Vad har läraren för roller idag?

Transcription

Vad har läraren för roller idag?
Malmö högskola
Lärarutbildningen
SOL
Examensarbete
15 högskolepoäng
Vad har läraren för roller idag?
What kind of roles does a teacher possess today?
Malin Bengtsson
Alisa Selimovic
Lärarutbildningen 90 poäng
Handledare: Anna Henningsson-Yousif
Höstterminen 2009
Examinator: Jan Härdig
Sammanfattning
Sammanfattningsvis kan man säga att denna undersökning har behandlat lärarens roller
idag. Det vi har kommit fram till genom kvalitativa intervjuer, har blivit en central del i
vår analys om hur lärare ser på sin roll idag. För att komma fram till detta resultat har vi
fått gå tillbaka till skolans historia och använt oss av relevant forskning kring ämnet
idag. Historiskt sett har läraren haft en central roll i samhället som kunskapsförmedlare
men har ändrats till ett allt mer komplexet yrke, där ständig övervakning och styrning
bidrar till lärarens utsatta roll. Detta bidrar till att lärarens rättigheter inte är
tillgodosedda. Det måste ske en förändring och kanske skall man börja med
utbildningen då den, som vi anser, inte motsvarar verkligheten.
Nyckelord: Utveckling, kunskapsförmedlande, lärarens roller, utbildning kontra
verklighet, lärarens rättigheter.
Innehållsförteckning
1
Inledning ................................................................................................................................ 1
2
Syfte och frågeställning ......................................................................................................... 1
3
Bakgrund ............................................................................................................................... 1
4
Teoretisk bakgrund ............................................................................................................... 4
4.1
Historiken kring den svenska skolan ............................................................................. 4
4.2
Historiken kring lärarens roll ......................................................................................... 6
5
Forskningsläge ....................................................................................................................... 8
6
Metod - Kvalitativa Intervjuer ............................................................................................. 15
6.1
7
Urval ............................................................................................................................ 18
Resultat ............................................................................................................................... 19
7.1
Redovisning av lärarintervjuerna ................................................................................ 19
7.2
Redovisning av rektorsintervjuerna ............................................................................ 29
8
Analys .................................................................................................................................. 34
8.1
9
10
Lärarens roller idag och förr ........................................................................................ 34
Diskussion ............................................................................................................................ 36
Referenslista .................................................................................................................... 41
Förord
Här vill vi tacka alla som bidraget någon form av hjälp till vår undersökning. Först och
främst vill vi tacka alla lärare och rektorer som ställde upp på att bli intervjuade av oss
och som svarade ärligt på våra frågor. Utan det resultatet hade inte vår undersökning
uppnått det syfte vi var ute efter. Sedan vill vi tacka varandra (Alisa & Malin), då vi
ständigt har funnits där för varandra, stöttat och hjälpt varandra. Ett sådant gott
samarbete är svårt att hitta.
1 Inledning
Denna undersökning som ni kommer att få följa är ett försök att svara på frågan; vad har
läraren för roller idag? Vi kommer att behandla denna fråga under hela vår
undersökning, från historiskt perspektiv till synen på lärare idag. Då denna
undersökning avser att ta reda på hur det ser ut i läraryrkets villkor kontra den
utbildning vi läser. Blir vi utbildade till det verkligheten kräver av oss? Detta är något vi
funderar över. Vi vill gå på djupet med denna undersökning och därför har vi valt att
arbeta med kvalitativa intervjuer. Vårt sätt att referera baseras på oxfordsystemet som
innebär att våra källhänvisningar visas i noter längst ner på varje sida.
Idag är läraryrket lika viktigt som ansvarsfullt och det är även ett mångsidigt yrke som
innefattar olika uppgifter och roller i olika situationer. Att vara lärare idag innebär
oerhört mycket och handlar om att påverka elever, leda grupper, organisera
verksamheten i skolan, visa omsorg, fostra, undervisa, hjälpa elever med deras sociala
utveckling, lyssna, prata och motivera eleverna till ett engagemang i skolan och mycket
mycket mer. En lärares arbete tar aldrig slut, det når aldrig toppen. Att vara lärare idag
kräver en ständig utveckling, stort engagemang och fortbildning.
Lärarrollen är inte lätt att definiera men den är oerhört spännande och intressant att
undersöka.
2 Syfte och frågeställning
Syftet med denna studie är att undersöka hur synen på lärarrollen ser ut idag. Vi vill
även se om den skiljer sig åt jämfört med hur den såg ut förr. Syftet är även att få en
djupare förståelse för hur lärare kan se på sin roll idag. Får en lärare ta fler roller än de
som läroplanen beskriver? Vilka är i så fall dessa? Hur ser lärare på sin yrkesroll idag
jämfört med deras tidigare lärarerfarenhet? Motsvarar lärarutbildningen den verklighet
som lärare befinner sig i?
3 Bakgrund
Vi fick idén om att skriva om lärarens roll idag redan i delkurs 1 på lärarutbildningen 90
högskolepoäng som hette ”Lärande och utveckling”. Under kursen växte ett intresse
fram hos oss båda för hur lärarrollen ser ut idag. Vi blev med andra ord intresserade av
detta ämne och iakttog detta fenomen på våra verksamhetsförlagada - skolor. Dessutom
1
valde vi båda att beröra detta ämne i den individuella delen i kurs ett. Vi har sedan dess
haft i åtanke att skriva om detta i vårt examensarbete. Detta har funnits i våra tankar
under en lång tid och det har bidragit till att vi under hela vår utbildning har utgått ifrån
detta ämne.
Under vår verksamhetsförlagda tid kunde vi båda observera att lärarna fick inta olika
roller i verksamheten. Vi såg att lärarna har gått ifrån den kunskapsförmedlande rollen
och det som var framträdande var att lärare idag får ta rollen som psykolog,
socialrådgivare, kurator, speciallärare, sjuksköterska, familjerådgivare, administratör
mm. Den kunskapsförmedlande rollen som lärare har haft kommer i skymundan för de
nya uppgifterna som idag läggs på lärare. Vi ställer oss därför frågande till detta, är de
ovanstående rollerna något vi blir utbildade till? Är vi som blivande lärare förberedda
för dessa roller som krävs i verksamheten idag? Hur vet man vad som är rätt och fel att
agera i en situation när man inte har fått den utbildningen? Det kan bidra till att man
som blivande lärare kan känna sig otrygg i dessa olika roller som krävs av en. Som
nyutexaminerad lärare vill man ju kunna använda sig av de kunskaper som man
förvärvat i utbildningen men dessa komplexa roller bidrar till att det som
lärarutbildningen har förmedlat inte kommer i fokus.
Vad händer med undervisningen då, när alla dess roller skall implementeras i
klassrummet? Hur jobbar man som lärare när man har olika uppgifter att genomföra
som inte ingår i undervisningsformerna? Vart ligger fokuset? Hur arbetar man som
ensam lärare, när man står inför en klass med 30 elever och alla dessa behov skall
uppfyllas. Du skall vara kunskapsförmedlare samtidigt som du skall vara vårdande och
visa omsorg. Det är just i dessa situationer som lärarens roll idag blir komplex.
Undervisningen kommer i skymundan eftersom eleverna idag kräver en helt annan
omsorg och uppmärksamhet än vad de gjorde förr. Ett helt undervisningstillfälle kan stå
och falla på vad som har skett i hemmet, på rasten, kapprummet, på fritiden m.m. Dessa
saker är något som en lärare måste ta tag i, men är inte utbildad till att kunna hantera.
Hur gör man för att undvika detta? Samtidigt som det står i Lpo 94 att detta skall göras,
detta krävs av dig som lärare men vad händer när undervisningen fallerar och målen inte
uppnås? Är det meningen att vi skall göra allt detta och skall det som utbildningen har
förmedlat komma i andra hand? Dessa situationer som uppkommer i skolan är sådant
2
som vi inte har verktyg till att klara av 1. Det vi befarar när det gäller dessa roller är, att
lärarna bränner ut sig och kanske till och med tappar lust att komma tillbaka till detta
yrke. Vi ser att detta kanske gäller nyutexaminerade lärare som känner större press att ta
på sig alla dessa roller. Eftersom man inte vet sina begränsningar än och vill göra bra
ifrån sig på en ny arbetsplats så kan detta bidra till att man inte riktigt behärskar
situationen och det kan leda till att nyblivna lärare lättare kan bli utbrända.
För att inte dessa situationer skall uppstå behöver vi en läroplan och en skollag som
definierar mer vad en lärare bör behärska, bör inte lärarrollen begränsas och få fasta
ramar så att läraren vet exakt vad hon ger sig in på? Lärarutbildningen behöver därför
gå i läroplanens fotspår. Vi har på 90 hp utbildningen inte fått lära oss hur man hanterar
utvecklingssamtal, inte fått skriva åtgärdsprogram, inte fått lära oss hantera situationer
som kräver vår medverkan, när det egentligen hade behövts en kurator, skolpsykolog
eller socialarbetares närvaro.
Inom de kommande åren, skall en ny läroplan komma ut, men då kan man fråga sig om
den går på lärarnas linje. Läraren måste även känna till de resurser som finns att
använda, när situationen kräver det. Problematiken kring resurserna vilar i ekonomiska
frågor och tidsaspekter. Det kan ta alldeles för lång tid att lösa olika problem så därför
måste lärarna själva ta hand om problemet och försöka lösa det, trots sin avsaknad av
utbildning i ämnet. De behöver kunskapen och verktygen att använda resurser på rätt
sätt.
Därför vill vi med denna studie belysa och ta fasta på lärarens roll idag och bidra till
diskussionen på skolorna. Vi vill belysa detta ärende genom att göra en studie kring
lärarens roll idag. Är dessa roller något som skolledare tar för givet och är det något
som lärare finner sig i när de arbetar som lärare? Ser lärare överhuvudtaget
problematiken i det hela eller är det vi som ser detta som nyblivna lärare? Har detta att
göra med vår generations tankar och funderingar, eller är det en mer allmän undran?
Detta är frågor som vi ställer oss och funderar över i denna studie.
Vårt arbete har alltså vuxit fram ur iakttagelser och observationer från vår
verksamhetsförlagda tid, där vi ständigt funderade över vår roll som blivande lärare.
Kan det vara så att våra framtida roller är att vara allt annat än det vi utbildas till? Som
är att vara rena kunskapsförmedlare samtidigt som vi skall göra det på ett sätt som gör
1
Lpo 94.
3
att våra elever känner lust och glädje till sina framtida kunskaper. Vi undrar därför hur
detta skall gå till när våra roller ständigt förändras. Det ingår i verksamheten att se
situationen och det är bara att hantera den efter bästa förmåga. Varför finns det inte
riktlinjer om lärarens roll idag? Varför är lärarens roll i dag i verksamheten en ”dold
läroplan” där vi som blivande lärare skall acceptera hur situationen ser ut och arbeta
efter det. Vi anser att de resurser som finns på skolorna idag är överbelastade. Man
hinner inte ta sig an den problematik som vi anser finns i skolorna, utan det blir läraren
själv som får stå för alla dessa roller, och än en gång så blir vi fundersamma, eftersom
detta inte är något som vi lärare blir utbildade till, men förväntas att hantera galant. De
känslor som finns hos oss är, att vi blir oroliga över att hantera detta eftersom vi inte har
de kunskaper som egentligen krävs av oss. Med dessa tankar finns det en oro över att vi
kommer att göra fel, fel som hade kunnat undvikas med experters hjälp. Tyvärr är det så
att ekonomin styr allt och de som blir lidande här, är våra elever och vi lärare.
4 Teoretisk bakgrund
4.1 Historiken kring den svenska skolan
I detta kapitel har vi utgått ifrån ett flertal olika författare som vi använder oss av i den
teoretiska bakgrunden. Dessa är; Isling, Hartman, Holm & Elgqvist, Dahllöf och Thelin.
Vi har arbetat utifrån deras sätt att beskriva historien kring den svenska skolan och
läraryrket.
Historiken kring skolan som institution, är att den har följt samhällets utveckling på ett
eller annat sätt. Enligt författaren Åke Isling så har skolans uppgift varit och är
fortfarande den att verksamheten ständigt skall spegla samhället och dess förändringar.
Den centrala uppgiften för skolan har varit att reproducera och att återskapa det
samhälle vi lever i. Vilket har medfört stor betydelse att överföra normer, värderingar
och kunskaper från äldre till yngre generationer 2.
Författaren Sven G Hartman berättar om hur den tidiga skolan grundade sig i att det var
föräldrarna som stod för undervisningen, kyrkans ämbetsmän hade i uppgift att
kontrollera att detta sköttes. I och med att reformationen kom, bröt man med den
katolska traditionen som innebar en omskolning av folket och Luthers lilla katekes blev
den bok som kom att användas i undervisningen. Lilla katekesen blev den lärobok som
2
Isling.
4
Sverige kom att använda mest i undervisningsform. Med tiden räckte det inte längre
med att kunna katekesen utantill, nu behövde man även kunna läsa den. Med 1686 års
kyrkolag befalldes husbönder och föräldrar att lära sina barn och tjänstefolk att läsa.
Kyrkolagen innebar även att prästerna skulle granska och bokföra att föräldrarna skötte
sin plikt under husförhören. Detta innebar att barnen och tjänstefolken under
husförhören kunde visa sina läskunskaper på ett godtagbart sätt. Denna metod visade sig
vara ett passande sätt för att lära svenskarna att läsa. Under 1700 - talet blev svenskarna
ett läsande folk 3. Med folkets uppnådda läskunnighet insåg myndigheterna och de
auktoritära i samhället vilka konsekvenser detta kunde innebära för framtiden. Folket
kunde nu läsa och begripa hur samhället var uppbyggt genom dess lagar och
förordningar. Rädslan över situationen var att folket blev mer fria och man insåg nu att
folket kunde ta över undervisningen och vilka kunskaper som då skulle kunna föras
vidare. Därför ville man att undervisningen nu skulle skötas av professionella lärare.
Det skulle dröja ända till 1842 innan folkskolestadgan kom som innebar att varje stad
och by skulle ha minst en skola med en utbildad lärare. I denna undervisningsform
skulle man lära sig att; skriva, räkna, läsa och att få undervisning i geografi, historia,
kristendom, bibliskhistoria, naturkunskap, gymnastik och sång 4. Folkskolestadgan
innebar en 6 - årig skolplikt, som man ville genomföra inom 5 år men det skulle ta 100
år innan den 6 - åriga skolplikten blev verkställd i hela landet. Med den nya stadgan
skapades en ny yrkeskår, folkskollärarna. Med denna nya yrkeskår bildades utbildningar
för folkskollärarna, som drevs av kyrkan 5. Anledningen till att det tog lång tid att
genomföra detta, berodde på oro och revolutioner som skedde i Europa, vilket ledde till
att folkundervisningen svalnade och skolorna byggdes inte upp i den takt det var tänkt.
Dessutom kom folkskolan att främst bli en förberedelse för konfirmationen i kyrkan.
Bibeln, katekesen och psalmboken var de viktigaste läromedlen under hela 1800 - talet
och en bra bit in på 1900 - talet 6. Folkundervisningen fortsatte sedan parallellt med
hemundervisningen. Hemundervisningen var en av de bidragande orsakerna till att
skolplikten inte genomfördes ordentligt 7. En liknande utvecklingen fortsatte men det
krävdes två världskrig innan skolan gavs nya resurser för att den skulle kunna utvecklas.
3
Hartman.
Hartman.
5
Hartman.
6
Isling.
7
Hartman.
4
5
Skolan låg nu under stor fokus och blev den institution som regeringen bidrog mest
pengar till 8. Året 1919 fastställdes på så sätt folkskolans nya undervisningsplan. Den
var mer framåtsträvande och progressiv. Detta kritiserades från den konservativa sidan,
där de menade på att skolan var allt för långt bort från skolans verklighet. Det man
tvistade mest om var drillandet av att kunna katekesen utantill. Nu var inte
kristendomen det ämnen som var överlägset, som det tidigare var. 1919 års
undervisningsplan kom att gälla fram till 1955 9.
Under 1940 - och 50 - talet prövades nya arbetsformer för skolan med bland annat ett
högstadium skilt från grundskolan, man såg över skolornas miljöer, lokaler och
läromedlen utvecklades. Målet var nu, efter erfarenheterna från världskrigen, att fostra
och utbilda eleverna i en demokratisk ordning. 60 - talet blev ett kontrollerande årtionde
för skolväsendet då en långsiktig läroplansutveckling inleddes. Under 1970 - talet låg
fokus på att hålla fast vid förändringsarbetet och verksamheten handlade om skolans
inre utveckling med målet, ”en skola för alla”. Kommande årtionde präglades av
utvärderingar av skolans tidigare verksamhet med efterkrigstidens förändringar och
påverkan. 1990 - talet utmärktes av frågor om ledning och tillsyn, skolan
kommunaliserades och ord som; ”Mångfald, konkurrens, valfrihet och lönsamhet”
10
blev nyckelord i debatten om skolan. ”En skola för utbildning” blev den nya
benämningen och målet för verksamheten 11.
4.2 Historiken kring lärarens roll
Läraren blev en profession ett år efter folkskolestadgan kom. Då infördes
folkskollärarseminarie i Sveriges alla stiftstäder
12
lärare på grund av avstånd mellan hem, stiftstäder
. Det tog dock lång tid att utbilda
13
och det svåra klimatet. På 1920 -
talet såg stereotypen för en lärare ut på följande sätt, ”En lärarinna skulle vara
arbetsam och flitig, punktlig och ordentlig samt förete en hedrande vandel
14 15
”.
Läraren hade stora förväntningar att leva upp till och det krävdes av läraren att följa de
8
Hartman.
Isling.
10
Hartman Citat. S, 36.
11
Hartman.
12
Stiftsstad är en benämning på en stad som är säte för en biskop, har en domkyrka med domkapital och
domkyrkoförsamling och därmed utgör huvudorten för ett kyrkligt stift.
13
Hartman.
14
Vandel: ett annat ord för levnadssätt.
15
Holm & Elgqvist-Salzman. Citat. S, 23.
9
6
regler förordningar som lades på yrkesrollen. De skulle vara en förebild för sina elever
med sin livshållning, vilket innebar att läraren skulle förankra detta i kropp och själ.
Med en god hygien och ett gott framförande, visade man eleverna hur man skulle
uppträda 16.
Med detta följde en större respekt och vördnad för lärare. Yrkets status var högt under
1920 - och 1930 - talet. Prästen hade den högsta statusen men läraren låg precis efter
vilket medförde att eleverna hade stor respekt för sin lärare. Det förekom inga
disciplinproblem eftersom man levde i ett auktoritärt förhållande. Föräldrarna upplevde
samma sak som deras barn, men man såg läraren som den som stod för bildningen.
Trots att de levde i den auktoritära sfären, så ansåg man att kontakten mellan lärare/elev
och skola/hemmet var bättre förr. Eftersom hemmen och skolan delade samma
uppfattningar om uppfostran så uppförde sig barnen på ett exemplariskt sätt. Lärarens
yrkesroll var tydlig, lärarens och skolans roll ifrågasattes aldrig. Barnen såg upp till
läraren och läraren kunde markera sin auktoritet och bestämma reglerna själv. Det som
läraren endast kunde ställas inför var de reglemente och mål som 1919 års
undervisningsplan och 1921 års skolstadga stod för.
När läraren behövde vägledning i sin profession kunde hon vända sig till de mål som
fanns i undervisningsplanen. Målen var väldigt tydliga och klara. Hur arbetet gick till i
undervisningen utformades av läraren själv, men hon agerade utifrån de krav som
ställdes på henne. Dessa krav fanns klart och tydligt skrivna i skolans mål och
regelverk. Undervisningen i en klass, som kunde bestå av flera årskurser, dominerades
av katederundervisning.
Man varierade inte undervisningsformen så ofta, den byggdes på en kombination av
katederundervisning med tysta övningar. Klarade man som elev inte av den
undervisningsform som gällde så kunde man gå om en årskurs eller avvisas från skolan
17
. Grupparbete var inte att föredra, man skulle arbeta självständigt och denna metod
ansågs bidragande till att barnen blev självständiga i sin utveckling 18.
Eleverna och föräldrarna ingick i det vardagliga livet, det behövdes inga organisationer
för ett samarbete mellan skolan och hemmen, det fungerande bra ändå. Eftersom
16
Dahllöf.
Isling.
18
Thelin.
17
7
hemmen var involverade i skolans vardag, var kommunikationen mellan dem given.
Läraren hade förr ett stort stöd från hemmen och hon behövde inte stå till svars för sig
själv eller för skolan från en kritisk allmänhet, det fanns inte på den tiden 19. Föräldrarna
litade fullt till lärarmas pedagogiska metoder och ifrågasatte dem inte 20. Läraren var en
del av den sociala gemenskapen i byn, där hon ingick i bl.a. syföreningar, hon hade en
given roll i samhället. Hon hade även ansvaret för elevernas fritid, där hon skulle
anordna lekar och aktiviteter för barnen. Fritiden baserades på uppfostran, den sociala
träningen samt att föra ett hälsoperspektiv.
Man kunde se en stor klyfta mellan könen, både för eleverna och lärarna.
Undervisningsplanen utgick ifrån ett könsperspektiv, flickorna hade t.ex. textilslöjd och
pojkarna hade träslöjd, med manliga respektive kvinnliga lärare i de båda ämnena.
Prioriteringarna och rollerna var tydliga; pojkarna fick t.ex. sitt material, medan
flickorna fick betala för sitt. Hushållsarbetet skulle skötas av flickorna men
trädgårdsskötsel utfördes av båda könen. När det gäller skillnader mellan könen i
läraryrket så förväntades t.ex. att kvinnorna skulle inneha professionen småskollärare
och män skulle helst vara folkskollärare. Det var även männen som ansvarade för
fortsättningsskolan
21
. När det gällde boendesituationen så hade småskollärarinnan
hälften så stor lägenhet på skolan som folkskolläraren, detsamma gällde lönen 22.
Så här kunde det se ut för läraren rent historiskt.
5 Forskningsläge
Den forskning, om läraryrket, som vi har tagit del av i vår studie fokuserar på de olika
rollerna som yrket kräver. Detta studeras ur olika perspektiv för att visa den mångsidiga
bild som yrket innebär idag. De framträdande författare inom denna forskning som vi
använt oss av här är; Fjellström, Kvelie, Bergem, Carlgren & Marton samt Arfwedson.
Deras forskning visar på de stora krav som ställs på en lärare, både den personliga
lämpligheten och yrkeskompetensen. Vad har en lärare för uppgifter idag och vad krävs
av läraren idag? Som lärare idag ställs man inför stora utmaningar, vilken kompetens
krävs då för att möta dessa utmaningar? Har vi den teoretiska bakgrund och utbildning
för att hantera dessa situationer? Detta är frågor som författarna ställer sig frågande till
19
Thelin.
Isling.
21
Thelin.
22
Hartman.
20
8
idag. Hur ser egentligen lärarrollen ut och varför är lärarrollen ständigt bevakad och
kritiskt granskad av samhället 23?
Den främsta uppgiften, som vi tidigare nämnt, har alltid varit att lärarna och skolan skall
vara kunskapsförmedlare. I Lpo 94 står det klart att lärarna i samverkan med
kunskapsförmedlandet skall överföra vissa grundläggande värden och förbereda
eleverna inför livets utmaningar. Som det står uttryckt i läroplanen; ”Skolan skall aktivt
och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma
värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling”
24
. Lärarna
skall inte bara vara rena kunskapsförmedlare som det en gång i tiden var, utan idag har
lärarna totalt ansvar för elevernas personliga utveckling 25. Som lärare måste man alltid
se till elevens enskilda behov, både när det gäller personliga, familjemässiga
förhållande, sociala, ekonomiska och kulturella förhållanden. Detta är saker som
påverkar barn och ungdomars livssituation, som en lärare alltid måste ha i åtanken när
man utför sitt arbete. Det är varje individs behov som läraren skall se till.
Något som läroplanen betonar starkt är samarbetet mellan skolan, hem och andra
samarbetspartner i samhället
26
. Ansvaret för barnen är inte längre knutet endast till
hemmet, utan skolan har ett medansvar för barns och ungdomars uppfostran och
omsorg. I och med fostransrollen som läraren har blivit tilldelade innebär det att en
lärare måsta var mer emotionellt involverad till eleverna och ha speciella kunskaper om
varje enskild elev. Fokuset på fostran gör att kunskapsbiten hamnar mer i skymundan då
omsorgen tar över. Detta gör att relationen mellan elev och lärare liknar den relation de
har till sina föräldrar. Lärarprofessionen fungerar inte i dessa situationer och den
föräldraliknande rollen som lärarna tar på sig blir därför mer och mer tvetydig. Eftersom
lärarna idag skall hålla koll på att eleverna skall komma i tid, arbeta disciplinerat, både
självständigt och i grupp och dessutom finna mening och glädje i arbetet. Detta är ett
indirekt uppnåendemål i skolan 27. Skolan skall idag ge eleven möjlighet att få ta del av
olika karaktärsdrag i och med FN konventionen. De skall ha en bra social karaktär och
det innebär att eleverna skall vara kreativa, positiva, allsidiga, allmänbildade och
framgångsinriktade. Planeringen är också en av de företeelser som påverkas av den
23
Kvelie.
Lpo 94. Citat. S, 8.
25
Kvelie.
26
Lpo 94.
27
Fjällström.
24
9
primära omsorgsrollen läraren har blivit tilldelad. Oförutsedda händelser påverkar
planeringen och kan ofta innebära att läraren måste vara beredd på att totalt ändra sin
tankebana kring sin planering 28. Från och med mitten av 1900 - talet har fokuset på den
demokratiska människan varit ett ideal att sträva efter, detta har betonats starkare under
senare år och står dessutom i Lpo 94 29.
Alla som arbetar inom skolans verksamhet idag skall verka för elevers utvecklande av
fritidsaktiviteter och andra verksamheter utanför skolan. Syftet är att eleverna skall, på
sin fritid utveckla sitt lärande 30. Givetvis måste detta ske i samverkan mellan lärare och
skola. Förr var lärarens uppgifter begränsade och mer kopplade till undervisningsarbetet
samt till sina egna elever. Det är fortfarande lärarens huvuduppgift men i och med Lpo
94 så har lärarens ansvar ökat till att ansvara för hela skolans verksamhet 31. Läraren har
nu en hel del som läraren skall ansvara för i och med att Lpo 94 bl.a. bygger på FN:s
barnkonvention 32. Där det står att barnets utbildning skall;
”Förbereda barnet för ett ansvarsfullt liv i ett fritt samhälle i en anda av förståelse,
fred, tolerans, jämlikhet mellan könen och vänskap mellan alla folk, etniska, nationella
och religiösa grupper och personer som tillhör urbefolkningar” 33.
Lärarna idag har fått ett ökat ansvar och ett ökat inflytande i verksamheten men de är
styrda av vad som bestäms av statliga och lokala politiska beslut 34. Valen idag blir allt
svårare på grund av att skolan hela tiden präglas av mångfald och snabba förändringar.
Det råder skilda meningar kring det primära inom kunskapsförmedlandet och hur det
skall utföras. Alla vill vara delaktiga i beslutsprocessen kring valen, och gör att det
ställs därför mer krav på läraren att kunna styrka sina val både yrkesmässigt och etiskt 35
36
. De har ett slags ”räkenskapsplikt” mot både arbetsgivare, föräldrar och elever. De har
ett visst ansvar för eleverna men inte övertaget. En elev måste själv ta ansvar för sitt
eget lärande men en lärare måste visa vilka möjligheter och vilka val som finns
tillgängliga för deras lärande. Lärarna skall fortfarande undervisa något som senare skall
28
Arfwedson.
Fjällström.
30
Lpo 94.
31
Kevlie.
32
FN:s barnkonvention antogs 1989.
33
Fjellström. Citat. S, 48.
34
Fjellström.
35
Kvelie.
36
Bergem.
29
10
kunna användas, men framtiden är oviss och eleven lär för just framtiden 37. Vad läraren
skall följa är målen för eleverna som står klart och tydligt i läroplanen och dess lagar.
Det är läraren som ansvarar för att se till att dem följs och att de ständigt tolkas och gör
dem synliga i verksamheten. Det är viktigt att lärarens tolkningar överensstämmer med
skolans värdegrund 38.
För att läraren skall kunna utföra sitt arbete väl, måste där finnas ett förtroende mellan
lärare - hem och mellan lärare - elev. Hur detta skall göras är en av många utmaningar
som läraren ställs inför. Förtroendet som man skapar måste ständigt bevaras och stärkas
annars försvinner tilliten. Många föräldrar anser att skolan som offentlig institution är
bra och man har förtroende till dess verksamhet. Men undersökningar visar att föräldrar
har åsikter om hur det inre arbetet förs i skolan, men skolan som institution ställer de sig
positivt till. Man ifrågasätter lärarnas ämneskompetens, hur man håller ordning, deras
engagemang, deras arbetssätt, prioriteringar och relationen till eleverna. En del föräldrar
visar större intresse för den kunskapsförmedlande biten medan andra vill att skolan skall
fokusera på attitydproblem och värdegrundsförmedling 39.
En lärare idag stöter på många krav och förväntningar från olika håll. Alla har sina egna
åsikter om hur läraren och skolan sköter sitt jobb, från elever, föräldrar, kollegor och
andra. Dessutom finns där krav på hur arbetet skall skötas inom vissa infattningar.
Dessa förväntningar och inramningar krockar ofta med varandra och överensstämmer
inte med vad läroplanerna säger. Teorin och realiteten går inte alltid hand i hand.
Läroplanen har gett lärarna nya och mera omfattade uppgifter, men med föräldrar och
elevers åsikter kring arbetet kan läroplanen ofta bli svår att följa och omsätta i vardagen.
Det sker ett samspel mellan olika element i skolans verksamhet, detta bidrar till att
skolan formas till en komplicerad institution. Skolans utveckling grundar sig på
förändringar i samhället, både kulturellt, ekonomiskt och politiskt. Det är av vikt att
eleverna får med sig en sund inställning till livet i form av grundläggande värden och
kunskaper som man för med sig under resten av sitt liv
37
Brusling & Strömqvist.
Bergem.
39
Bergem.
40
Kveli.
38
11
40
. Den sociala strukturen
påverkar även en lärares arbete, det är skillnad på att vara lärare i glesbygd eller i
storstäder, i förmögna och stabila villaområden och blandade förortsområden 41.
Förr var det viktigt för skolan, hem och samhälle att forma eleverna med samma
värderingar gällande uppförande, respekt, lydnad, disciplin och ordning. Idag är inte
detta de centrala, idag utgår man från ett individualistiskt perspektiv. Det är den
enskilda individen som ligger i fokus och man betonar hennes eller hans egenskaper. En
lärares uppgift är att utveckla elevernas individuella förmågor och synsätt 42.
Med mångfaldens utbredning i skolan och samhället, har detta lett till att det har blivit
en större möjlighet för individen att själv välja hur man vill leva och vilka värderingar
man vill sträva efter. De här valmöjligheterna har lett till både positiva och negativa
effekter. Det positiva ser man i frigörelsen från förtryckande auktoriteter och formella
traditioner. Det bidrar till större frihet och valmöjligheter för ett självförverkligande. De
negativa effekterna är, egoism, konkurrens och materialismtänkande som kan bidra till
att samhället präglas av sociala klyftor, osäkerhet och dålig kontakt mellan barn och
vuxna. I och med dessa effekter påverkas arbetet i skolan och sätter läraren inför en tuff
uppgift eftersom läraren skall möta varje elev efter deras behov
43
. Skolan skall
förbereda eleverna för framtiden. Det som skolan förbereder eleverna på förändrar även
samhällets utveckling. Man kan idag se att skolan och lärares påverkan har försvagats i
och med samhällets förändringar där IT och media har en stor roll. Denna förändring
har gjort lärarens uppgift allt viktigare. Denna komplexa värld har gjort att behovet av
vuxenstöd blivit en mer betydande del för barn och ungdomar.
Den bristande tillsynen och kontakten med föräldrar och vuxna har gjort skolans och
lärarens arbetsområden omfattande och mer inriktad på omsorg 44. Om vi tror att kraven
på läraren idag kommer att minska, tror vi fel. Kraven kommer bara att öka i och med
att yttre och inre påverkningar i samhället och skolan skiftar allt mer. Den auktoritära
och respektfulla lärarrollen är inte lika självklart längre, respekt och auktoritet måste
läraren skaffa sig genom sin yrkeserfarenhet
45
. Dessa egenskapar som en lärare måste
besitta för att kunna äntra i skolans värld, gör att detta yrke liknar en skådespelares. Du
måste ständigt tänka dig för innan du handlar, ditt handlande påverkar inte bara eleverna
41
Carlgren & Marton.
Carlgren & Marton.
43
Kveli.
44
Kveli.
45
Kveli.
42
12
utan hela skolans verksamhet. Att ha ryggen fri och täckning åt många håll är av
oerhörd vikt. Detta sätt att arbeta på liknar en skådespelares sätt att handla och utföra
sitt arbete på, där man ständigt utvärderas för sitt arbete 46.
Utbildningen idag som man skolas in i är något en lärare får förkasta när läraren väl
möter verkligheten, den såkallade ”verklighetschocken” träder in. De ideal man erhållit
under utbildningens gång blandas när idealen prövas i verkligheten. Arbete blir därmed
mer präglat av verkligheten än av de ideal man erhållit i utbildningen. Som ny lärare är
man ofta ett ”offer” för det som redan existerar på arbetsplatsen 47. De lärarrutiner som
finns är ofta det som den nya läraren måste ta efter
48
. Man blir helt enkelt tvungen till
att anpassa sig och även behärska dessa rutiner 49. Man kan säga att det finns en form av
hierarki i skolan och olika grupperingar, läraren måste anpassa sig efter dessa och de ser
olika ut på olika skolor. Det är viktigt för en ny lärare att anpassa sig efter skolans
traditioner och hur ens kollegor arbetar
50
. Trots att man arbetar i arbetslag så kan
lärararbetet vara ett ensamarbete, det kollektiva arbetet handlar oftast om elevråd. När
det sker i form av organiserat samarbete är det ofta från skolledaren, utöver det är det ett
ensamarbete 51.
Kraven från samhället är också något som läraren måste anpassa sig efter. Det är
samhället som påverkar och förändrar en lärares arbete. Det finns en mängd faktorer och
krav som berör en lärares arbete och det kan vara nedskärningar, ekonomi och
resurstilldelningen, som förändrar villkoren för en lärarens arbete 52.
Med yttre påverkningar från samhället och föräldrar formas läraren och skolans
verksamhet 53. Läraren kan känna sig i kläm mellan de olika kraven och förväntningar,
detta gör inte det bättre eftersom läraren redan har så många andra uppgifter att utföra.
Denna komplicerade situation är det första som lärarkandidater upptäcker under sin
studietid. Att kunskapsförmedlandet endast utgör en liten del av vad läraryrket innebär.
Som något studenterna just hänvisar till att man i utbildningen får lära sig alldeles för
46
Fjellström.
Arfwedson.
48
Arfwedson.
49
Arfwedson.
50
Arfwedson.
51
Magnusson.
52
Magnusson.
53
Arfwedson.
47
13
lite om, är hur man skall lösa konflikter och motsättningar mellan elever
54
. Detta är en
stor del i lärarens vardag, att lösa konflikter och diskutera med eleverna om
värdegrunden för att detta ej skall förekomma i klassrummet. Därför känner många
lärare att de idag inte arbetar med det de blivit utbildade till utan idag går mycket av
deras tid till att vara ”socialarbetare”. Där bl.a. kontakten med föräldrar tar oerhört
mycket tid. Sedan finns det lärare som anser att detta är en självklarhet, att allt detta
ingår i läraryrket 55.
Carlgren & Marton nämner att när man som nyutexaminerad lärare kommer ut i
verkligheten, upplever man situationen som chockartad. Detta beror på att man inte har
de kunskaper och verktyg för att hantera de situationer man befinner sig i.
Lärarutbildningen har inte gett lärarstudenterna de verktyg som krävs för att ta i itu med
de problem som kan förekomma. Istället lämnas läraren själv att hantera den
komplicerade verklighet som läraryrket innebär
56
. Nyblivna lärare känner sig därför
oroliga och nervösa inför hur de skall klara av undervisningsuppgiften. De blir oroliga
över att tappa kontrollen över sin klass och att arbetet blir meningslöst. Det krävs stor
eleverfarenhet för att hantera en klass. Det är mycket att sätta sig in i sin yrkesbana,
många frågor att fundera över och att försöka besvara 57.
Det står inget i skollagen som preciserar lärarens situation idag. Där finns inga lagar
angående lärarens arbete eller lärarens rättigheter. Skollagen verkar däremot för
elevernas rättigheter och skolledarens rätt att tillsätta tjänster i verksamheten osv
58
.
Läraryrket är idag utsatt för mer press när det gäller att tydliggöra skolans etiska
grunder. ”Läraren ställs ständigt inför svåra bedömningar om vad som är rätt eller fel,
vad som är rättvist och rimligt och vad som gäller för undervisningen, samarbete och
samvaro”
59
. Vart går egentligen gränsen för lärarens frihet vid bedömningar och val?
Vart går gränsen för lärarens ansvar? För att förstå dessa förhållanden krävs ett
klargörande kring förpliktelser och rättigheter. Att betona detta är av stor vikt för att
skydda läraren mot orimliga krav och förväntningar från andra och sig själv. Både
54
Bergem.
Carlgren.
56
Carlgren & Marton.
57
Kvelie.
58
Fjellström.
59
Kvelie. Citat. S, 139.
55
14
pedagogiken och lärarutbildningen har brustit när det gäller dessa yrkesetiska problem
60
.
Synen på läraren har alltid varit att hon skall representera ett ideal där hon/han bör
handla och leva efter det som man lär ut. Detta är något som har följt och följer än idag
läraren in i den privata sfären. Jobbets kärna är och har alltid varit att ge barn och
ungdomar uppfostran och omsorg. Yrket innebär en livsstil som alltid bör vara
bestående och inte låter sig regleras . Läraren förväntas att se sin yrkesprofession som
ett kall 61.
6 Metod - Kvalitativa Intervjuer
Vi är intresserade av att förstå hur lärarens roll ser ut idag så därför föll valet
automatiskt på en kvalitativ studie. Våra frågeställningar bygger på att förstå och hitta
mönster som representera den kvalitativa delen. Hade vi istället valt att basera frågorna
på ämnen som: ”hur många, hur ofta” så hade vi varit intresserade av att föra en
kvantitativ studie. Vi har inte planerat att få fram några statistiska resultat utan försökt
finna kvalitén och kontentan av vår undersökning. Denna metod var självklar eftersom
vi ville komma in på djupet i våra intervjuer genom att använda oss av deras
erfarenheter och åsikter 62.
Vi har valt att arbeta med en kvalitativ metod i vårt arbete eftersom att vi har bestämt
oss för att grunda vårt arbete på intervjuer i vår analys. Intervjuformen som vi har
använt, har utgått ifrån en låg grad av standardisering som innebär att den har
formulerats efter respondentens språkbruk. Frågorna har vi tagit i den ordning som
passat och anpassats efter respondenten. Följdfrågorna har formulerats efter svaren vi
fått. Eftersom vi har använt oss av en låg grad av standardisering har
variationsmöjligheterna varit stora och det har varit en fördel 63.
Våra frågor i intervjun har varit av den karaktären att de är ostrukturerade. Detta innebär
att frågorna skall vara öppna och respondenten skall själv välja svarsformen. För att den
ostrukturerade intervjun skall bli användbar måste det finnas någon slags struktur i
intervjufrågorna, så att korrespondenter skall kunna få ut den information de är
60
Kvelie.
Fjällström.
62
Bell.
63
Bell.
61
15
intresserade av. Att det finns en viss mån av struktur i en ostrukturerad intervju ger en
garanti av att ämnesområdet och temat kommer med, som inte alls är självklart i en helt
ostrukturerad intervju 64.
Den kvalitativa metoden bygger på att undersöka och finna mönster i känslor och
erfarenheter. Med en kvalitativ studie så kan man se de mönster som man är ute efter att
undersöka. Med denna metod så kan man finna variationer och försöka förstå de
situationer som finns och har funnits
65
. De kvalitativa metoderna möts ofta med
misstänksamhet eftersom de utgår ifrån små urval och representerar inte den hela
befolkningen på ett statistiskt sätt
66
. När man läser igenom en kvalitativ undersökning
kan man lätt av göra om materialet är trovärdigt eller inte. Finns där för många
påståenden och ledande frågor så begränsas trovärdigheten avsevärt. Som läsare kan
man lätt igenomskåda detta 67.
När en intervju skall genomföras är det av vikt att informera respondenten om de
förutsättningar och syftet som intervjun bygger på. Det är viktigt att berätta vad
intervjun kommer att användas till och även fråga om man får använda intervjun som
källa och om intervjusvaren skall vara anonyma eller ej. Dessutom är det viktigt att göra
intervjun ostört för att uppnå bästa resultat
68
. När man genomför en intervju liknar
intervjun ett vanligt samtal, det som skiljer dem åt är att intervjun har ett bestämt fokus.
Det är viktigt att inte försöka styra intervjun eller ställa ledande frågor eftersom man är
ute efter respondentens egna uppfattningar och föreställningar. Som korrespondent
måste man bortse från ens egna föreställningar för att inte få in sina egna värderingar
med i intervjun.
Det är viktigt att anteckna tidpunkten och längden på intervjun, intervjun bör helst inte
vara längre än en timme. Innan intervjun börjar kan det vara bra att samtala med
respondenten för att få en naturlig inledning till intervjun. När intervjun är igång är det
betydelsefullt att respondenten får tid att svara och inte känna sig stressad. En paus i
intervjun är aldrig fel. Det betyder att respondenten tänker igenom sina svar. Den som
intervjuar bör alltid hålla sig till ämnet och leda respondenten tillbaka till samtalet kring
ämnet ifall andra områden kommer på tal. Att lyssna och visa intresse är det viktigaste
64
Bell.
Trost.
66
Trost.
67
Trost.
68
Bell.
65
16
för en väl genomförd intervju
69
. Ibland kan respondenten känna att de ej kan svara på
frågan, då är det viktigt att ge respondenten en chans till att få tänka efter och svara en
gång till. Att hitta en balans mellan att få en väl genomförd intervju och respektera
människors integritet och önskemål är betydelsefullt 70.
Innan man genomför en intervju behöver man inte ha ett klart frågeformulär, men man
bör ha punkter som beror det område man är intresserad av. Som korrespondenten är det
viktigt att låta respondenten styra innehållet och ordningsföljden i intervjun.
Ämnesområdet som korrespondenten behandlar bör vara ganska stort, men frågorna till
korrespondenten bör vara korta. Har man allt för många frågor blir det besvärligt under
intervjuprocessen
71
. Men för att göra det lättare, är det bra att använda sig av olika
medel som t.ex. en bandspelare. En bandspelare kan underlätta mycket eftersom där kan
man höra tonfall, upprepade ord och dessutom kan man spola tillbaka och lyssna flera
gånger. Nackdelen är att det tar lång tid att lyssna igenom en bandspelare. Minnet får
man inte glömma bort från en intervju, här ser man alla uttryck, miner och gester m.m.
som är värdefulla vid en intervju 72. Att föra en loggbok under intervjun kan också vara
bra för att komma ihåg olika reaktioner och intrycka som man har tagit del av 73.
För att få intervjun att flyta på är det viktigt att frågorna ställs på rätt sätt i början.
Inledningen är avgörande för ämnesområdet och vilket intryck korrespondenten ger. Att
visa sin egen personlighet gör att intervjun blir mer behaglig och inte så krystad. Att i
inledningen be den intervjuade fritt berätta om det specifika ämnesområdet bidrar till en
god start för intervjun 74. Genom att försöka förstå och sätta sig in i hur den intervjuade
känner, för att få en solidarisk intervju skall man försöka sätta sig in i hur den
intervjuade känner sig. Att försöka förstå den intervjuade är bra men man skall inte vara
för snabb med att uttrycka sin förståelse. Att säga sig ha förståelse innan man verkligen
har det, gör att väsentlig information går förlorad
75
. Vilket innebär att man ej får lägga
in egna värderingar eller tycken. Som intervjuare kan man istället föreslå att få delge
sina egna åsikter när intervjun är klar 76. Man skall tolerera de åsikter som respondenten
har, men som korrespondent behöver man inte hålla med om de åsikterna. Du skall
69
Dimenäs.
Trost.
71
Trost.
72
Trost.
73
Trost.
74
Trost.
75
Trost.
76
Trost.
70
17
heller inte ge dig in i en diskussion med respondenten
77
. Frågorna du ställer skall inte
vara påstående utan direkta frågor. Använder man påståenden kan man lätt lägga in
egna värderingar. Det kan bidra till att den intervjuade håller med om saker som den
egentligen inte hade gjort.
När intervjun genomförs skall korrespondenten se sig själv som expert på det område de
undersöker och respondenten skall se sig som expert på sig själv. När man kommer till
slutet av intervjun och som korrespondent skall avsluta samtalet, gör man det på ett
tacksamt och trevligt sätt. Dessutom skall som korrespondenten erbjuda att få ta del av
det arbetet som intervjun kommer att användas till 78.
I en kvalitativ studie vill man få ut så mycket variation som möjligt. Variationen skall
finnas där, men inte på det sättet att enstaka personer sticker ute mer än vad andra gör.
För att bedriva kvalitativa undersökningar bör antalet intervjuer inte vara för många.
Det rekommenderas att intervjua cirka 4 – 5 personer. Har man för många intervjuer blir
materialet svårhanterligt och då kan man missa viktiga detaljer 79.
När intervjuerna är klara och redo att bearbetas, skall man först låta intervjuerna sjunka
in innan man börjar analysera dem. Att distansera sig från intervjuerna gör att analysen
blir bättre. Då får man tid att tänka över hur intervjuerna har gått och man har tid att
försöka komma ihåg specifika händelser, tankemönster osv. Under analysprocessen bör
man tänka på vilka läsare man vänder sig till och skriva därefter. I arbetet skall det
komma fram hur författarna har arbetet, vilka svårigheter de stött på, problem som
uppstått och inte att förglömma den glädje arbetet medfört. Att berätta om de beslut som
tagits och vad som har förändrats under resans gång är av intresse för läsaren då de kan
få en uppfattning av jobbet bakom intervjuerna och analysprocessen. För att uppnå bästa
resultat så skall läsaren få ta del av en levande berättelse. Att få läsa en situation och
kunna sätta sig in i den utan att ha varit på plats, är målet för författarna 80.
6.1 Urval
Vi har valt att intervjua sex personer från olika skolor i Halland och Skåne. Vi valde
dessa personer på grund av att de har en lång erfarenhet inom yrket och kunde därför
77
Trost.
Trost.
79
Trost.
80
Trost.
78
18
bidra med väsentlig information till vår studie. Genom rekommendationer och kontakter
har vi valt dessa enskilda pedagoger. Vi har dokumenterat våra intervjuer med hjälp av
bandspelare. Våra intervjupersoner är anonyma och kommer nämnas
med
beteckningarna lärare A-D och rektor 1-2. För att åtskilja rektorer och lärare åt har vi
valt att ge sifferkombinationen till rektorerna och bokstavskombinationerna till lärarna.
De intervjuade arbetar på F - 4, 4 - 6 och 4 - 9 skolor, samtliga har en lärarutbildning.
Vi har valt att intervjua både kvinnor och män för att få in ett genusperspektiv.
Intervjuguiden har haft 6 frågor och en situation som de intervjuade har fått reflektera
över, och intervjuerna har pågått i cirka 1 timme.
Ni kommer att få följa vår analys utifrån fyra lärarperspektiv och två rektors perspektiv
som behandlar samma ämne men utifrån deras enskilda perspektiv. Att skolledarna
ingår i vår undersökning beror på att vi ville se deras syn på lärarens roll och få en mer
distanserad och nyanserad bild av läraryrket. Vi kommer att behandla varje fråga för
sig, där lärarnas åsikter kommer att vara framträdande. Frågorna vi har ställt har skilt sig
åt mellan lärare och skolledare men har berört samma ämne. Vi anpassade frågorna
eftersom vi var ute efter skolledarnas syn på lärarrollen och fick därför anpassas efter
deras position. I resultatet kommer vi först att behandla lärarnas svar på våra frågor
därefter följer skolledarnas svar.
7 Resultat
7.1
Redovisning av lärarintervjuerna
Den första frågan ställde vi på följande sätt;
Hur ser du allmänt på lärarrollen idag och hur den var förr?
Alla reagerade på samma sätt när de intervjuade fick höra den första frågan, nämligen
att det var en stor och bred fråga. Vi valde att använda frågan eftersom vi var ute efter
en bredare syn, rent allmänt, vad de tyckte, tänkte och kände kring lärarrollen.
Lärarna A och B berättade att det idag har lagts på lärarna mer uppgifter jämfört med
förr. Kravet med att klara dessa uppgifter har förändrat lärarens roll idag. Lärare A
menar att det har gått så långt att ”Vi har hamnat dit att vi måste börja sålla från de
goda sakerna, sålla bort det som är bra. Innan kunde man lite mer välja det som var
19
bättre än det andra”
81
. De uppgifter och de ökade kraven som lärare A nämner är det
administrativa och det sociala som bidrar till att tiden med eleverna försvinner och
minskar eftersom de andra sakerna tar plats. Eftersom lärare B har en väldigt lång
erfarenhet av läraryrket så nämner lärare B erfarenheter om hur det är idag och hur det
var förr. Lärare B nämner att idag är det mycket större klasser, det är mycket som man
skall räcka till, det är b. la. fler möten att gå på. Till skillnad från förr då man arbetade
mycket mer med sin undervisning och den tid man inte hade med barnen den la man på
sin planering. Förr var läraren mer ensam, man arbetade med sitt, det var alltid stängda
dörrar och man visste knappt vad de andra lärarna gjorde och det tyckte lärare B ”Var
tråkig, men undervisningen med barnen var rolig” 82. För 20 år sedan var det centrala
att vara med barnen. Den största förändringen enligt lärare B var kommunaliseringen då
ålades det mycket annat som man skulle göra utöver undervisningen. I och med
kommunaliseringen talades det mycket om att få tid till att reflektera, vilket det även
talas mycket om idag men lärare B anser att det inte finns tid till detta. Lärare B anser
att den möjligheten inte finns idag eftersom man ständigt kastas in i andra saker som
t.ex. att vara rastvakt, gå på möten etc. Lärare B säger också att lärarrollen idag innebär
”Man skall vara mamma, lite sjuksköterska”
83
. Det största problemet som lärare B
tycker, är när man får mediciner att ansvara för när det finns sjuka och allergiska barn i
skolan, den rollen känner sig pedagogen otrygg i. Lärare B anser att man i dag också
måste vara psykolog, men för några år sedan berättade en skolpsykolog för läraren att
man inte skall ta rollen som psykolog när man är lärare. Det har varit brist på dessa
tjänster i skolan anser lärare B och därför har det lätt blivit att man själv tar på sig detta.
Men lärare B har lärt sig, att idag inte ta på sig detta ansvar. ”De problemen skall vi inte
befatta oss med, då är vi inte proffsiga, vi har inte fått utbildning i det” 84. Vårt jobb är
att var pedagog, mentor och lära barnen att förstå hur de skall lära sig olika saker, säger
lärare B.
Något som lärare B även nämner är bristen på utbildning i kvartsamtal, som det hette på
80 - talet, dagens utvecklingssamtal. Förr tyckte lärare B att kvartsamtalen lätt kunde gå
ut på att föräldrarna kom dit för att skälla ut läraren. Detta kunde bero på att man själv
inte hade utbildning i kvartsamtal, men idag har man fått lite utbildning i
81
Intervju med lärare A.
Intervju med lärare B.
83
Intervju med lärare B.
84
Intervju med lärare B.
82
20
utvecklingssamtalen. Det är mer stressigt idag än det var förr anser lärare B, det är ett
helt annat tempo, idag är det fler aktiviteter som styr elevernas fritid. Det var inte
tänkbart för 20 år sedan, att säga, att man inte hunnit med läxan för att man hade
fotbollsträning och diverse aktiviteter. Men man skall inte heller skylla på barnen, det är
de vuxna som måste ta ansvar i detta. Läxorna hamnar därför i skymundan eftersom
föräldrar idag vill förverkliga sig själva och sina intressen. Lärare B poängterar att man
inte skall dra alla över en kam.
Idag anser lärare B att jobba i arbetslag bidrar till att man inte har lika mycket inseende
som lärare B hade i början på 70 - talet. Lärare B visste då vart alla barn bodde, vad
barnens mormor hette etc. Idag delar man på det ansvaret i arbetslaget men att
informera varandra ständigt är ett måste för att arbetslaget skall fungera och ingår även i
ett arbetslag, men detta tar oerhört mycket tid. Det är både positivt och negativt att
arbeta i arbetslag, anser lärare B. Det kan inte alltid stämma med kemin och då kan det
bli problematiskt i arbetslaget för detta återspeglas då i barngruppen. Något som också
kan vara svårt är att planera tillsammans, det skall oftast ske under vissa tidsramar och
då blir det kanske inte lika bra. Man har även olika syn på saker och ting, man har olika
bilder och förväntningar på hur arbetet skall skötas. Det positiva är att man inte kan
tycka om och fungera med alla barn och då underlättar det att ha ett arbetslag där man
kan hjälpa varandra. Lärare B nämner också fördelen med att arbeta i ett arbetslag
eftersom alla har olika kompetenser, är bra på olika saker och alla kan tillföra
någonting.
Lärare C och D fokuserar mycket på samhällets förändringar och hur skolan alltid har
följt dem. Lärare C talar om skillnaderna för lärarens roll idag som finns mellan
kommunerna, olika samhällen och skolor. På vissa ställen har eleverna inte den respekt
för lärare och vuxna som man skulle kunna önska. Lärare C anser att elever idag kräver
ständig uppmärksamhet och bekräftelse, så har det alltid varit men idag är det mer
uttalande, barnen vågar ta för sig mer. Det går åt mycket tid till att lära barnen att gå på
ett led, prata snällt med varandra, sitta still, lyssna och kunna arbeta utan att prata. Det
tar tid innan man kommer till den direkta pedagogiska uppgiften.
”Mycket tid går åt att säga till eleverna det som skall vara självklart”
85
. En lärare
måste idag ha mer tålamod och kan inte styra och bestämma över eleverna på samma
85
Intervju med lärare C.
21
sätt som förr, utan måste ständigt vara delaktig i elevernas process och utveckling där de
själva söker sin egen kunskap.
Enligt lärare D så är kunskapsbiten oerhört viktig, även om samhället och eleverna
ständigt förändras så skall kunskapsbiten alltid finnas där och som lärare måste man
ständigt fortbilda sig. Kunskapsbiten har alltid varit viktigt, säger lärare D, men på 70 och 80 - talet var den inte lika viktig. Då skulle man lägga över arbetet på barnen, de
skulle börja forska själva och allting skulle vara så himla kul. Kunskapsförmedlandet
kom därför i skymundan på den tiden, det var tabu att ha katederundervisning under 80och 90 - talet. Man skulle arbeta mycket i grupp. Katederundervisningen kom dock
tillbaka på slutet av 90 - talet och man kom fram till att eleverna mådde bättre av den
typen av undervisning, för annars ställdes det för mycket ansvar på eleverna. Det var
bättre att hålla i hela klassen och att alla hade samma blickpunkt.
Lärare D nämner att på 80 - och 90 - talet var man mer ”vän” med eleverna än vad man
är idag. Att vara vän ger ingen trygghet till barnen menar lärare D. Man måste våga vara
mer auktoritär för att skapa en bättre miljö för eleverna. Lärare D tror att om eleverna är
trygga så är det lättare för dem att ta till sig kunskap. Lärare D nämner ett flertal gånger
vikten av att få barnen att tycka det är kul att gå i skolan och tycka det är kul med
kunskap. Det är något av det viktigaste anser lärare D.
Att lärarna hade mer status förr är något som lärare D påpekar men lönemässigt har det
alltid sett dåligt ut.
Vad tycker du att du behöver besitta för kunskaper för att möta dagens elever?
Förr? Var det annorlunda när du var nyutexaminerad lärare?
Lärare A tänker till i denna fråga, tycker att frågan är svår eftersom det finns så mycket
att prata om. Vill tänka en stund innan lärare A berättar för oss vad lärare A tycker och
tänker om frågan. Slutligen säger lärare A att, de kunskaper A erhållit under sin
utbildning inte motsvarar det som verkligheten kräver. Lärare A menar på att det finns
så många andra behov i skolan som lärare A inte blivit introducerad till under sin
utbildning men som ändå förväntas att man skall kunna. Något som lärare A tycker att
det brister i utbildningen är just skriv och inlärningsprocessen. Lärare A har inte haft
någon utbildning i detta och kände att det hade behövts mer av detta i utbildningen, med
tanke på att man ständigt sysslar med dessa saker i skolan. Men lärare A nämner att sina
22
huvudämnen kände sig lärare A oerhört trygg i, där fick man den utbildning som
behövdes, men lärare A saknar de andra bitarna som med svenskan och barn i behov av
särskilt stöd. Detta orsakade en otrygghet hos läraren att inte kunna dessa saker, men
som finns att jobba med i verkligheten.
Däremot nämner lärare B andra saker som har saknats i utbildningen, nämligen
mötesteknik och en kurs som pedagogen gått under sina verksamma år som lärare och
det var, det svåra samtalet. Att som lärare framföra dåliga eller jobbiga nyheter till
föräldrar kan vara oerhört plågsamt för en pedagog, med tanke på att man ej vet hur
man skall börja och man vet ej hur föräldrarna kommer att reagera. Att träna och arbeta
med detta under utbildningen tycker lärare B är av oerhörd vikt. Pedagogen berättar för
oss om hur viktigt det är att kunna denna teknik i mötet med andra, då vi ständigt möter
människor i vårt yrke. Detta är något som lärare B saknade i utbildningen. Lärare B
menar att lärarutbildningen i stort sett var en upprepning av realskolan/gymnasiet. Det
som lärare B tyckte gav något i lärarutbildningen var den verksamhetsförlagda tiden.
Där fick man träna på att hålla alla lektioner, handledaren gick ut och lärare B hade
hand om allt från undervisning till att anordna föräldramöten. Har man då aldrig gjort
något sådant här och inte haft detta i sin utbildning kan det vara svårt att möta dagens
samhälle. Att vara med i en förening kan därmed underlätta denna mötesteknik, där får
man uppleva dessa olika möten och även träna på hur man skall göra. Lärare B ansåg att
det var bra att ha gjort något sådant under sin utbildning. Men även att i utbildningen
skall det finnas tid till rollspel, där dessa situationer kan tränas på. Det skall vara både
roliga och allvarliga saker, huvudsaken är att mötestekniken och det svåra samtalet
tränas i samråd med de andra i klassen. Att få andras tyckande är bra för att just
utveckla sitt tänk och handlande.
En annan sak som lärare B nämnde var att fokus låg innan på att kunna all fakta. Lärare
B anser att idag är inte det lika viktigt utan det som är de centrala i elevers lärande är att
hitta olika sätt att lära ut på. Inte gå stelbent fram utan plocka här och där, att vara
flexibel och hitta olika vägar gör en själv mer professionell.
Lärare D nämner återigen att man hela tiden måste fortbilda sig och utveckla sig som
lärare. Det ligger i allmännyttans intresse, menar lärare D. Man måste följa med de
förändringar som sker i samhället och inte strunta i vad eleverna gör utanför skolan.
Lärare D menar att man måste lyssna på eleverna och ta till sig det de också säger.
23
Ungdomarnas kunskap måste vi lärare ta till oss, för det är ju också en sorts kunskap.
Det kan vara mycket av den kunskapen som är svår att ta till sig och svår att tycka om,
men vi måste vara medvetna om vad som händer, menar lärare D. Det gäller att vi kan
bearbeta det på ett moget och vuxet sätt för att kunna använda oss av den kunskapen.
Lärare C påpekar dock att dagens elever är vana att få lite som de vill och det skall gå
fort. När de är på internet skall allt gå undan, när de letar efter fakta på nätet går det fort,
istället för att gå till biblioteket och leta i böcker. Klasserna är så stora idag, så det gäller
att vara strukturerad, enligt lärare C. Som lärare måste vara flexibel och kunna ändra sig
när eleven säger vad den vill göra. Lärare C menar att man skall ta tillvara på sådant
som eleverna gillar men att man även måste mötas på vägen. Man måste ha en naturlig
auktoritär position som lärare och försöka ha en bra relation till eleverna är viktigt enligt
lärare C.
Lärare D påpekar, även i denna fråga, att kunskapsbiten är viktig och att man inte skall
tappa fokus på den. Men man måste utveckla sig, ”Vi står ju för kunskapen”
86
, säger
lärare D. Vi måste lyssna på ungdomarna, läsa, vara allmänbildade, och ge dem
möjlighet att kunna bemöta sin framtid. Lärare D påpekar att en lärare därför aldrig är
ledig. Att sträva efter att ge eleverna den extra kunskapen som finns, gör att vi aldrig är
lediga, säger lärare D. Men uttrycker även att det ger en stor lycka när eleverna säger:
”Är det så här enkelt?” 87. Då kan man vara lycklig i ett par veckor framåt, säger lärare
D.
Att ha kontakt med föräldrar är viktigt även i detta anseende och lärare D menar att vi
aldrig har haft den kontakten med föräldrar som vi har idag. Det har blivit en ganska
stor del av verksamheten. Oftast får man ju väldigt bra föräldrar, säger lärare D, men har
man föräldrar som är krävande och negativa så tar det ju mycket energi, som annars
skulle kunna används åt annat, men det kan också utvecklas.
Vår tredje fråga i undersökningen var;
Vart går gränsen för vad en lärare bör göra i förhållande till annan personal?
Att arbeta efter gränser är viktigt, enligt lärare A. Det beror mycket på vilka man arbetar
med och hur de förhåller sig till mig. Pedagogen anser att hårda gränser inte behövs
86
Intervju med lärare D.
Intervju med lärare D.
87
24
sättas om andra inte har hårda gränser gentemot mig. ”Skulle andra vara öppna och ge
och kunna stötta mig, så har jag inga problem att ta den andra biten” 88, säger lärare A.
Det skall vara ett givande och tagande i verksamheten, i arbetslaget och på den skolan
man arbetar på. Om ett givande och tagande existerar så har jag inga problem att få det
att fungera, säger lärare A. Pedagogen påpekar gränserna och vikten av att ett samarbete
för att få verksamheten att fungera. När inte det fungerar så kan man lätt bygga upp en
mur omkring sig. Muren kan fungera som ett skydd för att inte bli utnyttjad, uppäten
eller utbränd. Denna mur gör att de andra runtomkring en vet vad man får och inte får i
utbyte. Samtidigt kan det bli en avskildhet och en mindre rolig arbetsplats. Muren kan
med andra ord fungera på två olika sätt, antingen att den avskärmar eller att den sätter
klara gränser, säger lärare A. Lärare C har samma tankar som lärare A i att man skall
göra det som behövs men hålla det till den gräns man klarar av. När man inte känner att
man räcker till så måste man säga ifrån. Att personkemin stämmer med de människor
man arbetar med är viktigt enligt lärare C, då handlar det inte så mycket om vilken
utbildning man har.
”Ibland kan man ha kompetenser som man egentligen inte har utbildning i och ibland
gör man det bättre än den som har utbildningen också” 89.
Den svåraste gränsen att sätta är, enligt lärare A, förhållandet till föräldrarna. Eftersom
man inte kan tillgodose alla föräldrars behov, i en klass, så kan det finnas 60 olika syner
på hur undervisningen och verksamheten skall gå till. Pedagogen ser ett problem i att
tillgodose och hålla distans till föräldrarnas åsikter. Föräldrakontakten är svårast, enligt
lärare A.
Enligt lärare B är det viktigt att alla olika yrkeskategorier får ha kvar sin status, för om
en lärare plötsligt skall ta rollen som fritidspedagog och en fritidspedagog skall vara
lärare så suddas gränserna och yrkesrollerna ut. Även lärare C behandlar detta ämne
och menar att man ibland kan ha kompetenser som man egentligen inte har utbildning i
och att man kanske kan göra det bättre än den som verkligen har fått utbildningen i
ämnet. Vi har ju olika kompetenser som vi skall ta till vara på, säger lärare B. Men en
lärare skall ha den pedagogiska rollen, inte vara rastvakt. Men det är av intresse att se
hur barnen agerar på skolgården. Lärare B:s drömskola hade varit den som fanns på 80-
88
89
Intervju med lärare A.
Intervju med lärare C.
25
talet, då de hade skolvärdar. Detta var ett yrke i sig, uppgifterna dem hade var att
sysselsätta barnen under rasterna, de kände alla och kunde allas namn. Idag känner man
inte den tryggheten, att man vet vad alla heter, men ändå skall man ta hand om alla barn.
Efter ett tag så satte man även in skolvärdarna i undervisningen och då suddade man
genast ut gränserna för vad deras uppgift egentligen var.
Lärare D tar upp ett ämne som ingen annan har berört när det gäller denna fråga,
nämligen sekretess problemet. Lärare D anser att det finns en sekretess idag som
skyddar eleverna, men detta gör även att lärarna som inte är involverade kan misslyckas
i sitt arbete som pedagog. Lärare D menar att sekretessens gränser bör tänjas för att
underlätta pedagogens arbete och för att lättare kunna tillgodose elevens behov. Då kan
bemötandet ändras, om pedagogen till viss del känner till elevens situation, så slipper
man göra onödiga fel om man vet.
Fjärde frågan i frågeguiden var;
Känner du till de resurser som finns och går de att utnyttja?
Lärare A anser sig känna till de resurser som går att utnyttja inom skolans ramar, men
att det finns säkert andra hjälpmedel att få utöver skolans verksamhet. Lärare B nämner
att det finns resurser och kompetenser att använda bland de olika yrkeskategorierna.
Pedagogen nämner återigen vikten av att behålla sin yrkeskompetens så att inte alla
trillar in i samma roll. I lärare C:s fall finns där inga speciallärare och där är man istället
varandras resurser. Lärare C anser att det inte är så självklart att det finns speciallärare
på alla skolor. ”Det verkar som om speciallärare inte finns på alla skolor, det är väldigt
olika från skola till skola” 90. Lärare D uttrycker sig på samma sätt som lärare C att man
är varandras resurser. ”Vi är ganska privilegierade på denna skolan, att vi lätt kan få
resurser, vi har resurser i varandra också” 91. Lärare D nämner att, behöver man hjälp
med någonting, så kan man alltid fråga en kollega. Lärare D vet vilka resurser som går
att utnyttjas på skolan och nämner speciallärare och EVT 92.
Femte frågan i undersökningen;
90
Intervju med lärare C.
Intervju med lärare D.
92
Elevvårdsteam.
91
26
Anser du att du har den utbildningen som krävs för att vara lärare idag med vad
det innebär?
Lärare A har tydliga åsikter om hur utbildningen bör förändras. Lärare A anser att man
inte bör läsa direkt efter gymnasiet, på grund av att man inte har åldern inne. Pedagogen
tycker också att man bör ha en viss erfarenhet och kanske även fått möjlighet att arbeta
på en skola innan man går utbildningen. För att se vad som krävs för att vara lärare idag.
Lärare C anser också att erfarenheten utgör en stor del av utbildningen och yrket.
”Erfarenheten är bra för den kan man inte läsa sig till”
93
. Lärare A:s förslag till hur
utbildningen skulle kunna ändras till vore t.ex. införa ett lärlingsprogram. Där man först
har praktik på en skola och sedan får den teoretiska biten. Då kan man lättare anknyta
till de uppgifter som lärarutbildningen kräver.
Lärare B nämner att frågan behandlades tidigare i intervjun. Nämligen att vi behöver
öva på olika situationer som t.ex. utvecklingssamtal, mötesteknik, hantering av
föräldrakontakten ect. Lärare C utvecklar detta med att i utbildningen borde innehålla
mer av hur man hanterar konflikter, inåtvända elever, utåtagerande elever, elever med
speciella handikapp och kulturkrockar. Att få utbildas i att skriva åtgärdsprogram är
något som lärare C och lärare D påpekar. Lärare D menar att utbildningen om
åtgärdsprogrammen inte varit tillräckligt omfattande. De får fortfarande alltid fråga
specialläraren hur de skall gå tillväga.
Sista frågan i undersökningen var;
Anser du att någonting bör förändras med hur lärarrollen är idag jämfört med
hur lärarrollen var innan?
Pedagog A tycker att vi måste bli bättre med kunskapsförmedlandet. Att ta igen förlorad
mark. Lärare A har lagt märke till att Sverige skiljer sig mot resten av världen, när det
gäller kunskapsbiten. I Sverige satsar vi mer på den sociala biten och har tappat och
halkat efter med kunskapsbiten. Lärare A vill helt enkelt att vi satsar mer på
kunskapsförmedlandet. Men detta skall inte ske med ständigt malande. Utan lärare A
anser att införandet av ansvarstagandet bland eleverna är nyckeln till en bättre
utbildning.
93
Intervju med C.
27
Lärare B tycker att det finns för mycket uppgifter och för lite tid att utföra dem.
Tidsbristen gör att kontakten med eleverna går förlorad. Det läggs mer fokus på de
uppgifter som skall utföras istället för att vara mentor för eleverna. Det är viktigt att
man inte tar på sig för mycket roller som pedagog.
”Jag tror det är viktigt att man inte tar på sig de olika rollerna för mycket, utan att se
sig främst som en pedagog”
94
. När lärare B reflekterar över situationen med sina
kollegor, så anser lärare B att man måste vara mer öppen och våga prata ut med
varandra. Vi skall trots allt vara en förebild för eleverna och representera det vi
förespråkar.
Som lärare C nämnt ovan så är förändringen med hanteringsprocesserna viktigast.
Lärare C menar att mer utbildning krävs kring detta.
Lärare D vill att man som lärare idag skall våga vara tuffare, både gentemot föräldrar,
elever och kollegor. Man måste våga vara detta, trots alla yttre påverkningar från
föräldrar och samhället. Alla har ju trots allt gått i skolan och tycker sig kunna veta hur
verksamheten bör skötas. Men här måste vi som lärare vara tydliga och proffsiga och
visa att vi faktiskt är kunniga i vår profession. Detta skall man göra på ett trevligt och
charmigt sätt och visa sin trygghet i att vara lärare.
När lärare D tänker tillbaka till vad som saknades i utbildningen, så föll det på
läsinlärningen. Det borde vara obligatoriskt för alla som läser på lärarutbildningen, att
utbildas i detta. Pedagogen har själv gått fortbildning i ämnet via arbetsplatsen. Att inte
ens få utbildning i läsinlärning, som är det viktigaste för de yngre åldrarna, är typiskt för
dags lärarutbildning. ”Det skulle vara obligatoriskt för alla men det är ju Malmö
Högskola i ett nötskal” 95.
Situationen som lärarna reflekterat över;
I din klass finns där en elev som du märker har svårigheter med den sociala miljön
(inte kunskapsmässigt, utan utåtagerande) i skolan. Hur arbetar du för att på
bästa sätt hantera denna situation? Hur går du tillväga?
Alla talar om samma åtgärder för hur man hanterar denna situation. Först och främst
nämner alla att man talar med eleven. Nästa steg är att gå till föräldrarna och även att gå
94
95
Intervju med lärare B.
Intervju med lärare D.
28
bakåt i tiden. Det finns många sätt en lärare kan jobba på, bl.a. kan man med hjälp av
eleven försöka förändra situationen till det bättre. Genom att utforma ett såkallat
stjärnsystem/poängsystem, där eleven uppmuntras till ett bättre beteende som gör att
eleven byggs upp och förhoppningsvis förändras beteendet. Eleven själv kan få berätta
vad hon tycker om att göra. Som lärare implementerar du detta och tillsammans arbetar
ni upp en god struktur. Ett annat sätt är att ge eleven två olika val, som ger olika
konsekvenser. Märker man att detta inte fungerar, måste man ta till annan hjälp. Dessa
åtgärder bör inkludera chefens medverkan, elevvårdsteam, skolpsykologer, kuratorer,
skolsjuksköterska och om det går så långt, socialen. Att detta tar tid är någonting som
alla intervjuade påpekade, därför stannar oftast denna process hos läraren och det blir
lärarens främsta ansvar att hantera. Något som påverkar processen är att det inte finns
pengar och resurser till specifika fall. Detta bidrar till att eleven kommer i kläm och att
läraren får det yttersta ansvaret för något den inte har kompetens i.
För att påverka elevens beteende nämner lärare D att man kan använda sig av kamrater
och kamratstödjare. Det viktigaste är att inte arbeta på ett sådant sätt om det är
medicinskt, i de fallen måste man ha andra arbetsmetoder.
7.2 Redovisning av rektorsintervjuerna
Vi valde att intervjua två rektorer på två helt olika skolor i Skåne. Vi ville ha med
rektorerna i vår undersökning på grund av att vi även ville få deras perspektiv och en
mer distanserad syn på lärarens roll idag. Rektorerna har beteckningarna rektor 1 och
rektor 2, utifrån den ordningsföljd de blev intervjuade. Frågorna rektorerna fick är av
lite annorlunda karaktär för att anpassas till de olika yrkesroller, men behandlar
fortfarande samma ämne som frågorna till lärarna. De har också fått reflektera över en
situation som lärarna också har gjort. Under den ena intervjun med skolledaren blev
fjärde frågan tillagd i exemplet på en situation medan den andra skolledaren tog upp
denna fråga efter att situationen berörts.
Den första frågan som kom i frågeguiden var;
Vad anser du är den primära uppgiften för en lärare idag?
Rektor 1 anser att läraruppdraget har förändrats med den nya läroplanen 1994. Som
lärare är man inte längre där för att bara förmedla kunskaper, nej nu är du skyldig att ha
ansvar för hela eleven. Från att eleven kommer till skolan till att den går hem. Du skall
29
ha kontakt med föräldrar och vara behjälplig under hela skoldagen. Organisera och
arbeta i arbetslaget. Förr var lärarna inte lika synliga som man är idag. ”Man skötte sig
väldigt mycket själv, och det var en fördel för lärarjobbet, det var pressat och tufft. Man
gick in i sitt klassrum och stängde sin dörr” 96. I och med att det var tufft skedde många
misslyckanden bakom de stängda dörrarna. Idag är det mer öppet och man hjälper
varandra mer. Läraren idag skall vara en god förebild och skapa en trygg miljö för
eleverna. Förmedla den värdegrund som skolan bygger på och fostra eleverna till
demokratiska medborgare. Något som rektor 1 nämner flertal gånger är de tre primära
uppgifterna en lärare har idag, nämligen; ”Omsorg, fostran och utveckla deras
kunskapskvaliteter”
97
. En annan uppgift som en lärare idag måste tänka på enligt
rektor 1 är att; när du kommer till en ny arbetsplats, måste du förhålla dig till hur den
skolan är organiserad. Ta till sig det som finns runt omkring dig och ta stöd från dina
kollegor. Rektor 1 anser att man inte kan komma till en arbetsplats och säga att så här
har jag lärt mig och så skall det vara. Man måste anpassa sig efter den rådande
situationen.
Precis som rektor 1 säger rektor 2 att, det är viktigt att en lärare ger eleverna en trygg
miljö så att de kan känna sig självsäkra och få ut så mycket som möjligt av sin skoltid.
Att eleven skall uppfylla de krav och mål är en av lärarens största uppgifter idag. Den
sociala biten är viktig och skall vävas samman med kunskapsförmedlandet. Att som
lärare kunna se och förmedla en helhetssyn är en av de primära uppgifterna för en lärare
idag. Denna helhetssyn vilar på värdegrunden som finns på skolan.
Den andra frågan som ställdes var;
Vad tycker du att en lärare bör besitta för kunskaper för att möta dagens elever?
Har de dessa kunskaper?
Rektor 1 talar om att det tar tid att finna sin roll som lärare och man kan inte bara
komma in i en klass och kommendera hur det skall vara. Det man förmedlar som lärare
återspeglas i klassen. Man måste kunna ta en klass på rätt sätt och ta sitt ansvar som
lärare för vad som händer i klassrummet.
96
97
Intervju med rektor 1.
Intervju med rektor 1.
30
Rektor 2 anser att vi inte kan ha alla kunskaper men att man måste ha de generella
kunskaper som krävs för att kunna ta reda på vilka hjälpmedel som finns. Man måste
kunna veta hur man skall kunna stimulera eleverna till att läsa vidare och att förstå den
kunskapsbit som förmedlas. Kunskapsmålen har blivit en del av lärarens vardag och
därför har det blivit lättare att förmedla dem till eleverna och föräldrarna. På grund av
detta kan man lättare förklara vad eleven skall uppnå jämfört med hur det var förr.
Rektor 2 påpekar att det samhälle eleverna går ut i dag är så pass annorlunda att det
krävs att ha dessa kunskapsmål.
Rektor 2 berättar att det idag är mycket mer arbete för en lärare. Det som är mycket är
den arbetsförlagda tiden som lärarna har idag och det kollektiva arbetet. Man skall sitta
med i många olika grupper och göra olika saker, detta tycker rektor 2 är både på gott
och ont. En lärare besitter inte alla behövliga kunskaper, därför är det viktigt att man tar
till vara på varandras kunskaper och kompetenser.
Tredje frågan i undersökningen var;
Vart går gränsen för vad en lärare bör gör i förhållande till annan personal för att
klara speciella situationer som t.ex. bråkiga elever, när blir du involverad i detta?
Enligt rektor 1 handlar det inte om att vara psykolog, det handlar inte om att vara vuxen,
men man skall vara tillgänglig, lyssna och svara på frågor. Att gå in och vara psykolog
är inte alls meningen. På denna skola har det diskuterats mycket om vilka gränserna är.
När är det lämpligt att ingripa, när är det kul och inte kul. Man måste diskutera var
nolltoleransen går, vad som är acceptabelt. Det finns stora skillnader i vad var och en
tolererar och inte tolererar. Om någon lärare t.ex. börjar tillåta att kepsen får användas
och andra inte gör det, blir det en intern konflikt och det skickar dubbla budskap till
eleverna. Rektor 1 tycker inte att man skall blanda in rektorn i allt som händer på
skolan. Då blir det verkningslöst att gå in till rektorn när något seriöst har inträffat.
Rektor 1 poängterar att rektorn ständigt är ute i verksamheten och vet vad som föregår
på skolan. Dörren är alltid öppen för samtal och interaktion på den rektors arbetsplats.
”Det finns inga stängda dörrar, jag har alltid öppet här” 98.
Även rektor 2 anser att man som skolledare inte skall bli involverad alldeles för tidigt i
specifika fall. Det kan bli väldigt lätt för en lärare att skicka över ens problem till
98
Intervju med rektor 1.
31
skolledaren. Givetvis har vi ett ansvar allihop, men det är i första hand läraren som skall
reda ut problemet själv och när detta inte går, ta till högre insatser. Då blir det rektorns
ansvar att se till att det finns resurser. Rektor 2 anser att större delen av tiden som finns
till dennes förfogande, går åt till att rycka ut till olika saker som inte läraren själv kan
hantera. ”Jag får ta i allt från cykelmarodörer till om taxin kört vilse i Lund” 99.
Den fjärde frågan var;
Anser du att lärare idag har den utbildning som krävs för att klara av lärarrollen?
Rektor 1 hoppas att verkligheten motsvarar det man utbildas till. Men man är inte färdig
när man gått klart utbildningen. Rektorn jämför detta med att ta körkort;
”Det finns ingen inte en människa som kan säga att man är färdig bilförare när jag fått
mitt körkort, jag är inte färdig lärare när jag gått min utbildning” 100.
Det krävs mycket erfarenhet i mötet med eleverna och samarbetet med kollegorna. Man
är i ständig utveckling som lärare menar rektor 1. Som ledare skall man alltid fråga
läraren vilka kvalitéer man vill utveckla och ge dem möjligheten att göra detta. Att
utveckla sig själv är något att sträva efter. Rektor 2 tycker att läraren har den utbildning
som krävs men man måste ständigt förnya sig själv och vara förändringsbenägen.
Däremot ser rektor 2 att fritidspedagogerna idag inte har de kunskaper som de hade förr.
Rektor 2 ser en stor brist i detta och märker att de hellre vill arbeta i skolan än på fritids.
”Alla vill ju idag jobba från 8-16” 101.
Rektor 1 berättar också, att som ny lärare skall man ha en mentor på sin arbetsplats. Det
står reglerat i lagrummet angående detta. Rektor 1 har jobbat med detta innan det ens
fanns beskrivet, för det är trots allt tufft att komma in som ny.
Sista frågan i undersökningen var;
Tycker du att lärarrollen bör förändras gentemot hur den ser ut idag?
Rektor 1 anser inte att lärarrollen bör förändras men att den bör utvecklas hela tiden och
den alltid kommer att se ut på olika sätt på olika skolor. Rektor 1 anser att en skolledare
skall skapa en trygg miljö för lärarna, där trygga arbetsrutiner i vardagen skall
99
Intervju med rektor 2.
Intervju med rektor 1.
101
Intervju med rektor 2.
100
32
prioriteras. Det finns inget att diskutera, lärarna har ett uppdrag att följa. Rektor 1 går nu
under intervjun och hämtar läroplanen. ”Detta är er uppgift, och det är inget att
diskutera om man skall eller inte skall följa”. Rektor 1 nämner återigen de tre viktigaste
uppgifterna en lärare bör göra och de är; ”Omsorg, fostran och utveckla elevernas
kunskaper” 102.
Rektor 2 tycker att den bör förändras men vet inte på vilket sätt. Det bör prioriteras att
man utbildas för framtiden, att man är visionär och att man vill jobba med ungdomar.
Att se deras framtid är viktig för oss eftersom de är vår framtid.
Situationen som rektorerna reflekterat över;
På din skola finns där en elev som har svårigheter med den sociala miljön i skolan.
Hur arbetar du för att på bästa sätt hantera denna situation? Hur går du och det
involverade arbetslaget tillväga? Vet personal om vilka resurser som finns?
Rektor 1 berättar utförligt och sakligt vilka åtgärder som bör tas i sådana situationer.
Det är läraren som anmäler detta till elevvårdsteamets personal. Där ingår rektor,
biträdande rektor, skolsyster, kurator, studie och yrkesvägledare, speciallärare och
skolvärd. Alla i teamet bidrar med hur hanteringen skall skötas. Ibland är det så pass att
man måste göra en anmälan till socialen eller polisen. Dessa fall följs upp och hanteras
så att den elev får den hjälp och de resurser som behövs.
Även rektor 2 nämner detta med elevvårdsteamet. Att det är här man diskuterar de
åtgärder som behövs för eleven och även vilka resurser som finns att använda. Först
pratar man med läraren om hur det har sett ut. Man går tillbaka i tiden så långt att man
tittar på hur det sett ut i förskolan. Rektor 2 säger att ibland kan det vara så att eleven
behöver prata med någon som inte är lärare, eleven kan känna sig tryggare i det
samtalet. Alla lärare känner inte till alla resurser, men då får man gå till sin chef och ha
dem som bollplank. Rektor 2 vet och känner till alla resurser som finns att tillgodose.
Det viktigt att se vilka anledningar som ligger bakom elevens beteende. Om en situation
kräver en anmälan så skall man först prata med föräldrarna, och det är där rektor 2 som
skolledare skall gå in och göra detta. Det är inte lärarens uppgift utan det är skolledarens
roll. Men när det är av mildare slag och skolledaren ändå involveras, så hanteras detta
ändå av arbetslaget. Men ledaren finns där som stöd.
102
Intervju med rektor 1.
33
8 Analys
8.1 Lärarens roller idag och förr
Denna bild representerar de olika rollerna som framgått i intervjuerna. Alla lärare talade
på ett eller annat sätt om dessa roller. Rollerna som framgår här, är utifrån vad lärare B
nämnde under intervjun, men även lärare A pratade om olika roller som pedagogen
befattade sig med. Efter de första två intervjuerna lyfte vi fram detta för de andra lärarna
och rektorerna.
Förskollärare/Fritidspedagog
Speciallärare/Specialpedagog
Socialrådgivare
Kurator
Vaktmästare
Mamma/Pappa
Administratör
Familjerådgivare
Rastvakt
Bibliotekarie
Alla höll med om att läraryrket innefattar alla dessa roller i sitt utövande som lärare. De
hade olika meningar kring vilka roller som en lärare bör acceptera och inte acceptera.
Det skilde sig även från skola till skola, från län till län. Som t.ex. lärare B tyckte att
man fick ta rollen som vaktmästare medan lärare D absolut inte tyckte detta ingick i sin
uppgift, då de har en vaktmästare på skolan så kände lärare D sig helt främmande inför
detta påstående. Alla höll med om att man får ta en stor bit av föräldrarollen och därmed
kan man ofta bli kallad för mamma eller pappa. I detta ämne har författaren Carlgren,
som vi använt oss av, påpekat hur mycket tid som går åt till föräldrar kontakten idag 103.
103
Carlgren.
34
Vissa lärare ansåg att dessa roller ingår i arbetet medan vissa tyckte att det var utöver
deras arbetsuppgifter. När vi lyfte fram dessa påstående för bl.a. lärare D så tyckte
pedagogen att rollerna ingick i arbetet, när vi frågade om lärare D hade utbildning i
dessa roller, då blev svaret annorlunda. För lärarna har trots allt inte blivit utbildade till
kuratorer, psykologer, ect. De orimliga krav som lärare idag ställs inför är något som
Kvelie diskuterar och som vi tagit fasta på, nämligen ett klargörande av rättigheter och
förpliktelser för att skydda lärarna. Det ställs ständiga krav och förväntningar på en
lärare idag 104.
Skolledarna ansåg att man som lärare idag innehar dessa roller och att det ingår i deras
arbetsuppgifter med tanke på att Lpo 94 säger att vi skall bl.a. skall fostra eleverna.
Lärarens uppgift är att i samråd med föräldrarna fostra barnen till ansvarstagande och
demokratiska individer
105
. En av rektorerna tyckte att listan över rollerna kunde fyllas
på och att man även som skolledare innehar dessa roller. Denna rektor tyckte också att
lärarna själva tar på sig dessa roller, man måste lära sig när man skall släppa taget och
vidarebefordra de problem som man inte kan handskas med. Men det är också något
man lär sig med tiden. Det är en svår uppgift att bemästra och som Kvelie nämner, så är
det en tuff uppgift en lärare möter i sitt vardagliga arbete. Läraren skall möta varje elevs
behov och Kvelie frågar sig då vart gränsen går för en lärares ansvar
106
.
Som det framgått i resultatet när det gäller hur en lärare skall förhålla sig till en ny
arbetsplats, nämner även Arfwedson den problematik som en nyutexaminerad lärare
möter. Man är tvungen att anpassa sig efter skolans ramar och rutiner. Detta är något
som rektor 1 anser är en självklarhet, medan Arfwedson ställer sig frågande till detta
och nämner en ny lärare som ett ”offer” för rådande situationen på en ny arbetsplats 107.
Utgår man från den historiska bilden för vilka roller en lärare hade, så såg det
annorlunda ut. Den sociala biten var lika självklar som idag men uttryckte sig på ett
annat sätt. Kontakten mellan hem och skola var en del av lärarens vardag, eftersom hon
fanns i gemenskapen i byn. De umgicks på ett annat sätt med föräldrarna och eleverna,
en lärare var delaktig i deras fritid. Idag har vi fritidspedagoger men då var läraren den
som stod för anordning av aktiviteter och lekar. Uppfostran och socialträning ingick i
104
Kvelie.
Lpo 94.
106
Kvelie.
107
Arfwedson.
105
35
fritidsaktiviteter och detta sköttes då av läraren 108. Därför såg bilden över lärarens roller
annorlunda ut och är inte lika omfattande som de är idag. För att belysa detta har vi valt
att visa ytterligare en bild över lärarens roller förr.
Status
Vän
Fostrare
Fritidsledare
Kunskapsförmedlare
Verksamhetsansvarig
9 Diskussion
Under studiens gång har vi fått fördjupade kunskaper i både lärarens roll och hur det har
sett ut rent historiskt för skolan och för läraren. Att det har skett stora förändringar är
givet i och med att samhället ständigt förändras. Lärarens roll är ständigt i fokus och
måste därför förändras med samhällets utveckling. Att vara en del av samhällets
utveckling är viktigt för att kunna följa eleven på rätt sätt. Idag har trots allt attityderna
och respekten för en lärare förändrats, man måste som lärare ständigt vilja
vidareutveckla sig själv för att på bästa sätt kunna förbättra sig själv och eleven. Att
vara en del av deras verklighet bidrar till en trygghet för alla som är involverade i
skolan. Detta är något som vi har fått tagit del av genom våra intervjuer. Då det råder en
gemensam tanke kring att ständigt utvecklas och följa med i samhällets förändring.
Dessutom måste du vilja förändras och följa utvecklingen, då man ständigt blir bedömd
och granskad. Vilket annat yrke har den omfattningen av granskning?
Vi blir ständigt ifrågasatta av föräldrar, samhället och politiker. Vad vi än gör blir vi
bedömda på ett eller annat sätt. Vi känner att alla har sina åsikter om hur en lärare skall
sköta sitt jobb, men går vi in och säger hur andra yrkeskategorier skall skötas? Vi går
108
Thelin.
36
t.ex. inte in på en bank och säger hur de skall sköta sitt jobb. Men alla har gått i skolan
och tror sig därför veta hur utövandet skall ske. Detta var en viktig iakttagelse från vår
sida eftersom vi nu vet vad som väntar oss när vi kommer ut i verkligheten. Att ständigt
vara formbara och flexibla är en bra egenskap att ha som lärare.
Något som vi ändå undrar över i detta arbete är; varför har läraryrket så låg status ute i
samhället.? Varför har vi alla dessa olika roller i skolan, fast vi inte blivit utbildade till
det? Kan vi upprätthålla fasaden med att inneha dessa roller? Försvinner inte den
huvudsakliga uppgiften då? Vad är vår huvudsakliga uppgift? Är det att fostra barnen
och låta kunskapsförmedlandet stå åt sidan? Meningen är väl att de båda uppgifterna
skall ta lika stor plats, men ser verkligheten ut så?
När vi skulle genomföra denna undersökning valde vi att använda oss av en kvalitativ
metod. Vi ville komma in på djupet med våra frågor för att respondenternas inre tankar,
åsikter och erfarenheter skulle komma fram. Med detta kunde vi få en mer intressant
och nyanserad undersökning. Intervjuerna bidrog till ett djup i arbetet och blev även
fokus i hur vi tänkte och arbetade. Alla intervjuer gav på sitt sätt en mångsidig bild av
läraren idag och läraren förr. De omfattade tillsammans en gemensam grundsyn. Detta
gjorde att vi ständigt fick nya frågeställningar och intervjuerna utvecklades efter det. Vi
kände båda att efter varje intervju utvecklades vi som blivande lärare och arbetet fick
ständigt nya inriktningar. Men trots detta så fokuserade vi på våra frågeställningar och
syftet med arbetet, som var att ta reda på hur lärarrollen ser ut idag, jämfört med
tidigare.
När vi genomförde våra intervjuer hade vi en frågeguide som vi följde. Den låg som
grund till intervjuerna, men vi behövde inte alltid ställa alla frågor eftersom
respondenterna själva komma in på dessa ämnen. Det blev en dialog mellan oss och
respondenterna. Vi hade ett naturligt samtal mellan varandra och detta skapade en trygg
miljö under intervju tillfällena. Som korrespondenter kunde vi känna oss osäkra och
nervös inför att samtala med både lärare och rektorer, men det föll sig helt naturligt när
intervjun väl började. Det var både allvar och skratt genom intervjuerna. Efteråt kunde
vi känna oss nöjda och idérika. Många tankar väcktes under och efter intervjuerna som
vi kunde använda oss av i vårt arbete.
När vi skulle analysera våra intervjuer och bearbeta dem, så insåg vi att intervjuerna
hade samma tankegångar och reflektioner. Trots att det skilde sig åt i genus och
37
åldersperspektiv så bidrog det inte till att man hade olika syn på saker och ting. Vi
trodde däremot inte att det skulle vara så. Detta blev en klassisk fördom, att det skulle
vara skilja sig mellan kön och ålder, vilket det inte gjorde. Vi blev glatt överraskade
över att resultatet vilade på samma grunder, oavsett kön och ålder. Självklart nämndes
det saker som var och en hade erfarit och detta gjorde att det blev mer genuina svar.
Även om de hade olika tankegångar så återkom de alla till samma syn och resonemang
kring lärarens roll idag. Därför ville vi i resultatet visa en bild över lärarens roller idag
och visa på dess komplexitet. Vi valde även att använda oss av en mer historisk bild
över lärarens roller.
Vi tyckte att det var intressant att se hur lärare har det idag och jämföra detta med hur
vår utbildning ser ut. Utbildning kontra verklighet skiljer sig avsevärt. Vi ansåg att
utbildningen inte motsvarar det verkligheten kräver av en lärare idag. Vi tycker att de
roller som en lärare får ta idag är något vi inte blivit utbildade till och därför kan det bli
svårare att hantera de situationer som kan uppkomma. Vi har ställt oss frågande till detta
och fått som svar av de intervjuade, att man helt enkelt växer in i dessa roller och man
lär sig att hantera detta, efter en längre erfarenhet. Men detta väckte andra funderingar
hos oss, varför inte göra utbildningen mer verklighetsförankrat? Vi ställer oss frågande
till alla dessa roller, medan lärarna själva accepterar dessa förhållanden och menar att de
måste ta alla dessa roller, för vem skall annars göra det? Finns inte resurserna
tillgängliga så är det lärarens huvudansvar att se till att det fungerar för eleven i
verksamheten. Lärarna ville att rollerna skall bli mindre dominerande och
kunskapsförmedlandet skall komma tillbaka i fokus. Allt arbete och alla roller som
läggs på en, måste bli färre för att kunna ta igen förlorad mark när det gäller
kunskapsförmedlandet. Vi finner det intressant att lärare idag vill komma tillbaka till
”katederundervisning”. Då både vi och dem känner att eleverna idag brister i
kunskapsutvecklandet. Kan detta bero på synen på lärarrollen förr, då status var högre
och attityderna mot skolan och läraren var annorlunda? Eleverna var förr mer hängivna
till läraren och att gå i skolan. Oavsett väder och vind så gick man till skolan. Idag är
skolan en självklar del i elevernas uppväxt och därför tar man den mer för given. Så var
inte fallet förr, det var ett privilegium att få gå i skolan. Enligt våra egna erfarenheter
har det ändrats från vår egen barndom, då glädjen att få gå till skolan var rådande. Att
göra läxor var en självklarhet och där fanns inga ursäkter för att inte göra dem. Inga
aktiviteter gick före skolarbetet.
38
Vår syn på läraren idag och då, skiljer sig åt. Förr ansåg man att läraren kunde allt och
attityderna gentemot läraren var av beundran. Idag är det inte på samma sätt eftersom
eleven själv kan hitta kunskaper via digitala hjälpmedel. Idag är inte läraren den som vet
allt. Läraren är inte den främsta kunskapskällan att använda sig av, istället använder
man sig av internet.
En annan fråga som vi ställt oss under arbetets gång är; vilka rättigheter har en lärare?
Genom all litteratur som vi läst, fanns där ingenting om lärarens rättigheter, inte heller
bland läroplanen och skollagen. Vem ställer då upp för oss när vi skall stå till svars när
det gäller föräldrar, samhället och politiker? Tanken är väl att ens skolledare skall ta den
uppgiften, men vad händer när inte skolledaren tar sitt ansvar? Vi kan känna att man i
verkligheten är rätt så hjälplös om man skulle göra fel. Vet man inte heller sina
rättigheter kan man inte heller stå till svars för det man gjort. Detta är någonting som
man skulle kunna utveckla vidare och undersöka i ett annat arbete. Denna tanke var
återkommande under hela arbetets gång och något vi heller inte fick svar på när vi
gjorde undersökningen. Vi fann oss oerhört osäkra inför detta ämne eftersom vi inte
fann några svar, men vi är ändå intresserad av att föra denna fråga vidare. Vi tycker att
frågan är så pass intressant och nödvändig i vårt nuvarande system. Att det måste
komma diskuteras och behandlas i våra skolor. Detta är kanske en av anledningarna till
varför lärare har så dåliga löner.
Hela processen har varit smärtfri och problemfri. Vi har inte stött på några hinder, som
vi från början trodde att vi kanske skulle få uppleva, bl.a. då vi trodde att det skulle vara
svårt att få tag på bra respondenter. Men vi fick inte uppleva det, eftersom alla hörde av
sig och var intresserade av att ställa upp. Med andra ord var det lätt för oss att komma
igång med vårt arbete. Att samla in litteratur var däremot lite svårare och krävde att vi
båda sökte på en mängd olika databaser och olika ämnen. Vi insåg att vårt ämne är
ganska så outforskat och vi fick använda oss av litteratur som berörde delar av vårt
ämne. Det positiva i detta är att vi har berört en ny forskning och detta kan bidra till en
mer omfattande forskning i framtiden. Ett förslag skulle kunna varar att man gör en
kvantitativ undersökning om lärarrollerna. Då skulle man kunna göra någon form av
statistisk undersökning som visar på lärarens olika roller.
En annan sak som vi tyckte var givande var att arbeta med resultatet. Resultatet visade
att det finns olika roller en lärare innehar varje dag. Det blev med andra ord väldigt
39
intressant att andra upplevde samma sak som oss själva. Vi behövde inte ställa alla våra
frågor utan lärarna själva kom in på de ämnen som vi undrade över. De intervjuade kom
ofta in på andra ämnen eftersom frågorna var omfattande, men som korrespondenter
förde vi tillbaka samtalet till ämnet. Det vi har upplevt under vår verksamhetsförlagda
tid, fick vi bekräftat av de som vi intervjuade, då alla mer eller mindre hade liknande
upplevelser som oss själva. Det vill säga är att vi under vår verksamhetsförlagda tid,
förstod att läraryrket är inte bara att förmedla kunskap utan det är otroligt mångsidigt
och omfattat. Vi känner till de uppgifter vi har med att fostra och visa omsorg och
utveckla elevens kunskaper, men allt utöver detta har vi själva fått erfara under vår
verksamhetsförlagda tid och därför ställt oss frågande till. Detta fenomen är fortfarande
oklart för oss och vi funderar fortfarande över vad som ingår i vår uppgift, vilka
rättigheter vi har och hur långt våra uppgifter sträcker sig till, när tar det egentligen slut?
Som många av våra intervjuade nämnt så tar lärarens arbete aldrig slut, utan det är en
ständig utveckling med nya pedagogiska infallsvinklar. Vi tror att lärarkåren idag måste
ställa större krav och yrka på att få sina rättigheter, för att nå fram till de resultat man
vill uppnå. Vi måste sträva efter en större balans i undervisningen där både kunskap och
social omsorg skall få lika mycket utrymme.
Som blivande lärare har vi upptäckt att det är av stor vikt att se till vilka förutsättningar
olika skolor och kommuner har. Detta var nämligen framträdande under våra intervjuer,
då vi hade lärare från olika kommuner. Dessa skolor hade olika förutsättningar och olika
förmåner. Detta kunde vi se då alla inte höll med om lärarens roller, eftersom de olika
skolorna prioriterar på olika vis. På en skola kunde en lärare ta många olika roller
medan på en annan skola sköttes detta av de som hade rätt utbildning för uppgifterna.
Detta visar på att ekonomin styr oerhört mycket men även skolledarnas intresse för
verksamheten. Allt handlar i grund och botten om styrning och de uppgifter som åläggs
på personalen. Det måste ske en förändring för att lärarens roller skall minska.
40
10 Referenslista
Arfwedson, Gerhard. (1994) Nyare forskning om lärare. Stockholm: HLS Förlag.
Bell, Judith. (2000) Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur, 3:e
upplagan.
Bergem, Trygve. (2000) Läraren i etikens motljus. Lund: Studentlitteratur.
Brusling, Christer & Strömqvist, Göran. (1996) Reflektion och praktik i läraryrket.
Lund: Studentlitteratur.
Carlgren, Ingrid.(1990) Lärarutbildare om lärararbete och lärarkunskap. Uppsala:
Pedagogiska Institutionen.
Carlgren, Ingrid & Marton, Ference. (2005) Lärare av imorgon. Stockholm:
Lärarförbundets förlag.
Dahllöf,
Tordis.
(1987)
Rostadlärarinnan
som
kulturbärare:
en
etnologisk
arbetsrapport. Kalmar. Rostadprojektet, Högskolan i Kalmar.
Dimenäs, Jörgen. (2007) Lära till lärare. Att utveckla läraryrket – vetenskapligt
förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Stockholm: Liber AB.
Fjellström, Roger. (2006) Lärares yrkesetik. Lund: Studentlitteratur.
Hartman, G, Sven. (1999) Lärares kunskap. Traditioner och idéer i svensk
undervisningshistoria. Linköping: LJ FOTO & Montage/Roland Offset.
Holm, Rut & Elgqvist-Salzman, Inga. (1991) Ruts bok. Rostadprojektet, Högskolan i
Kalmar & Universitetet i Umeå.
Kvelie, Anne-Marie. (1999) Att vara lärare. Lund: Studentlitteratur.
Isling, Åke. (1991 el 1984) Grundskola för allmän - mänsklig kompetens. Klippan:
Sober Förlags AB.
Lärarens handbok (2008). Lund: Studentlitteratur.
Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, Utbildningsdepartementet 1994.
41
Magnusson. Anders. (1998) Lärarkunskapens uttryck – en studie av lärares
självförståelse och vardagspraktik. Linköping Universitet.
Thelin, Annika Andrae. (1991) Frökenliv. En folkskollärarinnas verklighet och vardag
på den småländska landsbygden under 1920- och 1930- talen. Rostadprojektet.
Högskolan i Kalmar & Universitetet i Umeå.
Trost, Jan. (1997) Kvalitativa Intervjuer. Lund: Studentlitteratur, andra upplagan.
42