CCLI:s Nyhetsbrev – Oktober 2015 – Sverige

Foto: Kristian Ringen
CCLI:s Nyhetsbrev – Oktober 2015 – Sverige
Senaste nytt från CCLI, med vår nya internationella logga, ny design, ny webbadress, ny sångrapport och många
ny-anslutna copyrightinnehavare presenteras. Till inspiration kommer artikeln ”Det sjunger om Gud” skriven
av Per Harling. På hemsidan kan ni läsa hela artikeln och även en artikel av Maria Lundbak Hinge från Danmark.
Alla tidigare artiklar av Nordiska sångskrivare finns att läsa på www.se.ccli.com
Med CCLI-licensen kan er kyrka lagligt mångfaldiga sånger för alla sina samlingar. CCLI-licensen ger tillstånd
att digitalt lagra, digitalt dela sångblad inom församlingen, projicera, trycka upp, kopiera sångerna av alla
innefattade copyrightinnehavare. Det innebär tusentals sånger. Avgifterna som kommer in till CCLI som licensavgifter går som royalty till alla anslutna copyrightägare, vars sånger kyrkorna rapporterar. Så tänk på att
rapportera de sånger ni visar på väggen eller använder i pappersform eller digitalt i er församling.
Äntligen! – Ny sångrapport! OLR
Äntligen är den nya Online Rapport (OLR) klar att användas för
CCLI Årslicens. OLR ersätter tidigare program (CopyReport4 & papperslistor). OLR uppdateras dagligen och finns lätt tillgänglig på
valfri dator, mobil eller läsplatta med internet uppkoppling. Tack
vare alla sångrapporter, kan CCLI betala ut rättvis royalty, till förlag
och sångskrivare. https://olr.ccli.com
Er kyrkas accesskod för OLR kommer på ert nya CCLI-licensbevis. Hör av dig om du inte hittar er accesskod. (Har ni sånger
inlagda i CopyReport4 sedan tidigare? Skicka då in dessa sånger till
CCLI först, innan ni börjar med OLR.)
Blogg från CCLI – Worshipfuel –
Ta gärna en titt på bloggen som CCLI USA startade februari 2015:
http://worshipfuel.com/
Nyanslutna copyrightägare/förlag
Tusentals copyrightägare finns redan anslutna till CCLI. Mer info
om dessa på: se.ccli.com/listor.
Nu ingår även sångerna ägda av dessa förlag i CCLI:
© Rebecka Ekerby – T ex sången ”Min glädje, min lycka” http://
RebeckaEkerby.se
© Kristina Norevi, Samtonia Music T ex ”Längtar efter mer av
Dig”, ”Kom med Din frid”, ”Pärleporten” (i ny version), & Julmusikalen ”Messias Jul Gospel” (har sänts på Kanal 10 flera år). Du hittar
Samtoniamusic på Facebook. Sånger av © Kristina Norevi, ©
Carin Hyving & andra i Betel Runemo finns även på http://www.
inspiredproductions.se/musik
Christian Copyright Licensing International
Bärnstensvägen 37
907 41 UMEÅ
TEL: 090 190 110
EMAIL: [email protected]
WEBB: www.se.ccli.com
© Stephan Christiansen – Några av Stephans mest sjungna
sånger är ”Herrens underbara namn”, ”Partytime” och nattvardssången ”Brutt for deg” Mer info: www.stephanchristiansen.com
Välproducerad ny CD 2015 från Stephan Christiansen: ”Lest We
Forget - in the Shadows of the Holocaust”, med starka sånger som
Stephan skrev efter ett omskakande besök i koncentrationslägret
Auschwitz i Polen.
© Hilde Myrvik Bedsvaag – Alla hennes sånger finns nu anslutna
direkt, eller via © Authentic Publishing. ”Welcome Holy Spirit”
sjungs runt om i hela världen.
© Benjamin Aleksander Osnes – T ex ”I Hans Kjærlighet” &
”King of glory” Lyssna på http://benjaminosnes.com
Pingst Sveriges nya CD ”Bara Jesus”: Sångskrivarna är direkt
CCLI-anslutna eller via © David Media
© Samuel Hector
© Andreas Forsberg
© Tommy Sjöström
© Sarah Lundbäck Bell
© Mathias Danielsson
© Wilhelm Svensson
© Raul Armando Sanchez Campiran
© Vilhjálmur Hendrik Karlsson – från Island
Följande sångskrivare fanns redan anslutna till CCLI, vars sånger är
med på nya CD’n ”Bara Jesus”:
© Ida Möller, © Linn Mårdstam,
© Jonatan Brandström, © Bengt Johansson
Helt ny ”Topp 50-lista” på Spotify
– Lyssna till de 50 mest sjungna sångerna i Sverige just nu, enligt
sångrapporter till CCLI från kyrkor: https://open.spotify.com/user/
davidmediamusic/playlist/0kpl9G3HQ7VwDaMvagtKMD
PER HARLING
Uppskattad sångskrivare och präst vars psalmer, sånger och visor
ofta sjungs i kyrkor i Norden och i många andra länder. Flera av Pers
mest sjungna sånger finns med i den svenska Psalmboken och i
andra sångböcker som används i många kyrkor. Pers eget förlag
heter © Tonvis Produktion.
Tänk på att rapportera Per Harlings sånger (och andra sånger ni
använder) i er sångrapport till CCLI.
Per Harlings allra mest sjungna sång heter ”Du är helig, Du är hel”
(finns översatt till ca 15 språk).
Det sjunger om Gud
– av Per Harling
Det har alltid sjungit om Gud. Kyrkan har gått sjungande genom historien. Vad utmärker denna kyrkans
sång till skillnad mot andra sånger i vårt samhälle?
Här är ett försök till svar.
Kyrkans sång är lovsång
Grundtonen i den kristna nedärvda sången är jubel – trots allt. Det är
påskdagens ljusa jubelrop mot bakgrunden och erfarenheten av långfredagens mörker och smärta. Det är gryningssången medan det ännu är mörkt.
Det är befrielsens sånger. Det är sången vi delar med den himmelska
härskaran. Det är sånger fyllda av tacksamhetens ton. Det är sånger som
bär en vision om godhetens seger. Det är vårens sånger i tider av höst.
Och lovsången tar sig många uttryck i dagens kyrka, än som en högljudd
lovsång i de i världen allt starkare karismatiska församlingarna, än som en
stillsam a capella-sång i stämmor vid Taizégudstjänster eller som gammal
gregoriansk sång i världens kloster, än som kraftfull psalmsång till orgelackompanjemang. Kyrkans sång är lovsång – trots allt.
Kyrkans sång är klagosång
Lika viktigt som det är att med ett befriande leende få sjunga ut sin
lovsång för livets seger, lika viktigt är det att få ge möjlighet till gråten och
klagan i och genom sångens toner. Bibelns egen sångbok – Psaltaren – är
ett gott föredöme. Där stiger om och om igen frågorna, vankelmodet, vreden och uppgivenheten ur nödens djup. Till och med en hel bok i Bibeln
har fått ge namn åt detta: Klagovisorna. När livets smärta drabbar den
enskilde, när katastrofen sker och ett helt samhälle drabbas av sorg, så ska
orden och tonerna finnas där, som hjälper oss att högljutt få klaga, fråga
och sörja. Även långfredagserfarenheten har sina sånger. Kyrkans sång är
klagosång, som en hjälp att förstå och tolka livets mörker i ljuset av Guds
närvaro.
Kyrkans sång är en sång med historiska rötter
Församlingssångens viktigaste källa har genom historien varit psalmboken.
Den är på många sätt ett unikt dokument i dagens samhälle. Inte inom
något annat samhälleligt område finns något som kan jämföras med
psalmbokens ställning vad gäller upprepning av historiska erfarenheter.
CCLI-licensen gynnar både din församling
och de kristna sångskrivarna
I psalmboken samsas enskilda människors samlade tankar, erfarenheter,
smärta, sorg, glädje och lovsång från 300-talet fram till våra dagar. Det är
unikt. Och gripande. När församlingen brister ut i sång blir man således
också del av en gemensam historia, del av en oändligt stor gemenskap av
förfäder och förmödrar, del av ett mönster, ord för ord, ton för ton, som
upprepats genom historien ända ner till de allra första kristnas sångliga
uttryck. Våra kyrkors väggar är impregnerade av dessa sånger, av dem som
gått före oss i tro och tvivel, i glädje och sorg. Vi firar inte gudstjänst i ett
tidsmässigt vakuum. Vi firar gudstjänst med dem som varit, med dem som
är och med dem som ska komma. Kyrkans sång är en sång med djupa
historiska rötter.
Församlingssång är en undervisande sång
I psalmens historia har det alltid funnits ett undervisande drag. ”Lär och
vägled varandra med psalmer, hymner och andlig sång…” skriver Paulus
i de ofta citerade orden från Kolosserbrevet 3:16. Han börjar med ordet
lär. Under långa tider, då läsbarheten i vårt land var dålig, fick sången
betyda mycket i den kateketiska undervisningen. Kortfattad, koncentrerad
bibelkunskap lärde sig många i Sverige med hjälp av till exempel de så
kallade husförhörsvisorna. Det undervisande draget i församlingssången
syns tydligt även idag i de områden i världen där analfabetismen är stor.
Den i sångens form återberättande bibelberättelsen har i sitt upprepande, rytmiska och rimmade mönster en förmåga att gripa tag och bli kvar
på ett sätt som inte alltid den upplästa ursprungstexten har. Inte sällan
bryts tids- och rumsgränserna i dessa återberättade bibelhistorier, och
församlingen får en aktiv roll i det bibliska dramat. På första advent står vi
där och sjunger vårt hosianna (Sv ps 105) tillsammans med folket utanför
Jerusalems portar tvåtusen år tidigare. ”När juldagsmorgon glimmar jag vill
till stallet gå”, sjunger vi i jultid (Sv ps 121). I heliga fastetider går vi upp till
Jerusalem (Sv ps 135). Genom ett enkelt sjunget drama lär vi oss det tidlösa
budskapet. Kyrkans sång är en undervisande sång.
Kyrkans sång är en sång i bön
Många av gudstjänstens sånger är av sådant slag, att de ständigt upprepas. I Svenska kyrkans gudstjänsttradition ingår den så kallade ordinarie
mässmusiken: Herre, förbarma dig (Kyrie eleison), Lovsången (Gloria och
Laudamus), Helig (Sanctus), O, Guds lamm (Agnus Dei) och Lovprisningen
(Benedicamus). Alla dessa sånger är böner. Det finns en mottagare för
dem. Församlingen vänder sig till ett gemensamt Du. Musikens dimension
för dessa gamla, nedärvda böneord är viktig. ”Den som sjunger ber dubbelt upp”, menade kyrkofadern Augustinus redan på 400-talet. Vad han
antagligen menade är att musiken ger vingar till de upprepande orden,
vingar som får dem att bära, såväl inåt som utåt. Överhuvudtaget är just
bönen gudstjänstens viktigaste språk. Bönespråket säger något om den
gemensamma trons grund. En god majoritet av psalmbokens psalmer –
inte minst de mest älskade – är skrivna i bönens form. En gammal latinsk
sentens säger: ”lex orandi, lex credendi”, så som vi ber så tror vi. Kyrkans
sång är en sång i bön.
Kyrkans sång är en kollektiv sång
Församlingssång är i första hand en kollektiv sång, något man gör gemensamt i en grupp. Genom sångernas rytm, tempo och till orden följsamma
melodier ges ett instrument till gruppen, som skapar enhet på ett sätt,
som få andra gruppaktiviteter kan matcha. Det skapas en tyst överenskommelse i samsjungandet om att inte vara solister, som konkurrerar med
varandra. Snarare handlar det om att jämka sig samman, föra rösterna
ihop som när man fattar varandras händer, i en lyssnande och lyhörd
attityd med avsikt att finna samma tempo, samma puls, ja, samma röst.
I en välsjungande församling kan detta skapa till och med en upplevelse
av att vara enade ”i Kristi kropp”. Kyrkans sång är en kollektiv sång.
Församlingssång är en uppmanande och uppmuntrande
sång
I de flesta psalmerna och sångerna i kyrkan är jag eller vi subjekt och Gud
objekt. Samtidigt finns det en stor grupp av psalmer, där såväl subjekt som
objekt är jag eller vi. Det handlar om den slags sång, där vi till exempel
uppmanar varandra till lovsång: ”Lova Gud i himmelshöjd” (Sv ps 6),
”Lova Herren, sol och måne” (Sv ps 7). Minst lika vanlig är den sång där vi
uppmuntrar varandra till ett fördjupat trosengagemang: ”Våga vara den
du i Kristus är” (Sv ps 87), ”Herren lever, våga tro det” (Sv ps 155), ”Var inte
rädd” (Sv ps 256). Naturligtvis finns också psalmer som uppmuntrar till
ett socialt engagemang eller ett rättrådigt liv: ”Det kan vi göra för rätt och
för fred” (Sv ps 591, Ps o S 695), ”Dela med dig” (Ps o S 455), Alla dessa
uppmaningar är en viktig del av församlingens medvetandegörande i
kampen för godhetens utbredande i såväl själens som världens mörker.
Det är sånger för den lilla människans upprättelse. Överallt där oron och
uppgivenheten är som starkast i världen, där är också uppmaningens och
uppmuntrans sånger inte sällan som starkast. Kanske förändrar inte sångerna världen, men de upphör aldrig att ge hopp i hopplösa situationer, att
ge mod i modlösa sammanhang, att ge styrka åt maktlöst liv och att ge
ord och ton åt livets förundran. Kyrkans sång är en uppmuntrande sång.
Kyrkans sång är en trosbeskrivande sång
Församlingssången ger uttryck för kyrkans tro. Folkets teologi formas av
vad vi sjunger. Alltmer har det blivit så. Genom sångerna skaffar vi oss våra
gudsbilder. En gudsbild som under flera århundraden var starkt förhärskande formulerades som så: ”Vår Gud är oss en väldig borg, han är vårt
vapen trygga” (Sv ps 237). Idag är det många, som aldrig ens har sjungit
denna lutherska portalpsalm och därmed heller aldrig relaterat Guds väsen
till varken borg eller vapen. Snarare har man lärt sig en helt annan gudsbild: ”Guds kärlek är som stranden och som gräset, är vind och vidd och
ett oändligt hem” (Sv ps. 289). Ingen av dessa gudsbilder är sannare än
någon annan, men båda är teologi. Genom psalmernas/sångernas redan
formulerade ord – och toner – får vi redskap till att orientera oss i trons
märkliga landskap, antingen vi redan är övertygade kristna eller är mer
famlande och osäkra i vår tro. Kyrkans sång är en trosbeskrivande sång.
Kyrkans sång är en världsvid sång
Per Harling, präst, författare, tonsättare
Info om Per
Familj: Hustrun Ingrid (sedan 44 år), två döttrar, fyra barnbarn
Intressen: Kyrkans sånger, bokläsning, svampplockning och
familjen
Favoritmusik: All barockmusik, fr.a. mästaren Bach
Favoritblomma: Förgät-mig-ej
Favoritplats: Hälsingestugan, vårt andrum i världen
Tycker om: Tro, hopp, kärlek och avväpnande humor
Tycker inte om: All slags fanatism
Mest spridd av egna sånger: ”Du är helig” finns på uppåt 15
språk runtom i världen
Livsmotto: Se, lite mer! Ge, lite mer! Be, lite mer! Le, lite mer!
www.se.ccli.com
När jag döptes i slutet av 40-talet, så döptes jag in i en världsvid kyrka,
som då till 70 % bestod av kristna boende på norra jordklotet. I dag är
situationen den motsatta. 60-70 % av alla kristna bor i dag på den södra
delen av vår planet. Det kristna ansiktet blir allt mindre ett vitt, välmående
ansikte i norr och alltmer ett mörkhyat ansikte, präglat av fattigdom, i syd.
Där kyrkan finns, där sjunger man. Den nya sången i dag blir således allt
mindre sång till orgelackompanjemang och alltmer sång till mångahanda
rytmer i den södra delen av världen. Få andra företeelser förenar kristna
över hela världen som just sången. Vid gudstjänstbesök var som helst i
världen så kan man – oavsett landets eget språk – känna igen sig i ett
”amen”, i ett ”halleluja”, i ett ”kyrie eleison” eller i ett ”gloria”. Kyrkan har
sitt eget hemspråk, som förenar kristna över jordklotet. Ordet ”halleluja”
måste till exempel vara världens mest tonsatta ord genom tiderna. När
således den lokala församlingen på söndagens gudstjänst brister ut i en
välkänd psalm eller bara i ett enkelt halleluja, så skapar det inte bara en
lokal gemenskap, utan en gemenskap som handlar om hundratals miljoner
människor över hela världen som mer eller mindre samtidigt brister ut i
samma ord och toner. Det är hisnande och berikande. Vi är inte ensamma. Den kristna kyrkans gemenskap är stor, närmare bestämt drygt två
miljarder. Kyrkans sång ljuder således starkt från jordens alla hörn söndag
som vardag, vecka efter vecka, år efter år, århundrade efter århundrade.
Kyrkans sång är en världsvid sång.
CCLI – Christian Copyright Licensing International är en licensorganisation som etablerades 1988, och våra licenser har funnits tillgängliga i Sverige sedan 1998.
CCLI finns för att göra det enkelt för församlingar och kristna organisationer att lagligt kunna mångfaldiga sånger/sångtexter för sina
gudstjänster och samlingar, och samtidigt garantera att kristna sångskrivare och förlag får ersättning när deras sånger används.
Från CCLI:s Europakontor i Eastbourne, England, administreras alla våra licenser för Europaregionen. Genom vårt Nordenkontor i
Umeå i Sverige och CCLI-kontoret utanför Oslo i Norge, sköts det mesta runt kundkontakterna (kyrkor och copyrightinnehavare) inom
hela Skandinavien.
CCLI kan erbjuda praktisk rådgivning och stöd genom djungeln av copyright. Med system på plats som försäkrar att copyrightinnehavarna får en rättvis ersättning för sitt arbete har CCLI blivit respekterade runt om i världen – av både kyrkor och musikförlag.
CCLI:s licenser finns nu tillgängliga i Australien, Belgien, Botswana, Brasilien, Danmark, Finland, Färöarna, Hong Kong, Island, Irland,
Kanada, Korea, Lesotho, Luxemburg, Malaysia, Namibia, Nederländerna, Norge, Nya Zeeland, Malawi, Schweiz, Singapore, Storbritannien,
Sverige, Swaziland, Sydafrika, Tyskland, USA, Zambia och Zimbabwe.
Över 208 000 kyrkor runt om i hela världen har nu en ”CCL”, en ”Church Copyright Licence” – som vi på svenska kallar ”Kyrkornas
Copyright Licens - CCLI-licensen”.
Det finns nu närmare 500 000 licenser totalt genom CCLI, om man räknar alla olika slags licenser som CCLI administrerar runt om i
världen, varav 165 000 licenser i Europa. (CCL, MRL, PPL, Filmlicens osv.)
Licenser genom CCLI:
Tack för din hjälp!
• CCLI Årslicens – 12 månader. Duplicera, kopiera, projicera sånger/sångtexter.
• CCLI Evenemangslicens – Gäller max 14 dagar. För konferens/läger/festival/andra evenemang.
• Blocklicens – Ett helt samfund har CCLI årslicens. En
faktura. Varje kyrka får sitt eget licensbevis. Bra rabatt.
• Kombinerad Licens – Gäller för stor och liten kyrka tillsam mans, max 25 besökare i den lilla. Samma kostnad som för
årslicens.
• Mobil Licens – För resande sångledare, sånggrupp,
lovsångsledare.
Samma priser som för årslicens.
• VL - Videolicens – Filmvisning i kyrkan. 50% rabatt
Aktuella licensavgifter finns på http://se.ccli.com
Online Rapport, OLR är ett stort steg framåt för kyrkor som
har en CCLI-licens. När du börjar använda OLR för er kyrkas
sångrapportering, är vi tacksamma om du hör av dig ifall
du upptäcker någon sångtitel eller översättning som
saknas. Mejla till [email protected] så uppdaterar vi OLR. Tack
vare era skarpa ögon kan CCLI förbättra sångrapporten
ännu mer. Allt fler titlar kan läggas till.
Är du CCLI-ansluten copyrightinnehavare – då kan du
mejla in dina sångtexter, i word eller text-format, till info@
ccli.se Sänd i första hand dina mest sjungna sånger, så kan
vi börja lägga in allt fler sångtexter i OLR. Detta kan avsevärt
förbättra sökresultaten när kyrkor söker efter sångtitlar.
Till sist
Vi vill önska er Guds välsignelse!
Med vänlig hälsning
Elsa Rydin, CCLI:s Nordenkontor, Umeå
Asbjørn Kjølberg, CCLI:s kontor i Norge
Christian Copyright Licensing International
Bärnstensvägen 37
907 41 UMEÅ
TEL: 090 190 110
EMAIL: [email protected]
WEBB: www.se.ccli.com