Slamavvattning med hjälp av slamskruv RoS 3Q Torkning av
Transcription
Slamavvattning med hjälp av slamskruv RoS 3Q Torkning av
Slamavvattning med hjälp av slamskruv RoS 3Q Torkning av avloppsslam – möjligheter och påverkan på kvittblivningen HUBER RoS 3Q – Slamskruvpress för slamavvattning TEST-enhet (kallas Gobi) för fullskaleförsök finns tillgänglig för den svenska och norska marknaden HUBER RoS 3Q – användningsområden Passar för avvattning av: kommunala slam primärslam bioslam förfällt slam & blandslam rötslam flotatslam MBR slam 3-kammarslam industriella slam / flotatslam från livsmedelindustrin cellulosaindustrin Recycling / biogas Nota Bene: Samtidigt så är ”slam alltid slam” och karaktäristika varierar från RV till RV. Vi rekommenderar lab-testning eller test i fullskala. HUBER RoS 3Q – princip Presskona vid torrslamutloppet Silkorgar Drivpaket Mätning av inkommande slamtryck Centrum‐ axel Pneumatik‐ cylindrar för konan Lagring Torrslamutlopp Trycksatt slaminlopp Filtrat‐ utlopp RoS 3Q Konisk centrumaxel 3 olika silkorgar med olika spaltöppningar inbördes… Rengöring av silkorgens insida med hjälp av effektiv skruvvinge-skrapa (lätt utbytbar på skruvens periferi). Trycksatt slaminmatning (typiskt: 0 – 500 mbar) Tryckstyrd drift via tryckmätningen med hjälp av RoS 3Q-skruvens varvtal RoS 3Q Inställbart pneumatiskt tryck på presskonan/ringspalten vid utloppet Högt vridmoment Låga varv: Typiskt: 0,3 – 1,5 rpm Utsidig korgrengöring intermittent med hjälp av fast spolramp Wedge-wire korgen backar kort tid under spolning Robusta lagringar av skruven HUBER RoS 3Q – Tillgängliga storlekar RoS 3Q 280 Kapacitet hydr: Kapacitet TS/h: Motoreffekt: 1-2 m³/h 50-70 kgTS/h 0,37 kW RoS 3Q 440 Kapacitet hydr: Kapacitet TS/h: Motoreffekt: 3-5 m³/h 140 kgTS/h 1,5 kW RoS 3Q 620 Kapacitet hydr: Kapacitet TS/h: Motoreffekt: 8-12 m³/h 250-300 kgTS/h 2,2 kW RoS 3Q 800 Kapacitet hydr: Kapacitet TS/h: Motoreffekt: 12-14 m³/h 400-450 kgTS/h 3,0 kW RoS 3Q 1000 Kapacitet hydr: Kapacitet TS/h: Motoreffekt: (På gång inom kort) 16-20 m³/h 500-600 kgTS/h 4,0 kW TS-resultat med mekanisk slamavvattning & termisk processning/slamtorkning TS-innehåll i % 10 20 30 40 50 60 70 80 90 Konventionell slamavvattning Hydrolys slamavvattning HTC slamavvattning Partiell torkning Komplett torkning ”Fluidized Bed” förbränning Förgasning, Pyrolysis När Solar-slamtorkning? När Termisk band-slamtorkning? Bandtork Huber BT Solar-tork Huber SRT Varför överhuvud fundera över torkning av slam? Anledningar till och fördelar med slamtorkning: Huvudargument: Stigande kvittblivningskostnader (> 60-70 € / t OS) Politiska beslut att minska/terminera spridning av avvattnat slam till jordbruket. Exempel på reduktion av massa och volym: Exempel: TS-input = 20 %, TS-output = 90 % Mass-reduktion: 1000 kg => 222 kg Volymreduktion: 1m³ => 0,45 m³ (med bandtorkat / termiskt torkat slam) Varför överhuvud fundera över torkning av slam? Anledningar till och fördelar med slamtorkning: Reducerade kvittblivningskostnader Reducerade transportkostnader Stabil slutprodukt, nästintill utan lukt/odör vid slamlagring Lättsam hantering av de torkade slamgarnulerna Torkade slammet kan användas till bränsle eller gödsel HUBER SRT – Solar-slamtorkning HUBER SRT – solar-slamtorkning Referenser „worldwide“ HUBER SE . www.huber.de Solar-slamtorkning kan användas: Om tillräcklig yta finns tillgängligt Om det inte finns någon spillvärme eller annan spill-termisk energi med låga temperaturer typ (< 50-80°C) tillgängligt och/eller enbart i liten omfattning Solar-slamtorkning kan användas: Om föreskrivet krav är ett lågt elektrisk energibehov (typiskt för SRT är: 0,02 – 0,03 kWh/per kg avdunstat H2O) Om ett garanterat och ett högt output TS-innehåll inte krävs hos det torkade slammet Solar –slamtorkning kan användas: Om det finns polititiskt och finasiellt stöd från myndigheter och opinion för ”grön teknologi” När slamtorkningskapaciteten kan ökas genom att i tillägg inkludera golvvärme inne i solar-”växthuset” eller extra luftventilation för de fall med limiterade spillvärmeresurser När genomsnittliga TS-halter runt 70% - 80% kan accepteras (eller 80% - 90 % på sommaren, men vintertid lägre beroende på klimatet, exvis ingen nämnvärd torkning när tempen är < -3 till -10°C) Solstrålning (källa: http://www.focussolar.de/Maps/Laenderkarten/Europa/Daenemark) Solar –slamtorkning i Sverige? Möjlig i sydväst Behövs i tillägg spillvärme för ”golvvärme” och/eller vent-hetluft inne i ”växthuset” Plats måste finnas Slamlager för avvattnat slam för lagring under vinterhalvåret behövs Projektspecifik kalkyl behövs Huber Bandtork BT HUBER Bandtork BT Genomförda Huber BT bandtork-projekt: 33 Total årlig tork-kapacitet: Ca 450 000 ton/a Band-torkning kan användas när: Begränsad yta/plats finns tillgänglig (spill-) termisk energi vid temp runt 60° / 90° / 145°C finns tillgänglig Kapacitetsbehov om ca > 3.000 t/a såsom input avvattnat slam Hög och garanterad TS-output – krävs Kontinuerlig produktion önskvärd Band-torkning kan användas när: Klass A /gödningsmedel enligt direktiv EPA 503 (USA) för lufttemperaturer > 85-90°C Output TS-halt måste vara >= 90 % alltid Ingen möjlighet för användning på åkermark/jordbruket (typ för MEGA – städer) Energin hos kondensslingan (typ 50-60°C) kan användas för rötkammaruppvärmning Specifika fördelar med solar-torkning: ”Gratis” energi från solen ger låga investeringskostnader i varma klimat Låggradig spill-energi kan matas in och användas såsom tillskott Låg specifik elektrisk energikonsumption Baseras på s k ”grön energi” med högt ”politiskt värde” Slamkaraktäristika har mindre betydelse för slamtorkningsprocessen Specifica fördelar med band-torkning: Högeffektiv torkningsmetod Mindre golvyta behövs för given kapacitet Hög och garanterad TS-output >= 90% Specifika fördelar med band-torkning: Låga utsläpp av luft (< 5 000 m³/h), dessutom är den ”lättbehandlad” Lågt specifikt termiskt och elektriskt energibehov Klarar att använda ”spillenergi” med temperaturnivåer runt 70-145°C Påverkan pga avvattningsprincip på slamtorkning Större TS input hos det avvattnade slammet = input till torken => ger lägre energibehov för torkningen samt en lägre investeringskostnad Mekaniska avvattningssteget tar 1/1 000 av det totala energibehovet (vs. termisk slamtorkning) per kg dunstat vatten. Termisk hydrolys-process med TS > 40%, men med behov för tilläggs termisk energi och med ökad lukt-/odör-belastning hos vent/torkluften pga merkaptaner och svavelväte ”Hydrotermisk förkolning” (HTC) med TS-halter runt 60-70%, men med behov för termisk energi och med kol-slurry som innehåller hög andel av mycket små partiklar (< 63µm) Påverkan på torkningsprocessen ur energimässig synvinkel Enbart generering av termisk energi eller i tillägg även elektrisk energi Nödvändig TS för energioptimering (t ex: 45-50% TS för „fluidized bed“ slamförbränning, > 65% TS för konventionell galler-förbränning eller > 85% for förgasning eller pyrolys Energibehovet för torkningsprocesser (t ex bandtorkning med 0,85 kWh/per kg dunstat H20) ODS / organiska innehållet i slammet bestämmer energivärdet HUBER Sludge2Energy – energianvändning Bandtorkning & efterföljande ”Fluidized Bed”-förbränning sludge2energy GmbH | www.sludge2energy.de