En solskenshistoria – kolloverksamhet för

En solskenshistoria
– kolloverksamheten för funktionshindrade i Stockholm firar 40 år
1
”Att Jasper har fått
åka iväg om somrarna,
träffa nya människor
och få stimulans har
varit räddningen
många gånger.”
2
LSS Kollo
40 år
Lagen om särskilt stöd för vissa funktionshindrade (LSS) kom 1993. Men redan
långt innan dess fanns kolloverksamhet
för funktionshindrade i Stockholms län.
I landstingets regi.
I år firar kollo 40 år och det här är vår
jubileumsskrift. Vi vill berätta vår solskenshistoria. För LSS-kollo är en av Stockholms
stads mest populära verksamheter.
Du kommer också att få träffa Emma,
Cajsa och Ingrid. Först ut är Ingrid som
är mamma till Jasper. Jasper har varit
med från början och är därför en av
pionjärerna bland våra tusentals deltagare genom åren.
5
Min son håller ordning
på års­tiderna.
För han vet att när det
går mot sommar blir det
snart roligt.
Sen Jasper var 11 år har han åkt på LSS-kollo. Idag nästan
40 år senare är sommarvistelsen fortfarande en av de stora
höjdpunkterna i Jaspers liv. Han har inte möjlighet att bo själv
och kan inte tala.
Men han älskar att cykla, simma och uttrycker sina känslor
genom att skaffa vykort till människor han tycker om. Men
han postar aldrig vykorten – han samlar på dem och mamma
Ingrid berättar att de har blivit tusentals genom åren.
Syrebrist under förlossningen
Det var under förlossningen Jasper drabbades av syrebrist och
under hela sitt liv har han behövt någon som ser till och hjälper
honom dygnet runt, året runt. Denna ”någon” har för det mesta
varit Jaspers mamma Ingrid.
– Att Jasper har fått åka iväg om somrarna, träffa nya människor
och få stimulans har varit räddningen många gånger. Både
för mig och hans syskon när de var små, men framförallt för
Jasper. Det har varit hans semester och en viktig upplevelse.
Jaspers syskon är utflugna sen länge och kvar i hemmet finns
Jasper, Ingrid och hunden i huset bredvid.
Ingrid Kreuger, mamma till Jasper.
7
– När Jasper växte upp fanns det många familjemedlemmar
omkring honom. Nu är det inte så längre och på sommarkollot
får han känna sig som en del av ett större sammanhang på ett
helt annat sätt än vad jag har möjlighet att erbjuda honom.
Glömmer att vinka
Jasper håller noga reda på när sommaren närmar sig och börjar
längta redan under våren. Han ser fram emot ett par veckor ute i
naturen med bad och cykelturer.
– När han ska åka iväg och jag skjutsar honom till bussen
glömmer han att vinka, han är helt fokuserad på det roliga som
väntar.
Ingrid ser också tydligt hur hennes son lär sig nya saker och
utvecklas under sina sommarveckor.
– Han litar på människor, förväntar sig att det ska hända roliga
saker och är fullkomligt trygg.
Men det har också funnits somrar när Jasper inte fått åka iväg
på kollo.
– Det har varit fruktansvärt att se honom då. Han föll tillbaka
i gamla destruktiva beteenden. Han kunde inte förstå varför han
inte fick komma på kollo.
Det händer till och med att personal
kommer och hälsar på innan kollo för
att lära känna Jasper och sätta sig in
i den specialhjälp han behöver.
8
Ingen tid över
Kollovistelsen varje sommar är oerhört viktig även för Ingrid.
– Det har varit viktigt för att det har bidragit till att jag klarat
att ge Jasper ett gott liv under alla de här åren. Jag blir ju väldigt
låst resten av året. Även om Jasper har en personlig assistent är
det mycket logistik över dagar och veckor. Mycket tider som
ska passas, många besvärliga situationer som vi måste genomleva
tillsammans.
– När mina två yngre barn var små var det helt livsnödvändigt
att jag hade en period jag kunde ägna helt åt dem. Det blir ju
så i familjer där någon kräver specialtillsyn att det inte blir så
mycket tid över.
En trygg punkt i livet
Varje sommar, när Jasper kommer hem från sin kollovistelse har
han med sig bilder och minnen.
– Han är så glad och anstränger sig verkligen för att berätta
om människor han träffat och tycker om. Även om han bara kan
säga enskilda stavelser pekar han och skrattar och lever sig in i
sina minnen av sommaren.
– Han har blivit väldigt förtjust i många i personalen. Det
är fantastiskt hur engagerade de är. Det händer till och med att
personal kommer och hälsar på innan kollo för att lära känna
Jasper och sätta sig in i den specialhjälp han behöver. Och skulle
det uppstå problem ringer någon från kollo och frågar hur Jasper
brukar vilja ha det. Det är inte bara Jasper som känner sig trygg
när han är borta. Även jag känner mig fullständigt trygg och det
är så skönt i ett liv som annars består av mycket oro.
9
LSS Kollo under 40 år
10
70-talet
Utlandsresor, feriehem och
idrottsläger
I mitten på 70-talet startade kollo i landstingets regi. Det som idag är LSS-kollo.
Det var ett frivilligt åtagande för landstinget
att ordna den här verksamheten som vände
sig till lindrigt utvecklingsstörda.
Då bestod kollo av flera olika arrangemang.
Ett av dessa var utlandsresor i samarbete med
studieförbund. Deltagarna träffades först i en
studiecirkel som handlade om att resa och om
landet de skulle besöka. Studiecirkelträffarna
kunde handla om allt från hur man packar
en väska till att prata om landets valuta. Ett
populärt inslag var bland annat att åka till
Arlanda och titta på väskinlämningen. Resorna
som gick under namnet Svensk utlandsvård AB
gick till resmål som Cypern, Rhodos, Kreta och
Rumänien.
En annan typ av kolloverksamhet var feriehemmet. Det innebar att familjer i Sverige på
landet tog emot barn från Stockholm under
några veckor och fick en ersättning för detta.
Som mest var det ca 200 barn i feriehem
under sommaren.
Dessutom fanns det möjlighet att åka på läger
med olika inriktningar som exempelvis idrottsoch fiskeläger. Den här verksamheten arrangerades ofta tillsammans med idrottsföreningar.
Under 70-talet deltog ca 1 300 barn, ungdomar
och vuxna i någon form av kolloverksamhet.
Den längsta kolloperioden var 25 dagar.
11
80-talet
90-talet
1986 togs beslut i landstingets Omsorgsnämnd
att gruppen med stort omvårdnadsbehov
skulle prioriteras. Då upphörde feriehemmen
och utlandsresorna och nu satsades det på
kollogårdar runt om i länet istället.
Lagen om särskilt stöd för vissa funktionshindrade (LSS) kom 1993. I samband med att
lagen infördes blev det Stockholms stads
ansvar att anordna kollo för funktionshindrade.
Stort omvårdnadsbehov prioriteras
Under den här perioden gick verksamheten
under namnet Omsorgsnämndens sommarverksamhet och vände sig till deltagare från
Stockholms län. Under 80-talet fick 485 deltagare komma ut och fira sommar i det gröna
fördelat på 18 kollogårdar.
1988 började man att även anordna jul, sportoch påsklovskollo. Den längsta kolloperioden
under det här decenniet var 21 dagar.
Stockholms stad tar över ansvaret
Omsorgsnämnden upphörde 1996 och
dess sommarverksamhet flyttades då över
till Stockholms stad – Sommarbarnsbyrån.
Sommarbarnsbyrån hade både traditionell
kolloverksamhet och kollo för funktionshindrade.
Sommarbarnsbyrån upphörde 1999. LSSkollo flyttas över till Socialförvaltningen,
Stockholms stad, där den fortfarande idag
har sin tillhörighet.
1997 startar man kolloverksamhet för barn
med Aspergers syndrom. Första året var det
4 deltagare som var ute på en kolloperiod
och idag är ca 150 deltagare på 4 gårdar.
På sport- och påsklovet var det ca 200
deltagare som åkte till 10 gårdar. Sommarverksamheten hade ca 450 deltagare.
12
13
Emma Lovén, föreståndare på Grandungens kollo.
Vädret spelar ingen roll.
Det är alltid varmt och soligt på kollo.
Varje sommar packar Emma väskan för att åka till Fiskeboda
vid Hjälmarens strand. Här arbetar hon som föreståndare för
Grandungen, ett av många LSS-kollon. Gården är handikappanpassad och inomhus finns ett stort lekrum med öppen spis.
Utomhus finns möjlighet att spela fotboll eller minigolf, gå på
promenader. Här är också nära till bad och fiske. – Varje gång jag ska iväg känns det som jag ska till värmen.
Det spelar ingen roll hur vädret blir under sommaren. Jag vet
att det kommer att bli en varm och solig sommar varje år.
Emma visste tidigt att hon ville arbeta med människor. Men
visste inte riktigt hur.
– Det började med att jag jobbade med barn med speciella
behov inom skolvärlden. Sen fick jag frågan om jag ville jobba
på kollo av en vän.
– Första gången jag jobbade på LSS-kollo var jag fast. Det
vi är med om under varje period är bland det mest meningsfulla
man kan vara med om. Att se hur en grupp ungdomar som annars
har det motigt många gånger lever upp, utvecklas och mår bra är
något fantastiskt att få vara en del av.
Det ska finnas något för alla
Emma ansvarar för grupper av ungdomar som har en lindrig utvecklingsstörning. För många av dem är det här årets höjdpunkt
och det är mycket som står på programmet.
– Vi har flera aktiviteter varje dag och planerar dem så gott som
helt efter deltagarnas egna önskemål. Men alla vill inte alltid samma
saker så det finns inget tvång att delta och om vi gör någonting
ihop så är vi alltid noga med att det ska finnas något för alla.
15
– Går vi ned och badar exempelvis tar vi med oss böcker och spel
till dem som inte har lust att bada eller sola.
– Därför är det viktigt med hög personaltäthet. Vi turas om att
täcka upp dygnets alla timmar och personal måste alltid finnas till
hands för att både leka och busa, men också för att hjälpa till att
lösa problem eller hjälpa till med praktiska saker.
– De flesta klarar det mesta men behöver lite stöd med det
praktiska – att skorna kommer på rätt fot eller att det börjar bli
dags att tvätta håret.
Lycka och stolthet
Ett stående inslag varje sommar är den stora talangjakten som
brukar dra publik även från närliggande kollon.
– Vi jobbar med scenen och förberedelserna hela dagen.
Poppar popcorn, väljer scenkläder och så tränar ungdomarna
på sina sånger, danser eller andra nummer.
– När jag tänker tillbaka på sommaren är det de här kvällarna
som berör mig mest. Vi som jobbar brukar aldrig missa dem,
även om vi är lediga. Alla är så laddade, ofta lite nervösa innan
de ska upp på scen och uppträda. Trots det ställer de sig där och
bara kör sin grej. De glädjescener som utspelar sig när publiken
jublar och applåderar kommer jag aldrig att glömma. Här finns
så mycket lycka och stolthet.
Här är ingen annorlunda
Anledningen till att kollovistelsen är så viktig för ungdomarna
tror Emma beror på att det här är sommarlovet då man slipper de
vanliga vardagsrutinerna och får umgås med nya och gamla vänner.
Vi brukar säga att alla borde få
jobba på kollo. Det är bland det
bästa jag någonsin gjort.
16
– Det är ju många gånger det sociala som är svårt och vissa har
kanske inte så mycket kompisar hemma. Här är ingen annorlunda.
Här får alla vara precis som de är. De är också beroende av sina
föräldrar större delen av året, men här får de ha något för sig själv,
något eget.
Positiv syn på människor
Som föreståndare är Emma ansvarig för verksamheten, deltagarna
och personalen.
– Att vi har en bra personalgrupp är viktigt. Alla måste kunna
ta ansvar i alla situationer som kan uppstå för det händer alltid
oväntade saker.
Emma beskriver sig själv och sina kollegor som en engagerad
grupp där alla litar på varandra.
– Det är också viktigt med en positiv syn på människor och
att vi tror att alla kan och gör sitt bästa.
– Vi lever ju väldigt tätt inpå varandra under de här perioderna.
Alla måste trivas tillsammans för att våra deltagare ska känna
sig trygga och få det sommarlov som en kollovistelse faktiskt är.
Det är ganska krävande ibland att jobba på kollo. Det kan uppstå riktigt jobbiga situationer ibland. Men det är ingenting Emma
brukar tänka särskilt mycket på.
–Nej, det vi som jobbar på kollo tar med oss är minnena av
våra underbara deltagare som gör att vi har roligt och trivs så
bra med våra sommarjobb. Vi får så mycket. Här finns så stora
känslor. Någon är alltid jättekär när någon annan är jätteledsen.
Någon matar fåren medan andra sitter vid grillplatsen och pratar
om vilka popstjärnor som är snyggast. Och så håller det på. Vi
brukar säga att alla borde få jobba på kollo. Det är bland det bästa
jag någonsin gjort.
17
2015
Bred verksamhet och mer
individuellt anpassad
LSS-kollo har efter 40 år utvecklats från att
vara en möjlighet till sommarvistelse för
endast lindrigt utvecklingsstörda till att
bli en bred verksamhet för deltagare med
många olika funktionsnedsättningar.
Verksamheten har även blivit mer individuellt
anpassad till barn, ungdomar och vuxna med
olika funktionsnedsättningar.
Just nu har vi 8 gårdar i egen regi och 8 gårdar
på entreprenad.
Natursköna miljöer
Våra kollogårdar ligger i natursköna miljöer.
Gårdarna erbjuder ett stort utbud av sommaraktiviteter. Att vara på kollo innebär miljöombyte, roliga friluftsaktiviteter och social
samvaro med andra. För anhöriga och föräldrar ger det en avlastning i vardagen.
Roligt sommarjobb
Varje år rekryteras ca 250 personer som
arbetar på kollo under sommaren och på
loven. De flesta har kunskap och erfarenhet
av att arbeta med funktionshinder sedan
tidigare. Medelåldern ligger på ca 25 år.
Det är ett populärt och roligt sommarjobb.
Brukarenkät
Efter varje kolloperiod genomförs en brukarenkät som ligger till grund för planeringen
inför kommande år. Resultatet av enkäten
visar en hög andel av nöjda kollodeltagare
– 98 %. Och kommentarerna från enkäten är
entydliga: ”Bra att ni finns!” ”Vill åka igen
nästa år” ”Toppenpersonal!” ”Trygghet
och värme”.
Tillsammans med personalen formar kollodeltagarna verksamheten utifrån de egna
önskemålen och behoven. På gårdarna finns
även möjlighet till olika utomhusaktiviteter
som båtutflykter och korvgrillning.
Gårdarna har samlingsrum inomhus för pyssel,
spel och avkoppling. Under vistelsen gör man
dagsutflykter tillsammans. Vistelsetiden är 10,
14 eller 18 dagar under sommarlovet.
Kollogårdarna har olika inriktningar efter
deltagarnas funktionsnedsättningar och
ålder. I kollokatalogen beskriver varje kollo
sin verksamhet.
18
19
Det första jag ska göra
är att krama mina kompisar
och alla ledare.
Lite orolig är hon för att hon ska vara trött när hon kommer till
kollo. Men tror att det kommer att ordna sig. För Cajsa brukar
för det mesta vara väldigt glad.
– Jag skrattar nästan hela tiden.
Längtar till sommaren
När hon inte är på kollo bor hon med sin pappa och yngre syster
i Stockholm där hon går på gymnasiesärskola. Men just nu längtar
hon mycket till sommaren.
– Det första jag ska göra är att krama alla mina kompisar och
ledarna Manne, Emil, Hanna och Carro som jag träffar varje
sommar.
Cajsa har varit på kollo samma period sen hon var 10 år så
hon känner många. Hon längtar särskilt efter Daniel. De gick på
högstadiet tillsammans men träffas numera bara på somrarna för
Cajsa har inte hans telefonnummer.
– Det bästa med kollo är kompisarna, säger hon och berättar
att de är vänner, att de pratar, skrattar, målar och är själva.
En dag på kollo
En typisk dag på kollo enligt Cajsa ser ut så här:
– Vi har en nattpersonal som sover med oss. Sen kommer
dagpersonalen och väcker oss vid åtta. Då går vi upp och borstar
tänderna och äter frukost. Sen delar vi upp oss i grupper. Ibland
åker vi till Åland. De som stannar hemma hittar på roliga saker.
Cajsa Sandberg, kollodeltagare.
21
Skattjakt till exempel. Sen är det lunch och mer roliga saker
som händer och sen är det middag. På kvällen har ledarna
bestämt något kul som vi gör och sen är det kvällssamling och
då pratar vi om dagen. Sen lägger vi oss.
Trivs på Åhléngården
På Åhléngården där Cajsa brukar tillbringa ett par veckor varje
sommar är det jättestort.
– Här finns två avdelningar, en för personal och en för oss barn
och ungdomar. Här finns personalrum, kontor, matsal och ett vardagsrum där jag och mina kompisar brukar vara.
Det är inte långt till badet och Cajsa brukar bada.
– Men bara när det är varmt.
Att busa med ledaren Emil betraktar Cajsa som ett av sina
käraste sommarminnen från kollo.
– Vi kastar mjuka bollar på varandra. Jag brukar träffa honom
mer än han träffar mig.
Ett annat är när man ordnade cirkus och Cajsa klädde ut sig
till clown.
– Det passade mig bra för jag kan vara lite klumpig ibland.
Cajsa tycker om att engagera sig
Eftersom Cajsa varit med ett tag har hon också fått följa med en
av ledarna för att prata om kollo i olika sammanhang.
– Jag har varit med och träffat chefen och så har jag hjälpt
min ledare Manne att hålla föredrag.
En annan riktig höjdare är att Cajsa fyller år under kolloperioden.
– Jag får godare frukost än de andra den dagen. Jag får ligga
kvar i sängen och så steker ledarna pannkaka.
Annars älskar Cajsa fisk och det äter man ibland och så ser
hon fram emot sista kvällens middag.
– Då får vi hamburgare.
22
”Någon matar fåren
medan andra sitter vid
grillplatsen och pratar
om vilka pop­stjärnor
som är snyggast.”
23
24
Produktion: Blomquist. Omslagsfoto: Anders Wirström. Porträttfoton: Lieselotte van der Meijs.
Övriga foton: Socialförvaltningen. Tryck: Edita Bobergs. September 2015. Art.nr. 12369.
Läs mer på
stockholm.se/LSSkollo