Hänt sen sist-2015 Sverige

Hänt sen sist
Sverige
Sveriges Hänt sen sist-rapport till NFU-mötet i Helsingfors 20-22 augusti 2015
Innehåll
Förändringar i den omvärld som förbundet verkar i ............................................................................... 3
Antroposofiska preparat ..................................................................................................................... 3
Regeringsuppdrag om generisk förskrivning ....................................................................................... 3
Läkemedels- och apoteksutredningen ................................................................................................ 4
Strukturerade samtal på apotek ......................................................................................................... 5
Paracetamolförsäljning i vanlig handel stoppas .................................................................................. 6
Viktiga/uppmärksammade aktiviteter som förbundet arrangerat eller deltagit i .................................. 7
Årets Farmaceut utnämndes 25 september på ”The Pharmacists Day”............................................. 7
Läkemedelskongressen ....................................................................................................................... 8
Politikermöten ..................................................................................................................................... 8
Möte med socialdepartementets statssekreterare ........................................................................ 8
Möte med sjukvårds-, folkhälso- och idrottsministern ................................................................... 8
Möte med arbetsmarknadsministern ............................................................................................. 9
Receptarieleg till utländska apotekstekniker ...................................................................................... 9
Namnskylten på apotek..................................................................................................................... 10
Seniormässan .................................................................................................................................... 10
9 nationella Patientsäkerhetskonferensen ....................................................................................... 10
Medlemsutveckling ............................................................................................................................... 11
Aktiviteter för ökad medlemsrekrytering.............................................................................................. 11
Arbetsmarknaden .................................................................................................................................. 11
Apotek ............................................................................................................................................... 11
Industri .............................................................................................................................................. 12
Myndigheter ...................................................................................................................................... 12
Sjukhus .............................................................................................................................................. 12
Löneutveckling....................................................................................................................................... 12
Så ökade lönen 2014 ......................................................................................................................... 12
Utbildning/fortbildning ......................................................................................................................... 13
Nytt i förbundet ..................................................................................................................................... 14
Ny styrelse ......................................................................................................................................... 14
Ny förbundsorganisation ................................................................................................................... 14
Farmaceutbegreppet ......................................................................................................................... 15
Utveckling för förbundstidningen ......................................................................................................... 15
Förändrad medial omvärld ................................................................................................................ 15
1
Ny arbetsmodell för tryckt tidning har gett en mer kostnadseffektiv produktion ........................... 15
Så tycker läsarna om Svensk Farmaci ................................................................................................ 16
Sajten är kärnan i Svensk Farmaci ..................................................................................................... 16
Uppfräschning av sajt och nyhetsbrev .............................................................................................. 16
Sociala medier ................................................................................................................................... 16
2
Hänt sen sist
Förändringar i den omvärld som förbundet verkar i
Antroposofiska preparat
Läkemedelsverket fick ett regeringsuppdrag att utreda förutsättningarna för att införliva den artikel i
läkemedelsdirektivet (2001/83/EG) som omfattar antroposofiska preparat i svensk
läkemedelslagstiftning. Bakgrunden är en dom i EU-domstolen som fastslagit att de tillfälliga tillstånd
som hittills möjliggjort att Vidarkliniken kunnat använda sina antroposofiska preparat inte längre får
ges. Sveriges Farmaceuter fick i likhet med flera andra instanser möjlighet att besvara remissen.
För oss har detta varit en av årets viktigaste remisser ur ett principiellt perspektiv. Frågan om
antroposofiska preparat har väckt stor debatt i flera omgångar i media och även lett till engagerade
diskussioner internt hos oss, bland annat i förbundsstyrelsen.
I rapporten som Läkemedelsverket presenterade gavs fyra alternativ för hur antroposofiska preparat
skulle kunna godkännas inom ramen för den svenska läkemedelslagstiftningen.
Ett införlivande av homeopatiska/antroposofiska produkter i läkemedelslagen måste vägas mot det
faktum att produkter utan säkerställd effekt godkänns vilket i sin tur kan innebära risker för att
patienter behandlas med inadekvata metoder. Vi anser inte att de grundläggande principer för att
avgränsa användningen av homeopatiska preparat, som föreslås, är tillräckliga för att helt motverka
risken att patienter behandlas med verkningslösa produkter. Homeopatiska preparat ska inte
särbehandlas.
Vi har därför avvisat samtliga fyra förslag. Vår ståndpunkt har varit att en och samma läkemedelslag
bör gälla för alla produkter och därmed bör samma krav gälla för alla preparat. Vi tycker att
farmaceuternas roll har kommit i skymundan i rapporten. Utredningen har inte inkluderat
apoteksfarmaceuter som hälso- och sjukvårdspersonal. Man skriver ett stycke om de etiska
dilemman som hälso- och sjukvårdspersonal ställs inför, men ingenting om farmaceuter och deras
informationsansvar på apotek vilket vi lyft fram i vårt remissvar.
Regeringsuppdrag om generisk förskrivning
För tredje gången på nio år fick Läkemedelsverket 2014 i uppdrag av regeringen att analysera
generisk förskrivning och senast i maj 2015 lämna sin rapport. Den här gången ville regeringen ha ett
tydligt ja eller nej från Läkemedelsverket.
Eftersom att det är osäkert om generisk förskrivning ger ett mer patientsäkert system, fick
Läkemedelsverket dessutom denna gång uppdraget att se över om det finns andra möjligheter att
minska risker vid utbyte av läkemedel på apotek.
Läkemedelsverkets slutsats är att generisk förskrivning inte bör införas i Sverige. Enligt myndigheten
kan det ”inte säkerställas att ett införande skulle ge ökad patientsäkerhet”.
3
Det finns ett större värde i att arbeta vidare med en översyn av hela ordinations- och
expeditionsprocessen, skriver Läkemedelsverket i sin rapport. Utredningen föreslår dock några andra
vägar för att förbättra patientsäkerheten vid generiskt utbyte:





En sammanhängande ordinations- och expeditionsprocess, inklusive fungerande
återrapporteringssystem från apotek till förskrivare.
En nationell, samlad läkemedelslista som ska ge en heltäckande bild av patientens förskrivna
läkemedel.
Översyn av journalsystemens funktionalitet och information för att bättre stödja
förskrivningsprocessen.
Fortsatt arbete med att förbättra läkemedelsförpackningars utseende och märkning.
Fortsatta insatser kring information och utbildning om det generiska utbytet för apoteks- och
sjukvårdspersonal.
Vi lämnade synpunkter på förslaget, som varit ute på remiss. Generellt säger vi i vårt svar att vi
förespråkar generisk förskrivning men med möjlighet till att förskriva specifik produkt. Som vi ser det
så kan det finnas fördelar med generisk förskrivning i och med att alla ”talar samma språk” men vi
inser också att det kommer att finnas produkter där det är svårt att förskriva generiskt. Vi anser
också att det med generisk förskrivning skulle öka möjligheterna för farmaceuter att välja produkt
friare än idag. Idag är man bunden till att antingen expediera det förskrivna märket eller ”periodens
vara”.
En stor majoritet av remissinstanserna ville se generisk förskrivning, men Läkemedelsverket drar
slutsatsen i sin slutrapport att det inte finns några starka incitament för att införa generisk
förskrivning.
De flesta av de förväntningar på generisk förskrivning som framförts i remissvaren skulle istället
kunna uppnås genom att substansnamnet används genom hela ordinations- och
expeditionsprocessen, enligt Läkemedelsverket. Detta kan bland annat ske genom att förskrivarna
och farmaceuterna, i dialogen med patienten, använder substansnamnet, och att både substans- och
produktnamn framgår i alla relevanta IT-system och i läkemedelslistor.
En protestskrivelse har lämnats till regeringen från merparten av oss som var för generisk
förskrivning i och med att vi anser att Läkemedelsverket inte tagit hänsyn till våra remissvar.
Läkemedels- och apoteksutredningen
I december 2014 kom den sista delen i Läkemedels- och apoteksutredningen. I detta slutbetänkande
behandlades de delar som gäller handel med läkemedel för djur, maskinell dosdispensering av
läkemedel och prissättning av särläkemedel dvs. läkemedel för sällsynta och svåra sjukdomstillstånd.


Vad gäller läkemedel för djur föreslås att veterinärerna inte ska få möjlighet att få
apotekstillstånd, att inga särskilda djurapotek ska tillåtas samt flera andra förslag av mer
administrativ karaktär. Inga särskilda djurapotek ska tillåtas och veterinärer tillåts inte öppna
egna apotek.
För Maskinell dos är det mest kontroversiella förslaget att dosaktörer ska få möjlighet att
förhandla om priset på läkemedel utifrån ett särskilt takprissystem och att handelsmarginalen
ska ses över även där. Dessutom ger man förslag på att ett krav på läkemedelsgenomgångar för
dospatienter ska införas i författningarna. Utredningen stänger också dörren för utländska
aktörer att verka på den svenska dosmarknaden.
4

Läkemedel för sällsynta tillstånd föreslås prisförhandlas enligt en särskild ordning med särskilda
villkorade krav på uppföljning etc.
I juni 2015 skulle alla remissvar vara inne.
För frågan om särskilda djurapotek hade vi gärna sett ett mer utvecklat resonemang i frågan om
möjligheten att inrätta djurapotek, inklusive de frågor som utredningsdirektiven tog upp. Utredarna
har inte belyst hur patientsäkerheten påverkas av det faktum att vi idag har apotek som har
apotekstillstånd men som uteslutande fokuserar på djurfarmaci? Det finns en teoretisk risk med att
de farmaceuter som idag är verksamma på ett djurinriktat apotek förväntas ha relevanta kunskaper
inom humanfarmacin i och med att man har en skyldighet att tillhandahålla alla läkemedel, men inte
får möjlighet att upprätthålla dessa kunskaper ur ett långsiktigt perspektiv. Vi är dock eniga i att
ordningen som den är idag förefaller fungera tillfredsställande.
Utredningen föreslår också att receptfria läkemedel för djur inte bör få säljas på andra
försäljningsställen än öppenvårdsapotek. Detta har vi tillstyrkt. Vi anser att listan på de läkemedel
som får säljas utanför öppenvårdsapotek idag är för lång och den bör inte bli ännu längre genom att
djurläkemedel adderas. Utgångspunkten vid försäljning av läkemedel bör vara att läkemedel ska
säljas med relevant kompetens. Dessutom är kunskapen om egenvårdsbehandling, även för djur,
sannolikt mycket låg i dagligvaruhandel vilket kräver en väl insatt djurägare.
Avseende maskinell dos är vi i princip eniga med utredningens förslag. Vi har dock särskilt tryckt på
vikten av att ansvarsfördelningen mellan dosapotek – utlämnande apotek/utlämningsställe –
patient/anhörig/kontaktperson måste tydliggöras.
Vad beträffar prissättning för läkemedel mot särskilda diagnoser är vi eniga med utredarnas förslag.
Vi ser det som viktigt att hela tiden agera utifrån principen jämlik vård på lika villkor.
Strukturerade samtal på apotek
Läkemedelsverket fick under 2013 i uppdrag att initiera och utvärdera försöksverksamhet med
strukturerade läkemedelssamtal på apotek. I uppdraget ingick också att bedöma behovet av
förändringar gällande regelverk. 15 december 2014 lämnades slutrapporten.
Strukturerade läkemedelssamtal skiljer sig från apotekspersonalens rådgivning vid ordinarie
receptexpediering genom att de sker på bokad tid, dokumenteras på individnivå och att det första
samtalet följs upp med ytterligare ett bokat samtal. I de strukturerade läkemedelssamtalen
eftersträvar man samsyn mellan farmaceut och patient avseende åtgärder för att förbättra
följsamheten till ordinerad behandling.
Studien omfattade patienter med receptförskrivna läkemedel mot astma eller kronisk obstruktiv
lungsjukdom (KOL). I studien bidrog 36 apotek med data, 196 patienter genomförde det första
samtalet, och 169 av dessa deltog i det uppföljande samtalet. Studien utvärderades i efterhand
genom enkäter, seminarier och samråd.
Patienterna som deltog i samtalen tyckte att kontakten med farmaceuten var god och att det
viktigaste avseende deras läkemedelsanvändning togs upp under samtalet. Nio av tio kunde tänka sig
att delta i liknande samtal framöver och sju av tio tyckte att deras läkare skulle kunna ha nytta av
informationen från samtalen på apoteket. Både patienter och farmaceuter bedömde att de
5
strukturerade läkemedelssamtalen var till nytta för patienten i dennes användning av sina läkemedel
mot astma eller KOL.
Sammanfattningsvis visar rapporten att den variant av strukturerade läkemedelssamtal som prövats
går att använda. Genomförandet bygger på att apoteken har tillräckliga resurser för att genomföra
strukturerade läkemedelssamtal samt att de identifierade juridiska frågorna utreds.
Läkemedelsverket tar i rapporten inte ställning till om strukturerade läkemedelssamtal bör
genomföras eller inte, det är endast genomförbarheten som har utretts. Arbetet har inte heller i
detalj omfattat dokumenterade effekter av insatserna på patientnivå, till exempel följsamhet till
behandling eller påverkan på patientens hälsostatus.
Ett intressant resonemang i rapporten har handlat om huruvida samtalen utgör vård vilket skulle
kräva dokumentation i enlighet med kraven på journalföring. Läkemedelsverket gör en uppdelning av
samtalen beroende på vem som initierat dem. När samtalen görs utan samverkan med förskrivare
behöver informationen inte heller delas med förskrivaren, resonerar man. Men när samtal görs i
samråd med förskrivare bör de ses som vård och därmed journalföras. Formerna för detta vill man
dock utreda vidare.
Från vår sida har vi välkomnat att man nu konstaterat att samtalen går att genomföra på ett
strukturerat sätt. Vi hävdar att samtalen är vård som skall utföras av legitimerad personal och som
skall journalföras. Apoteksföreningen har dock ansett att dessa samtal skall betraktas som vårdnära
tjänst och därmed skulle ingen journalföring krävas. Då finns inte heller krav på vilken kompetens
som utför samtalen. Vi har under 2015 på olika sätt drivit på för att projektet skall drivas vidare så att
Läkemedelsverket får ett fortsatt uppdrag att utvärdera effekten av samtalen.
Paracetamolförsäljning i vanlig handel stoppas
Läkemedelsverket har nu fattat ett beslut att paracetamol i tablettform inte längre ska få säljas i
allmän detaljhandel från och med november 2015. Orsaken är allt fler förgiftningar, framför allt hos
kvinnor med självskadebeteenden, sedan försäljning tilläts utanför apotek 2009.
Läkemedelsverkets beslut baseras på att man vill vidta en åtgärd som har så stark effekt som möjligt
på de här impulshandlingarna och så liten effekt som möjligt på den normala användningen.
Bakgrunden är Läkemedelsverkets studie som visat att antalet förgiftningsfall fördubblats mellan
2000 och 2013. Ett tydligt trendbrott skedde efter 2009 då paracetamol började säljas även utanför
apotek. Sedan dess har antalet personer som förgiftats ökat med 40 procent – från cirka 1 100 till
drygt 1 500.
Läkemedelsverkets slutsats är att det finns ett tidsmässigt samband mellan den ökade
tillgängligheten av paracetamol och antalet som blir förgiftade.
Beslutet är välkommet och ligger i linje med vår nollvision för läkemedelsrelaterade skador.
Patientsäkerheten måste komma främst och paracetamol bör säljas där det finns möjlighet till kunnig
rådgivning. Det här är en linje som förbundet länge drivit. Nu ligger ansvaret tydligare hos apotekare
och receptarier på landets apotek att ge ansvarsfull rådgivning om hur paracetamol skall användas så
att risker för förgiftning kan undvikas.
6
Viktiga/uppmärksammade aktiviteter som förbundet arrangerat eller
deltagit i
Årets Farmaceut utnämndes 25 september på ”The Pharmacists Day”
Utmärkelsen Årets Farmaceut instiftades 1983 och tilldelas i Sverige verksam farmaceut, som genom
sina insatser inom den praktiska farmacin bidragit till att förstärka, utveckla eller befästa farmacins
roll i Svenska samhället.
Till Årets Farmaceut 2014 utsåg förbundsstyrelsen apotekaren Linda Grahn.
Kommunal hälso- och sjukvård har tillsammans med landstingets primär- och slutenvård, ett stort
ansvar för att säkerställa att de äldre patienterna får en god läkemedelsbehandling. Landstinget och
Kommunförbundet i Norrbotten beslutade därför att projektanställa en kommunapotekare som
skulle bidra till detta. Kommunapotekaren skulle samverka med kommunal hälso- och sjukvård och
primärvård samt med befintliga projekt inom det SKL-initierade projektet ”Bättre Liv för sjuka äldre
/Ledningskraft”. Linda Grahn har arbetat som kommunapotekare i detta projekt.
Lindas övergripande uppdrag har varit att verka för att förbättra äldres läkemedelsanvändning
genom att genomföra utbildning om äldre och läkemedel till kommunens vård- och
omsorgspersonal.
Linda har också medverkat till att bygga strukturer för Läkemedelsgenomgång i kommunal hälso- och
sjukvård i samverkan med primärvård, sjukhusvård och klinikapotekare.
Hon har också haft som uppdrag att förse kommunerna och primärvården med
uppföljningsrapporter om äldres läkemedelsanvändning samt att ingå i förbättringsteam avseende
”Bättre liv för sjuka äldre för förstärkt samverkan i öppenvård samt förstärkt in- och utskrivning”.
I uppdraget har också ingått att i vårdteam genomföra läkemedelsgenomgångar, i samverkan med
hälso- och sjukvårdspersonal, i mån av tid och i de kommuner där extra behov av detta signalerats.
Linda har i rollen som kommunapotekare åstadkommit nytta för de äldre.
Hon visade genom sina insatser hur farmacins roll kan utvecklas och befästas i kommunerna.
Kristina Niemi, Årets Farmaceut 2012 Barbro Forsberg, Årets Farmaceut 2014 Linda Grahn samt Thony Björk
7
Läkemedelskongressen
Förbundet fanns på plats med en monter för att träffa befintliga och potentiella medlemmar. Många
medlemmar sökte upp oss i montern för att få tips och stöd i såväl arbetsrättsliga/fackliga som
karriärfrågor och andra professionsfrågor.
Politikermöten
Möte med socialdepartementets statssekreterare
Den 14 april bjöd vi tillsammans med Svensk Apoteksförening och Apotekarsocieteten in
Socialdepartementets statssekreterare Agneta Karlsson till ett arrangemang för att samtala om
Sveriges apotek på den nya omreglerade apoteksmarknaden.
Rubriken för arrangemanget var ”Apotekens roll för en bättre läkemedelsanvändning”.
Ett prioriterat område för regeringen är att sluta de påverkbara hälsoklyftorna. Arbetet påverkar
flera departement och politikområden. Två ledord på området är innovation och jämlikhet.
Agneta Karlsson upprepade flera gånger att det statliga Apoteket AB bör ges ett större
samhällsansvar och en viktigare roll.
Vid flera tillfällen talade Agneta Karlsson om apoteksaktörernas ansvar vad gäller personal och
kompetensutveckling.
Under samtalet framkom att vi kan vänta någon form av utredning på apoteks- och
läkemedelsområdet. Det handlar enligt statssekreteraren inte om att vrida klockan tillbaka, men att
”rätta till, komplettera och justera” som hon uttryckte det.
Frågor som vi kan förvänta oss en fortsatt diskussion kring är farmaceutiska tjänster, strukturerade
läkemedelssamtal, handelsmariginalen, införande av och tillgång till nya läkemedel, tillsynen om hur
apoteken kan bidra till folkhälsan och om utbildningen är rätt dimensionerad.
Direktiven väntas komma före hösten 2015.
Möte med sjukvårds-, folkhälso- och idrottsministern
I maj träffade förbundet sjukvårds-, folkhälso- och idrottsministern Gabriel Wikström för resonemang
om förbundet och den farmaceutiska professionen och på vilket sätt vi kan förbättra
läkemedelsanvändningen i Sverige genom att i större utsträckning nyttja den farmaceutiska
kompetensen. Vi lyfte bland annat frågan om vikten av att ge Läkemedelsverket fortsatt uppdrag att
utvärdera effekten av strukturerade läkemedelssamtal på apotek.
Det visade sig att timingen med mötet var perfekt i och med att arbetet med direktiv till den
aviserade apoteksutredningen är i full gång på Socialdepartementet.
Förbundet fick bland annat bra respons på budskapet att apotekens uppdrag måste tydliggöras.
Ordnat införande av nya läkemedel och användning av farmaceutisk kompetens i uppföljningen av
läkemedelsbehandling på olika nivåer ”triggade” också ministern.
Ministern visade också intresse för konceptet kommunapotekare som förbundet driver. Han ville
bland annat veta vilka hinder som finns för en utveckling på det här området. Av den erfarenhet som
finns från det projekt som Årets Farmaceut Linda Grahn ledde så ser vi att ett stort problem är vem
som ska bära kostnaden, landstinget eller kommunen.
Vi har även träffat sjukvårdsministern angående regeringens satsning på kroniska sjukdomar. De
flesta patientorganisationer fanns på plats och Sveriges Farmaceuter var den enda organisation som
företrädde farmaceuter. Vi förde fram vikten av att "se utanför lådan" och även inkludera andra
hälso- och sjukvårdsprofessioner, inte minst farmaceuter, i strategier kring att utveckla vården för
8
kroniker. Det råder stor personalbrist på många håll i landet och då är det viktigt att fundera på hur
man kan utnyttja andra professioner för patientens bästa.
Med alledning av Yrkeskvalifikationsdirektivet har vi tillsammans med andra förbund som
representerar legitimationsyrken inom hälso- och sjukvård och som omfattas av automatiska
erkännandet träffat sjukvårdsministern för att diskutera hur kompetensutveckling skall kunna
garanteras.
Möte med arbetsmarknadsministern
Vi har också tillsammans med ett stort antal förbundsföreträdare inom hälso- och sjukvård träffat
arbetsmarknadsminister Ylva Johansson i Trepartssamtal om hur nyanlända akademiker snabbare
kan komma in på svensk arbetsmarknad.
Uppskattningsvis finns det idag minst 200 nyanlända i Sverige som är utbildade apotekare. De
kommer främst från Syrien. Vi har redan idag ett behov av apoteksfarmaceuter i olika områden i
Sverige och de kommande åren har vi också stora pensionsavgångar. Cirka 200 yrkesverksamma
farmaceuter kommer att gå i pension per år fram till 2020.
Nyanlända apotekare skulle innebära ett välkommet tillskott på svenska apotek. Men att få svensk
legitimation tar alldeles för lång tid. 24 månader minst tar processen för en nyanländ apotekare att
anmäla sig till Socialstyrelsen, få sin utbildning godkänd, genomgå språk- och kunskapstester och
slutligen få en svensk yrkeslegitimation. Här har regeringen skjutit till 10 miljoner kr extra för att
möjliggöra effektivisering av Socialstyrelsens processer kring validering av utländska akademikers
utbildning.
Mötet följdes upp av ytterligare ett möte med Arbetsmarknadsdepartementet för att fortsätta
diskussionen om hur nyanlända apotekare snabbare kan komma i arbete, det sk. ”Snabbspåret”.
Sveriges Farmacetuer deltog tillsammans med representanter från Uppsala Universitet och från
Sveriges Apoteksförening. Även representanter från Arbetsförmedlingen och Socialstyrelsen deltog
på mötet.
Departementet uppmärksammades på flera olika förslag på lösningar för att åstadkomma en
snabbare integrering av apotekare med utbildning från ett icke EU-land.
De synpunkter som möttes av särskilt intresse från statssekreterare Irene Wennemo var krav på fler
kompletteringsplatser. Även möjlighet för ersättning till personer som genomgår
kompletteringsprocess fördes fram. Idag har de ingen ersättning alls från vare sig
Arbetsförmedlingen eller CSN.
Ytterligare ett annat hastighetsbestämmande steg som diskuterades är det faktum att utländska
apotekare måste göra kunskapsprov i farmakologi på svenska vilket betyder att det som mäts snarare
är färdigheter i svenska språket än färdigheter i farmakologi. Tanken om möjlighet att göra
kunskapsprov på den sökandens eget modersmål fördes fram som förslag.
Apoteksaktörer har också tagit initiativ till att erbjuda nyanlända apotekare 6 månaders praktik på
flera av kedjornas apotek. Genom det får de nyanlända apotekarna bättre förutsättningar att klara
sitt språktest och farmaceutiska prov för att få en svensk legitimation. På så sätt kan de komma in
snabbare på arbetsmarknaden och bidra till att lösa behovet av farmaceuter på apotek.
Receptarieleg till utländska apotekstekniker
I maj anordnade Sveriges Farmaceuter ett dialogmöte om PTA-frågan.
9
Bakgrunden är att apotekstekniker från Tyskland (PTA), Nederländerna och farmakonomer från
Danmark vid några tillfällen beviljats receptarielegitimation av svenska Socialstyrelsen.
Eftersom Sverige som enda land i Europa har en situation där receptarie- och apotekarlegitimationer
ger samma behörighet på apotek, innebär det att en utländsk apotekstekniker, som helt saknar
universitetsutbildning, via en svensk receptarielegitimation kan få samma behörighet som en svensk
apotekare som har femårig universitetsutbildning.
Företrädare för Socialstyrelsen, IVO – Myndigheten för Inspektion i vård och omsorg, två universitet,
apoteksföreningen och den internationella farmacifederationen FIP var med vid dialogmötet.
Socialstyrelsen menar att den fria rörligheten inom EU är styrande och har som grund för sina
bedömningar den tolkning de har gjort av ”jämförbar yrkesverksamhet” enligt
yrkeskvalifikationsdirektivet.
Vi har framfört att de utländska apoteksteknikernas kompetens inte är att jämföra med de
universitetsutbildade receptariernas. I ett nästa steg kommer vi att ta del av de underlag som
Socialstyrelsen utgått från när man gjort bedömningen att yrkesverksamheten är jämförbar.
Namnskylten på apotek
En av de större apotekskedjorna, Kronans Apotek, beslutade sig för att ändra sin policy när det gäller
apotekspersonalens namnskyltar. Enligt den nya policyn ska bara personens förnamn och yrkestitel
framgå. Detta är en fråga vi från förbundet drivit då vi ser apoteken som en viktig arena för att
marknadsföra farmaceuter och deras kompetens.
Kronans Apotek använde tidigare begreppet ”läkemedelsspecialist” på sina apoteksverksamma
apotekares och receptariers namnskyltar. På apoteksteknikernas namnskyltar stod det
”egenvårdsspecialist”. Men enligt den nya policyn ska ordet ”läkemedelsspecialist” inte användas
utåt längre. Enligt Kronans Apoteks kommunikationsdirektör framgår att detta har varit ett önskemål
från fackligt håll. Man säger att man har lyssnat på det och valt att göra den här anpassningen. Det är
verkligen en framgång för förbundet och för professionen att Kronans Apotek har tagit till sig av den
debatt som vi startat om vikten av att synliggöra personalens akademiska kompetens. Vi tycker att
det borde vara en självklarhet att apotekskunderna vet om de talar med legitimerad hälso- och
sjukvårdspersonal eller inte.
Seniormässan
I oktober 2014 deltog förbundet i den tre dagar långa Seniormässan i Älvsjö utanför Stockholm. Vi
erbjöd möjlighet att boka ett 15-minuters läkemedelssamtal med en apotekare för att marknadsföra
den farmaceutiska professionen för allmänheten. Det var en strid ström av besökare och
bokningslistan blev snabbt full. Flera av dem vi pratade med hade komplexa frågor och många av
besökarna hade väldigt många läkemedel. De berättade att de upplever att tiden är knapp hos
läkaren och att det är svårt att få svar på frågor om läkemedel. Vår förhoppning är att allmänheten i
större utsträckning själva börjar efterfråga farmaceutisk rådgivning och läkemedelsgenomgångar.
9 nationella Patientsäkerhetskonferensen
Förbundet deltog aktivt i konferensens planeringsarbete samt under genomförandet där bland annat
Thony Björk, som förbundets ordförande, var moderator under ett seminariepass. Under
konferensen fanns förbundet representerat med monter där bland annat rollen som
kommunapotekare lyftes fram.
10
Medlemsutveckling
Vi ser en vikande trend när det gäller medlemsutvecklingen. Pensionering är fortsatt den enskilt
största orsaken till utträde. Vi kan dessutom konstatera att unga och studenter inte ansluter sig i
samma utsträckning som tidigare. Kunskapen om balans mellan arbetsmarknadens parter och ”den
svenska modellen” är låg bland dagens ungdomar och vad ett fackligt medlemskap innebär är därför
rätt okänt för många. Vid en stor undersökning bland fackligt anslutna i Sverige, oavsett bransch,
kunde man se att kunskapen om vad ett kollektivavtal innebär är mycket låg.
En diskussion har därför förts mellan studentrekryteringsansvariga inom Sacos medlemsförbund och
Sacos ordförande om behovet av en mer omfattande insats redan i grund- och gymnasieskolor.
Aktiviteter för ökad medlemsrekrytering
En rekryteringsansvarig/marknadsstrateg rekryterades till kansliet 2014.
Vidd fullmäktigemötet i november 2014 beslutades det om ny avgiftsstruktur för studenter och
seniorer. Studenter får engångsavgift för hela studietiden samt avgiftstrappa under första året som
yrkesverksam. Seniormedlemmar bryts ut som en egen grupp. Seniormedlemskapet kan på sikt
utvecklas och fyllas med olika innehåll.
Det ska vara lätt att hitta ”jag vill bli medlem” på hemsidan.
För aktiviteter som förbundet arrangerar tydliggörs att det är gratis för medlemmar men en kostnad
för ickemedlemmar. Detta för att medlemmar ska uppleva att medlemskapet gör skillnad.
Gemensamma rekryteringsprojekt har arrangerats inom de gemensamma grupperingarna vi har
inom Saco både på statlig (Saco-S) och privat (Saco-P) sektor.
Vi har också arbetat med en utveckling av medlemsförmåner via delägda bolag såsom förmånliga
medlemsförsäkringar samt förmånliga medlemslån hos bland annat banken SEB.
I samverkan med andra Saco-förbund har vi erbjudit olika aktiviteter. Bland annat heldagsseminarier
med företaget Akadmikerkompetens, chefsaktiviteter och aktiviteter för egenföretagare.
En annan viktig strategi handlar om att öka de förtroendevaldas medvetenhet om vikten av att bidra i
rekryteringsarbetet i enlighet med fastlagt mål/visionsdokument. Rekrytering måste ske där de
potentiella medlemmarna finns och där är befintliga medlemmar nyckeln.
Under våren har vi träffat många olika grupperingar bland de förtroendevalda för att resonera om
rekrytering.
Arbetsmarknaden
Apotek
En fortsatt konsolidering har skett på den omreglerade apoteksmarknaden. ICA köpte under 2014
apotekskedjan Apotek Hjärtat. ICAs egen apotekskedja Cura Apoteket införlivades i Apotek Hjärtats
verksamhet. Mångas tjänster berördes på central nivå.
Apoteket AB genomförde en omorganisation som innebar att flera enheter samlades ihop i s.k.
kluster (som regel 3 apotek per kluster) och chefsstrukturen förändrades därmed. Antalet
chefsbefattningar minskade. Samtidigt förändrades kravspecifikationen för de nya chefstjänsterna då
dessa nu innefattar ett ansvar för flera olika enheter och ställer annorlunda krav på chefens
kompetens och erfarenhet. De gamla chefstjänsterna togs alltså bort i den nya organisationen vilket
medförde en arbetsbristsituation för innehavarna av dessa tjänster. Alla befintliga apotekschefer
11
blev uppsagda och fick söka om tjänster. Övertaliga apotekschefer erbjöds omplacering till tjänster
som apoteksfarmaceuter.
Apoteket AB genomförde ytterligare en neddragning av centrala funktioner på huvudkontoret för att
anpassa sig till den förändring som skett utifrån rådande konkurrens. Många farmaceuter fick lämna
sina uppdrag på huvudkontoret och erbjöds istället tjänster som apoteksfarmaceuter.
Industri
Pfizer ville köpa Astra Zeneca. Sacos akademikerförening, där Sveriges Farmaceuter ingår, skrev ett
brev till regeringen där man argumenterade för samling i frågan. Från fackligt håll gav vi förslag om
att skapa en ny arbetsgrupp med företrädare för regeringen, facken och life science-sektorn för att
värna om och stärka infrastruktur, forskningsklimat och samarbete mellan akademin, näringslivet och
sjukvården. Vi ville, tillsammans med övriga fackförbund inom Astra Zeneca, se ett tydligare
ställningstagande från regeringen mot Pfizers planer att köpa Astra Zeneca. Regeringen gav inget
besked om fackens förslag. Köpet blev dock inte av.
I maj meddelade Astra Zeneca att man investerar 285 miljoner dollar i en ny högteknologisk
anläggning för tillverkning av biologiska läkemedel i Gärtuna. Upp till 250 nya högkvalificerade jobb
skapas – och det kan bli tal om ytterligare satsningar på biologiska läkemedel i Södertälje.
Den nya anläggningen ska fokusera på fyllning och packning av proteinläkemedel. Den förväntas
producera läkemedel till kliniska prövningsprogram från slutet av 2018, och planeras vara helt
driftklar för att leverera kommersiella produkter under 2019. Den planerade investeringen väntas
skapa mellan 150 och 250 högkvalificerade nya jobb vid Astra Zeneca fram till 2019.
Satsningen beskrivs som den första fasen i ett potentiellt tredelat program som syftar till att utvidga
Astra Zenecas kapacitet för tillverkning av biologiska läkemedel. Ytterligare investeringsbeslut
rörande de senare faserna kommer att tas under åren som kommer.
Myndigheter
Sjukhus
Jönköping är i dagsläget det enda landstinget som sköter läkemedelsförsörjningen till vården i egen
regi. Men nu kommer ett andra landsting, Landstinget Blekinge, att gå samma väg. Landstinget
kommer att börja sköta vårdens läkemedelsförsörjning i egen regi vid årsskiftet 2015/2016. En viktig
anledning till det strategiska beslutet är att landstinget då slipper genomföra upphandlingar. Därmed
slipper man genomföra alla de omställningar och nya system som upphandlingar kan medföra.
De tre landstingen Kalmar, Kronoberg och Blekinge upphandlade som första landsting i landet
gemensamt 2010 och valde då dåvarande Vårdapoteket, som senare köptes upp av Apotek Hjärtat.
Nu har de tre landstingen i stället valt tre sinsemellan olika strategier för läkemedelsförsörjningen.
Kalmar gör som förut, Kronoberg tar hem tillverkningen i egen regi och Blekinge går helt i egen regi.
Löneutveckling
Så ökade lönen 2014
•
Genomsnittlig löneökning 3,7% för våra medlemmar (jmf 2,8% för svensk
arbetsmarknad/tjänstemannasektorn)
12
•
Medlemmarnas löneökning inom Industri 4,3%
•
Medlemmars löneökning inom Stat 4,0% (jmf Statligt anställda överlag 2,1%)
•
Medlemmars löneökning inom Landsting 2,9% (jmf landstingsanställda överlag 2,8%)
•
Medlemmars löneökning inom Apotek 3,4% (jmf privatanställda tjänstemän inom vård och
omsorg 2,5%)
Totalt sett ser vi en fortsatt god löneutveckling för våra medlemmar och den genomsnittliga
löneökningen för samtliga medlemmar hamnar på 3,7 procent. Det finns dock variationer mellan
olika sektorer. Som jämförelse kan noteras att enligt Medlingsinstitutets statistik var löneökningen
för tjänstemannagrupperna på svensk arbetsmarknad som helhet i snitt ca 2,8 procent under senaste
året.
Ser vi till utfallet inom olika sektorer, kan vi konstatera att industrianställda farmaceuter fortsätter
att ha en förhållandevis väldigt bra löneutveckling med en ökning på 4,3 procent. De uppgifter vi tagit
fram fångar dock inte upp farmaceuter som gått från industrin till andra sektorer.
Statligt anställda farmaceuter har haft en löneutveckling på 4,0 procent, vilket är ett jämförelsevis
bra resultat.
Landstingsanställda farmaceuter, som 2013 bröt en nedåtgående trend, har inte lika bra utfall 2014,
men de ligger dock högre än den genomsnittliga löneutvecklingen för kommun- och
landstingsanställda enligt Medlingsinstitutet.
Apoteksanställda farmaceuter har en löneutveckling på 3,4 procent, vilket är en relativt bra nivå.
Privatanställda tjänstemän inom vård och omsorg ligger enligt Medlingsinstitutet på 2,5 procent. Vi
kan konstatera att våra medlemmar inom apoteksvärlden placerar sig nästan en procentenhet högre.
Beräkningarna görs för identiska individer, det vill säga det ska finnas uppgifter för personen vid
bägge mättillfällena och personen ska dessutom finns med i samma sektor vid bägge mättillfällena.
Däremot kan personen under året ha rört sig inom samma sektor och/eller fått ny befattning.
Statistiken fångar inte bara upp de som finns kvar hos samma arbetsgivare på samma befattning,
utan den innefattar viss befordran och byten av arbetsplats.
Utbildning/fortbildning
En fråga som lyfts i förbundet är behovet av att säkra att grundutbildningen för receptarier och
apotekare anpassas utifrån framtida behov. Frågan har diskuterats på Rådsmötet 2013 och på
Fullmäktigemötet 2014. Vi har haft en hel del dialog med de utbildningsansvariga på lärosätena.
Som vi ser det så bör Sverige om 10 år ha farmaceututbildningar som kan säkerställa:
• tryggare patienter med säkrare och mer ändamålsenlig läkemedelsanvändning
• vårdpersonal som upplever större nytta av farmaceuternas bidrag inom hälso- och sjukvården
• läkemedelsrelaterade verksamheter inom apotek, universitet, myndigheter och industri av hög
kvalitet, vilka ständigt och systematiskt förbättras
Exempel på frågeställningar att utreda:
• om vi har en 3+2: Ska intag göras till båda utbildningsgrenarna samtidigt, och hur ska
intagningskraven se ut?
13
•
•
•
•
Vad bör krävas för apotekarlegitimation exempelvis läkemedelsgenomgång, kvalitetsansvarig och
med tillverkning.
Skillnaden mellan apotekarlegitimation och apotekarexamen.
Hur stora möjligheter bör finnas för att skapa sin egen utbildning,
Ska vi bygga 3+1+1 för samtliga, där det första av de två åren är tydligt definierat.
På årets läkemedelskongress i november kommer vi att åter sätta fokus på frågan genom ett
seminarium om ”Är farmaceuten rätt rustad?”. Arbetsmarknaden för farmaceuter har markant
förändrats de senaste åren. Hänger utbildningen med i den utvecklingen? Vi låter svenska lärosäten
och norsk och svensk bransch samtala kring frågan.
Arbetet med att implementera Fokus har fortsatt. Vi har många medlemmar som ansöker om Fokuspoäng. Vi har också inlett samarbete med några apotekskedjor som valt att få Fokus-poängsätta sina
utbildningar. Läkemedelsverket har också vänt sig till oss med förfrågan kring hur Fokus skulle kunna
införlivas som en kvalitetsindikator på apotek. Frågan kommer att tas upp i förbundsstyrelsen för
fortsatt resonemang.
Nytt i förbundet
Ny styrelse
Vid fullmäktigemötet nov 2014 valdes till stora delar ny styrelse. Endast 2 ledamöter från den
tidigare styrelsen ställde upp för omval. Ny ordförande är Kristina Fritjofsson som tog över efter
Thony Björk. Kristina Fritjofsson är apotekare och har under många år arbetat inom
läkemedelsindustrin. I och med omregleringen valde Kristina att byta bransch och startade ett
fristående privatägt apotek.
Ny förbundsorganisation
Fullmäktigemötet nov 2014 beslutade om en ny organisation för hur förbundet ska organisera sig så
att vi dels säkrar att de fackliga frågorna kan hanteras ur ett avtalsperspektiv utifrån respektive
avtalsområde, dels skapar delaktighet och engagemang för de professionsfrågor som känns mest
angelägna för förbundets medlemmar.
Förbundet ska starta nätverk och forum inom olika områden. Detta är kompletterande strukturer
som kan vara sektionsövergripande. Det syftar till att förstärka delaktigheten och engagemanget för
de frågor som känns mest angelägna för förbundets medlemmar. Enskilda medlemmar kan ansöka
till förbundsstyrelsen att starta ett nätverk. Nätverk kan ansöka att övergå till ett Forum. Beslut om
ev resurser fattas av förbundsstyrelsen.
Ett Forums ansvarsområden är bl.a. omvärldsbevaking, att vara remissinstans till förbundet, att vara
informationsbärare, att utgöra en extern kontaktyta.
I samband med detta beslut så fattades också beslut om att ändra Egenföretagarsektionen till ett
Forum. Medlemmarna i nuvarande egenföretagarsektion övergick i och med detta automatiskt till
Egenföretagarforumet.
Exempel på Forum som idag finns är Seniorforum, Egenföretagarforum, Chefsforum och Forum för
etikfrågor.
14
Farmaceutbegreppet
Farmaceutbegreppet används i Sverige som ett samlingsbegrepp för både apotekare och receptarier.
Hur begreppen skall användas har under en tid diskuterats i förbundet. Vid fullmäktigemötet
beslutades att farmaceut även fortsättningsvis används som en samlingsbenämning. Det hade också
diskuterats i vilken utsträckning apotekare eller receptarie borde byta namn. Fullmäktige beslutade
efter Utredningsgruppens rekommendation att de nuvarande yrkesbeteckningarna apotekare resp
receptarie fortsatt bör användas.
I samband med detta diskuterades också hur apotekar- och receptariekompetenserna ska användas
inom apoteksverksamheten. Den frågan som är av särskilt intresse är om och hur
apotekarlegitimationens och receptarielegitimationens behörigheter ska särskiljas. Idag har vi i
Sverige två utbildningar som ger två olika legitimationer men med identiska behörigheter.
Fullmäktige beslutade att innan implementeringen av yrkeskvalifikationsdirektivet är avslutat, kan
förbundet inte utreda frågan om de två legitimationernas åtskillnad.
Utveckling för förbundstidningen
Förändrad medial omvärld
På senare tid har Dagens Apotek och Läkemedelsvärlden försvunnit som tryckt tidning. I båda fallen
var huvudskälet vikande annonsingång. Farmacifacket har efter Farmaciförbundets upplösning
ersatts med ”Farmaci & Hälsa”, en tidning som produceras av Unionen centralt och som vänder sig
till en större målgrupp än farmaceuter.
Konkurrensen från liknande tryckta nischtidningar har alltså minskat, något som i viss utsträckning
börjat avspeglas i bättre annonsingång för Svensk Farmaci. Den generella trenden för tryckt
branschpress är dock vikande.
Ny arbetsmodell för tryckt tidning har gett en mer kostnadseffektiv
produktion
Under de tre första åren, fram till mars 2014, delproducerades Svensk Farmaci av
uppdragspublicistbolaget A4. Samarbetet hade vissa fördelar (professionell layout, tidsbesparande,
bra projektledning på byrån m m) men desto fler nackdelar (hög kostnad, begränsningar i insyn i
produktionen, få journalister med specialkunskap vilket lett till merarbete för redaktören, utdraget
produktionsförlopp med mera).
Våren 2014 avslutade samarbetet med A4 och vi har gått över till en mer traditionell arbetsmodell
med chefredaktören som övergripande ansvarig ”content manager” och delvis skribent, samt
anlitande av ett antal specialkompetenta frilansmedarbetare för såväl text som layout.
Under det senaste året (hösten 2014 och våren 2015) har denna modell burit frukt och tidningen har
redaktionellt förfinats. Den största fördelen är, förutom den stora besparingen, en total överblick
över produktionen hos redaktören.
15
Så tycker läsarna om Svensk Farmaci
Under våren 2014 genomfördes en webbaserad läsarunderökning. 97 procent av de svarande (727
personer) gav tidningen ett bra eller mycket bra betyg. Tidningen har baserat på utfallet ändå
förändrats något: temablocket i varje nummer belyser t ex nu ett medicinskt terapiområde.
Sajten är kärnan i Svensk Farmaci
Tidningen kommer ganska glest (6 nr/år), i stället är sajten svenskfarmaci.se Svensk Farmacis hjärta
med flera uppdateringar dagligen. Ambitionsnivån är hög – att vara branschledande när det gäller
nyhetsförmedlingen. Vi ser en långsamt ökande besökartrafik till sajten över tid. Ofta bevakar vi även
händelser i övriga nordiska länder.
Uppfräschning av sajt och nyhetsbrev
I december 2013 fick sajten svenskfarmaci.se, i samarbete med webbyrån Guldfors, sin senaste
”ansiktslyftning”, dock utan att nya funktionaliteter tillkom. Nyhetsbrevfunktionen byggdes då om i
grunden. Inför hösten/vintern förbereder vi ytterligare översyn.
Sociala medier
Bland sociala medier är vi idag relativt starka på Facebook – men förbereder till hösten en mer aktiv
strategi för twitter.
16