambulerande insamling
Budning mot avgift
Mini-åvc som hyrbar containerlösning
Grå-box för insamling av
deponifraktion
Ordinarie
avfallshämtning
Annat
Farligt avfall bilen tar ibland
emot återbruksmaterial, men
ej grovavfall
Insamling med container sker
via systemet ”Returburken”
B4
Kn
* Statistik redovisad i Avfall Web
Göteborgs stad
Halmstads kn
Härjedalens kn
Hässleholms kn
Järfälla kn
Linköpings kn
Ljungby kn
Ludvika kn
Malmö kn
Pajala kn
Umeå kn
Värmdö kn
Örebro kn
Kärl- & säckav- Kärl- & säckav- Kärl- & säckavfall 2009
fall 2008
fall 2007
(ton)
(ton)
(ton)
133 825
139 482
141 087
25 800
23 993
4 611
10 625
10 669
10 132
13 905
14 390
14 471
28 287
29 108
29 171
6 529
6 041
6 032
6 456
6 261
74 996
74 964
76 858
1 000
1 000
21 533
21 197
21 574
10 461
10 593
10 820
25 632
24 225
24 842
Farligt avfall
2009
(ton)
2 432
1 153
90
250
172
129
282
364
53
342
244
755
Insamlade mängder kärl- & säckavfall, farligt avfall samt grovavfall*
Farligt avfall
2008
(ton)
2 433
814
579
144
172
39
351
237
851
Farligt avfall
2007
(ton)
2 652
213
135
5 436
659
186
392
43
351
257
674
Grovavfall
2009
(ton)
35 687
2 837
1 224
7 318
12 090
19 479
8 550
5 619
49 012
948
15 308
8 709
11 958
Grovavfall
2008
(ton)
36 170
2 456
188
13 539
18 266
6 473
35 666
15 802
7 177
12 571
Grovavfall
2007
(ton)
36 775
8 774
12 836
20 865
1 476
4 087
49 689
15 815
7 760
13 760
Rapporter från Avfall sverige 2011
aVFall SVerigeS utVecklingSSatSning
U2011:01
På spåret. Transporter av avfall på järnväg – en möjlighet?
U2011:02
Förebygga avfall med kretsloppsparker. Analys av miljöpåverkan.
U2011:03
Biogödselförädling - Tekniker och leverantörer
U2011:04Nationell kartläggning av plockanalyser av hushållens kärl- och säckavfall
U2011:05
Goda exempel på förebyggande av avfall för kommuner
U2011:06
Med blicken mot 2020
Omvärldsanalys och scenarier för kommunernas roll i framtidens avfallshantering
U2011:07
Byggande och anläggande på och i anslutning till gamla avfallsupplag
Problem och möjliga lösningar avseende gassäkerhet och andra frågeställningar
U2011:08
Förstudie av olika system för matavfallsutsortering med avfallskvarnar
U2011:09
Bedömning av långtidsegenskaper hos tätskikt bestående av flygaskstabiliserat
avloppsslam, FSA - Beständighet, täthet och utlakning
U2011:10
Viktbaserad avfallstaxa - en litteraturöveriskt
U2011:11
Volymvikter för avfall
U2011:12
Handbok metanpotential
U2011:13
Miljöeffekter av polymerer inom biogasbranschen. Förstudie
U2011:14
Kartläggning av vittrings- och korrosionsskador på biologiska behandlingsanläggningar,
Etapp II. Tätskikt på betong – State of the Art
U2011:15
Avfallshantering i några utvalda europeiska länder. En jämförande studie
U2011:16
Strategi för biogödsel och kompost
U2011:17
Förbättring av bottenaskors kvalitet
U2011:18
Värdering och utveckling av mätmetoder för bestämning av metanemissioner från
biogasanläggningar – Litteraturstudie
U2011:19
Hjälpmedel för introduktion av system för insamling av källsorterat matavfall
U2011:20
Servicenivå för insamling av hushållens farliga avfall och grovavfall
- Goda exempel och rekommendationer
aVFall SVerigeS utVecklingSSatSning, BiologiSk Behandling
B2011:01
Handbok metanmätningar
aVFall SVerigeS utVecklingSSatSning, dePonering
AVFALL SVERIGES UTVECKLINGSSATSNING, AVFALLSFÖRBRÄNNING
F2011:01
Mätvärdeshantering vid avfallsförbränningsanläggningar
med anledning av avfallsförbränningsdirektivet
F2011:02
Measurements of suspended solids
– How does the salt content and the quantity of rinsing water affect the result?
“Vi är Sveriges största miljörörelse. Det är Avfall Sveriges
medlemmar som ser till att svensk avfallshantering
fungerar - allt från renhållning till återvinning. Vi gör det
på samhällets uppdrag: miljösäkert, hållbart och långsiktigt. Vi är 12 000 personer som arbetar tillsammmans
med Sveriges hushåll och företag.”
Avfall Sverige Utveckling U2011:20
ISSN 1103-4092
©Avfall Sverige AB
Adress
Prostgatan 2, 211 25 Malmö
Telefon
040-35 66 00
Fax
040-35 66 26
E-post
[email protected]
Hemsida
www.avfallsverige.se

11.2 Hvem gælder ordningen for - Lyngby

Transcription

Similar documents

AVFALLSFOLDER VAXHOLM 2013

Avfall, vatten och avlopp

Norrtälje - en del av det globala kretsloppet

Se sophämtningsschema för tätort villa

Abonnemang för hämtning av trädgårdsavfall