Här finns Lek och lär med Mumin Skräpmemory

En lärarhandledning till Håll Sverige Rents Skräpplockardagar
lek och lär
MED MUMIN SKRÄPMEMORY
ANMÄL ER NU!
www.skrapplockardagarna.se
Innehållsförteckning
Så fungerar materialet3
Memoryspel- hur gör man?4
Diskutera om skräp 4
Förslag på diskussionsfrågor4
Lär er att sortera med hjälp av memorybitarna
6
Använd affischerna när ni sorterar plockat skräp 6
Skapa flanobilder av korten6
Sagan om Karin och skräpet i havet
7
Fakta12
Nedbrytningstider för skräp12
Fakta: Spökgarnen fiskar av sig själva. Och de slutar aldrig.
12
Topplista över insamlat skräp vid skräpdyk i en hamn
13
Så sorterar du13
Skräplista – rekommendationer för städning med barn
15
Skräp som man kan plocka15
Skräp att plocka med handskar eller plockverktyg
15
Skräp som barn inte bör plocka (som vuxna kan plocka upp istället)
15
Mer tips och ideér15
Håll Sverige Rent16
Håll Sverige Rents Grön Flagg16
Läroplanen för förskolan17
Läroplanen för grundskolan 17
©© Stiftelsen Håll Sverige Rent 2015
Författare till sagan: Petra Holgersson, Håll Sverige Rent
Illustrationer: Moomin Characters och Fia Sjögren (”Karin och skräpet i havet”)
LÄRARHANDLEDNING
till Mumin Skräpmemory
Vi hoppas att Håll Sverige Rents material med
Mumin Skräpmemory ska inspirera till ett roligt
och givande arbete i förskolan och skolan
kring nedskräpning och återvinning och att det
i förlängningen kan bidra till ett arbete för en
hållbar utveckling. Använd gärna materialet när
ni deltar i Håll Sverige Rents Skräpplockardagar
för skola och förskola.
Materialet består av Mumin Skräpmemory med
tillhörande brickor för olika avfallssorter samt
A4-affischer med de olika skräpsorterna och
samt den här handledningen. Materialet riktar
sig både till barn i förskolan och till de yngre
åldrarna i grundskolan.
I den här handledningen beskrivs hur
memorykorten på olika sätt kan användas för lära
mer om nedskräpningsproblematiken och om
återvinning. Materialet kan med fördel användas
för att uppnå mål och riktlinjer om miljö- och
naturvårdsfrågor som ingår i läroplanen.
Så fungerar materialet
Det finns många sätt att använda Skräpmemoryt. Några förslag är:
Låt barnen spela Skräpmemoryt, diskutera därefter
kring hur de olika skräpsorterna ska sorteras och hjälp
dem att para ihop rätt skräp med rätt avfallssort.
Under spelet kan ni även passa på att ställa
frågor och diskutera med barnen med hjälp av
diskussionsfrågorna som finns i handledningen.
Lär barnen vilket skräp som hör till vilken
skräpsort med hjälp av memorykorten
Läs ”Sagan om Karin och skräpet i havet” och diskutera
samtidigt kring varför det hamnar skräp i naturen, kring
de olika skräpsorterna, om skräpet i havet med mera.
Ni kan även använda memorybrickorna som flanobilder när ni läser sagan eller när ni pratar
om olika skräpsorter.
Håll Sverige Rent
www.hsr.se
3
Memory-spel – hur gör man?
Spelet går ut på att samla flest par med olika skräpsorter. En person
blandar korten och lägger ut alla kort med Mumin-sidan upp på bordet
eller golvet. När det är ens tur vänder man två kort, ett i taget. Om det
är samma bild på korten får man behålla paret och fortsätta att vända
två kort till. Om korten har olika bilder får man vända tillbaks dem på
samma ställe. Det är alltså viktigt att försöka komma ihåg vilka bilder
som ligger på vilka ställen! Den som har flest par när korten är slut har
vunnit.
Diskutera om skräp
Efter att ni spelat klart, eller under tiden ni spelar, kan ni använda
bilderna på skräpsorterna på memorykorten för att diskutera
nedskräpning och återvinning.
Titta på mem
orykorten.
Använd disku
ssionsfrågorna för at
t uppmuntra
barnen att fund
era och
berätta vad d
e vet eller
undrar över.
Diskussionsfrågor är ett bra sätt att uppmuntra till delaktighet. Barnen
får träna sig i att formulera sina kunskaper, uttrycka sina åsikter och
argumentera för sin mening. Här är det bra att försöka fånga upp
barnens förslag på hur ni kan gå vidare för att ta reda på svaren. Om
det är möjligt, gå gärna vidare med barnens förslag på aktiviteter.
Vi vill uppmuntra er att tillsammans med barnen formulera frågor och
hypoteser för att sedan undersöka dessa. På så vis jobbar ni mot mål
och riktlinjer gällande barns inflytande i förskolan enligt läroplanen.
Förslag på diskussionsfrågor
Skräp i vatten
Hur tror ni skräp hamnar i vattnet och haven?
Nedskräpning
Varför skräpar människor ner tror ni?
Vad tror ni händer med skräp som hamnar i
Vem är det som skräpar ner?
vattnet?
Ligger det skräp runt förskolan eller skolan eller
Om man slänger skräp där det är jättedjupt,
där ni bor? Vad tycker ni om det?
är det okej?
Vad gör du om någon skräpar ner?
Vad får man slänga i vattnet? Vad försvinner?
Vad gör du med ditt skräp?
Hur kan vi på förskolan eller skolan göra så att
det blir fint på gården?
Pant
Vad betyder det att panta flaskor och burkar?
Varför finns det ett pantsystem egentligen?
Vad kan vara bra med det?
Var kan man panta någonstans?
Hur ser det ut där man pantar?
Hur mycket får man i pant på de olika
förpackningarna?
Vad tror ni händer med flaskorna och burkarna?
ofärgat GLAS
4
Håll Sverige Rent
www.hsr.se
Färgat glas
tidningar
Metall
Återvinning
Vad händer med det som vi slänger?
Vad händer med tidningar, glas och metall när man lägger dem i
återvinningsbehållarna?
Det finns fler olika typer av återvinningsbehållare på våra återvinningsstationer.
Vet du vilka det är?
Varför ska vi sortera skräp?
Var ska man slänga skräpet?
Vilka olika sorters skräp finns det?
Vad tror du att man kan göra med sakerna istället för att slänga dem? Det som
först ser ut som skräp kanske återvinnas och bli nya saker?
Farligt skräp
Ska man plocka upp allt skräp som man hittar?
Kan skräp vara farligt?
Vilket skräp är det okej att plocka upp?
Vilket skräp ska man akta sig för, tror ni?
Vad ska man göra med farligt skräp? Ska man bara låta det ligga kvar?
Kan skräp vara farligt för djur?
Är det samma skräp som är farligt för djur som är farligt för människor?
Vilket skräp är farligt? Sortera skräpen efter ”farlighetstyp”, det vill säga om de
kan skada människa, djur eller natur.
Återanvändning
Vad tror du att man kan göra med sakerna
istället för att slänga dem? Det som först
ser ut som skräp kanske kan användas
Nedbrytningstider
igen?
ofärgat GL
AS
Färgat gla
Skräp som hamnat på marken kan bli kvar väldigt
s
tidningar
Meta
länge. Vilken typ av skräp tror ni stannar kvar längst
i naturen?
Vad händer med saker som hamnar i jorden?
Finns det djur som bor i jorden och vad tror ni att
de äter?
Hur skulle det se ut runt omkring oss om ingenting
blev jord, om alla äppelskrutt, bananskal, pinnar och
löv fanns kvar för evigt?
Vad händer med en plastpåse som hamnar i havet?
gar
S
t GLA
ofärga
t glas
Färga
Metall
tidnin
Håll Sverige Rent
www.hsr.se
5
Lär er att sortera med hjälp av
memorybitarna
Med memory-bitarna följer ett antal små
brickor med de olika avfallssorterna (som
plast, metall, papper osv). Efter att barnen
spelat klart memoryt kan ni lära barnen att
sortera genom att para ihop rätt skräp med
rätt ”skräpbricka”.
För varje avfallssort finns även en tillhörande
affisch, som finns för nedladdning på
www.hsr.se. På affischerna finns bilder
på skräpet, samt en lista på vad som kan
tillhöra avfallsorten. Ni kan göra samma
sorteringsövning som ovan och istället
ta hjälp av affischerna och para ihop rätt
skräp med rätt affisch. Använd gärna
diskussionsfrågorna som stöd.
Använd affischerna när ni sorterar
plockat skräp
Sätt gärna upp och använd affischerna med
avfallssorterna på er förskole- eller skolgård
när ni ska sortera ert skräp efter genomförd
skräpplockning.
Skapa flanobilder av korten
Flanosagor bygger på att ni tillsammans
visualiserar en berättelse genom att barnen
eller pedagogerna sätter upp bilder på en
tavla samtidigt som ni läser en berättelse
vilket gör barnen mer delaktiga.
Skapa flanobilder genom att ladda ner och
skriv ut nya memorykort eller affischer på
www.hsr.se. Laminera memorykorten eller
affischerna och sätt dubbelhäftande tejp på
baksidan. Det finns också dubbelhäftande
magnetband att sätta på baksidan så att de
kan användas på magnetiska tavlor.
Använd flanobilderna när ni läser ”Sagan
om Karin och skräpet i havet” eller använd
flanobilderna för att sortera skräpbilderna
efter vilket skräp som hittats och till vilken
avfallssort som skräpet tillhör (och som finns
på affischerna).
Ni kan också titta på korten och diskutera
vilka skräpföremål man kan plocka upp och
vilka skräp som är farliga och som barnen
inte ska plocka. På så vis kan ni förbereda
er inför skräpplockningen och förebygga
olyckor!
BATTERIER
6
Håll Sverige Rent
www.hsr.se
Sagan om Karin och skräpet i havet
Läs berättelsen för barnen och uppmuntra barnen att fundera och berätta vad de vet eller undrar över.
Karin och hennes pappa har åkt till stranden en vacker sommardag. Solen skiner och Karins pappa
har packat en korg med bullar och saft. Sanden är varm mellan tårna och det doftar av hav och
sommar.
Karin vill genast bada och springer ner till strandkanten och doppar tårna i vattnet. Oj, vad svalt det
känns! Men hon går ändå ut nästan till knäna. Då ser hon ett spöke i vattnet! Hon stelnar till och
vågar inte röra sig en millimeter.
”Pappa”, ropar hon så högt hon kan. ”Pappa, det är ett spöke i vattnet!”
”Va?”, ropar pappan tillbaks. ”Ett spöke i havet!?”
Men nej – när Karin tittar närmare ser hon att det ju inte var ett spöke, det var en vit plastpåse som
ligger och böljar fram och tillbaks med vågorna.
”Var är spöket?” ropar pappan, som forsar ut i vattnet med byxorna på.
”Det var inget spöke”, säger Karin lite lättad. ”Det var en plastpåse som någon kastat.”
”Åh, vilken tur”, säger pappan. ”Men tänk att någon har kastat en plastpåse i havet!”
Karin tar sedan med sig plastpåsen upp från havet.
Vem har kastat plastpåsen tror du?
Vad händer med en plastpåse som ligger i havet – blir den till vatten eller finns den kvar?
Håll Sverige Rent
www.hsr.se
7
När Karin badat klart går hon på promenad längs stranden. Då snubblar hon på en stor metallburk
som ligger i strandkanten. När hon böjer sig ner ser hon att det är något som rör sig inuti burken.
Karin blir jätterädd – tänk om det är ett farligt djur därinne! Men aha – det var bara en liten ofarlig
fisk som simmat in burken. Karin tar upp burken och tittar en stund på den silvriga lilla fisken som
simmar hit och dit. Sedan sätter hon sig på huk och släpper ut den i havet och tar med sig burken till
pappan.
Tror du att djur kan skadas av skräpet? Ligger det skräp på er gård eller där ni brukar leka?
Varför slänger människor skräp egentligen?
8
Håll Sverige Rent
www.hsr.se
Karin lägger sig och solar och gräver med tårna i sanden. Plötsligt sticker det till – vad var det?
Det ligger något vasst i sanden.
”Aj!”, ropar Karin. Det var något som stack mig!” Hon tittar på sin tå, men det har som tur var inte
kommit något blod. Då ser hon att det ligger gamla glasbitar i sanden.
”Pappa”, ropar Karin. ”Det ligger glas i sanden! Du måste rädda mig!”
Pappan gräver försiktigt, försiktigt upp glaset som ligger i sanden och lägger sedan glasbitarna
bredvid plastpåsen och burken.
Du vet väl att det är farligt att plocka trasigt glas?
Vad finns det mer för farligt skräp som barn inte ska plocka?
Håll Sverige Rent
www.hsr.se
9
Karin har inte lust att sola mer. Hon vill inte bada heller. Istället går hon upp på sanddynerna för att
spana ut över havet. Det blåser en aning och vassen rasslar i vinden och det doftar av tång och hav.
Plötsligt snubblar hon och trillar rakt ner i sanden. Hon har trasslat in sig i en lång grön fiskelina som
sitter fast i vassen. Ju mer hon försöker ta sig loss desto mer trasslar hon in sig.
”Pappa!” ropar Karin. ”Pappa, jag sitter fast i ett fiskenät. Du måste komma och rädda mig.
Pappaaaa!”
”Jag kommer”, ropar pappan. ”Jag kommer”.
Pappan trasslar ut Karins fot från fiskelinan, och sedan trasslar han ut den från vassen. De tar med
sig fiskelinan och lägger den bredvid plastpåsen, burken och glasbiten.
Vem har kastat fiskelinan i havet tror du? Kanske någon har tappat den?
Hur har den hamnat uppe på stranden egentligen?
Hur lång tid tror du det tar innan fiskelinan försvinner tror du?
10
Håll Sverige Rent
www.hsr.se
Efter allt som hänt på stranden sätter sig Karin och hennes pappa och dricker saft och äter bullar.
Men vad ska det göra med allt skräp de samlat ihop under dagen? Det finns ju ingen papperskorg
på stranden. Karin tänker att de kan ta med det hem och sortera i köket, som de brukar göra med
skräpet hemma. Så får det bli, Karin och pappan packar ner plastpåsen, burken, glasbiten och
fiskenätet i sin utflyktskorg, och sedan går det hem från stranden.
Vet du hur man ska sortera skräpet hemma?
Tycker du att man ska ta med sig skräp man hittar?
Har du hittat skräp någon gång när du har badat?
Har du hittat skräp när du är i skogen?
Har du hittat skräp i staden?
Håll Sverige Rent
www.hsr.se
11
Fakta
Nedbrytningstider för skräp
Det tar olika lång tid för skräp att brytas ner, beroende på
vilken miljö det hamnar i, så nedan är ungefärliga tider.
Glas, bryts inte ner!
Plast, minst 400 år
Aluminium, 300 år
Metallburkar, 100 år
Tuggummi, 25 år
Plastpåsar, 400 år
Plastbestruket papper (t.ex. engångsmuggar), 5 år
Cigarettfimp, 3 år
Pappkartong, 0,5 år
Bananskal, 3 månader
Tidningspapper, 6 veckor
Apelsinskal, 2–5 veckor
Spökgarnen fiskar av sig själva.
Och de slutar aldrig.
Spökgarn är fiskenät som tappats bort eller
slängts till havs. Fiskenäten flyter omkring eller
ställer sig på botten och fiskar och andra djur
som lever i haven fastnar i näten – till ingen
nytta alls. När fiskenäten är fulla med fisk
och andra djur sjunker de till botten. Efter en
tid bryts de döda djuren ned och då reser sig
näten igen och fortsätter att fiska. Eftersom
näten är gjorda av syntetmaterial håller de
mycket, mycket länge. Spökgarn i Östersjön
fiskar flera hundra ton torsk per år.
(Källa: Havsfiskelaboratoriet)
12
Håll Sverige Rent
www.hsr.se
Topplista över insamlat skräp vid skräpdyk i en hamn:
Ibland låter vi på Håll Sverige Rent dykare göra skräpdyk i våra hav
och sjöar, både för att undersöka vad som finns under ytan och för
att städa upp. Och skräpdykarna hittar allt möjligt! Här kan du se
vilka skräp som var vanligast i några gästhamnar som vi dök ner i
för några somrar sedan.
1. Aluminiumburkar
2. Glasflaskor
3. Glas, flaskor och burkar i plast
4. Okända plastföremål
5. Cyklar
6. Bildäck
7. Kundvagnar
Så sorterar du
Återvinningsstation: de gröna behållarna på gatan
Återvinningscentral: kommunens egna anläggningar
Elektronik: Ljusgrön
Batterier: Röd
Till exempel:
Till exempel:
Mobiltelefon
Lösa småbatterier
Leksak
Bilbatterier
Verktyg
Produkter med inbyggda batterier
Datorer
Lösa småbatterier lämnas i batteriholk eller
Kommunernas återvinningscentraler
liknande behållare. Bilbatterier lämnas på
tar emot allt elavfall. Ibland kan man
kommunens återvinningscentral eller till
lämna elavfall i vissa butiker.
dem som säljer bilbatterier. Produkter med
inbyggda batterier lämnas tillsammans
Färgat Glas: Grön
med annat elavfall på kommunens
återvinningscentral.
Glasförpackningar lämnas på en
återvinningsstation.
Obs – du kan inte lämna dricksglas,
keramik och porslin på dessa
Pantflaskor och pantburkar: Gul
stationer, dessa lämnas som övrigt
hushållsavfall eller som grovsopor på
Lämnas i butiken.
återvinningscentralen.
Håll Sverige Rent
www.hsr.se
13
Matavfall: Brun
Pappersförpackningar: Blå
Till exempel:
Till exempel:
Bananskal
Pastakartonger
Äppelskrutt
Mjölkförpackningar
Matrester
Mjölpåsar
I vissa kommuner samlas matrester in för
Toarullar
sig. Ibland finns möjlighet att ha en kompost
Alla pappersförpackningar lämnas
hemma. Kontakta din kommun.
på återvinningsstation. Tänk på att
tidningar, kataloger och liknande
ska läggas i behållaren för tidningar
Metall: Grå
och returpapper. Kuvert ska läggas i
vanliga soppåsen/brännbart.
Till exempel:
Konservburk
Kaviartuber
Kapsyl av metall
Aluminiumfolie
Metallförpackningar lämnas på en återvinningsstation.
Plast: Orange
Metallföremål som inte är förpackningar lämnas på
Till exempel:
kommunens återvinningscentral som grovsopor.
Plastpåse
Elektriska och elektroniska produkter i metall lämnas
Glassförpackning
som el-avfall på kommunens återvinningscentral.
Plastfolie
Pantburkar lämnas i butiken.
Korkar och lock
Alla plastförpackningar lämnas på
återvinningsstation. Förvaringsaskar
till cd, sällskapsspel etc. samt krukor
Se upp!: Svart
i plast ska läggas i vanliga soppåsen/
Till exempel:
brännbart. Sådant som inte är
Fimpar
förpackningar - pulkor, tvättkorgar,
Kemikalier
möbler med mera lämnas som
Trasiga flaskor och burkar
grovsopor.
Barn ska naturligtvis inte plocka eller sortera
farligt skräp och avfall. Farligt avfall kan
lämnas på kommunens återvinningscentral
eller på en miljöstation.
Tidningar: Ljusblå
Tidningar, tidskrifter, kontorspapper,
Ofärgat glas:
Vit med grön text
reklamblad, broschyrer, kataloger,
pocketböcker och andra trycksaker
Glasförpackningar lämnas på
lämnas i återvinningsbehållare för
en återvinningsstation.
tidningar. Plastomslag och påklistrade
Obs – du kan inte lämna
reklamlappar tas bort innan trycksaken
dricksglas, keramik och
läggs i behållaren. Övrigt papper ska
porslin på dessa stationer,
inte läggas i behållare för tidningar. Det
dessa lämnas som övrigt
gäller till exempel kuvert och inbundna
hushållsavfall eller grovsopor
böcker som istället läggs i vanliga
på återvinningscentralen.
soppåsen/brännbart.
Källa: www.sopor.nu
14
Håll Sverige Rent
www.hsr.se
Skräplista
– rekommendationer för städning med barn
Skräp som man kan plocka
• Tyg, till exempel kläder och skor
• Glas (om det inte är trasigt!), till exempel läskflaskor och ölflaskor
• Plast, till exempel plastnät, flötesrep, plastflaskor (schampo, livsmedel), plastkassar
• Trämaterial, (ej vassa eller med spikar i) till exempel delar av lastpallar och fruktlådor, glasspinnar
• Metall, till exempel ölburkar, läskburkar, konservburkar
• Papper, till exempel tidningar, godispapper, mjölkförpackningar, glasspapper, cigarrettpaket
Skräp att plocka med handskar eller plockverktyg
• Fimpar
• Snusburkar
• Bananskal
• Äppelskrutt
• Tuggummi
Skräp som barn inte bör plocka (som vuxna kan plocka upp istället)
• Trasigt glas
• Vassa föremål av trä, metall eller plast
• Medicinskt avfall (medicinflaskor, kanyler)
• Olja, oljefat
• Kondomer
Mer tips och ideér
Besök gärna www.hsr.se där ni finner ännu mer inspirerande material.
Vi har till exempel ett häfte där vi samlat roliga skräpplockarlekar som
uppmuntrar er att jobba med barnens förmåga. Exempel på material är:
• Skräpplockardagar med Muminfamiljen – lekar och värderingsövningar
med tema skräp och återvinning för alla åldrar
• Mofflor och människor – Storyline-material om resurser och skräp.
Passar för de äldsta på förskolan och upp till åk 5.
• Sälles skräpbok – pysselbok om skräpet i havet. Passar åk F-4.
• Aktiviteter till Skräpplockardagar för åk 7-9 och gymnasiet –
samarbets- och värderingsövningar.
• Sök gärna efter aktiviter i vår Håll Sverige Rents Exempelsamling,
där det finns massor med roliga och pedagogiska exempel.
Håll Sverige Rent
www.hsr.se
15
Håll Sverige Rent
Stiftelsen Håll Sverige Rent är en ideell organisation som
verkar för minskad nedskräpning, ökad återvinning och
för att främja individers och organisationers miljöansvar.
Vår vision är ett skräpfritt Sverige. Vi tror att ett skräpfritt
samhälle är grunden för ett hållbart samhälle.
Håll Sverige Rent-kampanjen och Skräpplockardagarna för skola och förskola
Varje vår arrangerar Håll Sverige Rent
skräpplockaraktiviteter, som tillsammans är
Sveriges största aktion mot nedskräpning.
Oftast är det tre aktiviteter: Skräpplockardagar
för skola och förskola, Clean-Up Land och
Clean-Up Kust.
Flest deltagare har Håll Sverige Rents
Skräpplockardagar i skola och förskola. Barn
och unga är en mycket viktig målgrupp för Håll
Sverige Rent. Vi vet nämligen att det gör skillnad
att få med sig vårt budskap i tidig ålder. Vi tror
att det stora kan börja i det lilla, att det är lättare
att utveckla en ansvarskänsla för de globala
miljöfrågorna genom att förstå miljöfrågorna i
närmiljön.
Barn och unga brukar tycka att det jätteroligt
att plocka skräp! Förutom att det blir som en
spännande skattjakt känner barnen att de är
med och gör något meningsfullt – att de är med
och gör något som bidrar till en renare miljö.
Aktiviteterna i Skräpplockardagarna för skola
och förskola går ut på att se skräpet och vilja
göra något åt det. Själva skräpplockningen är
främst en symbolhandling som påminner oss
själva och andra om att nedskräpning är onödigt
och fel. Vi tror också att frågan om nedskräpning
är utmärkt som pedagogisk utgångspunkt
för att skapa en förståelse för mer komplexa
miljöfrågor. Att involvera barnen i ett positivt
förändringsarbete och att skapa en känsla hos
barnen att de är med om något större när de
deltar i Håll Sverige Rents Skräpplockardagar är
också viktigt.
Ni pedagoger gör ett viktigt arbete genom att
arbeta mot nedskräpning och sätta in frågan i
ett större perspektiv. Skräpplockning är utmärkt
som starten för en större diskussion eller ett
större temaarbete.
Läs mer på www.skrapplockardagarna.se
Håll Sverige Rents Grön Flagg
Håll Sverige Rent tror att handlingskraft och
framtidstro hos nästa generation krävs för att
kunna anta de stora utmaningar vi står inför.
Därför har Håll Sverige Rent valt att arbeta
mycket med barn och ungdomar. För det
arbetet har Håll Sverige Rent bland annat valt
att använda Grön Flagg.
Sverige. Verktyget är kostnadsfritt och drivs
av Håll Sverige Rent. För att läsa mer om
Grön Flagg kika in på www.hsr.se.
Håll Sverige Rents Grön Flagg är både ett
verktyg och en certifiering. Över 2 500 skolor
och förskolor är anslutna till Grön Flagg i Sverige.
Dessa skolor och förskolor utgör Grön Flaggnätverket – vilket gör det till det största nätverket
för skolor och förskolor inom hållbar utveckling i
16
Håll Sverige Rent
Det här materialet fungerar bra att använda
inom Grön Flagg. De områden som tas upp
faller väl inom Grönflaggs tema kretslopp
samt närmiljö.
www.hsr.se
Läroplanen för förskolan
Läroplanen för grundskolan
I den reviderade läroplanen för förskolan Lpfö
98 (reviderad 2010) står det under ”Förskolans
uppdrag”:
I läroplanen för grundskolan (LGR11) står det
bland annat:
Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och
naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt
och en positiv framtidstro ska prägla förskolans
verksamhet. Förskolan ska medverka till att
barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt
till natur och miljö och förstår sin delaktighet i
naturens kretslopp. Verksamheten ska hjälpa
barnen att förstå hur vardagsliv och arbete kan
utformas så att det bidrar till en bättre miljö både
i nutid och i framtid.
Materialet bygger på att barnen på ett roligt
och inspirerande sätt kan närma sig miljöfrågor.
Genom att diskutera och skapa utrymme för
barnen att fråga och fundera ut egna lösningar
och formuleringar fångar ni upp det som upptar
barnens tankar och koppla detta till miljöfrågor.
På så sätt blir barnens erfarenheter integrerade
i arbetet och det aktiva deltagandet ger
möjligheter att skapa framtidstro.
Håll Sverige Rent
Med kunskaper om naturen och människan
får människor redskap för att påverka sitt eget
välbefinnande, men också för att kunna bidra till
en hållbar utveckling.
Centralt innehåll i läroplanen:
Biologi, fysik och kemi för åk 1-3
• Material och ämnen i vår omgivning:
•
•
Människors användning och utveckling av
olika material genom historien. Vilka material
olika föremål är tillverkade av och hur de kan
källsorteras.
Hem- och konsumentkunskap för åk 1-6
Miljö och livsstil: Återvinning i hemmet och i
närområdet och hur den fungerar.
Med materialet från Håll Sverige Rent kan
barnen på ett roligt och inspirerande sätt närma
sig konkreta miljöfrågor, frågor som också bidrar
till kunskap för att kunna bidra till en hållbar
utveckling. Genom att diskutera och skapa
utrymme för barnen att fråga och formulera
egna antaganden fångar ni upp det som upptar
barnens tankar och kan sedan koppla detta till
miljöfrågor och integrera det i arbetet för en
hållbar utveckling.
www.hsr.se
17
Håll Sverige Rents
SKRÄPPLOCKARDAGAR 2015
för skola och förskola
Vi tror att den som plockat skräp undviker att skräpa ned i fortsättningen. Vi tror
också att det är lättare att ta till sig globala miljöproblem om vi själva är med och
påverkar vår närmiljö. Under Håll Sverige Rents Skräpplockardagar är barn och
ungdomar med i ett positivt förändringsarbete och gör skillnad själva. Dessutom
är Skräpplockardagarna ett ypperligt tillfälle att arbeta pedagogiskt med frågor
som till exempel nedskräpning, återvinning, konsumtion och allemansrätten.
Stiftelsen Håll Sverige Rent är en ideell organisation som verkar för minskad nedskräpning,
ökad återvinning och för att främja individers och organisationers miljöansvar.
Stiftelsen Håll Sverige Rent
Box 4155, 102 64 Stockholm
Tel: 08-505 263 00
www.hsr.se