ENSAMHET PÅ ÄLDRE DAGAR

ENSAMHET PÅ ÄLDRE DAGAR
EN LITTERATURSTUDIE
MALIN WERNBERG
ÅSA ÖSTERLUND
Examensarbete i omvårdnad
61-90 hp
Sjuksköterskeprogrammet
Juni 2015
Malmö Högskola
Hälsa och samhälle
205 06 Malmö
ENSAMHET PÅ ÄLDRE DAGAR
EN LITTERATURSTUDIE
MALIN WERNBERG
ÅSA ÖSTERLUND
Wernberg, M & Österlund, Å. Ensamhet på äldre dagar. En litteraturstudie.
Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för
Hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2015.
Bakgrund: Allt fler blir äldre och vårdbehovet ökar. Med åldrandet förloras roller
i snabbare takt än nya fås. Att förlora en partner och nedsatt förmåga till fysisk
aktivitet är riskfaktorer för ensamhet. Forskning visar på hur ensamhet ger ökad
risk för både fysisk och psykisk ohälsa. Två av tre inom äldreomsorgen upplever
ensamhet.
Syfte: Att beskriva hur äldre personer upplever och hanterar ensamhet.
Metod: Litteraturstudie med tematisk analys av tolv vetenskapliga artiklar med
kvalitativ ansats.
Resultat: Ensamhet upplevdes av äldre personer som ett lidande som var svårt att
prata om, som frånvaro av andra, som passiviserande men också som en känsla av
frihet. Ensamheten hanterades genom att umgås med sig själv, ha positiv
inställning och tro, anpassade förväntningar på sin omgivning, känna samhörighet
med sin omgivning, underhålla gamla relationer, använda strategier för att komma
i kontakt med andra samt hitta situationer där personen var behövd.
Konklusion: Ensamhet var primärt en negativ upplevelse men kunde även ha
positiva sidor. Ensamheten var stigmatiserad och detta innebar att äldre personer
var mindre villiga att prata om den och ensamheten blev då svårare att hantera.
Som sjuksköterska är det viktigt att vara medveten om detta och lyfta frågan i
vårdmötet.
Nyckelord: ensamhet, hantering, stigmatisering, upplevelser, äldre.
1
LONELINESS IN OLD AGE
A LITERATURE REVIEW
MALIN WERNBERG
ÅSA ÖSTERLUND
Wernberg, M & Österlund, Å. Loneliness in old age. A literature review. Degree
Project in nursing 15 credit points. Malmö University: Faculty of Health and
Society, Department of Care Science, 2015.
Background: More and more are getting older and the need for care increases.
With aging, roles are lost faster than the new ones are gained. Losing a partner
and a reduced capacity for physical activity are risk factors for loneliness.
Research shows how loneliness increases the risk of both physical and mental
illness. Two out of three elderly in geriatric care experience loneliness.
Aim: To describe how older people experience and manage loneliness.
Method: Literature study with thematic analysis of twelve scientific articles with
qualitative approach.
Results: Loneliness was experienced by older people as a suffering that was
difficult to talk about, as the absence of others, as passivity but also a sense of
freedom. Loneliness was managed by spending time with yourself, having
positive attitudes and faith, adapted expectations, feeling connected to their
surroundings, maintain old friendships, using strategies to get in touch with others
and find situations where they felt needed.
Conclusion: Loneliness was primarily a negative experience but may also have
positive sides. Loneliness was stigmatized and this means that older people were
less willing to talk about it and loneliness became more difficult to manage. As a
nurse, it is important to be aware of this and to raise the issue when meeting the
elderly patient.
Keywords: elderly, experiences, loneliness, management, stigma.
2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
BAKGRUND
Åldrande och samhörighet
Ensamhet i den kommunala vården
Typer av ensamhet
Riskfaktorer för ensamhet
Ensamhet som riskfaktor
Rollteorin
Problemformulering
Syfte
Definitioner
Äldre
Ensamhet
METOD
Planering
Litteratursökning
Urval
Kvalitetsgranskning
Analys
RESULTAT
Upplevelser av ensamhet
Hantering av ensamhet
DISKUSSION
Metoddiskussion
Resultatdiskussion
KONKLUSION
FÖRSLAG PÅ FORTSATT KUNSKAPSUTVECKLING OCH
FÖRBÄTTRINGSARBETE
REFERENSER
BILAGA
3
4
4
4
4
5
5
5
6
6
6
6
6
6
7
8
9
10
10
11
11
13
15
15
17
20
20
22
25
BAKGRUND
Nästan en femtedel av den svenska befolkningen är 65 år eller äldre. Andelen
ökar och har ökat i mer än ett sekel. Orsaken är ökad medellivslängd, allt fler når
pensionsålder (Socialstyrelsen, 2009). Den ökade medellivslängden innebär inte
enbart ett längre liv med bibehållen livskvalitet utan för också med sig ökat behov
av medicinsk vård och social omsorg (Statistiska centralbyrån, 2013). År 2011 var
312 800 personer beviljade insats i form av hemtjänst i ordinärt boende eller
permanent plats på särskilt boende vilket motsvarar 17,5 % av den äldre
befolkningen, dvs. personer som är 65 år eller äldre. Andelen har varit oförändrad
sedan 2007 men det faktiska antalet har ökat med ca 20 000 personer sedan dess
(Socialstyrelsen, 2013).
Åldrande och samhörighet
Äldre som upplevde åldrandet som positivt var de som kände en känsla av
samhörighet vilket kunde vara ett resultat av goda relationer, framförallt med släkt
och yngre generationer (Nilsson, 2004). Samhörighet gav personen en känsla av
att kunna ta hand om sin omgivning och därmed utnyttja sina bibehållna förmågor
och känna sig behövd. Dessutom genererade samhörigheten en trygghet i att bli
väl omhändertagen av sina anhöriga om det skulle behövas. Äldre som hade
undermåligt socialt nätverk upplevde sitt åldrande som negativt, saknade social
trygghet samt upplevde känslor av övergivenhet och ensamhet. Bristen av
samhörighet ledde till försämrad självkänsla. Dessutom ledde det till att de som
såg negativt på sitt åldrande upplevde en försämrad fysisk hälsa som hinder från
att leva ett gott liv istället för som en del av det normala åldrandet (a a).
Enligt Statistiska centralbyrån (2006) var nära relationer i form av familj och
vänner av stor betydelse för den upplevda ensamheten för den äldsta
populationen, personer över 75 år. Även ytligare kontakter var av betydelse.
Stigande ålder ledde till ökad risk för social isolering då flertalet sociala kontakter
minskade och därmed känslan av att vara socialt integrerad, detta eftersom de
äldsta saknade det sociala nätverk som de varit del av tidigare. Med åldern
upplevde en människa fler bortgångar bland nära och kära och det var därför
viktigt att äldre fick möjlighet att behålla gamla och utveckla nya relationer. En
faktor som minskade känslan av ensamhet var att ha en nära vän (a a).
Ensamhet i den kommunala vården
Socialstyrelsen (2014) har gjort en rikstäckande undersökning med syftet att
kartlägga brukares uppfattning av kvalitet i äldreomsorgen. Resultatet
presenterades i en rapport och visade att två av tre upplever att de då och då
besväras av ensamhet. 18 procent av de som bodde på särskilda boenden och 14
procent av de som hade hemtjänst upplevde att de ofta besvärades av ensamhet.
Rapporten identifierade ett antal faktorer som korrelerade med att inte känna sig
ensam. De som hade hemtjänst upplevde att vara sammanboende och att känna att
personal har tillräckligt med tid för sina uppgifter minskade ensamheten. För de
på särskilt boende var det att få ett respektfullt bemötande av personalen.
Gemensamt för båda grupperna var att känna sig trygg. Rapporten visade att
ensamheten påverkade hur den äldre upplevde sin egen hälsa och omgivning (a a).
Typer av ensamhet
Det finns olika dimensioner av ensamhet, social och emotionell är två av dem
(Dykstra & Fokkema, 2007; Tornstam, 2011). Den emotionella ensamheten
upplevdes då behovet av känslomässig närhet till en eller flera människor inte
4
blev uppfyllt, då en nära vän eller anhörig saknades. Saknaden av ett socialt
nätverk som gav en känsla av delaktighet och tillhörighet ledde till social
ensamhet (a a; a a).
Riskfaktorer för ensamhet
Rundgren & Dehlin (2004) visade att ökad försiktighet, passivitet, inåtvändhet
och vanebundenhet var personlighetsförändringar som var vanliga vid stigande
ålder och kunde bidra till upplevelse av ensamhet. Även ökad förnöjsamhet och
bättre självuppfattning sågs hos den äldre populationen. Dessa vanliga
förändringar kunde vara en följd av olika livshändelser och förändrad social miljö
och kunde leda till både självvald och icke-självvald ensamhet (a a). En studie
från Storbritannien presenterade riskfaktorer för att drabbas av olika typer av
ensamhet (Dahlberg & McKee, 2014). Att vara änka/änkling, låg känsla av
välbefinnande, låg självkänsla, begränsad förmåga till aktivitet och låg inkomst
var riskfaktorer för emotionell ensamhet. Riskfaktorerna för social ensamhet var
låg kontakt med familj och vänner, känsla av utanförskap i samhället och
mottagare av kommunal vård (a a).
Ensamhet som riskfaktor
Ensamhet och depression var tätt kopplat med varandra vilket presenteras i en
artikel av Lunanigh & Lawlor (2008) som syftade till att öka medvetenheten hos
läkare om ensamhetens fysiska och psykiska effekter hos äldre. Tillsammans
utgjorde ensamhet och depression en riskfaktor för ökad dödlighet. Depression i
sin tur kunde orsakas av rollförlust, hög ålder och avsaknad av en nära vän
(Karlsson, 2013). Ensamhet kunde leda till försämrad kognitiv förmåga hos äldre
(Luanaigh & Lawlor, 2008; Rundgren & Dehlin, 2004). Ensamhet kunde
dessutom leda till hypertoni, stressat immunförsvar, sämre sömn (Luanaigh &
Lawlor, 2008) och försämrad nutritionsstatus (Rundgren & Dehlin, 2004).
Försämrad nutritionsstatus kunde i sin tur leda till ökad infektionsrisk och
försämrad sårläkning (a a). Ett begränsat socialt nätverk ökade dessutom risken att
drabbas av demenssjukdom med 60 % men även risken för psykisk ohälsa och
hjärtinfarkt ökade (Rundgren & Dehlin, 2004).
Rollteorin
Rollteorin innebär att under sin livstid spelar människan en rad olika roller och
dessa är centrala för hur individen ser på sin identitet och på sig själv
(Samuelsson, 2001; Tornstam 2011). Exempel på roller kan vara dotter, mamma,
företagsledare eller student och en person spelar flera roller samtidigt. Åldern är
av stor betydelse för vilka roller som personen förväntas ta. Förväntningar från
omgivningen om hur individen ska bete sig skapas genom den roll individen tar
på sig. Under den senare delen av livet förloras roller i snabbare takt än nya roller
fås, det finns få alternativa roller för äldre och roller som pensionär och
änka/änkling är dessutom definitiva. (a a; a a). Rollteorin ligger till grund för
aktivitetsteorin och disengagemangsteorin vilka är de mest inflytelserika teorierna
inom det sociala åldrandet (Samuelsson, 2001)
Disengagemangsteorin
Enligt disengagemangsteorin bör äldre personer sänka tempot och ta mer passiva
roller (Cumming & Henry, 1961). De ska även dra ner på sociala kontakter och
fokusera mer på sitt eget inre liv. Detta medför att den äldre känner minskat tryck
från samhällsnormen att vara produktiv och istället får möjlighet till ett
harmoniskt liv. Tillbakadragande anses naturligt och nödvändigt för den äldre och
för samhället (a a).
5
Aktivitetsteorin
I motsats till disengagemangsteorin står aktivitetsteorin som menar att genom att
hålla sig aktiv och upprätthålla sitt sociala nätverk blir äldre personer mer nöjda
och har lättare att anpassa sig till tillvaron (Havighurst, 1963). Det är viktigt för
individen att fortsätta vara aktiv i de roller hen hade innan pensionering samt att
kompensera rollförluster med nya aktiviteter och sociala kontakter. Genom att
förbli ”ung” hotas inte den äldres självbild. Att fortsätta vara aktiv även efter
pensionering är positivt för individen då detta står i samklang med
samhällsnormen att vara produktiv, detta leder även till integrering i samhället (a
a).
Problemformulering
Allt fler blir äldre, medelåldern ökar och med den ökar det medicinska
vårdbehovet och den sociala omsorgen. Med stigande ålder upplever individen
egna rollförluster och förluster av nära och kära vilket leder till minskat socialt
nätverk och ökad risk för ensamhet. Upplevelsen av ensamhet påverkar både den
fysiska och den psykiska hälsan negativt. Två av tre inom den svenska
äldreomsorgen upplever ensamhet (Socialstyrelsen, 2014). Förekomsten av
ensamhet bland äldre är bekräftad men en kunskapslucka i hur den upplevs och
hanteras av äldre personer har identifierats (Murphy, 2006). Att få förståelse för
hur individen som drabbas av ensamhet upplever den är av stor vikt för att
sjuksköterskan på ett passande sätt ska kunna möta, förstå och hjälpa den
ensamma, äldre personen.
Syfte
Syftet är att beskriva hur äldre personer upplever och hanterar ensamhet.
Definitioner
Nedan beskrivna definitioner används i litteraturstudien.
Äldre
Äldre delas in i två kategorier, yngre äldre som avser 65-79 år och äldre äldre
vilket avser 80 år och äldre (Dehlin & Rundgren, 1995). Då individer från hela
åldersspannet är relevant för litteraturstudien används begreppet äldre för personer
som är 65 år eller äldre.
Ensamhet
Den subjektiva upplevelsen av skillnaden som uppstår när individens behov
och/eller önskan om social kontakt är högre än den som uppnås (Perlman &
Peplau, 1981). Den sociala kontakten kan gälla både antalet och djupet på
individens relationer (Fokkema et al, 2012).
METOD
För att svara på studiens syfte valdes litteraturstudie som metod. Litteraturstudie
används för att undersöka kunskapsläget och sammanställa tidigare forskning
(Backman, 2008; Forsberg & Wengström 2013). Tolv vetenskapliga artiklar som
bygger på empiriska studier med kvalitativ ansats valdes ut för att ingå i
litteraturstudien. Studier med kvalitativ ansats syftar till att beskriva upplevelser
eller erfarenheter (Willman et al, 2011; Forsberg & Wengström, 2013) och svarar
6
därmed på den aktuella studiens syfte. Analysmetoden som användes var tematisk
analys enligt Braun & Clarkes (2008) metod.
Planering
Sökningar planerades och utfördes efter Willman et als (2011) plan för
litteratursökning där relevanta källor identifieras, forskningsproblemet avgränsas
samt att sökstrategier utvecklas för respektive databas.
Relevanta källor
Databaserna som användes för litteratursökning var PubMed, PsycINFO och
Cinahl. Samtliga samlar studier som berör sjuksköterskans huvudområde
omvårdnad och valdes därför till litteratursökning. Det som skiljer databaserna åt
är att PubMed behandlar främst medicinsk forskning och PsycINFO samlar
tidskrifter som rör psykologisk forskning inom omvårdnad och medicin. Cinahl
samlar omvårdnadsforskning (Coughlan et al, 2013; Forsberg & Wengström,
2013). Polit & Beck (2006) beskriver Cinahl som en databas som främst riktar sig
till sjuksköterskor.
Avgränsning av forskningsproblem
Forskningsproblemet avgränsades och specificerades med hjälp av POR, en
struktur för att identifiera population, område och resultat (Willman et al, 2011).
Populationen i studien avgränsades till personer som var 65 år eller äldre, området
som berördes var ensamhet och resultatet var hur den upplevdes, se tabell 1.
Dessa tre områden genererade sökblock som användes vid litteratursökningen.
För att ytterligare specificera sökning och urval användes inklusions- och
exklusionskriterier.
Tabell 1. POR
Population
Område
Resultat
Personer 65 år eller äldre
Ensamhet
Hur ensamheten upplevdes
Inklusionskriterier
•
•
Empiriska studier med kvalitativ ansats.
Studier där deltagarna var 65 år eller äldre.
Exklusionskriterier
•
•
•
•
Studier där ensamhet undersöks i samband med somatisk eller psykisk
sjukdom.
Studier på annat språk än engelska.
Studier som inte finns tillgängliga i fulltext via Malmö högskolas
bibliotek.
Studier som efter kvalitetsgranskning visar på låg kvalitet.
Utveckling av sökstrategi
Ämnesord användes i kombination med fritext för att söka i databaserna. Willman
et al (2011) menar att ämnesord används för att hitta de artiklar som är relevanta,
ger hög precision och för att minska bruset i sökningen medan fritext används för
att öka bruset och sensitiviteten. Vidare beskriver Willman et al (2011) att det är
av stor vikt att ha balans mellan ämnesord och fritext. Fritext används även för att
finna de senaste studierna då de inte hunnit bli indexerade (SBU, 2014b). För att
7
få olika varianter av ett begrepp används trunkering vilket innebär att en asterisk
läggs till i början eller slutet av ett ord (Forsberg & Wengström, 2013).
För att finna och översätta sökorden korrekt användes Karolinska institutets (Ki)
biblioteks hemsida. Willman et al (2011) skriver att de flesta MeSH-termer finns
tillgängliga för översättning hos Ki. De sökord som eftersöktes var kopplade till
syftets tre områden: äldre, ensamhet och hur den upplevs. Ämnesord för äldre
personer var i PubMed och Cinahl uppdelade i Aged, för personer 65 till 79 år och
Aged, 80 and over för personer över 80 år. Båda ämnesorden var relevanta för
studien och användes därför. Eftersom upplevelser ej fanns som ämnesord
användes istället kvalitativ ansats då studier med kvalitativ ansats syftar till att
undersöka erfarenheter eller upplevelser (Willman et al, 2011; Forsberg &
Wengström, 2013). Initialt söktes varje sökterm för sig för att sedan kombineras
med den Booleska söktermen OR inom varje sökblock. Den Booleska söktermen
AND användes sedan för att kombinera sökblocken med varandra, se tabell 2-4.
Den Booleska söktermen OR används för att sökningen ska breddas medan AND
används för att avgränsa sökningen (Forsberg & Wengström, 2013). För att
ytterligare specificera sökningarna användes filter för att bättre svara till
inklusions- och exklusionskriterierna. De filter som var aktuella var tillgängligt
abstract, engelska samt peer reviewed. Eftersom de aktuella databaserna har olika
urval av filter användes de som fanns tillgängliga.
Litteratursökning
Litteratursökning påbörjades när sökstrategin var utstakad och utfördes
gemensamt.
PubMed
I PubMed kallas ämnesord MeSH-termer och de som var relevanta för syftet var
Aged, Aged, 80 and over, Loneliness samt Qualitative Research. De fritextord
som användes var old*, lonel* och qualitative. Efter sökning lades tillgängligt
abstract och engelska som språk till som filter vilket genererade 166 träffar, se
tabell 2.
Tabell 2. Sökblockstabell PubMed
Söknr
#1
#2
#3
#4
#5
#6
#7
#8
#9
#10
#11
Filter
Sökord
Aged [MeSH]
Aged, 80 and over [MeSH]
Old*
#1 OR #2 OR #3
Loneliness [MeSH]
Lonel*
#5 OR #6
Qualitative Research [MeSH
Qualitative
#8 OR #9
#4 AND #7 AND #10
Abstract, English
Antal träffar
2392370
638151
1068222
3197901
2305
4837
4837
22205
144437
144438
178
166
Sökblock
Elderly
Loneliness
Qualitative
PsycINFO
I PsycINFO kallas ämnesorden Subject Exact (SU.EXACT) och de som var
relevanta var Loneliness samt Qualitative Research. Ämnesord för den äldre
personen saknades, därför användes endast fritext för detta sökblock. Fritextorden
i PsycINFO var elderly, ”old age”, lonel* samt qualitative. Efter sökning lades
8
peer reviewed och engelska som språk till som filter vilket genererade 293 träffar,
se tabell 3.
Tabell 3. Sökblockstabell PsycINFO
Söknr
S1
S2
S3
S4
S5
S6
S7
S8
S9
S10
Filter
Sökord
Elderly
”Old age”
S1 OR S2
Loneliness [SU.EXACT]
Lonel*
S4 OR S5
Qualitative Research
[SU.EXACT]
Qualitative
S7 OR S8
S3 AND S5 AND S9
English, peer reviewed
Antal träffar
55042
624945
654100
3222
8406
8406
5919
189642
189642
360
293
Sökblock
Elderly
Loneliness
Qualitative
Cinahl
I Cinahl benämns ämnesorden som Major Headings (MH) och de som användes
var Aged, Aged, 80 and over, Loneliness samt Qualitative Studies. Fritext
användes inte då det genererade stort antal irrelevanta artiklar. För att kontrollera
att relevanta artiklar publicerade det senaste året men som ej hunnit bli indexerade
inte missades gjordes en sökning med samma fritextord som i PubMed samt med
begränsning till det senaste året. Inga relevanta studier påträffades. Efter sökning
lades peer reviewed, tillgängligt abstract samt engelska som språk till som filter
vilket genererade 57 artiklar, se tabell 4.
Tabell 4. Sökblockstabell Cinahl
Söknr
S1
S2
S3
S4
S5
S6
Filter
Sökord
Aged [MH]
Aged, 80 and over [MH]
S1 OR S2
Loneliness [MH]
Qualitative Studies [MH]
S3 AND S4 AND S5
Abstract, English, peer
reviewed
Antal artiklar
341945
119358
352618
1529
53516
81
57
Sökblock
Elderly
Loneliness
Qualitative
Urval
Av artiklarna som genererades med litteratursökningen granskades samtliga titlar.
En stor del av artiklarna var studier där ensamhet undersöktes i samband med
somatisk eller psykisk sjukdom och exkluderades därför. Även artiklar som ej
fanns tillgängliga i fulltext via Malmö högskolas biblioteks hemsida samt de som
ej publicerats i vetenskapliga tidskrifter exkluderades. Abstract lästes från artiklar
vars titel var relevant för litteraturstudiens syfte och elva artiklar med relevant
syfte och resultat valdes slutligen ut för kvalitetsgranskning, se tabell 5. Ett flertal
av artiklarna återkom i databaserna vilket tolkades som datamättnad.
För att utesluta att relevanta artiklar missats synades de elva utvalda artiklarnas
referenslistor. Efter databassökning där relevanta artiklar inkluderats bör en
manuell sökning utföras där artiklarnas referenslistor synas efter fler passande
artiklar (Willman et al, 2011; Forsberg & Wengström, 2013). Tolv artiklars titlar
9
verkade relevanta för litteraturstudien och eftersöktes därför i PubMed 150417
genom fritextsökning på titel. Efter läsning av abstract kunde elva artiklar
exkluderas eftersom de inte passade in på litteraturstudiens syfte samt inklusionsoch exklusionskriterier. Slutligen valdes totalt tolv artiklar ut, elva från
databassökning och en från manuell sökning, för analys till litteraturstudiens
resultat.
Tabell 5. Urvalstabell
Databas
datum
Sökblock
Filter
Antal
artiklar
Antal
lästa
titlar
Antal
lästa
abstract
Antal
granskade
artiklar
Antal
använda
artiklar
PubMed
150403
Elderly
AND
Loneliness
AND
Qualitative
Elderly
AND
Loneliness
AND
Qualitative
Elderly
AND
Loneliness
AND
Qualitative
Manuell
sökning
English,
abstract
166
166
20
6
4
Peer
reviewed,
English
293
293
15
7
5
Peer
reviewed,
English,
abstract
57
57
12
3
2
12
12
12
1
1
PsycINFO
150403
Cinahl
150403
PubMed
150417
Kvalitetsgranskning
Kvalitetsgranskning används för att objektivt kontrollera en studies styrkor och
svagheter (Polit & Beck, 2014), en granskningsmall används som ett verktyg för
att undersöka studiens vetenskapliga kvalitet (Willman et al, 2011). För att
kvalitetsgranska artiklarna valdes SBU:s mall för kvalitativ forskningsmetodik
(2014a). För gradering av kvalitet användes SBU:s kriterier för bedömning av
vetenskaplig kvalitet (2014c). Artiklarnas kvalitet kunde graderas som hög,
medelhög eller låg kvalitet. Hög kvalitet innebar bl.a. väldefinierad frågeställning,
tydligt dokumenterad metod och att forskarnas tolkningar är väl förankrade i data
medan låg kvalitet är avsaknad av dessa kriterier (a a). Inledningsvis granskades
en av artiklarna gemensamt för att försäkra att granskningsprotokollet tolkades på
samma sätt. Samtliga punkter i protokollet diskuterades och klargjordes. Vidare
granskning utfördes var för sig för att sedan jämföras och diskuteras. Willman et
al (2011) skriver att granskning som utförs av två eller fler granskare som förenar
sina tolkningar av materialet får större tyngd. Vid oenighet diskuterades artikeln
mer djupgående tills konsensus uppnåddes. Av de tolv artiklar som granskades
uppnådde samtliga minst medelhög kvalitet vilket gjorde att de inkluderades i
litteraturstudien och sammanställdes i artikelmatris, se bilaga 1.
Analys
Den analysmetod som användes var tematisk analys. Braun & Clarke (2006)
menar att detta är en metod för att identifiera, analysera och hitta mönster i
materialet. Vidare beskrivs ett flertal steg för att utföra en tematisk analys, dessa
10
steg anpassades till den aktuella litteraturstudien. Initialt lästes och analyserades
artiklarna enskilt ett flertal gånger för att få djupare förståelse för datamaterialet.
Det är av stor vikt att bekanta sig med materialet genom att aktivt läsa igenom det
flera gånger (Braun & Clarke, 2006). Det som i materialet svarade på
litteraturstudiens syfte kodades och resterande del gallrades bort och kodades
därför inte. Kodningen innebar att delar som svarade på syftet markerades med ett
sammanfattande ord. Kodning skedde till en början enskilt för att sedan
gemensamt diskuteras och sorteras in i större teman. Teman kontrollerades i
förhållande till hela datamaterialet genom att jämföra det kodade materialet med
de nyfunna teman som namngavs och definierades. Teman presenteras i tabell 6.
Det sista steget i Braun & Clarkes (2006) metod för tematisk analys innebär att
presentera resultatet i form av teman.
RESULTAT
Analysen resulterade i två huvudteman med fyra respektive sju subteman, se
tabell 6.
Tabell 6. Översikt av teman
Upplevelser av ensamhet
Hantering av ensamhet
Lidande som var svårt att prata om
Umgås med sig själv
Frånvaro av andra
Positiv inställning och tro
Passiviserande
Anpassade förväntningar
Känsla av frihet
Samhörighet med sin omgivning
Underhålla gamla relationer
Strategier för att komma i kontakt med andra
Hitta situationer där personen var behövd
Upplevelser av ensamhet
Upplevelser av ensamhet resulterade i fyra subteman. Ensamhet upplevdes som:
ett lidande som var svårt att prata om, frånvaro av andra, passiviserande samt som
en känsla av frihet.
Lidande som var svårt att prata om
Ensamhet upplevdes av äldre personer som en subjektiv, smärtsam och gnagande
känsla (Cattan et al, 2003; Graneheim & Lundman, 2010; Hauge & Kirkevold,
2010; Roos & Klopper, 2010; Smith, 2012). Upplevelser av ensamhet beskrevs
som ett tillstånd av otröstlighet, att ej bli förstådd av sin omgivning och en
obeskrivlig känsla av utanförskap som karakteriseras av en längtan efter det
förflutna och något som personen hållit kärt (Roos & Klopper, 2010). Känslan
upplevdes som enorm, närvarande och överväldigande där personen kände sig
avskärmad från och bortglömd av sin omgivning, både i nära relationer och i
samhället (Graneheim & Lundman, 2010; Hauge & Kirkevold, 2012).
Ensamheten genererade känslor av att inte hänga med i sin omgivning och
personerna upplevde därför att de kände sig omoderna (Cattan et al, 2003;
Graneheim & Lundman, 2010; Hauge & Kirkevold, 2010; Hauge & Kirkevold,
2012). Vidare genererade ensamheten känslor av att vara uttråkad, inte känna
11
mening med livet och känna sig besegrad (Smith, 2012; Kirkevold et al, 2013;
Goll et al 2015).
Resultatet visar att ensamhet upplevdes vara ett stigma och något som var svårt att
prata om (McInnis & White, 2001; Cattan et al, 2003; Stanley et al, 2010). Trots
självupplevd ensamhet kunde ensamhet vara lättare att beskriva hos andra än hos
sig själv (Cattan et al, 2003). Ensamhet upplevdes vara en negativ erfarenhet som
förknippades med personligt misslyckande och nederlag och var därför svår att
prata om (McInnis & White, 2001; Stanley et al, 2010). Ensamheten upplevdes
som ett tyst lidande där personen var ovillig eller oförmögen att verbalisera
ensamheten för sin familj eftersom de inte ville vara till besvär och begära för
mycket av dem (McInnis & White, 2001). Vardagliga tankar och bekymmer som
tidigare delats med partner eller nära vän som gått bort hölls för sig själv för att
inte belasta sin omgivning. Personen var rädd för att vara en börda och därmed ett
problem för anhöriga vilket ledde till att äldre inte verbaliserade sin ensamhet
(Hauge & Kirkevold, 2012; Smith, 2012).
Frånvaro av andra
Ensamhet upplevdes i relation till andra där ensamhet var likställt med att vara
själv och ofrivillig avsaknad av mänsklig kontakt (McInnis & White, 2001; Cattan
et al, 2003; Pettigrew & Roberts, 2008; Hauge & Kirkevold, 2010; Roos &
Klopper, 2010; Smith, 2012). Motsatsen till ensamhet var att ha umgänge med
andra och var något positivt och förnöjsamt (Cattan et al, 2003). Dödsfall eller
förlust av nära relation upplevdes vara början på och huvudanledningen till
ensamheten och ensamhet var tätt kopplat till förlust av betydelsefull relation som
genererade ömhet, bekräftelse och omtanke för individen (McInnis & White,
2001; Roos & Malan, 2012). Fysisk närvaro av annan person var ingen garanti för
att inte uppleva ensamhet (Hauge & Kirkevold 2010). Trots socialisering och
deltagande i aktiviteter var det ändå svårt att komma bort från känslan av
ensamhet (a a). Äldre personer som bodde på gemensamt boende upplevde helger
som särskilt ensamma då inga sociala aktiviteter stod på schemat, personalstyrkan
minskade och andra boende var i väg med sina anhöriga (McInnis & White,
2001).
Passiviserande
Resultatet visar på att ensamhet upplevdes vara ett tillstånd av passivitet och
initiativlöshet där den äldre personen kände sig oförmögen att ta kontakt med sin
omgivning och blev beroende av att andra skulle göra något åt deras situation
(Hauge & Kirkevold, 2012; Kirkevold et al, 2013; Goll et al, 2015).
Initiativlösheten gällde även enkla vardagliga sysslor (Hauge & Kirkevold, 2012).
Känsla av frihet
Positiva sidor av ensamheten upplevdes som frihet och självständighet där
personen inte behövde ta någons råd, slapp måsten och bestämde själv över sin
egen tid och sällskap (Graneheim & Lundman, 2010). Förluster av
otillfredsställande relationer, som ett olyckligt äktenskap, upplevdes vara som att
bli lättad från en börda och ensamheten var då välkommen (a a). Ensamheten var
inte enbart något negativt som var orsakad av ökad ålder, vissa personer beskrev
att de aldrig varit och var inte intresserade av social kontakt (Cattan et al, 2003).
De såg ensamheten som en frihet som var självvald och inte behövde lindras (a a).
12
Hantering av ensamhet
Hantering av ensamhet resulterade i sju subteman. Ensamhet hanterades genom:
att umgås med sig själv, positiv inställning och tro, anpassade förväntningar,
känna samhörighet med sin omgivning, underhålla gamla relationer, använda
strategier för att komma i kontakt med andra samt att hitta situationer där
personen var behövd.
Umgås med sig själv
Att utveckla goda rutiner för att spendera tid på egen hand var viktigt för
hanteringen av ensamhet (McInnis & White, 2001; Cattan et al, 2003). Efter
förlust av nära relation var det viktigt att vara självständig och kunna umgås med
sig själv och inte ersätta en förlorad relation med en annan, detta för att inte
utsätta sig för en liknande situation igen där personen blev beroende av andras
sällskap för att hantera sin ensamhet (McInnis & White, 2001). En strategi för att
hantera den upplevda ensamheten var att kunna uthärda fysisk ensamhet genom
att umgås med sig själv och reflektera över goda minnen. På detta sätt kände
personen samhörighet med andra utan deras fysiska närvaro (McInnis & White,
2001; Kirkevold et al, 2013).
Aktiviteter som individen kunde sysselsätta sig med på egen hand, solitära
aktiviteter, fungerade som ett bra tidsfördriv och var en del i hanteringen av
ensamhet (McInnis & White, 2001; Cattan et al, 2003; Pettigrew & Roberts, 2008;
Hauge & Kirkevold 2010; Hauge & Kirkevold 2012; Roos & Malan, 2012; Smith
2012; Kirkevold et al 2013; Goll et al, 2015). Underhållande aktiviteter som att
läsa, lyssna på radio, titta på tv och ägna sig åt hobbys samt aktiviteter av praktisk
karaktär som att städa, laga mat och tvätta användes för att hantera ensamheten (a
a). Att sysselsätta sig med aktiviteter som var meningsfulla för personen lindrade
ensamheten (Stanley et al, 2010). Tv fungerade framförallt som ett sällskap och
som ett brus i bakgrunden (Pettigrew & Roberts, 2008; Smith, 2012). Tv var dock
inte kognitivt stimulerande vilket läsning och korsord upplevdes vara. Det var ett
bra tidsfördriv som fick individerna att tänka på något annat och lättade
ensamheten (Pettigrew & Roberts, 2008; Kirkevold et al, 2013). Nedsatt rörlighet,
syn och hörsel förhindrade dock personerna från att underhålla sig med solitära
aktiviteter som fysisk aktivitet, läsning och radio vilket gjorde det svårt att hantera
ensamheten (Pettigrew & Roberts, 2008; Smith, 2012).
Positiv inställning och tro
Analysens resultat visar att hantering av ensamhet var kopplat till personlighet
och inställning (Cattan et al, 2003; Hauge & Kirkevold, 2010; Roos & Malan,
2012; Stanley et al, 2012). Personer som hade positiv inställning till sig själv och
andra människor hade bättre förmåga att lösa problem och såg möjligheter till
socialisering som gjorde livet lättare (Pettigrew & Roberts, 2008; Roos &
Klopper, 2010). Att vara aktiv för att hantera ensamheten var inte en känsla utan
ett aktivt beslut som innefattade att vara utåtriktad, att deltaga i sociala aktiviteter
och kunde dessutom innebära att deltaga i aktiviteter som individen inte
egentligen uppskattade för att undvika att vara ensam (Cattan et al, 2003; Hauge
& Kirkevold, 2010; Roos & Klopper, 2010; Kirkevold et al, 2013). En strategi för
att hantera ensamhet var att jämföra sig med andra personer som upplevdes ha det
värre än en själv. På detta sätt förminskades egna ensamhetskänslorna (Cattan et
al, 2003; Hauge & Kirkevold, 2012).
Genom att se förluster och förändringar orsakade av åldern som någonting
normalt och som en del av det naturliga åldrandet minskade känslorna av
13
ensamhet (Roos & Klopper, 2010; Kirkevold et al, 2013). Individen kunde
förbereda sig för förluster som kan förväntats med åldern genom att skapa goda
rutiner för ett liv själv där fysisk hälsa, kognitiv förmåga och socialt nätverk
underhölls för att hantera ensamhet (Roos & Klopper, 2010).
Genom att ha tro på Gud och förtroende till att det fanns en plan för individen
ledde det till att personen la sitt liv i Guds händer och personen kände sig därmed
trygg, omhändertagen och aldrig helt ensam (Graneheim & Lundman, 2010; Roos
& Klopper, 2010). Förtroende till sig själv var också en viktig del i hanteringen av
ensamhet (Graneheim & Lundman, 2010). För personer som saknade självkänsla
och tillit till sig själv var det svårt att deltaga i sociala aktiviteter trots att de ville
(Kirkevold et al, 2013).
Anpassade förväntningar
En del i hanteringen av ensamhet var att inte ha för höga krav och förväntningar
på anhöriga och ha förståelse för att kontakten var begränsad (McInnis & White
2001; Hauge & Kirkevold, 2010; Kirkevold et al 2013). Genom att vara självsäker
och inte tolka avsaknaden av kontakt som att vara mindre värdefull ledde det till
att individen själv kände att hen kunde ta kontakt. Känslan av att känna sig
övergiven minskade därmed (Hauge & Kirkevold, 2010; Hauge & Kirkevold,
2012) och risken för besvikelse och osämja i nära relationer minskade (McInnis &
White, 2001). Att ha självförtroendet till att själv ta kontakt med anhöriga gav en
känsla av frihet och kontroll över sin egen situation (Hauge & Kirkevold, 2012).
Handlingskraften och initiativförmågan hjälpte personen att inte vara passiv och
därmed kunde ensamheten hanteras (a a).
Samhörighet med sin omgivning
Resultatet visar att samhörighet med andra individer och med samhället i stort var
viktigt för att äldre personer skulle ha möjlighet att hantera sin ensamhet (Stanley
et al 2010). Aktiva relationer av hög kvalitet som karakteriserades av stöd,
omtanke, tillit, respekt och fick personen att känna sig värdefull motverkade
ensamhet och bidrog till hanteringen av den (Cattan et al, 2003; Stanley et al,
2010; Roos & Malan, 2012; Hauge & Kirkevold, 2012; Kirkevold et al, 2013).
För att få sitt behov av kontakt tillfredsställt var det inte enbart fysiska möten som
lindrade ensamhet. Telefonen upplevdes vara en livlina som hjälpte till att hålla
kontakt med omvärlden och ensamheten hanterades (Kirkevold et al, 2013; Goll
et al, 2015). Regelbunden kontakt med personer som visade intresse för individen
gav en känsla av att vara värdefull och minskade därför känslan av ensamhet
(Cattan et al, 2003; Roos & Klopper, 2010). Goda och intima relationer med
personer som var i samma ålder och situation som individen själv var ett viktigt
element i hanteringen av ensamhet. (McInnis & White, 2001; Cattan et al, 2003).
Kontakt av enbart praktisk karaktär, som när anhöriga endast besökte den äldre
personen för att lämna matvaror eller städa, minskade inte ensamheten utan
spädde snarare på den (Cattan et al, 2003). För personer som upplevde att de var
väldigt ensamma och inte hade anhöriga tillgängliga kunde kontakt av vilken
karaktär som helst duga för att hantera ensamheten (Roos & Klopper, 2010;
Pettigrew & Roberts 2008).
Underhålla gamla relationer
För att hantera och lindra ensamhet hos äldre personer var det viktigt att
underhålla eller återuppta gamla relationer (Cattan et al, 2003; Pettigrew &
Roberts, 2008; Roos & Klopper, 2010; Smith, 2012). Att prioritera tid för gamla
14
vänner var alltid en god investering då det ökade känslan av att alltid ha ett stöd
att vända sig till vilket minskade känslan av ensamhet (Roos & Klopper, 2010).
Ensamhet hanterades genom att prata om goda minnen tillsammans med gamla
vänner (McInnis & White, 2001). Genom att hålla i middagar för familj och
vänner upprätthölls den roll som individen tidigare haft och minnen från forna
dagar framkallades vilket även det lindrade ensamhet (Pettigrew & Roberts,
2008). Det upplevdes svårt för äldre personer att hitta nya vänner då personen
efter förlust av partner eller annan nära relation var ovan och obekväm att
socialisera med nya människor eftersom de har varit vana att umgås med sin
partner (McInnis & White, 2001; Cattan et al, 2003; Roos & Klopper, 2010;
Stanley et al, 2012).
Strategier för att komma i kontakt med andra
För äldre som upplevde ensamhet beskrevs olika strategier för att komma i
kontakt med andra. Resultatet visar att för att hantera sin ensamhet var det viktigt
att komma i kontakt med andra människor regelbundet och därför utvecklade
personen rutiner som såg till att detta kunde ske (Cattan et al, 2003). Genom att
ägna sig åt en hobby, som initialt var en solitär aktivitet, gavs möjligheter att
träffa likasinnade i samma situation (Kirkevold et al, 2013). Ett annat sätt för att
komma i kontakt med andra personer var genom kyrkans aktiviteter som
gudstjänster, sociala evenemang och besök från kyrkans volontärarbetare (Roos &
Klopper, 2010). Att ha en anledning att träffas som en kopp kaffe, middag eller en
drink var viktigt för att underlätta socialisering med andra och därmed minska
ensamhet (Pettigrew & Roberts, 2008). Humor skapade en avslappnad miljö som
lockade andra (Roos & Klopper, 2010).
Hitta situationer där personen var behövd
Känslan av att vara behövd och kunna göra något för andra ledde till att personen
kände sig värdefull vilket motverkade ensamhet (Cattan et al, 2003; Pettigrew &
Roberts, 2008; Roos & Klopper, 2010; Kirkevold et al, 2013; Roos & Malan,
2012; Smith, 2012). För att hantera ensamhet sökte sig personen till situationer
där den kände sig behövd (Pettigrew & Roberts, 2008; Roos & Klopper 2010;
Roos & Malan, 2012). På så sätt fick de en roll vilket var tillfredsställande och
gav en känsla av värde och sammanhang (a a). Genom att hänge sig åt andra som
vid frivilligarbete och hjälpa vänner och bekanta med vardagliga sysslor och råd
glömde individen ensamhetens negativa känslor och hanterade därmed
ensamheten (Smith, 2012). Känslan av ensamhet ökade när personen inte längre
var behövd eller hade möjlighet att vara behjälplig för andra (Roos & Klopper,
2010). Att vara behövd gällde inte enbart i mänskliga relationer utan även i
relationer till annat (Pettigrew & Roberts, 2008; Smith 2012). Att vårda och visa
omsorg för något, som ett husdjur eller en trädgård, gjorde att personen upplevde
sig behövd (Pettigrew & Roberts, 2008).
DISKUSSION
Studiens valda metod och resultat diskuteras i förhållande till relevant litteratur
och forskning i avsnitten nedan.
Metoddiskussion
Den valda metodens styrkor och svagheter diskuteras nedan.
15
Planering
Utförandet av litteraturstudien gjordes efter Willmans et als (2011) plan för
litteratursökning och Braun & Clarke (2006) tematiska analysmetod vilket kan ses
som en styrka då detta gav en tydlig struktur och skapade en naturlig strategi för
hur litteraturstudien skulle utföras. POR användes för att avgränsa
forskningsproblemet, identifiera huvuddragen i syftet och därmed undvika
irrelevanta träffar vilket ses som en styrka (Willman et al, 2011).
Inklusions- och exklusionskriterier
Inklusionskriterier användes för att passa litteraturstudiens syfte. Kvalitativ ansats
valdes för att författarna ville utforska upplevelser och för att hitta jämförbara
studier med resultat som kunde sammanvägas (Willman et al, 2011) och detta ses
som en styrka för litteraturstudiens resultat.
Exklusionskriterierna användes för att exkludera studier som inte var relevanta för
litteraturstudiens syfte och inte var möjliga att använda på grund av att de ej var
tillgängliga. Studier som inte var tillgängliga via Malmö högskola exkluderades
vilket kan ses som en svaghet då eventuellt relevanta studier har missats. Vidare
anses att använda artiklar på engelska är en styrka då detta är ett språk som
behärskas och fel i översättning och tolkningar minimeras. Studier där ensamhet
undersökts i samband med somatisk eller psykisk sjukdom exkluderades då
upplevelsen av ensamhet påverkades av fler faktorer än ålder. Detta kan ha gjort
att studier relevanta för syftet missats vilket kan ses som en svaghet. Studier med
låg kvalitet exkluderade för att säkerställa viss standard i litteraturstudiens
resultat, vilket ses som en styrka.
Litteratursökning
Databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO användes till litteraturstudien.
Samtliga berör sjuksköterskans huvudområde omvårdnad och ses därför som en
styrka. Att använda både ämnesord och fritext ser författarna som en styrka då det
gav hög precision och sensitivitet (Willman et al, 2011). I databasen Cinahl
användes dock enbart sökning med ämnesord då sökning med fritext genererade
över tusen artiklar vilket ansågs vara ett för stort antal för att granska. För att
garantera att studier som ej hunnit bli indexerade inte missats gjordes en sökning
med både ämnesord och fritext med tidsbegränsningen artiklar som publicerats
mellan februari 2014 och februari 2015. Sökningen gav inga relevanta artiklar.
Detta tolkades som att sökning med enbart ämnesord i Cinahl räckte för att
generera samtliga relevanta artiklar för litteraturstudiens syfte.
Författarna använde de Booleska söktermerna OR och AND för att kombinera
söktermerna. Willman et al (2011) menar att NOT ska användas med försiktighet
för att inte omedvetet exkludera relevanta artiklar. Författarna valde därför att inte
använda sig av den Booleska söktermen NOT vilket sågs som en styrka.
Urval och kvalitetsgranskning
De inkluderade artiklarna var publicerade år 2001-2015, upplevelser av ensamhet
är troligtvis tidlösa och kvalitativ forskning inom ämnet ensamhet är begränsad.
Stor andel av forskningen gällande äldre och ensamhet är kvantitativ (Murphy,
2006) och därför ville författarna hitta de kvalitativa studier som fanns, oavsett
publiceringsår. Artiklarna inkluderade i litteraturstudien var från Australien,
Norge, Storbritannien, Sverige, Sydafrika och USA vilket gav ett brett perspektiv
på ensamheten. Trots studiernas olika ursprung och deltagarnas mångfald rådde
det enighet i artiklarnas resultat vilket författarna ser som en styrka. Bilden av
16
ensamhet överensstämmer i stora drag med varandra och resultaten kan därför
överföras till svenska sammanhang där människor av olika etnicitet och stor
mångfald finns.
Tre huvudförfattare, Hauge, Kirkevold och Roos återkom i litteraturstudiens
artiklar. Detta innebar att några få författare har tillfört mer resultat till
litteraturstudien än andra. Diskussion om huruvida det kan ge ett snedvridet
resultat har förts men eftersom de olika artiklarna var utförda olika år och hade
olika perspektiv på den aktuella frågeställningen ansågs det vara relevant att
inkludera dessa.
För granskning av artiklarna användes SBU:s granskningsmall (SBU, 2014a) för
granskning av kvalitativa studier. Det kan ses som en svaghet att
granskningsmallen ej modifierats då Willman et al (2011) menar att den bör
anpassas till den aktuella litteraturstudien. Detta valdes att inte göras då frågorna
ansåg relevanta för litteraturstudien samt att kunskap om modifiering var
begränsad. Granskningsmallen diskuterades och gicks igenom grundligt för att
minska risken för olika tolkningar och därmed bedömning. Detta sågs som en
styrka då granskningsmallen bitvis ansågs vara svåranvänd då bedömningen
kunde bli slumpmässig.
Utförandet av litteraturstudien har till stor del skett gemensamt men granskningsoch analysprocessen utfördes initial enskilt för att sedan diskuteras och
sammanföras. Detta ses som en styrka då diskussion skapades som gjort
granskning och analys väl underbyggd. Detta är i linje med Willman et al (2011)
som menar när två eller fler utför granskningen uppnår materialet större tyngd. Att
ett flertal artiklar återkom i de olika databaserna tolkades som datamättnad då
inga ny relevant data framkom (SBU, 2014c) och ses som en styrka. Efter urval
av artiklarna gjordes en manuell sökning där ytterligare en studie som passade in
på litteraturstudiens syfte samt inklusions- och exklusionskriterier granskades och
inkluderades. Detta sågs som en styrka då det uteslutits att relevanta studier
missats.
Analys
Datamaterialet kontrollerades enskilt med noggrannhet för att säkerställa att data
som rörde litteraturstudiens syfte noterades, resterande data gallrades bort. Att
fokus enbart lades på data som svarade på syftet och inte omkringliggande data
ses som en styrka. Kodning skedde enskilt där en första tematisering av data
gjordes. Därefter sammanfördes fynden för att jämföras och diskuteras. En andra
tematisering utfördes där flera mindre teman växte fram och namngavs. Nyfunna
teman kontrollerades i förhållande till hela datamaterialet för att säkerställa att
tema stämde överens med data, vilket var i linje med Braun & Clarkes (2008)
metod för analys. Vidare bearbetades teman så att slutligen två huvudteman med
subteman återstod och återigen kontrollerades teman och subteman mot
datamaterialet för att kontrollera att de överensstämde. Detta ses som en styrka då
resultatet har stark koppling till data.
Resultatdiskussion
Nedan diskuteras analysens resultat.
Upplevelser av ensamhet
Resultatet pekade på att ensamhet upplevdes som en smärtsam känsla av att ej bli
förstådd, att känna sig utanför ett sammanhang samt en längtan efter något som
17
varit. Detta bekräftas av Dahlberg (2007) som beskriver hur den ej självvalda
ensamheten smärtar samt kännetecknas av brist på sammanhang.
Litteraturstudiens resultat pekade på att egenupplevd ensamhet var svår att prata
om pga. ovilja att besvära sin omgivning, att ensamheten upplevdes som skamfull
samt att den var ett stigma. Även Dahlberg (2007) beskrev hur ensamheten var en
svaghet som var fylld av skam, särskilt om det inte fanns någon särskild anledning
till tillståndet av ensamhet. de Jong Gierveld (1989) beskriver hur stigmat av
ensamhet bidrog till känslan av den och av den anledningen anser författarna att
det är viktigt att verbalisera ensamheten för de som upplever sig ensamma oavsett
orsak till den. Det sociala stigmat förstärker upplevelsen av ensamhet vilket
försämrar livskvaliteten för individen och därför bör ämnet lyftas.
Ensamhet upplevdes som ofrivillig avsaknad av mänsklig kontakt. Detta går i
linje med Dahlberg (2007) som beskrev att frånvaro av nära relationer gjorde
ensamheten mer påtaglig. Ensamhet upplevdes dock inte alltid när individen var
själv utan kunde även upplevas i kontakt med andra vilket bekräftades i
Svanström et als (2013) studie om lidande i vårdmötet. Fysisk eller mental
frånvaro av vårdpersonal gjorde ensamheten mer påtaglig men om vården
utfördes i dialog med patienten ledde det till att ensamhetskänslorna minskade.
Utebliven dialog ledde till ökad ensamhet och att personens basala behov inte
blev tillgodosedda (a a). Personer som saknar kontakt med anhöriga är särskilt
känsliga för att uppleva ensamhet och det är viktigt att i mötet med äldre personer
vara fysisk och mentalt närvarande för att inte spä på eventuell ensamhet.
Litteraturstudiens resultat presenterar hur ensamhet upplevdes leda till ett passivt
förhållningssätt där personen saknade initiativförmåga, blev kraftlös och väntade
på att omgivningen skulle ta kontakt med dem istället för tvärtom.
Disengagemangsteorin beskriver hur det passiva förhållningssättet är en naturlig
del av åldrandet för den äldre individen och inte en konsekvens av ensamheten
(Cumming & Henry, 1961). Svanström et al (2013) beskrev hur patienter som
utsattes för vård som endast var av praktisk karaktär där vårdgivaren inte var
emotionellt närvarande gjorde patienten passiv. Det är viktigt för vårdpersonal att
engagera sig i personen de vårdar, att identifiera om deras eventuella passivitet är
orsakad av ålder, ensamhet eller vårdpersonalens egna agerande. Kunskap om att
ensamhet passiviserar är viktig för att kunna bjuda in och ta kontakt med
ensamma och passiva. Att det finns ett samband mellan åldrande, passivitet och
ensamhet är tydligt men hur de förhåller sig till varandra är oklart.
Ensamhetens positiva aspekter upplevdes som känslor av frihet där personen själv
fick bestämma över sin tid och sina beslut. Det fanns även upplevelser av
ensamheten som självvald och något som inte behövdes lindras, den var istället
önskad. Resultatet bekräftades av Dahlberg (2007) som beskrev ensamheten som
fridfull när den var självvald och som en paus från sällskap. Varje människas
upplevelse av att vara själv är unik och det som någon känner sig drabbad av kan
en annan individ känna sig lättad från. Det är därför av vikt att ha förståelse för att
människors upplevelser och erfarenheter är unika och ska mötas på olika sätt av
sin omgivning. All ensamhet bör inte lindras och lättas.
Hantering av ensamhet
Litteraturstudiens resultat visade att ett sätt att hantera och lindra ensamhet var att
vara självständig och genom goda rutiner hitta sätt att umgås med sig själv och ett
sätt att göra detta på var att sysselsätta sig med solitära aktiviteter. Att ägna sig åt
18
praktiska vardagssysslor och underhållande aktiviteter fungerade som ett bra
tidsfördriv och minskade ensamhetskänslorna. Detta fynd styrks av Rokach &
Brock (1998) som beskrev hur genom att hänge sig åt aktiviteter som dessa blir
personens ensamma tid mer angenäm och meningsfull, ensamheten minskar
därmed. Läsning och korsord ansågs som bra kognitiv stimulering. Rundgren &
Dehlin (2004) och Luanaigh & Lawlor (2008) menar att kognitiv stimulering
kunde motverka den försämrade kognitiva förmågan som ensamheten hos äldre
kunde leda till. Att hjälpa äldre personer hitta solitära aktiviteter som intresserar
dem och stärka deras förmågor att utföra dem är av stor vikt för att de själva ska
kunna hantera sin ensamhet. Som sjuksköterska är det viktigt att se till att den
äldre personen har passande hjälpmedel, hörapparat, glasögon och
gånghjälpmedel, som fungerar och möjliggör självständighet till att kunna utföra
aktiviteter på egen hand.
Resultatet i litteraturstudien visade att ensamhet var kopplat till personlighet och
personlig inställning, att ha tro till sig själv och till att Gud har en plan för ens liv
var en viktig strategi för att hantera sin ensamhet. Detta bekräftades av
Kirkpatrick et al (1999) som menade att ensamhet upplevdes i mindre
utsträckning av de som var religiösa, särskilt de som upplevde att de hade en god
relation till Gud, oberoende av annat socialt stöd. Religionen fungerade som en
ständig källa till social kontakt och gav känsla av att ha någon hos sig vid alla
tidpunkter (a a).
Genom att inte ha för höga förväntningar på anhöriga och ha förståelse för
minskad kontakt hanterades ensamheten. Sänkta krav och förväntningar på familj
och anhöriga gällande kontakt var något som även bekräftades av Shoenmakers et
al (2012) som menade att det fanns två sätt att hantera ensamheten. Antingen öka
antalet och djupet på sina relationer eller sänka förväntningarna på sina anhöriga.
Genom att använda båda sätt minskade personen glappet mellan behovet av
kontakt och den uppnådda kontakten och därmed minskades ensamheten (a a).
Tilltro till sig själv och sina egna förmågor var viktigt för hanteringen av
ensamhet. Att stärka personen i sin tro till sig själv och till något större samt att
hjälpa personen till att ha större förståelse för sina anhörigas frånvaro gör
personen mindre beroende av andra för att hantera ensamheten.
Relationer av hög kvalitet där omtanke och tillit fanns närvarande minskade
känslorna av ensamhet. Genom att tillgodose behovet av känslomässig närhet till
en eller fler individer minskade den emotionella ensamheten (Dykstra &
Fokkema, 2007; Tornstam, 2011). Det kunde vara svårt för äldre personer att hitta
nya vänner och därför ansågs det viktigt att underhålla eller återuppta gamla
relationer. Detta står i linje med Statistiska centralbyrån (2006) som beskriver hur
närvaron av familj och nära vänner var av stor betydelse för den upplevda
ensamheten. Att få behålla och underhålla gamla relationer och därmed ha
närvaron av en nära vän minskade känslorna av ensamhet (a a). Efter förlust av
nära relation förlorades också förmågan att socialisera med nya kontakter och
därmed försvårades umgänget. Teorier om åldrandet motsäger varandra hur den
äldre individen ska hantera sitt sociala jag. Aktivitetsteorin beskriver hur viktigt
det är att bevara sitt sociala nätverk och därmed fortsätta vara aktiv i gamla och
nya relationer (Havighurst, 1963). Disengagemangsteorin beskriver hur individen
ska dra sig tillbaka och reflektera in i sig själv (Cumming & Henry, 1961). Då
deltagarna i litteraturstudiens resultat till störst del upplevde en önskan om ökad
social kontakt och ett behov att bli lindrad från sin ensamhet passar
aktivitetsteorin bäst in på beskrivningen av ensamhetens behov och därmed hur
19
den hanteras. Att vara lyhörd för äldre personers behov av social kontakt och
underlätta umgänge med nya och gamla vänskaper hjälper den äldre personen att
hantera sin ensamhet.
Olika strategier beskrevs för att komma i kontakt med andra människor. Hobbys
kunde leda till att personen träffade likasinnade vilket underlättade socialisering
och därmed hantering av ensamheten. Detta resultat är i linje med Savikko et al
(2010) som presenterade hur fokus måste ligga på individens intresse eller hobby
och inte ensamheten i sig för att hantera känslan av ensamhet. Ett annat sätt att
komma i kontakt med människor var att använda sig av humor för att skapa en
avslappnad miljö och locka människor. Detta stärks av Svanström et als (2013)
studie som beskrev hur humor användes för att komma närmre varandra i
vårdmötet. Att inte lägga fokus på att lätta ensamheten utan att hitta intressen,
möjliggöra förmågor och användande av humor gör hanteringen och lindringen av
ensamhet mer effektiv.
Litteraturstudiens resultat pekade på att göra saker för andra motverkade
ensamheten, det gav en känsla av att vara behövd, personen fick en roll och ett
sammanhang och kände sig därmed värdefull. Detta samstämmer med Dahlbergs
(2007) resultat som pekade på att känna sig överflödig, oönskad och utan
sammanhang korrelerade med att känna sig ensam och vice versa.
Litteraturstudiens resultat överensstämmer med rollteorin som beskriver hur
ökande ålder gör att roller förloras i snabbare takt än nya skapas. Detta medför att
individen måste underhålla de roller som den redan har och skapa nya för att
känna sig delaktig och vara behövd i samhället (Samuelsson, 2001). Genom att
känna delaktighet och tillhörighet till ett socialt nätverk och sammanhang
minskade den sociala ensamheten (Dykstra & Fokkema, 2007; Tornstam, 2011).
För äldre personer är det viktigt att hitta roller och aktiviteter som ger känslan av
att vara behövd då detta upplevs underlätta hanteringen av ensamhet.
KONKLUSION
Ensamhet upplevdes av äldre personer som ett lidande vilket karakteriserades av
brist på social kontakt och nära relationer vilket gav en känsla av utanförskap och
initiativlöshet. Ensamheten upplevdes svår att prata om, delvis för att den var
stigmatiserad men också för att personen var rädd för att vara en börda för sin
omgivning. Dock kunde ensamheten upplevas som en känsla av frihet och kunde
vara självvald. För att hantera sin ensamhet beskrevs strategier för att spendera tid
på egen hand, för att komma i kontakt med andra människor och för att hitta
aktiviteter och roller där personen kände sig behövd. Vidare beskrevs vikten av att
inte ha för höga förväntningar på sin omgivning, tilltro till sig själv och Gud samt
en positiv inställning till sig själv och andra människor.
FÖRSLAG PÅ FORTSATT KUNSKAPSUTVECKLING OCH FÖRBÄTTRINGSARBETE
Äldre personer utgör en del av den patientgrupp sjuksköterskan möter i sitt arbete
oavsett arbetsplats. En av de sex kärnkompetenserna för sjuksköterskan är
20
personcentrerad vård vilket innebär att personen ses som en unik individ som har
personliga behov, värderingar och förväntningar (Svensk sjuksköterskeförening,
2010). Detta innebär för sjuksköterskan att förstå, respektera och i största möjliga
utsträckning tillgodose varje persons egna önskningar och se hela personen och
inte bara delarna. Ensamhet är till största del en negativ och ofrivillig upplevelse.
Dock finns positiva sidor av ensamheten. Litteraturstudien har belyst hur äldre
personer upplever ensamhet och hur de själva hanterar den. Något som saknas är
hur vårdpersonal bäst kan hjälpa dessa personer att hantera sin ensamhet och
vidare forskning inom detta område krävs. Stigmatiseringen av ensamheten är
problematisk och kräver att ämnet lyfts, samtalas om och att frågor om ensamhet
ej negligeras utan blir en naturlig del i sjuksköterskors arbete. På detta sätt kan
sjuksköterskan förebygga och motverka den smärtsamma känslan som ensamhet
kan leda till och därmed förbygga lidande och ohälsa. Genom att lyfta frågor om
ensamhet i vårdmötet kan personer som har ett behov av att lindra ensamhet
identifieras. Genom att lindra lidandet som ensamhet kan innebära och stödja
personen i självvald ensamhet uppfyller sjuksköterskan kompetensbeskrivningen
(Socialstyrelsen, 2005). Författarna anser att det finns en lucka i
grundutbildningen gällande hur stigmatiserade ämnen ska behandlas och lyftas i
vårdmötet.
21
REFERENSER
Backman J, (2008) Rapporter och uppsatser. Lund, Studentlitteratur AB.
Braun V, Clarke V, (2006) Using Thematic Analysis in Psychology. Qualitative
Research in Psychology, 3(2), 77-101.
Cattan M, Newell C, Bond J, White M, (2003) Alleviating social isolation and
loneliness among older people. International Journal of Mental Health
Promotion, 5(3), 20-30.
Coguhlan M, Conin P, Ryan F, (2013) Doing a literature review in nursing,
health, and social care. London, Sage.
Cumming E, Henry W, (1961) Growing old. The process of disengagement. New
York, Basic Books.
Dahlberg K, (2007) The enigmatic phenomenon of loneliness. International
Journal of Qualitative studies on Health and Well-being, 2(4), 195-207.
Dahlberg L, McKee K, (2014) Correlates of Social and Emotional Loneliness in
Older People: Evidence from an English Community Study. Aging and Mental
Health, 18(4), 504-514.
de Jong Gierveld J, (1989) Personal relationships, social support, and loneliness.
Journal of social and personal relationships, 6(2), 197-221.
Dehlin O, Rundgren Å, (1995) Geriatrik. Lund, Studentlitteratur AB.
Dykstra P, Fokkema T, (2007) Social and Emotional Loneliness Among Divorced
and Married Men and Women: Comparing the Deficit and Cognitive Perspectives.
Basic and Applied Social Psychology, 29, 1-12.
Fokkema T, de Jong Gierveld J, Dykstra P, (2012) Cross-National Differences in
Older Adult Loneliness. Journal of Psychology, 146, 1-2, 201-228.
Forsberg C, Wengström Y, (2013) Att göra systematiska litteraturstudier.
Värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm, Natur &
kultur.
Graneheim U, Lundman B, (2010) Experiences of loneliness among the very old:
the Umeå 85+ project. Aging & Mental Health, 14(4), 433-438.
Goll J, Charlesworth G, Scior K, Stott J, (2015) Barriers to Social Participation
among Lonely Older Adults: The Influence of Social Fears and Identity. PLoS
One, 10(2), 1-17.
Hauge S, Kirkevold M, (2010) Older Norwegians’ understanding of loneliness.
Int J Qualitative Stud Health Well-being, 5, 1-7.
Hauge S, Kirkevold M, (2012) Variations in older persons’ descriptions of the
burden of loneliness. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 26, 553-560.
Havighurst R, (1963) Successful aging. I: Williams R, Tibbits C, Donahue W,
(Red) Processes of aging (Vol 1). New York, Atherton Press, 299-311.
22
Karlsson I, (2013) Bakgrund till psykisk sjukdom i hög ålder. I: Müller C, (Red)
Äldrepsykiatri. Kliniska riktlinjer för utredning och behandling (Första upplagan).
Stockholm, Gothia Fortbildning, 28-34.
Kirkevold M, Moyle W, Wilkinson C, Meyer J, Hauge S, (2013) Facing the
challenge of adapting to a life 'alone' in old age: the influence of losses. Journal of
Advanced Nursing, 69(2), 394-403.
Kirkpatrick L, Shillito D, Kellas S, (1999) Loneliness, Social Support, and
Perceived Relationships with God. Journal of Social and Personal Relationships.
Vol. 16 (4), 513-522.
Luanaigh C, Lawlor B, (2008) Loneliness and the Health of Older People.
International Journal of Geriatric Psychiatry, 23, 1213-1221.
McInnis G, White J, (2001) A phenomenological exploration of loneliness in the
older adult. Archives of Psychiatric Nursing, XV(3), 128-139.
Murphy F, (2006) Loneliness: a challenge for nurses caring for older people.
Nursing Older People, 18(5), 22–25.
Nilsson M, (2004) Att vara äldre. I: Blomqvist K, Edberg AK (Red) Att vara
äldre. ”…man har ju sina krämpor…”. Lund, Studentlitteratur, 29-42.
Pettigrew S, Roberts M, (2008) Addressing loneliness in later life. Aging &
Mental Health, 12(3), 302-309.
Perlman D, Peplau L, (1981) Toward a Social Psychology of Loneliness. I: Duck
S, Gilmour R, (Red) Personal relationship in disorder. London, Academic Press,
31-56.
Polit D, Beck C, (2006) Essentials of Nursing Research. Methods, Appraisal, and
Utilization (sixth edition). Philadelphia, USA, Lippincott Williams & Wilkins.
Polit D, Beck C, (2014) Essentials of Nursing Research. Appraising Evidence for
Nursing Practice (eighth edition). Philadelphia, USA: Lippincott Williams &
Wilkins.
Rokach A, Brock H, (1998) Coping With Loneliness. The Journal of Psychology:
Interdisciplinary and Applied, 132(1), 107-127.
Roos V, Klopper H, (2010) Older persons’ experiences of loneliness: A South
African perspective. Journal of Psychology in Africa, 20(2), 281-292.
Roos V, Malan L, (2012) The role of context and the interpersonal experience of
loneliness among older people in a residential care facility. Glob Health Action, 5,
1-10.
Rundgren Å, Dehlin O, (2004) Äldresjukvård. Medicinsk äldresjukvård av
multisjuka patienter. Lund, Studentlitteratur.
Samuelsson G, (2001) Det sociala åldrandet. I: Forsling A, (Red) Gerontologi.
Åldrandet i ett biologiskt, psykologiskt och socialt perspektiv (Första upplagan).
Stockholm, Natur och kultur, 247-286.
23
Savikko N, Routasalo P, Tilvis R, Pitkäl K, (2010) Psychosocial group
rehabilitation for lonely older people; a favourable processes and mediating
factors of the intervention leading to alleviated loneliness. International Journal
of Older People Nursing 5(1), 16-24.
SBU, (2014a) Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården – En handbok.
Bilaga 5. Mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik
– patientupplevelser, 5:4.
SBU, (2014b) Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården – En handbok.
Kapitel 4. Litteratursökning.
SBU, (2014c) Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården – En handbok.
Kapitel 8. Värdering och syntes av studier utförda med kvalitativ analysmetodik.
Schoenmakers E, van Tilburg T, Fokkema T, (2012) Coping with loneliness:
What do older adults suggest?. Aging & Mental health, Vol. 6(3), 353-360.
Smith J, (2012) Toward a better understanding of loneliness in communitydwelling older adults. The Journal of Psychology, 146(3), 293-311.
Socialstyrelsen, (2005) Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.
Socialstyrelsen, (2009) Folkhälsorapporten 2009.
Socialstyrelsen, (2013) Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård och
socialtjänst – Lägesrapport 2013.
Socialstyrelsen, (2014) Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? En rikstäckande
undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden
2014.
Stanley M, Moyle W, Ballantyne A, Jarowski K, Corlis M, Oxlande D, Stoll A,
Young B, (2010) ‘Nowadays you don’t even see your neighbours’: loneliness in
the everyday lives of older Australians. Health and Social Care in the
Community, 18(4), 407-414.
Statistiska centralbyrån, (2006) Äldres levnadsförhållanden. Arbete, ekonomi,
hälsa och sociala nätverk 1980-2003.
Statistiska centralbyrån, (2013) Befolkningsstatistik.
http://www.scb.se/statistik/be/aa9999/2003m00/be90sÅ9901_04.pdf
Svanström R, Johansson Sundler A, Berglund M, Westin L, (2013) Suffering
caused by care – elderly patients’ experiences in community care. International
Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, 8, 1-10.
Svensk sjuksköterskeförening, (2010) Svensk sjuksköterskeförenings strategi för
utbildningsfrågor.
Tornstam L, (2011) Åldrandets socialpsykologi. Stockholm, Nordstedts.
Willman A, Stoltz P, Bahtsevani C, (2011) Evidensbaserad omvårdnad. En bro
mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund, Studentlitteratur AB.
24
BILAGA 1. Artikelmatris
Author,
country,
year
Journal
Title
Aim
Method
Participants,
(sex)
Main findings
Quality
Cattan M,
Newell C,
Bond J,
White M
International Journal
of Mental
Health
Promotion
Alleviating
social isolation
and loneliness
among older
people
To identify practical
solutions to
alleviating social
isolation and
loneliness among
older people.
22 focus group
interviews, 25 individual
interviews. Framework
analysis was employed.
145 total
Four main themes emerged
from interviews:
perceptions and
experiences of loneliness
and social isolation, coping
strategies, perceptions and
experiences of services and
activities, and solutions.
High,
meets all
the criteria.
PLoS One
Barriers to
Social
Participation
among Lonely
Older Adults:
The Influence
of Social Fears
and Identity
Examine the
relationship between
social participation
and identity in a
sample of lonely
adults living
independently in
London, England.
An inductive qualitative
approach. Semistructured interviews.
Thematic analysis was
employed.
29 total
(19
female,
ten male)
14 themes which were
grouped into four clusters:
overt barriers, responses to
barriers, social fears, and
fear of losing preferred
identities.
High,
meets all
the criteria.
Aging &
Mental
Health
Experiences of
loneliness
among the
very old: the
Umeå 85+
project
Elucidate experiences
of loneliness among
the very old, who live
alone.
Interviews were
conducted were
participants were asked
to speak freely about
their experiences of
loneliness. Qualitative
content analysis was
employed.
30 total
(23
female,
seven
male)
Four themes emerged:
living with losses, feeling
abandoned, living in
confidence, and feeling
free.
High,
meets all
the criteria.
United
Kingdom,
2003
Goll J,
Charlesworth
G, Scior K,
Stott J
United
Kingdom
2015
Graneheim
U, Lundman
B
Sweden,
2010
25
Hauge S,
Kirkevold M
Int J
Qualitative
Stud Health
Well-being
Older
Norwegians’
understanding
of loneliness
To describe older
people’s
understanding of
loneliness and what
they considered
appropriate and
effective ways of
dealing with it.
Individual in-depth
interviews were
conducted. Analysis was
employed, inspired by
the levels of qualitative
hermeneutic analysis
described by Fleming and
Kvale.
30 total
(21
female,
nine
male)
Participants’ descriptions
and explanations were
closely related to their
personal experiences of
being “lonely” or “not
lonely”. Four themes
emerged and were
presented with the “lonely”
perspective and the “not
lonely” perspective on
loneliness.
High,
meets all
the criteria.
Scandinavi
an Journal
of Caring
Sciences
Variations in
older persons’
descriptions of
the burden of
loneliness
To describe the
characteristics of the
burden of loneliness,
and investigate the
variability in how it is
described by older.
Individual in-depth
interviews were
conducted. Analysis was
employed, inspired by
the levels of qualitative
hermeneutic analysis
described by Fleming and
Kvale.
Twelve
total (ten
female,
two male)
Two main themes emerged:
manageable loneliness and
agonizing loneliness.
High,
meets all
the criteria.
Journal of
Advanced
Nursing
Facing the
challenge of
adapting to a
life 'alone' in
old age: the
influence of
losses
To explore older
peoples’ approaches
to living a life
characterized by
losses and
‘aloneness’ and how
this relates to
loneliness.
Individual open-ended
interviews. A
hermeneutic, interpretive
process was used in
analysis.
78 total
Loneliness was associated
with overwhelming losses,
inactivity, meaninglessness,
and social isolation.
High,
meets all
the criteria.
Norway,
2010
Hauge S,
Kirkevold M
Norway,
2012
Kirkevold
M,
Moyle W,
Wilkinson C,
Meyer J,
Hauge S
Australia,
Norway,
United
Kingdom,
2013.
26
McInnis G,
White J
Archives of
Psychiatric
Nursing
A phenomenological
exploration of
loneliness in
the older adult
To explore the
essential elements of
the lived experiences
of loneliness for the
elderly living in the
community, and to
describe the
meanings of this
phenomenon by the
person experiencing
it.
Individual interviews
with open-ended
questions. Analysis
according to Giorgi’s
phenomenological
method.
20 total
(17
female,
three
male)
Five major themes
describing the loneliness
experience emerged.
Medium,
context to
some
extent
unclear.
Aging &
Mental
Health
Addressing
loneliness in
later life
To describe social
and solitary pastimes
with the potential to
ameliorate the
experience of
loneliness among
older individuals.
Individual semistructured interviews.
Constant comparative
method was employed
for analysis.
19 total
(13
female,
six men)
Four specific behaviours
were found to ameliorate
loneliness: interacting with
others, eating and drinking
rituals, reading gardening.
High,
meets all
the criteria.
Journal of
Psychology
in Africa
Older persons’
experiences of
loneliness: A
South African
perspective
To understand and
describe older
persons’ experiences
of loneliness and
their perceptions of
the factors
contribution to
loneliness and ways
of managing
loneliness.
Individual in-depth
interviews were
conducted. The data were
analysed on the basis of
the phenomenological
method.
31 total
(28
female,
three
male)
Three major themes
emerged: expressions of
loneliness, contributing
factors to loneliness, and
coping with loneliness.
High,
meets all
the criteria.
USA, 2001
Pettigrew S,
Roberts M
Australia,
2008
Roos V,
Klopper H
South Africa,
2010
27
Roos V,
Malan L
Glob
Health
Action
The role of
context and the
interpersonal
experience of
loneliness
among older
people in a
residential care
facility
To explore older
people’s experiences
of loneliness in the
context of
institutionalized care.
Mmogo-method ® were
participants made visual
representations based on
an unstructured request.
Thematic analysis and
key-words-in-context
analysis was employed.
Ten total
(seven
female,
three
male)
The older that they
experienced loneliness
when they lost previous
important relationship and
when they were not able to
establish meaningful
relationships in the facility
environment.
Medium, a
few
ambiguities
concerning
the sample
process and
the data
collection.
The Journal
of
Psychology
Toward a
better
understanding
of loneliness in
communitydwelling older
adults
To explore the
meaning of loneliness
in communitydwelling older adults
and to understand
their daily practices
in coping with
loneliness.
Individual interviews
using three different
interview guides.
Thematic interpretive
analysis was employed.
Twelve
total
(eight
female,
four
male)
Four major themes emerged
from the loneliness
experience: declining
health, giving up the car,
retirement, and loss of a
shared world. Three major
themes emerged from the
analysis of the coping
practices: reaching out to
others, helping those in
need, and seeking
companionships with pets.
Medium, a
few
ambiguities
concerning
the sample
process.
Health and
Social Care
in the
Community
‘Nowadays
you don’t even
see your
neighbours’:
loneliness in
the everyday
lives of older
Australians
To understand the
perceptions of
loneliness held by
both older people and
those who provide
services and support
to them.
Individual in-depth semistructured interviews
with older people.
Thematic inductive
analysis was employed
60 total
(40
female,
20 male)
Five dimensions conveying
positive and negative
elements of loneliness
emerged: loneliness as
private; relational;
connectedness; temporal;
and re-adjustedment.
High,
meets all
the criteria.
South Africa,
2012
Smith J
USA, 2012
Stanley M,
Moyle W,
Ballantyne
A, Jarowski
K, Corlis M,
Oxlande D,
Stoll A,
Young B
Australia,
2010
28