Har byggindustrin en annan logistik? - pure.ltu.se
Transcription
Har byggindustrin en annan logistik? - pure.ltu.se
Bättre logistik Har byggindustrin en annan logistik? Är det en annan logistik som tillämpas inom byggindustrin än inom den traditionella tillverkande industrin? Både ja och nej! Behövs det en speciell teori och utbildning för framtida byggare jämfört för andra traditionella logistiker? Nej, principerna och teorin är densamma och i princip universella. Logistiskt tänkande, analys och förbättringsarbete behövs inom de flesta verksamhetsområden: tillverkande industri, sjukvård, äldreomsorg, restauranger och byggande. Produktion av och framställning av produkter, men även service och tjänster behöver logistiskt tänkande, analys och förbättringsarbete; inte alltid för att minska kostnader utan för att förbättra servicen; exempelvis för att öka tiden hos patienten/vårdtagaren. G enerella principer för effektiv produktion och logistik: • Kort leveranstid; från beställning till utförande • Hög leveransprecision; det som är lovat skall hållas • Liten kapitalbindning; inga stora lager • Hög resursutnyttjning; inga maskiner och personal ska vara sysslolösa • Hög och rätt kvalité • Låga administrationskostnader Det handlar om att göra den svåra avvägningen mellan resursutnyttjning, kapitalbindning och kund- och leveransservice. Vilket också gäller för byggindustrin. Men det finns en sak som inte passar byggindustrin och det är traditionella ERP (Enterprice Resourse Planning) system, eller traditionella programpaket för material- och produktionsstyrning, mer om detta senare! EKONOMISKA ORDERKVANTITETER En byggare bör naturligtvis känna till teori och modeller kring detta. Specialfallet med olika behov vid olika tidpunkter är mer vanligt i byggindustrin än i övriga verksamheter, alltså orderkvantitetsproblem som löses med partiformning, lägsta enhetskostnad eller Silver-Meal. LAGERSTYRNING Beställningspunktsystem, säkerhetslager m m och teorierna bakom detta är självklart att en byggare bör känna till och tillämpa. LAST- AVSTÅNDSANALYS En teori och teknik var och hur man temporärt och/eller slutgiltigt placerar Le ve ra nsse rvice Ka pita lbindning Re sur su tnyttjning Figur 1. Avvägningen byggkomponenter (jordhögar, gipsskivor, skruvar m m) så effektivt som möjligt. RUTTPLANERING Behov av ruttplanering förekommer förmodligen oftare inom byggindustrin än inom andra verksamheter. I vilken ordning skall kakelsättaren göra färdigt olika rum!? PROJEKTPLANERING/ NÄTVERKSPLANERING Mycket accepterat av byggare, logistiker från andra verksamheter kan lära av byggare. STÄLLTID Vissa byggare tror att ställtid inte förekommer inom byggindustrin!? I de tidsunderlag som är allmänt förekommande inom byggindustrin, s k recept för olika aktiviteter exempelvis för att sätta upp en gipsvägg, finns ingen distinktion mellan ställtid och stycktid. Receptet ger underlag för hur mycket tid som behövs för utförandet och hur stor kvantitet av olika material som åtgår. Men den som själv har sysslat med byggarbete inser att största delen av arbetstiden är ställtid; plocka fram material och verktyg, ställa i ordning, hämta, leta. Den verkliga förädlingen, monteringen, spikandet, skruvandet är en bråkdel av totaltiden, eftersom det krävs mycket förberedelsetid. Därför är det på sin plats att lära även byggare SMED-metoden, en systematisk metod för att minska ställtid. PROGNOSTEKNIK I de flesta byggprojekt startar ingen upphandling av material förrän beställningen på bygget har skett. I den övriga tillverkande industrin måste startas produktion innan slutlig kundorder är känd 18 Bättre Produktivitet 4/2015 Bättre logistik för att åstadkomma en konkurrenskraftig leveranstid, vilket kräver prognoser. Men inom byggindustrin har utvecklats byggplattformar eller moduler som kan användas inom flera byggprojekt, då måste eller kan tillverkning startas innan den slutliga kundordern är känd. Prognoser behövs också för att dimensionera resurser av personal. Enkla prognostekniker som glidande medelvärden och exponentiell utjämning bör också en välutbildad byggare känna till. KORT LEVERANSTID, KORT GENOMLOPPSTID Det målet är inte lika uttalat och prioriterat inom byggindustrin som inom andra tillverkande industrier (?). Därför andra industrier får inte betalt förrän allt är klart, inom byggindustrin kan man ofta få betalt efter nedlagda kostnader, och efter passerande av olika betalningstationer. Vid ett större byggprojekt kan en invigningsdag vara utlovad, när den närmar sig då kan däremot ”kort leveranstid” bli högprioriterat. Alla tillgängliga resurser tillsätts, inhyrda hantverkare springer om vartannat i en enda röra, kostnaderna för detta är då ointressant. LINJEBALANSERING Vid linjebalansering är strävan att utjämna kapacitetsbehovet i ett produktionsflöde, eliminera flaskhalsar och överflöde av kapacitet. Operationer/förädling måste utföras i en viss ordning som kan minska flödet och väntan för ett nedströms operationsställe. Icke utjämnat kapacitetsbehov innebär högre kostnad per producerad enhet än för ett utjämnat flöde. ”Line-of-balance” är en variant av linjebalansering som faktiskt många byggare har börjat anamma. TRADITIONELLA ERP-SYSTEM, DATORSYSTEM FÖR MATERIAL OCH PRODUKTIONSSTYRNING Dessa system är uppbyggda som Figur 2 skissar, utan större ändringar sedan mitten 1970-talet, förutom större och snabbare datorer med realtidsapplikationer. En produktstruktur visar hur en färdigartikel eller säljartikel är sammansatt av andra artiklar, egna tillverkade halvfabrikat och köpartiklar. För alla artiklar specificeras vilken eventuell artikel den består av, hur många som åtgår och i vilka planeringsgrupper (operationsställen) tillverkningen utförs och på vilket sätt. I planeringsgruppen specificeras hur många man- och maskintimmar som åtgår för att tillverka artikeln, samt om något specialverktyg behövs. Ett specialverktyg som också kan behövas i andra planeringsgrupper. I samma planerings- Figur 2. Schematisk skiss över tillverkningen av en produkt grupp tillverkas vanligen många olika artiklar. Systemet innehåller funktioner för: materialbehovsberäkningar, beräkna behov av kapacitet i olika planeringsgrupper och produktionsavsnitt, hålla reda på lagernivåer, inventeringar, uppföljningar, i princip allt. En skicklig användare av systemet tappar i princip aldrig greppet, systemet hjälper användaren att hantera variationer och att inte glömma bort viktiga transaktioner. Går detta att använda och applicera på ett byggprojekt? Nej; inte en gång i en fabrik som tillverkar byggmoduler. I en fabrik som tillverkar gipsplattor och annat byggmaterial, ja. Därför att ett byggprojekt är inte uppbyggt som Figur 2 utan som Figur 3. ETT CRP-SYSTEM FÖR BYGGINDUSTRIN (CONSTRUCTION RESOURSE PLANNING) I ett byggprojekt används material, alltså artiklar, men det är inte ordningen av dessa som är styrande. Ett byggprojekt består av många aktiviteter som måste utföras i en förutbestämd ordning för att färdigställa projektet. Aktiviteterna är gräva grund, gjuta platta, bygga vägg, måla vägg, klinka golv etc. För att utföra en speciell aktivitet åtgår material (artiklar): gipsplattor, reglar, fönster, klinker etc. Samma artikel används förmodligen i flera olika aktiviteter. Samma aktivitet kan utföras på fler ställen (platser eller rum) och utgör då en separat aktivitet. Detta kräver att CRP-systemet har en funktion som visar tre dimensionellt var aktiviteten skall utföras. Dagens kraftfulla datorer klarar detta och det finns redan i BIM-system (Building Information Modeling.) Aktiviteten utförs av en Resurs, som är egen betongarbetare, egen snickare eller oftast separat underentrepenör specialiserad på aktiviteten. För att utföra aktiviteten behövs ibland specialverktyg, exempelvis byggkran, vars användning måste bokas och planeras i förväg. För aktiviteten uppskattas tidsåtgång och omedelbara aktiviteter som måste vara avklarade innan aktiviteten kan starta. I debatten har hörts att byggindustrin uppvisar inte samma ökning av produktiviteten som andra tillverkande industrier, och att byggindustrin är ”efter” och den behöver kopiera konceptet ”lean production” och bli ”lean construction”. Vad nu detta ”lean” är för vetenskap, det kan man fråga sig? Om man tittar på och studerar de projekt som skickliga platschefer klarar att driva igenom, måste man bli imponerad. Utan hjälpmedel annat än manuella planeringstavlor för resurser och inköp, listor på väggar, färdigställs ett mycket komplicerat projekt med väldigt många inblandade inom pressade tidsramar. Vad skulle inte dessa hjältar åstadkomma om dom hade ett hjälpmedel som hela tiden följde med som ett ERPsystem, med lagersaldon, med beställningar och ankomster när behovet verkligen finns där. Där underleverantörerna automatisk kunde se nu måste vi förbereda oss och vara där och utföra våra uppgifter. Med en uppföljning som hela tiden visar detta har vi gjort och detta återstår. Ett system som också skulle möjliggöra och delegera ansvar, förstemännen och underleverantörer skulle hela tiden kunna se en uppdaterad aktivitetslista att utföra. Med ett sådant hjälpmedel skulle byggprojektet också kunna utföras snabbare än ursprungligt planerat. Utan detta hjälpmedel är en avvikelse från ursprunglig manuell plan faktiskt en störning, det är bäst om allt sker enligt plan, hela tiden korrigera en manuell plan är ogörligt. I ett CRP-system kan nya starttider för olika aktiviteter räknas fram i stort sett omedelbart. Att ett komplett CRP-system inte redan existerar beror delvis på att det kräver mer datorkraft än ett traditionellt ERPsystem, men det finns också många andra orsaker som inte hinns gå in på här. PlanCon och ComputerSim är exempel avancerade datorsystem för igång19 Bättre Produktivitet 4/2015 Bättre logistik Anders Segerstedt Figur 3. Schematisk skiss över ett byggprojekt sättning och planering av byggprojekt, men inte med funktioner och integrerad information som ett ERP-system, där inköp, tillverkningsorder initieras och bevakas m m. Monitor (ett mindre ERPsystem) innehåller förutom dessa nämn- da funktioner dessutom löne- och redovisningssystem Ett integrerat informationssystem (typ Figur 3) för byggindustrin kommer oundvikligen. Det blir intressant att följa ifall det blir Monitor och dess kollegor/konkurrenter eller PlanCon, BIM eller dylikt som kommer att bli ledande leverantör av CRP-system. Anders Segerstedt Professor Industriell logistik, Luleå tekniska universitet PostNord lanserar konsulterbjudande för effektivare kommunikation och logistik P ostNord lanserar ett nytt konsulterbjudande, PostNord Insight. Erbjudandet bygger på en kombination av PostNords djupa konsumentinsikt och koncernens kommunikations- och logistiklösningar. PostNord Insight bidrar till att öka kundlönsamheten med hjälp av målgruppsanpassad kommunikation samt minska kapitalbindningen genom bland annat smarta logistiklösningar. Allt fler företag väljer att möta kund med omnikanallösningar, dvs både i fysiska butiker och genom e-handel. Därmed förändras marknaden och slutkonsumenten får en allt större makt. Förändrade kundbeteenden ställer nya krav på insikt och förståelse. – PostNord har djup konsumentinsikt som kan hjälpa kunderna att nå rätt målgrupp i rätt kanal, vid rätt tillfälle. När vi hjälper våra kunder att kommunicera effektivt med sina kunder ökar benägenheten från deras kunder till köp. Ökad handel driver även på behovet av väl fungerande logistiklösningar med mindre kapitalbindning, säger VD och koncernchef Håkan Ericsson. Den nordiska e-handelsmarknaden växer snabbt, med hjälp av PostNord Insight är PostNord med och driver utvecklingen. – Kunderna är positivt överraskade av att PostNord arbetar med insiktsbaserad affärsutveckling. De ser att de i samarbete med oss har en tydligt identifierad för- bättringspotential. De projekt PostNord Insight redan varit involverade i har visat att vi kan bidra till att öka kundlönsamheten med cirka 20% genom att skapa effektivare kommunikation, avslutar Håkan Ericsson. PostNord är den ledande leverantören av kommunikations- och logistiklösningar till, från och inom Norden. Genom sin expertis och ett starkt distributionsnät utvecklas förutsättningarna för morgondagens kommunikation, ehandel, distribution och logistik i Norden. 2014 hade koncernen 380000 anställda och en omsättning på 40 miljarder SEK. Moderbolaget är ett svenskt publikt bolag med koncernkontor i Solna. Logistiken är avgörande M ed Jollyroom är Ole Sauar på väg att göra sin andra framgångsrika e-handelsresa. Logistik är nyckeln till framgångarna, konstaterade superentreprenören på mässan Logistik & Transport. 17 år gammal startar Ole Sauar Viking Computer. Tre år senare slogs bolaget ihop med Komplett och han blev vd för verksamheten i Sverige och Danmark. I dag är Komplett Nordens största e-handelsföretag med drygt 6,7 miljarder norska kronor i omsättning och 700 anställda. Ole Sauar lämnade bolaget 2009 för att året efter påbörja sitt andra e-handelsäventyr: Jollyroom. Lärdomarna av åren på Komplett och Jollyroom är många. – Logistiken är avgörande för om en näthandelssatsning ska lyckas. Därför har vi på både Komplett och Jollyroom valt att samla huvudkontor och lager på samma ställe och bygga en långsiktig kompetens internt. Ska man klara att skicka 10 000 kollin varje dag och växa snabbt måste man bygga system som klarar den resan, säger Ole Sauar. I år räknar han med att Jollyroom passerar 300 miljoner kronor i omsättning. För alla leveranser till kunder i Sverige, Norge, Finland och Danmark, samt för intransporter från leverantörer, har Jollyroom valt att samarbeta med Postnord. – Ska vi lyckas med den här resan är kundnöjdheten jätteviktig. Varorna ska nå kunderna snabbt och utan strul, annars sprider sig ryktet som ringar på vattnet till vänner och familj att vi inte håller vad vi lovar. Vi valde Postnord för att man har ett bra erbjudande och en väl fungerande logistik i alla de nordiska länderna. Vi får nästan aldrig klagomål från kunderna för vår logistik. Ett gott betyg, konstaterar Ole Sauar. 20 Bättre Produktivitet 4/2015 1 978 startade Carl-L Eriksson ett enmansföretag som sålde fototillbehör. I dag är Tura Scandinavia generalagent inom hemelektronik med 100 anställda och omsätter drygt 600 miljoner kronor per år. Automatiserat plock och pack ger en effektiv logistiklösning. På knappt 40 år har Tura Scandinavia vuxit från ett litet enmansföretag till att bli en ledande nordisk generalagent och distributör av tillbehör inom ljud, bild, data, foto, video och mobiltelefoni. – Från att ha fokuserat på fotobranschen, och så småningom radio/TV, har vi vuxit till att även bli en leverantör av tillbehör inom mobiltelefoni, vitvaror och multimedia, säger vd Stefan Eriksson. Men tillväxten har också gjort att Tura har ställts inför utmaningar när det gäller att ta hand om alla beställningar. År 2006 fattades beslutet att flytta lagerlokalen till Nässjö och investera i effektivisering av lagerhållning, packning och distribution. Lagret i Nässjö är på 16 000 kvadratmeter vilket möjliggör helt andra lösningar än det gamla lagret på 3 000 kvadratmeter. – Vi var i ett läge då vi var tvungna att bestämma om vi skulle sköta logistiken själva och bli riktigt duktiga på det eller att låta någon annan göra det. Valet föll på att göra det själva. Under 2011 gjordes en större investering i en plockautomat. Med den kan en person plocka uppemot 400 orderrader per timme. Ett jobb som det tidigare krävdes 15 personer för att utföra. I dag hanteras 70 procent av alla orderrader av automaten. Investeringen gjordes framför allt för att svara mot trenden inom e-handel med allt fler små beställningar som ofta ska skickas direkt hem till slutkonsumenten. – Om vi inte hade gjort den här typen av investering och blivit bättre på logistiken hade vi haft väldigt liten chans att lyckas i framtiden, konstaterar Stefan. Jörgen Olsson, kundrådgivare inom Logistik i Postnord, kommenterar Tura Scandinavias utveckling: – Som jag uppfattar det så kommer deras drivkraft från förändrade krav på marknaden. Det blir allt mindre kvanti- Skanskas unika lagerkoncept vinnare av logistikpris S kanska lagerkoncept ”Orrekulla Kubiklager” utsågs nyligen till ”Årets Intralogistiklösning” vid Logistik & Transportmässan i Göteborg. Motiveringen är att Kubiklager är en modern och flexibel lösning där kunden kan välja storlek och funktion på sin lageryta. Det vinnande konceptet består av flexibla lokaler som lätt kan anpassas till respektive kunds behov. Det är utvecklat för att möta kundernas förutsättningar på den lättrörliga konsumentmarknaden där många företag i dag har behov av mindre och lättillgängliga lagerlokaler. I vinnarmotiveringen uppmärksammandes ”Orrekulla Kubiklagers” flexibilitet särskilt och det beskrivs som en modern och anläggning där lagerkunder kan välja storlek och funktion på ”sin” lageryta. Man får extra plus för att man kan skräddarsy var kontor, omklädningsrum och andra faciliteter ska vara placerade. – Det känns fantastiskt att få ta emot priset för årets intralogistiklösning 2015. Utmärkelsen ser vi som ett bevis på att vi lyckats med vårt arbete, säger Henrik Ahnström, Marknadsområdeschef Logistik i Skanska Fastigheter Göteborg. Priset Årets Intralogistiklösning uppmärksammar lösningar som bidrar till effektiva flöden av varor som passerar igenom och/eller mellanlagras på exempelvis en produktionsanläggning, ett köpcentrum, ett lager eller ett logistikcenter. Priset delas ut av Logistik & Transport, Maskinleverantörerna och Transport & Logistik Idag. Bättre logistik Automatiserat plock lyfte Tura Scandinavia Tura Scandinavias vd Stefan Eriksson. teter per order. Med mer automatiserade system har man möjlighet att vara flexibel och kan bland annat snabbt öka kapaciteten utan att det blir för stora kostnader eller påverkar personalen. Fler och mindre ordrar ställer också krav på flexibilitet hos Postnord, som sista ledet i kedjan: – Vi måste alla anpassa oss till snabbare och större antal leveranser. I slutänden handlar det om att tillsammans hålla vad vi lovar till slutkund. Scania fastanställer runt 400 personer i Södertälje A nledningen är ett nytt avtal som har slutits med facket om att högst tio procent av personalen får vara inhyrd. I dagens läge betyder det 380 konsulter, skriver Länstidningen i Södertälje. Scania har runt 800 inhyrda Metallmedlemmar och hälften av dem erbjuds fast jobb i höst. 21 Bättre Produktivitet 4/2015