Kokalite AB Skola/Förskolor Sollentuna kommun

Transcription

Kokalite AB Skola/Förskolor Sollentuna kommun
Kokalite AB Skola/Förskolor
Sollentuna kommun
Observation Förskolor
Anna Charlotte Ring, Nacka Kommun
Pelle Laag, Nacka Kommun
Observation skola
Inga Seidlitz, Nacka Kommun
Pelle Laag, Nacka Kommun
Vecka 48-49 2014
Innehållsförteckning
VÅGA VISA_____________________________________________________________ 3
FAKTADEL SKOLA och FÖRSKOLOR ____________________________________ 4
OBSERVATIONENS METOD FÖR ENHETEN ______________________________ 7
SAMMANFATTNING FÖR ENHETEN ____________________________________ 6
Sammanfattande slutsats ............................................................................................................................... 7
Starka sidor ................................................................................................................................................... 7
Förbättringsområden .................................................................................................................................... 8
MÅLOMRÅDEN DELENHET 1 SKOLAN _________________________________ 10
Normer och värden ...................................................................................................................................... 10
Kunskaper ................................................................................................................................................... 12
Ansvar och inflytande för elever .................................................................................................................. 17
Bedömning och betyg .................................................................................................................................. 19
Rektors ansvar ............................................................................................................................................. 20
JÄMFÖRELSE MED TIDIGARE OBSERVATION SKOLAN _________________ 23
REFERENSER SKOLAN ________________________________________________ 24
2
20141116
(mall 20140820)
VÅGA VISA
VÅGA VISA är ett utvärderingssamarbete inom utbildningsområdet mellan Danderyd, Ekerö,
Nacka, Sollentuna, och Upplands Väsby.
Syftet med VÅGA VISA är att öka måluppfyllelsen i förskola och skola genom att utvärdera
verksamheten på uppdrag av de politiska nämnderna i respektive kommun.
Metoderna omfattar idag tre delar: kundenkät, pedagogers självvärdering samt kollegiala
observationer, och genomförs i både kommunala och fristående förskolor, grundskolor och
gymnasieskolor.
VÅGA VISA:
• baseras på läroplaner för förskola och skola
• utgår från ett barn- och elevperspektiv
• stödjer det systematiska kvalitetsarbetet
• jämför kommunernas förskolor och skolor
• sprider goda exempel och bidrar till lärande och utveckling
Observationer inom Våga Visa
Observationerna genomförs av erfarna pedagoger och skolledare med pedagogisk
högskoleutbildning. Observatörerna bildar lag som besöker en skola i en annan kommun.
Observationerna utgår från läroplanerna och gäller följande målområden:
• Normer och värden
• Kunskaper/ Utveckling och lärande
• Ansvar och inflytande för elever och barn
• Bedömning och betyg
• Rektors/förskolechefs ansvar
Observatörerna skriver en rapport där de beskriver och bedömer skolans arbete och resultat
inom målområden, baserat på
• Observationer i verksamheten
• Intervjuer med elever, personal och skolledning samt samtal med barn
• Skolans och förskolans styrdokument
Även fördjupade observationer kan genomföras, när kommunen beslutat om det. I fördjupade
observationer avser observationen ett par av målområdena och eventuellt särskilda
frågeställningar.
Mer information finns på VÅGA VISA:s hemsida på www.ekero.se/vagavisa
3
20141116
(mall 20140820)
FAKTADEL
Fakta om Kokaliteskolan, Delenhet 1
Skolans/delenhetens namn:
Är verksamheten kommunal
eller fristående? (Koncern)
Årskurser
Har skolan någon profilering?
Typ av demografiskt
upptagningsområde
Kokaliteskolan
Fristående
F-klass-åk3
Nej
Skolans elever kommer huvudsakligen från villor och
radhus i närområdet.
Statistik
Antal barn/elever:
Antal lärare (heltidstjänster/årsarbetare)
Antal lärare med ped högskoleexamen
Antal personal i fritidshem.
Ange behörighet
Antal personal i förskoleklass.
Ange behörighet
Antal skolledare
55elever
3
3
4
Barnskötare, förskollärare
2
Förskollärare, barnskötare
1
Organisation /Ledning
Ledningsgrupp, arbetslag eller
liknande kring vilka
elev/barngrupper personalen är
organiserad.
Ledningsgrupp: Vd, rektor, förskolechef, biträdande
förskolechef.
Skol- och fritidsteam: Gemensamma sammöten,
utvecklingsforum och planeringsdagar. All personal har
semestertjänster på skola-fritidshem.
Hur är elevstödet organiserat,
En del av elevstödet är de små klasserna, (aldrig fler än 16
specialpedagoger/speciallärare, elever i varje klass). I år är det 10 elever i åk 1, 16 elever i
elevhälsa, bibliotek
åk 2 och 14 elever i åk 3. Specialpedagog handleder lärarna
och arbetar med de elever som behöver extra stöd enskilt.
Skolpsykolog finns 2 timmar i månaden. Hon handleder,
genomför tester på enskilda elever och gör observationer i
klasserna. Skolläkare, skolsyster och kurator kommer från
Optimuskliniken.
Skolbiblioteket sköts av rektor och finns inrett i en stuga på
gården (kokalitehuset).
Hur är
På fritidshemmet går 54 elever. Fritidshemmet är uppdelat
fritidshemsverksamheten
på två grupper (de yngre 25 elever och de äldre 29 elever)
organiserad?
på fredagar är alla tillsammans. Det arbetar 2 pedagoger i
varje grupp.
Hur är förskoleklassen
I förskoleklassen arbetar 2 pedagoger med 15 elever i
organiserad?
gruppen. Förskolläraren har ansvar för all planering och
utvecklingssamtalen med föräldrar.
4
20141116
(mall 20140820)
Fakta om Allévägens och Rotebergsvägens förskolor, Delenhet 2
Rotebergsvägens förskola
Förskolan/delenhetens namn:
Är verksamheten kommunal
eller fristående? (Koncern)
Avdelningar
Tillagningskök eller catering
Har förskolan någon
profilering?
Typ av demografiskt
upptagningsområde
Kokalite AB, 1 Rotebergsvägens förskola
Fristående
2
Tillagningskök
Nej
Kokalites barn kommer från villa, radhus och hyresrätter.
Hög andel flerspråkiga barn (36 %)
Statistik
Antal barn:
Antal pedagogisk personal
(heltidstjänster/årsarbetare)
Antal barn/årsarbetare
Antal personal med förskollärarexamen (åa)
Förskolechef (åa)
Övrig ledning (åa)
39
6,1
6,3
2,5
0,25
1,0 (gemensam företaget)
Organisation /Ledning
Ledningsgrupp, pedagoggrupp
Arbetslag eller liknande kring
vilka barngrupper personalen är
organiserad.
Ledningsgrupp: Vd, rektor, förskolechef, biträdande
förskolechef
Utvecklingsgrupp: Vd, förskolechef och representant av
förskollärare
1. Avdelningar med forum avdelningsmöte i syfte att
organisera vardagen och samverka kring avdelningarnas
barn och föräldrar.
2. Förskolans två avdelningar bildar samverkansgrupp.
Samverkande avdelningar(SAM) med forum så kallat
sammöte (kvällstid) i syfte att planera, följa upp och
utvärdera företagsgemensamt kvalitetsarbete.
5
20141116
(mall 20140820)
Allévägens förskola
Förskolan/delenhetens namn:
Är verksamheten kommunal
eller fristående? (Koncern)
Avdelningar
Tillagningskök eller catering
Har förskolan någon
profilering?
Typ av demografiskt
upptagningsområde
Kokalite AB, Allevägens förskola
Fristående
4
Tillagningskök
Nej
Kokalites barn kommer huvudsakligen från villa och
radhusboende.
Statistik
Antal barn:
Antal pedagogisk personal
(heltidstjänster/årsarbetare)
Antal barn/årsarbetare
Antal personal med förskollärarexamen (åa)
Förskolechef (åa)
Övrig ledning (åa)
74
12,5
5,9
3,8
0,25
1,0 (gemensam för företaget)
Organisation /Ledning
Ledningsgrupp, pedagoggrupp
Arbetslag eller liknande kring
vilka barngrupper personalen är
organiserad.
Ledningsgrupp: Vd, rektor, förskolechef, biträdande
förskolechef
Utvecklingsgrupp: Vd, förskolechef och representant av
förskollärare
1. Avdelningar med forum avdelningsmöte i syfte att
organisera vardagen och samverka kring avdelningens
barn och föräldrar.
2. Samverkande avdelningar(SAM) med forum så kallade
sammöten (kvällstid) i syfte att planera, följa upp och
utvärdera företagsgemensamt kvalitetsarbete. Två grupper
finns: Samverkan 1-3 år och samverkan 3-5 år
6
20141116
(mall 20140820)
OBSERVATIONENS METOD FÖR ENHETEN
Vi observerar Kokalite förskolor den 24 november - 2 december 2014 och skolan den 3
december – 9 december.
Innan hela observationen har vi observatörer läst igenom översända dokument samt
hemsidans information.
Vi har intervjuat vd, rektor, förskolechefen och biträdande förskolechef samt haft uppföljande
samtal.
Vi har närvarat vid lektioner inom de flesta skolämnen och i alla klasser och närvarat i
fritidshemsverksamheten. Vi har varit med vid ett elevråd.
Vi har närvarat i samtliga barngrupper och medverkat vid de flesta av dagens aktiviteter, som
olika former av samlingar, luncher, temaarbete, fria leken och skogsutflykt.
Vi har haft flera kortare samtal med de flesta pedagogerna på förskolorna och gjort
djupintervjuer med alla pedagoger på skolan. Vi har haft spontana samtal med barn och elever
under våra dagar på skolan och förskolorna.
SAMMANFATTNING
Sammanfattande slutsats för enheten
Kokalite AB skola/förskola består av tre verksamheter. En skola F-åk 3 och en förskola med fyra
avdelningar på Allévägen samt en förskola med två avdelningar på Rotebergsvägen i Sollentuna.
Vi möter glada barn/elever och engagerade pedagoger med ett öppet och positivt bemötande
med barnen/eleverna i fokus.
Arbetet med enhetens tema för läsåret är på förskolorna mycket genomtänkt och väcker ett
stort intresse och lust hos barnen. Den pedagogiska dokumentationen på Allévägens förskola
synliggör barns utveckling i hög grad medan det på Rotebergsvägens förskola är ett
förbättringsområde. Rotebergsvägens förskola håller däremot en hög kvalitet i arbetet med
barn som har annat modersmål än svenska.
Skolan har väl fungerande strategier för att möta elevernas nyfikenhet genom ett utforskande
och undersökande arbetssätt särskilt i naturvetenskapliga ämnen. Elevernas delaktighet i
lektionsinnehåll kan däremot i vissa avseenden förstärkas. Fritidshemmets verksamhet är i
hög grad strukturerad och arbetssättet är stimulerande för eleverna och pedagogerna är
målinriktade.
7
20141116
(mall 20140820)
I skolan är pedagogerna väl förtrogna med den moderna tekniken. Användandet av modern
teknik som ett verktyg för barnen/eleverna i lärprocessen kan utvecklas, särskilt i förskolorna.
Ledningen tar i hög grad ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp,
utvärdera och utveckla verksamheten. Dokumenten är tydliga och är väl förankrade hos alla
pedagoger, vilket syns i verksamheterna.
Starka sidor för Kokaliteskolan
Delenhet 1
Pedagogerna är engagerade, skapar en positiv stämning och har eleverna i fokus.
Normer och värden
sid 10
Skolan har väl fungerande strategier och metoder för arbetet i naturvetenskapliga ämnen.
Kunskaper
sid 12
Fritidshemmets verksamhet är i hög grad strukturerad och arbetssättet är stimulerande för
eleverna.
Kunskaper
sid 12
Ledningsgruppen tar i hög grad ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa
upp, utvärdera och utveckla verksamheten. Dokumenten är tydliga.
Rektors ansvar
sid 20
Starka sidor på Allévägens och Rotebergsvägens förskolor
Delenhet 2
Det finns i hög grad ett respektfullt förhållningssätt och samarbete mellan förskolornas
pedagoger, som är till gagn för barnen.
Normer och värden
sid 27
Förskolorna har engagerade pedagoger med barnen i fokus.
Normer och värden
sid 27
Den pedagogiska dokumentationen på Allévägens förskola synliggör barns utveckling och
lärande genom deras reflektioner.
Utveckling och lärande
sid 29
Rotebergsvägens förskola har väl fungerande strategier och metoder för arbetet med barn med
annat modersmål än svenska.
Utveckling och lärande
sid 29
Förskolornas och avdelningarna arbetar i stor utsträckning utifrån gemensamma planer och
dokument.
8
20141116
(mall 20140820)
Utveckling och lärande
Förskolechefens ansvar
sid 29
sid 36
Barnens ges möjligheter att i stor utsträckning ta ansvar för sina egna handlingar och miljö.
Ansvar och inflytande för barn
sid 34
Ledningsgruppen tar i hög grad ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa
upp, utvärdera och utveckla verksamheten.
Förskolechefens ansvar
sid 36
Förbättringsområden på Kokaliteskolan
Delenhet 1
Elever kan ges ett större inflytande och en större delaktighet i lektionsinnehåll och
arbetsformer.
Ansvar och inflytande för elever
sid 17
Föräldraråd saknas, även om det är ersatt av andra forum.
Ansvar och inflytande för elever
sid 17
För att säkra en likvärdig, allsidig och rättssäker bedömning behöver samarbetet/nätverket
utökas omkring nationella prov.
Bedömning och betyg
sid 19
Samarbetet mellan pedagogerna i förskoleklass och pedagogerna i övriga skolan har vissa
brister.
Rektors ansvar
sid 20
Förbättringsområden på Allévägens och Rotebergsvägens
förskolor
Delenhet 2
Användandet av modern teknik som ett pedagogiskt verktyg i barnens lärprocesser saknas till
stora delar i förskolorna.
Utveckling och lärande
sid 29
Den pedagogiska dokumentationen på Rotebergsvägens förskola behöver förbättras för att
påvisa det utforskande arbetssättet och för att synliggöra barns utveckling och lärande genom
deras reflektioner.
Utveckling och lärande
sid 29
Formella forum för demokrati har brister.
Ansvar och inflytande för barn
sid 34
9
20141116
(mall 20140820)
MÅLOMRÅDEN
DELENHET 1 Kokaliteskolan
Normer och värden
Beskrivning
Värdegrundsarbetet
I “Kokalites likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling” beskrivs hur pedagogerna
ska förebygga, upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering samt främja likabehandling.
Planen innehåller en mall för de konkreta åtgärder som ska vidtas om något händer.
Pedagoger berättar att de diskuterar och utvärderar likabehandlingsplanen på planeringsdagar
vid höstterminens start och på olika möten samt utarbetar förslag till förändringar. I alla
avdelningars läsårsplaneringar finns olika beskrivningar på hur pedagogerna ska arbeta med
värdegrundsfrågorna.
I likabehandlingsplanen beskrivs inte enhetens arbete med genusfrågor och jämställdhet. En
pedagog berättar att de inte arbetar så aktivt med genus just nu. Vi läser i planen att
pedagogerna ska arbeta med att öka medvetenheten om förhållningssättet till flickor och
pojkar och förbättra kunskaperna i genuspedagogik.
Som exempel på skolans förebyggande värdegrundsarbete används läromedlet “Start och
StegVis” som innehåller övningar för social och emotionell utveckling och olika redskap för
att lösa konflikter. F-åk 2 använder exempel från StegVis medan pedagogen i åk 3 har eget
material som bygger på StegVis-modellen. StegVis syftar till att lära barnen grunder för
socialt samspel, främja deras emotionella kompetens och förebygga aggressivt beteende.
Ett syfte med enhetens gemensamma tema för året “Jag, vi och världen” är att till detta koppla
likabehandlingsarbetet för att grundlägga respekt och aktning för varje människa oavsett
bakgrund. Detta i enlighet med ett av skolans mål: ”Varje elev ska känna delaktighet i sitt
eget kulturarv”. Vi ser exempelvis i pågående arbeten hur eleverna får ta del av andra länders
levnadsförhållanden.
Förhållningssätt mellan elever och personal
När vi frågar eleverna om vad som är bra med skolan svarar de “jag känner alla barnen här”.
10
20141116
(mall 20140820)
Vi ser att pedagogerna är noga med att alla elever i gruppen deltar i diskussioner, och att de
hjälper och lyssnar på dem. Elever pratar gärna med och ställer frågor till oss observatörer. Vi
ser under vår observation inte några konflikter.
Arbetsklimat för elever
Under våra klassrumsbesök är ljudnivån mestadels låg och vi ser att pedagogen tillrättavisar
oroliga elever. Klassens egna trivselregler finns uppsatta i klassrummen och på lektioner hör
vi att pedagogen hänvisar till dessa regler. Vi deltar under en samling i förskoleklassen där
eleverna är engagerade och fokuserade.
Fritidspedagogerna har huvudansvaret för rastverksamheten. Vi ser flera vuxna bland eleverna
ute på rasterna. Under lunchrasten engagerar fritidspersonalen elever i olika lekar på
skolgården. För att få en bättre verksamhet för eleverna på fritidshemmet är dessa indelade i
två mindre grupper med två vuxna i varje grupp. Vi ser att eleverna umgås över klass- och
åldersgränser och att även de minsta barnen får vara med.
Bedömning i text
Hos personalen finns det i hög grad en gemensam och förankrad syn på verksamhetens
värdegrund. Arbetet med värdegrunden håller en hög kvalitet.
Det bedrivs i stor utsträckning ett systematiskt arbete mot diskriminering och kränkande
behandling med utgångspunkt från en plan där genusarbetet kan förtydligas.
Ett respektfullt förhållningssätt mellan alla pedagoger, mellan elever samt mellan elever och
pedagoger präglar verksamheten. Fritidshemmet anordnar aktiviteter som ökar samhörigheten
mellan eleverna.
Skolan har till stora delar arbetsro, särskilt i förskoleklassen.
Bedömning enligt skala1.
Stora brister i kvalitet
1 1,0
Mindre god kvalitet
God kvalitet
2,0
Mycket god kvalitet
3 3,0
4,0
x
1.0
1
Stora brister i kvalitet
Verksamheten har stora förbättringsbehov
2.0 Mindre god kvalitet
Verksamheten bedöms sammantaget ha mindre god kvalitet och har flera förbättringsområden
3.0 God kvalitet
Verksamheten har i huvudsak god kvalitet med vissa förbättringsområden.
4.0 Mycket god kvalitet
Verksamheten uppvisar goda lösningar och förhållanden som visar att den kommit långt i sin strävan att nå
målen.
11
20141116
(mall 20140820)
Kunskaper
Beskrivning
Hur enheten arbetar för att varje barn och elev ska utvecklas efter sina förutsättningar
och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga utifrån detta
målområde i läroplanen
De lektioner vi besöker inleds med att pedagogen berättar om målet och syftet med lektionen
och i slutet av lektionen sker det ofta en återkoppling. “Alla lektioner börjar med att vi får
veta vad vi ska lära oss”, säger en elev.
Vi observerar lektioner där arbetssättet är utforskande. Elever får på en lektion undersöka ett
antal högar med vitt pulver genom att lukta, lyssna, känna och se. Eleverna undersöker hur
pulvret i de olika högarna löser sig med vatten och får fundera över vilket pulver som kan
vara exempelvis diskmedel, bakpulver eller mjöl. På en annan lektion undersöker de acetonets
lösningsförmåga genom att hälla det på frigolit. Experimenten eleverna gör, finns redovisade i
en blogg för klassen.
I alla klasser pågår ett matematikprojekt där eleverna undersöker hur mycket en miljon är.
Alla elever ska med prickar i olika mönster fylla i en rektangel bestående av 1500 små rutor.
När alla är färdiga ska alla rektanglar läggas ut på golvet i gymnastiksalen som då förväntas
bli täckt. En klass har ingen lärobok i matematik. Pedagogen förklarar att hon såg att det var
tråkigt för eleverna att räkna sida upp och sida ner och att det är lättare att individualisera utan
lärobok. Förutom arbetsblad använder hon skolans matteverkstad och interaktiva övningar vid
smartboarden2. Pedagogerna berättar också att de tittar på moduler som används i
”mattelyftet”3. Det finns Facebookgrupper där matematik diskuteras, säger pedagogerna.
För att höja elevernas läsförmåga ges extra uppmärksamhet i ämnet svenska med olika
lässtrategier. I skolans arbetsplan finns ett antal mål som ska stärka läsförmågan:
•
•
•
•
•
Samtliga elever ska få möjlighet att arbeta med lässtrategier enligt modellen ”En
läsande klass”.
Eleverna i klass 1- 3 ska aktivt börja använda strategierna själva vid läsning.
Genom olika uttrycksformer som till exempel boksamtal, teater, bild och film ska
eleverna fortsätta att stärka sin förmåga att läsa, skriva och berätta.
Skolbiblioteket ska öppnas för föräldrar.
Hitta litteratur till exempel faktaböcker eller tidsskrifter som specifikt inriktar sig på
elevers intresse.
2
Interaktiv pek- och skrivskärm.
3 Matematiklyftet är en statligt finansierad kollegial fortbildning i matematikdidaktik för lärare som undervisar i matematik. Syftet är att
stärka och utveckla kvaliteten i undervisningen.
12
20141116
(mall 20140820)
•
Alla yngre barn på fritids ska erbjudas högläsning.
För att inspirera och höja elevernas läslust arbetar eleverna med projektet ”En läsande klass4”,
Detta är en femårig satsning för att öka svenska barns och ungdomars läsförmåga. Pedagoger
får en detaljerad kursplan i läsning som följs upp med seminarieserier och andra aktiviteter.
På väggar i klassrummen ser vi material som hör till projektet en läsande klass. Under vår
observation besöker vi klasser som läser, samtalar två och två och sedan redovisar för klassen
vad de talar om. På en lektion berättar pedagogen en saga och därefter får eleverna med hjälp
av en tankekarta som bildstöd i uppgift att återberätta sagan för pedagogen eller en kamrat. De
ger varandra respons enligt two stars and one wish- metoden, som betyder att elever/pedagog
säger två bra saker och en sak som kan göras bättre.
Eleverna i förskoleklassen arbetar med Bornholmsmodellen5. Under en lektion får alla elever
ett kort med en bild. Pedagogen uppmanar eleverna att säga en mening om bilden och
eleverna räknar hur många ord det blir i meningen. En del meningar blir långa, andra korta.
Bibliotek i hallarna för föräldrar får stor respons från föräldrarna, säger rektor.
Exempel på ämnesövergripande arbete ser vi i arbetet med enhetens årliga tema ”Jag, vi och
världen”. Vi ser på arbetspass att eleverna får studera hur barn bor och går i skolan i andra
delar av världen och vi ser i dokumentationer att de i projektet arbetat med svenska djur.
Vid lektioner vi observerar leder pedagogen arbetet och eleverna arbetar oftast enskilt. Vi ser
att eleverna ibland har svårt att koncentrera sig. Vi hör pedagogen ofta använda uttryck som
”nu ska du lyssna”, ”lägg ifrån dig pennan”, ”börja inte prata nu”, ”ssch ssch”. Ibland löser
pedagogen detta genom att aktivera och låta dem lösa uppgiften i par.
I fritidsverksamheten har lunchrasterna organiserats så att en huvudansvarig vuxen har ansvar
för planering och genomförande av särskilda aktiviteter. Aktiviteterna inbjuder till exempel
till lekar, fotbollsturneringar, besök i skolbiblioteket och disco på gården. Detta enligt ett av
fritidshemsmålen för året: ”Alla lunchraster ska erbjuda någon form av planerad aktivitet”.
Ytterligare en vuxen finns till hands för de elever som inte deltar i ovanstående aktiviteter. En
pedagog berättar att de utvecklat rastverksamheten genom att byta ut vissa aktiviter och hitta
nya som lockar fler elever att delta. Ett av skolans mål är att ”bli bättre på att hitta metoder för
att fånga upp de elever som aldrig väljer att delta”. Elever är också med i planeringen av
innehållet på rasterna.
4
5
www.enlasandeklass.se
Material som utvecklar elevers språkliga medvetenhet.
13
20141116
(mall 20140820)
Hur modern teknik integreras i lärandeprocessen
Pedagogerna använder sig av smartboards i klassrummen för att presentera ett arbetsområde,
visa bilder eller för att göra sökningar på internet. Skolan har en uppsättning lärplattor6. En
elev säger att lärplattorna används av lärarna till att ta bilder med. Rektor förklarar att
lärplattornas pedagogiska appar används regelbundet och att dessa används av eleverna två
och två till exempel för att skapa sagor och skriva texter. Skolplus och elevspel är några
exempel på lärprogram som eleverna använder i matematik och svenska berättar rektor vidare.
I ett skåp finns en klassuppsättning datorer. Vi ser endast vid något tillfälle att en elev arbetar
vid en dator under vår observation och en elev säger att de inte använder datorer så ofta. Han
talar om för oss att datorerna används på fredagar under fritidstid då de spelar spel.
Enheten har ett ”Ipadråd” som arbetar med att ta fram lämpliga arbetssätt i användningen av
lärplattorna.
Hur verksamheten anpassas till elever i behov av särskilt stöd
Rektor går regelbundet in i klasser för att öka vuxentätheten för elever som behöver extra stöd
i matematik och läsning. Pedagogen får på sätt möjlighet att arbeta speciellt med dessa elever.
I lästräningsperioder går rektor in i klassen och lyssnar på elevernas läsning.
Elever i behov av särskilt stöd kan få hjälp av specialpedagog och av talpedagog. Vid vårt
besök ser vi att en elev får hjälp av talpedagogen. Till skolan finns en skolpsykolog knuten.
Kokaliteskolans elever kan även få stöd av kurator, vilket händer mycket sällan enligt rektor. I
de flesta av skolans lärplattor finns ”Skolstil”, ett uppläsningsprogram installerat. Rektor
säger att ”datorer används som hjälpmedel för elever i behov av extra stöd”, vilket vi även ser.
Skolan har också tillgång till ett talsyntesprogram på ett usb-minne. Pedagogen i klassen
skriver åtgärdsprogram när en elev får särskilt stöd. Handlingsplanen utvärderas och
uppdateras och föräldrar är delaktiga i processen.
Hur verksamheten anpassas efter elever med annat modersmål än svenska
För närvarande finns det två elever med annat modersmål än svenska, vilka får undervisning i
sitt hemspråk. Ingen elev har studiehandledning.
6
Eller läsplatta, surfplatta, Ipad
14
20141116
(mall 20140820)
Miljön som stöd för lärandet
Pedagogerna anpassar klassrummen för att elever ska få en inlärningsmiljö efter sina
förutsättningar. Det finns möjlighet att skärma av i klassrummen. Vi ser hörselskydd, som
används av elever för att de inte ska bli störda.
Ett mål för 2014/2015 är att ”skapa en utemiljö som stimulerar till lek och undervisning”. Vi
ser att fritidshemmets pedagoger på olika sätt tar ansvar för detta mål genom sina planerade
aktiviteter.
I alla klassrum finns interaktiva tavlor, som används när vi observerar, men vi ser inte att
elever använder dem. Skolgården är rymlig och skogsområden ligger nära. Fritidshemmets
verksamhet förläggs till skogen två dagar i veckan. ”Då upptäcker vi”, säger en av
fritidspedagogerna.
Skolan erbjuder simskola med utbildad simlärare till alla elever i årskurs två.
Kokalite arbetar för Grön flagg7. Årets utvecklingsområde kommer att handla om livsstil och
hälsa och om konsumtion. Vi läser i arbetsplanen: ”Då vi lever i ett ”slit och släng” samhälle
vill vi få eleverna att reflektera över detta och ta ett ansvar tillsammans med föräldrarna. Vi
börjar fokusera på kvarglömda kläder som vi varje månad ser svämma över i våra korgar”.
Samverkan med samhälle, arbetsliv och högre utbildning
Som en del av mångfaldsarbetet och elevernas lärande har Kokalite sedan några år fadderbarn
i Sydafrika som skolan, genom insamlingar, betalar utbildning för. En pojke och två flickor
får därigenom möjlighet till en bra utbildning.
Skolans alla klasser besöker det nyöppnade biblioteket i Rotebro. Förskoleklassens pedagog
går med en grupp elever varje vecka och alla pedagoger är angelägna om att eleverna ska bli
bekväma med biblioteket. Föräldrar uppmanas att skaffa lånekort till sina barn
Eleverna gör besök på muséer minst en gång om året. Rektor berättar att klasserna gör
studiebesök i samhället flera gånger per termin och bjuder in gäster med olika yrken, olika
etniska bakgrunder eller med funktionshinder.
7
Grön Flagg innebär att eleverna blir delaktiga i hållbarhetsarbetet – samtidigt som man jobbar mot mål och riktlinjer i läroplaner. Allt
arbete inom Grön Flagg utgår från elevernas idéer och nyfikenhet.
15
20141116
(mall 20140820)
Bedömning i text
Skola och fritidshem har i stor utsträckning ett strukturerat innehåll och utgår i hög grad från
läroplanen.
Elever förstår i stor utsträckning syftet med aktiviteter i undervisningen, vilka förmågor de
ska få möjlighet att utveckla och hur de ska få visa sina kunskaper.
Elever får i hög grad pröva utforskande och kreativa arbetssätt. Arbetsformer varierar i viss
mån och elever ges till vissa delar möjlighet att utvecklas så långt som möjligt. Fritidshemmet
präglas av ett kreativt arbetssätt. Eleverna upplever i hög grad att verksamheten erbjuder en
meningsfull fritid.
Fritidshemsverksamheten kompletterar i stor utsträckning utbildningen i skolan. Eleverna
stimuleras till lärande och samarbete i hög grad.
Ämnesövergripande arbete finns till stora delar. Ett exempel är årets temaarbete ”Jag, vi och
världen”.
Metoden ”two stars and one wish” är exempel på när kritiskt tänkande används i stor
utsträckning och att elever lär sig att självständigt formulera ståndpunkter.
Arbetssätt som stimulerar samarbetet mellan elever förekommer till viss del.
Användandet av modern teknik som ett verktyg i lärprocessen förekommer hos pedagogerna i
relativt stor utsträckning och i mindre omfattning av elever. De får i viss utsträckning
utveckla sin förmåga att orientera sig i en komplex verklighet.
Det finns väl fungerande strategier och metoder i arbetet med elever i behov av särskilt stöd.
För dessa elever anpassas verksamheten i stor utsträckning.
Det finns väl fungerande strategier och metoder i arbetet med elever med annat modersmål än
svenska.
Lärandemiljön inomhus är till stora delar stimulerande, utmanande och mångsidig.
Lärandemiljön utomhus är stimulerande, utmanande och mångsidig.
Samverkan med samhälle och arbetsliv sker i relativt stor utsträckning i det pedagogiska
arbetet. Närområdets möjligheter tas i hög grad tillvara i verksamheten.
16
20141116
(mall 20140820)
Bedömning enligt skala
Stora brister i kvalitet
Mindre god kvalitet
1 1,0
God kvalitet
2,0
Mycket god kvalitet
3 3,0
4,0
x
Ansvar och inflytande för elever
Beskrivning
Elevers ansvar för det egna lärandet och hur de ges inflytande över verksamheten
I klasserna ser vi veckans mål på tavlan. Äldre elever bestämmer vilket eget mål de vill ha
och deras mål är skrivna i en pappershand som är uppsatt vid bänken. De väljer målet utifrån
vad de själva tycker att de behöver öva på, i samråd med pedagogen.
Pedagogerna planerar teman och lektioners innehåll. Pedagoger säger att de inte har elever
med i planeringen i någon större utsträckning. När vi frågar elever hur de är med i planeringen
av skoldagen och vad de gör, säger de att ”det är lärarna som bestämmer”. Eleverna säger
däremot att de får bestämma vad de ska göra på fritidshemstiden. Äldre elever planerar två
och två vilka fritidsaktiviteter de ska ha den kommande veckan. Ett schema sätts upp och det
följs. En fritidspedagog berättar att de presenterar och introducerar flera lekar och därefter
väljer eleverna, vilket är en följd av ett av årets mål, ”eleverna ska vara delaktiga i innehållet
på rasterna och i fritidshemsverksamheten”.
I åk 2-3 är två elever dukvärdar i samband med lunch, som intas i klassrummet. Åk 3 har även
två nyhetsbevakare som har ansvaret för att redovisa aktuella händelser.
Demokratiska arbetsformer
Klassråd och elevråd hålls en gång i månaden. När klassråd genomförs är elever ordförande
och sekreterare och de väljs för varje klassråd. När elever väljs till elevråd sker det genom
lottdragning förutom i förskoleklassen, där olika elever kommer varje gång för att de ska
vänja sig vid mötesformen. Rektor är sammankallande, ordförande och sekreterare.
Protokollet skickas till klasserna samma dag. Vi närvarar vid ett möte då elevrådet planerar
skolans Nobellunch. Elevrådet kommer överens om hur uppgifter ska fördelas. Årets
pristagare Malala ska uppmärksammas och en elev i åk 1 ska på Nobellunchen berätta om
henne. De skrivkunniga elevrådsmedlemmarna får med hjälp av stödord och en bild skriva om
Malala. Rektor berättar att hon direkt efter mötet går med elevrådet till alla klasser där
elevrådsrepresentanterna får tala om vad de bestämt.
17
20141116
(mall 20140820)
Särskilt miljöråd eller matråd finns inte, men klasserna får en gång om året genom röstning
påverka vilken mat de vill ha till lunch. Rektor berättar att miljö- och matfrågor kan eleverna
ta upp på elevrådet.
Samverkan med föräldrar
Föräldrar inbjuds till utvecklingssamtal en gång per termin. Fritidshemmet ordnar ”drop in
fika” eller frukostmöte ett par gånger per termin. I höst blev det en extra gång, säger en av
fritidspedagogerna, ”för vi har gjort en kokbok”. Eleverna tar med sig recept hemifrån och
under fritidshemstid ritar eleverna bilder. Sedan sätts alla recept samman till en bok.
Pedagogerna skickar hem digitala veckobrev varje vecka. Information om veckans arbete
finns för åk 3 även i en blogg. ”Samtliga föräldrar ska känna att de får tillräcklig information
om sitt barn i fritidsverksamheten” är ett mål för läsåret.
Skolan har inget föräldraråd. Vd berättar för oss att hon istället för föräldraråd bjuder in alla
föräldrar till föreläsningar. Hon tycker att det blir fler föräldrar som är aktiva då. Föräldrar
inbjuds till föräldramöte en gång per termin. Skolan firar traditioner som Nobel och Lucia.
Bedömning i text
Elever får i viss mån ta ansvar för sina egna handlingar och studier. Elevers tankar, intressen
och åsikter tas i någon mån tillvara i verksamheten.
Elever har i hög grad inflytande över planering, arbetssätt och innehåll i fritidshemsverksamheten.
Formella forum finns för demokrati, som fungerar bra. Elever är engagerade och positiva till
både klassråd och elevråd.
Föräldrar ges relativt stor möjlighet att i dialog med skolan påverka utvecklingen av
innehållet i verksamheten, bland annat genom att medverka på föräldramöten och
utvecklingssamtal. Formella forum för demokrati finns inte för föräldrar.
Bedömning enligt skala
Stora brister i kvalitet
1 1,0
Mindre god kvalitet
God kvalitet
2,0
3 3,0
Mycket god kvalitet
4,0
x
18
20141116
(mall 20140820)
Bedömning och betyg
Beskrivning
Elevers kännedom om kunskapskraven
Veckans mål i de olika ämnena finns på tavlan. Ibland hämtas de från arbetsområdets
pedagogiska planering (PP). Elever i åk 3 har en ”Målmapp” i vilken resultat för olika arbeten
och uppnådda individuella mål samlas.
Vi intervjuar elever i åk 1-3. Äldre elever känner till vilka mål de har. ”Vi har målhänder”,
säger en elev. Vi frågar vem som formulerar de mål som står på deras målhänder. ”Vi gör det
i utvecklingssamtalen och sen ska jag komma på ett eget mål”. Alla elever har målhänder,
som sitter på väggarna i ett av klassrummen. Målen som bestäms vid utvecklingssamtalen
varierar och likaså de egna skrivna målen. Elever i åk 1 känner till utvecklingssamtalen, men
de har inte så stor kännedom om sina mål. Skolan har satt ett mål för året: ”Eleverna ska
aktivt kunna arbeta med sina mål från sin IUP i nära anslutning till utvecklingssamtalet”.
Återkoppling på elevers lärande till elever och/eller föräldrar
Ett mål i arbetsplanen är att varje lärare ska guida metoden ”two stars and one whish” för
samtliga elever minst två gånger i veckan. Metoden är elevers sätt att återkoppla hur arbetet
gått. När elever presenterar för andra elever ska de lyssnande eleverna säga två bra saker och
en sak som de saknar i presentationen. Lärarna använder samma modell när de återkopplar till
elever på deras arbete och detsamma sker vid utvecklingssamtalen, som är framåtsyftande.
Elever deltar i utvecklingssamtalet i 30 minuter och därefter samtalar föräldrar och lärare i 15
minuter. Alla elever har en individuell utvecklingsplan och får skriftliga omdömen från åk 1.
Två gånger per termin görs kunskapsuppföljning. Pedagogerna diskuterar alla elevers resultat
och redovisar hur många elever som bedöms klara kunskapskraven i åk 3 eller som bedöms
osäkra. Elever, som behöver extra stöd för att få större möjlighet att klara kunskapskraven, får
hjälp av talpedagog och speciallärare. TIL 8 samt MIL9 används för att stärka elevers
kunskaper i läsning och matematik.
Skolans arbete för att säkra likvärdig och allsidig bedömning
Nationella prov genomförs av undervisande pedagog i åk 3 och samma pedagog rättar och
bedömer proven. Rektor säger att pedagogen samråder med andra pedagoger på skolan.
8
9
Tidig intensiv inlärning
Lätt matematik
19
20141116
(mall 20140820)
Bedömning i text
Eleverna har i relativt stor utsträckning kännedom om kunskapskraven i de olika ämnena.
Eleverna får till stora delar öva på att bedöma sina och kamraternas resultat.
Föräldrar och elever ges goda förutsättningar att få kännedom om elevens kunskapsutveckling
genom pedagogernas återkoppling till elevernas kunskapsutveckling i ett utvecklingssamtal
per termin.
Framåtsyftande, individuell planering används till stora delar.
Skolan uppvisar vissa brister i det systematiska arbetet för att säkra en likvärdig, allsidig och
rättssäker bedömning.
Bedömning enligt skala
Stora brister i kvalitet
1 1,0
Mindre god kvalitet
God kvalitet
2,0
3 3,0
Mycket god kvalitet
4,0
x
Rektors ansvar
Beskrivning
Hur rektor leder den pedagogiska verksamheten
Kokalite leds av vd i samverkan med rektor och förskolechef. Rektor och förskolechef arbetar
deltid i sina respektive ledningsuppdrag. De har ett ledningsgruppsmöte varannan vecka.
I skolans ledning arbetar vd med administrativa frågor och rektor ser sig själv som inspiratör
och den pedagogiska ledaren för skolan. ”Rektors roll är att konkretisera läroplanens
värdegrund, uppdrag samt övergripande mål och riktlinjer för Kokaliteskolan. Detta sker i
diskussion med lärarna där läsårets utvecklingsområden både vad avser innehåll och metoder
bestäms”, (Kokalites kvalitetsrapport för läsåret 2013/2014).
Skolan har möten varje måndag då pedagogerna träffar rektor. Fritidspersonalen träffar rektor
vid två tillfällen per månad. Skolans pedagoger deltar i miljörådet och i ett Ipadråd.
Vd berättar att enheten har ett övergripande tema för varje år som bestäms av
ledningsgruppen utifrån de behov som finns. Årets tema är “Jag, vi och världen”, vilket vi ser
genomsyrar en stor del av arbetet i skolan. I handlingsplanen för temat finns rubriker som
syfte, mål 2014/2015, ”gemensamma ramar för temaarbetet”,” hur vi ska mäta resultat”,
20
20141116
(mall 20140820)
”uppföljning och utvärdering”. Ett omfattande arbete har också det senaste året enligt
ledningen lagts ner på skolans Grön Flagg-arbete.
Vi ställer frågan vad som är särskilt bra med Kokalite och får följande svar av vd: “Man får ta
stort ansvar, men har också stora frihetsgrader”. Vd fortsätter med att det är ofattbart hur
närvarande alla är och att alla ställer upp och är så strukturerade. Rektor svarar att ”det är
elevnära här och man bryr sig” och ”föräldrar tror på vad vi gör”. På samma fråga svarar
lärarna att ”man har full koll på barnen, alla känner alla”.
När vi frågar pedagogerna vem de vänder sig till i pedagogiska frågor svarar de att det är
någon i ledningsgruppen eller en kollega. Pedagoger säger samtidigt att det skulle vara lättare
att ha pedagogiska diskussioner om det fanns fler kollegor. Pedagoger i förskoleklassen
berättar att de inte varit med på skolans lärarmöten och att ”detta är tråkigt”, ”vi skulle behöva
mer samarbete”. När vi ställer frågor till övriga pedagoger om förskoleklassen, till exempel
”hur gör de i förskoleklassen?”, finns det en osäkerhet i svaren. Rektor syns ute i
verksamheten, i klassrum och i personalrum.
Det systematiska kvalitetsarbetet
I slutet av varje verksamhetsår summeras det systematiska kvalitetsarbetet i en
kvalitetsredovisning för skolans olika verksamheter. Denna redovisning lämnas in i juni till
kommunen. Vd berättar att de framtagna målen vid den tidpunkten endast är preliminära då
pedagogerna inte har den tid de behöver till reflektion i slutet av terminen. Målen kan därför
bli reviderade i början av augusti.
I ”Kokalites kvalitetsrapport för läsåret 2013/2014” görs en uppföljning och en analys av
resultat och mål och åtgärder föreslås. Aktuella utvecklingsområden för kommande läsår
beskrivs med bakgrund och mål. Årets mål redovisas i rapporten inom respektive målområde.
I skolans arbetsplan 2014/2015, som skrivs av rektor och en av pedagogerna görs en
bakgrundsbeskrivning och en beskrivning om hur arbetet mot målen ska genomföras och
följas upp. Ibland beskrivs genomförandet genom praktiska exempel på arbetssätt.
En verksamhetsplan skrivs inför varje läsår. I denna beskrivs exempelvis det systematiska
arbetet, årets temaarbete, likabehandling, miljöarbete, kompetensutveckling och användning
av digitala verktyg i undervisning och lärande.
Förutom kundundersökningen deltar föräldrar inte aktivt i det systematiska kvalitetsarbetet.
Vd förklarar att föräldrar inte kan ha så stort inflytande när det gäller diskussioner om
förskolans resurser. Däremot får de gärna vara bollplank och att det är viktigt att ha en god
samverkan. Rektor säger att föräldrar är en viktig stödgrupp och att skolan har möten där
21
20141116
(mall 20140820)
information om pedagogernas arbete ges samt föreläsningar där föräldrar inbjuds och som är
”jättepopulära”.
Möjligheter till kompetensutveckling för personal utifrån verksamhetens behov
Detta läsår tar skolan del av föreläsningar och seminarier i det så kallade Victoriaprojektet.
Projektet ska ge eleverna ett förbättrat språkstöd på olika sätt. Villkor för att få delta är att
samtliga pedagoger ska delta i ett antal föreläsningar under året.
Kompetensutveckling för alla lärare sker vid gemensamma planeringsdagar, tre gånger/år.
Pedagogiska diskussioner förs därutöver i miljö- och ITråd och i samverkansmöten mellan
skola och fritidshem två gånger per termin. Individuell kompetensutveckling sker ibland på
initiativ från pedagogen men även på förslag från rektor berättar en pedagog.
Rektor berättar att klasslärarna fått ansvar för olika ämnesområden, som de förväntas fördjupa
sig i. Rektor säger att hon själv gör fördjupningar i dessa ämnesområden så att diskussioner
kan uppstå, exempelvis hur eleverna lär sig bäst matematik, genom huvudräkning eller genom
uppställningar. Rektor berättar vidare att detta är ett arbete mot ett av skolans mål ”arbetet
kring kopplingen undervisningsmetoder och vetenskap”.
Kunskapsuppföljning med rektor sker minst två gånger per termin, läser vi i skolans
kvalitetsrapport, Rektor har därutöver årliga utvecklingssamtal och lönesamtal. Det
individuella utvecklingsbehovet diskuteras och en individuell utvecklingsplan formuleras som
följs upp under kommande år, läser vi i verksamhetsplanen.
Samverkan och övergångar inom verksamheten och mellan skolformer
Om övergången till förskoleklass sker inom Kokalite görs det ett besök enligt en
övergångsplan. Under våren besöker barnen förskoleklassen och fritidshemmet vid tre
tillfällen och överlämningssamtal sker mellan pedagogerna. Skriftlig och muntlig information
ges till föräldrar om förskoleklassens rutiner och arbetssätt.
Eleverna lämnar skolan efter åk 3. Vid övergång till klass utanför enheten har berörda
pedagoger eller rektor övergångssamtal med mottagande skola. Då lämnas elevens skriftliga
omdömen samtidigt som muntlig information ges. Elever som ska börja i åk 4 går i huvudsak
till tre närliggande skolor. Mottagande skolors pedagoger, främst Gillboskolans, återkopplar
till Kokalites pedagoger hur de uppfattar elevernas kunskaper.
Bedömning i text
Rektor har i stor utsträckning kunskap om verksamhetens pedagogiska kvalitet och arbetar i
hög grad för att utveckla verksamheten tillsammans med ledningsgrupp och medarbetare.
22
20141116
(mall 20140820)
Rektor tar i hög grad ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp, utvärdera
och utveckla verksamheten. Personal medverkar i stor utsträckning i det systematiska
kvalitetsarbetet medan föräldrar sällan medverkar. Det systematiska kvalitetsarbetet
dokumenteras i hög grad.
Personalen erbjuds i hög grad kompetensutveckling som är kopplad till verksamhetens fokus
för året och utifrån behov.
Det finns väl fungerande rutiner och former för samverkan och kunskapsutbyte mellan
pedagogerna. Det finns en väl fungerande samverkan mellan skola och fritidsverksamhet och
mellan pedagoger inom åk 1-3. Vissa brister finns i samverkan mellan förskoleklass och åk 13.
Det finns en väl fungerande samverkan i övergångar inom verksamheten och ett relativt väl
fungerande arbete vid övergångar mellan skolformer.
Bedömning enligt skala
Stora brister i kvalitet
1 1,0
Mindre god kvalitet
God kvalitet
2,0
Mycket god kvalitet
3 3,0
4,0
x
JÄMFÖRELSE MED TIDIGARE OBSERVATION
Tidigare relevant observation finns inte för Kokalite förskolor
23
20141116
(mall 20140820)
REFERENSER
Ansvarsbeskrivning- skola och fritidshem - för rektor
Arbetsplan för skola och fritids, Kokaliteskolan 2014/2015
Att tänka på vid pedagogisk dokumentation
Dokumentationer: IUP och LPP från olika årskurser. Anslag och bilder i klassrum och
korridorer samt elevernas målmapp
Handlingsplan Grön Flagg 2014-2015 - skolan Kokalite
Hemsida http:// www.kokalite.se/
Kalendarium 2014-15
Kokalites ab, Kokaliteskolans kvalitetsrapport Kokalite AB läsåret 2013/2014
Kokalites likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling hösten 2014/våren 2015
Kokalites verksamhetsplan hösten 2014 och våren 2015
Lgr 11, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet
Läsårets planering och uppföljning 2014/2015
Personallista Kokalite AB
Pedagogportfolio för avdelningarnas systematiska kvalitetsarbete reviderad höst 2014
Pilen, Kundundersökning, mars 2014
Planerings- och uppföljningsmodell
Plan för jämställdhet vid Kokalite AB
Utvecklingssamtal på Kokalite
Utvecklingssamtal - syfte med IUP och exempel - förberedelser för pedagog- frågor till
föräldrarna
Viktoriaprojektet II läsåret 14/15, Sollentuna Kommun Barn- och utbildningskontoret 201403-20
Våga Visa, Bedömningsmatris Grundskola, Grundsärskola, Förskoleklass och Fritidshem
20140612
Våga Visa, metodbok för observationer 2014
Våga Visa, frågebank vid observation på skola 2014-06-12
Åtgärdsprogram, exempel
24
20141116
(mall 20140820)