Motioner

Transcription

Motioner

Motioner
till distriktskongressen i Skellefteå
28 mars 2015
Socialdemokraterna i Västerbotten
Innehållsförteckning
1. Begränsning av bemanningsföretag................................................................................................... 3
2. Begränsning av bemanningsföretag................................................................................................... 3
3. En polis utan pistol .............................................................................................................................. 6
4. En polis utan pistol .............................................................................................................................. 6
5. Indexering av socialförsäkringarna .................................................................................................... 8
6. Indexering av socialförsäkringarna .................................................................................................... 9
7. Inget investeringsskydd ..................................................................................................................... 10
8. Inget investeringsskydd ..................................................................................................................... 11
9. Migration och missnöje är framtidsutmaningen ............................................................................ 12
10. Busslinjer inom Västerbottens fjällvärld....................................................................................... 14
11. Höjd reseersättning för sjukresor inom Västerbottens läns landsting ..................................... 15
12. Dagens skattepolitik måste genomgå en kraftig översyn ........................................................... 16
13. Bygdeavgiftsmedel ........................................................................................................................... 18
14. Transport på järnväg ....................................................................................................................... 19
15. Vindelfjällens kommunikationsled ................................................................................................ 21
16. Märkning av manipulerade bilder .................................................................................................. 22
17. Märkning av manipulerade bilder .................................................................................................. 23
18. Nyckeln till en ärlig chans på arbetsmarknaden .......................................................................... 25
19. Tillverkares ansvar för enheter uppkopplade mot datornätverk .............................................. 27
20. Utevistelse ......................................................................................................................................... 29
21. Återupprätta Sveriges försvar......................................................................................................... 30
22. Förändrad beskattning, samt miljöansvar för gruvdrift ............................................................. 31
1
23. Förändrad utbildning inom data & IT för grundskola och gymnasium .................................. 34
24. En arbetssökande ska anses vara anställningsbar! ....................................................................... 36
25. Bekämpa könsstympningen............................................................................................................ 38
26. Ökad satsning på samhällsvetenskap i skolan ............................................................................. 44
27. Ökad skatt på skräpmat .................................................................................................................. 45
28. Allbolagen och ISDS (Investor-state dispute settlements) ........................................................ 47
29. Makten över mitt liv ........................................................................................................................ 49
30. Läkarbristen måste avskaffas.......................................................................................................... 51
31. Invandrarservice ............................................................................................................................... 52
32. Rättshjälp vid skaderegleringen...................................................................................................... 53
33. Det reformerade pensionssystemet ............................................................................................... 55
34. Information från EU-parlamentet................................................................................................. 57
35. Hjälp till IS offer .............................................................................................................................. 59
36. Nytt ersättningssystem till kommunerna ...................................................................................... 62
37. Myndigheters regionalpolitiska ansvar .......................................................................................... 63
2
1. Begränsning av bemanningsföretag
Motionär: Robert Lindgren, Robertsfors Arbetarekommun
DS föredragande: Helén Pettersson
I dag kan hela arbetsstyrkan på ett företag bli uppsagda på grund av arbetsbrist en dag för att
nästa dag återkomma på samma arbetsplats, med samma arbetsuppgifter som tidigare men med
sämre lön och villkor då dom blivit anställda av ett bemanningsföretag.
På det här sättet kan jobbiga anställda, dom som är fackligt aktiva eller bara säger ifrån när något
är fel, gallras bort. Då är det bara att säga till bemanningsföretaget: Hen vill vi inte ha här, skicka
någon annan. Och vips har den som klagat på bullernivån försvunnit.
Det här är inte på något sätt värdigt den svenska arbetsmarknaden. Arbetare ska känna sig säkra
på sitt arbete. Man ska veta att även om jag är jobbig och kräver min rätt så har jag jobbet kvar
imorgon. Därför måste vi om inte avskaffa så kraftigt reglera det moderna daglöneriet.
Det behövs regleringar när en arbetsgivare får använda sig av bemanningsföretag. Bland annat
måste det bli förbjudet att hyra in arbetskraft för ett stadigvarande arbetskraftsbehov, sen måste
antalet bemanningsanställda hos en arbetsgivare begränsas till ett absolut minimum. Tillexempel
så ska max 5 % eller 2 st hos en arbetsgivare vara inhyrd personal.
Med anledning av ovanstående yrkar vi på
att
distriktets riksdagsledamöter ska verka för att Lagen om uthyrning av arbetskraft
ändras så att det blir förbjudet att hyra ut och hyra in arbetskraft för ett
stadigvarande arbetskraftsbehov.
att
distriktets riksdagsledamöter arbetar för en begränsning av antalet inhyrd personal
hos en arbetsgivare.
Antagen som sin egen av Robertsfors arbetarekommun 2014-01-08
Distriktsstyrelsens svar på motion 1
Motion 1 och 2 behandlas gemensamt, se under motionssvar på motion 2
2. Begränsning av bemanningsföretag
Motionär: Josefin Johansson, Skellefteå arbetarekommun
I dag kan hela arbetsstyrkan på ett företag bli uppsagda på grund av arbetsbrist en dag för
att nästa dag återkomma på samma arbetsplats, med samma arbetsuppgifter som tidigare men
med sämre lön och villkor då dom blivit anställda av ett bemanningsföretag.
På det här sättet kan jobbiga anställda, dom som är fackligt aktiva eller bara säger ifrån
3
när något är fel, gallras bort. Då är det bara att säga till bemanningsföretaget: Hen vill vi
inte ha här, skicka någon annan. Och vips har den som klagat på bullernivån försvunnit.
Det här är inte på något sätt värdigt den svenska arbetsmarknaden. Arbetare ska känna sig säkra
på sitt arbete. Man ska veta att även om jag är jobbig och kräver min rätt så har jag jobbet kvar
imorgon. Därför måste vi om inte avskaffa, så kraftigt reglera det moderna daglöneriet.
Det behövs regleringar när en arbetsgivare får använda sig av bemanningsföretag. Bland
annat måste uppsagd personal ha företräde till jobben före bemanningsanställda, sen
måste antalet bemanningsanställda hos en arbetsgivare begränsas till ett absolut
minimum. Tillexempel så ska max 5% eller 2 st hos en arbetsgivare vara inhyrd personal.
Med anledning av ovanstående yrkar jag på
att
distriktets riksdagsledamöter arbetar för en förändring av LAS så inhyrning
jämställs med nyanställning när det gäller återanställning.
att
distriktets riksdagsledamöter arbetar för en begränsning av antalet inhyrd personal
hos en arbetsgivare.
Josefin Johansson
Skellefteå arbetarekommuns svar på motionen:
Motionen behandlar arbetsrätt och anställningstrygghet.
Det som beskrivs i motionen har vi alldeles nyligen sett hända i vårt närområde, dvs att hela
arbetsstyrkan på ett företag kommer att bli uppsagda på grund av arbetsbrist. Vissa av dem kan
sedan komma att erbjudas anställning på samma arbetsplats, med samma arbetsuppgifter som
tidigare, men då är de anställda via ett bemanningsföretag.
Då kan arbetsgivaren fritt välja vilka som anställs. Det valet riskerar att baseras på helt andra
faktorer än de som regleras i LAS, vilket är djupt olyckligt. Det finns inget t ex som hindrar att
företaget bryter mot gällande diskrimineringslagstiftning.
Att helt förbjuda arbetsgivare att anställa via bemanningsföretag är knappast realistiskt, t ex vid
tillfälliga produktionstoppar är det en nödvändighet för att klara bemanningskraven.
Däremot finns det skäl att begränsa nyttjandet av bemanningsföretag, men det bör i första hand
regleras av arbetsmarknadens parter via kollektivavtal. Det kan emellertid krävas förändringar i
LAS som stöttar en sådan utveckling.
Motionären yrkar på
att distriktets riksdagsledamöter arbetar för en förändring av LAS, så inhyrning jämställs med
nyanställning när det gäller återanställning.
att distriktets riksdagsledamöter arbetar för en begränsning av antalet inhyrd personal hos en
arbetsgivare.
Med anledning av ovanstående föreslår arbetsutskottet för Skellefteå Arbetarekommun
representantskapet besluta
att anta motionens första att-sats
4
att avslå motionens andra att-sats
Repskapets beslut 2015-01-07
Motion 18: Begränsning av bemanningsföretag. Bifall till motionens första att-sats, avslag till
den andra att-satsen. Skickas till DK som egen.
Distriktsstyrelsens svar på motion 1 och 2
Med hänvisning av nedanstående föreslår distriktsstyrelsen kongressen att besluta
att
bifalla första attsatsen i motion
att
avslå andra attsatsen i motion 1
att
avslå motion 2
Bemanningsbranschen fyller en viktig funktion på arbetsmarknaden men den måste regleras
genom lag och kollektivavtal på ett sätt som motsvarar resten av arbetsmarknaden.
Vi menar att arbetsgivarens stadigvarande arbetskraftsbehov i normalfallet ska tillgodoses genom
anställning av egen personal och inte genom inhyrning. Den som är inhyrd har sin trygghet och
sina rättigheter i förhållande till sin arbetsgivare bemanningsföretaget endast i mycket begränsad
omfattning i förhållande till kundföretaget. I grunden är det en bra ordning men om
bemanningsföretaget svarar för ett kundföretags stadigvarande arbetskraftsbehov kan det uppstår
problematiska situationer. Till exempel har den inhyrde arbetstagaren inte rätt till information
inför kommande omorganisationer i kundföretaget. Arbetsmiljöansvaret är också splittrat mellan
bemannings- och kundföretaget.
Vi socialdemokrater menar att bestämmelser om att ett kundföretag inte får hyra in arbetstagare
för att tillgodose ett stadigvarande arbetskraftsbehov bör vara dispositiva för att underlätta
flexibla lösningar genom kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter i enlighet med den
svenska modellen. Att lagstifta om ett generellt förbud utan disposivitet vore att detaljstyra och
begränsa parternas möjlighet till kollektivavtalslösningar. Att i lag begränsa antalet eller andelen
av anställda i bemanningsföretag på en arbetsplats vore att frångå de principer som utgör den
svenska modellen. Den typen av detaljregleringar är inte rimliga att göra på arbetsmarknaden. Det
är parterna som genom kollektivavtal reglerar den stora delen av arbetsmarknaden, och vi ska
vara mycket försiktiga med att lagstifta i den typen av frågor.
Företrädesrätten till återanställning enligt LAS ska inte kunna åsidosättas genom att ett företag
säger upp arbetstagare för att sedan hyra in personal från bemanningsföretag för samma
arbetsuppgifter. Den som blir uppsagd på grund av arbetsbrist har företrädesrätt till
återanställning inom nio månader. Vi socialdemokrater vill se en ordning där ett kundföretag inte
får hyra in arbetstagare om arbetskraftsbehovet kan tillgodoses genom anställning av arbetstagare
som har företrädesrätt i verksamheten enligt 25 § LAS.
5
3. En polis utan pistol
Motionär: Robert Lindgren, Robertsfors arbetarekommun
DS föredragande: Lennart Holmlund
När det här skrivs har 3 personer skjutits ihjäl av svensk polis under 2014, under 2013 sköts 4
personer till döds. Internationellt sett kanske inte så höga siffror men en markant förhöjning
jämfört med tidigare år under 2000 talet och extremt mycket högre jämfört med Norge.
I Norge bär polisen i normalfallet ingen pistol. Sådan beväpning finns på polisstationen eller
inlåst i bilen och kan användas om situationen kräver det.
Svensk polis har en tradition av att vara beväpnad, må så vara att det fram till 1950-talet var en
slö sabel så var polisen beväpnad och så ska den fortsätta vara, men inte med explosionsvapen
som standardvapen. Byt ut pistolen mot ett elchocksvapen.
Ett elchocksvapen ger samma resultat som en pistol, den som skjuts på blir oförmögen att
fortsätta hota allmänheten, sig själv eller polisen. Det ska däremot inte användas i samma
utsträckning som en pistol, det är ett vapen som ska användas oftare och istället för batong eller
pepparspray.
Lås därför in polisens pistoler och ge dom ett elchocksvapen.
Med anledning av ovanstående yrkar vi på:
att
distriktet riksdagsledamöter arbetar för en avväpning av svensk polis enligt norsk
modell och beväpning av svenskpolis med elchocksvapen.
4. En polis utan pistol
När det här skrivs har 3 personer skjutits ihjäl av svensk polis under 2014, under 2013
sköts 4 personer till döds. Internationellt sett kanske inte så höga siffror men en markant
förhöjning jämfört med tidigare år under 2000 talet och extremt mycket högre jämfört med
Norge.
I Norge bär polisen i normalfallet ingen pistol. Sådan beväpning finns på polisstationen eller
inlåst i bilen och kan användas om situationen kräver det. Svensk polis har en tradition av att vara
beväpnad, må så vara att det fram till 1950talet var en slö sabel så var polisen beväpnad och så
ska den fortsätta vara, men inte med explosionsvapen som standardvapen. Byt ut pistolen mot ett
elchocksvapen.
6
Ett elchocksvapen ger samma resultat som en pistol, den som skjuts på blir oförmögen att
fortsätta hota allmänheten, sig själv eller polisen. Det ska däremot inte användas i samma
utsträckning som en pistol, det är ett vapen som ska användas oftare och istället för batong eller
pepparspray.
Lås därför in polisens pistoler och ge dom ett elchocksvapen.
Med anledning av ovanstående yrkar jag på:
att
distriktet riksdagsledamöter arbetar för en avväpning av svensk polis enligt norsk
modell och beväpning av svenskpolis med elchocksvapen.
Josefin Johansson
Skellefteå arbetarekommuns svar till motionen:
" Poliser får skjuta när de själva eller andra utsätts för hot eller svårare våld som kan
orsaka allvarlig skada, till exempel en person med kniv eller skjutvapen. Det kallas nödvärn polisen skjuter för att skydda sig själva eller andra" Polismyndigheten Svensk polis gör mer än 1,2
miljoner ingripanden per år. Av dessa används pistol omkring 200 gånger. Varningsskott avges ca
20 gånger och verkanseld ytterligare 20 gånger. När polisen tvingats använda verkanseld blir det
stora nyheter i Sveriges media. Det är därför lätt att få intrycket av att det är vanligare än det är.
Antalet som dödas i dessa ingripande varierar över åren. Sett över en längre period, som de
senaste tjugo åren, har i genomsnitt en person per år omkommit. De högsta antalet avlidna var
fyra och inträffade år 2013. År 1999 omkom tre personer vilket var det näst högsta antalet. Under
åren 1996, 1997, 2007, 2008, 2012 omkom ingen.
Elchockvapen har visat sig vara ett bra komplement till eldvapen men deras funktion är
begränsad av avstånd och saknar, i många fall, möjligheten att skjuta flera "skott" samt bristen av
möjlighet till varningsskott.
Polisen arbetar ständigt på att förbättra utbildningen i användandet av vapen och hur man kan
undvika situationer där det blir nödvändigt att använda vapen.
Alla sätt att minska användningen av eldvapen är bra. Men det får inte ske på bekostnad av
polisernas säkerhet.
Arbetsutskottet stöder polisens arbete med utbildning och ser, samtidigt, gärna att man övergår
till andra metoder att kuva våldsamma brottslingar/misstänkta. Men i dagsläget finns inga bra
alternativ till de tjänstepistoler polisen utrustas med och yrkar därför att motionen avslås.
Arbetsutskottets förslag till beslut: Att motionen avslås
Motion 17: En polis utan pistol. Avslag till motionen. Skickas till DK som enskild.
Med hänvisning till nedanstående föreslår distriktsstyrelsen kongressen att besluta
att
avslå motionen
Distriktsstyrelsen delar den uppfattning som Skellefteå arbetarekommun har i sitt svar på
motionen. Vill även göra ett litet tillägg som beskriver att det behövs och det är det s.k. Loomis
rånet mot en värdetransportdepå i Umeå den 24 maj 2009. Vi det tillfället hade det varit omöjligt
för polisen att klara upp rånförsöket utan vapen.
7
5. Indexering av socialförsäkringarna
DS föredragande: Per-Erik Johansson
Ersättningarna i socialförsäkringarna är idag satta i absoluta tal. Det gör att om dom inte höjs
varje år urholkas värdet på dom lite hela tiden. Då lönerna och priser stiger men ersättningen från
socialförsäkringarna ligger kvar på samma ersättning.
Innan akassan höjde i höstbudgeten var det 12 år sen sist. Alla socialförsäkringar måste
räknas upp årligen. Det sker bäst genom att sätta ersättningen i dessa till relativa tal istället för
absoluta. Det relativa talet måste vara satt mot något.
För några av ersättningarna borde lämpligt index vara något i stil med “*% av berättigade
ska ha *% av lönen”. För akassans del blir det “90% av berättigade ska ha 90% av lönen”
i enlighet med det beslut distriktskongressen tog på förra distriktskongressen. För övriga
ersättningar kan siffrorna kanske se annorlunda ut.
Med anledning av ovanstående yrkar jag på:
att
distriktet riksdagsledamöter arbetar för en förändring av socialförsäkringarna där
ersättningarna sätts i relativa tal mot lämpligt index.
Josefin Johansson
Sverige behöver en stark omställningsförmåga. I dagens globala konkurrens måste man snabbt
kunna anpassa sig efter nya förutsättningar och ta till sig ny kompetens. Det kräver en rörlig
arbetsmarknad och korta vägar från arbetslöshet till jobb. Då behövs en väl fungerande och
solidariskt finansierade försäkringar. Nivåerna i de statliga försäkringarna har inte höjts på många
år och dessutom så ändrade den borgerliga regeringen beräkningsgrunden för
sjukpenningsgrundad inkomst.
Arbetsutskottet anser att indexera ersättningarna med dagens låga ersättningsnivåer skulle vara
olämpligt utan att först arbeta med att höja taken .
Arbetsutskottets förslag till beslut:
Att: avslå motionen.
Motion 16: Indexering av Socialförsäkringarna. Avslag till motionen. Skickas till DK som
enskild.
8
6. Indexering av socialförsäkringarna
DS föredragande: Per-Erik Johansson
Ersättningarna i socialförsäkringarna är idag satta i absoluta tal. Det gör att om dom inte höjs
varje år urholkas värdet på dom lite hela tiden. Då lönerna och priser stiger men ersättningen från
socialförsäkringarna ligger kvar på samma ersättning.
Innan a-kassan höjde i höstbudgeten var det 12 år sen sist. Alla socialförsäkringar måste räknas
upp årligen. Det sker bäst genom att sätta ersättningen i dessa till relativa tal istället för absoluta.
Det relativa talet måste vara satt mot något.
För några av ersättningarna borde lämpligt index vara något i stil med “*% av berättigade ska ha
*% av lönen”. För a-kassans del blir det “ 90 % av berättigade ska ha 90 % av lönen” i enlighet
med det beslut distriktskongressen tog på förra distriktskongressen. För övriga ersättningar kan
siffrorna kanske se annorlunda ut.
att
distriktet riksdagsledamöter arbetar för en förändring av socialförsäkringarna där
ersättningarna sätts i relativa tal mot lämpligt index.
att
avslå motionerna 5 och 6
Motionären föreslår att socialförsäkringarnas ersättningar ”sätts i relativa tal mot lämpligt index”.
Vi har en stor mäng socialförsäkringar, allt från Bilstöd till handikappade till Tilläggspension för
personer födda 1937 eller tidigare likväl som Sjukförsäkring och Arbetsskadeersättning. De
närmare 30 socialförsäkringarna har olika bakgrund, målsättningar, konstruktion och utformning.
En del är vi tillförsäkrade genom bosättning och en del genom arbete. Behoven av att förbättra
och utveckla våra olika socialförsäkringar ser därför av nödvändighet olika ut. Att binda länets
socialdemokratiska riksdagsmän till EN lösning är varken lämpligt eller önskvärt. Förändringar av
taken, ersättningsnivåer, beräkningsgrunder, karensregler och andra åtgärder är exempel på
prioriteringar som i olika socialförsäkringar kan vara mer angelägna. Definitionen av lämpligt
index behöver klargöras. I en situation med negativ tillväxt och deflation innebär det sannolikt
sänkningar av nivåer i försäkringar som många gånger är till för att skydda dem med svagast
ställning och lägst inkomst. Det kan m a o få motsatt effekt mot vad motionären sannolikt tänkt
sig.
9
7. Inget investeringsskydd
DS föredragande: Erik Bergkvist
EU förhandlar med USA och Kanada om ett frihandelsavtal, TTIP med USA och CETA med
Kanada. Båda dessa avtal innehåller en tvistlösningsmekanism som kallas ISDS.
ISDS är en tvistlösningsmekanism i internationella handels- och investeringsavtal, som ger en
investerare rätt att stämma en stat för nyinförda bestämmelser som direkt eller indirekt påverkar
nämnda investerares vinst. En fällande dom kan ex. innebära att investeraren kompenseras
ekonomiskt eller att reformen/regleringen dras tillbaka.
Ett exempel på vad som händer när ISDS finns är följande: Holländska Achmea har stämt
Slovakien för att man förbjudit privata vinster kopplat till välfärdssektorn. Slovakien tilldömdes i
en skiljedomstol att betala holländska Achmea 22 miljoner euro.
Ett annat är: Tobaksjätten Philip Morris har stämt Australien för deras införande av “plain
packaging” av cigarett paket. Detta betyder att företagen inte får ha sin logga på paketen, utan
endast tobaksbolagets namn får stå i en standardiserad neutral texttyp och färg. Resten av paketen
utgörs av varningsbild samt varningstext. Stämningen pågår fortfarande. Men resultatet är att Nya
Zeeland som funderar på liknande lagstiftning väntar. Det kan bli för dyrt att skydda den egna
befolkningen mot tobakens skador.
ISDS hör inte hemma i ett modernt och fungerande samhälle. Tänk när nästa svarta svan
kommer om vi inte har råd att åtgärda felet för några företag har investerat i nästa neurosedyn
eller hormoslyr.
Med anledning av ovanstående yrkar vi på
att
distriktets riksdagsledamöter arbetar för ett stopp för framtida avtal som innehåller
ISDS liknande skrivelser.
att
distriktets riksdagsledamöter röstar mot införandet av avtal med ISDS liknande
skrivelser när dessa frågor kommer upp i riksdagen.
att
distriktets riksdagsledamöter arbetar för en omförhandling alternativt avslutande av
handelsavtal som innehåller ISDS liknande skrivelser.
att
den ansvariga på distriktet framför vår negativa åsikt i frågan om ISDS till våra euparlamentariker och återrapporterar nästa distriktskongress.
Antagen som sin egen av Robertsfors arbetarekommun 2014--01--08
10
8. Inget investeringsskydd
Motionär; Josefine Johansson, Skellefteå arbetarekommun
EU förhandlar med USA och Kanada om ett frihandelsavtal, TTIP med USA och CETA med
Kanada. Båda dessa avtal innehåller en tvistlösningsmekanism som kalas ISDS.
ISDS är en tvistlösningsmekanism i internationella handels och
investeringsavtal, som ger en investerare rätt att stämma en stat för nyinförda bestämmelser som
direkt eller indirekt påverkar nämnda investerares vinst. En fällande dom kan ex. innebära att
investeraren kompenseras ekonomiskt eller att reformen/regleringen dras tillbaka.
Ett exempel på vad som händer när ISDS finns är följande: Holländska Achmea har stämt
Slovakien för att man förbjudit privata vinster kopplat till välfärdssektorn. Slovakien
tilldömdes i en skiljedomstol att betala holländska Achmea 22 miljoner euro.
Ett annat är: Tobaks jätten Philip Morris har stämt Australien för deras införande av “plain
packaging” av cigarett paket. Detta betyder att företagen inte får ha sin logga på paketen, utan
endast tobaksbolagets namn får stå i en standardiserad neutral texttyp och färg.
Resten av paketen utgörs av varningsbild samt varningstext. Stämningen pågår
fortfarande. Men resultatet är att Nya Zeeland som funderar på liknande lagstiftning
väntar. Det kan bli för dyrt att skydda den egna befolkningen mot tobakens skador.
ISDS hör inte hemma i ett modern och fungerande samhälle. Tänk när nästa svarta svan
kommer om vi inte har råd att åtgärda felet för några företag har investerat i nästa
nevrosedyn eller hormoslyr.
att
distriktets riksdagsledamöter arbetar för ett stopp för framtida avtal som
innehåller ISDS liknande skrivelser.
att
distriktets riksdagsledamöter röstar mot införandet av avtal med ISDS liknande
skrivelser när dessa frågor kommer upp i riksdagen.
att
distriktets riksdagsledamöter arbetar för en omförhandling alternativt avslutande av
handelsavtal som innehåller ISDS liknande skrivelser.
att
den ansvariga på distriktet framför vår negativa åsikt i frågan om ISDS till våra
euparlamentariker och återrapporterar nästa distriktskongress.
Josefin Johansson
Skellefteå arbetarekommuns utlåtande över motionen:
Motionären tar upp en aktuell och viktigt fråga som berör alla länder i EU. Förhandlingar pågår
mellan EU och USA om ett investerings-och handelsavtal., TTIP. Den S-ledda regeringen såväl
som den tidigare alliansregeringen är positiva till ett sådant avtal. Mer tveksamma är vi (S) till det
sk ISDS- mekanismen (investor-state-dispute settlements) Dvs en tvistlösningsmekanism i
internationella handels-och investeringsavtal, som ger en investerare rätt att stämma en stat där
man investerat, för ex.vis diskriminering eller nyinförda regler eller lagar i ett land som skulle
11
innebära försämrade villkor för den investerande staten. Om ISDS- avtal införs menar vi att det i
alla fall inte kan vara så utformade så att riksdagsbeslut och Sveriges nationella suveränitet sätts ur
spel. Det är ännu för tidigt att säga om sådana klausuler ens kommer att ingå. Samtidigt är ju
själva syftet med handelsavtalet att länder ska kunna investera och bedriva handelsutbyte på lika,
rättvisa och långsiktiga villkor på båda sidor atlanten. För att kunna visa att ett investerande land
har utsatts för felaktigheter och försämrade villkor under avtalstiden, måste det landet kunna visa
att allmänt accepterade principer i internationell rätt inte har respekterats.
Arbetsutskottet menar att vi i nuläget inte borde binda oss vid ett slutgiltigt ställningstagande om
ISDS-liknande skrivningar och föreslår därför representantskapet att besluta om avslag på
motionen.
Motion 15: Inget investeringsskydd. Avslag till motionen. Skickas till DK som enskild
Distriktsstyrelsens svar på motion 7 och 8.
Distriktsstyrelsen föreslår kongressen att besluta
att
Distriktsstyrelsen delar Skellefteå arbetarekommuns åsikter i deras motionssvar.
9. Migration och missnöje är framtidsutmaningen
Motionär: Jamal Mouneimne, Lycksele arbetarekommun
DS föredragande: Johan Söderling
Migration är byte av hemland. Ordet är en samlande benämning på invandring och utvandring.
I Sverige var utvandringen störst under 1800-talet, medan kraftig invandring skedde under
1970-talet. Mellan 1990 till och med idag har varit mer flyktingsinvandring till Sverige.
Invandringen till Sverige har sett olika ut beroende på världshot.
I framtiden kommer vi att se mer Naturkatastrof- och klimatflyktingar, klimatproblem och den
globala uppvärmningen kan förorsaka stora befolknings-förflyttningar.
Socialdemokraterna har alltid haft den inriktning att Sverige är ett friland för de svaga och
kommer alltid att vara, men de människor som Sverige tar emot måste politikerna ta ansvar för.
En del av ansvaret ligger på samhället som helhet men inte minst som nyanländ också.
Sverigedemokraterna har tredubblat sina röstsiffror senast EU-valet jämfört med valet innan trots
den låga deltagande. I Riksdagsval har Sverigedemokraterna fått 49 platser, 20 platser mer jämfört
med valet innan. Under Alliansens styre har högerextremismen ökat kraftigt, det beror på flera
faktorer med de mest kända är orättvisa i samhället, ökad arbetslösheten m.m.
För att kunna prata, hantera och behandla migrationsfrågor i framtiden utan att skapa missnöje
eller klyfta mellan majoritet och minoritet som är så tydligt idag i vårt samhälle och som är
grunden till den hypersegregation som råder inom bostads- och arbetsmarknaden liksom i
skolans värld. Då krävs att socialdemokraterna lyckas minska socioekonomiska ojämlikheter. Det
krävs ett samhälle som föreställs mer solidariskt och jämlikt. Vi ska ta emot flyktingar men vi ska
också berätta hur vi tar hand om dem. Därför jag föreslår att regeringen tar fram en
migrationsstrategi med insatsområdet för att stärka det hållbara samhället ekonomiskt och socialt.
12
Jag föreslår att distriktskongressen beslutar
att
skapa en nationell migrationsstrategi med inriktning på ett ekonomiskt och socialt
hållbart samhälle
Jamal Mouneimne, Norrmalms s-förening
Yttrande av Lycksele Arbetarekommuns styrelse
Motionären tar upp en mycket viktig fråga, detta med invandring och hur samhället rustar sig för
framtiden i denna mycket viktiga fråga.
Tyvärr får vi nog konstatera att socialdemokraterna inte har haft särskilt bra program och strategi
i dessa frågor.
Motionären säger "Vi skall ta emot flyktingar men vi skall också berätta hur vi tar hand om dem"
Lycksele socialdemokratiska arbetarekommuns styrelse delar denna uppfattning som motionären
anför och har bifallit motionen.
Lycksele representantskap beslutar på repskapet 2014-12-01
att bifalla motionen och skicka den till Distriktskongressen.
att
anse motionen besvarad
I motionen belyser motionären olika aspekter på migration och den historik med problem och
utmaningar vårt land stått och står inför. Vidare framställs hur migrationsfrågan på senare år är
extra aktuell dels genom ökad invandring på grund av många krig och oroligheter men också på
grund av den ökande rasismen.
Vårt land har under perioder tagit emot många som flytt. Dessa har beroende på konjunktur
etablerats sig snabbt eller har som nu dessvärre stora svårigheter att integreras i vårt samhälle.
Under nuvarande lågkonjunktur och efter alliansens åtta år av omfördelningspolitik har
situationen för våra flyktingar försvårats. Vårt samhälle med stora ökade klyftor innebär
försämrade möjligheter för snabb integration.
Vi socialdemokrater lägger stor vikt på människors lika värde och vill ta stort ansvar för
humanism, solidaritet och utgöra en trygghet för de människor som behöver fly.
Vi socialdemokrater behöver ta fram en strategi för att bättre möta de utmaningar och
möjligheter flyktingarna utgör. En snabb integration ger stora vinster för vårt land och våra
invånare både socialt, ekonomiskt och kulturellt.
Distriktskongressen kan dock inte skapa en nationell strategi, men vi kan istället jobba med
inriktningen i motionen och därmed anser vi motionen besvarad.
13
10. Busslinjer inom Västerbottens fjällvärld
Motionärer: Magnus Johansson, Vilhelmina Arbetarekommun
DS föredragande: Peter Olofsson
Västerbottens län är ett stort län med långa avstånd och har man inte möjlighet till egen bil så kan
det medföra svårigheter förenat med stora kostnader för den enskilde medborgaren.
Kollektivtrafik är dessutom en transportform som i dagens samhälle ligger i linje med alla goda
miljömål som finns.
”Kollektivtrafiken är en självklar del av resandet i ett hållbart samhälle”
Vidare:
”För ett läns fortlevnad och utveckling är det viktigt med tillgång till strategiskt viktig
samhällsservice såsom sjukvård, högre utbildning, gymnasieutbildning osv. Däremot kan ett
fullskaligt utbud av förklarliga skäl inte finnas i alla delar av länet. Det är dock av vikt att goda
kommunikationer finns för att medborgarna ska kunna ta del av samhällsservice på andra orter.”
:Kollektivtrafikplan 2015-2017 VLL
Sedan 2005 gäller en ny kostnads- och ansvarsfördelningsmodell för Länstrafiken,
den s.k Västerbottensmodellen där bl. a:
” landstinget har ansvar för linjetrafik med huvudsaklig trafikuppgift mellan kommuner, trafik till
vissa viktiga turistmål i fjällvärlden samt sjukresor medan respektive kommun ansvarar för linjer
huvudsaklig trafikuppgift inom kommunen samt färdtjänst och skolskjutsar.”
Idag är det endast fjällinjen upp till Tärnaby-Hemavan som ersätt fullt ut medan alla andra
”fjällinjer” ersätts utifrån en procentsats baserad på nettokostnaderna.
Linje 341 Ammarnäs Sorsele 25 procent
Linje 417 Kittelfjäll Vilhelmina 16 procent
Linje 420 Klimpfjäll Vilhelmina 50 procent
Linje 436 Borgafjäll Dorotea 31 procent
Denna s.k. Västerbottensmodell har dock medfört ökade kostnader för inlandskommunerna
Sorsele, Vilhelmina och Dorotea samt även indragna linjer bl.a. kvällsturen Vilhelmina –
Klimpfjäll på fredagar.
”Målet är att kollektivtrafiken ska erbjuda samhällsekonomiskt effektiva, attraktiva och långsiktigt
hållbara resmöjligheter för de som bor i, verkar i eller besöker länet.”
http://www.vll.se/default.aspx?id=54073&refid=54074
I Västerbottens läns landstings kollektivtrafikplan för åren 2015-2017 finns att läsa om visionen
att:
”Kollektivtrafiken är en självklar del av resandet i ett hållbart samhälle”
och att:
” Visionen i det regionala trafikförsörjningsprogrammet delas av Västerbottens läns landsting och
utgör en grund för landstingets arbete med att tillhandahålla en attraktiv, miljövänlig, trafiksäker
och tillgänglig kollektivtrafik som bidrar till länets och regionens utveckling.”
Med detta yrkar jag
14
att
Landstinget tillskjuter medel under perioden 2015-2017 för att markant höja sin
andel i finansieringen av de s.k. Fjäll-linjerna.
att
vid nästa upprättande av kollektivtrafikplan för Västerbotten klassa de s.k. Fjälllinjerna till att ingå i Västerbottens kollektiva stomlinjenät.
Kultsjödalen 141202
/Magnus Johansson
att
avslå motionen
Landstinget har som motionären skriver ansvar för kollektivtrafik mellan länets kommuncentra
och över kommungränserna, medan kommunerna ansvarar för trafiken inom respektive
kommun. Det gör att linjen till Tärnaby kommer att behandlas på samma sätt som övriga
fjällkommuner när nuvarande avtal löper ut. Den situation vi i dag har bygger på att upphandlad
trafik var på plats innan Västerbottensmodellen infördes.
Vad gäller stödet från landstinget till fjällinjerna, kvarstår det i avvaktan på en utredning gällande
om vi ska genomföra en skatteväxling på hela länets kollektivtrafik. Det är viktigt att framhålla att
ökade kostnader för kollektivtrafik kommer finansieras genom färre avgångar/turer, då vi inte ser
möjlighet att göra ytterligare besparingar inom sjukvården i länet.
11. Höjd reseersättning för sjukresor inom Västerbottens läns landsting
Motionär: Magnus Johansson, Vilhelmina arbetarekommun
För befolkningen i Västerbottens inland och fjällvärld är det långa avstånd till och från de olika
vårdinrättningar som finns. Är du eller nära anhörig i behov av tjänster från vårdapparaten så är
egen bil till och från näst intill en nödvändighet då möjligheterna till kollektiva färdmedel
begränsas allt mer. För den som har barn kan resor till t.ex. tandreglering bli ordentligt
kostsamma, och skulle densamma få en tandställning som kräver månatliga resor kan det bli
väldigt dyrt för en barnfamilj med begränsad ekonomi.
Utöver detta tillkommer den tidsbortgång från arbetet och därmed inkomstbortfall som
tillkommer för de timmar som åtgår till resor för eget eller nära anhörigs resa för sjuk/tandvård.
From 1 januari 2013 försämrades reseersättningen inom VLL till att bli nästintill obefintlig då
egenkostnaden bl.a. höjdes. Den milersättning som betalas ut har ej räknats upp sedan på 90-talet
och är ej i takt med tiden och dagens bilkostnader och bl.a. drivmedelspriser.
Utifrån beskrivna bakgrund yrkar jag på:
att
egenavgiften sänks från nuvarande nivå på 100 kr till förutvarande nivå på 60 kr.
att
ersättningsnivån för färd med egen bil höjs från nuvarande 10 kr till 15 kr/mil efter
att egenavgiften räknats bort.
15
att
ersättningsnivån för följeslagare vid resa med privat bil om medicinskt behov är
styrkt – höjs från nuvarande 2 kr till 4 kronor/mil.
att
för resa med kollektivtrafiken ersätts, mot uppvisat kvitto, den del som överstiger
egenavgiften 60 kronor.
Saxnäs 141021
Magnus Johansson
att
avslå första och fjärde att-satsen
att
anse andra och tredje att-satsen besvarad
Distriktsstyrelsen delar motionärens ambition om att på sikt höja ersättningsnivåer för resor men
ser för närvarande inte möjligheten att göra detta på grund av landstingets ansträngda ekonomi.
Vid bättre ekonomiska förutsättningar kommer prioritet läggas på att höja milersättning och
ersättning för följeslagare för de patienter som har längst resa till och från sjukvård, detta för att
skapa jämlikare förutsättningar inom länet. Därför avslår Distriktsstyrelsen att-sats 1 och 4 som
skulle ge ersättning till patienter som har närmare till vård.
När det kommer till att höja ersättningsnivåerna för färd med egen bil samt för följeslagare (attsats 2 och 3) anser distriktsstyrelsen dessa besvarade med anledning av att det redan finns i
landstingets ambition att höja ersättningsnivåerna när ekonomiska möjligheter ges.
12. Dagens skattepolitik måste genomgå en kraftig översyn
Motionär: Kennet Fjällström, Vilhelmina arbetarekommun
Vi förstår mycket väl det skriande behovet av skattemedel till statskassan, men det rättfärdigar
inte att man slår undan benen på tredje person. Man måste inse att den beskattning av varor och
tjänster etc. som sker högre upp i kedjan, snabbt multipliceras och letar sig ned genom leden för
att slutligen hamna hos den enskilde och utsatte konsumenten.
Vi som bor i glesbygden kämpar redan idag med att betala högre priser för en begränsad service.
De flesta varor och tjänster ligger många timmar och många mils avstånd härifrån. Dessa negativa
och orättvisa omständigheter försvårar vardagen för alla som bor här och det begränsar
möjligheten för alla andra, som skulle tänkas vilja flytta hit och skapa sig en framtid.
Det känns extra betungande att glesbygden som drabbats så hårt, både direkt och indirekt av
dessa skatter och extraavgifter inte får se mer än en liten bråkdel återinvesterade här i norr.
16
Tyvärr hamnar majoriteten av dessa pengar i södra Sverige där de genast öronmärks för diverse
mångmiljardprojekt.
Vi vill att folk ska återfå framtidstron och glädjen med att bo kvar här. Att lusten och intresset för
människor att kunna flytta hit, utvecklas och göra sig en framtid även i våra trakter. Det är dock
något som inte kan bli verklighet så länge man väljer att använda sig av ett snedvridet synsätt.
Därför yrkar jag:
att
skatter och pålagor ska användas till glesbygdens utvecklande och inte dess
avvecklande.
att
glest befolkade delar av landet ska få ta betydligt större del av varje skattekrona än
idag.
att
göra en rejäl översyn av dagens skatter och pålagor så att även glesbygdsbor
gynnas.
att
se över kommande skatter och pålagor så att även glesbygdsbor gynnas.
att
motionen i sin helhet avslås
Motionären vill ha ett skattesystem som gynnar glesbygden, men distriktsstyrelsen vill ha ett
rättvist skattesystem och ett system där människor ska kunna garanteras samma samhällsservice i
hela landet om politiken vill det. Det finns många typer av olika skatter som staten tar in pengar
på. När det gäller kommunalskatten är den lika stora oavsett inkomst, till skillnad från den statliga
skatten som är progressiv till viss del. Kommunalskatterna slår därför hårdast mot de med låga
inkomster. Av de medel som staten tar in används en del till generella statsbidrag men det finns
även former av riktade statsbidrag som tyvärr blivit mer vanliga. Dessutom finns ett omfattande
utjämningssystem både för inkomsterna till kommunerna och en kostnadsutjämning som ska
jämna ut kostnaderna mellan kommunerna. Om vi tar Bjurholm som ett exempel, så är 40 % av
deras intäkter bidrag, och utan bidrag så skulle de behöva höja skaten med 17 kr. De har för 2015
drygt 35 miljoner i inkomstutjämning och knappt 25 i kostnadsutjämning och sedan några
ytterligare mindre ersättningar.
När det gäller inkomstutjämningen får alla kommuner i länet bidrag, till och med Umeå, och det
beror på att medelskattekraften är låg och det beror på att det är så många studenter som inte har
någon inkomst. Varje kommun ska vara garanterad 115 % av medelskattekraften. När det så
gäller kostnadsutjämningen är Umeå kommun den som betalar mest per innevånare i hela
landet och Umeåborna betalar 574 miljoner till kostnadsutjämningen, vilket är långt mer än vad
länet i övrigt får. T.ex. höjdes utjämningen för kollektivtrafiken med 60 miljoner, pengar som
främst går till kollektivtrafik i storstäderna som har många pendlare över kommungränser.
Skellefteå har varit betalare till inkomstutjämningen men för 2015 får de 432000.
17
Om vi tittar till totalen d.v.s. både inkomst- och utjämningssystemet, regleringsavgift,
strukturbidrag, införandebidrag och LSS utjämning får Skellefteå 742 miljoner, Umeå 446 milj.
Bjurholm 55,5 milj. Dorotea 75, Lycksele 206,6 Malå 46, Nordmaling 116, Norsjö 81,
Robertsfors 106, Sorsele 62, Storuman 128, Vilhelmina 182, Vindeln 93, Vännäs 137, Åsele 78,8.
Då är det bara att räkna ut hur mycket det blir för varje invånare
Från S har vi alltid varit rädda för att man ska ta bort dessa utjämningssystem som skulle gynna
lågskattekommunerna mycket. Visst kan man diskutera enskildheter i dessa system. När det sker
förändring vilket det gjorde för ett par år sen, blir det alltid vinnare och förlorare och det beror på
att t.ex. demografin i en kommun ändras i förhållande till medelkommunen.
Vi tror inte på några stora förändringar i skattesystemen utan vi behöver ett system som ger
kommunerna och landstingen någorlunda lika förutsättningar att bedriva sin verksamhet. Det
finns även ett inkomst- och kostnadsutjämningssystem för landstingskommunerna. Vissa skatter
kommer att behöva höjas om vi ska klara välfärden, men en skatt bör dock sänkas och det är
pensionärsskatten som vi anser är åldersdiskriminerande, och kommunerna behöver ökade
statsbidrag för att klara välfärden
13. Bygdeavgiftsmedel
Motionär: Martin Norehn, Malå arbetarekommun
DS föredragande: Isak From
Bestämmelserna om bygdeavgiftsmedel finns i Lag (1998:812) med särskilda bestämmelser om
vattenverksamhet, som främst reglerar de avgifter kraftverksbolagen ska betala. Denna lag har sitt
ursprung i den påverkan som vattenkraftsutbyggnaden skapade kring utbyggnaden av
vattenkraften i våra älvar och det intrång den gjorde i bygderna.
Nu har en liknande verksamhet uppstått i och med utbyggnaden av vindkraften i hela landet.
Denna påverkan på det rörliga friluftslivet innebär att stora landområden har av säkerhetsavstånd
till verken och väg- och ledningsdragningar gjort att stora delar av det rörliga friluftslivet har
begränsats. Vidare har det haft stor inverkan på besöksnäringens utveckling och möjlighet att
vistas i naturen.
Därför föreslår jag
att
vindkraften omfattas av liknande bestämmelser
att
bygdemedel tillförs de områden som berörs av vindkraftsetableringar.
Martin Norehn
Malå arbetarekommun har behandlat motionen vid medlemsmöte den 26 november 2014 och
beslutat att anta den som sin egen.
18
att
avslå första attsatsen
att
anse andra attsatsen besvarad
De allra flesta av vattenkraftverken har prövats enligt gammal lagstiftning, många enligt gammal
hävd. I Sverige har det i vattendomarna ålagts kraftverksägarna att motverka detta genom en aktiv
fiskevård, bland annat genom utsättning av fiskyngel, främst lax och havsöring. Även
bygdeavgiftsmedlen är en form av kompensation till omlandet runt forsen som
vattenkraftföretagen måste betala i samband med regleringen av älvarna, för att minska eller
gottgöra sådana skador som regleringen orsakat den berörda bygden. Sedan medel har avsatts för
reglering av oförutsedda skador kan den årliga bidragssumman i övrigt fördelas av kommunen för
ändamål som främjar näringsliv eller service i bygden eller annars är till nytta för denna.
Miljödomstolarna beslutar i ärenden som gäller skadeersättning och länsstyrelserna om
användningen i övrigt.
Bestämmelserna gällande vindkraften finns i miljöbalken (1998:808) samt lagen med särskilda
bestämmelser om vattenverksamhet (1998:812). Den ersättning som vindkraftsbolagen ibland
betalar ut i trakter där vindkraft etableras brukar allmänt benämnas bygdepeng. Begreppet är
hämtat från den reglering som gäller för vattenkraft. Det finns inget regelverk som styr
bygdepeng för vindkraftsprojekt, överenskommelser om bygdepeng bygger på frivilliga
överenskommelser mellan vindkraftsbolag och omkringboende, till exempel lokala föreningar,
markägare och andra sakägare. På Energimyndighetens hemsida kan man läsa: ”Frågan om
bygdepeng bör hållas avskilt från beslut om tillstyrkan. Detta för att beslutet inte ska strida mot
regeringsformens krav på saklighet och opartiskhet”.
Den socialdemokratiska uppfattningen är att vindkraft ska byggas i områden där den stör minst,
det är också därför vi socialdemokrater särskilt driver på om utbyggt havsbaserad vindkraft. Det
är också därför som det kommunala planmonopolet är starkt i frågan. Det går alltså inte att bygga
ny vindkraft om kommunen säger nej. Det gör naturligtvis att kommunen nogsamt måste väga
för och emot.
Den jämförelse som motionären gör låter vid första anblicken självklar men vattenkraftsforsen är
som mineral fyndighet, den ligger där den ligger. Blåser gör det också av varierande grad det är
också därför som bl.a. Malå och Norsjö kommuner noga vägt för och emot innan man
upprättade sina vindkraftsplaner.
14. Transport på järnväg
Motionär: Sören Israelsson, Storumans arbetarekommun
Transport på järnväg är det miljövänligaste sättet att transportera varor, gods och människor på
land. Därför är det rimligt att bygga en järnväg mellan Storuman och Norge. I dagsläget
transporteras allt på landsväg och bl.a. planerna på gruvor kan ytterligare öka transporterna.
Då det produceras både vatten- & vind-el i Storumans kommun är det rimligt att även elektrifiera
bansträckningen. Kenny Störsjös examensarbete från Luleå tekniska universitet kan visa hur en
bansträckning kan bli.
19
Med stöd av ovanstående samt tidigare kongressers uttalande om behovet av infrastrukturella
satsningar och vad som står i Västerbottens partidistrikts valprogram 2015 – 2018 föreslår jag:
att
behovet och möjligheten att bygga en järnväg mellan Storuman utreds och
verkställs.
Sören Israelsson
Bergsäter 05-11-14
Storumans S-förening har bifallit motionen samt skickat den till Storumans AK för behandling.
Hans Edlund
Ak styrelsens yttrande
För att åstadkomma förbättrad sammanbindning på öst-västliga transportstråket krävs på sikt en
järnvägsförbindelse i regionen. I den norska transportplanen har koppling aktualiseras.
Boverkets vision för 2015, där man pekar på vikten av de öst-västliga järnvägslänkarna, skrivs
följande:
”För att möta de krav som ställs på att kunna transportera alltmer gods och det på ett smidigt och
miljömässigt acceptabelt sätt, utvecklas både järnväg och sjöfart, samtidigt som insatser för att
förbättra logistiken genomförs. Framför allt de långväga lastbilstransporterna minskas. För att
snabbt nå förbättringar av kapacitet, säkerhet, hälsa, liksom minskning av klimatpåverkan bör de
tunga godstransporterna med störst tonnage föras över till järnväg och sjöfart. Satsningarna på
järnväg och sjöfart bidrar i hög grad till att klimatmålen kan nås. En minskad biltrafik och färre
lastbilstransporter gynnar dessutom miljökvalitetsmålen God bebyggd miljö och Frisk luft samt
bidrar till en bättre folkhälsa. De öst-västliga järnvägslänkarna mellan Östersjön och Atlanten
respektive Västerhavet blir allt viktigare för persontrafiken och godstransporterna. Exempel på
öst-västliga korridorer kan vara: Luleå–Narvik, Sundsvall–Trondheim och på längre sikt även
Umeå–Mo i Rana. Regionen här är rik på naturresurser, så en förstärkning av ovan nämnda stråk
bidrar till en klimatsmart utskeppning av gods från skogs- och mineralindustrin. Samtidigt kan
järnvägarna samutnyttjas för besöksnäringen och regionala transporter och ge snabb tillgång till
såväl norska flygplatser som norrlandskustens större städer. Därmed möjliggörs en större
tillgänglighet såväl för besöksnäringen, som för arbetskraft och kompetensförsörjning.”
Storuman korsas av två europavägar, E12 och E45 samt orten är knytpunkt för två järnvägar,
Inlandsbanan och Tvärbanan. En förlängning av Tvärbanan mot Norge skapar nya
transportförbindelser.
Storumans arbetarekommun har behandlat motionen den 16 december beslutar att ställa sig
bakom motionen och skicka den till distriktskongressen
att
avslå motionen
En ny järnvägsförbindelse mellan Västerbotten i Sverige och Norge skulle kosta någonstans
mellan 25 och 40 miljarder. Detta kan man säga då ny järnväg idag inte kostar mindre än en
20
miljard milen. Vi har idag stora investeringsbehov i befintliga vägar och järnvägar, samt den nya
Norrbotniabanan, här kan även nämnas E12, väg 363-365, kvarkenlänken, järnvägen StorumanUmeå och E4. Dessa ör idag ej finansierade fullt ut och i vissa fall inte ens beslutade. Att då
börja utreda en ytterligare kostsam investering känns inte realistiskt.
15. Vindelfjällens kommunikationsled
Motionär: Daniel Grundström, Sorsele arbetarekommun
Statsrådsberedningens diarienr: SB 2011/6986.
Vindelfjällens kommunikationsled- Sammanbindning av Sveriges och Norges järnvägsnät genom
en länk från Nordlandsbanan vid Krokstrand i Norge till Inlandsbanan vid Sorsele. Det är viktigt
att i samhällsplaneringen se till helheten mer än till detaljerna och välja en långsiktig och hållbar
utveckling.
Ole Tobias Olsen var biträdande Generaldirektör vid Jernbaneverket. Jernbanor byggde han i
fjällen där andra skulle ha tyckt att det var omöjligt, han gick till historien som ”Nordlandsbanans
fader”.
Den stora visionen han hade, och argumenterade för, var att med järnvägarnas hjälp exportera
Norges nationaltillgång fisken till de länder i öster som av religiösa skäl efterfrågar fisk. Han ville
bygga en järnväg från Mo i Rana till Sankt Petersburg och tänkte sig en fortsättning till Kina. Att
han i det sammanhanget kom gående till Ammarnäs var helt naturligt. Det var i en tid då
järnvägsbyggandet hade högkonjuktur i Europas länder och även i Norden. När man ser närmare
på fjällkedjans topografi blir det uppenbart varför Ole Tobias Olsen valde Vindelälvens dalgång
för sitt tänkta projekt. Riksgränspassagen vid Vindelkroken- Virvasselva är det ställe där det är
lättast att klara nivåskillnaderna. Sträckan från Ammarnäs till Krokstrand på Norska sidan
sammanfaller också med transportleden som sedan århundraden användes för fjällbornas
byteshandel med Norge.
Vindelfjällens kommunikationsled kommer:
Att:
På ett förnämligt sätt samverka med Vindelfjällens naturreservat och tillgodose
transportbehoven för bygden, rennäringen och turismen.
Att:
Skapa många varaktiga arbetstillfällen.
Att:
Vara grunden för kommunens utveckling inom besöksnäringen, lokalproduktion av
förnödenheter.
Att:
Vara grunden till att många kommer att känna en trygghet och kan utvecklas.
Att:
Ha sidoeffekter som genererar ideer och framtidstro i kommunen.
Att:
Inlandsbanan får större roll, bättre grund för lönsamhet.
Att:
Vara en bra tillgång för det lokala samhället och samtidigt fylla en viktig uppgift i
det regionala och globala sammanhanget.
Att:
Vara ett miljövänligt och långsiktigt hållbart sätt att transportera gods.
Att:
Stärka och utveckla Frihamnen i Mo i Rana-Norge.
Undertecknad yrkar:
att
Kontakt tas med representanter från Norge och
att
en förstudie snarast inleds för att förverkliga Vindelfjällens kommunikationsled.
Ammarnäs 2014-12-16
21
Daniel Grundström.
Sorsele Socialdemokratiska Arbetarekommun har vid behandlingen av motionen den 7 januari
2015 beslutat att anta den i sin helhet och anta den som sin egen och sända den vidare till
Distriktskongressen 2015.
Katarina Lövgren
Ordf. i Sorsele Socialdemokratiska Arbetarekommun
att
avslå motionen
En ny järnvägsförbindelse mellan Västerbotten i Sverige och Norge skulle kosta någonstans
mellan 25 och 40 miljarder. Detta kan man säga då ny järnväg idag inte kostar mindre än en
miljard milen. Vi har idag stora investeringsbehov i befintliga vägar och järnvägar, samt den nya
Norrbotniabanan, här kan även nämnas E12, väg 363-365, kvarkenlänken, järnvägen StorumanUmeå och E4. Dessa är idag ej finansierade fullt ut och i vissa fall inte ens beslutade. Att då börja
utreda en ytterligare kostsam investering känns inte realistiskt.
16. Märkning av manipulerade bilder
DS föredragande: Veronica Lindholm
“En bild säger mer än tusen ord” och "En bild ljuger aldrig" är två talesätt om bilder. Det första
är mer än sant och det andra är ironiskt nog en ren lögn.
Bilder i tidningar och magasin är alla mer eller mindre manipulerade i dagsläget. Det är allt från
ljus och färgkurvor till att plocka bort eller lägga till saker. Det här är ett problem då vi uppfattar
bilder som att dom är sanna även om vi vet att det inte är så.
Det här är ett stort problem, särskilt när det är människor som förändras på bilderna. Vikt och
skavanker försvinner, hud slätas ut och allt blir perfekt. Ingen är perfekt. Även om alla som tittar
på bilderna vet att dom är manipulerade vet en inte hur mycket, det gör att en blir påverkad av
bilden att tro att så där kan jag nästan se ut.
Det har funnits förslag på att manipulerade bilder ska märkas med en skala som visar hur mycket
dom är manipulerade. Tyvärr blir inte effekten av det den rätta, vad är manipulerat och vad är
inte det?
Det är mycket bättre att visa orginalbilden. Ska en bild på en manipulerad människa publiceras
ska samma bild med människan omanipulerad publiceras bredvid i storlek som gör bilderna
jämförbara.
22
att
distriktet riksdagsledamöter arbetar för att när en manipulerad bild på en människa
publiceras ska samma bild med människan omanipulerad publiceras bredvid i
storlek som gör dessa jämförbara.
Robertsfors arbetarekommun beslutade 2014-01-08 att skicka motionen som enskild.
Motionerna 16 och 17 behandlas gemensamt. Se motionssvar under motion 17.
17. Märkning av manipulerade bilder
“En bild säger mer än tusen ord” och "En bild ljuger aldrig" är två talesätt om bilder. Det första
är mer än sant och det andra är ironiskt nog en ren lögn. Bilder i tidningar och magasin är alla
mer eller mindre manipulerade i dagsläget. Det är allt från ljus och färgkurvor till att plocka bort
eller lägga till saker. Det här är ett problem då vi uppfattar bilder som att dom är sanna även om
vi vet att det inte är så. Det här är ett stort problem, särskilt när det är människor som förändras
på bilderna. Vikt och skavanker försvinner, hud slätas ut och allt blir perfekt. Ingen är perfekt.
Även om alla som tittar på bilderna vet att dom är manipulerade vet en inte hur mycket, det gör
att en blir påverkad av bilden att tro att så där kan jag nästan se ut. Det har funnits förslag på att
manipulerade bilder ska märkas med en skala som visar hur mycket dom är manipulerade. Tyvärr
blir inte effekten av det den rätta, vad är manipulerat och vad är inte det? Det är mycket bättre att
visa originalbilden.
Ska en bild på en manipulerad människa publiceras ska samma bild med människan
omanipulerad publiceras bredvid i storlek som gör bilderna jämförbara. Med anledning av
ovanstående yrkar jag på
att
distriktet riksdagsledamöter arbetar för att när en bild på en manipulerad människa
publiceras ska samma bild med människan omanipulerad publiceras bredvid i
storlek som gör dessa jämförbara.
Josefin Johansson
Skellefteå arbetarekommuns svar på motionen Märkning av manipulerade bilder
Motionären lyfter frågan om manipulerade bilder av människor i tidningar och magasin och hur
de påverkar betraktaren.
Vi kan konstatera att dagens teknik gör det möjligt att förändra alla bilder, vilket också görs i
mycket stor utsträckning. Det finns säkert flera skäl till att bilder på människor manipuleras, där
ett förmodligen är påverka betraktaren i sin syn på hur den ideala människan ser ut.
Det finns dock ett avgörande problem med detta, nämligen det att ingen människa är perfekt!
Det finns ingen människa som ser ut som på de manipulerade bilderna. Vad de manipulerade
bilder bidrar till kan vi bara gissa, men vi vet att många lider av svåra sjukdomar på grund av
förvrängda kroppsideal. Detta bör tas på största allvar. Frågan har berörts på olika sätt tidigare,
bl.a. av S-kvinnor som i sitt valprogram 2010 hade ett krav på förbud för manipulerade bilder.
23
Motionären yrkar att när en manipulerad bild på en människa publiceras ska samma bild ickemanipulerad publiceras bredvid för jämförelse. Trots det lovvärda syftet med detta är det svårt att
genomföra av flera skäl. Det är så oerhört vanligt, att i stort sett varje skulle vara en dubblett.
Gränsdragningen för vad som ska betraktas som en manipulerad bild är svår. Det skulle vara
mycket svårt att kontrollera.
Ett alternativ till motionärens yrkande är införandet av en positiv märkning som gör det möjligt
för oss konsumenter att ta aktiv ställning mot manipulerade modeller och skeva ideal. En symbol
som talar om för människor när modeller är oretuscherade skulle kunna bidra till ett
konsumenttryck på fotografer och tidningsutgivare att använda modeller som tydligt ser ut som
vem som helst med de fel och brister vi alla har.
att avslå motionen
Motion 3: Märkning av manipulerade bilder. Avslag till motionen. Skickas till DK som enskild.
att
Motionärerna lyfter en väldigt viktig och aktuell fråga som berör oss alla mer eller mindre i vår
vardag. Att modeller som syns i reklam- och modesammanhang ibland har ett nästintill overkligt
utseende är ingen nyhet. Ofta är bilderna starkt redigerade i program som Photoshop eller
liknande. Det påverkar många människors kroppsbild negativt. Unga som gamla. Kvinnor som
män.
Det finns ett liknande exempel på förslag som två kongressledamöter i USA lämnat in. Det var
ett lagförslag som syftade till att minska nyttjandet av manipulerade bilder i reklam. Ledamöterna
ville inte se annonser där modellens utseende starkt hade förändrats. Lagförslaget förhandlades
under våren 2014 och fick stöd från olika organisationer som jobbar för att motverka
ätstörningar, främst bland unga kvinnor som fått en negativ kroppsbild utifrån att ha sett de
manipulerade modellbilderna. Detta har uppmärksammats bland annat i Time Magazine.
Lagförslaget fick ganska snabbt kritik från folk inom branschen som menade att en sådan lag
skulle bli väldigt svår att tillämpa i praktiken. Skulle det innebära en nolltolerans för användning
av Photoshop, av filter i olika appar som Instagram etc. Skulle det finnas särskilda kriterier för
vad som är tillåtet? Hur dras dessa gränser och vem ska göra bedömningen? Skulle
yrkesfotografer kunna omfattas av dispens? Lagförslaget röstades ner den 27 mars 2014. Skvinnor har som omnämnts tidigare också jobbat med frågan under 2010. Att man sedan har valt
att lämna frågan beror just på att det är en så väldigt svår och komplicerad fråga att kunna dra en
gräns för vad som är etiskt och moraliskt ok eller inte? Distriktsstyrelsen anser att det är en viktig
fråga men hur detta skulle lösas i praktiken med kontroller osv kan inte styrelsen svara för. Det är
en oerhört komplex fråga.
24
Däremot vore en positiv märkning av de bilder som är ”naturliga” för oss konsumenter väldigt
positivt. Att aktivt själv kunna ta ställning mot de manipulerade bilderna av modeller och det
skeva ideal som de förmedlar. Det kanske till och med skulle ha den positiva inverkningen till att
man hellre skulle föredra att använda de naturliga bilderna på människors kroppar. Dove har haft
en sådan reklamfilm som fick oerhörd positiv respons. Det finns fler goda exempel men de är
tyvärr få. På Instagram, Facebook, Twitter och Tumblr kan man hitta bilder märkta med
#naturalbeauty som ska vara bilder utan filter och andra manipuleringar. Det finns säkerligen
flera sådana goda exempel att belysa.
Mer kring lagförslaget i Usa: This bill was introduced on March 27, 2014, in a previous session of
Congress, but was not enacted. https://www.govtrack.us/congress/bills/113/hr4341/text
Det kan också nämnas att vid regeringssammanträdet den 8 maj 2014 (Dir.2014:65) togs ett
beslut om att en parlamentariskt sammansatt kommitté skulle tillsättas som i korthet har fått i
uppdrag att utifrån ett individperspektiv kartlägga och analysera sådana faktiska och potentiella
risker för intrång i den personliga integriteten som kan uppkomma i samband med användning av
informationsteknik i såväl privat som offentlig verksam-het samt inom ramen för detta arbete
följa upp effekterna i lagstiftningsarbetet av förstärkningen av grundlagsskyddet för den
personliga integriteten som genomfördes 2011. Undersöka om ett behov finns av att inrätta ett
integritetsskyddsråd och särskilt överväga om de uppgifter som ett sådant råd i så fall bör ges
lämpligen kan fullgöras av en befintlig myndighet, samt föreslå nödvändiga författningsändringar.
Kommittén får, om den bedömer att det är lämpligt, lämna ett eller flera delbetänkanden. I
uppdraget ingår inte att föreslå ändringar i grundlag. Uppdraget ska redovisas slutligt senast den 1
december 2016. Detta kan vara en fråga som under tidens gång eventuellt kan komma att
behandlas i kommittén som fått namnet – Integritetskommittén.
18. Nyckeln till en ärlig chans på arbetsmarknaden
Motionär: Erik Eriksson, Lycksele Arbetarekommun
Den svenska gymnasieskolan är bra på många sätt. Eleverna får lära sig allt från historia till
matematik. Tyvärr finns det andra delar som brister, och som är direkt nödvändiga för att på
bästa sätt klara sig i arbetslivet när skolan väl är över. Oavsett vilken linje en går på gymnasiet och
vilket mål en har med sin yrkesinriktning så är det högst troligt att någonstans på vägen så
kommer en att få en anställning av något slag. När en skaffar sig en anställning så finns det en hel
del som en måste ha vara medveten om; anställningsavtal, kollektivavtal, anställningsform,
avlöning, semester, semesterlön, a-kassa osv. Dessa saker pratas det tyvärr allt för sällan om i
skolan, och samtidigt förväntas en kunna allt detta när en väl kommer ut i arbetslivet.
Det finns en lösning på detta och det är LOs fackliga skolinformation. Tyvärr stöter
fackföreningarna på problem när de tar kontakt med skolorna. Allt från att rektorerna säger nej
till att vi inte ens får komma i kontakt med rektorerna. Det står i skollagen att eleverna ska få
träffa någon av arbetsmarknadens parter och då menar många att det räcker om Ungt
Företagande (UF) kommer ut. Det är dock så att alla inte kommer att bli entreprenörer utan de
allra flesta kommer bli anställda på något sätt. Det har nu under flera år pågått en dialog mellan
LO och partiet ute i kommunerna men ingenting händer och nu kan vi inte vänta längre.
Varje år som går så missar många ungdomar denna livsviktiga information som kan ha en direkt
25
avgörande vikt för dem ute i arbetslivet. På grund av denna informationsbrist så kan vi tydligt se
hur ungdomar far illa och hunsas ute på arbetsmarknaden.
Socialdemokraterna har under alla tider sagt att de är ett arbetareparti som går hand i hand med
fackföreningarna. Nu är det dags att bevisa detta genom att stödja LO i sitt arbete kring
skolinformation ute på gymnasieskolorna och därmed även se till att våra ungdomar får de allra
bästa verktygen när de kommer ut på arbetsmarknaden.
Därför yrkar jag:
att
Arbetarepartiet Socialdemokraterna aktivt arbetar för att skriva om texten i
skollagen så det tydligt framgår att båda parterna från arbetsmarknaden; facket och
arbetsgivaren, ska få komma ut på gymnasieskolorna och informera.
att
Arbetarepartiet Socialdemokraterna aktivt arbetar för att se till att fackförbunden
kommer ut på gymnasieskolorna för att bedriva facklig skolinformation i
kommunerna.
Erik Eriksson LO-S-Fackklubben
Yttrande av Styrelsen Lycksele Arbetarekommun 2014-11-26
Styrelsens ställer sig bakom motionen i sin helhet och föreslår Representantskapsmötet att bifalla
motionen och skicka den till Distriktskongressen.
att
avslå attsats 1
att
bifalla attsats 2
Det är självklart av största vikt att ungdomar redan under skolgången får information om vad
som väntar ute i arbetslivet. För många är det aktuellt redan under själva skolgången att veta vad
som gäller när man får extraarbeten på helgerna eller sommarjobb. Vi ser också hur många unga
far illa ute på arbetsplatser för att man inte vet vad som gäller. Detta är inget som man enbart
löser genom skolinformation, men det är såklart en viktig del i lösningen. Att skriva om skollagen
för att få tillgång till skolorna är dock inte så enkelt eller ens bra som det kan låta. Att i lag reglera
vilka som ska ha tillgång till skolor för information och inte skulle resa en stor mängd frågor hos
de som inte skulle omnämnas i lagtexterna.
Arbetsmarknadens parter borde dock göra en gemensam insats för att tillsammans påvisa vikten
av att bägge parter får komma ut till skolorna. Det ligger i allas intresse. Det är dock inte en fråga
som i första hand ska lösas av politik och lagtext.
26
19. Tillverkares ansvar för enheter uppkopplade mot datornätverk
Motionär: Robert Lindgren, Robertsfors Arbetarekommun
Vet du vilka prylar hemma hos dig som är uppkopplade mot Internet? Datorn, plattan och
telefonen är uppenbara. Men hur är det med TVn, stereon, micron, kylen, frysen, diskmaskinen,
listan kan göras hur lång som helst. Dessa produkter är kanske inte uppkopplade hos dig eller
idag men inom en snar framtid kommer dom troligast att bli det.
Idag tar Microsoft ett visst ansvar över den produkt dom skickar med nästan varje ny köpt dator,
operativsystemet windows. Dom håller det uppdaterat under dess förväntade livslängd och håller
det så säkert dom kan. Däremot håller tillverkaren av din telefon inte den uppdaterad. Har du tur
kan du uppdatera den under det närmsta året efter att du köpt den, efter det är upp till dig själv
att söka reda på vilka problem som finns med den och hur dom ska fixas.
Hur ska det fungera i framtiden när fler av våra prylar kan kommunicera över Internet. En kan
inte hålla koll på varenda elektrisk pryl i hemmet och hålla dessa uppdaterade. Diskmaskinen du
köpte förgår var fjolårets modell och uppdateras inte längre av tillverkaren men kopplar upp sig
mot nätet och blir hackad och sätter igång sig själv mitt på dagen med luckan öppen eller
kaffebryggaren som är 3 år gammal drar igång värmeelementet och fattar eld.
Problemet är enkelt att åtgärda. Dom företag som tillverkar uppkopplade prylar måste ta ansvar
för att dessas programvara är säker under dennas förväntade livslängd. När programvaran inte
längre hålls säker ska prylens nätaccess stängas av och inte kunna återställas elektroniskt.
att
distriktet riksdagsledamöter arbetar för en lagstiftning där tillverkare av
uppkopplade prylar tvingas håll dessa säkra under och efter dessas förväntade
livslängd.
att
avslå motionen
Detta är en fråga som det redan idag jobbas en del kring. Datainspektionen har en arbetsgrupp
som heter Artikel 29-gruppen. Datainspektionen är en myndighet som genom sin
tillsynsverksamhet ska bidra till att behandlingen av personuppgifter inte leder till otillbörliga
intrång i enskilda individers personliga integritet. Det internationella samarbetet i fråga om skydd
för personuppgifter och personlig integritet utvecklas alltmer och bidrar till en ökad samsyn,
framför allt inom Europa. Det ger dessutom en viktig möjlighet att föra fram och tillvarata
svenska synpunkter och intressen. Artikel 29-gruppen, är en arbetsgrupp inom EU som ska se till
att dataskyddsdirektivet tillämpas enhetligt inom medlemsstaterna. 1995 antog EU ett direktiv om
skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria
27
flödet av sådana uppgifter, det så kallade dataskyddsdirektivet. Direktivet ledde senare fram till
den svenska personuppgiftslagen.
För att EG-direktivet om personuppgifter ska tillämpas på ett enhetligt sätt i medlemsstaterna har
den så kallade artikel 29-gruppen bildats. Gruppen har fått sitt namn av artikel 29 i
dataskyddsdirektivet och i artikel 30 finns bestämmelser om gruppens uppgifter. Gruppen är
rådgivande och oberoende och ska se till att direktivet tillämpas enhetligt i medlemsstaterna.
Arbetsgruppen består av en företrädare för varje nationell tillsynsmyndighet i EUmedlemsstaterna, en företrädare för EU-kommissionen samt den europeiske datatillsynsmannen.
Norge, Island, Liechtenstein, Kroatien och F.Y.R.O.M. (Former Yugoslav Republic of
Macedonia) deltar också som observatörer. I maj 2004 tillkom tio nya EU-medlemsstater och
under 2007 anslöt ytterligare två nya medlemsstater, Rumänien och Bulgarien.
Många av våra elektriska apparater i hemmen som är uppkopplade mot nätet av olika anledningar
har alla ett eget IP-nummer/ IP-adress. Protokoll som reglerar datatrafiken (IP = Internet
Protocol). Varje internetanslutning tilldelas ett IP-nummer, som motsvarar telefonnumret i
telenätet enkelt förklarat. I våra hem finns datorer, nätverksskrivare, smartphones, routrar mm
som alla har ett eget IP-nummer. Vi står idag inför ett problem som innebär att alla IP-nummer
håller på att ta slut i världen. Hur detta ska hanteras är en av många frågor som Artikel 29gruppen arbetar med just nu. Det finns diskussioner om att kunna förändra hård- och mjukvaror
i våra elektriska apparater på ett sådant sätt att man i framtiden har ett enda IP-nummer knutet
till sin adress exempelvis. Idag kan de flesta av våra elektriska apparater inte kommunicera med
varandra om de inte är programmerade eller byggda för att göra just detta. Det är därför våra nya
elektriska apparater kallas just för ”smartphones” eller andra prylar med ”smart” funktioner och
lösningar – det innebär förenklat att de kan kommunicera med andra enheter för att vi vill att de
ska kunna göra just detta – kommunicera. Detta för att kunna utföra vissa tjänster som vi vill ha
utförda. Risken idag för att våra elektriska apparater skulle ”hackas” är inte överväldigande men
med tanke den snabba utvecklingen som sker på fronten och på vår personliga integritet så är det
ändå ett orosmoment som inte blir mindre ju mer digitaliserade vi blir.
Gällande fakta kring Artikel 29-gruppen har styrelsen pratat med Erik Janzon, fd tillsynschef på
Datainspektionen samt jurist och Göran Gräslund, fd generaldirektör på Datainspektionen, mer
fakta; http://www.datainspektionen.se/om-oss/internationellt-arbete/artikel-29-gruppen1/
Det är en oerhört svår och komplex fråga. Men styrelsen resonerar som så att utifrån hur
motionären har formulerat sin att-sats gällande den förväntade livslängden på produkten så blir
motionen väldigt svår att bifalla. Vanligtvis anges inte den definitiva livslängden på en produkt
som inhandlas. Om motionären hade använt garantitid istället så hade det varit en mer definitiv
tidsangivelse med vad motionären menar med förväntad livslängd på produkten.
28
20. Utevistelse
Motionär: Mahmoud Al-Turk, Lycksele arbetarekommun
DS föredragande: Marita Fransson
Utevistelse är inte självklart idag för alla äldre och äldre med demens som bor i ordinärt och
särskilt boende inom kommunerna i Västerbottens län. Många kommuner har idag rutiner och en
del har tagit politiska beslut om att införa detta men när den väll ska genomföras då stannar det
upp någonstans? Och blir bara ett nytt beslut som inte följs upp.
Idag finns en hel del forskning som styrker vikten av att få vara ute och det betyder inte att man
måste gå långa sträckor, det räcker med att man får friskluft sommar som vinter och det handlar
inte om långa tider, oftast rör det sig om 10-15 min max dagligen. Jag vet att man kan klara detta
med befintliga resurser om man kan strukturera sitt jobb och planera in det för dagen. Men
Politiken måste se till att besluten efterföljs. Även de nationella riktlinjer för demensvård har
utevistelse som högt prioriterat eftersom man har sett tydliga effekter i form av att den äldre
personen mår bra.
Jag yrkar:
att
att
alla kommuner i Västerbottens län verkar för att införa Utevistelse som är en
rättighet för våra äldre och äldre personer med demens inom ordinärt boende och
särskilt boende.
Politiken har en kontinuerlig uppföljning så att detta genomförs.
Mahmoud Al Turk Norrmalms S-förening
Utlåtande från Lycksele arbetarekommuns styrelse 2014-11-27
Motionären påpekar vikten av att äldre och dementa ska kunna få den utevistelse de har rätt till
oavsett boendeform. Att detta utförs ska alltid följas upp och här kanske politiken inte till fullo
tagit sitt ansvar. Tas beslut att utevistelse ska utföras och det inte blir gjort är vi skyldiga att se till
att det utförs och även ge personalen de förutsättningar som behövs för att verkställa besluten.
att
Motionären vill att alla kommuner verkar för att införa utevistelse för äldre samt att detta följs
upp kontinuerligt. Distriktsstyrelsen anser som motionären att detta är en viktig fråga, både vad
gäller utevistelse samt att följa upp politiskt fattade beslut, men menar också att detta
bör hanteras inom respektive kommuns ansvar, i det ansvaret ligger det kommunala självstyret
som handlar om frihet och ansvar. Frihet för kommuner, landsting och regioner att själva kunna
fatta beslut som gagnar medborgarna. Ansvar för att utveckla ett väl fungerande samhälle och att
ta till vara på och hushålla med gemensamma resurser.
29
21. Återupprätta Sveriges försvar
Motionär; Ove Forsman, Skellefteå arbetarekommun.
DS föredragande: Katarina Köhler
Nu är det dags att sätta stopp för alla kränkningar mot Sverige. Vi må vara ett litet land men vi
har stora förutsättningar och god rikedom inom skog liksom industrin. De militära resurser vi har
borde räcka till att försvara våra gränser, men den yrkesarmé vi har idag klarar inte sina uppgifter
med att försvara vårt avlånga land.
Jag föreslår att försvaret placerar ut luftvärnsrobotar på de senaste platserna där kränkningar mot
Sveriges land och suveränitet har skett. Jag föreslår vidare att ytfartyg placeras ut på strategiska
platser där försvaret kan bedriva signalspaning mot annan stat för underrättelse om vad som
händer i och omkring vårt närområde och landet Sverige. Jag föreslår även att minspärrar
återutsätts i särskilt känsliga farleder i den så kallade aktiva delen.
Vidare föreslår jag att värnplikten återinförs igen eftersom att en yrkesarmé inte kan ge landet det
skydd och ansvar som Sverige behöver. Vi känner till resultatet efter den borgliga regeringens
utarmning av landet Sverige.
En återinförd värnplikt innebär en ökad efterfrågan på arbetsmarknaden av civilt anställda. De
ungdomar som kommer till arbetsförmedlingen idag blir inte en plugg i systemet som nu.
Arbetslösheten minskar drastiskt.
att
att
ge våra s-riksdagsledamöter att arbeta för utplacering av luftvärnsrobotar på
strategiska platser samt marina enheter och minspärrar i känsliga farleder,
värnplikten återinförs.
Ove Forsman
Skellefteå Östra s-förening
Skellefteå Östra socialdemokratiska förening har vid medlemsmöte den 12 november 2014
beslutat anta motionen som egen
Skellefteå arbetarekommuns utlåtande:
Europas karta har ritats om under den senaste tiden. Rysslands annektering av Krim och östra
delarna av Ukraina visar att fred inte är självklart utan ständigt behöver arbetas för att bibehålla.
Kränkningar av vårt territorium har skett den senaste tiden, både i vårt luftrum och i våra vatten.
Det är naturligtvis allvarligt och Sverige har kraftfullt markerat att detta inte är acceptabelt oavsett
vilken nation och i vilka sammanhang det än gäller.
Under de senaste åren har flera partier ställt sig bakom en utredning om möjligheten att
återinföra någon form av allmän mönstring och/eller värnplikt.
När det gäller kravet på luftvärnsrobotars, ytfartygs och signalspaning är arbetsutskottet trygga
med det arbete som försvarsmakten i samarbete med försvarsutskottet och regeringen gör,
gällande det svenska försvarets insatser i landet.
Arbetsutskottet föreslår därför representantskapet att besluta
Avslå första att-satsen
Att anse andra att-satsen bevarad.
Motionen skickas som enskild
30
Motion: Återupprätta Sveriges försvar.
Avslag till motionens första att-sats, andra att-satsen anses besvarad. Skickas till DK som enskild.
att
avslå första att-satsen samt
att
anse andra att-satsen besvarad
Europas karta har ritats om under den senaste tiden. Rysslands annektering av Krim och östra
delarna av Ukraina visar att fred inte är självklart utan ständigt behöver arbetas med för att
bibehållas. Kränkningar av vårt territorium har skett den senaste tiden, både i vårt luftrum och i
våra vatten. Det är naturligtvis allvarligt och Sverige har kraftfullt markerat att detta inte är
acceptabelt oavsett vilken nation och i vilka sammanhang det än gäller.
Motionären konstaterar att vår yrkesarmé inte är tillräcklig för att försvara vårt lands gränser och
distriktsstyrelsen delar motionärens uppfattning i den delen. Som försvarsorganisationen ser ut i
dag innebär det att den officerskår som finns idag inte får den kontinuerliga övning som krävs för
att bibehålla en ett kraftfullt försvar. Det beror på att vi inte längre har värnpliktiga i den
omfattning som behövs för att kunskap och kompetens ska bibehållas och stärkas.
Den socialdemokratiskt ledda regeringen är tydlig i att försvarsmakten har tappat resurser i alltför
stor omfattning. Det gäller främst personella resurser och material men även på andra områden
behövs förstärkningar.
Den senaste tiden har flera partier ställt sig bakom ett förslag om en utredning för att se över
möjligheterna till allmän mönstring och återinförande av värnplikt i någon form. Frågan är
synnerligen aktuell och viktig.
När det gäller motionärens förslag om utplacering av luftvärnsrobotar, minspärrar och
signalspaning menar distriktsstyrelsen att det är omöjligt och oklokt att ställa krav på var militära
insatser ska ske och utplaceras. Det är frågor som försvarsmakten förfogar kunskap över och
beslut ska tas tillsammans med regeringen och riksdagen och anpassas till de behov som kan
uppstå.
22. Förändrad beskattning, samt miljöansvar för gruvdrift
Motionär; Felix Marklund-Norén, Tomas Marklund, Skellefteå arbetarekommun
DS föredragande: Isak From
Bolag som startar upp verksamhet i de norra delarna av vårt avlånga land, med tanken att bedriva
gruvdrift har setts som en räddning för många kommuner som utan gruvdriften hade varit mer
eller mindre under avveckling.
Gruvdriften innebär i många fall en rejäl höjning av arbetstillfällen som så klart får vinster för
hela kommunen.
Men, vad blir effekten i det långa loppet?
31
De bolag som bedriver gruvdriften beskattas endast ytterst marginellt. 0,15 procent av värdet på
den utvunna mineralen i avgift till markägaren, och 0,05 procent till staten.
Detta innebär att varken kommunen eller landet i sin helhet tjänar särskilt mycket på att tillåta
gruvdriften i sin nuvarande form.
Ett annat problem är att gruvdriften är en väldigt labil bransch. Detta kan vi se t. ex genom
Northlands besked om konkurs.
Då mister kommunen alla de nyskapade arbetstillfällena. Bolaget har inte heller möjlighet att
återställa den åverkan som gjorts på miljön, så ansvaret hamnar på kommunen.
Detta sätter en kommun, som troligtvis redan var i ett ekonomiskt utsatt läge, i en helt omöjlig
situation. Var detta den räddning vi ville ha? Nej, verkligen inte.
Därför anser vi:
att
beskattningen ses över så att den gynnar kommunen där bolaget verkar, men även
landet i sin helhet.
att
bestämmelser kring miljöansvar ses över så att bolag som bedriver gruvdrift är
ytterst ansvarig av återställande av miljön vid konkurs eller avslutad verksamhet.
att
Skellefteå arbetarkommun verkar i motionens anda och antar den som sin egen.
att
motionen skickas till Västerbottens Distriktskongress 2015.
att
motionen skickas till Socialdemokraternas partikongress 2015.
Felix Marklund-Norén
Tomas Marklund
Centrala stans S-förening, Skellefteå
Svar på motion 5 om: “ förändrad beskattning, samt miljöansvar för gruvdrift”.
Arbetarekommunens AU delar i allt väsentligt den bild av svensk gruvdrift som motionärerna
beskriver i sin motion.
Att exploateringen av landets mineraltillgångar är viktig för Sverige och av avgörande betydelse
för många kommuner är odiskutabelt. Lika uppenbart är att hanteringen ur miljösynpunkt har
betydande konsekvenser och risker.
Om motionärerna med den första att-satsen avser ett införandet av en kommunal
beskattningsrätt på mineralhantering företräder styrelsen inte förslaget. Om det däremot avser en
skatteöversyn och ett förhållningssätt där staten, med delar av skatteintäkterna från denna
verksamhet, tar ett större ansvar för gruvkommunernas problem, är styrelsen positiv.
Med denna senare tolkning av motionens första att-sats föreslår arbetsutskottet bifall till
motionen.
Motion: Förändrad beskattning, samt miljöansvar för gruvdrift. Bifall till motionen.
Skickas till DK som egen. Däremot skickas den inte till Partikongressen, då den bedöms ligga
utanför temaområdet
32
att
avslå första attsatsen
att
bifalla andra attsatsen
Distriktsstyrelsen delar till viss del motionärens synpunkter och Skellefteå arbetarkommuns svar,
men vi vill göra några förtydliganden.
Vårt län Västerbotten är framstående och har lång tradition av gruv- och mineralnäringar och
stor förekomst av gruvor och olika typer av mineraler utvinns i länet, därför är gruvindustrin
också särskilt viktig för Västerbotten.
De frågor som motionärerna lyfter är effekter och konsekvenser av gruv- och mineral industrin.
Hur skapar vi långsiktighet i regioner med gruvverksamhet? Vi i Västerbotten menar att de måste
belysas mer och där konkreta förslag måste läggas på hur en långsiktigt hållbar utveckling kan
uppnås i gruvregioner. Idag ser vi mindre av positiva regionala utvecklings- och
sysselsättningseffekter som vi traditionellt förknippar med gruvetableringar. Samtidigt ser vi
exempel på en ökad ekonomisk påfrestning i berörda kommuner på grund av en lokalt
överhettad ekonomi och därav stigande priser och lönekostnader och bostadsbrist.
Detta skapar bland annat en mindre lokal acceptans som både kan försvåra och försena
potentiella gruvprojekt. En mängd olika aktörer, både seriösa och rena lycksökare, söker sig till
Sverige för att ta del av våra mineraltillgångar. Det är bra att intresset är stort men vi menar att
för att bevilja tillstånd måste det finnas kapital i, eller försäkringslösningar för att klara
ekonomiska svackor och olyckor som annars riskerar att ge oöverskådliga miljökonsekvenser.
Från partidistriktet i Västerbotten anser vi det som nödvändigt att nya aktörer och nya gruvor
åläggs ett heltäckande försäkringsskydd som krävs för att klara en konkurs med efterföljande
återställningsansvar.
Svensk lagstiftning är på området både inbjudande och hård. Vi inbjuder företag att utvinna våra
tillgångar men vi ställer hårda krav på densamma. Minerallagen och miljöbalken gäller parallellt:
Lagstiftningen på det mineralpolitiska området speglar att flera olika intressen som ska tillgodoses
samtidigt, även om de kan ha olika tyngd vid olika tidpunkter. Vi vill inte att gruvföretag ska
kunna köpa sig fria från ansvar genom som i andra länder betala gruvskatt och sedan lämna
skiten och dra vidare. Långsiktiga gruvbolag som Boliden och LKAB som verkar i Sverige betalar
in många miljarder i skatter och avgifter, och miljöprovningarna kostar miljarder.
Distriktsstyrelsen vill inte se någon särskild gruvskatt och vi är inte säkra på att en skatteöversyn
ekonomiskt skulle gynna regionen och kommunerna. Däremot finns all anledning att
Socialdemokraterna nu i regeringsställning utvidgar LKABs uppdrag till att bli en aktör som kan
gå in som delägare i fler gruvprojekt utanför malmfälten för att på så sätt skapa stabilitet och
bidra med kompetens i nya gruvföretag. Vi tror också att fler enstaka aktörer skulle skapa större
tilltro till nyetablering av gruvor i nya områden. Distriktsstyrelsen förordar system där avkastning
från statliga bolag kommer regionerna till del genom regionala utvecklingsfonder. Gruvbrytning
måste, så långt det är möjligt, vara ett vinna-vinna projekt för alla inblandade parter. Befolkningen
och kommunerna, men även andra näringar måste se ett mervärde för att utvinna mineraler. Kort
sagt befolkningen måste känna att gruvnäringen ger mera än den tar.
33
23. Förändrad utbildning inom data & IT för grundskola och gymnasium
Motionär: Felix Marklund-Norén, Skellefteå Arbetarekommun
DS föredragande: Mathias Haglund
Vår tid är en tid som kännetecknas av en otrolig utveckling inom den teknologiska sektorn.
Man behöver inte titta längre än några få år tillbaka för att få se en stor kontrast mellan hur
samhället såg ut då, och nu.
På samma sätt ser vi en förändring på arbetsmarknaden.
Inom den industriella sektorn datoriseras fler och fler moment i tillverkningskedjan.
Dokumenteringen som sker i t.ex vården sker numer genom lagring på olika databaser.
IT-sektorn bokstavligt talat skriker efter utbildad arbetskraft.
Man får tycka vad man vill om den utveckling som sker, men att hävda att man inte kommer att
behöva en generell kompetens inom data & IT på arbetsmarknaden framöver är att blunda för
den utveckling som sker.
Dagens elever inom grundskolan och de flesta gymnasieprogram får endast en väldigt ytlig
kunskap om hur datorer fungerar och används.
Läroplanen består till stor del av att använda sig av ett ordbehandlingsprogram, ett kalkylprogram
och hur man navigerar på internet. Men hur vet datorn vad den ska göra? Hur fungerar internet?
Hur skapas nya program? Kan man göra sin egna mjukvara?
Och vad står egentligen IT för?
Kort sagt är dagens datautbildningar inte utarbetade för att utbilda en yrkeskår som har den
kompetens morgondagens arbetsmarknad kräver.
Därför anser jag:
att
läroplanen för teknik inom grundskolan, samt kurser inom data på gymnasiet
omarbetas för att kunna hålla en sådan nivå som krävs.
att
programmering blir en naturlig del av läroplanen, för att få ett samhälle som i allt
större del skapar material inom datasektorn istället för att endast konsumera.
att
Skellefteå arbetarkommun antar motionens som sin egen.
att
att
motionen skickas till Socialdemokraternas partikongress 2015.
Felix Marklund-Norén
Centrala stans S-förening, Skellefteå
Skellefteå arbetarekommuns svar på motion: Förändrad utbildning inom data & IT för
Grundskola och Gymnasium.
Motionären tar upp en viktig och angelägen fråga kring IT-användning i skolan. Motionärens
bakgrundsbeskrivning ligger väl i linje med både svensk och internationell forskning som visar att
tillgången, och kunskapen, kring IT är en viktig del i hur väl eleverna lyckas i skolan. I PSIAundersökningen finns ett avsnitt som tar upp problemlösning både genom statiska uppgifter och
34
interaktiva uppgifter. I en svensk studie (källa: Skolverket) ser man att eleverna klarar de statiska
uppgifterna bättre än de interaktiva. En förklaring kan vara, både hur undervisningen bedrivs
med IT som stöd till eleverna, men man framhåller också elevernas motivation och uthållighet att
lösa mer komplexa problem.
Inför valet 2009 ville Socialdemokraterna ta fram en nationell handlingsplan för IT i skolan. De
borgerliga partierna har motsatt sig detta. Utifrån den forskning OECD bedriver inom CERI,
Centre for Educational Research and Innovation, finns de argument som krävs för en nationell
handlingsplan. En viktig fråga är likvärdigheten mellan skolor, och framförallt mellan eleverna
beroende på tillgång till IT i skolan och i hemmet. Även infrastrukturen för IT-användande i
skolan tillsammans med skolans IT-kunskaper och inte minst lärarnas kunskaper och motivation
för IT-användning i skolan är viktiga faktorer för ett framgångsrikt arbete.
Många skolhuvudmän arbetar med s.k. 1:1 satsningar, en dator – en elev, och ser en
förhållandevis snabb utveckling kring IT-användandet i skolan då eleverna driver på utvecklingen.
En nyligen genomförd studie i årskurs 1 i de kommunala gymnasieskolorna i Skellefteå kommun
bekräftar denna bild, både ur elev- och lärarperspektivet. En annan reflektion som görs i studien
är att det CERI tog upp redan 2009 om att ungdomarna var på väg att lämna ”one to one”
begreppet och istället pratade om ”one to many” framträder tydligt i Skellefteås undersökning.
Det handlar inte om en dator utan använda den för tillfället bästa apparaten, där smartphonen
inte ska underskattas, ur ett elevperspektiv.
En nationell handlingsplan för IT i skolan skulle kunna belysa de frågor motionären tar upp.
Huruvida programmering etc ska ingå som en obligatorisk del i undervisningen i grundskolan och
gymnasiet avstår styrelsen från att värdera, hänsyn taget till att tidsutrymmet i skolan är begränsat
och noggranna överväganden om vad som ska tas bort måste göras innan något nytt tillförs.
Bifall till motionen med reservation för programmering som en obligatorisk del i grundskolan
och gymnasiet
Motion 6: Förändrad utbildning inom data & IT för Grundskola och Gymnasium. Bifall till
motionen. Däremot skickas den inte till Partikongressen, då den bedöms ligga utanför
temaområdet
att
Motionären belyser en mycket viktig fråga inom grundskola och gymnasium. För att elever ska ha
möjlighet att klara kraven i arbetslivet såväl som i många andra sammanhang i samhället är det av
avgörande vikt att undervisningen inom IT förbereder eleverna för de ökande kraven.
Förutsättningarna mellan olika kommuner för att klara den uppgiften varierar och samhället har
en mycket viktig uppgift att se till att alla barn och ungdomar får samma förutsättningar för att
klara vardagens krav. De moment inom grund- och gymnasieskolan som handlar om en djupare
förståelse inom IT-området ligger idag som frivilliga kurser vilket gör att alla inte får den
kunskapen.
35
Motionären riktar sin motion mot en grundläggande förståelse för hur en dator fungerar under
användargränssnittet. Distriktsstyrelsen delar uppfattningen om att den typen av kunskaper är
nödvändiga för att klara både arbetslivet och vardagen. Distriktsstyrelsen är däremot tveksam till
att gå in och styra innehållet i läroplanen genom politiska beslut utan att väga in en helhetssyn.
En mer generell hantering av frågan hade varit att föredra i detta sammanhang. Skolverkets
upplysningstjänst uppger att det finns efterfrågan från skolor att kunna fokusera mer på ITområdet genom avsteg från läroplanen, men att det är möjligt att göra det inom befintlig läroplan
och att någon ändring därför inte är nödvändig om skolan vill utveckla detta område.
24. En arbetssökande ska anses vara anställningsbar!
Motionär: Lars Lundmark, Skellefteå arbetarekommun
Kraven för att en arbetssökande ska anses vara "anställningsbar" har ökat markant de senaste
åren. Detta har resulterat i att många människor med smärre psykiska eller fysiska problem
hamnat allt längre från arbetsmarknaden. Därför har också kraven på kompetensutveckling ökat
för alla grupper, oavsett grundförutsättningar. Målet är att göra sig mer anställningsbara och öka
möjligheten till egenförsörjning. Ett annat exempel är långtidssjukskrivna som inte längre är
berättigade till ersättning från Försäkringskassan utan är hänvisade till Arbetsförmedlingen. Detta
har i många fall inneburit att man varit ifrån arbetsmarknaden under en lång tid. Denna grupp har
också en hög tröskel att ta sig över innan man, ur arbetsgivarens synvinkel, anses
"anställningsbar". Sammantaget har detta inneburit att det i dagsläget finns 379000 arbetslösa
vilket motsvarar 7,2 procent av arbetskraften. Av dessa utgör ungdomsarbetslösheten 138100.
Inom gruppen utrikesfödda är arbetslösheten 147000.
Denna nya situation kräver en arbetsmarknadspolitik som är redo och vill hantera situationen.
Detta innebär också att Sveriges myndigheter måste ta ett större ansvar när det gäller
arbetsmarknadsuppdrag. Därför är det av central vikt att ge myndigheterna de verktyg som
behövs för att kunna ta på sig uppgiften att uppnå målet med den lägsta arbetslösheten i EU till
2020. Ett förslag är att ge ex. Skogsstyrelsen, som redan arbetar med dessa grupper, i uppdrag att
ta fram kompetensutvecklingsprogram för de olika målgrupperna till andra myndigheter. Som ett
första steg kan det ex. ske inom den gröna näringen.
För att myndigheten ska kunna hantera olika typer av uppdrag/produkter/ behöver den kunna
bygga upp en sidorganisation som hanterar arbetsmarknadsuppdraget.
Syftet med kompetensutvecklingsprogrammen inom myndigheten är att stötta individen med
ingen eller begränsad erfarenhet av svensk arbetsmarknad av idag. Individer med olika
förutsättningar ges möjlighet att kompetensutveckla sig själva steg för steg genom att ingå i de
program som anses lämpliga utifrån individens förutsättningar och behov.
Målet är att de individer som ingår i kompetensutvecklingsprogrammen ska utvecklas och få ökad
motivation till fortsatt kompetensutveckling. På så sätt växer självförtroendet och personerna blir
attraktivare på arbetsmarknaden.
Exempel på arbetsuppgifter/produkter/ som dessa program skulle kunna utföra är:
Röjning, inventering, byggnation och iordningställande av olika typer av objekt. Utöver detta
behövs stödfunktion till jobb inom den gröna näringen inom Administrativa uppgifter, logistik,
IT-arbetsuppgifter, utveckling av produkter inom den gröna näringen.
36
Alla dessa förslag är viktiga arbetsuppgifter och många av dessa genomförs redan i formen av
arbetsmarknadsåtgärder. Nu är det dags att höja statusen för dessa jobb och samtidigt öka
kvalitén.
Därför föreslår jag:
att
socialdemokraterna i Västerbotten ska verka för att en myndighet får ekonomiska
resurser för att bygga upp en sidoorganisation för att hantera
arbetsmarknadsuppdrag inom den gröna näringen på uppdrag av andra
myndigheter och även
att
verka för att erfarenheterna sprids utanför den gröna näringen med syftet att bygga
liknande möjligheter inom andra delar av offentliga sektorn.
att
även sända motionen till den Socialdemokratiska partikongressen 2015 för att
partiet även centralt ska arbeta för att verkställa motionens idéer.
att
Skellefteå arbetarkommun verkar i motionens anda och antar den som sin egen.
att
Lars Lundmark
Centrala stans S förening Skellefteå
Svar på motionen: En arbetssökande ska anses vara anställningsbar
Motionen behandlar vikten av att Sveriges myndigheter får ett större ansvar för
arbetsmarknadsuppdrag. Många människor som varit från arbetsmarknaden under en längre tid
har svårt att närma sig densamma av egen kraft. Samtidigt ökar arbetsgivares krav på
arbetssökandes kunskap och kompetens. För att vara anställningsbar och därmed ha större
möjligheter till egenförsörjning är därför behovet av kompetensutveckling bland arbetssökande
stort. Detta bekräftas av utvärdering och följeforskning som gjorts av ESF-projektet Spira
Anställningskomptetens, som bedrivits vid Medlefors folkhögskola.
Sammanlagt är ca 7,2% av arbetskraften arbetslösa idag. Många av dem är unga och/eller
utrikesfödda. Detta är en allvarlig situation som kräver en aktiv och ansvarstagande
arbetsmarknadspolitik för att nå målet att Sverige ska nå lägst arbetslöshet inom EU 2020.
Arbetskraft måste matchas med arbetstillfällen, människor måste få stöd och
kompetensutveckling för att bli attraktiva på arbetsmarknaden.
Ett exempel som nämns i motionen är det projekt som Skogsstyrelsen bedriver tillsammans med
Arbetsförmedlingen under perioden 2013-2015. Personer från jobb- och utvecklingsgarantin får
maximalt 6 månader sysselsättningsplats, med kortare utbildningsinsatser vid behov i form av
arbetsmarknadsutbildningar. Därefter kan personerna få möjlighet till fortsatt sysselsättning.
Målet är att skapa 1500 nya arbeten för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Liknande
möjligheter bör finnas vid fler av Sveriges myndigheter.
Motionärens yrkar på att en myndighet ska få ekonomiska resurser för att bygga upp en
sidoorganisation för att hantera arbetsmarknadsuppdrag inom den gröna näringen på uppdrag av
andra myndigheter, samt att sprida erfarenheterna för bygga liknande verksamheter inom andra
delar av offentlig sektor. Detta kan vara en del i en aktiv och ansvarstagande
arbetsmarknadspolitik
37
Med anledning av ovanstående föreslår arbetsutskottet för Skellefteå Arbetarekommun
att bifalla motionen och skicka den till Västerbottens partidistriktskongress 2015
Motion: En arbetssökande ska anses vara anställningsbar. Bifall till motionen. Skickas till DK
som egen.
att
avslå motionen
Situationen på svensk arbetsmarknad är, precis som motionären lyfter fram, oerhört allvarlig. Vi
har en arbetslöshet som har bitit sig fast på för oss skyhöga nivåer, och en ungdomsarbetslöshet
som ligger mycket, mycket högt i jämförelse med andra länder. Dessutom har
långtidsarbetslösheten ökat markant – inte minst hos de yngre medborgarna. De personer som
blir långtidsarbetslösa blir det också svårare och svårare för att få jobb, då deras yrkeskunskaper
inte får underhållas. I gruppen långtidsarbetslösa finns också många människor med olika former
av ohälsa. Det kommer att krävas många olika åtgärder för att få dessa personer tillbaka till
sysselsättning. Utbildning, studiemotiverande insatser, traineejobb och olika former av
lärlingsutbildningar är några av vägarna att gå. Under den förra socialdemokratiska regeringen
fanns ett mycket framgångsrikt arbetsmarknadsprogram som riktade sig till de som stod allra
längst från arbetsmarknaden, ”Gröna jobb”. Det var då Skogsstyrelsen som hanterade detta, och
åtgärden visade på väldigt fina resultat. Att jobba i gröna näringar är en mycket bra väg in på
arbetsmarknaden igen.
Idag finns många idéer på olika former av arbetsmarknadsåtgärder, och alla förslag och idéer är
välkomna, för vi har ett mycket stort jobb framför oss. Just nu så regerar vi dock på en borgerlig
budget, där medlen för våra nya insatser inte finns med. Vi kommer att få jobba med
politikutveckling på det här området under hela mandatperioden, men just nu finns inga
förutsättningar för genomförandet – förrän vi fått igenom en egen budget.
Att låsa fast utrymmet för de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna genom att lägga ansvar på
myndighetsnivå tror vi inte är rätt väg. Vissa myndigheter kommer absolut att användas i arbetet,
men exakt hur detta ska gå till är inte något vi bör låsa oss vid. I de lösningar vi kommer att
genomföra så snart vi har budget för det på riksplan är mycket kopplat till den offentliga sektorn
genom bland annat traineejobb och utbildningsgaranti.
25. Bekämpa könsstympningen
Motionär: Jan Johansson, Skellefteå arbetarekommun
Mellan 130 och 150 miljoner kvinnor, flickor eller spädbarn beräknas vara könsstympade runt om
i världen i dagsläget. Ytterligare 3 miljoner, främst då flickor och spädbarn beräknas bli
könsstympade årligen.
38
Traditionen att könsstympa kvinnor förekommer i hela Afrika men är som mest förekommande
i länder som Egypten, Somalia och Guinea där nästan 100 % av alla kvinnor beräknas vara
könsstympade (se tabell nedan) Kvinnlig könsstympning förekommer även i okänd omfattning i
Förenade Arabemiraten, Jemen och i enstaka grupper i Irak. I Indonesien, Malaysia och Indien
utförs det i vissa muslimska grupper.
Sammanställningen nedan visar hur utbredd könsstympning är, det är INTE ett isolerat fenomen
som utförs i enstaka byar på landsbygden.
AFRIKA
Fler än 80% av kvinnorna
Djibouti
Egypten
Eritrea
Etiopien
Guinea
Mali
Sierra Leone
Somalia
Sudan (norra)
90–98%
97%
89–97%
70–90%
99%
92–94%
80–90%
90–98%
90%
25–80% av kvinnorna
Benin
20-50%
Burkina Faso
70-77%
Centralafrikanska republiken 35-45%
Elfenbenskusten
43-45%
Gambia
60-90%
Guinea-Bissau
50%
Kenya
32-38%
Liberia
10-60%
Mauretanien
25-80%
Senegal
5-28%
Tchad
45-60%
Togo
12-50%
1-25% av kvinnorna
Ghana
5-30%
Kamerun
5-20%
Niger
5%
Nigeria
19-25%
Tanzania
18%
Uganda
5%
Zaire (Kongo-Kinshasa)
5%
39
Många av dem som kommer hit från länder med utbredd praktisering av att könsstympa kvinnor
och barn, ser det som en chans att stå emot familj och släktingars krav på att könsstympa barnen.
Dessa personer inser dock snart att Sveriges lagar, regler och förordningar inte är till allt för
mycket hjälp, när det kommer till att skydda barnen mot familj och släkts kulturella krav på att
könstympa flickor.
Barnkonventionen är glasklar i denna fråga.
Artikel 3. Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn.
Artikel 19. Varje barn har rätt att skyddas mot fysiskt eller psykiskt våld, övergrepp, vanvård eller
utnyttjande av föräldrar eller annan som har hand om barnet.
Artikel 24. Varje barn har rätt till bra hälsa och rätt till sjukvård. Traditionella sedvänjor som är
skadliga för barns hälsa ska avskaffas.
Vad vi kan göra för att detta inte ska kunna inträffa i Sverige. Vad kan vi göra för att just i detta
fall kvinnor och flickor ska kunna känna att Sverige är ett stort och tryggt land. Ett land som
skyddar sina innevånare mot alla de odemokratiska krafter man flyr ifrån.
Med anledning av ovanstående föreslår jag den socialdemokratiska distriktskongressen besluta
att
Socialdemokrater i Riksdagen, EU-parlamentet eller annan relevant politisk nivå,
verkar för att höja minimistraffet för inblandning i utförandet, planering eller annan
åtgärd som bidragit till att könsstympning kunnat ske, till 2 års fängelse. Detta för
att säkerställa polis, åklagare och domstolsväsendets rätt till tvångsmedel som bl.a.
avlyssning, gripande och husrannsakan.
att
verkar för att olika myndigheter som t.ex. socialtjänsten, landstingen, kommunerna
eller annan berörd instans får möjlighet att genomföra obligatorisk
hälsoundersökning på personer som av en eller annan anledning söker skydd eller
vill bosätta sig i Sverige.
att
verkar för en årlig obligatorisk hälsoundersökning fram tills dess att individen blivit
myndig, för alla som lever och verkar i Sverige. Syftet med en årlig obligatorisk
hälsoundersökning är i första hand att så långt det är möjligt säkerställa att inga
barn som lever och uppehåller sig lagligt eller olagligt inom det svenska systemet
blir fysiskt misshandlade/könsstympade.
att
verkar för att en årlig obligatorisk hälsokontroll ej ska kunna utföras i privat regi,
utan inom statlig, kommunal eller landstingdriven verksamhet, t.ex. vårdcentraler,
skolor (skolsköterska eller skolläkare) eller sjukhus.
Jan Janscha Johansson
Skellefteå arbetarekommuns svar på motion Bekämpa könsstympning
Motionären beskriver ett problem som vi, som samhälle, varit allt för dåliga på att komma till
rätta med. Varje utförd könsstympning i Sverige är ett misslyckande och ett svek mot de som
drabbas. Arbetsutskottet håller med motionären om att något måste göras men de förslag som
läggs i motionen är inte bra. De angriper, möjligen, symptomen men lämnar grundproblemet där
hän.
40
Socialdemokratin har alltid varit skeptiska till att hårdare straff skulle minska brottsligheten. Det
är ett enkelt krav att ställa och lockar, måhända, en och annan väljare men effekten är oftast
försumbar. Att höja straffen bara för att få ta till olika tvångsmedel är en ytterst tveksam lösning.
I så fall vore det väl bättre att ändra på villkoren för dessa tvångsmedels insättande?
Frågan om obligatoriska hälsoundersökningar på människor som söker skydd, eller
uppehållstillstånd, i Sverige brukar dyka upp med jämna mellanrum, ofta i samband med
rapporter om aidsspridning, ebola m.m. De gångerna har målet varit att minska smittspridning
och hjälpa de individer som drabbats av sjukdomarna. I detta fall handlar det om könsstympning
och styrelsen har svårt att se vad en sådan undersökning skulle kunna åstadkomma.
I den svenska hälsovården finns redan idag ett system för hälsokontroller för barn och unga. Vi
ser ingen anledning att utöka detta i dagsläget. Det skulle också vara ett mycket trubbigt
instrument mot ex. könsstympning.
Det finns också en risk att redan utsatta skulle uppfatta detta som ytterligare ett övergrepp på
deras personliga integritet och det skulle ställa barn och unga inför en svår situation där de
tvingas "peka ut" sina föräldrar som brottslingar som kan få hårda straff.
Att detta inte heller skulle få uträttas av privata vårdgivare är en ideologisk fråga som har lite med
motionen att göra. Arbetsutskottet kan dela en viss skepsis mot privat sjukvård när det gäller
rättvis fördelning och nyttjande av gemensamma resurser men vi har liten anledning att tro att
privata vårdgivare inte skulle vara kompetenta att genomföra de undersökningar motionen talar
om.
När det gäller kampen mot könsstympning så finns det inga enkla lösningar. Kultur och tradition
väger tungt för de flesta människor och det enda fungerande motmedlet är kunskap. Det finns
goda exempel där föreningar och organisationer tagit på sig att informera och utbilda grupper där
risken för övergrepp är stor. Det är där samhällets resurser bör läggas, inte på att bara åtgärda
symptomen!
Arbetsutskottets förslag till beslut: Att motionen avslås
Motion Bekämpa könsstympning.
Efter votering med röstsiffrorna 41 för arbetsutskottets avslagyrkande och 47 för motionärens
bifallsyrkande beslutades bifall till motionen. Skickas till DK som egen.
att
bifalla att-sats 1
att
avslå att-sats 2, 3 och 4.
Regeringen gav i september 2013 Länsstyrelsen i Östergötland i uppdrag (U2013/5290/JÄM) att
utveckla ett nationellt Kompetensteam. Det nationella Kompetensteamet ska samordna och
stödja arbetet mot tvångs- och barnäktenskap, liksom mot hedersrelaterat våld och förtryck. De
ska undersöka hur verksamheter och myndigheter i Sverige arbetar eller har arbetat såväl för att
förebygga och förhindra könsstympning av flickor och kvinnor som att undersöka vilket stöd de
som redan utsatts för könsstympning får.
Uppdraget omfattar även att ta fram förslag på vägledande material på hur verksamheter och
myndigheter kan arbeta för att förebygga och motverka könsstympning av flickor och kvinnor,
liksom hur man kan arbeta för att hjälpa och stödja dem som redan utsatts. Länsstyrelsen ska
41
även samråda med andra relevanta myndigheter och frivilligorganisationer i genomförandet av
uppdraget samt inhämta kunskap om hur andra länder arbetar med frågan.
FN:s förordning om de mänskliga rättigheter, samt kvinnokonventionen och barnkonventionen
ger ett tydligt stöd i arbetet mot hedersrelaterat förtryck och våld. Socialtjänsten bör verka för att
effektivt stödja flickor och pojkar, unga kvinnor och män, som är utsatta för tvång, hot och våld i
hederns namn. Detta förutsätter att alla, oavsett vilken enhet eller grupp man än arbetar på, har
kännedom om hedersproblematiken. För att kunna hjälpa de utsatta måste man lära sig att se
dem och deras situation. Därför behövs ibland mer kunskap. Detta är en förutsättning för att
man skall kunna ställa rätt frågor, slussa vidare till rätt person/forum och förstå hedersförtryckets
mekanismer. Hedersproblematiken är ny i förhållande till svenska lagar och existerande rutiner.
En hantering på socialtjänsten som bygger på normala rutiner kan i vissa fall skada den enskilda
flickan eller pojken ytterligare om hon är utsatt för hedersrelaterat förtryck och våld. Hur och när
kontakten med föräldrarna sker är en känslig fråga när det gäller hedersrela-terad problematik.
Om flickor/pojkar med hedersproblematik offentliggör sin historia genom ett besök hos
socialtjänsten kan detta i sig självt innebära ytterligare sanktioner och hot från föräldrar och nära
anhöriga. Många flickor/pojkar väljer därför att söka andra vägar för att få hjälp.
Socialtjänsten måste ta till sig kunskap om vad hedersrelaterat våld är och vad det kräver av
handläggare och tjänstemän. Fortbildning är därför nödvändig på olika nivåer och kan till
exempel innebära att man utvecklar specialkompetens inom hotbildsanalys, när-hetsanalys,
metodik i stödarbete och kunskap om skyddsåtgärder. Det är viktigt att ha kunskap om den
familjestruktur som ligger till grund för hederskonflikter, en struktur som till exempel omöjliggör
närståendeplaceringar (eftersom det finns ett kollektivt tryck från familj och släkt att upprätthålla
hedersnormerna).
Ett utvecklat samarbete med skolan underlättar socialtjänstens eget arbete med den här frågan
och är många gånger en förutsättning för att man ska kunna göra ett bra jobb.
Barns rätt och socialtjänstens skyldigheter enligt Socialtjänstlagen:
1 kap 2 §
Åtgärder som rör barn ska särskilt beaktas vad hänsynen till barnens bästa kräver.
3 kap 5 §
Hänsyn skall tas till barnets vilja med beaktande av dess ålder och mognad.
5 kap 1 §
Verka för att barn och ungdomar växer upp under goda och trygga förhållanden.
11 kap 1 §
Skyldighet att inleda utredning.
11 kap 2 §
Utredning vid barns behov av skydd ta de kontakter som behövs.
14 kap 1 §
Var och en som får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till
ett barns skydd bör anmäla detta tillnämnden. Myndigheter vars verksamhet berör barn och
ungdom är skyldiga att anmäla till socialnämnden.
Anmälningsskyldighet
Du som arbetar på en myndighet vars verksamhet berör barn och unga ska genast anmäla till
socialnämnden om du misstänker att ett barn far illa eller riskerar att fara illa. Detsamma gäller
42
dig som är anställd i hälso- och sjukvården, tandvården, förskolan, skolan, socialtjänsten eller
kriminalvården.
Regionala insatser
Landets samtliga länsstyrelser har sedan år 2004 haft i uppdrag att främja och lämna stöd till
insatser för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck. Det nuvarande uppdraget löper under
år 2011-2014.
Uppdraget innebär att varje länsstyrelse ansvarar för arbetet med att främja och lämna stöd till
insatser som genomförs i det egna länet.
När man granskar vad Västerbottens länsstyrelse har gjort och hur de arbetar med frågan så inser
man rätt fort att vi ligger långt efter i detta viktiga arbete trots att vi får veta att Västerbotten ändå
är en av de länsstyrelser i Sverige som arbetar mer aktivt med dessa frågor. Under 2014 bjöd
Länsstyrelsen Västerbotten i samverkan med Skellefteå kommun in till en utbildningsdag om
kvinnlig könsstympning. (3 december i Skellefteå) Vad jag förstår efter samtal med Janscha som
var på utbildningsdagen så kom denna motion till efter det.
Distriktsstyrelsen har haft turen att kunna resonera kring dessa frågor tillsammans med experten
Juno Blom, som är Utvecklingssamordnare på länsstyrelsen i Östergötland och jobbar bara med
frågor som rör just könsstympade barn och ungdomar. (tfn 010-223 52 78) Distriktsstyrelsen
resonerar att det viktigaste när det kommer till dessa frågor är att få till en bättre lagstiftning för
att kunna komma åt de som begår dessa övergrepp mot barn. Det är samhällets ansvar att skydda
barn och kvinnor mot dessa grova övergrepp som könsstympning innebär. Vi har en komplex
lagstiftning i Sverige som ska skydda barn mot övergrepp. Ett naturligt steg i ledet vore då att
stärka upp lagstiftningen än mer men också satsa på rikstäckande informationskampanjer
gentemot de personalgrupper i landet som kommer i kontakt med barn och ungdomar som kan
komma att drabbas av dessa övergrepp; förskolepersonal, skolpersonal, skolsköterska och
fritidspersonal. Så att dessa yrkesgrupper vet vad de ska göra om de upptäcker att det finns barn
som blivit utsatta eller som de misstänker att de kan komma att utsättas. Att personalen har
anmälningsplikt.
Att i stället för obligatoriska hälsokontroller som kan ha motsatt effekt och skrämma människor
från att besöka sjukvården i stället att alltid erbjuda en frivillig hälsokontroll när man kommer
som migrant eller asylsökande till Sverige det vore att föredra. Att våga bryta tabun kring
könsstympningen. Att det ställs ett antal obligatoriska rutinfrågor om gentemot barnet/ kvinnan
angående könsstympning precis som andra hälsorutinfrågor kan ställas. Vad har man för syn på
detta. Upplysa om att i Sverige är det en kriminell handling att utföra som kan medföra
fängelsestraff. Samt om man planerar/ överväger att könsstympa sina barn längre fram. Om
personen i fråga är könsstympad och lider de då av problem på grund av ingreppet. Att personal
upplyser om att barnen omfattas av Svensk hälsovård så att de har rätt till gratis sjukvård om det
skulle uppstå problem längre fram i livet. Exempelvis när tonåren nås och det kanske skulle dyka
upp problem vid menstruationen. Så att föräldrarna vet att deras barn kan få hjälp och att
sjukvården har kunskap om ev problematik som kan uppstå vid dessa ingrepp och att det faktiskt
inte är skuldbelagt att söka hjälp i dessa fall. Det är jätteviktigt om vi vill hjälpa dessa unga flickor
och kvinnor. Dels får man lite mer otvunget en bild av hur hälsoläget ser ut. Man kan få svaret att
barnet redan är könsstympat – och då blir det en avvägning om en anmälan till socialtjänsten ska
upprättas på plats eller ej? Är det flera i syskonskaran – är äldre syskon könsstympade kan risken
vara större att yngre syskon också kommer att utsättas längre fram. Är dessa frågor ställda och
svaren finns nertecknade så har man sedan en grund att stå på om barnen visar sig bli utsatta för
dessa övergrepp.
43
Det är viktigt att upplysa om vilka lagar som gäller i Sverige och om att könsstympning är en
kriminell handling att utföra och kan medföra fängelsestraff i upp till fyra år. Är det väldigt små
barn kan det vara svårt att avgöra när könsstympningen har ägt rum. Enligt Juno är det så att om
det har gått mer än 6 månader sedan könsstympningen utfördes är det svårt att påvisa hur lång tid
det faktiskt har gått sedan ingreppet ägt rum då det blir ärrvävnad som gör att det är svårt att
avgöra under vilken tidsperiod övergreppet skett om det är sedan personen kom till Sverige eller
inte. Men det viktiga är att informera om vad som gäller i Sverige vid könsstympning. Vilka lagar
som råder och att det finns sjukvård att få. Men även nationellt så behöver vår regering följa upp
och utvärdera det tillsatta uppdraget som Länsstyrelsen i Östergötland fick i uppdrag i september
2013 (U2013/5290/JÄM) Att ständigt bevaka och följa upp så att det händer någonting i frågan
så att den inte bli liggandes utan åtgärder. Därav yrkar vi bifall på att-sats 1 och avslag på att-sats
2, 3 och 4 då vi anser det svårt att införa obligatoriska hälsoundersökningar som till viss del skulle
kunna komma att bryta mot andra lagar som rör den personliga integriteten.
26. Ökad satsning på samhällsvetenskap i skolan
DS föredragande: Mathias Haglund
Att moderaterna kunnat lura i stora delar av den svenska väljarkåren, att man är det "nya
arbetarpartiet" är givetvis skicklig och bitvis genial framföring av ett luddigt politiskt budskap.
Politisk retorik har väl fram till 2006, legat på någorlunda rätt sida av hur mycket man får
misshandla sanningen för att få fram ett politiskt budskap.
Sedan 2006 verkar alla moraliska hämningar släppt när det gäller sanningshalten eller
konsekvenserna av förd politik. Att moderaterna skulle vara det "nya arbetarpartiet" är väl det
närmaste man kommer "lögn och förbannad dikt" utan att framstå som de lögnare jag envist
hävdar att den moderatledda regeringen är. Jag kan inte hitta ett enda förslag eller förändring som
Alliansen genomfört, som bidragit till att arbetare, arbetslösa eller sjukskrivna fått det på något
sätt bättre, tvärtom så har konsekvenserna av den moderatledda Alliansens "arbetarvänliga"
politik, medfört att arbetare, trots jobbskatteavdrag, stått stilla eller gått tillbaka i lönebildning,
arbetsmiljöskydd, anställningsvillkor, utbildningsmöjligheter och avdragsrätt försämrats, men
givetvis den misär man hamnar i om man som arbetare skulle bli sjuk eller arbetslös.
Att man blir lurad första gången är förståeligt, men att bli lurad fler gånger av samma källa, då får
man börja skylla sig själv. Vad ska vi då göra, kan man undra lite retoriskt för att politiker och
beslutsfattare inte längre ska kunna "slå blå dunster i ögonen på folk". Jo genom utbildning,
kanske inte då i första hand av nyss nämnda politiker, för det skulle väl kunna betecknas som
oansvarigt användande av skattemedel, eftersom återfallen till ett tveksamt förhållande till
sanningen bland dessa politiker skulle vara stor, när det gäller att få ut politiska budskap.
Nej vi måste utbilda politikers målgrupp, medborgarna i detta avlånga land. Så det är med
ovanstående som bakgrund, jag föreslår den socialdemokratiska distriktskongressen besluta
att
Socialdemokrater i Riksdag, EU-parlament eller annan relevant politisk nivå, verkar
för tillräckliga satsningar på samhällsvetenskaplig utbildning i grundskola och
gymnasium, så att så många som möjligt, kan gå ut sin utbildning med åtminstone
grundläggande kunskaper om hur det svenska samhället fungerar
att
Socialdemokrater i Riksdag, EU-parlament eller annan relevant politisk nivå, verkar
för att tillräcklig skolning om de olika partierna och de olika ideologierna
44
genomförs i grundskolan och gymnasiet. Givetvis bör detta ske på ett opartiskt
tillvägagångssätt.
070-659 82 09.
Att alla elever ska ha grundläggande kunskaper om hur samhället fungerar är något som vi
socialdemokrater alltid har arbetat för. Demokratin är grunden i hela samhället och vi ser därför
positivt på att öka kunskapen om de olika politiska organisationerna som arbetar på den
demokratiska arenan.
Att Skellefteå arbetarekommun yrkar bifall till Motionen
Motion Ökad satsning på Samhällsvetenskap i skolan. Bifall till motionen. Skickas till DK som
egen.
att
bifalla motionen
Distriktskongressen beslutade förra året att bifalla en snarlik motion som den nu aktuella från
samme motionär. Skillnaden mellan motionerna består framför allt i att motionären nu önskar se
att socialdemokrater i riksdagen, EU-parlamentet eller annan relevant politisk nivå verkar för
motionens ändamål istället för att som förra året yrka på att det socialdemokratiska partiet gör
detsamma. Distriktsstyrelsen delar fortfarande motionärens beskrivning av situationen och så
även partiets möjligheter att arbeta med frågorna, åtminstone vad gäller partiets företrädare från
Västerbotten.
27. Ökad skatt på skräpmat
DS föredragande: Harriet Hedlund
En stor svensk undersökning av 1,2 miljoner unga individer på värnpliktsmönstring visar att det
fanns ett linjärt samband mellan individernas kondition och deras intelligens. Ju bättre kondition
desto högre intelligens. Redan 2003 dokumenterade forskaren Ingegerd Ericsson vid Malmö
Högskola att barn som hade en timme gymnastik per dag inte bara blev motoriskt mer utvecklade
än de elever som bara hade 2 timmar gymnastik i veckan, utan överraskande nog även bättre på
att läsa, skriva och räkna. Barnen med extra gymnastiktimmar hade lättare för att sitta still och
koncentrera sig under lektionerna. 251 barn följdes under 3 första skolåren (källa: Illustrerad
vetenskap nr 10-2012)
Våra barn får allt sämre kondition, blir allt mer överviktiga och okoncentrerade när det kommer
till skolarbetet, med följd att skolresultaten sjunker.
45
Den konsumtion som har ökat explosionsartat sedan 1980 är den av läskedrycker, från i
genomsnitt 30 liter per person och år till hela 94 liter per person och år.
Socker skadar levern som ALKOHOL... är mer vanebildande än KOKAIN... ger samma
abstinens som HEROIN och leder till hetsätande som HASCH. (källa Illustrerad vetenskap nr
11-2012)
Bristen på motion och det allt större intaget av socker kommer att påverka samhällsekonomin
negativt, med sjukskrivningar, stora vårdinsatser som följd för att inte tala om de personliga
tragedier som övervikt och ett inaktivt liv kan medföra.
Den allt mer tuffare elitsatsning som går längre och längre ner i åldrarna har medfört att många
av våra ungdomar slutar med idrott mycket tidigare. Orsaken kan vara att de inte "platsar" eller
att föräldrarna inte har tid eller råd att ställa upp.
Så ska vi låta marknaden diktera villkoren för hur det svenska samhället ska se ut, där vinster tas
ut både för att sälja onyttig mat till låga priser och sedan sälja mediciner för att man blir sjuk av
den onyttiga maten, eller ska vi ta politiskt ansvar för hur vårt samhälle ska se ut?
Med ovanstående som bakgrund föreslår jag kongressen besluta
att
Socialdemokrater i Riksdagen, EU-parlamentet eller annan relevant politisk nivå
verkar för tillräckliga fysiska aktiviteter i den svenska skolan, sett ur ett
folkhälsopolitiskt perspektiv.
att
verkar för en höjning av skattesatsen för så kallad "skräpmat", socker och
produkter med stort sockerinnehåll. Definitionen av vilka produkter som ska
beröras av en högre skattesats, bör utformas efter sedvanlig parlamentarisk
prövning eller på annat lämpligt sätt.
att
verkar för en sänkning av skattesatsen för "nyttig mat". Definitionen av vilka
produkter som ska beröras av en lägre skattesats, bör utformas efter sedvanlig
parlamentarisk prövning eller på annat lämpligt sätt.
Vi delar motionärens beskrivning om att det behöver vara mera fysiska aktiviteter både i skolan
och på fritiden. När det gäller olika skattesatser så provas frågan om en skatt på fett som
styrmedel för att minska fettkonsumtionen i Danmark. Även skatt på socker har nämnts
debatten. Vi menar att vi noggrant måste följa utvecklingen i Danmark för att se vilka effekter
dessa styrmedel har fått. Att beskatta ohälsosamma produkter gör vi ju redan i Sverige genom
tobaks- och alkoholskatt. Vi måste självklart också arbeta med bättre information och regleringar
för att nå målen. Kunskapen om problemen måste också stärkas i skolan. För oss är det viktigt att
också få fram mer kunskap om hur konsumtionsmönstren i olika grupper i samhället ser ut. Det
är viktigt som underlag för att kunna bedöma risker med till exempel livsmedelstillsatser och
andra ämnen i mat.
Att Skellefteå arbetarekommun yrkar: Bifall på attsats 1 och avslag på attsats 2 och 3.
46
Motion Ökad skatt på skräpmat och socker. Bifall till motionens första att-sats, avslag till andra
och tredje att-satsen. Skickas till DK som egen.
att
bifalla att-sats 1
att
avslå att-sats 2 och 3
Distriktsstyrelsen ställer sig bakom Skellefteå arbetarekommuns svar på motionen Ökad skatt på
skräpmat.
28. Allbolagen och ISDS (Investor-state dispute settlements)
Motionärer: Jan Johansson, Skellefteå arbetarekommun
Enligt kommunallagen 2 kapitlet 7§ får Kommuner och landsting driva näringsverksamhet, om
den drivs utan vinstsyfte och går ut på att tillhandahålla allmännyttiga anläggningar eller tjänster åt
medlemmarna i kommunen eller landstinget.
Enligt kommunallagen 8 kapitlet 3c§ får Kommuner och landsting inte ta ut högre avgifter än
som svarar mot kostnaderna för de tjänster eller nyttigheter som kommunen eller landstinget
tillhandahåller (självkostnaden). Lag (1998:70).
Dessa två paragrafer står i direkt strid med Allbolagen 2 § Ett allmännyttigt kommunalt
bostadsaktiebolag ska bedriva verksamheten enligt affärsmässiga principer trots2 kap. 7 § och 8
kap. 3 c § kommunallagen (1991:900).
Allbolagen innebär att kommunerna inte kan enligt kapitel 2, 7§ och 8 kapitlet 3c§ i
kommunallagen driva näringsverksamhet utan vinstsyfte för medborgarnas bästa, utan måste
anpassa priserna efter marknadens satta prisnivå.
I konkurrenslagen gällande konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet 27§ så får staten, en
kommun eller ett landsting förbjudas t.ex. bygga bostäder om detta enligt 1:a och 2:a stycket:
snedvrider, eller är ägnat att snedvrida, förutsättningarna för en effektiv konkurrens på
marknaden, eller hämmar, eller är ägnat att hämma, förekomsten eller utvecklingen av en sådan
konkurrens.
Det här innebär rent konkret enligt konkurrenslagen, att kommunen inte kan bygga bostäder på
en ort där det finns behov av bostäder men det inte finns en privat aktör, för det skulle kunna
hämma, förekomsten eller utvecklingen av ett sådant initiativ från en inhemsk eller internationell
privat aktör. (Observera att samma regler inte gäller för privata aktörer)
Om ISDS (Investor-State Dispute Settlements) går igenom, skulle privata företag kunna stämma
staten Sverige om Staten Sverige ger kommuner eller Landsting rekommendationer eller
incitament att bygga bort bostadsköer eller vårdköer, höja tobaksskatten eller på annat sätt genom
47
politiska beslut föranleda att dessa privata aktörers vinster minskar, då köer på bostäder, vård
eller tobaksförsäljning sjunker.
(Investor-State Dispute Settlements, förkortat ISDS ska kunna ge företag rätten att stämma
länder och stater om företagen anser att landet i fråga antagit regler, lagar eller förordningar som
direkt eller indirekt negativt påverkar värdet av investeringen. En fällande dom kan ex. innebära
att investeraren kompenseras ekonomiskt eller att reformen/regleringen dras tillbaka (via
förlikning). Tvisterna behandlas i hemliga tribunaler av jurister som inte behöver vara domare.)
Hur ska vi kunna genomföra Socialdemokratisk omfördelningspolitik när vi inte längre kan ta
igen på gungorna vad vi förlorar på karusellerna. Hur ska kommuner, stat och landsting kunna
vara ett verktyg för medborgarnas bästa, när lagar och paragrafer enbart är till för att gynna
privata aktörers rätt till fördelar. Socialdemokratisk politik är bakbunden av högerpolitiska
marknadsregler.
Med detta som bakgrund föreslår jag
att
Socialdemokrater i riksdagen, EU parlamentet eller på annan relevant politisk nivå,
verkar för principen att där som Staten, Landstingen eller Kommunerna har
intentioner om medborgarnas bästa, rörande t.ex. prissättning, tillgänglighet, hälsa
eller dylikt, där som det är möjligt, går före marknadens eller privata aktörers
vinstintressen, när det kommer till att ändra eller skapa lagar, paragrafer, undantag,
regleringar eller liknande.
att
Socialdemokrater i riksdagen, EU parlamentet eller på annan relevant politisk nivå,
verkar för att ISDS (Investor-State Dispute Settlements) inte går igenom i det
planerade frihandelsavtalet TTIP (Transatlantic Trade and Investment Partnership)
Skellefteå arbetarekommuns utlåtande över motionen:
Motionären tar upp en aktuell och viktigt fråga som berör alla länder i EU. Förhandlingar pågår
mellan EU och USA om ett investerings-och handelsavtal., TTIP. Den S-ledda regeringen såväl
som den tidigare alliansregeringen är positiva till ett sådant avtal. Mer tveksamma är vi (S) till det
sk ISDS- mekanismen (investor-state-dispute settlements) Dvs en tvistlösningsmekanism i
internationella handels-och investeringsavtal, som ger en investerare rätt att stämma en stat där
man investerat, för ex.vis diskriminering eller nyinförda regler eller lagar i ett land som skulle
innebära försämrade villkor för den investerande staten. Om ISDS- avtal införs menar vi att det i
alla fall inte kan vara så utformade så att riksdagsbeslut och Sveriges nationella suveränitet sätts ur
spel. Det är ännu för tidigt att säga om sådana klausuler ens kommer att ingå. Samtidigt är ju
själva syftet med handelsavtalet att länder ska kunna investera och bedriva handelsutbyte på lika,
rättvisa och långsiktiga villkor på båda sidor atlanten. För att kunna visa att ett investerande land
har utsatts för felaktigheter och försämrade villkor under avtalstiden, måste det landet kunna visa
att allmänt accepterade principer i internationell rätt inte har respekterats.
Arbetsutskottet menar att vi i nuläget inte borde binda oss vid ett slutgiltigt ställningstagande om
ISDS-liknande skrivningar och föreslår därför i dagsläget avslag på motionen.
Motion Allbolagen och ISDS (Investor-state dispute settlements). Avslag till motionen. Skickas
till DK som enskild.
48
att
avslå motionen
Distriktsstyrelsen instämmer med Skellefteå arbetarekommuns motionssvar.
29. Makten över mitt liv
Motionär; Ulla Martinsdotter, Skellefteå arbetarekommun
DS föredragande: Janeth Lundberg
I ett antal länder ex. Nederländerna och Schweiz har medborgarna rätt att bestämma när livet
skall avslutas.
Ex. Läkaren har bedömt tillståndet som oförbätterligt, endast en tid av smärta återstår. Om
patienten i ett tidigare skede genom fullmakt eller dylikt klart deklarerat att när detta händer skall
uppehållande verksamhet avslutas bör detta så ske.
Läkaren har visserligen genom sin läkared nekat till att ta liv,men denna ed bör också inbegripa
barmhärtighet.
Jag yrkar
att
vårt parti i olika instanser arbetar för att ovanstående önskemål skall kunna bli en
verklighet.
Ulla Martinsdotter
Styr.ledamot i ”Östra” Skellefteå
Protokollsutdrag från S-kvinnor:
§4
Motioner till Distriktskongressen 2015
Motionen ”Makten över mitt liv” skriven av Ulla Martinsdotter.
Efter omröstning blev beslutet att skicka motionen som enskild till distriktskongressen 2015.
Motionären lyfter frågan om dödshjälp. En mycket svår etisk fråga. Dödshjälp är att på medicinsk
väg orsaka eller bidra till en patients död, på patientens eller nära anhörigs begäran.
Vid diskussioner om dödshjälp brukar man skilja mellan aktiv och passiv dödshjälp, och dels
frivillig, icke frivillig och ofrivillig dödshjälp.
Passiv dödshjälp praktiseras bland annat i Sverige på människor som ligger i till exempel koma
eller som avstår från fortsatt behandling av en dödlig sjukdom. Beslut om detta fattas av läkare
tillsammans med patienten eller dennes anhörig. Det brukar också kallas att man avstår från
livsuppehållande behandling samtidigt som man ger lindrande (palliativ) vård.
Aktiv dödshjälp innebär att man med aktiv handling påskyndar döden i relation till skadan eller
sjukdomen, vanligtvis genom att ge höga doser morfin, barbiturater eller en så kallad cocktailpåse,
en blandning av droger. Aktiv dödshjälp är ett omdiskuterat ämne i hela världen och är förbjudet
i stora delar av världen, bland annat här. Aktiv dödshjälp räknas i fall när en läkare ger en patient
49
en dödlig dos. Ofta räknas också läkarassisterat självmord in i begreppet aktiv dödshjälp medan
andra räknar detta som en annan form av dödshjälp.
Ett ofta förekommande argument i debatter om dödshjälp utgår från den fria viljan, frivillig
dödshjälp innebär att patienten uttryckligen har begärt att få hjälp att dö. Döden kan ske med
passiv eller aktiv dödshjälp. En form av frivillig, aktiv dödshjälp kallas också ”läkarassisterat
självmord” vilket ibland skiljs från fall där läkaren ger patienten dödshjälp på patientens
uttryckliga vilja.
Läkarassisterat självmord innebär att en läkare på uttrycklig begäran hjälper en patient att ta sitt
eget liv genom att till exempel skriva ut preparat i lämplig dos, men patienten måste själv aktivt
utföra den dödande handlingen, exempel att inta preparatet. Läkarassisterat självmord är olagligt i
de flesta länder, undantag är Schweiz, Nederländerna, Belgien och två delstater i USA. I Schweiz
utför bland annat organisationen Dignitas läkarassisterade självmord och även utländska
medborgare kan av dem få hjälp med att ta sitt liv, vilket lett till en debatt om dödshjälpsturism.
I Sverige är läkarassisterat självmord inte kriminaliserat, så länge de avgörande handlingen som
leder till dödsfallet utförs av patienten själv. Läkaren riskerar alltså inget straff, men kan riskera att
bli av med sin läkarlegitimation. Däremot är det mord, alternativt dråp, om en läkare hjälper
patienten att ta livet av sig, genom att ge henne medicin på ett sådant sätt att hon inta kan
motsätta sig behandlingen. Att på patientens begäran avbryta en behandling i visshet att detta
skulle leda till döden är varken kriminaliserat eller olagligt enligt andra lagar som styr sjukvården i
Sverige, utan tillstyrks av etniska riktlinjer.
Med icke frivillig dödshjälp avses fall när en patient är oförmögen att uttrycka en vilja att dö.
Detta inbegriper dödshjälp för spädbarn, personer i koma etcetera. Icke frivillig dödshjälp kan
vara passiv eller aktiv. Aktiv sådan brukar kallas barmhärtighetsmord i massmedia men ingår inte
i sjukvårdens språk, och är olagligt i de flesta länder.
Med ofrivillig dödshjälp avses patienter som skulle kunna uttrycka en vilja att dö men beslutet
ändå tas av någon annan, utan patientens samtycke. Sådan dödshjälp betraktas tämligen allmänt
som mord. Ett argument mot dödshjälp är antagandet att om frivillig, aktiv dödshjälp legaliseras
skulle även ofrivillig sådan börja praktiseras. Livets okränkbarhet är ytterligare ett argument mot
liksom upprätthållande av läkarkårens etiska regler och av allmänhetens tillit till vården samt
handlingens oåterkallelighet.
Enligt svenska Etik-och ansvarsrådet skulle legaliseringen av dödshjälp innebära en risk att vissa
patienter skulle kunna pressas till självmord.
En liknande motion behandlades på partikongressen 2013. Partiet beslutade där att det ställer
många etiska svåra frågor och att partiet inte är beredd att gå fram med ett sådant förslag.
Med anledning av ovanstående föreslår arbetsutskottet för Skellefteå arbetarekommun
att avslå motionen
Motion 12: Makten över mitt liv. Avslag till motionen. Skickas till DK som enskild
att
avslå motionen
50
Distriktsstyrelsen instämmer i Skellefteå Arbetarekommuns svar. Detta är inte bara en fråga om
rätten till mitt liv. Det här är många svåra etiska frågor som partiet i dagsläget inte är beredd att gå
fram med.
30. Läkarbristen måste avskaffas
Motionär; Ove Forsman, Skellefteå arbetarekommun
Den läkarbrist som finns i våra kommuner och landsting och de så kallade stafettläkarna är en
fördyrande kostnad för landstingen. Bristen på läkare innebär uteblivna tid som patienten
behöver för att framföra sina tankar om sjukdomen och framför allt för att kunna känna trygghet
med sin läkare. En stafettläkare tar sig inte den tiden utan bara den akuta situationen. Det är alltså
en utebliven och dyr kontakt som kan resultera i allvarliga situationer för patientens hälsa och
välbefinnande.
Vi måste se till så att fler läkare anställs på våra hälsocentraler runt om i Sveriges kommuner.
Frågan är på vilket sätt. Nu är det dags att väcka debatt. Mitt förslag är kontroversiellt, men
antagligen enda sättet. Läkarbristen går att lösa på precis samma sätt som inom Flygvapnet med
ett kontrakt på att en ny ut examinerad läkare skall vara kontrakterad på minst åtta år efter
fullgjord utbildning. Då bygger vi upp starka hälsocentraler runt om i landets alla kommuner och
då behövs inte stafettläkare längre.
att
s-riksdagsledamöterna och s-politikerna i Västerbotten får i uppdrag att arbeta i
motionens anda.
Ove Forsman, Skellefteå Östra s-förening
Skellefteå Östra socialdemokratiska förening beslutade vid medlemsmöte den 9 november 2014
att anta motionen som egen
Motionären tar upp en viktig fråga och det är bristen på fasta läkare på våra Hälsocentraler.
Stafettläkarna innebär en fördyring som motionären beskriver men det innebär också att
kontinuiteten för befolkningen försämras. Kontinuiteten är viktigt framförallt för den som
behöver uppsöka läkaren ofta, och har många sjukdomar.
Ja, vi måste se till att flera läkare anställs på våra hälsocentraler runt om i Sverige. Det måste vi
göra på flera olika sätt. Vi måste se till att det är en god arbetsmiljö, att de anställda får
kompetensutveckling kontinuerligt. Gemensam överenskommelse inom SKL (Sveriges
Kommuner och Landsting) att inte anställa stafettläkare diskuteras också. En ökning av
utbildningsplatserna är också att önska, men varken det eller ett avtal är någon garanti att för att
de färdigutbildade söker ett arbete på Hälsocentralerna.
Motionären efterlyser att en nyutexaminerad läkare ska vara kontrakterad på minst åtta år efter
fullgjord utbildning. Det är lång tid, det som det har pratats om förut är fem år och då skulle
läkarens studielån halveras eller vara totalt reglerat. Det finns en positiv tanke i modellen och det
finns anledning att pröva frågan. I den prövningen får också hänsyn tas t ex till skattemässiga
konsekvenser.
51
Arbetsutskottet för Skellefteå arbetarekommun föreslår representantskapet
att bifalla motionen
Motion 13: Läkarbristen måste avskaffas. Bifall till motionen. Skickas till DK som egen.
att
bifalla motionen
Distriktsstyrelsen ställer sig bakom Skellefteå Arbetarekommuns svar på motionen Läkarbristen
måste avskaffas. Bristen på allmänläkare och ökade kostnader för stafettläkare är ett nationellt
problem och inte specifikt för Västerbotten. Här gäller det att finna nationella lösningar. För oss i
Västerbotten gäller det att göra arbetet som allmänläkare attraktivt även i våra glesbefolkade
länsdelar. Distriktsstyrelsen delar Skellefteå Arbetarekommuns bild av att åtta år som
kontrakterad läkare är lång tid, här gäller det att finna en balans mellan att göra arbetet attraktivt
och inte riskera att göra läkarna livegna.
31. Invandrarservice
Motionär: Ove Forsman, Jasmine Ravaghi, Skellefteå arbetarekommun
DS föredragande: Lorents Burman
Att flytta tillbaka Invandrarservice verksamheten till kommunen.
Anledningen till denna motion är att nyanlända flyktingar, asylsökande skall få en bättre hjälp än
den dom får idag. Arbetsförmedlingens coacher är inte tillfredsställande och den hjälpande
handen tolkarna är i vissa fall mycket undermåliga, utöver det kommer det att bli nerdragningar
på arbetsförmedlingar runt om i landet vilket också är en avgörande faktor.
Jag bedömer att Arbetsförmedlingen inte kommer att kunna ge en tillräcklig service på grund av
kommande neddragningar. Vidare att den personal som hand har flyktingar får rätt utbildning
och handledning.
Jag yrkar att:
Invandrarservice flyttas till kommunen.
Rätt utbildning av personal.
Jag föreslår att distriktskongressen beslutar:
att
ge våra s-riksdagsledamöter att arbeta för flyttning av Invandrarservice till
kommunen och
att
personal utbildas på rätt sätt.
Ove Forsman/Jasmine Ravaghi Skellefteå
52
Motionärerna tar upp en viktig fråga om nyanlända flyktingar, asylsökande skall få en bättre
introduktion på arbetsmarknaden än vad dom får idag.
Tidigare låg precis som motionärerna beskriver ansvaret för Invandrar service hos kommunerna.
Alliansregeringen förde dock över detta till Arbetsförmedlingarna. AF har idag ansvaret de första
tre månaderna och därefter så upphandlas dessa tjänster fritt på marknaden för utförare avtal
med bla coacher.
Man kan konstatera att det nya arbetssättet inte är tillfredsställande nog för de med invandrar
bakgrund ska ta plats på arbetsmarknaden som övriga medborgare. Men vi tror inte att det är hela
lösningen på problemet att återflytta detta till kommunerna.
Vi tror att huvudman för Invandrar service bör vara Arbetsförmedlingen men att detta arbete
måste utvecklas och i arbetsprocessen ske i nära samarbete med kommunerna som ett
gemensamt ansvar. Därmed ska kommunerna tilldelas resurser från Af för att utföra den
gemensamma målinriktningen att dels fler kommer i arbete och dels sker i ett tidigare stadium än
idag.
Med anledning av ovanstående föreslår arbetarkommuns arbetsutskott att Skellefteå
arbetarekommuns representantskap beslutar att ge våra riksdagsledamöter i länet uppdrag att
arbeta med frågan enligt ovanstående förslag.
att motionens två attsatser därmed anses besvarad.
Motion 14: Invandrarservice. Motionen anses besvarad och skickas till DK som enskild.
att
motionen anses besvarad
Motionärerna tar upp en viktig fråga om nyanlända flyktingar, asylsökande skall få en bättre
introduktion på arbetsmarknaden än vad dom får idag. Tidigare låg precis som motionärerna
beskriver ansvaret för Invandrarservice hos kommunerna. Alliansregeringen förde dock över
detta till Arbetsförmedlingarna 2010. AF har idag ansvaret de första tre månaderna och därefter
så upphandlas dessa tjänster fritt på marknaden för utförare avtal med bl.a. coacher.
Man kan konstatera att det nya arbetssättet inte är tillfredsställande nog för de med invandrar
bakgrund ska ta plats på arbetsmarknaden som övriga medborgare. Men vi tror inte att det är hela
lösningen på problemet att återflytta detta till kommunerna.
Distriktsstyrelsen tror att huvudman för Invandrarservice bör vara Arbetsförmedlingen men att
detta arbete måste utvecklas och i arbetsprocessen ske i nära samarbete med kommunerna som
ett gemensamt ansvar. Därmed ska kommunerna tilldelas resurser från Af för att utföra den
gemensamma målinriktningen att dels fler kommer i arbete och dels sker i ett tidigare skede än
idag.
32. Rättshjälp vid skaderegleringen
Motionär: Per-Erik Johansson, Umeå Arbetarekommun
DS föredragande: Karin Malmfjord
1988 togs rättshjälpen bort vid skadereglering. Därefter lovade Försäkringsbolagen ersätta den
skadade för ombudskostnaderna.
53
Försäkringsinspektionen (numera Finansinspektionen) och Domstolsverket fick ett
uppföljningsuppdrag. Domstolsverket vet själva inget om detta, och Finansinspektionen har
meddelat att de inte har resurser till en sådan uppföljning.
När rättshjälpslagen ändrades omfattades alla typer av mål, men enbart om man hade väldigt liten
inkomst kunde ersättning utbetalas. En vanlig löntagare får aldrig hjälp i en tvist vid tingsrätten.
Ett sätt att ändra detta skulle t ex. kunna vara att höja inkomstbeloppet för att få tillgång till
statlig rättshjälp eller höja beloppet i hemförsäkringen eller båda alternativen.
Vid tvist i domstol, efter avslutad reglering, fick man fram till 1997 rättshjälp under förutsättning
att man inte tjänade för mycket. 1997 togs rättshjälpen bort och den ersattes med rättsskyddet i
hemförsäkringen eller fordonsförsäkringen. Rättsskyddet är därmed begränsat beloppsmässigt till
nackdel för de skadade. Den som ger sig in i en tvist riskerar att hamna i en skuldfälla vilket
Försäkringsbolagen högst sannolikt är införstådda med.
Statlig rättshjälp finns kvar för grova våldsbrott men inte för de personskadade (personer som
skadas i trafiken, inom vården, genom brottsliga handlingar, halkolyckor, olyckfallshändelser,
arbetsskador m.m.).
Vi yrkar på att våra riksdagsledamöter verkar för att görs en uppföljning av de beskrivna
förhållandena som ger underlag för att bedöma om nuvarande regler behöver ändras.
Per-Erik Johansson
Ordförande IF Metall Socialdemokratiska förening
Umeå arbetarekommuns motionssvar ”Rättshjälp vid skaderegleringen”
Styrelsen för Umeå arbetarekommun föreslår representantskapet besluta
att bifalla motionen
att skicka motionen till distriktskongressen 2015
Umeå arbetarekommuns representantskap beslutade vid sammanträde
2014-11-27
att
att
bifalla motionen
skicka motionen till distriktskongressen 2015
/Harriet Hedlund, ordförande för Umeå arbetarekommun
att
bifalla motionen
Motionären skriver att 1997 togs rättshjälpen bort och ersattes med rättskyddet i
hemförsäkringen eller fordonsförsäkring. Detta har fått till följd att det är ovanligt med enskilda
tvistemål i Sverige. För att starta en tvist i krävs att den enskilde har tillgång till ekonomiska
54
medel. Det måste till en förändring för de flesta tvistemål i dag är mellan företag – samhälle eller
mellan företag – företag. De handlar att inte bara om att se över nuvarande regler utom även om
att se över domstolsverket möjligheter att hantera fler ärenden.
33. Det reformerade pensionssystemet
Motionärer: Per-Erik Johansson och Ulf Björk, Umeå Arbetarekommun
DS föredragande: Björn Wiechel
Oron för vad som skulle hända med nivån i det nya reformerade pensionssystemet om vi fick en
högerregering var stor. Nu ser vi vilka skador som orsakats i det nya reformerade
pensionssystemet.
Sänkningar av nivåerna i ersättningssystem och att folk utförsäkrats har inneburit att fler och fler
har fått mindre pengar i sin pensionssumma vilket innebär att de får lägre pension och många
kommer att få den lägsta pensionen.
Utförsäkringarna medför också att det görs uttag av förtida pension från 61-årsålder, detta
innebär en minskning av ålderspension med 24-30 procent.
Pensionsfrågan är föremål för diskussion och en viktig fråga att klara ut.
Historiskt sett är det vi socialdemokrater som utvecklat socialpolitiken i Sverige, Allmän
tilläggspension (ATP) 1960 med hjälp av en folkpartist som röstade med oss.
En parlamentarisk utredning tillsattes och ett nytt reformerat pensionssystem genomfördes.
Regelverket trädde i kraft 2003. Den socialdemokratiska partikongressen beslutade redan 1997
inriktningen i det nya systemet.
Beslutet innebar bland annat samma nivå i ATP-systemet och inga skillnader mellan
generationerna. När systemet varit i kraft en tid skulle en konsekvensanalys genomföras i syfte att
rätta till felaktigheter.
Reinfeldts regering har sett till att bromsen i pensionssystemet slagit till, vilket kostar en
genomsnittlig pensionär 47 000 kronor i minskad pension under åren 2010-2018 enligt
Pensionsmyndigheten. Detta beror främst på den höga arbetslösheten där regeringen har ett stort
ansvar. Men det är inte bara dagens pensionärer som är förlorarna utan kommande generationer
pensionärer kommer att drabbas på samma sätt. En fortsatt hög arbetslöshet kommer att dränera
pensionskontot.
Pensionsorganisationerna kräver att pengarna tillförs pensionssystemet så att dagens pensionärer
och de framtida pensionärerna inte förlorar pension. För att även ge framtida generationer av
pensionärer och de nuvarande ekonomisk trygghet måste systemet vara ekonomiskt hållbart.
Vi anser att de pengar som levereras in i pensionssystemet och motsvarar ca 17 miljarder per år
och som alliansregeringen använder till annat än till pensioner i statsbudgeten, ska tillföras
pensionärerna. Pension är inarbetad lön!
Regeringen såg till att sänka arbetsgivaravgiften med en procent 2009, vilket inte lett till flera
jobb.
55
Vi anser nu att en höjning av arbetsgivaravgiften på en procent räcker att ta bort den orättvisa
pensionärsskatten. Dagens system skapar otrygghet och ohälsa. Det kommer också att vältra över
kostnader på kommunerna.
För att ge tryggare pensioner i framtiden ser vi därför att de avgifter som framöver avsätts till
premiepensioner tillfaller ålderspensionssystemet.
Rättvisa skatter för alla måste vara målsättningen för ett modernt och välfungerande Sverige.
Vi yrkar:
att
länets riksdagsledamöter får i uppdrag att verka för att pensionsskatten avskaffas.
att
hela avgiften till pensionssystemet som betalas in går till pensionssystemet och inte
till statskassan.
att
en ökning av arbetsgivaravgifterna kan vara ett komplement till framtida och
rättvisa pensioner.
att
de avgifter som framöver avsätts till premiepensionerna tillfaller
ålderspensionssystemet
Per-Erik Johansson
Ordförande, IF Metall Södra Västerbottens Socialdemokratiska förening
Ulf Björk
Vice Ordförande, IF Metall Södra Västerbottens Socialdemokratiska förening
Umeå arbetarekommuns motionssvar – Det reformerade pensionssystemet
Pensionssystemets grundläggande mål har alltid varit att minska fattigdom och ojämlikheter bland
äldre. Att det inte är hållbart att ha en åtskillnad mellan de som arbetar och de som har arbetat
och nu gått i pension är något som det socialdemokratiska partiet slagit fast. Yrkande nummer ett
ligger alltså helt i linje med den politik som redan är vägledande i vår politiska utformning.
Precis som motionären beskriver står pensionssystemet inför stora utmaningar för att garantera
nuvarande och kommande generationer ekonomisk trygghet. Pensionssystemet måste präglas av
ett långsiktigt förtroende och hållbarhet för alla i samhället. De förändringar som den
moderatledda regeringen har gjort och som inneburit stora konsekvenser för pensionssystemet är
inte ett led i den långsiktigheten. Vi måste få in mer resurser om framtidens pensioner ska bli
rimliga. Därför är det intressant, som motionären framför, att förhålla sig till hur detta kan lösas
genom exempelvis användning av en ökad arbetsgivaravgift som en utjämnande faktor för ett
hållbart pensionssystem.
För att tillförsäkra ett hållbart pensionssystem så kan det inte heller vara rimligt att det sker
spekulation med våra pensionspengar. Det kräver tid och kunskap att sätta sig in i de många
valen för olika fonder som premiepensionssystemet idag innebär. Gör du fel så straffar det ut sig
på din pension. Att de 2,5 % som i dagsläget avsätts till premiepensionen framöver ska vara en
del av inkomstpensionsdelen av den allmänna pensionen håller vi med motionären om.
Styrelsen för Umeå Arbetarekommun föreslår representantskapet besluta
att
bifalla motionen
56
att
skicka motionen till distriktskongressen 2015.
2014-11-27
att
att
bifalla motionen
att
bifalla motionen
Att återupprusta vårt gemensamma pensionssystem är en aktuell och betydelsefull fråga. De
åtgärder som motionären riktar in sig på är i linje med de ursprungliga syftena för
pensionssystemet. Förslagen kring hur systemet ska finansieras och användas är också viktiga för
socialdemokratin att ta vidare i arbete för att skapa rättvisa pensioner.
34. Information från EU-parlamentet
Motionär: IF Metalls s-förening, Umeå Arbetarekommun
DS föredragande: Mikael Lindfors
Frågor som behandlas i EU parlamentet har en stor betydelse inom EU och har i flera fall lett till
att vanligt folk har fått det sämre. Grunden för försämringen ligger i den högerpolitik som varit
rådande inom EU parlamentet.
I femton år har EU parlamentet varit blått och nu får högerkrafterna en period till vilket vi
uppfattar som en katastrof för jobb, rättvisa arbetsvillkor och bättre arbetsliv. Ingen stimulans av
ekonomin vilket innebär en försämrad ekonomi för många EU-länder, vilket i sin tur påverkar
Sverige negativt.
Stefan Löfven uppgav i EU-valet att EU är ett viktigt verktyg för att skapa jobb. Bland annat
genom att det råder ordning och reda i statsfinanserna och genom att satsa på gemensamma
investeringar, infrastruktur och forskning.
En progressiv samhällsutveckling kommer inte vara möjlig så länge EU-parlamentet är blått.
Högern klarar inte av att leverera en politik som är bra för Europa.
Ett annat skäl till att vi ser frågan så viktig är att den brist på kunskap som nu finns inom
Socialdemokratin enbart gynnar de främlingsfientliga krafter som vi ser växa fram inom hela EU
vilket även inkluderar vårt eget land.
57
Vetskapen om vad som sker och händer i EU-parlamentet är viktig för medlemmar i
socialdemokraterna. Redan idag finns en fungerande kommunikation och presstjänst på den
svenska socialdemokratiska delegationen.
Från själva partiet är dock den information som går ut väldigt bristfällig för att inte säga
obefintlig. Det intryck det ger är att socialdemokraterna som parti inte tar politiken som sker i
EU parlamentet på allvar. Vi anser att Partistyrelsen måste ta frågan på allvar.
Det behövs tydlig information från partistyrelsen som kan spridas till socialdemokrater,
arbetarkommuner, S-föreningar, LO, arbetsplatser, fackförbund, media med flera.
Vi vill helt enkelt ha opinionsbildning på en bredare linje än vad som sker redan idag för att på så
sätt få ett rött EU parlament i framtiden.
Vi yrkar:
att
partistyrelsen ges i uppdrag att förstärka opinionsbildningen kring aktuella beslut i
EU-parlamentet.
IF Metalls Socialdemokratiska förening i Södra Västerbotten.
Umeå arbetarekommuns motionssvar – Information från EU-parlamentet
Som motionären anger så är det av största vikt att det finns en ordentlig informationsspridning
och opinionsbildningen kring de frågor som drivs i Europaparlamentet, både från
socialdemokratiska gruppen men även generellt. En sådan kommunikation signalerar även
frågornas vikt och förankrar Europapolitiken som en del av den nationella så väl som skapar en
tydlig koppling mellan den kommunala och nationella politiken till den i Europaparlamentet.
Styrelsen för Umeå Arbetarekommun föreslår representantskapet besluta:
att
bifalla motionen.
2014-11-27
att
att
bifalla motionen
att
bifalla motionen
Distriktsstyrelsen delar motionärens uppfattning och ställer sig bakom Umeå arbetarekommuns
svar.
58
35. Hjälp till IS offer
Motionärer: Umeå s-kvinnor/ Mehrana Bassami och Mea Sethson, Umeå arbetarekommun
Många har uppmärksammat ISIS brutala terror och hur det har drabbat kurderna och andra
minoriteter i Irak och Syrien. Flickor och kvinnor blir utsatta för tvångsgifte, brutala våldtäkter
och sexhandel. Genom massavrättningar har tusentals människor dödats och ödet för många fler
är osäkert.
Över 2 miljoner människor är på flykt och lever under extremt svåra omständigheter.
Flyktingläger har förstörts på grund av översvämningar. FN har benämnt denna massflykt som
den värsta flyktingkatastrofen på 70 år. Läget är kritiskt och nu stundar även vinter och kyla. Utan
oss, omvärlden, har dessa flyktingar ingen chans.
Citat från SAPs hemsida:
”Sverige måste stå upp för de mänskliga rättigheterna varhelst i världen de kränks. Vår röst ska
vara lika skarp mot oförrätter oavsett om de begås av en stormakt eller en diktatur. Kampen mot
diskriminering på grund av kön, etnicitet, sexuell läggning, funktionshinder och religion måste
föras både nationellt och internationellt.”
Vi yrkar att länets socialdemokratiska riksdagsledamöter verkar för:
att
Länets riksdagsledamöter ges i uppdrag att verka för att Sveriges regering
humanitärt bistår och stödjer kurderna och andra minoriteter i deras kamp mot
aggressionen från IS.
att
Internationella organisationer, främst FN och EU, tar på sitt ansvar att ge kurderna
det stöd de behöver för att kunna försvara sig mot IS.
att
Länets riksdagsledamöter verkar för att Sveriges regering beslutar om att ge stöd
och hjälpa med sanering av minor i de områden där IS dragit fram när
förhållandena så tillåter.
att
länets riksdagsmän verkar för att de socialdemokrater som är med i riksdagens
nätverk ”Sverige-Kurdistan” får i uppdrag att utveckla officiella kontakter med
representanter för det kurdiska folket i Irak för att kartlägga hur ett effektivt stöd
till kurdernas kamp mot IS ska kunna organiseras utifrån det av Sverige antagna
regelverket.
att
Länets riksdagsmän får i uppdrag att verka för att de Social-demokrater som är med
i riksdagens nätverk ”Sverige-Kurdistan” får i uppdrag att utveckla ett nationellt
nätverk inom partiet för att sprida kunskaper och information i denna fråga och
därmed möjliggöra engagemang över hela landet.
För Umeå S-kvinnoklubb
Mehrana Bassami och Mea Sethson
59
Umeå arbetarekommuns motionssvar – Hjälp till IS offer
IS frammarsch skapar en våg av terror och lämnar efter sig ett spår av lidande, död och
förstörelse. Att någonting måste göras står oemotsagt. Vad som pågår i Irak och Syrien just nu är
groteska överträdelser mot mänskliga rättigheter, där olika minoriteter förföljs, dödas och
torteras.
FN behöver ta ett större ansvar för att säkerställa fred i området.
Socialdemokratiska partiet har tidigare krävt ett tydligt FN-mandat med syfte att sätta stopp för
Islamiska statens framfart och i sin regeringsförklaring sa Stefan Löfven att:
”Kriget i Syrien och den Islamiska statens terror är tydliga hot mot internationell säkerhet. Den
etniska rensningen måste stoppas. Den irakiska regeringen och Kurdistans regionala regering är i
akut behov av humanitärt stöd för att kunna hantera situationen. Regeringen står bakom Förenta
Nationernas kamp mot IS.”
Motionären lyfter en väldigt viktig fråga. Sverige ska vara ett land som går i framkant när det
gäller att stå upp för mänskliga rättigheter. Som parti har vi länge haft en stark internationell röst,
värnat fred och solidaritet mellan mäniskor och tagit strid mot orättvisor Allt från Hjalmar
Branting till Olof Palme och vidare idag. I dagsläget finns redan kontakter med den kurdiska
regionala regeringen i Irak och Sverige bistår med humanitär hjälp till den krigsdrabbade regionen
i Syrien och Irak. Nätverket Sverige-Kurdistan är ett tvärpolitiskt nätverk i riksdagen för
ledamöter med ett speciellt intresse för dessa frågor. Socialdemokraterna har i sin tur ett nätverk i
riksdagsgruppen. Det finns nu planer på att gå ut och starta upp ett partinationellt nätverk under
nästa år. Då vi inte kan besvara att-satserna väljer vi att avslå dessa, då det trots allt är svårt för
våra riksdagsledamöter att påverka nätverk de kanske inte är med i.
Sverige ska aldrig bli ett land som uppmuntrar till våld eller eskalerar en konflikt. Det måste
finnas ett humanitärt stöd för de människor som drabbas av krigets våldsverkningar och för de
människor som flyr undan krig och förföljelse behöver det då finnas säkra vägar för detta. Där
behöver omvärlden ta ett större och mer övergripande ansvar, i synnerhet internationella
organisationer som EU och FN. Så som andra att-satsen är skriven är den dock för löst
formulerad och skulle tolkas som att vi sätter krav på internationella organisationer vad vi själva
inte vill göra vad gäller stöd till vapen och militär. Detta gör den svår att bifalla.
Styrelsen för Umeå Arbetarekommun föreslår representantskapet besluta:
att
att
bifalla att-sats 1, 3
skicka att-sats 2, 4, 5 som enskilda till distriktskongressen 2015.
2014-11-27
att
att
bifalla att-sats 1, 3
skicka att-sats 2, 4, 5 som enskilda till distriktskongressen 2015.
60
Distriktsstyrelsen föreslår kongressen att besluta:
att
anse att-sats 1, 3 och 5 besvarade
att
avslå att-sats 2 och 4
António Guterres, FN:s flyktingkommissarie (chef för FN:s flyktingorgan UNHCR) besökte
Sverige den 3 februari i samband med att ett seminarium anordnats i riksdagen. FN:s
flyktingorgan UNHCR arbetar världen över för att skydda människor på flykt undan krig,
konflikt eller förföljelse. I mer än 60 år har UNHCR kämpat för att ingen människa ska skickas
tillbaka till ett liv i fara. Det brutala våldet i norra Irak har tvingat mer än 2 miljoner människor på
flykt, bara i år. Tusentals familjer flyr sina hem varje dag. Nu förbereder UNHCR inför den kalla
vintern. Nödhjälp har landat i irakiska Kurdistan den senaste tiden. Hjälpen består bland annat av
10 000 tält, 100 000 madrasser, 40 000 vattendunkar och annan viktig hjälp för att de inte ska
frysa. Mer hjälp är på väg. UNHCR jobbar dygnet runt med att skydda dem som flyr. Nio nya
läger är klara för familjer att flytta in i, och fler är på gång. Idag beräknas cirka 50 miljoner
människor vara på flykt i världen.
Vi har en västerbottnisk representant i riksdagens Svensk-Kurdiska nätverk som består av ca 15
personer - Veronica Lindholm. Nätverket har funnits sedan 2010 i riksdagen. Därför kan vi svara
för att länets riksdagsledamöter verkar för att de socialdemokrater som är med i riksdagens
nätverk arbetar för att skapa kontakter och upprätthålla kontakter med representanter för det
kurdiska folket. Det sker ständig kunskapsinhämtning om situationen som råder, kontakter och
relationer med Kurdistans Regionala Regering samt att de parlamentariska relationer som finns
vårdas väl. Det kommer att arrangeras en resa till Kurdistan av nätverket tillsammans med
representanter från Palmecentret i slutet av februari 2015. Syftet med resan är att få en
uppfattning av lägessituationen i Kurdistan, skapa relationer till KRG (Kurdistan Regional
Government) samt förstärka samarbetet mellan S och PUK (socialdemokraternas systerparti).
Bygga nya kontakter och stärka de redan befintliga. Nätverket kommer också att träffa
Kurdistans regionala regerings utrikesminister på utrikesdepartementet. Besöka Kurdistans
parlament och företrädare av regeringen. Träffa KRIS-kommittén som har hand om säkerhetoch flyktingadministrationen inom KRG. Kommittén tillsattes efter Islamiska Statens attacker i
Mosul och Shingal. Vi kommmer också att träffa borgmästaren i Erbil, Nawzad Hadi samt
representanter från kyrkan i Erbil och lyssna in kristna gruppers särskilda utsatthet. Besöka
flyktinglägret Karakoshk utanför Erbil med flyktingar från Syrien och Rojava samt IDP
(internally displaced person) med olika minoriteter från hela Irak samt Kurdistan. Vi kommer att
besöka flyktinglägret utanför staden Duhok, träffa kurdiska peshmergastyrkor och stadens
borgmästare. Vi kommer även att besöka staden Suleymania för att träffa företrädare för PUK,
samt borgmästaren Dr. Aso, representanter från fackföreningsrörelsen, kvinnoorganisationer,
barnrättsorganisationen Save The Children Kurdistan och besök kommer även att göras på
historiska museet ”Amna Soraka”.
Gällande att-sats 1 och att-sats 2 så görs mycket redan idag genom att Sveriges regering tar emot
flyktingar, humanitärt bistånd skickas till Irak, Syrien och Kurdistan. Aktiv terrorbekämpning sker
genom resolution 720 om ekonomiska sanktioner mot organisationer/stater som bistår IS, men
också genom inhemsk lagstiftning, polisiärt samarbete med EU-ländena (RIF) och PNRuppgiftsinsamling.
61
(Passenger Name Record - data for the purpose of fighting serious crime and terrorism)
Regeringen har också en pågående utredning om att bistå kurdiska styrkor med militär kunskap
och träning. Samt att Sverige utför ständiga påtryckningar i dessa frågor genom sin position i EU
och FN.
Mer kring resolution 720; http://www.regeringen.se/content/1/c6/03/57/36/e0f0fadf.pdf
Gällande satsning på sanering av minor i de områden där IS dragit fram när förhållandena för
detta råder känns som en väldigt aktuell fråga att bedriva inte minst från ett socialdemokratiskt
håll med aspekt på det mänskliga rättigheterna. Samt att detta också är en fråga som det SvenskKurdiska nätverket skulle kunna driva på internt men också om möjlighet finns genom
påtryckningar i EU och FN.
Att det Svensk-Kurdiska nätverket får i uppdrag att utveckla ett nationellt nätverk inom partiet
för att sprida kunskaper och information i denna fråga och därmed möjliggöra engagemang över
hela landet känns som något väldigt positivt och som nätverket absolut kan tänka sig jobba för!
36. Nytt ersättningssystem till kommunerna
Motionär: Maria Gardfall, Storumans Arbetarekommun
DS föredragande: Lorents Burman
Idag beskattas kraftproducenterna för sin verksamhet baserat på styrelsens säte med bolagsskatt,
som oberoende av produktionsställe betalas direkt till statskassan. Oavsett basen för
kraftproduktionen (vatten, vind m m) tas ”råvaran” från en omgivning som medför större eller
mindre störningar. Idag kompenseras kommunerna där produktionsenheten är belägen på olika
sätt, ibland inte alls. Kommunerna hoppas på ”kringeffekter” till följd av etableringen och står
också med betydande kostnader för utökat behov avseende offentlig service och investeringar i
infrastruktur. Det är dessutom ofta svårt att bedöma hur långsiktigt behovet är. I detta perspektiv
är dagens skatteutjämningssystem och bygdeavgiftsmedel vid vattenkraftsproduktion otillräckliga.
Ett bättre system för ersättning till kommunerna borde kunna tillämpas här i Sverige för vilken
kraftproduktion eller naturresursutnyttjande som helst. Mest aktuellt just nu är vindkraft och
gruvdrift, men även solenergin utvecklas.
Dessutom är nyttjandet av ”luftrummet” för kraftproduktion inte reglerat i samma utsträckning
som nyttjandet av mark och vatten.
Jag föreslår
att
socialdemokraternas företrädare på såväl distriks- som riksdagsnivå får i uppdrag
att en utredning tillsätts för att undersöka hur ett nytt beskattnings- eller
ersättningssystem kan se ut, så att kommunerna där produktionsstället är beläget
tillgodoförs ersättning eller beskattning baserat på enhetens produktion,
att
detta arbete har som mål att ett nytt ersättningssystem för berörda kommuner
införs senast under denna mandatperiod.
Slussfors 2014-12-16, Maria Gardfall
62
Storumans arbetarekommun har behandlat motionen den 16 december beslutar att ställa sig
bakom motionen och skicka den till distriktskongressen
att
avslå motionen
Att som motionären föreslår göra en utredning av energibeskattningen kan ur flera synpunkter
vara befogat. Styrelsen ser däremot inte någon rättvisa i att produktionsskatter ska tillföras det
geografiska området där de genererats. I Sverige finns sedan den kommunala hundskatten
avskaffades, en tradition att det är medborgarnas inkomster som utgör underlag för kommunerna
och landstingens beskattning.
Staten svarar för övrig beskattning av t.ex. företag, fastigheter, energiproduktion, miljöskatter,
fordonsskatter och inkomster över en viss nivå. Statens skatteintäkter bör sedan fördelas efter en
gammal god socialdemokratisk princip d.v.s. dit behoven är som störst. Det finns inga belägg för
att kommuner med stor energiproduktion skulle vara mer ekonomiskt utsatta än kommuner med
liten produktion. Om man vill stärka den kommunala sektorn kan staten istället tillföra pengar till
det kommunala skatteutjämningssystemet. Utjämningssystemet bygger på parametrar som tar
hänsyn till skattekraft, demografi, gleshet m.m. Det kommunala skatteutjämningssystemet vore
därför ett bättre instrument för fördelning av produktionsskatter.
37. Myndigheters regionalpolitiska ansvar
Motionär: Martin Norehn, Malå Arbetarekommun
Det har under en längre tid pågått en centralisering av statens myndigheter till Stockholm. I
omgångar har utlokalisering av statlig verksamhet skett genom politiska beslut men
myndigheterna har ett självbestämmande när det gäller deras verksamhet som gör att
utlokalisering av myndigheter inte alltid ger önskad effekt.
Ett bättre sätt skulle vara att myndigheterna fick ett regionalpolitiskt ansvar i sina regleringsbrev.
För att säkra statens närvaro i hela Sverige vore det en bättre väg att gå. Det skulle också
underlätta för övriga verksamheter i landet att rekrytera kompetens om staten hade en större
närvaro i hela Sverige då en bredare arbetsmarknad skulle uppstå.
Med anledning av detta föreslår jag
att
statens myndigheter ges ett regionalpolitiskt ansvar
Martin Norehn
Malå arbetarekommun har behandlat motionen vid medlemsmöte den 26 november 2014 och
beslutat att anta den som sin egen.
63
att
avslå motionen
Distriktsstyrelsen delar motionärens uppfattning att den centralisering som skett av statlig
verksamhet måste hejdas. Att dock ge ett allmänt uppdrag till statliga myndigheter att ta ett
regionalpolitiskt ansvar tror vi inte är verkningsfullt. Det handlar om avvägningar, och också hur
nya myndighetsetableringar och större myndighetsförändringar skall hanteras, men även om en
aktiv statlig regional utvecklingspolitik. DS anser att ett helhetsgrepp bör tas där regeringen
tillsätter en utredning om hur en regional utveckling kan uppnås i hela landet och där ska det ingå
hur myndigheternas roll och organisering skall bidra.
64

Motioner

Transcription

Similar documents

Untitled - Socialdemokraterna

Se karta (pdf) - Skellefteå museum

Smultronställen - Destination Skellefteå

Motioner häfte A - Socialdemokraterna

Motioner - Skälby Trädgårdsstad

2015 Tider och talare

VSF Inbjudan till Kongress - Västergötlands Schackförbund

i skellefteåbutiken

100521 - Juridiska föreningen i Stockholm

verksamhetsberättelse - Vänsterpartiet Göteborg

Projekt Lotus pressmeddelande_120214 (PDF)

Motion ”Förbättra Sverigedemokraternas jordbrukspolitik”

dagordningen och motionerna

Hjärter Ess November 2014 - Socialdemokraterna i Malmö