Lommaryds-Bladet

Transcription

Lommaryds-Bladet

Nr 1 – mars 2015| Årgång 20| Lösnummer: 40:-
Lommaryds-Bladet
Skolans gymnastiksal står outnyttjad
Lommaryds skolas gymnastiksal
står för närvarande helt oanvänd och är stängd för uthyrning. Orsaken är att det är för
dyrt att värma upp hallen i förhållande till de hyresintäkter
det har genererat under det sen- sidan 2
Tjugo år sedan projektet ”Byapolitiken”
aste året.
Inte heller förskolan använder
forum
gympasalen.
sidorna 4–5
3
nyheter
5
Hallå där, Ingrid Persson …
Ett oförglömligt möte
med New Orleans
I november reste Sune Lidén i Hult
till New Orleans tillsammans med
sin son och sonens kusin. De har alla
samma musikaliska intresse och för
Sune var resan en gammal dröm som
gick i uppfyllelse.
Besöket präglades av mycket musik
nummer 1 – 2015
i form av jazz och blues, god mat och
fantastiska upplevelser. De mötte
också många trevliga människor som
de blev riktigt goda vänner med under de elva dygn som de befann sig i
staden.
sidorna 6–8
nyheter
9
De tog sig ända till TV-final i ”Vi i femman”
Lommaryds IF inne på sitt sjuttionde år
Kyrkan satsar på sopplunch
nyheter
11
Bouleklubben vill locka fler medlemmar
kennys kåseri
15
Det er et yndigt land
reportage
16–17
För Nisse bygger tillvaron på balans
barnsidan
18
Testa dina kunskaper med ”Vi i femman”frågor.
återblick
19
Skolhusbygget vid kyrkan
evenemang
”
3, sista
Skogen är bästa
avkopplingen
Gustaf Ljunggren,
sidorna 12–13
Shotgun Jazz Band blev snabbt Sune Lidéns favoritorkester under besöket i New Orleans.
Han blev också god vän med bandets medlemmar.
www.facebook.com/Lommarydsbladet
sidan 2
Lommaryds-Bladet nr 1 – mars 2015
Tjugo år sedan projektet ”Byapolitiken”
I
höst är det tjugo år sedan projektet ”Byapolitiken” inleddes i
vår bygd och Lommaryds-Bladet
såg dagens ljus. I brist på annan
sysselsättning just då blev jag delaktig i projektet under dess första sex
månader.
I ett litet rum i Thelegården satt
jag och Ingrid Persson och jobbade.
Vi diskuterade, tänkte, skrev och
ringde telefonsamtal. Massor av telefonsamtal. Det här var före renoveringen av Thelegården och det lilla
rummet var precis till höger innanför ingången och utgjorde en del av
det större rum som nu är kontor
och materialrum. Toaletterna var
slitna och urmodiga och fanns nere
i källaren.
Syftet med vårt arbete, vill jag
minnas, var bland annat att kartlägga invånarnas uppfattning om
kommunal service och annan service i närområdet, liksom deras tankar och planer inför framtiden beträffande boendet på landsbygden.
Kommunen var beställare och resultatet skulle utgöra en del av underlaget för kommunens översiktsplan
fram till 2010.
Vårt geografiska arbetsområde var
Lommaryds sockens landsbygd. Tillsammans utformade vi en enkät
som vi skulle använda till våra intervjuer med invånarna. Avsikten var
att kontakta alla hushåll och göra
hembesök hos så många som möjligt.
För att förbereda på vår ankomst
ringde vi runt och presenterade oss
och avtalade tid med varje hushåll.
Men allra först gjorde vi ett informationsblad som vi skickade ut till
alla postlådor. I och med det hade
Lommaryds-Bladet fötts. Kartan intill namnet fanns med redan från
början för att tydliggöra Lommaryds
sockens utbredning.
Vi fick mycket gott gensvar. Deltagandet i våra intervjuer var högt. Av
de mellan 200 och 300 permanenta
hushållen på landsbygden i Lommaryds socken var det bara ett tiotal
som avböjde eller som vi inte lyckades kontakta.
Om Lommaryds-Bladets tjugoåriga
historia och dess utveckling kommer
vi att skriva mer i nummer 3.
D
et är ännu vinter och inte
riktigt lika mycket aktiviteter på gång som under
sommaren. Det här numret är därför mer präglat av reportage än annars. På sidorna 6–8 kan du läsa om
Sune Lidén i Hult som vid 82 års
ålder reste till New Orleans för att
uppleva jazz och blues på plats. Bladet har också besökt Nisse i Sjödala
och kikat närmare på hans ”figurer”.
Porträttpersonen är en välkänd
profil i bygden, Gustaf Ljunggren i
Kliaryd.
Trevlig läsning!
Lommaryds-Bladet
Lommaryds-Bladet utkommer med 4
nummer under 2015.
Adress: Lommaryds-Bladet, c/o Fredrik
Brehmer, Sköldseryd, 578 91 Aneby
Upplaga: ca 350 ex. Utdelas som gratistidning till hushållen på Lommaryds sockens landsbygd (postnummer 578 91).
E-post: [email protected]
Samordnare och ansvarig utgivare:
Fredrik Brehmer, 0140-250 52
Internet: www.hullaryd.se alt.
www.lommaryd.se. Tidningen finns
tillgänglig som PDF två dagar efter
papperstidningens utdelning.
Fredrik Brehmer
Lommaryds-Bladet
Kom ihåg att
betala din
prenumeration!
Det är nytt år och vi vill påminna om att
du bör kontrollera att du har betalat din
prenumeration om du får Bladet i adresserat brev och vill fortsätta få papperstidningen hem. Betala in 150 kronor för
helår (4 nummer) på Hullaryds samhällsförenings bankgiro nr 5783-2867. Ange
att inbetalningen gäller LommarydsBladet. Ange också ditt namn och din
adress – viktigt om du bor utanför utdelningsområdet och får tidningen i adresserat brev.
Vi vill be er vänligen att INTE skicka
kontanter i brev till oss när ni betalar
prenumerationsavgifter och frivilliga bidrag.
Frivilliga bidrag från er som får tidningen
automatiskt i postlådan är varmt välkomna. Betala gärna in samma summa,
150 kronor, till bankgirot ovan.
Vänliga hälsningar
Redaktionen
Prenumeration, utdelning och
annonser: Gertrud Nygren, 0140-221 05.
Annonsprislista finns även på
www.hullaryd.se alt. www.lommaryd.se
Prenumeration (utanför utdelningsområdet): 150 kr/helår (4 nr).
Bankgiro: 5783-2867
Betalningsmottagare: LommarydsBladet / Hullaryds samhällsförening
Kom ihåg att ange ditt namn och din
adress i samband med inbetalning.
Utges av Hullaryds samhällsförening
forum | evenemang
3
Minnen av livet som torparson på 50-talet
Året var 1952, mars månad, och fader Hilding lämnade arbetet som
djurskötare på Skareda. Nu väntade
torparliv på Lotteberg, och familjen
bestod av Hilding, Britta, min lillebror Göran och undertecknad.
Djurbeståndet var tre kor, gris och
höns. Skogsarbete blev stor del av
Hildings arbetsdagar, medan mor
Britta och jag fick ta del av ansvaret
på Lotteberg. 6-årige Göran var heller
inte ovillig att hjälpa till.
Skolan
1951 hade jag börjat skolan i Lommaryd. Skolvägen var från Lotteberg
3 km. Skolskjuts fanns inte., ej heller
skolbespisning. Jag minns hur jag
vintertid, vid snötillgång, åkte skidor
till skolan. Halvvägs, i Bäckaskog,
bodde Elving Lax, och det hände att
vi fick sällskap i egna uppkörda skidspår.
Arbetet på Lotteberg
Hemkommen från dagen i skolan
var det mat och ombyte till arbetskläder. Bland de starkaste minnen jag
har av arbetet, var hur mor och jag
med en s.k. mjölkkärra drog hem
höskörd från närliggande skogslyckor.
På kvällen, när far kommit hem
från skogsarbete, väntade djuren i
ladugården. Utfodring, utgödsling
och handmjölkning. Den snällaste
kon fick jag mjölka. Mjölken fick vi
transportera till Skareda, där mjölkbilen med Kalle i Röhälla hämtade upp
den för transport till mejeriet i
Aneby.
När Göran börjat skolan blev det
han och jag som med mjölkkärra ofta
ansvarade för att mjölken kom fram
till Skareda. Detta passade ju bra på
vår väg till skolan. Efter några år fick
vi skolskjuts från Skareda. Vi var ju
många skolbarn utmed den sträcka
skolbilen körde (Hökhult–Gynge–
Skareda).
Som avslutning vid dessa ”kalas”
fick jag som var äldst gå in till Hjalmar, som satt på sitt ”kontor”, och
redovisa timmar och vilka som arbetat med veden. Kontant avlöning,
som jag sedan fördelade vid köksbordet.
Jag tror att vi alla redan då såg fram
emot nästa lördag, och då säkert
främst för att få äta ”köpebröd”.
Detta är några av alla minnen från de
6 år av livet som torparson på 1950talet.
Åke
Vedkörning – ”kalas”
Det var ju skoldag alla vardagar,
men lördagarna slutade vi tidigare på
eftermiddagen. Ägarna på Skareda,
syskonen Hjalmar och Ester Lindman, skulle ha sin ved under tak. Vi
grabbar, jag minns inte om någon av
flickorna var med, samlades för att
några timmar på lördagseftermiddagarna köra in den torra veden från
vedbacken till intilliggande lada. Timpenning 50 öre.
Dessa dagar avslutades med samling
vid köksbordet hos Hjalmar och Ester. Ester bjöd på smörgås och dryck.
Smörgåsarna var ”köpebröd”, vilket
vi inte var vana vid, och därför upplevde det som riktigt kalas. Nästan
tävling om vem som åt flest smörgåsar. Vi njöt, och uppfattade
det som om även ”servitrisen”, Ester,
upplevde det som trevligt.
Evenemang
Hör av dig!
Kanske har du en vänlig granne som
du vill uppmärksamma med en ros?
Eller reagerar du med glädje eller
med ilska på något som du läser här
i Bladet eller på något annat? Eller
du kanske har en dikt eller ett matrecept eller en fin bild som du vill dela
med Lommaryds-Bladets läsare?
Skicka det till oss! Du får vara anonym i tidningen om du vill.
Mejla till Forum: [email protected].
Papperspost: Lommaryds-Bladet, c/o Fredrik Brehmer, Sköldseryd, 578 91 Aneby. Du
får skriva under signatur, men LommarydsBladet behöver ditt namn och telefonnummer. Vi förbehåller oss rätten att avböja
publicering eller korta ned texter som publiceras.
Datum
Tid
Tipspromenad
Start vid Thelegårdens parkering.
8 mars
14.30
Lommaryds idrottsförening
Bön
Veckobön varje torsdag t.o.m. 25 juni.
12 mars
18.30
Svenska kyrkan
Sopplunch
Soppa, frallabulle. Frivillig avgift.
18 mars
12.00
Svenska kyrkan
Årsmöte
Årsmöte i Thelegården.
20 mars
19.00
Föreningen Hembygden Lommaryd
Dans
Helig dans i församlingshemmet/kyrkan.
21 mars
10.00–
13.00
Svenska kyrkan
Fler evenemang finns på sista sidan.
Arrangör
4
nyheter
Uppvärmningen för dyr
för skolans gymnastiksal
Lommaryds skolas
gymnastiksal är inte längre tillgänglig för uthyrning och nyttjas inte.
Något som oroar bland andra Ann
Ekdahl-Rydberg som har velat hyra
salen men blivit nekad.
– Vi blev hänvisade till Vireda eller Sunhult istället, säger hon.
LOMMARYD
Sedan nyår går det inte längre att
hyra gymnastiksalen i Lommaryds
skola. Fram till strax före jul bedrev
Lommaryds IF:s motionskommitté
motionsdans i salen under ett par
timmar varje söndag. Även före jul
var det inte självklart att de skulle få
hyra salen, men efter årsskiftet har
det varit blankt nej.
Ann Ekdahl-Rydberg i Lommaryds
IF:s motionskommitté kontaktade
kommunens fritidsledare Sören
Carlsson för att hyra salen.
– Vi tänkte hyra gympasalen, men
fick inte det. Vi fick till svar att uppvärmningen kostade för mycket, säger
hon. Vi blev istället hänvisade till
Vireda eller Sunhult.
– Vi har inte kommit vidare med
det, utan där ligger det. Det har inte
varit någon dans alls nu efter nyår,
eftersom vi inte kunnat ha någon
dans där, förklarar Ann vidare. Salen
nyttjas inte av förskolan heller om jag
förstår det hela rätt.
För dyr uppvärmning
Ann undrar vad som nu kommer
att hända med gymnastiksalen som är
inrymd i en separat byggnad. Om den
ska rivas eller bara stå där.
– De säger att den nyttjas för dåligt.
De har sagt även tidigare att de inte
hyr ut den för att det är för dyrt att
värma upp den, men sedan har de
ändrat sig.
Ann konstaterar att det finns inte
så många andra motionslokaler att
tillgå och att barn som växer upp i
byn måste ta sig till Aneby eller till
Vireda.
– Man kanske inte är intresserad av
att använda salen. Det är synd att
barnen på dagis inte kan använda
den. Det borde vara roligt för de att
Ola Gustafsson.
Bild: Aneby
kommun
kunna springa loss ibland, men de
har kanske andra alternativ.
När Bladet tar kontakt med Sören
Carlsson hänvisar han till tekniska
chefen Lars Skeppås som har huvudansvaret för fastighetsfrågor. Någon
dag senare svarar istället fritidschefen
Ola Gustafsson via e-post.
En timme i veckan
Enligt Ola Gustafsson beror beslutet att inte hyra ut lokalen på att den
hyrs ut för lite i förhållande till uppvärmningskostnaderna.
”Under hösten 2014 var hallen
uthyrd en timma per vecka, vilket
genererade en hyresintäkt på några
hundralappar. Det ska ställas i relation till att byggnaden drar en uppvärmningskostnad motsvarande två
normalstora villor”, skriver han.
”Efter samråd med den aktuella
hyresgästen, som erbjöds och också
accepterade att flytta sin verksamhet
Oanvänd. Uppvärmningen i Lommaryds
skolas gymnastiksal kostar för mycket i förhållande till hur lite den används.
Bild: Fredrik Brehmer
5
till idrottshallen i Vireda, togs beslutet att inte hålla gymnastiksalen uppvärmd fortsättningsvis”, fortsätter
han och svarar vidare att beslutet
snabbt kan omprövas om hallen
skulle bli mer efterfrågad igen.
Ingen plan för framtiden
Ola Gustafsson bekräftar att förskolan inte har använt gymnastiksalen
för sin verksamhet.
Det visar sig emellertid att Lommaryds gymnastiksal fortfarande är
listad bland befintliga idrottshallar i
kommunens webbaserade bokningssystem. Orsaken till detta, förklarar
Ola Gustafsson, är att det ska vara
enkelt att på nytt öppna för uthyrning.
Vad som kommer att hända med
gymnastiksalen framöver har Gustafsson inget svar på.
”Tills vidare finns ingen plan för
vad lokalen ska nyttjas till. Är det
någon som har bra idéer och utvecklingstankar för gymnastiksalen tas
Hallå där,
Ingrid
Persson ...
… som under vintern har lett en
skrivarkurs i Studieförbundet Vuxenskolans regi. Kursen har varit förlagd till Thelegården i Hullaryd.
Hur känns det att kursen har kommit igång?
– Jättebra! Jag har tidigare haft
skrivarkurser från tredje klass i grundskolan till skrivarlinjen på Högskolan
i Jönköping. De här är tolv personer,
varav två killar. De är i åldern från
fyrtio och upp till åttio år. Deltagarna
har ett brett register. De skriver barnböcker, dikter, släktkrönikor, dokumentärer … Idag har de fått läsa högt
och fått ge varandra kommentarer.
Sedan går jag ut till dem en och en
dessa tips emot”, avslutar han.
Inte heller kommunstyrelsens ordförande Lars-Erik Fälth (C) kan
lämna något besked om hallens framtid.
– Jag har inget annat svar än Ola i
nuläget, säger han.
Fredrik Brehmer
Gilla Lommaryds-Bladet
på Facebook!
Gör som 154* andra!
Missa inga aktuella evenemang och annat viktigt
och intressant från Bladets redaktion!
* Statistik från den 21 februari 2015.
Ingrid Persson.
Bild: Fredrik Brehmer
(arkiv)
och petar och ger tips.
Hur kom det sig att den här kursen blev till?
– Vuxenskolan ringde upp mig i
höstas och ville ha en kurs. De satte
upp affischer på olika platser. Först
var det bara en anmäld, men efter en
annons i Lommaryds-Bladet kom det
in fler anmälningar. Två av deltagarna är från Gränna, tre från Aneby
samhälle och resten från Lommaryds
socken.
Hur är kursen upplagd?
– Vi träffas varannan vecka. Meningen är att de ska skriva hemma
och de bestämmer själva vad de ska
skriva. De lärde känna varandra
snabbt redan första gången. Jag har
aldrig haft en så bra grupp.
Har du några tips och trick att lära
ut?
– Basen för allt är tre saker: personer, händelser och platser. Sedan kan
man bygga ut det hur mycket som
helst genom att beskriva tankar, känslor och kroppsspråk. Man kan också
bygga ut med dialoger och genom att
beskriva platser med många detaljer.
Det är tips som jag alltid har kört
med.
Kommer du att leda fler skrivarkurser framöver?
– Jag tror att de här vill fortsätta.
Kanske fortsätter vi i höst, då den här
kursen slutar i mars. Nyligen har jag
hållit skrivarkurser för två personer
via nätet och en via telefon. Men jag
är jätteglad för den här gruppen!
Fredrik Brehmer
Fotnot: Intervjun gjordes i början av februari
efter den andra träffen av totalt fem. Den
aktuella kursen avslutas i mars.
6
reportage
Sune gjorde sitt livs
resa till New Orleans
Redan som 12-13 åring kom jag i kontakt med jazzmusik genom min barndomsvän Lasse Byström. Lasse bodde i Stockholm men på somrarna var han alltid hos sin farmor och farfar i min hemby i Prästmon i Ångermanland. Han hade då
med sig 78-varvare som vi spelade på farfars vevgrammofon.
Jag var därmed fast för musikarten tradjazz/blues och min
högsta önskan skulle bli att någon gång få komma till den
plats där den musiken föddes. Till New Orleans.
Av olika anledningar har den resan aldrig blivit av och jag
hade väl vid 82 års ålder räknat med att den heller aldrig
skulle bli av. Men det är aldrig för sent skulle det visa sig.
Nu var vi på väg till platsen som länge
väntat på mig New Orleans även kallad The Big Easy.
”Vi” består av förutom mig själv min
son Roger och hans kusin Bengt.
Dessa båda har av någon oförklarlig
anledning råkat trampa i mina egna
musikaliska fotspår.
Det var ju sanningen att säga så att
utan deras envetna tjat hade den här
resan aldrig blivit av vilket jag är dem
evigt tacksam för i dag.
Fransk koloni
New Orleans ligger i delstaten Louisiana som har inte alltid tillhört
USA. Tidigare har det varit både
en spansk och fransk koloni.
1803 sålde Frankrike (Napoleon)
Louisana till USA.
Louisiana är en sydstat och ligger vid
Mexikanska golfen där floden Mississippi rinner ut. New Orleans är en
halvmiljonstad men minskade efter
den stora stormen Katrina 2005 med
cirka hundratusen innevånare. Staden
ligger delvis under havsnivå och skyddas mot vattnet av höga vallar och
pumpsystem. Under Katarinastormen
bröts en del vallar och stora skador
uppstod med påföljd att många människor evakuerades från staden.
Den ursprungliga delen av staden som kallas French Quarter klarade
Roger och Bengt framför statyn av Louis Armstrong i Louis
Armstrong Park.
sig ganska bra och har kunnat återställas i sitt gamla skick tack och lov.
French Quarter är en rektangel av sex
längsgående och tolv tvärgående gator
med de kända jazzgatorna Bourbon
Street och Royal Street i mitten. Bebyggelsen består av endast låga hus
vanligen tvåplan och i typisk spansk
stil, inget hus likt något annat. En fantastisk arkitektur och hela området Kmärkt.
Roger hade hittat ett bra hotell inom
området där vi blev tilldelade de två
sviterna som hotellet hade. Hur det nu
gick till är det bara Roger som vet –
det var nåt om seniorboende och seniorrabatt. Resultatet blev i alla fall att vi
bodde i en fin 64 kvadrats svit, trolig-
French Quarter, de franska kvarteren i staden. I bakgrunden syns entrén till Louis
Armstrong Park.
Sune bredvid en trombonspelande gatumusikant.
7
en dubbelt så dyr men med seniorrabatt.
Kändes som hemma
Vi hade startat från Arlanda den
elfte november, flög via Amsterdam
och Atlanta ner till New Orleans.
Framme lokal tid klockan 17 efter arton timmar restid. Det märktes att jag
inte gjort någon långresa på länge.
Vi blev varse de utökade säkerhetskontrollerna men även de förenklade
inbokningssystemet där man bara stoppade passet i en maskin som sen visste
allt om min resa inklusive uppehållstillstånd och boardingpass.
Ett plus var att som plus 75 behövde
man inte ta av sig skorna i säkerhetskontrollerna, ett tips till gamla terrorister.
Det blev dags att kolla på stan. Jag
fick genast en egendomlig känsla av att
ha kommit hem och att jag varit här
för. Jag tyckte till exempel inte att jag
behövde någon karta för att hitta jag
kände igen mig på något vis.
Vi fick ganska snart klart för oss att
allt inte allt var som vi trott. Musiken
och nattlivet hade flyttat ut från Bourbon Street och ”Quarteret” till en närliggande gata, Frenchmen Street och
musiken hade tagits över av yngre och
framförallt ”vitare” aktörer med påfallande många kvinnliga musiker Allt
detta bara positivt intryck.
Goda vänner
Vi hittade också ganska snart vårt
favoritband som vi förföljde när och
var de spelade. Bandet heter Shotgun
Jazz Band och dess ledare heter Marla.
Dickens som spelar trumpet och
sjunger som en färgad. Hon hade även
med en kvinnlig trombonist – en ung
Sunes
son
Roger, Rogers
kusin Bengt,
tr om bonisten
Haruka Kikuchi
och Sune.
japanska som var bland det bästa jag
hört.
Vi blev i alla fall väldigt goda vänner
med Marla och hennes band. Lunchtid brukade vi gå ner till Jackson
Square där det alltid samlades många
färgade musiker, alltid lika duktiga och
roliga.
På söndag var det dags att gå till kyrkan och vi fick tips i receptionen om
First Pilgrims Baptist Church för att få
vara med om en gospelgudstjänst. En
enorm upplevelse där vi blev så väl
mottagna som man kan bli.
Jag räknade till 18 personer på podiet
inklusive pastorer och kör som verkligen levererade. Där finns det att
lära. En oförglömlig stund.
Otroligt god mat
En annan aktivitet som måste göras
på resan är en tur med hjulångaren
Natchez på Mississippifloden Från
båten kunde man se en del skador
som ”Katrina” ställt till med.
Med på båten var det ett par damer
som tipsade oss om en bra restaurang,
Acme Oyster, som vi testade på kvällen. Som framgår av namnet så var det
ostron som gällde men inte färska och
Sune, Roger och Bengt blev goda vänner med medlemmarna i Shotgun Jazz Band. På den
vänstra bilden syns Bengt i förgrunden. Orkesterledaren Marla sitter i mitten.
råa utan gratinerade på något
sätt. Otroligt gott och väl värt att vänta
på i lång kö för att komma in.
Vid vårt bord satt ett sällskap med
en 91-årig krigsveteran som var med
vid invasionen i Normandie under
andra värdskriget. Ett spännande
möte.
Liksom på musiken hade jag stora
förväntningar på den creolska maten
och även där blev jag ”gott” tillförställd. Det var mycket skaldjur av alla
sorter, bland annat kräftor som annars
inte är så vanligt i USA. För det mesta
var maten friterad. Gott men ibland
blev det lite för mycket av det goda.
Jambalaja är en typisk creolsk risrätt
som ofta kommer på bordet
Man blev i alla fall aldrig besviken
på maten. Dock gäller även här den
gamla goda regeln att undvika ställen
med vita dukar och kypare som ser ut
som pingviner. Det blir bara sämre
och dyrare. Vi hittade ett bra matställe
– Napoleon House. Det sas att huset
byggdes för att man skulle få dit Napoleon från sitt fängelse vilket misslyckades.
Trevliga människor
Musiken och maten var som väntat
sagolik men den största överraskningen var nog ändå människorna. Jag
hade tidigare goda erfarenheter av
både amerikaner och kanadensare som
trevliga och lättillgängliga men folket i
New Orleans slår nog alla rekord när
det gäller umgänge och vänlighet.
Man behövde bara ta en promenad
på stan så kunde man bli hejdad av
fortsättning på nästa sida
8
Ovan. Under Sunes, Rogers och Bengts sista kväll i New Orleans uppträdde Shotgun
Jazz Band på puben Maison.
Ovan till höger. När Sune, Roger och Bengt tog en tur med häst och vagn gick kusken
med på att låta Sune köra.
Nedan till höger. Interiör från First Pilgrims Baptist Church.
fortsättning från föregående sida
någon som sa: ”Det var ju jag som serverade er maten i går. Hur mår ni?”
Man kände sig sedd hela tiden, folk
såg varandra och var inte lika bundna
till sina mobiltelefoner som vi är vana
att se.
Vi upplevde heller ingen kriminalitet
eller prostitution på gatorna det
kanske fanns men vi såg väl eller ville
inte se. Det kändes i varje fall tryggt
att gå på stan även ensam.
Stadsbilden präglades av rätt många
häst och vagn-turer. Hästarna såg välgödda och välmående ut så varför inte
prova.
Vi valde en mindre kärra med en
flicka som hette Nancy och en häst
som hette Elvis. Efter att grabbarna
övertygat Nancy om att jag var proffs
på att köra häst var vi överens om att
jag skulle sitta med henne på kuskbocken och sköta tömmarna medan
hon berättade om alla sevärdheter efter vägen.
Stannade själv vid rött
Att köra Elvis var inga problem eftersom han kunde allt själv, som att
stanna vid rött ljus och stopptecken. En minnesvärd tur med mycken
information från Nancy. Hon liksom
många andra tyckte att New Orleans
blivit bättre och renare efter Katrina.
I vår resplan ingick sju övernattningar i New Orleans och därefter hade vi
beställt en hyrbil för att resa norrut
och se lite mer av USA. Men vi kände
inte att vi kunde åka ifrån denna underbara plats så det fick bli fyra nätter
till på samma hotell.
Utanför vårt hotell går den stora
gatan Rampart Street och på andra
sidan ligger den fina Louis Armstrongparken där han själv liksom Mahalia
Jackson står staty. Vi var in där och
hälsade på dem. Mycket stämningsfullt.
Försvann snabbt ut
Men tiden går fort när man trivs och
har trevligt. Sista kvällen närmar sig
och den kan man ju inte få bättre än
på puben Maison med Shotgun Jazz
Band i högform liksom vi själva.
Under kvällen kommer in en flicka
som hejar på bandet som just börjat
spela ”I’m Gonna Sit Right Down”.
Hon tar en mikrofon och sjunger låten
otroligt bra och innan vi hunnit med
applåderna har hon försvunnit ut. Vi
såg henne aldrig mer. Var det en uppenbarelse?
Marla sjöng sin fina tolkning av ”Just
a Closer”. Jag berättade för Marla att
det var vår sista kväll här och tyckte att
det skulle passa om de kunde spela
”Do you know what it means to miss
New Orleans”, vilket dom gjorde samtidigt som hon berättade för publiken
om att vi skulle åka hem. Vilket i sin
tur innebar att alla skulle komma fram
och krama och säga hej då.
Kvällens stjärnor
Det kändes precis rätt när Marla sa:
”Det är ni som stjärnorna i kväll”. En
oförglömlig kväll som avslutning på en
oförglömlig resa.
Jag har ju mycket tack vare mitt arbete haft förmånen att få göra många
resor i mitt liv men jag måste nog ändå
säga att resan till New Orleans är ”Mitt
livs resa”.
Det är många jag har att tacka för att
det blev så bra – hotellpersonalen och
alla människorna vi mötte.
Ett bra resesällskap är ju nödvändigt.
Jag tänker på Bengt med sin eminenta
förmåga att knyta kontakt med alla
slags mäniskor man möter, Roger med
sitt engelska ordförråd, sitt kreditkort
och ekonomiska ansvar i alla lägen.
Jag vill även tacka min kära hustru
Inga och min dotter Ingela som tagit
hand om gård och djur under tiden.
Jag skulle inte ha något emot att göra
resan en gång till.
Text och bild
Sune Lidén
nyheter
De tog sig ända till
TV-ﬁnal i ”Vi i femman”
9
Lommaryds IF
inne på sitt
sjuttionde år
Lommaryds idrottsförening har hållit årsmöte i klubbstugan på Norrvalla idrottsplats. Under 2015 fyller föreningen 70 år, och
man efterlyser förslag på hur det ska
uppmärksammas.
Föreningen har cirka 335 medlemmar och verksamheten bedrivs i åtta
olika sektioner och kommittéer. En
av föreningens största inkomstkällor
är marknaden som äger rum i juli.
Man får även inkomster genom kommunala bidrag och sponsorer.
Den mest omfattande verksamheten är fotboll, men föreningen anordnar även tipspromenader under vår
och höst samt motionsgymnastik.
Inom fotbollen har föreningen ett
damlag, ett herrlag, ett ungdomslag
samt ett nystartat knattelag för barn i
åldern 6–9 år.
Som ny ledamot i styrelsen invaldes
Petter Larsson. I övrigt består styrelsen under 2015 av Lars-Erik Widell,
ordförande, Anne-Louise Björklund,
kassör, Helena Piel, sekreterare samt
ledamöterna Ulf Holgersson och
Tommy Karlsson.
■
LOMMARYD
TV nästa. Emma
Hårrskog (närmast
kameran) och Stina
Ljunggren (i mitten) är
klara för TV-sänd final
av ”Vi i femman”. Med
på bild är också Stinas
syster Pauline.
Stina Ljunggren från
Kliaryd och klasskompisen Emma
Hårrskog har visat kraftprov på
kunskaper under vintern. Stina och
Emma går i Adelövs friskola som
var en av de femteklasser i länet
som kvalificerade sig för ”Vi i femman” i lokalradion. Nu har de tagit
sig vidare ända till riksfinal i TV.
KLIARYD
Ett par dagar före den första radiosändningen i slutet av januari låg
Stina och Emma som bäst i hårdträning hemma hos Stina i Kliaryd. De
berättade att de tränade mycket genom att lyssna på tidigare program
och på nyheter. Klassen hade även
gjort studiebesök i riksdagen.
– Det ska bli spännande att se hur
det går till, förklarade Stina. Det
känns inte så nervöst. Det är en rolig
upplevelse och det är tryggt när man
är två.
Snabbfrågor
Tjejerna förklarade att man lär sig
mycket allmänbildning genom att
träna inför programmet och att de
även har övat snabbfrågor på lektionerna i skolan. Snabbfrågor kräver
dessutom träning i just snabbhet för
att hinna före motståndarlaget.
– Mina favoritämnen är matematik, slöjd och svenska, förklarade
Stina.
– Jag är bäst på matte, idrott, slöjd
och bild. Jag vill gärna ha sportfrågor
eller frågor om The Fooo (ett pojkband, red:s anm.), deklarerade Emma.
Det här är andra gången som
Adelövs friskola är med i det legendariska frågesportprogrammet för femteklassare som startade redan 1963.
Förra gången var för några år sedan.
Riksfinal i TV väntar
Efter Bladets besök hemma hos
Stina har det gått riktigt bra för de
båda tjejerna. I första programmet
som var kvartsfinal på länsnivå, besegrade de Fryele skola utanför Värnamo. En vecka senare var det dags
för semifinal mot Myresjö skola utanför Vetlanda. Även här blev det
seger till Adelöv.
Även så till sist i finalen mot Talavidskolan från Jönköping blev det
seger till Stina och Emma efter en
mycket jämn kamp. Det innebar att
tjejerna kvalificerat sig till riksfinal i
radio mot vinnarna från vart och ett
av de 24 andra lokalradiodistrikten.
Inte nog med det! Som ett av fyra
lag i hela Sverige har de nu tagit sig
hela vägen till TV-sänd riksfinal. Det
har firats ordentligt med tårta och
fest både i skolan och hemma.
Finalen i TV spelas in i Malmö
och sänds i Barnkanalen den 15
april.
Text och bild
Fredrik Brehmer
Kyrkan satsar
på sopplunch
LOMMARYD Svenska kyrkan gör
en satsning på att servera sopplunch
under våren. Soppluncherna kommer att äga rum på onsdagar i församlingshemmet med början senare i
mars.
Till soppan kommer det att serveras
fralla, kaffe och kaka och det blir en
frivillig avgift. Arrangören räknar
också med någon form av underhållning. Senare kommer man att utvärdera försöket och avgöra om det blir
en fortsättning till hösten.
■
10
Lommaryds samhällsförening
inbjuder till årsmöte måndag den 23 mars kl. 19.00 i Lommaryds IF:s
klubbstuga.
Efter årsmötet bjuder föreningen på fika.
Såväl nya som gamla medlemmar är hjärtligt välkomna!
Vi vill passa på att bjuda in till vår traditionella
Lommarydsdag
med städning och studiebesök. I år kommer vi att besöka
Munkakvarns kraftstation.
Vi samlas lördag den 16 maj kl. 10.00 vid Lommaryds skola för
att städa i och kring byn.
Efter städningen bjuder vi på fika i
Idelunds salonger.
Kl. 13.00 visar Gunnar Kant kraftstationen.
Grillen tänds kl. 18.00. Ta med egen mat och dryck.
Välkomna!
nyheter
Bouleklubben vill
locka ﬂer medlemmar
Varje måndagseftermiddag träffas ett antal bouleentusiaster i bouleladan i Hullaryd för ett
par timmars boulespel och social
samvaro. Till större delen består
spelarna av pensionärer och man ser
gärna att fler och yngre människor
kommer med.
HULLARYD
Bon Petite Boule i Hullaryd har dryga
tjugo år på nacken och har för närvarande arton medlemmar, varav cirka
tolv aktiva. Det är en tynande skara
och man efterlyser fler som vill pröva
på det ursprungligen franska klotspelet.
På 90-talet hade hullarydsklubben
en livlig verksamhet och många aktiva ungdomar, men för närvarande
är det bara pensionärer i Bon Petites
kärntrupp.
– Vi vill gärna ha många medlemmar. Idag är det två nya här, och
förra veckan hade vi fyra som var
med och tränade men som inte är
medlemmar, berättar Lasse Nygren.
Idrottsskola för barn
Under två säsonger har Bon Petite
Boule medverkat i kommunens idrottsskola för andraklassare som går
ut på att barnen får pröva på olika
idrotter och spel hos föreningarna i
kommunen.
– Söppe (Sören Carlsson, fritidsledare på kommunen, red:s anm.) sa
att boulen var det som barnen tyckte
var roligast, förklarar Kenneth Persson.
Trots det är det inga barn som har
gått med i klubben och man spekulerar i vad det kan bero på. Att ta sig
till Hullaryd kan vara ett problem,
liksom att ungdomar idag har mycket
annat att sysselsätta sig med. ”Skit i
läxorna, spela boule” anför en av herrarna som sitter runt fikabordet i ladan efter dagens spelpass.
Okänt för många
Man konstaterar också att det är
många seniorer som inte vet om att
det finns en bouleklubb i Hullaryd.
Någon föreslår att man kunde sätta
upp en skylt för att uppmärksamma
förbipasserande på att denna verksamhet finns på platsen.
På vintern spelar man inne i bouleladan, men sommartid håller man till
på utomhusbanan tvärs över Anebyvägen.
– Vi brukar vara utomhus från
Tränar på måndagar. Bengt Svensson, Lasse Nygren, Karl-Gerhard
Ramde, Ove Johansson, Björn Holgersson, Bertil Skoglund, ViviAnne Wahlström och Kenneth Persson.
11
första maj om det är tillräckligt varmt
och om tjälen har gått ur jorden, förklarar Lasse Nygren.
Bon Petite Boule ingår i Östsvenska
Bouleförbundet tillsammans med
andra bouleföreningar i Småland,
Östergötland, Gotland och Öland.
Under sommarhalvåret arrangeras
olika tävlingar inom förbundet, bland
annat seriespel under två dagar.
– När vi haft tävlingar här har det
varit mycket folk, säger Vivi-Anne
Wahlström. Det kan vara runt
hundra personer ute på banan på
sommaren.
Social samvaro
Ett större arrangemang kräver
många funktionärer, vilket värdklubben ansvarar för.
– Det är det som är tråkigt när vi är
så få, att nästan alla måste jobba, menar Lasse Nygren.
Vad är det som är så bra med
boule? Varför ska man börja spela om
man inte redan gör det?
– För den sociala verksamheten.
Det är aldrig något bråk här. Det är
nyttigt att få böja sig ner och man
tränar koncentration och balanssinne. Boule är ett trevligt tidsfördriv,
svarar Lasse Nygren.
– Alla som vill spela är välkomna
hit klockan 14 på måndagar, avslutar
Kenneth Persson.
Text och bild
Fredrik Brehmer
Siktar på lillen. Lasse Nygren kastar ett av sina klot. Kenneth
Persson tittar på.
12
porträttet
Gustaf möter ständigt
skiftande människoöden
Att välja juridikbanan som så småningom skulle leda fram till
advokatyrket föll sig naturligt för Gustaf Ljunggren, då hans
far Einar Ljunggren var nämndeman vid tingsrätten i Eksjö.
Gustaf är fjärde generationen på gården Kliaryd som hans farfars far köpte 1876 av kantor Hjärtsell.
Det lär inte vara många personer i
vårt område som inte vet vem Gustaf
Ljunggren i Kliaryd är. Sedan drygt
tjugo år tillbaka är han advokat med
egen firma i Tranås. Vid sidan av sitt
arbete har han gjort sig uppmärksammad som en frispråkig kommuninvånare och fritidspolitiker som bland
annat starkt kritiserat besluten om
nedläggning av flera landsbygdsskolor. Dessutom gör hans kroppslängd
på nästan två meter att det är näst
intill omöjligt att inte lägga märke till
honom när han närmar sig.
Som advokat möter Gustaf hela
tiden många olika människor som
ofta befinner sig i svåra situationer.
Fadern Einar var under många år
nämndeman vid tingsrätten i Eksjö,
vilket fick den unge Gustaf intresserad av att börja studera juridik.
– Det hände på den tiden att jag
gick och lyssnade. Man möter ständigt skiftande människoöden från
alla samhällsklasser och av alla härkomster, menar Gustaf.
Notariemeritering
1977 började han läsa juridik i
Lund.
– Schemamässigt var utbildningen
fyra och ett halvt år, men jag gjorde
lumpen som mellanspel. 1983–84 var
jag färdig jur kand och satt sedan ting
i Eksjö i två och ett halvt år med början den 1 augusti 1984.
Att vara tingsnotarie innebar att
vara protokollförare vid huvudförhandlingar. Gustaf var även med om
att registrera bouppteckningar och
fastställa skatter.
– Många blivande advokater vill ha
notariemeritering så att man vet hur
det fungerar på domstolarna, förklarar Gustaf.
1987 avslutades tingsmeriteringen.
Gustaf var ett halvår på Lantbruksstyrelsen och blev sedan hovrättsfiskal-
Fjärde generationen. Gustaf är
fjärde generationen i Kliaryd som
hans farfars far
köpte 1876.
saspirant vid Göta hovrätt i Jönköping. Tjänstgöringen innebar ett
första steg i domarbanan och efter ett
år blev Gustaf godkänd hovrättsfiskal. Han vikarierade en tid som
domare vid Eksjö tingsrätt och började runt 1989 arbeta på en advokatbyrå i Linköping.
Brottmålsadvokat
Efter ett par, tre år ansökte Gustaf
om medlemskap i Advokatsamfundet, vilket är en förutsättning för att
vara verksam som advokat och få titulera sig som sådan.
– 1993 öppnade jag egen advokatbyrå i Tranås och senare slog jag mig
ihop med min kollega HansChristian Renström, berättar Gustaf.
Advokatfirman har även ett kontor
i Linköping och för två år sedan blev
även Gustafs fru Margareta advokat. I
sitt arbete har Gustaf riktat in sig mot
brottmål.
– Stor del av målen handlar om
misshandel och rattfylleri, där jag är
målsägandebiträde och alltså företräder brottsoffret.
Hur mycket arbete som en advokat
behöver lägga på varje mål varierar
mycket, bland annat beroende på om
den åtalade erkänner vad han gjort
sig skyldig till eller inte.
– Vad man får jobba med är påföljden och det kan ju vara väldigt olika.
Till exempel om vederbörande döms
till fängelse eller om han har gjort sig
skyldig till något tidigare. Om det är
missbruk med i bilden kanske vederbörande döms till vård och skyddstillsyn. För en del kanske det räcker med
samhällstjänst.
Mycket är offentligt
Gustaf förklarar samtidigt att den
mesta verksamheten i domstolar och
i rättegångar är offentlig, i mycket
större utsträckning än vad folk tror.
13
porträttet
Stormfällda
träd.
Strax
bakom huset
fällde januaristormen flera stora
granar.
Till exempel kan ju vem som helst
normalt gå till en tingssal och lyssna
på en rättegång.
Även längden på förhandlingarna
kan variera mycket, från tjugo minuter upp till många dagar.
– Före jul var jag med i en förhandling som tog tio dagar och det var ett
ekobrottsmål, berättar Gustaf.
– Både långa och korta förhandlingar kan vara trivsamma.
Det kan ibland bli långa arbetsdagar för Gustaf och ofta följer en del
av arbetet med hem. Men också advokaters arbete och arbetssätt förändras.
Gustafs främsta arbetsredskap är numera en bärbar dator. Den stora,
tunga lagboken som symbol för advokater, domare och andra jurister är
snart ett minne blott. Den nya tekniken har också lett till att man inte
längre använder sekreterare på advokatbyrån.
När Gustaf kopplar av från jobbet
gör han det helst hemma med familjen eller ute på gårdsmarkerna.
Gustaf är fjärde generationen ägare
till Kliaryd, som hans farfars far
köpte 1876 av kantor Hjärtsell.
Skaffade får för barnen
Strax utanför huset går familjens
får och betar.
– Det var mest för barnens skull
som vi skaffade får, för att få en
känsla av hur det var när jag var barn,
säger Gustaf.
Gustaf är uppvuxen på gården som
han övertog för precis tjugo år sedan
då hans far Einar gick bort. Fadern
var lantbrukare och på gården fanns
ungdjur och får och i ett tidigare
skede även kor och hästar.
Markerna är annars utarrenderade.
En bit in i skogen har den senaste
vinterstormen fällt flera stora granar
Bärbar dator. En
laptop har till stor
del ersatt den
stora lagboken
och många andra
pappersdokument i yrket.
Gustaf använder
sig gärna av den
nya tekniken.
Gustaf Ljunggren
Ålder: 58
Bor: Kliaryd
Familj: hustrun Margareta, döttrarna Stina
och Pauline, båda 11 år.
Gör: Verksam som advokat. Skogsbrukare
på fritiden.
Senast lästa bok: Anders Edwardsson: ”En
annorlunda historia”
Senast sedda film: ”Djungel-George”
Gör om tio år: ”Inte helt omöjligt att jag ännu
är verksam inom yrket.”
och skapat rejäla rotvältor.
– Alla de här träden åkte ner i stormen Gudrun, säger Gustaf och pekar
på ett antal mossbevuxna stubbar.
– Skogen är bästa avkopplingen,
deklarerar Gustaf. Jag spelar nämligen inte golf. Nej!
Gammal kvarn
På gården finns även en damm
samt en kvarn som på 90-talet restaurerades av ideella krafter i hembygdsföreningen och med bidrag från länsstyrelsen. Vid kvarnen har familjen
Ljunggren tillsammans med hembygdsföreningen under de senaste
åren arrangerat kvarndag en gång
varje sommar.
Verksamheten vid kvarnen var
igång fram till 1950-talet.
– Länsstyrelsen har till och med
gett ut en liten skrift om hur det hela
gick till, berättar Gustaf angående
upprustningen på 90-talet. Det är ett
oerhört gammalt kvarnställe. 1697
fortsättning på nästa sida
14
fortsättning från föregående sida
beslutades om skattläggning av alla
kvarnar. Jag tippar på att den här
kvarnen härrör från medeltiden.
En period satt Gustaf i kommunfullmäktige för Moderaterna. För
några år sedan var han dessutom av
de ledande rösterna i Landsbygdsupproret i Aneby kommun som starkt
ifrågasatte nedläggningen av flera av
kommunens landsbygdsskolor, däribland Lommaryd.
var härdigare och anpassade till vårt
klimat har försvunnit och istället har
man blivit tvingad att använda konstigheter.
Ett intresse som han gärna ägnar sig
åt är släktforskning.
– Jag har hittat små spännande saker. Till exempel på en anfaders begravning gick det åt tjugosex liter
brännvin. Det lär ha varit en rolig
tillställning, säger han avslutningsvis.
Text och bild
Fredrik Brehmer
Släktforskar gärna
Politiken har han emellertid lämnat
bakom sig.
– Jag är så lycklig! säger Gustaf med
eftertryck. Jag ägnar hellre kvällarna
åt familjen och hjälper barnen med
läxor än sitter i gruppmöten tills
klockan blir elva och man är fullkomligt utmattad.
Gustaf brinner desto mer för historien. Han konstaterar att mycket kunskap från förr i tiden gått förlorade i
det moderna samhället.
– Sädesslag och boskapstyper som
Golvslipmaskin uthyres
Även om du aldrig slipat golv tidigare kan du nu slipa
utan risk för golvrosor och ojämnheter. Edge golvslip är
så enkel att använda
så alla kan använda
den. Till parkettgolv
och andra trägolv.
Kommer in i hörn och
under element och
golvsocklar i kök.
070–339 34 58
[email protected]
Per-Arne Nilsson
kennys kåseri
Det er et yndigt land
D
enne man hyllar ofta Börjes
isterband på kåserisidan i
eminenta LommarydsBladet. Och just nu är längtan till
halvårsvistelsen i Hullaryd stark. Nu
får jag i stället sitta på min kammare i
Helsingborg och se de tindrande ljusen i Helsingör – på andra sidan Öresund. Samtidigt vill jag passa på att ge
Höglandsborna en lektion i den
danska kokkonsten.
De flesta svenskar tror att köttbullar är vår nationalrätt. Den är inte
ens svensk. Karl XII plockade med sig
receptet ifrån Turkiet efter att ha härjat där nere.
Jag säger bara, danskar är ett folk
man kan lita på. De kör sitt eget lopp
med smørrebrø, flæskesteg och
Tuborg.
I
dag tänker jag bjuda er på en
gastronomisk höjdare, hämtad
från vårt yndiga grannland.
Efter att Elsa-Lill släpat mig till
prästen i Mariakyrkan i Helsingborg
tog vi våra dramatenkärror och for
till Köpenhamn på bröllopsresa.
Inför kvällens middag hade jag öns-
kemål om att besöka en gemytlig
dansk kro och inmundiga rätten som
är speciell för Danmark.
Mitt förslag föll, som vanligt, inte i
god jord. Det blev istället Peder Oxe
vid Gråbrødretorv och en fransk rätt
som jag inte kan uttala namnet på.
Besöket blev dyrt och avlöningen tog
slut.
Nu har danska folket fått rösta
fram sin favoriträtt. Flæske-steg med
rødkål, tror ni...
Fel! Våra rödvita grannar är mer
raffinerade än så. Klar segrare blev
stekt fläsk med persiljesås eller som
danskarna själv säger, ”stegt flæsk
med persillesovs”.
Det var den delikatessen jag ville
haft på vår bröllopsmiddag. Elsa-Lill
och jag lovade visserligen att älska
varandra i nöd och lust men önskemålen på den kulinariska fronten har
avlöst varandra. När hon vill ha tryffelinbakad oxfilé från Alsace à 1 200
kronor kilot, vill jag ha Börjes isterband från Aneby för 35 spänn paketet.
Fläsk med persiljesås har jag inte
ens vågat nämna.
15
V
i bor fyra kilometer från
Danmark och jag skäms. Det
tog 55 år innan jag fick
smaka denna variant på stekt fläsk.
Men 2005 kom jag till insikt. Jag
”pluggade” då i jylländska Århus och
levde som överårig student. Och jag
insåg att ingenting kan slå det danska
köket. I grannlandet låter man fantasin bubbla när det gäller att döpa
maträtter. Vad sägs om brændene
kærlighed? Den rätten består av
potatismos som toppas med hårt
bränt bacon, stekflott i mängder samt
rå lök.
Eller den här då?
Häll köttfärsröra över potatismoset
och du har skapat en kulinarisk höjdare med det aptitretande namnet væltet lokum.
Översatt till svenska – omkullvälta
dasset.
Skitgott!
Der er et yndigt land,det står med
brede bøge...
Kenny Lindquist
Nya Zeeland som också bott en tid på
Fidjiöarna.
… för 10 år sen
Genomfartstrafiken i Hullaryd var en
het potatis. Det senaste i fallet var att
samhällsföreningen hade sänt ett
brev till kommunen där man påtalade trafikfarorna och krävde åtgärder innan någon större olycka skulle
ske.
Framför allt önskade man att 50skyltarna vid infarten från lekerydshållet skulle flyttas längre ut
från bebyggelsen. Som det var nu var
skyltarna placerade nedanför en lång
nedförsbacke strax före bilverkstaden,
där det också är en vägkorsning. Man
menade att tung trafik inte hinner få
ner farten i tid.
Planarkitekt Anders Adolfsson på
Aneby kommun svarade att samhällsföreningen i sitt brev inte begärt
större insatser mede gupp och stolpar, utan bara en flytt av 50-skyltarna.
Adolfsson skrev att Vägverket var
mer positiva till att sätta upp vita vägportar som talar om att man kör in i
tätbebyggt område.
I artikelserien ”Den internationella
landsbygden” besökte Bladet Nobynäs. Där bodde Steve och Ulla
Haygood. Steve växte upp i staden
Anaheim i Kalifornien. I närheten
bodde också Lance Hargraves från
I artikelserien ”Våra byar” gjorde Bladet nedslag i Tubbarp. Byn höll på
att genomgå ett generationsskifte.
Bladet träffade familjerna Karlsson
och Eckerbom. Familjen Eckerbom,
bestående av Sara och Albert med
dottern Majken, hade flyttat hit så
sent som sommaren innan.
Hullaryd hade fått bättre internetuppkoppling tack vare bredband. En
av de pådrivande var Dougie Lawton
som arbetade med att översätta filmer. Även Hullaryds Bilservice välkomnade bredbandet som gjorde det
lättare att bland annat söka bildelar.
16
reportage
För Nisse bygger
tillvaron på balans
Nisse i Sjödala är en man som alltid har levt nära naturen. Han
föredrar ett stilla tempo och tycker att folk idag stressar alldeles
för mycket. Stor del av tiden tillbringar han i sin verkstad där
han tillverkar figurer av järnskrot.
Sedan några år är Nisse i Sjödala
pensionerad från sitt arbete i skogen
på gården Södraholm, där han bör-
jade direkt efter att han hade gått ut
skolan.
– Jag trivdes bra. Det var nära och
smidigt, säger han.
Han bor i en stuga nära sjön Noen.
Strax nedanför backen ligger hans
verkstad där han gör olika figurer av
gammalt skrot. Det har blivit en hel
del alster med bibliska motiv, bland
annat Adam och Eva, men också ett
par motorcyklar och en stor skogsmaskin. Den sistnämnda tog sexton timmar att tillverka.
Har aldrig haft bil
– Jag svetsar och pular. Ett tag höll
jag på med gamla bilar, men inte nu
längre. Det är för mycket elektronik.
– Men jag har aldrig haft bil eller
körkort. Jag har sparat mycket pengar
på det, säger han och skrattar.
Nisse gillar att utmana sig själv när
han jobbar i sin verkstad. Det har
hänt att han har gett bort en och annan figur, men det mesta har han
sparat åt sig själv och visar stolt upp
för Bladets reporter.
– Man vill se om man kan göra något ännu svårare, säger han och förklarar att det är viktigt med utmaningar och fantasi.
– Barnen idag har ingen fantasi. De
ska ha allt färdigt och sitter inne för
mycket. En annan byggde kojor i skogen och åkte skidor.
Själv föredrar Nisse att röra på sig.
Han uppskattar att han går mellan
stugan och verkstaden sju–åtta gånger
om dagen. Om han inte står i verkstaden går han ut i skogen för att ta ved.
Jorden och solen. Vår tillvaro bygger på
balans, enligt Nisse. Nisses figur i förgrunden föreställer vår planet i obalans. I bakgrunden, som utgörs av ett stort foto, syns
solen.
17
Gillar att skapa. Nisse framför sin verkstad i Sjödala.
Den lilla vedkaminen i stugans kök
värmer skönt och räcker för att värma
upp hela bostaden.
Fågellivet skadas
Han har inte mycket till övers för
det moderna skogsbruket och anser
att det förstör naturen, inte minst för
fåglarna och deras bon som är fulla
Svar till ”Vi i femman”-frågorna
1 a) Nej, 1 b) Nej, 1 c) Ja 1 d) Ja och 1 e) Nej
2 a) X, 2 b) Ekvatorn, 2 c) Annie Lööf, 2 d)
Tall, 2 e) 6
Skildrar historien. I verkstaden gör Nisse sina figurer och mycket
annat. Han försöker skildra gången tid från hembränning till begravning.
med ungar under sommaren.
– Allt handlar om pengar idag. För
högg man på vintern och höll upp på
våren och började igen på hösten, så
att fågellivet hann sprida sig.
– Det blir skit av alltihop.
Nisse har alltid gillat att göra kreativa saker.
– Ibland har jag vaknat tidigt på
3 i) A 1600-talet, B Karl XII
3 ii) A Isaac Newton, B Gravitation
3 iii) A Öland, B Vättern
3 iv) A 8, B Talman
morgonen och haft en ny idé. Då har
jag gått ner till verkstaden ett par timmar innan jag har gått till skogen,
säger han med ett skratt.
Text
Fredrik Brehmer
Bild
Gunnar Lundqvist
3 v) A Damernas landslag i längdskidor som
tog stafettguld i OS i Sotji, B Mora
4. 10 procent
5. Köpenhamn
18
BARNSIDAN
I detta nummer av Lommaryds-Bladet finns reportage om att barn från Lommaryd, som går i klass 5
i Adelövs friskola, tävlat i Vi i femman-tävlingen. Här kommer exempel på Vi i femman frågor, som du
kan använda för att testa dig själv eller tävla med familjen eller dina kompisar.
I Vi i femman finns frågor av olika slag: ja och nej frågor, snabbfrågor, A och B-frågor, mattefrågor och stegen-frågor m.fl. I stegen-frågorna får man ledtrådar på fem nivåer och poängen blir den
nivå man klarar frågan på. Mattefrågor ger tre poäng, A och B-frågor två poäng vardera och övriga
frågor en poäng. Svaren finns längst ned på sidan 17.
Lycka till!
1. Ja och nej frågor
a) Är haloumi en sport?
b) Handlar fotosyntes om fotografering?
c) Är tigern det största kattdjuret?
d) Ligger Rumänien i Europa?
e) Är 5,19 ett tal som kallas Pi?
2. Snabbfrågor
a) Vilken romersk siffra står för 10?
b) Vad kallas jordens mittlinje, som även kan
beskrivas som jordens ”midja”?
c) Vad heter Centerpartiets partiledare?
d) Vilket träd kommer träslaget furu ifrån?
e) Hur många strängar har en akustisk gitarr?
3. A och B frågor
i) A. Under vilket århundrade inföll främst
stormaktstiden i Sverige?
B. Vilken kung brukar kallas krigarkungen
och regerade från 1697 till 1718?
ii) A. Vem sägs ha upptäckt tyngdkraften genom ett äpple?
B. Vilket är ett annat ord för tyngdkraft?
iii) A. Vilken är Sveriges näst största ö?
B. Vilken är Sveriges näst största sjö?
iv) A. Hur många partier finns i Sveriges
riksdag?
B. Vad kallas ordföranden i Sveriges
riksdag?
v) A. Vem/vilka tilldelades Svenska dagbladets bragdguld 2014?
B. I vilken stad slutar Vasaloppet?
4. Mattefråga
Elsa har bjudit hem sin kompis Emma. Elsa
har ett fruktfat med fem apelsiner, fyra
clementiner, tre kiwi, två bananer och sex
äpplen. Emma tar en av varje citrusfrukt.
Hur många procent av frukten tar Emma?
5. Stegen – en stad i Europa
10 poäng – En stadsdel heter Nyhavn.
8 poäng – Halvfems är en siffra man kan
höra i stadens butiker.
6 poäng – Den lille havfrue hälsar besökare
välkomna.
4 poäng – Den stora gågatan heter Ströget.
2 poäng – Hit kan man åka över Öresundsbron från Malmö.
Flera frågor hittar Du på http://
viifemman.se
återblick
19
Skolhusbygget vid kyrkan
B
ehovet av ny skolbyggnad vid
kyrkan hade länge gjort sig
gällande. Genom den redan
1914 grundade fonden för detta ändamål, vilken 1932 vuxit till närmare
40.000 kronor, behövde ej ekonomiska svårigheter av någon större omfattning befaras vid en lämplig nybyggnad. Frågan hade redan upptagits till
förberedande behandling av den 1931
valda skolstyrelsen. På dennas anmälan upptog fullmäktige frågan vid sammanträde den 20 jan. 1932. Den av
skolstyrelsen framlagda förslagsritningen lades till grund för överläggningen
om byggnaden.
Fullmäktiges beslut blev att nybyggnaden skulle omfatta dels skolhusbyggnad med hel källarvåning inneslutande anläggning för centraluppvärmning av hela byggnaden, dels tvättrum
samt utrymme för badrum. Överbyggnaden skulle i första våningen innehålla två lärosalar med materialrum
och avklädningsrum. Andra våningen
skulle upptaga skolköksrum samt gymnastiksal. En särskild byggnad skulle
innehålla källarvåning samt i första
våningen lärarbostad med tre rum och
kök, i andra våningen bostad för lärarinna av två rum och kök. Uppvärmningen av dessa lägenheter skulle ske
genom värmepannor i samband med
kokspisarna. Vatten– och avloppsledningar skulle anordnas både för skolhus och bostadshuset. Utom dessa
byggnader upptog planen även nödiga
uthus.
Sedan infordrade anbud för uppförande av dessa byggnader av den valda
kommittén granskats, antogs ett anbud av byggmästaren Gustaf Johansson i Solhem för en summa av omkr.
34.000 kronor. Till entreprenör för
sanitets– och värmeledningarna antogs anbud av Nils Sjöström, Jönköping för en summa av 4.400 kronor
och för de elektriska installationerna
av Henning Målqvist, Aneby för 690
kronor.
Arbetena fortskredo så att invigningen av hela anläggningen kunde äga
rum på hösten 1933. För vattenförsörjningen hade en 10 meter djup
brunn sprängts, som gav tillräckligt
vatten ända till 1949 å densamma
Skolhuset och lärarbostaden i Lommaryd. Ur ”Några anteckningar ur Lommaryds historia”.
måste genom borrning fördjupas med
omkr. 45 meter så att den nu ger
mycket rikligt med vatten. Senare har
väsentliga förbättringar av skolorna i
Noby och Boda ägt rum, såväl i fråga
om skolorna som lärarebostäderna. I
Nobyskolan har ytterligare en skolsal
måst ordnas på grund av sjunde skolårets införande. I denna såväl som i
kyrkskolan har en ytterligare lärarkraft
måst antagas och för att bereda bostad
för denna har vid kyrkskolan lärarinnan i de två lägsta klasserna avstått sin
bostad. I Nobyskolan löstes lärarens
bostadsråga därigenom att förutvarande läraren byggde egen bostadslägenhet.
Skolan i Boda har ändrats till B 3
typ, varför en lärarinna i de två första
klasserna blev överflödig och flyttades
till annat distrikt.
För övrigt ligger hela skolorganisationen i stöpsleven inför vad som skall
komma. Vi får väl hoppas att det skall
bliva en reform till något bättre för
vårt folk.
Ur ”Några anteckningar ur Lommaryds historia” av C.F. Johansson (1951)
evenemang
Evenemang
Datum
Tid
Gudstjänst
Kaffe med våfflor.
22 mars
11.00
Svenska kyrkan
Tipspromenad
Start vid Thelegårdens parkering. Servering av våfflor.
22 mars
14.30
Årsmöte
Årsmöte i Lommaryds IF:s klubbstuga.
23 mars
19.00
Mässa
29 mars
18.00
Svenska kyrkan
Mässa
2 apr
18.00
Svenska kyrkan
Gudstjänst
5 apr
11.00
Svenska kyrkan
Tipspromenad
Påskpromenad. Start vid Thelegårdens parkering.
5 apr
18.00
Mässa
Emmausvandring med mässa.
6 apr
10.00–
14.00
Svenska kyrkan
Tipspromenad
Start vid Thelegårdens parkering.
19 apr
14.30
Fotboll
Division 4 nordöstra herrar: Lommaryd–Anneberg.
23 apr
18.45
Kördag
Kördag i Aneby kyrka. Utveckla din sångteknik och
ditt personliga uttryck. Ledare är Mia Jönsson.
25 apr
10.00–
17.00
Svenska kyrkan
Sånggudstjänst
26 apr
11.00
Svenska kyrkan
Tipspromenad
Avslutning. Start vid Thelegårdens parkering. Utlottning av fem presentkort bland dem som gått minst fem
gånger.
3 maj
14.30
Fotboll
Division 4 nordöstra herrar: Lommaryd–AFC.
9 maj
15.00
Gudstjänst
Friluftsgudstjänst vid Lommaryds prästgård. Terminsavslutning för lördagsgruppen. Invigning av våtmark.
10 maj
11.00
Svenska kyrkan
Städning
Traditionell lommarydsdag med städning. Studiebesök
i Munkakvarns kraftstation. Fika. Grillning på kvällen.
16 maj
10.00
Fotboll
Division 4 nordöstra herrar: Lommaryd–Sommen.
18 maj
19.00
Konfirmation
”Vi ses i Lommaryd”.
24 maj
11.00
Svenska kyrkan
Fotboll
Division 4 nordöstra herrar: Lommaryd–Öxnehaga.
29 maj
19.00
Anmäl evenemang till Christina Gustafsson, 0140–250 45,
[email protected]. Evenemang som anmäls via
hullaryd.se / lommaryd.se publiceras också här.
Arrangör
I nästa nummer publiceras evenemang som äger rum från slutet av
maj till mitten av september.
Reservation för fel och ändringar.
Nästa nummer utkommer 29 maj. Manusstopp 15 maj.

Lommaryds-Bladet

Transcription

Similar documents

Lommaryds-Bladet

20150519 - Svenska kyrkan Aneby