Geografi - Capensis

3
Geogr afi
4-6
lär arbok
Jan Wiklund
Tomas Torbjörnsson
Capensis förlag ab
6
Geogr afiämnets
didaktik
14
Fr ån kursplan
till grundbok
18
Vilka geografiska områden finns i kursplanen?
Oklart
x
Världen/Jorden
x
Europa
Norden
1. Namn och läge på Sveriges landskap samt orter, berg, hav och vatten i
Sverige samt huvuddragen för övriga Norden.
2. Namn och läge på övriga Europas länder samt viktigare öar, vatten, berg,
regioner och orter.
3. Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor.
4. Insamlingar och mätningar av geografiska data från närområdet, till exx
empel åldersfördelning, trafikflöden och vattenförbrukning.
5. Fältstudier för att undersöka natur- och kulturlandskap, till exempel hur
x
marken används i närmiljön.
6. Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.
7. Jordytan och på vilka sätt den formas och förändras av människans markutnyttjande och naturens egna processer, till exempel plattektonik och
erosion. Vilka konsekvenser detta får för människor och natur.
8. De svenska, nordiska och övriga europe­iska natur- och kulturlandskapen. Pro­cessen bakom samt deras utmärkande drag och utbredning.
9. Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och fossila bränslen. Var på jorden olika resurser finns och vad de används till.
Vattnets betydelse, dess fördelning och kretslopp.
10. Fördelningen av Sveriges, Nordens och övriga Europas befolkning samt
orsaker till fördelningen och konsekvenser av denna.
11. Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till
en hållbar utveckling.
12. Ojämlika levnadsvillkor i världen, till exempel olika tillgång till utbildning, hälsovård och naturresurser samt några bakomliggande orsaker till
detta. Enskilda människors och organisationers arbete för att förbättra
människors levnadsvillkor.
Sverige
Centralt innehåll
olika länder (England, Nordirland, Skottland och
Wales). Det är Storbritannien som är medlem i
FN och EU, inte varje land för sig. Däremot har
länderna egna landslag i fotboll.
I centralt innehåll står både om närområdet och
närmiljö. Vi har valt att behandla de två begreppen
som synonymer.
Tabellen nedan visar vilka områden som avses i
centralt innehåll. Kursplanen haltar betänkligt när
”namngeografin” bara ska handla om Europa, men
ojämlika levnadsvillkor och naturresurser om hela
världen/jorden.
Närområdet
Det är skillnad på begreppen världen och jorden.
Världen handlar om människans påverkan. Kontinenter handlar om n­atur. Vi föreslår därför att man
till exempel skriver fattig­dom i v­ärlden och världens
befolkning. De hör till samhällsvetenskaperna. Klimatförändringar på jorden och jordens klimatzoner hör till geovetenskapen. I det perspektivet blir
det oegentligt att till exempel skriva om världens
litosfär­plattor eller svält på j­orden.
Vi följer kursplanen och använder ordet land. Vi
vill dock uppmärksamma att ordet är dubbeltydigt.
Till exempel består landet Storbritannien av flera
x
x
x
(x)
x
x
x
x
x
x
x
x
(x)
x
x
20
Sakregister
En tanke med Lgr11 var att utbildningens mål
och krav skulle vara tydliga. Dessutom skulle läro­
planen och kursplanerna vara väl kända av skolledare, lärare, föräldrar och elever.
Det är därför en självklarhet att en lärobok innehåller alla viktiga ord som finns i kursplanen. Det
gäller ord­en i syfte, i centralt innehåll och i kunskapskrav. Det är en utgångspunkt som måste vara
en självklarhet för alla läroböcker som ges ut.
Om kursplanernas viktiga ord saknas i en lärobok ökar ansvaret på läraren att kompensera lärobokens tillkortakommanden. En lärobok med de
viktiga orden förklarade är en stor hjälp för lärare
och elever när kursplanen ska göras begriplig.
Vår grundbok innehåller inget sakregister. Däremot finns ett sakregister här i lärarboken. Då kan
lärare enkelt hitta kursplanens viktiga ord och begrepp. Orden förekommer inte alltid i sin grundform, utan även i sammansättningar.
Det är en diger lista som följer. Förhoppningsvis
kan grundboken och övningsboken vara en hjälp
på vägen att förtydliga kursplanen.
Orden källor, metoder, teorier, utforska och referensram nämns bara i grundbokens förord. Ett
streck, -, i sakregistret betyder att begreppet inte
finns i grundboken. Ordet storleksrelationer finns
till exempel inte med, men många av övnings­
bokens uppgifter handlar om det.
Ett annat begrepp som inte är med i grundboken
är miljöetiska val. Någonstans går gränsen för hur
många svåra begrepp som ska finnas med i en lärobok för mellanstadiet, även om de konkret uttalas
i kursplanen.
Miljöetik dyker upp i kunskaps­kraven och är ett
mycket bra begrepp i diskussionen om hållbar utveckling. Läroboken tar upp hur olika miljöetiska
val kan bidra till en hållbar utveckling. Många av
de etiska ställningstagandena till de normativa frågorna om hur hållbar utveckling ska kunna uppnås
är ett mycket bra diskussionsområde i klassrummet. För att få till en bestående förändring i livsstil
är det viktigt att inte dela ut pekpinnar utan att ge
olika perspektiv på miljöfrågor. På det sättet ökar
känslan av delaktighet istället för att skuldfrågan
och uppgivenhet inför framtiden hamnar i fokus.
I grundboken förklaras begreppen när de införs i
texten. En annan medveten strategi är att inte införa så många nya begrepp. Några gånger har den
strategin dock inte följts, till exempel när det gäller
odlingsmark och markutnyttjande. Det är begrepp
som pekas ut i kursplanen och det är bara därför de
med. Annars skulle de inte varit med.
Det är svårt att ge en bra definition av vad odlingsmark egentligen är. Å andra sidan erbjuder
grundboken en problematisering av begreppet.
Det är viktigt att kunna resonera kring olika begrepp och visa att allt inte är svart eller vitt.
Utnyttja betyder att dra fördel av. Att utnyttja andra människor har en negativ klang. Markanvändning, som är en synonym till markutnyttjande, är
ett bättre och även ett mer vedertaget begrepp att
använda.
B
berg 9, 10, 18, ...
E
erosion 58, 59, 60, 63, ...
F
fossila bränslen 94, 95, 96, 116, ...
framtiden 9, 11, 89, ...
fältstudier 46, 49, 50, 151
förändringar 15, 48, 49, 52, ...
G
geografiska analyser 3, 85, 151
geografiska begrepp 92, 111, 121
geografiska data 50
geografiska förhållanden 18, 56, 152, 156
geografiska jämförelser 49, 50, 52
geografiska kunskaper 11, 113, 126, 129, ...
geografiska källor 3
geografiska metoder 3
geografiska objekt 18
geografisk referensram 3
geografiska rummet 9, 12, 14, 15
geografiska teorier 3
geografiska verktyg 15
21
H
hav 10, 13, 15, ...
helhetsperspektiv hållbar utveckling 107, 108, 109, ...
hälsovård 109, 111, 112, 113, ...
I
insamling 49, 50
intressekonflikt 9, 16, 92
J
jordytan 52, 53, 54, ...
jordytans former (utseende) 52
K
karta 9, 12, 13, 15, ...
kretslopp 90
kulturlandskap 47, 49, 74, ...
L
landskap 16, 21, 23, ...
levnadsvillkor 121, 130, 131, ...
livsmiljöer 3, 10, 51
läge 9, 12, 15, 18, 102, ...
M
markutnyttjande 78
miljö 9, 10, 11, ...
miljöetiska val mätningar 50
mönster 121, 154
N
namngeografi 152
natur 9, 10, 15, ...
naturlandskap 47, 49, 74, ...
naturresurser 11, 16, 25, 83, ...
närmiljö 9, 46, 47, ...
närområde 46, 156
O
odlingsmark 92
ojämlik 130
omvärld 152
orientera 15, 40, 45
orter 14, 15, 20, 22, ...
P
plats 23, 24, 25, ...
plattektonik 54, 153, 155
prioritering 115
processer 48, 49, 121, 153, ...
R
region 14, 34, 35, 36, ...
resonemang 9, 85
rumsperspektiv 3, 9, 12, 15, ...
S
samhälle 3, 9, 10, 22, ...
skala 38, 43, 44
skogar 9, 15, 16, 18, ...
storleksrelationer symboler 39
T
tematiska kartor 38, 39, 75
tidsperspektiv 9, 47, 49, 57, ...
topografiska kartor 38, 39, 45, ...
U
undersöka 9, 49, 50
utbildning 104, 105, 106, 109, ...
utbredning 64
utforska 3
utvecklingsfrågor 136, 147
Ö
öar 24, 32, 33, ...
22
Hållbar utveckling på mellanstadiet
Hållbar utveckling finns i många kursplaner för
mellanstadiet. Här nedan följer en liten sammanställning av citat från olika kursplaners centrala
innehåll.
Oavsett vilken kursplan de olika citaten kommer
ifrån visar sammanställningen att det finns stora
möjligheter att arbeta i olika teman som inbegriper
många ämnen.
Ta gärna med lärarboken till nästa konferens och
diskutera med kollegorna.
Geografi
Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka
miljön och bidra till en hållbar utveckling.
Samhällskunskap
Ekonomiska villkor för barn i Sverige och i olika
delar av världen. Några orsaker till, och konsekvenser av, välstånd och fattigdom.
Historia
Vad historiska källor, till exempel brev och andra
dokument, kan berätta om likheter och skillnader
i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört
med i dag.
Religion
Några etiska begrepp, till exempel rätt och orätt,
jämlikhet och solidaritet.
Frågor om vad ett bra liv kan vara och vad det kan
innebära att göra gott.
Biologi
Människans beroende av och påverkan på naturen
och vad detta innebär för en hållbar utveckling.
Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft.
Kemi
Fossila och förnybara bränslen. Deras betydelse för
energianvändning och påverkan på klimatet.
Fysik
Energins oförstörbarhet och flöde, olika typer av
energikällor och deras påverkan på miljön samt
energianvändningen i samhället.
Teknik
Olika sätt att hushålla med energi i hemmet.
Hem- och konsumentkunskap
Några olika miljömärkningar av produkter och deras betydelse.
Val och användning av varor och tjänster som
används i hemmet och hur de påverkar miljö och
hälsa.
Återvinning i hemmet och i närområdet och hur
den fungerar.
Slöjd
Resurshushållning, till exempel genom reparationer och återanvändning av material.
Idrott och hälsa
Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten.
56
Facit
till
övningsboken
62
s. 27 HULLER OM BULLER I EUROPA
1. Paris
Oslo
Madrid
Amsterdam
Prag
Chisinau
Rom
Skopje
Bern
Belgrad
Moskva
Ljubljana
2. Sverige
Grekland
Portugal
Ukraina
Island
Polen
Bulgarien
Litauen
Spanien
Andorra
Storbritannien
Bosnien-Hercegovina
3. Dalälven
Donau
Vänern
Ladoga
Östersjön
s. 28
a)
b)
c)
d)
e)
f)
g)
h)
i)
j)
k)
l)
m)
n)
o)
p)
q)
r)
s)
t)
u)
v)
w)
x)
y)
z)
å)
ä)
ö)
SANT OC FALSKT OM EUROPA
S
F
S
S
F
F
S
S
F
F
S
F
S
S
F
F
F
S
F
S
S
F
F
S
S
S
F
S
F
s. 29
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
16.
s. 30
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
DIAGNOS EUROPA
44/45
Vitryssland
Kroatien
Belfast
London
Schweiz
Köpenhamn
Dnepr
Portugal
Storbritannien
Mallorca - Spanien
Korsika - Frankrike
Sardinien - Italien
Kreta - Grekland
Svarta havet
Europa och Asien
Spanien
Irland, Storbritannien, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Spanien, Italien, Grekland, Danmark och Sverige.
ASTRID LINDGRENS VÄRLD
Cirka 50 meter (mer exakt 55 meter)
Cirka 100 meter
Parkområden med träd och skog
Gräsmattor
a) 66 stycken
b) Campingstuga
61 stycken
Tre stycken där en av dem är den underjordiska
gången som Jonatan grävde.
Vita
Söder
Sydväst
Hoppetossa och flotten vid Rasmus lada.