Friggebodar och attefallshus
Transcription
Friggebodar och attefallshus
Friggebodar och attefallshus ATTEFALLS HUSEN VERKAR kunna bli en minst lika stor succé som Friggebodarna. Båda bodarna och husen namngivna under borgliga regeringar. Första var ju som bekant folkpartisten och ” we shall overcome”-sångaren Berit Friggebo som 1979 lanserade Friggeboden genom att förenkla tillståndsreglerna (byggloven) och tillåta byggnader under 10 kvm att fritt byggas utan tillstånd. I det senare fallet Kristdemokraten och möjligtvis kyrkosångaren Stefan Attefall, som under 2014 med samma ambition om att förenkla bygglovsreglerna, utvidgade husen till 25 kvm med mycket enkelt tillståndsgivande att bygga det som kom att kal�las Attefalls hus. Hur enkla dessa tillstånd sedan kom att bli har vi inte fullt facit på ännu. Ärenden hanteras olika med olika debiteringar för tillstånden i varje kommun i landet där tillstånden utfärdades. Attefallshusen skulle, till skillnad från Friggeboden som inte behövde några tillstånd alls, kunna byggas genom enkel ”bygganmälan”. Det var det nya. Men vad denna anmälan skulle innehålla i form av grannanars godkännanden, färg, form och design, står fortfarande oklart. Likaså vilken avgift man tar i de olika kommunerna för att få tillstånden och inte minst vilken handläggningstid som man minst skall ha för utfärdande av dessa tillstånd i kommunerna. KOM IHÅG, VI ÄR TILL FÖR DIG! Besöksadress: Regeringsgatan 60 Postadress: 103 29 Stockholm Tel: 08-762 76 50 Fax: 08-762 76 53 [email protected] www.byggjarnhamdlarna.se Kansli: Ulf Gustafsson, VD 32 I samma beslut som man antog Attefallshusen gjorde man en allmän förenkling av bygglovsreglerna. Samtidigt beslutade man om man kunde bygga en takkupa på huset med samma enkla bygganmälan som Attefallshusen. Men man tog inte med takfönster, som tidigare låg under samma bygglovsregler. Det betyder att det idag måste till en riktig gammaldags bygglovsansökan för att bygga ett takfönster på sitt hus. Skillnaden blir stor för den som till äventyrs vill köpa ett takfönster: • Längre handläggningstid. • Mera komplicerade konstruktionsoch planritningar. • Väsentlig högre pris för bygglov än på godkända bygglovsanmälningar. Vi tog kontakt med några kommuner och det verkade som att merkostnaden för ett takfönster mot en takkupa skulle bli mellan 2 – 5 tusen kronor. • Fler regler och större administration. Nu har takfönstertillverkarna naturligtvis reagerat på detta. Vi på förbundet stöder ansatsen från takfönstertillverkarna om att jämställa takkupor och takfönster och att få dom under samma förenklade regelverk som takkupor är idag. Jag har för förbundets räkning skrivit på en petition tillsammans med andra i branschen som har samma uppfattning som vi. Det är för Sveriges Byggindustrier, Björn Wellhagen, näringspolitisk chef, Trä- och Möbelföretagen David Johnsson, VD, Villa Ägarnas Riksförbund Jakob Eliason, samhällspolitisk chef, som tillsamman med oss lämnat in denna av oss gemensamt undertecknade skrivelse till Socialdepartementet. Jag har idag ingen aning om motivet till att de behandlades olika i regelverket från början. För mig synes det vara ett misstag mer än en tanke, som gjort uppdelningen. Skrivelsen gick in till Socialdepartementet, till då sittande civil- och bostadsministern Stefan Attefall! Jag tror inte han hann behandla frågan innan han nu avgick. Därför undrar jag nu? Hamnar ärendet om skillnaden mellan takfönster och takkupor i ny regelbedömning när Attefallsreglerna skall prövas av en ny minister i denna sak. Det kommer säkert en intressant fortsättning på takfönster- och takkuphistorien. MILJÖ Jag är inte den som skall spekulera i kommande politiska epok med delad regering mellan Miljöpartiet och Socialdemokraterna. Men jag tror inte att jag överdriver om jag tror och antar att det kan komma att bli helt annat miljöfokus på byggindustrin och byggmaterialhandeln under denna regeringens mandatperiod än den som varit. Vi är ju en bransch som har en relativt grå historia när det gäller miljön. Vi har ju sålt material med kvicksilver, radon, formaldehyd, asbest och andra miljöfarliga saker i. Byggindustrin dumpar fortfarande alldeles för mycket rivningsmaterial på våra tippar och när det gäller våra bostäder finns mycket att göra med energibesparingar. Det är bara att fortsätta det arbete med miljöarbetet som jag vet att hela branschen påbörjat och som man följer upp förtjänstfullt. Själv kommer jag också att fokusera på regelverket runt miljöfrågor i vår bransch under år 2015. Sten Folkesson, förbundsjurist JBF ■ 10 - 2014