Rapport - Norrköpings kommun

Rapport
2015-09-01
Trafiken i Norrköping 2014
TEKNISKA KONTORET
2 (47)
Förord
Hur utvecklas trafiksituationen i Norrköping? Vilka effekter på trafiken har
investeringar och infrastrukturförändringar bidragit till och var kommer åtgärder
att behövas i framtiden? Denna rapport är en sammanställning av det gångna
trafikåret i Norrköpings kommun.
juli 2015
Konsult: Andreas Samuelsson, Ramböll
Beställare: Magnus Ståhl, Norrköpings kommun
3 (47)
Sammanfattning
Denna rapport är en sammanställning av hur trafiksituationen i Norrköping såg ut
under 2014. Syftet med rapporten är att bland annat att presentera resultaten från
trafikräkningar, cykelhjälmsräkningar, bilbältesräkningar och olycksstatistik
under det gångna året samt att redogöra för utvecklingen under en längre
tidsperiod. Att kontinuerligt genomföra mätningar av olika trafiktillstånd och följa
utvecklingen av dessa är viktigt för trafikplaneringen, planering av kommande
förändringar i infrastrukturen samt eventuella beteendepåverkande insatser.
Det uppskattade trafikarbetet1 har ökat med 1 procentenhet i Norrköping det
senaste året. Sett i förhållande till befolkningen så har dock trafikarbetet minskat
marginellt. Stora vägar som fått tydliga trafikökningar är Söderleden samt
Ståthögavägen, söder om Malmgatan. En väg som fått minskade trafikmängder är
Stockholmsvägen, söder om Ingelstarondellen. Trafiken på broar över Motala
ström har ökat med 0,7 procent det senaste året, men ligger fortfarande på låga
nivåer historiskt sett. Saltängsbron står för den kraftigaste ökningen med cirka 8
procent.
Antalet kollektivtrafikresor inom Norrköpings kommun har åter igen ökat efter
fem år med sjunkande siffror. Ökningen det senaste året var 2,6 procent och
innebar att antalet kollektivresor under 2014 uppgick till 8 400 000 stycken. Det
är tätortstrafiken som står för den största ökningen med 3,0 procent medan
landsbygdstrafiken har minskat antal resenärer med 2,9 procent.
Cykeltrafiken har ökat med uppskattningsvis 14 procent det senaste året vilket
innebär att cirka 6 900 cyklister gemensamt trafikerar alla mätpunkter ett
vardagsdygn. Användandet av cykelhjälm har ökat både hos vuxna och hos barn,
men ligger fortfarande långt under rikssnittet.
Under 2014 rapporterades 1 069 personer in som skadade i trafiken, varav 128 var
barn (0-14 år). Tre personer omkom och 30 skadades svårt. Singelolyckor hos
oskyddade trafikanter är den vanligaste olyckstypen. Den uppskattade
samhällsekonomiska kostnaden för trafikolyckor som resulterat i personskador i
Norrköping uppgick till 388 000 000 kronor.
Av alla observerade bilresenärer (förare och passagerare) använde 98,8 procent
bilbälte under 2014. Nivån är relativt oförändrat från tidigare år.
Hastighetsefterlevnaden har sjunkit de senaste åren. Av kontrollerade vägar var
det endast på en tredjedel som minst 85 procent av fordonen höll en laglig
hastighet.
Norrköpings kommun har satt upp åtta trafiksäkerhetsmål. Av dessa har två
uppnåtts. Vissa mål har uppfyllts tidigare, men sedan försämrats. Andra mål ligger
mycket nära måluppfyllnad, och andra har långt kvar.
1
Trafikarbete avser det årliga antalet fordonskilometer som körs på
ingående vägsträckor under ett helt år.
4 (47)
Innehållsförteckning
FÖRÄNDRINGAR I VÄGNÄTET UNDER ÅRET .......................................... 7 NORRKÖPINGS RESEUNDERSÖKNING ...................................................... 8 TRAFIKMÄNGDER FÖR MOTORFORDONSTRAFIK ............................... 9 INLEDNING ........................................................................................................... 9 FELKÄLLOR .......................................................................................................... 9 PLATSER FÖR TRAFIKRÄKNINGAR......................................................................... 9 TRAFIKRÄKNINGAR .............................................................................................. 9 ÖVERSIKT GENOMSNITTLIGA TRAFIKFLÖDEN ..................................................... 11 TRAFIK ÖVER MOTALA STRÖM ........................................................................... 12 TRAFIKARBETET PÅ KOMMUNENS HUVUDVÄGNÄT ............................................. 13 TRAFIK INOM CENTRUMSNITTET......................................................................... 14 HASTIGHETSEFTERLEVNAD ................................................................................ 16 KOLLEKTIVTRAFIK ....................................................................................... 17 NULÄGE ............................................................................................................. 17 CYKELTRAFIK ................................................................................................. 19 CYKELRÄKNING ................................................................................................. 19 CYKELHJÄLMSANVÄNDNING .............................................................................. 20 OLYCKSSTATISTIK ........................................................................................ 22 INLEDNING ......................................................................................................... 22 AVGRÄNSNING OCH FELKÄLLOR ........................................................................ 22 Trafikolycka, olyckstyp och trafikelementtyp ................................................ 23 Skadegrad och svårighetsgrad på olycka...................................................... 24 JÄMFÖRELSE MELLAN POLISENS OCH SJUKVÅRDENS RAPPORTER ....................... 24 SAMHÄLLSEKONOMI OCH TRAFIKOLYCKOR ....................................................... 25 RAPPORTERADE TRAFIKSKADADE PERSONER ..................................................... 26 UTVECKLING AV ANTAL OLYCKOR ..................................................................... 28 Barn inblandade i olyckor ............................................................................. 28 Trafikolyckor med dödlig utgång .................................................................. 30 SPÅROLYCKOR ................................................................................................... 31 Spårväg.......................................................................................................... 31 Järnväg .......................................................................................................... 31 OLYCKSDRABBADE PLATSER .............................................................................. 32 Åtgärdade platser .......................................................................................... 34 ANVÄNDNING AV BILBÄLTE ............................................................................... 35 UPPFYLLANDE AV MÅL ................................................................................ 37 Mål om att minska antalet döda .................................................................... 37 Mål om att minska antalet svårt skadade personer....................................... 37 Mål om att öka cykelhjälmsanvändningen .................................................... 37 Mål om att öka bältesanvändningen ............................................................. 37 Mål om att öka andel säkra korsningar ........................................................ 37 Mål om att öka andelen hastighetssäkrade gång, GCM-passager ............... 37 5 (47)
Mål hastighetsefterlevnad ............................................................................. 38 Trygghetsmål gång- och cykelbanor ............................................................. 38 KÄLLFÖRTECKNING ..................................................................................... 39 MAILKONTAKT ................................................................................................... 39 HEMSIDOR .......................................................................................................... 39 DOKUMENT ........................................................................................................ 39 SAMHÄLLSEKONOMISKA PRINCIPER OCH KALKYLVÄRDEN FÖR
TRANSPORTSEKTORN; ASEK 5.1, VERSION 2014-04-01, TRAFIKVERKET .......... 39 6 (47)
Figurer och tabeller
Figur 1 Karta med åtgärdade platser ..................................................................... 8 Figur 2 Utdrag från Norrköpings reseundersökning (antal vardagsresor per kön)
................................................................................................................................. 8 Figur 3 Fordonsmängder på större vägar 2010-2014 .......................................... 10 Figur 4 Vägar med trafikmängder över 5 000 fordon per dygn ........................... 11 Figur 5 Trafik över Motala Ström (fordon per dygn) ........................................... 12 Figur 6 Trafikmängder på broarna över Motala ström ........................................ 12 Figur 7 Indexutveckling av uppskattat trafikarbete på huvudvägnätet år 19932014 ....................................................................................................................... 13 Figur 8 Centrumsnittet .......................................................................................... 14 Figur 9 Indexutveckling över trafikarbete inom centrumsnittet (år 1993 = index
100)........................................................................................................................ 14 Figur 10 Utveckling av trafikarbete i förhållande till befolkningsmängd (år 1993
= index 100) .......................................................................................................... 15 Figur 11 Summan av cykeltrafik vid alla större mätpunkter ................................ 19 Figur 12 Användning av cykelhjälm hos vuxna och barn ..................................... 20 Figur 13 Användning av cykelhjälm i Norrköping och i övriga landet ................ 21 Figur 14 Antal skadade personer 2014 med avseende på olyckstyp och
svårighetsgrad ....................................................................................................... 26 Figur 15 Skadade personer per väghållare och skadegrad .................................. 27 Figur 16 Skadade personer fördelat på åldersgrupp och kön .............................. 27 Figur 17 Olycksutveckling polisrapporterade olyckor 2005-2014 ....................... 28 Figur 18 Antal skadade barn under en 5-årsperiod fördelat på platstyp ............. 29 Figur 19 Antalet döda och svårt skadade per år de senaste fem åren .................. 30 Figur 20 Olycksdrabbade sträckor och korsningar under en femårsperiod ........ 32 Figur 21 Bältesanvändningen i Norrköping 2003 - 2014 ..................................... 35 Figur 22 Bältesanvändningen per position i bilen, 2008-2014 ............................ 36 Tabell 1 Större åtgärder i vägnätet under 2014 ..................................................... 7 Tabell 2 Mål och mått om hastighetsefterlevnad för Norrköping ......................... 16 Tabell 3 Utveckling av antalet resenärer i Norrköpings inomkommunala
kollektivtrafik ......................................................................................................... 17 Tabell 4 Olycksvärdering kr/person (2010 års nivå) ............................................ 25 Tabell 5 Måluppfyllnad ......................................................................................... 38 Bilagor
Bilaga 1: Trafikflöden
Bilaga 2: Kartor med olyckor
40
45
7 (47)
Förändringar i vägnätet under året
Baserat på tidigare års trafikutveckling har ett antal förändringar gjorts i takt med
att Norrköping växer och utvecklas. Förändringar i infrastrukturen leder till
förändringar i trafiken och anledningarna till påverkan kan vara flera.
Infrastrukturen byggs ut och trafiksäkerhetsåtgärder genomförs. Nya vägar
tillkommer och befintliga vägar underhålls. Under 2014 har fokus legat på barns
trygghet och säkerhet. Många av åtgärderna har varit i förebyggande syfte. Större
åtgärder under året som kan ha påverkat trafikanters val av resväg och beteende
redovisas i tabell 1 och i figur 1.
Tabell 1 Större åtgärder i vägnätet under 2014
Gata, ställe
Del, plats
1 Urbergsgatan Urbergsgatans förlängning 2 Gotthemsgatan/Lövstagatan, Syttorpsgatan‐Klingagatan 3
4
5
6
7
etapp 1 Gustav Adolfsgatan Längs med Söderköpingsvägen
Albrektsvägen/Skarphagsgatan Korsningen Albrektsvägen/Skarphagsgatan
Koppargatan/infart Biltema Korsningen Koppargatan/infart Olai Kyrkogata (Spinnrocken) Hantverkaregatan ‐ Hötorget
Hantverkaregatan Kristinagatan ‐ Olai kyrkogata (Spinnrocken) 8 Kristinagatan (Spinnrocken) 9 Skarphagsleden (Såpkullen 1:1 & 1:2) Åtgärd
Ny gång‐ och cykelväg Ny gång‐ och cykelväg Ny gång‐ och cykelväg Ny cirkulationsplats Ny cirkulationsplats Ombyggnation av gata Ombyggnation av gata Hantverkaregatan ‐ S:t Persgatan Ombyggnation av gata Albrektsvägen/Ektorpsgatan Ombyggnation av gata 8 (47)
Figur 1 Karta med åtgärdade platser
Norrköpings reseundersökning
En reseundersökning är gjord för Norrköping 2014. Den visar på att bil är i
särklass det vanligaste transportmedlet under vardagar. Resor skiljer sig också
relativt mycket mellan könen. Antalet cykel- och kollektivtrafikresor är ganska
lika mellan könen, medan bilresorna sker i mycket högre utsträckning av män.
Män är oftare förare än vad kvinnor är. Ett utdrag från reseundersökningen kan
ses i figur 2.
Figur 2 Utdrag från Norrköpings reseundersökning (antal vardagsresor per kön)
Antalet resor på vardagar är betydligt högre än på helgen. Antalet resor per person
är i genomsnitt 2,28 per vardagsdygn. Den vanligaste restypen är mellan bostad
och arbetsplats samt till/från handel. Av de korta resorna (under 5 km) sker 24
procent med cykel, vilket är under kommunens mål på 30 procent.
Undersökningen baserades på svar från 1000 personer i åldern 16-84 år boende i
Norrköpings kommun.
9 (47)
Trafikmängder för
motorfordonstrafik
Inledning
Många människor är beroende av att infrastrukturen fungerar väl. Majoriteten av
transportmedlen vi använder oss av består av motorfordon. Norrköpings kommun
följer upp trafikmängderna på alla större vägar i syfte att kunna anpassa satsningar
som behövs för att ge önskad effekt på trafiksäkerhet, miljö och framkomlighet.
2014 års trafikmängder samt trafikutveckling presenteras i detta kapitel.
Trafiksäkerhet och miljö påverkas av hur trafikflöden förändras med tiden och för
analyser behövs underlag i form av insamlad data från trafikräkningar.
Norrköpings kommun har under många år planerat och genomfört räkningar i
detta syfte. Resultatet från 2014 års trafikräkningar presenteras i detta avsnitt.
Felkällor
Underlaget till detta kapitel bygger på resultat från räkningsutrustning nedgrävd i
gata eller från slangar för biltrafik och cykeltrafik. Korrektheten i räkningarna
liksom hanteringen av data är naturligtvis en felkälla även om bedömningen görs
att risken för betydande påverkan på slutresultat är liten.
Även rutiner för avläsning och mätintervall samt mättillfället kan påverka
slutresultatet. Mätningar planeras in under ”vanliga” vardagar men då dessa
ibland sammanfaller med speciella händelser eller evenemang kan alltså ”icketypiska” flöden få påverkan på slutresultat.
Platser för trafikräkningar
Trafikräkningar planeras långsiktigt och sker till största del enligt schema med
mätning varje eller var tredje år beroende på mätpunkt. Under 2014 genomfördes
trafikräkningar för biltrafik på totalt 196 platser i Norrköping. Dessa består av 15
fasta stationer som räknas varje månad, 79 platser som räknas årligen, 73 platser
som räknas vart tredje år och 29 tillfälliga mätpunkter. Alla dessa mätningar kan
ses i bilaga 1.
Trafikräkningar
Av de platser som mättes både 2013 och 2014 har 68 procent fått ökade
trafikmängder och 32 procent minskade trafikmängder. Totalt sett har en
trafikökning med 1,9 procent skett vid dessa punkter det senaste året. Vid en
jämförelse under en treårsperiod så har 41 procent av alla mätta länkar fått ökad
trafik och 59 procent minskad trafik. Det har skett en total trafikminskning på 0,7
procent under samma treårsperiod. En graf över större vägars trafikmängder kan
ses i figur 3.
10 (47)
Fordonsmängder på större vägar år 2010‐2014
45 000
40 000
Stockholmsvägen söder
om Ingestarondellen
Riksvägen vid Riksbron
Fordon/dygn
35 000
Sjötullsgatan vid
Hamnbron
Söderleden öster om
Skarphagsleden
30 000
Linköpingsvägen söder
om Odinslund
25 000
Ståthögavägen söder om
Malmgatan
Söderleden väster om
Arkösundsvägen
20 000
Söderleden väster om
Hagebygatan
15 000
2010
2011
2012
2013
2014
År
Figur 3 Fordonsmängder på större vägar 2010-2014
Stockholmsvägen fortsätter att vara i särklass högst trafikerad med över 43 000
fordon per dygn, men har för första gången på många år haft avtagande
trafikmängder, se figur 3. Någon direkt anledning till trafikminskning på leden har
inte kunnat identifieras. Flera av de större vägarna har små förändringar upp eller
ner. Ett tydligt undantag är Söderleden, väster om Hagebygatan. Här har trafiken
ökat med nästan 9 procent senaste året och med hela 32 procent sedan 2010. Ingen
annan del av Söderleden visar på samma ökningstakt. En förklaring till
Söderledens ökade trafikmängder är att trafikflödet ännu inte stabiliserats efter
ombyggnationen av Söderleden. Trafikanterna inser att Söderleden är en stabil
väg utan köer och således ett alternativ där risken för försening är liten. För
många är det värt en omväg om man samtidigt kan vara säker på att komma fram i
tid. Alternativa vägar genom staden har ofta köbildning. Ståthögavägen, söder om
Malmgatan fortsätter få ökade trafikmängder, en ökning med drygt 4 procent det
senaste året. Några av mätpunkterna saknar värden vissa år, och då har föregående
års mätvärde används.
11 (47)
Översikt genomsnittliga trafikflöden
Figur 4 visar trafikmängder över 5 000 fordon per årsvardagsmedelsdygn som
flödeslinjer inom Norrköpings tätort. De högsta flödena finns på
Stockholmsvägen vid Ingelsta, västra delen av Söderleden, Ståthögaleden norr om
Norra promenaden samt på E22 söder om Söderleden. En karta över alla vägar
med trafikmängder över 5 000 fordon per dygn kan ses i figur 4. Förkortningen
åvadt i figur 4 står för årsvardagsmedeldygnstrafik.
Figur 4 Vägar med trafikmängder över 5 000 fordon per dygn
12 (47)
Trafik över Motala ström
Trafiken på broarna över Motala ström har ökat marginellt med 0,7 procent sedan
2013, se figur 5. Totalt kör där 82 400 fordon varje dygn. För 2013 blev
upphandlingen av utförandet och insamlingen av trafikdatat klart först i mitten av
året. Detta resulterades i att vissa mätningar endast gjordes under ett tillfälle
samtidigt som de tidigare årens siffror baseras på flera mätperioder. Dessa
faktorer har gjort att felmarginalen för trafikräkningarna för 2013 är större än
tidigare år. Det gör i sin tur att ökningen 2014 bör tolkas med försiktighet.
Trafik över Motala Ström
100 000
95 000
90 000
85 000
Total trafik
80 000
75 000
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
70 000
Figur 5 Trafik över Motala Ström (fordon per dygn)
Samtliga broar över Motala Ström visar på väldigt små förändringar med
undantag för Saltängsbron där trafiken ökat med drygt 8 procent, se figur 6. Sett
på längre sikt ligger alla broar i en sjunkande eller oförändrad trend bortsett från
Riksbron där en ökning kan ses de senaste 10 åren. Riksbron är också högst
trafikerad med drygt 29 000 fordon varje dygn.
Trafik över Motala Ström
40 000
35 000
30 000
Hamnbron
25 000
Saltängsbron
20 000
Gamlebro
15 000
Bergsbron
10 000
Riksbron
5 000
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
0
Figur 6 Trafikmängder på broarna över Motala ström
13 (47)
Trafikarbetet på kommunens huvudvägnät
Trafikarbetet avser att beskriva det uppskattade2 årliga antalet fordonskilometer
som körs på ingående vägsträckor under ett helt år. Genom att studera
indexutvecklingen ges den årliga förändringen i procentenheter. För år 2014 har
trafikarbetet beräknats med hjälp av 86 mätpunkter. Data från dessa mätpunkter
finns samlade från år 1993 varför detta år får utgöra jämförelseår med index 100.
Trafikarbetet har ökat under det senaste året och är nu det högsta som någonsin
uppmätts. Ökningen från föregående år är visserligen relativt stor med 3,2
procent, men avviker inte från den generella trenden de senaste 15 åren. En
förklaring är att vägar som till exempel Söderleden och Riksbron har fått ökad
trafik. Dessa vägar leder trafik runt staden och har längre ressträckor än vägar
innanför staden. Konsekvensen blir ökat trafikarbete, vilket i detta sammanhang
inte är negativt då trafik medvetet styrts till de större vägarna. Trafikarbetet från
1993 och framåt kan ses i figur 7.
Uppskattat trafikarbete 1993‐2014
105
100
95
90
2014
2013
2012
2011
2010
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2003
2002
2001
2000
1999
1998
1997
1996
1995
1994
1993
85
Figur 7 Indexutveckling av uppskattat trafikarbete på huvudvägnätet år 1993-2014
2
Uppskattningar utgår från mätningar på utvalda vägar.
14 (47)
Trafik inom centrumsnittet
Den centrala delen av Norrköpings stadskärna kallas centrumsnittet. Detta område
begränsas utåt av Norra Promenaden, Östra Promenaden, Södra Promenaden samt
Kungsgatan, se figur 8. Med trafikmängder inom centrumsnittet avses all trafik
som passerar in eller ut ur det begränsade området.
Figur 8 Centrumsnittet
Trafikarbete i antal fordon kan ses i figur 9. Förändringarna är relativt få över åren
räknat i antal fordon. Ökningen från 2013 till 2014 är 1 procentenhet.
Trafikarbete över centrumsnittet
104,0
102,7
103,0
102,0
101,0
100,0
99,6
100,0
98,7
99,0
98,1
98,0
97,1
97,0
96,0
95,0
94,0
1 993
2 010
2 011
2 012
2 013
2 014
Figur 9 Indexutveckling över trafikarbete inom centrumsnittet (år 1993 = index 100)
15 (47)
Ett annat sätt att mäta trafikarbetet är att sätta det i relation till befolkning.
Befolkningen i Norrköping har ökat de senaste åren och även på lång sikt. Det gör
att trafikarbetet i relation till befolkningen minskat stadigt. Det kan finnas många
olika anledningar till att denna förändring skett. Dels har andelen unga som tar
körkort minskat. År 1993 fanns inte Campus Norrköping vilket har gjort att
antalet studenter vuxit kraftigt. Det är en grupp som ofta saknar tillgång till bil.En
annan förklaring kan vara att staden förtätas och att cykeltrafiken har ökat.
Trafikarbetet i relation till befolkning kan ses i figur 10.
Trafikarbete i relation till befolkning
102
100,0
100
98
95,6
96
94
91,5
92
91,2
90
88
87,9
87,7
2 013
2 014
86
84
82
80
1 993
2 010
2 011
2 012
Figur 10 Utveckling av trafikarbete i förhållande till befolkningsmängd (år 1993 = index
100)
16 (47)
Hastighetsefterlevnad
Under 2014 gjordes hastighetsmätningar på 12 gator (15 mätpunkter).
Hastighetsbegränsningarna varierar mellan 30 – 80 km/h. Alla mätningar gjordes i
maj/juni vilket betyder att vägunderlaget kan antas vara snö- och halkfritt.
Överträdelserna är generellt sett många. Andelen som håller hastigheterna är i
snitt 68 procent, vilket är under målet på 80 procent. Bäst efterlevnad har Norra
promenaden där 97 procent kör långsammare än hastighetsbegränsningen som
ligger på 60 km/h. Söderleden, Kungsgatan och Drottninggatan hör också till
gator med hög efterlevnad, över 90 procent. Sämst hastighetsefterlevnad finns på
Kärrhagsgatan där endast 18 procent av förarna håller hastighetsbegränsningen på
30 km/h. Gröndalsgatan är också en gata som sticker ut med låg efterlevnad,
26 procent. De senaste två åren har efterlevnaden sjunkit. Det kan till viss del bero
på att hastighetsbegränsningarna justerats, till 30, 40, 60 och 80 km/h, på många
gator och att trafikanter inte anpassat sig ännu. De flesta ändringar har varit
sänkningar av hastighetsbegränsningar. I många fall har denna ändring inte
resulterat i någon större förändring av utformning av gatan vilket gör att den
fortfarande inbjuder till högre hastigheter. Dock har hastighetsnivån generellt sett
sjunkit något på vägar som har fått sänkt hastighetsbegränsning. En av dessa
vägar är Kärrhagsgatan där hastighetsbegränsningen ändrades från 50km/h år
2012 till 30 km/h. Medelhastigheten har under de senaste åren sjunkit med 8 km/h
från 44km/h år 2012 till 36 km/h år 2014. Nuläge och mål för
hastighetsefterlevnad kan ses i tabell 2.
Tabell 2 Mål och mått om hastighetsefterlevnad för Norrköping
Mål för tillstånd inom delområdet trafiksäkra
Nuläge
trafikanter, hastighetsefterlevnad
2014
Huvudmått: Andel gator där 85-percentilen ligger på
eller under skyltad hastighet
Mått för nationell jämförelse:
Andel av fordon på kommunala gator som ligger på
eller under hastighetsgränsen
Mål 2020
33 %
(4 av 12)
90 %
68 %
80 %
17 (47)
Kollektivtrafik
Nuläge
Kollektivtrafiken i Norrköpings kommun finansieras av Region Östergötland som
genom en skatteväxling får ekonomiskt bidrag till kollektivtrafikverksamhet från
länets kommuner. Östgötatrafiken AB är Region Östergötlands drift- och
upphandlingsorganisation för kollektivtrafiken. Kommunen har inom det
kommunala gatunätet ansvar för drift, underhåll och utveckling av
kollektivtrafikens infrastruktur och äger även spårvagnarna.
Transdev, Keolis och Nobina är entreprenörer för huvuddelen av den linjelagda
kollektivtrafiken i Norrköping. Trafiken bedrivs på två spårvagnslinjer, fyra
stadsbusslinjer, två anropsstyrda stadsdelsbussområden, sex förstärkningslinjer,
20 landsbygdslinjer samt skärgårdstrafik med båt och svävare.
Under 2014 var det totala antalet resor med spårvagns- och busslinjer som enbart
trafikerar inom Norrköpings kommun cirka 8,4 miljoner. Jämfört med 2013 är det
en ökning med sammantaget 2,6 procent. Inom stadstrafiken ökade resandet med
3,0 procent, medan landsbygdstrafiken minskade med 2,9 procent. Antalet
resenärer över tid kan ses i tabell 3.
Tabell 3 Utveckling av antalet resenärer i Norrköpings inomkommunala kollektivtrafik
År
Antal påstigande
8 218 000
2006
8 515 000
2007
9 096 000
2008
8 843 000
2009
8 768 000
2010
8 648 000
2011
8 252 000
2012
8 189 000
2013
8 402 000
2014
+ 2,6 %
Förändring 1 år
Flertalet hållplatser i tätorten är tillgänglighetsanpassade. Spårvagnarna drivs med
förnyelsebar el och tätortsbussarna drivs med biogas. Totalt är cirka 70 fordon ute
i trafik en vardag under vintertidtabellsperioden.
Utöver den inomkommunala kollektivtrafiken bedrivs pendeltåg och ett antal
expressbusslinjer till grannkommunerna. Inom Norrköpings kommun trafikeras
tre stationer med pendeltåg och övriga regionaltåg: Norrköpings centralstation,
Kimstad och Krokek.
I Norrköpings översiktsplan för staden 2002 görs tydliga ställningstaganden för
samplanering av bostäder, arbetsplatser och kollektivtrafik och för utbyggnad av
spårvägsnätet. Enligt översiktsplanens riktlinjer ska nyexploateringar av
bostadsområden i första hand ske i lägen med tillgång till spårbunden
18 (47)
kollektivtrafik (både spårväg och tåg). Spårvägens värde för stadskaraktären och
Norrköpings identitet lyfts också fram.
19 (47)
Cykeltrafik
Cykelräkning
Räkning av cykeltrafik görs vid tolv platser längs med det prioriterade
cykelvägnätet i Norrköping. Trots att viss mätutrustning varit ur funktion, helt
eller delvis, de senaste åren kan en ökning av cykeltrafiken ses. För 2012 saknas i
princip alla mätningar och denna cykeltrafik är grovt uppskattad. Den totala
ökningen för 2014 uppskattas till cirka 14 procent men är mycket osäker. På fem
år är ökningen mer säkerställd och ligger på tio procent. Jämfört med 2013 har
cykelmängderna ökat eller varit oförändrade vid alla mätpunkter utom en. På
grund av brister i mätningar redovisas inga detaljerade mätningar för varje
mätpunkt. Utveckling av Norrköpings cykeltrafik kan ses i figur 11.
Antal cyklar
Utveckling cykeltrafik (åvadt)
8000
7000
6000
5000
4000
3000
2000
1000
0
2008
2009
2010
2011
År
2012
2013
2014
Figur 11 Summan av cykeltrafik vid alla större mätpunkter
Cykeltrafiken varierar kraftigt under året. Totalt sett cyklar nästan dubbelt så
många under maxmånaderna maj och september jämfört med minmånaderna
december och januari. Under 2014 har vintercyklingen varit en större andel av
årscykeltrafiken jämfört med tidigare år. Ökningen beror sannolikt på en
kombination av mildare vinter, men också förbättrat underhåll av cykelvägar.
Norrköpings kommun har startat en kartläggning för trafik kring skolor och
arbetar med några skolor per år. Den generella trenden är att cyklandet till skolor
ökar med åldern från knappt tio procent i förskoleåldern till drygt 30 procent i
årskurs sex.
20 (47)
Cykelhjälmsanvändning
Mätning av cykelhjälmsanvändandet har under 2014 skett under slutet av
september och början av oktober. Räkningen har utförts på sex platser i
Norrköping. 2013 gjordes inga mätningar så någon trend för senaste året går inte
att se (2012 års siffror används för 2013 i graferna nedan). Totalt kontrollerades
knappt 2 700 cyklister varav 18,4 procent använde cykelhjälm. Barn (under 15 år)
är betydligt bättre på att bära cykelhjälm än vad vuxna är. Det beror sannolikt till
stor del på att det är lag på att barn under 15 år måste använda cykelhjälm. Av
barnen, under 15 år, är det fyra av fem som använder cykelhjälm, vilket är det
högsta uppmätta värdet sedan mätningarna startade. Av de vuxna är det 15
procent som använder hjälm. Det är en svag ökning från tidigare mätning. Den
kraftiga ökningen av cykelhjälm bland barn 2005 beror på att det då infördes en
lag om hjälmtvång på barn under 15 år, se figur 12. Övriga variationer i mätningar
kan bero på flera faktorer. Vädret kan exempelvis spela stor roll för antalet
räknade cyklister samt vilka cyklister som cyklar i olika väder.
Vuxna och barn som använder cykelhjälm i Norrköping
90%
80,1%
Vuxna, Nrkpg
80%
77,1%
Barn, Nrkpg
70%
66,9%
65,1%
58,9%
66,9%
60%
53,2%
50%
49,7%
56,4%
46,6%
42,2%
42,2%
52,0%
51,7%
39,1%
40%
34,1%
27,7%
30%
22,4%
16,9%
20%
15,8%
11,8%
7,5% 7,3% 6,7%
10% 6,3%
8,0% 8,2% 8,7%
13,2%
13,5%
15,0%
8,4%
11,2%
13,5%
0%
1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Figur 12 Användning av cykelhjälm hos vuxna och barn
21 (47)
Användandet av cykelhjälm i Norrköping har historiskt sett legat långt efter
övriga landet och ingen förändring har skett under 2014, se figur 13. Andelen som
använder cykelhjälm i övriga landet är mer än dubbelt så hög som i Norrköping.
Sett över en tio-årsperiod har användandet av cykelhjälm på riksnivå fördubblats
medan Norrköping bara haft en ytterst marginell utveckling.
Cykelhjälmsanvändning i Norrköping och i Sverige
40,0%
36,2%
36,5%
33,2%
35,0%
30,0%
Norrköping
27,3%
24,1%
Sverige
25,0%
22,5% 22,0%
18,8%
20,0%
22,3%
21,4%
14,6%
13,5%
11,2%
12,2% 11,6%
10,0%
10,6%
5,0%
25,7%
17,8% 22,4%
16,1%
15,0%
37,0%
8,1% 8,6%
18,4%
16,8%16,8%
16,8%
16,7%
15,1% 14,5%
11,4%
9,9%
8,7% 9,3%
0,0%
1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Figur 13 Användning av cykelhjälm i Norrköping och i övriga landet
22 (47)
Olycksstatistik
Inledning
Kunskaper om trafikolyckor är en förutsättning för trafiksäkerhetsarbetet. Genom
att studera redan inträffade trafikolyckor kan kunskapen ökas och
trafiksäkerhetsarbetet förbättras. Riktade åtgärder av olycksdrabbade delar av
vägnätet möjliggörs och de största insatserna kan genomföras i syfte att förhindra
och lindra framtida skador på inblandade.
Den officiella statistiken över trafikolyckor bygger sedan 2003 på inrapporterade
olyckor till Transportstyrelsens rikstäckande informationssystem STRADA
(Swedish TRaffic Accident Data Acquisition). Rapportörer till STRADA är polis
och sjukvård i respektive län.
Detta avsnitt är en sammanställning av trafikolyckor och skadade personer i
trafiken inom Norrköpings kommun under det gångna året. Statistiken baseras på
inrapporterade trafikolyckor till Transportstyrelsens informationssystem
STRADA. Syftet med kapitlet är att ge en samlad bild över inträffade
trafikolyckor i kommunen som kan utgöra ett underlag till fortsatt
trafiksäkerhetsarbete. I detta avsnitt redovisas händelser som inträffat på väg eller
spårväg i Norrköping under år 2014. Vägnätet utgörs av kommunala såväl som
statliga och enskilda vägar inom kommunen.
Underlaget till statistiken utgörs endast av polisrapporterade olyckor fram till och
med 1 februari 2010. Därefter har även sjukvården rapporterat in olyckor.
Avgränsning och felkällor
I de olyckor där endast sjukvård eller polis är närvarande kan vissa
bedömningsområden bli lidande eller utelämnade. Detta bidrar till mörkertal,
framförallt på personskadestatistiken. Från och med den 1 februari 2010
rapporterar samtliga akutsjukhus i Östergötland till STRADA, vilket innebär att
det nu finns ett mer korrekt underlag för olycksstatistiken i Norrköpings kommun
än vad som fanns före detta datum. Trots detta förväntas mörkertalet vara mycket
stora då flertalet olyckor inte kommer till polisens eller sjukvårdens kännedom,
t.ex. vid singelolyckor med oskyddade trafikanter eller vid olyckor som endast
resulterat i lindriga skador.
Polisen har använt ett rapporteringssystem (PUST) som inte fungerat optimalt och
därför lagts ner. Det betyder att rapportering i vissa fall varit bristfällig när det
gäller trafikolyckor.
Inrapporterade olyckor är endast de som förorsakat personskador på någon av de
inblandade i olyckan. Olyckor som enbart bedöms vara utan mänsklig
skadepåföljd exkluderas. Då detta inte betyder att alla inblandade i olyckan
rapporteras med känd skadegrad, finns ytterligare ett mörkertal i de inblandade
personer som uppges ha okänd skadegrad men där skada ändå kan ha uppkommit.
23 (47)
Bedömningen av personskadors allvarlighetsgrad görs på olycksplatsen av
närvarande polis eller sjukvårdspersonal.
Trafikolycka, olyckstyp och trafikelementtyp
Trafikolyckor delas in i olika typer beroende av trafiksituationen och den/de
ingående manöver som föregått olyckan. Dessutom skiljs de olika
trafikantgrupperna åt och utgör ytterligare olyckstyper. Följande definitioner
används:
Trafikolycka
Händelse som inträffar i trafik, där minst ett fordon i
rörelse varit inblandad och som lett till person- eller
egendomsskador (i detta dokument hanteras dock endast
olyckor som lett till skador)
Olyckstyp
Fotgängare
Fotgängare
Cykel/Moped
Singel
Möte
Omkörning
Upphinnande
Avsvängande
Korsande
Spårvagn
Djur
Övrigt
Konflikt mellan fotgängare och motorfordon
Konflikt mellan fotgängare och cykel eller moped
Konflikt mellan motorfordon och cykel eller moped
Endast ett motorfordon inblandat
Konflikt mellan motorfordon som kör i riktning mot
varandra
Konflikt i samband med omkörning mellan två
motorfordon
Konflikt mellan motorfordon i samma riktning
Konflikt mellan motorfordon när minst ett av fordonen
svänger
Konflikt mellan motorfordon från korsande vägben
Konflikt med spårvagn inblandad
Konflikt med djur inblandat
Övriga konflikter i trafiken
Trafikelement
Oskyddade trafikanter
Bil
Motorfordon
Motordrivet fordon
Fordon
Fotgängare, cykel och moped klass II.
Personbil, lastbil och buss.
Bil, motorcykel och moped klass I (EU-moped)
Motorfordon, traktor, motorredskap och
terrängmotorfordon
Alla trafikantkategorier exklusive fotgängare motordrivet fordon, efterfordon, moped klass II och
cykel
24 (47)
Skadegrad och svårighetsgrad på olycka
När en olycka har inträffat bedöms eventuella personskadors allvarlighetsgrad.
Denna bedömning av skadegrad görs först av en polisman eller sjukvårdare på
olycksplatsen men kan komma att justeras upp till en månad efter olyckstillfället.
Justeringen bygger då på uppföljningar utförda av Transportstyrelsen eller Statens
väg- och transportforskningsinstitut (VTI). Skadegraden definierar i sin tur
olyckans svårhetsgrad. För skadegrad och svårhetsgrad används följande
definitioner:
Skadegrad
Dödad
Svårt skadad
Lindrigt skadad
Oskadad
Person som avlider inom 30 dagar efter olyckan som en
direkt eller indirekt följd av olyckan
Person som får brott, krosskada, sönderslitning, allvarlig
skärskada, hjärnskakning, inre skada eller andra skador
som väntas medföra intagning på sjukhus
Person med övriga skador betecknas som lindriga
Person som inte får några skador
Svårhetsgrad
Dödsolycka
Svår olycka
Lindrig olycka
Olycka utan personskador
Den svåraste skadegraden i olyckan är dödad
Den svåraste skadegraden i olyckan är svårt skadad
Den svåraste skadegraden i olyckan är lindrigt skadad
Ingen person inblandad i olyckan skadas
På senare år har skadegraden ”lindrigt skadad” delats in i ytterligare en kategori,
”måttligt skadad”. För att jämförelse ska kunna göras över tid och dock både
kategorin lindrigt skadad och måttligt skadad i denna rapport bakats in under
kategorin lindrigt skadad.
Jämförelse mellan polisens och sjukvårdens
rapporter
Polisens och sjukvårdens rapporter skiljer sig en del åt. Anledningen till detta är
att de respektive organen delvis måste göra bedömningar som inte alltid hör till
deras vanliga arbetsuppgifter. En annan anledning är att polis och ambulans i stor
utsträckning rycker ut vid olika typer av olyckor. Polisen är i större utsträckning
närvarande vid olyckor mellan motorfordon medan ambulans i större utsträckning
närvarar vid olyckor med oskyddade trafikanter.
I STRADA kan sökning göras antingen på personer eller på olyckor. Exempelvis
kan en bil som är inblandad i en olycka generera fem personrapporter om det sitter
fem personer i bilen, men det skapas fortfarande bara en olycksrapport. Då
Norrköpings kommuns mål är satta efter antal skadade och döda personer
fokuserar detta kapitel på personrapporter framför olycksrapporter.
25 (47)
Totalt har polisen rapporterat in 219 personrapporter som lett till någon skada
under 2014. Motsvarande siffra för sjukvården är 988 rapporter. 131 olyckor var
inrapporterade av både polis och sjukvård. Generellt sett så brister polisens
rapporter i avseende på att göra rätt skadebedömning (skiljer sig ofta från
sjukvårdens). Ambulansens rapporter saknar ibland position för olyckan eller
markeras som osäker position. Sjukvårdens höga osäkerhet i position kan bero på
att oskyddade trafikanter kan ha flyttat sig från olycksplatsen eller ha sökt upp
sjukvården själva.
Samhällsekonomi och trafikolyckor
Det kan vara svårt att bedöma vilka typer av åtgärder som är värda att satsa på när
det gäller trafiksäkerhet. För att förenkla detta har trafikverket tagit fram
samhällsekonomiska principer och kalkylvärden kring trafiksäkerhet. De
behandlar vilka ekonomiska konsekvenser olika olyckstyper får. Exempelvis
värderas en dödsolycka till knappt 24 000 000 kr. Baserat på siffror i tabell 4
uppgick kostnaderna för trafikolyckor i Norrköping 2014 (samtliga väghållare) till
388 000 000 kr, exklusive olyckor som endast resulterat i egendomsskador.
Tabell 4 Olycksvärdering kr/person (2010 års nivå)
Materiella
Riskvärdering
Totalt
Dödsfall
1 411 000
22 328 000
23 739 000
Svårt skadad
706 000
3 706 000
4 412 000
Lindrigt skadad
71 000
146 000
217 000
Egendomsskada
15 000
0
15 000
26 (47)
Rapporterade trafikskadade personer
Under 2014 rapporterades olyckor med totalt 1069 inblandade personer av olika
skadegrad samt 187 personer utan skada eller med okänd skadegrad (oskadade
samt personer med okänd skadegrad visas ej i diagram). Av alla skadade personer
var 128 barn (0-15 år). Totalt resulterade olyckorna i tre dödsfall. 27 personer
blev svårt skadade. Den vanligaste olyckstypen är i särklass hos
fotgängare/cykel/moped (singelolyckor eller i konflikt med varandra), se figur 14.
Där står singelolyckor hos gående för 51 procent av kategorin, och singelolyckor
hos cyklister för 30 procent. Singelolyckor moped står för 8 procent och
resterande olyckor är konflikter mellan de tre trafikanttyperna. Därefter kommer
upphinnandeolyckor hos motorfordon följt av singelolyckor motorfordon. En stor
del av olyckorna med oskyddade trafikanter är halkolyckor vintertid.
Antal personer per skadegrad och olyckstyp
700
600
500
400
300
Lindrigt skadade
200
Svårt skadade
Dödade
100
0
Figur 14 Antal skadade personer 2014 med avseende på olyckstyp och svårighetsgrad
Av dödsolyckorna inträffade två olyckor på kommunalt väghållningsområde och
en på statlig väg. 68 procent av alla personskador inträffade på kommunalt
väghållningsområde. 14 procent av de skadade personerna blev skadade på statligt
väghållningsområde och nio procent på enskild väg, se figur 15.
27 (47)
Skadade personer per väghållare och skadegrad
Övrigt
Enskild
Lindrigt skadade
Svårt skadade
Kommunal
Dödade
Statlig
0
200
400
600
800
Antal personer
Figur 15 Skadade personer per väghållare och skadegrad
När det gäller antalet skadade personer per kön så är fördelningen väldigt jämn.
Totalt sett är 51 procent av alla skadade personer män. Generellt sett är män
överrepresenterade i olycksstatistiken upp till 55 års ålder (med undantag från
barn under sex år). Därefter blir kvinnor överrepresenterade. Detta kan till viss del
bero på att kvinnor lever längre än män (nästan 4 år längre i Norrköping). En
annan anledning till detta skulle kunna vara att äldre kvinnor rör sig i större
utsträckning som oskyddade trafikanter i trafiken än vad äldre män gör. Observera
att åldersspannen varierar i grupperna i figur 16.
Skadade personer fördelat på ålder och kön
80
70
60
50
40
30
Män
20
Kvinnor
10
75 ‐
65 ‐ 74
55 ‐ 64
45 ‐ 54
35 ‐ 44
25 ‐ 34
20 ‐ 24
18 ‐ 19
15 ‐ 17
7 ‐ 14
0 ‐ 6
0
Åldersgrupp
Figur 16 Skadade personer fördelat på åldersgrupp och kön
28 (47)
Utveckling av antal olyckor
Då den totala rapporteringen ökat i samband med sjukvårdens rapporter, är
jämförelse över tid svår att göra. Därför görs här en jämförelse av antal olyckor
som polisen rapporterat in de senaste tio åren, se figur 17. Specifika årsvärden kan
variera över tid beroende av olika anledningar. Exempelvis har en viss andel av
trafikolyckor klassats om som självmord och räknas då inte längre som
trafikolyckor. Olika rapporteringsmetoder och rutiner kan också resultera i att
statistiken ändras retroaktivt.
Olycksutveckling polisrapporterade olyckor 2005‐2014
Antal olyckor/personer
600
500
471 448 454 486 479
400
300
307 288 313
340
311
417 398
362
Antal olyckor
330
285 269 271 239
219
169
200
Antal skadade
personer med känd
skadegrad
100
0
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
År
Figur 17 Olycksutveckling polisrapporterade olyckor 2005-2014
Både antal polisrapporterade olyckor och antal polisrapporterade skadade
personer har minskat år för år de senaste fem åren. Minskningen är dock ovanligt
kraftig 2014. Antalet skadade personer har enligt STRADA minskat med 34
procent och antalet olyckor med 31 procent på bara ett år. En anledning till
minskningen beror sannolikt på att inrapporteringsmetoderna har förändrats.
Barn inblandade i olyckor
128 barn (0-14 år) var inblandade i trafikolyckor under 2014. Det är en minskning
från 2013. Inga barn dog eller blev svårt skadade i trafiken. De senaste fem åren
har 534 barn varit inblandade i olyckor inom Norrköpings kommun. Av dessa har
451 skadats, varav två skadats allvarligt. Inte heller under denna period har något
barn omkommit. De vanligaste olyckorna är singelolyckor med oskyddade
trafikanter. Därefter kommer olyckor mellan oskyddade trafikanter och
motorfordon.
Det är förstås glädjande att inga barn har omkommit eller skadats svårt i trafiken
under 2014, samtidigt är det svårt att se vilka förebyggande åtgärder som behövs
för att säkerställa att svåra olyckor inte inträffar i framtiden. De två svåra
29 (47)
olyckorna som skett de senaste 5 åren har få samband mer än att de båda är
kollisioner mellan oskyddade trafikanter och motorfordon. I det ena fallet har en
14-årig cyklist (med cykelhjälm) krockat med en bilist. I det andra fallet har en 6åring blivit påkörd av en spårvagn på en gångpassage.
Sett till alla trafikolyckor där barn har blivit skadade har majoriteten (38 procent)
skett på gatu- eller vägsträcka, följt av gång- och cykelbana/väg (27 procent), se
figur 18.
Antal skadade barn efter platstyp
180
Antal skadade barn
160
140
120
100
80
60
40
20
0
Platstyp
Figur 18 Antal skadade barn under en 5-årsperiod fördelat på platstyp
När det gäller olyckstyp för samma trafikantgrupp och tidsperiod så är
singelolyckor hos cyklister den i särklass vanligaste olyckstypen (41 procent),
följt av singelolyckor hos fotgängare (23 procent). Bland cykelolyckorna har
hjälm använts i 74 procent av fallen. Halka, huvudsakligen i form av löst grus är
en vanlig bidragande orsak till cykelolyckor hos barn.
30 (47)
Trafikolyckor med dödlig utgång
Tre dödsolyckor inträffade 2014. Samtliga olyckor var kollisioner mellan
motorfordon och oskyddade trafikanter.

Kollision mellan fotgängare och lätt lastbil. En bil kör av vägen och ner
i diket. Föraren kliver ur bilen och upp på vägen och blir då påkörd av en
lastbil. Olyckan skedde på E4 i höjd med Björnsnäs, i norrgående riktning.
Vid tillfället var det mörkt, snöade och snömodd låg på vägen. Misstanke
om påverkan fanns.

Kollision mellan lastbil och cyklist. I korsningen Gamla Övägen –
Vilbergsgatan krockar en tung lastbil med en cyklist. Det var dagsljus,
uppehållsväder och vägbanan var torr vid olyckstillfället. Ingen misstanke
om påverkan fanns.

Kollision mellan personbil och cyklist. En personbil kör på en cyklist på
övergångsstället vid Vasaparken/Olai Kyrkogata (Södra Promenaden). Det
var uppehållsväder, dagsljus och torr vägbana vid olyckstillfället.
Antalet döda svänger relativt kraftigt från år till år och är svårt att se någon tydlig
trend för. Antalet svårt skadade visar däremot på en tydligt nedåtgående trend.
Jämfört med år 2010 har antalet döda minskat med 50 procent och antalet svårt
skadade med 40 procent, se figur 19.
Antal döda och svårt skadade personer per år
50
45
40
Antal personer
35
30
25
Döda
20
Svårt skadade
15
10
5
0
2010
2011
2012
2013
2014
År
Figur 19 Antalet döda och svårt skadade per år de senaste fem åren
31 (47)
Spårolyckor
Spårväg
För år 2014 finns 13 olyckor registrerade i STRADA där spårvagn varit inblandad
och som resulterat i skadade personer. En av dessa olyckor var allvarlig. En
majoritet av olyckorna har varit fallolyckor i spårvagnen i samband med att
spårvagn startat eller bromsat.
Järnväg
Inga rapporterade järnvägsolyckor finns i STRADA för 2014.
32 (47)
Olycksdrabbade platser
Då olycksstatistiken studeras finns inga tydliga samband mellan olycksplatser och
svåra och dödliga olyckor. Med olycksdrabbad plats avses därför vägavsnitt,
cirkulationsplatser och trafikplatser där ett större antal olyckor har inträffat, inte
specifikt svåra och dödliga olyckor. När det gäller vägsträckor så är det tydligt att
de mest olycksdrabbade vägarna också är vägar med hög andel oskyddade
trafikanter. För att få en mer överskådlig bild över de mest olycksdrabbade
korsningarna presenteras resultatet från de fem senaste årens statistik. För varje
icke åtgärdad korsning redovisas även en olyckskvot. Denna kvot är antalet
olyckor (årssnitt under fem år) i förhållande till antal inkommande fordon (åvadt).
En karta över de mest olycksdrabbade sträckorna och korsningarna kan ses i figur
20.
Figur 20 Olycksdrabbade sträckor och korsningar under en femårsperiod
Söderleden
Söderleden är en lång sträcka med många motorfordon. Totalt har 119 olyckor
inträffat den senaste femårsperioden, varav 32 skett under 2014. Över hälften av
olyckorna är upphinnandeolyckor hos motorfordon. Under en femårsperiod har en
person dött på sträckan och en person har blivit allvarligt skadad. Det är i
huvudsak mellan Arkösundsvägen och Riksvägen som olyckorna sker.
33 (47)
Drottninggatan
Gatan sträcker sig mellan Norra Promenaden och Södertull. De senaste fem åren
har 115 personer skadats på sträckan, varav sex skadats allvarligt. Totalt skadades
21 under 2014. En klar majoritet har varit singelolyckor hos fotgängare.
Kungsgatan
Vägsträckan mellan Norr Tull och Södra Promenaden har de senaste fem åren
varit orsak till 114 skadade personer. Endast 13 av dessa skadades under 2014,
vilket kan betyda att Kungsgatan är på väg att bli en säkrare vägsträcka. Ingen
blev allvarligt skadad eller dog under 2014.
Stockholmsvägen
Stockholmsvägen sträcker sig mellan Norrtull och Ingelsta. Här har 114 personer
skadats den senaste femårsperioden. 27 personer skadades under 2014. Ingen har
dock omkommit eller skadats allvarligt. Hälften av olyckorna är
upphinnandeolyckor hos motorfordon.
Södra Promenaden
På sträckan har 102 personer skadats under den senaste femårsperioden varav 34
skadades under 2014. En person har omkommit och en har skadats allvarligt.
Ingen särskild olyckstyp är dominerande.
Trafikplats Kneippen
64 personer har blivit skadade vid trafikplats Kneippen de senaste fem åren. Ingen
har dock dött eller skadats allvarligt vid trafikplatsen. 18 av olyckorna inträffade
under 2014, vilket gör det till det mest olycksdrabbade året. En klar majoritet av
olyckorna är upphinnandeolyckor hos motorfordon.
Norr Tull
De senaste fem åren har totalt 30 personer skadats vid Norr Tull. Sex av dessa
skadades under 2014. Ingen har dött eller skadats allvarligt. Ingen särskild
olyckstyp är speciellt dominant.
Sandbyhovsrondellen
Totalt har 29 olyckor inträffat den senaste femårsperioden, varav sex har skett
under 2014. Ingen har dött eller skadats allvarligt. Över hälften av olyckorna är
upphinnandeolyckor hos motorfordon.
Södra Promenaden/Hörngatan
Totalt har 26 personer skadats de senaste fem åren i korsningen. 11 personer
skadades under 2014 vilket gör det till det mest olycksdrabbade året. Ingen har
blivit allvarligt skadad i korsningen. Den vanligaste olyckstypen är
upphinnandeolyckor för motorfordon.
Finspångsrondellen
20 olyckor har inträffat senaste femårsperioden. Sju olyckor skedde under 2014,
vilket innebär att det är det mest olycksdrabbade året de senaste fem åren. Hälften
av olyckorna har skett mellan motorfordon och cyklister eller mopeder. Ingen har
dock blivit allvarligt skadad.
34 (47)
Åtgärdade platser
Med olycksstatistiken som grund utförs varje år trafiksäkerhetshöjande åtgärder i
kommunen. Korsningar och sträckor som tidigare varit väldigt olycksdrabbade
och som har åtgärdats de senaste åren finns beskriva i detta kapitel. Dessa åtgärder
innebär i de flesta fall en minskning av antalet inträffade olyckor på sikt. Det är
dock viktigt att inte dra förhastade slutsatser för nära inpå ombyggnationen. Innan
en tydlig slutsats kan dras bör flera års olycksstatistik ligga till grund.
Finspångsrondellen
Korsningen har fått nya passager och refuger. Olyckorna under 2014 har dock
ökat. Ingen förbättring i trafiksäkerhet i statistiken kan ännu ses.
Södra Promenaden vid Vasaparken
Korsningen har försetts med hastighetsdämpande åtgärder bland annat i form av
busskuddar. Trots detta har en dödsolycka skett i korsningen under 2014. Antalet
olyckor har dock minskat efter ombyggnaden.
Albrektsvägen
Sträckan har fått nya gång- och cykelbanor samt trafiksäkerhetsåtgärder. Det
senaste året har fyra lindriga olyckor skett på sträckan. De flesta var singelolyckor
med oskyddade trafikanter. Ännu kan ingen tydlig minskning av antalet olyckor
ses.
Norra promenaden/Krematorievägen
Korsningen har förhöjts. Två personer har dock skadats lindrigt under 2014. Ingen
tydlig förbättring i trafiksäkerhet kan ännu ses.
Norra promenaden/Vattengränden
Korsningen byggdes om till en förhöjd korsning 2013. Tre personer har skadats
lindrigt under 2014 och ingen tydlig förbättring i trafiksäkerhet kan ännu ses.
Koppargatan
En ny cirkulationsplats och gång- och cykelväg har byggts. Det fanns ingen
korsning tidigare vilket gör att en jämförelse i trafiksäkerhet inte går att göra.
35 (47)
Användning av bilbälte
NTF3 Sörmland-Östergötland har gjort mätningar av bältesanvändning i
Norrköping. Totalt har knappt 1 500 observationer gjorts. Bältesanvändningen har
ökat sedan 2012 (för 2013 saknas mätningar). Andelen som använder bilbälte
ligger på 98,8 procent vilket är nära toppnoteringen från 2009 på 99 procent, se
figur 21. I Sverige ligger användandet på mellan 96 – 97 procent baserat på
placering i fordonet. Det betyder att Norrköping är bättre än Sverigesnittet.
Bältesanvändning 2003 - 2014
100,0%
99,0%
99,0%
98,7%
98,5% 98,4%
98,8%
98,3% 98,3%
98,0%
98,0%
96,6% 97,1%
97,0%
96,0% 96,0%
96,0%
95,0%
94,0%
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Figur 21 Bältesanvändningen i Norrköping 2003 - 2014
När det gäller bältesanvändning per plats i bilen varierar användningen en del.
Glädjande är att alla observerade barn använder bälte. Samma sak gäller vuxna
passagerare i bilen där användandet också är 100 procent. Bälte används i större
utsträckning då det finns flera personer i bilen, och i mindre utsträckning då bilen
saknar passagerare När det gäller förare är dock andelen lägre. För manliga förare
ligger andelen på 98,3 procent och för kvinnliga förare på 98,1 procent. Det är
första gången sedan mätningarna startade som kvinnor har varit sämre på att
använda bälte än vad män har varit.. En graf över bältesanvändning per position i
fordonet kan ses i figur 22.
3
Nationalföreningen för Trafiksäkerhetens Främjande
36 (47)
Bältesanvändning i Norrköping
100,0%
99,0%
98,0%
2008
2009
97,0%
2010
2011
96,0%
2012
2014
95,0%
94,0%
Manliga förare
Kvinnliga
förare
Manliga
passagerare
Kvinnliga
passagerare
Barn
framåtvända
Figur 22 Bältesanvändningen per position i bilen, 2008-2014
37 (47)
Uppfyllande av mål
Norrköpings kommun har arbetat fram en trafiksäkerhetsplan som används av
tjänstemännen som arbetar med uppföljning av trafiksäkerhet. Målen i denna är
liksom riksdagens mål att antalet dödade ska minska med 50 procent och antalet
allvarligt skadade ska minska med 25 procent fram till år 2020 (basår 2007 enligt
trafiksäkerhetsplanen). Det långsiktiga målet är att ingen ska dö eller skadas
allvarligt i trafiken till följd av en trafikolycka.
Mål om att minska antalet döda
Målet innebär ett antalet döda på kommunalt vägnät ska minska från 0,3 döda till
0,15 döda per år (basår 2004-2008). Enligt STRADA har antalet döda per år under
2010-2014 uppgått till i snitt 1,4 personer per år. Det innebär en utveckling i fel
riktning. Målet innebär i praktiken att ingen får dödas under en femårsperiod,
vilket tidigaste kan ske när perioden 2015-2019 kan mätas.
Mål om att minska antalet svårt skadade personer
Målet innebär att antalet svårt skadade på kommunalt vägnät ska minska från 13,2
svårt skadade till 9,9 svårt skadade per år. Målet gäller endast för
polisrapporterade olyckor. För perioden 2010-2014 ligger antalet på i snitt 14,2
personer per år. Målet är ej uppfyllt.
Mål om att öka cykelhjälmsanvändningen
Målet är att 35 procent av alla vuxna och 90 procent av alla barn under 15 år ska
använda cykelhjälm. I nuläget har 15 procent av alla vuxna och 80 procent av alla
barn cykelhjälm. Det betyder att utvecklingen går åt rätt håll men i för långsam
takt.
Mål om att öka bältesanvändningen
Målet är att 99 procent av alla förare och passagerare ska använda bälte. Målet
nåddes redan 2009 men har sedan fallit tillbaka något. Användningen för 2014 låg
på 98,8 procent och är således mycket nära målet på 99 procent.
Mål om att öka andel säkra korsningar
Målet är att andelen hastighetssäkrade fyrvägskorsningar längs biltrafikens
huvudvägnät inom tätort inklusive korsningar med statlig väghållning ska vara 75
procent senast år 2020. År 2008 var denna andel 25 procent. I dagsläget är
andelen 75,2 procent (79 korsningar av 105). Det innebär att målet är uppfyllt.
Mål om att öka andelen hastighetssäkrade gång, GCMpassager
Målet är att andelen GCM-passager (Gång, cykel och moped) inklusive planskilda
passager, på huvudvägnätet för bil på det kommunala vägnätet ska vara 50
procent. I dag är 125 av 237 passager säkra, vilket motsvarar 52,7 procent. Det
innebär att målet är uppfyllt.
38 (47)
Mål hastighetsefterlevnad
Huvudmålet är att 90 procent av gatorna ska nå målet att 85-percentilen ligger på
eller under skyltad hastighet år 2020. Under 2014 uppnåddes detta endast på 33
procent av alla mätpunkter vilket betyder att målet inte är uppfyllt. Det finns även
ett mål att 80 procent av alla fordon ska hålla hastighetsgränsen senast år 2020.
Under 2014 var siffran 68 procent vilket är en sänkning sedan senaste mätningen.
Inte heller här är målet uppfyllt men goda chanser finns att målet ska nås innan år
2020.
Trygghetsmål gång- och cykelbanor
Målet är att 95 procent av alla gång- och cykelbanor ska vara separerade från bilar
på det prioriterade gång- och cykelvägnätet senast år 2020. Alternativt ska dessa
gå på sträckor där medelhastigheten är säkrad till maximalt 30 km/timme. I
dagsläget uppfyller 138,1 km av totalt 159 km detta mål. Det innebär 86,9 procent
av sträckan vilket inte motsvarar målet.
Sammanfattningsvis har två av åtta mål uppfyllts. Det innebär 25 procent. En
schematisk bild över alla mål samt vilka som uppfyllts kan ses i tabell 5.
Tabell 5 Måluppfyllnad
Mål
Uppfyllt
Mål om att minska antalet döda
Nej
Mål om att minska antalet svårt skadade
Nej
Mål om att öka cykelhjälmsanvändningen
Nej
Mål om att öka bältesanvändningen
Nej
Mål om att öka andel säkra korsningar
Ja
Mål om att öka andelen hastighetssäkrade gång, GCM-passager
Ja
Mål hastighetsefterlevnad
Nej
Trygghetsmål gång- och cykelbanor
Nej
39 (47)
Källförteckning
Mailkontakt
Lars Nordquist, Verksamhetsansvarig NTF Sörmland-Östergötland
Jörgen Larsson, utredare VTI Linköping
Hemsidor
STRADA webuttag, www.transportstyrelsen.se
SCB (Statistiska centralbyrån), www.scb.se
NTF (Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande), www.ntf.se
Dokument
Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn; ASEK 5.1,
version 2014-04-01, Trafikverket
40 (47)
Bilaga 1 Trafikflöden
Tabellen nedan visar resultatet från schemalagda trafikräkningar för biltrafik åren
2012 – 2014. Trafiksiffrorna beskriver vardagsmedeldygnstrafiken. Kolumnen
”tung trafik” är ett medelvärde under en tioårsperiod, men med olika mätintervall
beroende på gata.
Anmärkningar:
Status:
F = Fasta trafikräknarestationer (räknas varje månad)
1 = räknas varje år
3 = räknas vart tredje år (2005,2008 osv)
T = Tillfälliga räkningar
U = Utgående punkter (tidigare i schemat)
Status
1
3
3
F
F
U
U
U
U
T
U
1
T
3
3
1
T
1
T
T
3
T
1
3
T
T
T
3
3
T
3
T
T
3
3
T
F
F
T
T
3
1
1
1
1
T
Adress
Del
Albrektsvägen
Albrektsvägen
Albrektsvägen
Albrektsvägen
Albrektsvägen
Albrektsvägen
Albrektsvägen
Albrektsvägen
Albrektsvägen
Albrektsvägen
Albrektsvägen
Albrektsvägen
Almgatan
Arkösundsvägen
Arkösundsvägen
Arkösundsvägen
Axel Swartlings gata
Bangårdsgatan
Bergslagsgatan
Björbacken
Blygatan
Blygatan
Bravikenv
Breda vägen
Bredgatan
Bredgatan
Bråviksvägen
Dagsbergsvägen
Dagsbergsvägen
Dalsgatan
Dalviksgatan
Dalviksgatan
De Geersgatan
De Geersgatan
De Geersgatan
De Geersgatan
Drottningatan
Drottningatan
Drottninggatan
Drottninggatan
E22
E22
E22
E22
E22
E22
S S Promenaden
V G Övägen (väst)
V G Övägen (öst)
Ö G Övägen (väst)
Ö G Övägen (öst)
V Hagebyg (öst)
V Hagebyg (väst)
Ö Hagebyg (väst)
Ö Hagebyg (öst)
V G Övägen
V Hagebygatan
Ö Hagebygatan
Ö Odensgatan
V Smedbygatan
Ö Smedbygatan
Vid Kungsängen
vid nr 53
N Lindövägen
V Åbygatan
N Finspångsvägen
S infart Coop
Ö Kromgatan
Kardonbron
V Stockholmsvägen
Ö Tunnbindaregatan
V Luntgatan
V Pampusvägen
V Ljurag
S S Promenaden
S Repslagareg
S Skarphagsg
N Lövstagatan
Ö Nämndemansgatan
V Sandbyhovsrondellen
Ö Finspångsv
Ö Nämndemansgatan
Saltängsbron (söder)
Saltängsbron (norr)
N Slottsgatan (söder)
N Slottsgatan (norr)
S om Åselstadsvägen
GA Plan (söder)
GA Plan (norr)
S Söderleden (söder)
S Söderleden (norr)
N om Åselstadsv (öster)
tung
trafik
2 012
2 013
10 641
5%
5%
9 651
4 397
4 385
4 021
3 753
4 043
3 762
5%
2%
2 014
Förändring
1år 3år
-9%
-1%
0%
9 216
6 706
6 551
7 103
8%
6%
17 545
12 102
11 289
4%
553
3 118
3 825
23%
5 944
7 596
7 697
7 238
8 912
10%
2%
4%
-5%
16%
2 117
4 852
6 732
4%
4 822
6%
7 856
5 358
5%
5%
4%
3 717
3 548
3 726
3 228
3 952
3 575
8 805
8 624
16 450
13 389
8 584
8 960
16 820
16 178
17 707
8 312
8 044
17 342
16 462
9 526
6%
11%
6%
1%
-3%
%
3%
-6%
-7%
5%
23%
2%
41 (47)
Status
T
T
T
T
T
T
1
T
T
3
3
1
1
T
T
T
T
T
T
T
1
U
T
3
T
3
3
T
1
3
3
3
3
3
3
1
1
T
3
T
3
1
1
1
3
T
1
3
T
3
3
T
T
3
3
3
1
T
T
T
T
T
3
3
1
3
Adress
Del
E22
E4, tpl Strömsfors
E4, tpl Strömsfors
Ektorpsgatan
Ensjövägen
Erik Exings gata
Exportgatan
Finspångsvägen
Finspångsvägen
Finspångsvägen
Finspångsvägen
Finspångsvägen
Finspångsvägen
Finspångsvägen
Finspångsvägen
Finspångsvägen
Finspångsvägen
Finspångsvägen
Finspångsvägen
Finspångsvägen
Fiskebyvägen
Fiskebyvägen
Fiskebyvägen
Fjärilsgatan
Fjärilsgatan
Fleminggatan
Folkborgsvägen
Frans Bloms gata
G Rådstugug
Gamla Övägen
Gamla Övägen
Gamla Övägen
Gamla Övägen
Gamla Övägen
Gamla Övägen
Gamla Övägen
Gamla Övägen
Gamla Övägen
Generalsgatan
Gröndalsgatan
Gustaf Janzens g
Hagebygatan
Hagebygatan
Hagebygatan
Hagebygatan
Hallbergagatan
Hamngatan
Hamngatan
Hangargatan
Hanholmsv
Hantverkaregatan
Herrebrogatan
Herrebrogatan
Herstadsbergsvägen
Hj Brantings g
Hj Brantings g
Hj Brantings g
Hj Lundgrens g
Holmstagatan
Holmstagatan
Holmstagatan
Holmstagatan
Hospitalsgatan
Hörngatan
Ingelstagatan
Ingelstagatan
N om Åselstadsv (väster)
avfart norrut
avfart söderut
S om Stafettgatan
N om Daggkåpev
Ö Finspångsv
N Söderleden
Ö bro över E4
Ö Tingsbrötsvägen
N Trådbrunnav
N De Geersgatan
N Riksvägen (norr)
N Riksvägen (söder)
N kyrkvägen
S Bindevägen
S Pryssgårdsvägen
S Knivbergavägen
N Knivbergavägen
S Bråvallarondellen
N Bråvallarondellen
V Finspångsvägen
Ö Kabelvägen
Ö Järnvägen
V Smedbyg
Ö Nyängsgatan
Ö Generalsgatan
Ö Gustaf Janzens gata
tung
trafik
2 012
2 013
2 014
Förändring
1år 3år
9 717
2 168
364
4%
5%
1%
1 693
-
13 538
14 650
1 464
8%
10%
10 721
11 126
9 712
10 120
7%
7%
7%
7%
6%
4%
5 854
9 188
10 852
11 533
12%
14%
1%
4%
8 108
4 088
6 656
8 166
5 254
5 377
4 097
0%
3 304
23%
7%
930
4 170
2 474
6 254
4 814
5%
S Trädgårdsg
N Albrektsv
S Vrinnevisjukhuset
S Sprängstensg (norr)
S Sprängstensg (söder)
N Sprängstensg (norr)
N Sprängstensg (söder)
S Albrektsv (söder)
S Albrektsv (norr)
S Albrektsvägen
N Nygatan
S Grönhögsgatan
S Frans Bloms gata
N Albrektsv
S Albrektsv
S Söderleden
N Limmaregatan (båda rikt)
N De Geersgatan
Ö Drottninggatan
V Drottninggatan
V Finspångsvägen
Händelöbron
Ö Skeppareg
N Svankärrsgatan
S Dalviksgatan
Ö Järngatan
Ö Gustaf Janzens gata
V Gustaf Janzens gata
Ö Skarphagsgatan
Vid transformator Trombonen
Ö Klingsbergsgatan
V Schalegatan
V Hagebygatan
V St Johannesg
Ö Drottninggatan
N Nygatan
Ingelstabron
V Ståthögaleden
6%
6%
6%
3 946
4 282
5 509
5 210
5 292
5 012
4%
3 926
6 120
7 184
8 129
7 915
9 894
11 239
5 412
5 150
11 092
1 584
-8%
-1%
2%
3%
-2%
-1%
-1%
10%
-2%
1%
5%
-4%
1 699
2 930
8 214
8 326
8 118
5 038
4 602
3 355
3 233
8 051
8 373
5 824
25%
10%
8 868
4 828
4 653
1 718
8 006
1 896
-10%
3%
1 062
1 164
3 236
4 568
4 128
2 685
3%
54%
484
4%
4%
4%
9 190
8 216
1 686
1 646
1 799
1 636
1 154
6 348
8 440
9 087
3%
-8%
42 (47)
Status
T
T
T
T
F
3
1
1
T
T
T
T
U
3
3
3
1
3
3
1
1
3
1
T
3
F
T
U
1
1
T
T
1
1
1
T
T
T
T
T
1
3
1
1
1
1
1
T
T
3
3
1
T
T
T
1
1
3
3
T
T
T
T
T
T
T
Adress
Del
Ingelstagatan
Jordbrogatan
Jordbrogatan
Jordbrogatan
Järnbrogatan
Järngatan
Järngatan
Järngatan
Järngatan
Kanalgatan
Karlshovsvägen
Karlshovsvägen
Knäppingsborgsg
Knäppingsborgsg
Kommendantv
Koppargatan
Koppargatan
Koppargatan
Koppargatan
Kristinagatan
Kristinagatan
Kristinagatan
Kristinagatan
Kristinagatan
Kromgatan
Kungsgatan
Kungsgatan
Kungsgatan
Kungsgatan
Kungsgatan
Kungsgatan
Kungsgatan
Kungsängsleden
Kungsängsleden
Kungsängsleden
Kvarngatan
Kärrhagsgatan
Kärrhagsgatan
Kärrhagsgatan
Lekaregatan
Lidagatan
Lidaleden
Lidaleden
Lindövägen
Lindövägen
Lindövägen
Lindövägen
Lindövägen
Lindövägen
Lindövägen
Lindövägen
Linköpingsvägen
Linköpingsvägen
Linköpingsvägen
Linköpingsvägen
Linköpingsvägen
Linköpingsvägen
Linköpingsvägen
Linköpingsvägen
Linköpingsvägen
Ljuragatan
Ljuragatan
Långängsgatan
Länsväg 903
Länsväg 903
Länsväg 903
S Boktryckaregatan
Vid nr 82
S Dalviksgatan
Mellan Alkärrsgatan N o S
Gamlebro
S Zinkgatan
V Blygatan
Tunnel under Stockholmsv
S Malmgatan
N Lindövägen
V Enebymovägen
V Drivhusvägen
Ö Drottninggatan
V Ö Promenaden
N N Promenaden
S Järngatan
N Järngatan
N Rv 51
S om tunnel under Norrleden
N Trädgårdsg
N Repslagareg
S Repslagareg
N Nygatan
N Hantverkaregatan
Ö Stockholmsvägen
Bergsbron
N S:t Pergatan
S N Tull
S N Tull (söder)
S N Tull (norr)
Vid Sandgatan
Vid Sandgatan
S Lidaleden
Norr om Lidaleden
S om Arkösundsvägen
Ö Kungsgatan
Mellan Högbygatan "öster" och "väster"
S Alkärrsgatan
V Vilbergsgatan
på övgst vid nr 9
V Smedbygatan
V Lidagatan
V Timmermansgatan
Ö Ö Promenaden (väst)
Ö Ö Promenaden (öst)
V om Risängsgatan (väst)
V om Risängsgatan (öst)
V Bangårdsgatan
V Söderleden
V Kanalgatan
Ö Kanalgatan
Ö gamla E4
Ö Baldersgatan
Öster Baldersgatan
V Älvgatan
S Odenslund (söder)
S Odenslund (norr)
Vid SMHI (söder)
Vid SMHI (norr)
Mot Tpl Kneippen (västerut)
Vid hus nr 43-47
Vid hus nr 24
Ö Ekbacken
1,1 km v om djurpark
20 m v om Lavevägen
500 m Ö om djupark
tung
trafik
2 012
2 013
2%
Förändring
1år 3år
1 532
1 624
4 195
4 565
4 521
-1%
8%
9 391
6 847
6 029
8 822
7 926
31%
-6%
16%
6%
4%
4%
1 172
5 338
4 652
4 994
6 002
6 506
1 524
11 274
11 164
13 994
3 766
6 921
5 013
4 590
7 155
6 370
12 650
12 504
9 877
12 587
1%
0%
9 270
8 715
8 438
8 752
8 157
8 586
-3%
-2%
-12%
-1%
3 514
5 289
4 166
3 506
5 240
4 428
3 908
5 800
4 688
11%
11%
6%
11%
10%
13%
12 282
5%
2 014
4%
4%
4%
2 800
8 429
5 554
3 620
4 561
4 524
5 516
3 786
2 439
2 475
1 308
2 549
7 088
9 490
5 600
3 995
4 076
4 235
14%
0%
-6%
-1%
-2%
6%
-9%
2%
6%
13%
1%
10%
-11%
-6%
7%
5%
9 440
7 437
8 576
13 575
13 800
12 772
13 886
11 858
7 938
9 200
7%
7%
-3%
3%
-4%
-3%
-3%
4%
7%
5%
1%
5%
5%
13 136
13 333
16 576
16 146
4 113
4 160
1 909
43 (47)
Status
3
3
3
F
1
1
F
F
1
1
T
T
T
T
3
1
T
3
T
1
3
T
T
1
F
T
1
1
F
T
T
T
T
T
F
3
3
3
1
1
1
1
F
3
3
T
U
1
T
F
T
T
3
3
3
T
3
3
T
3
3
T
T
T
T
T
Adress
Del
Malmgatan
Malmgatan
Moa Martinssons g
N Promenaden
N Promenaden
N Promenaden
N Promenaden
N Promenaden
N Promenaden
N Promenaden
N Promenaden
N Promenaden
N Promenaden
N Promenaden
Navestadsg
Norrleden
Nyköpingsvägen
Oceangatan
Odalgatan
Odalgatan
Pryssgårdsvägen
Prästgatan
Rambogatan
Repslagaregatan
Repslagaregatan
Repslagaregatan
Riksvägen
Riksvägen
Riksvägen
Riksvägen
Riksvägen
Riksvägen
Riksvägen
Rosendalsvägen
Rågången
S Promenaden
S Promenaden
S Promenaden
S Promenaden
S Promenaden
S Promenaden
S Promenaden
S Promenaden
S Promenaden
S:t Persgatan
S:t Persgatan
Saltängsgatan
Sjötullsgatan
Sjötullsgatan
Sjötullsgatan
Sjöviksvägen
Skarphagsgatan
Skarphagsleden
Skarphagsleden
Skepparegatan
Skepparegatan
Skepparegatan
Skolgatan
Skomakaregatan
Slottsgatan
Slottsgatan
Slottsgatan
Slottsgatan
Slåttergatan
Slåttergatan
Stockholmsv ramp
Ö Ståthögav
S Kvicksilvergatan
Ö Albert Engströms gata
Ö Packhusg
V Packhusg (väster)
V Packhusg (öster)
Ö N Tull (väster)
Ö N Tull (öster)
V N Tull (väster)
V N Tull (öster)
V Varvsgatan
V om Värmlandsgatan (väster)
V Värmlandsgatan
V om Värmlandsgatan (öster)
S Trumpetareg
V Järngatan
N Hultvägen
Ö Bravikenvägen
S Hantverkaregatan
S Lindövägen
V Snippvägen
V Gamla Rådstugug
vid kv buskflyet
Ö Drottninggatan
ö Skeppareg
Vid Gamla Torget
Vid Taborsbergsv (söder)
Vid Taborsbergsv (norr)
Riksbron
Riksbron (norrut)
Riksbron (norrut)
Avfartsramp mot Kneippen (söderut)
Avfartsramp mot Kneippen (norrut)
N Svärtinge torg
N Marklandsgatan
V Kristinagatan
V Skeppareg (väst)
V Skeppareg (öst)
Ö Skeppareg (väst)
Ö Skeppareg (öst)
v Albrektsvägen (väst)
v Albrektsvägen (öst)
Ö Hörngatan
V Bryggareg
V G:a Rådstugug.
V Klockgjutareg
Ö Drottninggatan
Ö Ö Promenaden
Ö Bandgårdsgatan
Hamnbron
S Munkvägen
Ö Lanhagsgatan
S Albrektsv (norr)
S Albrektsv (söder)
N Repslagareg
S Prästgatan
N Nygatan
Ö Drottninggatan
V Gamla Rådstugug
Ö Stallgatan
Ö Drottninggatan
Ö Tunnbindaregatan
Ö Kungsgatan
Ö Taborsbergsv
Ö Stenkullegatan
Fr Norrköp mot Järngatan
tung
trafik
18%
2 012
2 013
2 014
10 701
5 642
6 964
6 130
7 327
6 295
6 745
10 287
6 057
7 166
6 576
6 748
16 287
10 083
6 573
10 989
5 454
6 292
6 103
7 112
6 281
6 660
6 512
5 514
4 328
5 514
Förändring
1år 3år
7%
1%
-1%
-4%
-1%
3%
-3%
-10%
0%
-3%
0%
-1%
0%
-15%
6 752
6 832
0%
0%
3%
18%
7%
38%
3 204
4 190
952
601
7%
6 766
6 626
6 836
7 226
7 607
31 291
7 555
7 318
29 124
7 614
7 958
1%
9%
5%
5%
2 536
2 245
-5%
-16%
5 815
6 026
5 483
5 550
12 762
5 614
5 984
5 092
5 484
12 772
2 129
12 528
5 302
5 676
5 719
6 312
5 210
5 278
12 760
9 608
2 238
2%
5%
2%
-4%
0%
-2%
5%
-5%
-5%
0%
7%
8%
4%
2 912
11 706
12 813
17%
29 523
28 646
6 297
4%
3 276
3 042
3 149
2 382
3 388
1 494
1 063
3 244
1 921
4%
4%
9%
44 (47)
Status
T
T
T
1
T
1
U
1
U
1
1
1
1
1
1
1
1
T
3
3
3
1
F
T
3
1
U
U
1
3
1
F
T
T
T
T
3
3
T
T
F
T
T
3
T
1
1
1
1
1
1
T
T
Adress
Del
Stockholmsv ramp
Stockholmsv ramp
Stockholmsv ramp
Stockholmsvägen
Stockholmsvägen
Stockholmsvägen
Stockholmsvägen
Stockholmsvägen
Stockholmsvägen
Stockholmsvägen
Stockholmsvägen
Stockholmsvägen
Stockholmsvägen
Stockholmsvägen
Stockholmsvägen
Stockholmsvägen
Stockholmsvägen
Storsvängen
Ströbogatan
Ståthögavägen
Ståthögavägen
Ståthögavägen
Ståthögavägen
Söderleden
Söderleden
Söderleden
Söderleden
Söderleden
Söderleden
Söderleden
Söderleden
Söderleden
Söderleden
Sörbyvägen
Taborgsbergsvägen
Verksvägen
Vilbergsg N ansl
Vilbergsgatan
Wilhelm Wibergs gata
Världens ände
Ånestadsgatan
Ånestadsgatan
Ånestadsgatan
Åselstadsvägen
Åselstadsvägen
Ö Promenaden
Ö Promenaden
Ö Promenaden
Ö Promenaden
Ö Promenaden
Ö Promenaden
Öbonäsvägen
Örtugsgatan
Mot Norrköp från Järng.
Fr Järngatan mot E4 N
Fr E4 S mot Järngatan
N N Tull
S Jetmacken
N Ingelstarondellen (söder)
N Sandbyhov. (söder)
N Ingelstarondellen (norr)
N Sandbyhov. (norr)
S Sandbyhov. (söder)
S Sandbyhov. (norr)
Norr om Järngatan (söder)
Norr om Järngatan (norr)
Norr om Rv 51 (söder)
Norr om Rv 51 (norr)
Söder om Ingelstarondellen (söder)
Söder om Ingelstarondellen (norr)
Söder om Lösingstorg
Norr om Norrleden
N N Promenaden (söder)
N N Promenaden (norr)
S Malmgatan
Ö Stockholmsvägen
Mot Tpl Kneippen (västerut)
Ö Riksvägen
Ö Skarphagsleden
Ö G Övägen
Ö Hagebygatan
V Arkösundsvägen
S Lindövägen
N Lindövägen
V Hagebygatan
Ö Arkösundsvägen
V Tvärstigen
N Ulriksdalsgatan
V Oxelvägen
V G:a Övägen
S Gråbergsgatan
N Hjalmar Brantings gata
vid hamnen
S Kungsängsleden
Vid kv Praktbaggen
Vid nr 441
V Söderköpingsvägen
N Mistelvägen
GA Plan (söder)
GA Plan (norr)
S Lindöv (söder)
S Lindöv (norr)
N Lindöv (söder)
N Lindöv (norr)
S Lövdalsvägen
Vid kv Pensionen
tung
trafik
2 012
2 013
2 014
Förändring
1år 3år
16 110
14 028
13 420
-4%
-17%
16 580
13 430
-19%
14 913
13 201
-11%
12 154
12 068
15 090
13 281
11 252
12 358
21 901
22 574
12 558
12 057
14 735
12 367
10 830
10 870
11 895
12 265
14 705
12 104
10 846
10 371
21 828
21 289
-5%
2%
0%
-2%
0%
-5%
-2%
2%
-3%
-9%
-4%
-16%
0%
-6%
3%
8%
26 749
17 068
18 529
3 031
15 713
16 326
27 872
16 951
28 472
28 558
32 513
29 468
23 417
20 696
14 398
10 340
25 457
20 870
10 436
22 557
-9%
4%
-1%
3%
3%
-1%
9%
-1%
13%
1%
5%
5%
1%
10%
6%
8%
2%
-3%
-5%
0%
-7%
1%
-4%
12%
5%
526
7 194
4 462
2%
1 982
2 052
7%
8%
67
4 284
8 685
8 830
8 768
7 844
9 390
9 800
4%
5%
2 080
8 061
8 325
7 930
6 882
8 730
9 238
461
8 440
8 368
8 738
7 276
9 442
9 442
45 (47)
Bilaga 2 Kartor med olyckor
Dödolyckor och svåra olyckor i Norrköpings kommun 2014
blå = polisrapoorter
röd = sjukvårdsrapporter
46 (47)
Olyckor av samtliga skadegrader (ej oskadade) i Norrköping tätort 2014
47 (47)