Magiska maskiner under marken

utblick
1|15
En ny tidning från
ABB Sverige
Magiska maskiner under marken
Frida vet värdet av en kindpuss 10
Med hela världen som arbetsplats håller hon koll på de lokala sederna
Möt Mad Max 30
Max Tegmark pratar forskning, parallella universum och medvetna datorer
Robotarnas intåg 52
Swegons arbetsmiljö förbättrades med monteringsrobotarna
LEDARE
12
Ut i världen
Frida Kolmodin om vikten av att kunna lokala
seder när man jobbar i olika länder.
utblick
Johan Söderström
vd ABB Sverige
26
Supersäker tunnel
Norra länkens avancerade styrsystem skyddar
vid olyckor.
1|15
ABB:s vision är ”Power and productivity
for a better world”. En värld där vi gör
det bästa av de resurser vi har, där energin som produceras i större utsträckning
kommer från förnybara källor och både
människor och industri är energi- och resurseffektiva. Men vad innebär det för oss
i vår vardag? Kommer flerfamiljshus utrustas med solceller på taket, laddstolpar
på parkeringen och hämta el från sol- och
vindkraft som varje bostadsrättsförening
producerat själva? Framtidens fordon
kommer troligen att vara eldrivna, något
som vi på ABB är med och driver. En sak
är säker – vi kommer att ändra vårt sätt
att leva och det är snart verklighet.
Ett spännande projekt i linje med det hållbara samhället är Smart Grid Gotland, ett
utvecklingsprojekt som bland annat ska
visa hur det är möjligt att få in mer förnybar energi med bevarad eller förbättrad
kvalitet i vårt elnät. Hela Sveriges elnät
måste bli smartare för att kunna balansera utbud och efterfrågan på el utifrån
ett miljömässigt hållbart, tillförlitligt och
kostnadseffektivt perspektiv. Vi behöver
ha aktiva elkonsumenter och kunna överföra stora energimängder med hjälp av
högspänd likström. För att integrera vindoch solkraft i vårt elnät behöver vi även
kunna lagra elen – det är en av våra hållbara utmaningar.
ABB ser smarta elnät som framtidens elsystem och med innovation och kvalitet
som två av våra hörnpelare inom koncernen fortsätter vi vårt arbete med att
ständigt hitta nya och bättre lösningar för
en hållbar värld. Det handlar både om det
intelligenta hemmet, den energieffektiva
industrin och det smarta elnätet. Läs mer
om framtidens hållbara samhälle och
Smart Grid Gotland på sidorna 20-25.
Trevlig läsning!
Utblick 1|15 • En tidning från ABB Sverige • Copyright 2015 ABB • Webbplats: www.abb.se • Ansvarig utgivare: Suzanne Lagerholm • Redaktörer: Camilla Söderman,
ABB, 021-32 39 66 och Robert Långström, Spoon Publishing AB • Grafisk form och produktion: Kristian Gustafsson, Spoon Publishing AB • Tryck: Sörmlands grafiska
Adressändring: ABB Utblick, CSCC, 721 83 Västerås • E-post: [email protected] • Omslagsfoto: Samuel Uneus
2
Utblick 1|15
INNEHÅLL
54
20
Replikornas mästare
Storvik levererar kopior
av 50 år gamla motorer
till hela världen.
Smart Grid Gotland
Ett av världens smartaste elnät byggs på Gotland. Det ska revolutionera hur vi använder el i framtiden och göra vår värld lite bättre.
Innehåll
11 Sol i sinnet
Stefan Thorburn om mikronät och HVDC-teknologin.
46 Mötet – en hatkärlekshistoria
En fika? Så effektiv är vår svenska möteskultur.
14 Pumparna
Fyra meter under Kungsträdgården ligger Karl XII
– Stockholms största pumpstation.
50 En oväntad vänskap
Så hjälpte roboten Swegons medarbetare.
30 Mad Max och parallella universum
Träffa Max Tegmark, en av världens mest citerade forskare.
52 Stressa rätt
Stressdoktorn Dan Hasson om hur stress kan få
dig att må bra.
34 För säkerhets skull
Coola prylar som gör att vi överlever ännu en dag.
56 Solar Impulse
De två piloterna flyger jorden runt på bara solkraft.
42 Arbetsplats: Indien
Anna Jonnson tog familjen med sig och flyttade till Indien.
58 ABB på Elfack 2015
Se banbrytande nyheter och möt kunniga experter.
Kontakta ABB
021-32 50 00
[email protected]
Utblick 1 | 15
3
START
”Solar Impulse
kommer att inspirera en ny generation till innovation
och teknikutveckling för att lösa
planetens största
utmaningar”
Ulrich Spiesshofer, koncernchef ABB
(läs om Solar Impulse på sidan 56).
Nissan Leaf har toppat försäljningsstatistiken bland elbilar de senaste åren. Både i Europa och i övriga världen. Men nu börjar konkurrensen hårdna med många nya och gamla aktörer på marknaden.
500 kV Nu kan du köra längre på el
lyder det nya världsrekordet i HVDC-överföring med
spänningsstyva strömriktare
(Voltage Source Converters,
VSC). Det är nya HVDC
Light®-kraftlänken Skagerrak
4 mellan Norge och Jylland i
Danmark som slår rekordet.
Kabel till enorm
vindkraftpark
Kriegers Flak ska bli Danmarks största havsbaserade
vindkraftverk. Den kommer
att leverera el till motsvarande
600 000 hushåll och med en
effekt av 600 MW ökar den
andelen vindkraft i landet
med 40 procent.
ABB:s kabelsystem ska
ansluta vindkraftplattformarna Kriegers Flak A och B till
elnätet i Rødvig i Danmark. Det
innebär att ABB ska tillverka, leverera och installera tre
högspända 220 kilovolts AC
3-ledarsjökablar med en total
längd av runt 100 kilometer –
44 kilometer från varje plattform till land och 11 kilometer
mellan de två plattformarna.
Parken ska tas i drift 2018.
4
Utblick 1|14
100 snabbladdare ska skapa en korridor genom norra
Europa.
EU har godkänt planen
för en kedja av snabbladdare för att knyta samman
Sverige, Danmark, Tyskland
och Holland. Just bristen på
laddstationer är ett stort hinder för dagens elbilsmarknad.
Planen, som lades fram av
ett företagskonsortium, delfinansieras inom ramen för
EU:s TEN-T-program. I konsortiet ingår ABB (projektkoordinator), Öresundskraft,
CLEVER (Danmark), FastNed
(Holland) samt VDE (Tyskland).
Det handlar om 100 nya
DC-laddstationer, Terra 53
multistandard, från ABB. Den
aktuella utbyggnaden av stationsnätet följer på samarbetet mellan CLEVER och ABB
2012, då ett landsomfattan-
de nät av snabbladdstationer
rullades ut i Danmark. Ett år
senare utökade CLEVER nätet med ytterligare 50 ABB
DC-snabbladdare till totalt
100 platser, inklusive både
AC- och DC-laddare med
stöd för alla elbilar på den
danska marknaden.
– Ska elbilarna och laddstationerna bli fler måste vi satsa
för framtiden. Vi ser fram mot
vårt fortsatta samarbete med
CLEVER och att ta del av deras
erfarenheter inom detta område,
säger Anders ­Nylander, ­­chef för
division Discrete A
­utomation
and Motion inom ABB. n
45 000
är antalet som besökt nya
Kokpunkten i Västerås sedan
det öppnade i september. Kokpunkten är ett av
världens mest avancerade
äventyrsbad och ABB levererade bland annat det nya
luftisolerade och miljöanpassade ställverket SafeRing Air
till badet.
PRODUKTEN / Solvatten
Livet i en dunk
”Underbart, en fantastisk historia,” sa Barack Obama när han fick se
svenska Solvatten under sitt besök på KTH 2013. Solvatten är en ”dunk”
som både renar och värmer smutsigt vatten – och räddar liv i tredje världen.
BÄRBAR
Bärbar och lätt att hämta
vatten med.
HÅLLBAR
Dunken är tillverkad av
hållbar plast och kräver
inga batterier, kemikalier
eller reservdelar.
VÄRMER
Renar och värmer vatten
upp till 75 grader, en
temperatur som gör det
hygieniskt möjligt att laga
mat och tvätta sig med
vattnet.
KYLER
Vill man ha kallt vatten är
det bara att ställa dunken
i skuggan efter att vattnet
renats.
7–10
års livslängd.
2–6
timmar tar det att rena
och värma upp vattnet.
När vattnet är rent visas
det genom att en röd
ledsen ”smiley-symbol”
förvandlas till en grön
leende sådan.
SMART YTA
Ytorna täcks av hållbar
plast som släpper
igenom UV-ljus från
solen. Detta både värmer
vattnet och dödar mikroorganismer.
20-30 LITER
Solvattendunken kan
leverera cirka 20-30 liter
vatten per dygn.
Utblick 1 | 14
5
START
Muggen
som vet allt
”Klimatet kan
räddas, inte
genom nuvarande
styrmedel, utan
av ny teknik som
solenergi. Sedan
millennieskiftet har
solenergin haft en
global tillväxttakt
på över 45 procent
årligen.”
Thomas Sterner, professor i miljöekonomi vid Handelshögskolan,
Göteborgs universitet och en av
de samordnande huvudförfattarna
till FN:s klimatpanels rapport som
presenterades i våras.
”Jag ville stoppa in en dator i någon av de
vanligaste prylarna i mänsklighetens historia”,
säger skaparen Justin Lee till The Verge. Han
valde en mugg. Vessyl är en mugg (eller mer
en termos) på fyra deciliter som känner av
vilken dryck du häller i den, visar dryckens
ingredienser och synkar dina drickvanor till
din smartphone. Den kan till och med mäta
hur mycket socker, protein, kalorier, fett och
koffein som finns i drycken du häller i, masstilverkad eller hemmagjord. Lägger du Vessyl på
ryggen visar den din uttorkningsnivå. Justin
Lee ska lansera muggen under våren.
Pris: 200 dollar
Tidens
vackra
flöde
Klockan som visar energi
och tid i en underbar dans.
Robotar visar
upp sig
ABB har invigt ett nytt
test- och democenter inom
förpackningsautomation i
Västerås. I centret finns flera
robotceller som visar plockning, packning och palletering, samt programvara
särskilt utformad för förpackningsområdet. Tanken är att
man här i ett tidigt skede ska
kunna testa olika typer av
förpackningsinstallationer.
Centret erbjuder även utbildningar inom förpackningsautomation.
SE FILMEN
Invigning av
ABB:s nya
democenter
Gislain Benoit har helt
enkelt döpt sin skapelse till The Clock. Det är en
väggklocka på cirka 50x65
centimeter som inte bara visar
tiden, utan också all den elektronik du skulle finna i mikrochipet på ett armandsur om
du studerade det genom ett
mikroskop.
Klockan består av 60
LED-lampor, 1 161 dioder,
340 transistorer och 346 resistorer. Totalt består den av­
1 916 delar. Den drivs av 60hZ
som är normalt i amerikansk
hemelektronik och den visualiserar tiden på ett unikt sätt.
Så här förklarar Gislain Benoit det hela: ”Klockans hjärtslag kommer från AC-uttaget
på 120 volt, med 60 cykler
per sekund, kallat 60 Hertz.
Denna 60hZ-signal plockas
upp av klockan och divideras med sextio för att skapa
en puls på 1 Hertz, vilket är
en puls per sekund. Samma
krets används också till att
lysa upp ringen av LED-lampor runt klockans siffror. 1
Hertz-pulsen skickas sedan till
sekundräknaren, vidare till tiosekundersräknaren, till minuträknaren, timräknaren och så
vidare. Man justerar tiden genom att föra en speciell magnet framför klockan. n
1 000 000 000 kr
går varje år förlorade i onödan i de
gamla transformatorer som finns i vårt
svenska elnät. Dags för en uppgradering
med energieffektiva transformatorer.
MER INFO
Läs mer om
transformatorer
6
Utblick 1|15
START
FOTO: GETTY IMAGES
Gick resan bra, herr fläskkotlett?
I framtidens matbutik berättar varorna var de kommer ifrån.
Känn på en apelsin och
du får inte bara upp information om fruktens pris och
egenskaper på en stor robotstyrd datorskärm – utan också
information om dess ursprung
och resa till butiken. Den första maj öppnar ”Framtidens
matbutik” i Milano på mässan
Expo 2015 och exemplet ovan
är bara en av teknikerna som
visas upp. Det övergripande
temat är ”Feeding the Planet,
Energy for Life” och fram­tidens
matbutik på totalt 2 500 kvadratmeter visar innovationer och
teknologi som kopplar samman
konsumenter och producenter,
samt visar en hållbar och transparent värdekedja i en framtida
matindustri – från hur maten
framställs till hur den konsumeras för att minska matspillet. Butiken ska också gynna
en mer social mathandel som
liknar äldre tiders marknader
där lokala matproducenter och
konsumenter möts.
ABB är officiell automationoch robotiksponsor till Expo
2015 och det är ABB:s robotar som kommer att interagera med konsumeter i ”Fram­
tidens matbutik”.
– Vi är väldigt engagerade i
de globala värdekedjorna för
mat och dryck, där vi fokuserar
mycket på matkvalitet och säkerhet. Vi vill visa det genom att
medverka på Expo 2015, säger
Mario Corsi, landschef för ABB
i Italien. n
Utblick 1 | 15
7
STRATEGI / Vattenfall
”För slutanvändaren, våra elkunder, blir resultatet i första hand att tillförlitligheten förbättras”, säger Berkan Kapkac, ingenjör på Vattenfall.
Framtidens smarta elnät
Vattenfalls transformatorstation i Upplands-Väsby
har fått ett nytt nervsystem som gör stationen till
en viktig pusselbit i framtidens smarta elnät.
Text: Sam Sundberg Foto: Evelina Carborn
Vattenfalls samarbete med ABB har
resulterat i en moderniserad station
som fullt ut stödjer standarden för stationsautomationssystem, IEC 61850, med
komponenter från både ABB och andra
leverantörer. Utrustningskonfigurationen
blir en modell som Vattenfall kommer att
återanvända i framtida stationer.
Berkan Kapkac, ingenjör på Vattenfall,
berättar att fördelarna med den nya modellen är många.
– Stationerna framtidssäkras och standarden gör att tekniken blir leverantörs­
oberoende. Att kommunikationen ligger på
fiber innebär en helt annan informationstillgång. Vi får bättre verktyg för att övervaka
driften samt bättre möjligheter att uppgradera systemen efter hand och lägga till nya
8
Utblick 1|15
verktyg. I den digitala stationen får vi också
dokumentationen på köpet, direkt från datorerna. Men det här möjliggör dessutom
besparingar. Koppar kostar pengar. Den
här stationen går snabbare att bygga och
blir mer kostnadseffektiv.
På sikt innebär den nya tekniken också
att man kan skifta över till tillståndsbaserat underhåll. I stället för att akut rycka ut
och laga komponenter som gått sönder
kan man med andra ord underhålla dem
preventivt, när systemet informerar om att
de behöver tillsyn.
– För slutanvändaren, våra elkunder, blir
resultatet i första hand att tillförlitligheten
förbättras. Men det bygger självklart på att
vi inte bara börjar använda tekniken utan
verkligen lär oss den på djupet.
Nästa steg är att ta IEC 61850 i bruk
även i kommunikationen mellan olika
stationer, och med slutanvändarna. De blir
alltmer aktiva i sin elkonsumtion och kommer i många fall även att bli elproducenter.
– Transformatorstationen är en nyckelkomponent i elförsörjningen i stort så vi
är glada att vi hittat en bra lösning för att
modernisera och standardisera den. Den
spelar en viktig roll i framtidens smarta
elnät, säger Berkan Kapkac. n
STRATEGI / Kundcenter
Orderlåda och kundcenter förenklar affärer
LKAB är en stor kund till
ABB som köper utrustning och tjänster från nästan
alla ABB:s divisioner. Men
med 47 olika ABB-adresser
i sitt leverantörsregister blev
det för mycket.
– LKAB ville ha en kontakt
för alla sina beställningar, säger
Amanda Quant-Christiansson,
ABB Sveriges kundservicechef
som menar att kundernas feedback hela tiden hjälper ABB att
bli bättre.
För att tackla problematiken
sattes en projektgrupp ihop
från olika delar av ABB. Resultatet blev införandet av orderlådan – en särskild mejladress
[email protected] – dit LKAB
och flera andra kunder numera
skickar alla sina order.
När Holmen Paper fick höra
om orderlådan ville de genast
börja använda den.
– Nu har vi använt order­
lådan i drygt ett halvår och det
fungerar jättebra. Det har blivit
enklare för oss att lägga order
eftersom vi inte behöver veta till
vilken division vi ska vända oss,
vi vänder oss helt enkelt till ABB,
säger Heléne Asplund, inköpare
på Holmen Paper Braviken.
FOTO: JONAS BILBERG
Det ska vara enkelt att
handla av ABB. Ett kritiskt svar från LKAB i
kund­undersökningen Net
Promoter Score (NPS) blev
startskottet för ett förbättringsarbete över hela ABB.
Ur askan föddes orderlådan
och ett nytt kundcenter.
DET ÄR ABB:s centrala
kundcenter som ansvarar för
orderlådan och följer upp att
varje order hamnar rätt inom
ABB. På kundcentret jobbar
fyra handplockade medarbetare
också med att hjälpa kunderna
att komma precis dit de vill när
de ringer in till ABB, även när
kunden själv inte vet vart den
ska. Eftersom det varje vecka
ringer 12 500 personer till ABB:s
växel och många av dem söker
en funktion i stället för en person
skapades kundcenter som ett
komplement till ABB:s växel.
Att jobba i kundcenter är
något av ett detektivarbete. Steg
för steg ringas kundens fråga in.
– Om ärendet är jättekomplicerat tar vi namn och telefon-
Ann-Sofie Tengström, Viktoria Borg, Matilda Tillenius-Johansson och Petter
Gage utgör ABB:s kundcenter, ett resultat av önskemål från kunderna som
vill att det ska bli enklare att göra affärer med ABB och snabbare hitta till
rätt person.
nummer och ber att få återkomma. Vi är väldigt envisa, vi ger
oss aldrig, säger Viktoria Borg.
Att det nya kundcentret gör
det enklare för kunderna att
komma till rätt person märker
säljarna på ABB av.
– Jag får färre samtal från
förvirrade kunder som hamnat
fel och blivit runtkopplade, det
händer nästan aldrig nuför­tiden,
säger Patrik Wik, säljare för lågspänningsprodukter på ABB. n
ORDERLÅDAN
Flera kunder skickar numera alla sina
beställningar till [email protected].
ABB:s centrala kundcenter kvalitetssäkrar och ser till att varje order hamnar rätt
i organisationen. Är du också intresserad
av att lägga dina beställningar via orderlådan? Kontakta kundcenter på
[email protected].
Cylmate tar EKG på världens största dieselmotorer
– Med Cylmate kan man läsa
av motorns kondition i realtid,
lite som ett ”EKG” eftersom det
mäter och beräknar varje cylinders prestanda många gånger
i sekunden, berättar Björn
Kindblom, globalt säljansvarig
på ABB. n
Cylmate hjälper världens
största containerfartyg att
optimera sina dieselmotorer.
Med hjälp av den innovativa tekniken Cylmate
kan bränsleförbrukningen på
stora fartyg minska med 1 till
2 procent. Det kan låta lite
men då ska du veta att stora
fartyg mäter bränsleförbrukningen i ton per timme.
– Höjs topptrycket med sex
bar så sänks bränsleförbrukningen med en procent. Det
betyder en besparing på ungefär 200 000 dollar på ett år för
ett stort containerfartyg – och
en payoff-tid på mindre än ett
halvår för Cylmate, säger Lars
Karlsson, produktchef på ABB.
De största och mest avancerade containerfartygen i dag är de 400 m långa
Maersk ”Triple-E”-fartygen som vardera rymmer fler än 18 000 containrar.
De förlitar sig på Cylmate för att optimera motorerna och hålla bränslekostnaderna nere.
– Bränslekostnader och tillförlitlighet är två av de viktigaste
frågorna för fartygsägare och
operatörer i dag. För att få en
effektiv förbränning, och därmed
en hög energieffektivitet, är det
viktigt med noggrann och tillförlitlig cylindertryckmätning.
ENKELT OCH SÄKERT
ATT MÄTA
Cylmate är utvecklat för de största tvåtakts-dieselmotorerna som har en effekt
på upp till 80MW, och som mestadels
används i containerfartyg och tankfartyg. De viktigaste komponenterna är
Cylmate-tryckgivarna som kontinuerligt
mäter förbränningstrycket i cylindrarna.
Tryckgivarna är baserade på ABB:s
Pressductor-teknik.
Utblick 1 | 15
9
Att mäta är att veta. Öka dina maskiners
tillgänglighet med diagnostiktjänster från ABB!
MACHsense Remote – Diagnostik på distans med hjälp av vibration, ström, spänning
och temperatur. Ett online-system som presenterar din maskins totala kondition på en
webbportal. LEAP (Life Expectancy Analysis Program) – Ett unikt diagnosverktyg för
bedömning av tillståndet hos statorlindningens isolation i elektriska maskiner. Resultatet
blir en livslängdsuppskattning. Periodisk tillståndskontroll – Vi utför periodisk vibrationsmätning med marknadsledande mätsystem och certifierad personal. ABB har erfarenhet
inom de flesta industrisegment på land eller till sjöss.
Läs mer på new.abb.com/se/diagnostik
Kontakt
Tveka inte att kontakta oss via
ABB Kundcenter, 021-32 50 00,
fråga efter ”Diagnostik”.
MIN VISION / Stefan Thorburn
UTVECKLING AV MIKRONÄT
Utvecklingen av mikronät har olika
drivkrafter i olika delar av världen.
I Indien har premiärministern
sagt att 350 miljoner indier ska få
tillgång till två lampor och en tv
fram till 2020, för att kunna höja
utbildningsnivån i landet.
MER INFO
ABB:s samarbete
med Vestas på
landsbydgen i
Kenya.
Med sol
i sinnet
Stefan Thorburn, utvecklings­
ingenjör på ABB, om hur solen
och vinden snart kommer att
snurra till det för mänskligheten.
Helt plötsligt kan man själv bygga en liten
anläggning på taket och börja ta ut energi.”
Stefan Thorburn är utvecklingsingenjör på ABB
och ser små kraftverk växa fram på våra bakgårdar.
Mikronät och privatägda kraftverk kan bli för elen
vad internet blev för kommunikationen.
– Än så länge kan man ju inte täcka sitt energibehov utan man behöver fortfarande nätet. Men
om man kompletterar det här på olika sätt, kanske
med ett litet lager av diesel, så kan mikronät faktiskt
vara intressant ekonomiskt. På Hawaii säger man
redan att det är dyrare att bygga nya ledningar än
att anlägga mikronät.
– Men det är inte bara mikronät som
är intressanta för framtiden, också vår
­HVDC-teknologi kan få stor betydelse för
att hantera regionala variationer i inflöde
av sol och vindenergi – och på så sätt
samverka med den distribuerade produktionen.
Stefan menar att det som gör sol och
vind så intressant är att de är decentraliserade, medan man i det traditionella
kraftsystemet alltid byggt storskaligt. Ju
större kraftstationer desto bättre verkningsgrad.
– Vi har ju egentligen byggt ett system i hundra
år där storskalighet har varit absolut mest konkurrenskraftigt. Och nu står vi inför något som börjar
bli intressant prismässigt – men där storskalighet
inte spelar någon roll. Med solceller är det ju nästan
en fördel om man sprider ut dem – för solen skiner
ju alltid någonstans. Det här tror vi kommer få väldigt stora konsekvenser för kraftsystemet. n
STEFAN THORBURN
Jobb: Utvecklingsingenjör på ABB
Corporate Research, Västerås sedan
1999.
Utbildning: Doktorerade på Chalmers
1998 inom Elkraftsystem.
FOTO: PIA NORDLANDER
Utblick 1 | 15
11
MÖTET / Frida Kolmodin
”Jag har alltid blivit bemött
utifrån min kompetens”
Tio år som projektledare har gett Frida Kolmodin koll på
världen. Hur det kindpussas, om ytterskorna ska vara på
eller inte och på vilket sätt visitkortet ska överräckas är
värdefullt att ha med sig som ABB:s representant.
Text: Cajsa Högberg Foto: Pia Nordlander
F
rida Kolmodin tycker att hon drog kollegor och kunder ute i världen ofta
en vinstlott när hon efter civilin- varit äldre. Hon minns en gång i Mexiko
genjörsexamen fick traineejobb City.
på ABB. Under tio år var hon pro– Jag var huvudprojektledare och 31 år
jektledare på Robotics och på FACTS, och de flesta i teamet var i 20–30-årsålsom sysslar med kraftöverföringssystem. dern. De vi jobbade med lokalt var i våra
För drygt ett år sedan blev hon ställföre- föräldrars ålder. Men jag har alltid blivit beträdande chef på Operations Support på mött utifrån min kompetens, säger hon.
FACTS.
Frida Kolmodin känns lättsam och lätt– Det var klokt att välja ABB som ar- pratad men utstrålar också auktoritet. På
betsgivare. Det är lätt att få en chans att sina resor har hon aldrig varit rädd – även
utvecklas och det finns många intressan- om hon har arbetat i riskklassade länder,
ta jobb, säger Frida Kolmodin.
som i Egypten och Ukraina innan oroligHon har arbetat i bland annat Europa, heterna bröt ut.
Japan, Mexiko, Brasilien och Australien
– På säkerhetsgenomgångar har jag
med huvuduppdraget
fått lära mig att
att hjälpa kunden att
vara
försiktig
”Det är lätt att få en
utvinna så mycket som
och
anpassa
chans att utvecklas på
möjligt ur elnätet. Ofta
mig till situatioABB och det finns många nen.
har hon haft ett team på
intressanta jobb”
10–15 personer kring
Mycket
är
sig. Fyra till sex gånger
sunt
förnuft
per år reste hon på kundmöten eller sajt- som att undvika att gå ut ensam, inte ta
besök, oftast nära stora städer.
upp plånboken bland folk eller att välja
– Det bästa är att den ena dagen inte är flyg framför bil.
den andra lik. Varje leverans är kundunik,
– Men när jag skulle flyga inrikes i
det är olika kunder, platser och frågeställ- Ukraina blev jag tveksam när jag inte känningar.
de igen flygplansmodellen. Då kontaktade jag ABB:s säkerhetsansvarige som
SOM PROJEKTLEDARE var Frida Kolmorekommenderade bil.
din högsta ansvarig. Det har aldrig varit
Inför mötet med nya kulturer försöker
problem för henne att vara ung kvinna i Frida Kolmodin vara påläst. I Japan fick
en mansdominerad bransch. Även om hon lära sig hur visitkortet överräcks med
12
Utblick 1|15
två händer. Hon har koll på hur det kindpussas i olika delar av världen. Liksom i
vilka länder man går in med ytterskor eller
inte.
– Man kan komma undan med att man
är utlänning. Men man tjänar på att inse
att kulturer kan se olika ut.
I SIN NUVARANDE ROLL ska hon ge stöd
till projektledningen med administration,
tidsplanering och inköp. Totalt har hon
ansvar för 18 konsulter och anställda,
­varav fem i Indien.
– Nu har jag formellt uppgiften att sporra
och utveckla medarbetarna. Det innebär
ansvar även för det som inte fungerar.
Som projektledare kunde jag koncentrera
mig på styrkorna hos individen och använda dem.
Frida Kolmodin tror att hon som chef
uppfattas som positiv och entusiasmerande.
– Jag tycker om att jobba med
människor och att se dem. n
FRIDA KOLMODIN
Ålder: 38 år.
Gör: Ställföreträdande chef Operations Support,
FACTS.
Karriär: Projektledare FACTS 2007–2013 och
på Robotics 2003–2007. Trainee på ABB 2001.
Civilingenjör i industriell ekonomi.
Ledarideal: Vill vara tydlig, tillgänglig och lyssna.
Bor: Villa i Västerås.
Familj: Per, som också jobbar på ABB, Alex, 5,
och Charlie, 3.
Utblick 1 | 15
13
DRIFTSÄKERHET / Pumpstation Karl XII
14
Utblick 1|15
Kunglig
pumpstation
Mitt i Stockholms centrum, fyra meter under marken,
står fyra magiska maskiner. De jobbar dygnet runt,
året om. För stannar de, utbryter kaos.
Text Markus Nordin Foto Samuel Uneus
E
ntrén till underjorden är som tagen ur en James Bond-film. Precis utanför Café Operas entré i
Kungsträdgården sticker en oansenlig plåtlucka upp ur marken. Knappast
något som kroggäster eller flanerande
turister lägger märke till. Men plötsligt
skjuter hissen upp som en svamp ur marken. Och den som stiger in och trycker
på knappen landar snart på Pumpstation
Karl XII.
Pumpstationen Karl XII är unik. Den
byggdes redan 1935 och är än i dag
Stockholms största pumpstation. Hit till
den underjordiska stationen mitt under
Kungsträdgården leds både spillvatten
och dagvatten från hela Stockholms
innerstad. Fyra pumpar – två åt gången – hjälps sedan åt att trycka vattnet i
ledningar längs sjöbotten hela vägen till
Södermalm, där det sedan av egen kraft
kan rinna vidare i tunnlar tvärs genom
berget hela vägen fram till Henriksdals
reningsverk.
Läs gärna föregående stycke igen.
Kloaker och avloppsvatten är kanske inte
pulshöjande, men när 340 000 människor
tar sin morgondusch är det alltså bara två
maskiner som tar hand om vattnet. Det är
rätt häftigt – och ABB är med och ser att
det går rätt till.
INNE I DEN KAKLADE pumphallen är det
stilla. Och skinande rent. Inte ens doften
avslöjar vilken hälsovådlig sörja som rör
sig i de grova ledningarna. Det enda som
hörs är ett svagt surrande ljud. Precis så
ska det låta. Det är ett konstant flöde i
rören – 1 000–1 200 liter i sekunden per
pump vid högtryck – men vibrationerna
från pumpen är inte mer än att man kan
ställa en 10-krona på högkant ovanpå.
Stefan Tenglund, arbetsledare vid Stockholm Vatten, har jobbat med Stockholms
avlopp i hela sitt liv och känner stationen
in i minsta detalj.
– Vid extremt låga flöden i staden händer det att pumparna stannar helt i korta
Utblick 1 | 15
15
DRIFTSÄKERHET / Pumpstation Karl XII
HÖGRE SPÄNNING När pumparna byttes till en starkare modell var man även tvungen att uppgradera elsystemet. Ovan: Stefan Tenglund, Stockholm vatten.
”Det behöver inte ta mer än en 15 minuter att göra en rensning”
perioder. Då blir det alldeles knäpptyst.
Och varje gång hinner jag tänka: ”Hjälp,
vad är fel nu?”, säger Stefan och skrattar.
ETT HAVERI HÄR skulle kunna få allvarliga
konsekvenser. Översvämmade avloppsbrunnar eller fekalier och miljontals gamla
tops som flyter omkring vid strömkajen är
bara början. Driftsäkerheten på stationen
är därför extremt hög. I hallen finns fyra
pumpar, varav två körs på dagen och två
på natten. Skulle en pump haverera kliver genast en av de vilande pumparna in.
Flera separata elnätsanslutningar säkrar
att en avgrävd kabel inte påverkar driften. Och på Saltsjöns botten löper numer
dubbla rörledningar ut från stationen –
spricker ett rör så kan man snabbt växla
över till det andra för att förhindra stora
hälsovådliga läckage i Saltsjön.
16
Utblick 1|15
Då Karl XII byggdes 1935 var den förstås en enorm investering. I dag är stationen obemannad, men då fanns två
personer på plats dygnet runt och vakade över pumparna. De lyssnade på maskineriet och noterade noggrant varje avvikelse. Ingången var en plåtlucka under
några buskar.
– När vi byggde om stationen 1994–
1996 satt krokar kvar på väggen med
namnskyltar, typ ”Gösta”, ”Bertil” och
”Städerskan”. Maskindelar låg prydligt inslagna i vaxpapper på hyllorna, noggrant
uppmärkta med skicket, berättar Stefan.
VID OMBYGGNADEN byttes de robusta
gamla snäckpumparna ut, stationen fick
en hiss och ett automatiserat styrsystem.
Dagens moderna Flygtpumpar är monterade horisontellt och står på special-
PUMPSTATION KARL XII
Pumpar: 4 stycken 170 kW Flygtpumpar,
monterade parvis på varsin tryckledning.
Kapacitet: Totalt ca 3 500 liter/sekund.
Historia: Pumpstationen byggdes 1935.
Åren 1994–1996 genomfördes en stor
renovering av stationen. Då lade man till
en extratryckledning, bytte ut de gamla
snäckpumparna samt installerade ett automatiskt styrsystem. Under 2014 har hela
stationen uppgraderats med nytt ställverk,
nya pumpar och nytt styrsystem.
FOTO: INSIDE JAPAN
”The Temple” är ett enormt dräneringssystem som
ska skydda Tokyos invånare från översvämning.
Vem har sagt att pumpstationer är tråkiga?
FYLLER EN SIMBASSÄNG
PÅ 4 SEKUNDER (!)
I New Orleans finns världens
största pumpstation, byggd
för att hålla fötterna torra
på stadens invånare vid
översvämningar. The Gulf
Intracoastal Waterway West
Closure Complex består av
11 pumpar. Varje pump drivs
av en dieselmotor på 5 444
hästkrafter och när de körs
för fullt fyller de en olympisk
simbassäng på 4 sekunder.
EN ÅNGMASKIN OCH ETT
VÄRLDSARV
I Nederländerna kan du
besöka ångpumpstationen
Cruquius från 1850. Det är en
av tre stationer som byggdes
för att tömma sjön Haerlem
på vatten och det är en av
de största ångmaskiner som
någonsin byggts, med en
kolvdiameter på 3,7 meter. I
dag är Cruquius museum och
finns med på världsarvslistan.
tillverkade kanonlavetter. Med en vinsch
i taket kan en ensam person lätt lyfta och
ta isär pumpen på egen hand.
– Det behöver inte ta mer än en 15 minuter att göra en rensning om något har
fastnat. Och vi i personalen behöver aldrig riskera att klämma några fingrar under
arbetet, säger Stefan.
Under 2014 har stationen genomgått
en stor uppgradering för att förbereda
en ombyggnad av Slussen. Tryckrören
på botten av Saltsjön ska få en ny längre
sträckning och därför har man installerat
mer kraftfulla pumpar. Det gamla ställverket med lågspänning har bytts mot ett
ställverk för högspänning, vilket innebär
att man går upp från 1 200 ampere till
2 000 ampere, samt ökar spänningen från
400 volt till 11 000 volt.
Carl-Erik Norgren, projektledare på
TAR HAND OM 2,38
­MILJONER MÄNNISKOR
Stickney Water Reclamation
Plant i Chicago är världens
största reningsanläggning.
Den betjänar 2,38 miljoner
invånare vilket innefattar centrala Chicago och 48 förorter.
Kapaciteten ligger på drygt
4,5 miljoner kubikmeter per
dygn.
TEMPLET I TOKYO
För att skydda Tokyos invånare från översvämningar har
man byggt ett enormt dräneringssystem kallat G-Cans.
6,4 kilometer tunnlar på 50
meters djup sammanlänkar
sex silor, 65 meter långa
och 32 meter breda. Allt
sammanstrålar sedan i ”The
Temple”, varifrån vattnet pumpas ut i floden EVO med en
hastighet av 200 kubikmeter i
sekunden.
ARTON KILOMETER
TUNNLAR
Henriksdals reningsverk
i Stockholm är med sina
300 000 kvadratmeter ett av
Sveriges största reningsverk.
Anläggningen är till största
delen insprängd i berget,
den har 18 kilometer tunnlar
och betjänar cirka 780 000
invånare.
ORMEN SOM HÅLLER OSS RENA
n Under 1980-talet fick Stockholm
Vatten betala ut stora summor i
skadestånd. Vid höga dagvattenflöden
räckte inte ledningsnätet till, vilket
resulterade i översvämmade avlopp
runt om i staden och materiella skador
som följd.
n 1993 byggdes därför Ormen, en 2,7
kilometer lång bräddavloppstunnel
som mäter 3,5 meter i diameter, och
som sträcker sig från Roslagstull till
Östermalm. Tunneln är fullortsborrad,
vilket innebär att den har släta tunnelväggar jämfört med om man hade
sprängt.
n I vanliga fall är tunneln torrlagd, men
vid stora mängder regn eller snösmältning magasinerar den upp till 35 tusen
kubik som det vanliga ledningsnätet
inte mäktar med. När trycket på pumparna sedan sjunker så börjar man
pumpa tillbaka vatten från Ormen till
ledningsnätet igen.
n En faktor som gjort vattenmagasinet
möjligt är att Stockholm är byggt på
kompakt berggrund, till skillnad från
många andra storstäder. Tack vare
Ormen har man kunnat minska bräddningarna, det vill säga orenade utsläpp
(eller ”nödutsläpp”), i de centrala
delarna av staden med 60 procent.
Utblick 1 | 15
17
DRIFTSÄKERHET / Pumpstation Karl XII
Emma Nilsson, projektchef Stockholm Vatten
– Utmärkande för projektet var att vi med ombyggnaden av Slussen hade en tydlig deadline att hålla, dessutom måste stationen vara i drift hela tiden. Vid flera av våra
projekt är många olika yrkesgrupper verksamma, men indragningen av högspänning var en extra parameter. Till exempel var vi tvungna att montera en dörr till rummet med
ställverket. Det innebar att det blev varmt som i en bastu, vilket ledde till att vi måste installera ett ventilationssystem. Och det var något som vi inte tänkt på från början.
”Det var galet. Men nu vet vi i alla fall att rören är rena.”
­ uddinge Elteknik, berättar att installatioH
nen innebar vissa utmaningar.
– Stationen måste vara i drift under hela
installationsarbetet. Därför installerades
och testkördes en pump i taget, parallellt
med det gamla systemet. Först när alla
fyra pumparna och alla nya komponenter
var i gång demonterades det gamla ställverket, berättar Carl-Erik.
Det fanns även en oro för att sand och
sediment under årens lopp skulle ha ansamlats i tryckrören som leder bort från
stationen. Men hur kontrollerar man ett
rör som är bara 90 centimeter i diameter
och fyllt av avföring, bindor och leksaker?
I ett rör som först sträcker sig 25 meter ut
från land och sedan gör en krök ner till 25
meters djup innan det svänger upp igen?
18
Utblick 1|15
Att tömma röret för en inspektion – eller
att använda en slamsug för att göra rent
invändigt – skulle medfört en stor risk då
en tömd ledning mycket väl kan flyta upp
från botten och knäckas. Svaret blev att
skicka ner dykare.
­Först fick dykaren simma de 25 metrarna ut i avloppsröret, utan sikt och med
hala slemmiga väggar. När röret krökte
nedåt lät han sig sjunka ner till 25 meters
djup så att han kunde känna efter med
fötterna om rörets botten var fritt från
sediment. Och sedan simma hela vägen
tillbaka igen.
– Det var galet. Men nu vet vi i alla fall
att rören är rena, säger Stefan. n
DET GÖR ABB
ÖVERVAKNING OCH STYRNING
Huddinge Elteknik har levererat och
konstruerat det nya styr- och övervakningssystemet. ABB har haft ansvaret
att sy ihop stationen med produkter: nytt
högspänningsställverk SafeRing Air och
två transformatorer på 800kVA Resiblock,
nytt lågspänningsställverk MNS, integrerad
omkopplingsautomatik PLC AC500 och
nya frekvensomriktare samt idrifttagning.
Rivning av den gamla utrustningen, nytt installationsgolv samt anläggningskonstruktion, uppställning och montage har utförts
av ABB:s underleverantör EKTK AB.
SÅ GICK DET TILL / Högspänningsbrytare med koldioxid
Det stora genombrottet
Det är inte lätt att att gå mot strömmen. Men ABB Power Products
i Ludvika vågade bryta ny mark – resultatet blev världens första
högspänningsbrytare med koldioxid och en landvinning för miljön.
Text Markus Nordin Foto ABB
1997
UPPTAKTEN: KYOTO
Glaciärer smälter, klimatet
ändras och isbjörnarna
lider. 1997 undertecknas
Kyotoprotokollet och de
flesta av världens länder
är överens – utsläppen
av växthusgaser i världen
måste minska.
2008
BORT MED VÄXTHUSGASEN
I slutet av 2008 deltar Ulf
Åkesson, chefsingenjör
på ABB-enheten High
Voltage Products, i ett
möte i Zürich. Uppdraget
han får med sig hem är
att ta fram en högspänningsbrytare som inte
använder växthusgasen
svavelhexafluorid (SF6).
Gasen SF6 är som klippt
och skuren för jobbet i
spänningsbrytare, förutom att den råkar vara en
tung växthusgas. Teamet
får fria händer: ”Vill ni
använda vakuum eller en
annan gas? Välj själva!”
2009
EN OERHÖRD FÖRBÄTTRING
Teamet nobbar vakuumtekniken. De
används redan vid låga och mellanstarka spänningar, men vid högspänning är
man tvungen att seriekoppla flera enheter för att uppnå önskad effekt, vilket blir
både dyrt och skrymmande.
De bestämmer sig istället för koldioxid,
en gas med både passande elektriska
och termiska egenskaper för att släcka
ljusbågen i en brytare. Och bäst av allt:
Ett kilo SF6-gas motsvarar 22,5 ton
koldioxid – ur miljösynpunkt en oerhörd
förbättring.
2009
OMVÄRLDEN ÄR SKEPTISK
På Corporate Research i Dättwil utanför
Zürich har man redan gjort småskaliga
försök med koldioxid i brytare.
– Indikationer var att vi kanske skulle
kunna bemästra upp till 90 kV systemspänning. För att visa teknologin satte vi
145 kV som mål, berättar Ulf.
Både från omvärlden, och till viss
del även de egna leden, möts teamet
fortfarande av skepticism. Simulering av
brytförloppen visar dock att det borde
vara möjligt.
2009
UTVECKLINGEN
Att det redan finns data
från tidigare försök med
koldioxid gör att man
slipper börja från ruta
ett. Man väljer också att
använda samma teknik
i den nya brytaren som
i de befintliga SF6-brytarna, men eftersom
koldioxid har något
annorlunda egenskaper
är man tvungen att
bland annat modifiera
gasströmning och höja
gastrycket i brytaren.
Resultaten är goda.
2010
GRÖNT LJUS
Kring påsk är första prototypen för 145 kV färdig
att installeras hos Vattenfall i Ulricehamn. Bara för
att en produkt fungerar är
inte dess framtid säker,
men under ett nytt möte
i Zürich beslutas att ABB
ska fortsätta satsa på
koldioxidbrytaren. Den
första brytaren används
för att inhämta så mycket
driftserfarenheter som
möjligt.
2012
FÖRST I VÄRLDEN
I augusti 2012 går ett
pressmeddelande ut om
att ABB lanserar världens
första kommersiella
högspänningsbrytare
med koldioxid. I augusti
2014 skedde den första
leveransen.
SLÄCKMEDEL
CO2-gasen används
som som isoler- och
släckmedel.
MINSKA GWP
Varje ny 72,5 kV
LTA-brytare har potential
att minska GWP (Global
warming potential) med
10 ton eller 18 procent
under hela livscykeln, i
förhållande till sin föregångare.
BESPARINGAR
Att övergå till CO2 kan
innebära besparingar.
Hanteringen av SF6 på
ett regelmässigt sätt är
ofta en betydande kostnad för kraftbolag och
industriella användare.
Utblick 1 | 15
19
SMARTA ELNÄT / Smart Grid Gotland
Så ska Gotland
rädda världen
Elnätet på Gotland håller på att bli ett av
världens smartaste. Jätteprojektet Smart
Grid Gotland ska revolutionera hur vi
­hanterar vår el i framtiden – och hjälpa till
att rädda världen.
Text Sam Sundberg Foto Getty Images & David Skoog
20
Utblick 1|15
E
n isande vind drar över Näs­
udden, piskar de kala pilarna
som sträcker sina svarta fingrar
mot den betonggrå januariskyn.
Där möter den också en pluton av resliga
torn som blickar ut över havet med armarna utsträckta, redo att fånga vinden.
Udden hänger som en istapp från sydvästra Gotland, mellan Östersjön och
Burgsviken. Det är ett utsatt läge, och
idealiskt ur vindsynpunkt. Här gjorde
­Vattenfall Sveriges första ordentliga försök med vindkraft för drygt 30 år sedan.
I dag är Näsudden Sveriges vindkrafttätaste plats och en viktig del av Gotlands
strömförsörjning.
Är det något den här ön har gott om är
det nämligen vind. Sedan de första försöken har man också lärt sig att bruka
vinden som den naturresurs den är. Kraftverkens vingar fångar vindens rörelse­
energi, som omvandlas till elektricitet.
Nära hälften av öns elförsörjning kommer
från vindkraften.
I DAG SNURRAR ROTORBLADEN för fullt.
Energin de samlar genererar – sett över
hela ön – uppemot 160 megawatt. Från
Näsudden leds elen genom en likströmskabel till transformatorstationen i Bäcks
innan den leds vidare till lokalnätet och
så småningom landar hos användaren – i
det här fallet Erik Pedersén i Visby.
I Erik Pederséns enplansvilla går både
pannan och tvättmaskinen. Elen är billig
när det blåser och redan i går tickade
en notis in i hans mobil. Baserat på väderprognosen erbjöd Gotlands Energi
vindrabatt. På morgonen fick Erik dess­
utom dagens styrschema för uppvärmningen av huset via en app i sin mobil. Som
vanligt väljer han ekonomiprogrammet
över alternativen ”Normal” och ”Komfort”.
Erik Pedersén är en av cirka 300 gotländska elkunder som deltar i projektet Smart Grid Gotland. Han gick med
Utblick 1 | 15
21
SMARTA ELNÄT / Smart Grid Gotland
i ­december 2013 och har nu smart elmätare med senaste tekniken och smarta
uttag för sin belysning. Hittills är han positivt överraskad av resultatet.
– Jag är förvånad över att det inte är
fler som har hakat på. Med de här verktygen får jag mycket bättre möjligheter att
följa min elförbrukning och styra den.
RESULTATET AV ATT bli en mer aktiv kund
är inte bara bättre kontroll, det går även
att mäta i sänkt förbrukning. Under det
första året har Erik Pedersén dragit ner
sin elkonsumtion med 7 000 kilowattimmar, från 22 000 till 15 000. Det innebär
en besparing på ungefär lika många kronor.
– Man kan göra stor skillnad med små
medel, så att jag har sparat så mycket
energi har inte påverkat min komfort alls.
Nu är jag dessutom tekniknörd, så jag
tycker att det är roligt att hålla på. Men
man kan välja att vara mer passiv också
och ändå få ner sin förbrukning.
Projektet Smart Grid Gotland inleddes
hösten 2012 och har i skrivande stund
kommit halvvägs. Det syftar i grunden till
att möta EU-målen 20/20/20, som säger
att Sveriges utsläpp av växthusgaser ska
22
Utblick 1|15
Erik Pedersén är en av cirka 300 gotländska
elkunder som deltar i Smart Grid Gotland.
minska med 20 procent till år 2020:
– Vi behöver öka andelen förnybar elproduktion, däribland variabel vindproduktion. För att nätet ska klara av det
måste vi utveckla nya metoder för styrning, kontroll och felreduktion. Projektet
på Gotland blir en demonstrationsplattform för forskare och industri, och vår
förhoppning är att de tekniska lösningar som tas fram här ska kunna användas
även i andra nät, säger Mimmi Magnusson,
handläggare på Energimyndigheten som
är med och delfinansierar projektet.
Det är också ett unikt utvecklingsprojekt på så sätt att det inkluderar riktiga kunder och riktiga pengar, berättar
­Vattenfalls Håkan Gustavsson som utgör
ena halvan av SGG:s projektledarduo –
den andra halvan är Mattias Wedberg på
ABB.
– Vårt elnät är uppbyggt för storskalig
produktion i vattenkraftverk uppe i Norrland, och att elen går i en riktning, berättar Håkan Gustavsson.
– Frågan är: Hur klarar man kvaliteten
när kunderna inte längre bara är konsumenter utan i allt större utsträckning
även blir småskaliga producenter? Hur
kan man ge kunderna bättre kontroll när
produktionen varierar och priset skiftar?
Dessutom vill vi undersöka om komponenter i nätet kan bli smartare och meddela när de behöver service.
GOTLANDS FÖRUTSÄTTNINGAR att dra
nytta av vindkraft är unika i sammanhanget, berättar Jenny Larsson, vd på
Gotlands Energi AB som deltar i Smart
Grid Gotland som nätägare.
– Region Gotlands mål är att vindkraften ska stå för 1000 megawatt av vår
produktion i framtiden, så vi som nätbolag har ett ansvar att möjliggöra utbyggnaden av förnybara energikällor. Vi ska
kunna dra nytta av både småskalig och
storskalig produktion och göra det med
Jenny Larsson, vd på Gotlands Energi AB som
deltar i Smart Grid Gotland som nätägare.
V
Y
B
IS
e
ng
lu
Kä
SSG I KORTHET
Smart Grid Gotland är ett utvecklingsprojekt som ska visa hur det är möjligt
att modernisera ett befintligt elnät för att kunna ansluta större mängder
förnybar energi med bevarad eller förbättrad elkvalitet. Projektet avser också
att ge kunden möjlighet att aktivt delta på energimarknaden.
Projektet är ett samarbete mellan Vattenfall, ABB, Gotlands Energi AB,
Svenska Kraftnät, Schneider Electric och KTH, med Energimyndigheten som
viktig finansiär och samarbetspartner.
bibehållen eller ännu hellre förbättrad el­
kvalitet. Ett smartare elnät hjälper oss
med automatisk övervakning och balansering, samt tekniker för självläkning.
”Vi behöver utveckla ­enkla, t­ydliga och
många gånger a
­ utomatiska gränssnitt
mellan kund och elnät”
JENNY LARSSON håller med Erik Pedersén
om att det är bra om kunderna är aktiva.
– De bör delta. Men vi i branschen ska
också göra det så enkelt att man som
kund inte ska behöva fundera så mycket
på elen om man inte vill. Vi behöver utveckla enkla, tydliga och många gånger
automatiska gränssnitt mellan kund och
elnät.
ABB står för flera bärande bidrag i
Smart Grid Gotland. Bland annat utveckling och leverans av en smart substation
med senaste tekniken, samt förstärkning
av landsbygdsnätet med nya brytare som
gör att man snabbare kan sektionera delar av nätet vid en störning, för att så få
kunder som möjligt ska drabbas.
ABB levererar flera mjukvarupaket till
projektet. Avancerade styr- och övervakningssystem med ett nyutvecklat användargränssnitt hjälper till att förbättra kvaliteten på elen och minimera störningar
i nätet. ABB levererar också applikationer, vilka ställer prognoser för vind och
elförbrukning samt ser till att elkunderna
i framtiden kan anpassa sin förbrukning
efter elproduktion och -priser.
– Kunder på delar av Gotland har haft
problem med avbrott. Vårt mål är att
identifiera fel innan de händer och snabbt
åtgärda dem i de fall de ändå inträffar.
Våra produkter ska övervaka och styra
nätet så att vi förbättrar elleveransen till
slutkunden, säger Mattias Wedberg på
ABB.
– Detta är ett av de tre delmålen i Smart
Grid Gotland. De andra två är att göra
det möjligt att integrera mer vindkraft och
småskalig produktion i nätet, samt skapa
en större delaktighet för kunderna, så att
de får bättre kontroll över sin förbrukning.
Smart Grid Gotland handlar inte bara
om Gotland, utan projektet kommer att
fungera som modell för smarta landsbygdsnät framöver. Trenden mot alltmer
förnybar och småskalig energiproduktion
är inte på något sätt begränsad till ön i
Östersjön, utan ett måste för att möta
framtidens krav på elproduktionen.
Erik Pederséns perspektiv på projektet
är å andra sidan mycket lokalt och konkret.
– Under förra året sparade jag ungefär
7 000 kronor. I år räknar jag med att det
blir omkring 9 000 kronor. Så då får man
hitta på något att göra med de pengarna.
Men det är förstås ett angenämt problem.
Det finns roligare saker att lägga pengarna på än elräkningen. n
Läs mer på: abb.se/smartaelnat
Utblick 1 | 15
23
SMARTA ELNÄT / Smart Grid Gotland
FOTO: PIA NORDLANDER
1
24
Utblick 1|15
2
3
Vad är din roll?
Några av medarbetare från ABB bakom
Smart Grid Gotland (SGG).
1. CHRISTOPHER TAYLOR, Projektledare,
Substations
– Jag har ynnesten att projektleda substationdelen
av det här projektet. Jag ansvarar därmed för att
samordna arbetet för våra resurser, se till att våra
leveranser motsvarar de krav vi har att uppfylla.
2. MARIE ERIKSSON, Technical lead, Ventyx
– Vill man gå över till mer förnybara energikällor
behöver kunderna ha möjlighet att anpassa sin
energiförbrukning. Det är mitt jobb som teknisk projektledare för DRMS, Nostradamus och Focal Point.
Nostradamus är ett prognosverktyg och DRMS är
systemet som anpassar energiförbrukningen.
3. MATTIAS WEDBERG, Projektledare, Ventyx
– Jag har två projektledarroller i detta projekt. För
hela SGG-programmet delar jag projektledarrollen
tillsammans med en projektledare från Vattenfall
och vi rapporterar till styrgruppen. Jag är också
övergripande projektledare för ABB:s alla leveranser
och FoU:s insatser i Etapp 1 och 2.
4. TOMAS HÅLLSTAM, Technical lead, Ventyx
– Som länk mellan projektledningen och tekniken är
det min roll att se till att projektet hänger ihop tekniskt och att vi på Ventyx får fram rätt saker vid rätt
tidpunkt. SGG är ett väldigt ovanligt projekt, det finns
ingen färdig specifikation från kund, utan det krävs
hela tiden diskussioner och mycket samordning så
att vi kan se till att våra produkter ger den funktionalitet som behövs.
4
5. ÅSA RICKARDSSON, Marknadskommunikatör
– Min roll är att hjälpa till att nå ut med information
om vad ABB kan bidra med för att skapa ett smartare elnät. SGG är ett av projekten som exemplifierar
vad vi kan göra och det finns många som är nyfikna
på detta och liknande innovationsprojekt. Det finns
även företag, organisationer, myndigheter med flera
som vi aktivt vill nå ut till.
6
5
6. LEIF BODIN, Senior system engineer,
­Substations
– Jag är teknikkoordinator för smart substations
Gotland, så det är jag som river i alla tekniska frågor
på den fronten, gör systemstudier och beräkningar.
I våra nya smarta stationer använder vi vårt digitala
system Unigear Digital med en processbuss som
följer den nya branschstandarden IEC 61850.
7
8
7. ERIK HAMRIN, Projektledare SA Systems
– ABB:s zonkoncept är SA Systems stora leverabel i
SGG. Genom att flytta ut brytare i nätet skapar vi möjligheten att på ett effektivt sätt isolera fel samtidigt som
vi kan erbjuda kunden ett snabbare sätt att hitta och
rätta fel i nätverket. Som projektledare handlar mitt jobb
om att förvandla kundens önskemål och förutsättningar
till en väl fungerande leverans.
8. MARIA ELVUNG, Jurist, ABB
– Jag har fungerat som juridiskt stöd i projektet och
framförallt arbetat med avtalstexten och avtalsförhandling inför etapp två av SGG. I samband med ett
sådant här projekt är det viktigt att ta fram ett avtal
som på ett bra sätt reglerar hur parterna ska samarbeta och som tar hänsyn till alla omständigheter.
Utblick 1 | 15
25
KRAFT & SYSTEM / Norra länken
Norra
länkens
hjärta
I november invigdes Norra länken
i Stockholm. Norra Europas största
vägtunnelprojekt är f­ärdigt efter sju år.
I ett jätteprojekt har ABB och
Tunnelentreprenad format länkens
hjärta och hjärna.
4 KILOMETER TUNNEL
Norra länken är totalt 5 kilometer lång,
varav 4 kilometer går i tunnlar. Eftersom alla
vägtunnlar är enkelriktade blir den totala
vägsträckan i dem 23 kilometer.
Text Robert Långström Foto Magnus Liam Karlsson
D
et small första gången 2007.
Sedan dess har 13 kilometer
tunnel sprängts, grävts och sågats med diamantvajer mellan
Karlberg och Värtan. Den har skurit sig
fram som en skalpell under och ovan befintliga tunnlar, och all jord och berg som
fraktats bort skulle fylla Globen tre gånger
om.
Grundtanken med att bygga Norra länken är att minska trafiken och därigenom
få bättre miljö i Stockholms innerstad.
Norra länken är även en förutsättning för
byggandet av de nya stadsdelarna Hagastaden och Norra Djurgårdsstaden.
26
Utblick 1|15
Men vägsträckan, som förkortar både
kö- och körtider, är inte bara en angelägenhet för stockholmarna. Den har även
en koppling till Värtahamnen och Frihamnen, landets viktigaste hamnar för godsoch persontrafik till Baltikum, Finland och
Ryssland.
EN VANLIG VARDAG är det tänkt att
100 000 bilar ska passera Norra länken,
vilket ställer oerhörda krav på säkerhet
och tekniska lösningar.
– Redundansen som byggs in i en vägtunnel har som uppgift att se till att det
alltid finns tillgång till information om vad
som händer där inne. Om något slås ut
ska det finnas back up. Man ska kunna
se via kameror, stänga av tunneln, skylta
om, skicka meddelanden och så vidare,
säger Urban Wiklund, anställd på Goodtech och som på uppdrag av Tunnelentreprenad, står bakom systeminstallationerna i tunnlarna.
Ett exempel på hur komplexa system
som krävs i vägtunnlar var när en lastbil
började brinna i Södra länken i juni 2008.
Tunneln stängdes av genom att alla bommar fälldes ner och omledningsnät aktiverades. Vägskyltarna i den aktuella delen ändrades och ledde trafiken närmaste
”Om något slås ut ska
det finnas backup. Man
ska kunna se via kameror,
stänga av tunneln, skylta
om, skicka meddelanden
och så vidare.”
vägen ut. Vägfält i motsatt riktning stängdes av för att ge plats åt räddningstjänsten. Tunnelventilationen stängdes av och
istället startade minimal brandventilation.
Belysningen ökade till dagsbelysning och
vägledande belysning tändes. Informationsskylt med “Utrym tunneln” tändes,
ett förinspelat meddelande sändes på
FM-bandet och en förinspelad utrymningsanvisning spelades upp i högtalarna
i de aktuella delarna av tunneln. Olyckan
startade totalt cirka 300 automatiska aktiviteter(!).
I Norra Länkens nya tunnlar är det
ABB:s ställverk för 36kV som ser till att
kraften finns och säkras – och styrsystemet 800xA som ser till att alla dessa aktiviteter utförs. Totalt handlar det om fler
än 14 000 objekt som ska manövreras
eller övervakas, bland annat dörrar, mobiltelefoner, kameror, brandlarm, trafikskyltar och ventilation. Och det sker automatiskt. Om till exempel en bil står stilla
någonstans upptäcker systemet detta,
skickar ett larm och man kan sedan via
kameror gå in och se vad som hänt.
TUNNELDELEN AV NORRA LÄNKEN är in-
delad i 15 olika driftområden, som ska
kunna fungera självständigt om ett eller
Utblick 1 | 15
27
KRAFT & SYSTEM / Norra länken
Belysningen i tunneln används för att skapa
en v
ariationsrik resa.
ILLUSTRATION TOMAS ÖHRLING
En säker resa
Trafikledningscentralen övervakar tunneln dygnet runt via k ameror och får indikation
om ett fordon står stilla eller om e
n utrymningsväg öppnas. Vid en olycka kan Trafikledningscentralen snabbt stänga av delar av tunneln.
Fläktsystemet i tunneln
aktiveras beroende på
trafikmängd och luftkvalitet.
Tunneln har ett
släcksystem för att
släcka eller begränsa
eventuell brand.
Belysningen
i tunneln
används för
att skapa en
variationsrik
resa.
Vid en olycka och
tunneln måste
utrymmas tänds
nödbelysningen
som visar utrymningsvägarna.
Tunneldelen är indelad i 15 olika driftområden, som ska kunna fungera självständigt
om ett eller flera stängs av. De styrs av varsitt ställverk 36kV från ABB med inbyggd
redundans. Ställverken är gasisolerade och
matas med två inkommande linjer.
Digitala informationssystem som
varnar snabbt om
det exempelvis
finns hinder på
vägbanan.
Urban Wiklund, anställd på Goodtech och
som på uppdrag av Tunnelentreprenad, står
bakom systeminstallationerna i tunnlarna.
”Det är som 15 små egenfungerande tårtbitar. Det blir väldigt fort hett i en
tunnel och då är det viktigt att fortfarande kunna ha kontroll över den.”
flera stängs av. De styrs av varsitt 36
kV-ställverk – godkända att installeras i
rum insprängda i berg och med en utformning som kräver minimalt underhåll.
Säg att en brand till och med lyckas slå
ut redundansen i ett driftområde, då kan
man via de närliggande områdena – eller
centralenheten – skicka ut meddelanden,
stänga av och styra om övrig trafik från
det drabbade området.
– Det är som 15 små egenfungerande
tårtbitar. Det blir väldigt fort hett i en tunnel och då är det viktigt att fortfarande
kunna ha kontroll över den.
Norra länken har en fiberoptisk kabel
i taket som mäter temperaturen varje
meter. Den är kopplad till 800xA som i
sin tur styr ett brandbekämpningssystem
28
Utblick 1|15
med cirka 200 ventiler som kan öppnas,
spruta vatten och dämpa en brand för att
underlätta för brandkåren.
– En stor skillnad, jämfört med Södra länken, är att vi här har ett så kallat
DCS-system. Med hjälp av ABB:s ställverk och styrsystem har vi skapat ett
stort enhetligt system som är enkelt att
hantera och ändra i. Södra länken sitter
med en lösning som egentligen består av
en mängd mindre system. Ska du göra
förändringar där, måste du göra dem på
en mängd olika ställen istället för ett enda
som vi har nu, säger Urban. n
VAD GÖR ABB?
ELFÖRSÖRJNING
OCH STYRSYSTEM
n ABB har via Tunnelentreprenad
levererat 17 ställverk - 36 kV för
säker kraftförsörjning - samt ett unikt
anpassat 800xA system för styrning av
tunnlarnas olika säkerhetsfunktioner.
n Tunnelentreprenad har varit systemintegratören och har ansvarat för
de tekniska systeminstallationerna i
tunnlarna.
n Goodtech som är Auktoriserad
Value Provider till ABB har på uppdrag
av Tunnelentreprenad och i samarbete med ABB anpassat styrsystemet
800xA för tunnlar.
Elavbrotten 2013 kostade 1,4 miljarder. Lösningen
finns närmare än du kanske tror.
Under 2013 drabbades svenska elabonnenter av miljontals strömavbrott. Tiotusentals
av dem varade i mer än 24 timmar. Det är de långa avbrotten som är dyra. Den goda
nyheten är att ABB har automationslösningar som kan halvera antalet avbrott. Och
våra lösningar kan även minska avbrottstiden. Vi finns på över 30 orter i Sverige.
Så lösningen är nära. abb.se/hallbartsamhalle.
PROFESSORN / Max Tegmark
30
Utblick 1|15
MAX TEGMARK
Ålder: 47.
Gör: Fysiker, kosmolog.
Titel: Professor i fysik, Massachusetts Institute of Technology.
Övrigt: Författare till boken
Vårt matematiska universum.
Mad Max
Han säger att livet kan beskrivas
med en ekvation, att vi lever
i tusentals parallella universum och
att vi måste behandla våra datorer
med respekt. Möt Max Tegmark,
fysikprofessor på MIT och en av
världens mest citerade forskare.
Text Markus Nordin Foto Anders Linden
Utblick 1 | 15
31
PROFESSORN / Max Tegmark
N
är jag pratar med Max Tegmark
är han på väg för att laga sin
trasiga cykel. Trots att det är
vinter envisas han med att cykla till och från jobbet på Massachusetts
Institute of Technology (MIT) i Cambridge.
Ända sedan han kom till USA som ung
student har han setts som en udda fågel, den lite galne svensken med en strikt
matematisk syn på världen och som är
övertygad om att vi har tusentals kopior
av oss själva i lika många parallella universum.
Men redan tidigt insåg Max att den
forskning som han verkligen brinner för,
de riktigt stora och flummiga frågorna,
knappast skulle leda till en strålande akademisk karriär – ”möjligtvis till ett jobb på
McDonalds”.
– Jag har varit tvungen att välja taktiskt
när det kommer till min forskning, en Dr
Jekyll och Mr Hyde-strategi. Först publi­
cera nio sansade artiklar, sedan tillåta
den tionde att vara lite mer utflippad. Men
det är ju mr Hyde som är mitt riktiga jag,
säger Max.
EGENTLIGEN SKULLE Max ha blivit eko-
nom. Han började plugga på Handelshögskolan i Stockholm, men två små insikter under studietiden skulle komma att
påverka hans liv för all framtid. Den ena
var att hans flickväns kurslitteratur i fysik
alltid var mer intressant än hans egna
ekonomiböcker. Den andra insikten kom
när han fick boken ”Surely you’re joking,
mr Feynman”. Den var skriven av nobelfysikern Richard Feynman och handlade
främst om hur man bryter upp lås och
skaffar tjejer. Men Max förundrades av
Feynmans genomskinande kärlek till fysiken och började läsa en ren fysikbok av
författaren.
– Det blev en uppenbarelse! Enligt
Feynman består fysiken inte av tråkiga
­
kokboksrecept, snarare av detektivmysterier som man själv får vara en del av.
Så parallellt med ekonomistudierna
skrev Max in sig på linjen för Teknisk fysik
på KTH. Planen var att bara gå några få
kurser och sedan hoppa av.
– Men det blev i stället något som jag
skulle komma att ägna resten av mitt liv
åt, säger han.
Max är vetenskapsman och forskare
ut i fingerspetsarna. Han hävdar att allt
i universum är matematiskt. Slumpen
existerar inte, det är bara vi i vår betrak32
Utblick 1|15
noggrannhet mäts samtidigt hjärnans aktivitet. Varje unik tanke ger upphov till en
specifik signatur, och efter en kartläggning kan forskarna bara genom att titta
på hjärnans aktivitet säga vad personen
tänker på.
– Det är oerhört spännande. Inte bara
för att vi kan se vad personen tänker.
Utan därför att vi även kan se vilka tankar som processas i bakgrunden utan att
personen själv är medveten om det, vilken information som krävs för att jag ska
”känna” något. Och i nästa steg beskriva
det i en matematisk ekvation. Mycket av
min forskning just nu handlar om just det,
säger Max.
”Jag har varit ­tvungen att välja taktiskt när
det kommer till min
­forskning, en Dr Jekyll
och Mr Hyde-strategi”
tarroll som kan uppleva en händelse som
slumpmässig. Vi människor är ett gäng
atomer, ordnade i en ovanligt lyckosam
struktur, vilket ger upphov till vad vi kallar liv. Betraktar man däremot en person
som frusit ihjäl så är den personens atomer ”lite mer ofördelaktigt ordnade”.
– Om vi lär oss förstå ekvationen så
kanske en läkare på sikt kan diagnostisera om paralyserade patienter är vid
medvetande bara genom att titta på hur
atomerna är arrangerade.
I DETTA MATEMATISKA universum kanske
vårt medvetande, eller ”själen”, inte heller
är så mystisk som vi gärna vill tro, menar
Max.
– Jag tror att medvetandet är det sätt
på vilket information upplever sig själv när
den bearbetas på vissa komplexa sätt.
Och det är ju sådant vi måste ta reda på
innan vi till exempel bygger datorer som
är smartare än vi själva. Allt annat vore ju
oetiskt, säger han.
Max berättar om några kollegor på MIT
som är hjärnforskare och studerar just
medvetande. De låter en försöksperson
tänka på olika saker och med oerhörd
STORA FRÅGOR och ofta flummiga svar.
Men Max tycker att man i mycket större
utsträckning bör stödja grundforskning,
inte minst av ekonomiska skäl, eftersom
avkastningen i genomsnitt är högre än vid
mer marknads­tillämpad forskning.
– Grundforskning är billigt, det behövs
ofta inte mer än papper och en penna.
Och ofta visar det sig att det som en
gång betraktades som flum senare visar
sig vara högst relevant. Ta till exempel en
viss schweizare som jobbade på patentverket och kom på att materia är energi.
Utan honom skulle vi inte ha kärnkraft i
dag.
För att uppmuntra fler fysiker att våga
– och kunna – följa sitt hjärta så startade
Max Tegmark år 2005 The Foundational
Questions Institute. Det är en filantropisk fond som varje år delar ut pengar till
grundläggande forskning inom fysik och
kosmologi. På tio år har de fördelat cirka 10 miljoner dollar till forskare runtom
i världen.
– Många som gett sig in i fysiken har
gjort det med en passion för något. Det
här kan vara ett sätt att hjälpa dem att
hitta tillbaka till den.
Slutligen vill han ge ett råd till alla unga
forskare:
– Sprid era risker. Se till att inrikta åtminstone en del av er forskning på sådant som ger inkomst och trygghet, den
andra delen kan ni ägna åt passionerade
projekt med högre risk. n
ÅTERANVÄNDNING / Operations Center
INTE ÖVER ÄN Nästan alla trasiga kretskort som kunderna lämnar in till ABB:s Operations Center i Malmö kan lagas och återanvändas.
Kretskortens eget kretslopp
Snabbare för kunden och bättre för miljön.
På ABB i Malmö återanvänder man i stället för att slänga.
Text Lena Bergman Foto Charlotte Carlberg Bärg
V
ärldens resurser är begränsade.
Att producera bara för att förbruka och sedan kasta bort är
ingen hållbar lösning. Med inspiration från naturen vinner därför cirkulär
ekonomi allt större mark. Det handlar om
att återanvända produkter i ett kretslopp.
På ABB:s Operations Center i Malmö
repareras många av ABB:s elektronikprodukter. Hit kommer varje vecka kretskort
från hela världen i olika former och storlekar, och här är återanvändning vardag.
– När vi tar emot retur av Exchangematerial avgör vi om de går att reparera
eller om materialet ska återvinnas, säger
Sara Perlerup, lagerchef.
FÖR ABB:S KUNDER är fördelarna med
återanvändning flera. Det blir billigare än
att köpa nytt och det går riktigt snabbt
Här slängs inget i onödan. För Sara Perlerup på
ABB i Malmö är återanvändning och återvinning
vardag.
eftersom färdiga kort hela tiden finns på
lager. Detta kretskortens kretslopp är
dessutom bra för miljön: inga nya enheter
köps in och inget nytt råmaterial används.
För kundens driftsäkerhets skull säljs
dessutom de återanvända korten med en
garanti att fungera lika bra som nya.
Det är ytterst sällan som Operations
Center inte kan återanvända de kretskort
som kunderna lämnar in. Det fåtal som inte
går att laga lämnas till materialåtervinning.
– Vi har utvecklat vår återvinning i över
20 år, och kan numera återvinna över 97
procent av skrotet, säger Sara Perlerup.
Hon berättar att enheten fokuserar
mycket på miljöarbete. Såväl sanering
av smutsiga enheter som transporter är
miljöanpassade. Miljökraven på leverantörer blir hela tiden högre. När Operations
Center bygger egen testutrustning återanvänds i stor utsträckning äldre komponenter. Nya projekt, som Green Concept
och Green Repair Handling, kommer
dessutom att göra verksamheten än mer
hållbar under nästa år. n
Utblick 1 | 15
33
LISTAN / Säkra trender
34
Utblick 1|15
För
säkerhets
skull
Vi tittar på sju av ­
världens mest intressanta,
udda och framförallt
säkra innovationer.
Text Markus Nordin Foto Simon Cederqvist
EXTREMFORDON
En bil i lagens namn
En av Sveriges coolaste bilar står parkerad hos Polisen. Bilen,
i grunden en Ford F-350, är tänkt att användas vid extrema
situationer. Den är försedd med infraröd kamera för att kunna
köras i totalt mörker eller i tät rök. Däcken är punkteringsfria.
Övertryck i kupén gör bilen okänslig för giftiga gaser. Den har
öppningsbara skottgluggar och självsläckningsutrustning om
det börjar brinna. Och den klarar både beskjutning samt att
rulla över en mina.
Utblick 1 | 15
35
LISTAN / Säkra trender
BOWLINGSKYDD
Helt nya
spärrar
Bowling är väl i alla fall helt ofarligt?
Inte? Faktum är att det har skett flera
dödsfall i bowlinghallar under 2000-talet.
Och då talar vi inte om rån, bråk eller
svartsjukedramer utan om anställda
som bokstavligt talat krossats under
maskinerna som hanterar käglorna.
ABB:s enhet Jokab Safety har därför
tagit fram en lösning med ljusbommar
som är kopplade till en programmerbar
säkerhets-PLC. Om bommarna bryts så
bryts även strömmen till de dubblerade
kontaktorerna. Maskinerna stannar och
personalen kan gå in och göra sitt jobb
under säkra förhållanden.
FOTO: SOFIA SABEL
SAMHÄLLSSKYDD
HISSBROMS
Vad är det som luktar?
En osjungen hjälte
Brinner kåken är det bara att ringa räddningstjänsten, de
släcker brasan på ett kick. Men om det ligger en vält lastbil
utan nummerplåtar vid vägkanten – och den gröna gasen från
krossade tunnor rullar in över samhället som en dimma – kan
de lokala räddningsmännen behöva lite hjälp på traven. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har därför
specialutrustade indikeringsenheter på tre platser i landet.
Enheterna har särskild utbildning och avancerad utrustning,
som masspektrometer/gaskromatograf för analys av gaser,
samt infraröd spektrometer för analys av fasta ämnen och vätskor.
Indikeringsenheterna gör själva en direktanalys på plats, men analysresultaten skickas också alltid vidare till experter för djupare analys.
Det är ett mardrömsscenario som många har lätt att fantisera
om. Att hissen du står i plötsligt faller fritt. Tur är väl då att
risken är ungefär en på 12 miljoner att en hiss ska orsaka en
sådan olycka – och den stora hjälten här kallas för The Governor. The Governor sitter ofta längst upp i schaktet och består
av ett hjul som rullar mot en vajer, fäst i hissen. Om en hiss
faller och hjulet rullar för fort så gör centrifugalkraften att både
en elektrisk och en mekanisk spärr slår till och hissen tvärstannar. Eftersom det finns både en elektrisk och mekanisk spärr
så spelar strömavbrott ingen roll.
36
Utblick 1|15
DATACENTER 2.0
Skottsäkra servrar
MDC Stockholm och SSAB:s nya modulära datacenter kan växa som lego i
händerna på en energisk åttaåring. Eller
som tidningen Forbes beskriver det: ”om
Ikea och George Lucas slog sig samman
och skapade Googles nya serverfarm,
skulle det kunna se ut ungefär så här”.
Två sammansatta moduler kan innehålla
35 rader med servrar och de kopplas samman med andra moduler som
innehåller kraft och kylning.
Säkerheten då? Ja, modulerna är tillverkade av Armox 500T, ett stål som ofta
sitter på militära fordon och som klarar en
rejäl smäll!
FOTO: MDC STOCKHOLM
FOTO: GOOGLE
TÅGLASER
MÄNSKLIGA FAKTORN
Vart är vi på väg?
Vem kör egentligen?
I höstas började Dutch Railways sina tester med att skjuta
laser från tåg. Varför då, undrar du? Jo, för att bränna bort
alla löv på spåret framför som packats som en teflonliknande
yta. Löv på tågrälsar är inte bara en olycksrisk, de orsakade till
exempel 4,5 miljoner timmars försening bara i England under
2013, enligt Network Rail. Lasrarna sitter framför hjulen och
vaporiserar inte bara löv och dess rester, utan torkar dessutom
rälsen. Eftersom våglängden på lasrarna är 1064 nanometer
så absorberas de av organiskt material men studsar på metall,
vilket gör att rälsen inte skadas.
Japp, de självkörande bilarna är redan här. Flera tillverkare har
självkörande modeller på gång. Till exempel säger Google att
de nu har en prototyp som är så pass komplett att den förhoppningsvis hittar ut på gatorna redan under 2015. Googles
koncept är enkelt: välj vart du ska på GPS:en och tryck sedan
på startknappen. När du kommer fram trycker du på bilens
andra knapp: Stopp. Det är allt. Sensorer, 3d-mapping med
laser, radar och kameror används för att både planera färdvägen och identifiera andra bilar och fotgängare. Risken för
olyckor på grund av ”den mänskliga faktorn” lär vara lika med
noll – men för säkerhets skull kommer mänskliga testförare
med dubbelkommando att sitta med i början.
Utblick 1 | 15
37
ELNÄT / Från kraftverk till eluttag
Elens väg
STORSKALIG
KRAFTPRODUKTION
El produceras i olika typer
av kraftverk. I Sverige står
kärnkraft och vattenkraft för
merparten av den el vi använder och kraftvärmeverk och
vindkraft för en mindre del.
I elnätets kraftledningar och kablar
transporteras elen från kraftverken
ut till industrier och bostäder.
På vägen passerar den en rad
stationer där den omvandlas och
fördelas, ända till våra eluttag.
Illustration: Henrik Båge
LADDA ELBILEN
ABB:s snabbladdare T53
Cl kan snabbladda ett tomt
batteri upp till 80 procent
på drygt 20 minuter.
TRANSFORMATORSTATION
Transformatorstationer med den största
kapaciteten finns vid stamnätet. I Sverige
utgörs detta av de långa 400 kV-ledningarna. Stationerna ligger där elen ska fördelas
ut till regionala elnät med spänningsnivåer
på lägre nivå, exempelvis 130 kV.
TRANSFORMATORSTATION
I regionnäten finns transformatorstationer för lägre spänning.
Dessa tar emot elen från
regionalnätet och omvandlar
den vanligtvis till 30, 20 eller
10 kV.
INDUSTRI MED LOKAL VINDOCH SOLELSPRODUKTION
Stora industrier, till exempel pappersbruk
och stålverk, har egna transformatorstationer som omvandlar och fördelar el i ett
eget elnät inom industriområdet. Nätet
kan styras och optimeras med exempelvis
ABB MicroSCADA system.
38
ABB utblick 1| 15
Generatorer i stora kraftstationer ger normalt el med
en spänning på 10 till 20
kV. Men det behövs högre
spänning för att förlusterna
inte ska bli för stora under
den kommande transporten,
därför finns vid kraftstationen
en första transformator som
höjer spänningen till långdistanslämpliga 400 kV.
FASTIGHETER MED LOKAL
VIND- OCH SOLELSPRODUKTION
Att styra el, värme och ventilation ger
stora möjligheter att spara el och energi.
På kontor kan KNX styra markiserna
och anpassa värmesystemet efter om
det finns någon i rummet. Belysningen
kan släckas när ingen är där.
DRIFT- OCH ÖVERVAKNINGSCENTRAL
Driftcentraler finns på olika nivåer i nätet. Här
övervakar nätbolagens operatörer effekt­flöde från generering till konsumenter.
FÖRDELNINGSSTATION
Transformatorstationer finns
även på den lägre spänningen i regionnätet. Dessa
fördelningsstationer fördelar
ut elen lokalt med lägre
spänning tex 10 kV.
KABELSKÅP
Den vanligaste typen av fördelningscentral är kabelskåp.
De är meterhöga, finns överallt i städer och villaområden,
och de är elnätbolagets utrustning för att sprida 400 V
el till fastigheter och villor.
SMÅHUS MED LOKAL SMÅSKALIG
SOLELSPRODUKTION
Solceller kan omvandla solstrålarna direkt till el. Varje cell ger 0,6 V likström
och de seriekopplas till moduler på
exempelvis 12 eller 24 V. Modulerna
kan i sin tur seriekopplas och enkelt
omvandlas till 240 V växelström.
DISTRIBUTIONSTRANSFORMATOR
I nätstationen finns en distributionstransformator som omvandlar 10 kV till det
400 V system som vanliga abonnenter
är kopplade till. Där finns också ett
ställverk som kopplar elen vidare till ett
stort antal villor eller fastigheter.
ABB utblick 1 | 15
39
GROUNDBREAKERS / Uspenskijkatedralen
Hemligheten under katedralen
Bombskyddet i valven under Uspenskijkatedralen i
Helsingfors byggdes för att
skydda Finlands regering
under andra världskriget. I
dag är det ett av världens
mest effektiva datacenter.
Det finska it-företaget
Academica har med
hjälp av Helen (tidigare
Helsingfors Energi) installerat en serverhall i de gamla
valven under Uspenskijkatedralen i Helsingfors.
Utrustningen i hallen, som
är på 2 megawatt, kyls av
vatten från Östersjön. När
vattnet värmts upp leds det
vidare och ger värme åt 500
hushåll i staden, och sedan
skickas det kylda vattnet
tillbaka till serverhallen igen.
Hela systemet är möjligt
i och med teknik från ABB
som hjälper till att minska servrarnas behov av kylning med
80 procent (jämfört med andra datacenter). Detta gröna
datacenter förväntas också
spara Academica ungefär 1,8
miljoner kronor per år:
– För några år sedan trodde
folk att det alltid kostade
mer att vara miljöanpassad.
I dag behöver det inte vara så
längre, säger Pietari Päivänen,
försäljningschef på Academica
till The Guardian. n
Fotnot: Academica är numera
­uppköpta av TelecityGroupia.
1868 30 m 100x 80% 1,8
stod Uspenskijkatedralen klar.
under katedralen
ligger datacentret.
mer energi drar ett
datacenter än en
kontorsbyggnad av
samma storlek.
mindre energi än normalt drar datacentret
tack vare ABB:s
lösningar.
miljoner kronor per
år ska Academica
spara på sitt effktiva
energisystem.
30 meter under
Uspenskijkatedralen
ligger ett av världens
mest effektiva
datacenter.
40
Utblick 1|15
Spänningsaggregat. För tillförlitlig och
stabil matning.
Med ABB:s spänningsaggregat får du kontroll över din anläggning. Välj någon av våra
fem serier för tillförlitlig och stabil matning. Sortimentet innehåller aggregat som kan
matas med 1- eller 3-fasspänning AC, och de flesta kan även matas med DCspänning. www.abb.se/lagspanning
ABB AB
Lågspänningsprodukter
[email protected]
021-32 50 00
ABB I VÄRLDEN / Bangalore, Indien
Bangalore, Indien
Färgstarkt, varmt och högljutt
– och en av världens s­ nabbast
växande ekonomier. För ett
år sedan tog Anna Jonsson
­familjen med sig och flyttade
till Indien.
Text Lena Bergman Foto Darshan Manakkal
E
fter fjorton år i olika
roller på ABB-enheten FACTS i Sverige letade hon nya
utmaningar. Och det har Anna
Jonsson verkligen fått som
lokal produktgruppschef för
FACTS i Indien.
– FACTS är en udda fågel
i den vanliga Substationsorganisationen här, och mycket
av min tid har gått åt till att
förklara vad FACTS är och
hur vår affärsmodell fungerar.
Från början arbetade jag helt
själv, men nu har vi anställt
ytterligare en medarbetare.
Anna jobbar med att lära
känna den snabbväxande
indiska marknaden.
– Det dyker upp nya
projekt hela tiden. Ju mer
man gräver, desto fler nya
kunder som är intresserade
av FACTS hittar man. Potentiella projekt för oss handlar
bland annat om att förhindra
strömavbrott och möjliggöra integration av sol- och
vindkraft. Nu gäller det att
matcha FACTS erbjudande
42
ABB utblick 1| 15
mot kundernas krav, och att
bygga en effektiv organisation
i takt med att vi tar projekt.
– Jag reser runt till mängder av kunder. Det blir två–
fyra resor i månaden, ibland
är jag borta ett par dagar,
andra gånger en hel vecka.
Till skillnad från i Sverige bokar man inte besöket i förväg,
man dyker bara upp och
säger ”nu är jag här”.
När Anna inte är på resande fot sitter hon på ABB:s
kontor i Peenya, strax utanför
Bangalore. På förmiddagarna
läser hon kundrapporter och
jobbar med offerter och presentationer. På eftermiddagarna, när vi vaknat i Europa,
blir det en hel del samtal hit.
– Vi har nästan inga möten,
och de få möten som hålls
kallas ofta ihop med tio minuters varsel. Det gör att det
blir väldigt mycket produktiv
arbetstid. n
ABB INDIEN
Huvudkontor: Bangalore. Anställda: 8 000.
Hemsida: new.abb.com/indian-subcontinent
ATT JOBBA I INDIEN
– Det är väldigt stor skillnad vad gäller ledarskap. Här tror man att chefen vet allt
och det är väldigt hierarkiskt. I början var det en utmaning både att själv bli kallad
”madam”, och att kalla andra för ”sir”.
– Jargongen med kunderna är mycket tuffare och hårdare. Om något inte är
bra så gapar och skriker man, och vill prata med en högre chef. Överhuvud­­taget
så låter det väldigt mycket här, det blir aldrig tyst!
– Jämfört med Sverige är det mycket som är annorlunda, men det är ju en av
ABB:s styrkor: att vi är lokala var vi än är i världen.
ABB utblick 1 | 15
43
LÅGSPÄNNING / Stigebäck Larsson El, Örebro
Många tusentals installationsprodukter från ABB har elektriker
Marcus Jonsson och hans kollegor
på Stigebäck Larsson El fått montera i de nybyggda och renoverade
lägenheterna i Örebroförorten.
Komplett utbud
Årligen skruvar elektrikerna hos Stigebäck
Larsson El upp tusentals strömbrytare
och vägguttag. Krav: lätta att installera,
hög kvalitet och komplett sortiment.
Text Marianne Lindeborg Foto Andreas Varro
I
Varberga, en förort till Örebro, låter det
kommunala bostadsbolaget Öbo renovera ett stort antal lägenheter. Som underentreprenör till byggföretaget Bygg­
tema har elinstallationsföretaget Stigebäck
Larsson El uppdraget att installera all el,
tele och data i lägenheterna i en pågående renoveringsetapp.
– Vi håller just nu på med 152 lägenheter som renoveras och 20 nya som byggs
ovanpå befintliga våningsplan, berättar
Johan Stigebäck, ägare och vd på Stigebäck Larsson El AB.
”Vi” är ett gäng av företagets 14–15
elektriker. Ett annat gäng jobbar på en
industri som fast inhyrda serviceelektriker – företagets ”andra ben”. I båda fallen
arbetar elektrikerna med kompetens och
hög självständighet.
44
Utblick 1|15
– Jag är mån om ett gott ledarskap och
har utbildats i samband med eget arbete
på brandkåren i Örebro. Både där och i
elinstallationsföretaget gäller det för mig
som ledare att ha förtroende för medarbetarnas förmåga och vilja att planera
och lösa problem, men att samtidigt ge
order med hela handen när det är skarpt
läge – häftig brand eller tidspress hos
kund, säger Johan Stigebäck.
I EN AV lägenheterna i Varberga håller
elektriker Marcus Jonsson på att installera strömbrytare och vägguttag i Jussiserien från ABB. Ett vant och välkänt
arbete. Företaget har i många år använt
ABB:s installationsprodukter.
– Till en början körde vi med installationsmaterial av annat märke. Och var sura näs-
Johan Stigebäck, ägare och vd Stigebäck Larsson El AB.
”Vi har ju installerat
många tusen produkter
hittills och fått ytterst
få reklamationer.”
tan varje dag för att skruvanslutningarna för
eltrådarna var så dåliga. ABB:s produkter
har snabbanslutning som gör jobbet mycket snabbare och säkrare.
Innan det är dags för strömbrytarna
och vägguttagen att göra entré på arbetsplatsen i hyreshuset har elektrikerna
rivit gammal el, monterat huvudcentral,
mätartavlor och elcentraler, monterat rör
och dosor och dragit i eltrådarna.
– Till det traditionella i elinstallation
kommer ofta nya uppgifter. Till exempel
ska dessa lägenheter ha individuell mätning av kall- och varmvatten samt värme
och då behövs särskild mätarutrustning
för det, säger Johan Stigebäck.
Med alla centraler och elledningar på
plats välkomnas installationsprodukterna.
– Vi köper dem från grossisten Ahlsell
Sverige, med gott stöd av ABB-säljaren
Patrik Wik. ABB har ett komplett sortiment med allt det vi behöver för våra
entreprenaduppdrag, vilket är jättebra. Vi
slipper blanda olika märken.
också se inom företagets verksamhet
som serviceelektriker inom industrin.
– Det är intressanta områden för oss,
med andra typer av krav och önskemål.
Det är roligt att få utveckla företaget vidare. n
JOHAN STIGEBÄCK möter ofta kundföre-
tag med krav på ett speciellt märke av
installationsprodukter ”XY eller likvärdig
produkt”. Så också i Varberga, liksom
senast i ett uppdrag för 221 nya radhus
i Örebro.
– Det brukar gå bra att prata för ABB:s
grejer. ABB är kvalitet för mig och de är
absolut ”likvärdiga”. Vi har ju installerat
många tusen produkter hittills och fått ytterst få reklamationer. Det är viktigt för att
våra kunder ska vara nöjda.
Fler nöjda kunder vill Johan Stigebäck
DETTA GÖR ABB
INSTALLATIONSPRODUKTER
Stigebäck Larsson El använder allt från ABB:s produktserie Jussi och installationsdosor till entreprenaduppdragen. Installationsprodukter från serien Impressivo
används i enstaka villor. ABB:s anslutningsdon,
EMC-säkerhetsbrytare för frekvensstyrning och tryckknappar kan komma till användning inom industrin.
Läs mer på: abb.se/lagspanning
Utblick 1 | 15
45
PÅ JOBBET / Möteskultur
Det svenska mötet –
en hatkärlekshistoria
Inget annat land i världen har lika många
­möten som S
­ verige. Från måndagsmötet till
fredagsfikat är våra arbetsveckor p
­ roppfulla
av dem. Men hur effektiva är de, egentligen?
Text Jimmy Håkansson Foto Getty Images & Sammy Steen
H
ar du någonsin deltagit i ett för många möten. Utan att vi har för få
möte och tänkt: ”Vad gör jag bra möten.
ens här?”. Kanske dagdröm– Möten har tidigare varit en av de viktimer du om scenerna från gaste kommunikationskanalerna i våra ortv-serien Vita huset där handlingskraftiga ganisationer. I dag behöver vi se dem som
män och kvinnor hela tiden verkar vara en av flera möjliga insatser eller aktiviteter
på väg från ett livsavgörande möte till vi kan göra för att nå våra mål. Problemen
ett annat. Och medan de ändå är i far- uppstår när man har ett möte för mötets
ten klämmer de in ett spontant “walk and egen skull snarare än att uppnå sina mål.
talk” från konferenssal X till mötesrum Y. Känslan av att man har för många möten
Men verklighetens mötesmani
beror framförallt på att vi saknar
påminner däremot mer om en
strukturer för varför och hur de
deppig Kafkaroman än ett raffska användas. Ett tecken på det
lande Vita huset-avsnitt.
är att drygt hälften av alla möten
Enligt en kartläggning av
saknar syfte och mål. Jag brukar
svenska organisationers möten,
säga att om man har skrivit ned
gjord av organisationen 3S, tillägpunkten ”övrigt” på agendan så
nar den genomsnittliga tjänstehar mötet inte ett tillräckligt tydarbetaren omkring 30 procent
ligt syfte.
av sin arbetstid åt interna mö- Jacob Marinko.
EN KLASSISK FÄLLA när vi platen. I samma studie fann de att
fler än fyra av tio tycker att de flesta mö- nerar ett möte är att vi blandar ihop syften som de deltar i saknar mening. Och i tet och målet. Syftet är meningen varför
princip alla var rörande överens om att de ni har mötet, medan målet är resultaten
som ska nås. Om ditt möte har vare sig
hade för många möten.
Men enligt mötesexperten Jacob Marinko det ena eller det andra kanske det inte
från 3S är det grundläggande problemet i heller behöver äga rum.
Den svenska modellen är sprungen
den svenska möteskulturen inte att vi har
ur det hierarkiska informationsmötet där
Herr Direktör håller låda för arbetshjonen
om sakernas tillstånd. I takt med att våra
organisationer har plattats till har våra möten gått från informativa till interaktiva där
alla ska få föra sin talan. Men det demokratiserade mötet har inte helt hittat sin
form, menar Jacob Marinko.
”Jag brukar säga att
om man har skrivit ned
punkten ’övrigt’ på agendan så har mötet inte ett
tillräckligt tydligt syfte”
46
Utblick 1|15
Utblick 1 | 15
47
PÅ JOBBET / Möteskultur
Eva Åberg,
expert inom
ledarskaps­
utveckling.
En vanlig föreställning är att mötestiden
äter upp vår arbetstid. Det ligger förstås
en sanning i det. Särskilt om du tycker att
mötet du befinner dig på är meningslöst
och att du själv inte bidrar med något.
När vi har hittat ett syfte till vårt
möte bör vi därför ifrågasätta
gästlistorna. Vem deltar? Är vi
för många? Kom ihåg att även
mötestid är arbetstid – och
pengar.
När Applegrundaren Steve
Jobs blev inbjuden till ett möte
med president Barack Obama
och flera andra teknikguruer Steve Jobs.
tackade han nej. Gästlistan var
för lång. För många hjärnor ställer sig i
vägen för enkelheten, menade Jobs.
MED DET SVENSKA konsensus-
tänket där alla ska med tenderar vi att
bjuda in för många till våra möten. Även
de som inte påverkas eller har något in48
Utblick 1|15
tresse av ämnet ska delta. Men vår strävan att få alla att känna sig delaktiga får
ofta motsatt effekt. Om vi ägnar 30 procent av vår arbetstid i möten, varav bara
hälften känns meningsfulla, så kastar vi i
princip bort 15 procent av vår
arbetstid. All tid som vi slösar
på ineffektiva möten hade vi i
stället kunnat använda åt att nå
målen som vi definierar i våra
meningsfulla möten.
– Vi tillbringar i genomsnitt
fem arbetsveckor om året i möten som vi själva inte upplever
som effektivt använd tid, säger
Jacob Marinko.
En naturlig följd av att vi upplever att
vi har för många möten är att vi inte hinner förbereda dem. Enligt 3S undersökning uppger 52 procent av de tillfrågade att deras möten inte är tillräckligt väl
förberedda. Ett dåligt förberett möte är
inte nödvändigtvis detsamma som ett
ineffektivt möte, men risken är överhängande. Att vi drar likamedtecken mellan
idémöten och brainstormingmöten är ett
exempel på dålig förberedning; trots att
forskning pekar på att brainstorming inte
fungerar som vi tror, fortsätter vi att använda den.
Någon som har funderat mycket på
hur våra lösningsorienterade möten ser
ut – och varför de behöver förändras – är
Eva Åberg. Mediechefen som blev ledar­
utvecklare:
– På ett idémöte är det vanligt att man
tar fram tre till fem idéer och fattar beslut
på ett väldigt litet urval. Det kanske räcker om du inte behöver vara nyskapande.
Men om du vill skapa nya och intressanta lösningar måste du först tömma ditt
­”arkiv” genom att komma på minst 20–25
idéer. Alltså fortsätta just när det känns
som om idéerna tar slut. Med rätt metoder är det både enkelt och stimulerande.
Det finns ett oändligt antal lösningar till
5 tips till det
perfekta mötet
Det finns inga genvägar till det
perfekta mötet. Men om det fanns det
så skulle det här vara några av dem.
SYFTE OCH MÅL
Ett möte utan ett
1
tydligt syfte och
uppnåbara mål är på
sin höjd en fika.
FÖRBERED DIG
Ett väl förberett
2
möte håller sig
oftare inom tidsramarna – och till agendan.
varje problem men de första idéerna är
sällan särskilt innovativa och era konkurrenter har kommit på dem också.
Eva Åberg ligger bakom den kreativa mötesmodellen Idéraketen, är expert
inom ledarskapsutveckling och förändringsprocesser samt grundare av företagen Medvind och Audiendo. I dag reser
hon världen runt för att föreläsa om vikten
av goda möten och professionella mötesledare. Efter otaliga besök på alla möjliga
sorters verksamheter och organisationer
kan hon skönja ett mönster. Fler och fler
har börjat ifrågasätta den egna möteskulturen.
– Allt fler börjar förstå hur mycket det
kostar med möten som inte går i mål. Inte
bara löner, sociala avgifter och hyra av lokalen – utan också energi. Om vi ska fortsätta med våra möten så måste de börja
leverera. Varje gång.
EFTERSOM MÖTEN upptar en så stor del
av våra arbetsliv är det inte mer än naturligt att vi vill effektivisera dem. När den
Silicon Valley-baserade företagsstrategen Nilofer Merchant inte lyckades boka
in en mötestid med en klient fick hon i
stället nöja sig med att följa med när hen
gick ut med sin hund. Det blev ett walk
ENDAST BERÖRDA
Ägna lika mycket
3
tid åt gästlistan
som åt agendan. Alla
som deltar i mötet ska
vara medvetna om
sin roll.
FATTA BESLUT
Om mötet är väl
4
förberett, har ett
tydligt syfte och rätt
personer deltar blir det
lättare att fatta beslut.
IFRÅGASÄTT MÖTET
Om ditt möte
5
inte uppfyller
nämnda punkter så
bör du ifrågasätta
varför du har bokat
in det.
”Om vi ska fortsätta
med våra möten så
måste de börja leverera.
Varje gång.”
and talk-möte, som i tv-serien Vita huset.
Om än inte med lika omvälvande konsekvenser för den civiliserade världen. Men
tillräckligt för att den andfådde företagsstrategen skulle inse att det var det bästa
möte hon haft på åratal. I sitt Ted Talk-anförande ”Got a meeting? Take a walk”
lovordade Nilofer Merchant walk and
talk-mötet som ett hälsosamt alternativ
till sitta still-sammanträdet och poängterade dessutom att hjärnan utsöndrar
signalsubstanser som gör att du tänker
mer kreativt när du promenerar. Som om
inte det var nog blir walk and talk-mötena
kortare.
de möte inne i konferensrummet. Att det
finns så många mötestrender är ett tecken på att vi letar efter en hållbar struktur.
Men samtidigt som vi uppfinner nya sätt
att korta våra möten måste vi fråga oss
varför vi över huvud taget har dem.
Andra metoder går ännu längre i sin
strävan att kapa mötestiderna.
Vi klagar gärna på att vi inte hinner arbeta på grund av alla möten. Men vad
händer om vi vänder på resonemanget?
Utan möten hade vi antagligen inte vetat
vad det är för arbete vi inte hinner göra.
Självändamålet bör inte vara att minska antalet möten. Att möteskvantiteten
minskar bör snarare vara en positiv effekt
av att kvaliteten ökar.
Fast det är klart. Om du, precis som
höjdarna i Vita huset, klämmer in ett möte
på vägen från ett möte till ett annat möte
… Ja, då har du förmodligen för många
möten. n
FLERA NYA MÖTESTEKNIKER fokuserar
på att minska på tiden vi ägnar åt sammanträden. Speedmötet lånar tekniker
från speeddaten, powermötet ska vara
avklarat på 15 minuter och ett stående
möte i korridoren utanför konferensrummet blir automatiskt kortare än ett sittanUtblick 1 | 15
49
PRODUKTION / Swegon
En FlexPicker kan inte hantera
så stora vikter, snabbheten
gjorde att den passade perfekt
in i Swegons produktion.
50
Utblick 1|15
En oväntad vänskap
Personalen var skeptisk. Ska maskinerna ta våra jobb?
Men när robotarna väl gjort intåg på Swegons fabrik
i Tomelilla vände medarbetarnas attityd snabbt.
Text Peter Hammarbäck Foto Martin Lindeborg
D
et var som att spela världens
jobbigaste variant av Tetris.
Timme ut och timme in stod
medarbetare och tryckte in
små plastpuckar i plåtar med handkraft.
Hos Swegon, som tillverkar ventilationssystem, började det bli ett arbetsmiljö­
problem. Det var dessutom dyrt att ha
människor anställda för att utföra den
väldigt simpla arbetsuppgiften: att montera många små, runda plastdysor i varje
takplåt i ett symmetriskt mönster.
Platschefen Ingvar Hagström mötte en
del skepsis när han berättade för personalen att de skulle låta robotar göra jobbet. Ska de ta våra jobb? Hur ska kvaliteten påverkas? Men sedan december i
fjol, när robotarna började jobba i Tomelilla, har personalens inställning svängt.
– Nu är medarbetarna väldigt positiva
till robotarna. De tycker helt enkelt att det
är skönt att slippa montera dysorna för
hand. Och vi har inte behövt säga upp någon på grund av robotarna, säger Ingvar
Hagström.
HAN TRODDE ATT robotarna skulle väsnas, att det skulle bli bullrigare. Men faktum är att det har blivit lugnare och lite
tystare i fabriken sedan robotcellen började montera dysorna.
Swegon tog hjälp av integratören Evomatic i
Karlshamn för att skräddarsy en robotcell
som kunde utföra den här väldigt specifika arbetsuppgiften.
– Det speciella, säger Mats Pettersson
på Evomatic, är att de bestämde sig för
att använda en så kallad FlexPicker-­robot
(IRB 360) inom tillverkningsindustrin.
”Nu är medarbetarna väldigt positiva till robotarna,” säger platschef Ingvar Hagström. ”De tycker helt
enkelt att det är skönt att slippa montera dysorna för hand.”
FlexPickern brukar mest användas inom
livsmedelsindustrin, för att plocka korv
eller praliner, eftersom den inte hanterar
så höga vikter.
DET FLEXPICKERN saknar i styrka tar den
dock hem i snabbhet. Den klarar en dysa
per sekund och dessutom jobbar roboten utan avbrott. I installationen finns även
programvaran PickMaster,
som är särskilt framtagen för plockning. Att
automatisera
produktionen på det här sättet
var långt ifrån gratis,
men enligt platschefen
Ingvar Hagström, Ingvar Hagström räknar
platschef på
Swegon hem investeSwegon.
ringskostnaden på tre år.
Målet var att robotcellen skulle kunna jobba så mycket som möjligt utan
mänsklig övervakning och inblandning.
Innan medarbetarna går hem för dagen
laddar de därför robotcellen full och så
får den stå och montera själv tills plåtarna
tar slut.
Att det skulle bli ABB:s robotar rådde
det inget större tvivel om, säger Mats
Pettersson på Evomatic:
– ABB har en beprövad robotteknik, framförallt vad gäller picker-robotar.
Dessutom har de en stor organisation
runt produkterna som ger oss ett bra totalkoncept när vi handlar av dem. Vi får
bra produkter, bra support, väl utvecklade mjukvaror och ett väl utbyggt servicenät, säger han. n
DET GÖR ABB
PLOCKAR OCH MONTERAR
Cellen som Evomatic tog fram för Swegon består
av en vibrationsmatare som skakar ut dysorna på
en bandtransportör och en IRB 360, FlexPicker,
från ABB som plockar upp och monterar dysorna
i plåten. Däremellan finns visuell kvalitetskontroll
genom en kamera som kollar att alla dysorna på
bandtransportören är okej innan de monteras. För
att hantera plåtarna, som dysorna monteras i, mellan
magasin och montagefixturen används en IRB 2600.
Utblick 1 | 15
51
HÄLSA & SÄKERHET / Stress
”Jag brukar kalla humor och motion för den perfekta
träningen av stressmuskeln”, säger doktor Dan Hasson.
Stressa rätt
Får du hjärtklappning bara av att kika ner i din fulltecknade
­kalender? Det behöver inte innebära att den närmaste tiden
kommer att vara jobbig och besvärlig. Dan Hasson är stressdoktorn som tvärtom hävdar att stress kan få dig att må bättre.
Text Maija Mårtensgård Foto Christopher Hunt
STRESS ~ VERB. -EN. • kroppens reak-
tion på psykisk och fysisk påfrestning,
överansträngning; jäkt.
Svenska akademins ordlista och doktor Dan Hasson är oense om vad ordet
stress egentligen innebär. Efter nästan två
decennier av stressforskning har Hasson
nämligen kommit fram till att stress är någonting positivt – i alla fall om du använder den på rätt sätt.
– När folk frågar mig om stress är något
bra eller något dåligt brukar jag jämföra
det med att ställa samma fråga om en
52
Utblick 1|15
kniv. Om du använder den på rätt sätt är
kniven förstås en bra produkt, men om
du väljer att hugga ner folk med den är
den absolut inte något positivt. I grunden
handlar det om att stressa lagom och regelbundet, och att varva stressen med
tillräcklig återhämtning.
Dan Hasson har forskat inom stressområdet i 15 år, och varit intresserad av
ämnet betydligt längre än så. Till en början visste han inte ens om det.
– Jag jobbade med att hjälpa forskare
att kommersialisera sin forskning, och i
samband med det kom jag i kontakt med
en stressforskare som jag senare började
jobba hos. Jag trodde att det var en ren
tillfällighet, men några år in i forskningen
upptäckte jag en massa uppsatser från
högstadiet och gymnasiet som handlade
om just stress, så det måste ha varit ett
intresse som jag har haft med mig länge.
Dan Hasson pratar gärna om en metaforisk stressmuskel. Han menar att
stresskapaciteten fungerar precis som en
muskel – om du stressar regelbundet och
ser till att återhämta dig mellan varven
Fyra konkreta sätt att hantera stress
1. VARIERA DINA AKTIVITETER.
Om en och samma uppgift tar en stor
del av din tid under en dag, se till att
då och då göra något annat. Ring ett
samtal, svara på ett mejl, ställ den där
frågan till din kollega som du annars
hade prioriterat bort. När du byter
uppgift använder du en annan del av
hjärnan, vilket ger återhämtning till
den del av hjärnan som du använder
till det mest intensiva arbetet. Variation kan på så vis också vara en form
av återhämtning.
2. AVSÄTT TID FÖR PAUSER
Tidigare i höstas presenterade universitetet i Toronto ny forskning kring
­effektivitet på jobbet. På företaget
man använde som testkanin visade
det sig att den mest produktiva tiondelen av medarbetarna hade följande
snitt under sina arbetsdagar: 52
minuters arbete följt av 17 minuters
paus.
kommer ”muskeln” att bli starkare, vilket
gör dig mer stresstålig och ger dig bättre livskvalitet. Om du däremot kör alltför
hårt och inte vilar tillräckligt mycket slits
muskeln ner mer än vad den byggs upp
och då blir du till slut sjuk. Du kan också
använda din stressmuskel alltför lite, vilket gör att den blir svagare och gör dig
mindre stresstålig.
TVÄRTEMOT VAD MAN kanske tror kan
också extrem stress under perioder fun­
gera alldeles utmärkt, menar Dan Hasson.
– Jag lever definitivt som jag lär, och värderar inte stressen som vare sig bra eller
dålig. I stället ser jag till att stressa lagom
och regelbundet. Efter min tuffa period har
jag planerat in några veckors lugnare tempo för att jag ska kunna återhämta mig.
Även att slappna av kräver viss övning.
Många tycker att det är svårt att koppla
bort jobbet under intensiva jobbperioder.
Kanske tänker du på jobbet när du kommer hem, kanske har du svårt att sova på
kvällen för att alla jobbtankar snurrar runt
i huvudet. Då gäller det att koncentrera
dig på vad du vill göra i stället.
– Problemet med de jobbiga situationer-
3. VISUALISERA UPPGIFTERNA
När uppgifterna hopar sig rekommenderar Dan Hasson en övning: Sätt
dig bekvämt på stolen, slut ögonen
och dra tre till fyra djupa andetag.
Föreställ dig sedan att du har ett
skrivbord med tre lådor framför dig.
På bordet finns också massor av
saker du måste göra. Välj de saker
som du kan strunta i eller som någon
annan kan göra och lägg dem i den
understa lådan. Placera de saker
som varken du eller någon annan kan
åtgärda i mittenlådan – och lägg de
uppgifter som du faktiskt kan utföra i
den översta lådan. Föreställ dig sedan
att du öppnar den översta lådan och
välj vilken sak du ska börja med. På
så sätt har du fått hjälp att prioritera.
na är att du hela tiden koncentrerar dig på
vad du inte vill göra. I stället ska du styra
tankarna mot det du faktiskt vill göra.
DESSUTOM MENAR Dan
Hasson att
stress också kan vara saker som vid första anblicken inte skulle förknippas med
just det ordet – som humor och motion.
När du motionerar strömmar blodet till
dina muskler, du får tunnelseende och
utmanar musklerna till max – och du
presterar bäst när du har värmt upp och
kommit i gång. Samma sak gäller för
humor: Om du inte är uppvarvad är det
svårt att skratta riktigt mycket.
– Jag brukar kalla humor och motion för
den perfekta träningen av stressmuskeln.
Den fungerar på samma sätt, framför allt
som illustration till hur viktigt det är med bra
avkoppling. När du har skrattat eller motionerat färdigt slappnar du av, och den avslappningen du får då kan ge smärtlindring
och påskynda återhämtningen. Du sover
exempelvis bättre efter avslutad stress. Det
är vetenskapligt bevisat.
Under den period som Dan Hasson
har jobbat med stressforskning har det
hänt mycket inom vetenskapen. I dag
4. SKAPA EN SOVBILD
Har du svårt att sova på kvällen under
intensiva perioder? Kanske kan den
här övningen hjälpa: Lägg dig på
kvällen, slut ögonen och skapa en
bild av hur du vill sova på natten.
Tänk dig att du sover djupt och lugnt.
Föreställ dig också hur du vill vakna,
utvilad och fylld av energi. Att skapa
en målbild tar fokus från stressen och
gör det lättare att släppa rädslan att
inte somna. Upprepa gärna övningen
regelbundet.
kan vi biologin mycket bättre än tidigare,
och vi vet till exempel att ett hormon inte
bara har en isolerad effekt – det kan ha
många, ibland helt motsatta effekter.
– Jag predikar inte alls att man inte ska
stressa, men man ska göra det regelbundet och varva med återhämtning. Stress
är en naturlig del av livet, precis som sorg
och besvikelse. Man får ta det för vad
det är. Vi vill förstås inte att den sortens
känslor ska ta överhanden, men vi ska
samtidigt komma ihåg att det är naturligt
att vara ledsen ibland och att sova dåligt
ibland. Den dynamiken, att man har alla
delar, berikar livet. n
Utblick 1 | 15
53
ARBETSPLATSEN / Storvik
4
2
1. UTMANING
Att först förstå de gamla
ritningarna och sedan kunna
bygga motorn är en utmaning. Projektledaren Sanna
Pyhälä diskuterar några
detaljer i den gamla ritningen med Dennis Gustafsson,
som är tekniskt stöd.
54
Utblick 1|15
2. SERVICE
Mattias Hiller byter en liten
lindning i en rotor (den
roterande delen i motorn)
som är inne för service. När
den är färdigservad ska den
tillbaka för produktion i ett
stålverk.
3. KOMPETENS
”Vi kan i 99 fall av 100 spåra
de gamla ritningarna, och
i motorverkstaden finns en
enorm kompetens”, säger
Oskar Wästlund, chef på
ABB i Storvik.
4. KUNDER
Här kopplas motorn ihop
med det den ska driva,
exempelvis en pump, fläkt
eller vals. Serviceverkstadens kunder finns bland
annat i stål- och valsverksindustri, gruvindustri och
elproduktion.
ABB I STORVIK
ABB (Asea) har funnits i Storvik i 111 år. De 85
medarbetarna arbetar inom tre områden: motoroch generatorservice, kraftservice och automationsservice. Enheten är unik som kan tillverka
replikor av åldrande svensktillverkade AC- och
DC-motorer.
Här byggs
försäkringar
På ABB:s serviceverkstad i Storvik finns
unik kompetens att bygga replikor av
gamla Aseatillverkade motorer. Med
­industrins små marginaler finns inget
utrymme för driftstopp och då kan en
extra motor vara räddningen.
Text Lena Bergman Foto Jonas Bilberg
A
1
tt tillverka en kopia av
en 50 år gammal motor
kräver kompetens som
inte finns på många
håll i världen. Därför vänder sig
kunder ända från Afrika till ABB i
Storvik. Detektivarbete och hantverkskunnande går hand i hand
när man tar sig an uppdragen.
Att investera i en specialbyggd
replika av en gammal motor är
en stor investering, men den kan
många gånger visa sig mer kostnadseffektiv än att köpa en nytillverkad modern motor.
– Tar man in en ny motortyp i
sin anläggning kan det ibland bli
kostsamt. En konsekvens kan bli
att även drivsystem och transformatorer måste bytas. Det kan
bli mycket följdinvesteringar och
inkörningsproblem, som gör det
både enklare och billigare att i stället byta till en identisk motor, säger
Kent Eriksson, säljare på ABB.
3
UTMANINGARNA I ARBETET är
många. Att få tag på och förstå
de gamla ritningarna är en av
dem. En annan är att hitta underleverantörer som har möjlighet att
tillverka alla detaljer, stora som
små, till motorn. Varje detalj ska
vara av rätt kvalitet och testerna
är många, från tillverkning av första härvan tills replikan står klar
för produktion hos kunden.
– När vi renoverar kundernas
härvor är 90 procent av jobbet rent
hantverk, säger Richard Lundmark.
RICHARD HANDKNACKAR härvan
på en specialtillverkad mall. I
lager finns minst 200-300 sådana
mallar, och skulle det ändå dyka
upp en härva utan passande
mall tillverkas en ny hos en lokal
plåtslagare. Efter det testas alla
härvor i provrummet och en
streckkod gör varje härva spårbar.
Det går att läsa av alla steg i
produktionen: vem som gjort vad,
när det gjordes, vilka material som
användes etcetera.
Rutin finns det gott om på motorverkstaden i Storvik. En viktig
utmaning är att säkra återväxten.
Sanna Pyhälä gjorde exjobb och
sommarjobbade här, innan hon
för ett drygt år sedan fick jobb
som projekt­ledare. Nu är hon en
i den yngre generationen som för
hantverkskunnandet vidare. n
Utblick 1 | 15
55
PREMIÄR / Solar Impulse
Solklart!
Flyga jorden runt på enbart solkraft? Javisst!
Solar Impulse historiska jordenruntflygning
­startade nyligen i Abu Dhabi och väntas
avslutas på samma plats i mitten av 2015.
VISION & INNOVATION
ABB och Solar Impulse har en gemensam vision:
att minska resursförbrukningen och öka användningen av förnybar energi. Därför bildade de 2014
en allians inom innovation och teknikutveckling.
56
Utblick 1|15
TVÅ PILOTER
På den 40 000 kilometer
långa rutten ska piloterna
Bertrand Piccard och
Andre Borschberg dela på
uppgiften att flyga planet.
5 3
I utmaningarna under
jordenruntflygningen ingår en
nonstopflygning under fem
dagar och fem nätter från
Kina till Hawaii.
Tre ABB-ingenjörer
ingår i teamet.
MELLANLANDNINGAR
Solar Impulse kommer att mellanlanda i städer som
Muscat, Oman, Varanasi och Ahmedabad i Indien,
Chongqing och Nanjing i Kina, och Phoenix i Arizona,
USA. Stopp ska också göras i Nordafrika.
SOLKRAFT
Planet som drivs av
17 248 solceller kommer
att glidflyga på en höjd
högre än Mount Everest
(8 848 meter) varje dag
och samtidigt ladda sina
batterier för att klara nattflygningarna.
72 METER
Solar Impulse har ett
vingspann på 72 meter,
vilket är större än en jumbojet, och väger 2 300
kilo – lika mycket som en
liten skåpbil.
FILM
Se Solar Impulse
GoPro-film.
Utblick 1 | 15
57
ABB PÅ ELFACK 2015
500 kvm för ett hållbart samhälle
Se banbrytande nyheter och möt kunniga experter. Den 5–8 maj
tar vi med oss det bästa av ABB till Göteborg och Elfack.
Runtom i Sverige deltar
ABB i projekt som gör
industrier, fastigheter, vindkraftparker och mycket annat
mer effektiva och hållbara.
Vill du öka din produktivitet?
Integrera mer förnybar energi? Se hur du kan begränsa
antalet elavbrott? Med ABB
är det aldrig långt till en smart
lösning. I vår stora monter
på Elfack visar vi produkter,
service och systemlösningar
för eldistribution, installation
och industri. Ta chansen att
titta närmare på lösningar
som bidrar till lägre kostnader
och ett hållbart samhälle.
58
Utblick 1|15
Fördjupa dina kunskaper
I montern får du också möjlighet att träffa våra experter. Vill
du redan nu inleda dialogen –
besök www.abb.se/elfack där
du möter några av dem när
de berättar om vad vi visar
på mässan. Ta del av mässtipsen, kommentera deras
artiklar och ställ frågor. Vill du
ha ytterligare fördjupning så
arrangerar ABB seminarier
under veckan. Dessutom
deltar vi i flera program­
punkter i mässans seminarie­­program, bland annat Forum
för Kraft som i år arrangeras i
vår monter.
Enkelt att ta sig till Elfack
Från några av våra Business
Center arrangeras resor
till Elfack. Dessutom
­arrangerar Svenska Mässan
resor från många orter i
Syd- och ­Mellansverige.
Besök www.abb.se/elfack
för mer information om
­resorna.
Läs mer om alla nyheter
Ett besök i ABB:s monter
på Elfack bjuder självklart
på många nyheter. Några av
dem presenteras på följande
sidor, och ännu fler kan du ta
del av via www.abb.se/elfack.
Där beställer du också din
entrébiljett. Varmt välkommen
till ABB i monter B04:22 på
Elfack!
All info hittar du på:
abb.se/elfack
ABB PÅ ELFACK 2015
Mycket spännande på
mellanspänningssidan
Titta in i containern! På
Elfack visar vi vår nya kostnadseffektiva mobila lösning
– en kundanpassad containerlösning som sätts ihop i ABB:s
fabrik och levereras till site.
Containerlösningen rymmer
mellan- och lågspänningsställverk samt hjälputrustning, och
jämfört med traditionella platsbyggda stationer är containern
redo att arbeta på fältet med
minimal installation, idrifttagning och starttid
– Lösningen är lämplig både
för industrier och elnätbolag.
Den är testad och klar innan
leverans, och är idealisk för alla
projekt där det finns ett behov
av att minska arbetet på plats,
inte minst i avlägsna områden
där kvalificerad personal inte
alltid finns tillgänglig, säger
Mohamed Ezzo, marknadschef
för ABB:s mellanspänningsprodukter.
I montern kommer Mohamed
och hans kollegor även att visa
hur vi kan säkerställa driften av
ställverk och brytare som har
varit i drift i åratal, det vill säga
service och underhåll av bland
annat SafeSix-ställverket. Det
bjuds också på seminarier med
fokus på ställverk och personsäkerhet.
All info hittar du på:
abb.se/elfack
Mycket nytt inom transformatorer
Visste du att marginellt ökad
transformatoreffektivitet kan
bidra till betydligt lägre koldioxidutsläpp? Just nu händer det
en hel del på miljösidan när det
gäller transformatorer, både
inom utveckling och lagstiftning. Det kommer bland annat
nya krav på miljöanpassad
konstruktion, och transformatorer som tas i drift inom EU
från och med den 1 juli 2015
måste klara minimikravet för
energieffektivitet – så kallad
MEPS.
Hur påverkar det din verk-
samhet? ABB:s experter på
plats är förberedda för diskussioner, dialog och direkta
förslag.
På Elfack visar vi också
många nyheter inom såväl
oljeisolerade och torrisolerade
transformatorer som transformatorgenomföringar, lindningskopplare och torkapparater. Vi
ger dig också möjlighet att se
prov på transformatorolja och
transformatorpapper. Hur de
kan se ut efter lång drift och
hur vi kan fräscha upp olja och
papper och förlänga driften.
Digitala, smarta och
personsäkra stationer
Nytt inom högspänningsprodukter
På högspänningssidan är vi
stolta över att kunna presentera vårt nytillskott inom
högspänningsbrytare – en
frånskiljande brytare med koldioxid som brytmedium. Den
nya lösningen innebär att ytan
kan minskas med 75 procent
samtidigt som Global Warming
Potential (GWO) minskas med
60 procent. Våra experter
kommer att vara på plats för
att berätta om designen, fördelarna och om lyckade installationer. Vi visar också verktyg
som kan underlätta underhållet
av våra högspänningsbrytare,
nyheter inom avledare och
mycket mer.
Det smarta elnätet behöver smarta stationer, och de
måste vara digitala. Teknikutvecklingen gör det möjligt att
bygga skydds- och kontrollutrustning smartare än tidigare.
På Elfack kommer ABB att
visa nya spännande automations- och kommunikationslösningar för den digitala stationen. Lösningarna bygger
på internationella standarder
och de maximerar såväl tillförlitlighet som tillgänglighet för
kunden.
– Personsäkerheten ökar
när vi tar steget från analoga till
digitala signaler, och möjligheten att använda signalerna där
de behövs skapar en helt ny
flexibilitet och funktionalitet i
stationen, säger Claes Wedén,
marknadschef Svensk Försäljning Power Products&Systems. En av produktnyheterna är
Relion 670-serien version 2.0
- vår första KEMA-certifierade
IEC 61850 Edition 2-kompatibla IED. Version 2.0 innehåller
alla fina välbeprövade applikationsfunktioner samtidigt som
den uppgraderats med nya
funktioner som skapar nytt
värde för användaren.
– Vi visar även verktyg för att
hantera våra relä- och kontrollprodukter, kommunikationslösningar, samt våra systemlösningar i MicroSCADA, säger
Claes Wedén.
ABB utblick 1 | 15
59
ABB PÅ ELFACK 2015
Spännande nyheter för ett smartare hem
Släck hela villan med en enkel knapptryckning, och tänd den igen med telefonen.
Nu lanseras free@home, ett helt nytt automationssystem för hemmet.
På Elfack visar svenska
ABB för första gången
free@home, ett nytt automationssystem som kommer
att underlätta och förbättra
vardagen för villaägare. Till
den busslinga som installeras
i huset kan mängder av funktionalitet kopplas: belysning,
värme, kyla, larm och jalusier
till exempel. Systemet styrs
antingen via tryckknappar i
hemmet eller med hjälp av en
smartphone eller surfplatta.
– För dig som användare är
flexibiliteten i free@home den
största fördelen. Med hjälp av
drag and drop på din platta gör
du enkelt ändringar i mjukvaran, säger André Nadenic,
produktchef på ABB.
free@home är en del av den
växande portfölj av produkter för
fastighetsautomation som ABB
kommer att visa på Elfack. Bland
andra produkter på mässan finns
WaveLINE, som används för
trådlös styrning av exempelvis
belysning och persienner.
Den som är intresserad
av ABB:s KNX-produkter för
offentliga, kommersiella eller
privata byggnader kommer
också att få se en del nyheter
på Elfack.
– Vi har ett stort och brett
produktutbud som passar allt
från enfamiljshus till alla typer
av kommersiella byggnader. På
mässan visas bland annat vår
nya serie med närvaro-/rörelsedetektorer, där vi tagit fram
fler modeller för olika applikationer, till exempel detektering
för höga höjder, säger Lennart
Johansson, säljare på ABB.
Enkel installation och flexibel
användning, i kombination med
energieffektivitet. Där finns
enligt Lennart Johanson den
största kundnyttan med ABB:s
KNX-produkter. n
All info hittar du på:
abb.se/elfack
Lågspänningsnyheter
Ny standard för lamputtag
Europa har enats om en ny standard för lamputtag,
som träder i kraft 2019-04-01. De nya standarderna
SS-EN 61995 1 och -2 för bostäder är samordnande
under lågspännings­direktivet, vilket innebär att de gäller
i hela EU/EES och att uttagen ska CE-märkas. Du
kan redan nu köpa lamputtag hos ABB enligt den nya
standarden.
60
Utblick 1|15
Nya KNX-närvarodetektorer
Nu lanserar ABB nya närvarodetektorer för KNX. Produkternas form har gjorts tunnare för att bli mer diskret
och tekniken är utformad för optimerad energianvändning. De är utformade för ETS4 eller senare versioner.
Den kompletta serien av mjukstartare
ABB:s nya serie av PSTX-mjukstartare har självklart
inbyggd by-pass, men även helt nya funktioner som
momentstyrning, krypkörning, pumprensning och
motorvärmare. Produkterna passar i applikationer som
pumpar, fläktar, krossar och kompressorer. Det vill säga
i installationer där man vill ha kontroll på driften och
erhålla mjuka start och stopp.
ABB PÅ ELFACK 2015
Serviceavtal säkrar spetskompetens
Fokus på ett väl fungerande underhållsarbete
är nödvändigt om en anläggning ska behålla prestanda
och leveransförmåga. I ABB:s
serviceavtal ingår alltid en
avtalsledare som ansvarar
för att kontinuerligt stämma
av livscykelstatus för alla
produkter och system, samt
planera och följa upp avtalsleveranserna. Riskbedömning
utförs alltid innan ABB:s servicearbeten. Allt för att på ett
säkert sätt öka anläggningens
driftsäkerhet och lönsamhet.
– Serviceavtalet ger kunden
en partner som säkerställer
tillgång till bästa spetskompetens. Vi kan våra produkter
och har stöd från våra fabriker i
Sverige och globalt. Avtalet blir
en trygghet, där vi tar gemensamt ansvar för kundens anläggning, säger Niclas Lestander, sälj- och marknadschef för
Service i Sverige.
På Elfack visar Service fördelarna med att teckna serviceavtal, samt en del nyheter.
– Kunderna kan även ta del
av den egna anläggningens
livscykelstatus tack vare ABB:s
applikation ServIS, säger Niclas
Lestander.
Säkrare knutpunkter i kabelnäten
På Elfack visar vi nyheter
inom kabeltillbehör och
Kabeldon lågspänningsfördelningar. Till exempel visas
kabeltillbehör för vindkraft
12-36 kV. Här finns allt för ett
säkert system: kabelanslutningar, -skarvar och -avslut.
– Vi visar också vårt helt torra
tillbehörskoncept för högspänning 145 kV. Eftersom ingen olja
behöver hanteras varken vid
transport eller montage minskar
det miljöpåverkan. Med vårt
torra kabelavslut, TD 145, kan
installationstiden minska med
upp till 80 procent, säger Peter
Andersson från ABB i Alingsås.
Nu har vi tagit fram ännu
fler förmonterade fördelningscentraler, till exempel
lågbyggda mätarkabelskåp.
Dessutom demonstrerar vi
den nya versionen av beredningsprogrammet ConnectIT
2.0 och vår snabba app. Alla
intresserade får en chans att
testa. Och att prata med oss:
Unik brytare med integrerade funktioner
för energistyrning
Lågspänningsbrytaren Emax 2 innehåller ett reläskydd med en integrerad kontrollenhet som skyddar
systemet, mäter, hanterar laster och analyserar nätkvaliteten. Emax 2 möjliggör att så lite el som möjligt tas ut
vid tidpunkter av hög belastning. Kommunikation enligt
IEC 61850 finns integrerat i produkten.
– Vi hoppas att många
kommer till vår monter. Våra
tekniker och utbildare kommer
finnas på plats för att svara på
frågor och vi vill gärna höra mer
om kundernas önskemål inför
framtiden, säger Mia Ekendahl-Wisur, produktchef för
lågspänningsprodukter.
All info hittar du på:
abb.se/elfack
Säkringslastbrytare för maximal
säkerhet och flexibilitet
InLine II är ABB:s nya säkringslastbrytare, avsedd för kabelskåp
och lågspänningsfördelningar.
Produkten är utformad för högsta
personsäkerhet vid manövrering
och underhåll. InLine II finns
tillgänglig i de fyra storlekarna 160
A, 250 A, 400 A och 630 A.
Ny kamströmställarserie
OC är en helt ny serie användarvänliga kamströmställare med hög prestanda och stort användningsområde. Den speciella kontaktdesignen motverkar
kontaktstuds, vilket ger lång livslängd och hög tillförlitlighet i alla typer av applikationer. OC-serien finns i de
två storlekarna 10 och 25 A, och erbjuds i en mängd
standardtyper.
ABB utblick 1 | 15
61
ABB PÅ ELFACK 2015
Ny användarvänlig omriktare
Äntligen! På Elfack kommer omriktarserien ACS580
att avtäckas och för första
gången visas för allmänheten
i Sverige.
– ACS580 styr din produktion effektivt och spar din
tid och energi. Alla viktiga
funktioner är inbyggda som
standard, säger Hans-Olav
Mattans från ABB.
Det innebär att ACS580
är virtuellt förkonfigurerad för
de allra flesta motordrifter inom
industri, fastigheter, VA, och
energi. Den nya frekvensomriktaren är byggd för att enkelt
passa in i ABB:s gemensamma
drivsystemarkitektur där användarvänlighet har varit ett ledord.
Klarar din verksamhet ett åskväder?
Vid ett rejält åskväder vill du kunna känna dig säker med en
avbrottsfri kraft. Nu kan ABB även erbjuda UPS:er för en trygg
kraftförsörjning vid kritiska drifter. På mässan visar vi ett skalbart system som kan växa med din verksamhet och som kan
erbjuda upp till 99 procent verkningsgrad. ABB skräddarsyr en
optimal lösning för alla industriella applikationer.
Ny generation ribbkyld högspänningsmotor
ABB har nyligen lanserat en ny generation av den ribbkylda
högspänningsmotorn och kan nu presentera
fler större stomhöjder och kapsling IP66 som
tillval. Med högre effekttäthet, säkrare drift och
enklare underhåll innebär den nya motorserien
betydande förbättringar från tidigare produktgenerationer. Kom och se den imponerande
stora motorn i vår monter!
Operatörens önskedröm
På Elfack får du möjlighet att
titta närmare på vår operatörsmiljö Extended Operator
Workplace (EOW). Med 800xA
kan operatörerna få tillgång till
all information de behöver, i en
och samma miljö, från styrsystem till energiövervakning och
ekonomisystem.
– Den stora skärmen ger
dig en suverän översiktsbild.
Helikopterperspektivet gör det
enklare att se avvikelser tidigt
och frigör tid och utrymme för
operatörerna att arbeta mer
värdeskapande, säger Lena
Nyberg på Control Technologies.
Men EOW handlar inte bara
om skärmar och tryckknappar:
det är ett helhetsgrepp kring
den fysiska miljön med ergonomi, ljud och ljus.
All info hittar du på:
abb.se/elfack
Collaboration Board
Fler och fler elbilar och elbussar rullar på våra vägar. Och
då krävs det snabb laddning för att inte bli stående. ABB visar
upp sin snabbladdare som laddar din elbil på 30 minuter. Flera
uttag gör att olika märken kan ladda samtidigt. Vi har både
elbil och snabbladdare på plats i mässentrén – kom och testa!
800xA Collaboration Board är ett innovativt sätt att visualisera verksamheten. På en touchskärm i storbilds­format får du
snabbt en överblick av läget i din anläggning. Nyckelvärden
inom områden som kostnader, miljö och kvalitet samlas in från
olika källor och presenteras med 3D-grafik i en virtuell kopia av
fabriken.
Med det här verktyget går det att analysera och diskutera
anläggningens status vid morgonmöten och skiftbyten på ett
både enklare och mer överskådligt sätt. Se den på Elfack!
Lyckad förening mellan MNS iS och MSpeed
MNS Select: svårslagen allroundkapsling
På Elfack får du se vad som
kan hända när två spjutspetsteknologier förenas och
de bästa egenskaperna hos
ABB:s ställverk och frekvensomriktare kombineras.
Frekvensomriktare är en
etablerad teknik för effektiv drift
av elmotorer och den placeras
oftast fritt på en vägg eller i
en kapsling. Nu finns en både
enklare och smartare lösning:
MNS iS med MSpeed, utdrag-
På Elfack visar vi MNS Select,
vårt flexibla och kostnadseffektiva
apparat- och automationsskåp i
modern industridesign för enkel
kundanpassning. MNS Select
kan levereras som tom kapsling
eller komplett med funktionsprovad utrustning. Det fungerar för
inbyggnad av enkla fördelningar
såväl som avancerade elektroniska relä- och kontrollsystem.
Snabbladdare + elbilar = verklighet
62
Utblick 1|15
bara frekvensomriktargrupper
som monteras i ett vanligt MNS
iS-skåp. Det här innebär användarvänlig drift och styrning
och det ökar möjligheterna till
energieffektivisering markant.
– MNS iS är ett ställverk
med särklassig säkerhet och
tillgänglighet och kombinationen med MSpeed är en viktig
nyckel till energibesparing vid
industriella motordrifter, säger
Nils-Olof Eriksson, LV Systems.
MÖT ABB
Euro Expo
industrimässor
Även i år kommer ABB att delta på
Euro Expo-mässorna i Sverige. Vi visar
vårt breda sortiment av energieffektiva
lågspänningsprodukter och lösningar för
maskinsäkerhet.
Schema under våren:
Skellefteå, 25-26 mars
Norrköping, 15-16 april
Gävle, 6-7 maj
Helsingborg, 27-28 maj
Voltimums
elseminarier
Voltimums populära elseminarier arrangeras som vanligt på tre platser i Sverige
under våren.
Schema under våren:
Stockholm, 12 mars
Göteborg, 25 mars
Malmö, 26 mars
Spetsa kompetensen på
High Voltage Academy
I sommar har du som ABB-kund en
unik möjlighet att höja din kompetens
inom högspänningsteknik. Du gör det
på High Voltage Academy i Ludvika. Här
sker världsledande utveckling inom högspänningsteknologi och du blir undervisad av våra ledande experter.
Utbildningen täcker frågor kring teori,
design, drift, lagstiftning och erfarenhet
av högspänningsteknik. Som kursdel-
tagare kan du välja mellan ämnen som
krafttransformatorer och shuntreaktorer,
transformatorkomponenter, brytare, ventilavledare, kondensatorer och mättransformatorer.
Teori kompletteras med fabriksbesök.
Nästa kurs hålls mellan den 1 och 5
juni 2015.
För mer information och anmälan, se:
www.abb.se/high-voltage-academy.
Möt ABB på SPCI & Friends, Gröna Lund
Tillsammans med SPCI och andra leverantörer till massa- och pappersindustrin
ordnar vi den 26 maj en heldag med konferens och mötesplatser i annorlunda miljö.
ABB kommer bland annat hålla föredrag
på Tyrol och visa upp vårt breda erbjudan-
Träffa ABB på
Industrimässan
Den 25-26 mars finns ABB på plats
på Industrimässan i Malmö. I vår monter
kommer vi visa ABB:s breda utbud av
produkter och tjänster för tillverkande
industri och livsmedelsindustri, bland
annat robotar, motorer, frekvensomriktare och maskinsäkerhet.
Dessutom visar vi exempel på smarta
lösningar som kan effektivisera produktionen genom automation. Tillsammans
med våra partner kan vi erbjuda ett komplett utbud av programvaror, produkter
och system. En automationslösning från
ABB finns alltid nära dig. Kom och träffa
oss i monter C22 så berättar vi mer!
de och nyheter till branschen på ett innovativt sätt. Boka in dagen redan nu och håll
utkik efter fullständigt program på spci.se
samt på abb.se/evenemang.
Relion® 670-serien version 2.0 på besök
Med hundratusen installerade enheter
världen över är Relion® en av marknadens mest beprövade skydds- och
kontrollprodukter för kraftsystem. Och
nu har ABB tagit utvecklingen ytterligare
framåt genom lanseringen av ­Relion®
670-serien version 2.0, vår första
KEMA-certifierade IEC 61850 Edition
2-kompatibla IED.
Under våren bjuder vi in till flera seminarietillfällen för att berätta mer.
Sundsvall 10-11 mars
Stockholm 24-25 mars
Västerås 26-27 mars
Göteborg 14-15 april
Malmö 16-17 april
ABB utblick 1 | 15
63
Posttidning B
Returadress:
ABB AB
Communication Center
721 83 Västerås
Ny frekvensomriktare. Aktiveras utan att tumma
på effektiviteten.
Kan svensk industri sälja el?
Visste du att svenska industrier kan vara självförsörjande på el genom att
t ex bättre ta tillvara energin från sina processer? Med ABB:s hjälp kan de
Köp den,
koppla
in och
starta.
ACS580 är designad för
dessutom pressa sin förbrukning
så att
det blir
el över.
TittaFrekvensomriktaren
på Södra Cell
förenklad
motordrift.
I
synnerhet
för
allmänt
bruk
där
den alltid ställer upp och styr
Värö. Tack vare ett integrerat styrsystem, nya effektiva motorer och
din
produktion
effektivt
utan
att
slösa
med
din
tid
eller
energi. Alla viktiga funktioner är
frekvensomriktare har förbrukningen minskat ordentligt. Därmed kan bruket
inbyggda
som
standard.
Ditt
val
är
en
del
i
den
helt
kompatibla
drivsystemsfamiljen.
varje år sälja grön energi motsvarande behovet hos 28 000 villor. Välkommen
Det
ger
dig
tillgång
till
automationslösningar
och
tjänster
via
sakkunniga
och partners
till det hållbara samhället. Läs mer på www.abb.se/hallbartsamhalle.
var du än är. Det är aldrig långt till en effektiv lösning.
www.abb.se/frekvensomriktare Javisst.