Plan mot diskriminering och annan kränkande behandling Förskolor

Plan mot diskriminering och annan kränkande behandling
Förskolor och pedagogisk omsorg
i Munka Ljungby
Gäller 2015-01-01 till 2015-12-31
Se även varje förskolas/dbv plan på Fronter
Ansvariga
Diana Danielsson rektor/förskolechef, Munkabyns förskola 8 avdelningar
Jessica Söderberg förskolechef, Lunnagårdens förskola 4 avd., Lunnamöllans förskola 1 avd., och Möllebackens
förskola 2 avd., Pedagogisk omsorg 5 dagbarnvårdare.
Innehåll
Bärande idé/vision ......................................................................... 2
Delaktighet och främjande insatser ............................................. 2
Trygghetsgrupp .............................................................................. 3
Utvärdering av föregående års insatser ....................................... 3
Kartläggning och förebyggande åtgärder .................................... 4
Årshjul för systematiskt arbete ..................................................... 5
Rutiner för akuta situationer......................................................... 7
Synpunkts-/klagomålshantering .................................................. 8
Begrepp och definitioner .............................................................. 9
Blanketter, logg, incidentrappor/tillbud, utredning .................. bilaga 1-3
Ängelholms kommun | Munka Ljungby rektorsområde, Lyckg 4, 266 31 Munka Ljungby| Tel: 0431-870 00
2 (9)
Bärande idé/vision
Utifrån Kraftsamling Ängelholm, inriktningsområde ”Kunskapsstaden” har förskolor och skolor i Munka Ljungby valt fördjupningsområden. Ett av dessa är: Vi ser olikheter som en tillgång. Flera förskolor hämtar inspiration till sitt förhållningssätt dels från Reggio Emilias filosofi som betonar en demokratisk värdegrund, dels
från läroplanens särskilt framhävande av alla människors lika värde. Vi vet att den barn-/människosyn vi bär
med oss påverkar våra val. Därför är det viktigt att synliggöra hur olika val får konsekvenser i det dagliga arbetet.
Om vi tror på barnets inneboende kraft och ser olikheter som något positivt har barnet lättare att lyckas. Vi har
högre förväntningar om vad som är möjligt, har en inkluderande ingång och fördomar får mindre chans att slå
rot. Den pedagogiska dokumentation, som används på samtliga förskolor, är ett bra verktyg i värdegrundsarbetet.
Delaktighet och främjande insatser
Barn görs delaktiga på många olika vis; i kartläggningen, i utformningen av insatserna, under genomförandet av
insatserna och i utvärderingen. Det är viktigt att pedagogerna tar reda på upplevelser av diskriminering och
kränkningar i vardagen. Barn kan berätta vilka platser som upplevs otrygga och farliga. Det är viktigt att barnen
lär sig att de kan vända sig till en vuxen när något har hänt. Förskolan behöver också uppmärksamma barns
upplevelser av diskriminering som beror på missgynnande arbetssätt. I arbetet med att vara en bra kamrat, se
olikheter som en tillgång, vara gränsöverskridande, bearbeta konflikter, arbeta med känslor, identitet och
självkänsla, reda ut missförstånd, kompromissa, ta hänsyn, visa ansvar och respekt organiserar pedagogerna
barnen i mindre grupper, läser och samtalar kring böcker, visar på alternativa lösningar, försöker vara aktiva
lyssnare och närvarande pedagoger, tar tillvara barnens olika hypoteser och fångar upp intressen, låter barnen
välja aktiviteter och arbetssätt, lyfter positiva handlingar, ger förslag på olika redskap, stöttar och utmanar,
uppmuntrar att barnen hjälper varandra, arbetar med filmer, stegvis, kompisböcker och stoppteater. Barnen
skapar egna likabehandlingsplaner t.ex. likabehandlingsträd och pedagogerna iordningsställer lärmiljöer som
inbjuder till samarbete och där material är lättillgängligt.
Alla vårdnadshavare ska bli bemötta professionellt, känna sig välkomna och respekterade. Synpunkter ska
inhämtas och beaktas. Samtal om planen förs på samrådsmöten, vid inskolningen, på utvecklingssamtal och via
den digitala plattformen. Förutom den dagliga kontakten är Fronter ett bra exempel på möjlighet för föräldrar att
få information och kunna påverka. Tolkar används vid behov. Planerna finns, förutom i pappersvariant,
tillgängliga på Fronter i rum för vårdnadshavare och i varje avdelningsrum. Rutiner finns för hur förskolan
utreder, åtgärdar och dokumenterar trakasserier eller kränkande behandling (sid. 7) och förskolornas
klagomålsrutiner (sid. 8) görs kända. Årligen genomförs vårdnadshavarenkäter som ett viktigt underlag för
förbättringsåtgärder.
All personal deltar aktivt i samtal kring attityder, normer och värden, liksom reflektioner och upprättande av
plan mot diskriminering och annan kränkande behandling. I syfte att skapa ett öppet samtalsklimat stödjer och
utmanar vi varandra, är varandras kritiska lärande vänner och går till ”rätt person”. Samtal förs på APT möten,
husmöten, pedagogiska forum och på arbetslagsträffar. ”Vi ser olikheter som en tillgång” har definierats och
fördjupats på olika samtalsarenor t.ex. medarbetarsamtal och pedagogiska forum. Handledning har getts till
arbetslag och s.k. lärande samtal tillsammans med resurspersoner i EH teamet har kontinuerligt genomförts.
Samtliga pedagoger har arbetat med Unicefs material i syfte att inta ett normkritiskt perspektiv. Andra främjande
insatser som ägt rum har varit diskussioner kring litteratur, delgivning av arbetssätt, analyser av filmsekvenser
och utveckling av lärmiljöer t.ex. med avsikt att förhindrar stereotypa val. En av avdelningarna genomför en
aktionsforskning kring genus. Pedagogerna ska se sig som mycket viktiga förebilder.
3 (9)
Trygghetsgrupp
Trygghetsgruppen har ett särskilt ansvar för att planerna årligen upprättas och följs (se även årskalender sid. 5).
Gruppen kan också vara behjälplig vid utredningar liksom i värdegrundsarbetets alla processdelar. Varje år
träffas både förskolornas och skolornas trygghetsgrupp för erfarenhetsutbyte. Arbetet bör bedrivas på ett sådant
sätt att planerna blir kända i verksamheten och hos barns vårdnadshavare.
Jessica Söderberg, Förskolechef
Diana Danielsson, Rektor/förskolechef
Anna-Lena Nilsson, Fritidspedagog, Pedagogisk omsorg
Viktor Svensson, Förskollärare, Munkabyns förskola
Teresa Olsson, Förskollärare, Munkabyns förskola
Anette Barkefors, Förskollärare, Möllebackens förskola
Zandra Janver, Förskollärare, Lunnagårdens förskola
Madeleine Svernedahl, Förskollärare Lunnamöllans förskola
Utvärdering av föregående års insatser
2014 års planer har utvärderats i barngruppen, i trygghetsgruppen, på husmöten, i arbetslagen och på
samrådsmöten. Delaktiga i utvärderingen har varit samtlig personal och barn med stöd av trygghetsgruppen
liksom föräldrar på samrådsmöten, på utvecklingssamtal och via Fronterforum.
Metoder: enkäter, samtal/diskussioner/intervjuer, observationer och pedagogisk dokumentation.
Resultat
Flera förskolor beskriver ett värdegrundsarbete där tryggare miljö t.ex. på förskolornas gårdar utvecklats eller att
personalgruppen förbättrat sin egen konflikthantering genom att gå till ”rätt person”. En av förkolornas nya
organisation visar att bättre anpassade lokaler ger en tryggare miljö för barnen. Föräldrar på denna förskola hade
i början av terminen synpunkter på öppningar och stängningar (se under kartläggning). Barnen i olika verksamheter har gjort framsteg genom att kunna identifiera känslor/ konfliktsituationer och bättre handskas med
dessa situationer. Barnen hjälper varandra i mycket högre utsträckning och många av personalen tycker att
mottot ”alla barn ses som allas barn” efterlevs.
Svar från vårdnadshavarenkäter från samtliga förskolor i Munka Ljungby visar att 90 % av vårdnadshavarna
anser att förskolorna ger pojkar och flickor lika förutsättningar att utveckla förmågor och intressen, 99 % tycker
att barnen känner sig trygga och 90 % menar att förskolan arbetar aktivt för att förebygga diskriminering och
kränkande behandling. 5 % uppger att deras barn vid upprepade tillfällen blivit kränkta av andra barn. 87 % av
vårdnadshavarna svarar att de känner till likabehandlingsplanen. 73 % anser att de fått lämna förslag till och
synpunkter på likabehandlingsplanen vilket är en förbättring från 2013.
4 (9)
Kartläggning och förebyggande åtgärder

Höstens kartläggningar 2014
Lunnagården: Diskussioner i personal- och trygghetsgrupp indikerar att förskolan behöver mer tid att
arbeta med sin gemensamma värdegrund liksom kring tryggheten och reglerna på utegården. Insamling
av föräldrars synpunkter visar också på att tryggheten på förskolans gård kan nydanas. Påbörjad satsning
på utegården ”stannade av” innan sommaren och behöver återupplivas.
Lunnamöllan:
Munkabyn: Samtal med personal och insamling av föräldrars synpunkter pekar på att flera av
föräldrarna tyckte att det kändes som en otrygg miljö vid hämtningar och lämningar (terminstart).
Insatser se nedan, förebyggande åtgärder.
Möllebacken: Observationer har visat att personalen har olika förhållningssätt
Pedagogisk omsorg: Utifrån diskussioner i dagbarnvårdargruppen har man kommit fram till att
förbättra arbetet med att ”Dra nytta av varandras olikheter”.
Några av förskolorna: Utifrån vårdnadshavarenkäten finns det några barn som vid upprepade tillfällen
upplever sig kränkt av andra barn.

Förebyggande åtgärder/ insatser inför 2015
Lunnagården: Förutom att personalen vill fortsätta samtal kring en gemensam värdegrund finns
ambitionen att öka tryggheten på förskolans gård. Personal kommer att bli mer aktiva och barnen mer
medvetna om sina rättigheter och skyldigheter. Detta ska genomföras genom organisering, olika
hjälpmedel och tydlig rollfördelning. Samtal kommer att föras i arbetslagen, på planeringsdag och APT.
Litteraturläsning. Tillsammans med barnen kommer personalen att uppdatera och föra samdiskussioner
om utformningen av regler som ska gälla på förskolans gård.
Lunnamöllan:
Munkabyn: Personal vill genomföra värderingsövningar, filmanalyser m.m. i syfte att öka sina
kunskaper samt bli medvetna om sitt eget förhållningssätt. Detta kommer att genomföras på
medarbetarsamtal i grupp, pedagogiskt forum och APT möte. Förskolechef och trygghetsgruppen
ansvarar. Vidare vill förskolan förbättra tryggheten vid lämningar och hämtningar. Detta görs genom
organisering, igenkänningssymboler (mössor, västar) och bättre vikarieinformation.
Möllebacken anser sig behöva gå på djupet med sitt gemensamma förhållningssätt gentemot barn.
Personalen skall bl.a. delta i en serie samtal s.k. Vägledande samtal enlig ICDP men också fortsatta RE
samtal. Förskolechefen ansvarar.
Pedagogisk omsorg önskar arbeta med hur man drar nytta av varandras olikheter. Att alla barn är
värdefulla och att allas röster är betydelsefulla. Hur vi med stort intresse lyssnar på varandra och provar
varandras förslag och idéer.
Alla verksamheterna: Arbetet gentemot barn/familjer med flera språk utvecklas ytterligare liksom
främjandet av likabehandling oavsett etnisk tillhörighet. Kartläggning görs i januari 2015 då utvärdering
av avdelningarnas projekt genomförs och i februari på ”lärande möten” med arbetslag och
resurspersoner. Intensifiera arbetet med filmanalyser från det dagliga arbetet och litteraturdiskussioner.
Ännu fler insatser per avdelning formuleras efter det att kartläggningen i januari är slutförd.
Förskolecheferna ansvarar
Se för övrigt under Främjande åtgärder
5 (9)
Årsplanering - trygghetsarbete
Förskolorna i Munka Ljungby
Månad
Januari
Februari
Mars
April
Maj
Juni
Med ”plan” menas Plan mot diskriminering och annan kränkande behandling
Handling
Forum
Ansvar
Uppföljning av avdelningarnas projekt.
Planeringsdag
Förskolecheferna, LPL
Utvärdering av ”barn med flera språk”
Strategi för främjande insatser,
kompetensutveckling, litteratur
Samtal kring bl.a. barn med flera språk.
Möte i
trygghetsgruppen
Lärande möten
Förskolechefer
Trygghetsgrupp
EHT team
Inlämning, Ratten, område:
Samarbete med förskoleklass och skola
Uppföljning av planen tillsammans med
vårdnadshavare
LPL
Samråd
Fronterforum
Förskolechefer
Pedagoger
Sammanställning, projekt. ped. dok
Arbetslagsmöten
Arbetslagen
Arbetslag
Möte med
skolornas
trygghetsgrupp
Förskolechefer och LPL
Rektorer, förskolechefer
Trygghetsgrupp
Husmöten
Möte i
trygghetsgruppen
Trygghetsgrupp
Förskolechefer och
Trygghetsgrupp
Analys av vårdnadshavarenkäter vt. 2015
Sammanställning, projekt. ped. dok
Arbetslagsmöten
Arbetslagen
Inlämning, Ratten, områden:
Barn i behov av stöd och
Utveckling och lärande
Arbetslag och LPL
möten
Förskolechefer
LPL
Planering av insatser utifrån
Arbetslagen
Pedagogerna
Inlämning, Ratten, område:
Barns inflytande
Erfarenhetsutbyte mellan
trygghetsgrupperna
Uppföljning av insatserna utifrån varje
förskolas plan
Sammanfattning och analys av
uppföljningar från varje förskola.
Utvärdering av föregående års insatser.
Planen
Juli
Augusti
6 (9)
värdegrundsarbetet.
September
Oktober
November
Planering av läsåret och Litteraturläsning
Trygghetsgrupp
Förskolechefer
Trygghetsgrupp
Inlämning, Ratten: Förskola och hem
LPL möte
Information till vårdnadshavare om
värdegrundsarbetet och planen
Samrådsmöte
Förskolechefer
LPL
Pedagoger
Planering av APT med temat: Normer
och värden.
Start nya kartläggningar, planen
Trygghetsgrupp
Förskolechefer
Trygghetsgrupp
Forts utvärderingar och kartläggningar
utifrån planen
Arbetslag
Husmöten
APT
Pedagoger
Trygghetsgruppsrepresentanter
Trygghetsgrupp
Analys av medarbetarenkät (vartannat år)
Möte i arbetsmiljögrupp
Förskolechef
Arbetsmiljögrupp
Arbetslagen
Sammanställning av projekt. Ped. dok.
Arbetslagsmöten
Arbetslagen
Nya planer upprättas
Trygghetsgrupp
Halv dag
Förskolechefer
Trygghetsgrupp
Förskolechefer
LPL möten
Förskolechefer
Inlämning, Ratten, område:
Normer och värden
December
Trygghetsgrupp
7 (9)
Rutiner för akuta situationer
Rutiner vid misstanke om diskriminering och kränkande behandling barn- barn
Gå aldrig förbi en händelse utan att reagera! Vid upprepade tillfällen, rapportera till trygghetgruppen.
När en pedagog får kännedom om kränkande behandling (från barn, föräldrar eller personal):
 Samla information
 Samtala med de inblandade barnen, var för sig
 Ev. samtal med dem inblandade barnen tillsammans
 Samtal med föräldrarna till de inblandade barnen
 Ev. observationer, samtal, handlingsprogram
 Uppföljningssamtal
Dokumentera med hjälp av pedagogisk dokumentation och/eller logg. Blankett nr. 1 Bilaga 1
Rutiner vid misstanke om diskriminering och kränkande behandling vuxen – barn
Gå aldrig förbi en händelse utan att reagera!




Den som sett/hört pratar med den person som agerat tvivelaktigt
Kontakta förskolechefen
Föräldrar kontaktas (förskolechefen eller den som förskolechefen utser).
Utredning görs. Målet är att få en positiv lösning och att kränkningarna upphör.
Skyddsombud/fackombud kan kontaktas. Handlingsplan kan upprättas.
 Uppföljningssamtal inom en vecka
 Upphör inte kränkningarna kan arbetsrättsliga påföljder bli aktuella
 Dokumentera
Se blanketter bilagor 1-3
Rutiner vid misstanke om diskriminering och kränkande behandling barn – vuxen
Gå aldrig förbi en händelse utan att reagera!
När en pedagog själv utsätts för eller får kännedom om kränkande behandling: Samla information, samtal med
de inblandade, samtal med föräldrarna till det/de inblandade barnen, ev. observationer, fler samtal…,
åtgärdsförslag, uppföljningssamtal, dokumentera.
Rutiner vid misstanke om diskriminering och kränkande behandling vuxen – vuxen
Gå aldrig förbi en händelse utan att reagera!


Den vuxne eller en kollega till denne vänder sig till förskolechefen.
Utredning görs. Samtal med alla parter, var för sig (förskolechef eller den som förskolechefen utser) och
ev. tillsammans.
 Situationen och ärendets natur avgör den fortsatta handläggningen. Målet är att få en positiv lösning och
att kränkningarna upphör. Skyddsombud/fackombud kan kontaktas. Handlingsplan kan upprättas.
 Uppföljningssamtal inom en vecka
 Dokumentera
Se blanketter bilagor 1-3
8 (9)
Synpunkts-/klagomålshantering
För oss som arbetar i Munka Ljungby rektorsområde är det viktigt att dina synpunkter, positiva som negativa,
framförs till oss som arbetar här. Beroende på vad din fråga eller synpunkter gäller tar du kontakt enligt följande.
Du kan antingen ringa eller skicka ett mail till respektive pedagog/skolledare.
Bemötande, lärande/utveckling, hantering och dagliga rutiner i förskolegrupp.
Kontakta förskolläraren på ditt barns förskola.
Förskolans övergripande rutiner, organisation, regelverk, lärande/utveckling.
Kontakta ansvarig skolledare
Namn
Ansvar
Telefon
Mail
Diana Danielsson
Områdeansvarig.
Rektor för Toftaskolans
förskoleklasser med fritidshem.
Förskolechef för Munkabyns
förskola (tidigare Munkabyn och
Katthult)
0431-46 84 40
[email protected]
Jessica Söderberg
Förskolechef för pedagogisk
omsorg, öppna förskolan,
förskolorna Lunnagården,
Lunnamöllan och Möllebacken.
0431- 46 84 36
[email protected]
Har du ytterligare synpunkter kan Du kontakta
Förvaltningschef Tony Mufic 0431-870 00 eller [email protected]
Klagomål som berör kommunens hantering av förskole-, fritidshems- och skolfrågor
Om du anser att Ängelholms kommun inte fullgör sitt uppdrag enligt Skollagen eller relevanta förordningar kan
du lämna dina synpunkter hos Skolinspektionen som är tillsynsmyndighet för skola och barnomsorg
www.skolinspektionen
9 (9)
Begrepp och definitioner
Diskrimineringsgrunder
En person är skyddad utifrån de sju diskrimineringsgrunderna: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder.
Direkt diskriminering
Detta innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om
diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna.
Indirekt diskriminering
Man kan också i vissa fall diskriminera genom att behandla alla lika, så kallad indirekt diskriminering. Med detta
menas att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som
neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund.
Trakasserier
Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av
diskrimineringsgrunderna.
Likabehandling
Med begreppet likabehandling menas att alla barn ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter
oavsett någon diskrimineringsgrund.
Kränkande behandling
Med kränkande behandling menas ett uppträdande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund
kränker ett barns eller en elevs värdighet. Det kan vara fysiska (t.ex. slag och knuffar), verbala (t.ex. hot,
svordomar och öknamn), psykosociala (t.ex. ryktesspridning, blickar och utfrysning) eller med texter och bilder
(t.ex. teckningar, lappar, fotografier, social medier). Mobbning är när någon vid upprepade tillfällen blir utsatt för
kränkande behandling av en eller flera personer.