Asså jag bryr mig inte, men ändå bryr jag mig.

 Institutionen för ekonomi och IT
Avdelningen för medier och design
Asså jag bryr mig inte, men ändå bryr jag
mig.
– En kvalitativ studie om ungas uppfattning och erfarenheter av
Instagram.
Agnes Nehls
Linn Leding
Kandidatuppsats, 15 hp
Examensarbete i medieinformatik
Vårterminen 2015
Handledare: Birgitte Christiansen
Examinator: Tomas Lindroth
DEGREE PROJECT I kinda don’t care, but I do care.
Abstract
Social media has come to play an increasingly important role in today's society. It’s hard in today’s world not to talk about youth culture without mentioning social media. Large amounts of research show that this type of media adversely affects young people, but at the same time, much of this research is written from an adult perspective. Our purpose in this bachelor thesis is to examine and highlight a young persons own perspective on this type of media. We have chosen to focus on younger people that use Instagram between the ages of thirteen through sixteen. The teens are most active on Instagram and it's their main social media platform. We have been studying Instagram accounts and have had interviews with focus groups to explore the culture that prevails on Instagram today. The study shows that young people today use Instagram in order to take advantage of the sharing of their everyday lives. All of the respondents believe that girls and boys use Instagram in different ways. The main difference is that girls seem to care more about their social media lives than boys do. Something that is demonstrated by all the girls is that they use two different accounts for two different audiences. In the discussion, we review why the culture looks like it does and how young people today jointly build rules about how to behave in this social medium. Then we finally arrive to the point that young people today have a better eye on social media than previous research has shown. We believe that the concerns many parents have about their children on social media in many cases is excessive. Publisher:
Examiner:
Advisor:
Subject:
Keywords
University West,
Department of Economics and Informatics
SE-461 86 Trollhättan, SWEDEN
Phone: +46 520-22 30 00 Fax: +46 520-22 30 99
Tomas Lindroth
Birgitte Christiansen, HV
Media informatics
Language: Swedish
Date:
June 5, 2015
Instagram, youth culture, moral panic, confirmation, likes, followers, selfie.
i
EXAMENSARBETE Asså jag bryr mig inte, men ändå bryr jag mig.
Sammanfattning
Sociala medier har kommit att spela en allt större roll i dagens samhälle. Det går idag inte att prata om ungdomskulturen utan att nämna de sociala medierna. Mycket forskning visar att ungdomar påverkas negativt av denna typ av media men samtidigt är mycket av denna forskning skriven ur ett vuxenperspektiv. Vårt syfte med denna studie är därför att undersöka och belysa de ungas egna perspektiv på denna typ av medier. Vi har valt att inrikta oss på ungdomar och Instagram då det är unga mellan 13-­‐16 som är mest aktiva på sociala medier och Instagram är deras största plattform. Vi har genom att studera Instagram-­‐konton och intervjuer i fokusgrupper undersökt kulturen som råder på Instagram idag. Studien visar att ungdomar idag använder Instagram i syfte att ta del av samt själva dela med sig av sin vardag. Samtliga respondenter menar att Instagram används på olika sätt av tjejer och killar. Främsta skillnaden är att tjejer verkar bry sig mer än vad killar gör. Något som styrks av att samtliga tjejer använder sig av två olika konton för två olika målgrupper. I diskussionen går vi igenom varför kulturen ser ut som den gör idag och hur de unga idag tillsammans bygger regelverk kring hur man ska bete sig på detta sociala medium. Det vi till sist kommer fram till är att unga idag har bättre koll på sociala medier än vad tidigare forskning visat. Vi anser att den oro många föräldrar känner över sina barn på sociala medier i många fall är överdriven.
Utgivare:
Examinator:
Handledare:
Ämne:
Keywords
Högskolan Väst,
Institutionen för ekonomi och IT
SE-461 86 Trollhättan, SVERIGE
Telefon: +46 520-22 30 00 Fax: +46 520-22 30 99
Tomas Lindroth
Birgitte Christiansen, HV
Medieinformatik
Språk:
Svenska
Datum:
Juni 5, 2015
Instagram, ungdomskultur, moralpanik, bekräftelse, likes, följare, selfie.
ii
Asså jag bryr mig inte, men ändå bryr jag mig. Förord
Instagram är idag ett av världens största sociala medium. Intresset för detta medium är stort och många ungdomar använder idag Instagram dagligen. Det gör även vi, Agnes och Linn. Under en tidigare litteraturstudie upptäckte vi att det fanns mycket forskning kring ungdomar på sociala medier. Mycket av forskningen hade en negativ klang och det var någonting vi reagerade på. Själva har vi inte sett dessa medier som något negativt utan snarare som en möjlighet att kunna kommunicera med varandra. Vad vi insåg då var att mycket av den forskning vi tog del av under litteraturstudien grundade sig på ett vuxenperspektiv. Detta ledde till att vi istället ville lyfta de ungas egna tankar och reflektioner kring denna typ av medier. För att kunna ge en ny, förhoppningsvis mer positiv bild av medierna.
Någonting vi inte hade kunnat göra utan de respondenter som ställt upp på intervjuer med oss. Därför vill vi nu tacka dessa unga tjejer och killar som tagit sig tid och engagerat sig i vårt arbete. Vi vill tacka för att de gett oss tillåtelse att granska deras konton samt tacka för att vi fått ta del av deras tankar och resonemang kring kulturen som råder på Instagram idag. Utan dessa ungdomar hade vi inte kunnat genomföra vårt arbete.
Vi vill också ge ett stor tack till vår handledare Birgitte Christiansen som stöttat och hjälp oss genom hela processen. Vi vill tacka för all tid och allt engagemang hon lagt ner samt att hon tagit sig an våra konstiga och ibland obegripliga frågor.
Sist men inte minst vill vi också tacka Eddy Nehls för goda råd och kritisk läsning.
iii
Asså jag bryr mig inte, men ändå bryr jag mig. Innehållsförteckning
Abstract ............................................................................................................... i Sammanfattning................................................................................................. ii Förord ................................................................................................................ iii 1 Inledning......................................................................................................... 1 1.1 Bakgrund ................................................................................................... 3 1.2 Frågeställning/Problemformulering ............................................................ 7 1.3 Syfte och mål ............................................................................................. 7 2 Teori och tidigare forskning .......................................................................... 9 2.1 Social konstruktivism ................................................................................. 9 2.2 Sociala medier ......................................................................................... 10 2.3 Förväntningar .......................................................................................... 10 2.4 Genus ...................................................................................................... 11 2.5 Symbolisk interaktionism ......................................................................... 13 2.6 Identiteter ................................................................................................. 14 2.7 Livet på nätet ........................................................................................... 17 3 Metod ............................................................................................................. 19 3.1 Innehållsanalys/dokumentanalys............................................................. 19 3.2 Fokusgruppsintervju ................................................................................ 20 3.3 Urval ........................................................................................................ 21 3.4 Genomförande/tillvägagångssätt ............................................................. 22 4 Resultat.......................................................................................................... 24 4.1 Ungas användande av Instagram............................................................ 24 4.2 Bekräftelse............................................................................................... 26 4.3 Skönhetsideal .......................................................................................... 29 5 Diskussion ..................................................................................................... 33 6 Slutsatser ...................................................................................................... 37 Källförteckning................................................................................................. 39 Bilaga 1: Innehållsanalys ................................................................................ 44 Bilaga 2: Intervjuguide .................................................................................... 46 iv
Asså jag bryr mig inte, men ändå bryr jag mig. 1 Inledning
Sociala medier har under de senaste åren kommit att spela en allt större roll i vardagen och idag använder de flesta ett flertal av dessa medier. Idag kommunicerar folk med varandra genom flera olika kanaler och många av oss är ständigt uppkopplade. Man delar med sig av allt från vad som finns på tallriken, till dagens outfit och vad man tänker på hemma i tv-­‐soffan. Facebook har länge legat i topp som det mest populära sociala medium i Sverige. De senaste rapporterna från Statens medieråd (B, 2015, s. 12) visar dock att Instagram nu gått om Facebook som det mest populära sociala medium bland unga. Idag använder 75% av ungdomarna i ålder 13-­‐16 år Instagram.
Statens medieråds rapporter visar att många föräldrar känner oro över sina barn i samband med sociala medier. Det föräldrarna i första hand känner oro över är att deras barn ska mobbas eller hotas, följt av oron över att någon vuxen ska söka sexuell kontakt med barnen via internet (Statens Medieråd A, 2015, s. 18). De flesta föräldrar uppger dock att deras barn inte blivit utsatta för någonting av det som oroar dem, därför är det svårt att säga vad denna oro grundar sig i (Statens Medieråd A, 2015, s. 20). Den skulle kunna härledas till vad som i flera år präglat vuxenvärldens syn på de nya mediefenomen som dykt upp. Moralpanik är uttrycket som beskriver den, ofta fördömande reaktion på nya kulturfenomen som ofta anses vara skadliga för de unga (Frykman, 1991, s. 112).
Den moralpanik som märks i dagens debatt kring medier går att koppla samman med den moralpanik som fanns närvarande under bland annat 30 och 40-­‐talet. Under 40-­‐talet rapporterades det om att ”De unga löpte stor risk i att förföras i fyrtakt till den amerikanska jazzmusikens swing och slowfox.” (Frykman, 1991) för att de på kvällarna gav sig iväg till dansbanan. Den äldre generationen menade att det var de färgades veckopress och annan vågad media som var de stora bidragande faktorerna till att de unga valde att bryta sig loss från 1
Asså jag bryr mig inte, men ändå bryr jag mig. samhällets fasta ordning (Frykman, 1991). Det var inte längre att ”Akademins barn går den lärda vägen, tjänstemannens son blir sällan arbetare och till bonde borde man helst vara född.” (Frykman, 1991, s. 96-­‐100). Det blev allt vanligare att man inte förde vidare de sociala arv man tilldelats och precis som idag bidrog ovissheten till en oro hos de vuxna. Den oro och ovisshet går att koppla till hur dagens vuxna känner när de unga inte väljer att följa de normer och riktlinjer som de vuxna är uppfostrade och vana vid. För de som idag är vuxna har många som vana att ta del av nyhetsflödet genom en papperstidning vid frukostbordet. Detta är en tradition som håller på att försvinna då digitala medier växer sig allt större (Findahl, 2013). Någonting som till viss del bekymra dagens föräldrar. Detta baserat på rapporten kring föräldrarnas syn på sina barns medievanor som visar att föräldrar i stor utsträckning tycker att deras barn ägnar alldeles för mycket tid åt datorspel/tv-­‐
spel/spel på surfplatta, internet, sociala medier och mobiltelefonen (Statens Medieråd A, 2015, s. 33). Det är en ny kultur har skapats på dessa sociala medier och idag hittar vi flera regelverk kring vad man bör tänka på och vad som är okej och inte. Detta är regler som skapats av användarna tillsammans på de sociala medierna. Det är regler som skapats efter användarnas egna värderingar och kommunikation med andra. Den nya kulturen på dessa medier har vi valt att i denna studie analysera utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv som bygger på just detta, att samhället och kulturen skapas tillsammans i sociala sammanhang (Barlebo, 2001, s. 19). De sociala medierna används idag till allt möjligt. Utbudet av mobila tjänster och sociala medier är stort och valmöjligheterna är många. Man kan idag göra allt från att studera och ta del av nyheter till att dela med sig av sitt vardagsliv och hålla kontakten med sina vänner. Den mesta användningen avser underhållning och är vardaglig, att ungdomarna agerar annorlunda på sociala medier mot vad 2
Asså jag bryr mig inte, men ändå bryr jag mig. de gör i verkligheten är ingenting nytt. Det går att förklara med hjälp av det symbolinteraktionistiska perspektiv som är ytterligare ett perspektiv vi kommer utgå ifrån i denna studie. Perspektivet menar att man agerar utifrån de innebörder man ger en situation. Något som vi bland annat sett i det uppmräksammade Instagram-­‐målet i Göteborg under vintern 2012/2013 där runt 180 tjejer och killar hängdes ut på Instagram. Kontot fick en enorm spridning och bidrog bland annat till att hundratals ungdomar stormade två gymnasieskolor i Göteborg (Dabrowski, 2013). Denna händelse ägde rum på Instagram och med största sannolikhet hade det aldrig hänt utan åtkomsten till denna typ av sociala medier. Kanske är det denna typ av ovanliga men uppmärksammade händelser, tillsammans med en viss moralpanik som ligger till grund för föräldrarnas oro. Vi har i denna studie försökt belysa de ungas egna perspektiv och tankar kring just Instagram, vad de tänker kring sitt användande och hur de själva tror att de påverkas. 1.1 Bakgrund
1.1.1 Mediesamhället
En egen mobiltelefon förknippas idag med att ”bli äldre, få eget ansvar och skapa ett eget liv” (Forsman, 2014, s. 23) vilket skulle kunna vara en bidragande faktor till att många yngre känner ett behov av att ha en egen mobiltelefon. ”Mobilen gör det möjligt att komma åt, kommentera och själv producera medieinnehåll på ett sätt som var helt otänkbart för inte så länge sedan.” menar medie-­‐ och kommunikationsvetaren Forsman (2014, s. 23). Han förklarar att man idag, med hjälp av de smarta telefonerna har tillgång till funktioner som för ett par år sedan endast fanns i separata apparater som oftast var dyra och inte speciellt smidiga att ta med sig (Forsman, 2014, s. 24). Idag finns dock möjligheten att med hjälp av de nya, smarta telefonerna dela med sig av allt från vad man åt till frukost till hur lång lunchpromenaden var. De sociala medierna växer sig allt större och idag går det inte att prata om ungdomar utan att nämna sociala 3
Asså jag bryr mig inte, men ändå bryr jag mig. medier. De som idag är unga har vuxit upp med denna typ av kommunikation och det är en naturlig del i deras vardag. Idag äger 95% av Sveriges 13-­‐16 åringar en egen smartphone och 85% av dessa använder den till att surfa på sociala medier (Statens medieråd B, 2015, s. 20). Mer än tre fjärdedelar av Sveriges 13-­‐16 åringar är aktiva på sociala medier idag.
På samma sätt som det för många vuxna varit, och i vissa fall fortfarande är något av en rutin att läsa tidningen vid frukostbordet har det idag blivit en vana för många unga att plocka fram mobiltelefonen vid frukostbordet. Medierna serverar oss både information och underhållning och har på så sätt blivit till rutiner som strukturerar upp och formar vardagslivet (Findahl, 2014, s. 4). För ett par år sedan var det vanligt att hela familjen samlades i tv-­‐soffan vid en speciell tid, på en speciell dag för att ta del av ett program. Det var rutin och ville man ta del av programmet fick man anpassa sig efter tablån. Idag har denna tradition till viss del dött ut då man idag kan få tag på det mesta under de allra flesta timmarna på dygnet, så länge man har tillgång till internet (Findahl, 2014, s. 68-­‐69). Det finns inte längre några bestämda tider då man tar del av ett speciellt medium. Idag plockas det istället fram statistik kring vilka dagar och tider det är som mest aktivitet på diverse sociala medier. Detta för att man sedan ska veta när det är mest lönsamt att publicera sina tankar och bilder, när man har störst chans till likes (Patel, 2015).
1.1.2 Bildernas betydelse
Bilder och bildmedier har kommit att spela en allt mer central roll, inte bara för vårt sätt att gestalta och dokumentera vår tillvaro, utan också för interaktionen med andra människor menar medie-­‐ och kommunikationsvetaren Gustén (2012, s. 125). I en artikel från Svenska Dagbladet förklaras bilden som ”ett sätt att presentera vem man är, en orsak till samtal, ett kollektivt och ickeverbalt berättande av ett skeende och ibland även insyn i en annan människas privatliv och historia” (Ehlin, 2010). Det faktum att bilder idag kan skapas och återskapas har medfört att det ur den digitala bilden har vuxit fram en annan sorts visuell offentlighet då bilder alltid finns tillgängliga. Bilder och andra visuella objekt 4
Asså jag bryr mig inte, men ändå bryr jag mig. bland annat kan ses som tecken på vår samtid och också som ett verktyg för att vidare utforska de sätt som vi betraktar och tolkar olika slags visuella uttryck (Gustén, 2010). Idag har den digitala bildkulturen på internet inneburit att man förhåller sig till bilder på ett annat sätt än tidigare. Det är enligt Gustén (2012, s. 125-­‐127) nya möjligheter vad gäller produktion, redigering och lagring av bilder som bidragit till ett förnyat intresse för vilken typ av bilder som konsumeras. Enligt Forsman (2014, s. 93) har digitaliseringen också lagt grunden för vad man kan kalla olika visuella generationer. Den digitala tekniken har gjort det möjligt för oss människor att manipulera, justera, filtrera och distribuera bilder på ett helt annat sätt. Detta har i sin tur öppnat för diskussioner kring bildens förändrade relation till verkligheten (Forsman, 2014, s. 93). Idag har mobilkameran blivit en given del i de flestas vardag och man kan välja att ta kort eller filma vart och när man själv känner för det. Detta kan ses som ett tecken på hur medierna tar plats i vår vardag. 1.1.2.1 Selfien
Den visuella kultur som följt mobilkameran har också bidragit till uppkomsten av en delvis ny bildgenre, nämligen selfien. Bildgenren avser de självporträtt som var och en kan skapa med sin egen mobilkamera. Den ingår i det vanliga flödet, främst bland unga tjejer i ålder 13 och uppåt (Forsman, 2014). Enligt Forsman (2014) handlar selfies i högsta grad om kommunikation men också om representation. Det Forsman (2014) menar är att selfien inte bara är ett sätt att avbilda eller dokumentera en person utan att det också är en kulturell form som kan användas för att göra kön och ålder. Därigenom kan en ung person skapa och utforska sig själv. (Forsman, 2014, s. 94)
1.1.3 Sociala medier
2015 visade Statens medieråds (B, 2015, s. 12) rapport Ungar & medier 2015 att Instagram nu gått om Facebook i att vara det mest populära sociala medium bland unga i Sverige. En av anledningarna till detta skulle kunna vara att 5
Asså jag bryr mig inte, men ändå bryr jag mig. Instagram verkar vara just de ungas medium, ju yngre användarna är, desto mer aktiva är de när det kommer till Instagram. Rapporten Svenskarna och Internet från 2014 visar att 55% av Sveriges 12-­‐15 åringar använder Instagram dagligen. Detta i kontrast till 46-­‐55 åringarna där endast 5% dagligen använder Instagram (Findahl, 2014, s. 31).
Tittar man på användningen av Facebook ser man tydligt att fler vuxna befinner sig där. 43% av de vuxna i ålder 46-­‐55 år använder Facebook dagligen och 52% av 12-­‐15 åringarna. Ska man tro vad ungdomsforskaren Boyd (2014, s. 54) skriver om integritet skulle detta kunna vara förklaringen till varför Instagram är så populärt bland de unga. De vill hålla sig borta från sina föräldrar. Boyd (2014, s. 70) skriver om hur de unga hela tiden byter verktyg och använder sig av sekretessinställningar för att få vara i fred. I boken It’s Complicated ger Boyd (2014) exempel på ungdomar som tagit bort sina konton på till exempel Facebook när de känt sig övervakade av sina föräldrar. Hon förklarar att föräldrar i många fall intalar sig att för att vara en ”bra” förälder ska man ha koll på allting som barnen gör på internet (Boyd, 2014, s. 70-­‐71). Något som kan leda till att de unga söker sig till platser där föräldrarna inte är. 1.1.4 Instagram
Enkelheten i Instagrams utformning skulle också kunna vara en bidragande faktor till appens popularitet. På Instagrams webbsida beskrivs appen som en digital tjänst där man “på ett snabbt, vackert och roligt sätt kan dela sitt liv med vänner och familj” (Instagram, 2015). Enkelheten i att ta en bild, lägga på ett filter och slutligen publicera den på Instagram beskrivs också här och det är just detta som är Instagrams centrala aspekt. ”När Mike och jag skapade Instagram för närmare två år sedan, satsade vi på att förändra och förbättra hur världen kommunicerar och delar.”1 (Systrom, 2012) skriver skaparna till Instagram på sin blogg och idag kan vi med facit i hand se 1 Översatt av oss. Originalcitat: ”When Mike and I started Instagram nearly two years ago, we set out to change and improve the way the world communicates and shares.” 6
Asså jag bryr mig inte, men ändå bryr jag mig. att de verkligen lyckats med bravur. Instagram har gått från att vara en enkel fotoapp till att, bli ett av världens mest etablerade sociala medier.
1.2 Frågeställning/Problemformulering
1.2.1 Problemformulering
Det finns mycket forskning som visar på att sociala medier har en negativ inverkan på unga och då framför allt på unga tjejer. Då stora delar av forskningen ser på problemet utifrån ett vuxenperspektiv är det viktigt att undersöka de ungas egna perspektiv och tankar kring dessa medier. Instagram är idag det största sociala mediet bland unga och det har fått mycket publicitet i media, bland annat genom de uppmärksammade Instagram-­‐målet i Göteborg. Skandaler som denna bidrar till att sociala medier ibland får ett oförtjänt dåligt rykte vilket i sin tur leder till oroliga föräldrar. För att ge en rättvis bild av de sociala mediernas påverkningar är det därför viktigt att undersöka vad ungdomarna själva tänker kring dessa medier och hur de väljer att använda dem. Vilken typ av bilder publicerar de och varför. 1.2.2 Frågeställning
Vilken typ av bilder publiceras på Instagram idag?
Vilken betydelse har kommentarer, likes och följare för användarna?
Hur tänker användarna kring den estetiska utformning av profilen och de bilder som publiceras?
Hur upplever unga att Instagram påverkar dem själva och sin omgivning?
Hur framställs kön via Instagram? 1.3 Syfte och mål
1.3.1 Syfte
Syftet med denna studie är att undersöka både bilderna som finns på Instagram, ungas uppfattning av samt egna tankar och värderingar kring Instagram idag. Vi kommer därför undersöka hur och varför unga väljer att använda Instagram och vad de tänker kring sitt eget och andras användande. 7
Asså jag bryr mig inte, men ändå bryr jag mig. 1.3.2 Mål
Målet med studien är att bidra med fördjupad kunskap och förståelse för vad det är som gör att Instagram blivit ett så stort medium bland unga idag. Hur de väljer att använda detta medium samt få en förståelse för hur de tänker kring deras användande. 8
Asså jag bryr mig inte, men ändå bryr jag mig. 2 Teori och tidigare forskning
2.1 Social konstruktivism
För att förstå varför ungdomar agerar som de gör på Instagram har vi valt att i vår studie använda oss av ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Det socialkonstruktivistiska perspektivet bygger på att samhället är skapat och konstruerat av oss människor i samspel med varandra. Kunskapen om omgivningen är någonting som påverkas och konstrueras av det sociala sammanhang man växer upp i menar Barlebo (2001, s. 19). De värderingar och vad som anses vara naturligt är någonting som inte ska tas för givet (Barlebo, 2001, s. 13). Alla åsikter och värderingar skapas efter det sociala sammanhang man växer upp i och kommer också därför se olika ut i olika sociala sammanhang. Denna teori kommer ha stor betydelse när vi ska förstå Instagram-­‐användarnas värderingar och åsikter.
I teorierna kring socialkonstruktivism har språket stor betydelse. Teorin menar att människan redan från födseln lär sig definiera ord och begrepp eftersom den lär sig ett språk. Detta språk konstruerar sedan verkligheten. Något som sällan ifrågasätts (Barlebo, 2001). ”Vi kan se en stol på grund av att vi redan förstått begreppet ’stol’.”, skriver Barlebo (2001, s. 12) och menar att man måste veta vad begreppet stol betyder för att kunna veta att det är en stol man ser. Detta kan sedan kopplas samman med värderingar och föreställningar. De värderingar och föreställningar en människa har är någonting vi lär oss utveckla under hela livet. Till slut är dem så naturliga att man inte ens ifrågasätter varför man tycker och tänker som man gör. Ett exempel på hur det här fungerar skulle kunna vara hur man redan, från födseln lär sig göra skillnad på könen. Att en man är en man och att en kvinna är en kvinna är någonting man lär sig definiera och förstå redan från födseln. Till slut blir det helt naturligt att köpa smycken och smink till tjejerna samtidigt som man ger killarna tv-­‐spel och vapen. Något som kanske ger en förklaring till varför det är betydligt fler tjejer som är aktiva 9
Asså jag bryr mig inte, men ändå bryr jag mig. på sociala medier samtidigt som killarna istället väljer att spela datorspel (Forsman, 2014, s.21).
2.2 Sociala medier
Genom de sociala medierna förmedlas sedan dessa tankar och värderingar. Då den största skillnaden mellan traditionell media och sociala medier är just användarnas möjlighet att interagera med innehållet. Detta genom att skapa, gilla, dela och kommentera. Denna skillnad medför enligt kommunikationsproffessorn Perloff (2014) viktiga konsekvenser hos sociala mediers effekt på unga tjejers kroppsuppfattning. ”Sociala medier är fyllda med foton av en individ, hennes onlinevänner och en mängd foton innehållande ett onaturligt smalt ideal som vilken ung tjej som helst kan hitta och välja att spara i sitt flöde.”2 skriver Perloff (2014, s. 366) och menar att innehållet på sociala medier idag finns tillgängligt dygnet runt för användarna och de kan själva välja att granska, skapa eller redigera det. Detta ger unga tjejer betydligt fler möjligheter att jämföra och dysfunktionellt granska bilder innehållande ett onaturligt smalt kvinnoideal. När bilder betraktas handlar det om mötet mellan det visuella objektet och det seende subjektet menar medie-­‐ och kommunikationsvetaren Gustén (2012), alltså om relationen mellan det som ses och den som ser. De innebörder bilder får ligger inte i själva bilderna utan i sättet man tolkar och förhandlar fram olika innebörder (Gustén, 2012, s. 132). Vårt sätt att tolka och förhandla fram innebörder i bilder har påverkats och konstruerats av den omgivning vi vuxit upp i. 2.3 Förväntningar
Hur man förväntas uppföra sig och se ut kan också ses som någonting som lärs i det sociala sammanhang man växer upp i. Media spelar en oerhört stor i dessa förväntningar och tidigare forskning visar tydligt på att många ungdomar 2
Översatt av oss. Originalcitat: ” Social media are filled with pictures of an individual, her online friends, and multitudes of thin-­‐idealized images that an adolescent girl or young woman may have located and pinned to a page.” 10
Asså jag bryr mig inte, men ändå bryr jag mig. påverkas av vad de möts av i media. Socialantropologen Rysst skriver i en artikel kring skönhetsideal att ”Alla informanterna tränade inte för att vara hälsosamma och matcha kroppsidealet, men alla kände att de borde.”3 (Rysst, 2010). Något som tydligt visar hur media påverkar uppfattningarna om hur man förväntas leva och se ut. Även om man som ungdom inte alltid lyckas uppfylla kraven man känner förväntas av en, så har man en känsla av vad man borde sträva efter. Att det är fler tjejer än killar som är missnöjda med sina kroppar bekräftar psykologen Knauss et al (2007) och menar att 50% av tjejerna och 18% av killarna visar missnöje över sina kroppar. Detta i jämförelse med de 72% killar och 47% tjejer som uppgav att de var nöjda med sina kroppar (Knauss et al. 2007). Det faktum att det är fler tjejer som känner sig missnöjda med sina kroppar förklarar Knauss et al, skulle kunna bero på att det för tjejer är en större sociokulturell betoning på att vara fysiskt attraktiv. Då det i media skapas en skönhetsstandard för tjejer där en perfekt, tunn kropp är central (Knauss et al. 2007, s. 534-­‐535). Tjejerna skapar sig alltså en uppfattning genom medierna kring hur de tror att de förväntas se ut. Vilket kan bidra till att de känner missnöje över sitt utseende om de inte lyckas matcha vad de upplever förväntas av dem. Detta missnöje kan, genom att man idag har möjligheten att interagera med nästan allt som ses i media bidra till att unga påverkar varandra. Detta i större utsträcking äv vad man gjorde innan det blev möjligt att dela och kommentera innehållet. Men på samma sätt som det idag är lättare att kommentera och dela innehåll på internet har ungdomarna idag en större makt än vad tidigare generationer haft. Idag kan ungdomarna i större utsträckning själva påverka vad de möts av och vad de själva publicerar för bilder till sin omgivning. 2.4 Genus
Tankarna kring att kön är någonting man lär sig definiera och inte någonting man föds till hänger ihop med tankarna kring genus då genus bygger på de socialkonstruktivistiska teorierna. Enligt nationalencyklopedin kan man säga att 3
Översatt av oss. Originalcitat: ”Not all the informants train in order to be healthy and match the body ideals, but they all think they should.” 11
Asså jag bryr mig inte, men ändå bryr jag mig. ”…genus konstrueras, alltså skapas. Det betyder att det som ser ut att vara medfött inte är det. I stället är det något vi har lärt oss.” (HB, 2015). Genus handlar alltså om hur man, från det att man föds lär sig definiera manligt och kvinnligt. På samma sätt som man lär sig definiera stolen lär man sig också att definiera könen. Vi växer upp i ett samhälle fullt av förväntningar och utifrån dessa lär vi oss sedan att agera.
Litteraturvetaren och feministen Björk (2005, s. 9) har skrivit om genus och kvinnlighet och beskriver hur vi varje dag, hela tiden bekräftar våra könsidentiteter. Björk skriver om hur man, bara genom att välja dörren med symbolen som visar en människa med kjol när man ska gå på toaletten, har bekräftat att man definierar sig som kvinna. ”Kvinnor är de varelser som bär kjol” skriver Björk (2005, s. 9) och menar att bara genom enkla handlingar som ofta inte ens reflekteras över, skapas uppfattningen om vad det innebär att vara kvinna.
På samma sätt som kvinnor bekräftar att de definierar sig som just kvinnor när de väljer dörren som visar en människa i kjol så bekräftar de unga tjejerna att de definierar sig som just tjejer genom sitt användande av mobiltelefoner. Ett exempel på detta skulle kunna vara när tjejer lägger ut bilder på sig själva och taggar bilderna med #girl eller #swedishgirl. Studien ”Duckface/Stoneface” är framtagen av Statens medieråd (Forsman, 2014) för att undersöka ungas onlineaktiviteter ur ett genusperspektiv. I studien skriver Forsman (2014, s. 49) om hur killar ägnar sig åt datorspel medan tjejerna lägger sin tid på sociala medier. Han menar på att killar spelar då det är en viktig komponent i skapandet av deras sociala status. Samtidigt som tjejer använder sociala medier av samma anledning. I rapporten framgår det tydligt att killar och tjejer använder sociala medier på olika sätt. För tjejerna verkar det vara viktigt att visa upp sig själv och det är viktigt att se snygg och naturlig ut. Samtidigt som det för killarna inte var alls 12
Asså jag bryr mig inte, men ändå bryr jag mig. lika viktigt att visa upp sig själva. Om man dock väljer att lägga ut en bild på sig själv som kille var det eftersträvansvärt att se cool ut alternativt att man bara var sig själv (Forsman, 2014, s. 117). 2.5 Symbolisk interaktionism
Symbolisk interaktionism är ett beteende-­‐ och samhällsvetenskapligt perspektiv som menar att det är språket som skapar människors reflekterande tankesätt och medvetna intelligens (Berg, 2015). Rötterna i detta perspektiv sägs finnas hos teoretikern Mead, hans tankar och teorier sammanfattades sedan av hans student Blumer (Lindgren, 2007). Blumer menar att människan agerar i relation till den sociala omgivningen med utgångspunkt i de innebörder som denne ges (Lindgren, 2007). Alltså att det är vår egen uppfattning av situationen som bestämmer hur vi beter oss i den. På så sätt kan symbolisk interaktionism vara en variant av ett socialkonstruktivistiskt perspektiv då den fokuserar på hur verkligheten skapas genom människors interaktion. (Lindgren, 2007, s. 155) Den amerikanske sociologen Goffman är betraktad som en av de främsta teoretikerna inom socialpsykologin med inriktning på perspektivet symbolisk interaktionism (Lindgren, 2007, s. 154). Vi kommer i denna undersökning använda oss av Goffmans dramaturgiska analys där han använder teaterscenen som metafor för samhällslivet i stort. Han använder teaterscenen som en metafor där människorna fungerar som skådespelare som ikläder sig olika roller. Goffman (1959, s. 15) menar att människors sätt att agera och vara är baserat på tid, plats och publik, vilket är en socialkonstruktionisktisk tanke. Han ser människan som en skådespelare i samhället som utformar sitt sociala framträdande efter de normer, värderingar och förväntningar som finns (Lindgren, 2007, s. 155). I denna studie kommer detta användas för att undersöka hur användarna förhåller sig till Instagram som fenomen samt den värld som finns utanför.
Av Goffman används dessutom termerna främre och bakre regioner. Termen främre region används för att referera till den plats där framträdandet äger rum 13
Asså jag bryr mig inte, men ändå bryr jag mig. (Goffman, 1959, s.97). En människas framträdande i den främre regionen kan uppfattas av andra som ett försök att ge intryck till att denne upprätthåller och gestaltar vissa normer. Människan själv väljer vad som ska belysas i de främre regionerna och detta blir en del av en personlig fasad (Goffman, 1959, s. 97-­‐98). I den bakre regionen sysselsätter vi oss med andra saker då publiken inte är närvarande. Vi kommer koppla Goffmans dramaturgiska analys till det beteende som vuxit fram via sociala medier och i synnerhet Instagram, där användarna väljer ut vad som ska synliggöras för att passa och upprätthålla den fasad de byggt upp. På sociala medier visar användarna upp ett beteende medan de i andra sociala sammanhang agerar på ett annorlunda sätt. Vilka sidor vi väljer att visa upp och vilka vi väljer att dölja för omgivningen spelar en stor roll i skapandet av vår identitet, som vi nu vill belysa närmare. 2.6 Identiteter
Identitet är ett begrepp inom beteendevetenskapen och är synonymt med ordet självbild. Begreppet består i första hand av medvetenhet om sitt jag, att det finns en tydlig gräns till andra, att man själv bestämmer över sina tankar och handlingar och att man i grunden är den samma trots de förändringar man stöter på under livet (Ottosson, 2015). Identitet enligt psykiatrikern Ottosson (2015) består i andra hand av medvetenhet om den egna personligheten, om innehållet i alla de erfarenheter som under livet har format en människas personlighet (Ottosson, 2015). Självbild och självkänsla är betydelsefulla för oss människor. De utgör en viktig grund för kommunikation och är en väsentlig plattform utifrån vilket vi människor kan utveckla relationer till varandra (Nilsson & Waldemarson, 2007). Självbilden är en mycket viktig personlig faktor som vi ständigt arbetar med att hålla intakt i de olika sociala situationer man hamnar i (Nilsson & Waldemarson, 2007). För att tydligare beskriva självbilden kan man dela in den i olika aspekter. I vårt arbete är tre av dessa aspekter mer väsentliga än de andra, nämligen den man tror man är (själv-­‐ eller jagbilden), den man borde 14
Asså jag bryr mig inte, men ändå bryr jag mig. eller skulle vilja vara (jagideal) samt hur man tror att andra uppfattar en (”mig-­‐
bilden”). (Nilsson & Waldemarson, 2007, s. 41-­‐42)
Det är ingen nyhet att sociala medier har blivit viktiga för identietsskapandet i dagens samhälle och idag är det allt fler yngre som börjar använda dessa medier (Forsman, 2014, s. 14). Trots det faktum att Instagram har en åldersgräns på 13 år visar statistiken att många av dess användare är yngre än så. Kanske är det inte så konstigt när internetanvändandet sjunker i åldrarna för varje år som går. 62% av Sveriges 9-­‐12 åringar äger idag en egen smartphone skriver Statens medieråd i sin publikation ”Unga och medier 2013” (Findahl, 2014, s. 45). Idag surfar åttaåringarna på mobilen i samma utsträckning som 15 åringarna gjorde år 2010. Om detta har att göra med att de växer upp fortare eller om det har att göra med att de har tillgång till tekniken tidigare har vi inget belägg för.
Boyd (2014) beskriver den ökade användningen av internet och sociala medier bland unga och menar att de unga idag i många fall inte själva får bestämma över sin lediga tid. Många unga blir idag tvingade av sina föräldrar att hålla på med diverse aktiviteter då föräldrarna anser att det är bra. Detta bidrar dock till att de unga inte får utlopp för den typ av socialt umgänge som de känner behov av (Boyd, 2014, s. 89-­‐90). Detta bidrar till att de istället börjar utforska och använda sig av sociala medier i allt större utsträckning. Enligt sociologen Melucci är tonåren den period i livet då man börjar uppleva tid som en väsentlig dimension av sin egen identitet (Lindgren, 2015, s. 30). Idag är ungdomars identitetsarbete i relation till andra jämnåriga väldigt viktig och man använder ständigt varandra för att testa vilka beteenden och egenskaper som fungerar i grupp (Svenningsson, 2015). Kommunikationsvetaren Svenningsson (2015) menar att unga idag, i dialog med medierna och varandra, kan utforska och skapa sina identiteter tillsammans. För att de unga ska kunna utforska och skapa dessa identiteter är det viktigt att ha ett så kallat ”frirum”. Något som blivit ett utmärkande drag för dagens ungdomskultur är att leta efter 15
Asså jag bryr mig inte, men ändå bryr jag mig. dessa rum. Identitetsskapandet i dessa rum sker på betryggande avstånd från de vuxnas övervakande blickar (Svenningsson, 2015, s. 95-­‐97). Det intensiva identitetsskapandet som sker i tonåren beror mycket på att de unga befinner sig i ett gränsland mellan barndomen och vuxenlivet, då det enligt psykologen och teoretikern Erikson (McLeod, 2013) är mellan åldern 12-­‐20 som man börjar skapa sin egen identitet.
Då mycket av identitetsskapandet sker just i tonåren har idag internet och sociala medier kommit att utgöra en allt viktigare plats för identitetsskapande och socialt umgänge (Svenningsson, 2015). Svenningsson (2015) menar att det har blivit speciellt betydelsefullt för tjejer då de kan besökas från skyddade fysiska platser som hemmet eller skolan. Detta kan kopplas till användandet av Instagram då de kan de testa olika roller och identiteter, i trygghet hemma, medan mediet samtidigt förser dem med en publik. Tjänster som Instagram beskylls ofta för att skapa eller åtminstone förstärka en narcissistisk kultur och ett bekräftelsebehov hos användarna (Svenningsson, 2015, s. 96-­‐97). Ett argument som styrker detta påstående kan vara att den tredje mest använda hashtaggen är #me som idag har 360 miljoner bilder under sig (Top-­‐hashtags, 2015).
Psykologen Nilsson och pedagogen Waldemarson (2007) menar att man ständigt strävar efter att andra personer ska acceptera och verifiera den totala bilden av sig själv, vilket är en viktig drivkraft när man umgås med andra människor. Människan har en bild av sig själv, vad den är och hur den framstår, men den vet också vad den borde eller skulle kunna vara (Nilsson & Waldemarson, 2007). Det Nilsson & Waldermarson menar är att man lär sig ideal och mönster som sedan används som bedömningsmall för oss själva som personer. En önskad självbild som också blir bekräftad är enligt Nilsson och Waldemarson (2007, s. 42-­‐43) grunden för en bra självkänsla. 16
Asså jag bryr mig inte, men ändå bryr jag mig. Svenningsson (2015) jämför i sitt kapitel hur tjejer presenterade sig på det sociala nätverket Lunarstorm och gör sedan nedslag i hur självpresentation ser ut idag på Instagram. En tydlig skillnad är att man genom Instagram har större potential att nå fler personer vilket ger tjejerna en större publik att spegla sig i. Svenningsson (2015) menar dock att kraven på att framföra en perfekt femininitet har släppts lite då man själv väljer om kontot ska vara publikt eller inte. Enligt Svenningsson (2015, s. 112-­‐114) innebär Instagram ett steg framåt i utvecklingen om man jämför med de självpresentationer som gjordes på Lunarstorm för 10 år sedan.
Hartley (1999) är utvecklingsledare för kulturstudier och skriver också om sociala identiteter och hur vår bild av oss själva kan förändras beroende på hur vi blir bemötta av andra. Han listar tre olika bemötanden som alla har olika påverkningar på oss. Den första handlar om bekräftelse, den andra om avvisning och den sista om osynliggörande. De olika bemötandena påverkar oss olika och kan bidra till att vår bild av oss själva förändras (Hartley, 1999). Om man ofta blir bemött med ignorans eller blir osynliggjord kan det tillslut bidra till en väldigt låg självkänsla. Hartley (1999, s. 105-­‐106) menar även att alla intar olika sociala roller i olika sammanhang. De olika rollerna spelas ut i förhållande till andras roller. Ibland kan det uppstå problem mellan de olika rollerna, om någon förväntar sig att någon ska bete sig på ett visst sätt men inte gör det. 2.7 Livet på nätet
Även om de sociala medierna kan påverka ungdomarna negativt har det som medie-­‐ och kommunikationsvetaren Lindenius (Lindenius, 2012) skriver också möjliggjort att fysiska och kulturella begränsningar kan åsidosättas. “… människans tidigare uppfunna kommunikationsredskap, som till exempel bilar eller flygplan, varit en förlängning av vårt “fysiska jag” genom att hjälpa oss att förflytta oss snabbare.” skriver Lindenius och drar paralleller till de nya, digitala redskap som idag istället bidragit till en förlängning av våra ”mentala jag” (Lindenius, 2012, s. 38). Detta visar att man idag inte är begränsade till tid och 17
Asså jag bryr mig inte, men ändå bryr jag mig. rum utan kan vara delaktiga oberoende av var man befinner sig och tid på dygnet. Detta kan kopplas ihop med Castells teorier kring nätverkssamhället och hur vi idag kan befinna oss på flera olika platser samtidigt (Lindgren, 2007). ”Flödesrummet är det rum vi vistas i när vi är delaktiga i det globaliserade informationssamhället.” skriver sociologiprofessorn Lindgren (2007) och ger flera exempel på hur man kan befinna sig på en plats fysiskt samtidigt som man genom tekniken befinner sig i ett ”flödesrum” på en helt annan plats. ”Flödesrummet möjliggör med andra ord samtidighet och realtidsinteraktion utan något krav på fysisk närhet i platsrummet.” (Lindgren, 2007, s. 140). Denna möjlighet är någonting som de unga idag vuxit upp med och lärt sig använda. Det märks tydligt hur unga idag tar till vara på möjligheten att kunna befinna sig på flera platser samtidigt. Även Boyd (2014, s. 96) belyser denna typ av möjlighet och skriver om hur de som inte har någon möjlighet att gå ut och träffa sina kompisar, istället träffar dessa via diverse sociala nätverk. Något som bidragit till att internet idag blivit en viktig del i ungas vardag.
2.7.1 Internetberoende
Enligt psykologiprofessorn Smahel (2012, s. 382) tyder forskning på att internetberoende blivit allt vanligare men att effekterna av internetberoende och ungas tillvägagångssätt att skaffa nya vänner går hand i hand (Smahel, 2012, s. 381). De unga som väljer att skapa kontakter, kommunicera och spendera mer tid online har en ökad risk att utveckla ett internetberoende. Å andra sidan bidrar ett ökat beroende till att de unga får större benägenhet att söka vänskap på nätet. Detta kan kopplas till det Boyd skrivit om hur de unga som inte har möjlighet att träffas fysiskt söker sig till Internet och sociala medier för att få utlopp för sina sociala behov (Boyd, 2014, s. 96). När hon frågar de unga varför de går med i olika typer av sociala nätverk får hon som svar “För att det är där mina vänner finns.” (Boyd, 2007, s. 9). De unga samlas på sociala medier för att upprätthålla kontakten med sina vänner och för att underhålla sig själva. Social voyeurism tillåter tiden att passera samtidigt som man i stora drag får en insikt i samhället (Boyd, 2007, s. 10). Med social voyeurism menas den kultur som vi människor har utvecklat när det handlar om att följa och iaktta andra 18
Asså jag bryr mig inte, men ändå bryr jag mig. människor på sociala medier, utan att den som blir iakttagen är medveten om det (Greenwall, 2011). Man kan påstå att det är en form av cyberstalking som är socialt accepterad då betraktaren inte visar sin närvaro genom att gilla eller kommentera innehållet (Boyd, 2007, s. 4). 3 Metod
För att besvara syftet och frågeställningen bygger denna studie på intervjuer i fokusgrupper. Intervjuguiden är skapad efter en innehållsanalys som grundar sig i respondenternas Instagram-­‐konton. Den grundläggande tanken med att kombinera innehållsanalys och fokusgrupper är att genom innehållsanalysen få en förförståelse för hur kulturen på Instagram ser ut i dagsläget. Resultatet av innehållsanalysen ligger sedan till grund för utformningen av vår intervjuguide.
3.1 Innehållsanalys/dokumentanalys
Innehållsanalys som metod kan tillämpas på vad som helst, oavsett om det rör sig om skrift, ljud, eller bilder och görs för att fastställa mängden innehåll (Denscombe, 2009, s. 307). För att få en överblick och skapa en bild av vad som publiceras på Instagram av unga idag gjorde vi en innehållsanalys av fokusgruppens deltagares Instagram-­‐konton. Vi granskade bilderna, profilerna och tittade igenom kommentarer samt följare. Vi har tolkat bilderna för att, som Denscombe (2009, s. 313) skriver få en bättre förståelse för de idéer och livsstilar som bilderna genererar. Styrkorna med att använda sig av just en innehållsanalys är att man får en tydlig överblick av vad som faktiskt finns publicerat i dagsläget. Något som gav oss en stabil grund att stå på i undersökningens andra del. Efter att ha undersökt hur kulturen ser ut var det betydligt lättare att planera frågor och försöka få de unga att reflektera och tänka kring den. 19
Asså jag bryr mig inte, men ändå bryr jag mig. 3.2 Fokusgruppsintervju
Med resultatet från innehållsanalysen som grund skapade vi oss en intervjuguide med frågor som vi var tänkt att användas som mall. För att försäkra oss om att få svar på de frågor studien bygger på har vi gjort en pilotstudie där vi prövade vår intervjuguide på en grupp tjejer inom vår urvalsgrupp. Efter pilotstudien insåg vi att det var en del frågor som behövde omformuleras och en del frågor som behövde läggas till för att kunna få svar på de frågor vi hade. Efter att ha utvecklat intervjuguiden höll vi sedan intervjuer med tre olika fokusgrupper. Främsta anledningen till att vi valt använda oss av fokusgrupper är att våra respondenter är unga och en mindre grupp kan då kännas mer bekväm än om vi hade intervjuat dem var för sig. Att vi i denna studie har valt att använda oss av fler tjejer än killar beror på att dagens forskning visar att det är tjejer som är mest aktiva på Instagram. Tjejer påverkas också i större utsträckning av vad de möts av på sociala medier. Vi har valt att befinna oss på platser där våra respondenter känner sig trygga. Detta på grund av att vi vill få en naturlig diskussion. Kommunikationsvetaren Wibeck (2000, s. 127) menar att det är viktigt att fokusgrupperna liknar vardagliga situationer så mycket som möjligt. Något som är viktigt för att få till ett naturligt samtal. Interaktionen mellan respondenterna har hjälpt oss förstå resonemanget bakom de synpunkter och åsikter som gruppmedlemmarna uttrycker och vi hoppas att respondenterna inte har reflekterat över vad de tror vi vill höra, utan istället diskuterat vad de faktiskt tänker och tycker. Fokusgrupper kan hämma mindre självsäkra människors bidrag till intervjun. Det finns en risk att vissa röster inte kommer göra sig hörda om diskussionen domineras av en mer utåtriktad deltagare (Denscombe, 2009, s. 241). Med detta i åtanke har vi därför valt använt oss av deltagare som sedan tidigare känner varandra. Något vi tror bidragit till att respondenterna känt sig mer bekväma 20
Asså jag bryr mig inte, men ändå bryr jag mig. och då haft lättare att diskutera. Denscombe (2009, s. 243) menar att det kan vara en fördel att bjuda in människor till en intervju som redan är medlemmar i en befintlig grupp. En befintlig grupp medför inte bara att man kommer förbi problemet med att bryta isen utan det också blir lättare att organisera fokusgruppen. När vi i resultatdelen citerar respondenterna har vi valt att plocka bort utfyllnadsord som inte har någon betydelse för innebörden av citatet. Detta på grund av att texten ska bli lättare att förstå. Vi har även valt att byta ut namnen på samtliga respondenter för att hålla de så anonyma som möjligt. 3.2.1 Fokusgruppens storlek
Våra fokusgrupper består av 3-­‐4 deltagare. Anledningen till att vi valt använda oss av små grupper är för att vi vill ge alla chansen att göra sin röst hörd och undvika att allt för många pratar i mun på varandra. Wibeck (2000, s. 49) menar att den övre gränsen för hur många personer som kan vara inbegripna i ett samtal går vid fyra personer. Detta för att alla i gruppen ska kunna ha ögonkontakt med varandra och på så sätt underlätta kommunikationen. Med tanke på att våra respondenter är såpass unga lägger vi extra tyngd vid att alla ska känna sig uppmärksammade och betydelsefulla. 3.3 Urval
I vårt fall har deltagarna valts ut med utgångspunkt i vilka de är och hur detta stämmer överens med forskningstemat. Eftersom det är ungdomar i åldern 13-­‐
16 som är mest aktiva på Instagram (Statens medieråd B, 2015, s. 51) har vi gjort vårt urval efter detta kriterium. Samtliga respondenter är mellan 13-­‐15 år och har sedan tidigare kunskap om och ett intresse för sociala medier och Instagram. Geografiskt sett har vi begränsat oss till två mellanstora städer i Sverige. Detta med anledning till att vi har kontakter i städerna samt har kännedom om de 21
Asså jag bryr mig inte, men ändå bryr jag mig. omkringliggande högstadieskolorna. Vi kom i kontakt med respondenterna genom bekanta samt genom att kontakta rektorerna på de respektive skolorna. Efter att vi kontaktat dem via Facebook eller genom deras lärare och fått klartecken, kontaktades deras föräldrar för ett skriftligt godkännande. Urvalsmetoden vi har använt oss utav är ett så kallat subjektivt urval och med detta menas att vi har handplockat deltagarna för empirin (Denscombe, 2009, s. 37). Som vi nämnt tidigare krävs det att deltagarna har tidigare kunskap om Instagram och att de är aktiva på tjänsten. 3.4 Genomförande/tillvägagångssätt
3.4.1 Material
Samtliga intervjuer är inspelade med både ljud-­‐ och videoupptagning. Filmandet förenklade transkriberingsprocessen då det vid vissa tillfällen var svårt att avgöra vem som sagt vad under intervjuerna. Det blev också en försäkring om ljudinspelaren av någon anledning skulle sluta fungera. Pilotstudien samt de tre intervjuerna tog runt 45 minuter var. 3.4.2 Källkritik
Det finns naturligtvis en risk att respondenterna under intervjuerna har kunnat påverkas av varandras svar och åsikter. Målet med fokusgrupperna var dock att respondenterna skulle diskutera med varandra kring frågorna vi ställer. Möjligtvis hade svaren kunnat se annorlunda ut om vi valt ungdomar från andra städer eller med annan etnisk bakgrund. 3.4.3 Forskningsetik
Studien har följt Vetenskapsrådets (VR) rekommendationer och har styrts efter deras fyra huvudkrav. ● Informationskravet Respondenterna har innan intervjun noga informerats om studien och hur de planerade intervjuerna kommer att gå till väga. Det var viktigt att påpeka att deras deltagande i intervjun är frivilligt och att informationen som 22
Asså jag bryr mig inte, men ändå bryr jag mig. tillhandahålls endast är till för forskningssyfte och inget annat. De kunde när som helst välja att avbryta sitt deltagande i intervjun och inget av det som sas kommer att spridas bland klassen eller på nätet. ●
Samtyckeskravet
Då vissa delar av studien genomförts på skoltid krävdes samtycke från såväl skolans rektor, ansvarig lärare och eleverna själva och då alla deltagare är under femton år krävs också samtycke från föräldrarna. Med detta i åtanke komponerade vi och skickade ut ett informationsmail som gick till de berörda föräldrarna och när föräldrarna informerats fick de skriftligt godkänna att deras barn deltog i intervjun. Detta kunde sedan kompletteras med ett mail från någon förälder som hade extra frågor. Vi var också noga med att informera våra respondenter om att intervjun både spelades in och att det godkände detta innan inspelningen påbörjades. ●
Konfidentialitetskravet
De personuppgifter som används i empirin skall enbart användas av oss forskare, vi var noga med att påpeka för deltagarna att vi har tystnadsplikt.
●
Nyttjandekravet
Allt de insamlade materialet får endast användas i forskningssyfte. Ljudinspelningarna avlyssnas bara av oss forskare. 23
Asså jag bryr mig inte, men ändå bryr jag mig. 4 Resultat
4.1 Ungas användande av Instagram
I den inledande delen av intervjuerna diskuterades det varför respondenterna väljer att använda sig av Instagram. Här menade ungdomarna att de gillar att kunna dela med sig av vad de gör och samtidigt kunna ta del av andras bilder och vardag. De uppger att Instagram är ett enkelt, smidigt och roligt sätt att hålla kontakten och kommunicera med varandra. Kontakten med andra jämnåriga är mycket viktig i samband med de ungas identitetsskapande. Något vi inte är ensamma om att komma fram till då detta även är någonting Svenningsson (2015, s. 95) skriver om. Respondenterna anser att det är den sociala faktorn som är mest väsentlig. Något vi ser ett exempel på här. Hanna: Nej men jag tycker det är bra att man kan se vad andra gör och man kan få dela med sig av vad man själv gör. Vad man har i sin vardag och sådär. Och sedan finns det väldigt många inspirationskonton om man ska träna och sånt där och då kan man ju få inspiration till och börja träna.
Amanda: Och sen kan man hitta väldigt många textbilder också med citat och bilder man tycker är väldigt fina.
Elsa: Ja och följa vad sina kompisar gör.
Att det är just den sociala faktorn som betyder mest för de unga kan förklaras genom att den sociala interaktionen är en viktig del av människors identitetsskapande.
4.1.1 Bildpublicering
Av de bilder som idag publiceras av unga på Instagram är majoriteten så kallade selfies, vilket är bilder som respondenterna själva tagit, på sig själva. Genom intervjuerna framkom det att det är just denna typ av bilder som genererar flest likes. Respondenterna menade dock att de inte publicerar selfies i syfte att få 24
Asså jag bryr mig inte, men ändå bryr jag mig. fler likes. Utan menar istället att de har för avsikt att lägga ut bilder som är tilltalande och att de gärna rådfrågar varandra innan de publicerar en bild.
Lisa: Jag tror tjejer bryr sig mer om hur dem ser ut än vad killar gör.
Sanna: Tjejer kan gå runt flera dagar och ’Ska jag lägga ut den här, ska jag lägga ut den här?’. Typ om samma bild medan killar tar en och bestämmer sig direkt typ jag lägger ut den här.
Lisa: För vi brukar alltid fråga varandra, kan jag lägga ut den här? Även om man är säker på att man ska göra de ändå.
Du vill veta vad de andra tycker innan?
Lisa: Ja
Men om alla andra säger nej och du redan har bestämt dig?
Lisa: Då lägger jag inte ut den. Respondenternas resonemang kring detta visar på en medvetenhet kring jaget och hur de väljer att presentera sig själva på Instagram. Att de sedan agerar utifrån detta förklaras med hjälp av Goffmans (1959) teorier kring självpresentation. Medvetenheten de unga har kring vilken bild av sig själva de förmedlar bidrar till att de på egen hand kan förändra den. Så att den till slut passar ihop med bilden av vem de vill vara. Samtliga kvinnliga respondenter uppgav att de har två olika Instagram-­‐konton. Ett konto som är publikt och ett konto som är låst. Det publika kontot kan vem som helst se medan de låsta endast är ämnat för vänner och bekanta. På det öppna kontot är innehållet genomtänkt medan det låsta kontot kan innehålla bilder som de beskriver som ”fula”. Sanna: Vi har ett privat för bara typ nära kompisar och ett typ för alla.
Varför då?
25
Asså jag bryr mig inte, men ändå bryr jag mig. Sanna: För om det är nått man vill lägga ut som inte alla ska se så kan man lägga ut det på den privata. Om man lägger ut typ fula bilder på kompisar så kanske man inte vill att de ska finnas på en öppen Instagram.
Att de kvinnliga respondenterna har två olika konton förklarar vi genom Goffmans teorier kring den främre och bakre regionen. På det publika kontot publiceras bilder som ska ge ett intryck av att användaren upprätthåller och gestaltar vissa normer och representerar alltså den främre regionen. På det låsta kontot agerar tjejerna på ett annorlunda sätt då det har en annan publik att spegla sig i. Här publicerar tjejerna betydligt fler och mindre genomtänkta bilder. De fokuserar här inte lika mycket på viken bild av sig själva de förmedlar och därför representerar det låsta kontot vad Goffman kallar den bakre regionen. I gruppen med de manliga respondenterna fanns det ingen av deltagarna som hade ett andra Instagram-­‐konto. De manliga respondenterna menar att killar inte bryr sig i samma utsträckning som tjejer i vilka kort som publiceras. Anton: Tjejer lägger ut för att man skall tro att de har stora bröst […] Dom vill se snyggare ut än en kille, mycket sånt. Killar bryr sig inte lika mycket eller inte jag i alla fall men jag kanske är speciell med de.
Nils: Ja, killar bryr sig inte i vad de tar för kort.
4.2 Bekräftelse
Oavsett vilket konto man publicerar bilder på uppger respondenterna att man publicerar bilder för att dela med sig av sin vardag och vad man har för sig. Det är även därför man följer andra, för att ta del av deras vardagsliv. Men trots att man publicerar bilder för att dela med sig av sin vardag och vad man gör så väljer man ibland att inte publicera vissa bilder. Respondernterna menade att de själva inte är intresserade av att publicera bilder när de mår dåligt eller är ledsna, i alla fall inte på sitt öppna konto. De uppger dock att de inte ser det som något fel när andra gör det, men de själva skulle inte göra det. Vilket åter igen styrker tankarna kring att det låsta kontot representerar vad Goffman (1959, 26
Asså jag bryr mig inte, men ändå bryr jag mig. s.97) kallar de bakre regionerna. Respondenterna väljer vad som ska belysas i de främre regionerna och anser att bilder som visar att de mår dåligt inte passar in där. De lär sig av varandra, i det sociala sammanhanget på Instagram vad som är okej att dela med sig av och inte. De agerar sedan utifrån dessa värderingar. I diskussionen kring om det spelar någon roll vilken bild av sig själv man förmedlar via Instagram menar en av respondenterna att ”Njaa asså det är väldigt många som lägger ut såhär ’nu vill jag eller kontakta mig inte eller någonting för nu mår jag inte bra’ och sånt. Då är det ju, fast man gör ju det för att eftersom den personen har lagt ut det. Så då gör man ju det ändå. Men sen ifall någon lägger ut en när den är ledsen då vet man ju det såhär och då och då kan man ju skriva till den. Men det är ju mycket roligare med positiva bilder.”. En annan förklarar att “Ja jag tycker att det är viktigt så man inte är sur på alla bilder för då tror jag man inte får så många likes och så kommer nog några kommentera ’Varför är du så sur på alla bilder?’".
4.2.1 Likes
När diskussionen kring likes dök upp menade respondenterna till en början att de inte brydde sig speciellt mycket om likes. Senare under intervjun visade det sig att det faktiskt har väsentlig betydelse, framförallt när det kommer till huruvida bilden får stanna kvar eller inte. Respondenterna uppgav att de tar bort bilder som inte fått tillräckligt med likes inom en viss tid. Det kunde röra sig om allt från tre minuter till ett par dagar. Vad händer om ni inte får de likes ni vill ha?
Nils: Raderar bilden.
Anton: Nej jag bryr mig inte.
Niklas: Bryr mig inte.
Nils: Eller förr gjorde jag det men nu gör jag inte det.
Anton: Men du sa ju att du aldrig raderar bilder nyss, det går inte ihop.
Nils: Eller jag har inte raderat nån bild men man skulle gjort det.
27
Asså jag bryr mig inte, men ändå bryr jag mig. Anledningen till att respondenterna tar bort bilder som inte fått tillräckligt mycket likes förklarar vi med hjälp av Hartleys (1999, s. 105) tankar kring bemötande och bekräftelse. Om man upplever att man inte får den bekräftelsen man söker, i detta fall inte får de likes man vill ha, kan det bidra till att vår bild av oss själva förändras. För de kvinnliga respondenterna gick gränsen för minsta antal likes runt 30 stycken. Fick man inte de antal man önskade togs bilden bort, dock valde vissa att publicera vid ett senare tillfälle. Ett annat exempel på hur bekräftelse kan yttra sig är att den ena gruppen med kvinnliga respondenter valde att publicera bilder vid särskilda tider då de vet att många är inne på Instagram. Detta ökar chansen att få fler likes och kommentarer på sina bilder.
Hur länge väntar man innan man tar bort en bild?
Lisa: Asså jag tar ju bort den typ inom 3 minuter.
[…]
Sanna: Fast man lägger ut den, nu är det många som går i skolan så kanske man väntar till att lägga ut den på kvällen istället.
Lisa: Mm typ vid 16 tiden för då har typ alla slutat, ofta då man brukar äta mellanmål för då brukar man sitta med telefonen.
Så det är störst chans att få likes då?
Alla: Ja
4.2.2 Kommentarer
Ytterligare ett ämne som diskuterades under intervjuerna var kommentarer och vilken betydelse de har för respondenterna. De menade dock att de inte brukar skriva kommentarer om det inte var en kompis eller om de själva hade blivit taggade i bilden. “Asså jag tycker såhär att om man lägger ut en bild och så blir man taggad i den eller någonting. Då känns det som att man måste kommentera.“ förklarar en av de kvinnliga respondenterna. Majoriteten av kommentarerna är positiva och besvaras oftast med att mottagaren speglar tillbaka svaret till den som skrivit. Förutom att man kommenterar varandras bilder för att berätta något positivt om personen på bilden kan kommentarerna också användas för 28
Asså jag bryr mig inte, men ändå bryr jag mig. att dra till sig någons uppmärksamhet. Respondenterna förklarade hur de ibland kommenterar roliga bilder som de hittar med någon annan användares användarnamn för att denne skall uppmärksamma bilden.
4.2.3 Följare
När antal följare kom på tal hade respondenterna många tankar och åsikter kring hur fördelningen borde se ut mellan de man själv följer och de som följer en. Det var eftersträvansvärt för ungdomarna att ha så många följare som möjligt och en del menade att man helst skulle ha fler följare än vad man själv följde. ”Asså jag tycker de ser konstigt ut man följer mer än vad man har såhär själv” förklarar en av respondenterna och menar att om man har färre följare än vad man själv följer så betydde antalet följare inte att man tog fina bilder. Oftast betydde detta att de man själv följer hade följt tillbaka för att vara artig. Något som var viktigt att göra om man kände personen som hade börjat följa en. “Jag tycker, om man följer någon nära kompis och så följer inte den tillbaka. Det tänkte jag mycket på när man va, för två år sedan. Då var det, då hade man ju någon app som såg vilka som unfollowade och då blev man jättesur om det var någon kompis som slutade följa. Och skrev till den och bah ‘aa varför gjorde du det’ och sånt där men inte längre.” förklarar en av tjejerna. 4.3 Skönhetsideal
Respondenterna tyckte inte att det var okej att manipulera bilder. Det var okej att göra mindre förbättringar i bilden, som att lägga på ett filter eller öka skärpan men ingen tyckte det var acceptabelt att manipulera sitt utseende genom att använda Photoshop. Det var viktigt att bilderna såg naturliga ut. Är de okej att redigera bilder innan man lägger ut dem?
Nils: Nej jag vill att man ska se ut som en själv, eller de är klart det är okej men man vill ju gärna se den verkliga personen. Den ser ut som ett troll när man träffas fast på bilden ser det ut som världens prinsessa.
[…]
Är de inte okej?
29
Asså jag bryr mig inte, men ändå bryr jag mig. Nils: Nej. Man går till skolan och bara ’Shit jag såg dig på bild igår, jag trodde inte du såg ut så.’
[…]
Anton: Ah typ jag tycker inte man ska photoshoppa typ man klipper in sig i någon annan eller tar bort alla finnar man har.
Ska man inte göra det?
Anton: Nej men man ju typ såhär gå in på mobilen och göra den mörk eller så kan man ändra filter.
Nils: Ja men inte photoshoppa för det blir lite överdrivet.
De kvinnliga respondenterna lade stor vikt vid och ansåg att det var viktigt att bilderna i profilen hängde ihop estetiskt. En av tjejerna uppgav att hon tog bort bilder som inte längre passade in i hennes profil. Hon menade att det var viktigt att gå igenom sin profil ofta och granska samtliga bilder noggrannt. ”Om man tycker på den där man kan se alla bilder i smått typ, miniatyrbilder. Då kan jag kolla typ såhär, det är ju tre stycken. Om inte dom passar tillsammans då kan jag ta bort den som inte passar in.” menade hon. Precis som i delen om följare var respondenterna oense när vi diskuterade huruvida de påverkas av bilderna de möter på Instagram. Resonemangen i grupperna såg olika ut. Den första gruppen svarade att de inte upplever sig direkt påverkade och de blev snarare irriterade, främst när konton gör reklam för produkter som förespråkar viktnedgång.
Sofie: Om man följer sånna här nagelsidor eller någonting så brukar det komma upp väldigt mycket såhär reklam hur man blir smalare.
Lisa: Ja det kommer upp!
Störande saker?
Lisa: Mm
Sofie: För man har inte börjat följa en person för att se hur man blir smal eller, utan det är för att se naglar och sånt.
30
Asså jag bryr mig inte, men ändå bryr jag mig. I den andra gruppen var de mer skeptiska och uppgav att de ibland påverkas av bilderna de möter. De använde däremot ordet ”inspirerad” istället för ”påverkad”.
Hanna: Jaa, asså jag tycker ibland när man följer någon sånt här fitnesskonto. Så ser man folk som tränar och har jättefin kropp med typ magrutor och sånt där, då blir man ju väldigt inspirerad. Då kan det hända såhär aa men nu ska jag gå ut och springa och då gör man det. Så jag tycker man kan bli lite påverkad av det. Blir det jobbigt om man inte går ut och tränar, om man känner att man borde?
Hanna: Jaa, man kan bli såhär ba; jag orkar inte träna gud vad fin kropp den har och så kan man bli osäker och sånt.
De ideal som råder hos tjejer på Instagram är att kvinnor ska vara smala och vältränade. Detta förklaras med teorierna kring genus då idealet på Instagram överensstämmer med samhällets syn på ett kvinnligt ideal. Vi får lära oss tidigt att definiera vad som anses vara kvinnligt och vad som anses vara manligt (HB, 2015). Men även om det är de kvinnliga idealen som ofta lyfts fram och diskuteras finns det även killar som känner en press utifrån. Även killarna vill passa in och uppfylla samhällets förväntningar.
Tror ni att ni påverkas av Instagram?
Nils: Nja lite, kanske hur man ska se ut och så.
Niklas: Aa i fall någon skriver nått taskigt så är de klart man ändrar på sig typ.
Är det så?
Niklas: Ja
Anton: Nej, jag skiter fullständigt i vad folk tycker om mig. Dom får tycka vad dom vill.
Nils: Nej men om man tycker de är snyggt med nått klädesplagg nån har så kanske man vill ha de.
31
Asså jag bryr mig inte, men ändå bryr jag mig. I den avslutande delen av intervjun diskuterades det huruvida tjejer och killars Instagram-­‐användande skiljer sig åt. Här hade respondenterna många tankar och åsikter både kring hur de själva använder, men också hur det motsatta könet använder Instagram. Framförallt syns skillnader mellan könen när ungdomarna ska porträttera sig själva. Det vanligaste sättet ungdomarna visar upp sig själva på är genom selfies. Att denna typ av bilder skiljer sig åt är vi inte ensamma om att komma fram till då detta även är någonting Forsman (2014) diskuterar. När man pratar med ungdomarna menar de att tjejer i betydligt större utsträckning bryr sig om hur de ser ut. Killarna kändes betydligt mer avslappnade och obrydda när de porträtterar sig själva. En av tjejerna förklarar hur killar gör när de ska ta bilder på sig själva. “Om dom lägger ut selfies så är det nerifrån och så kollar dom ju så… och såhär. […] Så jag tycker det är väldigt stor skillnad. För tjejer är mer dom ska ha inspiration och fina bilder och dom bryr sig om allting men killar bryr sig inte, jag tror inte killar bryr sig så mycket om hur dom ser ut på Instagram.”
Att tjejer reflekterar mer kring sitt utseende och är noga med hur de porträtterar sig själva kan bero på att det för kvinnor idag är en större sociokulturell betoning på att vara attraktiv. Någonting som även Knauss et al (2012, s. 534) lyft fram i sin forskning. Det faktum att tjejer och killar porträtterar sig själva på olika sätt idag är inget konstigt. Men det bidrar också till att förväntningarna kring hur män och kvinnor agerar på sociala medier inte förändras. På så sätt fortsätter ungdomarna idag att upprätthålla de föreställningar kring kön som sedan tidigare finns. 32
Asså jag bryr mig inte, men ändå bryr jag mig. 5 Diskussion
De bilder som är överrepresenterade på samtliga konton är selfies. Även om respondenterna i de flesta fall inte har speciellt många bilder i sin profil är det selfies som dominerar. Detta är någonting som förklaras genom de socialkonstruktivistiska tankar kring att man, i det sociala sammanhanget, lär sig hur man ska agera (Barlebo, 2001, s.19). Även om respondenterna själva medger att de inte publicerar bilder på sig själva för att de är medvetna om att denna typ av bilder ger många likes så medger de ändå att det är viktigt med likes och att det är just denna typ av bilder som får flest. De är alltså medvetna om att de får fler likes på bilder föreställande de själva och det är också denna typ av bilder som det finns mest av.
En annan förklaring till varför selfies är överrepresenterade skulle kunna vara att ungdomarna, med hjälp av denna typ av bilder bygger sin självbild. De använder selfies för att skapa samt utforska sig själva. Genom bekräftelse i form av likes och kommentarer lär sig ungdomarna vilken bild de förmedlar av sig själva, de lär sig hur andra uppfattar dem (mig-­‐bilden) samtidigt som de lär sig hur de ska gå till väga för att visa upp bilden av den de vill vara (jag-­‐idealet). Detta bidrar till att ungdomarna själva kan skapa bilden av vem de själva tror att de är (själv-­‐ eller jagbilden). Ungdomarna lär sig i det sociala sammanhanget på Instagram hur de ska presentera och uppföra sig för att till slut kunna skapa sin självbild.
Bekräftelse är en viktig del i skapandet av oss själva och detta syns tydligt, även på Instagram. Ungdomarna söker hela tiden likes för att få känna sig bekräftade. Under intervjuerna fick vi reda på att ungdomarna har olika strategier för att få så många likes som möjligt på en bild. Det fanns speciella tider utsatta då man visste att det var större chans till likes. Lyckades de inte få ihop tillräckligt många likes på en bild plockades den i de flesta fall bort. Något som kan ses som ett försvar mot den uteblivna bekräftelsen. När de unga inte får den bekräftelse 33
Asså jag bryr mig inte, men ändå bryr jag mig. de söker skadar detta bilden av den de vill framställa sig själva som, deras ”jag-­‐
ideal” blir till viss del skadat. Detta är någonting ungdomarna försvarar och räddar genom att plocka bort de bilder som inte blir tillräckligt bekräftade. En utebliven bekräftelse kan i ett större perspektiv bidra till en låg självkänsla (Hartley, 1999, s. 105).
Det faktum att samtliga tjejer använder sig av två olika konton kan dels förklaras med vad Boyd skriver om integritet. Boyd (2014, s. 71) menar att unga ständigt försöker hålla sig undan sina föräldrar för att få vara i fred. Har tjejerna två konton kan de ha ett som föräldrarna får tillgång till och ett som föräldrarna kanske inte ens vet om att det finns. En av tjejerna berättade hur hon hade gett en släkting tillgång till hennes låsta konto. Släktingen hade senare skvallrat till hennes föräldrar då hon hade gjort någonting hon inte fick, vilket resulterade i att tjejen blockerade släktingen från det låsta kontot. Detta visar tydligt att tjejerna inte vill visa vad som helst för vem som helst. Till det låsta kontot har endast de närmaste vännerna åtkomst och det öppna kontot har alla tillgång till. Att de har ett andra konto kan också kopplas till Svenningssons (2015, s. 95) teorier kring hur sociala medier blivit allt mer betydelsefull för identitetsskapande och socialt umgänge. Det låsta kontot har blivit ett frirum där de kan kommunicera på betryggande avstånd från de vuxna. Både de manliga och kvinnliga respondenterna har under intervjuerna förklarat att det är stor skillnad på tjejer och killars sätt att använda Instagram. Samtliga respondenter menar att tjejer generellt lägger betydligt mer tid och energi på att reflektera över vilken bild av sig själva de förmedlar. Kanske är det just denna medvetenhet som gör att tjejer agerar på ett speciellt sätt. Som tjej förväntas man oftast se ut och uppföra sig på ett speciellt sätt, något som kan vara en förklaring till varför deras konton påminner mycket om varandra. De går alla in genom dörren med symbolen av en person i kjol när de besöker en offentlig toalett och på samma sätt publicerar de alla liknande bilder på sociala medier. De upprätthåller alla bilden av hur kvinnor förväntas uppföra sig på 34
Asså jag bryr mig inte, men ändå bryr jag mig. sociala medier. De förväntningar som finns på tjejer idag kan kan förklara varför de valt att skapa ytterliga ett konto på Instagram. Ett konto där de inte behöver reflektera över vad de publicerar. De behöver här inte bry sig om vilken bild av sig själva de visar. De behöver här inte tänka på att passa in i de förväntningar som finns. Trots att de, på det låsta kontot, påstår att de inte reflekterar över innehållet så har de alla valt att döpa kontot till någonting innehållande ordet ”ful”. Det är som att tjejerna redan i namnet försvarar sig. Ingen kan kommentera bilderna på detta konto och berätta för tjejerna att de är fula, för de har de själva redan bekräftat. Hur ungdomarna beter sig på Instagram är de själva väldigt medvetna om. De har många tankar och åsikter kring hur man bör framställa sig själv och vad som inte är okej. Det har skapats en egen kultur och ett helt regelverk över hur man bör uppföra sig på Instagram. Ett regelverk som de flesta av dessa ungdomar följer till punkt och pricka. Det finns regler om allt från vilken tid det är som mest lönsamt (när man får flest likes) att posta bilder, till hur fördelningen mellan bilder, följare och likes ska se ut. Detta är regler som användarna på Instagram tillsammans skapat i sitt användande och som de sedan lärt sig agera utifrån. Varför dessa regler är viktiga att följa reflekterar ungdomarna inte speciellt mycket över. I vissa fall vill de inte ens medge att de följer dessa regler. Något som är intressant då det är lite av grejen. Den kultur som vuxit fram på Instagram och de regler som dessa ungdomar i stor utsträckning faktiskt följer handlar till viss del om att låsas att man inte bryr sig speciellt mycket. Kanske kan man säga att dessa regler vuxit fram av användarna för att dessa ska kunna få så mycket bekräftelse som möjligt samtidigt som det ser ut som att de är totalt obrydda. Det är viktigt för ungdomarna på Instagram att det ser ut som att de faktiskt inte bryr sig alls. Ett högre antal följare än man själv följer är ett tecken på att fler personer är intresserade av dig än vad du är intresserad av dom. Många likes men få bilder i profilen ger känslan av att personen bakom profilen inte är speciellt aktiv men att när denne väl är det många som uppskattar det. Ödmjukhet är också någonting som är viktigt på Instagram och 35
Asså jag bryr mig inte, men ändå bryr jag mig. det syns tydligt i kommentarsfälten. Ingen vill kännas vid komplimangerna och istället för att tacka kastas komplimangerna tillbaka till den som först skrev den. Att dessa regler över hur man bör bete sig och agera på Instagram skapas är inget konstigt då människan av naturen känner ett behov av att skapa vanor. Vanor som efterhand blir sprider sig till omgivningen och till slut blir vedertagna (Barlebo, 2001, s. 71). Idag har tankarna och åsikterna kring hur man bör uppföra sig på Instagram blivit så vedertagna att de inte ens ifrågasätts. Något som kan vara en anledning till varför vi inte fick några direkta svar på varför ungdomarna agerar som de gör. 36
Asså jag bryr mig inte, men ändå bryr jag mig. 6 Slutsatser
En slutsats vi kan dra från vår studie är att ungdomar använder Instagram som en kanal för att ta del av sina vänners vardag och även för att dela med sig av sin egen. Instagram är en viktig kanal där ungdomar idag får utlopp för stora delar av sina sociala behov. De håller kontakten och får bekräftelse genom sitt användande.
De bilder som idag publiceras på Instagram är till största del selfies. Det är även denna typ av bilder som genererar flest likes, kanske finns det där ett samband. Likes och följare är viktiga komponenter för att ungdomar ska känna sig bekräftade. De har olika strategier och är medvetna om hur de ska gå till väga för att få så mycket likes som möjligt. Kommentarer är inte speciellt viktiga för ungdomarna men ändå någonting som förekommer. De flesta kommentarer är av god ton och besvaras oftast med att personen som fått kommentaren kastar tillbaka svaret till den som skrivit den från början. Negativa kommentarer förekommer sällan och de som kommer besvaras oftast inte utan plockas istället bort.
Bildernas estetiska utformning är någonting som tjejerna lägger betydligt mer tid och energi på. Det kan bland annat vara en av förklaringarna till varför samtliga tjejer använder sig av två konton på Instagram. Ett konto där ett fåtal, noggrant utvalda bilder visas upp och ett konto där mindre genomtänkta bilder publiceras. Kontot där de mindre genomtänkta bilderna publiceras är oftast låst och dit har endast de närmaste vännerna tillgång. Bland killarna spelar den estetiska utformningen mindre roll och det kan förklara varför de endast använder ett konto på Instagram, där flera olika typer av bilder publiceras.
Samtliga respondenter menar att det är viktigt att visa en positiv bild av sig själv och det är också den uppfattningen vi får när vi granskar deras konton. Ungdomarna menar dock att de tror många försöker förmedla en annan bild av sig själva på Instagram. Något som ytterligare förklarar att de kvinnliga 37
Asså jag bryr mig inte, men ändå bryr jag mig. respondenterna använder sig av ett extra konto. Vilken bild av sig själva de förmedlar på det låsta kontot har vi dock inte kunnat undersöka.
Vi ser att den tidigare forskning som visar hur ungdomar påverkas av media till viss del stämmer. Det vi har sett är dock att de unga inte påverkas negativt i den utsträckning som den tidigare forskningen menar. Ungdomarna är betydligt mer medvetna om vad de möts av och på vilket sätt innehållet påverkar dem än vad vi sett tidigare. Detta skulle kunna bero på att den största delen av den tidigare forskningen är skriven ur ett vuxenperspektiv.
En annan slutsats vi drar av studien är att dagens ungdomskultur har en stark anknytning till Internet. Mycket av den sociala interaktion som dagens ungdomar tar del av sker på diverse sociala nätverk, detta i samspel med andra jämnåriga. Sociala medier har blivit en viktig byggsten i ungas identitetsskapande då den ger dem möjligheten att prova på olika sociala roller, i trygghet hemma.
Valet av målgrupp har begränsat oss i den mån att det har varit problematiskt att hitta deltagare. Av de förfrågningar som skickades ut till högskolornas rektorer var det bara en som svarade. En anledning till att det inte var större intresse för undersökningen skulle kunna bero på att de under vårterminen har viktigare saker att lägga fokus på. En fördel med de ungdomar som anmälde sitt intresse till undersökningen var att de uttryckte ett genuint intresse för ämnet. Detta bidrog till att alla var väldigt måna om att få göra sin röst hörd under intervjuerna. Nackdelen i detta var att de hade en viss tendens till att prata i mun på varandra. Vi klargjorde innan intervjuerna att detta var något de skulle försöka ha i åtanke.
38
Asså jag bryr mig inte, men ändå bryr jag mig. Källförteckning
Barlebo Wenneberg, Sören (2001) Socialkonstruktivism -­‐ Positioner, problem och perspektiv. Helsingborg: AB boktryck
Berg, Lars-­‐Erik (2015) Symbolisk interaktionism i Nationalencyklopedin, Tillgänglig: http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/symbolisk-­‐
interaktionism, [210415]
Björk, Nina (1996). Under det rosa täcket -­‐ om kvinnlighetens vara och feministiska strategier. Stockholm: Wahlström & Widstrand
Boyd, Danah (2014) It’s Complicated the social lives of networked teens. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.danah.org/books/ItsComplicated.pdf [130415]
Boyd, Danah (2007) ”Why youth (heart) social network sites: e role of networked publics in teenage social life” i ”MacArthur Foundation Series on Digital Learning – Youth, Identity, and Digital Media Volume” (ed. David Buckingham). Cambridge, MA: MIT Press. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.danah.org/papers/WhyYouthHeart.pdf [170415]
Dabrowski, Sigge (2013) Bakgrund: Instagram-­‐målet [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.expressen.se/nyheter/bakgrund-­‐instagram-­‐malet/ [220415]
Denscombe, Martyn (2009) Forskningshandboken -­‐ för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur
Ehlin, Lisa (2010) Bilden har blivit digital bruksvara [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.svd.se/kultur/understrecket/bilden-­‐har-­‐blivit-­‐digital-­‐
bruksvara_4434779.svd [040515]
39
Asså jag bryr mig inte, men ändå bryr jag mig. Findahl, Olle (2014) Svenskarna och internet 2014 [Elektronisk] Tillgänglig: https://www.iis.se/docs/SOI2014.pdf [130415]
Findahl, Olle (2013) Håller webbversionerna på att ersätta de traditionella medierna? [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.soi2013.se/7-­‐webbversioner/ [280415]
Forsman, Michael/Statens Medieråd (2014) Duckface/Stoneface [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.statensmedierad.se/upload/_pdf/Duckface_rapport.pdf [130415]
Frykman, Jonas (1991) Dansbaneeländet -­‐ Ungdomen, populärkulturen och opinionen. Stockholm: Natur och Kultur
Goffman, Erving (1959) Jaget och maskerna 4. uppl. Stockholm: Prisma
Greenwall, Peter (2011) Social Voyeur [Elektronisk] Tillgänglig: http://sv.urbandictionary.com/define.php?term=Social+Voyeur [160415]
Gustén, Cia (2012) Visuellt meningsskapande på nätet. I Simon Lindgren (red.) Nya medier och kommunikation. Malmö: Gleerups
Hartley, Patrik (1999) Interpersonal Communication. Florence, USA: Routledge
HB, Salamandra (2015) Genus. I Nationalencyklopedin. Tillgänglig: http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/genus [200415]
Instagram (2015) Instagram.com [Elektronisk] Tillgängllig: https://instagram.com/ [130415]
40
Asså jag bryr mig inte, men ändå bryr jag mig. Knauss. C, J Paxton. S & D Alasker. F (2007) Relationships amongst body dissatisfaction, internalisation of the media body ideal and perceived pressure from media in adolescent girls and boys [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.sciencedirect.com.ezproxy.server.hv.se/science/article/pii/S1740
144507000721 [170415]
Lindenius, Erik (2012). Vad är nytt med nya medier? I Simon Lindgren (red.) Nya medier och kommunikation. Malmö: Gleerups
Lindgren, Simon (2015) Ungdomskulturer. Malmö: Gleerups Lindgren, Simon (2007) Sociologi 2.0 -­‐ Samhällsteori och samtidskultur. Malmö: Gleerups
McLeod, S. A. (2013) Erik Erikson [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.simplypsychology.org/Erik-­‐Erikson.html [210515]
Nilsson, B. & Waldemarson, A (2007) Kommunikation – Samspel mellan människor. Lund: Studentlitteratur
Nyberg, A. & Wiberg, M. (2014) Sociala medier & Härskartekniker. Lund: Studentlitteratur
O´Reilly, Tim (2014) What is web 2.0 [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.oreilly.com/pub/a/web2/archive/what-­‐is-­‐web-­‐20.html [150415]
Ottosson, Jan-­‐Otto (2015) Identitet i Nationalencyklopedin [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/identitet [220415]
41
Asså jag bryr mig inte, men ändå bryr jag mig. Patel, Neil (2015). What Are The Best Times to Post on Social Media. Quicksprout [Blogg] 020115. Tillgänglig: http://www.quicksprout.com/2015/01/02/what-­‐are-­‐the-­‐best-­‐times-­‐to-­‐post-­‐
on-­‐social-­‐media/ [190515]
Perloff, Richard M (2014) Social Media Effects on Young Women’s Body Image Concerns: Theoretical Perspectives and an Agenda for Research [Elektronisk] Tillgänglig: http://link.springer.com.ezproxy.server.hv.se/article/10.1007/s11199-­‐014-­‐
0384-­‐6 [200415]
Rysst, Mari (2010) ‘‘Healthism’’ and looking good: Body ideals and body practices in Norway. [Elektronisk] Scandinavian Journal of Public Health, Volym 38, nummer 5. 71-­‐80 Tillgänglig: http://sjp.sagepub.com/content/38/5_suppl/71.full.pdf [200415]
Smahel. D, Brown, B. Bradford & Blinka. L (2012) Associations between online friendship and Internet addiction among adolescents and emerging adults. [Elektronisk] Tillgänglig: http://search.proquest.com.ezproxy.server.hv.se/docview/924960994?OpenUr
lRefId=info:xri/sid:primo&accountid=14825 [200415]
Statens Medieråd (2013) Ungar & medier 2012/13 [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.statensmedierad.se/upload/_pdf/Ungar_och_medier_2013_fullfarg.
pdf [130415]
Statens Medieråd, A (2015) Föräldrar & medier 2015 [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.statensmedierad.se/upload/_pdf/Foraldrarochmedier2015_ver1.p
df [150415]
42
Asså jag bryr mig inte, men ändå bryr jag mig. Statens Medieråd, B (2015) Ungar & medier 2015 [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.statensmedierad.se/upload/_pdf/Ungarochmedier2015_ver1.pdf [140415]
Svenningsson, Malin (2015) Ungas självporträtt på nätet. I Simon Lindgren (red.) Ungdomskulturer. Malmö: Gleerups
Systrom, Kevin (2012) Instagram + Facebook [Elektronisk] Tillgänglig: http://blog.instagram.com/post/20785013897/instagram-­‐facebook [150415] Thompson, John B (1995) Medierna och moderniteten 4. uppl. Göteborg: Diadalos
Top-­‐hashtags (2015) Top hashtags on Instagram [Elektronisk] Tillgänglig: http://top-­‐hashtags.com/instagram/ [280415]
Vetenskapsrådet (2015) Forskningsetiska principer inom humanistisk-­‐
samhällsvetenskaplig forskning [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf [130415]
Wibeck, Victoria (2000) Fokusgrupper -­‐ Om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Lund: Studentlitteratur
43
Asså jag bryr mig inte, men ändå bryr jag mig. Bilaga 1: Innehållsanalys
Syfte
Syftet med innehållsanalysen var att få en överblick av vad som idag publiceras på Instagram av unga samt hur de interagerar med varandra. Genom att kartlägga respondenternas konton får vi en djupare förståelse för vad som är viktigt att utforma frågor kring.
Material och metod
De objekt som haft en central roll i analysen är de Instagram-­‐konton som tillhör respondenterna i de kommande intervjuerna Vi bad om respondenternas tillåtelse innan vi analyserade deras konton då analysen ligger till grund för frågorna i intervjuguiden. Genom att kartlägga vilka typer av bilder som främst publiceras kan vi urskilja mönster och därigenom utforma frågor.
Den metod vi tillämpat är att vi kartlagt vilken typ av bilder som främst förekommer hos respondenterna men också hur många följare de har och hur många de själva väljer att följa. Vi har också tittat på hur respondenterna förhåller sig till kommentarer och likes. Hur svarar respondenterna på de kommentarer de får och hur många likes får deras olika typer av bilder? Är kommentarerna positiva/negativa och hur är svaren på kommentarerna utformade? Genom att analysera dessa aspekter av respondenternas användande kan vi kartlägga vilka kategorier vi bör skapa frågor kring.
Analys och slutsats
Ett mönster som vi kan urskilja är att bildgenren självporträtt (selfies) är den vanligaste. De kvinnliga respondenterna var de som främst publicerade denna typ av bilder. En naturlig fråga till intervjuerna blev då varför respondenterna väljer att publicera selfies? Den bildgenre som främst förekommer hos de manliga respondenterna var bilder som föreställde någon form av fritidsaktivitet.
44
Asså jag bryr mig inte, men ändå bryr jag mig. Ett annat mönster vi kunde urskilja var att det är en stor skillnad mellan den typ av bilder som publiceras hos tjejer gentemot killar. Varför är det en så tydlig skillnad? Detta mönster bidrog till att vi ville ta reda på hur de unga själva ser på skillnaden på det som tjejer och killar publicerar.
Resultatet av innehållsanalysen bidrog till att vi vid utformningen av frågorna valde att dela in frågorna i kategorier. De kategorier som vi ansåg hade störst betydelse för intervjun var generella frågor kring tjänsten, bilder, likes, kommentarer, följare, hashtags samt jämförelse. Under kategorierna utformade vi frågor som gällde just det ämnet. Att skapa underkategorier kring ämnet Instagram gör att vi inte missar områden som är viktiga att diskutera. 45
Asså jag bryr mig inte, men ändå bryr jag mig. Bilaga 2: Intervjuguide
Fokusgrupper (40-­‐70min)
12-­‐15 år
Bakgrund Som ni säkert redan vet arbetar vi (Agnes & Linn) just nu med vårt examensarbete där vi ska skriva om Instagram. Vi vill ta reda på hur ni upplever Instagram och varför ni väljer att använda det. Vi vill veta hur ni tänker och resonerar kring allt ifrån bilder till likes och kommentarer. Både era egna och andras. Vi vill veta vad ni tycker är bra respektive dåligt och om det är någonting ni inte förstår så får ni bara säga till eller fråga så förklarar vi. Vi har valt att göra våra intervjuer i fokusgrupper vilket betyder att intervjun kommer att bli lite mer som ett samtal. Vi kommer att ställa frågor och sedan får ni svara och diskutera kring det vi har frågat. Det finns inga svar som är rätt eller fel och det som ni säger här inne kommer endast att användas i vårt arbete. Ni kommer att vara anonyma vilket betyder att vi inte kommer att berätta i arbetet vilka ni är. Intervjun kommer att hålla på i ungefär en timme och skulle någonting kännas obehagligt eller man känner att man inte vill vara med längre så får man säga till. Arbetet som vi gör kommer att vara klart till sommaren och skulle ni vara intresserade av att få ett exemplar då så kan ni säga till oss nu så fixar vi det. Så om allting känns okej nu och ni inte har några frågor så börjar vi. Uppstart Vi vill nu att alla presenterar sig själva och berättar när de skaffade Instagram och varför. Vi vill också att ni berättar någonting som är bra med Instagram och någonting som är dåligt. Vad är det som är så bra med Instagram? Berätta också hur ofta ni använder Instagram. Instagram Har ni öppna eller låsta konton?
46
Varför?
Är det viktigt att visa en positiv bild av sig själv?
Tror ni att många visar en annorlunda bild av sig själva, förklara gärna?
Vilken typ av konton följer ni? Varför följer ni dessa?
Tror ni att ni påverkas av instagram?
Kollar ni andras konton som ni inte följer?
Använder ni funktionen och ser vad de ni följer gillar?
Hur många bilder lägger ni ut i veckan?
Använder ni funktionen “baserat på vad du gillar”?
Bilder Är det viktigt vad man lägger ut för bilder?
Kan man lägga ut vilka bilder som helst?
Vilka bilder kan man inte lägga ut?
Varför lägger man ut bilder på Instagram?
När tar man bort bilder från Instagram?
Hur länge får bilderna ligga kvar?
Kollar man ofta igenom sin profil?
Är det okej att redigera bilder innan man lägger ut dom?
Finns det någon gräns för hur mycket man får redigera bilderna?
Är det okej att lägga ut bilder på någon annan utan att fråga?
Tar man bort en bild som någon inte vill ha kvar?
Är det okej att lägga ut bilder om inte är ens egna?
Likes Är det viktigt med likes?
Vad händer om ni inte får de likes ni vill ha?
Hur många likes måste man få för att bilden ska få stanna kvar?
Vilka bilder får flest likes?
Lägger man ut bilder för att man vet att dom får mycket likes?
Hur länge väntar man innan man tar bort en bild? Är det viktigt att gilla andras bilder?
Blir man ledsen om ens kompisar inte gillar ens bilder?
Kommentarer Brukar ni kommentera varandras bilder?
Vad svarar man på kommentarerna man får?
Om man får en negativ kommentar, vad gör man då?
Är det vanligt att få negativa kommentarer?
Vilken typ av kommentarer brukar ni själva få?
Om ni kommenterar bilder, vilken typ av bilder brukar det vara?
Följare Spelar det någon roll hur många följare man har?
Är det viktigt?
Är det viktigt att följa tillbaka folk man känner?
Spelar det någon roll vilka som följer en?
Spelar det någon roll vilka man själv följer?
Spelar det roll hur många man följer?
Vill man ha fler följare än man följer?
Tar man bort folk som börjar följa en?
Tar man bort folk i sitt flöde?
Följer ni några andra än era vänner? Hashtags Varför taggar man bilder?
Vad taggar ni era bilder med?
Får man fler likes om man taggar sina bilder?
Brukar ni tagga varandra i speciella bilder?
Direktmeddelande Skickar ni direktmeddelande?
Varför/varför inte?
Vad skickar ni via direktmeddelande?
Jämförelse Vad är skillnaden i bilderna man lägger upp på Snapchat i jämförelse med dem man lägger ut på Instagram? Är det någon skillnad mellan hur tjejer och killar använder Instagram?
Videos Lägger ni ut videos?
Vilken typ av videos lägger ni ut?
Avslutning Här tackar vi tjejerna och frågar om det finns något mer de vill tillägga.
HÖGSKOLAN VÄST
Institutionen för ekonomi och IT
Avdelningen för medier och design
461 86 TROLLHÄTTAN
Tel 0520-22 30 00
www.hv.se