Intervju_Olle_Korsgren

Transcription

Intervju_Olle_Korsgren
ANNONS
Hela denna bilaga är en annons från Svenska Läkaresällskapet
800
25 000 PATIENTER DÖR ÅRLIGEN
personer insjuknar
årligen i diabetes
typ 1 i Sverige.
i EU av infektioner med aantibiotikaresistenta bakterier
sjukvårdens kostnader ökar
och sj
med
me
e minst 1,5 miljarder euro
genom
dessa infektioner.
ge
e
”Våldtäkt som krigsstrategi är ingen
kvinnofråga, utan en fråga om fred.”
Margot Wallström, som föreläser under Medicinska riksstämman om
konfliktrelaterat sexuellt våld.
Den forskande läkaren
Olle Korsgren, överläkare och professor, menar att ett universitetssjukhus
ska slå in kilar i det okända. Själv är han ett levande bevis på hur
viktigt det är för patienterna att läkare forskar. På hans Att-göra-lista
står allt från att preparera bukspottkörtlar till att konstruera nya organ som
kan rädda liv på dem som drabbas av diabetes typ 1.
:
g
in
n
k
s
r
fo
s
en
r
g
s
r
o
K
Oll e
Krig mot diabete
F
Text:
Tove Smeds
Foto:
Samuel
Unéus
lickan var sju år gammal och hade fått
en svår inflammation i bukspottkörteln.
Enda räddningen var att operera bort
hela organet, trots att hon då skulle få
svårbehandlad diabetes. Hennes läkare vid
Karolinska universitetet kontaktade Olle
Korsgren, överläkare på Akademiska
sjukhuset i Uppsala och professor i transplantationsimmunologi. Trodde han att
man kunde rädda de cellöar som producerar insulinet, och på så vis förhindra
diabetes?
– Det går att rena fram cellöarna och
transplantera in dem i patientens lever.
Det är en behandling man ger vissa patienter med särskilt svår diabetes. Men
här fanns risk att man inte fick bort alla
sjuka celler i reningsprocessen.
Skulle sjuka celler följa med vid transplantationen kunde dessa angripa flickans lever och slå ut även det organet. Olle
Korsgren och hans kollegor beslöt sig för
att inte spruta in cellerna i flickans lever
som man brukar göra. Istället satte man
dem i en muskel i armen.
– När bukspottkörteln togs bort mättes
blodsockret och vi såg att hon fick diabetes. Men efter transplantationen började
hennes celler att producera insulin igen,
fast nu från armen. Det var flera år sedan,
men värdena är fortfarande fina.
Det ringer på Olle Korsgrens mobiltelefon. En bukspottkörtel har blivit
tillgänglig efter att dess donator avlidit.
Organet flygs till Uppsala där man tar
fram de endokrina cellerna, de som
producerar insulin. Olle Korsgren lotsar oss genom avdelningen på Rudbecklaboratoriet där man renar fram
de livsnödvändiga cellerna. De isoleras
och skiljs från de exokrina cellerna, de
som är farliga. Om preparationen är
tillräckligt bra transplanteras de, annars används de för forskning. Iklädda
skyddshandskar och engångskläder tar
vi oss via reningsslussar in i det allra
renaste rummet, där de insulinproducerande cellerna förvaras inför transplantation. Påsar med grumlig vätska
ligger i odlingsskåp och väntar på att få
förbättra eller rent av rädda livet på någon med svår diabetes.
Tillgången på cellöarna är begränsad, Korsgren får in ungefär 110 bukspottkörtlar, om året. Och även om det
skulle finnas obegränsat av tillgängliga
bukspottkörtlar skulle man inte transplantera så många fler än man gör i dag:
– Bieffekterna från medicinerna man
måste ta för att kroppen inte ska stöta
bort donatorcellerna, är många. Men en
SATSA PÅ PATIENTNÄRA FORSKNING
Olle Korsgrens forskning finansieras av såväl amerikanska NIH som av EU.
Han menar att läkarkåren måste vara en viktig del av forskningen och är orolig för utvecklingen att allt färre får
möjlighet att forska:
– Det är synd att hälso- och sjukvården tenderar att lämna forskningen helt åt universiteten. Läkare har en
fingertoppskänsla att förstå vad som går att testa på patienter i kliniska studier, och universitetssjukhusen ska
slå in kilar i det okända som gagnar patienterna.
Svenska Läkaresällskapet stödjer varje år medicinsk forskning med 25 miljoner kronor genom projektanslag, resebidrag och stipendier.
8 Svenska Läkaresällskapet
del har så svår diabetessjukdom att det
är berättigat.
För det är just det som är problemet.
Vårt immunsystem tjänar oss mestadels troget och motar bort främmande
angrepp utifrån. Fast det förstår inte att
de nya ö-cellerna är bra för kroppen.
– Om patienterna slapp ta immumhämmande mediciner tror jag att de
flesta med diabetes skulle säga ja till
transplantation.
Precis som när man transplanterar in
ett helt organ, ser man dock att effekten
av de nya donatorcellerna avtar efter tid.
En forskningsfråga Korsgren och hans
kollegor nu arbetar med är att förstå
varför den omfattande celldöden inträffar och hur man kan motverka den.
– Vi har sett att man under transplantationen förlorar hälften av alla de
cellöar man transplanterar in. Med
hjälp av PET-kameraundersökningar,
samma teknik som man använder för
att mäta hjärnaktivitet, kan vi studera
dem efter att de transplanterats.
Tillsammans med kanadensiska forskare prövade Olle Korsgren att ge stora
doser blodförtunnande medel (heparin)
till patienterna som transplanterades.
– Alla patienter fick en dos av cellöarna transplanterade. Lite färre än 10 procent av dem i kontrollgruppen blev friska.
Men bland dem som även fick intensiv
heparinbehandling tillfrisknade hälften.
Forskningen som Olle Korsgren bedriver får ofta snabb praktisk omsättning. En tredjedel av sin tid träffar han
patienter, resten forskar han.
Insulin fungerar som en nyckel, som
låser upp ingången för sockercellerna.
Utan insulin stiger blodsockret, men i
själva verket svälter kroppens alla celler, trots att man har som sirap i blodet.
Innan man upptäckte insulinet 1922
och fick möjlighet att behandla diabetes, svalt de som drabbades ihjäl.
– I princip har behandlingen inte
ändrats sedan dess, även om den förfinats. Någon bot finns inte. Det jobbiga
för en diabetiker är inte att ta sprutor,
förklarar Olle Korsgren. Det är att hela
tiden tänka ut vad som kommer att
hända som påverkar blodsockret. Diabetes tar aldrig semester.
– När allt fungerar som det ska ger
kroppen signaler när blodsockret är för
lågt. Man blir darrig och till slut aggressiv. Men hos en del diabetiker försvinner signalerna helt. De kan falla in
i medvetslöshet för att de inte märker
att blodsockernivån rasar. En del är
rädda att dö i sömnen och ställer väckarklockan att ringa en gång i timmen
för att vara på säkra sidan.
Rune Bondjers hade svår diabetes och
är en av dem som fått transplantation
av ö-celler. Trots att han skötte sig exemplariskt blev han med tiden sämre.
En gång i månaden blev han så dålig att
han fick ta hjälp av ambulans.
– Det var besvärligt för mig och familjen. Jag kände som att livet var på
väg att ta slut och min fru vågade inte
lämna mig ensam eftersom hon inte
visste när känningarna skulle komma.
Totalt har Rune fått tre transplantationer. Efter den senaste blev han helt
insulinfri.
– Jag lever normalt nu, det är ett helt
nytt liv. Förut undrade jag hur jag skulle orka jobba något år till, nu vill jag
Hela denna bilaga är en annons från Svenska Läkaresällskapet
Organ till salu
VI BÄR HUNDRATALS KEMIKALIER
Hur obehagligt det än låter så pågår en global
organtrafficking. Vilken roll svenska läkare kan spela
i detta debatteras under Medicinska riksstämman.
Mindre än 5 procent av dessa ämnen som
vi har i kroppen är testade. Vi exponeras för
kemikalierna genom mat, förpackningar,
leksaker, kassakvitton, möbler med mera.
ANNONS
”Genom att rikta avkastning från Svenska
Läkaresällskapets donationsfonder till forskare
tidigt i karriären, främjar vi vetenskaplig utveckling. Håkan Billig, ordförande för Svenska Läkaresällskapets forskningsdelegation
”
Transplantation
botar inte, utan är en
behandling för de vars liv
förstörs av diabetes.
Olle Korsgren, överläkare på Akademiska sjukhuset i
Uppsala och professor i transplantationsimmunologi
es typ 1
Foto: Colourbox
får även möjlighet att transplantera insulinproducerande celler från stamceller.
Skulle patienten inte må bra av donatorns celler, kan vi på 20 minuter avlägsna kammaren. Det går inte när
man transplanterar in muskel eller
lever.
Diabetes typ 1, inte att förväxla med typ 2
som ofta är levnadsvanerelaterat, är en av
de vanligaste kroniska sjukdomarna hos
svenska barn och ungdomar. I dag finns
ingen bot mot sjukdomen.
jobba så länge jag får och lite till.
Olle Korsgren och hans kollegor
hoppas nu på att ta fram ett nytt endokrint organ.
– Tanken är att använda cellöarna från
en donator och försluta dem med en gel
med tillväxtfaktorer, så att de inte kommer i kontakt med immunförsvaret på
samma sätt. Vi hoppas att det ska minimera förluster av fungerade ö-celler.
Utvecklingen av biomaterial ger också
hopp om helt nya sätt att angripa diabetes typ 1. Tillsammans med ett israeliskt
bolag håller Olle Korsgren på att ta fram
något som liknar en säkerhetskammare.
I den lägger man donatorns ö-celler, så
att de kapslas bort från mottagarens
kropp, men fortfarande har möjlighet
att känna av blodsockernivåerna. Det
innebär att den kan känna av när insulin
behövs och reglera detta själv.
– Vi slipper de immunhämmande
medicinerna och deras biverkningar, och
Ett stort problem är att fors-
karna inte vet varför en del
drabbas av diabetes typ 1.
– En dag fick vi in en donator som dött samtidigt
som han insjuknade i diabetes typ 1. När vi studerade
bukspottkörteln öppnades en ny värld för
oss, som såg helt annorlunda ut än vad
vi väntat oss.
Den kunskap man
haft baserades på
modeller man nu vet
inte gäller för människan.
– Vi måste studera
mänsklig vävnad för att
kunna förstå vad som gör att en
människa blir sjuk. Om fem år har vi
en helt annan syn på vad som orsakar
diabetes. Jag lutar åt att det är en inflammation i hela bukspottkörteln som
även skadar de insulinproducerande
cellerna. De senaste årens forskning talar allt mer emot att diabetes typ 1 är en
T-cellsmedierad autoimmun sjukdom.
Det innebär att forskningen nu står
inför en spännande fas:
– Nu när vi förstått hur annorlunda
detta fungerar i människan jämfört
med vad vi trott, öppnas fantastiska
möjligheter.
Olle Korsgren
förbereder sig
för att gå in till det
allra renaste
rummet, där
ö-cellerna förbereds för
transplantation. Han
menar att verkligheten
på Akademiska sjukhuset är bättre än i tvserien om Dr. House.
FAKTA
Namn: Olle Korsgren
Ålder: 54 år
Familj: Ja
Läser gärna: Deckare
Ser helst: Att unga
kollegor lyckas med
sin forskning.
Trivs som allra bäst:
I vardagen.
Svenska Läkaresällskapet 9