Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 redigerad

Transcription

Ullnasjön, Rönningesjön och
Hägernäsviken 2014
Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar
Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014
Författare: Mia Arvidsson
2015-01-12
Rapport 2015:2
Naturvatten i Roslagen AB
Norra Malmavägen 33
761 73 Norrtälje
0176 – 22 90 65
www.naturvatten.se
Sidan 2 av 36
Naturvatten 2015
SAMMANFATTNING .............................................................................................................................................. 4
INLEDNING ............................................................................................................................................................ 5
METODIK ............................................................................................................................................................... 5
VATTENKEMISK OCH -FYSIKALISK UNDERSÖKNING ................................................................................................................ 5
VÄXTPLANKTON ............................................................................................................................................................ 6
BEDÖMNING AV EKOLOGISK STATUS.................................................................................................................................. 6
Sjöar .................................................................................................................................................................... 7
Hägernäsviken..................................................................................................................................................... 7
TRENDER OCH JÄMFÖRELSER MED TIDIGARE UNDERSÖKNINGAR.............................................................................................. 8
RESULTATREDOVISNING.................................................................................................................................................. 8
ULLNASJÖN ........................................................................................................................................................... 9
VATTENKEMISKA OCH – FYSIKALISKA FÖRHÅLLANDEN ......................................................................................................... 10
Temperatur och syrgas...................................................................................................................................... 10
Ljusförhållanden................................................................................................................................................ 10
pH och alkalinitet .............................................................................................................................................. 10
Näringsämnen................................................................................................................................................... 10
VÄXTPLANKTON .......................................................................................................................................................... 11
TRENDER ................................................................................................................................................................... 11
RÖNNINGESJÖN................................................................................................................................................... 14
Temperatur och syrgas...................................................................................................................................... 15
pH och alkalinitet .............................................................................................................................................. 16
Näringsämnen................................................................................................................................................... 16
VÄXTPLANKTON .......................................................................................................................................................... 16
TRENDER ................................................................................................................................................................... 17
HÄGERNÄSVIKEN................................................................................................................................................. 20
Temperatur, syrgas och salinitet ....................................................................................................................... 20
Näringsämnen................................................................................................................................................... 21
VÄXTPLANKTON .......................................................................................................................................................... 21
TRENDER ................................................................................................................................................................... 22
EKOLOGISK STATUS ............................................................................................................................................. 24
VATTENKEMISKA OCH -FYSIKALISKA VARIABLER.................................................................................................................. 24
VÄXTPLANKTON .......................................................................................................................................................... 26
SAMMANVÄGD STATUSBEDÖMNING ............................................................................................................................... 27
SLUTSATSER......................................................................................................................................................... 29
REFERENSER ........................................................................................................................................................ 30
www.naturvatten.se
Sidan 3 av 36
Naturvatten 2015
Sammanfattning
Rapporten redovisar resultat av 2014 års fysikalisk-kemiska och
biologiska undersökningar av Ullnasjön, Rönningesjön och
Hägernäsviken. Utöver detta redovisas en samlad bedömning av ekologisk
status. Årets biologiska undersökningar omfattade enbart analys av
klorofyll a. Undersökningen har utförts av Naturvatten AB på uppdrag av
stadsbyggnadskontoret i Täby kommun.
Bedömning av ekologisk status baseras på data från undersökningar
utförda 2012-2014. Vid slutlig statusbedömning togs hänsyn även till de
biologiska kvalitetsfaktorer som undersökts tidigare år (2010-2012). En
sammanvägd bedömning visar på otillfredsställande status för Ullnasjön
och Rönningesjön och dålig status för Hägernäsviken. Sett till fysikaliskkemiska kvalitetsfaktorer uppvisade ljusförhållandena en försämring i
Hägernäsviken. I övrigt var klassningen oförändrad. Det utökade underlag
som använts vid bedömningen medförde klassning till sämre status än den
som redovisas av vattenmyndigheten (VattenInformationsSystem Sverige,
VISS).
Miljötillståndets utveckling sedan undersökningarna inleddes på 90-talet
visar glädjande nog på statistiskt säkerställda trender av minskad fosforoch klorofyllhalt i Ullnasjön och minskad fosforhalt i Rönningesjön. Det
senaste decenniet finns indikationer på förbättrade förhållanden i
Ullnasjön (minskad kväve-, fosforoch klorofyllhalt samt ökat siktdjup)
medan Rönningesjön generellt sett tycks oförändrad. För Hägernäsviken
finns tendenser till en försämring (ökande klorofyllhalt och minskat
siktdjup). Ingen av dessa trender är statistiskt säkerställd och utvecklingen
under senare tid måste alltså betraktas som osäker.
Slutsatsen av de statusbedömningar och trendanalyser som utförts är att
det krävs omfattande och omedelbara åtgärder för att inom utsatt tid
uppfylla miljökvalitetsnormerna för vattenförekomsterna Ullnasjön och
Hägernäsviken och komma tillrätta med den övergödningsrelaterade
problematik som dessa vatten drabbats av. Åtgärder krävs också för att
Rönningesjön ska uppnå god status.
www.naturvatten.se
Sidan 4 av 36
Naturvatten 2015
Inledning
Rapporten redovisar resultat av 2014 års biologiska och fysikaliskkemiska undersökningar av Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken
samt en bedömning av ekologisk status baserad på den senaste
treårsperioden. Årets biologiska undersökningar omfattade enbart analys
av klorofyll a som ger ett indirekt mått på växtplanktonmängden. Vid
slutlig statusbedömning togs därför hänsyn även till de biologiska
kvalitetsfaktorer som undersökts tidigare år (2010-2012). Undersökningar
och sammanställning utfördes av Naturvatten AB på uppdrag av
stadsbyggnadskontoret i Täby kommun.
Syftet med undersökningarna är att ge en beskrivning och bedömning av
sjöarnas och vikens nuvarande ekologiska status och miljötillståndets
utveckling över tid. Resultaten utgör också ett bra underlag för bedömning
av eventuella åtgärdsbehov för att uppnå en god miljökvalitet.
Metodik
Vattenkemisk och -fysikalisk undersökning
Undersökningen omfattar provtagning och analys av yt- och bottenvatten i
Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken. Provtagningspunkternas
ungefärliga lägen visas i Figur 1. Provtagning utfördes vinter (februari),
vår (mars), sommar (augusti) och höst (oktober).
I fält registrerades siktdjup och temperatur- och syrgasprofiler från yta till
botten (med en Multi 340i). I Hägernäsviken mättes även salthaltsprofilen.
Yt- och bottenvattenprover togs med Ruttnerhämtare och analyserades
med avseende på pH, alkalinitet, konduktivitet, absorbans, grumlighet,
ammoniumkväve, nitrit- och nitratkväve, totalkväve, fosfatfosfor och
totalfosfor.
Provtagning och fältmätningar utfördes av Naturvatten AB. För övriga
analyser svarade Erkenlaboratoriet som sedan 1992 är ett ackrediterat
laboratorium.
www.naturvatten.se
Sidan 5 av 36
Naturvatten 2015
Figur 1. Karta över delar av Täby kommun med provtagningsstationernas ungefärliga lägen markerade (röda cirklar).
Växtplankton
Liksom 2013 omfattade 2014 års program enbart analys av klorofyll a till
skillnad från tidigare år som omfattades av en fullständig planktonanalys.
Klorofyll a som är ett indirekt mått på växtplanktonbiomassan
analyserades i augusti (i ytvattnet).
Bedömning av ekologisk status
Bedömning av sjöarnas och vikens ekologiska status utfördes i enlighet
med Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (2013:19).
Statusbedömning utförs genom klassificering av ett antal kvalitetsfaktorer
och fokuserar för sjöar på de biologiska parametrarna växtplankton,
makrofyter, bottenfauna samt fisk och för kustvatten på växtplankton,
makroalger och bottenfauna. Ekologisk status fastställs genom jämförelser
mellan uppmätta värden och referensvärden som vanligen är
objektspecifika och beräknade. Slutligen utförs en sammanvägning av de
olika bedömningarna, där de biologiska kvalitetsfaktorerna väger tyngst.
Principen är att den kvalitetsfaktor som indikerar sämst status är styrande.
www.naturvatten.se
Sidan 6 av 36
Naturvatten 2015
För att en sjö eller ett havsområde ska bedömas till god ekologisk status
krävs att både biologiska och fysikalisk-kemiska faktorer ger stöd för
denna bedömning. Bedömning sker till någon av klasserna hög, god,
måttlig, otillfredsställande eller dålig ekologisk status (Figur 2).
Figur 2. De fem möjliga ekologiska statusklasserna enligt ramdirektivet för vatten. Gränsen mellan god och måttlig är
viktig då alla vattenförekomster som befinner sig under den gränsen kräver åtgärder.
Med undantag för analys av klorofyll a omfattade 2014 års
undersökningar av Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken enbart
fysikalisk-kemiska analyser och statusbedömningar baseras på detta
underlag. Rapporten presenterar dock även biologiska statusbedömningar
från tidigare år.
Sjöar
För sjöarna baserades bedömningen av siktdjup och totalfosfor på
treårsmedelvärden (2012-2014). För syrgas användes lägsta registrerade
halt under samma period. Referensvärden för totalfosfor och siktdjup i
sjöarna erhölls från VISS-Vatteninformationssystem Sverige
(http://www.viss.lansstyrelsen.se/) och jämfördes med uppmätta värden
enligt ovan. Syrgas klassificerades enbart baserat på minimivärdet under
perioden 2012-2014 och inte genom beräkning av referensvärden då detta
ej var möjligt att genomföra. Försurning klassificeras med hjälp av det så
kallade MAGIC-biblioteket vilket kräver underlagsdata i form av bland
annat halter av sulfat, klorid, kalcium och magnesium. Eftersom denna typ
av underlag saknas, kan ingen regelrätt försurningsklassificering utföras
för sjöarna, men med ledning av sjöarnas höga pH-värden och goda
buffertförmåga klassificerades de till hög status.
Bedömning av klorofyllhalt ger en indikativ statusbedömning för
växtplankton. Referensvärden för klorofyll a erhölls från VISSVatteninformationssystem Sverige (http://www.viss.lansstyrelsen.se/)
Hägernäsviken
För Hägernäsviken baserades bedömningar av siktdjup på
treårsmedelvärden (2012-2014) från augusti och salthaltsrelaterade
referensvärden (typområde 24). Syrebalans klassificerades under
antagandet att viken återkommande drabbas av säsongsmässig syrgasbrist,
så som indikeras av tidigare mätdata. Klassificeringen utfördes därefter
www.naturvatten.se
Sidan 7 av 36
Naturvatten 2015
baserat på lägsta registrerade halt under perioden 2012-2014.
Näringsämnen klassificerades genom sammanvägning av ekologisk kvot
beräknad för vintervärden för parametrarna totalfosfor (TP), totalkväve
(TN) samt löst oorganiskt kväve (DIN) och fosfor (DIP) och
sommarvärden för TP och TN. Sommarvärden baserades på medelvärden
från augusti för åren 2012-2014 och vintervärden på medelvärden för
februari-mars motsvarande år. Klassificeringen ska enligt
bedömningsgrunderna baseras på prover från den övre vattenmassan, men
utfördes i detta fall på prover från ytskiktet (0,5 m), vilket möjligen kan
medföra en sämre klassning än den verkliga. De olika parametrarnas
ekologiska kvot beräknades med hjälp av en excelapplikation som
tillhandahålls av Naturvårdsverket
(http://www.naturvardsverket.se/sv/Arbete-med
naturvard/Vattenforvaltning/Handbok-20074/).
För klorofylla a baserades bedömningen på treårsmedelvärden (20122014) från ytskiktet (definierat som en halvmeters djup) i augusti och
salthaltsrelaterade referensvärden. Beräkning av ekologisk kvot utfördes
med hjälp av Naturvårdsverkets excelapplikation
(http://www.naturvardsverket.se/sv/Arbete-med
naturvard/Vattenforvaltning/Handbok-20074/).
Trender och jämförelser med tidigare undersökningar
Övervakningsprogrammet omfattar årliga undersökningar av
vattenkemiska och –fysikaliska variabler och 2014 års resultat
kommenteras med hänvisning till föregående års resultat.
För totalfosfor, totalkväve, siktdjup och klorofyll analyserades trender och
signifikansnivån i utvecklingen över tiden med Pearson’s
korrelationskoefficient med tillhörande sannolikhetsvärde (p).
Signifikansnivån redovisas med asterisk/-er (*p<0,05, **p<0,01,
***p<0,001). Analysen baserades på augustivärden från den senaste 10årsperioden (2005-2014).
Resultatredovisning
Resultat av vattenkemiska och -fysikaliska undersökningar redovisas
separat för Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken. Därefter
redovisas bedömningar av ekologisk status för enskilda variabler och
slutligen en sammanvägd statusbedömning. Ej avrundade vattenkemiska
och -fysikaliska analysresultat redovisas i Bilaga 1.
www.naturvatten.se
Sidan 8 av 36
Naturvatten 2015
Ullnasjön
Ullnasjön är en naturligt näringsrik och numera övergödningsdrabbad
slättsjö belägen i Täby, Österåker och Vallentuna kommuner. Sjöns yta är
2,96 km2 och max- och medeldjupet uppgår till 4,7 meter respektive 3,0
meter. Vattnets teoretiska omsättningstid är 3 år och 4 månader.
Avrinningsområdet omfattar 16,7 km2 och domineras av skog som utgör
nära 59 procent av markanvändningen (Figur 3). Drygt 18 procent av
avrinningsområdet upptas av vattenyta, främst i form av Ullnasjön och i
mindre utsträckning av Långsjön i nordost. Artificiella marktyper utgör
cirka 13 procent och förekommer främst i form av åkermark, bebyggelse,
vägar och hyggen. En betydande del av sjöns strandområden utgörs av
golfbanor (Ullna GC och Arninge Golfklubb) och vid den södra stranden
ligger Ullnatippen. Deponin används endast för schaktmassor.
Markanvändning Ullnasjöns aro
Vattenyta
Skog
Öppen mark
Åkermark
Hygge
Bebyggelse
Figur 3. Djupkarta över Ullnasjön samt markanvändning och avrinningsområdets geografiska avgränsning.
Ullnasjöns största inflöde är Långbroån som avvattnar Långsjön och
mynnar i Sågarviken vid sjöns nordöstra strand. Vid biotopkartering av de
www.naturvatten.se
Sidan 9 av 36
Naturvatten 2015
delar av stränderna som är belägna inom Täby kommun noterades 11
dikesliknande tillflöden (Arvidsson & Gustafsson 2009). Ullnasjön
avvattnas söderut av Ullnaån som har sitt utlopp i Hägernäsviken.
Vattenkemiska och – fysikaliska förhållanden
Temperatur och syrgas
Under vintern var Ullnasjön tydligt temperaturskiktad och bottenvattnet
hade måttligt låg syrgashalt (Bilaga 1). Vid övriga provtagningstillfällen
(vår, sommar och höst) var sjön omblandad med likartad temperatur och
goda syrgasförhållanden i hela vattenmassan. Under sommaren uppgick
syrgasmättnaden till mer än hundra procent från yta till botten vilket tyder
på hög fotosyntesaktivitet i en vattenmassa under omblandning. Den
högsta ytvattentemperatur som registrerades var 18,9 ˚C (augusti). Jämfört
med 2013 var syrgastillståndet likartat under både vintern och sommaren.
Ljusförhållanden
Siktdjupet uppmättes till 3,5 meter i februari och 1,2 meter i augusti.
Jämfört med 2013 var siktdjupet större under både vintern och sommaren.
Det låga siktdjupet under sommaren förklaras av kraftig
växplanktonproduktion.
Mätningar av absorbans visar att Ullnasjön har måttligt färgat vatten.
Absorbansen var något förhöjd under våren, troligen i samband med hög
markavrinning. Grumligheten var låg under vintern och under vår samt
höst överlag hög. I augusti var grumligheten tydligt förhöjd till följd av
algblomning.
pH och alkalinitet
Ullnasjön uppvisar som väntat neutrala till svagt basiska pH-värden och
ett välbuffrat vatten med mycket god förmåga att stå emot försurning. I
augusti var pH något förhöjt vilket troligen förklaras av den kraftiga
växtplanktonproduktion som då rådde.
Näringsämnen
Totalfosforhalten vid ytan uppmättes i februari till 19 µg/l och var
väsentligt högre (53 µg/l) i augusti. Likartade förhållanden rådde i
bottenvattnet. I jämförelse med 2013 var halterna genomgående lägre.
Under våren var halten 20 µg/l och under hösten 36 µg/l.
Fosfatfosforhalten var mycket låg (<5 µg/l) vid yta och botten vid
samtliga mättillfällen med undantag för hösten då fosfathalten var något
www.naturvatten.se
Sidan 10 av 36
Naturvatten 2015
förhöjd (12 µg/l). Liknande förhållanden rådde 2013 med undantag från
den förhöjda halten i oktober. 2013 uppmättes istället en marginellt
förhöjd fosfathalt vid botten.
Totalkvävehalten i ytvattnet och bottenvattnet var något högre under
vintern (1300 µg/l respektive 1400 µg/l) jämfört med sommaren (1200
µg/l respektive 1300 µg/l). Jämfört med 2013 var halten högre under
vintern men lägre under sommaren i ytvattnet. I bottenvattnet var halten
lägre under både vintern och sommaren jämfört med 2013. Halten löst
oorganiskt kväve (nitrit/nitratoch ammoniumkväve) var högst under
vinter och vår då fotosyntesaktiviteten är låg och näringsämnen tillförs
genom nedbrytning vid bottnarna och från tillrinningsområdet. Halterna i
ytvattnet uppmättes under vintern till 540 µg/l vilket är betydligt högre än
2013 (270 µg/l). Att halterna var förhållandevis låga 2013 (och även 2012)
trots den stabila temperaturskiktning som rådde under vintern kan vara ett
tecken på att den externa belastningen var lägre än tidigare år samt 2014. I
augusti hade det växttillgängliga kvävet konsumerats och halterna låg nära
detektionsgränsen.
Växtplankton
Klorofyllhalten uppmättes i augusti till 31 µg/l och var lägre än 2013 (41
µg/l). Sammantaget visar data att kraftiga algblomningar alltjämt
karakteriserar Ullnasjön.
Trender
Miljötillståndets utveckling i Ullnasjön visas för hela
undersökningsperioden (1990-2013) i Figur 4-7. Under denna period har
halten av totalfosfor och klorofyll glädjande nog minskat (p < 0,01,
Pearson´s korrelationskoefficient). Under samma period tycks siktdjupet
ha ökat och totalkvävehalten minskat, men dessa trender är inte statistiskt
säkerställda. Sammantaget indikerar detta att miljötillståndet har
förbättrats. Den senaste tioårsperioden uppvisar stora variationer och inga
statistiskt säkerställda trender. Dock ses indikationer på förbättrade
förhållanden i form av minskad fosforoch klorofyllhalt och ökat siktdjup.
www.naturvatten.se
Sidan 11 av 36
Naturvatten 2015
2500
Totalkväve (µg/l)
2000
1500
1000
500
0
1990
1992
1994
1997
1999
2001
2003
2005
2007
2009
2011
2013
Figur 4. Uppmätta halter av totalkväve i augusti under perioden 1990-2014. Den indikerade trenden är inte statistiskt
säkerställd.
140
Totalfosfor (µg/l)
120
100
80
60
40
20
0
1990
1992
1994
1997
1999
2001
2003
2005
2007
2009
2011
2013
Figur 5. Uppmätta halter av totalfosfor i augusti under perioden 1990-2014. Totalfosforhalten har minskat sedan
mätningarna inleddes 1990 (p < 0,01, Pearson’s korrelationskoefficient).
www.naturvatten.se
Sidan 12 av 36
Naturvatten 2015
1,8
1,6
1,4
Siktdjup (m)
1,2
1
0,8
0,6
0,4
0,2
0
1990
1992
1994
1997
1999
2001
2003
2005
2007
2009
2011
2013
Figur 6. Uppmätt siktdjup i augusti under perioden 1990-2014. Den indikerade trenden är inte statistiskt säkerställd.
140
120
Klorofyll a (µg/l)
100
80
60
40
20
0
1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Figur 7. Uppmätta halter av klorofyll a i augusti under perioden 1998-2014. Halten av klorofyll a har minskat sedan
www.naturvatten.se
Sidan 13 av 36
Naturvatten 2015
Rönningesjön
Rönningesjön är en naturligt näringsrik slättsjö i Täby kommun. Sjöytan
är 0,62 km2 och strandlinjen cirka sex kilometer. Max- och medeldjupet
uppgår till 4,7 respektive 2,9 meter och vattnets teoretiska omsättningstid
är cirka två år. Rönningesjöns avrinningsområde omfattar 8,24 km2 och
utgörs till nära hälften av bebyggelse i form av tätort (Figur 8). Skogsmark
utgör knappt 30 procent av markanvändningen, följt av åker som står för
cirka elva procent. Själva Rönningesjön utgör 7,5 procent av
avrinningsområdet.
Vid biotopkartering 2007 noterades fem tillflöden till Rönningesjön,
samtliga av dikeskaraktär (Gustafsson 2008). Det största tillflödet mynnar
i sjöns norra del och var kraftigt igenväxt. Ett större tillflöde vid den
västra stranden försörjs huvudsakligen via en dagvattenanläggning. Tre
anläggningar för omhändertagande av dagvatten finns också i själva sjön.
Rönningesjön avvattnas åt sydost av Rönningeån som har sitt utlopp i
Hägernäsviken.
www.naturvatten.se
Sidan 14 av 36
Naturvatten 2015
Markanvändning Rönningesjöns aro
Vattenyta
Skog
Öppen mark
Åkermark
Hygge
Bebyggelse
Figur 8. Djupkarta över Rönningesjön. Kartan till höger visar avrinningsområdets geografiska avgränsning och ovan
den redovisas markanvändningen.
Temperatur och syrgas
Under vintern (februari) var Rönningesjöns vattenmassa tydligt skiktad
med måttligt höga syrgashalter från tre meters djup och ner till botten. Vid
övriga provtagningstillfällen (vår, sommar och höst) var sjön omblandad
med likartad temperatur och goda syrgasförhållanden i hela vattenmassan.
Årets högsta vattentemperatur uppmättes till 17,2 °C (augusti). Jämfört
med 2013 var syrgastillståndet likartat, med undantag för att
syrgassituationen i bottenvattnet under vintern var nära noll och att
syrgasmättnaden uppgick till mycket höga halter under vår och sommar
2013.
Ljusförhållanden
Siktdjupet uppmättes till 2,7 meter i februari och 1,4 meter i augusti.
Jämfört med 2013 var siktdjupet större under både vintern och sommaren.
www.naturvatten.se
Sidan 15 av 36
Naturvatten 2015
Det låga siktdjupet under sommaren förklaras av kraftig
växplanktonproduktion.
Mätningar av absorbans visar att Rönningesjön har svagt till måttligt
färgat vatten och att denna variabel ligger på en relativt jämn nivå.
Grumligheten var överlag hög och något förhöjd i augusti till följd av
algblomning.
pH och alkalinitet
Rönningesjön uppvisar som väntat neutrala till svagt basiska pH-värden
och ett välbuffrat vatten med mycket god förmåga att stå emot försurning.
pH var troligen förhöjd vid samtliga tillfällen till följd av kraftig
växtplanktonproduktion.
Näringsämnen
Totalfosforhalten i ytvattnet uppmättes till 33 µg/l i februari och 40 µg/l
augusti. Halten i bottenvattnet låg kring 20 respektive 40 µg/l. Den
växttillgängligt fosfatfosforhalten var mycket låg (<5 µg/l) vid yta och
botten vid samtliga mättillfällen. Det tyder på att växtupptaget var stort.
Jämfört med 2013 var totalfosforhalten genomgående något lägre och
under vintern 2013 fanns ett mindre förråd av fosfat i vattenmassan till
skillnad från 2014.
I februari uppgick totalkvävehalten till 1200 µg/l i ytan och 1300 µg/l vid
botten. Under sommaren låg halten kring 900-1000 µg/l vid både yta och
botten. Jämfört med 2013 var halterna jämförbara under vintern och något
lägre under sommaren. Halten löst oorganiskt kväve (nitrit/nitratoch
ammoniumkväve) var hög (cirka 610 µg/l) under vintern då näringsämnen
tillförs genom nedbrytning och från tillrinningsområdet. Jämfört med 2013
var halterna marginellt högre under vintern. Under sommaren var det
växttillgängliga kvävet helt förbrukat och halterna låg under
detektionsgränsen. Efter höstomblandningen uppmättes halter kring 50
µg/l.
Växtplankton
Klorofyllhalten i augusti uppmättes till 26 µg/l och var något lägre men
jämförbar med den som registrerades 2012 och 2013 (28 respektive 30
µg/l).
www.naturvatten.se
Sidan 16 av 36
Naturvatten 2015
Trender
Miljötillståndets utveckling i Rönningesjön visas för hela
undersökningsperioden (1990-2013) i Figur 9-12. Under denna period har
totalfosforhalten glädjande nog minskat (p < 0,01, Pearson´s
korrelationskoefficient). Under samma period tycks även totalkväve- och
klorofyllhalten ha minskat och siktdjupet ökat, men dessa trender är inte
statistiskt säkerställda. Sammantaget indikerar mätningarna att
miljötillståndet har förbättrats. Den senaste tioårsperioden förefaller läget
vara generellt oförändrat även om variationerna delvis är stora.
2500
Totalkväve (µg/l)
2000
1500
1000
500
0
1990
1992
1994
1997
1999
2001
2003
2005
2007
2009
2011
2013
säkerställd.
www.naturvatten.se
Sidan 17 av 36
Naturvatten 2015
140
120
Totalfosfor (µg/l)
100
80
60
40
20
0
1990
1992
1994
1997
1999
2001
2003
2005
2007
2009
2011
2013
Figur 10. Uppmätta halter av totalfosfor i augusti under perioden 1990-2014. Totalfosforhalten har minskat sedan
1,8
1,6
Siktdjup (m)
1,4
1,2
1
0,8
0,6
0,4
0,2
0
1990
1992
1994
1997
1999
2001
2003
2005
2007
2009
2011
2013
www.naturvatten.se
Sidan 18 av 36
Naturvatten 2015
140
120
Klorofyll a (µg/l)
100
80
60
40
20
0
1994
1997
1999
2001
2003
2005
2007
2009
2011
2013
Figur 12. Uppmätta halter av klorofyll a i augusti under perioden 1994-2014. Den indikerade trenden är inte statistiskt
säkerställd.
www.naturvatten.se
Sidan 19 av 36
Naturvatten 2015
Hägernäsviken
Hägernäsviken är den inre norra delen av havsområdet Stora Värtan (Figur
13). I Hägernäsviken mynnar Ullnaån och Rönningeån som avvattnar
Ullnasjön och Rönningesjön.
Figur 13. Djupkarta över delar av Stora Värtan. Provtagningspunkten i Hägernäsviken markeras med ”x”. Punkten vid
Bastuholmen ingår inte längre i provtagningsprogrammet.
Temperatur, syrgas och salinitet
Under vintern var Hägernäsvikens vattenmassa mycket svagt skiktad sett
till temperatur. Ytvattnet var tydligt utsötat, troligen både lokalt från
Ullnaån och Rönningeån samt mer storskaligt genom Mälarens utflöde vid
Norrström. Ytvattnet hade en salinitet på 1,1 promille jämfört med 2,5
www.naturvatten.se
Sidan 20 av 36
Naturvatten 2015
promille vid botten. Syrgasförhållandena var goda under vintern och även
under våren då vattenmassan var omblandad. Under sommaren var
Hägernäsviken omblandad ner till cirka sju meters djup och
syrgasövermättnad (> 100 %) rådde i hela vattenpelaren (utom i
bottenvattnet) till följd av kraftig algproduktion. Under hösten var
skillnaderna i temperatur och salinitet små mellan yta och botten men
syrgashalten var låg i bottenvattnet (5,3 mg/l). Årets högsta
vattentemperatur uppmättes till 18,2 °C (augusti). Förhållandena (vinter
och sommar) var jämförbara med de som rådde 2013.
Ljusförhållanden
Siktdjupet uppmättes till 2,7 meter i mars och 1,6 meter i augusti. Jämfört
med 2013 var siktdjupet nu generellt mindre.
Näringsämnen
Totalfosforhalten uppmättes under vintern och sommaren till 40
respektive 29 µg/l i ytan och 35 respektive 48 µg/l vid botten. Jämfört
med 2013 var halten högre i ytvattnet under vintern och i bottenvattnet
under sommaren. Fosfatfosfor uppmättes under sommar och höst i halter
under detektionsgränsen medan det under vinter och vår fanns ett mindre
förråd (16-20 µg/l) av detta växttillgängliga näringsämne i ytvattnet.
Under vintern uppmättes även ett bottenläckage av fosfat. Jämfört med
2013 var förhållandena likartade med undantag för ett mindre förråd av
fosfat under våren.
Under vintern uppmättes totalkvävehalten till hela 1600 µg/l i ytan. Redan
i maj hade halterna mer än halverats (700 µg/l) och minskade sedan
ytterligare vid resterade två provtagningar. Bottenhalterna under vinter
och sommar noterades till 730 respektive 530 µg/l vilket är jämförbart
med halterna 2013 medan halterna i ytvattnet under vinter och vår var
högre än 2013. Ytvattenhalten av växttillgängligt kväve (DIN=nitrit/nitratoch ammoniumkväve) var kraftigt förhöjd (960 µg/l) vintertid då
fotosyntesaktiviteten normalt är låg och näringsämnen tillförs genom
nedbrytning och ytavrinning från kringliggande marker. Den höga halten
totalkväve under vintern förklaras till stor del av de förhöjda halterna av
löst kväve. Under sommarens algblomningar var halterna av
växttillgängligt kväve mycket låga för att åter öka till hösten. Halterna var
generellt sett högre jämfört med 2013.
Växtplankton
Klorofyllhalten i augusti uppmättes till 6,5 µg/l vilket är något lägre än
2013 (7,1 µg/l).
www.naturvatten.se
Sidan 21 av 36
Naturvatten 2015
Trender
Miljötillståndets utveckling i Hägernäsviken visas för hela
undersökningsperioden (1998-2014) i Figur 14-17. Under denna period
tycks totalkväve, totalfosfor- och klorofyllhalten minska och siktdjupet
vara oförändrat. Ingen trend är statistiskt säkerställd. Den senaste
tioårsperioden uppvisar stora variationer där näringshalterna tycks i stort
oförändrade över tid medan klorofyllhalten förefaller ha ökat och
siktdjupet minskat. Denna negativa tendens är inte statistiskt säkerställd.
800
700
Totalkväve (µg/l)
600
500
400
300
200
100
0
1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
säkerställd.
60
Totalfosfor (µg/l)
50
40
30
20
10
0
1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Figur 15. Uppmätta halter av totalfosfor i augusti under perioden 1998-2014. Den indikerade trenden är inte statistiskt
säkerställd.
www.naturvatten.se
Sidan 22 av 36
Naturvatten 2015
6
5
Siktdjup (m)
4
3
2
1
0
1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
16
14
Klorofyll a (µg/l)
12
10
8
6
4
2
0
1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Figur 17. Uppmätta halter av klorofyll a i augusti under perioden 1998-2014. Den indikerade trenden är inte statistiskt
säkerställd.
www.naturvatten.se
Sidan 23 av 36
Naturvatten 2015
Ekologisk status
I detta avsnitt redovisas bedömningar av ekologisk status baserad på 20122014 års fysikalisk-kemiska undersökningar. Dessutom redovisas en
samlad bedömning som beaktar samtliga undersökningar som utförts
under de senaste åren (2010-2014).
Vattenkemiska och -fysikaliska variabler
En sammanställning av ekologisk status baserad på vattenkemiska och
fysikaliska variabler redovisas för sjöarna och Hägernäsviken i Tabell 1.
De bedömningar för näringsämnen och siktdjup i sjöar som presenteras i
tabellen baserar sig på de referensvärden som numera används av
länsstyrelsen och vattenmyndigheten (se metodikavsnittet).
För näringsämnen i Hägernäsviken visas även en bedömning med
uppdelning på säsong och enskilda variabler i Tabell 2. Motsvarande
säsongsuppdelade klassning för sötvatten omfattas inte av
bedömningsgrunderna. Klasserna anges med färger enligt
Naturvårdsverkets bedömningsgrunder.
Tabell 1. Ekologisk status för Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken är bedömt genom klassificering av
vattenkemiska och -fysikaliska variabler enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (2013:19) och med de
referensvärden för sjöar som myndigheterna nu tillämpar. Klassificeringarna baseras på medelvärden för perioden
2012-2014, undantaget syrgas som baseras på lägsta årsminimivärden under samma period.
Ullnasjön
Rönningesjön
Hägernäsviken
Siktdjup
Syrgas
Näringsämnen
Försurning
www.naturvatten.se
Sidan 24 av 36
Naturvatten 2015
Tabell 2. Ekologisk status för näringsämnen i Hägernäsviken med uppdelning på säsong och variabler enligt Havsoch vattenmyndighetens föreskrifter (2013:19). Klassificeringarna baseras på medelvärden för perioden 2012-2014.
Hägernäsviken
Vinter
Sommar
Näringsämnen sammanvägd
Totalfosfor
Totalkväve
DIP
DIN
Siktdjup används som en samlingsparameter för bedömning av
ljusförhållanden. Detta påverkas främst av växtplankton och andra
partiklar samt i sjöar och mynningsområden också av humusämnen.
Vattnets ljusgenomsläpplighet har en avgörande roll för i vilka delar av
ekosystemet fotosyntes kan ske. Dubbla siktdjupet ger ett ungefärligt mått
på kompensationsdjupet, det vill säga det djup under vilket fotosyntes inte
kan förekomma. Bedömning av siktdjup indikerar otillfredsställande status
för både Ullnasjön och Rönningesjön samt Hägernäsviken (Tabell 1). Det
innebär en försämring för Hägernäsviken jämfört med perioden 20112013 och i övrigt en oförändrad klassning.
Syretillståndet varierar främst beroende på produktionsförhållandena och
den organiska belastningen men påverkas också av vindpåverkan och
vattentemperatur (vilken påverkar syrets löslighet). Syresituationen är
vanligen sämst i slutet av stagnationsperioderna under sommar och vinter.
Det kan då uppkomma kritiska förhållanden för många organismer. I
samband med algblomning kan betydande dygnsvariationer i syrgashalt
förekomma, särskilt i ytvattnet. Vattnets syretillstånd är av vital betydelse
för mikrobiella och kemiska processer i ekosystemet liksom för den
biologiska strukturen. Baserat på de lägsta registrerade värdena under
perioden 2012-2014 bedömdes syretillståndet motsvara dålig status i
sjöarna och måttlig status i Hägernäsviken. Det innebär en oförändrad
bedömning jämfört med föregående period (2011-2013).
Näringsämnen uppvisar otillfredsställande status för Hägernäsviken och
måttlig status för Ullnasjön och Rönningesjön (Tabell 1). Jämfört med
föregående period (2011-2013) innebär det oförändrade förhållanden.
Uppdelat på säsong för Hägernäsviken var status otillfredsställande både
vinter och sommar (Tabell 2). Det innebär en oförändrad bedömning
jämfört med föregående period. Sett till enskilda variabler bedömdes
Hägernäsvikens totalfosforhalter motsvara måttlig status under vintern och
otillfredsställande under sommaren. Även DIP (löst oorganisk fosfor) låg i
måttlig status under vintern. Totalkväve och DIN (löst oorganiskt kväve)
motsvarade dålig status under vintern. Under sommaren låg
www.naturvatten.se
Sidan 25 av 36
Naturvatten 2015
totalkvävehalten på en nivå som motsvarar otillfredsställande status. Sett
till denna säsongsuppdelning hade förhållandena försämrats för totalkväve
under sommaren jämfört med föregående period. I övrigt var
förhållandena för de enskilda variablerna oförändrade.
Försurning kunde inte bedömas enligt bedömningsgrunderna eftersom
underlagsdata saknades. Mätningar i Ullnasjön och Rönningesjön visar
dock på höga pH-värden och god buffertförmåga. Kalkhaltiga jordarter i
de aktuella områdena medför att risken för försurning är liten.
Växtplankton
Växtplankton har stor betydelse i näringsväven som producenter av
organiskt material och syre, som föda för betare och genom utsöndring av
löst organiskt material som näringsresurs för mikroorganismer. Alger
svarar snabbt på förändringar i vattenkvalitet. I sjöar beror detta vanligen
främst på grund av fosfor eller förhållandet mellan fosfor och kväve.
Förändrad näringsstatus kan redan efter någon vecka ses som förändringar
i artsammansättning och total förekomst.
En sammanställning av ekologisk status för växtplankton visas för
Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken i Tabell 3. För sjöarna
baseras bedömningen på totalbiomassa, andel cyanobakterier och trofiskt
planktonindex (TPI) för 2010-2012 eftersom dessa variabler inte
omfattades av 2013 och 2014 års program. Klorofyll kan användas för att
få en indikation på status i de fall data från växtplanktonanalys saknas och
redovisas parallellt med övriga bedömningar. För 2014 finns enbart
klorofylldata att tillgå. Även för kustvatten utgår bedömningen enbart från
klorofyllhalt. Statusklasser anges med färger enligt Naturvårdsverkets
bedömningsgrunder.
Tabell 3. Ekologisk status för Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken bedömt genom klassificering av
växtplankton enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (2007). Klassificeringarna baseras på medelvärden för
perioden 2010-2012. Bedömningen av klorofyll baseras på data för 2012-2014 enligt Havs- och vattenmyndighetens
föreskrifter (2013:19).
Ullnasjön
Rönningesjön
Uppnår ej god
Uppnår ej god
Hägernäsviken
Växtplankton sammanvägd
Biomassa
Andel cyanobakterier
TPI
Klorofyll
www.naturvatten.se
Sidan 26 av 36
Naturvatten 2015
En sammanvägd bedömning för växtplankton visar otillfredsställande
status för både Ullnasjön och Rönningesjön och Hägernäsviken. Sjöarna
uppvisar ett växtplanktonsamhälle med tecken på kraftig näringspåverkan.
Sett till klorofyllhalt är tillståndet i sjöarna oförändrat jämfört med 2013.
Eftersom fullständig planktonanalys inte utförts sedan 2012 kan inga
jämförelser göras sett till övriga variabler. Klorofyllhalten i
Hägernäsviken uppvisar otillfredsställande status, vilket var en försämring
från måttlig status jämfört med perioden 2011-2013.
Sammanvägd statusbedömning
En sammanvägd bedömning av ekologisk status i sjöarna och
Hägernäsviken redovisas i Tabell 4. Bedömningarna har utförts enligt
Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (2013:19) men för sjöarna med
referensvärden som erhållits från VISS. Klassningen baseras på resultat av
undersökningar utförda 2012-2014. En sammanvägd bedömning av
ekologisk status enligt principen ”sämst styr” visar otillfredsställande
status för Ullnasjön och Rönningesjön och dålig status för Hägernäsviken.
Syrgas gavs inte någon utslagsgivande roll i den sammanvägda
bedömningen av fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer eftersom
referensvärden och därmed bedömningen i stort i viss mån är osäker.
Tabell 4. Bedömning av ekologisk status för Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken enligt Havs- och
vattenmyndighetens föreskrifter (2013:19). Bedömningarna baserar sig på undersökningar 2012-2014 och redovisas
som sammanvägd bedömning samt separat för underliggande kvalitetsfaktorer. Provfiske genomfördes 2010 av
dåvarande Fiskeriverket, makrofyter och bottenfauna undersöktes av Naturvatten 2010 respektive 2009 och 2012.
Ullnasjön
Rönningesjön
Hägernäsviken
Sammanvägd
Biologiska kvalitetsfaktorer
Växtplankton 2010-2012*
Makrofyter 2010
Fisk 2010
Bottenfauna 2009 resp. 2012
Fysikaliska-kemiska kvalitetsfaktorer**
Siktdjup 2011-2013
Syrgas 2011-2013
Näringsämnen 2011-2013
Försurning 2011-2013
*För 2014 finns enbart klorofylldata. För denna variabel medger bedömningsgrunderna inte någon särskiljning av
klasserna måttlig/otillfredsställande/dålig status. Baserat på medelvärden av klorofyllhalter 2012-2014 kan
bedömning endast göras till sämre än god status. Redovisad bedömning för växtplankton baseras därför på data från
de fullständiga växtplanktonanalyser som utfördes 2010-2012.
**Syrgas gavs inte någon utslagsgivande roll i den sammanvägda bedömningen av fysikalisk-kemiska
kvalitetsfaktorer eftersom referensvärden och därmed bedömningen i viss mån är osäker.
www.naturvatten.se
Sidan 27 av 36
Naturvatten 2015
För Ullnasjön var växtplankton och bottenfauna utslagsgivande vid den
slutliga klassningen till otillfredsställande status. Vattenväxter
(makrofyter) indikerade ett något mindre påverkat tillstånd (måttlig
status). Med undantag för försurning indikerar de undersökta fysikaliskkemiska variablerna måttlig, otillfredsställande eller dålig status.
Syrgasförhållandena var dåliga men syrgas gavs inte någon utslagsgivande
roll i den sammanvägda bedömningen av fysikalisk-kemiska
kvalitetsfaktorer eftersom referensvärden och därmed bedömningen i stort
i viss mån är osäker.
I Rönningesjön är det växtplankton som är styrande för bedömningen till
otillfredsställande status. Både vattenväxter och bottenfauna indikerar
måttlig status motsvarande ett mindre påverkat tillstånd. Liksom för
Ullnasjön indikerar de undersökta fysikalisk-kemiska variablerna måttlig,
otillfredsställande eller dålig status. Syrgasförhållandena gavs inte någon
utslagsgivande roll.
Hägernäsviken bedömdes ha dålig status baserat på bottenfauna.
Växtplankton och fysikalisk-kemiska variabler indikerar
otillfredsställande status. Status för de fysikalisk-kemiska variablerna
baseras på näringsämnen och siktdjup. Syrgas indikerar ett mindre
påverkat tillstånd motsvarande måttlig status.
Den slutliga statusbedömningen baserar sig på biologiska
kvalitetsfaktorer. Eftersom denna typ av variabler inte undersöktes 2014 är
det inte möjligt att utläsa någon förändring i sammanvägd status.
I vattenmyndighetens senaste klassning bedöms Ullnasjön, Rönningesjön
och Hägernäsviken/Stora Värtan ha måttlig status (arbetsmaterial 201311-18 respektive 2013-11-01). Det innebär en förbättring för Stora Värtan
som tidigare fastställts till otillfredsställande status (beslut 2009-12-22).
Det utökade underlag som använts vid de bedömningar som redovisas i
denna rapport medförde alltså en klassning till sämre statusklasser än de
som redovisas av vattenmyndigheten (VattenInformationsSystem Sverige,
VISS).
www.naturvatten.se
Sidan 28 av 36
Naturvatten 2015
Slutsatser
Trots vissa osäkerheter i bedömningarna står det helt klart att Ullnasjön,
Rönningesjön och Hägernäsviken är kraftigt övergödningspåverkade.
Beslutade miljökvalitetsnormer för vattenförekomsterna Ullnasjön och
Stora Värtan (som Hägernäsviken utgör en del av) innebär att god
ekologisk status ska uppnås senast 2021. Rönningesjön utpekas inte som
vattenförekomst och omfattas därför inte av denna typ av
miljökvalitetsnorm. Det framstår dock som rimligt att ställa motsvarande
miljökrav även för denna sjö.
Miljötillståndets utveckling sedan undersökningarna inleddes på 90-talet
visar glädjande nog på statistiskt säkerställda trender av minskad fosforoch klorofyllhalt i Ullnasjön och minskad fosforhalt i Rönningesjön. Det
senaste decenniet finns indikationer på förbättrade förhållanden i
Ullnasjön (minskad kväve-, fosforoch klorofyllhalt samt ökat siktdjup)
medan Rönningesjön generellt sett tycks oförändrad. För Hägernäsviken
finns tendenser till en försämring (ökande klorofyllhalt, minskat siktdjup).
Ingen av dessa trender är statistiskt säkerställd och utvecklingen under
senare tid måste alltså betraktas som osäker.
Slutsatsen av de statusbedömningar och trendanalyser som utförts är att
det krävs omfattande och omedelbara åtgärder för att inom utsatt tid
komma tillrätta med den övergödningsrelaterade problematik som
Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken drabbats av.
www.naturvatten.se
Sidan 29 av 36
Naturvatten 2015
Referenser
Arvidsson, M. & A. Gustafsson. 2009. Biotopkartering av Ullnasjön 2009.
Naturvatten i Roslagen AB, rapport 2009:26.
Arvidsson, M. 2010. Biologiska och fysikalisk-kemiska undersökningar i
Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2009. Naturvatten i Roslagen
AB, rapport 2010:4.
Arvidsson, M. 2012. Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2011.
Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar. Naturvatten i
Roslagen AB, rapport 2012:4.
Gustafsson, A. 2012. Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2012.
Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar. Naturvatten i
Roslagen AB, rapport 2013:11.
Gustafsson, A. 2014. Ullnasjön, Rönningesjön, Käringsjön och
Hägernäsviken 2013. Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar.
Gustafsson, A. & M. Arvidsson. 2011. Ullnasjön, Rönningesjön och
Hägernäsviken 2010. Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar.
Gustafsson, A. & U. Lindqvist. 2005. Sjöarna i Täby kommun 2005.
Gustafsson, A. 2008. Biotopkartering av Rönningesjön och Ullnaån 2007.
Gustafsson, A. 2008. Vegetationsinventering av Rönningesjön 2007.
Naturvatten i Roslagen AB. Rapport 2008:5.
Havs- och Vattenmyndigheten. 2013. Havs- och vattenmyndighetens
författningssamling. Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om
klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten. HVMFS
2013:19.
Larsson, D. & T. Carlsson. 2008. Utvärdering av vattenväxtsamhället i
Dalälvens sjöar. Vad säger Bedömningsgrunderna för miljökvalitet?
Miljöenheten Länsstyrelsen Dalarna. Rapport 2008:28.
Naturvårdsverket. 2007. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar,
vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur
www.naturvatten.se
Sidan 30 av 36
Naturvatten 2015
kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp.
Naturvårdsverket Rapport 2007:4.
Naturvårdsverket. 2008. Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd
om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten. NFS
2008:1. ISSN 1403-8234.
Naturvårdsverket. 2010. Handledning för miljöövervakning.
Undersökningstyp Makrofyter i sjöar, Version 2:0, 2010-04-08.
Övriga källor:
VattenInformationsSystem Sverige (http://www.viss.lansstyrelsen.se)
www.naturvatten.se
Sidan 31 av 36
Naturvatten 2015
Bilaga 1. Vattenkemiska och – fysikaliska
analysresultat.
Angivna värden är inte avrundade enligt Erkenlaboratoriets riktlinjer, då
detta skulle medföra felaktigheter vid beräkningar.
Ullnasjön
2014-02-13
2014-02-13
2014-02-13
2014-02-13
2014-02-13
2014-03-18
2014-03-18
2014-03-18
2014-03-18
2014-03-18
2014-03-18
2014-08-21
2014-08-21
2014-08-21
2014-08-21
2014-08-21
2014-08-21
2014-10-15
2014-10-15
2014-10-15
2014-10-15
2014-10-15
2014-10-15
Djup (m)
Temperatur (°C)
0,5
1,0
2,0
3,0
3,9
0,5
1,0
2,0
3,0
4,0
4,4
0,5
1,0
2,0
3,0
4,0
4,4
0,5
1,0
2,0
3,0
4,0
4,2
1,0
1,2
1,2
1,9
2,7
2,5
2,6
3,0
3,1
3,2
3,2
18,9
18,9
18,9
18,9
18,9
18,9
10,3
10,3
10,3
10,3
10,3
10,3
Syrgashalt (mg/l) Syrgasmättnad (%)
www.naturvatten.se
14,0
14,0
13,2
8,1
4,6
12,7
12,6
12,7
12,6
12,5
12,3
9,8
9,8
9,8
9,8
9,7
9,7
8,9
8,9
9,1
9,3
9,5
9,5
101
101
95
60
35
95
94
96
96
95
93
107
107
106
106
106
106
80
80
81
83
84
84
Sidan 32 av 36
Naturvatten 2015
Rönningesjön
2014-02-13
2014-02-13
2014-02-13
2014-02-13
2014-02-13
2014-03-13
2014-03-13
2014-03-13
2014-03-13
2014-03-13
2014-08-28
2014-08-28
2014-08-28
2014-08-28
2014-08-28
2014-10-21
2014-10-21
2014-10-21
2014-10-21
2014-10-21
Djup (m)
Temperatur (°C)
0,5
1,0
2,0
3,0
3,9
0,5
1,0
2,0
3,0
3,9
0,5
1,0
2,0
3,0
4,5
0,5
1,0
2,0
3,0
4,0
1,7
1,6
1,8
2,4
2,9
4,7
4,6
4,4
4,3
4,3
17,2
17,2
17,1
17,1
17,1
9,8
9,7
9,7
9,6
9,6
www.naturvatten.se
Syrgashalt (mg/l) Syrgasmättnad (%)
13,3
12,9
10,0
5,0
5,2
12,6
12,7
12,6
12,5
12,5
9,8
9,8
9,7
9,7
9,7
9,1
9,1
8,8
7,8
7,7
96
94
73
37
39
98
98
97
95
95
94
94
93
93
93
82
81
79
70
69
Sidan 33 av 36
Naturvatten 2015
Hägernäsviken Djup (m) Temperatur (°C)
2014-02-13
2014-02-13
2014-02-13
2014-02-13
2014-02-13
2014-02-13
2014-02-13
2014-02-13
2014-02-13
2014-03-18
2014-03-18
2014-03-18
2014-03-18
2014-03-18
2014-03-18
2014-03-18
2014-03-18
2014-03-18
2014-08-21
2014-08-21
2014-08-21
2014-08-21
2014-08-21
2014-08-21
2014-08-21
2014-08-21
2014-08-21
2014-10-15
2014-10-15
2014-10-15
2014-10-15
2014-10-15
2014-10-15
2014-10-15
2014-10-15
2014-10-15
0,5
1,0
2,0
3,0
4,0
5,0
6,0
7,0
7,9
0,5
1,0
2,0
3,0
4,0
5,0
6,0
7,0
7,9
0,5
1,0
2,0
3,0
4,0
5,0
6,0
7,0
7,9
0,5
1,0
2,0
3,0
4,0
5,0
6,0
7,0
7,8
Syrgashalt (mg/l) Syrgasmättnad (%) Salinitet (‰)
1,5
1,3
1,1
1,0
1,0
0,9
0,9
1,1
1,4
1,8
2,2
2,3
2,3
2,4
2,4
2,4
2,5
2,5
18,2
18,2
18,2
18,2
18,2
18,1
18,0
17,9
17,2
11,1
11,2
11,2
11,2
11,2
11,5
11,5
11,5
11,5
www.naturvatten.se
13,4
13,4
13,1
13,1
13,2
13,1
13,0
12,1
11,7
13,0
12,9
12,9
12,9
12,9
12,8
12,7
12,5
12,4
10,6
10,6
10,6
10,5
10,4
10,2
10,0
9,6
6,7
6,9
7,0
7,1
7,1
6,2
5,3
5,4
5,3
5,3
96
95
93
93
93
93
92
86
84
95
95
96
96
95
95
94
93
92
113
113
113
112
111
109
106
103
71
87
88
89
90
78
67
68
67
67
1,1
1,5
1,7
1,8
1,8
1,9
2,0
2,3
2,5
2,3
2,4
2,4
2,4
2,4
2,4
2,4
2,4
2,4
3,5
3,5
3,5
3,5
3,5
3,5
3,5
3,6
3,6
4,3
4,3
4,3
4,3
4,4
4,5
4,6
4,6
4,6
Sidan 34 av 36
Naturvatten 2015
Ullnasjön
Siktdjup (m)
Februari
Mars
yta
3,5
2,4
Augusti
Oktober
pH
Februari
Mars
Augusti
1,2
1,9
yta
botten
Rönningesjön
Hägernäsviken
yta
2,7
2,0
yta
2,7
4,5
botten
botten
1,4
1,8
yta
7,86
8,07
8,04
7,91
8,28
8,29
7,67
8,30
Oktober
Alkalinitet (mekv/l)
Februari
Mars
Augusti
Oktober
7,64
yta
botten
8,07
yta
botten
7,65
yta
Absorbans (420 nm, 5 cm)
Februari
Mars
Augusti
Oktober
Grumlighet (FNU)
yta
0,055
0,064
0,055
0,046
yta
botten
0,060
Februari
Mars
Augusti
Oktober
Totalfosfor (µg/l)
Februari
1,0
2,8
10,7
4,8
yta
19
1,5
Mars
Augusti
Oktober
Fosfatfosfor (µg/l)
Februari
Mars
20
53
36
yta
0
3
Augusti
Oktober
0
12
1,37
1,42
1,43
2,84
2,50
2,46
1,42
0,054
botten
botten
botten
1,6
2,7
yta
botten
8,14
botten
2,56
1,26
1,31
1,32
yta
0,047
0,050
0,035
0,038
yta
botten
0,050
yta
0,093
botten
0,045
0,034
0,031
0,028
yta
0,030
3,5
3,8
4,5
3,2
yta
33
3,9
9,9
botten
18
53
botten
0
1
www.naturvatten.se
24
40
31
yta
0
5
0
0
botten
4,2
botten
24
40
botten
1
0
11,0
1,6
4,3
2,1
yta
40
30
29
30
yta
16
20
1
2
botten
2,0
5,3
botten
35
48
botten
23
1
Sidan 35 av 36
Naturvatten 2015
Ullnasjön
Rönningesjön
Hägernäsviken
Totalkväve (µg/l)
Februari
Mars
yta
1285
1254
botten
1393
yta
1224
1173
botten
1266
yta
1572
700
botten
733
Augusti
Oktober
Nitrit/Nitratkväve (µg/l)
Februari
Mars
Augusti
1219
1192
yta
262
346
5
1255
943
800
yta
279
322
2
997
548
481
yta
859
311
1
530
Oktober
Ammoniumkväve (µg/l)
Februari
Mars
Augusti
Oktober
22
yta
279
157
9
243
Klorofyll (µg/l)
Februari
Mars
Augusti
Oktober
yta
botten
280
7
botten
314
13
botten
31
www.naturvatten.se
14
yta
334
125
0
41
yta
26
botten
323
3
botten
363
0
botten
10
yta
96
15
5
38
yta
botten
345
1
botten
35
4
botten
6,5
Sidan 36 av 36
Naturvatten 2015

Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 redigerad

Transcription

Similar documents

LÖRDAG 7 FEBRUARI PÅ TÄBY KONSTSNÖSPÅR

1. Vad kallas det nätverk av svamptrådar som finns nere i jorden

Våga ta upp kontroversiella samhällsfrågor i fysikundervisningen

Näringskedjor - LogistikTeamet

Naturpunkt Öresund

JTI utvärdering ACT Natural - Alnarp Cleanwater Technology