Skatteregler för dödsbon (SKV 465 utgåva 7)

Skatteregler
för dödsbon
Denna folder riktar sig till dödsboet efter en avliden person.
Den innehåller information om när och hur dödsboet ska deklarera
och de särskilda skatteregler som gäller för ­dödsbon.­
För mer information om dödsbon – läs i broschyren ­
Boupp­teckning (SKV 461).
Vem räknas som
dödsbodelägare?
När någon dör övergår alla tillgångar till dödsboet efter
den avlidne. Dödsbodelägare kan vara den avlidnes
efterlevande make eller registrerad partner, sambo,
arvingar eller universella testamentstagare. Läs mer om
dödsbodel­ägare i b­ roschyren Bouppteckning (SKV 461).
Dödsbodelägarna ansvarar för den avlidnes tillgångar
och skulder. De ansvarar även för att lämna in dödsboets deklaration.
Vem ska skriva under
dödsboets deklaration?
Grundregeln är att samtliga dödsbodelägare ska
skriva under dödsboets (den avlidnes) deklaration.
Det räcker dock att en delägare skriver under om de
andra dödsbodelägarna godkänner det. Om det finns
en testamentsexekutor ska denne i stället skriva under
deklarationen. I de fall där den dödes egendom förvaltas av en boutredningsman ska denne skriva under
deklarationen.
På www.skatteverket.se kan du läsa om hur dödsboet
deklarerar genom att ringa, sms:a, använda appen
eller e-tjänsten Inkomstdeklaration 1.
Vad händer med ett dödsbo?
Bouppteckning
Inom tre månader från dödsfallet ska en bouppteckning upprättas. I bouppteckningen ska dödsboets tillgångar och skulder tas upp.
Inom ytterligare en månad ska bouppteckningen
­lämnas in till Skatteverket.
Arvskifte
Efter bouppteckningen kan dödsbodelägarna skifta
boet, d.v.s. dela upp tillgångarna mellan varandra.
Man gör då ett arvskifte som är ett avtal mellan del­
ägarna. Om de är överens kan de fritt skifta boets tillgångar efter de värden som de själva bestämmer. Ett
arvskifte kan alltså ske oberoende av de värden som
redovisats i bouppteckningen.
Efterlevande make ärver före gemensamma barn.
Dödsbon med en efterlevande make som enda del­
ägare är därför vanliga. I alla dödsbon med en enda
delägare, s.k. enmansdödsbon, övergår tillgångarna
från dödsboet till arvtagaren utan någon särskild
handling. Ett enmansdödsbo anses vara upplöst när
bouppteckningen har registrerats hos Skatteverket.
Viktigt att föra över tillgångar
Den som förvärvat vissa slag av tillgångar genom arv
måste föra över dem till sig själv. Annars finns risk att
banker med flera skickar felaktiga kontrolluppgifter
till Skatteverket. Har man t.ex. ärvt bankmedel eller
aktier måste banken kontaktas.
Det är viktigt att den som förvärvat en fastighet eller
ett hus med tomträtt söker lagfart. I annat fall står
fastigheten kvar i den avlidnes ägo, och det finns risk
att Skatteverket felaktigt förelägger dödsboet att
­deklarera.
Den som förvärvar en byggnad på ofri grund (d.v.s.
på en arrendetomt utan tomträtt) ska inte söka lagfart. I stället ska förvärvaren anmäla till Skatteverket
att han är ny ägare till byggnaden.
Inkomstdeklaration
Ett dödsbo finns kvar till dess att alla tillgångar har
skiftats. Dödsboet ska deklarera oavsett hur lång tid
det gått sedan dödsfallet.
Dödsbo efter en person som har avlidit under inkomst­
året har samma deklarationsskyldighet som den
av­lidne skulle ha haft. För senare år måste dödsboet
­deklarera om
• dödsboet har ägt fastighet den 1 januari inkomst­
året
• dödsboets inkomst är mer än 100 kr
• avkastningsskatt på pensionsmedel eller särskild
­löneskatt på pensionskostnader ska betalas.
Dödsboet behöver inte lämna någon deklaration om
det enbart haft kapitalinkomster (ränta, utdelning,
annan inkomst eller schablonintäkt) som det har lämnats kontrolluppgift på.
Adress till dödsboet
När det gäller inkomstbeskattningen, hör dödsboet
till samma skattekontor som den avlidne hörde till
före dödsfallet. Det är viktigt att dödsbodelägarna
­anmäler en eventuell adressändring för dödsboet till
Skatteverket. Anmälan kan endast lämnas skriftligen
till Skatteverket i ett vanligt brev – inte på någon
blankett eller via mejl. Om adressändringen inte
anmäls kommer deklarationsblanketten, och a­ ndra
brev som skickas med anledning av dödsboets
inkomstbeskattning, att skickas till fel adress. Deklarationsblanketterna eftersänds t.ex. inte. Posten skickar
dem i retur till skattekontoret. Anmälan om eftersändning ska göras i vanlig ordning, för att dödsboet
ska få all annan post.
Vilka skatteregler gäller
särskilt för dödsbon?
I de allra flesta fall gäller samma skatteregler för dödsboet som för privatpersoner. Vissa skatteregler gäller
emellertid särskilt för dödsbon. Dessa regler varierar
beroende på hur lång tid som gått sedan dödsfallet.
… samma år som döds­fallet skett
Dödsboet efter en person om­fattas av samma regler
som skulle ha gällt om personen levt hela det året
dödsfallet inträffade. Den avlidnes och dödsboets
­inkomster ska därför redovisas i en och samma
­deklaration.
Ett dödsbo ska för dödsåret betala skatt för inkomster
som
… det fjärde året efter dödsfallet och
senare
• den avlidne haft
• den avlidne haft, men som har betalats ut först efter
dödsfallet
• dödsboet haft efter dödsfallet, t.ex. avkastning av
boets tillgångar.
Ytterligare en förändring för uträkning av dödsboets
inkomstskatt inträder det fjärde året efter dödsfallet:
För att räkna ut dödsboets inkomstskatt, gäller i stort
sett samma regler som för privatpersoner. Detta inne­
bär att dödsboet
• har rätt till fullt grundavdrag, även om boet skiftats
före utgången av dödsåret
• betalar allmän pensionsavgift om den avlidne var
född 1938 eller senare.
Dödsboet betalar inte egenavgifter och allmän löne­
avgift, utan i stället för dessa avgifter påförs särskild
löne­skatt på vissa förvärvsinkomster.
... de tre första åren ­efter dödsåret
Från och med året efter att personen har dött jämställs inte längre ett oskiftat dödsbo med den avlidne.
Dödsboet ska därför inregistreras med ett eget organisationsnummer. Observera att detta måste dödsboet själv begära hos Skatteverket. Om det finns
fastighet i dödsboet sker dock detta automatiskt. Läs
mer på sista sidan under avsnittet ”Skatteregistrering
året ­efter dödsfallet”. Följande förändringar för uträkning av dödsboets inkomstskatt inträder från och
med året e­ fter dödsåret:
• Dödsboet har ingen rätt till grundavdrag.
• Dödsboet ska inte betala allmän pensionsavgift.
Exempel: Skatteuträkning året efter
­dödsfallsåret
Stina dör i november år 1. Retroaktiv lön på
20 000 kr betalas ut under januari år 2. Detta
inne­bär att dödsboet måste lämna inkomst­­dek­la­
ration även år 3. Dödsboet får inget grundavdrag
och betalar ingen ­allmän pensionsavgift. Om vi
­utgår från att kommunalskatten är 30 procent så
blir skatteuträkningen:
Beskattningsbar förvärvsinkomst
20 000 kr
Kommunal inkomstskatt 30 procent
6 000 kr
Slutlig skatt
6 000 kr
Läs mer om skatteuträkning i Skatteuträknings­
broschyren (SKV 425).
Om det ingår en privatbostad (småhus, ägarlägenhet
eller bostads­rätt) i dödsboet ska den räknas som sådan
om den fortfarande kan användas som permanent­eller fri­tids­bostad. Det finns inget krav på att den
verkligen används. Bostaden behåller sin karaktär även
om den står tom, t.ex. i avvaktan på en försäljning.
• Statlig inkomstskatt tas ut med 20 procent på hela
den beskattningsbara förvärvsinkomsten, d.v.s.
även på inkomst som understiger den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt, och med ytter­
ligare 5 procent på den del som överstiger den övre
skiktgränsen för statlig inkomstskatt. (För dödsfallsåret och de tre första åren efter dödsfallet tas statlig
inkomstskatt inte ut på förvärvsinkomst som
understiger den ­nedre skiktgränsen.)
Skiktgränserna för aktuellt inkomstår finns på
­skatteverket.se/beloppochprocent.
Om det ingår en privatbostad i dödsboets tillgångar
räknas den som näringsfastighet eller bostadsrätt i
­näringsverksamhet från och med fjärde året efter
dödsfallet. Fastigheten eller bostadsrätten utgör då en
anläggningstillgång i näringsverksamhet. Den
­beskattas då enligt reglerna om näringsverksamhet.
Denna broschyr tar inte upp något om skatteregler för
dödsbon som bedriver näringsverksamhet eller f­ rågor
som kan uppstå om den avlidne bedrivit näringsverksamhet. Läs om hur en näringsfastighet beskattas i
broschyren Skatteregler för enskilda ­näringsidkare
(SKV 295).
Inkomst av kapital
För inkomst av kapital gäller samma skatteregler för
dödsbon som för privatpersoner.
Som inkomst av kapital räknas löpande avkastning
och kapitalvinster. Inkomst av kapital kan t.ex. vara
ränta på bankmedel, utdelning på aktier och fond­
andelar samt kapitalvinst vid försäljning av tillgångar
(t.ex. fastighet, bostadsrätt, aktier och fondandelar).
Vem ska redovisa inkomsten?
Avgörande för vem som ska redovisa kapitalinkomsterna i deklarationen, är om de uppkommit före eller
efter arvskiftet.
Om kapitalinkomsten uppkommer före skiftet är det
dödsboet som ska redovisa räntor, aktieutdelningar
och försäljning av tillgångar.
Om kapitalinkomsten uppkommer efter skiftet är det
de enskilda dödsbodelägarna som är redovis­nings­
skyldiga.
Återföring av uppskovsbelopp
Uppskovsbelopp som medgetts vid försäljning av
­bostad ska återföras till beskattning bl.a. om ersättningsbostaden övergår till ny ägare genom arv eller
testamente.
Beskattning ska dock inte ske
• vid övergång till ny ägare genom arv eller testa­
mente till make, sambo eller hemmavarande barn
under 18 år
• vid övergång till ny ägare genom bodelning med
­anledning av makens eller sambons död.
Fastighetsavgift och
­fastighetsskatt
Det är ägaren till fastigheten som är skyldig att betala
fastighetsavgift/fastighetsskatt. Fastighets­avgiften/
fas­tighetsskatten ska betalas för hela kalenderåret av
den som är ägare den 1 januari.
Efter döds­fallet betraktas dödsboet som ägare till den
avlidnes egendom. För dödsåret räknas den avlidne
och dödsboet som en och samma skattskyldig. Ägarbytet har därför ingen betydelse för fastighetsavgiften/
fastighetsskatten.
Överförs en fastighet till en ny ägare genom arvskifte,
blir mottagaren ägare till fastigheten vid tidpunkten
för skiftet.
Läs mer om fastighetsavgift och fastighetsskatt i
­broschyren Fastighetsskatt och fastighetsavgift
(SKV 296).
Inkomster i utlandet
Var den avlidne bosatt i Sverige vid sin död är dödsboet efter honom obegränsat skattskyldigt. Detta
innebär att dödsboet är skyldigt att redovisa även
­inkomster i utlandet i deklarationen. Om det råder
osäkerhet om hur en inkomst ska redovisas så bör
dödsboet ta kontakt med skattekontoret. Det går
­också bra att fylla i uppgifterna under ”Övriga upplysningar” på dödsboets deklarationsblankett.
I samband med slutskattebeskedet skickar Skatte­
verket också ut ett kontoutdrag. På kontoutdraget
visas ställningen på dödsboets skattekonto.
Dödsboet tar över skattekontot
Skattekontot är knutet till personnumret för privatpersoner och till organisationsnumret för juridiska
personer. Efter dödsfallet tar dödsboet över den av­­
lidnes skattekonto. Eventuellt över- eller underskott
ligger kvar på kontot och ränteberäknas som vanligt.
Skatteregistrering året efter dödsfallet
Om dödsboet, som är en juridisk person, fortfarande
är oskiftat året efter dödsfallet och det finns uppgifter
som gör dödsboet deklarationsskyldigt, registrerar
Skatteverket dödsboet och tilldelar ett organisationsnummer. Uppgifter som medför en regi­strering kan
t.ex. vara fastighetsinnehav eller andra kontrollupp­
gifter som kommer in till Skatte­verket. I annat fall
måste dödsbodelägarna kontakta skattekontoret för
att registrera dödsboet.
I samband med registreringen får dödsboet ett orga­
nisationsnummer och därmed ett nytt skattekonto.
Dödsbodelägarna bör då tänka på att göra eventuella
inbetalningar till det nya skattekontot. Det kan också
bli aktuellt att begära överföring av överskott från det
gamla till det nya kontot. Ta i så fall kontakt med
dödsboets skattekontor.
När är dödsboet avslutat?
Dödsboet är skattemässigt avslutat när dödsboets alla
tillgångar är skiftade, deklaration lämnad för sista
gången och över- eller underskott på skattekontot är
reglerat.
Självbetjäning dygnet runt:
Webbplats: skatteverket.se,
Servicetelefon: 020-567 000
Skattebetalning
Slutskattebesked och kontoutdrag
När dödsboet lämnat deklaration kontrollerar Skatteverket uppgifterna och fattar beslut om dödsboets
slutliga skatt. Resultatet av detta arbete framgår av
slutskattebeskedet som Skatteverket skickar ut.
Personlig service:
Ring Skatteupplysningen,
inom Sverige: 0771-567 567,
från utlandet: +46 8 564 851 60
SKV 465 utgåva 7. Utgiven i mars 2015.
Denna utgåva finns endast som pdf-fil på www.skatteverket.se