Inget att vänta på Göteborg 25 nov (utan bilder)

Unga mäns våld Inget att vänta på
Magnus Loftsson, leg. psykolog
FFV - Våldspreventivt centrum
Göteborg 25 nov 2015
Inget att vänta på
Handbok för våldsförebyggande arbete med barn och unga
Omslag.indd 1
2014-12-10 12:00:27
Vad kan vi män lära av en lax?
I Barnkonventionens artikel 19 fastslås att
det är staternas ansvar att vidta alla lämpliga
åtgärder för
att skydda barnet mot alla former av fysiskt
eller psykiskt våld, skada eller övergrepp,
vanvård eller försumlig behandling,
misshandel eller utnyttjande, innefattande
sexuella övergrepp medan barnet är i
föräldrarnas eller den ena förälderns,
vårdnadshavares eller annan persons vård
(Se Kommittens kommentar 13, 2011 http://www2.ohchr.org/
english/bodies/crc/docs/CRC.C.GC.13_en.pdf )
Att bli en “caregiver”
Från “Frihet från våld” till “Inget att vänta på”
Frihet från våld 2010-2014
MUCFs uppdrag
Unga, våld och maskulinitet och samarbete med Unizon
Tel +41-22-791-2064
Fax +41-22-791-4489
www.who.int/violence_injury_prevention
Tel +41-22-791-4136
Fax +41-22-791-4171
Boston 2011/2012
Sioux city 2014
Fem steg för förändring
Steg 1: Forma ett lämpligt team
Steg 2: Beskriv våld som problem
Steg 3: Identifiera en förändringsidé
Steg 4: Utveckla det som fungerar
Steg 5: Sprida, dela och integrera mera
Beskriv våld som problem
Barn och ungas utsatthet för många former av våld
Typ
Förövare
Plats
Fysiskt
Familjemedlemmar
Hemma
Emotionellt/
psykologiskt
Bekanta, tex lärare
Skolan
Sexualiserat
Vänner/partners/
jämnåriga
På nätet
Omsorgssvikt/
försummelse
Främlingar
I närmiljö
Fritt efter UNICEF 2015 och WHO 2002
8
Utsatt för allvarligt* våld som barn (0-18 år)
”Att man som barn har blivit påtvingad samlag (inklusive försök) någon gång och/ eller blivit
utsatt för annat sexuellt övergrepp vid upprepade tillfällen och/eller ibland/ofta blivit slagen
med knytnäve, skadad med vapen eller liknande, och/eller ofta blivit utsatt för annat fysiskt våld
och/eller ofta blivit hotad med fysiskt våld och/eller ofta blivit kränkt, mobbad eller liknande
och/eller vid upprepade tillfällen ha sett eller hört våld mellan föräldrarna” (NCK, 2014, s. 64)
18-24 år utsatta senaste året jämfört
med 18-74 år. Kön. Procent.
Kvinnor %
18-24 (18-74)
Män %
18-24 (18-74)
Fysiskt (inkl. hot)
8,0 (3,9)
13,0 (4,9)
Sexuellt
(exkl. trak)
10,3 (3,4)
2,9 (0,9)
Psykologiskt
8,0 (6,2)
3,4 (3,2)
Källa: NCK 2014 och Tommy Andersson, Umeå 24 sep, 2014.
10
Gymnasieskolan hela livet Blom 2015, s.24
11
Vem var förövare?
Unga kvinnor rapporterar nära relationer till
förövare (partner, ex-partner och föräldrar) av
emotionellt och fysiskt våld, oftare än vad
unga män gör.
Både unga kvinnor och män rapporterar
främlingar, vänner och klasskompisar som
förövare vad gäller stora delar av allt våld
(Blom, 2015).
Förövarna är män, men inte alltid. Generellt
utsätter män/pojkar, andra män/pojkar, kvinnor/
flickor och barn för våld, medan kvinnor/tjejer
utsätter andra kvinnor/tjejer och barn för våld.
Lika vanligt att som barn bli utsatt för fysiskt
eller sexuellt våld av en jämnårig som av en
vuxen. Män och pojkar nästan uteslutande
förövare.
Betydligt vanligare att förövaren är en jämnårig
än en vuxen vid psykologiskt våld såsom
kränkningar, förtryck, förnedring, nedvärdering
eller mobbning. Pojkar utsätter pojkar och flickor.
Flickor utsätter flickor (NCK, 2014)..
13
Hälsokonsekvenser
Utsatt som barn/ung ökad risk för utsatthet
som vuxen
Ökad risk för fysisk och psykisk ohälsa, värre
konsekvenser av våld i nära relationer (NCK
2014)
Tidigare utsatthet för våld är starkt associerat
med utsatthet för våld under det senaste året
Starkt samband mellan multipel utsatthet för
olika former av våld och skadliga sexuella och
psykologiska effekter både för unga kvinnor
och män (Blom 2015, s. 30).
15
Det som inte dödar oss…
16
Identifiera en förändringsidé
Tough Guise 2 - Jackson Katz
http://www.mediaed.org/cgibin/commerce.cgi?
preadd=action&key=237
18
Åskådarfokus i prevention som 3e
strategi (Banyard et al. 2005)
Man/pojke/Kvinna/flicka?
Åskådare
Förövare
Offer
Ett åskådarperspektiv skapar
mindre motstånd och mer
motivation att förändra
våldsamma beteenden
jämfört med förövar- och
offerfokus som kan få
motsatta effekter (Banyard,
Plante & Moynihan 2005)
Fatta man
https://www.youtube.com/watch?
v=pjXtCs040z8
20
Socio-ekologisk model
Individ
Relationer
Närmiljö Samhälle
Individ
Relationer
Föräldrars omsorgssvikt
Tidigt trauma
Emotioner
Kognitioner
Maskulint själv
Avpersonifierat sex
Stimulansmissbruk
Närmiljö Samhälle
Individ
Relationer
Stereotyper
Lydnadskoder
Familjestress
Belöningar
Möjlighet
Kompisars stöd/
godkännande
Närmiljö Samhälle
Individ
Relationer
Närmiljö Samhälle
Misslyckade sanktioner
Hedersnormer
Hatgrupper
Berättigande
Diskriminering
Utsatta områden
Individ
Relationer
Närmiljö Samhälle
Nedvärdering av
kvinnor
Maskulinitet
Barns status
Media våld
Straffrihet
Utveckla det som fungerar
MVP och
AKTIVERA
ÅSKÅDAREN
MENTORER I
VÅLDSPREVENTION
MENTORER I
VÅLDSPREVENTION
Ett svenskt initiativ
för 13-åringar
bringing in the bystander®
Utbildarguide
Ett svenskt initiativ
för 16-åringar
Gemensamt ansvarstagande för
våldsförebyggande i vardagen
Inspirerat av programmet
Mentors in Violence Prevention (MVP)
– grundat av Jackson Katz (1993)
www.mvpnational.org
Översatt och anpassad till svenska och svensk kontext av Lena Berg,
Frihet från våld - Våldspreventivt centrum, Män för jämställdhet (2014).
®
BitB
Inspirerat av programmet
Mentors in Violence Prevention (MVP)
– grundat av Jackson Katz (1993)
1
www.mvpnational.org
Översatt och anpassad till svenska och svensk kontext av Lena Berg,
Frihet från våld - Våldspreventivt centrum, Män för jämställdhet (2014).
1
®
MVP och BitB i relation till socio-ekologisk modell
Individ
Relationer
Närmiljö Samhälle
Mentorer i våldsprevention
Aktivera åskådaren
MVP övergripande syfte
Höja vår medvetenhet om killars och mäns våld, ökad
kunskap hjälper oss att förstå att våld är så mycket mer än
fysiskt våld.
Utmana vedertagna normer kring kön, relationer och våld.
För att kunna utmana vedertagna normer behövs
reflekterande samtal i trygga sammanhang vilket
programmet ska bistå med.
Inspirera oss till att motivera andra att gripa in. Genom att vi
pratar om hur vi kan lägga oss i säkert, kanske vi börjar göra
det ännu mer än idag och därigenom påverkar andra att göra
detsamma.
®
BitB övergripande
mål
förstå begreppet åskådaringripande
kunna identifiera en skala av problematiska sexuella
beteenden
utveckla empati för överlevare av sexuellt våld
förstå sin roll i åskådaringripanden och göra ett åtagande att
ingripa före, under och/ eller efter någon utsatts för sexuellt
våld
förstå sina egna barriärer för att ingripa som åskådare och få
verktyg för att överkomma dessa hinder
utveckla färdigheter för att ingripa som åskådare
Programformat
Mentorer i våldsprevention
Aktivera åskådaren
7 lektioner om ca två
timmar per gång
Två Workshop 4,5 h eller
en workshop 90 min
Aktivt lärande genom
bearbetande samtal
Mer förmedlande med
korta aktiviteter
Mentorskap, peer-to-peer
Affisch-kampanj “Know
your power”
Flexibel manual
Fast lokalt anpassad
manual
Exempel på programinnehåll
Definitioner av olika typer av våld längs en
skala
Empatiövningar med åskådarperspektiv,
exempelvis “Slut dina ögon från MVP”
Scenario för olika åldersgrupper och
situationer
OLÄMPLIGA BETEENDEN
RISKABELT
Den grad i vilket ett givet samhälle erkänner att
ett beteende eller en handling är sexuellt
våldsam eller olämplig
LÅG
ERKÄNNANDE
HÖG
HÖG
FÖREKOMST
LÅG
Hur ofta dessa beteenden faktiskt sker/
äger rum i vårt samhälle
BRINGING IN THE BYSTANDER (ECKSTEIN, MOYNIHAN, BANYARD, PLANTE) © 2013
OLAGLIGT
Scenario 8
Scenario 8
Du är på jobbet och en man dyker upp och kräver att få träffa en av dina kollegor och
säger att han är dennes pojkvän. Du ser dem prata med varandra och du märker att din
kollega blir nedvärderad av mannen och att han ser något rädd ut. Under de kommande
två veckorna märker du att din kollega har blivit tystare och mer tillbakadragen. En dag
Du är på jobbet och en man dyker upp och kräver att få träffa en av dina kollegor och
märker du att han har blåmärken på sina handleder.
säger att han är dennes pojkvän. Du ser dem prata med varandra och du märker att din
kollega blir nedvärderad av mannen och att han ser något rädd ut. Under de kommande
två veckorna märker du att din kollega har blivit tystare och mer tillbakadragen. En dag
Tankar
som
snurrar:
märker du att han har blåmärken på sina handleder.
Det här är verkligen inte min ensak… Det finns inget sätt att veta säkert om han blir
utsatt för något… Finns det stödcenter för homosexuella män? Vem skulle vara bra att
Tankar
som
ta kontakt med
försnurrar:
hjälp? ...Om jag inte säger något, så kanske ingen kommer göra det...
Jag kan inte vara den enda som märker detta… vad händer om det blir värre och jag inte
Det här är verkligen inte min ensak… Det finns inget sätt att veta säkert om han blir
erbjöd någon hjälp…
Scenario 8
Du är på jobbet och en man dyker upp och kräver att få träffa en av dina kollegor och
säger att han är dennes pojkvän. Du ser dem prata med varandra och du märker att din
kollega blir nedvärderad av mannen och att han ser något rädd ut. Under de kommande
två veckorna märker du att din kollega har blivit tystare och mer tillbakadragen. En dag
märker du att han har blåmärken på sina handleder.
Tankar som snurrar:
Det här är verkligen inte min ensak… Det finns inget sätt att veta säkert om han blir
utsatt för något… Finns det stödcenter för homosexuella män? Vem skulle vara bra att
Du ta
ärkontakt
på jobbet
ochför
enhjälp?
man dyker
och kräver
att få träffa
en avingen
dina kommer
kollegor göra
och det...
med
...Omupp
jag inte
säger något,
så kanske
säger
han
är vara
dennes
Dumärker
ser dem
prata vad
medhänder
varandra
att din
Jagatt
kan
inte
denpojkvän.
enda som
detta…
omoch
det du
blirmärker
värre och
jag inte
kollega
blirnågon
nedvärderad
erbjöd
hjälp… av mannen och att han ser något rädd ut. Under de kommande
två veckorna märker du att din kollega har blivit tystare och mer tillbakadragen. En dag
märker du att han har blåmärken på sina handleder.
Vad gör du? Hur kan du göra ett säkert ingripande?
Tankar
snurrar:
Diskutera som
för och nackdelar
med de olika alternativen:
DetQ
härInget.
är verkligen
intemin
minensak.
ensak… Det finns inget sätt att veta säkert om han blir
Det är inte
Det här är verkligen inte min ensak… Det finns inget sätt att veta säkert om han blir
utsatt för något… Finns det stödcenter för homosexuella män? Vem skulle vara bra att
ta kontakt med för hjälp? ...Om jag inte säger något, så kanske ingen kommer göra det...
Jag kan inte vara den enda som märker detta… vad händer om det blir värre och jag inte
erbjöd någon hjälp…
Scenario 8
Vad gör du? Hur kan du göra ett säkert ingripande?
Diskutera för och nackdelar med de olika alternativen:
Q Inget. Det är inte min ensak.
Q Säg till din chef eller en annan kollega att du är bekymrad för hans säkerhet.
Du är på jobbet och en man dyker upp och kräver att få träffa en av dina kollegor och
säger
han är
Du din
ser dem
prata
varandra
och
märker
att din
QattInled
ettdennes
vänligt pojkvän.
samtal med
kollega
ochmed
fråga
försiktigt
omduhan
är OK.
kollega blir nedvärderad av mannen och att han ser något rädd ut. Under de kommande
Q Ge din kollega information om lokala resurser för våldsutsatta i nära relationer.
två veckorna märker du att din kollega har blivit tystare och mer tillbakadragen. En dag
märker du att han har blåmärken på sina handleder.
Din egen idé:
Tankar som snurrar:
Det här är verkligen inte min ensak… Det finns inget sätt att veta säkert om han blir
BRINGING IN THE BYSTANDER (ECKSTEIN, MOYNIHAN, BANYARD, PLANTE) © 2013
BRINGING IN THE BYSTANDER (ECKSTEIN, MOYNIHAN, BANYARD, PLANTE) © 2013
NÄRA INPÅ
Minst säkert
MED
ANDRA
ENSAM
Mest säkert
PÅ AVSTÅND
Mentorskap - peer-to-peer
Programutvärdering
41
Aktivera åskådaren
Forskargruppen har kontinuerligt testat programmet BITB. Studierna är
genomgående välgjorda och BITB har goda effekter för både kvinnor och
män, vad gäller målgrupper som:
universitetsstudenter (Banyard, Moynihan & Plante 2007),
bland studenter aktiva i studentföreningar (Moynihan & Banyard
2008),
studenter som innehar ledarpositioner eller nyckelroller på
universitetet (Banyard, Moynihan & Crossman 2009),
bland idrottsutövare på universitet (Moynihan, Banyard, Arnold,
Eckstein & Stapleton 2010) och
inom försvaret (Potter & Moynihan 2011).
Mentorer i våldsprevention
MVP har effektutvärderats i USA vid tre tillfällen på liknande sätt,
dels med gymnasieelever (Ward 2000, 2001, 2002, Katz et al.
2011)
dels med universitetsstudenter (Cissner 2009).
Utvärderingarna som både är process- och effektutvärderade
visade att programmet förändrade deltagarna i positiv
riktning. Läs mer på http://www.ffv.me/metoder/mvp/
MVP kommer att utvärderas i Sverige på uppdrag av
Skolverket av bla. Maria Eriksson och Lucas Gottzén i
samarbete med projektet “En kommun fri från våld”
Gråt inte, gråt inte forska…
TACK!
www.ffv.me www.mfj.se
Magnus mail: [email protected]
44