Länk till artikeln här.

Transcription

Länk till artikeln här.
2015-12-07 10:32
Chimamanda Ngozi Adichies tal om att alla borde vara
feminister ges ut i bokform.
Bild: Pressbild
Feminism vandrar in i
klassrummen
2015-12-06 | Veronica Lindström
I N RIKE S
Borde verkligen alla vara feminister? Det argumenterar
författaren Chimamanda Ngozi Adichie för i boken Alla borde vara
feminister. Nu delas den ut till gymnasister i hela Sverige, som ett
verktyg att öppna upp klassrummen för feministiska perspektiv.
Boken Alla borde varar feminister är på väg
ut till 100 000 gymnasieelever i Sverige.
Chimamanda Ngozi Adichies nya bok är
en redigerad version av hennes föredrag på
Alla borde vara feminister
Albert Bonniers förlag (2015)
TEDxEuston 2012. Genom ett samarbete
Översättning: Niclas Hval
mellan Sveriges Kvinnolobby, Unison, TCO,
Boken finns även som ljudbok, inläst av
Katarina Wennerstam
Wennerstam.
LO, Teskedsorden, Gertrud Åström, FNförbundet och Albert Bonniers förlag ges nu
boken ut på svenska till gymnasister, i ett
försök att öppna upp klassrum för samtal om jämställdhet och feminism.
Skolor förses även med lärarmaterial och uppmuntras att använda boken i
undervisning. Tanken är att Ngozi Adichies personliga erfarenheter och
åsikter ska ge upphov till diskussioner om jämställdhet.
– Det är en gåva till alla elever i årskurs två, men också en gåva till oss
själva och till framtida generationer, säger Clara Berglund, ordförande
för Sveriges Kvinnolobby.
Under tisdagens panelsamtal utbyttes och diskuterades erfarenheter av
könsdiskriminering och särbehandling på grund av kön. På plats fanns
bland andra Sara Bessa från nätverket Streetgäris, Karl-Petter
Thorwaldsson, ordförande för LO, Eva Nordmark ordförande för
TCO, Gertrud Åström, ordförande i Sverige Kvinnolobby.
Sandra Lanros, andraårselev på samhällsvetenskapliga linjen på Norra
Real, delgav sina erfarenheter som gymnasieelev. Hon upplever att en
icke-feminist i större utsträckning blir ifrågasatt på skolan än en feminist.
Hon ser också att det politiska ställningstagandet både i och utanför
klassrummet generellt sett har ökat den senaste tiden. Trots det tillåtande
https://www.feministisktperspektiv.se/2015/12/06/feminism-vandrar-in-i-klassrummen/
Sida 1 av 3
2015-12-07 10:32
klimatet för feministiska åsikter på Norra Real vittnar Lanros om fortsatt
problematiska beteenden.
– Lärare är fortfarande väldigt normativa i sina tilltal. De könar
fortfarande elever och säger ”Hej tjejer!” eller ”Tjena grabbar!”, säger
Sandra Lanros.
Fokus på män och kvinnor
Alla borde vara feminister är skriven utifrån en polariserande bild att män
och kvinnor har olika biologiska sammansättningar, men att skillnaderna
slutar där. Författarens poäng är i flera fall att vi som människor måste
uppfostra våra döttrar och söner annorlunda. Ngozi Adichie ser
människan som en kulturell varelse och högst formbar, hon tror också på
människans möjlighet att förändra kulturen. Ansvaret faller enligt Ngozi
Adichie i människans händer, samtidigt framhäver hon distinkt kulturens
möjlighet till förändring:
”Kulturer skapar inte människor. Människan skapar kulturer. Om det är
sant att vår kultur inte erkänner kvinnan som en fullständig människa så
kan och måste vi ändra på vår kultur”.
I boken återkommer Ngozi Adichie gång på gång till det gemensamma
ansvaret. Mannens ansvar. Kvinnans ansvar. Andra könsidentiteter lyser
med sin frånvaro. Författaren vill få män och pojkar att forma och formas
efter ett jämställt ideal som främjar både män och kvinnor. Att män skulle
förlora på feminism avfärdar hon utan tvekan:
”En del män känner sig hotade av feminismen. Det tror jag beror på den
osäkerhet som grundläggs genom sättet pojkar uppfostras på, på att deras
självkänsla minskar om de inte får vara de ”naturliga” ledarna”.
Författaren belyser tonåringens skörbarhet och livskraft, det var nämligen
en 15-åring som med en nedlåtande ton gjorde den ett år yngre Ngozi
Adichie till feminist. Boken lyfter vikten av de mellanmänskliga
relationerna, och hur de påverkar unga vuxnas engagemang och
livsåskådning. 15-åringens påverkan på Ngozi Adichie gestaltas i boken
som en av de mest avgörande händelserna i hennes liv.
Ingen diskussion
Det var först när publiken släpptes in, som en fråga satte transpersonens
perspektiv på panelsamtalets karta. Frågan tydliggjorde att både boken
och samtalet exkluderar transpersoner och reproducerar en könsbinär
världsbild. Karl-Petter Thorwaldsson, LO, kommenterade vagt att
diskussionen självklart gäller alla personer oberoende könsidentitet.
Feministiskt perspektiv tog efter samtalet kontakt Clara Berglund på
Sveriges kvinnolobby för att höra hur hon ser på kritiken när det gäller
brist på transperspektiv. Enligt Berglund var det Albert Bonniers förlag
som tog initiativet till att ge ut boken till gymnasieelever.
– De ville göra nått roligt och större med just den här boken, därför
kontaktade de Sveriges kvinnolobby, säger hon och berättar att
transperspektiv varken diskuterades då eller inför samtalet.
– Vi pratade inte om vi skulle bjuda in någon att representera
transpersoner i panelsamtalet, utan i det här projektet fokuserade vi på
jämställdhet mellan män och kvinnor, säger Clara Berglund.
Kommentarer
https://www.feministisktperspektiv.se/2015/12/06/feminism-vandrar-in-i-klassrummen/
Sida 2 av 3