docFördjupning i låg-affektivt bemötande
download 
Report Transcription
Fördjupning i låg-affektivt bemötande
Fördjupning i låg-affektiva metoder Verktyg för implementering Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Implementering Det vi har sett fungera bäst för implementering är kombinationen - Tydligt ledningsbeslut att - verksamheten ska jobba lågaffektivt Introduktion i form av föreläsning Studiegrupper där all personal ingår Handledning Bosses bilverkstad Vi jobbar i en bilverkstad - Vem har ansvar för att serva och reparera bilen på verkstan? - Bilägaren? - Bilen? - Bilen behöver inte samarbeta - Bilen kan inte bara låta bli att vara trasig - Mekanikern måste ha de verktyg och metoder som är nödvändiga Bosses bilverkstad Vi jobbar i en bilverkstad - Vem har ansvar för att serva och reparera bilen på verkstan? - Bilägaren? - Bilen? - Bilen behöver inte samarbeta - Bilen kan inte bara låta bli att vara trasig - Mekanikern måste ha de verktyg och metoder som är nödvändiga Parkeringsvakten Får man en parkeringsbot kan man ta två utgångspunkter - Jag ställde bilen fel. Det var dumt - Parkeringsvakten är en idiot - Tar man sista utgångspunkten ställer man bilen likadant dan efter - Och får en ny parkeringsbot - Och blir bekräftat: Parkeringsvakter är idioter - Vilket innebär att man inte lär sig någonting Bosses bilverkstad Vi jobbar i en bilverkstad - Vem har ansvar för att serva och reparera bilen på verkstan? - Bilägaren? - Bilen? - Bilen behöver inte samarbeta - Bilen kan inte bara låta bli att vara trasig - Mekanikern måste ha de verktyg och metoder som är nödvändiga Bosses bilverkstad Mekanikern får inte ha metoder som riskerar skada bilen! Lite korkat är det om metoderna innebär sämre funktion än förut Verktyg Klassiska låg-affektiva verktyg är - Ställ kraven så att personen säger ja - Lågaffektiva strategier - Undvik förlängd ögonkontakt - Håll avstånd - Undvik beröring med spända muskler - Använd rörelse istället för fasthållning Verktyg I dag ska vi titta på fyra verktyg för kartläggning och utvärdering - Affektregleringsmodellen - Belastningsmodellen - Handlingsplanen - Registreringsschemat Kaos / konfliktsituationen Affektintensitet Kaos Ingen kontroll Självkontroll Affektutlösare Tid Kaos / konfliktsituationen Affektintensitet Kaos Ingen kontroll Självkontroll Affektutlösare Tid Kaos / konfliktsituationen Affektintensitet Kaos Ingen kontroll Självkontroll Affektutlösare Tid Kaos / konfliktsituationen Affektintensitet Kaos Ingen kontroll Självkontroll Affektutlösare Tid Kaos / konfliktsituationen Affektintensitet Kaos Ingen kontroll Självkontroll Affektutlösare Tid Kaos / konfliktsituationen Affektintensitet Kaos Ingen kontroll Självkontroll Affektutlösare Tid Vardagen Struktur - Inga oväntade händelser Lugn Kravanpassning Affektintensitet - Ställ kravet så att personen Kaossäger ja Låg-affektiva strategier Ingen kontroll Affektutlösare - Inte gapa och skrikaSjälvkontroll Gå baklänges vid kravsättning Stressanpassning Tid Verktyg I dag ska vi titta på fyra verktyg för kartläggning och utvärdering - Affektregleringsmodellen - Belastningsmodellen - Handlingsplanen - Registreringsschemat Stressmodellen Uhrskov & Hejlskov Elvén 2007 Kaos Orättvisa Fel mat Stressnivå Svag central koherens Sinnesmässiga svårigheter Sömnsvårigheter Varningstecken Kaostecken Akuta Utagerande beteende Slag, sparkar, bett etc. Skrikande Skadegörelse Impulsiva självmordsförsök Ångestattacker och panikångest Desorientering Handlingsförlamning Våldsamt självskadande beteende Varningstecken Negativa Ångest Varningstecken Autism 29,6 % ADHD 19,2 % Tics 10,5 % Motoriska problem 10,9 % Utvecklingsstörnting 12,0 % Exekutiva svårigheteter 15,5 % OCD 26,4 % Trotssyndrom 17,7 % Beteendestörning 24,8 % Minnessvårigheter 9,7 % Sinnessvårigheter 19,2 % Inga problem 10,6 % Varningstecken Negativa Ångest Ljudkänslighet Ljuskänslighet Otrygghet Störd sömn Infektioner Tvångsbeteende Aggressivitet Irritabilitet Pessimism Humörsvängningar Rastlöshet Modlöshet Varningstecken Positiva - coping Vägran Skärmar av sig Går undan Copingorienterat självskadande beteende Låtsaskompisar Trötthet och lättja Specialintressen, ökad fokus Datorspelande, ökad fokus Hemmasittande Varningstecken Tappade färdigheter Hygien Språk Närvaro Koncentration Minne Sociala färdigheter Skolfärdigheter Vardagsfärdigheter Varningstecken Personliga Ljud Rörelser Tics Ord Svarta ögon Komplexa beteenden Efter långvarig belastning Depression Psykoser Ångesttillstånd Stressöverbelastningssyndrom Hemmaliggande Grundläggande belastningsfaktorer Kognitiva Svag förståelse av orsak och verkan Central koherens Att strukturera världen - Utvecklas genom lek med orsak och verkning - Skallren - Ljuskontakten - Stoppknappen i bussen - Frågor - Tills man har förstått att allt har en orsak och att allt har en konsekvens Svårigheter med central koherens Runt 20 % av befolkningen utvecklar inte central koherens normalt - De är inte aktivt meningsskapande enligt Piaget De är inte värför-människor De ser ganska enkelt inte komplexa orsakssammanhang Och kan därför inte förutsäga framtid Och andras handlingar Svårigheter med central koherens I vissa situationer kan bristande central koherens innebära enorm ångest - Att inte veta vad som ska hända är ångestskapande - Men än värre är situationer där man upplever att förlora kontrollen - I en fasthållning upplever många en ren dödsångest - Överlämnade till människor vars beteende man inte kan förutsäga Svårigheter med central koherens Man har ofta också svårt att förstå och förhålla sig till sociala sammanhang Ofta ser man inte sin egen roll Man vill gärna placera ansvaret utan för sig själv Detta medför ofta en särskild sorts paranoia - Om andras svar på mina handlingar är oförutsägbara blir deras negative svar uttryck för att de inte er att lita på - Och kanske till och med onda - Vilket skapar otrygghet Svårigheter med central koherens Bristande central koherens är orsaken till att vi använder oss av struktur - Människor med svårigheter med central koherens vet inte vad som kan hända - Strukturen hjälper dem att begränsa möjligheterna och förutsäga framtiden - Därför får strukturen inte vara ett styrmedel, men ett hjälpmedel - Struktur måste skapa förutsägbarhet, inte styrning - Och den måste vara begriplig - Om personen har motstånd mot strukturen är det strukturen som är fel, inte personen Grundläggande belastningsfaktorer Kognitiva Svag förståelse av orsak och verkan Arbetsminnessvårigheter Empatisvårigheter Affektregleringssvårigheter Perceptuella svårigheter Sinnesmässiga svårigheter Sinnene är - Hörseln Ljussinnet Färgsinnene Trycksinnet Temperatursinnet Smärtsinnet Kliasinnet Kinestetiska sinnet Smaksssinnene (7-8 stk) Etc Sinnesmässiga svårigheter Sinnesmässiga avvikelser är vanliga i fältet Det kan vara - Ökat sinneskänslighet Minskat sinneskänslighet Svårigheter att habituera Svårigheter att filtrera Synestesi Sinnesmässiga svårigheter Det finns flera typer av självskada - Kontrollsökande självskada, vanligt vid överkänslighet - Skära/bita - Kasta huvudet - Slå sig 1-3 slag - Kaossjälvskada - Knacka huvudet i golvet/dörrkarmen/etc - Självskada på grund av underkänslighet för smärta - Slå djupa slag - Rispa skenben - Hoppande Sinnesmässiga svårigheter - Endorfinsökande självskada - Slå på bulor - Kommer ofta efter kaossjälvskada för att minska smärtan - Skära sig bredvid skärsår - Social självskada - Vanemässig självskada Verktyg Därför jobbar man med sinneshjälpmedel - Breda bälten Tryckvästar Stödstrumpor Handledsvikter Bolltäcken TENS Musik i iPod Smärtstillande medicin Och stressänkning i form av struktur och acceptans Grundläggande belastningsfaktorer Sömnsvårigheter Bristande struktur För höga eller för många krav, Egna eller andras Ensamhet Utanförskap Familjrelaterade problem / problem med kompisarna Tonårsexistens December Stora känslor i omgivningen Affektreglering Kaos Affektintensitet Ingen kontroll Självkontroll Tid Situationsberoende belastningsfaktorer Krav Konflikter Att inte förstå Huvudvärk, tandvärk Plötsligt oljud Vikarier Personal, man inte tycker om Plötsliga ändringar, även subjektiva Att inte räcka till Bristande kontroll Mat Orättvisor Högtider och fester Skyddande faktorer Personliga Bra vardagsstrategier Copingförmåga Självtillit Bra självförståelse KASAM Nödutgångar Att vara bra på något Vald identitet Att ha förtroende för någon Kost och motion Skyddande faktorer Omgivningen: Struktur Plats Lugn Låg-affektivt bemötande Relation, relation och relation Gemensam problemförståelse Möjlighet att man kan dra sig undan Bra nätverk Kravanpassning Att jobba med stressmodellen Kartlägga - Grundläggande belastningsfaktorer - Varningstecken - Kaostecken Kvalificera belastningsfaktorerna - Vilka kan vi ta bort? - Vilka vill vi ta bort? Navigera efter varningstecknen Affektintensitet Vardagen - utvärdering Affektutlösare - Vem sa vad? - Vad förväntade sig personalen att personen kunde? - Kunde personen det? - Fanns det tillräckliga strukturer för att hjälpa personen att kunna det personalen förväntade sig? Kaos - Var personalens beteende Ingenden kontroll utlösande faktorn för personens Självkontroll affektutbrott? - Hur kan vi se till att det inte händer igen? - Ska strukturerna kring personen ändras? Tid Eskaleringsfasen Affektintensitet Avleda! Gå baklänges och vänta Hitta lösningar som inte är ett problem for personen Låg-affektiva strategier Kaos Affektutlösare - Ingen kontroll Undvik ögonkontakt Självkontroll Stå inte mitt emot personen Frigör dig utan att stressa personen Tid Affektintensitet Eskaleringsfasen - utvärdering Affektutlösare - Vilka lösningar försökte personen sig på? - Var personens strategier okej? - Fick personen möjlighet att samla sig och behålla kontrollen? - Använde sig personalen av lösningar som skapade problem för personen, som han i sin tur var tvungen att hitta lösningar på? - Ökade personalen kraven på personen i eskaleringsfasen? Kaos Ingen kontroll - Använde sig personalen av några strategier för att hjälpa personen att Självkontroll behålla självkontrollen i eskaleringsfasen? - Använde personalen i stället ett kroppsspråk och röstläge som minskade personens möjligheter för att behålla kontrollen? - Använde sig personalen av avledande Tid för att aktivt hjälpa personen strategier att behålla självkontrollen? Kaosfasen Affektintensitet Gå baklänges och vänta Låg-affektiva strategier - Håll avstånd Undvik ögonkontakt Stå inte mitt emotKaos personen Ingen kontroll Undvik beröring med spända muskler Självkontroll Använd rörelse istället för -Affektutlösare fasthållning - Korta insatser - Frigör dig utan att stressa personen Tid Kaosfasen - utvärdering Affektintensitet - Var det en farlig situation? - Om det var en farlig situation: - Avbröts den av personalen Kaos på ett kort och effektivt sätt utan att öka konfliktnivån? Ingen kontroll Affektutlösare - Om det inte var en farlig situation: Självkontroll - Kunde personalen låta bli att ingripa? - Använde personalen strategier i syfte att inte öka kaoset? Tid Deeskaleringsfasen Affektintensitet Gå baklänges och vänta Avleda vidare Låg-affektiva strategier - Håll avstånd Kaos Undvik ögonkontakt Affektutlösare Stå inte mitt emot personen Lugn Vänta "Kom när du är redo" Tid Ingen kontroll Självkontroll Affektintensitet Deeskaleringsfasen - utvärdering - Fick personen den nödvändiga plats och det Kaos lugn och ro så att hen kunde landa på ett bra sätt? - Gjorde personalen något som fick situationen att eskalera igen? Affektutlösare Tid Ingen kontroll Självkontroll Vardag igen Struktur - Inga oväntade händelser Lugn Kravanpassning Affektintensitet - Ställ kravet så att personen säger ja Kaos Låg-affektiva strategier Ingen kontroll - Självkontroll - Affektutlösare Inte gapa och skrika Gå baklänges vid kravsättning Stressanpassning Tid Vardag igen - utvärdering - Vilka strukturer måste förändras för att det inte ska hända igen? Affektintensitet - Fysiska strukturer - Regelstrukturer - Tidsmässiga strukturer Kaos - Har personalen en handlingsplan som man tror kommer att fungera om samma situation uppstår igen? Affektutlösare Tid Ingen kontroll Självkontroll Verktyg I dag ska vi titta på fyra verktyg för kartläggning och utvärdering - Affektregleringsmodellen - Belastningsmodellen - Handlingsplanen - Registreringsschemat Handlingsplanen Handlingsplanen har fem punkter 1. Skapa utrymme för personens egna strategier för att klara av situationen. Om det inte hjälper går man vidare till punkt 2 2. Gör en lista på konkreta avledningar som har fungerat tidigare. Om det inte hjälper eller personen reagerar negativt på det går man vidare till punkt 3 Handlingsplanen Konkreta avledningar - Upprepa - Hänvisa till schema - Prata om personens intressen eller livsvärld Handlingsplanen 3. Gör en lista på affektiva avledningar som har fungerat tidigare. Om det inte hjälper går man vidare till punkt 4 Affektiva avledningar - Skoja - Välkänd aktivitet - Personalbyte Handlingsplanen 4. Gör en lista på perceptuella avledningar. Om det inte hjälper eller personen reagerar negativt på det går man vidare till punkt 5 Perceptuella avledningar - Mat - Springa utomhus Handlingsplanen 5. Avbryta, antingen genom att alla lämnar eller, om det är farligt, genom rörelse Verktyg I dag ska vi titta på fyra verktyg för kartläggning och utvärdering - Affektregleringsmodellen - Belastningsmodellen - Handlingsplanen - Registreringsschemat Registreringsschema 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 1 2 3 4 5 6 7 Markera med färger - Rött = allvarlig problembeteende - Gul = lättare problembeteende - Grön = ok Det ska finnas lite rött, något gult och mycket grönt för att det ska fungera När det röda är borta görs kriterierna om så att det finns lite rött igen 26 27 28 29 30 31 Tack! www.hejlskov.se
