Har byggindustrin en annan logistik? - pure.ltu.se

Transcription

Har byggindustrin en annan logistik? - pure.ltu.se
Bättre logistik
Har byggindustrin
en annan logistik?
Är det en annan logistik som tillämpas inom byggindustrin än
inom den traditionella tillverkande industrin? Både ja och nej!
Behövs det en speciell teori och utbildning för framtida byggare
jämfört för andra traditionella logistiker? Nej, principerna och
teorin är densamma och i princip universella. Logistiskt
tänkande, analys och förbättringsarbete behövs inom de flesta
verksamhetsområden: tillverkande industri, sjukvård,
äldreomsorg, restauranger och byggande. Produktion av och
framställning av produkter, men även service och tjänster
behöver logistiskt tänkande, analys och förbättringsarbete; inte
alltid för att minska kostnader utan för att förbättra servicen;
exempelvis för att öka tiden hos patienten/vårdtagaren.
G
enerella principer för effektiv
produktion och logistik:
• Kort leveranstid; från beställning till
utförande
• Hög leveransprecision; det som är
lovat skall hållas
• Liten kapitalbindning; inga stora
lager
• Hög resursutnyttjning; inga maskiner
och personal ska vara sysslolösa
• Hög och rätt kvalité
• Låga administrationskostnader
Det handlar om att göra den svåra
avvägningen mellan resursutnyttjning,
kapitalbindning och kund- och leveransservice. Vilket också gäller för byggindustrin. Men det finns en sak som inte passar byggindustrin och det är traditionella
ERP (Enterprice Resourse Planning) system, eller traditionella programpaket
för material- och produktionsstyrning,
mer om detta senare!
EKONOMISKA ORDERKVANTITETER
En byggare bör naturligtvis känna till
teori och modeller kring detta. Specialfallet med olika behov vid olika tidpunkter är mer vanligt i byggindustrin
än i övriga verksamheter, alltså orderkvantitetsproblem som löses med partiformning, lägsta enhetskostnad eller
Silver-Meal.
LAGERSTYRNING
Beställningspunktsystem, säkerhetslager m m och teorierna bakom detta
är självklart att en byggare bör känna
till och tillämpa.
LAST- AVSTÅNDSANALYS
En teori och teknik var och hur man
temporärt och/eller slutgiltigt placerar
Le ve ra nsse rvice
Ka pita lbindning
Re sur su tnyttjning
Figur 1. Avvägningen
byggkomponenter (jordhögar, gipsskivor, skruvar m m) så effektivt som
möjligt.
RUTTPLANERING
Behov av ruttplanering förekommer
förmodligen oftare inom byggindustrin
än inom andra verksamheter. I vilken
ordning skall kakelsättaren göra färdigt
olika rum!?
PROJEKTPLANERING/
NÄTVERKSPLANERING
Mycket accepterat av byggare, logistiker från andra verksamheter kan lära
av byggare.
STÄLLTID
Vissa byggare tror att ställtid inte
förekommer inom byggindustrin!? I de
tidsunderlag som är allmänt förekommande inom byggindustrin, s k recept
för olika aktiviteter exempelvis för att
sätta upp en gipsvägg, finns ingen distinktion mellan ställtid och stycktid. Receptet ger underlag för hur mycket tid
som behövs för utförandet och hur stor
kvantitet av olika material som åtgår.
Men den som själv har sysslat med byggarbete inser att största delen av arbetstiden är ställtid; plocka fram material och
verktyg, ställa i ordning, hämta, leta.
Den verkliga förädlingen, monteringen,
spikandet, skruvandet är en bråkdel av
totaltiden, eftersom det krävs mycket
förberedelsetid. Därför är det på sin plats
att lära även byggare SMED-metoden,
en systematisk metod för att minska
ställtid.
PROGNOSTEKNIK
I de flesta byggprojekt startar ingen
upphandling av material förrän beställningen på bygget har skett. I den övriga
tillverkande industrin måste startas produktion innan slutlig kundorder är känd
18
Bättre Produktivitet 4/2015
Bättre logistik
för att åstadkomma en konkurrenskraftig
leveranstid, vilket kräver prognoser.
Men inom byggindustrin har utvecklats
byggplattformar eller moduler som kan
användas inom flera byggprojekt, då
måste eller kan tillverkning startas innan
den slutliga kundordern är känd. Prognoser behövs också för att dimensionera
resurser av personal. Enkla prognostekniker som glidande medelvärden och
exponentiell utjämning bör också en
välutbildad byggare känna till.
KORT LEVERANSTID, KORT
GENOMLOPPSTID
Det målet är inte lika uttalat och prioriterat inom byggindustrin som inom
andra tillverkande industrier (?). Därför
andra industrier får inte betalt förrän allt
är klart, inom byggindustrin kan man
ofta få betalt efter nedlagda kostnader,
och efter passerande av olika betalningstationer.
Vid ett större byggprojekt kan en invigningsdag vara utlovad, när den närmar sig då kan däremot ”kort leveranstid” bli högprioriterat. Alla tillgängliga
resurser tillsätts, inhyrda hantverkare
springer om vartannat i en enda röra,
kostnaderna för detta är då ointressant.
LINJEBALANSERING
Vid linjebalansering är strävan att utjämna kapacitetsbehovet i ett produktionsflöde, eliminera flaskhalsar och
överflöde av kapacitet. Operationer/förädling måste utföras i en viss ordning
som kan minska flödet och väntan för
ett nedströms operationsställe. Icke utjämnat kapacitetsbehov innebär högre
kostnad per producerad enhet än för ett
utjämnat flöde. ”Line-of-balance” är en
variant av linjebalansering som faktiskt
många byggare har börjat anamma.
TRADITIONELLA ERP-SYSTEM,
DATORSYSTEM FÖR MATERIAL OCH
PRODUKTIONSSTYRNING
Dessa system är uppbyggda som Figur
2 skissar, utan större ändringar sedan
mitten 1970-talet, förutom större och
snabbare datorer med realtidsapplikationer.
En produktstruktur visar hur en färdigartikel eller säljartikel är sammansatt
av andra artiklar, egna tillverkade halvfabrikat och köpartiklar. För alla artiklar specificeras vilken eventuell artikel
den består av, hur många som åtgår och
i vilka planeringsgrupper (operationsställen) tillverkningen utförs och på vilket sätt. I planeringsgruppen specificeras
hur många man- och maskintimmar som
åtgår för att tillverka artikeln, samt om
något specialverktyg behövs. Ett specialverktyg som också kan behövas i andra
planeringsgrupper. I samma planerings-
Figur 2. Schematisk skiss över tillverkningen av en produkt
grupp tillverkas vanligen många olika
artiklar. Systemet innehåller funktioner
för: materialbehovsberäkningar, beräkna behov av kapacitet i olika planeringsgrupper och produktionsavsnitt, hålla
reda på lagernivåer, inventeringar, uppföljningar, i princip allt. En skicklig användare av systemet tappar i princip aldrig greppet, systemet hjälper användaren
att hantera variationer och att inte glömma bort viktiga transaktioner. Går detta
att använda och applicera på ett byggprojekt? Nej; inte en gång i en fabrik
som tillverkar byggmoduler. I en fabrik
som tillverkar gipsplattor och annat
byggmaterial, ja. Därför att ett byggprojekt är inte uppbyggt som Figur 2 utan
som Figur 3.
ETT CRP-SYSTEM FÖR
BYGGINDUSTRIN (CONSTRUCTION
RESOURSE PLANNING)
I ett byggprojekt används material,
alltså artiklar, men det är inte ordningen
av dessa som är styrande. Ett byggprojekt består av många aktiviteter som
måste utföras i en förutbestämd ordning
för att färdigställa projektet. Aktiviteterna är gräva grund, gjuta platta, bygga vägg, måla vägg, klinka golv etc.
För att utföra en speciell aktivitet åtgår
material (artiklar): gipsplattor, reglar,
fönster, klinker etc. Samma artikel används förmodligen i flera olika aktiviteter. Samma aktivitet kan utföras på
fler ställen (platser eller rum) och utgör
då en separat aktivitet. Detta kräver att
CRP-systemet har en funktion som visar
tre dimensionellt var aktiviteten skall
utföras. Dagens kraftfulla datorer klarar
detta och det finns redan i BIM-system
(Building Information Modeling.) Aktiviteten utförs av en Resurs, som är
egen betongarbetare, egen snickare eller
oftast separat underentrepenör specialiserad på aktiviteten. För att utföra
aktiviteten behövs ibland specialverktyg,
exempelvis byggkran, vars användning
måste bokas och planeras i förväg. För
aktiviteten uppskattas tidsåtgång och
omedelbara aktiviteter som måste vara
avklarade innan aktiviteten kan starta.
I debatten har hörts att byggindustrin
uppvisar inte samma ökning av produktiviteten som andra tillverkande industrier, och att byggindustrin är ”efter” och
den behöver kopiera konceptet ”lean
production” och bli ”lean construction”.
Vad nu detta ”lean” är för vetenskap,
det kan man fråga sig? Om man tittar
på och studerar de projekt som skickliga
platschefer klarar att driva igenom, måste man bli imponerad. Utan hjälpmedel
annat än manuella planeringstavlor för
resurser och inköp, listor på väggar, färdigställs ett mycket komplicerat projekt
med väldigt många inblandade inom
pressade tidsramar.
Vad skulle inte dessa hjältar åstadkomma om dom hade ett hjälpmedel
som hela tiden följde med som ett ERPsystem, med lagersaldon, med beställningar och ankomster när behovet verkligen finns där. Där underleverantörerna
automatisk kunde se nu måste vi förbereda oss och vara där och utföra våra
uppgifter. Med en uppföljning som hela
tiden visar detta har vi gjort och detta
återstår. Ett system som också skulle
möjliggöra och delegera ansvar, förstemännen och underleverantörer skulle hela tiden kunna se en uppdaterad aktivitetslista att utföra. Med ett sådant hjälpmedel skulle byggprojektet också kunna
utföras snabbare än ursprungligt planerat. Utan detta hjälpmedel är en avvikelse från ursprunglig manuell plan faktiskt en störning, det är bäst om allt sker
enligt plan, hela tiden korrigera en manuell plan är ogörligt. I ett CRP-system
kan nya starttider för olika aktiviteter
räknas fram i stort sett omedelbart. Att
ett komplett CRP-system inte redan
existerar beror delvis på att det kräver
mer datorkraft än ett traditionellt ERPsystem, men det finns också många andra orsaker som inte hinns gå in på här.
PlanCon och ComputerSim är exempel avancerade datorsystem för igång19
Bättre Produktivitet 4/2015
Bättre logistik
Anders Segerstedt
Figur 3. Schematisk skiss över ett byggprojekt
sättning och planering av byggprojekt,
men inte med funktioner och integrerad
information som ett ERP-system, där inköp, tillverkningsorder initieras och bevakas m m. Monitor (ett mindre ERPsystem) innehåller förutom dessa nämn-
da funktioner dessutom löne- och redovisningssystem Ett integrerat informationssystem (typ Figur 3) för byggindustrin kommer oundvikligen. Det blir
intressant att följa ifall det blir Monitor
och dess kollegor/konkurrenter eller
PlanCon, BIM eller dylikt som kommer
att bli ledande leverantör av CRP-system.
Anders Segerstedt
Professor Industriell logistik, Luleå
tekniska universitet
PostNord lanserar konsulterbjudande för
effektivare kommunikation och logistik
P
ostNord lanserar ett nytt konsulterbjudande, PostNord Insight. Erbjudandet bygger på en
kombination av PostNords djupa konsumentinsikt och koncernens kommunikations- och logistiklösningar. PostNord
Insight bidrar till att öka kundlönsamheten med hjälp av målgruppsanpassad
kommunikation samt minska kapitalbindningen genom bland annat smarta
logistiklösningar.
Allt fler företag väljer att möta kund
med omnikanallösningar, dvs både i fysiska butiker och genom e-handel. Därmed förändras marknaden och slutkonsumenten får en allt större makt. Förändrade kundbeteenden ställer nya krav på
insikt och förståelse.
– PostNord har djup konsumentinsikt
som kan hjälpa kunderna att nå rätt målgrupp i rätt kanal, vid rätt tillfälle. När
vi hjälper våra kunder att kommunicera
effektivt med sina kunder ökar benägenheten från deras kunder till köp. Ökad
handel driver även på behovet av väl
fungerande logistiklösningar med mindre kapitalbindning, säger VD och koncernchef Håkan Ericsson.
Den nordiska e-handelsmarknaden
växer snabbt, med hjälp av PostNord
Insight är PostNord med och driver utvecklingen.
– Kunderna är positivt överraskade av
att PostNord arbetar med insiktsbaserad
affärsutveckling. De ser att de i samarbete med oss har en tydligt identifierad för-
bättringspotential. De projekt PostNord
Insight redan varit involverade i har visat att vi kan bidra till att öka kundlönsamheten med cirka 20% genom att skapa effektivare kommunikation, avslutar
Håkan Ericsson.
PostNord är den ledande leverantören
av kommunikations- och logistiklösningar till, från och inom Norden.
Genom sin expertis och ett starkt distributionsnät utvecklas förutsättningarna
för morgondagens kommunikation, ehandel, distribution och logistik i Norden. 2014 hade koncernen 380000 anställda och en omsättning på 40 miljarder SEK. Moderbolaget är ett svenskt
publikt bolag med koncernkontor i Solna.
Logistiken är avgörande
M
ed Jollyroom är Ole Sauar på
väg att göra sin andra framgångsrika e-handelsresa. Logistik är nyckeln till framgångarna,
konstaterade superentreprenören på
mässan Logistik & Transport.
17 år gammal startar Ole Sauar Viking Computer. Tre år senare slogs bolaget ihop med Komplett och han blev
vd för verksamheten i Sverige och
Danmark. I dag är Komplett Nordens
största e-handelsföretag med drygt 6,7
miljarder norska kronor i omsättning
och 700 anställda.
Ole Sauar lämnade bolaget 2009 för
att året efter påbörja sitt andra e-handelsäventyr: Jollyroom. Lärdomarna av
åren på Komplett och Jollyroom är
många.
– Logistiken är avgörande för om en
näthandelssatsning ska lyckas. Därför
har vi på både Komplett och Jollyroom
valt att samla huvudkontor och lager
på samma ställe och bygga en långsiktig
kompetens internt. Ska man klara att
skicka 10 000 kollin varje dag och växa
snabbt måste man bygga system som
klarar den resan, säger Ole Sauar.
I år räknar han med att Jollyroom passerar 300 miljoner kronor i omsättning.
För alla leveranser till kunder i Sverige,
Norge, Finland och Danmark, samt för
intransporter från leverantörer, har Jollyroom valt att samarbeta med Postnord.
– Ska vi lyckas med den här resan är
kundnöjdheten jätteviktig. Varorna ska
nå kunderna snabbt och utan strul, annars sprider sig ryktet som ringar på
vattnet till vänner och familj att vi inte
håller vad vi lovar. Vi valde Postnord
för att man har ett bra erbjudande och
en väl fungerande logistik i alla de nordiska länderna. Vi får nästan aldrig klagomål från kunderna för vår logistik.
Ett gott betyg, konstaterar Ole Sauar.
20
Bättre Produktivitet 4/2015
1
978 startade Carl-L Eriksson ett enmansföretag som sålde fototillbehör. I dag är Tura Scandinavia
generalagent inom hemelektronik med
100 anställda och omsätter drygt 600
miljoner kronor per år. Automatiserat
plock och pack ger en effektiv logistiklösning.
På knappt 40 år har Tura Scandinavia
vuxit från ett litet enmansföretag till att
bli en ledande nordisk generalagent och
distributör av tillbehör inom ljud, bild,
data, foto, video och mobiltelefoni.
– Från att ha fokuserat på fotobranschen, och så småningom radio/TV, har
vi vuxit till att även bli en leverantör
av tillbehör inom mobiltelefoni, vitvaror och multimedia, säger vd Stefan
Eriksson.
Men tillväxten har också gjort att Tura
har ställts inför utmaningar när det gäller att ta hand om alla beställningar.
År 2006 fattades beslutet att flytta lagerlokalen till Nässjö och investera i effektivisering av lagerhållning, packning
och distribution. Lagret i Nässjö är på
16 000 kvadratmeter vilket möjliggör
helt andra lösningar än det gamla lagret
på 3 000 kvadratmeter.
– Vi var i ett läge då vi var tvungna
att bestämma om vi skulle sköta logistiken själva och bli riktigt duktiga på
det eller att låta någon annan göra det.
Valet föll på att göra det själva.
Under 2011 gjordes en större investering i en plockautomat. Med den kan
en person plocka uppemot 400 orderrader per timme. Ett jobb som det tidigare krävdes 15 personer för att utföra. I
dag hanteras 70 procent av alla orderrader av automaten.
Investeringen gjordes framför allt för
att svara mot trenden inom e-handel med
allt fler små beställningar som ofta ska
skickas direkt hem till slutkonsumenten.
– Om vi inte hade gjort den här typen
av investering och blivit bättre på logistiken hade vi haft väldigt liten chans
att lyckas i framtiden, konstaterar Stefan.
Jörgen Olsson, kundrådgivare inom
Logistik i Postnord, kommenterar Tura
Scandinavias utveckling:
– Som jag uppfattar det så kommer
deras drivkraft från förändrade krav på
marknaden. Det blir allt mindre kvanti-
Skanskas unika
lagerkoncept vinnare
av logistikpris
S
kanska lagerkoncept ”Orrekulla
Kubiklager” utsågs nyligen till
”Årets Intralogistiklösning” vid Logistik & Transportmässan i Göteborg.
Motiveringen är att Kubiklager är en
modern och flexibel lösning där kunden
kan välja storlek och funktion på sin lageryta.
Det vinnande konceptet består av
flexibla lokaler som lätt kan anpassas
till respektive kunds behov. Det är utvecklat för att möta kundernas förutsättningar på den lättrörliga konsumentmarknaden där många företag i dag har
behov av mindre och lättillgängliga
lagerlokaler.
I vinnarmotiveringen uppmärksammandes ”Orrekulla Kubiklagers” flexibilitet särskilt och det beskrivs som en
modern och anläggning där lagerkunder
kan välja storlek och funktion på ”sin”
lageryta. Man får extra plus för att man
kan skräddarsy var kontor, omklädningsrum och andra faciliteter ska vara placerade.
– Det känns fantastiskt att få ta emot
priset för årets intralogistiklösning 2015.
Utmärkelsen ser vi som ett bevis på att
vi lyckats med vårt arbete, säger Henrik
Ahnström, Marknadsområdeschef Logistik i Skanska Fastigheter Göteborg.
Priset Årets Intralogistiklösning uppmärksammar lösningar som bidrar till
effektiva flöden av varor som passerar
igenom och/eller mellanlagras på exempelvis en produktionsanläggning, ett
köpcentrum, ett lager eller ett logistikcenter. Priset delas ut av Logistik &
Transport, Maskinleverantörerna och
Transport & Logistik Idag.
Bättre logistik
Automatiserat plock
lyfte Tura Scandinavia
Tura Scandinavias vd Stefan Eriksson.
teter per order. Med mer automatiserade
system har man möjlighet att vara flexibel och kan bland annat snabbt öka kapaciteten utan att det blir för stora kostnader eller påverkar personalen.
Fler och mindre ordrar ställer också
krav på flexibilitet hos Postnord, som
sista ledet i kedjan:
– Vi måste alla anpassa oss till snabbare och större antal leveranser. I slutänden handlar det om att tillsammans hålla
vad vi lovar till slutkund.
Scania
fastanställer
runt 400
personer i
Södertälje
A
nledningen är ett nytt avtal som
har slutits med facket om att
högst tio procent av personalen
får vara inhyrd. I dagens läge betyder
det 380 konsulter, skriver Länstidningen
i Södertälje. Scania har runt 800 inhyrda
Metallmedlemmar och hälften av dem
erbjuds fast jobb i höst.
21
Bättre Produktivitet 4/2015