Läs numret
Transcription
Läs numret
insidan 2015 jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov Kristen ungdomstidning Församling – för världens skull Ungdomsgruppen Kefas Alla dessa kyrkor *!20150915 Vinn en årsprenumeration eller ett gratis läger! Tävlingen varar till 25 oktober! dec insidan Kristen ungdomstidning Redaktionschef Jakob Andersson, Örkelljunga [email protected] Adress: Sandgatan 14b 223 50 Lund 046-39 93 60 [email protected] www.insidan.net www.insidan.net/facebook Expedition: (Prenumerationer, adressändringar) Filippa Arvidsson, Stockholm [email protected] Samuel, Bengtsson, Lund [email protected] Annika Nilsson Skogsvägen 8B, 291 34 Kristianstad 0739-01 97 15, [email protected] Prenumeration: 8 nummer/år 350 kr (ord. pris) 250 kr (studerande) Betala till Plusgiro 49 42 68-6, märk betalningen med namn och meddela namn och adress till expeditionen. Annonser och information: Annonsstopp den 20:e i månaden före utgivningsdatum Louise Berglund, Kode [email protected] Utgivningsdatum: Omkring den 15:e feb, mars, april, juni, sept, okt, nov och dec Tryckeri: Hylte tryckeri AB, Hyltebruk Alfred Nilsson, Åhus [email protected] Inledare Andakt Du är inte ensam! ”D u är inte ensam!” Det är viktiga ord – men de kan sägas på helt olika sätt. Kanske har du hört någon uppretat skrika det på en fotbollsplan. Då menar man ju att någon borde passa bollen till de andra i laget och inte bara tänka på sig själv. Ska ett fotbollslag fungera och spelet vara roligt för alla måste varje spelare inse att man måste spela tillsammans och jobba för varandra. Men dessa ord kan också sägas i en helt annan situation. När någon sitter och gråter eller känner sig ensam, och en annan går fram, lägger armen om personen och försöker trösta: ”Du är inte ensam!” Att vi inte är ensamma innebär både ett ansvar och en hjälp för oss. Du har en uppgift att fylla och ska inte bara tänka på dig själv! Och samtidigt: här finns också bärkraft, tröst och hjälp att hämta – det finns folk som bryr sig om dig! Gud har på ett speciellt sätt givit oss till varandra i den kristna gemenskapen. Här behövs du och detta behöver du! Den kristna gemenskapen Bön www.elungdom.se [email protected] Grafisk form och layout: Hans Bergström [email protected] Ansvarig utgivare: Simon Nilsson Jakob Andersson Örkelljunga Omslagsbild: Foto: pixabay.com Jesus, min Herre, tack för att jag får vara en del av din kyrka på jorden. Tack för systrar och bröder i tron. Låt din vilja ske och låt ditt rike komma ännu mycket mer, i oss och genom oss. Amen. Olivia Rådberg, Stockholm [email protected] Teologiansvarig: Fredrik Carlsson [email protected] får inte bli en aktivitet bland flera, något som vi går till om vi inte har något annat att göra – nej, den är mycket viktigare än så. Både för ens egen skull och för andras. Kyrkan och den kristna gemenskapen är temat i detta nummer av Insidan. Dessutom tycker vi att det är extra kul med vårt nya inslag Aktuellt! Ibland kan det vara svårt att veta hur man som kristen ska förhålla sig till allt som händer och sägs på nyheterna. I detta inslag vill Insidan lyfta upp aktuella händelser eller debattämnen och ge vägledning kring hur man kan tänka som kristen. Så välkommen till ett nytt läsår med Insidan. Speciellt alla ni sommarens nya prenumeranter! Insidan vill hjälpa sina läsare att upptäcka Jesus, att växa i tro på Jesus och att förstå mer av vad det innebär att följa honom. Kristian Svensson Insidan ges ut av ELU (Evangelisk Luthersk Mission – ungdom) ELU arbetar för att: Kalla... unga människor till gemenskap med Jesus ”Ty där två eller tre är samlade i mitt namn är jag mitt ibland dem.” Matt 18:20 Lyssna in Gud och sprid hans kärlek M an kan läsa i Bibeln att folk blir frälsta i hundratal, till och med tusental ibland. Hade det kunna hända i Sverige idag? Vad hade hänt om jag hade ställt mig på Sergels torg mitt i Stockholm med en mick och ropat ut vad Jesus har gjort för mig? Jag hade inte blivit så populär tror jag. Jag tror heller inte att jag ska gå in för att försöka omvända så många som möjligt åt gången. Nej, jag tror att vi istället får lita på att Guds ord och bön gör skillnad. I Matteusevangeliet kan vi läsa att om två eller fler samlas i Jesus namn så har han lovat att vara mitt i bland dem. I dessa möten kan vad som helst hända! Be och lyssna in vad Gud har att säga och lita på hans löften, kärlek och kraft. Ingenting är omöjligt för vår himmelske far! Låt oss samlas tillsammans och be för vår omgivning, våra familjer och vänner. Det gör skillnad! Jag tror att det är viktigt att inte stirra sig blind på att vi måste starta eller vara med om väckelse. Nej, försök istället se Guds rika löften och gåvor och dela med dig av dem och fortsätt samlas och be om att så många människor som möjligt ska få möta Gud. Och var närvarande där du är. Prata med människor, var givmild och generös, lev på ett sätt som sprider sann glädje och äkta kärlek – genom det kan du peka på Gud. Detta måste komma innefrån och ut, så låt dig fyllas av Guds kärlek så att du, tillsammans ”Be och lyssna in vad Gud har att säga och lita på hans löften, kärlek och kraft.” med Gud och som hans verktyg, kan sprida den vidare till människor i din närhet. Kom ihåg att det blir fest i himlen för alla människor som lär känna Gud – varje person är så viktigt för Gud! Johannes Kennerberg Stockholm 2 3 fortsättning följer Sång Saliga visshet, Jesus är min! Himmelens glädje fyller mitt sinn. Född av Hans Ande, ren i hans blod, får jag förtröstan, styrka och mod. Han är min glädje, Han är min sång, Honom jag prisar livsdagen lång. Han är min glädje, Han är min sång, Honom jag prisar livsdagen lång. Av: Fanny J Crosby Utrusta... dem för ett kristet liv Sända... dem till tjänst för andra Bön Gud hjälp mig att sprida din kärlek och lyssna in dig så att jag får vara ditt verktyg. Min väg till tro Jesus möter fortfarande människor. I det här inslaget berättar Insidan om unga kristna människor och deras väg till tro på Jesus. Simon – skeptikern som blev kristen Förakt för kristna och övertygelse om Guds icke-existens vändes till en kristen tro som påverkar hela livet. Följ med på Simon Eks väg till tro! Ett långsamt öppnande Namn: Simon Ek Ålder: 27 år Bor: Lund Sysselsättning: studerar fysik Intressen: spelar fotboll en gång i veckan och badminton alldeles för sällan Ändå hamnade Simon på konfirmationsläger på Strandhem tillsammans med fem andra från hembyn Åkarp. En i hans klass skulle konfirmeras på Breanäs, men där fanns inte plats för Simon och hans kompisar, så då blev det Strandhem i stället. Under lägret förändrades Simons syn på kristna. – Jag upptäckte att kristna människor kunde vara både tänkande och roliga. Undervisningen gav svar på många av mina kritiska frågor och invändningar och långsamt blev jag mer och mer öppen för att kristen tro kanske kunde vara sann. Efterhand började jag sjunga med i sångerna på kvällarna och blunda och be med i bönerna. Efter cirka två veckor av lägret minns jag att jag ringde hem och sa att jag nog ändå kunde tänka mig att få ett kors i konfirmationspresent. Det är det närmaste ett specifikt frälsningsögonblick jag har. Där tron fördjupades Ö vertygad ateist – Innan jag blev kristen var jag en skeptiker som såg kristna som icke tänkande människor. Jag var absolut säker på att Gud inte fanns och att livet en dag skulle sluta i ingenting. Jag var så säker på detta att det kändes helt onödigt att undersöka saken. – Efter lägret började jag i ungdomsgruppen Berea i Lund. Jag missade inte en enda samling från nian till tvåan i gymnasiet. Under de åren fördjupades och stärktes min kristna tro och jag hade med mycket stor sannolikhet inte varit 4 kristen idag om det inte varit för att jag hade Berea då. Inte bara lätt I Simons liv idag syns hans tro bland annat i hur han spenderar sin tid och sina pengar. Han har också en helt annan inriktning på sitt liv; han vill leva för Gud. Det innebär inte bara glädje, utan livet med Gud är ibland kämpigt. ”Jag upptäckte att kristna människor kunde vara både tänkande och roliga.” – Tanken på att människor jag tycker om inte är kristna är jobbig. På ett sätt hade det därför känts lättare att inte tro att varje människa behöver Jesus för sin räddning. Det har också varit en kamp – och en kamp med nederlag – att försöka stå emot sexuella frestelser. Hade jag inte varit kristen hade jag troligen inte ens försökt stå emot de här frestelserna och inte heller sett något problem med det. Som vedträn i en ugn Petrus bekände Jesus som Messias och kallades därefter Kefas – klippan. Några som delar både bekännelse och namn med honom är ungdomarna i Svenska kyrkans ungdomsgrupp i Kungälv. K lockan närmar sig sju och en efter en kommer regnvåta ungdomar in genom kyrkans källardörr. De flesta känner varandra väl och kramas när de fått av sig jackorna. De går in till soffhörnan i den svagt belysta samlingssalen och slår sig ner bland dem som redan sitter där. Det pratas och skrattas och det syns att ungdomarna känner sig hemma här. Ikväll träffas ungdomsgruppen Kefas i Kastalakyrkan i Kungälv. En vanlig kväll är det runt tjugo ungdomar här, och idag är inget undantag. Jag sätter mig hos dem i en av sofforna och pratar lite om kvällen. Det är Hans Weichbrodt som ska undervisa och jag förstår att många har lyssnat på honom tidigare och ser fram emot att göra det igen. Efter en frivillig bönestund i bönerummet intill leker vi sittande ballongvolleyboll och sedan är det dags för undervisning. Ungdomarna tar plats i två stolsrader framför en whiteboard och vi sjunger två lovsånger innan ordet lämnas till Hans. Ämnet är Uppenbarelseboken och Hans pratar engagerat i två timmar med en fikapaus i mitten, men det känns inte för långt. Det tycker inte ungdomarna heller – de besvarar gång på gång Hans ”Börjar ni bli trötta?” med ett nej och en uppmaning att fortsätta. Tron blir personlig När Hans avslutat plockas det fram spel och jag slår mig ner i soffan med Anna Frykman Anna Frykman och Alva Brycke har båda fått en personlig tro genom Kefas Ledaren Jonas Edsberger vill att Kefas ska vara en bra start på det kristna livet. ”Här har jag fått möta Gud.” och Alva Brycke, båda 16 år gamla. Jag frågar dem vad som är det bästa som händer under en kväll på Kefas. – Undervisningen. Jag gillar att gotta ner mig i Bibeln, säger Alva. Annas favoritdel är andakten. – Jag upplever Guds närvaro i sången och bönen. Jag tycker att det kan vara svårt att 5 ha andakt själv, men här gör vi det tillsammans. När jag undrar vad Kefas betytt för dem är de eniga; det är genom Kefas de har fått en personlig tro på Gud. – Här har jag fått möta Gud. Nu lever jag inte längre på mina föräldrars tro utan min tro har blivit personlig, berättar Anna. Ett av alla syskon Insidan frågar experten Tillsammans i ugnen Alva lyfter fram att man får komma till Kefas precis som man är, oavsett om man har en bra eller dålig dag. Hon pratar också om att vi kristna är som vedträn. – Varje fredag får vi komma hit och vara med varandra. Här är vi som vedträn i en ugn. Om vi ska fortsätta brinna kan vi inte hoppa ut ur ugnen och vara för oss själva för länge, för då slocknar vi. Vi måste vara tillsammans och hjälpa varandra att gå framåt i tron. Eftersom undervisningen var ovanligt lång idag är det ingen organiserad andakt. Ändå drar sig de flesta till bönerummet en bit in på kvällen. Några lovsånger, lite tankar som delas och så mera lovsång. Formatet är öppet och vi gör andakten tillsammans. Jag gillar det. Starten på ett helt liv med Jesus jag sätter mig hos dem och stör en stund. Jag undrar om Jonas har någon vision för Kefas. – Jag vill att Kefas ska vara en bra start på det kristna livet. Jag vill att ungdomarna ska känna att här är hemma, här får jag möta Jesus och få in en rytm kring bibel, bön och gudstjänst. Kristen är man tillsammans. När jag strax efter midnatt sitter och väntar på bussen hem tänker jag på hur Anna och Alva pratade om Kefas. Ivern i deras ögon och ord när de berättade vad Kefas betytt för dem får mig att tänka på min ungdomsgrupps betydelse för mig som kristen under högstadie- och gymnasietiden. En ungdomsgrupp är verkligen mycket mer än en trevlig aktivitet en gång i veckan. En ungdomsgrupp är en plats där man får chansen att blir ordentligt rustad för ett helt liv med Jesus. Jag har en fråga jag vill ställa till Jonas Edsberger, som är ledare för Kefas. Han är mitt uppe i en omgång Othello mot Josefin Odin när Louise Berglund Kode Man hör ibland om ungdomar som är aktiva i ungdomsgruppen, men som när de "vuxit ur" den glider bort från tron. Vad kan jag göra för att det inte ska bli så med mig? Olof Edsinger, f.d. generalsekreterare för Salt – barn och unga i EFS, svarar. • Se till att din tro inte bara bygger på sådant som försvinner med tiden: en specifik social gemenskap, en särskild upplevelse eller en viss känsla. • Skaffa dig goda andliga vanor: regelbunden bön, bibelläsning och gudstjänstgemenskap. • Låt tron påverka hela ditt liv – sök både känslomässig och intellektuell stimulans och utmana dig själv att låta Bibelns undervisning prägla ditt sätt att tänka, tala, handla och prioritera. • Identifiera din egen kulturs avgudar – och vägra böja dig under dem! Skulle du vilja vara med i en ungdomsgrupp men vet inte vart du ska vända dig? Kontakta ELU ([email protected]) för att få reda på om det finns någon ungdomsgrupp nära dig. Annars kanske du vill få hjälp att starta en ny? Insidan frågar Varför kommer du till Kefas? Mathilda Alpner 18 år, Kungälv Anton Lindholm 17 år, Kungälv Kajsa Lönn 16 år, Jörlanda Jag gillar det. Jag gillar gemenskapen och jag gillar att lära mig saker. Sedan tycker jag om att göra något där man inte måste prestera. För mig är det en vana att komma hit. Det är en speciell gemenskap här. Man behöver inte prestera utan man kan slappna av och vara sig själv. Man kan bara sitta och prata, och det är mysigt. På Kefas är det bra undervisning och det ger mig något att komma hit. Gemenskapen är bra och det gör det roligt. 6 Att be för vår värld är viktigt, men ibland kan det kännas så stort och opersonligt. I detta inslag vill Insidan hjälpa dig att komma ihåg kristna syskons situation runt om i världen. Väckelse i katolska Colombia I Colombia kallar sig många kristna. En del gör det utan att leva som det. Men på senare tid har antalet colombianer som lever med Jesus ökat och nu finns kyrkor med upp till 35 000 gudstjänstfirare per söndag. PANAMÁ VENEZUELA Bogotá COLOMBIA Namn: Oscar Calderon Ålder: 21 år Bostadsort: Sydney i Australien, men kommer från Bogotá i Colombia. Sysselsättning: studerar på Hillsong International Leadership college V ilka religioner finns i Colombia? När det gäller religion har Colombia influerats mycket av Spanien. Vår officiella religion är katolicism och därför har de flesta hört talas om Jesus, kyrkan, godhet och ondska. Många säger att de är katoliker, men deras liv stämmer inte överens med det de tror på. Kristendomen har varit en av de snabbast växande rörelserna i Colombia och numera har vi kyrkor med upp till 35 000 gudstjänstfirare per söndag. Vårt land är inte särskilt multikulturellt, så de andra religionerna har inte så stor relevans i Colombia. Hur är relationerna mellan de olika kyrkorna? Det finns en konflikt mellan katolska kyrkan och de andra kyrkorna. De har aldrig varit Om Colombia ECUADOR BRASILIEN PERU våldsamma, men de är elaka mot varandra på andra sätt. Det finns organisationer som försöker bygga nätverk mellan kyrkorna, men ännu har ingen av dem lyckats så bra att man kan tala om en enad kyrka. Hur är situationen i landet i övrigt? Situationen förbättras stadigt. Landet har en historia av korruption och dåliga ledare, men de senaste tio åren har varit bra år för landet. Det finns både extremt rika och extremt fattiga i Colombia. Många tvingas arbeta upp till 60 timmar i veckan för att tjäna tillräckligt med pengar för att överleva. Hur är det att vara kristen i Colombia? Jag tror att det är omöjligt att vara kristen oavsett var man bor. Därför behöver vi Jesus. Utan honom och hans nåd kommer vi aldrig förtjäna att kallas kristna. 7 Huvudstad: Bogotá Befolkning: 48,32 miljoner (2013) Officiellt språk: spanska President: Juan Manuel Santos Gränsar till: Brasilien, Ecuador, Panama, Peru och Venezuela I Colombia förföljs inte kristna, så jämfört med andra länder är det helt okej att vara kristen här. Hur kan vi, era kristna syskon i Sverige, be för Colombia? Först vill jag tacka för er villighet att be och kämpa för den globala kyrkan. Be att kristen tro och Jesus ska bli verklig för människor alla dagar i veckan, inte bara på söndagar. Be att de tusentals människor som kommer till kyrkan på söndagar ska gå därifrån så radikalt förändrade av Jesus nåd att de går ut i världen och påverkar andra. Be för ... • att tron ska bli verklig alla dagar i veckan • att de som går till kyrkan ska bli förändrade av Jesus nåd och gå ut och påverka andra Kristi kropp – världens hopp Vi lever i en värld där lidande och ensamhet breder ut sig och där många inte känner Gud. Vad kan förändra det? Vad är världens hopp? Kan det vara något så vardagligt som församlingen? D et är inte möjligt I boken Ledarskap berättar Bill Hybels om när han besökte platsen för terrorattentatet 11 september 2001. Han kom dit tio dagar efter attentatet och röjningsarbetet skedde i tystnad för att lyssna efter ljud. De hoppades fortfarande hitta överlevande. Orden som kom upp i Bills tankar när han gick där var: ”Det är inte möjligt”. Allt detta lidande var inte fött i en natur- 8 katastrof eller någon stor olycka utan var en medveten handling av några människor som var fyllda av hat och övertygelse. Återigen kom orden inom Bill: ”Det är inte möjligt; ondskan kan omöjligt vara så stor.” Världens hopp Mitt i detta kom han att tänka på de ord som han sagt så många gånger tidigare, men som nu fick en fördjupad innebörd: Församlingen är världens hopp! Mitt i kaoset såg 9 han pastorer och församlingsmedlemmar från många olika kyrkor som gjorde gemensam sak i hjälparbetet. De fanns där och lyssnade, tröstade, lugnade och bad med människor. Församlingen är världens hopp. Jag skulle vilja be dig stanna ett tag i din läsning och ställa dig frågan: Hur ser jag på min församling? Det skulle vara så spännande att ta del av dina tankar. Jag undrar om någon spontant Bön ”Mitt möte med en människa är tillsammans med alla andras möten med människor en rörelse där kyrkan möter en stor del av mänskligheten.” tänkte: ”församlingen är världens hopp”. Oavsett vad ni tänkte vill jag dela några tankar om vilket sammanhang vi som kristna är satta i, när vi talar om församlingen. En unik gemenskap När vi pratar om församling menar vi människor som i tron på Jesus utgör en gemenskap. Vi använder även begreppet kyrka som i sitt ursprung betyder ”det som tillhör Herren”. När jag har konfirmander brukar jag ställa frågan om hur deras kyrka ser ut. Sedan visar jag dem några bilder. Först en bild på en kyrka (byggnad), för det är oftast det svaren handlar om, sedan en bild på människor. Även om vi använder ordet för byggnaden så är det ytterst sett människorna som utgör kyrkan – så att vara församling är detsamma som att vara kyrka. Vi är ett folk som är kallade, som i tron på Jesus gensvarat på den kallelsen och som utgör en gemenskap som tillhör Gud. Johannes beskriver församlingen så bra i inledningen av sitt första brev. Det vi har sett och hört förkunnar vi för er, för att också ni skall ha gemenskap med oss. Och vår gemenskap är med Fadern och hans Son Jesus Kristus. Vi är tillsammans inte bara med varandra utan med Gud själv. En unik gemenskap. oss inte försumma våra sammankomster… (Hebr 10:24–25) Gudstjänsten är en del, och en viktig del, av att vara kyrka. Men det är viktigt att inte bara vara kyrka där, på gudstjänsten, utan att vara kyrka där man är. Att vara kyrka på söndag förmiddag … Vi har en både personlig och gemensam kallelse att vara Jesus utsträckta händer i vår omgivning – att vittna om Jesus med ord och handling så att fler får lära känna sanningen och komma med i vår gemenskap som är en gemenskap med Fadern och hans Son Jesus Kristus. Paulus skriver i Rom 12 att vi ska frambära oss själva som ett levande och heligt offer. Det ska vara vår andliga gudstjänst – att göra Guds vilja, det som är gott och behagar honom. Sedan kommer bilden av församlingen som Kristi kropp. Vi är alla olika med olika uppgifter, men med samma mål. Ett viktigt nav i kyrkan och i att vara församling är att fira gudstjänst – platsen och tiden där vi tillsammans tillber Gud, förkunnar ordet, förvaltar sakramenten, bär varandra i bön och stärker varandra. Så har det varit i alla tider. Gud kallade folket ut ur slaveriet i Egypten för att de skulle gå ut i öknen och fira gudstjänst. Gudstjänsten är inget vi har kommit på för att fylla tiden på söndag förmiddag, utan den är något som Gud själv kallar oss in i. Låt oss ge akt på varandra och uppmuntra varandra till kärlek och goda gärningar. Låt 10 … och resten av veckan Vi hör ihop med varandra och bygger tillsammans en helhet, i den lilla gemenskapen såväl som i den världsvida kyrkan. Därför kan mitt lilla bidrag ingå i en helhet som är så mycket större än jag kan se. Mitt möte med en människa är tillsammans med alla andras möten med människor en rörelse där kyrkan möter en stor del av mänskligheten. Vi finns över hela jorden. Kyrkan växer oerhört på flera håll i världen, och vi är en del av detta. Församlingen är världens hopp. Se inte ner på det lilla du kan göra utan gör det villigt och glatt i vetskapen att det ingår i Guds stora plan. Gud har inte sänt oss till att stå i hans tjänst ensamma utan han har gett oss av samma oerhörda kraft som uppväckte Jesus från döden. Vi har fått den helige Ande – Gud själv i oss. Han vill leda oss och hjälpa oss. staden från ovan och alla vägar som korsade varandra och bildade ett nätverk. Så är det med församlingen. Vi är en massa människor som lever våra liv. Våra vägar korsas med andra människors vägar varje dag – på jobbet, i skolan, bland grannar, på träningen eller i affären. Hela tiden finns vi i möten – våra liv korsar en annan människas livsväg. I dessa möten får jag be om att vara Jesus utsträckta hand, be om att återspegla något av Guds rikes doft. Tillsammans utgör vi ett nätverk av möten, nästan som ett fiskenät som kastats ut. I denna bild såg jag sedan gudstjänsten som tillfället då fiskaren samlar ihop sitt nät för att rensa det och laga det. Sen kastar han ut det för att fånga fisk under veckan. Mina små personliga möten är alltså inte som att stå och kasta spö utan det är tillfällen som tillhör helheten. Tillsammans är vi människofiskare. Herren kastar ut sitt nät när han sänder sin kyrka, när han sänder dig och mig. Tar du din kallelse på allvar och gör det lilla du kan i de möten du hamnar i, i vetskap om att Jesus är med dig genom den helige Ande, så tror jag att församlingen är världens hopp. Fiskenät – inte kastspö När jag var ute på en bönepromenad i Ängelholm för en tid sedan korsade jag en väg. Mitt i korsningen fick jag en inre syn och en upplevelse av ett tilltal från Gud. Jag fick se Magnus Lennartsson Ängelholm Gud, tack för att jag får vara ditt barn och tillhöra din stora familj! Fyll mig med din Andes kraft, med din glädje och frimodighet. Gör mig till en människofiskare som i ord och handling vittnar om dig, Jesus, så att fler får lära känna dig och komma med i din stora familj. I Jesus namn, amen! Insidan frågar Hur kan man vara Jesus utsträckta hand i sin klass? Frode Kollberg 15 år, Örkelljunga Lovisa Runeson 15 år, Lund. Sara Ezra 18 år, Uppsala Det finns många enkla sätt att tjäna Jesus i skolan. Typ att börja snacka med andra som inte någon annan snackar med eller att försöka vara allmänt positiv när många andra är negativa. När man äter kan man fråga sin kompis om man ska hämta bestick åt den när man ändå går osv. Det behöver inte vara något komplicerat Man kan sprida massa kärlek och glädje till alla eller bara ha på sig ett kors eller ett kristet armband. Då kommer folk kanske undra och bli lite nyfikna på kristendomen. Man kan också se dem som inte är så säkra i sig själva och har det jobbigt. Bara ett ”hej” kan göra stor skillnad! Jag tänker att det handlar om att efterlikna Jesus och leva som de individer Gud skapade oss till att vara. Jesus inkluderade alla, umgicks med de utstötta och gjorde inte skillnad på folk. För att bli och förbli Jesuslika behöver vi leva nära Gud genom att läsa Guds ord och be om den helige Andes vägledning. 11 Jesus längtar efter alla människor – också efter dig. Detta inslag riktar sig särskilt till dig som inte vet det eller har svårt att tro det eller har glömt bort det. Reflektion Jesus och du? Vi är en massa syskon som tycker om varann ...? Gud kan inte allt Om vi kristna håller ihop och älskar varandra så kommer fler att bli kristna. Det säger Jesus själv i Joh 17. Även om det inte alltid är lätt så är det ett mål värt att sträva efter. E n blandad familj När jag började läsa på universitetet för ett år sedan hade jag med mig en kompis från grannbyn som jag visste var kristen, men bortsett från det så kände jag ingen. Ett tag in på terminen upptäckte jag några till som trodde på Jesus. En är från Norrland och tillhör en frikyrka och en annan har föräldrar som kommer från en katolsk gren i Libanon, men jag kände att jag hade en koppling till dem bara genom att de var kristna. När jag läser vad Magnus skriver om vad det är att vara kyrka så tänker jag att vi kristna är en enda stor familj. Frikyrkokillen, katoliken och jag är syskon! Man väljer inte sina föräldrar eller syskon. Man bara har dem och blir inte av med dem så lätt. Det finns få personer som jag kan sucka mer över än mina syskon, men det finns också få personer som jag tycker mer om. Och så ska det också vara bland oss kristna. Vi har inte valt varandra, det har Gud gjort. Vi får stå ut med varandra, sucka över varandras olikheter i åsikter och egenskaper, och vi får älska varandra eftersom Gud älskar oss. ”Jag tror att det finns få saker som gör djävulen så arg som när vi kristna älskar varandra.” Djävulen (från grekiskans ”diabólos” som betyder ”splittraren”) vill just splittra oss kristna. Han vill föra in splittring inuti oss och mellan oss. Han vill att vi ska tvivla på att Jesus offer räcker, att vi är älskade, att Gud är god och allt möjligt annat, men han vill också att vi ska splittras som familj. Han vill att vi kristna ska hata varandra och visa för dem som inte tror att ”de där kristna är det ju inget speciellt med. De pratar om att Jesus är god och att Gud är kärlek, men de kan inte ens hålla sams med varandra”. Jag tror att det finns få saker som gör djävulen så arg som när vi kristna älskar Kärlek som gör djävulen arg varandra och genom det visar Jesus lärjunge Johannes skriver i 1 Joh 4:21 att på Guds kärlek som sträcker den som älskar Gud också ska älska sin broder. sig till varje människa. Och det, för mig i alla fall, är något som är oerhört svårt. Det är lätt att säga att jag älskar Erik Alpner Gud, men att visa för mina medkristna som Ytterby Gud älskar att jag älskar dem är svårare. 12 Livet kan ibland kännas som om man snubblar över kanten till ett avgrundsdjupt hål och bara faller, som Atmosfear på Liseberg, fast utan slut. Marken har rämnat under fötterna och de grässtrån man försöker hålla sig fast vid ger vika. Måsten och prestationskrav flyger mot en med väldig kraft och relationer kompliceras, går i kras och river upp sår. M ycket kan möta oss i livet. Twitterföljarna kan tappa intresset och pengarna kan ta slut, vännerna kan lämna och familjemedlemmar kan dö. Vad bygger du då ditt liv på? På något som kan försvinna eller något som består? Han vet hur det är! Det är faktiskt omöjligt för honom. Han som är kärlek kan bara älska dig maximalt, vilket är extremt mycket mer än vi kan föreställa oss. För han har skapat dig som du är, och ingenting du gör kan sänka det oändliga värde han har gett dig. Ingenting! Gud kan inte heller glömma dig. Även om du inte pratat med honom på länge, eller helt enkelt glömt bort honom, har hans tankar inte lämnat dig en millisekund. Han ÄLSKAR dig! I varje situation finns det bara ett säkert ställe att falla – i Guds armar. Han är den stabila och kärleksfulla grund som det går att bygga sitt liv på. Han vet hur det är att vara människa, för han har själv varit det. Han vet hur det är att vara ensam och utlämnad, för han har själv varit det. Han vet hur det är att vara övergiven av sina vänner och ha alla emot sig. Han har också haft ångest. Samtidigt är Gud definitionen av kärlek och hjärnan bakom hela universum. Han kan bära dig, ditt liv och dina bekymmer. Till den som vill En vansinnig handling All besvikelse och ilska över det som har bli buren av honom säger Gud själv: “Jag ska blivit fel har någon annan fått bära, Guds aldrig svika eller överge dig.” (Heb 13:5). son Jesus. Han gjorde det ingen annan skulle Saker som Gud inte kan kunna tänka sig att göra: bli en pytteliten del När det gäller Gud finns det saker som inte av det han skapat, förnedras av sina skapelkan hända: ser, lida och dö. Gud älskar dig så mycket Gud kan inte försvinna eller dö. Han kan att han lät sig själv bli dödad av de små inte sluta bry sig om någon människa. Han människorna på den lilla planeten Jorden, kan inte vara elak eller kärlekslös, för han är som ligger i en avkrok av galaxen Vinterrakt igenom god. Ondska kan inte finnas i gatan, som bara är en av miljarder galaxer i närheten av honom, precis som mörker inte universum. Han valde att flytta in och bo i människornas hjärtan, att möta dem i kan finnas i närheten av solen, det funkar helt enkelt inte! Gud kan inte sluta älska dig. deras vardagsliv, att älska dem. Vad driver ”Gud kan inte sluta älska dig. Det är faktiskt omöjligt för honom.” 13 honom till denna vansinniga handling? Jo, du och den kärlek han har för dig! Oavsett hur livet vänder så vänder han sig aldrig ifrån dig. Han är stabil som berget. Även om du kan känna dig vilsen vet han precis var du är, för han har skapat dig och följt varje steg du tagit. Gud tvingar sig inte på dig, men väljer du att släppa in honom i ditt hjärta vill han stå vid din sida och hålla dig i handen hela livet – till och med igenom döden, till ett nytt liv som aldrig tar slut. För det bästa han vet är att se dig och vara med dig. Läs mer i Bibeln! 5 Mos 31:8 Ps 46:2 Jer 31:3 Luk 6:47–49 Rom 8: 37– 39 Malin Runeson Lund Aktuellt – Ibland kan det vara svårt att veta hur man som kristen ska förhålla sig till allt i nyhetsflödet. I detta inslag vill Insidan lyfta upp aktuella händelser och ämnen och erbjuda hjälp, tips och vägledning kring hur man kan bemöta dem som kristen. Arbetsgrupp och skribenter för “Aktuellt” är: Daniel Ringdahl, Stockholm Daniel Engelbrekt, Örkelljunga Martin Helgesson, St. Louis R ädslan inför en smärtsam död och att uppleva hur man bryts ned till oigenkännlighet kan vara mycket stark. Dessutom framstår det som självklart att vi borde få bestämma över våra egna kroppar. Det är därför inte svårt att förstå varför vissa önskar läkarassistans till att avsluta sitt liv. Frågan om aktiv dödshjälp handlar dock inte bara om smärta och lindring från smärta, utan först och sist om hur vi värderar mänskligt liv och vem som har makten att bestämma över liv och död. Aktuellt! Färska nyheter och ämnen kommenteras, analyseras och belyses utifrån ett bibliskt perspektiv. Den kristna utgångspunkten Enligt den kristna tron är människans liv okränkbart och ovärderligt. Människan är skapad till Guds avbild och likhet, och hon har fått livet som en gåva från Gud. Därför har inte människan rätt att avsluta ett liv – även om hon har möjligheten. Auktoriteten att avsluta ett liv äger bara Gud, och därför skyddas mänskligt liv i budordet: ”Du skall icke dräpa.” Det finns dessutom några andra argument som bör göra oss mycket försiktiga i frågan. Aktiv dödshjälp Hur kan man som kristen tänka om det? Människans vilja styr hennes liv, och i sjukvården ska man lyssna till varje patients vilja. Nyligen publicerade Dagens Nyheter en debattartikel av en svårt sjuk man, som argumenterade för att frågan om frivillig dödshjälp måste utredas. Frågan diskuteras alltmer, men har vi verkligen rätt att bestämma över när vi ska dö? 14 1. Vad blir nästa steg? När man väl har tagit ett steg på vägen är det svårt att stanna och inte ta fler. Låt säga att man tillåter människor i livets slutskede med akut och obotlig smärta att avsluta sitt liv. Bör man då ta nästa steg och ge dödshjälp till den som under lång tid har lidit av djup depression och upprepade gånger försökt ta sitt liv? Båda upplever obotlig smärta, och om den psykiskt sjuke har försökt ta sitt liv på grund av sjukdomen, är det rimligt att kalla sjukdomen för ”dödlig”. Hur ska man skilja mellan de två sjukdomarna, så att den psykiskt sjuke inte anser sig vara diskriminerad? Man kan dra frågan ännu längre: Säg att psykiskt sjuka får avsluta sitt liv, vad ska man då göra med till exempel en människa med funktionsnedsättning som upplever att hennes liv har blivit alldeles meningslöst sedan förlamningen? Gränsdragningarna är inte lätta när man väl har öppnat en dörr. 2. Frivilligt eller under press? Den andra frågan rör risken att människor väljer att avsluta sina liv i förtid för att tillfredsställa andra. Upplevelsen av smärta, och tron på ett meningsfullt avslut på sitt liv, är mycket personlig. Det finns alltför stor risk att människor yttrar de stora orden ”jag vill avsluta mitt liv” för att någon annans skull – kanske familjemedlemmar som man vill bespara lidande, eller för att inte ligga samhället till last ekonomiskt. Bara möjligheten att människor skulle kunna välja att avsluta sitt liv av ett sådant skäl bör göra oss ytterst försiktiga. ”Vi ska förbereda oss för den nya jorden och ta kampen för att minimera lidandet. ” 3. Värderar samhället liv olika? Om vi skulle öppna för aktiv dödshjälp, skulle samhället signalera att vissa tillstånd i livet inte är värda att genomleva. Det är samhället som ger signalerna eftersom sjukvården är skattefinansierad och beslutet att tillåta aktiv dödshjälp tas av politiska instanser. Detta leder till ytterligare ett problem: Om aktiv dödshjälp skulle tillåtas är det fullt rimligt att anta att det senare skulle frågas: ”Sjukvården kostar så mycket och vi har begränsade resurser – ska vi verkligen lägga pengar på att förlänga 15 livet för svårt sjuka med ett par år? Är det inte bättre att avsluta deras liv och satsa resurserna där de gör bättre nytta?” Resonemanget är extremt men genom att tillåta aktiv dödshjälp sänder samhället signaler om vilka sorters liv som är värdefulla. Det är farligt. 4. Möjligheten ger inte rätten Vi måste dessutom skilja mellan möjligheten att utföra en handling och rätten att utföra densamma. Att jag har möjlighet att sälja mig själv som slav ger mig inte rätten att sälja mig till någon annan – även om vi skulle vara helt överens om villkoren. Slaveriet är allt för människofientligt för att kunna accepteras – även på frivillig grund. Någonting liknande gäller för aktiv dödshjälp: att vi har möjlighet att införa ingreppet, ger oss inte rätten att göra det. Det kristna hoppet ger livet en djupare mening Den kristna tron förkunnar att människan är så högt älskad att Jesus har valt att dö i hennes ställe för att kunna befria henne från sjukdom och död. Livet på jorden kan medföra stort lidande men när Jesus en dag kommer tillbaka ska han omskapa jorden fri från lidande. Vi ska förbereda oss för den nya jorden och ta kampen för att minimera lidandet. Det är varje troendes, och den kristna kyrkans uppgift, att göra allt som står i vår makt för att förbättra vården och göra livet värt att leva också under svår sjukdom. Gud är livets och hoppets Gud, och det ska få genomsyra allt vi gör. Daniel Ringdahl Stockholm Frågar du så svarar vi Det är viktigt att vårda sitt inre liv. Gå därför inte ensam med dina frågor och funderingar! Vi vill gärna hjälpa dig att finna svar. Krönika Vad vill du med ditt liv? D Hur välkomnar vi nya människor till församlingen på ett bra sätt? A tt känna sig välkommen är viktigt när man kommer med i ett nytt sammanhang. I Bibeln talas om att vi är ”lemmar i samma kropp”. Vi talar också ofta om att kristna är en stor familj med Jesus i centrum. Det bör både synas och märkas att vi vill välkomna nya in i den gemenskapen. Jag tror det handlar om förväntan, gemenskap och ärlighet. Alla i en kristen gemenskap behöver be, tala om och fundera över hur vi tar emot nya människor. Det är inte någon enskilds ansvar att ta hand om nya, utan allas. Ledarens uppgift är att göra andra medvetna om de här frågorna. När vi ber om att få nya till vår gemenskap, talar om det och förbereder för det, läggs en bra grund för att de nya ska känna sig hemma och välkomna. Frågan är om vi har den förväntan, eller är vi nöjda med det antal vi är just nu? Det kan alla ta ansvar för på ett naturligt sätt i en mindre enhet (under ca 100 personer). Men är det en större församling behövs mindre cellgrupper. I dem får man möjlighet att ha gemenskap, samtala, be och läsa Bibeln tillsammans. För vissa blir cellgruppen vägen in till att delta på gudstjänster. Jag tror också att vissa känner sig mer delaktiga om de får en möjlighet att gå ta ansvar för en uppgift i församlingen. Ärlighet Jag tror inte gudstjänstens direkta utformning har så stor betydelse när det gäller om nya ska känna sig välkomna. Den kan se väldigt olika ut. Däremot är det viktigt att det som sker i gudstjänster och andra samlingar känns äkta och ärligt. Både när det gäller utformning, undervisningens innehåll och deltagarnas engagemang. Vi får be om att det ska ”stråla” om gemenskapen, att den berättar om en kristen tro som håller att leva på och som påverkar livet i vardagen. Kristen tro levs inte bara på söndagen utan alla veckans dagar! Gemenskap Att känna sig sedd är viktigt. Att någon bryr sig om, intresserar sig för och bjuder in en ny person i gemenskapen. Skriv till [email protected] Brevet vidarebefordras sedan till Martin Jonsson, präst i Varberg eller Bodil månsson, lärare i Ängelholm. Du får gärna vara anonym! 16 Bodil Månsson Ängelholm et finns en risk att man utan att tänka på det inte prioriterar Gud i vardagen. Man vet kanske att ungdomsgruppen eller gudstjänsten är viktig att gå till, men av olika anledningar blir det ändå så att man inte går dit. Det finns ju så mycket annat; saker som händer den här veckan som kanske inte kommer hända nästa vecka. Och ungdomsgruppen kan man ju alltid gå till nästa vecka istället! Vid ett tillfälle uppmanar Jesus dem som kommit för att lyssna till honom att tänka efter innan de tar steget att börja följa honom. Han liknar lärjungaskapet vid ett husbygge och säger att innan man börjar bygga huset så är det självklart att snickaren sätter sig ned och beräknar kostnaden. Det är inte hållbart att dra igång ett husbygge på känsla. ”Jag ska nog använda marmor, för det är snyggt, och sen får vi se hur många väggar jag får råd med”. På samma sätt är det med lärjungaskapet. Om vi bara går på känsla så blir det inte ordentligt gjort. ”Låt oss därför fatta beslut utifrån ett längre perspektiv. Inte bara utifrån vad vi känner för att göra den här veckan – utan utifrån vad vi vill med våra liv.” allvar – eftersom han tar oss på allvar! Jesus vill inte bara undervisa de människor som kommer till honom, han vill också att undervisningen skall få följder i deras liv. Om han tar oss, vår vardag och våra beslut på så stort allvar så har vi all anledning att själva också göra det. Låt oss därför fatta beslut utifrån ett längre perspektiv. Inte bara utifrån vad vi känner för att göra den här veckan – utan utifrån vad vi vill med våra liv. Jag tror att Jesus vill att vi ska ta oss själva på allvar. Det låter kanske tråkigt, men samtidigt ligger det något uppmuntrande i det. Jesus vill att vi ska ta oss själva på Anders Ek Lund Stor tävling! Värva flest nya prenumeranter och vinn en årsprenumeration på Insidan eller ett presentkort på gratis läger, arrangerat av ELU, Credo eller UngdomsOas! Maila en lista med de nya prenumeranternas namn och adress till [email protected], senast den 25 oktober. En prenumeration kostar 250 kr för alla som studerar, annars 350 kr. För att den nya prenumeranten ska räknas med i tävlingen måste avgiften var betalad senast den 25 oktober till plusgiro 494268-6. Både gamla och unga kan läsa Insidan! Släktingar, klasskompisar och alla andra i din skolgrupp, ungdomsgrupp eller församling också. Lycka till! 17 Alla dessa kyrkor … Pingstkyrkan, Katolska kyrkan, Svenska kyrkan, Equmeniakyrkan – listan på kyrkor i vårt land kan göras lång. Insidan bad Fredrik Carlsson förklara hur de skiljer sig åt och hur de hänger ihop. E gentligen finns det endast EN kyrka; Kristi kyrka. Den består av alla som är döpta och har en levande tro på Jesus. Vi kristna är alla med i samma stora världsvida familj. Tyvärr är denna familj splittrad i många olika kyrkliga organisationer och samfund, som lär och bekänner mer eller mindre olika. Tyvärr skriver jag, eftersom Jesus själv önskar att alla som tror på Jesus ska vara enade (Joh 17:20–23). Nu är ändå verkligheten sådan att vi har olika kyrkor och samfund. Vad kännetecknar då de olika grupperingarna? De ortodoxa och katolska kyrkorna – de äldsta Länge fanns i huvudsak en enda kyrka, som rymde många olika traditioner. Men på 1000-talet splittrades kyrkan i en västlig och en östlig del. Den västliga delen blev katolska kyrkan och den östliga blev ortodoxa kyrkan. Skillnaderna i tro är inte så stora. De tydligaste skillnaderna är kanske att de ortodoxa kyrkorna inte erkänner att påven i Rom är deras överhuvud, och att deras gudstjänster är lite annorlunda än de katolska. De räknar båda med sju sakrament (eller mysterier, som de kallas i ortodoxa kyrkan). I båda döper man barn. Svenska kyrkan – luthersk och evangelisk Kyrkan kom till Sverige runt år 1000 och var fram till 1500-talet en del av den katolska kyrkan. När reformationen under Martin Luthers ledning kom igång 1517 så ledde det snart till att det bildades nya lutherska kyrkor. Kyrkan i Sverige valde då att lämna katolska kyrkan och bli luthersk. De lutherska kyrkorna vände sig emot den katolska uppfattningen att påven i Rom skulle ha en speciell ställning som Guds särskilda sändebud. De tyckte också att katolska kyrkan lagt sig till med läror och traditioner som inte hade stöd i Bibeln. Man ville rensa bort dessa eftersom de skymde evangeliet – att vi blir frälsta bara av nåd tack vare att Jesus vunnit förlåtelse åt oss. EFS och ELM – väckelse och samlingar utan präst På 1800-talet var det andliga läget i Sverige illa ställt. Många präster predikade inte ett rent evangelium. Vid mitten av 1800-talet drog en väckelsevåg fram över vårt land då människor upptäckte att Jesus har gjort allt som behövs för att vi ska få vara Guds barn. En av de personer som 18 betydde mest för den evangeliska väckelsen i Sverige var Carl-Olof Rosenius. Han var inte präst men predikade ändå. På många håll byggde man snart egna missionshus som man samlades i. Oftast var det personer som inte var prästvigda som predikade. Man bildade en organisation, EFS (Evangeliska Fosterlandsstiftelsen), för att hålla samman och organisera missionsföreningarna som bildades på olika platser över hela landet. På en del håll samarbetade missionsföreningarna med Svenska kyrkan, på andra håll hade man inte mycket med varandra att göra. I början av 1900-talet blev det en splittring inom EFS som ledde till att ELM bildades 1911. Orsaken var skillnader i bibelsyn. Från början hette ELM Bibeltrogna Vänner men bytte namn för 10 år sedan. Inom EFS och ELM har det hela tiden varit olika på olika platser hur nära man samarbetat med Svenska kyrkan. På en del håll tänker missionsföreningarna att man är ett komplement till Svenska kyrkan. Då har man oftast ganska enkla samlingar i missionshusen med mest sång och predikan, som ett tillägg till det man får genom gudstjänsterna i Svenska kyrkan. På andra håll är missionsföreningarna mer som församlingar där man inte har någon kontakt med Svenska kyrkan. Då har man ibland också eget nattvardsfirande. Det viktigaste Det viktigaste är att vi som kristna är en del av någon kristen gemenskap. Samtidigt finns det ju faktiskt skillnader och mer eller mindre bra församlingar, och även dåliga. Ibland märks det inte på utsidan, vad en församling egentligen tror och tänker och vill betona. Men det märks i längden. Ibland kan en tråkig församling vara en bra församling och en roligare eller öppen församling vara sämre. Så om du funderar på att vara en del av ett sammanhang eller gå med i en församling, samtala gärna med någon du har förtroende för (eller hör av dig till Insidan!) och våga ställ frågor vad en församling tror och tänker i olika frågor och om kärnan i den kristna tron. Det viktigaste är att Jesus och evangeliet om vad han har gjort får stå i centrum och att Bibeln får predikas och vara det som man vill följa. Frikyrkor – annan syn på sakramenten Väckelsen kring Rosenius på 1800-talet splittrades snart upp i flera olika grupperingar. Flera nya kyrkor bildades som helt klippte banden med Svenska kyrkan. Man bildade ”frikyrkor”. Frikyrkorna ville ha egna pastorer som ledde deras församlingar. De flesta frikyrkor ser inte nattvarden som ett sakrament där Gud ger oss förlåtelse utan mest som en stund som ska hjälpa oss att komma ihåg Jesus död. De flesta frikyrkor tror också annorlunda om dopet. De menar att barndopet inte är giltigt, utan att man måste vara gammal nog för att ha en egen tro innan man döps. Först tro, sedan dop. I de flesta frikyrkor har man inga regler för hur en gudstjänst skall vara uppbyggd, så gudstjänsten kan se rätt olika ut i olika kyrkor. ”Egentligen finns det endast EN kyrka; Kristi kyrka.” Fredrik Carlsson Hanaskog Insidan frågar Är det viktigt att olika kyrkor samarbetar med varandra? Viktor Rikardsson 17 år, Viken Axel Nilsson 17 år, Dösjebro Cornelia Swartling 16 år, Mölndal Jag tror absolut det kan finnas fördelar med att olika kyrkor samarbetar. Man kan lära sig, och inspireras av varandra. Man kan även upptäcka andra kristna i sin närhet som man kan dela tron med. Jag tycker att det är väldigt viktigt att olika kyrkor samarbetar för att vi ska kunna förändra och påverka beslut. Om vi vill förändra i vårt land krävs det en större grupp av människor och denna grupp blir vi bara om vi samarbetar och därför tycker jag att vi ska samarbeta. Ja, jag tror att det är viktigt. Det kan skapa mer gemenskap och det är bra och kul att få veta hur det är i andra kyrkor. Man kan få en ny syn på olika saker t.ex. på hur man firar gudstjänst eller hur trevligt ett kyrkkaffe kan vara. 19 ❺ –info [www.elungdom.se och [email protected]] ❷ ❽ Nya ungdomsledare och volontärer! ❶ ELU vill kalla, utrusta och sända unga människor. En viktig del av detta är vår ungdomsledarutbildning och vår utlandsarbete Move. Att som ungdomsledare eller volontär får bli kallad, utrustad och sänd till tjänst för Guds rike i Sverige eller utlandet är ett viktigt och spännande uppdrag! Här är våra nya ungdomsledare och Move-volontärer. UNGDOMSLEDARE ❷ Anna Andersson Ungdomsledare i Kristianstad/ Hässleholm. Ungdomsledare i Kristianstad/Hässleholm. Ungdomsledare i Lund. Ungdomsledare i Lund. Ungdomsledare i Ängelholm. Det visste ni inte om mig: Att jag alltid är i sista minuten. Jag kutade exempelvis till bussen varje morgon när jag pendlade till gymnasiet. Folk brukar av någon konstig anledning tro att jag är superordentlig. Det visste ni inte om mig: Jag är en riktig tävlingsmänniska. Det visste ni inte om mig: Jag kan kinesiska. Detta nördar jag: Serier och filmer, inget slår One Tree Hill! Detta nördar jag: Quentin Tarantino-filmer. Det visste ni inte om mig: Jag är fantastiskt dålig på att städa och har gärna lite väl mycket kaos bland mina egna grejer. Fritidsintressen: Jag har ett stort intresse för fotboll och hänga med vänner. Fritidsintressen: Tv-serier, vänner, fotografering, måla naglarna, rida och spela fotboll! Det visste ni inte om mig: Något av det bästa jag vet är fart, och jag har en liten dröm att få köra i ett riktigt rally. Detta nördar jag: Youtube, jag kan sitta flera timmar och kolla på videos. En förebild: Min farfar, Birger, han möter alla sina medmänniskor med stor kärlek, precis som jag tänker mig att Jesus gjorde. Och det är precis det jag vill göra detta året. Fritidsintressen: Jag har ett stort intresse för inredning. Och längtar enormt mycket till jag flyttar in i min lägenhet. Ett bra bibelord: Psalm 119:105 ”Ditt ord är mina fötters lykta och ett ljus på min stig.” Jag vill att Herrens ord ska leda mig genom detta året och att Han ska lysa upp den väg han vill att jag ska gå. 20 år, Veddige 20 år, Kungälv. Detta nördar jag: Sveriges Mästerkock! Jag ser nästan aldrig på TV annars, men när just det programmet sänds sitter jag som klistrad. En förebild: Johannes Döparen, hur han pekar på Jesus med hela sitt liv. Det han säger i Joh 3:30 är otroligt utmanande men inspirerar verkligen mig! Fritidsintressen: Jag har sjungit i kör sedan jag var väldigt liten. Annars tycker jag om att spela både piano och sällskapsspel. Ett bra bibelord: Ef 2:8–10 är fantastiska verser tycker jag! ”Ty av nåden är ni frälsta genom tron, inte av er själva, Guds gåva är det, inte på grund av gärningar, för att ingen skall berömma sig. Ty hans verk är vi, skapade i Kristus Jesus till goda gärningar, som Gud har förberett, så att vi skall vandra i dem.” 20 En förebild: Min ungdomsledare Mattias Wodlén är en stor förebild. För mig är han en äkta ledare som inspirerar genom att vara sig själv fullt ut. Ett bra bibelord: Luk 11: 9–10 ”Jag säger er: Be och ni skall få, sök och ni skall finna, bulta och dörren skall öppnas för er. Ty var och en som ber, han får, och den som söker, han finner, och för den som som bultar skall dörren öppnas.” ❹ Emma Schäder 19 år, Lund En förebild: Min mormor som tyvärr inte lever längre, men hon hade alltid tid och ställde alltid upp för alla. Ett bra bibelord som jag tar med mig inför året: Rom 5:1 ”Då vi alltså har förklaras rättfärdiga av tro, har vi frid med Gud genom vår Herre Jesus Kristus.” ❺ Maria Imberg 18 år, Horred Detta nördar jag: Jag är något av en Disneynörd, men gottar gärna in mig i lite allt möjligt när jag får tillfälle. Fritidsintressen: Älskar att baka, ta promenader och umgås med människor. En förebild: Paulus. Just nu är jag helt fängslad av hur han gav upp sitt eget liv och brann för att folk skulle få lära känna Guds kärlek och komma till tro. Ett bra bibelord: 2 Kor 2:14 ”Men vi tackar Gud, som alltid för oss fram i Kristi segertåg och genom oss överallt sprider sin kunskaps väldoft.” ❻ ❸ ❼ ❶ Julia Lindberg 22 år, Vinslöv ❸ Linda Martinsson ❹ ❻ Jens Rosenkvist MOVE ❼ Miriam Göransson ❽ Susanne Johansson Ungdomsledare i Ängelholm. Move-volontär i Asella, Etiopien. Move-volontär i Asella, Etiopien. Det visste ni inte om mig: Jag är superpetig när det kommer till dukning. Det visste ni inte om mig: Jag är pinsamt rädd för gäss och gungor. Egentligen är jag lite mörkrädd också, men det förnekar jag stenhårt om någon frågar. Det visste ni inte om mig: Jag kan cykla enhjuling. 20 år, Kalmar Detta nördar jag: Jag nördar Fifa. TV-spelet alltså, inte organisationen. Fritidsintressen: På fritiden gillar jag att umgås med vänner och idrotta oseriöst. Dvs. inga seriösa elitsatsningar och sånt. En förebild: Karin och Jonas Roslund. De är fantastiska och de betyder mycket i mitt liv och för min personliga tro till Jesus! Ett bra bibelord: Rom 6:14 ”Synden skall inte vara herre över er, ty ni står inte under lagen utan under nåden.” 18 år, Örkelljunga Detta nördar jag: Körkortsteori, för att jag måste. Fritidsintressen: Jag slutade nyligen med Voltige, så just nu är det rätt tomt på den fronten numera. 21 år, Örkelljunga Detta nördar jag: Outlanderserien. Fritidsintressen: Spela piano och sjunga, läsa böcker, baka. En förebild: Rut i Bibeln. Ett bra bibelord: 2 Tim 2:1 ”Mitt barn, hämta nu kraft i den nåd som finns hos Kristus Jesus.” En förebild: Min bön och kamp är att det i allt ska få vara Jesus. Ett bra bibelord: Psaltaren 139:5 ”Du omsluter mig på alla sidor och håller mig i din hand.” 21 Läs mer om ELU & DU och Move på www.elungdom.se ! Min understrykning Den här sidan är till för att ni läsare ska kunna uppmuntra varandra. Dela med dig av din understrykning! [email protected] Konfirmeras på läger ”DET BÄSTA JAG HAR GJORT!” ww w.d etb äst ajag har g jort .se ELU SPORTS EVENT INNEBANDY 21 NOVEMBER ÖRKELLJUNGA En rättmätig arvinge Romarbrevet 8:17 U nder en stor del av min kristna mognad har jag ständigt sökt rättfärdighet – ofta i mig själv. Jag har tänkt att jag måste skänka pengar, hjälpa utsatta och helt enkelt fylla min kvot av godhet. Men så en dag slog denna vers till som en blixt från klar himmel och jag förstod plötsligt vad vår rättfärdighet i Jesus innebär. Jag är en rättmätig arvinge till universums kung och jag kommer att få dela hans härlighet i all evighet, villkorslöst! HÖSTLÄGER PÅ BREANÄS (15+) GUD GER DET HAN VILL HA Alfred Nyholm Ängelholm Platser till sommarens läger finns än! 23–25 OKTOBER 490 KR Insidan tipsar MER INFO PÅ ELUNGDOM.SE. VÄLKOMMEN! Libris stora handbok till Bibeln Sune Fahlgren D enna stora handbok, som väger över 1 kg, är fullmatad med nutida bibelforskning och har ett pedagogiskt upplägg som gör den enkel att använda som hjälpmedel vid din bibelläsning. Här kan du hitta bakgrundsfakta till alla bibelböckerna och även massor av faktarutor och specialartiklar som kan ge dig en djupare förståelse för bibeltexterna och deras betydelse. Här kan du läsa artiklar om Bibeln som bok, bibeltolkning och bibelanvändning, tidshistoriskt material kring Bibeln, historik kring de svenska bibelöversättningarna och många fler ämnen av specialkaraktär. Handboken är rik på illustrationer och foton vilket ger en inblick i och förståelse för Bibelns värld och händelser. I boken finns även en snabbguide till Bibeln och bland annat flera olika kartor för att få en överblick över områdena där Bibelns berättelser ägde rum. Denna guide vänder sig såväl till nybörjaren som till dig som har lite kött på benen – alltså en bok för alla. Filippa Arvidsson 22 Bär du på en längtan att få resa utomlands för att träffa nya människor och kulturer, att få utvecklas som människa och växa i ditt lärjungaskap samt att få dela med dig av Guds kärlek i både ord och handling? Då ska du inte tveka – let’s Move! Bli volontär i något missionsland. Lyssna på undervisning från sommarens PULS och andra evenemang på www.elungdom.se. Boka in ELUs nyårsläger redan nu! HIMLEN: VÅRT HEM Johannes Imberg, Simon Ek m.fl. 29 dec–1jan på Strandhem B POSTTIDNING Vid obeställbarhet återsänds tidningen till: Låtlistan e e e e e e e e e e Låt How Great is Our God At the foot of the cross Our God is greater Praise You Jesus har gjort allt Gud den högste Så de ser God is live This is amazing love God is able insidan Annika Nilsson Skogsvägen 8B, 291 34 Kristianstad Det finns många bra kristna musiker – här vill Insidan tipsa om några låtar. Artist Trinecia Butler Kathryn Scott Shane & Shane Samuel Ljungblahd Erik Tilling Lovsång Folk BridgeCity Jeremy Riddle, Bethel Music Calvary Church Worship Team Album Songs for Worship: Country At the Foot of the Cross Dare 2 Share – Unending Worship Praise You I din hand ligger mina dagar Lovsång vol 1 Tro BridgeCity For the Sake of the World Calvary Live Har du längtat efter att behöva slippa leta upp alla låttips i tidningen själv? Nu är väntan över! Insidan finns nu på Spotify. Enkelt, smidigt och dessutom med bonuslåtar varje månad! Sök på ”Insidan” eller följ länk på www.insidan.net Nästa nummer av insidan Vem är jag?, Lögner, Jesus helar mitt i trasigheten, mm. Kristen ungdomstidning Skicka dina synpunkter eller insändare till: [email protected]