Minnesanteckningar 22maj_Gemensamt möte för EKB

Transcription

Minnesanteckningar 22maj_Gemensamt möte för EKB
Gemensamt möte för EKB-nätverken
Datum: Fredagen 22 maj 2015
Tid: Kl. 09.00-12.00
Plats: KSL, Södermalmsallén 36, lokal Brunnsviken
Dagordning:
1. Godkännande av dagordning.
2. Information från FoU Nordost, Riitta Eriksson
3. Information från Fånga Framtiden Tillsammans
4. Information från Polisen, Christian Frödén
5. Skapa lista på boenden för att samla omdömen och erfarenheter (Cecilia, Norrtälje)
6. Insatser och boenden för unga ensamkommande barn (Linnéa, Täby)
7. Klädbidrag (Hanna, Ekerö)
8. Gemensamma möten oftare (Hanna, Ekerö)
9. Frågor från Oskar
1. Dagordningen godkänns, Sigtuna har tilläggsfrågor i slutet.
2. Riitta Eriksson från FoU Nordost informerar om önskemål om utbildning i Nordostkommunerna
samt informerar om mötestider under höstterminen. Se bifogat dokument.
3. ”Fånga Framtiden Tillsammans” presenterar sig. Det är en ideell organisation som har
rådgivning och stöd för målgruppen ensamkommande barn upp till 25 år. Fånga Framtiden
Tillsammans grundades år 2014 av Karin Holmström, Miriam Thedros och Bahareh Dehneshin
som skapade organisationen utifrån egna erfarenheter och för att de sett ett behov av hjälp
och stöd. De beskriver att de hjälper till att hitta vägar som främjar utveckling och integration.
Idag har Fånga Framtiden Tillsammans kontakt med 10-15 ungdomar och har träff en gång i
veckan kl. 17.30–20.00 i Vårberg skolan. De kommer att flytta verksamheten i sommar till en
lokal på Södermalm och ha träff på onsdagar kl. 17-20.
Fånga Framtiden Tillsammans beskriver att de erbjuder: läxhjälp, jobb/praktik, hjälp med
körkortsstudier, familjeåterförening, stöd vid myndighetskontakter, samtal och under
sommaren erbjuder de språkundervisning.
Grundarna till organisationen berättar om exempel från verkligheten. De hade en papperslös
kille som deltog i läxläsning. Han hittade konsten som verktyg och terapi, de hjälpte honom att
komma i kontakt med Mångkulturellt centrum där han sommaren 2014 ställde ut sin konst.
Sedan fick han också kontakt med ”Lär olika”.
Fånga Framtiden Tillsammans har samarbete med Mångkulturellt centrum med flera och
önskar fler samarbeten. De läser upp ett omdöme från en ungdom som har varit i kontakt med
dem, han beskriver att han uppskattar dem och att de har hjälp honom med körkort och
lägenhet.
Organisationens ledord är: ”Framtiden är den enda tid i livet som går att påverka”.
Deras kontaktuppgifter är:
Karin Holmström tel. 0705 38 68 68
Miriam Thedros tel. 0760 93 85 05
Bahareh Dehneshin tel. 0707 60 72 36
[email protected] facebook.com/fangaframtidentillsammans
4. Christian Frödén från Polisen berättar om sitt arbete. Han berättar att han jobbar på ”Plattan”
och med allmänt ungdomsfokus. Christian beskriver att han där snabbt träffade afghanska killar
som var kontaktsökande, han beskriver att de lärde sig svenska snabbt och att de var ledsna
och hade upplevt trauman. Han uppger att flera har sexuella övergrepp i bagaget från resan
från hemlandet till Sverige. Christian berättar att efter några månader var det flera killar som
rökte heroin och att han arbetade mycket med dem.
Christian berättar att de arbetar nära ungdomsjouren från Maria ungdom och beskriver att
deras mål är att åka runt tillsammans.
Nordafrikanska(Marocko) killar började vara på plattan och deras beteende skilde sig från de
afghanska killarnas, de ville inte visiteras. Christian berättar om situationen i killarnas hemland
Marocko, där finns många gatubarn, mycket droger och svårigheter att klara sig om man inte
har familj. Det är låg procent av dessa killar som får PUT i Sverige. Christian berättar att två
poliser jobbar uppsökande och arbetar med ständiga narkotikatester. Han beskriver att de tar
dem för narkotikabrott för socialtjänstens skull så att socialtjänsten kan agera. Syftet med
uppsökande är dels att skicka underlag för socialtjänsten för exempelvis LVU. Christian berättar
att de har sett en del killar fått hjälp genom det.
Han berättar också att de har sett indikationer på att andra styr dessa killar och beskriver
exempel på en kille som åt upp sitt SIM-kort och en annan som fått samtal från
kriminellorganisation i Europa med hot om att familj ska skadas. Christian berättar att de kan
ha destruktiva umgängesformer och ger exempel på en 13-årig kille som slänger sina
underkläder varje dag. Christian beskriver att killarna är duktiga ficktjuvar, på t-banan, stan osv,
och att det är deras försörjningssätt. Han uppger att alla röker hasch och ganska frekvent
användande av ångestdämpande.
Christian berättar att han tycker det skulle vara bra om det finns akutplatser på SiS för att ges
tid att hitta rätt socialtjänst. Han berättar att de lägger ner mycket tid på att hitta rätt socialjour
och beskriver att det ibland är svåra passager. Christian berättar att han också tycker det skulle
finnas ett hem anpassat bara för dessa killar. Han beskriver att han har kontakt med åklagare
som inte vill anhålla killarna och då skulle annat alternativ vara bra.
Christian berättar om exempel och 9-åriga killen som blev omskriven i media då han var i bråk
med ordningsvakter, så utåtagerande ung person, och att han till slut blev LVU:ad. Christian
uppger att det nu går rykten om att ”småkillar” blir inlåsta i Sverige och upplever att antalet
marockanska killar på plattan har minskat.
Frågor ställs till Christian. Finns samarbete med andra länder? Inte jättebra samarbete finns och
inte alltid uppbyggda kontakter.
Han tror att vissa av killarna har skulder från resan hit och han berättar att han sett
kontoöverföringar till mottagare i Marocko.
Christian berättar att många har varit i Spanien innan och att Canada är stora meka men att det
är svårt att ta sig dit. Christian berättar att han tycker att samverkan är ledordet och anser att
polisen kan bli bättre på att förstå SoL 14 och att de kan bli bättre på att skriva fler rapporter
om narkotika och stöld.
Fråga gällande hur polisen lyckas hitta identiteter. Christian svarar att det knappt händer att de
daktar, om det inte finns bråk. Han berättar att de kollar och söker igenom facebook samt att
de skickar ut förfrågningar till utländsk polis.
Fråga om polisen ser att de inte är lika många som tidigare. Christian svarar att de ser en
minskning av ungdomar från Marocko i city och att ryktet om inlåsning sprider sig. Han berättar
att det är vanligast med afghaner i centrum och att han föregående dag tog en eritreansk kille
med hasch men att det är väldigt ovanligt.
Fråga hur polisen arbetar nationellt. Christian svarar att det finns en styrgrupp för Stockholms
län och att de ropar om en nationell samordning till regeringen. Det finns ett pilotprojekt
mellan gränspolis och länsstyrelsen.
Christian berättar om ett boende i Uppsala vars finanser inte såg bra ut och HVB-tillstånd
saknas, han har fått uppgift om att ungdomar där får röka på.
Fråga om det har skett ökning i Malmö och Göteborg, då det minskat i Stockholm. Christian
berättar att han var i Malmö för tre veckor sedan och att det är den största transitstaden och
hans upplevelse är att de inte ser det riktiga problemet för att de inte skrapar under ytan.
5. Cecilia (som står för frågan) är inte på plats. Tidigare har vi pratat om att det vore bra att utbyta
erfarenheter. Förslag om att alla grupper kan lämna några svar. Efterfrågas någon matchning
ensamkommande och missbruk exempelvis. Kerstin tar detta vidare till Oskar om han kan
hjälpa till med detta.
6. Täby berättar att de tidigare inte har tagit emot yngre tidigare och är nyfikna på hur andra
arbetar med yngre. De får svar av socialsekreterare att det blir mer som familjehemsvård och
att det blir fler placeringar i familjehem. Följdfråga från Täby om man träffar de yngre barnen
oftare, de får svaret att träffarna blir oftare. Täby frågar vidare om dokumenten skiljer sig
mycket, svar att det blir annat klara sig själv perspektiv och mycket barntänk. Fråga också om vi
ringer föräldrarna när det finns kontaktuppgifter, svar att föräldrarna kontaktas ibland och då
oftast tillsammans med barnet. Diskussion sker kring hur kontakten kan ske, ges exempel på
kommun som använder skype, frågor kring hur det kan ske tekniskt med sekretess.
7. Ursprungliga punkten berör klädbidrag, diskussion uppkommer kring hur långt vårt ansvar
sträcker sig och eventuella övergångar till försörjningsstöd. Fråga ”bryr vi oss om vilka studier
ungdomarna har när de fyller 20-21 år och är för gamla för gymnasiet. Behåller ungdomarna så
länge de studerar på grund- eller gymnasienivå. SoL 4:5 kan lyftas för diskussion om vilket
ansvar för eftervård. Diskussioner kring när ungdomen ska avslutas, om det ska ske vid
studenten eller en månad efter studenten.
Följdfråga hur socialsekreterarna gör om något behövs utöver klädbidraget, exempelvis en
lagtröja. Lidingö gör individuell bedömning och har betalat ut utan avbetalning. Solna berättar
att de har varit restriktiva med att bevilja något alls. Erfarenheter lyfts gällande att det inte är
helt lönlöst att söka klädbidrag, kan fås för sommar och får vinter.
8. ”Gemensamma möten oftare” – ingen vet vart den frågan kommer ifrån, går vidare till nästa
punkt.
9. Kerstin berättar att hon inte har fått några frågor från Oscar och att han får ta upp dem en
annan gång.
10. Övriga frågor
Om annan kommun placerar och ska utreda om särskilt förordnad vårdnadshavare, finns rutin
på samarbete och vem som gör vad? Sigtuna vill i så fall ta del av detta. Svar från Solna att
hemkommunen brukar göra det själv, Vallentuna har erfarenhet av att det beror på kännedom.
Fråga kring ekonomi och om asylsökande ungdom som är beroende av kollektivtrafik beviljas
busskort över sommaren. Sigtuna berättar att de beviljar busskort och eftersöker sedan hos
Migrationsverket. I vissa boendeavtal ingår att boendet ordnar busskort.
Diskussioner kring konsulentstödda familjehem, hur stor är omkostnadsdelen och vad ingår.
Närvarande socialsekreterare svarar på om de ger maxersättning eller inte, exempel på
kommun som sagt nej för att de inte vill ge högsta. Kan man samla information om hur olika
kommuner gör, är det något Oscar kan göra? Underlag och kartläggning av SKL? Kerstin tar upp
det med Oscar.
Asylfråga – Hur gör kommunerna med asylare under 18 år och utsluss, har placeringar skett i
träningslägenhet vilket väl inte är ok från IVO än?
Vissa har HVB tillstånd och då ok. Diskussion kring om det blir bra med utsluss och om det är
flera år. Svar från vissa socialsekreterare att behovsbedömning sker. Vidare frågor uppstår kring
matpeng och hur det praktiskt går till. Går inte att sätta in pengarna på konto. Matpeng ska inte
ses som inkomst. I slutändan kanske det blir samma pengar som från Migrationsverket.
Fråga om återbetalningsförbindelse och vem som skriver på. Svar att en variant är att vänta
med att tillsätta särskilt förordnad vårdnadshavare som kan skriva på. Det har blivit problem
med CSN, de betalar ut retroaktivt så att det blir dubbelt från olika myndigheter. Uppkommer
förslag om att kolla om detta är något som kan ges till Oscar?
Solna har fråga om försörjningsstöd och om ungdomen går vidare dit vid träningslägenhet eller
om det ingår att de ska få ”veckopeng” i placeringen?
Nästan alla socialsekreterare svarar att det ingår i placeringen. Ekerö berättar att hos dem
ansöker ungdomen om försörjningsstöd genom socialsekreterare på ekonomiskt bistånd.