Seminarium: Olika metoder för kompetensutveckling och lärande

Seminarium: Olika metoder för
kompetensutveckling och lärande
Arbetsplatsnära lärande ger en kompetenshöjning i palliativ vård
Eva-Karin Persson, distriktssköterska och Monika Westlund, undersköterska,
SDF Centrum, Göteborg
Gemensam grund för god palliativ vård i livets slut
Andréa Andersson, projektledare och Luna Guadagni, sjuksköterska, Borås
Samverkan Önnereds hemtjänst och ASIH Väster
Kunskap och reflektion utifrån studiecirkeln leder till förändrade rutiner för
ökad trygghet och stöd för den sjuke och närstående.
Ingbritt Borstrand, distriktsköterska och Ingela Persson, undersköterska
Samtalsledare: Sara Nordenhielm, FoU i Väst/GR
Varför?
Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda fortbildning i palliativ vård av
personal inom vård och omsorg i syfte att lindra symtom och främja livskvalitet hos
patienter i livets slutskede.
Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda handledning i palliativ vård till
personal inom vård och omsorg i syfte att lindra symtom och främja livskvalitet hos
patienter i livets slutskede.
Ur Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede
Behov av kunskap/kompetens
•
•
•
•
•
•
•
Vården har förflyttats från sjukhus till hemmet och särskilda boenden
I livets slut vårdas äldre i hög utsträckning i den allmänna palliativa vården: i
hemmet, särskilda boenden, och korttidsboenden.
Undersköterskor utför stora delar av det praktiska vård- och omsorgsarbetet
och är närmst den äldre och närstående
Men saknar ofta stöd, handledning, utbildning… lämnas ofta ensamma i att
fatta svåra beslut
Upplever svårigheter i att hantera, möta och samtala om äldres döende och
död
Fokus på ”görandet” istället för ”varandet”
Samtal och reflektion på arbetsplatsen kan ge ökad medvetenhet och fokus på
relationsaspekter – med ledarnas stöd – skapas förutsättningar för ett palliativt
förhållningssätt
Kunskap, stöd och tid för reflektion behövs!
( Se bland annat Beck:2013, Beck et al:2012, Österlind:2009)
Om lärande
Genomsnittlig behållning
av stoff som presenteras
på olika sätt
Föreläsning
5%
Textläsning
10 %
Audio-visuell
framställning
20 %
Demonstration
30 %
Diskussionsgrupp
50 %
Lära genom att göra
75 %
Undervisa andra/omedelbart omsätta det man lärt
90 %
Källa: Inlärningsstilar del II – Pedagogerna/Brain Books AB.
Att lära sig något nytt…
Det finns många definitioner på lärande, men de flesta
innefattar både en kunskaps- och handlingskomponent.
Det finns inget direkt samband mellan utbildning och
lärande, men förhoppningsvis är processerna
sammankopplade!
Olika typer av lärande
• Anpassningsinriktat lärande
eller utvecklingsinriktat
lärande (se bl.a Ekholm &
Ellström:2003)
• Enkel-loop-lärande eller
dubbel-loop-lärande (Argyris &
Schön 1978)
• Både individ- och
organisationsnivå
• Att förstå, vilja och kunna
omsätta – förutsättning för
implementering av ny kunskap