Analys och prognos – planerade analyser

1 (9)
Avdelningen för Analys och prognos
Datum
Diarienummer
2015-12-07
011467-2014
Ändringsdatum
Version
2015-12-16
2.29
Analys och prognos – planerade analyser
Försäkringskassans avdelning för Analys och Prognos tar fram statistik, ledningsinformation, utgiftsoch ärendevolymprognoser samt gör analyser och utvärderingar. Kunskapen används både internt
inom Försäkringskassan och av externa mottagare som regeringen, expert-myndigheter, forskare och
media.
Här beskrivs kortfattat planerade analyser och utvärderingar som publiceras under rubriken Statistik
och analys på Försäkringskassans hemsida. Dokumentet uppdateras kontinuerligt och får då ett nytt
ändringsdatum.
Övergripande
Studie av likformighet i avslagsandel
I Försäkringskassans kvalitetsuppföljningsmodell lyfts vikten av att Försäkringskassan tillämpar
gällande lagstiftning. Detta ska leda till korrekta och likformiga beslut. För att följa upp
likformigheten tas under 2015 indikatorer fram på skillnader i försäkringsutfall mellan kontor och
handläggare. Indikatorerna i sig kan dock inte ge direkta svar när det gäller likformigheten i
tillämpningen.
Ett syfte med analysen är att identifiera användbara mått på skillnader i försäkringsutfall. Ett annat är
grundläggande analys av dessa skillnader. Analyserna är tänkta att stödja myndighetens systematiska
kvalitetsanalyser.
Studien ska även kunna tjäna som underlag för två fördjupningsstudier av beslut om sjukersättning
under 2016. Studien kommer att publiceras som ett antal interna promemorior där den första kommer
att fokusera på sjukersättning.
Kontaktperson: Jon Dutrieux
Ansvarig VO-chef: Eva-Lo Ighe
Publiceras som intern PM under 2016
Hur anser medborgarna att Försäkringskassan utför uppdraget att administrera
socialförsäkringen?
Försäkringskassan genomför varje år en nationell kundundersökning vars resultat bland annat ligger
till grund för myndighetens bedömning av måluppfyllnad gällande service, bemötande, tillgänglighet
med mera.
I år kommer Försäkringskassan att genomföra ett antal fördjupade analyser med utgångspunkt från
resultaten av 2015 års kundundersökning. I grova drag handlar det om två olika typer av analyser.
Dels en statistisk analys av vilka faktorer som påverkar huruvida medborgarna, dvs.
Försäkringskassans kunder, är nöjda respektive missnöjda med myndighetens sätt att utföra
2 (9)
Avdelningen för Analys och prognos
Datum
Diarienummer
2015-12-07
011467-2014
Ändringsdatum
Version
2015-12-16
2.29
uppdraget. Dels en kvalitativt inriktat analys av de öppna svar som många respondenter ger på frågan
om vad myndigheten kan göra bättre.
Kontaktperson: Johanna Lovén
Ansvarig chef: Eva-Lo Ighe
Publiceras som en Socialförsäkringsrapport i mars 2016
Utvecklingsarbete avseende kvaliteten i statistiken
Efterfrågan på Försäkringskassans statistik och data är stor. Detta ställer höga krav på statistikens
kvalitet. I och med lagändringen av statistiklagen 2013, antogs Eurostats definition av kvalitet och
begreppet kvalitet förtydligades.
Detta projekt syftar till att hitta åtgärder som kan förbättra kvaliteten i den statistik som framställts
och de dataleveranser som görs på verksamhetsområdet för statistisk analys. Målet är att ta fram både
engångsinsatser och systematiska insatser för att förbättra noggrannheten och minska källor till fel.
Fokus för projektet är att rätt siffror tas fram och att spårbarheten för framtagande av siffror
säkerställs.
Kontaktperson: Clara Arrhenius, Trude Warner
Ansvarig VO-chef: Caroline Olgart Höglund
Publiceras som intern PM i mars 2016
Ohälsa
Studie om deltidssjukskrivning
Projektet har två syften. Det första syftet är att analysera effekterna av deltidssjukskrivning
(i jämförelse med heltidssjukskrivning) på återkomsten till arbete inom olika tidsintervall. Inom detta
ryms frågan att använda upptrappning av deltidssjukskrivning för återgång till arbete. Det andra
syftet är att analysera deltidsjukskrivning separat för mer homogena grupper (dvs. kvinnor och män;
svenskfödda och invandrare; diagnosgrupper; sektorer och yrkesgrupper).
Kontaktperson: Patric Tirmén
Ansvarig VO-chef: Jan Larsson
Publiceras som en Socialförsäkringsrapport i januari 2016
Effektutvärdering av AF/FK-samarbetet via observationsstudie
Effekterna av det förstärkta rehabiliteringssamarbetet mellan Arbetsförmedlingen och
Försäkringskassan utvärderas via en randomiserad studie. Två rapporter har presenterats. Den senaste
rapporten, med en längre och enhetlig uppföljningsperiod för deltagarna i försöket presenterades
våren 2015.
3 (9)
Avdelningen för Analys och prognos
Datum
Diarienummer
2015-12-07
011467-2014
Ändringsdatum
Version
2015-12-16
2.29
I planeringen av försöket ingick också att testa alternativa ansatser för effektutvärdering genom
observationsstudier, som bygger på att skatta effekter baserat på tillgänglig registerinformation och
inte utifrån ett randomiserat försök.
För detta arbete genomförs ett samarbete mellan Försäkringskassan, Umeå universitet och IFAU.
Syftet är att tillsammans genomföra en effektutvärdering av rehabiliteringssamarbetet mellan
Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan baserat på registerdata och jämföra resultatet med utfallet
från det genomförda randomiserade försöket. Detta kommer att ge nya kunskaper kring möjligheterna
att via observationsstudier skatta effekter av olika former av insatser.
Kontaktpersoner: Peje Bengtsson, Petra Ornstein, Sofia Bill
Ansvarig VO-chef: Jan Larsson
Publiceras som artiklar i vetenskapliga tidskrifter under våren 2017
Utvärdering och uppföljning av den nya sjukskrivningsprocessen
”en enklare sjukförsäkring”
Försäkringskassan har påbörjat ett nytt arbetssätt för hanteringen av nya sjukfall. Processen kallas en
enklare sjukskrivningsprocess (EeSF) och innebär – mycket grovt sammanfattat – att ärenden tidigt
delas in i tre kundflöden. Indelningen sker utifrån om ärendet förväntas vara (1) kort och
okomplicerat, (2) längre men utan behov av stöd, eller (3) längre och i behov av stöd och
samordningsinsatser.
Frågeställningar för utvärderingen är:



Påverkas inflödet av nya sjukfall av arbetssättet? Påverkas sjukfallslängderna av arbetssättet?
Påverkas handläggningen av arbetssättet?
För ovanstående tre frågor analyseras även ifall påverkan är beroende av vilket flöde ärendet
tillhör.
Kontaktperson: Peje Bengtsson, Petra Ornstein
Ansvarig VO-chef: Jan Larsson
Publiceras som en Socialförsäkringsrapport i februari 2016, efter löpande interna rapporteringar.
Utvärdering av ett försök med prioriterad handläggning inom sjukförsäkringen
Det finns brister i bedömningarna av rätten till sjukpenning. I samband med införandet av en ny
sjukskrivningsprocess så görs den första sjukpenningrättsbedömningen av mottagande handläggare i
respektive kundflöde (Kundflöde 1, 2 och 3). Mottagandet sker efter en initial behovsbedömning
(IBB) där det sker en sortering i de tre kundflödena. IBB:n kan organiseras på olika sätt.
Syftet är att undersöka om försöket, via att signalera behovet av fördjupad utredning från IBB:s till
mottagande handläggare, påverkar kvaliteten i utredningen och besluten i den första
sjukpenningrättsbedömningen.
4 (9)
Avdelningen för Analys och prognos
Datum
Diarienummer
2015-12-07
011467-2014
Ändringsdatum
Version
2015-12-16
2.29
Utvärderingen kommer sedan att baseras på jämförelser av:
1. Kvaliteten i utredningar och beslut i de prioriterade ärendena på försöks- respektive
kontrollkontor.
2. Jämförelse av kvaliteten i utredningar och beslut generellt i K2- och K3-ärenden handlagda på
försöks- respektive kontrollkontor.
3. Jämförelser av tiden till beslut (utbetalning eller avslag) generellt på kontoren.
Kontaktperson: Peje Bengtsson
Ansvarig VO-chef: Jan Larsson
Publiceras som intern PM i mars 2016
Utvärdering av arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser för unga med
aktivitetsersättning
Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska under perioden år 2014 - 2017 utvärdera hur insatser
i enlighet med metoden Supported Employment påverkar möjligheten till arbetsmarknadsetablering
för målgruppen unga med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. I Sverige har
antalet unga med aktivitetsersättning ökat de senaste åren. I juni 2013 hade närmare 25 000 personer
aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Förutom sociala och ekonomiska
konsekvenser för den enskilda medför utvecklingen också att kostnaden för samhället i stort blir
högre eftersom dessa personer riskerar att stanna kvar inom sjukförsäkringen under en lång
tidsperiod.
Supported Employment, har visat på ett gott utfall till arbete framförallt för personer som har en
psykisk funktionsnedsättning. Dock saknas vetenskaplig evidens för vad det är i metoden som gett
resultat. Internationell forskning finns men saknas i svensk kontext. Effektutvärderingen ska ge
kunskap om vad det är i olika metoder som ger ett utfall till arbete och vad som påverkar
arbetsförmågan hos målgruppen unga med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga.
Kontaktperson: Anna Lexelius
Ansvarig VO-chef: Jan Larsson
Utvärderingen publiceras dels som två lägesrapporter i augusti 2014 och 2015, och dels
slutrapporteras som en Socialförsäkringsrapport i mars 2017.
Regeringsuppdrag
Födelsedatums påverkan på nybeviljad aktivitetsersättning och diagnos
Försäkringskassan redovisade 2012 ett regeringsuppdrag med syftet att efter 10 år följa upp
införandet av aktivitetsersättning. I en del av rapporten undersöks närmare risken att när den
försäkrade är född på året spelar roll för diagnos och beviljande av förmånen aktivitetsersättning.
Tidigare studier från Socialstyrelsen visar att personer födda sent på året har högre risk att
diagnostiseras för ADHD. studien kommer analysera om regelverket fungerar enligt förarbetenas
avsikt och vilken inverkan ”omognad” samt medikalisering har för nystartade fall i
5 (9)
Avdelningen för Analys och prognos
Datum
Diarienummer
2015-12-07
011467-2014
Ändringsdatum
Version
2015-12-16
2.29
aktivitetsersättning. Grundfrågan som studeras är: Leder att vara född sent på året till att skolgången
förlängs något och leder det även till ökad risk för långsiktigt nedsatt arbetsförmåga?
Kontaktperson: Hans Goine
Ansvarig VO-chef: Jan Larsson
Publiceras som en Socialförsäkringsrapport i februari 2016
Mobiliseringsinitiativet – mobilisering mot stigande sjukfrånvaro
Sedan år 2010 har sjukskrivningarna långsamt ökat. Dock inte till de nivåer som var i början på
2000-talet. Ökningen innebär en betydande kostnad för staten. Eftersom Försäkringskassan har en
nyckelroll har myndigheten beslutat att leda en kraftsamling mot de ökande sjukskrivningarna. Detta
arbete benämns mobiliseringsinitiativet. Det övergripande syftet för initiativet är att åstadkomma en
nationell mobilisering mot den stigande sjukfrånvaron i allmänhet och kring kvinnors ökande
sjukskrivningar i synnerhet.
Arbetets fokus är att minska inflödet i såväl de första som de återkommande sjukskrivningarna. Detta
ska ske genom att det förebyggande arbetet intensifieras och effektiviseras. I det inledande skedet
ligger fokus på att förebygga sjukfrånvaro. Inom ramen för initiativet kommer även kopplingarna till
förebyggande av sjukdom, sjukvårdskostnader utredas för att eventuellt vara föremål för förslag.
Arbetet redovisas i delrapporter. Mobiliseringsinitiativet som projekt avslutas hösten 2015 och
arbetet tas istället om hand av verksamheten och då främst av Avdelningen för sjukförsäkring och
Avdelningen för analys och prognos.
Projektledare: Carina Hagelin Kjällman
Kontaktperson: Christina Olsson Bohlin
Ansvarig VO-chef: Jan Larsson
Publiceras som en Socialförsäkringsrapport i januari 2016
Samordningsförbundens insatser för unga med aktivitetsersättning
Projektet syftar till att följa upp situationen för ungdomar med aktivitetsersättning som deltagit i
någon form av aktivitet i samordningsförbundens regi. Genom att samordningsförbund inte funnits i
alla kommuner så finns möjlighet att, genom ett så kallat naturligt experiment, utvärdera effekterna
av samordningsförbundens verksamhet för gruppen unga som uppbär aktivitetsersättning.
Kontaktperson: Christina Olsson Bohlin
Ansvarig VO-chef: Jan Larsson
Publiceras som en Socialförsäkringsrapport i maj 2016
Barn och Familj
Inga planerade rapporter
6 (9)
Avdelningen för Analys och prognos
Datum
Diarienummer
2015-12-07
011467-2014
Ändringsdatum
Version
2015-12-16
2.29
Funktionsnedsättning
Merkostnader inom handikapersättningar och vårdbidrag
I juni 2014 publicerade Försäkringskassan en rapport ”Uppdrag att analysera konsekvenser av en
sammanhållen merkostnadsersättning till personer med funktionsnedsättning”. I den redovisades bl.a.
hur fördelningen mellan behov av hjälp respektive vård- och tillsynsbehov och merkostnader är för
personer med handikapersättning och vårdbidrag.
I rapporten ingick även en kortfattad redovisning av yrkade och beviljade merkostnader inom de två
förmånerna. Intresset för utvecklingen av merkostnader är stort bland intressenterna inom
funktionsnedsättningsområdet. I den kommande studien kommer en mer omfattande analys och
redovisning av det befintliga materialet att redovisas.
Kontaktperson: Marit Gisselmann
Ansvarig VO-chef: Jan Larsson
Publiceras som en Socialförsäkringsrapport under våren 2016
Vilka uppväxtvillkor är förknippade med att unga med funktionsnedsättning
tar sig in på arbetsmarknaden?
Försäkringskassan beskrev i en socialförsäkringsrapport 2012 livssituationen för vuxna individer som
fick vårdbidrag som barn. I rapporten konstaterades stora skillnader mellan de barn som fick
vårdbidrag under uppväxten, och deras generationskamrater. Barn med vårdbidrag hade som grupp i
vuxen ålder lägre utbildning och hade bildat familj i lägre utsträckning. Det mest påtagliga var att de
hade en mycket utsatt försörjningssituation; mer än hälften erhöll sjukersättning på garantinivå i
trettioårsåldern.
Försäkringskassan utvidgar och fördjupar nu analysen i en kommande socialförsäkringsrapport.
Hur ser det ut för dessa individer, finns det grupper som klarat sig bättre än andra? Vilken roll
spelade betyg och andra ersättningar än vårdbidrag för individernas utbildning, för hur de som vuxna
bildade familj och för hur de etablerade sig på arbetsmarknaden? Finns det några grupper som är
särskilt utsatta? I analysen används registerdata från Försäkringskassan och SCB.
Kontaktperson: Marit Gisselmann
Ansvarig VO-chef: Jan Larsson
Publiceras som en Socialförsäkringsrapport under 2016
En enklare vardag – uppföljning av implementeringen
Projektet En enklare vardag har arbetat med att utveckla ett enklare och mer effektivt flöde för
kunder inom funktionsnedsättningsområdet. Nya arbetssätt har utvecklats utifrån sex löften för att
uppnå detta. Arbetssätten genomförs under 2015. Avdelningen för Analys och prognos har
tillsammans med avdelningen för funktionsnedsättning tagit fram en plan för uppföljning och
utvärdering av de förändrade arbetssätten med start hösten 2015.
7 (9)
Avdelningen för Analys och prognos
Datum
Diarienummer
2015-12-07
011467-2014
Ändringsdatum
Version
2015-12-16
2.29
Delprojekt 1) Uppföljning av implementeringen av de nya arbetssätten och
Delprojekt 2) Uppföljning och utvärdering av de nya arbetssättens förväntade effekter.
Resultaten kommer att rapporteras fortlöpande och summeras i en övergripande rapport.
Kontaktperson: Elin Thunman
Ansvarig VO-chef: Eva-Lo Ighe
Publiceras som en Socialförsäkringsrapport under våren 2017
Publicerade analyser de senaste tolv månaderna
Övergripande
Människors tillit till våra ekonomiska trygghetssystem (Socialförsäkringsrapport 2015:12)
Förtroendet för Försäkringskassan ökar. Korta analyser 2015:2
Social Insurance in Figures 2015
Läkares upplevelser av kontakter med Försäkringskassan - med fokus på förtroende
(Socialförsäkringsrapport 2015:9)
Förtroendet för Försäkringskassan 1999 – 2010 (Socialförsäkringsrapport 2015:8)
Studier om könsskillnader. Skillnader mellan kvinnor och män i diagnosspecifik sjukfrånvaro,
könsskillnader inom assistansersättningen, samt en kunskapsöversikt av tidigare studier
(Socialförsäkringsrapport 2015:7)
Socialförsäkringen i siffror 2015
Varför har medborgarna högre förtroende för Skatteverket än för Försäkringskassan och vad behöver
Försäkringskassan göra för att förtroendet ska öka? (Socialförsäkringsrapport 2014:13)
Hur upplevs kontakten med Försäkringskassan? (Socialförsäkringsrapport 2014:10)
Det komplexa förtroendet. En forsknings- och analysöversikt om förtroendet för Försäkringskassan
och socialförsäkringen under 2000-talet. (Socialförsäkringsrapport 2014:9)
På väg in: Ungdomars liv och försörjning. Rapport från forskarseminarium i Umeå 15–16 januari
2014 (Socialförsäkringsrapport 2014:3)
8 (9)
Avdelningen för Analys och prognos
Datum
Diarienummer
2015-12-07
011467-2014
Ändringsdatum
Version
2015-12-16
2.29
Ohälsa
Sjukfrånvarons utveckling. Delrapport 2, 2015. Svar på regeringsuppdrag (Socialförsäkringsrapport
2015:11)
Yrke och sjukfall. Korta analyser 2015:1
Yrke och sjukfall: bilaga. Korta analyser 2015:1
Sjukfrånvarons utveckling. Delrapport 1, 2015. Svar på regeringsuppdrag (Socialförsäkringsrapport
2015:6)
Förutsättningar för implementering och användning av motiverande samtal (MI) inom
Försäkringskassan. Slutrapport (Socialförsäkringsrapport 2015:5)
Jämställdhet och sjukfrånvaro. Förstagångsföräldrar och risken för sjukfrånvaro vid olika
jämställdhetssituationer och effekter på sjukfrånvaron av reformer inom
föräldraförsäkringen.(Socialförsäkringsrapport 2015:3)
Utvärdering av Rehabsamarbetet mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan : Det förstärkta
rehabiliterings-samarbetets effekter ( Svar på regeringsuppdrag)
Lågt och stabilt? Indikatorer på politisk måluppfyllelse inom sjukförsäkringsområdet.
(Socialförsäkringsrapport 2015:2)
Kunskapsöversikter beträffande arbetsmiljöns betydelse för uppkomst av sjukdom (Svar på
regeringsuppdrag)
Sjukskrivningar 60 dagar eller längre. En beskrivning av sjukskrivna åren 1999–2014 efter kön,
ålder, arbetsmarknadsstatus, yrke, sjukskrivningslängd och diagnospanorama
(Socialförsäkringsrapport 2015:1)
Långtidssjukskrivna personers upplevelse av bemötande från Försäkringskassans handläggare, med
fokus på professionellt bemötande (Socialförsäkringsrapport 2014:19)
Analyzing the variation in the level of sickness absence (Social Insurance Report 2014:17)
Implementering och användning av motiverande samtal (MI) inom Försäkringskassan
(Socialförsäkringsrapport 2014:16)
Nya siffror om inflödet till sjukpenning. Sjukfrånvaron under sjuklöneperioden
(Socialförsäkringsrapport 2014:15)
Kvinnors sjukfrånvaro – En studie av förstagångsföräldrar (Socialförsäkringsrapport 2014:14)
Det förstärkta rehabiliteringssamarbetets effekter. Utvärdering av Arbetsförmedlingens och
Försäkringskassans förstärkta rehabiliteringssamarbete (Socialförsäkringsrapport 2014:7)
9 (9)
Avdelningen för Analys och prognos
Datum
Diarienummer
2015-12-07
011467-2014
Ändringsdatum
Version
2015-12-16
2.29
Barn och familj
Barnhushållens ekonomi – Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken 2015
(Socialförsäkringsrapport 2015:4)
Uppföljning av kontroller inom den tillfälliga föräldrapenningen (Svar på regeringsuppdrag)
Funktionsnedsättning
Assistansersättningens utveckling, orsaker till ökningen av antalet assistansmottagare
och genomsnittligt antal timmar. Svar på regeringsuppdrag (Socialförsäkringsrapport 2015:13)
Upplevd kvalitet av personlig assistans. En litteraturöversikt över upplevd kvalitet i personlig
assistans enligt studier över utfall under LSS reformens 20 år (Socialförsäkringsrapport 2014:8)
Bilaga: Upplevd kvalitet av personlig assistans. En litteraturöversikt över upplevd kvalitet i personlig
assistans enligt studier över utfall under LSS reformens 20 år (Socialförsäkringsrapport 2014:8)
Handikappersättning. Utveckling av mottagare 2003–2011( Socialförsäkringsrapport 2013:7)
Prognoser
Anslagsuppföljning, rapport med bilagor, oktober 2015
Anslagsuppföljning, rapport med bilagor, juli 2015
Anslagsuppföljning, rapport med bilagor, maj 2015
Budgetunderlag, rapport med bilagor, februari 2015
Anslagsuppföljning, rapport med bilagor, januari 2015
Anslagsuppföljning, rapport med bilagor, november 2014