DETTA ÄR ETT EXEMPEL

Transcription

ANTI-MOBBNINGSPROGRAM
VAD SÄGER FORSKNINGEN OM NÅGRA AV
DE VANLIGASTE ANTIMOBBNINGSPROGRAMMEN I SVERIGE?
ERIKA TÖRNLYCKE BROBECK
Examensarbete i Kriminologi
61-90 hp
Kriminologiprogrammet
VT 2015
Malmö högskola
Hälsa och samhälle
205 06 Malmö
ANTI-MOBBNINGSPROGRAM
VAD SÄGER FORSKNINGEN OM NÅGRA AV
DE VANLIGASTE ANTIMOBBNINGSPROGRAMMEN I SVERIGE?
Törnlycke Brobeck, E. Anti-mobbningsprogram - Vad säger forskningen om
några av de vanligaste anti-mobbningsprogrammen i Sverige? Examensarbete i
kriminologi 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och
samhälle, enheten för Kriminologi 2015.
Mobbning i sig själv är inte olagligt i Sverige men metoderna som används för att
mobba är ofta olagliga. Denna litteraturöversikt utgår från en utvärdering som
Skolverket genomförde på effekterna av åtta vanliga anti-mobbningsprogram i
Sverige. Resultaten visar att flera programkomponenter är korrelerade till ökad,
minskad samt neutrala effekter på mobbning. Faktorer som kultur, ålder, kön osv.
kan påverka åtgärdernas inverkan. Därmed drogs slutsatsen att ingen
rekommendationer gällande vilket anti-mobbningsprogram som bör användas
kunde dras. Framtida forskning behöver genomföras för att etablera
komponenternas faktiska effekter.
Nyckelord: antimobbningsprogram, anti-mobbningsprogram, effekter, effektivitet,
mobbning, programkomponenter
2
ANTI-BULLYINGPROGRAMS
WHAT DOES RESEARCH SAY ABOUT SOME
OF THE MOST COMMON ANTIBULLYINGPROGRAMS IN SWEDEN?
Törnlycke Brobeck, E. Anti-bullyingprograms - What does research say about
some of the most common anti-bullyingprograms in Sweden? Degree project in
criminology 15 credit points. Malmö University: Faculty of health and society,
Department of Criminology, 2015.
Bullying is not in itself illegal in Sweden but the methods used to bully often are.
This literature review is based on an evaluation performed by The Swedish
National Agency for Education that evaluated the effects of eight common antibullying programs in Sweden. The results show that several program components
are correlated to increased, decreased and neutral effects on bullying. Factors such
as culture, age, sex and so forth can affect the components effectiveness.
Therefore the conclusion drawn was that no recommendations regarding what
anti-bullying program to use could be made. Future research is needed to establish
the components actual effects.
Keywords: antibullying programs, anti-bullying programs, bullying, effectiveness,
effects, program components
3
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Innehållsförteckning ................................................................................................ 4
Introduktion ............................................................................................................. 6
Syfte ..................................................................................................................... 6
Vad är mobbning? ................................................................................................ 6
Mobbning som problem ....................................................................................... 7
Bakgrund .................................................................................................................. 7
Sammanfattning av Skolverkets utvärdering ....................................................... 8
Anti-mobbningsprogrammen ............................................................................... 9
Farstametoden .................................................................................................. 9
Friends ........................................................................................................... 10
Lions Quest .................................................................................................... 10
Olweusprogrammet ........................................................................................ 11
SET – social och emotionell träning .............................................................. 11
Skolkomet ...................................................................................................... 12
Skolmedling ................................................................................................... 12
Stegvis ............................................................................................................ 13
Programsammanfattning ................................................................................ 14
Metod ..................................................................................................................... 14
Inför litteratursökningen .................................................................................... 15
Litteratursökningen ............................................................................................ 16
Bearbetning av material ..................................................................................... 16
Metodmedvetenhet............................................................................................. 16
Etiska överväganden .............................................................................................. 17
Resultat .................................................................................................................. 18
Pedagogiskt material och särskilda lektioner..................................................... 19
Personalutbildning ............................................................................................. 19
Kooperativt lag .................................................................................................. 20
Handhavande av mobbare/mobbade .................................................................. 20
Relationsfrämjande insatser elev-elev, elever som aktörer och elever aktiva i
det förebyggande arbetet .................................................................................... 20
Föräldrainformation/utbildning ......................................................................... 21
Klassrums-/skolregler ........................................................................................ 22
Disciplinära strategier ........................................................................................ 22
Stormöten om mobbning ................................................................................... 22
Rastvaktssystem ................................................................................................. 22
Medling .............................................................................................................. 22
Övriga resultat.................................................................................................... 22
4
Diskussion .............................................................................................................. 24
Slutsatser ................................................................................................................ 26
Framtida forskning ................................................................................................. 27
Referenser .............................................................................................................. 28
Bilaga 1 .................................................................................................................. 33
Bilaga 2 .................................................................................................................. 34
Bilaga 3 .................................................................................................................. 37
5
INTRODUKTION
Skollagen 1:2 § lyder:
”Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje
människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö.
Särskilt skall den som verkar inom skolan
1. Främja jämställdhet mellan könen samt
2. aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom
mobbning och rasistiska beteenden.”
Här framstår det tydligt att skolpersonal har en skyldighet mot eleverna att
förebygga och åtgärda mobbning i skolan. Mobbning i sig är inte förbjudet enligt
lag i Sverige, dock är många om de handlingar som mobbare genomför olagliga,
så som kränkningar och misshandel (Brå, 2013). Majoriteten av de elever som är
involverade i skolskjutningar har varit offer för mobbning (Kärnä m.fl., 2011a).
Självdeklarationsundersökningar bland årskurs nio i Sverige är det ungefär lika
många flickor som pojkar som utsätts för mobbning (Brå, 2005). Bland mobbarna
är pojkarna överrepresenterade (a.a.). Dock har det framkommit att mobbning
förekommer bland barn yngre än fem år (Burkhart m.fl., 2013), därmed är det
viktigt att insatser även sätts in tidigt.
Detta arbete kommer vara en litteraturöversikt som grundar sig i en utvärdering
som skolverket genomfört (Skolverket, 2011a). Denna utvärdering baseras på
resultat från enkäter och intervjuer av skolpersonalens erfarenheter medan detta
arbete kommer redogöra för det aktuella forskningsläget. Anledningen bakom
detta arbete är att se huruvida forskningen överensstämmer med Skolverkets
utvärdering eller inte. Utvärderingen resulterade i slutsatsen att inga
rekommendationer angående program kunde göras. En mer utförlig beskrivning
av utvärderingen och de utvalda anti-mobbningsprogrammen finns under rubriken
Bakgrund.
Nedan kommer syftet för arbetet att presenteras därefter kommer begreppet
mobbning att diskuteras.
Syfte
Uppsatsens syfte är att undersöka huruvida Skolverkets utvärderade antimobbningsprogram bör rekommenderas till svenska skolor utifrån forskningsstöd.
Frågeställning fastställdes således som:
Vad säger forskningen om anti-mobbningsprogrammen som inkluderades i
Skolverkets utvärdering?
Vad är mobbning?
Det finns flera olika former av mobbning som är värda att förtydliga. Tyst/indirekt
mobbning syftar till tysta beteenden samt gester så som blickar, suckar,
uteslutning osv. (Höistad, 2001; Sharp & Smith, 1994). Verbal och skriftlig
mobbning uttrycker sig genom t.ex. viskningar, sms, ryktesspridning, hot,
6
negativa kommentarer (Höistad, 2001; Sharp & Smith, 1994). Fysisk mobbning är
all form av mobbning som är fysisk så som slag, knuffar, förstöra kläder, ta den
mobbades saker osv. (a.a.).
Det finns många olika definitioner av begreppet mobbning. Hur mobbning
definieras kan påverka hur anti-mobbningsprogram utformas och därför är det
viktigt att diskutera olika definitioner.
Psykologen Dan Olweus menar att ”mobbning är det när en eller flera personer
utsätter någon för negativa handlingar upprepade gånger och under en viss tid. En
negativ handling är det när någon tillfogar en annan person skada eller obehag”
(Skolverket, 2011a, s. 34). Med det som utgångspunkt valde Skolverkets att
definiera mobbning som ”en upprepad negativ handling när någon eller några
medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller
obehag” (a.a.).
Efter att ha genomfört den generella sökningen av artiklar och rapporter
konkluderades det snabbt att majoriteten av dem definierar mobbning på olika sätt
men i likhet med Dan Olweus definition. Då det inte återfanns någon direkt
återkommande definition ansågs det inte lämpligt att sluta sig till en. Därmed
kommer ingen enskild definition att vara utgångspunkt i detta arbete utan istället
ska definitionen likna den som Dan Olweus formulerade. Detta innebär att artiklar
vars definitioner inte liknar Dan Olweus kommer att exkluderas från detta arbete.
Mobbning som problem
Både pojkar och flickor utsätts för mobbning, dock utsätts pojkar främst för fysisk
mobbning medan flickor oftast utsätts för tyst och verbal mobbning (Brown m.fl.,
2007). Pojkar tenderar att mobba mer, bli mer utsatta och att mer aktivt delta i
mobbningssituationer jämfört med flickor (Kärnä m.fl., 2011a). Mobbning som
följd av övervikt och uppfattad sexuell läggning är mer vanligt förekommande än
mobbning som följd av etnicitet, religion eller handikapp (Puhl m.fl., 2013). Vid
kronisk mobbning däremot identifierades familjens socioekonomiska status som
en avgörande faktor då barn från familjer med låg socioekonomisk status var mest
utsatta (Bowes m.fl., 2013).
BAKGRUND
Merrel m.fl. (2008) genomförde en litteraturstudie med syfte att undersöka
effektiviteten hos anti-mobbningsprogram. Studien utgick från sexton tidigare
studier från olika länder. Resultaten från översikten påvisade att antimobbningsprogram inte hade någon signifikant inverkan på nivåerna av
mobbning vilket gjorde att författarna drog slutsatsen att programmen inte är
effektiva. Författarna menade också att i de fall där positiva resultat antyddes så
berodde detta troligtvis på en ökad medvetenhet och självinblick än en faktisk
minskning i mobbning.
Även Ttofi och Farrington (2011) utförde en litteraturöversikt av fyrtiofyra
programutvärderingar. Resultatet blev att efter implementering av ett antimobbningsprogram minskade förekomsten av mobbning med tjugo till tjugotre
procent och utsattheten med sjutton till tjugo procen. Författarna identifierade
7
komponenterna föräldrautbildning/information, disciplinära strategier och
rastvaktssystem i samband med intensivt arbete som mobbningsminskande. De
identifierade även att involvera andra elever ökade utsattheten. Deras slutsatser
blev att det behövs mer forskning kring anti-mobbningsprogram.
Då detta arbete är en litteraturöversikt så bygger resultaten på vad tidigare
forskning påvisat. Därmed ger ovan enbart en inblick i vad tidigare
litteraturöversikter med liknande frågeställningar givit för resultat. Under rubriken
Resultat presenteras ytterligare forskning kring programkomponenterna och annan
forskning relevant för detta arbete. Nedan presenteras Skolverkets utvärdering i
mer detalj som följs av en detaljerad beskrivning av de utvalda antimobbningsprogrammen.
Sammanfattning av Skolverkets utvärdering
Syftet med utvärderingen som Skolverket genomförde var att se vilka metoder
som faktisk fungerar mot mobbning (Skolverket, 2011a). Deras frågeställningar
gällde (1) skolpersonalens och elevernas erfarenheter av arbetet med antimobbningsprogrammen och (2) hur och på vilket sätt komponenterna påverkar
mobbningssituationen. Enkäter och intervjuer användes för att besvara dessa
frågeställningar (a.a.). Författarna kom fram till att ingen svensk skola som var
med i utvärderingen kunde identifieras som en ren programskola då samtliga
skolor använde delar från olika program. På grund av detta ändrades fokus från
vilket program som gav bäst effekt till vilka enskilda komponenter som gav
effektivast resultat (a.a.).
Utgångspunkten var att utvärdera programmen Farstametoden, Friends, Lions
Quest, Olweusprogrammet, SET, Skolkomet, Skolmedling och Stegvis
(Skolverket, 2011a). Varje enskilt program innehåller olika enskilda insatser
varav en del komponenter förekommer i flera program (a.a.). De komponenter
som undersöktes i utvärderingen var elever medverkar aktivt i det förebyggande
arbetet mot mobbning, uppföljning/utvärdering, stormöten, kooperativt lag,
handhavande av mobbare och mobbade, personalutbildning, rastvaktssystem,
relationsfrämjande mellan elever, dokumentation av ärenden, klassrums/skolregler, disciplinära strategier, pedagogiskt material,
föräldrautbildning/information, särskilda lektioner, elever som aktörer och
medling (a.a.).
Utvärderingens resultat påvisade skillnader mellan vilka komponenter som
fungerade för flickor och pojkar (Skolverket, 2011a). Gemensamt för båda könen
var att insatserna elever medverka aktivt i det förebyggande arbetet mot
mobbning, handhavande av mobbade och mobbare, och uppföljning/utvärdering
hade en minskande effekt på antal mobbningsfall (a.a.). Båda könens utsatthet
minskade som följd av komponenten kooperativa lag (a.a.). För flickor visade sig
även komponenterna rastvaktssystem, personalutbildning och stormöten minska
fallen av mobbning (a.a.). För pojkar var de mobbningsminskande komponenterna
dokumentation av ärenden, personalutbildning, disciplinära strategier och
skolregler (a.a.). Dessutom identifierades vissa insatser ha större inverkan på
särskilda former av mobbning jämfört med andra (a.a.). Slutsatserna från detta var
att vad som funkar i ett fall inte nödvändigtvis fungerar i ett annat (a.a.).
8
Utöver vilka komponenter som visade sig vara effektiva identifierades också vilka
som saknade effekt eller som ökade förekomsten av mobbning (Skolverket,
2011a). Pedagogiskt material och föräldrautbildning/information visade sig sakna
effekt medan särskilda lektioner, elever som aktörer och medling ökade
förekomsten av mobbning (a.a.).
Av de utvalda anti-mobbningsprogrammen innehåller alla både
mobbningsminskande och mobbnings ökande komponenter (Skolverket, 2011a).
Därmed blev slutsatsen att inget specifikt program bör rekommenderas utan att
programmen istället bör användas som inspirationskälla (a.a.). Utvärderingen
understryker vikten av att anpassa insatserna efter skolans förutsättningar samt att
inkludera all personal och alla elever (Skolverket, 2011a).
Skillnaden mellan denna utvärdering och det här arbetet är främst att detta arbete
utgår från en litteraturöversikt istället för enkäter och intervjuer. Syftet är att se
huruvida forskningen överensstämmer med Skolverkets slutsatser.
Frågeställningen för det här arbetet blir således vad forskningen säger om antimobbningsprogrammen. En likhet är att även detta arbete kommer bryta ner det i
programkomponenter, dock fortfarande med syfte att se om något program bör
rekommenderas.
Anti-mobbningsprogrammen
De anti-mobbningsprogram som presenteras nedan är de som Skolverket valde att
inkludera i sin utvärdering. Anledningen till att just de här programmen valdes var
för att de antingen var vanligt förekommande i svenska skolor eller om det fanns
indikatorer på att det var effektiva (Skolverket, 2011a). De strävade även efter att
inkludera olika sorters program och till sist valdes Farstametoden, Friends, Lion
Quest, Olweusprogrammet, SET, Skolkomet, Skolmedling och Stegvis (a.a.).
Farstametoden
Farstametoden är ett program som syftar till att förebygga och åtgärda mobbning
(Skolverket,2011a). Enligt Farstametoden ska skolor sätta ihop ett
behandlingsteam bestående av skolpersonal, gärna från olika kompetensområden
(a.a.). När skolan får ett misstänkt fall av mobbning ska detta anmälas till teamet
som ska vidta åtgärder (a.a.). Det första teamet ska göra är att utreda situationen
och om fallet anses som mobbning ska teamet kontakta mobbningsoffret för att
förtydliga sig om hur situationen ser ut (a.a.). I samband med samtalet ska
föräldrarna till offret kontaktas (a.a.). Nästa steg i processen är att medlemmar ur
teamet genomför överrumpligssamtal (behandlingssamtal) med mobbarna som
följer en mall som ger mobbarna litet utrymme att försvara sitt beteende (a.a.).
Samtalet syftar till att mobbarna ska förstå att beteendet är oacceptabelt (a.a.). För
att förebygga fortsatt mobbning så ska mobbaren/-arna under en till två veckor
hållas under extra uppsikt och efter ytterligare en till två veckor genomförs
uppföljningssamtal som vid behov kan upprepas (a.a.). Farstametoden
rekommenderar att mobbarens föräldrar inte kontaktas förrän efter det att
uppföljningssamtalet genomförts (a.a.). Tanken är att föräldrarnas inblandning
kan komplicera situationen och kan därmed förhindra att mobbaren förändrar sitt
beteende (a.a.). Skulle mobbningen fortsätta trots insatser så delegeras fallet till
skoledningen som även gör en polisanmälan eller förflyttar mobbaren/-arna till en
annan skola (a.a.). Före implementering av farstametoden genomfår
behandlingsteamets medlemmar en grundutbildning under en heldag (a.a.).
9
Programkomponenterna inkluderar:
 ”Pedagogiskt material
 Personalutbildning mobbning/kränkning
 Kooperativt lag
 Dokumentation av ärenden
 Handhavande av mobbare
 Handhavande med mobbade” (Skolverket, 2011a, s. 54)
En lista på förtydligande av komponenterna finns i Bilaga 1.
Friends
Friends är en kamratstödsmodell som syftar till att eleverna ska ha en aktiv roll
vid förebyggandet av mobbning, kränkning och diskriminering (Skolverket,
2011a). Från varje klass väljs anonymt två elever som uppfattas som positiva
förebilder till kamratstödjare (a.a.). Skolans kamratstödjare leds av vuxna men
antas kunna hjälpa de vuxna att upptäcka mobbning (a.a.). Kamratstödjarna ska
även agera stöd till de elever som är eller riskerar att bli utsatta och därmed vara
bra förebilder för övriga elever (a.a.). Innan implementering bör all skolpersonal
genomgå en kortare utbildning (a.a.). Utbildningen följs av att en teater framförs
för elever för att ge information och inspiration (a.a.). De åtgärder som
rekommenderas är de strukturella samtal som genomförs i Farstametoden (a.a.).
 ”Uppföljning/utvärdering
 Relationsfrämjande insatser elev-elev
 Elever som aktörer
 Elever aktiva i det förebyggande programmet
 Pedagogiskt material
 Personalutbildning mobbning/kränkning
 Föräldrainformation/utbildning” (Skolverket, 2011a, s. 61)
Lions Quest
Lions Quest är ett värdegrundsstärkande program som syftar till att fostra
moraliskt och etiskt tänkande hos elever så att de kan stå för sina åsikter
(Skolverket, 2011a). Tanken är att eleverna tack vare detta ska klara av att säga
nej till beteenden så som mobbning (a.a.). ”Tillsammans” är ett läromedel som
utgår från grundläggande värderingar och som utgör det etiska ramverk för hela
programmet (a.a.). Målet är att eleverna ska utveckla självdisciplin, respekt,
empati, gott omdöme, ansvar, ärlighet, tillförlitlighet och engagemang (a.a.).
Programmet innehåller både teoretiska och praktiska övningar för att bidra till
elevernas utveckling (a.a.). En viktig del är kritiskt tänkande för att eleverna ska
kunna ta egna beslut och stå emot negativa påtryckningar (a.a.). All skolpersonal
utbildas över två dagar men utgår från ”Tillsammans” som en manual för hur
upplägget ska se ut för att ökningen av den emotionella kompetensen ska
utvecklas ordentligt (a.a.).
 Särskilda lektioner
 Skolregler
10

Personalutbildning mobbning/kränkning” (Skolverket, 2011a, s. 67)
Olweusprogrammet
Olweusprogrammet är ett förebyggande och åtgärdande program (Skolverket,
2011a). Syftet med programmet är att genom flera parallella insatser minska
mobbning (a.a.). Skolpersonalen får stöd av ansvarig personal för
Olweusprogrammet (a.a.). Den skriftliga handledningen som lärare ska följa
innehåller en enkät som eleverna ska fylla i för att ge skolpersonalen en överblick
av mobbningsläget på skolan (a.a.). Enkätundersökningen ska upprepas årligen för
att följa utvecklingen på skolan (a.a.). När arbetet inleds bör en temadag anordnas
där regler kring mobbning ska bestämmas samt att ett bättre rastvaktningssystem
ska introduceras (Skolverket, 2011a). Fortlöpande utbildning ges sedan till
samtalsgrupper av skolpersonal som träffas regelbundet (a.a.). Eleverna får delta
vid bestämmelser kring klassrumsregler och föräldrarna informeras vid ett möte
om skolans arbete mot mobbning (a.a.). Klassrumsmöten ska sedan genomföras
minst en gång i veckan för att öka kunskap om mobbning (a.a.). Föräldrarna ska
kontinuerligt uppdateras om det sociala klimatet i skolan (a.a.). Om en lärare
upptäcker mobbning ska samtal genomföras med både mobbaren och
mobbningsoffret (a.a.). Där ska det tydligt framgå att mobbning inte är acceptabelt
och samtligas föräldrar ska det också samtalas med, både enskilt och gemensamt
(a.a.). Efter det att ett åtgärdsprogram är upprättat ska uppföljningsmöten bokas in
(a.a.).
 Elevers aktiva medverkan
 Disciplinära strategier
 Klassrumsregler/skolregler
 Stormöten om mobbning
 Personalutbildning
 Föräldrainformation/utbildning
 Rastvaktssystem
 Handhavande av mobbare
 Handhavande av mobbade” (Skolverket, 2011a, s. 74)
SET – social och emotionell träning
Social och emotionell träning (SET) är ett värdegrundsstärkande program som
syftar till att utveckla elevers sociala och emotionella kompetens (Skolverket,
2011a). Tanken är att påverka individens beteende och på så vis förebygga sociala
problem samt psykisk ohälsa (a.a.). Programmet lär eleverna att hantera sina
känslor, använda problemlösningsstrategier, hantera stress, lära känna sig själva,
utveckla sin motivation och sin empati (a.a.). Det finns ett läromedel med material
för både elever och lärare för varje skolår från förskoleklass till och med
gymnasieskolan (a.a.). Förutom schemalagda lektioner, rekommenderat två till tre
timmar i veckan bör tänkandet genomsyra all undervisning (a.a.). Det är viktigt att
lärarna strikt följer manualen, till skillnad från andra mer flexibla program för att
11
programmet ska vara effektivt (a.a.). De lärare som ska ha huvudansvaret för
programmet och utbilda sina kollegor genomgår en handledarutbildning på sju
dagar (a.a.). Programmet är långsiktigt och det tar ungefär tre år innan
programmet börjar ge effekt (a.a.).
 ”Särskilda lektioner
 Klassrums-/skolregler
Skolkomet
Skolkomet är ett värdegrundsstärkande program som syftar till att skapa arbetsro
och ett positivt klassrumsklimat (Skolverket, 2011a). Detta strävas efter genom att
stödja och hjälpa de elever som är bråkiga eller utåtagerande (a.a.). Tanken med
programmet är att bryta negativa beteenden där stökiga elever blir synliga och
istället lyfta fram positiva beteenden (a.a.). Det är med andra ord lärarna som ska
förändra sitt handlande för att skapa förändring i klassrumsklimatet (a.a.).
Programmet utbildar handledare som i sin tur vidareutbildar sina kollegor (a.a.).
Skolkomet är ett manualbaserat program som består av tre delar (a.a.). Lärarens
ledarskap är den första delen som lär vikten av att skapa motivation för eleverna
genom att uppmuntra positiva beteenden (a.a.). Kompisarbeten i klassrummet är
den andra delen där fokus ska vara på samarbete (a.a.). Bemötandet av
provokationer är den tredje delen som syftar till att lära eleverna strategier de bör
använda vid provokationer (a.a.).
 ”Disciplinära strategier
Skolmedling
Skolmedling är en konfliktlösningsmodell som syftar till att ge eleverna de
strategier för konflikthantering som behövs för att skapa en fredlig atmosfär
mellan eleverna på en skola (Skolverket, 2011a). Utifrån detta synsätt så anses
konflikt vara ett naturligt inslag i sociala förhållanden och ses som en motsättning
mellan två parter (a.a.). Skolmedling strävar efter att lära elever hantera konflikter
på ett konstruktivt vis (a.a.). Företrädare för programmet anser att mobbning
grundas i outredda konflikter och därmed är konfliktlösning viktigt för att
förebygga mobbning (a.a.). Minst en inom skolpersonalen ska utbildas till
medlingssamordnare vars främsta uppgift är att utse och utbilda elevmedlare från
de elever som själv anmält intresse (a.a.). Urvalet bör vara representativt för
skolan (a.a.). Dessutom ska medlingssamordnaren ta emot medlingsärenden,
utvärdera om ärendet passar för medling och utse vilka elevmedlare som är
lämpliga (a.a.). Skulle konflikten anses vara för komplicerad för elevmedlarna ska
medlingssamordnaren själv hålla i medlingen (a.a.). Utöver detta ska
medlingssamordnare hålla annan skolpersonal, föräldrar och elever uppdaterade
på hur arbetet går (a.a.). När en situation anses lämplig för elevmedling så
12
informeras alla om att deltagandet är frivilligt sedan utses två elevmedlare (a.a.).
Elevmedlarna ska opartiskt leda samtalet på ett sätt så att de involverade parterna
själva kan lösa konflikten (a.a.). Tanken är att alla parter ska känna sig nöjda med
lösningen (a.a.). Trots att det är elevmedlare så faller huvudansvaret på
skolpersonalen, främst medlingssamordnare (a.a.). Kontinuerlig utbildning av
elevmedlarna behövs för att öka deras kompetens i samband med deras utveckling
vilket kan ske genom möten med medlingssamordnaren (a.a.).
 Elevers aktiva medverkan i det förebyggande arbetet
 Rastvaktssystem
 Medling” (Skolverket, 2011a, s. 94)
Stegvis
Stegvis är ett värdegrundsstärkande program som syftar till att träna elevernas
sociala färdighet och utveckla deras emotionella kompetens (Skolverket, 2011a).
För att vara effektivt bör programmet implementeras så tidigt som möjligt då
tanken är att kunskaperna gör att mobbning förebyggs (a.a.). Målet är att eleverna
ska lära sig hantera sociala situationer samt att de ska kunna kontrollera sina
känslor utan att mobbning uppstår (a.a.). En grundpelare i programmet är att lära
eleverna sätta ord på sina känslor för att på så sätt mer självständigt kunna lösa
konflikter (a.a.). Socioemotionellt lärande är en annan grundpelare av programmet
som består av tre delar (a.a.). Den första delen är empati där syftet är att stärka
elevernas empatiska förmåga (a.a.). Den andra delen är impulskontroll och
problemlösning vars syfte är att begränsa aggressivt beteende samt lära ut
strategier för problemlösning (a.a.). Den tredje och sista delen är självkontroll där
målet är att känna igen, kontrollerna och identifiera vad som kan framkalla deras
ilska (a.a.). Lärarna genomför en utbildning på en dag där de lär sig hur de ska
arbeta med eleverna (a.a.). Materialet består främst av en fotoplansch som skildrar
en viss situation (a.a.). Det rekommenderas att läraren lägger en halv timme i
veckan på programmet (a.a.). Utifrån planscherna diskuteras olika ansiktsuttryck
som hör ihop med olika känslor och eleverna ska utvärdera olika
problemlösningsstrategier med hjälp av t.ex. rollspel (a.a.).
 Klassrumsregler/skolregler
13
Programsammanfattning
Nedan presenteras en sammanfattning av vilka komponenter som programmen
innehåller i form av en tabell.
Tabell 1: Visar vilka insatser som är närvarande i de utvalda antimobbningsprogrammen.
Program
Komponent
Pedagogiskt
material
Personalutbildning
Kooperativt lag
Dokumentation av
ärenden
Handhavande av
mobbare
Handhavande av
mobbade
Uppföljning/
utvärdering
Relationsfrämjande insatser
elev-elev
Elever som aktörer
Elever aktiva i det
förebyggande
arbetet
Föräldrainformation/
utbildning
Särskilda lektioner
Klassrums/
skolregler
Disciplinära
strategier
Stormöten om
mobbning
Rastvaktssystem
Medling
FM*
Friends
x
x
x
x
Lions
Quest
x
OP**
SET
Skolkomet
SM***
Stegvis
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
*Farstametoden, **Olweusprogrammet, ***Skolmedling
METOD
Syftet var att sammanställa tidigare forskning, således valdes en litteraturöversikt
som metod. De lämpligaste källor för litteraturundersökningar anses vara
vetenskapliga artiklar och böcker (Denney & Tewksbury, 2013). Då publicering i
vetenskapliga tidsskrifter är den vanligaste formen av publicering för forskning
(Mellgren & Tiby, 2014) så kommer detta arbete fokusera på artiklar. Dock
kommer även Brå rapporter, som inte publiceras i vetenskapliga tidsskrifter, att
inkluderas eftersom de ansågs relevanta.
14
x
x
Då en litteraturstudie ger en överblick över tidigare forskning i relation till ett
specifikt ämne, där både vad forskning kommit fram till och var forskning saknas
framgår (Denney & Tewksbury, 2013) ansågs denna metod vara lämpligast för
detta arbete.
Innan en litteraturöversikt kan genomföras behöver kriterier för inklusion samt
exklusion fastställas (Landén, 2011). Dessutom behöver tillgängliga resurser
identifieras och sökord ska föreskrivas (a.a.).
Inför litteratursökningen
Innan själva litteratursökningen kunde genomföras behövde kriterier för
inkludering samt exkludering fastställas, sökord och databaser identifieras.
För att fastställa kriterier för inkludering och exkludering genomfördes en generell
sökning i Summon. En artikel kom enbart att inkluderas om det i abstraktet
framgick att den var av relevans, dvs. att den handlade om ett antimobbningsprograms eller komponents effektivitet på mobbning. Rapporterna från
Brå kom enbart att inkluderas om detta framgick i dess sammanfattning.
Definitionerna i artiklarna eller rapporterna behövde dessutom likna den som Dan
Olweus utformade för att inkluderas. Artiklar skrivna på andra språk än engelska
exkluderas. Brå rapporterna var skrivna på svenska då de förmedlar svenska
resultat. Tidsramen 1999-2015 valdes för att begränsa antalet träffar. Anledningen
till att artiklar äldre än tio år gamla valdes att inkluderas var för att vid den
generella sökningen visade det sig att många relevanta artiklar publicerades för
mer än tio år sedan. Det ansågs därmed för begränsande att inte ha med äldre
artiklar. Alla artiklarna som inkluderades hade blivit peer-reviewed i en strävan att
öka reliabiliteten och validiteten för detta arbete. Dock gäller inte detta Brå
rapporterna. Material som behövde beställas exkluderas på grund av tidsaspekter
och ekonomiska resurser. Material som handlade om mobbning på arbetsplatser
eller liknande exkluderades då det var mobbning inom skolan som var av intresse.
Vid den generella sökningen upptäcktes att söka på själva programmen inte
genererade gynnsamma resultat så därmed valdes andra sökord ut. Att söka på
komponenterna visade sig inte ge de eftersträvade resultaten. Sökorden som
visade sig ge mest relevanta träffar och som därför valdes att användas var:
Svenska
Engelska
Antimobbningsprogram
Antibullying program
Anti-mobbningsprogram Anti-bullying program
Mobbning
Bullying
Förebyggande
Prevention
Effekter
Effects
Resultat
Results
För att erhålla en mångfald av resultat valdes det att söka i databaserna
PsychARTICLES, PsychINFO, Sociological Abstracts och Brå. PsychARTICLES
har artiklar publicerade inom ämnet psykologi. Databaserna innefattar
tillsammans psykologi, sociologi och relaterade ämnen. Brottsförebyggande rådet
(Brå) däremot publicerar rapporter mer allmänt relaterade till kriminologi (Brå,
2015). Anledningen till att begränsa sökandet till artiklar från de här databaserna
var för att få ett hanterbart antal träffar samt att detta är den vanligaste
publiceringsformen för forskning (Mellgren & Tiby, 2014). Brå däremot valdes
15
eftersom det är en väl etablerad myndighet som publicerar svenska resultat på
undersökningar (Brå, 2015).
Litteratursökningen
Litteratursökningen genomfördes mellan 2015-04-25 och 2015-04-29.
Undersökningen genomfördes systematiskt med en databas per dag och med i
princip identiska sökningar (se Bilaga 2 för sökschema och detaljerade
beskrivningar). Beroende på antal träffar så anpassades sökningarna. När det kom
till granskning så blev inte alla abstrakt eller sammanfattningar granskade då det
för en del tydligt framgick i titeln att det inte var relevant, t.ex. en del artiklar
handlande om mobbning på arbetsplatser.
Bearbetning av material
För att alla artiklar skulle granskas likadant så gjordes det även upp en plan för
hur detta skulle genomföras. En artikel ansågs relevant om den nämnde
effektiviteten hos ett av de utvalda anti-mobbningsprogrammen eller om någon av
de komponenter som programmen innehåller. Detta skulle nämnas i abstraktet
eller sammanfattningen för att artikeln eller rapporten skulle anses vara tillräckligt
relevant för att inkluderas. Det skulle även framgå att definitionen av mobbning
liknade Dan Olweus definition.
Efter granskningen var genomförd valdes 46 artiklar och rapporter ut för att
användas till litteraturöversikten.
Metodmedvetenhet
En begränsning med detta arbete är att enbart artiklar och rapporter inkluderades
trots att relevanta resultat kan ha publicerats på andra ställen. Detta val gjordes
som en följd av tidsbegränsning fullt införstått med att viktiga resultat kan ha
förbisetts då arbetet behövde begränsas.
Insamlandet av material hade en del begränsningar som säkerligen påverkat
resultaten av litteraturöversikten. Tidsaspekten gjorde att mängden material
behövde begränsas för att vara hanterbart, en större mängd material hade troligtvis
påverkat resultatet. Tidsaspekten samt ekonomiska resurser gjorde även att
material som behövde beställas exkluderades. Detta material hade säkerligen
också kunnat ha en påverkan på det slutgiltiga resultatet, antingen genom att ge
motstridande resultat eller ytterligare stöd. Sökorden är också potentiellt
begränsande då andra sökord hade avkastat annat material och därmed ett annat
resultat. Begränsningen i form av tidsramen som gjordes dels för att hålla
materialet hanterbart men även för att hålla det aktuellt kan ha gjort att relevant
material förbisetts. Detsamma gäller om fler databaser hade använts för
sökningarna.
Valet att bara inkludera artiklar som blivit peer-reviewed kan ha gjort att relevant
material försummats. Dock gjordes här ett övervägande av förväntad försummelse
och för den ökade reliabiliteten och validiteten av arbetet på grund av den
granskning artiklarna genomgått.
16
I arbetet har sekundärdata varit utgångspunkten i form av metaanalyser. Detta
innebär att viktig data för detta arbete kan ha blivit förlorad när metaanalys
författarna sammanställt sina resultat. Data som varit av relevans kan därför ha
blivit förlorad eftersom originalstudierna inte undersökts.
Forskningen som inkluderats i detta arbete härstammar från olika länder vilket gör
att resultatens applicerbarhet och generaliserbarhet begränsas. Eftersom kulturer
skiljer sig åt kan en komponent som är effektiv i en kultur visa sig vara ineffektiv
i en annan kultur. Majoriteten av studierna härstammar från USA vilket gör att
applicerbarheten till Sverige är begränsad. Dock hade det kunnat ses som en
styrka om särskilda komponenter för att motverka mobbning visar sig fungera i
olika kulturer.
Begreppet mobbning har olika definitioner vilket kan påverka resultatet om
materialet syftat till olika mening. Dock bör inte detta ha en betydelsefull
inverkan på detta arbete eftersom enbart artiklar eller rapporter vars definition av
mobbning liknar den som Dan Olweus formulerade har inkluderats.
Komponenterna beskrivs olika och ibland otydligt i de artiklarna och rapporterna
vilken kan innebära att en del resultat blivit placerade under fel komponent eller
att misstolkningar skett.
Den personliga förförståelsen kan påverka benägenheten mot en viss tolkning,
vare sig den är medveten eller omedveten hos forskaren. Misstolkningar kan
därför ha inträffat. Ämnet för detta examensarbete valdes eftersom min personliga
erfarenhet från att ha arbetat på en grundskola är att mobbningsarbetet är ytterst
bristfälligt. Då denna medvetenhet funnits med under hela arbetsgången så är dess
påverkan förhoppningsvis minimal.
Ovannämnda begränsningar samt potentiella begränsningar bör redogöras i
strävan efter att ha intersubjektivitet i arbetet. Dock bör inte någon av dessa
begränsningar ha någon större inverkan på just detta arbete.
Trots en del begränsningar så finns det fördelar med att genomföra en
litteraturstudie. En av dessa är att författaren är tvungen att noga undersöka
forskningsläget vilket genomsyrar arbetet då författaren besitter god kunskap om
ämnet (Denney & Tewksbury, 2013). Författaren demonstrerar dessutom sin
kunskap inom ämnet för läsaren vilket ökar författarens trovärdighet samt att
begränsningarna med tidigare forskning förtydligas vilket kan underlätta argument
för framtida forskning (a.a.).
ETISKA ÖVERVÄGANDEN
Mobbning, speciellt när det gäller barn, är ett känsligt ämne. Det är känsligt
eftersom det handlar om minderåriga och att de inblandade är utsatta. Eftersom
ingen kontakt med de involverade förekommit har detta ingen betydelse för
arbetet. Då arbetet utgår från tidigare undersökningar antas det att dessa tagit
hänsyn till de etiska aspekterna som är relevanta.
17
RESULTAT
En del av de komponenter som visat sig minska mobbningsproblem effektivt
återfinns även i andra anti-mobbningsprogram (Bilaga 3). De övriga
programkomponenterna i programmen kan ha påverkat, dock har studierna
fokuserat på effekterna av enskilda komponenter.
Nedan kommer komponenternas forskningsresultat att presenteras sedan kommer
även åtgärder som inte är inkluderade i programmen att presenteras. Dock har
komponenterna relationsfrämjande insatser elev-elev, elever som aktörer och
elever aktiva i det förebyggande arbetet slagits ihop då det var svårt att identifiera
vilken av dessa som en del artiklar syftade till eftersom de är så snarlika.
Detsamma gäller för handhavande av mobbare och handhavande av mobbade
samt pedagogiskt material och särskilda lektioner. De komponenter där det inte
fanns några forskningsresultat för kommer inte att presenteras vidare.
Likt Skolverkets utvärdering gav även denna litteraturöversikt olika resultat för
samma komponent. För att få en bättre överblick av vilket stöd de olika
komponenterna fick presenteras detta nedan i en tabell.
Tabell 2: Visar forskningsresultaten för varje komponent utifrån denna
litteraturöversikt.
Stöd
Komponent
Pedagogiskt
material, särskilda
lektioner
Personalutbildning
Kooperativt lag
Dokumentation av
ärenden
Handhavande av
mobbare/mobbade
Uppföljning/
utvärdering
elev-elev, elever
som aktörer, elever
aktiva i det
förebyggande
arbetet
utbildning
Klassrums/
skolregler
Disciplinära
strategier
Stormöten om
mobbning
Rastvaktssystem
Medling
Positivt
Negativt
x
x
x
x
Annat
Neutral inverkan
x
Fann ingen studie som undersökte
dess effektivitet
x
Fann ingen studie som undersökte
dess effektivitet
x
x
x
x
Neutral inverkan
x
x
x
x
x
18
Pedagogiskt material och särskilda lektioner
Pedagogiskt material med syfte att förändra de sociala normerna hos eleverna har
visat sig vara mobbningsminskande (Perkins m.fl., 2013). Att inkludera videor om
mobbning i arbetet har visat sig ha fördelaktiga resultat för att minska mobbning
(Brå, 2008; Brå, 2009; Farrington & Ttofi, 2009; Ttofi & Farrington, 2009).
Rollspel och uppmuntran till ett socialt acceptabelt beteende har visat sig minska
förekomsten av mobbning (Polanin m.fl., 2012).
Särskilda lektioner angående mobbning har påvisat positiva effekter med
minskade mobbningsproblem (Nese m.fl., 2014). Det finns stöd inom forskningen
för program som lär eleverna att hantera mobbningssituationer själva (Bell m.fl.,
2010; Farrington & Ttofi, 2009; Ttofi & Farrington, 2009). Uppmuntran till ett
socialt beteende bland eleverna kan minska mobbningen (Polanin m.fl, 2012).
Lektioner där elever med fokus på social och emotionell utveckling kan ge
motsatt effekt då det kan lära elever med stark socialförmåga att manipulera
kamrater och därmed öka mobbningen (Frey m.fl., 2005). Dock har
aggressionsinriktad träning visat på positiva resultat, främst hos de elever som
både mobbar och blir mobbade (a.a.). God empatisk förmåga och hög
självkontroll gällande känslor hos eleverna är kopplat till lägre utsatthet samt
lägre benägenhet att själv mobba (Lomas m.fl., 2012). När före detta
mobbningsoffer besvarade frågan varför mobbningen slutade uppgav en del att
den slutat i samband med att dem började hantera det på nytt sätt genom t.ex. säga
till mobbaren att sluta, ignorera mobbaren (Frisén m.fl., 2012).
Mängd pedagogiskt material som läraren använder sig av i undervisningen visade
sig till viss del kunna predicera nivån av mobbning (Smith, 2011). När läraren
gick igenom mycket material så ökade sannolikheten för positiva effekter (a.a.).
Personalutbildning
Forskning har visat att personalutbildningar för att öka lärarnas kompetens
gällande att ingripa vid mobbningssituationer har haft en positiv effekt på nivån
av mobbning på en skola (Bell m.fl., 2010; Fox m.fl., 2012; Goncy m.fl., 2015).
Desto bättre lärarna var på att förmedla programinnehållet till eleverna desto
positivare effekt kunde återfinnas hos eleverna (Fox m.fl., 2012; Goncy m.fl.,
2015). Om eleverna ansåg att läraren hade en negativ inställning till mobbning så
minskade mobbningen i klassen (Saarento m.fl., 2014). När en lärare uppvisade
ett tydligt ledarskap i klassrummet så minskade förekomsten av mobbning (Brå,
2009; Fox m.fl., 2012). Dock bör även skolrelaterad personal, t.ex. fritidspersonal,
som inte är direkt involverade i undervisningen utbildas för att få så effektiva
resultat som möjligt (Hawley & Willford, 2014). Sannolikheten för positiva
effekter ökar om all skolpersonal utbildas och inte bara lärarna (a.a.).
Att lärarna uppfattas som viktiga inom arbetet mot mobbning ökade deras effekter
på skolans mobbning (Smith, 2011). Även att lärarna har en öppen
kommunikation med varandra visade sig ha en positiv inverkan (a.a.). Elevers
negativa upplevelser av mobbning minskade när de kände att de fick stöd från sin
lärare (Flaspohler m.fl, 2009). Dock rapporterade enbart ungefär en fjärdedel att
mobbningen upphört till följd av detta stöd (Frisén m.fl., 2012). De som blivit
utsatta tenderade att känna mer stöd än de som utsätter, medan de som tillhör båda
kategorier kände minst stöd av alla (Flashpohler m.fl., 2009).
19
Att personalen hade en positiv attityd mot programmet var korrelerat till större
positiva effekter hos eleverna (Biggs m.fl., 2008). Inställningen hos lärarna
påverkade också huruvida de valde att integrera det pedagogiska materialet i sin
undervisning (a.a.). Desto mer engagerad läraren var desto större positivt effekt
kunde återses hos eleverna och på mobbningssituationen (a.a.). Detta indikerar att
det är viktigt att ha lärarnas förtroende och stöd för ett anti-mobbningsprogram
om detta ska påvisa positiva resultat (a.a.). Även elevernas förtroende för lärarnas
förmåga att motverka mobbning påverkar mängden mobbning i en klass (Veenstra
m.fl., 2014).
Barn som utsätts för mobbning tenderar att inte berätta detta för sin/sina lärare
(Farrington & Ttofi, 2009; Fox m.fl., 2012). Därför borde lärare utbildas i att
upptäcka varningstecken och hur detta bör hanteras (Farrington & Ttofi, 2009;
Fox m.fl., 2012).
Lärarutbildningarna i sig tenderar att vara bristfälliga (Smith, 2011). Forskning
har visat att lärare tenderar att inte agera vid mobbningsfall om dem inte känner
att de har adekvat träning för att kunna hantera situationen (Bell m.fl., 2010).
Att utbilda lärare som en insats i arbetet mot mobbning har visat sig minska
mobbning, vara neutralt och även att öka mobbning (Fox m.fl., 2012).
Kooperativt lag
Kooperativt lag som samarbetar för att minska mobbning har visat sig vara en
effektiv åtgärd då denna samverkan kan ge stöd och erfarenhetsutbyte (Fox m.fl.,
2012; Farrington & Ttofi, 2009). Detta främst om gruppen innehar någon form
expert inom mobbning som kan bidra med sin expertis (Brå, 2009).
Handhavande av mobbare/mobbade
Desto mer uppmärksamhet skolan riktade mot mobbare och mobbade desto
positivare effekter påvisades (Smith, 2011). Dock specificerades det inte vilken
sorts uppmärksamhet det rörde eller varför detta hade en positiv effekt på
mobbning.
Relationsfrämjande insatser elev-elev, elever som aktörer och elever
aktiva i det förebyggande arbetet
Att få stöd från kamrater kan minimera de negativa effekterna av att utsättas för
mobbning (Flaspohler m.fl., 2009). Vid mobbning på grund av övervikt så
föredrogs stöd från klasskamrater framför stöd från vuxna genom t.ex.
inkluderings strategier (Puhl m.fl., 2013). Uppfattningen om att klasskamraterna
skulle ingripa i en försvarande position om mobbning skulle förekomma ledde till
lägre antal mobbningsfall (Saarento m.fl., 2014). Dock har även forskning visat
att arbete med att engagera klasskamrater faktiskt ökat mobbningen (Ttofi &
Farrington, 2011).
Elever tenderar att inta olika roller gällande mobbning; mobbad, mobbare,
medlöpare, förstärkare, tysta godkännare och försvarare (Brå, 2013). Att lära
eleverna om hur denna dynamik fungerar samt om det individuella ansvaret kan
minska deras involvering och därmed minska mobbningen (OĆonnell m.fl.,
20
1999; Polanin m.fl., 2012). Majoriteten av mobbning äger rum inför kamrater, där
majoriteten av kamraterna utan att ingripa står tyst bredvid eller går därifrån även
om de inte stödjer mobbaren (Greene, 2006). Oftast är de som försvarar en
minoritet (Brå, 2013; OĆonnell m.fl., 1999) och många elever uppger att de vill
hjälpa men ingriper trots detta sällan (OĆonnell m.fl., 1999; Veenestra m.fl.,
2014). När kamrater väljer att ingripa så tenderar det att vara effektivt i att få
stopp på mobbningen (Frey m.fl., 2005; OĆonnell m.fl., 1999). Ålder har visat
sig påverka hur ofta en åskådare ingriper där en del forskning visar att äldre mer
sällan ingriper medan andra visat att yngre mer sällan ingriper (Kärnä m.fl.,
2013). För att ett program ska uppnå positiva resultat bör därför hela skolan
involveras och inte enbart mobbare och mobbade (Greene, 2006).
Insatser måste riktas specifikt mot åskådare för att vara effektiva och när det görs
så påvisas mängden mobbning minska (Polanin m.fl., 2012). Det räcker inte med
att informera eleverna om att t.ex. gå därifrån, ”alla får vara med” eller hämta en
vuxen utan det måste vara mer specifikt (a.a.). Dock kan åtgärder som att lära
eleverna att ”alla får vara med” göra att även de utsatta barnen blir inkluderade i
leken vilket i sin tur kan ge positiva effekter på deras utsatthet (Flaspohler m.fl.,
2009).
Att involvera eleverna i det mobbningsförebyggande arbetet har visat sig ge
positiva effekter och minska förekomsten av mobbning (Brå, 2009; Farrington &
Ttofi, 2009; Flaspohler m.fl., 2009). Inflytelsefulla elever behöver inkluderas
extra mycket i det mobbningsförebyggande arbetet för att det ska vara effektivt att
involvera klasskamraterna (Hawley & Willford, 2014). Insatser som på något sätt
involverar elever, t.ex. faddersystem, involvera åskådare, har visat sig öka
mobbning (Fox m.fl., 2012; Ttofi & Farrington, 2011; Ttofi & Farrington, 2012).
Föräldrainformation/utbildning
Barn som utsätts för mobbning tenderar att inte berätta detta för sina föräldrar
därför bör föräldrarna utbildas i att upptäcka varningstecken och hur detta bör
hanteras (Farrington & Ttofi, 2009; Fox m.fl., 2012).
Att informera föräldrar om mobbningssituationen och anti-mobbningsprogrammet
som skolan valt att använda sig av har visat sig ha en positiv inverkan på
mobbning (Brå, 2008; Brå, 2009; Fox m.fl., 2012; Farrington & Ttofi, 2009;
Hawley & Willford, 2014; Ttofi & Farrington, 2009; Ttofi & Farrington, 2011).
Föräldrautbildningar har också visat sig minska mobbningen på skolor (a.a.).
Vid risk för kronisk mobbning visade det sig att involvera familjen kunde denna
risk minskas (Bowes m.fl., 2013). När åtgärder implementeras inom familjen bör
föräldrars fientligheter tas i åtanke då detta var en signifikant föräldraindikator på
framtida mobbning (Burkhart m.fl., 2013). Om föräldrarna genomfört ACT-RSK1
programmet så minskar risken för att deras barn senare involveras i mobbning
(a.a.). Även för föräldrar som saknade egenskapen fientlighet så påvisades samma
effekter hos barnen (a.a.). Att involvera familjerna i arbetet mot mobbning har
visat sig minska mobbning, vara neutralt och även att öka mobbning (Fox m.fl.,
2012).
1
The American Psychological Association´s ACT Raising Kids Safe program: ett program som
riktar sig till föräldrar till unga barn för att förebygga våld, såväl mot partners som mot barnen
(Burkhart m.fl., 2013).
21
Klassrums-/skolregler
Speciella klassrumsregler gällande mobbning har visat sig minska mobbningen
mellan eleverna då dessa uppmärksammar eleverna på hur allvarligt det är med
mobbning (Brå, 2008; Brå, 2009; Fox m.fl., 2012; Farrington & Ttofi, 2009; Ttofi
& Farrington, 2009).
Disciplinära strategier
Tydliga disciplinära strategier för hur mobbning ska hanteras har en positiv effekt
på mobbningens utbredning då eleverna vet vilka konsekvenserna blir vid
mobbning (Brå, 2008; Brå, 2009; Fox m.fl., 2012; Farrington & Ttofi, 2009; Ttofi
& Farrington, 2009; Ttofi & Farrington, 2011).
Stormöten om mobbning
Stormöten där personal från hela skolan samlas för att diskutera hur antimobbningsarbetet går, vad som behöver förbättras och vad som fungerat bra har
visat sig ha positiva effekter (Brå, 2008; Farrington & Ttofi, 2009; Fox m.fl.,
2012; Ttofi & Farrington, 2009).
Rastvaktssystem
Att ha rastvakter närvarande har visat sig minska mobbning (Alvant, 2009;
Farrington & Ttofi, 2009; Fox m.fl., 2012; Frey m.fl., 2009; Ttofi & Farrington,
2009; Ttofi & Farrington, 2011; Ttofi m.fl., 2008) och annat aggressivt beteende
på skolgården (Frey m.fl., 2009). Tyst och verbal mobbning ute på rasterna
minskade också vid införandet av rastvakter (Low m.fl., 2010).
Medling
Genomförandet av medling kan ge negativa effekter på alla involverade i
medlingen då mobbare och mobbade ofta känner lågt socialt stöd från kamraterna
(Flaspohler m.fl., 2009). Medling har även visat sig öka nivån av mobbning
(Flaspohler m.fl., 2009; Fox m.fl., 2012).
Övriga resultat
Forskning har visat att anti-mobbningsprogram baserade på Olweusprogrammet
var de mest effektiva (Brå, 2008; Brå, 2009; Farrington & Ttofi, 2009; Limber,
2011) om det anpassas efter lokala förutsättningar (Brå, 2009).
Dan Olweus och Susan P. Limber (2010) genomförde en utvärdering av
programmet som visade att programmet inte bara minskade förekomsten av
mobbning utan även vandalism, stöld och skolkning. Författarna identifierade
också tre huvudanledningar till att anti-mobbningsprogram, trots att de påvisats
vara effektiva för att minska mobbning, inte tillämpas i skolor. Första anledningen
är bristande kunskap om mobbning, den andra anledningen är bristande
motivation till implementering och den tredje är bristande resurser (Olweus &
Limber, 2010).
22
En nackdel med Olweusprogrammet är att det ignorerar individuella och
situationella faktorer utan menar att all mobbning ska bemötas på samma sätt
(Brown m.fl., 2007). Dan Olweus lägger ingen större vikt vid kön, social klass,
etnicitet och sexuell läggning när det kommer till mobbning (a.a.). En styrka med
Olweusprogrammet är att det förebyggande arbete ständigt sker på skolnivå,
klassnivå och individnivå (Brå, 2001).
Kultur har visat sig vara en viktig faktor angående huruvida ett program ger
önskevärda effekter eller inte. Olweusprogrammet visade sig vara mycket svårare
att implementera i USA jämfört med i Norge, därmed gav det även inte lika
positiva resultat i USA som i Norge (Farrington & Ttofi, 2009; Smith m.fl., 2005).
Programmet påvisar dock främst positiva effekter, men inte i alla länder och inte
för alla etniciteter (Lund m.fl., 2012).
Forskning har visat att ett och samma anti-mobbningsprogram kan minska flera
sorters mobbning (Salmivalli m.fl., 2011). En del program vänder sig specifikt till
mobbare och mobbade men glömmer bort dem som tillhör båda kategorier. Det
har dock påvisats att KiVa anti-mobbningsprogram (se Bilaga 3) minskar
förekomsten av de som tillhör båda kategorierna jämfört med de som bara tillhör
en (Salmivalli & Yang, 2015). Program som innehåller många olika komponenter
har visat sig vara effektivare i att minska mobbning jämfört med program med
färre komponenter då de med fler komponenter med större sannolikhet kan nå alla
olika elever (Fox m.fl., 2012).
Desto intensivare och mer noggrant ett program följts ju större har sannolikheten
för positiva resultat varit (Brå, 2008; Brå, 2009; Farrington & Ttofi, 2009; Fox
m.fl., 2012; Salmivalli m.fl., 2013; Smith m.fl., 2005; Ttofi & Farrington, 2011).
Ju längre tid ett program har varit implementerat desto större blir dess gynnsamma
resultat (Brå, 2008; Brå, 2009; Farrington & Ttofi, 2009; Fox m.fl., 2012; Smith
m.fl., 2005; Ttofi & Farrington, 2011; Wong m.fl., 2011). För en del program tar
det lång tid att ge positiva resultat då det tar tid innan åtgärderna ger verkan
(Smith m.fl., 2008; Wong m.fl., 2011). Dare to care programmet mot mobbning
(se Bilaga 3) med utgångspunkt i Olweusprogrammet påvisade positiva resultat i
attityder hos elever mot mobbning med bättre resultat ju längre det var
implementerat (Beran m.fl., 2004).
Program som visar på starka positiva effekter för vissa årskurser behöver inte ha
samma goda resultat för andra årskurser (Salmivalli & Poskiparta, 2012). KiVa
programmet (se Bilaga 3) t.ex. har visat sig ha bäst effekt för årskurs 4 (Kärnä
m.fl., 2011b; Kärnä m.fl., 2013; Salmivalli m.fl., 2013) medan
Olweusprogrammet är som effektivast för elever i årskurs 3-7 (Limber, 2011).
Forskning på program har visat en generell trend att anti-mobbningsprogram är
effektivare med yngre elever jämfört med äldre elever för samma program
(Salmivalli m.fl., 2013). Dock finns det forskning som visar att program generellt
fungerar bättre på äldre elever (Brå, 2009; Farrington & Ttofi, 2009; Tfofi &
Farrington, 2011).
Flickor anger högre andel tyst och verbal mobbning jämfört med lika gamla
pojkar (Brown m.fl., 2007; Frey m.fl., 2005) medan pojkarna anger högre andel
fysisk mobbning (Brown m.fl., 2007). Pojkarna visade sig ha större tillit för
lärarna jämfört med flickorna (Frey m.fl., 2005). Pojkar visade sig dessutom
påverkar mer positivt än flickorna av anti-mobbningsprogram (Frey m.fl., 2005).
23
Pojkar har påvisats mobba mer, bli utsatta mer och delta mer i
mobbningssituationer jämfört med flickor (Kärnä m.fl., 2011a). Pojkarnas högre
grad av inblandning i mobbning pekades ut som anledning till att insatserna gav
en större positiv effekt hos dem (Kärnä m.fl., 2013). Den individuella effekten på
båda könen var dessutom högre i klasser med högre andel pojkar (Kärnä m.fl.,
2013). Anti-mobbningsporgrammet KiVa (se Bilaga 3) visade sig ha positiv effekt
för flickorna men en negativ effekt för pojkarna (Smith m.fl., 2005). När det kom
till att ingripa vid mobbning så återfanns ingen märkbar skillnad mellan flickor
och pojkar, oberoende på vilken form av mobbning det gällde (OĆonnell m.fl.,
1999). Pojkar var i större grad kroniskt mobbade än flickor (Bowes m.fl., 2013).
Merrel m.fl. (2008) hittade att majoriteten av anti-mobbningsprogram varken har
en positiv eller negativ inverkan på själva mobbningssituationen utan snarare att
de ökar kunskapen och medvetenheten. En förklaring till att en del antimobbningsprogram påvisar neutrala eller negativa resultat kan bero på att
utvärderingsmetoderna är bristfälliga (Ryan & Smith 2009). Forskning har också
visat att många program bara påverkar attityder men stöd finns för att KiVa antimobbningsprogram hade en positiv inverkan på beteenden som klasskamraterna
kunde observera (Kärnä m.fl., 2011a).
DISKUSSION
Uppsatsen syfte var att undersöka huruvida något av Skolverkets utvärderade antimobbningsprogram bör rekommenderas till svenska skolor utifrån forskningsstöd.
Frågeställningen blev såldes: Vad säger forskningen om antimobbningsprogrammen som inkluderades i Skolverkets utvärdering?
Litteraturunderlaget har undersökt komponenterna antingen enskilt eller som del
av ett anti-mobbningsprogram, även program som inte inkluderades i Skolverkets
utvärdering. Om komponenterna studeras enskilt så kan det vara problematiskt
eftersom det då är okänt hur komponenten fungerar tillsammans med andra
insatser. En del komponenter är nära sammankopplade och därmed kan det vara
svårt att studera dem isolerade från varandra. Att undersöka en enskild
komponents inverkan när denna är del av ett program innebär att det kan vara
problematiskt att se vilken effekt som faktiskt är ett resultat av den specifika
komponenten. Det är utifrån detta avseende som det inte kan rekommenderas att
skapa ett anti-mobbningsprogram som innehåller alla de komponenter som fått
positivt stöd då det är oklart hur de verkar tillsammans. Det kan även vara så att
en del komponenter inte visar något positivt stöd när undersökts enskilt men kan
ha en positivt inverkan om de kombineras med andra åtgärder. De olika
kombinationerna av insatserna kan förklara det blandade stödet för
komponenterna. Detta faktum gör att frågeställningen blir problematisk att
besvara eftersom komponenterna inte undersökts utifrån de antimobbningsprogram som inkluderades i Skolverkets utvärdering.
Alla artiklar och rapport som använts som litteraturunderlag för detta arbete har
granskats och trots en del begränsningar ansets bidra med kunskap. En del artiklar
och rapporter förklarar inte varför en komponent får antingen ett positivt eller
negativt stöd. Detta är en begränsning då resultaten blir svårare att applicera och
tolka. Graden av inverkan angavs i en del artiklar och rapporter men inte i alla.
Trots att det angavs i vissa var det problematiskt att jämföra dessa då metoderna
24
för att få fram dessa resultat skiljt sig åt, t.ex. litteraturöversikt, intervjuer. Detta
gjorde att även om graden angavs i procent så gav jämförelser inte särskilt
mycket. Dock har alla resultat varit signifikanta. Det valdes därmed att alla stöd
skulle ses som indikatorer på en viss effekt. Dock undersöktes inte alla
komponenter lika många gånger, därmed går det inte att anta att antal studier för
eller emot är av betydelse.
Utifrån resultaten framgår det tydligt att komponenterna måste anpassas efter
rådande omständigheter. Det pedagogiska materialet bör återspegla det faktum att
varje elev är unik genom att vara varierat och innehålla olika delar, t.ex. videor,
rollspel. Desto mer material som läraren använder sig av i sin undervisning desto
större är sannolikheten att det påverkar alla elever (Smith, 2011). Andra viktiga
faktorer för att nå så många elever som möjligt visade sig vara ett långsiktigt,
intensivt program med många olika komponenter. De inkluderade komponenter
bör vända sig till alla elever, oavsett om de är direkt delaktiga i mobbningen eller
inte.
Utbildning av personal och föräldrar visade sig vara viktiga komponenter. Lärarna
bör få en djup förståelse för mobbning och det aktuella mobbningsprogrammet då
det påvisats att deras inställning samt engagemang är viktigt för att positiva
resultat ska påvisas (Biggs m.fl., 2008). Personalutbildningarna bör uppdateras
regelbundet för att följa utveckling av såväl forskning som mobbning (Smith,
2011). Internet har t.ex. försett fler tillfällen för mobbning, därmed behöver
utbildningen av såväl skolpersonal som föräldrar anpassas för att kunna bemöta
detta. Även när den allmänna kunskapen om mobbning ökar så bör lärarna
uppdateras för att hela tiden kunna jobba så effektivt som möjligt. Riktad
utbildning mot den personal som ska rastvakta kan öka deras förmåga att upptäcka
och ingripa vid mobbning. Kunskap om riskzoner och potentiella riskzoner där
mobbning med störst sannolikhet sker kan göra arbetet mer effektivt, därför bör
även detta vara del av utbildningen. Föräldrarnas utbildning bör även den
uppdateras för att följa samhällets förändringar. Att mobbning kan förändras eller
kunskapen om mobbning förändras betyder att utbildningar bör erbjudas
kontinuerligt för att involverade ska hållas uppdaterade.
Komponenterna dokumentation av ärenden, handhavande av mobbare/mobbade
och uppföljning/utvärdering uttrycktes inte i de granskade artiklar och rapporter.
Dock var dessa komponenter del av andra insatser. En del komponenter kan vara
svåra att undersöka vilken kan betyda att deras effektiviteten av denna anledning
är okända.
Mobbningsåtgärderna bör anpassas efter skolans struktur, elevernas ålder,
skolmiljön, könsfördelningen och kulturen. Inverkan av komponenterna har visat
sig påverkas av dessa faktorer. Materialet som varit underlag för denna
litteraturstudie har kommit från olika länder med olika kultur, därmed är det svårt
att avgöra hur pass dessa resultat går att generalisera till Sverige. Att göra
rekommendationer för svenska skolor är därför problematiskt.
Olweusprogrammet verkar utifrån tidigare forskning vara det effektivaste
programmet för att minska mobbning. Dock kan detta också bero på att
programmet är så etablerat och varit implementerat under en längre tid och det har
skett mer forskning om detta program jämfört med andra.
25
Utifrån tabell 3 nedan framgår det att Skolverkets utvärdering (Skolverket, 2011a)
fick mer enformiga resultat jämfört med vad denna litteraturöversikt visade.
Troligtvis är detta en konsekvens av att utvärderingen bygger på skolpersonals
erfarenheter medan detta arbete bygger på tidigare forskning. Resultatet från detta
arbete stödjer dock generellt Skolverkets resultat. Detta innebär att trots olika
metoder användes, Skolverkets enkäter och intervjuer gentemot uppsatsens
litteraturöversikt så överensstämmer resultaten till stor del.
SLUTSATSER
Majoriteten av de resultaten från denna litteraturöversikt överensstämmer med
resultaten från Skolverkets utvärdering (se Tabell 2 under rubriken Resultat).
Tabell 3: Sammanställning av resultat för denna litteraturöversikt och Skolverkets
utvärdering (Skolverket, 2011a).
Studie
Komponent
Pedagogiskt
material
Personalutbildning
Skolverkets utvärderings stöd
Denna litteraturöversikts stöd
Neutralt
Positivt
Negativt
Kooperativt lag
Dokumentation av
ärenden
Handhavande av
mobbare
Handhavande av
mobbade
Uppföljning/
utvärdering
elev-elev
Elever som aktörer
Elever aktiva i det
förebyggande
arbetet
utbildning
Klassrums/
skolregler
Disciplinära
strategier
Stormöten om
mobbning
Positivt
Positivt
Positivt
Negativt
Neutralt
Positivt
Saknas
Positivt
Positivt
Rastvaktssystem
Medling
Negativt
Positivt
Positivt
Positivt
Saknas
Positivt
Neutralt
Positivt
Negativt
Negativt
Positivt
Neutralt
Positivt
Positivt
Negativt
Neutralt
Positivt
Positivt
Positivt
Positivt
Positivt
Positivt
Negativt
Positivt
Negativt
Att resultaten från detta arbete till stor del överensstämmer med resultaten från
Skolverkets utvärdering ökar validiteten för både detta arbete och utvärderingen.
26
Slutsatsen för detta arbete är att varje skola är unik därmed behöver också de antimobbningskomponenterna anpassas efter dessa omständigheter. Detta innebär att
inget specifikt anti-mobbningsprogram bör rekommenderas för svenska skolor
utan varje skola behöver välja ut och anpassa komponenter utifrån vad aktuell
forskning visar.
FRAMTIDA FORSKNING
Det framstår tydligt att det behövs mer forskning inom mobbningsåtgärder
eftersom många insatser visat olika resultat. Dock bör framtida forskning utifrån
detta arbete bland annat fokusera på vilket pedagogiskt material som bör
användas, hur involvering av elever faktiskt påverkar, om motiven bakom
mobbning spelar roll, hur komponenterna bör anpassas utifrån ålder, kultur och
kön. Samspelet mellan de olika komponenterna, hur de påverkar varandra,
behöver det också forskas på.
27
REFERENSER
Alvant, P. (2009). Effekter av anti-mobbningsprogram – vad säger forskningen?
BRÅ-rapport, Stockholm: Brottsförebyggande rådet.
Bell, C. D., Raczynski, K. A., Horne, A. M. (2010). Bully busters abbreviated:
Evaluation of a group-based bully intervention and prevention program. Group
Dynamics: Theory, Research, and Practice, 14(3), 257-267.
Beran, T. N., Tutty, L., Steinrath, G. (2004). An evaluation of a bullying
prevention program for elementary schools. Canadian Journal of School
Psychology, 19(1-2), 99-116.
Biggs, B. K., Vernberg, E. M., Twemlow, S. W., Fonagy, P., Dill, E. J. (2008).
Teacher adherence and its relations to teacher attitudes and student outcomes in an
elementary school-based violence prevention program. School Psychology
Review, 37(4), 533-549.
Bowes, L., Maughan, B., Ball, H., Shakoor, S., Ouellet-Morin, I., Caspi, A.,
Moffitt, T.E., Arseneault, L.(2013). Chronic bullying victimization across school
transitions: The role of genetic and environmental influences. Development and
Psychopathology, 25(2), 333-346
Brodén Andersson, K. , (2001). Brottsförebyggande arbete i skolan. BRÅ-rapport
2001:9, Stockholm: Brottsförebyggande rådet.
Brown, L. M., Chesney-Lind, M., Stein, N. (2007). Patriarchy matters: Toward a
gendered theory of teen violence and victimization. Violence Against
Women, 13(12), 1249-1273.
Brå. (2015). Om Brå. Tillgänglig: https://www.bra.se/bra/om-bra.html. Hämtad
2015-04-24.
Burkhart, K. M., Knox, M., Brockmyer, J. (2013). Pilot evaluation of the ACT
raising safe kids program on children’s bullying behavior. Journal of Child and
Family Studies, 22(7), 942-951.
Denney, A.S., Tewksbury, R. (2013). How to Write a Literature Review. Journal
of Criminal Justice Education. 24 (2), 218–234.
Farrington, D. P., Ttofi, M. M. (2009). How to reduce school bullying. Victims &
Offenders, 4(4), 321-326.
Flaspohler, P. D., Elfstrom, J. L., Vanderzee, K. L., Sink, H. E., Birchmeier, Z.
(2009). Stand by me: The effects of peer and teacher support in mitigating the
impact of bullying on quality of life. Psychology in the Schools, 46(7), 636-649.
Fox, B. H., Farrington, D. P., Ttofi, M. M. (2012). Successful bullying prevention
programs: Influence of research design, implementation features, and program
components. International Journal of Conflict and Violence, 6(2), 273-283.
28
Frey, K. S., Hirschstein, M. K., Edstrom, L. V., Snell, J. L. (2009). Observed
reductions in school bullying, nonbullying aggression, and destructive bystander
behavior: A longitudinal evaluation. Journal of Educational Psychology, 101(2),
466-481.
Frey, K. S., Hirschstein, M. K., Snell, J. L., Edstrom, L. V. S., MacKenzie, E. P.,
& Broderick, C. J. (2005). Reducing playground bullying and supporting beliefs:
An experimental trial of the steps to respect program. Developmental
Psychology,41(3), 479-490.
Frisen, A., Hasselblad, T., Holmqvist, K. (2012). What actually makes bullying
stop? Reports from former victims. Journal of Adolescence, 35(4), 981-990.
Goncy, E. A., Sutherland, K. S., Farrell, A. D., Sullivan, T. N., Doyle, S. T.
(2015). Measuring teacher implementation in delivery of a bullying prevention
program: The impact of instructional and procedural adherence and competence
on student responsiveness. Prevention Science, 16(3), 440-450.
Greene, M. B. (2006). Bullying in schools: A plea for measure of human
rights. Journal of Social Issues, 62(1), 63-79.
Hawley, P. H., Williford, A. (2014). Articulating the theory of bullying
intervention programs: Views from social psychology, social work, and
organizational science. Journal of Applied Developmental Psychology
Höistad, G. (2001). Mobbning och människovärde. Stockholm. Förlagshuset
Gothia AB.
Kärnä, A., Voeten, M., Little, T. D., Alanen, E., Poskiparta, E., Salmivalli, C.
(2013). Effectiveness of the KiVa antibullying program: Grades 1–3 and 7–
9. Journal of Educational Psychology, 105(2), 535-551.
Kärnä, A., Voeten, M., Little, T. D., Poskiparta, E., Alanen, E., Salmivalli, C.
(2011b). Going to scale: A nonrandomized nationwide trial of the KiVa
antibullying program for grades 1–9. Journal of Consulting and Clinical
Psychology, 79(6), 796-805.
Kärnä, A., Voeten, M., Little, T. D., Poskiparta, E., Kaljonen, A., Salmivalli, C.
(2011a). A large‐scale evaluation of the KiVa antibullying program: Grades 4–
6. Child Development, 82(1), 311-330.
Landén, M. (2011). Att söka vetenskapliga artiklar – En vägledning i systematisk
litteratursökning. Lund: Lunds Universitet.
Limber, S.P. (2011). Development, Evaluation, and Future Directions of the
Olwues Bullying Prevention Program. Journal of School Violence, 10(1), 71-87.
Lomas, J., Stough, C., Hansen, K., Downey, L. A. (2012). Brief report: Emotional
intelligence, 29ictimization and bullying in adolescents. Journal of
Adolescence, 35(1), 207-211.
29
Low, S., Frey, K. S., Brockman, C. J. (2010). Gossip on the playground: Changes
associated with universal intervention, retaliation beliefs, and supportive
friends. School Psychology Review, 39(4), 536-551.
Lund, E., Ewing, H., Banks, C., Blake, J. (2012). School counselors’ and school
psychologists’ bullying prevention and intervention strategies: A look into realworld practices. Journal of School Violence, 11(3), 246-265.
Mellgren, C. & Tiby, E. (2014) Kriminologi –en studiehandbok. Lund:
Studentlitteratur.
Merrell, K. W., Gueldner, B. A., Ross, S. W., Isava, D. M. (2008). How effective
are school bullying intervention programs? A meta-analysis of intervention
research. School Psychology Quarterly, 23(1), 26-42.
Nese, R. N. T., Horner, R. H., Dickey, C. R., Stiller, B., Tomlanovich, A. (2014).
Decreasing bullying behaviors in middle school: Expect respect. School
Psychology Quarterly, 29(3), 272-286
Nilsson, L. (2013). Upprepad utsatthet – vissa drabbas oftare än andra. BRÅrapport, Stockholm: Brottsförebyggande rådet.
O’Connell, P., Pepler, D., Craig, W. (1999). Peer involvement in bullying:
Insights and challenges for intervention. Journal of Adolescence, 22(4), 437-452.
Olweus, D., Limber, S. P. (2010). Bullying in school: Evaluation and
dissemination of the olweus bullying prevention program. American Journal of
Orthopsychiatry, 80(1), 124-134.
Perkins, H. W., Craig, D. W., Perkins, J. M. (2011). Using social norms to reduce
bullying: A research intervention among adolescents in five middle
schools. Group Processes & Intergroup Relations, 14(5), 703-722.
Polanin, J. R., Espelage, D. L., Pigott, T. D. (2012). A meta-analysis of schoolbased bullying prevention programs’ effects on bystander intervention behavior.
School Psychology Review, 41(1), 47.
Puhl, R. M., Peterson, J. L., Luedicke, J. (2013). Strategies to address weightbased victimization: Youths’ preferred support interventions from classmates,
teachers, and parents. Journal of Youth and Adolescence, 42(3), 315-327.
Ring, J. (2005). Stöld, våld och droger bland ungdomar i årskurs nio – resultat
från fem självdeklarationsundersökningar. BRÅ-rapport 2005:4, Stockholm:
Brottsförebyggande rådet.
Ryan, W., Smith, J. D. (2009). Antibullying programs in schools: How effective
are evaluation practices? Prevention Science, 10(3), 248-259.
Saarento, S., Boulton, A. J., Salmivalli, C. (2015). Reducing bullying and
victimization: Student- and classroom-level mechanisms of change. Journal of
Abnormal Child Psychology, 43(1), 61-76.
30
Salmivalli, C., Kärnä, A., Poskiparta, E. (2011). Counteracting bullying in
finland: The KiVa program and its effects on different forms of being
bullied. International Journal of Behavioral Development, 35(5), 405-411.
Salmivalli, C., Poskiparta, E. (2012). KiVa antibullying program: Overview of
evaluation studies based on a randomized controlled trial and national rollout in
finland. International Journal of Conflict and Violence, 6(2), 294-302.
Salmivalli, C., Poskiparta, E., Ahtola, A., & Haataja, A. (2013). The
implementation and effectiveness of the KiVa antibullying program in
finland. European Psychologist, 18(2), 79-88.
Salmivalli, C., Yang, A. (2015). Effectiveness of the KiVa antibullying
programme on bully-victims, bullies and victims. Educational Research, 57(1),
80-90.
Sharp, S., Smith, P.K. (1994). Strategier mot mobbning. Lund: Studentlitteratur.
Skolverket (2011a). Utvärdering av metoder mot mobbning. Skolverket. Rapport
353.
Skolverket (2011b). Utvärdering av metoder mot mobbning. Metodappendix
och bilagor till rapport 353. Skolverket. Rapport.
Smith, P. K. (2011). Why interventions to reduce bullying and violence in schools
may (or may not) succeed: Comments on this special section. International
Journal of Behavioral Development, 35(5), 419-423.
Smith, J. D., Cousins, J. B., Stewart, R. (2005). Antibullying interventions in
schools: Ingredients of effective programs.Canadian Journal of Education, 28(4),
739-762.
Ttofi, M. M., Farrington, D. P. (2009). What works in preventing bullying:
Effective elements of anti-bullying programmes? Journal of Aggression, Conflict
and Peace Research, 1(1), 13-24.
Ttofi, M. M., Farrington, D. P. (2011). Effectiveness of school-based programs to
reduce bullying: A systematic and meta-analytic review. Journal of Experimental
Criminology, 7(1), 27-56.
Ttofi, M. M., Farrington, D. P. (2012). Bullying prevention programs: The
importance of peer intervention, disciplinary methods and age variations. Journal
of Experimental Criminology, 8(4), 443-462.
Ttofi, M. M., Farrington, D. P., Baldry, A.C. (2008). Effectiveness of
Programmes to Reduce School Bullying. BRÅ-rapport, Stockholm:
Brottsförebyggande rådet.
Veenstra, R., Lindenberg, S., Huitsing, G., Sainio, M., Salmivalli, C. (2014). The
role of teachers in bullying: The relation between antibullying attitudes, efficacy,
and efforts to reduce bullying. Journal of Educational Psychology, 106(4), 11351143.
31
Wong, D. S. W., Cheng, C. H. K., Ngan, R. M. H., Ma, S. K. (2011). Program
effectiveness of a restorative whole-school approach for tackling school bullying
in hong kong. International Journal of Offender Therapy and Comparative
Criminology, 55(6), 846-862.
32
BILAGA 1
Beskrivning av vad komponenterna syftar till.
Pedagogsikt material
Personalutbildning
Kooperativt lag
Dokumentation av
ärenden
Handhavande av
mobbare
Handhavande av
mobbade
Uppföljning/
utvärdering
Relationsfrämjande
insatser elev-elev
Elever som aktörer
Elever aktiva i det
förebyggande arbetet
föräldrautbildning
Klassrumsregler/
skolregler
Disciplinära strategier
Stormöten om
mobbning
Rastvaktssystem
Medling
Syftar till skolans material som personalen kan ta hjälp av i det
mobbningsförebyggande arbetet (Skolverket, 2011b).
Utbildning i ett specifikt program eller annan utbildning relaterad till
mobbning räknas in här (Skolverket, 2011b). Grund- och
påbyggnadsutbildningar som både kan vara externa och interna (a.a.).
Kooperativt lag har i direkt uppgift att åtgärda de fall av mobbning som
framkommer (Skolverket, 2011b).
Syftar till tydlig dokumentation där det tydligt framgår vem som har
ansvar för vad (Skolverket, 2011b).
Innefattar rutiner för hur agerandet mot, försöker stoppa och hur man
långsiktigt ska arbeta med mobbare/mobbarna (Skolverket, 2011b).
Innefattar rutiner för hur kartläggning av misstänkt mobbning, hur man
följer upp fallet och finns som stöd för utsatta (Skolverket, 2011b).
Syftar till uppföljningar och/eller utvärderingar som genomförts
antingen på skolnivå eller kommunnivå (Skolverket, 2011b).
Ett medvetet arbete som genomförs med syfte att skapa bättre kontakt
mellan elever, t.ex. faddersystem (Skolverket, 2011b).
Syftar till insatser där elever har som funktion att hjälpa skolpersonalen
i det förebyggande arbetet genom att efter utbildning informera
skolpersonalen om mobbningsfall, t.ex. kamratstödjare (Skolverket,
2011b).
Insatser där eleverna har en aktiv uppgift i det förebyggande arbete,
t.ex. kompissamtal (Skolverket, 2011b).
Information till föräldrarna kan innebära utskick eller möten där
information förmedlas (Skolverket, 2011b). Utbildning menas när
föräldrarna erbjuds utbildning gällande mobbning oavsett antal
föräldrar som väljer att genomgå utbildningen (a.a.).
Hänvisar till lektioner vars syfte är att utveckla elevers sociala
kompetens, empati, stärka skolans värdegrund eller liknande
(Skolverket, 2011b).
Vilka regler som gäller kring mobbning (Skolverket, 2011b).
Avser regler om vilka och hur påföljder ska implementeras (Skolverket,
2011b).
Syftar till tillfällen då eleverna samlas och får information om
mobbning (Skolverket, 2011b).
Rastvaktssystem syftar till när det finns schema över vem som
rastvaktar samt när (Skolverket, 2011b). Det ska också finnas en
kartläggning av riskzoner som ska påverka hur lärarna sprider ut sig
under rastvaktandet samt att mobbningshändelser dokumenteras (a.a.).
När det finns rutiner för medling mellan elever när konflikter uppstår
(Skolverket, 2011b).
33
BILAGA 2
Sökschema och beskrivningar om hur sökningarna genomfördes. En del artiklar
som valdes att använda i arbetet återfanns i flera sökningar, därav är den totala
siffran i ”Använda i examensarbetet” högre än antalet artiklar.
Datum
Databas
Sökning
Träffar
Artiklar
Använda i
granskade
examensarbetet
2015-04-25
Brå – www.bra.se
antimobbningsprogram
0
0
0
2015-04-25
Brå – www.bra.se
Anti-mobbningsprogram
1
1
1
2015-04-25
Brå – www.bra.se
mobbning
4
4
2
2015-04-25
Brå – www.bra.se
bullying
12
3
1
2015-04-26
PsychARTICLES
ab(antibullying
8
8
3
program)
2015-04-26
PsychARTICLES
ab(bullying)
169
0
0
2015-04-26
PsychARTICLES
ab(bullying) AND
31
29
5
52
44
6
63
56
1
0
0
0
49
42
16
ab(prevention)
2015-04-26
PsychARTICLES
ab(bullying) AND
ab(effects)
2015-04-26
PsychARTICLES
ab(bullying) AND
ab(results)
2015-04-28
PsychINFO
ab(anti-bullying
program)
2015-04-28
PsychINFO
ab(antibullying
program)
2015-04-28
PsychINFO
ab(bullying)
4263
0
0
2015-04-28
PsychINFO
ab(bullying) AND
545
0
0
107
69
7
227
15
3
841
0
0
431
0
0
ab(prevention)
2015-04-28
PsychINFO
ab(bullying) AND
ab(prevention) AND
ab(effects)
2015-04-28
PsychINFO
ab (bullying) AND
ab(prevention) AND
ab(results)
2015-04-28
PsychINFO
ab(bullying) AND
ab(effects)
2015-04-28
PsychINFO
ab(bullying) AND
34
ab(effects) AND
ab(results)
2015-04-28
PsychINFO
ab(bullying) AND
62
47
8
1845
0
0
8
5
3
11
9
3
ab(effects) AND
ab(results) AND
ab(prevention)
2015-04-28
PsychINFO
ab(bullying) AND
ab(results)
2015-04-29
2015-04-29
2015-04-29
Sociological
ab(antibullying
Abstracts
program)
Sociological
ab(anti-bullying
Abstracts
program)
Sociological
ab(bullying)
634
0
0
Sociological
ab(bullying) AND
54
20
4
Abstracts
ab(prevention)
Sociological
ab(bullying) AND
101
17
4
Abstracts
ab(effects)
Sociological
ab(bullying) AND
191
72
6
Abstracts
ab(results)
Abstracts
2015-04-29
2015-04-29
2015-04-29
2015-04-25 Genomfördes sökningar i Brå och eftersom Brå både har rapporter
skrivna på svenska och engelska så används både de svenska och engelska
sökorden. Dock gav sökningar begränsade till ”Publikationer” inga resultat för
engelska sökord, men en mer generell sökning gav även engelskskrivna
publikationer. Första sökningen på ”anitmobbningsprogram” gav 0 träffar. Den
andra sökningen på ”anti-mobbningsprogram” och resulterade i 1 träff som sedan
granskades och kommer att användas i uppsatsen. Nästa sökning var på
”mobbning” fick 4 träffar, varav alla granskades och 2 valdes att användas.
Sökningar på kombinationer av de övriga sökorden samt mobbning genomfördes,
dock antingen utan resultat eller enbart med samma som för enbart mobbning.
Sedan genomfördes en sökning på ”bullying” som gav 12 resultat, varav enbart 3
var publikationer av vilka 3 granskades och 1 valdes.
2015-04-26 Genomfördes sökningar i PsychARTICLES. Då databasen saknar
artiklar på svenska så användes bara de engelska sökorden. Sökningarna
avgränsades till att enbart inkludera fulltexter, kamratgranskade och där sökorden
används i abstrakten. Den första sökningen ”ab(anti-bullying program)” gav 0
träffar. Nästa sökning på ”ab(antibullying program)” gav 8 träffar varav alla
granskades och sedan valdes 3 ut för att användas i uppsatsen. Därefter
genomfördes en sökning på ”ab(bullying)” som gav 169 resultat där inga
granskades utan sökningen avgränsades istället. Efter den första avgränsningen på
35
”ab(bullying) AND ab(prevention)” gav 31 träffar där 29 granskades och av dessa
valdes 5 ut för att användas. Nästa avgränsning på ”ab(bullying) AND ab(effects)”
gav 52 träffar varav 44 granskades och sedan valdes 6 ut. Den sista avgränsningen
på ”ab(bullying) AND ab(results)” gav 63 träffar, 56 av dessa granskandes och 1
valdes ut.
2015-04-28 Genomfördes sökningar i databasen PsychINFO. Här avgränsandes
sökningarna till att enbart inkludera artiklar som blivit kamratgranskade och där
sökorden finns i abstraktet. Dock valdes inte fulltext som ett
inkluderingskriterium eftersom flera träffar på databasen hänvisar till andra
databaser där artiklarna kan laddas ner i fulltext. Databasen har inga artiklar på
svenska så därför användes bara engelska sökorden i sökningarna. Den första
sökningen på ”ab(anti-bullying program)” gav 0 resultat. Sökningen
”ab(antibullying program)” gav 49 träffar, där 42 granskades och 16 valdes.
Senda genomfördes sökningen ”ab(bullying)” som gav 4263 resultat. Sökningen
avgränsades till ”ab(bullying) AND ab(prevention)” som gav 545 resultat.
Sökningen avgränsades ytterloggare till ”ab(bullying) AND ab(prevention) AND
ab(effects)” som gav 107 resultat varav 69 granskades och 7 valdes. Nästa
sökning på ”ab(bullying) AND ab(prevention) AND ab(results)” gav 227 resultat
där 15 granskades och 3 valdes. Sökningen ”ab(bullying) AND ab(effects)” gav
841 resultat. Sökningen ”ab(bullying) AND ab(effects) AND ab(results)” gav 431
träffar. Nästa sökning på ”ab(bullying) AND ab(effects) AND ab(results) AND
ab(prevention)” gav 62 träffar där 47 granskandes och 8 valdes. Den sista
sökningen på ”ab(bullying) AND ab(results)” gav 1845 resultat.
2015-04-29 Genomfördes sökningar i Sociological Abstracts. På databasen finns
inga svenska publikationer därför användes bara de engelska sökorden. Enbart
kamratgranskade artiklar där sökorden finns i abstraktet valdes. Fulltext valdes
inte som ett inkluderingskriterium eftersom många artiklar länkas till andra
databaser där de kan laddas ner. Den första sökningen på ”ab(antibullying
program)” gav 8 resultat varav 5 granskades och 3 valdes ut. Nästa sökning på
”ab(anti-bullying program)” gav 11 resultat där 9 granskades och 3 valdes.
Sökningen på ”ab(bullying)” gav 634 resultat. Nästa sökning på ”ab(bullying)
AND ab(prevention)” gav 54 resultat där 20 granskades och 4 valdes för att
användas i uppsatsen. Nästa sökning på ”ab(bullying) AND ab(effects)” gav 101
resultat där granskade 17 och 4 valdes. Den sista sökningen på ”ab(bullying) AND
ab(results)” gav 222 resultat varav 72 granskades och 6 valdes.
36
BILAGA 3
Andra anti-mobbningsprogram som nämns i artiklarna.
Bully Busters program
Bully Busters är ett gruppbaserat program mot mobbning (Bell m.fl., 2010).
Tanken är att mobbning minskar om man ökar kunskapen hos eleverna och ökar
effektiviteten hos lärarna gällande att hantera mobbningsproblem (a.a.). Lärarna
utgår från ett pedagogiskt material som beskriver hur de ska arbeta för att få ett
mer positivt skolklimat och genomgår även en utbildning (a.a.). Lärarna ska aktivt
arbeta för att hantera mobbningsproblem, lärarna ska diskutera mobbning med
eleverna i klassrummen och konfliktlösning ska läras ut till eleverna (a.a.).
Creating a Peaceful School Learning Environment (CASPLE)
CASPLE är ett anti-mobbningsprogram som har som grundtanke att alla på en
skola behöver samarbeta för att minska mobbning (Biggs m.fl., 2008).
Programmet inkluderar pedagogiskt material, särskilda lektioner, elever som
aktörer, personalutbildning och kamratstödjare (a.a.). Fokuset är att skapa en
tryggare och mer positiv skolmiljö (a.a.).
Dare to care
Dare to care är ett anti-mobbningsprogram som utgår från Olweusprogrammet
men har fokus på grupp- och individstöd till mobbare och mobbade samt på
samarbetet med samhället omkring skolan (Beran m.fl., 2004). Programmet
inkluderar personalutbildning, pedagogiskt material, föräldrainformation,
disciplinära strategier, handhavande av mobbare/mobbade och särskilda lektioner
(a.a.).
Expect Respect
Expect Respect är ett anti-mobbningsprogram som fokuserar på elevernas
agerande i mobbningssituationer (Nese m.fl., 2014). Komponenterna i
programmet är särskilda lektioner, personalutbildning, pedagogiskt material,
elever som aktörer och elever aktiva i det förebyggande programmet (a.a.).
Programmet strävar efter att lära elever hur man ber en mobbare att sluta, hur man
slutar när någon ber en, hur man som åskådare kan agera om mobbaren inte slutar
och hur får stöd från vuxna (a.a.).
KiVa
KiVa anti-mobbningsprogram fokuserar på kamraters reaktioner till skådad
mobbning är en viktig komponent för hanterandet av mobbningssituationen
(Salmivalli & Poskiparta, 2012). Programkomponenterna inkluderar pedagogiskt
material, särskilda lektioner, disciplinära strategier, handhavande av
mobbade/mobbare, personalutbildning, föräldrainformation/utbildning, klassrums/skolregler, elever aktiva medverkan och elever som aktörer (a.a.).
Steps to respect
Steps to respect är ett anti-mobbningsprogram som strävar efter att förändra
elevers mobbningsredskap, reltaterade attityder och beteenden (Frey m.fl., 2009).
Porgrammet består av komponenterna rastvaktssystem, handhavande av
mobbare/mobbade, särskilda lektioner, pedagogiskt material, skol-/klassregler och
personalutbildning (a.a.).
37

DETTA ÄR ETT EXEMPEL

Transcription

Similar documents

Öppet seminarium Levd demokrati: Skola och mobbning i

Inbjudan Andreas Glingfors

MOBBNINGSENKÄT XXX-skolan - Välkommen till Agenda 21 Info

Mobbningsplan för - Friskolan Piggelinen

Björn Lindell åhörarkopior(418 kB, pdf)

Peter Morfeldt

Läs gärna mer i vår likabehandlingsplan om hur vi arbetar med

Turun kaupungin Normal.dot malli

INNEHÅLLSFÖRTECKNING - Björnbodaskolan

instruktion & schema. - Institutionen för naturgeografi och