Kosttillskott - kontrollhandbok

Transcription

Kontrollhandbok
- kosttillskott
Innehåll
1 Inledning ......................................................................................................................... 3
2 Förkortningar och ordförklaringar .................................................................................. 6
3 Vad är kosttillskott? ........................................................................................................ 7
Syften med kosttillskott ............................................................................................ 8
4 Närliggande produktkategorier som inte är kosttillskott ............................................... 10
Läkemedel .............................................................................................................. 10
Medicintekniska produkter ..................................................................................... 11
Andra kategorier av livsmedel ................................................................................ 11
5 Märkning av kosttillskott .............................................................................................. 14
Kosttillskott som baseras på växter ........................................................................ 15
Kosttillskott som baseras på djur eller andra organismer ...................................... 16
Ospecificerade blandningar av ingredienser ........................................................... 16
Medicinska påståenden ........................................................................................... 16
Produkter med oklar kategoritillhörighet ................................................................ 18
Produkter som presenteras som kosttillskott utan att vara livsmedel ..................... 18
Närings- och hälsopåståenden ................................................................................ 18
Andra påståenden.................................................................................................... 21
6 Risker med kosttillskott ................................................................................................ 22
Ingredienser ............................................................................................................ 22
Dosnivåer ................................................................................................................ 26
Samverkanseffekter ................................................................................................ 26
Tungmetaller och andra främmande ämnen ........................................................... 27
7 Oredlighet och misstänkta brott mot livsmedelslagstiftningen ..................................... 28
8 Kontroll av kosttillskott ................................................................................................ 30
Planering ................................................................................................................. 30
Samordning ............................................................................................................. 31
Systemkontroll eller stickprovskontroll? ................................................................ 32
Vad ska kontrolleras var i kedjan?.......................................................................... 33
Provtagning ............................................................................................................. 33
Förslag till prioritering i kontrollen av kosttillskott ................................................ 35
Genomförande av kontroll ...................................................................................... 36
Riskklassning .......................................................................................................... 41
9 Verksamheter som släpper ut kosttillskott på marknaden............................................. 43
Hälsokostbutiker, butiker med gyminriktning och livsmedelsbutiker ................... 43
E-handel .................................................................................................................. 44
Tillverkare .............................................................................................................. 45
Importörer, matmäklare och huvudkontor .............................................................. 46
Kliniker ................................................................................................................... 47
Erotikbutiker ........................................................................................................... 47
Apotek .................................................................................................................... 47
Övriga verksamheter ............................................................................................... 48
10 Exempel på kontroller ................................................................................................. 49
11 Bedömning av fynd i kontrollen ................................................................................. 51
Innehåll ................................................................................................................... 51
Import ..................................................................................................................... 54
Resultat från provtagning och analys ..................................................................... 55
Granskning av dokumentation från företag ............................................................ 56
UL-värden ............................................................................................................... 57
Biverkningsrapporter .............................................................................................. 59
Klassificering som läkemedel ................................................................................. 59
Dopning och hälsofarliga varor .............................................................................. 60
Nya livsmedel i kosttillskott ................................................................................... 60
12 Hantering av avvikelser .............................................................................................. 62
Hanteringsförslag för olika typer av avvikelser ...................................................... 63
Förbud mot att släppa ut produkter på marknaden ................................................. 69
Uppföljning av förelägganden och förbud mot att släppa ut produkter
på marknaden .......................................................................................................... 69
Omhändertagande av varor ..................................................................................... 69
RASFF .................................................................................................................... 70
Företagarnas informationsskyldighet...................................................................... 71
Myndigheternas informationsansvar ...................................................................... 71
Upphävande av förbud............................................................................................ 71
Bilaga 1 Hantering av kosttillskott med ingredienser som kan leda till
läkemedelsklassificering. ................................................................................... 74
Bilaga 2 Hantering av kosttillskott som misstänks innehålla nya livsmedel. ................... 74
Bilaga 3 Samlad lagstiftning om kosttillskott. .................................................................. 74
Bilaga 4 Användbara dokument och listor ........................................................................ 77
Bilaga 5 Exempel på märkning av kosttillskott och läkemedel ....................................... 80
INFÖRDA ÄNDRINGAR 4 september 2015
Sid 20 Andra styckets text har förtydligats
Sid 26 Första och andra stycket har förtydligats
Sid 56 Förtydligande av texten om dokumentationskraven
Sid 57 Förtydligande av texten rörande UL-värden
Sid 58 Krom (III) infört i tabellen
Sid 67 Förtydligande av texten i båda exemplen
Sid 77 två nya referenser införda
Bilaga 5 Exemplen har rättats
FOTO: Joakim Meuller Bäckman, Livsmedelsverket,
samt Livsmedelskontrollen på Miljöförvaltningen i Stockholms stad, sidan 38 och 47
1 Inledning
Denna kontrollhandbok vänder sig till kontrollpersonal som utför offentlig kontroll av
kosttillskott, oavsett var i livsmedelskedjan produkterna förekommer. Kontrollhandboken
är avsedd att ge verktyg för att kunna bedöma risker, beskriva hur kontroll kan utföras
samt ge exempel på bedömningar och hantering av avvikelser. Erfarenheten visar att en
tidig avgränsning av kontrollens omfattning vid inspektion är en framgångsfaktor. Samarbete och samordning med andra myndigheter inom och utanför Sverige är en nödvändighet.
Det är livsmedelsföretagarna som ansvarar för att de livsmedel som släpps ut på marknaden är säkra och rätt märkta. En del företag saknar kunskap om kraven i livsmedelslagstiftningen för kosttillskott. Detta kan medföra att deras kosttillskott inte är säkra.
Erfarenheterna från de senaste årens kontroll av kosttillskott pekar särskilt ut några riskfaktorer som bör beaktas vid bedömning av om ett kosttillskott kan vara en hälsorisk:





Så höga doser av vissa verksamma substanser att de kan innebära hälsorisker
Innehåll av substanser som vanligen leder till att produkten klassificeras som
läkemedel eller innehåll av andra (hälsofarliga) substanser som inte får ingå
i livsmedel
Odeklarerade substanser
Innehåll av tungmetaller
Avsaknad av studier som avgör vid vilken dos det verksamma ämnet i ett
kosttillskott kan vara en hälsorisk
Avsikten med denna kontrollhandbok är att ge vägledning i hur olika risker med kosttillskott kan bedömas och hanteras.
Marknaden för kosttillskott är stor och antalet produkter på marknaden ökar ständigt.
Kosttillskott är ett mångskiftande område med avseende på de ingredienser som används.
Produkterna är dessutom oftast spridda över stora delar av landet och över många länder
i och utanför EU. Det gör det särskilt viktigt med samarbete och samordning i kontrollen.
En förutsättning för att sprida information om hälsofarliga produkter är många gånger att
använda RASFF-systemet för varningar om hälsofarliga produkter.
Baserat på resultat från tidigare kontrollaktiviteter anser Livsmedelsverket att kontroll av
följande undergrupper av kosttillskott bör prioriteras:
1.
Prestationshöjande kosttillskott: bedömning av ingredienser
2.
Kosttillskott för viktminskning: bedömning av ingredienser
3. Vitaminer och mineraler: provtagning för verifiering av innehåll
4. Växtbaserade kosttillskott: provtagning av främmande ämnen, till exempel
tungmetaller
KONTROLLHANDBOK KOSTTILLSKOTT
3
Kontrollmyndigheten kan behöva göra andra prioriteringar än de som görs i handboken.
I Livsmedelsverkets vägledningar Offentlig kontroll av livsmedelsanläggningar samt
Planering av offentlig livsmedelskontroll ges råd och stöd till den som planerar och utför
den operativa kontrollen vid livsmedelsanläggningar. Kontrollhandböcker bör ses som ett
komplement till vägledningarna och bör läsas tillsammans med lagstiftningen.
I denna kontrollhandbok ges ytterligare stöd och råd för kontroll av kosttillskott. Men den
kan, bortsett från de specifika kraven för kosttillskott, även användas för bedömning av
till exempel livsmedel för särskilda näringsändamål, i synnerhet prestationshöjande
sportprodukter.
4
Livsmedelsförordningen
(EG) nr 178/2002
Livsmedelsinformation
Förordning (EU)
nr 1169/2011
Tillsatser
Förordning (EG)
nr 1333/2008
Livsmedel för särskilda
näringsändamål
SLVFS 2000:14
RASFF
Förordning (EU)
nr 16/2011
Vitamin- och mineralkällor i kosttillskott
Förordning (EG) nr 1170/2009
Tillsättning av ämnen
Förordning (EG)
nr 1925/2006
Nya livsmedel
Kosttillskott
LIVSFS 2003:9
Närings- och hälsopåståenden
Förordning (EG)
nr 1924/2006
Gränsvärden för vissa främmande ämnen i livsmedel
Godkända hälsopåståenden
bl. a. Förordning (EU) nr 432/2012
Läkemedelslagen
SFS 1992:859
Dopinglagen
SFS 1991:1969
Marknadsföringslag
SFS 2008:486
Lag om medicintekniska produkter
LVFS 2003:11
Lag om förbud mot vissa
hälsofarliga varor
SFS 1999:42
Föreskrifter om
alkoholhaltiga preparat
FOHMFS 2014:10
Förordning om förbud
mot vissa hälsofarliga
varor SFS 1999:58
Figur 1. Kontroll av kosttillskott kräver att många rättsakter beaktas. Lagstiftning i grön
text anger regler under livsmedelslagstiftningen. Lagstiftning i röd text är regler under
andra myndigheters kontroll. Observera att uppräkningen inte är uttömmande.
5
2 Förkortningar och ordförklaringar
DRI/RI
Dagligt referensintag (DRI)/referensintag (RI) - ersätter
RDI genom informationsförordningen. DRI och RI kan användas synonymt, men förkortningen som används måste
förklaras eller skrivas ut i märkningen.
Efsa
European Food Safety Authority; Europeiska myndigheten
för livsmedelssäkerhet
Botanicals
Växter, växtdelar eller växtbaserade extrakt
CE-märkning
Conformité Européenne; märkningen visar att tillverkningen har följt gängse EU-standard, Märkningen används för
bland annat medicinsktekniska produkter
EMV
Egna märkesvaror
FDA
Food and Drug Administration (USA)
HACCP
Hazard Analysis and Critical Control Points; faroanalys
och kritiska styrpunkter
NF
Novel Foods (Nya livsmedel)
Proprietary Blend
Blandning av ingredienser under ett visst namn/varumärke
och där ingredienserna ofta inte deklareras numeriskt var
för sig
PWO
Pre-workout produkter (typ av sportprodukter)
RASFF
Rapid Alert System for Food and Feed
TCM
Traditionella kinesiska mediciner
UL
Tolerable Upper Intake Level (övre gräns för säkert intag)
Wada
World Anti-Doping Agency
6
3 Vad är kosttillskott?
Kosttillskott är ett komplement till vanlig kost enligt 2 § i Livsmedelsverkets föreskrifter
(LIVSFS 2003:9) om kosttillskott. För att en produkt ska klassificeras som kosttillskott
måste den utgöra en koncentrerad källa till näringsämnen eller andra ämnen med näringsmässig eller fysiologisk verkan. Enligt 3 § i LIVSFS 2003:9 får kosttillskott levereras till
den enskilda konsumenten endast som färdigförpackad.
Kosttillskott ska intas i små doser och kan till exempel vara i form av tabletter, kapslar
eller portionspåsar med pulver. De kan också ha flytande form som oljor, tinkturer eller
ampuller med vätska. Vissa kosttillskott kan behöva lösas upp i vätska innan de intas, till
exempel brustabletter eller pulver. Tuggummi kan också i vissa fall vara kosttillskott,
beroende på innehåll och syfte. Teer är inte kosttillskott. Eftersom kosttillskott ska vara
koncentrerade källor till vissa specifika näringsämnen och intas i små doser måste energiintaget i den rekommenderade dosen vara försumbart sett till ett normalt energiintag.
Kosttillskottsföreskrifterna säger ingenting om hur koncentrerat innehållet i ett preparat
måste vara för att klassificeras som kosttillskott. Det innebär att ”vanliga” livsmedel, till
exempel nypon- och nässelpulver, kan vara kosttillskott om de följer reglerna i föreskrifterna. Säljs dessa produkter som pulver för soppa är det inte ett kosttillskott, eftersom det
då inte handlar om små uppmätta doser. Danmark och Finland har genom nationell lagstiftning infört minimihalter för näringsämnen (vitaminer och mineraler) i kosttillskott,
enligt vilka den dagliga dosen av näringsämnen ska vara minst 15 procent av det dagliga
referensintaget, DRI (eller det synonyma uttrycket referensintaget, RI). I Sverige finns
inte sådana gränsvärden, utan det är företaget som avgör om produkten ska betecknas
som kosttillskott. Kontrollmyndigheten kontrollerar om livsmedlet uppfyller definitionen
för kosttillskott.
Verksamma substanser i kosttillskott kan bland annat vara vitaminer och mineraler, växter, fibrer, svampar och dess sporer, kemiska substanser, bakteriekulturer och ingredienser med animaliskt ursprung, t.ex. fiskolja. Enligt 2 § i kosttillskottsföreskriften delas de
verksamma ingredienserna i kosttillskott in i tre kategorier:

Näringsämnen avser här vitaminer och mineralämnen, men kan i andra sammanhang
ha vidare betydelse.

Ämnen med näringsmässig verkan är andra ämnen än näringsämnen som bidrar till
att täcka kroppens behov av sådana, till exempel aminosyror, omega 3-fettsyror och
svavelföreningar, till exempel metylsulfonylmetan (MSM).

Ämnen med fysiologisk verkan är ämnen som påverkar kroppens processer, till
exempel för viktminskning eller prestationshöjning. I denna kategori ingår också ofta
växter och växtextrakt, till exempel dendrobiumextrakt (från Dendrobium nobile) och
synefrin som framställs från citrusskal (Citrus aurantium). Andra substanser kan
förekomma naturligt i vissa växter, men framställs numera oftast syntetiskt. Ett exempel på detta är DIM (dinidolylmetan eller 3,3–dinidolylmetan). DIM är en substans
7
som uppges hämma omvandlingen av testosteron till östrogen i kroppen och som
naturligt finns i kålväxter som broccoli, kål och brysselkål, men som också kan framställas syntetiskt. Ett annat exempel är beta-fenyletylamin, som är nära besläktat med
amfetamin och förekommer naturligt i bland annat kakao.

Vitaminer och mineraler som får användas i kosttillskott listas i bilaga 1 i förordning
1170/2009 1. I bilaga II i samma förordning anges vilka vitamin- och mineralkällor de
får komma ifrån. Orsaken är att dessa föreningar har utvärderats av Efsa och anses
vara säkra. Andra föreningar, som nickel, kobolt, vanadin och kolloidalt silver, får
alltså inte användas.
0F0F0F0F0F
Syften med kosttillskott
Vissa kosttillskott kan användas för flera syften, medan andra har speciella användningsområden. Observera att Livsmedelsverket anser att för friska personer ger en varierad
kost de näringsämnen som kroppen behöver. För vissa riskgrupper, till exempel gravida,
ammande och spädbarn, finns uttalade råd om att vara mycket försiktig med kosttillskott.
För andra grupper finns rekommendationer från Livsmedelsverket om att komplettera
med kosttillskott, till exempel vitamin D till barn, äldre och personer med begränsad utevistelse. Även folsyra och järn rekommenderas till vissa grupper i befolkningen.
Nedan följer exempel på användningsområden för kosttillskott. Observera att ingen värdering görs av hälsorisk eller avvikelser i till exempel märkning. Uppräkningen är bara
tänkt att exemplifiera vad som finns på marknaden.
För kroppens normala funktioner: Vitaminer och mineraler spelar roll i många processer i kroppen. Andra ämnen, som omega 3-fettsyrorna DHA och EPA bidrar till hjärtats
normala funktion.
Detox: Detoxprodukter är enligt tillverkarna avsedda att rena kroppen inifrån. Dessa produkter kan innehålla örter eller gräsarter, men också mineraler, till exempel zeolit, eller
vulkansand. I marknadsföringen av produkter med zeolit och vulkansand påstås dessa
ofta binda gifter och avlägsna dem från kroppen.
Prestationshöjning: Prestationshöjande, ”uppiggande” substanser i kosttillskott är avsedda att öka muskelvolymen och/eller uthålligheten hos idrottare. Sådana kosttillskott
innehåller ofta koffein med eller utan ytterligare kemiska substanser, till exempel syntetiskt synefrin, och/eller växtextrakt, som till exempel dendrobium- och rhododendronextrakt. Andra produkter kan innehålla substanser som kan anges kunna påverka hormonsystemet, till exempel aromatashämmare och testosteron.
1
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1170/2009 av den 30 november 2009 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/46/EG och Europaparlamentets och rådets
förordning (EG) nr 1925/2006 beträffande förteckningarna över vitaminer och mineralämnen och
former av dessa som får tillsättas i livsmedel, inbegripet kosttillskott.
8
Viktminskning: Vissa ämnen i kosttillskott anges vara fettförbrännande, andra anges
minska aptiten. Med sådana påståenden kan produkten komma att klassificeras som läkemedel (se avsnittet om klassificering av läkemedel). De bantningsprodukter som för
närvarande finns på marknaden innehåller till exempel nikotinsyra, koffein, synefrin,
grönt te, extrakt av grönt te eller forskolin. I bantningssyfte kan även fiberprodukter
ingå i kosttillskott i syfte att ge mättnadskänsla.
EXEMPEL
Synefrin, som strukturellt och funktionsmässigt liknar efedrin, kan utvinnas ur pomerans
(Citrus aurantium) eller framställas syntetiskt. Livsmedelsverket bedömer i dagsläget att
doser på mer än 40 mg synefrin/dag eller innehåll av synefrin och koffein i samma produkt
kan innebära en hälsorisk. Det finns två strukturella varianter av synefrin, nämligen paraoch meta-synefrin. Det är störst hälsorisker med meta-synefrin och det är denna form som
framför allt framställs syntetiskt. Synefrin kan påverka hjärt- och kärlsystemet, ge högt
blodtryck och öka risken för hjärtrytmrubbningar.
9
4 Närliggande produktkategorier
som inte är kosttillskott
Begreppet ”kosttillskott” används av allmänheten ofta för helt andra produktkategorier
än de som avses i lagstiftningen. Exempelvis kan olika typer av livsmedel för idrottare,
sportprodukter eller måltidsersättningar som ger betydande energitillskott, ibland inrymmas under begreppet kosttillskott, vilket alltså är en oriktig beteckning för dessa livsmedel.
Kosttillskott är till sin märkning också snarlika läkemedel och medicintekniska produkter
som faller under annan lagstiftning.
Läkemedel
Livsmedel definieras i förordning (EG) nr 178/2002 2, artikel 2, som alla ämnen eller produkter, oberoende av om de är bearbetade, delvis bearbetade eller obearbetade, som är
avsedda att eller rimligen kan förväntas förtäras av människor. Livsmedel inbegriper
drycker, tuggummi och alla ämnen, inklusive vatten, som avsiktligt tillförts livsmedlet
under dess framställning, beredning eller behandling. Livsmedel inbegriper inte läkemedel i den mening som avses i direktiv 65/65/EEG 3 och 92/73/EEG 4.
1F
1F1F1F1F2F
2F2F2F3 F
I 1 § läkemedelslagen (1992:859) definieras läkemedel som substans eller substanser som
säljs med uppgift om att de kan bota, förebygga eller behandla sjukdomar eller som genom farmakologisk, immunologisk eller metabolisk verkan kan återställa, korrigera eller
modifiera fysiologiska funktioner.
Läkemedelsverket bedömer om en produkt omfattas av läkemedelsdefinitionen. Om en
produkt som är märkt som kosttillskott klassificeras som läkemedel är det alltså inget
livsmedel enligt definitionen av livsmedel i artikel 2 i förordning 178/2002. Klassificeringen görs av Läkemedelsverket utifrån en helhetsbedömning baserad på ingående substanser, doseringsanvisning, syfte, påståenden, produktnamn med mera I vissa fall kan de
verksamma ämnena i kosttillskott vara samma ämnen som finns i godkända läkemedel,
men där till exempel dosen i kosttillskottet är lägre än i läkemedlet eller att produkten
marknadsförs med andra effekter än för läkemedel.
2
Europaparlamentets och rådets förordning (E G) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning om inrättande av Europeiska myndigheten för
livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som rör livsmedelssäkerhet.
3
Rådets direktiv 65/65/EEG av den 30 juni 1965 om tillämpning av bestämmelser som fastställs
genom lagar eller andra författningar eller som gäller farmaceutiska specialiteter.
4
Rådets direktiv 92/73/EEG av den 22 september 1992 om utökad räckvidd för direktiv
65/65/EEG och 75/319/EEG om tillämpning av lagar och andra författningar beträffande läkemedel och fastställande av ytterligare bestämmelser som rör homeopatika.
1F1F1F1F
2F2F2F
10
Utöver de produkter som faller in under definitionen av läkemedel i 1 § läkemedelslagen,
och därmed är läkemedel, ska läkemedelslagen tillämpas på de varor som räknas upp i
Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2011:15) om tillämpning av läkemedelslagen
(1992:859) på vissa varor, till exempel efedrin.
Det förekommer att homeopatiska preparat är felaktigt märkta som kosttillskott. Enligt
regler inom EU är homeopatika läkemedel. I Sverige ska homeopatiska produkter vara
registrerade hos Läkemedelsverket och märkta som läkemedel. Homeopatiska läkemedel
tillverkas genom ett speciellt spädningsförfarande som kallas potensering. Till skillnad
från kosttillskott, som ska vara koncentrerade källor av de verksamma ämnena, är homeopatika utspädda substanser.
Medicintekniska produkter
Genom 2 § lagen (1993:584) om medicintekniska produkter definieras medicintekniska
produkter som produkter som enligt tillverkarens uppgift bland annat ska användas för att
påvisa, förebygga, övervaka, behandla eller lindra en sjukdom, skada eller funktionsnedsättning eller ändra en fysiologisk process. Exempel på medicintekniska produkter, som
riskerar att förväxlas med kosttillskott, är tabletter med substanser som inte omsätts
i kroppen, men som har kapacitet att binda fett från livsmedel, vilket minskar upptaget
av fett i kroppen från livsmedel.
Märkningen av och innehållet i medicintekniska produkter är ofta mycket snarlik kosttillskottens. Se vidare avsnittet Märkningskrav för medicintekniska produkter.
I bilaga 1 till Livsmedelsverkets vägledning till förordningen om närings- och hälsopåståenden beskrivs förhållandet mellan reglerna för livsmedel, läkemedel och medicintekniska produkter.
Andra kategorier av livsmedel
Nedan beskrivs ett antal livsmedelskategorier som ofta oriktigt benämns som eller
blandas ihop med ”kosttillskott”, men som omfattas av annan lagstiftning än kosttillskottsreglerna. Det kan dels bero på att produkten har för högt energiinnehåll, dels på
mängden av substansen i produkten är för låg.
Vanliga livsmedel
Vanliga livsmedel med eller utan tillsatta vitaminer, mineraler eller ”andra ämnen” är inte
kosttillskott. Exempel på sådana produkter är energidrycker, frukt- och grönsaksshots,
vitaminvatten och teer. Dryckeskoncentrat ingår också här.
Sötningsmedel
Sötningsmedel intas på samma sätt som kosttillskott, i små uppmätta doser, men har annat användningsområde än kosttillskott.
11
Tuggummi
Tuggummi är normalt ett vanligt livsmedel. Tuggummi kan i vissa fall också ha tillsatts
betydande mängder av ämnen med näringsmässig eller fysiologisk verkan och kan i dessa
fall räknas som kosttillskott.
Livsmedel för särskilda näringsändamål och vissa specifika livsmedelsgrupper
Fram till och med den 19 juli 2016 gäller Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS
2000:14) om livsmedel för särskilda näringsändamål. Från den 20 juli 2016 upphör föreskrifterna att gälla och förordning 609/2013 5 med dess specifika reglerade rättsakter börjar tillämpas. De kategorier av livsmedel som hittills ingår i gruppen livsmedel för särskilda näringsändamål kommer då att antingen definieras som ”vanliga” livsmedel och
ska uppfylla de allmänna kraven i lagstiftningen eller definieras som sådana livsmedel
som ska uppfylla reglerna i förordning 609/ 2013.
2F3F3F3F4F
Livsmedel för idrottare
Det finns ett antal produkter med stor variation i sin sammansättning som har utvecklats
för idrottare, med syftet att öka prestation och muskelmassa eller ge snabb återhämtning
efter ett träningspass. Flera olika beteckningar kan användas för dessa produkter, som
gainer (produkt för den som vill öka i vikt och muskelmassa), proteinpulver, proteinbars
eller sportdryck. Kännetecknande för produkterna är att de till skillnad från kosttillskott,
ger ett betydande tillskott av de energibärande näringsämnena protein eller kolhydrater.
De innehåller dessutom ofta tillsatta vitaminer, mineralämnen och vissa aminosyror. De
intas ofta skopvis eller i andra uppmätta portioner, men i betydligt större mängd än vad
som gäller för kosttillskott. Livsmedel för idrottare regleras genom Livsmedelsverkets
föreskrifter om livsmedel för särskilda näringsändamål SLVFS 2000:14 till och med den
19 juli 2016.
Vätskeersättningar
Vätskeersättningar består av en blandning av salter och socker. Produkterna ska intas vid
vissa medicinska tillstånd med risk för uttorkning, till exempel vid diarré eller kräkningar.
Denna livsmedelskategori utgör inte kosttillskott, utan regleras genom Livsmedelsverkets
föreskrifter SLVFS 2000:14 till och med den 19 juli 2016. Därefter kommer vätskeersättningar att regleras som FSMP (livsmedel för speciella medicinska ändamål) genom förordningen (EU) nr 609/2013 och de särskilda regler som tas fram under denna förordning.
5
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 609/2013 av den 12 juni 2013 om livsmedel
avsedda för spädbarn och småbarn, livsmedel för speciella medicinska ändamål och komplett
kostersättning för viktkontroll och om upphävande av rådets direktiv 92/52/EEG, kommissionens
direktiv 96/8/EG, 1999/21/EG, 2006/125/EG och 2006/141/ EG, Europaparlamentets och rådets
direktiv 2009/39/EG och kommissionens förordningar (EG)
nr 41/2009 och (EG) nr 953/2009.
12
Livsmedel för viktkontroll
Livsmedel för viktkontroll är energireducerad måltidsersättning och kostersättning som
kan ätas direkt eller efter att ha blandats med vatten. Även om energimängden är mer
begränsad än i ”vanliga” måltider är livsmedel för viktkontroll inte kosttillskott. Måltidsersättningar och kostersättningar för viktkontroll regleras av SLVFS 1997:30 och SLVFS
2000:14. Från och med den 20 juli 2016 regleras kompletta kostersättningar för viktkontroll av förordning (EU) nr 609/2013 och de särskilda regler som tas fram under denna
förordning.
13
5 Märkning av kosttillskott
Kosttillskottsföreskrifterna, LIVSFS 2003:9, anger att livsmedel som uppfyller kraven
enligt föreskrifterna ska märkas med beteckningen kosttillskott. Huvudsyftet med märkningsreglerna är att konsumenten inte ska vilseledas. Beteckningen ska därför framgå
tydligt, oavsett hur den presenteras i märkningen. Det finns inga krav om var i märkningen beteckningen ska finnas, utom att den ska anges på väl synlig plats och i samma synfält som uppgifter om nettokvantitet och eventuell alkoholhalt (se artikel 13 punkt 1 och
5 i förordning 1169/2011).
Tidigare kontrollprojekt visar att cirka 80 procent av de granskade kosttillskotten inte
uppfyller lagstiftningens krav på märkning. Felmärkning innebär vanligtvis inga direkta
hälsorisker utom i vissa fall, till exempel om en allergen inte deklareras. Däremot kan
innehållet av olämpliga substanser eller växter, även om de anges korrekt i märkningen,
vara en större risk än om vissa av de föreskrivna märkningsuppgifterna inte finns med.
Utöver de uppgifter som är föreskrivna för livsmedel generellt genom förordning
1169/2011 6 samt för kosttillskott genom kosttillskotts-föreskrifterna kan företagare ge
annan, frivillig information i märkningen. Den frivilliga märkningen ska kontrolleras med
stöd i informationsförordningen eller i annan lagstiftning som syftar till att ge konsumenten relevant och korrekt information om produktens egenskaper och förväntade effekter,
till exempel avseende närings- och hälsopåståenden. Exempel 1 i bilaga 5 visar standardutförandet av de föreskrivna märkningsuppgifterna för kosttillskott. Det finns också
checklistor på Livsteck.net som stöd vid kontroll av kosttillskott och bedömning av närings- och hälsopåståenden om kosttillskott.
3F4F4F4F5F
För livsmedel vars karaktär och egenskaper påverkas av ingrediensernas beredningsform,
dvs. hur ingredienserna är behandlade, ska beredningsformen framgå av märkningen.
Enligt artikel 17.5 (bilaga VI) i förordning 1169/2011 ska uppgifter om livsmedlets fysiska tillstånd eller särskilda behandling finnas i anslutning till beteckningen, till exempel
pulvrisering, koncentrering eller liknande. Sådana uppgifter kan behövas för att inte vilseleda eller för att inte innebära en hälsorisk för konsumenten.
6
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1169/2011av den 25 oktober 2011 om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna, och om ändring av Europaparlamentets
och rådets förordningar (EG) nr 1924/2006 och (EG) nr 1925/2006 samt om upphävande av kommissionens direktiv 87/250/EEG, rådets direktiv 90/496/EEG, kommissionens direktiv
1999/10/EG, Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/13/EG, kommissionens direktiv
2002/67/EG och 2008/5/EG samt kommissionens förordning (EG) nr 608/2004.
14
Kosttillskott som baseras på växter
I kosttillskott ingår ofta växter eller växtbaserade extrakt (botanicals). Namnen på alla de
ingående arterna ska anges i ingrediensförteckningen och i förteckningen över verksamma substanser, liksom halt av respektive art eller verksamt ämne i växten. Att bara ange
en blandning växtarter är inte tillåtet.
Inom Norden har myndigheterna enats om att undantag kan medges från kravet på att
ange den aktiva substansen för växter där uppgifter om aktiv substans i växterna saknas
(8 § p 1 LIVSFS 2003:9). För denna kategori av produkter kan det vara svårt att avgöra
om produkten utgör en koncentrerad källa (2 § p 2 LIVSFS 2003:9). Enligt 10 § i samma
föreskrift ska mängderna av näringsämnen och ämnen med näringsmässig eller fysiologisk verkan anges i numerisk form. Om ingrediensen är ett extrakt ska innehållet av
extraktet anges numeriskt.
För växter där den aktiva substansen är känd bör substansen ingå i uppräkningen över
verksamma ämnen, till exempel synefrin i pomeransskal.
Växtnamn anges inte alltid på samma sätt på alla produkter, vilket tidigare kontroller har
visat. Ibland anges det svenska namnet, ibland det latinska. Ibland anges bara den första
delen av det latinska namnet, dvs. den del som anger vilken familj växten tillhör. I andra
fall av märkning kan det engelska trivialnamnet anges eller till och med det namn växten
har i ursprungslandet. Ett exempel från kontrollen är helig basilika, med det engelska
trivialnamnet Holy basil eller Sacred basil. På latin heter växten Ocimum tenuiflorum och
på hindi heter den tulsi. Alla dessa namn på växten kan förekomma i ingrediensförteckningar till kosttillskott.
Livsmedelsverket anser att det svenska artnamnet på växten, till exempel maskros och
svartpeppar, ska användas i ingrediensförteckningen. Om svenskt namn saknas bör det
latinska namnet med både släktnamn och artnamn användas. Vid kontroll ska tillverkare
kunna verifiera märkningen, det vill säga bland annat visa dokumentation som styrker
ingrediensförteckningen, till exempel de latinska namnen på arter som har använts vid
extraktion av ämnena.
Extraktions- och lösningsmedel som har använts ska inte anges i märkningen, men ska
kunna anges vid kontroll hos tillverkaren. Om medlen finns kvar i den färdiga produkten
ska de naturligtvis anges som andra ingredienser. Olika extraktions- och lösningsmedel
löser ut olika mycket av olika verksamma ämnen. Vanligtvis används etanol som lösningsmedel. (Se exempel 2 i bilaga 5 med exempel på märkning av kosttillskott med
växtextrakt.)
15
Kosttillskott som baseras på djur
eller andra organismer
På kosttillskott som baseras på djur eller andra organismer, till exempel extrakt från djurorgan, alger eller svampar, bör samma krav ställas som på kosttillskott baserade på växter. Ingrediensen ska då antingen anges med ett svenskt namn eller, när det saknas, med
vetenskapligt (latinskt) namn. Det vetenskapliga namnet innefattar både släktnamn och
artnamn.
I vissa kosttillskott, till exempel fiskoljor, är inte fiskarten som den verksamma substansen härrör ifrån i sig av betydelse. De verksamma substanserna i fiskolja är omega 3fettsyrorna DHA och EPA. Innehållet av dessa ämnen ska framgå i märkningen. Den
specifika beteckningen, alltså artnamnet på varje enskild fiskart varifrån oljan har utvunnits, kan utelämnas. Detta har stöd i informationsförordningens artikel 18.4 och bilaga
VII.
I vissa kosttillskott är det bakteriestammar eller enzymer som är den komponent som i
märkningen anges som de substanser som kännetecknar produkten och som därmed anges
ha näringsmässig eller fysiologisk verkan. Bakteriestammar bör anges med vetenskapligt
namn och sträng, som Lactobacillus casei F19 och Lactobacillus plantarum 2592.
Effekten av bakteriekulturer eller enzymer är inte i sig kopplade till deras vikt i dosen,
utan till aktivitet som definieras på olika sätt för bakteriekulturer och enzymer. I märkningen bör enzymer och bakteriekulturer anges i numerisk form. Vid kontroll bör företagaren kunna ange bakteriekulturens eller enzymernas aktivitet i den enhet som är relevant.
Ospecificerade blandningar av ingredienser
Ett mycket vanligt märkningsfenomen, framför allt på kosttillskott från USA, är så kallade ”proprietary blends” eller andra ”blends”, blandningar av ingredienser under ett visst
varumärke. I märkningen anges ett numeriskt värde för blandningen av ämnen i sin helhet, utan att de enskilda ingredienserna i blandningen deklareras mängdmässigt enligt
kosttillskottsföreskriften. Sådan märkning är således inte tillåten. Att det inte framgår hur
mycket av de verksamma ämnena som finns i ett kosttillskott kan innebära hälsorisker.
Halten kan också ha betydelse för om ett ämne ska klassas som läkemedel eller inte.
Medicinska påståenden
Information som anger eller antyder att ett livsmedel kan bota, lindra eller skydda mot
sjukdomar är medicinska påståenden. Sådana påståenden är inte tillåtna för livsmedel,
inklusive kosttillskott, enligt artikel 7.3 i informationsförordningen.
16
Artikel 14.1a i förordning 1924/2006 7 medger dock att godkända hälsopåståenden om
minskad riskfaktor för sjukdom får göras. Det måste då framgå att den specifika substansen i ett livsmedel kan, men inte nödvändigtvis, minska en av många riskfaktorer för den
sjukdom som påståendet gäller och att en ändring av en av dessa riskfaktorer kan, men
inte behöver ha positiv effekt (se artikel 14
i den förordningen).
4F5F5F5F6 F
Exempel på medicinska påståenden och läkemedelssubstanser i ett kosttillskott baserat på
växtextrakt finns i exempel 2 i bilaga 5.
Märkningskrav för läkemedel
Det kan ibland vara svårt att skilja på kosttillskott och registrerade läkemedel. Vissa uppgifter bland märkningskraven för läkemedel kan ge vägledning om att produkten inte
utgör ett kosttillskott. Dessa uppgifter är:

Uppmaningen Förvaras utom syn- och räckhåll för barn

Uppmaningen Läs bipacksedeln noga före användning

Godkännandenumret för försäljning: MT nr XXXXX (5 siffror), ibland på undanskymd plats

Nordiskt varunummer: Vnr XX XX XX (6 siffror), lätt att hitta på förpackningen

Läkemedlets namn med punktskrift

Naturläkemedel ska märkas med ordet ”Naturläkemedel”, traditionella växtbaserade
läkemedel anges som ”Traditionella växtbaserade läkemedel”, växtbaserade läkemedel anges nästan alltid som ”Växtbaserade läkemedel”

Observera också att det inte finns något krav på att läkemedel ska märkas med just
ordet ”läkemedel”

Godkända läkemedel i Sverige är sökbara på Läkemedelsverkets webbplats
I exempel 5 i bilaga 5 ges exempel på märkning av läkemedel.
Märkningskrav för medicintekniska produkter
För medicintekniska produkter finns en konkret märkningsuppgift som skiljer denna
produktkategori från kosttillskott. Medicintekniska produkter ska vara försedda med
CE-märkning. Uppgiften "Medicinteknisk produkt" behöver dock inte anges i produktens
märkning.
7
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1924/2006 av den 20 december 2006 om
näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel.
17
Produkter med oklar kategoritillhörighet
För vissa produkter kan det ibland vara svårt att bedöma om beteckningen är korrekt för
produkten, alltså om den är ett kosttillskott eller någon annan kategori av livsmedel.
Exempel på produkter i detta gränsland är vissa produkter avsedda för idrottare. Pre
Work-out-produkter (PWO) och Post-Workoutprodukter, som intas före respektive efter
träning, är ofta sammansatta av kreatin, aminosyror, växtextrakt, maltodextrin och andra
substanser. Energiinnehållet per rekommenderad dos uppgår ofta till 40-80 kcal i sådana
produkter.
För produkter med oklar kategoritillhörighet bör kontrollmyndigheten ha en dialog med
företagaren om dennes skäl att ge produkten beteckningen ”kosttillskott” eller annan kategoribeteckning. Om inte beteckningen uppenbart strider mot villkoren för kosttillskott,
till exempel genom att ge ett betydande tillskott av energi vid rekommenderad dos, bör
företagarens beteckning accepteras. Om ett livsmedel som uppfyller definitionen för kosttillskott, men inte är märkt enligt kosttillskottföreskriften, är det fråga om en felmärkt
produkt.
Produkter som presenteras som kosttillskott
utan att vara livsmedel
Det finns produkter på marknaden som inte är kosttillskott, men som ändå säljs som sådana, trots att de inte är livsmedel över huvud taget. Några aktuella exempel på detta är
kosttillskott för djur och kolloidalt silver, vilket är en vattenreningsprodukt, som i butiker
ibland saluhålls och står på samma hyllor som kosttillskott. Detta är vilseledande information, eftersom produkterna inte uppfyller definitionen på livsmedel.
Närings- och hälsopåståenden om ingredienser eller ämnen i kosttillskott är frivilliga
uppgifter.
Näringspåståenden anger till exempel att ett livsmedel innehåller eller har hög halt av
något eller några vitaminer, mineraler eller av annat ämne.
Hälsopåståenden anger att det finns en viss och beskriven hälsoeffekt av en viss substans i livsmedlet. Hälsopåståenden kan också ange att produkten bidrar till att minska en
riskfaktor för en namngiven sjukdom. Närings- och hälsopåståenden kan även vara bilder,
diagram eller annan grafisk framställning, till exempel illustrationer som tydligt visar
exempelvis smärta, friska eller vältränade personer. Beskrivningar av hälsoeffekten av till
exempel näringsämnen eller bakteriekulturer i märkning, informationsmaterial eller muntligt är hälsopåståenden.
18
Om sådana påståenden görs måste reglerna för närings- och hälsopåståenden följas.
Reglerna fastställs i förordning (EG) nr 1924/2006. I princip gäller att bara godkända
närings- och hälsopåståenden får göras.
EXEMPEL
Exempel på tillåtet näringspåstående:
- Rik på kalcium
Exempel på godkända hälsopåståenden:
- Kalcium bidrar till normal muskelfunktion.
- Kalcium är nödvändigt för att barns benstomme ska växa och utvecklas normalt
Exempel på godkänt hälsopåstående om minskad riskfaktor för sjukdom:
- Tuggummi sötat med 100 procent Xylitol har visat sig minska dental plack.
- Hög nivå av plack utgör en riskfaktor för utveckling av karies hos barn.
Exempel på icke specificerade hälsopåståenden som måste åtföljas av godkända
hälsopåståenden som förklarar det icke specificerade hälsopåståendet
- Med viktiga vitaminer
- Bidrar till din hälsa
Se exempel på godkända respektive icke godkända närings- och hälsopåståenden
i bilaga 5.
På kommissionens webbplats finns en engelskspråkig databas som innehåller samtliga
påståenden som har blivit godkända respektive icke godkända i beslutsprocessen, se
bilaga 4.
Näringsdeklaration när närings- och hälsopåståenden görs om kosttillskott
I reglerna för närings- och hälsopåståenden anges att näringsdeklaration är obligatorisk
när sådana påståenden görs. Märkningskravet är bara relevant för andra kategorier av
livsmedel än kosttillskott. I artikel 7 i dessa regler anges att näringsinnehållet i kosttillskott ska följa reglerna för kosttillskott. Därmed ska inte näringsdeklaration av innehållet
av bland annat energi, protein eller fett anges på kosttillskott. Skälet är att innehållet av
dessa energibärande komponenter ska vara försumbart och därmed inte relevant att ange.
Hälsopåståenden om botanicals
Förslag till generella hälsopåståenden om gynnsam effekt av växtextrakt, så kallade
botanicals, har lämnats till Efsa för utvärdering inför godkännandeproceduren inom EU.
Hälsopåståendena ingår i kategorin artikel 13.1-påståenden i förordning (EG) nr
1924/2006.
Utvärderingsprocessen har blivit mycket utdragen vilket har medfört att de artikel 13.1hälsopåståenden om botanicals som lämnades till Efsa för utvärdering före den 31 januari
2008 är ännu tillåtna i väntan på beslut om godkännande eller icke godkännade. Företagarna ska därmed vid kontroll kunna visa att hälsopåståendena om botanicals de gör i
märkning av produkterna har inlämnats till Efsa för utvärdering före den 31 januari 2008.
Vid förfrågan ska de också kunna hänvisa till vetenskapligt stöd för hälsopåståendet.
Varje specifikt hälsopåstående om botanicals som har lämnats till Efsa utvärdering kan
19
tas fram från Efsas databas, se bilaga 4. Sökmotorn omfattar både pågående och avslutade
utvärderingar.
De hälsopåståenden om botanicals som lämnades in till Efsa i enlighet med artikel 13.2 i
förordning 1924/2006 och som inte ännu har genomgått godkännandeproceduren får göras tills en rättsakt om godkännande eller icke godkännande träder ikraft. Företagare ska
vid kontroll kunna uppvisa vetenskaplig dokumentation som styrker hälsopåståendet och
den rekommenderade dosen samt att beredningsmetoden av botanicals motsvarar
den som beskrivs i anmälan av hälsopåståendet.
Livsmedelsverket har publicerat en vägledning till förordning (EG) nr 1924/2006 som till
största delen är tillämpbar även för kosttillskott. I märkning av kosttillskott ges ofta även
annan information som är mer specifik för denna kategori.
Observera att vissa produkter kan innehålla substanser som gör att produkten kan klassificeras som läkemedel och då ska följa läkemedelslagstiftningen. Exempel är laktulos och
monakolin K, som utifrån de doser som krävs enligt villkoren för det godkända hälsopåståendet, gör att produkterna kan klassificeras som läkemedel. Se vidare i Ämnesguiden.
Vetenskapligt stöd
Endast hälsopåståenden som efter utvärdering av Efsa visar sig ha vetenskapligt stöd kan
bli godkända av kommissionen. Livsmedelsverket anser det därför vilseledande enligt
artikel 7.1 a i informationsförordningen att ange ”dokumenterad effekt”, även om hälsoeffekten av substansen har fått vetenskapligt stöd i till exempel forskningsrapporter.
Beskrivning av funktion i kroppen
Förordningen om närings- och hälsopåståenden beskriver villkoren för att göra hälsopåståenden. Endast godkända hälsopåståenden och allmänna, ospecifika hälsopåståenden
som åtföljs av ett relevant godkänt hälsopåstående i enlighet med artikel 10.3 i förordning
(EG) nr 1924/2006 får göras.
Påståenden om förbättrat utseende
Påståenden om att substanser eller produkter kan resultera i ökad lyster i håret, förbättrad
andedräkt, reducerade rynkor etc. är inte hälsopåståenden enligt definitionen i förordning
(EG) nr 1924/2006. De omfattas därmed inte heller av villkoren i denna förordning. Det
finns inga specifika rättsakter som reglerar skönhetspåståenden (beauty claims), utan de
omfattas av de generella märkningsreglerna. Om skönhetspåståenden görs i märkning
eller annan marknadsföring ska företagaren kunna uppvisa vetenskapligt stöd för dessa, i
annat fall är de att beteckna som vilseledande enligt artikel 7 i förordning (EU)
1169/2011. Gränsdragningen mellan hälsopåståenden och skönhetspåståenden måste
avgöras från fall till fall.
En europeisk sammanslutning av kosttillskottsföretag, Food Supplements Europe, har
utarbetat riktlinjer för gränsdragning mellan hälsopåståenden och skönhetspåståenden
samt för hur vetenskapliga studier bör vara uppbyggda i syfte att utveckla substanser
och produkter för ökad skönhet, se bilaga 4.
20
Andra påståenden
Naturlig
Begreppet "naturligt" bör användas med försiktighet i märkningen av kosttillskott. Kosttillskott utgörs till övervägande delen av processade råvaror och överensstämmer därmed
inte Livsmedelsverkets tolkning av begreppet ”naturlig”. För att inte riskera att vilseleda
konsumenten om kosttillskottets natur kan det vara tydligare att i relevanta fall ange att
kosttillskottet eller substanser i kosttillskottet framställs ur en naturlig råvara.
Bör inte ätas av …
Kosttillskott, liksom alla andra livsmedel, ska ha en sammansättning som inte medför
hälsorisker. Kosttillskottens sammansättning och eventuella innehåll av allergener måste
därför anges i märkningen. Innehåll av vissa ingredienser medför krav att i märkningen
ange att livsmedlet har hög halt av ingrediensen eller att vissa konsumentgrupper bör
undvika livsmedlet. Exempel på sådana ingredienser är växtsteroler, aspartam, glycyrrhizinsyra (i lakrits) och koffein. Detta anges i informationsförordningen. Andra varningar
bör bedömas från fall till fall. Varningar, till exempel om att produkter inte bör konsumeras av personer med hjärtsjukdom, diabetes eller ledbesvär, gravida, barn eller ammande
kan ha ett berättigande om företagaren kan ange skälen för denna varning.
21
6 Risker med kosttillskott
Det är livsmedelsföretagaren som har ansvaret för att de livsmedel som släpps ut på
marknaden är säkra och rätt märkta. Erfarenheterna från de senaste årens kontroll pekar
på några riskfaktorer som bör beaktas när man bedömer om ett kosttillskott är en hälsorisk. Risker i första hand förknippade med kosttillskott är:





Överdosering av vissa verksamma substanser i förhållande till den dos som ger
”optimal” effekt, det vill säga doser anges som kan innebära hälsorisker.
Produkten innehåller substanser som vanligen leder till att den klassificeras som
läkemedel eller andra (hälsofarliga) substanser som inte får ingå i livsmedel.
Produkten innehåller odeklarerade substanser.
Produkten innehåller tungmetaller (främmande ämnen).
Studier saknas som avgör vid vilken dos ett kosttillskott kan vara en hälsorisk.
Ingredienser
Ingredienser som kan medföra att produkten läkemedelsklassas
Flera produkter som betecknas och marknadsförs som kostillskott innehåller växter eller
substanser som kan göra att produkterna klassificeras som läkemedel. Många växter, som
används som traditionella kinesiska mediciner (TCM) i Asien, kan också förekomma i
kosttillskott och vara märkta enligt kosttillskottsreglerna. Likaså kan ayurvedaprodukter
vara antingen läkemedel eller kosttillskott. TCM och ayurveda är exempel på traditionell
läkekonst. Vid kontroll bör extra uppmärksamhet ägnas åt sådana produkter, eftersom de
genom märkning eller innehåll kan klassificeras som läkemedel.
Vissa växter klassificeras som läkemedel om de har medicinsk användning enligt 1§ läkemedelslagen (1992:859). Exempel på detta är sågpalm/sågpalmetto som används mot
lätta prostatabesvär. Senna, efedrin GABA (gamma-aminosmörsyra), DHEA (dehydroepiandrosteron) och androstendion regleras däremot av Läkemedelsverkets föreskrifter
(LVFS 32011:15) om tillämpning av läkemedelslagen (192:859) på vissa varor. Det innebär att läkemedelslagen ska tillämpas på dessa produkter även när de inte i övrigt uppfylller definitionen på läkemedel i 1 § läkemedelslagen. Vissa växter och beredningar av
växter, som uppfyller förutsättningarna i läkemedelslagen, är registrerade som traditionella växtbaserade läkemedel. Information om vilka växter eller beredningar av växter som
klassificeras som läkemedel finns i Läkemedelsverkets Ämnesguide samt kapitlet Klassificering som läkemedel.
22
Dopning
Ordet dopning (eller doping) används i betydelsen att idrottsutövare förbättrar sin prestationsförmåga med hjälp av vissa substanser.
I lagen (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel regleras användningen av sådana substanser. De som räknas upp är syntetiska anabola steroider, testosteron och dess
derivat, tillväxthormon och kemiska substanser som ökar produktion eller frigörelse av
testosteron och dess derivat eller av tillväxthormon. De här substanserna får bara säljas
eller användas för medicinskt eller vetenskapligt syfte. Den som bryter mot lagen kan
dömas till fängelse för dopningsbrott. Användning av dessa substanser betecknas som
dopning. Folkhälsomyndigheten publicerar en vägledande lista över vilka substanser
som faller in under dopningslagens definition. Se bilaga 4 för länk till listan.
Om man upptäcker dopningssubstanser i kontrollen av kosttillskott bör ärendet överlämnas till polisen.
EXEMPEL
Exempel på dopningssubstanser (enligt dopningslagens definition):
Androsteron, droloxifen, androstadiendion, androstatriendion, metyltestosteron, bolandiol,
DHEA, danazol, idoxifen, nandrolon, metandriol, stanozolol, tamoxifen, testolakton, testosteron, vorozol med flera
För fler substanser se ”Expertgruppens förteckning över substanser som utgör dopningsmedel
enligt lag (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel” på Folkhälsomyndighetens
webbplats.
Med dopning avses också substanser som är förbjudna enligt den lista som World AntiDoping Agency (Wada) har upprättat och som tillämpas av Riksidrottsförbundet, och
därmed också av idrotten i allmänhet i Sverige. En substans som klassificeras som dopning i listan innebär inte automatiskt att det är förbjudet att tillsätta den i livsmedel.
Wadas lista, som uppdateras kontinuerligt, bygger inte på lagstiftning, utan på idrottens
egen bedömning av vilka substanser som ska anses förbjudna i idrotts- och/eller tävlingssammanhang.
Fynd i kontrollen av substanser som finns med på Wadas lista, men inte faller under
dopningslagen, ska bedömas enligt livsmedelslagstiftningen. Substanser som enligt
idrotten klassificeras som dopning är ofta, men inte alltid, förenade med hälsorisker.
Hälsofarliga varor
Folkhälsomyndigheten beslutar om hälsofarliga varor enligt Lag (1999:42) samt förordning (1999:58) om förbud mot vissa hälsofarliga varor. Lagen gäller varor som på grund
av sina egenskaper medför fara för människors liv eller hälsa och som används eller kan
antas andvändas i syfte att uppnå berusning eller annan påverkan.
23
Förbud mot utsläppande på marknaden gäller för de substanser/produkter, som är listade
enligt denna förordning. Förbuden är rikstäckande. Ett exempel är DMAA (1,3 -dimetylamylamin) som har påträffats i prestationshöjande kosttillskott vid tidigare kontroller.
Om sådana substanser påträffas bör ärendet överlämnas till polisen, eftersom substanserna är förbjudna.
Vitamin- och mineralkällor
Vitaminer och mineraler kan innebära hälsorisker eller vara verkningslösa om andra källor används än de som godkänts i förordning 1170/2009 och i den konsoliderade versionen av förordning 1925/2006. Observera att endast den exakt namngivna formen får förekomma, inte till exempel en variation med komplexbundna vattenmolekyler.
Vitaminer och mineraler som ingår naturligt i råvaror till kosttillskott får ingå utan att
råvaran finns med i rättsakterna. Som exempel kan nämnas vitamin C i acerolakörsbär,
järn i hemoglobinpulver eller vitamin E i vetegroddolja.
Nya livsmedel
Med nya livsmedel (Novel Foods, NF) avses substanser, växter och andra organismer,
som vissa alger eller svampar, som inte har konsumerats i någon större utsträckning
inom EU före den 15 maj 1997. Enligt förordning 258/97 8 får inte sådana livsmedel föras
ut på marknaden om de inte är godkända. I ansökan om godkännande ska företaget visa
att produkten är säker. Många växter, till exempel sådana som används inom TCM/Ayurveda samt syntetiska substanser som förkommer i kosttillskott, kan klassificeras som nya
livsmedel.
5F6F6F6F7F
Kommissionen har lagt upp en lista, Novel Foods Catalogue (Nya livsmedelskatalogen),
över växters, andra organismers och substansers status, det vill säga om de klassificeras
som nya livsmedel eller inte och hur kommissionen har bedömt dem. Vissa livsmedel
som har tagits upp i katalogen kan vara tillåtna i kosttillskott, men inte i andra livsmedel.
Om en växt bedöms vara ny får livsmedel innehållande växten inte saluföras utan att
denna växt först har godkänts. Observera att Nya livsmedelskatalogen inte är uttömmande
och inte heller rättsligt bindande, utan är bara medlemsstaternas och kommissionens bedömning av om ett livsmedel eller en ingrediens omfattas av förordningen. Utifrån medlemsstaternas frågor uppdateras den kontinuerligt. Det tar oftast också tid från det att
kommissionen har bedömt en växt eller substans som nytt livsmedel tills den förs in i
katalogen, se bilaga 4.
8
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 258/97 av den 27 januari 1997 om nya livsmedel och nya livsmedelsingredienser.
24
Flera substanser, som hallonketoner och DIM (dinidolylmetan eller 3,3-dinidolylmetan),
som förekommer naturligt i hallon respektive kålväxter, kan utvinnas ur växter eller
framställas syntetiskt. Om substansen är framtagen ur växter kan den vara tillåten förutsatt att växten i sig inte är ett nytt livsmedel. Om den däremot är framställd syntetiskt
klassificeras den oftast som nytt livsmedel. Det åligger företagaren att visa hur substansen
är framtagen.
På kommissionens webbplats finns en förteckning över alla ansökningar om godkännande
enligt nya livsmedelsförordningen. Förteckningen innehåller också information om
ansökningarnas status, det vill säga som godkända, vilande eller återkallade.
Vid bedömning av om en produkt är ett nytt livsmedel är extraktionsmetoden också av
betydelse. I regel betraktas inte vattenextrakt eller extrakt upp till 20 procent etanol som
nya livsmedel.
Exempel på växter och substanser som definieras som nya livsmedel är växtsteroler och
växtsterolestrar, lykopen samt oljor från alger och chiafrön som innehåller omega 3-fettsyror. De flesta godkännanden har specifika användningsområden och är därmed otillåtna
i andra sammanhang.
Utvärderingarna av nya livsmedel gäller bara risken för negativa hälsoeffekter, inte eventuella gynnsamma effekter.
Förordningen om nya livsmedel är under omarbetning och en ny förordning kommer
troligen att antas 2015. Den största skillnaden jämfört med nuvarande lagstiftning är att
Efsa kommer att ansvara för riskvärdering av nya livsmedel, nu görs den av livsmedelsmyndigheterna i de enskilda länderna, och att godkännandena kommer att vara allmänna
och inte företagsspecifika som nu. Det kommer att finnas ett ”snabbspår” för godkännande av traditionella livsmedel från tredje land.
25
Dosnivåer
Dosnivåerna av näringsämnen är av stor vikt i kosttillskott. Varken i Sverige eller på EUnivå finns gränsvärden för vitaminer och mineraler i kosttillskott. Doser av näringsämnen
i kosttillskott måste därför bedömas utifrån andra grunder, vid låga doser av ett ämne
utifrån risken att konsumenten blir vilseledd, medan höga doser måste bedömas mot relevanta utvärderingar av hälsorisk.
Efsa har granskat studier och kommit fram till att höga doser av vitaminer och mineraler
som konsumeras under lång tid kan leda till negativa hälsoeffekter. Mycket höga doser
av vitamin D kan till exempel medföra obalans mellan vitamin D och kalcium i kroppen
och leda till njurskador. Nikotinsyra, en komponent i vitamin B3, som används i bland
annat vissa bantningsmedel, är kärlvidgande och kan i höga doser ge obehagliga rodnader
och hjärtklappning. Vitamin B6 i höga doser associeras med nervskador och vitamin A i
höga doser kan ge fosterskador. Höga doser av selen kan orsaka inflammationer i huden
och koppar kan ge illamående och kräkningar 9. Myndigheten har tagit fram UL-värden,
dvs. referensvärden för högsta säkert intag av vitaminer och mineraler. För vissa vitaminer och mineraler är spannet snävt mellan det rekommenderade intaget och skadlig dos.
Mer information om hur dosnivåer kan kontrolleras i praktiken, se kapitlet UL-värden.
8F
Samverkanseffekter
Kosttillskott innehåller ofta flera substanser, vars samverkanseffekter sällan är kända och
som kan utgöra en risk. I vissa fall kan en substans förstärka effekterna, så kallad synergistisk effekt, av en eller flera substanser, i andra fall kan de ha motsatt verkan, så kallad
antagonistisk effekt. Kosttillskottsföreskrifterna anger också att näringsmässiga och fysiologiska effekter av livsmedel eller substanser kan uppnås var för sig eller tillsammans.
Samverkanseffekter, ibland även kallade cocktaileffekter, av substanser i samma preparat
förekommer, men är svåra att kontrollera utifrån lagstiftningen och Efsas riskvärderingar.
Riskvärderingarna tar upp en substans i taget och inte samverkanseffekter, som mycket
sällan är undersökta.
Synergieffekter har iakttagits mellan synefrin och koffein, ämnen som förekommer i prestationshöjande produkter. Synefrin anses kunna orsaka skadliga förändringar i hjärtats
och blodkärlens funktion och i centrala nervsystemet i högre doser. Koffein förstärker
effekten av synefrin och kombinationen har gett upphov till flera rapporterade biverkningar.
9
Scientific Opinion on the Tolerable Upper Intake of Vitamins and Minerals, EFSA (UL-värden),
2006
26
Tungmetaller och andra främmande ämnen
Kosttillskott som baseras på vissa råvaror kan utgöra en risk genom att råvarorna har
höga halter av främmande ämnen, till exempel tungmetaller. Tungmetaller är grundämnen och kan därför inte brytas ner. De cirkulerar ständigt i ett kretslopp mellan mark,
växter och grundvatten. Tungmetaller kan finnas i åkermark som har blivit förorenad
genom till exempel bevattning med vatten av låg kvalitet. Det kan leda till att metallhalten i växter ökar genom att de tar upp tungmetaller via rotsystemet. Hos växtätare kan
då tungmetaller anrikas i vissa inre organ.
Det finns gränsvärden för tungmetallerna bly, kadmium och kvicksilver i kosttillskott,
men inte för till exempel arsenik som också kan vara en hälsorisk. Gränsvärdena regleras
genom förordning (EG) nr 1881/2006 om fastställande av gränsvärden för vissa främmande ämnen i livsmedel. Alla gränsvärden ska tillämpas på kosttillskottet så som det
säljs, exempelvis i tablettform.
I växtbaserade kosttillskott, till exempel ayurvedaprodukter, har höga halter av arsenik,
bly och kvicksilver påträffats vid tidigare undersökningar. För arsenik anges oftast totalhalten, vilket är summan av arsenik i organiska och oorganiska föreningar. Det är den
oorganiska formen av arsenik som kan utgöra en hälsorisk och därför är det nivån av
denna kemiska form som är relevant att bestämma.
Kosttillskott baserade på fiskolja och algolja kan innehålla dioxiner och dioxinlika PCB,
se förordning 1881/2006. Algoljor kan även ha höga halter av näringsämnet jod, se avsnittet UL-värden. Notera även att mikroalger kan klassificeras som nya livsmedel.
Ämnet monakolin K utvinns från fermenterat rött ris och kan ingå i kosttillskott som
aktiv substans. Vissa stammar av jästsvampen bildar toxinet citrinin, som kan påverka
njurarna negativt. Det finns ett gränsvärde för citrinin i kosttillskott som är baserade
på ris som fermenterats med röd jäst (Monascus purpureus).
27
7 Oredlighet och misstänkta brott
mot livsmedelslagstiftningen
Under de senaste åren har medierna då och då uppmärksammat ”fusk med kosttillskott”,
till exempel D-vitaminpreparat som inte har deklarerad halt av vitaminet i tabletterna och
kosttillskott som ”saknar utlovad effekt”. Det kanske allvarligare i medierapporteringen,
med avseende på fusk, har handlat om idrottare som har ätit kosttillskott som eventuellt
har innehållit odeklarerade dopningssubstanser.
Livsmedelsverket anser att provtagning bör vara en viktig del av kontrollen av kosttillskott, dels för att verifiera halter och ingredienser, dels för att upptäcka fusk och oredlighet.
Fusk med kosttillskott sker huvudsakligen på tre sätt:

Kosttillskottet kan vara spetsat med odeklarerade och/eller otillåtna substanser.
Odeklarerade ingredienser kan utgöra en hälsorisk, eftersom konsumenterna inte ges
någon möjlighet att veta vad de äter. Exempel på detta, både i Sverige och Norge, är
potensmedel och viktminskningsprodukter som vid analys har visat sig innehålla
odeklarerade läkemedelssubstanser. Studier i Europa har visat att prestationshöjande
kosttillskott kan innehålla odeklarerade hormoner, bland annat testosteron. USAs
Food and Drug Administration publicerar kontinuerligt varningar på sin webbplats
om bland annat viktminsknings- och prestationshöjande preparat som har visat sig
innehålla odeklarerade och/eller otillåtna substanser.

Kosttillskottet kan ha för låg eller hög halt av deklarerad ingrediens eller helt sakna
deklarerad ingrediens. Avsaknad av utlovad halt är vilseledande. Högre halter än deklarerat kan innebära en hälsorisk. Vissa företag tillsätter mer än deklarerad halt i till
exempel vitamin- och mineraltillskott, för att den deklarerade halten ska uppnås även
vid bäst före-datum. För hög halt av ett ämne kan innebära hälsorisk.

Ingredienserna kan ha annat ursprungsmaterial än angivet. Växtbaserade kosttillskott innehåller växtmaterial som generellt har varierande halter av (verksamma) ämnen. Variationen kan bero på vilken del av växten som används, var växten har odlats
och under vilka förhållanden. Görs extrakt på växten beror halten av det verksamma
ämnet även på vilken extraktionsmetod som använts. Om detta kan vara vilseledande,
eller till och med innebära hälsorisk för konsumenten, beror på hur märkningen är utformad och vilken kunskap tillverkaren har om de ingredienser som används.
En studie från Nordamerika, i vilken bland annat DNA-analys användes, visade att
växtbaserade kosttillskott inte alltid innehåller den angivna växten. Dessutom visade
studien att ytterligare växter blandats i som inte deklarerats i ingrediensförteckningen,
att växtmaterialet varierade mycket och ofta var av dålig kvalitet. Fyllnadsmaterial
28
(ej växtmaterial) visade sig många gånger också finnas i produkterna, utan att vara
deklarerade i ingrediensförteckningen.
Alla avvikelser mot livsmedelslagstiftningen där man misstänker uppsåt eller grov oaktsamhet bör åtalsanmälas. (Se 13, 29 och 30 §§ livsmedelslagen (2006:804).
29
8 Kontroll av kosttillskott
Syftet med livsmedelslagstiftningen är att uppnå hög skyddsnivå för människors liv och
hälsa samt skydda konsumenternas intressen. Offentlig kontroll ska fastställa att livsmedelsföretagaren når målen i livsmedelslagstiftningen. Ansvaret för att målen uppnås har
livsmedelsföretagarna. Syftet med kontrollen är att konsumenterna ska ha tillgång till
säkra och redliga livsmedel, som är rätt märkta. Den offentliga kontrollen ska vara effektiv, ändamålsenlig och riskbaserad. Planeringen är viktig för att man ska kunna utföra rätt
kontroll, vid rätt tillfälle och i rätt omfattning.
Riskbaserad kontroll handlar således om att prioritera mellan och inom kontrollområden,
samt vilken typ av kontroll som blir mest effektiv på olika typer av anläggningar.
Planering
För att kontrollen ska vara effektiv måste den vara väl förberedd och avgränsad. Planeringen sker utifrån kunskap om riskerna i kosttillskottsverksamhet. Väl förberedd kontroll
med tydligt syfte är också en förutsättning för att kontrollmyndigheten ska kunna leva
upp till livsmedelsföretagarnas och konsumenternas förväntningar på kontrollen.
Kontrollen på anläggningen måste planeras utifrån den årliga kontrolltiden. Om den tid
anläggningen har avsatt för kontroll inte räcker bör tiden för anläggningen justeras. Ändringen gäller då från och med nästkommande år, se avsnittet Riskklassning.
Den som utför kontroll väljer alltid vad som ska kontrolleras. Det betyder också ett val att
inte kontrollera vissa saker vid det givna tillfället. Ibland kan valet bli att enbart kontrollera innehållet i ett antal produkter och då bara utifrån ingrediensförteckningen. Det betyder inte att det är godtagbart att resten av informationen på förpackningen avviker från
lagstiftningens krav, utan bara att granskningen just vid detta tillfälle koncentrerades på
innehållet i produkten, eftersom innehållet bedömdes kunna innebära de största riskerna
med produkten. I kontrollrapporten bör det därför tydligt framgå vad som har granskats.
Några viktiga punkter i planeringen av kontroll av kosttillskott är:








Vad ska kontrolleras?
Hur ska kontrollen utföras?
Vilket lagstöd finns?
Hur hanteras eventuella avvikelser?
Planera för eventuella sanktioner.
Hur ska ärenden med produkter som beläggs med förbud mot utsläppande på marknaden följas upp?
Hur omhändertar kontrollmyndigheten produkter vid bristande efterlevnad?
Planera in tid för att upprätta RASFF-notifieringar.
30
Det kan vara fördelaktigt att informera ansvarig nämnd innan större kontrollinsatser samordnas, särskilt i mindre kommuner, för att kontroll av till exempel kosttillskott ska kunna
bli ändamålsenlig och väl genomförd. Att väcka intresse för ett viktigt område, att berätta
för ledamöterna om vad kosttillskott är och varför kontroll ska bedrivas gynnar alla kommuninvånare. Protokoll från nämndmöten är offentliga handlingar. I många kommuner
hålls presskonferenser efter sammanträdena och då finns möjlighet att nå ännu fler med
information om kontrollen av kosttillskott.
Samordning
Omvärldsbevakning är ett första steg i effektiv kosttillskottskontroll:





Ta reda på vad andra livsmedelsmyndigheter har gjort, hur de planerar sin kontroll
och om det finns områden där man gemensamt kan dra nytta av den information som
kommer fram under kontrollerna.
Läs om projekt som drivits av andra myndigheter, se Livsmedelsverkets webbplats.
Ta kontakt med kollegor i andra kommuner och fråga vad de upplevde framgångsrikt,
vad de kunde ha gjort annorlunda vid tidigare kontroller och om de har andra tips och
idéer.
Skapa kontaktnät. I många kommuner finns inspektörer som arbetar ensamma med
dessa arbetsuppgifter. Samarbete främjar effektivare kontroll och kompetensutveckling.
Genomför gemensam kontroll med kollegor från någon annan kontrollmyndighet.
Samordning och samarbete i kontrollen bidrar till ökad samsyn och högre kompetens.
Kosttillskott har ofta mycket stor spridning, både nationellt och internationellt. Idag finns
inte möjlighet för någon kontrollmyndighet att besluta om förbud mot försäljning av en
specifik produkt eller ett specifikt ämne över hela landet samtidigt (s.k. rikssaluförbud).
Förbuden måste i stället fattas av varje enskild kontrollmyndighet på kommunal nivå.
Samarbete och samordning är därför nödvändigt för att säkerställa att till exempel hälsofarliga kosttillskott stoppas från att nå marknaden i resten av landet.
Varje kontrollmyndighet i landet som blir berörd i spårningsarbetet av sådana produkter
måste i sin egen kontroll hantera produkterna i aktuella verksamheter inom kommunen.
Endast på detta sätt kan livsmedelskontrollen i sin helhet försäkra sig om att den hälsofarliga produkten försvinner från den svenska marknaden. Ett väl genomfört spårningsarbete
är därför nyckeln till effektiv kontroll. Samarbete med andra länder inom Europa för att
säkerställa att till exempel en hälsofarlig produkt dras tillbaka från marknaden sker företrädesvis genom att en RASFF-notifiering upprättas. Se avsnittet RASFF.
Det kan i vissa fall vara av värde att samarbeta med organisationer utanför kontrollen, till
exempel distriktsidrottsförbunden, drog- och dopningsnätverk med flera. Utbyte av erfarenheter om produkter som florerar inom idrotten eller om vilka idrottsanläggningar som
eventuellt bör registreras därför att de säljer kosttillskott, gagnar båda parter. Även samarbete med branschorganisationer, som Svensk egenvård, kan gynna både kontrollen och
branschen genom till exempel informationsutbyte.
31
Livsmedelsverkets samordningsansvar
Livsmedelsverket ansvarar för samordning av livsmedelskontrollen. Genom den nationella kontrollplanen för livsmedelskedjan sätts gemensamma mål och prioriteringar upp.
Genom stödjande insatser, som rådgivning, utbildning, framtagande av vägledningar,
kontrollhandböcker och annat material, pågår arbetet för riskbaserad och effektiv kontroll
över hela landet. Livsmedelsverket är kontaktpunkt i Sverige för RASFF-systemet och
bistår med råd och stöd kring upprättande av RASFF-notifieringar när allvarliga brister i
livsmedelskedjan upptäcks. Det finns också skrivningar om samarbete och stöd till andra
medlemsstater i artiklarna 34-38 i förordning 882/2004 10.
6F7F7F7F9F
Genom att samarbeta med till exempel Läkemedelsverket och Konsumentverket kan man
förhindra att produkter i gränslandet mellan olika lagstiftningar blir utan kontroll. Kommunerna informeras om vart de kan vända sig när det gäller sådana produkter.
Livsmedelsverket kan, förutom i RASFF-systemet, lägga ut varningar på sin externa
webbplats och på livsmedelskontrollens interna webbplats.
Livsmedelsverket deltar i internationellt samarbete på kosttillskottsområdet, bland annat
inom ett nordiskt nätverk. Där diskuteras gemensamma tolkningar, projekt och nya lagförslag.
Systemkontroll eller stickprovskontroll?
Det finns olika sätt att gå tillväga för att upptäcka brister. Ett sätt är att göra systemkontroll genom att kontrollera systemet och rutinerna för säkra livsmedel på ett mer övergripande plan i verksamheten. Stickprovskontroll är ett annat sätt att komma till rätta med
de stora riskerna i en enskild produkt eller grupp av produkter.
På frågan vilket sätt som ger bäst resultat, måste svaret bli båda två. Att göra systemkontroll, utan att samtidigt eller vid tidigare tillfälle ha kontrollerat hur systemet fungerar i
praktiken, till exempel genom stickprovskontroll, behöver inte betyda säkrare livsmedel
till konsumenten. Däremot tjänar stickprovskontroller syftet att upplysa både kontrollmyndigheten och företagaren om hur systemet för säkra livsmedel i verksamheten verkligen fungerar. Resultatet av stickprovskontroller är ett mått på hur väl företagets rutiner
fungerar. En konstaterat hälsofarlig produkt är ett symtom på att faroanalysen och systemet för säkra livsmedel hos företaget inte har fungerat.
Märkningsavvikelser på enstaka produkter bör behandlas annorlunda än sådana där samma avvikelse förekommer på flera produkter. I det senare fallet bör en djupare granskning
av verksamhetens system för eller kontroll av märkning av kosttillskott göras. I det tidigare fallet kan det räcka med att avvikelsen noteras i kontroll-rapporten för uppföljning
vid senare tillfälle.
10
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 av den 29 april 2004 om offentlig
kontroll om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd.
32
Oavsett om det är system- eller stickprovskontroll behöver varje kontroll ha en klart formulerad frågeställning och avgränsas och förberedas väl.
Vad ska kontrolleras var i kedjan?
Var i livsmedelskedjan är det mest effektivt att göra kontrollen? Det vill säga, var görs
kontroll för att minska risken för konsumenten i så stor utsträckning som möjligt? Effektiv spårning bakåt i kedjan, kontakt med övriga berörda kontrollmyndigheter i landet och
snabb notifiering i RASFF-systemet är viktigt för att kosttillskott med hälsorisker snabbt
dras bort från marknaden, oberoende av var i kedjan kontrollmyndigheten upptäckte kosttillskottet.
När det gäller andra avvikelser än sådana där man kan se direkta hälsorisker kan resonemanget skilja sig något. Märkningsbrister kontrolleras mest effektivt hos tillverkare,
importörer, huvudkontor och grossister. Märkning kan naturligtvis även kontrolleras på
andra typer av anläggningar. Det bör dock göras i vetskapen om att samma sak kontrolleras även på annat håll i kedjan. Därför är spårning av kosttillskott och samarbete med
andra kontrollmyndigheter en mycket viktig del av kontrollen. Omvänt, om man upptäcker mer generella märkningsbrister i en butik bör man kontakta den myndighet som kontrollerar den importör eller grossist som har levererat kosttillskotten.
Provtagning
Provtagning och analys av kosttillskott kan användas för att:





verifiera märkning av produkten
verifiera företagets egen provtagning
jämföra förekomsten av olika ämnen mot fastställda gränsvärden eller kriterier
kontrollera om en produkt innehåller substanser som inte anges i ingrediensförteckningen. Det kan röra sig om både avsiktligt tillsatta, till exempel läkemedels- eller
dopningssubstanser, eller om främmande ämnen som tungmetaller i hälsofarliga
doser
göra hållbarhetskontroller, till exempel jämförande kontroll mot ingrediensförteckningen av halten vitamin dels vid tillverkningsdatum, dels vid bäst före-datum. Vissa
företag överdoserar mängden vitaminer vid tillverkningen för att kunna hålla deklarerad mängd vid bäst före-datum. Redligheten i detta förfarande bör undersökas och
även ställas mot eventuella hälsofaror.
Livsmedelsverket anser att provtagning med analys som kontrollmetod med fördel kan
användas i större utsträckning. När provtagning ska ingå bör den planeras noga, för att
man ska få svar på relevanta frågor som:


Vilken typ av produkt ska provtas?
Vad ska analyseras? Främmande ämnen (till exempel tungmetaller), vitaminer,
mineraler, andra ämnen eller odeklarerade substanser?
33


Finns gränsvärden i lagstiftningen?
Finns avtal med laboratorium för aktuell analys?
Om ämnen utöver vitaminer och mineraler ska analyseras, som aminosyror, dopningsklassade substanser eller odeklarerade läkemedelssubstanser, är det extra viktigt att först
ta reda på vilket laboratorium som kan göra analyserna. Alla laboratorier har inte kapacitet att analysera varje enskilt ämne som kan komma ifråga. Vid tveksamhet, kontakta
Livsmedelsverket för råd. Om analyserna rör läkemedelssubstanser, till exempel vid kontroll av odeklarerade substanser, kan man kontakta Läkemedelsverket för rådgivning om
analyser och provtagningens omfattning.
Om provtagning ska ingå i den planerade kontrollen måste kontrollmyndigheten se till att
det finns resurser för att genomföra den, både i form av budgeterade pengar och av ackrediterade laboratorier som kan utföra de önskade analyserna.
Hur provtagning bör genomföras beskrivs närmare i kontrollhandboken för provtagning
på Livsmedelsverkets webbplats.
Observera att det ibland är relevant att företagen själva genom provtagning visar till exempel att en produkt innehåller säkra doser av en viss substans eller att de kan verifiera
sin märkning genom provtagning.
34
Förslag till prioritering i kontrollen av kosttillskott
Baserat på resultat från tidigare kontrollaktiviteter anser Livsmedelsverket att kontroll
av följande undergrupper av kosttillskott bör prioriteras:
Prestationshöjande och potenshöjande preparat
Orsak: Frekvent förekomst av kemiskt framställda eller ur växter extraherade
substanser som kan innebära hälsorisker och/eller läkemedelsklassificering.
Hur:
Kontroll av ingrediensförteckningar och eventuell dokumentation samt
Provtagning.
Var:
På alla anläggningar där dessa kosttillskott förekommer.
Viktminskningspreparat
Orsak: Frekvent förekomst av kemiskt framställda eller ur växter extraherade
substanser som kan innebära hälsorisker och/eller läkemedelsklassificering.
Hur:
Kontroll av ingrediensförteckningar, eventuell dokumentation samt
provtagning.
Var:
Vitaminer och mineraler
Orsak: Höga doser av vitaminer och mineraler kan innebära hälsorisker. Få verifierande kontroller av vitamin- och mineralhalter har gjorts historiskt sett. Lägre
halter än deklarerat kan framför allt vilseleda konsumenten. Sambandet mellan
deklarerade och faktiska halter i vitamin- och mineraltillskott är inte kartlagt.
Hur:
Verifierande provtagning av deklarerade halter och bedömning av eventuella
hälsorisker och oredlighet.
Var:
Företrädesvis hos tillverkare, grossister och importörer.
Växtbaserade kosttillskott, till exempel ayurveda och TCM
Orsak: Tidigare analyser i Sverige och Europa visar att denna produktgrupp kan ha
höga halter av tungmetaller, till exempel kvicksilver, bly och kadmium.
Hur:
Provtagning för analys av främmande ämnen (tungmetaller), kontroll av
ingrediensförteckning.
Var:
35
Genomförande av kontroll
Kontrollområden
Utifrån vad som tidigare sagts under rubriken ”Risker med kosttillskott” framstår kontrollområdena Spårbarhet, Information och Övrigt (alternativt HACCP-baserade förfaranden) som de gemensamma och mest relevanta att kontrollera när det gäller kosttillskott,
oavsett anläggning. De mikrobiologiska riskerna med kosttillskott är små. Det är kontroll
inom dessa områden som den här handboken därför fokuserar på:




Information: märkning, presentation, redlighet, information till allmänheten
Spårbarhet: från vem och till vem? Återkallande av felaktig produkt
HACCP-baserade förfaranden: faroanalys, kritiska styrpunkter, övervakning,
korrigerande åtgärder, validering, verifiering
Övriga krav: alla andra krav i lagstiftningen
Området Information täcker in all märkning och övrig information om produkterna som
kan förekomma på anläggningen, till exempel broschyrer, hyllkantsmärkning och muntliga uppgifter från personal, oavsett om det gäller föreskrivna märkningsuppgifter eller
frivillig märkning och information.
Spårbarheten är viktig för att man ska kunna spåra de hälsofarliga, felmärkta och/eller
vilseledande produkter som påträffas i kontrollen, meddela ”leveranskommunen” och
upprätta eventuella RASFF-notifieringar. Arbetet syftar till att stoppa produkten vid
källan innan den distribueras till handelsledet och vidare till konsument.
Kontroll av hälsofarliga eller potentiellt hälsofarliga produkter och ingredienser kan hänföras till kontrollområdet Övrigt (alternativt HACCP). Exempel på detta är innehåll av
dopningsklassade substanser, hälsofarliga varor och ingredienser som vanligen leder till
att produkten klassificeras som läkemedel. Andra exempel är kontroll av främmande
ämnen, som tungmetaller och dioxiner, och odeklarerade ämnen, exempelvis läkemedelssubstanser och arsenik.
Övriga kontrollområden och grundförutsättningar bör naturligtvis granskas i mån av
relevans på objektet samt i mån av tid, särskilt om kontrollen indikerar uppenbara brister
inom dessa områden eller anläggningen är av sådan art att det krävs. I övrigt bör fokus
ligga på Information, Spårbarhet, HACCP och Övrigt.
Inspektören måste ha relevant kunskap om det område som kontrolleras. Utbildning är
också en av de grundförutsättningar som företagaren måste uppfylla. Några särskilda krav
på livsmedelsföretagare vad gäller utbildning finns dock inte utöver de specifika krav
som finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004 om livsmedelshygien. Däremot anger artikel 17 i förordning (EG) nr 178/2002 att det är livsmedelsföretagarens skyldighet på alla stadier i produktions-, bearbetnings- och distributionskedjan
att se till att deras produkter uppfyller de krav i livsmedelslagstiftningen som är tillämpliga för deras verksamhet. Detta gäller till exempel att kontrollera om en produkt kan
innebära hälsorisker och att alla produkter är korrekt märkta.
36
EXEMPEL













Förslag på frågor vid inspektioner av kosttillskott:
Var/när kontrolleras kosttillskotten märkning innan produkterna
når konsument?
Finns någon central kontroll eller kvalitetsavdelning för kontroll av kosttillskottens märkning? Följs reglerna i gällande lagstiftning?
Hur väljs leverantör av kosttillskott och sker någon form av bedömning
vid val av leverantör?
Hur ser specifikationerna ut för de råvaror/produkter som köps in?
Ställs relevanta krav av företagaren på leverantören?
Hur hanteras reklamationer?
Hur hanteras nya rön/uppgifter?
Hur har rekommenderad dos bedömts?
Hur vet försäljaren att produkten är säker?
Hur hanteras information om biverkningar av företaget?
Finns någon värderingsgrund vid val av leverantör, dvs. finns eller
skapas avtal om att produkter som levereras är säkra, rätt märkta
och i övrigt uppfyller gällande krav?
Hur kontrolleras produkter (säkra, rätt märkta etc.) när försäljare söker
upp verksamheten för att sälja in produkter?
Hur försäkrar sig återförsäljaren om att den produkt som säljs är säker
att intas i rekommenderad dos?
37
Verifiera gärna kontrollen genom att ta stickprov eller begära in objektiv dokumentation.
Fotografier på såväl produkter som på annan information eller dokumentation och på
lokalen kan vara till stor hjälp.
Förberedelser
Det är viktigt att tänka igenom och ta reda på vilken typ av ansvar just detta företag har
i kosttillskottskedjan och lägga upp kontrollen därefter. Efter kartläggning av verksamheten (risker, historik med mera) väljs kontrollmetod och då måste hänsyn tas till syftet
med kontrollinsatsen. Vilken fråga ska besvaras? På vilket sätt ska kontrollen utföras?
Hur kommunicerar jag med livsmedelsföretagaren före, under och efter kontrollen?
Det är viktigt att planera tiden för kontrollen. Ofta görs både en inspektion och efterföljande granskning av fotografier liksom sökning av lagstöd på kontoret. Det gör att tiden
på plats hos företaget måste hållas nere för att granskningen på kontoret av till exempel
märkning ska hinna göras inom den planerade tiden.
På plats i verksamheten
Ta alltid med kamera på inspektionerna och revisionerna. Fotografera produkter vars
märkning ska granskas och var noga med att all information, även på lock och i botten,
samt bipacksedlar fotograferas. Foton är ett precist material, som kan vara värdefullt
senare vid granskning av märkningen på kontoret, liksom om kontrollrapporter ifrågasätts eller beslut överklagas. Förutom märkning på förpackningar kan det vara relevant
att fotografera hyllkantsmärkning, skyltar och liknande. Titta gärna igenom bilderna i
kameran redan på plats i butiken, så att alla önskade märkningsuppgifter är väl synliga
till senare granskning.
Det är viktigt att påpeka att det är tillåtet att fotografera vid inspektion, trots att det saknas
bestämmelser där detta uttryckligen framgår. Fotografering är en lämplig metod för att
dokumentera kontrollen. Metoden säkerställer vilka uppgifter som granskas, för både
myndighetens och livsmedelsföretagarens räkning.
Kosttillskottsmärkning granskas med fördel vid senare tillfälle på kontoret efter avslutad
inspektion på plats i verksamheten, dels därför att märkningen kan vara komplex och
överensstämmelse med flera rättsakter måste verifieras, dels därför att innehållet sällan
kan granskas i sin helhet vid en snabb kontroll på plats. Ta hellre för många fotografier
än för få! Tillbaka på kontoret kan det som är relevant att granska utifrån planering och
riskbedömning väljas ut.
Meddela även den som är ansvarig på plats i verksamheten att du fotograferar, vilken
granskning som kommer att göras och att resultatet av kontrollen kommer att meddelas
senare. Om uppenbara brister upptäcks på plats måste de naturligtvis påpekas redan då.
Även tryckoriginal till märkning från till exempel matmäklare är ett bra sätt att granska
märkning. Det är dock viktigt att få information om att tryckoriginalen verkligen gäller
de aktuella produkter som finns på marknaden.
38
En viktig princip är att all offentlig livsmedelskontroll ska utföras med företagarens vetskap. Det betyder till exempel att inspektören inte anonymt bör gå in i en livsmedelsbutik
och köpa ett livsmedel för provtagning eller beställa ett livsmedel anonymt via internet
utan att först legitimera sig. Vid provtagning ska företagaren dessutom alltid erbjudas
möjlighet att begära ett kompletterande expertutlåtande, till exempel skicka proverna till
ett annat laboratorium. Därför måste kontrollmyndigheten säkerställa att företagaren för
det syftet kan få ett tillräckligt antal prov. (Se artikel 11.5 i förordning 882/2004.)
Företagaren ska tillhandahålla den hjälp som behövs för att kontrollen ska kunna utföras,
se 21 § livsmedelslagen 2006:804. Detta kan innebära att företaget ska vara behjälpligt
genom att visa alla verksamhetens utrymmen eller att hjälpa till vid provtagning alternativt bidra med prov för analys.
Muntlig information från försäljare om produkters näringsinnehåll, hälsoeffekter med
mera ska bedömas som en del av produktens presentation och ingår därmed i den livsmedelsinformation som kan kontrolleras av kontrollmyndigheten.
Ta med fördel reda på, om detta inte redan finns, telefonnummer och övriga uppgifter till
verksamheten. Kontrollera att organisationsnumret stämmer. Ibland finns bara telefonnummer till huvudkontoret, vilket kan försvåra kontakten. Att ha relevanta kontaktuppgifter underlättar i kommunikationen, till exempel när ett förbud mot utsläppande på
marknaden eller annan sanktion måste kommuniceras och utfärdas.
39
Efter besöket
Efter besöket i verksamheten finns ofta ett antal fotografier eller tryckorginal som ska
granskas, märkning som ska bedömas och ingredienser som ska utvärderas och bedömas.
När det sistnämnda görs är det oftast nödvändigt att slå i dokumentation och listor och
eventuellt läsa utvärderingar av substanser eller växter. Nedan nämns ett antal listor,
webbplatser och andra dokument som kan vara till hjälp vid kontroll av ingredienser
i kosttillskott. Länkar finns i bilaga 4.
Riskvärderingar från Livsmedelsverket: på Livsmedelsverkets webbplats finns ett
antal riskvärderingar med tillhörande sammanfattningar. Riskvärderingarna är gjorda
av Livsmedelsverkets Risk- och nyttovärderingsenheten. Sammanfattningen innehåller
ett förslag på hantering av förekomsten av substansen/växten i kosttillskott.
EFSA Botanical Compendium: Detta kompendium tar upp växter och växtdelar som
kan innebära risker i kosttillskott. I listan finns uppgifter om växtens latinska namn, vilken del av växten som kan innebära problem, vilken substans i växten som är kritisk och
referenser till vetenskapliga undersökningar och dokument.
NETTOX Plant List: Listan är en sammanställning av växter som används i livsmedel,
upprättad av Euro-FIR Network of Excellence vid Danmarks Tekniska Universitet med
finansiering av EU-kommissionen. Den kan bland annat vara till hjälp i arbete med nya
livsmedel.
Drogelisten Vurdering af planter, svampe og dele heraf anvendt i kosttilskud og urtete
är en lista sammanställd utifrån riskvärderingar av växter och växtdelar för användning i
kosttillskott och örtteer. Det är det danska Fødevaredirektoratet som har upprättat Drogelisten för bedömning av växter och växtdelar i kontrollen. Den kan användas även av
svenska kontrollmyndigheter. De riskvärderingar av växter som listan bygger på kan
i vissa fall erhållas från danska Fødevaredirektoratet eller Fødevarestyrelsen. Riskvärderingarna kan till exempel användas som underlag vid beslut om förbud mot utsläppande
på marknaden.
Andra listor: Inom EU finns i flera länder en önskan om att ha listor över växter/ växtdelar för att förenkla kontrollen. Ett exempel är BelFrIt-listan (ett samarbete mellan Belgien, Frankrike och Italien) och ett annat är Tysklands lista (List of Substances of the
Competent Federal Goverment and Federal State Authorities Category ”Plants and plant
parts”). Vissa listor är så kallade positivlistor (med ingredienser som anses mer eller
mindre riskfria) medan andra fokuserar på de verksamma och/eller riskfyllda substanserna i växterna.
Den virtuella floran: Detta är en nätbaserad flora som Naturhistoriska riksmuseet lagt
upp. Den innehåller beskrivningar och bilder av växten. Det finns också avsnitt som Giftiga växter, Mat och krydda etc. Floran kan användas i kontrollen för att till exempel få en
indikation på om växten skulle kunna innebära hälsorisk eller inte den förekommer under
Giftiga växter. Observera att detta bara är ett exempel på flera som kan användas.
Kommissionens katalog över nya livsmedel: Se under rubriken Fynd i kontrollen,
underrubrik Nya livsmedel.
40
Läkemedelsverkets Ämnesguide: Guiden ger information om hur Läkemedelsverket
tidigare har sett på produkter med visst innehåll. Utifrån informationen kan läsaren själv
se och bedöma om produkten är ett läkemedel eller inte utifrån innehållet. Informationen
i Ämnesguiden är endast vägledande. På Läkemedelsverkets webbplats finns också en
sökfunktion för att kontrollera om en produkt, till exempel ett vitaminpreparat på ett apotek, är ett godkänt läkemedel eller inte. Se även under rubriken Fynd i kontrollen, underrubrik Klassificering som läkemedel.
Scientific Opinion on the Tolerable Upper Intake of Vitamins and Minerals (EFSA):
Se under rubriken Fynd i kontrollen, underrubrik UL-värden.
Livsmedelsverkets webbplats för inspektörer: På sidan har riskvärderingar som Livsmedelsverket har genomfört av vissa vitaminer, mineraler, växtextrakt och andra substanser sammanställts.
Wadas dopningslista: Se under rubriken Risker med kosttillskott, underrubrik Deklarerade ingredienser/Dopning samt rubriken Fynd i kontrollen, underrubrik Dopning.
Folkhälsomyndighetens vägledande lista om dopningssubstanser: Detta är en förteckning över substanser som faller under dopningslagens definition. Se kapitlet Risker med
kosttillskott, Dopning.
Giftinformationscentralen: På Giftinformationens webbplats finns bland annat en växtlista och en kemikalielista som i kontrollen av vissa ingredienser kan ge en fingervisning
om innehållet i kosttillskottet.
Riskklassning
Den årliga kontrolltiden för varje anläggning utgår ifrån riskklassningen som innehåller
tre delar - riskmodulen, informationsmodulen och erfarenhetsmodulen. Den sammantagna
klassningen från modulerna resulterar i en kontrolltid för anläggningen. Riskmodulen
bygger på mikrobiologiska faror och som den är utformad hanteras inte kemiska eller
fysikaliska risker i en egen separat modul. I kosttillskott är det just de kemiska riskerna
som är störst, oavsett om kosttillskottet finns i en hälsokostbutik, en tillverkare eller hos
en matmäklare. Att kemiska faror hanteras på ett säkert sätt och minimeras är tänkt att
kontrolleras inom den tid som tilldelas via de övriga modulerna. När det gäller verksamheter som saluför kosttillskott är den tiden oftast inte tillräcklig.
Justering av kontrolltid
För anläggningar som utformar märkning, till exempel huvudkontor och matmäklare, ska
kontrolltiden, genom informationsmodulen, anpassas efter behovet. Kontrollbehovet kan
baseras på bland annat hur många olika typer av produktgrupper och storlek på sortiment
livsmedelsföretagaren har. Det betyder att extra tid kan tilldelas för till exempel matmäklare som utformar märkning av kosttillskott, eftersom det kräver extra tid för kontrollmyndigheten att granska specialmärkning utifrån kosttillskottsföreskriften, förordningen
om närings- och hälsopåståenden med mera. Även importerande företag, som själva över-
41
sätter märkning till svenska, kan behöva extra kontrolltidstilldelning av samma orsak. Om
det är svårt att bedöma behovet av kontrolltid kan man göra en uppskattning. Tiden kan
justeras när viss kontroll har utförts och verksamhetens omfattning klargjorts.
Det kan uppkomma situationer när riskklassningsmodellen för en specifik anläggning inte
ger en rättvisande bild av kontrollbehovet. Detta är ofta fallet med anläggningar som hanterar kosttillskott. Där kan det finnas skäl att framför allt öka kontrolltiden på grund av till
exempel granskning av innehåll/ingredienser, det vill säga kontroll av kemiska faror som
kan innebära hälsorisk för konsumenten. Kontrolltiden kan då justeras så att den bättre
speglar det verkliga kontrollbehovet, men anläggningen står kvar i den tilldelade riskklassen. Kontrollmyndigheten ska både i enskilda och mer generella fall kunna motivera en
sådan justering av kontrolltid utifrån bland annat artikel 3 i förordning (EG) nr 882/2004.
Se även Vägledning till kontrollmyndigheter med flera om Riskklassning av livsmedelsanläggningar och beräkning av kontrolltid.
42
9 Verksamheter som släpper
ut kosttillskott på marknaden
Hälsokostbutiker, butiker med gyminriktning
och livsmedelsbutiker
Hälsokostbutiker har ofta ett mycket stort utbud av både kosttillskott och andra livsmedel.
Sortimentet av kosttillskotts är många gånger både stort och varierat och ofta hittas i en
och samma butik många olika sorters kosttillskott, som vitaminer och mineraler, fiskoljor,
prestationshöjande produkter, viktminskningspreparat, kosttillskott för ökad lust, växtbaserade kosttillskott för olika ändamål med flera. Det är särskilt viktigt vid kontroll av
hälsokostbutiker att i förväg ha en klar plan för vad kontrollen ska fokusera på. Annars
kan uppgiften dels kännas övermäktig, dels hamna utanför vad som är riskbaserad och
effektiv kontroll.
Butikskedjor och självständiga företag
Det kan vara skillnad på att granska en fristående butik och en som tillhör en kedja med
ett huvudkontor som påverkar butikernas verksamhet. En fristående butik bestämmer ofta
själv över sitt sortiment och kan ta in produkter från en mängd olika leverantörer. Detta
ställer höga kompetenskrav på den som företräder butiken, att i ett brett produktsortiment
göra bedömningar utifrån ett hälsoriskperspektiv. Butiker som tillhör en kedja kan ha ett
huvudkontor som avgör vilka produkter som ska finnas i butikerna. De enskilda butikerna
är då bara försäljare med lägre kunskapskrav för personalen, eftersom bedömningarna
görs på huvudkontoret. Eventuella avvikelser mot lagstiftningen bör vidareförmedlas till
den kontrollmyndighet som utövar kontroll över huvudkontoret. Flera kedjor på kosttillskottsområdet har även ett EMV-sortiment, det vill säga egna märkesvaror, och även där
utförs märkningsgranskning och bedömningar på huvudkontoren.
Receptfria läkemedel
I både livsmedelsbutiker och hälsokostbutiker säljs ofta receptfria läkemedel. I vissa
kommuner ligger kontrollen av dessa hos kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd,
medan den i andra kommuner ligger hos annan myndighet. Oavsett vilket, är det viktigt
att livsmedelsinspektören känner till att det kan förekomma receptfria läkemedel och
uppmärksammar vilka dessa produkter är, för att kunna utesluta dem ur kontrollen mot
livsmedelslagstiftningen. Livsmedelsföretagaren måste också kunna upplysa om vilka
produkter som är receptfria läkemedel.
Även hyllkantsmärkning bör granskas också i butiker som tillhör kedjor, eftersom hyllkantsmärkningen ibland utformas av butikerna själva. Många gånger innehåller den hälsopåståenden. Likaså kan det vara bra att kontrollera övrigt informationsmaterial, till
exempel broschyrer i anslutning till produkterna.
43
Ansvar för utformning av märkning
Hälsokostbutiker säljer många gånger bara färdigförpackade och färdigmärkta kosttillskott och utformar inte själva någon märkning. Erfarenheten visar att de ofta förlitar sig
på leverantörens eller tillverkarens kunskaper och deras system för att säkerställa lagenlig
märkning och säkra produkter. Det är dock tydligt i förordning (EG) nr 178/2002 att det
är livsmedelsföretagaren som är ansvarig. Ansvarsfördelningen framgår också tydligt av
artikel 8 i förordning (EU) 1169/2011.
Gym- och hälsokostkedjor kan ha både egna kvalitetsavdelningar och leverantörer eller
tillverkare som källor för att säkerställa rätt märkning och säkra produkter. Företagens
egen kontroll bör i sådana fall innefatta bedömning av nya produkter som tas in i sortimentet respektive vid ändring av recept, märkning med mera.
E-handel
För att förbereda kontroll hos en verksamhet som bedriver handel på internet, så kallad ehandel, är det bra att söka information på företagets webbplats om de produkter de säljer
innan det fysiska besöket i verksamheten. Även om informationen på webbplatsen ligger
under Konsumentverkets kontroll ger granskning av webbplatsen möjlighet att förbereda
sig för vilka sorts produkter eller vilken kunskap man kommer att möta. Om förbud mot
utsläppande på marknaden eller förelägganden blir aktuellt kan uppföljningen till viss del
göras på webbplatsen, där man kan se om företaget följer sanktionen och till exempel har
tagit bort produkten från marknaden, det vill säga även från webbplatsen.
Kontrollansvaret för livsmedel som säljs via internet ligger på den kommun där företaget
som bedriver e-handel finns. Här finns ett problem med företag som varken uppger företagsnamn eller adress på sin webbplats, det vill säga ”anonyma” sidor. I lagen (2002:562)
om elektronisk handel och andra informationssamhällets tjänster finns regler om att företagaren måste uppge namn, adress, e-postadress, organisationsnummer med mera på
webbplatsen.
Det har visat sig att många livsmedelsföretag som enbart bedriver handel med livsmedel
via internet inte är registrerade som livsmedelsföretag och därför inte får den kontroll de
ska ha. Alla företag som bedriver handel med livsmedel omfattas av kravet på registrering. Detta gäller även om företaget inte fysiskt handskas med livsmedel, alltså inte har
något eget lager, utan bara förmedlar varorna. I sådana fall är det kontoret som är livsmedelsanläggningen och ska registreras.
Reglerna i informationsförordningen gäller endast livsmedelsföretagare. Föreskrifterna
om kosttillskott gäller dock oavsett om kosttillskottet säljs av en livsmedelsföretagare
eller inte. Detta har bäring på till exempel mindre aktörer som säljer små mängder kosttillskott under en kortare tid och som inte bedöms som livsmedelsföretagare. Deras produkter ska ändå vara korrekt märkta, bland annat i enlighet med kosttillskottsföreskrifterna.
Branschorganisationen Svensk digital handel organiserar e-handels- och distansföretag
i Sverige.
44
Varors fria rörlighet inom EU
Inom EU gäller principen om varors fria rörlighet på marknaden. Principen gäller också
när varor säljs gränsöverskridande på nätet. Undantaget är om varan kan anses utgöra en
hälsorisk. Varors fria rörlighet gäller de områden där lagstiftningen är harmoniserad inom
EU. Inom områden som inte är harmoniserade inom EU gäller principen om ömsesidigt
erkännande, vilket innebär att produkter som lagligen har framställts i ett EU-land också
får släppas ut på marknaden i ett annat EU-land.
Konsumentverkets kontrollansvar
Information på företagets webbplats som inte bedöms uppfylla lagstiftningens krav bör
överföras till Konsumentverket för kontroll och de brister som observerats anges. Enligt
en överenskommelse mellan Livsmedelsverket och Konsumentverket ligger kontrollansvaret för webbplatsers innehåll under Konsumentverket, eftersom det räknas som marknadsföring. Överenskommelsen är en gemensam tolkning av lagstiftningen om hur kontrollansvaret ska fördelas.
Ofta görs fler påståenden på webbplatsen än i märkningen. I och med tillämpningen av
förordning (EU) nr 1169/2011 kommer företagets informationsansvar för produkterna på
sin webbsida att vara mer långtgående än enligt Livsmedelsverkets föreskrifter LIVSFS
2004:27.
Konsumentvägledare
I en del kommuner samarbetar livsmedelskontrollen och konsumentvägledaren i vissa
frågor, till exempel vid kontroll av hur ångerrätt och distansköpslagen fungerar. Det är
viktigt att dra en skarp skiljelinje mellan ansvarsområdena, eftersom ångerrätt och
distansköpslagen inte är en del av livsmedelslagstiftningen. En rättsligt svårbedömd
situation kan uppstå om livsmedelsinspektörer kontrollerar dessa områden, eftersom det
inte ingår i bemyndigandet.
Tillverkare
Även tillverkare av kosttillskott bör kontrolleras utifrån områdena spårbarhet, information
och HACCP-baserade förfaranden och/eller övrigt. För tillverkare och importörer finns
också en branschriktlinje, ”Säkra kosttillskott till konsument”, se Livsmedelsverkets
webbplats, som branschorganisationen Svensk egenvård har tagit fram. Även andra verksamheter, som huvudkontor och butiker, kan ha nytta av riktlinjen, bland annat vad gäller
bedömning av säkerheten hos produkterna. Branschriktlinjen tar även upp andra områden
relevanta för kosttillskottstillverkare, till exempel HACCP.
45
Importörer, matmäklare och huvudkontor
Importörer och matmäklare förlitar sig ofta på sina leverantörers kunskaper och system
för att säkerställa att produkterna är säkra och rätt märkta. Det är dock viktigt att betona
företagens ansvar och att företagarna själva, utifrån egen bedömning, måste kunna avgöra
att kosttillskotten de säljer är säkra och korrekt märkta.
Det är vanligt att importörer och matmäklare själva översätter märkning till svenska.
De begär då vanligen in märkningen utformad på till exempel engelska från leverantören,
översätter och sänder tillbaka den så att leverantören kan märka produkterna på svenska
innan de levereras. Det förekommer också att importörer och matmäklare köper in konsulttjänster för att se till att märkningen av livsmedel följer gällande lagkrav.
Ibland kan det vara svårt för livsmedelsföretagare som är återförsäljare av produkter
att förstå sin roll och sitt ansvar för hantering av livsmedel. Många gånger finns inte ens
lager eller fysisk hantering hos dessa livsmedelsföretagare. Det förekommer också att
företagen anser att det är tillräckligt att följa bestämmelser som gäller i EU och saknar
förståelse för att det även finns nationella bestämmelser som ska följas, till exempel att
svensk märkning måste finnas på alla förpackningar.
I livsmedelslagstiftningen används begreppet import vanligen med innebörden att livsmedel tas in från länder utanför EU. Om varorna köps in från ett annat EU-land kallas det
istället införsel. Vid införsel sker inte någon gränskontroll. Oavsett om det gäller import
eller införsel, ska livsmedlen följa EUs regler och svenska nationella regler när livsmedlen släpps ut på den svenska marknaden.
Branschriktlinjen Säkra kosttillskott till konsument gäller främst tillverkare, men där
finns även riktlinjer för importörer.
46
Kliniker
Kliniker, hälsorum och liknande verksamheter bedriver ofta rådgivning och försäljning på
samma ställe. De kan till exempel ha ayurveda-produkter eller traditionell kinesisk medicin som inriktning. Försäljning omfattar ofta växtbaserade kosttillskott, där merparten är
importerade. Det är vanligt att svensk märkning saknas och ibland är produkterna märkta
enbart på ursprungsspråket.
Det förekommer även att importerade läkemedel godkända i tredje land finns till försäljning. Läkemedel måste vara godkända och/eller registrerade i Sverige för att få säljas här.
När sådana produkter påträffas bör det anmälas till Läkemedelsverket. De asiatiska klinikerna har många gånger även ett stort utbud av så kallade medicinalväxter, som traditionellt har använts inom folkmedicinen, till försäljning i lös vikt. De betraktas dock inte som
kosttillskott, eftersom de är oförpackade och ofta ska intas som te.
Erotikbutiker
Dessa butiker riktar in sig på sexhjälpmedel med mera och har ofta ett sortiment av potensprodukter och prestationshöjande produkter. Enligt den kunskap Läkemedesverket
har utifrån sin tillsynsverksamhet är det vanligt att potenshöjande produkter som säljs i
erotikbutiker innehåller, ofta odeklarerade, läkemedelssubstanser vilket medför att produkterna klassificeras som läkemedel. Därför bör analys av sådana produkter övervägas
vid inspektion. Nya livsmedel förekommer också frekvent i dessa produkter. Det är också
vanligt att svensk märkning saknas på produkterna.
Apotek
Apotek utgör i dagsläget inte högriskanläggningar när det gäller kosttillskott respektive
kontrolltid. De flesta apoteken ingår i större kedjor med central produktkontroll och
centralt ansvar på de enskilda apoteken. Dock finns några få undantag med egna företagare.
Förutom kosttillskott säljer apoteken livsmedel som faller under flera olika speciallagstiftningar till exempel livsmedel för särskilda näringsändamål. Därutöver säljs preparat
i ”kosttillskottsnära” kategorier som växtbaserade läkemedel, traditionella växtbaserade
läkemedel och naturläkemedel samt andra läkemedel. Det är viktigt att först definiera
vilken typ av produkt som granskas. Apotekspersonalen kan ofta kontrollera i produktregister vilken kategori produkterna tillhör. Vid tveksamhet bör detta ske samtidigt som
inspektören kontrollerar kategoritillhörighet.
Hyllkants- och hyllsektionsmärkning kan ibland innehålla både närings- och hälsopåståenden. Produkternas placering är också viktig i förhållande till hänvisningen av produktkategori i skyltmaterial med mera Kosttillskott bör aldrig vara placerade så att de av konsumenterna kan uppfattas som läkemedel och vice versa.
47
Observera att vissa produkter med vitaminer eller mineraler, särskilt på apotek, kan vara
läkemedelsklassificerade. De är alltså inte kosttillskott utan faller under Läkemedelsverkets kontrollansvar. Preparaten kan hittas i förteckningar över godkända läkemedel i Sverige på Läkemedelsverkets webbplats.
Övriga verksamheter
Det finns ett utbud av andra verksamheter som också säljer kosttillskott. Bland dessa
hittas till exempel gym och andra idrottsanläggningar, skönhetssalonger och mobila anläggningar, till exempel marknadsförsäljare. Många av dessa är små verksamheter och
en bedömning måste göras om de ska vara registrerade hos kontrollmyndigheten utifrån
kontinuitet i verksamheten med mera
Kosttillskott säljs även via direkthandel, dvs. försäljning som initieras vid personliga möten utanför traditionella försäljningsställen. Sådana möten kan äga rum mellan två personer eller mellan en säljare och flera presumtiva köpare vid så kallade hempartyn eller på
en arbetsplats.
Direkthandelns Förening är branschorganisation för företag som arbetar med direkthandel
i Sverige, inklusive direkthandelsföretag som säljer livsmedel.
Påträffas livsmedel som inte är säkra hos icke registrerad företagare, kan företaget förbjudas att släppa ut produkterna med stöd i artikel 54 i förordning (EG) nr 882/2004 tillsammans med artikel 14 i förordning (EG) 178/2002.
48
10 Exempel på kontroller
Hur ska den planerade kontrolltiden användas och vad är en relevant kontroll? Hur ofta
kontroll ska göras styrs delvis av hur många planerade kontrolltimmar varje anläggning
har. Verksamheter med mindre än tre timmars kontrolltid per år bör således kontrolleras
mindre än en gång per år, eftersom det är svårt att hinna med att göra en granskning på
en eller två timmar.
Nedan ges några exempel på kontroller där den planerade kontrolltiden är fyra timmar,
hur de kan utformas och var fokus kan vara. I tiden ingår schablontid för förberedelsetid
0,5 timme, kontroll på plats eller ”skrivbordskontroll” 1 timme samt efterarbete och upprättande av kontrollrapport 2,5 timmar. Det som inte ingår är till exempel inläsningstid på
ämnet som sådant och/eller lagstiftningen. Sådan tid kan naturligtvis också behövas, men
är inte medtagen i exemplen.
Exemplen kan användas vid kontroll av olika verksamhetstyper.
Exempel 3 och 7 är lämpliga att välja, om inspektören inte tidigare har gjort många kontroller inom området kosttillskott.
EXEMPEL 1

Kontroll på plats, alternativt från kontoret om det är till exempel en matmäklare med
internetförsäljning som granskas. Välj ut 3 växtbaserade kosttillskott och kontrollera
innehållet mot Nya livsmedelskatalogen (se bilaga 4).
 Välj ut ett importerat växtbaserat kosttillskott och kontrollera märkningen mot
informationsförordningen och kosttillskottsföreskriften samt skicka på analys för
tungmetaller.
EXEMPEL 2


Kontrollera 2 vitamin-/mineralpreparat (företrädesvis importerade) utifrån förordning
(EG) 1170/2009, dvs. om ingående substanser får användas som källor till vitaminer
och mineraler i kosttillskott, och skicka för analys (av vitamin-/mineralhalterna).
Välj ut 6 växtbaserade kosttillskott och kontrollera innehållet mot nya livsmedelskatalogen.
EXEMPEL 3

Välj ut 6 vitamin- eller mineralpreparat och kontrollera att de stämmer mot förordning (EG) nr 1170/2009 samt att de deklarerade halterna av vitaminer och
mineraler inte kan anses hälsofarligt höga. Ta gärna stöd av Efsas Scientific
Opinion on the Tolerable Upper Intake of Vitamins and Minerals (EFSA).
49
EXEMPEL 4

Kontrollera 2 vitamin- och/eller mineralpreparat (företrädesvis importerade) utifrån
förordning (EG) nr 1170/2009 och skicka för analys. Ta gärna stöd av Efsas Scientific
Opinion on the Tolerable Upper Intake of Vitamins and Minerals (EFSA).
EXEMPEL 5

Välj ut 5 olika typer av kosttillskott och kontrollera märkningen av vad gäller
otillåtna hälsopåståenden och medicinska påståenden.
EXEMPEL 6

Välj ut 5 viktminskningspreparat och kontrollera om de innehåller substanser som
förekommer i Ämnesguiden. Om så är fallet fortsätt kontrollen genom kontakt med
Läkemedelsverket och fråga om produkten kan anses vara ett läkemedel. Gör därefter en bedömning om innehållet kan innebära hälsorisker, enligt livsmedelslagstiftningen.
EXEMPEL 7

Välj ut 3 växter/substanser/substanskombinationer som kan innebära hälsorisk om
de förekommer i kosttillskott, till exempel Rhododendron, Dendrobium och synefrin/
koffein. Kontrollera därefter ingrediensförteckningen hos 10 prestationshöjande
produkter för att se om de innehåller någon av substanserna.
EXEMPEL 8

Välj ut 10 importerade produkter, till exempel från USA, och kontrollera dem
avseende svensk märkning samt angivande av hur mycket av varje verksamt
ämne som finns i produkten.
50
11 Bedömning av fynd i kontrollen
Innehåll
Kemiska substanser
Vid kontroll av produkter som innehåller syntetiska och/eller extraherade substanser,
utöver vitaminer och mineraler, deklarerade i ingrediensförteckningen gäller det först att
fastställa vilka substanser det rör sig om. Därefter krävs en bedömning av om de kan innebära någon hälsorisk. Det finns både syntetiska (kemiskt framställda) substanser, exempelvis olika mineralföreningar, och substanser som har utvunnits från växter och andra
organismer, till exempel higenamin från stormhatt och silymarin från mariatistel. Andra
ämnen förekommer både som kemiskt framställda och som extraherade ur en växt, till
exempel synefrin. Hur de är framställda spelar ibland roll för hur verksamma de är
och hur de klassificeras.
Observera att även tillsatser som deklareras i innehållsförteckningen kan ha namn av
”kemisk” karaktär. Av övriga märkningskrav ska det dock framgå om det är ett verksamt
ämne eller en tillsats, men det kan vara en viss risk för sammanblandning av substanser,
se stycket om tillsatser.
Vissa substanser i kosttillskott som inte är tillsatser, vitaminer eller mineraler kan vara
nya livsmedel. Om välgrundad misstanke finns om detta bör företagaren kunna lägga
fram stöd, till exempel i form av försäljningsstatistik, för att substansen antingen har funnits på marknaden så länge att den inte är nytt livsmedel eller är godkänd som nytt livsmedel.
Vid problem i bedömningen av om företagets underlag för att ett granskat livsmedel inte
är nytt, kontakta Livsmedelsverket för råd.
Ändring av sammansättningen
Det är viktigt att känna till att en produkt från samma företag och under samma produktnamn kan ha olika sammansättning i olika länder. Sammansättningen kan också ändras på
kort tid. Efter att innehåll av substanser som kan innebära hälsorisk har uppmärksammats
kan de aktuella företagen snabbt ändra sammansättning och ange produkternas nya sammansättning i informationen. I sådana fall kan det vara befogat för kontrollmyndigheten
att kräva verifiering från leverantör eller producent av att ändringen i produktens sammansättning stämmer överens med märkningsuppgifterna.
Ovanstående innebär att det på marknaden kan förekomma flera olika varianter av ”samma” kosttillskott. Vid granskning av produkter är det därför mycket viktigt att batchnummer, bäst före-datum och liknande alltid noteras eller fotograferas om kontrollmyndigheten skulle behöva gå vidare med till exempel förbud mot utsläppande på marknaden. Det
är i det här sammanhanget viktigt att känna till att förbud mot utsläppande på marknaden
kan läggas antingen riktat mot en produkt eller en substans. Det sistnämnda kan vara mer
51
effektivt, till exempel när olika versioner av samma produkt förekommer, se kapitlet
Hantering av avvikelser.
När substanser byts ut av företagen ersätts de ofta med substanser eller växter som har
liknande effekt som de ursprungliga. DMAA, som klassificerades som hälsofarlig vara
2012, ersattes i ett antal kosttillskott med bland annat dendrobiumextrakt (från växten
Dendrobium nobile). När denna substans förbjöds såsom icke godkända nya livsmedel
ersattes dem med rhododendronextrakt (från Rhododendron ferrugineum). Eftersom företagen inte vill att produktens fysiologiska eller näringsmässiga verkan ska försämras, bör
man vara uppmärksam på vad företagen ersätter den borttagna ingrediensen med och
begära en faroanalys från tillverkande företag om det är tillverkaren som granskas. Dendrobiumextrakt har av kommissionen klassificerats som nytt livsmedel, men har inte godkänts som sådant och får därmed inte heller släppas ut på marknaden.
Verifiering av märkning med växter, djur och andra organismer
Det svenska artnamnet på växten/djuret/organismen ska användas i ingrediensförteckningen. Om det inte finns ett svenskt namn bör det latinska namnet användas.
Vid kontroll ska tillverkare kunna verifiera märkningen, dvs. bland annat uppvisa dokumentation som styrker ingrediensförteckningen. Det kan i det här avseendet betyda verifiering av att det är ”rätt” växt, djur eller organism i produkten, i enlighet med vad som
anges i märkningen, till exempel att översättningen av ingrediensförteckningen är korrekt.
Det kan också vara att visa att det svenska namn på en växt som används i märkningen
inte kan blandas ihop med någon annan växt med liknande namn.
Odeklarerade ingredienser
För vissa kategorier av kosttillskott, exempelvis produkter för ökad fysisk uthållighet,
prestationshöjning, viktminskning, sexuell uthållighet och muskeluppbyggnad, finns risk
för att de har spetsats med odeklarerade substanser för att ytterligare höja effekten. Dessa
substanser kan även bestå av dopnings- eller läkemedelssubstanser.
Förutom provtagning kan kontrollmyndigheten till exempel kontrollera dokument, som
följesedlar och fakturor, eller lager med flera utrymmen för att upptäcka om andra ämnen
än de som deklareras på produkten har köpts in. Detta kan indikera att företaget tillsätter
ingredienser utan att deklarera dem.
Aktiva substanser i växter
En del av kosttillskotten på marknaden är växtbaserade. Ibland saknar företagare vetskap
om den aktiva substansen i växtbaserade kosttillskott. Kosttillskott som innehåller extrakt
kan utgöra en risk för konsumenten eftersom extrakt är koncentrat, bland annat av aktiva
substanser. Om istället hela växten, till exempel i pulverform, används är koncentrationen
av substansen ofta inte lika hög som i extraktet av samma växt.
Vilken typ av lösningsmedel som har använts kan ha betydelse för om produkten bedöms
som nytt livsmedel eller inte. Till exempel kan vattenlösningar av en aktiv substans bedömas annorlunda än extrakt i andra lösningsmedel, exempelvis etanol.
52
Läkemedel
Vissa substanser, som gör att Läkemedelsverket vanligtvis klassificerar produkter med
dessa substanser som läkemedel, kan i låga doser medföra att produkten klassificeras som
livsmedel och inte läkemedel. I sådana fall bör man undersöka om substansen kan vara ett
nytt livsmedel (se till exempel Nya livsmedelskatalogen) eller om produkten av andra
skäl kan innebära en hälsorisk för konsumenten. I vilka fall Läkemedelsverket anser att
dosen har betydelse för om en produkt kan klassificeras som ett läkemedel anges i
Ämnesguiden.
Dos
Enligt 10 § i LIVSFS 2003:9 ska produkten märkas med den rekommenderade dagliga
dosen. Dosen får alltså inte anges till att tas till exempel varannan dag.
Livsmedelsverket bedömer att dosnivåer som kan innebära en hälsorisk alltid gör att produkten ska anses som icke säker. Detta gäller även om det i anvisningarna anges att produkten endast ska intas varannan dag, en gång i veckan eller dylikt.
Tillsatser
Bara ämnen som är godkända som tillsatser får användas för tillsatsändamål i livsmedel.
Användningen av livsmedelstillsatser regleras i förordning 1333/2008 11. I bilaga II framgår vilka tillsatser som är godkända till vilka livsmedel och under vilka villkor.
7F8F8F8F10F
Kosttillskott finns med som en egen livsmedelskategori i bilaga II till tillsatsförordningen.
I bilagan finns en förteckning över vilka tillsatser som får användas i kosttillskott, med
beaktande av övriga bestämmelser i förordningen.
Vissa ämnen som får användas som till exempel vitamin- eller mineralkällor i kosttillskott är även godkända att användas som tillsatser i sådana livsmedel. Som exempel kan
nämnas askorbinsyra (vitamin C eller antioxidationsmedel) och betakaroten (vitamin A
eller färgämnen). Huvudsyftet med användningen av ett ämne avgör hur det ska anges i
ingrediensförteckningen. Ämnen som används för visst tekniskt ändamål, dvs. som tillsats, ska anges med ett funktionsnamn följt av tillsatsens vedertagna namn eller Enummer (se artikel 18 i och bilaga VII till förordning 1169/2011).
Vissa andra ämnen får bara användas som vitamin eller mineral i egenskap av näringsämne i kosttillskott. Exempelvis är det enligt tillsatsförordningen inte tillåtet att använda
magnesiumsalter av citronsyra som tillsats i kosttillskott. Däremot får de användas som
mineralkälla i kosttillskott i enlighet med förordning 1170/2009.
Syftet med användningen av ämnet i kosttillskottet avgör alltså om användningen är tillåten eller inte, vilket i första hand bör granskas hos tillverkare och importörer av kosttillskott.
11
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1333/2008 av den 16 december om livsmedelstillsatser.
53
Se vidare i förordningen om livsmedelstillsatser och i vägledningen till denna förordning
Alkoholhaltiga kosttillskott
Enligt 15 § Statens folkhälsomyndighets föreskrifter FoHMS 2014:10 är den högsta tillåtna
etanolhalten i kosttillskott 60 viktprocent och 50 ml den största tillåtna förpack-ningsvolymen för kosttillskott som innehåller mer än 2,25 volymprocent alkohol. Enligt samma
bestämmelse måste det i kosttillskott som innehåller mer än 2,25 volymprocent alkohol
ingå komponenter som så starkt påverkar lukt, smak och färg att det så långt som möjligt
minskar risken för annan användning av produkten än som kosttillskott. Om kosttillskott
påträffas som inte uppfyller dessa krav bör Statens folkhälsomyndighet kontaktas.
Import
I likhet med övriga livsmedel omfattas kosttillskott av importlagstiftningen. Vid import
görs skillnad på kosttillskott som består uteslutande av ingredienser av animaliskt ursprung och sådana som består av ingredienser av både animaliskt och vegetabiliskt
ursprung, så kallade sammansatta produkter.
Livsmedel som huvudsakligen innehåller ingredienser av animaliskt ursprung, exempelvis fiskolja och blodalbumin och som importeras till EU från tredje land, ska som huvudregel kontrolleras vid första EU-gräns. Varorna ska komma från en EU-godkänd anläggning i ett godkänt land utanför EU. De ska åtföljas av ett hälsointyg från den exporterande
anläggningen (se Livsmedelsverkets webbplats för import samt Beslut 2007/275/EG som
innehåller en förteckning över produkter som gränskontrolleras).
Sammansatta produkter som till mindre än hälften består av bearbetade animaliska produkter behöver i allmänhet inte gränskontrolleras. De måste dock vara lagringståliga i rumstemperatur eller också ska hela innehållet ha genomgått en fullständig värmebehandling.
Produkterna måste också åtföljas av ett handelsdokument och vara märkta med uppgift om
produktens art, mängd, antal förpackningar, ursprungsland, tillverkare och beståndsdelar.
Vegetabiliska kosttillskott behöver i allmänhet inte gränskontrolleras.
Livsmedelsverket hjälper till att bedöma om en produkt ska gränskontrolleras eller inte.
Ibland kan skriftlig information behövas för att kunna bedöma om slutprodukten till exempel är tillräckligt värmebehandlad eller kan förvaras i rumstemperatur. Livsmedelsverkets gränskontrollstationer finns i Stockholms hamn, Göteborgs hamn, Helsingborgs
hamn, Södertälje hamn samt flygplatserna vid Arlanda och Landvetter.
Skyddsåtgärder är regler som EU-kommissionen inför för att speciellt skydda människors
och djurs hälsa mot smitta eller skadliga ämnen i animaliska eller vegetabiliska livsmedel. Åtgärderna är ofta riktade mot ett visst land och vissa produkter från det landet.
Åtgärden innebär restriktioner vid import till EU. Läs mer om aktuella skyddsåtgärder
54
Resultat från provtagning och analys
I analysprotokollet lämnas flera uppgifter och följande parametrar bör särskilt beaktas:

Resultaten avser normalt den batch som provet/-en är tagna ifrån. Mer generella slutsatser kräver oftast flera slumpmässigt uttagna prover från flera batcher.

Detektionsgränsen anger hur känslig metoden är, det vill säga vid vilken lägsta halt
substansen kan upptäckas. Detektionsgränsen kan vara högre för sammansatta eller
processade produkter, vilket betyder att fler prover måste tas ut för att påträffa substansen.

Mätosäkerheten redovisas i procent av mätvärdet (+/-). Mätosäkerheten är av särskild
betydelse om det finns gränsvärden. Mätosäkerheten måste beaktas när man ska avgöra om ett mätvärde överskrider fastställda gränsvärden. Ett mätvärde som befinner
sig inom mätosäkerhetsintervallet kan inte juridiskt sett anses överskrida gränsvärdet.

Tolererbara avvikelser redovisas i kommissionens vägledning för kontrollmyndigheter om toleransnivåer vid kontroll av näringsvärden deklarerade på en förpackning
och deras överrensstämmelse med EU-lagstiftningen 12. Se bilaga 4.
8F9F9F9F1F
Accepterade avvikelser från deklarerade värden, inklusive mätosäkerhet,
för kosttillskott utan närings- och hälsopåstående
Vitaminer
Avvikelse
max
+50 %
min
-20 %
Mineraler
+45 %
-20 %
Accepterade avvikelser avser procentavvikelser som av olika anledningar kan accepteras
förutsatt att avvikelsen uppåt inte utgör en hälsorisk, till exempel att halten överskrider
UL-värdet.
För andra ämnen i kosttillskott, till exempel växtextrakt, har kommissionen inte utarbetat
någon motsvarande vägledning om avvikelser.
12
Vägledning för kontrollmyndigheter om toleransnivåer vid kontroll av näringsvärden deklarerade på en förpackning och överrensstämmelsen med EU-lagstiftning  Vägledning för behöriga
myndigheter vid kontroll av överensstämmelse med EUs lagstiftning om Europaparlamentets och
rådets förordning (EU) nr 1169/2011 av den 25 oktober 2011 om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna.
55
Granskning av dokumentation från företag
Vid tveksamhet om huruvida produkten kan anses säker eller inte kan kontrollmyndigheten kräva att företagaren visar att kosttillskottet inte utgör risk för hälsan.
Erfarenheter från kontrollen visar att företagaren ofta tillhandahåller dokumentation som
bara beskriver hur effektiv produkten är, men att det saknas uppgifter av relevans för
bedömning av om produkten är säker eller ej. Följande uppgifter om produkter och deras
säkerhet bör kunna tillhandahållas av företagaren. Detta gäller växter och växtextrakt,
men kan också appliceras på enskilda substanser eller kosttillskott baserade på djurvävnader.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
Företagets namn och kontaktuppgifter
Produktens namn
Växtens/växternas vetenskapliga (latinska) namn
Uppgifter om vilken del av plantan som ingår i kosttillskottet samt om beredningsmetoderna (till exempel torkning eller extraktion)
Uppgifter om mängden aktiva substanser (om dessa är kända) i den rekommenderade
dagsdosen
Relevanta vetenskapliga studier avseende ingrediensens säkerhet
Slutsatser utifrån studierna
Uppgifter om känsliga grupper, baserat på till exempel ålder, kön eller graviditet
Uppgifter om vilka åtgärder som vidtagits för att säkerställa konsumentsäkerheten när
kosttillskottet innehåller växter, extrakt eller substanser med potentiellt toxiska
effekter (exempelvis att växten är beredd så att toxiska substanser avlägsnats)
Dokumentationen bör omfatta en aktuell sammanställning av vetenskaplig litteratur kring
toxikologiska och fysiologiska effekter av växten eller extraktet. Eventuella kända samverkanseffekter mellan olika substanser i produkten eller med andra ämnen (som till exempel i läkemedel) bör anges. Om det finns fallbeskrivningar av biverkningar (till exempel njur- och leverskador, påverkan på nervsystemet, fertilitetsstörningar) bör de bifogas
säkerhetsbedömningen.
Om relevanta kliniska studier har genomförts kan de utgöra en viktig del av dokumentationen. Företaget måste kunna visa var och hur i dokumentationen det anges att produkter
som innehåller den speciella substansen i den aktuella dosen kan bedömas vara säkra.
I underlaget bör ingå en sammanfattning av den inlämnade dokumentationen, en diskussion av innehållet samt en slutsats vad gäller säkerhetsbedömningen.
Det är i första hand den ansvariga kontrollmyndighetens uppgift att granska och bedöma
dokumentation från det livsmedelsföretag som står under deras kontroll. Livsmedelverket
kan i denna granskning vid behov bistå med den information som man har om kosttillskott och det vetenskapliga läget. Verket kan dock inte ta över ansvaret för granskning av
dokumentationen från den ansvariga kontrollmyndigheten. Vidare kan länsstyrelsen eller
domstol vid överklagande av en kontrollmyndighets beslut besluta att inhämta ett utlåtande från Livsmedelsverket i egenskap av expertmyndighet.
56
UL-värden
Höga intag av vissa näringsämnen kan ge negativa hälsoeffekter. Efsa har fastställt
referensvärden för högsta säkra intag, så kallade Tolerable Upper Intake Levels (UL) av
några vitaminer och mineraler. UL definieras enligt Efsa som den högsta dagliga intagsnivån under lång tid, vid vilken negativa hälsoeffekter hos friska, vuxna individer är
osannolik. När intaget överskrider UL ökar risken för biverkningar. Observera att ULvärdena inte kan likställas med gränsvärden som är fastställda i lagstiftning.
Vid kontroll av kosttillskott med vitaminer och mineraler bör bedömningarna av risken
för biverkningar baseras på de angivna dagsdoserna. Dessa ska jämföras mot UL-värden
för respektive vitamin eller mineral. Det bör observeras att de UL-värden som Efsa har
angivit avser i de allra flesta fall det totala intaget genom livsmedel och kosttillskott, inte
endast genom kosttillskott. Undantag utgör bland annat magnesium, där UL-värdet baseras på intaget bara från kosttillskott. Generellt sett utgör intaget från vanlig mat en relativt
liten del av UL-värdet. I några få fall utgör intaget från kosten en hög andel av UL-värdet
till exempel vitamin A, se Livsmedelsverkets rapport Riksmaten 2010-11, bilaga 4.
Om UL-värden överskrids finns anledning att ifrågasätta om produkten är säker och om
den kan vara kvar på marknaden med den aktuella dagsdosen. Myndigheten bör då begära
att företaget tar fram vetenskaplig dokumentation som visar att produkten är säker.
Det är viktigt att riskvärderingen och riskhanteringen bygger på vetenskaplig grund.
Ibland anger olika riskvärderingsinstitut olika UL-värden. Det kan finnas flera olika anledningar till detta. Efsas UL-värden är framtagna på väl dokumenterad vetenskaplig
grund och grundas på en väl definierad definition av UL-värden. Noteras bör också det
faktum att Efsas utvärderingar inom EU tillmäts en särskild betydelse, vilket specificeras
i artikel 6.3 i livsmedelsförordningen (EG) nr 178/2002: I riskhanteringen skall hänsyn
tas till resultaten av riskbedömningen, särskilt till yttranden från den myndighet som
avses i artikel 22, dvs. Efsa.
Även näringsämnen som förekommer naturligt i kosttillskott kan i vissa fall vara en hälsorisk. Ett exempel är jod. Alger tar upp jod från havsmiljön och vissa typer av alger har
naturligt höga koncentrationer av jod. Beredningen av alger till kosttillskott kan dessutom
innebära en ytterligare koncentrering av jod, vilket kan leda till hälsoskadliga intagsnivåer vid rekommenderad dos av kosttillskottet. Därför kan det vara relevant att efterfråga
företagarens rutiner för att kvantifiera innehållet av jod i algbaserade kosttillskott samt
hur företaget säkerställer att tillskottet av jod via kosttillskott inte medför hälsorisk.
Det finns inget krav på att samtliga ämnen i livsmedel med näringsmässig eller fysiologisk verkan ska anges i livsmedlets märkning. I föreskriften om kosttillskott krävs inte
heller att innehåll av vitaminer och mineraler, som förekommer naturligt anges i märkningen. Ibland kan dock vitaminer och mineraler förekomma naturligt i betydande mängd
i kosttillskott, vilket man bör ha i åtanke när man kontrollerar denna typ av produkter.
57
UL-värden för vitaminer och mineraler (Efsa 2006 samt för vitamin D, Efsa 2012).
Vitamin
Vitamin A
Vitamin C
Vitamin D1
Vitamin E
Vitamin K
Tiamin
Riboflavin
2
Niacin
-Nikotinsyra
-Nikotinamid
Vitamin B6
Biotin
Folsyra (syntetisk)
Vitamin B12
Pantotensyra
UL-värde
(* ej fastställt)
3 000 µg
*
100 µg
300 mg
*
*
*
Mineral
Kalium
Kalcium
Magnesium
Järn
Zink
Koppar
Mangan
Selen
UL-värde
(* ej fastställt)
*
2 500 mg
3
250 mg
*
25 mg
5 mg
*
300 µg
10 mg
900 mg
25 mg
Krom (III)
1 000 µg
Jod
Fosfor
Molybden
4
1 800 µg
*
*
*
600 µg
*
600 µg
1
Tidigare var UL för vitamin D 50 µg. Det ändrades år 2012 till 100 µg.
Biverkningar rapporterade endast i samband med intag av nikotinsyra i fri form, ej i bunden
2
form i livsmedel (Efsa 2006).
3
Gäller endast intag av Mg från kosttillskott.
4
Efsas riskvärdering av krom (III) pikolinat i kosttillskott
Länkar till mer information om riskvärdering av mineraler och vitaminer och andra ämnen finns i bilaga 4, Användbara dokument och listor. I ärenden som rör vitaminer och
mineraler som saknar UL från Efsa kan kontrollmyndigheten kontakta Livsmedelsverket
för att få stöd i bedömningen av eventuella risker. Kommissionen avser att ta fram gränsvärden för vitaminer och mineraler som ska gälla för hela EU. I väntan på kommissionens
förslag har flera länder tagit fram egna minimi- och maximivärden. Sverige har valt att
invänta kommissionens förslag.
Kontrollmyndighetens åtgärd när UL-värden överskrids kan vara att lägga förbud mot
utsläppande på marknaden utifrån artikel 14 i förordning 178/2002 (se avsnittet Hanteringsförslag för olika typer av avvikelser. Detta gäller även om företagaren anger att kosttillskottet bara ska intas under en begränsad tid, till exempel tre månader per år eller
varannan dag.
Exempel på hur ett beslut om sanktioner kan se ut finns i vägledningen Åtgärder vid bristande efterlevnad av livsmedelslagstiftningen.
58
Biverkningsrapporter
Både Läkemedelsverket och Livsmedelsverket får in biverkningsrapporter från sjukvården och allmänheten. Biverkningsrapporter som gäller kosttillskott skickar Läkemedelsverket till Livsmedelsverket som samlar dem i en databas. Rapporternas kvalitet och tillförlitlighet varierar, men uppgifter från biverkningsdatabasen kan trots det vara till hjälp
vid Livsmedelsverkets bedömning av riskerna med ett kosttillskott.
För att öka den samlade informationen och kunskapen om biverkningar som kan tänkas
härröra från kostillskott bör de enskilda kontrollmyndigheterna informera Livsmedelsverket om biverkningsrapporter eller klagomål som handlar om kosttillskott som kontrollmyndigheterna tar emot. Biverkningsrapporterna eller klagomålen bör skickas till Livsmedelsverkets e-postadress. Ju större underlag av biverkningsrapporter och klagomål som
samlas, desto bättre blir underlaget för bedömning och desto lättare blir det för kontrollmyndigheten att agera.
Livsmedelsverkets riskvärderingar är tillgängliga på Livsteck.net. Livsmedelsverkets
riskhanterare lämnar också förslag till generell hantering av produkter som innehåller
de utvärderade doserna av verksamma substanser.
Klassificering som läkemedel
Gränsen mellan kosttillskott och läkemedel kan i vissa fall vara svår att dra. En huvudregel är att kosttillskott inte är till för att förebygga, lindra eller bota sjukdomar eller liknande. Det innebär att om en produkt marknadsförs med medicinska påståenden eller om en
produkt innehåller ett ämne eller en växt som fungerar som läkemedel - det vill säga kan
användas för att återställa, korrigera eller modifiera fysiologiska funktioner genom farmakologisk, immunologisk eller metabolisk verkan, kan produkten klassificeras som läkemedel.
Bedömning av om en produkt är ett läkemedel eller ej måste alltid göras i det enskilda
fallet baserat på en helhetsbedömning. Sådana bedömningar görs av Läkemedelsverket
(se tidigare avsnitt under rubriken Närliggande produkter som inte är kosttillskott).
Läkemedelsverket har sammanställt en Ämnesguide med information om substanser,
växter med mera som kan klassificeras som läkemedel. Vid osäkerhet om ett kosttillskott
kan klassificeras som läkemedel, kan Läkemedelsverket kontaktas, lämpligast per telefon.
Ange att det gäller klassificering.
Bedömer Läkemedelsverket vid telefonkontakten att produkten möjligen kan vara ett
läkemedel kan en skriftlig förfrågan skickas till Läkemedelsverket. Läkemedelsverket
behöver då få information om vad produkten innehåller och hur den marknadsförs. Bifoga
gärna bilder på produkten. Skicka din förfrågan till [email protected]. Ange ”Fråga om
klassificering” i ämnesraden. Se också hanteringsschema i bilaga 1.
59
Dopning och hälsofarliga varor
Att vissa substanser är förbjudna inom idrotten gör inte att de automatiskt kan förbjudas
med stöd av livsmedelslagstiftningen. Det är de substanser som nämns i dopningslagen
som inte alls får förekomma. Påträffas produkter med dessa substanser bör en anmälan
göras till polisen.
Påståenden om att kosttillskott har samma effekt som den effekt som anges i dopningslagen ska hanteras som otillåtna hälsopåståenden. Tribulus terrestris är en växt som ofta
påstås öka testosteronhalten, men detta har inte visats i vetenskapliga studier. Skulle
växten innehålla substanser som ökar produktion eller frigörelse av testosteron skulle
den vara otillåten enligt dopningslagen.
Substanser som finns med på Wadas lista, och alltså inte är förbjudna genom lagstiftning,
utgör inte nödvändigtvis en hälsorisk och kan därmed få förekomma i livsmedel, exempelvis glycerol. Andra substanser på Wadas lista kan bedömas innebära en hälsorisk i
livsmedel.
Liksom vid fynd av substanser som uppfyller definitionen i dopningslagen bör fynd i
kontrollen av hälsofarliga varor leda till att polisen underrättas. Folkhälsomyndigheten
har ett övergripande ansvar för till exempel utredning av vilka substanser som ska anses
vara hälsofarliga varor och därmed föras upp på listan över sådana. Däremot kontrollerar
inte Folkhälsomyndigheten hälsofarliga substanser annat än vad gäller dispenser från
lagstiftningen. Folkhälsomyndigheten önskar dock bli informerad om fynd i livsmedelskontrollen av hälsofarliga varor. Detta görs lämpligast genom Folkhälsomyndighetens
funktionsbrevlåda för nya missbruksmedel i form av psykoaktiva substanser, se bilaga 4,
Myndigheter.
Nya livsmedel i kosttillskott
Nya livsmedel, eller så kallade Novel Foods (NF), är livsmedel eller livsmedelsingredienser som inte har konsumerats inom EU i någon större utsträckning innan förordningen
(EG) nr 258/97 om nya livsmedel trädde i kraft den 15 maj 1997.
Växter och växtextrakt från tredje land och läkemedelsliknande substanser klassificeras
ofta som nya livsmedel och är vanliga i kosttillskott. Exempel är japansk sockblomma
(Epimedium grandiflorum), och vit kwao krua (Pueraria Mirifica). Dessa växter/växtextrakt är nya livsmedel, men har inte genomgått godkännandeproceduren och är därmed
inte tillåtna i livsmedel.
Exempel på en substans som först klassificerades som nytt livsmedel, men som i september 2012 klassificerades som hälsofarlig vara är substansen DMAA (1,3-dimetylamylamin) som ingick i kosttillskott för prestationsökning.
Katalogen Nya livsmedel (se bilaga 4) är inte något styrande dokument och är inte komplett. Om misstanke kvarstår om en växt eller substans ändå kan vara ett nytt livsmedel
enligt i katalogen är det företagets ansvar att visa att produkten har konsumerats i större
60
omfattning inom EU före den 15 maj 1997. Bevis för konsumtion i större omfattning kan
vara inköpsuppgifter i fakturor eller motsvarande försäljningsuppgifter. Kontakta Livsmedelsverket vid tveksamhet.
Livsmedelsverket kan också ställa frågor till EUs nätverk för nya livsmedel om huruvida
en växt eller substans bedöms vara nytt livsmedel. Om inget land har uppgifter om konsumtionen före 1997 kan kommissionen tillsammans med medlemsländerna bedöma att
växten eller substansen är att klassificera som nytt livsmedel. Kontrollmyndigheten kan
utifrån detta lägga förbud mot utsläppande på marknaden. Exempel på växter som har
hanterats på detta sätt i Sverige är Dendrobium nobile och Pueraria mirifica.
Gången vid bedömning av om ett livsmedel är att betrakta som nytt sammanfattas
i bilaga 2.
61
12 Hantering av avvikelser
När företagaren eller kontrollmyndigheten har tagit fram all nödvändig information i form
av till exempel följesedlar, certifikat, analysresultat, riskvärderingar eller annan typ av
dokumentation, kan kontrollmyndigheten göra bedömningen att produkten inte uppfyller
lagstiftningens krav. Avvikelser från lagstiftningen förekomma i till exempel sammansättning, innehåll av oönskade ämnen eller utgöras av felaktig märkning.
Varje kontrollmyndighet ansvarar för att avvikelserna hanteras rättsäkert och proportionerligt. Även om varje kontrollmyndighet är självständig i sina bedömningar och sin myndighetsutövning gynnas både företagarna och livsmedelskontrollen i sin helhet i Sverige
av att hanteringen av avvikelser är likartad i hela landet.
Nedan ges exempel på hur olika typer av fynd i kontrollen kan följas upp för att fastställa
om de utgör avvikelser, samt förslag på hur konstaterade avvikelser kan hanteras av kontrollmyndigheten.
EXEMPEL
Mindre brister
Exempel: ordet "ingrediens" saknas i rubriken till ingående ingredienser eller
att bäst före-datum anges i fel ordning
Åtgärd: ett påpekande om avvikelse i kontrollrapporten räcker
Allvarliga brister
Exempel: otillåtna näringspåståenden
Åtgärd: följs upp innan sanktion
Mycket allvarliga brister
Exempel: att en produkt innehåller en konstaterat hälsofarlig substans eller
medicinskt påstående i märkningen
Åtgärd: sanktion med omedelbar verkan
62
Hanteringsförslag för olika typer av avvikelser
 Produkten innehåller substanser som medför att Läkemedelsverket bedömer den som läkemedel
Granska inledningsvis om substansen ingår i Ämnesguiden. Om substansen anges
i denna förteckning med kommentaren att innehåll av substansen kan leda till
läkemedelsklassificering av produkten, bör Läkemedelsverket kontaktas med en
fråga om klassificering. Om svaret från Läkemedelsverket är att produkten på grund
av innehållet av substansen bedöms kunna leda till läkemedelsklassificering kan
kontrollmyndigheten överväga fortsatt hantering.
Förslag på hantering av avvikelse
Besluta om förbud mot utsläppande av produkten på marknaden som livsmedel med
stöd i artikel 54 i förordning 882/2004 tillsammans med artikel 2 i förordning (EG)
nr 178/2002 och artikel 7.1 i förordning 1169/2011.
Att saluföra en produkt som livsmedel eller kosttillskott när den i själva verket kan
klassificeras som läkemedel skulle kunna anses strida mot definitionen på livsmedel
i artikel 2d förordning 178/2002. Av artikel 2d förordning 178/2002 framgår att
livsmedel inte inbegriper ”läkemedel i den mening som avses i rådets direktiv
65/65/EEG och 92/73/EEG”. Myndigheten kan besluta att förbjuda utsläppande på
marknaden av produkten. Om produkten bedöms vara spridd utanför Sverige bör en
RASFF-notifiering upprättas. Läkemedelsverket önskar att få en kopia på de beslut
som rör produkter innehållande läkemedel.
 Kosttillskottet innehåller substans som är klassificerad
som hälsofarlig vara
I lagen (1999:42) om förbud av vissa hälsofarliga varor finns en definition av hälsofarliga varor. I förordningen (1999:58) om förbud mot vissa hälsofarliga varor finns
en förteckning över substanser som utgör hälsofarliga varor. Substanserna i förteckningen får bland annat varken överlåtas, bjudas ut till försäljning eller innehas utan
särskilt tillstånd.
Om sådana hälsofarliga varor påträffas i livsmedelskontrollen bör Folkhälsomyndig
heten informeras. En polisanmälan bör upprättas och lämnas till polismyndighet.
Om produkter med sådana substanser bedöms vara spridda utanför Sverige bör en
RASFF-notifiering upprättas.
63
 Kosttillskottet innehåller substanser i enlighet med definitionen
i lagen om förbud av vissa dopningsmedel
Produkter som innehåller substanser som uppfyller 1 § i lagen 1991:1969 om
förbud av vissa dopningsmedel får inte överlåtas, innehas etcetera.
Om sådana produkter påträffas i livsmedelskontrollen tar man lämpligen kontakt
med polismyndigheten. En polisanmälan kan upprättas och lämnas till polismyndighet. Om produkter med sådana substanser bedöms vara spridda utanför Sverige
bör en RASFF-notifiering upprättas.
 Kosttillskottet innehåller icke godkända nya livsmedel
Kontrollen av nya livsmedel bör i första hand begränsas till växter och
substanser upptagna i Nya livsmedelskatalogen och i katalogen över ansökningar
om godkännande som nya livsmedel.
Om en substans eller organism (växt, djur et cetera) inte ingår i katalogen, men
misstänks vara nytt livsmedel och inte är godkänt, måste företagaren kunna lägga
fram bevis för att produkten har konsumerats i betydande omfattning inom EU
före den 15 maj 1997 för att substansen eller produkter som innehåller substansen
ska få släppas ut på marknaden.
Förslag till hantering av avvikelse
Livsmedel som omfattas av förordning 258/97 om nya livsmedel och som inte har
godkänts efter Efsas säkerhetsprövning eller som inte har genomgått sådan säkerhetsprövning får inte släppas ut på marknaden. Av 10 § 3p. livsmedelslagen framgår
att, utöver vad som följer av de EG-bestämmelser som kompletteras av lagen, det är
förbjudet att på marknaden släppa ut livsmedel som inte har godkänts eller anmälts
i enlighet med EG-bestämmelser som kompletteras av lagen eller inte uppfyller villkor i ett godkännande eller tillstånd.
Produkter innehållande nya livsmedel utan godkännande kan alltså beläggas med
förbud mot utsläppande på marknaden. Om sådana produkter bedöms vara spridda
utanför Sverige bör en RASFF-notifiering upprättas.
64
 Kosttillskott vars innehåll av bly, kvicksilver, kadmium
eller citrinin överskrider fastställda gränsvärden
Genom förordning 1881/2006 har det fastställts gränsvärden för innehåll av citrinin (ett mykotoxin) och metallerna bly, kvicksilver och kadmium
i kosttillskott.
Av 10 § 5 p. livsmedelslagen framgår att, utöver vad som följer av de EG-bestämmelser som kompletteras av lagen, det är förbjudet att på marknaden släppa ut livsmedel som innehåller ämnen i en halt som överskrider gränsvärden som har föreskrivits med stöd av lagen eller i de EG-bestämmelser som kompletteras av lagen.
Bestämmelsen gäller oavsett om livsmedlen kan anses som säkra eller inte. Mot
bakgrund av detta kan myndigheten besluta att förbjuda utsläppande på marknaden
av produkten samt eventuellt också kräva återkallande från övriga företag.
Om produkter med sådana substanser bedöms vara spridda utanför Sverige bör
en RASFF-notifiering upprättas.
 Kosttillskott som i märkningen saknar en eller flera föreskrivna
uppgifter
En bedömning behöver göras av vilka risker avsaknaden av uppgifterna medför.
Avvikelsen kan hanteras genom krav på ommärkning inom en begränsad tidsrymd
eller beslut om förbud att släppa ut produkten på marknaden, vilket kan vara relevant om till exempel dosangivelse saknas.
65
 Medicinska påståenden görs om produkten
Följande kan ge stöd i bedömningen om påståendet om en produkt ska
bedömas som medicinskt påstående eller inte:
 Hälsopåståenden om minskad riskfaktor för sjukdom enligt 14.1.a förordning
1924/2006 (se kommissionens webbplats för godkända hälsopåståenden
samt Livsmedelsverkets vägledning till förordningen).
 Läkemedelsverkets vägledning om gränsdragning mellan hälsopåståenden för
livsmedel och medicinska påståenden ger information om vissa påståenden som
klassificeras som medicinska.
Om medicinska påståenden görs i produktens märkningsuppgifter eller i annan
information som kontrolleras av livsmedelskontrollen utgör de en avvikelse mot
artikel 7 i förordning 1169/2011. Medicinska påståenden i andra typer av information, till exempel marknadsföring, omfattas av Konsumentverkets kon-trollansvar.
Läkemedelsverket behöver generellt inte involveras i beslutsprocessen om beslut att
släppa ut produkten på marknaden som grundar sig enbart på medicinska påståenden. Inspektörer kan konsultera Läkemedelsverket vid oklarheter som rör medicinska påståenden.
Eftersom medicinska påståenden kan medföra att konsumenten väljer kosttillskott
istället för läkemedel eller avstår från att ta kontakt med vården, kan det vara viktigt
att förbjuda sådan märkning och då ge företaget kort eller ingen tid för ommärkning.
I de fall där påståendet genom sin utformning eller sitt innehåll kan leda till att konsumenter kan anta att kosttillskotten kan ersätta läkemedel för behandling eller för
att förebygga allvarliga sjukdomar bör det beslutas om ett förbud att släppa ut produkten på marknaden, möjligen kopplat till tillbakadragande från marknaden. Om
produkter med sådana påståenden bedöms vara spridda utanför Sverige bör en
RASFF-notifiering upprättas.

66
 Produkten ger - enligt märkningsuppgifter eller analys
 så höga dagsdoser av vitaminer, mineraler eller andra ämnen
att den kan utgöra en hälsorisk
Dagsdoserna av vitaminer eller mineraler i kosttillskottet jämförs mot de UL-värden
som anges i Efsas Scientific Opinion on the Tolerable Upper Intake levels of vitamins and minerals.
För andra ämnen (och vissa produkter) kan jämförelse göras mot de riskvärderingar
som finns publicerade på Livstecknet. Där finns bland annat den riskvärdering som
utgör bakgrunden till den högsta nivå som föreslås för synefrin i sig och i kombination med koffein.
När de Upper Levels som har fastställts av Efsa överskrids redan genom intag i form
av kosttillskott kan det vara relevant att lägga förbud mot utsläppande på marknaden
och att göra en RASFF-notifiering av produkten om den är spridd utanför Sverige.
Beslut kan läggas om förbud att släppa ut produkter på marknaden i kombination
med återkallande av produkter som sålts vidare till andra företagare till dess att
företaget vidtagit åtgärder. Beslutet kan läggas med stöd av artikel 54 i förordning
882/2004 tillsammans med artikel 14 i förordning 178/2002. Om produkterna bedöms vara spridda utanför Sverige bör en RASFF-notifiering upprättas. Se även
avsnittet Företagarnas informationsskyldighet.
 Produktens analyserade innehåll överensstämmer inte med
de halter som deklarerats i märkningen
Överväg om de analyserade nivåerna innebär en mindre avvikelse från dem som
anges i märkningen. För analyserade halter ska avvikelser från deklarerade dagsdoser beaktas för att man ska kunna avgöra om produkten är felmärkt (se kommissionens vägledning om tillåtna avvikelser).
Förslag till hantering av avvikelse
Konsumenter som behöver ett tillskott av visst näringsämne kan drabbas av brist på
ämnet om den verkliga halten ligger långt under den som deklareras i märkningen.
Därför kan det vara relevant att besluta om förbud mot utsläppande på marknaden av
sådana kosttillskott. Samma förfarande kan vara relevant om den faktiska halten
överskrider den deklarerade, beaktat de tillåtna avvikelserna. Om produkter bedöms
vara spridda utanför Sverige bör en RASFF-notifiering upprättas.
67
 Livsmedelsföretagaren saknar system eller har ett otillräckligt system
för att säkerställa att produkterna är säkra och korrekt märkta
Om det vid kontroll framkommer att företagaren saknar ett system för att se till
att endast säkra livsmedel släpps ut på marknaden och kontrollen visar att det finns
produkter som inte uppfyller lagstiftningen, kan företaget föreläggas att upprätta ett
godtagbart system för säkra kosttillskott.
 Marknadsföring av hälsoskadligt kosttillskott via internet,
sociala medier och liknande
Marknadsföring av produkter via internet, sociala medier, TV-reklam och dylikt
kontrolleras av Konsumentverket. Observera dock att livsmedelsföretagaren ska vara
registrerad hos en kontrollmyndighet för livsmedel.
Frågor om marknadsföring hanteras av Konsumentverket och bör överlämnas dit.
 Föreskrivna märkningsuppgifter finns bara på annat språk än svenska
Om märkning inte finns på svenska kan det vara svårt eller omöjligt för konsumenten att avgöra om en produkt utifrån innehåll och dosering är lämplig. Brist på
svensk märkning kan därför anses vara vilseledande.
Om svensk märkning saknas kan myndigheten besluta om förbud att släppa ut
produkten på marknaden.
68
Förbud mot att släppa ut produkter på marknaden
Ett beslut om förbud mot att släppa ut viss/vissa produkter på marknaden kan antingen
utformas så att bara enskilda produkter omfattas eller som generella förbud mot att släppa
ut produkter på marknaden. Med den senare typen av beslut kan myndigheten i ett och
samma beslut täcka in flera produkter i en verksamhet som säljer olika kosttillskott innehållande en viss substans, växt etcetera.
Förbud att på marknaden släppa ut produkter som har hälsofarliga halter av ämnen, som
i sig inte behöver vara hälsofarliga om de intas i rätt mängd, till exempel vitaminer, utformas lämpligen som produktspecifika förbud mot utsläppande på marknaden. Likaså
förelägganden eller förbud mot utsläppande på marknaden när det gäller produkter vars
märkning omfattar medicinska påståenden, eftersom påståendena oftast är olika utformade på olika produkter och måste bedömas från fall till fall.
Uppföljning av förelägganden och förbud
mot att släppa ut produkter på marknaden
Företagarna ansvarar för att de livsmedel de saluför är säkra. När de anser eller har skäl
att anta att ett livsmedel som de har importerat, producerat, bearbetat, framställt eller
distribuerat inte är säkert ska de vidta nödvändiga åtgärder, till exempel se till att inte fler
produkter av samma slag når marknaden och att informera leverantörer och kunder. Uppföljning av företags rutiner för och faktiska handlande vid återkallande och tillbakadragande är en mycket viktig del i kontrollen, framför allt när förbud mot utsläppande på
marknaden har lagts på icke säkra livsmedel. (Se vägledningen om Åtgärder vid bristande
efterlevnad av livsmedelslagstiftningen på Livsmedelsverkets webbplats.)
Omhändertagande av varor
Det förekommer att hälsofarliga kosttillskott hittas av kontrollmyndigheterna och det kan
finnas skäl att omhänderta kosttillskotten om det annars finns risk för att de når konsumenterna. Kosttillskott är i sig förhållandevis lätta att hantera som omhändertagna, eftersom de sällan kräver kylförvaring utan bara en i övrigt säker förvaring hos kontrollmyndigheten. (Se vägledningen om Åtgärder vid bristande efterlevnad av livsmedelslagstiftningen på Livsmedelsverkets webbplats.)
69
RASFF
RASFF (Rapid Alert System for Food and Feed) finns till för att öka livsmedelssäkerheten för konsumenterna. Det är ett varningssystem inom EU för att snabbt kunna agera på
livsmedelsincidenter och att snabbt och effektivt förmedla information mellan kommissionen, medlemsstaternas kontrollmyndigheter för livsmedel och foder och andra organisationer. När en hälsorisk upptäcks i ett livsmedel kan länder med hjälp av RASFF-systemet agera snabbt och koordinerat för att avstyra risker för konsumenternas hälsa.
Systemet är uppbyggt av kontaktpunkter i alla EU-länder, Island, Liechtenstein och
Norge, Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) och Europeiska kommissionen.
Varje RASFF-medlem som har information om en allvarlig hälsorisk som gäller livsmedel eller foder, måste omedelbart kontakta Europeiska kommissionen med hjälp av en
notifiering i RASFF-systemet. (Se artikel 50 i förordning 178/2002 samt i förordning
16/2011 13.) Europeiska kommissionen informerar sedan de andra medlemmarna direkt
för att de i sin tur ska vidta lämpliga åtgärder för att till exempel se till att livsmedlet
dras tillbaka från marknaden.
9F10F10F10 F12F
Det finns även möjlighet att via RASFF-systemet sprida information som är bra för medlemmarna att känna till, liksom meddelanden om fusk och bedrägerier.
Om en risk upptäcks i ett livsmedel eller foder som har kommit ifrån eller exporterats till
ett land utan RASFF-medlemskap, informerar kommissionen det aktuella landet om det
inträffade. Om landet ifråga inte åtgärdar händelsen kan andra åtgärder, som importförbud
eller systematisk kontroll vid EUs gränser, vidtas. Även dessa notifieringar om livsmedel
från eller till länder utanför EU skickas vidare i RASFF-systemet till medlemmarna.
På Livsmedelsverkets webbplats finns information om RASFF, blanketter som ska användas vid notifiering och instruktioner för hur man ska fylla dem. Den som behöver mer
råd eller stöd för att avgöra om en produkt ska skickas som RASFF eller för att fylla i
blanketten kan kontakta Kontrollstödsenhetens RASFF-team på Livsmedelsverket.
Livsmedelsverket bedömer att andelen notifieringar i RASFF-systemet som berör kosttillskott bör öka utifrån den kontroll på området som kontrollmyndigheterna genomför.
Kosttillskott är oftast spridda i många länder såväl i som utanför EU. Det är därför extra
viktigt att göra notifieringar i systemet för att informera alla länder där det aktuella kosttillskottet saluförs.
13
i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 16/2011 av den 10 januari 2011 om genomförandeåtgärder för systemet om snabb varning för livsmedel och foder.
70
Företagarnas informationsskyldighet
Om en företagare anser eller har skäl att anta att ett livsmedel inte uppfyller kravet på
livsmedelssäkerhet ska företagaren genast vidta åtgärder för att dra tillbaka livsmedlet
från marknaden, till exempel genom att kontakta leverantören av livsmedlet och de företag som mottagit det. Företagaren ska också informera myndigheterna om detta. Företagaren har dessutom en informationsskyldighet gentemot konsumenterna enligt artikel 19 i
förordning 178/2002. Företagaren ska informera om varför livsmedlet har dragits tillbaka
och vid behov även återkalla livsmedel. Informationsskyldigheten gentemot konsumenter
och myndigheter gäller oavsett var i kedjan livsmedelsföretaget är och oavsett om företagaren har importerat, producerat, bearbetat, framställt eller distribuerat livsmedlet. På Livsmedelsverkets webbplats kan företagen varna allmänheten för icke säkra produkter.
Myndigheternas informationsansvar
När det finns välgrundad anledning att misstänka att ett livsmedel kan vara en hälsorisk
(beroende på riskens art, grad och omfattning) ska kontrollmyndigheten vidta lämpliga
åtgärder för att informera allmänheten om risken och om vilka åtgärder som har vidtagits
eller kommer att vidtas för att minimera den, se artikel 10 i förordning 178/2002. Det kan
bli aktuellt bland annat när företagare inte själva fullgör sin skyldighet att dra tillbaka ett
hälsofarligt livsmedel från marknaden. Exempel på aktiviteter från myndighetens sida kan
vara att kontrollmyndigheten informerar på sin webbplats om att beslut om förbud att
släppa ut vissa produkter på marknaden på grund av hälsorisk har fattats. Livsmedelsverket kan också kontaktas för ytterligare spridning av information.
Upphävande av förbud
I vissa situationer kan kontrollmyndighetens
fattade beslut behöva upphävas. Skäl kan
till exempel vara att förutsättningarna för ett
beslut har ändrats genom att ny information
eller nya underlag har framkommit. Ett upphävande är också ett beslut, men kan vara mycket
enkelt utformat och i skälen till beslutet anges
att nya uppgifter har framkommit och att beslut
om XX daterat YY därför upphävs.
71
72
73
Bilaga 3.
Samlad lagstiftning om kosttillskott
Kosttillskott

Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2003:9) om kosttillskott

Tillåtna vitamin- och mineralkällor
- Kommissionens förordning (EG) nr 1170/2009 av den 30 november 2009 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/46/EG och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1925/2006 beträffande förteckningarna över
vitaminer och mineralämnen och former av dessa som får tillsättas i livsmedel,
inbegripet kosttillskott.
- Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1925/2006 av den 20 december
2006 om tillsättning av vitaminer och mineralämnen samt vissa andra ämnen
i livsmedel. Ändrad genom förordning (EG) nr 1170/2009 (ändringar är införda
i den konsoliderade versionen av 1925/2006) på Livsmedelsverkets webbplats).


Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1924/2006 av den 20 december
2006 om näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel.
Alla godkända närings- och hälsopåståenden anges i kommissionens register,
se bilaga 4 Register rörande hälsopåståenden.
Nya livsmedel

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 258/97 av den 27 januari 1997 om
nya livsmedel och livsmedelsingredienser.
Livsmedelsförordningen

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002
om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som rör livsmedelssäkerhet.
74
Gränsvärden

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr (1881/2006) av den 19 december
2006 om fastställande av gränsvärden för vissa främmande ämnen i livsmedel.
Tillsatser

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1333/2008 av den 16 december
2008 om livsmedelstillsatser.
Livsmedelsinformation

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011 av den 25 oktober 2011
om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna, och om ändring
av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 1924/2006 och (EG) nr 1925/
2006 samt om upphävande av kommissionens direktiv 87/250/EEG, rådets direktiv
90/496/EEG, kommissionens direktiv 1999/10/EG, Europaparlamentets och rådets
direktiv 2000/13/EG, kommissionens direktiv 2002/67/EG och 2008/5/EG samt
kommissionens förordning (EG) nr 608/2004.
RASFF
 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 16/2011 av den 10 januari 2011
om genomförandeåtgärder för systemet om snabb varning för livsmedel och foder.
Marknadsföring
 Marknadsföringslagen (SFS 2008:486) reglerar hur marknadsföring får utformas,
bland annat på internet.
Läkemedel och medicintekniska produkter



Läkemedelslagen LVFS 1992:859
Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2011:15) om tillämpning av läkemedelslagen
(1992:859) på vissa varor
Lagen om medicintekniska produkter LVFS 2003:11
75
E-handel


Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 764/2008 av den 9 juli 2008 om
förfaranden för tillämpning av vissa nationella tekniska regler på produkter som lagligen saluförs i en annan medlemsstat och om upphävande av beslut nr 3052/95/EG.
Lagen (2002:562) om elektronisk handel och andra informationssamhällets tjänster.
Dopningsmedel

Lagen (1991:1969) om förbud av vissa dopningsmedel.
Hälsofarliga varor


Lagen (1999:42) om förbud mot vissa hälsofarliga varor.
Förordning (1999:58) om förbud mot vissa hälsofarliga varor (där substanserna
räknas upp).
Alkoholhaltiga preparat

Folkhälsomyndighetens föreskrifter om alkoholhaltiga preparat (FoHMFS 2014:10).
76
Bilaga 4.
Användbara dokument och listor
Om substanser, växter med mera samt dosnivåer

















Riskvärderingar från Livsmedelsverket, se Livsmedelsverkets webbplats
Efsas Botanical Compendium: http://www-efsa.europa.eu/en/search/doc/2663.pdf
EuroFIR- NETTOX Plant List, kan rekvireras på:
http://www.eurofir.org/?page_id=161
Drogelisten http://www.foedevarestyrelsen.dk
Giftinformationscentralen: www.gic.se
Den virtuella floran; Naturhistoriska riksmuseet;
http://linnaeus.nrm.se/flora/welcome.html.
Kommissionens katalog över nya livsmedel:
http://ec.europa.eu/food/food/biotechnology/novelfood/nfnetweb/mod_search/index.c
fm.
Läkemedelsverket: www.mpa.se
Ämnesguiden http://www.lakemedelsverket.se/Alla-nyheter/Nyheter2013/Lakemedel-eller-inte--Amnesguiden-ger-vagledning/
Accepterade avvikelser från näringsdeklarationen:
http://www.slv.se/sv/grupp3/Pressrum/Nyheter/Pressmeddelanden/Sa-mycket-far-envara-avvika-fran-naringsdeklarationen/
Scientific Opinion on the Tolerable Upper Intake of Vitamins and Minerals, EFSA
(UL-värden), 2006 http://www.efsa.europa.eu/en/ndatopics/docs/ndatolerableuil.pdf.
Scientific Opinion on the Tolerable Upper Intake Level of vitamin D1 EFSA Panel
on Dietetic Products, Nutrition and Allergies (NDA) European Food Safety Authority
(EFSA), Parma, Italy, 2012
Scientific Opinion on the safety of chromium picolinate as a source of chromium
added for nutritional purposes to foodstuff for particular nutritional uses and to foods
intended for the general population EFSA Panel on Food Additives and Nutrient
Sources added to Food (ANS) European Food Safety Authority (EFSA), Parma, Italy,
2010 http://www.efsa.europa.eu/en/efsajournal/pub/1883
Livsmedelsverkets information om höga vitamindoser: www.slv.se
Wadas lista (den engelska som är originalet): http://www.wadaama.org/Documents/World_Anti-Doping_Program/WADP-Prohibitedlist/2014/WADA-prohibited-list-2014-EN.pdf
Länk till version på svenska, på Riksidrottsförbundets
plats: http://www.rf.se/ImageVaultFiles/id_40082/cf_394/1312_Dopinglistan_2014v
4.PDF
Folkhälsomyndighetens vägledande lista över vilka substanser som faller in under
dopninglagens definition:
77
http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/andts/doping/lagar-ochpolicy/forteckning-over-dopningsmedel/
Riksmaten vuxna 2010-11, Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige.
http://www.slv.se/upload/dokument/rapporter/mat_naring/2012/riksmaten
_2010_2011.pdf .
Register rörande hälsopåståenden

Kommissionens register över godkända och icke godkända hälsopåståenden
http://ec.europa.eu/nuhclaims/

Efsas databas över inlämnade och genomförda utvärderingar;
http://registerofquestions.efsa.europa.eu/roqFrontend/questionsListLoader?panel=
ALL
Vägledningar






Livsmedelsverkets vägledning till Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2003:9)
om kosttillskott, se Livsmedelsverkets webbplats.
Livsmedelsverkets vägledning till Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2003:9)
om kosttillskott, se Livsmedelsverkets webbplats.
Livsmedelsverkets vägledning till förordning (EG) nr 1924/2006 om närings- och
hälsopåståenden, se Livsmedelsverkets webbplats.
Vägledning för kontrollmyndigheter om toleransnivåer vid kontroll av näringsvärden
deklarerade på en förpackning och överrensstämmelsen med EU-lagstiftning.
Vägledning för behöriga myndigheter vid kontroll av överensstämmelse med EUs
lagstiftning av tillåtna avvikelser för näringsvärden som deklareras på etiketten, se
Livsmedelsverkets webbplats.
Livsmedelsverkets vägledning om åtgärder vid bristande efterlevnad av livsmedelslagstiftningen.
Branschriktlinjer



Säkra kosttillskott till konsument, Svensk Egenvård
Säkra sport- och viktminskningsprodukter till konsument, Svensk Egenvård
http://www.foodsupplementseurope.org/sites/0023/uploads/content/publications/bea
utyclaims-forfoodsupplements.pdf?1395411850
78
Myndigheter






Livsmedelsverkets e-postadress för förfrågningar om utvärderingar:
[email protected]
Folkhälsomyndigheten: www.folkhalsomyndigheten.se
Folkhälsomyndighetens funktionsbrevlåda förnya missbruksmedels
[email protected],
Konsumentverket: www.konsumentverket.se
Läkemedelsverket: www.mpa.se
Tullverket: www.tullverket.se
Branschorganisationer




Svensk egenvård: www.svenskegenvard.se
Svensk digitalhandel: www.dhandel.se
Direkthandelns förening: www.direkthandeln.org
Food Supplements Europe: www.foodsupplements.org
79
Bilaga 5.
Exempel på märkning av kosttillskott
och läkemedel
Exempel 1.
Föreskrivna märkningsuppgifter för ett kosttillskott med vitaminer och mineralämnen.
Märkningskraven gäller från och med den 13 december 2014 när (EU) nr 1169/2011
börjar att tillämpas.
80
Exempel 2.
Märkning av kosttillskott baserat på växtextrakt med exempel på läkemedelssubstans som
ingrediens och med medicinskt påstående. I exemplet är flera av de obligatoriska märkningsuppgifterna utelämnade för ökad tydlighet.
81
Exempel 3.
Märkning av kosttillskott med koffein och exempel på icke godkända hälsopåståenden.
I exemplet är flera av de föreskrivna märkningsuppgifterna utelämnade för ökad
tydlighet.
82
Exempel 4.
Märkning av kosttillskott med godkänt hälsopåstående. I exemplet är flera av de föreskrivna märkningsuppgifterna, enligt exempel 1, utelämnande för ökad tydlighet.
83
Exempel 5.
Exempel på godkänd märkning av ett växtbaserat läkemedel.
De inringade uppgifterna särskiljer läkemedel från kosttillskott.
84

Kosttillskott - kontrollhandbok

Transcription

Similar documents

Beatrice Wicklund

100% hårda fakta om doping och kosttillskott

Hälsa

Matprojektet. - natureassociates.se

Live Life nr1 2015.pdf

Kontrollhandbok - kosttillskott

Fördjupning – Kontrollområden