Anteckningar vid seminarium med - FältForsk

Anteckningar vid seminarium med ämneskommittén för jordbearbetning
i Vreta Kluster, den 12 mars 2015
Närvarande: Johan Arvidsson, Lennart Johansson och ett 40-tal intresserade rådgivare,
forskare, lantbrukare och representanter från Väderstadverken.
Mötets öppnande
Lennart Johansson hälsade välkomna och informerade kort om Vreta
Kluster och verksamheten i de olika ämneskommittéerna inom SLU
Fältforsk.
Johan Arvidsson presenterade dagens program och hälsade välkomna.
Johan Arvidsson, hjul
eller band?
Markpackning är i regel en oönskad effekt orsakad av tunga maskiner
som körs då marken är vattenmättad och inte står emot trycket.
Packningen minskar jordens genomsläpplighet och försämrar
rottillväxten. Band på traktorer och tröskor kan bidra till minskad
packning liksom en ny typ av däck, IF-däck, som deformeras bättre och
får en större understödsyta mot marken. Liksom tidigare visar mätningar
med dubbelmontage att ringtrycket kan sänkas och packningen minskar
betydligt. Mätningar med nedgrävda sensorer visar att vid 0,5 bar går en
gräns för acceptabelt marktryck. Med band uppstår större tryck vid drivoch bärrullar. Kalkylark för beräkning av markpackning kan hämtas på
www.jordpackning.se
Mikael Gilbertsson och
Per-Anders Algerbo
dragkraftsuttag och
slirning
En stortraktor på 70-talet vägde 6,5 ton, idag kan en stortraktor väga 1820 ton. Dragkraftsuttag och slirning är funktion av vikt och
markförhållanden. Slirning förstör strukturen i ytan/matjorden och
tyngden på traktorn ger packning på större djup. Band ger vid blöta
förhållanden ofta liten slirning vid låga dragkraftsuttag till full slirning
vid höga dragkraftsuttag. Acceptabel slirning med hjul uppges till 812% och med band 2-5 %.
Vid de mätningar som gjordes noterades 30-50 % slirning vid maximal
dragkraft. Band drar generellt bättre än däck och bland däck är IF-däck
bättre än konventionella.
Amanda Andersson,
såbäddar till höstvete
Presenterades ett examensarbete som syftar till att undersöka effekten
på uppkomst, bestockning med sådjup på 2-4-6 cm i ett fältförsök med
höstvete. Parallellt gjordes fältstudier på 16 gårdar med plöjda och
endast kultiverade fält. Slutsatsen i båda fallen är att grund sådd gav
snabbare uppkomst och bättre bestockning.
Peter Karlsson, Johan
Arvidsson striptillstripdrill
När striptill tillämpas bearbetas 25-50 % av markytan. Alla tillverkare
har någon variant av redskap som kombinerats ihop till en enhet.
Väderstads striptill koncept bygger på en Spirit med 167 mm
billdelning.
Resultat från Lönnstorp visar på en positiv skördeeffekt i höstraps och
höstvete för striptill jämfört med konventionell sådd.
Bernt Mårtensson,
Väderstad Spirit
Den första prototypen av Spirit provades 2004 för endast lättare jordar
och 2008 kom en förserie med 6 m maskiner. 2015 kommer en ny
variant av Spirit StripDrill med efterharv. Gödsel placeras på två nivåer
i ett spår som görs med förredskapet. Det finns många möjligheter till
olika inställningar och varje såbill är individuellt upphängd vilket ger en
jämn uppkomst. Tekniken bygger på att så vändtegen till sist.
Stefan Ranch, Spirit i
praktiken
Stefan har använt en Spirit med gåsfotsskär till vårbearbetning och
sådd. Detta gör att det krävs ett relativt lågt dragkraftsbehov till 8 m
maskin. Gödsling görs före sådd.
Johan Arvidsson,
mätteknik av såbäddar
Johan Arvidsson visade resultat från mätningar med ny utrustning för
att bedöma såbäddsegenskaper. För att bedöma den ideala såbädden
mäts harvdjup, markfukt och storleksfraktion med en mätvagn med
laser och 3D-kamera. Problemet kan vara att analysera och automatisera
bilddata vid kontinuerlig mätning. Resultaten visar dock på goda
resultat vid mätning av aggregatsstorlek med laser. Inomfältsvariation
kan studeras med denna utrustning. Diskuterades automatisk
djupkontroll på harvar och såmaskiner som fanns på
Concordemaskinerna.
Petter Ström,
erfarenheter av
direktsådd med
Seedhawk
Har tillämpat direktsådd med Seedhawk med 25 cm radavstånd och
kombisådd under ett antal år. Utsädet hamnar alltid i ”svart jord” utan
växtrester med god uppkomst. Viktigt att ha koll på halmbehandlingen,
stubbhöjd och övriga växtrester. Kräver en genomtänkt växtföljd med
plöjning ibland liksom Roundupbehandling mot ogräs.
Carl Gudmundsson,
en engelsk gårdsstudie
Salle farm i England brukar 1 700 ha med en genomtänkt sju-årig
växtföljd och ligger därmed betydligt över genomsnittsavkastning för
samtliga grödor jämfört med rikssnittet och även för området. Man har
minskat andelen höstsådda grödor p g a gräsogräsproblem. Det faller
mycket regn i området så därför bearbetas och sås alltid vändtegen sist.
Ett pågående projekt för att minska utlakningen utan att minska på
avkastningen har påbörjats och visar att odling av oljerättika som
mellangröda följt av åkerböna utan plöjning har minskat utlakningen
betydligt. Tre system ingick med inriktning på plöjning/kultivering,
direktsådd och lantbrukarens eget system med mellangrödor.
Frågeställningar och
förslag från deltagarna
utan prioritering



En rejäl satsning på direktsådd under Mellansvenska
förhållanden bör göras.
Optimal såtidpunkt och utsädesmängd av moderna
höstvetesorter. Är det annorlunda t ex senare såtidpunkt vid
direktsådd, gäller även på våren. Studera utsädesmängd utifrån
lerhalt och annat som påverkar grobarhet och bestockning.
Hur skall mellangrödor etableras under torra förhållanden på









Avslutning
sommaren och fungera i Mellansverige med kort tillväxt på
hösten och med kalla, våta lerjordar på våren med en etablerad
mellangröda? Odlings- och maskinsystem för att hålla jorden
bevuxen så stor del av året som möjligt även anpassat för
fuktigare förhållanden, Västsverige, miljö och klimatsmart!
Oljerättika som mellangröda, sort, såtid, utsädesmängd, kväve
vid sådd! Odling av fånggrödor före baljväxter?
Nytt växtföljdsförsök med direktsådd jämfört med
konventionellt och reducerat jordbearbetningssystem. Olika
maskiner bör testas vid direktsådden såsom Väderstad StripDrill
och Claydon för Stripdrill, Amazone, Dale och Seedhawk med
raka pinnar och VM-Seeder, JD 750 och Väderstad Rapid med
skivbillar. Insatser och tidpunkter optimeras utifrån direktsådden
och inte referensleden. Mellangrödor får gärna ingå, även i
direktsådda system. Halmbehandling bör studeras i nya försök
utan plöjning.
Målet är att höja skörden i system utan plöjning och inte nöja sig
med samma skörd.
Vad är mest bränsleeffektivt, band eller hjul och finns det
riktlinjer hur traktorn skall vara rätt viktad för bästa dragkraft
och bränsleekonomi? Bränsleekonomi för olika
bearbetningssystem och dragkraftsbelastningar!
Rätt placering av gödsel till olika grödor, stämmer gamla
sanningar till alla grödor?
Hur skall vi odla för minska trycket av ogräs och sjukdomar?
Ogräsbekämpning genom ultragrund harvning!
Undersöka effekten av startfosfor såväl på våren som på hösten i
stråsäd och raps. Även studera placering i raden, djup och
betning av utsädet.
Fortsatta studier av såbäddar till höstvete. Går det att använda
laserskanning för att studera utsädesmängden som N-sensor till
utsädet? Förbättra rotutvecklingen för mindre liggsäd!
Testa kultivatorspetsar, 50-80 mm och även gåsfötter vår och
höst!
Nya försök med radavstånd, art-billtyp kopplat till
utsädesmängd. 12,5-16-20-25-36 cm radavstånd och även titta
på dubbelradssystem.
Alvluckring efter potatis?
En del av de resultat som presenterats finns redovisade i Rapport 130132 från SLU, som finns på avdelningen för jordbearbetning och
hydrotekniks hemsida.
Johan Arvidsson och Lennart Johansson tackade de närvarande för
aktivt deltagande och konstruktivt arbete under dagen och avslutade
seminariet.
Anteckningar av Lennart Johansson