nr 1

Transcription

nr 1

DIABETESVÅRD
Tidning för Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård
www.diabetesnurse.se
NR 1 2015
Årsmöte 16 april 2015
Anmälan till Symposiet 16-17 april 2015
via www.diabetesnurse.se!
DIABETESVÅRD NR 1 2015
3
Ordföranden har ordet
Ett år går for t och januari är redan till ända. Styrelsens arbete med att fastställa allt för symposiet är i ett avslutningsskede. Hoppas på att vi får in många nomineringar till Årets
Diabetessjuksköterska så vi får ett besvärligt men glädjefyllt
arbete med att välja ut en lycklig kollega.
Det som är nytt för i år om ni uppmärksammat, är att den som nominerar inte
behöver vara medlem men självklart en
kollega för att kunna ge ett korrekt omdöme. Detta står inte utförligt i texten
men jag hoppas innerligt att ni har förståelse för det.Tanken är att flera kollegor är
ensamma med diabetesansvar på sin arbetsplats och då finns det ingen som är
medlem som kan nominera. Vi önskar ju
att alla skall vara tänkbara kandidater och
hoppas med detta att även små arbetsplatser kan se att det finns möjlighet att få
sin kandidat nominerad. Utvärdering
kommer att ske efter årsmötet så får vi
bedöma hur detta fallit ut och hur vi gör
till nästa år.
Anmälan till symposiet är öppen och vi
hoppas att ni skall märka att en del förändringar är gjorda i program och arrangemang utifrån utvärderingen förra året
som vi hoppas skall uppskattas.
Styrelsen har återupptagit arbetet med
ledtal som en del landsting har använt sig
flitigt av och har tack vare detta dokument
kunnat höja antalet diabetessjuksköterske
tjänster. Det vi ser är att all teknik idag
inte alltid underlättar utan kan ta lite mer
tid med nedladdningar och ofantligt mer
information att bearbeta och ta ställning
till vid besöken. Uppdatering kommer
och när denna är klar så kommer den på
hemsidan.
Vi försöker också påverka våra politiker
kring användandet av internet och mobiltelefonbaserade interventioner (SOSFS
2008:14). Här blev slutskrivningen i de
Nationella Riktlinjerna reviderade något
vilket uppskattas.
Det nationella diabetesteamet har träffats
och påbörjat arbete inför Diabetesforum
2017, där en programkommitté har upprättats. Teamet har nu funnits i 10 år och
har genom gott samarbete med alla professioner haft mycket framgångsrika år. Vi
ser fram mot fortsatt samarbete och
möjligheter att påverka så att diabetesvården fortsätter att hålla toppkvalité i Sverige. En jubileumsartikel hoppas vi kunna
publicera under året.
Hemsidan har varit lite svårarbetad och vi
har inte alltid lyckats att få ut information
eller uppdatera pga tekniska problem.
Självklart så förväntar vi oss att detta skall
rättas till och att ni finner det intressant att
besöka hemsidan för att hitta den senaste
informationen. Vårt mål är att där kunna
hålla er uppdaterade om utbildningar
som berör oss på olika Högskolor.
Ingela Bredenberg
T
INNEHÅLL
NDR-nytt4
Rapport från FEND 6-8
Projekt för kvinnor
med HbA1c > 70
10-11
Årets diabetessjuksköterska 2013 12-13
Faktorer som påverkar
adherence hos ungdomar
18-19
Kollhydratsräkning som en ny
behandlingsmetod21
Diabetessjuksköterskor
gör skillnad
Nytt metabolt centrum Allt vanligare med hypoglykemier vid typ 2 diabetes
26
32-33
34
Kulturella och religiösa
skillnader 36-43
Effekter av kolhydraträkning
vid diabetesdebut hos unga
44-49
4
NDR-nytt
2014 är till ända och sett i backspegeln så har det varit ett
roligt år på NDR, inte minst med tanke på all positiv feedback som vi fått efter lanseringen av ”Knappen”.
Vi får dagligen återkoppling från användare som visar att den kommit att bli ett
kraftfullt men samtidigt lättanvänt verktyg
i förbättringsarbetet, både lokalt men
också i större sammanhang. Flera exempel på detta kommer att redovisas vid
vårt årliga KAS- och Koordinatormöte
som i skrivande stund har framför oss. Vi
återkommer i nästa nummer med en
rapport från mötet.
Vi arbetar nu aktivt med årsrapporten
och redan nu tycks det som att den positiva trenden för HbA1c som vi såg för
2013 håller i sig. Detsamma gäller blodlipider men trenden här är mer tydlig i
primärvården.
Registreringen av insulinpumparna i
NDR kom igång ordentligt under hösten
och mer än hälften av landet pumpar är
nu inrapporterade.
De flesta övriga är på gång och vi hoppas
på heltäckande pumpregistrering under
år 2015. En noggrann pumpregistrering
är en viktig kvalitetsfråga.
Vad stundar inför 2015?
NDRs hemsida kommer under början av
året att förändras helt och hållet för att
bli mer tillgänglig och informativ. Detta
gäller både allmän information om NDR
och inte minst all bearbetning av resultaten.
Vår ambition är att där ska alla med intresse för såväl vård som forskning kring
diabetes känna sig välkomna och att den
nya miljön blir ett bra stöd i verksamheten.
ling, blodtrycks- och lipidbehandling samt
ASA. NDR kan istället i forskningssammanhang samköras med Socialstyrelsens
läkemedelsregister för att utvärdera olika
behandlingar eller följa trender.
I samband med uppdateringen så kommer säkerhetskraven vid inloggning att
öka. För dig som användare kommer det
att innebära att du måste koppla ditt
tjänstekort till ditt NDR-konto.
Patientrapporterade utfallsmått (PROM)
i NDR blir snart en verklighet. För att
testa den nya NDR-enkäten kommer vi
att under början av 2015 sända ut den till
1600 personer med diabetes och det
kan hända att någon av just dina patienter
har blivit slumpvis utvald att delta i denna
pilotenkät.
Har du frågor om hur du kopplar ditt
tjänstekort så finner du information om
detta på hemsidan eller så kontaktar du
vår support.
En annan förändring som du som rapporterar in besök via vårt webbformulär
kommer att märka är att själva formuläret förenklats något.
Vi kommer inte längre att fråga efter vilket läkemedel som förskrivits under frågorna som rör insulin och tablettbehand-
Sedan hoppas vi snart kunna erbjuda
enkäten till fler och fler användare.
Bästa vinterhälsningar
Pär Samuelsson
utvecklingsledare
[email protected]
Soffia Gudbjörnsdottir
registerhållare
www.ndr.nu
www.ndr.nu www.ndr.nu
www.ndr.nu
5
HbA1c i legoformat
Nu är vår legotavla för att visa klinikens aktuella HbA1cvärden på plats på barndiabetesmottagningen i Jönköping.
Tavlan är indelad i olika fält som motsvarar ett HbA1c-intervall. Varje legobit representerar en person som går på
mottagningen.
Om man vid besöket har förändrat sitt
HbA1c får man tillsammans med mottagningens personal flytta en legobit till
den HbA1c-nivå där man ligger för dagen. Vi hoppas att tavlan ska hjälpa till att
åskådligöra och även motivera oss att
jobba för att uppnå nationella mål
för HbA1c.
Vi på barn- och ungdomsmedicinska
kliniken i Jönköping fick inspiration från
barndiabetesteamet i Karlskrona som
hade tagit fram ett sätt att åskådliggöra
patienters HbA1c med hjälp av gröna,
gula och röda legobitar.
Med hjälp av lekterapeut började vi i
höstas spåna på en egen variant. För att
minska risken för att barnen/ungdomarna skulle identifiera sig med sitt HbA1cvärde i termer av grönt, gult och rött
valde vi att köpa in många andra färger
som symboliserar barnet/ungdomen.
Tavlan är indelad i olikfärgade fält som
representerar olika nivåer av HbA1c;
grönt för värden under 55, gult för värden mellan 56 och 69 och rött för värden över 70. Inom det gröna fältet finns
en markering för att visa värden under
45 och inom det röda fältet har vi valt att
markera värden över 90.
Syftet med tavlan är dubbelt, dels att familjerna själva får en bild av vad som är
ett bra HbA1c och hur man ligger till i
förhållande till målvärde och dels att
man ser hur andra patienter ligger till.
Det andra syftet är att vi i diabetesteamet hela tiden kan följa hur dagsläget ser
ut och därmed var vi behöver sätta in
extra resurser i form av t ex CGM, insulinpumpar, gruppverksamhet etc.
Sedan tavlan kom upp vid årsskiftet har
vi fått många positiva reaktioner där en
tjej i 10-års åldern själv satte upp ett nytt
målvärde då hon ville flytta legobiten till
det gröna fältet. En 15-åring kände helt
plötsligt att även han borde kunna lyckas
bättre efter att under lång tid ha legat på
värden motsvarande det röda fältet, det
blev tydligt för honom att de flesta har
lägre HbA1c.
Vår målsättning är att två gånger årligen
uppdatera tavlan med aktuella HbA1cvärden tagna ur patienternas datajournal, detta för att hålla tavlan aktuell då vi
vet att det finns risk att man missar att
flytta legobit i samband med besöket.
Priset för tavlan landade på ca 3000:-.
Hjälp med själva ramen fick vi från landstingets snickare. En mamma i reklambranschen hjälpte till med texten på
tavlan.
Det går tyvärr inte att köpa legobitar i
dessa färger i lösvikt så legot beställde vi
via en amerikansk hemsida.
Om ni har frågor om tavlan får ni gärna
höra av er till oss, våra kontaktuppgifter
finns på www.diabit.se
6
FEND-konferens
12-13 september 2014 i Wien
Det var ett fullmatat program med 25 programpunkter och
dessutom 39 postrar att diskutera under två dagar. Ämnena
stäckte sig från vård av den äldre till ungt ledarskap inom
diabetes. På FENDs hemsida ligger föreläsarnas bilder och
deras föreläsningar filmade så om jag missar något, är oklar
eller om du har ett specialintresse i en fråga, så gå till hemsidan! Jag ska försöka ge en resumé över innehållet med
mina personliga reflektioner. Programmet kunde delas upp
i fyra områden.
Alexandra Costa inledde med att säga
”diabetes bestämde sig för att vara en
del av mitt liv men jag valde att vara den
som har kontrollen”. Sedan beskrev hon
livet med diabetes, att årligen ta 3000
blodsockerprov, ta ett otal beslut varje
dag och pressen att ligga bra i blodsocker, rädslan att få föda friska barn och
att få se dem växa upp, vara fri från
komplikationer. Hon tog också fram det
som har hjälpt henne som stöd från vänner, familj, att delta på sommarläger och
att arbeta för IDF.
Det första området handlade alltså om
personer med diabetes, Lourdes Serrabuho från Portugal delgav en studie med
unga vuxna med typ 1 diabetes som hon
har genomfört. När jag läser abstrakt i
programboken och ser på Powerpointbilderna så är bilden ganska ljus. Med det
som jag hörde var att en fjärdedel av
deltagarna rapporterade att de hade
diabeteskomplikationer. Omkring en
femtedel ser sig inte själva som kompetenta eller nöjda med sitt liv. En stor andel hade höga HbA1c värden, 44 % hade
över 8 % (>73 mmol/mol) Jag var förvånad över att medelåldern hos gruppen
var så hög som 27 år. Vanligtvis ligger ålderspannet på 16- 25 år när vi talar om
unga vuxna. Lourdes och medarbetare
har arbetat med läger för unga vuxna för
att påverka och för att få dem motiverade
via andra att ta hand om sin diabetes.
Från den ganska mörka bilden vänder jag
mig mot de äldsta med diabetes. Trisha
Dunning från Australien beskrev IDFs
arbete med att ta fram riktlinjer för äldre.
Det finns få studier med äldre så vi vet
ganska lite om viktiga områden som t.ex.
läkemedel och symtombild. De äldre är
en grupp som sträcker sig från att fungera helt självständigt, till vård i livets
slutskede. Däremellan finns personer
med olika grad av skörhet och andra
sjukdomar som tex demens. Riktlinjerna
ger områden där vi behöver vara uppmärksamma – gå in på IDFs hemsida och
läs mera. Föresten, vad är äldre? ”The
older I get the older old is”.
Det fanns ett antal personer som berättade sina berättelser och jag väljer en
entusiastisk person som cyklar, John
Grumitt. Han cyklar inte som andra utan
extremcyklar. Den resa han berättar om,
då ska han cykla från England över Pyrenéerna till Barcelona, till förra årets
EASD. Han diskuterade hur han skulle
äta och dosera insulin med sin diabetessjuksköterska. Han fick rådet ”Ta extra
insulin när du är på bergstoppen för annars kommer du att ligga högt i blodsocker när du kommer ner” – När han
var på toppen av berget läste han av sin
CGM och hade blodsocker 3,5 mmol/l
så han tog inget insulin. Blodsockret låg
på 20 mmol/l när han kom ner och följden blev att han inte orkade upp på
nästa topp. Det var ett exempel på att
ett råd givet i en situation används på ett
annat sätt när situationen uppstår. Att
inte våga lita på ett råd.
Under rubriken ”Kvinnor är ett problem
(issue) i diabetesvården” talade Angus
Forbes. Vi fick till oss riktigt mörka data.
Kvinnor med diabetes har högre risk att
få hjärtinfarkt, har fler ketoacidoser och
fler svåra hypoglykemier än män. Fertila
kvinnor får inte tillräckligt med rådgivning
inför graviditet, speciellt vid typ 2 diabetes, och går in i graviditeten med för
höga HbA1c- värden. Det är ca 30 %
som redan efter 5-6 år får diabetes efter
en graviditetsdiabetes. Depressioner är
vanligare hos kvinnor. Ätstörningar är
också vanligare hos kvinnor med diabetes. Fler kvinnor med diabetes får bröstcancer och fler dör i sin cancer.
Undertiteln på föredraget var ”Gör vi
tillräckligt för att utjämna könsskillnader?”
Det finns tidigare studier som visar att
män med diabetes får bättre stöd av diabetessjuksköterskan (om hon är en
kvinna) än kvinnor med diabetes får.
Könsskillnader i vården är lika ovälkomna
som andra omotiverade skillnader. Det
är dags att jämna ut dem!
Utbildning är det andra området som jag
vill ta upp exempel från. Inledningsvis fick
vi en bild av hur det ser ut med diabetes
i värdlandet Österrike. På ca 8,5 miljoner
invånare så finns det 600000 personer
med diabetes, en högre siffra än i Sverige.
De båda länderna är ganska lika varandra när det gäller sjukvårdssystem, finansiering och vem som vårdar vilken typ av
diabetes. Det som skiljer är att Österrike
7
har satsat på Diabetes Educators och vi
fick en beskrivning av Sarah Cvach vice
ordförande i deras organisation om vilka
de är, hur de arbetar, deras utbildning
och plats inom diabetesvården. Min reflektion är att dessa Diabetes Educators
verkar utanför teamet och har ingen
påverkan på den enskilde patientens
behandling, utan de levererar kunskap.
Även om den utbildning vi ger patienten
inte räcker till så får vi kanske en bättre
helhet eftersom vi är en del av teamet.
patienter så har 8 av 10 ändrat sitt sätt
att hantera diabetes efter att ha träffat
en diabetessjuksköterska. Precis som i
Sverige så finns det för få diabetessjuksköterskor och de används till andra arbetsuppgifter än till utbildning av personer med diabetes. För att möta detta har
Diabetes UK och the Royal College of
Nursing tagit fram kompetensbeskrivning och ledtal för bemanning på vårdavdelning i hopp att detta ska påverka situationen. Jag känner igen strategin!
David Chaney gav en exposé av utbildningsinitiativ som IDF har drivit bla DAFI
– Diabetes footcare in Africa. IDF har
tagit fram utbildningsmaterial både för
patientutbildning och också utbildning till
vårdpersonal. Det finns mycket att
hämta på deras hemsida www.idf.org
Den tredje delen handlade om behandling. Här kom Sveriges andra representant Janet Leksell som gav en inblick i ett
forskningsprojekt som ska starta och
som handlar om synhotande makulaödem och behandling med anti-VEGF
behandling. Behandlingen innebär injektioner i ögat och forskningen ska också
utvärdera patienternas upplevelse av
behandlingen med självrapporterad
hälsa och livskvalité. Janet tog tillfället i
akt att som avslutning på sitt anförande
spela musik som manade till mer forskning – en omgjord Cold Play låt ”Viva la
vida”. Dans i bänkarna utbröt och jubel.
Vilket gensvar!
Det var, förutom som moderatorer, tre
svenska inslag under konferensen. Den
första var Eva Boström som pratade om
personcentrerad vård. Interaktionen
mellan patienten och diabetessköterskorna innehöll empowerment men
också en maktrelation. Sjuksköterskorna
beskrev svårigheten att arbeta på ett
nytt sätt. Min reflektion är att samma
slutsats kom Eva Thors-Adolfsson fram
till i sin avhandling. Det är inte så lätt att
byta paradigm även om vi vet att personcentrering är ett sätt att nå bättre
resultat.
Simon O’Neil pratade om diabetes epidemin ur Storbritanniens perspektiv och
visade på att diabetessjuksköterskor har
en central roll för god vård och bra resultat. Det finns evidens för att diabetessjuksköterskor är kostnadseffektiva och
kan bidra till kortare vårdtider. Enligt
Under rubriken ”The Artificial Pancreas:
When will we close the loop?” fick vi av
Hans de Vries det senaste om utvecklingen av en artificiell bukspottskörtel.
Arbetet bedrivs med stöd av EU. Han
beskrev några svårigheter: fördröjningen,
det tar ca 2 timmar innan förändringar
slår igenom och absorptionen är som
bäst efter 3 dagar. Det spelar ingen roll
om slang eller Omnipod används. De har
provat olika algoritmer: den italienska
och Cambridge men det gav ingen skill-
nad. Framtiden ligger i en pump som
innehåller alla delar.
Efter detta fick vi höra Robin Koops, en
person med diabetes, som beskrev den
framtiden, en pump som innehåller insulin och glukagon. Han har ett företag som
arbetar med att ta fram den typen av
pump och den finns som en prototyp.
Sveriges tredje presentatör var Sofie
Ahlin från Sahlgrenska Akademin som
talade om ”Diabetes post bariatric surgery”. Data från SoS-studien visar att två
år efter operation är
72 % av patienterna fria från diabetes
och efter 15 år så är fortfarande 30 %
utan diabetes. Vilka ska opereras? BMI är
inte relaterat till remission av diabetes
däremot stor viktnedgång och kort duration av diabetes. Det går också att förebygga utvecklandet av diabetes genom
operation, 80 % minskad risk att få diabetes. Så personerna som ska erbjudas
operation är nydiagnostiserade och de
som har prediabetes.
Avslutning på behandlingsdelen får bli
livsstilsförändringar. M Trenell presenterade data om att personer med typ 2 är
mindre aktiva än normalbefolkningen,
komplikationer bidrar också till det. Ju
längre vi sitter och är inaktiva desto
sämre blir blodsockret. Vem har inte sett
det i patienternas blodsockerkurvor? Vi
kan påverka levnadsvanor. Prata ”Headsharts-hands” som kanske kan översättas
i ”förnuft, känslor och praktik”. Viktnedgång ger inte samma förbättring på
blodsockret som fysisk aktivitet ger.
Sömn är också viktigt för blodsockret
Fortsättning sid 8
8
och för insulinmotstånd. Årstidsväxlingar
kanske gör att vi ska gå in med medicin
när det är mörkt och kallt och jobba
med livsstil under den ljusa delen av året.
Något att tänka på?!
Sista området som jag kommer att ge
exempel på handlar om diabetes och
politik.
Adrian Sanders är politiker och sitter i
parlamentet. Han har typ 1 diabetes och
drivit frågor om diabetes sedan han blev
invald första gången 1997. Han är ordförande i the UK All Party Parliamentary
Group. Sedan 2013 finns det ett världsomspännande nätverk för riksdagsgrupper för diabetes. Finns det möjligen något liknande i Sverige? Sanders visade
ExPand Policy Diabetes Toolkit med 7
viktiga områden för diabetes i politiken.
Ann-Marie Felton gav lite förhandsinformation om den 4:e utgåvan av The Policy
Puzzle,”The state of diabetes in Europe”.
Den kommer att finnas i november och
det är ett samarbete mellan diabetesorganisationer i Europa: EURADIA, FEND,
PCDE och IDF Europe. Det som tas upp
är diabetesvård, utbildning och forskning.
Det finns ca 56 miljoner personer i Europa som lever med diabetes. De 5
miljonerna sjuksköterskor som finns, används de effektivt? Ann-Marie Felton
tillkännagav att FEND kommer att erbjuda 2 personer från varje land i Europa
att gratis gå utbildningen FEND ENDCUP!
Jag vill försöka förmedla den kraft som
Sana Ajmal, President-Elect of the IDF
Young Leaders in Diabetes gav uttryck
för! Sana är en kortväxt person och hon
nådde knappt över talarstolen men hade
en karisma som var något utöver det
vanliga! Vi fick beskrivet att Unga ledare
är något som IDF har bidragit till att
skapa. Syftet är att unga ska vara med
och forma framtidens diabetesvård och
att driva på förändring. Den förändingen
ska ske genom att påverka via politik.
FEND konferensen avslutades med att
en svensk sjuksköterska fick pris för sin
poster. Det var Irene Tiberg och titeln på
arbetet var Jämförelse mellan två olika
modeller vid insjuknandet i typ 1 diabetes ett år efter diagnos. Det är en randomiserad kontrollerad studie som visar att
vård i hemmet är lika säkert och genomförbart som sjukhusvård. Eftersom familjelivet blir mer som vanligt i en hemlik
miljö var det lättare för diabetessköterskan att anpassa vården efter familjens
behov. Vårdkostnaderna är dessutom 27
% lägre i den hembaserade vården.
Det finns en del programpunkter som
jag måste hoppa över och hänvisa till
FENDs hemsida www.fend.org bla beskrivning av utbildningsprogram för att
öka medvetenhet om retinopati och
makulaödem hos sjuksköterskor (M
Hall), Diabetes och livsstilsförändring (M
Trenell), tre posterpresentationer, handläggning av patienter med kronisk njursjukdom (M Kerstens, W v El), Terapeutisk intervention vid nedsatt njurfunktion
(S Bakker, M Lies Broekema) och beskrivning av hur en utbildning bygd på
patienters egna berättelser som sedan
spelas upp av skådespelare kan leda till
att händelsen bearbetas (J-P Assall) och
slutligen hur vi kan integrera patientens
berättelse i diabetesvården (N Piana).
Lena Insulander
Välgörenhetsauktion på Världsdiabetesdagen
Över 1 miljon kr samlades in då Lilly för fjärde året i rad tillsammans med Barndiabetesfonden anordnade en välgörenhetsauktion i samband med Världsdiabetesdagen. Alla intäkter gick oavkortat till Barndiabetesfonden. Syftet var att öka
kunskapen om diabetes i samhället, få in resurser till fortsatt forskning och öka
möjligheten till bättre diabetesbehandling.
Under kvällen delgav Eva Isacsson, diabetessjuksköterska och Ulf Samuelsson,
docent och barnläkare vid Universitetssjukhuset i Linköping, sina erfarenheter
från sitt arbete med barndiabetes. Det omfattande diabetesregistret SWEDIABKIDS lyftes både i ljuset av de goda resultat som ses men också av de utmaningar
som kvarstår att lösa där fortsatt forskning kan göra en stor skillnad för att förbättra vården.
Sänker HbA1c.1
Kan ge viktminskning.*1,2
Låg risk för hypoglykemier i
kombination med metformin.1,2
* Victoza® är inte avsett för behandling av övervikt. Viktförändring var ett sekundärt effektmått i de kliniska studierna.
Referenser: 1. Victoza® SPC 12/2014. 2. Pratley et al. Int J Clin Pract. 2011:65(4):397-407. doi:10.1111/j.1742-1241.2011.02656.x.
Victoza® (liraglutid), Rx, (F), ATC-kod: A10BX07 Injektionsvätska, 6 mg/ml. Indikation: Behandling av vuxna med typ 2-diabetes mellitus för att uppnå glykemisk
kontroll i kombination med orala blodglukossänkande läkemedel och/eller basinsulin när dessa tillsammans med diet och motion inte ger tillräcklig glykemisk
kontroll. Kontraindikationer: Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne. Varningar och försiktighet: Victoza® ska inte användas till
patienter med typ 1-diabetes mellitus eller vid behandling av diabetesketoacidos. Victoza® är ingen ersättning för insulin. Förpackningar: Victoza® 3x3 ml förfylld
injektionspenna. SPC uppdaterad 12/2014. För fullständig förskrivarinformation och pris, se www.fass.se.
Subventioneras endast för patienter som först provat metformin, sulfonureider eller insulin, eller när dessa inte är lämpliga.
Novo Nordisk Scandinavia AB Box 50587 202 15 Malmö
Tel 040 38 89 00 Fax 040 18 72 49 www.novonordisk.se
SE/LR/1214/0529 12/2014
Victoza®(liraglutid)
mer än bara
sänkt blodsocker.1
10
Projekt för kvinnor med
Hba1c > 70 mmol/mol
I Sverige pågår många olika projekt för att minska antalet individer med Hba1c värden över 70 mmol/mol. Här kommer lite
information om hur vi gjort på min arbetsplats.
På Karolinska Universitetssjukhuset i
Huddinge har vi förmånen att ha en
dietist som också är psykoterapeut i vårt
team vilket har underlättat i detta arbete.
Vi hade en ide om att försöka förbättra
för våra patienter med höga Hba1c värden.
Psykoterapeuten hade många unga kvinnor som gick hos henne på samtal och
föreslog att vi skulle börja med dem då
hon upplevde det som en stor grupp.
Listor på patienter med Hba1c > 70
drogs ut från NDR och alla diabetessjuksköterskor fick se över ”sina” patienter och markera lämpliga individer. Först
tittade vi på kvinnor mellan 18-25 år
men det var för få i den gruppen så den
utökades.
De som bedömdes vara lämpliga bedömdes sedan i individuella samtal av
psykoterapeuten för att kunna klara
gruppbesök.
När åtta stycken klarat sig så långt kallade
vi dem på ett fokusgruppsmöte där de
fick sitta ner och prata om vad de tyckte
att de behövde mer stöd och kunskap
om för att kunna klara att leva bättre
med sin diabetes.
De behövde inte här bestämma om de
ville delta fullt ut utan vid nästa möte där
vi presenterade ett programförslag så
fick de ta ställning till om de ville fullfölja.
Arbetsgruppen bestående av två diabetessjuksköterskor och en psykoterapeut,
gick igenom vad som uppkommit under
fokusgruppen och gjorde ett program
där rena föreläsningar varvades med
psykoterapeutiska övningar och hemuppgifter. Det presenterades för deltagarna och alla valde att fullfölja grupputbildningen.
Mötena lades efter arbetstid för att möjliggöra att närvara för alla, detta uppskattades och inget hinder sågs att det kunde
vara middagstid, några hade mat med sig
och åt innan eller under rasten.
Vid start var det två stycken som pratade mer än de andra och någon som inte
hörde alls. Vid sista träffen var det den
tysta som pratade mest. Ett stort framsteg tyckte vi.
Alla kunde efter kursen klart sätta ord på
vad det var som gjorde att de inte klarade målen och uttrycka vad de skulle
arbeta vidare med.
En startade pump precis innan kursstart
och två startade pump innan sista träffen.
Värden via psykologiska enkäter och
Hba1c före och efter är insamlade men
inte sammanställda i skrivande stund.
Det vi kan se är att de vuxit, har fått ökad
förståelse för mycket. Några uttrycker
att de äntligen förstår hur det fungerar
men behöver arbeta mer på att arbeta
med sina hinder i vardagen.
De har fått kunskaper som de missat
eller inte förstått och ser sambandet
mellan vad de gör, äter, doserar och hur
de mår för övrigt.Vågar be om hjälp och
inte bara vara ”duktiga” och klara sig
själva utan fråga om hjälp när de inte får
till det.
När arbetet är sammanställt ser vi fram
emot att starta en manlig grupp som vi
ser hanterar sin diabetes på ett annat
sätt.
(Fortsättning på sid 11)
Ingela Bredenberg
11
DM1 beteendeinriktad patientutbildningsgrupp 1 hösten 20141104
Onsdagar kl. 17.00-19.00
SessionDatum
1
17/9-2014
Tid
17.00 – 19.00
2
1/10-201
17.00 – 19.00
Tema
Fokusgrupp
1. Presentera & diskutera teman
Vad innebär ett biopsykosocialt perspektiv på diabetes?
3
8/10-2014
17.00 – 19.00 Hjälpmedel hur kan jag förenkla min vardag med hjälp av
tekniska lösningar.
4
15/10-2014 17.00 – 19.00
Hur påverkas diabetes av andra autoimmuna sjukdomar och
andra hormoner.
Diskussionsforum
5
22/10-2014
17.00 – 19.00
Hur ska jag äta?
6
29/10-2014
17.00 – 19.00
Hur ska jag göra före, under och efter träning.
7
5/11-2014
17.00 – 19.00
Hur gör jag när jag inte har någon lust att ta hand om min
diabetes?
8
12/11-2014
17.00 – 19.00
Hur hanterar jag blodsockertester och insulindoser?
9
19/11-2014
17.00 – 19.00
Hur får diabetes plats i mitt sociala liv?
10
26/11-2014
17.00 – 19.00
Praktisk planering 4: Hur planerar jag för det oväntade?
11
10/12-2014
17.00 – 19.00
Kvinnliga hormoner, graviditet, sex och samlevnad
12
14/1-2015
17.00 – 19.00
Avslutning, utvärdering, nästa steg? Vart är jag nu?
Hur vill jag gå vidare?
Har du något att berätta?
Händer det något hos dig som du vill förmedla till oss andra
så är du välkommen att skriva om det i tidningen.
Vi tar gärna emot reportage från er medlemmar.
Har du något projekt på gång? Provat något nytt arbetssätt?
Fått positiv eller negativ respons på något du gjort som kan hjälpa oss kollegor
att utveckla en bättre vård för våra patienter med diabetes.
Skrivit uppsats, skicka en sammanfattning eller abstrakt.
Berätta stort som smått med få eller många ord.
Du bestämmer. Vill du ha med en bild skicka den separat.
Eventuell artikel skickas till: [email protected]
12
Årets Diabetessjuksköterska
2013
Märta Sjölander, årets Diabetessjuksköterska berättar om sitt
arbete som diabetessjuksköterska och engagemanget kring
förbättringar av vården för en patientcentrerad vård.
Märta Sjölander
Plötsligt händer det!
Ett nästan ofattbart härligt lyckorus infinner sig i stunden. ”Vad säger dom? Det
är ju mitt namn de läser upp som Årets
Diabetessjuksköterska 2013. Är det
möjligt? Hör jag rätt? Hur kan jag vinna
en tävling som jag inte ens visste att jag
ställde upp i?” Känslan den kvällen, under
middagen 3 april 2014, är svår att beskriva men jag antar att den är den
samma som att vinna på Triss.
Jag hade redan fått utmärkelsen för
bästa poster under Symposiumdagarna
och tycker att jag fått jackpott, men
detta…det var overkligt. Att sedan få
höra kvällens orkester sjunga en sång
bara tillägnad mig innehållande mina
olater och kanske även en del goda sidor
blev verkligen grädden på moset. Alla
gratulationer under kvällen och dagen
efter värmde verkligen.
Vad hände sedan?
Resten av 2014 blev ett härligt år. Fortsatt hårt arbete med utveckling och
förbättring av diabetesvården här på min
arbetsplats vid Universitetssjukhuset i
Örebro. En av de viktigaste punkterna
som togs upp i nomineringen till priset
var mitt engagemang och driv kring förbättringar av vården för en patientcentrerad vård.
Att aldrig stanna upp och tänka nu är vi
i mål och vara nöjd. Då kommer andra
att komma ikapp och springer om. Lite
tävlingsmänniska är jag allt (kanske gan-
ska mycket skulle nog kollegorna säga).
Jag vill att patienterna ska längta efter oss
eller längta till att komma till oss, ska det
vara.
Om jag är engagerad och positiv kan
detta överföras till patienten. När jag tror
på patientens egenförmåga, gör patienten mer nyfiken på sin sjukdom så blir ju
jobbet som diabetessjuksköterska så
mycket roligare. Tre saker försöker jag ta
med in i varje patientmöte.
1. Att patienten ska få svar på sina
frågor/problem
2. Att patienten ska få bekräftelse
på allt bra som hon eller han faktiskt gör.
3. Att patienten ska få veta/lära sig
något nytt som hon eller han också
har nytta av.
För mig har det varit ett vinnande koncept för att få en intresserad patient.Vårt
arbete på kliniken med att förbättra
HbA1c sedan år 2010 då vi var det
landsting/region med flest antal patienter
med HbA1c ≥ 73 mmol/mol till att tillhöra ett landsting/region i den övre nivån vid slutet av år 2014 känns så bra.
Jag har också startat ett eget företag,
SockerMärta Vårdkonsult www.sockermarta.se. Företaget erbjuder konsultverksamhet, rådgivning samt utbildning,
undervisning och projektledning inom
hälso- och sjukvård med inriktning diabetes.
Tanken att starta företaget fanns redan
innan utmärkelsen eftersom, förutom
arbetet som diabetessjuksköterska, så
tycker jag det är så vansinnet roligt att
föreläsa och utbilda. Det har blivit en hel
del föreläsningar och jag har varit anlitat
av flera olika aktörer.
Utmärkelsen innebar en del framträdanden i radio, tidning och annan media
också under 2014. Det var ovant att
försöka beskriva varför just jag fått priset.
Men samtidigt en enorm härlig känsla av
stärkt självförtroende och att det jag gör
ända har en viss betydelse. I september
kom så priset, en resa till Wien och
EASD.
SockerMärta i Vienna
EASD sept 2014
SockerMärta i Vienna väl omhändertagen av Bayers SockerConny så inget
kunde gå fel. Själva kongressen kom väl
inte med något stort. Stora snackisen var
lunchpåsen som innehöll, ½ liter vatten,
en frukt och några salta kex. Detta skulle
vi klara oss på under hela dagen!! Men
hur tänker de? Inte alls troligen. Flertalet
sessioner med allt för många föreläsare
som ville visa många PPT-bilder och det
blev ibland svårt att hålla fokus på det
som sades.
Vad det gällde diabeteshjälpmedel, som
jag tyckte var det mest intressanta för
mig som diabetessjuksköterska, var det
en ganska ”tunn” utställningsarena. Den
nya FGM mätaren visades. Den skiljer sig
Ingången till kongressen.
Det är viktigt att tävla så det gjorde jag även i Wien. 5 km löpning för att stöt
personer med diabetes. Med banderollen Årets Diabetessjuksköterska på!!
SockerMärta och SockerConny på gång in i kongresshallen och lyssna på
nyheter och kloka ord från föreläsare.
13
Några bilder från EASD i Wien september 2014
Det är viktigt att tävla så det gjorde jag
även i Wien. 5 km löpning för att stötta
Efter
tävling
ska det
Schnitzel
personer
med diabetes.
Medätas
banderollen
Årets Diabetessjuksköterska på!
SockerMärta och SockerConny på gång in
i kongresshallen och lyssna på nyheter och
kloka ord från föreläsare.
Ingången till kongressen.
från CGM eftersom den kräver skanning
besviken. Hade velat se mer av teknisk
dock sitta i 2 veckor, kan spara data i 8
timmar (skanning minst varje 8:e timme
ger dygnöversikt) och kräver ingen kalibrering. I övrigt var det inga direkta kioskvältare.
tienterna tills dess att gåtan och botandet av diabetes är här.
s
Det
ärsensorn
viktigtföratt
så det gjorde
jag
även iavWien.
5 km löpning
över
att tävla
ett glukosvärde
ska
utveckling
diabeteshjälpmedel
efter- för att stötta
kunna sesmed
på monitorn.
kan
som det
är det
som vi kan erbjuda papersoner
diabetes.Sensorn
Med banderollen
Årets
Diabetessjuksköterska
på!!
Många företag visade hur de arbetar
med utvecklingen av dataprogram och
olika appar till sina hjälpmedel. Fokus är
att det mesta nu kan ske i ”molnet” och
att data snabbt och enkelt att delges alla
som patienten önskar. Spara till sig själv,
sänder till ett bestämt mobilnummer
(mamma eller pappa), visar vänner på
Facebook eller oss inom vården.
Några insulinsorter tillverkas mer koncentrerade, 200E/ml och 300E/ml. Detta
för att minska volymerna på stora insulindoser som ofta krävs till personer med
typ 2 diabetes. Framtiden då, ja kanske
kan vi väcka till liv sovande betaceller
som kan producera insulin igen via genen FoxO.
Genom en FoxO-hämning i tarmen
skulle tarmceller differentieras till insulinproducerande celler. Om detta fungerar
skulle personer från diabetes kunna botas.Vid typ 1 diabetes och insulinpumpsbehandling mer mot closed eller semiclosed lopp system, alltså sensormätning
av glukos i kombination med insulinpump. Det fanns såklart säkert annat
som var nytt och spännande som jag
inte tog del av. Spontant var jag dock lite
Efter tävling ska det ätas Schnitzel såklart.
Det är ju mer än rimligt att alla patienter
kan få tekniskt stöd så långt det går och
ha en något sånär dräglig vardag trots sin
kroniska sjukdom.
Reflektion och tacksamhet
Plötsligt händer det! Jovisst men att få
denna utmärkelse Årets diabetessjuksköterska är och betyder så mycket mer.
Det handlar ju inte bara om att ha tur,
dra rätt lott och vinna utan det är en helt
unik vinst. Tänk att kunna vinna SM-guld
i sin egen profession. Genom att bli nominerad av sin egen arbetsplats och i
konkurrens med andra nominerade bli
bedömd och utsedd, det är lycka.
Nu kan det ju uppfattas som det är ju lätt
för henne att säga så, hon vann ju. Men
efter att haft chansen att reflektera över
detta har jag insett hur smart priset är.
Det är också en stor möjlighet att lyfta
fram oss som specialistsjuksköterskor.
Efter tävling ska det ätas Schnitzel såklart.
alla mina kollegor ute i landet genomför
Med
dennavarje
fina
pokalDet
uppvaktades
så självklart
arbetsdag.
gläder
mig
att
få
vara
en
del
av
detta.
utnämningen till Årets diabetessjuk
Med en
denna
finaDajmstrut
pokal uppvaktades
jag
utan
stor
eftersom
det
på min arbetsplats när jag kom hem efter
gärna
som lunch
inte helt OK
utnämningen
till Årets(känns
diabetessjuksköterska 2013. I den var det inte blommor
utan en stor Dajmstrut eftersom det är
min favoritglass som jag äter året runt,
gärna som lunch (känns inte helt OK att
erkänna detta men så är det).
Sedan mitt mantra ”Med glädje och
Att vara lite avundsjuk på oss som vunnit
spänst i landstinget tjänst”. Sedan januari
är helt OK men inte bli missunnsamma
Med
denna
fina
uppvaktades
på min
2015 pokal
är vi inte
landsting utan jag
Region
utan känna sig peppad. Vi ska arbeta viÖrebro
Län.
Betyder
att
jag
måste
klura
dare för patienternas bästa och
fortsätta
utnämningen
till Årets diabetessjuksköterska 2
ut en ny bra ramsa….????? Återkommer
vara Europas bästa land inom diabetesmed detta i etteftersom
senare nummer
utan en stor Dajmstrut
det avärDiamin favo
vården.
betesvård.
gärnabyg-som lunch (känns inte helt OK att erkänn
Den goda diabetesvården i landet
Örebro 2015-01-19
ger faktiskt mycket på det arbete som ni
Märta Sjölander
14
Nominera
Årets Diabetessjuksköterska
"Årets diabetessköterska är en utmärkelse som går
till en sjuksköterska som under en längre tid bidragit till ökad kvalitet inom diabetesvården genom
sitt kunnande, sitt engagemang och agerande."
När priset delades ut första gången 1987 gav Bayer sin motivering till varför priset
instiftades: "Bayer vill uppmärksamma den yrkesgrupp som har den mesta patientkontakten och som ur patientens synpunkt är själva fundamentet
inom diabetesteamet"
Vem är då en värdig vinnare, vem ska jag nominera?
I jubileumsskriften som gavs ut 2007 står följande att läsa:
"Årets diabetessköterska är en utmärkelse som går till en sjuksköterska
som under en längre tid bidragit till ökad kvalitet inom diabetesvården
genom sitt kunnande, sitt engagemang och agerande."
Möjligheten att nominera en kollega är öppen från nu till
och med den 10 mars 2015
Därefter kommer en nomineringskommitté besående av tre representanter
från SFSD (Svensk förening för sjuksköterskor i diabetesvård) och tre från Bayer
att gemensamt välja ut den lyckliga vinnaren.
Den du nominerar ska vara medlem i SFSD.
Här hittar du mer information och anmälnings länk:
http://www.swenurse.se/diabetesnurse/
Accu-Chek® Insight
Den smarta fjärrkontrollspumpen
med förfyllda insulinampuller
Diskret diabetesbehandling med pumpen
i säkert förvar under kläderna
Låg lägsta basaldos (0.02 E/h) och väldigt lågt
basaldosökningssteg (0.01 E/h)
Enkel att lära sig och personligt anpassningsbar
Förfylld ampull!
• Snabbt och smidigt byte
• Enkel att ta med
Accu-Chek Insight är en diskret allt-i-ett-lösning för hantering av insulinbehandlad diabetes.
De kliniskt beprövade1-4, bolusråden skiljer på insulin som givits till kolhydrater och för
blodsockerkorrigering, för bättre hantering av postprandiella höga värden, och tar hänsyn till
hälsohändelser som motion, sjukdom eller stress etc. Nu även med förfyllda insulinampuller.
För mer information om Accu-Chek Insight, kontakta kundsupport
på telefon 020-41 00 42.
Tillgänglighet till fjärrkontrollspumpen Accu-Chek Insight kan variera mellan landstingen
beroende på upphandlingar.
1. Cavan D et al. Use of an automated bolus advisor improves glycemic control in poorly controlled diabetes: First results from the
ABACUS trial. Poster session ATTD: 2013 Feb 27 – Mar 2: Paris, France.
2. Barnard K et al. Use of an automated bolus calculator reduces fear of hypoglycemia and improves confidence in dosage
accuracy in T1DM patients treated with multiple daily insulin injections. J Diabetes Sci Technol. 2011; 6(1): 144 – 9.
3. Zisser H et al. Clinical performance of three bolus calculators in subjects with type 1 diabetes mellitus: A headto-head-to-head comparison. Diabetes Technol Ther. 2010; 12(12): 955 – 61.
4. Kerr D et al. Multicenter user evaluation of Accu-Chek® Combo, an integrated system for continuous
subcutaneous insulin infusion (CSII), J Diabetes Sci Technol. 2010; 4(6): 1400 – 1407.
16
Till Sveriges Diabetessjuksköterskor
som ämnar ansöka till
specialistsjuksköterskeutbildning
Uppsala Universitet startar hösten 2015 en utbildning till Diabetessjuksköterska. Den är på 60 högskolepoäng och ges på halvfart under två år.Yes!
Behörighet: För tillträde till specialistsjuksköterskeprogrammet krävs av
Socialstyrelsen utfärdad legitimation som sjuksköterska samt kandidatexamen omfattande 180 högskolepoäng med minst 90 högskolepoäng inom
huvudområdet vårdvetenskap, vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad, omvårdnadsvetenskap, omvårdnad eller motsvarande utländsk examen. Dessutom krävs yrkesverksamhet som sjuksköterska motsvarande
minst 12 månaders heltidstjänstgöring.
Tillgodoräknande och validering: Flertalet arbetar idag som diabetessjuksköterskor och då finns möjlighet att tillgodoräkna sig de kurser som ni
redan har i ert CV. Gör så här:
1) Kontrollera att du har rätt behörighet.
2) Ansök till utbildningen på Uppsala Universitets hemsida: http://www.
uu.se/utbildning/utbildningar/selma/program/?pKod=MSJ2Y&lasar=15/16
3) Se mer information gällande ansökan nedan.
4) När du blivit antagen så begär du tillgodoräknande av tidigare utbildning
eller kurser, samla ihop betyg, schema och studiehandledningar från dessa
utbildningar. Du skickar dessa handlingar till Uppsala Universitet som lämnar besked.
Har du frågor kan du kontakta:
Studentservice i Uppsala
S:t Olofsgatan 10 B, Uppsala
018-471 47 10
[email protected]
D
DIABETESVÅR
äng
60 högskolepo
pus
HT15 50% Cam
sala
Studieort: Upp
5-04-15
gsdatum: 201
in
ln
ä
m
n
a
ta
is
S
älan
U-P3521 Anm
U
:
d
o
sk
g
in
ln
Anmä
pråk: svenska
Undervisningss
Detta är en kurs för dig som är läkare eller sjuksköterska och som vill utveckla och
förbättra diabetesvården på din arbetsplats. Du kommer att skapa en plan för att i
Bakgrund
team uppnå ett mer strukturerat och kostnadseffektivt omhändertagande av patienter
Diabetessjukvården står inför stora utmaningar.
examinationer. Samtliga fysiska och webbaserade
med diabetes. Du kommer även få en ökad kompetens i olika behandlingsformer
Antalet äldre blir allt fler och omhändartagandet av
aktiviteter är obligatoriska. Kursen förutsätter aktiva
samt fördjupade kunskaper i nationella och internationella riktlinjer för diabetesvård.
tion
Diabetesteamet i primärvården
a
patienter
form med typ 2-diabetes har blivit mer komplext.
inDet
s
r
u
blir allt svårare för den enskilde läkaren att följa
K
studier vad gäller litteraturläsning och genomförande
av uppgifter, t ex loggböcker, gruppövningar och
diskussionsuppgifter.
Bakgrund
upp och behandla denna
patientgrupp. Att arbeta med
Diabetessjukvården står inför stora utmaningar.
examinationer. Samtliga fysiska och webbaserade
diabetesteam i primärvården har visat sig vara ett
Antalet äldre blir allt fler och omhändartagandet av
aktiviteter är obligatoriska. Kursen förutsätter aktiva
effektivt sätt att förbättra
behandlingsresultatet
under
patienter
med typsom
2-diabetes
har blivit
mer
komplext. Tid
studier
gäller litteraturläsning och genomförande
och vad
plats
Denna
kurs
är
avsedd
för
team
består
av
minst
dessa omständigheter.
Det blir allt svårare för den enskilde läkaren att följa
av uppgifter,
t ex loggböcker,
gruppövningar
Kursen
är
webbaserad
och
kursstart och
är 1 september, 2015,
en läkare och en sjuksköterska och som vill ut-
- bästa möjliga vård för patienter med diabetes, 7,5 hp
upp och behandla denna patientgrupp. Att arbeta med
diskussionsuppgifter.
med två fysiska kursträffar 1 september samt 17 november.
veckla och förbättradiabetesteam
diabetes-i primärvården
vården påhardin
arbetsvisat
sig vara ett
Mål
effektivt
sätt att
plats. Du kommer att
skapa
enförbättra
planbehandlingsresultatet
för att i teamunder Plats: Karolinska Institutet Alfred Nobels allé 12,
Efter avslutad kurs dessa
ska deltagaren
kunna
Campus Syd, Huddinge, Plan 6, Akademiskt primärvårdscentrum
omständigheter.
uppnå ett mer strukturerat
och kostnadseffektivt
(APC), LUCD.
 Skapa en plan för att starta en diabetesmottagning
omhändertagande
av
patienter
med
diabetes.
Du
med diabetesteam.
Mål
Mer information
kommer
även få en ökad
kompetens
i olika behandEfter
kurs ska deltagaren kunna
 Ökade kunskaper
omavslutad
olika behandlingsformer
vid
Frågor om kursens innehåll
lingsformer
samt fördjupade
kunskaper
 Skapa en plan
för att starta iennationella
diabetesmottagning Nouha Saleh Stattin, med. dr samt kursansvarig
diabetes och uppföljning.
med diabetesteam.
och internationella
riktlinjer
för diabetesvård.
Karolinska Institutet
 Kompetens i att tillämpa ett patientcentrerat

Ökade kunskaper om olika behandlingsformer vid
Akademiskt primärvårdscentrum SLL
förhållningssätt närdiabetes
det gäller
livsstilsförändringar.
Ur kursinnehållet
och uppföljning.
E-post: [email protected]

Applicera
vårdprogram
samt
nationella
 Kompetens
tillämpa och
ett patientcentrerat
• Typ 1- och 2-diabetes,
biokemi,i att
patofysiologi,
insulinTel: 08-524 889 47
förhållningssätt
när av
det gäller livsstilsförändringar.
internationella
riktlinjer
i utveckling
frissättning
och resistens.
• Behandlingsstrategier:
Administrativa frågor
samt nationella och
diabetesvården.nyApplicera
olika patientgrupper,
teknikvårdprogram
och applikationer
för
Ulla Finati, projektkoordinator
internationella riktlinjer i utveckling av
Karolinska Institutet Uppdragsutbildning
mobila enheter • Nationella
diabetsregistret (NDR)
diabetesvården.
E-post: [email protected]
samt Kursupplägg
nat. och intern. riktlinjer för vårdprogram. • PlaKursen är en webbaserad
distansutbildning med två
Tel: 08-524 838 91
Kursupplägg
nering för optimal diabetesvård. • Screening och prefysiska träffar. Kritiskt
ochärkreativt
tänkande
är viktiga med två För mer info och anmälan: www.ki.se/uppdragsutbildning
Kursen
en webbaserad
distansutbildning
diabetes. • Äldre ochfysiska
demens.
• Beteendeförändring
träffar. lärarandeaktiviteter
Kritiskt och kreativt tänkande
utgångspunkter i utbildningens
och är viktiga
• Munhälsa • Akuta och
sena
komplikationer.
utgångspunkter i utbildningens lärarandeaktiviteter och Pris: 11 900 SEK exkl moms
Karolinska Institutet Uppdragsutbildning | Berzelius väg 3, 171 77 Stockholm
Tel: 08 524 800
00 | Fax:Institutet
08 508 846
20 | E-post: [email protected]
Karolinska
Uppdragsutbildning
| Berzelius väg |3,ki.se/uppdragsutbildning
171 77 Stockholm
Tel: 08 524 800 00 | Fax: 08 508 846 20 | E-post: [email protected] | ki.se/uppdragsutbildning
Den lättanvända
svensktalande
blodsockermätaren
för synskadade
SensoCard Plus är avsedd för gravt synskadade och de som har svårt att läsa texten på sin vanliga mätare.
Mätaren får mycket positiva omdömen och används idag i samtliga landsting i Sverige.
Teststickorna har apotekets varunummer 204410.
Representeras i norden av Meditech Systems Scandinavia AB
tel: 08 - 660 71 60 www.meditechsystems.com
18
C-UPPSATS
Faktorer som påverkar
adherence hos ungdomar
Omkring 700 barn och ungdomar drabbas varje år av diabetes mellitus typ 1 (DM1) i Sverige. Barn i åldrarna 0-6 når
målet på ett HbA1c <57 mmol/mol utan svåra hypoglykemier i 56 % av fallen vilket kan jämföras med barn i åldern
12-17 år som når målet till 24 %. Trots att senkomplikationer
är ovanliga hos barn och ungdomar är det under de första
10-20 åren grunden för den for tsatta sjukdomen läggs.
Bakgrund
Ungdomsåren är en omstörtande tid i
en människas liv. Ungdomarna blir mer
oberoende av föräldrarna och samtidigt
mer beroende av jämnåriga. Förmågan
att självständigt fatta beslut utvecklas
avsevärt under tonåren, till exempel gällande riskbedömning, förmågan att se
framåt och att väga alternativ mot varandra.
Att insjukna i en kronisk sjukdom innebär en rad psykosociala konsekvenser.
Samspelet mellan risk- och skyddsfaktorer har en stor betydelse för hur familjen
hanterar sjukdomen. Även tidigare upplevda påfrestningar samt barnets ålder,
inneboende resurser och personlighetsdrag spelar roll i stresshanteringen. Genom förståelse av att ovanstående problem ger varierande utfall hos olika familjer tydliggörs att det är en komplex
situation och ett unikt fall hos varje individ och familj.
Insjuknandet i DM1 sker oftast i förpuberteten, en period i livet då det händer
mycket i kroppen. Ungdomar försöker
hitta egna sätt att leva genom att experimentera och testa gränser. De jämför
sig mycket med andra och upplever det
ofta som jobbigt att vara annorlunda.
Många diabetesrelaterade uppgifter kan
påverka frigörandeprocessen och samspelet med jämnåriga. Frigörandeprocessen kan ofta manifestera sig genom
att diabetikern avstår god diabetesvård.
Sjukdomen konkurrerar med många
andra saker såsom att skapa en identitet,
att förälska sig och att kunna göra det
som kamraterna gör. Föräldrar spelar en
viktig roll men kan också komma att ses
som ”övervakare” och det kan vara påfrestande för den unge att ständigt känna
sig värderad och ifrågasatt gällande sjukdomen.
Problemformulering
Som ungdom finns många utmaningar
att hantera och att ha DM1 kan vara
svårt. Under ungdomstiden kan det därför vara extra problematiskt att utföra
egenvård i syfte att uppnå god adherence (följsamhet). För att som sjukvårdspersonal kunna främja god egenvård och därmed bättre hälsa hos ungdomar är det viktigt att förstå de faktorer
som påverkar adherence vid DM1.
Syfte och metod
Syftet med studien var att beskriva faktorer som påverkar adherence hos
ungdomar med DM1. För att kunna besvara studiens syfte utfördes en litteraturstudie med beskrivande design.
Resultat
Ansvarsfördelning
Den optimala ansvarsfördelningen är
den uttalade där föräldrar och barn har
pratat igenom vem som ska göra vad.
Ungdomar som missat många bolusdoser har ofta inte tänkt på vem som har
ansvaret för sjukdomen. Förmåga till
eget ansvar hos ungdomar kan både
minska och öka beroende av aktuella
förutsättningar, vilket gör att det är viktigt
att föräldrarna är följsamma. När ungdomar har större ansvar men lägre stöd
från familjen blir adherence lägre. Tjat
från föräldrar har dock en negativ effekt,
och kan minska ungdomars motivation
till egenvård. Att båda föräldrarna ständigt är involverade kan anses påfrestande, varför det är positivt att föräldrarna
fördelar ansvaret.
Stöd
Uppmuntran och tilltro från föräldrarna
ökar ungdomars trygghet. Det är viktigt
att få visa att man själv kan hantera sin
sjukdom. En faktor för god adherence är
stark självkänsla och stöd från diabetesteamet. Brist på kunskap om DM1 och
kostrekommendationer minskar förmågan att ta fullt ansvar för sjukdomen. Att
av vårdpersonal få information och hjälp
till att tänka rationellt kring nutrition ökar
känsla av självständighet och förmåga till
egenvård. Professionella råd som inte
överensstämmer med ungdomarnas
livssituation gör det svårare att ha god
adherence.
Sjukdomsduration
Att ha haft DM1 längre och att vara en
äldre ungdom ger lägre sannolikhet för
god adherence och metabol kontroll.
Flickor med långvarig sjukdomsduration
visar sig uppleva betydligt lägre stöd från
vården vad gäller nutrition än pojkar i
19
C-UPPSATS
samma situation. Dessa flickor har betydligt sämre kosthållning än pojkar och
svårigheter med nutrition ökar med
sjukdomsdurationen snarare än med åldern.
Nutritionsproblematik
Det förekommer att ungdomar över- eller underdoserar insulin. I en undersökning uppgav en knapp tredjedel att de
medvetet feldoserat insulin. Av dessa var
69 % flickor. Det var ungefär lika vanligt
att över- som att underdosera insulinet.
49 % av de som medvetet gav sig högre
doser än rekommenderat gjorde det på
grund av viljan att hetsäta och 15.5 %
rapporterade att de tog mindre insulin
än rekommenderat för att gå ner i vikt.
Depressiva symtom och oro
Depressiva symptom kan associeras
med lägre frekvens av blodsockerkontroll. Även oro kan påverka frekvensen
av blodsockerkontroller negativt. Oro
för hypoglykemi kan vara en orsak till
underdosering men det sker också i
självskadesyfte eller vid självmordstankar.
Överdosering kan bero på självskadebeteende och vid självmordstankar, att få
uppmärksamhet eller känslan av att vara
hög av hypoglykemi.
Kamraters betydelse
Oro i sociala situationer eller att vara
obekväm i nya situationer kan framförallt
hos pojkar leda till sämre matvanor och
lägre adherence till insulininjektioner.
Underlåtenhet till att ta insulin kan ofta
bero på en önskan om att dölja sin sjukdom för jämnåriga. Diabetesrelaterad
mobbning kan leda till sämre egenvård
och framför allt till lägre adherence av
blodsockerkontroller och nutrition.
Känslomässig stöttning från kamrater gör
det lättare för tonåringar att integrera sin
diabetes i vardagen.
Kognitiva och känslomässiga förmågor
Förmågor som kognitiv flexibilitet, förmåga till uppmärksamhet, målsättning
och känslostyrning har en signifikant påverkan på adherence hos framförallt
pojkar. Ungdomar med beteendestörningar har visat sig ha större risk för låg
adherence. God motivation och rutiner
i vardagen är en viktig faktor för att
kunna hantera sin diabetes på ett bra
sätt. Att själv känna att man har kontroll
över sin diabetes ökar motivationen.
Ungdomar med motivation och tilltro till
den egna förmågan har bättre egenvård
gällande nutrition.
Resultatdiskussion
Tydlig ansvarsfördelning kan vara svår att
upprätthålla i och med den ambivalenta
fas som både ungdomar och föräldrar
befinner sig i då ungdomarna frigör sig
från föräldrarna. Mamman beskrivs i
princip alltid vara den primära vårdgivaren, dock fungerar diabetesvården bäst
när båda föräldrarna är engagerade.
Även vid skilsmässa är det viktigt att
föräldrarna får samma information från
början och samarbetar kring barnets diabetes. Kan det finnas tillfällen då en utomstående part kan behöva hjälpa till
med ansvarsfördelningen?
För referenser: Faktorer som påverkar
adherence hos ungdomar med diabetes
mellitus typ 1
Artikeln finns tillgänglig på
www.uppsatser.se
Direktlänk: http://oru.diva-portal.org/
smash/record.jsf?pid=diva2:627703
15 % av svenska elever är inblandade i
någon form av mobbing något så när
regelbundet och depression blir allt vanligare hos ungdomar. Stöd och reaktioner från kamrater är en viktig faktor för
ungdomars adherence. För en ung människa som ska forma sin identitet kan det
vara svårt att tvingas på beteenden som
får henne att särskilja sig från gruppen.
Flickor hade svårare att följa kostföreskrifter än pojkar vilket förmodligen beror på att fler flickor än pojkar är drabbade av ätstörningar. Anmärkningsvärt är
att de upplevde ett betydligt lägre stöd
från vården. Flickor med DM1 har ökad
prevalens av störningar i sitt ätbeteende
jämfört med icke-diabetiker vilket tyder
på att restriktioner kring nutrition kunna
trigga tankar kring kroppen. Hetsätning
kan också ha ett samband med svängande blodsocker då både hypo- och
hyperglykemi kan öka aptiten. Inom diabetesvården informeras det vanligen om
den normala kosthållningen och att en
diabetiker ska äta samma kost som en
fullt frisk ungdom.
Frågan är om vårdnadsgivare verkligen
diskuterar med ungdomarna om deras
individuella kostvanor. Görs en riktig
kostanamnes och uppdateras den regelbundet? Det kan kanske inte förväntas
att en ung människa själv ska ta upp den
här typen av problematik självmant.
Konklusion
Flertalet faktorer påverkar ungdomars
adherence vid DM1. Det framkommer
att stöd är viktigt för en människa och att
en god egenvård kan hjälpa ungdomar
med DM1. Ett gott stöd kan ge ungdomar med DM1 möjlighet att hantera sin
sjukdom och öka förmågan till adherence.
Anna-Sara Törnquist, barnsjuksköterska,
skolsköterska
Barn- och ungdomsmedicin Centralsjukhuset, Karlstad
Rudsskolan, Karlstad
[email protected]
Tommy de la Rosée, barnsjuksköterska,
skolsköterska
Färjestadsskolan, Karlstad
Friskolan Vivamus, Karlstad
Friskolan Stellatus, Karlstad
[email protected]
Britt-Marie Carlssons Minnesfondfond
2014 betalar vi ut fondpengar för första gången efter
att det juridiska retts ut. Stipendium betalas ut till ett
projekt som gagnar unga diabetiker. Styrelsen för
SFSD har också tagit beslut att ansökningar kan inkomma under hela året men först vid årets sista styrelsemöte fattas beslut om vilken ansökan som ska
premieras. Följande projekt får 10 000 kr i år:
"I Sverige finns det uppskattningsvis 50 000 personer med diabetes typ 1 och 350 000 – 400 000 behandlade personer med diabetes typ 2. Ca 200 000 personer kan ha sjukdomen utan att veta om det!
Det är en sjukdom som ökar I Sverige och ett behov av ett socialt nätverk kan vara en del I processen
att acceptera och hantera sin sjukdom.
2011 startades Facebookgruppen Bolla diabetestankar av Linda Gustavsson.
Engagemanget i gruppen och behovet av att träffas i verkligheten var stor och den första Bollakonferensen hölls 2013. Sedan dess har medlemskapet ökat markant! Efter förra årets succé så är det för
oss givet att anordna ännu en Bollakonferens 2015.
Bolla Diabetestankar 2012 400 medlemmar
Konferens 2013 35 deltagare
Konferens 2014 58 deltagare
Konferens 2015 ?
Vi konferensvärdinnor är alla medlemmar i Svenska Diabetesförbundet och engagerade i våra lokala
föreningar. Linda och Josefin är med i styrelsen i Diabetesföreningen Katrineholm m.o! Vi brinner lite
extra för att fånga upp den lite yngre generationen och hoppas kunna genomföra denna konferens för
att ännu en gång befästa Katrineholm på kartan inom diabetesvärlden! Projektet med Bolla-konferensen
är landsöverskridande där arrangörerna kommer ifrån Göteborg, Västerås, Flen, Katrineholm samt
Drammen (Norge).
Nu har vi valt att anordna ännu en konferens 1-3 MAJ 2015. Lokal är redan bokad då förra årets konferens blev succe så vi kommer att vara på Stadshotellet då vi har ett fint samarbete med dom sedan
förra året.
Världsdiabetesdagen firas den 14 november och temat för i år är mat och hälsa. Vi tänker låta detta
ämnet genomsyra våran konferens 2015. Ett ämne som berör dom flesta men som för oss med diabetes
betyder extra mycket. Många har ett destruktivt beteende kring mat och dess påverkan på blodsockret.
Vi är alla olika med våran sjukdom som är väldigt individuellt. Man ska leva inom ramen vi får av vården
men hamnar ofta utanför den. Så hur ska vi kunna leva väl och må bra inom våran egen ram?
Av önskemål från förra årets deltagare så kommer vi att ha en 3-dagarskonferens. På fredagen startar
vi med en samtalsgrupp under ledning av sjukhuspräst Anna Larsson som även är vice ordf i Katrineholms diabetesförening. I gruppen så ser man att psykisk ohälsa och mat-frågor genomsyrar många
inlägg därför har vi valt temat; ”LEV VÄL- MÅ BRA.” vilket innebär att vi kommer lägga fokus på hantering av tex stress. Hur lär man sig att tyda signaler för högt/lågt blodsocker. Kan man urskilja dessa
symtom när det är tufft och stressigt? Hur påverkar tex stress och olika sorters mat blodsockret? Vad
bör man träna för att minska stress och samtidigt ha ett stabilt blodsocker.
För att kunna genomföra detta behöver vi ekonomisk hjälp för att kunna locka hit bra föreläsare och att
göra helgen minnesvärd för den som väljer att komma till Katrineholm denna helg. Vi hoppas att just Ni
vill vara med och stötta denna one of a kind konferens. Vi anser att det är mycket viktigt att fånga upp
den lite yngre generationen och med hjälp av denna konferens kan vi alla ses på en neutral plats där vi
kan lägga fokus på att få må så bra som möjligt. Och vi har märkt att den enskilda individen mår mycket bättre när man får en chans att träffa andra i samma situation."
Gåvor till fonden mottages tacksamt.
Styrelsen SFSD
PG nr: 516-3837
21
Kolhydraträkning som en ny
behandlingsmetod
Sjuksköterskors upplevelser av att ha genomför t kolhydraträkning som en ny behandlingsmetod vid diabetes typ 1.
Diabetes är en av de mest ökande sjukdomarna i världen
och framför allt i Sverige. Prevalensen världen över förväntas öka till 64 miljoner år 2030. Okontrollerad diabetes typ
1 kan leda till en rad olika komplikationer. Kosten har stor
betydelse för behandlingen av diabetes typ 1. Insulinet är
grunden för hela diabetesbehandlingen (Socialstyrelsen,
2010).
Bakgrund
För att kunna dosera insulinet behöver en
person med diabetes ha goda kunskaper
om hur kosten påverkar blodsockret. Historiskt sett har personer med diabetes haft
stora kostbegränsningar, men nuförtiden
kan de äta nästan vad de vill. Däremot
krävs det en noggrann koll på vad de får i
sig för att få en jämnare blodsockernivå
(Hanås, 2004). Att veta näringsinnehållet i
kosten hjälper patienterna att lättare kunna
anpassa måltidsdoserna för att kunna hålla
en jämn blodsockernivå. Kolhydrater har
störst påverkan på blodglukosnivån har
kolhydrater, och kolhydraträkning ger patienterna ett bättre verktyg för hur de ska
räkna ut sin måltidsinsulindos. Då författarna arbetar på diabetesklinik som genomfört kolhydratsräkning vid diabetesdebuten väcktes iden att undersöka hur vårdpersonalen upplevt denna implementering.
Syfte
Att beskriva sjuksköterskors upplevelse
vid genomföring av kolhydraträkning på
vårdavdelning som en ny behandlingsmetod vid diabetes typ 1.
Metod
Design: Kvalitativ intervjustudie. Intervjuerna spelades in, transkriberades och
analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Urval: Tre grundutbildade samt två
specialistutbildade sjuksköterskor (barnsjuksköterskor) med erfarenhet mellan
ett till tio år inom barndiabetes, där
sjuksköterskorna har jobbat med behandling av patienter med diabetes både
före och efter kolhydraträkningen.
Resultat
Sjuksköterskorna upplevde att kolhydratsräkning är effektivt och säkert eftersom
patienten får exakta insulinenheter för den
mängden mat som patienten äter i jämförelse med traditionell metod. Tidigare
ordinerade läkare en insulindos till maten,
som till viss del grundades på blodsockervärden dagen innan.Vissa dagar fick patienterna högt blodsocker och ibland lågt beroende på vad de hade ätit. Sjuksköterskorna beskriver att det är lätt att handskas med den nya metoden eftersom
patienterna får äta det de vill utan att vara
begränsade. De upplevde att kolhydratsräkning är en väldigt lätt och hanterbar
metod.Vidare upplevde de att patienterna
och föräldrar blir snabbare självständiga då
de tar mycket ansvar och är delaktiga och
involverade i behandlingen, och de större
barnen, från sju-åtta år och uppåt brukar
lära sig kolhydratsräkningen snabbt eftersom de går i skolan och kan matematiken.
Man tyckte att patienten och föräldrarna
fått en ökad förståelse för hur sjukdomen
fungerar, då de kan se sambandet mellan
maten och insulinet på ett annat sätt, vilket
ökar deras självständighet. Även personalens fokus kring mat och insulin har förtydligats. En del vårdare upplevde osäkerhet i
början och att de var tvungna att kontrollera en extra gång att de räknat rätt. För
de flesta låg osäkerheten i kvoträknandet
och rädsla för att förstå och hantera den
nya metoden på fel sätt. Metoden ökade
undersköterskans delaktighet i vården av
patienter med diabetes. Både familjer och
sjuksköterskor upplevde en ökad trygghet
med den nya metoden då de har tydliga
riktlinjer såsom tabeller och kvoter att
följa. Sjuksköterskorna berättar att metoden kräver lite mer tid framför allt i början
innan patienterna själva har börjat komma
in i tänket då vårdarna behövde förklara
för patienten och föräldrarna hur man ska
räkna. Dock upplevde de att patienternas
vårdtider förkortats, men att det var svårt
att veta om det berodde på själva metoden eller inte.Vidare menade vårdarna att
patienterna åkte hem mycket tidigare på
permission än vad de gjorde tidigare.
Slutsats
Syftet med den här studien var att belysa
sjuksköterskors upplevelse kring genomförandet av kolhydraträkning som ny behandlingsmetod vid diabetes Typ 1. Resultatet visar att sjuksköterskor upplever stor
fördel med den nya metoden. Det visade
sig att sjuksköterskorna hade fått ett effektivt verktyg som är lätt att handskas
med både för personalen och patienten.
Sjuksköterskorna var nöjda och uppskattade den nya metoden.
Eftersom metoden bidrar till ökad självständighet, är effektiv och säker, ökar förståelsen för samverkan mellan kost och
insulin, osäkerhet och rädsla bland sjuksköterskor vid införandet av metoden, ökar
delaktighet för undersköterskan, kortare
vårdtider. Det framkom att metoden är
tidskrävande, men detta upplevdes som
positivt bland sjuksköterskorna.
22
Omvårdnadsstipendium
För projekt eller fortbildning inom diabetesvården
Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård
utlyser stipendium för projekt eller for tbildning
inom diabetesvård. Stipendiet är avsett att delas ut
till en eller flera medlemmar för enskilt projekt eller for tbildning inom diabetesvård.
Beträffande ansökan för projekt gäller följande:
• Ansökan ska innehålla en tydlig beskrivning av det tänkta
eller genomförda projektet.
• Följande rubriker ska användas: bakgrund, syfte, metod, tidsplan, betydelse.
• Uppgifter om ansvarig diabetessjuksköterska samt annan
personal i teamet ska anges.
• Kostnadsbeskrivning
Beträffande ansökan för fortbildning gäller följande:
• Gäller inte högskoleutbildning.
• Beskrivning av vilken konferens som avses.
• Kostnadsbeskrivning
• Vid deltagande i nationella/internationella kongresser prioriteras personer
som deltar med egen poster.
Övrig information:
• Stipendiat måste ha varit medlem i SFSD i minst tre år.
• Den summa som fördelas utgörs av 40 000 SEK
Sista anmälningsdag är 28 februari 2015
Se även www.swenurse.se/diabetesnurse/
Välkommen med din ansökan!
Kontaktperson: Janeth Leksell, vetenskaplig sekreterare SFSD; [email protected]
23
Pedagogikstipendium
Patienter med diabetes fattar dagligen beslut om
hanteringen av sin sjukdom. I syfte att stödja och
motivera patientens egen förmåga att ta ansvar för
sin sjukdom och sina beslut, har olika modeller för
patientutbildning utvecklats och utvärderats. Vårdteamets pedagogiska kompetens är därför viktigt
att uppmärksamma.
För att stimulera till nya pedagogiska grepp inom Diabetesvården utlyser
Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård, med stöd av Lilly diabetes,
ett pedagogiskt stipendium på 30 000 SEK.
Stipendiet är avsett för en mottagning/vårdcentral som på ett strukturerat
och motiverande sätt arbetar med patientutbildning.
Vem kan söka?
Berättigad att söka är en eller flera diabetessjuksköterskor som arbetar inom
diabetesvården (primärvård, sjukhus, barn, kommun och vårdutbildningar).
Minst en av de sökande måste vara medlem i SFSD.
Ansökan ska innehålla:
1. Beskrivning av hur enheten arbetar med att utveckla och utvärdera patientutbildning.
2. Rapporten ska innehålla en kort bakgrund, syfte, tillvägagångssätt
(metod och resultat) samt avslutande diskussion.
3. Uppgifter om ansvarig diabetessjuksköterska samt annan personal i teamet ska anges.
Kontaktperson: Janeth Leksell, vetenskaplig sekreterare SFSD, [email protected]
24
Posterstipendium
Sjuksköterskor i diabetesvård genomför spännande
projekt för att förbättra diabetesvården. Det kan ske
som förbättringsarbete på den egna arbetsplatsen,
inom ramen för en uppsats eller som ett forskningsprojekt. Diabetessjuksköterskans kreativitet och
kompetens är därför viktigt att uppmärksamma.
För att stimulera projekt i Diabetesvården utlyser
Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård, med stöd
av Life scann, ett stipendium på 10 000 SEK.
Stipendiet är avsett för en eller flera diabetessjuksköterska/diabetessjuksköterskor.
Vem kan söka?
Berättigad att söka är en eller flera diabetessjuksköterskor som
arbetar inom diabetesvården (primärvård, sjukhus, barn, kommun och vårdutbildningar).
En sammanfattning (abstract) kort bakgrund, syfte, tillvägagångssätt
(metod och resultat) samt avslutande diskussion och eller kliniska implikationer.
Namn på författare och arbetsplats.
Kontaktperson: Janeth Leksell, vetenskaplig sekreterare SFSD; [email protected]
25
Stipendium för implementering
av nationella riktlinjer
Faktaruta 2
För att stimulera till arbetsmetoder för implementering av Nationella Diabetes riktlinjer utlyser
Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård,
med stöd av Novo Nordisk, ett stipendium på
30 000 SEK.
Implementering av de Nationella Diabetesriktlinjerna handlar om hur dessa riktlinjer
ska omvandlas till en vardag i vården och förbättra och kvalitetssäkra vården för
den enskilde patienten med diabetes. Ledstjärnan för riktlinjerna är att erbjuda
patienten en god och likvärdig vård oberoende var i landet han/hon bor.
Det är välkänt från Nationella Diabetes Registret att den vård som erbjuds
varierar i landet. De evidensbaserade nationella riktlinjerna liksom uppföljning
med nationella registret syftar ytterst till att vården ska vara jämlik oavsett var i
landet man är bosatt. Stipendiet är avsett för en mottagning/vårdcentral som på ett
strukturerat och innovativt sätt arbetar med införande av Nationella Diabetes Riktlinjer.
Vem kan söka?
Berättigad att söka är en eller flera diabetessjuksköterskor som arbetar inom
diabetesvården (primärvård, sjukhus, barn, kommun och vårdutbildningar).
1. Beskrivning av hur enheten arbetar med att implementera Nationella diabetesriktlinjer.
2. Rapporten ska innehålla en kort bakgrund, syfte, tillvägagångssätt
(metod och om möjligt resultat) samt avslutande diskussion.
3. Uppgifter om ansvarig diabetessjuksköterska samt annan personal i teamet ska anges.
Kontaktperson: Janeth Leksell, vetenskaplig sekreterare SFSD, [email protected]
26
Diabetessjuksköterskor gör
skillnad!
Ny metaanalys visar att diabetessjuksköterskor gör skillnad!
Annals of Internal Medicine, Review.
Effects of Nurse-Managed Protocols in the Outpatient Management of Adults With Chronic Conditions A Systematic
Review and Meta-analysis Ryan J. Shaw, PhD, RN; Jennifer R.
McDuffie, PhD; Cristina C. Hendrix, DNS, NP; Alison Edie,
DNP, FNP; Linda Lindsey-Davis, PhD, RN; Avishek Nagi, MS;
Andrzej S. Kosinski, PhD; and John W. Williams Jr., MD, MHSc
Ann Intern Med. 2014;161:113-121. doi:10.7326/M13-2567
"Nurse-managed protocols in the studies we examined had a consistently
positive effect on chronically ill patients.
Hemoglobin A1c levels decreased by
approximately 0.4% (moderate strength
of evidence [SOE]). Systolic and dia- stolic BP decreased by 4 mm Hg and 2 mm
Hg, respec- tively (moderate SOE). Total
cholesterol levels decreased by 0.24
mmol/L (9.37 mg/dL), and low-density
lipopro- tein cholesterol levels decreased by 0.31 mmol/L (12.07 mg/dL)
(low SOE).
Important differences were found in
treatment effects across studies for most
outcomes. Sub- group analyses explained little of this variability and showed
differences only for effects on HbA1c
level between non–U.S.-based and U.S.based studies.
Effects of nurse- managed protocols on
lifestyle changes and medication adherence were reported infrequently, but
when reported, they showed an overall
pattern of small positive effects (low
SOE)"
Slutsatsen visade att med sjuksköterskestyrda protokoll förbättras vården av
personer med livslånga sjukdomar som
ex diabetes, i ett flertal medicinska parametrar. Med protokoll menas att sjuksköterskor har arbetat på ett systematiskt sätt med evidensbaserade metoder.
Därtill har sjuksköterskorna titrerat läkemedelsdoser
Studien är en så kallad metaanalys som
innebär att författarna har granskat
2954 studier, i metaanalysen ingår 18
studier inkluderande 23 004 patienter.
Den är mycket välgjord och väl värd att
läsas.
Läs artikeln, jättebra att använda som
argument i mötet med tjänstemän.
Sjuksköterskor gör skillnad.
Vid pennan Janeth Leksell
28
Välkommen till SFSD´s
Symposium 2015!
Årsmöte
Två dagar med många intressanta föreläsningar,
företagspresentationer, mingel och nätverkande.
SFSD´s årsmöte kommer att äga rum 16 april
2015 kl 15:15-16:00 på Norra Latin i Stockholm
Ordinarie pris för deltagande är 4 400:-, men
som medlem i SFSD (medlemskap senast
141231) betalar du endast 2 900:-. I priset ingår
symposiet, lunch och fika båda dagarna samt
symposiemiddagen.
Alla medlemmar har motionsrätt.
Tid: 16 april 09:30 - 17 april 15:00
Plats: Norra Latin Stockholm
Anmälan via hemsidan:
http://www.swenurse .se/Sektioner-ochNatverk/Svensk-forening-for-sjukskoterskor-iDiabetesvard-SFSD/Kalendarium/SFSDsSymposium-2014/
Motioner skall vara styrelsen tillhanda sex
veckor innan årsmötet.
Dagordning, valberedningens förslag, motioner
och styrelsens förslag kommer att finnas tillgängliga för medlemmarna senast två veckor
före årsmötet på hemsidan:
KALENDARIET 2015
EASD
Diabetes tecnology
10-11 februari 2015
Düsseldorf, Tyskland
www.easd.org
ATTD
18-21 februari 2015
Paris, Frankrike
www.attd.kenes.com
SYMPOSIUM
16.17 april 2015
Norra Latin kongresscenter
Stockholm Sverige
SFSD VÅRMÖTE
7-8 maj 2015
Örebro, Sverige
www.sfsdmoten.org
FEND
11-12 September 2015
Stockholm, Sverige
www.fend.org
EASD
14-18 September 2015
Stockholm, Sverige
www.easd.org
ISPAD
7-10 Oktober 2015
Brisbane, Australien
www.ispad.org
HND SYMPOSIUM
7-9 Oktober 2015
Stockholm Waterfront
www.hnd-symposium.se
MEDICINSKA RIKSSTÄMMAN
3-4 December 2015
Stockholm Waterfront
www.sls.se
Symposium 2015
Symposium 2015
Torsdag 16 april
08:00-10:00
Registrering – kaffe - besök hos utställare
10:00-10:30
Inledningsanförande
Specialistssjuksköterskeprogram
Ingela Bredenberg
Janeth Leksell
10:30-12:00
Adolescens
Kristina Berg Kelly
12:00-13:30
LUNCH – besök hos utställarna
13:30-14:00
Posterpresentationer
Janeth Leksell
Aulan
14:00-14:30
Nya Nationella Riktlinjer för Diabetesvård
Kaija Seijbolt
Aulan
14:30-15:15
Kaffe – besök hos utställarna
15:15-16:00
Årsmöte
16:00 – 17:00
Parallella
Föreläsningar
16:00 – 17:00
Parallella
Föreläsningar
19:00-24:00
Aulan
Aulan
Träningsläger Selma Spa
Stig Mattsson
Aulan/
musiksal
Implementering av Nationella riktlinjer för
Diabetesvård - Handlingsplan
Eva Thors Adolfsson
Anna Garmo,
Birgitta Göthman
Aulan/
musiksal
Gemensam middag
Fredag 17 april
08:30-09:15
Rapportering av olyckor och tillbud med
medicinsktekniska produkter
Läkemedelsverket
Aulan
09:15-10:00
Ökad diabetesrisk hos barn till invandrare
Ulf Söderström
Aulan
10:00-10:30
KAFFE besök hos utställarna
10:30-11:00
Posterpresentation
Janeth Leksell
Aulan
11:00-12:30
Löpsedlar
NDR, SWEDIABKIDS, KAS
Per Samuelsson
Lena Hanberger
Aulan
12:30-14:00
Lunch – besök hos utställarna
14:15-15:30
Mångfald 2.0 - what you see is NOT what you get!
Edna Eriksson
Aulan
15:30-16:00
Avslutning
Ordförande
Aulan
30
Nyhetsbrev, December 2014
Nyhetsbrev, December 2014
Det har hänt mycket under 2014 och mer är på gång:
Det har hänt mycket under 2014 och mer är på gång:
Knappen är vårt gemensamma verktyg för att ta fram statistik för den
egna enheten och kunna jämföra med ditt landsting och riket. Du hittar
Knappen på www.ndr.nu/knappen eller via vår hemsida. Vi tackar för
Knappen är vårt gemensamma verktyg för att ta fram statistik för den
all respons under året och vi märker att fler och fler upptäckt hur lätt
egna enheten och kunna jämföra med ditt landsting och riket. Du hittar
det är att få en bra bild av hur den egna mottagningen/kliniken ligger
Knappen på www.ndr.nu/knappen eller via vår hemsida. Vi tackar för
till i sina diabetesresultat. Knappen är öppen för alla och vi får ha
all respons under året och vi märker att fler och fler upptäckt hur lätt
beredskap för frågor från olika håll.
det är att få en bra bild av hur den egna mottagningen/kliniken ligger
till i sina diabetesresultat. Knappen är öppen för alla och vi får ha
beredskap för frågor från olika håll.
Många medicinkliniker har kommit igång med att skriva in uppgifter
om insulinpumparna i registret. Vi kommer att få en fantastisk
möjlighet att utvärdera hur pumpbehandlingen fungerar i Sverige tack
Många medicinkliniker har kommit igång med att skriva in uppgifter
vare era insatser. Tveka inte att höra av er om ni behöver hjälp med
om insulinpumparna i registret. Vi kommer att få en fantastisk
registreringen.
möjlighet att utvärdera hur pumpbehandlingen fungerar i Sverige tack
vare era insatser. Tveka inte att höra av er om ni behöver hjälp med
registreringen.
NDRs Riskmotorer har kommit att användas alltmer och med stöd av
dessa kan man beräkna 5-årsrisken att drabbas av hjärt-/kärlsjukdom.
Riskmotorerna hittar du på www.ndr.nu/risk. Vi har fått frågan om det
NDRs Riskmotorer har kommit att användas alltmer och med stöd av
finns möjlighet att återföra riskbedömningen till patientjournaler ute
dessa kan man beräkna 5-årsrisken att drabbas av hjärt-/kärlsjukdom.
på klinikerna. Detta möter inga tekniska hinder från NDRs sida men
Riskmotorerna hittar du på www.ndr.nu/risk. Vi har fått frågan om det
ännu är inte något av journalsystemen anpassat för det. En annan
finns möjlighet att återföra riskbedömningen till patientjournaler ute
möjlighet är att vi gör en individuell riskbedömning baserat på tidigare
på klinikerna. Detta möter inga tekniska hinder från NDRs sida men
data och lägger den i patientens diabetesprofil på hemsidan.
ännu är inte något av journalsystemen anpassat för det. En annan
möjlighet är att vi gör en individuell riskbedömning baserat på tidigare
data och lägger den i patientens diabetesprofil på hemsidan.
För dig som registrerar patienterna online så vill vi informera om att
NDR-formuläret nu kommer att förenklas. Vi avser att ta bort uppgift
om läkemedelsnamn kopplat till frågorna om diabetes-, blodtryck- och
För dig som registrerar patienterna online så vill vi informera om att
lipidbehandling och vi kommer inte längre att efterfråga lab-värden
NDR-formuläret nu kommer att förenklas. Vi avser att ta bort uppgift
kopplade till frågan om mikroalbuminuri.
om läkemedelsnamn kopplat till frågorna om diabetes-, blodtryck- och
lipidbehandling och vi kommer inte längre att efterfråga lab-värden
kopplade till frågan om mikroalbuminuri.
Enkät till
dig som
Enkät
tillhar
Enkät
till
diabetes
dig som har
dig som har
diabetes
diabetes
2015
2015
2015
14
14
14
Januari
Januari
Januari
Patientrapporterade utfallsmått (PROM) i NDR blir snart en verklighet.
För
att testa enkäten utfallsmått
kommer vi (PROM)
att underi NDR
början
2015ensända
ut den
Patientrapporterade
bliravsnart
verklighet.
Patientrapporterade
utfallsmått
(PROM)
i
NDR
blir
snart
en
verklighet.
till 1600
personer
medkommer
diabetes
det kan
händaavatt
någon
av just
För
att testa
enkäten
vi och
att under
början
2015
sända
ut den
För
att
testa
enkäten
kommer
vi
att
under
början
av
2015
sända
ut den
dina
patienter
har med
blivitdiabetes
slumpvisoch
utvald
i denna
pilotenkät.
till 1600
personer
det att
kandelta
hända
att någon
av just
till 1600 personer med diabetes och det kan hända att någon av just
dina patienter har blivit slumpvis utvald att delta i denna pilotenkät.
dina patienter har blivit slumpvis utvald att delta i denna pilotenkät.
Tänk på att vi stänger databasen för det gångna året den 14 januari
2015.
Har
som ännu
integångna
rapporterats
så14
harjanuari
du några
Tänk på
attduvipatientbesök
stänger databasen
för det
året den
Tänk
på
att
vi
stänger
databasen
för
det
gångna
året
den
14
januari
veckor
på dig
att få in dessasom
i registret.
Omrapporterats
du registrerar
2015. Har
du patientbesök
ännu inte
så besök
har dui några
2015. Har du
patientbesök
som ännu på
inte
rapporterats
såbesöksdatum
har du några
efterhand
i
NDR
var
då
uppmärksam
att
ändra
till
rätt
veckor på dig att få in dessa i registret. Om du registrerar besök i
veckor
på
dig
att
få
in
dessa
i
registret.
Om
du
registrerar
besök
i
iefterhand
NDR-formuläret.
i NDR var då uppmärksam på att ändra till rätt besöksdatum
efterhand i NDR var då uppmärksam på att ändra till rätt besöksdatum
i NDR-formuläret.
i NDR-formuläret.
Sist men inte minst vill vi passa på och berätta att något stort är på
gång.
Vårinte
hemsida,
beskrivs
lite blek
och omodern,
Sist
men
minst som
vill viofta
passa
på ochsom
berätta
att något
stort är på
Sist
men under
inte minst
villav
vi passa
påförändras
och berätta
att
något
stort
kommer
början
året
att
helt
och
hållet
för är
attpå
bli
gång. Vår hemsida, som ofta beskrivs som lite blek och omodern,
gång.
Vår
hemsida,
som
ofta
beskrivs
som
lite
blek
och
omodern,
mer
tillgänglig
informativ.
I samband
med
vi går
över
kommer
underoch
början
av året att
förändras
heltattoch
hållet
förtill
attnybli
kommer
under
början
av året
att
förändras
helt och hållet
försom
att bli
teknik
så
kommer
det
att
ställa
högre
säkerhetskrav.
För
dig
mer tillgänglig och informativ. I samband med att vi går över till ny
mer
tillgänglig
och informativ.
I samband
med
att vi
går över
till ny
användare
kommer
detattattställa
innebära
du
måste
koppla
dittsom
teknik så kommer
det
högreatt
säkerhetskrav.
För dig
teknik
så kommer
att ställaHar
högre
säkerhetskrav.
Förkopplar
dig somditt
tjänstekort
till ditt det
NDR-konto.
duatt
frågor
om hur
du
användare
kommer
det att innebära
du måste
koppla
ditt
användare
kommer
det
att
innebära
att
du
måste
koppla
ditt
tjänstekort
så
hittar
du
information
om
detta
på
hemsidan
eller ditt
så
tjänstekort till ditt NDR-konto. Har du frågor om hur du kopplar
tjänstekort
till
ditt
NDR-konto.
Har
du
frågor
om
hur
du
kopplar
ditt
kontaktar
support
på telefon:om
010detta
- 441på
29hemsidan
29.
tjänstekortdu
såvår
hittar
du information
eller så
tjänstekort så hittar du information om detta på hemsidan eller så
kontaktar du vår support på telefon: 010 - 441 29 29.
kontaktar du vår support på telefon: 010 - 441 29 29.
www.diabetes/ungdiabetes
31
32
FORSKNINGSNYTT FRÅN DIABETESPORTALEN
Nytt Metabolt centrum
Med Metabolt centrum tar Region Skåne och Lunds universitet ett helhetsgrepp om diabetes och dess följdsjukdomar.
Centret knyter samman världsledande forskning, utbildning,
näringsliv och hälso- och sjukvård. Tillsammans ska man utveckla världens bästa diabetesvård, för patienter i regionen
men också nationellt och internationellt.
Med Metabolt centrum tar Region Skåne och Lunds universitet ett helhetsgrepp om diabetes och dess följdsjukdomar. Centret knyter samman världsledande forskning, utbildning, näringsliv
och hälso- och sjukvård. Tillsammans ska
man utveckla världens bästa diabetesvård, för patienter i regionen men också
nationellt och internationellt.
Metabolt centrum är ett svar på den
enorma utmaning som metabola sjukdomar utgör för samhället. Diabetes är en
av våra största folksjukdomar som orsakar stort lidande för ett kraftigt ökande
antal människor, men också skenande
kostnader för deras vård.
- För patienter kommer Metabolt centrum att innebära bästa möjliga förutsättningar för diabetesvård i värdsklass. Inte
bara på själva centret utan genom en
kompetenshöjning av vårdpersonal i
hela regionen och säkerligen även nationellt och internationellt, säger Jonas
Rastad, regiondirektör i Region Skåne.
Skåne redan i framkant
Skapandet av ett Metabolt centrum ska
maximera den vetenskapliga kvaliteten
och skapa grogrund för innovationer
genom att sammanföra hälso- och sjukvård med näringsliv och forskning.
- Lunds universitet och Region Skåne
ligger redan idag i framkant forskningsoch vårdmässigt inom diabetes. För att
bli ännu starkare behöver vi samordna
våra verksamheter ännu bättre, förbättra
infrastruktur, rekrytera nya medarbetare
och förbättra förutsättningarna för dem
som finns på plats, säger Hindrik Mulder,
professor vid Lunds universitet och styrgruppsordförande för Metabolt centrum.
Diabetesvårdcentraler startar under våren.
Centrets vetenskapliga del kommer inledningsvis att utgå från CRC:s (Clinical
Research Centers) lokaler på SUS Malmö.
Redan under våren kommer satsningen
att märkas för patienter genom att specialister i diabetesmedicin startar mottagnings- och konsultverksamhet på fem
vårdcentraler; Kroksbäck, Södervärn och
Granen i Malmö, Södertull i Lund och
Kärråkra i Eslöv.
Diabetesvårdcentralerna tar emot patienter från Region Skånes övriga vårdcentraler i området. På så sätt stärks
samarbetet mellan patientens allmänläkare, diabetessköterska och diabetesläkare. Brett samarbete
ger innovationspotential
Metabolt centrum bildas av Region Skåne och Medicinska fakulteten vid Lunds
universitet i nära samarbete med näringslivet i regionen. Centret finansieras
av fonder och finansieringsprogram för
forskning och innovation samt av Region
Skåne och Lunds universitet.
Henrik Brorsson från Novo Nordisk är
representant för näringslivet i styrgruppen för Metabolt centrum:
- Bildandet av en väl fungerande struktur
ökar kunskapen om hur de skånska patienterna mår i sin diabetes. Det ger
möjlighet till förbättrad medicinsk kvalitet samtidigt som unika möjligheter skapas för forskning i alla stadier. Genom
bättre möjlighet till kliniska studier utvecklas ny evidens som kan hjälpa många
personer med diabetes, i och utanför
regionen.
Novo Nordisk ser ett stort värde i
denna utveckling och är övertygade om
att rätt förutsättningar för att skapa något unikt med detta metabola centrum
finns i Sverige, och inte minst i Region
Skåne.
Vad innebär
Metabolt centrum för patienten?
Här ges några fiktiva men helt realistiska
exempel på vad Metabolt centrum
skulle kunna betyda för patienter:
Greger, 17 år, har en äldre bror som tre
år tidigare fick diabetes. Brodern har
ännu inte behövt insulinbehandling för
sin sjukdom. Gregers mamma har också
diabetes. De senaste veckorna har Greger känt sig hängig och bokat tid på sin
vårdcentral för undersökning. Distriktsläkaren misstänker diabetes, vilket bekräftas av att
33
FORSKNINGSNYTT FRÅN DIABETESPORTALEN
Greger har socker i urinen och ett förhöjt blodglukosvärde. Vid internutbildning på vårdcentralen med specialister
från Metabolt centrum har ovanliga
ärftliga former av diabetes diskuterats.
Distriktsläkaren tog därför ett extra
blodprov på Greger, som skickas in till
Metabolt Centrum för gendiagnostik.
Provet visar att Greger har MODY2, en
ärftlig form av diabetes som är mycket
lindrigare än vanlig diabetes. Prover tas
också från Gregers mamma och båda
bröder. Lillebror Nils saknar sjukdomsanlaget medan Greger, hans storebror och
mamman är bärare.
De informeras om att de har en lindrig
typ av diabetes. Risken för att utveckla
komplikationer är liten och sjukdomen
kan behandlas med kost, motion och
tabletter medan insulinbehandling sällan
behövs.
Bengt, 57 år, har haft typ 2 diabetes i 10
år. Han får sin omvårdnad på vårdcentralen i Eslöv. Bengt gav vid diagnostillfället
distriktsläkaren tillåtelse att inkludera
honom i en studie som omfattar alla
patienter i Skåne som insjuknar i diabetes – ANDiS (Alla nya diabetiker i Skåne).
Bl.a. lämnas lite blod för att gendiagnostik
skall kunna utföras. Bengt blir kontaktad
av Metabolt centrum. Man berättar att
Bengt har en genvariant som forskarna
tror kan ha betydelse för utveckling av
typ 2 diabetes. Bengt tackar ja till att
delta i en ny studie för att undersöka om
bärare av detta anlag kan ha särskild
nytta av en skräddarsydd, riktad behandling.
Agnes, 11 år, föddes med diabetes och
har haft insulinbehandling i hela sitt liv.
Detta innebär 5 injektioner per dygn och
lika många stick för att kontrollera blodsockret.
Vid ett seminarium på Metabolt centrum diskuteras nya rön om medfödd diabetes. Ett antal av dessa patienter har en
mutation i en gen som kodar för en
jonkanal i de insulin-producerande cellerna i bukspottkörteln.
Det leder till att insulin inte frisätts när
blodglukos stiger efter en måltid. Läkaren
på barnkliniken, som sköter Agnes diabetes, tar därför ett blodprov som skickas
till forskarkollegorna på Metabolt centrum, vilka sekvensbestämmer genen för
jonkanalen.
Det visar sig att Agnes har en mutation i
denna gen. Läkaren kallar Agnes och
hennes föräldrar till ett extra mottagningsbesök. Han kan ge dem den goda
nyheten att Agnes slipper insulin.
Hon kan reglera sitt blodglukos genom
att istället ta en tablett tre gånger om
dagen. Inga injektioner eller stick för att
mäta blodsockret behövs längre!
Medverkande vid presskonferensen:
Fredrik Löndahl Diabetesförbundet, Jonas Rastad regiondirektör, Anna-Lena
Hogerud (s) ordf hälso- och sjukvårdsnämnden, Hindrik Mulder professor
Lunds universitet, Henrik Brorsson, NovoNordisk och Gunilla WestergrenThorsson dekanus Medicinska fakulteten
Lunds univesitet.
Källa:
Pressmeddelande från Lunds universitet
Nyheter om
Nyheter om
diabetesforskning
diabetesforskning
diabetesportalen.se är en ny hemsida
från
Lunds universitetsärDiabetescentrum.
diabetesportalen.se
en ny hemsida
från Lunds universitets Diabetescentrum.
diabetesportalen.se vänder sig till alla
som
är intresserade avvänder
diabetesforskning.
diabetesportalen.se
sig till alla
som är intresserade av diabetesforskning.
Tonvikten ligger på populärvetenskapliga
Tonvikten
på populärvetenskapliga
artiklar
frånligger
forskningsfronten
och aktuartiklar
från forskningsfronten och aktuella
fördjupningsartiklar.
ella fördjupningsartiklar.
Du kan prenumerera
Dunyheter.
kan prenumerera
på
på nyheter.
Du kan fråga om
Du kan fråga om
diabetesforskning.
diabetesforskning.
Välkommen till
Välkommen till
www.diabetesportalen.se
www.diabetesportalen.se
34
Allt vanligare med hypoglykemier vid typ 2-diabetes
Under ett Sanofi-sponsrat symposium den 16 januari berättade Professor Brian Frier, Scotland, att hypoglykemier (lågt
blodsocker) hos personer med typ 2-diabetes är vanligare än
vad man tror. I en nyligen publicerad studie var frekvensen av
icke-allvarliga hypoglykemier 0,4-0,7 episoder/patient och
vecka1). Professor Frier visade även att ca 17 % av sjukhuskostnaderna hos äldre personer med typ 2-diabetes kan
kopplas till allvarliga hypoglykemier2).
Trots att hypoglykemier är ett stort problem för den enskilda individen och
samhället är de inte speciellt uppmärksammade hos personer med typ 2-diabetes i primärvården.
Orsaker till detta kan bl.a. vara att hypoglykemier främst associeras med typ
1-diabetes, patienter känner inte till
symptomen eller att vården inte frågar
patienten om de upplevt hypoglykemier.
I en enkätundersökning från Storbritannien svarade 76 % av patienterna med
diabetes (typ 1 och typ 2) att de aldrig
eller sällan informerar sjukvården om de
upplevda hypoglykemierna3.
Film om hypoglykemier
Sanofi har tillsammans med sjukvården
tagit fram en film som beskriver hypoglykemier från både individens och vårdens
perspektiv. Patienterna i filmen förklarar
hur de upplever hypoglykemier och hur
de påverkar deras vardagsliv.
I filmen uppmanar överläkare Erik Moberg sjukvården att fråga sina patienter
med diabetes om de upplevt hypoglykemier. Ta gärna del av filmen här: www.
insulin.se/Star tsida_insulin/Om-diabetes/Utbildning/
Om Sanofi
Sanofi är ett forskande hälso- och sjukvårdsföretag med stark europeisk bas.
God hälsa är en förutsättning för välfärd
och tillväxt. Sanofi i Sverige har ca 100
anställda fördelat på funktioner inom
kliniska studier, marknadsföring och information.
Huvuddelen av vår affärsverksamhet är
inriktad på marknaden för receptbelagda läkemedel med inriktning på fem
stora behandlingsområden: diabetes/
metabolism, kardiologi/trombos, onkologi, centrala nervsystemet och internmedicin. Sanofi är listat i Paris (EURONEXT: SAN) och i New York (NYSE:
SNY).
För information vänligen kontakta:
Medicinsk rådgivare
Sven-Olof Strömblad
Sanofi AB
070 777 36 02
[email protected]
1) = Östenson et al, Diabetic Med
2014;31:92-101
2) = Greco et al, Exp Clin Endocrinol
Diabetes 2010; 118:215-219
3) = Chubb et al, ISPOR 17th Annual
European Congress 2014, Amsterdam
BILDER I DETTA NR:
Märta Sjölander
Lena Insulander
Rosita Ilvered
Victoria Carter
Responstryck bildbank
M fl.
VAD MAN GÖR,
DE BRYR SIG OM
NÄR MAN GÖR DET
SER UT UNDER TIDEN.
OCH HUR DE
NOVOPEN® 5 KOMMER IHÅG*:
• Antal timmar sedan senaste injektion.1
• Antal enheter som senast injicerades.1
• Och den kan användas med alla våra insuliner.
NOVOPEN® ECHO HJÄLPER BARNEN ATT
KOMMA IHÅG*:
•
•
•
•
Antal timmar sedan senaste injektion.2
Antal enheter som senast injicerades.2
Den kan användas med alla våra insuliner.
Och den kan dosera med halva enheter.
Både NovoPen® 5 och NovoPen® Echo kan dessutom göras extra
personliga med snygga klisterdekorer som kan beställas via
Novo Nordisk Beställningsservice, telefon 0200-771810.
Referenser: 1. NovoPen® 5 bruksanvisning. 2. NovoPen® Echo bruksanvisning.
* Visar antal enheter och hur många timmar som gått sedan injektion de senaste 12 timmarna.
Novo Nordisk Scandinavia AB Box 50587 202 15 Malmö
Tel 040 38 89 00 www.novonordisk.com
01/2015 SE/NE/0115/0001
Våra flergångspennor för
insulin har personlighet.
36
D-UPPSATS
Kulturella och religiösa
skillnader
Sverige är ett mångkulturellt samhälle i ständig förvandling.
I ett mångkulturelllt samhälle träffar således diabetessjuksköterskan personer från andra länder med annan kultur,
annan religion och helt andra referensramar i tillvaron. Otillräcklig kunskap inom dessa viktiga områden, leder till att
patienten kanske inte får korrekt omvårdnad.
Författare: Maud Marklund
Examinator : Janeth Leksell
Inledning
Som yrkesverksam diabetessjuksköterska på en specialistmottagning i Stockholm, träffar jag nästan dagligen patienter
av utländsk härkomst. Hit hör personer,
som är både första- och andra generationens invandrare, men även anhöriginvandrare och asylsökande. Sverige är ett
mångkulturellt samhälle i ständig förvandling som ett led i den globala migrationen. Enligt Statistiska Centralbyrån,
SCB, låg antalet invandrare till Sverige vid
halvårsskiftet 2014 på 56440 personer.
17 % av invandringsgruppen bestod av
syriska medborgare. Fortfarande är återinvandrade svenskar en stor grupp och
ligger på andra plats, följda av statslösa
(personer utan pass, 8 av 10 födda i Syrien i redovisad statistik), Eritrea och
Somalia. År 2013 invandrade 15685
personer till Stockholm, vilket utgjorde
13.5 % av den totala invandringen till
Sverige, men endast 17,5 promille av
Stockholms totala folkmängd (SCB,
2014-10-26).
I ett mångkulturelllt samhälle träffar således diabetessjuksköterskan personer
från andra länder med annan kultur, annan religion och helt andra referensramar i tillvaron. Otillräcklig kunskap inom
dessa viktiga områden, leder till att patienten kanske inte får korrekt omvårdnad, men även att en säker vård på lika
villkor äventyras. Patientens delaktighet i
vården vid diabetes är oerhört viktig.
Information, rådgivning och omvårdnad
ska ges på ett språk som patienten förstår och behandling ska anpassas till patientens livsstil, önskemål och erfarenheter, (Aronson & Karlsson, 2014). Vid diabetes kan skillnaden i uppfattning av begreppen hälsa och sjukdom, innebära
helt olika förutsättningar att utföra
egenvård.
Bakgrund
Diabetes i ett mångkulturellt samhälle - några definitioner.
Vad är diabetes? Diabetes är en kronisk folksjukdom, som påverkar alla aspekter av en persons liv, (Lundberg &
Thrakul, 2013). Sjukdomen indelas i typ1
och typ 2 diabetes, där typ 2 diabetes är
den dominerande typen och därför är
den typ, som kommer att behandlas i
detta arbete. Typ 1 diabetes kännetecknas av insulinbrist, som beror på ett autoimmunt angrepp på de insulinproducerande β-cellerna i pancreas (bukspottkörteln). Insulin är ett blodsockersänkande hormon. Bristen ersätts med hjälp
av insulininjektioner. Typ 2-diabetes kännetecknas av insulinresistens, som kan
beskrivas som att insulinets effekt på
kroppens vävnader och celler är sämre
än normalt. Dessutom tillkommer en
successivt uppkommande insulinbrist.
Typ 2 diabetes kopplas i stor utsträckning till livsstilsfaktorer och till bilden hör
ofta övervikt, inaktivitet, ålder, stress och
ärftliga faktorer. Enligt Svenska Diabetesförbundet har omkring 350000 perso-
ner i Sverige typ 2 diabetes (Svenska
Diabetesförbundet, 2014-11-23).
I hela världen är diabetes ett stort och
ständigt ökande hälsoproblem Den globala prevalensen hos vuxna är beräknad
att ha ökat till 5.4% år 2025. Egenvård är
av mycket stor vikt. Uppskattningsvis utgör egenvården 95 % av vården för den
enskilda individen (Lundberg & Thrakul,
2013). Till egenvården hör faktorer som
blodsockertestning, anpassning av medicinsk behandling (insulindoser) i många
fall samt att via livsstilen (kost och motion) reducera vikt, främja hälsa, god
livskvalitet och undvika komplikationer
på lång sikt.
Vad är kultur? Definitionen av kultur är
i ständig utveckling. Som en yttre ram
kan ses all organisering av mänskligt liv.
Ofta kopplas det till ett land/en nation,
men inom nationen finns ytterligare undergrupperingar av människorna. Genom att leva i ett samhälle eller en grupp,
formas och präglas vår bild av världen
och oss själva. En sociolog vid namn
Pierre Bordieu har myntat begreppet
habitus. Med detta menas att individen
handlar, tänker och orienterar sig efter
nedärvda, sociala erfarenheter, s.k. kollektiva minnen. Dessa har blivit en del av
den enkilda individens identitet. Habitus
blir då helt beroende på det kulturmönster, som individen fått inristat i sig. Hit hör
seder, bruk, värderingar gällande olika
förhållningssätt mot t ex. manligt/kvinn-
37
D-UPPSATS
ligt, sjukt/friskt, känslouttryck och sätt att
lösa problem. Överföringsprocessen av
den gemensamma värdegrunden kallas
för enkulturation. Kulturmönster är aldrig statiska. Yttre påverkan gör mönstret
föränderligt och dynamiskt till sin karaktär. På detta sätt kan alltså individer från
samma folkgrupp visa på kulturella skillnader sinsemellan, (Björngren Cuadra,
2010)
Vad är etnicitet? Även definitionen av
etnicitet är under ständig utveckling. Det
handlar om en social kategorisering där
en etnisk grupp har en gemensam kollektiv identitet. Olika karakteristika tillskrivs både oss själva och andra. Exempelvis kan det röra sig om språk, kultur,
religion, utseende och ett gemensamt
ursprung. Att komma från ett visst land
är inte nödvändigt, vilket kan symboliseras av romerna. Etnicitet kan ses som en
pågående, dynamisk identitetsprocess.
Människor drar upp egna gränser av olika slag mellan sig och andra. Vissa identitetsmarkörer blir viktiga, som visar på en
upplevd kulturell skillnad. Denna kulturella identitet kan dock ses som föränderlig och förhandlingsbar i våra relationer till andra människor, (Björngren
Cuadra, 2010).
Vad är ras? Begreppet ras kopplas ofta
till utseende och biologisk bakgrund. I
samhällsvetenskaplig litteratur skrivs
”ras” inom citationstecken, för att markera att det finns en skillnad rent socialt,
men inte biologiskt. Inom begreppet tillskrivs och utpekas en grupp vissa egenskaper och detta kopplas ofta till ojämlika maktförhållanden och hierarki,
(Björngren Cuadra, 2010).
Vad är hälsa? Enligt WHO (1946) är
hälsa ”ett tillstånd av fullständigt fysiskt,
psykiskt och socialt välbefinnande och
inte blott frånvaro av sjukdom och handikapp”. Hälsa berör alltså hela individen
i förhållande till hans eller hennes situation. Ur antropologisk synvinkel kan
innebörden bli större och uppfattningen
av hälsa kan bero på kultur och traditioner. Hälsa kan då vara något mera än att
bara vara kroppsligt frisk. Hit kan då
räknas goda relationer mellan människor,
mellan människor och andar eller mellan
männiksor och resurser. (Nationalencyklopedin, nr 9, 1992).
Vad är sjukdom? Sjukdom kan beskrivas som ett tillstånd eller en process hos
människan, som medför att individen in-
te fungerar optimalt. Inom medicinsk
antropologi talas om begreppen disease
och illness. Med disease avses sjukdomens rent biologiska-medicinska orsaker,
medan illness istället avser den personligt uppfattade upplevelsen av ohälsa.
Det faller i sin tur tillbaka på kulturella
aspekter. Behandlingen kan rikta sig mot
antingen den medicinska orsaken eller
mot patientens upplevelse av tillståndet
(botande eller helande). En person kan
alltså bli helad och uppfatta sig som frisk,
trots att sjukdom rent medicinskt fortfarande är ett faktum. Detta blir speciellt
viktigt inom det psykosomatiska området. (Nationalencyklopedin, nr 16, 1995).
Internationella regleringar och överenskommelser: Universal Declaration
of the Human Rights UDHR (1948) är
FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Rättigheterna innefattar rätten till anständigt liv, anständigt arbete,
yttrandefrihet, hälsa, utbildning och
adekvat bostad. Rätten till hälsa nämns i
bl a följande deklarationer: ICESCR (Internationella Konventionen om Ekonomiska, Sociala och Kulturella rättigheter),
CRC (Barnkonventionen), CEDAW
(Kvinnokonventionen), ICERD (Internationella Konventionen för Eliminering av
Rasdiskriminering) och dessutom i Konventionen för rörelsehindrade. Sverige
har skrivit under alla dessa fördrag liksom även det Europeiska regionala avtalet, som skyddar rätten till hälsa. Ett annat
viktigt dokument i sammanhanget är International Council of Nurses, ICN:s
etiska kod. I ICN:s etiska kod 2005:4 står
följande: ”I vårdarbetet verkar sjuksköterskan för en miljö där mänskliga rättigheter, värderingar, sedvänjor och trosuppfattningar hos individ, familj och
samhälle
respekteras”, (Björngren
Cuadra, 2010).
Vad är ackulturation? Med detta begrepp avses enligt Elmeroth (1998) den
omställning och inlärning av ett nytt kulturmönster och språk, en s.k. ”omprogrammeringsprocess”. Processen kan
indelas i olika steg:
1. Segregation - oförmåga att kommunicera på det nya språket
2. Ackulturation - en successiv anpassning till omgivningen
3. Integration – En övertagning av majoritetsgruppens sociala organisation.
Detta sker genom att individen blir delaktig i samhället. Ibland uppstår en tredje
kultur, som är en syntes mellan den ursprungliga och den nya kulturen
4. Assimilation – En omprövning av det
gamla kulturmönstret, som ersätts av det
nya hemlandets mönster, (Björngren
Cuadra, 2010).
Syfte och frågeställningar
Kulturella och religiösa skillnader finns
gällande uppfattningen av begreppen
hälsa och sjukdom. Syftet med denna
litteraturstudie är att undersöka dessa
skillnader.
1. Hur påverkar individens uppfattning
gällande hälsa och sjukdom förmågan att
utföra egenvård vid typ 2-diabetes, men
även viljan att söka vård?
2. Finns det några skillnader (gällande
uppfattningen av dessa begrepp) mellan
personer födda i Sverige och personer
födda i andra länder med andra religioner och andra kulturella referensramar?
3. Finns det även några skillnader mellan
män och kvinnor gällande detta?
Metod
Undersökningen har genomförts i form
av en litteraturöversikt.
Följande databaser har genomsökts:
Pubmed och Cinahl.
Följande sökord har använts: diabetes,
care, cultural, Sweden, health och
illness.
Sökningen har begränsats till free fulltext/ linked full text. Först angavs en
begränsning i tid och endast artiklar från
de senaste fem åren togs med. Detta
innebar dock att användbara artiklar
exkluderades, varför ingen tidsgräns sattes. Den ena sökningen utfördes 201410-25 och gav 8 resultat i Pubmed. Av
dessa har tre artiklar valts ut, som jag
anser motsvarar mitt syfte med litteraturöversikten. Den andra sökningen utfördes 2014-11-01 och gav 5 resultat i
Cinahl. Här återfanns samtliga tre redan
utvalda studier.
Två av studierna är genomförda i Sverige
av samma forskarteam, medan den
tredje också är utförd i Sverige, men av
ett annat forskarteam. Etiska ställningstaganden finns.
Även sökning i Diva och Google Scholar
har utförts och resulterat i ett svenskt
examensarbete motsvarande 15 högskolepoäng, som använts för bakgrundsinformation.
Resultat
Två av studierna, fokusgruppsintervjuer,
är utförda av samma svenska forskarteam och syftet är i båda fallen att undersöka om uppfattningar av begreppen
sjukdom och hälsa varierar mellan perFortsättning sid 38
38
D-UPPSATS
soner från arabiska länder, personer från
f.d. Jugoslavien och personer från Sverige. Påverkar dessa uppfattningar förmågan till egenvård och förmågan/viljan att
söka vård? Den ena studien beskriver
kvinnor (Hjelm et al., 2003) och den
andra beskriver män (Hjelm et al., 2005).
I den tredje studien, som var en intervjustudie, behandlades somaliers, boende i
Sverige, uppfattningar om att få diabetesdiagnos och hur de uppfattar hälsa
(Wallin & Ahlström, 2010).
Jämförelser mellan svenskar,
araber och ex-jugoslaver –
mellan män och kvinnor
(Hjelm et al., 2003, 2005)
Uppfattningar om hälsa
I samtliga intervjuade kvinnogrupper
beskrevs hälsa som ”frihet från sjukdom”
och ”känna sig frisk och livlig”. Livskvalitet
nämndes främst av svenska kvinnor. Både
individuella och sociala faktorer påverkade hälsan. Skillnader mellan grupperna
fanns. Ex-jugoslaver tryckte på frihet och
säkerhet i livet, att kunna njuta av god
mat och att återta gamla vanor. Svenska
kvinnor framhöll möjligheten att kunna
kontrollera sjukdomen själv genom en
hälsosam livsstil. Negativa effekter på
hälsan var enligt arabiska kvinnor psykisk
stress, situationen i hemlandet och oro
för anhöriga samt dessutom väntan på
uppehållstillstånd. Ex-jugoslaviska kvinnor tog istället upp trassliga relationer,
dålig ekonomi och arbetslöshet. Svenska
kvinnor å andra sidan fokuserade på livsstilsfaktorer som bristande fysisk aktivitet, rökning och ohälsosam kost.
Svenska och arabiska män uppgav, precis
som kvinnorna, ”frihet från sjukdom”,
medan ex-jugoslaviska män beskrev hälsa som ”välbefinnande och det viktigaste
i livet”. Även att ha tillräcklig styrka
nämndes. Andra uttryck för hälsa var att
lära sig leva med sjukdomen där oberoende beskrevs som viktigt (svenska
män). Viktigt för svenska män var också
familjeförhållanden och familjens välbefinnande. Arabiska män framhöll möjligheten att kunna uppfostra och ta hand
om sina barn. Vidare uppgav även
svenska män i likhet med svenska kvinnor, vikten av att ha en hälsosam livsstil,
medan utlandsfödda män fokuserade på
möjligheten att ha ett arbete som en
viktig faktor. Arbetslöshet påverkar hälsan negativt. De utlandsfödda angav
också mental stress i relation till immigrantrollen, ekonomiska faktorer/beroende av socialhjälp, språksvårigheter samt
brist på sociala nätverk som orsaker.
Religionen uppgavs ha en mycket stor
betydelse för alla utom två arabiska kvinnor och av betydelse för de allra flesta
ex-jugoslaviska och svenska kvinnorna.
Religionen uppgavs ge lugn, säkerhet och
styrka. Några ex-jugoslaviska kvinnor
hade p.g.a. krigsupplevelser förlorat sin
tro.
Precis som för kvinnorna, ansågs religionen viktig för alla arabiska män utom en.
Man använde böner som hjälp att leva
med sjukdomen.
Ramadan uppfattades vara mindre betydelsefull av de arabiska kvinnorna här i
Sverige än i hemlandet. Anledningen var
att det upplevdes som omöjligt att kunna fira högtiden tillsammans med alla
släktingar och att betydelsen av firandet
då inte kändes lika viktig. Själva diabetessjukdomen i sig var också ett hinder.
Många ex-jugoslaviska och svenska kvinnor framhöll istället betydelsen av högtider, för att upprätthålla sociala kontakter
och bidra till hälsa.
Att fira högtider var av största betydelse
för de arabiska männen och Ramadan
nämndes som obligatoriskt av några. Exjugoslaverna ansåg också att högtider var
av betydelse och att dessa bidrog till
samhörighet. Svenskarna tillmätte inte
firandet av högtider någon större betydelse och kunde anpassa sin diabetesbehandling efter tillfället.
Sammanfattningsvis framkom bland
männen två huvudorsaker till upplevd
hälsa. Det ena är möjligheten att kunna
vara en aktiv människa och att ha en sysselsättning, som medför ett ekonomiskt
oberoende. Detta framhölls som speciellt viktigt för de utlandsfödda männen.
Den andra huvudorsaken var sexuell
funktion.
Uppfattningar om sjukdom
Deltagarna i båda studierna av Hjelm et
al. (2003, 2005) blev tillfrågade om vilka
möjliga orsaker och förklaringar, som
finns till diabetessjukdomen. De arabiskfödda kvinnorna angav ofta sorg och
psykisk press med anledning av migrationen samt oro för anhöriga i hemlandet
som orsak till sjukdomen. Ex-jugoslaviska
kvinnor uppgav oro, bekymmer, rädsla,
ångest och skräck relaterat till upplevelser i hemlandet, men även i förhållande
till anpassningen i det nya hemlandet.
Svenska kvinnor kunde i allmänhet uppge flera olika orsaker och fokuserade
ofta på genetiska/ärftliga faktorer, men
även felaktig diet, inaktivitet, övervikt, infektioner och annan medicinsk behandling. Även de utlandsfödda kvinnorna
nämnde genetiska/ärftliga faktorer. Inom
området övernaturliga faktorer nämnde
utlandsfödda kvinnor ödet, onda ögat,
Guds vilja och Guds straff, men även en
svensk kvinna nämnde onda andar. Samtliga grupper nämnde störda relationer till
andra personer som möjlig anledning till
sjukdomen.
När männen, precis om kvinnorna, fick se
en lista över tänkbara orsaker och förklaringar till diabetes, fanns även här en
skillnad mellan de olika grupperna. De
utlandsfödda männen, speciellt ex-jugoslaverna, gav oftast ett fåtal exempel
medan de svenska männen uppgav flera
konkreta exempel som ärftlighet och
livsstilen (ohälsosam diet, inaktivitet,
övervikt och stress). Bland icke-svenskarna uppgavs ofta orsaker som trassliga
relationer, även till de döda, onda människor och det onda ögat. Även övernaturliga förklaringar som Guds vilja, häxor,
onda andar och ödet nämndes. Guds
vilja nämndes bara av araberna. De utlandsfödda männen nämnde ofta orsaker som sorg och känslomässig stress i
förhållande till migrationsprocess och
krigsupplevelser. De arabiska männen
nämnde också förlust av socialt sammanhang och mental överansträngning. I
samtliga grupper av män fanns deltagare
som inte hade någon kunskap alls om
orsakerna till diabetes.
Kunskaper om sjukdomen
Kunskaper om sjukdomen diabetes varierade hos kvinnorna. Vid diagnostillfället hade de flesta ex-jugoslaviska kvinnorna sökt vård av annan anledning, ofta
i ett senare skede och då följaktligen i ett
sämre skick. Arabiska kvinnor hade inte
kopplat sina symtom till diabetes, medan
de svenska kvinnorna ofta hade misstänkt diabetes. De svenska männen hade
ofta blivit diagnosticerade under behandling av en annan sjukdom. De utländska männen blev oftare inlagda med
svårare diabetesrelaterade symtom och
hade inte misstänkt att symtomen berodde på diabetes.
Kunskaperna om insulin och dess effekt
var begränsade bland de utlandsfödda
kvinnorna, medan de svenska kunde ge
bra och varierade förklaringar. Även beträffande sjukdomens allvar framkom
olikheter. Få arabiska kvinnor kände till
att diabetes är en kronisk sjukdom, vilket
svenska och ex-jugoslaviska kvinnor
39
D-UPPSATS
gjorde. Rädsla för komplikationer förekom i alla grupperna och bl.a. nedsatt syn
och njurproblem togs upp. Arabiska
kvinnor nämnde att sjukdomen ofta gav
upphov till mörka tankar och sorgsenhet.
Även ex-jugoslaviska och svenska kvinnor nämnde psykisk ohälsa och en
känsla av att befinna sig i utanförskap.
Gemensamt för de utlandsfödda männen var bristande kunskaper om diabetes och dess konsekvenser. De flesta
svenska männen upplevde inga stora
problem relaterade till sjukdomens konsekvenser eller egenvården. Araber
upplevde mentala problem och humörsvängningar p.g.a. sin diabetes, medan
några svenskar och ex-jugoslaver nämnde sociala konsekvenser som t.ex. att
tvingas äta annan mat och på mer regelbundna tider än övriga. Några män i
varje grupp tog upp impotens som en
följd av diabetessjukdomen och upplevde det som ett stort problem. Medan
svenska män hyste farhågor gällande
framtida komplikationer, speciellt försämrad syn, tog de utlandsfödda männen
inte alls upp detta ämne. För att förebygga komplikationer, angav svenska män
vikten av fysisk aktivitet, kost regelbundna kontroller, fotvård och följsamhet till
givna råd. De utlandsfödda männen fokuserade istället på att försöka undvika
oro och stress. Få exempel gavs på
egenvårdande åtgärder, men arabiska
män nämnde kost och motion. Önskan
om bättre ekonomisk situation angavs
också.
Hälsofrämjande egenvård och
kontakter med sjukvården
Arabiska kvinnor hade en lägre tröskel
när det gäller att söka hjälp från läkare
och diabetessjuksköterskor än både exjugoslaviska och svenska kvinnor. Dessa
två grupper av kvinnor utnyttjade istället
möjligheten till egenvård i högre utsträckning. Medan svenska kvinnor kunde identifiera hyperglykemi (högt blodsocker) med hjälp av symtom som
trötthet och svaghet och vidta åtgärder,
gjorde många arabiska kvinnor ingenting.
Några visste dock att kostförändringar
och fysisk aktivitet kunde hjälpa dem att
må bättre och sänka sitt blodsocker.
Denna kunskap fanns även hos de andra
grupperna, som dock mera aktivt mätte
blodsockret och vidtog lämpliga åtgärder.
Arabiska kvinnor uppgav att de inte hade
fått någon information om åtgärder vid
en hög blodsockernivå. Samtliga grupper
kunde dock ange förändringar i kosten
som en hjälp att må bättre.
Olika mönster kunde ses gällande uppfattningar kring hypoglykemi (lågt blodsocker). Ofta uppgavs svårigheter att
skilja på högt och lågt blodsocker, vilket
ledde till felaktiga åtgärder hos de utlandsfödda. Ex-jugoslaviska kvinnor hade,
i motsats till de övriga grupperna, ofta
drabbats av hypoglykemi, även nattetid.
Kunskaperna kring andra symtom, som
t.ex. tecken på neuropati (nervskador)
och smärtor i muskler och leder, var
också olika. Svenska kvinnor visste att
diabetessjukdomen var en orsak och
vidtog åtgärder som t.ex. bra skor och
sjukgymnastik. De utlandsfödda kvinnorna förstod sällan orsaken till besvären, men lindrade dessa med högläge
och antiinflammatoriska läkemedel. Arabiska kvinnor gjorde dock oftast ingenting.
När det gällde männen förekom egenvård i samtliga grupper. De utlandsfödda,
speciellt araberna, sökte precis som kvinnorna i samma grupp, hjälp från sjukvården i högre utsträckning. Gällande de
efterfrågade problemområdena under
intervjuerna, hade de utlandsfödda upplevt dessa problem i större utsträckning
än de svenska männen. Speciellt gällde
detta problem från fötter, leder och
muskler. Som orsak till dessa problem
uppgav de arabiska männen blodsocker,
ålder, överansträngning, och ”vet inte”.
Åtgärder blev träning, massage, bad/
dusch, avslappning och även blodsockertestning. Ex-jugoslaverna angav istället
tungt arbete, nerverna, spända och överansträngda muskler, inaktivitet, ålder och
väderomslag som orsaker. De behandlade sig med egenmassage, träning, sysselsättning, vila och avslappning (lyssna
på musik). Svenska män relaterade problemen till sin diabetes och utslitning
p.g.a. hårt arbete. Vattengymnastik och
promenader användes i syfte att förbättra situationen.
Under intervjuerna med kvinnorna
framkom tre olika mönster gällande
egenvårdsbeteende. De flesta arabiska
kvinnorna sökte ofta hjälp från sjukvården och sökte aktivt information om
diabetes. Detta gällde på ett sätt även de
arabiska männen, som utnyttjade intervjutillfällena under studien till att söka
information om diabetes. Ex-jugoslaviska
kvinnor hade en mycket passiv attityd
och litade på sjukvårdspersonal. Svenska
kvinnorna var aktiva i sin egenvård och
testade och tolkade sina blodsockernivåer, för att kunna vidta rätt åtgärder. De
utlandsfödda kvinnorna styrdes i mycket
större utsträckning av känslor, medan
svenska kvinnor hade ett mera medicinskt och tekniskt förhållningssätt.
Gällande rådgivning och information om
egenvård samt viljan att följa dessa råd,
uppvisade grupperna olikheter. Medan
de flesta svenska kvinnorna var väl medvetna om fotproblem och vidtog förebyggande åtgärder, framhöll de utlandsfödda kvinnorna att de inte fått någon
information alls.
Gällande blodsockertestning, utförde
svenska och arabiska kvinnor detta självständigt, medan ex-jugoslaviska kvinnor
föredrog hjälp från sjukvården. Svenska
kvinnor testade mer strukturerat och
använde resultaten, för att göra förändringar. Gällande kostråd fanns samstämmighet i samtliga grupper. De flesta hade
fått information av sjuksköterska eller
dietist. Betoning låg på intag av fibrer och
grönsaker samt minskning av fett. Viljan
att följa råden varierade, men de flesta
gjorde det. Även gällande motion hade
samtliga grupper fått information om t.
ex. promenader, cykling och simning och
de flesta sa sig följa råden. Flera hinder
fanns dock som t.ex. väderlek och värk.
Ekonomiska faktorer diskuterades och
uppgavs utgöra begränsningar gällande
att handla bra livsmedel, men de flesta
uppgav dock att de prioriterade att lägga
pengar på mat och mediciner.
Gällande blodsockertestning utfördes
detta av de ex-jugoslaviska och svenska
männen i högre utsträckning än av de
arabiska männen. De förstnämnda vidtog också åtgärder, för att påverka blodsockernivåerna, t.ex. genom att justera
sitt insulin eller motionera. Arabiska män
upplevde, precis som kvinnorna, kostnader för mediciner och sjukvård som ett
problem.
Från diagnos till hälsa –
in intervjustudie med
immigranter från Somalia
(Wallin & Ahlström, 2010)
Den tredje studien gälle en intervjustudie, som Wallin och Ahlström (2010)
utförde med somaliska immigranter, både män och kvinnor, oftast i deras hem.
Inklusionskriterierna var: somalisktalande, > 18 år, diabetesdiagnos i minst 6
månader. Syftet var att undersöka hur de
uppfattade att få diabetesdiagnosen,
men också deras uppfattningar om begreppet hälsa.
Fortsättning sid 40
40
D-UPPSATS
Forskarna kunde få fram tre huvudteman, som i sin tur hade underteman.
Upplevelsen av att få diabetesdiagnosen
1. Existentiellt grubbel
• Försjunken i tankar gällande sjukdomen. De, både män och kvinnor, som
inte misstänkt diabetes, upplevde ofta
fruktan och chock. Några hade tankar
om att vara svårt sjuka och om att sjukdomen kunde medföra komplikationer.
En kvinna trodde att hon skulle dö.
• Oro inför framtiden. Många, mestadels
kvinnor, upplevde också oro och bedrövelse inför framtiden. Detta berodde
delvis på att de behövde livslång medicinering för en obotlig sjukdom, men delvis också på risken för följdsjukdomar i
en redan utsatt situation som immigrant.
2. Undvika diagnosen
• Tvivel gällande diagnosen. De flesta
männen beskrev att de betvivlade att
diagnosen var korrekt. Flera hade velat
ha ytterligare undersökningar. Det var
också svårt att förstå att en sjukdom
faktiskt kan behandlas med ”bara” diet
och inte alltid kräver medicinering.
Många kände sig dessutom friska.
• Undertrycka diabetessjukdomen. Deltagarna berättade om hur de försökte
undvika att ta emot information om
sjukdomen, eftersom de inte ville ha
sjukdomen. Trots detta tog ändå sina
mediciner.
3. Acceptera det förutbestämda ödet
• Var alltid tacksam mot Gud. De flesta
kvinnorna upplevde att diagnosen inte
väckte starka reaktioner, eftersom sjukdomen kommer från Gud och måste
accepteras. Livet tillhör Gud och flera av
kvinnorna kände tacksamhet. Även tankar kring Guds straff förekom och på
frågan varför det är Gud straff, angavs
synd, otacksamhet och bristande tro.
• Finna fördelar. Deltagarna hade försökt
finna fördelar med att ha drabbats av
diabetes. De angav att det inte är svårt
att avstå från sötsaker. Några angav att
sjukdomen inte hindrar ett normalt liv.
De allra flesta poängterade att diabetes
är en välkänd sjukdom, som kan behandlas. Många uttryckte tacksamhet över att
befinna sig i ett land där det inte är krig
och där det finns tillgång till sjukvård för
alla.
• Positiv jämförelse. Många av deltagarna
upplevde att typ 2-diabetes inte är lika
farligt som typ 1. De jämförde även med
andra, värre sjukdomar och många angav
att andra med diabetes kan leva ett bra
liv.
Uppfattningar om hälsa
Även här kunde forskarna urskilja tre
huvudteman med underteman i vissa fall.
1. Hälsa – frånvaro av sjukdom
• Motpoler. Oavsett kön beskrev deltagarna hälsa och sjukdom som två motpoler. De kan inte existera samtidigt och
hälsa kräver ingen medicinering.
• Välfungerande kropp. Flertalet kvinnor
beskrev hälsa som att alla delar av kroppen måste fungera. Vid hälsa lyder kroppen och det finns energi. Män angav att
hälsa betyder att smärta i kroppen inte
förekommer och att läkarhjälp således
inte krävs.
2. Hälsa – generellt välbefinnande
Hälsa beskrevs också i andra termer:
glad, bekymmersfri, respekterad och inte
i konflikt med andra. Vidare att ha aptit,
ha goda vanor och att sova bra. Att
kunna besöka hemlandet, bidrog också
till hälsa. Ytterligare beskrivningar var att
vara oberoende i det dagliga livet, att
vara aktiv och inte ensam, att kunna
uppnå sina mål och att ha en egen bostad samt att inte vara beroende av andra. Allt detta bidrog också till hälsa.
3. Förutbestämt öde – högre makt
Hälsa, som en gåva från Gud, beskrevs
mera av kvinnorna och ofta i metaforer
(hälsa kommer alltid från ovan). Gud kan
också ta tillbaka hälsan, vilket antyder att
personen delar ansvaret för sin hälsa
med Gud. Gud kan bestämma över hälsan, men också skydda mot sjukdom.
Många beskrev hälsa som Guds vilja.
Diskussion
Metoddiskussion
Syftet med denna litteraturöversikt är
att, ur ett mångkulturellt perspektiv, beskriva deltagarnas uppfattning om begreppen hälsa och sjukdom, hur denna
påverkar förmågan till egenvård vid typ
2-diabetes, men även viljan att söka hjälp
från sjukvården. Jag har också velat undersöka om det finns skillnader mellan
personer födda i Sverige och personer
födda i andra länder med annan kulturell
bakgrund samt om det finns några skillnader mellan könen.
Tre studier, som motsvarar syftet, har
valts ut efter sökning i databaserna Pubmed och Cinahl. Det innebär att artiklarna är vetenskapligt granskade.
Sökorden som använts är: diabetes,
care, cultural, Sweden, health och
illness. Det har varit viktigt för mig att
studera svenska förhållanden, för att
bättre kunna applicera resultaten i min
egen kliniska vardag. Därför har sökordet
Sweden inkluderats. Sökningen har begränsats till free full text/ linked full
text. För att få med användbara artiklar,
tvingades jag stryka tidsspärren på fem
år, vilket gör att två av artiklarna är äldre,
2003 och 2005. Den tredje är från 2010.
Studierna av Hjelm et al. (2003) och
Hjelm et al. (2005) är således förhållandevis gamla, men utförda av ett forskarteam under ledning av professorn i
vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad, Katarina Hjelm. Hon är en pionjär inom diabetesforskningen ur ett
mångkulturellt perspektiv. Hennes första
studier kom redan på 1990-talet. Enligt
Joanna Aronsons och Hanna Karlssons
examensarbete (”Diabetes i ett mångkulturellt samhälle – sjuksköterskans
kompetens och patientens upplevelse”,
2014), har många andra forskare, i sina
studier, refererat till hennes tidigare studier och jag bedömer därför också att
hennes studier är tillförlitliga i sammanhanget. Jag bedömer att dessa studiers
ålder inte utgör ett hinder och att de
fortfarande är relevanta.
Samtliga utvalda studier är kvalitativa intervjustudier, två i fokusgrupper och en i
form av enskilda intervjuer. Undersökta
grupper är män och kvinnor av svenskt
ursprung, av arabiskt ursprung, av ex-jugoslaviskt ursprung och av somaliskt ursprung.
Studierna är förhållandevis små med 41
(Hjelm et al., 2003), 39 (Hjelm et al.,
2005) och 19 deltagare (Wallin & Ahlström, 2010), vilket möjligen kan anses
vara en nackdel.
Samtliga utvalda studier har tagit upp
begreppet hälsa, men endast två av studierna (Hjelm et al., 2003, 2005) har
med begreppet sjukdom som en del av
undersökningen. I den tredje studien
(Wallin & Ahlström, 2010) finns endast
uppfattningar om hälsa med i undersökningen, men indirekt berörs även begreppet sjukdom. Min avsikt var också att
undersöka hur personer från andra länder med annan kulturell bakgrund kan
hantera egenvården vid typ 2-diabetes.
Inte heller denna frågeställning berörs
direkt i den tredje studien (Wallin &
Ahlström, 2010). Samtliga studier behandlar personer med typ 2-diabetes
och personer från andra länder och
kulturer än den svenska, är inkluderade. I
två av studierna (Hjelm et al., 2003,
2005) finns jämförelser med svenskfödda och i samtliga utvalda studier finns
jämförelser mellan kvinnor och män.
41
D-UPPSATS
Jag anser att de undersökta grupperna är
representativa för syftet och att resultaten troligen är applicerbara även på de
grupper, som nu kommer till Sverige
(främst från Syrien i dagsläget), trots att
det gått några år sedan studierna genomfördes.
Resultatdiskussion
WHO:s definition av hälsa från 1946 har
följande beskrivning: ” ett tillstånd av
fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt
välbefinnande och inte blott frånvaro av
sjukdom och handikapp” (Nationalencyklopedin, nr 9, 1992). Samtliga deltagare
i alla studierna, utom de ex-jugoslaviska
männen, uppfattade hälsa som ”frihet
från sjukdom”. De ex-jugoslaviska männen angav hälsa som ”välstånd och det
viktigaste i livet” (Hjelm et al., 2003,
2005). Somalierna angav hälsa som en
direkt motpol till sjukdom och ansåg att
hälsa och sjukdom inte kan existera samtidigt. Hälsa kräver inte heller någon
medicinering, viket gjorde att somalierna
ibland hade svårt att uppfatta diabetes
som en sjukdom. Eftersom diet i vissa fall
var den enda behandlingen för diabetessjukdomen, tvivlade de ibland på diagnosen (Wallin & Ahlström, 2010).
Utlandsfödda, fr.a. de arabiska männen,
poängterade möjligheten att kunna uppfostra och ta hand om sina barn, som en
viktig faktor för hälsa. Med detta följer, att
möjligheten till arbete/sysselsättning,
framstod som en mycket viktig omständighet. Hälsa uttrycktes i liknande termer
av somalier: oberoende i det dagliga livet
med egen bostad och därmed oberoende av andra. I samma andemening
angavs som negativa effekter på hälsan
psykisk press, situationen i hemlandet,
oro för anhöriga i hemlandet och väntan
på uppehållstillstånd av de arabiska kvinnorna. Trassliga relationer, dålig ekonomi
och arbetslöshet framhölls av de ex-jugoslaviska kvinnorna. Liknande faktorer
framkom även hos de utlandsfödda
männen, som nämnde stress i samband
med immigrantrollen, ekonomiska faktorer/beroende av socialhjälp, språksvårigheter och brist på sociala närverk i det
nya hemlandet, som orsaker till ohälsa.
Samtliga ovan nämnda faktorer utgör
med största säkerhet en stor del av
många immigranters tillvaro, vilket även
är min personliga erfarenhet i mötet
med många personer från arabvärlden
och Somalia. Ofta förekommer att bostad delas med en annan familj eller att
personer får flytta runt hos olika släktingar och vänner, vilket leder till bero-
ende. Många väntar på uppehållstillstånd
eller oroar sig för anhöriga i hemlandet.
Svårigheter finns att uppnå en god metabol kontroll under dessa omständigheter, då den psykiska pressen är stor i
många fall. Ohälsa upplevs, som ofta kan
ta sig psykosomatiska uttryck. Enligt
Nationalencyklopedin, nr16 (1995), kan
begreppet sjukdom delas in i de engelska
begreppen illness och disease. Illness
avser den personligt uppfattade upplevelsen av ohälsa, vilket gör att behandlingen kan rikta sig mot upplevelsen och
personen kan bli helad. Sjukdom (disease) kan då ändå finnas kvar. Det gäller
alltså att se hela människan.
I de svenska intervjugrupperna framhölls
mera konkreta exempel på upplevd
hälsa. Svenska kvinnor framhöll livskvalitet som en viktig parameter och möjligheten att själv kunna kontrollera diabetessjukdomen genom en hälsosam livsstil. Svenska män uttryckte att det var
viktigt med goda familjeförhållanden och
även familjens välbefinnande. De framhöll också vikten av att lära sig att leva
med diabetessjukdomen och att kunna
vara oberoende i detta. Generellt beskrev svenskarna vikten av en hälsosam
livsstil och svenska kvinnor fokuserade
på livsstilsfaktorer som bristande fysisk
aktivitet, rökning och ohälsosam kost
som negativt för hälsan. Således finns
skillnader mellan utlandfödda och svenska grupper gällande hälsobegreppet,
men även likheter framkommer, (Hjelm
et al., 2003, 2005).
När det istället gäller uppfattningar om
sjukdom och vad som kan ha framkallat
diabetessjukdomen, framkom tydliga
skillnader mellan de utlandfödda och de
svenska kvinnorna och männen. Medan
de arabiska kvinnorna fokuserade på
sorg, oro och psykisk press med anledning av immigrationen och de ex-jugoslaviska kvinnorna uppgav bekymmer,
rädsla, ångest och skräck relaterat till
krigsupplevelser i hemlandet, men även i
förhållande till anpassningen i det nya
hemlandet, så angav de svenska kvinnorna ett flertal konkreta, mer medicinskt betingade orsaker till sjukdomen.
De uppgav genetiska/ärftliga faktorer,
men också felaktig diet, inaktivitet, övervikt, infektioner och annan medicinsk
behandling som kortison. De utlandsfödda männen kunde endast ge ett fåtal
konkreta exempel gällande orsaker till
sjukdomen, medan de svenska männen
kunde ge liknande exempel som de
svenska kvinnorna. Dock angav de ut-
ländska männen, precis som kvinnorna,
sorg och känslomässig stress i förhållande till migrationsprocess och krigsupplevelser som anledningar. En annan viktig
skillnad var att de utlandsfödda kvinnorna nämnde faktorer som ödet, onda
ögat, Gud vilja och Guds straff som orsak
till sjukdomen, (Hjelm et al., 2003, 2005).
Detta gäller även somalierna, som
nämnde hälsa som Guds vilja och en
gåva från Gud. Gud kan ta tillbaka hälsan,
men även skydda personen mot sjukdom, (Wallin & Ahlström, 2010). Även
männen från de utländska grupperna
nämnde övernaturliga förklaringar till
sjukdomen som onda andar, onda människor, onda ögat och ödet. Guds vilja
nämndes bara av de arabiska männen. I
motsats till de svenska grupperna, fanns
inom de utlandsfödda grupperna ett
förhållningssätt som var mer fatalistiskt
och där kontrollen låg utanför den egna
individen. Religionen gav dock styrka och
kraft att sköta om sjukdomen och somalierna delade ansvaret för sin hälsa med
Gud, (Hjelm et al., 2003, 2005, Wallin &
Ahlström, 2010).
När det gäller kunskaper om diabetessjukdomen hade de flesta utlandsfödda
(både kvinnor och män) sökt vård av
annan anledning och inte kopplat sina
symtom till diabetes. Svenska kvinnor
hade ofta själva misstänkt diabetes,
medan de svenska männen ofta hade
fått sin diagnos i samband med behandling för en annan sjukdom. De utlandsfödda hade i allmänhet gått odiagnostiserade längre och var i sämre skick. De
utlandsfödda hade i allmänhet dålig
kunskap om diabetes och få visste att
det var en kronisk sjukdom, vilket de
svenska deltagarna visste. Rädsla för
komplikationer fanns, mer eller mindre
uttalat, i alla kvinnogrupper, men utländska männen tog inte alls upp ämnet. Impotens, som en följd av diabetessjukdomen, togs upp i alla manliga grupper
(Hjelm et al., 2005) och upplevdes som
ett stort problem.
När det gäller hälsofrämjande åtgärder
och kontakter med sjukvården, hade de
arabiskfödda grupperna en lägre tröskel
när det gäller att söka hjälp från sjukvården. Svenska och ex-jugoslaviska kvinnor
uppgav att de utnyttjade möjligheten till
egenvård i högre utträckning. Detta gällde även männen i dessa grupper. Arabiska kvinnor sökte aktivt information
om diabetes, medan männen utnyttjade
intervjutillfällena till att låta sig informeras. Detta kan ha sin grund i religiösa och
42
D-UPPSATS
kulturella faktorer, eftersom Islam (Hjelm
et al., 2005) föreskriver att en person
själv har ansvar för sin hälsa. Samma
tankar framkom också i samband med
intervjuerna med somalierna, som också
är muslimer (Wallin & Ahlström, 2010).
Trots att de arabiska grupperna, både
män och kvinnor, hade en lägre tröskel
att söka hjälp, så testade de blodsocker
självständigt i högre utsträckning än de
ex-jugoslaviska kvinnorna. De svenska
grupperna testade blodsocker och kunde ofta aktivt vidta olika åtgärder, för att
förbättra sin blodsockerkontroll. Hjelm
et al. (2005) skriver att ovanstående
skillnader kan förklaras med att det finns
en skillnad mellan svenskar och de utlandsfödda i baskunskaper gällande diabetes, men även angående hur kroppen
fungerar. Svenskarna tycktes således vara
mera medvetna om sin hälsa i stort,
mera angelägna att undvika utveckling av
diabetesrelaterade komplikationer och
uppfattade i allmänhet sjukdomen som
allvarligare än de utlandsfödda. Fokus
gällande omhändertagandet av sin sjukdom, var för svenskarna att vidta förebyggande egenvårdande åtgärder, medan de utlandsfödda fokuserade mera på
att försöka undvika stress och bekymmer, för att på så sätt må bättre. En del
beskrev att de inte alls hade egen kontroll, utan allt låg utanför deras kontroll.
Denna fatalistiska syn skiljer flera av de
utlandsfödda grupperna från de svenska
(Hjelm et al., 2003, 2005, Wallin & Ahlström, 2010).
individualism och självständighet i beslutsfattande (Hjelm et al., 2003). Även
somalierna är vana att leva i en kollektiv
kultur med livslånga band till en social
grupp. Detta kan minska förmågan till ett
självständigt beteende och autonomi
(Wallin & Ahlström, 2010).
Hjelm et al. (2003) beskriver i studien att
det finns skillnader i egenvårdsbeteende
mellan européer och icke-européer och
detta trots att de flesta icke-europeiska
kvinnorna hade fått sin diabetesdiagnos i
Sverige och borde fått liknade undervisning och information. De arabiska kvinnorna visade större beroende av sjukvården. Troligen finns förklaringen att
söka i religionen. De flesta araberna, liksom somalierna, var troende muslimer.
P.g.a. att tolkningen av Koranen skiljer sig
åt mellan grupperna, uppstår även skillnader mellan de olika grupperna i studierna. Islam fungerar inte bara som en
religion, utan som en kulturell ram, som
påverkar hela samhällets livsstil för både
troende eller icke-troende. Många samhällen i Mellanöstern är byråkratiska,
patriarkala och människorna är vana att
styras av och lyda under stränga lagar.
Det gör då att människorna inte är vana
att fatta egna beslut, vilket påverkar deras förmåga till egenvård. Svenskar är i
motsats till detta, vana vid oberoende
Andra bidragande faktorer till skillnader
i egenvårdsförmågan anser Hjelm et al.
(2003) kunna vara migrationsprocessen
och det faktum att många led av posttraumatisk stress (PTSD). Vidare påverkade längden på vistelse i det nya hemlandet. I denna studie hade araberna i
genomsnitt 10 års vistelse i jämförelse
med 5 år för ex-jugoslaverna. Det innebär att araberna i studien troligen kommit längre i ackulturationsprocessen.
Denna kunskap skulle också kunna
överföras till de stora grupper av syriska
flyktingar, som nu anländer till Sverige
och som nu befinner sig i första steget av
denna omprogrammeringsprocess, segregationen. Ännu har dock undertecknad inte kommit i kontakt med personer
från Syrien.
Ramadan, fastemånaden, är en viktig
faktor för muslimer och vid diabetes
måste sjukvårdspersonal vara medvetna
om att fasta förekommer i dessa grupper, trots att Koranen, enligt Lundberg &
Thrakul (2013) föreskriver att fastan inte
är obligatorisk vid kronisk sjukdom. Det
är också viktigt att veta att även ortodoxa kristna kan ha fasteperioder. Det är
alltid viktigt att fråga patienter från andra
kulturer hur de gör och inte glömma
bort vare sig den sistnämnda gruppen
eller att ge det stöd personerna kan
behöva, för att klara sin egenvård under
fastan.
I studien framhålls att alla arabiska kvinnor kommit till Sverige som flyktingar
och hade tvingats lämna delar av familjen
i hemlandet, medan de ex-jugoslaviska
kvinnorna var antingen arbetskrafts-invandrare eller flyktingar. Detta kan ha
påverkat de sociala nätverken och för
många ex-jugoslaver inneburit att dessa
nätverk var intakta även i Sverige, då invandringen i många fall varit frivillig och
att hela familjen kunnat flytta hit. Sådana
faktorer kan överföras även på dagens
flyktingar.
Att kunna kontrollera en kronisk sjukdom försvåras troligen också av att
samtidigt vara tvungen att anpassa sig till
ett nytt samhälle, språksvårigheter, kulturella skillnader och andra migrationsrela-
terade faktorer. I sammanhanget kan
även nämnas frånvaro av socialt sammanhang och stöd, social isolering och
en känsla av att inte vara den del av den
nya kulturen och samhället. Detta kan
dock förbättras i takt med att ackulturationsprocessen övergår i de senare stadierna som integration och assimilation.
Kulturmönster är dock, enligt Björngren
Cuadra (2010), aldrig statiska, utan yttre
påverkan gör mönstret föränderligt och
dynamiskt till sin karaktär. Således kommer
seder, bruk, värderingar gällande olika förhållningssätt mot t.ex. manligt/kvinnligt,
sjukt/friskt, känslouttryck och sätt att lösa
problem, att kunna förändras under ackulturationsprocessen. Detta är också viktigt
att ha i åtanke för vårdpersonal. Gällande
manligt och kvinnligt beteende, hänvisar
Hjelm et al. (2003) till tidigare studier av
svenska män och kvinnor, som visat att
kvinnor ofta har högre medvetenhet om
hälsa generellt sett, vilket kan bero på olika
könsroller och livsstil.
Klinisk implikation
Det är viktigt att veta att kunskapen om
diabetes, men även om människokroppen i stort, kan vara begränsad i vissa
invandrargrupper. Beträffande uppfattningen om hälsa och sjukdom, förekommer också skillnader jämfört med de
svenska uppfattningarna. Det är viktigt
att veta att religionen spelar en stor och
viktig roll i gällande både egenvårdsförmåga och viljan att söka hjälp och att
religionen även påverkar de kulturella
mönstren i hela samhället (även hos
icke-troende). Enligt Hjelm et al. (2003)
framkom en önskan att få utbildning/information om diabetes i diskussionsgrupper ledda av utbildad personal, vilket sedan 2010 är högt prioriterat i de
Nationella riktlinjerna för diabetesvården i Sverige. Jag upplever dock svårigheter att åstadkomma dessa grupper i
praktiken, åtminstone på en specialistklinik på ett sjukhus, där patientunderlaget
inte alltid räcker till för att bilda en grupp
inom en speciell språkgrupp. Min erfarenhet är dock att blandade grupper
tillsammans med svenskfödda deltagare
fungerar bra, när de invandrade personer kommit lite längre i ackulturationsprocessen och mera blivit en del av det
svenska samhället och förstår språket.
Dock bör undervisningen innehålla moment, som synliggör problematiken kring
immigrationen. I detta sammanhang kan
också vikten av användande av bra och
helst auktoriserade tolkar, men även
hänsynstagande till eventuella illiterata
(analfabeter) nämnas.
43
D-UPPSATS
Även könsskillnader måste beaktas från
vårdens sida. All vård/omvårdnad måste
vara individualiserad. Vårdpersonalen
måste vara medveten om att det finns
både könsskillnader och kulturella skillnader. Det är viktigt att fråga individerna
själva hur de uppfattar sin sjukdom och
hur de tror att de ska kunna sköta sin
egenvård. Uppmuntran är troligen en
viktig del samt att ge stort stöd i början
av denna process, som kan ses som ett
led i ackulturationsprocessen.
Jag avslutar med följande: I ICN:s etiska
kod 2005:4 står följande: ”I vårdarbetet
verkar sjuksköterskan för en miljö där
mänskliga rättigheter, värderingar, sedvänjor och trosuppfattningar hos individ,
familj och samhälle respekteras”, (Björngren Cuadra, 2010). Som diabetessjuk-
sköterska blir detta en viktig del och ett
stöd i det dagliga arbetet. Det gäller
också att inte generalisera, ha förutfattade meningar och att aldrig ta något för
givet. Att komma från samma land, innebär inte att alla är, tänker och gör likadant.
Se alltid individen! Be personen berätta
hur just hans/hennes liv ser ut och ge
sedan egenvårdsstöd och hjälp utifrån
detta!
Referenser
Aronson, J. & Karlsson. H. (2014). Diabetes i ett mångkulturellt samhälle – sjuksköterskans kompetens och patientens
upplevelse. Examensarbete. Göteborgs Universitet, Institutionen för vårdvetenskap och hälsa. Från: http://hdl.handle.
net/2077/35970
Björngren Cuadra, C. (red). (2010). Omvårdnad i mångkulturella rum- frågor om kultur, etik och reflektion. Studentlitteratur AB, Lund. Diabetesförbundet, Typ 2 diabetes. Hämtad
2014-11-23 från http://www.diabetes.se/sv/Diabetes/Omdiabetes/Typ-2-diabetes/
Hjelm, K., Nyberg, P., Isacsson, A. & Apelqvist, J. (2003). Religious and cultural distance in beliefs about health and illness
in women with diabetes mellitus of different origin living in
Sweden. International Journal of Nursing Studies, 40, 627-43.
doi:10.1016/S0020-7489(03)00020-8
Hjelm, K., Nyberg, P., Isacsson, A. & Apelqvist, J. (2005). Beliefs
about health and diabetes in men of different ethnic origin.
Journal of advanced nursing, 50 (1), 47-59.
Lundberg, P. & Thrakul, S. (2013). Religion and self-management of Thai Buddhist and Muslim women with type 2 diabetes. Journal of Clinical Nursing, 22(13/14), 1907-1916.
doi:10.1111/jocn.12130
Nationalencyklopedin, nr 9. (1992). Bokförlaget Bra Böcker
AB, Höganäs.
Nationalencyklopedin, nr. 16. (1995). Bokförlaget Bra Böcker
AB, Höganäs.
Socialstyrelsen. (2010). Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 – Stöd för styrning och ledning.
Statistiska Centralbyrån. Hämtad 2014-10-26. Från: http://
www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Behallare-for-Press/376142/
Statistiska Centralbyrån. Hämtad 2014-10-26. Från: http://
www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Invandringen-pa-rekordhog-niva/
Wallin, A. & Ahlström, G. (2010). From diagnosis to health: a
cross-cultural interview study with immigrants from Somalia.
Scandinavian Journal of Caring Sciences, 24(2), 357-65. doi:
10.1111/j.1471-6712.2009.00729.x
BILAGA 1 - ARTIKELSAMMANFATTNING
Artikel 1
Religious and cultural distance beliefs about health and illness....
Hjelm, K., Bard, K., Nyberg, P. & Apelqvist, J. 2003, Sweden.
Syfte
Att undersöka hur kulturella och religiösa uppfattningar om hälsa och sjukdom påverkar egenvården hos kvinnor med olika kulturell bakgrund, boende i Sverige.
Metod
Fokusgrupp-intervjuer med 41 kvinnor med diabetes. Explorativ (undersökande) studiedesign.
Öppna frågor. Purposive sampling procedure (medlemmar valts pga ändamålsenlig karakteristik).
Resultat
Skillnader, men även likheter finns i uppfattning om hälsa, sjukdom och egenvård hos arabiska kvinnor, ex-jugoslaviska kvinnor och kvinnor av svenskt ursprung.
Forskningsperspektiv/ Kvalitativ forskningsansats. Höf kvalitet. Studien är godkänd av Lunds Universitets etiska kommitté.
Kvalitetsgrad
Skriftligt, informerat samtycke finns.
Artikel 2
Beliefs about health and diabetes in men of different ethnic origin.
Hjelm, K., Bard, K., Nyberg, P. & Apelqvist, J. 2005, Sweden.
Syfte
Att jämföra uppfattningar om hälsa och sjukdom, som kan påverka egenvården hos män med diabetes, med olika kulturell bakgrund boende i Sverige.
Metod
Fokusgruppintervjuer med 39 män med diabetes. Explorativ (undersökande) studiedesign.
Öppna frågor. Purposive sampling procedure (se ovan).
Resultat
Skillnader finns i uppfattning om hälsa och sjukdom, som påverkar egenvården vid diabetes och förmågan att söka vård vid jämförelse av män från Sverige, Arabiska länder och f.d. Jugoslavien, samtliga boende i Sverige.
Forskningsperspektiv/ Kvalitativ forskningsansats. Hög kvalitet. Studien är godkänd av ett universitets etiska kommitté.
Kvalitetsgrad
Skriftligt, informerat samtycke finns.
Artikel 3
From diagnosis to health: a crosscultural interview study with immigrant from Somalia. Wallin, A-M. & Ahlström, G. 2010, Sweden.
Syfte
Att undersöka hur immigranter från Somalia boende i Sverige uppfattade att få diabetesdiagnosen och hur de beskriver begreppet hälsa.
Metod
Intervjustudie med 19 personer (8 män och 11 kvinnor). 33 personer hade valts ut av diabetessjuk-
sköterskor på 6 vårdcentraler, men 14 tackade nej. Intervjuerna utförda enskilt (oftast i deltagarens hem). Två öppna frågor med följdfrågor användes. Tolkar deltog. Del i ett större forskningsprojekt om personer med diabetes, som bor i en kultur, som är ny för dem.
Resultat
Studien visar att det finns skillnader mellan män och kvinnor gällande uppfattningen kring diabetesdiagnosen samt hur hälsa uppfattas. Kan användas av hälsopersonal, för att öka sin kunskap och
förståelse för personer från annan kulturell bakgrund.
Forskningsperspektiv/ Kvalitativ forskningsansats. Hög kvalitet.Studien är godkänd av den Regionala Etiska Gransknings-Kvalitetsgrad
nämnden vid Uppsala Universitet, Sverige. Deltagarna garanterades anonymitet. Deltagandet var
frivilligt och de kunde avbryta studien när som helst utan att ange skäl.
44
C-UPPSATS
Effekter av kolhydraträkning
vid diabetesdebut hos unga
Barnkliniken vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå, NUS,
har sedan flera år haft ett högre medel- HbA1c bland barn,
0-17 år jämfört med övriga barnkliniker i Sverige. Därför påbörjades hösten 2011 en intervention att lära barn med diabetes samt deras föräldrar kolhydraträkning från diabetesdebut.
Av: Ingela Levin och Anna Wänman
Abstrakt
Syfte. Att undersöka om intervention
med kolhydraträkning vid debut av diabetes typ 1 hos barn haft effekt på metabola indikatorer såsom HbA1c, BMIsds samt total dygnsdos insulin/kg, 2
månader och 1 år efter debut utifrån
ålder och kön.
Bakgrund. Barnkliniken vid Norrlands
universitetssjukhus i Umeå, NUS, har
sedan flera år haft ett högre medelHbA1c bland barn, 0-17 år jämfört med
övriga barnkliniker i Sverige. Därför påbörjades hösten 2011 en intervention
att lära barn med diabetes samt deras
föräldrar kolhydraträkning från diabetesdebut. Med hjälp av metoden kan de
styra sina insulindoser utifrån vilken
mängd kolhydrater de äter.
Design. Detta är en empirisk registerstudie gjord utifrån en kvantitativ metod.
Den är retrospektiv kontrollerad ej randomiserad med jämförelsegrupp.
Metod. I studien ingår 46 barn i åldern
0-17 år som fått diagnosen typ 1 diabetes. De som insjuknade under 2009
(n=22) lärde sig inte kolhydraträkning
och utgjorde kontrollgrupp. Interventionsgruppen som insjuknade 20112012, (n=24) började använda kolhydraträkning vid insjuknandet.
Resultat. Studien visar med en signifikant säkerhet att kolhydraträkning sän-
ker HbA1c efter två månader och ett år
efter insjuknande i typ 1 diabetes. Ingen
signifikant skillnad hittades vad gäller
BMI-sds. Studien visar ingen signifikant
skillnad mellan könen när det gäller
HbA1c.
Slutsats. Kolhydraträkning från diabetesdebut ger en signifikant sänkning av
HbA1c utan att påverka BMI-sds signifikant.
Relevans till klinisk praktik. Det är
viktigt att vårdpersonal fortsätter att
undervisa och stötta familjer kring kolhydraträkning redan från diabetesdebut.
Nyckelord. barn, HbA1c, BMI-sds, typ 1
diabetes, kolhydraträkning
Introduktion
I Sverige finns cirka 7000 barn i åldrarna
0-17 år som lever med typ 1 diabetes.
Varje år drabbas cirka 800 barn < 18 år
av sjukdomen (Swediabkids, 2012). Sverige är näst efter Finland det land i världen som har högst förekomst av typ 1
diabetes (Berhan, 2014).
Typ 1 diabetes är en av de vanligaste
kroniska sjukdomarna hos barn och
ungdomar. Sjukdomen är mycket krävande och personer med diabetes behöver kontinuerligt stöd och utbildning
genom hela livet för att undvika akuta
och långsiktiga komplikationer. Vid typ 1
diabetes slutar kroppen helt att produ-
cera insulin, eftersom immunförsvaret
angripit betacellerna i bukspottkörteln
(Association, 2013). Insulin är ett livsviktigt hormon vars främsta uppgift är att
göra cellytan genomsläpplig för glukos.
Detta möjliggör för cellerna att ta upp
glukos från blodet. Insulin är också viktigt
för att kunna lagra glykogen i levern samt
för att stimulera uppbyggnad av proteiner och fett (Agardh et al., 2002).
Personer med typ 1 diabetes behöver ta
insulin och kontrollera blodsocker flera
gånger/dag och ständigt vara medvetna
om faktorer som kan påverka blodsockret såsom t.ex. kost och motion (Association, 2013). En hög andel ungdomar
med typ 1 diabetes beskriver att restriktioner kring kost ofta är det värsta med
att ha diabetes. Dessa restriktioner kan
leda till att de inte följer kostrekommendationer. Möjligheten att själv kunna styra över sin kost och sin insulindosering
kan underlätta för dem att leva ett mer
flexibelt liv (Kawamura, 2007).
Bakgrund
Att drabbas av diabetes innebär en stor
omställning för familjen. Föräldrar och
barn behöver lära sig mycket om diabetessjukdomen på kort tid för att själva
sedan kunna dosera insulin utifrån barnets kolhydratintag, blodsocker och aktiviteter. Att kunna leva ett normalt liv
upplever de flesta som den största utmaningen (Marshall et al., 2009).
45
C-UPPSATS
Kolhydraträkning är ingen ny företeelse.
Kort efter upptäckten av insulin fann
forskarna att mängden kolhydrater i
kosten påverkade blodsockret. Under
många år fick personer med insulinbehandlad diabetes följa en mycket strikt
kosthållning utifrån den insulindos som
ordinerats. I samband med att mer direktverkande insulinanaloger introducerades på 1990-talet, beskrivs kolhydraträkning som en metod där personen
med diabetes varierar sina insulindoser
utifrån den mängd kolhydrater hen planerar att äta., Detta kan leda till bättre
metabol kontroll och möjlighet till en
mer flexibel kosthållning (Anderson et
al., 1993). Att räkna kolhydrater och
regelbundet kontrollera blodsocker kan
också leda till lägre Hba1c (Scholes et al.,
2013a). Det finns dock en risk att den
mer flexibla kosthållningen leder till oönskad viktuppgång (Souto et al., 2014).
Många ungdomar med diabetes kan
uppleva sin kost mycket reglerad och
kostråden kan då ignoreras. Kolhydraträkning kan minska detta eftersom att
valet av livsmedel blir mer flexibelt och
ungdomarna kan lättare anpassa kosten
efter deras livsstil (Kawamura, 2007).
Det är av stor vikt att familjen har god
kunskap om matens påverkan på blodsockret. För att kunna använda kolhydraträkning som metod behöver de veta
var kolhydraterna finns i maten, hur
mycket kolhydrater ett livsmedel innehåller samt att veta barnets insulin/kolhydrat-kvot. Dessutom behöver barnets
blodsocker kontrolleras före måltiderna
för att de skall kunna korrigera insulindosen om blodsockret ligger för högt (Kawamura, 2007). Förutom att blodsockret
behöver kontrolleras före måltiderna
bör det också kontrolleras före sänggående, fysisk aktivitet, bilkörning eller om
personen med diabetes mår dåligt på
något sätt. Ibland behöver hen även kontrollera blodsocker mellan måltiderna
för att utvärdera insulindosen (Association, 2013).
För att kunna få stöd och hjälp med
detta är det önskvärt att det finns ett
diabetesteam som kan stötta familjen. I
detta team bör ingå diabetessjuksköterska, läkare, dietist, kurator och/eller psykolog (Silverstein et al., 2005). Sjuksköterskan har en viktig roll när det gäller att
handleda och undervisa patient och
föräldrar om bl.a. kolhydraträkning vid
debuten av diabetessjukdomen. Familjerna behöver
därefter fortlöpande stöd. Diabetessjuksköterskan följer patienterna regelbundet med täta telefonkontakter och besök. Sjuksköterskan har en viktig roll i att
utbilda, stötta och samordna kring personer som lever med en kronisk sjukdom (Freeborn et al., 2013b, Schmidt et
al., 2012, Moore and McQuestion, 2012)
En god metabol kontroll är viktig för att
undvika komplikationer både på kort
och lång sikt. Komplikationer på kort sikt
kan vara hypoglykemi som kan leda till
medvetslöshet och kramper eller ketoacidos som är ett livshotande tillstånd.
Komplikationer på lång sikt är t.ex. skador på njurar, ögon och hjärt-kärlsjukdomar. Risken att drabbas av dessa senkomplikationer ökar med stigande
HbA1c (Fullerton et al., 2014). Barn och
ungdomar som regelbundet mäter blodsocker har lägre HbA1c och färre akuta
diabeteskomplikationer än de som inte
gör det (Ziegler et al., 2011).
Norrlands universitetssjukhus i Umeå
(NUS), har sedan flera år haft ett högre
medel-HbA1c bland barn, 0-17 år med
diabetes typ 1, än genomsnittet för
svenska barnkliniker (Swediabkids, 2012).
Eftersom högt HbA1c medför ökad risk
för senkomplikationer av diabetessjukdomen (Fullerton et al., 2014), gjordes
hösten 2011 en intervention på barn
och ungdomskliniken i Umeå för att aktivt arbeta för att sänka HbA1c. Kolhydraträkning med tydliga blodsockermål
infördes direkt vid insjuknandet i typ 1
diabetes. Alla barn som insjuknat sedan
september 2011 har från diabetesdebuten fått lära sig kolhydraträkning och att
korrigera blodsockervärden
> 8
mmol/l med extra insulin. Både sjuksköterskorna på vårdavdelningen och diabetessjuksköterskorna har arbetat aktivt
med att undervisa och stötta familjerna
kring detta.
Författarna är båda barnsjuksköterskor
med många års erfarenhet från vård av
barn och ungdomar med diabetes. En
arbetar på den vårdavdelning som vårdar barn och ungdomar <18 år. Alla barn
och ungdomar som insjuknar i typ 1 diabetes inom sjukhusets upptagningsområde vårdas på denna avdelning vid debut. Den andra författaren arbetar sedan
flera år som diabetessjuksköterska vid
Barn- och ungdomscentrum på NUS.
Syftet med denna studie är att undersöka om interventionen med kolhydraträkning från diabetesdebut har haft ef-
fekt på HbA1c, BMI och total dygnsdos
insulin/kg 1 år efter debut utifrån ålder
och kön.
Metod
Design
Denna forskningsuppsats är en empirisk
registerstudie gjord utifrån en kvantitativ
metod. Studien är retrospektiv kontrollerad ej randomiserad med jämförelsegrupp (Henricson, 2013, s.124). Den
syftar till att undersöka om en intervention på en barn-och ungdomsklinik med
kolhydraträkning från debut vid insjuknande i typ 1 diabetes, leder till förändrat
HbA1c, BMI enligt Body Mass Standard
Deviation Score eller insulindos ett år
efter diabetesdebut.
Deltagare
I studien ingår 46 barn. Samtliga barn och
ungdomar i åldern 0-17 år som fått diagnos typ 1 diabetes vid Norrlands universitetssjukhus under 2009, n=22, (kontrollgrupp) samt mellan 2011-10-01 och
2012-12-31, n=24, (interventionsgrupp)
ingår i studien, se tabell 1.
Alla barn som insjuknat i typ 1 diabetes
mellan 2011-10-01 och 2012-12-31
(n=24) ingår i interventionsgruppen.
Detta eftersom interventionen med
kolhydraträkning vid debut påbörjades
hösten 2011 och studien syftar till att
utvärdera metabola värden ett år efter
debut. Som kontrollgrupp valdes samtliga barn som insjuknat i typ 1 diabetes vid
barn och ungdomskliniken 2009 (n=22).
Samtliga barn i båda grupperna fanns registrerade i kvalitetsregistret Swediabkids.
Datainsamling
Data samlades in från kvalitetsregistret
Swediabkids samt från journaler. Den
information som hämtades från deltagarnas journaler var HbA1c vid debut,
övriga data fanns registrerade i Swediabkids. De data som samlades in var födelsedatum, kön, datum för diabetesdiagnos, HbA1c och vid debut, efter två
månader och efter 1år från debutdatum
samt insulindos baserat på enheter/kg
och dygn ett år efter diabetesdebut.
Deltagarna delades in i åldersgrupperna
0-6 år, 7-11 år samt 12-17 år (tabell 1).
För att utvärdera BMI användes data på
BMI-standard deviation score (BMI-sds)
efter två månader och efter 1 år från
diabetesdebut. Författarna valde att inte
ta med värdet från insjuknandet eftersom ett flertal av de som insjuknar i typ
1 diabetes har haft en viktnedgång innan
diagnos (Silverstein et al., 2005, LokuloSodipe et al., 2014).
46
C-UPPSATS
TABELL 1. BESKRIVNING AV DEN UNDERSÖKTA POPULATIONEN
Kontrollgrupp ( n=22)
Pojkar, n (%)
12 (55)
Flickor, n (%)
10 (45)
Medelålder vid diabetesdebut (± SD)
7,46 (4,56)
Indelning i åldersgrupper
1. (0-6 år), n (%)
10 (45)
2. (7-11 år), n (%)
7 (32)
3. (12-17 år), n (%)
5 (23)
Forskningsetik
Alla patienter och deras föräldrar har
gett sitt godkännande att barnet ingår i
registret, Swediabkids. Informationen är
given både muntligt och skriftligt. I studien redovisas inga patientuppgifter som
går att härleda till enskild individ. Data
som redovisas är HbA1c, BMI-sds, Enheter insulin/kg/dygn utifrån ålder och kön.
Verksamhetschefen vid Barn- och ungdomscentrum i Västerbotten, Per-Erik
Sandström, har gett skriftligt godkännande att vi får använda oss av uppgifterna i registret (Bilaga 1).
Dataanalys
Databehandling och statistiska beräkningar utfördes i statistikprogrammet
IBM® SPSS® statistics, version 21. Materialet analyserades utifrån deskriptiv statistik. För att säkerställa signifikanta skillnader mellan grupperna utfördes Mann
Whitney U-test, students t-test och Chi2
–test. Gränsen för signifikant skillnad sattes till p<0,05.
Utformningen av uppsatsen är inspirerad
av Authours Guidelines för tidskriften
Journal of Clinical Nursing.
Definitioner
Body Mass Index Standard Deviation Score, BMI-sds
Bedömning av BMI hos barn skiljer sig
från bedömning av BMI hos vuxna. Eftersom barnet ständigt växer och utvecklas
skiljer sig gränserna för normalvikt mellan
olika åldrar. Ett 5 årigt barn med BMI 15
är bedöms ha en hälsosam vikt medan en
tonåring är underviktig med samma BMI.
Då BMI skall räknas ut på barn används
ofta BMI-sds. Denna skala tar hänsyn till
barnets kön, ålder, kroppsammansättning
(de Onis and Lobstein, 2010).
För att följa tillväxt hos barn används
kurvor med standardavvikelser. Värdet 0
utgör ett medelvärde för barn i populationen. + 1 SD motsvarar övervikt och
+ 2 SD fetma hos barn mellan 5-19 år
(WHO, 2014). För barn mellan 0-5 år
motsvarar +1 SD risk för övervikt, +2
SD övervikt och + 3 SD fetma (de Onis
et al., 2009).
HbA1c
HbA1c är ett prov som mäter medelvärdet för blodsockerkoncentration i blodet
de senaste tre månaderna, men det är
framförallt de senaste trettio dagarna som
påverkar resultatet (Vehik et al., 2012).
Interventionsgrupp (n=24)
12 (50)
12 (50)
7,54 (4,10)
12 (50)
7 (29)
5 (21)
Målområdet för HbA1c hos barn och
ungdomar i Sverige är 50-57 mmol/mol.
Om HbA1c ligger > 70 mmol/mol ökar
risken för senkomplikationer och dessa
riskpatienter behöver extra tät kontroll
och stöd från sjukvården (SKL,2014).
Swediabkids
Swediabkids är ett nationellt kvalitetsregister där barn och ungdomar upp till 18
års ålder med diabetes registreras. Samtliga barndiabetesmottagningar i Sverige
deltar. Registret startade 2000 och syftet
är att utvärdera vårdens kvalitet samt
hur följsamma barnklinikerna är till det
vårdprogram som finns. Data, till exempel HbA1c, längd och vikt vid alla besök
på diabetesmottagningarna registreras
(Swediabkids, 2012)
Resultat
Vid diabetesdebut fanns ingen signifikant
skillnad i HbA1c mellan kontrollgrupp
och interventionsgrupp. I studien framkom att interventionsgruppen hade signifikant lägre HbA1c efter 2 månader
och ett år efter diabetesdebut. Gruppen
hade även lägre insulindos/kg ett år efter
diabetesdebut. Det fanns ingen signifikant skillnad i BMI-sds mellan grupperna
(tabell 2).
TABELL 2. JÄMFÖRELSE MELLAN KONTROLL OCH INTERVENTIONSGRUPP VID DIABETESDEBUT,
2 MÅNADER RESPEKTIVE 1 ÅR EFTER DEBUT
Kontrollgrupp n=22, medel (±SD)
Interventionsgrupp, n=24, medel (±SD)
HbA1C vid debut 97,76 (32,4)
92,55 (26)
HbA1C efter 2 månader
58,6 (7,5)
49,8 (10,7)
HbA1C efter 1år
64,7 (7,8)
55,2 (11,5)
BMI-sds efter 2 månader
0,5 (1,27)
0,84 (0,94)
BMI-sds 1år
0,67 (1,34)
0,91 (0,93)
Enheter. Insulin/kg efter 2 mån.
0,72 (0,32)
0,56 (0,39)
Enheter. Insulin/kg efter 1 år
0,94 (0,40)
0,67 (0,23)
Deltagarna delades in i åldersgrupper
för att se om det fanns någon skillnad på
HbA1c, BMI-sds och insulindos/kg mellan kontrollgrupp och interventionsgrupp i olika åldrar. Resultatet visar att
interventionsgruppen har ett statistiskt
signifikant lägre HbA1c i de två yngsta
åldersgrupperna (0-6 år samt 7-12 år)
efter ett år. I den äldsta gruppen (12-17
p-värde
0,562
0,003
0,002
0,322
0,502
0,081
0,008
år) framkom ett signifikant lägre HbA1c
i interventionsgruppen efter två månader men ingen signifikant skillnad med
kontrollgruppen efter 1 år (tabell 3).
Statistiskt signifikant skillnad i insulindos/
kg/dygn fanns hos de äldsta barnen där
interventionsgruppen hade en lägre insulindos/kg/dygn efter ett år (Tabell 3).
De yngsta barnen i interventionsgruppen hade ett signifikant högre BMI-sds
efter två månader. I övrigt fanns det ingen skillnad i BMI-sds mellan grupperna.
Ingen signifikant skillnad framkom mellan
könen när det gäller HbA1c varken vid
debut (p=0,679), efter två månader (p=0,428) eller efter ett år (p=0,956).
47
C-UPPSATS
TABELL 3. JÄMFÖRELSE MELLAN KONTROLLGRUPP OCH INTERVENTIONSGRUPP INDELAT I ÅLDERSGRUPPER*
VAD GÄLLER HBA1C, BMI-SDS OCH ENHET INSULIN/KG.
Kontrollgrupp, n: 22
Interventionsgrupp, n: 24
p-värde
Åldersgrupp 1 n=10
Åldersgrupp 1 n=12
Åldersgrupp 2 n=7
Åldersgrupp 2 n=7
Åldersgrupp 3 n=5
Åldersgrupp 3 n=5
Median (Q1-Q3)
Median (Q1-Q3)
HbA1c vid debut
Åldersgrupp 1
81,50 (67,25-89,50)
76,00 (72,0-116,0)
0,705
Åldersgrupp 2
104,5 (79,0-133,75)
100,00 (63,50-117,75)
0,589
Åldersgrupp 3
113,00 (90,50-162,50)
94,00 (68,00-112,50)
0,222
HbA1c efter 2 mån
Åldersgrupp 1
Åldersgrupp 2
Åldersgrupp 3
60,00 (52,50-65,50)
59,20 (51,0-61,0)
54,00 (50,50-62,00)
52,50 (44,75-61,50)
52,00 (50,00-57,00)
42,00 (33,50-46,00)
0,069
0,165
0,016
HbA1c efter 1 år
Åldersgrupp 1 Åldersgrupp 2
Åldersgrupp 3
60,00 (58,50-68,50)
63,00 (57,0-74,0)
68,00 (61,50-79,00)
52,50 (48,00-54,50)
56 (52,00-58,00)
59 (43,50-79,50)
0,001
0,026
0,222
BMI-sds efter 2 mån
Åldersgrupp 1
Åldersgrupp 2
Åldersgrupp 3
0,37 (-0,59-1,30)
1,78 (-0,38-2,08)
0,303 (-0,81-1,77)
0,76 (0,37-1,56)
0,99 (0,13-1,75)
0,89 (-0,29-1,44)
0,017
0,620
0,841
BMI-sds efter 1 år
Åldersgrupp 1
Åldersgrupp 2
Åldersgrupp 3
0,58 (-0,72-1,95)
1,15 (-0,35-2,26)
0,506 (-1,17-1,04)
0,84 (0,35-1,87)
1,13 (0,52-1,58)
0,68 (-0,33-1,16)
0,468
0,710
0,841
Enhet Insulin/kg efter 2 mån
Åldersgrupp 3
0,65 (0,35-0,95)
0,64 (0,46-0,98)
0,78 (0,47-1,33)
0,56 (0,28-0,72)
0,58 (0,44-0,86)
0,67 (0,21-0,85)
0,314
0,710
0,421
Enhet Insulin/kg efter 1 år
Åldersgrupp 3
0,62 (0,52-0,97)
0,93 (0,69-1,24)
1,23 (0,03-1,72)
0,67 (0,60-0,73)
0,63 (0,56-1,07)
0,55 (0,41-0,75)
0,872
0,259
0,008
*Åldersgrupp 1 = 0-6 år Åldersgrupp 2 = 7-11 år Åldersgrupp 3 = 12-17 år
Diskussion
Syftet med studien var att undersöka
om en intervention med kolhydraträkning från diabetesdebut haft effekt på
HbA1c, BMI och insulindos/kg och dygn
hos barn och ungdomar.
I studien framkom att HbA1c var signifikant lägre i interventionsgruppen både
efter två månader och ett år efter diabetesdebut. Resultatet stöds av andra
studier som visar att kolhydraträkning
leder till ett lägre HbA1c både bland
barn (Kawamura, 2007, Marigliano et al.,
2013), och vuxna (Group, 2002, McIntyre et al., 2010). Det finns även studier
som inte visar på skillnad i HbA1c, men
ökad flexibilitet i valet av mat (Souto et
al., 2014).
Insulindosen var signifikant lägre efter ett
år hos interventionsgruppen. Vid analys
av de olika åldersgrupperna framkommer att det var i gruppen 12-17 år som
insulindosen var signifikant lägre, i de övriga åldersgrupperna syntes ingen signifikant skillnad. Detta framkommer även
i andra studier som visar att barn <5år
vid insjuknandet i diabetes har mindre
egen insulinproduktion än de som är
äldre. (Abdul-Rasoul et al., 2006, Bowden et al., 2008, Dost et al., 2007). En låg
insulindos (<0,3E/kg/dygn) kombinerat
med ett lågt HbA1c (< 53 mmol/mol)
den första tiden efter diabetesdebut
tyder på att bukspottskörteln kan producera en viss del av insulin den första
tiden efter diabetesdebut (Schölin et al.,
2011). Interventionsgruppens 12-17
åringar hade dock inte ett signifikant lägre HbA1c efter ett år än kontrollgruppen och det är oklart om den lägre insulindosen beror på ökad egenproduktion
av insulin eller hade andra orsaker.
Det framkom ingen signifikant skillnad i
BMI-sds mellan kontroll och interventionsgrupp. Liknande resultat redovisas
även i andra studier där det inte framkommit någon signifikant skillnad i BMI
hos barn eller vuxna vid kolhydraträkning (Goksen et al., 2008, Dias et al.,
2010). Andra studier visar på en viktökning vid kolhydraträkning och förbättrad
metabol kontroll (Nansel et al., 2013,
Souto et al., 2014).
I studien framkom inga signifikanta skillnader mellan pojkar och flickor avseende HbA1c, vikt eller insulindos. Andra
studier visar att flickor har högre HbA1c
än pojkar (Hanberger et al., 2014, Samuelsson et al., 2013, Hochhauser et al.,
2008, Springer et al., 2006) samt att de
även har ett högre BMI-sds (Kapellen et
al., 2014, Luna et al., 2005) och insulindos (Davis et al., 2012).
48
Relevans till klinisk praktik
Kolhydraträkning vid diabetesdebut
ledde till ett lägre HbA1c vilket i sin tur
medför minskad risk för diabeteskomplikationer (1993). Det kan också leda
till ökad flexibilitet kring måltider där det
är enklare att hitta rätt insulindos beroende på kostval. Detta kan innebära en
ökad livskvalité, utan att risk för hjärtkärlsjukdomar eller allvarliga hypoglykemier ökar (Group, 2002).
Författarna ser att kolhydraträkning från
diabetesdebut har många positiva effekter och kan implementeras till fler människor som lever med diabetes. Samtidigt
ställer denna metod också krav på den
som skall räkna kolhydrater och dosera
insulin utifrån detta. Blodsocker bör mätas och värderas före varje måltid, mängden kolhydrater skall räknas ut och utifrån detta skall en insulindos bestämmas
(Smaldone and Ritholz, 2011).
För att klara denna egenvård behöver
barn och ungdomar med diabetes och
deras föräldrar kontinuerligt och fortlöpande stöd från sjukvården. Sjuksköterskan har en viktig roll i att undervisa och
stötta familjen, både vid diabetesdebut
men också fortlöpande efter att familjen
blivit utskrivna från sjukhuset. Typ 1 diabetes är en livslång sjukdom som innebär olika utmaningar och behov av stöd
under hela livet (Schilling et al., 2006).
Det är viktigt att personalen har bra utbildning i diabetesvård och att det finns
ett multidiciplinärt diabetesteam där
varje medlem har en tydlig roll (Wigert
and Wikström, 2014). Att lära sig räkna
kolhydrater kan vara till hjälp för många
men familjen behöver stöd och förståelse för hur det är att leva med en så
krävande sjukdom som typ 1 diabetes är.
Åldersgruppen 12-17 år hade högre
Hba1c efter ett år än de yngre barnen
i både kontroll och interventionsgrupp.
En orsak kan vara att det är svårare
att ha en god metabol kontroll i denna
ålder,(Scaramuzza et al., 2010, Moore et
al., 2013) och det är viktigt att tonåringarna får rätt stöd från sjukvården och
från sina föräldrar. Föräldrarna behöver
också hjälp från vården med utbildning
och möjlighet att kunna tala om sina
känslor för att kunna stötta sina ungdomar på bästa sätt (Scholes et al., 2013b,
E. and Kolbrun Svavarsdottir, 2013).
Begränsningar
Deltagarna i studien är få vilket begränsar
möjligheten att generalisera och kan ha
påverkat resultatet. Dock gjordes inget
urval utan samtliga barn som insjuknade
under studietiden finns registrerade. Det
fanns ingen signifikant skillnad i HbA1c
mellan kontroll och interventionsgrupp
vid debut och grupperna var homogena
vad gäller ålder och kön (tabell 1.). Eftersom det dock var få barn i varje åldersgrupp gjordes ingen undersökning
av kön relaterat till ålder.
Faktorer som etnicitet, socioekonomisk
bakgrund har inte analyserats i studien.
Detta bör undersökas vidare eftersom
andra studier visar att dessa faktorer
kan påverka den metabola kontrollen
hos barn och ungdomar med diabetes
(Cutfield et al., 2011, Levin et al., 2013,
Moore et al., 2013).
I Hanbergers studie från 2012 framkommer att barn- och ungdomskliniker där
medlemmarna i diabetesteamet haft
klara mål och gett ett tydligt budskap till
familjerna har lägre medel-HbA1c än de
kliniker där team-medlemmarna saknade tydliga riktlinjer och gav ett mer vagt
budskap (Hanberger et al., 2012). Detta
kan också ha påverkat vårt resultat, eftersom interventionen med kolhydraträkning också medfört att personalen
haft tydligare riktlinjer och mål.
Att räkna kolhydrater innebär riktlinjer
att kontrollera blodsocker före varje
måltid och att korrigera blodsockervärden > 8mmol/l med extra insulin. Att ta
fler blodsockerkontroller kan också leda
till ett lägre HbA1c (Ziegler et al., 2011).
Rekommendationer till
framtida forskning
I studien framkom att 12-17-åringarna i
interventionsgruppen hade en signifikant
lägre insulindos/kg men inte signifikant
lägre HbA1c. För att undersöka om den
lägre insulindosen beror på ökad egenproduktion av insulin behöver fler prospektiva studier göras där C-peptid mäts.
C-peptid bildas tillsammans med insulin
och speglar hur mycket egenproduktion
av insulin en människa har (Hanås, 2010).
Eftersom livet med diabetes ställer stora
krav på både barnet som drabbats samt
dess familj (Freeborn et al., 2013a, Marshall et al., 2009) behövs även kvalitativa
studier för att undersöka hur familjerna
upplever att kolhydraträkning påverkar
deras liv.
Prospektiva studier behövs för att se
om den positiva effekten av kolhydrat-
räkning håller i sig efter flera år och om
det har någon påverkan på senkomplikationer till diabetes. Lawes visar i en
studie att HbA1c 6 månader efter debut
avspeglar den metabola kontrollen även
flera år senare (Lawes et al., 2013).
Slutsats
Kolhydraträkning vid diabetesdebut hos
barn och ungdomar ger ett lägre HbA1c
utan att påverka vikten. Insulindosen var
signifikant lägre hos 12-17 åringarna i
interventionsgruppen, i åldern 0-11 år
framkom ingen signifikant skillnad. Vårdpersonalen har en viktig roll i att undervisa och stötta familjerna i att lära sig
insulindosering med hjälp av kolhydraträkning redan från diabetesdebut.
Referenslista
ABDUL-RASOUL, M., HABIB, H. & AL-KHOULY, M. 2006.
'The honeymoon phase' in children with type 1 diabetes
mellitus: frequency, duration, and influential factors. Pediatr
Diabetes, 7, 101-7.
AGARDH, C.-D., BERNE, C. & ÖSTMAN, J. 2002. Diabetes,
Stockholm, Liber AB.
ANDERSON, E. J., RICHARDSON, M., CASTLE, G., CERCONE,
S., DELAHANTY, L., LYON, R., MUELLER, D. & SNETSELAAR,
L. 1993. Nutrition interventions for intensive therapy in the
Diabetes Control and Complications Trial. The DCCT Research Group. J Am Diet Assoc, 93, 768-72.
ASSOCIATION, A. D. 2013. Standards of medical care in diabetes--2013. Diabetes Care, 36 Suppl 1, S11-66.
BERHAN, Y. 2014. Epidemiological studies of childhood
diabetes and important health complications to the disease,
Umeå, Umeå universitet.
BOWDEN, S. A., DUCK, M. M. & HOFFMAN, R. P. 2008.
Young children (<5 yr) and adolescents (>12 yr) with type 1
diabetes mellitus have low rate of partial remission: diabetic
ketoacidosis is an important risk factor. Pediatr Diabetes, 9,
197-201.
CUTFIELD, S. W., DERRAIK, J. G., REED, P. W., HOFMAN, P.
L., JEFFERIES, C. & CUTFIELD, W. S. 2011. Early markers of
glycaemic control in children with type 1 diabetes mellitus.
PLoS One, 6, e25251.
DAVIS, N. L., BURSELL, J. D., EVANS, W. D., WARNER, J. T. &
GREGORY, J. W. 2012. Body composition in children with type
1 diabetes in the first year after diagnosis: relationship to
glycaemic control and cardiovascular risk. Arch Dis Child, 97,
312-5.
DCCT,1993. The effecy of intensive treatment of diabetes on
the development and progression of long-term complications
in insulin-dependent diabetes mellitus. The
Diabetes
Control and Complications Trial Research Group. N Engl J
Med, 329,977-86.
DE ONIS, M., GARZA, C., ONYANGO, A. W., ROLLANDCACHERA, M. F. & PÉDIATRIE, L. C. D. N. D. L. S. F. D. 2009.
[WHO growth standards for infants and young children]. Arch
Pediatr, 16, 47-53.
DE ONIS, M. & LOBSTEIN, T. 2010. Defining obesity risk status in the general childhood population: which cut-offs should
we use? Int J Pediatr Obes, 5, 458-60.
DIAS, V. M., PANDINI, J. A., NUNES, R. R., SPERANDEI, S. L.,
PORTELLA, E. S., COBAS, R. A. & GOMES, M. B. 2010. Effect
of the carbohydrate counting method on glycemic control in
patients with type 1 diabetes. Diabetol Metab Syndr, 2, 54.
DOST, A., HERBST, A., KINTZEL, K., HABERLAND, H., ROTH,
C. L., GORTNER, L. & HOLL, R. W. 2007. Shorter remission
period in young versus older children with diabetes mellitus
type 1. Exp Clin Endocrinol Diabetes, 115, 33-7.
E., K. & KOLBRUN SVAVARSDOTTIR, E. 2013. The Role of
Advanced Nurse Practitioners in Offering Brief Therapeutic
Conversation for Families of Children and Adolescents with
Diabetes Type 1. Vård i Norden, 33, 44-47.
FREEBORN, D., DYCHES, T., ROPER, S. O. & MANDLECO, B.
2013a. Identifying challenges of living with type 1 diabetes:
child and youth perspectives. J Clin Nurs, 22, 1890-8.
FREEBORN, D., DYCHES, T., ROPER, S. O. & MANDLECO, B.
2013b. Identifying challenges of living with type 1 diabetes:
child and youth perspectives. Journal of Clinical Nursing, 22,
1890-1898.
FULLERTON, B., JEITLER, K., SEITZ, M., HORVATH, K., BERGHOLD, A. & SIEBENHOFER, A. 2014. Intensive glucose control versus conventional glucose control for type 1 diabetes
mellitus. Cochrane Database Syst Rev, 2, CD009122.
GOKSEN, D., DARCAN, S., BUYUKINAN, M., KÖSE, T., ERERMIS, S. & COKER, M. 2008. The effect of insulin glargine
and nutritional model on metabolic control, quality of life and
behavior in children and adolescents with type 1 diabetes
mellitus. Acta Diabetol, 45, 47-52.
GROUP, D. S. 2002. Training in flexible, intensive insulin management to enable dietary freedom in people with type 1
diabetes: dose adjustment for normal eating (DAFNE) randomised controlled trial. BMJ, 325, 746.
HANBERGER, L., SAMUELSSON, U., BERTERÖ, C. & LUDVIGSSON, J. 2012. The influence of structure, process, and
policy on HbA(1c) levels in treatment of children and adolescents with type 1 diabetes. Diabetes Res Clin Pract, 96,
331-8.
HANBERGER, L., ÅKESSON, K. & SAMUELSSON, U. 2014.
Glycated haemoglobin variations in paediatric type 1 diabetes: the impact of season, gender and age. Acta Paediatr,
103, 398-403.
HANÅS, R. 2010. Typ 1 Diabetes hos barn, ungdomar och
unga vuxna, Skärhamn, BetaMed AB.
HENRICSON, M. R. 2013. Vetenskaplig teori och metod,
Lund, Studentlitteratur AB.
HOCHHAUSER, C. J., RAPAPORT, R., SHEMESH, E.,
SCHMEIDLER, J. & CHEMTOB, C. M. 2008. Age at diagnosis,
gender, and metabolic control in children with type 1 diabetes. Pediatr Diabetes, 9, 303-7.
KAPELLEN, T. M., GAUSCHE, R., DOST, A., WIEGAND, S.,
FLECHTNER-MORS, M., KELLER, E., KIESS, W., HOLL, R. W.
& LARGE), D.-S.-I. O. T. G. C. N. D. A. T. G. C. N. O. C. 2014.
Children and adolescents with type 1 diabetes in Germany
are more overweight than healthy controls: results comparing
DPV database and CrescNet database. J Pediatr Endocrinol
Metab, 27, 209-14.
KAWAMURA, T. 2007. The importance of carbohydrate counting in the treatment of children with diabetes. Pediatr Diabetes, 8 Suppl 6, 57-62.
LAWES, T., FRANKLIN, V. & FARMER, G. 2013. HbA1c tracking and bio-psychosocial determinants of glycaemic control in
children and adolescents with type 1 diabetes: retrospective
cohort study and multilevel analysis. Pediatr Diabetes.
LEVIN, L., KICHLER, J. C. & POLFUSS, M. 2013. The relationship between hemoglobin A1C in youth with type 1 diabetes and chaos in the family household. Diabetes Educ, 39,
696-704.
LOKULO-SODIPE, K., MOON, R. J., EDGE, J. A. & DAVIES, J. H.
2014. Identifying targets to reduce the incidence of diabetic
49
ketoacidosis at diagnosis of type 1 diabetes in the UK. Arch
Dis Child.
LUNA, R., ALVAREZ-VÁZQUEZ, P., HERVÁS, E., CASTERÁS,
A., PÉREZ MÉNDEZ, L., PÁRAMO, C. & GARCÍA-MAYOR,
R. V. 2005. The role of diabetes duration, pubertal development and metabolic control in growth in children with type 1
diabetes mellitus. J Pediatr Endocrinol Metab, 18, 1425-31.
MARIGLIANO, M., MORANDI, A., MASCHIO, M., SABBION,
A., CONTREAS, G., TOMASSELLI, F., TOMMASI, M. & MAFFEIS,
C. 2013. Nutritional education and carbohydrate counting
in children with type 1 diabetes treated with continuous
subcutaneous insulin infusion: the effects on dietary habits,
body composition and glycometabolic control. Acta Diabetol,
50, 959-64.
MARSHALL, M., CARTER, B., ROSE, K. & BROTHERTON, A.
2009. Living with type 1 diabetes: perceptions of children
and their parents. J Clin Nurs, 18, 1703-10.
MCINTYRE, H. D., KNIGHT, B. A., HARVEY, D. M., NOUD, M.
N., HAGGER, V. L. & GILSHENAN, K. S. 2010. Dose adjustment for normal eating (DAFNE) - an audit of outcomes in
Australia. Med J Aust, 192, 637-40.
MOORE, J. & MCQUESTION, M. 2012. The clinical nurse
specialist in chronic diseases. Clin Nurse Spec, 26, 149-63.
MOORE, S. M., HACKWORTH, N. J., HAMILTON, V. E., NORTHAM, E. P. & CAMERON, F. J. 2013. Adolescents with type
1 diabetes: parental perceptions of child health and family
functioning and their relationship to adolescent metabolic
control. Health Qual Life Outcomes, 11, 50.
NANSEL, T. R., LIPSKY, L. M. & IANNOTTI, R. J. 2013. Crosssectional and longitudinal relationships of body mass index
with glycemic control in children and adolescents with type
1 diabetes mellitus. Diabetes Res Clin Pract, 100, 126-32.
SAMUELSSON, U., LINDBLAD, B., CARLSSON, A., FORSANDER, G., IVARSSON, S., KOCKUM, I., LERNMARK, Å., MARCUS, C., LUDVIGSSON, J. & GROUP, B. D. D. S. 2013. Residual
beta cell function at diagnosis of type 1 diabetes in children
and adolescents varies with gender and season. Diabetes
Metab Res Rev, 29, 85-9.
SCARAMUZZA, A., DE PALMA, A., MAMELI, C., SPIRI, D.,
SANTORO, L. & ZUCCOTTI, G. V. 2010. Adolescents with type
1 diabetes and risky behaviour. Acta Paediatr, 99, 1237-41.
SCHILLING, L. S., KNAFL, K. A. & GREY, M. 2006. Changing
patterns of self-management in youth with type I diabetes. J
Pediatr Nurs. United States.
SCHMIDT, C. A., BERNAIX, L. W., CHIAPPETTA, M., CARROLL,
E. & BELAND, A. 2012. In-hospital survival skills training for
type 1 diabetes: perceptions of children and parents. MCN
Am J Matern Child Nurs, 37, 88-94.
SCHOLES, C., MANDLECO, B., ROPER, S., DEARING, K.,
DYCHES, T. & FREEBORN, D. 2013a. A qualitative study of
young people's perspectives of living with type 1 diabetes: do
perceptions vary by levels of metabolic control? J Adv Nurs,
69, 1235-47.
SCHOLES, C., MANDLECO, B., ROPER, S., DEARING, K.,
DYCHES, T. & FREEBORN, D. 2013b. Young people's experiences living with type 1 diabetes. Nurs Times, 109, 23-5.
SCHÖLIN, A., NYSTRÖM, L., ARNQVIST, H., BOLINDER, J.,
BJÖRK, E., BERNE, C., KARLSSON, F. A. & (DISS), D. I. S. G. I. S.
2011. Proinsulin/C-peptide ratio, glucagon and remission in
new-onset Type 1 diabetes mellitus in young adults. Diabet
Med, 28, 156-61.
SILVERSTEIN, J., KLINGENSMITH, G., COPELAND, K., PLOTNICK, L., KAUFMAN, F., LAFFEL, L., DEEB, L., GREY, M., ANDERSON, B., HOLZMEISTER, L. A., CLARK, N. & ASSOCIATION, A. D. 2005. Care of children and adolescents with type
1 diabetes: a statement of the American Diabetes Association. Diabetes Care, 28, 186-212.
SMALDONE, A. & RITHOLZ, M. D. 2011. Perceptions of
parenting children with type 1 diabetes diagnosed in early
childhood. J Pediatr Health Care, 25, 87-95.
SOUTO, D. L., ZAJDENVERG, L., RODACKI, M. & ROSADO, E.
L. 2014. Impact of advanced and basic carbohydrate counting methods on metabolic control in patients with type 1
diabetes. Nutrition, 30, 286-90.
SPRINGER, D., DZIURA, J., TAMBORLANE, W. V., STEFFEN, A.
T., AHERN, J. H., VINCENT, M. & WEINZIMER, S. A. 2006.
Optimal control of type 1 diabetes mellitus in youth receiving
intensive treatment. J Pediatr, 149, 227-32.
SWEDIABKIDS 2012. Nationellt register för barn- och ungdomsdiabetes. Årsrapport.
VEHIK, K., CUTHBERTSON, D., BOULWARE, D., BEAM, C. A.,
RODRIGUEZ, H., LEGAULT, L., HYYTINEN, M., REWERS, M.
J., SCHATZ, D. A., KRISCHER, J. P. & TEDDY, T. R. I. G., D.ABETES
PREVENTION TRIAL–TYPE 1, AND TYPE 1 DIABETES TRIALNET NATURAL HISTORY STUDY GROUPS 2012. Performance of HbA1c as an early diagnostic indicator of type 1
diabetes in children and youth. Diabetes Care, 35, 1821-5.
WHO 2014. BMI for age (5-19 years).
WIGERT, H. & WIKSTRÖM, E. 2014. Organizing personcentred care in paediatric diabetes: multidisciplinary teams,
long-term relationships and adequate documentation. BMC
Res Notes, 7, 72.
ZIEGLER, R., HEIDTMANN, B., HILGARD, D., HOFER, S.,
ROSENBAUER, J., HOLL, R. & DPV-WISS-INITIATIVE 2011.
Frequency of SMBG correlates with HbA1c and acute complications in children and adolescents with type 1 diabetes.
Pediatr Diabetes, 12, 11-7.
50
SFSD:S STYRELSE:
Ordförande
Ingela Bredenberg
Endokrinmottagningen C2:84
Karolinska
Universitetssjukhuset
Huddinge
14186 Stockholm
[email protected]
Vice ordförande
Lena Insulander
Svenska Diabetesförbundet
172 22 Sundbyberg
[email protected]
Sekreterare
Lotta von Unge
Medicin mott.
Mälarsjukhuset
631 88 Eskilstuna
[email protected]
Kassör
Rosita Ilvered
Barnkliniken
Länssjukhuset Ryhov
551 85 Jönköping
[email protected]
Vetenskaplig sekreterare
Janeth Leksell
Högskolan Dalarna
791 88 Falun
[email protected]
Agneta Lindberg
Diabetesmottagningen, Ingång H
Esplanadgatan,
Hässleholms sjukhus
281 25 Hässleholm
[email protected]
Victoria Carter
Diabetesmottagningen
Alingsås Lasarett
441 85 Alingsås
[email protected]
Gudrun Andersson
Endokrinologidagvården
Karolinska universitetssjukhuset, Solna
171 76 Stockholm
[email protected]
Mona Andersson
Solljungahälsan
Solklart, Vård i Bjuv
Örkelljunga
[email protected]
Diabetesvård ges ut av Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård (SFSD).
SFSD är en ideell förening vars syfte är att samla och organisera sjuksköterskor
som i sin yrkesutövning arbetar med och har specialintresse för diabetes.
SFSD:s uppgift är
• att verka för sjuksköterskans professionella utveckling inom diabetesvården
• att stimulera och medverka till vidareutveckling av den medicinska och omvårdnadsvetenskapliga forskningen inom diabetesvården
• att medverka till en likvärdig och kunskapsbaserad diabetesvård i alla delar av landet
• att utgöra ett forum för remisser av utredningar avseende
diabetesvården i Sverige
• att utveckla samverkan med andra organisationer, nationellt och internationellt,
vilka har betydelse för diabetesvårdens utveckling
Utgivare:
Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård, SFSD
Adress:
c/o SSF, Baldersgatan 1, 114 27 Stockholm
Prenumerationer:
Pris 200 SEK per år.
Gör din beställning genom att kontakta
redaktören via e-mail: [email protected]
Adressändring:
Medlemmar i SFSD kontaktar medlemsansvarig:
Agneta Lindberg
[email protected]
Övriga kontaktar redaktören, se ovan.
Ansvarig utgivare:
Ingela Bredenberg
[email protected]
Chefredaktör:
Victoria Carter
[email protected]
Redaktion:
Victoria Carter
[email protected]
Annonsering:
Annonsstopp för Diabetesvård
Nr 1 2015 är 7 jan med utgivning i februari
Nr 2-3 2015 är 4 maj med utgivning i juni
Nr 4, 2015 är 4 september med utgivning i oktober
Annonsutrymme bokas hos
[email protected]
eller [email protected]
033-480 712
Tryckeri:
Responstryck AB, Box 414, 501 13 Borås
033-480 700
www.responstryck.se
ISSN-nummer:
1652-697X
341
234
Lägre
pris än
Novorapid1
SE/TB/1214/0304 01/2015
– från 2 till 160 enheter
i en enda injektion.1
• Den första insulinpennan som
ger patienter möjlighet att ta
mer än 80 enheter per injektion.
• Halva volymen per injektion.
• 600 enheter i en penna och
8 veckors hållbarhet.*
Referenser: 1. Tresiba® SPC 05/2014 www.fass.se. 2. Kurtzhals P,
Heise T, Strauss HM, et al. Multi-hexamer formation is the underlying mechanism behind the ultra-long glucose-lowering effect of
insulin degludec. Diabetes 2011;60(Suppl.1):LB12 (Abstract 42-LB).
* 3ml x 200 enheter/ml = 600 enheter. Räcker 50 dagar vid 12
enheter/dag – 12 enheter x 50 dagar = 600 enheter. Före första
användning: förvara i kylskåp (2ºC – 8ºC).1 Under användning:
förvara inte i kylskåp och inte vid temperaturer över 30ºC.1 Tresiba®
FlexTouch® 200 E/ml är hållbart i upp till 8 veckor (56 dagar) under
användning.1
Tresiba® (insulin degludek), Rx, (F), ATC- kod: A10AE06. Injektionsvätska, lösning 100E/ml. Injektionsvätska, lösning 200E/ml.
Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning.
Indikation: Behandling av diabetes mellitus hos vuxna. Kontraindikationer: Överkänslighet mot den aktiva substansen eller något
hjälpämne. Varningar och försiktighet: Samtidig användning
av pioglitazon. Byte från andra insulinpreparat. Förpackningar:
Tresiba® FlexTouch® 100E/ml 5x3 ml förfylld injektionspenna, Tresiba® FlexTouch® 200E/ml 3x3 ml förfylld injektionspenna, Tresiba®
Penfill® 100E/ml 5x3 ml cylinderampull. SPC uppdaterad 05/2014.
För fullständig förskrivarinformation och pris, se www.fass.se.
Tresiba® – duration i över 42 timmar.2
Subventioneras vid typ 1-diabetes. Subventioneras vid typ
2-diabetes endast för patienter där annan insulinbehandling
inte räcker till för att nå behandlingsmålet på grund av
upprepade hypoglykemier.
At Novo Nordisk, we are changing diabetes.
In our approach to developing treatments,
in our commitment to operate profitably
and ethically and in our search for a cure.
insulin degludek
Novo Nordisk Scandinavia AB Box 50587 202 15 Malmö Tel 040 38 89 00 Fax 040 18 72 49 www.tresiba.se www.novonordisk.com

nr 1

Transcription

Similar documents

Diabetesinstitutet AB

Jag heter Ingela Lavin och arbetar som diabetessjuksköterska på

Kunskapstest allmänt om läkemedel

Med pilknapparna kan man förflytta sig genom de olika skärmarna

Ketonförgiftning – vad är det? g – vad är det?

nr 4

Badvatten- provtagningar

Utlandsföddas företagande i Sverige”.