De minst väntade

De minst väntade
- En konstnärlig studie om kvinnoroller utgående från
Edith Södergrans dikt Violetta skymningar
Mira Luhtala
Examensarbete för estenom (YH)
Utbildningen för Skönhetsbranschen
Vasa 2014
EXAMENSARBETE
Författare:
Utbildningsprogram och ort:
Handledare:
Mira Luhtala
Skönhetsbranschen, Vasa
Jaana Ylimartimo-Nybäck, Anna-Lotta Mörk
Titel: De minst väntade
- en konstnärlig studie om kvinnoroller utgående från Ediths Södergrans dikt Violetta
skymningar
Hösten 2014
Sidantal: 29
Bilagor: 1
Sammanfattning
Examensarbetet handlar om poeten Edith Södergran och kvinnoroller i samhället. Syftet
med arbetet är att använda Edith Södergrans dikt Violetta skymningar som
inspirationskälla för att förmedla olika kvinnoroller, samt att genom diktanalysen
visualisera kvinnans mognadsprocess.
Studien är kvalitativ och har genomförts med datainsamlingsmetoderna makeup,
fotografering och bildkomposition, och sammanställts med dataanalysmetoden
bildanalys.
I resultatet presenteras bilder på fyra olika kvinnoroller: den förtryckta, kvinnan som
objekt, krigarinnan och xxxx. De olika kvinnorollerna är framtolkade ur färgernas
egenskaper som framkommer i dikten, och de kvinnoroller som enligt tidigare forskning
framkommer i samhället. Genomgående i alla bilder är att modellen utstrålar styrka
trots de påklistrade rollerna, och framhäver därmed Södergrans diktarjag som är stark
och osårbar, vilket framkommer i de teoretiska ugångspunkterna.
Språk: Svenska
Nyckelord: Edith Södergran, diktanalys,
kvinnoroller, mognadsprocess, feminism, poesi
BACHELOR’S THESIS
Author:
Degree Programme, heading/county:
Supervisors:
Mira Luhtala
Beauty and cosmetics, Vaasa
Jaana Ylimartimo-Nybäck, Anna-Lotta
Mörk
Title: The least expected
- an artistic study of women's roles based on Edith's Södergran poem Violet twilights
Autumn 2014
Pages: 29
Appendices: 1
Summary
The purpose of this study is to visualize four women’s roles based on the authors poem
analysis of Södergrans poem Violet twilights. The various female roles are interpreted
from the characteristics of colors that emerge in the poem, and set against the female
roles that according to previous research emerge in society. Throughout all the images,
the model exudes strengthand thereby highlighting Södergran view of women as strong
and invulnerable.
In the theoretical background Södergran as a poet, and modernist poetry as method is
presented. The theoretical approach clarifies the concepts of symbolism and feminism,
and the analysis of the poem Violet twilights emerges. The study is qualitative and has
been implemented with the methods makeup, photography and framing. Results show
pictures of four different female roles: the Oppressed, the woman as object, the
Warrioress and xxx.
Language: Swedish
Keywords: Edith Södergran, poemanalysis,
women’s roles, feminsim, poetry
”Jag gör icke dikter utan jag skapar mig själv,
mina dikter äro mig vägen till mig själv”
Edith Södergran
Innehållsförteckning
1. Inledning ............................................................................................................................. 1
2. Syfte ...................................................................................................................................... 2
3. Teoretisk bakgrund ........................................................................................................ 3
3.1 Poesi ............................................................................................................................................... 3
3.2 Edith Södergran ......................................................................................................................... 3
3.3 Modernistiska dikter och Södergrans poesi ................................................................. 4
4. Teoretiska utgångspunkter .......................................................................................... 5
4.1 Feminism ....................................................................................................................................... 5
4.2 Symbolik ....................................................................................................................................... 5
4.3 Violetta skymningar ................................................................................................................. 7
4.4 Diktanalys ..................................................................................................................................... 8
5. Tidigare forskning ........................................................................................................ 12
6. Undersökningens genomförande .......................................................................... 14
6.1 Fotograferingsmakeup............................................................................................................. 14
6.2 Fotografering och bildkomposition ................................................................................ 15
6.3 Bildanalys och tolkning ........................................................................................................ 16
6.4 Undersökningens praktiska genomförande ................................................................ 16
7. Resultatredovisning och tolkning .......................................................................... 19
7.1 Violetta skymningar ............................................................................................................... 20
7.2 De djupast röda ........................................................................................................................ 21
7.3 Krigarinna .................................................................................................................................. 23
7.4 Solens dotter ............................................................................................................................. 25
8. Kritisk granskning ...................................................................................................... 27
9. Diskussion ...................................................................................................................... 29
Bilagor
Källförteckning
1. Inledning
Med mitt examensarbete ämnar jag genom sminkningar karaktärisera olika
kvinnoroller på en modell, med den finlandssvenska poeten Edith Södergrans
dikt Violetta skymningar som inspirationskälla. Dikten talar ur ett feministiskt
medvetande, vilket var något helt nytt för sin tid i början av 1900-talet, och som
ännu idag används alltför lite som grund för olika projekt. En allmän uppfattning
är att vi lever i en postfeministisk tid och inte behöver feminismen (vilket
egentligen är att hävda att ojämställdhet mellan könen inom olika instanser i
samhället inte finns), vilket jag vill påvisa att ännu behövs speciellt i det temat
jag valt för arbetet; har du kommit att tänka på vad som händer med en ung
kvinnas självbild i ett samhälle så utseendefokuserat som det är idag?
Med vems ögon är det egentligen jag ser på mig själv då jag blickar in i spegeln –
vems är min självbild? Vad säger jag att jag är som kvinna – och vems ord är det
jag egentligen uttalar, samhällets eller mina egna? Med dessa frågeställningar vill
jag uppmärksamma kvinnor (och män) om hur de iakttar sig själva och
kvinnligheten i allmänhet, och påminna dem om att titta sig själv i spegeln med
egna ögon, och inte genom de ”glasögon” kyrkan, samhället eller media bestämt
åt oss. Dessa frågeställningar och tankegångar är den huvudsakliga
problematiken i kvinnans identitetsskapande och framställandet av de olika
kvinnorollerna som framkommer i mitt examensarbete.
Kvinnorollerna som presenteras i arbetet är inte enbart olika roller, utan kan
också ses som en mognadsprocess hos en enskild kvinna, att förstå att en och
samma kvinna kan ha alla de roller, och inte kan kategoriseras i antingen det ena
eller andra – som i historien då man såg på kvinnan som antingen den kyska
Jungfru Maria eller skökan Maria Magdalena.
Diktning och poesi har alltid varit nära hjärtat, och en rik inspirationskälla till
olika projekt. Om man ser på modevärlden inspireras designers och
modejournalister konstant av konst i olika former samt den tillfälliga situationen
i världen. Modebranschen har dessutom ett stort inflytande vilket man som
estenom ska vara medveten om och gärna använda sig av. Ett projekt blir direkt
mycket intressantare då man genom att inspireras av konsten går in på djupet av
ett samhälleligt problem.
1
2. Syfte
Syftet med arbetet är att använda Edith Södergrans dikt Violetta skymningar
som inspirationskälla för att förmedla olika kvinnoroller, och att genom
diktanalysen visualisera kvinnans mognadsprocess och sökandet efter den egna
spegelbilden i ett utseendefokuserat samhälle.
Läsaren vill medvetandegöras om vems ögon man ser på sig själv med som
kvinna, och att man börjar tänka efter vems kvinnobild man egentligen formar
sig efter.
Arbetet skrivs också för att uppmana estenomer att använda sig av olika typer av
konst, som här av poesi, och samhällsfrågor som inspirationskälla för sina
projekt. Modebranschen har ett stort inflytande på unga människor, och som
estenom måste man vara medveten att man påverkar och på vilket sätt man gör
det.
2
3. Teoretisk bakgrund
I den teoretiska bakgrunden definieras begreppet poesi och presenteras poeten Edith
Södergran och hennes liv samt modernistiska dikter och Edith Södergrans poesi. För att
läsaren bättre ska kunna följa diktanalysen i senare kapitel är det viktigt att få en inblick
i skribentens, Edith Södergrans, liv och den miljö som format hennes tankar.
Respondenten har också lagt upp en ordlista som bilaga ett (1) för att förklara
konstformer och svåra begrepp.
3.1 Poesi
Poesi är en litteraturform som har för avsikt att synliggöra det osynliga; man bygger upp
meningar med bildspråk och symbolik för att överföra och uttrycka känslor, tankar och
en viss stämning. Med bildspråk avser man liknelser, symbolers betydelse däremot är
”överenskomna”. (Hedlund, 2002, s. 22-23. Elleström, 1999, s. 90.)
Det finns två olika typer av poesi; episk och lyrisk, där den förstnämnda är en
berättande och beskrivande litteraturform och ofta kommer i en längre text; lyriska verk
däremot är korta och koncentrerade, de ska uttrycka så mycket som möjligt med ett
minimum av ord och endast de väsentliga orden med betydelse för sammanhanget är
med. För att möjliggöra detta används bildspråk, metaforer och symbolik. (Elleström,
1999, s. 18-19.)
3.2 Edith Södergran
Edith Södergran (4.4.1892-24.6.1923) var en finlandssvensk poet och en av
föregångarna samt stilbildarna för modernismen i svensk litteratur. Påverkad av fransk
symbolism, tysk expressionism och rysk futurism, blev hennes dikter till en helt ny
tankevärld inom poesin. (Finland svenska litteraturhistoria II, 2000, s. 82, 88.)
Södergran kom från en finlandssvensk medelklassfamilj. Hon hade en väldigt stark
relation med sin mor, och som enda barn blev hon avgudad och överöst med kärlek,
vilket troligen formade hennes (diktar)jag; det diktar-jag och den kvinnoroll som
föreställs i Södergrans lyrik karaktäriseras av stark självkänsla, stolthet och tydliga
kvinnliga drag. (Enckell, 1961, s. 21. Witt-Brattström, 1997, s. 12-13)
Inom Södergrans familj har kvinnornas ställning alltid varit stark -Södergrans mor var
bildad och kulturintresserad, och fungerade som familjens försörjare. Kontrasten mellan
Ediths mor och hennes far som var illiterat och periodvis tog till flaskan pga.
misslyckade affärer, kom att påverka Södergrans uppfattning om kvinnlighet. (Enckell,
1961, s. 21. Witt-Brattström, 1997, s. 12-13)
Södergran har beskrivits som en väldigt originell person, hon var välvillig och
intelligent, reserverad på ytan men hade ett ytterst passionerat inre. Hon var väldigt
sexuell, men hade ett kritiskt kallt förhållningssätt till män. Södergran hade ett lekfullt,
nästan lite barnsligt sätt att vara, dessa drag tros ha förstärkts av de hårda motgångarna
hon haft redan från ung ålder. (Enckell, 1961, s. 145, 147.)
Som tolv åring fick Södergran vittna sin far långsamt tyna bort i tuberkolos, några år
senare blev hon själv diagnostiserad med sjukdomen och vårdad på sanatorium i
Nummela och i Schweiz (1909-1914). Även om hon tillfrisknade och fick lämna
3
sanatoriet förblev rädslan för sjukdomen och döden närvarande. Vardagen blev inte
lättare härefter, oktoberrevolutionen resulterade för Södergran och hennes mors del i
att deras ägor blev värdelösa och tvingades leva i fattigdom och hungersnöd. Södergran
led av svåra depressioner och isolerade sig deras hus i Raivola. (Enckell, 1961, s. 22, 160,
199-200.)
Södergran studerade i Die Deutsche Hauptschule zu S:t Petri 1902-1908, där hennes
huvudinriktning var moderna språk; undervisningen fokuserade på tyska, franska,
engelska och ryska, med tyska som huvudspråk – detta var också det språk som talades
mest också på fritiden. Modersmålets bortfall påverkade Södergrans kunskap i svensk
grammatik och stavning, vilket man ibland kan lägga märke till i hennes poesi. (Enckell,
1961, s. 21, 25, 32, 91, 206, 293. Finlands svenska litteraturhistoria, 2000, s. 87-89, 392.)
Vid 24-års ålder gav hon ut debutsamlingen ”Dikter” (1916), detta första modernistiska
verk i Finland tar upp teman som kvinnlighet, könsrelationer och natur. Den associativt
fria versen och att dikta utifrån ett kvinnligt medvetande var helt nytt i finsk lyrik.
Södergran hann själv ge ut fyra stycken diktsamlingar. Eftersom hon dog ung, vid endast
31 års ålder, hann hon inte uppleva den uppskattning och berömmelse hennes poesi
senare vann runtom Europa. (Enckell, 1961, s. 21, 25, 32, 91, 206, 293. Finlands svenska
litteraturhistoria, 2000, s. 87-89, 392.)
3.3 Modernistiska dikter och Södergrans poesi
Modernistiska dikter är ofta avskalade på ord, enbart de ord som är väsentliga för
känslan eller budskapet i dikten används, detta gör att dikter i denna genre vid första
anblick kan verka obegripliga. Lyriska texter är överlag korta och
koncisa/koncentrerade, idén är att uttrycka så mycket som möjligt med så få ord man
kan, därför används ofta ett rikt bildspråk. Genom symbolik ger författaren liv åt det
abstrakta, som tankar och känslor. (Enckell, 1961, s.163. Finland svenska
litteraturhistoria II, 2000, s. 81, 87-88)
Som modernist skildrar man inte en yttre verklighet, utan ger uttryck åt det inre –
diktandet kom att bli en trygghetspunkt för Södergran under de oroliga skolåren; en
beständig tillflykt och en metod att hitta sig själv, och besegra känslan av utanförskap
och rotlöshet. I dikten framhäver Södergran jagets oberoende, hon gör utanförskapet till
en triumf, och skapar ett starkt och onårbart – därmed osårbart diktarjag (Enckell, 1961,
s.163. Finland svenska litteraturhistoria II, 2000, s. 81, 87-88)
Södergrans poesi karaktäriseras av transcendens, kampen mellan det världsliga och det
andliga, längtan att leva utanför den fysiska kroppen begränsningar; att splittra/bryta
upp gränsen mellan verklighet och fantasi; växlandet mellan närhet och avstånd. Det
sensuella spelar också stor roll i Södergrans dikter, de är dock inte beskrivna som en
erfarenhet utan riktas alltid med en längtan mot ett du/objekt. (Finlands svenska
litteraturhistoria, 2000, s. 87, 89)
Södergrans poesi som kännetecknas av den fria versen, varierande rytm och rikt
bildspråk, samt att dikta ur ett kvinnligt synsätt, var så nytänkande för sin tid att hon
kom att ge nya impulser till stilen och livssynen i den finska litteraturen, och har ännu
idag ett starkt inflytande på författare. (Finlands svenska litteraturhistoria, 2000, s. 90,
91, 392.)
4
4. Teoretiska utgångspunkter
I teoretiska utgångspunkter definieras begreppen feminism och symbolik, Södergrans
dikt Violetta skymningar samt diktanalysen presenteras. Diktanalysen har gjorts genom
att tolka mening för mening, respondenten har använt sig av historisk och biografik
metod samt läst in sig på symbolik för att tolka dikten. Diktanalysen bygger på
litteraturkällor samt respondentens egna tolkning.
4.1 Feminism
Feminism enligt Svenska Akademins Ordlista (2013) är en ”rörelse för kvinnors
jämställdhet med män”. Det är en ideologi som vill nå ekonomisk, politisk och social
jämlikhet mellan könen.
Femisismen, kvinnobefrielserörelsen, formades i slutet av 1960-talet och är både ett sätt
att tänka och ett sätt att handla. (Andersen, 1988, s. 9-10)
Feminism påpekar att kvinnor och mäns ställning i samhället är ett resultat av sociala,
inte naturliga, faktorer. Meningen med feminism har utvecklats och förståts på olika
sätt, men grundidén är att sociala attityder och konventioner är grunden för kvinnors
ställning i samhället. (Andersen, 1988, s. 8)
Vissa känner sig obekväma med att kalla sig feminist, eftersom media har framställt
radikala stereotyper för hur en feminist är, och vill inte låta som fanatiker eller
manshatare. Vissa tänker också att vi lever i en postfeministisk värld där feminism inte
längre behövs, detta grundar sig dock på falska antaganden om att könsdiskriminering
har blivit eliminerat och att kvinnor och män är jämställda i bl.a. arbetslivet. (Andersen,
1988, s. 8-9)
4.2 Symbolik
En symbol är ett tecken eller en bild som representerar något annat, vanligen ett
konkret ting som står för något abstrakt, som exempelvis en idé, tanke, känsla, begrepp.
Symbolik är ofta använt inom konsten för att kommunicera med och visualisera
innebörden med konsten för mottagaren. (Tecken & Symboler, 2008, s. 6, 9-10. Foley,
1993, s. 6)
Violett: står för kunglighet. stolthet, vishet och helande. Inom kristendomen förknippas
den violetta färgen med religiös hängivenhet, och ses också som färgen på offerblodet.
(Cooper, 1978, s. 59. Bidermann, 1993, s. 417, Bruce-Mitford, 1997, s. 107)
Röd: är en laddad färg och förknippas med starka känslor som passion och ilska. Den
röda färgen används som symbol för alla krigsgudar, fara, kärlek och sexuell
upphetsning. Man har även använt röd färg för att illustrera ”omoraliska” kvinnor.
(Cooper, 1978, s. 58, Bidermann, 1993, s. 284, Bruce-Mitford, 1997, s. 106.)
Gul: är guldets och solens färg, och symboliserar intuitionen, intellektet, ljus, och godhet.
Inom kristendomen ser man den gula färgen som den uppenbarade sanningen. I Europa
förknippas gult vanligen med avund. (Cooper, 1978, s. 57-58. Biedermann, 1993, s. 120.
Bruce-Mitford, 1997, s. 106.)
5
Vit: är en färg som inte döljer något och är därmed förknippat med sanning och oskuld.
Den vita färgen används i samband med liv och kärlek, död och begravning. (Cooper,
1978, s. 57-58, Bidermann, 1993, s. 393. Bruce-Mitford, 1997, s. 106.)
Jungfru: representerar ett kvinnoideal och står för själens urtillstånd, oskuldsfullhet
och renhet. (Cooper, 1978, s. 89. Bidermann, 1993, s. 239.)
Kentaur: symboliserar kampen mellan människans djuriska böjelser och den förnuftiga,
välvilliga själen. Kentaurer användes på medeltiden som motsatts till den ädla riddaren,
eftersom kentauren inte vunnit över sin sjuriska natur. Kentauren är kraftfullt, manligt
och villt, och förknippas med stolthet, arrogans och fördärv. (Cooper, 1978, s. 93.
Bidermann, 1993, s. 121.)
Sol: står för rättvisa, intellekt, och odödlighet. Inom religioner förknippas har den
högsta guden avbildats som en sol. En sol med strålar symboliserar upplysning. (Cooper,
1978, s. 173. Biedermann, 1993, s. 29.)
Klippa: symboliserar beständighet, pålitlighet, och orubblighet. (Cooper, 1978, s. 94.
Bidermann, 1993, s. 109.)
Fågel: är en bild för själen och tanken. Fåglar symboliserar kraften som får människan
att tala med eftertanke, och används också som budbärare människor emellan. Inom
norden ses fågeln som symbol för anden som är frigjord från kroppen. (Cooper, 1978, s.
55. Biderman, 1993, s. 196. Bruce-Mitford, 1997, s. 64.)
Tiger: står för mod, styrka och kunglighet, och används som symbol för både månen och
solen, skaparen och förgöraren. Tigern anses också som en symbol för moderskärlek och
är därför en uppenbarelseform för moder jord. (Cooper, 1978, s. 199. Bidermann, 1993,
s. 371. Bruce-Mitford, 1997, s. 62.)
Stjärna: symboliserar det högsta som kan nås, det eviga, och gudomlighet. Stjärnor
förknippas med alla himmelsgudinnor. (Cooper, 1978, s. 183. Biedermann, 1993, s. 29.)
6
4.3 Violetta skymningar
Violetta skymningar bär jag i mig ur min urtid,
nakna jungfrur lekande med galopperande centaurer...
Gula solskensdagar med granna blickar,
endast solstrålar hylla värdigt en ömsint kvinnokropp...
Mannen har icke kommit, har aldrig varit, skall aldrig bli...
Mannen är en falsk spegel den solens dotter vredgad kastar mot klippväggen,
mannen är en lögn, den vita barn ej förstå,
mannen är en skämd frukt den stolta läppar försmå.
Sköna systrar, kommen högt upp på de starkaste klipporna,
vi äro alla krigarinnor, hjältinnor, ryttarinnor,
oskuldsögon, himmelspannor, rosenlarver,
tunga bränningar och förflugna fåglar,
vi äro de minst väntade och de djupast röda,
tigerfläckar, spända strängar, stjärnor utan svindel.
(Dikter, Edith Södergran, 1916)
7
4.4 Diktanalys
Diktanalysen är alltid subjektiv, då det kommer till dikter fyllda med symbolik och
bildspråk blir tolkningarna olika beroende på vem som tolkar eftersom man associerar
begrepp enligt egna erfarenheter. (Hedlund, 2000, s. 42)
Beroende på vad man vill komma fram till med en diktanalys kan man välja olika
metoder att ta stöd av. De mest använda metoderna är att läsa flera olika dikter av
samma poet, eller att fokusera på det historiska och biografiska runt poeten.
Respondenten har valt att ta fasta på det historiska och samhälleliga, själva miljön runt
Södergran som påverkat hennes åsikter och tankesätt, och som gett upphov till
innehållet i hennes dikter. (Hedlund, 2000, s. 22-23, 27-28, 42, 81-83, 103, 114-115.
Elleström, 1999, s. 18-19, 82, 114, 123. Lindberg & Ekner, 1965, s. 5, 59, 71, 147)
Violetta skymningar bär jag i mig ur min urtid
Violett är kyrkans färg och symboliserar religiös hängivenhet och prästerlig överhöghet,
violett är också Maria Magdalenas färg. Genom historien har kyrkan haft ett rådande
inflytande på människors världsbild och tankesätt, så också på uppfattningen om
kvinnan. Det var naturligt att tänka att kvinnan och mannen hade lika värde, men var av
helt olika natur. Detta har gett upphov till att kyrkan, i dess försök att hålla pli på folket,
kom att diktera synder typiska för de olika könen, vilket senare lett till stereotypier och
en allmän uppfattning om att det var naturligt med en bestämd hierarki mellan könen.
Kyrkan stödde naturligen den allmänna uppfattningen i stället för att motivera varför
kvinnan och mannen är lika inför Gud. (Cooper, 1978, s. 59. Katajala-Peltomaa, Toivo,
2009, s. 13-14, 17-18. Hedlund, 2000, s. 105, 108.)
nakna jungfrur lekande med galopperande centaurer...
Genom dikten har Södergran använt sig av dubbla synonymer för att understryka
innehållet, exempelvis att använda orden naken och jungfru efter varandra – jungfru
som står för oskyldighet och renhet, naken som beskriver något som är blottat och
sårbart, framhävs kontrasten till kentauren vilket symboliserar människans djuriska
natur. Den här satsen beskriver den inre kampen mellan människans fientliga sida med
djuriska böjelser, och den välvilliga, avhållsamma själen. (Cooper, 1978, s. 89, 93. BruceMitford, 1997, s. 128)
Gula solskensdagar med granna blickar,
endast solstrålar hylla värdigt en ömsint kvinnokropp...
Åter en ordföljd med dubbla synonymer: gul är en färg som i symbolism främst
förknippas med solen och ljus, färgen brukar också förknippas till intellektet och
intuitionen. Solskensdagar – ljusa lätta dagar, med granna blickar – vackra blickar,
blickar som ser skönhet i andra, endast de(n) kan uppskatta kvinnokroppen. (Cooper,
1978, s. 57, 173. Biedermann, 1993, s. 29, 120. Bruce-Mitford, 1997, s. 106, 113.)
8
Mannen är en falsk spegel den solens dotter vredgad kastar mot
klippväggen,
mannen är en lögn, den vita barn ej förstå,
mannen är en skämd frukt den stolta läppar försmå
En falsk spegel – en felaktig bild av sig själv som kvinnan blivit visad, den modell som
hon ska se sig själv som och försöka gjuta sig enligt, som ”solens dotter”, en guds dotter,
kastar sönder mot en en klippvägg – klippa som står för beständighet. Alltså säger
meningen att förgått splittra den chauvinistiska synen på kvinnan. (Cooper, 1978, s. 94.)
Vita barn – barn är oskyldiga och naiva, Södergran understryker detta ytterligare genom
att kombinera ordet barn med vitt, som står för renhet och oskuldsfullhet, för att
framhäva oskyldigheten hos den mannen ljuger till, ger den felaktiga bilden till. Sista
meningen kan Södergran eventuellt syfta till Gamla Testamentets syndafall. Syndafallet
berättar om de första människorna som Gud skapat, en man och en kvinna, Adam och
Eva, där de vandrar i paradiset och kommer till ett äppelträd som är kunskapens träd.
Det har blivit sagt att inte äta av frukterna i trädet, men Eva trotsar detta och tar en bit
av äpplet, varpå de båda utvisas ur paradiset. Försmå är ett gammalt ord som betyder
att avvisa något. Meningen avser att man ska avisa den kunskap mannen ger. (Cooper,
1978, s. 54; Biedermann, 1993, s. 393; Bruce-Mitford, 1997, s. 106.)
Sköna systrar, kommen högt upp på de starkaste klipporna,
vi äro alla krigarinnor, hjältinnor, ryttarinnor
Andra stycket i dikten blir lite av en hyllande och samlande kampsång, och en
uppmaning till kvinnor att vara starka. (Luhtala, 2014.)
Klippa står för beständighet, orubblighet. Ryttarinnor kan ha något att göra med
kentaurer, eventuellt avse att ta kontroll över sin djuriska natur och inte låta den föra
en, eller konkret att ta kontroll över kentauren – mannen. (Cooper, 1978, s. 76, 94.
Biedermann, 1997, s. 109.)
tunga bränningar och förflugna fåglar,
Fågel symboliserar själen, anden frigjord från kroppen vilket passar in i Södergrans
återkommande tankar om transcendens. Man kan läsa det som att ryttarinnan som i
förra stycket tog kontroll över kentauren - den djuriska naturen, därmed släppts fri från
kroppens begränsningar – och varför inte att lösgöra sig från stereotypin och den
felaktiga kvinnosynen. (Cooper, 1978, s. 55; Biedermann, 1993, s. 196; Bruce-Mitford,
1997, s. 64)
oskuldsögon, himmelspannor, rosenlarver,
Oskuldsögon, att se utan fördomar, skuggor, normer. (Luhtala, 2014)
Himmelspanna kan ses konkret som en hög panna som i t.ex. karaktärsmakeup ses som
barnslighet, vilket igen påvisar Södergrans användande av dubbelsymbolik, båda orden
9
syftar på oskyldighet och att se och tänka utifrån ett rent och öppet medvetande.
(Cooper, 1978, s. 173, 183. Biedermann, 1993, s. 29. Luhtala, 2014.)
Himmelspanna kan också avse det att man i antiken ofta avbildade högt uppsatta
personer så som kejsare och präster med höga huvudbonader, i antikens Egypten bar
man också höga huvudbonader, för att man då skulle vara närmare himlen, ses som en
gudomlighet, eller vara närmare Gud. (Cooper, 1978, s. 173, 183. Biedermann, 1993, s.
29. Luhtala, 2014.)
Rosenlarver kan avse en larv som ska kläckas till en fjäril, vilket kan bli enbart då man
ser kvinnan – och sig själv, utifrån ett öppet medvetande. Det som också är intressant i
tolkningen av just ordet rosenlarver, är att larv är en gammal tysk synonym för ansikte
(tidigare nämnt att Södergran fram till 1908 diktade på tyska, men bytte till svenska
efter hennes depression). Rosen symboliserar visdom och jungfrulighet, och står också
för jordisk lidelse samt himmelsk fulländning - ordet rosenansikten kommer då att
understryka kvinnans intellekt; och hela meningen framhäver kvinnligheten som något
gudomligt. (Enckell, 1961, s. 21-22, 25. Cooper, 1978, s. 104)
vi äro de minst väntade och de djupast röda,
Så djupt i historien är bilden av den nedtryckta kvinnan att ingen kunde tro att man iom
modernismen skulle komma fram till en jämställdare nivå... De djupast röda – rött
krigsgudarnas, sexualitetens, blodets, farans och varningens färg. (Cooper, 1978, s. 58;
Biedermann, 1993, s. 284; Bruce-Mitford, 1997, s. 106)
tigerfläckar, spända strängar, stjärnor utan svindel
Tigern förknippas med solen och månen, skaparen och förgöraren, tigern ses också som
Moder jords uppenbarelseform, och symboliserar styrka. Här tror jag att man igen kan
läsa in dilemmat transcendens, kampen mellan kroppen och det djuriska, och själen och
det andliga. Att det inom alla personer finns både maskulint och feminint, både jordiskt
och andligt, både den djuriska sidan och den kyska sidan, att man inte kan kategorisera
kvinnan som kyrkan genom tiderna gjort: att man antigen är kysk och god som Jesus’
mor Jungfru Maria eller ”oren” som Maria Magdalena. (Cooper, 1978, s. 119.
Biedermann, 1993, s. 371. Bruce-Mitford, 1997, s. 62.
Finlandssvenska
litterauturhistoria II, 2000, s. 87)
Spända strängar talar för sig själv: att vara i beredskap för kamp. (Luhtala, 2014)
Stjärnor utan svindel; högt på himlavalvet, lysande, detta kan ha att göra med den
kvinnoroll som Södergran ofta har i sina dikter som onåbar och osårbar. (Cooper, 1978,
s. 119; Biedermann, 1993, s. 371; Bruce-Mitford, 1997, s. 62; Finlandssvenska
litterauturhistoria II, 2000, s. 87)
10
Violetta skymningar är en feministisk dikt. Dikten är delad i två olika stycken, där det
första stycket beskriver hur kvinnan ser på sig själv genom någon annans ögon; hon har
kommit att forma sin självbild utgående från någon annans syn – kyrkans, samhällets
eller mannens. Den andra delen är en uppmaning att våga vara och att se sig själv inte i
skuggan av kyrkans eller samhällets idealkvinna, utan att se sig själv och kvinnor utan
”violetta skymmningar”. Dikten var för sin tid väldigt radikal och talade ur ett kvinnligt
medvetande, vilket var helt nytt. Tidigare har diktare beskrivit kvinnan och
kvinnligheten utifrån. (Luhtala, 2014)
11
5. Tidigare forskning
Tidigare forskning har sökts i Nelliportalen, Yrkeshögskolan Novias databas samt
Google Scholar med sökorden feminism, kvinnoroller, genusforskning, kön i
kombination med orden självbild, identitet, samhälle, media. Forskningar hittades på
theseus.fi, avhandlingar.se och uppsattser.se. samt Google Scholar.
Almnäs och Johansson (2013) undersökte i sin kandidatavhandling hur män och kvinnor
framställs i media, och fokuserade på den svenska tidningen Café. I arbetet poängteras
medias roll som en huvudsaklig informationskälla och hur stor inverkan den har på
människors uppfattning om världen och idén om vad som avses normalt. I
undersökningen kom man fram till att typiska normativa idéer som länge varit kopplade
med de olika könen ännu framhävs i media, och speciellt i tidningen Café: män är
porträtterade som starka och självständiga och får den huvudsakliga uppmärksamheten,
medan kvinnan framställs som ett skört och osjälvständigt sexobjekt, och har enligt
artiklarna inte förmåga att lyckas på egen hand, utan finns till enbart för att behaga och
lyda mannen.
Rieman (2014) har i sin kandidatavhandling påvisat problematiken med
utseendefokuserade sociala medier, som Instagram, och hur det inverkar på unga
kvinnors självbild. I studien framkommer att omgivningen, i kombination med den egna
uppfattningen om sitt utseende, har en stor inverkan på individens självbild och hur den
utvecklas under ungdomsåren. Bekräftelsebehovet är som starkast bland kvinnor i
ungdomsåren då de söker sin identitet, och det framkommer att deras självbild påverkas
av sociala medier där bekräftelsebehovet då det kommer till utseendet är starkt.
Undersökningen hävdar att utseendefokuserandet som ses i sociala medier, speglar
attityden i samhället vi lever, och verkar starkt objektifierande på kvinnor. Det
framkommer att man överlag förknippar ett snyggt utseende till ett framgångsrikt liv
och positiv personlighet.
Kujala (2012) skriver i sin gradu om unga kvinnors skapande av självet, och hur starkt
rådande skönhetsideal påverkar och formar en individs självförtroende, kropps- och
självbild, och därmed individens hela identitet. Unga personer har benägenhet till att
jämföra sig själv med den socialt acceptabla normen, med målet att ändra på sig själv för
att uppfylla den, och lyckas de inte anser man sig själv som misslyckad. Rådande
skönhetsideal och stereotypier i samhället och media har negativa psykologiska och
fysiska effekter, så som dålig självbild, lågt självförtroende, ätstörningar, depression,
skam och stark självkritik, bland unga kvinnor. Dagens kroppskultur leder till en
benägenhet att sammanlänka ett attraktivt utseende till makt, framgång och ett lyckligt
liv. Det framkommer också att flickor och unga kvinnor omedvetet börjar objektifiera
och nervärdera sig själva som en påföljd av den kulturellt främjade mansdominerade
ideologin.
Möller-Sibelius (2007) har i sin gradu analyserat kvinnan och skapandet av självet i den
finlandssvenska, post-modernistiska författaren Solveig von Schoultzs poesi. Att vara
kvinna, i von Scholutz poesi, är att vara del av en kontinuerlig utvecklings process men
att man inom sig bär en sanning som vägleder jaget att inse sitt öde och sin roll i de olika
skedena av livet. Skapandet av självet samt att förstå sig själv och andra är en livslång
process, och sker i samspel med omvärlden och påverkas starkt av tidsandan och
attityderna i den kultur man lever i. Poeten von Scholutz ser varje dikt som en pusselbit
i processen att skapa av sig själv, men att denna process aldrig blir färdig.
12
Abazi och Karlsson (2014) har analyserat symboliken och medias framställning av
muslimska kvinnor och slöjan. Utgående från kristendomens syn på slöjan och medias
framställning av den muslimska kvinnan, har det västerländska samhället översatt den
beslöjade kvinnan som en symbol för ett förtryckt offer underordnad mannen, och islam
som en bakåtsträvande ideologi. Det framkommer att en ny form av feminism formats
som motpol till den västerländksa feminismen, vilken menas ha framställt den
muslimska kvinnan som maktlös och underlägsen, och att man bortser från att hon
faktiskt är ”ett handlande subjekt medskapande i den kultur hon lever i”. Då slöjan blir
en vanligare syn i det offentliga suddas föreställningen om slöjan som symbol för
förtryck ut, och förknippas mer med ett sätt att utrycka sin kulturella identitet.
Staffas (2013) skriver i sitt examensarbete om skönhetsideal och påvisar att inre och
yttre skönhet går hand i hand. Skönhetsidealen presenteras och en intervju av tonåriga
flickor har gjorts. Resultaten visar att skönhetsidealen är svåra att uppnå, och att de
omedvetet påverkar individer både negativ och positivt; den negativa aspekten handlar
om självkritik – främst negativitet till det egna utseendet, press att vara och se ut på ett
visst sätt; den positiva verkan handlar om att man tar hand om sin fysiska hälsa i och
med ökad motion och hälsosammare kostvanor.
Boussir (2009) har i sitt examensarbete undersökt om tonåriga flickor påverkas av
dagens skönhetsideal. I studien framkommer att skönhetsideal påverkar både direkt och
indirekt, samt att sociala relationer har ett samband med individens självkänsla – skola
och vänner påverkar flickornas attityd gentemot skönhestideal och deras
självförtroende.
Almnäs och Johansson (2013) kommer i sin undersökning fram till att män i media
framhävs som starka och självständiga, medan kvinnan framställs som ett sexobjekt. I
Riemans (2014) studie framkommer att utseendefokuset i sociala medier inverkar på
individens självbild, och verkar starkt objektifierande på kvinnor. Kujala (2012) skriver
om hur starkt rådande skönhetsideal och stereotypier i samhället och media påverkar
och formar en individs självförtroende, kropps- och självbild, och därmed individens
hela identitet. Möller-Sibelius (2007) arbete behandlar skapandet av självet som en
kontinuerlig process som sker i samspel med omvärlden och påverkas starkt av
tidsandan och attityderna i den kultur man lever i. Abazi och Karlsson (2014) skriver att
det västerländska samhället översatt den beslöjade kvinnan som en symbol för ett
förtryckt offer underordnad mannen, samt att detta gett upphov till en ny form av
feminism som formats som motpol till den västerländksa feminismen – vilken menas ha
framställt den muslimska kvinnan som maktlös och underlägsen. Staffans (2013)
examensarbete visar att inre och yttre skönhet går hand i hand och att skönhetsideal
påverkar både negativt i form av självkritik och press att forma sig enligt en acceptabel
norm, och positivt i att individen väljer hälsosammare levnadsvanor. Bousir (2009)
kommer fram till att skönhetsideal påverkar unga flickor dirket och indirekt, och att
skolan samt vänner påverkar flickornas attityd till skönhetsideal och det egna
självförtroendet.
13
6. Undersökningens genomförande
I undersökningens genomförande beskrivs datainsamlingsmetoderna makeup,
fotografering och bildkomposition, och dataanalysmetoden bildanalys; det praktiska
genomförandet presenteras.
6.1 Fotograferingsmakeup
Då det kommer till makeup för färgfotografering är grunden det viktigaste, hyn ska se
jämn ut för att ge ett rent slutresultat och inte stjäla uppmärksamhet från det man vill
betona i sminket (oftast antingen ögon, kinder eller läppar). Viktigt är att grunden
matchar hudtonen och att ansiktet ser ut att vara i samma ton som resten av kroppen,
bästa valet för färgfotografering är en gulbaserad grund, och då det kommer till valet av
puder ska man helst välja ett puder med en varm nyans istället för en transparent,
eftersom denna lätt ger ett platt och maskliknande resultat. (Brown, 2011, s. 146, 176.
Vaara, 2001, s. 132.)
Det finns ingen enskild regel på vilket det rätta sättet att göra en fotograferingsmakeup
är, det beror helt och hållet på stilen och slutresultatet man strävar efter.
Mörkhetsgraden på sminket beror mycket på ljuset – ju starkare ljus, desto starkare
makeup, dock måste man hålla det eftersträvda resultatet i tanken och vara öppen för
att testa olika variationer på hårdheten och tjockleken i sminket. Viktigt är att definiera
dragen i modellens ansikte och kolla upp hur sminket reagerar med det ljus som
används till fotograferingen – idealförhållande skulle vara att man hade möjlighet att
göra sminket i det ljus som slutresultatet plåtas i; annars bör sminket alltid kontrolleras
och justeras enligt det man ser genom kameralinsen. (Brown, 2011, s. 145, 176. Vaara,
2001, s. 131-132.)
Innan appliceringen av foudation återfuktas hyn med en kräm, för appliceringen
används en lätt fuktig svamp och jobbar från pannan neråt och utåt längs ansiktet, och
noggrant sudda ut färgen under hakan. Grunden fästs med puder. Rouge appliceras mitt
på kinden, man kan känna på hur kinden är formad för att hitta det rätta stället. Man
börjar med svag färg och sätter till om det behövs efter att man sminkat ögon och
läppar. Den rätta färgen för ögonbryn är en nyans lika mörka som håret eller ett steg
ljusare, ögonbrynen borstas innan de målas för ett jämt resultat. Ögonsminket
appliceras rakt framifrån, för att få skuggor och highlights på rätt ställen ber man
modellen höja o sänka ögonbryn, blunda och se upp etc. Då man sminkar ögat ska man
uppmärksamma ögats form, distans till det andra ögat, och hur definierat ögonlocket är.
En ljus färg appliceras mitt på ögonlocket, och en mörkare skuggning vid globlinjen,
ögonen definieras ytterligare mha. eyeliner som appliceras genom att dra en linje från
yttre sidan av ögat och inåt. Mörka fransar definierar och ramar in ögat, maskaran
appliceras genom att be modellen blicka neråt, ju tjockare resultat man vill ha desto fler
lager appliceras. Läppstiftet måste appliceras precist, formen på läpparna ska jämnas ut
vid behov. Med läppenna skissar man konturerna för det önskade resultatet innan man
fyller i med läppstiftet. (Vaara, 2001, s. 73-74, 78-79, 84-86, 102-103. Delamar, 2003, s.
28-31.)
14
6.2 Fotografering och bildkomposition
Ett fotografi är en gestaltning av verkligheten. Förutsättningen för ett bra fotografi
hänger mycket på ljuset – om man belyst modellen på rätt sätt. Ljuset kan förenkla,
förtydliga och skapa stämning (Lindberg, Åberg, 1995, s. 72, 74.)
Färger spelar också stor roll i bildkomposition eftersom de påverkar betraktarens
känslormässiga upplevelse av stämningen i bilden. Färger tar mycket av en betraktares
uppmärksamhet, därför är det eftersträvansvärt att försöka använda så få färger som
möjligt i en bild (Lindberg, Åberg, 1995, s. 121, 122.)
För att tydliggöra budskapet i bilden använder man sig av bildkomposition.
Bildkomposition grundar sig på ögonens lägen och hur de rör sig: På samma sätt som en
text läses från vänster till höger läses också en bild och bildkomposition handlar om att
leda åskådarens blick över bilden och få den att stanna till och fånga upp de väsentliga
elementen i bilden. För att direkt fånga uppmärksamheten till det man vill betona, sätts
ett avvikande mönster eller en avvikande form in i bilden, detta eftersom blicken söker
sig till det avvikande. En horisontell bild avses allmänt lugnande, mycket på grund av att
ögonens placering är i en linjen; medan en stående bild uppfattas aktiv och dynamisk.
(Lindberg, Åberg, 1995, s. 144-146, 154.)
Då man vet hur människan ser en bild, använder man sig av olika tekniker som förenklar
ögats väg till budskapet i bilden. Som exempelvis det gyllene snittet som går ut på att
man delar in bilden i tre lika delar både på den horisontella och vertikala, och där
linjerna korsar ska det viktigaste motivet i bilden befinna sig. En regel som den ryska
fotografen Alexander Rodchenko myntade lyder: ”Allting till vänster, det vanliga-alltong
till höger, det ovanliga-och allting i mitten, det mystiska”. (Lindberg, Åberg, 1995, s. 136,
155. Zucker, 2011, s. 98. Nilsson, Sjöstedt, 1999, s. 113.)
Det är viktigt att vara medveten om alla element i bilden vid fotograferingsögonblicket
samt då man beskär och editerar bilden, alla detaljer och element blir viktiga för
helheten samt betydelsen. En visuellt estetisk bild gör att budskapet blir mera
tillgängligt. (Lindberg, Åberg, 1995, s. 82, 136)
Vid val av vinkel för fotografiet måste man vara medveten om hur olika vinklar påverkar
modellen och vilket uttryck den färdiga bilden då ger. En bild tagen nerifrån gör
modellen större och ett intryck av makt, medan en bild uppifrån gör modellen mindre
och symboliserar mindre status. Direkt ögonkontakt gör att betraktaren får en starkare
relation till modellen i bilden. (Freeman, 1995, s. 134, 146. Zucker, 2011, s. 32, 39, 100. )
15
6.3 Bildanalys och tolkning
Bilden förmedlar ett budskap och får mening först i sociala processer, som när den
tolkas – infallsvinkeln i tolkningen är grundläggande för meningen med bilden. (Aspers,
s. 14. Fuehrer, Sverrison, s. 67, 69.)
Då man gör en bildanalys börjar man med att betrakta den, varefter man kortfattat
beskriver vad man ser innan man skapar en tolkning av den. Vem eller vilka är sändare i
bilden och vad är deras avsikt, budskapet med bilden. En bild är uppbyggd av olika
symboler och lämnar utrymme för fantasin då man tolkar in en berättelse i bilden.
(Lindberg, Åberg, 1995, s. 142-143. Aspers s. 11-12; Eriksson & Göthlund, 2004, s. 1112, 19-20)
Tiden man lever i påverkar starkt hur mottagaren tolkar budskapet i bilden, eftersom
det avläses utgående från sociala, kulturella och historiska perspektiv. Den mentala
bilden – som formas av den kulturella normen samt personliga och individuella
erfarenheter, påverkar starkt bildanalysen. Hjärnan är programmerad till att först av allt
notera välkända mönster – allt man nån gång upplevt väcks till liv i betraktandet av en
bild. I bildanalysen måste tolkaren fråga sig vad ens föreställning om något grundar sig
på, och hur det tankemönstret är relaterat till ens förståelse och värderingar. En bild är
fylld av symboler, och innebörden med bilden blir meningsfull först genom betraktarens
tolkningsprocess (Lindberg, Åberg, 1995, s. 142, 163. Aspers, s. 13. Eriksson, Göthlund,
2004, s. 22, 101)
I bild spelar ansiktet och ögonen en viktig roll i hur personen i bilden uppfattas, att
modellen tittar tillbaka från bilden gör att hen har en viss makt och framstår som ett
subjekt, medan man genom att neka modellen en egen blick gör hen till ett objekt.
(Eriksson, Göthlund, 2004, s. 59.)
Genom historien har den objektifierade kvinnosynen haft århundraden på sig att
etableras i och med att kvinnor avbildats med huvudet böjt eller på sned – vilket
uppfattas som underkastelse; och utan blick – därmed ingen röst. De viktigaste
aspekterna i feministisk bildeteori är hur kvinnan framställs – vilken betydelse har hon
getts i bilden och den hur påverkar representationen av kvinnan i nuläget. (Eriksson,
Göthlund, 2004, s. 22, 59, 61.)
6.4 Undersökningens praktiska genomförande
Utgående från min tolkning av dikten Violetta skymningar har jag plockat fram fyra
stycken kvinnoroller: den förtryckta, kvinnan som objekt, krigarinnan, och slutligen hon
som är ett med sig själv, har bra självförtroende och ser på sig själv utan att påverkas av
samhällets normer och ideal. Dessa roller är inte enbart enskillda roller, utan kan också
ses som en utveckling- och mognadsprocess i en enskild kvinnans självbild.
Jag började med att kolla upp symboliken i de olika färgerna varefter jag kombinerade
dem med olika kvinnoroller som förekommit och förekommer i samhället.
En studio byggdes upp inför plåtningen, sminket gjordes och ändrades efter varje
färgtema till det nästa. Temat på färgerna var: violett – den underkastade kvinnan,
historiens kvinnobild; röd – den sexualiserade bilden på kvinnan som objekt; gul –
krigarinnan, feminismen; vit – kvinnan utan påklistrade roller, bara sig själv.
16
Draperingen av tygerna ville jag ha hjälp med eftersom jag redan hade fullt upp med
sminket och fotograferandet, och tyckte att jag inte hade de färdigheter som krävdes för
att uppnå det resultat jag ville ha. Åsa Backman som gått Yrkeshögskolan Novias
beklädnadslinje assisterade mig i det. Jag förklarade de olika kvinnorollerna åt henne,
och varefter att makeupen och hårstylingen var gjord fick hon göra draperingen över
modellen. Jag ville att hon draperade tygerna i den still att man kunde förkippa klädseln
med antikens gudar, eftersom Södergran i sin dikt liknar kvinnan vid gudinna.
Som modell hade jag Jessica Nylund, som tidigare varit verksam i teatersammanhang
och tydligt kan uttrycka sig och få fram de olika karaktärerna genom sitt kroppspråk.
Under fotograferingen gav jag henne direktiv om hållningen och kroppspråket, och vi
bollade mycket med olika tankar och roller som hon kunde ta till sig i modellarbetet.
Jag tog fotografierna själv, i efterhand skulle jag ha velat ha en skild fotograf eftersom jag
då bättre skulle ha kunnat koncentrera mig på hur jag egentligen vill ha bilden, och mera
på bildkompositionen, än som det nu var att jag koncentrerade mig på tekniska detaljer
så som ljus och skärpa, samt att ge modellen direktiv och kolla hennes kroppspråk. Här
var det till stor hjälp att ha med sig ett extra ögonpar som också kunde kolla efter hur
tyget runt modellen föll och såg ut i bild, samt tips om hur modellen kunde stå.
Som bakgrund valde jag en vit duk för att det inte skulle stjäla uppmärksamheten från
själva modellen, jag ville att uppmärksamheten främst skulle vara på modelens
kroppspråk, i efterhand skulle jag ha velat tillägga enkel rekvisita för att få fram detaljer
ur dikten, för att läsaren bättre ska kunna koppla ihop bilderna med dikten.
Den första kvinnan är underkastad, färgen är lila som symboliserar kyrkans färg. Jag
sminkade modellen i en naturlig look med mjuka skuggor och lätta bruna toner, endast
läpparna var mörka i en lila ton. Modellen är stylad med ett lila tyg över huvudet för att
åskådaren ska förknippa henne till historiska målningar på helgon. Den första bilden ska
gestalta den första meningen i dikten Violetta skymningar: ”Violetta skymningar bär jag
i mig ur min urtid”.
Den andra kvinnan är objektifierad, den röda färgen symboliserar sexualitet. Håret
stylade jag i rufsiga lockar, för att det ska se ut som hon just kunde ha varit i
sängkammaren. Makeupen gjorde jag lite dockaktig, eftersom man i media och mycket i
västvärlden uppskattar ett ungt utseende och med alla möjliga knep försöker bevara sitt
utseende; dock looken är också med tanke på objektifierande av kvinnan i media. Röd
liten, hjärtformad mun – ingen talan, eller ytterst liten och stora oskuldsfulla ögon –
hjälplös. Det röda tyget draperades runt modellen och formades som en hjärtform över
bröstet för att upprepa formen på läpparna.
Den tredje kvinnan är stark, den gula färgen förknippade jag med ordet krigarinna.
Stylingen av klänningen och håret är inspirerat av gladiatorer. Det gula tyget draperades
runt modellen över ena axeln som en mantel, och det vita tyget gjordes till en kortare
klänning med ojämna kanter. Håret satte jag upp i en lös uppsättning och tvinnade
slingor runt pannan. Sminket ville jag ha vasst, över munnen drog jag ett svart streck
som krigsmålning, men istället för att dra det över kinderna ville jag dra det över
munnen för att hon vill kriga för att få sin röst hörd. Karaktären är inspirerad av den
andra delen av dikten som är lik en kampsång, samt orden krigarinna och hjältinna.
Den fjärde kvinnan är avklädd allt smink, hon gömmer sig inte längre bakom en roll utan
visar sig själv. Den vita färgen symboliserar sanning, och då ville jag ha en väldigt enkel
och naken makeup. Jag valde att göra ögonen ljusa för att framhäva dem, läpparna
naturella och håret bakåtstruket för att inte täcka ansiktet, över pannan strök jag ett
17
puder i guld för att få fram det Södergran nämner i slutet av dikten, himmelspanna. Den
sista karaktären har jag döpt till solens dotter, och i dikten är det hon som kastar bort
den falska spegelbilden, och är avklädd alla roller.
18
7. Resultat redovisning och tolkning
I detta kapitel presenteras slutresultaten bild för bild och analyseras enligt
dataanalysmetoden bildanalys och tolkas till tidigare forskning och teoretiska
utgångspunkter. Resultatet består av bilder på fyra olika kvinnoroller: den förtryckta,
kvinnan som objekt, krigarinnan och solens dotter. De olika kvinnorollerna är
framtolkade ur färgernas egenskaper som framkommer i dikten, och satta mot de
kvinnoroller som enligt tidigare forskning framkommer i samhället. Genomgående i alla
bilder är att modellen utstrålar styrka trots de påklistrade rollerna, och framhäver
därmed Södergrans syn på kvinnan som stark och osårbar.
19
7.1 Violetta skymningar
Figur 1. Den fötrycktas styrka
På bilden ser man en kvinna som är lätt vänd från kameran, hon blickar mot vänster (det
förflutna) med en bister min, åskådaren ser hennes ansikte i profil. Kvinnan har en
violett sjal över sitt huvud som hon håller i med båda händerna, sjalen hänger över
hennes axlar och den mörka färgen ger en illusion av att tyget är tungt. Tyget som utgör
modellens klänning är draperat som ett kryss över hennes bröst. Modellens läppar går i
samma violetta färg som hennes sjal och formen är rak som ett sträck och ger ett
sammanbitet uttryck; mörk färg förminskar, vilket här kan ses som att förminska eller
tysta ner kvinnans röst. Även om modellen är förtryckt utstrålar hon styrka;
armbågarna pekar utåt vilket ger ett uttryck av styrka och att ta plats; positionen på
händerna som håller sjalen och öppnar kanterna utåt ger en idé om att hon kanske är på
väg att klä av sig sjalen.
Som Abaxi och Karlsson (2014) skriver har den beslöjade kvinnan inom västvärlden
kommit att ses som en symbol för ett förtryckt offer underordnad mannen, denna
symbol har använts i första bilden och återspeglar den underkastade kvinnobilden
Södergran behandlar i sin dikt.
Cooper skriver att den lila färgen symboliserar prästerlig överhöghet, och är kyrkans
färg; att både sjalen och läppstiftet går i samma färg symboliserar tyngden kvinnan bär
med sig från historien och det att hon genom historien blivit nertystad.
20
7.2 De djupast röda
Figur 2. Det sexuellas maktspel
Kvinnan i bilden står vänd nästan rakt mot kameran med armarna pressade mot
sidorna, hon håller upp sin haka och blottar halsen, och lutar övrekroppen lätt mot
kameran, hennes blick tittar förföriskt ner mot betraktaren och hon har ett litet leende
på läpparna. Detta ger ett sensuellt intryck av att ge sig hän åt betraktaren. Klänningen
sitter ganska långt nere och en stor del av hennes hals och dekolletage blottas – i
djurvärlden ses det som att kasta sig i underläge då man blottar sin hals. Modellens hår
är rufsigt, nästan slitet, hennes läppar har målats till en liten röd hjärtform, samma
hjärtform upprepar sig i hennes klänning vid bröstet. Formen på eyelinern utgör en
båge med en svans uppåt i yttre ögonkanten, vilket ger ett flirtigt uttryck. Skuggningen i
sminket är gjord med rouge och ramar in modellens ansikte.
Almnäs och Johansson (2013) påvisar i sin studie att män och kvinnor ges olika roller i
media, där mannen är den starka och självständiga, och kvinnan det sköra, sexualiserade
objektet. I både Riemans (2014) och Kujalas (2012) undersökningar framkommer det
21
att den unga kvinnan i sitt identitetsskapande starkt påverkas av omgivningen, och
jämför sig själv med rådande skönhetsideal och den acceptabla normen. I ett
utseendefokuserat samhälle som framställer kvinnan genom ett patriarkaliskt
perspektiv kommer den unga kvinnan omedvetet att objektifiera sig själv, vilket den
andra bilden visualiserar genom att modellen lutar huvudet bakåt och bröstet lätt mot
betraktaren; att blotta sin kropp och ge sig hän till betraktarens blick.
Bruce-Mitford skriver att den röda färgen använts för att visualisera omoraliska
kvinnor, vilket i denna bild är passande för att skildra den objektifierade kvinnosynen
genom att använda den röda färgen på modellens läppar och bröst.
22
7.3 Krigarinna
Figur 3. Feministen
Kvinnan på bilden är vänd rakt mot kameran och möter åskådarens blick. Hennes huvud
är en aning sänkt och hennes min bister. Huvudet är i en framåtlutande position och ger
ett något hotfullt uttryck, som ett djur som är på väg till attack. Positionen på hennes
armar indikerar att hon håller dem vid midjan, vilket framhäver muskulaturen i hennes
övrekropp och ger ett starkt, aningen maskulint uttryck. Kvinnan har en råddig
uppsättning, stora lösögonfransar med en mjuk bågform fästa under ögonen och ett
svart sträck målat lodrätt över läpparna. Hon är iklädd en mantel som är fäst över
hennes ena axel. Håret och klädseln för tankarna till gladiatorer, och modellens uttryck
samt kroppshållning ger en bild av en stark kvinna.
Som framkommer i Möller-Sibelius verk att kvinnan i von Shoultz poesi genom alla
livskeden, trots att hon påverkas av omgivningen, har en kunskap inom sig som vägleder
henne till den sanna identiteten, kan i bilden ses som en kamp för att hitta till sig själv
och en egen identitet yttre skönhetsideal och kvinnobilder till trots.
23
I en enskild kvinnas mognads process till att hitta sitt jag och sin roll som kvinna, förstår
man att det måste komma en motreaktion till den underkastade och den objektifierade
kvinnorollen, feministen som vägrar anamma sig medias och samhällets patriarkala
kvinnoroll. Som framkommer i både Riemans (2014) och Kujalas (2012) studier hör det
till identitetsskapandet att ta sig an och pröva ut olika roller, men viktigt är också att
kvinnan tar till sig feminismen och förstår att se sig själv med egna ögon och inte genom
den modellen media matat ut.
Cooper skriver att den gula färgen förknippas med intuition och den uppenbarade
sanningen, vilket i bilden framkommer som en mantel som modellen bär tvärs över sin
axel, som en kämpe för den egna bilden.
24
7.4 Solens dotter
Figur 4. Att klä av sig alla roller
Kvinnan i bilden är vänd snett från kameran, hennes huvud är aningen på sned och gör
att halsen blir aningen blottad, blicken är rakt mot betraktaren. Sminket är avklätt, och
går i ljusa och lätta färger, håret är bortstruket från ansiktet. Modellen har ett lugnt
uttryck och ett litet leende på läpparna. Ett vitt tyg är draperat från hennes bröst,
placerat över hennes axlar och fortsätter längs ner med ryggen. Modellens armar är
placerade på ett sätt som skjuter de bara axlarna framåt.
Möller-Sibelius (2007) beskriver kvinnans identitetsskapande i von Schoultz poesi som
en kontinuerlig utvecklings process, där man inom sig bär en sanning om det egentliga
jaget i de olika skedena av livet, och att skapandet av självet sker i samspel med
omvärlden och påverkas starkt av tidsandan och attityderna i den kultur man lever i.
Den vita färgen förknippas enligt Cooper, Biderman och Bruce-Mitford med sanning, och
är enligt Copper en färg som inte döljer något – vilket i bilden kan ses som att modellen
inte döljer sig själv bakom makeup och olika roller, utan visar sitt sanna jag.
25
Den förtryckta visueliserar det Södergran syftar till med ”violetta skymningar” –
skuggor som kyrkan kastat över kvinnan och att tvinga henne till underkastelse genom
att hylla ett så ouppnåeligt ideal som Jungfru Maria. Kvinnan som objekt tar upp medias
framställning av kvinnan, hur blind man som åskådare blir till alla de bilder som
framställer kvinnan ur ett manligt perspektiv, och hur kvinnan med eller mindre
omedvetet tar till sig den kvinnosynen och objektifierar sig själv – eftersom det är den
bild som i vissa sammanhang blir norm. Krigarinnan behandlar feminismen och syftar
till diktens andra del som är en uppmaning att inte se sig genom mannens (eller medias)
ögon, och slutligen Solens dotter som står för det äkta jaget och att se sig själv som man
är utan någon annans syn eller ideal som modell.
Genomgående i alla bilder är att modellen utstrålar styrka trots de påklistrade rollerna,
och framhäver därmed Södergrans syn på kvinnan som stark och osårbar. Tolkar man
bilderna som en serie i en enskild kvinnas mognadsprocess, och har i tankarna det
Rieman (2014) i sin avhandling skriver om att den unga kvinnan prövar ut olika roller i
sökan på sin identitet, kan man se det som den blyga och osäkra som faller för
grupptryck; till att pröva ut den sexualiserade kvinnorollen man ser i media och spela ut
den i tron om att kroppen är den bästa egenskapen man innehar och enbart på sättet
kan vinna bekräftelse; vidare till en slags trots och protest mot samhälleliga
institutioner och normer; till att slutligen hitta sig själv och förstå att man inte behöver
forma sig enligt ett specifikt ideal.
26
8. Kritisk granskning
I den kritiska granskningen synas examensarbetet enligt Larssons (1994) idé om
kriterier i kvalitativa studier. Kvalitativ metod är en systematiserad kunskap om hur
man ska gestalta en egenskap i något. I kvalitativ forskning strävar man autenticitet i
förhållande till det man forskar i, och är därför en lämplig metod i kvinnoforskning. De
kriterier som valts är perspektivmedvetenhet, innebördesrikedom och det pragmatiska
kriteriet.
Perspektivmedvetenhet innebär enligt Larsson (1994, 165-166) att man redan innan
tolkningen av ett arbete har en förförståelse för det som ska klarläggas, men att den hela
tiden ändras under tolkningsprocessen. Viktigt är att avgränsa sig till relevant
information för att göra tydliggöra utgångspunkterna för tolkningen.
Min förförståelse för diktanalys, feminism och samhälleliga frågor var relativt bred
innan arbetets början, dock har olika synvinklar till hur kvinnosynen och kvinnoroller
genom tiderna bildats gett mig en djupare förståelse för ämnet feminism och hur
forskares kön inverkar på historien. Diktanalys är något jag jobbat med tidigare och gav
mig inte större problem under arbetets gång, men att tillämpa diktanalys till detta
ändamål var nytt och lärorikt – skulle jag idag ha gjort arbetet, skulle jag ha gjort
bilderna mer komplicerade och använt mig mera av symbolik för att tydligare framhäva
och konkretisera diktanalysen
Innebördesrikedom i kvalitativa studier innebär enligt Larsson (1994, 172-173) att
framställa ett ämne med syftet att nya betydelser uppstår. Grundläggande är att sätta
fokus på hur innebörden åskådliggörs och att redogörelsen är tillräckligt omfattande, på
så sätt håller analysen sin betydelse. Ett ämne ska beskrivas utan teorier och fördomar,
bara som det verkligen visar sig, respondenten ska reflektera över egna erfarenheter om
ämnet för att kunna ge en neutral beskrivning av det.
Min skrivprocess har varit väldigt snabb och innebördesrikedomen har därför kommit
att lida, som läsare kunde man önska sig mer djup och mer omfattande text inom varje
kapitel. Jag tycker dock att jag lyft fram det mest relevanta och skapat ett koncist arbete,
som – även om det för läsaren snabbt framåt, tydliggör olika teman som framkomer i
arbetet.
Det pragmatsika kriteriet innebär enligt Larsson (1994, 185.) att analysera hur man i
praktiken lyckats med att uttrycka sina resultat, och vad dessa har för betydelse i
verkligheten. Syftet med detta kriteriet är att man genom sina tolkningar bidrar till att
förbättra kommunikationen och förståelsen människor emellan.
Även om jag försökt vara objektiv i mitt arbete framkommer det att jag själv också
undermedvetet påverkas av stereotypier. Den sista bilden, Solens dotter, som skulle
karaktärisera kvinnan som inte är underkuvad någon stereotypi eller skönhetsideal, har
jag framställt med huvudet på sned. Eriksson & Göthlund (2004) skriver att man genom
historien framställt kvinnan med huvudet böjt eller på sned vilket symboliserar
underkastelse. Jag har alltså inte lyckats med att visualisera en kvinnobild utan
påverkan av den patriarkala kvinnosynen, och inte heller den starka kvinnan som utgör
Södergrans kvinnoideal. Även om jag inte kom fram till detta syfte, är det intressant att
se detta resultat då jag i hela mitt arbete behandlar och jobbar mot det motsatta,
resultatet gör mig mer medveten och jag vet att denna medvetenhet kommer att finnas
kvar som riktlinje i framtida arbeten.
27
Den pragmatiska nyttan och det nya med mitt examensarbete är metoden jag använt för
att nå mitt resultat, dvs. att inspireras av och visualisera litteratur som ny arbetsmetod
till estenomlinjen. Skönhetsbranschen kunde framöver använda sig av olika
konstformer som motivering och underlag för sina arbeten.
28
10.Diskussion
I diskussionen går jag igenom och bedömer examensarbetet i sin helhet, syftet och
resultatet jämförs och diskuteras utgående från teoretiska utgångspunkter och
bakgrunden, och utvecklingsidéer föreslås.
Syftet med mitt examensarbete har varit att gestalta olika kvinnoroller genom
diktanalysen av Södergrans dikt Violetta skymningar, och göra läsaren medveten om
omvärldens inverkan på den egna kvinnosynen. Jag har också velat inspirera andra
estenomer till att använda sig av olika typer av konst, exempelvis poesi, och
samhällsfrågor som inspirationskälla för sina projekt.
Onekligen har jag fått framlyft problematiken i identitetsskapandet hos unga kvinnor i
ett utseendefokuserat samhälle, och säkerligen fått läsaren att fundera över den egna
kvinnosynen och självbilden. Jag är nöjd med diktanalysen och tycker att jag hittat
väsentliga tankar och ledord i dikten som kunnat användas i skapandet av de fyra
kvinnorollerna. Jag kunde ha gjort en mera fantasifull och kreativ sminkning, istället för
att som det nu blev att lägga mera vikt på den teoretiska delen av examensarbetet. Jag
tycker att jag lyckats med ett koncist arbete där det väsentligaste kommer fram, dock
kunde jag ha byggt upp mer utföriska kapitel om teman i exempelvis teoretiska
utgångspunkter. I det stora hela är jag nöjd med mitt examensarbete och har kommit
över ytterst intressanta teman. Svagheten i anser jag vara tidigare forskning och
avsaknaden av bredd och variation i dem.
Som utvecklingsförslag skulle jag vilja se en modeshow som visualiserar en dikt, det
kunde vara en idé till den årliga modeshowen som hör till läroplanen; att jämföra
Södergrans poesi med samtida diktare runtom i världen – och inte bara västvärlden; att
visualisera och jämföra kvinnoideal och kvinnoroller olika kulturer och världsdelar
emellan.
29
Ordlista
Fransk symbolism konstgenre och ideologi om att befria konsten och litteraturen från
industrisamhällets materialistiska intressen, samhällsmoral och nyttotänkande. Skapa
ett jagfokus för att nå det undermedvetna själslivet. Brytningen mellan romantiken och
modernismen.
Industrialism ett samhälles modernisering från jordbrukssamhälle till
industrisamhälle, industrialismen började i Storbritannien under 1700-talet och spred
sig till västvärlden under 1800-talet
Modernism
experimenterar
med
den
människliga
upplevelsen
och
självmedvetenheten; att vika från normen och sträva efter förändring; att hålla sig
kritisk till traditionella typer av konst. En kulturell rörelse inom västvärlden i
brytningskedet av 1800 och 1900 talet
Rysk futurism en radikal och provocerande riktning inom konsten som strävar efter
uppbrott med allt traditionellt. Att framställa ting så som man upplever dem i sitt inre
medvetande och inte som man upplever med sinnena.
Transcendens tecknar det som är bortom det mänskliga vetandets och kroppens
begränsningar. Överskridande på latin.
Tysk expressionism term inom konsten som avser att ge uttryck för sina egna känslor
och den egna föreställningsvärlden i avbildandet av det yttre.
Källförteckning:
Abazi A. Karlsson S. (2014) Den muslimska kvinnan – en diskursanalys av medias
framställning av den muslimska kvinnan och slöjan. Halmstad. Högskoleuppsatts.
Högskolan
i
Halmstad.
Religionsvetenskap.
(http://hh.divaportal.org/smash/get/diva2:699690/FULLTEXT01.pdf)
Almäns L. Johansson Stina. (2013) Män har superkrafter & kvinnor har sexappeal.
Kalmar. Högskoleuppsatts. Linnéuniversitetet. Journalistik och medieproduktion.
(http://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:688283/FULLTEXT01.pdf)
Andersen M. L. (1988) Thinking about women, sociological perspectives on sex and
gender. New York. Mavmillian Publishing Company.
Aspers P. Fuehrer P. Sverrison Á. Bild och samhälle, visuell analys som vetenskaplig
metod.
Biedermann H. (1993) Suuri symbooli kirja.toimittanut. Helsingfors. WSOY.
Brown B. (2011) Bobbi Brown Makeup Manual. New York. Grand Central Life& Style.
Bruce-Mitford M. (1997) Viestivät merkit & paljastavat symboolit. Helsinki. Media
Company Oy.
Cooper J.C.. (1978) Symboler en uppslagsbok. London. Thames and Hudson ltd.
Delamar P. (2003) the Comlete Make-Up Artist, Workning in film, fashion, television and
theatre. Illinois. Northwestern University Press.
Elleström L. (1999) Lyrikanalys, en introduktion. Lund. Lars Elleström och
Studentlitteratur.
Enckell O. Edith Södergrans dikter 1907-1909. Helsingfors. Svenska Litteratursällskapet
i Finland.
Eriksson Y. Göthlund A. (2004) Möten med bilder. Lund. Stundetlitteratur.
Finlands svenska litteraturhistoria II (2000) Stockholm. Bokförlaget Atlantis.
Foley J. (1993) Tecken, märken och symboler. Forum.
Freeman J. (1995) Käytännön valokuvaus, Kuinka valokuvat onnistuvat aina. Gummerus.
Hedlund T. (2000) Att förstå lyrik. Stockholm. Ordfront förlag.
Katajala-Peltomaa S. Toivo R-M (2009) Noitavaimo ja neitsytäiti, Naisten arki keskiajalta
uudelle ajalle. Keuruu. Otavan kirjapaino Oy.
Kujala P. (2012) Women and body culture - Life stories, advertising experiences and
cultural context in women's identity construction processes. Helsingfors. Aatlo
University School of Business. Marketing,
(https://aaltodoc.aalto.fi/bitstream/handle/123456789/8929/hse_ethesis_13123.pdf?
sequence=1)
Lindberg S. F. Åbers L. (1995) Medie boken, fotografisk bild. Liber Hermods.
Lindberger-Reidar E. Ö. (1965) Att läsa poesi. Stockholm. Bonniers boktryckeri.
Magda (2006) Smink. Västerås. ICA bokförlag.
Möller-Sibelius Anna (2007) Människoblivandets läggspegel, En tematisk ananlys av
kvinnan och tiden i Solveig von Scholutz poesi. Åbo. Åbo Akademis förlag.
(http://bibbild.abo.fi/ediss/2007/MollerAnna.pdf)
Nilsson L. Sjöstedt U. (1999) Porträtt fotografering. Författarna och natur och kultur.
Rieman R. (2014) ”Man skulle ju aldrig lägga upp en ful bild på sig själv liksom”.
Göteborg. Göteborgs Universitet. Medie- och kommunikationsvetenskap
(https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/36681/1/gupea_2077_36681_1.pdf)
Staffans H. (2014) Skönhetsideal 2013 – en kvalitativ undersökning om några unga
flickors upplevelser kring skönhetsideal. Examensarbete. Vasa. Yrkeshögskolan Novia.
Skönhetsbranschen.
(http://www.theseus.fi/bitstream/handle/10024/67253/Staffans_Heidi.pdf?sequence=
1)
Tecken & symboler (2008) Tukan förlag.
Vaara R. (2001) Meikistä maskiin. Helsingfors. Oy Edita Ad.
Witt-Brattström E. (1997) Ediths jag, Edith Södergran och modernismens födelse.
Stockholm. Norstedsts förlag AB.
Zucker M. (2011) Porträttsfotografi, så fångar du personlighet på bild. New York.
Amherst Media.