Ålands Teknologicentrum en organisation i Tiden

Transcription

Ålands
Teknologicentrum
en organisation i Tiden
25-30 år av teknisk utveckling och innovation
Roger Förström
Ålands Teknologicentrum
Medel för den forskning på vilken historiken baserar sig har beviljats av:
Hanken Svenska handelshögskolan
Liikesivistysrahasto
Marcus Wallenbergs Stiftelse
Stiftelsen Svenska Handelshögskolan
Kataja – The Graduate School of Management and Information Systems Studies (GRAMIS)
Boken har producerats i samarbete med
Ålands Landskapsregering, Ålands Teknologicentrum
ISBN 978-952-5614-58-9
Copyright © Roger Förström
Pärmbild föreställande Ålands teknologicentrums ”stand” vid företagsexpo 2012 i Alandica kultur &
kongress center, © Roger Förström
Mariehamns Tryckeri Ab 2015
En historisk sammanställning med anledningen av att det gått 25-år
sedan Ålands Teknologicentrum etablerades för att befrämja teknisk
utveckling och innovation inom landskapet Åland.
Roger Förström
Mariehamn 2015
INNEHÅLL
INLEDNING........................................................................................................................................... 1 STRUKTUR ........................................................................................................................................... 3 DEL I FOCUS PÅ TEKNOLOGIUTVECKLING, ÅREN 1984 – 1999 ............................................... 7 Förberedelser inför ett åländskt teknologicentrum (1984-88) ............................................................ 9 Hemställningsmotion om tekniskt utvecklingscentrum .................................................................. 9 Yrkesutbildningsinspektörens ”kamp” för ett teknologicentrum .................................................. 12 Uppstarten och invigningen av Ålands Teknologicentrum (1988-89) .............................................. 31 ÅTC reglemente och verksamhetsplan ......................................................................................... 33 Utvecklingen under 1990-talet .......................................................................................................... 35 ÅTC och vindkraftsutvecklingen på Åland .................................................................................. 35 ÅTC:s aktiviter inom data/informationsteknologins utveckling ................................................... 39 Kvalitetsteknik och -system .......................................................................................................... 43 Andra projekt och aktiviteter under 1990-talet ............................................................................. 44 Övriga händelser av betydelse under 1990-talet ........................................................................... 46 Slutord för del ett .............................................................................................................................. 49 DEL II FOCUS PÅ AFFÄRSUTVECKLING, ÅREN 2000 – 2011.................................................... 51 Wheelit seminariet, Teknikparken iTiden (2000-2004) .................................................................... 53 Wheelit-seminariet ........................................................................................................................ 54 ÅTC knyts till näringsavdelningens allmänna byrå ...................................................................... 58 Teknikbyn ”Kvarter iTiden” kommer till ..................................................................................... 58 ÅTC iTiden, företagsinkubatorn – Växthuset (2005-2011) .............................................................. 67 En beskrivning av inkubatorverksamheten – Växthuset ............................................................... 67 Utvecklingen inom växthuset........................................................................................................ 72 Projektet Företagssteget (2008-2011) ............................................................................................... 77 Övriga projekt under perioden (2005-2011) ..................................................................................... 81 Personalutvecklingen under perioden (2000-2011) .......................................................................... 83 Slutord för del två ............................................................................................................................. 85 DEL III OMSTÄLLNINGENS TID, ÅREN 2012 – 2014 ................................................................... 87 Växthuset avslutas, ÅTC omformas (2012-2013) ............................................................................ 89 Företagsrådgivningen överförs till ÅTC, opinionen emot ÅTC tilltar (2008-2011)..................... 89 Lagtings- och kommunalvalet 2011 .............................................................................................. 97 Budgeten för år 2012, den sittande regeringens sista .................................................................... 97 Ny regering – nya vindar i näringspolitiken ................................................................................. 99 ÅTC:s verksamhet under 2012 ................................................................................................... 101 Budgeten 2013, städarbudget för den gångna perioden .............................................................. 104 År 2013 – ÅTC:s verksamhet förändras ..................................................................................... 106 Arvet efter Växthuset .................................................................................................................. 107 Utvecklingen under 2014, tjugofem år sedan invigningen av ÅTC ................................................ 111 Slutord för del tre och historien ...................................................................................................... 117 EKONOMISK ÖVERSIKT, 1988 – 2013 .......................................................................................... 119 SLUTNOTER OCH REFERENSER .................................................................................................. 121 Bilaga 1: Förstudie – Ålands teknologicentrum, mars 1987 ............................................................... 129 Bilaga 2: Förstudie – Ålands teknologicentrum, juni 1987 ................................................................ 137 Bilaga 3: Bakgrundsfaktorer till ÅTC, av Gösta Helander ................................................................. 173 Bilaga 4: En skiss av hur idén om en resursenhet vuxit fram ............................................................. 181 Bilaga 5: Ålands Teknologicentrum – förslag till inriktning och organisation................................... 189 Bilaga 6: Ålands teknologicentrum – kompletterande utredning ....................................................... 197 Bilaga 7: Landskapsstyrelsens förslag till första tillägg till årsstaten för år 1988 .............................. 201 Bilaga 8: Invigningen av ÅTC 16.12.1988 - Förteckning över deltagare ........................................... 205 Bilaga 9: ÅTC verksamhetsplan 1989-1990 ....................................................................................... 207 Bilaga 10: Landsskapsstyrelsens syn på IT-utvecklingen år 2000...................................................... 209 Bilaga 11: Beskrivning av ÅTC år 2001 ............................................................................................. 211 Bilaga 12: Utveckling & diversifiering av näringsverksamheten ....................................................... 215 Bilaga 13: Inkubatorverksamheten vid ÅTC ...................................................................................... 221 Bilaga 14: iTiden Bulletin nummer 1 ................................................................................................. 239 Bilaga 15: Missnöje med iTiden utvecklingen ................................................................................... 247 Bilaga 16: iTiden entrevåning, ÅTC-utrymmen ................................................................................. 249 Bilaga 17: Motion mot att flytta företagsrådgivningen, ÅTC utredning efterfrågas .......................... 251 Bilaga 18: Behandling i Plenum av budgetförslaget för år 2010 ........................................................ 253 Bilaga 19: Behandling i Plenum av budgetförslaget för år 2011 ........................................................ 263 Bilaga 20: Utredning av företagens försörjning av kapital på Åland.................................................. 269 INLEDNING
Vad eller vilka händelser skall man dokumentera och skriva ned då man i text vill fånga en organisations historia? Vad kan man säga? Vad eller vilka händelser kommer en eventuell läsare av historien
att tycka är intressant, vad fångar hans eller hennes intresse? Vem kommer läsaren av historien att
vara? Vad borde man inkludera och vad är av så ringa betydelse att det kan exkluderas? Frågorna är
många och krångliga att besvara. När jag i oktober 2012 kom till Åland och Ålands Teknologicentrum
(ÅTC) för att där samla data för min doktorsavhandling om social konstruktion av innovationssystem
och -processer hade jag ingen aning om att jag en dag plötsligt skulle befinna mig i en situation där
jag var tvungen att hitta ett förnuftigt sätt att närma mig just dessa frågor. Min ursprungliga tanke var
att snabbt och effektivt ”flyga in”, delta i ÅTC:s och andra aktiviteter inom landskapsregeringen som
kunde ha någon relation till innovation, samtidigt som jag diskuterade, intervjuade och dokumenterade den åländska innovationsprocessen, för att sedan ta båten tillbaka till riket för att på Hanken i
Helsingfors och hemma i Västra Nyland analysera mina data, dra slutsatser och skriva min avhandling.
Så gick det alltså inte. Visserligen är jag, med en något fördröjd tidtabell, fortfarande upptagen med
min doktorsavhandling i vars samband jag efter en första åttamånaders vistelse på Åland under hösten
2012 till våren 2013 fick möjligheten att göra ytterligare två andra turer (ungefär 4 månader var) tillbaka till Åland och ÅTC för att där samla mera detaljerad data för min avhandling. Genom allt insamlande av data och deltagande i det dagliga livet på ÅTC, i sin verksamhet inom landskapsregeringen
och generellt på Åland, växte så småningom ett omfattande material fram. En idé att sammanställa en
historik om ÅTC började ta form. Således, i januari 2014 då jag återvände för min tredje datainsamling föreslog jag för Robert Mansén, verksamhetschef på ÅTC, att jag, som en parallell aktivitet
med mitt avhandlingsarbete, kunde försöka sammanställa en del av mitt material till en historik om
ÅTC. Om hur organisationen kommit till, vilka de huvudsakliga händelserna och utvecklingarna varit
under vägen, osv. Idén fick bifall och man ansåg tidpunkten lämplig att publicera en historik då det år
2014 de facto hade gått 25 år sedan organisationen formellt etablerades. Efter en del vidare diskussioner och planering kom arbetet med historiken igång under sommaren 2014.
Förutom att mina data innehöll mycket material som inte var relevant för en historik, var det till omfånget mycket större än vad som var möjligt för mig att inkludera i en historik begränsad både i tid
och i rum. Därför gick det mesta av min tid under sensommaren och början av hösten till att läsa, sortera, välja ut och transkribera olika typer av material till ett format lämpligt för vidarebearbetning och
editering. Själva skrivandet av historiken kom igång först i månadsskiftet september-oktober 2014.
Under arbetets gång blev det efter hand tydligare att omfånget skulle bli större än väntat. Vad som
ursprungligen diskuterades som en kort ca 30 – 50 sidors översikt över ÅTC:s historia, svällde ut till
en mera komplett historik på knappa 300 sidor inklusive bilagor. Processen med att färdigställa historiken drog ut på tiden och den bakre tidsgränsen för när historiken skulle stå färdig sköts framåt från
hösten 2014 till våren och försommaren 2015.
Nåväl, i alla fall bästa läsare, här följer nu äntligen historien om Ålands Teknologicentrum. Historiken
i tre delar täcker in en ca 30-årig tidsperiod, från övergången från årsskiftet 1984-1985 t.o.m. december 2014. Jag har försökt återge historien i en ungefärlig tidskronologisk ordning av diskussioner och
aktiviteter som hänt under årens gång och som på något sätt haft en klar inverkan på utvecklingen av
Ålands Teknologicentrum.
Där det funnits anledning har jag brutit upp handlingen och samlat vissa händelser i grupper runt någon eller några specifika underrubriker. Data för historiken har sökts ur flera källor, bl.a. Ålands landskapsarkiv, Ålands lagtingsbibliotek, Ålands Teknologicentrums eget material, intervjuer och diskuss-
1
ioner med personer som på ett eller annat sätt varit involverade eller delaktiga i ÅTC:s aktiviteter eller
utveckling, samt Internet och de åländska dagstidningarna.
För att förenkla sökandet efter händelser inom ett visst tidsperspektiv har kapitelrubriceringen försetts
med den ungefärliga tidsperioden till vilken de beskrivna händelseförloppen i kapitlet i huvudsak
härrör sig.
Jag hoppas att läsaren finner historien om ÅTC intressant och att den skall generera en bredare diskussion inte bara om vidareutvecklingen av Ålands Teknologicentrum utan även om utvecklingen av
system och -processer för fortsatt teknologi- och innovationsutveckling i det åländska samhället framöver.
Jag ber att få tacka alla de som ställt upp och delat med sig av sin tid och information till mig, speciellt tackar jag Ålands Teknologicentrum och Ålands landskapsregering för allt stöd jag fått under
vägens gång. Inte minst tackar jag Robert Mansén, verksamhetschef på ÅTC, för äran att sammanställa historian om Ålands Teknologicentrum.
Jag riktar också ett indirekt tack till min skola, finansiärer och handledare inom mitt doktorala avhandlingsarbete för det översende de haft med min utflykt ut i Ålands Teknologicentrums historiska
landskap fastän detta i alla avseenden kanske inte har gagnat det egentliga avhandlingsprojektet.
Dessa inkluderar Hanken svenska handelshögskolan, Liikesivistysrahasto, Marcus Wallenbergs Stiftelse, Stiftelsen Svenska Handelshögskolan, och Kataja Graduate School of Management and Information Systems Studies (GRAMIS), samt mina handledare – professor Saku Mantere vid Hanken och
professor Henri Schildt vid Aalto.
Som vid framställandet av vilken annan historik som helst finns det troligen massor av händelser,
personer, och annat som jag, av någon orsak, inte har kunnat ta del av och som borde ha inkluderats
för att göra historiken om Ålands Teknologicentrum mera komplett. Inom den begränsade budget och
tidsram som dikterat detta projekt hoppas jag ändå att jag lyckats fånga de flesta av de intressanta
diskussioner och händelser som styrt, och fortsättningsvis styr, utvecklingen av Ålands Teknologicentrum vid Ålands landskapsregering och inom det åländska samhället.
Jag önskar dig en trevlig läsning!
Raseborg 13.6.2015 – Roger Förström
2
STRUKTUR
Historiken är indelad i tre delar. I den första delen (Del I - Focus på teknologiutveckling) av historiken behandlas åren från 1985 till 1999. Man kan säga att denna period är teknologiutvecklingens
period. Inom det åländska landskapet ligger fokus mycket på teknologiutvecklingen i omvärlden och
på hur man på Åland borde agera för att hänga med i denna utveckling. Bland tjänstemän och politiker med ansvar för utbildningen och näringslivet växer en tilltagande oro för att man utan extraordinära åtgärder på Åland kommer att falla efter om man inte kan tillgodogöra och utnyttja nya teknologier, verktyg och arbetssätt som globalt växer fram ur den våg av digitalisering och automation som
sköljer över världen under denna period. Runt mitten av 1980-talet startar således förberedelserna för
att på Åland skapa ett åländskt resurs- eller utvecklingscentrum med behövlig expertis inom Ålands
tekniska skola som även skall bistå de åländska företagen i deras utveckling och anpassning av nya
teknologier inom sina verksamheter. Bland landstingets politiker och landskapsstyrelsens tjänstemän,
och mellan landskapsstyrelsens utbildnings- och näringsavdelningar, går debatten ibland het. Ställvis
är man inte överens om lösningsmodellen – om, var, när och hur ett åländskt teknologicentrum skall
etableras, ställvis verkar det som om man tävlar om vem som skall få äran för idén och iståndsättandet, ställvis om vem som skall få bestämmandet över, teknologicentrumet. Ålands Teknologicentrum
(ÅTC) etableras slutligen under året 1988 som en avdelning på Ålands tekniska läroverk, förvaltningsmässigt inom landsskapsstyrelsens utbildningsavdelnings område. I maj 1988 allokerar landskapsstyrelsen budgetmedel för centrumet, och den 16 december samma år sker den formella invigningen av teknologicentrumet högtidligt på Ålands tekniska läroverk.
I del ett behandlas vidare uppstarten av ÅTC under 1989-1990, och utvecklingen under resten av
1990-talet, då ÅTC växer från en idé och begynnande organisation till att bli ett kärnkompetenscentrum inom landskapet. Huvuduppgift utvecklas till ”att höja den tekniska kunskapsnivån i landskapet”
genom bl.a. information, utbildningsverksamhet, demonstration och konsultuppdrag. Man ställer som
mål att skapa förutsättningar för konkurrenskraftig företagsamhet inom lönsamma branscher och att
bli bättre på att utnyttja de resurser man redan har på Åland. För ändamålet utvecklar man en portfölj
av kärntjänster som skall svara mot landskapets skolors och företags uttalade behov inom teknologiområden som: teknisk datoranvändning, alternativ energi och energieffektivering, kvalitetsteknik/system, och informationsteknologi. Man tillhandahåller även företagen och avdelningarna inom
förvaltningen vägledning i olika tekniska frågor.
Under 1990-talet blir ÅTC en pådrivande faktor av betydelse för utbyggnaden av vindkraft på Åland
och för skolning inom datorbaserad konstruktion och kvalitetsteknik för de åländska företagen, samt
utbyggnaden av internet och informationsteknologin inom förvaltningen på Åland.
Förutom den kompetensutvecklingen som sker inom dessa teknologiområden, sker det, inom ÅTC,
även en tillväxt i både personal och budget. Personalmässigt ökar man på styrkan från initialt en person som officiellt tillträder tjänsten som projektledare för ÅTC från och med den första juli 1989, till
en kärntrupp på fyra personer vid millenniumskiftet. Under perioden håller man sig också med en
rörlig styrka av studeranden och andra praktikanter som erbjuds intressanta uppgifter både som deltidsjobb och examensarbeten. Driftsbudgetmässigt utvecklas man från den initiala budgeten på 300
000 mark (ca 50 000 euro) till en budget på 1 837 000 mark (ca 309 000 euro) år 1999.
Den andra delen (Del II - Focus på affärsutveckling), som behandlar åren 2000 till och med 2011,
tar avstamp i ett, i åländska mått stort, seminarium (Wheelit) som ordnas runt temat informationsteknologins utveckling i världen och på Åland. Seminariet utmynnar i ca 10 projekt inom vilka ÅTC får
viktiga roller. Ett av projekten är byggandet av en IT-by, Kvarteret iTiden, i Mariehamn vid Klintkajen dit både ÅTC och Ålands Utvecklings Ab flyttar in. I samanhanget knyts ÅTC till näringsavdelningen inom landskapsregeringen från att tidigare har varit placerad som en resursenhet under utbild3
ningsavdelningen på Ålands tekniska skola. ÅTC-verksamheten omfocuseras från den ursprungliga
teknologiutvecklingen inom landskapet mera mot affärsutveckling och innovation.
Som en nyckelverksamhet inom Kvarteret iTiden, och helt i linje med de ursprungliga planera för hur
ÅTC-verksamheten skall utvecklas (från slutet av 1980-talet), får ÅTC, som landskapsregeringens
och näringsavdelningens utvecklingsenhet, nu i uppdrag att iståndsätta och driva en företagsinkubatorverksamhet, Växthuset, som skall driva fram nya åländska företag med fräscha nya affärsidéer.
Detta gör man med framgång och under åren 2005 till och med 2012 dra sjutton nya företag på Åland
nytta av att får stöd och lokaliteter för att kunna ta sina affärsidéer till den åländska och internationella
marknaden. Man startar också en förinkubatorverksamhet, Starthuset, i ÅTC-regi för att hjälpa potentiella företagare att förädla sina tidiga idéer till affärsplaner och företagsinitiativ som kan söka plats i
företagsinkubatorn Växthuset.
Förutom en, relativt till organisationens storlek sett, stor mängd andra projekt och aktiviteter etablerar
och driver man inom ÅTC under åren 2008 till 2011 ett EU-finansierat projekt Företagssteget med
målsättningen att fånga upp nya idéer och hjälpa fram entreprenörer till kommersialisering och företagsbildning, samt befrämja kvinnligt företagande på Åland. Bland annat skapar man inom projektet,
tillsammans med Ålands Handelskammare, ett mentorprogram för att öka livskraft, lönsamhet och
lärande i små företag, håller olika seminarier och föreläsningar om företagandet och affärsutveckling,
samt bygger nätverk och ordnar konferenser om och för kvinnligt företagande. I samband med detta
tar man också fram en inspirationsbok om åländska företagskvinnor.
Personalmässigt sker det en hel del under perioden. I samband med inflyttningen i Kvarteret iTiden
går ÅTC:s chef sedan starten Robert von Pfaler i pension och Robert Mansén tar över som verksamhetschef för ÅTC. Kärnan av ÅTC personalen får sina tjänster ändrade till heltidstjänster, och en tillfällig tjänst som affärsutvecklare inrättas i samband med projektet Företagssteget.
Den avslutande delen (Del III - Omställningens tid, åren 2012 – 2014) inleder med en tillbakablick i
händelser som leder upp till lagtingsvalet 2011 och som kommer att ha dramatiska följder för ÅTC
som organsation och verksamhet. Bland andra händelser initierar den sittande landskapsregeringen
under åren 2009 till 2011 en rad ändringar i hur man sköter rådgivningsverksamheten till företag. Från
att som tidigare anlita näringslivets och företagarnas intresseorgansationer (Ålands Näringsliv r.f. och
Företagareföreningen på Åland r.f.) besluter man att rådgivningen skall överföras till ÅTC. Man vill
från regeringshåll samordna företagsrådgivningen och dra nytta av ÅTC:s inkubator-verksamheter
Start- och Växthuset där man delvis sysslar med liknande rådgivningsärenden till företagare i det tidiga skedet av företagandet. I den sittande regeringen verkar man oförberedd på den reaktion beslutet
att flytta företagsrådgivningen ger upphov till inom näringslivsorganisationerna och i lagtinget bland
en del politiker i oppositionen till den sittande regeringen. Bland de oppositionspolitiker som i lagtinget går ut med den hårdaste kritiken och retoriken mot förslaget att flytta rådgivningen finns flera
som skall komma att inneha nyckelpositioner i den regeringen som senare tillträder i och med lagtingsvalet 2011. Speciellt hårt kritiseras förslaget att flytta företagsrådgivningen till ÅTC av det blivande lantrådet Camilla Gunell och av blivande näringsminister Fredrik Karlström, som också tar ut
svängarna ordentligt med hur mycket han ogillar alla former av finansiellt bidrag till företagare –
vilka inkluderar bl.a. stöd till nyföretagare inom företagsinkubatorn Växthuset. Lagtingsledamoten
Barbro Sundback går så långt att hon ifrågasätter ÅTC:s existens, d.v.s. om man istället för att flytta
rådgivningen borde lägga ned ÅTC-verksamheten helt och hållet. I bakgrunden finns de klagande
näringslivsorganisationerna som tack vare beslutet blir av med en del av sina årliga bidrag från landskapsregeringen. Även media faller tidvis in i jargongen och skriver om det stora missnöjet med den
sittande regeringens näringspolitik och beslutet att flytta företagsrådgivningen.
I och med valet 2011 får de tidigare oppositionspolitikerna nu mandat att besluta om landskapsregeringens näringspolitik, och om ÅTC-verksamhetens innehåll och omfång. I den nya regeringens första
4
tilläggsbudget för år 2012 går man nu in för att kraftigt dra ned kostnaderna för förvaltningen och
minska bidragen till näringslivet. ÅTC drabbas hårt. Bland annat besluter man att avsluta företagsinkubatorverksamheterna växt- och starthuset. ÅTC-personal omplaceras och avtal med inkubatorföretag förnyas inte då de gamla avtalen går ut. I och med att verksamheten avslutats kan nya företag inte
längre erbjudas inkubatorstöd. Den nya näringsministern anser att det inte längre är ”ett självändamål
att fylla offentligt ägda subventionerade lokaler med nystartade företag”.
ÅTC-verksamheten skall istället nu fokuseras till miljöteknik där man skall erbjuda kompetens och
samarbete till företag i tillväxtbranscher. Man skall istället för företagsinkubatorverksamheten göra en
spjutspetssatsning på miljöteknik och förnyelsebar energi i samspel med forskning/utbildning, politik
och näringsliv. ÅTC, säger man från regeringen, skall bli en framtidsverkstad som utvecklar innovationer och identifierar affärsidéer med fokus på kommersialisering, och som skal ha en central roll
inom området ”cleantech”. ÅTC skall bli ”smalare och vassare”. Företagsrådgivningen till nyföretag
återgår till att skötas av näringslivsorganisationerna, finansierade av landskapsregeringen, i samarbete
med ÅTC.
År 2012 blir ett verkligt omställningens år för ÅTC. Man driver till slut sådan verksamhet där man
fortfarande är bunden av avtal, t.ex. avtal med företagskunder inom inkubatorn Växthuset. Av den
tidigare ÅTC-personalen finns kvar, från och med 1.1.2013, endast verksamhetschefen Robert
Mansén.
Som en organisation ’i tiden’ ställer man naturligtvis om sin verksamhet till att börja fokusera djupare
och smalare på miljöteknologiområdet Cleantech. Man initierar ett nytt EU-finansierat projekt ÅTC
Tillväxt och anställer en tillfällig affärsutvecklare att driva projektet för åren 2012-2015. Inom projektet gör man bl.a. utredningar om biogasframställning ur avfall, man gör en studie i de åländska
beslutsfattarnas förståelse och åsikter om innovation, företagsstöd och miljöteknologi, man fortsätter
också att erbjuda konsultation till potentiella nyföretagare genom att agera bollplank i frågor de vill
diskutera. Några möjligheter till vidare stöd i form av tillgängliga utrymme eller finansiella stöd som
man tidigare kunde erbjuda nyföretagare inom konceptet Växthuset kan man inte längre bistå med.
Man börjar även förberedelser för ett projekt för utvecklandet av smarta elnät på Åland. Som ett led i
det projektet undertecknar man i slutet av år 2014 ett intentionsavtal tillsammans med Cleen Ab
(Cluster for Energy and Environment) som är ett av de Finländska SHOK (Strategisen huippuosamisen keskittymä) företagen som enligt den statliga innovationspolitiken bildades 2008 för att förbättra
samverkan mellan företag och forskningsenheter.
Boken avslutas med en grafisk översikt över budgetutvecklingen inom ÅTC från starten 1989 till och
med år 2013. Under åren, efter att verksamheten är etablerad, visar ÅTC-bokslutet på en svagt ökande
trend i driftskostnaderna. I medeltal rör sig det årliga anslaget för ÅTC i landskapsregeringens budget
runt 200 000 euro. I och med omställningen 2012 minskar dock regeringens budgetanslag för ÅTCverksamheten kraftigt.
5
6
DEL I
FOCUS PÅ TEKNOLOGIUTVECKLING,
ÅREN 1984 – 1999
7
8
Förberedelser inför ett åländskt teknologicentrum (1984-88)
I början av 1980-talet pågår en frenetisk teknifiering både i det finska riket och i Sverige. I Sverige
har just (1979) den statliga Stiftelsen Industrifonden etablerats ”med uppgift att finansiera projekt
inom svensk industri, huvudsakligen stora företag, som kunde bidra till stärkt expansions- och konkurrenskraft på sikt”, och år 1984 besluter Sveriges riksdag att stiftelsen skall bli permanent1. I Finland väljer man en annan väg och etablerar år 1983 ett statligt verk för att stöda den teknologiska utvecklingen i landet, en statlig teknologiutvecklingscentral - TEKES2. En våg av digitalisering och
automation, av processer och produkter, är på väg att skölja över världen. För de nordiska länderna
gäller det, om de vill hänga med, att satsa på utveckling och skolning inom de nya teknologierna.
Oron för hur det skall gå för det åländska näringslivet framöver är tydlig. Globala processer för digitalisering och automatisering driver på och på Åland inser man – mycket genom interaktion med olika
instanser i riket och i Sverige – att något måste göras för att företagen skall utvecklas och hinna med i
omställningen. Bl.a. tar man i landskapsstyrelsens årsstat med olika former av stöd för näringslivets
befrämjande. Till exempel i landskapsregeringens årsstat för året 19853 finns anslag både för: produktutveckling inom företag – där det anses behövligt ”att landskapsstyrelsen noggrant kartlägger de
olika former av stöd för produktutveckling som beviljas i riket, både sådana som upptas under separata moment i riksbudgeten och sådana som ingår som en del av något annat. En sådan kartläggning
och därav följande information är nödvändig för att de åländska företagens behov av stöd på rätt sätt
skall kunna tillgodoses.”; och ”för anlitandet av konsultföretag, marknadsföring, exportfrämjande och
andra åtgärder för främjandet av näringslivet” – där man anser att ”Landskapets företag är små med
begränsade personella och ekonomiska resurser. I en ständigt tilltagande konkurrens från ekonomiskt
mer utvecklade och starkare närregioner krävs speciella åtgärder för att effektivera framförallt produktion och marknadsföringen.”3 Man initierar också ett nytt stöd till näringslivets intresseorganisationer, Ålands Handelskammare r.f. och Företagareföreningen r.f., för kurs-, utbildnings- och rådgivningsverksamhet för att stimulera uppkomsten av ny kompetens inom befintliga och nya företag.
Hemställningsmotion om tekniskt utvecklingscentrum
En första konkret indikation på behovet av ett tekniskt utvecklingscentrum är en hemställningsmotion
till Ålands landsting den 11 mars 1985 som föreslår att landskapsstyrelsen utreder om man, för att
”berika och gagna hela det åländska näringslivet”, kunde inrätta ett tekniskt utvecklingscentrum på
Åland dit man kunde samla ”specialister inom ett fåtal utvalda områden inklusive uppfinnarhjälp,
patentfrågor, litteratur och teknisk dokumentation” och som ”med fördel kopplas samman med utbildning på både yrkes- och högskolenivå.” (se Faktaruta 1)4. Hemställningsmotionen antecknas till kännedom den 11.3.1985 och upptas till diskussion vid landstingets plenum den 18.3.1985 varefter ärendet remitteras till finansutskottet5. I diskussionen för lagtingsledamot Mirjam Öberg fram argument
för att en utveckling av det åländska näringslivet genom att stöd de ”för små” åländska företagen i
satsningar på forskning inriktat ”på de råvaror som vi producerar, dvs. jordbruks- och trädgårdsprodukter, trävaror och fisk. Därtill kunde man tänka sig elektronik och mekanik, två områden som har
visat sig vara framgångsrika på Åland.”5
9
1984-85 Lt - Hemst .mot. 27.
Till Ålands landsting.
Till sin natur är Åland ett småskaligt samhälle. Den ekonomiska utvecklingen styrs till största delen av
privata initiativ och beslut. Näringspolitikens huvudsakliga roll är att ge stöd, information och service på
områden där enskilda företag har svårt att skaffa överblick och egna resurser.
Ett område där befintliga företag kan ha problem och där det finns möjlighet att skapa jordmån för utveckling och nyföretagande är teknisk utveckling. Tyvärr kräver den tekniska utvecklingen stora resurser. Däremot blir spridning av teknik via till exempel datorsystem allt billigare. Därför kunde vi på
Åland tillgodogöra oss mycket som görs på annat håll.
Den typ av företag som Åland bör satsa på är små flexibla enheter inom livsmedelsindustrin, träförädling, elektronik och mekanik. Dessa företag redan etablerade eller tilltänkta har ett stort behov av
försök, testning, utprovningar och provtagningar. Det behövs också idéer och information om nya komponenter, produkter, verktyg och applikationer.
Allt detta kunde samlas i ett tekniskt utvecklingscentrum med specialister inom ett fåtal utvalda områden
inklusive uppfinnarhjälp, patentfrågor, litteratur och teknisk dokumentation. Centret kunde med fördel
kopplas samman med utbildning på både yrkes- och högskolenivå.
Ett tekniskt utvecklingscentrum skulle således berika och gagna hela det åländska näringslivet.
Med hänvisning till ovansagda föreslår jag att
landstinget måtte hemställa hos landskapastyrelsen
om en utredning att i landskapet Åland inrätta ett
tekniskt utvecklingscentrum.
Mariehamn den 11 mars 1985.
Mirjam Öberg
Faktaruta 1– Hemställningsmotion 27/1984-85 i Ålands landsting om tekniskt utvecklingscentrum
Intryck och influens har hon hämtat från i riket verkande kanslichef Bror Wahlroos tal i samband med
ett besök på Åland ett par veckor tidigare: ”hans främsta budskap - som jag uppfattade det - att skall
man stöda näringslivet skall man göra det på rätt sätt. Det är kanske inte det rätta sättet att ge bidrag åt
ett företag till fyra väggar och en maskin, utan stödet kanske behöver ges på ett annat sätt.”5 Modell
tar hon också från USA där man länge har ”tillämpat ett system där forskare vid universitetet forskar
fram produkter och den färdiga produkten säljs sedan till näringslivet eller så att näringslivet beställer
en produkt från universitetet, där vetenskapsmän vid sidan av sitt egentliga forskningsarbete ger
denna service åt näringslivet.”5 Ålands högskola förslås utvecklas så att den kunde innefatta även
näringslivsforskning. Administrationen är i detta skede inte det mest väsentligt utan Öberg efterfrågar
en grundlig och saklig behandling av ärendet:
”Hur man bäst administrerar ett tekniskt utvecklingscentrum, eller om man inte vill kalla det så
kanske man kunde tala om resurscentrum eller teknologicentrum – namnet är kanske inte det väsentliga i den här frågan. Det viktigaste i detta nu är kanske att få tillräckligt många att förstå att vårt
näringsliv är betjänt av forskning, där man också kan utföra testning, utprovning, provtagning och
marknadsundersökningar samt också studera marknadsföring. ... Jag hopps faktiskt att finansutskottet
den här gången ger sig mera tid att fundera över vad motionen innebär och jag garanterar att det inte
är fråga om socialisering av näringslivet! Jag efterlyser en verkligt seriös och fördomsfri behandling
av denna motion” 5
10
I den efterföljande diskussionen ställer sig ledamot Barbro Sundback ”något skeptiskt till själva kravet på en institution, ett utvecklingscentrum, av det här slaget.”5 Sundback anser att de nuvarande
största bristerna i det åländska näringslivets främst är ”verkligt kunniga företagare och duktiga marknadsförare” Vidare tror hon ”att den anpassning till marknaden som behövs i dag framför allt kräver
duktiga företagare, och [...] att man inom Ålands högskola kunde bedriva en sådan form av utbildning.” Hon anser ”att den i motionen efterlysta satsningen är enormt kostsam och utfallet står inte i en
rimlig proportion till den satsning man bör göra” och att man istället borde ”satsa på utbildning av
företagare och inte nödvändigtvis ta fram produkter som på något sätt skulle vara konkurrenskraftiga
på världsmarknaden” vilket hon anser att man ändå inte har resurser till.5
Ledamot Öberg protesterar med att det trots allt det gäller Ålands ”egna råvaror, som vi behöver lära
oss att förädla”, och att det inte behöver bli så stora satsningar som det i första hand verkar: ”Det är
klart att en sådan här institution kan vara hur stor eller hur liten som helst, men det bör ta sikte på att
förädla våra egna råvaror.”5 Därmed avslutas diskussionen och ärendet remitteras till finansutskottet
för vidare diskussion i plenum.
Den sjunde oktober 1985 kommer finansutskottet med sitt betänkande (Faktaruta 2)6.
1984-85 Lt- He mst.mot.nr 27- Fu.
FINANSUTSKOTTETS BETÄNKANDE nr 21/1984-85 i huvuddrag (förkortad text):
Utskottet har hört Ålands företagarförenings ombudsman Birger Blomqvist, yrkesutbildningsinspektören
Gösta Helander, biträdande direktören Anders Karlsson och avdelningschefen Tor Mattsson, och anför i
huvudsak följande punkter och argument till varför motionen borde förkastas:
Testning och utprovning sker endast i liten skala bland de mindre åländska företagen och det har heller
inte byggts något samarbete på området. Den verksamhet som äger rum sker i första hand genom kontakter utanför Åland. Det fåtal större företag som finns har egna laboratorier och samarbetar med sina
respektive branschorganisationer runt om i Europa angående mera långtgående forskning, och det vore
således orealistiskt att bedriva sådan forskning på Åland. Problem som sammanhänger med den småskaliga näringsstrukturen är ett område som väl lämpar sig att satsa på, men finansutskottet anser dock att
det redan finns anslag för produktutveckling som också kan användas för den typ av teknisk ut bildning
och forskning som de mindre åländska företagen har användning av. Förbättringar inom tekniska utvecklingen kunde ske genom bättre utnyttjande av de resurser som redan finns. Stöd till teknisk utveckling som t .ex. rådgivning etc. kunde bättre anpassas till behoven och direkta ekonomiska stöd skulle
kunna kanaliseras på ett effektivare sätt.
Landskapsstyrelsen bör grundligt gå igenom svårigheter med att nå ut och till att börja med uppgör ett
program för den fortsatta verksamheten. Härigenom skulle landskapsstyrelsen också efter en viss tid få
en mera exakt uppfattning om behovet av ett tekniskt utvecklingscentrum. Den viktigaste faktorn är de
enskilda företagen och deras behov av hjälp. Åtgärderna skall i första hand inriktas på att hjälpa dem att
skaffa utbildning och kunskap. Att i det här skedet föreslå att landskapsstyrelsen gör en utredning med
direkt syfte att upprätta ett tekniskt utvecklingscentrum anser finansutskottet inte vara moitverat eftersom det ännu inte är klart vilken omfattning verksamheten skulle få, vilka områden som skulle inkluderas, och hur djupgående forskningen skulle bli. Finansutskottet anser istället att landskapsstyrelsen bör
göra en ingående analys av den nuvarande verksamheten och en jämförelse med vad som förs på andra
orter. I första hand bör den ekonomiska delen ses över så att de medel som överhuvudtaget kan användas
för ändamålet också når rätt mottagare.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att Landstinget med förkastande av hemställningsmotion nr 27 bringar betänkandets motivering till lanskaps styrelsens kännedom.
Mariehamn den 7 oktober 1985.
På finansutskottets vägnar: Roger Jansson, ordförande. Elisabeth Nauclér, sekreterare.
Faktaruta 2– Finansutskottets betänkande nr 21/1984-85 om hemställningsmotionen (27/1985-85)
11
Den åttonde november 1985 förkastar lagtinget hemställningsmotionen i plenum på finanstutskottets
rekommendation7. I diskussionen framför lagtingsledamot Roger Jansson bl.a. följande:
Det finns följande ”nackdelar med ett tekniskt utvecklinscentrum. Det blir lätt så att sektorn för verksamheten blir för smal; våra resurser på Åland att skapa ett stort tekniskt utvecklinscentrum finns
inte. Därmed blir en sådan här verksamhet väldigt personbunden och man hamnar lätt i en alltför
smal sektor där alltför få kan dra nytta av det och därmed har man inte uppnått den målsättning man
hade från början. Det kan alltså vara svårt för ett tekniskt utvecklingscentrum att tjäna flera företagare och idéer. En annan nackdel kan vara att man i längden får en byråkratisk organisation som har
svårt att hålla kontakten till den konkreta praktiken.” Ett tekniskt utvecklingscentrum, i landskapets
regi, anser Jansson vidare att inte skulle tjäna företagarna själva lika bra som om man satsade direkt
på företagen och deras intresseorganisationer, samt skolning.
Lagtingsledamot Öbergs argument, bl.a. att ett tekniskt utvecklingscentrum kunde anpassas till
åländska förhållanden och göras precis så litet eller stor som det behövs8 samt att finansutskottet delvis motsäger sig själv genom att rekommendera att en utredning om ett tekniskt utvecklingscentrum
förkastas9, får mothugg av Jansson som har stor misstro till ”ett tekniskt utvecklingscentrum med en á
två tjänstemän, Vart man skulle komma med det när det gäller företag, innovationer om teknisk utveckling inom företag”10.
Efter detta avslutas diskussionen och på finansutskottets rekommendation förkastas motionen om
etablerandet av ett tekniskt utvecklingscentrum. En effekt av motionen och den diskussion som uppstod tack vare den är bl.a. att Ålands handelskammare etablerar ett tekniskt utskott som började jobba
med frågorna om ett åländskt teknologicentrum.
Yrkesutbildningsinspektörens ”kamp” för ett teknologicentrum
Av utrymmesskäl är det här omöjligt att klargöra för alla involverade personer och aktiviteter för att
få till stånd ett åländskt teknologicentrum. En person som dock klart framstår som en förkämpe för
etablerandet av och, och under en stor del av 90-talet, en stark drivkraft för Ålands teknologicentrum
är dåvarande yrkesutbildningsinspektör Gösta Helander. Hans ansträngningar för att åstadkomma ett
teknologicentrum sträcker sig från, i hans roll som yrkesutbildningsinspektör, officiella inlägg om
utvecklandet av data-undervisningen vid Ålands tekniska skola, till mera inofficiella inlägg han initierar och för genom andra roller han har i det åländska samhället – speciellt mycket agerar han genom
sin roll som medlem i Ålands handelskammares tekniks utskott. Nedan följer ett försök att samla
några av aktiviteterna i yrkesutbildningsinspektören ”kamp” för ett åländskt teknologicentrum11.
Den 20 september 1985 kommenterar yrkesutbildningsinspektör Helander den i landstinget tidigare
behandlade hemställningsmotionen om ett tekniskt utvecklingscentrum12:
’Motionen utmynnar i ett förslag om "en utredning att i landskapet Åland inrätta ett tekniskt utvecklingscentrum.” Tanken på att skapa möjligheter för att regionalt utveckla kunskap inom områden som
är av vital betydelse för Ålands samhälle och näringsliv är värd att utveckla. En utveckling av tanken
behöver ingalunda leda till att ett omfattande "tekniskt centrum" utvecklas på Åland som ett fristående och kostnadskrävande projekt. I stället bör en eventuell utredning syfta till att för- och nackdelarna med att utveckla eller inte utveckla lokal kompetens vägs mot varandra både på kort och lång
sikt.’ Vidare föreslår och specificerar han en utredning som ”kan göras på några månader. Den förutsätter vissa kostnader för datainsamling, sammanträden och resor.”
12
I början av 1986, 14.1.1986, fortsätter diskussionen om ett teknologicentrum. Ur Gösta Helanders
brev13 till övriga medlemmar i det nyetablerade handelskammarens tekniska utskott framgår bl.a. att
tekniska utskottet gjort en studieresa till Mora i Sverige vilken enligt Helander borde resulterar i följande åtgärder (sammanfattat):
1. Framsökandet efter ett pilotföretag med behov av CAD/CAM-tjänster (tjänster för datorbaserad
design och konstruktion).
2. Iståndsättandet av ’en liten grupp (2-3 personer) som skall skissa olika tänkbara ... ”åländska modeller” för att väcka och stimulera intresset för att aktivt hitta någon "grej eller idé" som det
åländska näringslivet skulle kunna samla sig kring - tillsammans och utan konkurrensrädsla.’
Helander tycker att hans ”ursprungliga idé om ett resurscentrum” borde vara någon form av ‘”tekniskintellektuell ässja”, där man värmer järnet och hjärnan.’
Det verkar som om det under perioden 1984 – 1986 uppkommer åtminstone två från varandra skilda
initiativ till ett åländskt tekniskt utvecklings/teknologi-centrum: ett politiskt initiativ – stött av landskapsstyrelsens näringsavdelning – för att stöda de åländska företagens strävan att utvecklas förenligt
med den globala teknikutvecklings trender; samt ett tjänstemannainitiativ – av yrkesutbildningsinspektören och stött av utbildningsavdelningen – för att säkerställa att den åländska utbildningen svarar
mot den samma utvecklingen. Den slutliga utformningen av teknologicentrumet påverkas av båda,
delvis, verkar det, genom att yrkesutbildningsinspektören inkluderar allt mera av näringslivets behov i
sina inlägg för ett teknologicentrum.
I mars 1986, föreslår Gösta Helander följande ”åtgärdsförslag” för en ”Resursenhet/utvecklingsenhet”: ’Arbeta för att resurser från landskapsstyrelsen, kommunerna och näringslivet samordnas och koncentreras på en resursenhet/utvecklingsenhet som skall fungera som "motor” i
det system som genomför planerade åtgärder.’ För ”Utvecklingsbidrag och stöd” föreslås undersöka
”olika möjligheter att få ekonomiskt bidrag och annat stöd för utveckling av nya idéer och metoder”
samt att utnyttja ”regionbundna bidragsformer.”14 I avslutningen framför Helander att ’en öppen dialog om olika alternativ också mellan "konkurrenter" i själva verket befrämjar alla parters intressen
enligt principen ”delad kunskap är dubbel kunskap". Ett annat ord för samma sak [säger han] är synergi.’
I juni 1986 diskuterar Helander med Bo Tikander, dåvarande rektor vid Ålands tekniska skola (senare
Tekniska läroverk), ett anslag på ”700.000 marks” för ett resurscentrum15. Helander anser att Tikander
har ”många fina motiveringar för anslaget, men av allt att döma finns det en del detaljer som måste
preciseras.” Han föreslår därför ”att skolans framställning på den här punkten går vidare ... i oförändrat skick, men med beskedet att anslagsäskandet motiveras bättre eller att beloppet (och själva framställningen) justeras i slutet av sommaren.”
Under oktober 1986 producerar Helander, som inlägg i budgetframställningen för år 1987, en rad
motiveringar för en teknisk resursenhet kring Ålands tekniska skola16 där han bl.a. framför följande:
a. ”I enlighet med lanskapets budgetplan för åren 1986-1990”, som bl.a. säger att möjligheten att
’utveckla vissa skolor till särskilda ”resursenheter” [skall] vidareutredas’, och med tanke på det
ökande kravet för utbildningsresurser vid tekniska skolan i samband med övergången till ingenjörsutbildningen, föreslås en ”resursenhet” ”utvecklas med Ålands tekniska skola som kärna ...”.
Planeringen för en sådan resursenhet ”bör göras redan i början av år 1987” så att verksamheten
kan komma igång senast hösten 1987. ... Planeringen av resursenheterna koordineras av utbildningsavdelningen.”16
13
b. ’I riket har inrättats och inrättas s.k. teknikcentra i anslutning till tekniska läroanstalter, yrkesskolor eller yrkeskurscentraler för att möta behovet av modern teknisk utbildning. ... l riket finns
dessutom statliga övergripande inrättningar för teknisk utbildning och utveckling, t ex statens tekniska forskningscentral och Teknologiska utvecklingscentralen. ... För att Åland skall kunna ta del
av de forskningsoch utvecklingsresultat som kan främja den åländska utbildningen och det
åländska näringslivet föreslås att en ”resursenhet” kring Ålands tekniska skola planeras och förverkligas med början 1987.’16
Trots dessa stryks anslaget i budgetförslaget för år 1987, vilket får yrkesutbildningsinspektören att
26.10.1986 skriva ett irriterat brev till landskapets påverkare och beslutsfattare (se Faktaruta 3). 17
.
Till landskapets PÅVERKARE OCH BESLUTSFATTARE
Jag har fått information om att det föreslagna anslaget för en "RESURSENHET" i budgetförslaget för
Ålands tekniska skola skall strykas.
Det vore en FATAL MISS av ansvariga tjänstemän och politiker.
Jag vill därför ännu göra en (sista?) ansträngning för ärendet.
Om anslaget stryks nu, är det lika bra att direkt strypa en stor del av den övriga yrkesutbildningen på
Åland också.
Det kan då också vara lika bra att ersätta den nuvarande yrkesutbildningsinspektören med någon fantasilös byråkrat.
Vänliga hälsningar
Gösta Helander
yrkesutbildningsinspektör
Faktaruta 3 - Gösta Helanders brev till landskapets påverkare och beslutsfattare
I brevet för Helander fram ytterligare flera argument för en resursenhet kring Ålands tekniska skola.17
Han poängterar att man på Åland inte längre kan vänta med att etablera en resursenhet på Ålands tekniska skola. I riket är man redan långt före i motsvarande planer och att vänta skulle innebära en ”stor
risk för att den finlandssvenska regionalpolitiken gör det omöjligt att motivera en resurssatsning på
Åland.” Även i Sverige finns det redan ’olika typer av "resurscentra"’ som ’de senaste åren byggts
upp kring gymnasieskolor, högskolor eller lokala företag. Också helt nya satsningar har gjorts i samverkan mellan stat, kommun och näringsliv. En bidragande orsak är att man redan länge insett behovet
av ett närmare samarbete mellan utbildning och arbetsliv. Faktorer som påskyndat utvecklingen är de
s.k. ”förnyelsefonderna” och "uppdragsutbildningen".’ Så det lönar sig inte heller, enligt Helander, att
dröja med etableringen med motiveringen att man skall vänta och se vad man gjort i Sverige.
Den allra viktigaste uppgiften för en åländsk resursenhet är till att börja med att faktiskt på allvar och
systematiskt börja dra nytta av vad andra har gjort och gör. I dag är det helt och hållet beroende av
enskilda individers intresse för och vilja att "vid sidan av eget arbete" försöka följa med hur utvecklingen går utanför Åland. Om dessa personer sedan ytterligare orkar föra sina impulser vidare till
nytta för den åländska utbildningen och det åländska näringslivet är helt beroende av nämnda personers "idealism". En resursenhet skulle skapa den självklara kanal som är en förutsättning för att ak14
tuell information om ny teknik och nya metoder skall kunna fångas upp, tillämpas och spridas inom
det åländska utbildningsväsendet.
Som avslutning drar Helander slutsatsen att en ”resursenhet kring Ålands tekniska skola bör börja
planeras och utvecklas genast. ... Det finns ingen risk för att [ett] anslag skulle ställas utom kolumn
vid en jämförelse med riksbudgeten.”17 Han undertecknar som yrkesutbildningsinspektör och ’realist
och ännu en stund "idealist"’.
Den lätt aggressiva påtryckningen för ett resurscentrum kring tekniska skolan verkar löna sig för i
januari 1987, nästan två år efter den ursprungliga motionen för att utreda behovet av ett tekniskt utvecklingscentrum, tar landskapsstyrelsen beslutet att ’utreda förutsättningarna för och behovet av att
utveckla en ”resursenhet kring Ålands tekniska skola" för att bl.a. stimulera den teknologiska kunskapsutvecklingen på Åland.’18 Medel för en förundersökning erbjuds konsult Mica Hohenthal vid
Mora Teknikcentrum Ab i Sverige. Initiativet tituleras ”Ålands teknologicentrum”. Initiativet till förundersokningen baserar sig på muntlig överenskommelse mellan konsulten och Gösta Helander. Helander utses också till koordinator för det ”konsultbesök på Åland den 3 mars 1987” som i initiativet
slås fast18.
Den tredje februari 1987 skriver Helander ett inlägg ”För budgetplanen 1987 – 1991”19. I inlägget,
titulerat ”Centrum for teknologisk utbildning, fortbildning och utveckling på Åland” med underrubrik
”Teknologicentrum”, poängterar Helander att det pågår en vidareutredning av ’möjligheterna att utveckla särskilda "resursenheter” i anslutning till någon eller några av landskapets skolor’ i planen för
landskapet Ålands hushållning för åren 1986 – 1990. Dessa resursenheter skall i huvudsak syssla med
”lärarfortbildning, programutveckling och datoranskaffningar” och ”skulle innebära en ny form för
samarbete mellan ... utbildning och näringsliv/samhälle på Åland.” Näringslivet har visat intresse och
”Ålands handelskammare har tillsatt ett nytt arbetsutskott ("tekniskt råd”) för att bl.a. bevaka framtidsfrågor inom teknisk utveckling och förbättra kontakten mellan skola och näringsliv.”
För att planera och få igång verksamheten i teknologicentrumet förselår Helander att det, under åren
1988 t.o.m. 1991, tillsätts personal för följande roller: utvecklingsledare, assistent, utbildare och informatiker. Förutom personal föreslås anslag för dator utrustning och programvara på totalt 2,3 milj.
FIM under motsvarande tidsperiod, med följande anmärkning ’Verksamheten vid ”Ålands teknologicentrum” torde kunna utvecklas så att den blir delvis självfinansierande, vilket innebär en viss täckning av ovan aviserade investeringar.”19
Den 19 februari 1987 noterar Ålands Handelskammares tekniska utskott, där Helander är medlem,
landskapsstyrelsens initiativ, från januari -87 (se ovan) - om en temadag och utredning av behovet av
ett åländskat teknologicentrum, och Helanders input till planen för landskapet Ålands hushållning för
åren 1986 – 1990 (ovan)20. Man konstaterar att konsultrapporten ”måste komma snabbt (inom mars)
så att underbyggda budgetäskanden kan göras inom maj till 1988 års budget”, samt att det är viktigt
att ”2-3 pilotföretag deklarerar sitt stöd för projektet.” Man besluter även utföra en enkät bland
åländska företag för att utreda behovet av ”nya kurser inom ADB och ny teknik, typ CAD/CAM”.
Den 3 mars 1987 hålls temadagen om Ålands teknologicentrum som planerat på Ålands tekniska
skola- Helander bjuder även in massmedia till den ’avslutande diskussionen om ”Ålands teknologicentrum”’21. Det är tydligt att han vill försäkra sig om att ärendet får tillräckligt med uppmärksamhet
även utanför den mindre krets av i diskussionen involverade personer: inom politiken, utbildningen
och näringslivet. I ett till temadagen relaterat möte diskuteras bl.a. följande (enligt Helanders anteckningar)22:
15
Betydelsen av utbildning och omfattningen, ”2-3 företag”, för att komma igång och behovet av landskapsstyrelsens stöd. Jan-Erik Rask, dåvarande VD vid Ålands Handelskammare, ser det ”viktigt att
inte bli helt överkörda och tekniskt lämnade långt efter på Åland inom industrin och utbildningen”
och ”väsentligt att företagen är intresserade och ställer upp”. I mötet är man är främst fokuserad på det
som man ser vara det stora behovet som är på kommande, dvs. ”utbildning inom CAD/CAM”. Man
tror att med en bra kompetens inom detta område kan leda till att utbildningen även kan säljas utanför
Ålands gränser. I mötet diskuterar man även verksamhetsformerna för teknologicentrumet, vilka
tjänster centrumet kunde erbjuda, samt finansieringsbehovet som, trots behövlig större investering i
början, kan bli mindre på sikt genom att centrumet blir självförsörjande ”efter 4-5 år”22.
Temadagen resulterar, för övrigt, i en förstudie och en rapport, daterad 6.3.1987, gjord av Mora
Teknikcentrum (se Bilaga 1: Förstudie – Ålands teknologicentrum, mars 1987). Helander noterar
huvudpunkterna i teknologicentrets verksamhet enligt förstudien (se Faktaruta 4)23.
Landskapsstyrelsen antecknar förstudien till kännedom den 16.3.1987 och fäster ”särskild uppmärksamhet” vid samma punkter angående huvuduppgifterna för Ålands Teknologi centrum, lösningsförslag, kostnader anmärkningar och rekommendationer24.
’Landskapsstyrelsen har med hänsyn till det ovanstående beslutat sända förstudien till kännedom till
berörda instanser på Åland och i samråd med dessa närmast utreda det verkliga behovet av och förutsättningarna för att vissa företag på Åland skulle få tillgång till samlade resurser i form av "Ålands
Teknologicentrum". Samtidigt skall de praktiska förutsättningarna utredas för att med lämplig personal, utrustning och utrymmen göra en detaljerad målbeskrivning och inleda detaljplanering av verksamheten i ”Ålands Teknologicentrum".’24
16
Huvudpunkter i teknologicentrets verksamhet enligt förstudie mars 1987
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Att utgöra en väsentlig resurs för att höja utbildningsnivån och det tekniska kunnandet inom de
åländska företagen.
Att ajourhålla och informera om senaste nya teknik.
Att erbjuda de åländska tekniska läroanstalterna möjlighet att utnyttja senaste tekniska hjälpmedel i
undervisningen.
Att bidra till implementering av ny teknik och bistå med expertis i form av konsulttjänster.
Att erbjuda utbildnings paket för företag även utanför Åland.
Att fungera som inkubator, dvs . tillhandahålla utrustning och lokaler åt små företag som vill utveckla ny teknologi med anknytning till befintlig industri.
Genom teknologicentret får tekniska skolan
1.
2.
3.
4.
CAD/CAM utrustning som krävs i ingenjörsutbildningen.
Förbättrade kontakter med näringslivet.
Projektarbeten som behövs i ingenjörsutbildningen.
Mikrodatorutrustning som behövs i ADB-utbildningen.
Utvecklingsledaren/projektledaren ska
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
Leda, övervaka och utveckla teknologicentrets verksamhet.
Leda och utveckla utbildnings-, konsult- och uppdrags verksamheten samt sköta de praktiska uppgifterna som ansluter sig till verksamheten, marknadsföringen av verksamheten och företagskontakterna.
Upprätthålla kontakterna med de instanser som stöder verksamheten.
Sköta verksamhetens koordinering med skolans kursverksamhet och ordinarie undervisning i samarbete med skolans lärarkår och övriga personal.
Plantera och delta i utvecklingen av teknologicentret och anslutande laboratorier.
Leda och övervaka personalens arbete.
Vid behov fungera som utbildare samt leda och utföra konsultuppdrag.
Följa den tekniska utvecklingen inom de områden som berör teknologicentrets verksamhet.
Utföra övriga uppgifter som hör till forsknings-, informations och uppslagsverksamheten inom de
områden som berör teknologicentrets verksamhet.
I samband med ovannämnda uppgifter ska utvecklingsledaren/projektledaren bl.a.
-
fungera som datorsakkunnig för skolans lärare, elever och personal beträffande datakommunikation, tillämpad datateknik och användning av teknologicentrets utrustning
instruera eleverna i användningen av utrustningen vid övningsuppgifter och lösning av övriga uppgifter
vid behov undervisa i en del av den tillämpade datatekniken
förbereda ingenjörsarbeten i samarbete med företag och facklärare.
Faktaruta 4 - Huvudpunkter i teknologicentrets verksamhet enligt förstudie mars 1987
Den 13.4.1987 håller Ålands handelskammares tekniska utskott möte där ”frågan om ett åländskt
teknologicentrum” diskuteras25. I mötet anser man bl.a. att förundersökningen som gjordes av Mora
Teknikcentrum bör utvidgas med ”att en företagsutredning, d.v.s. kartläggning av behov och verkligt
intresse ” hos ”de 4-5 mest sannolika potentiella användarna (MRAB, Rittjänst, Lun-Mek, PAB, Elman, ev. andra) så att budgetfrågan kan behandlas inom maj månad.” ”Det är väsentligt att kartlägga
det verkliga behovet av ÅTC och få konkret intresse belagt hos pilotföretagen.” 25
I maj 1987 utarbetas en organisationsmodell för Ålands teknologicentrum (se Figur 1)26. Centrumet
föreslås som en enhet inom Ålands Tekniska Skola (ÅTS). Styrningen skall komma genom direktionen för ÅTS, som is sin tur får sin styrning genom utbildnings- och närings-avdelningarna inom Ålands
landskapsstyrelse. Det skall bildas en rådgivande delegation med personer från landskapsstyrelsens
utbildnings- och näringsavdelningar, handelskammaren, tekniska skolan och yrkesskolan. Man över17
väger även om handelsläroverket borde ingå i den rådgivande delegationen. Verksamheten leds av en
utvecklingsledare, som basar över en verksamhet som erbjuder CAD/CAM studio, informationsbas
och konsulttjänster, samt något man kallar handelsadministrativ rådgivning. Uppgifter och verksamhet summeras, nästan i formen av en mission och strategisk inriktning:
Figur 1 - Ålands Teknologicentrum, organisationsmodell
Huvuduppgift: ”att genom ett nära samarbete mellan skola och näringsliv hålla undervisningen på en
tillräckligt hög nivå och samtidigt stimulera näringslivet till att effektivt utnyttja ny teknologi både i
produktionen, marknadsföringen och administrationen”
Verksamhet: ” Till en början fungerar Ålands teknologicentrum juridiskt som en avdelning vid Ålands
tekniska skola. Samarbetet med andra instanser är en bärande princip för verksamhetsutvecklingen”
I juni -87 behandlas organisationsmodellen i direktionen för Ålands tekniska skola27. Man noterar
bl.a. att ”Ålands teknologicentrum föreslås juridiskt fungera som en avdelning vid Ålands tekniska
skola underställd skolans direktion. Teknikcentrets verksamhet grundas på samarbete mellan flera
organisationer och framförallt på samarbete mellan näringsliv och skola. Därför tillsätts en rådgivande
delegation för att koordinera centrets verksamhet. ... Rådgivande delegationens uppgift är att planera
teknologicentrets verksamhet och finansiering. Beslutanderätten framgår av organisationsmodellen.
Oberoende av anslutning till teknikcentret bör skolorna bevara en självständig linje vid utvecklingen
av datateknikutbildningen. Teknikcentrets verksamhet och förvaltning utvecklas i framtiden enligt
vunna erfarenheter och i den utsträckning lagstiftningen medger.”
18
Den andra juni 1987 får Helander ett brev från Mica Hohenthal vid Mora Teknikcentrum där Hohenthal, angående den kommande slutrapporten från underökningen om Ålands Teknologicentrum,
delger de slutsatser och rekommendationer rapporten kommer att föra fram (se Faktaruta 5)28.
MORA TEKNIKCENTRUM AB
1987-06-02
Ålands Landskapsstyrelse
Att: Gösta Helander
ÅLANDS TEKNOLOGICENTRUM OCH ÅLANDS TEKNISKA SKOLA
:
Den slutliga rapporten kommer att presenteras på Åland 870630, men redan nu kan följande fastslås:
Alla besökta företag och institutioner ställer sig positiva till en dylik satsning, men företagens storlek gör att finansieringar helt på egen hand både blir svåra och ekonomiskt betungande.
Ålands Tekniska Skola kommer inför hösten 88 erbjuda en fyraårig ingenjörsutbildning. Moment
där CAD/CAM tekniken ingår, höjer utbildningens nivå samt gör utbildningen attraktivare för näringslivet.
Antalet lämpliga företag på Åland är relativt litet, ca 4- 8 företag, som bedöms kunna införa CAD
tekniken lönsamt, vilket medför att en basbeläggning för tjänsten från ÅTC bör ske av Ålands Tekniska Skola.
ÅTC kunde även marknadsföra sig utanför Ålands gränser som:
* Utbildningscentra inom CAD/CAM
* Arrangör av samnordiska konferenser
Svenska Managerrent Gruppen är intresserade att eventuellt förlägga vissa av sina kurser på Åland.
Rekommendationer
Det finns ett uttalat behov av tjänster från ett åländskt Teknologicentrum men p g a de åländska företagens antal och storlek kan verksamheten initialt bedrivas juridiskt som en avdelning vid Ålands Tekniska Skola, ej som ett eget företag.
Huvuduppgiften blir då att genom ett nära sammarbete mellan skola och näringsliv hålla undervisningen på en tillräckligt hög nivå och samtidigt stimulera näringslivet till att effektivt utnyttja ny
teknologi både i produktion, marknadsföring samt administration.
Mora Teknikcentrum rekommenderar att man går vidare med skapande av Ålands Teknologiska Centrum, och att erforderliga medel söks.
För 1988 ca 400 000 FMK i anskaffningskostnader av CAD/CAM utrustning samt personalkostnader.
Medel för 1 utvecklingsledare heltid samt 1 utbildare halvtid och 1 assistent halvtid. Vidare krävs ca 200
000 FMK i igångkörningskostnader (internutbildning, konsultstöd, resor, framtagning av kursmaterial).
Mica Hohenthal
Mora Teknikcentrum AB
Faktaruta 5 - Slutsatser och rekommendationer från förundersökningen av ÅTC
Den slutliga rapporten (se Bilaga 2: Förstudie – Ålands teknologicentrum, juni 1987) presenteras på
Åland, och vicelantråd Gunnevi Nordman och yrkesutbildningsinspektör Gösta Helander bjuder, den
4.6.1987, in till ” Information och diskussion om Ålands teknologicentrum”, tisdagen den 30 juni i
Självstyrelsegården.29 I inbjudan sägs det att
’Landskapsstyrelsen har planenligt utvecklat tanken på en "teknisk resursenhet" vid Ålands tekniska
skola bl.a. genom att i samarbete med Ålands handelskammares tekniska utskott låta Mica Hohenthal
från Mora Teknikcentrum genomföra två konsultuppdrag för projektet ”Ålands Teknologi centrum".
1) En förstudie för projektet utfördes i mars och landskapsstyrelsen beslöt fästa särskild uppmärksamhet vid fem huvudpunkter i förstudien (se bilaga).
2) En detaljstudie av några åländska företag gjordes i maj för att undersöka det faktiska behovet av
och underlaget för att samla resurser för främst CAD/CAM-användning, -utbildning och -information
på Åland.
19
På basis av Mica Hohenthals två konsultarbeten och annat material sammanställs nu ett förslag till
genomförande av projektet Ålands teknologicentrum.’
Till presentationen inbjuds ett bland andra: Landskapsstyrelseledamöterna, Näringsavdelningens chef
Olof Erland, Överinspektör Tor-Erik Söderlund, Utbildningschef Börje Karlsson, Skolinspektör JanErik Åkerfelt, Direktionerna och rektorer för Ålands tekniska skola, Ålands handelsläroverk, Ålands
yrkesskola, Ålands sjömansskola och Ålands sjöfartsläroverk, Yrkesutbildningsrådet, Utvecklingsplanerare Bjarne Lindström, Skärgårdsprojektet/ Jan-Erik Enestam, Ålands handelskammare/Tekniska
utskottet.
Att frågan om ett åländskt teknologicentrum uppfattas som en stor och viktig fråga för hela Åland
förstärks ytterligare av Ålands handelskammares tekniska utskotts, till samma tillställning, inbjudan
till sina medlemmar med uppmaningen ” Möt upp och ge din syn i frågan.”30
I samband med presentationstillfället inbjuder yrkesutbildningsinspektör Gösta Helander ytterligare
till en ’konkretiserande diskussion om "Ålands Teknologicentrum", för att ” diskutera fram en konkret
projektplan.”31 I mötet diskuterar man bl.a. tidsplan, budgetering, arbetsfördelning, samarbetspartners
och förberedande åtgarder för projektet Ålands Teknologicentrum.
I ovan framstår Gösta Helander klart som en av de huvudsakliga drivkrafterna bakom etablerandet av
ett åländskt teknologicentrum i anslutning till Ålands tekniska skola. Den 28.9.1987 ger Helander
input till ”Allmänna motiveringen" i årsstaten1988 som är under beredning (se Faktaruta 6).
Det verkar som om det, efter all den möda som hittills lagts på det, råder en viss optimism för att projektet Ålands Teknologicentrum nu äntligen skall bli av. I ett brev daterat 8.10.1987, till medlemmarna i Ålands handelskammares tekniska utskott skriver Helander bl.a. att man ”kan notera att planeringsgruppen för Ålands Teknologicentrum har tillsatts” och att tekniska utskottet är representerat.
”Fint! Uppdraget är klart definierat och mandattiden kort.”32
Inom det åländska näringslivet är man dock inte helt färdig att godta etablerandet av teknologicentrumet utan vetskap om att det inte kommer att konkurrerar med privatföretagen. Helander noterar i sitt
brev att ”det eventuellt kan vara så att ett teknologicentrum ... kan tänkas utgöra en osund subventionering av landskapsägt intresse som konkurrerar med åländska privatföretag i branschen. [Helanders]
åsikt är givetvis den att en satsning med landskapsmedel på Ålands Teknologicentrum snarast har en
stimulerande effekt på näringslivet och inte en osund.”32
20
Gösta Helander, 28.9.1987
Projektet ”Ålands Teknologicentrum”
l enlighet med planen för landskapet Ålands hushållning åren 1986- 1990 pågår en vidareutredning av
möjligheterna att utveckla särskilda "resursenheter" i anslutning till någon eller några av landskapets
skolor.
Under år 1987 har arbetet inriktat sig på att förbereda och planera en samordning av de tekniska och
teknologiska resurserna för utbildningens och det åländska näringslivets behov. Arbetet har fått projektnamnet "Ålands Teknologicentrum” och har dels omfattat normal planering som hör till Ålands tekniska
skola och berör skolans behov av tidsenlig utbildning och dels övergripande planering som omfattar
både det åländska näringslivets behov av utökade satsningar på teknologisk kunskap och den principiella
betydelsen av och konsekvenserna för en samordnad resurssatsning på teknologisk utveckling med
Ålands tekniska skola som centrallinstitution.
Det övergripande målet för ”Ålands Teknologicentrum" bör vara att aktivt bidra till att Åland skall
kunna ta del av de forskningsoch utvecklingsresultat som kan främja den åländska utbildningen och det
ålandska näringslivet.
Två förundersökningar har gjorts. Den första inriktade sig på Ålands tekniska skolas förutsättningar att
svara mot kraven på ett teknologiskt resurscentrum. Den andra utvidgades till att i detalj granskad några
ålandska företags aktuella behov av och vilja till särskilda satsningar på teknologisk utveckling dels
Inom det egna företaget och dels i samarbete med "Ålands Teknologicentrum".
Beträffande ett eventuellt samarbetet inom teknologiområdet med grannregionerna har konstaterats att
motsvarande resurssatsningar görs för regionala behov både i Finland och Sverige ...
De åtgärder som hittills vidtagits har alltså koncentrerat sig på att utreda de verkliga behoven av och
förutsättningarna för att inleda verksamheten vid "Ålands Teknologicentrum”. Förstudierna har gjorts i
samråd mellan utbildningsavdelningen, näringsavdelningen och Ålands handelskammares tekniska
utskott. För att ytterligare i detalj konkretisera och förbereda igångkörningen har landskapsstyrelsen
tillsatt en planeringsgrupp, vars mandattid löper ut 30.11.1987
[texten är förkortad]
Faktaruta 6 - Förslag till ”Allmänna motiveringen" i årsstaten1988
Den 12.10.1987 håller handelskammarens tekniska utskott möte där man noterar att landskapet tillsatt
en planeringsgrupp för Ålands teknologicentrum men samtidigt utrycker man en oro över att det i
planerna fortfarande är ”oklart med fördelningen mellan utbildningsavdelningen och näringsavdelningen vid landskapsstyrelsen av budgetmedlen”33.
Den 29 oktober 1987 avger lanskapsstyrelsen till lagtinget sitt förslag till ordinarie årsstat för år
198834. ”I detta skede har landskapasstyrelsen i föreliggande budgetförslag under moment 26.05.22
intagit 400.000 mark för ett teknologicentrums driftkostnader och under moment 26.05.73 400.000
mark för anskaffning av utrustning. För den fortsatta utvecklingen av centret kommer landskapsstyrelsen att tillsätta en ledningsgrupp med företrädare för näringsavdelningen, utbildningsavdelningen,
tekniska skolan och Ålands handelskammare.”
I allmänna motiveringen, som i stort följer Helanders inlägg från 28.9 (se tidigare Faktaruta 6) hänvisar man bl.a. till förundersökningarna gjorda av Mora Teknikcentrum. ’Den första inriktade sig på
Ålands tekniska skolas förutsättningar att svara på kraven på ett teknologiskt resurscentrum. Den
andra utvidgades till att i detalj granska några åländska företags aktuella behov av och vilja till särskilda satsningar på teknologisk utveckling dels inom det egna företaget och dels i samarbete med
21
”Ålands teknologicentrum”.’ Man listar också, från förundersökningen, huvudpunkterna i teknologicentrumets verksamhet (Faktaruta 7).
Utdrag ur ”Allmänna motiveringen” i förslag till ordinarie årsstat 1988, 29.10.1987
Teknisk resursenhet
:
Enligt den förstudie som i mars 1987 uppgjordes av konsulten Mora Teknikcentrum bör huvudpunkterna
i verksamheten vara följande:
att utgöra en västenlig resurs för att höja utbildningsnivån och det teknologiska kunnandet inom de
åländska företagen
att ajourhålla och informera om senaste nya teknik
att erbjuda de åländska skolorna möjlighet att utnyttja senaste tekniska hjälpmedel i utbildningen
att bidra till införandet av ny teknik och bistå med expertis i forma av konsulttjänst
att erbjuda utbildningspaket för företag utanför Åland
att fungera som s.k. ”inkubator”, d.v.s. tillhandahålla utrustning och lokaler för små ”groddföretag”
som vill utveckla ny teknologi med anknytning till befintlig industri’
I konsultrapporten ges följande lösningsförslag:
För att höja den tekniska nivån på utbildningen kunde moment där datorstödd konstruktion och
tillverkning ingår (CAD/CAM) erbjudas.
Ett stort utbildningsbehov inom CAD/CAM kommer att finnas för företag i Norden. Åland har ett
unikt attraktionsvärde för dylika kurser.
Ålands tekniska skola kan erbjuda utmärkta lokaliteter för Ålands Teknologicentrum med auditorium, ADB-lab, CAD/CAM-studio, konferensrum och kontrosutrymmen.
Initialt bör ett antal persondatorbaserade CAD/CAM-system anskaffas och åländska företag erbjudas möjlighet att hyra sådan utrustning för att pröva CAD/CAM tekniken.
”Pilotprojekt” kring ett eller flera åländska företag kunde snabbt ge fingervisningar om hur
CAD/CAM-tekniken kunde förstärka den lokala industrin.
Faktaruta 7 - Huvudpunkterna i teknologicentrumets verksamhet enligt förundersökningen Juni 1987
Den 9.11.1987 håller handelskammarens tekniska utskott ett möte där man, angående det i landskapsstyrelsen framarbetade lagförslaget för Ålands Tekniska Institut där också Ålands teknologicentrum
finns specificerat, konstaterar att ”lagtextens utformning är sådan att hela iden med kurser nu blir
tveksam.35 Budgettekniska synpunkter har tydligen påverkat formuleringarna så att tonvikten lagts på
skolans undervisning och skolans intressen. Primärt borde Ålands Teknologicentrum verka för teknikspridning samt kunna sälja tjänster och därigenom hantera intäkter och utgifter, något som inte beaktats i lagen. Beslöts uppmana projektgruppen för ÅTC:s planering att beakta detta.” Vidare konstaterade man i mötet att ”ÅTC:s uppgifter för näringslivet” borde vara att skapa kontakter, hjälpa till att
skaffa stödpengar och marknadsföringsstöd. ”Detta bör beaktas som grundläggande målsättning och
fås med i ÅTC:s instruktioner/arbetsordning samt ges utrymme i förordningen och lagtexten”. ”Som
vägkost att beakta inom projektgruppen för ÅTC:s organisation och utveckling framfördes att




det är viktigt att lagstiftningen inte blir ett hinder för den avsedda utvecklingen
den person som anställs skall långt kunna fungera som företagskonsult eller kunna skaffa fram
andra konsulter för det aktuella problemet
frågan huruvida ÅTC kan upprätthålla livliga kontakter med handelskammaren och näringslivet
måste bearbetas
möjligheterna till on-line kontakter mellan företagen och ÅTC och dess databaser bör finnas”35
22
Det verkar det som om det, inom landskapsstyrelsen i planerandet och etablerandet av Ålands teknologicentrum, pågår en dragkamp å ena sidan mellan utbildnings- och näringsavdelningarna, och å
andra sidan mellan politiker och tjänstemän. Fastän ett datatekniskt resurscentrum till tekniska skolan
ser ut att vara det primära behovet, försöker yrkesutbildningsinspektör Helander därför åstadkomma
ett upplägg för Ålands Teknologicentrum som tillfredsställer både kommande utbildnings- och företagsbehov inom ny teknologi.
Den 27.11.1987 framställer Helander ytterligare argument för ett snabbt etablerande av Ålands teknologicentrum. Han utgår från vad man gör för att utveckla den tekniska utbildningen och dess integration med behoven inom näringsliv och industri, från riket och från Sverige (se Bilaga 3: Bakgrundsfaktorer till ÅTC, av Gösta Helander). Enligt Helander har utvecklingen av utbildningen i riket redan
under flera år (med start från 1982) visat vägen. Bl.a. i Teknologipolitiska kommissionens redogörelse
till statsrådet, "Synpunkter på teknologins utveckling och bedömning av dess verkningar" från
5.6.1985 sägs det att ”Regeringens avsikt är att verka så att telekommunikationerna och nya slag av
dataöverföringsservice utvecklas så att servicen är jämnt fördelad över hela landet", och att ”Regeringen har för avsikt att i större utsträckning än tidigare låta läroanstalterna själva fatta beslut om hur
yrkesutbildningen anordnas och om dess innehåll, så att innovationer skall kunna beaktas i undervisningen så smidigt som möjligt.” ”Regeringen försöker tillse att läroanstalternas utrustningsnivå är
tidsenlig och att lärarna hålls i nivå med den teknologiska utvecklingen.” "De tekniska läroanstalternas avgiftsbelagda serviceverksamhet ökas och läroanstalterna utvecklas till teknologicentraler inom
sitt område. Experter anlitas som timlärare mer än förut." ”Regeringen ämnar understöda grundandet
av ett vetenskapscentrum för allmänheten.” "Koordineringen av teknologipolitiken ... borde permanent införlivas med förvaltningen.” Helander frågar ”dem det vederbör”: ”Vad har gjorts i riket efter
dessa principbeslut?” ”Vad har gjorts i Sverige?” ”Vad har planerats, tänkts och gjorts på Åland?” (se
Bilaga 3: Bakgrundsfaktorer till ÅTC, av Gösta Helander)
Trots detta finns det indikationer på ”vissa divergerande åsikter” inom den av landskapsstyrelsen tillsatta projektgruppen för ÅTC36 som leds av dåvarande näringsavdelningens chef Olof Erland och där
bland annat handelskammarens VD Harry Jansson och tekniska skolans rektor Bo Tikander ingår.
Yrkesutbildningsinspektör Gösta Helander är klart orolig för att eventuella konflikter mellan utbildnings- och näringsavdelningarnas individuella intressen. Den 6 december 1987 framställer han ännu
ett ’försök att teckna en skiss av hur idén om en "Resursenhet kring Ålands tekniska skola" vuxit fram
och utvecklats.’ (se Bilaga 4: En skiss av hur idén om en resursenhet vuxit fram) I denna poängterar
han ännu en gång för behovet av en "resursenhet kring Ålands tekniska skola" och tar kraftigt avstånd
från ’påståendet att det skulle föreligga en "direkt konflikt eller kollisionskurs" mellan de två skenbart
olika och delvis fastlåsta utgångspositionerna som har framforts från närings- och utbildningshåll.’ (se
Faktaruta 8).
23
Slutsatser
Förarbetet visar tydligt dels att det finns ett uttalat behov av en "resursenhet kring Ålands tekniska
skola" och dels att det även behövs en resurssatsning som inriktas mot datateknikens användning inom
handelsadministrativ verksamhet och allmänbildande undervisning.
Med tanke på de förberedelser som hittills har gjorts och den beredskap som därför har uppstått och med
tanke på landskapsstyrelsens ovanciterade åsikt om vikten av att öka resurserna för forskning, utveckling
och utbildning så, att en ändring av resurserna (från produktionsstöd till investeringar i kunskap och
produktutveckling) bör ske först när regionernas kapacitet att ta emot och utnyttja resurserna hunnit
byggas upp, framstår det ganska klart att utvecklandet av "en resursenhet kring Ålands tekniska skola"
bör inledas genom att använda de budgeterade medlen för "Ålands teknologicentrum" så, att en särskild
teknologiavdelning inrättas vid Ålands tekniska skola.
Teknologiavdelningen skall kunna fungera med klart uttalat eget resultatansvar både vad beträffar utgifter och inkomster. Avdelningens verksamhet skall dels svara mot utbildningskraven och dels rikta in sig
på informations-, service-, konsult- och övriga tjänster gentemot åländska företag och andra intressenter.
''Teknologiavdelningen" skall motsvara det som i den nya lagen om Ålands tekniska läroverk, som nu
bereds, benämns "teknologicentrum".
''Teknologiavdelningens" utåtriktade verksamheten kan successivt utvecklas så att en fristående institution eller ett fristående företag kan avknoppas, där verksamheten helt och hållet består av informations-,
service-, konsult-, utbildnings-, utvecklingsoch forskningstjänster.
Det är utomordentligt viktigt att "teknologiavdelningen" redan från början och med högsta prioritet
utvecklar aktiva och fungerande kontakt- och informationskanaler dels mellan Åland och andra regioner
och dels inom Åland. Informationskanalerna kommer då att bilda det nätverk som är en förutsättning för
att den fortsatta verksamheten skall kunna utvecklas och ge den önskade stimulanseffekten åt det ålladska näringslivet och utbildningsväsendet.
Avsikt
Avsikten med min skiss är dels att ännu en gång upprepa att den nu föreslagna satsningen ingalunda är
ett snabbt hugskott och dels att motivera varför det nu är angeläget att just nu satsa samhällsresurser på
teknologiutveckling, samt att påpeka att det behövs samarbete och att inte motarbete mellan utbildning
och näringsliv på Åland.
Jag invänder skarpt mot påståendet att det skulle föreligga en "direkt konflikt eller kollisionskurs" mellan de två skenbart olika och delvis fastlåsta utgångspositionerna som har framförts från närings- och
utbildningshåll. Däremot tror jag mig veta att det finns en klart större beredskap och mognare beredning
av behoven och målen inom utbildningssidan.
Om det alltså är möjligt att riva sig loss från de låsningar, som följaktligen måste ligga på attityd- och
prestigeplanet, är jag övertygad om att vi efter några år tillsammans kan känna oss stolta över den gemensamma satsningen.
Mariehamn den 6 december 1987
Gösta Helander, yrkesutbildningsinspektör
Faktaruta 8 - Slutsatser och avsikt från Helanders skiss av hur idén om en resursenhet vuxit fram
Den 7.12.1987 avger den av lanskapsstyrelsen tidigare tillsatta projektgruppen sitt ”förslag till inriktning och organisation” för Ålands teknologicentrum (se Bilaga 5: Ålands Teknologicentrum – förslag
till inriktning och organisation). Rapporten föreslår att ”Ålands Teknologicentrum (ÅTC) skall ha
som uppgift att höja utbildningsnivån och det tekniska kunnandet i landskapet. Verksamheten riktar
sig till näringslivet, till utbildningssektorn och till övriga områden i samhället där den teknologiska
utvecklingen är av betydelse. Datorteknologin har en bred tillämpning i samhället och ÅTC bör redan
i inledningsskedet bygga upp en kompetens inom området och anskaffa grundläggande datautrustning.” En ledningsgrupp föreslås ”med en representant för Ålands handelskammare och Ålands tekniska skola och två representanter för Ålands landskapsstyrelse (näringsavdelningen och utbildnings24
avdelningen).” För ”centrets dagliga ledning och den löpande verksamheten” föreslås en projektledare
med ”slutexamen vid teknisk högskola i Norden”, ”erfarenhet av tekniskt-kommersiellt utvecklingsarbete” och med ett ”grundläggande datakunnande”. ”Övrig personal kan anställas vi ÅTC inom ramen för tillbudsstående medel.” Teknologicentrets grundverksamhet föreslås ”finansieras genom anslag i landskapsbudgeten.”
Projektgruppens rapport får inget gott bemötande hos yrkesinspektören som den 20.12.1987 starkt
kritiserar rapporten i en insändare till tidningen Nya Åland37. Summerat skriver Helander:
’I landskapsstyrelsens utredningsserie har "Ålands teknologicentrum - förslag till inriktning och organisation" nyligen publicerats. Utredningen presenterades i Nya Åland i lördags ... i en stor artikel
med bild och berömmande omdömen. Det är bra att rapporten presenteras, men något beröm förtjänar den inte. ... Näringschefen Olof Erland och hans arbetsgrupp ... [har] på otroligt kort tid lyckats
hafsa fram en rapport på 5 sidor. ... Rapporten är ett aktstycke i koncentrerad flummighet, ofullständighet och orealism. ... Och ändå var arbetsgruppens utgångsläge mer än gynnsamt. Det var perfekt.
Allt fanns tillgängligt och inom räckhåll: två förstudier, detaljförslag, budgetmotiveringar, jämförelsematerial med riket och Sverige, ett klart definierat utredningsuppdrag och sakkunnigt folk på
plats. Allt. ...
Utredningen har gjorts fåordig i tid för att kunna tjäna som underlag för finansutskottets utlåtande i
budgetberedningen för 1988. Det skulle inte förvåna mig allt för mycket om utskottet blir så omtumlat
av rapportens luddighet att det begär ytterligare utredningar och detaljmotiveringar - och det vore
just den katastrof jag antydde i början. Inte för att projektet inte tål detaljmotiveringar - utan precis
tvärtom: Ålands tekniska skola har redan fullständig beredskap för att utan ytterligare utredningar
låta teknologicentrumet sakta och naturligt börja växa fram till nytta för utbildningen och på sikt
också för näringslivet – när det är dags.Om finansutskottet föreslår ytterligare utredningar innan anslag kan beviljas har landstinget självfallet rätt att fatta ett eget beslut baserat på det digra bakgrundsmaterial som finns och som arbetsgruppen helt suveränt har struntat i. Jag hoppas naturligtvis att finansutskottet och landstinget visar prov
på tillräcklig politisk klokskap och behandlar ärendet på basis av relevanta fakta och realistiska utgångspunkter.’
Helanders oro visar sig vara befogad. I december 1987 i samband med behandlingen av budgeten för
år 1988 kommer finansutskottet med sitt betänkande angående teknologicentrumet (se Faktaruta 9).
Anslaget för teknologicentrumet förkastas i den slutliga versionen av årsstat för 198838. Finansutskottet grundar sitt betänkande på sitt tidigare betänkande i samband med den ursprungliga hemställningsmotionen om ett tekniskt utvecklingscentrum (se tidigare Hemställningsmotion om tekniskt utvecklingscentrum) och på landskapsstyrelsens ”förslag till inriktning och organisation” för Ålands
teknologicentrum från 7.12.1987 (Bilaga 5: Ålands Teknologicentrum – förslag till inriktning och
organisation). Precis som Helander befarade anser finansutskottet att landskapsstyrelsen inte utrett
ärendet tillräckligt noggrant och anser att ytterligare tilläggsutredningar behövs före anslag kan beviljas. Finansutskottet har inte begrundat de tidigare, mera detaljerade, utredningarna om Ålands teknologicentrum gjorda av Mora Teknikcentrum på beställning av lanskapsstyrelsen och handelskammaren.
25
Urklipp ur landskapsstyrelsens ordinarie årsstat för år 1988
Allmän motivering
Teknologicentrum
Landskapsstyrelsen har i framställningen under momenten 26.05.22, 26.05.73 och 27.02.65 upptagit
anslag om totalt 950.000 mark. Således har 400.000 mark upptagits för anskaffande av utrustning för ett
teknologicentrum vid Ålands tekniska skola och 400.000 mark för dess drift. Vidare föreslås att 150.000
mark [s.7] skulle få utges som understöd för teknologi- och datautveckling på motsvarande sätt som sker
i riket med stöd av statsrådets beslut om allmänna villkor för statsbidrag för datateknikcentraler (FFS
125/86).
Frågan om ett åländskt teknologicentrum har behandlats av finansutskottet tidigare. Dels i samband med
en hemställningsmotion om inrättandet av ett tekniskt utvecklingscentrum (Hemst.mot.nr 27/1984-85,
Fu bet.nr 21/1984-85) och dels vid behandlingen av årsstaten för innevarande år (Fu bet.nr 1/1986-87).
Utskottet ansåg då att en totalplan borde uppgöras där utbildningssektorns roll och näringslivets behov
skulle klargöras. Med tanke på detta finner utskottet det betänkligt att inte landskapsstyrelsen uppgjort
någon sådan plan innan anslagen upptagits. Utskottet har visserligen tagit del av den utredning med
förslag till inriktning och organisation för Ålands teknologicentrum (AUS 1987 :9) som i dagarna presenterats, men framställningen baserar sig inte på utredningen.
Med tanke härpå anser finansutskottet att landskapsstyrelsen på nytt bör ta ärendet till prövning och i
brådskande ordning föra frågan till landstinget i tilläggsbudget.
Viktigt att därvid klargöra förhållandet tekniska skolan och näringslivet samt centrets placering. Utskottet anser att det lokalmässigt kan vara ändamålsenligt att förlägga resursenheten till tekniska skolans
utrymmen. Organisatoriskt bör den dock på sikt bli en fristående enhet.
Frågan om vilken inriktning, förutom den rent utbildningsmässiga, centret skall ha måste också övervägas innan projektledare anställs och utrustning införskaffas. Enligt utskottets åsikt är det ytterst viktigt
att man så snart som möjligt fastställer arbetsfältet till någon begränsad sektor inom vilken Åland kan ha
förutsättningar att bidra med kunnande och erfarenhet samt själv dra nytta därav. För att kunna tillgodogöra sig den kunskap och de resurser som finns vid tekniska resursenheter i omkringliggande regioner
bör också möjligheterna till ett samarbete med dessa klarläggas.
Faktaruta 9 - Finansutskottets betänkande nr 2/1987-88
Förkastandet av anslaget för Ålands teknologicentrum i ordinarie årsstaten för 1988 ger upphov till en
rad motreaktioner från Helander och, delvis orkestrerat av honom, övriga medlemmar av Ålands handelskammare.
Den 24.1.1988 skriver Helander en lång skrivelse: ’Ett försök till konstruktiva synpunkter på den
situation projektet ”Ålands Teknologicentrum” befinner sig i efter det att landstinget inte beviljat äskade anslag för verksamheten i budgeten för År 1988.’39 I följande en summerad redogörelse av skrivelsen.
I inlägget konstaterar Helander att den sannolika orsaken ’till den nuvarande något oklara situationen är att det egentligen finns två utgångspunkter och två olika initiativ som nu vardera har nått så
långt att de kan börja förenas. Det ena initiativet har formulerats i en politisk motion (mot. 27/84- 85)
om "en utredning att i landskapet Åland inrätta ett tekniskt utvecklingscentrum". Motionen har behandlats enligt politiska spelregler och ärendet har förts mellan olika instanser utan att medel har
reserverats för ändamålet. Det andra initiativet har utgått från tanken att "kring Ålands tekniska
skola utveckla en resursenhet" för att dels svara mot utbildningens behov av kunskapsutveckling inom
teknologiområdet och dels skapa en lokal utbildnings-, informations-, rådgivnings -, service- och
konsultresurs för näringslivets behov. Genom denna dubbla funktion skulle samarbetet mellan utbildningen och näringslivet utvecklas till vardera partens och landskapets bästa. Det senare initiativet
26
har utvecklats på tjänstemannanivån inom landskapsstyrelsens utbildningsavdelning och näringsavdelning.’
Oberoende av initiativ konstaterar han att man är överens om det ’övergripande målet för "Ålands
Teknologicentrum" bör vara att aktivt bidra till att Åland skall kunna ta del av de forsknings - och
utvecklingsresultat som kan främja den åländska utbildningen och det åländska näringslivet.’ Det
finns alltså både intresse och ett behov av att hitta ’en fungerande modell för att dels höja den tekniska kunskapsnivån i landskapet i allmänhet och dels samla resurserna för särskilda insatser inom
teknologiområdet. ... Det behövs alltså en "teknisk resursenhet"’ och själva ’utvecklandet av [denna]
bör inledas genom att använda de budgeterade medlen ... så, att en särskild teknologiavdelning inrättas vid Ålands tekniska skola.’ ”Teknologiavdelningen skall kunna fungera med klart uttalat eget
resultatansvar både vad beträffar utgifter och inkomster. ... Den utåtriktade verksamheten kan successivt utvecklas så att en fristående institution eller ett fristående företag kan avknoppas, där verksamheten helt och hållet består av informations-, service-, konsult-, utbildnings-, utvecklingsoch
forskningstjänster.”
”Verksamhetsutvecklingen bör i princip ske i nära samarbete mellan Ålands teknologicentrum och
det lokala näringslivet och utbildningsväsendet och med övriga motsvarande institutioner utanför
Åland.” Genom detta sammarbete skall ”Ålands teknologicentrum ... mellan utbildning och näringsliv
föra upp den teknologiska kunskapen till en tillräckligt hög nivå och samtidigt stimulera näringslivet
till att effektivt utnyttja ny teknologi både i produktionen, marknadsföringen och administrationen.”
”Ålands teknologicentrum skall organiseras med siktet inställt på en successiv utveckling under flera
år. Organisationen bör därför byggas upp i etapper”: under 1988 – 1989 startar ”Ålands teknologicentrum ... juridiskt som en avdelning vid tekniska skolan [och] Landskapsstyrelsen utser en projektledare och en ledningsgrupp”; under 1990 – 1992 ”förstärks och utvidgas [verksamheten] genom
egen teknik- och kompetenssatsning [och] samarbetsinsatser mot åländska företag, dels mot ett intensifierat samarbete med omgivande regioner via olika kontaktkanaler såsom Ålands handelskammare,
TEKES, Ålands högskola och teknik- och utvecklingscentra i Finland och Sverige, Nordiska Ministerrådet etc.”; under 1993 – 1995 avknoppas ”vissa delar av verksamheten inom Ålands teknologicentrum ... [ och] mål, inriktning och organisation omprövas” för den kvarvarande delen ” som fortfarande är knuten till utbildningen”.
Helanders avsikt med skrivelsen är ”att understryka det viktiga utvecklingsperspektivet och behovet
av att just nu satsa samhällsresurser på teknologiutveckling, samt att dessutom peka på att det behövs
samarbete mellan utbildning och näringsliv på Åland för att satsningen skall lyckas.”
Den 25.1.1988 ger tekniska utskottet vid Ålands handelskammare ett utlåtande ”om förverkligandet
av Ålands teknologicentrum”40. Utlåtandet hänvisar till det tidigare omtalade ”Finansutskottets betänkande nr 2/1987-88 och landstingets beslut om att stryka totalt 950.000 mk i ordinarie årsstaten avsett
för teknologicentrets utrustning och drift samt teknologi- och datautveckling i allmänhet”. I utlåtande
uttrycker man sin besvikelse över ”landstingets beslut att stryka anslag i ordinarie årsstaten för 1988
avsedda för ett åländskt teknologicentrum”, och klargör utskottets ”inställning till hur ett åländskt
teknologicentrum bör förverkligas och [vilja att] redan i detta skede understryka vikten av att planerna
på ett ÅTC snabbt förverkligas.” Vidare behandlar man i utlåtandet ”ÅTC:s organisation, verksamhetsinriktning och roll” enligt nedan:
”TEKNOLOGICENTRETS ORGANISATION
Tekniska Utskottet konstaterar att ett förslag till [landskapsslag] om Ålands Tekniska Läroverk för
närvarande behandlas i landstinget och i landskapsstyrelsens framställning föreslås att man vid läroverket kan inrätta ett s.k. teknologicentrum vars uppgift skulle vara att tillhandhålla näringslivet
bland annat teknisk utrustning för forskningsändamål samtidigt som eleverna skulle erhålla praktik
inför arbetslivet och framför allt kunna utföra projektarbeten för näringslivet.
Utskottet vill i detta sammanhang understryka att den föreslagna lagtexten inte hindrar att ett framtida ÅTC ges en mer fristående ställning som en självständig resursenhet.
Tekniska Utskottet delar Finansutskottets åsikt om att ÅTC lokalmässigt kan förläggas till tekniska
skolans utrymmen och att ÅTC på sikt skall bli en fristående enhet.
27
Utskottet har heller inget att invända emot landskapsstyrelsens konstaterande i budgetmotiveringen
att en ledningsgrupp kommer att tillsättas med företrädare för näringsavdelningen, utbildningsavdelningen, tekniska skolan och Ålands Handelskammare. ... Ledningsgruppens uppgift blir att i samarbete med projektledaren för ÅTC dra upp riktlinjer och föreslå verksamhetsplaner för centret. Projektledaren skall svara för ledningen av den dagliga verksamheten enligt fastställda verksamhetsplaner. En projektledare för ÅTC bör således snarast anställas och här hänvisar Utskottet till ÅUS
1987:9 och de förslag beträffande krav på kvalifikationer m.m. som ingår i utredningen.
TEKNOLOGICENTRETS INRIKTNING OCH VERKSAMHET
Tekniska Utskottet kan ej omfatta Finansutskottets åsikt om att ÅTCs arbetsfält skall begränsas till
någon viss sektor inom Åland utan Tekniska Utskottet vill mera betona centrets roll som förmedlare
och koordinator i teknologiska utvecklingsprojekt. Detta innebär att ÅTC bör ha en bred allmän inriktning med specialinriktning inom vissa områden som är särskilt betydelsefulla för näringslivet. ...
Enligt Utskottets åsikt skall ÅTC ha till en av sina centrala uppgifter att följa med den tekniska utvecklingen bland företagen på och i omkringliggande regioner - på det sättet framkommer kontinuerligt nya problemställningar som ÅTC skall ta itu med.
Finansutskottet efterlyste även i sitt betänkande ett klarläggande av hur ett samarbete med de omkringliggande regionerna skall utformas. Enligt Tekniska Utskottet blir denna fråga en av de första
uppgifterna för den nya projektledaren. I dagens läge finns icke personella resurser varken inom förvaltning eller privat näringsliv att klarlägga denna viktiga fråga som förutsätter knytande av en rad
kontakter med t.ex. universitet och teknologicentraler i Norden.
TEKNOLOGICENTRETS ROLL
Frågan om vilken roll ÅTC skall ha när det gäller utbildning kontra näringsliv har tydligen väckt en
rad frågor på olika håll. Tekniska Utskottet vill understryka att ÅTC skall verka för teknikspridning i
landskapet samt erbjuda och sälja tjänster till ålandska företag via en form av företagskonsultering
samtidigt som tekniska skolans intressen i form av projektarbeten för eleverna och teknisk utrustning
samt kompetent personal för undervisningen tillgodoses. Enligt Utskottets mening föreligger ingen
konflikt mellan dessa här uppräknade målsättningar utan istället skall skolans och näringslivets intressen "gå hand i hand" från början. ...
Med hänvisning till det ovanstående är det Tekniska Utskottets förhoppning att landskapsstyrelsen
ånyo kan formulera sin syn på ett framtida ÅTC där både utbildning- och näringslivsbehov tillgodoses samt att ärendet snabbt kan föras till landstinget för slutligt avgörande.
Mariehamn den 25 Januari 1988”
Dessa protester och påtryckningar ger resultat och den 3 februari 1988 tillsätter landskapsstyrelsen på
nytt den tidigare planeringsgruppen kompletterad med yrkesutbildningsinspektör Gösta Helander, för
”att utgående från betänkandet som angivits 7.12.1987 göra en kompletterande utredning som kan
ligga till grund för ett budgetäskande.”41 Den 8.3.1988 delger gruppen landskapsstyrelsen sin rapport
vari man i huvudsak konstaterar följande (se Bilaga 6: Ålands teknologicentrum – kompletterande
utredning):
”Ålands teknologicentrum (ÅTC) bör ha en bred inriktning som kan tillgodose behovet av teknisk
utveckling på olika områden som är särskilt betydelsefulla för det åländska näringslivet. Centret har
en viktig uppgift att bevaka teknikutvecklingen i vår omvärld och initiera och koordinera projekt som
svarar mot den näringspolitiska inriktningen på småskalighet, bredd och anpassningsförmåga. ...
Ålands teknologicentrum skall organiseras för en utveckling i etapper och bör i inledningsskedet av
praktiska skäl förläggas till Ålands tekniska skola. Verksamheten leds av en ledningsgrupp och en
projektledare som bör samråda med tekniska skolans direktion. Projektledaren bör dels kunna fungera som expert, konsult och utbildare, dels som verksamhetsledare för teknologicentret.
Till ledningsgruppen, som ansvarar gentemot Ålands landskapsstyrelse, utses två representanter för
landskapsstyrelsen och vardera för Ålands tekniska skola och Ålands handelskammare. Ledningsgruppen bör samråda med representanter för övriga yrkesskolor och Ålands högskola i den utsträckning de berörs av centrets olika projekt. ...
28
Mot bakgrunden av utvecklingen på det tekniska området i vår omvärld och de projektidéer som behöver en institutionell plattform för att förverkligas, bör Ålands teknologicentrum inrättas snarast
möjligt.
Arbetsgruppen föreslår, utan att för den skull binda ledningsgrupen för centret, följande tidplan:
a) Landskapsstyrelsen tillsätter en ledningsgrupp med uppgift att
- utarbeta befattningsbeskrivning för projektledaren
- aktivt söka en lämplig projektledare.
b) Landskapsstyrelsen anställer en projektledare enligt avtal.
c) Ledningsgruppen förverkligar inköp av basutrustning för centrets och Ålands Tekniska skolas
behov.
d) Projektledaren och ledningsgruppen uppgör verksamhetsplan och årsbudget som fastställs av
Ålands landskapsstyrelse efter utlåtande från Ålands Tekniska skolas direktion och Ålands
handelskammares styrelse.
Ovanstående punkter a-d bör förverkligas före utgången av september 1988. ...
Efter första verksamhetsäret bör landskapsstyrelsen göra en allsidig utvärdering av verksamheten vid
Ålands teknologicentrum. I övrigt hänvisas till betänkandet ÅU 1987:9. ...
På sikt kan centrets projekt utvecklas till fristående företag. Verksamheten förväntas också bidra till
att landskapets utbildningsenheter kan stärka sin tekniska kompetens och bygga ut resurserna för
teknikutbildningen.”
Alla dessa påtryckningar, skrivelser och tilläggsutredningar resulterar till slut i att landstinget, i maj
1988, godkänner lanskastyrelsens föreslag till anslag för Ålands Teknologicentrum i första tillägget
till ordinarie årstaten för år 1988 (se Bilaga 7: Landskapsstyrelsens förslag till första tillägg till årsstaten för år 1988).
Mot bakgrund av ovanstående och behovet av utökade tekniska resurser vid tekniska skolan i och med
att ingenjörsutbildningen startas upptog landskapsstyrelsen i förslaget till årsstat för år 1988 anslag
dels för driftskostnader och utrustning för ett teknologicentrum, totalt 800.000 mark under kapitel
26.05 och dels för understöd för teknologi- och datautvecklingen 150.000 mark (moment 27.02.65)
I årsstaten i formuleringen av texten i kapitlet ”Teknologiutvecklingen i landskapet” syns tydligt spåren efter alla de inlägg som redogjorts för ovan och som yrkesutbildningsinspektör Gösta Helander på
ett eller annat sätt varit med och ”orkestrerat” (se Bilaga 7: Landskapsstyrelsens förslag till första
tillägg till årsstaten för år 1988). Det finns säkert insatser, för etablerandet av ett åländskat teknologicentrum, från Helander och andra, som inte dykt upp i det arkiverade material som i framställandet av
denna historik genomgåtts. Om allt material från tiden för förberedandet av Ålands teknologicentrum
vore sparat och tillgängligt, är det ändå föga troligt att ett lika, omfattande, uthålligt och systematiskt
arbete av någon annan enskild person skulle dyka upp. Helanders motiv, som sagt, var ju i första hand
att stärka utbildningen av ingenjörer vid Ålands tekniska skola.
’Vid skolavslutningen i maj 1988 sade rektor: "Ålands landsting har för en vecka sedan beviljat de
första anslagen för en teknisk resursenhet ‐ Ålands teknologicentrum ‐ i anslutning till Ålands tekniska skola. Det gäller 400000 mk för utrustning, 300000 mk för projektledare och ev. övrig personal
samt 150000 mk för projektarbeten. Vi tror att teknologicentrets placering i anslutning till tekniska
skolan kommer att ge gott stöd för ingenjörsutbildningen och ge skolan förbättrade kontakter till företag i landskapet."’42
29
30
Uppstarten och invigningen av Ålands Teknologicentrum (1988-89)
Den 3.6.1988 utser Ålands landskapsstyrelse en ledningsgrupp för Ålands teknologicentrum med
följande sammansättning: Erling Gustafsson, ordförande, Olof Erland, Dan E Eriksson, Gösta Helander och Bo Tikander.43 Senare samma år, den 6 oktober 1988, utser landskapsstyrelsen diplomingenjör Robert von Pfaler till ”projektledare vid Ålands teknologicentrum för tiden 1.7.1989–
31.12.1991”44. Hans uppgifter blir följande45:
”Projektledaren ska
1. leda, övervaka och utveckla teknologicentrets verksamhet. Projektledaren arbetar under en ledningsgrupp i vilken ingår representanter för landskapsstyrelsen, Ålands handelskammare och
Ålands tekniska läroverk. Projektledaren ska också samråda med tekniska läroverkets direktion.
2. leda och utveckla projektverksamheten (utbildnings-, forsknings-, konsult- och uppdragsverksamheten) samt sköta de praktiska uppgifterna som ansluter sig till verksamheten, marknadsföringen
av verksamheten och kontakterna till företag och institutioner.
3. uppgöra förslag till årsbudget och verksamhetsplan samt förslag till långsiktigt program för teknologicentrets verksamhet.
4. ge förslag och utlåtanden till landskapsstyrelsen i teknologifrågor.
5. bygga upp ett kontaktnät till olika teknikenheter främst i Norden.
6. vid behov fungera som utbildare och handledare samt leda och utföra konsultuppdrag.
7. planera och föreslå anskaffning av utrustning för teknologicentret.
8. planera uppkoppling mot och utnyttjande av olika databaser.
9. svara för att en kartläggning görs av de åländska företagen beträffande deras behov av nya tekniska lösningar.
10. förbereda ingenjörsarbeten vid Ålands tekniska läroverk samt uppgöra förslag till projektarbeten
vid övriga åländska utbildningsinstitutioner.
11. utföra övriga uppgifter som berör teknologicentrets verksamhet.”
Den 16.12.1988 sker invigningen av Ålands Teknologicentrum under högtidliga former (Figur 2).
Bland deltagarna finns bland andra politiker och folk från lanskapsstyrelsen, tekniska läroverket, och
handelskammaren, konsulter, osv. (se Bilaga 8: Invigningen av ÅTC 16.12.1988 - Förteckning över
deltagare). Den nyutnämnda, men ej ännu tillträdda, projektledare för ÅTC, Robert von Pfaler, deltar
också och presenterar, enligt agendan för dagen, idéer han har kring ÅTC.
31
Figur 2 - Inbjudan till invigning av ÅTC
32
I hälsningsanförande poängterar Erling Gustafsson, ordförande i ÅTC ledningsgruppen, bland annat
målsättningen med Ålands teknologicentrum: att ”höja den tekniska kunskapsnivån i Ålands näringsliv” och en ”högklassig teknisk utbildning.”46 ÅTC, som ”organisatoriskt blivit en del av Ålands tekniska läroverk”, anser han också kommer att bidra till ingenjörsutbildningen som nu blivit fyraårig i
samband med omvandlingen av Ålands tekniska skola till Ålands tekniska läroverk. ”Ålands Teknologicentrum vill stärka sambandet mellan skolan och näringslivet och ett rent praktiskt arrangemang
är att teknologicentret skall bistå skolan med att planera examensarbeten för ingenjörseleverna ur
verkliga tillämpningar hos företagen.”
Teknologicentrumet, anser Gustafson, kommer att ”ha en roll som sakkunniginstans” i utformandet av
”de långsiktiga strategierna” inom den ”näringspolitiska utvecklingen i landskapet”. ”Det kommer
säkert också många tillfällen då teknologicentrets begränsade resurser måste prioriteras utgående från
landskapets näringspolitiska målsättningar. Det är därför ytterst viktigt att det finns ett nära samband
mellan teknologicentret och landskapsstyrelsens näringsavdelning som har att verkställa landskapets
näringspolitik.”
Vidare anser han att de ”landbaserade tekniskt inriktade företagens intresse och stöd för Ålands Teknologicentrum är en absolut förutsättning för att arbetet skall bli meningsfullt och resultatrikt. ... Diskussioner har förts med dessa företag genom Handelskammaren som tillsatt ett särskilt tekniskt utskott för dessa frågor. Handelskammarens tekniska utskott har medverkat aktivt i teknologicentrets
planering.” Erling Gustafsson förutser att Ålands teknologicentrum kommer att bli en styrka även för
näringslivet genom inhämtandet av tekniskt kunnande både från Finland och från Sverige.
ÅTC reglemente och verksamhetsplan
Den 1.7.1989 tillträder Robert von Pfaler tjänsten som projektledare för ÅTC. Ett reglemente (summerat nedan) produceras som slår fast målsättningar och riktlinjer för verksamheten inom Ålands
Teknologicentrum, samt organisation, ledningsmodell och ekonomi47.
I reglementet slår man fast att Ålands Teknologicentrum skall upprätthållas av Ålands landskapsstyrelse ”med primärt mål att höja den tekniska kompetensnivån i landskapet.” Målet skall man nå genom ”information om, och demonstration av ny teknik; utprovning och införande av ny teknologi;
samt koordinering och förmedling av specifika utvecklingsprojekt.” ÅTC skall fungera som en ”länk
mellan utbildningsverksamheten och näringslivet” och ett ”teknologitjänstcentrum för Ålands Tekniska Läroverk”. Förutom detta skall ÅTC ”delta i framtagning och ledning av examensarbeten”, samt
”koordinera genomförandet och finansieringen av specifika forskningsoch utveklingsprojekt” för
vilka man är redovisningsskyldig.
Organisatoriskt vill man att ÅTC utvecklas i etapper till en självfinansierad ”fristående institution”,
”under Ålands landskapsstyrelses förvaltning” men med eget resultatansvar. Inledningsvis etableras
ÅTC dock, ”av praktiska skäl”, som en ”fristående avdelning inom läroverket” vars grundverksamhet
”finansieras genom anslag i landskapsbudgeten.”
Ur reglementet framgår vidare att verksamheten skall ledas av en, av landskapsstyrelsen tillsatt, ledningsgrupp bestående av ”representanter för landskapsstyrelsen, Ålands Tekniska läroverk (ÅTL) och
Ålands handelskammare”, samt en projektledare. ”Ledningsgruppen skall på underlag framställt av
projektledaren bl.a. ta ställning till: budget- och verksamhetsplan; större projekt viktiga för näringslivet; samt ge förslag till teknologipolitiskt program för landskapsstyrelsen och besluta om kurser
drivna av ÅTC.”
Till projektledarens uppgifter hör, enligt regelmentet, att ”leda, övervaka och utveckla ÅTC:s verksamhet samt sköta praktiska arrangemang i verksamheten; följa och informera om den tekniska utvecklingen inom de områden som berör ÅTC:s verksamhet; förseslå projektarbeten för åländska skolor samt ge förslag och utlåtanden till landskapsstyrelsen i teknologifrågor.”
33
En verksamhetsplan tas fram för åren 1989-1990 (se Bilaga 9: ÅTC verksamhetsplan 1989-1990), där
det bl.a. följande aktiviteter ingår:
‐ kartlägga den åländska industrins tekniska nivå och behovet av teknisk stödverksamhet
‐ skaffa utrustning för datorstödd konstruktion (CAD) och saluföra denna till åländska företag
‐ ordna och erbjuda kurser, demonstrationer, och konsultering i CAD och databas sökning
‐ upprätta kontaktnät till bl.a. olika teknikcentra, forskningsstödjande organ (bl.a. TEKES), myndigheter, och läroinrättningar
I planen prioriteras också de områden inom vilka ÅTC skall ha en ”koordinerande och projektstyrande” roll, nämligen: vindkraft, nordiskt samarbete inom sjöfartsområdet, miljövård och småskalig
produktion.
34
Utvecklingen under 1990-talet
Under 1990-talet formas och utvecklas Ålands teknologicentrum från en initial idé om ett resurscentrum för att höja den tekniska kunskapsnivån i landskapet, till att bli ett fullfjädrat kompetenscentra
inom valda kärntjänsteområden. Redan från start har man identifierat två av de områden som ÅTC
skall fokusera på, nämligen: datorstödd konstruktion och vindkraft48. I dialog med ”företagsgrupper i
landskapet” upptas och utvecklas även områden som ”kvalitetssystem och informationsteknologi
(IT)” i portföljen av kärntjänster som erbjuds den åländska utbildningen och näringslivet.48 Strategin
inom tjänsteutvecklingen summeras enligt följande:
”Inom alla våra fyra prioriterade områden strävar vi till att kunskapsmässigt vara i frontlinjen på
Åland så att vi inom dessa områden kan delta i utbildning, konsultering, rådgivning, utveckling och
demonstration.
Inom andra områden av teknisk natur och av intresse för våra kunder avser vi uppehålla ett kontaktnit med specialister så att vi kan få fram den information våra kunder söker eller i vart fall kunna
styra kunden till sakkunnig hjälp. Ett femte prioriterat område är vägledning av våra kunder.”48
Relaterat till kompetensutvecklingen inom de valda teknologiområdena, sker det, inom ÅTC, även en
tillväxt i personal. Förutom Robert von Pfaler, som tillträdde tjänsten som projektledare för ÅTC, den
1.7.1989, anställs, den 1.5.1990, Robert Mansén som försöksledare ”vid ÅTC med huvuduppgift att
utreda och utprova vindkraft”49, och Ulf Asplund, den 1.6.1991, ”till assistent med huvuduppgifter att
planera och driva centrets kursverksamhet samt etablera och driva en dataprogrambank.”49 Senare
under decenniet anställs ytterligare Henrik Juslin 11.4.1994 som tekniskt biträde med ansvar för datavisualisering m.m., samt Fredrik Petterson 12.2.1997 som praktikant med arbetsuppgifter inom datateknik och IT. Under perioden håller man sig också med en rörlig styrka av studeranden och andra
praktikanter som erbjuds intressanta uppgifter både som deltidsjobb och examensarbeten. Med risk att
någon kanske blir utelämnad kan nämnas följande personer som tillfälligt anlitats för att utföra något
eller några uppdrag inom ÅTC under 1990-talet: Conny Rosenberg (utredare, 1991, biogasprojekt;
1994, rapport inom IT-Åland initiativet), Anders Jansson (1992-1993, assistent, konstruktionsuppgifter i Auto CAD), Tom Österlund (1993, beredare, modellering och beredning av friformsmodeller i
arbetsstation), Jonas Holmström (1994, utredare, rapport inom IT-Åland initiativet; 1995, utredningsarbete för projektledningsgruppen för IT-Åland), och Stefan Linden (1995-1996, IT-assistent, IT-stöd
till ÅTC och landskapets inrättningar).
Förutom inom den rent administrativa och organisatoriska utvecklingen, är det runt utvecklingen av
vindkraft och, inom området datateknik/IT, datorunderstödd konstruktion som majoriteten av ÅTC:s
aktiviteter cirklar under åren större delen av 1990-talet. I följande två kapitel framställs en del av
dessa aktiviteter i tidskornologisk ordning.
ÅTC och vindkraftsutvecklingen på Åland
Den 2 oktober 1989 håller projektgruppen ”för vindkraft på Åland” möte där Robert von Pfaler tar på
sig att undersöka om en sammanställning ”av utförda vindmätningar” kunde ”utföras som ett elevprojekt vid Tekniska skolan eller alternativt som ett examensarbete vid någon högskola.”50
Utnyttjandet av vindkraften för att producera energi har gamla anor på Åland, inte bara som drivkraft
för segelfartygen och drivkraft för kvarnar, utan även inom produktion av elström där man redan på
1910-talet använde små vindsnurror till att producera likström.51 På 80-talet började vindkraften breda
ut sig i Sverige och ålänningarna ”smittades” att ’prova den ”nya vindkrafttekniken”’. ”De första
vindmätarna sattes upp i telemasterna i Hammarland, Järsö, Kumlinge och Sottunga. Till en början
sköttes mätningen av Ålands Kraftverk Ab för att sedan 1990 fortsätta i Ålands Teknologicentrums
regi.”51
35
Den 9.2.1990 kungör landskapsstyrelsen att man ”lediganslår en projektbefattning för högst tre år som
försöksledare vid Ålands teknologicentrum, med ansvar för ett utvecklingsprojekt gällande utvärdering av vindkraftens möjligheter i landskapet Åland. Till arbetsuppgifterna hör bl.a. utvärdering av
redan utförda vindmätningar, uppföljning av pågående vindmätningar och utvärdering av olika typer
av vindkraftverk. Till arbetsuppgifterna hör även utrednings-, utbildnings- och informationsverksamhet inom hela energiområdet.”52
För att sprida information om Åland teknologicentrum och skapa medvind i de projekt och aktiviteter
man har lagts att driva, lobbar man i olika dimensioner och forum. T.ex. håller Pfaler våren 1990 ett
tal till medlemmarna i Rotaryklubben, där han beskriver rotarymedlemmarna som ”medhjälpare i det
fortsatta arbete som består insatser inom utbildningssektorn, konsultarbeten för företagen och alla de
slag av utredningar och uppdrag rörande ny teknik som kunderna d.v.s. NI kan hitta på.”53 Talet för
övrigt beskriver vindkraften status på Åland och delger Pfalers egna planer:
I mina planer för vindkraftverk på Åland ingår naturligt nog att utreda vilka delar av kraftverket
kunde byggas här. Tornet t ex tycker jag det vore vansinnigt att släpa utomlands ifrån då vi borde ha
konkurrensdugliga tillverkare här. Och i framtiden vem vet ... kanske vingar osv. önskelistan kan och
bör givetvis göras lång. I mina planer ingår även ett mindre kraftverk av flexibel typ för utprovning
av ålandstillverkade komponenter och att få igång en högtstående utbildning på området. En utmärkt
placering av en provstation vore Järsöudden där det förutom tillräckligt med vind finns gott om passerande turister som ser oss satsa på rena energiproduktionsmetoder. I och med att vi här på Åland
enligt mina här skissade planer blir först i Finland på att satsa på kommersiell vindkraft har vi ett
försprång vi kan använda i PR-syfte vid marknadsföring av vad jag vill kalla den rena miljöns öar.
Den 1.5.1990 anställs Robert Mansén som försöksledare ”vid ÅTC med huvuduppgift att utreda och
utprova vindkraft.”54
Under 1990 besluter ”Ålands Landskapsstyrelse ... att bilda en vindkraftgrupp bestående av representanter från Ålands landskapsstyrelse, Ålands Kraftverk Ab och Ålands Teknologicentrum. Gruppens
målsättning är erfarenhets- och informationsspridning samt att få ett undertag för en bedömning av
vindkraftens möjligheter till kostnadseffektiv elproduktion i serietillverkade medelstora vindkraftverk.”51
Den 13.9.1990 ombeds ÅTC att leda ”ett försöksprojekt med alternativa energikällor till lägenhet med
fast bosättning på Ledsöra.” Projektet blir något dyrare än beräknat varför det, den 8.1.1991, ”beslöts
att förutom tidigare beviljade medel om 150.000 mk, bevilja ytterligare 15.000 mk för ifrågavarande
projekt.”55 I en senare rapport från ÅTC (april 1993) beskrivs resultatet av projektet.
”Familjen Enqvist på Ledsöra hade för några år sedan vänt sig till landskapet och bett om bidrag för
att få el till Ledsöra. En kostnadskalkyl visade att detta skulle kosta ca 1,3 MFIM varför en sådan
satsning ansågs orimlig. ÅTC fick av landskapsstyrelsen i uppdrag att bygga ett system där alternativa energikällor stod för elproduktionen till hushållet på Ledsöra. Resultatet blev ett kombikraftverk
där ett 750 W vindkraftverk och en solpanel på 384 VA står för elproduktionen med en 4 kW diesel
som säkerhet. Systemet övervakas och styrs av en av NAPS (Neste Advanced Power Systems) utvecklad enhet. Systemet kom igång i jultiden 1990 och har efter en del justeringar fungerat tillfredsställande. Totalkostnaden frånräknat arbete är på ca 160 000 FIM.”
Den 22.11.1990 får ÅTC i uppdrag av landskapsstyrelsen att planer ett vindkraftverk på Järsö56.
Ålands Teknologicentrum skall ”i uppdrag att tillsammans med projektgruppen som bl.a. koordinerar
vindmätningarna i landskapet utarbeta en detaljerad plan för ifrågavarande projekt vilket bl.a. innebär
36
offert förfrågningar på vindkraftverk i storleksordningen 150- 250 kW, kostnadsberäkning och projektering av vindkraftverksbygget samt att planera in väg och eldragningar.”
Den 11.6.1991 besluter landskapsstyrelsen, för uppförandet ”av ett vindkraftverk i forskningssyfte i
Ålands Teknologicentrums regi på Sottunga”, att ”på basen av inlämnade offerter inleda kontraktsförhandlingar [för ett] inköp av ett vindkraftverk [och] för byggande av torn till vindkraftverket. [Lanskapsstyrelsen beslöt] dessutom inleda kontraktsförhandlingar om arrende av tomtmark och eventuell
väg till tilltänkt byggplats.”57
De praktiska uppgifterna handhas av Ålands Teknologicentrum som även för landskapets räkning
anskaffar samtliga behövliga tillstånd”
I juni 1991 skriver Pfaler i ett PM följande relaterat till den vindkraftrelaterade verksamheten vid
ÅTC54:
”kortare informationskurser hållits för företagare. ... 21.4.1990 Nordiskt vindkraftseminarium i Mariehamn ... 11.2.1991 Erfarenheter a vindkraft och biogas; föreläsning av experter från Nordvestjysk
Folke center för Vedvarende Energi.
ÅTC har deltagit i planeringen av följande seminarier: ... 19–20.10.1990 Finnwind 90 i Björneborg ...
ÅTC har deltagit i många små industriprojekt genom inhämtning av information om ny teknik, nya
produkter och marknader. ...
Utgående från av kraftverket påbörjade vindmätningar samt kompletterande vindmätningar i lokala
master på Järsö och Sottunga karläggs vindförhållandena på Åland med syfte att bedöma möjligheterna för ekonomisk vindkraftproduktion i landskapet. Offerter för vindkraftverk i storleksordningen
150.250 kW har inbegärts och utvärderats med sikte på att uppföra ett första vindkraftverk i ÅTC:s
regi hösten 1991.
Tillsammans med NAPS (Neste Advanced Power Systerns) har en vind-sol-dieselanläggning projekterats och byggts på Ledsöra. Anliggningen är under intrimning och utvärdering. ...
Effekter av verksamheten hittills ... Familjen i Ledsöra har en fungerande vind-sol-dieselanläggning
som ger dem 220 V el. Projektet har kostat 165 000 FIM att jämföra med ca 1,2 MFIM som en sjökabel till Ledsöra skulle kosta.
Framtidsprognos ... Hösten 1991 planeras vid ÅTL, en kurs om alternativ energi. ÅTC kommer att
delta med lärarkraft i denna kurs.” 54
”Under 1991 utvärderas och effektiveras vindmätningarna för att kunna ge svar på var lämpligen det
första 200 kW:s vindkraftverket skulle placeras. Ålands Teknologicentrum presenterade i augusti
1991 ett förslag på försöksprojekt till Åland Landskapsstyrelse. Förslaget godtogs och ett 225 kW:s
vindkraftverk beställdes från det danska företaget Vestas. Placeringen blev Sottunga.”51
Den 9 augusti 1991 tecknar ÅTC och landskapsstyrelsen kontrakt med ”Vestas Factory” i Danmark
för ett vindkraftverk till Sottunga58. I det tekniska kontraktet fastslås att ÅTC skall (fritt översatt från
engelska): “arrangera och handha alla kontakter till de lokala [åländska] myndigheterna, förse projektet med alla nödvändiga lov och lisenser de åländska myndigheterna kan tänkas begära, teckna
nödvändiga försäkringar, leda projektet, försäkra en 4-personers installationsgrupp, förse turbinen
med ett fjärrkontrollsystem”. Robert Mansén utses till teknisk kontaktperson på ÅTC som också får
till uppgift att specificera tidtabellen när allt skall vara klart. Tornet till kraftverket tillverkas på
Åland, av LUN-MEK som inom projektet kontrakteras mot Vestas av ÅTC. För fjärrkontrollsystemet
får ÅTC i uppgift att studera vilket systems som skall användas och göra beslut därefter. För resandet
av tornet skall ÅTC: ”säkra att allting utan leveranserna från Vestas är färdigt på plats vid platsen för
kraftverket och säkra informationen om detta till Vestas och Naps, ge nödvändig information om lokala omständigheter som väder, is, osv., arrangera lyftkran i tid till platsen för installationen, försäkra
37
bemanning för installationen, arrangera sådana lokala verktyg som eventuellt finns tillgängliga på
Åland och därför inte behöver transporteras från Vestas”. Enligt kontraktet skall tornet resas vecka två
i januari 1992, om inte några lokal förhinder finns, vilka ÅTC i så fall skall informera om. ÅTC får
också ansvaret för eventuell skolning som behövs. ÅTC:s ambition i förhandlingarna ”var att få så
mycket som möjligt av tillverkning och kunskap till Åland.”59
1992 publicerar ÅTC ’en rapport ”Vindresurser på Åland”. Rapporten grundar sig främst på i landskapet utförda mätningar.’60
I april 1993 rapporterar ÅTC att tornet till vindkraftverket på Sottunga ”har byggts av Lun-Mek enligt ritningar från Vestas. Lun-Mek och ÅTC har modifierat ritningarna och anpassat dem till i landskapet gällande regler. Tornet byggdes t ex avvikande från ritningarna i tre sektioner för att möjliggöra dess resning med åländsk lyftkraft. Övriga deltagare i tornbygget har varit Projekterings Ab och
Bygg Co. Tornet restes i början av år 1992.”60 Vidare rapporterar ÅTC i april 1993 att ” Landskapsstyrelsen tillsatte 1989 en arbetsgrupp med uppdrag att välja vindkraftverk till landskapet. I maj 1990
anställdes Robert Mansén att vid ÅTC handha frågor rörande alternativ energi. Efter en studieresa till
Danmark och ett tiotal offerter föll beslutet på ett Vestas 225 kW vindkraftverk med 27 m rotordiameter. Kraftverket restes 18.1.92 på Sottunga och har sedan dess fungerat mycket bra och med en produktion som överstiger det förväntade. Det första årets produktion blev 535 000 kWh jämfört med
beräknade 450 000 kWh.”
April 1993 rapporterar ÅTC också att man ”har ingångsatt ett ingenjörsarbete vid ÅTL med syfte att
utveckla en intelligent vindmätare som direkt kan ge besked om hur ett vindkraftverk på mätstället
skulle fungera”, och att man ” fortsatt de av Ålands kraftverk påbörjade vindmätningarna i radiomasterna på Kumlinge och Sottunga och påbörjat mätningar i masten på Järsö. Dessutom har mätningar
utförts i egna master på Sottunga och Järsöudden samt för Godby högstadieskolas del i Godby. 1993
skall vinmätningarna kompletteras med mätningar vid Hagaslätten och på Kökar.” 60
I budgetförslaget för år 1994, 1.11.1993, poängterar man och budgeterar för ett det inom ”nyenergiområdet finns ett stort behov av mät- och analysutrustning för att bl.a. mäta effektivitet och tillgänglighet i vindkraftverk, solceller, etc.” Man anser även att det inom landskapet saknas ”apparatur för
mätning av miljö i luft, mark och vatten”.61
”Under våren 1994 var ÅTC med och utarbetade ett prospekt på ett andelsägt vindkraftsbolag [i
Ekerö]. En arbetsgrupp på sju personer utarbetade stadgar och en utbyggnadsplan, valde placeringsalternativ, diskuterade med eldistributionsbolagen, pejlade intresset bland ålänningarna mm. Ålands
Vindenergi Andelslag (AVA) bildades i september och andelsteckningen för det första delägda vindkraftverket påbörjades i december. Ålands landskapsstyrelse beviljade 50 000 mk i stöd för marknadsföring och projektering av det första andelsägda vindkraftbolaget på Åland. ... Det första vindkraftverket på 500 kW kom i drift på Eckerö den 24 juli 1995. ... ÅTC:s roll [var] att introducera och delvis medverka i initialskedet vid olika projekt som kan vara av allmännytta för Åland, dit [hörde] inte
minst vindkraften.”51
Den 23.5.1994 tecknar ÅTC ett samarbetsavtal mellan Meteorologiska Institutet(FMI) för ett projekt
med syftet att ”med vindkraftverket på Sottunga studera terrängens inverkan på produktionen vid ett
semi-offshore vindkraftverk ... Projektet består i huvudsak av vindriktnings- och produktionsmatningar på vindkraftverket och vind- och turbulensmätningar i mätmast invid vindkraftverket. ... ÅTC an38
svarar for vindkraftverkets mätningar samt för vindmätningarna i telemasterna på Sottunga. ÅTC
fungerar som subcontactor till FMI i det europeiska projektet. ÅTC ... planerar och genomfor mätningarna i vindkraftverket samt utvarderar en egenutvecklad vindmätare. ... Projektets detaljplanering
sker i samarbete mellan FMI och ÅTC.”62
1995 har man inom området energiteknik byggt en gedigen kunskap inom ”vindkraft och dess möjligheter, utveckling och förutsättningar”63. På uppdrag gör man runt om på Åland vindmätningar ”för att
kartlägga produktionsförutsättningar för vindkraft”. Man har ansvaret för långtidsplaneringen för utbyggnaden av vindkraft inom landskapet, och man har börjat ha aktiviteter inom andra ”alternativa
energiproduktionsformer, såsom t.ex. solkraft”. ”Såväl vind- som solkraft ingår i den utbildningsverksamhet som ÅTC genomför inom Ålands tekniska läroverk.”63
Under år 1997 påbörjas en ”kartläggning av landskapets vindresurser och bedömning av vindkraftpotentialen på de mest lovande platserna med sikte på utökad vindelproduktion och minskad kraftimport.”64
Under året 1998 håller ÅTC både fördjupande kurser inom sol- och vindkraftteknik, samt introduktionskurser i vindkrafsteknik.65
ÅTC bygger under hela 1990-talet ett starkt kunnande inom olika typer av vindkraftverk, som även
utnyttjas av egenbyggare som får ”råd visavi leverantörer, vingprofiler, vindförhållanden och prestanda.” 60 I stora drag, inom området vindkraft, fortsätter utvecklingen under resten av decenniet i
sort sett i samma banor som beskrivet ovan. ÅTC driver på vindkraftsfrågor, utför vindmätningar och
erbjuder sin kompetens där det finns efterfrågan.
ÅTC:s aktiviter inom data/informationsteknologins utveckling
Den 7.2.1991 tillsätter landskapsstyrelsen en arbetsgrupp ”för planering av den i ordinarie årsstaten
för 1991 under moment 26.05.74 avsedda laboratoriebyggnaden för Ålands tekniska läroverks och
Ålands teknologicentrums behov.” Från ÅTC ingår Robert von Pfaler i arbetsgruppen.66
Baserat på ett initiativ om en ”Dataprogrambank med konsult och utbildningstjänster vid Ålands tekniska läroverk/Ålands teknologicentrum”67 beslöt landskapsstyrelsen den 22.5.1991 att ”meddela
berörda parter att landskapsstyrelsen omfattar iden om att Ålands teknologicentrum kunde inrymma
en svensk programbank för undervisningssektorn, där de samnordiskt utvecklade programmen skulle
ingå som en kärna och anser att ovan skisserade svenska och nordiska samarbete bör utvecklas inom
ramen för budgeterade medel som en del av verksamheten vid Ålands tekniska läroverk/Ålands teknologicentrum”, samt att ge ”Ålands teknologicentrum i uppdrag att utarbeta förslag till sammarbetsmöjligheter, -former och -förutsättningar för att förbättra tillgången till undervisningsprogram, konsultstöt
och tjänster för undervisningssektorn och i förekommande fall förslag till formella samarbetsavtal och
överenskommelser med i första hand Nordiska ministerrådets dataprogramgrupp, Utbildningsstyrelsen
och Skolstyrelsen, samt med programleverantörer och -distributörer i Sverige och Finland.” I behandlingen konstaterar landskapsstyrelsen följande67:
En assistent har förordnats vid Ålands teknologicentrum från 1.6.1991 för att driva kursverksamhet
och handha dataprogrambank.
39
Programbanken och kursverksamheten skall betjäna både undervisningssektorn och företagssektorn.
Informella diskussioner har förts på tjänstemannanivå om att de svenska undervisningsprogram som
utvecklas som projekt inom ramen för Nordiska ministerrådets dataprogramgrupp skulle förläggas till
programbanken vid Ålands tekniska läroverk/ Ålands teknologicentrum.
Även andra svenska undervisningsprogram, både från Sverige och riket, kunde ingå i programbankens sortiment och smidigt förmedlas mellan länderna.
Verksamheten vid databanken kunde således svara mot både ett åländskt och svenskt behov av konsult-, informationsoch utbildningstjänster.
Dessa samarbeta-, arbetsfördelnings- och kostnadsfördelningsfrågor förutsätter att diskussionerna
formaliseras och konkretiseras.
Den 1.6.1991 ”anställdes Ulf Asplund till assistent med huvuduppgifter att planera och driva centrets
kursverksamhet samt etablera och driva en dataprogrambank.” 54
Den 7.6.1991 inbjuder landskapsstyrelsen, yrkesutbildningsinspektör Gösta Helander, till diskussion
om den åländska dataprogrambanken för vilken ”Ålands teknologicentrum har fått i uppdrag att utarbeta [ett] förslag”68. Till mötet som går av stapeln den 17.6.1991 inbjuds relevanta deltagare både från
Sverige och i riket.
I juni 1991 skriver Pfaler i ett PM följande relaterat till den data/datorbaserade verksamheten vid
ÅTC54:
”Den tekniska utrustningen som anskaffats till ÅTC utgår från det behov av utbildning i CAD/CAM ...
som finns i landskapet såväl i skolorna som i företagen. Grundutrustningen består av fem Compaq
persondatorer i nät utrustade med basprogrammet AutoCAD och tilläggsprogrammen MekSlide och
CADPOINT. För utbildning och demonstration av CAM har ÅTC programmet SmartCAM och en
CAM-3 bänkfräs. I maj 1991 har en kraftfull Silicon Graphics arbetsstation anskaffats för mer avancerad konstruktions- och beräkningsverksamhet. ...
CAD kurser har ... hållits för företagare från såväl bygg- som den mekaniska sidan. Företagskurserna
har varit enveckaskurser på dagtid. Deltagarkostnaden har varit 4000 FIM per deltagare. Kurser
med 4-5 deltagare vardera har avhållits enligt följande:
11–15.12.1989 Grundkurs i AutoCAD och Mekslide
12–16.02.1990 Grundkurs i AutoCAD och CADPOINT
08-11.05.1990 Grundkurs i AutoCAD och CADPOINT
29–31.05.1991 Fortsättningskurs i AutoCAD och CADPOINT
Förutom veckokurser har kortare informationskurser hållits för företagare.
10.01.1991 Endagars MCU-kurs (Micro Controller Unit) för företagare. ...
AutoCAD-kurser för skolorna har hållits enligt följande:
1990
AutoCAD grundkurs för lärare vid ÅTL
04-07.06.1990 AutoCAD grundkurs för lärare vid Yrkesskolan
17.10.1990 AutoCAD grundkurs för lärare vid Sjömansskolan
12.11.1990 AutoCAD grundkurs för Yrkesskolans elever
1989
AutoCAD kurser för elever vid ÅTL
En första kurs i SmartCAM för ÅTL, Yrkesskolan och ÅTC har påbörjats i april 1991. ...
Dataprogrambank vid ÅTC. Landskapsstyrelsen har gett ÅTC i uppdrag att utarbeta förslag till samarbetsmöjligheter. – former och förutsättningar för att förbättra tillgången på undervisningsprogram,
konsultstöd och tjänster för undervisningssektorn. ...
ÅTL:s elever har som övning i AutoCAD renritat tekniska ritningar för företag, bl.a. för I.D.E. (Industrial Diamond Engineering) och CCM-Instruments. ...
40
En direkt följd av kursverksamheten för företagare är att Projekterings AB och Turing Kb skaffat sig
AutoCAD utrustning för sina projektarbeten. Andra företagare planerar anskaffning under 1991-92.
...
Intresse för kursverksamhet både i företagen och i skolorna har varit större än vi hittills förmått uppfylla. I och med anställandet av en assistent för kursverksamheten och kunnig i CAD/CAM har vi fått
betydligt bättre möjligheter att erbjuda tätare och större kursutbud.
En laboratorietillbyggnad för ÅTL är planerad till vår-sommaren 1992. I de nya utrymmena inryms
förutom klassrum, automationslaboratorium och lärarrum för ÅTL även försöksledar-, databank- och
forskarrum för täckandet av ÅTC:s behov.” 54
Som ett led i kravet att ÅTC med tiden skall bli självfinansierad och även sälja sin expertis i närregionerna utanför landskapets gränser, tecknar ÅTC den 17 september 1992 ett avtal med utbildningsstyrelsen i riket om försäljning och förmedling av dataundervisningsprogram till skolor i riket69. I
avtalet, som ”träder ikraft 1.9.1992 och gäller till 31.12.1993”, slås det bl.a. fast att:
‐
‐
‐
‐
‐
‐
ÅTC får ”rätt att till svenskspråkiga skolor och undervisningsgrupper i Finland förmedla program [vissa dataprogram]. Ålands Teknologicentrum svara för de skyldigheter som avses i lagen
om upphovsmannarätt.
ÅTC blir skyldig att emotta ”beställningarna, svara för kopiering av produkten eller förmedlar
den till producenten och sänder produkten till beställaren.”
ÅTC får ansvar ”för marknadsföringen av produkterna och besluter om detta efter att ha hört
utbildningsstyrelsen. Utbildningsstyrelsen medverka genom att utnyttja sina egna informationskanaler.”
ÅTC krävs att upprätthålla ”ett register över kunderna och de berörda dataprogramment. En
redogörelse över försäljningen sänds varje halvår till utbildningsstyrelsen. Utomstående har inte
tillträde till registret.”
”Förmedlingsavgifter och försäljningspriser fastslås i samråd med utbildningsstyrelsen. Grunderna för prissättningen bör vara gemensam med övriga dataprogrambankerna och beakta de bestämmelser som fastställs för avgiftsbelagd service. Av bruttoinkomsterna från förmedlingsverksamheten avdelas 60 % till ändamål som fastställs av utbildningsstyrelsen.”
ÅTC håller friheten ”att göra andra överenskommelser och avtal ifall dessa inte försämrar de
förmedlingsfunktioner som avses i detta avtal.”
I april 1993 rapporterar ÅTC att följande företag och organisationer har ”deltagit i AutoCAD kurser
vid ÅTC”: ”Turing Kb, Swahnströms Arkitektbyrå, Projekterings Ab, Ålands kraftverk, CCM, Mariehamns stad.” ”Bland skolorna har lärare vid Ålands tekniska läroverk, Yrkesskolan och Sjömansskolan gått Auto CAD kurs vid ÅTC liksom elever vid nämnda skolor.” 60
Den 1 november 1993 skriver man i budgetförslaget för år 1994 att ”CAD/CAM är ett snabbt växande område där program ständigt tillkommer och förbättras.”61 Anslag för modernisering och utbyggnad av maskinparken reserveras därför i budgeten.
Den 31.12.1993 godkänner landskapsstyrelsen ”kostnaderna för utredningsarbete och förberedelser
för att utveckla funktionerna för databastjänster och elektronikpost vid Ålands teknologicentrum,
vilka inriktar sig på att förbättra informationsmöjligheterna inom olika yrkesområden och om yrkesutbildningen både inom och utanför landskapet. Kostnaderna för utrednings- och förberedelsearbetet
utanordnas till stud. Conny Rosenberg enligt inlämnad faktura”70.
41
Den 13.10.1994 tillsätter landskapsstyrelsen en projektledningsgrupp för ”IT-Åland” – för att utveckla
ett gemensamt datanätverk på Åland. I gruppen ingår Robert von Pfaler från ÅTC. Arbetet i gruppen
avrapproteras även i ÅTC:s ledningsgrupp.71 72 I första tilläggsbudget för år 1995 ges anslag (under
moment 26.05.22. Driftskostnader för teknologicentrum) för utbyggnad av ett ”datanät som ... kan
tjäna som en grund för en informationsteknologisk infrastruktur ... till vilket alla, i första hand landskapets, men i förlängningen också kommunala och privata enheter kan ansluta sig. Via nätet kan de
anslutna enheterna bland annat ges tillgång till varandras datorsystem, elektronisk post inom nätet
samt kopplingar mot externa post- och informationssystem. Privata intressenter skulle i nätet kunna
hålla informationstjänster tillgängliga för allmänheten.”73 ÅTC spelar en central roll i uppbyggnaden
av datanätet och placeringen av den centrala kommunikationsutrustningen. I finansutskottets betänkande för tilläggsbudgeten sägs följande:
”Landskapsstyrelsen föreslår att landskapet investerar i den utrustning som förutsätts för installering
av den centrala datautrustningen och att denna får sin fysiska placering vid Ålands teknologicentrum.
Utskottet noterar med tillfredsställelse att arbetet med ett datanät, som ger landskapet och i förlängningen åländska dataanvändare tillgång dels till en databas för Åland, dels i framtiden till internationella nätverk, avancerar. Utskottet anser liksom landskapsstyrelsen att kännedom om grunderna i
informationsteknologin i första hand bör inriktas att ges inom skolsektorn i syfte att tillvarata av alla
de möjligheter som ett rikt datakunnande kan erbjuda framtidens ungdomar. l samband med an samhället datoriseras alltmer anser utskottet tillika det viktigt att attityder, med inriktning på art sprida
kunskap om informationsteknologi oberoende av kön och samhällsställning, främjas. Eftersom tillgången till datanätverk i så stor skala kommer att möjliggöras även för landskapets anställda, anser
utskottet att ett fullt och ekonomiskt rationellt utnyttjande av de tekniska resurser som ställs till buds,
förutsätter intern utbildning även av landskapets personal för att garantera den yrkeskunskap som
kommer att krävas.”74
Utvecklandet av infrastrukturen för informationsteknologins utbredning på Åland är viktigt och
ÅTC:s kompetens och drivkraft är av stor vikt. Den 1 november 1994 skriver landskapsstyrelsen i
driftsbudgetförslaget för ÅTC för år 1995: ”Inom ramen för anslaget har landskapsstyrelsen för avsikt
att utnyttja 100.000 mark. för utveckling av den s.k. IT-teknologin på Åland. Den nya informationsteknologin kan ge möjligheter till distansarbete som är viktiga i ett ö-samhälle av landskapets karaktär. Utvecklingen behöver i initialskedet stöd från samhällets sida medan den framtida verksamheten i
huvudsak skall bedrivas av privata intressenter.”75
Den 11.8.1995 bjuder ÅTC in till diskussionsmöte den 25.8.1995 på ÅTC’76:
’"IT-Åland" lanserades som begrepp för över ett år sedan. landskapsstyrelsen har utsett en ITprojektledningsgrupp med Roger Nordlund som ordförande och ÅTC: s Robert v Pfaler som sekreterare. Landskapsstyrelsen har vidare begärt in offerter på "uppbyggnaden, driften och underhållet av
en åländsk informationsteknisk infrastruktur". Offerterna skall vara inne senast 4.9.1995. Realistiskt
sett kan vi räkna med att bygga upp ett "basnät för datakommunikation" under hösten, så att det är i
drift vid årsskiftet. Men, vad ska vi göra med nätet? ... Det finns mycket att göra redan nu, medan
nätet byggs upp. Nu ska innehållet planeras och färdigställas.’
Den 1.11.1995 i motiveringen till landskapsstyrelsens budgetförslag för ÅTC skriver man att man
inom datateknik har ”en bred kunskap i datorstödd konstruktion. Speciellt konstruktionsprogrammet
AutoCAD med dess många tillämpningsområden och specialprogram ger många tillfällen till utbildnings- och konsulteringsverksamhet för centret. Under år 1995 har multimediaprogram och visualiseringsprogram blivit allt vanligare och centret avser under år 1996 ta upp dessa program i sin utbildningsverksamhet.63 Man poängeterar också att en ”satsning på informationsteknologi inklusive koppling till internet för bl.a. informationssökning och tillgång till information om EU-program” under
närmaste åren framöver kommer att bli ett centralt tema vid teknologicentret ”både vad gäller konsultering som utbildning. Kopplingen till internet kommer att binda resurser i form av linjehyra och köp
av relevant utrustning.”63
42
Under 1995-1996 medverkar ÅTC i behandlingen av offerter för IT infrastruktur – för att ” bygga upp
en helhetslösning av tre delar: (1) Nätet, (2) Programvaror och tjänster/kunskap, (3) Drifts- och utvecklingsarbete.”77 För nätdelen inleds förhandlingar med Telecom Finland, för punkterna 2 och 3
utses en ny arbetsgrupp för att ”utarbeta underlag för att göra en ny offertbegäran” ÅTC/Pfaler ingår i
gruppen.
Landskapsstyrelsen har 28.5.1996 ”konstaterat att offerter inbegärts till ÅTC om internetservrar och
att offerterna och en beskrivning av användningen av servern behandlats av IT-upphandlingsgruppen
och ledningsgruppen för ÅTC, vilka vardera rekommenderade anskaffning av server från SUN Microsystems. Landskapsstyrelsen beslöt ge ÅTC rätt att verkställa anskaffningen och den planerade implementeringen och användningen.”78
Den 28.10.1997 skriver man i budgetförslaget för år 1998:
”Inom området datateknik har centret en bred kunskap i datorstödd konstruktion. Speciellt konstruktionsprogrammet AutoCAD med dess många tillämpningsområden och specialprogram ger många
tillfållen till utbildnings- och konsultverksamhet för centret. Sedan teknologicentret började sin kursverksamhet har totalt 25 företag i landskapet skaffat sig programmet. Under år 1998 planeras att
hållas totalt 12 kurser på olika nivåer och/eller riktade till olika målgrupper i AutoCAD. Multimediaprogram och visualiseringsprogram har blivit allt vanligare och centret tar under åren 1997-98 upp
dessa program i sin utbildningsverksamhet. Intresset i företag är klart växande inte minst p.g.a. satsningen vid Ålands yrkesskola. Under år 1998 planeras totalt 5 kurser i programmen Multimedia lab,
Director och 3D-studio. I operativsystem planeras en kurs i Windows NT. Satsningen på informationsteknologi inklusive koppling till Internet för bl.a. effektiv informationssökning och presentation
kommer under de närmaste åren att vara ett centralt tema vid teknologicentret både vad gäller konsultering som utbildning. Inom utbildningen planeras 2 kurser i HTML och i Internet.”
Kvalitetsteknik och -system
Från start och under hela 1990-talet bygger ÅTC även ett kunnande i kvalitetssystem, speciellt ISO
9000. Man erbjuder kurser och hjälper åländska företag inom kvalitetscertifiering och anpassningar
till kvalitetsystem. Inom ÅTC är det Robert von Pfaler som besitter den huvudsakliga kompetensen
inom olika kvalitetssystem. I budgetförslaget för år 1998 skriver man:
”Effektiva kvalitetssäkringssystem börjar bli en förutsättning för lyckad försäljning av varor och
tjänster. Idag finns fyra ISO 9000-certifierade företag på Åland, ca 10 har anpassade kvalitetssystem
och 5-8 planer på att utveckla kvalitetssystem. Ålands teknologicentrum erbjuder konsulthjälp och
utbildning i kvalitetssystem bl. a. enligt den internationella standardserien ISO 9000.
Under år 1998 beräknas ca 6 företag hjälpas på konsultbasis och följande kurser att hållas
‐
‐
‐
‐
kurs i kvalitetsteknik vid Ålands tekniska läroverk
introduktionskurser för företagare
en 5 [studieveckors] kurs i samarbete med Ålands högskola och Åbo akademi
en 10 [studieveckors] kurs i samarbete med Ålands högskola och Kungliga Tekniska Högskolan.”79
Takten fortsätter och under ”år 1999 beräknas ca 10 företag/organisationer ha fungerande ISO 9000baserade kvalitetssystem med hjälp av konsultinsatser från ÅTC. Under år 1999 kommer 5 olika kurser att hållas för företagare i landskapet.”80 Mot slutet av decenniet utökas området för kvalitetsteknik
och -system till att innefatta även miljöledningssystem, vilket framgår av budgettexten från år 199980:
43
”Intresset för miljöledningssystem, som tekniskt sett utarbetas på liknande sätt som kvalitetsstyrningssystem, ökar i landskapet och teknologicentret bygger upp sin kompetens inom området för att även
kunna erbjuda konsulthjälp på detta område. Under år 1999 beräknas fyra informationstillfällen ordnas runt detta tema.”
Andra projekt och aktiviteter under 1990-talet
Nedan följer en rad exempel på projekt som ÅTC under 1990-talet var med och drev framåt eller
bistod med expertis i en eller annan form:
Åländska granitskivor
Med början från 1990 kör ÅTC ett projekt där man ”i samarbete med Torsten Andersson” tar fram
”lämplig maskinlinje för tillverkning av granitskivor i åländsk granit”, samt bedömer marknaden och
framtar för marknaden anpassade produkter.54 Granitprojektet leder bl.a. till ”bildandet av ett nytt
bolag, Baltic Coral, beställning av maskinlinje från Mario Bernucci, agentavtal med P A Jonssons
agenturer och Centrumkakel samt projektfinansiering via landskapsstyrelsen, Ålands utvecklings Ab,
Utvecklingsområdesfonden och Andelsbanken. Byggstart för en ny fabriksanläggning i septemberoktober 1991.” I april 1993 rapporterar ÅTC status i projektet enligt: ”Torsten Andersson med erfarenhet av arbete med industriella diamanter anlitade ÅTC för val av maskinlinje för tillverkning av
granitskivor för byggnadsindustrin. Konsultarbetet omfattade val av maskiner samt val av produkter
och råvara. Projektarbetet har resulterat i företaget Baltic Coral och en industriell anläggning i Lumparland. Primärt skall företaget tillverka 30 x 30 cm ca l cm tjocka polerade granitskivor för golv- och
väggbeklädning inomhus men maskinlinjen kan även anpassas för andra produkter såsom tocetter och
bänkskivor. Tekniskt sett är projektet lyckat men kommersiellt i svårigheter främst beroende på sviktande marknad i Sverige.” 60
Åländsk gripskördare
”Projektets mål är att konstruera och tillverka en prototyp till ett för åländska träd anpassat aggregat
till gripskördare. Aggregatet kännetecknas av att det förmår avverka krokiga, grova och med grova
grenar försedda träd på ett bättre sätt än de aggregat som idag finns på marknaden. Huvudansvarig för
projektet är Jan Järvinen/Skogsjärven. ÅTC involveras i projektet som konstruktör. Andra medverkande är ITV och Kattby svets. Ritningar för prototypframställning blir klara våren 1993.” 60
Avskalningsanordning för kycklingben
Tillsammans med Hellesby Gård deltar ÅTC i ”utveckling av en enkel maskin för att lossa köttet i
kycklingben. ... Vid ÅTC har skisser framtagits för en enkel utrustning. Enligt plan skall utrustningen
tillverkas i samarbete med ITV.” Hellesby Gård går dock i konkurs varpå arbetet läggs på is. 60
Landbaserad fiskodling
”Seglinge Forell fått igång en försöksverksamhet och där projektledaren ingår i en styrgrupp för ett
större nordiskt projekt. Nordisk Industrifond stöder ett samarbetsprojekt mellan Seglinge forell och
Rogelandsforskning i Stavanger.”54 Projektet leder bl.a. till ett ”samnordiskt projekt, delfinansierat av
Nordisk Industrifond (NI) och deltagare från Island och Norge har som mål att förbättra lönsambeten i
landbaserade fiskodlingar. ... Koordinationen har handhafts av ÅTC.”60
44
Fiskfoder
Under perioden 1990-1991 påbörjas ett projekt för ”tillverkning av miljövänligt fiskfoder”.54 I april
1993 rapporterar ÅTC, visavi att kunna framställa fiskofoder av strömming, att ”lönsamhetskalkyl vid
produktion genom vakuumtorkning enligt norsk rapport modifierad efter åländska förhållanden och
priser. En utvärdering av rapportunderlaget sker i samarbete med lanskapsstyrelsen”60
Styroxprodukter
I april 1993 rapporterar ÅTC följande projektstatus: ”Ålands teknologicentrum har på uppdrag av
Selanderés Kb undersökt marknader och teknik för vidareförädling av de styroxblock företaget skall
tillverka i en under renovering varande blockmaskin. ... Landskapsstyrelsen har beviljat projektet stöd
men projektet har ännu ej igångsatts. ÅTC har utrett testförfarandet vid typgodkännande av isoleringsskivor i styrox.”60
Kartläggning för elbussar och elfordon
”För Mariehamns stad, tekniska verken, har status för elbussar och elfordon kartlagts liksom tillgängliga dataprogram för kommunal planering.” 54 I april 1993 rapporterar ÅTC att ”Tekniska verken och
Röde Orm gav ÅTC i uppdrag att utreda status för elbussar och att bedöma möjligheter till elbussanvändning i trafiken i Mariehamn. Utredningen som avrapproterats 1991 gav vid handen att elbussar då
inte hade en kapacitet som räckte till för Mariehams behov och att man hellre borde koncentrera sig
på kombinationsdrift där bussarna förutom elmotor har en dieselmotor som körs med konstant varvtal
varvid man minimerar utsläppen.” 60
Bioenergi relaterade projekt
I ett biogasprojekt ”påbörjas med hjälp av en under sommaren 1991 projektanställd utredare. Syftet är
att utreda om landskapet har tillräckligt mycket tillgänglig råvara för ekonomiskt lönsam värme- och
elproduktion baserad på biogas. Odling av för biogasproduktion lämpliga grödor utreds även. Om
tillräcklig råvara finns planeras en försöksanläggning byggas vid Ålands lantmannaskola.” 54 I april
1993 rapporterar ÅTC att som ”fortsättning på och fördjupning av studien har Conny Rosenberg och
Lennart Thyselius av Stiftelsen Bergkulla erhållit stipendieanslag.” 60
ÅTC genomför en förstudie Biobränsle som energikälla där man reder ut ”förutsättningar för små
fliseldade värmekraftverk i landskapet” och offererar ”Finström och Jomala kommuner att enligt förslag i punkt 5 av denna förstudie genomföra en detaljerad företags- och samhällsekonomisk, teknisk
och miljömässig kalkyl över en biobränslebaserad värmeanläggning i kommunerna. Kommunerna
förutsättes välja plats för en sådan anläggning samt tillsätta en arbetsgrupp där förutom kommunen
och ÅTC även en representant från råvaruleverantören bör ingå. Såväl Finnström som Jomala kommun är intresserade av en projektering av ett fliseldat värmekraftverk men det ekonomiska beslutet
fattas 1993. Såväl Carl Rundberg Ab som Ålands skogsförbund är intresserade av projektet. Som
uppföljning av förprojektet har ett ingenjörsarbete påbörjats vid Ålands tekniska läroverk.’ 60
Man deltar i ett projekt som syftar till att framställa vegetabilisk olja ur rybs samt ”vidareförädla den
till RME (rybs-metanol-ester) och utprova produkterna i motorsågar och fordon. ... ÅTC har för ändamålet köpt en oljepress (TÄBY pressen) som installerats vid Ålands försöksstation. ... Den pressade
oljan utnyttjas och utvärderas i motorsågar. Bränslet avses användas i Försöksstationens traktor och
möjligen i andra fordon i landskapet om ej skattemässiga eller andra hinder uppstår för denna utprovning. Fördelarna med projektet är bl.a. att råvaran är åländsk, bränslet inte ger svavelemissioner och
sålunda är miljövänligt samt att koldioxidbalansen inte rubbas. Efter slutfört projekt omfattande två
odlingssäsonger är avsikten att utvärdera om det är lönsamt att kommersiellt utnyttja tekniken på
Åland”. 60
45
Övriga händelser av betydelse under 1990-talet
I juni 1991 utvärderas verksamheten vid ÅTC. Den 9.7.1991 konstaterar landskapsstyrelsen81:
Landskapsstyrelsen har vid behandling av ärendet i plenum 8.7.1991 konstaterat att Ålands teknologicentrums ledningsgrupp, på basis av den verksamhet som bedrivits vid ÅTC under projektledare
Robert von Pfalers ledning sedan 1.7.1989 och som sammanfattas i en promemoria, föreslår att teknologicentrets verksamhet fortsätter som tidigare under treårsperioden 1992-1994 och att förordnandet för projektledaren, vilket löper ut 31.12.1991, förlängs till 31.12.1994.
Landskapsstyrelsen beslöt anteckna promemorian till kännedom.
Landskapsstyrelsen beslöt vidare att i princip omfatta ledningsgruppens förslag, men att beslut om
nytt förordnande för projektledaren och nya ramar för verksamheten vid ÅTC kan tas först sedan
ärendet ytterligare behandlats i samband med den påbörjade beredningen av budgeten för år 1992.
Landskapsstyrelsen beslöt slutligen att utbildningsavdelningen, som ytterligare underlag för beredningen, skall inbegära yttranden om promemorian och ÅTC:s verksamhet från berörda instanser senast före 30.8.1991.
Samma dag inbegär utbildningsavdelningen utlåtanden om ÅTC:s fortsatta verksamhet, senast
30.8.1991, från de ”instanser som företräder utbildnings- och näringslivssektorerna i landskapet.
Dessa instanser kan i sin tur begära detaljyttranden inom sina respektive intresseområden, där ÅTC
kan förväntas spela någon roll.”82 Som underlag för utvärderingen har projektledaren för ÅTC, Robert
von Pfaler, framställt en promemoria vari han sammanfattar ÅTC verksamheten under det gångna
året54. I PM:et skriver Pfaler:
Ålands teknologicentrum (ÅTC) upprätthålles av Ålands landskapsstyrelse med primärt mål att höja
den tekniska kompetensnivån i landskapet. Målet avses uppnås genom
– konsulttjänster till näringslivet
– information om, och demonstration av ny teknik
– utprovning och införandet av ny teknologi
– koordinering och förmedling av specifika utvecklingsprojekt
– att erbjuda skolor och företag möjlighet att utnyttja ÅTC:s tekniska utrustning och tjänster
– att delta i framtagning och ledning av examenarbeten
ÅTC bör ha en bred inriktning som kan tillgodose behovet av teknisk utveckling, utbildning och information inom olika områden som är särskilt betydelsefulla för det åländska näringslivet.
Verksamheten inriktas mot flera samhällsområden såsom industri, övrigt näringsliv, utbildning och
förvaltning. ...
Verksamheten, enligt PM:et, har hittills bl.a. koncentrerat sig på kursverksamhet och seminarier (mest
inom områdena vindkraft och datorstödd konstruktion och tillverkning) för företagare och skolorna,
men ÅTC deltar också med konsultinsatser ”i många små industriprojekt genom inhämtning av information om ny teknik, nya produkter och marknader”. 54
Framtidprognoser för ÅTC:s verksamhet är, enligt Pfaler, bl.a. 54:
Intresse för kursverksamhet både i företagen och i skolorna har varit större än vi hittills förmått uppfylla. I och med anställandet av en assistent för kursverksamheten och kunnig i CAD/CAM har vi fått
betydligt bättre möjligheter att erbjuda tätare och större kursutbud.
Från och med hösten 1991 kommer ÅTL:s elever att genomföra ingenjörsarbeten för i främsta hand
näringslivet på Åland. Detta betyder för ÅTC:s del involvering i planering av dessa arbeten och hjälp
vid genomförandet av dem.
Ett flertal konsultprojekt har diskuterats med företagare.
Hösten 1991, efter utlåtanden från berörda instanser, bedöms verksamheten vid ÅTC värd att fortsätta, enligt landskapsstyrelsens årsberättelse för år 199183:
På förslag av ledningsgruppen för Ålands teknologicentrum beslöts att verksamheten fortsätter enligt
samma riktlinjer som hittills. Projektledarens anställningsförhållanden förlängdes att omfatta åren
1992-1994.
46
Den 28.1.1992 utser landskapsstyrelsen vid plenum ”följande medlemmar till ledningsgruppen för
Ålands teknologicentrum för perioden 1.1.1992–31.12.1994”84 (i parentes: personlig ersättare):
‐ Erling Gustafsson, ordf. (Tore Karlström)
‐ Bo Tikander (Rune Andersson)
‐ Dan E Eriksson (Börje Jansson)
‐ Tor-Erik Söderlund (Harry Jansson)
‐ Gösta Helander (Sten-Erik Abrahamsson).
Den 17.1.1995 får ledningsgruppen fortsatt förtroende och landskapsstyrelsen utser följande ordinarie
medlemmar och personliga ersättare i ledningsgruppen för Ålands teknologicentrum för perioden
1.1.1995 - 31.12.1997:”85
‐ för Ålands handelskammare Erling Gustafsson Christina von Hertzen
‐ för finansavdelningen vid landskapsstyrelsen Dan E Eriksson (Börje Jansson)
‐ för näringsavdelningen vid landskapsstyrelsen Tor-Erik Söderlund (Per Ekström)
‐ för utbildningsavdelningen vid landskapsstyrelsen Gösta Helander (Sten-Erik Abrahamsson)
‐ för Ålands tekniska läroverk Bo Tikander (Rune Andersson)
”Landskapsstyrelsen beslöt samtidigt utse Erling Gustafsson till ordförande, medan ledningsgruppen
inom sig skall utse viceordförande. Robert von Pfaler fungerar i egenskap av projektledare för ÅTC
som föredragande och sekreterare i ledningsgruppen.”85
Den 1.11.1995 skriver landskapsstyrelsen i motiveringen till förslaget till ÅTC-budget för år 199663:
"Teknologicentrets huvuduppgift är an genom bl.a. information, demonstration och konsultuppdrag
stöda införandet av ny teknologi i landskapet. ... Några av de viktigaste målen är att försöka skapa
förutsättningar för ny företagsamhet inom lönsamma branscher, bättre utnyttja åländska resurser
såsom råvaror och kunskap samt höja den tekniska kompetensnivån på valda områden. ... För att
styra verksamheten vid centret utarbetas ett planerings-, mätnings- och uppföljningsprogram.”
Under 1998 utvecklas ÅTC:s roll inom Ålands tekniks läroverk som en länk mellan utbildningen och
näringslivet i budgetförslaget för år 1998 skriver man att utbildningen ”av ingenjörer vid läroverket
stärker och understryker dess betydelse för landskapets landbaserade näringsliv”, och att ”Ålands
teknologicentrum får speciell betydelse vid denna samverkan med näringslivet.”86
47
48
Slutord för del ett
Jag passar på att här avsluta den första delen av historien om Ålands teknologicentrum. I stora drag
fortsätter utveckling under resten av 1990-talet i samma banor som utstakats ovan och ÅTC förvandlas således under årtionde till ett mångfacetterat kompetenscentrum inom speciellt områden som
energi-, informationsoch kvalitetsteknik. Inom dessa områden erbjuder ÅTC både kurser och konsultaiton inom utbildningen, som en del av tekniska läroverket, och inom näringslivet till företagen,
som en självstående enhet inom landskapsstyrelsen.
År 2000 kommer att domineras av ett stort seminarium ”Wheelit” där tyngdpunkten ligger på informationsteknologins globala utbredning och den teknologi- och affärsutveckling som detta måste leda till
på Åland för att man skall hänga med. Detta seminarium leder till stora omställningar för ÅTC vilka
bl.a. betyder att man som verksamhet inom landskapsstyrelsen flyttas ut från utbildningsavdelningens
och in under näringsavdelningens förvaltningsområde år 2002. Mera om detta i följande del två av
historien.
49
50
DEL II
FOCUS PÅ AFFÄRSUTVECKLING,
ÅREN 2000 – 2011
51
52
Wheelit seminariet, Teknikparken iTiden (2000-2004)
Under år 2000 konstulteras ÅTC fortsättningsvis av ett stort antal åländska företag inom sina ” prioriterade områden ... teknisk datoranvändning, alternativ energiteknik, kvalitetssystem och inom informationsteknologiområdet videobaserad teknologi och distansutbildning och -kommunikation.”87 I sin
uppgift att sprida tekniskt kunnande till företag inom landskapet Åland deltar ÅTC ”i ett flertal grupper för utvecklandet av det åländska näringslivet”88. Vidare utför ÅTC under året också ett stort antal
övriga aktiviteter för landskapsstyrelsens och speciellt dess utbildningsavdelnings räkning (se Faktaruta 10).
Övriga aktiviteter under år 2000
’ÅTC genomförde för landskapsstyrelsens utbildningsavdelning en utredning om behovet av
IT-utbildning i landskapet. Utredningen ledde till att studerande även för 2001 antogs till ITprogrammet vid Ålands tekniska läroverk/Ålands yrkeshögskola.
ÅTC har utfört ett antal visualiseringsuppdrag för byggnation och museala ändamål.
ÅTC deltog under år 2000 i utvecklingen av tre företags kvalitetsledningssystem och ett företags miljöledningssystem och utförde interna kvalitetsrevisioner i två företag.
Därtill deltar ÅTC i utvecklingen av kvalitetsledningssystem för Ålands yrkeshögskola och
utförde interna kvalitetsrevisioner vid Ålands tekniska läroverk och Ålands sjöfartsläroverk.
Under år 2000 utfördes vindmätningar på fyra olika ställen på Åland.
ÅTC utförde ljud-, skugg- och produktionsberäkningar för, samt en visualisering av en planerad vindkraftpark.
Under år 2000 utfördes el- och magnetfälts- samt värmekameramätningar.
ÅTC initierade ett projekt rörande vindkraft på öar som utmynnat i ett projekt ”Projekt Nyhamn”.
I samarbete med Vasa Utbildningscenter för Vuxna (VAKK) och Ålands Handelskammare
genomfördes två distansutbildningskurser ”internet och multimedia”.
Ett flertal kurser i HTML hölls under år 2000. Därtill såldes tjänster till landskapets skolor,
bland annat till Ålands tekniska läroverk och Ålands yrkesskola.
ÅTC har aktivt drivit genomförandet av en självutvärdering av Ålands yrkeshögskola som ett
led i en extern utvärdering av densamma.
ÅTC har deltagit i den nordiska arbetsgruppen ”elektronisk handel och näringsinriktade ITfrågor”.
ÅTC har deltagit i landskapsstyrelsens inofficiella IT-grupp, som bl a utarbetar ett IT-politiskt
program, samt i ledningsgruppen för projektet ”BIT-houses”.
ÅTC:s anläggning för distanskommunikation- och utbildning inrättades och utnyttjades av
näringslivet.’
Faktaruta 10 - Övriga ÅTC aktiviteter under år 2000
53
I budgeten för år 2000 skriver landskapsstyrelsen att man skall
”verka för att tillgången på industrilokaler och lokaler anpassade till service- och IT-företag utökas.
Det åländska näringslivets utveckling skall stödas med såväl företagsfinansiering som andra företagsfrämjande åtgärder. Landskapsstyrelsen satsar också på att utveckla näringar med anknytning till
sjöfarten. Stor osäkerhet råder dock idag inom sjöfartsnäringen. Det finns därför skäl att även sträva
till en ökad diversifiering av näringslivet. Enligt utskottet bör målsättningen vara att minska den
åländska ekonomins sårbarhet.”87
Informationsteknologin ses som ett ”som ett nyckelbegrepp i det moderna samhällets utveckling såväl
i arbetslivet, i den egna verksamheten, i utbildningen som i det privata näringslivet och för den enskilde medborgaren.” (Bilaga 10: Landsskapsstyrelsens syn på IT-utvecklingen år 2000)
Wheelit-seminariet
Som ett led i ovan hålls i början av året ett, i åländska förhållanden sett stort, seminarium för näringslivsrepresentanter och representanter för den offentliga sektorn.88 Ur seminariepublikationen kan man
läsa89:
”Åland har under lång tid varit framgångsrikt och har mycket goda möjligheter att med sin självstyrelse och sitt aktiva näringsliv navigera mot nya mål – ut på IT-havet. Men hur kan den nya informationsteknologin utnyttjas bäst för att skapa ytterligare utveckling och ett nytt ben att stå på ifall något
annat ger vika. Vad kan IT betyda för oss som bor i landskapet? ...
Wheelit är en del av resultatet av ett arbete runt temat hur nya idéer kan samverka för utveckling och
tillväxt för Åland. Den 26-27 januari 2000, deltog 70 ledande personer från näringslivet och offentlig
förvaltning på Åland i ett seminarium som genomfördes både i Stockholm och i Mariehamn. Nextwork
arrangerade seminariet i samarbete med Ålands TeknologiCentrum. Maridea ansvarade för utveckling och produktion av denna idé- och projekttidning. Jan-Mikael von Schantz och Dag Norén från
Nextwork ledde processen och Torbjörn Eliasson det redaktionella arbetet.”
Wheelit-seminariet utmynnar i ca 10 projekt där ÅTC får viktiga roller både för koordinering av relaterade projektaktiviteter som utmynnar ur seminariet samt för administrationen av den fortsatta processens hemsida ”Wheelit.nu”. Ur seminariet föds en positiv anda och insikt i att man på Åland, för
att klara internationell konkurrens och att vända litenheten till en fördel, ”måste samla resurserna,
öppna företagsklimatet och vänja [sig] vid att jobba tillsammans.” 88 Av alla de projekt som seminariet
ledde till skall speciellt ett, att bygga en IT-by i Mariehamn vid Klintkajen, få speciell betydelse för
ÅTC. I publikationen från seminariet skriver man
”På samma satt som forna småbönder gav av sitt sparkapital till modiga sjöfarare är det på nytt dags
för åländska riskkapitalister att öppna plånboken. Anledningen är den förhoppningsvis kommande
satsningen på IT-byn skutan.com som ska föra ålänningarna till en tätposition på cyber-havet.” ”ITbyn ska bli omkring 4.000 kvadratmeter stor i första etappen, inledningsvis med plats för minst 200
personer.” ”Ombord på skutan ska finnas framtidens åländska IT-företag.” Där skall finnas ”kontorslokaler samt service för såväl splitternya entreprenörer som befintliga företag. Till IT-byn ska
även ges plats för bolag som kan leda, coacha och finansiera de nya satsningarna.”89
54
Ytterligare som ett led i ovan avsätter landskapsstyrelsen i första tilläggsbudgeten för år 2000, den
19.5.2000, tio miljoner finska mark för utveckling av Ålands Utvecklings Ab (ÅUAB).90
”Målet är att få tillstånd fler utvecklingsbara exportprojekt som bidrar till att bredda näringsstrukturen i landskapet. Detta görs genom att utveckla Ålands Utvecklings Ab till ett riskkapitalbolag med
tillräckliga personella och ekonomiska resurser, att antalet projekt som delfinansieras ökar samt att
bolaget tar ett aktivare ansvar i företagens utvecklingsfas. Huvudprincipen skall vara att en viss avkastning på kapitalet eftersträvas, men policyn skall främst vara att delta i ett utvecklingsprojekts
inledningsskede och gå ur då verksamheten utvecklats så mycket att andra intressenter är beredda att
satsa i projekten. Kapital satsas endast i utvecklingsbranscher som ger mervärde till det åländska
samhället. Det är då fråga om varu- och tjänsteexport med hög avkastningspotential och god sysselsättningseffekt och utvecklingspotential. Även regionalpolitiska skäl kan vägas in.
I syfte att diversifiera den landbaserade näringsverksamheten för att landskapet inte så ensidigt skall
vara beroende av sjöfartsnäringen, krävs en satsning på bl.a. arbetsplatsområden och lämpliga lokaliteter. ... Beträffande uppförande och upprätthållande av lämpliga lokaliteter är i detta avseende
Ålands Industrihus Ab och Norra Ålands Industrihus Ab verkställare, där landskapsstyrelsen i båda
fall är huvudägare. Landskapsstyrelsen avser att om behov föreligger utnyttja aktiekapital för att
bolagen skall kunna genomföra lämpliga investeringar. ... Industrihusen bör vidare ges de ekonomiska förutsättningar att de kan driftsfinansiera ett visst beredskapsutrymme för såväl industri som
tjänsteproducerande företag och som står färdigt att genast tas i bruk.”
Både ÅUAB och Ålands Industrihus Ab skall de närmaste åren framöver komma att bli viktiga sammarbetspartners i utvecklingen av Ålands Teknologicentrum.
Om IT-utvecklingen och wheelit-seminariet skriver landskapsstyrelsen i budgeten för år 200191
”Under [år 2000] har arbetet med att vidareutveckla [IT] strategierna pågått. Den allmänna bakgrunden till landskapsstyrelsens strävan är att Ålands struktur som region betraktad är sårbar och att
landskapet riskerar att dras in i en period av en i förhållande till omgivande regioner relativt långsam utveckling. Eftersom nya samarbetsformer behövs för att underlätta den regionala utvecklingen i
allmänhet och utvecklingen i en nätverksekonomi i synnerhet genomförde landskapsstyrelsen och
näringslivet i början på året ett gemensamt affärsutvecklingsseminarium, ”Wheelit”.
Utgående från de idéer som framkom under seminariet har därefter arbetet fortgått dels i form av ett
antal projekt - såsom ”Den digitala skolan”, ”IT-byn”, ”Venture capital”, ”Åland som testområde”
och utbyggnaden av bredband - och dels genom det arbete som läggs ner på att utveckla den dagliga
verksamheten. I föreliggande budgetförslag återfinnes därför på flera punkter redogörelser för verksamheter där informationsteknologin är en central del av utvecklingsarbetet. En gemensam nämnare
för en stor del av det arbete som nu pågår är att åstadkomma synliga utvecklingsmiljöer och höja
Ålands attraktionskraft för att därigenom åstadkomma komptensinflöde och högteknologisk verksamhet i landskapet. Det är dock samtidigt landskapsstyrelsens uppfattning att IT även har stor betydelse
för utvecklingen av de traditionella näringarna. ...
Landskapsstyrelsen har för avsikt att förelägga lagtinget ett förslag till IT-politiskt program utgående
från vilket arbetet med att främja informationsteknologin som verktyg att utveckla det åländska samhället kan fortsättas. Målet är att snabbt ge informationsteknologin goda möjligheter att bli en central
del av det åländska samhällets utveckling och konkurrenskraft.”
ÅTC tar som mål för året 2001 att bredda sitt tjänsteutbud inom alla sina kompetensområden ”med
information, rådgivning, utbildning och konsulterande verksamhet om bl.a. de effektivaste animeringsprogrammen, miljöledningssystem, mobil internetanvändning, projektledning och distanskom55
munikationsteknik.”91 Grunden i verksamheten skall bli att hjälpa sina kunder ”i alla steg av en utvecklingsprocess från testning av ide till marknadsintroduktion och -bearbetning.”
Utöver satsningarna inom sina traditionella områden (energiteknik, kvalitets- och miljöledningssystem, samt teknisk datoranvändning) blir informationsteknologin blir ett alltmer ”centralt tema vid
teknologicentret”. Inom ”wheelit-programmet” skall man ”ha en koordinerande funktion i genomförandet av projekten ... samt en roll som webredaktör och informatör om programmets utveckling.”
ÅTC deltar dessutom ”aktivt i utformandet av landskapets IT-strategi.”91
ÅTC håller under året kurser i AutoCAD, miljöledningssystem och internet och multimedia för företagare, varav de två senare ”i samarbete med Ålands Handelskammare och Vasa Utvecklingscenter
för Vuxna.”92 Kurser i AutoCAD, miljöledningssystem och kvalitetsledningssystem hålls dessutom i
utbildningssyfte inom Ålands yrkeshögskola. Under året deltar ÅTC också ”i utvecklingen av sex
organisationers kvalitetsledningssystem och ett företags miljöledningssystem”, samt i en nordisk arbetsgrupp ”om e-handel och industrirelaterade frågor”. Inom området energiteknik genomför ÅTC
även en omfattande utredning ”i syfte att hitta lämpliga platser för byggandet av nya vindkraftparker”
och utarbetar för ändamålet finansieringsansökningar ”för såväl landskapsstyrelsen som EU”.92
I budgeten för år 2001 under näringslivets främjande skriver man att man genom det ’övergripande
IT-konceptet ”Wheelit” avser landskapsstyrelsen att utveckla de projektidéer som uppkom vid det
inledande seminariet. Det innebär bl.a. att driva projekt vidare som IT-byn, ålänningar i världen för
åter- och inflyttning m.fl. Dessutom bör ett aktivt arbete ske för att ytterligare fördjupa kontakterna
mellan den offentliga sektorn och näringslivet.’91 I och med de koordinerande och administrativa roller ÅTC tilldelats under år 2000 (se ovan) kommer man således alltmer att finna att delar av verksamheten man driver förvaltningsmässigt ligger inom landskapsstyrelsens näringsavdelnings område.
Dock är ÅTC ännu år 2001 inom landskapsstyrelsen förvaltningsmässigt placerad inunder utbildnings- och kulturavdelningen91
Hösten 2001 tecknar ”Ålands landskapsstyrelse aktier i Ålands Industrihus för inköpande av en tomt
[i Mariehamn] på Västra Klinten” 93 som införskaffas med ”ansökan om stadsplaneändring” senare
samma år.
56
I budgeten för år 2002 sammanfattar landskapsstyrelsen sin syn på den ekonomiska utvecklingen på
Åland (Faktaruta 11)94.
Landskapsstyrelsens sammanfattande bedömning av den ekonomiska utvecklingen
‐
‐
‐
‐
‐
terrorattacken i USA har i kombination med en allmän konjunkturavmattning lett till osäkerhet om
den ekonomiska utvecklingen som sprider sig globalt
utsikterna för passagerarsjöfarten är beroende av politiska beslut om lika konkurrensvillkor
besöksnäringen möter ny konkurrens och den låga kronkursen kommer att medföra minskad efterfrågan
arbetslösheten är fortsatt låg, men med strukturella problem på arbetsmarknaden
företagen är avvaktande och tillväxttakten avtar.
Faktaruta 11 - Landskapsstyrelsens syn på ekonomisk utveckling 2002
Förutom att man i beslutsfattandet övergår till euro, anser landskapsstyrelsen att en konjunkturavmattning är att vänta genom bl.a. sämre investeringsvilja i företagen och allmänt sämre förväntningar
och landskapsstyrelsen gör det till en av huvudmålsättningarna i landskapsstyrelsens ekonomiska
politik att skapa ”bättre förutsättningar för företagande och tillväxt” genom ”goda förutsättningar för
att bedriva affärsverksamhet och att utveckla nya idéer”. ”För att säkra de framtida inkomsterna för
samhällets offentliga behov på landskapsnivå och i kommunerna behövs stimulans för ökad tillväxt,
främst genom utveckling i befintliga företag och nyföretagande.”94
”Det finns ett behov av nya affärsverksamheter och ett mera diversifierat näringsliv. ... För att ytterligare stimulera affärsverksamhet, nätverksförbindelse och samverkan mellan näringsliv och utbildning kommer landskapsstyrelsen att förverkliga en IT/Teknologi-by på Klinten i Mariehamn.”
”Landskapsstyrelsen avser att delta i utvecklingen av ett centrum för IKT-, maritim- och annan liknande kunskapsintensiv tjänsteproduktion bl.a. genom att stöda etablering av ett IT/teknikcentrum.”
Centret skall bestå av ”flera samverkande företag” som tillsammans skapar förutsättningar för tillväxt.
I centret skall det finnas ”gemensamma servicefunktioner, samt lokaler som naturligt skapar utrymme
för spontana sammankomster.” En del av centrets utrymmen kan stå outhyrda för att ge plats för nya
groddföretag. Resulterar sådana kuvös- eller groddföretagsutrymmen i årsförluster för bolagen kan
landskapsstyrelsen efter särskild prövning tillskjuta bidrag.”
”Det är av yttersta vikt att öka insatserna för ett diversifierat näringsliv, där framförallt den landbaserade verksamheten bör öka. Den småskaliga industrisektorn bör växa tillika med att företag inom
tjänstesektorn, framförallt IKT-sektorn måste ges förutsättningar att växa. ... Landskapsstyrelsen anser att det är viktigt att arbeta systematiskt för att förbättra förutsättningarna för företagande på
Åland. Insatserna bör koncentreras till att stöda utvecklingsbara företag att växa och att hitta nya
exportmarknader. ... Riskkapital bör tillgodoses näringslivet genom Ålands Utvecklings Ab. Landskapsstyrelsen avser att ytterligare kapitalisera upp bolaget för att Ålands Utvecklings Ab skall uppfattas som en attraktiv affärspartner i utvecklingen av företagen.
Samarbete såväl inom Åland som med lämpliga parter utanför bör utvecklas för att kunna försörja det
åländska näringslivet med relevant kompetens i olika utvecklingsfaser. I synnerhet är det viktigt att
utveckla och formalisera kontakterna med TEKES och VINNOVA vilka huvudsakligen arbetar med
åtgärder som rör innovativ teknologisk utveckling. Även nätverk till övrig företagsrådgivning bör
utvecklas tillsammans med näringslivets organisationer. En bättre samordning mellan Ålands Utvecklings Ab, Industrihusbolagen samt landskapsstyrelsens organisationer Ålands teknologicentrum
och näringsavdelningen bör vidareutvecklas. Ett första steg är att Ålands teknologicentrum inordnas
under näringsavdelningen från och med år 2002.
57
ÅTC knyts till näringsavdelningens allmänna byrå
Från och med 1.1.2002 knyts ÅTC alltså organisatoriskt till näringsavdelningens allmänna byrå. Detta
för att förtydliga ÅTC:s roll som en stödfunktion till näringslivet.94
ÅTC:s centrala uppgifter inom näringsavdelningen fortsätter ungefärligen så som tidigare beskrivna
(se ovan och Bilaga 11: Beskrivning av ÅTC år 2001). Dock förändras ÅTC:s fokus med tiden delvis
bort från utbildningsfrågor och kurverksamhet mera mot näringslivs- och till företagsvärlden relaterad
teknologiutvecklingsfrågor. ÅTC skall som en del av näringsavdelningen ”vara behjälplig i alla steg
av en utvecklingsprocess från testning av idé till marknadsintroduktion och -bearbetning” genom att
”skapa och upprätthålla ett finmaskigt, effektivt fungerande och ofta internationellt orienterat nätverk
till experter på alla i utvecklingsprocessen relevanta områden såsom teknik, ekonomi, juridik och
marknadskunskap såväl som kontakter till olika finansiärer, patentbyråer och liknande.” 94
Meningen är att under inkommande år ta ”förnyad ställning till frågan om teknologicentrets roll och
organisatoriska inplacering så att centrets förhållande till såväl närings- som utbildnings- och kulturavdelningen jämte centrets uppgifter klarläggs.” De långsiktiga målen för ÅTC slås fast av landskapsstyrelsen till att ”utveckla det tekniska företagandet”, ”att höja den tekniska kompetensnivån i landskapet”, ”att stöda utvecklandet av Ålands yrkeshögskola”, samt ”att hjälpa företag, organisationer
och personer att förverkliga idéer inom det tekniska området.” 94
Vidare, under år 2002, fortsätter landskapsstyrelsen att stöda vidareutvecklingen av de projekt och
idéer som utmynnade ut wheelit-seminariet. Som tidigare omnämnts har ÅTC en viktig roll i koordineringen och administrationen av dessa projekt och idéer. Man satsar på informationsoch kommunikationstekniken (IKT) som ”antas vara av stor betydelse för det åländska samhällets fortsatta utveckling och konkurrenskraft.” Landskapsstyrelsen tillsatte redan under 2001 en ledningsgrupp för IKTfrågor med uppdrag att ”följa utvecklingen på IKT-området i samhället och inom förvaltningen”,
”samordna IKT-arbetet i förvaltningen”, ”leda och samordna sektorövergripande IKT-projekt”, samt
”generera idéer och föreslå utvecklingsprojekt.” ÅTC ingick från början i ledningsgruppen.
Teknikbyn ”Kvarter iTiden” kommer till
Landskapsstyrelsens roll i den strategiska utvecklingen är bland annat att bidra till att skapa gynnsamma förutsättningar för företagande. ... Landskapsstyrelsen utreder också möjligheten att bygga en
multifunktionell IKT-enhet i IT/Teknologi-byn. Byggnaden kan innehålla utrymmen för videokonferens, distansutbildning, multimedia, seminarier, företagsservice, restaurang/cafeteria etc. Enheten
skall kunna fungera som ett nav i byn och som en mötesplats mellan affärsutveckling, teknologi och
utbildning. 94
Den 6.3.2002 skriver landskapsstyrelsens interna arbetsgrupp (nav-gruppen) bör utvecklandet av teknikbyn (tidigare IT-byn) följande angående ÅTC:s roll speciellt vid framtagande av ett koncept för
kuvösverksamhet95:
”... Deltagare: Dan E Eriksson
Robert von Pfaler
Carin Holmqvist
Agneta Eriksson-Granskog
58
... Arbetsgruppen konstaterade att näringslivet tappats bort under arbetets gång med att förverkliga
en IT/teknik/utvecklingsby. Det viktigaste nu är att hitta ett bra koncept för utvecklingsbyn där det
sker en intim samverkan mellan näringslivet, utbildning/forskning och samhälle/myndigheterna. Diskuterades olika möjligheter för hur själva byn skall drivas för att samverkan mellan aktörerna skall
bli så effektiv som möjligt. Målet måste vara att hela verksamheten skall bidra till utveckling och tillväxt i den landbaserade verksamheten. ...
Konstaterades att landskapsstyrelsens arbetsgrupp bör bevaka och ta tillvara de konkreta intressen
man kan ha när det gäller lokalisering av eventuella verksamheter som landskapsstyrelsen är huvudman för. Det gäller främst ÅTC och Utvecklings AB.
Landskapsstyrelsen tillsammans med ÅTC bör utveckla ett koncept när det gäller kuvösverksamheten.
Det kan vara viktigt att utrymmen kan beredas såväl mycket unga företag inom "rätt" bransch som för
studenter som gör examensarbeten för de åländska företagen. Man ser det som viktigt för studenterna
att de är lokaliserade i rätt miljö, d.v.s. en innovativ företagsmiljö. Kontakten med företagen bedömdes som särskilt viktiga. [Robert von Pfaler] fick i uppdrag att göra ett förslag på konceptet, hur kuvösverksamhet kan administreras i ÅTC:s regi, göra en bedömning av behovet av kuvöser, göra ett
förslag till någon form av trappstegshyra. Arbetsgruppen konstaterade att det bör vara billiga utrymmen. Det är närmast inom denna verksamhet kuvös, praktik där utbildningsinslaget kommer in i
bilden. Gruppen var enig om att någon egentlig utbildningsverksamhet inte skulle förläggas till byn
men däremot om forskningsverksamhet utvecklas inom högskolan kan den ha en given plats här. ...”
ÅTC deltar aktivt i olika arbetsgrupper för utvecklandet och etablerandet av IT/Teknik-byn. Den 4
april 2002 möts den till landskapsstyrelsen externa arbetsgruppen för IT- och teknikbyn för femte
gången i ett möte där man behandlar bl.a. anbuden gällande planering av konstruktion, el och vvs, det
kommande namnet på IT- och teknikbyn, arkitektens rapporter, samt tidtabell och finansieringsbehov.
Byggtiden beräknas från vecka 42 och ta ca ett år.96 Namnet på IT- och teknikbyn blir Kvarteret iTiden.
För att utarbeta ett koncept för kuvösverksamheten kontaktar och besöker ÅTC ett antal redan etablerade kuvös/inkubator-verksamheter i Finland och i Sverige för att samla material för hur en motsvarande verksamhet skulle kunna drivas inom den planerade IT/Teknik-byn. Man samlar material bland
andra om i Sverige fungerande Soft Center Kalmar, Electrum/Kista Science City Ab, Swedspin &
Drivhusen; samt i Finland fungerande Arabus, Tiimiakatemia, Lahti yrkeshögskola, och Seinäjoki97.
Den 14.8.2002 skriver Robert von Pfaler, verksamhetschef på ÅTC, följande i ett pm.98:
’Ålands landskapsstyrelse har som uttalad vision att hela Klintområdet skall utvecklas till en mötesplats, "Kvarteret iTiden", mellan affärsutveckling, teknik samt forskning och utbildning på högskolenivå. Visionen är att området skall bli ett etableringscentrum för kunskapsintensiva företag inriktade
på export vilka bidrar till utveckling och till tillväxt inom den landbaserade näringsverksamheten.’
Vidare noterar man i pm:et att iTiden-kvarteret med dess verksamheter kommer att skapa företagstillväxt genom den interaktion och samarbete som samlokalisering ger möjligheter till, genom att erbjuda
hjälp till nystartade företag t.ex. genom kuvösverksamhet och företagsutveckling, genom intressanta
miljöer för företagsetablering och verksamheter som bidrar till ett ökat lärande, marknadsföring och
affärsutbyte. Man vill ”skapa innovationssystem mellan utbildning/forskning, myndighet och näringsliv med exportinriktning”. De målgrupper man ämnar rikta sig till är ”profilföretag inom teknik och
telekommunikation, groddföretag och högskoleprojekt samt serviceföretag.” ”Ålands teknologicentrum flyttar till denna teknikby och har ett operativt ansvar för delar av dess verksamhet.”98
59
”I syfte att bygga en stark teknologisk sammansittning av företag och organisationer i teknikbyn genomför Ålands teknologicentrum (ÅTC) tillsammans med Ålands Industrihus ett marknadsförringskoncept som riktar sig internt till de åländska företagen och organisationerna. Därtill utarbetas ett
koncept för extern marknadsföring, vilket skall bidra till företagens internationella utveckling samt att
marknadsförs teknikbyn som etableringsort för externa företag.
Undervåren 2002 har marknadsföringen påbörjats tillsammans med Ålands Industrihus genom besök
hoa presumtiva hyresgäster och genom ett pressinformationstillfälle. En broschyr har framtagits och
ÅTC upprättar en hemsida för konceptet.
Underhösten 2002 fortsätter konkretiseringen med att skriva avtal med lokala intressenter och förbereda on utomåländsk marknadsföring.
Under hösten 2002 skall de gemensamma utrymmena i byggnationen detaljplaneras så att de blir så
flexibla som möjligt vad gäller användning för såväl företagen inom kvarteret som för externa företag
och organisationer som tillfälligt hyr t ex videosal eller datarum av ÅTC.
De företag som skriver avtal med Ålands Industrihus skall aktivt delta i utveckling av konceptet omfattande t ex etableringskriterier och teknisk utrustning/kapacitet. ...
För att stimulera utvecklingen av tekniska affärsidéer och innovationer och mäta deras möjligheter
att utvecklas till säljbara produkter i nya företag reserveras några kontorslokaler i teknikbyn för så
kallad kuvösverksamhet
Ålands teknologicentrum ansvarar för att kuvösverksamheten fungerar på ett effektivt sätt och att de
som har tillgång till kontoren är personer/företag som har utvecklingsbara koncept som väl koordinerar med den tekniska profil som teknikbyn i övrigt representerar.
ÅTC utarbetar antagningskriterier för sina kuvöskunder och avtalar om subventionerad hyra för tiden
i kuvösen som begränsas till tre år med möjlighet till ett års förlängning.
Beroende på typ av hyresgäst bestäms hyra för kontoren allt ifrån gratis hyra för högskolestuderande
eller - grupper i några månader för näringslivsrelaterade examensarbeten till längre utvecklade
groddföretag där hyran kan subventioneras.
I groddföretagens utvecklingsprocess från idé till säljbar produkt och marknadsintroduktion kommer
ett nära samarbete med bl.a. Ålands Utvecklings AB att behövas.
Under 2002-03 skall ett nätverk till andra kuvöscentra utvecklas.”
År 2003 beskrivs kärnan i de näringslivsutvecklade åtgärderna inom näringsavdelningens förvaltningsområde som99:
‐
‐
‐
‐
‐
Ålands utvecklings Ab (riskvilligt aktiekapital)
Ålands teknologicentrum (innovationer)
Aktieteckning i industrihusbolag (arbetsplatslokaler)
Projekt- och företagsfinansiering (näringslivets främjande)
Finansiering av företagsrådgivning (organisationsbidrag).
’Under vårvintern år 2003 färdigställs tomten och bygget av ”Kvarteret iTiden” inleds en aning försenat under sommaren. Bygget försenas ytterligare under hösten år 2003 pga. marksaneringar från tiden
när Klintens Trä impregnerade virke på tomten.’93
För ÅTC kvarstår den centrala uppgiften ”att hjälpa kunderna att täcka deras behov och förväntningar
genom att utveckla och uppehålla spetskunskap inom vissa prioriterade tekniska delområden och
också genom att kunna leda dem till kunskapskällor på andra, inte enbart tekniska, områden.”100
Två stora projekt dominerar verksamheten under året 2003: teknikbyns förverkligande innefattande
etableringen av kuvösverksamheten och förverkligandet av ett energicentrum.
Under rubriken ”Energicentrum” arbetar man inom energiområdet enligt ”energiplanen för landskapet
Åland”.99 ÅTC bevakar ”EU:s energiprogram, Intelligent Energi för Europa (2003-2006) , kommiss60
ionens nya åtgärdsprogram på energiområdet.” ÅTC medverkar aktivt till ”att skapa förutsättningar
för projekt inom energiområdet.” Därtill fungerar man som en ”stödresurs för företag i deras arbete
med ny teknik för att åstadkomma effektiv energianvändning och användningen av förnybara energiresurser.” ÅTC bygger under året har under året kontaktnät till ”energikontor och organisationer på
det lokala, nationella och internationella planet.”100 Inom landskapets elsäkerhet och energi myndighet
köper man tjänster av ÅTC inom energiområdet.99
Inom konceptet för teknikbyn, Kvarteret iTiden, samarbetar man med Ålands industrihus aktivt i
marknadsföringen av konceptet. Detta betyder såväl kundbesök med ”presumtiva företagare” som
”genom utskick, telemarketing och sammanförande av olika intressegrupper i kvarteret.” Man lägger
”mycket energi på framtagning av material för både intern och extern marknadsföring” av vilka hemsidan ”för kvarteret är ett exempel”. Verksamheten för att klargöra och förstå kuvös- och inkubatorverksamhet fortsätter under året genom att man t.ex. deltar i seminarier och planerar ”verksamhetens
utformning genom besök hos och benchmarking med motsvarande verksamheter i Sverige och Finland”. Man definierar ett innovationssystem enligt100:
”Ett innovationssystem består dels av det nätverk av organisationer, människor och spelregler inom
vilket skapande, spridning och innovativ exploatering av teknologi och annan kunskap sker, dels en
effektiv metodik för att med hjälp av satsningar på forskning, utveckling och andra innovationsfrämjande åtgärder, stimulera förnyelse och därigenom en hållbar ekonomisk tillväxt och samhällelig
utveckling.”
En inkubatorverksamhet anses vara ”en viktig funktion i ett innovationssystem. där det skapas miljöer
för idéer att utvecklas till säljbara produkter”. ÅTC planerar också under året de utrymmen som skall
användas för inkubatorverksamheten i teknikbyn.
Utöver dessa två större projekt fortsätter man också att erbjuda kurser och konsultation främst inom
områdena IKT och kvalitetsledningssystem, varinom den senare ÅTC deltar i ”utvecklingen och revideringen av kvalitetsledningssystem i åländska företag och organisationer samt i utvecklingen av miljöledningssystem för landskapsstyrelsen.” Utöver detta hålls diverse kurser på högskolan varav ”Multimedia & 3Dgrafik för IT-linjens avgångsklass var den mest omfattande.”100 Av lanskapets allmänna
IKT-utveckling sker en ”större del av det utvecklingsarbete som är gemensamt med näringslivet och
övriga samhällssektorer avses förverkligas inom ramen för Ålands teknologicentrum och annan ordinarie verksamhet.”99
Inlärningsbehovet inom innovation är stort på grund av den förestående inkubatorverksamheten som
planeras omhändertas av ÅTC. Delvis därför deltar man och arrangerar under året 2003 också ett
antal seminarier runt ämnet, bl.a. deltar man i ett seminarium om ”effektiva innovationssystem” och
planerar och genomför tillsammans med ”näringsavdelningen och Högskolan på Åland” ett seminarium om innovationer-högskola-näringsliv ”med föreläsare från åländskt näringsliv, Åbo Akademi
och Tammerfors tekniska universitet.”100 ÅTC:s ambition att kunna hantera innovation och inkubatorverksamheten är hög, det står klart (Faktaruta 12)101.
61
Skrivelse av Robert von Pfaler, verksamhetschef på ÅTC, 2003
”Det ligger i Landskapsstyrelsens intresse att arbeta för att ta tillvara innovationer, att dessa
kan utvecklas till konkreta affärsidéer och se till att små nybildade företag ges förutsättningar
att växa och bidra till en tillväxt i näringslivet. Detta kommer därför initialt att medföra vissa
kostnader för samhället. För att erhålla de önskvärda effekterna krävs ett nära samarbete mellan Ålands Industrihus AB. ÅTC, Utvecklings AB och Näringsavdelningen.
l ett första skede bör ÅTC, Ålands Utvecklings AB samt Ålands Industrihus flytta in i de nya
lokalitetema. Ålands teknologicentrum ges en central roll som projektledare och genomförare
när det gäller att utveckla innovationsplattformen. ÅTC får en ny roll och en ny strategi för sin
egen verksamhet som anpassas till Landskapsstyrelsens ambition att skapa innovationssystem.
... Inom ramen för ÅTC utvecklas en kuvösverksamhet.
För att stimulera utvecklingen av tekniska affärsidéer och innovationer och mäta deras möjligheter att utvecklas till säljbara produkter i nya företag reserveras några kontorslokaler i
"teknikbyn” för så kallad kuvösverksamhet.
Beroende på typ av hyresgäst bestäms hyra för kontoren allt ifrån gratis hyra för högskolestuderande eller – grupper i högst tre månader för näringslivsrelaterade examensarbeten till
längre utvecklade groddföretag där hyran kan subventioneras. Subventionen är störst det
första året och minskas därefter för vart år. ...
Uppehållstiden i dessa kontorsutrymmen begränsas till tre år med viss möjlighet till förlängning varefter de företag som under denna tid lyckats etablera sig och blivit ekonomiskt bärkraftiga kan erbjudas kontorsutrymmen med marknadsmässig hyra i ''teknikbyn".
Till ”teknikbyn" kommer expertis inom bl a teknik, ekonomi, juridik, finansiering och marknadsföring att knytas för att hjälpa de nystartade företagen.
Ålands teknologicentrum ansvarar för att kuvösverksamheten fungerar på ett effektivt sätt och
att de som får tillgång till kontoren är personer/företag som har utvecklingsbara koncept som
väl koordinerar med den tekniska profil som ”teknikbyn” i övrigt representerar. ...
(texten är förkortad)
Faktaruta 12 - ÅTC ambitioner inom kvarteret iTiden
Robert von Pfalers skrivelse (Faktaruta 12) produceras troligen som en input till en mera omfattande
skrivelse av näringsavdelningens chef Carin Holmqvist, den 8.4.2003, under rubriken ” Utveckling &
diversifiering av den landbaserade näringsverksamheten på Åland” (se Bilaga 12: Utveckling & diversifiering av). I den texten framstår på samma sätt ÅTC som en nyckelspelare i hur landskapsstyrelsen och dess näringsavdelning skall klara att tackla den framtida landsbaserade näringslivsutvecklingen i samverkan med utbildningen och näringslivet själv.
”Landskapsstyrelsen avser att på ett bättre sätt samordna sina Insatser inom näringslivet och ser
Ålands teknologicentrum som en organisation som aktivare borde arbeta med näringsfrämjande projekt i ett innovativt syfte. Det är också en organisation som mer aktivt måste fungera som länken mellan forskning/utbildning och det praktiska näringslivet. ...
Industrihusbolagets roll ... tillsammans med ÅTC [är att] ta fram en långsiktig marknadsföringsplan
för projektet och visionen. Företagen skall uppleva ett mervärde av att vara lokaliserad i området.
Det ligger i Landskapsstyrelsens intresse att arbeta för att ta tillvara innovationer, att dessa kan utvecklas till konkreta affärsidéer och se till att små nybildade företag ges förutsättningar att växa och
bidra till en tillväxt i näringslivet. ...
62
För att bidra till att skapa en god plattform för utveckling bör för projektet viktiga organisationer
etableras i området. l ett första skede bör ÅTC, Ålands Utvecklings AB samt Ålands Industrihus flytta
in i de nya lokaliteterna. ...
Ålands teknologicentrum ges en central roll som projektledare och genomförare när det gäller att
utveckla innovationsplattformen.
ÅTC får en ny roll och en ny strategi för sin egen verksan1het som anpassas till Landskapsstyrelsens
ambition att skapa innovationssystem. ...
Inom ramen för ÅTC utvecklas en kuvösverksamhet ...
som får tillgång till kontoren är personer/företag som har utvecklingsbara koncept om väl koordinerar med den tekniska profil som ''teknikbyn” i övrigt representerar. ...
För ÅTC:s verksamhet avser Landskapsstyrelsen att hyra 450 m2 …
ÅTC, Näringsavdelningen, Utvecklings AB, Ålands lndustrihus, Utbildningsavdelningen arbetar tillsammans med att utveckla innovationssystemen på Åland ...”
I september 2003, i samband med framställningen av 2004-års budget, uppstår en mindre meningsskiljaktighet mellan näringsavdelningens chef Carin Holmqvist och ÅTC-chefen Robert von Pfaler
om utifall ÅTC borde döpas om till ”Ålands innovationscentrum” istället för Ålands Teknologicentrum. I budgeten för 2004 skriver man102
Under år 2004 i samband med att ÅTC flyttar [till Kvarteret iTiden], överväger landskapsstyrelsen en
namnändring till Ålands innovationscentrum för att bättre motsvara den nya inriktning man avser att
centret skall ha med en central roll som projektledare och genomförare när det gäller att utveckla
innovationsplattformen samt att verksamheten i betydligt större utsträckning ska fokusera på näringslivsutveckling. I detta sammanhang bör även organisationen ses över samt övervägas vilken kompetens som bör finnas inom organisationen.
Ålands Teknologicentrum kvarstår dock som namn på organisationen, eventuellt på grund av Robert
von Pfalers motiveringar i ett brev till Carin Holmqvist103:
Vi anser att ditt förslag till namnändring "Ålands innovationscentrum" (förkortningen ÅTI?) är en
klar försämring jämfört med Ålands Teknologicentrum. Visserligen är ordet "innovation" idag otroligt populärt och nästan utslitet men det ger en betydligt snävare ram för vår verksamhet än den vi,
enligt vår omvärldsbild, vill arbeta inom. ... Vi tycker därför att ordet "teknologi" är viktigare än "innovation" i detta namnsammanhang. Verksamheten kan sedan styras mot innovationsfrämjande aktiviteter och projekt. Jag tror också att vårt nätverk med åländska och utomåländska organisationer
skulle förvånas över en namnändring.
I samma brev uttrycker Pfaler också en oro över att energiområdet som är ett av kunskapsområdena
inom ÅTC inte får tillräcklig uppmärksamhet och stöd efter flytten in i näringsavdelningen:
Att energisidan, som fristående kärnområde för ÅTC, inte prioriteras politiskt har vi svårt att förstå
och tvivlar på att detta skulle vara grundat i fältstudier eftersom området prioriteras extra högt i närregionerna och inom EU. Vi anser ... att texten "Förändringen i verksamheten på så sätt att energiområdet försvinner ..." är oacceptabel och att en budgettext borde innehålla vad vi skall göra och inte
vad vi skall låta bli att göra.
Inom ÅTC och landskapsstyrelsen jobbar man redan sen tidigare enligt planer för att i ÅTC:s regi
etablera ett ”Ålands energicentrum” (se ovan text 2003 om ÅTC aktiviteter i och med planerna för ett
energicentrum99). Energicentrumet skulle vara ett av många projekt inom ÅTC (Figur 3)104.
63
Figur 3 - Projekt inom ÅTC 2002 - 2003
Inom energicentrumet skall man jobba med ”energirådgivning samt bildningsverksamhet riktad mot
mindre företag, medverkar till pilotprojekt inom energiområdet och följer energifrågorna lokalt, regionalt och internationellt”, och som ”utgör en viktig länk mellan företag, organisationer och myndigheter”. Målsättningarna skal vara att befrämja ”energieffektiviseringar”, ”skapa förutsättningar för
projekt inom energiområdet”, samt öka ”självförsörjningsgraden och öka användningen av alternativ
energi på Åland”.104 Som energiansavarig planeras fungera Robert Mansén och som energirådgivare
Henrik Juslin.
Från avsaknaden av budget och andra tecken på fortsatta aktiviteter runt energicentrumet, i landskapsregeringens budgeter och årsberättelser efter år 2003, verkar det som om energicentrumet i ÅTC:s regi
(se tidigare Figur 3) 104 inte blev av som beräknat.
År 2004 i allmänna motiveringen, under Näringspolitik, till budgeten skriver landskapsstyrelsen
att102:
Innovation utgör en politisk prioritering i samtliga EU-länder. Innovationssystemet är komplext och
inbegriper utbildningssystemet, regleringar, rättsliga och skattemässiga ramar, konkurrenssituationen, lagstiftning om patent- och immaterialrätt, forskningsinfrastrukturer samt stödtjänster för innovation. Flera av dessa områden innefattas inte av den åländska behörigheten. I syfte att stöda innovationer och utveckling av ett brett näringsliv, avser landskapsstyrelsen att inom ramen för sitt behörighetsområde arbeta för en regional innovationspolitik. Denna avses omfatta bl.a. ett ökat samarbete
mellan högskolan, förvaltningen och näringslivet, i syfte att främja och utveckla ny teknik till nya
affärsidéer. Detta görs bl.a. genom att utveckla s.k. inkubatorverksamhet där man erbjuder en gynnsam miljö och särskild rådgivning. Verksamheten inrättas därför nära näringslivet, i den s.k. teknikbyn. Ett fungerande innovationssystem handlar också om att föra över kunskap från forskningsprojekt
64
med kommersiell potential till kommersiellt utnyttjande. Det är här också viktigt att ha ett nära samarbete med riskkapitalbranschen, där Ålands Utvecklings Ab spelar en särskild roll. På längre sikt
bör möjligheterna till och intresset för kapitalinsatser i bolaget från det privata näringslivet utredas.
I syfte att förbättra förutsättningarna, utveckla och stöda de tekniska innovationerna och främja
forskningsverksamhet inom ramen för Högskolan på Ålands verksamhet, avser landskapsstyrelsen
vidare att undersöka på vilket sätt samarbete med TEKES kan etableras.
Under perioden byter också Ålands landskapsstyrelse namn till Ålands landskapsregering för att, som
man säger, tydligöra funktionerna.105
”Näringspolitiken [inriktas] på tidiga utvecklingsstadier och innovationer bland annat genom olika
verksamheter i den nya fastigheten i kvarteret iTiden.” En stor del av ÅTC:s verksamhet koncentreras
runt förverkligandet av just Kvarteret iTiden, och runt ”planeringen och etableringen av företagsinkubatorn Växthuset” (tidigare kallad inkubator/kuvösverksamheten). Ur landskapsstyrelsens berättelse
kan man läsa105
Kvarteret iTiden, Teknikparken, blev förverkligat och de första hyresgästerna flyttade in under senhösten 2004. ... Ålands landskapsregering hyr 290 m² i Kvarteret iTiden för ÅTC:s hela verksamhet
inklusive den nystartade inkubatorverksamheten. ÅTC har inrett ett utrymme för videokonferenser och
en kombinerad data- och föreläsningssal som båda är för uthyrning till intresserade kunder.
I landskapsregeringens berättelse, i åtgärderna med anledning av revisorernas berättelse för år 2003,
under näringsavdelningens förvaltningsområde, kan man läsa ytterligare angående inflyttningen i
Kvarteret iTiden105:
Kvarteret ”iTiden stod inflyttningsklart i november 2004 och i mitten av december hade alla dåvarande hyresgäster flyttat in förutom restaurangen vars kök färdigställs i mars 2005. Totalt var 75
procent av lokalerna då uthyrda och sammansättningen av hyresgäster motsvarar i huvudsak den
inriktning som avsågs med projektet från början.
Landskapsregeringens representanter i Ålands industrihus Ab:s styrelse har fortsättningsvis mandat
att följa den ursprungliga idén om konceptet iTiden. Det finns enligt landskapsregeringens uppfattning goda förutsättningar att med långsiktighet och uthållighet göra iTiden till en inspirerande arbetsmiljö och en plattform för nyföretagande och innovationer i samarbete mellan näringslivet, Högskolan på Åland, Ålands teknologicentrum, Ålands utvecklings Ab m.fl.
ÅTC:s personal har deltagit i en kompetenshöjande utbildning inom ramen för inkubatorverksamheten. Syftet med utbildningen var att ge existerande chefer för inkubatorer (inkl. preinkubatorer, starthus m.m.) en ökad kompetensnivå uttrycks som förståelse, motivation, effektivitet, som leder till förändrad attityd och beteende. Utbildningen följs upp med nätverksträffar där totalt ett 20-tal ledare för
olika inkubatorer i Sverige och Norge ingår.
Den formella invigningen av Kvarteret iTiden sker senare i februari 2005. ”Satsningen Kvarteret iTiden är grunden till ett innovationscentrum på Åland som ska stimulera framväxten av nya tillväxtföretag.”107
65
66
ÅTC iTiden, företagsinkubatorn – Växthuset (2005-2011)
Fokus inom Ålands teknologicentrum (ÅTC), i och med flytten till näringsavdelningen, svänger allt
mer från tidigare teknologi/expert-fokus till ett mera affärsutvecklingsfokus, vilket syns tydligt i hur
ÅTC beskriver sig själv i 2005-års budget.106
[ÅTC] är en enhet vid näringsavdelningens allmänna byrå som ska främja utvecklingen av innovationer som kan leda till affärsmöjligheter för åländska företag och tillväxt i den åländska ekonomin.
ÅTC skall ha en viktig roll i det åländska innovationssystemet. Innovationssystemet består av ett nätverk av offentliga och privata aktörer inom företagsutveckling och utbildning där ny kunskap och ny
teknik produceras, sprids och används.
År 2005 är verksamhet inom ÅTC till största del koncentrerad till uppstarten och driften av ”Växthuset, marknadsföringen av Kvarteret iTiden och utvecklandet av det åländska innovationssystemet.”107
Den nya inkubatorverksamhet, som man väljer att kalla ”Växthuset”, startas upp från början av året.
Meningen är att nya entreprenörer skall få stöd och hjälp i processen att ”föra fram nya idéer till
kommersialisering.” Man tar under året ”fram underlag för de verksamhetsprinciper som antagits av
landskapsregeringen och som ligger till grund för inkubatorverksamheten. Fem kontor [utrustas] för
att ta emot inkubatorkunder och verksamheten [inleds] med de första kunderna i Växthuset.”105
En beskrivning av inkubatorverksamheten – Växthuset
I oktober 2005 (första versionen) ger ÅTC ut en beskrivning av inkubatorverksamheten108 (se Bilaga
13: Inkubatorverksamheten vid ÅTC, versionen från september 2008 skiljer sig inte nämnvärt), vari
man beskriver syftet (nedan) och verksamhetsprocessen (Figur 4) med/i inkubatorverksamheten
Växthuset:
Företagsinkubatorn skall erbjuda entreprenörer ett kraftfullt utvecklingsverktyg för att påskynda
kommersialiseringen av deras produkt/företag. Detta görs i en utvecklande miljö där effektivt värdeskapande, livskraft och samarbete är ledord.
Vi skall ha en Företagsinkubator som har som främsta syfte att från det åländska näringslivet och
Högskolan på Åland få fram en mångfald av livskraftiga tillväxtföretag. Vi skall förstärka det redan
starka och skapa en kontinuerlig förnyelse av näringslivet.
Företagsinkubatorn är en samarbetsinriktad organisation som samarbetar med ett stort antal organisationer. Grundidén är att utvalda entreprenörer och projekt ges möjlighet att sitta i en stimulerande
miljö under en begränsad tid (max 3-4 år) för att där skapa en stabil plattform och goda förutsättningar att bli ett framtida tillväxtföretag. Det är ett kraftfullt utvecklingsverktyg som skall arbeta med
bra idéer från alla branscher. Tillgången på information, råd, stöd och kontakter genom Företagsinkubatorn skall tillåta företagets grundare att koncentrera sig på den tekniska och kommersiella utvecklingen av sin produkt.
Kundnyttan är uppenbar. Mycket värde för lite pengar. I en Företagsinkubator är det omgivande
samhället berett att erbjuda entreprenörer med spännande idéer ett mycket förmånligt pris på ett
kraftfullt utvecklingsverktyg, som förkortar deras tid till marknadsacceptans och mognad.
67
Figur 4 – Verksamhetsprocesser i företagsinkubatorn Växthuset
Ur processbeskrivningen (se Bilaga 13: Inkubatorverksamheten vid ÅTC) kan man läsa att företagsinkubatorn erbjuder kunskap (coaching, rådgivning, erfarenhet), kontakter (nätverk till näringsliv
och kapital) och en kreativ miljö (kontor med nödvändig infrastruktur). Som coacher i växthuset ger
ÅTC:s personal råd, entusiasmerar och aktivt stöder de företag som givits plats i växthuset. Man upprätthåller kontaktnät så att man kan vidarebefordra frågor utanför det egna kunnandet till ”associerade
mentorer, rådgivare och sakkunniga”. Man erbjuder mentorskap genom nätverk med ”oftast en äldre
person med lång erfarenhet”. ÅTC:s företagscoacher skall: 108
‐
‐
‐
‐
‐
‐
‐
ge rak och tydlig feedback,
vara coach 24 timmar i dygnet (“a way to be”),
vara ärliga,
ha integritet,
jobba konstant framåt,
inte vara terapeut – coaching är inte terapi,
behålla passionen att vilja hjälpa.
Man håller regelbundet ”uppföljningsmöten med inkubanen” för att hålla sig uppdaterad med utvecklingen och vad han/hon planerar att skall ske framöver.
Mängden och kvalitén på inflödet är en avgörande framgångsfaktor för Växthuset. Utgångspunkten är
att alla har möjlighet att söka om inträde i verksamheten oavsett affärsidé, bakgrund och tidigare
erfarenheter mm. Arbetet med inflödet sker via samarbetsorganisationer som skall ha en god kännedom om Växthusets urvalskriterier, vilket kommer att ge en naturlig gallring av entreprenörer och
idéer. 108
Även om vem som helst kan ”söka om plats i Växthuset” arbetar man företrädesvis ”med personer
som har en stark vilja att starta företag med tillväxtambitioner.” Idén som inkubanen tänker sig för68
vandla till företag ”måste ha en affärspotential” men man poängterar att det är de entreprenörslika
”egenskaperna hos personerna och viljan att samarbeta med övriga parter i miljön som är det viktigaste. ... Tyngdpunkten är en bärkraftig idé, stark vilja och entreprenörsanda!”
Utöver coaching, mentorskap, osv. erbjuds inkubator-företaget mot en kvadratmeter-baserad hyra
kontor med möbler, stödresurser såsom rådgivning, tillgång till internet och övrig nödvändig kontorsapparatur.
I förinkubator-steget stöds inkubator-företaget att ta fram en affärsplan innehållande affärsidé, uppskattad marknadspotential, affärsmodell, konkurrentanalys, förutsättningar för skydd av immateriella
rättigheter, lönsamhetskalkyl, osv.
Genom samlokalisering i växthuset med andra företag bildas nätverk samtidigt som inkubatorföretaget erbjuds tillgång till ”förmånliga tjänster och synergier.” I växthuset utvecklar företaget sin
produkt/tjänst i takt med ”regelbundna avstämningar mot uppsatta mål. Mål som sätts upp och analyseras i samarbete med Växthusets personal. I regel hålls protokollförda uppföljningsmöten en gång i
månaden i Växthuset. Arbetet och de uppsatta målen i Växthusavtalet följs upp av ledningsgruppen.
Normalt tecknas Växthusavtal i perioder på 6 månader i taget. Nya målsättningar definieras i samband
med avtalsförlängningar.”108
Växthusets ledningsgrupp bedömer när tiden är mogen för inkubator-företaget att göra utträde ur
växthuset. Beroende ”mognad och marknadsacceptans ... eller om Inkubanen inte utvecklas som
tänkt” gör inkubator-företaget exit eller ”tvingas att flytta ut i förtid. Det är inte självklart att man får
sitta kvar i verksamheten tre år, utan det beror på hur verksamheten utvecklas och hur samarbetet med
de andra företagen sköts. Normalt tecknas Växthusavtalet på perioder om 6 månader.”
Företagsinkubatorns verksamhet drivs som en enhet vars kostnader täcks med en nettobudget från
landskapets offentliga medel. Den operativa verksamheten sköts som en del av Ålands Teknologicentrums ordinarie verksamhet. ÅTC:s huvudsakliga uppgift är att ansvara för, driva och utveckla inkubatorverksamheten som en del av ett åländskt affärs- och innovationssystem. Med innovationssystemet avses alla de organisationer och funktionärer vars verksamhet och växelverkan bidrar till tillväxt
och innovativitet i samhället. 108
”För att skapa gynnsam grogrund för nya affärsidéer” så erbjuds inkubator-företagen ”Innovationsstöd” i formen av ”tidig såddfinansiering”, för ”marknadsundersökningar” och inköp av ”experttjänster”. Utöver detta kan företaget erhålla en med 25 % per år avtagande subvention för den kontorshyra
företaget betalar de tre första åren i växthuset.
Övriga stöd som kan sökas från landskapsregeringen under företagets utveckling i växthuset är drifts
och produktutvecklingsbidrag (i högst i fyra år) som kan uppgå till hälften av de godkända stödberättigade kostnaderna. Utvärdering och uppföljning av verksamhet sker halvårsvis i ledningsgruppen och
”månatligen vid protokollförda uppföljningsmöten med coacher/personal utsedda av ÅTC. Ifall verksamheten inte utvecklas enligt plan utgår stödet.”
Ytterligare för ”att främja nya företags uppstart och utveckling” kan inkubator-företaget ansöka om
utvecklingsstöd ”för att finansiera tjänster som främjar företagets utveckling” samt öka ”lönsamhet i
företaget.”
Det totala stödbeloppet uppgår till maximalt 2500 euro per företag. (Företagets kostnader för konsulttjänster uppgår till 5000 euro.) Företaget skall inte erhålla andra former av offentlig finansiering.
108
ÅTC utvecklar även andra, material, verktyg och metoder för att effektiv kunna marknadsföra och
hantera nya kunder i företagsinkubatorn växthuset, så som109:
69
‐
‐
‐
‐
‐
‐
‐
Allmän beskrivning av Växthuset för potentiella kunder
Annonsmaterial: ’Utveckla dina sluga idéer i inkubatorn på ÅTC’, och ’Växthuset från idé till
faktura’ (bl.a. i medlemstidningen Magasinet år 2005)
Presentationsmaterial av ÅTC, och ’Vad är en inkubator’
Direktiv/processbeskrivning och ansökningsblankett för att söka till växthuset
Blankett för Växthusavtal med ny kund
Checklista för ny medlem i Växthuset
Dokumentmall för uppföljningsmöten, osv.
Landspasregeringen tillsätter en ledningsgrupp som skall leda ÅTC i sin ”nya” uppsättning i Kvarteret
iTiden. Ledningsgruppen ”samverkar med företrädare för näringsliv och utbildning”, och ”ansvarar
för granskning och urvalet av idéer som ges möjlighet att utvecklas till säljbara produkter i företagsinkubatorn.”106
Man behandlar i ledningsgruppen under år 2005 tio ansökningar utav vilka fyra ”förordades inträde
till Växthuset.” 107 Av de tre projekt som slutligen antas till Växthuset verkar speciellt ett vara ett projekt som snabbt avancerar ”till en färdig produkt för export.”110
Ålands Teknologicentrum och Ålands Företagareförening arrangerade under 2005 den lokala InnoFinland-tävlingen på Åland. Mottot för årets tävling var ”Kreativitet som befrämjare av arbete och
företagsamhet”. I den åländska tävlingen deltog 7 innovationer. Leakomatic Ab från Mariehamn
vann förutom den lokala tävlingen även ett hedersamt första pris i den nationella delen av tävlingen republikens presidents InnoFinland-pris 2005.107
I satsningen på Kvarteret iTiden som ett ”innovationscentrum på Åland som ska stimulera framväxten
av nya tillväxtföretag” har ÅTC ansvaret att ”bygga upp innovationskonceptet.” I samband med, och
som ett led i det arbetet börjar ”ÅTC under 2005 [ge] ut det elektroniska nyhetsbrevet iTiden Bulletin
[Bilaga 14: iTiden Bulletin nummer 1111]. ... ÅTC upprätthåller [även] hemsidan för Kvarteret iTiden.”107
70
Den 20.1.2005 fastslår landskapsregeringen nya principer för att finansiera nya företag och produktutveckling i företag.106,112 Samtidigt i ”samband med inledningen av [Växthuset] görs en översyn av
avdelningens olika utvecklingsfunktioner och stödformer med en mera fokuserad och samlad organisation som mål. Målsättningen är att utveckla systemen gällande företagsutveckling, rådgivning och
finansiering i syfte att skapa en effektivare och modernare organisation.” 106 I de nya principerna, för
handläggning och beviljande av stöd till näringslivet avseende näringsavdelningens allmänna byrås
moment i landskapets budget, specificeras bl.a. vilka stöd som är möjliga för de inkubatorföretag som
antas som kunder i Växthuset (Faktaruta 13).
Faktaruta 13 – Landskapsregeringens stöd till inkubatorföretag 1.1.2005
6.10 b Inkubatorföretag (47.03.45, 47.44.20) fr.o.m. 1.1.2005
Rättsgrund: Självstyrelselag för Åland (FFS 1144/1991) 18 § 22 pkt.
LL om lån, räntestöd och understöd ur landskapets medel samt om landskapsgaranti
(50/1988). ...
Ändamål: Syftet med stödet är att kommersialisera idéer som leder till nya konkurrenskraftiga produkter/tjänster eller produktionsmetoder och därigenom bredda det åländska näringslivet och öka exporten.
Stödtagare: Små och medelstora företag på hela Åland (Ab, Öb, Kb eller enskilda näringsidkare) med förutsättningar att utveckla sina idéer till kommersiella produkter. Bland de sökande görs ett urval. ...
Form av stöd:
1) Såddfinansiering
Ett företag som planerar inträde i Företagsinkubatorn Växthuset i kvarteret iTiden kan under
maximalt 6 månader få högst 4.000 euro i stöd för t.ex.
* marknadsundersökningar
* experttjänster
Om företaget inte ges tillträde till Växthuset erhålls endast 80 % av stödet. Tjänsterna köps in
av Ålands teknologicentrum för kundens räkning. Såddfinansiering kan inte ges till kunder
samtidigt som produktutvecklingsstöd betalas.
2) Subvention/avgift för kunder i Växthuset
Avgiften beräknas utifrån en del av ÅTC:s budget, dvs driften av Växthuset (personalutgifter,
material och förnödenheter, hyror). Avgiften är fr.o.m. 1.1.2005: 34 euro/m2/månad.
* År 1: subventionen utgör 75 % av avgiften
* År 4: ingen subvention.
[fortsättning på följande sida]
71
3) Produkt- och teknologiutvecklingsbidrag och –lån
Följer samma regler som i punkterna 6.3 och 6.10 förutom att:
* bidraget kan erhållas i högst 4 år
* ett avtal har tecknats om inträde i Växthuset
* eget arbete är stödberättigat enligt följande:
Stödtagare får som stödberättigande utgift uppta maximalt 30 euro per arbetstimme och högst
160 timmar per månad för eget arbete. Utgifternas storlek skall tydligt motiveras i ansökan
och fastställas i samband med stödbeslutet.
Anställdas lönekostnader får dock upptas såsom stödberättigande utgift till sitt fulla värde.
Antalet arbetstimmar eget arbete skall verifieras med en arbetsdagbok.
Övrigt: Det totala beloppet av alla s.k. de minimisstöd som ett företag erhåller kan inte överskrida 100.000 euro under en tre års period. ...
Varje år ska kundens verksamhet följas upp med avseende på stödet. Om verksamheten inte
utvecklas enligt plan kan landskapsregeringen efter prövning besluta att kunden ska utträda ur
inkubatorn.
Utvecklingen inom växthuset
År 2006 antar man benämningen ”Tripple Helix” för att beskriva ”samverkan mellan utbildningsenheter, näringsliv och myndigheter”. Kvarteret iTiden ses som en miljö som skapar möjligheter till en
sådan samverkan och utgör ”grunden till ett innovationscentrum på Åland som ska stimulera framväxten av nya tillväxtföretag.”113 ÅTC skall ”bygga upp innovationskonceptet. En viktig uppgift är att
initiera aktiviteter som leder till en innovativ användning av teknologi och kunskap och hitta synergierna av samarbete mellan t.ex. företagen i Kvarteret iTiden.” Förutom seminarier och förelåsningar,
arrangerar ÅTC under året både ”Öppet Hus och Kick Off för hyresgästerna.”
”År 2006 var det andra verksamhetsåret för Företagsinkubatorn Växthuset. De två första företagen
passerade under året igenom inkubatorprocessen och flyttade ut ur inkubatorn. Ett flertal ansökningar har behandlats i ledningsgruppen och för närvarande sitter tre företag i Växthuset.”113
Under året arrangerade ÅTC tillsammans med Ålands Företagareförening ”den lokala InnoFinlandtävlingen på Åland. I tävlingen deltog [fyra stycken] innovationer. Årets vinnare blev Ret-pack Solutions Ab med tävlingsbidraget Jara Optimax, vilket är ett patenterat system för effektivisering av returförpackningar inom bryggerisektorn och handeln.”113
Ålands Teknologicentrum tycks vinna respekt med sitt agerande, i alla fall inom landskapsregeringens
näringsavdelning. I landskapsregeringens berättelse för år 2006 rapporterar näringsavdelningen om
förverkligandet av målet att bygga och utveckla ett affärs- och informationssystem113:
Genom Ålands teknologicentrums delvis ändrade inriktning mot nyföretagande och innovationer med
företagsinkubatorn Växthuset samt genomförandet av programmet Innovativa åtgärder på Åland har
arbetet med utvecklingsfrågor blivit mer proaktivt. Ett tätare samarbete mellan aktörer som främjar
företagande har nåtts.
Ett annat tecken på att ÅTC inger tilltro till att kunna hantera nya, och kanske problematiska, teknologiområden kan utläsas ur en finansmotion114 i Ålands lagting, den 17.11.2006, där ÅTC föreslås ”un72
dersöka möjligheten till ett forskningsprojekt där väte bryts ur vatten med hjälp av vindkraft, för en
användning i bränsleceller i [det åländska samhället].” På basen av finansutskottets rekommendation
förkastas dock motionen, med motiveringen att115
Åland kan vara ett lämpligt test- och forskningsområde för ny teknik. Det projekt som motionärerna
föreslår handlar dock närmast om grundforskning som skulle kunna höra under högskolans behörighet. Utskottet konstaterar att den här typen av projekt förutsätter ett utvecklat samarbete med andra
forskningsanstalter. Utskottet föreslår att den grupp som tillsatts för utvecklandet av energianvändning undersöker möjligheterna till extern finansiering för det av motionärerna föreslagna projektet.
År 2007, ”det tredje verksamhetsåret för Företagsinkubatorn Växthuset”, slutför ytterligare ”två företag ... inkubatorprocessen och flyttade ut ur inkubatorn.” 116 Nya ansökningar behandlas i ledningsgruppen ”och för närvarande sitter fyra nya företag i Växthuset.”
En ny ledningsgrupp för växthusverksamheten tillsätts av landskapsregeringen i september 2007.
”Ledningsgruppen består av ordförande Susanne Andersson representerande näringsavdelningen,
Robert Mansén representerande näringsavdelningen/ÅTC och Ben Henriksson representerande Högskolan på Åland.”116
ÅTC arrangerar under året ”seminarier och föreläsningar inom ramen för projektet Nya Interaktiva
Media (NIM-Åland) samt deltagit i Högskolans projekt Växthuseffekten där ÅTC varit en av arrangörerna bakom kursen Företagarskolan. ÅTC har även aktivt deltagit i t ex interreg IIIA projekten "Näringsverksamhet ur ett ekologiskt perspektiv i skärgårdsmiljö", "Skärgårdens logistiska nätverk och
knutpunkter", samt i ett projekt kring miljöinnovativ fiskodling och syresättning av havsbottnar.”’
Under åren 2008-2011 fortsätter ÅTC att utifrån Kvarteret iTiden huvudsak driva och vidareutveckla
företagsinkubatorn Växthuset och, tillsammans med näringsavdelningen, Ålands Utvecklings Ab,
Ålands Industrihus Ab och utbildnings- och kulturavdelningen (Trippel-Helix) att arbeta för att utveckla det åländska affärs- och innovationssystemet.117,118,119,120
2008 finns det fyra företag inhyrda i Växthuset under året. Totalt hade man då i ”Växthuset tecknat
inkubatoravtal med nio företag sedan starten 2005.”117
I september 2008 är växthusets ledningsgrupp uppbyggd enligt:108




Byråchefen för näringsavdelningens allmänna byrå, ordförande i ledningsgruppen
Verksamhetschefen för ÅTC (näringsavd. allmänna byrå)
Representant från Högskolan på Åland (företagsekonomi)
Ledningsgruppen kan därtill i tillämpliga fall höra sakkunniga. Referenspersonerna fungerar
som rådgivande sakkunniga för ledningsgruppen. Kallas till ledningsgruppmöten vid behov.
2009: Eftersom behovet ”av stöd i det tidiga skedet av idéutveckling” visar sig vara stort, ”kompletterades inkubatorkonceptet under året med ett tidigare steg i processen som benämns ÅTC Starthuset
(förinkubator)” enligt modell som tagits fram under 2008 (se ovan En beskrivning av inkubatorverksamheten – Växthuset, samt Bilaga 13: Inkubatorverksamheten vid ÅTC).
Genom att erbjuda möjligheten till affärsutvecklande samtal i olika sammanhang har personalen på
ÅTC under 2009 haft förutsättningslösa träffar med minst 36 dokumenterade nya kunder med funderingar på att starta företag eller utveckla befintliga företag. ÅTC Starthuset inledde sin verksamhet i
början av 2009. Den fungerar som en förinkubator och ”inspirator”, där människor på deltid kan
utveckla sin företagsidé. Mycket av Starthusets styrka är den möjlighet till bollplank och affärscoach73
ning som erbjuds kunderna.118 Personalen på ÅTC lotsar kunden med råd och information om vilka
andra stödfunktioner som kan användas för att komma framåt i utvecklingen. 119
År 2009 behandlas 10 ansökningar till starthuset.118 Efterfrågan är dock stark och redan 2010 hålls ett
fyrtiotal ”förutsättningslösa träffar” med nya kunder som har ”funderingar på att starta företag eller
utveckla befintliga företag”, och som erbjuds ”möjligheten till affärsutvecklande samtal”.119 Inom
Växthuset ger tillgången ”på information, råd, stöd och kontakter” de nya företagarna möjlighet att
”på heltid koncentrera sig på utvecklingen av sina varor och/eller tjänster. Det förkortar den tid som
behövs för marknadsacceptans och mognad.”
Under året 2009 fanns det fem företag i Växthuset. ”Totalt har ÅTC tecknat inkubatoravtal med elva
företag sedan starten 2005.” 118 År 2010, sex år efter start, ingick man avtal med sju företag.” 119
Under 2009 ser det ut som om ett visst missnöje utvecklar sig, inom ÅTC, med hur utvecklingen sker
inom det tänkta innovations/teknik-byn Kvarteret iTiden som bl.a. leder till att man besluter lägga ned
informationsbladet iTiden Bulletin som man upprätthållit sedan 2005 för att förstärka samvaron och
samkänslan mellan småföretagen i kvarteret (se Bilaga 15: Missnöje med iTiden utvecklingen). I bulletin skriver man om utvecklingen i kvarteret:
Till en början kändes det också som om idéerna kring parken fungerade alldeles förträffligt, företagen stod i kö för att få en plats i KiT []Kvarteret iTiden]. Mixen av företag fungerade utmärkt, det
fanns företag inom allt från juridisk rådgivning till callcenter och IT, dessutom var nästan en fjärdedel av företagen nystartade. Det samordnades under de första åren många gemensamma aktiviteter
så som öppet hus, kickoffs, frukost- och kaffeföreläsningar etc. aktiviteten och synergierna mellan
företagen var hög. ...
Idag är situationen helt annorlunda, småföretagen rinner ut ur Kvarteret iTiden, den bärande tanken
om en företagspark där summan är större än delarna finns knappast längre. Industrihus håller som
bäst på att förbereda en utförsäljning av kontoren eller hela fastigheten, det är ännu oklart hur det
kommer att gå till.
Det är bra att försäljning kommer igång även om det känns lite sent, antalet småföretag i KiT har väl
ungefär halverats fram till nu. Är ganska säker på att många av dem hade stannat kvar om de själva
hade haft kontroll över sitt kontor. Jag hoppas att utflyttningen inte har gått för långt och att vi även i
fortsättningen kommer att ha en företagspark värd namnet på Åland. ...
Vi på ÅTC har på nära håll kunnat följa hela utvecklingen av Kvarteret iTiden och vi har nu med ett
visst tungsinne bestämt att detta är sista numret av iTtiden Bulletin, vi kanske kommer igen men tillsvidare ligger detta fast.
(I skrivandets stund kan man bara konstatera att iTiden Bulletinen inte ännu återkommit.)
Den 11.2.2010 kommer ÅTC i tidningen tillsammans med en av sina inkubatorer Kasimir Antbrams
med sin satsning flygande tefat. 121 ”ÅTC satsar på flygande tefat” säger man i artikeln.
Kasimir Antbrams är innovatören som tror att flygande farkoster i framtiden blir en del av vår vardag, på samma sätt som bilen i dag. Själv håller han just nu på med en farkost som startar som en
helikopter, men flyger som ett flygplan. ... Nej, det handlar inte om science fiction. Kasimir Antbrams
söker just nu efter finansiärer för att bygga en prototyp av sin innovation. En innovation han har hållit på och arbetat med i flera år. ...
Robert Mansén, verksamhetschef på Ålands teknologicentrum (ÅTC), säger att Kasimir varit hos dem
sedan i november. -Han ingår i Starthuset, som är till för dem som har en innovativ affärsidé och vill
få svar på om de ska satsa på idén eller inte. Vi ger dem möjlighet att delta i olika möten där de kan
bolla idéer, och så får de tillgång till en mobil kontorsplats."
74
Under år 2011 som var ”det sjunde verksamhetsåret för Företagsinkubatorn Växthuset” ingicks avtal
med ”fem företag” i företagsinkubatorn. ”Två av de fem företagen leddes av kvinnor.”120
75
76
Projektet Företagssteget (2008-2011)
I september 2008 startar ÅTC projektet Företagssteget parallellt med den fortsatta utvecklingen av
innovationssystemet och framdrivandet av nya företag inom växthuset:117
Företagssteget är ett treårigt projekt (2008-2011) som finansieras av Ålands landskapsregering och
ERUF. Målsättning under projektperioden är att fånga upp nya idéer och hjälpa fram entreprenörer
till kommersialisering och företagsbildning, det vill säga bidra till fler företag och fler årsarbetsplatser samt ökad bredd inom det åländska näringslivet. Med projektet vill ÅTC främja och lyfta fram
kvinnors företagande. Målet är att ta in 3-5 företagsprojekt per år och ge minst 10 - 15 företag per år
tillgång till rådgivning via inkubatorverksamheten
Företagssteget handlar om:
‐ vidareutveckling av inkubatorverksamheten på olika sätt
‐ affärs- och företagsutveckling för de kunder som finns i inkubatorn
‐ aktiv marknadsföring för att nå nya kunder som har bra idéer oberoende av bransch
‐ information och utbildning för att underlätta för (potentiella) företagare
‐ nätverksträffar utifrån kundstyrda behov
‐ forum för investerare
‐ att vara en del av det åländska innovationssystemet i samarbete med aktörer som näringslivets
intresseorganisationer, Högskolan på Åland och landskapsregeringen.”
”Inom ramen för projektet föreslås anslag för en tillfällig tjänst som affärsutvecklare. Inom ramen för
företagsinkubatorn Växthuset ska affärsutvecklaren medverka till att inspirera, ge rådgivning och
utbilda idébärare så att de mest lovande projekten ges bästa tänkbara förberedelse för att bli framstående tillväxtföretag.”122
Ur projektets finansieringsansökan till landskapsregeringen/ERUF specificeras att affärsutvecklarens
roll ”inom inkubatorn” är att fungerar som en "möjliggörare". ”Affärsutvecklingen ser olika ut för
varje enskilt fall, men många gånger handlar det om att måla upp kartan framåt för att företaget ska
kunna attrahera finansiärer, samtidigt som det är viktigt att det är uppbyggt på ett sätt som underlättar
vid förvärv eller uppköp. Affärsutvecklaren bistår även i uppbyggandet av de affärsmässiga rutinerna.
Det är av stor vikt att företaget ha en väl anpassad och uppdaterad affärsplan.”123
Åren 2009 till 2010 tar man inom projekter Företagssteget, tillsammans med Ålands Handelskammare, ”initiativ till att skapa ett mentorprogram på Åland. Målsättningen är livskraft, lönsamhet och
lärande i små företag. En arbetsgrupp har fortsatt med planering av Mentor Eget Företag Åland med
Handelskammaren som huvudman och en pilotgrupp startar i början av år 2010.” 118 Man håller ”olika
seminarier och föreläsningar ... bland annat om prissättning och affärsidé tillsammans med Öppna
Högskolan och NIPÅ”. Ytterligare håller man två ”nätverksträffar för kvinnoföretagare och potentiella sådana (Företagsjuntan) ... I träffarna ingår kunskapsutbyte, nätverkande och kompetenshöjande
insatser.” Man presenteras också ”utanför Åland i Helsingfors, Borgå, Ekenäs och Vasa samt i Örebro
och Norrköping”, samt ”vid en europeisk nätverksträff i Bryssel i mars.”119 År 2010 inleder man
också arbetet ”med en inspirationsbok om åländska företagarkvinnor”, och tar initiativ till att skapa ett
mentorprogram för företagare på Åland” där huvudmanen blir ”Ålands Näringsliv” som driver programmet ”tillsammans med ÅTC. Under 2010 har 25 företagare fått en mentor uppdelade på två
grupper.”119
77
Den 12–13.2011 ordnar ÅTC inom projektet företagssteget en storkonferens om kvinnligt företagande
till vilken man också ger ut en bok om kvinnligt företagande, ’Att välja sin väg. En inspirationsbok
om åländska företagarkvinnor’, som tagits fram under projektet. Båda noteras i den åländska median
(Faktaruta 14,Faktaruta 15). 124,125
Urklipp ur Ålandstidningen ”Publicerad 12 maj 2011 kl. 09:45 ...
Utveckla individen, företaget och regionen. Det är målsättningen med den stora konferensen som
Ålands teknologicentrum ordnar om kvinnligt företagande i sommar. ... Det är inom det treåriga
projektet för företagsfrämjande och regionalutveckling som Ålands teknologicentrum ordnar konferensen. En av de stora inriktningarna inom projektet har varit kvinnligt företagande och därför blir
den avslutande konferensen om just detta. Temat är "Att välja sin väg - Nordiska kvinnor om företagande, ledarskap och utveckling".
Ester Miiros som har varit projektledare har dragit ihop en hel del kända namn.
-Förebilder har alltid varit viktigt. Använder jag mig bara av forskning och säger till dig att åtta av
hundra kvinnor är företagare tänker du kanske att det är få och att det inte är något för dig. Men tar
jag hit någon av de åtta som får berätta hur de gjorde, vilka val de gjorde så kanske du tänker "jaha,
ja men de är ju som jag. Jag kan också", säger hon.
Bland de som föreläser finns bland annat Amelia Adamo, som driver eget företag med tidningen
Amelia i spetsen.
-Och jag har bjudit in presidenten. Jag flyttade datumet för att det skulle passa med hennes Ålandsbesök och det finns med i hennes program. ...
Förutom förebilder ... kommer man att ha föreläsare som riktar in sig på andra delar av företagsekvationen. En annan del är forskning och bland annat svenska Carin Holmquist, som är professor
på Handelshögskolan i Stockholm, kommer till konferensen för att föreläsa om varför man ska
stöda kvinnligt företagande.
Ester Miiros säger att det nämligen kan vara bra att under en kortare period positivt särbehandla
kvinnor för att få en förändring på sikt. Till exempel genom kvotering.
-Det kvinnliga företagandet är ofta ganska osynligt i samhället och man måste få se att det finns
exempel och veta att det finns möjligheter. ...
I och med att projektet är slut i höst slutar också det särskilda stödet för kvinnliga företagare. Men
Ester Miiros säger att det redan har gjort skillnad i samhället. ...
Man har också skapat ett kvinnligt nätverk som träffas med jämna mellanrum och utbyter tankar
och idéer. En del konkreta samarbeten har också uppkommit. ... På sikt tror hon dock att det kvinnliga företagandet faktiskt kan öka.”
Faktaruta 14 - ÅTC ordnar storkonferens om kvinnligt företagande, ÅT 12.5.2011
78
Urklipp ur tidningen Nya Åland ”Publicerad: 18/07/2011 ...
”Att välja sin väg. En inspirationsbok om åländska företagarkvinnor” ... Redaktör: Ester
Miiros. Text: Giséla Linde, Liz Lindvall m.fl. Foto: Anna Purtsi. Form, omslag och illustrationer: Eva-Jo Hancock
Då Ålands teknologicentrum med Ester Miiros i spetsen ger ut boken ”Att välja sin väg.
En inspirationsbok om åländska företagarkvinnor” är det ett lovvärt projekt. Bakom boken
står ett flertal företagare: Giséla Linde har skrivit de långa intervjuer som ingår, Liz
Lindvall de kortare, Eva-Jo Hancock har formgett boken och Anna Purtsi fotograferat.
Utförandet är tilltalande i färgval och format. I boken finns ett flertal företagare intervjuade, en del i längre texter med foton tagna i deras företagarmiljöer, andra i kortare format
med mindre porträttbilder. Med jämna mellanrum finns verktygslådor med konkreta tips
och råd om hur man till exempel skall angripa tiden, och bristen på den, eller hur man
säljer in sig och sin produkt. Det här är en bok jag mycket gärna skulle gilla.
Men. Jag är företagare och kvinna, varför blir jag inte inspirerad?
Det som torde fungera bäst är företagarnas berättelser, hur de kom på idén, hur de jobbade
sig framåt och hur de ser på sitt jobb och sitt liv. Människors egna berättelser är alltid intressanta. Problemet med dem i ”Att välja sin väg” är att skribenten står mellan mig och
berättaren. Det är helt enkelt oklart vem som är avsändaren: företagaren eller Giséla Linde
som skrivit texterna om dem. ...
Linde skriver inte neutralt utan blomstrar ut och för mig fungerar det inte. Hon står mellan mig och berättelserna och ger sin tolkning istället för att jag skall få göra min egen. I
texterna får jag gång på gång träffa skribenten framom företagaren som intervjuas.
Layouten är luftig och färgvalet sympatiskt. Ofta har dock utseendet prioriterats framom
läsarvänlighet. Några texter tror jag slutar innan de gör det, eftersom en citatboll eller något annat placerats in. Snyggt, men irriterande.
Boken har underrubriken ”en inspirationsbok om åländska företagarkvinnor”. På presskonferensen sades det att epitetet ”kvinnor” är med för att visa det goda exemplet och peka
på förebilder. Så argumenterade man i liknande sammanhang för tio år sedan också.
Jag tycker det är dags att gå vidare nu och släppa könsbestämningen. Gör för all del en bok
om företagare, intervjua enbart kvinnor, men påpeka det inte. Låt kvinnor vara som män,
inte en särskild grupp utan individer. Kvinnor och män är inte jämställda, men vi kan ju
börja låtsas och leva som om vi var det.
Här fanns en möjlighet att gå i bräschen och ta nästa steg. Den möjligheten tog inte redaktionsgruppen. När skall det någonsin bli dags att släppa könet om inte till exempel nu?
Karin Erlandsson
[email protected]”
Faktaruta 15 - Företagarbok som inte når hela vägen, NÅ 18.7.2011
79
I årsberättelsen för år 2011 summeras projektet enligt:120
Företagssteget var ett treårigt projekt som avslutades år 2011 där ÅTC var projektägare. Projektet
finansierades av Ålands landskapsregering och ERUF. Projektet genomfördes med gott resultat och
de uppsatta ambitiösa målen fullföljdes. Målsättning var att under projektperioden fånga upp nya
idéer och hjälpa fram entreprenörer till kommersialisering och företagsbildning, det vill säga bidra
till fler företag och fler årsarbetsplatser samt ökad bredd inom det åländska näringslivet. Med projektet ville ÅTC stöda och synliggöra kvinnors företagande. Projektets resultat blev 15 nya arbetsplatser (13 kvinnor och 2 män) och 4 bevarade arbetsplatser (2 kvinnor och 2 män). Totalt bildades
14 nya företag.
Under projekttiden har det getts ut en inspirationsbok om åländska företagarkvinnor ”att välja sin
väg” och flertalet seminarier och föreläsningar ordnats. Som avslutning på projektet anordnades i
september en två dagars nordisk konferens med över 200 deltagare på Alandica. Bland föreläsarna
fanns republikens president Tarja Halonen.”
”Inom ramarna för projektet tog ÅTC tog ”initiativ till att skapa ett mentorprogram för företagare på
Åland. Programmet har tagits väl emot och går under namnet Mentor Eget Företag Åland och huvudman blev Ålands Näringsliv i samarbete med ÅTC. Under 2011 har ca 20 företagare haft en mentor. Mentorprogrammet var under året uppdelat i två grupper d.v.s. 2010-2011 och 2011-2012.”
80
Övriga projekt under perioden (2005-2011)
Övriga projekt och aktiviteter under 2005 till 2011 inkluderar bl.a.107,113,116,117,118,119,120
-
Utvecklandet av en energiplan för Åland (B7-projekt Transplan)
Miljöinnovativ fiskodling
Entreprenörskapsakademin
Företagarskolan
Företagarportalen startaeget.ax
Småföretagarseminariet ”Working Bee”
Företagsamhetens år 2009
Innoskola 2009
Cleantechdagen (AICIS)
Naringsnytt.ax
NMR:s “Task Force for Green Growth for Nordic Prosperity”
InnoFinland 2010, InnoFinland 2011
Tillväxt Åland (Landsbygdscentrum)
Nordisk Innovationsforum,
Öppna Högskolans rådgivande organ,
mm.
”ÅTC är en ofta förekommande samarbetspartner i tekniska- och nydanande utvecklingsprojekt.”
Man fortsätter samarbetet och koordineringen av portalen startaeget.ax. där potentiella företagare
erbjuds ”grundläggande information om att bli egen företagare”; och utvecklingen av en ny portal –
naringsnytt.ax – med en ”händelsekalender där man kan följa vad som är aktuellt inom den åländska
företagsvärlden. Avsikten med sajten är att bjuda in och öka flödet av näringslivsrelaterad information
på Åland.” Webbplatserna ”drivs i samarbete mellan Högskolan på Åland, Handelskammaren, Företagareföreningen, landskapsregeringens näringsavdelning och ÅTC. ÅTC ansvarar för vissa återkommande uppdateringar.”118,119,120
Om starta eget – rådgivningen skriver man i årsberättelsen för år 2011 följande120:
”ÅTC Starta eget-rådgivning är Ålands landskapsregerings samordnande informationsresurs riktad
till blivande och befintliga nyföretagare. Genom att erbjuda möjligheten till affärsutvecklande samtal
i olika sammanhang har ÅTC under 2011 haft rådgivningsträffar med 73 dokumenterade kunder med
funderingar på att starta företag eller utveckla sina befintliga företag. Av dessa var 21 kvinnor och 52
män.
De åländska Internetportalerna startaeget.ax och naringsnytt.ax administreras av ÅTC. På startaeget.ax får man grundläggande information om att bli egen företagare. Man får veta vad som krävs
av företagaren som person, hur man förbereder och grundar ett företag, bra tips och kontakt med
olika rådgivare etc. Naringsnytt.ax är en portal med händelsekalender där man kan följa vad som är
aktuellt inom den åländska företagsvärlden. Avsikten med sajten är att bjuda in och öka flödet av
näringslivsrelaterad information på Åland. Portalen kompletteras med ett nyhetsbrev.”
Under åren 2005 – 2011 bistår man även kontinuerligt förvaltningen och andra enheter inom landskapsregeringen i underhåll av datasystemen och med övrig teknikkonsultering, samt deltar i olika
arbetsgrupper inom förvaltningen.117-120
81
Under hela perioden är ÅTC lokaliserad till samma 290 m2 stora utrymmena, ”för ÅTC:s verksamhet
inklusive projektverksamheten och företagsinkubatorn”, som landskapsregeringen upphyrde i och
med byggandet och flytten till i Kvarteret iTiden (Bilaga 16: iTiden entrevåning, ÅTC-utrymmen).33
82
Personalutvecklingen under perioden (2000-2011)
Ännu år 2001 då ÅTC förvaltningsmässigt är placerad inunder utbildnings- och kulturavdelningen,
består ÅTC bemanning av fyra tillfälliga tjänster: projektledare/verksamhetsledare (Robert von
Pfaler), försöksledare/energiansvarig (Robert Mansén), IT-assistent/IT-ansvarig (Fredrik Pettersson),
samt dataansvarig (Henrik Juslin) (se Bilaga 11: Beskrivning av ÅTC år 2001).91
En direkt följd av inflyttningen i näringsavdelningen är att tjänsterna inom ÅTC (se Bilaga 11: Beskrivning av ÅTC år 2001) omvandlas (Faktaruta 16)126.
Carin Holmqvists (t.f. avdelningschef näringsavdelningen) brev till ÅTC personal den
12.12.2002:
”ARBETSAVTAL
I enlighet med budgetförslaget for 2003 är avsikten att Ålands teknologicentrum (ÅTC) ska
inrättas som en enhet under näringsavdelningens allmänna byrå. Det förberedande lagstiftningsarbetet för detta pågår redan och handläggs av Hans Selander vid lagberedningen.
Det föreslås vidare att det vid ÅTC ska finnas en tillfällig tjänst som enhetschef. Eftersom de
övriga tjänsterna vid ÅTC inte är av tjänstemannakaraktär med myndighetsutövning föreslås
att tjänsterna regleras i arbetsavtalsförhållande.
Såväl verksamhet som tjänsterna vid ÅTC har hittills varit beroende av årliga budgetmedel,
därmed borde även personalens avtal varit utformade som ettåriga tillfälliga förordnanden. Av
någon anledning har samtliga anställda haft förordanden som ej varit tidsbestämda.
Samtliga förordande anses nu utgå 31.12.2002, då grunden för ÅTC:s verksamhet formellt
övergår till att utgöra en enhet under näringsavdelningen.
Under förutsättning att lagtinget beviljar erforderliga medel kommer Ni automatisk att erhålla
ett nytt arbetsavtal utan att tjänsten först ska utannonseras, vilket sker i stöd av stadgandet i 30
§ 3 mom. tjänstemannalagen.
T.f. avdelningschef
Carin Holmqvist”
Faktaruta 16 – ÅTC personalens arbetsavtal ändras
En betydande förändring i ÅTC:s personal, i samband att ÅTC flyttas in under näringsavdelningens
förvaltningsområde och etablerandet av ÅTC inom Kvarteret iTiden, är att enhetschefen för ÅTC,
Robert von Pfaler, i slutet av 2004 går i pension.105 I budgetförslaget för år 2005 föreslås ”inget
anslag för den tillfälliga uppgiften som enhetschef för teknologicentret. Det övergripande ansvaret
föreslås överfört på avdelningens utvecklingsplanerare.”127
I och med att även Henrik Juslin lämnat ÅTC (exakt när är oklart, men troligen efter uppdraget med
digitaliseringen av bomarsunds fästning som ÅTC utfört för Ålands museibyrå)127,128, består ÅTC
bemanningen från och med starten på 2005 således av tre tillfälliga tjänster som ”projektledare”129.
2006 ändras benämningarna på de tillfälliga tjänsterna inom ÅTC så att Robert Mansén blir enhetschef, Ulf Asplund projektledare och Fredrik Pettersson IKT-ansvarig. ”IKT-ansvarig vid ÅTC ansvarar även för IT-supporten vid Ålands läromedelscentral och Ålands arbetsförmedlingsbyrå i samarbete
83
med finansavdelningens IT-enhet.” ÅTC köper under året ”tjänster från Ålands Industrihus för att
garantera att aktiviteterna i Kvarteret iTiden löper smidigt.”115
2008 i samband med projektet Företagssteget inrättas en ny tillfällig tjänst som affärsutvecklare vid
ÅTC. Samma år ändras även de övriga ÅTC-personalens tidigare tillfälliga arbetsförhållanden till
permanenta tjänster, vid ÅTC inrättas den 1.3.2008 ”en tjänst som verksamhetschef, en tjänst som
projektledare samt en tjänst som IKT ansvarig ... Motsvarande funktioner har tidigare upprätthållits
inom ramen för arbetsavtal.”122 (Faktaruta 17)130
Den 13.2.2008 meddelas de sedan tidigare tillfälligt anställda inom ÅTC att de, från och med
1.3.2008, erhåller följande heltidstjänst med tillhörande arbetsuppgifter:
Verksamhetschef, med arbetsuppgifterna att:
-
ansvara för drift och utveckling av företagsinkubatorn,
ansvara för teknologiutveckling och innovationsarbete,
ansvara för budgeten gällande enhetens verksamhetsmoment,
vara föredragande tjänsteman i ärenden gällande företagsinkubatorn och
handha andra av förman anvisade uppgifter som hör till Ålands teknologicentrums ansvarsområde.
Projektledare, med arbetsuppgifterna att:
-
samordna och koordinera projekt och utredningar,
utveckla och medverka i driften av företagsinkubatorn,
sköta informationsverksamhet inom och utanför Åland och
handha andra av förman anvisade uppgifter som hör till Ålands teknologicentrums verksamhetsområde.
IKT-ansvarig, med arbetsuppgifterna att:
-
ansvara för den tekniska utrustningen vid Ålands teknologicentrum,
bistå i underhållet av vissa av landskapsregeringens utlokaliserade enheter samt
handha andra av förman anvisade uppgifter som hör till Ålands teknologicentrums verksamhetsområde.
Faktaruta 17 - ÅTC-tjänster med arbetsuppgifter 1.3.2008
ÅTC-personalen är vid slutet av 2008 således fyra till antalet, som heltidsanställda: verksamhetschef
Robert Mansén, projektledare Ulf Asplund, och IKT-ansvariga Fredrik Pettersson; samt till projektanställda affärsutvecklaren och ansvariga för projektet företagssteget Ester Miiros. Denna bemanning
skall visa sig bestå fram till den omställning som initieras av den, år 2011, nyvalda landskapsregeringens första tilläggsbudget för år 2012. Mer om detta i del tre av historien om ÅTC.
84
Slutord för del två
Här slutar Del II – Ålands Teknologicentrum, en organisation i Tiden, 25-30 år av teknisk utveckling
och innovation – focus på affärsutveckling, åren 2000 – 2011.
Perioden dominerades av omvandlingen av ÅTC från en utvecklingsenhet fokuserad närmast på teknologiutveckling och inhämtning av ny teknologi till de åländska företagen och samhället, till en enhet för affärs- och innovationsutveckling med huvudfokus på tillkomsten och tillväxten av nya företag
med nya produkt- och affärsidéer.
Tillkomsten av och inflyttning i teknikbyn Kvarteret iTiden och iståndsättandet, drivandet och vidareutvecklandet av företagsinkubatorverksamheterna Växt- och Starthuset, som en del av det åländska
innovationssystemet, ockuperade största delen av ÅTC:s tillgängliga resurser under perioden.
Under perioden 2008 – 2011 drev man även EU-projektet Företagssteget där man ytterligare befrämjade nyföretagandet med fokus speciellt på kvinnligt företagande där man även gav ut en inspirationsbok: ”Att välja sin väg. En inspirationsbok om åländska företagarkvinnor”.
Följande del i historien tar av i nedläggningen av företagsinkubatorverksamheterna Växt- och Starthuset med start i utforskandet av möjliga bakgrundsfaktorer och politik bakom nedläggningsbeslutet.
Mera om detta följer härnäst i den avslutande delen av historien om ÅTC: Del III - Omställningens
tid, åren 2012 – 2014.
85
86
DEL III
OMSTÄLLNINGENS TID,
ÅREN 2012 – 2014
87
88
Växthuset avslutas, ÅTC omformas (2012-2013)
För att eventuellt bättre förstå den omställning som påtvingas ÅTC i första tilläggsbudgeten för år
2012131 måste vi gå några steg bakåt i historien för att bekanta oss med tidigare händelser och den
sittande landskapsregeringens beslut, samt det bemötande dessa beslut får av lagtingsledamöter som
senare kommer att bli invalda i lanskapsregeringen i och med valet år 2011.
Företagsrådgivningen överförs till ÅTC, opinionen emot ÅTC tilltar (2008-2011)
I och med budgetförslaget för år 2008 den 19.12.2007 gör landskapsregeringen upp ett nytt avtal med
näringslivsorganisationerna för att bättre kunna reglera och ha kontroll över vad som görs som en del
av stödet inom Åland Näringsliv r.f. och Företagareföreningen på Åland r.f. Stödet i sig själv är inget
nytt utan omnämns redan i landskapsstyrelsens årsstater under 1980-talet, t.ex. säger man i årsstaten
för år 1987 följande132 (se även Del 1 - Förberedelser inför ett åländskt teknologicentrum):
”Landskapsunderstöd för kurs-, utbildnings- och rådgivningsverksamhet [...]
Anslaget [på 415.000 FIM] föreslås utnyttjas enligt följande dispositionsplan
- Ålands företagareförening r.f.:s och Ålands handelskammares gemensamma företagskonsulent, 150.000 mark.
- Ålands handelskammares exportombudsman 125.000 mark.
- Ålands Redareförenings och Ålands landskapsstyrelses gemensamma sjöfartskonsulent (50
%) 70.000 mark.
För kurser, seminarier, övrig utbildning och rådgivning 70.000 mark.”
I landskapsregeringens budgetförslag för år 2008 slår man fast stödet till näringslivsorganisationerna
för bl.a. rådgivningsverksamheten (Faktaruta 18)133.
Urklipp ur landskapsregeringens budget för år 2008
Föreslås ett anslag om 110.000 euro. Anslaget kan användas för bidrag till det landbaserade
näringslivets organisationer i enlighet med överenskommelse som träffas med landskapsregeringen. Avtalet ska reglera vilken verksamhet som bedrivs i förhållande till stödet, vilka mål
som sätts upp för verksamheten och hur resultatuppföljningen genomförs. Landskapsregeringen samordnar från år 2008 den företagsinriktade verksamheten genom att skriva ett avtal gällande näringslivet vid sidan av primärnäringarna.
Syftet med bidraget är att tillhandahålla rådgivning och information om etablering, uppstart
och utveckling av företag samt bedriva projekt som skapar förutsättningar för utveckling av
det åländska näringslivet. Den verksamhet som beviljas stöd ska sträva efter att uppnå de
näringspolitiska målen där ökad export av varor och tjänster är högt prioriterat, liksom etablering och tillväxt av producerande företag för att bredda näringsstrukturen i landskapet samt
åtgärder som gynnar den regionala utvecklingen.
Anslaget avses också kunna användas för seminarier, projektförberedande åtgärder eller andra
aktiviteter som gynnar utvecklingen av företagsamheten på Åland.
Anslaget kan vidare användas för myndighetsinformation och informativ kursverksamhet. ...
[På finansutskottets rekommendation höjs anslaget med] 40 000 euro [till 150.000 euro].
Faktaruta 18 - 2008-års stöd till näringslivsorganisationerna för företagsrådgivning
En av landskapsregeringen initierad undersökning134 utför av Ålands statistik och utvecklingsbyrå
(ÅSUB) år 2006 visar på ett behov av att bättre kunna kontrollera innehållet i och resultatet av det
89
bidrag för företagsrådgivning man årligen delat ut till näringslivsorganisationerna. Enligt intervjuer
utförda under åren 2012 till 2014135 skulle det inom landskapsregeringens näringsavdelning vid tiden
ha uppkommit ett växande missnöje med effektiviteten i stöden inom, och den överlappning i aktiviteter man ansåg finnas mellan, näringslivsorganisationerna, Ålands Näringsliv r.f. och Företagareföreningen på Åland r.f. Ett behov av tydligare krav på resultat inom den stödda verksamheten kan också
skönjas i landskapsregeringens beskrivningar av behovet att förändra näringslivsstrukturen på Åland
(se nedan).
I det av lagtinget den 3.6.2009 antagna förslaget till första tilläggsbudget för år 2009 förvarnar landskapsregeringen för en kommande förändring i näringslivsstrukturen vilken även kommer att ha konsekvenser i företagsrådgivningsverksamheten136.
’Den förändrade näringslivsstrukturen leder till konsekvenser även för olika kringtjänster och rådgivningsverksamhet som riktas till företag. Landskapsregeringen inleder under nästa år arbetet med
att samordna företagsrådgivningen för att uppnå en högre grad av kunskapsförmedling till olika verksamhetsinriktningar bland företag. Med användning av ny teknik skapas effektivare redskap och ökad
tillgänglighet av rådgivningstjänster. Verksamheten vid Ålands teknologicentrum utvärderas i det
sammanhanget och ges en tydligare roll. För att betona nödvändigheten av ökat samarbete går nyordningen under benämningen "Team Åland" och utformas tillsammans av offentlig och privat sektor.
... Även nya former av samverkan mellan landskapsregeringen och näringslivet kommer att övervägas. Tydligare resultatkrav formuleras för företagsrådgivningsverksamhet och marknadsföring.
Landskapsregeringens roll är att skapa gynnsamma förutsättningar för etablerade och nya företag
inkluderande generationsväxlingar samt att främja kvinnors företagande.’
Förslaget att samordna företagsrådgivningen får inte särskilt stor uppmärksamhet i tilläggsbudgetförslagets behandling i plenum, under mars-april 2009, där Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik
Mattsson framställer förslaget på följande sätt:137
”[s.453] ... För att kunna utveckla alla företag vill vi skapa någonting som vi kallar "Team Åland". Vi
tycker att alla kunskaper som finns på enskilda företag och inom olika branscher ska kunna vara med
och stimulera andra branscher. Därför ska de organisationer som är med och styr företagsrådgivning
på Åland sammanföras i en "stabsfunktion". Det här ska tydligare framgå genom starkare krav på
resultat av deltagande parter. Det här är något som definitivt behövs.”
Lagtingsledamot Fredrik Karlströms inlägg i plenumdebatten relaterar bara indirekt till förslaget.137
Han kostaterar att han generellt är emot att bedriva verksamhet med hjälp av bidrag och där han anser
att ”Ålands räddning, i den kommande lågkonjunkturen, är att vi uppmuntrar och skapar förutsättningar för våra befintliga företag att anställa fler och skapa fler arbetsplatser. Låt oss fokusera på det
här istället för att uppmuntra folk att starta eget”.
Om det i första tilläggsbudgeten för 2009 och dess behandling i plenum ännu förblev oklart för oppositionen i lagtinget vad landskapsregeringen, under namnet "Team Åland", menade med förändringarna i näringslivsstrukturen och dess konsekvenser för företagsrådgivningsverksamheten, samt landskapsregeringens avsikt att samordna denna i samband med att ÅTC ges en tydligare roll, skulle detta
bli mycket klart i budgetförslaget för år 2010 där landskapsregeringen den 29.10.2009 helt entydigt
föreslår att starta eget rådgivningen, istället för att som tidigare upphandlas av näringslivets intresseorganisationer, från och med år 2011 skall skötas av landskapsregeringens egen organisation ÅTC.
Tanken är att ÅTC tillhandahåller denna rådgivning i egen regi eller genom att erbjuda nyföretagare
möjlighet att med hjälp av landskapsregeringens konsultcheckar upphandla sådan behövlig rådgivning
och kompetens som ÅTC inte kan bistå med. Således, vilket också framhävs i plenum av landskapsregeringens representanter, anser landskapsregeringen att näringslivsorganisationerna fortfarande kan
anlitas men att detta sker via ÅTC och entydigt för sådan kompetens som ÅTC inte själv har och som
90
någon av näringslivsorganisationerna kan erbjuda. Arrangemanget är således tänkt att bl.a. lösa problemet med att man inom Ålands Näringsliv r.f. och Företagareföreningen på Åland r.f. delvis överlappar varandra i den rådgivningsverksamhet man bedriver som en del av stödet man fått av landskapsregeringen.134
I budgetförslaget för 2010 (vilket slutligen också godkänns av lagtinget trots protester) säger man
följande under främjande av näringar (textmarkering tillagd):138
”Begränsade resurser ställer krav på att hela den samlade satsningen på näringslivsutveckling används på ett effektivt och samordnat sätt. De rådgivande, stödjande och utvecklande delarna måste
samverka för att minimera risken för överlappande system och för att de gemensamma insatserna blir
rätt riktade och är hållbara på sikt. Landskapsregeringen ser det som en fördel att också olika
branschorganisationer utvecklar ett närmare samarbete. ... Ett nära samarbete mellan ÅTC och landskapsregeringens andra verksamheter inom rådgivning, stöd och riskkapital utvecklas. ...
Landskapsregeringens näringspolitiska roll ska vara att skapa förutsättningar för entreprenörer och
företag att starta nya och utveckla befintliga företag. ... Den förändrade näringslivsstrukturen leder
till konsekvenser även för olika kringtjänster och rådgivningsverksamhet som riktas till företag. Landskapsregeringen inleder under nästa år arbetet med att samordna företagsrådgivningen för att uppnå
en högre grad av kunskapsförmedling till olika verksamhetsinriktningar bland företag. För att skapa
samordningsvinster avser landskapsregeringen att från och med år 2011 överföra rådgivningen för
starta eget verksamheten som idag finansieras via samarbetsavtal med branschorganisationerna
Ålands Handelskammare r.f. och Ålands Företagareförening r.f. till Ålands teknologicenter. ÅTC
driver sedan år 2005 en företagsinkubator, Växthuset, med målsättningen att skapa livskraftiga tillväxtföretag och bidra till mångfald i näringslivet. Parallellt med Växthuset startade ÅTC år 2009 upp
Starthuset, en förinkubator som stöder entreprenörskapsutveckling i ett tidigt skede. Dessa båda instrument utgör viktiga verktyg för att gynna nyföretagande. ÅTC arbetar utifrån ett triple helix koncept, vilket innebär samarbete med utbildnings- och kulturavdelningen och näringslivets branschorganisationer. Genom att samla verksamheterna hos en oberoende part skapas samordningsvinster
med minskade utgifter och avtalen med organisationerna kan frångås.”
Den 11.11.2009 ställer oppositionen i lagtinget ett spörsmål till landskapsregeringen om dess näringspolitik139 och håller presskonferens där man offentliggör spörsmålet till media (se Faktaruta 19).
91
Ålandstidningen den 12.11.2009 (texten är förkortad)
Stort missnöje med regeringens näringspolitik
... Oppositionen har under en längre tid ansett att det behövs en diskussion om den osynliga
näringspolitiken, säger Roger Jansson. Inom näringslivet har många reagerat själva. De får
inte svar på sina frågor, säger han. Landskapsregeringen har gjort ett stort nummer av att
man ska ha en dialog med näringslivet. Hearingar har hållits, men kritik från Ålands handelskammare tyder på att landskapsregeringen inte lyssnar. Ska man bygga ett förtroende
måste man visa att lyssnandet också ger effekt, säger Johan Ehn (Fs). Även Camilla Gunell
(S) betonar vikten av förtroende mellan näringsliv och beslutsfattare. Där brister det i dag och
det är allvarligt, säger hon. ...
Det måste även bli lättare att starta företag, anser oppositionen. ... Barbro Sundback (S) gillar
inte förslaget att flytta företagsrådgivningen från Ålands handelskammare till Ålands teknologicentrum (ÅTC). Det tror jag inte alls på. Det är en socialisering. Jag funderar på om man i
stället skulle lägga ner ÅTC, säger hon. ... På frågan om näringsminister Jan-Erik Mattsson
(C) borde avgå svarar Barbro Sundback att det inte skulle försämra för näringslivet. Frågan är
om han kan återerövra förtroendet, säger Camilla Gunell.
Att Ålands handelskammare, Ålands turistförbund och Ålands köpmannaförening har uttryckt
frustration över läget, framhålls i spörsmålet. De vill inte ha 24 förlorade månader till, säger
Roger Jansson. Barbro Sundback ifrågasätter i det sammanhanget att landskapsregeringen vill
skära ner anslagen för handelskammaren och turistförbundet. Dessa två organisationer har
kritiserat landskapsregeringen. Är detta ett straff? undrar hon.
Faktaruta 19 - Stort missnöje med näringspolitiken
Den 23.11.2009 svarar landskapsregeringen på spörsmålet bl.a. följande angående vidtagna konkreta
åtgärder år 2009 för att befrämja nyföretagande på Åland:140
”Insatserna för att främja företagande och uppkomst av nya arbetsplatser kommer att effektiviseras.
Landskapsregeringen samlar successivt utvecklingsinsatserna gällande nyföretagande. Rådgivningstjänster riktade till blivande och befintliga företagare samordnas och köps in och kunderna får en
dörr in till den samhällsfinansierade starta eget servicen. Samordning och ökad träffsäkerhet gör att
landskapets kostnader kan dras ner. För skräddarsydda utvecklingsprojekt kan företag och branschorganisationer söka skild finansiering. Företagsinkubatorn Växthuset har funnits i fem år och stöder
företag som utvecklar sina idéer till kommersiella affärer. För att bemöta den ökande strömmen av
företagare inleddes i år under Företagsamhetens år 2009 verksamheten Starthuset med affärsutvecklingsarbete för företag/personer med företagarambitioner.”
Trots en finansmotion141 mot att flytta starta-eget rådgivningen till ÅTC (se Bilaga 17: Motion mot att
flytta företagsrådgivningen, ÅTC utred) och en ställvis hätsk debatt i plenum (se Bilaga 18: Behandling i Plenum av budgetförslaget för år 2010) godkänns budgetförslaget av lagtinget. I finansutskottets
betänkande till budgetförslaget138 föreslår man att förslaget att fortsättningsvis upphandla starta-eget
rådgivningen av näringslivets intresseorganisationer förkastas, vilket också sker. Däremot vill finansutskottet ta fasta på motionens förslag att utvärdera ÅTC verksamheten med tillägget att en sådan
utvärdering skall gälla hela verksamheten som har och göra med företagsrådgivning och -stöd, dvs. ”I
denna utvärdering bör näringsavdelningens, Ålands teknologicentrum (ÅTC):s, Ålands utvecklings ab
(ÅUAB):s, branschorganisationernas samt övriga rådgivningsinstansers tidigare insatser och framtida
potential granskas.
92
I Ålandstidningen, den 12.2.2010142, kritiserar näringslivets intresseorganisationers ordförande, Dick
Jansson – Ålands företagareförening, och Daniel Dahlén – Ålands handelskammare, kraftigt beslutet
att flytta företagsrådgivningen till ÅTC (Faktaruta 20).
Ålandstidningen den 12.2.2010 (texten är delvis förkortad)
Nu har näringsministern Jan-Erik Mattsson (C) fattat beslut om att minska finansieringen till Ålands handelskammare och Ålands företagareförening. Rådgivningen överförs till Ålands teknologicentrum (ÅTC). ...
Landskapsregeringen har under många år köpt rådgivningstjänster av handelskammaren och
företagareföreningen. Nu har näringsministern Jan-Erik Mattsson fattat beslut om att minska
finansleringen med en tredjedel. 2011 överförs tjänsten helt. ... Detta uppskattas inte av näringslivsorganisationerna, som anser att man går ifrån ett välfungerande och kostnadseffektivt
system.
Företagareföreningens ordförande Dick Jansson säger att ÅTC inte har kompetensen att bistå
näringslivet med den rådgivning som efterfrågas.
- i det konjunkturläge vi befinner oss i just nu handlar många av frågorna om arbetsrätt, och
även i vanliga fall handlar många av frågorna om juridik och skattegränsproblematik. På ÅTC
är det två teknologer som ska ha hand om rådgivningen, och de är inte duktiga på arbetsrätt
och juridik. ...
Daniel Dahlén är vd för handelskammaren. Fram tills nu har landskapet köpt en starta-eget
tjänst av handelskammaren. En tjänst som ÅTC nu ska ta över.
- i dagsläget hjälper vi bland annat företagarna med att söka olika stöd och lån, till exempel
landskapets Investeringsstöd. Nu är det meningen att landskapet både ska ge företagarna råd
om hur man sköter dessa stöd och besluta om vem som får stöden. Vi undrar om detta ens
juridiskt korrekt
Varför är ni bättre lämpade att sköta denna företagsrådgivning?
- Vi är en näringslivsorganisation som erbjuder ett nätverk och en chans för nystartade företag
att komma in i del åländska näringslivet. Vi har ett näringslivstänk när det gäller affärsplaner
och kommersialisering som inte finns inom landskapet. ...
Faktaruta 20 - Kritik mot att företagsrådgivning överförs till ÅTC
Ytterligare kritik mot beslutet framförs i tidningens ledarspalt den 16.2.2010, där skriver huvudredaktör Niklas Lampi att landskapsregeringens näringsavdelning är vilsen och att socialisering ”sällan en
smitfil till högre effektivitet”143.
”SÅ VAR det klart, företagsrådgivningen överförs från privata Ålands handelskammare till landskapets Ålands Teknologicentrum (ÅTC). Landskapsregeringen har i många år köpt tjänsten av handelskammaren som levererat den i samarbete med Ålands företagareförening. Från 2010 halveras mängden inköp och vid årsskiftet tar ÅTC över ansvaret helt och hållet.
SYFTET ÄR enligt regeringens budgetmotivering att spara och "skapa samordningsvinster". Redan
här måste det första frågetecknet ritas. Socialisering har sällan visat sig vara en smitfil till högre
effektivitet. Tvärtom. Den inbesparing som näringsavdelningen räknar med kan snabbt bli en kostnadsökning, när nya uppgifter flyttar in under offentligt tak.
ÄNDÅ ÄR den viktigaste frågan här inte hur många euro och cent landskapet kan förlora på rockaden, utan vad den betyder för företagarna.
Värdet av en välfungerande företagsrådgivning kan inte överskattas. I kristider kan det vara skillnaden mellan ökad arbetslöshet och möjligheter som lyfter. Finns det då ett missnöje med hur näringsli93
vets organisationer skött sitt uppdrag? Något som kunde motivera att dagens upplägg rycks upp med
rötterna? I varje fall inte något som hörts.
SÅ HUR blir det nu? ÅTC har från start en annan profil med tyngdpunkten på teknologi. Gott så. Men
frågan som är obesvarad är vem som i fortsättningen ska agera bollplank i juridiska, administrativa
och ekonomiska frågor, områden som handelskammaren täckt in. ÅTC och näringslivsorganisationerna är olika kroppar som sysslar med olika saker. De kompletterar varandra, men det är svårt, ja
omöjligt, att se hur ÅTC ska kunna ersätta alltsammans, med dagens inriktning och bemanning.
EN ANNAN fråga som inte heller längre går att undvika är hur det är med omdömesförmågan hos
ÅTC, och hos näringschefen som på insändarplats försvarar sin enhet med att "Åland behöver fler
UFO-byråer". Visst är det vackert med innovationer. Men det kan rimligen inte betyda att vi ska kasta
skattemedel på varje tefat som kommer flygande. Någonstans måste vuxna människor också våga
säga nej och stopp. Det är fantastiskt om en privatperson meckar på en tefatsdröm, men det är inte
landskapets sak.
Till och med USA har lagt ned sitt månprogram.
SÅ HUR hamnade vi här? Det är svårt att se någon annan förklaring än att omfördelningen till ÅTC
är en intern räddningsoperation för att säkerställa arbetsplatser på näringsavdelningen.
Den är svår att motivera ekonomiskt. Den är svår att försvara kompetensmässigt. Den skickar dessutom ut en märklig signal: i stället för att agera beställare på den privata marknaden, vilket man lovat,
återgår nu LR till att själv ratta alltmer.
DET SKULLE därför förvåna om det här beslutet inte rivs upp under året. Och att vi i samma veva i
stället får en diskussion om varför ÅTC överhuvudtaget behövs, när det redan finns andra goda och
fungerande alternativ.”
Ålandstidningens huvudredaktör ansluter sig således till gruppen av politiker som ifrågasätter ÅTC:s
behov och existens (se tidigare uttalande av bl.a. Barbro Sundback, Faktaruta 19).
Trots försök att visa att man inom landskapsregeringens näringsavdelning nog samarbetar med, och
åstadkommer sammarbete inom, näringslivet på Åland (bl.a. i en artikel i Ålandstidningen den
11.3.2010144) leder beslutet, att överföra starta-eget rådgivningen från näringslivers intresseorganisationer till ÅTC, till att ÅTC blir ett slagträ i den politiska, oppositionsopportunistiska, debatten. Dock
verkar inte alla politiker inom oppositionen i lagtinget alltid riktigt ha klart för sig vad de nu egentligen opponera sig emot (Faktaruta 21)145. Att samtidigt ifrågasätta ÅTC:s existens på Åland (se ovan
Faktaruta 19) som man klagar över avsaknaden av till Tekes och teknologiutvecklingscentraler i riket
motsvarande organisationer på Åland verkar minst sagt paradoxalt.
94
29.3.2010 Plenum (texten förkortad)
Parlamentarisk kommitté för strukturomvandling av näringsavdelningen ... Ltl Barbro
Sundback
Herr talman! Socialdemokraterna har under långa, långa perioder talat om strukturomvandlingar och alldeles särskilt inför den här perioden när vi såg att det måste
sparas. Jag har ofta den känslan att det är många som inte förstår vad vi menar med
strukturomvandling. En del tror att det är samma sak som att spara. Men så kan man
nog inte se det, att strukturomvandling är lika med inbesparing, åtminstone inte på
kort sikt.
Om man nu tar landskapet som exempel så finns det en struktur, en organisation och
det finns vissa funktioner som måste anpassas till tidens krav. Det blir dyrt och improduktivt att hålla sig med strukturer som inte är anpassade till de behov som finns
idag. Vi menar, och det har många här tidigare sagt, att landskapets näringsavdelning
är hopplöst föråldrad. ... Som jag just sade här så har vi över 2000 företag på Åland,
av vilka den övervägande delen är småföretagare. De, om några, är i stort behov av
olika typer av stödtjänster eftersom de är så små.
Om man jämför med vad som finns på rikssidan så saknar vi motsvarande i nästan
alla avseenden. Arbetskrafts- och näringscentraler finns det överallt i riket. De hjälper
till med finansiering, internationalisering av företag, företagsutveckling, uppfinningsrådgivning, patentskydd och experttjänster. Det finns också Tekes, teknologiska utvecklingscentralen som har av olika typer av stödfunktioner för företagen och så
finns det statens tekniska forskningscentral o.s.v. Vi har ingenting som riktigt motsvarar det här.
Dessutom har majoriteten olyckligtvis tagit bort stödfunktionerna som Ålands handelskammare hade. Det var ju väldigt olyckligt, men det har man nu gjort. Man har
plöjt ner det i teknologicentret.
Själva avdelningen avspeglar inte vår näringslivsstruktur. ... [Jag tror] att det finns ett
starkt stöd för att strukturomvandla näringsavdelningen. ...
Tack, herr talman.”
Faktaruta 21 - Politik för motsvarande till Tekes och teknologiutvecklingscentraler men inte ÅTC
Trots den stigande opinionen emot förslaget håller landskapsregeringen dock fast i sin avsikt att föra
över starta-eget företagsrådgivningen till ÅTC. I budgetförslaget för år 2011 skriver man, den
25.10.2010, följande under näringslivets befrämjande146:
”År 2011 kommer den allmänna rådgivningen för starta eget verksamheten som finansieras via samarbetsavtal med branschorganisationerna Ålands Näringsliv och Ålands Företagarförening att planenligt minska. Föreningarna kommer istället att bedriva mer nischad projektverksamhet med delfinansiering från t.ex. EU-program. Portalen startaeget.ax med basinformation för nyetablering av
företag upprätthålls av Ålands teknologicentrum. Mer riktad rådgivning till nystartade företag tillhandahålls genom konsultcheckar ...”
Landskapsregeringens förslag leder åter igen till motion och aggressiv motattack från oppositionen i
lagtinget. I en motion säger Carina Aaltonen, Barbro Sundback och Camilla Gunell, den 11.11.2010,
att ”förlägga starta-eget verksamheten till ÅTC, är som vi ser det, inte det bästa sättet stimulera till
95
ökat företagande”, däremot vill man se att anslagen på 90.000 euro till näringslivets intresseorganisationer för ”Landskapsunderstöd för kurs-, utbildnings- och rådgivningsverksamhet höjs med 40.000
euro.”147 Anslaget säger man ”har sänkts med nästan 100.000 euro från bokslutet 2009 till budgetförslaget 2011”.
Efter en jämn omröstning rekommenderar finansutskottet den 15.12.2010 att motionen förkastas148,
och trots stöd från lagtingsledamot Danne Sundman förkastas motionen i plenum den 22.12.2010 trots
kraftiga protester av ledamöter i opposition (se Bilaga 19: Behandling i Plenum av budgetförslaget för
år 2011)149. Starta-eget företagsrådgivningen överförs således från och med 2011 från näringslivsorganisationerna till ÅTC150.
Den 5.7.2011 tillsätter landskapsregeringen en arbetsgrupp för att utreda kapitalförsörjningstillgången
på Åland.151 Medlemmar i arbetsgruppen är:
Linnéa Johansson, näringsavdelningen, ordförande
Lennart Joelsson, Ålands utvecklings Ab, sekreterare
Håkan Clemes, Andelsbanken för Åland
Daniel Dahlén, Ålands Näringsliv
Carin Holmqvist, Ålands investerings Ab
Kenneth Mörn, Ålandsbanken Abp
Jan-Erik Rask, Nordea Åland
Agneta Erlandsson-Björklund, Ålands Industrihus Ab
Caroline Eriksson, Ålandsbanken Abp
”Arbetsgruppen skall inom ramen för sitt uppdrag utreda den aktuella kapitalförsörjningssituationen
på Åland. Arbetsgruppen skall utreda hur kapitalförsörjningstillgången är för företag per bransch
samt totalt för näringslivet på Åland. Arbetsgruppen skall utreda hur situationen på Åland i jämförelse med närliggande regioner inom övriga Norden.
Arbetsgruppens rapport och resultat skall utgöra underlag för landskapsregeringens strategier för
näringslivsutveckling och ligga till grund för utformningen av framtida finansieringsverktyg för investeringar och produktutveckling samt rådgivningsservice i syfte att stimulera fortsatt tillväxt inom det
privata företagandet på Åland.”
Man kan notera att ÅTC inte är representerad i arbetsgruppen men nog t.ex. Ålands Näringsliv och
Ålands Utvecklings Ab. I efterskott ter det sig märkligt att ÅTC inte är med i gruppen med tanke på
det stöd och bidrag som kanaliseras via ÅTC till nyföretagare inom företagsinkubatorverksamheten
Växthuset och inom starta-eget verksamheten som från och med 2011 överförts från näringslivsintresseorganisationerna till ÅTC och införlivats i växt- och starthusetverksamheterna.
Den 10.7.2011 i samband med att man noterar landskapsregeringens utredning för kapitalförsörjningen skriver Ålandstidningen i ledarspalt152:
”De nya företagen behöver kunskap och kapital, men det är inte primärt landskapsregeringen som
ska stå för detta. Kunskapen finns i näringslivet och bör komma därifrån. Mentorsprojekt med erfarna
entreprenörer och företagsledare är en bra väg.
Kapitalbehovet tillgodoses bäst genom en fri och välfungerande kapitalmarknad. Att landskapsregeringen tillsätter en arbetsgrupp, med de åländska bankerna och utvecklingsbolagen representerade,
för att under sommaren utreda kapitalförsörjningen är utmärkt. Den 31 augusti vet vi mer om i vilken
utsträckning riskkapitalister är beredda att gå in i unga åländska företag.
96
Parallellt med privata investeringar ger kortsiktiga lån och kompetensstöd till långsiktigt hållbara
affärsidéer, till exempel genom företagsinkubatorn vid Ålands teknologicentrum och investeringsbolaget Ålands utvecklings AB, god avkastning för samhället. Det är en betydligt bättre prioritering än
de ogenomtänkta klumpsummor som dagens näringspolitik delar ut. ... Att starta och driva företag
kommer aldrig att bli enkelt, men landskapsregeringen bör göra sitt yttersta för att underlätta i den
mån det går. Det gör man bäst genom få men kloka regler.”
Den 25.10.2011 tecknar landskapsregeringen arbetsgruppens rapport (Bilaga 20: Utredning av företagens försörjning av kapital på Åland) till kännedom153. I den något tunnsådda rapporten omnämns inte
ÅTC på något sätt. Dock konstaterar man under rubriken kapitalförsörjning bl.a. att ”det då och då
efterfrågas startbidrag till företag men [...] att det är en viktig signal om hur seriös företagaren är om
uppstarten finansieras med egna medel.” Om kapital i formen av bidrag anser man att landskapsregeringen huvudsakligen kan bevilja sådant ”för investeringar, produktutveckling, internationalisering
och utvecklingsstöd för satsningar som leder till en ökad tillväxt i den åländska ekonomin.” Vidare
anser man att det finns klara nackdelar med bidrag:
Generellt är kravlösa bidrag inget som leder till att utveckla bolagen. Bidrag kan vara en hjälp vid
större satsningar och investeringar. Det finns även skäl att se till att de åländska företagen inte har
sämre förutsättningar än konkurrenter i våra närregioner. Det skulle vara viktigt att bidragen i så fall
styrs till större investeringar av infrastrukturell karaktär, som i sin tur stimulerar och gör det möjligt
för entreprenörer att utvecklas.
Generellt kan man således, förutom det tidigare beskrivna politiska antagonismen mot ÅTC bland
oppositionspolitikerna i lagtinget, notera att de startbidrag som kanaliseras via ÅTC:s växthusverksamhet till nyföretagare inte värderas särskilt högt varken av landskapsregeringens näringsavdelning,
Ålands Utvecklings Ab, eller den åländska median.
Lagtings- och kommunalvalet 2011
Den 16 oktober 2011 hålls det lagtings- och kommunalval på Åland154. De stora valvinnarna blir
socialdemokraterna som bildar ny regering med blivande lantrådet Camilla Gunell i spetsen. Den nya
regeringen består av socialdemokraterna, centern, obunden samling och moderaterna. Liberalerna som
under den tidigare perioden innehaft regeringsmakten tillsammans med centern hamnar i opposition
tillsammans med Ålands framtid. Flera av de framstående kritikerna av överföringen av starta-eget
företagsrådgivningen från näringslivets intresseorganisationer till ÅTC kommer nu in i landskapsregeringen på ministerposter. Förutom redan omnämnda Camilla Gunell som blir lantråd och Fredrik
Karlström som blir näringsminister, blir Carina Aaltonen Social- och miljöminister i den nya regeringen. Flera av de nyvalda ministrarna har uttryckt ett klart motstånd mot att landskapsregeringen
tillhandahåller resurser för sådana former av stöd och bidrag till företagsverksamhet som ÅTC representerar inom ramen för verksamheter som växthuset, starthuset och starta-eget företagsrådgivningen
(se föregående kapitel).
Budgeten för år 2012, den sittande regeringens sista
Den 21.12.2011 godkänner lagtinget landskapsregeringens förslag till budget för år 2012155 som till
sitt innehåll, vad gäller Ålands teknologicentrum, motsvarar det ursprungliga förslaget framlagt
27.10.2011156. I budgeten, som är den sittande regeringens sista, beskriver man ÅTC som ”landskapsregeringens företagsutvecklingsenhet [som] har en central roll i att tillhandahålla en samlad webbaserad information för nya företagare genom portalen startaeget.ax. Genom att minimera byråkratin och
97
underlätta för småföretagare genom t.ex. Företagarskolan främjas tillskottet av nya företag på Åland.
ÅTC har ett särskilt uppdrag att arbeta för att fler kvinnor driver företag.” 155
För ÅTC:s del vill man att organisationen skall fortsätta sitt arbete med att ”stöda och utveckla innovationer och affärsidéer med fokus på kommersialisering. Tillväxten i näringslivet är ständigt beroende av ny kunskap och därför är det viktigt att innovativa idéer omsätts till nya produkter, processer
och tjänster. ÅTC verkar för att öka intresset för tillväxtdrivande faktorer som innovationer och entreprenörskap.”155
”Arbetssättet för ÅTC:s Starta eget rådgivning bygger till stora delar på att förutsättningslöst lyssna
på företagen, identifiera deras behov och därefter lotsa företagen vidare till rätt resurs, aktör eller
instans. Internetportalerna Startaeget.ax och Naringsnytt.ax ger uppdaterad relevant information för
både nya och redan etablerade företagare. Portalerna är ett samarbete mellan ÅTC, näringsavdelningen vid landskapsregeringen, Högskolan på Åland, Ålands landsbygdscentrum och näringslivets
branschorganisationer. Inkubatorverksamheten (Starthuset och Växthuset) erbjuder en dynamisk
plattform för utveckling av människor, affärer och företag. Verksamheten bistår entreprenörer med
aktiv och anpassad managementsupport, finansiella, tekniska och kommersiella nätverk samt en kreativ tillväxtmiljö med tillhörande kontorsservice. Verksamheten syftar till att ge struktur och trovärdighet åt framväxande projekt och nystartade företag. För att nå resultat krävs samarbete mellan näringslivet, utbildningen och förvaltningen”. 155
Det övergripande målet för ÅTC:s verksamhet ”är att ha effektiva tjänster med god
tillgänglighet som strävar efter att påskynda företagstillväxt och förse näringslivet med
innovativa metoder till teknisk och ekonomisk utveckling.”155
”Mål för ÅTC:s verksamhet under år 2012 är att
‐
‐
‐
‐
‐
under året ha 5 st. företag placerade i företagsinkubatorn Växthuset. Under år 2012
prioriteras innovativa affärsidéer, hållbar utveckling och miljöteknik
påbörja ett 3-årigt ERUF-utvecklingsprojekt inom cleantech. Målsättningen är att vidareutveckla inkubatorverksamheten med avseende på kommersialiseringsprocessen
för tillväxtorienterade nya företagare och att vara en plattform för att främja utvecklingen på cleantech-området inom näringslivet på Åland
tillsammans med näringsavdelningen, näringslivets intresseorganisationer, Ålands
Utvecklings Ab och utbildnings- och kulturavdelningen arbeta för fortsatt utveckling
av det åländska affärs- och innovationssystemet
arrangera nätverksträffar och föreläsningar i syfte att öka antalet kvinnor som företagare och öka produktiviteten i befintliga företag. För att öka kunskapsutbyte och samarbete över regiongränserna kommer ÅTC att vara medlem i det europeiska Winnetnätverket som vill främja jämställdhet på arbetsmarknaden, inom företagande och teknologi samt
delta i styrgruppen för Nordiskt innovationsforum och i liknande samarbeten i enlighet
med verksamhetens syfte.”
”Vägvägledning och affärsutveckling för åländska entreprenörer och idéägare är en prioriterad del av ÅTC:s verksamhet. Rådgivningstjänsten ÅTC Startaeget påbörjades i sin nya
form år 2011 och planeras fortsätta som en del av ÅTC:s ordinarie verksamhet. Företagsinkubatorn Växthuset är en redan etablerad verksamhet som syftar till att inspirera och
utveckla nya åländska tillväxtföretag.”
Faktaruta 22 - ÅTC målsättningar för år 2012
98
Under 2012 planerar ÅTC även att starta upp ett nytt ”affärsutvecklingsprojekt” som skall underlätta
och hjälpa till att ta fram och utveckla åländska innovationer och företag inom miljöteknologiområdet
”cleantech”.
’Projektet ”ÅTC Cleantech - affärsutveckling inom cleantech” blir 3-årigt och medel för delfinansiering kommer att sökas från Ålands operativa program för den Europeiska regionala utvecklingsfonden. Projektet har som mål att öka företagens konkurrenskraft och befrämja utvecklingen av produkter och tjänster inom cleantech på Åland. Projektet ska verka för kreativt samarbete mellan näringslivet, Högskolan på Åland, AICIS och landskapsregeringen. Inom ramen för projektet finns en tillfällig
tjänst som affärsutvecklare. Till affärsutvecklarens uppgifter hör insatser såsom rådgivning, utbildning och affärsutvecklingsstöd till idébärare och entreprenörer. Projektet ska dra fördel av företagsinkubatorn ÅTC Växthuset som kraftfullt utvecklingsverktyg i arbetet med att förverkliga bra affärsidéer.’155
ÅTC-bemanningen förväntas bestå av en verksamhetschef, en företagsrådgivare, en IKT-ansvarig
(50/50 finansierad tillsammans med finansavdelningen) samt en nyanställd affärsutvecklare.156
Ny regering – nya vindar i näringspolitiken
Den 3.4.2012 lägger den nya regeringens fram sitt budgetförslag som första tilläggsbudget för år
2012:157 Den nya regeringen går in för att kraftigt minska konsumtionsutgifterna inom förvaltningen.
Inom näringsavdelningens förvaltningsområde beror den stora minskningen av konsumtionsutgifter
”främst på minskade kostnader för avbytarsystemet samt av ändringar i ÅTC:s verksamhetsområde.”157
”Budgetförslaget för näringsavdelningen sänker utgiftsnivån för konsumtion med nästan 13 % från
budget år 2012 till år 2015. Överföringsutgifterna minskar med nästan 5 % medan nettoutgifterna för
hela näringsavdelningen minskar med över 2,1 miljoner euro eller 11 % till år 2015. Personalen
minskar med 11 personer (0,5 IKT-ansvarig och 1 projektledare år 2013, 2 avbytare år 2014 och 7
avbytare år 2015) fram till år 2015 jämfört med näringsavdelningens verksamhet år 2012. ... Kvar i
landskapets regi blir finansieringsansvaret för vikariehjälp vid akuta olycks- och sjukdomsfall inom
lantbruket samt en nysatsning på innovationer inom grön teknik.”157
”Den största delen, ca 82 %, av näringsavdelningens överföringsutgifter kanaliseras till det åländska
näringslivet eller används för ändamål som främjar och utvecklar näringslivet. ... Under perioden
görs en genomgång av finansieringsformerna med syftet att göra en bidragsreform med genomgående
lägre stödnivåer och färre stödprodukter. Målsättningen med bidragsreformen är att landskapets
stödprinciper ska vara enkla och tydliga för att förutsägbarheten i beviljningen ska vara så stor som
möjligt. Dessutom kommer nya finansieringsinstrument såsom användning av EU-finansiering till
riskkapital att förberedas och implementeras. Genom lägre bidragsnivåer och att olika kombinationer
av finansieringsinstrument införs effektiviseras och återanvänds landskapets resurser till fler företag
och fler projekt. Stort fokus kommer att läggas på att snabba upp hanteringen av ansökningarna av de
olika företagsstöden. Målsättningen ska vara att inom tre veckor ifrån att ansökningen är komplett
inlämnad avge besked om beviljande, avslag eller kombinationer av bidrag, riskkapital, återbetalningsbara lån, räntestöd eller garantier.”157
”Landskapsregeringen uppmuntrar innovativa satsningar och investeringar i utveckling som ger ekonomisk bärkraft även på lång sikt. För att underlätta åländska företags deltagande i utvecklingsarbete avser landskapsregeringen inleda ett formaliserat samarbete med institutioner utanför Åland så
som Vinnova i Sverige och Tekes i Finland.”157
”Ett tillväxtråd tillsätts, vilket ges status som en expertgrupp till regeringen. Det leds av näringsministern och en näringslivsrepresentant tillsammans och rådets uppgift ska vara att identifiera möjliga
99
hinder eller utvecklingsområden för tillväxt, prioritera de politiska åtgärder som ger största möjliga
effekt och följa upp resultatet genom att sätta upp tydliga mätbara tillväxtmål. Utgångspunkten för
Tillväxtrådets arbete ska vara att snarast möjligt avlägsna de hinder för tillväxt inom befintliga företag och nyetableringar som kan åtgärdas inom ramen för det handlingsutrymme som självstyrelsen
har idag.”157
”Ålands teknologicentrums (ÅTC) verksamhet nischas mot miljöteknik och erbjuder kompetens och
samarbete med företag inom branscher som har förutsättningar att växa. Företagsinkubatorn i dess
nuvarande form ersätts från år 2013 av en spjutspetssatsning på miljöteknik och förnyelsebar energi
enligt ”tripel helix modellen” som bygger på ett aktivt samspel mellan forskning/utbildning, politik
och näringsliv. ÅTC blir en framtidsverkstad som utvecklar innovationer och identifierar affärsidéer
med fokus på kommersialisering. Inom området cleantech där det finns potential att stärka den samlade åländska affärsportföljen och utvecklingen mot nya tillväxtområden ska ÅTC ha en central roll.
Uppgiften är att höja den tekniska kompetensnivån i landskapet inom cleantech området och ledorden
framöver ska vara ”smalare och vassare”. Inom ramen för ÅTC:s verksamhet kommer idéutveckling
även att stimuleras genom tävlingar och utlysningar där företagens utvecklingsidéer kan synliggöras
och premieras som förebilder för andra.
Landskapsregeringens resurser för att främja företagandet fokuseras på nytänkande och utveckling
samt satsningar som ökar exporten av varor och tjänster från Åland. Ett ökat samarbete mellan Högskolan på Åland, ÅTC, näringslivet och näringsavdelningen inleds för att ha beredskap att stötta innovationsföretag med tillväxtpotential kopplat till undervisningen samt för att hitta nya former av
samarbete mellan företag och utbildning. Landskapsregeringen finansierar uppdateringen och driften
av webportalen www.startaeget.ax med företagsrelevant information.”157
Den 11.4.2012 vid presentationen av förslaget till första tilläggsbudget i plenum beskriver lantrådet
Camilla Gunell budgeten som en ”omställningsbudget.”158
”När landskapsregeringen bildades i november 2011 och våra fyra partier beslöt sig för att inleda ett
samarbete så konstaterade vi att ekonomin var den stora och viktiga frågan. Efter tre år av stora underskott i landskapets ekonomi hade vi ett ackumulerat underskott på 68 miljoner. Vi såg det som vårt
främsta uppdrag och viktigaste arbete att sätta ekonomin tillbaka i balans och inleda ett omfattande
utvecklingsoch förändringsarbete för att klä samhällsservicen i en sådan kostym som vi också långsiktigt har råd med. Vi vill också i detta arbete hitta det handlingsutrymme vi behöver för att kunna
göra nödvändiga framtidssatsningar. Vi ska spara och strukturförändra för att kunna utveckla och
satsa.”
Den 16.4.2012 fortsätter den nyvalda näringsministern Fredrik Karlstöm med att beskriva budgetens
inverkan på näringsavdelningens förvaltningsområde.158
”Herr talman! ... Jag tänkte fokusera mina sju minuter i det här anförandet till tre områden där näringsavdelningen kommer att se annorlunda ut 2015 mot hur det ser ut och fungerar idag. Det första
området kallar jag ”bidragsreformen”. Den går ut på att ändra dagens system för att sporra, hjälpa
och stötta företag på Åland att komma igång, växa och anställa samtidigt som stödnivåerna blir lägre
och de stödprodukter som idag finns omarbetas, upphör eller utvecklas. En målsättning med den nya
bidragsreformen är att nya finansieringsinstrument såsom bl.a. användning av strukturfondspengarna
som riskkapital ska börja användas i större utsträckning för att på så sätt återanvända landskapets
insats flera gånger och kunna följa upp att pengarna används effektivt. ... I korthet innebär bidragsreformen att våra begränsade gemensamma pengar ska räcka till mer och fler. Vi behöver använda vår
självstyrelse till att skapa system som passar oss på Åland, inte alltid bara följa hur de gör i Sverige
eller Finland. Den andra omställningen är avbytarsystemet. …
Den tredje konkreta omställningen är den som kommer ske på ÅTC. Ledorden för kommer att bli smalare och vassare. ÅTC kommer nischas mot miljöteknik och cleantech där det finns potential att
100
stärka den samlade åländska affärsportföljen. ÅTC kommer återigen att bli den framtidsverkstad den
var tänkt att vara och fokusera på, samt vara med och utveckla innovationer framförallt i samarbete
med högskolan och näringslivet med ett stort fokus på kommersialisering. ÅTC ska vara en drivande
aktör i samspelet mellan politik, samhälle, forskning och näringsliv enligt den så kallade Triple Helixmodellen vilken bygger på ett aktivt deltagande och samspel mellan dessa aktörer. Genom att utveckla en gemensam vision och samordna de utvecklingsresurser som satsas på Åland är syftet att få
till stånd en ökad innovationsförmåga och större avkastning på insatserna.
Företagsinkubatorn i dess nuvarande form kommer inte fortsätta som tidigare, från 2013. Det inte
längre ett självändamål att fylla offentligt ägda subventionerade lokaler med nystartade företag, för
sakens skull. Däremot ska beredskapen finnas att när något innovativt, nyskapande tillväxtorienterat
företag upptäcks eller identifieras och behöver hjälp för att växa, då ska ÅTC finnas där och lotsa
bolaget rätt med ett konkret mål och hjälpa till att jaga investerare för fortsatt expansion.”
Näringsministerns initiativ att göra ÅTC smalare och vassare, i klartext att avsluta företagsinkubatorn
växthuset, får bifall av bl.a. lagtingsledamot Anders Eriksson: ”Talman! Det är ett intressant anförande. ... att man ska vässa ÅTC tror jag är en viktig sak, jag ger fullt stöd till det.”158 Ander Eriksson
var vid tillfället bl.a. första undertecknare till den tidigare lagtingsmotionen141 mot att flytta företagsrådgivningen från näringslivets intresseorganisationer till ÅTC (Bilaga 17: Motion mot att flytta företagsrådgivningen, ÅTC utred), motionen som bland andra även då undertecknades av Fredrik Karlström och Camilla Gunell. Även om Anders Eriksson i plenum bifaller näringsministern i hans initiativ för att vässa ÅTC är han ändå emot ministerns förslag att också minska på bidragen till företagen:158
”Ministern nämnde att man minskar konsumtionsutgifterna med 13 procent ... Man har hela tiden
minskat anslagen på näringsavdelningen. Jag vill inte igen ha en populistisk debatt för eller emot
bidrag. Det är självklart att det ska vara klara kriterier och stödnivåer. ... Jag tror, till skillnad från
ministern, att om man använder medlen till näringslivsutveckling på ett bra och väl genomtänkt sätt
så kommer varje euro tillbaka som man satsar, oavsett på vilket sätt man satsar.”
Näringsminister Karlström anser dock att en modell som bygger på riskkapital är bättre än en som
bygger på direkta finansiella stöd till företag:158
”Bidragsreformen går väldigt mycket ut på att försöka hjälpa och stötta så mycket som det bara är
möjligt. Kanske också ibland med lite vidare ögon sett, man går in i riskkapitaltanken så att vi har
möjlighet att få tillbaka pengar i projekt som kan gå bra.
När vi idag beviljar bidrag på 10 och upp till 50 procent så behåller bidragstagaren de gemensamt
intjänade pengarna och de gör precis vad de vill med pengarna efter ett antal år. I min värld är inte
detta sunt och rätt. Det är bättre vi kan gå in med riskkapital så att vi efter 3-7 år får tillbaka pengar
till kassan för att investera vidare i de projekt som då är på gång. Jag kan garantera att den näringsministern som sitter på den här platsen om 5-7 år kommer att vara glad och tacksam över att den här
landskapsregeringen var så klok och gick in för det här, så att de kan fördela tidigare utdelade
pengar som kommer tillbaka.”
ÅTC:s verksamhet under 2012
Trots den dystra nyheten om besluten att avsluta växthuset med medföljande reducering i personal,
fr.o.m. 2013, fortsätter ÅTC under 2012 att driva på verksamheten i dess tidigare skepnad.159
Man fortsätter arbetet med att ”utveckla det åländska affärs- och innovationssystemet”. Man driver
vidare inkubatorverksamheten – där man fortfarande har avtal med sex företag – och starta egetrådgivningen. Man fortsätter även att bistå ”idéägare, projekt och entreprenörer med information om
finansiella, tekniska och kommersiella nätverk och lösningar.” Tillsammans med högskolan och nä101
ringslivets intresseorganisationer genomför man mentorprogram och ger kurser i företagande. Man
bistår förvaltningen med teknikkonsultering och kunnighet i sakfrågor, samt i ”underhållet av datasystemen i landskapsregeringens övriga enheter.”159
Beslutet att avsluta företagsinkubatorn växthuset leder även till nedläggning av starta-eget rådgivningen. I landskapsregeringens berättelse för år 2012 beskriver man växthuset och starta-eget rådgivningen på följande sätt:
ÅTC har mellan åren 2005-2012 drivit företagsinkubatorn Växthuset vars syfte varit att stöda och
utveckla innovationer och affärsidéer med fokus på kommersialisering. Under de 8 år som företagsinkubatorns verksamhet funnits så har totalt 17 utvecklingsföretag ingått växthusavtal med ÅTC. Två
tredjedelar av företagen var inom handel och IT-branschen. Företagsinkubatorn Växthuset i dess
hittills fastslagna verksamhetsform upphörde i enlighet med besluten i landskapsregeringens första
tilläggsbudget för år 2012. ...
ÅTC:s starta eget-rådgivning var under året landskapsregerings samordnande informationsresurs
riktad till blivande och befintliga nyföretagare. I enlighet med besluten i landskapsregeringens första
tilläggsbudget för 2012 avslutades starta eget-rådgivningen och tjänsten som företagsrådgivare drogs
in vid årets slut.
Angående omställningsbudgeten skriver man i årsberättelsen om ”ÅTC:s nya verksamhetsområde”:159
’Landskapsregeringens första tilläggsbudget för år 2012 medförde förändringar och klarlägganden
gällande ÅTC:s verksamhetsområde. Omställningsbudgetens beslut började verkställas omgående
samtidigt som den tidigare verksamheten fortlöpte parallellt fram till årsskiftet. Två tjänster drogs in
och startaeget-rådgivningen samt företagsinkubatorn Växthuset avvecklades. ÅTC inledde år 2013
med ny smalare och vassare inriktning som utvecklingsenhet för innovation och tillväxt. Ett nytt hyresavtal har tecknats gällande kontorslokaler i Kvarteret iTiden med landskapet Ålands pensionsfond
Fastighetsförvaltning Ab anpassat för ÅTC:s behov.”.
Från och med den 1.8.2012 övergår Ulf Asplund från ÅTC till en tjänst som administrationsansvarig
vid kansliavdelningens byggnadsbyrå eftersom tjänsten som företagsrådgivare vid Ålands teknologicentrum dras in med anledning av att verksamheten vid ÅTC ändras.
En positiv utveckling under år 2012, bland all nedskärning och avslutande av aktiviteter, är att landskapsregeringen, på basen av ÅTC:s förarbete160, den 21.3.2012 besluter att ansöka medel från EU för
att starta upp ett nytt projekt, ÅTC Tillväxt161. Man ser att det finns ”ett uttalat behov av nya tillväxtbranscher på Åland. Ett område som har definierats som ett potentiellt tillväxtområde både internationellt som nationellt och även för Åland är cleantech (miljöteknik).”160 Man ämnar anlägga ’ett "affärsutvecklingsperspektiv" på det åländska näringslivet’ där vilket man konstaterar att ’flertalet
åländska branscher är mogna och att få branscher har uppnått varaktiga konkurrensfördelar på den
internationella arenan. ... Inom området för cleantech finns en intressant potential som skulle kunna
stärka den samlade åländska affärsportföljen och utvecklingen mot nya tillväxtområden.’160 Det treåriga projektet delfinansieras ur Ålands operativa program för den Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF). Projektet har som målsättning att vidareutveckla och höja kvaliteten på ÅTCverksamheten, samt att vara en resurs och plattform för utvecklingen av aktuella tillväxtområden på
Åland(se Faktaruta 23)161.
102
Projektbeskrivning
a) Bakgrund och behov: Företagsinkubatorn Växthuset startade sin verksamhet 2005. De
inledande verksamhetsåren har satsningen varit inriktad mot idéjakt (innovationer), bygga
upp varumärket ÅTC Växthuset samt att främja kvinnors företagande. Det finns ett uttalat
behov av nya tillväxtbranscher på Åland. Ett område som definierats som ett potentiellt
tillväxtområde både internationellt som nationellt och även för Åland är cleantech. ÅTC:s
teknik- och affärsutvecklingsinsatser syftar till att främja förutsättningarna för innovativa
hållbara affärsidéer att utvecklas och bli konkurrenskraftiga. Projektet är en viktig del i
utvecklingen av det åländska innovationssystemet i syfte att främja och utveckla ny teknik
till nya hållbara affärside er. Utvecklingsprojektet inbegriper insatser för att utveckla finansiella lösningar för projektfinansiering.
b) Målsättning: Vidareutveckla och kvalitetshöja verksamheten vid ÅTC. Projektet ska
speciellt fokusera på att vara en neutral tilläggsresurs/plattform för den faktiska utvecklingen inom aktuella tillväxtområden såsom cleantech-området på Åland. Målsättningen är
att samarbeta med minst 3 företagsprojekt per år inom cleantech och att sammanlagt minst
5 företag per år indirekt får tillgång till kunskapsstöd/nätverk inom teknik- och affärsutveckling via ÅTC.
c) Syfte: ÅTC:s nya projekt syftar till att skapa en resurs/plattform för den faktiska och
potentiella utvecklingen inom aktuella tillväxtbranscher. Ett aktuellt område är grön tillväxt (Green Growth). Verksamheten ska utvecklas till att fokusera på att stötta, coacha och
uppmuntra ett gott affärsmannaskap, trygga utveckling och tillväxt från affärsplan till bärkraftiga och framgångsrika företag.
d) Målgrupp: Företags, produkt- och projektutvecklingar i syfte att främja affärsutveckling
i tillväxtbranscher.
e) Beskrivning av projektaktiviteter: Projektet ska verka för synliggörande av cleantechindustrin på Åland och de övergripande målsättningarna som Åland har för utvecklingen
inom detta område ~ genom fysisk närvaro och marknadsföring. Projektet ska vara en
åländsk ambassadör i internationella cleantechsammanhang samt bygga upp internationella
samarbeten för åländska företag. Till uppgiften hör att stöda nya och befintliga företag t ex
genom affärsutveckling och nätverksbyggande. ÅTC är den samlande enheten för detta
utvecklingsprojekt. Förverkligandet sker genom att, både på och utanför Åland, vidareutveckla samarbetet med näringslivet, näringslivets intresseorganisationer, utbildningsenheter och myndigheter .
f) Projektorganisation samt dess uppgifter:
Projektägare: ÅTC.
Projektansvarig: ÅTC:s verksamhetschef Robert Mansén.
Projektanställda: affärsutvecklare (nyanställning)
g) Samarbetspartners: Företag inom cleantech-området, branschorganisationer , forskningsinstitutet AICIS, Högskolan på Åland samt företagsinkubatorer, riskkapitalbolag
(investerare) och myndigheter i norden.
h) strategier och metoder: Projektet ska medverka till att vidareutveckla ÅTC:s roll i innovationssystemet genom bl.a. samarbetsprojekt och kompetensnätverk på och utanför
Åland. Löpande anordnas utbildningar, infotillfällen och seminarier både i egen regi och i
samverkan med andra aktörer. Projektet ska fokusera på att koordinera och på olika sätt
skapa förutsättningar för affärsutveckling hos potentiella åländska företag inom cleantechområdet.
Faktaruta 23 - Beskrivning av projektet ÅTC Tillväxt - affärsutveckling
103
Särskild tyngdpunkt läggs även på ”att utreda förutsättningar och potentialer för en utökad biogasproduktion på Åland”159. Den 5.6.2012 beviljar landskapsregeringen projektet ett ”ERUF-bidrag om 50
%, dock högst 163.500 euro av stödberättigande utgifter inom inriktning nya finansiella instrument
och inkubationsfaciliteter”162, och samma månad anställs Ralf Häggblom som tillfällig affärsutvecklare för att ansvara för projektet ÅTC Tillväxt fram till och med maj 2015.
Vid utgången av år 2012 var ÅTC:s personal således 2,5 till antalet: verksamhetschefen Robert
Mansén, IKT-ansvariga Fredrik Petterson (50 %) och tillfälligt anställda affärsutvecklaren Ralf Häggblom.
Det står helt klart att man i formuleringen av aktiviteter och målsättningar inom projektet ÅTC Tillväxt, i mars 2012 (Faktaruta 23), ännu inte är fullt medveten om den närainpåstående nedbantning av
verksamheten som resulterar utav den nyvalda näringsminsterns budgetinitiativ, i april 2021, att göra
ÅTC smalare och vassare genom bl.a. avslutandet av företagsinkubatorn Växthuset (se tidigare s.101).
Budgeten 2013, städarbudget för den gångna perioden
Den 21.11.2012 behandlas budgetförslaget för 2013 i lagtingets plenum163.
I sitt inledningstal om näringsavdelningens förvaltningsområde för minister Fredrik Karlström fram
att ”näringsavdelningens handlingsutrymme är begränsat” och att inom de ”väldigt få moment som
näringsavdelningen kan ändra från år till år” gör vad man kan för att ”nå målet om en budget i balans
2015.”
”2013 kommer att bli ett intensivt år för hela avdelningen och dess tjänstemän. ... Fokus utgår ifrån
EUs 2020 strategi, vilken lägger tyngdpunkten vid ett innovativt, konkurrenskraftigt, hållbart och
inkluderande Europa. Vi kommer att utforma programmet med fokus på en smart tillväxt där ekonomin utvecklas på basen av kunskap och innovation samt att Åland ska vara ett konkurrenskraftigt och
hållbart samhälle. ...
En genomgående trend som landskapsregeringen kommer att fortsätta arbeta för är att successivt
förändra stödprinciperna mot lägre stödnivåer och nya finansieringsformer för att bredare grupper
av företag ska främjas. Vi vill reformera bidragspolitiken från många olika åtgärder riktade till enskilda företag till breda generella insatser som förbättrar det åländska företagsklimatet i stort. Nya
finansieringsmöjligheter, som mer riskkapital, lån och garantier ska återinföras istället för direkta
bidrag, även om de också kommer att finnas kvar till en viss del. Jag vet att riskkapital i sig har en
negativ klang i tider som det här, så jag vill hellre använda ord som resolverande kapital. Alltså att
våra gemensamma pengar skall kunna återanvändas till nya projekt och idéer efter några år. ...
Att skapa ett förtroende och ett välfungerande företagsklimat görs inte på några månader. Att skapa
ett bra företagsklimat är inte ett enmansjobb, politikområden som bidrar till att skapa gynnsamma
omständigheter för företagen är utbildning, kommunikationer, bostadsförsörjning, integration och
arbetsmarknadspolitiken.
[Inom näringsavdelningen är man delaktig i och finansierar] en hel del olika projekt som branschorganisationerna, alltså Visit Åland, Ålands näringsliv och Företagarna på Åland tror på. Vi driver
även några egna projekt, bl.a. inom ÅTC kommer vi att fortsätta driva det treåriga ERUF-projektet
inom tillväxt och affärsutveckling, som inleddes år 2012. Det är i linje med ÅTC:s nya smalare och
vassare inriktning som utvecklingsenhet för innovation och tillväxt, där fokus läggs på grön tillväxt
inom många olika områden.
ÅTC inleder också ett samarbete med Företagarna på Åland som går ut på att ge tillväxtföretag tillgång till kunskap och nätverk utanför Åland för att kunna utvecklas och nå en internationell konkurrenskraft, ett projekt som vill öka exporten och synliggöra Åland som ett testområde för utomåländska
104
företag och organisationer. Det första konkreta exemplet att ge åländska företag tillgång till expertorgan utanför Åland är att landskapsregeringen innan det här året är slut, kommer att teckna ett
samarbetsavtal med Tekes för att innovativa åländska företag ska kunna ta del av expertkunskap och
hitta samarbetspartner i forskningsoch innovationsprojekt. Motsvarande skall göras med flera
andra institutioner i både Sverige och Finland i det projekt som Företagarna på Åland och ÅTC dragit igång. ...
Jag ska avsluta med att säga att det ska vara enkelt att starta och driva företag på Åland. Då är det
viktigt att de regler som finns är enkla, lättförståeliga och ändamålsenliga.”163
I en replik påpekar vice talmannen Viveka Eriksson att om ”man går tillbaka några år så ställdes det
väldigt mycket krav på att man ska göra omstruktureringar av näringsavdelningen. Jag tror att ministern själv i lagtinget i opposition många gånger tog upp frågan ... Vi har sett att ÅTC struktureras
om. Det är säkert bra, vi har hört ministern tala om förändringar i stödsystem, men i övrigt, vad tänker
ministern och regeringen när det gäller hela näringsavdelningen och strukturerna? Det har vi inte fått
någon bild av, varken i budgeten eller i presentationen.”163
Anders Eriksson uttrycker bl.a. oro över att163
”stöden för produkt- och teknologiutveckling dras de ned från 100 000 till enbart 15 000. Jag kan
räkna upp en lång lista med företag och företagsidéer, som faktiskt har fötts på basen av möjligheten
att få produkt- och teknologiutvecklingsstöd. Det är oerhört viktiga stöd om man ska få till stånd innovationer. Också stöden för företagens internationalisering dras ner från 150 000 till 100 000. Det
gäller marknadsbearbetning mm. Turismens främjande minskar. Jag kan hålla med minister Karlström att det finns en hel del att göra, dessa pengar kan användas bättre. ... Minister Karlström sade
vad näringsavdelningen gör hela dagarna. Han nämnde samarbete med Ålands näringsliv, Ålands
teknologicenter. Tekes Kera har det funnits samarbete med länge ... Det jag saknar under frågan vad
man gör på näringsavdelningen hela dagarna är vikten av utvecklingsprojekt tillsammans med olika
näringsgrenar samt att man coachar och stöder enskilda företagare. Det gör man förhoppningsvis
fast det inte framkom i anförandet. Det är viktigt.”
Minister Fredrik Karlström för fram att man måste dra ned i investerings- och internationaliseringsstöden till näringslivet och på ÅTC för att ”nå målet om en budget i balans 2015.”163
Varpå lagtingsledamot Anders Eriksson svarar att de moment han räknade upp egentligen är ”de moment som är direkt riktade till utveckling av det åländska näringslivet” och att ”anslagen är oerhört
viktiga om vi ska få tillstånd utveckling, om vi ska få tillstånd innovation. ... Man kan mycket väl höja
anslagen om den politiska viljan finns, om man tror att det ger någonting tillbaka, vilket jag är helt
övertygad om att det gör. Det finns det en väldigt god track record på, om jag får använda ministerns
ord.”163
Minister Karlström förklarar att de ”som drabbas av budgeten är ÅTC och internationaliseringsstöden,
det är de bitarna som många kanske tycker att är framtidssektorn. Det drar vi ner. Det gör vi för att ha
en budget i balans. Alla avdelningar i landskapsregeringen ska spara och då ska näringsavdelningen
göra det också och då rör vi det vi kan röra. Det andra sitter fast i stödsystemen, i EUs strukturprogram, lagar och de sitter fast i avtal som tidigare landskapsregeringar har skrivit. Då kan vi om vi ska
minska näringsavdelningens budget göra det vi gör. Jag försöker också hitta sätt att göra mer med
mindre resurser vilket jag har visat på att man kan göra.”163
105
År 2013 – ÅTC:s verksamhet förändras
Under år 2013 förändras delvis målsättningarna för vad ÅTC skall syssla med som en utvecklingsenhet vid Ålands landskapsregerings näringsavdelning.164 Från tidigare års målsättning att uttryckligen
främja övergår man nu till att endast sträva till att främja ”utvecklingen av innovationssystemet och
innovationer på Åland.” Man skall ge förutsättningar för att ”utveckla innovationer och affärsidéer
med fokus på kommersialisering.” Kvar står det övergripande målet ”att ha effektiva tjänster med god
tillgänglighet som strävar efter att påskynda företagstillväxt samt förse näringslivet och förvaltningen
med innovativa metoder för teknisk och ekonomisk utveckling.”164
”ÅTC:s verksamhetsinriktning genomgick en omfattande förändring inför år 2013. Verksamheten har
fått en ny smalare och vassare inriktning som utvecklingsenhet för innovation och tillväxt.”164
Med tanke på nedläggningen av växthuset och avslutandet av start-eget rådgivningen ter sig upprepningen i årsberättelsen att man fortsätter utvecklandet av det åländska affärs- och innovationssystemet, tillsammans med olika intresseorganisationer, närmast mekanisk.164 Även om man har kvar ambitionen och strävar till att främja och utveckla innovationssystemet och innovationer på Åland så
måste man anta att beslutet att avsluta växthuset och starta-eget rådgivningen med följden att man
kraftigt tvingas reducera ÅTC-personalen (med 60 %) i praktiken betyder att ÅTC:s möjlighet att
bidra till den utvecklingen kraftigt reducerats. I praktiken leder nedbantningen till att man, enligt bästa
förmåga och i den mån man fortfarande kontaktas av blivande entreprenörer med nya affärsidéer,
försöker hjälpa entreprenörer genom att bolla idéer samt bistå dem och andra intresserade inom företag och förvaltningen ”med information om finansiella, tekniska och kommersiella nätverk och lösningar.”164
Tillsammans med Ålands Näringsliv fortsätter man genomförandet av ”mentorprogrammet Eget Företag Åland”, där man under året försett ett tiotal företagare med ”tillgång till en egen mentor”. På hösten 2013 återupptar man ’arrangerandet av kursen ”företagarskolan” i samarbete med Ålands Utvecklings Ab, Högskolan, företagens intresseorganisationer och föreläsare från näringslivet.” Man bistår
även landskapsregeringens förvaltning med ”teknikkonsultering” samt deltar i ”arbets- och sakkunniggrupper” som t.ex. ”energigruppen”.
ÅTC administrerar fortfarande internetportalerna www.startaeget.ax och www.naringsnytt.ax, där nya
företagare får ”grundläggande information om att bli egen företagare” och man kan följa med i ”vad
som är aktuellt inom den åländska företagsvärlden.” 164
Inom affärsutvecklingsprojekter ÅTC Tillväxt fortsätter man under året med att driva vidare och starta
nya aktiviteter för affärsutveckling inom speciellt området cleantech. Bland färdigställer man under
året en ”utredning om åsikterna i företag och förvaltning gällande innovation, företagsstöd och miljöteknologi” som man antar skall komma att bidra ”till identifiering av frågeställningar och formuleringen av strategier och aktiviteter kring utvecklandet av det åländska innovationssystemet.”164 Utredningen publiceras i rapportform på ÅTC:s hemsida165 och under november 2013 ordnar man en serie
presentationstillfällen för att kommunicera resultatet av utredningen.164 Bland annat presenteras resultatet från utredningen till näringsministern och hans tillväxtråd166, internt till näringsavdelningens
personal, samt till näringslivsorganisationerna – Företagareföreningen på Åland r.f. och Ålands Näringsliv r.f. Man bjuder även in allmänheten att ta del av resultatet genom att hålla en för alla öppen
presentation den 27.11.2013 i Självstyrelsegården.
Inom projektet ordnar man även under året ett seminarium på Husö biologiska station om ”åländska
havsrelaterade miljöinnovationer” i samarbete med Östersjöfonden och Ålands Näringsliv. Vidare
utför man inom projektet diverse ”utredningar gällande teknik, energi och miljöfrågor” samt stöder
106
åländska företagare i ”frågor gällande affärsutveckling” bl.a. inom områden som ”biogas- och
biobränslepotentialen i landskapet.” Inom ramarna för projektet fortsätter man också ÅTC-arbetet
med att stöda ”affärsutveckling av företag och idéer i enlighet med projektets syften.”164
Som ett led i den omställning den nyvalda lanskapsregeringen initierade i sin första tilläggsbudget
2012157, övergår under året 2013 Fredrik Pettersson från ÅTC, från att tidigare har varit 50 % finansierad av ÅTC, till en fulltidstjänst som It-tekniker inom landskapsregeringens IT-enhet. ÅTC:s bemanning har således reducerats till verksamhetschefen Robert Mansén och tillfälligt anställda affärsutvecklaren Ralf Häggblom.164
Arvet efter Växthuset
På ÅTC:s hemsida går det att läsa att ”Företagsinkubatorn Växthuset” upphörde 1.1.2013.167
’ÅTC Växthuset var en samhällsfinansierad företagsinkubator som hade som främsta syfte att få
fram livskraftiga tillväxtföretag och bidra till mångfald i näringslivet.
ÅTC Växthuset erbjöd entreprenörer med spännande idéer ett kraftfullt utvecklingsverktyg.
En plats i ÅTC Växthuset omfattade
 Konkret en kontorsplats med gemensam fax och kopiator, nätuppkoppling till skrivare och internetanslutning
 Tillgång till mötesrum och pentry
 Individuell idé- och företagsutveckling genom affärscoachning, samtal och "bollande" med
Växthusets personal
 Möjlighet till kompetensutveckling och extern rådgivning
 Tillgång till ÅTC:s kontakter och nätverk
 En stimulerande miljö under begränsad tid där effektivt värdeskapande, utveckling och samarbete är ledord
 "Mycket värde för lite pengar"’
Meningen var att tillgången på information, råd, stöd och kontakter skulle tillåta entreprenören att på
heltid koncentrera sig på utvecklingen av sina ”varor och/eller tjänster” och på så sätt förkorta den tid
”som behövs för marknadsacceptans och mognad.”167
Som en del av verksamheten under åren 2005-2012 tog man fram nödvändiga processer, arbetsbeskrivningar, dokumentmallar, beslutsunderlag och andra verktyg som behövdes för att kunna driva
verksamheten med att förvandla potentiella företagare med nya affärsidéer till nya företag med nya
produkter och tjänster (se Del II – En beskrivning av inkubatorverksamheten – Växthuset).
”Växthusets syfte var att stöda och utveckla innovationer och affärsidéer med fokus på kommersialisering.”29 Under de år som företagsinkubatorn var verksam ingick totalt följande 17 företag avtal med
ÅTC om plats i växthuset: ”ActiveArt, Ab Dream Group Finland Ltd, IntroCapital Ab, Just a Key
Solutions, MobileNetControl Scandinavia Ab, Quedro Ab, REDO Ekonomilösningar Ab, Retpack
Solutions Ab Oy, ServerContainer Nordic AB, Träbiten Ab, Utskärs Ab, BI Solutions Ab, BQK,
Cleangas International Ltd Ab, Northern Light Photography, Åland Unique Ab, Insidan Öb”167
Att företagsinkubatorverksamheterna Växt- och Strathuset uppskattades av de företag som utvecklades inom dessa intygas i Ålandstidningen i mars 2010 av Patrik Sjöberg vid företaget MobileNetControl, som vid tidpunkten var kund i Växthuset och Martin Nilsson vid BioEnerMart som befann sig i
Starthuset.168
107
Det är ett långt steg från att stå med en bra ide till att driva ett lyckat företag. Särskilt inom branscher
där teknikutvecklingen går snabbt framåt. Då är det bra med den typ av stöd och handledning som
erbjuds inom Växthuset och Starthuset, enligt Patrick Sjöberg och Martin Nilsson. ... [Patrik Sjöberg]
värdesätter att han fick hjälp att formulera tydliga mål, att det hölls uppföljningsmöten och handledning. Han fick också en avgörande hjälp att söka produktutvecklingsstöd från landskapet.
Där fick jag också tillgång till mötesutrymmen och utrustning som jag inte skulle ha haft råd med och
det var skönt att ha en arbetsplats att gå till istället för att jobba ensam hemifrån . Idag går företaget
runt och verksamheten utvidgas hela tiden. ...
För mig är det viktigt att få deras hjälp att ta fram miljöledningssystem, det har de arbetat med länge.
De har också ett bra kontaktnät på miljöområdet och jag får tillgång till vissa dataprogram som i
nuläget är för dyra att köpa in, säger [Martin Nilsson]. Att diskutera sin idé är också en viktig del för
honom som färsk företagare. Den här branschen är så pass ny och utveckla så snabbt att det är viktigt
att satsa på rätt teknologi, här kan ÅTC vara till stor hjälp, säger han.
Den 24.10.2013 skriver Ålandstidningen på ledarspalt att det var ”Dumsnålt att lägga ner företagsinkubatorn”169.
”VID ÅRSSKIFTET lade Ålands teknologicentrum ner sin företagsinkubator Växthuset. En inkubator
som grundades 2005 och där flera framgångsrika företag tog sina första stapplande steg. Tanken med
inkubatorn var enkel. Företag med en unik affärsidé, och som inte konkurrerade med företag som
redan fanns på Åland, valdes ut. De fick sedan tillgång till kontorsplats, utrustning och handledning
till en låg månadsavgift. Dessutom fick företagen ett driftsbidrag från landskapet. Listan på företag
som tog del av denna service är relativt lång, och flera av dem firar fortfarande framgångar. Quedro
är ett känt exempel, och för två år sedan skrev Ålandstidningen även om BI-solutions som hyllade
ÅTC:s inkubator. Bland de möjliga framgångssagorna finns även Redo ekonomilösningar och Mobilenetcontrol.
FÖR ATT faktiskt veta om inkubatorn bidragit till den åländska tillväxten och sysselsättningen på
Åland måste man alltid ställa sig den kontrafaktiska frågan: Vad hade hänt om Växthuset inte hade
funnits? Hade dessa företag uppstått och nått lika stora framgångar även om Växthuset aldrig hade
existerat? Eftersom detta är en fråga som mer eller mindre är omöjlig att besvara lär vi aldrig veta
på vilket sätt Växthuset bidrog till att skapa nya, framgångsrika företag. Men bara på basis av vilka
företag som fick sin start där och vad de själva sagt om Växthuset kan vi i alla fall inte utesluta att
detta var en ganska framgångsrik verksamhet. Som dessutom inte kostade landskapet speciellt mycket.
MEN SEDAN årsskiftet har alltså Åland ingen inkubatorverksamhet längre. Beslutet att lägga ner
företagsinkubatorn togs i landskapets upphaussade omställningsbudget 2012, det vill säga det årets
första tilläggsbudget. Detta var den nya landskapsregeringens och den nya näringsministern Fredrik
Karlströms (Ob) konkreta viljeyttring. För att på sikt åter skapa balans i de offentliga finanserna
lades alltså denna plantskola för företagare ner. ...
DET PRATAS mycket om hur den framtida tillväxten ska skapas på Åland. De hetaste potatisarna just
nu är landskapets planer på att göra om vissa EU-pengar till riskkapital och vad som ska hända med
stöden till jordbruket. Debatten har varit synnerligen hård. Därför är det en rejäl gåta varför det
varit så tyst om att Åland i dagsläget, till skillnad från det flesta andra ställen i världen, inte har någon inkubatorverksamhet. Antagligen beror det på att de som drabbas är företag som ännu inte finns
och nu heller aldrig kommer att finnas. Om Åland ska fortsätta vara välmående behövs nya företag.
Och nya företag kräver mer än kapital, oavsett om det är i form av riskkapital eller lånegarantier. De
behöver en kreativ miljö att verka i, rådgivning och något som kan hålla nere kostnaderna under de
första åren.
Beslutet att lägga ner inkubatorn ser dumsnålt ut, och det är bara att hoppas att någon startar upp en
liknande verksamhet snart. För en företagsinkubator behövs på Åland.”
Följande dag, den 25.10.2013, svarar näringsministern på Ålandstidningens skrivelse om inkubatorn
genom följande insändare i tidningen170.
108
”Idag finns det fler företag än någonsin på Åland och de senaste åren har antalet nystartade företag
ökat mer än tidigare. Jag brukar ofta säga att det inte är svårt att starta företag på Åland, det svåra
är att få dem att överleva de första fem åren och få dem att växa.
ÅTC:s inkubator var säkert bra för de 17 företag som under 8 års tid fick ta del av de subventionerade lokalerna samt den ersättning och coachningen de erhöll varje månad. Men eftersom landskapets finanser kraftigt försämrats de senaste åren och näringsavdelningen fick en stram ram att hålla
sig innanför så var vi tvungna i samband med omställningsbudgeten att göra saker på ett annat sätt.
Jag föreslog att vi istället för att satsa våra begränsade resurser på några enstaka företag så skulle vi
smalna av ÅTC verksamhet och göra den vassare med ett klart fokus på att främja innovationer. Jag
ville även bredda våra insatser så att det skulle gynnar flera och bredare grupper av företag som har
en ambition av att växa. Det görs nu bland annat genom att vi finansiera flertalet projekt via befintliga organisationer såsom exempelvis Landsbygdscentrums – Tillväxt Åland 2, ÅTC:s affärsutvecklingsprojekt – ÅTC Tillväxt, Företagarna på Ålands exportprojekt – AX-port och Ålands Näringslivs
olika projekt som exempelvis – Ungt entreprenörskap.
Tanken med en inkubator finns kvar men istället för att finansiera en ”subventionerad kontorsmiljö
med driftsunderstöd i 24 månader” anser jag att den verksamheten skall styras till Högskolan och
kopplas samman med entreprenörskapsutbildning och de inriktningar som vi idag erbjuder där i nära
samarbete med näringslivet.
Idag finns alltså 2407 företag registrerade på Åland och både antalet nystartade och antalet sysselsatta ökar. Det om något är positivt och som vi alla borde uppmärksamma och framhäva, både ledarskribenter och politiker. ...
Vi behöver göra allt vi kan ifrån det offentliga för att hjälpa befintliga företag att växa och ta ytterligare steg framåt, fokus bör ligga på olika acceleratorer istället för inkubatorer. Det gör vi just nu på
näringsavdelningen och arbetar med flera förslag som kommer underlätta för företag på Åland, alltifrån enklare regler till att skapa nya finansieringsinstrument.
För att nystartade företag skall lyckas måste det finnas en vilja och en drivkraft hos entreprenören
utöver det vanliga. Den drivkraften vill jag stödja men jag vill inte peka ut någon bransch, gren eller
verksamhet som viktigare än någon annan. Framgången kommer hos entreprenörer som gör saker
annorlunda än vad som görs idag. Tjänstemän, politiker eller ledarskribenter är inte alltid bäst lämpade att bedöma hos vem eller var framgångsrika företag växer fram eller var tillväxten kan komma,
vår skyldighet är dock att medverka till ett gott företagsklimat och lyfta fram alla företagare som de
hjältar de är. ...”
Hur det än må vara, befogat eller dumsnålt, att lägga ned företagsinkubatorn växthuset så kan man
konstatera att av de företag som gick igenom växthusprocessen så är idag (31.3.2015) minst MobileNetControl Scandinavia Ab (MNC Marine)171, Quedro Ab172, REDO Ekonomilösningar Ab, Träbiten Ab173, BI Solutions Ab, och Åland Unique Ab174 livskraftiga företag. Det visar på en framgång i
nyföretagstablering som procentuellt väl torde kunna mäta sig väl i jämförelse med andra inkubatorer
internationellt175.
109
110
Utvecklingen under 2014, tjugofem år sedan invigningen av ÅTC
Den 30.6.2014 hade det gått exakt 25 år sedan ÅTC officiellt startade sin verksamhet den 1.7.1989.
Ur landskapsregeringens budget för år 2014 kan man läsa under rubriken ”Entreprenörskap och företagande”176 att
”Kompetens och specialkunnande hos personalen är de mest betydelsefulla konkurrensfaktorerna för
företag och arbetsplatser. Utmaningen är att främja forskning, innovation och utveckling så att det
blir tillämpbart i det åländska näringslivet och leder till nya varor och tjänster, nya och fler affärer
och en stärkt konkurrenskraft. Den starka potentialen är de kunskapsintensiva företagen, lång erfarenhet av internationell verksamhet, kärnkompetensen i det maritima klustret, en stigande utbildningsnivå och en långsiktigt positiv befolkningsökning på Åland. Genom strategiska samarbeten mellan utvecklingsinstitutioner och näringsliv kan såväl innovationer som rekrytering av specialkompetens främjas. ... Den övergripande målsättningen för regional- och socialfondsprogrammet för Åland
2014 - 2020 är att med utvecklad kunskap och kompetens förbättra arbetslivet, produktiviteten och
innovationskapaciteten på Åland för att förnya och diversifiera det åländska näringslivet och bidra
till ett aktivt inkluderande samhälle. ...
Jämsides med reformprocesserna 2014 - 2020 bereds en ny struktur för hur det näringslivsfrämjande
arbetet ska bedrivas på Åland. ”En-dörr-in” principen eftersträvas för nya och befintliga företag och
företagare på Åland. Ambitionen är att samla de offentliga resurserna för effektivare resursanvändning och bättre koordinering, vilket syftar till att ge hela företagsåland bättre service. Idag är uppgifterna fördelade på flera olika aktörer och företag upplever ibland att det är svårt att orientera sig i
myndighetsvärlden. Förslaget är att det näringslivsfrämjande arbetet bedrivs i ett ”utvecklingsbolag”
som ges en rättslig grund för de olika uppgifterna som finansieras med offentliga medel (den slutliga
juridiska formen för ”utvecklingsbolaget” utreds). ”Utvecklingsbolagets” huvuduppgifter är finansiering, rådgivning och utvecklingsarbete. Finansiering omfattar företagsfinansiering i form av bidrag
(till exporterande företag), lån, garantier och riskkapital samt projektfinansiering till föreningar och
myndigheter. Rådgivning till företag omfattar starta-eget rådgivning och bygg-starkt-företag konsultation. ”Utvecklingsbolaget” kan bedriva egna utvecklingsprojekt, t.ex. främja kvinnors företagande,
exportresor, miljöteknik, förnyelsebar energi, kompetenshöjning inom säljteknik för företag, i samarbete med andra aktörer. Exportfrämjande verksamhet görs också inom ramen för Team Finland.
Landskapsregeringen formulerar näringslivspolitiken och utformar direktiv för ”utvecklingsbolagets”
verksamhet. Under året bereds lagförslaget som även kan innefatta att verksamheterna i Ålands Utvecklings Ab, Norra Ålands Industrihus Ab, Ålands Teknologicentrum och delar av näringsavdelningen berörs av reformen. ...
Det nya ”utvecklingsbolaget” strävar efter samarbete med åtminstone Ålands näringsliv r.f., Företagarna på Åland r.f., Visit Åland r.f. och Högskolan på Åland för att förbättra företagsklimatet på
Åland.”
Vidare skriver man i budgeten att ”Landskapsregeringens näringspolitiska roll är att skapa förutsättningar för en långsiktig och hållbar ekonomisk tillväxt genom att entreprenörer och företag startar nya
och utvecklar befintliga företag.”176
ÅTC, som en enhet som skall ”stöda och utveckla innovationer, driva projekt som främjar ekonomisk
tillväxt”, listas fortfarande som en del av ”kärnan i de näringslivsutvecklande åtgärderna” inom landskapsregeringens näringsavdelning.176
Under året avser man att ytterligare ”minska de direkta bidragen till förmån för andra finansieringsformer. Landskapsregeringen avser att under året inom ramen för det nya regionalfondsprogrammet
starta upp och utveckla finansieringsformen riskkapital kombinerat med kunskapsstöd till nyetablerade samt teknikintensiva eller innovativa små företag vilka har potential att utvecklas till internationella tillväxtföretag. Andra viktiga aktörer i programgenomförandet är högskolor, intresse- och
branschorganisationer eller offentliga aktörer med målsättning att hjälpa företag att utveckla mer in-
111
novativa produkter, processer, marknadsföring och diversifiera den regionala ekonomin genom nya
verksamheter med hög tillväxt.”176
Man har även som avsikt att ta fram en ”innovationsstrategi för landskapet Åland, som bygger på en
SWOT analys för att styra resurserna till en begränsad mängd prioriteringar kommer att färdigställas
under året.”176
ÅTC beskriver sig som ”en utvecklingsenhet vid Ålands landskapsregerings näringsavdelning” som
”arbetar enligt ett aktivt samspel mellan forskning/utbildning, politik och näringsliv med att skapa
förutsättningar för att utveckla innovationer och affärsidéer med fokus på kommersialisering. ... Ett
övergripande mål för ÅTC:s verksamhet är att ha effektiva tjänster med god tillgänglighet som strävar
efter att påskynda företagstillväxt och stärka näringslivets nyttjande av innovativa metoder till teknisk
och ekonomisk utveckling.”176
Under året fortsätter ÅTC att driva projektet ”ÅTC Tillväxt - affärsutveckling." Rapporten om Innovationslandskapet Åland som man gav ut i slutet av år 2013 får den 13.1.2014 uppmärksamhet i den
åländska median.177
För övrigt deltar man under året från ÅTC i olika diskussioner om utvecklingen av innovationssystemet på Åland. Inom ÅTC har man en klar förväntan att bli beaktad inom dessa diskussioner, man
anser att ÅTC trots allt besitter en gedigen kunskap om och erfarenhet av inkubatorverksamheter genom den tidigare växt- och starthusverksamheten man byggt upp och drivit under flera år178. Agerandet bland den politiska och administrativa ledningen av näringsavdelningen antyder dock att man allt
mera börjar luta mot ett etablerande av en ny affärsinkubator inom ramen för Högskolan på Åland.
Den 6.3.2014 bjuder näringsavdelningens chef Linnéa Johanssons in till presentation den 19.2.2014
om att starta upp en företagsinkubator vi högskolan:
”Ålands landskapsregering Datum 19.02.2014
ATT STARTA UPP EN FÖRETAGSINKUBATOR VID EN HÖGSKOLA
Torsdagen den 6 mars 2014 kl. 13-16 presenterar VD Mikael Samuelsson vid Handelshögskolan i
Stockholm inkubatorn SSE Business Lab AB. Ålands Tillväxtråd besökte Handels i mitten av januari
2014 och fick då en presentation av verksamheten, vilken mycket väl skulle vara möjlig att starta upp
på Åland. Landskapsregeringen söker olika möjligheter att främja företagandet på Åland och att öka
antalet nya företagare. Nu samlar vi eventuella intressenter för en diskussion om, hur och när en
inkubator kan startas vid Högskolan på Åland.”
Vid tillställningen, där även författaren till denna historik hade möjligheten att närvara, presenterar
Mikael Samuelsson, verkställande direktör för inkubatorn SSE Business Lab AB vid Handelshögskolan i Stockholm, en modell för företagsinkubator som i allra högsta grad motsvarar den inkubatorverksamhet som ÅTC drev i form a Växthuset och som avslutades från och med den 1.1.2013. Bland
annat kommer det fram under presentationen att båda, SSE Business Lab Ab och Växthuset, har använt sig av samma svenska referens modeller för inkubatorverksamhet då de byggt upp sin egen verksamhet – något som även påpekas vid presentationstillfället av ÅTC:s verksamhetschef Robert
Mansén. Näringsministern på Åland Fredrik Karlström och näringsavdelningens chef Linnea Johansson tycks dock baserat på kommentarer under seminariet ha en avvikande uppfattning.
Näringsminister Karlström tycks bland annat fascinerad av att man på SSE använder order ”Business
Lab” istället för ”inkubator”, vilket syns i följande kommentar under presentationen:
Jag tycker att det här med inkubator så som du [Mikael Samuelsson] berättar det ... jag har aldrig
gillat ordet. Jag tycker det som ni [på SSE] har gjort ... Business Lab och vad det istället [för inkubator] är och hur ni har drivit tror jag när ni sen börjar tänka i åländska termer och ungt entreprenör112
skap ... och med det filtret på ... jag tror att det [SSE Business Lab] passar in. [Senare tillägger han]
Den åländska modellen, högskolan, entreprenörskap, partnerföretag, gänget [menar här troligen
inkubatorföretaget] med driv.
Ur Linnea Johanssons mötesanteckningar, som undertecknad även fick ta del av, noteras följande som
viktigt att tänka på vid starten av en inkubator:
a. Hur länge tar det att starta upp en sådan här verksamhet – det borde gå på ett år. Gärna tio
personer i 3-4 team.
b. Det får inte bara vara en plats att starta företag på för det kan man göra utan inkubator. Det
måste finnas ett driv att växa eller någon tvist så det är något speciellt. Flytta hem och starta
företag.
c. Det är inte bra att bara göra en institution eller en arbetsplats för folk. Effektiv struktur med
samutnyttjande av personal.
d. Du får aldrig börja dra in folk då blir det problem med kvaliteten men du måste marknadsföra dig mot målgruppen.
e. Tänk gärna långsiktigt och ge det en egen prägel
Anders Ekström, vd vid Ålands Näringsliv r.f., tycker att fokus inom SSE Business Lab ligger på att
”jobba hårt och försäljning” och undra ifrågasättande om detta ”verkar extremt annorlunda” än det
fokus man hade inom Växthuseverksamheten på ÅTC, något som Robert Mansén från ÅTC dementerar:
Allt går ut på att sälja. Det är en del av processen. Men sen beror det ju på i vilken fas de [inkubatorföretagen] är då de kommer in i inkubator. De är ju lite i olika i utvecklingsfaser. Det var vår
[ÅTC:s] roll att se vilka resurser skall man lägga på idéutveckling ... [och] de som börjar närma sig
marknaden och då du säljer.
ÅTC:s verksamhet inkluderade, som bekant från tidigare, både företagsinkubatorn Växthusverksamheten, som hade som uppgift att bistå relativt unga företag i den inledande tillväxtfasen, att nå marknaden – med fokus på exportmarknaden, osv., och förinkubatorn Starthuset, med uppgift att bistå
potentiella företagare att förädla deras produkt/tjänste-idé till ett nytt företag på Åland som sedan,
beroende på dess potential och prövning, kunde beviljas tillträde till företagsinkubatorn Växthuset,
osv. (se Del II, kapitel: ÅTC iTiden, företagsinkubatorn – Växthuset (2005-2011).
Hur SSE Business Lab, och på basen av denna en ny åländsk företagsinkubator vid högskolan på
Åland, skiljer sig från Växthusverksamheten på ÅTC förblir för författaren till denna historik en gåta.
Som modeller för företagsinkubation verkar Växthuset (nedan som VH) och SSE Business Lab (nedan märkt BL), på basen av Mikael Samuelssons presentation och tillgänglig information om SSE
Business Lab på internet179, i stora drag mycket likartade:



Båda har sitt ursprung från behovet att åstadkomma nyföretagsamhet och långsiktig tillväxt
inom näringslivet.
Båda har etablerats och startats upp inom högskolevärlden. Även om BL delvis fortfarande
fungerar som endast en företagsverkstad för studerande där minst en av entreprenörerna inom
ett nytt inkubatorföretag måste vara en studerande på högskolan. ÅTC startade som bekant (se
tidigare t.ex. Del I, kapitel: ÅTC reglemente och verksamhetsplan) som en enhet på Ålands
tekniska skola med den utryckliga avsikten att senare avknoppas som en självstående enhet
för bättre, och mera oberoende, kunna betjäna såväl näringslivs- som allmänna åländska intressen inom förvaltning och utbildning.
Båda fungerar enligt samma princip att genom urval förvandla de mest potentiella entreprenörerna med de mest potentiella företagsidéerna/företagen till konkurrenskraftiga nya företag
med fokus på den internationella export marknaden.
113



Båda förser de mest potentiella entreprenörerna med liknande tjänster: tidsbundna subventionerade kontorslokaler med lämplig IT-infrastruktur, expert och konsultstöd för att förädla
deras idéer till konkurrenskraftiga företag, kanaler till investerare med riskkapital, osv. Två
små, i metod och därmed närmast betydelselösa, skillnader kan noteras i hur subventioner för
kontorslokaliteter och konsulthjälp delges entreprenören. I BL:s inkubator ges entreprenören
gratis kontorslokal för åtta (8) månader och konsulthjälp genom fastslagna partnerföretag.
Inom VH kunde entreprenören få tillgång till en finansiell subvention som sedan användes för
att betala hyra för kontorslokal och andra omkostnader i sex (6) månaders perioder (max 18
månader, med mellanliggande evaluering och ansökan om förlängning). Förövrigt kunde VHentreprenörerna även ta del av samma möjlighet som tillhandahålls av landskapsregeringen
för åländska företag i allmänhet, dvs. man kunde t.ex. ansöka om konsultcheckar och för att
köpa upp nödvändig expertis/konsulthjälp på den åländska marknaden, och/eller direkta finansiellt stöd för produkt och teknologiutveckling. Vid SSE Business Lab startar alla företag
som aktiebolag med ett initialt aktiekapital på 50.000 svenska kronor180.
Båda fungerar utgående från hög effektivitet och minimal resursbehov. Med tanke på alla de
övriga expert-uppdrag som ÅTC utförde inom förvaltningen, utbildningen, och det åländska
näringslivet kan man anta att den faktiska resursåtgången för att driva växthuset begränsade
sig till ett par personer, delvis deltid beroende på belastning. En snabb titt på SSE Business
Lab hemsida ger en lista på tre personer förutom Mikael Samuelsson som övergått från att
fungera som vd till att fungera som ”Academic Advisor”181.
Inom VH, på samma sätt som inom BL, uppmuntrade man och använde sig även av inkubator-kunderna/entreprenörerna för att stöda varandra med kunnande och erfarenheter. Bland
annat kan omnämnas en alumn från växthuset: Patrick Sjöberg inom MNC Marine171, som
även efter nedläggningen av växthuset deltagit i ÅTC aktiviteter tillsammans med utbildningen och näringslivsorganisationerna för att utbilda nya entreprenörer på Åland inom startaeget.ax och företagarskolan182.
En noggrannare jämförelse kan eventuellt få fram några ytterligare små skillnader än de som listats
ovan, men var de stora skillnaderna är som skulle försvara avslutandet av Växthuset och ett nyetablerande av en ”ny och bättre” företagsinkubator – må den sedan kallas Business Lab eller något annat –
förblir för undertecknande en gåta.
Efter presentationstillfället skickar ÅTC, till de övriga deltagarna i tillfället, beskrivningar och information om företagsinkubatorn växthuset183. En viss frustration kan skönjas i de medföljande önskningarna om lycka i det fortsatta arbetet med att etablera en företagsinkubator på Högskolan på Åland.
ÅTC deltar efter detta inte längre i förberedelserna eller etablerandet av en företagsinkubator på högskolan. Dock går näringsministerns och näringsavdelnings planer vidare och den 20.5.2014 lanseras
Business Lab Åland inom högskolan på Åland184 som riktar sig ”företrädesvis ungdomar över 18 år”
som är beredda att ”lägga ner åtta månaders hårt arbete på att bli företagare med en produkt som [de]
tror på och som går att sälja” – vilket näringsminister Fredrik Karlström vill tro att är en stor skillnad
från hur nya entreprenörer fungera inom andra inkubatorer185:
Det fina med den här är att det är en ganska kort tid, det år åtta månader man får på sej i det här
business labbet. Det är också en stor skillnad jämfört med andra inkubatorer att det är fokus på försäljning från första dan. Du behöver ha en produkt, en tjänst eller en innovation, som du kan ringa till
någon och börja sälja till. Och det är det som skiljer den här [Business Lab Åland] från traditionella
andra.
Tanken att det inom innovation och affärsinkubatorer skulle finnas företag/företagare som i inkubatorstadiet inte är fokuserade på försäljning ter sig märklig. Som verksamhetschefen vid ÅTC, Robert
Mansén, förde fram vid presentationstillfället av SSE Business Lab (se ovan) så beror möjligheten att
114
sälja på i vilken fas av utvecklingen affärsidén/inkubatorföretaget är då det tas in i inkubatorprocessen. Ett företags som utvecklar en ny teknisk produkt kan måhända behöva en relativt längre inledande undersöknings/utvecklingsfas än ett företag som utvecklar en ny tjänst, men båda är väl fokuserade på att så fort som möjligt kunna inleda försäljning till kund.
Mera information om Business Lab Åland finns på Högskolan på Ålands webplats186.
För övrigt, under året 2014, agerar ÅTC också som pådrivare och medverkar i ett ”projekt som
framarbetats med flera partners för att möjliggöra en initial satsning på elbilsladdning. Åtgärden är ett
led i att utveckla lösningsmodeller för att åstadkomma initial infrastruktur för laddning av elbilar på
Åland. Aktiviteten ligger inom ramen för projektet ÅTC Tillväxt vars målsättning är att stöda ibruktagande av miljöteknologi inom det åländska samhället, stöda hållbar utveckling och nya affärsområden.”187 Den 7.4.2014 håller man ett informationstillfälle om infrastruktur för elbilar på Ålands Sjöfartsmuseum. Ur inbjudan till tillfället188 kan man läsa att
’Ålands Teknologicentrum har bjudit in representanter från branschen. Det är Ensto och Schneider
Electric Finland som ska ge den senaste informationen om t ex elladdningsstolpar, skillnaden på
normal laddning och snabbladdning, smarta energisystem, "charging network" och erfarenheter från
Finland och andra länder, mm.
Från Ålands landskapsregering medverkar vicelantrådet Roger Nordlund och infrastrukturminister
Veronica Thörnroos.’
Under året börjar man föra initiala diskussioner inom landskapsregeringen om huruvida ÅTC borde
omfokuseras mera mot energifrågor och om man organisatoriskt borde flytta ÅTC från näringsavdelningen in under infrastrukturavdelningen. I budgetförslaget för år 2015 skriver man den 24.10.2014
att man under året skall förbereda sig på ”en överföring av Ålands Teknologicentrum (ÅTC) från
näringsavdelningen till el- och energienheten vid infrastrukturavdelningen. Resurserna för energiutvecklings- och effektiviseringsarbete förstärks och ÅTC byter namn till Ålands teknologi- och energicentrum, ÅTEC.”189
Den 30.10.2014 beviljas projektet ÅTC Tillväxt förlängning till den 30.9.2015 (Faktaruta 24)190.
Förberedelserna inom projektet ÅTC Tillväxt för att få igång ett nytt projekt för att utveckla lösningsmodeller en infrastruktur för laddning av elbilar på Åland (se ovan) kulminerar den 19.12.2014 i
undertecknandet av ett intentionsavtal med Cleen Ab (Cluster for Energy and Environment), ett av de
Finländska SHOK (Strategisen huippuosaamisen keskittymä) företagen i riket, för ”utvecklandet av
ett smart elnät på Åland”191:
Målsättningen är en plattform av världsklass förutvecklandet och förverkligandet av ett flexibelt
energisystem och särskilt ett smart elnät. ... Genom samarbetet skapas gynnsamma förutsättningar för
näringsliv, forskningsoch utvecklingssektor samt ramverk för att utveckla hållbara energilösningar.
Från Ålands landskapsregerings sida undertecknas avtalet av ministrarna för infrastruktur, Veronika
Thörnroos, och näring, Fredrik Karlström, samt av verksamhetschefen på ÅTC Robert Mansén. Som
åländska kontaktperson står projektledare Ralf Häggblom från ÅTC.
115
Ärende Nr 29 Ålands teknologicentrums, Mariehamn, projekt ÅTC Tillväxt –
affärsutveckling.
Beslöts ändra beslutet utifrån anhållan av den 13.10.2014 av den 5.6.2012 gällande projektet ÅTC Tillväxt – affärsutveckling, så att 159.000 euro beviljas i EU delfinansiering
(50 %) istället för tidigare beslutade 163.500 euro. Beslutet motiveras med att projektägaren kommer att kunna förverkliga de mål som uppsatts i projektplanen med en mindre
projektbudget än ursprungligen planerat. ...
Beslöts samtidigt bevilja förlängning av projekttiden för projektet ”ÅTC Tillväxt - affärsutveckling” till den 30.9.2015. Förlängningen motiveras med att projektet tar längre tid än
beräknat eftersom några för projektet relevanta aktiviteter måste slutföras. Detta innefattar
slutförande av en utredning inom bioenergi- och förgasningsteknik, förberedelser för ett
nytt miljöekonomiskt projekt samt formande av ett nytt samarbete inom energi- och miljöområdet. ...
Faktaruta 24 - ÅTC Tillväxt projektet beviljas tilläggstid
Intentionsavtalet anses betydande för Åland bl.a. på grund av den stora mängd storföretag och forskningsenheter som ingår som ägare och sammarbetspartners i Cleen Ab: ”Företaget ägs av 46 finländska företag och forskningsinstitutioner”, bland andra Aalto universitetet, ABB, Fortum, Wärtsilä,
o.s.v.192 Åländska intressenter inkluderar: Kraftnät Åland, Mariehamns Elnät, Ålands Elandelslag,
med flera.
ÅTC/ÅTEC skall upprätthålla programmet med parallella projekt och aktiviteter som sträcker sig
över en lång tidsperiod. För att få med och stöda lokala aktörer skall man stöda projektbildning,
finansieringsansökningar och kommunikation. Satsningen är en kontinuerlig affärsutvecklingsprocess.192
Förundersökningen som har som mål att ”identifiera riktlinjer och utvecklingsområden” skall utföras
av Statens teknologiska forskningscentral VTT, Tammerfors tekniska universitet och Villmanstrand
tekniska universitet samt ÅTC och de åländska marknadsaktörerna.192
Återigen som en organisation i sin tid ser ÅTC ut att anpassa sig till den ställvis turbulenta omgivningen stundtals med oförutsedda politiska kastvindar genom att förvandla sig till en utvecklingsenhet
nu mera än tidigare inriktad på potentiella nya möjligheter inom specifikt energiområdet. Allt ser ut
att gå enligt budgetplaneringen där man som tidigare nämndes planerade att under år 2015 genomföra
”en överföring av Ålands Teknologicentrum (ÅTC) från näringsavdelningen till el- och energienheten
vid infrastrukturavdelningen. Resurserna för energiutvecklings- och effektiviseringsarbete förstärks
och ÅTC byter namn till Ålands teknologi- och energicentrum, ÅTEC.”189
116
Slutord för del tre och historien
Härmed avslutas del tre av och därmed hela historien om Åland Teknologicentrum. Följande kapitel
ger som tilläggsinformation ännu en inblick i budget- och kostnadsutvecklingen för ÅTC från och
med år 1988 till och med 2013.
I och med arbetet med denna historik har jag stundtals känt att det varit en stor ära att få ta del av all
information om ÅTC och därmed att kunna följa organisationens brokiga och stundtals svåra väg från
början i det politiska spelet om ett resurscentrum på Ålands tekniska skola runt mitten av 1980-talet,
genom det teknologiska nittiotalet med utvecklingar i vindkraft och datorbaserad tillverkning, till
inflyttningen i teknikparken Kvarteret iTiden och ÅTC:s utformning av företagsinkubatorverksamheten Växthuset under 2000-talet, och slutligen genom den stormiga omställningen efter lagtingsvalet
2011 fram till slutet av 2014. Arbetet har varit givande.
Inför 2015 verkar de delvis nya slagorden och initiativen inom näringspolitiken på Åland vara:
-
-
’”Team Åland – En kraftsamling för tillväxt och inflyttning” för effektivare och mer optimal
allokering av resurserna tillsammans med näringslivets organisationer. ... Flera viktiga aktörer i nätverket involveras som Högskolan på Åland, Ålands Utvecklings Ab (ÅUAB), Ålands
Fastighets Ab, Ålandskontoren, kommunerna, bransch- och arbets-marknadsorganisationer
och tredje sektorn.’189; samt
”Business Lab Åland” – där ”Högskolan på Åland erbjuder, tillsammans med samarbetsparter
och partnerföretag, unga människor en chans att starta företag. Kombinationen av driftiga entreprenörer och den expertis som finns i nätverket kommer att göra Business Lab Åland till en
motor för nyföretagande i det åländska näringslivet.”193
Initiativet och upplägget för en företagsinkubator, Business Lab Åland, inom ramen för Högskolan på
Åland samt diskussionerna kring sloganen ”Team Åland” låter bekanta från tidigare diskussioner: i
slutet av 1980-talet då man etablerade ÅTC som en enhet inom Ålands tekniska skola, med avsikten
att även därinom inkludera en inkubatorverksamhet (se Del I, Bilaga 2: Förstudie – Ålands teknologicentrum, juni 1987); samt den föregående regeringens planer runt begreppet ”Team Åland” i samband
med första tilläggsbudgeten 2009136. En märkbar skillnad är dock att denna gång är ÅTC som en landskapsregeringens utvecklingsenhet inte involverad, utan man verkar mera vara inriktad på upphandla
mestadels av de företagsutvecklande verksamheterna istället för att bygga på och utnyttja landskapsregeringens interna kompetenser och resurs för ändamålet.
ÅTC:s tid som landskapsregeringens och näringsavdelningens utvecklingsenhet, med fokus på nyföretagande och affärsutveckling, ser ut att vara över. Istället skall man under året 2015 övergå till infrastrukturavdelningens energienhet som en förstärkning ”inom energiutvecklingsområdet i och med
ombildningen av ÅTC till ÅTEC – Ålands teknologi- och energicentrum.”189 Framtida eventuella
uppdateringar till denna eller någon annan historik om Åland Teknologicentrum får utvisa vad därav
skulle bli.
117
118
EKONOMISK ÖVERSIKT, 1988 – 2013
Kostnadsmässigt utvecklas ÅTC från en initialkostnad (enligt bokslut, se Figur 5) på ca sjutusen euro
1988 till en nivå som verkar stabilisera sig vid ca tvåhundratusen euro per år194 fram till år 2012 då
den nya regeringen initierar sin omställningsbudget som inom näringsavdelningen i huvudsak drabbar
ÅTC:s verksamhet195.
Figur 5 - Utgifter och inkomster för ÅTC åren 1988 - 2013
Den huvudsakliga utgiftsposten från och med medlet på 1990-talet fram till och med 2012 är ÅTC:s
egen personal som i medeltal består av cirka tre personer under hela perioden.
Under perioden budgeterar man dock även för utgifter som härrör sig till tillfälliga projektanställningar och inköp av olika tjänster för att komplettera det egna kompetensutbudet till de åländska företagen. Samt fortbildning av den egna personalen.
Från 2008 utökas den då fastanställda personalen på tre personer med ytterligare en tillfälligt anställd
affärsutvecklare per EU-projekt man initierar och bär ansvara för: Företagssteget (2008-2011) och
ÅTC Tillväxt (2012-). EU-medel som skaffas genom dessa projekt utgör också en större del av de
inkomsterna man rapporterar från och med 2008.
Övriga, normala, inkomster i ÅTC:s verksamhet fås in genom den kurs- och konsultverksamhet ÅTC
erbjuder de åländska företagen.
Från och med 2013 består ÅTC-personalen av två personer varav en tillfällig affärsutvecklare som
finansieras med EU-medel ur projektet ÅTC-tillväxt.
119
120
SLUTNOTER OCH REFERENSER
1
http://www.industrifonden.se/om-oss/historia
https://www.tekes.fi/Julkaisut/toivoa_tahtoa_tarmoa_tekes25v.pdf
3
Ålands landskapsarkiv: Ålands landskapsstyrelse, Förslag till ordinarie årsstat för landskapet Åland för år
1985, daterat 12 december 1984.
4
Ålands lagtings bibiliotek: Hemställningsmotion 27/84-85.
5
Ålands lagtings bibiliotek: Ålands Lagting, Stenografiska protokoll – Vårsessionen 1.3 - 2.5 1985.
6
Ålands lagtings bibiliotek: Finansutskottets betänkande nr 21/1984-85.
7
Ålands lagtings bibiliotek: Ålands Lagting, Stenografiska protokoll – Höstsessionen 1.11.1985 - 20.1.1986.
8
Ålands lagtings bibiliotek: Ålands Lagting, Stenografiska protokoll – Höstsessionen 1.11.1985 - 20.1.1986,
Mirjam Öbergs framförande. ”På något vis får jag en förnimmelse att finansutskottet har haft väldigt högtravande visioner när man har diskuterat motionen, medan jag har varit väldigt jordnära i mina tankar. Ett tekniskt utvecklingscentrum kan vara hur stort som helst eller hur litet som helst. Enligt min uppfattning skall
man anpassa all verksamhet till det småskaliga samhället som Åland är, men trots det kan vi vara effektiva.”
9
Mirjam Öbergs framförande. “Finansutskottet motiverar sitt förkastande bl.a. med: "Att i det här skedet föreslå
att landskapsstyrelsen gör en utredning med direkt syfte att upprätthålla ett tekniskt utvecklingscentrum anser
finansutskottet inte vara motiverat, eftersom det ännu inte är klart vilken omfattning verksamheten skulle få,
vilka områden som skulle inkluderas och hur djupgående forskningen skulle bli". Det är just på dessa frågor
jag hade tänkt att vi skulle få svar genom utredningen.”
10
Roger Janssons framförande. “Här skiljer sig det som ltl Öberg kallar finansutskottets högtravande visioner
mot hennes mera på jorden tänkande. Jag tycker tvärtom att finasutskottet har uttryckligen sagt att vi skall
satsa på företagen och människorna, på dem som jobbar, ge dem ökade resurser från samhällets sida att utveckla sig själv och sina företag, och företagare in spe. Det menar vi är att hålla sig på jorden mera än att
skapa en ny institution, men för det kan de visa sig i framtiden att en sådan här institution kan ha vissa fördelar.”
11
Ålands landskapsarkiv, seriesignum HA2, Yrkesutbildningsinspektör 1986-1992 Handlingar rörande projekt
Ålands teknologicentrum.
12
Ålands teknologicentrum, ”Protokoll nr 3-87 fört vid tekniska utskottets möte den 13 april 1987 på handelskammaren ... Bilaga 1”
13
Ålands teknologicentrum, Brev till tekniska utskottets medlemmar.
14
Ålands teknologicentrum, 1986-03-20, Undersökning av utbildningsbehov inom sektorerna ADB, datateknik
och elektronik, Sammanställning av resultat med kommentarer.
15
Ålands teknologicentrum, 26.10.1986, ”Till landskapets påverkare och beslutsfattare”, ”Bakgrund från början
av juni -86”
16
Ålands teknologicentrum, två handlingar: a) 1.10.1986, ”datorer för undervisningen - resursenheter”, b)
17.10.1986, ” Detaljmotivering för teknisk resursenhet (26.05.72)”.
17
Ålands teknologicentrum, ”GH, 26.10.1986 Till landskapets påverkare och beslutsfattare”.
18
Källa: Ålands landskapsarkiv, seriesignum HA2, Yrkesutbildningsinspektör 1986-1992 Handlingar rörande
projekt Ålands teknologicentrum, ålands landskapsstyrelse 9.1.1987, Initiativ, Till Mica Hohentahl - Mora
Teknikcentrum Ab, titel: Ålands teknologicentrum.
19
Ålands teknologicentrum, ”GH, 3.2.1987 För budgetplanen 1987 – 1991”.
20
projekt Ålands teknologicentrum, Protokoll nr 2/87 fört vid tekniska utskottets möte den 19 februari 1987,
Närvarande: Erling Gustafsson , Lennart Haglund , Sven A Jansson , Tore Karlström, Jan-Erik Rask , Bo Tikander och Birger Blomqvist.
21
projekt Ålands teknologicentrum, ”Till massmedia på Åland”.
2
121
22
Ålands teknologicentrum, ”Protokoll nr 3-87 fört vid tekniska utskottets möte den 13 april 1987 på handelskammaren ... Bilaga 2”: ”Antekningar gjorda vid möte den 3.3.1987 på landskapsstyrelsen i frågan om ett
Teknologiskt Utvecklingscentrum på Åland.” I mötet deltar Gösta Helander och Jan-Erik Åkerfelt från landskapsstyrelsen, Sven A Jansson, Jan-Erik Rask, Bo Tikander och Birger Blomqvist från Ålands handelskammares tekniska utskott, samt Mica Hohenthal från Mora Teknikcentrum.
23
Ålands teknologicentrum, ”Huvudpunkter i teknologicentrets verksamhet enligt förstudie mars 1987”.
24
Ålands teknologicentrum. ”Ålands landskapsstyrelse ... Konsultrapport: förstudie - Ålands teknologicentrum
... B.D. 7550/734-85” Landskapsstyrelsen har idag antecknat till kännedom konsultrapporten "Förstudie –
Ålands Teknologicentrum" som enligt uppdrag utarbetats av Mica Hohental vid Mora Teknikcentrum efter ett
konsultbesök på Åland 3.3.1987.
25
Ålands teknologicentrum, ”Protokoll nr 3-87 fört vid Tekniska utskottets möte den 13 april 1987 på handelskammaren. Närvarande : Erling Gustafsson, Lennart Haglund, Gösta Helander, Sven A Jansson, Bo Tikander
och Birger Blomqvist.”
26
Ålands teknologicentrum, GH 22.5.87, ”Ålands Teknologicentrum – organisationsmodell”.
27
Ålands teknologicentrum, ” ÅTS/Direktionen 6/1987 ... Ålands teknologicentrum Organisationsmodell”
28
Ålands teknologicentrum, ”Mora teknikcentrum AB 1987-06-02 ... Att: Gösta Helander ... Ålands teknologicentrum och Ålands tekniska skola”
29
Ålands teknologicentrum, ”Information och diskussion om Ålands teknologicentrum”.
30
Ålands teknologicentrum, ”Mariehamn den 8 juni 1987, Ålands Handelskammares Tekniska utskott inbjuder
till ett informationsoch diskussionstillfälle om förutsättningarna för ett "Ålands Teknologicentrum" i landstingets konferensrum nr 1 den 30 juni 1987 kl. 10.15.”
31
projekt Ålands teknologicentrum, ”Konkretisering av projektet Ålands Teknologicentrum”, konferensrum 308
kl 13 – 14. Inbjudna är Vicelantrådet Gunnevi Nordman, landskapsstyrelseledamot Lasse Porko, näringsavdelningens chef Olof Erland, finanschef Dan E Eriksson, utvecklingsplanerare Bjarne Lindström, utbildningschef Börje Karlsson, skolinspektör Jan-Erik Åkerfelt, Ålands tekniska skolas direktionsordförande Erling
Gustavsson och rektor Bo Tikander, samt Ålands handelskammares tekniska utskotts sekreterare Birger
Blomqvist och Mora Teknikcentrum konsulterna Mica Hohenthal och Lennart Thorslund.
32
Ålands teknologicentrum, GH, 8.10.1987, ”Till Tekniska Utskottet Ålands Handelskammare”.
33
Ålands teknologicentrum, ”Ålands handelskammare ... Protokoll nr 5 fört vid tekniska utskottets möte den
12.10.1987 hos Klintens Plåt Ab i Mariehamn.”
34
Ålands landskapsarkiv, Ålands Landskapsstyrelse, ”Förslag till ordinarie årsstat för landskapet Åland för år
1988”
35
Ålands teknologicentrum, ”Protokoll nr 6-87 fört vid Tekniska utskottets möter den 09 . 11.1987 på Tekniska
skolan.” Närvarande: Erling Gustafsson, Gösta Helander, Sven A Jansson, Tore Karlström, Tor-Erik Söderlund, Bo Tikander och Birger Blomqvist.
36
Ålands teknologicentrum, 27.11.1987, ”Ålands handelskammare ... Till Tekniska Utskottets medlemmar
Ärende Meddelande om flyttande av följande möte till den 21/12 kl. 15.00”.
37
Ålands teknologicentrum, Gösta Helander, 20.12.1987, ”Till Nya Åland - ett "ryt" från yrkesutbildningsinspektören Näringschefen äventyrar teknologiutvecklingen”
38
Ålands landskapsarkiv, Ålands Landskapsstyrelse, ”Ordinarie årsstat för landskapet Åland för år 1988”
39
Ålands teknologicentrum, Gösta Helander, 24.1.1988, ’Ett försök till konstruktiva synpunkter’
40
Ålands teknologicentrum, tekniska utskottet, till Ålands landskapsstyrelse näringsavdelningen - Olof Erland
122
Utbildningsavdelningen - Börje Karlsson, Ärende Utlåtande om förverkligandet av ett åländskt teknologicentrum”.
41
Ålands teknologicentrum, ”Till Ålands landskapsstyrelse Ålands teknologicentrum – kompletterande utredning”.
42
Tikander Bo (2002). Teknisk utbildning på Åland under 65 år. Finns tillgänglig på
http://www.ha.ax/files/tikander_mt_historik_65ar.pdf. Nedladdad 20.10.2014.
43
Ålands landskapsarkiv, seriesignum HA12, Ledningsgruppen för Ålands teknologicentrum, 1995-1998,
15.3.96, ”Ålands Teknologicentrum”, ”1988-06-03 (Nr 437 Ua) Landskapsstyrelsen beslöt att till medlemmar
i ledningsgruppen för Ålands teknologicentrum för tiden 1.6.1988-31 .12.1991 utse Erling Gustafsson (ordf),
Bo Tikander, Dan E Eriksson, Olof Erland och Börje Karlsson.”
44
Ålands landskapsstyrelse Nr748 Ua 1988-10-10 ”Hänvisning Er ansökan Ärende Tillsatt projektledare vid
ÅTC DI Robert v Pfaler ... DNr Ua1-13-88-19”.
45
ÅTC:s arkiv, ” Ålands teknologicentrum uppgiftsbeskrivning för projektledaren”.
46
ÅTC:s arkiv, ”Invigning av Ålands Teknologicentrum den 16 december 1988 Hälsningsanförande av Erling
Gustafsson”
47
ÅTC:s arkiv, ”Reglemente för Ålands teknologicentrum”, datum oklart – troligen har dokumentet producerats
omedelbart i början efter invigningen av ÅTC och tillsättandet av projektledaren för verksamheten, alltså under perioden december 1988 – juli 1989.
48
Ålands landskapsarkiv, seriesignum HA12, Ledningsgruppen för Ålands teknologicentrum, 1995-1998,
15.3.1996, ”Ålands teknologicentrum”.
49
ÅTC:s arkiv, “Ålands Teknologicentrum PM juni 1991”.
50
ÅTC:s arkiv, ”Projektgrupp för vindkraft på Åland 1989-10-02 kl. 09.00-11.30 på Ålands kraftverk. Närvarande: Tor-Erik Söderlund, Torolf Brunberg och Robert von Pfaler.”
51
Källa ÅTC:s arkiv, ”Sottunga Vindkraftverk”
52
ÅTC:s arkiv, ”Kungörelse Ålands landskapsstyrelse lediganslår en projektbefattning för högst tre år som
Försöksledare vid Ålands teknologicentrum”.
53
ÅTC:s arkiv, “Åland, ÅTC och Vindkraft”, tal till Rotaryklubben, odaterat men av innehållet kan man fastslå
den mest sannolika tidpunkten till någon gpng under februari-april.
54
ÅTC:s arkiv, “Ålands Teknologicentrum PM juni 1991”.
55
”Ålands landskapsstyrelse transumt Avdelning Näringsavdelningen Byrå Allmänna byrån II Sammanträde
8.1.1991 Ärendets nummer och beskaffenhet Nr 7 Två från den 13.9.1990 Nr 120 Na11 Av Ålands Teknologicentrum lett försöksprojekt med alternativa energikällor till lägenhet med fast bosättning på Ledsöra. DNr
Na2-06-88-16 ... Nr 52 Na2
56
Ålands landskapsstyrelse transumt Avdelning Näringsavdelningen Byrå Allmänna byrån II Sammanträde
22.11.1990 Protokoll nr 14 Ärendets nummer och beskaffenhet Nr 158 Mariehamns stads svar på landskapsstyrelsens anhålla om att på statens markområde på Järsö dels få utföra vindmätningar och dels få uppföra ett
vindkraftverk. DNr Na2-06-88-16 ... Nr 864 Na2
57
Ålands landskapsstyrelse transumt Avdelning Näringsavdelningen Byrå Allmänna byrån II Sammanträde
11.6.1991 Protokoll nr 7 Ärendets nummer och beskaffenhet Nr 48 Uppförande av ett vindkraftverk i forskningssyfte i Ålands Teknologicentrums regi på Sottunga. DNr Na2-06-91-15 Nr 581 Na2
58
Wind power plant to Åland, project meeting 08.08.1991, Minutes of meeting, Place: Vestas factory, Lem,
Denmark, Participants: Tor-Erik Söderlund Ålands Landskapsstyrelse, Robert Mansén Ålands Teknologicentrum (ÅTC), Robert von Pfaler Ålands Teknologicentrum (ÅTC), Karl Gustav Nielsen VESTAS - DWT A/S,
Pasi Rintamaa Neste Advanced Power Systems (NAPS). ”These minutes of meeting shall be considered as a
Technical Contract and be enclosed to commercial agreements between ÅTC - NAPS and VESTAS - NAPS.”
59
ÅTC:s arkiv. Mansén Robert (1993). “Driftuppföljning av Ålands Teknologicentrums vindkraftverk på Sottunga”
60
ÅTC:s arkiv, ”Ålands teknologicentrum, Projektstatus april 1993”.
61
Ålands landskapsarkiv, Ålands Landskapsstyrelse, Förslag till budget för landskapet Åland år 1994, daterat 1
november 1993.
62
ÅTC arkiv, 23.05.1994, “Projekt: Measurement and Modelling of Offshore Windfarms, 1994-1995 … Samarbetsavtal mellan Meteorologiska Institutet(FMI) och Ålands Teknologicentrum”
63
Ålands landskapsarkiv, Ålands landskapsstyrelse, Förslag till budget för andskapet Åland 1996, daterat 1
november 1995.
64
Ålands landskapsarkiv, Ålands landskapsstyrelse, Förslag till budget för andskapet Åland 1997, daterat 1
november 1996.
65
Ålands landskapsarkiv, Ålands Landskapsstyrelse, Förslag till budget för landskapet Åland år 1998, daterat
28 oktober 1997.
123
66
Ålands landskapsstyrelse Nr 141 Ua3 7.2.1991 Ärende Planeringsgrupp för laboratoriebyggnad DNr Ua3-1791-6.
67
”Ålands landskapsstyrelse Nr 493 Ua3 22.5.1991 Hänvisning Initiativ Ålands teknologicentrum Projektledare
Robert v Pfaler PB 80 22101 Mariehamn Ärende Dataprogrambank med konsult och utbildningstjänster vid
Ålands tekniska läroverk/Ålands teknologicentrum DNr Ua3-18-91-4.
68
Ålands landskapsstyrelse Nr584 Ua3 7.6.1991 Hänvisning Initiativ Ärende Diskussion om Ålands dataprogrambank.
69
ÅTC:s arkiv, ”Samarbetsavtal mellan utbildningsstyrelsen och Ålands Teknologicentrum om vissa dataundervisningsprogram”, 17 september 1992. Undertecknat utbildningsstyrelsen: Samuel Lindgren, Renata Svedin; Ålands Teknologicentrum: Robert von Pfaler.
70
Ålands landskapsstyrelse Utbildningsavdelningen, Nummer 518 Uy1, 31.12.1993, Ärende Databas- och Epostutredning och förberedelser, DNr Uy1-34-93-83.
71
Ålands landskapsarkiv, seriesignum HA12, Ledningsgruppen för Ålands teknologicentrum, 1995-1998.
Ålands Teknologicentrum, Ledningsgruppen Möte 1/95, 27.1.1995.
72
Ålands landskapsarkiv, seriesignum HA12, Ledningsgruppen för Ålands teknologicentrum, 1995-1998, Ledningsgruppen för Ålands teknologicentrum, Mötesprotokoll 2/95, 23.5.1995, Bilaga 3.
73
Ålands Landskapsstyrelse Yrkesutbildningsbyrån, Internt brev 86 Uy1, 17.3.1995, Initiativ, inkomna äskanden och Uy1/24.2.1995. Även: Ålands lanskapsstyrelse tilläggsbudget 1/95 framställning.
74
ÅTC:s arkiv. Finans utskottets betänkande 20/4-95 för tb 1/95.
75
Ålands landskapsarkiv, Ålands Landskapsstyrelse, Förslag till budget för landskapet Åland år 1995, daterat 1
november 1994.
76
Ålands landskapsstyrelse Yrkesutbildningsbyrån, 278 Uy1, 11.8.1995, Ärende "Vad ska vi göra med ITnäten?" Möte 25.8.1995 kl 9-11 på ÅTC.
77
Ålands landskapsstyrelse Utbildningsavdelningen, 72 Uy1, 21.2.1996, Ärende Beslut beträffande offertförfrågan om IT, DNr Uyl-31-94-7.
78
Ålands landskapsstyrelse Utbildningsavdelningen, 190 Uy1, 30.3.1996, Ärende Anskaffning av internetserver, DNr Uy1-32-96-4.
79
28 oktober 1997.
80
23 oktober 1998.
81
Ålands landskapsstyrelse, Nr 661 Ua3, 9.7.1991, Hänvisning Er framställning 5.6.1991, Ärende Fortsatt verksamhet för Ålands teknologicentrum, DNr Ua3-18-91-5.
82
Ålands landskapsstyrelse, Nr 662 Ua3, 9.7.1991, Ärende Fortsatt verksamhet för Ålands teknologicentrum –
begäran om utlåtande, DNr Ua3-18-91-5.
83
Ålands lagtings bibiliotek, ”Landskapsstyrelsens berättelse Landskapet Ålands förvaltning och ekonomi
1991”
84
Ålands landskapsstyrelse, Nr 32 Uy1, 31.1.1992, Ärende Ledningsgrupp för Ålands teknologicentrum, DNr
Uy1-18-92-1.
85
Ålands landskapsstyrelse, Utbildningsavdelningen, Nummer 21 Uy1, Datum 18.1.1995, Ärende Ledningsgrupp för Ålands teknologicentrum, Dnr Uy1-31-95-1”
86
28 oktober 1997.
87
Ålands Landskapsstyrelse, budget för landskapet Åland 2000, antagen av lagtinget 22.12.1999,
http://www.regeringen.ax/budget.pbs
88
Landskapsstyrelsens berättelse 2000, Augusti 2001, http://www.regeringen.ax/publikationer.pbs?
89
”wheelit, viliga idéer för IT-hjul under Åland”, Maridea, 2000, http://www.tillvaxt.ax/Homepage/DownloadFile/f/503038/h/22fa1fa690c8ea052bc96fafbcfca3b5/wheelit_tidning
90
Ålands landskapsstyrelse, första tilläggsbudget för år 2000, antagen av lagtinget 19.5.2000,
91
Ålands landskapsstyrelse, budget för landskapet Åland 2001, antagen av lagtinget 21.12.2000,
92
Landskapsstyrelsens berättelse 2001, Juni 2002, http://www.regeringen.ax/publikationer.pbs?
93
Kvarteret iTiden, http://www.itiden.ax/, nedladdat 14.10.2014
94
Ålands landskapsstyrelse, budget för landskapet Åland 2002, antagen av lagtinget 21.12.2001,
95
ÅTC:s arkiv, Minnesanteckningar, arbetsgrupp: Landskapsstyrelsens interna arbetsgrupp för utvecklande av
en teknikby på Åland, möte: 6.3.2002.
124
96
ÅTC:s arkiv, Ålands industrihus AB, Föredragningslista, Protokoll nr 5/02, Arbetsgruppen för IT- och teknikbyn, Datum torsdagen den 4 april 2002, Närvarande Runar Karlsson, ordförande, Susanne Andersson, Erik
Hjärne, Joakim Jansson, Micko Koslkinen och Agneta Erlandsson-Björklund samt Robert von Pfaler från
LS' navgrupp.
97
ÅTC:s arkiv, benchmark-material om inkubatorer.
98
ÅTC:s arkiv, PM om ÅTC och Kvarteret iTiden, 14.8.02, RvP.
99
Ålands landskapsstyrelse budget för landskapet Åland 2003 antagen av lagtinget 20.12.2002,
100
Landskapsstyrelsens berättelse 2003, Juni 2004, http://www.regeringen.ax/publikationer.pbs?
101
ÅTC:s arkiv, ÅTC i teknikbyn, Rob v Pfaler -03.
102
Ålands landskapsstyrelse budget för landskapet Åland 2004 antagen av lagtinget 22.12.2003,
103
ÅTC:s arkiv, Robert von Pfalers brev till Carin Holmqvist, 3.9.2003.
104
ÅTC:s arkiv, ÅTC energicentrum, datum oklar – sannolikt i intervallet 2002-2003.
105
Landskapsregeringens berättelse 2004, Juni 2005, http://www.regeringen.ax/publikationer.pbs?
106
Ålands landskapsregerings budget för landskapet Åland 2005 antagen av lagtinget 22.12.2004,
107
108
ÅTC:s arkiv, Inkubatorverksamheten vid Ålands Teknologicentrum, Sep -08, RM ÅTC
109
ÅTC:s arkiv: Ansökan till växthuset;
110
111
ÅTC:s arkiv, ITiden bulletin, 2005 till 2009. Finnes också via Google, söksträng: ”site:.ax itiden bulletin”.
112
Ålands Landskapsregering, 20.1.2005, Dnr: N12/05/1/1,
http://www.regeringen.ax/.composer/upload/naringsavd/allmanna/principer_20_1_2005.DOC
113
114
Ålands lagting, Ltl Mats Perämaa m.fl.: Tillägg till kapitelmotiveringen under kapitel 47.44 Ålands teknologicentrum. (FM 9/2006-2007). http://dokument.lagtinget.ax/sok/arende.php?arende=FM%A49/2006-2007
115
116
117
118
119
120
121
Ålandstidningen, 11.2.2010, http://www.alandstidningen.ax/nyheter/atc-satsar-pa-flygande-tefat
122
123
ÅTC:s arkiv, Projektansökan för det operative programmet för Europeisk regionala utvecklingsfonden på
Åland 2007-2013, ‘Projektnamn Företagssteget – affärsutveckling vid företagsinkubatorn Växthuset’
124
Ålandstidningen, 12.5.2011, Ordnar storkonferens om kvinnligt företagande,
http://www.alandstidningen.ax/nyheter/ordnar-storkonferens-kvinnligt
125
Nya Åland, 18.7.2011, Företagarbok som inte når hela vägen,
http://www.nyan.ax/kultur_noje/?news_id=64116
126
ÅTC:s arkiv, Ålands landskapsstyrelses brev (Nr 266Nl0) från Carin Holmqvist (t.f. avdelningschef näringsavdelningen) till ÅTC personal den 12.12.2002
127
128
Ålands landskapsstyrelse, Protokoll, Utbildnings- och kulturavdelningen, Nummer 9, Sammanträdesdatum
2.3.2004, Museibyrån, U40, Protokoll fört vid enskild föredragning, http://www.regeringen.ax/.composer/lsprot/UTB/2004/u4004e09.html.
129
Ålands Landskapsregering, Protokoll nr 44, Protokoll fört vid enskild föredragning, Näringsavdelningen,
Allmänna I, N10, 28.12.2004, http://www.regeringen.ax/.composer/ls-prot/NARING/2004/N1004E44.html
130
ÅTC:s arkiv, landskapsregeringens utnämningsbrev till Robert Mansén, Ulf Asplund och Fredrik Pettersson.
131
Ålands landskapsregering första tilläggsbudget för år 2012 antagen av lagtinget 1.6.2012,
132
Ålands landskapsstyrelse förslag till ordinarie årsstat för landskapet Åland för år 1985, Mariehamn
12.12.1984, Ålands landskapsarkiv.
125
133
Ålands Landskapsregering, budget för landskapet Åland 2008 antagen av lagtinget 19.12.2007,
134
ÅSUB Rapport 2006:1, Företagsrådgivningen vid Ålands Handelskammare och Ålands Företagareförening
En utvärdering, Januari 2006, http://www.asub.ax/files/rapport_2006_01_72.pdf
135
Intervjudata 2012-2014.
136
Ålands Landskapsregering, första tilläggsbudget för år 2009 antagen av lagtinget 3.6.2009,
137
Ålands lagting, Stenografiska protokoll, Vårsessionen 2008-2009, 9 mars 2009 – 3 juni 2009, Plenum den 20
april 2009 kl. 09:30, Remiss, fortsatt behandling av Landskapsregeringens framställning med förslag till första
tilläggsbudget för år 2009
138
Ålands Landskapsregering, budget för landskapet Åland 2010 antagen av lagtinget 21.12.2009,
139
Ålands lagting, Spörsmål 1/2009-2010, Lagtingsledamot Roger Jansson m.fl., datum 2009-11-11.
140
Ålands landskapsregering, Svar på spörsmål (nr 1/2009-2010), Näringsavdelningen, Datum 2009-11-23.
141
Ålands lagting, finansmotion nr 6/2009-2010,
Lagtingsledamot Anders Eriksson m.fl., datum
2009-11-11. Undertecknande: Anders Eriksson, Fredrik Karlström, Gun-Mari Lindholm, Mika Nordberg, John
Hilander, Camilla Gunell, Barbro Sundback, Carina Aaltonen, Anders Englund.
142
Ålandstidningen, 12.2.2010, Kritik mot att företagsrådgivning överförs till ÅTC.
143
Ålandstidningen, 16.2.2010, http://www.alandstidningen.ax/ledare/naringsavdelning-pa-vils
144
Ålandstidningen, 11.3.2010, http://www.alandstidningen.ax/nyheter/alandskt-naringsliv-narmare. Ett urklipp
ur texten: Åländskt näringsliv i närmare samarbete En ny sajt för det åländska näringslivet. Och en arbetsgrupp som ska ta tag i de hinder som företagare på Åland möter. Det är två konkreta resultat av Företagsamhetens år 2009. ... Lagom till årets Köpmannamässa lanseras i dag portalen www.naringsliv.ax. Målgrupperna
för informationen på sajten är det åländska näringslivet, åländska beslutsfattare, bortaålänningar och andra
med intresse av information om näringslivet på Åland. Naringsliv.ax är ett av resultaten av satsningen på Företagsamhetens år 2009, förklarade näringsminister Jan-Erik Mattsson (c) vid en presskonferens i går. Organisationerna som ingår i portalen är Ålands landskapsregering, Ålands teknologicentrum, Ålands landsbygdscentrum, Ålands köpmannaförening, Ålands företagareförening och Ålands handelskammare. ... Gruppen bakom
naringsliv.ax har även inlett ett samarbete med syfte åtgärda hindren för det åländska näringslivet. ... Samarbetet leds av landskapsregeringens näringsavdelning. Deltar gör Jan-Erik Mattsson (ordförande), näringsavdelningens chef Linnéa Johansson och byråchef Susanne Strand, Handelskammarens vd Daniel Dahlén, Företagareföreningens ombudsman Jonny Mattsson, landsbygdsutvecklare Lena Brenner, Ålands teknologicentrums verksamhetschef Robert Mansén och Ulf Asplund, Köpmannaföreningens ombudsman Johan Lindholm,
chefen för Ams Casper Wrede och chefen för yrkesutbildningsbyrån Gösta Helander.”
145
Ålands lagting, Stenografiska protokoll, 1 mars 2010 – 3 juni 2010, Plenum den 29 mars 2010 kl. 13:00,
Remiss 10, Parlamentarisk kommitté för strukturomvandling av näringsavdelningen, Ltl Barbro Sundbacks
m.fl. hemställningsmotion (HM 21/2009-2010).
146
Ålands landskapsregering Förslag till budget för landskapet Åland 2011, 25.10.2010,
http://dokument.lagtinget.ax/sok/index.php?iVal=1 – sökord ”budget”
147
Ålands lagting finansmotion nr 14/2010-2011, Lagtingsledamot Carina Aaltonen m.fl., datum 2010-11-11.
148
Ålands lagting betänkande nr 3/2010-2011, datum 2010-12-15.
149
Ålands lagting, Stenografiska protokoll, 1 november 2010 – 26 januari 2011, Plenum den 18.11, 20.12 samt
22.12 2010, Budget för landskapet Åland 2011.
150
Landskapsregeringens berättelse 2011, Juni 2012, http://www.regeringen.ax/publikationer.pbs?, se också del
två av ÅTC historien.
151
Ålands landskapsregering, Näringsavdelningen, 5.7.2011, Protokoll fört vid enskild föredragning,
http://www.regeringen.ax/.composer/ls-prot/NARING/2011/N1011E10_050711.html
152
Ålandstidningen, 10.7.2011, http://www.alandstidningen.ax/ledare/lat-inte-byrakratiberget
153
Ålands landskapsregering, Näringsavdelningen, 25.10.2011, Protokoll fört vid enskild föredragning,
http://www.regeringen.ax/.composer/ls-prot/NARING/2011/N1011E15_251011.html
154
http://www.asub.ax/statistic_detail.con?iPage=45&m=76&sub=2
155
Ålands Landskapsregering budget för landskapet Åland 2012 antagen av lagtinget 21.12.2011,
156
Ålands landskapsregering Förslag till budget för landskapet Åland 2012, 27.10.2011,
157
Ålands Landskapsregering, Förslag till första tilläggsbudget för år 2012,
158
Ålands lagting, Stenografiska protokoll, 5 mars 2012 – 9 juni 2012, Plenum den 11 april 2012 kl. 13:00,
Remiss, Första tilläggsbudget för år 2012.
126
159
ÅTC:s arkiv, Robert Mansén – verksamhetschef på ÅTC, 11.2.2012, Projektbeskrivning ÅTC Tillväxt –
Affärsutveckling.
161
ÅTC:s arkiv, Ålands landskapsregerings ”Projektansökan för det operativa programmet för Europeiska regionala utvecklingsfonden på Åland 2007-2013”, Projektnamn ”ÅTC Tillväxt – affärsutveckling”, ansökan avsänd 21.3.2012.
162
Ålands landskapsregering, Protokoll för vid enskild föredragning, Näringsavdelningen Allmänna II N12,
Nummer 26, den 5.6.2012 Ärende Nr 35 Ålands teknologicentrums, Mariehamn, anhållan om stöd för projektet ÅTC Tillväxt – affärsutveckling.
163
Ålands lagting, Stenografiska protokoll, 5 november 2012 – 21 januari 2013, Plenum den 21 november 2012
kl. 09:30, Remiss, fortsatt behandling, 1 Budget för landskapet Åland 2013.
164
165
http://www.atc.ax/text3.con?iPage=43&m=56
166
http://www.tillvaxt.ax/aktuellt-13161365
167
http://www.atc.ax/text2.con?iPage=12&m=24. Informationen nedladdad 27.2.2015.
168
ÅTC:s arkiv, epost med slutlig version av artikel av Tone Nordling vid Ålandstidningen 5.3.2010.
169
Ålandstidningen 24.10.2013, ledarspaltens text finns även publicerad den 23.10.2013 på
http://www.alandstidningen.ax/ledare/dumsnalt-att-lagga-ner-foretagsinkubatorn
170
Ålandstidningen 25.10.2013, insändartexten finns även publicerad den 24.10.2013 på
http://frille.com/2013/10/24/svar-pa-dagens-ledare-om-atcinkubatorn/
171
http://www.mncmarine.com/
172
http://www.quedro.com/
173
http://www.trabiten.ax/fi/index.html
174
http://www.tasteofaland.ax/fi/
175
Dryga en tredjedel (35 %) av företagssatsningarna inom växthuset har visat sig leda till livkraftiga företag.
T.ex. anser man i att en framgång i 10 % av satsningarna i USA och internationellt är tillräcklig,
http://techcrunch.com/2012/10/14/90-of-incubators-and-accelerators-will-fail-and-why-thats-just-fine-foramerica-and-the-world/, nedladdad 1.4.2015.
176
Ålands landskapsregering budget för landskapet Åland 2014 antagen av lagtinget 19.12.2013,
177
Ålandstidningen, 13.1.2014, http://www.alandstidningen.ax/nyheter/nytt-stodupplagg-ska-ge
178
Författarens åsikt baserad på intervjuer och diskussioner med ÅTC-personal under ett flertal möten och deltagande i ÅTC:s verksamhet under åren 2012 t.o.m. 2014..
179
SSE Business Lab, https://www.hhs.se/en/Outreach/sse-business-lab/
180
Tillväxtrådets resa till Handelshögskolan i Stockholm den 14-15.1.2014. Mötes anteckningar tillgängliga på
rådets hemsida http://www.tillvaxt.ax under Aktuellt
181
SSE Business Lab, People, https://www.hhs.se/en/Outreach/sse-business-lab/people-2/
182
Företagarskolan, http://www.atc.ax/text2.con?iPage=17&m=21
183
Epost från Robert Mansén den 20.3.2014
184
Tidningen Nya Åland, den 20.5.2014, s.8, Unga entreprenörer får starthjälp.
185
Ålands Radios intervju med bl.a. Fredrik Karlström, den 20.5.2014 kl.09:52, ” Business Lab ska utveckla
ungas företag”, intervjun kan avlyssnas på http://www.radiotv.ax/aland-idag/business-lab-ska-utveckla-ungasforetag
186
Business Lab Åland, http://www.ha.ax/text.con?iPage=1049
187
Ålands landskapsregering andra tilläggsbudget för år 2014 antagen av lagtinget 19.11.2014,
188
E-post från Robert Mansén, 12.3.2014, ”Inbjudan ‐ infotillfälle om infrastruktur för elbilar, 7 april kl 12:30”
189
Ålands landskapsregering förslag till budget för landskapet Åland 2015, 24.10.2014,
190
Ålands landskapsregering, Protokoll för vid enskild föredragning, Näringsavdelningen Allmänna II N12,
Nummer 23, den 30.10.2014 Ärende Nr 29 Ålands teknologicentrums, Mariehamn projekt ÅTC Tillväxt – affärsutveckling, ÅLR 2012/2223, 416 N12.
191
Ålands landskapsregering, ÅLR 2014/9508, daterat 19.12.2014, ÅTC – Clean Ab avsiktsförklaring angående
utvecklandet av smart elnät på Åland.
192
ÅTC presentationsmaterial: ”Flexibelt energisystem och smart elnät – Åland Smart Energy Platform”, ÅTC
Tillväxt/Ralf Häggblom.
193
Business Lab Åland, http://www.ha.ax/text.con?iPage=1049, 31.3.2015.
194
Medeltalet av de i landskapsregeringens budgeter rapporterade boksluten för åren 1988 till och med 2012 är
exakt 200 000 euro.
160
127
195
Landskapsregeringens (-styrelsens) budgeter (årstater) för åren 1988 – 2013, finns tillgänglig vid Ålands
landskapsarkiv och från och med 2000 på http://www.regeringen.ax/budget.pbs.
128
Bilaga 1: Förstudie – Ålands teknologicentrum, mars 1987
Källa: Ålands landskapsarkiv, seriesignum HA2, Yrkesutbildningsinspektör 1986-1992 Handlingar
rörande projekt Ålands teknologicentrum. Rapporten återfanns i arkivet som bilaga (3) till Ålands
Handelskammares Tekniska Utskottets möte 3-87.
”RAPPORT
FÖRSTUDIE - ÅLANDS TEKNOLOGICENTRUM
MORA TEKNIKCENTRUM AB
1987-03-06
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
UPPDRAGET
BAKGRUND
ÅTC – EN REGIONAL RESURS FÖR TEKNIKSPRIDNING
ÅTC – UTBILDNINGSCENTER
ÅTC – LOKALER
DATORKRAFT
PILOTPROJEKT
KOSTNADSBEDÖMNING – ÅTC
SAMARBETE ÅTC – MTC
REKOMMENDATIONER
BILAGOR (W-län)
129
1 Uppdraget
Mora Teknikcentrum AB fick 87-02-09 av Ålands Landskapsstyrelse i uppdrag att beskriva förutsättningarna för och behovet av att utveckla en resursenhet, "Ålands Teknologicentrum" (ÅTC), kring
Ålands Tekniska Skola.
ÅTC skulle, dels verka för att höja den teknologiska kunskapsutvecklingen inom teknisk utbildning
på Åland, dels för att höja den teknologiska nivån för företag inom konstruerande och/eller tillverkande industrin på Åland.
ÅTC skulle även verka för teknikspridning.
130
2 BAKGRUND
Den ökande konkurrensen från USA och de asiatiska länderna har medfört att kraven på effektiva
produktionsmetoder hårdnat. Sedan 1900-talets start har produktionen rationaliserats med ca 80 %.
Under senare år har man även börjat arbeta med att förkorta tiden på konstruktionssidan. Konstruktionssidan har sedan 1900-talets start endast rationaliserats ned ca 20 %!
Termer som MPS, materialoch produktionsstyrning, datorstödd konstruktion och tillverkning, flexibla tillverkningssystem (FMS) och produktion med begränsad bemanning (PBB) blir allt vanligare.
Skälen att införa ny teknik kan i vissa fall vara "mjuka" (t ex ökad motivation, högre status för företag
resp anställd, etc.), men vanligen gäller Darwins teser även här, d.v.s. att endast den starke överlever.
Företagen näste således på snabbast möjliga sätt få kännedan om och även implementera ny teknik i
den egna verksamheten för att den ska kunna ge ekonomiska fördelar och således stärka den egna
konkurrenssituationen.
Den teknik som avses här baserar sig på datorstöd i olika former. För att nå ut med ny teknik etableras
vanligen ett teknik- eller resurscentra.
3 ÅTC – EN REGIONAL RESURS FÖR TEKNISKSPRIDNING
För att kunna ni5ta framtida krav på bättre lönsamhet, kortare ledtider, högre kvalité mm, är det viktigt att de åländska företagen utnyttjar de senaste tekniska hjälpnedlen.
För de mindre och medelstora åländska företagen krävs en regional resurs för teknikspridning. Dessa
saknar i stor utsträckning både tid och resurser att satsa på datoriserings- eller automatiseringsfrågor.
De saknar även i stor utsträckning den fördel större företag har genom att tidigare vara bekant med
datorisering i administration, materialplanering, lagerstyrning mm.
Huvuduppgiften för Ålands Teknologicenter skulle således kunna sammanfattas enligt följande:
‐
‐
‐
‐
‐
‐
att utgöra en väsentlig resurs för att höja utbilningsnivån och det teknologiska kunnandet inom de
åländska företagen.
att ajourhålla och informera om senaste nya teknik.
att erbjuda de åländska tekniska läroanstalterna möjlighet att utnyttja senaste tekniska hjälpmedel
för sin utbildning.
att bidra till implementering av ny teknik och bistå med expertis i form av konsulttjänster.
att erbjuda utbildningspaket för företag utanför Åland.
att fungera som s k ”inkubator”. D v s tillhandahålla utrustning och billiga lokaler för små groddföretag som vill utveckla nyteknologi med anknytning till befintlig industri. Företagen ges möjlighet att utnyttja gemensamma resurser i centret.
131
4 ÅTC – UTBILDNINGSCENTER
Inom teknisk utbildning föreligger ett stort behov av att kunna erbjuda utbildning med de senaste datoriserade hjälpmedel som används av industrin.
Inom konstruerande och till verkande industri har på senare år använts datorer allt mer i konstruktions- och tillverkningsfasen. Med datorstödd konstruktion (CAD) och datorstödd tillverkning (CAM),
har företagen fått möjlighet att konstruera och tillverka produkter till en lägre kostnad men samtidigt
med en högre kvalité.
För att kunna erbjuda en tekniskt högstående utbildning är det viktigt att utbildningsinstanser snabbt
anammar den senaste tekniken.
Teknisk utbildning bedrivs idag på Åland, främst av Ålands Tekniska Skola. Här bedrivs idag en 3årig utbildning av maskinmästare samt elmästare.
För att ytterligare höja den tekniska nivån på utbildningen kunde med fördel moment där datorstödd
konstruktion samt till verkning (CAD/CAM) erbjudas. Här kunde även praktiska projektarbeten med
lokala företag ingå. Detta för att till större del möta den åländska industrins krav på utbildning.
Då CAD/ CAM-tekniken är relativt ny och enligt alla bedömare en teknik som är på stor frammarsch,
kommer ett stort utbildningsbehov att finnas för företag i Norden. Här kunde man med fördel använda
Ålands unika attraktionsvärde för att bedriva kurser i CAD/CAM-tekniken, för företag från både Sverige och Finland.
ÅTC skulle givetvis även erbjuda utbildning för företag på Åland.
5 ÅTC - LOKALER
Vid Ålands Tekniska Skola finns idag utmärkta lokaler för utbildning: auditorium, ADB-lab, konferensrum, kontorsarbetsplatser mm. Under 1987 sker även en tillbyggnad.
Här kunde med fördel Ålands Teknologicentrum inhysas med följande:
-
CAD/CAM-Studio med 8 arbetsplatser
kontorsutrymme
Befintligt auditorium och konferensutrymme kunde användas.
Då utrymmena är synnerligen representativa är detta ett snabbt och ekonomiskt sätt att få tillgång till
lokaler för Ålands Teknologicentrum.
132
6 DATORKRAFT
Ålands Teknologicentrun skall tillhandahålla datakraft inom följande två områden:
-
datorstödd konstruktion CAD
datorstödd till verkning CAM
1
Initialt bör en upphandling av 10 persondatorbaserade CAD/CAM-system ske, varav 8 st installeras permanent på ÅTC:s CAD/CAM-studie. De resterande två systemen kan hyras av åländska företag som vill prova på CAD/CAM-tekniken, hemma på det egna företaget.
Vidare behövs en A1- och en A3-plotter för ritningsframställning.
Vidare behövs en radskrivare.
Kostnad ca FMK 500 000 - 600 000.
2
För att komma över mer avancerade CAD/CAM-system för ytmodellering samt för tillverkning
av avancerade formverktyg mm, kan man hyra in sig på någon befintlig dataservicebyrå.
Kostnad ca FMK 200 000/år.
7 PILOTPROJEKT
För att snabbt få insikt i hur CAD/CAH-tekniken kan förstärka den lokala industrin på Åland kan
något eller några företag bli pilotföretag.
Investeringskostnaderna på utrustningen kan delas mellan företagen och Landskapsstyrelsen.
Utrustningen placeras hos företaget. Företaget använder utrustningen under 2 - 3 dagar per vecka.
Under resten av dagarna kan andra företag bekanta sig med tekniken. Företaget ställer här upp med
viss demonstration.
Mariehalms Rostfria AB, som specialiserat sig på prefabricering av rostfria rörsystem, har ett stort
intresse av att införa CAD-tekniken.
MRAB har även gjort en förundersökning och genomgår grundkurs i CAD-tekniken. MRAB:s produktion skräddarsys enligt kundönskemål där standarddimensioner kombineras.
Eftergenomgång av MRAB:s konstruktion kan konstateras att CAD-tekniken är mycket lämplig för
MRAB:s produkter.
Då MRAB:s kunnande i sin nisch ”färdigmonterade eller på plats levererade prefabricerade system”
är stort, och man har byggt upp en god bild av CAD-teknikens möjligheter, är MRAB mycket lämpligt som pilotföretag. MRAB är intresserad att vara med i ett dylikt pilotföretag.
133
8 KOSTNADSBEDÖMNING
För att ge en preciserad kostnadsbedömning krävs ett utredningsarbete (se även 10. Rekommendationer) men efter gjort besök ( 870303) kan man erfarenhetsmässigt göra en jämförelse med centra
planerade i regioner med motsvarande näringslivsstruktur.
Utrustning:
CAD/CAM-studio med:
10 st. IBM AT kompatibla datorer med
tablet bord
30.000
300.000
A1 Plotter CALCOMP
45.000
45.000
A3 Plotter ROLAND
10.000
10.000
355.000
NC MASKIN ROLAND CAMM-3 90.000 90.000
445.000
Programvara:
AUTOCAD (CAD-program) 3.000/st.
30.000
NC-Programmer ( CAM-Program)
18.000
48.000
Tillgång till stordator-kapacitet för mera avancerade projekt, ca 200.000/år (Kan ev. utelämnas eller
läggas in senare).
Personal:
Utvecklingsledare
Utbildare
Assistent
(1)
(1/2)
(1/2)
Utbildning av lärarresurs, personberoende
20.000 - 40.000
Konsultstöd, drift igångkörning teknologicentrum
60.000-120.000
Resor
50.000
Kursmaterial, framtagning
60.000-80.000
134
9 SAMARBETE ÅTC – MTC
Även denna punkt behöver en närmare utredning, men för närvarande ser vi bl.a. följande möjliga
samarbetsområden:
1
2
3
4
5
Totalansvar för igångkörning av ÅTC
Innebär bl.a. utarbetande av affärsidé, policy, utvecklingsplaner, konkurrenssituation, ekonomi.
Framtagning av kurser och kursmaterial
Förläggning av kurser och konferenser
Som bekant har den åländska bygden mycket att erbjuda på denna punkt!
T ex CAD/CAM-kurser för företagsledningen kombinerat med golf, möjlighet att ta med familjen,
etc.
Marknadsföring
Marknadsföring av ÅTC främst i de nordiska länderna (även vissa andra).
Nätverksuppbyggnad
Oavsett hur mycket mm investerar, hur kompetent personal som anställs, är det kunskapen som är det
värdefulla.
Något som emellertid ofta kommer bort i teknikspridningsdiskussionerna är att kunskap är en
färskvara!
Det är således livsviktigt för ett teknik- eller resurscentra att hålla sig ajour med den utveckling som
sker. I praktiken är det dock svårt att både dra in pengar till verksamheten och följa med i utvecklingen.
I praktiken visar det sig därför att det är de personliga kontakterna och företagens nätverk som är avgöranden. Om ett företag har ett visst tekniskt problem är det vanligen redan något annat företag som
har haft motsvarande problem och löst detta. Svårigheten är att veta vilket företag samt att etablera
kontakter med det berörda företaget. MTC har sedan 1982 byggt upp ett dylikt nätverk.
135
10 REKOMMENDATIONER
De slutsatser som dragits pekar på att en etablering av ett teknik- eller resurscentra bör ske.
Motsvarande verksarmeter växer ofta upp kring universitets- och högskoleorter (Helsingfors, Åbo,
Stockholm) vilket närmast medför en resurskoncentration kring dessa orter. Konsekvensen av det s.k.
"teknikspridningsarbetet" blir sålunda motsatt avsikten och på sikt blir följden en utarmning av landsbygden.
Från MTC:s sida kan vi konstatera att effekten av en stark teknikpool gör att högutbildad personal
söker sig från Stockholm, Linköping, etc. till centra med bättre miljö. {Vem vill sitta i en bilkö när
man kan åka skidor eller segla?)
Det finns emellertid några faror som lurar i vassen vid uppbyggnaden av teknikcentra. Verksamheten
måste anpassas till de förutsättningar som finns lokalt, accepteras av företagarna, utbildningsinstitutet,
etc.
För att gå vidare rekommenderas därför i första hand genanförandet av den tidigare diskuterade utrednigen av förutsättningarna hos ett antal företag.”
136
Bilaga 2: Förstudie – Ålands teknologicentrum, juni 1987
rörande projekt Ålands teknologicentrum, ”Förstudie: Ålands Teknologicentrum Mora Teknikcentrum
juni 1987”.
137
Mora Teknikcentrum Box 403 792 01 MORA
Besöksadress: Strandgatan 28 Mora
Telefon 0250-261 50, 166 33
138
FÖRSTUDIE: ÅLANDS TEKNOLOGICENTRUM
MORA TEKNIKCENTRUM JUNI 1987
139
--------------------------------- INNEHÅLLSFÖRTECKNING -------------------------------------sida
1. UPPDRAGET
1
2. BAKGRUND
2
3. ÅTC - EN RESURS I KUNSKAPSSAMHÄLLET
11
UTBILDNING
12
KONSULTVERKSAMHET
14
TEKNIKSPRIDNING
15
SAMVERKANGRUPP
16
INKUBATIONS VERKSAMHET
19
KONFERENSER/TURISM
22
4. RESURSPLAN
24
KOSTNADER
28
5. TIDSPLAN
29
6. SAMARBETSMÖJLIGHETER ÅLANDS TEKNOLOGICENTRUM MORA TEKNIKCENTRUM
30
BILAGA 1. Förslag, kurser som Svenska Managementgruppen kan
bedriva från ÅTC.
140
ÅLANDS TEKNOLOGICENTRUM
UPPDRAGET
Mora Teknikcentrum AB fick våren 87 av Ålands Landskapsstyrelse i uppdrag att beskriva förutsättningarna för och behovet av att utveckla en resursenhet, "Ålands Teknologicentrum" ÅTC, kring
Ålands Tekniska skola.
ÅTC skulle, dels verka för att höja den teknologiska kunskapsutvecklingen inom teknisk utbildning
på Åland, dels för att höja den teknologiska nivån för företag inom konstruerande och/eller tillverkande industri på Åland.
ÅTC skulle även verka för teknikspridning.
141
Kunskapssamhället
I. Generella trender
Produktions-, produktivitets- och sysselsättningsutveckling har traditionellt ansetts i all huvudsak vara
funktioner av de klassiska produktionsfaktorerna kapital och arbete. Till dessa två klassiker har senare
kommit ytterligare en faktor, teknik-faktorn.
Från att tidigare ha betraktats som något av en bifaktor, har denna numera kommit att spela en huvudroll i alla analyser av produktionsutvecklingen. I dagens samhälle anses den allmänt svara för den
absolut största delen av tillväxten.
För att karakterisera en ändrad samhällsutveckling och de nya produktionsförhållanden som baseras
på ny teknik i allmänhet och informationsteknologi i synnerhet användes i framställningar och i den
allmänna debatten benämningar som "det postindustriella samhället", "informations samhället".
"tjänstesamhället", "det kunskapsintensiva samhället" eller "kunskapssamhället" m fl. I den fortsatta
framställningen kommer termen "kunskapssamhället" att användas.
Utmärkande för kunskapssamhället är att kännedomen om ny teknologi och dess tillämpningar och
förmåga att organisera för att utnyttja den kommer att vara helt avgörande för företagens och samhällets utveckling. Vad som kommer att kunna saluföras och vad man kommer att vara beredd att
betala för är i mindre grad enskilda produkter i sig utan fastmera tekniska lösningar, produktionslösningar, system, konstruktioner och hela projektlösningar.
Detta innebär inte att varuproduktionen som sådan kommer att försvinna. Däremot minskar materialoch energiandelen samtidigt som den rent fysiska mänskliga arbetsinsatsen minskar.
Även varuproduktionen kommer således att innehålla en betydligt större proportion kunskapselement.
Vad som saluförs är den laddning av "tänkta tankar" som finns i eller hakan produkten d v s dess kunskapsinnehåll. Efter detta sättes priset snarare än efter material-/arbetskostnad.
I kunskapssamhället utgör kunskap viktigare resurser än materiella produktionsfaktorer.
142
Utmärkarrle är vidare att användandet av ny teknik inte enbart leder till förändrade arbetsuppgifter
och högre kunskapskrav för många yrkesgrupper utan även till att yrkesstrukturen förändras. En tydlig
tendens är att andelen syssel satta inom respektive näringsgrens basyrke minskar alltmera. Således har
yrkesområdet "tillverkningsarbete" blivit en alltmer minskande andel inom tillverkningsindustrin.
Andelen affärsbiträden har minskat inom varuhandeln etc. De yrkesgrupper som ökar är i stället i
första hand de kunskaps- och utbildningsintensiva.
Den utbildning som varit rådande de senaste femton åren med kraftigt ökande kampetenskrav på arbetskraften kommer enligt samfällda bedömningar att fortsätta under nästa decennium. Trots mer eller
mindre regelbundet återkommande arbetslöshetsproblem kommer paradoxalt nog industrin och övrigt
näringsliv att stå inför allvarliga arbetskraftsproblem. Dessa problem kommer dock inte att vara kvantitativa utan kvalitativa. Utbildningens nivå och kvalitet hos ungdomar som inträder i yrkeslivet såväl
som vidareutbildning av inom företagen redan anställd personal kommer därför att bli en nyckelfråga.
Men utbildningsbehovet kring ny teknik sträcker sig betydligt längre än till anställda på "golvet",
tekniker, konstruktörer och datapersonal. Utbildningsbehovet har i högsta grad relevans även för företagens ledningsfunktioner.
Att hålla sig ajour med ny teknologi och dess möjligheter platsar nu jämsides med inflationen som det
största problemet företagen har att möta. Klart är att de regioner och företag som möter den pågående
utvecklingen med passivitet icke kommer att kunna säkra en långsiktig överlevnad.
För Åland, som har en relativt svagt utvecklad industri, torde just utbildnings- och konferensdan med
avseende på ny teknologi kunna bli den nisch inom kunskapssamhället man eftersöker samtidigt som
den ger stöd åt befintligt näringsliv.
Behovet av utbildning kring ny teknologi samt bärkraften i att utnyttja detta som affäride kan sammanfattas enligt följande:
"DET FINNS TRE SÄTT ATT RUINERA SIG PÅ SPEL, KVINNOR OCH TEKNOLOGI. SPEL
ÄR DET SNABBASTE SÄTTET. KVINNOR ÄR DET BEHAGLIGASTE. TEKONOLOGI ÄR
DET SÄKRASTE."
(Georges Pompidou angående företags misslyckande att följa med och tillgodogöra sig ny teknologi.)
143
II. Framtidsbranscher
Historiskt brukar man tala om "Den industriella revolutionen" d v s övergången från individuell hantverksmässig produktion till mekaniserad maskinell massproduktion.
I själva verket har sedan slutet av 1700- talet en serie sådana "revolutioner" ägt rum ungefär enligt
nedanstående bild:
A. Kol, stål, räls, textil, kemi.
B. Olja, bilar, stålplåt, mekanisk industri, lufttransporter, organisk kemi, elektricitet.
C. Nya energikällor, havsforskning, bioteknik, genetik, elektronik, telematik, automation etc.
Slutsatsen är att den oerhört snabba utvecklingen kommer att ställa mycket höga krav på små industrinationer som de Nordiska länderna. Inte minst kan konstateras att det inte längre går att lita till de
naturliga fördelar man haft i form av stora råvarutillgångar.
I stället understryker utvecklingen enligt ovanstående nya branschers starka framväxt och framför allt
teknikfaktorns avgörande betydelse. Ökad kunskap och förmåga att utnyttja den blir de främsta konkurrensmedlen.
Den grundläggande delen av denna nödvändiga kompetens byggs upp genom utbildning.
144
III Tillverkningsindustrins utveckling
De branscher som i föregående avsnitt (kurva C) anses allmänt som de karaktäristiska framtidsbranscherna och utgör huvuddelen av det s.k. högteknologiska blocket. Såsom tidigare påpekats innebär inte detta att den traditionella varuproduktionen kommer att försvinna. Varuproduktionen kommer
fortfarande att utgöra en bas men på en betydligt högre teknologisk nivå. Den kommer således på sitt
sätt att infogas och anpassas till det högteknologiska blockets utveckling och landvinningar.
För verkstadsindustrin gäller att den traditionella produktionen i långa serier är under avveckling.
Utvecklingen går i stället i allt högre grad och ökande takt mot kundorderstyrd produktion med hög
flexibilitet och kapitalbindning. I princip medför orderproduktion en större avkastningsgrad och kapital frigöres som kan utnyttjas till mera framtidsinriktade åtgärder såsom produktutveckling, marknadsföring mm. I praktiken tenderar dock kapitalbindningskostnaderna hänförbara t ex till lagerhållning
förskjutas alltmer från de stora företagen till deras underleverantörer. För att ej i förödande grad belastas av sådana kostnader kommer att av de mindre företagen fordras hög flexibilitet, väsentligt förkortade ställtider för maskiner samt produktionssamverkan.
Kraven på hög flexibilitet och kortare ställtider har lett till att utvecklingen i hög grad koncentreras
kring datastyrda maskiner samt deras programmering och styrning. Därmed minskas omställningstiderna drastiskt. Införandet av CAD/CAM möjliggör snabba omprogrammeringar med ett otal möjligheter till variationer. Möjligheten till småskalig produktion med storskalighetens ekonomi skapar även
möjligheter till ett individuellt anpassat varu- och tjänsteutbud.
En annan mycket tydligt markerad utvecklingstendens är kraven på mindre och medelstora företag att
leverera hela systemlösningar i stället för enskilda komponenter. Detta innebär att underleverantörerna näste svara för hela kedjan konstruktion-tillverkning-leverans. Till detta kommer kravet på att leverera "just in time" (J.I.T) d v s med endast några timmars tolerans. Således varken före eller efter angiven tidpunkt! Helt klart är att de underleverantörer som icke klarar dessa krav snabbt kommer att
slås ut. Åtskilliga har redan lämnat arenan. Övergången från komponent till projektleveranser ställer
därför krav på samverkan mellan företagen och helt nya och högre krav på konstruktions- och systemteknik.
I denna process kommer CAD/CAM-tekniken att spela en huvudroll.
145
Kravspecifikationer och produktritningar kommer att via telekommunikation översändas från beställare till leverantör som står för färdigkonstruktion, beredning, till verkning och, i samarbete med andra
leverantörer, leverans av delar eller hela projekt/ system. Åtskilliga bedömare pekar på att den mindre
industrin i högre grad än t o m storindustrin, som ju arbetar med längre serier, måste komma att utnyttja CAD/CAM.
Framtidens verkstad kommer således att karaktäriseras av en samverkan mellan teknologiskt välutbildade människor – informationssystemet (CAD/CAM, telematik) – automatiska maskiner.
146
IV Den högteknologiska miljön
Begreppet "högteknologi" kan definieras snävt eller vitt. I snäv bemärkelse brukar till denna sektor
enbart föras produktion och utveckling av mikroelektronik och informationsteknologi. Som tidigare
relaterats kommer dock traditionell produktion att infogas och anpassas till det egentliga högteknologiska blockets utveckling och landvinningar. I det följande föres därför till det s.k. high-techsfären
även processtekniska tillämpningar (användandet av CAD/ CAM etc.), produkttekniska tillämpningar
(användandet av avancerad elektronik i produkter etc.), teknikintensiva företag i allmänhet samt utbildning/ information avseende ny teknik och nya teknologier.
Högteknologiska företag enligt denna senare vida definition torde nämligen i mångt och mycket arbeta under liknande villkor som den egentliga högteknologiska produktionen.
För högteknologi en gäller att den är synnerligen kunskapsintensiv. Kunskapen är den bas samtliga
företag inom denna sekt or bygger på.
- Humankapitalet är viktigare än maskinkapitalet. Det största behovet som i första hand måste tillfredsställ as är tillförandet av ständigt ny kunskap. Den
kunskapstäta miljön blir därmed en viktig förutsättning för verksamheten samtidigt som kreativiteten
är det mest framträdande draget hos högteknologins företrädare. Av dessa anledningar placerar sig
företagen också i närheten av varandra och närheten av universitet och högskolor, som fungerar som
gravitationsfält för kunskapsindustrin.
- Kunskap föder kunskap, kreativitet föder kreativitet. Ofta t alar man an att en fruktbar miljö för högteknologiska företag fordrar en viss kritisk massa.
Agglomeratet har därför blivit ett av de mest signifikativa dragen f ör den högtekoologiska miljön.
Koncentrationen av dessa företag, som dessutom är de i särklass mast expansiva, till ett fåtal större
orter har lett till en förstärkning av tidigare rådande regional a obalanser. De agglomerativa tendenserna är således ut arordentligt starka.
Koncentrationen till de större städerna inneslutet i sig dock även potentiella deglomerativa faktorer.
Dit hör sämre miljö, köförhållanden, restider, konkurrens an personal, (speciellt signifikativt för
denna sektor), sociala störningar etc. Samtidigt utgör den nya tekniken i sig själv bättre möjlighet er
att väsentligt eller helt eliminera avståndsfriktionen för kontakter.
Övriga regioners möjligheter att i någon mån få del av den högteknologiska verksamheten ligger således i att utnyttja dessa deglomerativa faktorer.
147
V Alternativa miljöer
Ett alternativ till nuvarande gravitationsfält för kunskapsindustrin bör såsom antytts ovan ta sikte på
att erbjuda en bättre livs- och tänkarmiljö än dessa och därmed en viss kompensation för bortfallet av
förmånen att ligga nära universitet och stora forskningsinstitutioner.
Härvid bör kunna erbjudas:







Hygglig befintlig struktur av små och medelstora företag
Närhet till flygförbindelse
Väl utbyggda telekommunikationer
Närhet till sjukvård och gymnasieutbildning
Allmän framtidstro
"Grön miljö" - närhet, småskalighet, trivsel, öppenhet
Attraktioner inom rekreations-, fritids-, turist -, och kultursektorerna
Även då dessa förutsättningar föreligger gäller följande villkor för etablering och utveckling av teknologiskt avancerad produktion:
1. Högteknologisk produktion inom nya regioner fordrar nya agglomerat.
2. Två strategier kan väljas:
A: Locka/ ragga högteknologiska företag till området.
B: Utveckla områdets egen produktion och teknologi.
3. Största möjlighet att lyckas har nya agglomerat som bildar en fast produktionskedja med redan befintlig produktion.
(production files)
148
Möjligheter för Åland
I det tidigare har tecknats några förutsättningar för att en region skall kunna utgöra en alternativ miljö
till universitets- och storstäder för kunskapsindustrin. Vidare har angivits två möjliga strategier för att
skapa nya agglomerat i nya regioner.
Anlagda på Åland ger dessa matriser följande resultat:
Åland uppfyller utomordentligt väl de allra flesta av kraven på en alternativ miljö.
Således finnes reguljära flygförbindelser med både Helsingfors och Stockholm och restiden är synnerligen kort.
Ålands Tekniska skola erbjuder kvalificerad utbildning som efter 1988 även kommer att leda fram till
ingenjörsexamen bl.a. inom automationsteknik. Närheten, småskaligheten och trivseln utgör vidare ett
av de mest karaktäristiska dragen för Åland.
Ålands starka position inom turismen medför ett mycket mångfacetterat utbud av fritids- och kulturaktiviteter. Framtidstron kan exemplifieras med av Landskapsstyrelsen initierade planer på inrättandet
av aktuellt teknologicentrum.
Till detta kommer som en stor faktor Ålands starka politiska självstyre, vilket i princip ger möjlighet
till snabba beslut även i frågor av genomgripande betydelse.
Få orter i Norden torde i ovanstående avseenden kunna uppvisa lika goda komparativa fördel ar.
Beträffande telekommunikationernas utbyggnad och standard kan dock frågetecken sättas. Å andra
sidan bör eventuella brister i detta avseende icke vara alltför svåra att åtgärda.
Betydligt allvarligare är dock Ålands svaga struktur av företag inom tillverkningsindustrin. Därtill
kommer avsaknaden av samarbete mellan de företag som finns. Denna brist är både frapperande och
allvarlig.
Bristen på tillverkningsföretag medför att i nuläget finns icke tillräckligt underlag för en högteknologisk verksamhet att ingå i en fast befintlig produktionskedja. (jfr sidan 7 "production files"). Brist en
på samarbete förhindrar dessutan kunskapsspridning och kunskapsutbyte mellan företagen.
Som tidigare poängterats är just kunskapsutbytet det mest karaktäristiska draget i kunskapssamhället.
Vad avser strategival är det första alternativet, "raggning" av företag, knappast tillämpbart.
149
De företag eller de personer, som avser starta sådana företag som här avses näste sökas utanför Åland.
Här tillåter dock icke åländsk politik och praxis personer utan åländskt ursprung att äga fast egendom
eller att etablera sig på Åland. Utländska erfarenheter att söka locka high-tech företag till vissa utsatta
regioner är för övrigt långt ifrån odelat positiva.
Om sikte tas enbart på att utveckla befintlig tillverkningsindustri är även det andra alternativet svårt
att tillämpa på grund av den tidigare relaterade tunna företagsstrukturen. Som framgår av följande
avsnitt kan den inte ensam uppbära en satsning på t ex CAD/CAM. Samtidigt kan nödvändigheten av
att befintlig industri får tillgång till sådan teknik klart fastslås. Den är också nödvändig för tillkomsten
av nya endogena företag på Åland.
Sammantaget kan denna analys synas leda till något av ett olösligt dilemma. Dessbättre erbjuder kunskapssamhället ett så stort antal nischer att lösningar nästan alltid står att finna.
Den production-file mellan befintligt näringsliv och ny teknik, som är nödvändig bör i en sådan lösning således icke enbart ta sikte på befintlig tillverkningsindustri utan även inlemma den på Åland
mycket starka rekreations- och turistsektorn som kopplas till utbildning, konferenser och information
kring ny teknik och teknologier.
En produktionskedja i vilken den nya tekniken inlemmas skulle således kunna se ut enligt följande:
Utgångspunkten för att åstadkomma detta blir då bildandet av Ålands Teknologicentrum
150
151
Ålands Teknologicentrum (ÅTC) - en regional resurs i kunskapssamhället
Inrättandet av ett teknologicentrum rekommenderas som en viktig förutsättning för Åland och Ålands
näringsliv för att få del av ny teknik och för att kunna delta i kunskapssamhällets vidare utveckling.
Huvuduppgiften för Ålands Teknologicentrum (ÅTC) föreslås sammanfattningsvis få följande huvuduppgifter:







att erbjuda de åländska tekniska läroanstalterna möjlighet att utnyttja tekniska hjälpmedel i
sin utbildning
att utgöra en väsentlig resurs för att höja utbildningsnivån och det tekniska kunnandet inom
de åländska företagen
att bidra till implementering av ny teknik och bistå med expertis i form av konsulttjänster
att ajourhålla och informera an senaste ny teknik och teknologier
att i samarbete med turistnäringen erbjuda utbildningspaket, symposier, konferenser för företag, företagsledare och politiker i Norden med avseende på ny teknik, teknologistrategier,
management i kunskapssamhället, regional utveckling mm
att initiera och administrera att fruktbart samarbete mellan de åländska företagen
att fungera som inkubator, d v s tillhandahålla ett antal mindre och billiga lokaler för små företag som vill utveckla ny teknologi eller nya applikationer
ÅTC bör lokalisera vid Ålands Tekniska skola vid vilken redan finnes utmärkta lokaler för utbildning:




auditorium
ADB-lab
Konferensrum
kontorsarbetsplatser mm
Under 1987 sker dessutom tillbyggnad av lokalerna
ÅTC kan till en början fungera juridiskt som en avdelning vid Ålands Tekniska skola.
152
UTBTIDNING VID ÅTC
Utbildningen vid ÅTC riktas till följande grupper:
1. CAD/CAM-utbildning för elever vid Ålands Tekniska skola.
2. Utbildning i CAD/ CAM-teknik för de åländska företagen.
3. Allmän utbildning i CAD/CAM-tekniken för företag (användare samt beslutsfattare). Riktad mot
företag i Sverige och Finland.
4. Management utbildning utförd av Svenska Managementgruppen.
CAD/ CAM-utbildning för elever vid Ålands Tekniska skola
F o m hösten 88 bedrivs vid ÅTC en fyra-årig ingenjörsutbildning. Moment där CAD/CAM-tekniken
ingår höjer utbildningens nivå samt gör utbildningen attraktivare för näringslivet. Med erfarenet av
ingenjörsutbildning i Sverige kan konstateras att behovet av CAD/CAM-utbildade ingenjörer ständigt
ökar samt att behovet av ingenjörsutbildning där CAD/CAM-tekniken ingår är stort.
ÅTC's CAD/CAM-studio inhyses troligen i ÅTC's lokaler vilket medför att man vid utbildningen får
tillgång till senaste utrustning även sammansatt för att klara industrins krav.
Utbildning i CAD/CAM-teknik för de åländska företagen
Efter genomförd detaljstudie av följande åländska företag:




Algots Varv
Rittjänst
Projekterings AB
El-Man
Det kan konstateras att det finns intresse för utbildning i CAD/CAM-tekniken.
Här kan ÅTC bedriva grund - samt vidareutbildning för de lokala åländska företagen.
Lämpliga kurser vore:


Introduktion till CAD/ CAM-tekniken.
Fortbildning i CAD/CAM-tekniken.
3 dagar.
3 dagar.
153
Allmän utbildning i CAD/ CAM-tekniken för företag utanför Åland
Ålands säregna natur samt stora satsningar på. turism (golf, segling, konferenshotell, stugbyar mm)
gör Åland lämplig som ett utbildningscentrum även för företag utanför Åland.
ÅTC kunde i svensk samt finsk press marknadsföras som ett utbildningscentrum i CAD/CAM-teknik
kombinerat med stora möjligheter till meningsfull rekarnation.
Lämpliga kurser vore t ex:
‐
‐
Införande av ny teknik (CAD/CAM) för beslutsfattare.
1-2 dagar.
Introduktion till CAD/CAM-tekniken.
3 dagar.
Management utbildningen utförd av Svenska Managementgruppen
Svenska Managementgruppen har visat intresse att från Åland (ÅTC) sälja Managementkurser för i
första hand åländska, finlandssvenska, finska samt svenska marknaden. Inom följande områden kunde
kurser/konferenser hållas:



Strategisk planering i en föränderlig situation för högsta ledning i större företag.
Servicetänkande även till industrin.
Samnordiska företagsledarkonferenser.
154
Konsulttjänster från ÅTC
En unik del av ÅTC's verksamhet blir att kunna erbjuda konsult-tjänster vid införande av ny teknik för
den åländska industrin.
Följande konsulttjänster kunde erbjudas:





Behovsanalyser angående införande av ny teknik.
Hjälp vid införande av ny teknik.
Konstruktionskonsulttjänster på svårare problem som kräver datorstöd.
Lokal support till företag som använder CAD/CAM-tekniken.
Marknadsföringshjälp.
155
Teknikspridningsaktiviteter
Det kan i detta sammanhang vara av intresse att först se något på de olika "teknikspridningsfaserna":
1. Utvecklingsfasen
2. Spridningsfasen
3. Acceptans
Utvecklingsfasen karaktäriseras av smala forskningsoch utvecklingsarbete. Det kan vara en ny produkt, en ny produktionsprocess eller en nyare produktionsmetod.
Spridningsfasen kännetecknas närmast av ett "missionärsarbete" då man på bredare front t ex få industrier att få kännedan an nya material, produktionsmetoder, etc.
Acceptans är det stadium när tekniken eller metoden är känd och användaren helt känner för- och
nackdelar.
En regions förmåga att hävda sig i konkurrensen med andra regioner beror ofta på hur snabbt man kan
få acceptans för en ny teknik bland ortens företagare.
Kontentan av detta blir således att ÅTC bör verka inom teknikspridningsområdet, för att därigenom på
sikt kunna stärka det åländska konkurrensläget.
156
Ålands Industrigrupp - Samverkangrupp för åländsk industri
Tidigare har betonats nödvändigheten av en organiserad samverkan för att klara framtida krav, konkurrens och överlevnad.
Föl j ande skäl konstituerar kravet på samverkan mellan företagen:










Kundorderstyrd produktion i stället för prognosstyrd medför större och snabbare volymändringar.
Kapitalbindningskostnader i lager näste minskas. Nyckelbegrepp är högre flexibilitet. Produktionssamverkan är ett verksamt medel att åstadkomma detta.
Kraven på ökad flexibilitet och kortare ställtider medför krav på inversteringar i ny teknik och
maskiner. Kostnader kan i många fall vara prohibitiva. Samverkan mellan företag medelst möjligheter till full beläggning i respektive företags maskiner.
Övergång till leverans av hela systemlösningar i stället för enskilda komponenter kräver specialisering och samverkan. Specialisering för enskilda komponenter och samverkan för ett kamplett
system.
Ökad kundanpassning kräver fler varianter för olika marknader.
Storföretagens nålsättning att väsentligt skära ned antalet underleverantörer kommer att lämna
kvar endast flexibla och starka enheter.
Nya investeringsbehov kräver kostnadsreduktioner för att få tillgång till kapital. Rationella gemensamma inköp kan här bli några av medlen för att åstadkomna detta.
En viss anstrukturering kommer att fortgå ständigt. Det är väsentligt att denna sker på ett sådant
sätt att regionens samlade slagkraft och produktionsresurser ökas.
De mindre företagen har ofta svårt att hålla sig ajour med teknikutvecklingen. Ett samarbetsorgan
för informationsutbyte har därför ett behov att fylla.
Utvecklingen medför behov av behov av ny utbildning och yrkesarbetare med nya kunskapskombinationer. Det är av väsentlig betydelse att företagen härvid gemensamt uppställer behoven, styr
utbildningens inriktning och verkar för att den kommer till stånd.
För att verksamheten vid ÅTC skall bli verklighetsanknuten och tjäna sitt syfte är villkoret att en
fungerande samarbetsorganisation för företagen har ett betydelsefullt inflytande.
157
Sammanfattningsvis kan framhållas:
De regioner och företag som möter den pågående utvecklingen med passivitet kommer icke att kunna
säkra en l ångsiktig överlevnad. Samverkan i organiserad form är för de mindre och medelstora företagen därför ett av de viktigaste medlen för att klara framtiden.
Den undersökning som gjorts bland Ålands industriföretag visar en stor brist på samarbete.
En samarbetsgrupp för Ålands till verkningsindustri föreslås därför bildas.
Samarbetsgrupp - Syfte
Gruppens syfte bör vara att åstadkomma ett samarbete företagen emellan som tillgodoser de krav och
mildrar de problem som tecknats i det föregående.
Uppgifterna kan listas enligt följande:









Utgör ett forum för utbyte av informationer, erfarenheter och kunnande mellan medlemmarna.
Etablera en fungerande produktionssamverkan mellan medlemmarna.
Planera och genomföra gemensamma marknadsförings- och säljaktiviteter för Ålands industri. (utställningar, mässdeltagande, broschyrer, säljresor mm)
Samordna och planera möjliga gemensamma inköp och transporter.
Utgöra kontaktkansli för potentiella kunder till Ålands industri.
Administrera, samordna och vidarebefordra förfrågningar/order som berör flera företag på
Åland.
Tillhandahålla servicetjänster att utnyttjas gemensamt av medlemmarna.
Utgöra gemensamt kontaktorgan med myndigheter.
Medverka vid uppbyggnaden och driften av ÅTC.
Samverkan kommer således att ha en horisontell och en vertikal inriktning. Horisontell samverkan
avses ske t ex i marknadsföringsaktiviteter. I detta fall bör understrykas att marknadsföring måste ta
sikte på den samlade resursen och icke på varje enskilt företag.
Vertikal samverkan sker t ex i produktionssamverkan där olika företag svarar för olika moment/komponenter i en produktionskedja.
158
Samarbetsgruppen - organisation och genomförande
Uppbyggandet av en fungerande samarbetsorganisation tar enligt all erfarenhet lång tid.
Företagen måste först och främst grundligt lära känna varandra och ett gemensamt förtroende etableras. Först därefter kan praktiska resultat uppnås. Vissa psykologiska hinder tar tid att övervinna. Företagen måste lära sig betrakta varandra inte enbart som konkurrenter utan även som komplement och
samarbetspartners.
Målsättningen bör vara att alla till verkande företag, oavsett storlek, skall ha möjlighet att ingå i gruppen.
Erfarenheter från andra liknande försök visar att uppbyggnadsskedet intressen och meningar under
uppbyggnadsskedet innan formerna funnits för verksamheten tenderar att bli så disperata att verksamheten till stor del kommer att bestå av fruktlösa diskussioner i stället för praktisk handling. När de
praktiska resultaten uteblir avtar entusiasmen och intresset synnerligen snabbt.
Initialt bör således gruppen omfatta företag med ett mycket starkt och manifesterat intresse för ömsesidigt samarbete och för vilka man kan se klara och konkreta möjligheter till snabba fördelar och resultat. Därmed växer intresset hos andra företag att ansluta sig och verksamheten får en positiv framtoning från början.
Dock skall inget företag som önskar deltaga och som passar in i verksamheten hållas utanför men
ingen bör övertalas eller tubbas till deltagande.
Frågor som rör löner, avtal och liknande bör hållas utanför gruppens dagordningar. Sådana frågor bör
diskuteras i andra fora. Gruppen får således icke agera så att den uppfattas som en lokal arbetsgivarorganisation.
Ansvaret för att skisserade samarbetsgrupp bildas bör ligga på ÅTC, vilket även bör ingå som medlem
i föreningen.
I Initialskedet torde medverkan från annan utanstående expertis med erfarenhet från bildandet av liknade grupper och verksamhet vara värdefull. Därigenom kan vissa blindskär undvikas och processen
snabbas upp.
159
ÅTC - inkubator
Arbetet med att utveckla ny teknik har vissa karaktäristika som speciellt gynnar små företag och möjliggör en relativt enkel nyetablering. Storföretagen är vanligen konservativa i sin teknologiska strategi. Den snabba utvecklingen innebär att en oerhörd mängd små marknadsnischer öppnas som är
alltför specialiserade och smala för storföretagen. Så har t ex mer än 70 % av företagen i Silicon Valley minder än tio anställda.
Behovet av startkapital för företag som sysslar med utveckling eller produkttillämpningar av ny teknik
är i många fall litet. Investeringar i fast kapital kan hållas på en mycket låg nivå. Ofta växer småföretag av denna typ också betydligt snabbare än andra småföretag.
För etablering av sådana företag på mindre orter föreligger dock svårigheter av annan typ. Kunskap
utgör viktigare resurser än materiella produktionsfaktorer.
Möjligheter till ett intensivt informationsoch kunskapsutbyte är i detta sammanhang därför en
livsnödvändighet. Kreativa och kunniga personer måste således ha möjlighet att hämta inspiration,
uppslag och kunskap från andra kunniga. Nära inbördes kontakter gynnar också både nyetablering och
innovationstakt. Alla undersökningar rörande företag av denna typ understryker därför agglomeratets
stora betydelse som lokaliseringsfaktor.
De bästa möjligheter att fungera och utvecklas har agglomerat som har fast beröring med lokala produktionskedjor med vilka utveckling och produkttillämpning av ny teknik kan sammankopplas naturligt.
ÅTC/ÅTS med dess personella resurser bör kunna utgöra en miljö och en möjlighet att tillskapa ett
agglomerat av mindre företag för utveckling och tillämpning av ny teknologi med anknytning till
exempelvis sjöfart och skeppsteknik, mm.
ÅTC föreslås därför få funktion som inkubator d.v.s. drivhus för groddföretag av ovan angiven typ.
ÅTC' s huvuduppgift blir i detta fall således att skapa en faddermiljö för dessa företag.
160
Detta föreslås ske medelst tre följande metoder och åtgärder:
1. Samlokalisering av företag
Utvalda entreprenörer lokaliseras fysiskt nära varandra och ÅTC. Gärna under samma tak. Detta för
att kunna dra nytta av varandras kunskap och erfarenheter. Mindre lokaler tillhandahålles av kommunen till starkt reducerad hyra eller hyresfritt vid eller intill ÅTC. Denna förmån skall gälla under tre
år. Under denna tid kommer entreprenören att ha haft framgång eller misslyckats enligt följande kriterier:
Framgång:
Företaget kan flytta ut ur lokalerna och fortsätta operera i andra med marknadshyra.
Misslyckande: Företaget har antingen upphört eller har icke förmåga att verka på gängse marknadsmässiga villkor.
I båda fallen bör förmånerna upphöra, företagen flyttas ut/upphöra och nya entreprenörer tas om hand.
Det bör understrykas att här icke fråga om att tillhandahålla dyrbara verkstadslokaler. Det rör sig om
en- eller tvåmansföretag som "skyddas" under den tid den ide/teknik/företag uppbygges. Erfarenheten
visar att en- eller tvårumskontorslokal eller motsvarande är fullt tillräcklig.
2. Delad service, tjänster och utrustning
För att reducera behovet av rörelsekapital för groddföretagen bör dessa ha gemensam och subventionerad tillgång till ÅTC's utrustning och tjänster. Detta kan exempelvis gälla utnyttjande av datorer/datortid, mätinstrument, ordbehandling, konferensrum, televäxel, mm. Vidare bör ett mindre gemensamt verkstadsutrymme med enklare utrustning för tillverkning av prototyper/komponenter tillhandahållas gratis eller till subventionerad hyra. Även i detta fall bör utrustningen vara enkel och
billig och torde kunna begränsas till t ex mig-svets, lödverktyg, mindre svarv, mätinstrument och dylikt. Telefonservice/skrivhjälp kan initialt skötas via ÅTC.
161
3. Rådgivning, företagsutveckling, företagsstrategi, finansiering och marknadsföring
Ovanstående tjänster och stöd utgör en gemensam delad resurs för groddföretag, fri eller till subventionerat pris.
Intresserade banker och revisionsfirmor firmor bör vissa tider kunna ställa upp med personal vid centret för diskussion och rådgivning.
Allmänt kan betydelsen av nära kontakter mellan rådgivande organ och groddföretagen icke nog betonas.
Omfattning
Initialt bör lokaler tillhandahållas för 5- 10 entreprenörer/ groddföretag jämte verkstadsutrymme med
utrustning. Kostnaderna är beroende av subventioneringsgrad i fråga om datortid, konsulttjänster mm
men bör kunna hållas låga.
162
Åland - konferens- och utbildningscenter för High-Techstrategier
Som bärande ide i utvecklingsstrategien för Åland bör ingå att koppla dess stora rekreations/turistnäring till en production-file vari ny teknologi integreras.
Utbildningssidan med avseende på direkt praktisk användning av ny teknologi, CAD-utbildning, NCberedning mm har skisserats ovan.
Denna typ av utbildning kan med fördel läggas till Åland även för företag utanför Al and. Rätt hanterad och med rätt kvalitet bör sikte kunna tas på hela den nordiska marknaden varvid Ålands strategiska geografiska läge, dess rekreationsmöjligheter och svenskspråkighet kan bli verksamma konkurrensmedel.
Som en möjlig nisch har tidigare angivits utbildningsbehovet för företagens ledningsfunktioner.
Teknologin utgör numera en strategisk fråga, som inte enbart kan överlåtas till företagens forskningsoch tillverkningsavdelningar. Vinnare inom industrin kommer att bli de företag, som exploaterar teknologin som strategiskt vapen. Detta är frågor som i första hand angår företagens ledningsfunktioner.
Frågor som hör samman med teknologisk strategi är mer preciserad t ex följande:







Generellt management i kunskapssamhället
CAD-management
Hantering av tekniker vars utbildning blivit föråldrad
Påverkan av ny material teknologi inom olika branscher
Vilka frågor bör VD ställa till chefen för tekniska avdelningen och vice versa?
Hur snabbar man upp processen från laboratorium till marknad?
Hur motiverar och hanterar man high-techpersonal?
Etc.
Kunskapssamhällets utveckling är likaledes en av de viktigaste frågorna för politiker. Framför allt är
de tidigare relaterade koncentrationstendenserna inom kunskapsindustrin och den därmed ökade regionala obalansen ett huvudproblem för åtskilliga orter i Norden utanför det s.k. gravitationsfälten.
163
Den främsta frågan är hur man på sådana orter skall kunna bli delaktig i utvecklingen. Hur kan man
utnyttja den nya tekniken för att komma till rätta med obalansen? En allt tydligare trend är också att
regionala och lokala politiska aktörer, som tidigare varit eniga bara när det gäll t att företräda sina
intressen genterrot centrala instanser, nu är öppna för att samordna sina krafter och resurser även i
andra praktiska avseenden.
Att samordna allnordiska konferenser, utbildningar och symposier för företagsledare och politiker
skulle därför kunna bli en av ÅTC' s verksamhetsgrenar i intimt samarbete med Ål ands turistnäring.
Mål sättningen skulle kunna vara att göra Åland till ett nordiskt centrum för belysning av problem
inom kunskapssamhället varvid Nordens och Europas främsta experter, lärare och föredragshållare
anlitas.
Denna målsättning är medvetet visionär. Å andra sidan är den definitivt icke omöjlig att realisera.
De naturliga förutsättningarna föreligger.
164
RESURSPLAN, ÅLANDS TEKONOLOGICENTRUM
1.
2.
3.
4.
Allmänt
Personal
Datautrustning
Programvara
1. Allmänt
De lokal a förutsättningarna pekar på att verksamheten vid ÅTC initialt bör knytas till Ålands Tekniska skola. Detta innebär även att erforderlig utrustning bör baseras på IBM-kompatibla persondatorer för att bästa möjliga flexibilitet skall erhållas. Större dator system kan endast motiveras då det
finns ett brett behov från företagens sida i kombination med ett stort utbildningsbehov. Då dessa behov ännu inte finns rekommenderas i stället generella persondatorer. Dock bör dessa datorer vara väl
utbyggda hårdvarumässigt.
I ett något senare skede, när den första utbildningsfasen är klar, bör de lokal a företagen få möjlighet
att hyra utrustning (och eventuellt en kompetent konstruktör) för att på så sätt kunna prova på CADtekniken. Det är härvidlag av stor vikt att ÅTC inte enbart "ställer ut en burk" utan snarare levererar
en system-lösning för CAD. Denna t otal lösning måste innehålla utbildning, konsultstöd, utrustning
och uppföljning. Att p.g.a. kostnadsskäl, gå ut med enbart utrustning kan mycket lätt medföra att företaget inte kamrer in i tekniken eller att man inte ser var i företaget den är mest lämpad.
Förhållandevis stora resurser bör även avsättas för "missionärsverksamhet" / teknikspridning till företagen. Lokala referensföretag och acceptans från de lokala företagen är ytterst viktigt för teknikcentren, oavsett deras läge. Studiebesök på något närliggande företag brukar alltid vara ett uppskattat
inslag på kurser och konferenser.
165
2. Personal
Följande personalstyrka rekommenderas initialt:



Utvecklingsledare
Utbildare
Assistent
(heltid)
(halvtid)
(halvtid)
Här är det av stor vikt att den person som får tjänsten som utvecklingsledare är tillräckligt kreativ för
att kunna utveckla ÅTC. Vederbörande måste ha goda kontaktytor mot företag utanför Åland. Vidare
måste ÅTC's personal ges möjlighet att besöka mässor, få utbildning, etc., utanför Åland. Kunskap är
färskvara!
3. Datautrustning
Enligt tidigare konstaterande bör datorutrustningen baseras på persondator för att erhålla maximal
flexibilitet, då speciellt avseende pris och prestanda. Utrustningen kan då även användas för andra
ändamål, t ex kurser inom ordbehandling, registerhantering, programmering. En av utrustningarna bör
ha något bättre skärm.
Rekommenderad utrustning:
8 st. IBM AT kompatibla dator med
1 Mbyte primärminne
20 Mbyte hårddisk
matematikprocessor (80287)
7 st. möss (pekdon, i stället för tablet)
1 st. högupplösningskärm, Laservi ew
1 st. A3-plotter, Roland
1 st. A1-plotter, Calcomp
1 st. laserskrivare, Unisys
1 st. tablet
Konfiguration av AT-datorerna baserar sig på erfarenhet från liknande miljö. Möss har valts som pekdon i stället för tablet till sju av utrustningarna. En tablet rekommenderas dock för användning till
special applikationer som kan komma att bli aktuella framgent.
Laserview-skärmen har valts beroende på att den passar till ett flertal olika programvaror samt har hög
upplösning.
A1- och A3- plottrarna har valts beroende på driftsäkerhet och pris/ prestanda, något som även gäller
för l aserskri varen.
166
167
4. Programvara
Följande programvara rekommenderas initialt:
AutoCAD, skollicens
CAD-programvara
NC-Programmer
CAD-programvara
Page Maker
desktop publishing
Word
ordbehandling
168
KOSTNADER
Antal
Vara
a pris
Summa
8
IBM AT
27 000:-
216 000:-
7
Mus
l 295:-
10 360:-
1
Laserview
24 900:-
24 900:-
1
A3 Roland, plotter
10 800:-
10 800 :-
1
Al- plotter, Calcanp
49 500:-
49 500:-
1
Laserskrivare, Unisys
29 700:-
29 700:-
1
Tablet
8 600:-
8 600:-
8
AutoCAD
9 000:- 1:a
sedan 3 000:-/lic
30 000 :-
8
Pagemaker
10 000:-
80 000:-
12 150:-
97 200:557 060 SEK
8
Word
8
NC-programmer
Installation och ev. kostnad för lokalt nätverk, ankopplare, etc., är ej medräknade.
169
TIDSPLAN IGÅNGKÖRNING AV ÅLANDS TEKNOLOGICENTRUM
AKTIVITETER
Månader efter beslut för igångkörning.
Start
Klart
Personalrekrytering
Omedelbart
3-5 månader
Anpassa lokaler/
Anskaffa utrustning
Omedelbart
3 månader
Utbildning av personal
3-5 månader
5-10 månader
Framtagning av försäljningsmaterial
0-5 månader
1-6 månader
0-3 månader
2-5 månader
löpande
0-3 månader
2-6 månader
2-6 månader
2-6 månader
2-5 månader
löpande
löpande
löpande
5-8 månader
löpande
Marknadsföringsåtgärder:
Presskonferens
Seminarier
Framtagning utbildningsMaterial
Utbildning för företag
Utbildning för ÅTS
Kundbesök
Försäljning av kurser/
konferenser
(Sverige/Finland)
170
SAMARBETSMÖJLIGHETER ÅLAND5 TEKNOLOGICENTRUM – MORA TEKNIKCENTRUM
Inom följande områden kan ett samarbete mellan MTC och ÅTC inledas:
1. Totalansvar för igångkörning av ÅTC
Innebär bl.a. utarbetande av affärsidé, policy, utvecklingsplaner, konkurrenssituation, ekonomi.
2. Framtagning av kurser och kursmaterial
3. Förläggning av kurser och konferenser
Som bekant har den åländska bygden mycket att erbjuda på denna punkt!
T ex CAD/CAM-kurser för företagsledningen kombinerat med golf, möjlighet att ta med familjen, etc.
4. Marknadsföring
Marknadsföring av ÅTC främst i de nordiska länderna (även vissa andra).
5. Nätverksuppbyggnad
Oavsett hur mycket man investerar, hur kompetent personal som anställs, är det kunskapen som är det
värdefulla. Något som emellertid ofta kommer bort i teknikspridningsdiskussionerna är att kunskap är
en färskvara!
Det är således livsviktigt för et t teknik- eller resurscentra att hålla sig ajour med den utveckling som
sker. I praktiken är det dock svårt att både dra in pengar till verksamheten och följa med i utvecklingen.
I praktiken visar det sig därför att det är de personliga kontakterna och företagens nätverk som är avgöranden. Om ett företag har ett visst tekniskt problem är det vanligen redan något annat företag som
har haft motsvarande problem och löst detta. Svårigheten är att veta vilket företag samt att etablera
kontakter med det berörda företaget. MTC har sedan 1982 byggt upp ett dylikt nätverk.
[Bilagor till rapporten utelämnade]
[rapportens baksida]
Mora Teknikcentrum Box 403 792 01 MORA
Besöksadress: Strandgatan 28 Mora
Telefon 0250-261 50, 166 33
171
172
Bilaga 3: Bakgrundsfaktorer till ÅTC, av Gösta Helander
rörande projekt Ålands teknologicentrum, Gösta Helander, 27.11.1987, ”Ålands teknologicentrum några bakgrundsfaktorer”
”GH-Priv: Tec-Princ;
-1-
27.11.1987
Gösta Helander
27.11.1987
Ålands teknologicentrum -några bakgrundsfaktorer
Principbeslut och -program i riket
11.8.1982
Statsrådet fattade 11 .8.1982 beslut om ”målen för teknologipolitiken och åtgärderna i samband med
denna politik, under förutsättning att riksdagen beviljar erforderliga anslag”.
Beslutet omfattar 29 punkter med följande huvudrubriker:








Teknologipolitikens mål
Den ekonomiska politiken och näringspolitiken
Arbetskraftspolitiken
Utvecklandet av arbetslivet
Utbildningen
Forsknings- och utvecklingsverksamheten
Informationen
Beredningen och uppföljningen av teknologipolitiken.
l beslutet ges bl.a. följande definitioner.
”Med teknologi avses i detta beslut de kunskaper, färdigheter och metoder som behövs inom produktionen och produktutvecklingen samt vid utnyttjandet av varor och tjänster.”
”Med teknologipolitik avses den offentliga maktens åtgärder för att förutse, förebygga eller avhjälpa
de problem som eventuellt uppkommer i detta sammanhang.”
Följande påstående framförs:
”Genom en höjning av teknologins nivå kan man direkt påverka tryggandet av industrins och det övriga näringslivets internationella konkurrenskraft samt åtgärderna för att spara råvaror och energi,
ävensom tillgången till det effektiva utnyttjandet av dem.”
173
GH- Priv: Tec- Princ;
-2-
27.11.1987
Beträffande utbildningen framförs bl.a. följande:
"Undervisningsministeriet sörjer för att man i den undervisning som meddelas i grundskolan, gymnasiet och yrkesläroanstalterna i tillräcklig utsträckning beaktar de krav den teknologiska utvecklingen
ställer, varvid de bl.a. i teknologikommittens betänkande och delegationens för ADB-branschen
ADB-politiska program framförda förslagen beaktas."
" ... Vidare lägger man i utbildningen vikt vid de åtgärder som kan främja utvecklandet och ibruktagandet av teknologiska lösningar, vilka med hänsyn till de samhällspolitiska målen har en positiv
effekt."
"l programmen för utvecklande av utbildningen på mellanstadiet ägnas särskild uppmärksamhet åt
sådana förslag till åtgärder som bidrar till att yrkesutbildningen kan hålla samma nivå som den teknologiska utvecklingen.”
"Undervisningsministeriet ser till att fortbildningen av yrkesläroanstalternas och gymnasiernas lärare
snabbt utvecklas så, att deras yrkesskicklighet bibehålls på den nivå som den teknologiska utvecklingen förutsätter."
Beträffande beredningen och uppföljningen framhålls:
”Ansvaret för beredningen, koordineringen och uppföljningen av teknologipolitiken fördelas mellan
statens vetenskapsråd, finanspolitiska ministerutskottet, statsrådets kansli, handels- och industriministeriet samt de övriga ministerierna.”
174
GH-Priv: Tec-Princ;
-3-
27. 11.1987
21.3.1985
Statsrådet fattade 21 .3.1985 ett "principbeslut om utvecklande av den datatekniska utbildningen".
Beslutet innehåller en uppräkning av åtgärder som skall vidtas åren 1985-1990 "i syfte att utveckla
den datatekniska utbildningen". Åtgärderna berör alla utbildningsstadier.
Följande allmänna principer framförs.
"Eftersom både de datatekniska tillämpningarna på många områden inom arbetslivet och de egentliga
datatekniska yrkena snabbt ökar, skall användningen av datateknik utökas i all undervisning och utbildningen av datateknisk specialpersonal byggas ut i enlighet med de krav som arbetslivet ställer."
"Ansvaret för den datatekniska utbildningen vilar på undervisningsmyndigheterna och utbildningsväsendet."
Beträffande yrkesläroanstalter och kurscentraler framhålls bl.a. följande.
"l yrkesläroanstalter och kurscentraler införs basundervisning i datateknik i alla läroplaner huvudsakligen före utgången av 1986. Dessutom ses läroplanerna över i syfte att öka datoranvändningen särskilt i undervisningen av yrkesämnen.”
"De tekniska läroanstalternas serviceverksamhet byggs ut och ges ökade resurser så att de gradvis kan
utvecklas till tekniska center som betjänar områdets små och medelstora industriföretag. På samma
sätt skapas förutsättningar för datateknisk service inom handelsläroverken och vid behov vid andra
läroanstalter."
"De årliga anslagen för inköp av maskiner och utrustning för datateknisk och automationsteknisk utbildning höjs. Vid höjningarna läggs särskild vikt vid anskaffning av utrustning för den datatekniska
basundervisningen vid yrkesläroanstalterna, anskaffning av datautrustning för handelsläroverken samt
anskaffning av utrustning för undervisning i datorstödd konstruktion och produktion (CAD/CAM) och
digital dataöverföring och processautomation till tekniska läroanstalter, yrkesskolor och kurscentraler.”
”De programvarubanker som grundats för att utveckla programvaruservice ges nödvändiga personella
resurser 1986-1988.”
175
GH-Priv:Tec-Princ;
- 4-
27. 11.1987
Beträffande högskolorna sägs bl.a. följande.
"Inom de ekonomiska, naturvetenskapliga och teknisk-vetenskap1iga områdena utvidgas studierna i
tillämpad databehandling i alla undervisningsplaner."
"Fortbildningen av lärarutbildarna, den didaktiska forskning som hänför sig till datateknik samt anskaffningen och produktionen av programvara ökas."
"l syfte att utveckla den datatekniska undervisningen och forskningen i högskolorna utökas anskaffningen av ADB-utrustning till högskoloma och högskolomas övningsskolor."
Samarbetet mellan läroanstaltera beaktas på följande sätt.
"Undervisningsministeriet, högskoloma och yrkesutbildningsstyrelsen bör se till att den ADButrustning som skaffas för undervisning och forskning utnyttjas effektivt. Utrustning som skaffats för
basundervisning bör efter behov överlåtas för användning i fortbildning och annan kursverksamhet
samt kvällsundervisning t ex i medborgar- och arbetarinstitut."
3.5.1985
Statsridet fattade 3.5.1985 beslut om "Program för utvecklandet av utbildningen på mellanstadiet för
åren 1986-1988”.
Programmet är det s.k. tredje utvecklingsprogrammet inom mellanstadiereformen, som började 1982
och slutar 1988. De två tidigare programmen omfattade åren 1982-1983 och 1984-1985.
Undervisningsarrangemangen beskrivs t punkt 3.6.3, där bl.a. samarbetet mellan yrkesutbildningen
och arbetslivet betonas.
”För att skapa närmare kontakter mellan yrkesutbildningen och arbetslivet fogas, i första hand till
yrkesstudierna på institutnivå, både utbildning på arbetaplatsen och examensarbeten...” ...”Ett examensarbete fogas senast 1988 till alla ingenjörsstudier.”
176
GH- Priv: Tec-Princ;
-5-
27.11.1987
Under punkten Läromedel (3.6.4) och studiematerial (3.6.5) betonas dels den tekniska utrustningen
och dels program- och informationsservicen i skolorna.
"l syfte att utveckla undervisningen i datorstödd planering och tillverkning ökas de gemensamma anskaffningarna av apparatur och program för de tekniska läroanstalterna, de allmänna yrkesskolorna
och yrkeskurscentralerna samt vid behov också för andra yrkesläroanstalter."
"För alla de tekniska läroanstalter som ger ingenjörsutbildning anskaffas sådana datoranläggningar
som CAD/CAM-undervisningen kräver, och de CNC-datorer som behövs i undervisningen anskaffas
till allmänna yrkesskolor eller yrkeskurscentraler på orter där man samarbetar med andra orter."
"De allmänna yrkesskolorna och tekniska läroanstalterna utrustas likaså med apparatur som erfordras
för undervisningen i processautomation och digitalisk dataöverföring."
"Målsättningen vid utvecklaodet av biblioteks- och den övriga informationsservisen i yrkesläroanstalterna är att före utgången av innevarande årtionde organisera en tillfredsställande service i alla läroanstalter.”
”Verksamhetsförutsättningarna för den centralenhet som vid yrkesutbildningsstyrelsen har bildats för
att ge undervisningen i informationsteknik programservice, och för de läroanstalter vilka verkar som
programbanker för olika utbildningsområden, tryggas genom erforderliga tilläggsresurser.”
177
GH-Priv: Tec-Princ;
-6-
27.11.1987
12.9.1985
Statsrådet avlät 12.9.1985 "Redogörelser till riksdagen om vetenskaps- och utbildningspolitiken". Till
redogörelsen har fogats en bilaga som 5.6.1985 överlåtits till statsrådet av Teknologipolitiska kommissionen med "Synpunkter på teknologins utveckling och bedömning av dess verkningar".
Några utdrag ur redogörelserna får belysa innehållet.
"Högtstående, smidig undervisning med mångsidig målsättning inom grundskolan, på mellanstadiet,
vid högskolorna och inom vuxenutbildningen bidrar också till utnyttjandet av forskningsoch utbildningsarbetets resultat i samhället."
"Medborgarnas kunskaper och värderingar är av märkbar betydelse förutvecklandet och ibruktagandet
av teknik. Utbildning och information är av stor betydelse för förutsättningarna att utveckla tekniken."
"Industrin inom utvecklingsområdena behöver, bl.a. på grund av de långa avstånden mellan produktions- och marknadsföringsställena, högklassig ny kommunikationsteknik.
”Regeringens avsikt är att verka så att telekommun1kat1onema och nya slag av dataöverföringsservice utvecklas så att servicen är jämnt fördelad över hela landet."
Beträffande utbildningen sägs bl.a. följande.
”Regeringen har för avsikt att l större utsträckning än tidigare låta läroanstalterna själva fatta beslut
om hur yrkesutbildningen anordnas och om dess innehåll, så att innovationer skall kunna beaktas i
undervisningen så smidigt som möjligt.”
”Regeringen försöker tillse att läroanstalternas utrustningsnivå är tidsenlig och att lärarna hålls i nivå
med den teknologiska utvecklingen.
178
GH-Priv: Tec-Princ;
-7-
27. 11.1987
Beträffande relationerna mellan utbildningen och arbetslivet framhålls föl j ande synpunkter.
"Relationerna mellan utbildningen och arbetslivet förbättras genom intensifiering av kontakterna mellan läroanstalterna och industrin samt arbetslivet på orten."
"Undervisningens innehåll planeras i samarbete med näringslivets experter. Undervisningsmetoderna
görs mer praktiskt betonade. Medlen är bl.a. ökad användning av handledd praktik och utbildningsavtal samt utvecklande av förmedlingen av praktikantplatser."
"Till tekniska och eventuella andra studier på institutnivå fogas ett omfattande specialarbete som bör
anknyta till de praktiska arbetslivsämnena."
"De tekniska läroanstalternas avgiftsbelagda serviceverksamhet ökas och läroanstalterna utvecklas till
teknologicentraler inom sitt område. Experter anlitas som timlärare mer än förut."
"Regeringen förbättrar möjligheterna för industrins och det övriga näringslivets experter att arbeta vid tekniska läroanstalter och högskolor antingen i form av bisyssla eller
på viss tid. Likaså ökas möjligheterna för ordinarie lärare att tidvis arbeta inom näringslivet eller vid utländska och inhemska högskolor och forskningsinstitut som producerar ny kunskap och ny teknologi."
Beträffande information om teknologin anges följande.
”Utnyttjandet av ny teknologi – att finna nya idéer, produkter och produktionsmetoder – är till stor del
beroende av ökade kunskaper och ökat kunnande samt av attityderna.”
”Förutom genom utbildning kan man genom en öppen och effekttv information främja förståendet av
teknologins grunder samt öka kunskapen om dess utveckling.”
”Regeringen ämnar understöda grundandet av ett vetenskapscentrum för allmänheten.”
179
GH-Priv: Tec-Princ;
-8-
27.11.1987
Avslutningsvis berörs organiseringen av teknologipolitikens förvaltning, koordinering och uppföljning.
"Koordineringen av teknologipolitiken torde inte ständigt kunna ankomma på en särskild kommission,
utan denna uppgift borde permanent införlivas med förvaltningen. Emellertid bör den vida synvinkeln
bevaras i koordineringen av teknologipolitiken.
"Regeringen anser att varje ministerium för sin egen del bör ombesörja planeringen,
verkställandet och uppföljningen av de ärenden som angår teknologipolitiken.
"Statens vetenskapsråds verksamhet förnyas så, att dess möjligheter att verka såsom ett
samarbetsorgan mellan de olika ministerierna även på teknologipolitikens område förbättras."
Denna framstallning kan nu följas upp med en översikt av bl.a. följande frågor:
1. Vad har gjorts i riket efter dessa principbeslut?
2. Vad har gjorts i Sverige?
3. Vad har planerats, tänkts och gjorts på Åland?
Initiativet överlämnas till dem det vederbör med vänlig hälsning från
Gösta Helander
yrkesutbildningsinspektör”
180
Bilaga 4: En skiss av hur idén om en resursenhet vuxit fram
rörande projekt Ålands teknologicentrum, Gösta Helander, 4-6.12.1987, ’Ett försök att teckna en skiss
av hur idén om en "Resursenhet kring Ålands tekniska skola" vuxit fram och utvecklats.’
’Gösta Helander
4-6.12.1987
Till alla som är intresserade av att tillföra Åland ny kunskap.
Ett försök att teckna en skiss av hur idén om en "Resursenhet kring Ålands tekniska skola"
vuxit fram och utvecklats.
1. Inledning
Yrkesutbildningen gick in i ett intressant utvecklingsskede när "mellanstadiereformen"
inleddes i riket år 1982. Reformen syftade bland annat till att strukturera studievägarna
och att förnya yrkesundervisningen så att den bättre skulle svara mot de allt tydligare
framträdande kraven på "kunskap inför förändrade förhållanden och beredskap till vidareutbildning efter avslutad grundutbildning".
Från april 1981 till januari 1983, d.v.s. under den egentliga igångkörningen av reformen, var jag anställd vid yrkesutbildningsstyrelsen. Vid sidan av de rent ”svenska” intressena kom jag, på grund av eget intresse och initiativ, att medverka aktivt i de arbetsgrupper som planerade och föreslog hur "informationsteknik" skulle införas i yrkesundervisningen. Tillsammans med en annan överinspektör skrev jag modellen till
den första lärokursplanen i informationsteknik (1982). Den utprövades metodiskt i ca
20 skolor under läsåret 1982-1983. Våren och sommaren 1982 fungerade jag tillsammans med mina finska kolleger som fortbildare av de lärare som skulle utpröva lärokursplanen.
Redan 1982, under förberedelsearbetet, ansåg vi och ställde upp som mål, att undervisning i informationsteknik borde införas successivt på varje grundlinje så, att alla som
går i yrkesutbildande skolor får åtminstone en grundläggande kurs i informationsteknik
(ca 38 timmar). Det målet har sedermera fastställts och uppnås senast 1988, då utbildningsreformen är genomförd.
Under planeringaarbetet och den förberedande lärarutbildningen och -fortbildningen
märkte vi att det krävs särskilda regionala resurser för att klara av lärarfortbildningen
effektivt och meningsfullt.
Den modell som vi föreslog innebar att med statliga medel ge en tillräcklig basutbildning i informationsteknik åt åtminstone en lärare i varje skola. Och den metod vi föreslog innebar att sådana skolor som redan hade en viss beredskap skulle fungera som
fortbildningspunkter för de närliggande skolornas lärare inom respektive bransch.
181
-2-
TEKN87 .TEK
2. Fortsättning
De senaste fem åren har visat att grundinriktningen i princip var förnuftig när det gäller
att införa "informationsteknik, datateknik eller datalära" i yrkesutbildningen. Den tekniska utvecklingen har eventuellt gått något snabbare än väntat, medan den pedagogiska utvecklingen har gått långsammare.
Då yrkesutbildningsstyrelsen planerar "svensk" utbildning räknas Åland och de
Åländska skolorna ibland med och ibland inte med i dimensioneringstalen. Då man
planerar lärarfortbildningsinsatser på svenska anses det ofta att lärare som företräder
"små" grundlinjer kan delta i den finska fortbildningen, medan rent svensk fortbildning
ordnas endast för de större lärarkategorierna.
Då man talar om att utarbeta "svenska" läromedel gäller ofta motsvarande regel: "små"
ämnen lönar det sig inte att satsa på.
När det gäller att utveckla program för datorstödd undervisning eller ämnesintegrerad
datoranvändning är det nästan uteslutande fråga om en utveckling på finska.
När det gäller att grunda "programbanker", som skall betjäna yrkesläroanstalterna, är
det enbart finska banker som avses. Det har redan grundats tre banker: en för de tekniska läroanstalterna (i Brahestad), en för de allmänna yrkesskolorna (i Tavastehus)
och en för handelsläroanstalterna (i Helsingfors). Alla tre är helt finska.
3. Åländskt perspektiv
Då man ser på yrkesutbildningen i åländskt perspektiv är det ett klart uttalat självstyrelsepolitiskt krav att all undervisning som bedrivs i de åländska skolorna skall ske på
svenska. Dessutom är det ett krav att även lärarfortbildningen skall ske på svenska.
Parlamentariska utbildningskommittén (PUK 1979:9) fastslår kraven att "den åländska
ungdomen blir garanteras möjligheter att förvärva yrkesutbildning på svenska" och att
"särskilda lösningar bör kunna tillgripas för att inom vissa för Åland speciellt viktiga
utbildningsområden möjliggöra en tillräckligt långtgående specialisering", samt att yrkesutbildningen "i kvalitativt hänseende bör stå på minst lika hög nivå som i omgivande regioner.”
182
-3-
TEKN87. TEK
4. Planerade åtgärder
Landskapsstyrelsen har insett ovan antydda behov av "resurssatsningar" för den datatekniska undervisningen och utvecklingen. I planen för landskapet Ålands hushållning
1986 - 1990 talas nämligen i klartext om vikten av att "utveckla särskilda "resursenheter" i anslutning till någon eller några av landskapets skolor".
Inför den senaste översikten, som gäller åren 1987 – 1991 skrev utbildningsavdelningen bl.a.
"De verksamhets former och tyngdpunktsomriden som preliminärt
nämnts för "resursenheterna" berör lärarfortbildning, programutveckling
och datoranskaffningar och skulle innebära en ny form för samarbete
mellan dels olika skolor och dels utbildning och näringsliv/samhälle på
Åland."
"Under den nu aktuella planperioden bör de ovannämnda tyngdpunktsområdena och verksamhetsformerna ytterligare betonas och dessutom
utökas med
a) att upprätta en databank för undervisningsprogram för de åländska
skolorna,
b) rådgivningsverksamhet i anslutning till programbanken,
c) verksamhet i projektform för ingenjörsutbildningen vid Ålands tekniska skola och
d) informations-, uppdrags- och konsultverksamhet gentemot åländska
småföretag inom tekniska branscher."
"Samtidigt som ovan nämnda "tekniskt inriktade" enhet utvecklas bör
även den andra formen för "resursenhet" utredas med en verksamhet
som är mera inriktad mot datateknikens användning inom handelsutbildningen och den allmänbildande undervisningen."
I landakapsstyrelsens översikt för åren 1987 - 1991 markeras vikten av samarbete mellan utbildning och näringsliv ytterligare genom bl.a. följande formuleringar i kapitlet
om utbildningsavdelningens förvaltningsområde:
Den tekniska och teknologiska utbildningen är ett område där behovet i
stort anses vara växande, men där det lokala behovet av utbildning är
svårt att förutsäga. Inom detta område behövs ett utvecklat samarbete
mellan utbildningen och näringslivet och en stor beredskap till snabba
insatser och investeringar i personella och tekniska resurser.”
183
-4-
TEKN87. TEK
Beträffande yrkeskursverksamheten sägs följande:
"Även i detta fall behövs ett smidigt samarbete mellan näringslivet och
yrkes- och fackskolorna, Ålands högskola och näringslivs- och utbildningsförvaltningen på Åland." ... "... behövs särskilda insatser och tilläggsanslag för att utveckla den tekniska och teknologiska utbildningen,
.... den yrkesinriktade kursverksamheten för vuxna, där även lärarfortbildningen kan inlemmas."
I kapitlet för näringsavdelningens förvaltningsområde talas likaså om principen "att
höja kunskapsnivån och beredskapen för ibruktagande av ny teknologi, främja innovationer, samt ett utvidgat samarbete mellan i synnerhet teknisk forskning och produktion".
Vidare talas det om vikten av att "fortsättningsvis på kort och medellång sikt bibehålla
stöden i nuvarande form... En ändring av resurserna bör ske över en så lång övergångstid att regionernas kapacitet att ta emot och utnyttja de tillbudsstående resurserna hinner byggas upp".
5. Vidtagna åtgärder
I enlighet med landskapets hushållningsplaner har åtgärder vidtagits för att
"förbereda och planera en samordning av de tekniska och teknologiska
resurserna för utbildningens och det åländska näringslivets behov. Arbetet har fått projektnamnet "Ålands Teknologicentrum" och har dels omfattat normal planering som hör till Ålands tekniska skola och berör skolans behov av tidsenlig utbildning och dels avergripande planering som
omfattar både det åländska näringslivets behov av utökade satsningar på
teknologisk kunskap och den principiella betydelsen av och konsekvenserna för en samordnad resurssatsning på teknologisk utveckling med
hands tekniska skola som centralinstitution".
Landskapsstyrelsen har även anlitat utomstående konsult för detta arbete. I ett brev daterat 9.1.1987 riktat till en konsult skriver landskapsstyrelsen följande:
"Ålands landskapsstyrelse har beslutat utreda förutsättningarna för och
behovet av att utveckla en resursenhet kring Ålands tekniska skola” för
att bl.a. stimulera den teknologiska kunskapsutvecklingen på Åland.”
De två konsultrapporterna som utarbetats under året har i hög grad stött de tidigare planerna och har också i väsentlig grad beaktats i förslaget till landskapets årsstat för år
1988.
184
-5-
TEKN87 .TEK
Helt allmänt råder det stor enighet om följande målformulering.
"Det övergripande målet för "Ålands Teknologicentrum” bör vara att aktivt bidra till att Åland skall kunna ta del av de forskningsoch utvecklingsresultat som kan främja den åländska utbildningen och det åländska
näringslivet."
6. "TOP-projektet" och "utvecklingsskolor"
Ett omfattande projekt (TOP = tietokone opetuksessa, datorn i undervisningen) med
sikte på att dra upp riktlinjer för att utveckla datoranvändningen i undervisningen genomfördes i riket åren 1984 - 1986. Projektet innebar ett långt utvecklat samarbete mellan yrkesutbildnings-, skol-, högskole- och näringslivsmyndigheter och resulterade i ett
omfattande be tänkande med förslag till utvecklingsprogram. Projektet har följts upp
genom att en särskild ledningsgrupp utsetts på hög nivå.
TOP-projektet utarbetade strategiska planer dels för att utveckla undervisningen i datateknik och dels får att utveckla möjligheterna att integrera datateknik i undervisningen i
hela skolan. I strategin för utvecklaodet av hela skolan indelas åtgärderna i tre ansvarsområden: (1) allmänna stödåtgärder, (2) regionalt stöd och (3) lärarutbildning.
I de allmänna städitgärderna ingår omfattande forskningsprojekt, produktionsstöd för
programprojekt och förnyelse av läroplanerna. I det regionala ansvarsområdet ingår
som en bärande idé att utarbeta ett nät av "stödpunktsläroanstalter", som skulle få ett
regionalt ansvar för (a) rådgivning och konsultverksamhet, (b) försök och forskning,
(c) lärarfortbildning och (d) utveckling av läromedel och läroplaner. De regionala stödpunktsläroanstalterna skulle tilldelas särskilda resurser och fungera dels i nära samarbete med varandra och dels samverka med regionens skolor och myndigheter och dessutom med riksmyndigheter, universitet och högskolor.
TOP-projektets förslag har modifierats något av den nya ledningsgruppen, men huvudlinjerna är oförändrade. Enligt TOP-förslaget om regionalt stöd utsåg därför yrkesutbildningsstyrelsen under hösten 1987 19 yrkesutbildande skolor för att från och med
1988 börja fungera som "utvecklingsskolor” för att sköta de uppgifter som angetts för
"stödpunktsläroanstalterna".
Bland utvecklingsskolorna återfinns två svenska skolor, nämligen Tekniska skolan i
Ekenäs och Vasa handelsläroverk.
Utvecklingsskolorna kommer att från och med 1988 stödas med resurser i form av utrustning, fortbildning och tid.
Det säger sig självt att de icke-monetära resurserna ges på finska.
185
-6-
TEKN87. TEK
7. Slutsatser
Förarbetet visar tydligt dels att det finns ett uttalat behov av en "resursenhet kring
Ålands tekniska skola" och dels att det även behövs en resurssatsning som inriktas mot
datateknikens användning inom handels-administrativ verksamhet och allmänbildande
undervisning.
Med tanke på de förberedelser som hittills har gjorts och den beredskap som därför har
uppstått och med tanke på landskapsstyrelsens ovan citerade åsikt om vikten av att öka
resurserna för forskning, utveckling och utbildning så, att en ändring av resurserna
(från produktionsstöd till investeringar i kunskap och produktutveckling) bör ske först
när regionernas kapacitet att ta emot och utnyttja resurserna hunnit byggas upp, framstår det ganska klart att utvecklaodet av "en resursenhet kring Ålands tekniska skola"
bör inledas genom att använda de budgeterade medlen för "Ålands teknologicentrum"
så, att en särskild teknologiavdelning inrättas vid Ålands tekniska skola.
Teknologiavdelningen skall kunna fungera med klart uttalat eget resultatansvar både
vad beträffar utgifter och inkomster. Avdelningens verksamhet skall dels svara mot utbildningskraven och dels rikta in sig på informations-, service-, konsult- och övriga
tjänster gentemot åländska företag och andra intressenter.
''Teknologiavdelningen" skall motsvara det som i den nya lagen om Ålands tekniska
läroverk, som nu bereds, benämns "teknologicentrum".
''Teknologiavdelningens" utåtriktade verksamheten kan successivt utvecklas al att en
fristående institution eller ett fristående företag kan avknappas, där verksamheten helt
och hållet består av informations-, service-, konsult-, utbildnings-, utvecklingsoch
forskningstjänster.
Det är utomordentligt viktigt att "teknologiavdelningen" redan från början och med
högsta prioritet utvecklar aktiva och fungerande kontakt- och informationskanaler dels
mellan Åland och andra regioner och dels inom Åland. Informationskanalerna kommer
då att bilda det nätverk som år en förutsättning för att den fortsatta verksambeten skall
tunna utvecklas och ge den önskade stimulanseffekten åt det ålladska näringslivet och
utbildningsväsendet.
8. Avsikt
Avsikten med min skiss är dels att ännu en gång upprepa att den nu föreslagna satsningen ingalunda är ett snabbt hugskott och dels att motivera varför det nu är angeläget
att just nu satsa samhällsresurser på teknologiutveckling, samt att påpeka att det behövs
samarbete och att inte motarbete mellan utbildning och näringsliv på Åland.
186
-7-
TEKN87. TEK
Jag invänder skarpt mot påståendet att det skulle föreligga en "direkt konflikt eller kollisionskurs" mellan de två skenbart olika och delvis fastlåsta utgångspositionerna som
har framforts från närings- och utbildningshåll.
Däremot tror jag mig veta att det finns en klart större beredskap och mognare beredning av behoven och målen inom utbildningssidan.
Om det alltså är möjligt att riva sig loss från de låsningar, som följaktligen måste ligga
på attityd- och prestigeplanet, är jag övertygad om att vi efter några år tillsammans kan
känna oss stolta över den gemensamma satsningen.
Gösta Helander, yrkesutbildningsinspektör’
187
188
Bilaga 5: Ålands Teknologicentrum – förslag till inriktning och organisation
Källa: Ålands landskapsarkiv, Åländsk utredningsserie 1987:9
189
’Landskapsstyrelsen tillsatte den 6 oktober 1987 en planeringsgrupp med uppgift att förbereda och
detaljplanera projektet Ålands teknologicentrum. I landskapsstyrelsens förslag till ordinarie årsstat för
landskapet Åland för år 1988 föreslås sammanlagt 800.000 mk för driftkostander och utrustning för
ett teknologicentrum. För understöd för teknologi- och datautveckling föreslås samtidigt 150.000 mk
vars användning skall koordineras med teknologicentrets verksamhet. För den fortsatta utvecklingen
av projektet förslår landskapsstyrelsen att en ledningsgrupp tillsätts med föreståndare för näringsavdelningen, utbildningsavdelningen, tekniska skolan och Ålands handelskammare.
Planeringsgruppen har sammanträtt fyra gånger. Enskillda medlemmar har gjort studiebesök och haft
kontakter med tekologisakkunniga i Finland och i Sverige. Planeringsgruppens förslag, om vilket
gruppens medlemmar är eniga, presenteras i denna rapport och uppdraget är härmed avslutat.
Som bilaga ingår direktionens vi Ålands tekniska skola synpunkter på ett teknologicentrum.
Olof Erland, ordförande
Bjarne Lindström
Harry Jansson
Bo Tikander
Börje Karlsson
190
Allmän bakgrund
Det åländska samhällets omvärldsberoende innebär att vi måste anpassa oss till den tekologiska utvecklingen samtidigt som spridningen av teknologi medför nya utvecklingsmöjligheter inom olika
samhällsektorer.
Den tekniska utvecklingen har konsekvenser för utvecklingen inom industrin, handeln, den offentliga
förvaltningen, utbildningen, osv. och gränserna mellan olika politikområden blir alltmer diffusa. Den
tekniska utvecklingen kan – som traditionellt – förändra produktionsmetoderna men den kan också
direkt beröra miljö, konsumtion, arbetsförhållanden och kommunikationer. Teknologi- och affärsutveckling hänger också nära samman i industrin, inom handeln och tjänstesektorn.
I Finland och i Sverige har teknologipolitiken aktiverats de senaste åren. Ökade resurser till forskning
och förnyelse av teknologin ingår i strategin för strukturomvandlingen och för att höja industrins internationella konkurrenskraft.
Som ett led i teknologipolitiken har man i Finland grundat teknologiska utvecklingscentraler för att
effektivera den teknologiska administrationen inom handels- och industriministeriets förvaltningsområde. För närvarande verkar regionala utvecklingscentraler i tio distrikt. De regionala enheterna inriktas på direkta konsultinsatser, såsom tekniska förstudier, direkt till näringslivet.
Förutom satsningar på internationellt samarbete och större flexibilitet i undervisningen och forskningen vid högskolorna har också yrkesutbildningen på mellanstadiet en roll i teknologipolitiken. Inriktningen har där främst fått ut på att öka de tekniska resurserna inom datautbildningen.
Liksom i Finland ar teknologipolitiken i Sverige i stora drag inriktad på att stärka de stora, tekniska
avancerade företagens internationella konkurrenskraft. Teknologin till de små och medelstora företagen kanaliseras via regionala högskolor och utbildningsanstalter. De regionala utvecklingscentraleran
i Finland motsvaras i Sverige av en omfattande flora av s.k. resurscentra av olika slag. I en nyligen
publicerad undersökning identifieras över 500 resurscentra med olika ambitionsnivå, från grundforskning till rådgivning och information. Ca 200 har en bred inriktning, medan övriga är specialiserade
och ofta anpassade till det lokala näringslivets behov. Ofta kombineras teknikutveckling med företagsutveckling.
På Åland saknas traditionen av en egen avancerad teknologisk forskning. På avgränsade områden
finns emellertid möjlighet att tillämpa och också själv utveckla avancerad teknologi. Mot bakgrunden
av näringsstrukturen, omvärldsberoendet och vårt utbildningssystem bör därför ett åländskt teknologicentrum ha en generell, bred orientering där centret skall fungera som koordinator och förmedlare i
olika utvecklingsprojekt. En viktig uppgift är att utveckla ett kontaktnät till utvecklingscentra-
191
ler, resurscentra och andra kunskaps- och informationsenheter i omgivningen. Verksamheten bör inriktas mot flera samhällsområden, såsom näringsliv, utbildning och förvaltning. Särskilt viktigt är att
kombinera teknologi och ekonomi för affärsutveckling i näringslivet.
Utbildningsinsatserna inriktas dels mot tekniska skolans behov, men teknologicenteret skall också
kunna initiera och koordinera relativt avancerade kurser på samnordisk nivå.
Den uteveckling som pågår inom Skärgårdsprojektet av småskalig teknologi bör med fördel kunna
samordnas med teknologicentrets verksamhet.
På sikt bör teknologicentret utveckla ett samarbete med Ålands högskola för eventuella teknologiska
inslag i högskoleutbildningen och en vidareutbildning utifrån tekniska skolans 4-åriga ingenjörsutbildning.
För att betona Ålands teknologicentrums status och generella inriktning vad avser både teknologiområden och nivå skall centret efter uppbyggnadskedet, då centret verkar som en enhet vid Ålands tekniska läroverk, bli en fristående institution under Ålands landskapsstyrelses förvaltning. Grundenheten bör åtminstone under uppbyggnadsperioden finansieras över landskapsbudgeten medan olika projekt som administreras av centret kan ha olika finansieringsformer och också drivas i vinstsyfte.
Målsättningen för teknologicentrets verksamhet bör vara att sprida tillgänglig teknologi, höja den
tekniska kompetensen i samhället i stort och att på avgränsande områden utveckla teknologi för
åländska behov.
Mot bakgrund av ovanstående allmänna inriktning och målsättning för Ålands teknologicentrum föreslår planeringsgruppen att centret utvecklas enligt nedan angivna grunder. Det bör i sammanhanget
betonas att verksamheten inter bör preciseras i detalj i detta skede då den i hög grad är beroende av
den person som anställs som projektledare.
För planeringen har planeringsgruppen fastslagit följande disposition:
1. Inriktning av verksamheten
2. Organisation
3. Resurser
4. Verksamhetsplan
5. Finansiering
Teknologicentrets projektledare bör medverka vi uppgörandet av en detaljerad verksamhetsplan och
resursanskaffningsplan.
1. Inriktning av verksamheten
Ålands Teknologicentrum (ÅTC) skall ha som uppgift att höja utbildningsnivån och det tekniska kunnandet i landskapet.
192
Verksamheten riktar sig till näringslivet, till utbildningssektorn och till övriga områden i samhället där
den teknologiska utvecklingen är av betydelse.
Datorteknologin har en bred tillämpning i samhället och ÅTC bör redan i inledningsskedet bygga upp
en kompetens inom området och anskaffa grundläggande datautrustning.
2. Organisation
ÅTC:s verksamhet leds av en ledningsgrupp med en representant för Ålands handelskammare och
Ålands tekniska skola och två representanter för Ålands landskapsstyrelse (näringsavdelningen och
utbildningsavdelningen).
Till ÅTC knyts en projektledare som svarar för centrets dagliga ledning och den löpande verksamheten.
Ledningsgruppen skall också utgöra ett expertorgan inom teknologi och teknologi-politik och skall
fungera som stöd för projektledaren i utvecklandet av verksamheten vid ÅTC. Ledningsgruppen skall
tillsammans med projektledaren uppgöra detaljplaner för verksamheten.
3. Resurser
Personal
Projektledarens kvalifikationer:
* slutexamen vid teknisk högskola i Nordens
* erfarenhet av tekniskt-kommersiellt utvecklingsarbete
* grundläggande datakunnande
Utvecklingsledaren anställs i avtalsförhållande. Utgångslönen motsvarar A30 med möjlighet till tilllägg beroende på personliga kvalifikationer. Om anställningsvillkoren i övrigt förhandlas vid anställningen då också en befattningsbeskrivning bör utarbetas.
Övrig personal kan anställas vi ÅTC inom ramen för tillbudsstående medel.
Utrustning
Med de i landskapsstyrelsens budget för 1988 reserverade medlen under momentet 26.05.73 anskaffas
grundutrustning för datateknik.
Utrustningen skall kunna användas för datorstödd konstruktion, produktion och administration samt
för databas och databassökning med uppkopplingsmöjlighet till kommersiella och vetenskapliga databaser.
Övrig utrustning för verksamheten anskaffas inom ramen för budgeterade medel enligt ledningsgruppens och projektledarens beslut.
193
4. Verksamhetsplan
1. Projektledaren planerar anskaffningen av grundutrustning för datateknik.
2. Projektledaren planerar uppkoppling mot olika databaser. Bibliotek och databas samordnas med
tekniska skolan.
3. ÅTC gör en kartläggning av de åländska företagen, deras tekniska lösningar i den löpande verksamheten samt kartlägger företagens tekniska utvecklingsbehov och -problem.
4. ÅTC kartlägger kontaktpunkter och inventerar resurser i de närmaste regionerna.
5. Projektledaren förbereder projektarbeten i ingenjörsutbildningen vid tekniska skolan i samråd med
skolans lärare och de åländska företagen.
5. Finansiering
Grundverksamheten finansieras genom anslag i landskapsbudgeten. Detta gäller
* användningen i skolan av ÅTC resurser
* konsulthjälp till företagen, 3-5 dagar per företag och år.
Utbildnings- och övriga projekt som initieras av utomstående finansieras även i princip av dessa.
Kostnaderna för kursverksamhet som avser att höja det tekniska kunnandet och speciellt datakunnandet i åländska företag täcks till en del med budgetmedel.
Ett exempel på en utomstående finansiär av speciellt projektverksamhet är Skärgårdsprojektet, som
även kan delta i kostnaderna för avlösning av personal.
194
Bilaga
Ålands tekniska skolas direktion har i sitt budgetförslag för år 1988 definierat det planerade teknikcentrets betydelse bland annat på följande sätt (citat):
”Genom teknologicentret får tekniska skolan
1. CAD/CAM-utrustning som krävs för ingenjörsutbildningen
2. förbättrade kontakter med näringslivet
3. projektarbeten som behövs i ingenjörsutbildningen
4. mikrodatorutrustning som behövs i ADB-utbildningen”.
Direktionen har också föreslagit att den tekniska resursenheten – Ålands teknologicentrum – startas
som en avdelning vid tekniska skolan, samt framhållit sin uppfattning att teknologicentrets verksamhet på sikt ska inriktas mot självfinansiering och resultatansvar.
I remissyttrandet om förslaget till landskapslag om Ålands tekniska läroverk framhöll direktionen
bl.a. följande:
”Direktionen anser att det planerade teknologicentret, som enligt den allmänna motiveringen till lagförslaget skulle vara till främst för utbildningen, även direkt skulle främja det åländska näringslivet
inom olika branscher genom att teknologicentret utför forsknings-, informationsoch uppdragsverksamhet för näringslivet. Härvid kan även skolans elever genom ingenjörsarbeten och övriga projektarbeten medverka och skapa kontakter med den åländska industrin och näringslivet”.
Direktionen föreslog därför en ändring av lagtexten i detta avseende med motiveringen att teknologicentret skulle utformas så att det tillika tjänar näringslivets behov.
Vid sammanträde den 26.11.1987 kunde skolans direktion ta del av landskapsstyrelsens framställning
till landstinget med förslag till landskapslag om Ålands tekniska läroverk, varvid direktionen konstaterade bl.a. följande:
”Det i lagförslagets 1. Paragraf nämnda teknologicentret kommer att bli betydelsefullt för verksamheten vid skolan och för ingenjörsutbildningen. I detta avseende ges samma möjligheter till forskning,
informationsoch uppdragsverksamhet som vid rikets tekniska läroanstalter. Detta är också en av
förutsättningarna med rikets motsvarande utbildning, vilket är ett krav då skolan har riksomfattande
studielinjer”.
195
196
Bilaga 6: Ålands teknologicentrum – kompletterande utredning
rörande projekt Ålands teknologicentrum.
”Till Ålands landskapsstyrelse
ÅLANDS TEKNOLOGICENTRUM
– kompletterande utredning
Landskapsstyrelsen tillsatte den 6 oktober 1987 en planeringsgrupp med uppgift att förbereda och
detaljplanera projektet Ålands teknologicentrum. I landskapsstyrelsens förslag till ordinarie årsstat för
landskaet Åland för år 1988 hade föreslagits sammanlagt 800.000 mk för driftskostnader och utrustning för ett teknologicentrum. För understöd för teknologi- och datautveckling hade föreslagits
150.000 mk, vars användning skulle koordineras med teknologicentrets verksamhet. Dessutom hade
möjligheterna till inkomster till centret beaktats på inkomstsidan.
Planeringsgruppens förslag till inriktning och organisation för Ålands teknologicentrum (Åländsk
utredningsserie 1987:9) avläts den 7 december 1987.
I landstingets behandling av landskapsstyrelsens förslag till årsstat ströks de anslag som föreslagits för
teknologicentret och understödet för den anslutande teknologi- och datautvecklingen med motiveringen att vissa utredningsdetaljer ännu måste kompletteras.
Landskapsstyrelsen beslöt den 3 februari att ånyo tillsätta den tidigare planeringsgruppen och att
komplettera den med yrkesutbildningsinspektör Gösta Helander. Planeringsgruppen fick till uppgift
att utgående från betänkandet som angivits 7.12.1987 göra en kompletterande utredning som kan ligga
till grund för ett budgetäskande.
Planeringsgruppen har utgått från den tidigare utredningens förslag för verksamheten vid Ålands teknologicentrum och beaktat de synpunkter som framförts av Ålands handelskammares tekniska utskott
i ett utlåtande om projektet Ålands teknologicentrum.
Planeringsgruppen har sammanträtt två gånger och enats om följande kompletteringar avseende centrets inriktning och organisation, tidtabellen för verksamhetens inledningsskede och synpunkter på
centrets vidare utveckling.
1. Verksamhetens inriktning och organisation
Ålands teknologicentrum (ÅTC) bör ha en bred inriktning som kan tillgodose behovet av teknisk utveckling på olika områden som är särskilt betydelsefulla för det åländska näringslivet. Centret har en
viktig uppgift att bevaka teknikutvecklingen i vår omvärld och initiera och koordinera projekt som
197
svarar mot den näringspolitiska inriktningen på småskalighet, bredd och anpassningsförmåga.
Exempel på projektidéer som nu diskuteras är specialiserade datorstödda konstruktionsprogram, försöksverksamhet vi vindkraft, utveckling av datorprogram för sjöfarten, jordbruksredskap för ogräsbekämpning, miljövänlig småskalig produktion och vattenrening samt flera projektförslag inom speciellt
miljövärden och livsmedelsproduktion och -hantering.
Centrets generella inriktning är inget hinder för att man redan i initialskedet införskaffar grundutrustning för datorstödd konstruktion och tillverkning (CAD/CAM). Datorutrustningen kan kompletteras
med programvara för projekt på olika områden.
projektledare som bör samråda med tekniska skolans direktion. Projektledaren bör dels kunna fungera
som expert, konsult och utbildare, dels som verksamhetsledare för teknologicentret.
landskapsstyrelsen och vardera för Ålands tekniska skola och Ålands handelskammare. Ledningsgruppen bör samråda med representanter för övriga yrkesskolor och Ålands högskola i den utsträckning de berörs av centrets olika projekt.
2. Tidtabell
Mot bakgrunden av utvecklingen på det tekniska området i vår omvärld och de projektidéer som behöver en institutionell plattform för att förverkligas, bör Ålands teknologicentrum inrättas snarast
möjligt.
Arbetsgruppen föreslår, utan att för den skull binda ledningsgrupen för centret, följande tidplan:
c) Ledningsgruppen förverkligar inköp av basutrustning för centrets och Ålands Tekniska skolas
behov.
d) Projektledaren och ledningsgruppen uppgör verksamhetsplan och årsbudget som fastställs av
Ålands landskapsstyrelse efter utlåtande från Ålands Tekniska skolas direktion och Ålands
handelskammares styrelse.
Ovanstående punkter a-d bör förverkligas före utgången av september 1988.
198
Under Verksamhetsåret bör projektledaren utöver den löpande verksamheten
‐
‐
‐
bygga upp ett kontaktnät med olika teknologienheter, främst i Norden
utreda det åländska näringslivets tekniska kompetens och behov av utveckling
uppgöra förslag till projektarbeten för åländska skolor
Därutöver bör projektledaren tillsammans med ledningsgruppen uppgöra en långsiktig verksamhetsplan och ge förslag till ett teknologipolitiskt program för landskapsstyrelsen.
Ålands teknologicentrum. I övrigt hänvisas till betänkandet ÅU 1987:9.
3. Synpunkter på ÅTC vidareutveckling 1990-95
Verksamheten förstärks genom egen teknik- kompetenssatsning och utvidgas genom intensifierad
konsult-, service- och sammarbetsinsatser mot åländska företag. Samarbete med omgivande regioner
via olika kontaktkanaler såsom Ålands handelskammare, TEKES, Ålands högskola, högskolor och
teknik- och utvecklingscentra i Finland och Sverige, Nordiska rådet etc. utvecklas.
Organisatoriskt kan ledningsgruppen förstärkas med representanter för nya intressegrupper.
Ekonomiskt innebär utvidgningen att både den självfinansierade verksamheten och den övriga verksamheten växer.
På sikt kan centrets projekt utvecklas till fristående företag. Verksamheten förväntas också bidra till
att landskapets utbildningsenheter kan stärka sin tekniska kompetens och bygga ut resurserna för teknikutbildningen.
Mariehamn den 8 mars 1988
Olof Erlander
Börje Karlsson
Gösta Helander
Bjarne Lindström
Harry Jansson
Bo Tikander”
199
200
Bilaga 7: Landskapsstyrelsens förslag till första tillägg till årsstaten för år
1988
Källa: ÅTC:s arkiv.
1987-88 Lt - Ls framst. nr 33 - I tb OM 1988
LANDSKAPSSTYRELSENS FRAMSTÄLLNING till Landstinget med förslag till första tillägg till
ordinarie årsstaten för landskapet Åland under år 1988.
Till Landstinget överlämnas lanskapsstyrelsens framställning med förslag till första tillägg till ordinarie årsstaten för landskapet Åland under år 1988.
TEKNOLOGIUTVECKLINGEN I LANDSKAPET
Den åländska näringspolitiken bör allmänt stärka den tekniska kompetensen och höja den tekniska
nivån i företag.
Små- och medelstora företag har inte samma möjligheter som stora koncerner att bedriva produktutveckling och dra nytta av tekniska framsteg. Därför är det särskilt viktigt att på Åland koordinera
forskning och produktutveckling och aktivt bygga upp kontaktnät och samverka med olika tekniska
institutioner och företag i vår omgivning.
I riket har man i enlighet med ett långsiktigt teknik-politiskt program (”Statsrådets redogörelser till
riksdagen om vetenskaps- och teknologipolitiken”, Helsingfors 1985), systematiskt satsat på forskning och utveckling och en utbyggnad av landsomfattande teknologicentra och -byar.
De industripolitiska åtgärderna inriktas på utvecklandet av nya produkter och produktionsmetoder
samt på främjandet av högteknologin. För förbättrande av den regionala tillgången till forskningsoch
utvecklingsservice och småföretagens utvecklingsförutsättningar inriktas tillväxten av statens tekniska
forskningscentral fortfarande också på områden utanför huvudstadsregionen.
Teknologiska utvecklingscentralen (TEKES) grundades 1983 för att effektivera den teknologiska
administrationen inom handels- och industriministeriets förvaltningsområde. TEKES huvudfunktioner
är:
att planera, koordinera och finansiera nationella teknologiska forskningsprogram,
att arbeta för internationellt samarbete och teknologiutbyte,
att medverka vi utformandet av landets teknologipolitik,
att stöda tillämpad forskning i högskolor och institut samt stöda industriella produktutvecklingsprojekt,
att konsultera små och medelstora företag vid planerandet av väsentliga utvecklingsprojekt,
att fungera som hemlandsbas för Finlands nät av industrisekreterare.
TEKES Konsultering har grundats för att hjälpa små och medelstora företag i startfasen av väsentliga
utvecklingsprojekt som kan inrikta sig på utveckling av produkterna, på marknadsföring, på produktionsmetoderna eller själva affärsidén.
TEKES Konsultering arbetar utan kostnad för företaget ifråga men den kostnadsfria hjälpen är begränsad till högst fem konsultdagar. Målsättningen är att man med hjälp av denna insats kan styra in
företaget på rätta arbetsmetoder och rätta kontakter och att företaget dessutom lär sig uppskatta, söka
och utnyttja utomstående sakkunskap.
Informationssökning i databanker utvecklas och TEKES konsulterna har tillgång till teknisk utrustning för detta. Förutom konsultering direkt i företagsprojekt arbetar TEKES Konsultering för att öka
antalet och nivån av utvecklingsprojekt inom respektive del av landet. I detta arbete samarbetar man
201
med andra organisationer såsom handels- och industriministeriets distriktskontor; utvecklingsområdesfondens (KERA) distriktkontor; utrikeshandelsförbundets exportmän; näringsombudsmännen;
företagsorganisationerna samt länsstyrelserna.
Det åländska utbildningsväsendet bör inordnas i kompetens- och teknologiutvecklingen där yrkesutbildningen och företagens teknologiutveckling kan samordnas.
Inrättandet av ett teknologicentrum på Åland bör därför samordnas med utbildningen på yrkes- och
högskolenivå. Det är särskilt viktigt att beakta möjligheterna att utnyttja gemensam teknisk utrustning,
speciellt datorer.
Mot bakgrund av ovanstående och behovet av utökade tekniska resurser vid tekniska skolan i och med
att ingenjörsutbildningen startas upptog landskapsstyrelsen i förslaget till årsstat för år 1988 anslag
dels för driftskostnader och utrustning för ett teknologicentrum, totalt 800.000 mark under kapitel
26.05 och dels för understöd för teknologi- och datautvecklingen 150.000 mark (moment 27.02.65)
Med anledning av landstingets beslut härvid har landskapsstyrelsen ytterligare utrett frågan och föreslår följande:
1. Verksamhetens inriktning och organisation
Ålands teknologicentrum (ÅTC) bör ha en bred inriktning som kan tillgodose behovet av teknisk utveckling och utbildning på olika områden som är särskilt betydelsefulla för det åländska näringslivet.
Centret har en viktig uppgift att bevaka teknikutvecklingen i vår omvärld och initiera och koordinera
projekt som svarar mot den näringspolitiska inriktningen på småskalighet, bredd och anpassningsförmåga.
Exempel på projektidéer som nu diskuteras är specialiserade datorstödda konstruktionsprogram, försöksverksamhet med vindkraft, utveckling av datorprogram för sjöfarten, jordbruksredskap för ogräsbekämpning, miljövänlig småskalig produktion och vattenrening samt flera projektförslag inom speciellt miljövården och livsmedelsproduktion och -hantering.
Centrets generella inriktning är inget hinder för att man redan i initialskedet införskaffar grundutrustning för datorstödd konstruktion och tillverkning (CAD/CAM). Datautrustningen kan kompletteras
med programvara för projekt på olika områden.
projektledare som bör samråda med tekniska skolans direktion. Projektledaren bör dels kunna fungera
som expert, konsult och utbildare, dels som verksamhetsledare för teknologicentret.
landskapsstyrelsen och en vardera för Ålands tekniska skola och Ålands handelskammare. Ledningsgruppen bör samråda med representanter för övriga yrkesskolor och Ålands högskola i den utsträckning de berörs av centrets olika projekt.
2. Tidtabell
Mot bakgrund av utvecklingen på det tekniska området i vår omvärld och de projektidéer som behöver en institutionell plattform för att förverkligas, bör Ålands teknologicentrum inrättas snarast möjligt.
Arbetsgången efter det att anslag beviljats för ändamålet kan därför bli följande:
202
c) Ledningsgruppen förverkligar inköp av basutrustning för centret och Ålands tekniska skolas behov.
d) Projektledaren och ledningsgruppen uppgör förslag till verksamhetsplan och årsbudget efter
utlåtande från Ålands Tekniska skolas direktion och Ålands handelskammares styrelse.
Under Verksamhetsåret bör projektledaren utöver den löpande verksamheten
‐
‐
‐
bygga upp ett kontaktnät med olika teknologienheter främst i Norden
utreda det åländska näringslivets tekniska kompetens och behov av utveckling
uppgöra förslag till projektarbeten för åländska skolor
Därutöver bör projektledaren tillsammans med ledningsgruppen uppgöra en långsiktig verksamhetsplan och ge förslag till ett teknologipolitiskt program för landskapsstyrelsen.
Ålands teknologicentrum. I övrigt hänvisas till betänkandet ÅU 1987:9.
Med hänvisning till ovanstående föreslår landskapsstyrelsen att under moment 26.05.22 ett anslag om
300.000 mark för teknologicentrets driftkostnader och under moment 26.05.73 400.000 mark för anskaffande av utrustning till centret. Därtill föreslås under moment 27.02.65 150.000 mark för understöd för teknologi- och datautveckling.
203
204
Bilaga 8: Invigningen av ÅTC 16.12.1988 - Förteckning över deltagare
Källa: ÅTC:s arkiv
Jansson, Olof
Jansson, Sven A.
Johansson, Alf
Kalm, Rolf
Karlsson, Börje
Karlsson, Gunda
Karlsson, Ulla
Kåhre, Jan
Lemquist, Gunnar
Lindfors, Lars-Eric
Lindqvist, Harry
Lindström, Bjarne
Lönngren, Johnny
Nordén, Harry K.
Nordlund, Harry
Nordqvist, Monica
Pfaler, von Robert
Remmer, Olav
Rosenqvist, Bo
Sarin-Grufberg, Ritva
Schantz, von Jan-Mikael
Skogberg, Sture
Stenbäck, Karl-Johan
Sundman, Pelle
Söderlund, Rudolf
Söderlund, Tor- Erik
Tikander, Bo
Åkerfelt, Jan- Erik
Österberg, Björn
Aarnio, Juhani
Andersson, Thure
Bertell, Erik
Borg, Leif
Börman, Ralf
Carlstedt, Börje
Dahlblom, Torolf
Edlund, Karl-Johan
Ekström, Claes
Eriksson, Bo- Gilbert
Eriksson, Dan E.
Eriksson, Holger
Eriksson, Karl-Göran
Eriksson, Sune
Erland, Olof
Erlandsson, Kristofer
Erlandsson, Ragnar
Fagerholm, Karl-Gunnar
Fagerholm, Maggie
Fredriksson, Tom
Gustafsson, Erling
Gustafsson, Ingmar
Hansen, Sten
Hedman-Jaakola, Christina
Helander, Gösta
Haglund, Lennart
Harberg, Justus
Hohental, Mica
Holmberg, Johan
Jansson, Harry
205
206
Bilaga 9: ÅTC verksamhetsplan 1989-1990
’ÅLANDS TEKNOLOGICENTRUM
Verksamhetsplan 1989-1990
KARTLÄGGNING DEN ÅLÄNDSKA INDUSTRIN
Som underlag för utvecklingen av verksamheten vid ÅTC kartlägger projekt ledaren den åländska
industrins tekniska nivå och behovet av teknisk stödverksamhet. Kartläggningen påbörjas omedelbart
och resultatet redovisas i rapportform för ledningsgruppen.
Kartläggningen begränsas i första etappen till ett tjugotal industriföretag. Förutom industriföretag tas i
kartläggningen även med företag som utanför industrisektorn kan tänkas ha nytta av den datorutrustning som skaffas till ÅTC. Sådana företag finns bl.a. inom bygg- tjänste- och serviceområdet.
UTRUSTNING
Den datorutrustning på fem datorer för datorstödd konstruktion (CAD) och en för databassökning som
installeras på ÅTC skall ”saluföras” för det åländska näringslivet. Utrustningen är planerad att användas bl.a. på följande sätt:
Kursverksamhet
‐ ÅTL:s utbildningsverksamhet
‐ CAD-kurser för åländskt näringsliv
‐ utomåländska kurser
Demonstration
‐ för åländsk industri
‐ uthyrning till industri
Konsultarbete
‐ konsultarbeten i CAD
‐ databas sökning
‐ examensarbeten
‐ projektverksamhet
Datorstödd konstruktion är ekonomiskt mest lönande för tillverkande företag där produktserierna är
relativt korta men produktvarianterna nära varandra. Ritningsändringar i CAD är i sådana fall mycket
tidsbesparande i jämförelse med manuella ändringar på pappersritningar.
Vinsterna av datorstöd i tillverkningsindustrin blir betydligt mer påtagliga då den datorstödda konstruktionen kombineras med datorstödd tillverkning (CAM). Detta är speciellt intressant för Åland där
bristen på arbetskraft är stor. För främst demonstrationssyfte men även för utbildningsändamål planeras därför en utvidgning av utrustningen vid ÅTC så att även föredelarna med CAM kan påvisas. Vid
underökningen och demonstrationen av CAM skall arbetet koordineras med yrkesskolans satsningar
på områddet.
KONTAKTSKAPANDE VERKSAMHET
Förutom de kontakter som knyts till åländsk industri, näringsliv och myndigheter bl.a. genom den
industriinriktade behovskartläggningen, skall snarast följande kontaktnät upprättas på nordiskt plan:
‐ teknikcentra av varierande slag
207
‐
‐
‐
‐
forskningsstödjande organ (TEKES, STU, NTNF)
myndigheter (EG-frågor, utvecklingstrender)
externa databaser
läroinrättningar
PROJEKT
Under uppbyggnadsskedet av ÅTC har ett antal områden nämnts som lämpliga verksamhetsområden
för ÅTC. De områden som nämnts är vindkraft, sjöfart, havsteknik, miljöteknik och jordbruksteknik.
ÅTC:s roll i projekt på bl.a. dessa områden skulle vara koordinerande och projektstyrande.
Följande områden priorteras i ett första skede:
‐ vindkraft
‐ nordiskt samarbete inom sjöfartsområdet
‐ miljövård
‐ småskalig produktion
208
Bilaga 10: Landsskapsstyrelsens syn på IT-utvecklingen år 2000
Utdrag ur Ålands Landskapsstyrelses budget för landskapet Åland 2000, antagen av lagtinget
22.12.1999, s.15-16, nedladdat från http://www.regeringen.ax/budget.pbs:
”IT-UTVECKLINGEN
Ålands landskapsstyrelse ser informationsteknologi, IT, som ett nyckelbegrepp i det moderna samhällets utveckling såväl i arbetslivet, i den egna verksamheten, i utbildningen som i det privata näringslivet och för den enskilde medborgaren. Landskapsstyrelsen anser det därför viktigt att Åland har
en modern, väl fungerande teknisk infrastruktur men anser också att attityder och öppenhet inför utvecklingen är minst lika viktiga strategiska frågor.
Landskapsstyrelsen strävar efter att i den egna verksamheten utnyttja IT som ett verktyg för sin interna verksamhet samt för kontakter och informationsutbyte med omvärlden. Strävan är att den typ av
teknologi samt nivån på densamma skall motsvara vad som används i omgivningen. Landskapsstyrelsen skall ta i bruk ny teknik i den takt utvecklingen i samhället så kräver samt hålla sig till standardiserade och beprövade lösningar för att underlätta informationsoch teknikutbyte med omgivningen.
Landskapsstyrelsen anser att även samhällets allmänna IT-utveckling på detta sätt främjas på ett
ändamålsenligt sätt.
Landskapsstyrelsen avser att under år 2000 utarbeta en IT-strategi för utbildningen. Denna IT-strategi
skall innehålla både visioner på längre sikt och mål på medellång sikt samt planer som kan omsättas i
konkret handling med början redan år 2000. Strategin skall omfatta hela utbildningsområdet, eftersom
landskapsstyrelsen anser att en medveten utveckling av att använda IT i undervisningen, utbildningen
och forskningen är av central betydelse för hela kunskaps- och kompetensutvecklingen i landskapet.
Syftet är att IT skall integreras som en naturlig del av utbildningen på samtliga nivåer. Varje studerande skall ha likvärdiga möjligheter till tillgång till tekniken.
Med tanke på att IT-utvecklingen går snabbt och att landskapets egna utvecklingsresurser är begränsade avser landskapsstyrelsen att skapa ett effektivt kontakt- och informationsnät till utbildningsmyndigheter, högskolor och universitet, näringslivsorganisationer och andra instanser i första hand inom
Norden men också vidare. Detta nätverk skall byggas upp så att det utnyttjar redan befintliga kontaktvägar och nätverk, där skolorna, Ålands teknologicentrum, Ålands högskola och Ålands yrkeshögskola är naturliga komponenter.
Landskapsstyrelsen anser att samarbete mellan näringslivet och förvaltningen samt inom näringslivet
är synnerligen viktigt. Det är därför viktigt att lämpliga fora för dessa kontakter skapas. Landskapsstyrelsen har inlett en sådant kontaktskapande arbete med att under hösten 1999 arrangera en ITworkshop samt informationsträffar, ”IT-frukostar” och avser att under år 2000 fortsätta med denna
verksamhet i den form som erfarenheten visar att är lämplig.
Landskapsstyrelsen är beredd att stödja konkreta utvecklingsoch teknikprojekt och anser att det är
viktigt att impulser till utvecklingsmål och -projekt kommer från näringslivet. Detta innebär att en
förändrad praxis beträffande vilka typer av projekt som kan beviljas näringsstöd är aktuell så att företag inom IT-området kommer i en bättre ställning.
Bristen på kvalificerad personal anses idag av näringslivet vara den faktor som mest begränsar utvecklingen. Landskapsstyrelsen strävar därför till att genom IT-utbildning underlätta rekryteringen av
personal till de företag som verkar inom IT-sektorn samt genom integration av IT i övrig utbildning se
till att personal inom övriga sektorer har tillräckliga kunskaper inom detta område.
För den enskilde medborgaren är idag IT både till nytta och nöje, hemdatorerna har blivit allt vanligare och tjänster riktade till gemene man finns idag i rikligt mått på nätet.
Diskussionen har på senare tid mycket kretsat kring bredband och fibernät. Landskapsstyrelsen ämnar
inte i egen regi bygga upp en teknisk infrastruktur utan anser det vara en uppgift som det privata nä209
ringslivet bör sköta. Landskapsstyrelsen är beredd att ekonomiskt stödja en sådan satsning, dels för att
försnabba uppbyggnaden och dels för att trygga att även glesbygd och skärgård får tillgång till denna
teknik. För ändamålet har i föreliggande budgetförslag intagits 2,5 miljoner mark. Stödet förutsätter
dock att formerna och förutsättningarna klargörs tillsammans med de i branschen verksamma företagen och i förhållande till EG-rätten innan konkreta bevillningsbeslut kan fattas. Det totala behovet av
investeringar i bredbandsteknik kan uppskattas belöpa sig till ca 25 miljoner mark. Det totala stödbeloppet fördelat över några år uppskattas utgående från detta till ca 10 miljoner mark.
Landskapsstyrelsen anser det samtidigt vara viktigt att nätet också fylls med innehåll varför även den
typen av satsningar är av strategisk betydelse. Landskapsstyrelsens målsättning är därför att utvidga
sin egen informationsverksamhet även på internet samt att tillhandahålla olika former av blanketter
och ansökningshandlingar via detta medium.”
210
Bilaga 11: Beskrivning av ÅTC år 2001
211
[s.2]
Mål
Målet för ÅTC:s verksamhet mot olika kunder är:
Ägarna/landskapsstyrelsen:
‐
‐
‐
att utveckla det tekniska företagandet
att höja den tekniska kompetensnivån
leda projekt
Företags- och organisationskunderna:
‐
‐
‐
att hjälpa företag, organisationer och personer att förverkliga idéer inom det tekniska området
att hjälpa vid införandet av effektiva kvalitets- och miljöledningssystem
leda, koordinera och initiera projekt inom IT-området
Utbildningsområdet:
‐
‐
erbjuda kortare specialsydda kurser för näringslivet och för landskapets skolor
utveckla samarbete inom vuxenutbildningsområdet
...
[s.3]
Prioriterade områden
Teknisk vägledning
Teknisk datoranvändning
Förnybar energi, produktion och användning
Kvalitets- och miljöledningssystem
Informationsteknologi
...
[s.4]
Vägledning


Projektledning
Hjälp att hitta
‐ experter
‐ Samarbetspartner
‐ Direktiv
‐ finansieringskällor
...
[s.5]
Teknisk datoranvändning

Kurser i t ex:
212


‐ AutoCAD +tillämpningar
‐ Multimedia animeringar
‐ Skräddarsydda kurser
‐ Seminarier
Uthyrning a utrustning
Rådgivning demonstration
...
[s.6]
Energi





Vindkraft
‐ teknisk planering av utbyggnad
‐ information och utbildning
‐ ingenjörsarbeten
solkraft
Biobränsle (flis, rybs, etanol)
Energibesparing och effektivering
Internationella projekt
...
[s.7]
Kvalitets- och miljöledningssystem



Information, rådgivning
Konsultering
‐ uppbyggnad av system
‐ kvalitetsrevisioner
Kurser
...
[s.8]
Informationsteknologi






Styrning av Wheelit-processen
Redigering av Wheelit hemsida
Distanskommunikation
Kurser
Rådgivning
Domänregistreringar inom domänen aland.fi
...
[s.9]
Utrustning




Moderna datorer och kringutrustning
Tekniska dataprogram
Distanskommunikation
Värmekamera
213
...
[s.10]
Personal




Rob v Pfaler, verksamhetsledare …
Robert Mansén, energiansvarig ...
Fredrik Pettersson, IT – ansvarig ...
Henrik Juslin, data-ansvarig ...”
214
Bilaga 12: Utveckling & diversifiering av näringsverksamheten
Ålands landskapsstyrelse
Näringsavdelningen
Carin Holmqvist
2003-04-08
UTVECKLING & DIVERSIFIERING AV DEN LANDBASERADE NÄRINGSVERKSAMHETEN PÅ ÅLAND ”TEKNIKBYN”
INLEDNING
Samhällets roll i en strategisk utveckling är att bidra till att skapa gynnsamma förutsättningar för förteagande. Ett av de övergripande målen för Landskapsstyrelsen är att bredda den landbaserade näringsstrukturen och därmed minska det stora beroendet av sjöfarten och den sårbarhet det innebär att
vara väldigt ensidigt beroende av en enda näring.
Åland har inga naturliga förutsättningar för att bedriva någon form av tung tillverkningsindustri.
Åland har dessutom en utpräglad tjänsteekonomi. För Åland är det intressant att utveckla tjänstesektorn ytterligare och då med tyngpunkt på kunskapsintensiv exporterande verksamhet. Det finns idag
utbildning inom den datatekniska sidan, telefonbolagen på Åland har visat sig ligga i framkant på
utvecklingen och Landskapsstyrelsen har aktivt stimulerat utbyggnaden av bredband på Åland. Detta
skapar förutsättningar att ytterligare stimulera en utveckling inom den nya teknologin, informationsoch telekommunikation, vilket också är en verksamhet som kan passa att utveckla i ett ö-samhälle.
Landskapsstyrelsen har i olika sammanhang visat sina intentioner att förverkliga en utvecklingsmiljö
och ett koncept för att stimulera och främja entreprenörskap, företagande och tillväxt på Åland. Detta
kan anses vara ett led i att på Åland utveckla innovationspolitiken och
Konceptet bygger på att följande faktorer utvecklas:
‐ lokaler/mötesplatser
‐ kompetens
‐ kommunikation
‐ kapital
‐ rådgivning
Skolorna på Åland står för en viktig del av kompetensförsörjningen. Planerna på att utveckla en högskola med tillhörande forskning är också ett ytterst viktigt led i innovationspolitiken.
Landskapsstyrelsen har bidragit till att Ålands Utvecklings AB ska kunna utvecklas till en aktiv part
gällande riskkapitalförsörjning i tidiga skeden. Det är viktigt att ha en uthållighet i detta projekt och
önskvärt är naturligtvis att även det privata näringslivet tar en aktiv del i detta viktiga arbete.
Rådgivning är ett område som delvis varit svagt utvecklat. Näringslivets organisationer har stått för en
del, sedan finns naturligtvis privata företag inom ekonomi och juridikbranschen som har en viktig
funktion. Landskapsstyrelsen avser att på ett bättre sätt samordna sina
215
Insatser inom näringslivet och ser Ålands teknologicentrum som en organisation som aktivare borde
arbeta med näringsfrämjande projekt i ett innovativt syfte. Det är också en organisation som mer aktivt måste fungera som länken mellan forskning/utbildning och det praktiska näringslivet.
Kommunikation och infrastruktur är ett ständigt återkommande ämne på agendan. I ett ö-samhälle är
det självklart väsentligt att kommunikationerna fungerar. Här spelar också Landskapsstyrelsen en
viktig roll.
Landskapsstyrelsen avser nu att bidra till att skapa en innovativ miljö genom att fysiskt låta bygga en
utvecklings eller teknikby.
VISION
Hela Klintområdet skall inom 10 år utvecklas till en mötesplats, ”Kvarteret iTiden”, mellan affärsutveckling, teknik samt forskning och utbildning på högskolenivå. Området är ett etableringscentrum
för kunskapsintensiva företag inriktade på export vilka bidrar till utveckling och tillväxt inom den
landbaserade näringsverksamheten.
MÅL
Målet är att skapa ökad tillväxt genom att
 stimulera företagens utveckling genom en närmare lokalisering som skapar möjligheter för interaktion och samarbete
 på aktivt sätt hjälpa nystartade företag t.ex. genom kuvösverksamhet och företagsutveckling
 skapa miljöer som är intressanta för företagsetablering
 genomföra gemensamma verksamheter som bidrar till lärande, marknadsföring och ökat affärsutbyte
 skapa innovationssystem mellan utbildning/forskning, myndighet och näringsliv
MÅLGRUPPER
1. Profilföretag inom teknik och telekommunikation (80 %)
2. Groddföretag och högskoleprojekt (10 %)
3. Serviceföretag (10 %)
Stommen i teknikbyn utgör de s.k. profilföretagen, vilka huvudsakligen avses bestå av tjänsteproducerande företag. Inom hela Klintområdet, Kvarteret iTiden, kan det finnas producerande företag inom
småskalig industri andra tjänsteproducerande företag samt verksamhet inom utbildning och forskning.
216
STRATEGI
Genomförand av den första byggetappen av en innovativ miljö är egentligen tvådelad. Dels handlar
det om den fysiska delen själva byggandet av lokaliteterna, vilka är ett projekt av mer praktisk/teknisk
karaktär, dels handlar det om ett utvecklingsprojekt där de ”mjuka värdena” skall tillgodoses.
Byggprojekt
Ålands industrihus AB har fatt i uppdrag att genomföra en planering, projektering och kalkylering av
byggprojektet som kan ligga till grund för ett slutligt beslut att genomföra projektet. Industrihusbolagets roll är att genomföra byggnationen, arbeta for att hyra ut lokaliteter i huvudsak på marknadsmässiga grunder samt tillsammans med ÅTC ta fram en långsiktig marknadsföringsplan för projektet
och visionen. Företagen skall uppleva ett mervärde av att vara lokaliserad i området. Det ligger i
Landskapsstyrelsens intresse att arbeta för att ta tillvara innovationer, att dessa kan utvecklas till konkreta affärsidéer och se till att små nybildade företag ges förutsättningar att växa och bidra till en tillväxt i näringslivet. Detta kommer därför initialt att medföra vissa kostnader för samhället. För att
erhålla de önskvärda effekterna krävs ett nära samarbete mellan Ålands Industrihus AB, ÅTC, Utvecklings AB och Näringsavdelningen.
Utvecklingsprojekt
För att bidra till att skapa en god plattform för utveckling bör för projektet viktiga organisationer etableras i området. l ett första skede bör ÅTC, Ålands Utvecklings AB samt Ålands Industrihus flytta in
i de nya lokaliteterna. Dessutom bör utrymmen för högskolan och dess elever finnas tillgängliga. Det
gäller då huvudsakligen att elever som genomför projekt eller examensarbeten för företagen skall
kunna arbeta i denna innovativa miljö. Det är också viktigt att det finns service för hela området i
form av konferensmöjligheter, restaurang. Samt serviceföretag inom bl. a. ekonomi och juridik.
Ålands teknologicentrum ges en central roll som projektledare och genomförare när det gäller att utveckla innovationsplattformen.
ÅTC far en ny roll och en ny strategi för sin egen verksan1het som anpassas till Landskapsstyrelsens
ambition att skapa innovationssystem.
Kursverksamhet
Inom ramen för ÅTC utvecklas en kuvösverksamhet
För att stimulera utvecklingen av tekniska affärsidéer och innovationer och mäta deras möjligheter att
utvecklas till säljbara produkter i nya företag reserveras några kontorslokaler i "teknikbyn'' för så kallad kuvösverksamhet.
Beroende på typ av hyresgäst bestäms hyra för kontoren allt ifrån gratis hyra för högskolestuderande
eller -grupper i högst tre månader for näringslivsrelaterade examensarbeten till längre utvecklade
groddföretag där hyran kan subventioneras. Subventionen är störst det första året och minskas därefter
för vart år.
217
(Flera kuvöser i Finland får upp till 45 % i bidrag från TE-centralerna (motsvarar nä-avd. verksamhet))
Uppehållstiden i dessa kontorsutrymmen begränsas till tre år med viss möjlighet till förlängning varefter de företag som under denna tid lyckats etablera sig och blivit ekonomiskt bärkraftiga kan erbjudas
kontorsutrymmen med marknadsmässig hyra i "teknikbyn''.
Till "teknikbyn” kommer expertis inom bl.a. teknik, ekonomi, juridik, finansiering och marknadsföring att knytas för att hjälpa dc nystartande företagen.
som får tillgång till kontoren är personer/företag som har utvecklingsbara koncept om väl koordinerar
med den tekniska profil som ''teknikbyn” i övrigt representerar.
Skola – näringsliv
"Teknikbyn'' ska ge förbättrade möjligheter till samarbete och utbyte mellan skola och näringsliv.
Företagen i ''teknikbyn" blir lämpliga praktikplatser, projektuppgifter på kurser på utbildningarna kan
utformas i nära samarbete med företagen och gästföreläsare från företagen bidrar till undervisningen
med sin specialkompetens inom olika områden. Examensarbeten, företagskuvöser och tillämpad
forskning är ytterligare exempel på former av samarbete mellan högskola och näringsliv som stöds av
teknikbykonceptet.
Konferensverksamhet
Inom området ska det finnas utrymmen för mindre konferensverksamhet, som huvudsakligen fungerar
som en service till de företag som etablerar sig där. Konferensverksamheten kan antingen drivas i
ÅTC:s regi, ett annat alternativ kan vara att låta ett privat bolag sköta såväl restaurang- som konferensverksamheten.
Kursverksamhet och fortbildning
Den typ av utbildning som bedrivas inom ramen för verksamheten i ''teknikbyn" är kursverksamhet
och fortbildning för näringslivet samt seminarier, mässor och distanskurser för näringsliv och utbildning. Kurser i entreprenörskap, marknadsföring, projektledning, affärsjuridik och ny teknik är exempel på kurser som på ett naturligt sätt knyter an till verksamheten i ''teknikbyn". För kursverksamheten
behövs därför åtminstone en datasal och en lektionssal med distanskommunikationsutrustning. Kursverksamheten kan till exempel drivas i ÅTC:s regi.
Kontorsservice
Sannolikt kommer det att behövas vissa former av kontorsservice inom ramen för teknikbyn. Växelfunktion, kopiering, fax, konferensservice är några av funktionerna. Detta kan lösas på några olika
sätt. Det kan vara en privat entreprenör som erbjuder dessa tjänster, det kan lösas inom ramen för
ÅTC:s verksamhet. Konferensservice kan också skötas tillsamman med restaurangverksamheten. Det
mest väsentliga är att denna service bör åtminstone vara självbärande.
218
Utrymmen
För ÅTC:s verksamhet avser Landskapsstyrelsen att hyra 450 m2. för vilket man betalar marknadsmässig hyra. Inom ramen for ÅTC:s budget fastställs sedan i vilken mån man kan räkna med intäkter
och i vilken mån det uppstår kostnader for verksamheten. T.ex. subventioneringsgraden for kuvösverksamheten.
PROJEKTORGANISATION
Ålands Industrihus är ansvarig för själva byggprojektet gällande teknikbyn.
ÅTC arbetar med utvecklingsprojektet i teknikbyn.
ÅTC och Ålands Industrihus arbetar gemensamt med att ta fram ett marknadsföringskoncept.
ÅTC, Näringsavdelningen, Utvecklings AB, Ålands lndustrihus, Utbildningsavdelningen arbetar tillsammans med att utveckla innovationssystemen på Åland
MARKNADSFÖRING
Ålands teknologicentrum (ÅTC) tillsammans med Ålands Industrihus utvecklar ett marknadsföringskoncept som riktar sig internt till de åländska företagen och organisationerna. Det är även väsentligt
att utarbeta ett koncept för extern marknadsföring, vilket också ska bidra till företagens internationella
utveckling samt att marknadsfora "Kvarteret" som etableringsort for externa företag.
Marknadsföringsåtgärder:






Skapa ett varumärke
En framtidsmodell över Kvarteret ska produceras
Aktiv information på Internet
Broschyr
Annonser
Informationsmöten med media, politiker och potentiella kunder
Uppskattningsvis kommer ca 60 % av projektledarens tid att åtgå till marknadsföringsåtgärder inledningsvis
FINANSIERING AV BYGGPROJEKTET
Byggprojektet avses att genomföras i flera etapper. De finansieringsförslag och kalkyler som nu föreligger rör endast genomförandet av den första etappen av projektet. A v tabell 1 framgår tomt och
byggkostnader. Av tabell 2 framgår finansieringen av tomten och av tabell 3 ett alternativ till finansiering av byggprojektets första etapp.
:
219
220
221
Bilaga 13: Inkubatorverksamheten vid ÅTC
Inkubatorverksamheten vid
Sep -08
RM ÅTC
Elverksgatan 10
AX-22100 Mariehamn
[email protected]
http://www.atc.ax
tel. + 358-(0)18-25585
222
1.
Vad är en Företagsinkubator?
Enkelt uttryckt består en Företagsinkubator av kunskap, nätverk, kontor och
kontorstjänster som ställs till förfogande. Idén är att kunderna i en Företagsinkubator skall få hjälp med att bygga upp sitt eget företag och bli självständiga.
2.
Vad är syftet med Företagsinkubatorn?
Företagsinkubatorn skall erbjuda entreprenörer ett kraftfullt utvecklingsverktyg
för att påskynda kommersialiseringen av deras produkt/företag. Detta görs i
en utvecklande miljö där effektivt värdeskapande, livskraft och samarbete är
ledord.
Vi skall ha en Företagsinkubator som har som främsta syfte att från det
åländska näringslivet och Högskolan på Åland få fram en mångfald av livskraftiga tillväxtföretag. Vi skall förstärka det redan starka och skapa en kontinuerlig förnyelse av näringslivet.
Företagsinkubatorn är en samarbetsinriktad organisation som samarbetar
med ett stort antal organisationer. Grundidén är att utvalda entreprenörer
och projekt ges möjlighet att sitta i en stimulerande miljö under en begränsad
tid (max 3-4 år) för att där skapa en stabil plattform och goda förutsättningar
att bli ett framtida tillväxtföretag. Det är ett kraftfullt utvecklingsverktyg som
skall arbeta med bra idéer från alla branscher. Tillgången på information,
råd, stöd och kontakter genom Företagsinkubatorn skall tillåta företagets
grundare att koncentrera sig på den tekniska och kommersiella utvecklingen
av sin produkt.
Kundnyttan är uppenbar. Mycket värde för lite pengar. I en Företagsinkubator är det omgivande samhället berett att erbjuda entreprenörer med spännande idéer ett mycket förmånligt pris på ett kraftfullt utvecklingsverktyg, som
förkortar deras tid till marknadsacceptans och mognad.
Elverksgatan 10
AX-22100 Mariehamn
[email protected]
http://www.atc.ax
tel. + 358-(0)18-25585
223
3.
Företagsinkubatorer i vår omvärld
I början av 2000-talet hade Finland ca 90st företagsinkubatorer och Sverige
ca 35st. Tillkomsten av nya företagsinkubatorer var under 90-talet hög, där
de globalt gick från att vara 200st till att år 2000 omfatta 3000st. En avgörande orsak till företagsinkubatorernas framväxt är samhällets ökade tro på
det kunskapsintensiva företaget.
3.1
Inkubatorverksamhetens inverkan på
samhällsekonomin
Grundandet och utvecklandet av kunskapsintensiva företag är en viktig faktor i en konkurrenskraftig ekonomi. Dessa företag bidrar till att kommersialisera
och sprida den kunskap som finns vid högskolor och universitet samtidigt som
de stimulerar fördjupad forskning, utveckling och innovation. De skapar fler
kunskapsintensiva och välbetalda arbetstillfällen vilket tillsammans med
ökade exportinkomster genererar höjda skatteintäkter.
Samhällsekonomiskt anses företeelsen skapa vinster genom att den bl.a. anses diversifiera ekonomin, stärka den privata sektorn, decentralisera den ekonomiska utvecklingen, skapa jobb samt främja utveckling och överföring av
ny teknik. Detta enligt en studie av det svenska Företagsinkubatorsystemet
som utförts på Linköpings Universitet år 2000 på uppdrag av Swedepark.
Företagsinkubatorstudien framhåller att det finns utförda studier som ser liknande samband mellan verksamhet och utveckling. Ökningen av antalet
Företagsinkubatorer sägs framförallt bero på följande förhållanden:
1. De har visat sig vara bra verktyg för ekonomisk utveckling. I takt med
en ökad förståelse för de små och medelstora företagens betydelse för
samhällsekonomin har även olika typer av stöd åt denna företagskategori ökat. Internationell statistik visar hur satsningar på regionala företagsnätverk ofta bidragit till att höja överlevnadspotentialen hos nystartade företag och samtidigt öka sysselsättningen och andra välfärdsmått.
2. De erbjuder i många avseenden vad entreprenören saknar. Genom
att erbjuda företagen ett brett utbud av anpassade tjänster kan företagets resurser kompletteras och de delar av den entreprenöriella processen som annars skulle bli eftersatta kan utvecklas i takt med de krav
som ställs av marknaden och företaget i övrigt.
Elverksgatan 10
AX-22100 Mariehamn
[email protected]
http://www.atc.ax
tel. + 358-(0)18-25585
224
De möjligheter till samhällsekonomiska vinster som Företagsinkubatorverksamhet kan leda till anses således bl.a. ligga i Företagsinkubatorns förmåga
att:







diversifiera ekonomin och öka skattebasen
stärka den privata sektorn
skapa en decentraliserad och lokal/regional utveckling
ändra attityden inför entreprenörskap, innovation och risktagande
skapa jobb
öka chanserna till företags överlevnad
främja utveckling och överföring av teknik
Elverksgatan 10
AX-22100 Mariehamn
[email protected]
http://www.atc.ax
tel. + 358-(0)18-25585
225
4.
Företagsinkubatorn verksamhetsprocesser
Företagsinkubatorns verksamhet kan delas in i olika faser. Utformningen av
dessa faser har alla stor betydelse för framgången i verksamheten.
4.3 Inkubationsprocessen
4.1
Inflöde
av ideér
4.2
Urval
och inträde
4.3.1
4.3.2
Förinkubator Växthuset
4.4
Utträde
(företagsinkubator) Expansionsfasen
- Kvarteret iTiden
- Marknaden
Upp till 3 år
Upp till 6 månader
Produkten Företagsinkubator består av ett kraftigt utvecklingsverktyg, en inkubationsprocess. Utvalda företags- och produktidéer får hos Företagsinkubatorn möjlighet att bygga en stabil plattform för sitt företagande och korta
processen till marknadsacceptans. Företagen sitter i inkubatormiljön under
sina första år för att där utveckla sina produkter i en kreativ anda och snabbt
nå den kommersiella fasen av företagandet.
Företagsinkubatorn erbjuder tre viktiga resurser:
 Kunskap (coaching, rådgivning, erfarenhet)
 Kontakter (nätverk till näringsliv och kapital)
 Kreativ miljö (kontor med nödvändig infrastruktur)
Personalen vid Företagsinkubatorn fungerar som rådgivande, entusiasmerande och aktiva stödpersoner d.v.s. en slags coacher. De fungerar som kontaktadministratörer där frågor slussas vidare till associerade mentorer, rådgivare och sakkunniga. Företagsinkubatorn kan liknas vid ett interface som slus-
Elverksgatan 10
AX-22100 Mariehamn
[email protected]
http://www.atc.ax
tel. + 358-(0)18-25585
226
sar entreprenörens frågor vid behov vidare till externa kontakter i ett väl fungerande nätverk.
Coaching-processen går i huvudsak ut på att:




analysera för att medvetandegöra
planera – individuell målsättning
genomföra
utvärdera – reflektera
Man skiljer mellan mentorskap och coaching. Mentorn är oftast en äldre person med lång erfarenhet medan coachen inte är någon egentlig expert i
den bemärkelsen. Det kan t.o.m. ses som en fördel att vara bara lite insatt i
ämnet i fråga. Coachen skall fokusera på:







att ge rak och tydlig feedback
att vara coach 24 timmar i dygnet (“a way to be”)
ärlighet
integritet
att jobba konstant framåt
att inte vara terapeut. Coaching är inte terapi
att behålla passionen att vilja hjälpa
I växthuset hålls regelbundna uppföljningsmöten med inkubanen. Stående
punkter på agendan är en tillbakablick (reflektion) på vad som skett sedan
föregående möte och vad som planeras att ske framöver (mål).
4.1
Inflöde av idéer. Idé- och företagsrådgivning.
Mängden och kvalitén på inflödet är en avgörande framgångsfaktor för
Växthuset. Utgångspunkten är att alla har möjlighet att söka om inträde i
verksamheten oavsett affärsidé, bakgrund och tidigare erfarenheter mm. Arbetet med inflödet sker via samarbetsorganisationer som skall ha en god
kännedom om Växthusets urvalskriterier, vilket kommer att ge en naturlig gallring av entreprenörer och idéer. Organisationer som Företagsinkubatorn
samarbetar med dessa i frågor, som närmast berör idé- och företagsrådgivning, är framförallt Näringsavdelningen, Högskolan, Handelskammaren, Företagareföreningen och övriga verksamheter som arbetar med företagsamhet.
Företagsinkubatorn bedriver även en direkt uppsökande marknadsföringsverksamhet genom att t ex medverka på informationstillfällen, temadagar
och direktkontakter med kunder.
Elverksgatan 10
AX-22100 Mariehamn
[email protected]
http://www.atc.ax
tel. + 358-(0)18-25585
227
4.2
Urval och inträde till inkubationsprocessen
Urvals- och inträdesprocessen syftar till att på bredden synliggöra Företagsinkubatorns verksamhet för att uppmuntra idéutveckling samt välja rätt projekt
till inkubationsprocessen (förinkubatorn och Växthuset).
Alla är välkomna att söka om plats i Växthuset. Företrädesvis arbetar Växthuset med personer som har en stark vilja att starta företag med tillväxtambitioner. Förutom att idén måste ha en affärspotential är det de entreprenöriella
egenskaperna hos personerna och viljan att samarbeta med övriga parter i
miljön som är det viktigaste. Det kan med fördel vara ett team av personer
som kompletterar varandra och har en tydlig vilja att utveckla och kommersialisera sina idéer. Gällande idéerna har Växthuset följande kriterier för inträde:






Affärsidé med utvecklingsoch tillväxtpotential
Teknisk och innovativ höjd/unikitet
Personlig kompetens
Sysselsättningseffekter
Korrelation med det regionala tillväxtprogrammet (näringspolitiken)
Komplettering till befintligt näringsliv
Tyngdpunkten är en bärkraftig idé, stark vilja och entreprenörsanda!
Vid inträde till Växthuset tecknas ett Växthusavtal (kombinerat hyres- och inkubatoravtal) mellan kunden och Växthusets huvudman som är landskapsregeringen.
4.2.1
Antagningsprocesserna
Urvalet till Förinkubatorn görs i huvudsak med beaktande av samma kriterier
som gäller vid inträde i Företagsinkubatorn Växthuset med hänsyn tagen till
den tidiga utvecklingsfas idéägarna/projektet befinner sig i.
Inledningsvis träffar ÅTC:s personal entreprenörerna/idéägarna d.v.s. kunden
och får information om idén. Ifall idén bedöms vara intressant för Växthuset
så föreslås att entreprenörerna/idéägarna fyller i en ansökningsblankett där
affärsplanen fungerar som underlag för ifyllandet. Vid ansökan till förinkubatorn lämnar man in en ansökan där man kort redogör för affärsidén.
Förinkubatorn: ÅTC beslutar vilka som ges möjlighet att få tillgång till supporten i Förinkubatorn. En plan för arbetet görs upp där mål och tidsramar sätts
upp.
Tiden i Förinkubatorn är begränsad till högst 6 månader och arbetsutrymme
erbjuds i mån av lediga utrymmen och resurser. Ansökningsblankett till förin-
Elverksgatan 10
AX-22100 Mariehamn
[email protected]
http://www.atc.ax
tel. + 358-(0)18-25585
228
kubatorn och anvisningar fås från personalen på ÅTC.
Ett företag som planerar inträde i Företagsinkubatorn Växthuset kan under
maximalt 6 månader få högst 4.000 euro i stöd för t.ex. marknadsundersökningar och experttjänster. Om företaget inte ges tillträde till Växthuset erhålls
endast 80 % av stödet. Observera att såddfinansiering kan inte fås samtidigt
som man blir beviljad produktutvecklingsstöd.
Ansökan (blankett ) inlämnas till
ÅTC
Av ansökan skall framgå vilken affärsidé som ska
utvecklas och bifogas en tidsplan för förverkligandet .
Möte med
ÅTC
Idéägaren presenterar sin idé och får möjlighet att
göra eventuella kompletteringar till ansökan .
Beslut av
ÅTC
ÅTC beslutar om vilka som tas in i förinkubatorn .
Ledningsgruppen för Växthuset får beslutet till
kännedom .
Växthuset: I samband med ansökan till Företagsinkubatorn Växthuset så ges
kunden möjlighet att träffa ledningsgruppen och presentera sin ansökan.
Ledningsgrupp besluter ifall man förordar eller inte förordar ansökan och det
är landskapsregeringen som tar beslut i ärendet. Ifall kunden ges inträde så
tecknas ett s.k. växthusavtal mellan kunden och Växthusets huvudman landskapsregeringen.
Elverksgatan 10
AX-22100 Mariehamn
[email protected]
http://www.atc.ax
tel. + 358-(0)18-25585
229
Ansökan (blankett) inlämnas till
Ålands landskapsregering
Möte med
ledningsgruppen för Växthuset
Beslut av
Ålands landskapsregeringen
4.3
Ansökan bereds av ÅTC i samråd med ledningsgruppen för
Växthuset.
Företagaren/företagarna presenterar sin idé och får
möjlighet att göra eventuella kompletteringar till
ansökan.
Landskapsregeringen fattar beslut om eventuell
antagning samt förslag till avtal.
Inkubationsprocessen
Alla kunder som flyttar in i miljön är således bundna till Växthuset genom ett
Växthusavtal, d.v.s. ett kombinerat hyres- och inkubatoravtal som styr vilken
hjälp man får och hur man betalar för den. Kundens växthusavgift ökar stegvis (årsvis). Växthusavgiften ökar stegvis (årsvis) samtidigt som marknadsvärdet på den nystartade entreprenören tenderar att öka.
ÅTC tar ingen avgift för bastjänsterna i Förinkubatorn (max 6 månader). Servicen och tillhörande eventuella extra avgifter i förinkubatorn överenskommes separat mellan ÅTC och kunden.
Nedan följer ett exempel för en Inkuban som tecknat ett Växthusavtal och
har tillgång till ett kontor på 10 m². Växthusavgiften är per den 1 januari 2007
34 euro/m²/månad inkl. möbler, stödresurser såsom rådgivning, Internet och
övrig nödvändig kontorsapparatur (resursfördelningen regleras i Växthusavtalet). Växthusavgiften för den nya Inkubanen blir således till en början 25 % *
340 euro = 85 euro/månad.
Avgiften höjs stegvis enligt följande:
Elverksgatan 10
AX-22100 Mariehamn
[email protected]
http://www.atc.ax
tel. + 358-(0)18-25585
230
1. ÅTC tar för den s.k. förinkubatortiden ingen Växthusavgift.
2. Under Växthustiden erläggs Växthusavgiften enligt följande:
År 1 är avgiften 25 % av Växthusavgiften.
4.3.1
Förinkubatorn
Ibland händer det att bra idéer går förlorade då det saknas resurser att utveckla dem. Ofta är det bristen på tid och pengar som sätter käppar i hjulet.
Lösningen på problemet kan vara Förinkubatorn hos ÅTC i Kvarteret iTiden,
där vi strävar efter att skapa en unik struktur, speciellt anpassad för idéer i tidiga faser av företagande.
Inom ramen för Förinkubatorn kan projekt drivas i max 6 månader och under
den tiden skall kunden bl.a. ha utarbetat en affärsplan. I Förinkubatorn bistås
idégivare eller entreprenörer på ett mer konkret sätt i ett tidigare skede än
vad som annars är möjligt. Det är även i denna tidiga fas i utvecklingen som
den blivande entreprenören ofta har svårt att hitta bra och trovärdiga samarbetspartners som är beredda att sätta sitt namn på idén. Förinkubatorn kan
på så sätt skapa legitimitet och trovärdighet åt projektet.
I den affärsplan som tas fram bör bl.a. följande ingå:
 Utformning av affärsidé
 Uppskattning av marknadspotential
 Tänkbar affärsmodell
 Analys av konkurrenssituationen
 Immaterialrättsliga förutsättningar
 Lönsamhetsbedömning
Elverksgatan 10
AX-22100 Mariehamn
[email protected]
http://www.atc.ax
tel. + 358-(0)18-25585
231
4.3.2
Växthuset (Företagsinkubatorn)
I Växthuset drar kunden fördelar av att sitta samlokaliserad med befintliga
företag som kan ses som ett nätverk runt om sej och man har tillgång till vissa
förmånliga tjänster och synergier. I denna miljö bedrivs även en utvecklingsoch marknadsföringsverksamhet som man har möjlighet att ta del av. Genom att låta Inkubanerna dela på Växthusets gemensamma faciliteter för
exempelvis kopiering, fax och andra administrativa stödfunktioner kan kunderna undvika tidiga investeringar i funktioner som man nyttjar tämligen sällan och oregelbundet. Växthuset strävar efter att klientanpassa sin verksamhet och således erbjuds tilläggsresurser/service i mån av möjlighet och kostnaderna täcks i första hand av kunden.
Olika företag har olika förutsättningar att snabbt komma igång. Det handlar
inte bara om tiden och resurserna som behövs för produktutvecklingen utan
även om hur tidigt de får sin genombrottsorder, vilka samarbeten de kan få
till, om de kan hitta investerare som är intresserade av företaget och produkten samt inte minst vilken ambition och syn entreprenören har på företagandet.
Under Växthustiden skall Inkubanen göra regelbundna avstämningar mot
uppsatta mål. Mål som sätts upp och analyseras i samarbete med Växthusets
personal. I regel hålls protokollförda uppföljningsmöten en gång i månaden i
Växthuset. Arbetet och de uppsatta målen i Växthusavtalet följs upp av ledningsgruppen. Normalt tecknas Växthusavtal i perioder på 6 månader i taget. Nya målsättningar definieras i samband med avtalsförlängningar.
= Justering av avgiften
Max 6 mån
Förinkubatorn
Elverksgatan 10
AX-22100 Mariehamn
= Avstämningar mot mål. Nya mål definieras.
1 år
2 år
3 år
Växthuset
[email protected]
http://www.atc.ax
tel. + 358-(0)18-25585
232
4.4
Utträde ur Växthuset – expansionsfasen (exit)
Ledningsgruppen för Växthuset har ansvaret att hantera utträdet av företag.
Ledningsgruppen bedömer om Inkubanen nått de milstolpar av mognad och
marknadsacceptans som satts upp eller om Inkubanen inte utvecklas som
tänkt och därför skall tvingas att flytta ut i förtid. Det är inte självklart att man
får sitta kvar i verksamheten tre år, utan det beror på hur verksamheten utvecklas och hur samarbetet med de andra företagen sköts. Normalt tecknas
Växthusavtalet på perioder om 6 månader.
Stödprocesserna som finns i Växthuset är delvis tillgängliga vid expansionsfasen (exit). På detta sätt upprätthålls samarbetet och den goda kontakten
mellan de nya entreprenörerna och Växthuset vilket är till fördel för alla parter.
Vid tiden för utträdet genomförs en enkätutvärdering av företagets erfarenheter av inkubatortiden - positiva och negativa erfarenheter samt bättringsförslag välkomnas.
Elverksgatan 10
AX-22100 Mariehamn
[email protected]
http://www.atc.ax
tel. + 358-(0)18-25585
233
5.
Finansieringsprocessen
Finansieringen är en viktig del av det nystartade företagets möjligheter och
förutsättningar att skapa hållbar tillväxt. Växthusets uppgift är bland annat att
bistå kunden med råd. Det kan gälla värderingen av olika finansieringsalternativ, förmedling av kontakten mellan företaget och den investerande parten och stödja företaget vid förhandlingar.
4.3 Inkubationsprocessen
4.1
4.2
Inflöde
av idéer
Urval
och inträde
4.3.1
4.3.2
Förinkubator Inkubator
Starthuset
Växthuset
4.4
Utträde
Expansionsfasen
- Marknaden
Upp till 3 år
Upp till 6 månader
5
Finansieringsprocessen
5.1
Basfunktion och organisation
5.2
Innovationsstöd
5.3 Stöd, lån, affärsänglar, riskkapital m.m.
Elverksgatan 10
AX-22100 Mariehamn
[email protected]
http://www.atc.ax
tel. + 358-(0)18-25585
234
5.1
Finansiering av basfunktion och organisation
Företagsinkubatorns verksamhet drivs som en enhet vars kostnader täcks
med en nettobudget från landskapets offentliga medel. Den operativa verksamheten sköts som en del av Ålands Teknologicentrums ordinarie verksamhet. ÅTC:s huvudsakliga uppgift är att ansvara för, driva och utveckla inkubatorverksamheten som en del av ett åländskt affärs- och innovationssystem.
Med innovationssystemet avses alla de organisationer och funktionärer vars
verksamhet och växelverkan bidrar till tillväxt och innovativitet i samhället.
5.2.
Innovationsstöd (företagsfinansiering)
Mängden och kvalitén på inflödet av nya idéer är en avgörande framgångsfaktor för hela konceptet. För att skapa gynnsam grogrund för nya affärsidéer
så behövs möjligheter till tidig såddfinansiering.
Tidig såddfinansiering
Ett företag som planerar inträde i Företagsinkubatorn Växthuset i kvarteret
iTiden kan under maximalt 6 månader få högst 4.000 euro i stöd för t.ex.
‐
‐
marknadsundersökningar
experttjänster
Om företaget inte ges tillträde till Växthuset erhålls endast 80 % av stödet.
Såddfinansiering kan inte fås samtidigt som produktutvecklingsstöd erhålls.
Ansökningsblankett finns på ÅTC:s hemsida på Internet, se länk
http://www.atc.ax/files/saddfinansiering.pdf.
Elverksgatan 10
AX-22100 Mariehamn
[email protected]
http://www.atc.ax
tel. + 358-(0)18-25585
235
Subvention/avgift för kunder i Växthuset
Avgiften beräknas utifrån en del av ÅTC:s budget, driften av Växthuset (personalutgifter, material och förnödenheter, hyror). Avgiften är fr.o.m. 1.1.2005:
34 euro/m²/månad
o
o
o
o
År 1: subventionen utgör 75 % av avgiften.
År 4: ingen subvention.
Kontoren i Växthuset är 10 m² vardera.
5.3
Övriga finansieringsstöd
(Anm. Punkt 5.3 reviderad text 2013)
Drifts och produktutvecklingsbidrag


Bidraget kan erhållas i högst 4 år
Ett gällande avtal finns om plats i Växthuset
I samband med att ett avtal tecknas om plats i Växthuset kan stödtagaren
beviljas ett drifts- och produktutvecklingsbidrag för den tid som innefattas av
avtalet. Driftsbidraget innefattar ett bidrag om 1.000 euro per månad. Produktutvecklingsbidraget innefattar ett stöd om 50 % av de godkända stödberättigade kostnaderna.
Utvärdering/uppföljning av kundens verksamhet i Växthuset sker varje halvår i
ledningsgruppen samt månatligen vid protokollförda uppföljningsmöten med
coacher/personal utsedda av ÅTC. Ifall verksamheten inte utvecklas enligt
plan utgår stödet.
Utvecklingsstöd
För att upprätthålla ett livskraftigt näringsliv krävs förnyelse och dynamik. För
att främja nya företags uppstart och utveckling kan utvecklingsstöd beviljas.
Elverksgatan 10
AX-22100 Mariehamn
[email protected]
http://www.atc.ax
tel. + 358-(0)18-25585
236
Små nystartade företag samt befintliga företag (högst 10 anställda) kan beviljas utvecklingsstöd för att finansiera tjänster som främjar företagets utveckling. Företagsspecifik konsultering är kortvarig konsultering under högst 1 år i
syfte att lösa på förhand definierade separata utmaningar i små nystartade
företag. Insatserna ska syfta till att ge ökad lönsamhet i företaget.
Stödtagare är små nystartade företag samt befintliga företag (högst 10 anställda) på hela Åland med kommersiellt gångbara produkter eller tjänster.
Stödansökningarna prövas och stöd beviljas utifrån uppfyllelsen av stödordningens kriterier.
Det totala stödbeloppet uppgår till maximalt 2500 euro per företag. (Företagets kostnader för konsulttjänster uppgår till 5000 euro.) Företaget skall inte
erhålla andra former av offentlig finansiering.
6.
Organisationen
-
Förinkubatorenheten: ÅTC leder och driver förinkubatorverksamheten.
-
Växthusenheten: ÅTC driver inkubatorverksamheten
(coacher/stödpersoner).
-
Ledningsgrupp: Leder Växthusverksamheten. Utses av landskapsregeringen.
-
Referensgrupp: Rådgivande sakkunnigpersoner. Utses av ledningsgruppen för Växthuset.
Växthuset ledningsgrupp
Ledningsgruppen har till uppgift att hantera urvalsprocessen. Den har även
ansvar för att hantera utträdet av inkubaner (anm. kunder i Växthuset) som
inte utvecklas som tänkt och därför skall tvingas att flytta ut i förtid. Det skall
inte vara självklart att man får sitta kvar i verksamheten tre år (inkubationsprocessen), utan det beror på hur verksamheten utvecklas och hur samarbetet med de andra företagen sköts.
Elverksgatan 10
AX-22100 Mariehamn
[email protected]
http://www.atc.ax
tel. + 358-(0)18-25585
237
Ledningsgruppen för Växthuset består av 3 personer och har följande sammansättning:




Byråchefen för näringsavdelningens allmänna byrå, ordförande i ledningsgruppen
Verksamhetschefen för ÅTC (näringsavd. allmänna byrå)
Representant från Högskolan på Åland (företagsekonomi)
Ledningsgruppen kan därtill i tillämpliga fall höra sakkunniga. Referenspersonerna fungerar som rådgivande sakkunniga för ledningsgruppen.
Kallas till ledningsgruppmöten vid behov.
------------------------- Robert Mansén, verksamhetschef ÅTC --------------------------
Elverksgatan 10
AX-22100 Mariehamn
[email protected]
http://www.atc.ax
tel. + 358-(0)18-25585
238
Elverksgatan 10
AX-22100 Mariehamn
[email protected]
http://www.atc.ax
tel. + 358-(0)18-25585
Bilaga 14: iTiden Bulletin nummer 1
239
240
241
242
243
244
245
246
Bilaga 15: Missnöje med iTiden utvecklingen
247
248
Bilaga 16: iTiden entrevåning, ÅTC-utrymmen
249
250
Bilaga 17: Motion mot att flytta företagsrådgivningen, ÅTC utredning efterfrågas
”Ålands lagting FINANSMOTION nr 6/2009-2010
Lagtingsledamot Anders Eriksson m.fl.
Datum 2009-11-11
Till Ålands lagting
Näringslivets främjande, ändring av kapitelmotiveringen
Det rådande ekonomiska läget kräver att verksamhet som är avsedd att stimulera näringslivets utveckling effektiviseras och förbättras. Av flera olika stödfunktioner för näringslivsutveckling har
Ålands teknologi centrum (ÅTC) verkat sedan 1.7.1989. Med beaktande av den långa tid som förflutit
sedan starten kommer en uppföljning av verksamheten att genomföras under året. Frågor om hur
många företag som genererats med hjälp av ÅTC och över vilka positiva effekter verksamheten i övrigt haft på företagsamheten i landskapet bör ingå.
Av budgetförslaget för 2010 framgår att för skapa samordningsvinster avser landskapsregeringen
att från och med år 2011 överföra rådgivningen för starta eget verksamheten som idag finansieras via
samarbetsavtal med branschorganisationerna Ålands Handelskammare r.f. och Ålands Företagareförening r.f. till Ålands teknologicenter. Det torde vara en självklarhet att den typen av företags rådgivning sköts bäst hos näringslivets egna organisationer. Vill man få ner kostnaderna för ”starta eget
verksamheten”, kan verksamheten bjudas ut för upphandling i stället för att föra över den på landskapets egna enheter.
Med anledning av ovanstående föreslår undertecknad
att näst sista stycket under motiveringen till kapitel 47.03 Näringslivets främjande s. 177 utgår och
ersätts med följande text:
Den förändrade näringslivsstrukturen leder till konsekvenser även för olika kringtjänster och rådgivningsverksamhet som riktas till företag. Landskapsregeringen inleder under nästa år arbetet med att
samordna företagsrådgivningen för att uppnå en högre grad av kunskapsförmedling till olika verksamhetsinriktningar bland företag. Rådgivningen för starta eget verksamheten utbjuds för upphandling
under året. ÅTC driver sedan år 2005 en företagsinkubator, Växthuset, med målsättningen att skapa
livskraftiga tillväxtföretag och bidra till mångfald i näringslivet. Med beaktande av den långa tid som
förflutit sedan ÅTC startade sin verksamhet kommer under året en utvärdering att göras över hur
många företag som genererats av ÅTC och över vilka positiva effekter verksamheten haft på företagsamheten i landskapet. Samarbetsavtalet med Föreningen Företagsamskärgård r.f. föreslås däremot
fortgå. Effekterna utvärderas under året och därefter tas ställning till fortsättningen.
Mariehamn den 11.11.2009
Anders Eriksson Fredrik Karlström Gun-Mari Lindholm Mika Nordberg John Hilander Camilla Gunell Barbro Sundback Carina Aaltonen Anders Englund”
251
252
Bilaga 18: Behandling i Plenum av budgetförslaget för år 2010
Utdrag ur: Ålands lagting, Stenografiska protokoll, 2 november 2009 – 20 januari 2010.
Obs! Transkriberingen är ofullständig. Endast debattinlägg som direkt eller indirekt berör förslaget i
budgeten att flytta starta-eget rådgivningen till ÅTC har beaktats. Närmast debatten som relaterar till
de nedan listade finansmotionerna har beaktats, där den senare inte direkt rör förändringen i företagsrådgivningen men ändå ger en inblick i debattörens (senare näringsminsiter från 2011 -) dåvarande
tankesätt vad gäller nyförtagande och bidrag för sådant (där rådgivning är en central del vad gäller
dåvarande näringsavdelnings och ÅTC:s tjänsteutbud).
Plenum den 17 november 2009 kl. 09.30
För kännedom
6 Näringslivets främjande, ändring av kapitelmotiveringen
Ltl Anders Erikssons m.fl. finansmotion (FM 6/2009-2010)
:
82 Ålands handelskammare, ändring av motivering
Ltl Fredrik Karlströms m.fl. finansmotion (FM 82/2009-2010)
[s.119-120]
Föredras för remiss
1 Budget för landskapet Åland 2010
Landskapsregeringens framställning (FR 1/2009-2010)
Finansmotionerna nr 1-82 (FM 1-82/2009-2010
Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till finansutskottet. Godkänns?
Diskussion.
Lantrådet Viveka Eriksson
:
Trots hårda nedskärningar månar landskapsregeringen om tillväxten. Utbildningssystemen tryggas,
investeringar finns och anpassas till konjunktur-läget och det finns beredskap att gå in med ytterligare
projekt. Med olika projekt, rådgivning och stödåtgärder gynnar landskapsregeringen näringslivet.
[s.135-136]
Ltl Anders Eriksson, replik
:
253
Finansminister Perämaa säger i likhet med lantrådet att man fokuserar på tillväxt, stöd och stimulans
till näringslivet. Nog måste det i så fall finnas lite konkret som man kan hänvisa till i budgeten. Stöden för näringslivets främjande minskar med 40,2 procent jämfört med tidigare års budgetförslag. Det
är också lite väl stora ord tyvärr, som inte riktigt har täckning.
[s.160-162]
Ltl Barbro Sundback
:
Vi tycker också det är väldigt tokigt att man tydligen straffar både handelskammaren, Ålands Turistförbund för att de har varit kritiska mot landskaps-regeringen igenom att dra ner pengar för marknadsföring och man flyttar över företagsrådgivningen från handelskammaren till ÅTC. En organisation
som vi tycker att man i stället borde utvärdera. Kanske det finns strukturomvandlings- och inbesparingsbehov istället.
:
[s.165]
Ltl Barbro Sundback, replik
... Jag kan tipsa om andra verksamheter som kunde privatiseras. Företagsrådgivningen, socialisera inte
den nu igen. Försök låt bli! ...
:
[s.167]
Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik
Herr talman! Eftersom jag ska hålla mig till huvudanförande och replikera det, ska jag ta upp den
andra saken som ltl Sundback antydde. Att vi skulle vara på någon slags avrustningsinstans när det
gäller företagsrådgivningen och den utformningen som den har haft hittills. Det är glädjande att höra
att hon inte vill ha någon socialisering för det vill inte jag heller. Däremot ska den omstruktureras och
det sker i samråd och i dialog med de berörda parterna. Det slutar antagligen med en upphandling av
servicetjänster, precis som det står på sid. 181. Det blir en lite ändrad modell.
:
Ltl Barbro Sundback, replik
Den här åtgärden är väldigt liten ekonomiskt. Landskapsregeringen petar i sådana saker som företagsrådgivningen. Man undrar vad som varit fel med den? Den måste ju ha vanskötts på något sätt när
regeringen beslutar att den ska bort från Ålands handelskammare. Att sätta det på Ålands teknologicentrum det är ju samma sak som att sätta det på någon annan landskapsförvaltning. Vi tycker det är
ett helt onödigt åtagande som landskapsregeringen gör. Handelskammaren är väl bäst rustad att ge
rådgivningen.
254
Finansmotionerna nr 1-82 (FM 1-82/2009-2010)
[s.228]
Lantrådet Viveka Eriksson
Herr talman! Jag vill fånga upp lite av de saker som har framförts främst från gruppanföranden från
gårdagen.
:
[s.233-234]
... Ltl Anders Eriksson har det här med stöd. Landskapsregeringen har skurit, till vissa delar, i stöd. Vi
anser att man bör gå in där och städa upp till vissa delar. Ändra på systemen och titta över principerna.
Som jag redan sade, så kommer vi också att se på möjligheterna att sammanföra olika stöd åtaganden.
Vi från landskapsregeringens sida tycker inte det är samhället som ska bära upp företagsamheten genom stödåtgärder. Samhället ska finnas som en bas och plattform och också som en trygghet för företagare, men inte ta över och sköta.
Riktigt besviken blev jag på frisinnad samverkans anförande, som pratade om näringslivsfientlighet.
... Att landskapsregeringen skulle vara näringslivsfientlig? Om man tittar på de skrivningar som finns
i budgeten och titta på det år som har gått, vilka alla åtgärder och kontakter som landskapsregeringen
har haft med näringslivet i rådgivning, stöd, olika projekt, utbildningen och infrastruktur, så finns det
hur mycket som helst att räkna upp. Sedan finns det alltid gnissel. Det finns också näringslivsorganisationer och idkare som inte alltid är glada över det som landskapsregeringen säger och gör. Det är
helt förståeligt, det ska man vara, man ska vara lite blåslampa på landskapsregeringen. Därför blev
väldigt förvånad på socialdemokraterna som säger att det skulle vara en hämnd när man drar ner
pengar överhuvudtaget, när vi delar ut pengar till turistförbundet och handelskammaren. Vi drar ju ner
pengar på alla moment, eller hur? Vi försöker omfördela och framförallt försöker vi föra ihop funktioner och få bättre effekt av de pengar vi har. Vi kommer att fortsätta att ha samarbete med turistförbundet, handelskammaren och med företagarföreningen. Men vi vill föra samman de här rådgivningsinsatserna så att det finns en lucka för en företagare. Jag kunde räkna upp olika kontakter, det kanske
jag kan återkomma till när det blir frågor om det.
:
[s.244-245]
Ltl Carina Aaltonen, replik
Tack herr talman! Lantrådet säger att regeringen inte ska ta över och sköta sådant som är näringslivets
kompetens. Men varför tänker då regeringen ta över och socialisera företagsrådgivningen? Som enligt
budgeten föreslås att framöver ska skötas av Ålands teknologicentrum. ÅTC är ju en av näringsavdelningens enheter. Varför kan man inte låta Ålands handelskammare fortsätta med att sköta och utveckla den här heltäckande företagsrådgivningen som eftersträvas? Förstår inte lantrådet att handelskammaren känner sig ifrågasatt. Att de känner att inte landskapsregeringen litar på deras kompetens
när man gör den här rockaden.
Lantrådet Viveka Eriksson, replik
Talman! Det är rätt intressant att man kallar det att socialisera. Landskapsregeringen ger ju samhällsmedel till handelskammaren för att man ska sköta vissa tjänster. Vad menar ltl Aaltonen med socialisering? Det som föreslås i budgeten är att man ska utarbeta, precis som vi gör med andra delar i verk255
samheter, och man ska sammanföra olika funktioner så att man kommer närmare varandra, så att man
får effektivitetsvinster och bättre kvalitet på den verksamhet man utför. Redan idag finns det ett samarbete mellan handelskammaren och ÅTC, där ÅTC alltmer har utvecklats till att bli ett företagarcentrum. Landskapsregeringen eftersträvar ”en dörrs princip”, att en företagare inte ska behöva springa till
fyra fem olika instanser. Man ska få all rådgivning, upplysning om stöd och alla olika delar i inom
företagsverksamhet på ett ställe, detta är syftet. Landskapsregeringen kommer fortsättningsvis att
samordna och samarbeta förhoppningsvis med både handelskammaren och företagarföreningen. Det
kommer att bli en upphandling av tjänster. Det är inte någon socialisering utan det är någonting som
landskapsregeringen redan gör och sätter pengar på. Det är egentligen det som efterfrågas från näringslivet. Det är också för att se till att man stöttar nyföretagande och småföretagande.
Ltl Carina Aaltonen, replik
Vi ifrågasätter att företagsrådgivningen ska föras över till en av landskapsregeringens enheter. Vi vill
att det fortsättningsvis ska ske hos de privata organisationerna, som visserligen får stöd från landskapet för att upprätthålla den här verksamheten.
Men varför skriver handelskammaren, turistförbundet och köpmannaföreningen insändare och ropar
om hjälp för att bli hörda? Varför kontaktar de oss i oppositionen? Varför känner sig de här organisationerna att landskapsregeringen inte har förtroende för deras verksamhet? Varför skär man i deras
verksamheter? Litar ni inte på handelskammarens kompetens? Varför prioriteras inte turistförbundets
verksamhet? ... Var finns dialogen och de diskussionerna som hela regeringen hävdar att de har med
näringslivet?
Lantrådet Viveka Eriksson, replik
Talman! För det första, vi skär på många ställen i den här budgeten. Det kan inte vara förvånande för
ltl Aaltonen. Vi går in överallt.
För det andra, vi kommer att fortsätta att ha ett samarbete med handelskammaren. Den verksamheten
kommer att finnas kvar. Vi vill samordna så att det finns samlat och då är det i samarbete med andra.
De här tjänsterna kommer att upphandlas. De kommer att finnas kvar.
Turistförbundet finns kvar. Det finns medel som fördelas till turistförbundet för destinationsmarknadsföring. Vi har olika möten med handelskammaren och med turistförbundet. Men man kanske inte
är alldeles nöjd med att pengarna skärs när. Det har jag förståelse för. Det finns många som är missnöjda med att vi går in i budgeten. Det har man all rätt att reagera på och motsätta sig. Jag tycker
också det är väldigt viktigt att just de nämnda organisationerna, som ltl Aaltonen lyfte fram, ska föra
en öppen debatt. Också kritisera landskapsregeringen att komma med synpunkter på hur saker sköts
och även komma med synpunkter på hur det istället borde skötas.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
[s.288 - Ltl Anders Eriksson]
Finansmotion nr 6, som jag hade glädjen, att få hela den socialdemokratiska och hela den obundna
gruppen, att skriva på. Det handlar om att man ska ta över att starta eget verksamheten från handelskammaren och plocka in den under egen hatt d.v.s. under teknologicentret. Motiven för det är att då
blir det en inbesparing. Man räknar alltså med att den egna arbetskraften inte kostar något. Nog tror
jag att de flesta av oss ändå inser att den här typen av verksamhet sköts bäst ute hos näringslivets egna
organisationer. Men det intressanta är att just Ålands teknologicentrum har senaste sommar verkat i
20 år. Jag tycker att man borde göra en utvärdering av hur många företag som genererats tack vare
Ålands teknologicentrum och vilka positiva effekter verksamheten i övrigt har haft på företagsamhet256
en i landskapet. Speciellt under de här tiderna som vi lever i nu så bör man se på den här typen av
näringsstödjande verksamhet och försöka få den så bra och effektiv som möjligt.
:
[s.289]
Tack fru talman! När det gäller finansmotion nr 6, så ser jag inte att motionen i sig står i strid med det
som landskapsregeringen vill göra, alltså en förändring av rådgivningsverksamheten är aviserad. Men
den sker ingalunda med ett klubbslag över en natt. Den kommer att ske efter dialog med berörda parter, där alla de nämnda kommer att ingå. Det blir en omdirigering. ...
:
[s.290-291]
:
Sedan när det gäller att det inte finns någonting i strid med motion nr 6 och det som står i landskapsregeringens budget, så måste nog näringsministern läsa en gång till vilket förslag han har lagt fram.
För det här är hundra procent i motsatt riktning.
Till det sista så ska vi återkomma till det. De här motionerna ska behandlas i finansutskottet och där
får man skärskåda vad regeringen har skrivit och vad motionären har skrivit.
:
:
Sedan när det gäller teknologicentrum, motion nr 6, så får jag konstatera antingen har inte ministern
läst motionen eller så har han inte läst budgetförslaget från näringsavdelningen när han säger att inte
finns någon strid däremellan. De facto, regeringen vill, för att spara 70 000 euro, ta in den här verksamheten till teknologicentrum. Det vill inte vi med den här motionen. Vi vill att den ska vara kvar
eller som vi skriver att man konkurrensutsätter det om kostnaderna är för höga. Men vi vill också
utvärdera teknologicentrum, innan man för dit mera grejer, för att få reda på vad det riktigt har kommit ut sist och slutligen från teknologicentrum. Nog är det väldigt olika åsikter, värderade minister.”
Plenum den 2 december 2009 kl. 13.00
[s.599]
Enda behandling
9 Näringspolitik
Landskapsregeringens spörsmålssvar (S 1/2009-2010-s)
Lagtingsledamoten Roger Janssons m.fl. spörsmål (S 1/2009-2010)
257
:[s.607-608]
Ltl Camilla Gunell, replik
Herr talman! Näringsminister Mattsson lyfte fram att näringsavdelningen ska spara 16 procent i sin
budget. På grund av det har man dragit ner stödet till företagsrådgivningen bl.a. den som har getts i
handelskammaren och företagsföreningen. Redan 2008 skrev man avtal med de här två föreningarna
om att de ska bedriva företagsrådgivning till en summa av 70 000 euro. Det här är gällande avtal som
fortfarande är aktuella. Nu går man in från landskapsregeringens sida och ensidigt bryter avtalen, utan
dialog med de berörda, vad jag har förstått. Varför gör man så här från landskapsregeringens sida?
För det första är det i avtalet klart stipulerat att det är under förutsättning att lagtinget beviljar medel.
När regeringen har satt sina ramar för näringsavdelningen har den ramen dragits ner med över 16
procent. Då har regeringen tvingats prioritera. Jag redogjorde nog för det i mitt anförande. Den prioriteringen har gett vid handen att det är ett sänkt anslag. Regeringen går inte ut och berättar om sin budget på förhand. Det torde vara allmänt känt att man inte gör. Det är någonting som man presenterar i
budgeten.
Är det så att det här anslaget ska höjas, så sker det på bekostnad av andra anslag.
Ltl Camilla Gunell, replik
När regeringen bildades talade man om att det här skulle ske i dialog och att det skulle ske tillsammans. Även näringsminister Mattsson betonar hur viktigt det är att vi jobbar tillsammans för att lösa
rekryteringsfrågor och annat. Tror näringsminister Mattsson att man ökar förtroendet hos näringslivet
och dess organisationer om man ensidigt bryter gällande avtal under gällande period? Är det så här
man ska förbättra relationen för att sedan kunna jobba tillsammans i andra viktiga frågor för åländskt
näringsliv och arbetsmarknad?
Herr talman! Dialogen har vi startat med handelskammaren och företagarföreningen och den ska
fortgå. Utöver de planerade bidragen finns det också projektanslag som handelskammaren kan komma
i åtnjutande av. Det finns nog möjligheter att jobba framöver.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
:
258
[s.630]
Ltl Fredrik Karlström
Herr talman! Landskapsregeringen utlyste 2009 till företagsamhetens år, det var ett väldigt bra initiativ. Jag sa dock i budgetdebatten för ett år sedan att det är väldigt enkelt att prata om att man vill
arbeta för näringslivets förutsättningar men det är en helt annan sak att göra det i praktiken. Nu när
2009 lider mot sitt slut kan vi tyvärr konstatera att det inte blev så mycket av regeringens satsning på
företagsamhetens år 2009.
I budgeten för, 2009 kunde man läsa följande: "Den övergripande målsättningen är att skapa förutsättningar för en konkurrenskraftig och stabil näringsverksamhet på Åland, tryggad sysselsättning för
den åländska befolkningen och goda livsbetingelser på hela Åland inom ramen för en hållbar utveckling." Man kunde också läsa: "De övergripande målsättningarna är att stärka näringslivets konkurrenskraft, öka tillväxtpotentialen och produktiviteten genom att investera i innovationer och bättre utnyttjande av humankapitalet." Det var ord från landskapsregeringens budget 2009. Visst låter det bra,
vackra ord men vad betyder det i praktiken att stärka näringslivets konkurrenskraft? Är det ... genom
att öka tillväxtpotentialen och produktiviteten genom att investera i innovationer och bättre utnyttjande av humankapitalet. Är det att flytta medel från näringslivsorganisationerna till det egna ÅTC?
:
[s631]
Näringspolitiken på Åland måste sluta handla om att till största del fördela bidrag.
En politik för företagande krävs för att stimulera tillväxt, men en politik för företagande är också en
politik för frihet. Fritt företagande ger möjlighet för enskilda att få utlopp för skaparlust, viljan att
prova något nytt och viljan att våga ta risker. Jag har sagt det så många gånger förut, men grunden i
företagandet och entreprenörskapet är enskilda människors vilja att förverkliga sig själv och sin idé
och förhoppningsvis kunna leva gott på det.
Landskapsregeringen ska inte genom konstgjord andning understöda företag eller idéer som inte entreprenören helhjärtat tror på själv och som inte entreprenören vill satsa sitt eget kapital på. Det finns
många exempel på hur politiker vill agera näringsliv och entreprenörer, hur politiker vill vara riskkapitalister. Många vill hitta det som man kan lyfta upp i nästa valrörelse och säga; titta vad jag gjort.
Tyvärr leder det nästan alltid till ett enormt slöseri med skattemedel. ...
Jag vet flera andra exempel där stödsystemet och möjligheten till stöd varit viktigare för företagaren
än själva företagsidén. En näringslivspolitik som uppmuntrar till att söka bidrag är inte en sund näringslivspolitik. Bidragen bidrar också allt för ofta till en osund konkurrens mellan bolag och näringar. Varför ska en verkstad eller lagerbyggnad som byggs av ett företag verksam inom jordbruksnäringen finansieras av skattebetalaren till 40 procent samtidigt som en verkstadsbyggnad av ett privatbolag får stå för hela kostnaden själv.
... Vad vi på Åland behöver mer av är människor som är villiga att satsa sitt liv på sina idéer och sina
företag.
Det gäller för oss politiker att ta tillvara varje unik individ och ge dem möjligheten att förverkliga sina
drömmar. Där är utmaningen! Inte konstgjort gulla med nybildade företagare i en konstgjord tillväxtmiljö, i fina lokaler med air condition, kaffemaskin och städning. De flesta framgångsrika företagen i
världen och på Åland har uppkommit ur källare, garage eller billiga hyrda lokaler. Där entreprenörens
vilja att skapa har varit viktigare än kontorets utrustning och design. Där arbetstiden inte uppgått till
36,5 timme per vecka utan många gånger har arbetstiden överstigit 80 timmar. Där byggs grunden i
sunda företag med tillväxtpotential.
259
[s.632]
Med denna syn på företagande och tillväxt som vi i obunden samling har, följer också att politikers
uppgift aldrig kan vara att peka ut branscher eller företag som viktigare än andra. All erfarenhet visar
att en politik som försöker hitta ”vinnare” bland branscher eller företag i allmänhet hittar förlorare,
och med detta slösar med skattebetalarnas pengar.
...
Om politiker tror att det är de som driver tillväxten, så kommer satsningar på fel saker att göras, oberoende av vilka politiker som sitter vid makten vid aktuellt tillfälle. ...
:
[s.633]
... jag [tänkte] komma med några konkreta förslag på åtgärder hur en aktiv näringslivspolitik kan och
bör bedrivas. Istället för en bidragspolitik borde resurserna omfördelas och områdena omprioriteras.
Landskapsregeringen borde jobba med att tillhandahålla nödvändig borgen så att företagaren ifråga
kan få lån i någon av bankerna på Åland. Landskapsbidrag och landskapslån utan att företagaren behöver ta personligt ansvar är inte ett sunt sätt att bedriva näringspolitik. Eventuellt kunde räntestöd
beviljas till företag som be-visligen har det svårt ekonomiskt men som kan visa en plan på att satsningen som görs troligtvis kommer att bära frukt.
Vi obundna menar också att kommunal och landskapets verksamhet i ökad utsträckning måste konkurrensutsättas. Att landskapet roll i större utsträckning blir en beställar- och kontrollfunktion.
Entreprenörskap i skolan borde genomsyra alla linjer på gymnasiet. Även i grundskolan borde företagsamhet, affärsegenskaper, innovatörer och uppfinnare stimuleras och uppmuntras. ...
[s.634]
... Man skulle kunna fokusera stödinsatserna till dem som inte bara skapar jobb åt sig själv utan de
som skapa arbete åt andra.
:
Personligen skulle vi obundna vilja ha andra regler för små företag med få anställda. När en av samhällets läkare sjukskriver en person i ett privatföre-tag med några anställda, anser vi att det inte ska
vara företagaren eller bolaget som ska tvingas betala upp till nio dagars sjukfrånvaro och lön med allt
vad det innebär. Där kunde samhället gå in med stöd. Stöd som inte snedvrider konkurrensen, utan
blir ett stöd till den sjukskrivne. Det är stöd av den här sorten som jag tycker vi borde diskutera och
kunna ha på Åland.
:
Trygga jobb finns bara i företag som går bra. Trygga arbetsplatser kan aldrig lagstiftas fram. Ju krångligare det är att knyta till sig och skilja sig från medarbetare desto mer drar sig också någon för att
anställa.
:
Landskapsregeringen vill prioritera kvinnligt företagande under 2009 och även under 2010. Hur ska
en kvinnligföretagare som blir gravid försörja sig? Idag får inte kvinnor jobba när de är mammalediga. Är det rätt?
260
[s.635] ... Min inställning är att det inte är landskapsregeringen uppgift att förse företag med riskkapital. På Åland har vi en i huvudsak väl fungerande finansmarknad. Erfarenheten runtom i världen visar
att det brukar bli dyrt för skattebetalarna när staten försöker agera riskkapitalist.
:
En aktiv näringslivspolitik har i min värld väldigt lite med bidrag att göra. Bidrag gynnar dem som
söker dem, men de som försöker driva sin verksamhet utan, missgynnas ofta på detta osunda system,
både direkt och indirekt. En strukturförändring är vad som krävs. Klarar regeringen av den nya världen vi lever i eller kommer näringspolitiken att fortsätta i samma mönster som det gjort de senaste 20
åren?
Herr talman! Det var en lång lista och många önskemål. Det var en verklig skönmålning över Åland
som ltl Karlström tycker att vi skulle ha. Man kan bli rent hänförd över de här framtidsutsikterna som
han skulle kunna ställa till rätta.
Först vill jag att ltl Karlström verifierar vilka uteblivna effekter av företagsamhetens år han saknar? Vi
har inte presenterat resultatet av det, året är ännu inte slut. Vi kommer att göra det.
[s.636]
Posten har aldrig fått en cent eller ett penni från landskapsregeringen eller landskapsstyrelsen. Posten
har tjänat sina egna pengar och utvecklats. ÅTC får heller inte mera pengar för nästa år.
[s.883]
Enda behandling efter bordläggning
Finansutskottets betänkande (FU 1/2009-2010)
Ärendet bordlades 17.12.2009. Först tillåts fortsatt diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen.
Diskussion.
:
[s.897]
Talmannen
Plenum fortsätter. Debatten går vidare.
Ltl Anders Eriksson
261
:[s.898-899]
Följande fråga jag vill ta upp är finansmotion nr 6. Jag var väldigt glad att jag fick hela den socialdemokratiska och den obundna gruppen att skriva på den. Den handlar i botten om de tankar som landskapsregeringen hade, att man skulle ta in starta-eget-verksamheten under egen hatt. Man skulle driva
den under Ålands teknologicenter istället för att ha den ute hos handelskammaren och företagarföreningen, där faktiskt kunnande runt sådana här frågor finns. I motionen hänvisade jag till att om man
vill spara pengar så kan man bjuda ut starta-eget-verksamheten i så fall. Jag tycker också, med tanke
på att 20 år har gått sedan Ålands teknologicenter grundades, att man ska utvärdera den verksamheten.
När jag ser vad finansutskottet skriver; ”man uppmanar landskapsregeringen att innan de tar slutlig
ställning till det i budgetförslaget angivna åtgärderna, ska man utvärdera strukturerna på hela rådgivningsverksamheten. I denna utvärdering bör näringsavdelningens teknologicenter och Ålands utvecklings AB samt branschorganisationernas rådgivningsinsatser utvärderas. Utskottet konstaterar att det är
möjligt och nödvändigt att förbättra och effektivisera rådgivningsverksamheten men betonar att
nämnda utvärdering måste föregå det slutgiltiga beslutet.” Här lånar jag det relativt nymyntade begreppet av ltl Roger Jansson, jag konstaterar att motionen blev nästan godkänd. Det får man vara nöjd
med. Jag tycker att det är ett bra resonemang som man för från finansutskottet sida. Trots att inte motionen blev godkänd så tycker jag ändå att det är bra.
:
[s.902-903]
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Tack, herr talman! Tack ltl Anders Eriksson för berömmet på många olika punkter.
:
När det gäller ÅTC och rådgivningsklustret så hade finansutskottet gjort den där skrivningen även
utan finansmotionen. Men vi har ju samma uppfattning i varje fall.
262
Bilaga 19: Behandling i Plenum av budgetförslaget för år 2011
[s.463]
Ltl Olof Erland
”Näringsavdelningen borde omorganiseras. Det borde göras som så att man har kunskapsnätverk med
de organisationer som finns i riket och i Sverige och att man klargör myndighetsrollen och inrättar ett
utvecklingsoch innovationscentrum i anslutning till ITiden, Utvecklings Ab, Teknologicentrum,
Företagarföreningen och det nya Ålands Näringsliv. Jag tror inte att det är någon fara för Åland om vi
har lägre näringsstöd än i Sverige. Där har man visat att hela regionalpolitiken är förfelad. 70 procent
av det man ger i regionalstöd rinner iväg till sådant som inte ger effekt.”
[s.493-494]
Ltl Fredrik Karlström
Herr talman! Jag tänkte försöka hålla mig kort, det blir säkert en lång kväll ändå. Jag har några punkter som jag vill ta upp under näringsavdelningen lite mer konkret, bl.a. sidan 175 Upphandlande av
rådgivning. Där har jag indirekt skrivit en motion och argumenterat tidigare för och tycker att man
istället för minska upphandlingen borde man istället utöka upphandlingen, inte anställa fler personer
till näringsavdelningen utan köpa tjänster istället. Som ett brev från posten kom det ett brev från
Ålands näringsliv till näringsminister Tor-björn Eliasson som Ålands näringsliv också har skickat för
kännedom till alla politiska partier om konkurrens på lika villkor. Det är ungefär det som de säger att
landskapsregeringen borde upphandla mycket mera tjänster som är riktade till de företag och näringsliv som vi har. Man kan egentligen upp-handla tjänsten att näringslivet ska utveckla sig själv, och det
gör näringslivet bäst själv än att man anställer en person till sin organisation.
Jag bläddrade igenom utredningen som hastigast och där ser man verkligen att småföretag och företag
på Åland inte har samma förutsättningar som företag i omkringliggande regioner, i Sverige och Finland. Det är ett ypperligt sätt, man borde jobba mer på att köpa specialisttjänster av dem som verkligen vet vad de sysslar med. De företag som är nischbranscher vet oftast också var de får hjälp ifrån
istället för att politiker försöker utveckla näringslivet.”
[s.757-758]
Ltl Camilla Gunell
”Landskapsregeringen vill av någon anledning flytta över företagsrådgivningen till Ålands teknologicenter och därmed bryta långvarig tradition, ett samarbete som man har haft med organisationen
Ålands näringsliv, tidigare handelskammaren. Den här förändringen är väldigt svår att förstå. Vi tycker inte heller att det är någon, vare sig politiker eller tjänsteman, som har kunnat definiera varför detta
är så nödvändigt. Nu upphör starta-eget verksamheten i april vad gäller åländskt näringsliv och efter
det måste landskapsregeringen själv ta hand om det här. Jag och ltl Sundman anser att man ska bibe-
263
hålla starta-eget rådgivningen hos organisationen Ålands näringsliv. För det är där som det finns
branschkontakter och en stor kompetens.”
[s.759-760]
Ltl Anders Eriksson
Jag noterade att ltl Gunell sade att hon inte riktigt har fått någon definition på varför man flyttar över
att starta-eget verksamheten ifrån näringslivets organisationer till landskapsregeringens egen verksamhet. Enligt vad jag har förstått så upplever man att man sparar pengar. Kostnaden finns fortsättningsvis, om man tänker upprätthålla verksamheten, men den syns inte. Det är orsaken till förflyttningen som jag har förstått det. Det kanske borde ha framkommit i finansutskottet på något sätt.
Ltl Camilla Gunell
Fru talman! Jag tycker inte att det är försvarligt att ersätta den här verksamheten med en hemsida. Det
är väldigt viktigt att den här verksamheten finns kvar. Om man tänker att det kostar 40 000 euro i året
i relation till vad Ålands hushållningssällskap får för rådgivning som ges till primärnäringarna. Där
har man en budget på 330 000 euro, medan Åländskt Näringsliv, som ändå ska serva de övriga näringslivet, har en budget på 90 000 euro. Jag tycker det är en betänklig i obalans i det här. Man borde
jämna ut det här både vad gäller näringsavdelningens struktur men också hur man hanterar rådgivning
till olika branscher så att man uppnår en större jämlikhet.
Ltl Anders Eriksson
Att det inte blir något missförstånd så svarade jag inte å landskapsregeringens vägnar. Jag har precis
samma uppfattning. Jag tycker inte heller att det är försvarligt. Jag motionerade i fjol om att verksamheten skulle ligga kvar såsom den har varit tidigare, så det är vi helt eniga om. När ltl Gunell säger att
hon inte har fått något svar på varför, så det enkla svaret är att man vill spara in 40 000 euro som är en
extra kostnad om man köper verksamheten, medan om man sköter verksamheten själv så syns inte
kostnaden. Det är det enkla svaret. Tyvärr finns det inte några mera tankar bakom detta, såsom jag
uppfattar det.
Ltl Camilla Gunell
Den här typen av rådgivningsverksamhet är central för att få fram det som vi alla eftersträvar, nämligen flera lönsamma företag. I det perspektivet måste det ju ses som en mycket liten kostnad. Det
kommer ju ändå att kosta någonting att ha den här verksamheten inom landskapets regi.
Talmannen
Minister Torbjörn Eliasson
Tack fru talman! Jag kan uppehålla mig lite kring företagsrådgivningen. Allting förändras. I dagens
läge vet vi att det viktigaste är att få små före-tagen att växa. Det är viktigare än att starta eget. Det är
också bra att man startar eget när man har en bra idé. Men det viktigaste är att få de mindre företagen
att växa. Det är det som vi satsar på. Vi har också haft diskussioner med Ålands Näringsliv och vi är
helt överens om att det ska fungera på det sättet.
Om man först får en liten kort att presentationen när man startar eget företag så kan man sedan få
konsultcheckar från näringsavdelningen så att man kan vända sig till Ålands Näringsliv eller till någon annan och använda sig av de pengarna. Det finns möjlighet att få pengar för att starta eget också.
Ltl Camilla Gunell
264
Jag skulle gärna lyssna mera vad landskapsregeringen gör för att få de små företagen att växa. Insatserna för företag överhuvudtaget har varit ganska få under den här mandatperioden. Åländskt Näringsliv är nu en ny organisation bestående av gamla, som t.ex. Ålands handelskammare, som har haft
en lång tradition att ha den här rådgivningen. Det har fungerat väl, vad jag har förstått. Har landskapsregeringen gjort någon utvärdering av det här och funnit att det har varit en dålig verksamhet?
Och att det är därför ska flytta verksamheten till teknologicentret som lyder direkt under landskapet.
Minister Torbjörn Eliasson
Tack, fru talman! Nej, det är inte alls på det viset att det har varit någon dålig verksamhet. Man kan
förändra och göra på ett nytt sätt, vilket jag förklarade redan i den förra repliken.
När det gäller samarbete med Ålands Näringsliv och organisationerna så har vi det på andra plan. Vi
har flera stora samarbetsprojekt på gång, exempelvis centrumprojektet där åländskt näringsliv är med.
Vi har också ett projekt som heter Ålands maps, där man ska från Ålands Näringsliv tar på sig och
hanterar just domänproblematiken. Pengarna kanske används på ett lite annorlunda sätt. När det gäller
starta eget så kan man komma rätt långt på webben, sedan kan man få en konsult-check och vända sig
till vem man vill, exempelvis till Ålands Näringsliv. Det är kanske en liten tyngdpunktsförskjutning
från att starta eget till att utveckla de företag som redan finns, företag som är livskraftiga och har möjligheter att bli bra företag.
Ltl Camilla Gunell
Jag hoppas att jag har varit tydlig. Jag tycker vare sig om att göra den här förändringen, som landskapsregeringen föreslår, eller det sätt som man har gjort det på. Man har ensidigt brutit avtal med en
organisation. Jag tycker att det är synnerligen viktigt att landskapets näringsavdelning och organisationen Ålands Näringsliv har en god relation där kommunikationen fungerar. Det här måste ju vara en
synnerligen viktig axel i det här samarbetet. Hur ska man annars kunna komma till lösningar där man
gemensamt kan göra någonting för näringslivet? Jag tror att den här rockaden har försvårat det här
samarbetet snarare än att man har förbättrat det.”
[s.762]
Ltl Folke Sjölund
Angående det som ltl Gunell var inne på när det gäller företagsrådgivningen så kontrollerade jag just
med näringsministern, det handlar inte om att några avtal med Ålands Näringsliv skulle ha brutits.
Man har förhandlat om hur man ska bedriva den här verksamheten framöver. Avtalsbrott är inte rätt
term, tycker jag. Det är en anklagelse som inte håller streck.
:
[s.764-765]
Ltl Camilla Gunell
Fru talman! Ltl Sjölund lyfte upp avtalet mellan landskapsregeringen och Ålands Näringsliv angående
starta-eget rådgivningen. Inför fjolårets budget 2010 valde landskapsregeringen att ensidigt och utan
dialog med Ålands Näringsliv, dåvarande Ålands handelskammare, bryta ett fyraårigt avtal om startaeget rådgivningen. Det beslutet fullföljer man nu 2011 med att rådgivningen upphör från sista april
2011 hos Ålands Näringsliv. Efter det kommer rådgivningen att ges av teknologicentret.
Ltl Folke Sjölund
265
Herr talman! Vi har tydligen inte riktigt samma information. Näringsministern har sagt att landskapsregeringen och de inblandade parterna har diskuterat och kommit överens om hur man ska lägga upp
det.
Ltl Camilla Gunell
Herr talman! Redan i fjol framgick det mycket tydligt av brevväxling mellan de här två parterna att
det här gjordes utan dialog och att man ensidigt bröt avtalet. Nu har det också, den 11 november 2010,
inkommit ett brev till landskapsregeringen där man igen konstaterar att landskapsregeringen ensidigt
har beslutat att ändra avtalsvillkoren i det mellan parterna ingångna resultatavtalet gällande starta-eget
rådgivningen. Det är ett avtal som tecknades 2008 och skulle pågå till 2012.
Ltl Folke Sjölund
Herr talman! Näringsministern förklarade ju den här saken redan tidigare. Jag behöver inte upprepa
det.
Talmannen
Ltl Barbro Sundback
Herr talman! Ltl Folke Sjölund är snabb att kritisera socialdemokraterna. Men vi gillar att man håller
spelreglerna. I den här frågan har jag här ett dokument, från november 2009, som är riktat till lagtingsledamöterna och landskapsregeringen. Här skriver man ifrån dåvarande Ålands handelskammare
just precis om den utveckling som vi nu ser ett andra skede av. De konstaterar; ”ingen som helst dialog har förekommit under budgetarbetet när regeringen informerat oss om sina avsikter, vilket vi anser
att är en grov överträdelse från regeringens sida gentemot oss som avtalspartner. Vid ett möte med
näringsministern 17.11 framfördes endast att den förändrade näringspolitiken är en följd av landskapets besparingsbehov. Anser landskapsregeringen utan vidare att ensidigt kunna frångå giltigt avtal ”
Det är nog bäst att ta reda på fakta först.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Folke Sjölund
Herr talman! Jag frågade just näringsministern, han kommer att ge mera information om den här saken.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.”
[s.802]
Enda behandling
[s.810]
Ltl Camilla Gunell
266
Herr talman! Jag föreslår att anslaget under moment 47.03.42 Landskapsunderstöd för kurs-, utbildnings- och rådgivningsverksamhet höjs med 40 000 euro och att motiveringen ges följande tillägg:
"Landskapsregeringen fortsätter att tillhandahålla "starta eget -rådgivning" genom samarbete med
Ålands Näringsliv r.f."
Ltl Danne Sundman
Talman! Jag har den äran att understöda ltl Gunells utomordentliga förslag.
Talmannen
Under detaljbehandlingen har lagtingsledamoten Camilla Gunell, understödd av lag-tingsledamoten
Danne Sundman, föreslagit att anslaget under moment 47.03.42 Landskapsunderstöd för kurs-, utbildnings- och rådgivningsverksamhet höjs med 40 000 euro och att motiveringen ges följande tillägg:
"Landskapsregeringen fortsätter att tillhandahålla "starta eget"-rådgivning genom samarbete med
Ålands Näringsliv r.f.". Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.
Omröstning kommer att verkställas. De som röstar med finansutskottets förslag röstar ja, de som röstar med lagtingsledamoten Camilla Gunells ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen
godkännas? Omröstningspropositionen godkänd.
Jag ber ja-röstarna resa sig. Talmannen röstar ja. Jag ber nej-röstarna resa sig. Majoritet för ja. Lagtinget har omfattat förslaget enligt finansutskottets betänkande.”
267
268
Bilaga 20: Utredning av företagens försörjning av kapital på Åland
FÖRETAGENS FÖRSÖRJNING AV KAPITAL PÅ ÅLAND
Ålands landskapsregering, 2011
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Innehåll
1. INLEDNING
2. MÅLSÄTTNING
3. DEFINITIONER
4. KAPITALFÖRSÖRJNING
5. KAPITALFORMER
5.1 Eget kapital
5.2 Lån
5.3 Riskkapital
5.4 Bidrag
6. FÖR- OCH NACKDELAR MED OLIKA FORMER AV KAPITAL
SLUTSATSER
FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER
FÖRETAGENS FÖRSÖRJNING AV KAPITAL PÅ ÅLAND
1. INLEDNING
Ålands landskapsregering tillsatte 5.7.2011 en arbetsgrupp för att utreda kapitalförsörjningstillgången
för små företag på Åland. (ÅLR 2011/5249)
Medlemmar i gruppen har varit:
Linnéa Johansson, ordförande, näringsavdelningen
Lennart Joelsson, sekreterare, Ålands Utvecklings ab
Håkan Clemes, Andelsbanken
Daniel Dahlen, Ålands Näringsliv r.f.
Carin Holmqvist, Ålands Investerings Ab
269
Kenneth Mörn, Ålandsbanken Abp
Caroline Eriksson, Ålandsbanken Abp
Jan-Erik Rask, Nordea Åland (ersättare: Peter Winberg, Nordea Åland)
Agneta Erlandsson-Björklund, Ålands Industrihus Ab
Arbetsgruppens uppdrag var att utreda den aktuella kapitalförsörjningssituationen på Åland, studera
hur kapitalförsörjningstillgången ser ut för företag per bransch samt totalt för näringslivet på Åland.
Arbetsgruppen skulle dessutom utreda hur situationen är på Åland i jämförelse ned närliggande regioner inom övriga Norden.
Ofta när det förs diskussioner med företagarna, kommer också olika typer av beskattningsfrågor upp.
Dessa är oerhört viktiga för företagen och uppfattas ofta svårgenomträngliga. Om målet är att fler
företag ska startas bör fokus även läggas på dessa frågor. Gruppen valde att lämna dessa frågor i det
här skedet på grund av den korta utredningstiden.
Arbetsgruppen tillsattes den 5 juli 2011 och skulle avge en rapport till landskapsregeringen den 31
augusti 2011. Arbetsgruppen höll sitt första möte den 10 augusti och konstaterade att tiden för uppdraget var alldeles för kort. Med beaktande av den korta uppdragstiden är rapportens utformning
mycket summarisk, den pekar på de större frågorna samt lämnar underlag för fortsatt utredning och
vilka frågeställningar det kan vara intressant att se närmare på. Innehållet i rapporten baseras på gruppens samlade erfarenheter och gör inget anspråk på att vara vetenskapligt underbyggt. Faktaunderlaget i bilagan däremot består av offentlig statistik sammanställd av Ålands statistik- och utredningsbyrå.
Gruppen har träffats tre gånger. Ett frågeformulär (bilaga 1) har sänts ut till en mycket begränsad
målgrupp. Syftet med enkäten var att den skulle kunna bidra till att identifiera brister och behov av
kapital i olika skeden av företags och projekts utveckling. Arbetsgruppen anser att enkäten skulle
kunna användas i en bredare krets för att även försöka utröna hur entreprenörerna uppfattar tillgången
av kapital.
Gruppen har även hört ÅSUB och erhållit statistik på förhållandet eget kapital/främmande kapital och
skuldbörda i de åländska företagen.
2. MÅLSÄTTNING
Målsättningen med att utveckla företagandet på Åland är att det ska bidra till en samhällsekonomisk
tillväxt och ökad sysselsättning. Det nystartade liksom det etablerade företagets möjlighet till utveckling och tillväxt i både ett kortsiktigt och långsiktigt perspektiv är beroende av kapitaltillgången. Det
finns flera olika sätt att lösa kapitalförsörjningen i samband med investeringar eller annan typ av utveckling av företaget. I första hand är det genom företagets egna kapital eller främmande kapital från
olika typer av finansieringsinstitut. Därutöver finns olika typer av riskkapital samt stöd från det offentliga i form av olika typer av stimulansåtgärder.
3. DEFINITIONER
Mikroföretag sysselsätter färre än 10 personer.
Små företag sysselsätter färre än 50 personer.
Medelstora företag sysselsätter färre än 250 personer.
Stora företag sysselsätter 250 personer eller mer.
270
För Åland är företag upp till 250 anställda relativt stora bolag.
Utveckling från idé till ett livskraftigt företag brukar i allmänhet delas in i faserna: försådd/sådd, uppstart, tillväxt och expansion.
Försådd-/Såddfasen är innan ett företag startats. Här behövs finansiering för att testa/verifiera affärsidén.
Vid Uppstartsfasen behövs finansiering för exempelvis lokaler, utveckling av idé, patent, utrustning
och driftsfinansiering.
Tillväxtfasen är en kapitalkrävande fas, men också då intäkterna är som närmast. Under tillväxtfasen
leder företaget till bevis att marknaden svarar och att produkterna/tjänsterna går att sälja. Mycket kapital för marknadsföring och försäljning erfordras. I detta läge är det lättare att attrahera medfinansiärer till ägarkapital.
Expansionsfasen är troligtvis den mest kapitalkrävande och i många fall är det nu som en internationalisering kommer på tal. Det är även i detta skede som det finns möjlighet att attrahera ägarkapital.
Har bolaget en omsättning större än 1,0-2,0 meuro och ca 10 medarbetare kan internationellt Venture
Capital vara ett alternativ.
Hur länge företaget befinner sig i en fas beror på flera faktorer. Om företagets affärsidé baserar sig på
en innovativ produkt eller tjänst med längre utvecklingstid tar det naturligtvis också längre tid än om
det är en mer etablerad tjänst eller legotillverkning. Å andra sidan finns det en hög intäktspotential i
en innovation, vilket kan i vissa fall locka externt ägarkapital.
I de flesta fall är extern finansiering avgörande för om idén ska passera de olika faserna och nå fram
till en kommersialisering. Behoven av externt kapital är olika för olika företag. Ett företags utvecklingsskeden kan delas in i olika faser och i allmänhet med ovanstående indelning som relaterar till för
vilket ändamål det krävs finansiering.
4. KAPITALFÖRSÖRJNING
Arbetsgruppen uppfattar att det finns tillräcklig tillgång på kapital på Åland, men att företag av olika
anledningar kan uppfatta att kapitalet inte alltid är tillgängligt. I en marknadsekonomi skall marknaden, d.v.s. finansieringsinstituten, privata investerare och företagen, själva klara av försörjningen av
kapital. För att korrigera marknadsmisslyckanden tillhandahåller det offentliga kapital i form av bidrag, lån eller säkerheter enligt uppställda villkor.
Finansiärerna ställer vissa krav på företagen när det gäller finansiering bl.a.
‐
‐
‐
‐
affärsidén måste vara bärande
krav på eget kapital
krav på säkerheter
en driven entreprenör med förmåga att utveckla företaget.
Att affärsidén är bärande innebär att företaget är lönsamt och täcker sina egna kostnader inom ca 3-4
år från uppstart samt möjlighet till vinst inom överskådlig framtid.
Kravet på eget kapital innebär att företagaren måste vara beredd att ta egen risk, genom att sätta in
kapital, arbetstid och engagemang i bolaget.
Kravet på säkerhet utgör ofta ett hinder för de nyetablerade företagen med unga entreprenörer. I synnerhet gäller det företag som erbjuder tjänster och inte har några egentliga tillgångar i företagen.
271
En av de viktigaste ingredienserna i företagen är att företagaren uppfattas seriös och har en förmåga
att förverkliga sin affärsidé.
Nystartade bolag har under de första åren svårt att hitta finansiering. Risken är stor och det finns ingen
historik att uppvisa. Utan en stor del eget kapital eller säkerheter är det problem att utveckla bolaget.
Unga företagare utan borgensmän har svårare att få finansiering.
För investeringar i bolag med affärsidéer som bygger på att det finns fysiska tillgångar är det lättare
att hitta kapital. Vanligtvis finns det mera säkerheter i bolaget. För bolag som enbart säljer tjänster
eller IT produkter är det svårare då det oftast saknas säkerheter. Större utvecklingsprojekt eller ny
teknologi kan vara svår att bedöma. Uthållig finansiering för kommersialisering av nya idéer, marknadssatsningar och försäljning utanför Åland kan vara svårt att hitta.
Arbetsgruppen uppfattar att kön eller region inte är avgörande för möjligheten att få tillgång till finansiering. Kvinnor är ofta mindre riskbenägna än män, vilket gör det lättare för kvinnor att hitta finansiering. Företagarens bakgrund och ålder påverkar möjligheten att få finansiering liksom om företaget
ändrar verksamhetsinriktning eller byter ledning.
Gruppen uppfattar att de finansiella institutionerna har mycket god kunskap om det lokala näringslivet
och om de på Åland verksamma entreprenörerna. Omvänt är det sämre, företagarna på Åland har en
diffus uppfattning om vilka möjligheter det finns att anskaffa kapital. De finansiella institutionerna
behöver gemensamt marknadsföra sig till entreprenörerna och informera om vilka möjligheter som
erbjuds.
Tidsramen som erhållits för gruppens arbete har varit för knapp för att i detalj kartlägga kapitaltillgången i närregionerna. Den stora skillnaden när det gäller offentlig kapital är att det finns fler källor
att söka kapital ifrån i Finland och Sverige. Det finns också större möjligheter till riskkapital men det
förutsätter att affärsidéerna har tillräcklig potential. Det kan konstateras att många av de affärsidéer
som presenteras på Åland riktar sig till den lokala marknaden och kanske inte har möjlighet till en
sådan tillväxt att det är intressant för riskkapitalinvesterare.
Arbetsgruppen konstaterar att det då och då efterfrågas startbidrag till företag men anser att det är en
viktig signal om hur seriös företagaren är om uppstarten finansieras med egna medel.
5. KAPITALFORMER
5.1 Eget kapital
Företagaren ska ta en egen risk i sitt företag och bidra med eget kapital.
5.2 Lån
Den vanliga finansieringsformen är lån eller någon form av kredit. Företag som saknar egna säkerheter som är tillräckliga för bankerna för att erhålla lån eller annan typ av kredit kan söka offentliga garantier. Landskapsregeringen samarbetar med Finnvera så att deras produkter av lån och garantier
erbjuds till företag även på Åland. Ansökan riktas till landskapsregeringen.
5.3 Riskkapital
Riskkapital kan delas in i olika delar.
‐
‐
‐
‐
Privat riskkapital
Institutionellt riskkapital
Affärsänglar
Offentligt riskkapital
272
Det privata riskkapitalet representeras delvis av Ålands Investerings AB. Bolaget har valt en strategi
där man i stor utsträckning inte vänder sig till små entreprenörer utan arbetar själv med att utveckla
affärsprojekt.
På Åland är det framförallt de lokala försäkringsbolagen som utgör de institutionella investerarna
vilka har intresse av att näringslivet utvecklas, att det skapas fler företag och att det skapas fler arbetsplatser på Åland. Det motiverar dem att också att gå in med visst riskkapital.
Det finns ett flertal personer på Åland som både har kapital, kunskap och intresse att delta i affärsutveckling. Dessa håller ofta låg profil och vill inte bli offentligt marknadsförda som affärsänglar.
På Åland representeras det offentliga riskkapitalet av Ålands utvecklings AB. Utvecklings Ab går
huvudsakligen in i tidiga skeden, men det måste finnas en tydlig entreprenör som kan driva bolaget.
Det ställs också krav på företagens möjligheter till utveckling, där de gärna ska ha en marknad utanför
Åland. ÅUAB kan bara gå in med relativt lite kapital, det krävs kompletterande finansiella lösningar
och uthålligheten är begränsad.
5.4 Bidrag
Landskapsregeringen kan huvudsakligen bevilja bidrag för investeringar, produktutveckling, internationalisering och utvecklingsstöd för satsningar som leder till en ökad tillväxt i den åländska ekonomin. Därutöver finns av regionalpolitiska målsättningar även särskilda stöd till företag i skärgården.
6. FÖR- OCH NACKDELAR MED OLIKA FORMER AV KAPITAL
Diskussionen runt för och nackdelar med olika typer av kapital är en svår fråga eftersom det i stor
utsträckning beror på vilket företag som avses. Alla företag har sina individuella behov av finansiella
lösningar vid olika tidpunkter och för olika satsningar.
Kapital som är förknippat med krav, återbetalning och motprestationer utvecklar bolaget snabbare
framåt än kravlös finansiering. Riskkapitalister ställer också höga förväntningar på de bolag de väljer
att gå in i. Riskkapital är i regel förknippat med professionellt styrelsearbete och ger bolaget ett stort
nätverk av professionella företagsledare, dessa kan snabbare utveckla affärsidén än om bolaget arbetar
på egen hand.
Generellt finns det en brist med säkerheter, såväl i nystartade bolag som i äldre företag.
Generellt är kravlösa bidrag inget som leder till att utveckla bolagen. Bidrag kan vara en hjälp vid
större satsningar och investeringar. Det finns även skäl att se till att de åländska företagen inte har
sämre förutsättningar än konkurrenter i våra närregioner. Det skulle vara viktigt att bidragen i så fall
styrs till större investeringar av infrastrukturell karaktär, som i sin tur stimulerar och gör det möjligt
för entreprenörer att utvecklas.
SLUTSATSER
Från bankernas sida så framfördes det att kapital för företag på Åland finns om affärsidén är bärande
och säkerheter finns.
Genomgången påvisar en svårighet för nyetablerade små bolag inom tjänstesektorn att få tillgång till
kapital på grund av att avsaknaden av säkerheter är som störst för dessa.
Även inom turistsektorn saknas det ofta säkerheter för att kunna kapitalisera tunga investeringar, turistsäsongen är så kort och återbetalningsförmågan begränsad.
Den schematiska kartläggningen påvisar att för riktigt stora satsningar saknas det riskvilligt kapital på
Åland jämfört med i våra närregioner.
273
Finnveras finansieringsinstrument används mer och mer men även detta instrument har brister i tidiga
skeden av företags utveckling. Återbetalningstiderna anses vara korta och kraven på privat borgen
från entreprenörerna uppfattas i vissa fall för höga.
LR:s bidragsinstrument kräver att entreprenören skall redovisa mot betalda kostnader. Detta innebär
att entreprenören skall vara mycket likvid över lång tid för att kunna nyttja bidragsinstrumentet.
Gruppen anser att bidrag inte är ett bra instrument, kravlöst kapital utvecklar inte bolaget i rätt riktning.
FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER
Tillgängligt kapital är i dag banklån, Finnvera-lån eller -säkerheter, LR-bidrag, offentligt riskkapital
(ÅUAB), privat riskkapital (ÅIAB), affärsänglar och privata investeringsbolag. Funktionalitetsbrister
i tillgängligt kapital finns i olika former hos alla aktörer. Undantaget är bankerna som säger att kapital
finns om det finns säkerheter.
Det som framkom är att en samlad information saknas, det kan vara mycket förvirrande för en entreprenör om vilka regler som gäller. Här föreslår arbetsgruppen ett samarbete kring information om
finansiering riktad till företag på Åland.
Företagens möjligheter till att delta i internationella marknadssatsningar tillsammans med företag från
Sverige t.ex. i Svenska Exportrådets internationaliseringsprodukter genom svenska Handelskammaren
bör undersökas.
Gruppen föreslår att ytterligare fördjupning inom området bör genomföras och att finansieringsinstrumenten som finns i dag ses över. Åländska företag bör ha samma förutsättningar som konkurrenterna i vår närregion.
En aktiv förändring i företagsbeskattningen för bolag och privatpersoner som investerar i onoterade
företag skulle driva på tillgången till kapital för företag i tidiga skeden. Ett skattekonto som kvittade
kapitalbeskattningen mot investeringen, vid en framgångsrik placering skattar företaget/privatpersonen oavsett för vinsten, vid en avveckling av bolaget skulle placeringen vara avdragbar
mot kapitalinkomster.
[Bilagor inte transkriberat]
274
Den 16 december 1988 invigs Åland teknologicentrum (ÅTC) som en enhet vid
Ålands tekniska skola med avsikten att ”höja den tekniska kunskapsnivån i
Ålands näringsliv” och för att fortsättningsvis kunna garantera en ”högklassig
teknisk utbildning” vid landskapets tekniska skola. Från och med den första
juli 1989 anställs Robert von Pfaler som projektchef med ansvar för Ålands
teknologicentrum och arbetet tar vid med att etablera organisationen som en
utvecklingsenhet vid Ålands landskapsstyrelse (senare landskapsregering).
Ålands teknologicentrum visar sig bli en organisation med betydande inverkan
på teknologi- och affärsutvecklingen inom landskapets förvaltning och bland
de åländska företagen. Under sin 25-åriga existens har ÅTC i otaliga fall bistått landskapets förvaltning och näringslivet med ny kunskap och expertisstöd
i upptagandet och användandet av nya teknologier, bland annat inom utvecklandet av lösningar för vindkraft, datorbaserad konstruktion och tillverkning,
kvalitetsteknik och ibruktagandet av informationsteknologin och internet.
Denna historik har sammanställts med anledningen av att det år 2014 hade
gått 25-år sedan Ålands teknologicentrum etablerades för att befrämja teknisk
utveckling och innovation inom landskapet Åland. Baserat på material bland
annat från Ålands landskapsarkiv, Ålands lagtingsbibliotek, Ålands teknologicentrum, och åländsk media, samt material från intervjuer och diskussioner
med personer som varit involverade eller delaktiga i Ålands teknologicentrums
aktiviteter eller utveckling under åren, ger boken en inblick i hur och varför
Ålands teknologicentrum kom till, samt hur organisationen och dess aktiviteter
förändrats under en cirka 30-årig period med början i en hemställningsmotion
till Ålands landsting den 11 mars 1985 med förslaget att utreder om man
kunde inrätta ett tekniskt utvecklingscentrum på Åland. Boken är indelad i tre
delar där den första delen behandlar åren från 1985 till 1999 då fokus är på
teknologiutvecklingen inom landskapet. Den andra delen tar av i ett seminarium runt temat informationsteknologi och fokuserar på åren 2000 till och
med 2011 då ÅTC omvandlas till en mera affärsutvecklingsfokuserad enhet
inom landskapsregeringens näringsavdelning med avsikten att ta fram nya affärsidéer och företag inom inkubatorverksamheterna Start- och Växthuset.
Den tredje och sista delen följer utveckingen efter lagtingsvalet 2011 fram till
slutet av 2014, en period som domineras av betydande omställningar för ÅTC,
bland andra avslutandet av företagsinkubatorverksamheten vid ÅTC.
Roger Förström är sedan 2010 doktorand och forskarstuderande vid Hanken
Svenska handelshögskolan i Helsingfors. Hans forskning fokuserar på socialkonstruktion av innovationssystem och –processer inom företag och samhällen.
Före han blev forskarstuderande arbetade Roger Förström i över tio år med
att internationellt etablera, utveckla och leda olika innovationsverksamheter
inom det multinationella företaget Ericsson.
ISBN 978-952-5614-58-9

Ålands Teknologicentrum en organisation i Tiden

Transcription

Similar documents

Föredragningslista för Ålands 4H distrikts årsmöte 2015 den 26 april

CV Ulrika Lind 2014 SVE

Nytt år och nya ställningstaganden – till dig själv

Börsen - Projekt AX

Trettio år med orgelklanger, mänskoröster och fågelsång