Rapporten Intelligenta kopplingar mellan Vårdhandboken

Transcription

Rapporten Intelligenta kopplingar mellan Vårdhandboken
Intelligenta kopplingar
mellan Vårdhandboken
och Nationella Kvalitetsregister
Rapport från förstudie
2014-05-27
Ett samarbete
mellan
Annika Ahrnstedt
Vårdhandboken
Tel: 070-002 85 26
E-post: [email protected]
Åsa Bäärnhielm
QRC Stockholm
Tel: 070-002 87 41
E-post: [email protected]
Intelligenta kopplingar mellan Vårdhandboken och Nationella Kvalitetsregister – rapport från förstudie
Sammanfattning
Bakgrund: Vårdhandboken (www.vardhandboken.se) är ett kunskapsstöd där
vård- och omsorgspersonal i det patientnära vårdarbetet finner kliniska riktlinjer,
rutiner och metoder för hälso- och sjukvårdsåtgärder. 2013 hade sajten 1,7 miljoner
besök vilket var en ökning med 50 % från året innan. Många kvalitetsregister innehåller variabler som återfinns i Vårdhandboken men det har inte varit känt på vilket sätt
kvalitetsregistren använder sig av de definitioner och kunskapsstöd som finns i Vårdhandboken. Olika sätt och definitioner att bedöma symtom och åtgärder kan leda till
såväl mindre säker vård som sämre kvalitet vid registrering av data i registren.
Syfte: Syftet med föreliggande förstudie var att undersöka förutsättningarna för en
närmare koppling mellan Vårdhandboken och kvalitetsregister med det övergripande
målet att stödja kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård.
Metod: Kartläggning av fyra kvalitetsregister och fem variabler i dessa, utvalda med
utgångspunkt från Svensk sjuksköterskeförenings rapport (Andersson Å., 2012).
Intervjuer med nyckelpersoner i registren samt en workshop med representanter från
registren, Vårdhandbok och sakkunniga.
Resultat: Kartläggningen visade att beskrivningar av variablerna inte var enhetliga
mellan registren, och inte heller entydigt kongruenta med innehållet i Vårdhand­
boken. Inte heller hänvisade man på enhetligt sätt till kunskapsstöd i Vårdhandboken
eller andra evidensbaserade källor. Vårdhandboken hade heller inte ett tydligt sätt att
länka i respektive ämne till olika kvalitetsregister. Resultatet av intervjuer och workshop visade att man samstämmigt uttryckte vikten av att nå konsensus kring termer
och begrepp, samt att Vårdhandboken tillsammans med kvalitetsregistren skulle
kunna användas på ett mer aktivt och utvecklat sätt för att stödja god och säker vård.
Slutsats och rekommendationer: Det finns en stor potential i Vårdhandbokens
höga tillgänglighet och utbredda användning. Vi rekommenderar därför fortsatt
arbete för att konkretisera hur man praktiskt och tekniskt kan göra innehållet i Vårdhandboken och kvalitetsregistren mer samstämmiga. Genom att maximera synergi­
effekter mellan registren och Vårdhandbokens riktlinjer kan man öka nyttan för vårdens utövare och ytterst för patienterna.
Vi ser även en koppling till det arbete som pågår inom NPDi angående ensning av
termer och variabler i den kliniska dokumentationsprocessen i syfte att vara överens
om termer och begrepp (Nationella kvalitets­register, 2014).
QRC Stockholm maj 2014
3
Intelligenta kopplingar mellan Vårdhandboken och Nationella Kvalitetsregister – rapport från förstudie
Innehåll
Sammanfattning....................................................................................................... 3
Inledning.................................................................................................................... 5
Bakgrund.................................................................................................................... 6
Kort fakta om inkluderade kvalitetsregister......................................................... 7
Syfte............................................................................................................................ 8
Metod.......................................................................................................................... 8
Resultat....................................................................................................................... 9
Kartläggning av variabler, bedömningar och mått............................................... 9
Koppling mellan register och Vårdhandboken
– exempel trycksårsvariabler i registren (Tabell I).............................................. 9
Resultat av samstämmighet gällande variabler
och kunskapsstöd (Tabell II).................................................................................. 12
Förekomst av relevanta och kvalitetssäkrade
kunskapsstöd i respektive register........................................................................ 14
Resultat från intervjuer......................................................................................... 15
Resultat från workshop med representanter
från inkluderade register...................................................................................... 15
Lägesbeskrivning när det gäller registrering av trycksår................................. 16
Förslag om fortsatt samverkan.......................................................................... 16
Pågående samverkan mellan register.................................................................. 16
Slutsatser.................................................................................................................. 17
Diskussion och förslag........................................................................................... 17
Förslag till möjliga kopplingar och synkronisering med
bedömningsinstrument och kunskapsstöd i Vårdhandboken (Tabell III)........... 18
Lista över förkortningar i rapporten................................................................... 20
Litteraturförteckning............................................................................................. 20
Bilagor
Bilaga I. Exempel på automatisk uträkning riskbedömning............................... 22
Bilaga II. Deltagarförteckning workshop 2014-02-14 QRC Stockholm............... 23
4
QRC Stockholm maj 2014
Intelligenta kopplingar mellan Vårdhandboken och Nationella Kvalitetsregister – rapport från förstudie
Inledning
Initiativ till uppdraget togs av Vårdhandboken och QRC Stockholm (Kvalitetsregistercentrum) och startade i oktober 2013. Förstudien har förutom syftet att undersöka
möjligheter till synkronisering mellan kvalitetsregistren och Vårdhandboken, också i
utfallet sett goda möjligheter att i ett fortsatt projekt ge förslag på åtgärder baserat på
förstudiens resultat.
Finansiering av förstudien har skett via Beslutsgruppen för Nationella Kvalitetsregister, SKL (Sveriges kommuner och landsting).
Projektledare för förstudien har varit Åsa Bäärnhielm, sjuksköterska, QRC Stockholm.
Annika Ahrnstedt, medicinsk redaktör, Vårdhandbokens redaktion har deltagit i projektarbetet. Referensgrupp har varit Inger Rising, ordförande i förvaltningsgruppen
för Vårdhandboken.se och Susanna Lagersten, QRC Stockholm.
QRC Stockholm maj 2014
5
Intelligenta kopplingar mellan Vårdhandboken och Nationella Kvalitetsregister – rapport från förstudie
Bakgrund
Vårdhandboken (www.vardhandboken.se) är det kunskapsstöd och arbetsverkstyg
där vård- och omsorgspersonal i det patientnära vårdarbetet finner kliniska riktlinjer,
rutiner och metoder för hälso- och omvårdnadsåtgärder. Allt fler använder Vårdhandboken istället för att göra lokala riktlinjer och antalet besök på webbplatsen ökade
2013 till 1,7 miljoner, en ökning med 50 % från året innan. Syftet med Vårdhandboken
är att säkerställa god och säker vård baserat på aktuellt kunskapsläge, på lika villkor
oavsett vem som är huvudman eller vårdgivare. Med Vårdhandbokens höga tillgänglighet ska det vara enkelt att få tillgång till kunskap som vilar på evidens och beprövad
erfarenhet och göra det lätt att göra rätt i det vardagliga vårdarbetet. Vårdhandboken
har funnits på webben sedan 2002 och webbplatsen gjordes responsiv för två år sedan,
det vill säga att den därmed kan besökas lika lätt med mobil/surfplatta och dator.
Sedan en tid tillbaka länkar Vårdhandboken till nationella kvalitetsregister i syfte att
öka kunskapen om registren. Många kvalitetsregister innehåller variabler som återfinns i Vårdhandboken. Det har dock inte varit känt i vilken utsträckning som kvalitetsregistren använder sig av de definitioner och kunskapsstöd som finns i Vårdhandboken. Olika definitioner och sätt att bedöma symtom och åtgärder kan leda till såväl
mindre säker vård som sämre kvalitet vid registrering av data i registren.
Rapportering från Nationella kvalitetsregister visar bl.a. att variabler baserade på
omvårdnads- och hälsorelaterade åtgärder har fått ett allt större fokus där man förutom att titta på resultatmått (slutresultat för patientens hälsa) också registrerar processmått som speglar en vårdprocess t.ex. fallprevention eller vård i livets slutskede
(Rikshöft, 2012; Svenska Palliativregistret, 2012). De verktyg som används, exempelvis olika validerade mätinstrument och riskbedömningar, finns många gånger
beskrivna i Vårdhandboken.
År 2011 fick Svensk sjuksköterskeförening i uppdrag från Beslutsgruppen för Nationella Kvalitetsregister att genomföra ett projekt för att kartlägga och beskriva variabler inom omvårdnadsområdet (Andersson Å., 2012). Rapporten visade att bara 27 av
92 register innehöll variabler för omvårdnad (register för tandvård samt mödra- och
förlossningsvård ingår inte) och att dessa inte var standardiserade vilket innebär svårigheter att jämföra data mellan de olika registren.
I rapporten finns förslag till generella omvårdnadsvariabler inom följande områden:
Vårdplan/omsorgsplan, trycksår, fall, munhälsa, smärta, undernäring, personliga
aktiviteter i dagligt liv, sömnproblem, stöd till närstående och patientutbildning. Syftet med rapporten var att bidra till att kvalitetsregistren blir bättre på att registrera
omvårdnadsvariabler, utveckla indikatorer och öka täckningsgraden. Kartläggningen
visar också behovet av kompletterande perspektiv, både PROM-mått och professionell
bedömning av hela teamet, till exempel när det gäller smärtområdet. Svensk sjuk­
sköterskeförening har som tydligt uttalat mål att alla register ska ha samma definition
av samma variabel, till exempel trycksår.
6
QRC Stockholm maj 2014
Intelligenta kopplingar mellan Vårdhandboken och Nationella Kvalitetsregister – rapport från förstudie
En viktig utgångspunkt för föreliggande förstudie är samverkan och länkning mellan
inkluderade register och relevanta ämnen i Vårdhandboken där variabler och bedömningsinstrument beskrivs. Detta bidrar till att vårdpersonal ges möjlighet att bedöma
och registrera på ett enhetligt sätt.
Kort fakta om inkluderade kvalitetsregister
Fyra register valdes som exempel i förstudien: Rikshöft, Senior alert, Svenska BPSDregistret och Svenska Palliativregistret. Dessa valdes med utgångspunkt från att de
i tidigare kartläggning (Andersson Å., 2012) visat sig innehålla flera omvårdnads­
variabler.
Rikshöft har funnits sedan 1988 med syfte att mäta och redovisa resultatmått gällande patienter med höftfraktur men även att jämföra och skapa en jämn och hög
vårdkvalitet i landet (Rikshöft, 2013). Registreringen av patienter med höftfraktur
innefattar behandlingen av patienten från det akuta omhändertagandet, det operativa
ingreppet samt den rehabiliterande verksamheten som påbörjas på den akuta kliniken
för att sedan fortsätta i det egna boendet eller via rehabiliteringscenter.
Senior alert är ett processinriktat register med syftet att skapa en bra infrastruktur
och systematik för det förebyggande arbetet för i huvudsak personer över 65 år.
Registret medverkar till utvecklandet av nya arbetssätt, vilka ökar möjligheten för
bästa möjliga vård oavsett vem som tillhandahåller den. Sedan år 2010 ingår registret
i den nationella satsningen satsningen Bättre liv för sjuka äldre.
Svenska Palliativregistret startades 2005 med syfte att insamlade data ska
avspegla centrala områden i det som kan kallas god palliativ vård i livets slutskede
(Svenska Palliativregistret, 2012). I och med Nationellt kunskapsstöd för god palliativ
vård i livets slutskede (Socialstyrelsen, 2013a) som tagits fram i samarbete med
Svenska Palliativregistret har området strukturerats och försetts med indikatorer
gällande god palliativ vård.
Svenska BPSD-registret bildades 2010 med syftet att kvalitetssäkra omvårdnaden av personer med demenssjukdom och att uppnå ett likvärdigt omhändertagande
av dessa personer över hela landet. Registret har en tydlig struktur som bygger på
kartläggning av frekvens och allvarlighetsgrad av BPSD, kartläggning av aktuell läkemedelsbehandling, checklista för tänkbara orsaker till BPSD, förslag på evidensbaserade omvårdnadsåtgärder för att minska BPSD samt utvärdering av vidtagna interventioner. Registret baserar sig bl.a. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid
demenssjukdom 2010 (Socialstyrelsen, 2010) samt Läkemedelsverkets rekommendationer.
QRC Stockholm maj 2014
7
Intelligenta kopplingar mellan Vårdhandboken och Nationella Kvalitetsregister – rapport från förstudie
Syfte
Syftet med förstudien var att undersöka förutsättningar för att synkronisera Vårdhandboken med relevanta variabler och bedömningsinstrument i några utvalda nationella kvalitetsregister.
Förväntad effekt av att koppla relevanta avsnitt i Vårdhandboken till kvalitetsregister
är att
• Stödja kunskapsbaserad vård och bidra till att samma variabler används i kvalitetsregistren och det kliniska arbetet för att uppnå god vård.
• Göra det ”lätt att göra rätt”.
• Undersöka metoder för att uppmärksamma kvalitetsregisterhållare och Vårdhandboksredaktion om eventuella förändringar i mätmetoder, variabler eller kunskapsläge.
Följande frågeställningar har använts i förstudien:
• Hur ser kopplingen ut mellan respektive kvalitetsregister och Vårdhandboken idag?
• Beskrivs variabler på enhetligt sätt i de olika registren, samt refererar till samma
kunskapsstöd/bedömningsinstrument när så är aktuellt.
• Finns det relevanta och kvalitetssäkrade kunskapsstöd i respektive register t.ex. hur
en åtgärd ska genomföras eller tillståndet beskrivas?
Metod
• K artläggning av fem variabler i de fyra utvalda registren, bedömningsinstrument
och kunskapsstöd gjordes via registrens webbsidor, årliga ansökningar till Beslutsgruppen för nationella kvalitetsregister samt Socialstyrelsens variabelsammanställning.
• K artläggning av vilka texter i Vårdhandboken som respektive kvalitetsregister
länkar till respektive var i Vårdhandboken det kan finnas en möjlighet till utveckling
av länkar till relevanta register.
• Intervjuer av personer med anknytning till fyra de utvalda registren.
• Intervju med Åsa Andersson, författare till Svensk sjuksköterskeförenings rapport.
• Workshop med de fyra utvalda registren
8
QRC Stockholm maj 2014
Intelligenta kopplingar mellan Vårdhandboken och Nationella Kvalitetsregister – rapport från förstudie
Resultat
Kartläggning av variabler, bedömningar och mått
Fem variabler valdes för närmare studie; trycksår, fall, undernäring, smärta och munhälsa. Dessa variabler var bland de vanligast förekommande i undersökningen som
gjordes av Svensk sjuksköterskeförening 2012.
Förstudien har systematiskt gått igenom kvalitetsregistrens redovisade kopplingar till
riktlinjer och rutiner, användning av bedömningsinstrument, tydliga definitioner av
ingående variabler samt samverkan med andra register. Information har hämtats från
registrens ansökningar år 2013 (Nationella Kvalitetsregister, 2014) respektive registers hemsidor, intervjuer av personer med anknytning till de fyra utvalda registren,
variabelsammanställning Socialstyrelsen 2014, samt Vårdhandboken.se.
Följande frågeställningar besvarades:
• Hur ser kopplingen ut mellan respektive kvalitetsregister och Vårdhandboken idag?
• Beskrivs variabler på enhetligt sätt i de olika registren, samt refererar till samma
kunskapsstöd/bedömningsinstrument när så är aktuellt.
• Finns det relevanta och kvalitetssäkrade kunskapsstöd i respektive register t.ex. hur
en åtgärd ska genomföras eller tillståndet beskrivas?
Koppling mellan register och Vårdhandboken
– exempel trycksårsvariabler i registren
Det finns idag gemensamma områden i de inkluderade kvalitetsregistren som återfinns i Vårdhandboken exempelvis risk för utvecklande av trycksår samt trycksårsbedömning. Dessa områden har goda möjligheter att utvecklas för att säkerställa
användningen av bedömningsinstrument, vidareutveckla vårdprocesser men också
kvalitetssäkra registreringen av variabler i registren. Väsentligt är att variabler avseende trycksår också kan återanvändas i flera register på likartat sätt. Inte minst kan
detta vara av stort värde när lösningen med automatisk överföring från patientjournal
till relevanta register och beslutsstöd är möjlig.
Riskbedömning ska göras i början av en vårdperiod då personen vårdas på en vårdinrättning eller i hemmet. Då personen initialet eller vid komplettering av bedömningen
bedöms ha hög risk för att utveckla trycksår, är det viktigt att kommunicera detta
genom hela vårdkedjan. (Vårdhandboken, 2014).
QRC Stockholm maj 2014
9
Intelligenta kopplingar mellan Vårdhandboken och Nationella Kvalitetsregister – rapport från förstudie
Tabell I: Koppling mellan register och Vårdhandboken – exempel trycksårsvariabler i registren.
Vård­
handboken
Rikshöft
Senior alert
Svenska Palliativregistret
Svenska
BPSD-registret
TRYCKSÅR
Riskbedömning
Registreras detta?
–
Ja. Registreras
endast om riskbedömning
gjorts och vilket instrument
som använts,
två alternativ.
Ja
Ja
Nej1
Finns riskbedömningsinstrument tillgängligt
på hemsidan och i så
fall vilken/vilka?
Ja
Mod.
Nortonskala
RBT/RAPSskala omnämns
Nej
Ja
Mod.
Nortonskala,
RAPS-skala
Nej
Nej
Nej
Ja
Mod. Norton
omnämns
Förklarande alt.
instruerande text?
Länk till Vård­
handboken?
–
Nej
Nej 2
Nej
Nej
TRYCKSÅR
Klassificering av
identifierat trycksår.
Registreras detta?
–
Ja
Ja
Ja
Nej
Finns trycksårskate­
gorier tillgängliga på
hemsidan och i så fall
vilken/vilka?
Trycksårsklassificering
enligt EPUAP/
NPUAP
omnämns.
Nej
Ja
Trycksårskort
inneh Mod.
Norton samt
klassific. Enl.
EPUAP-NPUAP
Nej
Nej
Nej
Ja
Trycksårsklassificering
enligt EPUAP/
NPUAP RBTskala/RAPSskala omnämns
Nej
Nej
Nej3
Nej
Nej
Förklarande alt.
instruerande text?
Länk till Vård­handboken?
–
Registret har profilerat sig i omhändertagande av beteendemässiga och psykiska störningar vid demens och mäter inte trycksår.
1 Vid studien fanns ingen länk till Vårdhandboken, men vid rapportens sammanställande (maj 2014) har länk lagts till.
2 Vid studien fanns ingen länk till Vårdhandboken, men vid rapportens sammanställande (maj 2014) har länk lagts till.
3 10
QRC Stockholm maj 2014
Intelligenta kopplingar mellan Vårdhandboken och Nationella Kvalitetsregister – rapport från förstudie
Man kan konstatera att i de valda registren är Vårdhandboken en outnyttjad resurs.
Om man använde det kunskapsstöd som finns där i form av såväl bedömningsinstrument som beskrivning av klassificering av trycksår, skulle det ge en högre träffsäkerhet
i bedömningar, men också en högre grad av överenstämmelse i och mellan de olika
registren.
Resultat av samstämmighet gällande variabler
och kunskapsstöd (Tabell II, sidan 12)
Översikten visar att det finns utrymme att förbättra tillgängligheten på registrens
webbsidor både när det gäller förekomst av bedömningsinstrument samt länkning till
Vårdhandboken. Några viktiga resultat:
• Tre av de fyra registren hänvisar till olika kunskapsstöd, men inget register refererar
till Vårdhandboken som kunskapsstöd. Sen i maj 2014 refererar dock Senior alert till
Vårdhandboken.
• De register som använder samma variabel använder samma instrument, men hän­
visar inte till instrument och stödtext på likartat sätt.
• Ett par av registren använder egna dokument innehållande samma bedömnings­
instrument men utan referens till Vårdhandboken.
QRC Stockholm maj 2014
11
Intelligenta kopplingar mellan Vårdhandboken och Nationella Kvalitetsregister – rapport från förstudie
Tabell II: Resultat av samstämmighet gällande variabler och kunskapsstöd.
Vård­handboken
Rikshöft
Generellt
Generell infor­mation och tillgänglighet
Referenser finns och kan kompletteras inom
aktuella områden. Kan också kompletteras i
flera texter med hänvisningar till nationella
satsningar t.ex. SKL och olika peda­gogiska
verktyg.
Kunskapsstöd saknas på registrets
hemsida
Trycksår
Finns riskbedömning tillgängligt på hem­
sidan och i så fall vilken/vilka? Förklarande
alt. instruerande text?
Länk till VHB?
Mod.
Nortonskala.
Trycksårsklassific. enligt EPUAP/NPUAP RBTskala omnämns.
Nej
Nej
Länk saknas till VHB
Trycksår
Finns trycksårs-kategorier tillgängliga
på hemsidan och så fall vilken/vilka?
Förklarande alt. instruerande text?
Länk till VHB?
Nej
Nej
Länk saknas till VHB
Fall
Registreras riskbedömning? Finns riskbedömningsinstrument tillgängligt på hem­
sidan och i så fall vilken/vilka? Förklarande
alt. instruerande text? Länk till VHB?
Downton Fall Risk Index (DFRI) samt Downton fallriskanalys Omnämns: Morse Fall
Scale, Fall Risk Assessment scale, Stop
Walking When Talking, Berg balansskala,
gånghastighet och Timed Up and Go Test.
Nej
Nej
Länk saknas till VHB
Undernäring/Nutrition
Registreras risk för undernäring? Finns
riskbedömningsinstrument tillgänglig på
hemsidan och i så fall vilken/vilka? Förklarande alt. instruerande text? Länk till VHB?
Rekommenderar NRS-2002, MUST, MNA-SF.
Inget riskbedömningsinstrument under
avsnitt nutrition. Beskriver riskidenti­fi­ering
och nutritionsvårds-process.
Nej
Nej
Nej
Länk saknas till VHB
Munhälsa
Mäts munhälsa? Finns riskbedömnings­
instrument tillgängligt på hemsidan och
i så fall vilken/vilka? Förklarande alt.
instruerande text? Länk till VHB?
ROAG
Nej
Nej
Länk saknas till VHB
Smärta
Mäts smärta? Finns riskbedömningsinstrument tillgängligt på hemsidan och i så fall
vilken/vilka? Förklarande alt. instruerande
text? Länk till VHB?
VAS, NRS, smärtteckning. Rekommenderar
till personer med nedsatt kognitiv förmåga
Abbey Pain scale (länk) Doloplus-2 (länk
saknas)
Ja, fyra månader efter operation. Ej
specifikt bedömn.instrument beskrivet
däremot specifika frågor rörande
smärta och aktivitet.
Nej
Nej
Länk saknas till VHB
Kommentar
Komplettering av Braden-skalan, PUCLAS
klassifikation av trycksår, SCALE (Skin
Changes at Lifes End) konsensusdokument
Variabler gällande trycksår i registret: ─
• Mod. Norton eller Bradenskala ja/nej
• Trycksår enl. klassific. EPUAP/NPUAP
Dokumentation (information,
referenser etc.) finns samt länkning till VHB.
12
Dokumentation och länkning
finns till VHB i varierande grad, ytter­
ligare arbete rekommenderas. Dokumentation och/eller
länkning saknas helt till VHB
Registret mäter ej detta
och har därför inget kunskapsstöd ang. detta.
QRC Stockholm maj 2014
Intelligenta kopplingar mellan Vårdhandboken och Nationella Kvalitetsregister – rapport från förstudie
Senior alert
Svenska Palliativregistret
Svenska BPSD-registret
Underrubriker ang. avsnittet vårdprevention
länkar till VHBs översikter om fall, trycksår och
under­näring (dock uttryckt som vikt i rubriken).
Flertalet av hjälptexter eller vägledningar är
framtagna av Senior alert i samråd med utvecklingsenheten Culturum, landstinget i Jönköping.
Registret har hittills valt att inte
använda sig av länkar till andra webb­
sidor.
Registret använder NPI-NH skala för
att fastställa BPSD (Beteendemässiga
och psykiska symtom vid demens) samt
graderna av detta
Mod.
Nortonskala, RAPS-skala
Ja
Ja
Nej
Ja, delvis ref. till mod.
Norton
Länk saknas till VHB
Nej
Nej
Länk saknas till VHB
RAPS-skala
Trycksårskort inneh. Mod Norton samt klassific.
enl. EPUAP-NPUAP
Ja
Ja
Nej
Ja, delvis ref. till klassific. enl. EPUAPNUPAP
Länk saknas till VHB
Nej
Nej
Länk saknas till VHB
Downton Fall Risk Index (DFRI)
Ja
Ja
Nej
Nej
Länk saknas till VHB
Nej
Nej
Länk saknas till VHB
Ja
MNA
Ja
Ja
Nej
Nej
Nej
Länk saknas till VHB
Nej
Nej
Fråga ställs ang tänkbara orsaker till
BPSD, tillräckligt med mat och dryck?
Länk saknas till VHB
Ja
ROAG
Ja
Ja
Länk till VHB saknas
Ja
ROAG
Ja
Länk saknas till VHB
Nej
Nej
Nej
Länk saknas till VHB
Nej
Nej
Länk saknas till VHB
Ja
Abbey Pain Scale, ref. till Doloplus-2
Ja
Länk saknas till VHB
Fråga ställs ang. tänkbara orsaker till
BPSD, verkar personen vara smärtfri?
Nej
Nej
Länk saknas till VHB
Vid studien fanns ingen länkar gällande fall,
trycksår och nutrition till Vårdhandboken, men
vid rapportens samman­ställande (maj 2014) har
länkar lagts till. På hemsidan finns även riskbedömning av blåsdysfunktion (Nikola), svälj­
bedömning enl. SSA, olika hjälpredskap gällande
bl.a. BMI, vägning, längdmätning. Använder Palliativregistrets kortversion av ROAG samt Abbey
Pain Scale, i form av app samt kort i fickformat.
Trycksårskort framtaget i samarbete med Rikssår.
Kortversion av Abbey Pain Scale och
ROAG i form av app. samt kort i fick­
format. Använder sig av brytpunkts­
samtal samt efter­levandesamtal.
Arbetar med bemötandeplan efter
genomförd NPI-skattning, samman­
ställning läkemedelslista samt registrering av tänkbara orsaker till BPSD.
Information hämtad från registrens ansökningar 2013 till Nationella Kvalitetsregister, respektive
registers webbsidor, variabelsammanställning Socialstyrelsen 2014, Vårdhandboken.se.
QRC Stockholm maj 2014
13
Intelligenta kopplingar mellan Vårdhandboken och Nationella Kvalitetsregister – rapport från förstudie
Förekomst av relevanta och kvalitetssäkrade kunskapsstöd
i respektive register
Vi har funnit att kvalitetsregistrens hemsidor varierar när det gäller tillgång till kunskapsstöd. Referenser och länkning till Vårdhandboken ser olika ut. Beskrivning av
riskbedömningsinstrument och skattningsskalor samt länkar och referenser till dessa
är till viss del tillgängliga i registrens egna framtagna dokument. I vissa fall har man
valt att referera till källan direkt vilket kan medföra behov av översättning. Ett av
registren har tagit fram en egen version av två riskbedömningsinstrument som
används, både ROAG munhälsobedömning och smärtskattning sammanfattas i en
lättillgänglig kortversion, som ska vara lätt att bära i fickan
ROAG - Riskbedömning av munhälsa
Metod: Använd tesked och belysning för inspektion av munhålan. Observera de områden som anges nedan.
Skatta poäng för varje lokalisation och summera.
Röst
1. Normal röst
2. Torr, hes, smackande
3. Svårt att tala
Läppar
1. Lena, ljusa, fuktiga
2. Torra, spruckna, sår i mungiporna
3. Såriga, blödande
1. Ljusröda, fuktiga
2. Röda, torra och områden med
3. Sår, med el utan blödning, blåsor
Munfärgförändring eller beläggning
slemhinnor
1. Ljusröd, fuktig med papiller 2. Inga papiller, röd, torr beläggning 3. Sår med eller utan blödning, blåsor
Tunga
Tandkött
Tänder
1. Ljusrött och fast
2. Svullet, rodnat
3. Spontan blödning
1. Rena, ingen synlig
beläggning el matrester
2. Beläggning el matrester lokalt,
trasiga tänder
3. Beläggning el matrester
generellt, trasiga tänder
1. Ren och fungerande
Protes
1. Glider lätt
Saliv
Sväljning 1. Obehindrad sväljning
2. Beläggningar el matrester
3. Används ej/dåligt fungerande
2. Glider trögt
3. Glider inte alls
2. Obetygliga sväljproblem
3. Uttalade sväljningsproblem
Summa:
10 poäng => Risk för ohälsa i munnen.
Abbey Pain Scale – För bedömning av smärta hos personer som har svårt att själva beskriva sin smärta.
Observera personen, helst i rörelse och besvara frågorna.
Inte alls=0
Sällan=1
Ibland=2
Ofta=3
1. Röstuttryck/ljud – t ex gnyr, jämrar sig eller låter
2. Ansiktsuttryck – t ex spänd, rynkar näsan, grimaserar
Inte alls=0
Måttligt=2
Mycket=3
Lite=1
3. Förändrat kroppsspråk – t ex rastlös, vaggar, skyddar en kroppsdel eller ihopkrupen
4. Förändrat beteende – t ex ökad förvirring, matvägran, ökad eller minskad kroppsaktivitet
5. Fysiologisk förändring – t ex förändrad kroppstemperatur, puls/bt, svettningar, rodnad/blekhet i hyn
6. Kroppsliga förändringar – t ex rivet skinn, tryckskador, kontrakturer eller andra skador
0480 – 41 80 40
palliativ.se
Typ av smärta: Långvarig
Blandad
Akut
Ingen=0 – 2 Mild=3 – 7 Måttlig=8 – 13 Svår=14+
Summa:
Fickmanual för ROAG och Abbey Pain Scale, Palliativregistret.
BPSD-registrets NPI-NH skala som mäter den demente personens förekomst av
BPSD, sammanfattar måttet tillsammans med övrig dokumentation gällande personen i en bemötandeplan (se bild på sidan 15). Registrets webbsida ger stöd till användare i form av webbutbildning (BPSD, 2014). I de webbaserade formulären pågår
utveckling med hjälptext till åtgärderna för att öka kunskapen och kvaliteten på
registreringarna.
14
QRC Stockholm maj 2014
Intelligenta kopplingar mellan Vårdhandboken och Nationella Kvalitetsregister – rapport från förstudie
Namn: ____________________________________________________________________ Personnummer: ____________________________________________ att NPI Vanföreställningar Hallucinationer Agitation/upprördhet Depression/nedstämdhet Ångest Upprymdhet/eufori Apati/likgiltighet Hämningslöshet Lättretlighet/labilitet Motorisk rastlöshet Sömnstörningar Matlust/ätstörningar Enhet:___________________________________________________ Boendeform: ___________________________ Datum för skattning: 201_ ‐ _____ ‐ ______ Skattad av: _________________________________________ Diagnos: _____________________________________ Datum för uppföljning: 201_ ‐ _____ ‐ _____ Förekomst Allvarlighetsgrad 0 1 2 3 4 1 2 Onormal ‐ ‐ Tillräckligt med mat Temp ‐ Tillräckligt med dryck? Puls ‐ ‐ ‐ Tillräckligt med sömn? Andning ‐ ‐ Normal urin? Normalt Högt Lågt ‐ Normal avföring? Blodsocker Blodtryck Normalt Högt Lågt Ja Ortostatisk Nej Kvä ll Natt Aktivering Aktuella läkemedel F x A = Styrka Mor
gon Lun
ch Tänkbara orsaker till BPSD Summa 3 Ja Verkar personen smärtfri? Finns daglig positiv samvaro m andra personer? God syn (med/utan hjälpmedel) God hörsel (med/utan hjälpmedel) Omvårdnadsåtgärder ‐ Nej Normal Läkemedelsöversyn genomförd ‐ Extra stöd (Måltid, oro, annat …)
Bemötandeplan Ggr/v Fysisk aktivitet Lugn ljudmiljö Massage Musik & sång Utevistelse Övrigt Uppdaterad 2013 okt / Version 2
Sammanfattning NCI-NH registrering samt bemötandeplan, BPSD-registret (skärmklipp).
För att underlätta registrering och bedömning har två av registren (Senior alert och
Svenska Palliativregistret) samarbetat och tagit fram appar för mobil/surfplatta gällande munhälsa och smärtskattning. Efter skattning och bedömning kan informationen sparas i appen för att vid ett senare tillfälle infogas i registret, vilket kan vara till
hjälp för exempelvis vårdpersonal som arbetar rörligt inom kommunal omsorg, i
hemmet osv.
Resultat från intervjuer
I intervjuerna ställdes frågor till representanter från respektive register för att få en
bakgrundsförståelse för registrens arbete med registrering, kunskapsstöd, kvalitetssäkring och utveckling. Flera av registren arbetar med att utveckla webbsidor, kunskapsstöd för att underlätta och säkerställa kvaliteten på registreringen. Intervju
gjordes även med Åsa Andersson, författaren till rapporten ”Utveckla och ensa kvalitetsvariabler inom omvårdnadsområden”, (2012) i syfte att få bakgrundsinformation
kring rapporten.
Resultat från workshop med representanter
från inkluderade register
I februari 2014 (se bilaga II) hölls en workshop med inbjudna deltagare från de inkluderade registren samt representanter från QRC Stockholm, Svensk sjuksköterskeförening och Vårdhandboken. Syftet med workshopen var att dela erfarenheter och diskutera hur Vårdhandboken och kvalitetsregistren kan användas och utvecklas ännu
bättre för att stödja god och säker omvårdnad.
QRC Stockholm maj 2014
15
Intelligenta kopplingar mellan Vårdhandboken och Nationella Kvalitetsregister – rapport från förstudie
Lägesbeskrivning när det gäller registrering av trycksår
Under en del av workshopen diskuterades trycksår, hur man bl.a. säkerställer bedömning, vilka felkällor som kan finnas och möjliga strategier för att hantera dessa. Man
diskuterade möjligheten till likvärdig information på kvalitetsregistrens hemsidor
och Vårdhandboken. Vid workshopen framkom önskemål om ensning av variabler
och bedömningsinstrument. Vidare ansåg man att det är en fördel använda evidensbaserade mätverktyg och kvalitetssäkrade gemensamma mått som utvärderas på
samma sätt.
Deltagare i workshopen såg potentialen i en utökad samverkan med Vårdhandboken
och även sinsemellan olika register för att underlätta registrering och samverka kring
återanvändning och utveckling av kunskapsstöd, information och länkning. Olika felkällor kan påverka registreringen som till exempel att:
• personalens bedömning inte utgår från samma definition av trycksår.
• patientens hud inte har inspekterats.
• trycksår kan upplevas som ett misslyckande av vården, vilket förorsakar brister i
registreringen.
• andra typer av sår registreras felaktigt som trycksår.
Förslag om fortsatt samverkan
Deltagarna betonade vikten av fortsatt samverkan och kontakt i det påbörjade arbetet.
Workshopen diskuterade möjligheterna till samarbete kring följande punkter:
• Genom konsensus kring begrepp och innehåll i variabler.
• Genom delad kunskap om förbättringsarbete.
• Gemensamma områden som mäts över flera register.
Ett förslag fanns också att som tema välja ”Vårdhandboken och kvalitetsregister” vid
Svensk sjuksköterskeförenings höstmöte 2014 för omvårdnadsrepresentanterna i
kvalitetsregistrens styrgrupper.
Pågående samverkan mellan register
Då det gäller samverkan mellan register finns det exempel på en del arbeten som redan
pågår. Senior alert har regelbundna träffar med närliggande register i bl.a. SKL:s
”Bättre liv för sjuka äldre” samt ett nystartat samarbete med Rikssår. Även Palliativregistret deltar i SKL:s satsning och har i denna en gemensam utdataportal tillsammans med BPSD-registret och SveDem (Svenska Demensregistret). Palliativregistret
samarbetar med Nationellt register för Esofagus och ventrikelcancer och Rikshöft har
en samverkan med Svenska Höftprotesregistret.
Sen ett par år tillbaka använder Senior alert och Palliativregistret en variabel gällande
munhälsa i sina mätningar. Senior alert har under 2013 genom att införa blåsdysfunktion som variabel i samarbete med det nationella nätverket Nikola, för avsikt att kartlägga utbredningen av inkontinens. Hos BPSD utvecklar man NPI-skattningen med
att översätta NPI-C (Neuropsychiatric Inventory- Clinician rating scale) till svenska i
validerad form. En utveckling av smärtskattningen idag med VAS/NRS (Visuell Ana-
16
QRC Stockholm maj 2014
Intelligenta kopplingar mellan Vårdhandboken och Nationella Kvalitetsregister – rapport från förstudie
log Skala/Numerical Rating Scale) eller annat validerat smärtskattningsinstrument
skulle med kompletterande omvårdnadsåtgärd exempelvis adekvat dokumenterad
och utvärderad smärtlindring i framtiden kunna ge en mer komplett bild istället för
som idag användning av enbart resultatmått, smärtskattning genomförd ja/nej.
Slutsatser
Förstudien har fokuserat på att kartlägga fyra utvalda register, fem variabler och deras
koppling till Vårdhandboken. Vi har sett att det finns ett behov av utveckling och ökat
samarbete med Vårdhandboken och registren tillika registren emellan. Vid kontakter
med de inkluderade registren har det varit tydligt att en länkning och samverkan med
Vårdhandboken och mellan register skulle kunna förenkla och stödja det vardagliga
vårdarbetet inklusive registrering i olika kvalitetsregister. Kartläggningen visar också
behovet av kompletterande perspektiv, både PROM-mått och professionell bedömning av hela teamet, till exempel när det gäller smärtområde. I ett fortsatt samarbete
kan också arbetsmetoder undersökas som uppmärksammar kvalitetsregisterhållare
och Vårdhandboksredaktionen om eventuella förändringar i mätmetoder, variabler
eller kunskapsläge.
Diskussion och förslag
I ett fortsatt arbete ser vi att samverkan med utvalda kvalitetsregister fortsätter och
intensifieras i samråd med Vårdhandboken. För att kunna beskriva vårdens totala
bild behövs en utveckling av variabler i ett flertal kvalitetsregister som ger en bättre
helhetsbild av patientens situation, behov och genomförda åtgärder.
QRC Stockholm maj 2014
17
Intelligenta kopplingar mellan Vårdhandboken och Nationella Kvalitetsregister – rapport från förstudie
Förslag till möjliga kopplingar och synkronisering med
bedömningsinstrument och kunskapsstöd i Vårdhandboken
Tabell III
18
Område
Vårdhandboken
Kopplingar och möjlig
synkronisering
(efter komplettering mm)
Generellt
Referenser finns och kan kompletteras.
Kan också kompletteras i flera texter
med hänvisningar till nationella satsningar t.ex. SKL och olika pedagogiska
verktyg.
Automatiska uträkningar som
underlättar vårdplanering,
registrering och kvalitet.
Trycksår
Ämne på webbsidan: Trycksår
Riskbedömning: Modifierad Nortonskala
Trycksårskategorier: Beskrivning av kategorisering 1-4 beskrivs enligt rek. EPUAP/
NPUAP.
Skalor som nämns:
RBT/RAPS-skala (svårläkta sår)
Nortonskala
Trycksårskategorier enligt
EPUAP/NPUAP
Braden
RBT-skalan/RAPS-skala
Fall
Ämne på webbsidan: Fallprevention
Downton Fall risk index (DFRI) beskrivs
noggrant. Andra skalor som föreslås:
Morse Fall Scale, Falls Efficacy Scale och
Fall Risk Assessment Tool.
Funktionsbedömningstest som nämns:
Stop Walking When Talking, Berg balansskala, gånghastighet och Timed Up and
Go Test.
DFRI
Morse Fall Scale
Fall Risk Assessment scale
Eventuellt andra rekommenderade
Nutrition
Ämne på webbsidan: Nutrition
Föreslår NRS-2002, MUST, MNA-SF
Beskriver riskidentifiering och nutritionsvårdprocess.
MNA
NRS-2002
MUST
MNA-SF
Munhälsa
Ämne på webbsidan: Munhälsa
Munbedömningsinstrument:
ROAG – översatt till svenska
ROAG
Smärta
Ämne på webbsidan: Smärtskattning
av akut och postoperativ smärta
VAS, Numerisk, Verbal, Smärtteckning,
Faces Pain Scale.
Övriga skalor som nämns: Abbey Pain
Scale samt Doloplus 2.
VAS
Abbey Pain Scale
NRS
Smärtteckning
Doloplus-2
Brytpunktsamtal
Ämne: Vård i livets slutskede och
dödsfall
Beskrivs kort Brytpunkt/Brytpunkt­
samtal
Brytpunktsamtal inklusive
pedagogiskt kunskapsstöd
QRC Stockholm maj 2014
Intelligenta kopplingar mellan Vårdhandboken och Nationella Kvalitetsregister – rapport från förstudie
En fortsättning på förstudien skulle kunna ge mer konkreta förslag till hur man sprider kunskap om kvalitetsregister bland vård- och omsorgspersonal och beskriver
nyttan med registrering av samstämmiga och överenskomna variabler samt säkerställer kvaliteten på dessa. Kliniskt verksamma från olika vårdprofessioner kan i en
fortsättning involveras för att ytterligare utveckla användarvänlighet samt initiera
förbättringsarbete i verksamheter. Vi ser även en koppling till det arbete som pågår
inom NPDi (Nationella Programmet för Datainsamling) angående ensning av termer
och variabler i den kliniska dokumentationsprocessen (Nationella kvalitetsregister,
2014) Detta har stärkt en strävan att framöver klargöra term- och variabelhantering
för att ensa dessa och ge möjlighet till kunskapsstöd som vilar på samma grunder och
genom synkronisering med Vårdhandboken. Säkerställandet av en hög kvalitet på de
områden som behandlats i denna förstudie är ett ansvar för varje registers styrgrupp
och vi tror att samarbete mellan registren skulle kunna utvecklas i den framtida förvaltningen av kvalitetsregister.
Det finns en stor potential i Vårdhandbokens höga tillgänglighet och utbredda
användning. Vi rekommenderar därför fortsatt arbete för att konkretisera hur man
praktiskt och tekniskt kan göra innehållet i Vårdhandboken och kvalitetsregistren
mer samstämmiga. Genom att maximera synergieffekter mellan registren och Vårdhandbokens riktlinjer kan man öka nyttan för vårdens utövare och ytterst för patienterna.
QRC Stockholm maj 2014
19
Intelligenta kopplingar mellan Vårdhandboken och Nationella Kvalitetsregister – rapport från förstudie
Lista över förkortningar i rapporten
BPSD Beteendemässiga Psykiatriska symtom vid Demens
DFRI Downton Fall Risk Index
EPUAP European Pressure Ulcer Advisory Panel Board
MNA
Mini Nutritional Assessment
MNA-SF
Mini Nutritional Assessment Short Form
MUST
Malnutrition Screening Tool
Nikola
Närverk inom blås- och tarmfunktionsstörning
NPDi
Nationella Programmet för Datainsamling
NPI-C
NeuroPsychiatric Inventory - Clinician rating scale
NPI-NH
NeuroPsychiatric Inventory - Nursing Home
NRS
Nutritional Risk Screening
NRS
Numerisk Skala
NUPAP
National Pressure Advisory Panel Board
PROM
Patient Reported Outcome Measures
PUCLAS
Pressure Ulcer Classification
RAPS-skala Risk Assessment Pressure Sores
RBT-skala
RiskBedömning Trycksår
ROAG
Revised Oral Assessment Guide
VAS
Visuell Analog Skala Litteraturförteckning
• A ndersson Å. (2012). Utveckla och ensa kvalitetsvariabler inom omvårdnads­
områden. Hämtat från www.swenurse.se: 2014-02-12
http://www.swenurse.se/Global/Publikationer/Kvalitet-publikationer/
Omvardnadsvariabler_kvalitetsregisterrev.pdf
• BPSD. (2014). Webbutbildning. Hämtat från www.bpsd.se: 2014-02-27
http://media.bpsd.se/player/player.html
• Dagens Medicin. (2013). Hämtat från http://www.dagensmedicin.se/nyheter/
dor-ensamma-pa-sjukhus/ den 02 05 2014
• Nationella Kvalitetsregister. (2014). Alla register. Hämtat från
www.kvalitetsregister.se: http://www.kvalitetsregister.se/hittaregister/allaregister.
4.72f32ee2142b812430434f.html den 26 05 2014
• Nationella kvalitetsregister. (2014). NPDi-strategi för datainsamling.
Hämtat från www.kvalitetsregister.se: 2014-03-01 http://www.kvalitetsregister.se/
BinaryLoader.axd?OwnerID=9ae57755-4583-4418-a413-0de3b50ae4bf&Owner
Type=0&PropertyName=EmbeddedImg_8586b2a8-6b24-479c-88ef-9b0fc847
ef73&FileName=NPDi+-+Strategi+datainsamling.pdf&Attachment=False
20
QRC Stockholm maj 2014
Intelligenta kopplingar mellan Vårdhandboken och Nationella Kvalitetsregister – rapport från förstudie
• RCC. (2012). Vårdprogram. Hämtat från www.cancercentruml.se: 2014-02-27
http://www.cancercentrum.se/Global/OCNorra/RCC%20dokument/
v%c3%a5rdprogram/Nat_vp_pall_2012.pdf
• R ikshöft. (2012). Årsrapport. Hämtat från www.rikshoft.se: 2014-02-27 från http://
rikshoft.se/wp-content/uploads/2013/07/Årsrapport-RIKSHÖFT-2012-.pdf
• R ikshöft. (2013). 2013 års ansökan. Hämtat från www.kvalitetsregister.se:
http://www.kvalitetsregister.se/BinaryLoader.axd?OwnerID=74ae0203-68a646be-9590-6762bd8271f7&OwnerType=0&PropertyName=EmbeddedImg_67247
d3b-c191-45c9-b9e2-cda798ecc6da&FileName=%5c%5cClient%5cC%24%5cSamlat
+dokument%5cArende+NKR13-029.pdf&Attachment=False
• Rosén M. (2013). Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården.
En handbok. Hämtat från www.sbu.se: 2014-02-12
http://www.sbu.se/upload/ebm/metodbok/SBUsHandbok.pdf
• Senior alert. (2014). www.senioralert.se.
Hämtat från 2014-02-27 http://www.lj.se/senioralert
• Socialdepartementet. (2011). Överenskommelse om utvecklingen och finansieringen av nationella kvalitetsregister för vård och omsorg under åren 2012-2016.
Hämtat från www.regeringen.se: 2012-03-01 http://www.regeringen.se/content/1/
c6/17/71/44/da41d65d.pdf
• Socialstyrelsen. (2010). Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 – styrning och ledning. Hämtat från www.socialstyrelsen.se: 2014-02-12
från http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/1801
• Socialstyrelsen. (2013a). Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets
slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer. Stöd för styrning
och ledning. Hämtat från www.socialstyrelsen.se: 2014-02-12 från
www.socialstyrelsen.se http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Ar
• Svenska Palliativregistret. (2012). Årsrapport. Hämtat från www.palliativ.se:
http://palliativ.se/wp-content/uploads/2013/10/arsrapport2012.pdf
• Tandläkartidningen. (2011). Hämtat från http://www.tandlakartidningen.se/
arkivet/nyhet/battre-munhalsa-for-sjuka-aldre/ den 02 05 2014
• Vårdhandboken. (2014). Hämtat från www.vardhandboken.se:
http://www.vardhandboken.se/Texter/Trycksar/Oversikt/ den 16 04 2014
Övrig litteratur
• Guldgruvan i hälso- och sjukvården: förslag till gemensam satsning 2011-2015.
(2010). Stockholm: Sveriges kommuner och landsting.
• Svensk sjuksköterskeförening (2013). Kvalitetsindikatorer inom omvårdnad.
(6. uppl.) Stockholm: Gothia.
QRC Stockholm maj 2014
21
Intelligenta kopplingar mellan Vårdhandboken och Nationella Kvalitetsregister – rapport från förstudie
Bilagor
Bilaga I. Exempel på automatisk uträkning riskbedömning
Riskbedömning
Datum
(version: 20121127)
Enhet
Personnummer:
Har personen vårdats hos annan juridisk vårdgivare sen senaste riskbedömningen?
Ja
Nej
Har information från tidigare juridisk vårdgivare inhämtats?
Ja
Nej
Är personen inskriven i hemsjukvård (Noteras av primärvård/hemsjukvård)
Ja
Nej
Namn:
har erhållit information om
registrering i kvalitetsregister
Downton Fall Risk Index
(DFRI)
SKL’s patientsäkerhet - nutrition
Modifierad Nortonskala
A. Psykisk status
Helt orienterad till tid och rum
Stundtals förvirrad
Svarar ej adekvat på tilltal
Ej kontaktbar
4
3
2
1
B. Fysisk status
Går själv med eller utan hjälpmedel
Går med hjälp av personal
Rullstolsburen (hela dagen)
Sängliggande
4
3
2
1
C. Rörelseförmåga
Full rörlighet
Något begränsad
Mycket begränsad
Orörlig
4
3
2
1
D. Födointag
Normal portion
¾ portion
Halv portion
Mindre än halv portion
4
3
2
1
E. Vätskeintag
Mer än 1000 ml/dygn
700-1000 ml/dygn
500-700 ml/dygn
Mindre än 500 ml/dygn
4
3
2
1
F. Inkontinens
Nej
Tillfälligt (annars vanligen kontinent)
Urin- eller tarminkontinent (KAD)
Urin- och tarminkontinent
4
3
2
1
G. Allmäntillstånd
Gott
Ganska gott
Dåligt
Mycket dåligt
4
3
2
1
Fråga personen, närstående eller tidigare
vårdgivare om:
A. Har du/personen gått ner i vikt?
(ofrivillig viktförlust oavsett tidsförlopp och
omfattning)
Nej
Ja
B. Kan du/personen äta som vanligt?
(ätsvårigheter kan exempelvis orsakas av
aptitlöshet, tugg- sväljningsproblem eller
motoriska funktionsnedsättningar)
Nej
Ja
Vikt:
0
1
B. Medicinering
Ingen
Lugnande/sömnmedel/neuroleptika
Diuretika
Antihypertensiva (annat än diuretika)
Antiparkinson läkemedel
Antidepressiva läkemedel
Andra läkemedel
0
1
1
1
1
1
0
C. Sensoriska funktionsnedsättningar
Ingen
Synnedsättning
Hörselnedsättning
Nedsatt motorik (har kraft- eller
funktionsnedsättningar i någon extremitet)
C. Body Mass Index (BMI)
Längd:
A. Tidigare kända fallolyckor
Nej
Ja
BMI:
< 70 år med BMI mindre än 20 = underviktig
> 70 år med BMI mindre än 22 = underviktig
Nej
Ja
0
1
1
1
D. Kognitiv funktionsnedsättning
Orienterad
Ej orienterad
0
1
E. Gångförmåga
Säker med eller utan hjälpmedel
Osäker gång
Ingen gångförmåga
0
1
0
Summa:
Summa antal riskfaktorer:
Summa:
20 poäng eller mindre = risk för trycksår
Risk för undernäring föreligger vid en eller flera
av dessa riskfaktorer
3 poäng eller mer = risk för fall
Bedömningen gjord av:
Bedömningen gjord av:
Bedömningen gjord av:
Ankomststatus
Har personen trycksår?
Ja
Nej
Kryssa i och ange lokalisation och kategori (1-4) på trycksår vid ankomst:
Bakhuvud __________
Öra höger __________
Öra vänster _________
Skuldra höger _______
Skuldra vänster ______
Armbåge höger _______
Armbåge vänster _________
Ryggslut/sacrum _________
Sittbensknöl höger ________
Sittbensknöl vänster_______
Höftbenskam höger _______
Höftbenskam vänster______
Fotknöl höger _________
Fotknöl vänster ________
Häl höger ____________
Häl vänster ___________
Annat ________________
Nästa riskbedömningstillfälle (max 12 månader framåt):______________________________
Kategori:
1. Rodnad som inte bleknar vid tryck. Kvarstående
missfärgning, hel hud.
2. Delhudsskada som involverar epidermis och/eller
dermis. Ytligt sår, avskavning av hud eller blåsa.
3. Fullhudsskada (involverar epidermis, dermis och
subkutis). Sår ned till men inte genom fascian.
4 Fullhudsskada. Sår med vävnadsnekros eller skada
av muskler, ben eller stödjevävnad.
Har en teambaserad utredning av bakomliggande
orsaker genomförts?:
Ja
Nej
(om ja se separat blankett ”Bakomliggande orsak”)
Senior Alert 140303
22
QRC Stockholm maj 2014
Intelligenta kopplingar mellan Vårdhandboken och Nationella Kvalitetsregister – rapport från förstudie
Bilaga II. Deltagarförteckning workshop 2014-02-14
QRC Stockholm
RCC Stockholm Gotland
Helena Adlitzer
Rikshöft
Ami Hommel
Senior alertAnna Trinks
Susanne Lundblad
Svenska BPSD-registretEva Granvik
Lotta Wikander
Svenska Palliativregistret
Monika Eriksson
Svensk sjuksköterskeförening
Åsa Andersson
VårdhandbokenAnnika Ahrnstedt
Inger Rising
QRC Stockholm GotlandÅsa Bäärnhielm
Susanna Lagersten
Dokumentation
QRC Stockholm maj 2014
Gunilla Eldh
23
Stockholms läns landsting
Hälso- och sjukvårdsförvaltning
Box 17533, 118 91 Stockholm
Västgötagatan 2, plan 4
Telefon: 08-123 132 00
E-mail: [email protected]
www.qrcstockholm.se
Ett samarbete
mellan