docsommarskola på Brygghuset
download 
Report Transcription
sommarskola på Brygghuset
Analys och utvärdering av sommarskola på Brygghuset Borås Stad 2013 analys och utvärdering av sommarskola på brygghuset Innehållsförteckning INLEDNING2 Disposition2 TEORIAVSNITT3 Bemötande och förväntningar i skolan utifrån ett genusperspektiv 3 Varför är det så viktigt att klara skolan? 3 En skolberättelse från Gnesta 5 Skolprestationer6 Föräldrarollen, vad spelar den för roll? 6 Ett konkret bemötandeexempel från Rosengård i Malmö 8 SOMMARSKOLA PÅ BRYGGHUSET 2013 9 Brygghuset - av Anders Holmberg 9 Sommarskolan - av Åsa Molander 10 GradeUp – av Åsa Molander 10 Resultat12 Åtta framgångsfaktorer - av Anders Holmberg 13 REFLEKTIONER14 Reflektioner kring ungdomsrollen - av Anders Holmberg 14 Studiecoachernas roll och deras reflektioner - av Åsa Molander 15 Brygghusets mentorers egna reflektioner - av Salam Al-mosawy 15 HUR KOMMA VIDARE? 16 Hur följa upp sommarskoleeleverna? 16 Hur arbeta vidare med ungdomar som varken studerar eller arbetar? 16 Foto omslag: Anders Jagendal Slutord16 borås stad Inledning Borås Stad gör 2013/2014 en koncerngemensam satsning på grundskolan där man fokuserar på betygen i årskurs 9, lärarnas status och skolledarnas förutsättningar. Utgångspunkten är att så tidigt som möjligt sätta in rätt åtgärder som gynnar flickors och pojkars utveckling som i sin tur lägger grunden till ett gott samhälle. Godkända betyg i år 9 är en nyckelfaktor som har stor påverkan på flickors och pojkars fortsatta möjligheter i livet. Vi vet idag att 77,3 % av eleverna i årskurs 9 i riket klarar godkända betyg i samtliga ämnen. I Borås Stad är motsvarande siffra 78 %. Andelen flickor som klarar godkända betyg är 83 %, för pojkar är motsvarande siffra 77 %. Antalsmässigt betyder det att 87 flickor och 126 pojkar inte klarade att nå målet godkända betyg i Borås Stad 2012. Andelen elever som får slutbetyg från gymnasieskolan inom fyra år är 77 % i riket och 79 % i Borås Stad. Elever som inte når upp till godkända betyg i Borås Stad kan läsa introduktionsprogram på Tullengymnasiet. Där går 197 elever, varav 120 pojkar och 77 flickor. Tullengymnasiet har också ett s.k. informationsansvar för alla ungdomar mellan 16-20 år som inte är i utbildning eller i reguljärt arbete. Inom informationsansvaret finns idag 213 elever, varav 136 pojkar och 77 flickor. Skolan har regelbunden kontakt med dessa elever. I informationsansvaret ingår att rektor ansvarar för att nätverk bildas med olika samarbetspartners, t.ex. Individ- och familjeomsorgen (IFO) och Arbetslivsförvaltningen för att utforma och genomföra åtgärder1. Brygghuset är ett resurshus för unga från 16 år och uppåt. Grundidén är att unga ska få stöttning in i vuxenvärlden. Brygghuset fungerar som ett inspirationshus och ska vara en arena där ungas idéer ska tas på allvar. Ung till Ung är ett framgångsrikt koncept som bygger på att unga anställda ska agera som goda förebilder och vara en brygga mellan generationer. Brygghusets sommarskoleidé bygger på att unga stöttar unga som inte klarat intagningen till gymnasiet. I ett samverkansprojekt med läxhjälpsföretaget GradeUp, vars grundidé sammanfaller med Brygghusets koncept Ung till Ung, erbjöds Borås Stads grundskolor och gymnasier denna satsning på Brygghuset. Disposition Rapporten är disponerad i inledning, teoriavsnitt, Brygghuset, sommarskolan, reflektionsavsnitt, hur arbeta vidare samt slutord. Jag som är författare och redaktör till denna rapport heter Carola Samuelsson och arbetar som jämställdhetssamordnare i Borås Stad. Min roll är att förse denna utvärdering med disposition, teori utifrån ett genusperspektiv, samordning och slutsatser. Texterna i de olika avsnitten i utvärderingen är skrivna av Brygghusets enhetschef Anders Holmberg, Åsa Molander från GradeUp och Salam Al-mosawy från Brygghuset. Detta illustreras via rubrikerna och olika bakgrundsfärger. Anders Holmberg Åsa Molander Salam Al-mosawy Att klara skolan är idag synonymt med att få träda in på arbetsmarknaden. Siffror, statistik och kostnader som presenteras är viktiga mätinstrument, men fokus och ledord i denna utvärdering är bemötande, förväntningar och roller. Läs in med en smartphone, du behöver en QR-reader. 1 Borås Stads rapport ”Vad vinner vi på att investera i skolan och godkända betyg i 9:an?” http://www.boras.se/download/18.7ddc63f213dd203cec580008524/Betyg+i+9an.pdf 1 2 analys och utvärdering av sommarskola på brygghuset Teoriavsnitt Bemötande och förväntningar i skolan utifrån ett genusperspektiv Delegationen för jämställdhet i skolan (DEJA) har via forskningsrapporter visat på sambandet mellan flickors och pojkars psykiska hälsa och skolprestationer2. DEJA:s ordförande Anna Ekström säger: En viktig slutsats från den forskning som redovisas i rapporterna är att elever med psykisk ohälsa riskerar att prestera sämre i skolan. Skolan kan i sig påverka elevernas psykiska hälsa och mående. Detta eftersom barn och ungdomar bygger upp en bild av sig själva genom de omdömen, bedömningar och reaktioner de får av omgivningen. Utvecklingen under tonåren sker i olika takt och med stor variation vad gäller såväl fysisk som psykologisk mognad. Skolan måste bli bättre på att se varje enskild elevs behov. Kunskap om skolans inverkan på flickors och pojkars psykiska hälsa ger förutsättningar för en bra skola för alla barn, och är också en viktig jämställdhetsfråga. Min förhoppning är att rapporterna ska bidra till en större uppmärksamhet på sambandet mellan elevernas psykiska hälsa och skolprestationer. Forskningen visar att skolan genom att ha höga förväntningar på alla barn och ungdomar och skapa goda relationer med dem, bidrar till att stärka barn och ungdomars psykiska hälsa och förbättra deras skolresultat. I Rapporten ”Att bli medveten och förändra sitt förhållningssätt”3, skriver Gun-Marie Frånberg att genus4 har stor betydelse för hur maskulinitet och femininet skapas och återskapas i det dagliga livet. I rapporten kan läsas: Redan vid födseln påbörjas socialiseringen i relation till kön. Vi tillskriver den nyfödde kraftfullhet och styrka, om det är en son som fötts. Vi talar om för honom att han är duktig och stark. Den nyfödda flickan tillskrivs nätthet och litenhet. Hon får veta att hon är söt och gullig. Detta händer alltså redan under den första timmen av vår levnad. Och det fortsätter sedan livet ut (Gens, 1998). Vår självbild och vår personlighet formas i ett sociokulturellt rum, i samspelet med vår omvärld. Vi speglar oss konstant i ljuset av de reaktioner våra handlingar får av omvärlden. Enligt den rådande könsstrukturen får pojkar och flickor positiv feedback på olika beteenden och formas följaktligen till att passa in i den strukturen. Det är för att vi är en produkt av genuskontraktet, men det är något som det många gånger är svårt att upptäcka (Hirdman 1990). Pojkar får i skolan lära sig att de har rätten att komma till tals före flickor och att deras problem är viktigare. Detta manifesteras bland annat av att pojkar upptar två tredjedelar av taltiden i klassrummet och att pedagogen ofta avbryter sin aktivitet med flickorna för att en pojke behöver hjälp. Pojkarna tränas även i egenskaper som ledarskap, initiativförmåga och självständighet. Flickor å andra sidan läser ofta av att deras roll är att vara snälla och lydiga och de tränas i parrelationer, hänsyn, kompromissteknik och språkhantering (Einarsson & Hultman, 2001). Varför är det så viktigt att klara skolan? Konsekvenser av ett tidigt utanförskap beskrivs av nationalekonomerna Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog tillsammans med ”Idéer för livet”5: Varje år börjar en ny årskull sexåringar i grundskolan. År 2013 är det i Borås 1127 förväntansfulla barn. De flesta kommer att leva ett vanligt liv, men inte alla. Enligt folkhälsostatistiken hamnar 145 av barnen utanför samhället som vuxna. Vissa tror kanske att utanförskap är oundvikligt i ett samhälle. Men faktum är att många former av utanförskap går att förebygga genom tidiga insatser. Att inte agera i tid är därför ett slöseri med framförallt mänskliga men även samhällets resurser. 2 283 750 000 kr är priset på utanförskapet i Borås när de 145 personerna fyllt 65 år. 2 3 http://www.regeringen.se/sb/d/12492/a/155965 4 Begreppet genus markerar skillnaden mellan biologiskt kön och socialt och kulturellt konstituerat kön. Forskare menar att genus är socialt konstruerat, vilket innebär att vi skapar föreställningar, normer och förväntningar som är knutna till könet. 5 3 http://www.regeringen.se/sb/d/12465/a/154948 http://utanforskapetspris.se/ 2 3 5 borås stad På Arbetsförmedlingens webbsida kan läsas6: Den svenska ungdomsarbetslösheten är hög, både i jämförelse med tidigare och i jämförelse med arbetslösheten bland äldre. Under de senaste åren har den relativa arbetslösheten bland ungdomar (15-24 år) varit drygt fyra gånger högre än arbetslösheten bland äldre (25-54 år), enligt statistik från Statistiska centralbyrån som mäter den officiella arbetslösheten genom arbetskraftsundersökningen (AKU). När man diskuterar ungdomars arbetsmarknad är det emellertid viktigt att komma ihåg att den i flera avseenden skiljer sig från de äldres arbetsmarknad. De unga befinner sig i en fas i livet där de ska etablera sig på arbetsmarknaden medan de flesta äldre redan är etablerade. Detta visar sig bland annat genom att ungdomar i större utsträckning än äldre rör sig mellan olika jobb eller mellan studier och arbete, rörelser som i många fall innefattar en period i arbetslöshet. En annan viktig skiljelinje mellan unga och äldre arbetslösa är att det är en förhållandevis liten andel unga som är långtidsarbetslösa. Ett stort antal unga har varit utanför arbete och studier flera år i följd. Antalet unga som varken arbetat eller studerat tre år i följd, åren 2008-2010, uppgår till drygt 77 000, motsvarande 4,5 % av befolkningen. Det innebär att det finns ett stort antal unga som tidigt i livet befunnit sig mycket långa perioder utanför arbete och studier. Frånvaron från arbete och studier under så lång tid tyder på att här finns många unga med etableringsproblem. Av de unga som varken arbetade eller studerade 2008 var det närmare hälften som var fortsatt utanför arbete och studier de två följande åren, vilket speglar den höga sannolikheten för att de unga som hamnar i den här gruppen blir kvar utanför arbete och studier under lång tid. Enligt Ungdomsstyrelsen är 40 % av de arbetslösa under 25 år. Det är framförallt unga utan gymnasieexamen som hamnar i långa arbetslöshetsperioder. Under hela 2000-talet har ungdomsarbetslösheten legat på relativt höga nivåer. Det talar för att detta inte enbart är ett konjunkturproblem, utan att det också finns strukturella orsaker bakom nivåerna. Turordningsreglerna gör att unga som precis har börjat på sitt jobb får gå först när det blir sämre tider. Att fler går ut gymnasieskolan utan fullständiga betyg bidrar också till problematiken. Dessa fakta presenterar Ungdomsstyrelsen på sin webbsida7: Personer som räknas in i utanförskap är Antalet helårsekvivalenter som försörjdes med sociala ersättningar och bidrag, 20-64 år de flesta som står utanför den reguljära 1 200 000 arbetsmarknaden bortsett från studenter 1 000 000 som inte söker jobb. 800 000 Här räknar vi faktiska 600 000 personer under ett år vilket förklarar att 400 000 vi får högre siffror 200 000 än när vi tittar på helårsekvivalenter. 0 Exempel på grupper 1990 1993 1996 1999 2002 2005 2008 2011 som inkluderas är Källa: SCB Hushållens ekonomi Hämtat: 2013-09-04 öppet arbetslösa, Not 1: Till och med 2002 inkluderar uppgiften 16-19-åringar. Not 2: Arbetsgivarperiodens längd har ändrats vid ett par tillfällen under perioden. 1 januari 1992 infördes den och var då 14 dagar arbetslösa studenter, lång. Mellan 1/1 1997 och 1/4 1998 var arbetsgivarperioden 28 dagar och sänktes därefter till 14 dagar. 1/7 2003 ändrades den till 21 latent arbetslösa, dagar och 1/1 2005 ändrades den åter till 14 dagar. Not 3: Inklusive generationsväxlingsersättning till och med år 2000 då denna åtgärd upphörde. förtidspensionärer, sjukskrivna och Antal helårsekvivalenter hemarbetande. Utanförskap 6 7 http://www.arbetsformedlingen.se/Om-oss/Var-verksamhet/Rapporter/Forskning-och-uppfoljning/5-8-2013-Ungdomar-pa-och-utanfor-arbetsmarknaden.html http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Arbetsmarknad/Arbetsloshet/Utanforskapet/ 6 7 4 analys och utvärdering av sommarskola på brygghuset En skolberättelse från Gnesta I manlighetsnormen ingår inte att plugga och vara duktig i skolan8. Men normen går att påverka. Efter år av systematiskt jämställdhetsarbete i Gnesta går killarna i nian nu ut med högre betyg än riksgenomsnittet. På barn- och ungdomsförvaltningen i Gnesta har man arbetat systematiskt med jämställdhet sedan 2005. Man utgår till stor del från den statistik man har, delar upp den på kön och kartlägger vilka mönster som finns. 2010 började Gnesta arbeta med ”Program för hållbar jämställdhet” och identifierade tre problemområden. Det visade sig bland annat att betygsskillnaderna mellan pojkar och flickor var stora och att sex- och samlevnadsundervisningen behövde utvecklas. Betygsstatistiken kombinerades med hälsostatistik och då kunde man också se att flickorna var mer stressade i skolan, att de upplevde sin fritid mindre positivt och att de kände sig mer otrygga utomhus på kvällar och nätter. Gruppen pojkar mådde generellt bättre, men när man tittade närmare på sådant som ”vad en pojke ska vara” så handlade det mycket om att inte plugga och att skolan är oviktig. Killar skaffar sig i stället status genom att knuffa på varandra i korridoren och vara bra i idrott. De låter mycket och de tar plats. Jämställdhetsstrateg Karina Solax Stridh i Gnesta menar: Vi skapar våra barn från det de är små. Redan i förskolan lär sig pojkar och flickor hur pojkar och flickor ”är”. Vill man förändra och göra det möjligt för var och en att i större utsträckning vara den hen är, måste man skapa medvetenhet kring vilka normer som finns och vilka begränsningar normerna sätter. Granskningen av sex- och samlevnadsundervisningen visade att den var stereotyp och heteronormativ. Personalen fortbildades och det togs fram nya riktlinjer för pedagogiken. I dag delar man inte längre in klasserna i tjej- och killgrupper när det ska talas om sex. Att dela in ungdomarna förstärker könsstereotyper och exkluderar transungdomar, betonar Karina Solax Stridh. Idag finns sex- och samlevnadsundervisningen integrerad i den övriga undervisningen året runt. Den tas upp i ämnet svenska när man talar om vad som skrivs om kärlek, den finns med i samhällskunskapsundervisningen när man talar om samlevnad, makt och våld, den finns med i hemkunskapen när man talar om ekonomi, flytta hemifrån och familjebildning – och den finns med i biologin när man undervisar om hur människokroppen ser ut. Vidare understryks att det inte är någon skillnad på kvinnors och mäns sexualitet. Skillnaderna finns på individnivå, inte på gruppnivå. Och det neutrala ordet partner används oftare. Den som undervisar kan inte utgå ifrån att alla flickor blir kära i pojkar, och tvärtom. Det går inte heller att utgå ifrån att alla elever är säkra på sin sexuella identitet. Detta medvetna och systematiska arbete har som sagt gett resultat. Från att ha legat under riksgenomsnittet ligger pojkarna nu betydligt över: 79,4 % av dem uppnådde 2012 målen i alla ämnen. Motsvarande siffra för hela riket var 74,2 %. I Gnesta har man ökat närvaron av vuxna i korridorerna på Frejaskolan. Allt bråk har förbjudits, även sådant bråk som en del killar ofta kallar ”skojbråk”. Ett uttryck för statuskamp bland tjejerna har man också satt stopp för. Det visade sig att flickorna poängsatte varandras genomförande av olika saker, till exempel hur de hämtade mjölk i matsalen. Att göra det ”på ett sexigt sätt” gav högre poäng och en sittplats bredvid högstatustjejerna. 8 http://jamstall.nu/blog/jamstalldhetipraktik/kamp-mot-normer-hojde-betygen/ 8 5 8 borås stad Skolprestationer I Nationella sekretariatet för genusforsknings kunskapsöversikt ”Könsskillnader i skolprestationer och pojkar i utbildning”9 står att läsa: Skolprestationer är resultatet av didaktiska reflektioner, beslut och överväganden som görs av lärare och skolpersonal. Didaktik handlar om vilka villkor för lärande vi ger flickor och pojkar. Att flickor och pojkar uppvisar olika bra skolprestationer kan alltså handla om hur lärare bemöter flickor och pojkar och vilka olika förväntningar och förhoppningar lärare har på flickorna och pojkarna. Därtill samverkar det med de förväntningar och förhoppningar eleverna själva har på sig själva och andra som flickor och pojkar. Det är därför särskilt viktigt att inkludera eleverna i jämställdhetsreflektioner och uppmärksamma eleverna på att de som individer och personer inte är problematiska om de inte presterar på en viss nivå, utan att det har att göra med allt från strukturer till lärarens didaktiska kompetens. Vill man förändra skolprestationerna är det därför inte riktigt relevant att försöka hitta fel på eleverna. Det är inte synd om en viss grupp elever, det är inte eleverna som ska förändras i första hand om man vill arbeta långsiktigt. När man tittat igenom situationen på sin skola eller i sin klass är det kanske det man kommer fram till, men det är inte där man ska börja för att förändra. Det som behövs är att lärarna ser över sina didaktiska beslut. Varför gör jag som jag gör i klassrummet? Varför väljer jag det läromedel jag väljer? Vilka arbetssätt använder jag? Och att man ser över hur man i dessa didaktiska beslut uppmärksammar kön som kategori. Vad innebär det? Jo, det innebär bland annat att man som lärare ställer didaktiska frågor till sig själv, till exempel – passar den här uppgiften både flickor och pojkar? Kommer flickor och pojkar att tilltalas på samma sätt av uppgiftens innehåll, det sätt den är utformad på? Eller att man frågar sig – passar det här arbetssättet både flickor och pojkar i den här klassen? Det här är inte det samma som att säga att flickor och pojkar är olika, utan att de på 9 grund av samhällets könsnormer slussas in i olika sätt att socialt tränas att bli människa. Det man som lärare kanske framförallt behöver är, att reflektera över hur man själv som lärare markerar skillnader mellan könen genom sitt sätt att vara kvinna eller man. Ger jag flickor och pojkar samma grad av uppmärksamhet? Kommunicerar jag på olika sätt med flickor och pojkar? Ger jag flickor och pojkar likadan bedömning, eller kräver jag mer av någon av grupperna? I nämnda kunskapsöversikt beskriver Michael Kimmel, som är professor i sociologi med inriktning mot maskulinitet, tre dimensioner av ”pojkkrisen”. Han menar att pojkars problem i relation till skolan handlar om deltagande i undervisning, pojkars resultat och pojkars beteende. Han lyfter fram olika analyser som har med maskulinitetsideal att göra och som kan bidra till förståelsen av varför just pojkars skolprestationer är i fokus och varför man därmed gjort pojkar till problem i skolan. Kimmel skriver om problematiska maskulinitetsideal som ett hinder för utbildning och skolengagemang för pojkar, han menar: ”Att vara pojke innebär en sådan isolering och ständig oro som det innebär att varje sekund vara tvungen att bevisa sin manlighet. Pojkåren är en period av ständigt, obarmhärtigt testande av hur det är att vara en vuxen man. Om vi verkligen vill rädda pojkarna, skydda dem och främja pojkåren, så måste vår uppgift vara att finna sätt för att avslöja och utmana denna manliga ideologi, slå sönder den enkla modellen att pojkar nu en gång alltid är pojkar och undanröja pojkars känsla av självberättigande. För i verkligheten är denna manliga ideologi ett problem för både flickor och pojkar.” Föräldrarollen, vad spelar den för roll? Psykolog och debattör Alf B Svensson skriver i en artikel11a: ”Skolan behöver mer resurser, mindre klasser, fler lärare och speciallärare. Men skolan viktigaste mest outnyttjade resurs och lärarnas bästa medarbetare är föräldrarna.” http://genus.se/meromgenus/teman/skola/skolprestationer/kunskapsoversikt--konsskillnader-i-skolprestationer-och-pojkar-i-utbildning/ 10 SOU 2010:53 11a http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/skola/article17316516.ab 9 11a 6 analys och utvärdering av sommarskola på brygghuset Svensson skriver vidare att hur barnen kommer att lyckas i skolan beror på föräldrarnas engagemang och förväntningar samt deras attityd till utbildning. Hur kan skolan fånga detta? Malmökommissionen skriver: Knappt var femte kommuninvånare i Malmö är ett barn11c. Om mindre än tio år beräknas var fjärde malmöbo vara ett barn. Att alla barn får en bra start i livet, en trygg uppväxt och möjlighet att utvecklas både fysiskt, socialt och kognitivt är ett av de viktigaste mål man kan sätta för ett samhälles utveckling. Det inbegriper egentligen alla nivåer av Malmökommissionens rekommendationer och förutsätter insatser genom hela livscykeln eftersom en bra start i livet hänger samman med att föräldrarna har ett jobb, en inkomst och kan försörja sig, en bra boendemiljö, en bra skolmiljö och en skola som kan ge lika förutsättningar för alla elever, möjlighet till delaktighet och inflytande och trygga sociala nätverk, både inom familjen och i förskola och skola. En prioriterad fråga är den om barn och deras familjers ekonomiska situation. Malmö har landets högsta andel barnfamiljer i ekonomisk utsatthet. Sambanden mellan barnfamiljers ekonomi och en rad centrala aspekter som hälsa, utbildningsmöjligheter och framtidsaspekter pekar på ett generellt behov av att lyfta barnfamiljer upp till en lägsta nödvändig standard. Malmökommissionen menar att nyckeln till barns trygga uppväxtvillkor ligger i föräldrarnas situation. Det är genom att bekämpa föräldrars arbetslöshet, hälsoproblem, bristande försäkringsskydd och delaktighet i samhället som långsiktigt hållbara förutsättningar för de utsatta barnen kan skapas. Malmökommissionen menar att fattigdomsbekämpning i vissa avseenden huvudsakligen är en statlig angelägenhet, bland annat genom arbetsmarknadspolitiken men det kan inte tas som intäkt för att vara passiv eller avvaktande i Malmö. På lokal nivå finns en hel del åtgärder som kan genomföras, framför allt för att mildra konsekvenserna av barnfattigdom. Forskning visar tydligt att det inte räcker med att bara påverka risker genom att individuellt behandla höga blodfetter, högt blodtryck, ge råd om att ändra kostvanor, sluta röka, dricka måttligt och öka den fysiska aktiviteten om vi skall förbättra hälsan i hela befolkningen. Hälso- 7 och sjukvården har stor betydelse för vår hälsa, men viktigast är de faktorer som ligger utanför hälso- och sjukvårdens område. Vill man verkligen förändra måste man påverka de samhällsstrukturer, fysiska och sociala, som yttersta orsaker till de risker som orsakar ohälsa, skador och död i förtid. Det handlar om förändrade synsätt och nya sätt att styra och organisera i en ny tid där gårdagens system inte förmår nå mycket längre. I Antologin ”Vi lämnar till skolan det käraste vi har”11b kan läsas: Ett gott samarbete handlar till stora delar om att det skapas ett förtroendefullt klimat mellan lärare och föräldrar. Tillit, helt enkelt. Tilliten hänger nära samman med hur barnet trivs i skolan, hur barnets relation till lärare och kamrater utvecklas, hur läraren stödjer barnets lärande men också vilka förväntningar lärarna har på eleverna och på föräldrarna. Skolan har ett huvudansvar för relationens kvalitet gentemot föräldrarna. Forskaren Lars Erikson, som gjort en studie om hur lärare skapar en förtroendefull kontakt med föräldrar, beskriver att förtroendet mellan lärare och förälder skapas genom att läraren placerar barnet i centrum. Genom att signalera en genuin omsorg om barnet och att både tålmodigt och målmedvetet fokusera på elevens långsiktiga lärande i klassrummet och i skolan byggs ett förtroende mellan lärare och förälder. Man skulle kunna uttrycka det så att läraren och föräldern krokar arm på var sin sida om barnet. En viktig del av ett framgångsrikt föräldrasamarbete är således att rektor initierar och skapar förutsättningar för självreflektion och kollegiala samtal om bland annat förhållningssätt: Hur ser vi på föräldrar på vår förskola/ skola? Vilka förväntningar har vi på föräldrar? Hur talar vi om dem i personalrummet? Hur välkomnar vi dem under barnets första tid i förskolan/skolan? Hur kommunicerar vi med föräldrar när barnet är i svårigheter? Kan vi lätt ringa hem innan en svårighet växer sig för stor? Har vi föräldrarna med oss – känner de tillit till vår skola? 11b http://www.skolverket.se/om-skolverket/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2070 11c http://www.malmo.se/download/18.29aeafd91411614c896307/Popversion2.pdf 11b 11c borås stad Forskare Lars Eriksson skriver i samma antologi: Isärhållandets princip utgår från olika typer av skillnader mellan hem och skola och mellan föräldrar och lärare. I den diskussion som historiskt tagit form utifrån denna princip kan man spåra en argumentation som går ut på att just upprätthålla och bevara dessa skillnader. Isärhållandets princip kan teoretiskt härledas till en amerikansk utbildnings-sociologisk tradition, som lyfter fram hemmets och skolans olika roller och uppgifter. Traditionen går tillbaka till sociologen Willard Waller. Anledningen till att konflikter blir överordnade i relationen mellan föräldrar och lärare bottnar, enligt Waller, i omständigheten att föräldrar och lärare vill barns bästa, fast på olika sätt. Lärare är satta att sörja för barnens intellektuella utveckling eller den ”skolastiska välfärden”, som Waller uttrycker det. Dessutom ingår i lärarens uppgift att värdera barnens prestationer i förhållande till en standard. För en förälder är den intellektuella utvecklingen endast en sida av barnets hela utveckling och det ter sig nästan självklart att föräldrar ser till hela barnets utveckling. Föräldrar och lärare har således olika relationer till barnen och därför måste man betrakta föräldrar och lärare som ”natural enemies”, påstår Waller. Talcott Parsons (1959) för vidare Wallers resonemang om skillnader mellan läraren och föräldern och framhåller att läraren är orienterad mot vad barnen presterar och tvingas härvidlag relatera sig till alla barn i klassen. I den meningen har läraren universella intressen. En förälder är som regel knuten till ett barn i en klass och prioriterar oftast barnets behov, oavsett prestation. Därför kan man säga att föräldern har partikulära intressen. Skillnaden mellan lärare och föräldrar i dessa ovanstående avseenden är något som Parsons bejakar. Det är ”essentiellt” hävdar han, att läraren inte blir en mor till sina elever därför att mötet med en lärare, som barnet upptäcker är utbytbar, innebär en möjlighet att överskrida den för barnet välkända identiteten som ”son” eller ”dotter”. Det som kännetecknar den socialisationsprocess barnet genomgår i skolklassen handlar med andra ord om en frigörelse från de emotionella banden till den egna familjen. Men det handlar också om en internalisering av samhälleliga 12 värden och normer på en ”högre nivå”, jämfört med vad som är möjligt inom familjens ram. Ett konkret bemötandeexempel från Rosengård i Malmö Socialarbetarna i stadsdelen Rosengård i Malmö insåg att de bemöter flickor och pojkar olika. Med hjälp av konkreta typfall får de syn på sina egna fördomar och kan möta klienterna utifrån faktiska behov och inte utifrån föreställningar om kön eller etnicitet12. Då forskning visar att kvinnor och män, flickor och pojkar, ofta bemöts och behandlas olika utifrån föreställningar om t.ex. kön, etnicitet och sexualitet finns en risk att den service man ger påverkas av de här föreställningarna och inte styrs av den enskilda individens faktiska behov. De ställer sig frågor som: Är det en ensamstående mamma eller pappa? Varför tror du det är det ena och inte det andra? Vad gör du? Och vilka konsekvenser får det? Hade insatserna sett likadana ut om klienten hade varit av det motsatta könet? Socialarbetarna kan se att de generellt är mer inriktade på vad pojkar gör och hur flickor mår. Socialarbetarna undrar oftare vad pojkarna har hittat på och de har lättare att se flickorna som offer. Genusperspektivet ingår numera i diskussioner mellan arbetsledare och socialsekreterare när det gäller utredningar och beslut om insatser för enskilda individer. En annan effekt av arbetet är att pojkars och mäns utsatthet för hedersrelaterat våld har fått större uppmärksamhet. Förmodligen har de till exempel ett större behov av skyddade boenden än vad socialtjänsten tidigare har förstått. http://jamstall.nu/blog/jamstalldhetipraktik/socialarbetare-granskar-egna-fordomar/ 12 8 analys och utvärdering av sommarskola på brygghuset Sommarskola på Brygghuset 2013 Brygghuset – av Anders Holmberg Brygghuset är en central mötesplats med café och olika lokaler för möten och arrangemang på sammanlagt 850 m2. Den primära målgruppen är unga vuxna i åldern 16-29 år. Här arbetar 7 tillsvidareanställda, 5 med utvecklingsanställning, 2 projektanställda, en trygghetsanställning samt 5 med praktik. Brygghuset vänder sig till alla unga från 16 år och uppåt. Brygghuset vill satsa extra på målgruppen 16-19 år som befinner sig i utanförskap. Till Brygghuset kan man komma för att förverkliga sina idéer om arrangemang, utställningar, möten och liknande. På Brygghuset finns en scen, ett biorum med 31 biostolar och andra anpassningsbara lokaler i två våningsplan. Alla lokaler och teknik lånas ut helt kostnadsfritt. Verksamheten är finansierad av Borås Stad som en egen enhet under Fritids- och folkhälsoförvaltningen. Borås Skatehall finns också under samma enhet. Unga vuxna i åldrarna 20-29 som själva befunnit sig i utanförskap anställs på Brygghuset via praktik som övergår i en utvecklingsanställning för att fungera som en bro till målgruppen 16-19 år och vuxna. Förväntade effekter av en utvecklingsanställning: • nya nätverk • tömt delar av sin ”ryggsäck” och fyllt densamma med mer nyttiga verktyg att hantera sitt liv med • lämnat försörjningsstöd • nytt fokus på livet • något att skriva på sitt CV • fortsätta studier (både för egen del och för att vara trovärdig förebild för andra) De utvecklingsanställda kan genom sina egna erfarenheter lättare närma sig målgruppen 16-19 år i utanförskap, som Brygghuset vill nå. Det är i Ung till Ung-processen det skapas förebilder som kan ge nytt hopp om framtiden och om att få en plats i samhället. Som Brygghusets anställda blir de själva levande exempel på att det går att komma bort från tidigare liv. Då vägen är tuff är ledstjärnan ”Det är i motvind drakarna lyfter”. 9 Brygghuset arbetar med konceptet Ung till Ung. Många av de ungdomar och unga vuxna som hamnat utanför skola och arbetsliv känner sig svikna av vuxenvärlden. Det behövs andra sätt att närma sig dessa. Ung till Ungs verksamhet kan delas upp i tre områden: 1. Motivationsarbete Hur kan man hitta glöden inom sig? 2. Skola Utveckla läxhjälpverksamhet, arbeta stöttande och förebyggande på skolorna. 3. Arrangemang Hjälpa andra unga att förverkliga det de ”får för sig”. I dagsläget har Brygghuset tagit in tre unga i sin ordinarie personalgrupp för att ansvara för och utveckla konceptet Ung till Ung. Personalen på Brygghuset driver inte egna projekt och arrangemang utan innehållet i huset bygger på privata initiativ och samverkan. Det ska vara ett tillåtande klimat där man erbjuder alla möjlighet att presentera egna idéer om projekt/arrangemang i huset, från start till mål, i alla led. Främst ska unga människor fylla huset med innehåll. Personalens roll är att vara bollplank och möjliggörare för andras idéer, stora som små. Brygghusets café kan beskrivas som själva hjärtat i verksamheten. Det drivs i kooperativ form som ett av Sveriges första Fair Trade caféer. Brygghuset är 100 % drogfritt, även inom slutna sällskap. För att innebörden av ordet ”mötesplats” ska tas på allvar, arbetas det ständigt med att skapa förutsättningar för möten mellan unga och vuxna på olika sätt. För att detta ska bli verklighet blir samverkan med andra aktörer såsom föreningar, företag, privatpersoner och organisationer en förutsättning. borås stad Sommarskolan – av Åsa Molander Den 4 juni blev det klart att Brygghuset fick genomföra Sommarskola tillsammans med GradeUp. Ett rekryteringsarbete startade. Varje stadsdelschef kontaktade sina rektorer som i sin tur tog kontakt med GradeUp. De listor på elever som varje skola lämnade över till GradeUp bearbetades. Föräldrar till dessa elever kontaktades och fick information om sommarskolan. Introduktionsmöten arrangerades mellan GradeUp, studiecoacher, föräldrar och elever. Projektet planlades och en studieplan arbetades fram. Utifrån deltagares behov bestämdes vilka studiecoacher som skulle delta. Det blev sammanlagt 10 coacher, varav 3 av dem var från Brygghuset. Alla coacher arbetade inte heltid med projektet, utan en del arbetade enstaka dagar. Från start var 17 stycken elever anmälda, men då rekryteringen fortsatte av eleverna själva kom till slut 27 elever (18 pojkar och 9 flickor) att ingå i sommarskolan. Två nyanlända elever fick ta del av materialet, men gjorde sina studier på annan plats. Dagarna har haft följande utseende: • Klockan 08.00, gemensam frukost för personal och elever • Klockan 12.00, lagad lunch • Klockan 13.00, fortsatta studier • Klockan 15.00, reflektioner och mellanmål. Aktivitet/upplevelse och syfte: – ShowAkademin: Vikten av hjärnhalvornas samverkan. – Hjärt- och lungräddning: Hantera svåra situationer. – Boxning: Vikten av fokus. – Navet: Praktisk matematik. – Upzone: Utmana sig ett steg till. – Laserdome: En glad överraskning. Varje morgon skrev eleverna ned sina förväntningar av dagen som följdes upp varje eftermiddag genom reflektion. Studiecoacher gav feedback på det eleverna skrivit och överlämnade det dagen efter. Eleverna fick genomföra minst en aktivitet per vecka som ett led i ett medvetet motivationshöjande arbete. Upplevelserna kopplades både till att skapa gruppkänsla och till utbildningens olika delar. GradeUp – av Åsa Molander GradeUp erbjuder läx- och studiehjälp i alla ämnen till elever framförallt på grundskola och gymnasienivå. Studiecoacherna som jobbar för GradeUp är i första hand själva unga studenter som vill dela med sig av sina kunskaper i ämnet, men även med studieteknik. Mycket handlar om att skapa motivation och självkänsla i ämnet tillsammans med strukturerad studieteknik. Studiecoacherna som arbetat under sommarskolan är mellan 18-25 år gamla. En styrka är att det har funnits både manliga och kvinnliga studiecoacher som undervisat i de olika ämnena. Studiecoacherna har på olika sätt blivit förebilder för eleverna. T.ex. har en studiecoach själv dyslexi och klarat mattespetsutbildningen på gymnasiet med högsta betyg. Hon har kunnat förklara och visa på olika metoder som underlättade för elever i samma situation. GradeUp vill skapa en förståelse för varje elevs mål och utmana dem för att nå dit. Vi jobbar med helheten för att nå resultat. Medvetenhet om på vilket sätt man lär sig, hur hjärnan lagrar information och vikten av repetition, sömn och att äta bra är några av de viktiga faktorer som vi försöker få eleven att anamma. Under sommarskolan har vi jobbat efter läroplanens mål och riktlinjer. Eleverna har fått möjlighet till undervisning individuellt och i grupp. De har fått pröva på olika arbetssätt och arbetsformer samt planera och utvärdera undervisningen och sin egen insats. Studiecoacherna har uppmuntrat eleverna att bli självständiga och ansvarstagande i sina studier. Resursfördelningen och stödåtgärderna har anpassats till elevernas utveckling för att få varje elev att växa med sina uppgifter. 10 analys och utvärdering av sommarskola på brygghuset Vi har haft god kommunikation med föräldrar, vi har involverat näringslivet och bedrivit aktiviteter på annan plats än den där sommarskolan varit förlagd. Enligt läroplanen ”ska de intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna uppmärksammas, likaså hälso- och livsstilsfrågor”. Denna helhet har varit fokus under sommarskolan. Då vi inte har haft någon SYV13 kopplad till sommarskolan har gymnasieantagningen fyllt den funktionen och som det står i läroplanen ”den studieoch yrkesorienterande verksamheten organiseras så att eleverna får vägledning inför de olika val som skolan erbjuder och inför fortsatt utbildning” och det har fungerat över förväntan bra. Det är synd att attityden ”plugga igen” på ett sommarlov klingar illa. Det ses inte som en investering utan snarare som en bestraffning. Detta bidrar till en antipluggkultur som också många vuxna är med och bidrar till. Följddiskussionen handlar ofta om att det måste bero på eleven, varför man inte klarat sina studier på given tid och sällan ser man att det kan bero på helt andra faktorer än elevens förmåga eller vilja att lyckas med sina studier. Det GradeUp gjort är att vi har pratat i positiva ordalag om att lära och förstå, vi har sorterat elevernas befintliga kunskaper och förtydligat den kunskap skolan redan förmedlat. ”Istället för att se det som saknas se styrkor att bygga vidare på”. Den negativa attityden att plugga följer med många elever ända tills de blir studenter på högskola/universitet och studier blir ett sätt att leva under ett par år. Under de fyra veckor sommarskolan pågick, kunde vi tydligt märka en attitydförändring hos många av eleverna. Under den/de första veckorna så trodde eleverna att de var tvungna att göra det här för någon annans skull. Men mot slutet av sommarskolan så uppfattade jag det som att de flesta funnit en lust i att plugga och lära sig för sin egen skull. Det blev roligt att plugga. Man hade med hjälp av studiecoacherna 13 11 Studie- och yrkesvägledare sett sina framsteg. Man ville lära sig mer och med det så hade eleverna blivit mer självständiga och ansvarstagande för sina studier och sitt eget lärande. Läser man läroplanens riktlinjer så stödjer de allt det arbete som skett under sommarskolan. Både kunskapsmässigt, samarbete och involvering av föräldrar samt sammansättningen av klass och hur studiecoacherna speglade gruppen. Konceptet går naturligt hand-i-hand med Ung till Ung som är Brygghusets modell med coachningsarbete. borås stad Resultat Antal Kön Notering Godkänt betyg/Ämne Närvaro Notering Grundskoleelever med målet att få godkänt betyg 1 F Eng, matte 100 % 2 F Eng, matte 100 % 3 F Svenska 100 % 4 F - 100 % 5 F Matte 100 % 6 F - 40 % Antagen via priv * 7 F - 40 % Antagen via priv * 8 P Svenska 100 % 9 P Svenska 100 % 10 P Svenska 100 % 11 P Svenska 100 % 12 P Svenska 100 % 13 P Svenska, matte 100 % 14 P - 100 % 15 P Matte 100 % 16 P Matte 40 % 17 P - 10 % Antagen via priv * redan innan 18 P Matte 10 % ”Hemmasittare” sedan 7 klass Antagen via priv * Antagen via priv * redan innan Gymnasieelever med målet att nå årskurs tre 1 P Matte 100 % 2 P Matte 100 % 3 P Matte 100 % 4 P Spanska 100 % Övriga elever med målet att få ökad kunskap i ämnet 1 F åk 8 Engelska, matte 100 % 2 F Prövning på IB Engelska IB 100 % Ej återkopplad/nyanländ 3 P Prövning på IB Engelska IB 100 % Ej återkopplad/nyanländ 4 P åk 8 Svenska 100 % Varit i Sverige i 8 månader 5 P Åk 9 hade redan gymnasieplats Idrott 10 % PRIV - programinriktat individuellt program, ger eleven rätt att läsa in det ämne som inte är komplett (gäller inte svenska på nationellt program). PRIV innebär att eleven läser färdigt på Individuella programmet (IV) i det ämne hen inte blivit behörig i från grundskolan, men i övrigt läser kurserna som vanligt på det nationella gymnasieprogrammet. Antalet elever som deltagit är 27 st, 18 pojkar och 9 flickor. Skolor som deltagit är Särla, Boda, Dalsjö, Engelbrekt, Sandgärd, Erikslund och Sven Eriksson. Den primära gruppen grundskoleelever åk 9 med målet att klara godkända betyg för att komma in på gymnasieskolan, var totalt 19 stycken elever. Av de 19 eleverna fick totalt 13 elever ett betyg under sommarskolan (tre elever lyckades läsa upp två betyg). Tre elever blev antagna via priv under sommarskolan och tre elever hade redan en priv-plats, men ville ta möjligheten att läsa upp ett betyg. Om man tittar antalsmässigt på gruppen vars mål varit att få ett betyg var det 22 st, 15 pojkar och 7 flickor. 12 av 15 pojkar klarade godkänt och 4 av 7 flickor klarade godkänt betyg, d.v.s. 80 % av pojkarna klarade godkänt betyg och 57 % av flickorna klarade godkänt betyg. Gruppen gymnasielever var fyra stycken. Tre av dem har klarat sin omtenta och blivit godkända i sina kurser. Gruppen ”övriga deltagare” är elever som är yngre och det primära var att förbättra sig i ett eller flera ämnen. Gruppen bestod även av elever som inte läste på sommarskolan, men som tog del av materialet och kom två gånger i veckan för att få återkoppling och nya uppgifter att jobba vidare med på egen hand. 12 analys och utvärdering av sommarskola på brygghuset Åtta framgångsfaktorer – av Anders Holmberg Åtta faktorer kan ses i ömsesidig samverkan som framgångsfaktorer för sommarskolan på Brygghuset: – Föräldrar: Den kanske allra viktigaste framgångsfaktorn är att få med föräldrar på elevernas resa. Det spelar roll vad föräldrar säger. Unga lyssnar på sina föräldrar. Samtliga elever har uppmuntrats av sina föräldrar att ta chansen med sommarskolan och sett det som en möjlighet att komma vidare med skolarbetet. Vid antagningsprocessen deltog både elev och minst en förälder. I samförstånd mellan elev, förälder och utbildare skapades förutsättningarna för vad just den eleven kunde förvänta sig av sommarskolan. Vid dessa möten lades stor vikt vid vad eleven sa och vilka behov de hade för att skapa en så bra studiesituation som möjligt. – Ung till Ung: Unga mentorer från både Brygghuset och GradeUp har tillsammans bildat en stark mix av praktisk livserfarenhet och kompetens inom olika ämnen. Förutom valda mentorer medverkade ytterligare unga som arbetar i bl.a. caféet och på Skatehallen. – Integrerad grupp och ledarsammansättning: En mångfacetterad, sammansatt mentorsgrupp har spelat en avgörande roll för projektets resultat. Mentorer med olika kön, bakgrund, åldrar och erfarenheter har samverkat kring faktiska uppgifter som ska lösas. I sommarskolans fall handlade det om att klara betyg för att komma in på gymnasiet. Men det skulle lika gärna kunna handla om ett arrangemang som ska genomföras, en utställning som ska hängas eller en loppmarknad som ska förverkligas. Genom att ha fokus på uppgiften får deltagarnas etniska och religiösa bakgrund och klasstillhörighet sekundär betydelse. – Bemötande och förhållningssätt: Både Brygghusets och GradeUp´s mentorer förväntade sig att de elever de mötte hade kunskap och förmåga att lyckas med sina uppgifter. Flera rapporter visar att enbart 2 % av skolans elever har egentliga inlärningssvårigheter. Den vetskapen visar att det är andra faktorer som spelar roll när man inte når grundskolans mål. Det är viktigt att se alla framsteg och hela tiden påvisa eleverna detta. 13 – Neutral spelplan: Brygghuset erbjuder en annan miljö än skolan. Deltagarna finns i ett sammanhang där många olika verksamheter bedrivs samtidigt. Eleverna kommer bort från sin ursprungliga miljö där de fått en roll av både kamrater och lärare. De får en möjlighet att bli sedda på nytt. De träffar andra unga från olika delar av Borås som är i samma situation, vilket är läkande då många tror att det är ”mig det är fel på”. Vi arbetar medvetet på att skapa en omgivning där betoning läggs på att stärka ungas tro på att det omöjliga är möjligt. – Det skarpa lägets pedagogik: Ingenting får vara på låtsas. Att lösa uppgiften blir det centrala. I det arbetet byggs starka relationer som innefattar tillit och förtroende. För deltagarna var det centrala att läsa upp det/de betyg de saknade för högre studier. – Flexibilitet: Sommarskolan organiserades om utifrån deltagares behov, varje vecka. Nya gruppkonstellationer bildades för att möta deltagares behov och mentorerna växlade uppgifter. – Omväxling: Sommarskolan bjöd på flera överraskande moment. Deltagarna fick under sina fyra veckor pröva på boxning, vara på Navet, Showakademin, Upzone och utbildas i hjärtlungräddning på Borås Simarena. Förutom att det var trevliga avbrott gjordes aktiviteterna med bestämda syften som sedan integrerades i undervisningen. Syftet med t.ex. boxning var att lära deltagarna vad fokus innebär. Boxning kräver 100 % närvaro hela tiden, att tappa fokus innebär ödesdigra konsekvenser. Fokus är ett tillstånd och går att träna upp. borås stad Reflektioner Reflektioner kring ungdomsrollen – av Anders Holmberg Ibland får jag frågan om jag kan komma ut och föreläsa om ungdomar. För att provocera lite vid dessa tillfällen brukar jag börja med att säga att ungdomar är en egen ras och de beter sig enligt följande mall... Vad jag egentligen vill säga är att jag tror att vi gör oss själva en björntjänst när vi sätter etiketter på stora grupper och försöker generalisera deras beteenden. Själva begreppet ungdom har sedan mitten av åttiotalet stadigt utvidgats så att det nu inom EU är ett begrepp som sträcker sig upp till 29 år. För mig är ungdomsbegreppet relevant när man pratar om unga som inte fyllt 18 år. 18-årsgränsen är en viktig barriär i människors liv, det är då de i lagens mening blir myndiga, vilket i min värld är synonymt med att bli vuxen. ”Du har nu ansvaret över ditt liv och dina handlingar och det är du som får ta konsekvenserna av ditt handlande.” När jag funderar på vad ungdom betyder får jag många associationer, tyvärr mest negativa. – Att vara ungdom är att inte riktigt vara vuxen, det fattas något, kanske något som har med ett helhetsansvar över sitt liv att göra, man har en bit kvar, man är inte riktigt färdig. – Att vara ungdom skulle också kunna innebära att vara dömd till att vara ung, du får inte komma in i de vuxnas liv, du har inte koderna för vuxenlivet. Och du kommer inte få veta vad dessa koder består i, det är du för liten för. Tyvärr tycker jag mig se att det blir allt vanligare att etikettera människor och dela upp dem i fack. Vi tilldelar människor roller och förväntar oss ett slags beteende och mönster som motsvarar rollen, t.ex. arbetslös. Vi sätter bokstavsförkortningar och diagnoser på människor, vi delar upp dem i åldrar, kön, klass, sysselsättning, etnicitet och intressen som ska beskriva hur man är och sedan, när vi sorterat dem i alla dessa kategorier så börjar integrationsarbetet. Hur är det att idag vara utpekad som en arbetslös, homosexuell, ensamstående invandrarkvinna med ADHD i en etta på Hässleholmen och som går på ”soc”? Hur är det att identifiera sig med den rollen? Hur mår man? Hur blir man bemött? Vilka roller skapar bemötandet? Roller är något man kan gå in och ut ur och det är något vi ägnar oss åt dagligen. Det farliga är att fastna i en roll, antingen något man fått för sig (jag är värdelös, jag kommer aldrig få nåt jobb) eller något du får dig tilldelat (du är värdelös, du kommer aldrig få nåt jobb). Så fort vi börjar prata integration, oavsett om det handlar om invandrare, funktionsnedsatta eller ålder blir konsekvensen segregation. Vi pekar ut individer och grupper och fokuserar på det som skiljer, inte det som förenar. På Brygghuset har vi bestämt att aldrig prata integration. Integration är något man gör. Vi vill egentligen veta så lite som möjligt om de som besöker oss eller börjar hos oss i våra verksamheter. Vi vill att de ska få en chans till nystart. Fokus ska vara på uppgiften som ska lösas (t.ex. arrangemanget, konserten, läxan, utställningen, maträtten, rummet som ska möbleras, rapporten som ska skrivas, arbetet som ska utföras). I arbetet med uppgiften byggs relationen mellan människor och man får visa vem man är. Personalens uppgift är att förvänta sig att ”du” kan. ”Du” får en chans att kunna omdefiniera dig. Ungdom är en tid av sökande, testande och utvecklande av sina förmågor och formande av sin identitet, allt som ska föra dig in i vuxenvärlden. Människan är väldigt duktig på att spela de roller de förväntas spela, då blir också konsekvensen att vissa inte kommer kliva in i vuxenvärlden fullt ut förrän den dag de fyllt 30 år. Vill vi verkligen detta? 14 analys och utvärdering av sommarskola på brygghuset Studiecoachernas roll och deras reflektioner – av Åsa Molander Som studiecoach är den viktigaste uppgiften att coacha eleven att lyckas väl utifrån de förutsättningar och mål som givits och få eleven att känna sig nöjd med sina prestationer. På sommarskolan möttes studiecoacherna av många elever som hade låg självkänsla i det ämne som man inte var godkänd i. Förevändningar som var inte helt ovanliga. Studiecoachens roll blev för många att våga tro på sin egen förmåga. När eleven jobbat i ämnet ett tag och studiecoachen kunde visa på framstegen som gjorts så steg dels elevens studiemotivation och det blev tydligt att självförtroendet i ämnet förbättrats och med det så kom ett förbättrat resultat. Fråga, fråga om och fråga igen, är ett mantra som studiecoacherna uppmanar eleven att ta till sig. Det är elevens ansvar att fråga och studiecoachens uppgift att förklara. ”jag kan inte matte och det kan inte mamma heller så jag har ärvt det från henne”, Reflektioner från en mentor på Brygghuset – av Salam Al-mosawy Många tankar och känslor väcks när jag tänker tillbaka till sommarskolan. De började som en liten grupp elever som växte sig fler i antal och blev allt självsäkrare. Än idag får jag höra historier om hur mycket det har hjälpt dem i sina nya studier när de kommer tillbaka till sin skola. “Salle! Det var bara jag som visste vad hypotes betydde i klassen!” 15 Elever som en gång såg svenskan som sin akilleshäl önskar sig numera träna på detta under sin fritid. Vi får inte glömma hur starkt de kortsiktiga målen kan påverka trötta elever, hur deras attityd och perspektiv kan vända 180. Inte bara för eleverna utan även för oss studiecoacher, hur fyra veckor kan förändra någons liv. Vem vill inte vara med på en sådan resa? Jag hoppas innerligt jag får vara med på fler sådana projekt och att jag lyckas hålla kontakt med alla de elever jag stöttade, sedan var det inte bara de som fick hjälp, även jag fick en helt annan energi och lust efter detta projekt och hoppas numera att kunna få jobba med detta på heltid. Jag fick mig också en ordentlig läxa under denna sommarskola som dock inte kan betygsättas. borås stad Hur komma vidare? Slutord Hur följa upp sommarskoleeleverna? Vad betyder det att pojkar och flickor15 inte får samma förutsättningar att lära sig och trivas i skolan, att flickor presterar bättre än pojkar i skolan, att flickor mår sämre än pojkar, att flickor oftare utsätts för trakasserier, att pojkar får mer negativ uppmärksamhet i skolan och att både pojkar och flickor hindras av traditionella könsroller16? Fyra veckor är en kort tid för ett verkligt och bestående förändringsarbete. Deltagarna är motiverade för fortsatta studier, men vi vet inte hur det kommer att gå. Det behövs uppföljning av dessa elevers lust att lära, deras roll i skolan och eventuellt nya betyg, dels om tre månader och dels om sex månader. Detta för att se om en sådan här satsning är tillräcklig eller om ytterligare insatser behöver göras. Hur arbeta vidare med ungdomar som varken studerar eller arbetar? Brygghuset vill bygga upp en kontinuerlig verksamhet för målgruppen 16-19 år som finns inom Borås Stads informationsansvar (se sid 2) som idag består av 213 elever (136 pojkar, 77 flickor). Brygghuset har provat Ungdomsbryggan under två år tillsammans med Arbetslivsförvaltningen. Den riktar sig till ungdomar mellan 16-19 år som varken studerar eller arbetar. Där ingår uppsökande verksamhet, motivationsarbete, coachning och att läsa upp betyg. Brygghuset kan via modellen Ungdomsbryggan erbjuda målgruppen inom informationsansvaret ett redan inarbetat Ung till Ung-koncept, studieverksamhet och olika anställnings- och praktikformer ganska omgående. De åtta framgångsfaktorer (se sid 13) som har beskrivits tidigare visar på styrkan i Brygghusets koncept. För att förverkliga målet med informationsansvaret och för att utforma en metodik att arbeta vidare med behöver Brygghuset förstärkas med en till två tjänster samt medel för externa tjänster14. Det finns också ett behov och en önskan om samverkan med Borås Stads Kunskapslyft och ett fortsatt samarbete med Arbetslivsförvaltningen. 14 http://www.skolverket.se/regelverk/juridisk-vagledning/entreprenad-ochsamverkan-1.206323 • Vilka roller skapar det? För pojkar? För flickor? • Vilka resultat skapar det? För pojkar? För flickor? • Vilket samhälle skapar det? För pojkar? För flickor? Idag pågår högljudda diskussioner kring ungas arbetslöshet, pojkars betyg i skolan, flickors psykiska ohälsa och pojkars ungdomsbrottslighet. Det finns också dagligen samhällsdiskussioner i media, i riksdag och regering och i kommunal verksamhet kring skolans betydelse för hälsan, framtiden och tillväxten i samhället. I Malmökommissionen17 har 52 forskare medverkat i framtagandet av 32 underlagsrapporter och en slutrapport där barn och ungas uppväxtvillkor står i centrum. De inleder sin slutrapport med ett citat av Tage Danielsson: Det är ingen idé att finnas till om man inte behövs till nåt. Därför måste samhället inrättas så att alla behövs. Vi kräver att behövas! Unga som kommer in i det utanförskap som skapas då de inte klarar skolan beskrivs av olika myndigheter och forskare i forskningsrapporter via statistiska fakta som oerhört kostnadskrävande för både individ och samhälle. Vi behöver inga fler rapporter i ämnet. Vi behöver hitta arbetssätt som gynnar både barn och unga, föräldramedverkan och skolans målsättningar. Vi behöver våga pröva olika lösningar såväl konventionella som okonventionella. 15 http://www.skolverket.se/skolutveckling/vardegrund/vardegrundsarbetetsdelar/jamstalldhet/systematiskt-arbete/omraden-for-systematiskt jamstalldhetsarbete-1.198504 16 17 http://www.regeringen.se/sb/d/14038/a/158427 http://www.malmokommissionen.se/ 14 15 16 17 16 analys och utvärdering av sommarskola på brygghuset Fokus i teori- och reflektionsavsnittet har legat på bemötande, förväntningar och roller. Även om de statistiska och ekonomiska perspektiven är viktiga, så är de relationella beteendefrågorna ännu viktigare, d.v.s. de känslor och det samspel som skapas varje dag, hela året om mellan barn, föräldrar, olika professioner, samhället och rådande normer. Att klara skolan är idag synonymt med att få träda in på arbetsmarknaden. Siffror, statistik och kostnader som presenteras är viktiga mätinstrument, men fokus och ledord i denna utvärdering är bemötande, förväntningar och roller. I Rapporten ”Konstruktiv normkritik”18 kan läsas att individers svårigheter att ta sig in på arbetsmarknaden bör göras till en samhällsfråga. Strukturperspektivet är en grundläggande förutsättning för förändringsarbete, för att skapa en medvetenhet om maktobalans och för att ifrågasätta vem som kan tänkas arbeta med vad och vem som kan uppfattas som arbetsduglig. Med hjälp av ett normkritiskt perspektiv kan vi få syn på, och förändra, begränsande strukturer och normer, i stället för att försöka få enskilda individer att passa in i mallen. Normkritik handlar om att sätta fokus på makt. Det innebär bland annat att få syn på, och ifrågasätta, de normer som påverkar uppfattningar om vad som är ”normalt” och därmed oreflekterat uppfattas som önskvärt. Vad som framställs som ”normalt” ger den som uppfattas som ”normal” utvidgade handlingsutrymmen och möjligheter. ”Det normala” eller ”vi” skapas genom att det sätts i kontrast till något annat, ”det avvikande” eller ”dom andra” där de som tillhör normen kan tycka till om, värdera, benämna och avgöra i vilken utsträckning det avvikande ska tolereras eller ej. Den som följer normen har makt och utrymme att antingen upprätthålla normen eller bidra till förändring av den. Det gäller såväl på person- som organisations- och samhällsnivå. När vi ser vem som har makt att förändra, kan ansvaret för förändringsarbetet läggas på rätt ställe. Genom att strukturer förändras, istället för att individer anpassas, finns förutsättning för hållbar och långsiktig systemförändring. Det är också nödvändigt att vara medveten om att flera normer samverkar och ibland motverkar varandra i ett komplext system. När olika normer och olika diskrimineringsgrunder19 påverkar och motverkar varandra samtidigt kallas det för intersektionalitet20. Anders Holmberg skriver i avsnittet ”Reflektioner kring ungdomsrollen”: Tyvärr tycker jag mig se att det blir allt vanligare att etikettera människor och dela upp dem i fack. Vi tilldelar människor roller och förväntar oss ett slags beteende och mönster som motsvarar rollen, t.ex. arbetslös. Vi sätter bokstavsförkortningar och diagnoser på människor, vi delar upp dem i åldrar, kön, klass, sysselsättning, etnicitet och intressen som ska beskriva hur de är och sedan, när vi sorterat dem i alla dessa kategorier så börjar integrationsarbetet. Hur är det att idag vara utpekad som en arbetslös, homosexuell, ensamstående invandrarkvinna med ADHD i en etta på Hässleholmen och som går på ”soc”? Hur är det att identifiera sig med den rollen? Hur mår man? Hur blir man bemött? Vilka roller skapar bemötandet? Det som Anders Holmberg skriver klargör begreppet intersektionalitet. Om vi tar exemplet att få tillträde till arbetsmarknaden så avgör olika normer (kring kön, etnicitet, ålder, funktionshinder och sexuell läggning) vem som kan arbeta inom ett visst yrke. Vi vet t.ex. att personer som varit kriminella har svårt att komma tillbaks i arbete och därmed bli självförsörjande, vilket skapar onda cirklar och ökar risken för återfall i brott. Att medvetandegöra och synliggöra normer hjälper oss att bryta mönster, stereotypa föreställningar och strukturer. Vi kan då istället hitta nya förhållningssätt och nya lösningar. 18 19 http://jamstall.nu/wp-content/uploads/2013/02/Konstruktiv-normkritik.pdf http://www.do.se/ 20 17 http://www.temalikabehandling.se/om-tema-likabehandling/vara-amnen/intersektionalitet/ 18 19 20 borås stad I rapporten ”Konstruktiv normkritik” konsateteras att det är viktigt att komma ihåg: Ett intersektionellt perspektiv bidrar till insikten att en målgrupp begränsas av flera olika maktordningar samtidigt. Ett normkritiskt förhållningssätt, när det kommer till begreppet ”likabehandling”, bidrar till förståelsen av att det inte handlar om att faktiskt behandla alla exakt lika. För att uppnå lika rättigheter och möjligheter, måste vi ibland behandla olika, eftersom alla inte har samma förutsättningar i samhället. Vi ska alltså utifrån ett genus- och diskrimineringsperspektiv, våga göra olika. Vi måste se individen samtidigt som vi ser de strukturella normativa föreställningarna. Detta för att kunna arbeta parallellt med att bejaka individers behov och förändra samhälleliga stereotypa mönster. Att satsa på de ungdomar som tillhör kategorin informationsansvar, som är en grupp som riskerar att hamna i långvarig arbetslöshet och i ohälsa, är en långsiktig investering både för individen och samhället. Att klara skolan är idag en förutsättning för att få inträde till arbetsmarknaden och ett arbete är nyckeln till självförsörjning vilket i sin tur möjliggör ett ansvarstagande för och i det fortsatta vuxna livet. 18 stadskansliet tfn 033-35 70 00 e-post [email protected] webbplats boras.se författare och redaktör Carola Samuelsson, jämställdhetssamordnare [email protected]
